om ändrade grunder för bestämmande av den statliga bostadslåneräntan
Regeringens proposition
dr
EI [54]
1985/86: 63
om ändrade grunder för bestämmande av
Prop.
den statliga bostadslåneräntan 1985/86: 63
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 november 1985. På regeringens vägnar
Olof Palme
Hans Gustafsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att regeringen ges möjlighet att vid bestämmande av den s.k. bostadslåneräntan för kalenderåren från och med år 1986 ta hänsyn till även ränteläget i fråga om annan statlig upplåning än den som sker genom långfristiga obligationslån.
Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 63
Prop. 1985/86: 63
Bostadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1985
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Proposition om ändrade grunder för bestämmande av den statliga
bostadslåneräntan
I Inledning
Bostadsverket. (bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna) förvaltar
närmare 1 miljon statliga lån till ett sammanlagt värde av drygt 80 miljarder kr. Större delen av denna lånestock löper med ränta efter en räntesats som regeringen fastställer för ett kalenderår i sänder. Denna räntesats, kallad
bostadslåneränta, skall enligt riksdagsbeslut år 1967 (prop. 1967: 100, SU 100, rskr. 265) fastställas på grundval av den kostnadsnivå som gäller för statens egen upplåning. Därtill skall läggas 0,25 procentenheter för att täcka statens kostnader för utlåningen. Som grund för beräkningen av
kostnadsnivån för statens egen upplåning valdes räntan på långfristiga
statsobligationer.
Bostadslåneränta tillämpas i dag (se SFS 1985:464) för i huvudsak
följande lånetyper:
1. bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946), om
lånet har betalats ut före den 1 juli 1985, 2. bostadslån enligt bostadslånckungörelsen (1967:552) samt lån eller
lånedelar enligt äldre författningar som anges i punkt 5 första stycket övergångsbestämmelserna till kungörelsen, 3. räntelån enligt räntelånekungörelsen (1967: 553), 4, räntebärande förbättringslån enligt förbättringslåneförordningen
(1980: 261) eller motsvarande äldre bestämmelser,
S. tomträttslån enligt tomträttslånekungörelsen (1965: 905), om lånet har beviljats efter utgången av år 1967,
6. markförvärvslån enligt kungörelsen (1968:227) om markförvärvslån
till kommun, 7. hyresförlustlån enligt förordningen (1976:260) om hyresförlustlån eller
motsvarande äldre bestämmelser samt enligt förordningen (1982: 1286)
om statlig hyresförlustgaranti,
8. lån enligt kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna sam- Prop. 1985/86: 63 Llingslokaler, 9. energisparlån enligt förordningen (1977: 332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. eller motsvarande äldre bestämmelser och enligt förordningen (1981: 590) om lån till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. eller motsvarande äldre bestämmelser, 10. underhållslån enligt förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus, 11. förvärvslån enligt bl.a. förordningen (1981:1123) om lån för förvärv » från staten av bostadsfastigheter för permanent bruk, om lånet har betalats ut före den 1 juli 1985, 12. reparationslån enligt förordningen (1982: 644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus eller motsvarande äldre bestämmelser, om lånet har betalats ut före den 1 juli 1985 samt 13. särskilda lokallån enligt förordningen (1982: 1272) om statligt lånestöd m.m. till särskilda åtgärder i bostadsområden med outhyrda lägenheter.
2 Föredragandens överväganden
Mitt förslag: Regeringen skall få möjlighet att vid fastställande av bostadslåneräntan för kalenderåren från och med år 1986 beakta ränteläget även i fråga om annan statlig nyupplåning än den som sker genom långfristiga obligationslån.
Skälen för mitt förslag: Som har framgått av det föregående infördes nu gällande grunder för beräkning av bostadslåneräntan år 1967. Vid den tiden skedde statens upplåning i princip endast genom långa obligationslån. Sedan år 1967 har statens upplåning på marknaden ökat radikalt samtidigt som kreditmarknaden fullständigt ändrat karaktär. Under de allra senaste åren har en mycket livaktig marknad vuxit fram med en rik flora av olika upplåningsformer avpassade för olika placerares behov. Statens upplåning sker därför numera i helt andra former än tidigare samt allt mindre med stöd av olika regleringar och allt mer i marknadsmässiga former. Likviditetskvoterna för bankerna har avskaffats och placeringsplikten för försäkringsbolag har minskat betydligt i omfattning. Därigenom har statens långfristiga upplåning mist sin gamla dominerande roll och istället ersatts av statsskuldväxlar, riksobligationer, allemanskonton m. m. Efter samråd med chefen för finansdepartementet anser jag att grunderna för bestämmande av bostadslåneräntan måste anpassas till de förändringar i fråga om villkoren för den statliga upplåningen som har inträtt på senare tid. Jag förordar därför att grunderna ändras så att bostadslåneräntan beräknas med beaktande av statens kostnader för den samlade marknadsmässiga upplåningen. Jag beräknar att bostadslåneräntan för år 1986
Prop, 1985/86: 63 därmed blir högst 2,5 procentenheter högre än den som skulle ha fastställts med tillämpning av nu gällande grunder.
Mitt förslag kommer att ge ökade kapitalkostnader i fråga om sådana statliga lån som inte berättigar till räntegaranti, dvs. i första hand lån till äldre småhus som bebos av låntagaren, olika typer av lokallån samt tomträttslån, kommunala markförvärvslån och hyresförlustlån.
För ägare till statsbelånade bostadshus som har räntegaranti medför mitt förslag inte några ökade kapitalkostnader. Deras ränta ökas genom en årlig upptrappning till dess den når bostadslåneräntans nivå. Genom att räntegarantin följer med upp till den nya högre nivån på bostadslåneräntan påverkas inte deras kapitalkostnader. Inte heller påverkas kostnaderna för de lån som finansieras med medel från Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, dvs. nva bostadslån.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat i fråga om ändrade grunder för bestämmande av den statliga bostadslåneräntan.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985