Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett ramavtal mellan Sveri- ge och de Europeiska gemenskaperna (EG) om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan parterna. Avtalet syftar till att skapa en bas för utveck- lingen av vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Sverige och EG inom områden av gemensamt intresse.

• Sida 2
•  Original

1. Inledning

1 min anmälan till regeringens proposition I983/84:107 (bil. 1) om forskning (NU 45, rskr. 407) redogjorde jag för forskningssamarbetet med de Euro- peiska gemenskaperna (EG) samt nämnde att Sverige inlett förhandlingar med dessa om ett närmare forskningssamarbete. Förhandlingarna har re- sulterat i ett förslag till ramavtal om samarbete. Regeringen beslöt den 9 januari 1986 att avtalet skulle undertecknas. Detta skedde i Bryssel den 13 januari 1986. Förslaget har upprättats på svenska språket och de officiella EG-språken, vilka texter är lika giltiga. Den engelska och svenska texten bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

?. EG:s forskningsverksamhet

Inom EG har under senare år tagits kraftfulla initiativ för att förstärka samarbetet på forskningsområdet. Ett löpande ramprogram för EG:s forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) åren 1984— 1987 godkändes vid ett möte med de Europeiska gemenskapernas råd den 28 juni 1983. Programmet syftar till att hävda EG:s konkurrenskraft utåt. särskilt på det industriella området. En rad nya beslut på forskningsområdet togs därefter vid rådets möte den 19 december 1984; bl.a. godkändes en budget på sammanlagt 1 225 milj. ECU (europeiska valutaenheter, motsvarande ca 8 miljarder kronor) avseende fusion, Strålningsskydd och radioaktivt avfall, bioteknologi. program för stimulans av forskarutbytct. basteknologi och icke—nukleär energi. .

Redan i februari 1984 hade rådet fattat beslut om en större forsknings- satsning genom antagandet av ett program för informationsteknologi (ES- PRlT). Detta är det största och mest prioriterade av EG-programmcn med en budget på 1500 milj. ECU (ca 10 miljarder kronor) för programperioden 1984—1988 varav EG och industrin svarar för hälften var. Programmet,

• Sida 3
•  Original

som har till målsättning att skapa en gemensam teknisk grund för europe— isk informationsteknologi. betecknas inom EG som en framgång. Det är väl etablerat men kommer att kompletteras med andra åtgärder för att hävda sig ytterligare. ESPRIT svarar i dag för S% av världens och 25% av Europas forskningsinsatser (privata och offentliga) på stadiet "före kon- kurrens" inom informationsteknologiområdet.

En utbyggnad av FoU-verksamheten inom EG med nya och utvidgade program planeras och ett reviderat löpande ramprogram för perioden 1987—1991 har aviserats till i början av år 1986. De forskningsområden som ingår i det gällande ramprogrammet kommer att ingå i det reviderade. som dessutom kommer att kompletteras med nya delprogram på områden som rymd-.havs- och transportforskning. Den s. k. definitionsfasen av ett nytt program för bredbands-tele-kommunikation (RACE) genomförs f. n. Beslut av rådet om huvudfasen (1987— 1991) väntas under året. Principbe— slut om ett miljöforskningsprogram och ett materialforskningsprogram fat- tades i december 1985. Vidare förbereds beslut om forskning om informa- tionsteknologins tillämpning på det sociala området (IRIS) samt övervägs deltagande i ett synkrotronstrålnings-laboratoriurn.

Som ett allmänt villkor för deltagande i EG-programmen har hittills gällt att företaget är etablerat inom EG och att forskningen bedrivs där. Det är således inte möjligt för ett företag i ett land utanför EG-kretsen att medver- ka i programmen, om det inte sker genom dotterföretag som är verksamt i ett EG-land. För några av programmen, nämligen stimulans- och biotekno- logiprogrammet samt material-och klimatprogrammet, finns dock vissa möjligheter för företag i länder utanför EG att deltaga. Även på strål- skyddsområdet är EG öppet för samarbete med tredje land. I samband med att de icke-öppna programmen såsom ESPRIT och basteknologipro- grammet (BRITE) revideras under de närmaste åren, väntas Europeiska gemenskapernas kommission föreslå rådet att de diskriminerande behörig- hetsreglerna för deltagande tas bort.

Under våren hade EG anledning att ta ställning till ett franskt initiativ benämnt EUREKA, som syftar till civilt forskningssamarbete mellan före- tag och forskningsinstitutioner i hela Västeuropa. Inför det Europeiska rådets möte i Milano ijuni 1985 presenterade kommissionen ett förslag om en ny Europeisk teknologisk gemenskap vid sidan av gemenskaperna. dvs. den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC), Kol-och stålunionen (CECA) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Enligt för- slaget skall forskningens andel av EG-budgeten öka från nuvarande 3% till 6—8% år 1990. Det Europeiska rådet uttalade sitt stöd för EUREKA och begärde ytterligare förslag från kommissionen beträffande den teknolo- giska gemenskapen. I denna nya EG-strategi ligger att kommissionen skall medverka i EUREKA-programmet för att bl.a. tillse att dubbelarbete undviks. Någon direkt konkurrens mellan detta och EG:s egna forsknings- program förutses därför inte.

För att åstadkomma ett bättre klimat för företagande och innovation anser kommissionen det nödvändigt att fullborda EG:s inre marknad enligt de riktlinjer som godtogs vid rådsmötet i Milano ijuni 1985. att ytterligare driva på standardiseringsarbetet både för traditionella produkter och på

• Sida 4
•  Original

informationsteknologiområdet, att utvidga den offentliga upphandlingen och att samordna de nationella reglerna på immaterialrättens område. Konkurrenspolitiken skall tillämpas så att forskning och utveckling gynnas och de små och medelstora företagens kapacitet skall tas tillvara. Förslag aviseras på de flesta av dessa områden.

3. Forskningssamarbete Sverige—EG

Redan i dag deltar Sverige i det europeiska forskningssamarbetet i olika former via bl. a. det europeiska samarbetet inom vetenskaplig och teknisk forskning (COST), den europeiska rymdorganisationen (ESA). den euro- peiska kärnforskningsinstitutionen (CERN), den europeiska organisatio— nen för rymdforskning (ESRO) och det europeiska laboratoriet för moleky- lärbiologi (EMBL). Även inom ramen för CECA och det nya arbetsmil- jöavtalet med EG bedrivs forskning. Sverige är också anslutet till EG:s fusionsforskningsprogram genom samarbetsavtal med Euratom. Dessutom har Sverige ingått bilaterala avtal med EG på områdena avfallsåtervinning, träforskning samt hälso— och sjukvård.

Sverige har tillsammans med gemenskaperna och dess medlemsstater samt ett antal utanförstående europeiska länder sedan år 1971 deltagit i COS'I'. Detta program rör i huvudsak tillämpad forskning inom områdena informatik, teleteknik, transportväsen. havsteknik. materialteknik. miljö- vård, meteorologi, jordbruk, livsmedelsteknik och humanteknologi. De flesta projekten ligger dock inom teletekniken. Ytterligare ett område, medicinsk teknik, planeras. Under åren 1971—1984 har sammanlagt 55 projekt startats.

Sverige är ett av de mest aktiva COST-ländema. Under år 1985 har det svenska deltagandet i COST inom områdena telekommunikation, material och miljö utvärderats. Resultatet visar att COST-samarbetet har varit effektivt och värdefullt för svensk forskning och resulterat i bättre resurs- utbyte och vidgade internationella kontakter."COST-samarbetet har också gett Sverige möjlighet att visa sig som en engagerad och kompetent partner i det internationella forskningssamarbetet.

Genom ett principbeslut av de Europeiska gemenskapernas råd i juni 1983 om ett ramprogram för FoU-verksamheten inom EG har förutsätt— ningarna för COST-samarbetet förändrats. Sålunda förväntas EG i fort- sättningen endast kunna delta i sådana COST-projekt som ligger i linje med det fastlagda programmets inriktning. Vidare kommer industriellt intres- santa projekt att i större omfattning bedrivas inom ramen för interna EG-program. Utanförstående länders anslutning till dessa program skall övervägas från fall till fall. Mot bakgrund av denna utveckling på FoU-om- rådet inom EG har diskussioner om COST:s framtida roll inletts.

Sverige är sedan år 1976 (prop. 1975/76286, NU 29, rskr. 172) genom samarbetsavtalet med Euratom anslutet till EG:s fusionsforskningspro- gram. i vilket det s.k. JET-projektet ingår. Genom detta samarbetsavtal anslöts den svenska forskningen inom området fusionsenergi till det ge- mensamma europeiska forskningsprogram som bedrivs av Euratom. Även

• Sida 5
•  Original

Schweiz deltar i detta samarbete. Avtal om samarbete mellan Euratom. USA och Japan på detta område har nyligen undertecknats.

Som tidigare nämnts har Sverige ingått ett antal bilaterala forskningsav— tal med EG bl. a. på områdena avfallsåtervinning, träforskning. hälso— och sjukvård. Denna typ av avtal medför att Sverige bidrar till EG:s budget för det aktuella forskningsprogrammet enligt en bestämd fördelningsnyckel. ] gengäld medverkar svenska institutioner i resp. program på likställd fot med institutioner inom EG vad gäller tillgång till forskningsresultat. möjlig- het att få forskningskontrakt från EG m. m.

Ett bilateralt avtal om sammankoppling av det europeiska datanätet (Euronet) och motsvarande svenska datanät träffades i slutet av år 1981. Avtalet omfattar även samarbete om utveckling av informationstjänster via datanät (DIANE). Vid årsskiftet 1984/85 upphörde formellt samarbetet men överläggningar har inletts om att delta i ett nytt EG-program för uteckling av en europeisk informationsmarknad.

4. Förslaget till ramavtal

I det följande redovisas huvudpunkterna i föreliggande förslag till ramavtal mellan Sverige och EG.

4.1. Inledning

Avtalet omfattar en inledning och 16 artiklar. I inledningen presenteras avsikten med avtalet. Där uttalas betydelsen av ömsesidigt intresse av samarbete inom området teknisk och vetenskaplig forskning i syfte att bättre utnyttja resurserna och undvika onödigt dubbelarbete. Vidare hän- visas till det växande ömsesidiga beroendet inom ekonomins område och betonas nödvändigheten av samarbete särskilt i syfte att öka forskarnas rörlighet. Man pekar på det redan inledda forskningssamarbetet på flera områden och att det är önskvärt att upprätta en ram som omspänner hela samarbetet mellan Sverige och EG inorn forskningsområdet till vilket samarbete organisationer och privata företag kan anslutas. Parterna tar hänsyn till att avtalet inte på något sätt kommer att inverka på medlemssta- ternas befogenheter att inleda bilateralt samarbete med Sverige inom om- rådena vetenskap. teknologi, forskning och utveckling samt att. då så är lämpligt. sluta avtal i detta syfte.

4.2. Avtalets ändamål (artiklarna 1—5)

I avtalet fastställs en ram för utvecklingen av det vetenskapliga och tek- niska samarbetet till vilket såväl offentliga och enskilda organisationer som företag kan ansluta sig. Samarbetet kan enligt artikel 3 ske i former såsom åsiktsutbyte, överföring av information. samordning av program och pro- jekt samt gemensamma program eller åtgärder. Det kan enligt artikel 4 genomföras på flera sätt av vilka kan nämnas möten. besök och utbyte av

• Sida 6
•  Original

personal. expertdeltagande i seminarier m.m. samt tillgång till handlingar och delgivning av resultat av arbete som utförs inom ramen för samarbetet.

4.3. Genomförande av samarbetet (artiklarna 6—9)

Enligt artikel 6 skall samarbetet genomföras genom lämpliga avtal. I dessa skall närmare anges hur samarbetet skall ske med särskilt angivande av ändamål samt tekniskt och vetenskapligt innehåll. regler rörande kun- skapsspridning och intellektuell äganderätt. arrangemang rörande persona- lens rörlighet m.m.. villkor för ekonomiskt stöd m.m.

4.4. Gemensam kommitté (artiklarna 10—11)

En särskild kommitté kallad "forskningskommittén för Sverige/gemenska- perna" skall enligt artikel 10 tillsättas för att bl.a. fastställa lämpliga samarbetsområden och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra och utveckla samarbetet samt genomföra regelbundet åsikts- utbyte. Kommittén skall mötas minst en gång om året.

4.5. Europeiska kol—och stålgemenskapen (artikel 12)

Enligt artikel 12 i avtalet kan ett särskilt protokoll upprättas mellan C ECA och dess medlemsstater å ena sidan och Sverige å den andra sidan, om det visar sig vara till ömsesidig fördel att samarbeta inom områden som omfat- tas av fördraget om upprättande av CECA.

4.6. Slutbestämmelser (artiklarna 13— 16)

Avtalet skall godkännas av de avtalsslutande parterna enligt deras egna förfaranden. Det skall träda i kraft när båda parterna har underrättat varandra om att de härför erforderliga förfarandena har slutförts.

Avtalet skall tillämpas å ena sidan på de länder på vilka Rom-fördraget tillämpas och på de villkor som däri fastställs samt 51 andra sidan på Sverige.

Avtalet gäller under obegränsad tid. Det kan dock sägas upp när som helst eller revideras med tolv månaders varsel om endera parten så begär.

5. Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna ramavtalet mellan Sverige och EG om vetenskapligt och tekniskt samarbete.

Skälen för mitt förslag: I artikel 32 i frihandelsavtalet med EEC (prop. 1972:135. UU 20, rskr. 311) återfinns bestämmelser om utveckling av samarbetet till områden som inte täcks av avtalet. Redan när detta avtal slöts uttryckte Sverige sitt direkta intresse för samarbete om bl. a. forsk-

• Sida 7
•  Original

ning och utveckling. I viss utsträckning förekom sådant samarbete redan i fråga om teknologi och patenträtt samt på stålområdet.

Vid tillkomsten av nyssnämnda avtal lades på svensk sida stor vikt vid att detta skulle bli utvecklingsbart. Redan i inledningen till avtalet förklarar sig de avtalsslutande parterna beredda att undersöka möjligheten att ut- veckla och fördjupa sina förbindelser. när det framstår som fördelaktigt för deras ekonomier att utsträcka dem till områden som inte omfattas av frihandelsavtalet.

Ramavtalet mellan Sverige och EG om vetenskapligt och tekniskt sam- arbete är betydelsefullt eftersom det bör ses som ett uttryck för en ömsesi— dig vilja att vidareutveckla ett samarbete på forskningsområdet. Jag ser det som ett viktigt steg i fördjupningen av det europeiska samarbetet som Sverige inlett i och med frihandelsavtalets tillkomSt och den uppföljande Luxemburg-deklarationen som antogs gemensamt av EFTAzs ministerråd och EG:s råd i april 1984. Sverige är en del av Europa och vår nationella ekonomi och våra industriers framtid är nära knuten till utvecklingen på den europeiska kontinenten. Hittills har detta samarbete huvudsakligen varit inriktat på avvecklingen av tullar. kvantitativa restriktioner och andra handelshinder. När nu EG intensifierar sina ansträngningar för att skapa en verklig europeisk hemmamarknad och stärka företagens konkurrens- kraft är det väsentligt att Sverige så långt möjligt kan delta i detta arbete. Att ställa sig utanför det tekniskt-industriella samarbetet i Europa skulle kunna få allvarliga negativa konsekvenser för vår framtida tekniska och industriella kompetens och därmed för vår export och sysselsättning. En utvidgning av samarbetet med EG på forsknings— och utvecklingsområdet ter sig därför synnerligen viktig.

Genom godkännande av förslaget till ramöverenskommelse med EG instämmer Sverige i uppfattningen inom EG att en intensivare gemensam forskningsstrategi och ökade och intensifierade ansträngningar krävs för att Europas konkurrenskraft skall stärkas. Internationellt samarbete av detta slag motverkar isolering och stagnation och bidrar till ett klimat som stimulerar till utveckling och innovationsvilja. Värdet för industrin av att delta i internationell verksamhet är allmänt erkänt. Sverige häller sig också väl framme jämfört med många andra industrialiserade länder. På flera områden finns internationellt framstående forskargrupper och många före- tag satsar stora resurser på forskning och utveckling. I en internationell jämförelse ter sig svensk forsknings-och utvecklingssamarbete som kvali- ta'tivt högtstående.

Avtalet utgör en ram för forskningssamarbetet med EG utan att for- merna för samverkan binds. Enligt avtalsförslaget skall separata överens- kommelser träffas när sådan samverkan blir aktuell. Detta innebär i prakti- ken att samarbetet genomförs genom att ett eller flera svenska organ genom kontrakt eller avtal knyts till EG-programmen. delar av program- men eller EG-anknytning till motsvarande svenska projekt. I sådana kon- trakt avses formerna för samarbetet regleras.

Ramavtalet med EG ger således inte Sverige eller svenska intressenter en automatisk rätt att ingå i olika forskningsprogram inom EG. Det är dock troligt att EFTA-länder som Sverige i ökad utsträckning kommer att kunna

• Sida 8
•  Original

anknytas till EG:s forskningsaktiviteter. En öppnare attityd gentemot tred— jelandsdeltagande från EG:s sida har kunnat förmärkas fr.o.m. år 1985. Denna positivare inställning hänger samman med det nya EG-tänkandet om stärkande av den teknologiska basen och konkurrensförmågan och ett bättre utnyttjande av ”den europeiska dimensionen". Avtalet kan således bli en inkörsport för ett svenskt industrideltagande i hittills stängda indus- triforskningsprogram.

Med tillkomsten av ett ramavtal ges ökade möjligheter för Sverige att på ett tidigt stadium få insyn i det omfattande forsknings-och utvecklingsar- bete som bedrivs inom EG. Samtidigt innebär avtalet en bevarad självstän- dighet i det svenska forskningsarbetet. Det tillgodoser krav på bibehållen svensk handlingsfrihet vad gäller såväl forskningens innehåll som det framtida samarbetet.

Förslaget till ramavtal innebär inga direkta kostnader utöver dem som är förbundna med blandkommissionens möten. Förslag om täckande av så— dana kostnader har tagits tlpp i budgetpropositionen för nästkommande budgetår (prop. l985/86:lOO bil. l4). Sverige skall således inte bidra till EG:s forskningsbudget med vissa medel. När deltagande i programmen blir aktuellt är det i första hand fråga om medverkan i delprogram eller i särskilda projekt från företags eller forskningsinstitutioners sida. Därav följer naturligt att den finansiering som aktualiseras vid ett deltagande från svensk sida får lösas från fall till fall med utgångspunkt från berörda parters intressen.

Som framgår av vad jag nyss sagt kommer deltagande företags och institutioners intressen att vara avgörande för omfattningen och inriktning- en av forskningssamarbetet med EG. Jag förutsätter dock att EG:s forsk- ningsprogram till stora delar kommer att omfatta verksamhet inom sådana områden som är prioriterade också inom svensk forsknings-och utveck- lingsverksamhet.

Enligt min mening är avtalet av sådan vikt att riksdagens godkännande bör inhämtas. Skulle ändringar i avtalet framdeles aktualiseras ankommer det på regeringen att godkänna dem, om de inte är av sådan beskaffenhet att frågan skall eller lämpligen bör underställas riksdagen.

6. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna ramavtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Sverige och de Europeis- ka gemenskaperna.

7. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 9
•  Original

FRAMEWORK AGREEMENT FOR SCIENTIFIC AND TECHNICAL CO—OPERATION BETWEEN THE KINGDOM OF SWEDEN AND THE EUROPEAN COMMUNITIES

THE SWEDISH GOVERNMENT on behalf of the Kingdom of Sweden hereinafter called "Sweden”,

of the one part, THE COUNCIL OF THE EUROPEAN COMMUNITIES on behalf of the European Economic Community AND THE COMMIS- SION OF THE EUROPEAN COMMUNI- TIES, on behalf of the European Atomic En- ergy Community,

of the other part. WHEREAS, without prejudice to the rele- vant provisions of the Treaties establishing the European Communities, this Framework Agreement and any activities entered into un- der the Agreement will in no way affect the powers vested in the Member States to un- dertake bilateral activities with Sweden in the field of science, technology, research and de- velopment and to conclude. where appro- priate. agreements to that end;

CONSIDERING the importance of scienti- fic and technical research for Sweden and the Communities and their mutual interest in co-operation in this field in order to better utilize resources and avoid wasteful duplica- tions:

WHEREAS on the occasion of the meeting in Luxembourg, on 9 April 1984 the ministers of the Member States of the Communities, the ministers of the Member States of the European Free Trade Association (EFTA) and the Commission have considered that the growing economic interdependence between the Communities and the EFTA countries justifies in particular a co-operation in the field of research and development and have stressed the necessity to increase these ef- forts. in particular with the aim of promoting mobility of researchers; whereas in addition the ministers wished that particular attention should be given to certain industrial and tech- nical fields of the future;