om reglering av priserna på fisk m.m.

Regeringens proposition = 1987/88:117 Ey

om reglering av priserna på fisk m. m. Pp

rop. 1987/88:117

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1988. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Mats Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1988/89.

I Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 117

Jordbruksdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande. och statsråden Feldt. Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Johansson, Hulterström. Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m.

I Inledning

Regeringen uppdrog den 3 december 1987 åt statens jordbruksnämnd att. efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk för

budgetåret 1988/89. Förslagen skulle utformas med utgängspunkt i de av riksdagen beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget bör

beakta att prisregleringen för fisk skall utvärderas och ses över inför

budgetåret 1989/90. Förslagens utformning skulle i huvudsak innebära en

förlängning av innevarande års reglering med de justeringar som följer av en utvärdering av de för innevarande är nya inslagen i regleringen.

I uppdraget erinrades om att förslag skulle lämnas till disposition av medel ur prisregieringskassan för fisk för att täcka kostnaderna för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för denna försäkring skulle räknas av från normpriserna och/eller från andra stödformer. Dessutom skulle avräkning göras för kostnaderna för

trygghetsförsäkringen under budgetären 1986/87 och 1987/88.

Jordbruksnämnden skulle vidare avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnader för utsättning av lax, annan

laxfisk och ål. Därvid skulle en särskild medelsram beräknas för fortsatt

försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp skulle bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 18 februari 1988 avgett sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till proto-

kollet i detta ärende som bilaga. I prop. 1987/88: 100 (bil. 11 s. 54) har regeringen föreslagit riksdagen att

för budgetäret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr. till prisregle-

rande åtgärder på fiskets område.

2¶Prisregleringens utfall 1986/87 m. m.

Grunderna för prisreglering på fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop.

1977/78:112, JoU 23, rskr. 272). Syftet med regleringen är att den skall styra fisket mot lönsamhet samtidigt som den skall medverka till att utjäm-

na variationer i fiskarenas inkomster. En närmare redogörelse för prisreg-

leringens utformning finns i prop. 1984/85:143 (s. 19—21).

Inkomstnivån inom heltidsfisket för år 1986 varierar enligt jordbruks-

nämnden kraftigt beroende på var fisket bedrivs, Nivån mäts som :

sammanräknad inkomst och innefattar samtliga förvärvskällor. Inkomsten

är högst på västkusten. något lägre för sydkustfiskare medan ostkustens

fiskare har markant lägre inkomster.

De totala kostnaderna för pristillägg regleringsåret 1986/87 var för

normprissatta fiskslag 34 milj. kr. jämfört med 46,4 milj. kr. år 1985/86.

Minskningen beror främst på minskade fångster av sill. Av det totala

pristilläggsbeloppet för 1986/87 gick 94 till sill. Behållningen i Svensk

fisks konjunkturutjämningsfond var 89,8 milj. kr. den 1 juli 1987, en ökning

med 14 milj. kr. jämfört med den I juli 1986. Motsvarande belopp för

jordbruksnämndens prisregleringskassa var 77.9 milj. kr... en ökning med 8,9 milj. kr. Stiftelsen Svensk fisks konjunkturutjämningsfond har fr. o. m. utgången av kalenderåret 1987 upphört som självständig juridisk person

varvid fondens medel överförts till Svensk fisk, ekonomisk förening. Prisregleringsavgiften samt import- och exportavgifterna beräknas inne-

varande regleringsår tillföra kassan ca 76,5 milj. kr. Ränteintäkterna på de

medel som är innestående hos Svensk fisk resp. i prisregleringskassan beräknas uppgå till sammanlagt ca 14 milj. kr. De sammanlagda tillgångarna för prisregleringen innevarande regleringsår uppgår således till ca 260 milj. kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades ursprungligen av jordbruksnämnden till ca 120 milj. kr. Kostnaderna beräknas nu till ca 115 milj; kr. Detta skulle innebära att behållningen i prisregleringskassan och hos Svensk fisk skulle komma att uppgå till sammanlagt ca 145 milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer ca 90.5 milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter under innevarande regleringsår. Sammanlagt innebär detta att ca 235 milj. kr. skulle finnas

tillgängliga under regleringsåret 1988/89.

3¶Fiskets omfattning

Jordbruksnämnden gör följande bedömningar i fråga om fångster. avsätt-

ning m. m. för regleringsåret 1988/89.

Den totala svenska fångsten av fisk har under senare år minskat och uppgick år 1987 till ca 190000 ton. Drygt en tredjedel utgjordes av sill/

strömming för konsumtion och knappt en fjärdedel av torsk. Av den totala

fångsten av sill/strömming avsattes ca 40000 ton på den inhemska markna-

den. Exporten av oberedd och filéad sill/strömming var ca 20000 ton,

varav huvuddelen avsattes i Danmark. Den europeiska sillmarknaden do-

mineras av det stora utbudet av nordsjösill som ökat de senaste åren. Detta har lett till att priserna på sill fallit. Efterfrågan på konsumtionssill kommer

troligen inte att öka nämnvärt, varför priserna väntas förbli hårt pressade.

Torskfångsten uppgick förra året till ca 43000 ton. Den övervägande delen fångas i Östersjön. Ca 20009 ton torsk avsattes i Sverige medan ca 13 000 ton exporterades i oberedd form. Importen av torsk, som domineras av frysta filéer, uppgick till ca 20000 ton. Torskmarknaden har de senaste

åren kännetecknats av brist på råvara. Även under de närmaste åren

bedöms avsättningssituationen sorn gynnsam.

Jordbruksnämnden utesluter inte att andra fiskarter kan komma att överta en det av torskmarknaden vilket på lite längre sikt kan få en prisdämpande effekt. Enligt jordbruksnämnden är torskbeståndet i Östersjön kraftigt nedfiskat. Fångstutrymmet de närmaste åren bedöms dock medge ett oförändrat uttag för Sveriges del.

Vad gäller övrig torskfisk och flatfisk är importandelen över 90 Z. Mark-

nadsbilden för dessa fiskslag väntas enligt jordbruksnämnden inte förändras nämnvärt. Ett visst ökat fångstutrymme finns för svenska fiskare

eftersom fångstkvoterna inte utnyttjas fullt ut.

4¶Jordbruksnämndens förslag till prisreglering för

budgetåret 1988/89

Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under

budgetåret 1988/89 har biträtts av fiskets förhandlingsdelegation och kon-

sumentdelegationen.

Jordbruksnämnden och delegationerna enades vid förra ärets överlägg-

ningar om att man vid fastställande av normpriserna för budgetåret 1988/89 skulle beakta kostnadsutvecklingen inom fisket under perioden december 1985—-december 1987 samt inkomstutvecklingen för jämförbara grupper enligt löneavtal för såväl år 1986 som år 1987. Även frågan om produktivitetsavdrag skulle behandlas. Vidare skulle vid detta tillfälle, förutom kost-

naderna för 1988/89, de för budg2tåren 1986/87 och 1987/88 ej tidigare

avräknade kostnadsökningarna för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket avräknas från normpriserna. Jordbruksnämnden och delegationerna har vid överläggningarna konstaterat att en sammanvägning

av dessa faktorer ger oförändrade normpriser vilket föreslås för sill/strömming och övriggrupperna för budgetåret 1988/89. Någon avräkning för

trygghetsförsäkringens kostnadsökning 1988/89 har emellertid inte gjorts. Inte heller har justering gjorts för den kostnadsökning som skulle ha

räknats av regleringsåret 1986/87. Prisgränserna för torsk för budgetåret 1988/89 skulle enligt förra årets

överenskommelse justeras på samma sätt som för sill/strömming. Kost-

gränser. Jordbruksnämnden föreslår dock att den övre prisgränsen höjs med 35 öre/kg. Höjningen motiveras av den minskade tillgången på torsk som har lett till sämre fångster i förhållande till insatta fångstansträngningar.

Förslagen om normpriser framgår i detalj av nämndens skrivelse.

Kostnaderna för trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket beräknas för budgetåret 1988/89 till ca 9 milj. kr.. men kostnadsökningen har som nyss

nämnts inte avräknats från normpriserna. Den definitiva nivån för 1987/88 (7815 000 kr.) har räknats av från normpriserna.

För innevarande och tidigare budgetår har normkvantitet fastställts en-

dast för sill/strömming. Den uppgår till 60 000 ton. För budgetåret 1988/89

föreslår jordbruksnämnden att normkvantiteten för sill/strömming sänks till 57 000 ton. Normkvantiteten skall enligt förslaget kunna ökas till högst 70 000 ton beroende på hur de föreslagna stöden till export till statshandels-

länder och foderfisk utnyttjas. | | Under innevarande budgetår utgår rörliga pristillägg med 75 4 av skill-

naden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 80 4 för övriga normprissatta fiskslag och för torsk med 75 46 av skillnaden mellan normpris resp. nedre prisgräns och jämförelsepris. Jordbruksnämnden

centtal.

Under innevarande regleringsår får överskottspriset för torsk utgöra högst 70 Z av lägstapriset och för övriggrupperna högst 80 Z. Överskottspriset för sill/strömming får utgöra högst 60 Zz av lägstapriset. För storle-

karna 2 och 3 får dock överskottspriserna inte underskrida 1 kr./kg. För

nästa budgetår föreslår nämnden att överskottspriset för samtliga lägstaprissatta fiskslag, dvs. även makrill och räkor, får uppgå till högst 75 96 av lägstapriset. De särskilda reglerna för överskottspriser på sill föreslås upphöra.

För innevarande budgetår anslogs ursprungligen 7 milj. kr. för överskottshanteringen. Överskottskostnaderna har ökat kraftigt på grund av

dels större överskottskvantiteter än väntat, dels lägre försäljningspriser.

enlighet med sitt bemyndigande. hittills medgett föreningen att ta i anspråk sammanlagt högst 14 milj. kr. för överskottshanteringen. För budgetåret

1988/89 föreslår nämnden att högst 12 milj. kr. anslås för överskottshante-

ringen. Vidare föreslås att jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk tar i anspråk ytterligare medel till överskottshantering om nämnda belopp inte räcker till.

Under innevarande regleringsår utgår ett särskilt stöd i form av regionalt

pristillägg för sill/strömming till fiskare bosatta vid syd- och ostkusten samt för torsk till fiskare bosatta på norra ostkusten. Stödet utgår inom ramen för gällande normkvantitet och för fisk som avsätts till human konsumtion.

För budgetåret 1988/89 föreslår jordbruksnämnden att stödet för torsk slopas och att stödet i övrigt utgår oförändrat.

Under innevarande budgetår utgår pristillägg för export av sill/strömming till statshandelsländer med lägst 40 öre/kg och högst 65 öre/kg inom

en ram av sammanlagt högst 10 milj. kr., varav 3 milj. kr får avse sill från

Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Under perioden juli- december 1987 har endast ca 1.8 milj. kr. förbrukats, varav huvuddelen har avsett sill från Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Jordbruksnämnden förestår för nästa

budgetår att pristillägget utgår med högst 80 öre/kg inom ett oförändrat in

rambelopp. | Riksdagen 1987/88. I saml. Nr I17

öre/kg och högst 50 öre/kg inom en ram av sammanlagt högst 5 milj. kr. T.o.m. december 1987 har ca 4,5 milj. kr. förbrukats. Jordbruksnämnden har med anledning härav hos regeringen begärt att ej utnyttjade medel för stöd till statshandelsexport får användas för stöd till foderfisk. Med hänsyn

till rådande avsättningssvårigheter för sill/strömming till human konsum-

tion föreslår jordbruksnämnden för nästa budgetår att pristillägg för foder-

fisk får lämnas med högst 50 öre/kg. Nämnden föreslår därutöver ett

regionalt stöd i form av ett pristillägg med högst 25 öre/kg till fiskare

bosatta på norra ostkusten. Sammanlagt föreslås ett belopp av 12 milj. kr. härför. Nu gällande fraktstöd för foderfisk på norra ostkusten föreslås

därmed upphöra. Jordbruksnämnden föreslår vidare att pristillägg får läm-

nas till foderfisk från insjöar inom samma belopp. Nu gällande fraktstöd för foderfisk från insjöar föreslås därmed upphöra. Vidare föreslås att

nämnden får besluta om jämkning mellan fördelningen av beloppen för

foderfiskstödet och exportstödet samt om minskning av stödbeloppet i

utbyte mot en ökning av normkvantiteten.

Särskilda fasta pristillägg lämnas för de viktigaste slagen -av sötvattens-

fisk, nämligen med 1,95 kr./kg för gädda, gös, sik och rensad och flådd lake

samt med 1,55 kr./kg för abborre. annan lake och siklöja. Nämnden före-

önskar jordbruksnämnden pröva frågan om pristillägg över huvud skall

utgå.

Även för vissa andra fiskslag ges stöd i form av ett fast pristillägg. För

övrig makrill föreslås dock sänkt pristillägg till 0,50 kr./kg.

Jordbruksnämnden har haft i uppdrag att efter samråd med fiskeristyrelsen lämna förslag till disposition av medel för att bestrida kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål och för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Nämnden föreslår att högst 5 milj. kr. betalas ur prisregleringskassan för att bestrida kostnader för utsättning av lax och annan fisk under budgetåret 1988/89. Däremot har nämnden inte lämnat förslag om särskilda medel ull fördröjd utsättning av lax, men redovisar att fiskeristyrelsen har förordat att 5,5 milj. kr. anvisas för utsätt-

ning av fisk, varav 0,6 milj. kr. för fördröjd utsättning av lax och 0,6 milj.

kr. för utplantering av Jax i Östersjön. Fiskets förhandlingsdelegation har föreslagit att 0,2 milj. kr. avsätts för avveckling av försöken med fördröjd utsättning av lax och att 0,4 milj. kr. används för utsättning av laxsmolt.

Till Swefisk ekonomisk förening har för innevarande budgetår anslagits

3 milj. kr. ur prisregleringskassan för marknadsföringsåtgärder. Förening-

en har påbörjat en marknadskampanj. Jordbruksnämnden har hittills över-

fört 1,5 milj. kr. av de anslagna medlen till föreningen. För nästa budgetår

föreslår jordbruksnämnden att Swefisk tilldelas högst 2 milj. kr. för marknadsföringsåtgärder. Som kompensation till konsumenterna för de höga torskpriserna har för

innevarande budgetår avsatts 15 milj. kr. för konsumentfrämjande åtgär-

der. Jordbruksnämnden föreslår att ytterligare 15 milj. kr. av prisregle-

ringsmedel avsätts för konsumentfrämjande åtgärder. Det sammanlagda

beloppet avses användas för prisnedsättningar på torskfilé under regleringsåret 1988/89.

Jordbruksnämnden föreslår att ett engångsbelopp av 0,5 milj. kr. tillförs Sveriges fiskares riksförbund för täckning av förhandlingskostnader.

Jordbruksnämnden beräknar prisregleringens kostnader för regleringsåret 1988/89 till sammanlagt 117 milj. kr., varav 62 milj. kr. hänför sig till kostnader för olika former av prisstöd. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen beräknas till 9 milj. kr. och kostnaderna för överskottshanteringen till 12 milj. kr. Härtill kommer 5 milj. kr. för utsättning av fisk inkl. fördröjd utsättning av lax. Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll beräknas till 1.1 milj. kr. och kostnaderna för Svensk fisks administration och upplysningsverksamhet till 10,4 milj. kr. Kostnaderna för Swefisks marknadsåtgärder beräknas till 2 milj. kr. och Sveriges fiskares riksförbunds förhandlingskostnader till 0,5 milj. kr. Kompensationsåtgärderna till konsumenterna beräknas kosta 15 milj. kr.

I fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden följande. Från prisregleringskassan för fisk bör täckas kostnaderna för trygghetsförsäkringen, utplantering av fisk, Swefisks marknadsåtgärder, jordbruksnämndens uppbörd och de konsumentfrämjande åtgärderna. Vidare föreslås Svensk fisk tillföras 48 milj. kr. ur prisregleringskassan för att täcka kostnader för rörliga, fasta och regionala pristillägg, pristillägg för statshandelsexport och foderfisk, överskottshantering samt Svensk fisks administration m.m. Utöver från prisregleringskassan tillförda medel bör Svensk fisk för denna verksamhet få disponera tillgängliga ränteintäkter hos Svensk fisk samt vid behov även hos föreningen behållna medel.

Med nyss nämnda förslag behövs för regleringsåret 1988/89 ca 80 milj. kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa. Nämnden beräknar att det något understiger kassans intäkter inkl. ränteintäkter under samma period. Behållningen i kassan skulle' därmed komma att uppgå till ca 85 milj. kr. den I juli 1989. Av behållna medel hos Svensk fisk skulle utöver ränteintäkter behöva tas i anspråk 30 milj. kr. Behållningen skulle därmed komma att uppgå till ca 30 milj. kr. den 1 juli 1989. Disponibla tillgångar skulle vid samma tidpunkt komma att uppgå till ca 115 milj. kr.

5¶Föredragandens överväganden

För egen del kan jag i huvudsak biträda jordbruksnämndens förslag tiil prisreglering på fisk under budgetåret 1988/89. Förslaget utgår i huvudsak från den i uppdraget angivna principen om förlängning i avvaktan på översynen av regleringen. Jag föreslår således att prisregleringen utformas på det sätt jag har redogjort för i det föregående och att de av nämnden föreslagna normpriserna, prisgränserna och den föreslagna normkvantiteten fastställs.

Inför riksdagsbeslutet om innevarande års reglering förordade jag att kostnadsökningen för fiskets trygghetsförsäkring till skillnad från tidigare skulle avräknas från normpriserna först i efterhand då de är kända. Riksdagen avslog emellertid regeringens förslag i bl.a. den delen. Jordbruks-

nämnden. fick därför inför årets, reglering i uppdrag att följa den gamla Prop. 1987/88: 117 principen. I nämndens förslag har detta emellertid inte gjorts. Med hänsyn härtill och med samma motiv som förra året förordar jag därför att Kostnadsökningen för trygghetsförsäkringen i fortsättningen avräknas först sedan det verkliga beloppet är känt. I samband med att prisregleringen för 1989/90 beslutas bör alltså hänsyn tas till de avräkningar som nu inte har gjorts och som jag har redovisat i det föregående.

Jordbruksnämnden föreslår att 12 milj. kr. anslås till överskottshanteringen. Det är 5 milj. kr. mer än för innevarande år. Mot bakgrund av de ökade kostnaderna för överskottshanteringen och de lägre försäljningspriserna finner jag förslaget motiverat.

Mot bakgrund av svårigheterna att avsätta sillen som är den fisk vi har störst tillgång på beslutades förra året om bl.a. insatser för export till statshandelsländer. Regeringens förslag som även i fråga om andra åtgärder var inriktade mot stimulans av östersjöfisket avslogs av riksdagen i väsentliga delar. I fråga om den rämnda exporten visar det sig nu att det nya stödet hittills i huvudsak har använts för export av fisk från västerhavet som normalt inte har några avsättningsproblem. Under perioden juli-december 1987 har sålunda endast 1,8 milj. kr. förbrukats av rambeloppet om 10 milj. kr. Härav har 1,5 milj. kr. disponerats för export av västerhavsfångster. Jordbruksnämnden har föreslagit ett oförändrat rambelopp om 10 milj. kr. för nästa år, varav högst 3 milj. kr. för sill från västerhavet. Vidare föreslår nämnden att stödet skall höjas till högst 80 öre/kg samt att I oförbrukade medel skall kunna disponeras för stöd till

Jordbr uksnämnden föreslår vidare att det sammanlagda stödet till foderfisk höjs med 7 milj. kr. till högst 12 milj. kr. Enligt fiskeristyrelsens beslut är det under år 1988 åter tillåtet att bedriva industrifiske efter sill och skarpsill i Östersjön. Vidare föreslår nämnden att fraktstödet till foderfisk från norra ostkusten och fraktstödet för foderfisk från i insjöar omvandlas till ett pristillägg för foderfisk. Nämnden föreslår även att det regionala stödet för torsk slopas med hänsyn till den gynnsamma prisutvecklingen.

För egen del vill jag betona nödvändigheten av att söka nya avsättningsmöjligheter för den svenskfångade sillen. Större ansträngningar måste göras för att få till stånd en ökad, lönsam export. Det resultat som har nåtts hittills under innevarande budgetår är inte tillfredsställande. Hela näringen måste medverka till en bättre utveckling. Berörda myndigheter kan delta i detta arbete inom givna resursramar. Vidare är det angeläget att alla möjligheter utnyttjas för avsättning, inom landet. Ansträngningar måste också göras för utveckling av produkter baserade på sill. Särskilt statligt stöd kan utnyttjas för detta ändamål. Jag vill i sammanhanget erinra om att regeringen denna dag har beslutat att återbetalning av prisregleringsavgift till beredningsindustrin skall kunna ske för de fiskprodukter som exporteras. Därmed skapas konkurrensneutralitet på exportmarknaden.

Möjligheterna att avsätta sill som foderfisk begränsas bl. a. av den återhållsamhet mot användning av fiskmjöl.som foder som har deklarerats från animalieproducenternas sida till följd av kritik mot fisksmak i kött och minskad hållbarhet hos köttet. Flänsyn till detta måste sålunda tas då stödets omfattning bestäms.

Jag kan i och för sig godta jordbruksnämndens förslag till exportstöd och Prop: .1987/88:117. pristillägg för foderfisk. Den jämkningsmöjlighet mellan stödformerna som

nämnden önskar besluta om för egen del bör emellertid ankomma på

regeringen. Jag vill i sammanhanget för riksdagens information anmäla att regeringen tidigare denna dag på mitt förslag och efter framställning av

jordbruksnämnden och Sveriges fiskares riksförbund beslutat om en sådan

jämkning för innevarande regleringsår. I princip är nämligen medelstilldel-

ningen för dessa båda ändamål maximerade av riksdagen genom att rege-

ringens förslag våren 1987 i dessa delar inte godtogs.

från insjöar bör godtas.

Jordbruksnämnden bör av regeringen kunna bemyndigas att betala ut 48

milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg, överskottshantering

samt Svensk fisks administration m. m. För dessa ändamål bör Svensk fisk få disponera även ränteintäkter hos Svensk fisk samt vid behov även hos

föreningen behållna medel. Det är angeläget att Svensk fisk i sin upplysningsverksamhet särskilt beaktar behovet av insatser för bättre skolmåltider. |

Av medlen i prisregleringskassan bör de 15 milj. kr. som har reserverats

för konsumentfrämjande åtgärder under innevarande budgetår tillsammans

med ytterligare 15 milj. kr. för budgetåret 1988/89 användas för de åtgärder som jordbruksnämnden föreslår. Beslut i denna fråga bör i likhet med vad som nu gäller fattas av regeringen.

Överskottspriserna bör fastställas på det sätt som nämnden har föreslagit. Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av överskotten i samma utsträckning som för närvarande.

Medel som har anslagits ur prisregleringskassan för fisk till prisreglering-

en och som inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisk,

ekonomisk förening.

Til! prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras högst I milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja och inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas bli återbetalat vid export. Av medlen i prisregleringskassan bör högst 2 milj. kr. avsättas för Swefisks marknadsföring. Till Sveriges fiskares riksförbund bör utbetalas ett engångsbelopp av 0.5 milj. kr. för täckande av förbundets förhandlingskostnader. Vidare bör medel avsättas för att täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen för fisket, preliminärt ca 9 milj. kr. För utsättning av lax. annan laxfisk och ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax bör anslås högst 5,5 milj. kr., vars närmare användning liksom för närvarande bör

beslutas av fiskeristyrelsen. Jordbruksnämnden har beräknat sina kostna-

der för uppbörd och kontroll till 1,1 milj. kr. Dessa kostnader bör täckas

med medel ur prisregleringskassan.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få

användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.

Prop. 1987/88: 117

6¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att medge att för tiden den 1 juli 1988—den 30 juni 1989 reglering

av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt

användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har föror-

dat.

7¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta. det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1987/88: 117

Bilaga

STATENS JORDBRUKSNÄMND 1988-02-18 DNR 402-170/88 (PF4-01-35)

REGERINGEN

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

PRISREGLERINGEN PÅ FISK M M UNDER BUDGETÅRET 1988/89

(3 bilagor)

1¶FÖRHANDL INGSUPPDRAGET

Regeringen uppdrog i beslut den 3 december 1987 åt statens Jordbruksnämnd att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1988/89. I uppdraget angavs följande. Förslaget skall utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade riktlinjerna för prisregleringen.

Förslagen bör utformas med beaktande av att prisregleringen för fisk skall utvärderas och ses över varför förslagen i huvudsak bör innebära en förlängning av innevarande års reglering med de justeringar som följer av en utvärdering av de för innevarande år nya inslagen.

Jordbruksnämnden bör avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för försäkringen skall räknas av från normpriserna och/eller från andra stödformer. Vidare skall avräknas kostnaderna för trygghetsförsäkringen under budgetåren 1986/87 och 1987/88 enligt den överenskommelse som nämnden redovisade i sin skrivelse angående prisregleringen under innevarande budgetår.

Förslaget bör även omfatta disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka kostnader för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp bör bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden har nu överlagt med fiskets förhandlings- Prop. 1987/88: 117

delegation och konsumentdel2gationen angående prisreg- Bilaga leringen på fisk under budgetåret 1988/89. överläggningarna har lett till en överenskomamelse och i samförstånd med delegationerna lägger nämnden fram följande förslag.

2¶UTGÅNGSPUNKTER

De av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmål, et: konsumentmål, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål. Nämnden har berört dessa olika mål bl a il sin regleringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.

De år 1981 beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk (prop 1980/81:198, JoU 37, rskr 423) innebar bl a att det sk normprissystemet togs i bruk. Normprissystemet innebär i huvudsak att rormpriser och normkvantiteter för de viktigare slagen av fisk fastställs av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Normpriserna skall i princip sättas så att fisket: når avsedd lönsamhet samt att konsumenterna erbjuds fisk ill rimliga priser. Normkvantitet anger den kvantitet för vilken pristillägg högst kan utgå.

'v. I bilaga 1 redovisas uppgif:ser rörande normprissystemet samt regleringsekonomin fr o m budgetåret 1983/84.

3¶FÅNGSTER OCH AVSÄTTNING

Den totala svenska fångsten av fisk har under senare år minskat och uppgick år 1987 till ca 190 000 ton. Drygt en tredjedel eller 70 000 ton utgjordes av sill/strömming för konsumtion och ca en fjärdedel eller ca 43 000 ton av torsk. Sill och torsk är således de helt dominerande fiskslagen i det svenska fisket.

Avsättningen av svenskfångad sill/strömming på den inhemska marknaden uppgår årligen till ca 40 000 ton. Exporten av oberedd och filéad sill/strömming uppgick år 1987 till ca 20 000 ton, varav huvuddelen avsattes 1l Danmark.

Den europeiska sillmarknaden domineras av det stora utbudet av nordsjösill, som ökat de senaste åren. Det ökade utbudet har fört med sig att priserna på sill fallit. Eftersom konsumtionen troligen inte kommer att öka i nämnvärd grad är det sannolikt att priserna på sill kommer att förbli hårt pressade.

Torskfångsterna i Sverige uppgick år 1987 till ca 43 000 Prop. 1987/88: 11 ton. Den övervägande delen av de svenska torskfångsterna Bilaga

fås i Östersjön. År 1987 avsattes ca 30 000 ton torsk i Sverige medan ca 13 000 ton exporterades i oberedd forn. Importen av torsk, som domineras av frysta filéer, beräknas 1987 ha uppgått till ca 20 000 ton, omräknad till landad vikt.

Torskmarknaden har de senaste åren varit fast med brist på råvara. Även under de närmaste åren bedöms avsättningssituationen som gynnsam. Det kan dock inte uteslutas att andra fiskarter övertar en del av torskmarknaden vilket i sin tur åtminstone på litet längre sikt kan få en dämpande effekt på priserna. Torskbeståndet i Östersjön har blivit kraftigt nerfiskat. Fångstutrymmet de närmaste åren torde ändå medge ett uttag för Sveriges del på 40 000 - 50 000 ton (levande vikt), dvs en i stort sett oförändrad kvantitet.

Vad gäller övrig torskfisk och flatfisk är importandelen över 90 §. Marknadsbilden för dessa fiskslag väntas inte förändras nämnvärt. Det finns ett visst utrymme för ökade fångster av svenska fiskare eftersom fångstkvoterna ej utnyttjas fullt ut.

4¶INKOMSTUTVECKLINGEN INOM FISKET

Enligt 1978 års riksdagsbeslut sammanfattas målsättningen för fiskeripolitiken på följande sätt::

"Målet för fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en ekonomisk och social standard som är jämförbar med den som erbjuds inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. Inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning av fisktillgångarna bör fisket bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestämmas av möjligheterna till lönsam och stabil avsättning. Samtidigt bör hänsyn tas till behovet av sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområdena där fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Till nu avslutade överläggningar har inkomstmaterial för år 1986 funnits tillgängligt i form av SCB:s deklarationsundersökning för fiskare. Denna baseras på ett slumpmässigt urval av självdeklarationer från yrkesfiskare, för 1986 enligt 1985 års fiskeriräkning och för tidigare år enligt 1979 års fiskeriinventering. I bearbetningen ingår endast fiskare vars inkomst av fiske uppgått till minst hälften av den totala inkomsten (exkl kapitalinkomster).

+2 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr I17

Som framgår av tabell 4 är inkomstnivån vad gäller "samman- = Prop. 1987/88: 117

räknad inkomst" högst på västkusten. Sydkustens fiskare Bilaga uppvisar år 1986 ca 7 § lägr2 inkomster medan ostkustens fiskare har markant lägre inkomster. "Inkomster av fiske mm", som avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksamheten, visar för syd- och ostkustens fiskare ett kraftigt förbättrat resultat år 1986.

TABELL 4 INKOMSTER FOR TRÅLIFISKARE ENLIGT SCB:S DEKLARAT IONSUNDERSOKNING FOR FISKARE

1 Det taxeringsmassiga begreppet "”sammanraknad inkomst" innefattar samtliga förvärvskallor. Underskott i förvärvskalla upptas till noll. Avdrag har gjorts för egenavgifter. 2 Driftsekonomiskt begrepp. Kontant netto av fiske minskat med värdeminskningsavdrag och avdrag för ökade levnadsomkostnader samt ökat med ersättning från arbetslöshetskassa och försäkringskassa. Avser att belysa resultatutvecklingen för själva fiskeverksamheten. Resultatregleringsposter har ej medtagits och avdrag har ej gJorts för egenavgifter.

5¶FÖRSLAG TILL PRISREGLERING PÅ FISK FOR BUDGETÅRET Prop. 1987/88: 117

1988/89 Bilaga

5.1¶UNDERLAG

Som underlag för sina bedömningar och förslag har parterna haft följande material:

- uppgifter om det biologiska fångstutrymmet samt

marknads- och avsättningsförhållanden

- inkomstförhållanden inom det svenska fisket

- prisutvecklingen för produktionsmedel inom de

viktigaste fiskeinriktningarna

- löneavtalen på arbetsmarknaden för de stora

löntagarkollektiven

Uppgifter om det biologiska fångstutrymmet samt marknadsoch avsättningsförhållanden redovisas i avsnitt 3 och i avsnitt 4 redogörs för inkomstförhållanden inom det svenska fisket.

Prisutvecklingen för produktionsmedel inom de viktigaste fiskeinriktningarna visar enligt jordbruksnämndens beräkningar en minskning med 8,6 %& under perioden december 1985 - december 1987.

En sammanfattning av löneavtalen för åren 1986 och 1987 inom olika avtalsområden redovisas i tabell 5.1. Det bör observeras att lönehöjningarna gäller från olika tidpunkter för olika avtalsområden.

TABELL 5.1 LONEHOJNINGAR INOM OLIKA AVTALSOMRÅDEN ÅREN

1986 OCH 1987. PROCENT

SAF-LO- SAF-PTK- Statliga Kommuner

området området sektorn = och

landsting

1 Inkl beräknad löneglidning. 2 Totalt för 1986 och 1987.

5.2¶NORMKVANTITET : : Prop. 1987/88: 117 Bilaga

Normkvantitet anger för vilken kvantitet pristillägg utgår. Den medför i och för sig inte någon begränsning i fisket.

För innevarande och tidigare budgetår har normkvantitet fastställts endast för sill/strömming. Den uppgår under innevarande budgetår till 60 000 ton men får ökas till högst 70 000 ton, beroende på i vilken utsträckning stödet till export av sill/strömming till statshandelsländer utnyttjas (se avsnitt 5.9).

För budgetåret 1988/89 föreslås att normkvantiteten för sill/strömming sänks till 57 000 ton. Jordbruksnämnden bör dock få bemyndigande att höja normkvantiteten till högst 70 000 ton och samtidigt minska rambeloppet för export av sill/strömming till statshanilelsländer och/eller rambeloppet för stöd till foderfisk (se avsnitten 5.9 och 5.10). Härvid bör gälla att an ökning av normkvantiteten med 1 000 ton skall motsvaras av en sänkning av något av de nämnda rambeloppen med en miljon kronor. Sådan eventuell ökning av normkvantiteten bör dock ej få ske i efterhand för period för vilken pristillägg fastställts.

5.3¶NORMPRISER

Förslag till förändring av normpriserna har vid tidigare överläggningar grundats på dels kostnadsökningen inom fisket, dels inkomstökningen för jämförbara grupper samt förändringar i sociala avgifter. Vid sammanvägning har inkomstdelen och kostnadsdelen satts till vardera 50 §. Aven ett produktivitetskrav har ställts. Vidare har införandet av den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket samt premiehöjningar för denna t o m budgetåret 1985/86 avräknats från normpsziserna på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknats bli lika mycket lägre som kostnaden för försäkringen.

Vid överläggningarna inför innevarande budgetår konstaterades att en sammanvägning av kostnadsutveckling

och inkomstutveckling för jänförbara grupper samt beaktande

av produktivitetsutveckling och kostnadsökning för trygghetsförsäkringen 1 och för sig skulle motiverat en sänkning av normpriserna. |

Med hänsyn till att nedgången i kostnadsindex bedömdes som tillfällig enades dock parterna om att för budgetåret 1987/88 föreslå oförändrade normpriser för sill/strömming och för övriggrupperna jämfört med budgetåret innan.

Man enades vidare om att när kompensation till fisket Prop. 1987/88: 117 skulle fastställas för budgetåret 1988/89 skulle beaktas Bilaga

kostnadsutvecklingen inom fisket under perioden december 1985 - december 1987 samt inkomstutvecklingen för jämförbara grupper enligt löneavtal för såväl år 1986 som år 1987. även frågan om produktivitetsavdrag fick då tas upp till behandling. Vidare skulle vid detta tillfälle de ökade kostnaderna för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket, som inträffat efter budgetåret 1985/86, avräknas från normpriserna. |

Överenskommelsen innebar således att den kostnads- och inkomstutveckling mm, som normalt skulle beaktats vid detta överläggningstillfälle, förskjöts ett år för att istället medräknas först vid överläggningarna inför budgetåret 1988/89. |

Det kan nu konstateras att en sammanvägning av kostnadsutvecklingen för perioden december 1985 - december 1987 och inkomstutvecklingen för jämförbara grupper enligt löneavtalen för 1986 och 1987 samt ett beaktande av produktivitetskravet samt kostnadsutvecklingen för trygghetsförsäkringen till den för budgetåret 1987/88 definitiva nivån (7,815 milj kr) ger en sammantagen förändring om cirka plus/minus noll. Normpriserna föreslås därför för budgetåret 1988/89 bli oförändrade jämfört med innevarande budgetår.

Förslag till normpriser för budgetåret 1988/89 framgår av tabell 5.2.

TABELL 5.2 - FÖRSLAG TILL NORMPRISER FOR BUDGETÅRET 1988/89. KR/KG

Gråsej, vitling, sandskädda och piggha3J.

Kolla, rödspatta, havskatt och lyrtorsk.

WNAa Kummel, röttunga och bergtunga. Fr Lubb, skrubba och horngädda. än Forslaget innebar oförändrade normpriser.

5.4¶PRISGRÄNSER FÖR TORSK Prop. 1987/88: 117

Bilaga

För innevarande budgetår ersattes normpriset för torsk med en nedre och en övre prisgräns. Syftet med denna konstruktion är att öka fiskarnas möjligheter att erhålla relativt höga priser utan att prisdänpande åtgärder genomförs. Samtidigt tillåts priserna falla relativt kraftigt innan pristillägg kan utgå. Konstruktionen underlättade för parterna att komma överens om utformningen av stödet till torsk. Vid jämförelsepriser (genomsnittliga på visst sätt definierade avräkningspriser till fiskare) över den övre prisgränsen vidtas prisdämpande åtgärder. Vid jämförelsepriser under den nedre prisqränsen utgår pristillägg på samma sätt som när jämförelsepriserna för normprissatta fiskslag ligger lägre än normpriserna (se avsnitt 5.5).

Överenskommelsen inför innevarande budgetår innebar att prisgränserna för torsk för budgetåret 1988/89 skulle justeras på samma grunder som normpriserna. Kostnads- och inkomstutvecklingen mm motiverar således oförändrade

prisgränser (se avsnitt 5.3).

Jordbruksnämnden och delegationerna har dock enats om att föreslå en höjning av den övre prisgränsen med 35 öre/kg. Höjningen motiveras av den minskade tillgången på torsk som inneburit sämre fångster i förhållande till insatta fångstansträngningar. Systemet med prisgränser skall ses som ett försök och bör som sådant tillämpas även under budgetåret 1988/89.

Förslag till prisgränser under budgetåret 1988/89 framgår av tabell 5.3.

TABELL 5.3 FÖRSLAG TILL PRISGRÄNSER FOR TORSK UNDER Prop. 1987/88: 11

BUDGETÅRET 1988/89 SAMT JÄMFÖRELSER MED Bilaga INNEVARANDE BUDGETAR. KR/KG

Period Nedre Övre

prisgräns prisgräns

1987/88

juli - december 1987 6,00 7,20

januari - juni 1988 5,50 6,70

1988/89, förslag

juli - december 1988 6,00 17,55

januari - juli 1989 5,50 7,05

5.5¶RÖRLIGA PRISTILLAÄGG

Rörliga pristillägg kan utgå för normprissatta fiskslag samt för torsk om jämförelsepriset understiger normpriset

resp nedre prisgränsen.

Under innevarande budgetår utgår pristillägg för sill/strömming med 75 §, för övriga normprissatta fiskslag med 80 §& och för torsk med 75 % av skillnaden mellan normpris resp nedre prisgräns och jämförelsepris.

För budgetåret 1988/89 föreslås att pristillägg får utgå med oförändrade procenttal.

5.6¶FASTA PRISTILLÄGG | Prop. 1987/88: 117

Bilaga

Fasta pristillägg utgår under innevarande budgetår för makrill, räka, storbackelånga och de viktigaste slagen av sötvattensfisk.

För budgetåret 1988/89 föreslås att pristillägget för övrig makrill sänks medan pristilläggen i övrigt utom för annan

lake (ej rensad och flådd) får vara oförändrade. Vad gäller

annan lake har jordbruksnämnden fått information som tyder på att en betydande del av rapporteringen av inköp för human konsumtion inte stämmer med verkliga förhållanden varför pristillägg kan ha utbetalats på felaktiga grunder. Nämnden anser därför att frågan om fortsatt stöd till annan lake bör få prövas av nämnden när en närmare bild erhållits av de verkliga förhållandena kring försäljningen. Förslag till pristillägg för budgetåret 1988/89 framgår av tabell 5.4.

TABELL 5.4 FÖRSLAG TILL FASTA PRISTILLAÄGG FOR BUDGETÅRET 1988/89 SAMT JÄMFÖRELSER MED INNEVARANDE OCH FÖREGÅENDE BUDGETÅR. KR/KG

Storbackelånga:

1 Makrill fångad med garn, krok eller småvad

inomskärs.

Makrill fångad med trål eller snörpvad utomskärs. vwm Gädda, gös, sik samt rensad och flådd lake.

Abborre, annan lake och siklöja. nar Annan lake ingår efter särskilt beslut av

Jordbruksnämnden

5.7¶OVERSKOTTSPRIS Prop. 1987/88: 117

Bilaga

För normprissatta fiskslag och torsk samt för makrill och kokräka fastställer regleringsföreningen Svensk Fisk lägstapriser och överskottspriser. Den fisk som inte kan säljas till minst lägstapris övertas av föreningen till överskottspris. Nivån på överskottspriserna avgörs av de medel som Svensk Fisk disponerar för detta ändamål, dvs dels intäkter från försäljning av mottagna överskott, dels anslagna medel.

För innevarande budgetår anslogs ursprungligen 7 milj kr för överskottshanteringen. Anslagna medel har tidigare varit tillräckliga men under innevarande budgetår har överskottskostnaderna ökat kraftigt. Efter framställningar från Svensk Fisk har jordbruksnämnden därför, i enlighet med sitt bemyndigande, hittills medgivit föreningen att sammanlagt ta i anspråk högst 14 milj kr för överskottshanteringen. Orsaken till de ökade kostnaderna är dels större överskottskvantiteter dels lägre uppnådda försäljningspriser. Övertagna kvantiteter avsätts främst till djurföda och till framställning av fiskmjöl.

För budgetåret 1988/89 föreslås att högst 12 milj kr anslås för överskottshanteringen. Jordbruksnämnden bör liksom hittills bemyndigas medge Svensk Fisk att ta i anspråk ytterligare medel. Nämnden bör dock härvid iaktta restriktivitet.

Vad gäller nivån på Överskottspriserna finns under innevarande budgetår ett samband med lägstapriserna. Överskottspriset för sill/strömming får utgöra högst 60 % av lägstapriset. För storlekarnä 2 och 3 får dock överskottspriserna inte understiga 1 kr/kg. För torsk gäller högst 70 & och för övriga normprissatta fiskslag högst 80 §. För makrill och kokräka finns inga procenttal föreskrivna.

För budgetåret 1988/89 föreslås att överskottspriset för samtliga lägstaprissatta fiskslag, dvs även makrill och kokräka, får uppgå till högst 75 §& av lägstapriset. De särskilda reglerna för överskottspriset på sill föreslås utgå.

Jordbruksnämnden bör vidare ha rätt att, när:nämnden så anser påkallat, meddela Svensk Fisk ytterligare föreskrifter vad gäller överskottshanteringen.

5.8 REGIONALA PRISTILLAGG Prop. 1987/88: 117

Bilaga

Under innevarande budgetår utgår regionala pristillägg på syd- och ostkusten. Införandet av dessa motiverades med att fisket på dessa kuststräckor visat en svagare utveckling än på västkusten samt att tillgängligt material pekade på lägre inkomster för syd- och ostkustens fiskare än för fiskare på västkusten.

Stödet utgår som fasta pristillägg (regionala pristillägg) för sill/strömming, samt på norra ostkusten även för torsk. Stöd utgår endast inom ramen för gällande normkvantitet och för avsättning till human konsumtion.

För budgetåret 1988/89 föreslås att stödet slopas för torsk på norra ostkusten samt att stödet i övrigt får utgå oförändrat. Stödet föreslås således utgå enligt följande:

- till fiskare bosatta på sydkusten med 10 öre/kg för

sill/strömming levererad och såld till förstahands-

mottagare på syd- och ostkusten,

or till fiskare bosatta på södra ostkusten (Stockholms län

och söderut) med 20 öre/kg för sill/strömming levererad

och såld till förstahandsmottagare på ostkusten samt med

10 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare på sydkusten,

- till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och

norrut) med 50 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare på norra ostkusten, med 20 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare på södra ostkusten samt med 10 öre/kg för sill/strömming levererad och såld till förstahandsmottagare på sydkusten.

5.9¶EXPORT AV SILL/STROMMING TILL STATSHANDELS- LÄNDER

Under innevarande budgetår utgår pristillägg för export av sill/strömming till statshandelsländer. Pristillägg får lämnas med lägst 40 och högst 65 öre/kg och med sammanlagt högst 10 milj kr, varav högst 3 milj kr få avse sill från Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. I den utsträckning stödet inte utnyttjas får normkvantiteten för sill/strömming ökas, varvid varje ej ianspråktagen tiondel av rambeloppet för det sammanlagda stödet skall motsvara 1 000 ton

29

Export till statshandelsländer har hittills under "Prop. 1987/88: 117

innevarande budgetåret inte kommit till stånd i den Bilaga

omfattning och på det sätt som förväntades när stödet infördes. Köparen har krävt en sorterad vara. Några leveranser i bulk direkt till utländska moderfartyg ute till havs har därför ej skett utan varan har levererats sorterad och mestadels isad i lådor till mottagande fartyg i svenska hamnar. Under perioden juli - december 1987 har av rambeloppet 10 milj kr endast ca 1,8 milj kr förbrukats varav huvuddelen avsett sill från Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. :

Stödet föreslås dock få utgå även under budgetåret 1988/89. Rambeloppet bör vara oförändrat högst 10 milj kr varav högst 3 milj kr bör få avse sill från Kattegatt, Skagerrak och Nordsjön. Pristillägget bör få utgå med högst 80 öre/kg. Närmare regler bör få fastställas av jordbruksnämnden efter förslag från Svensk Fisk.

Jordbruksnämnden bör även få besluta om att överföra anslagna medel för stöd till statshandelsexport till stöd till foderfisk samt att minska rambeloppet mot att i stället normkvantiteten ökas (se avsnitt 5.10 resp 5.2).

Utbytbarheten mellan stöd till konsumtlonssill inom normprissystemet, statshandelsexport och foderfisk ger möjlighet att anpassa stödet i syfte att på bästa sätt utnyttja de avsättningsmöjligheter som kan komma att stå

till buds.

5.10¶STOD TILL FODERFISK

Under innevarande budgetår utgår pristillägg för foderfisk. Pristillägg får lämnas med lägst 25 och högst 50 öre/kg och med sammanlagt högst 5 milj kr.

Stödet syftar till att göra det ekonomiskt möjligt att låta en större del av fångsterna gå till foder och på så sätt underlätta avsättningen av sill/strömming. Pristillägg har under perioden juli - november 1987 utgått med 25 öre/kg för 40 §& av levererade kvantiteter fodersill, dvs i praktiken med 10 öre/kg. I december 1987 höjdes stödet till 25 öre/kg för bifångster av fodersill i syfte att motverka att alltför många sillfiskelag skulle gå över till att fiska torsk under säsongen januari - mars 19838. Härigenom skulle industrins råvarubehov av sill för beredning tryggas. Då leveranserna av fodersill ökat trots en total nedgång i sillfisket har t o m december 1987 ca 4,5 milj kr av rambeloppet förbrukats. Jordbruksnämnden har med anledning härav dels åter sänkt stödet fr o m januari 1988 till i praktiken 10 öre/kg, dels i skrivelse den 13 januari 1988 hos regeringen begärt att få överföra ej utnyttjade medel för stöd till statshandelsexport till stöd till foderfisk.

Med hänsyn till rådande stora avsättningssvårigheter för Prop. 1987/88: 117

sill/strömming till konsumticn samt tidvis även trygga Bilaga

råvaruförsörjningen till beredningsindustrin har parterna enats om att stödet tlll foderfisk bör utökas.

För budgetåret 1988/89 föreslås därför att pristillägg för foderfisk får lämnas till ett sammanlagt belopp av högst 12 milj kr. Pristillägg bör få utgå med högst 50 öre/kg.

Till fiskare bosatta på norra ostkusten bör som ett regionalt stöd, inom rambeloppet 12 milj kr, därutöver

pristillägg få utgå med högst 25 öre/kg. Som en följd härav

bör nu gällande fraktstöd för foderfisk på norra ostkusten upphöra.

Pristillägg bör vidare, inom rambeloppet 12 milj kr, även få utgå till foderfisk från insjöar (för detta stöd har beräknats högst 0,3 milj kr). Som en följd härav bör nu gällande fraktstöd för foderfisk från insjöar upphöra.

Närmare regler beträffande foderstödets omfattning och utformning bör få fastställas av jordbruksnämnden efter förslag från Svensk Fisk.

Jordbruksnämnden bör vidare få besluta om att överföra anslagna medel för stöd till foderfisk till stöd till statshandelsexport samt att minska rambeloppet mot att istället öka normkvantiteten (se avsnitt 5.9 resp 5.2):

5.1¶TRYGGHETSFÖRSÄKR ING

Fiskets kollektiva trygghetsförsäkring finansieras med medel ur prisregleringskassan. Vid införandet av försäkringen samt vid premiehöjningar t o m budgetåret 1985/86 har kostnaderna härför avräknats från normpriserna på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknats bli lika mycket lägre som kostnaden för försäkringen.

Premien för den kollektiva trygghetsförsäkringen fastställdes ursprungligen för budgetår, men fastställs fr om år 1987 för kalenderår. Premien uppgår för år: 1988 till 8,4 milj kr. Kostnaden för budgetåret 1988/89 beräknas till ca 9 milj kr då viss höjning av premien antages ske för år 1989. Kostnaden kan dock komma att bli högre.

Som framgår av avsnitt 5.3 har i och med årets förslag kostnaderna för försäkringen avräknats från normpriserna till den för budgetåret 1987/88 definitiva nivån 7,815 milj kr.

5.12¶SFR:S FÖRHANDLINGSKOSTNADER Prop. 1987/88: 117

. Bilaga

I samband med att nuvarande normprisreglering infördes ökade Sveriges Fiskares Riksförbunds (SFR) kostnader för förhandlingsarbetet.

Dessa kostnader, liksom övriga kostnader för SFR:s och regionförbundens arbete, betalas genom avgifter i olika former som tas ut av fiskare. Förhandlingskostnaderna tas ut genom ett procentavdrag från utbetalda pristillägg. För

budgetåret 1987/88 uppgår avdraget till 3 4, med ett

maximerat belopp på 1,5 milj kr totalt. För budgetåret . 1988/89 har SFR:s kongress beslutat höja uttaget till 4 §.

Genom nedgången i sillfisket har utgående pristillägg minskat med den följden att SFR genom procentavdraget fått in betydligt lägre belopp än avsedda 1,5 milj kr till täckning för förbundets förhandlingskostnader.

SFR anser det inte möjligt att ytterligare höja procentavdraget från utgående pristillägg eller att på annat sätt taxera ut kostnaderna från fiskare. Dessa betalar redan idag relativt höga avgifter till olika organisationer och till arbetslöshetskassa. SFR har därför föreslagit att medel från prisregleringskassan får tas i anspråk för dessa ändamål. Konsumentdelegationen anser i princip att kostnader av detta slag bör betalas av organisationernas medlemmar och inte belasta prisregleringen.

Jordbruksnämnden och delegationerna har dock enats om att SFR för budgetåret 1988/89 bör av prisregleringsmedel | tillföras 0,5 milj kr till förhandlingskostnader. Förslaget bör ses som en tillfällig åtgärd och innebär inget principiellt ställningstagande till frågan om hur kostnader av detta slag i framtiden bör täckas. Frågan kan tas upp i den förestående översynen av prisregleringen.

rr n

6¶REGLER INGSEKONOMIN 1987/88 OCH 1988/89 Prop. 1987/88: 117 Bilaga

6.1¶INTÄKTER OCH KOSTNADER 1987/88

Behållningen i Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond uppgick per den 1 juli 1987 till 89,8 milj kr, en ökning med 14,0 milj kr jämfört med den 1 juli 1986. Motsvarande belopp för JjJordbruksnämndens prisregleringskassa var 77,9 milj kr, en ökning med 8,9 milj kr. (Stiftelsen Svensk Fisks konjunkturutjämningsford har fr o m utgången av kalenderåret 1987 upphört varvid fondens medel överförts till Svensk Fisk ekonomisk förening.)

Regleringsekonomins totala irtäkter under innevarande budgetår beräknas nu till ca 90 milj kr. Prisregleringsavgift, som tas ut på såväl svenskfångad som importerad fisk med högst 6 % av förstahkands- resp importvärdet eller motsvarande belopp 1 öre per kg, beräknas tillföra kassan ca 75 milj kr, varav ca 30 3 från svenska fiskares fångster. Exportavgift på viss sötvattensfisk och ål väntas tillföra prisregleringskassar ca 1,5 milj kr. Ränteintäkterna på de medel som är innestående hos Svensk Fisk resp i prisregleringskassan keräknas uppgå till sammanlagt ca 14 milj kr.

Sammanlagt finns således ca 260 milj kr till pris-

regleringens förfogande under innevarande budgetår.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande budgetår beräknades ursprungligen av nämnden till ca 120 milj kr, varav ca 46 nilj kr för rörliga pristillägg. Kostnaden kan nu beräknas till ca 115 milj kr varav ca 34 milj kr för rörliga pristillägg. Anledningen till att kostnaderna nu väntas bli lägre är främst att sillfångsterna minskat. :

Enligt dessa beräkningar kommer tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och hos Svensk Fisk sammanlagt att uppgå till ca 145 milj kr vid utgången av innevarande budgetår. Behållningen i prisreglexingskassan beräknas till ca 80 milj kr och hos Svensk Fisk till ca 65 milj kr.

I tabell 6.1 jämförs de kostnader för prisregleringen på fisk som bedömts bli följden av träffade överenskommelser, och som redovisats i regleringssskrivelserna för resp år, och de i efterhand konstaterade utfallen. En utförlig sammanställning av regleringsekonomins intäkter och kostnader redovisas i bilaga 1 (tabell 6).

Prop. 1987/88: 117

Bilaga

TABELL 6.1 BERÄKNADE OCH FAKTISKA KOSTNADER FOR PRISREGLERINGEN PÅ

FISK BUDGETÅREN 1981/82 - 1987/88. MILJ KR

1 Prognos

6.2¶INTÄKTER OCH KOSTNADER 1988/89

6.2.1. INTÄKTER OCH DISPONIBELT BELOPP

Tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och hos Svensk Fisk kan enligt avsnitt 6.1 beräknas komma att uppgå till ca 145 milj kr per den 1 juli 1988. Intäkterna under budgetåret 1988/89 inkl ränteintäkter kan uppskattas till ca 90 milj kr. Sammanlagt står således i princip i storleksordningen 235 milj kr till prisregleringens förfogande under budgetåret 1988/89.

6.2.2¶KOSTNADER FOR DEN LÖPANDE REGLERINGEN

Mot bakgrund av gjorda marknadsbedömningar, föreslagna normpriser , nedre prisgränser för torsk samt normkvantiteten för sill/strömming har kostnaderna för pristilläggen för normprissatta fiskslag samt torsk uppskattats till ca 30 milj kr. Kostnaderna för fasta pristillägg på makrill, Ir äka, storbackelånga och sötvattensfisk har beräknats till ca 6 milj kr. För regionala pristillägg på syd- och ostkusten har beräknats ca 4 milj kr. Stödet til 1 export. av sill/strömming till statshandelsländer samt stödet till foderfisk är högst 10 resp högst 12 milj kr. För täckande av Svensk Fisks kostnader för överskotts hanteringen har beräknats högst 12 milj kr.

Kostnaderna för den kollektiva trygghetsförsäkringen för Prop. 1987/88: 117

yrkesfiskare uppskattas till ca 9 milj kr. Kostnadérna för Bilaga trygghetsförsäkringen kan dock komma att bli högre då premien för år 1989 ännu ej fastställts. Till SFR:s förhandlingskostnader föreslås 0,5 milj kr.

Den sammanlagda kostnaden för prisregleringen i form av pristillägg, överskottshante-ing ,trygghetsförsäkring och SFR:s förhandlingskostnader beräknas komma att uppgå till knappt 85 milj kr.

6.2.3¶KONSUMENTFRAÄMJANDE ÅTGÄRDER

Under budgetåren 1985/86 och 1986/87 har priserna på torsk legat över normpriserna. Anledningen till de höga priserna har i första hand varit höga internationella priser till följd av minskade torskfångster.

I syfte att dämpå prisnivån på torsk införde jordbruksnämnden fr o m mars 1986 exportavgift på torsk med 50 öre/kg. Avgiften var i kraft t o m januari 1987. För innevarande budgetår har nämnden beslutat tillåta direktlandning av torsk från polska fartyg under våren 1988 i syfte att öka tillförseln och därmed dämpa prisnivån.

Vid överläggningarna våren 1787 inför innevarande budgetår begärde konsumentdelegationen att konsumenterna skulle kompenseras för den höga prisnivån på torsk under 1985/86. Jämförelsepriserna var under hösten 1985 och våren 1986 i genomsnitt 0,70 resp 1,55 kr/kg högre än normpriserna. Parterna kunde ej enas om konkreta åtgärder för att kompensera konsumenterna. Enighet nåddes dock om att ett belopp om högst 15 milj kr av prisregleringsmedel borde reserveras för konsumentfrämjande åtgärder.

För innevarande budgetår finns således 15 milj kr reserverade för konsumentfrämjande åtgärder. Den närmare användningen av dessa medel beslutas av regeringen.

Under nu avslutade överläggningar har frågan om de höga torskpriserna åter varit aktuell. Jämförelsepriserna var under hösten 1986 och våren 1987 i genomsnitt 1,82 resp 1,72 kr/kg högre än normpriserna.

Parterna föreslår att för budgetåret 1988/89 ytterligare 15 milj kr av prisregleringsmedel avsätts för konsumentfrämjande åtgärder. Parterna föreslår vidare att detta belopp tillsammans med för innevarande budgetår avsatta 15 milj kr bör användas till nedsättningar av konsumentpriset på torskfilé under 1988/89. Avsedda prisnedsättningar skall ske utöver handalns sedvanliga priskampanjer. Marknadsföringsåtgärder från Svensk Fisk och Swefisk skall i tiden samordnas med prisnedsättningskampanjerna för att

få en större och mera varaktig effekt. För att närmare Prop. 1987/88: 117 utforma aktuella åtgärder har nämnden tillsatt en arbets- Bilaga

gruppp med representanter från handeln, jordbruksnämnden och de båda delegationerna-.

6.2.4¶JORDBRUKSNÄMNDENS UPPBORDSKOSTNADER

Jordbruksnämndens kostnader för uppbörd och kontroll av prisreglerings- och exportavgifter beräknas av nämnden till ca 1,1 milj kr.

6.2.5¶SVENSK FISKS KOSTNADER

Svensk Fisks kostnader för administration och upplysningsverksamhet har av föreningen beräknats till ca 10,4 milj kr. Häri ingår kostnader för informations- och upplysningsverksamhet som angetts till ca 4,0 milj kr. För undvikande av dubbelarbete förutsätter jordbruksnämnden och delegationerna att föreningens marknadsföringsåtgärder föregås av samråd med Swefisk.

6.2.6¶SWEFISK

Swefisk, ekonomisk förening, har av statens jordbruksnämnd tills vidare godkänts som sådan organiserad samordning på fiskförsäljningens område som anges i 17 § 2 st i förordningen (1986:428) om prisreglering på fiskets område.

Föreningen är enligt sina stadgar en samordnande organisation av förstahandsmottagare som bl a har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att ta initiativ till och utgöra forum för förhandlingar mellan förstahandsmottagare och beredningsindustrin i syfte att tillförsäkra svensk beredningsindustri råvara samt att åstadkomma en ökad avsättning av svenskfångad fisk på den svenska färskvarumarknaden och på export.

Till Swefisk har för innevarande budgetår anslagits 3 milj kr ur prisregleringskassan för marknadsföringsåtgärder och föreningen har påbörjat en marknadskampanj. Arbetet leds av en projektgrupp i vilken även Svensk Fisks verkställande direktör ingår. Jordbruksnämnden har hittills överfört 1,5 milj kr av de anslagna medlen till föreningen.

I prop 1984/85:143, om vissa frågor på fiskets område, Prop. 1987/88: 117

anförs bl a följande: oe . . Bilaga

"Vad slutligen gäller ansvaret för finansieringen av kostnaderna för administrationen av en samordnad distribution och för marknadsföringen vill jag betona att den givetvis bör anbekomma på näringen. Om viss del av finansieringen skall ske inom ramen för prisregleringen får bedömas i anslutning till de återkommande överläggningarna."

För budgetåret 1988/89 föreslås att Swefisk tilldelas högst 2 milj kr för marknadsföringsåtgärder. Jordbruksnämnden bör få pröva tilldelningen av medel. En förutsättning bör vara

att Swefisk med egna medel eller med bistånd från =:

näringslivet bidrar med ytterligare medel till denna verksamhet och att samråd äger rum med Svensk Fisk.

6.2.7¶KOSTNADER FÖR UTSÄTTNING AV FISK

Som framgår av avsnitt 1 bör jordbruksnämnden avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av fisk. Därvid skall även beräknas en särskild medelsram för fortsatt försöksverksamhet med s k fördröjd utsättning av lax. De båda beloppen bör bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämnden föreslår att högst 5 milj kr utgår ur prisregleringskassan för att bestrida kostnader för utsättning av fisk under budgetåret 1988/89. Nämnden tar dock inte ställning till hur beloppet bör fördelas. Konsumentdelegationen delar härvidlag nämndens uppfattning.

Enligt förslag från fiskets förhandlingsdelegation bör. 4,3 milj kr användas enligt följande (milj kr).

Ål, ost- och sydkusten 0,7 Ål, västkusten 0,2 Rödspätta och torsk, västkusten > 0,1

Insjöar 3,3

Summa . 0 473

Fiskeristyrelsen har inget att erinra häremot.

Vad beträffar medel till utsättning av lax framgår fiskets förhandlingsdelegations resp fiskeristyrelsens synpunkter av de resp inlagor som bifogas (bilaga 2 och 3).

6.2.8¶REGLERINGENS TOTALKOSTNADER Prop. 1987/88: 117 Bilaga

De sammanlagda kostnaderna för regleringen under budgetåret 1988/89 inkl administrations- och uppbördskostnader samt medel till utsättning av fisk och konsumentfrämjande åtgärder beräknas komma att uppgå till drygt 115 milj kr.

En sammanfattning av fördelningen på olika ändamål och jämförelse med faktiska kostnader för budgetåret 1986/87 och nu gjorda beräkningar för budgetåret 1987/88 redovisas i tabell 6.2.

TABELL 6.2 FÖRDELNING AV KOSTNADER FOR PRISREGLERINGEN PÅ FISK BUDGETÅREN 1986/87 - 1988/89. MILJ KR

1986/87 1987/88 1983/89

Utfall | Beräknat Beräknat

Regleringsföreningen Svensk Fisk föreslås för budgetåret 1988/89 tillföras 48 milj kr ur jordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk. Vidare bör kostnaderna för trygghetsförsäkringen, utsättning av fisk samt jordbruksnämndens uppbördskostnader liksom hittills få täckas med medel ur denna kassa. Även de föreslagna bidragen till

SFR:s förhandlingskostnader samt till Swefisk ekonomisk Prop. 1987/88: 117 förening föreslås få utgå ur prisregleringskassan. Vidare Bilaga

bör kostnaderna för föreslagna konsumentfrämjande åtgärder få bekostas av prisregleringskassan.

Kostnaderna för rörliga, fasta och regionala pristillägg,

stöd till statshandelsexport och foderfisk,

överskottshantering, samt kostnader för Svensk Fisks

administration m m bör få täckas med medel som disponeras av Svensk Fisk, dvs i första hand av under budgetåret

tillförda medel och ränteintäkter hos föreningen |

samt 1 sista hand av hos föreningen behållna medel.

Ovannämnda förslag till finarsiering innebär, att ur | jordbruksnämndens prisregleringskassa föreslås få utgå ca 80 milj kr, vilket beräknas rågot understiga intäkterna i kassan. Behållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå

till ca 85 milj kr per den 1 juli 1989.

Av behållna medel hos Svensk Fisk skulle komma att tas i anspråk ca 30 milj kr utöver räntan på medlen. Behållningen per den 1 juli 1989 skulle därmed komma att uppgå till ca 30 milj kr.

Disponibla tillgångar per der 1 juli 1989 skulle totalt komma att uppgå till ca 115 milj kr.

7¶HEMSTÄLLAN

Med hänsyn till det ovan anförda hemställer jordbruksnämnden

1. att prisregleringer för fisk samt finansieringen

av denna under budgetåret 1988/89 utformas på

sätt som ovan föreslagits,

2. att normkvantiteten för sill/strömming fastställs

till 57 000 ton samt att nämnden bemyndigas höja denna till högst 7C 000 ton på sätt som ovan föreslagits, |

3. att normpriser samt prisgränser för torsk fastställs på sätt som ovan föreslagits,

4. att rörliga, fasta och regionala pristillägg utgår på sätt som ovan föreslagits samt att nämnden bemyndigas pröva om fortsatt stöd skall utgå till anran lake,

5. att stöd till export av sill/strömming till statshandelsländer får utgå med sammanlagt högst

10 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas

av nämnden samt att nämnden bemyndigas överföra medel härav till stöd till foderfisk.

att stöd till foderfisk får utgå med sammanlagt Prop. 1987/88: 117

högst 12 milj kr enligt bestämmelser som får "> Bilaga

beslutas av nämnden samt att nämnden bemyndigas . överföra medel härav till stöd till export av sill/strömming till statshandelsländer,

att nämnden bemyndigas utbetala 48 milj kr till Svensk Fisk att disponeras av föreningen för "kostnader för prisregleringen,

att nämnden bemyndigas medge Svensk Fisk att, utöver medel som utbetalas av nämnden, disponera de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen samt, om erforderligt, hos föreningen behållna medel för kostnader för prisregleringen och för Svensk Fisks administration inkl marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet,

att nämnden bemyndigas medge att medel utöver vad som ovan föreslagits får användas för överskottshantering efter prövning av nämnden,

10. att nämnden bemyndigas meddela närmare bestäm-

melser om pristillägg och överskottshantering,

11. att nämnden bemyndigas bestrida kostnaderna för fiskarenas trygghetsförsäkring,

12. att nämnden bemyndigas till Sveriges Fiskares Riksförbund utbetala 0,5 milj kr för täckande av förbundets förhandlingskostnader,

13. att nämnden bemyndigas till fiskeristyrelsen utbetala högst 5 milj kr för utsättning av fisk,

att nämnden bemyndigas till Swefisk ek för utbetala högst 2 milj kr för marknadsföringsåtgärder,

15. att nämnden bemyndigas att utforma de närmare reglerna för konsumentfrämjande åtgärder och att bestrida kostnaderna för dessa med, dels anslaget belopp om 15 milj kr för innevarande budgetår, dels ytterligare 15 milj kr i enlighet med vad som ovan föreslagits,

16. att i förekommande fall högst 1 milj kr av de

fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av

sillolja av inhemskt ursprung, med avdrag för vad som kan beräknas återbetalas vid export, överförs till prisregleringskassan för fisk,

17. att nämnden bemyndigas utbetala pristillägg även vid landningar utomlands om dessa har föranletts av ishinder,

Detta ärende har på föredragning av avdelningschefen Prop. 1987/88: 117

Öjeheim avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Bilaga

Alamaa, Arvidsson, Brangmo, Ekberg, Eriksson och Fringel. Därvid har även avdelningschefen Sjöberg närvarit. I ärendets behandling har även deltagit tf avdelninqgsdirektören Sten. 2

Ingvar Lindström 7

a AA

Fer-Göran Öjeheim

Prop. 1987/88: 117

Bilaga

STATENS JORDBRUKSNÄMND ee 0 1988-02-11 . BILAGA 1 FISKSEKTIONEN | TILL DNR (PF4-02-J35) | 402-170/88

UPPGIFTER RÖRANDE NORMPRISSYSTEMET (ENLIGT SVENSK FISKS STATISTIK) SAMT REGLER INGSEKONOMIN

TABELL 1 FASTSTÄLLD OCH UTNYTTJAD NORMKVANTITET. ILANDFORD OCH FORSÅLD SAMT

TOTALT ILANDFORD KVANTITET FOR SILL/STROMMING, TON

1983/84 1984/85 1985/86 1986 /87 1987/88

Totalt ilandfört? - i Sverige | L 97 400 93 300 79 600 64 900 - i Sverige och utlandet 112 700 114 700 93 100

1. Pristilläggsberättigad kvantitet. 2. Kvantitet som varit pristillaggsberättigad om ej normkvantitet salt tak.

Inkl "överskott", dvs kvantiteter som inte kunnat säljas till minst

lågstapriser, samt ej licensierade fiskares fångster. (SCB:s statistik.) 4. Utlandslandningar saknas för 1986/87.

TABELL 2 PRISTILLÄGGSBERÄTTIGADE KVANTITETER. TON

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

Sill/strömming, stor 36 736 31 020 27 333 16 616 Sill/strömming, liten 40 555 46 375 42 261 39' 110 Torsk - 49 411 46 075 43 538 ' 39 291

1. Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. 2. Kolja, rödspåtta, havskatt och lyrtorsk. 3. Kummel, rödtunga och bergtunga.

4. Lubb, skrubba och horngådda. 35

5. Gädda, gös och sik samt fr o m 1984/85 rensad och flådd lake. &. Abborre, siklöja samt t o m 1983/84 lake resp fr om 1984/85 annan lake.

Prop. 1987/88: 117 Bilaga TABELL 3 NORMPRISER SAMT BERÄKNADE GENOMSNITTLIGA JÄNFÖRELSEPRISER OCH PRISTILLAGG. KR/KG 1983/84 — 1984/85 :1985/86 1986/87 1987/88 NORMPR1SEKR

1. Kokräka åsätts ej normpris fr o m 1985/866, se även tabell 5.

2. Gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj.

3. Kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk,. 4. Kummel, roödtunga och bergtunga. 5. Lubb, skrubba och horngädda. 6. Nedre resp övre prisgräåns.

7. Baserade på uppgifter från de större förstahandsmottagarna. Vägda medeltal av

månadsuppgifter. För "”övriggrupperna” påverkas värdena av ändrade kvantiteter

för ingående fiskslag och är således inte enbart uttryck för prisändringar.

Prop. 1987/88: 1 17

Bilaga TABELL 4 PROCENTSATS AV SKILLNADEN MELLAN NORMPRIS OCH JÄMFÖRELSEPRIS MED

VILKEN PRISTILLAÄGG UTGÅR

1983/84 1984/65 1985/86 1986/87 1987/88

1. Övriggrupp I - IV samt t o m 1984/85 även kokräka

TABELL 5. JÄMFÖRELSEPRISER OCH FASTA PRISTILLÄGG. KR/KG

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

JÄMFORELSEPRISER”

Storbackelånga

1. T om 1984/85 åsattes kokraka normpris, se även tabell 2.

2. Gädda, gös och sik samt fr o m 1984/85 rensad och flådd lake.

3. Abborre, siklöja samt t o m 1983/84 lake resp fr o m 18984/85 annan lake. 4. För sötvattensfisk är underlaget för beräknade Jamförelsepriser begransat.

Prop. 1987/88: 117

Bilaga TABELL 6 REGLERINGSEKONOMIN 1983/84 - 1986/87 SAMT PROGNOS FOR 1987/88 OCH

1988/89. MILJ KR

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89

Bilaga 2 Prop. 1987/88: 117 Bilaga

Fiskets förhandlingsdelegation med synpunkter på medel till : utsättning av lax

Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har i årets prisför-

handlingar föreslagit nedanstående belopp och fördelning

när det gäller utsättning av fisk. Dessa belopp har godkänts såväl av de båda delegationerna som fiskeristyrelsen.

I förhandlingsuppdraget anges att en särskild medelsram skall beräknas för s k fördröjd utsättning av lax. Fiskets förhandlingsdelegation har hela tiden ställt sig negativ till att prisregleringsmedel användes för denna typ av utsättning. Anledningen härtill är.att: idén uppfanns i samband med den laxutredning som på sin tid gjordes av dåvarande generaldirektören i fiskeristyrelsen och hade som mål att stoppa yrkesfisket efter lax till havs. Det andra var att metoden var alldeles för dyr i förhållande till effekten och att försök av detta slag skall bekostas av andra medel och ha andra syften.

SFR är dock inte motståndare till utsättning av fisk vilket

förslagen ovan visar.

Fiskeristyrelsen tycks nu efter lång tid ha insett att utsättningen enligt s k delayed release bör avbrytas och delar såvitt vi kan bedöma vår uppfattning.

Vi anser dock att den bör nedtrappas kraftigare och föreslår därför att 0,2 Mkr användes för nämnda metod och att istället 0,4 Mkr användes för att utsätta laxsmolt enligt den metod som tillämpats tidigare och som med framgång använts i såväl Sverige som Finland under många år.

STATENS JORDBRUKSNÄMND Bilaga 3 Prop. 1987/88: 117 Fisksektionen Bilaga

(PF1-12-RS) -

Samrådsyttrande från Fiskeristyrelsen vad gäller utsättning av lax 1988/89

I Fiskeristyrelsens samrådsyttrande 1988-01-18 till statens jordbruksnämnd, anförs följande vad gäller utsättning av lax.

"SFR avstyrker att prisregleringsmedel används till försök med fördröjd utsättning av lax. Styrelsen föreslår att 600 000 kr anvisas för detta ändamål till kompletterande försök och utvärdering för det 4:e året av den 5:åriga försöksperioden. Avsikten med försöket är ej att minska det svenska yrkesfisket utan att utveckla det, men inom andra geografiska områden. Cetta kan också vara ett sätt att undvika en minskning, scm kan bli följden av att naturbestånden av lax måste skyddas. Försöken med fördröjd utsättning är också av stort värde för utveckling generellt av tekniken för utplantering av lax. Styrelsen tillstyrker också att 600 000 kr används för utplantering av lax för Östersjön utöver fördröjd utsättning."

Enligt senare uppgift från Fiskeristyrelsen (avdelningsdirektör Bo Holmberg) prioriterar styrelsen fördröjd utsättning framför annan form av laxutsättning vid begränad tillgång på medel.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 40)