Prop. 1985/86:34

om ändring i lagen (1957:577) om prästval

Regeringens proposition % 1985/86: 34

om ändring i lagen (1957: 577) om prästval Prop.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 oktober 1985.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bo Holmberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att prästvalslagen ändras så att det blir möjligt att tillsätta en särskild kyrkoherde i Visby pastorat.

l Riksdagyn [985/85. I saml. Nr 34

Prop. 1985/86134 Förslag till Lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:5771 om prästval dels att 43 5 skall upphöra att gälla. dels att rubriken närmast före 43 .5 skall utgå.

Denna lag träderi kraft den 1januari 1986.

Civildepartementet Prop. 1985/86: 34

Utdrag ur regeringspi'otokollet den 24 oktober 1985

Närvarande: statsrådet I. Carlsson. ordförande. och statsråden Lundkvist. Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Andersson. Bod- ström. Göransson. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Wickbom. Johans- son. Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om ändring i lagen (1957: 577) om prästval

1. Inledning

I 43 & lagen (1957z577) om prästval föreskrivs att kyrkoherdetjänsten i Visby pastorat tillsätts i och med tillsättning av biskopstjänsten i stiftet. Bestämmelsen har sin grund i att det på 1500-talet föreskrevs att den som fullgjorde biskops uppgifter på Gotland. den s. k. superintendenten. också skulle vara sockenpräst i Visby och åtnjuta detta ämbetes inkomster av tionden och annat. Visby pastorat utgjorde därigenom prebende. dvs. in- komstkälla. för superintendenten och sedermera för biskopen i Visby stift. Liknande anordningar förekom på andra håll i landet. Under hand avveck- lades biskoparnas prebenden med undantag för Visby pastorat. Det ansågs att prebendarien såsom biskop i landets till areal och folkmängd minsta stift kunde i större omfattning än i övriga stift påräknas personligen delta i församlingsvården.

Biskopen i Visby stift utövar alltså. förutom sin biskopstjänst, också kyrkoherdetjänsten i Visby pastorat. Motsvarande ordning finns inte i något annat stift.

Domkapitlet i Visby har i en skrivelse till regeringen anhållit om att en särskild kyrkoherdetjänst inrättas i Visby pastorat. Av handlingarna fram- går att den nuvarande tjänstinnehavaren har uttalat sig för den föreslagna lösningen. Visby församling har i yttrande till domkapitlet biträtt domka- pitlets anhållan. Kammarkollegiet har efter remiss tillstyrkt domkapitlets begäran och föreslagit att Visby pastorat får en egen kyrkoherde.

1985 års kyrkomöte har i skrivelse till regeringen anmält att det med bifall till en i ämnet väckt motion har biträtt den av domkapitlet i Visby och Visby församling förordade ändringen samt tillstyrkt ett förslag till ändring i prästvalslagen (mot. 1985: 98, KL26. kskr 31). Kyrkomötets skrivelse och kyrkolagsutskottets betänkande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I och 2.

Prop. 1985/86: 34 För att göra det möjligt att tillsätta en särskild kyrkoherde i Visby pastorat krävs ändring i prästvalslagen. Jag avser att nu ta upp denna fråga.

2. F öredraganden

Mitt förslag: Kyrkoherdetjänsten i Visby pastorat skall inte längre tillsättas i och med tillsättning av biskopstjänsten i stiftet.

Skälen för mitt förslag: Visby stift är det till folkmängden minsta av stiften. Trots detta är de till biskopstjänsten hörande arbetsuppgifterna av den omfattningen att det är svårt att förena dessa med de uppgifter som ankommer på kyrkoherden i ett pastorat av Visbys storlek med över 20000 invånare. Den nuvarande ordningen avspeglar en äldre tids förhållanden och tar inte hänsyn till den betydelse som stiften under detta århundrade har fått genom att de svarar för insatser inom området för den icke lagreglerade kyrkliga verksamheten. En betydande del av biskoparnas arbetsuppgifter ligger i dag inom detta område och ställer krav på initiativ och ledning från deras sida. Rikskyrkliga uppdrag tar också större del av deras tid i anspråk än tidigare. För Visby pastorat är det en uppenbar olägenhet att kyrkoherdetjänsten alltjämt är kombinerad med biskopstjän- sten i stiftet. Jag anser därför att detär väl motiverat att tillsätta en särskild kyrkoherde i Visby pastorat. Mitt förslag innebär däremot inte inrättandet av en domprosttjänst i pastoratet.

Som jag inledningsvis har nämnt föreskrivs i 43 5 lagen (1957:577) om prästval att kyrkoherdetjänsten i Visby pastorat tillsätts i och med tillsätt- ning av biskopstjänsten i stiftet. Denna bestämmelse måste upphävas för att den av mig föreslagna reformen skall kunna genomföras. Enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall bl.a.grundläggande föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyrkan och om stiftsmyndig- heter meddelas ilagen om svenska kyrkan eller i annan lag. som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkomötet. Kyrkomötet har emellertid för sin del redan tillstyrkt den ändring i prästvalslagen som behövs för att genom- föra den önskade reformen. Förslaget kan därför föreläggas riksdagen. Det får sedermera ankomma pä behörig myndighet att i vederbörlig ordning entlediga biskopen i Visby stift från kyrkoherdetjänsten i pastoratet och att på nytt tillsätta denna tjänst.

Jag vill i sammanhanget nämna att särskiljandet av kyrkoherdetjänsten i pastoratet och tillsättandet av en särskild kyrkoherde har beräknats med- föra en årlig merkostnad för kyrkofonden av ca 43 000 kr. Dessa kostnader kan finansieras genom besparingar för kyrkofonden på andra områden.

För biskopen i Visby stift gäller vissa särskilda föreskrifter med anled- ning av att biskopen också innehar kyrkoherdetjänsten i Visby pastorat. Det får ankomma på regeringen att upphäva dessa föreskrifter. Vidare. ankommer det på regeringen att fastställa ny tjänsteorganisation för präs-

terna i Visby pastorat. Jag avser att sedermera återkomma till regeringen i PI'OP- l985/862 34 dessa frågor.

3. Upprättat lagförslag

] enlighet med vadjag nu har anfört har inom eivildepartementet upprättats ett förslag till lag om ändringi lagen (1957: 577) om prästval.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

'Jl

Prop. 1985/86: 34 Bilaga ]

1985. ÅRS KYRKOMÖTE KYRKOMÖTETS SKRI- VELSE 1985:3l l985-03-14

Regeringen

Kyrkolagsutskottets betänkande l985126 med anledning av motion om avskiljande av kyrkoherdetjänsten i Visby pastorat från biskopstjänsten i Visby stift

Med överlämnande av nämnda betänkande fårjag anmäla att kyrkomötet den 14 mars 1985 bifallit vad utskottet hemställt.

Göran Ästrand

Bengt 'l'örnell

Bila ga 2

Kyrkomötet 1985 546 mars

Kyrkolagsutskottets betänkande . 1985z26

med anledning av motion om avskiljande av kyrkoherdetjänsten 1 Visby pastorat från biskopstjänsten i Visby stift

Till utskottet har hänvisats motion 1985198 av Torsten Gustafsson m.fl., vari yrkas att kyrkomötet hos regeringen anhåller om åtgärder för att kyrkoherdetjänsten i Visby pastorat avskiljs från biskopstjänsten i enlighet med vad domkapitlet i Visby och Visby församling har begärt samt att 4353 lagen (1957:577) om prästval upphäves.

]. Kort historik

Under medeltiden hörde Gotland till Linköpings stift. Sedan Sverige vid freden i Stettin år 1570 uttryckligen avstått Gotland till Danmark blev ön ett särskilt stift under ledning av en superintendent. Genom freden i Brömsebro år 1645 återförenades Gotland med Sverige. År 1772 upphöjdes Visby stift till biskopsdöme.

Enligt öppet brev från danske konungen 1592-06-04 skulle superintenden- ten på Gotland tillika vara sockenpräst i Visby och åtnjuta detta ämbetes inkomster av tionden och annat. Denna anordning med Visby pastorat som prebende åt biskopen fortsatte sedan Gotland blivit svenskt. — I löneregle- ringsresolutionen 1873-10-10 för biskopen i Visby stift föreskrevs bl. a. att biskopen skulle åtnjuta kyrkoherdelönen i Visby stads- samt norra och södra landsförsamlingars pastorat.

BiskOparnas prebenden avvecklades efter hand. År 1916 indrogs med undantag av Visby då återstående prebenden mot ersättning ur biskopslöne- regleringsfonden. Vid anmälan för Kungl. Maj:t 1915-10-13 av fråga om framläggande av förslag till aweckling uttalade departementschefen att lämpligheten av en indragning av Visby prebende torde böra sättas i fråga med hänsyn till att prebendarien såsom biskop i rikets till areal och folkmängd minsta stift torde kunna i större omfattning än i övriga stift påräknas personligen deltaga i församlingsvården. I anslutning till detta ' uttalande. som både riksdag och kyrkomöte lämnade utan erinran. förklara- de Kungl. Maj:t i löneregleringsresolutionen 1919-08—29 för Visby stads- och landsförsamlingars pastorat att Kungl. Maj:t fann i ärendet väckt förslag om upphörande av pastoratets egenskap av prebende åt biskopen i stiftet ej föranleda något åtgärd.

] punkt 530 förordningen (1936:578) med ändrade bestämmelser för biskoparnas avlönande jämte nya grunder för dispositionen av därtill

KL 1985z26

avsedda medel föreskrevs att — frånsett att biskopen i Visby stift skulle såsom prebende inneha kyrkoherdetjänsten i Visby församlings pastorat biskops- tjänst inte fick förenas med annan allmän tjänst. Vidare fannsi 55 1 mom. prästlönereglementet (1951z577) en bestämmelse om att vad av ålder gällt om kyrkoherdetjänstens i Visby pastorat egenskap av prebende åt biskopen i Visby stift fortfarande skulle äga tillämpning.

Biskopen innehar som prebendekyrkoherde tjänstebostad i prästgård i Visby. Det åligger Visby pastorat att underhålla prästgården liksom att vid behov om- eller nybygga husen på den.

2. Gällande ordning

I lönehänseende är föreningen av biskops- och kyrkoheredetjänsterna ordnad så att biskopen ur kyrkofonden uppbär de avlöningsförmåner som hör till biskopstjänsten. Varje år betalar sedan pastoratet till kyrkofonden ett belopp som i allt väsentligt motsvarar den kontanta årslönen för en kyrkoherde i ett pastorat av Visby storlek (Kungl. Maj:ts beslut 1974-05-10).

I ett Kungl. Maj:ts beslut 1962-11-16 har domkapitlet i Visby bemyndigats att meddela förordnande för en av komministrarna i Visby pastorat att tills vidare i stället för kyrkoherden där ha ansvaret för kyrkobokföreningen och tillsyn över kyrkoarkivet i församlingen. — I övrigt har enligt uppgift i ärendet aldrig gjorts några försök att i detalj reglera avvägningen mellan biskopens stifts- och församlingstjänst.

Även i andra hänseenden än de nu nämnda är de förenade biskops— och kyrkoheredetjänsterna föremål för särreglering. 1 43% lagen (1957:577) om prästval föreskrivs att kyrkoherdetjänsten i Visby pastorat tillsätts i och med tillsättning av biskopstjänsten i stiftet. I cirkuläret 1965-12-17 ang. vissa bestämmelser i anledning av prästlönereglementets upphävande m. m. finns ett särskilt avsnitt om tjänstebostad för biskopen i Visby stift och i cirkuläret 1937-04-30 ang. biskopsgårds förvaltning m. ni. en föreskrift om besiktning i "den av biskopen i nämnda stift disponerade prästgården” för tillsyn över den på kyrkofondens bekostnad anskaffade möbleringen.

3. Utskottet

Tjänsten som biskop och kyrkoherde i Visby är numera unik inom Svenska kyrkan. Sedan domprosttjänst inrättades i Härnösand 1913 finns inte i något annat stift motsvarande tjänsteförening. Enligt 435 prästvalslagen tillsätts kyrkoheredetjänsten i Visby "i och med tillsättningen av biskopstjänsten-i stiftet." Biskopen/kyrkoherden utövar alltså båda tjänsterna och det har aldrig gjorts några försök att i detalj reglera avvägningen ellan hans stifts— och församlingstjänst. I övrigt står det kyrkoherden fritt att leda arbetet inom" pastoratet i den utsträckning han finner lämpligt och möjligt med hänsyn till övriga uppdrag. Möjligheten att överlämna uppdrag till de andra prästerna, är helt oreglerad och bygger närmast på den grad av förtroende som råder

mellan kyrkoherden och hans medarbetare. Kyrkoherden är alltså förman för pastoratets präster. Hans engagemang i församlingen stannar dock ej vid detta. Han är självskriven ledamot av kyrkorådet i Visby församlings pastorat och ingenting hindrar att han väljs till dess ordförande något som hittills varit regel. I kyrkofullmäktige är kyrkoherden ej ledamot. men har sedvanlig närvaro- och yttranderätt.

Biskopen har sålunda en dubbelställning. Han skall som kyrkoherde leda den kyrkliga verksamheten i församlingen och samtidigt som biskop utöva tillsyn över vissa delar av pastoratsförvaltningen via stiftsmyndigheterna. Självfallet uppkommer det här lätt besvärliga jävssituationer.

Den naturligaste lösningen syns vara att utforma organisationen i Visby på samma sätt som tidigare skett i andra stift, dvs. att biskops- och kyrkoherde- tjänsterna skiljs åt. Beträffande kyrkoherdetjänsten är det lätt att se skäl för en sådan lösning. Visby församling är en efter svenska förhållande befolk- ningsmässigt stor "domkyrkoförsamling" - endast Uppsala. Linköping. Karlstad och Luleå är större. Därtill kommer turismen. Visby är centrum för turismen på Gotland. Här skall endast erinras om att mellan 300 000 och 350 000 turister besöker stiftet varje år. Ledningen och det yttersta ansvaret för församlingsarbetet är ett heltidsarbete och kan lika litet som i andra motsvarande fall delas på flera.

Att ta ställning till en renodlad bisk0pstjänst enbart utifrån invånarantalet är meningslöst. Sammantaget torde uppgifterna i biskopsämbetet samt uppdragen som ordförande i domkapitel och stiftsnämnd samt de centrala uppgifterna inom den s. k. frivilliga kyrkliga verksamheten på stiftsplanet väl motivera tjänsten. Därtill kommer att bskopen i Visby stift tagits i anspråk för rikskyrkliga uppdrag i minst samma utsträckning som andra biskopar. En sammanställning för de sex senaste åren visar att biskopen varit frånvarande från stiftet för rikskyrkliga och internationella uppdrag i allt högre grad.

Till detta kan läggas en demokratisk synpunkt. Det är värt notera att det nuvarande tillsättningsförfarandet inte tar särskilt stor hänsyn till Visby församling. Sammankopplingen med biskopstillsättningen gör att försam- lingsmedlemmarnas inflytande på valet av sin kyrkoherde är vida mindre än inom andra "domkyrkoförsamlingar" i Svenska kyrkan. Iövriga "domkyr- koförsamlingar" ingår val som en del av tillsättningen av domprotttjänsten även om det ej är utslagsgivande. Vid biskopsvalet 1980 representerade sex elektorer Visby (37% av befolkningen) men stiftet i övrigt stod för 65 elektorer. Därtill kommer att till biskop och därmed också till kyrkoherde kan utnämnas även den som ej uppfyller prästvalslagens krav för "vanlig" kyrkoherdetjänst.

Sammanfattningsvis finner utskottet sålunda starka skäl tala för den ändring som domkapitlet i Visby_och Visby församling nu förordat.

Vad särskilt gäller upphävandet av 439 i lagen (1957:577) om prästval, tillstyrkes detta i konsekvens med det ovan sagda. Förslag till rättslig reglering av detta har upprättats inom utskottet och bilägges dess yttrande.

Prop. 1985/86: 34 Med hänvisning till vad sålunda anförts hemställer utskottet att kyrkomötet bifaller motionen 1985298 och för sin del tillstyrker det upprättade lagförslaget.

Stockholm den 11 mars 1985

På kyrkolagsutskottets vägnar KARL-ERIK JOHANSSON

Anders Karlberg

Närvarande: Karl-Erik Johansson ordf., Gustav Öberg, Thyra Håkansson, Solveig Fridh, Gunnar Lindberg, K-A Johansson, Torsten Gustafsson, Thore Månsson, Thomas Söderberg, Fritz Walfridsson. Berith Öhmberg. Ingemar Björck. Nils Glimelius, Per Wihlborg och Karl-Gustav Lindelöw.

' Ej närvarande vid slutjusteringen.

Förslag till Lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:577) om prästval dels att 435 skall upphöra att gälla. dels att rubriken närmast före 435 skall utgå.

Denna lag träder i kraft den

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Bilaga Prop. 1985/86: 34