Prop. 1985/86:4

om att överföra tillverkning och utgivning av mynt till Sveriges riksbank

Regeringens proposition ååå?

1985/86: 4

om att överföra tillverkning och utgivning av mynt till Sveriges riksbank: Prop. 1985/86: 4

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits tipp i bifo- gade utdrag av regeringsprolokoll den I3 jttni 1985.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON ÅtiU/f—OfoFt'ftff

1 Inledning

Enligt 9 kap. 13.5 regeringsformen (RF) har endast riksbanken rätt att ge ut sedlar. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet i övrigt med- delas genom lag. Bestämmelser om mynt finns i lagen (1970: 1028) om rikets mynt (myntlagen). Regeringen har enligt denna lag ensam rätt att låta tillverka och ge ut mynt. Dessa skall vara lagligt betalningsmedel. Föreskrifter om mynts sammansättning. vikt och utförande meddelas av regeringen.

Efter medgivande av regeringen uppdrog chefen för finansdepartemen- tet i december 1983 åt Revisionsbyrån Lundberg & Co AB att göra en översyn av myntverkets organisation m. m. Översynen syftade främst till att utröna om några fördelar kunde vinnas genom att i en eller annan form samordna mynttillverkningen med sedelframställningen. 1 december 1984 avgav auktoriserade revisorn Lars Lundberg en promemoria angående samordning av mynt- och sedclproduktionen m.m. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga ].

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokol- let i detta ärende som bilaga 2.

• Sida 6
•  Original

Prop. l985l86: 4 2 Föredragandens överväganden

1. Inledning

Sedlar och mynt svarar endast för ca 11 av den värde— mässiga betalningsförmedlingen, medan elektronikens andel anses överstiga 80%. Mätt i antal betalningstrans— aktioner är dock förhållandet för närvarande nästan det omvända. Sedlar och myntsvararsåledes för merparten av den rutinmässiga hanteringskostnaden för betalningsför- medlingen, eftersom det är transaktionernas antal som i första hand påverkar kostnaden — inte transaktionsbelop-

pens storlek.

Myntströmmarna kan - principiellt och schematiskt —

åskådliggöras med följande bild.

MYNTVERKET

xv/ XX/ BANKER/POST xv/ AFFÄRER M M KUNDER

BANKER/POST

AUTOMATFÖRETAG (Tele, parkering m m)

2. Uppdrag, utförande och rapportering

Uppdraget, som redovisas i bilaga 1, innefattade följande

punkter.

. Samordning av mynttillverkningen med sedelfram— ställningen

. Samordnad administration och långsiktig produk—

tionsplanering i sedel- och mynttillverkningen . Sedel— och mynttillverkningen under en huvudman

. Problemen med anledning av ev. vikande myntefter— frågan

Mynttillverkningen i annan juridisk form Inordning av mynttillverkningen i Tumba Bruk AB

. Beaktande av ändringar i myntserien enligt mynt— verkets framställning

Uppdraget har utförts huvudsakligen under perioderna mars, juni och september 1984. Sven—Erik Nilsson, eko— nomiansvarig myntverket, har ägnat väsentlig tid till framtagning av ekonomiskt bedömningsunderlag för utred— ningens räkning. Vidare har Bengt Ulvfot, Ake Gustavsson och Bengt Mossberg med medhjälpare och myntverkets fack— liga företrädare, Stig Nisell, Håkan Eriksson, Reinert Eriksson och Bo Malmqvist samt revisionschefen vid riks- banken, Tommy Blomberg, lämnat värdefulla synpunkter under utredningens gång. Olle Hawor, chef för revisions- kontoret vid kammarkollegiet, har varit behjälplig med att utreda vissa redovisningsmässiga frågeställningar. Slutligen kan nämnas att utredningsarbetet löpande följts av Tomas Tetzell, finansdepartementet, vilken även varit

behjälplig med viss informationsframtagning och synpunkter.

• Sida 21
•  Original

3 Riksdagen 1985/86. [ sum/. Nr—l

Prop. 1985/86: 4

• Sida 34
•  Original

Prop. 1985/8614

4. Problemställningar 4.1 Begränsad samordning sedlar och mynt

En utgångspunkt för detta avsnitt är att i denna utred— ning berörda frågeställningar ligger inom det övergripande målet avseende en effektiv betalningsmedelshantering. I vilken mån som betalningsmedlen bör utgöras av sedlar elle mynt är således en underordnad fråga och kan bedömas uti— från tekniska, kostnadsmässiga och användarmässiga förhål-

landen. Avvikelser från fullständig samordning bör därför

särskilt kunna motiveras.

Den kanske väsentligaste skillnaden mellan mynthanteringer å ena sidan och sedelhanteringen å andra sidan är riks— bankens roll. Som nämnts ovan i avsnittet om AB Tumba Bruk är relationen mellan riksbanken (beställaren) och AB Tumba Bruk (leverantören) affärsmässig. Beställaren har ansvaret för lämpliga leveransvillkor och att han beställer rätt pr dukter i förhållande till sitt behov. Leverantören har ansvaret för att leverera specificerade produkter på utsat tid. Den part som inte uppfyller sina åtaganden får själv bära konsekvenserna. Som framgår av avsnitt 3:4 ovan är re lationen mellan myntverket och riksbanken inte lika klar

i praktiken, vare sig beträffande befogenheter eller an- svar. En motsvarande relation som för sedlar skulle verka för en effektivare planering avseende produktion, distri- bution och lagerhållning, såväl hos riksbanken som hos myn verket. Den affärsmässiga relationen kompletteras av riks— bankens ägaransvar i AB Tumba Bruk. Min uppfattning är att relationen mellan riksbanken och AB Turba Bruk gynnar så—

väl affärsmässighet som samordning.

Vid övergången från S-kronorssedel till 5-kronorsmynt il— lustrerades bl a vissa konsekvenser av den begränsade sam—

ordningen mellan sedlar å ena sidan och mynt å andra sidan

• Sida 35
•  Original

Den långa övergångsperioden uppfattas av många som nega— Prop tiv. En gemensam beslutsfattare avseende val av mynt eller sedel för en betalningsmedelsvalör skulle framtvinga spe— cifikt beslut i frågan. I den pågående diskussionen om in- förande av 10—kronorsmynt i stället för 10—kronorssedel

har av olika anledningar myntets tekniska utformning kommit att diskuteras innan något beslut om övergång tagits. Det

är också möjligt att tidpunkten för upphörande med S—öres— och 25—öresmynt bättre hade anpassats till ett införande

av 10—kronorsmyntet och slopande av 10-kronorssedeln om så— väl de övergripande ekonomiska ansvaret och beslutsfattandet

varit gemensamt.

En ytterligare skillnad mellan sedlar och mynt är att de ekonomiskt behandlas olika. Sedlarna förvärvas av riks- banken från AB Tumba Bruk till framförhandlat pris. Riks— banken kostnadsför inköpet och noterar sedan utlämnade sed- lar som en skuld till allmänheten. Mynten däremot, förvärvas av riksbanken från myntverket till nominellt värde. Inköpet bokförs dock som en tillgång och belastar således inte riks— bankens resultat. De övervinster som uppstår hos myntverket på grund av den stora skillnaden mellan myntens tillverk- ningskostnad och nominella värde behandlas som reell vinst och levereras in till statsverket. Visserligen återkommer endast en mindre andel av mynten (antaganden om 30—40% har gjorts), men dels borde inte någon intäkt tagas upp förrän mynten utlämnats till allmänheten (vinsten uppstår inte vid produktionen och lagerhållningen), dels borde i varje fall vinsten senareläggas i förhållande till utlämnandet till allmänheten. Exempel på konsekvensen av beaktande av de "fiktiva" vinsterna är att inlösningen av 5—öres— och 25— öresmynt beräknas återtaga 50-100 mkr av tidigare redovi—

sade vinster.

Vad gäller samordning mellan sedlar och mynt har särskilt penetrerats olika områden, såsom produktion, administration

och marknadsföring. Beträffande produktionen kan konstateras

• Sida 36
•  Original

att några särskilda samordningsfördelar knappast kan kon— stateras på grund av de skilda tillverkningsprocesserna. Vad gäller administrationen skulle möjligen en sammanslag— ning av ekonomiadministratianerna för AB Tumba Bruk och myntverket kunna innebära vissa personella besparingar, men dessa är dels osäkra och dels i sammanhanget marginella. Den värdefulla konsekvensen av en samordning skulle kunna vara tillgången till mera utarbetade, främst datorbaserade administrativa system. Med hänsyn till fördelarna av när— het mellan ekonomiadministration och övriga funktioner i företaget är min bedömning att en sammanslagning ej är mo— tiverad. Vid en omläggning av myntverkets ekonomiadministra— tiva system eller datorisering av åtminstone vissa delar, bör genom samarbete i andra former erfarenheterna och kun—

skaperna hos AB Tumba Bruk kunna tillvaratagas.

En fråga som särskilt penetrerats är möjligheterna till

ökad samordning beträffande marknadsföring etc. Tanken har härvid varit att AB Tumba Bruks erfarenhet från utlands— försäljning etc skulle kunna utnyttjas av myntverket. Det låg bl a nära till hands att anta att AB Tumba Bruks kon— takter vid försäljning av sedlar också skulle kunna vara myntkunder. Sådana förhållanden torde finnas på sina håll, men är inte alltid givna. Vidare råder för närvarande en stor överkapacitet i världens myntproduktion, varför möj- ligheterna att tränga in på marknaden är små för myntverket. Beträffande myntverkets uppdragsverksamhet torde en annan typ av marknadsföring och försäljning än vad AB Tumba Bruk har erfarenhet av vara aktuell. Slutsatsen från bedömningen av möjligheterna till marknadsmässig samordning är att vis— sa möjligheter kan finnas på sikt, men att några kortsiktiga samordningsfördelar av väsentlig betydelse inte torde fin-

nas.

Sammanfattningsvis kan beträffande problemställningen om

begränsad samordning mellan sedlar och mynt sägas att det

är framförallt_samordningen via riksbanken som ger sam- ordningsfördelarna.

• Sida 37
•  Original

15% pålägg på summan av direkt lön och direkt material. (Med direkt lön förstås de personalkostnader som i bilaga 1 betecknas med R). Om i stället pålägget sätts till 20% blir resultatet enligt samma förutsättningar som i bi— laga 7 i övrigt före skatt 4,9 mkr för 1985/86, 4,5 mkr för 1986/87, 5,2 mkr för 1987/88 och 6,0 mkr för 1988/89. Resultatet innebär bl a att verksamheten de två senaste än blir självfinansierad. Utan att försämra den ställningen kan under perioden investeringar i storleksordningen 20 mkr göras. Om pålägget sätts till 25% blir resultaten

för motsvarande år 7,5, 7,5, 8,7 resp. 10,1 mkr.

I bilaga 9 redovisas kapacitetsutnyttjande, resultaträke ningar, likviditetsbudgets och balansräkningar med förut- sättningar i enlighet med bilaga 7 med det undantag att volymerna för bruksmynt och minnesmynt har anpassats till anslagsframställningen för 1985/86 (alternativet exkl. 10—kronan). Som framgår av 9:2 sjunker kapacitetsutnytt— jandet både för maskinparken och den rörliga personalen. under 80% det första räkenskapsåret och därefter till under 70%. Detta innebär, som framgår av bilaga 9z3, att behovet av rörlig arbetskraft minskar med 6—8 personer. Dessutom kan antas att även en minskning av den gemensam- ma personalen är befogad vid en sådan stor kapacitetsned— gång. Enligt bilaga 9z3 blir resultatet enligt de givna förutsättningarna i storleksordningen 3—5 mkr. Detta inne— bär att utrymme för investeringar i överkapacitet och andra satstningar finns. De förhållandevis små resultat— mässiga effekterna av överkapaciteten förklaras av kapa— citetskostnadernas låga andel av verksamhetens totala kostnader. Som framgår av bilagorna 9:4 och 9:5 blir lik—

viditet och finansiell ställning tillfredsställande.

I bilaga 10 har intagits motsvarande beräkningar enligt

samma förutsättningar med undantag av att volymen nu an—

passats till anslagsframställningen 1985/86 inkl. 10— kronan. Som framgår av bilaga 10:2 ligger då kapacitets— utnyttjandet högt under hela perioden utom 1985/89. Med prissättning enligt lägsta alternativet (pålägg 15%) blir resultat före skatt mellan 6-10% av omsättningen. Som framgår av bilaga 10:4 finns väsentligt utrymme för egenfinansierade investeringar. Avkastningen på eget ka— pital enligt bilaga 10:5 blir acceptabel.

För att balansera volymantagandena enligt alternativ 1 och 2 (bilagorna 9 och 10) har ett pessimistiskt alter- nativ intagits i bilaga 11. I dessa beräkningar har pris— sättningen höjts till att motsvara ett pålägg på 20%. Volymerna har hållits ordentligt lågt. Någon produktion av 10—kronan har ej medtagits. Som framgår av bilaga

11:2 halveras då kapacitetsutnyttjandet. Detta innebär att personalbehovet för rörlig personal minskar med ca 13-14 personer samt att även behovet av gemensam personal minskar väsentligt. I samband med mer detaljerad utred— ning om åtgärder för att expandera kompletterande verk— samheter, d v s uppdragsverksamheten, bör ytterligare beräkningar i enlighet med alternativen 1, 2 och 3 ut- föras. Beräkningsmodellen är datoriserad och kräver små

insatser för nya alternativ.

Beräkningarna ovan visar enligt min uppfattning att om priserna enligt bilaga 8 är konkurrenskraftiga, vilket dock varit svårt att få en uppfattning om i samband med utredningen, finns möjligheter att bedriva en ekonomiskt sund verksamhet. Om 10—kronan tages i bruk innebär be— räkningarna vidare att relativt begränsade personella nedskärningar kan bli aktuella. Under utredningsarbetet har även framkommit förhållanden som talar för att upp- dragsverksamheten kan expanderas. Jag anser att inord- ningen under riksbanken och övergången till aktiebolags— formen gynnar detta.

Prop. 1985/86: 4

• Sida 46
•  Original

Prop. [985/8614

Underbi/aga I

Utdrag ur Finansdepartementets PM

ÖVERSYN AV MYNTTILLVERKNINGEN

Ansvaret för penningutgivningen i Sverige är delat ge- nom att regeringen med stöd av myntlagstiftningen ensam har rätt att utge mynt och att riksbanken enligt riks- bankslagen skall utge sedlar. Detta förhållande har sin historiska förklaring. Vad gäller användningen av sedlar och mynt är numera den enda skillnaden att sedlar används

för höga namnvärden och mynt för låga namnvärden.

Den svenska sedeltillverkningen sker vid AB Tumba Bruk, som är ett av Sveriges riksbank helägt aktiebolag. Vid bolagets pappersbruk tillverkas sedelpapper m fl finpap- perskvaliteter. Vid bolagets tryckeri framställs utom

sedlar annat värdetryck som pass, aktier och obligationer. Bolaget har ca 400 anställda.

Mynttillverkningen i Sverige sker vid myntverket i Eskils— tuna. Myntverket är en central förvaltningsmöjlighet. För- utom mynt ger verket ut medaljer och utför andra arbeten mot ersättning (självfinansierad uppdragsverksamhet). Mynt verket förestås av en myntdirektör och har drygt 50 an—

ställda, av vilka ca tio arbetar inom uppdragsverkasmheten

Riksbanken tillväxlar sig mynten för det nominella värdet. Sedlarnas köper riksbanken av AB Tumba Bruk för ett pris som beräknas med utgångspunkt i tillverkningskostnaderna. Riksbanken distribuerar sedan såväl sedlar som mynt över landet och lagrar vid sina kontor icke cirkulerande sedlar och mynt. Själva utväxlingen till allmänheten av mynten

sköts av riksbanken på samma sätt som vad gäller sedlarna.

Regeringen avser nu att göra en översyn av verksamheten i myntverket i Eskilstuna. Undersökningen syftar till att utröna om några fördelar kan vinnas genom att i en eller

• Sida 47
•  Original

annan form samordna mynttillverkningen med sedelfram—

ställningen.

Utredningen bör främst syfta till att klarlägga vilka fördelar som kan vinnas genom att samordna administration och långsiktig produktionsplanerinq. Möjligheterna att samordna de rent tekniska funktionerna i sedelframställ— ning och mynttillverkning är uppenbarligen begränsade.

För de tekniska funktionerna disponerar myntverket ända— målsenliga lokaler och maskiner i Eskilstuna. Härtill kommer att arbetsmarknadsskäl talar för att bibehålla pro— duktionen i Eskilstuna. En utgångspunkt för utredningen bör alltså vara att den produktionstekniska delen av mynt— verkets verksamhet inte skall flyttas.

Särskilt vid förändringar i sedel— eller myntserien är det nödvändigt att noggrann samplanering sker av såväl produk- tion som distribution och lagring, Indragning av ett mynt eller utgivande av ett nytt mynt eller sedel ställer näm— ligen mycket stora krav på riksbankens distributions— och lagringskapacitet. Produktion av ett nytt mynt liksom in— dragning av mynt måste alltså tidsmässigt anpassas till riksbankens möjligheter att i distributions— och lagrings—

leden ta hand om de nya respektive de indragna mynten.

Utredningen bör bl a belysa vilka fördelar som kan Vinnas genom att sammanföra sedel- och mynttillverkningen under en huvudman.

Behovet av nya mynt ökade kraftigt till och med 1980. Det- ta innebar att myntverkets produktionskapacitet helt togs i anspråk. Denna trend synes nu ha brutits. Mycket talar för att myntproduktionen i stället kan komma att framdeles minskas. Utredningen bör uppmärksamma detta förhållande och bilda sig en uppfattning om de problem som kan uppkom- ma med anledning härav.

• Sida 48
•  Original

Eftersom sedel— och mynttillverkningen ombesörjs av ett aktiebolag resp. en central förvaltningsmyndighet böt ut- redningen även pröva om en samordning skulle underlättas av om mynttillverkningen bedrevs i annan juridisk form,

t ex av en uppdragsmyndighet eller av ett aktiebolag. Ock— så alternativet att inordna mynttillverkningen i aktie- bolaget Tumba Bruk bör prövas.

I utredningen bör beaktas de ändringar i myntserien som kan komma att göras i anledning av myntverkets framställ— ning till regeringen.

• Sida 49
•  Original

Undcrbilaga 2 Prop. [985/86: 4

MYNTVERKET

Organisationsplan per 1984—07—01 enligt anslagsfram— ställning 1985/86

Antal tjänster/anställda = 51

Uppdelningen i G, R och U har gjorts i samband med utredningen

Mynt— och medalj tillverkning G=7, F:" U=9 89

. a.»,

MateriaJJcontr'oll c=2, R=1 _, z. 3

Administration =S , U=2

Kassa och bok- föring

Päkning och kontroll G=1, R=9, U=3

Sekretariat och kontorsservice

Medaljtill- verkning

5 [!=-l

Verktyg och underhåll G=4, R=4, U=1 9

TranSpor—ter och förråd G=1 R=3

G = fasta eller halvfasta resursbehov. d v s resursbehovet förväntas

ej variera med volymförändringar i myntframställningen (inom vissa ramar) .

R = rörliga resursbehov, d v 5 en ökning eller minskning i tillverk-

ningsvolymen (antal eller vikt) förväntas direkt öka eller minska behovet av antal anställda.

C || resursbehov (fast eller rörligt) avseende uppdragsverksamheten.

4 Riku/(Igen [985/86. I sum/. Nr4

• Sida 50
•  Original

MYNTVERKET

Sammanfattad balansräkning 1984—06-30 (kkr)

Tillgångar

1) Kassa och bank Kundfordringar övriga fordringar

Varulagerz)

Skulder

Leverantörskulder

Övriga skulder

Avräkning statsverket

IX |D! fU lr" IFY' lill IH

H

2)

4.876 97 146

54.636

59.755

781 398

51.541

52.720

N] .035

Uncle/"bilaga 3: I

Behållning hos riksgäldskontoret (rörlig kredit)

I beloppet ingår färdigvarulager av mynt värderade till nominella värden på ca 40.000 kkr. Anskaffnings— kostnaden är ca 20.000 kkr lägre. Om lagervärdet jus— teras härför blir det ca 35 mkr, varigenom balansom— slutningen minskar till ca 40 mkr. Per 1983—06—30 var "övervärderingen" ca 50.000 kkr.

• Sida 51
•  Original

LhuhwbHaqu I Prop.l985/86:4

MYNTVERKET

Resultaträkning för 1984/85 med utgångspunkt från anslagsfram— ställningen 1985/86 (sid. 16), d v s exkl. uppdragsverksamheten.

(mkr) Alt.0 Alt.A Alt.B Alt.C Intäkter

Bruksmynt (nom. värden) 192

Minnesmynt (nom. värden) 30 222 105 85 75 Materialkostnad

Bruksmynt 50

Minnesmynt 15 65 65 65 65

Kapacitetskostnader

Löner inkl. soc. 5,3

Lokalkostnader 1,6

Övrigt 2,1 9 9 9 9 överskott exkl. uppdrags—

verksamheten 14 31 11 1

Alt. A, B och C

Om intäkterna istället beräknas utifrån ett pålägg på direkt material på 50% för bruksmynt och 100% för minnesmynt blir om— sättningen 105 mkr och resultatet 31 mkr. Pålägg uppgående till 25% resp. 50% ger en omsättning på 85 mkr och resultat före skatt på 11 mkr. Pålägg med totalt 15% av materialkostnaden ger en vinst på 1 mkr.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1985!86: 4 Underbilagu 3: .?

MYNTVERKET

Resultaträkning, uppdragsverksamheten 1983/84 (kkr)

intäkter

Medaljer m m 4.047

övrigt och samlarmynt 1.417 5.464 leasasésr

Material — 3.221 Personal — 1.200 övrigt1) (nettointäkt) + 581 överskottz) 1 624

1) Beloppet inkluderar ränteintäkter på 500 kkr, uppvärdering

medaljmaterial 372 kkr samt övriga kostnader 291 kkr.

2) överskottet belastas med kalkylmässig ränta statskapital

på 965 kkr.

• Sida 53
•  Original

Underbilaga 3:3 Prop. 1985/86: 4

MYNTVERKET

Sammanfattad balansräkning 1984—06—30 (kkr)

Tillgångar Kassa och bank1) 4.876 Kundfordringar 97 Övriga fordringar 146 Varulagerz) 54.636 59.755 ååsléss (Leverantörskulder 7813)) 0 övriga skulder 398 Avräkning statsverket 51.541 51.939 Easits; _1;glg

1) Behållning hos riksgäldskontoret (rörlig kredit för

uppdragsverksamheten).

2) I beloppet ingår färdigvarulager av mynt värderade

till nominella värden på ca 40.000 kkr. Anskaffnings— kostnaden är ca 20.000 kkr lägre. Om lagervärdet jus— teras härför blir det ca 35 mkr, varigenom balansom— slutningen minskar till ca 40 mkr. Per 1983—06-30 var "övervärderingen" ca 50.000 kkr.

3) Leverantörskulder avs. myntproduktionen ej medtagna

i bokslutet.

• Sida 54
•  Original

UPPGIFTER OM H'INTVERKET 1972/73 - 1983/811 1954-09-19

HYNTIILLVERKNINGEN SEN/ej

1111». uv bruten,/nt

260,0 275,1 260,0 925 en 1 012 115 > 125 9 275 3

Antal (Ms!) 2.0 0.5 Vikt (rm) 13,5 100 0 inkomst av Iyntnlng 72/7) 73/74 71/75 75/76 . 75/77 mmm 60/81 103,6 50,8 121,7 212,0 m 125,11 95,1 215.) 267 155 311 1855 297 351 125 667

runlnellt vlrde (Hu) Avgår inköm material (Hu) Suw—

utgl fter (Utslag)

Förvaltningsmslag (Hu-) Reservatlu'wslig (hkr)

sum. UPPDRAGSVERKSAHHEYEN

lmmsleI/resul till 72/73 73/71. ' 51/82 82/83

Fakturetingukr) ” (690) (1 917)

PERSONAL Antal tjänster (N')

wnttlllverkningen modtagsverksmten

Iotalt

Prop. 1985/86 4

Undrrbilnga 3 .'4

• Sida 55
•  Original

Underbiluga 4: I Prop. 1985/86: 4

AB Tumba Bruk

Sannanställning belysande bolagets utveckling under åren 1979 — 1983.

1979 1980 1981 1982 1983

Utveckling ___” ___— -——— Qnsättning 107.481 118.640 135.816 133.904 181.507 Antal anställda 392 415 416 392 385 rets nettoinvesteringar 26.627 16.644 9.176 5.895 13.563 Resultat och lönsamhet Vinst före extraordinära

poster,dispositioner cch skatt 9.359 9.289 11.776 9.896 19.029 Vinst i procent avcmsättningen 8,7 7,8 8,7 7,4 10,5 Avkastningsgrad på justerat eget

kapital vid utgången av året (%) 24,0 22,8 27,6 22,6 39,9 Avkastningsgrad på justerat totalt

kapital vid utgången av året (8) 11,4 10,7 13,2 9,4 19,2 finansiell balans Förelsekapital 26.405 30.214 38.064 41.348 51.547 Soliditet 0,28 0,28 0,31 0,25 0,33 Ställning Varulager 19.084 26.309 29.388 39.479 29.334 Anläggningstillgångar 104.007 107.019 97.281 90.331 71'681 Kortfristiga skulder 16.914 19.493 18.455 53.647 27.581 _ångfristiga skulder 75.377 77.774 68.282 65.672 60.319 '?beskattade reserver 11.450 13.920 16.536 17.472 21.361 Eget kapital 33.847 34.467 35.255 35.996 36.977

• Sida 56
•  Original

Under-bilaga 4: 2

AB Tumba Bruk

En organisatorisk skiss

Styrelse

VD

Pappers— bruk

Värde- tryckeri

Försälj— ning

Adminis— tration

Dessutom finns organisatoriskt särskilda enheter för olika stabs— och servicefunktioner, så som kontrollchef, utveck— ling processteknik, vattenmärkesgravyr, utveckling elektro— nik.

• Sida 57
•  Original

MYNTVERKET

Undvrbilagu 7: I Prop. 1985/8614

Prisbestämnincsalternatiy + 15% (utcåpgspunkt åren 1978 — 1980 1005 kanaCLtetsutn tt ande) _______a_____ Y ]

Förutsättninqgg

- Försäljningspris:

— Timkostnad:

- Lagerhållning:

- Räntor:

- Investeringar:

— Avskrivningar:

— Utgångsbalans:

— Utdelning:

Mynt: Under åren 1985/86 — 1988/89 totalt 280 miljoner bruksmynt respektive år.

Uppdragsverksamheten: oförändrad volym med 50% materialkostnad, 20% personalkostnad och 10% övriga kostnader.

Pålägg 15% på direkt material och lön tillverkning (014 + DL) x 1,15).

65,21 kr inkl. sociala avgifter etc. 50% av nästa års volymer

"Checkräkning" 15% och långfristig upp— låning 13%

Under åren 1985/86 - 1988/89 investeras 500, 1.000, 500 och 400 kkr resp. år

Maskiner & inventarier 15%

Kapitaltillskott (aktiekapital etc) på 20 mkr samt extern finansiering med c:a 23 för att finansiera maskinpark (4 mkr) och lager (39 mkr)

Ingen de fyra första åren

• Sida 58
•  Original

Prop.1985/86:4 LhuhwbHaguö

MYNTVERKET

Försäljningspriser

Valör_ Pålägg

1o:- 1,00/st 1,04yst 5:— 1,13/st 1,187st 1:— 0,38/st 0,40/st 0:50 0,25/st 0,26/st 0:25 0,13/st 0,14/st 0:10. 0,09/st 0,10/st 0:05 0,12/st 0,13/st

gågnesmynt 60,05/5t 62,557st

• Sida 59
•  Original

Prop. 1985/86: 4

Sammanställning av remissyttranden över promemorior angående: [. Samordning m_vnt- och sedelproduktion. m. m. 1984-12-19 2. Utgivning av sedlar och mynt 1984-12-21

Efler remiss har följande instanser avgett yttranden övcr promemorior- na: bankinspcktionen. myntverket. statskontoret. riksrevisionsvcrkct. kammarkollegiet. statens arbetsgivarverk. fullmäktige i Sveriges riksbank. Svenska bankförcningen. Svenska sparbanksförcningen. Sveriges för- eningsbankers förbund. Posl- och Kreditbanken. PK.-banken. Tjänstemän- nens cenlralorganisation (TCO). Stalsanslälldas förbund och AB Tumba bruk.

Remissammanställningcn är disponerad påföljande sätt: ]. Gemensam huvudman för sedel— och myntutgivningen

2. Juridisk form för mynttillverkningen

3. Lagstiftningsfrågor

. Genomförande av ändrat huvudmannaskap för mynlulgivningen Samtliga remissinstanser ansluter sig till förslaget att riksbanken skall & vara huvudman för både sedlar och mynt. Förslaget att mynttillverkningen skall bedrivas i aktiebolagsform tillstyrks eller lämnas utan erinran av alla instanser utom TCO. som anser att regeringen bör utreda om myntverket kan bli douermyndighei till eller avdelning inom riksbanken. varigenom statens behov av styrning av verksamheten skulle tillgodoses bättre. Den andra promemorian innehåller en redogörelse för gällande bestäm— melser för utgivningen av sedlar och mynt. Innehållet älerfmns i proposi- tionen under rubriken ”2.1 Bakgrund".

[ Gemensam huvudman för sedel- och myntutgivningen

l.l Bankinspektionen

Utifrån de synpunkter som bankinspektionen har att anlägga har inspek- tionen inget att invända mot förslaget att mynttillverkningen samordnas med sedelframslällningen under riksbankens ansvar och att myntverket i samband därmed övergår från att vara central förvaltningsmyndighct till att bli aktiebolag.

1.2 Myntverket

Myntverket vill först erinra om att den 1873 införda guldmynifolen formellt avskaffades 1972 och att den i praktiken satts ur spel llera decen- nicr tidigare. Då sålunda varken sedlar eller vad som i tidigare lagstiftning benämnts skiljemynl är inlösbara i mynt med metalliskt egenvärde har för

• Sida 60
•  Original

Prop. l985/8614

det praktiska bctalningsväsendet skillnaden mellan sedlar och mynt elimi- nerats. Kvar står dock två formellt viktiga skillnader. den ena att sedlar ges ut av riksbanken och mynt av regeringen och (len andra att mynten bokföres som en tillgång enligt deras namnvärde så fort de färdigställts och således innan de via riksbanken utväxlats till allmänheten.

Det finns enligt myntverkets uppfattning ingen anledning att fortsätt- ningsvis upprätthålla de formella skillnaderna mellan sedlar och mynt och verket anser därför att rätten och skyldigheten att utge betalningsmedel i form av såväl sedlar som mynt bör åvila en enda instans.

Då myntverket ser det som uteslutet att tillskapa något nytt organ för utgivning av penningmedcl och då myntverket som ett regeringens organ inte heller kan tänkas överta riksbankens sedelutgivning återstår såsom den enda och dessutom naturliga lösningen att riksbanken övertar myntut— givningen och att denna i alla avseenden hanteras på samma sätt som utgivningen av sedlar.

Att överföra myntningsrätten från regeringen till riksbanken anser mynt— verket vara en grundläggande fråga. Ett beslut i den riktningen innebär att myntverkets roll som central förvaltningsmyndighet för myntfrågor upp- hör och att riksbanken får motsvarande ansvar och arbetsområde. Riks— banken har då också att på ett eller annat sätt tillverka eller låta tillverka de mynt som banken vill ställa till allmänhetens förfogande.

[ PM samordning utsäges att några vinster genom en teknisk samordning av produktionen av mynt och sedlar inte synes möjlig med hänsyn till de skilda arterna av tillverkning. Myntverket delar den uppfattningen. Där- emot framhålles i PM att mycket är att vinna på en bättre och långsiktigare planering av myntbehovet.

Med det. som myntverket ser det. under senare år goda och förtroende— fulla samarbetet mellan riksbanken och myntverket tror sig verket ha fått tillgång till allt väsentligt av värde för bedömning av det framtida myntbe- hovet. Verket tror således inte att ett överförande av myntningsrätten till riksbanken skulle i sig på något avgörande sätt underlätta planeringen. Det är däremot av stor vikt att resurserna av mynttillverkningen kan anpassas till det aktuella behovet på ett smidigare sätt än vad som är möjligt vid myntverket som förvaltningsmyndighet.

Det torde kunna förutsättas att om riksbankens ansvar för myntförsörj- ningen även kommer att omfatta mynttillverkningen. banken kommer att söka finna vägar för bättre prognoser av myntbehovct och former för att bedöma behov av produktion och lager av mynt.

• Sida 61
•  Original

1.3 Statskontoret

Statskontoret har inte anledning till erinran mot det i promemorian l984— 12-19 angående samordning av mynt- och scdelproduktion m.m. framlagda förslaget om att myntverket organiseras sotn ett aktiebolag och underord- nas riksbanken som huvudman.

1.4 Kammarkollegiet

Kammarkollegiet har inget att erinra mot förslagen i promemoriorna.

1.5 Statens arbetsgivarverk

SAV tar inte ställning till lämpligheten av myntverkets övergång till annan huvudman eller till aktiebolagsform.

SAV vill endast konstatera att en överföring till annan huvudman och/' eller bolagsform innebär att myntverket inte längre kommer att tillhöra SAst förhandlingsområde. I övrigt har SAV ingenting att anföra i ären- det.

1.6 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Såväl sedlar som mynt är i lag angivna såsom lagliga betalningsmedel — 65 lagen (l934z437) för Sveriges riksbank och [å lagen (l970: IOZS) om rikets mynt — vilket innebär att den som har att fordra betalning är skyldig att mottaga betalning i sedlar eller mynt. Båda typerna av betalningsmedel är numera symboliska värdetecken och det finns egentligen ingen annan skillnad dem emellan än att det ena är av papper och används för höga namnvärden och det andra av metall för låga namnvärden.

Av historiska skäl är dock huvudmannaskapet för utgivningen och reg- lerna kring denna helt olika för sedlar och mynt.

Samtidigt som sålunda äldre förhållanden dröjer kvar i de grundläggande reglerna om sedlar och mynt. har deras likställighet i den praktiska an- vändningen mcdfört att riksbankens hantering av sedlar och mynt egentli- gen är densamma för båda typerna av betalningsmedel med de skillnader som föranledes av olika material och olika värden. Liksom riksbanken övertar sedeltryckeriets hela produktion av svenska sedlar så övertas myntverkets hela produktion av mynt. Riksbanken distribuerar med sam- ma transporter sedlar och mynt till sina kontor och mottager där från allmänheten återströmmande sedlar och mynt som räknas. sorteras och återutströmmar.

Prop. 1985/86: 4

• Sida 62
•  Original

Prop. [985/86: 4

Grundtanken i utredningsmannens förslag kan sägas vara att landets betalningsmedelsförsörjning kräver en samordning av sedel— och mynt- planeringen och att samme huvudman därför bör ha ansvaret för båda dessa typer av betalningsmedel. Utredningsmannen föreslår därför att riksbanken på samma sätt som när det gäller sedelhanteringen skall ges befogenhet att styra mynthanteringen och bära ansvaret härför.

Fullmäktige instämmer i utredningsmannens principförslag. Det är se- dan länge inkonsekvent att riksbanken å ena sidan övertar myntverkets hela produktion. distribtterar denna över landet och tillhandahåller mynten vid sina kontor samt därigenom för avnämarna framstår såsom den för myntförsörjningen ansvariga instansen men å andra sidan inte har någon formell befogenhet att styra omfattningen och sammansättningen av mynt- produktionen. Visserligen skall medges att de praktiska svårigheterna på grund härav kan till väsentlig del övervinnas genom nära samarbete mellan riksbank och myntverk och den närmast oefterrättliga situation som synes ha rätt vid tidpunkten för fullmäktiges framställning 1953 är sedan länge övervunnen. Men det är ändå i grunden otillfredsställande att kopplingen mellan efterfrågan och produktion i en central samhällelig försörjnings- funktion skall vara beroende av personliga kontakter mellan berörda tjäns— temän och inte kunna grundas på formell befogenhet och därmed förenat ansvar.

Härtill kommer två olika omständigheter som under en näraliggande framtid gör det mera angeläget att knyta ansvaret för myntväsendet till riksbanken.

Tidigare har under åtskilliga år rått myntbrist. Riksbank och myntverk har då kunnat förenas i en strävan att öka produktionen och få resurser härtill. För de närmaste åren förutses nu minskat behov av mynt. Detta kommer att i flera avseenden skapa svårigheter i lagerhållning och produk- tion och acccntuerar kravet på att riksbanken som har kontakten med avnämarna och håller de stora myntlagren också har befogenhet att styra produktionen. För det andra må understrykas angelägenheten av gemen— sam huvudman för sedel- och myntväsendet då samhället övergår från sedel till mynt i en valör. Inför en eventuell övergång till 10-kronorsmynt kan det därför vara viktigt att planeringen samlas på ett ställe.

Fullmäktige ansluter sig med det sagda till förslaget att ansvaret för myntväsendet överföres till riksbanken och kommenterar i det följande några aspekter på en sådan överföring.

1.7 Svenska hankföreningen (med instämmande från PK-hanken, Post- och Kreditbanken)

Bankerna anskaffar traditionellt huvuddelen av i rörelsen erforderliga sedel— och mynttillskott från riksbanken. Detta hari huvudsak fungerat mycket bra. Tidvis har emellertid besvärande brister på olika myntvalörer

• Sida 63
•  Original

uppstått inom olika landsornråden. Sådana brister har varit svåra och tidskrävande att avhjälpa. Bankföreningen anser att landets myntförsörj- ning torde bli än mera effektivt tillgodosedd om ansvaret för såväl distribu- tion som produktion lades hos en och samma huvudman. Bankföreningen förordar därför en sådan samordning.

1.8 Svenska sparbanksföreningen

Sparbanksföreningen har inget att invända mot att m_vntutgivningcn förändras och att detta sker på sätt som föreslås i promemorian. Förening- en utgår därvid ifrån att en förändrad myntutgivning inte leder till försäm- rad service eller på annat sätt får negativa konsekvenser för bankernas verksamhet.

1.9 Sveriges föreningsbankers förbund

Eftersom riksbanken svarar för penningmedelsförsörjningen i landet synes det naturligt att även tillverkningen av såväl sedlar som mynt står under riksbankens ansvar. SFF biträder därför förslaget att inordna Mynt- verket och därmed myntproduktionen i riksbanken.

1.10 Tjänstemännens centralorganisation

TCO delar uppfattningen om att fördelar kan vinnas med en Ökad sam- ordning mellan betalningsmedlen sedlar och mynt via riksbanken. Det är enligt vår uppfattning rationellt att sedel- och mynttillverkning sker under samma huvudman. Vi instämmer därför i förslaget om att Riksbanken blir huvudman för myntverket. Erfarenheterna från sedelproduktionen har visat att en bra samordning mellan produktion och behov går att uppnå om ansvaret delas mellan producent och beställare.

1.11 Statsanställdas förbund

Statsanställdas Förbund anser att en samordning av betalningsmedels- hanteringen. med Riksbanken som huvudman. är en rationell ordning. En huvudman (Riksbanken) skulle underlätta såväl val mellan sedel eller mynt som tidpunkter för förändringar av t.ex. myntvalörer.

Samordningsfördelarna föreligger främst genom möjligheterna till en ökad samordning via Riksbanken. Förbundet anser också att vissa sam- ordningsfördelar uppstår genom en sammanslagning av de olika produk- tionsenheterna (Tumba Bruk och Myntverket).

• Sida 64
•  Original

Prop. 1985/8614

1.12 AB Tumba bruk

Sammanfattningsvis ser vi klara fördelar om mynt- och sedelutgivning får en gemensam huvudman. bl. a. vid avvägning mellan mynt och sedlar som betalningsmedel.

2 Juridisk form för mynttillverkningen

2.1 Myntverket

Även om myntverket anser att det egentligen är riksbankens sak att avgöra på vad sätt man vill skaffa fram erforderliga mynt bör man givetvis utgå från att det i Sverige redan finns ett modernt myntverk som det finns allt skäl till att utnyttja i framtiden såväl personellt som maskinellt. En lösning är att myntverket omvandlas till att helt bli en uppdragsmyndighet under finansdepartementet som till självkostnadspris levererar färdiga mynt till riksbanken. En annan lösning är att myntverket blir en del av riksbanken och en tredje lösning är att myntverket får samma formella status som AB Tumba Bruk, dvs. ett av riksbanken helägt aktiebolag med varianterna att utgöra ett separat bolag. att ingå i AB Tumba Bruk eller att vara ett separat bolag ägt av AB Tumba Bruk.

Det är viktigt att i detta sammanhang beakta att kostnaderna för mynt- tillverkningen endast till ca 20% uppstår i myntverket och att 80 % utgöres av kostnader för inköpta halvfabrikat. För halvfabrikatens del är i stort sett hälften metallkostnader och hälften bearbetning hos underleverantörerna. Detta innebär att förändringar av bearbetningskostnaderna inom myntver- ket har förhållandevis ringa effekt på den totala kostnaden och att kostna- derna för inköp av halvfabrikat liksom för lagerhållning har avgörande inverkan på den sammanlagda kostnaden. Upphandlingen av halvfabrikat sker nästan undantagslöst som sluten anbudsupphandling enligt upphand- lingsförordningen vars motiv ju är att uppnå affärsmässighet. Det kan dock inte uteslutas att förhandlingar efter anbudsöppningen vid åtminstone någ- ra cnstaka tillfällen skulle ha kunnat medföra ännu något lägre priser. Det bör också framhållas att den i halvfabrikatkostnaden ingående metalldelen, dvs. ungefär hälften. knappast låter sig påverkas av förhandlingar utan styrs av priserna på den internationella metallmarknaden. i första hand London Metal Exchange.

När myntverket vid planerandet av den nya anläggningen i Eskilstuna, färdig 1974. föreslog att präglingsfärdiga myntrondeller skulle inköpas från i branschen etablerade underleverantörer var detta grundat på i huvudsak två skäl. Det första var att den statliga verksformen inte är särskilt väl lämpad för industriell drift och att det redan fanns väl etablerade underle- verantörer både inom och utom landet med ett betydligt kunnande inom myntområdet. Det andra skälet var att halvfabrikattillverkningen fordrar

• Sida 65
•  Original

mycket stora investeringar för smält- och valsverk m.m. och att utrust- ningen kunde bli otillräcklig eller inte utnyttjbar vid större förändringar i produktionsvolymen eller vid övergång till andra myntlegcringar. Det kan här påpekas att myntverket vid utnyttjandet av hela sin präglingskapacitet förbrukar endast någon procent av den svenska halvfabrikatleverantörens smält- och valsningskapacitet.

Det ovan anförda antyder att valet avjuridisk form för mynttillverkning- en, om riksbanken övertar utgivningen. inte är alldeles självklar. Å ena sidan bör industriell verksamhet så långt som möjligt drivas i normala företagsformer för att undvika den betydande tröghet i anpassning av personella och maskinella resurser som vidlåder statsförvaltningen. [ fråga om mynttillverkningen ärju detta genomfört till 80%. Man kan också säga att den slutgiltiga processen i myntframställningen dvs. präglingen med tillhörande verktygsförsörjning bör ske under någon form av tjänsteman- naansvar. Å andra sidan anskaffarju riksbanken sina sedlar från ett aktie— bolag även om detta är helägt av riksbanken. Myntverket kan givetvis inte bedöma om detta är ett för riksbanken ändamålsenligt förfarande men förutsätter att så är fallet.

Från sin utgångspunkt bedömer myntverket att såväl sedeltryckningen (inte papperstillverkningen) som myntpräglingen borde kunna ske inom riksbankens egen förvaltning under förutsättning av att anpassning till aktuella kapacitetsbehov kan ske på ett snabbare sätt än vad som gällerför förvaltningsmyndigheterna under regeringen.

Som tidigare anförts torde emellertid frågan om mynttillverkningcns juridiska form vara en fråga för riksbanken att ta ställning till. Om banken finner att mynttillverkningen bör bedrivas under former som liknar de som gäller för sedelframställningen är myntverket inte övertygat om att ett separat aktiebolag för myntprägling, helägt direkt av riksbanken. är den bästa lösningen. Ett administrativt samgående med AB Tumba Bruk. fastän som en särskild resultatenhet, är troligen att föredra. Myntverket saknar emellertid tillräckliga kunskaper om riksbankens och AB Tumba Bruks organisation för att med bestämdhet kunna uttala sig i denna fråga. Efter ett grundläggande beslut om att riksbanken skall överta ansvaret för myntväsendet bör riksbanken utreda och fatta beslut om den lämpligaste arbetsformen för myntframställningen och myntverket är givetvis både berett och angeläget om att medverka i en sådan utredning.

2.2 Riksrevisionsverket

RRV har inga principiella invändningar mot att myntverket övergår till aktiebolagsformen men konstaterar att det årliga nettoinkomstbortfallet på statsbudgeten inte kompenseras automatiskt genom en i motsvarande mån ökad inleverans av överskottsmedel från riksbanken. Riksbanken torde tillgodogöra sig vinst från en mynttillverkning m.m. som bedrivs av ett aktiebolag med riksbanken som ägare.

• Sida 66
•  Original

Om aktiebolagsformen väljs förutsätter RRV att de ekonomiska förhål- landena i samband med övergången till bolagsform regleras i ett avtal mellan staten och riksbanken och att affärsmässiga principer tillämpas vid övertagandet. Härvid bör enligt RRVs mening kostnaderna för bolagsbild- ningen åvila riksbanken (bl. a. tillskott av ägarkapital).

2.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Efter att ha föreslagit att myntproduktionen inordnas under riksbanken diskuterar utredningsmannen olika juridiska former härför. Hans resone- mang sammanfattas i mcningen: "Det enda praktiska alternativet är att bedriva myntproduktionen och därmed förenlig verksamhet i ett aktiebo- lag. dvs. pä motsvarande sätt som sedelproduktionen för närvarande be- drivs." Fullmäktige instämmer häri. Betydelsen av att vid övertagande av ansvaret för myntväsendet kunna bedriva produktionen i den smidiga aktiebolagsformen är för fullmäktige så väsentlig att fullmäktige vill upp- ställa detta som ett krav för att riksbanken över huvud taget skall överta ansvaret för myntväsendet. Fullmäktige förutsätter därtill att frågan om den juridiska formen skjutes fram i en direkt hemställan till riksdagen i blivande proposition så att ett uttryckligt beslut härom kommer att fattas av riksdagen.

Hur ett aktiebolag för myntverket sedan inordnas under riksbanken är av underordnad betydelse. [ anledning av att utredningsmannen diskuterar olika alternativ härför och också uttalar viss preferens vill emellertid fullmäktige utan slutligt ställningstagande framhålla följande.

Myntproduktion är en tillverkningsprocess som är artfrämmande för den industriella verksamhet som hittills bedrivits inom riksbankssfären. Den är därtill lokaliserad på annan ort än pappersbruk och sedeltryckeri. Mynt- produktionen måste därför under alla förhållanden ges en betydande själv- ständighet. Samtidigt är angeläget att den administrativa apparaten göres så enkel som möjligt. Sammantaget kan detta tala för att myntproduk- tionen infogas i nuvarande AB Tumba bruk, som redan i dag har två artskilda och särredovisade verksamhetsgrenar, nämligen papperstill- verkning och tryckeriverksamhet. men ges stor självständighet under sin platschef. Utredningsmannens invändning mot en lösning att den naturliga konkurrensen mellan sedlar och mynt inte bibehålles finner fullmäktige ej bärande.

Om myntproduktionen sålunda skall bedrivas som en enhet inom AB 'l'umba bruk eller eventuellt i ett dotterbolag till nämnda bolag kan också överlåtelsen till riksbanken arrangeras mycket enkelt genom att riksban- ken genom en nyemission tillför AB Tumba bruk kapital och detta bolag därefter direkt köper myntverket av staten.

Frågan om hur myntverket i aktiebolagsform lämpligen inordnas i riks- banken synes ej erfordra särskilt riksdagsbeslut och bör därför kunna. säsom utredningsmannen också framhåller. vidare utredas inom riksban- ken.

• Sida 67
•  Original

2.4 Svenska bankföreningen (med instämmande från PK-banken, Post- och Kreditbanken)

Vid valet av organisationsform för den samordnade sedel- och myntpro- duktionen och distributionen vill bankförcningen slutligen framhålla önsk- värdhcten av att man väljer en sådan form som ger snabba och effektiva beslutsvägar för densamma.

2.5 Sveriges föreningsbankers förbund

SFF har inga synpunkter på val av organisationsform för myntproduk- tionen.

2.6 Tjänstemännens eentralorganisation

När det gäller frågan om i vilken juridisk form mynttillverkningen skall bedrivas anser TCO att både sedel- och mynttillverkning är en sådan allmännyttig verksamhet med monopolställning. att staten har ett särskilt behov av styrning av verksamheten. Det är allmänhetens behov som styr sedel- och myntproduktionen. Vinstkravet kan ej vara ett primärt intresse.

Regeringen bör därför ytterligare utreda om myntverket kan bli "dotter- myndighet" till riksbanken eller möjligen som framförs i promemorian — att myntverkets verksamhet förs in som en avdelning i riksbanken med placering i Eskilstuna och att AB Tumba Bruks sedeltryckeri avskiljs från bolaget och också blir en avdelning i riksbanken -— i likhet med den Konglige Mynt i Danmark.

Den uppdragsverksamhet som i dag är ca 25 procent av resurserna kan drivas och utvecklas lika brai myndighetsform.

Vi instämmer i den uppfattning som framförs i promemorian angående olämpligheten i det andra alternativet om åtgärdsförslag och organisatorisk lösning.

Om riksdagen beslutar enligt vad som förordas i promemorian att in— ordna myntverket under riksbanken på samma sätt som AB Tumba Bruk. med andra ord att myntverket blir ett av riksbanken helägt dotterbolag. vill TCO peka på vad verksledningskommittén har formulerat angående en ”koncerntanke" vad avser affärsverkens verksamhet. Motsvarande syn- sätt bör kunna gälla inom områdena sedel- och myntproduktion. Organisa- tionsförändringar bör således ha sin utgångspunkt i koncernbegreppet och utformas på ett sådant sätt att samordning av verksamheterna uppnås vad gäller styrning m. m.

TCO förutsätter att all personal vid myntverket erbjuds anställning i den nya verksamhetsformen.

Prop. 1985/8614

• Sida 68
•  Original

2.7 Statsanställdas förbund

Myntverket är i dag. till följd av ett riksdagsbeslut. lokaliserat till Eskils- tuna. Statsanställdas Förbund anser att oavsett vilken organisationsform sotn väljes för framtiden bör lokaliseringen av myntproduktionen bibehål- las på denna ort.

Flera olika förslag till organisationsform kan övervägas för en framtida myntproduktionsenhet. Förbundet vill dock särskilt understryka vissa grundläggande faktorer som förbttndet anser väsentliga för valet av organi- sationsform.

— Enbart produktion av mynt är ej tillräckligt utan ytterligare produktions— volymer måste tillföras Myntverket om antalet sysselsättningstillfällen ska kunna bibehållas.

— Myntverket präglar mynten medan stansning och kantrullning görs av råämnesleverantören. För att öka den egna produktionsvolymen kan eventuellt ytterligare led i tillverkningskedjan från råämne till färdigt mynt behöva överföras till Myntverket. — Myntverket har i dag en lagerhållning av mynt som är alldeles för stor. Den upptar lagerutrymme som skulle kunna användas till annat. Vid eventuell övergång till annan organisationsform och sedvanlig beräk- ning av lagervärde måste detta förhållande regleras.

Mot bakgrund av ovanstående anser Statsanställdas Förbund att Mynt- verket bör övergå till en egen enhet. för produktion av mynt. inordnad under Tumba Bruk AB.

Motiven för förbundets ställningstagande är främst att samorganisering med Tumba Bruk kan tillföra Myntverket ytterligare arbetsuppgifter och att samtidigt vissa samordningsvinster uppnås. Förbundet anser att utre- _ darens förslag om att ett särskilt bolag för myntproduktion skall bildas.

innebär att företagsenheten blir alltför liten och därmed mycket sårbar för även smärre produktionsförändringar. En utbrytning av sedeltryckeriet från Tumba Bruk och en samtidig samorganisering med mynttillverkningen till en särSkild enhet inom Riksbanken skulle, enligt förbundets uppfatt- ning, innebära minskade förutsättningar för Tumba Bruks AB lyckosamma arbete på exportmarknaden, vilket i sin tur skulle kunna leda till minskade sysselsättningstillfällen vid Tumba Bruk.

2.8 AB Tumba bruk

Utredningen redovisar tre olika organisatoriska lösningar:

— att Myntverkets verksamhet förs in som en avdelning i Riksbanken och att AB Tumba Bruks sedeltryckeri avskiljs från bolaget och förs in i samma avdelning i Riksbanken, — att Myntverkets verksamhet inordnas i samma juridiska persou som sedeltryckeriet eller som underordnad juridisk person till AB Tumba Bruk.

• Sida 69
•  Original

-— att Myntverket underordnas Riksbanken på samma sätt som för närva- rande AB Tumba Bruk.

Tumba Bruk delar i hög grad utredarens uppfattning att det första alternativet kan avföras ur diskussionen. Värdetryekeriet inom Tumba Bruk säljer idag ca 60 % av sin produktion på öppna marknaden. varav ca hälften på export. och exportandelen kommeri framtiden att öka ytterliga- TC.

Utredaren förordar för sin del att Myntverket organiseras som aktiebo— lag direkt under Riksbanken. bl.a. med den motiveringen att det vore önskvärt att bibehålla en konkurrens mellan mynt och sedlar. Detta är ett argument som vi inte kan förstå.

l och med att Riksbanken blir huvudman och ensam ansvarig för mynt- och sedelutgivningen skapas alla förutsättningar för en sakligt grundad bedömning av den optimala fördelningen mellan de två betalningsmedlen mynt,/sedlar. 1 avvägningen mellan dessa betalningsmedel får hänsyn tas till skillnader i produktionskostnader. livslängd och hanteringskostnader inom Riksbanken och samhällsekonomin i övrigt. liksom även till allmän- hetens preferenser.

Väsentligt för en effektiv produktion såväl i Tumba som i Myntverket är vidare att planerings- och omställningstiden blir tillräckligt lång.

Tumba Bruk finner för sin del att utredarens mellanalternativ. dvs. att Myntverket samordnas i sammajuridiska person som Tumba Bruk. erbju— der den bästa lösningen. Vi delar exempelvis utredarens uppfattning att ett moderbolag för administration av Myntverket och Tumba Bruk är helt onödigt. F.nligt vår uppfattning skulle Myntverkets verksamhet kunna administreras inom ramen för vår nuvarande organisation. Myntverkets lokalisering i Eskilstuna anser vi inte medföra några väsentliga komplika— tioner.

I anslutning till detta vill vi också uttrycka som vår uppfattning att Tumba Bruks erfarenheter av marknadsföring skulle kunna bli till nytta även för Myntverket. Vid Tumba Bruks kontakter med och besök hos potentiella köpare av sedlar vore det ofta av värde att även kunna diskute- ra mynt. Vidare anser vi det inte uteslutet att Tumba Bruks erfarenheter av marknadsföring kan vara av intresse vid försäljning av medaljer och mot- svarande.

Vära egna odelat positiva erfarenheter av att arbeta i aktiebolagsform gör det naturligt för oss att ansluta oss till utredarens förslag om aktiebo- lagsform även för Myntverket, och om så bcfmnes önskvärt i anslutning till AB Tumba Bruk.

• Sida 70
•  Original

3 Lagstiftningsfrågor

3.1 Bankinspektionen _

Inspektionen har inte heller funnit några invändningar mot att myntens namnvärden liksom sedlarnas valörer såsom hittills anges i lag samt att bestämmelser rörande myntens metallinnchåll och utformning beslutas av riksbanksfullmäktige. Därvid räknar inspektionen med att sedvanligt re- missförfarande föregår förändringar av vikt för berörda parter. såsom banker. automattillverkare och handelns organisationer.

3.2 Myntverket

] samband med de nödvändiga förändringarna i lagstiftningen om mynt anser myntverket det lämpligt att genomföra en demonetarisering av vissa mynt. präglade enligt 1873. års lagstiftning. Det rör sig om samtliga guld- mynt som har ett guldvärde i dag som är ca 35 ggr namnvärdet. Vidare rör det sig om 5- och 2-kronorsmynt enligt |873 års lag vilka i praktiken är helt försvunna.

3.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Vad först gäller riksbankens övertagande av myntproduktionen må erin- ras om att i 2.5 riksbankslagen stadgas dels i andra stycket att riksbanken får ”å sitt sedeltryckeri idka tryckerirörelse och vid sitt pappersbruk bedriva papperstillverkning" dels i sista stycket att riksbanken ej får "deltaga i eller driva annan rörelse än den. som enligt denna lag är riksbanken uttryckligen mcdgiven". Riksbankens övertagande av mynt— produktionen. låt vara i aktiebolagsform. synes därmed förutsätta att ”lä andra stycket riksbankslagen utvidgas att omfatta även tillverkning av mynt och medaljer.

Vad härefter gäller själva myntutgivningsrätten är att observera den konstitutionella skillnad som vid utgivningen finns mellan sedlar och mynt. I 9 kap. 13% regeringsformen stadgas sålunda att ”endast riksbanken har rätt att utgiva sedlar". I andra punkten av samma paragraf tillägges att "bestämmelser om penning— och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag”. Myntväsendet är sålunda inte genom grundlagen knutet till regeringen på motsvarande sätt som sedelutgivningen till riksbanken och kan därför överföras till riksbanken utan grundlagsändring. Den underlig- gande tanken i den avsedda reformen att sedlar och mynt är likvärdiga betalningsmedel för vilka lika regler skall gälla bör emellertid på sikt föranleda sådan ändring av 9 kap. ns regeringsformen att riksbanken däri ges ensamrätt att utgiva såväl sedlar som mynt. Tillsvidare förutsättes emellertid att endast riksbankslagen och myntlagcn ändras. Därvid bör i

• Sida 71
•  Original

enhetlighetcns intresse eftersträvas att reglerna om sedlar och mynt så långt som möjligt parallelliseras. Detta talar för att myntlagen upphävs och erforderliga bestämmelser om mynt inarbetas i riksbankslagen. Denna lag är för närvarande föremål för omarbetning och förslag till ny riksbankslag kommer att framläggas at statsskuldspolitiska kommittén. Med den tidplan som förutses för myntväsendets överförande till riksbanken kan emellertid kommitténs förslag ej avvaktas. Nödvändiga förändringar måste göras inom den nuvarande riksbankslagens ram.

Hur ändringarna i riksbankslagen skall utformas får närmare övervägas. Säsom utgångspunkt för det fortsatta arbetet vill emellertid fullmäktige föreslå att 111 kap. riksbankslagen som reglerar sedelutgivningen omarbe- tas till att avse utgivningen av såväl sedlar som mynt. Detta bör innebära att i en inledande paragrafi kapitlet utsäges dels att riksbanken ensam har rätt att låta tillverka och utge mynt. dels att av riksbanken utgivna sedlar och mynt skall vara lagligt betalningsmedel. Bestämmelsen om riksban- kens ensamrätt att utge mynt förutsättes senare överförd till regeringsfor- men. 1 övrigt torde i kapitlet få intas de bestämmelser från myntlagen som bör bestå.

I samband med att lagbestämmelserna om sedlar och mynt sålunda omarbetas kan vara anledning ta upp vissa andra lagfrägor inom detta område även om de ej direkt samband med myntningens överförande till riksbanken. Tillfället bör sålunda begagnas till att upphäva bestämmelser- na i lOå riksbankslagen om den supplementära sedeltäckningen. vilka i dag saknar betydelse. Vidare kan förtjäna övervägas att genom övergångsbe- stämmelser demonetarisera vissa äldre mynt.

3.4 Svenska sparbanksföreningen

I den andra promemorian förekommer en översikt över reglerna rörande utgivningsrätten för sedlar och mynt och en redovisning av vilka lagänd- ringar som torde bli erforderliga om mynttillverkningen samordnas med sedelframställningen under riksbanken.

Sparbanksföreningen har inget att erinra mot de föreslagna lagtekniska lösningar som diskuteras i nyssbcrörda promemoria.

4 Genomförande av ändrat huvudmannaskap för myntutgivningen

4.1 Myntverket

Sedan frågan om myntverkets framtida organisation nu tagits upp är det angeläget att beslut härom fattas så snart erforderligt beslutsunderlag föreligger. Vidare bör beslutet genomföras så snart sig göra låter eftersom det dels syftar till en för det allmänna förbättrad verksamhet dels tiden fram till beslutet och den följande förändringen kan komma att präglas av

• Sida 72
•  Original

Prop. 1985/86: 4

en känsla av osäkerhet hos myntverkets personal. Med utgångspunkt i remisstidens utgång utgår myntverket från att regeringen avser att föreläg- ga riksdagen proposition i ärendet före riksdagsarbetets slut våren 1985. Under förutsättning av att regeringen kommer att föreslå att myntverket upphör som myndighet torde följande tidsplan i stort sett kunna följas.

1985-03- Regeringen tillsätter arbetsgrupp för bearbetning av i promemoriorna inte belysta frågor. 1985-05- Regeringen avger proposition till riksdagen. 1985—05—06- Övertalighetsförklaring enligt TRAS. 1985-10—11- Riksdagsbeslut om lagändringar och huvudman för

produktionen av mynt. Huvudmannen börjar förbereda övertagandet.

1986-02- Personalplan för den nya verksamhetsformen fast- ställes. Förhandlingar med P0 påbörjas. 1986-04- Formell uppsägning av myntverkets personal. Högst 6

månaders uppsägningstid. Rekrytering (återanställning) i den nya verksamhets- formen. 1986-07-01 Myntutgivningen övertas av Sveriges Riksbank. Tillverkningen övergår i ny verksamhetsform. Myntverket börjar avvecklas som myndighet. 1986-12-31 Myntverket upphör.

Till ovannämnda tidsplan kan sägas att det är synnerligen angeläget att tillämpningsbesluten med anledning av riksdagens ställningstagande fattas utan dröjsmål och att den nya företagsledningen tillsättes i början av 1986. Det är åtskilliga stora frågor som måste vara lösta i god tid före den I juli 1986, exempelvis personalplan, anställningsavtal och (åter)anställning av myntverkets nuvarande personal i den mån de så önskar, avtal om överta- gande eller uthyrning av myntverksbyggnaden. övertagande av maskinell utrustning m.m., m.m.

Eftersom myntverket utgår från att i huvudsak samma personer kommer att vara anställda före och efter bytet av ägare kommer övergången att medföra en mycket stor arbetsbelastning för i första hand företagsledning- en som dels skall avveckla myntverket och dels införa rutiner och admini- strativa system för icke statlig verksamhet så att dessa fungerar 1986- 7- 01. Samtidigt måste riksbanken ha förberett sig att övertaga den rena myndighetsutövningen vid myntverket och riksbanken måste också ha avtalat med det nya företaget om leveranser och priser för den närmaste tiden efter årsskiftet.

• Sida 73
•  Original

4.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Promemorians förslag om myntverkets överförande till riksbanken är ett principförslag och vad fullmäktige ovan tagit ställning till är just principlös- ningen, vartill fogats ovanstående kommentarer till grundläggande legala och ekonomiska frågor. Hur ett överförande av myntverket närmare skall genomföras diskuteras ej i promemorian och ej heller har utredningsman- nen gått in på värderingen av myntverket, låt vara att han i några räkneex- empel belyser möjligheterna att driva myntverkets verksamhet på ett eko- nomiskt bärkraftigt sätt. Anledning saknas därmed att i ett remissyttrande gå in mera i detalj på genomförandefrågorna eller att överhuvudtaget ge sig in på värderingsfrägor. Det bör dock understrykas att om förslaget anses böra föras vidare. ett betydande arbete härmed återstår. Att riksbanken måste dras in i detta arbete står klart redan med hänsyn därtill att riksban- ken såsom köpare uppenbarligen har anledning diskutera priset. Men för en smidig övergång är viktigt att riksbanken på ett tidigt stadium får vara med och påverka även detaljlösningar av olika praktiska frågor vid refor- mens genomförande. Fullmäktige förutsätter alltså att vilken form som än väljcs för fortsatt utredningsarbete. riksbanken beredes tillfälle medverka i detta.

4.3 Statsanställdas förbund

En förändrad organisation av mynt- och sedelproduktionen förutsätter att förhandlingar upptages med berörda huvudorganisationer om de avtal som skulle gälla för de anställda inom den nya organisationen och vilka övergångsbestämmelser som blir nödvändiga. Statsanställdas Förbund vill framhålla angelägenheten av att sådana förhandlingar igångsättes i god tid så att ett accepterat förslag föreligger innan organisationsförändringen blir en realitet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

Prop. 1985/86: 4

• Sida 74
•  Original