om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD)

> Regeringens proposition vy 1985/86: 71

om höjning av Sveriges kapitalinsats i Prop

Världsbanken (IBRD) 1985/86: 71

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 december 1985.

På regeringens vägnar

Olof Palme

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att höja Sveriges

kapitalinsats i Världsbanken i samband med en s.k. selektiv höjning av bankens auktoriserade kapital. Höjningen sker genom att medlemsländerna tecknar nya andelar i Världsbanken. Sverige har inom ramen för denna kapitalhöjning erbjudits teckna andelar för maximalt 103,7 milj. dollar, vilket enligt växelkursen vid utgången av november 1985 motsvarar

ca 960 milj.kr. (Andelarna är uttryckta i 1944 års doltar.)

Sveriges nuvarande kapitalinsats är 736,7 milj. dollar eller ca 6800 milj.kr. Av detta belopp har 8,5 26 betalats in till Världsbanken. Resten

utgör ett garantiåtagande. Enligt det aktuella förslaget skall av det belopp som nu tecknas 8,75 20 betalas in. Utnyttjas erbjudandet till fullo, motsvarar det svenska inbetalningen ca 85 milj.kr. Återstoden skall utgöra garan-

tiåtagande.

Sveriges riksbank har förklarat sig beredd att, liksom vid tidigare kapitalhöjningar, svara för det svenska kapitaltillskottet.

1 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 71

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 december 1985

Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Bodström, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken, IBRD

1¶Inledning

Världsbanken (International Bank fer Reconstruction and Development,

IBRD) inledde sin verksamhet år 1946. Den är ett självständigt FN-anknu-

tet organ med egen styrelse. Den 30 juni 1985 hade banken 148 medlem-

mar. Banken ger finansiellt och tekniskt bistånd i form av obundna lån till

u-ländernas utveckling.

Bankens utlåning finansieras huvudsakligen genom upplåning på den privata kapitalmarknaden och garanteras genom det kapital medlemslän-

derna har satsat i banken. Världsbankens utlåning har traditionellt koncen-

trerats till infrastrukturella projekt inom sektorerna industri, energi, transport och kommunikation. Under de senaste årtiondena har en ökad utlå-

ning gått till jordbruks- och landsbygdsutveckling, som idag utgör den enskilt största sektorn, samt till s.k. sociala projekt inom sektorerna

utbildning, hälsovård, befolkning, stadsutveckling och vattenförsörjning.

2¶Världsbanksdirektionen.s rapport

2.1¶Allmänt

I en rapport till Världsbankens styrelse den 24 maj 1984 har bankens

direktion föreslagit en sammanlagd höjning av bankens auktoriserade kapi-

tal med 7 000 milj. 1944 års dollar. Syftet med förslaget är att säkra att Världsbankens kapital höjs i samband med höjningar av insatserna (”kvoterna””) i Internationella valutafon-

den (IMF). Eftersom en ökning av medlemskvoterna i valutafonden god-

kändes den 31 mars 1983 har bankens direktion i överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderat ytterligare en höjning av bankens kapital.

Allmän enighet råder om behovet att öka kapitalet i föreslagen omfattning.

Till direktionens rapport hör ett förslag till resolution, vilket underställts bankens styrelse för antagande genom omröstning. Styrelsen har godkänt resolutionen vilket innebär att banken för sin del bemyndigats ta emot de nya kapitalinsatserna. Enligt förslaget till resolution har den totala kapitalhöjningen om 7000 milj. dollar uppdelats på teckningsbara andelar uttryckta i 1944 års dollar, som i detta sammanhang åsätts en fast kurs i förhållande till dagens dollar, innebärande att en 1944 års dollar anses motsvara 1,20635 dagens dollar. Under denna förutsättning fördelas höjningen av det auktoriserade kapitalet på 70000 andelar å 1000001944 års dollar. Skälet till att bankens kapitalhöjningar alltjämt uttrycks i 1944 års dollar är att enighet ej kunnat nås om en formell övergång till Internationella valutafondens särskilda dragningsrätt (SDR) som värdeenhet för bankens kapital. 1984 års kapitalhöjning fördelas i resolutionen på preciserade teckningserbjudanden till medlemsländerna. Vid denna fördelning har beaktats hur stor allmän resp. särskild höjning av IMF-kvoterna som medlemmarna erhållit. För ett fåtal medlemsländer har dessutom andelarna bestämts i särskild ordning. De fastställda erbjudandena anger det högsta antal andelar som får tecknas. Det står medlemmarna fritt att teckna färre andelar. Teckningen skall verkställas före den 1 januari 1987. Av sålunda tecknat belopp skall 8,75 20 inbetalas till banken (0,875 Z i guld eller dollar och 7,875 70 i medlemmens egen valuta), medan resten skall utgöra garantiåtagande.

2.2¶Sveriges del i kapitalhöjningen

Sveriges inträde i Världsbanken godkändes av riksdagen år 1950 genom bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1950:89 (BaU 8, rskr. 152). Inträdet ägde rum år 1951, varvid Sverige tecknade andelar i Världsbanken till ett belopp av 100 milj. dollar. Sverige har bidragit till ett flertal senare höjningar av bankens kapital. Höjning av den svenska kapitalinsatsen godkändes av riksdagen år 1959 med 100 milj. dollar (prop. 1959: 126, BaU 30, rskr. 275), år 1965 med 40 milj. dollar (prop. 1965:122, BaU 42, rskr. 335), år 1970 med 37,3 milj. dollar (prop. 1970: 174, BaU 74, rskr. 467), år 1977 med 90,3 milj. dollar (prop. 1976/77:86, FiU 18, rskr. 198) samt år 1980 med 369,1 milj. dollar (prop. 1979/80:139, FiU 38, rskr. 393). Med ”dollar” menas i det föregående US-dollar av 1944 års värde. I och med sistnämnda höjning blev den sammanlagda svenska insatsen i Världsbanken 736,7 milj. dollar av 1944 års värde fördelad på 7367 lika stora tecknade andelar. Av denna summa — 1,26 90 av bankens tecknade kapital vid halvårsskiftet 1985 — har 8,5 70 inbetalats, medan resten utgör en garantidel, som kan infordras endast i den mån detta skulle behövas för att möta Världsbankens förpliktelser. Riksbanken har hittills med riksdagens bemyndigande tillskjutit den svenska insatsen i Världsbanken. Vid tidigare kapitalhöjningar har Sverige till fullo utnyttjat erbjuden andelsteckning. Av Kungl. Maj:t resp. regeringen har riksbanken garanterats täckning av eventuella förluster till följd av Sveriges medlemskap i banken.

11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 71

Världsbankens auktoriserade kapital, dvs. det maximala belopp bankens Prop. 1985/86: 71 kapital bemyndigats uppgå till, är efter 1980 års höjning 71650 milj. dollar av 1944 års värde. Beloppet är fördelat på 716500 andelar om 100000 sådana dollar. Härav hade den 30 juni 1985 589476 andelar eller ca 82 7 tecknats.

Sverige erbjuds nu att teckna 1037 andelar å 100000 1944 års dollar eller 1,48 26 av höjningen av det auktoriserade kapitalet. Omräknat till svenska kronor enligt växelkursen vid utgången av november 1985 motsvarar summan av Sveriges teckningsbara andelar ca 960 milj. kronor. Motvärdet i svenska kronor av Sveriges tidigare tecknade 7367 andelar uppgick vid samma tidpunkt till ca 6 800 milj. kronor.

Som jag nyss nämnde skall 0,875 26 av tecknat belopp för höjningen inbetalas till Världsbanken i guld eller dollar. Vid samtliga tidigare kapitalhöjningar har guld/dollardelen av de inbetalade medlen erlagts i dollar. Vidare skall 7,875 % av ifrågavarande andelsteckning inbetalas i svenska kronor. Om Sverige utnyttjar erbjudandet till fullo kommer den svenska valutareserven att vid betalningstillfället belastas med hela det inbetalda beloppet, dvs. med 8,75 26 av denna andelsteckning eller ca 85 milj. kronor enligt växelkursen vid utgången av november 1985. Resten, eller 91,25 2 av värdet på de tecknade andelarna, skall vara garantiåtagande.

3¶Riksbanksfullmäktiges skrivelse

I en skrivelse den 25 juli 1985 har fullmäktige i Sveriges riksbank hemställt att regeringen av riksdagen utverkar bemyndigande för regeringen att höja Sveriges kapitalinsats i Världsbanken enligt erbjudandet och att för Sveriges del teckna samtliga erbjudna andelar i Världsbankens kapitalhöjning. Fullmäktige förordar att 0,875 Z av det tecknade beloppet, den del som skall inbetalas i guld eller i dollar, erläggs i dollar. Resterande 7,875 7 erläggs i svenska kronor. Riksbanken har, liksom i samband med tidigare kapitalhöjningar i Världsbanken, förklarat sig beredd att tillskjuta de medel som krävs för Sveriges deltagande i kapitalhöjningen.

Fullmäktige har hemställt om bemyndigande för riksbanken att verkställa de utbetalningar som föranleds härav. Fullmäktige har vidare hemställt att regeringen hos riksdagen inhämtar bemyndigande att lämna riksbanken garanti för täckning av eventuella förluster inom ramen för de nya åtagandena.

Fullmäktiges skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. Till denna är bifogad en översättning av resolutionsförslaget.

4¶Föredragandens överväganden

Sverige har sedan inträdet i Världsbanken år 1951 stött bankens ansträngningar att ge lån till utveckling och åreruppbyggnad. Sverige har deltagit i en rad kapitalhöjningar, som under de gångna åren skett för att tillföra Världsbanken medel. Mot bakgrund av u-ländernas svåra situation och

därmed fortsatta behov av finansiellt stöd, anser jag det väsentligt att Prop. 1985/86: 71 bankens utlåningskapacitet hålls på en hög nivå även i framtiden.

Jag förordar att Sverige höjer sin kapitalinsats i Världsbanken och tecknar samtliga erbjudna 1037 andelar å 100000 1944 års dollar inom ramen för den selektiva kapitalhöjningen. Av nyteckningen skall 8,75 Z betalas in, vilket vid utgången av november 1985 motsvarade ca 85 milj.kr. Valutareserven kommer att vid betalningstillfället belastas med hela det till Världsbanken inbetalda beloppet. Resterande belopp av kapitalhöjningen är garantiåtagande. Sveriges riksbank har hittills finansierat de svenska kapitalinsatserna i Världsbanken. Riksbanken har förklarat sig beredd att också nu tillskjuta de medel som erfordras för Sveriges deltagande i den förestående kapitalhöjningen. ,

Riksdagens medgivande bör sålunda inhämtas så att den föreslagna höjningen av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken kan komma till stånd. Vidare bör hos riksdagen utverkas bemyndigande för Sveriges riksbank att verkställa de utbetalningar som föranleds härav. Det blir således inte aktuellt att föra upp något anslag i statsbudgeten för att finansiera Sveriges ökade åtagande. I överensstämmelse med vad som gällt vid tidigare kapitalhöjningar bör vidare regeringen av riksdagen bemyndigas att lämna Sveriges riksbank garanti för täckning av eventuella förluster, som ligger inom ramen för den ökade kapitalinsatsen.

Jag har i frågan om kapitalhöjningen i Världsbanken samrått med statsrådet Hjelm-Wallén.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att, i enlighet med föreliggande resolu-

tionstext, öka Sveriges kapitalinsats inom ramen för en selektiv

kapitalhöjning i Världsbanken med 103,7 milj. dollar till 840,4 milj.

dollar (1944 års värde) genom att teckna ifrågavarande andelar,

2. bemyndiga Sveriges riksbank att verkställa erforderliga utbe-

talningar inom ramen för kapitalhöjningen,

3. bemyndiga regeringen att lämna Sveriges riksbank garanti för

täckning av förluster som kan uppkomma på den ökade kapitalinsat-

sen.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilaga Prop. 1985/86: 71

Till Finansdepartementet Sveriges inträde i Världsbanken (International Bank for Reconstruction and Development, IBRD) godkändes av riksdagen år 1950 genom bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1950:89. Inträdet ägde rum år 1951, varvid Sverige tecknade andelar (”shares”') i Världsbanken till ett belopp av 100 milj. dollar. Sverige har bidragit till ett flertal senare höjningar av bankens kapital. Höjning av den svenska kapitalinsatsen godkändes av riksdagen år 1959 med 100 milj. dollar (prop. 1959:126), år 1965 med 40 milj. dollar (prop. 1965: 122), år 1970 med 37,3 milj. dollar (prop. 1970: 174), år 1977 med 90,3 milj. dollar (prop. 1976/77:86) samt år 1980 med 369,1 milj. dollar (prop. 1979/80: 139). Med ” dollar” menas i det föregående US-dollar av 1944 års värde.

I och med sistnämnda höjning blev den sammanlagda svenska insatsen i Världsbanken 736,7 milj. dollar av 1944 års värde fördelad på 7367 lika stora tecknade andelar. Av denna summa — för närvarande 1,2670 av bankens tecknade kapital — har 8,5 20 inbetalats, medan resten utgör en garantidel, som kan infordras endast i den mån detta skulle behövas för att möta Världsbankens förpliktelser.

Riksbanken har hittills med riksdagens bemyndigande tillskjutit den svenska insatsen i Världsbanken. Av Kungl. Maj:t respektive regeringen har riksbanken garanterats täckning av eventuella förluster till följd av Sveriges medlemskap i banken.

Världsbankens auktoriserade kapital, dvs. det maximala belopp bankens kapital bemyndigats uppgå till, är efter 1980 års höjning 71650 milj. dollar av 1944 års värde. Beloppet är fördelat på 716500 andelar om 100000 sådana dollar. Härav har enligt scnast tillgängliga uppgifter 589 476 andelar eller ca 82 20 tecknats.

l Bankdirektionens förslåg den 24 maj 1984 rörande kapitalhöjning I en rapport till Världsbankens styrelse den 24 maj 1984 har bankens direktion föreslagit en sammanlagd höjning av bankens auktoriserade kapital med 7 000 milj. 1944 års dollar.

Syftet med förslaget är att säkra att Världsbankens kapital höjs i samband med höjningar av insatserna (”kvoterna”') i Internationella valutafonden. Eftersom en ökning av medlemskvoterna i valutafonden godkändes den 31 mars 1983 har bankens direktion i överensstämmelse med tidigare praxis rekommenderat ytterligare en höjning av bankens kapital. Allmän enighet råder om behovet att öka kapitalet i föreslagen omfattning.

Till direktionens rapport hör ctt förslag till resolution, vilket underställts bankens styrelse för antagande genom omröstning. Styrelsen har godkänt resolutionen vilket innebär att banken för sin del bemyndigas motta de nya kapitalinsatserna. Resolutionstexten bifogas i översättning som bilaga 1.

Enligt förslaget till resolution har den totala kapitalhöjningen om 7000 milj. dollar uppdelats på teckningsbara. andelar uttryckta i 1944 års dollar,

som i detta sammanhang åsätts en fast kurs i förhållande till dagens dollar, Prop. 1985/86: 71 nämligen 1,20635. Under denna förutsättning fördelas höjningen av det auktoriserade kapitalet på 70000 andelar å 100000 1944 års dollar. Skälet till att bankens kapitalhöjningar alltjämt uttrycks i 1944 års dollar är att enighet ej kunnat nås om övergång till annan värdeenhet. Sedan länge pågår en diskussion i Världsbanken om att formellt övergå till Internationelia valutafondens särskilda dragningsrätt (SDR) som värdeenhet för bankens kapital. 1984 års kapitalhöjning fördelas i resolutionen på preciserade teckningserbjudanden till medlemsländerna. Vid denna fördelning har beaktats hur stor allmän respektive särskild höjning av IMF-kvoterna som medlemmarna erhållit. För ett fåtal medlemsländer har dessutom andelarna bestämts i särskild ordning. De fastställda erbjudandena anger det högsta antal andelar, som får tecknas. Det står medlemmarna fritt att teckna färre andelar. Teckningen skall verkställas före den 1 januari 1987. Av sålunda tecknat belopp skall 8,75 20 inbetalas till banken (0,875 26 i guld eller dollar och 7,875 20 i medlemmens egen valuta), medan resten skall utgöra garantiåtagande.

Sveriges deltagande i kapitalökningen Sverige erbjuds teckna 1037 andelar å 100000 1944 års dollar eller 1,48 2 av höjningen av det auktoriserade kapitalet. Omräknat till svenska kronor enligt växelkursen vid utgången av juni 1985 motsvarar summan av Sveriges teckningsbara andelar ca 1100 milj. kronor. Motvärdet i svenska kronor av Sveriges tidigare tecknade 7367 andelar uppgick vid samma tidpunkt till ca 7800 milj. kronor. Vid tidigare höjningar av Världsbankens kapital har Sverige till fullo utnyttjat erbjuden andelsteckning. Fullmäktige utgår ifrån att Sverige skall göra detta även när det gäller den aktuella höjningen och därigenom medverka till en angelägen förstärkning av Världsbankens utlåningskapacitet. Hittills har riksbanken finansierat de svenska kapitaltillskotten til! Världsbanken. Riksbanken är beredd att även denna gång tillskjuta medel för Sveriges deltagande i den förestående ökningen av bankens kapital. Som ovan angivits skall 0,875 26 av tecknat belopp för höjningen inbetalas till Världsbanken i guld eller dollar. Fullmäktige förordar, att denna del erläggs i dollar liksom vid tidigare kapitalhöjningar. Vidare skall 7,875 7 av ifrågavarande andelsteckning inbetalas i svenska kronor. Den svenska valutareserven belastas vid betalningstillfället med hela det inbetalda beloppet, dvs. med 8,75 36 av denna andelsteckning eller ca 100 milj. kronor enligt växelkursen vid utgången av juni 1985. Fullmäktige förutsätter, att regeringen, efter bemyndigande av riksdagen, lämnar riksbanken sedvanlig garanti mot förluster som kan uppkomma på den höjda kapitalinsatsen och som fullmäktige inte anser bör belasta riksbanken. Åberopande vad ovan anförts får fullmäktige i riksbanken hemställa, att regeringen av riksdagen utverkar dels bemyndigande för regeringen att

höja Sveriges kapitalinsats i Världsbanken med 103,7 milj. 1944 års dollar Prop. 1985/86: 71 enligt det härtill fogade resolutionsförslaget och att teckna ifrågavarande andelar, dels bemyndigande för riksbanken att verkställa de utbetalningar som därav föranleds, dels ock bemyndigande för regeringen att lämna riksbanken garanti för täckning av eventuella förluster som uppkommer på den ökade kapitalinsatsen.

Stockholm som ovan

På Fullmäktiges vägnar:

G. E. Sträng

Hanna Ericson

ÖVERSÄTTNING Prop. 1985/86: 71

Internationella återuppbyggnadsbanken Resolution nr 395

Höjning av det auktoriserade kapitalet med USD 7 miljarder och särskilda

höjningar av andelsteckningar

Då bankens ursprungliga kapital uppgick till 10 miljarder US-dollar av den

vikt och finhet, som gällde den 1 juli 1944 (härefter benämnda 1944 års

dollar);

då styrelsen genom resolutionerna nr 128, 131, 194, 222, 264, 315, 346,

347 och 374 höjt det auktoriserade kapitalet till 71,65 miljarder 1944 års

dollar;

då Internationella valutafondens styrelse den 31 mars 1983 godkände en resolution benämnd ”Höjningar av medlemmarnas kvoter — åttonde all-

männa översynen” innebärande ökningar av medlemskvoterna upp till

vissa belopp (härefter benämnd fondens resolution);

då medlemmar som accepterar ökningar av sina kvoter utöver den

generella höjningen, i överensstämmelse med tidigare praxis, förväntas

begära motsvarande ökningar av sina kapitalandelar i banken (s.k. särskilda höjningar):

då bankens direktion i sin rapport till styrelsen, daterad 24 maj 1984, (härefter benämnd direktionens rapport) har rekommenderat sådana särskilda höjningar av medlemmarnas andelsteckningar och en höjning av bankens auktoriserade kapital med 7 miljarder 1944 års dollar; då bankens direktion anser att vid beräknandet av de särskilda höjningar

som skall fördelas, endast de kvothöjningar i fondens resolution som

överstiger 22,0833 26 av nuvarande kvoter, bör anses vara särskilda höj-

ningar, och att medlemmarna bör äga teckna 5076 av andelarna som har beräknats på detta sätt. Storbritannien äger dock teckna 529 andelar och Kina äger teckna 1660 andelar;

då, för att nå syftet med dessa särskilda andelshöjningar, det är nödvän-

digt att medlemmarna avstår från sin rätt enligt artikel Il, paragraf 3(c), i bankens stadga att teckna sin proportionella del av ökningen av det aukto-

riserade kapitalet enligt denna resolution;

beslutar styrelsen härmed följande:

1. Direktionens rapport godkännes.

2. Bankens auktoriserade kapital skall ökas med 70.000 andelar, vilka

vardera har ett nominellt värde om USD 100.000 av den vikt och finhet som gällde den 1 juli 1944. 3. Medlem skall anses ha avstått från sin rätt att teckna sin proportionella del av kapitalhöjningen enligt denna resolution, om ej banken erhållit meddelande av motsatt innebörd från medlemmen scnast den 15 juni 1984. 4. Envar av bankens nedan uppräknade medlemmar äger teckna högst

det antal andelar i banken vilket angivits vid medlemmens namn.

5. Varje andelsteckning, som auktoriseras enligt punkt 4 ovan, skall ske på följande villkor:

a) priset på tecknad andel skall vara det nominella;

b) medlem må teckna andelar i omgångar före den 1 januari 1987, eller det senare datum som direktionen må bestämma; dock att banken icke må mottaga någon andelsteckning före den 1 oktober 1984;

c) den tecknande medlemmen skall inbetala till banken dels guld eller US-dollar utgörande 0,875 70 av tecknade andelars pris vid tecknandet, dels ett belopp i medlemmens egen valuta utgörande 7,875 2 av samma

pris;

d) banken skall infordra de belopp av andelsteckningarnas 296- och 1826-delar, vilka ej behöver inbetalas enligt punkt 5(c) ovan, endast då detta är nödvändigt för att möta bankens förpliktelser för upplånade medel eller för av banken garanterade lån; beloppen ifråga får ej användas av banken för utlåning eller för förvaltningskostnader;

e) innan någon andelsteckning accepteras av banken, skall följande åtgärder ha vidtagits:

(i) medlemmen skall ha vidtagit alla åtgärder, som erfordras för andelsteckningens bemyndigande, och skall tillställa banken de upplysningar därom, som banken må begära; |

(ii) medlemmen skall ha verkställt betalningarna enligt punkt 5(c) ovan.

6. Denna resolution skall ej träda i kraft såframt icke alla medlemmar har avstått från sin rätt att teckna sin proportionella del av den kapitalhöjning i banken som auktoriseras med denna resolution.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 1