1988/89:144

Regeringens skrivelse . då 1988/89:144

med en redovisning av allmänna Skr pensionsfondens verksamhet år 1988 1988/89: 144

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 20 april 1989 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1988.

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Prop. 1988/89: 144

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 april 1989

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström. Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1988

Första — tredje fondstyrelserna, fjärde fondstyrelsen och första — femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för 1988 till regeringen. Vidare har den av första — tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet 1988 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket avgivna utlåtandena över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överlämnade redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna 1— 10.

AP-fondens utveckling 1988 AP-fonden uppvisar en positiv utveckling under 1988. Det inflationsjusterade överskottet, s.k. realt resultat, uppgick för fondstyrelserna sammantagna till 33,5 miljarder kronor eller 9,290 av fondkapitalet. Den goda utvecklingen förklaras främst av den fortsatt höga realräntan och betydande kursvinster dels i samband med nedgången 1 ränteläget i slutet av 1988, dels genom den synnerligen starka kursuppgången på aktiemarknaden, där totalindex steg med 5190. Orealiserade kursvinster svarade sammanlagt för närmare 2996 av det nominella överskottet. Vidare har första —tredje fondstyrelsens fondförvaltning bidragit till den positiva bilden genom att uppnå en totalavkastning på 12,76, ett utfall som överstiger resultatet för avkastningfonder med liknande placeringsinriktning.

Under 1988 växte AP-fondens samlade marknadsvärderade kapitalbehållning med 14960 eller med 45 miljarder kronor till drygt 363 miljarder kronor. Detta kan jämföras med försäkringsbolagens tillgångar som vid samma tidpunkt uppgick till 406 miljarder kronor.

Den totala ATP-avgiften höjdes under 1988 med 0,4 procentenheter till sammanlagt 10,6 20. Avgiftsunderlaget — lönesumman — växte 1988 med närmare 10946. Totalt ökade avgiftsinkomsterna med 11,896 till drygt 49 miljarder kronor. Trots den höjda ATP-avgiften ökade andelen av de:

sammanlagda pensionutbetalningarna som betalades med fondförvalt- Prop. 1988/89:144

ningens avkastning till 1996 jämfört med 17960 år 1987. Genom att antalet pensionsberättigade ökade, liksom deras genomsnittliga pensionspoäng, ökade pensionsutgifterna i ATP-systemet med 12,6 26 till närmare 61 miljarder kronor.

Riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets utlåtanden Riksrevisionsverket (RR V) och riksförsäkringsverket (RFV) har var för sig granskat fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

RRV konstaterar i sitt utlåtande att var och en av löntagarfondstyrelserna och fjärde fondstyrelsen uppvisar ett överskott i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. RRV har belyst löntagarfondernas avkastning 1985— 1988 sedan hänsyn tagits till risk och därvid kunnat konstatera att inte någon av löntagarfonderna kan klassificeras som en högriskfond. RRV har särskilt granskat fondernas policy för aktie- och medelsförvaltning. Enligt RRV:s uppfattning bör löntagarfonderna utveckla en likviditetspolicy för situationen efter 1990, då inte några nya medel torde kunna rekvireras.

RRV anser vidare att fondernas roll för riskkapitalförsörjningen till små och medelstora (onoterade) företag samt formerna för denna riskkapitalförsörjning bör ses över. RRV har i sitt utlåtande belyst de ”regionala aspekterna” av löntagarfondernas placeringar. Denna kartläggning visar enligt RRV att statsmakternas avsikter uppfattas på olika sätt av löntagarfonderna. RRV konstaterar att samtliga fonder har infört insiderregler. Reglerna har emellertid fått olika utformning. Enligt RRV bör reglerna förändras så att fonderna rapporterar till en gemensam extern representant, t.ex. bankinspektionen. RRVY framför slutligen synpunkter på val av redovisningsprinciper, löntagarfondernas rätt att ställa ut optioner i eget aktieinnehav samt omsättningshastigheten i aktieportföljerna.

Resultaten av RFV:s utvärdering har inte gett RFV anledning att framföra några anmärkningar mot fondernas resultat eller placeringar av de förvaltade medlen under 1988. RFV vill dock rikta uppmärksamhet på att första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden) i alltför ringa omfattning har informerat de lokala fackliga organisationerna om att fonden innehar aktier för vilka röstöverlåtande kan begäras enligt fondstyrelsernas reglemente.

RFV har vidare framhållit att de ändrade bestämmelserna om beräkningen av fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar bör förtydligas.

Därutöver har RFV noterat att — första fondstyrelsen (Sydfonden) har en stark koncentration av sina

största aktieplaceringar — tredje fondstyrelsen (Trefond Invest) har en relativt hög omsättnings-

hastighet — fjärde fondstyrelsen (Mellansvenska löntagarfonden) hade 900 milj. kr.

i outnyttjade disponibla medel vid utgången av 1988

— revisorerna för de olika delfonderna ännu inte har lyckats åstadkomma Prop. 1988/89: 144

att helt likformiga redovisningsprinciper tillämpas.

RRV och RFV har som framgår ånyo påtalat att fondstyrelserna tilllämpar olika redovisningsprinciper och att detta försvårar en jämförelse av fondstyrelsernas resultat. I förra årets redogörelse (Skr. 1987/88:174) förutsatte föredraganden att de då kvarvarande olikheterna snarast skulle kunna överbryggas. Så har tydligen ännu inte skett.

Fondstyrelserna är formellt sett fristående från varandra. De ingår emellertid i en helhet, AP-fonden. För att regering och riksdag utan alltför stora svårigheter skall kunna få en samlad överblick över AP-fonden bör fondstyrelserna tillämpa samma redovisningsprinciper. Detta inkräktar enligt min mening inte på fondstyrelsernas grundläggande självständighet, utan är mer uttryck för ett berättigat krav från dem som har att fatta beslut i pensionsfrågor liksom för den allmänhet som har en självklar rätt till insyn 1 ATP-systemet.

Frågan om enhetliga redovisningsregler har diskuterats ända sedan början av 1986 utan att något godtagbart resultat kunnat uppnås. Jag ser därför ingen annan utväg än att nu överväga om lagstiftningsåtgärder erfordras för att det åsyftade resultatet skall kunna uppnås.

RRV och RFV har också i år granskat omsättningshastigheten på fondstyrelsernas aktieportföljer utifrån reglementets krav på långsiktighet vid placeringarna. Därvid har konstaterats att tredje löntagarfondstyrelsen haft en omsättningshastighet som klart överstigit både övriga fondstyrelsers och den genomsnittliga omsättningshastigheten på Stockholms fondbörs. Av utlåtandena framgår att företrädare för fondstyrelsen som skäl för den höga omsättningen angett att styrelsen ändrat inställning till ledning och policy i vissa företag där fonden haft förhållandevis stora aktieposter samt att styrelsen önskat koncentrera portföljen. RRV:s och RFV:s påtalanden är enligt min mening helt korrekta. Samma konstaterande gjorde för övrigt föredraganden i förra årets redovisning beträffande Sydfondens då höga omsättningshastighet. Med den förklaring som lämnats behövs dock inga ytterligare kommentarer från min sida.

Ett av syftena med att införa löntagarfondstyrelserna var att skapa mer av delaktighet och löntagarinflytande i det ekonomiska livet och att motverka privat makt- och förmögenhetskoncentration, dvs. de mål som brukar sammanfattas i begreppet ckonomisk demokrati. Enligt 38 § lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall en löntagarfondstyrelse också — på begäran av en facklig organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen förvärvat aktier — överlåta åt organisationen att rösta för hälften av aktierna. En självklar förutsättning för att bestämmelsen skall kunna tillämpas på det sätt som avsetts är att fondstyrelserna informerar de fackliga organisationerna i samtliga bolag där resp. styrelse har aktier så att dessa har möjlighet att begära rösträttsöverlåtelse hos styrelsen. Av RFV:s utlåtande framgår att samtliga löntagarfondstyrelser med undantag av Sydfonden har meddelat de fackliga organisationerna. Av utlåtandet framgår att Sydfonden har för avsikt att bättre sprida denna information. Med denna förklaring nöjer jag mig med att konstatera att det är viktigt att lagstiftningens intentioner verkligen efterlevs av samtliga löntagarfondstyrelser.

RFV har efterlyst ett förtydligande av innebörden av bestämmelserna i Prop. 1988/&9: 144 26 8 lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden angående fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar. Av 26 § framgår att de medel som skall överföras till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första — tredje fondstyrelserna förvaltar. Denna bestämmelse tillkom i samband med införandet av en femte AP-fondstyrelse (prop. 1927/88: 167, NU 42, rskr. 406, SFS 1988:747). En liknande begränsningsregel fanns sedan tidigare i 35 § beträffande fjärde fondstyrelsens rätt att förvärva utländska aktier. Denna bestämmelse utvidgades genom samma proposition till att omfatta även den nyinrättade femte fondstyrelsen. Bestämmelsen i 35 § har alltid tolkats så att med uttrycket, de medel som fondstyrelsen förvaltar, avses resp. fondstyrelses fondkapital beräknat efter anskaffningsvärdet enligt 16 §. Någon annan ordning har inte åsyftats beträffande medelsramarna för fjärde och femte fondstyrelserna.

Frågan om generella insiderregler för aktörer på aktiemarknaden utreds för närvarande av värdepappersmarknadskommittén (Fi 1987:03) som beräknas avsluta sitt arbete i september 1989. Frågan om eventuella ändringar av fondstyrelsernas insiderregler 'bör enligt min mening anstå i avvaktan på kommitténs förslag.

Vad RRV och RFV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den karaktären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet Enligt nyssnämnda proposition (prop. 1987/88:167) har en femte APfondstyrelse inrättats med samma regler som den fjärde fondstyrelsen har. Frågan om styrelsens sammansättning bereds för närvarande i regeringskansliet. Fondstyrelsen har således ännu inte påbörjat sin verksamhet. Som framgått tidigare ändrades samtidigt reglerna för tilldelning av medel till fjärde och femte fondstyrelserna.

Genom propositionen om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m. m. (prop. 1988/89: 59, FiU 13, rskr. 73) har första —tredje fondstyrelserna beretts möjlighet att förvärva aktier i Penningmarknads- Centralen PmC AB. I samma proposition togs också upp fondstyrelsernas möjligheter att förvärva bostäder åt anställda. Denna fråga hade aktualiserats vid förra årets granskning av löntagarfonderna (se skr. 1987/88: 174, s. 4). Genom en ändring i 15 a § får en fondstyrelse förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bl.a. bereda bostad åt någon som är anställd hos fondstyrelsen. Av motiven framgår att denna möjlighet förutsätts bli tillämpad endast i undantagsfall.

Fastställande av balansräkningar Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första — fjärde fondstyrelserna och första — femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan Prop. 1988/89: 144

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisningar. sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRV:s och RFV:s utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och

tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING 1988

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

Året i sammandrag

De tre första fondstyrelsernas förvaltade fondkapital uppgick vid utgången av 1988 till 329,2 mdkr, en ökning med 31,5 mdkr eller 10,67. Åv styrelsernas totala placeringar vid slutet av året — 314,6 mdkr — svarade bostadssektorn för den dominerande delen, 5496. Statens andel var 2790, kommunerna svarade för 390 och näringslivet för 1590. De kortfristiga placeringarna utgjorde 190 vid årsskiftet. ATPsystemets utveckling under 1988 innebar fortsatt höga anspråk på fondens avkastning. Pensionsutbetalningarna ökade med 12.690 till 60,6 mdkr. Underskottet mellan avgifter och pensioner, som successivt stigit från år 1982, ökade till 11,5 mdkr motsvarande knappt en femtedel av ATP-pensionerna under året. Avgiftsunderlaget — lönesumman — växte under 1988 med närmare 10960. Avgiftsuttaget ökade med 0,4 procentenheter till sammanlagt 10,60. Fondstyrelsernas inflöde av ATP-avgifter ökade därigenom med 11,80 till 49,1 mdkr.

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsunderskottet till 3,56 vid slutet av 1988. Denna andel illustrerar det realräntekrav som fondavkastningen måste tillgodose för att tillgångarnas reala värde skall vara oförändrat. Under 1988 var fondavkastningen större än så. Från och med i år fogas till förvaltningsberättelsen en resultat- och balansräkning som är uppställd efter reala principer. Årets reala resultat blev 23,7 mdkr eller 7,20 uv fondkapitalet. Det reala överskottet sedan fondens tillkomst uppgick till 45,4 mdkr vid utgången av 1988.

Nettoplaceringarna uppgick under 1988 nominellt till 23,5 mdkr. Därutöver har amorteringar, förfall och inlösen i värdepappersportföljen uppgätt till drygt 34 mdkr. Därtill kommer omplaceringar i portföljsammuansättningen på ca 95 mdkr, som gjorts av placeringspolitiska skäl. Sammantaget innebär detta att bruttoplaceringarna uppgick till 152 mdkr.

Fondens reglemente ändrades den 1 februari. Därigenom ges fonden möjlighet att under de kommunde åren bygga upp ett fastighetsbestånd dels genom direkta fastighetsförvärv, dels genom förvärv av fastighetsbolag.

Vidare öppnades möjligheten till större direktlånegivning vilket successivt kommer att utnyttjas i den tukt som marknaden efterfrågar. Avvecklingen av valutaregleringen kommer att påverka förutsättningarna för fondens verksamhet. För att fonden skall kunna placera i utländska obligationer förutsätter detta ändringar i reglementet som nu begränsar fondens aktivitet till den svenska marknaden.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

Styrelse och revisorer

Första fondstyrelsen

Ledamöter: GÖSTA GUNNARSSON, ordförande, Landshövding i Jönköpings län KARL GUSTAF SCHERMAN, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket ULF GÖRANSSON, Statssekreterare, Civildepartementet MARGOT WIKSTRÖM, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet INGEGERD EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR HOFRING, Förbundsordförande, Landstingsförbundet SIGVARD MARJASIN, Landshövding i Örebro län

CURT PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

BERTIL AXELSSON, Förste ombudsman, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter: STURE KORPI, Statssekreterare, Socialdepartementet

RUTH KÄRNEK, Fd. landstingsledamot

OLOF BERGVALL, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk NILS YNGVESSON, Kommunalråd

LARS-GERHARD WESTBERG, Kommunalråd WALTER SLUNGE, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet MARGARETA SVENSSON, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

NILS LINDSTRÖM, Andre förbundsordförande, Statsanställdas Förbund JÖRGEN ULLENHAG, Ordförande, Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer: GUNNAR DANIELSON, ordförande, Fd. generaldirektör STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen KJELL-ÅKE HENSTRAND, Landstingsledamot | GUNNAR EKLUND, Ekonomichef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör: KRISTER WICKMAN

Första tfondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av staten och kommuner och dem närstäende institutioner och bolag. Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från LO, TCO, SACO/ SR, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Regeringen utser förutom ordföranden två ledamöter jämte 2 suppleanter. 11

Prop. 1988/89: 144

, Bilaga I

Styrelse och revisorer

Andra fondstyrelsen

Ledamöter:

HANS ALSÉN, ordförande, Landshövding i Uppsala län CURT NICOLIN, Tekn.dr, Styrelseordförande, ASEA AB OLOF LJUNGGREN, Verkställande direktör, Svenska arbetsgivareföreningen

BO RYDIN, Styrelseordförande och koncernchef, Svenska Cellulosa AB

LEIF LEWIN, Verkställande direktör, Kooperativa Förbundet

RUNE MOLIN, Andre ordförande, Landsorganisationen i Sverige PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige BERTIL WHINBERG, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet INGE GRANQVIST, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemanna-

förbundet |

Suppleanter:

SUNE HALVARSSON, Avd.chef, Statens industriverk NILS HOLGERSON, Ed. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen BIRGER JARL PERSSON, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen IVAN JUTO, Fd. styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

ROLE TRODIN, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund BO BYLUND, Förbundssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet BERT-OVE PETTERSSON, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund ARNE JOHANSSON, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet LARS HELLMAN, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, Fd. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

AUGUST TROLLE-LÖWEN, Civilekonom BERNDT HOLGERSSON, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Andra fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från SAF, LO, KF och TCO. Regeringen utser ordförande. : 12

Prop. 1988/89: 144

. Bilaga I

Styrelse och revisorer

Tredje fondstyrelsen

Ledamöter: ROLF WIRTÉN, ordförande, Landshövding i Östergötlands län KARL-ERIK BRANDT, Vice styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen GUSTAF PIEHL, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation THORSTEN NILSSON, Styrelseledamot, Lantbrukarnas Riksförbund ERIK-V RAMBERG, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund HARRY FJÄLLSTRÖM, Avtalssekreterare, Landsorganisationen i Sverige BENGT LLOYD, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund HANS BILLSTRÖM, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund STURE NORDH, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter: GUSTAV JÖNSSON, Överdirektör, Riksförsäkringsverket ÅKE LUNDQVIST, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet ARNE JOHANSSON, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation THORSTEN ANDERSSON, Verkställande direktör, Lantbrukarnas Riksförbund E.O. HOLM, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund INGVAR JANSSON, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet | JOHNNY CRÖNBERG, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet ÅKE ROSENQVIST, Förbundsordförande, Grafiska Fackförbundet BO HJERN, Förste vice ordförande, Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer: GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund NILS NYQVIST, Förbundskassör, Svenska Träindustriarbetareförbundet

Verkställande direktör: KRISTER WICKMAN

Tredje fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt egenavgifter. Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter förslag från SAF, LRF, LO, TCO, KF SACO/SR, Sveriges köpmannatörbund och Småföretagens riksorganisation. Regeringen utser ordförande. 13

Prop. 1988/89: 144

Verkställande direktörens översikt

Utvecklingen under AP-fon- rande marknaden, dvs stats- och bostadsob-

dens 29:e verksamhetsår har ligationer. Dessa svarade 1988 för 84 provarit positiv. Med AP-fonden cent av fondens placeringar (1987: 79 proavses här och i det följande cent), pensionssystemets tre första Direktavkastningen nådde 1988 upp till fondstyrelser. Dessas direkta

10,70, något under nivån året innan (1987: bidrag till finansieringen av 11.046). Detta avspeglar en viss nedgång i utgående ATP-pensioner steg obligationsräntorna — statsobligationsräntill 11,5 mdkr, motsvarande

tan låg under 1988 knappt 0,5 procentenhe-

1996 av pensionerna (1987: ter under nivån andra halvåret 1987. Ränte-

8,3 mdkr resp 1756). Fondens nedgången höjde obligationsvärdena särskilt

finansiering av pensionerna, mot slutet av året och den totala avkast-

som ursprungligen var tänkt ningen uppgick därmed 1988 till 12,7 20 mot

att vara tillfällig och till be- 11,490 under 1987. loppet begränsad, har där-

med kommit att spela en Denna fondens avkastning är väsentligt läg-

väsentlig roll. Dess betydelse re än den som försäkringsbolagen uppnår. kan illustreras med att ATP-avgiften utan Skillnaden mellan AP-fonden och försäktondens bidrag till pensionerna 1988 skulle ringsbolagen beror på att de senare har tillha behövt uppgå till 12,5 procent (mot fak- gångar i sina portföljer som AP-fonden saktiska 10,6 90). nar, nämligen fastigheter och aktier. Skulle

AP-fonden ha haft samma andel fastigheter Fondens avkastning har under 1988 varit i sina placeringar som försäkringsbolagen tillräckligt hög för att efter finansiering av skulle meravkastningen med en grov uppen femtedel av utgående pensioner öka skattning ha uppgått till ca 5 procentenhefondkapitalet med 31,5 mdkr eller 1096 till ter. Detta visar betydelsen av det beslut som 329 mdkr. riksdagen etter framställning av AP-fonder- Att fondens avkastning i växande grad di- nas styrelser fattade i fjol: fonden gavs då rekt fått bidra till pensionerna är en viktig rätt att investera i fastigheter och även att ge faktor bakom den enighet som nu råder om direktlån till företag (krediter motsvarande fondens placeringspolitik. Det är sålunda tidigare obligationslån). Man kan fräga sig svårt att tänka sig att fonden idag skulle varför fonden skulle behöva vänta i 29 är på åläggas att till subventionerade räntor finar- rätten att göra de för försäkringsföretagen siera statens budgetunderskott och ett stort naturliga fastighetsplaceringarna. Den stegbostadsbyggande. Att fondens placeringar ring i fastighetsvärdena som fonden passivt givits en klart avkastningsmaximerande in- fått bevittna. har under de senaste fem åren riktning har vidare möjliggjorts av den ge- uppgått till i genomsnitt ca 25 procent per nomgripande törändring som ägt rum på år. Denna värdetillväxt har gått ATP-pensioden svenska kreditmarknaden under 80-talet närerna förbi. Detta senare är inte ett fullt och som gjort den till en fungerande, ut- korrekt uttryck — ATP-pensionärerna får vecklad och sofistikerad marknad. Mot den- sina pensioner höida enligt gällande regler na bakgrund framstår den försämring, som oberoende av fondens placeringspolitik men uppstått i marknadens funktionalitet genom det har ställt anspråk på större avgiftshöjinförandet av en omsättningsskatt som en ningar och därmed sannolikt skett till en avsevärd belastning för fonden. En omedel- högre samhällsekonomisk kostnad. bar päverkan av skatten har uppkommit på Fonden kommer att under de kommande de s k derivatmarknaderna, dvs optioner åren bygga upp ett fastighetsbeständ dels och terminer. Effekterna begränsas dock inle genom direkta fastighetsförvärv, dels genom till detta utan en allmän försämring av förvärv av fastighetsbolag. Fonden kommer marknadens kvalitet uppstår genom omsätt- inte att vara en passiv fastighetsförvaltare ningsskatten. Dessbättre framstår ett bibe- utan medverka i en förädling av sitt bestånd hållande av omsättningsskatten knappast liksom i utvecklingen av nya bebyggelseensom långsiktigt förenligt med en avveckling heter. Skall fonden aktivt medverka i utav valutaregleringen. vecklingen förutsätter detta samarbete med Utvecklingen mot en bättre fungerande andra intressenter. Möjligheterna härtill marknad har vidare medfört att de tidigare hämmas av vårt nuvarande reglemente som så betydelsefulla återlånen nästan helt av- förutsätter att fonden skall vara 100-procenvecklats och att reverslånen gått kraftigt till- tig ägare av fastighetsbolag. Fondstyrelserna baka. Under 1988 har fonden därmed ytter- har därför begärt en ändring av sitt regleligare koncentrerat sina placeringar till obli- mente på denna punkt. gationer och där till den effektivast funge-

Prop. 1988/89: 144

Den nyöppnade möjligheten till större di- lägg och sänker anspråken på folkpensions- Bilaga I rektlånegivning kommer att successivt ut- avgiften. Summerar man det sammanlagda nyttjas i den takt som marknaden efter- avgiftsbehovet för de offentliga pensionerna frågar. (folkpensioner och ATP) stiger detta 1988—

2005 med inte mer än 2 procentenheter. Med Avvecklingen av valutaregleringen kommer

perspektivet framskrivet till är 2015 stiger att påverka fondens verksamhet. Dels sker

avgiftsbehovet med sammanlagt drygt 4 detta indirekt genom påverkan på ränteut-

procentenheter. vecklingen och på utvecklingen av priser, löner och sysselsättning, dels sker en direkt Detta betyder att den offentliga delen av päverkan på fondens placeringspolitik. Ut- pensionssystemet inte ställer några alarmeländska placerare kommer att efterfråga rande finansiella anspråk förutsatt en längsvenska kronobligationer och svenska place- siktig tillväxt på 2-procentnivån. Detta gälrare utländska obligationer. Skall fonden ler under förutsättning att det inte skall ankunna placera i utländska obligationer för- ses skapa några ”budgetproblem” att inom utsätter detta ändringar i vårt reglemente ramen för ett oförändrat totalt avgiftsuttag som nu begränsar fondens aktivitet till den successivt omvandla delar av folkpensionssvenska marknaden. Fondstyrelserna får avgiften till ATP-avgift. Därutöver borde ytåterkomma till denna fråga under våren. I terligare en överföring till ATP-systemet motsats till vad som gäller för obligationer kunna aktualiseras. Under år 1988 gav den lägger reglementet inte något hinder i vägen till löntagarfonderna destinerade vinstdelför förvärv av fastigheter i utlandet. ningsskatten ett överskott över den maxime-

rade tilldelningen till dessa fonder på 3,1 Betydande förändringar i fondens placering-

mdkr. Detta överskott överfördes till de tre ar förestår säledes. I vilken takt och omftatt-

första AP-fonderna. Ett motsvarande överning förändringarna kommer att genomfö-

skott väntas för 1989. Det är skäl att påminras bestäms av vad som är optimalt med be-

na härom när löntagarfondernas uppbyggaktande av tondens avkastning på läng sikt.

nadsperiod nu går mot sitt slut och skatte- Den ökande avkastning som uppnåtts under systemet står inför en omläggning. Det re- 80-talet har möjliggjort betydande bidrag sursflöde som under ätskilliga år tillkommit från fonden till pensionsutbetalningarna de tre första fonderna via vinstdelningsskatsamtidigt som en real ökning av fondkapita- tens ”överskott” borde efter skattens avskaf- Jet upprätthållits. Detta är i sig anledning fande fortsätta att utgå till fonderna ehuru i till stor tilltredsställelse. Men denna till- annan form. Med dessa omdestineringar fredsställelse skall inte få dölja att ett behov och omformningar av redan utgående skatkvarstår att tillföra fonden medel genom ter och avgifter skulle nettohöjningen av det ökade ATP-avgifter framöver. De problem offentliga avgiltsuttaget tör de tre första som ATP-systemet möter — och detta gäller AP-fonderna fram till 2005 kunna begränsas i än högre grad för andra delar av det totala till I procentenhet. pensionssystemet — sammanhänger med

Detta anföres därför att den populära deden avtagande stegringstakten för Sveriges

batten utgår från att det är ATP-systemet BNP. Skulle 60-talets ökningstakt - drygt

som genererar krav på prohibitivt stora av- 497 per år — gälla för åren framöver, skulle

giftshöjningar. Det gör det alltså inte under

pensionssystemen fungera väl med mycket

det här använda antagandet om en 2-probegränsade anspråk på höjda avgifter. Om

centig tillväxttakt i ekonomin. vi utgår från att den ärliga BNP-ökningen framöver stannar vid 1 procent skulle ATP- Detta konstaterande betyder inte att de kolavgiften behöva höjas från dagens 11,0 pro- lektiva penstonsanordningarna (folkpencent till 2096 är 2005 och 2726 år 2015. sion, ATT, ITP, STP med tillägg för statens Höjer vi stegringstakten för BNP till 2 pro- och kommunernas pensionsätaganden) samcent per år, reduceras behovet av avgiftshöj- mantagna inte skulle ställa avgiftskrav framningar väsentligt men är ändä betydande. över av en omfattning som förväntas leda Avgiftsnivån behöver i detta fall höjas (med till omprövningar och omkonstruktioner av bibehållet tak) till 17 resp. 21 procent för de vårt pensionssystem. För en sådan utvecknämnda åren, dvs med nära 6 resp. 10 pro- ling talar också den mycket snabba tillväxcentenheter över dagens nivå. Denna kalkyl ten av de privata pensionsförsäkringarna. I är baserad på behovet att finansiera ökning- det här sammanhanget har det emellertid en av pensionsutbetalningarna inom ATT- varit angeläget att påvisa att problemen inte systemet. I en icke oväsentlig mening över- primärt uppstår inom den offentliga delen skattar en sådan partiell kalkyl behovet av av systemet. avgiftshöjningar för det totala offentliga

Stockholm i januari 1989 pensionssystemet (folkpensioner, pensionstillägg och ATP), som rimligen i detta sammanhang bör kunna ses som en helhet. Samtidigt med stigande ATP-pensioner

Krister Wickman minskar nämligen behovet av pensionstill- VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 1

Förvaltningsberättelse

mängdsmålet överskreds. Även i Storbritan-

Kreditmarknaden nien har penningpolitiken varit stram för att

motverka försämringar i bytesbalansen och På grund av det internationella beroendet

stadigt ökande inflation. Japan utgör ett unbrukar den svenska korta räntan i stort sett

dantag. Prisnivån har där legat i stort sett följa utvecklingen utomlands. Detta gällde

stilla trots en hög ekonomisk aktivitetsnivå. även 1988, vilket framgår av en jämförelse

Diskontot ligger i Japan sedan början av mellan å ena sidan räntan på svenska statsskuldväxlar (3 mån.) och å andra sidan 1987 på en rekordlåg nivå. eurodollarräntan respektive den s k korg- Den svenska korta räntan har följt med i räntan (en länderviktad ränta). Vid slutet av den utländska utvecklingen mot en nivå, 1987 låg den svenska räntan omkring 9 pro- som vid slutet av 1988 låg avsevärt över cent. Korgräntan och eurodollarräntan låg årets utgångsläge. Sverige har samtidigt haft båda kring 8 procent. Mot slutet av 1988 ett betydande underskott i bytesbalansen hade korgräntan stigit med knappt en pro- men detta har inte nödvändiggjort någon cent. Eurodollarräntan hade — liksom den ökning i räntemarginalen gentemot utlandet.

svenska — över året stigit med knappt 1,5 Eftersom staten numera inte lånar utom-

procent. Framemot mitten av året hade rän- lands skall underskottet täckas med privat tegapet markant tillfälligt ökat gentemot kapitalimport. Riksbanken använder korta omvärlden, vilket sammanhängde med en räntor för att åstadkomma denna effekt. inhemsk penningpolitisk åtstramning under Räntemarginalen har över året emellertid invåren. te behövt vidgas. Tvärtom har privata kapi- En viktig faktor bakom höjningen av den in- talimporten räckt till för att ge en icke obeternationella räntenivån är den fortsatt star- tydlig tillökning av valutareserven. Styrkan ka konjunkturen i Förenta Staterna. I ett så- av den svenska kronan har också framgått dant förlopp stiger historiskt de korta rän- av att valutakursindex hela året legat på den torna. Dessa har också särskilt under senare ”starka” sidan av riktvärdet. delen av 1988 pressats upp av en allmän Ränteutvecklingen under 1988 har emellerosäkerhet om långsiktiga balansproblem för tid också visat att riksbanken åtminstone på den amerikanska ekonomin. kort sikt kan föra en gentemot omvärlden Utvecklingen i Förenta Staterna fick genom- autonom räntepolitik — åtminstone när det slag i omvärlden genom den samordning av gäller en åtstramning. Den svenska räntepenningpolitiska åtstramningar, som kom höjningen våren 1988 föregrep nämligen den

internationella med flera månader. Från till stånd i Västeuropa sommaren 1988. Aven överhettningstendenser i andra länder april till maj steg i genomsnitt den svenska har mötts med sådana åtstramningar. Dis- statsskuldväxelräntan från 9,7 till 10,4 pro-

cent. Samtidigt låg korgräntan kvar oförkontot höjdes i Västtyskland i samband med

ändrad. Riksbankens beslut (28 april) att att D-marken försvagades och penning-

Den korta räntans utveckling 1987 och 1988

Ränta 26 12 7

114

PN Ne 104 Statsskuldväxlar (3 mån)

hr 9 -4

Korgränta (3 män)

Eurodollar (3 mån)

Depositionsränta

' Lom a Tr T röt ' PTT I Li Lj COTST ' ' LI Lun

JF MAMJUJASONDJFMAMJJASOND

1987 1988

Prop. 1988/89: -— 44 Bilaga I

strama åt penningpolitiken berodde på den Avkastningskurvan Naga kraftiga inhemska efterfrågeökningen, som kommit till uttryck både i en försvagning av Råänta vo bytesbalansen och en i relation till utlandet 871231 hög inflation. Det har setts som en huvuduppgift för penningpolitiken att via ränte- 1164 : höjningar söka dämpa efterfrågeökningen. Utlåningen (SEK) från banker och bostadsinstitut ökade under tolvmänadersperioden 124 april 1987—april 1988 med omkring 19 procent. Riksbanken sökte dämpa expansionen genom införande av ett kassakrav för fi- 881231 nansbolagen med fyra procent och en höj- 1084 ning av bankernas kassakrav från tre till fyra procent. Vidare höjdes diskontot från 7,5 till 8,5 procent. Dessutom vidtog riksbanken 1044 omfattande försäljningar av statsskuldväxlar. Resultatet blev ovannämnda kraftiga uppdragning av den korta räntan, en (temporär) ökning av räntemarginalen mot ut- 104 landet och ett kortvarigt kraftigt valutainflöde. Någon effekt på kreditvolymen av riksbankens åtgärder kan dock inte spåras.

96 T T T T + Under tolvmånadersperioden december 1987

0 2 4 6 8 10 år —december 1988 hade takten i utlåningsök- Loptid ningen stigit till omkring 27 procent. Ännu vid slutet på året framstår alltså ökningstak- flack och har sedan t o m blivit svagt neten i kreditgivningen som mycket hög. Man gativ. får emellertid också ta med i beräkningen Under början av 1989 har hela räntenivån att hushållens finansiella placeringar ökat förskjutits nedät. Förskjutningen har förornästan lika mycket som upplåningen. Spar- sakats av beskeden om en slutgiltig avveckkvoten har varit i stort sett oförändrad. ling av valutaregleringen. Fria kapitalrörel- Den svenska långa räntan har -- i motsats ser ut och in ur landet bl a vad beträffar till den korta - varit ganska stabil och va- köp och försäljning av vbligationer skulle rierat i intervallet 11- 11,5 procent (femåri- på grund av den relativt höga svenska nivån ga riksobligationer). Samma stabilitet ut- i princip tendera att pressa ner de svenska märker också statsobligationsräntan t ex i räntorna mot de utländska. Genom en ned- Förenta Staterna. Det är ett för en konjunk- gång, i början av januari innevarande år har turuppgång ganska typiskt mönster att de också räntegapet mot korgräntan minskat. korta räntorna stiger och fortsätter att stiga Räntegapet har tidigare ungefär motsvarat fortfarande något år efter det att konjunktu- skillnaden i inflationstakt mellan Sverige ren vänt. I Sverige har utvecklingen innebu- och OECD-området. Denna skillnad i inflarit att den s k avkastningskurvan ändrat lä- tionstakt väntas bestå även 1989. Vid minsge. Den var under 1987 och större delen av kal räntegap skulle detta innebära att Sveri- 1988 positiv, dvs den långa räntan låg klart ge relativt omvärlden skulle få en lägre real över den korta. Den blev mot hösten ganska ränta.

2 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I

Bostadsinstitutens upplåning med obligatio- Obligationsmarknaden ner och förlagslån har ökat i takt med net-

Statens upplåning och metoderna härför har toutlåningen. Efterfrågan på långa papper stor betydelse för utvecklingen på obliga- har ökat från försäkringsbolagen och APtionsmarknaden. Här har stora förändringar fonden. Samtidigt har nettoutbudet på ägt rum under senare år. marknaden från staten som nämnts varit

mycket litet. Intresset för långa placeringar Statens budgetläge har sålunda successivt har minskat räntedifferensen mellan jämför-

förbättrats. År 1986 uppgick länebehovet till bara stats- och bostadsobligationer. Vid

omkring 35 mdkr och tidigare till ännu mer. början av 1987 var räntedifferensen omkring Är 1987 uppkom ett överskott på ett tiotal 0,8 procent. Mot slutet av 1988 hade skillmiljarder kr. Det förelåg dock ett ”underlig- naden krympt till ett par tiondelar. Denna gande” defict, i den meningen att 15 mdkr utveckling torde hänga samman med den drogs in genom engångsskatt på försäk- ökande efterfrågan och med en breddning ringsbolagen. År 1988 har ordinarie skatter och ökad effektivitet hos marknaden. I samoch andra intäkter fortsatt att öka. Netto ma riktning verkar också av riksbanken räknat har därför statsfinanserna gett drygt fastställda nya regler, som ger bostadsinstisamma överskott 1988 som 1987 trots bort- tuten möjligheter till en mer flexibel upplåfallet av försäkringsskatten. ning. Överskottet på statsfinanserna innebär att Nyemissionerna från andra låntagare än staten netto räknat gör en avbetalning på bostadsinstituten har varit blygsamma både

den utestående statsskulden. Både 1987 och 1987 och 1988. Uppläningen frän andra mel-

1988 har staten dock fortsatt att låna upp lanhandsinstitut än bostadsinstitut, från hos hushållen fastän i minskande omfatt- kommuner och landsting, från näringsliv ning. Syftet har varit att hålla uppe sparan- och banker har sammanlagt inte uppgätt till det. Upplåningen hänför sig i huvudsak till mer än omkring 8 procent av totala nyemisallemanssparandet under det att nettoåterbe- sionerna. Kommuner och landsting länade talningar gjorts på stocken sparobligationer. över huvud taget ingenting på obligations- Upplåningen hos hushållen har inneburit att marknaden 1988. Deras relativt måttliga tiinnehavet statspapper hos andra placerare nansiella underskott torde ha täckts med sammanlagt har minskat mer än vad som försäljning av mark och fastigheter och med svarar mot statens finansieringsöverskott. neddragning av likviditeten. Nyemissioner- Både ären 1987 och 1988 har riksbanken na från näringslivet låg 1988 under en milminskat sitt innehav i samband med sina jard kr. Detta kan jämföras med dess upplåmarknadsoperationer. Statens skuld till ut- ning i banker som under de tre första kvarlandet hölls oförändrad 1987. År 1988 talen 1988 uppgick till omkring 75 miljarder verkställdes en nettoåterbetalning på om- kr. Större delen av denna uppläning togs i kring 20 mdkr. För den egentliga obliga- utländsk valuta. tionsmarknaden dvs den som är utanför Tabellen på sid 15 visar olika längivares netriksbanken och hushållen, innebar stats- toplaceringar i statspapper och bostadspapskuldspolitiken, att nettotillförseln av stats- per. Bostadspapper har som nämnts domipapper blev negativ år 1987 och bara ett par nerat nettoupplåningen på kapitalmarknamiljarder kr år 1988. Företag, banker, för- den. Samtidigt har emellertid en viss omtörsäkringsbolag och AP-fonden har för sina delning ägt rum av olika placerares innehav nettoplaceringar därför i huvudsak varit av statspapper och bostadspapper. hänvisade till utbudet av bostadsobligationer. Bankerna minskade 1988 för tredje året i

rad sitt obligationsinnehav — detta gäller Bostadsinstitutens upplåning följer ganska innehavet både av stats- och bostadspapper. nära deras utlåning som i sin tur hänger Avvecklingen har delvis haft att göra med samman med bostadsbyggandet. År 1987

fortsatt anpassning till borttagandet av kreökade bostadsbyggandet mycket kraftigt.

ditmarknadsregleringen (likviditetskvoter- Expansionen fortsatte 1988 om än med lägre na). Framförallt har emellertid avyttringen ökningstakt. Uppbromsningen berodde på

behövts för att finansiera den kraftiga utläen nedgång av ombyggnadsverksamheten. ningen. Nybyggnader av flerbostadshus och smähus ökade t o m snabbare än 1987. Nettoutlåningen från bostadsinstituten har också ökat. Denna ökning speglar nyproduktionen av bostäder men avser också höjningar av gamla lån på småhus. Dessutom har en del bostadslån, som legat kortfristigt i banker och finansbolag, omplacerats till bostadsinstituten.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I Placeringar av statspapper? och Fondens placeringskapacitet bostadspapper” 1987

ATP-systemets utveckling under 1988 inneoch 1988 mdkr bar fortsatt höga anspråk på fondens av-

1988 1987 kastning. Den del av pensionerna som betalas med fondtörvaltningens avkastning steg Banker —13.8 —8.7 till 11.5 mdkr, utgörande 1996 av pensionsdärav: utbetalningarna. (1987: 9,39 respektive Statspapper —11.2 —3.3 17950). Bostadspapper —2.6 —5.4 Resultatet av fondförvaltningen som den Försäkringsbolag 28.5 —6.3 framgår av resultaträkningen, uppgick till därav: 33,7 mdkr. Ett sätt att mäta fondförvalt- Statspapper —1.8 —7.5 ningens totalavkastning framgår av nedan- Bostadspapper 30.3 13.8 stående tablå.

AP-fonden 34.3 23.7 1988 1987 därav: 1. Genomsnittligt dis- Statspapper 7.0 10.3 ponerat kapital under Bostadspapper 27.2 134 året" (marknadsvärde,

Företag m fl 27.6 13.9 Mkr) 312 545 285 833 därav: 2. Avkastning (Mkr) 39 907 32 874 Statspapper 9.8 —9.8 (varav) Bostadspapper 17.8 23.7 — Intäktsräntor/ Totalt 76.5 35.2 kostnadsräntor 33 499 31 345 — Reavinstnetto +269 —154 därav: — Förändr. i kurs- Statspapper 3.8 —10.3 värden +6 139 +1 683 Bostadspapper 72.7 45.5 3. Totalavkastning (2)20 12,77 — 11,50 ' Statsskuldvaxlar och statsobligationer. > Obligationer och förlagslån. (1)

" Genomsn. balansomsl. = (summan av månadsvär.) = Försäkringsbolagens nettoplaceringar var 12 1988 mycket större än 1987, då placeringskapaciteten kraftigt reducerades av engångs- Som framgår av ovanstående avkastningsbeskatten. Ökningen av obligationsinnehavet räkning ingår i avkastningen såväl periodi- 1988 var dock betydligt större än vad som serad ränta som realiserade och orealiserade svarar mot skattebortfallet. Beloppet inbe- värdeförändringar i portföljen. Dessa har talda premier ökade samtidigt som place- satts i relation till ett under året genomsnittringen i aktier torde ha varit avsevärt mind- ligt disponerat kapital baserat bl a på en re än 1987. En effekt av att valutareglering- marknadsvärdering av portföljen. Fondfören för aktiehandel och fastigheter avskaffa- valtningens avkastning kan numera mätas des vid början av 1989 kan bli att placering- på detta sätt eftersom framväxten av fungear i utländska) aktier och fastigheter ökar. rande finansiella marknader efter avregle-

Detta skulle i motsvarande mån minska för- ringen och avskaftandet av placeringsplik-

säkringsbolagens intresse för obligations- ten, möjliggör en kvalitetsmässigt bättre köp. marknadsvärdering. Marknadsvärderingen kan dessutom göras på flera värdepapper än Al fondens obligationsplaceringar var 1988 tidigare. något större än försäkringsbolagens sammantaget. Fonden placerade jämförelsevis Beräknat som andel av fondkapitalet uppmer i statspapper och mindre i bostadspap- gick avgiftsunderskottet (avgifter ./. pensioper. AT-tondens placeringsverksamhet be- ner) till 3,50 vid slutet av 1988. Denna anskrivs i separat avsnitt i årsredogörelsen. del motsvarar den reala avkastning som måste tillgodoses för att tillgångarnas reala Sektorn "övriga" är en restpost, som bl a invärde skall vara oförändrat. Fondens realnehåller företag, vissa statsinstitutioner och ränta har under året varit större än så eller fonder. Det är troligen de under senare år ca 5960, (1987: 770) vilket således innebar ett etablerade avkastningstonderna som svarar realt överskott. för restsektorns stora placeringar 1988. Denna sektor har därmed blivit lika stor place- Figuren på nästa sida är avsedd att schemarare på obligationsmarknaden som törsäk- tiskt åskådliggöra de kapitalflöden som ägt ringsbolagen och AP-fonden. rum i fondförvaltningen under år 1988.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I Kapitalflöden 1988 (Marknadsvärden mdkr)

Ey, "as Ning 393

N

OO

4 : pot

DS : Hd I |

i | I

I | | | I |

i 1 | | :

i > !

I H

: I Fonokaonarets

NN I Okning 31

N . :

N 1 N NM N,

I

I

Foncxapna! 329 2 |

Pe: 198B81231 '

markna varde!

Bilaga I

Fondkapitalets utveckling 1960—1988, (marknadsvärde, Mådkr)

1960 1970 1980 1985 1987 1988

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick väsentligt underskattats. Den faktiska upptill 329,2 mdkr vid årets slut. Det är en upp- börden av framförallt vinstdelningsskatten gång med 31,5 mdkr (1987: 24,3 mdkr). och arbetsgivaravgiften har blivit högre än

beräknat. De överskjutande medlen av det Fondens kapitalflöden jämte fondkapitalets

växande skatteuttaget skall i avvaktan på utveckling i löpande priser ären 1960—1988

rekvisition av löntagarfonderna förvaltas av redovisas i ovanstående tablå.

första—tredje fondstyrelserna. Vid utgången Den totala ATP-avgiftens storlek uppgick till av år 1988 förvaltade sålunda första—tredje 10,67 år 1988 vilket är en höjning med 0,4 fondstyrelserna 4,4 mdkr av överskjutande procentenheter från 1987. Av denna utgör löntagarfondsmedel, vilket är en ökning 0,2 procentenheter en avgift som tillförs lön- med drygt 3 mdkr år 1988. tagarfonderna. För innevarande är har riksdagen beslutat höja totala avgiftssatsen till När kapitaltillförseln till löntagarfonderna 11.090 för att finansiera den devalverings- avslutas år 1990 beräknas enligt nu gällande kompensation som utgår i form av en en- beräkningar löntagarfondernas tillförda kagängshöjning av basbeloppet med 600 kr pital uppgå till 17,2 mdkr i löpande priser. från den 1 januari 1989. Denna höjning av Vid ett oförändrat skatteuttag fram t o m är basbeloppet medför en höjning av utbetala- 1990 skulle vinstdelningsskatten och arbetsde pensioner med 1,5 mdkr. Höjningen av givaravgiften ha inbringat drygt 10 mdkr utavgiften med 0,4 procentenheter medför en över dessa drygt 17 mdkr, vilket ”överskott ökning av inkomsterna med 1,9 mdkr. tillföres de tre första AP-fonderna. Under 1988 beräknas den utbetalda löne- I diagram på sid 18 redovisas tillförseln av summan ha ökat med närmare 1026. Det är medel till de fem löntagarfonderna åren en betydligt högre ökningstakt än vad som 1984—1990. förutsågs inför 1988. Tillsammans med av- Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade ungiftshöjningen på 0,4 procentenheter år 1988 der år 1988 med 12,66 till 60,6 mdkr. Bashar detta inneburit en inte oväsentlig ökning beloppet, som reglerar värdesäkringen i penav avgiftsinkomsterna. De uppgick år 1988 sionerna ökade från 24.500 kr till 25.800 kr till 49,1 mdkr vilket är en ökning med eller med 5,396. För innevarande år har bas- 11,86 (1987: 43,9 mdkr, 12,496). Avgiftsun- beloppet fastställts till 27.900 kr eller en ökderlaget beräknas ha uppgått till närmare ning med 8.190, varav 600 kr i en engångs- 470 mdkr under 1988 (1987: 425 mdkr). Till höjning för att kompensera pensionärerna detta kommer de egenavgifter som betalas för devalveringen. Antalet älderspensionärer via uppbörden av direkt inkomstskatt. Stor- och det genomsnittliga årsbeloppet åren leken på de egenavgifter som betalades in 1978—1988 framgår av diagram på sid 18. till fondförvaltningen år 1988 uppgick till

Utbetalningarna av ATP-pensioner och där- 1697 mkr och avsåg inkomståret 1986.

med anspråken på fondens avkastning växer Fr o m innevarande år kommer egenavgif-

snabbt framöver bl a genom att antalet penterna att löpande överföras till fondförvalt-

sionsberättigade ökar liksom deras genomningen vid varje uppbördstillfälle av B-skatt

snittliga pensionspoäng. Till detta kommer med ett schablonbelopp motsvarande 1126

en högre genomsnittlig livslängd och en av B-skattens storlek. Detta innebär att

ökad andel förvärvsarbetande kvinnor samfondförvaltningen åren 1989 och 1990 erhål-

tidigt som ATP-systemet når sitt fullfunkler ”dubbla” egenavgifter dvs dels en slutreg-

tionsstadium. lering av åren 1987 och 1988, dels preliminära överföringar löpande för respektive in- För administrationen av allmänna tilläggskomstår. Detta höjer egenavgifterna till ni- pensioneringen (förutom fondstyrelsernas vån 3.500 mkr resp. 4.000 mkr dessa år. interna förvaltning) är ett flertal myndighe- .

ter och institutioner involverade. Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till löntagarfonderna som författningsmässigt I hanteringen av ATP deltar riksförsäkringsreglerats fram till slutåret 1990 har hittills verket (regelsystern, ADB, pensionsanvis-

ningar), försäkringskassan (handläggning

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I Löntagarfondernas finansiering, utbetalda medel till löntagarfonder och av 1—3 fondstyrelserna förvaltade medel (ack. värden) Mdkr.

Mdakr 28 | » Influtna medel 26 (vinstdelnings-

skatt + avgift) 24 22

Medelsram

Utbetalda medel

ull löntagarfonder

Av fonc-

styrelserna

1—3 förvaltade

Överskotts-

medel

ora

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991

och utbetalningar), länsskattemyndighet och sig på beräkningar utförda och sammanlokal skattemyndighet (debitering, uppbörd, ställda av riksförsäkringsverket. beräkning av pensionsgrundande inkomst, Summan av de inflöden och utflöden av kaadministration), kronofogdemyndighet (inpital som relaterats ovan har inneburit netdrivning), statens löne- och pensionsverk toplaceringar år 1988 på 23,5 mdkr. Därutoch kommunernas pensionsanstalt (samord- över har under året amorteringar, förfall ning av pensionsberäkningar och utbetaloch inlösen i värdepappersportföljen uppningar). gått till drygt 21 mdkr i de långfristiga vär- År 1988 har totalt 448 mkr utbetalats till depapperen och till ca 13 mdkr i de kortfrisovanstående myndigheter. Det är en upp- tiga placeringarna. Till detta kommer omgång med drygt 100 mkr sedan förra året. placeringar i portföljsammansättningen på Bakgrunden till förändringen är att underla- ca 95 mdkr, som gjorts av placeringspolitis-

gen för kostnadsberäkningen tidigare var ka skäl. Sammantaget innebär detta att

alltför schablonartad och att vissa kostna- bruttoplaceringarna uppgick till 152,1 mdkr der ej beaktats. Årets utbetalningar grundar vilket framgår av tablån på sid 19.

Antal ålderspensionärer i ATPsystemet och genomsnittligt årsbelopp

Antal ATPålderspensionarer (1.000-tal) Medelårsbelopp kr

j

1.100 30.000

900 20.000

700 10.000

må md

1978 1979 1980 1981 — 1982 1983 1984 — 1985 1987 — 1988

Första—tredje fondstyrelsernas placeringar under 1987 och 1988.

Bruttoplaceringar Nettoplaceringar

hållandevis högt. Detta resulterade i slutsat- AP-fondens placeringspolitik för värdepap- sen att långfristiga placeringar var intressan-

persportföljen bygger på en värdering av tre ta. Placeringspolitiken inriktades därför på

portföljrisker: ränterisk, likviditetsrisk och

den långfristiga delen av kreditmarknaden kreditrisk. Målsättningen är att med en gi-

liksom fallet varit under 1987. Uttryckt i ven sammansättning av dessa risker uppnå

termer av ränterisk kan detta beskrivas som maximal avkastning i värdepappersport- att fonden inte eftersträvat att sänka ränteri-

följen.

sken under 1988.

Ränterisk är ett sätt att beskriva hur mycket

Bedömningen av fondens likviditetsbehov en portfölj med fastförräntade värdepapper

var inte annorlunda under det gångna året päverkas av en förändring i det allmänna

. än vad den varit under tidigare år. Detta reränteläget. Ränterisken beror i allt väsentligt sulterade i att det arbete som har pågätt un-

på värdepapperets löptid. Valet av ränterisk

der de senaste åren med att, relativt sett, i en portfölj påverkas bl a av vilken typ av

minska andelen statspapper i portföljen och placerare det gäller. För en långfristig place-

öka inslaget av andra mindre likvida men rare, som t ex AP-fonden, är det naturligt

högre förräntade värdepapper, fortsatte unatt arbeta med en högre ränterisk, dvs en

der året. Allmänt kan dock konstateras att längre löptid i portföljen, än vad en kort-

penning- och obligationsmarknaden såsom fristig kassaförvaltare skulle göra. Med det marknader betraktade, försämrades under

förhållandevis snäva placeringsreglemente fjolåret vilket försvårade sådana transak-

som AP-fonden har, påverkas också ränte- tioner.

risken i förlängande riktning.

När det slutligen gäller kreditrisken var lä- Det andra centrala riskbegreppet — likvidi-

get, sett ur fondens synvinkel, oförändrat tetsrisk — beskriver risken för att en långi- vilket innebar att huvuddelen av placering-

vare inte kan omsätta sitt värdepapper i en arna även av kreditriskskäl kom att göras fungerande marknad. Även här finns det

hos de allra bästa låntagarna, dvs hos statsskillnader i attityden mellan olika placerare och bostadssektorn.

i marknaden. För AP-fonden som långfristig placerare, är behovet av likviditet eller rörel- Direktlån

sekapital mindre än för t ex ett industriföre-

Direktlåneverksamheten fortsatte att uppvitag. Detta gör att mindre likvida placeringar

sa samma kännetecken som under tidigare är av större intresse för fondens del än för

år. Den allt intensivare konkurrensen mellan flertalet andra placerare.

olika långivare på marknaden har successivt

Kreditrisken anger risken för att en långiva- dragit ner den meravkastning som är möjlig

re inte får tillbaka hela eller delar av kapi- att uppnå i förhållande till obligationsmark-

talbeloppet eller räntebetalningarna. I välut- naden. För fondens del har detta gjort di-

vecklade marknader är staten den bästa lån- rektlånemarknaden mindre intressant. Slut-

tagaren/kreditrisken. Avkastningsjämförel- satsen att obligationsmarknaden utgjorde

ser brukar därför utgå från räntan på stats- ett fullgott alternativ till direktlåneverksam-

papper. I den svenska marknaden är merav- heten har avspeglat sig i en lägre nyutlåning

kastningen för att höja kreditrisken, dvs gå än vad som var fallet tidigare.

från de allra bästa låntagarna till de något

Eftersom också de strukturella förändringarmindre goda låntagarna, begränsad. Sanno-

na på kreditmarknaden med ett starkt minslikt kommer avkastningsskillnaderna mellan

kat utbud av direktlån fortsatt att slå igelåntagare med olika kreditvärdigheter att

nom i AP-fondens direktlåneportfölj, har ' : öka framöver bl a som 'en följd av den tillta- '

denna minskat ytterligare. Nedgången gäller . . gande internationaliseringen:. Hittills har det

. sålunda t ex Industrikredit, som tidigare ' -

dock i huvudsak varit AP-fondens bedömhelt refinansierade sig hos AP-fonden, men

ning att den meravkastning som varit möjlig

numera finansierar sin utlåning på obligaatt uppnå genom att placera medlen utanför

tionsmarknaden. Vidare har nedgången i rekretsen av de allra bästa låntagarna, inte va-

finansieringslånen fortsatt under 1988 och rit tillräcklig.

kommer, om nuvarande takt fortsätter, att

När man ser tillbaka på det gångna verk- vara eliminerade ur AP-fondens portfölj in-

samhetsåret och studerar valet av risksam- om en mycket snar framtid.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 1

Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier 1988-12-31

1988 1987

Boståder 54946 Staten 2796 Boståder 4906 Staten 27246

Naringsuv 156 / N Näringsnv 178: PenningmarKknaas: Penningmarknacsplacering 18x Kommuner 39:e piacering 35e Kommuner 490

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt 1988-12-31

1988 1987

Obligationer 8490 Obhgationer 7996

Reverslån 1756

Pennngmarknads- Penningmarknads-

placering 196 placenng 3946

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 1

Placeringarnas fördelning marknadsmässiga villkor och således ej möj-

liggjorde räntearbitrage för företagens del på AP-fondens placeringar kan fördelas dels på

AP-fondens bekostnad. låntagarkategorier, dels på placeringsobjekt.

Ovanstående två diagram visar dessa två En ytterligare omständighet som döljer sig

sätt att fördela placeringarna för verksam- bakom nedgången i näringslivets upplåning

hetsåren 1987-1988. hos fonden är minskningen i den utläning

som fonden traditionellt lämnat till de s k AP-fondens placeringar i värdepapper emit-

mellanhandsinstituten. Både Industrikredit, terade av bostadssektorn ökade under fjol-

Allmänna Hypoteksbanken och Lantbruksåret från 4996 av de totala tillgångarna till

kredit refinansierar idag sin egen kreditgiv- 5490. Detta speglar den ambition, som fon-

ning i allt större utsträckning på obligaden haft under senare år, att uppnå en ökad

tionsmarknaden. Detta förhållande jämte avkastning genom att placera medel i mind-

kommunernas vidgade möjligheter på krere likvida tillgångar än t ex statspapper. Un-

ditmarknaden har resulterat i en nedgång i der fjolåret var skillnaden i avkastning mel-

reverslånens andel av fondens totala tilllan bostadspapper och statspapper 0,2--

gångar från 1790 år 1987 till 1490 vid ut- 0,39. Denna skillnad i avkastning har där-

gången av 1988. med kraftigt minskat från 1986 då den som

mest uppgick till nästan 1 procentenhet. Även den kortfristiga delen av AP-fondens

Neddragningen är en följd av dels nedgång- portfölj — penningmarknadsplaceringarna

en i det statliga upplåningsbehovet, dels en — minskade från 1987 till 1988. AP-fonden

allmän tendens hos marknaden att söka har som regel ingen kortfristig portfölj av

högre förräntade placeringar. placeringsskäl. Det som i fondens balans-

räkning benämnes penningmarknadsplace- Ambitionen att öka andelen mindre likvida

ringar är förutom den normala kassan, som men högre förräntade placeringar i portföl-

i och för sig kan uppgå till förhålllandevis jen resulterade under 1988 inte i någon ned-

stora belopp, kortfristiga placeringar som är dragning i andelen utlåning till staten. Den-

förhandsplacerade mot redan gjorda förvärv na var således oförändrad 2796. Förklaring-

på terminsmarknaden. AP-fonden har varit en till detta är helt enkelt att bostadssektorn

en av de stora aktörerna på terminsmarknaoch staten numera helt dominerar obliga-

den och aktivt utnyttjat denna för placetonsmarknaden, varför det inte var möjligt

ringsändamäl. De framtida förvärven i teratt verkställa placeringarna i nägon större

minsmarknaden har likvidmässigt balanseomfattning utanför dessa två sektorer. Ök-

rats genom förvärv av kortfristiga placeringningen i bostadsplaceringar avspeglar såle-

ar med förfall på terminstidpunkten. des att de två övriga låntagarsektorerna —

näringsliv och kommuner — fortsatte att Att den vid utgängen av 1988 redovisade

krympa sina andelar i fondens portfölj. penningmarknadsportföljen var väsentligt

lägre än året innan berodde på att det vid Bakom dessa två sektorers nedgångar ligger

utgången av 1988 ännu inte öppnats några dock olika faktorer. Näringslivet minskar

nya terminskontrakt, väsentligen beroende sin andel hos fonden dels som ett resultat av

på omsättningsskattens införande. På mot-

en allmän förändring i kreditefterfrågan,

svarande sätt fanns det således inte någon dels beroende på avvecklingen av refinansie-

anledning för fonden att ha en penningringslånesystemet. De svenska företagens

marknadsportfölj av större omfattning. goda vinst- och likvidtetssituation har under

senare tid påverkat deras långfristiga kredit- Nedgången i placeringsobjekten reverslån

efterfrågan i sänkande riktning. I den ut- och penningmarknadsplaceringar har balan-

sträckning som upplåning förekommit har serats av en ökad andel obligationsplace-

den företrädesvis skett till lägre ränta i ut- ringar. Fondens obligationsinnehav utgör nu

ländsk valuta eller på den kortfristiga delen 8427. av den totala tillgångsmassan, vilket är

av kreditmarknaden, penningmarknaden. en ökning med 5 procentenheter från 1987.

Avvecklingen av refinansieringslånen är en Den alldeles övervägande delen av dessa ob-

fortsättning på den utveckling som har på- ligationsförvärv har, som tidigare nämnts,

gått ända sedan 1984, då dessa lån gavs gjorts i obligationer emitterade av staten

och bostadsinstituten.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I

Den periodiserade räntan utgör ränteflödet Portföljavkastning på portföljen oavsett om det utbetalats un-

Det finns många olika sätt att beskriva en der verksamhetsåret eller inte. Värdeförändvärdepappersportföljs avkastning. En metocé ringen visar hur portföljens marknadsvärde är att bara beräkna den avkastning som fak- förändrats under det gångna året som ett retiskt realiserats i portföljen under det gång- sultat av skiftningar i det allmänna markna året. Detta är dock en ofullständig metod nadsläget samt de realiserade kursvinster/ på grund av att den inte täcker t ex värde- förluster som uppstått vid omplaceringar. förändringar. Ett mer fullständigt sätt är Under 1988 hade AP-fonden i sin portfölj en istället att förutom det direkta inflödet av totalavkastning, mätt enligt försäkringsbolaräntor och realisationsvinster till portföljen gens modell, på 14,29. Denna avkastning också beakta hur de orealiserade värdena byggdes upp av 11,9 procentenheter i periohar förändrats. Aven med den principen diserad ränta och 2,3 procentenheter i värdefinns det dock många olika sätt att redovisa förändring. 1988 års avkastning var därmed avkastningen. klart högre än under 1987 då totalavkast- För att skapa en ökad möjlighet till jämfö- ningen stannade vid 12,790. (Summan av relse såväl över tiden som mellan olika för- 12,26 i periodiserad ränta och 0,590 i värvaltare beslöt försäkringsbranschen för ett deförändring). par år sedan att redovisa sin avkastning en- Att avkastningen under 1988 låg på en så ligt enhetliga normer. AP-fonden har sedan förhållandevis hög nivå berodde väsentligen

1986 redovisat sin avkastning på samma på värdeförändringen. Under året inträffade

sätt. Av nedanstående tablå framgår hur en viss höjning av de allra kortaste räntorna fondens avkastning för perioden 1985—1988 samtidigt som de längre räntorna föll. Samvarit vid en redovisning enligt försäkrings- mantaget innebar detta en positiv utveckbolagens modell.” ling för AP-fondens portfölj som, framför- " Metoden skiljer sig från den avkastningsmätning som allt i obligationsportföljen, består av värderedovisas på sidan 15. papper med längre löptid. Totalt steg port-

följvärdet med 2,30. Totalavkastningen består av två komponenter: periodiserad ränta och värdeförändring. De periodiserade räntorna i fondens portfölj Detta synsätt innebär att man, något för- har en klart sjunkande tendens. Detta beror

på att det svenska ränteläget numera ligger enklat, kan beskriva det som att placeraren

på en lägre nivå än vad som var fallet t ex i vid början av året köper en partfölj som sedan säljes på bokslutsdagen, Avkastningen början av 1980-talet. I sin tur betyder det

att de nyplaceringar som fonden gör, görs som kommer placeraren till godo är således

till lägre räntesatser. Sakta kommer därför all den avkastning som innehavet ger rätt

de periodiserade räntorna att sjunka och

till. Det finns med detta sätt att mäta av-

1988 utgjorde inget undantag därvidlag. kastning inga kopplingar till kassaflöden.

AP fondens avkastning 1985—1988, procentenheter

1985 1986

per.ränta värdef. — total per.ränta värdef. total Obligationer 12,4 —2,9 9,5 12,9 4,1 17,0 Lån 13,5 0 13,5 13,8 0 13,8 Obligationer +lån +korta placeringar 12,8 —2,2 10,6 13,0 3,1 16,1

1987 1988

per.ränta. värdef. — total per.ränta. värdef. = total

Obligationer 12,1 0,6 12,7 11,8 2,8 14,6 Lån 12,8 0,1 12,8 12,6 —0,2 12,4 Obligationer +lån+korta placeringar 122 0,5 12,7 11,9 2,3 14,2

Skillnad i avkastningskrav Bilaga I bostadsobligationer minus statsobligationer med förfall 1992

Ränta Yo

050N

0,40 035

u.30 0,25 0.20 015

1988 Förutom sänkningen av ränteläget, totalt Avkastningskravet för placeringar i t ex bosett, påverkades värdeförändringen i positiv stadsobligationer sjönk sålunda under året riktning av att marknadens avkastningskrav från 0,45 procentenheter till ca 0,25 procent-

för att gå från statspapper till mindre likvi- enheter över räntan på statspapper. Detta

da placeringar sjönk under 1988. ökade marknadsvärdet i fondens innehav av

värdepapper utgivna av andra än staten.

APfondens avkastning 1988

Marknadsvärde Netto = Periodiserad Värde Total 1987-12-31 1988-12-31 plac ränta förändring avkastning"

Obligationer +Hlån +korta placeringar 285 223 100 314 781 100 23501 33499 11,9 6408 2,3 39 907 14,2

Periodiserad ränta + värdeförändring " Totalavkastningen =

Marknadsvärde (1987-12-31) + hälften av nettoplac — hälften av periodiserade räntan

I tablån ovan ingår i obligationer även partial- och förlagslån. Marknadsvärdet är genomgående beräknat efter börskurserna vid respektive års slut. I låneportföljen ingår AP-fondens direktlån, refinansieringslån samt kapitalmarknadsreverser. Fr o m 1987-12-31 år kapitalmarknadsreverserna värderade i enlighet med marknadsräntorna för motsvarande illikvida placeringar. I övriga fall gäller anskaffningsvärdet. (Vid årsskittet 1987/88 översteg marknadsvärdet anskaffningsvärdet med 254 Mkr eller 0,50 av anskatfningsvärdet). Fr o m 1988 ingår orealiserad vardeförändring i värdeforandringen tör kapitalmarknadsreverser. I korta placeringar ingår penningmarknadsplaceringar och banktillgodohavanden. Fr o m 1987-12-31 har marknadsvärden använts mot tidigare anskaffningsvärden. Då den metod för avkastningsberäkning som här används cj lämpar sig för enskilda tillgångsslag vilkas innehav varierar kraftigt under året, har avkastningssiffran för korta placeringar e) angivits separat.

Prop. 1988/89: 144

Redovisningen år 1988

Årets presentation av fondstyrelsernas för- serna, har riksdagen fattat beslut om en envaltning innehåller en omläggning och en hetlig redovisning av fonderna inom ATPutökning av redovisningen. Omläggningen systemet. Eftersom portföljförvaltningen inbestär i att resultat- och balansräkningen om ATP-systemet definitivt är av långsiktig renodlas till att utvisa resultaten av enbart karaktär, är det också av intresse att mäta förvaltningen. Således har av fondstyrelsen kapitalets förräntning satt i relation till inicke påverkbara variabler som avgifter, pen- flationen. En årsredovisning som inte beaksionsutbetalningar m m flyttats från resul- tar värdeförändringar i portföljen kan också taträkningen till skuldsidan i balansräkning- betraktas som ofullständig. I den reala redoen och ingår i det s k grundkapitlet (se defi- visningen värderas således portföljen till nition nedan). Utökningen består i att till marknadsvärden på samtliga värdepapper förvaltningsberättelsen fogas fr o m i år en där så är möjligt. Eftersom portföljvärdet resultat- och balansräkning som är uppställd snabbt kan ändras bör man emellertid inte efter reala principer. Resultat- och balans- fästa alltför stor vikt vid enskilda år, utan räkningen efter reala principer presenteras istället betrakta resultatutvecklingen i ett för de tre fondstyrelserna sammantagna. längre perspektiv. Anledningen till att den reala redovisningen För att genomföra såväl den nominella som införts är det reala avkastningskrav på 396 reala redovisningen har en rekonstruktion

som ålagts övriga fondstyrelser i ATP-syste- från 1960 av fondstyrelsernas bokslut fätt

met. Åven om det inte finns något motsva- göras. Därvid har följande definitioner rande avkastningskrav för 1—3 fondstyrel- gjorts:

Grundkapital Summan av avgifter, löntagarfondsmedel och ”utdelning” från övriga delfonder, minskat med utbetalningar avseende pensioner, administrationsbidrag (till REV m fl), överföringar till löntagarfonderna, fjärde fondstyrelsen samt femte fondstyrelsen.

Fondkapital Nominell redovisning Grundkapitalet enligt ovan ökat med ackumulerade bokföringsmässiga överskott.” Real redovisning Grundkapitalet uppindexerat (åren 1960—1987 med respektive års konsumentprisindextal) jämte ackumulerade reala överskott. Fr o m 1988-01-01 uppindexeras grundkapitalet månadsvis.

Värdepappersportföljen Nomimell redovisning Samtliga värdepapper upptages enligt reglementet till anskaffningsvärden. Real redovisning I portföljen ingående obligationer, partialbevis och förlagsbevis upptages till marknadsvärde/börsvärde. Onoterade dylika värdepapper upptages till anskaffningsvärde. Bostadssektorns kapitalmarknadsreverser och penningmarknadsplaceringarna upptages till beräknade marknadsvärden. Förändringen av det sammalagda marknadsvärdet påverkar den reala resultaträkningen. + Enligt 27 § i reglementet utgör också 1—3 fondstyrelsernas sammanlagda fondkapital värderat till anskaffningsvarde per utgången av närmast föregående år en restriktion för medelstilldelningen till fjärde och femte fondstyrelserna. De medel som ställs till förfogande för vardera av dessa fundstyrelser får högst uppgå till 195 av detta värde. Det motsvarar idag 3,3 mdkr.

Det bokföringsmässiga resultatet av förvalt- re än föregående år. Uppgången förklaras ningen av 1—3 fondstyrelsernas verksamhet huvudsakligen av att den genomsnittliga (sid 28 övre delen) är baserat på anskaff- portföljstorleken under året varit drygt 20 ningsvärden och påverkas inte av orealisera- mdkr högre än föregående år. Marknadens de kursvinster och förluster. Det bokförings- genomsnittliga räntenivå på femåriga statsmässiga resultatet blev 33.748 mkr (1987: obligationen har år 1988 varit 11,296, vilket 31.173). är obetydligt lägre än under 1987. Nyplace-

ringsräntan på fondens placeringar var nå- Intäktsräntorna, 33.571 mkr, var 6,990 hög-

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

got högre än marknadsräntan under äret. I För en långsiktig placerare är det emellertid posten ingår per balansdagen upplupna ej inte särskilt meningsfullt att tillmäta resultainbetalda räntor. Dessa ökade från 12.223 tet ett enskilt år någon större vikt, snarare mkr år 1987 till 13.972 mkr år 1988. skall man i detta avseende betrakta den rea-

la balansräkningen där de ackumulerade Övriga intäkter utgörs av avkastningen från

reala resultaten sedan fondernas tillkomst småföretagsfonden på knappt 4 mkr.

kan utläsas. De var 45,5 mdkr vid utgången Nettot av realiserade kursskillnader vid av- av 1988. yttring av värdepapper har under år 1988

1 samband med rekonstruktionen av bokslu-

uppgått till 269 mkr (1987: —154).

ten sedan fondernas start 1960 har nedan- Det reala resultatet innehåller också en post stående diagram konstruerats. Det utvisar där det bokföringsmässiga resultatet korri- att de ackumulerade resultaten först år 1986 geras för inflationen. Nuvärdet av de medel (bortsett från tidigt 60-tal) var så stora att som har tillförts fonden fram till och med balans erhölls mot inflationens urholkning 1987 års utgång jämte de medel som tillförts av grundkapitalet. Under åren 1973—1980 under året 1988 (grundkapitalet) korrigeras urholkades fondkapitalet kraftigt av inflamed förändringen i konsumentprisindex. tionen och de regleringar som påverkade År 1988 har denna avsättning för att bevara fondens placeringsmöjligheter. grundkapitalets köpkraft uppgått till 16,2 Man kan också konstatera att fr o m år mdkr (1987: 11,1). 1981 har de reala resultaten varit positiva de Vid marknadsvärderingen per 1988-12-31 enskilda åren. Det är dock de senaste årens har portföljens kursvärden i förhållande till goda resultat, främst beroende på de höga anskaffningsvärdena förändrats med totalt realräntorna, som gjort att det sammanlag- 6,1 mdkr (1987:1,7) under året. Det är da fondkapitalets realvärde har kunnat återfrämst nedgången i marknadsräntorna i de- ställas och öka. cember månad som har resulterat i den På sid 28 ff redovisas i tkr för första—tredje orealiserade värdetillväxten. fondstyrelserna resultat- och balansräkning

Årets reala resultat blev 23,7 mdkr (1987: sammantagna nominellt och realt samt var

21.8) eller 7,296 av fondkapitalet. för sig i löpande priser avseende räken-

skapsåret 1988 med jämförelsetal för 1987.

Ackumulerade reala överskott/underskott i procent av fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat grundkapital 1960—1988

90 av tondkapital +357

+304

+254

+20+

+154

+104

—104

—154

Ackumulerade

reala överskott/ —-204 underskott

1 proceni av

fondkapitalet

Bilaga I

Administration

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och bestående av de tre styrelseordförandena, suppleanter, som separat förtecknats, är ef- Presidiet är styrelsernas beslutande och rådter förslag av arbetsmarknadens parter och givande organ i frågor av administrativ kaandra organisationer förordnade av rege- raktär. ringen till dess fondstyrelsernas balansräk- Personalen vid fondstyrelsernas gemensamningar fastställts under 1990. Ordförandena

ma kansli har utöver verkställande direktöjämte två ledamöter i fondstyrelserna utses

ren utgjorts av 15 anställda. direkt av regeringen. Revisorerna har förordnats intill fastställan- Fondstyrelsernas administrationskostnader det av balansräkning 1989. har uppgått till 22.981 tkr (f å 20.101 tkr). De tre fondstyrelserna har sedan starten I löner och ersättningar har utbetalats föl- 1960 haft en gemensam administration. jande belopp: Inom fondstyrelserna har under 1988 inrät- Styrelser och verkställande tats ett gemensamt placeringsutskott. Place- direktör 1 548 979:— ringsutskottet är de tre styrelsernas rådgi- Revisorer och valvsdelegerade — 188 400:— vande organ gentemot verkställande direk- Övriga befattningshavare 3 608 660:— tören och administrationen vad gäller place- Pensioner och arbetsgivarringsfrågor. Vidare har bildats ett presidium avgifter 2 660 134:—

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I

Resultaträkning, nominell och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkning (Tkr)

1988 1987

Intäkter Intäktsräntor

Kostnader

Realt resultat

alansrakning, nominellt och rea

Balansräkni inell och real on

Första, Andra och Tredje fondstyrelsen

Balansräkning per 31.12 (Tkr) 1988 1987

Värdepapper:

Obligationer 263 862 216 263 856 738 229 629222 223 402 210

Partialbevis 20113 17 363 25 275 20 885

Forlagsbevis 2518 608 2510 548 2613 175 2 586 670

Reverser 45 029 555 45 181 043 48 791 674 49 045 045

Refinans eringslån 1323 793 1323 793 2 344 847 2 344 847 Ovriga tillgångar 620 620 — — Summa tillgångar 329 112 097 329 247 291 303 710 669 297 706 133

Skulder

Fondkapital

Enligt balansräkning f. år

Innevarande år

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

Resultaträkning

Första fondstyrelsen

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående insti- tutioner och bolag. De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1988 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

Resultaträkning (Tkr) «1988 1987 Intäkter

Kostnader

3 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

Balansräkning

Första fondstyrelsen

Balansräkning per 31.12 (Tkr)

1988 1987 Tillgångar

Värdepapper:

Obligationer 82 729 225 Partialbevis 3469 Förlagsbevis 378 631

Reverser 17 706 763 Refinansieningslån 94 265 100912 353 92 712 828

Övriga tillgångar 207 -

Summa tillgångar 105 955 535 99 076 665

Skulder

Ränteskulder 6271 375

Övriga skulder 1515 8 297 Fondkapital

Enligt bat äkning föregående år Tillskjutet grundkapital 17 280 474 (varav reserverade löntagarfondsmedel) (488 003) Ackumulerat överskott — 81 787 519

Summa fondkapital föregående år 99 067 993 92 818 122

Innevarande år

Not. Kontrakterade ej Iikviderade fondaffärer avs. köp 674 174 avs försäljn. 438 010

Stockholm den 3 februari 1989

Gösta Gunnarsson (ordf.)

Carl Gustaf Scherman Ulf Göransson Margot Wikström

Ingegerd Ekberg Gunnar Hofring Sigvard Marjasin

Curt Persson Bertil Axelsson Krister Wickman (verkst. dir.)

Bilaga 1

Resultaträkning

Andra fondstyrelsen

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp, för 1988 ca 6 mkr. De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tiligångar och skulder per den 31/12 1988 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning. +

Resultaträkning (Tkr) 1988 1987

Intäkter Intäktsräntor

Kostnader

Prop. 1988/89: 144

B Jan Bilaga I

Andra fondstyrelsen

Balansräkning per 31.12 (Tkr) :

1988 1987 Tiltgångar

Värdepapper:

Obligationer 133 681 645 Partialbevis 8 623 Förlagsbevis 1379 639 Reverser 19 450 782

Refinansieringslån 1168985 155 689674 140 142 917

Övriga tillgångar 207 —

Summa tillgångar 163 858 336 150 123 420

Skulder Ränteskulder | 10 036 2 290

Övriga skulder 7738 62

Fondkapital :

Enligt balansräkning föregående år

innevarande år

Not. Kontrakterade ej likviderade tondaffärer avs. köp 1094 558 avs. försäljn. 20155

Stockholm cen 3 februari 1989

Hans Alsén (ordf.)

Cun Nicolin Oiof Ljunggren Bo Rydin Leif Lewin Rune Molin Per-Olof Edin

Bertil Whinberg inge Granqvist Krister Wickman (verkst. dir.)

:> Prop. 1988/89:144

z Bilaga I

Resultaträkning

| Tredje fondstyrelsen

. Tredje fondstyrelsen tillförs avgiftér, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare: samt s k egén-

. avgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) '

: höge uppgår till 225 basbelopp, för 1988 ca 6 mkr. De överförda egenåvgiftefna uppgår till kr. 1.696. .898.220,00 (f å 1.627.338.674,00). De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av. balansräkningen och särskild specifi- 2 > cerad uppställning över obligations-- partial- och' förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts, nt "till anskaffningsvärden ONS oo

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/2 1988 fram j ; går av nedanstående resultaträkning. och balansräkning. os Met

. Resultaträkning (Tk) - - FR 1988 | ac :

Intäkter. = a es Et aa

NS . a i: : Intäktsråntor

Obligationer : = | : | 4890 509 : i :Partialbevis — " a NT ars : 632 Förlagsbevis =. cn or un 93 848 | Reverser a me . ;- "993 581

Relinansieringslån iu 8559 Fn a

Penningmarknadsplaceringar ee or »- 106 624 i mt

Övriga intäktsråntor : oe oo 1-0 35166 - 6129 009 i. S797139

Övriga intäkter ee 1 293 Doo 763:

Kursskillnader vid avyttring av v värdepapper a 171746 100271 ul

Summa intäkter '. . : Moro 6302 048 : 5 898173

| Kostnader SN ör enat S 170038 07 :

Kostnadsråntor na |

Inköpskostnader KE ot Ön ln 2

Administrationskostnader SN : TN ooo 562 0 4932 |

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper ts 85527 :. 116020

Summa kostnader oo 108152" — :142 880

Årets resultat RS " B1938906 +5755203

NTE — — NN öl 1o88/89: 144

ER NT Bilaga I

Tredje fondstyrelsen | la

Balansräkning per 31.12 (Tkr) ee. oo ue oo - 1988 1987

Tillgånga An |

Banktilgodohavanden | Joo > II456 7 > 90929

Penningmarknadsplaceringar = | MÖT "282637 — 1445683 ' -Räntefordringar m m ee 0 268B426 - 2324-305

Fordran å delfonderna mel 141287" 101 219

Värdepapper: : | fo ts at

Obligationer . "oc 47451 346 |

Partialbevis Ne ot 8021

Förlagsbevis | ee 760 338 . . Reverser : | . vo 2 7B72011 0 en mo Refinansieringslån | me 60542 . 56 152258: 50548 447 :

Övriga tillgångar | : 1 206 RS

Summa tillgångar | . "2 59 298220 54510 583 '

Skulder = oo SS

Ränteskulder . oa . : | 4036 - 1689

Övriga skulder : . - | 30 -. 43

Fondkapital | se er

Enilgt balansräkning föregående år oo Tillskjutet grundkapital TA 8837-767 . (varav reserverade öntagartondsmedel . : "> (415.895) Ackumulerat överskott + 45 671 084 Da |

Summa fondkapital föregående år - . 54508851" > 51330 943 Innevarande år . | et so

Avgifter | : 12 032 107 ve ./. pensionsmedel . on —14 473 444 > J. administrationsbidrag — 107 059

so — 2548 396 Vinstdelningsskatt | :. . 1469 549

Löntagarföndsavgift ee >, "230873 ..J. rekvirerade löntagarfondsmedel = oo. —" 702 136.

- - | 998286

' Summa tillskjutet grundkapital so oo — 1550 110 -— 2678 604

Överföringar från delfonderna - ” ee 141 237 101 219.

Årets resultat ” : 6 193 896 :5 755 293.

(Ökning fondkapital innevarande år) mor 7 (4 785023). — (3177 908) ' Summa skulder och fondkapital =. 7 - - --' - 59298 220 "54510 583 Not. i | | |

Kontrakterade ej likviderade fondaffårer avs. köp 431 213 avs. försäljn. - 103383

Stockholm den 6 februari 1989

. Rolf Wirtén (ordf.). oo

Karl-Erik Brandt +. Gustat Piehl . Thorsten Nilsson.

Erik-V. Ramberg Harry Fjällström mör Bengt Lloyd

Hans Billström : > Sture Nordh Krister Wickman (verkst. dir.)

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

Revisionsberättelser

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. : Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordt.) Stig Danielsson

Kjell-Åke Henstrand

Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordf.) Stig Danielsson August Trolle-Löwen Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1988. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning. Stockholm den 15 februari 1989 Gunnar Danielson (ordf.) Stig Danielsson Hugo Orup Nils Nyqvist

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 1

Allmänna Pensionsfonden 1960—1988

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkningar i Mkr

1950 1970 1980 1985 1987 1988

Intäktsräntor:

Övriga intäkter, kurs-

skillnader m m — -— — — 406,2 812,9

Summa Intäkter 13,2 2 259,3 13 728,8 27 890,7 31 804,1 34 384,0

Kostnadsräntor, inköpskostnader och kursskillnader 1.3 44,7 56,1 612,8 610,6 612,6

Fondstyrelsernas administrations-

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 1

Tabell 1. Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt under år 1988

(Nominella vården och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Första Andra Tredje Totalt Totalt

fondstyrelsen — fondstyrelsen — fondstyrelsen nominella — anskaffnings:

Inklusive partallån. 2) Inklusive kommunfinansierande institut 3: Anskaffningsvärden.

Tabell 2. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under år 1988

(Anskaffringsvärden, Mkr)

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

Tabell 3. Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1988 (Nominella värden och totalt även anskaftningsvärden. Mkr)

Forsta Andra . Tredje Totalt Totalt

foncstyrelsen — fondstyrelsen — fondstyrelsen nominella anskaffnings-

"Inklusive partallån. 2) Inklusive kommuntinansierande institut. + Anskaffningsvarden.

Tabell 4. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper 31.12 1988

(Anskattningsvarden, Mkr)

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

Tabell 5. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under respektive år

(Anskaftrungsvärden, Mkr)

1960 1970 1980 1985 1987 1988 Mkr vo Mkr Nn Mkr 0 Mkr vo Mkr Yo Mkr 20

Tabell 6. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år

(Anskaffningsvärden, Mkr)

1960 1970 1980 1985 1987 1988

Mkr 20 Mkr Yo Mkr 20 Mkr 20 Mkr 00 Mkr 20

Tabell 7. Tillväxt i fondkapital under respektive år, Mkr (anskaffningsvärde)

1960 1970 1980 1985 1987 1988 Influtna avgifter 468 6 100 22192 34 494 43 929 49 075

Avkastning från övriga

Reserverade löntagarfondsmedel

Basbelopp vid ingången

av respektive år (kronor) 4 000 6 000 13 900 21 800 24 1002 25 800 Den genomsnittliga direkta räntan

på de långtristiga placeringarna

(procent) 5.63 6,56 9,09 11,58 11,18 11,14 " Från 1982 beräknas avgiftsuttaget på hela lönesumman, vilket sänkte uttaget med 2.8 procentenheter.

Fr om 1984 inkluderas förhöjd ATP-avgift om 0,2 procentenheter (för löntagartfondernas verksamhet)

2¶Höjning till 24 500 den 1/7.

Tabell 8. Värdepappersportföljen per 31.12 respektive år, Mkr

1985 1986 1987 1988 Innehav av obligationer, partialbevis och förlagsbevis:

Prop. 1988/89: 144

Bilaga I

ATP -systemets framtid och finansiering

av Krister Wickman, verkställande direktör

Den förväntade betolkningsutvecklingen ut- pensionärer haft möjlighet att tjäna in full gör en viktig utgångspunkt för en diskus- ATP-poäng enligt 30-årsregeln. I motsatt sion av ATP-systemets framtid. Befolkning- riktning verkar ”taket” på 6.5 poäng för inens fördelning mellan yrkesverksamma och tjänandet av ATP. Den viktigaste faktorn pensionärer har för det första en stor bety- som bestämmer ATP-systemets utveckling delse för anspråken på omfördelning av de är dock den ekonomiska tillväxten. Tillväxaktivas inkomster till pensionärerna. För det ten bestämmer takten i det aktuella avgiftsandra har befolkningsutvecklingen betydelse underlagets stegring och utgör därmed grunför resurstillväxten som spelar en avgörande den för pensionsystemets utveckling och roll för pensionssystemets finansieringsprob- bärkraft. Något klart samband mellan belem. Tillväxten påverkas emellertid utöver folkningsutveckling och ekonomisk tillväxt befolkningsutvecklingen av ett antal andra finns inte. faktorer — förändringar i förvärvsfrekvens, immigration, sysselsättningsgrad, arbetsti- ATP-systemets dens längd, produktiviteten. Undersökning-

kostnadsutveckling

en utgår i det följande från föreliggande prognoser om befolkningsutvecklingen och Riksförsäkringsverkets (RFV) rapport om från varierade antaganden om BNP:s till- ”ATF och dess finansiering i det medel- och växttakt utan att dessa härledes ur specifice- långsiktiga perspektivet” (1987-12-18) baserade antaganden om utvecklingen av de ras på ett omfattande fakta- och kalkylma-

produktionspåverkande faktorerna. terial. ATP-systemets inkomster och utgifter

diskuteras under olika antaganden om den Befolkningsutvecklingen ekonomiska utvecklingen i stort. Viktigast

bland dessa antaganden är förutsättningar-

Åren kring sekelskiftet inträffar betydelse- na om BNP-tillväxten (ATP-systemet är i

fulla trendbrott i den svenska befolkningsut-

stort sett neutralt med avseende på prisförvecklingen. I absoluta tal kulminerar då an-

ändringar). Kalkylerna har gjorts dels med talet personer i åldern 20—64 år. Vidare nås

bibehållande av nuvarande regler om ett tak ett minimum för antalet personer i åldern

för intjänandepoäng, dels med antagande över 64 år. Den ekonomiska innebörden av

att ATP-taket fr o m 1990 höjs i takt med denna utveckling kan illustreras med s k

ett löneindex eller med den årliga reala till- ”försörjningskvoter” varmed avses relatio-

växten för BNP, För enkelhetens skull anges nen mellan antalet personer i åldern över 64

i fortsättningen en realindexering som ”höjt år och personer i åldern 20—64 år. Denna

tak”. kvot återges i föjande tabell.

Följande tabell (tabell 2) visar hur ATP-ut- Tabell 1. betalningarna mätta i procent av lönesum-

man på lång sikt påverkas av olika ekono-

Försörjningskvoter 1985—2035 miska tillväxttakter. Ju högre tillväxttakt

Personer i åldern desto snabbare växer avgiftsunderlaget och över 64 år per hundra desto lägre blir därmed behovet av att höja i åldern 20—64 år det procentuella avgiftsuttaget. 1985 30

1995 31 Tabell 2.

2005 29

ATPutbetalningar i procent av

2015 36

2025 38 lönesumman år 2035 vid alter-

2035 41 nativa antaganden om BNP:s Källa: SCB. ökningstakt.

BNP:s Nuvarande — Höjt tak

Tabellen visar att försörjningskvoten når ett

tillväxttakt — regler minimum omkring år 2005 med 29 ålders-

0 39,5 39,5 pensionärer på 100 i aktiv ålder. Kvoten sti-

1 30,0 33,6 ger sedan kraftigt. År 2035 går det 41 pensionärer på 100 aktiva. 2 18,8 25,8

3 11.4 21,3 Belastningen på ATP-systemet kan i stort

Källa: RFV tabell 10.1. 1987 års nivå var 12,20. sett väntas spegla försörjningskvotens förändringar. Belastningen accentueras därut-

Vid nolltillväxt för BNP blir utbetalningsöver av att systemet har en bit kvar till sitt

procenten densamma med som utan takhöjfullfunktionsstadium, dvs det skede då aila

ning: ATP-andelen stiger i detta alternativ

Prop. 1988/89: 144

från 1987 års nivå på 12,296 till 39,56, dels pensionssystemet, dvs till folkpensionering- Bilaga Il beroende på att systemet successivt når sitt en och pensionstillskotten. Inkomsterna därfullfunktionsstadium, dels på grund av det ifrån representerar ett grundskydd för förökade antalet pensionärer. Vid ökande till- tids- och ålderspensionärer, som har låg växt bromsar taket upp stegringen av ATP- ATP eller inte alls blivit delaktiga av ATPprocenten. Vid en så hög BNP-tillväxt som systemet. Med tiden kommer emellertid 396 per år kommer takkonstruktionen till alltfler personer att bli berättigade till större slut att sänka ATP-andelen ner under ut- ATP-pension, vilket medför att pensionstillgångsläget. Med höjt tak är emellertid år skotten kommer att minska i betydelse med 2035 procenttalet nästan dubbelt så högt givna regler. En summering av kostnaderna som skulle ha gällt med nuvarande regler. för ATP - och folkpensionsutgifter ger där- År 1985 var andelen aktiva med inkomst för en riktigare bild av det offentliga penöver 7.5 basbelopp bara 5 procent. Vid 3 sionssystemets finansieringsbehov och visar procents tillväxt skulle år 2035 denna andel en mycket lugnare stegringstakt än den som ha kommit upp i 84 procent. gäller för enbart ATP. Tabell 3 visar hur ATP-utbetalningarna satta I tabell 4 har summan ATP - och folkpeni relation till lönesumman utvecklas under sioneringsutgifter relaterats till lönesumman. perioden fram till 2035. Som illustration har Folkpensionsutgifterna avser de 8096 som använts det alternativ, som av RFV anges betalas med socialavgifter (resten finansieras representera ett ”mellanläge” med 296 real över statsbudgeten). I alternativet ”med höjt tillväxt för BNP och lönesumma, 290 real tak” har inte bara ATP-taket utan även penränta och 526 inflation, Siffrorna i tabellen sionstillskotten höjts i takt med ekonomins visar i princip vilka avgiftsuttag, som skulle reala tillväxt. I tabellen har använts ”mellanbehövas för att finansiera ATP som ett rent alternativet” med 220 tillväxt för BNP. Tafördelningssystem, dvs. utan att tillgodogö- bell 4 kan jämföras med tabell 3, som avser ra sig fondens avkastning. enbart ATP-utgifterna. Differensen mellan

procenttalen i tabell 4 och tabell 3 utgör Tabell 3. alltså folkpensionsutgifternas andel. Satta i

relation till lönesumman utgjorde dessa ut-

ATPutbetalningar i procent

gifter år 1987 9;50. Procenttalet för folkav lönesumman fram till 2035. pensionsutgifterna beräknas i detta alterna- (Årlig BNPtillväxt 296). tiv falla till 7,590 år 1995 och till mindre än

46 vid periodens slut.

Nuvarande Höjt tak

regler

Tabell 4.

1987 12.2

poängtaket och utbetalningarna som andel

Källa: RFV tabell 10.4, av lönesumman sjunker för att vid slut-

punkten 2035 ligga ca 5096 över dagens ni-

Med bibehållen takkonstruktion når enligt vå. Vid takförhöjning har ATP-andelen år

tabellen de totala utbetalningarna ett maxi- 2035 däremot mer än fördubblats jämfört

mum år 2015. Sett över perioden 1990— med utgångsläget. Utvecklingen påminner

2015 motsvarar ökningen en årlig höjning då om de förändringar av försörjningskvo-

av utgiftsprocenten om 0,1—0,20. Därefter ten som illustreras i tabell 1.

faller utgiftsprocenten tillbaka till utgångslä-

get. Man får alltså samma utgiftsprofil som Det offentliga pensionssystemet för enbart ATP-utbetalningarna enligt tabell

totala kostnader 3, men utvecklingen 1990—-2015 blir mer

dämpad för de totala utbetalningarna. Fi- I RFV:s rapport framhävs att kraven på av-

nansieringsproblematiken handlar i detta giftshöjningar, (tabellerna 2 och 3) bör be-

fall, med bibehållen takkonstruktion, mycdömas med hänsyn till kostnadsutveckling-

ket om att utjämna pucklarna. en även inom andra delar av det offentliga

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I

Fondkapitalets utveckling vid olika antaganden om tillväxt och avgiftshöjningar. 1988 års priser (Mdkr)

Fondstorlek (Mdkr) 1988 års priser 3004

800 1

500-

400+

3004 "Balans" alt. 2A

1003 JA

ÖN

OT-r rs T T T T T T 1988 1990 1995 2000 200 2015 202 2025 2030 2035 år

—200-

N

Strategier för avgiftsuttag inte tillräcklig för att lösa ATP-systemets finansiering. De i diagrammet underliggande Tabell 3 över framtida ATP-utbetalningar visar med förutsättning av en 2-procentig beräkningarna avser 1—3:e AP-fondernas BNP-tillväxt hur uttagsprocenten skulle be- utveckling. Bilden ändras emellertid inte höva förändras i framtiden i ett rent fördel- nämnvärt av att man också inkluderar 4:e AP-fonden och löntagarfonderna. Fonden ningssystem. Till en tid skulle avgiftsprocentöms då ungefär ett år senare än vad som tens höjning kunna uppskjutas eller göras långsammare genom att utnyttja fonderna. framgår av diagrammet. Detsamma gäller Skulle man stanna vid nuvarande avgiftsni- även utvecklingen i alternativ 2 A. vå skulle fonderna så småningom tömmas. I detta alternativ förutsätts en avgiftshöjning med 0.33 procentenheter per år och en I diagrammet ovan åskådliggör kurvan 1 A :. fondens utveckling under antagande av 190 procents BNP-tillväxt. Vid denna låga tillväxt hjälper det inte med avgiftshöjningar. årlig tillväxt av BNP och kurvan 1 B utvecklingen vid 226 BNP-tillväxt. Sistnämnda al- Fonden är tömd år 2021 — avgiftshöjningarternativ representerar som nämnts RFV:s na har förlängt nådatiden med 15 år jämtört ”mellanalternativ” och kan betraktas som med alternativ 1 A. Vid en BNP-tillväxt med två procent per år och samma avgiftsrelativt optimistiskt, Kurvorna faller ganska höjning som i alternativ 2 A erhålls emellerlångsamt i början men stupar mot slutet tid en kurva för fondutvecklingen som stiger brant nedåt. Detta sammanhänger bl a med brant uppåt, vilket är alternativ 2 Bi diade ökade anspråk på systemet, som uppkommer vid övergången till fullfunktions- grammet. Denna utveckling innebär alltså ä andra sidan ett betydande överuttag av avstadium. Reala räntan är i båda alternativen två procent. Skillnaden mellan kurvorna be- gifter. Det behövs en strategi som mer smiror alltså enbart på olikheten i tillväxttakt. digt. anpassar sig till utgiftsbehovens och av- Fonden töms omkring år 2006 resp. 2010, giftsunderlagets förutsedda förändringar. beroende på val av tillväxttakt. En ökning i En sådan strategi bör innefatta upprätthåltillväxttakten är, vid oförändrade avgifter, landet av en viss fondstyrka. Pensionsutbe-

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I .

Realräntans inverkan på fondkapitalet.

Fondstorlek (Mdkr) 1988 års priser 8003

Ökning av realräntan

med 1 procentenhet

2004 — Minskning av realräntan B

med 1 procentenhet 1

0 T TT” T T — T T T TF

1988 1990 1995 2000 2005 2015 2020 2025 2030 2035 år

-—1003

—200talningar är i det närmaste okänsliga för fonden byggts upp till omkring 5076 över kortsiktiga fluktuationer i reala BNP. Dessa utgångsläget. Fondstyrkan (fondstorleken påverkar emellertid omgående avgifterna. dividerad med pensionsutbetalningarna) fal- För att överbrygga tillfälliga underskott be- ler dock kontinuerligt. Fonduppbyggnaden hövs sälunda en för sådana eventualiteter säkerställer emellertid den fortsatta finansieanpassad fond. Ett annat motiv för en buf- ringen utan ytterligare avgiftshöjningar. fertfond är variationerna i befolkningens Reala fonden faller visserligen fram mot år sammansättning, framför allt den starka ök- 2030 men stabiliseras sedan. Avgiftshöjningningen i antalet pensionärer relativt antalet en från 1190 är 1989 till 17,29 år 2009 motförvärvsaktiva. Fr o m omkring år 2010 svarar ungefär den reduktion av uttaget av ställs härigenom förhållandevis höga finan- folkpensionsavgift som möjliggöres till slutet sieringskrav på den arbetande befolkningen. av perioden genom folkpensioneringens fal- Om man inte bygger upp reserver medan lande kostnader. försörjningskvoten är relativt låg, kommer den närmaste framtidens aktiva generation Diagrammet ovan visar effekten av alternaatt bidraga förhällandevis mindre än kom- tiva antaganden om den reala räntans nivå mande generationer med högre försörjnings- på fondutvecklingen. I samtliga alternativ kvoter. Det ligger i den förra generationens har reala tillväxten förutsatts vara två prointresse att skapa goda förutsättningar för cent och avgiftsuttaget oförändrat. Realränden ekonomiska tillväxt med vars hjälp de- tan har alternativt satts till en, två och tre ras tillkommande pensionärsförmåner skall procent. Mellanalternativet motsvarar alterbetalas. nativ 1 Bi föregående diagram. Det framgår

av diagrammet ovan att en räntehöjning Balansalternativet i diagram på sid 43 är ett exempel på en sådan strategi. Tillväxten är med en procent bara fördröjer tidpunkten

för fondens uttömning med ett eller annat densamma som i alternativ 2 B, dvs 296, men det ärliga avgiftsuttaget något lägre el- år. Skälet till den svaga effekten är att en

räntehöjning inte kan stoppa fondminskler 0,3190. Avgiftshöjningen avbryts dessut-

ningen som sker när avgiftsuttaget hålles

om år 2009 — avgiften har då kommit upp i

oförändrat. Räntan utgår i detta fall på ett 17.290. Fram till denna tidpunkt föreligger

allt mindre kapital. Mot slutet av perioden ett överuttag i den meningen att den reala

blir effekten av en ränteändring helt betydel-

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I

selös. Hade de alternativa ränteantagandena slutlön han hade före pensioneringen. Mot i stället använts på ”balansalternativet” i standardsäkring talar som nämnts framför diagram på sid 43, så hade skillnaderna i allt kostnaden för ATP-systemet. Den ökade fondutveckling emellertid blivit betydande. stabiliteten skulle därför i praktiken troligen Ränteavkastningen hade nämligen då utgått få köpas till priset av sänkt kompensationspå en på sikt bestående fond. I ett alternativ grad. med 390 realränta hade vid periodens slut 3. Trettio- och femtonårsreglerna för intjäfonden ungefär fördubblats, och vid 196 nande av ATP-poäng motiverades vid sin realränta ungefär halverats jämfört med ut- tillkomst bl a med att kvinnorna skulle få gångsläget. ökade möjligheter att intjäna full pension

(30-årsregeln) och få dennas nivå beräknad Frågor för framtiden på ett inte alltför stort antal intjänandeår

ATP-systemet infördes 1961, och baserades (15-årsregeln). Kvinnors arbetssituation har på ett beslutsunderlag som tillkommit på emellertid förskjutits i en sådan riktning att 1950-talet. De förutsättningar som då före- det av denna anledning idag i och för sig låg har i viktiga avseenden ändrats. Detta skulle kunna vara motiverat att förlänga ingäller bl a det sätt på vilket befolkningsut- tjänandeperioderna. Detta skulle innebära veckling, inträdet i fullfunktionsstadiet och en besparing på ATP-systemet. en relativt svag ekonomisk tillväxt kan för-

15-års och 30-årsreglerna är också fördelakväntas komma att finansiellt belasta syste-

tiga för den, som har relativt lång utbildmet. Det dröjer visserligen in på början av ningstid och vars inkomster successivt stiger nästa sekel innan problemen blir akuta. Un-

under den aktiva perioden. Såtillvida är der denna respittid måste det emellertid fat-

ATP-systemet ur socialgruppssynpunkt retas en rad beslut om delar av gällande regel- gressivt. Folkpensioneringen verkar emellersystem.

tid progressivt omfördelande. Totalt torde 1. En viktig fråga gäller takkonstruktionen. det offentliga pensionssystemet i stort sett Av tabellerna 2 och 3 framgår att in på vara fördelningsneutralt. 2000-talet skulle en realindexering av taket

ATP-avgiften fungerar i dag som en löne- (en höjning i takt med tillväxten av BNP) Ie-

skatt. Det framstår från många synpunkter da till synbarligen orealistiskt höga avgifts-

som angeläget att mer ge den karaktär av uttag. Sätillvida framstår bibehållandet av

försäkringsavgift. Det betyder att den inte taket som en förutsättning för ATP-syste-

borde utgå på inkomster intjänade efter 30 mets finansiella trovärdighet.

år, eftersom avgifter på dessa inkomster inte Å andra sidan kan taket komma att skapa påverkar pensionens storlek. Detsamma gälväxande problem för de avtalsreglerade pen- ler avgifter som utgår på den del av inkomssionssystemen och därmed dessas trovärdig- ten som överstiger 7,5 basbelopp. het. Särskilt ITP-systemet kan vid snabb 4. Under senare tid har bl a i fondstyrelser- BNP-tillväxt utsättas för stora påfrestningar. na diskuterats frågan om den lämpliga tid- Utgående ITP-pensioner skall höjas i takt punkten för inträde i ålderspensioneringen. med den reala tillväxten medan ATP bara Tidigare har intresset i detta avseende ger underliggande värdesäkring. Med enbart främst gällt deltids- och förtidspensioneringvärdesäkring och vid snabb realtillväxt ten-

en. Med hänsyn till den förväntade utveckderar ATP-pensioneringen med underliggan-

lingen av försörjningskvoterna har det emelde folkpension att ta karaktären av en för-

lertid också blivit aktuellt att kunna öka arhöjd folkpension. Tillsammans skulle de

betskraften i aktiv ålder genom mobilisering dock ge ett grundskydd avsevärt mycket av den reserv, som kan finnas bland dagens högre än det existensminimurn som nu ges och framtidens pensionärer. Härför talar av enbart folkpension med pensionstillägg.

den på senare tid ökade livslängden och det 2. Full standardsäkring skulle innebära att förbättrade hälsotillståndet hos stora pensioutgående pensioner realindexerades. En så- närsgrupper. En sådan utveckling skulle bådan standardsäkring — t ex genom uppräk- de minska ATP-systemets utgifter och öka ning helt eller delvis med ett löneindex -- dess inkomster. I praktiken är det här inte skulle fastare knyta erlagda avgifter till ut- fråga om att höja den lagstadgade pensionsfallande förmåner. Standardsäkring skulle åldern utan om förbättrade möjligheter att ge stabila spelregler också i den meningen senarelägga utträdet ur arbetslivet för den

att avgiftsuttaget skulle kunna förutses med som så kan och önskar. I mycket är detta en

stor noggrannhet — man skulle alltså i kal- fråga om ändrade avtalsregler och ändrade kylerna för AP-fondens framtida utveckling attityder hos parterna på arbetsmarknaden. inte behöva laborera med olika tillväxtanta- 5. Det framgår av tabell 4 att om man ser ganden. Standardsäkring kan å andra sidan folkpensioneringen och ATP som ett konsoge svåraccepterade pensionsutfall. En åttio- liderat system kan man vara relativt optiåring skulle vid snabb uppindexering kunna mistisk om möjligheterna att bära det framfå en pension, som realt sett ligger över den

Prop. 1988/89: 144 Bilaga I

tida totala avgiftsuttaget under förutsättning men. Från centrala fördelningssynpunkter att taket bibehålles i sin nuvarande form behöver f ö hela ålderspensioneringen inkluoch att tillväxttakten håller sig åtminstone sive den privata försäkringen ses som en kring två procent. Hela det offentliga pen- helhet. Det är de totala pensionsanspråken, sionssystemet betraktas då som en helhet som bestämmer ”bördan” för den aktiva och avgiftsuttaget får inordnas i den statliga generationen i form av anspråk på en del av finanspolitiken i stort. den löpande produktionen oavsett hur dessa

anspråk finansierats i ett tidigare skede. Fi- 6. Som ovan antytts behövs det från ekonomisk-politisk synpunkt en samordning nansieringsformen får emellertid avgörande också mellan den offentliga och den avtals- betydelse för hur ”bördan” kommer att reglerade pensioneringen. Vid bibehållande övervältras på olika skikt av den aktiva beav nuvarande regelsystem är risken stor för folkningen. . ökande spänningar inom och mellan syste-

4 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 1

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension (ATP)

Försäkrade

Anställda och egna företagare i åldern 16—64 år (för personer födda 1911—1927 räknas även

det 65:e året).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP liksom flertalet sociala förmåner är uppbyggt på. Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget och visar förändringen i konsumentpriserna från november till november året innan. Basbeloppet respektive år reglerar utbetalningen av

ATP,

Basbeloppets storlek några år

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas på slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av förvärvsinkomsten under året minskad med basbeloppet i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med i den pensionsgrundande inkomsten (=taket i ATP).

ATP poäng = PG

basbelopp Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje år. ATP-poängen registreras och sparas för varje individ varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt följande:

antal"" år med ATP

Basbeloppet X 6096 X medel-ATRpoäng” X

30 " Genomsnittet av de 15 högsta ATR poängen. "" Högst 30 år.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år. För att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduktion med 1/30 för varje felande år. Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren (= inkomst mellan I basbelopp och 7,5 basbelopp. Maximalt för år 1988: 0,6 X 6,5 X 25.800 = 100 620 kronor. Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast från 60 års ålder. Reduktion med 0,5 90 per

"förtida" månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst intill 70 år. Förhöjning med 0,696 per uppskjuten månad. Försäkringskassan har hand om uträkning och utbetalning av ATP.

Sjukbidrag/förtidspension

Varaktig arbetsoförmåga minst 5090 eller varaktig arbetslöshet efter 60 år: sjukbidrag/förtidspension efter I å 2 år. Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt som för ålderspension (med några undantag). Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen samma som ålderspensionen.

LIA

Änkepension

Den avlidne efterlämnar barn som är berättigade till barnpension. Änkan får 2096 av mannens ålders-ATP-pension; I övriga fall får änkan 40960 av mannens ATP-pension.

Lä KA

Barnpension

För barn under 18 år: 3096 av den avlidnes beräknade eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta gäller för första barnet. För varje ytterligare barn ökas procenttalet med 20. "+" Reglerna gäller fr o m år 1990. 50

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1988

Allmänna pensionsfonden Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tillläggspensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter. Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för förvärv av aktier och liknande värdepapper. Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr. Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsvarar 196 av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tredje AP-fonderna förvaltar. Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en avkastning beräknad till 396 på nuvärdet av förvaltade medel. Fjärde AP-fondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst 1026 eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10246 av det totala rösttalet.

Prop. 1988/89: 144

1988 i sammandrag Bilaga 2

e Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som tilldelats fonden sedan dess tillkomst 1974) är oförändrat 2.350 mkr.

e Fondens grundkapital får fr om 01-07-1988 uppgå till högst 196 av förstatredje fondstyrelsernas tillgångar eller omkring 3.000 mkr vid årsskiftet 1988/89.

e Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till nära 17.5 mdr mot 11.7 mdr vid ingången av året.

e Fonden köpte under 1988 värdepapper för 2.0 mdr och sålde värdepapper för ' 2.2 mdr.

e Inyemissioner placerades 367 mkr, varav 151 mkr i icke börsnoterade företag.

e Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Volvo, ASEA, SCA och Skanska, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 5.4 mdr motsvarde drygt 34960 av portföljvärdet.

e Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 165 mkr under 1988. Det totala investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 695 mkr (ca 490 av fondens tillgångar).

e Resultatkravet uppfylldes med bred. marginal.: Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat resultatkravet — att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta med 396 — med över 12 mdr.

e Aktiekurserna steg under 1988 med drygt 5126. Index för fondens portfölj steg med nära 5494.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 2

VD-översikt

Ytterst få hade vid 1988 års ingång kunnat förutse en Under året har den sk ägarutredningen avgivit sitt kursuppgång av samma storleksordning sorn året huvudbetänkande. Utredningen konstaterar att ägan- 1986. Den blev nu på procentenheten lika stor dvs det i ökande grad institutionaliserats — en utveckling 5176. Stockholmsbörsen hade i jämförelse med de som har sin motsvarighet i flertalet länder. Utredningstora börserna en mycket stark utveckling -— London en pekar på vikten av att fysiska personer direktäger +49/0, New York +129260 och Tokyo +4020. Man kan aktier, vilket ökar kraven på öppenhet och bevakning naturligtvis med viss rätt fråga sig om det finns sakliga av aktiemarknaden. Utredningen understryker också underlag för en så kraftig uppvärdering av svenska värdet av att det finns en mångfald av olika placerar-

börsnoterade företag i förhållande till många utländs- kategorier på marknaden.

ka. Faktum kvarstår emellertid — marknaden gjorde

Under de senaste åren — inte minst under 1988— har den bedömningen år 1988. ett stort antal konvertibla lån riktats till företagens Fjärde AP-fondens totalresultat 1988 på nära 5.5 rr.dr anställda. Således hade 132 noterade företag emitterat är därmed det bästa i fondens nu femtonåriga historia. personalkonvertibler till ett nominellt värde av drygt I resultatet har då inräknats de orealiserade kursvins- 10 mdr fram till augusti 1988. En förskjutning har noteter ("ningen av den ”dolda reserven” i portföljen), rats i den meningen att villkoren för lånen har blivit som ppkommit på grund av en stark kursuppgång. allt mindre lika ”äkta” konverteringslån. Riskmomen- När man mäter utfallet av aktieplaceringar är det nöd- tet har minskat eftersom räntan på konvertiblerna vändigt att ta med också orealiserade kursvinster och ofta satts i paritet med marknadsräntan och den sk kursförluster — ingen placerare köper ju aktier enbart utspädningseffekten för sk gamla aktieägarna har i för utdelningens skull utan förväntar sig också en vissa fall varit icke oväsentlig. Annorlunda uttryckt: värdestegring. Dock bör man — som påpekats så Ofta har en inte ringa förmögenhetsöverföring skett många gånger i fondens årsredovisningar och kvartals- från de gamla aktieägarna till konverteringslåneinnerapporter — inte fästa alltför stort avseende vid kort- havarna vid utgivandet av konvertiblerna. Det finns periodiska resultatmätningar. Verksamheten måste skäl att ifrågasätta denna tendens, särskilt som inforses i ett längre perspektiv, och valet av stickdag kan i mationen kring dessa emissioner ibland varit bristfälhög grad påverka resultatutfallet. lig. Grundkapitalets realvärde utgör nu vid årsskiftet 4.9 Fjärde AP-fonden är en av de större placerarna på mdr medan den samlade fondförmögenheten uppgår aktiemarknaden. Det primära målet för fondens verktill 17.3 mdr. ”Reserven” är alltså inte mindre än 12.4. samhet är att långsiktigt erhålla en god avkastning på mdr. Om grundkapitalet i stället placerats i statsobliga- de förvaltade medlen. Det innebär emellertid inte att tioner alltsedan fondens start 1974 skulle förmögenhe- fonden kan spela en helt passiv roll. Fonden skall kunten vid 1988 års utgång uppgått till ca 5.5 mdr att jäm- na utöva sitt ägarinflytande på ett sådant sätt att det föra med den nu redovisade. gagnar dels det berörda företaget dels en väl fungeran-

de aktiemarknad och därmed också samhällsintresset. Detta visar att 80-talet hittills varit ett aktiesparandets

En styrka hos Fjärde AP-fonden har varit och är dess decennium. Avkastningen på aktier har med bred mar-

oberoende av olika makt- och inflytandegrupper. ginal överträffat avkastning på sparande i nominella tillgångar. Det kan inte nog understrykas att detta förhållande kan ändras. Det känns därför tillfredsställande att fonden har en avsevärd ”buffert” för att möta kursnedgångar och ändå klara sitt långsiktiga mål att bevara realvärdet på de mottagna medlen och betala ”utdelning”.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

Riskkapitalmarknaden 1988

Det gångna året blev kursmässigt ett av de bästa åren Totalindex steg under året med drygt 5196 (föregåennågonsin på Stockholmsbörsen. Diagram 1 visar ut- de år — 826). Kursutvecklingen kan karakteriseras vecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1986 som genomgående fast under året med undantag för och 1987 samt av totalindex och index för några av de sommarmånaderna, som uppvisade en mer oenhetlig viktigaste branscherna månadsvis 1988. tendens.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1985-1988

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

160- STRESS i

150-- ; SÖTA

140 LI

130 /

120 V

10¶TOTALINDEX TOTALINDEX TOTALINDEX TOTALINDEX

100 I l Lt L I I L L

|| T TT I UN | :

10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 10 20 30 40 50 10 20 30 40 50

90 1988 VECKA 1988 VECKA 1988 VECKA 1988 VECKA

B01- -

70¶I mitten av december överträffades för första gången Den sammanlagda exporten och importen av svenska den tidigare högstanoteringen från oktober 1987 och aktier minskade till 15,3 mdr (22,5 mdr). Om man föregående års nedgång var således återhämtad i sin jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar helhet. På årets näst sista börsdag den 29 december med den i Sverige registrerade omsättningen, så sjönk registrerades den högsta slutnoteringen för totalindex, denna relation till 726 (9960). Utsträckes jämförelsen 1.253. till 1986 blir tendensen än mer oroande. Grovt kan Den branschmässiga kursutvecklingen under året var sägas att utlandets andel av omsättningen vid Stockpåtagligt homogen, särskilt med beaktande av att holms Fondbörs har halverats på två år. Innebörden kursrörelserna under året blev så stora. Det stora un- av detta tycks vara att den inhemska och de utländska

dantaget härvidlag var årets vinnarbransch, rederier- marknaderna omsättningsmässigt kommunicerar

na, som steg med hela 173260. Bättre än marknaden mindre väl, vilket kan leda till en sämre likviditet såväl utvecklades också verkstäderna (+6196) medan ke- i Sverige som i utlandet. Det har också påpekats att misk industri (+4226) och utvecklingsbolagen primärmarknaden för vissa fria aktier tenderar att (+40960) utvecklades sämre. Samtliga övriga index- flytta från Stockholm till i första hand London. Nettoserier inklusive banker och OTC-bolag steg med mel- importen av svenska aktier från utlandet uppgick till lan 45 och 55 procent. 2,8 mår (4,2 mdr). Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms Optionshandeln fick en betydligt lugnare utveckling i Fondbörs (A:1I- och A:II-listorna) minskade från 124,6 fjol jämfört med föregående år. Visserligen omsattes i mdr 1987 till 115,4 mdr 1988. Därmed sjönk omsätt- stort sett lika många aktieoptionskontrakt på de båda ningen för andra året i rad trots att en osedvanligt hög optionsbörserna, men mätt i kronor sjönk omsättningandel kontanta uppköpserbjudanden ingick i den regi- en från 2,9 mdr till 1,9 mdr. Tendensen var densamma strerade börsomsättningen i fjol. Eftersom omsätt- för indexoptioner, där omsättningen sjönk från 12,0

ningen innehåller såväl en pris- som en volymkompo- mår till 5,2 mdr.

nent, är omsättningshastigheten ett mer relevant mått Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländspå affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräk- ka börser mätt i lokal valuta för 1987 och 1988. Den nas numera månadsvis av fondbörsen. Under 1988 dollarbaserade världsindexutvecklingen under 1987 registrerades en omsättningshastighet på drygt 2096 enligt tidskriften Morgan Stanley Capital Internatiojämfört med knappa 3026 1987 och strax under 5090 nal återges också i diagrammet. Det mest anmärkunder första halvåret 1986. Omsättningsskatten på ningsvärda synes vara avsaknaden av en enhetlig kursaktier fördubblades vid halvårsskiftet 1986. tendens på aktiemarknaderna internationellt. Skillna-

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 2

DIAGRAM 2 att företagens avkastning på eget kapital långsiktigt inte bara skall uppgå till den riskfria marknadsräntan plus ett risktillägg utan dessutom ge en avkastning därutöver. Förväntningarna på börsföretagen, sådana KURSUTVECKLINGEN I OLIKA LÄNDER de avspeglades i den allmänna kursnivån, nådde härmed i ett längre perspektiv en för svenska förhållansox = CMM den hög nivå.

Helår — Helår Världs-

4098 1988 = 1987 index Gynnsamma omvärldsbetingelser i form av en för- I utveckling 20963 ; 1988 stärkt och utdragen högkonjunktur, en samordnad ekonomisk politik och relativt stabila växelkurser har också bidragit till en god lönsamhetsutveckling för de 20967 gg svenska börsföretagen. Andra faktorer som bidragit JT n S till årets kursuppgång är dels den aviserade skatte- 10964 reformen, dels det gradvisa avskaffandet av den sven- 0 | [UN Ynmm ska valutaregleringen, vilket allt annat lika sannolikt sänker den svenska räntenivån och därmed avkastningskravet.

21 |

son] MUD NN BRYSSEL STOCK- TOKYO NEW LONDON WELLING- |

Ovanstående positiva faktorer torde emellertid ej helt 20964 HOLM YOR förklara årets kursuppgång. Även de marknadstekniska faktorerna har påverkat aktiekurserna i en gynn- 30961 sam riktning. Talrika uppköpserbjudanden har gjort börsföretagen till nettoköpare av aktier. Samtidigt har

också löntagarfonder och allemansfonder uppträtt som stora nettoköpare av aktier.

509601 Emmissions- och introduktionsvolymen för officiellt

IH2 I3 30.6. 31.9. 3112.

noterade företag sjönk under året till 3,4 mdr (5,6

87 88 88 88 88

mdr). Härav uppgick nyemissionerna till 2,3 mdr (3,8 mdr). 12 (17) bolag nyintroducerades på A- och OTClistorna till ett sammanlagt belopp av LI mdr (1,8 derna är mycket stora inte bara mellan mer perifera mdr). marknader utan också mellan de tre stora marknader- Under 1988 tillfördes Stockholms Fondbörs 9 (8) nya na, Tokyo, New York och London. bolag varav två var utländska aktiebolag. 15 (11) bolag Det totala börsvärdet på de svenska börsbolagen vid avfördes från notering på grund av uppköpserbjudandet senaste årsskiftet — 614 mdr — närmade sig en den. Antalet OTC-noterade företag ökade med 2 sevärdering kring 15096 av bolagens justerade egna kapi- dan listan tillförts 10 (9) nya bolag och 8 (8) avförts tal. I ett sådant kursläge förväntar sig aktiemarknaden från notering.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 2

Fonden 1988

Fondens köp av värdepapper var 1988 1.998 mkr eller

Grundkapitalet

något större än 1987 (1.909 mkr). Däremot var försälj- Fondens grundkapital består av de belopp som sedan ningssumman västenligt högre 1988 än 1987 eller 2.240 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fon- mkr (1.702 mkr). Detta beror på att fonden accepterat derna till fjärde fondstyrelsens förvaltning. ett antal uppköpserbjudanden, som kommenteras Fram t om den 30 juni 1988 krävdes riksdagsbeslut för närmare under avsnittet ”Noterade värdepapper”. överföring av medel till fonden. Riksdagen hade så- Fondens totala nettoförsäljning av värdepapper upplunda vid fem tillfällen under fondens historia fattat gick därmed till 242 mkr (nettoköp 208 mkr). sådana beslut. Fondens grundkapital fastställdes ge- Det totala antalet värdepappersaffärer ökade något nom det sista av nämnda beslut till 2.350 mkr. från ca 950 till knappt 1.000. Ökningen hänför sig till From den 1 juli 1988 ändrades bestämmelserna. affärer i utländska värdepapper. Kostnaderna för cour-

tage uppgick till oförändrat drygt 9 mkr. Omsättnings- Till fondens förvaltning får härefter överföras medel

skatt har erlagts med cirka 33 mkr (ca 27 mkr). Fonden som ”får uppgå till högst 196 av det sammanlagda an-

har gjort affärer med 18 svenska och 3 utländska mäkskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående

lare. Ett tiotal affärer motsvarande knappt 476 av den kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrel-

svenska affärsvolymen har varit direktaffärer utan serna förvaltar”. Medelsramen har härigenom under

anlitande av mäklare. 1988 ökats med drygt 600 mkr till högst ca 3 miljarder. Fonden har under året ej rekvirerat ytterligare medel, Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda varför grundkapitalet uppgår till jämfört med 1987 företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, oförändrade 2.350 mkr. aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna)

fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de succes-

1988 på följande sätt: siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram t om december 1988) uppgår till 4.862 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementcts krav på 3260 direktavkastning till första-tredje

förelsetal för 1987 (belopp i mkr):

KÖP - — " FÖRSÄLJNINGAR . . NETTO-

or Do AE PLACERINGAR

ST "> "(marknadsvärden) .-(likviditetseffekt) .. . Ule won 2 1988 1987 1988 = - 1987 1988 1987

SVENSKA VÄRDEPAPPER ' --.

noteradeD. — : oo: + os -

summan av delposterna.)

!) Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade.

Prop. 1988/29: 144

Bilaga 2

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera till större enskilda placeringar. Engagemang på 250 avseenden (branschmässigt, antal företag) förhållanmkr och däröver finns i 23 företag och svarar för näs- devis koncentrerad. Andra portföljer av samma stortan 9096 av portföljvärdet. Inom gruppen 16 mesta leksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen) omsatta aktier på börsens A:l-lista återfinnes 11 av uppvisar som regel en betydligt större spridning. Konfondens investeringar över 250 mkr med ett samlat centrationen är en medveten strategi hos fonden. Om värde på drygt 8,2 miljarder eller nästan 5396 av fon- man valt rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre dens portföljvärde. | utfall än en mer ”indexneutral” portfölj. Å andra si-

dan innebär koncentrationen ett högre risktagande, Det är uppenbart att resultatet av fondförvaltningen

Under 1988 har koncentrationen på företag givit ett är starkt beroende av kursutvecklingen på aktierna i de relativt få företag, där fonden har stora engage- gott utfall. mang. I den meningen är dessa aktieinnehav strategiska. Fördelningen på branscher (procent, marknadsvär- Noterade värdepapper

den) av fondens svenska värdepappersportfölj fram- Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper går av följande tabell. låg under 1988 på en nivå som var ca 2096 högre än

under 1987. Affärerna på andrahandsmarknaden öka-

de i relation till den officiella börsomsättningen och

Branschfördelning i Yo motsvarade 1.426 av denna (drygt 1260). Mer än hela : Fondens portfölj Marknaden?

ökningen berodde på de uppköpserbjudanden, som

Bransch 1988 1987 1986 1988 1987 1986

fonden accepterade under året. Omsättningshastighe-

Verkstäder 40 38 41 32 29 34 ten i fondens portfölj ligger betydligt under genom-

Kemisk industri 21 20 22 10 10 1 snittet för marknaden. Börsvärdet av fondens portfölj

Skogsindustri 120 9 9 1 12 13 utgör ca 2.920 av det totala börsvärdet av den för fon- Fastighets- och den tillgängliga marknaden. byggföretag 9 9 6 15 15 12 Fonden har under 1988 medverkat till börsintro- Handelsföretag 1 2 2 2 3 4 duktionen av Volvo i Finland genom att ställa fria B- Rederier - o- or 1 0 0 aktier till förfogande för spridning på marknaden.

Utvecklingsbolag 3 3 3 2 2 2

Förvaltningsbolag 2 3 2 13 13 13 Arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier Övriga företag 14 16 15 14 16 12 och mellan olika aktieserier har gjorts i betydande

omfattning men har minskat i volym jämfört med före-

100 100 100 100 100 100 gående år.

Bland större affärer kan nämnas försäljning av aktier- Placeringsinriktningen är som framgår av tabellen i na i ABV, drygt 320 mkr, i Holmen, drygt 110 mkr, i stora drag oförändrad. I fråga om verkstadsföretagen Swedish Match, nära 360 mkr och i Fläkt nära 80 mkr. beror ökningen på en gynnsammare kursutveckling Samtliga affärer föranleddes av uppköpserbjudanden. för dessa företag än totalindex uppvisar. Ökningen i I nyemissioner i noterade företag har fonden 1988 skogsföretag sammanhänger med reellt ökade engage- satsat 216 mkr (226 mkr). Den största enskilda investemang. ringen har gjorts i Nordstjernan med 150 mkr. Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt några avseenden från aktiemarknadens fördelning på efter marknadsvärdet, avsåg följande företag: branscher. Fonden har väsentligt högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri, skogsindustri och ut-

1 (1) Astra 1.225 mkr vecklingsbolag) med tillsammans drygt 7026 av port- 2 (2) Volvo 1.109 mkr följvärdet jämfört med drygt 5090 för marknaden. Å 3 (3) ASEA 1.069 mkr andra sidan är andelen förvaltningsbolagsaktier i fon- 4 (4) SCA 1.027 mkr den mycket låg jämfört med branschens marknadsan-

5 (6) Skanska 975 mkr del. Andelen aktier i fastighets- och byggföretag är alltjämt betydligt lägre än marknadens. 5.405 mkr

Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för fondens grundfilosofi att — inom ramen för det lång-

De fem största engagemangen svarade sammantaget siktiga avkastningsintresset, som är det primära målet för fondens verksamhet — bidra till en vidareutveck- för 3420 av portföljens marknadsvärde eller i stort sett

samma andel som föregående år. Nytt engagemang ling av svenskt näringsliv. Också om man i ett längre

bland de fem största är innehavet i Skanska. Nettoköp perspektiv mäter fondens över- respektive underre-

har gjorts och kursen på aktien har utvecklats något presentation i olika branscher finner man att denna

bättre än genomsnittet för hela aktieportföljen. grundläggande inriktning bestått.

I värdepappersförteckningen på sidorna 16-17 redovi- ” Veckans Affärers branschindelning, exkl banker och försakrings- sas uppgifter om fondens kapital- och rösträttsandelar

bolag (som fonden inte får äga aktier t). i de enskilda noterade företagen.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 (”bolags- Syftet med de utländska placeringarna är, som påpestämmodåret” för fondens första verksamhetsår, 1974) kats i föregående ärsredovisning, att utgöra ett hjälpöverlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i medel i förvaltningen av fondens svenska värdepapvissa företag till representanter för de anställda i dessa persportfölj. Kontakterna med internationella mäkföretag (fördelat lika på LO- respektive TCO-anslut- larfirmor ger tillgång till analyser av svenska företag na). och deras konkurrenter och marknads- och bransch-

utvecklingar ur ett internationellt perspektiv. I takt Grunden för rösträttsöverlätelsen är en specialbe-

med de svenska storföretagens internationalisering stämmelse i aktiebolagslagen. Under 1988 har rösträtt

blir sådan kunskap allt viktigare för fonden som placeöverlåtits till de anställda i 16 noterade och 1 onoterat företag. rare.

Omsättningen har varit fortsatt hög i de utländska I fråga om fondens portfölj har följande viktigare för-

portföljerna under 1988. Netto har 16 mkr placerats. ändringar skett under året:

Den effektiva avkastningen på portföljen under året e Nya företag i portföljen är Almedahl (efter utbyte uppgår till 1026. Marknadsvärdet på aktieportföljen

mot aktier i Fagerhult), Betongbyggen (nyteck- var ca 35 mkr och fördelade sig med inemot 6026 på

ning). Kramo (nyteckning). NCB (nyteckning), japanska aktier, drygt 2026 på amerikanska aktier och

Nordstjernan (nyteckning), Sandblom & Stohne, knappt 204 på engelska aktier. SIAB, STORA och Thorsman

e Ett antal engagemang har avyttrats: ABV (upp- Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i

köpserbjudande), Fagerhult (utbyte), Fläkt (upp- följande tabell (belopp i mkr): köpserbjudande), Frico, Holmen (uppköpserbjudande), Rottneros och Swedish Match (uppköpserbjudande)

e Större nettoköp av aktier har gjorts i AGA, Berg- 1988 1987 1986

man & Beving, Ericsson, MoDo, Perstorp, Skan- Köp 223 162 76 ska och SILA Försäljningar

e Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i (marknadsvärden) 207 175 84

Bahco, Esab, Esselte, Pharmacia och Sandvik Genomsnittlig | I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på portfölj 39 39 37

sid 16-17. Effektiv avkastning 10920 -8H 2200

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit väsentligt lägre än under 1987. Fonden har liksom föregående år i begränsad skala deltagit i denna marknad främst genom utställande av köpoptioner. Optionshandeln under 1988 har givit ett positivt utfall på drygt 1,2-mkr (2 mkr). Onoterade värdepapper

Vid årsskiftet utestående köpoptioner redovisas i föl- Sommaren 1980 gjorde fonden sin första placering i jande tabell: ett icke noterat företag. Engagemangen på detta om-

råde har sedan dess vuxit snabbt.

Under 1988 har två engagemang tillkommit. Fonden

Optioner Marknads- = Lösen-

har förvärvat aktier för drygt 20 mkr i Dentala Protes-

motsvarande värde värde,

laboratoriet, ett företag som tillverkar och säljer tand-

Företag = antalaktier = 31.12.88,tkr tkr tekniska produkter. Företaget planerar för en mark- Trelleborg 10.000 2.760 2.800 nadsnotering. Vidare har fonden investerat 60 mkr i Holmens Kraft AB, som övertagit vissa av Holmens Bruks krafttillgångar. Under året har fonden deltagit i emissioner i Four Scason Venture Capital, Swedish

De underliggande aktierna ingår i fondens aktieport- Genetic, SwedeChrome, Centruminvest och Näringsfölj till marknadsvärde och eventuellt försäljningsbe- livskredit. Innehavet i Rydgruppen har försålts till lopp redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen majoritetsägaren, varvid en mindre realisationsvinst i balansräkningen." uppkommit. Ventronic och Mercom är under avveck- Fonden har rätt att placera kapital motsvarande 196 ling. Båda företagsgrupperna har varit engagerade i av det bokförda fondkapitalet i utländska aktier. För elektronikbranschen och byggdes upp i början på 80- 1988 har det inneburit en placeringsram på ca 67 mkr. talet. Affärskoncepten har visat sig ej hållbara. Fon- Som framgår av nedanstående tabell har i genomsnitt den bedömes göra en avsevärd förlust på dessa engage- 39 mkr av denna ram utnyttjats. mang och årets resultat har belastats med 51 mkr för

nedskrivning av engagemangen.

Andelen onoterade företag i fondens portfölj uppgick "Det erhållna priset för utställda kopoptioner intaktsföres först

sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under ”för- den 31.12.1988 till ca 426. Det investerade beloppet utbetalade intakter” i balansrakningen. var vid samma tidpunkt 695 mkr.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

Nägot förenklat kan investeringarna grupperas på följande sätt:

1988 1987

Kraftbolag 172 mkr Aktieutdelningar 274 232

Börsmogna företag Räntor på lån 3 6

— marknadsnotering planeras 138 mkr Räntor på likvida medel 155 119

Etablerade företag 33 mkr Ökning av korta skulder resp

Utvecklingsbolag — med egna minskning av korta fordringar 4 6

ledningsresurser och god kapitalbas — 140 mkr Nettoförsäljning av värdepapper = 242 -

Utvecklings- och forskningsföretag 72 mkr Ökning av grundkapitalet - 200

Övriga 90 mkr

SUMMA TILLFÖRDA MEDEL 678 563

695 mkr

Nettoköp av värdepapper - —208

Överföring till 1-3 AP-fonderna ——132 -—125

Förvaltningskostnader - 11 —- 9 Som framgär av ovanstående uppställning är investe- Minskning av korta skulder - - 8 ringarna av olika karaktär och riskspridningen får bedömas som godtagbar. Det ekonomiska utfallet av SUMMA ANVÄNDA MEDEL +—143 —350 fondens engagemang i onoterade företag kan först

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 535 = 214 med säkerhet bedömas då företagen blir marknadsnoterade eller då avyttringar/avvecklingar av engagemang sker. I dagsläget finns otvivelaktigt vissa engagemang som innehåller orealiserade värdestegringar. Onoterade företag som under åren 1983-1987 noterats Likviditetsförvaltningen har genom ändring av foneller avyttrats hade enligt 1987 års redovisning tillfört dens reglemente fr o m februari 1988 kunnat utvidgas fonden en värdeökning på netto ca 125 mkr. Någon till att avse placeringar i ”värdepapper med hög likvidibedömning för 1988 har ej gjorts, då inga onoterade tet avsedda för den allmänna marknaden”. Tidigare företag i portföljen fått nägon marknadsnotering. Be- har placeringarna varit begränsade till bankimåning, farade förluster på vissa investeringar är lättare att statsskuldväxlar samt bank- och företagscertifikat. bedöma. Förutom tidigare nämnda förluster på 51

Då det gäller placeringar i företagscertifikat och markmkr på engagemangen i Ventronic och Mercom till-

nadsbevis inriktar fonden sina placeringar på instrukommer cfter individuell bedömning förlustrisker på ment utgivna av företag, som erhållit sk rating. 45 mkr.

Ränteutvecklingen har under 1988 varit relativt lugn. Det bör understrykas att de förluster och förlustrisker

Marknaden har dock kännetecknats av att den korta som nu belastat årets bokslut uppkommit suczessivt. I

räntan tenderat uppåt medan den långa räntan sjunkit tidigare årsredovisningar har det också pekats på att

något. placeringar i onoterade företag (inte minst då venture capitalbolag) är mer riskfyllda än placeringar i större, Medellöptiden på fondens portfölj har varierat mellan noterade företag. ca 100 dagar och 360 dagar (1987; 90-150 dagar). Uppkomna värdeökningar och orealiserade värdesteg- Placeringarnas fördelning vid utgången av året framringar på befintliga engagemang är större än förluster går av följande tabell: och förlustrisker och motiverar att fonden är fortsatt aktiv som riskkapitalkälla för onoterade företag. För- Procent utsättningen för framgång är en selektiv bearbetning 1988 av marknaden och att fonden, då det gäller framför allt mindre företag har ett intimt samarbete med de Specialkonto i bank 6 6

100 100

Likvida medel

Fondens likviditet uppgick vid årets utgång till 1.755 Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel mkr, vilket innebär en ökning under året med 535 mkr. var under året 10.590 (9.920). I reala termer innebar Medelbeloppet likvida medel ökade med 298 mkr och detta en avkastning på 4.020 (4.890). uppgick till 1.515 mkr. I förhållande till det totala fondkapitalet upptaget till marknadsvärde uppgick andelen likvida medel till 10.226 vilket är något lägre än Bokföringsmässigt resultat andelen likvida medel vid föregående årsskifte

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmän-

(10.520).

na Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till I följande tabell återges en finansieringsanalys för anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet fonden 1988: och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bok-

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

föringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre Som redan nämnts i avsnittet om onoterade företag är delen av resultaträkningen på sid 13) inte har påver- två företag. Ventronic och Mercom, under avveckling. kats av orealiserade kursvinster och kursförluster. Förlusterna på dessa engagemang jämte en avsättning

för befarade förluster på vissa andra onoterade företag Aktieutdelningarna ökade med 1896 till 274 mkr (232

har belastat resultatet med 96 mkr. mkr). Akticutdelningarna motsvarar ca 2.320 av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier våren Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkast- 1988 (1987: ca 2.020). ning till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp

motsvarande 3746 av realvärdet av grundkapitalet vid Ränteintäkterna, 158 mkr (varav 155 mkr på likvida medel), ökade jämfört med föregående år (124 mkr). årets slut. Denna överföring uppgår för 1988 till 146

mkr (132 mkr). Ökningen beror på den högre likviditeten under 1988 (fr sid 10). Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettore- Förvaltningskostnaderna ökade med drygt 2 mkr. En sultatet för året 1.313 mkr (829 mkr). Detta belopp

tillföres fondkapitalet. uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kostnadsslag återfinnes under avsnittet ”Administration” på sid 12. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.6 promille (1.5 promille) av det genomsnittliga bok- Totalt nominellt resultat förda fondkapitalet under året och 0.7 promille om Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institutillgångarna värderas till marknadsvärden.. tion inte beaktar orealiserade värdeförändringar i ak- Årets verksamhet har givit ctt rörelseresultat (aktieut- tieportföljen måste den sägas vara ofullständig och delningar och ränteintäkter minskade med förvalt- missvisande. Orealiserade kursvinster och kursförlusningskostnader) på 421 mkr (348 mkr). ter har i en sådan situation i princip samma karaktär

som realisationsvinster och realisationsförluster. I och Försäljningarna av värdepapper under 1988 medförde

med att likviden av en försäljning reinvesteras i värderealisationsvinster på 1.183 mkr (648 mkr) och realisa-

papper är det realiserade resultatet underkastat samtionsförluster på 48 mkr (34 mkr). Realisationsvinster

ma kursrisker som de orealiserade kursförändringaroch realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp-

na. Det är helt klart att aktickurserna och därmed kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt

portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag motiverade omplaccringar i den löpande verksam-

kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därheten.

för inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under

ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaff-

med långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett ningsvärden på delposter tillämpar fonden konse-

längre perspektiv. kvent principen högst in — först ut, vilket innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsför- På grund av kursuppgäången från årsskifte till årsskifte lusterna maximeras. Intäkterna 1988 vid försäljning har det icke realiserade övervärdet i portföljen under av köpoptioner som förfaller 1989 har inte resultat- 1988 ökat med 4.436 mkr. Motsvarande tal 1987 inneförts. bar en minskning av övervärdet med 1.629 mkr.

DIAGRAM 3

Mar

1441 - RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1988

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

Det totala nominella resultatet för 1988 blev därmed fjorton ledamöterna (med lika många personliga 5.895 mkr jämfört med ett underskott på 668 mkr. suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden Resultatet av portföljförvaltningen — sedan fondens utan särskilt förslag, två efter förslag av sammansluttillkomst 1974 — återges i diagram 3, som också illu- ningar som företräder kommunerna, tre efter förslag strerar det reala resultatet. av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter

förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och

två efter förslag av rikssammanslutningar inom koope-

rationen.

Realt resultat

Antalet anställda vid fondens kansli har under året Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala

varit oförändrat åtta. nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav på 396 real De totala förvaltningskostnaderna 11.421 tkr, fördelaavkastning. Efter avsättning med 274 mkr (216 mkr) de sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1987): för bevarande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet 5.621 mkr (underskott 884 mkr). Med hänsyn tagen till kravet på överföring till första-tredje AP-fonderna visade fonden ett överskott på 5.475 1988 1987 mkr (1987 ett underskott på 1.016 mkr). Löner och ersättningar Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspek- Styrelse och verktiv. Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fon- ställande direktör 1.296 1.161 dens tillkomst kom ackumulerade resultat och acku- Övriga anställda 1.785 1.571 mulerade resultatkrav i balans 1981 (dvs under fon- Revisorer 408 272 dens åttonde verksamhetsår) och att det ackumulera- Pensioner, pensionsde överskottet sedan 1981 ökat med undantag för 1984 avgifter, lönebikost-

Informationskost-

nader, prenumera-

tioner, konsult-

Performance

tjänster 1.925 1.582 Det är av intresse att redovisa utfallet av fondens verk- Depåkostnader 734 498 samhet inte bara i absoluta tal och jämfört med resul- Resekostnader 464 405 tatkravet utan också i förhållande till kursutveckling- Kontorsmaskiner, en på aktiemarknaden. inventarier 582 518 Veckans Affärers totalindex steg under 1988 med Övriga förvaltningsdrygt 5120. Ett index för fondens värdepappersport- kostnader 451 179 följ visade en uppgång med knappt 5490. Om likvida Summa 11.421 92.085 medel inkluderas i portföljen har fonden haft en totalavkastning på drygt 5190 under året. Fondens överrepresentation i verkstadsindustrin är den faktor som främst bidragit till fondens goda relati- Stockholm februari 1989 va utveckling under 1988. få

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år 1990 fastställts. Av de Bertil Dånielsson

rop. 9: kd LU N

Bina a S89:144 Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda och skulder per den 31 december 1988 framgår av fölspecifikationer över fondens värdepappersinnehav jande resultaträkning samt balansräkning. En komvid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att till- mentar till dessa återfinnes på sid 10-12.

gångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultaträkning, tkr

Bokföringsmässigt resultat VS LO I988 on 1987 o.

Aktieutdelningar > oe 2 214266 nn > 232MAE oo

Ränteintäkter «+. ee 00 00 se TN : 157.894 0 124.462

Förvaltningskostnadér > .-:+ "2. Fr Je MAR 0 9085

> Rörelseresultat 72000 ER AWB 347.518 - Realisatiorisvinster? =. ol 0 ” 1LI82SI6 > 648.059

| Realisationsförluster NN te re ec oh 47.798: "J: 34.421

Nedskrivning. su 0 ne fö. CT CL 961 DE

. Nettoresidtat före överföring tll 1-3 AP-fonderna" ns 2"1.459.293 =2 > 0. 961.156

"Överföring till 1-3 AP-fonderna" oro ord MASI od 131.864

"Bokföringsmässigt nettoresultat ET fe I3IBA2RN 0 829292

. Realt resultat ho . :

Nedorsiaarföreoverforing dt SAP: fonderna ” MR SA

enlovan ' - . SÖ 1459.293 nn > > 7 961156

: Ökning/mjnskning av €j réaliserade vinster . on MaE son

förluste?? = | söner -AA435,576: 3; :/A.628.870: > Nominellt resiltat inkl ej realiserade vinstér/förlåster. St 5.894.:869 rs od. 667.714,

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft” re LTT fl 215:942

- Realt resultat Inkl ej ieältserade vinstet/förluster | 2 + 5,620.702 iz 883.656 : vv

"Överföring till 1-3 AP- fonderna. ' "7. a J. 145.873 > 131.864

Overskan/underskoti förhållande ill resuliatkoav : ”5474.829 . ”L.1015.520. =

!) 394 på grundkapitalet uppindexerat med k prisindex till p gvärdet i d ber resp år. 2) Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster (” "dold reserv” i Värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets » början. Jfr balansräkningen. U PP dexering av grund let med k isindex indi

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

Balansräkning

Balansräkning, tkr

1988-12-31 1987-12-31

Bokförda Marknads- — Bokförda - Marknads-

värden värden värden värden

Tillgångar

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,

företagscertifikat 1.755.234 1.755.234 1.220.271 1.220.271

Upplupna intäkter och förutbetalade kostnader 1.618 1.618 1.417 1.417

Aktier 6.196.4059 —15.438.760” —5.400.9229 —10.274.2077

Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter 198.574? 278.9439 152.768” 166.6317

Summa tillgångar 8.151.831 17.474.555 6.775.378 11.662.526

Skulder och fondkapital

Kortfristiga skulder

Fondlikvider 120 120 - = Skuld till 1-3 AP-fonderna 145.873 145.873 131.864 131.864

Upplupna kostnader och förutbetalade :

intäkter 7.198 7.198 4.165 4.165

Övriga kortfristiga skulder 1.114 1.114 242 . -242

154.305 154.305 = "136.271 136.271

Avsättning |

Avsättning för befarade förluster Nee

(onoterade företag) 45.000 45.000 os - -

Fondkapital OA n De

Tillskjutet grundkapital — . 2.350.000 t-.2.350.000

Uppindexerat grundkapital? :4,862:425 2. 4:588.258 . Ackumulerat överskott från föregående år 4.289.106 okt rs 7. 345985 - Ackumulerat överskott i förhållande till REN OR resultatkrav 6.937.996 "> 7.953.517

ets nettoresultat 1.313.420 : n : 829.292 es ets överskott/underskott i förhållande FA : : Sr

till resultatkrav 5.474.829 = n + 4.1.015.520. ,

7.952.526 — 17.275.250 ' 6.639.107 ' 11.526.255

Summa skulder och fondkapital 8151.831 17.474.555 6.775.378 11.662.526

Ansvarsförbindelse: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande aktier i ett företag i fondens portfölj till

ett försäljningsvärde av ca 2.8 mkr.

Stockholm 1989-02-15 .

Sören Mannheimer Lars Eric Ericsson Gun Hellsvik Hans Werthén |

Nils Landqvist Ingemar Essén Gustav Persson Thorsten Andersson ;

Stig Malm Dan Andersson Lage Andréasson Kurt Lanneberg ;

Björn Rosengren Bertil Danielsson |

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att förestående resultaträkning och balansräkning över- = |: ensstämmer med räkenskaperna. j

Stockholm 1989-02-22 ;

Torkel! Stern Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Telestam i

M I

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att så- Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB. som revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjär- Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdede fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisions-

papperstransaktioner, som fonden företagit under 1988, berättelse för år 1988.

eller mot det sätt på vilket desamma genomförts. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beräkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som

träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upplämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, in-

tagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen venterat de under fondstyrelsens förvaltning stående

eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyreltillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåt-

sens förvaltning. gärder vi ansett erforderliga.

Stockholm den 22 februari 1989

Torkel Stern Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Telestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter Suppleanter Sören Mannheimer, jur kand, ordförande Svante Öberg, departementsråd Vakant, vice ordförande Vakant Lars Eric Ericsson, förbundsordförande Ingegerd Karlsson, kommunalråd Gun Hellsvik, kommunalråd Kennart Erlandsson, kommunalråd Hans Werthén, tekn dr Marcus Storch, direktör Nils Landqvist, docent Lars Nabseth, professor Ingemar Essén, direktör Christopher Friis, direktör Gustav Persson, direktör Arne Rosengren, finansdirektör Thorsten Andersson, direktör Bertil Svenson, direktör Stig Malm, LOs ordförande Uno Ekberg, förbundsordförande Dan Andersson, ekonom Bertil Jonsson, förbundsordförande Lage Andréasson, förbundsordförande Hans Olsson, utredningschef Kurt Lanneberg, ekonomichef Jaan Kolk, sekreterare Björn Rosengren, TCOs ordförande Tobias Lund, direktör

Revisorer

Torkel Stern, direktör, ordförande Jonas Forssman, direktör

Gösta Telestam, direktör Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB

Kansli

Bertil Danielsson, verkställande direktör Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör Per Ström

Gunnel Johansson, kamrer Arne Lööw

Margareta Passad Catrin Abrahamsson

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Drottninggatan 82 III

Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm

Telefon: = - -08-243390, Telefax: 24 42 40

5 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1988

Svenska värdepapper Aktier, noterade

fo av Företag Antal Förändring" Marknadsvårde aktic-

' - under 1988 tkr kapital röster

AGA 3.324.553 + 218.600 723.753 >. 70 9,0 A —2.438.269 | : ee

B 886.284

A 1.927.840 B TTT.450 |

Astra 5.461.136 + = 95.700 1.225.296 "7,6 7,2

A 4.324.746

ÅA 137.820

B 91.118 Esselte 1.337.880 - 612.900 285.141 3,8 1,4

A 47.888 : B 1.289.992

Euroc 705.250 + 2.000 285.545 6,1 7,2

A 688.900

A 989.978

B 684.023 Inter Innovation. 389.999 59.280 10,0 8.6

A 31.373

B 358.626

A 253.318 B 51.583 C 222.000

Bilaga 2

soav

A 586.650 B 146.663 :

SCA 2.561.652 + 151.696 942.666 4,6 4,6

A 882.420

B 1.679.232 Saab-Scania 1.328.172 - 8.000 281.415 1,9 1,9

A 1.080.590 |

B 247.582 . : Sandblom & Stohne B 97.500 + 97.500 11.700 3,5 1,9 Sandvik 3.078.321 = 137.000 903.226 . 5,9 - 5,7

A 2.352.253

B 726.068 Siab 261.100 + +261.100 71.803 3,1 1,3

A 63.800

B 197.300 Sila A : 1.100.000 + 200.000 143.000 6,2 6,2 Skanska 2.315.900 + 389.400 974.994 3,7 2,6

A 35.000 | B 2.280.900 : : |

SKF | : 870.819 351.079 32 4,3

A 532.950 |

B 337.869

StoraB | : 250.000 + 250.000 80.750 0,4 0,1 Sydkraft A 1.244.040 + 207.340 776.281 5,2 11

Thorsman A | 9.200 + 9.200 2.088 0,5 0,5'

Trelleborg 900.768 + 55.128 254.722 2,3 1;2

B 805.840 | : C 94.928 :

Volvo 2.717.201 - 142.000 1.109.452 3,5 6,3

A 1.835.921

B 881.280

Totalt marknadsvärde 14.808.208 Totalt anskaffningsvärde 5.564.643

n Förändringarna anges netto och ar i vissa fall resultat av flera olika forandringar under året. tex emission eller aktivuppdelning i kombination med kop och försäljning.

Prop. 1988/89: 144

Aktier, onoterade Bilaga 2

B 104.572 C 7.272 Convectus 77.500 15.500 19,4 21,0 A 42.810 B 34.690 Dentala Protes-

B 283.050 Gruvkraft pref 1 41.500 5.188 9,5 22,2 Holmen Kraft pref 1 540.000 +540.000 54.000 45,2 2,4 Junkaravan pref 1 75.000 . 7.500 4,9 9,7 NKR Intressenter B 8.184 + 8.052 | 8.500 16,1 5,8 Nord-Invent B 135.000 2.505... 8,3 1,2 Näringslivskredit A 133.333 + 50.000 16.000 33,3 "47,6 Opti Sensor 10.000 4.000. 20,4 204 Refina 1.200 - 6.000 -' > 37,5 - 3755

Robustus A 255.000 375.000 46.250 >. 25,0 os SS UN 35,4

B 120.000 . | SNSW Elektronik A 250 + 250 25 50,0 50,0 SSAB 2.083.333 116.150 8,3 5,0

A 925.000

B 1.158.333 SwedeChrome 1.379.012 +879.012 42.177 14,5 14,5 Sweden Options and

Pref 10.000

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

Anskaffnings- Pav

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 2

.” LÄS

Utländska värdepapper

Aktier Företag Antal Marknadsvärde, tkr GBP

USD

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

” Marknadsvärdena på utländska vardepapper.har raknats om till SEK efter valutakurserna den 31 december 1988, utan tillägg för värdet av

switchpremie.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Engage- Ägarandel/ mang, = rösträtts- — Övrigastörre VD/Fondens

Bolag mkr andel,” delägare styrelserepr. Kommentarer

A) Kraftbolag Avesta Kraft (+ Visentkraft) 43.0 12.6/27.7 Avesta AB Folke Källberg Dessa bolag har övertagit vatten-

Thomas Halvorsen krafttillgångar från de nämnda

industriföretagen. Bolagskonstruk- Gruvkraft 11.9 9.5/22.2 Boliden Och kon Lennart Wallenius tionen och kraftleveransavtal med

sortier Thomas Halvorsen resp industriföretag är så konstrueav för- | rade, att fonden på sina preferens- Holmen Kraft 60.0 45.222.4 — Holmen Såkrings- — Erik Olsson aktie- och konvertibelinnehav får

bol 5 Thomas Halvorsen en real avkastning av 3.5-4.596 per år.

pensions-

Junkaravan 1.5 4.9/9.7 MoDo stiftel- Hilding Brändström senmfl. — Thomas Halvorsen

Älvkraft 50.0 15.9/28.8 = Värmlandsenergi Gunnar Båtelson 172.4 (Uddeholm) Thomas Halvorsen

B) Övriga bolag Bio Invent 9.0 30.0/27.7 LRF, Länsförsäk- Lennart Ad Bol bedriver forskning, utveckfringsbolagen, Mårten Carlsson ling, produktion och marknadsföring Sveriges inom bioteknikområdet. Föreningsbankers Förbund

Centrum Invest 42.3 37.9/28.8 — SPP/AMF-P, Håkan Karlsson Bol; sig ielt : Folksam, Ilmari- " — Sten Wikander köpcentra och projekt för förnyelse nen, Duba/Vectura, avstadskärnor samt bedriver via dotteranställda bolagi Sverige, Norge och Finland

het på dessa åd

Convectus 15.5 16.5/20.4 = Trelleborggruppen Sten Lindstedt Bolagets viktigaste affärsområden är SPP/AMF-P, In- Sten Wikander verkstadsindustri (buvudsakligen legovesteringsbanken, tillverkning), handel med industri- Möller & Persson AB samt några utvecklings-

projekt.

Dentala Protes- 21.8 30.0/7.1 Gösta Möllefors Gösta Möllefors Bolaget tillverkar och säljer tand- Iboratoriet Paul Erdle Ing Mundeb service och ut- Nobelpharma bildning

Four Seasons Vesiture "93.8 32.014.0 = Alfa-Laval, SPP/ Gösta Oscarsson Ett av landets största venture capital- Capital AMF-P, FSVC Sten Wikander företag med en blandad företags- (ink! FSVC Management AB) Management AB portfölj.

NER Intressenter 8.5 16.1/5.8 =: Ebbe Krook med Leif Garpheden Holdingbolag för möbelföretagetr NKR

: : te . familj, Gösta Oscarsson AB (med speciell inrikt-

. "Four Seasons VC ning på inredningar för kontor och offent-

TA He mljö).

: Närlagslivskredit "2 40 :33:347.6 .: Fortos (dotterbo- . Christer Jörneskog 'Kreditaktiebolag för medel- och lång- NLK EA -lag till Volvo) och = Sten Wikander kreditgivning till framför allt försäkringsbo! mi och medelstora företag.

Nerd-Invent 2.5 . 812 Ett amalinstito- Arne Jöneman Venture capitalföre Tag, som samverkar -tioneriSverige och Bert Lindström med med industriföretag. högdkolar övriga Eg engagemang

föenibesränsad skala meni

Opti Sensor 4.0 20.4/20.4 — Nord-Invent, Utf Schröder Bolaget har utvecklat och marknadsför några större - en optisk tangent för olika applikaföretag tioner. Avknoppning från Nord-I: it

Refins Instruments 10.0 37.5/37.5 — VD med familj Johannes Becklund Borafet utvecklar, tillverkar och mark-

Sten Wikander nr genflo |

för främst p ik 1 inom inch

Robustus 46.3 25.035.4 — Sparbank Curt Linderoth Bolaget sger andelar i främst ett stort Förvaltnings AB, = Thomas Halvorsen antal regionala utvecklingsbol Upp SPP/AMF-P, giften är att genom finansiell ochi Folksam striell kompetens och ekonomiska resur-

set underlätta dessas expansion.

SSAB 16.2 8.3/5.0 Svenska staten, Leif Gustafsson Sveriges största bandelsstålföretag. Skandia, SPP/AMF- - P, stiftelser inom SEbanken

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Engage- Ägarandel/ manrg, — rösträtts- — Övrigastörre VD/Fondens

Bolag mkr andel, & detägare styrelserepr. Kommentarer

Swede Chrome 42.2 14.5/14.5 — SKF, Malmö Ener- = Göran Wahlberg Bolaget har uppfört en anläggning i

giutveckling, Göran Ekelund Malmö för produktion av ferrokrom Duba/Vectura, med anlitande av plasmateknik. Johnson-företag

Sweden's Options 2.2 2.8/2.4 Beijer Capital, Dan Stridsberg Bolaget tillhandahåller marknadspl and Features Exchange PM, SPP/AMF-P, = Ulf Magnusson och ciearingsfunktion för options- och (SOFE) Skandia samt flertalet och terminshandel i värdepapp

fondkommissionärer

Swedish Genetic 42.4 33.3/45.0 = Investerings- | Per Båtelson Holdingbolag för bioteknikföretaget Investment (SGI) banken, SPP/ Sten Wikander Karo Bio. Fonden har ett åtagande om

AMF-P satsning av ytterligare ca 20 mkr.

Svenska Bota 4.2 19.5/7.8 Hagströmer Fond- = Bo Lindberg Marknadsföring av generiska låke- Läkemedel kommission, före- - medeliendosförpackningar.

tagsledningen, ett

stort antal läkare

Svenska Enerek 1.0 22.2/20.0 — Spiran Förvalt- Anders Granqvist Bolaget tillverkar och marknadsför

nings AB, företags- Stig Nordfelt system för energistyrning, inbrott, larm,

ledningen brandlarm och detektering i

fastigheter.

Uwelast 2.0 30.0/30.0 — FourSeasons VC, = Marin Holm : Uwelast tillverkar formgjutna polyure-

företagets Lars-Olof Gustavsson taner för industriändamål (membran

grundare till högtryckspressar, beläggning av

valsar för pappersindustrin m m).

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 2

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges.)

1984 1985 1986 1987 1988

Grundkapital vid årets slut 1.850 1.850 2.150 2.350 2.350 do, uppindexerat med konsumentprisindex 3.545 3.743 4.172 4.588 4862 Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden 3.728 4,12 5.610 6.639 7.953

Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden 6.115 8.184 12.126 11.526 17.275

Värdepappersportfölj vid årets slut,

anskaffningsvärden 3.109 3.484 4.734 5.554 6.395

Värdepappersportfölj vid årets slut,

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts na har här räknats till marknadsvärden. Nettoplacetill fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktieka- ringarna anger då hur mycket pengar som netto dispo-

pitalet i ett aktiebolag). nerats för köp resp frigjorts genom försäljningar.

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real

Realt resultat enligt reglementet — jfr resultaträkningavkastning räknas grundkapitalet varje år upp med för-

en. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela ändringen i konsumentprisindex till ett nuvärde.

det ingående fondkapitalet räknats upp med konsu- Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bok- mentprisindex. föringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital +

Totalavkastningen på fondförvaltningen har mätts på balanserade vinstmedeli ett aktiebolag). Tillgångarna

följande sätt: Aktieutdelningar + räntor + realisahar då tagits upp till anskaffningsvärden.

tionsvinstnetto + värdeändring i portföljen, allt ställt

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden i relation till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värde- början och korrigerat för medelstillskott under året. pappersportföljen.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastning- Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp en (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenoch totala försäljningar av värdepapper. Försäljningar- ska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

Sydfonden (första löntagarfondstyrelsen) ÅRSREDOVISNING 1988 |

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 3 FYRA ÅR I SAMMANDRAG

Grundkapitalets nuvärde vid respektive års slut, uppindexerat

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna,

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 3

VERKSAMHETSÖVERSIKT

Aktieomsättningen på börsen minskade

från 125 Mdr 1987 till 115 Mdr 1988. Efter-

som aktieomsättningen 1986 var 141 Mdr

har omsättningen procentuellt gått ned un-

der de senaste två åren med sammanlagt

1890. Kortsiktigt innebär detta en tydlig till-

bakagång av omsättningen på den svenska

börsen. Samtidigt måste man dock ha klart

för sig, att omsättningen av börsnoterade

aktier i svenska företag totalt sett stigit, om

man också inbegriper omsättningen utom-

lands. Medtages också denna har den totala

omsättningen ökat från 165 Mdr 1986 till

185 Mdr 1988 eller med 1296.

Sydfondens aktieportfölj

Vid årets slut var marknadsvärdet på Syd-

fondens aktieportfölj 2.955 Mkr och an-

skaffningsvärdet 2.474 Mkr. Deua innebär

att det då i portföljen fanns en dold reserv

på 481 Mkr. Vid utgången av 1987 under:

steg däremot marknadsvärdet anskaff.

ningsvärdet med 187 Mkr.

Under räkenskapsåret har således inte

enbart den tidigare dolda förlusten i aktie-

portföljen balanserats utan också en ansen-

lig dold reserv byggts upp motsvarande

2096 av anskaffningsvärdet. Denna föränd-

ring från ett undervärde till ett övervärde i

förhållande till aktieporiföljens anskaff-

ningsvärde motsvarar en värdestegring på

668 Mkr, som utgör verksamhetens s.a.s.

dolda resultat. När det gäller det synliga,

bokföringsmässiga resultatet uppgår detta

till 295 Mkr. Den största intäktsposten ut

görs av realisationsvinster som, efter avdrag

för realisationsförluster, redovisas med ett

nettobelopp av 222 Mkr.

Omsättningen av aktieportföljen består

av dels nyförvärv på 1.106 Mkr dets försälj-

ningar på 836 Mkr. Ormnsättningshastigheursutvecklingen på Stockholmsbörsen blev taltillströmningen till olika aktiesparfonder ten kan enligt Riksrevisionsverkets metud under det gångna året, totalt sett, avsevärt och löntagarfonderna. Kursfallet i oktober beräknas till 2234. Detta motsvarar i stort mer positiv än vad de flesta bedömare trod- 1987 resulterade även i att företagsförvärv sett omsättningshastigheten på Stockholms de vid årets början. Efter en försiktig inled- blev billigare och attraktivare. Förvärven fondbörs. Aven under åren 1984-86 fanns ning i början av året, då flertalet placerare under 1988 representerade en köpesumma en motsvarande överensstämmelse mellan kände stor osäkerhet efter kursfallet i okto- i storleken 60 Mdr. Dessa försäljningar fick Sydfonden och fondbörsen. ber 1987 och därför intog en avvaktande troligen en stimulerande etfekt på börsen hållning, började kurserna successivt stiga. såtillvida att en stor del av det frigjorda kapi- När det gäller 1987 var dock omsättnings- Detta ledde till att — med cen förtsatt steg- talet sannolikt reinvesterades i börsaktier. hastigheten i Sydfondens aktieportfölj väring året ut — börsåret blev ett av de hittills Detta bidrog också till att kompensera det sentligt högre än på fondbörsen. Detta bebästa. Vid slutet av året hade kursfallet från minskade utlandsintresset för svenska ak- rodde på att Sydfonden fattade ett policybe: oktober 1987 återhämtats och Veckans Affä- tier. slut. som innebar dels att portföljen skulle rers totalindex överträffat den tidigare ”all- koncentreras till ett väsentligt mindre antal time-high” noteringen från oktober 1987. I fråga om de större branscher, som ingår bolag dels att omplaceringar skulle ske mel-

i totalindex, steg verkstadsindex med mer lan olika branscher och företag med hänsyn

Under året steg totalindexet med 51976, än 6190 eller med drygt tio procentenheter till den förväntade långsiktiga utveckling vilket var lika mycket som under rekordåret utöver totalindex. Några av de större verk- en. Omplaceringarna var således ett led i en 1986. I första hand berodde uppgången på stadsföretagen steg betydligt mer än verk- långsiktig placeringsstrategi och inte utslag ett fortsatt gott konjunkturläge och stora Te- stadsindex. Detta gäller främst Ericsson av en strävan att under året optimera realisultatförbättringar hos börsföretagen. Ett som gick upp med 14196, medan Volvo, sationsvinsterna, annat skäl var att kursfaller i oktober året som är Sydfondens största placering, visserföre hade skapat farhågor för ekonomisk re- ligen utvecklades klart positivt men likväl Större nyförvärv av aktier skedde under cession, vilket man efteråt kunde konstatera tolv procentenheter sämre än verkstadsin- 1988 i Astra, SCA, Stora, Volvo och SHB och skapade en orealistiskt låg kursnivå under dex. Index för Sydfondens största bransch- större försäljningar i Åritmos, Carnegie, tiden för kursfallet och perioden därefter. innehav, dvs skogsindustrin, hade under Saab, Sardus och Trelleborg. De tio största Marknadens höga likviditet bidrog också årets lopp en något bättre utveckling än 10- posterna svarade för — beräknar efter kraftigt till uppgången, bla den stora kapi- talindex. marknadsvärdet vid slutet av året — 7596 av

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 3

VERKSAMHETSÖVERSIKT börsportföljens totala marknadsvärde och andelen aktier varieras med hänsyn till Sydfondens aktieportfölj har under året utgjordes av aktier i följande företag (med kursutvecklingen på aktiemarknaden i jäm 1988 ytterligare koncentrerats. Vid årets marknadsvärdena i Mkr angivna inom paå- förelse med avkastningen på andra slag av början svarade de 10 största posterna för ca rentes): Volvo (475), SCA (356), Stora (27), placeringar. Här gäller det att uppnå en op- 654: av börsportföljens marknadsvärde — Skanska (229), Sydkraft (221), Astra (206), timering som man populärt brukar kalla för en siffra som vid slutet av 1988 stigit till ca Mo och Domsjö (183), Cardo (107), SE-hank- "fmning”. Om aktiekurserna är 1 sögande 759. Detta skapar förutsättningar för en ut en (103) och Ericsson (88). gäller det att ha så stor del av tillgångarna veckling som skiljer sig från marknadens ge-

sora möjligt placerade i aktier och tvärtom. nomsnitt. Det kan få en accentuerad positiv

Vid räkenskapsårets slut ingick i Sydfon- Erfarenheten visar att förvaltare av stora ak- eller negativ påverkan på fondens avkast dens börsportfölj aktier med nedanstående ticportföljer kan ha svårt att till fullo be- ning jämfört med nivån på marknaden. I fördelning på branscher, beräknad i pro: mästra och ullgodose detta krav på ”ti- fall satsningarna är väl valda och framcent av marknadsvärdet vid verksamhets- ming”. För löntagarfondernas del tillkom: gångsrika kommer värdet på fondens aktieårets utgång 1987 och 1988. För jämförelse mer som en inte oväsentlig restriktion i portfölj att stiga mer och snabbare än den angives också motsvarande branschfördel- detta sammanhang, att en fonds tillgångar genomsnittliga börsutvecklingen. I motsatt ning i Veckans Affärers aktieindex. skall vara placerade uteslutande i aktier (lik: fall blir fondens rtesultatutveckling ogynn-

nande), att ett krav på långsiktighet gäller sam. Koncentrationen i aktieportföljen in-

Sydfonden Veckans för dessa placeringar och att en fond endast nebär också i sig en högre riskexponering

Affärers har rätt att hålla en begränsad likviditet.

aktieindex jämfört med en spridning av innehaven.

TONK IYRT IGRR 1YR7 Under 1988 eftersträvade Sydfonden att I Sydfondens fall utgörs risken i första Verkstäder 274 254 ha en så begränsad likviditet som möjligt. hand av att företagen inom skogs- och läke- Kewmisk industri HA NE Medel som flyter in genom försäljning av medelsbranscherna får en relativt dålig re- (därav läkemedel) (0,5) 05) aktier, utdelning från bolag och tillskott sultatutveckling. Dessa branscher är nämli- Skogsindustri 92 101 från Riksförsäkringsverket kan dock inte gen klart överrepresenterade i Sydfonden. Övriga företag 12,8 141 placeras omedelbart i aktier. Särskilt när ak- Deras andelar av portföljen är vid utgången Fastighets! tiemarknaden är så överhettad som den var av 1988 27,5 respektive 7,09, vilket kan jim- Byggföretag 11,9 38 131 under 1988 kan det ta en tid, innan lämpliga föras med branschernas andel av totalindex Haudelsföretag [Ul hå 2 aktieposter som passar in i portföljen blir som är 9,2 respektive 0,59. Vid början av Rederier ' [UR 0,2 tillgängliga. Sammantaget medförde deta året svarade dessa branscher för 19,6 resp Utvecklingsbolag 1.4 2 20 att fondens likviditet i genomsnitt var cirka 3,59 av Sydfondens portfölj. Under året . Förvaltningsbolag 10,8 IR 143 tio procent. Räntan på de likvida medlen har det alltså skett en klar utökning av ak: Banker NN UD td låg på samima procenttal eller något över, ticinnehaven i berörda branscher och före:

alltså ca 40 procentenheter lägre än börs- 1ag. LO00--TO0.0---100,.0--- 100,0 uppgången på aktier enligt totalindexet. Detta förklarar nästan hela skillnaden mel- Satsningen på läkemedelsföretag har på lan Sydfondens avkastning och genom- kort sikt varit mindre framgångsrik. Kurs-

Analys av Sydfondens avkastning snittet för Stockholmsbörsen. uppgången inom branschen har varit

knappt 309. Men utvecklingen i början av

Under 1988 steg marknadsvärdet av Syd- I detta sammanhang bör också nämnas 1989 har varit desto mer postiv. För skogsinfondens förmögenhet med ca 4696. Det är att löntagarfonderna — enligt de av stats- dustrin däremot har avkastningen under en hög siffra. Trots det kan man fråga sig makterna angivna riktlinjerna — även har 1988 legat nära marknadens genomsnitt. om inte värdestegringen kunde ha varit till uppgift att satsa riskkapital för utveckännu högre, då aktiekurserna på Stock- ling av mindre och medelstora företag, som Övervikten i skogs- och Jäkemedelsbranhölmsbörsen — som tidigare nämnts — i ge- inte är nererade på någon av fondbörsens scherna motsvaras i Sydfondens portfölj av nömsnitt steg med 517. listor. Dessa aktieförvärv kan dels avse s.k. en underrepresentation för verkstadsföre-

mogna företag dels ha karaktär av venture tag, förvaltningsbolag och banker. Av dessa

Det finns flera orsaker till varför en fonds capital satsningar, t.ex. i högskoleavknop: senare branscher är det framför allt verkoch en ämförlig institutions av- pade företag inriktade på teknologiskt myc: stadsbranschen som gått bra under 1988 kastning skiljer sig från marknadens ge ket avancerade produkter. Det hör till dessa med en genomsnittlig kursstegring på 614. nomsnitt. En del fonder och institutioner satsningars natur att de i regel är mycket Detta har negativt påverkat Svdfondens rehar möjlighet att placera den förvaltade för- riskbetonade och att det ofta tar åtskilliga år lativa avkastningsnivå. Här nämnda förhåt mögenheten i flera olika slag av objekt. Fit innan exempelvis en uppfinning resulterar lande accentueras genom att det verkstadsförsäkringsbolag har exempelvis rätt att pla- i en kommersialiserad produkt. Det ligger företag som fonden satsar mest på, nämlicera i fastigheter, aktier, obligationer, rever- således i dessa satsningars karaktär att miss- gen Volvo, inte stigit lika mycket som övriga ser och andra räntebärande värdepapper lyckandefrekvensen är större än i vanlig fö- verkstadsföretag. och specialinlåning i bank. För en löntagar- retugsamhet. Risk- och misslyckandefrekfond är valfriheten så till vida hegränsad att Vid jämförelse mellan Svydfondens av-

vensen gör att avsättningen till riskreserver fonden skall placera sina tillgångar uteslu- kastning och den genomsnittliga kurstill-

och realiserade förluster belastar fondens tande i aktier (konvertibler) och att ett krav resultaträkning. växten på fondbörsen har ingen hänsyn tapå en långsiktig inriktning uppställts för gits till att kurstillväxten inte inkluderar utdessa placeringar. Likvida medel för främst Samtidigt bör påpekas att även satsning- delningar. Det kan hävdas att en korrekt en tillfredställande -betalningsberedskap ar med en gynnsam utveckling ofta får en Jämförelse förutsätter att den genomsniuliskall placeras i bank eller statsskuldväxlar fördröjd positiv påverkan på Sydfondens ga kurstillväxten ökas med ca två procent eller liknande — penningmarknadsinstru- resultaträkning, eftersom de företag och enheter motsvarande marknadens direkt ment. Vidare har förarbetena till lagstift- produkter det nu gäller i regel har en lång avkastning. Å andra sidan har ingen hänsyn ningen om löntagarfonderna givits en så- utvecklingsfas. Vad som här framhållits tagits till fondens omkostnader, d.v.s. i för dan uttolkning att fonderna endast har rätt samverkar fill att dra ner Sydfondens synli- sta hand courtage och omsättningsskatt. att hålla en begränsad likviditet. ga avkastning. För 1988 kan effekten beräk-

nas till en å två procentenheter jämfört med

För stora fonder är det av största betydel- att motsvarande kapital i stället satsas på se vid valet av placering av tillgångarna att börsaktier.

Nb ag

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 3

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

örsta löntagarfondstyrelsen, Sydfonden, av- FONDKAPITAL ger för räkenskapsåret 1988 följande förvaltningsberättelse med tillhörande resul: Det bokförda fondkapitalet uppgår till tat: och balansräkningar. 2.761 Mkr och fördelar sig på följande pos-

ter: RESULTAT

Tillfört kapital 2.300 Mkr

Den under räkenskapsåret bedrivna Balanserat överskott 241 Mkr verksamheten har givit ett rörelseöverskott

Årets resultat 220 Mkr på 295 Mkr före överföringen till 1—3 AP: fonderna. Denna överföring, som skall mot- Summa Fondkapital: 2.761 Mkr svara tre procent av nuvärdet av förvaltade medel, har beräknats till 75 Mkr. Efter över-

Lönugarfondstyrelsen skall även lämna

föringen återstår ett bokföringsmässigt new en real redovisning. Fondkapitalet enligt

toresultat på 220 Mkr, vilket belopp tillföres marknadsvärden per 1988-12-31 uppgår till fondkapitalet.

3.242 Mkr, fördelat på följande poster: Aktieutdelningarna uppgår till 57 Mkr Tillfört kapital

och ränteintäkterna till 22 Mkr. Förvalt

uppindexerat värde 2.577 Mkr ningen av börsportföljen har resulterat i realisationsvinster (netto) uppgående till Överskott i förhållande 222 Mkr. till resultatkrav 665 Mkr

Summa Fondkapital 3.242 Mkr

Enligt bestämmelserna för löntagarfondstyrelsen skall även ett realt resultat redovisas. Det bokföringsmässiga neuoresultatet på 220 Mkr justeras med förändringen ADMINISTRATION

av börsportföljens dolda reserv (+ 668 Mkr)

Styrelsen består av nio ordinarie ledamösamt avsättningen för att bevara grundkapi-

ter och fyra suppleanter. Under 1988 har talets köpkraft (—139 Mkr). Det reala resul-

styrelsen hållit sju sammanträden. En ar tatet för verksamhetsåret utgör således 749

betsgrupp, bestående av fyra styrelseleda- Mkr.

möter och två befattningshavare i fonden,

har sammanträtt tio gånger under året för

TILLFÖRSEL AV KAPITAL alt dels förbereda vissa frågor till styrelse-

mötena och dels fatta beslut enligt styrel-

Fonden har under räkenskapsåret hus

sens bemyndigande. Riksförsäkringsverket rekvirerat och fått överfört sammanlagt 516 Mkr. Totalt har

Styrelsen har fastställt särskilda regler för fonden därmed tillförts 2.300) Mkr för åren styrelseledamot, verkställande direktör och 1984—1988.

tjänsteman i fonden rörande egen eller när-

Fonden kommer under år 1989 att rekvi- ståendes handel med värdepapper m.m.

rera sammanlagt 558 Mkr, d.v.s. fullt rambe-

Nya rutiner har införts för uppföljning lopp för detta år. av fondens engagemang i onoterade bolag.

Fondens styrelse erhåller regelbundet rap-

BÖRSPORTFÖLJEN porter om utvecklingen i dessa bolag.

Marknadsvärdet utgör 2.953 Mkr och an- Fonden har haft två heltidsanställda beskaffningsvärdet, inklusive courtage och fattningshavare vid kontoret i Stockholm värdepappersskatt, 2.474 Mkr. Den dolda och en vid kontoret i Arlöv.

reserven uppgår således till 481 Mkr.

I förvaltningskostnaderna på 5.125 Kkr

Portföljomsättningen under året belöper ingår arvoden och lön till styrelsen och sig till totalt 1.942 Mkr, fördelat på köp verkställande direktören med 739 Kkr. 1.106 Mkr och försäljning 835 Mkr.

Bengt Jerand, Sydfondens biillsvarande

Sydfonden har under året inte utfärdat verkställande direktör, lämnade 1988-12-31 några köpoptioner. sin befattning, Till tillförordnad verkstäl-

lande direktör har styrelsen utsett direktö-

ren vid fonden Nils Melin. Till ny verkstäl-

lande direktör har utnämnts Carl-Axel

Zachrisson, som tillträder sin befattning un-

der våren 1989.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 3

RESULTATRÄKNING (kkr)

1988 1987

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

REALT RESULTAT

Resultat före överföring till 1—3

AP-fondstyrelserna enl ovan 295.429 236.419

Förändring av ej realiserade

vinster/förluster Not 5) 668.284 — 459.762

Nominellt resultat inkl ej realiserade

vinster/förluster 963.706 — 203.343

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkratt Not 6) — 139.361 — 79.402

Realt resultat inkl ej realiserade

vinster/förluster 824.345 — 302.745

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna — 75.198 — 48.826

ÖVERSKOTTIUNDERSKOTT I FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV 749.147 — 351.571

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 3

BALANSRÄKNING 1988-12-31 (kkr)

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

1988 1988 1987 1987

TILLGÅNGAR

Likvida medel 324.867 324.867 94.152 94.152 Fordringar hos fondkommissionärer 0 0 168 168 Förutbetalda kostnader och

SKULDER

FONDKAPITAL Gnundkapital 2.300.000 1.784.000 Uppindexerat grundkapital 2.576.831 1.921.470 Fonderat resultat (ackumulerat

överskott från tidigare år) 240.674 53.081 Ackumulerat underskowöverskott

vid årets ingång i förhållande till

resultatkrav — 84.235 267.336 Årets resultat 220.224 187.593 Årets överskott/underskott i förhållande

till resultatkrav 749.147 — 351.571 SUMMA FONDKAPITAL 2.760.898 3.241.743 2.024.674 1.837.235 SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 2.852.245 3.333.090 2.094.773 1.907.334

6 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 3 NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (kkr)

1988 1987 Not I) — Av förvaltningskostnader utgör ersättning och lön

Not 2) — Avskrivning å inventarier har skett med 20 7

på anskaffningsvärdet

Not 3) — Riskreserv

Not 4) — Löntagarfondstyrelsen skall varje år överföra en avkastning på

3 90 av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Not 5) — Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster

("dold reserv” i värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört med

vid årets början.

Not 6) — Uppindexcring av grundkapitalet med konsumentprisindex.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 3

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING 1988-12-31 Not 7) NOTERADE AKTIER

Procordia B fria a 36.779 B2I7.KAD > 13.534672 010

Anm. Anskaffningsvärdena innefattar courtage och värdepappersskalt. Vid framtagning av marknadsvärdet på notera-

de aktier har använts senaste betalkursen den 30 december 1988 eller, om sådan saknas, köpkursen samma dag.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 3

ONOTERADE AKTIER MM 1988-12-31

"= Not 8) — AKTIER

Microclectronic Design Service Center AB,

39.758.995 KONVERTIBLA SKULDEBREV

Prop. 1988/89: 14«< Bilaga 3

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens

förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1988.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning. Stockholm den 17 februari 1989

Före

Svefi Santesson Lennart Olsson L-E Rosberg 7

Aukl. revisor Aukt. revisor Direktör

Bankinspektionen

Engagemang i ej marknadsnoterade företag Bilaga 7 88/89: 144

Sydfondens första placering i ej marknadsnoterade företag gjordes under verksamhetsåret 1985. Antalet sådana företag i Sydfondens portfölj och anskattningsvärdet per den 31 december varje år för de aktier och konvertibia skuldebrev, som utgjorde riskkapitalsatsning i dessa företag, framgår av följande uppställning:

Sydfondens placeringar i dessa företag har samma syfte och karaktär som venture capitalföretagens motsvarande satsningar, nämligen investering i minoritetsposter och därigenom medverkan i uppbyggnad av utvecklingsbara företag, vars mål kan vara att uppnå notering på börsens OTC-lista.

Denna typ av investering kännetecknas främst av att — investeraren måste vara beredd att ta risker för att kunna vara med i

projekt med stor utvecklings- och avkastningspotential — avkastning på investerat kapital normalt inte kan förväntas förrän cfter

5-7 år — det före OTC-notering i regel inte förekommer någon handel med dessa

värdepapper, varför man vid beslutet om engagemanget måste utgå från

att detta är långsiktigt.

Statens Industriverk, SIND, har mycket kraftigt understrukit venture capitalbranschens betydelse för den industriella utvecklingen 1 det längre perspektivet. Att arbeta med venture capital kräver goda kunskaper och stor erfarenhet för att utvärdera utvecklingsbara företag och stödja dem finansiellt och managementmässigt. Dessa insatser anser SIND vara nödvändiga för förnyelse av företagsamheten.

De som sysslar med eller bedömer venture capitalverksamhet måste vara medvetna om att felsatsningarna kan bli stora, då det i åtskitliga fall är fråga om högriskprojekt. Detta gäller inte enbart för vårt land utan är en internationell företeelse.

Sydfonden hart. o. m. 1988 års utgång satsat totalt 64,0 Mkr i ej noterade företag. Fram till 1987-12-31 uppgick förlusterna till 4,2 Mkr. Under 1988 har portföljen förändrats enligt följande:

Anskaffningsvärde 1988-01-01 48 904 kkr Investering i nya företag 7000 kkr Ökning av investering i delägda företag 3915 kkr

59819 kkr Avyttring av engagemang 6902 kkr Anskaffningsvärde 1938-12-31 52917 kkr

De engagemang, som avyttrats under 1988, har påverkat årets resultat Prop. 1988/89: 144 enligt följande: Bilaga 3 Reavinst vid försäljning av aktier + 171 kkr Förlust vid försäljning av aktieinnehavet i Blekinge Invest AB — 3680 kkr Förlust vid Stiwa Inredningar ABs konkurs — 2175 kkr Ränteintäkter på konvertibla skuldebrev uppgår till 669 kkr under 1988.

Sydfondens policy betr. engagemang i onoterade företag innebär att fonden i första hand är intresserad av följande företagskategorier: I. Avknoppningsföretag från universitet och högskolor. Affärsidé och produkt(er) bör vara utvecklade så långt att tiden för kommersialisering kan bedömas. 2. Etablerade företag, som har ett intressant utvecklingsprojekt och som behöver hjälp med ägarefinansiering och managementstöd under ett antal år. 3. S.k. Mangements-by-outs, vilka ofta innebär en vitalisering och vidareutveckling av företagen. Det kan också ha den av många bedömda positiva effekten att majoritetsägandet stannar kvar på orten och att produktion och marknadsföring inte flyttas till annan region. 4, Krisföretag. Om vi går in i krisföretag, skall vi ha en noggrant underbyggd utvärdering av att affärsidé, produkter, marknad, personal, m. m. verkligen borgar för att företaget skall kunna få en positiv utveckling. De tolv företag, som Sydfonden har engagemang i per 1988-12-31, är följande:

Verkstadsindustri — SMG Swedish Machine Group AB SMG är moderbolag för ett antal företag inom verktygsmaskinindustrin. TFillverkande företag i gruppen är SMT Machine Company AB i Västerås, Sajo Maskin AB i Värnamo samt AB Strands Mekaniska Verkstad i Målilla. SMG har dessutom försäljningsbolag i ett antal länder.

— AB Tollarpkaross Detta företag bygger brandbilar och värdetransportfordon. Det ligger i Tollarp (Kristianstads kommun) och har cirka 20 anställda. Under 1986 genomfördes en rekonstruktion av bolaget. I samband med denna gick Sydfonden in som delägare. Under 1987 genomfördes ett åtgärdsprogram, innebärande bl. a. nedläggning av en produktlinje, kraftig personalminskning, ny företagsledning samt en offensiv marknadsföring med tyngdpunkten förlagd till brandförsvars- och värdetransportfordon. Redan under senare delen av 1987 vände resultatkurvan uppåt. Under 1988 har faktueringen uppgått till 9,5 Mkr och resultatet visar en kraftig förbättring.” Toliarpkaross är sedan många år välkänt för sina kvalitetsbyggen av branbilar och värdetransportbilar. Genom det engagerade och kvalificera- 87

de arbete, som personalen nu utför, bör företaget ha en lönsam utveckling Prop. 1988/89:144

framför sig. Bilaga 3

— Skandinaviska Chuckfabriken Trading AB Företaget är den enda tillverkaren av chuckar i Sverige. Det egna produktprogrammet består av handmanövrerade chuckar. Detta kompletteras med agenturer för hydruliska chuckar samt magnetchuckar och magnetblock. Företaget ligger i Tyringe (Hässleholms kommun) och har cirka 50 anställda.

Möbelindustri - A & C Collektion AB Företaget produktutvecklar och marknadsför ett eget sortiment av möbler för offentlig miljö. Sortimentet utvecklas genom ett nära samarbete med kända formgivare. Produktion sker genom ett långsiktigt samarbete med möbeltillverkare i Södra Sverige, som är kända för hög kvalitetsnivå. — Morgana AB Detta företag, som ligger i Bodafors (Nässjö kommun), gick Sydfonden in i under 1988 i samband med ett Management-by-out. Företaget har cirka 180 anställda och tillverkar kontorsmöbler och glasade väggpartier.

Morgana AB producerar och marknadsför kontorsmöbler och glasade väggpartier. Produkterna säljs via återförsäljare — inredningsföretag. I Sverige representeras Morgana av ett 30-tal återförsäljare. Exportandelen av den totala försäljningen utgör ca 2590 och Morganas produkter säljes f.n. i, förutom Skandinavien, Holland, England, Frankrike och USA.

Morganas produkter kännetecknas av hög kvalitet samt funktionellt genomtänkta arbetsplatslösningar, där de ergonomiska synpunkterna tillläggs stor vikt.

Företaget har uppnått goda försäljningsframgångar och har numera en väletablerad position på marknaden.

Utvecklingsföretag — Utvecklings AB Kranen Bolaget bildades i samband med beslutet om nedläggning av Kockums Varv i Malmö. Företaget skall dels iordningsställa och hyra ut kontors- och industrilokaler på varvsområdet, dels genom fianansiella engagemang bidra till utveckling av nystartade företag.

— AB Scaniainventor Företaget ligger i Helsingborg. Verkställande direktör och huvudägare är uppfinnaren Olle Siwersson. Produkt: Uppfinningar — från idé till prototyp. Olle Siwersson har under årens lopp tagit fram många nya produkter, som sedan kommersialiserats och som nu efter förvärv tillverkas av andra industriföretag.

— Scaniainventor Conveyor SICON AB Företaget startades i november 1987 för att exploatera en av Olle Siwers- 88

sons uppfinningar, nämligen en ny bandtransportör för dammfri bulkhan- Prop. 1988/89: 144

tering. Under 1988 har bl.a. en anläggning installerats på Cementa AB:s Bilaga 3 fabrik i Slite på Gotland.

Avknoppningsföretag — Zeoi Kemi AB Företaget, som finns i Lund, är ett högteknologiskt miljöföretag med en helt ny teknik — zeoliter, vilka absorberar och återvinner lösningsmedel och även renar luften effektivt från lukt.

I mitten av 70-talet påbörjades vid Lunds tekniska högskola forskning kring zeoliter för användning som absorbenter. 1982 startades Zeol AB med målsättning att utveckla och marknadsföra zeoliter som en högteknologisk komponent för rening av svåra ämnen vid industriella utsläpp.

Hittillsvarande metoder för rening har inte åstadkommit tillräcklig reningsgrad och effektivitet, framförallt när det gäller utsläpp i låga koncentrationer. I Sverige släpps idag ca 100 000 000 (hundra miljoner) liter olika lösningsmedel rakt ut i luften från fabrikerna. I Tyskland ännu mer, över 1 500 000 000 liter! Zeolmetoden renar luften från organiska föroreningar och Iukt näst intill 100 90-igt.

Miljöföretaget Munters köpte 1988 aktiemajoriteten i moderbolaget Zeol AB som ett led i den fortsatta expansionen och utvecklingen. Anläggningar finns idag igång hos bl.a. Tetra Pak i Lund, Volvo Torslandaverken och AGA.

Företagets nybyggda anläggning i Lund står precis klar — ett högteknologiskt centrum med sikte på framtiden och renare miljö. — Microelectronic Design Service Center AB, MEDSC Företaget, som finns i Lund, har marknadsfört ett tekniskt mycket avancerat system för konstruktion av kundanpassade kretsar, s.k. ASIC-kretsar. Då den nordiska marknaden uppenbarligen ännu inte är mogen för denna teknik och det inte nu går att bedöma när och om ett behov av densamma inträder, har Sydfonden tillsammans med övriga delägare, bl.a. Saab- Scania Combitech och Electrolux-Mecatronic, beslutat att avveckla engagemanget under 1989.

Övriga företag

— SydAlpin AB Bolaget driver skid- och fritidsverksamhet med egen anläggning på Kungsbyggets Skidcentrum, Våxtorp (Laholms kommun). Bolagets aktier innehas av 53 privatpersoner och konsortier samt av Hundfjällets Linbane AB och Sydfonden.

— Ideon AB Ideon är ett fastighetsföretag, som skall uppföra och förvalta byggnader i forskningsbyn IDEON i Lund, innehållande lokaler lämpliga för uthyrning för forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Betr. engagemangens storlek i resp. företag hänvis till särskild specifikation (not 8 till balansräkningen). 89

Fond Väst (andra löntagarfondstyrelsen) ÅRSREDOVISNING 1988

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 4

OND VÄST arbetar främst på tre områden:

Förvärv av aktier och konvertibler i noterade företag.

Förvärv av aktier och konvertibler i onoterade företag.

Löntagarinflytande i de företagen.

Vår policy för varje verksamhetsområde

får ses som en grundinriktning och vi kan handla annorlunda om det blir nödvändigt.

Noterade företag

Våra placeringar skall förbättra försörjningen av riskkapital till nytta för svensk produk-

tion och sysselsättning. Vi skall placera

fondmedlen så att de ger en bra avkastning på lång sikt med god riskspridning.

Policy

Vi skall välja aktier utifrån grundläggande analyser av hur företagen kan komma Fond Väst att utvecklas på lång sikt. Men vi kan

också göra omplaceringar om det visar sig att prognoserna för lönsamhet och tillväxt inte håller, eller om aktiekurserna förändras på ett sätt som inte motiveras av möjligheterna till utveckling på lång sikt.

Vi skall öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden. Det betyder att vi inte bör vara säljare under några längre perioder.

För att sprida riskerna bör vi ta hänsyn

till branschsammansättningen på börsen.

Onoterade företag

Vi bör inte investera mer än 15960 av våra

Bilaga 4

rekvirerade medel i onoterade företag. Det är vår uppgift att genom facket löpan-

Alt investera i mindre företag för med de ta reda på hur de anställda ser på föresig större risk än att investera i börsnote- taget och att informera om vår verksamhet.

rade företag. Det finns därför skäl att Vi bör ta minst en kontakt med facket

bygga upp en riskreserv i förhållande till innan vi köper aktier i företag där aktierna gjorda investeringar. köps och säljs på öppen marknad.

Företagen bör helst vara verksamma i Vi skall på olika sätt stärka de anställdas

västra regionen, dvs Bohuslän, Dalsland, inflytande i företag där vi är engagerade.

Halland och Västergötland.

Företagen bör ha minst 50 anställda.

Företagen bör vara tillverkande företag

och serviceföretag med anknytning till

industrin.

Vi kan skjuta till kapital i form av aktier, konvertibler eller lån med optionsrätt att köpa aktier.

Vi skall vara minoritetsägare, med högst

2590 av företagets aktier. Vi utgår ifrån att det finns en majoritetsägare eller grupp som tar ansvar för driften och leder den

dagliga verksamheten.

Vi vill ha goda kontakter med de fackliga organisationerna.

Löntagarinflytande För att löntagarna skall få större inflytande i företagen får de lokala fackliga organisa-

tionerna använda halva den rösträtt vi fått

genom aktieköp. Vi överlåter rösträtten om den fackliga organisationen begär det.

Det är vår uppgift att informera de be-

rörda fackliga organisationerna om deras

rösträtt.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

ÄRMED avger Andra Löntagarfondstyrelsen, Fond Väst, verksamhetsberättelse för år 1988.

Den redovisning som nu avlämnas visar

som synes på ett mycket gott resultat. Anledningen till detta är i första hand den mycket starka utveckling som skett på

Stockholms Fondbörs under det gångna

året. Börsindex, mätt efter Affärsvärldens generalindex (korrigerat för utdelningar), har under år 1988 ökat med 54,3 2. Motsvarande siffra för vår fond är 55,6 9c, alltså något bättre än generalindex. Den positiva utvecklingen belyses kanske allra

bäst genom konstaterandet att börsen hade

sitt lägsta index för det gångna året den 4 januari och sitt högsta index den 30 decem-

VD-

ber, alltså den sista börsdagen. Vid årets början hade vi en skillnad mellan markkommentar nadsvärde och anskaffningspris på våra

aktier som visade en värdeökning på 147 mkr. Vid årets slut är motsvarande värdeökning 1.100 mkr.

För år 1987 redovisade vi ett ”realt resultat” på minus 238 miljoner kronor. För år 1988 kan vi nu redovisa ett motsvarande resultat på + 988 mkr, d v s en resultatförbättring på 1.226 mkr. Det finns anledning att även detta år påpeka det viktiga i att se vårt resultat i ett långsiktigt perspektiv. När jag skrev det i anledning av 1987

års resultat kunde det ses som en ursäkt

för ett minusresultat men med tanke på

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

1988 års mycket goda resultat så känns en väsentlig roll som delägare i många av

det bra att upprepa detta. Det är bara i det de svenska produktionsföretagen men å långsiktiga resultatet som vår fonds verk- andra sidan omöjliggör det kapital vi tillsamhet kan bedömas. delats att vi ens kommer i närheten av att

Vi har under de gångna åren levt i viss kunna dominera över övriga ägare. Därför osäkerhet om vår fortsatta verksamhet. måste vår fond ta sitt ansvar och utöva sin För vår del vill vi se valresultatet i septem- ägarroll i samverkan med andra ägare och

ber 1988 som en bekräftelse på vår fort- ägargrupper.

levnad. Vi får i alla fall under överskådlig Vi kommer att ha goda möjligheter att tid möjligheter att verka och arbeta vidare fungera som stabila och långsiktiga ägare. på den svenska kapitalmarknaden. Jag är övertygad om att detta kommer att

Detta kan ge anledning till vissa lång- få stor betydelse i framtiden. Vi känner på

siktiga reflexioner över vår fonds framtid. många sätt att vi åtnjuter stort förtroende Hur stora ägare kommer vi då att vara just beroende på våra möjligheter att

när vi fått sista tilldelningen av kapital år se långsiktigt och på det sättet upplevs vi 19907 Fram till och med detta bokslut har som en god och trygg ägare. vi fått 2.300 mkr. Under 1989 kommer vi Vi talar ofta om två delar av vår verkatt få ut 558 mkr och 1990 kan vi beräkna samhet och som på olika sätt är underlag att tillskottet blir ca 600 mkr. Totalt gör för de beslut vi har att fatta. Dessa två deldetta ca 3.500 mkr. Om vi gör en försiktig ar är avkastning och inflytande. Vi komberäkning på kursutveckling med ut- mer alltid att leva i en avvägning mellan

gångspunkt från dagens börskurser torde dessa två faktorer.

marknadsvärdet på fondens tillgångar Vad gäller avkastningskravet är det klart uppgå till ca 5.000 mkr. Sammantaget för och distinkt formulerat och detta krav har fem löntagarfonder blir alltså beloppet i vi att leva upp till. På det sättet är vi också storleksordningen 25 miljarder kr. Detta en viktig del av det allmänna pensionssyskan vi ställa mot värdet på hela börsen temet. som vid årsskiftet var 590 miljarder. Den andra delen som gäller inflytandet

Löntagarfonderna kommer alltså, när vi är svårare att formulera och är en fråga att nått vår maximala storlek, att sammanlagt diskutera och utveckla både för oss som inneha 4—5 Ze i de svenska börsnoterade representerar fonden och de anställda i de företagen. Detta innebär en ägarposition företag där vi äger aktier. som, å ena sidan ger möjlighet att uppfylla Jag tror att denna diskussion kommer

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

att bli viktig de närmaste åren. Vi ökar gan på aktier i detta bolag. Det kan väl ocksuccessivt vårt ägande i olika bolag och så få sägas att det är glädjande att detta därav följer att våra synpunkter och åsik- stora förtroende finns för ett bolag där tre ter efterfrågas av företagsledning och fonder är stora ägare. Det kan också vara övriga ägare. Från fondens sida är vi själv- det slutgiltiga tecknet på att det hätska klart beredda att ta detta ansvar men det motståndet mot löntagarfonderna nu har

måste ske i nära samarbete med de an- ebbat ut. ställdas representanter i bolagen. I detta Det som också glatt oss under året är

sammanhang kan nämnas att sammanlagt att vi fått en god utveckling bland våra 55 personalföreträdare, både arbetare onoterade företag. Vi har inga förluster på och tjänstemän, haft rösträtt på bolags- något av dessa engagemang under det stämmor i företag där fonden äger aktier. gångna året. Detta innebär inte att vi skulle

I många av företagen där vi är ägare har säga nej till engagemang i företag där det vi även i övrigt ett nära samarbete med de finns risker, men självklart känns det bättre fackliga organisationerna men det skall om företagen lyckas och inte åsamkar oss också sägas att det finns företag där våra förluster. Samtidigt är det allt mer vår erkontakter kan utvecklas och förbättras. farenhet att vi endast i mycket begränsad Här bör båda parter ta på sig ett ansvar för omfattning kan ägna oss åt de allra minsta att så sker. Vi är beredda från vår sida att bolagen. För att våra resurser skall använgöra vad vi kan för att det skall bli bättre. das på bästa sätt bör det vara företag som

Jag är övertygad om att alla parter har varit verksamma en viss tid och där vi har allt att vinna om de anställda engagerar kan vara en part för att gå vidare i utbyggsig mer i ägande- och inflytandefrågor. nad och expansion. Bäst utvecklas de företag som tilivaratar Till sist; ett tack till alla de personer och de anställdas intresse för företagets organisationer som vi samarbetat med skötsel och dess framtid. under det gångna året: de anställdas orga-

Ser vi till enstaka händelser vill jag gärna nisationer, företag, banker, mäklare och

lyfta fram Uddevalla Shipping AB där vi många andra.

tillsammans med Bilspedition AB, Nord-

ström & Thulin AB samt Nord- och Mellan-

fonden tar ett aktivt ägandeansvar och samtidigt går ut med en nyemission till allmänheten. Det finns nu en stor efterfrå- Gunnar Larsson

Förvaltningsberättelse 1988 Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

Andra löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året ökat med 516 000 kkr till totalt 2299 825 kkr. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkning och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav.

Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde. Krav finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden.

Balansomslutningen uppgår till 2 790 824 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisats till marknadsvärden uppgår till 3891 227 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 248 744 kkr. Efter avsättning för överföring till 1 —3 Allmänna pensionsfonden med 74 942 kkr blir det bokföringsmässiga resultatet 173802 kkr.

Ser man till det reala resultatet, efter överföring till 1—3 Allmänna pensionsfonden visar detta ett överskott på 988 597 kkr. Det ackumulerade reala resultatet sedan verksamhetens början 1984 visar ett överskott på 1229219 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1988 beräknat efter marknadsvärden på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 3799 521 kkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats på börsen och utvecklingen därefter följt börsindex skulle fondkapitlet uppgått till 3 704075 kkr. Detta innebär alltså att fondens utveckling i sin helhet varit bättre än börsindex.

Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av resultatoch balansräkning samt av de noter som bifogats. Utöver detta lämnas följande kommentarer.

Aktiemarknadens utveckling

Den internationella konjunkturen är fortsatt god. Underskottet i USA:s handelsbalans blir gradvis mindre och uppfattas inte längre som hotande. Den japanska ekonomin visar en hög aktivitet i första hand baserad på en stark inhemsk efterfrågan. Detta har lagt grunden för en god utveckling på världens börser, vilket i sin tur givit impulser till en stark utveckling på Stockholms-börsen. Den internationella konjunkturen har också givit de svenska företagen möjligheter till en god vinstutveckling, vilket i sin tur har motiverat höga kurser på deras aktier. Till detta kommer några inhemska faktorer som påverkat börskurserna i samma riktning. Det gäller i första hand förväntningar på avskaffande av valutaregleringen och på ett nytt och bättre skattesystem i början på 90-talet.

Sammantaget har detta medfört att tidningen Affärsvärldens generalindex ökat med 52 96 under 1988. Därmed har hela kursfallet i slutet av 1987 återhämtats. Utvecklingen under året har varit stabilt uppåtriktad, vilket också framgår av bifogade diagram.

Studerar man sedan utvecklingen i enskilda branscher finner man att utvecklingen varit relativt likartad. Sålunda har Verkstäder (6190), Skog (5590) och Banker (5390) ökat mer än generalindex, medan övriga branscher ökat med mellan 43 och 47 260 och alltså gått något sämre. 97

7 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89: 144

Fondens börsportfölj

Bilaga 4

Avkastningen på börsportföljen för år 1988 uppgick till 55,6 26. Denna uppgift innefattar både realiserade och orealiserade vinster på aktier samt utdelningar. Detta skall jämföras raed ett korrigerat generalindex inklusive utdelningar på 54,390. Fondens börsportfölj har således även i år utvecklats bättre än börsen som helhet.

Branschsammansättningen jämfört med föregående år och med börsen framgår av tabell 1. Den största avvikelsen gentemot börsen finner man när det gäller skogsföretagen, där fonden har en kraftig överrepresentation. När det gäller förvaltningsföretagen går avvikelsen åt andra hållet beroende på att vi för närvarande valt att inte ha någon placering i investmentbolagen.

Tabell I Fondens börsportföljer fördelad på branscher enligt Veckans Affärer.

Fonden Börsen Fonden Börsen 881221 881231” 871231 871231

Fastighet- och

+ Veckans Affärer nr 50 1988.

En närmare analys ger vid handen att fonden minskat andelarna i Verkstäder, Fastighet- och byggföretag och Skogindustri medan andelarna ökat i Handelsföretag, Kemisk industri och Övriga företag. En genomgång av placeringarna i enskilda aktier visar att större köp har

gjorts i Astra, Nordstjernan, Hennes & Mauritz, Ångpanneföreningen,

SHB, Asea och Volvo. Härutöver har också fonden förvärvat en tredjedel

av statens aktier i UV-shipping. Eftersom dessa aktier kommer att bli föremål för notering inom en snar framtid har vi valt att redan nu låta

företaget tillhöra gruppen noterade företag. Större försäljningar har skett genom avyttring av aktierna i ABV, Sandvik, Iggesund och PK-banken. Fondens fem största engagemang mätt efter markndsvärde redovisas i tabell 2.

Tabell 2 Fondens fem största engagernang mätt efter marknadsvärde. Röstandelen anges inom parentes. 1. VOLVO 312475 kkr (0,792 20) 2. SHB 179 147 kkr (1,142 90) 3. MODO 175 518 kkr (0,209 96) 4. STORA 172 320 kkr (0.963 90) 5. MARIEBERG 167 389 kkr (1,323 90)

Fonden har under året sålt aktier för ca 650 mkr och köpt för ca I 110 mkr. Prop. 1988/89: 144

Fondens köp och försäljningar har medfört en omsättningsskatt på 16,4 Bilaga 4 mkr och courtage på 5,9 mkr.

Vid beräkningen av realisationsvinster och realisationsförluster där endast en del av fondens innehav sålts, har vi tillämpat en princip som innebär att vi anses ha sålt de poster som har högst anskaffningsvärde. Principen tillämpas på ett sådant sätt att avkastningsberäkning per depå kan genomföras.

Onoterade företag

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 18 mkr.

Fonden har under året utvidgat sitt samarbete med Komponentutveckling AB. Detta har skett genom att fonden förvärvat 17960 i AB Emissionsteknik, ett till Komponentutveckling närstående företag. Emissionstekniks uppgift är att utveckla och tillverka katalysatorer för rening av både bensin- och dieselavgaser. En fabrik för tillverkning av bensinkatalysatorer byggs för närvarande i Karlskoga. Fondens investering uppgår till 12 mkr.

Även samarbetet med AB Nordsjöfrakt har fördjupats. Fondens konverteringslån i bolaget samt konverteringslånen och aktierna i dotterbolaget Enneff Carriers har bytts mot aktier i AB Nordsjöfrakt. Fonden är därmed ägare till 30960 av aktierna i bolaget.

Riskreserv

Denna reserv avser onoterade företag och är ett uttryck för medvetandet att satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande.

Under året har tillförts 5,5 mkr vilket innebär att den ursprungliga nivån på 15 mkr är återställd.

Kapitaltillskott direkt i företagen

Av fondens placeringar har 49 mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not 16.

Likviditet

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 37,5 mkr. Den genomsnittliga likviditeten månadsvis beräknad har uppgått till ca 360 mkr.

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppgår till 5,9 mkr. Kostnader för styrelse och personal inklusive lönebikostnader utgör knappt 2,9 mkr, lokalhyra 0,6 mkr och övriga kostnader 2,4 mkr. I den sistnämnda posten ingår bland annat kostnader för information, konsultarvoden, revisionsarvoden och kontorsmateriel. Antalet anställda uppgår till sex personer. 99

: Bilaga 4 Det kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat.

För att få en uppfattning om storleken av inflationens påverkan gör man en så kallad real redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat.

Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet på fondens börsportfölj förändras. Detta innebär att det reala resultatet måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Sålunda blev det reala resultatet för 1988 1064 mkr. före överföring till 1—3 Allmänna pensionsfonden. Det sammanlagda reala resultatet sedan verksamheten började 1984 uppgår till 1394 mkr.

Överföring till 1—3 Allmänna pensionsfonden

Fonden är skyldig att till 1—3 Allmänna pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående till 390 av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat. Detta är fondens dircktavkastningskrav och beloppet för 1988 uppgår till knappt 75 mkr. Denna summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på 249 mkr.

Inflytande och rösträtt

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 56 företag. De lokala fackliga organisationerna har deltagit på 40 av dessa bolagsstämmor. Rösträtten utövades av sammanlagt 55 personalföreträdare representerande både arbetare och tjänstemän.

Fonden har deltagit på 42 bolagsstämmor.

Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag. I de onoterade företagen är fonden i normalfallet representerad genom adjungerade ledamöter. Därutöver har fonden samrått med övriga intressenter om styrelsens sammansättning.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

Resultaträkning

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT 1988 "1987

REALT RESULTAT

Alla belopp i resultaträkningar, balansräkningar och noter anges i tusentals kronor (kkr) där inte annat anges. 101

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

Balansräkning

1988-12-31 1987-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

TILLGÅNGAR

Förutbetalda kostnader

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder: Upplupna kostnader

FONDKAPITAL Tillskjutet grundkapital Not 5 2.299.825 1.783.825 Uppindexerat grundkapital Not 5 2.570.302 1.915.941 Ackumulerat överskott från föregående år Not 6 225.491 122.414 Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav Not 6 240.622 479.183 Årets nettoresultat 173.802 103.076 ÖverskottAnderskott i förhållande till resultatkrav 988.597 - 238.561 Summa fondkapital 2.699. 118 3.799.521 2.009.315 2.156.563

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 2.790.824 3.891.227 2.067.389 2.214.637

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 4

Noter till

förvaltningsberättelsen

NOT 1 RÄNTEINTÄKTER NOT 3 INVENTARIER

Ränteintäkterna har erhållit på följande sätt: Inventarier inkluderar omkostnad för ombyggnad

- av kontor å vilket belopp 1090 avskrivning gjorts. Banker och mäklare 53-067 I övrigt har avskrivning gjorts med 2096. Penningmarknadsinstrument 32.446 ” Konvertibla skuldebrev 7.093 Bokfört värde 1987 : 2.227

44.606 Anskaffningsvärde 1988 341

Avskrivningar - 613 NOT 2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER 1.955 Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande:

NOT 4 RISKRESERY

NOT 5 ÖVERFÖRING TILL 1-3 ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Rekv. datum Belopp Index Beräknat Tillgängligt — Beräknat 390

nuvärde antal dagar per 1988-12-31

1984-1987 1.915.941 180.9/170.7 2.030.427 360 60.913 18/2--1988 498.000 180.9/172.9 521.042 312 13.547 23/2-1988 18.000 180.9/172.9 18.833 307 oo 482

2.431.941 2.570.302 74.942

- 2.431.942

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

NOT 6 REALT RESULTAT

Januari-December 1988 Ackumulerat

1984-1988 Rörelseresultat 248.744 563.123 . Årets förändring av ej realiserade kursvinster

62.837 ligen av aktieförsäljningar för vilka likvid ännu ej

erhållits.

NOT 8 KORTFRISTIGA PLACERINGAR

NOT 10 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH Statsskuldväxlar 57.337

UPPLUPNA INTÄKTER Riksobligationer 30.276 Övriga värdepapper = 19.180 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter består

huvudsakligen av upplupna räntor på penningmarknads-

instrument och konvertibla skuldebrev.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

NOT 11 AKTIER

Noterade aktieslag Antal — Förändring Ansk.värde . Kurs"") RBörsvärde Skillnad Fondens Fondens sedan inkl. cour- 881230 881231 ansk. värde andel andel

871231 tage och kr fbörsvärde = kapital röster skatt") Ä KC

ALFA LAVAL B fr 81.300 - 24.182 470 38.211 14.029 0.554 0.001 ANEFA Å bu 187.450 43.269 397 74.378 31.109

B fr 81.800 81.800 29.586 390 31.902 2.316 0.449 0.383 ELDON B bu äl.045 51.645 11.170 220 11.362 I8A

B ir 17.555 3.813 220 3.862 49 3.997 1.861 ELECTROLUX B fr 151.100 36.713 292 +4.121 7.408 0.209 0.007 FSAB Å bu 190.000 34.631 321 60.990 26.359 4.439 5.667 FRICO B bu 173.373 40.000 10.948 7 13.539 2.591 14.489 5.932 HASSELBLAD A hu 75.900 9.441 310 23.529 14.088

Å fr 7.500 310 2.325 1.261 4.277 4.277 SAAB A bu 274.100 21.000 213 58.383 10.598

B fr 176.600 66.700 36.726 207 36.556 - 170 0.664 0.493 SKF Å bu 119.000 2.000 33.698 410 48.790 13.092

B bu 49.900 500 14.481 372 18.563 1.082

B fr 54.300 - 60.700 16.108 396 21.503 5.395 0.827 0.966 UDDEHOLM Opt 62.500 62.500 383 18! 1.125 742

Prc 602.500 62.500 1.976 43!" 2.688 712

Sth 125.000 125.000 3.259 42! 5.250 1.991 0.937 0.399 VOLVO Å bu 180.100 19.129 606.759 420 75.642 8.883

B bu 153.600 - 69.100 52.968 383 58.829 5.861

B fr 403.552 93.000 153.872 384 178.004 24.132 1.027 0.792

632.838 809.552 Hö6.?14

AGA B fr 139.800 34.100 30.263 219 34.996 4.733 v.338 v.057 ASTRA A bu 190.300 233.800 91.736 223 109.337 17.601

A fr 85.000 226 21.551 226 19.210 —- 2.341

B fr 123.000 57.933 24.569 228 28.044 3.475 0.967 0.957 PHARMACJA B hu 71.000 - 9.000 9.523 165 11.715 2.192

B Er 44.000 - 28.300 6.012 185 8.140 2.128 0.176 0.085

183.654 211.442 27.788

KORSNAS Å bu 78.821 841 660.287 1.350 106.412 40.125

A fr 10.250 250 8.555 1.325 13.581 5.026

B" bu 31.000 Y50 27.272 1.225 37.975 10.703 2.240 2.023 MODO B fr 22.500 - 147.300 4.155 380 8.550 4.395

CC bu 73.600 - 400 18.060 330 24.288 6.228

Kvyc 410.000 410.000 129.798 348 142.680 12.882 0.818 0.209 SCA A bu 31.500 1.500 4.551 370 11.655 7.104

B bu 184.100 29.800 39.258 366 67.38) 28.123 B fr 121.000 71.000 36.642 367 44.407 7.765

Opt 10.000 10.000 10.455 1.016 10.100 —- 355 0.595 0.268 STORA A bu 370.000 20.182 73.132 332 122.840 49.708

ÅA fr 96.000 10.668 30.566 327 31.392 826 3) B fr 56.000 - 54,938 13.354 323 18.088 734 0.874 2.963

462.085 639.349 177.264

(fortsättning)

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 4

NOT HI AKTIER Noterade aktieslag Antal Förändring Ansk.värde Kurs"") Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan inkl. cour- BB1230 88123! ansk.värde andel andel

871231 tage och kr fbörsvärde = kapital röster

skatt") « RH CÖrrsa företar BILSPEDITION A bu 22.056 22.056 5.831 260 53.735

A fr 15.700 15.700 4.127 260 4.082 -

B bu 198.083 = 14.000 22.023 244 48.333

B fr 210.113 25.403 233 48.957 2.802 1.487 BORÅS WÄFVERI B hu 65.000 2.430 153 9.945 509

B fr 63.000 2430 153 0.045 7.509 7.380 4.003 EKEN 3) B hu 334.500 22.000 13.203 73 24.419 VN I26

B fr 100.500 5.543 75 7.538 1.993 7.897 4.683 EUROC Å bu 35.900 = 1.300 4.894 405 14 540 9.646

AA ofr 87.000 11.800 405 35.233 23.373

B fr 18.000 — 45.800 2.532 400 7.200 4.608 1.209 1.305 GULLSPÅNG B 100.000 — 98.500 12.085 440 44.000 31.015 1.450 0.615 HP FÄRG & KEMI B hu 300.100 13.576 70 21.007 7431 135.701 6.263 IDK DATA B bu 50.000 50.000 3.014 76 3.800 — 114 6.032 2.208 MARIEBERG ÅA obu 255.000 75.000 24.909 184 46.920 22.011

A fr 658.300 38.300 44.653 183 120.469 75.816 3.705 1.323 NORDSTJERNAN ÅA bu 265.000 265.000 20.500 199 52.735 26.235

B hu 71.100 71.100 7.110 198 14.078 6.968 0.779 0.833 PROCORDIA A bu 65.000 28.600 17.177 370 24.050 6.873

A dr 50.000 30.000 12.170 370 18.500 6.324

B fr 34.000 24.300 8.630 308 12.512 3.H82 0403 0.331 PULSEN B 55.000 20.000 4.662 117 6.435 1.773 7.915 3 179 STENA B bu 196.600 196.600 16.500 84:50 16.613 H3 1.229 0.613 SYDKRAFT ÅA bu 39.200 39.200 18.455 624" 24.461 6.006

A fr 4.808 4.808 2.263 624! 3.000 737

Opt 2.400 2.400 340 172! 413 f7 0.186 0.271 UDDEVALLA SHIPPING bu 1.666.667 1.666.667 70.700 42:4221 70.700 [0 B.333 8.333 ÅNGPANNEFÖRENINGENB = bu 228.000 228.000 34.456 181 41.268 6.812 7.280 1.472

419.990 736.890 316.900

BCB bu 279.100 - 77.600 20.763 154 42.981 22.218 1.454 1.152 JM B bu 25.700 7.620 950 24.415 16.795

B fr 37.000 10.970 930 34.410 23.440 1.473 0.716 KLÖVERN B 171.500 171.500 33.270 250 42.875 9.605 1.976 0.417 LUNDBERG B bu 322.000 112.000 44.504 195 62.790 18.286

B fr 69.000 69.000 11.922 195 13.455 1.533 0.850 0.206 REGNBÅGEN A bu 10.400 10.400 4.199 500 5.200 1.001

B bu 31.740 31.740 12.945 485 15.394 2.449

ÅA fr 113.200 113.200 7.891 116 13.131 5.240 2.919 2.919 HENNES & MAURITZ B fr 250.000 250.000 80.385 330 82.500 2.115 3.344 1.541

129.883 162.214 32.331

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 4

NOT 11 AKTIER

Noterade aktieslag Antal Förändring Ansk värde Kurs") Börsvärde Skillnad Fondens Fondens

sedan inkl. cour- 881230 881231 ansk.värde andel andel

871231 tage och kr börsvärde = kapital röster

skatt") Fä Ze Förvaltnins

”) Lagsta betalkurs, om ej) betalkurs fanns används kopkurs. ly Uppskatiad kurs. - 2) Notering kommer att »ke februari 1989. 4) Split eller fondemission.

Börsvärde är lika med anskaffningsvärde DATA MÖNSTER 2.450 1.470 1.000 1.000 49.000 49.000 EMISSIONSTEKNIK 15.000 15.000 12.083 12.083 16.667 3.030 INTERPRODUKT 3.000 300 300 25.000 25.000 KOMPONENTUTYECKLING 12.500 6.250 11.250 11.250 25.000 = 21.186 NORDSJÖFRAKT 900.000 200-000 29.000 ' 49.000 30.000 30.000 PALPAX A 20.000 523 523

B 130.000 3.405 3.405 2.800 1.027 SJUHARADS INVEST R 1.000 1.000 161 161 0.563 0.202 WIKHEDE MEKANISKA 5v0 600 600 20.000 20.060

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

NOT 12 SAMMANSTÄLLNING AV KONVERTIBLA SKULDEBREV Noterade N-ominellt Ränta Ansk.värde Kurs") Börsvärde Skillnad

++)] ägsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs. Onoterade Börsvärde är lika med anskaffningsvärde

Summa onoterade konvertibla skuldebrev : 2.310 2.310 TOTALT NOTERADE OCH ONOTERADE KONVERTIBLA SKULDEBREV 11.627 11.981 354

NOT 13 REVERSFORDRAN NOT 15 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Fordran avser ett reverslån till Lundby Holding AB Övriga kortfristiga skulder består av: i samband med överlåtelse av aktier och konvertibelt Leverantörsskulder 241 skuldebrev i Lundby Leksaksfabrik AB. Lånebeloppet Upplupna semesterlöner 33 uppgick ursprungligen till 20 mkr. Amortering har Upplupna arbetsgivaravgifter 119 under året skett med 4.004 kkr. Slutbetalning sker år Innehållen personalskatt 89 1992. Skuld omsättningsskatt 700

1.182 NOT 14 UPPLUPNA KOSTNADER NOT 16 KAPITALTILLSKOTT OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER DIREKT I FÖRETAGEN 1988 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter består Företag Art huvudsakligen av reservation för revisions- och gransk- Nordstjernan Aktier 43.000 ningskostnader samt kostnader för årsredovisning. Transatlantic Aktier 3.325

Svenska Emissionsteknik AB Aktier 2.488

Cöteborg 26 januari 1989.

Bengt Rogerstam Lars-Olof Larsson Britt Bohlin

Ordförande Vice Ordförande

Gunnar Christensson Bengt Ekeblad Ronny Lindh

Karl-Erik Lind Thomas Polesie Bertil Pålsson

Cunnar Larsson

Verkställande direktör

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 4

Revision s-

berättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att som revisorer granska Andra löntagar-

fondsstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1988.

Under beaktande av god revisionssed har vi granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagar-

fondsstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondsstyrelsens förvaltning

stående tillgångarna och vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har inte gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondsstyrelsens förvaltning.

Göteborg den 24 februari 1989

Ulf Gometz Lars-Olof Thörn Lars Widell

Aukt. revisor Aukt. revisor

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING 1988

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

ALLMÄNT

Historik Förvaltning 1959 beslöt riksdagen om införande av ett De olika styrelsernas ledamöter förordnas av system för allmän tilläggspension, ATP. Riks- regeringen. Styrelserna skall företräda arbetsdagsbeslutet föregicks 1957 av en folkomröst- givare och arbetstagare på den svenska arbetsning, som biföll förslaget. För ändamålet bilda- marknaden. Av de fem löntagarfondstyrelserdes 1960 Allmänna Pensionsfonden, AP-fonden. nas vardera nio ledamöter, skall fem — dvs en

majoritet — företräda löntagarintressen. Där- Till en början förvaltades AP-fondens tillgång-

av benämningen löntagarfondstyrelser. ar av tre styrelser, 1—3 fondstyrelserna. Dessa placerade medel i räntebärande instrument.

Finansiering 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse med upp-

Allmänna Pensionsfonden finansieras dels gift att placera tillgångar i aktier och därmed

med tilläggspensionsavgifter som betalas av besläktade värdepapper. Denna del av place-

arbetsgivare och egenföretagare, dels med ringsverksamheten utvidgades 1984 i och med

vinstdelningsskatt som tas ut på företagens de fem löntagarfondstyrelsernas tillkomst. De

vinster över en viss nivå. Uppbördsman är har i princip samma placeringsdirektiv som

Riksförsäkringsverket. den fjärde fondstyrelsen.

LÖNTAGARFONDSTYRELSERNA

Medelstilldelning Placeringar Till en löntagarfondstyrelses förvaltning får Anförtrodda medel skall förvaltas genom plaenligt lagen föras en femtedel av vinstdelnings- ceringar på riskkapitalmarknaden. Placeringskatten samt en femtedel av 2 enheter av pro- arna skall förbättra riskkapitalförsörjningen centsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. till gagn för svensk produktion och sysselsätt- Summan av detta får dock inte överstiga styrel- ning. Medlen skall placeras så att krav på god sens medelsram. Medelsramen för en lön- avkastning, långsiktighet och riskspridning tagarfondstyrelse var MSEK 400 år 1984, för tillgodoses. De instrument som skall användas att årligen t o m 1990 öka med 20.000 bas- är 1 princip aktier, konvertibla skuldebrev, belopp per år. samt andelar i ekonomiska föreningar. Ränte-

bärande instrument kan, emellertid, användas De medel en löntagarfondstyrelse rekvirerar,

för tillfällig likviditetsförvaltning. avräknas på de medel som Riksförsäkringsverket enligt lagen skall föra till 1—3 fondstyrel-

Ägande

serna. Skillnaden mellan vad som får föras till

En löntagarfondstyrelse får inneha upp till 6 26 en löntagarfondstyrelses förvaltning och vad

av vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett bosom rekvireras, förvaltas följdaktligen tills-

lag. För övriga aktier finns ingen procentuell vidare av 1—3 fondstyrelserna.

begränsning. Dock får en styrelse inte ikläda

sig s k affärsansvar. Avkastning En löntagarfondstyrelse skall varje år överföra På begäran skall styrelsen upplåta 50 6 av rös- 3 procent på nuvärdet av de t o m året innan terna för ett aktieinnehav till de lokala fackrekvirerade medlen till 1—3 fondstyrelsen. liga organisationerna i företaget. Nuvärdet bestäms som de ursprungligen rekvirerade medlen justerade för förändringar i konsumentprisindex.

Prop. 1988/89: 144

1988 ... Pilaga 5

Bokfört resultat före överföring till 1—3 fondstyrelserna, uppgick till MSEK 281,5 (127,3). Överföringen till 1—3 fondstyrelserna blir MSEK 75,7 (48,8). Justerat resultat uppgick till MSEK 1.205 (— 215). Realt resultat uppgick till MSEK 989 (— 343). Värdepappersportföljens marknadsvärde 1988-12-31 var MSEK 3.634 och dess anskaffningsvärde MSEK 2.737. Trefond köpte under 1988 värdepapper för MSEK 1.780 och sålde värdepapper för MSEK 1.199. Trefond rekvirerade grundkapital motsvarande MSEK 516. Värdepappersportföljen utvecklades 0,1 procentenhet bättre än Affärsvärldens Generalindex. Trefond antog en ”Norm vid riktade emissioner av aktier och konvertibler”.

113 8 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 5

VD:s KOMMENTAR

Aktiebörsen fällen kan finnas under en nedgång. Likaså

Börsåret 1988 har varit minst sagt spännande. kan extrema uppgångar ge anledning till om-

Inledningen såg dyster ut. Trefond gjorde trots placeringar av sådana poster som köpts ”dyrt”.

det betydande investeringar under februari

Trefonds portfölj innehåller numera ett förmånad då kurserna var, jämfört med idag,

hållandevis stort antal poster, där rösträtten är låga. Nedgången från den stora kraschen är

6 26 eller mera. Dessa innehav har ett stratenu återhämtad. I efterhand kan många lämna

giskt värde som inte ger utslag i den konventiogoda förklaringar. Trots allt är det den goda

nella värderingen. De har dessutom ett värde i konjunkturen som är grunden för börsupp-

det -att posterna kan representera 10 96 eller gången. Denna har ökat intresset för börspla-

mera av röster eller kapital vid en bolagsstämcéringar. Med god kapitaltillgång har därför

ma. Detta kan ge en stabiliserande funktion i kurserna haft en naturlig orsak att stiga. Då

många företag. Inte minst har en del verkstäloch då har under året olyckskorparna kraxat.

lande direktörer upptäckt detta, varför de är En och annan journalist har försökt att, när

ytterst angelägna att Trefond betraktar dessa börsen någon dag sviktat, förutsoå en ny

poster såsom mycket långsiktiga. I en markkrasch. Marknaden har dock fungerat mera

nad som alltmer hotas av raiders eller andra sansat än föregående år. Nedgångarna har va-

farsoter, kan det vara tryggt för anställda och rit de naturliga andningspauser scm börsen

ledning att veta att avgörande poster finns på behöver.

fasta händer.

Som alltid är framtiden svår att förutspå. God

kapitaltillgång i form av sparande och institutionella medel torde i varje fall vara ett skydd Aktieportföljen

mot nedgång. De flesta ”experter” röstar för en En ytterligare koncentration av portföljen ef-

fortsatt uppgång med 10 å 15 26 under 1989. Ur tersträvas. I mindre och medelstora företag

Trefonds synpunkt måste placeringarna ske där aktieinnehaven anses vara långsiktiga

med långsiktigt syfte. Tillfälliga ned- eller upp- sker placering upp till 6 6 av röstvärdet. Jäm-

gångar betyder därför föga, även om köptill- fört med index visar aktieportföljen följande:

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

Index ökade under året med 51,9 9, Trefonds bokslutet ut till ca 2.500 personer och instituaktieportfölj ökade efter justering för erhållna tioner. Tertialboksluten går ut i en lika stor medel etc med 52,0 96. upplaga. Tidningar och andra intressenter er-

håller alla bokslutsbesked på telefax direkt ef- Riktlinjer rörande riktade emissioner ter styrelsesammanträdena. Annan informaav aktier och konvertibler tion av värde för marknaden lämnas genom Efter en ingående analys av problemen, genom- pressen. gång av Leo-kommissionens uttalanden, domar i Aktiemarknadsnämnden samt Aktiespa-

Collator . rarnas policy, beslöt styrelsen 1988-05-25 vilka

Under året har ett antal projekt bearbetats. regler som skall tillämpas av Trefonds repre-

P g a svårigheter att erhålla ytterligare partsentanter vid kommande bolagsstämmor.

ners har några avtal icke slutits.

Då Trefond erhåller kallelse till en stämma

Frågan om delägarskap i Collator är ännu icke meddelas styrelsen i det berörda bolaget nor-

löst. Diskussioner pågår med intressenter. merna. Vi framhåller samtidigt, att därest normerna inte efterföljes, kommer vi som aktieägare att föreslå att styrelsens förslag avslås Bolagsstämmor samt begära votering härom. Om stämman Trefond Invest har varit representerade vid bogodkänner styrelsens förslag begäres reserva- lagsstämmor på följande sätt. Totalt antal botion tll protokollet varvid Trefonds norm skall lagsstämmor, 69. Representation genom stybifogas. relse eller anställda i Trefond, 65. Representa- I ett antal fall har Trefonds norm följts. I några tion genom anställda i företagen (fackliga refall har man däremot tvingats begära votering presentanter), 27. då styrelsen gått emot vår norm. Vi har också Trefonds representanter har vid flera stämmor konstaterat att ett antal emissioner har ge- deltagit aktivt bl a genom att hävda fondens nomförts vid extra stämmor lagda till tidpunk- inställning till konvertibellån. ter som ur besökssynpunkt måste anses vara olämpliga. Dessa stämmor har också varit

VD-byte mycket dåligt besökta. En del föreslagna och genomförda emissioner har påverkat fondsty- Efter flera förlängningar av mitt avtal, lämnar relsens bedömning av bolaget såsom långsiktig jag efter att ha fyllt 65 år, VD-posten med utplacering. gången av mars månad.

Som förste utsedde VD bland löntagarfondsty- Riskanalys

relserna har jag kanske utsatts för oförtjänt På förslag av RRV har en riskanalys genom- uppmärksamhet. I varje fall har det gjort tillförts. Denna har bl a lett till ändrade fullmak- varon omväxlande och spännande. Men mycter för handhavande av likvida medel, depåer ket tid har också fått ägnas att bemöta osaklig m m. Vissa organisatoriska ändringar har kritik och angrepp. Jag hoppas, att min efterockså vidtagits. trädare skall få mer tid över för de väsentliga

arbetsuppgifterna — att förvalta pensions- Information medlen. Fondstyrelsen lämnar fortlöpande information om verksamheten. Således sändes års-

— HA

/

|| BO DAHLGREN

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

1984 1985 1986 1987 1988 MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK

Trefonds värdepappersportfölj förändring 189 5086 —-7928 52,0 K Affärsvärldens Generalindex, förändring 2590 HR —8HRK 51,9 KH 1) Justerad för köp och försäljningar under året samt för icke marknadsnoterade värdep

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 5

FONDFÖRMÖGENHETEN

Trefond erhåller fram t o m 1990 fortlöpande — som Affärsvärldens Generalindex medel från Riksförsäkringsverket, s k grund-

— till 11 procents ränta kapital. Grundkapitalet justeras fortlöpande upp för inflationen, definierad som konsu- — till en avkastning som följt konsumentprismentprisindex. Grundkapitalet måste förrän- index, d v s Trefonds avkastningskrav tas i takt med inflationen för att ge de inbetala-

— utan avkastning. Kurvan visar det insatta de pensionsmedlen bibehållen köpkraft.

kapitalet, grundkapitalet För att trygga pensionerna har sedan 1984 satsats i nominella tal MSEK 2.300, som står under Trefonds förvaltning. Nedan visas hur det- Diagrammet visar att utvecklingen av de medel ta belopp skulle ha utvecklats om det placerats som står under Trefonds förvaltning, gott och på ett antal alternativa sätt, nämligen: väl uppfyller de avkastningskrav som ställs.

Det justerade fondkapitalets utveckling jämfört med alternativa placeringsformer.

MSEK

3 000

2 000

84/85 85/86 86/87 87/88 88/89

= Tretond Invest

-A. V. Gen. Index

- += 11 9 ränta

— Kpi, Trefonds avkastningskrav

--- Nom. grundkapital

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Ju större en aktieportfölj är desto större är Trefonds portfölj hade 1988-12-31 betydligt sannolikheten för att portföljens utseende och större andel fastighets- och byggbolag än böruppträdande skall påminna om börsen i sin sen i genomsnitt. Samtidigt var andelen verkhelhet. För att aktieportföljen skall utvecklas städer lägre, liksom andelen investmentbolag. bättre än index måste den avvika från börsge- Däremot var övriggruppen större. nomsnittet. 100 2

25

16

14 |

13 12

7

5 5 r - 3 2

— 22! — — Verkstad Skog Kemi och Handel Tjänste Fastighet Investment Bank Utveckl Övrigt läkemedel o Bygg och finans

CU Trefond invest HH 30örsen totalt = 10024

. - . sn pa 7,0 Till höger visas en jämförelse mellan Trefonds , 39 värdepappersportfölj och det totala börsvär- 0.4 dets fördelning mellan olika noteringsformer. 16itopp Al A:ll OTC O-listan Onoterat Trefond hade vid årsskiftet en väsentligt lägre - Trefond invest = Stockholms Fondbörs 118 andel 16-1-topp-aktier än börsgenomsnittet.

'De fyra största Prop. 1988/89: 144

Bilaga 5

VOLVO . . Volvo arbetar långsiktigt på den internationella marknaden med att tillverka och marknadsföra produkter och tjänster med kvalitet och säkerhet som främsta kännemärke.

Sedan starten 1927 som lokal svensk tillverkare av bilar och lastbilar, har Volvo målmedvetet vuxit till att bli ett av världens fyrtio största industriföretag.

Kärnan i Volvos verksamhet är transportmedel. Den omfattar personoch lastbilar, busschassier, marin-, industri- och flygmotorer samt komponenter till rymdindustrin. :

Verksamheten omfattar också Sveriges största privata livsmedelsindustri samt en stor internationell handel.

ARITMOS AB Aritmos är ett rörelsedrivande företag med inriktning på kvalitetsprodukter och med industriell tonvikt på:

Sportindustri — Tretorn Etonic är ett av världens ledande varumärken för tennis och sportskor.

Verkstadsindustri — Stiga är Europas största gräsklipparföretag, Monark Skandinaviens största cykelföretag och Wamac är ett högteknologiskt företag inom dagstidningsproduktionen.

Livsmedelsindustri — Indra är ledande på djupfryst färdiglagad mat. Lars Jönsson ett av marknadens kvalitetscharkuteriföretag och hälftenägda Margarinbolaget. som är marknadsledande på matfettsområdet.

Koncernen omfattar i övrigt större minoritetsposter i intressebolag och en aktieportfölj med främst börsnoterade akier.

BILSPEDITION Bilspeditionskoncernen är Skandinaviens största företagsgrupp inom transport och spedition.

Bilspedition Inrikes arbetar i huvudsak inom långväga transporter av parti-, styckegods och paket i ett rikstäckande system.

Scansped bedriver internationella transporter och spedition med huvudsaklig inriktning på Europa, USA och Fjärran Östern.

ScanShip svarar för koncernens sjöfartsintressen, som omfattar Transatlantickoncernen Cool Carriers samt rederiagenturverksamhet.

Stödfunktioner är affärsområden Biljonen som svarar för finansverksamheten samt Bilspedition Information System som utvecklar koncerngemensamma informationssystem.

KLÖVERN FÖRVALTNINGS AB Prop. 1988/89: 144

Klövern är ett renodlat fastighetsbolag med långsiktig förvaltning som Bilaga 5 bärande affärsidé. Fastighetsbeståndet är till ca 9096 koncentrerat till kommersiella lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Klöverns snabba expansion sedan starten 1984 kan illustreras med följande siffror.

1988 1987 1986 1985 1984 Hyresintäkter 187 169 164 137 98 Fastigheternas

marknadsvärde 3070 2250 1475 1175 950 Substansvärde per aktie 309 213 131 103 94

Bland aktuella Klövern-projekt kan nämnas utbyggnaden av nya ”Hammarby Gård” i Södra Hammarbyhamnen i Stockholm där totalt 40000 m? kontor lager lätt industri kommer att byggas de närmaste åren.

Pro. 1988/89: 144 NORM VID RIKTADE

EMISSIONER AV AKTIER OCH KONVERTIBLER

Trefond Invests styrelse har vid styrelsesammanträde 1988-05-25 fastställt att fondstyrelsens agerande i samband med emissioner skall ske enligt följande:

Utspädningseffekt Utspädningseffekten bör icke överstiga 5 4.

Teckningsberättigade Teckningsberättigade bör vara endast anställda i företaget. Styrelse skall icke räknas som anställd.

Fördelning mellan teckningsberättigade Teckningsberättigad bör få teckna upp till högst en halv årslön.

Restbelopp Restbelopp skall icke förekomma. Bolagsstämman skall fastställa ett högsta belopp.

Teckningskurs Teckningskursen får ej understigas med mer än 5 96 av börskursen. Börskursen fastställes som medelvärde under en period så nära emissionstillfället som möjligt.

Konverteringskurs Konverteringskursen skall icke understiga 120 % av börskursen fastställd enligt ovan.

Konverteringstid Konvertering bör icke ske tidigare än 4 år från emissionsdatum.

Beslutsfattare Beslutet skall fattas av bolagsstämman med 9/10-dels majoritet av såväl röster som kapital. Detta skall gälla även för emissioner i dotterbolag. Styrelsen skall få bemyndigande endast avseende tekniska frågor i emissionerna.

Publicitet

Villkoren skall fullständigt anges i den förvaltningsberättelse som lämnas till bolagsstämman för beslut. Hänvisning till att emissionsvillkoren kan avhämtas på företagets kontor skall inte godtas.

Ränta

Räntan skall vara marknadsmässig.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 5

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Trefond Invest får härmed lämna förvaltnings- Portföljen har genom följande större köp netto berättelse för verksamhetsåret 1988. ökats med:

Ansk värde

Bolag Antal MSEK Resultat

BGB 1.000.500 145,1 Årets resultat före överföringar till 1—3 fond-

Electrolux 245.000 67,2 styrelserna uppgår till MSEK 281,5 (127,3).

Klövern 250.000 65,1 Överföringarna beräknas till MSEK 75,7

Marabou 405.554 125,1 (48,8).

Proventus, optioner 120.000 122,6 Realisationsvinsterna uppgick under året till Volvo 152.200 51.2 netto MSEK 218 (85,0). Utdelningar har erhållits med MSEK 56.6 (35,8) medan ränteintäk- Portföljen har genom följande större försäljterna uppgick till MSEK 9,7 (11,3). ningar netto minskats med:

Förvaltningskostnaderna utgjorde under året

Försäaljn värde - MSEK 535,8 (4,6).

Bolag Antal MSEK

Carnegie 250.000 50,6 Real förmögenhetsförändring

Holmen 800.000 75,5

Marieberg 620.000 105,9 ringar av den dolda reserven, minskat med in-

Reinhold 516.600 95,6 flationen på rekvirerade medel, blev för året

Saab 420.000 88,1 MSEK 989,0 (- 342,9).

Sandvik 300.000 54,7 Fondens totala överskott i förhållande till realt Skandia 350.000 död resultatkrav sedan verksamhetens början (1984). uppgick vid årets slut till MSEK 1.001 (11,6). Följande nyemissioner har tecknats:

Ansk. värde Likviditet Bolag Antal MSEK Vid årets utgång fanns likvida medel i form av Njord 183.750 TÅ banktillgodohavanden och penningmarknads- Skoogs 200.700 6.0 instrument för MSEK 27,0 (20,4). Fordringar på fondkommissionärer för oreglerade likvider

Under året har 127.500 Fagerhult bytts mot uppgick till MSEK 2,0 (0,10), medan motsva-

191.250 Almedahls-gruppen jämte MSEK 10.2. rande skulder belöpte sig till MSEK 11,6 (12,4).

Vidare har 125.000 Swanboard bytts mot Den genomsnittliga likviditeten var under året 250.000 Rottneros jämte MSEK 6,3. MSEK 54,7 (67.0).

Fondkapital Värdepappersportföljen

Fondkapitalet uppgick vid årets slut till MSEK Marknadsvärdet på värdepappersportföljen 2,682 (1.960). Det efter s k reala principer uppgick 1988-12-31 till MSEK 3.632 (1.973). justerade fondkapitalet var vid samma tid- Portföljens anskaffningsvärde per 1988-12-31 punkt MSEK 3.578 (1.933). Det förvaltade var MSEK 2.737 (1.999). Den dolda reserven grundkapitalet uppgick till MSEK 2.300 uppgick således till MSEK 897 (— 26,5). (1.784). Således har under året rekvirerats Efter justeringar för köp och försäljningar MSEK 516. Det innebär att medelsramen har ökade börsportföljen i värde med 52,0 4. För- utnyttjats tillfullo. ändringen av Affärsvärldens generalindex var under samma period 51.9 "6, Fondstyrelse och personal Under verksamhetsåret har aktier köpts för Under 1988 avgick styrelsens ordförande gene- MSEK 1.780 och sålts för MSEK 1.199. Av kö- raldirektör Tony Hagström samt direktör Leif

Lewin. Till ny ordförande utsåg regeringen ge- 1 [Ne] pen utgjorde MSEK 13.7 nyteckningar.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

neraldirektör Bert Ekström, samt till ny styrel- Victor Hasselblad AB seledamot direktör Lars Hillbom. Styrelsen besökte 1988-05-25 Hasselblads an- Medelantalet anställda har varit 5,35 perso- läggningar i Göteborg. Verkställande direktöner. I löner och ersättningar till styrelse och ren, Jerry Öster, gav en ingående information verkställande direktör har utgått sammanlagt om företagets historik och utveckling. Besöket MSEK 1,2 (1,1) och till övriga anställda MSEK gav värdefull information för styrelsen. 0,97 (0,77). Styrelsen avser att varje år göra minst ett be- Styrelsens nuvarande VD skulle enligt avtal sök vid företag där Trefond har ett betydande avgå 1988-12-31. På grund av problem i sam- innehav. band med rekryteringen av ny VD, har avtalet förlängts till utgången av mars 1989. VD har

Hällde Maskiner AB förklarat sig beredd att kvarstå som konsult till utgången av juni samma År samt att tills vidare Resultatet i företaget har förbättrats avsevärt handlägga frågor rörande intressebolag. Till under 1988. En ytterligare resultatuppgång VD fr o m 1989-04-01 har utsetts Michael G. väntas under 1989. Aktieinnehavet är att anse

som långsiktigt.

Berman.

Collator Utvecklings AB KMG Collator bildades 1986 på fondstyrelsens initia- Under året har kraftiga marknadssatsningar tiv för att ta hand om engagemang 1 mindre skett. Bl a har det nya systemet för utrop av företag. Bolaget har ett aktiekapital på MSEK hållplatser utvecklats. Några provanläggning- 12 varav MSEK 11 ägs av fondstyrelsen och ar har installerats. För att stödja företaget har MSEK 1 av Svenska Metallindustriarbetare- Collator beslutat teckna ytterligare aktier. förbundet. Collators engagemang uppgår till MSEK 1,4 i KMG System AB, som tillverkar utrustning för syntetiskt tal. Collators resultat Kolmårdens Fastighets AB efter bokslutsdispositionen och skatt uppgick Trefond Invest ingick 1988-06-04 ett avtal med 1988 till MSEK 0,13. Stiftelsen Kolmårdens Fritidsområde om bil-

dandet av ett fastighetsbolag. Detta övertog

från Stiftelsen samtliga fastigheter inom om- Allmän information

rådet. Trefond har förbundit sig att förse fas- Fagerhult tighetsbolaget med kapital om MSEK 25. Här-

av tecknas MSEK 51 form av aktier till ett no- Huvudaktieägaren i Fagerhult har sedan någ-

minellt värde av MSEK 1 och MSEK 20 i form ra år bl a med fondens representant diskuterat

av ett konvertibelt förlagslån. Bildandet av det långsiktiga huvudägarskapet i Fagerhult.

fastighetsbolaget medverkar till en långsiktig Under hösten gjorde huvudägaren en prelimi-

utveckling av fritidsområdets verksamhet. när överenskommelse med Almedahls-gruppen

Trefond erhåller normal avkastning på insatta AB, som innebar att detta företag lade ett bud

medel. på samtliga aktier i Fagerhult. Efter diskussioner med huvudaktieägaren accepterade fondstyrelsen budet, dock med två förbehåll vilka

Round-Office Almedahls-gruppen accepterat.

Styrelsen i Round Office gav i början av året Det ena förbehållet innebar att belysningssi- positiva besked rörande företagets utveckdan inom gruppen icke skulle säljas och att det- lingsmöjligheter. Även i samband med delårsta enhälliga ställningstagande ej får ändras rapporten i augusti föreföll läget vara under utan att bolagsstämman i Almedahl-Fagerhult kontroll. Därefter skedde en snabb försäm- AB beslutar härom. Den andra punkten gällde ring. Ledningen för Round Office hade inte att styrelsen i det nya bolaget successivt skall förmått utnyttja den ytterligt goda konjunktuminska i antal. Trefonds styrelse har mot den- ren. Läget ansågs vara katastrofalt. Trefond na bakgrund ansett att samgåendet långsiktigt har 1989-01-31 kommit överens med Polarator, bör vara till fördel för anställda och aktieägare den andre huvudaktieägaren, om att göra en inom gruppen. finansiell rekonstruktion.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

Scandiafelt tes aktierna i Stockamöllan. Bolaget visar en Utvecklingen inom bolaget har inte varit till- god utveckling. Innehavet är långsiktigt. fredsställande. Weland AB förvärvade under

Swanboard året ca 26 9 av kapitalet. Weland har en rörelse som delvis sammanfaller med Scandiafelts. Innehavet i Swanboard byttes till aktier i Rott- Det fortsatta engagemanget i Scandiafelt är fö- neros. Med hänsyn till att företagskombinatioremål för diskussion. nen anses vara intressant, har innehavet i

Rottneros därefter ökats. Trefond har för när- Skrinet varande ca 10 % av kapitalet och rösterna. In-

nehavet är långsiktigt. Skrinet har under året koncentrerat sin verksamhet ytterligare. Under.slutet av året köp-

Stockholm 1989-02-07

bl UA SMA

Bert Ekström Klas Back Lars Hillbom

Ordförande Vice ordförande

Jan Karlsson Sj Olsson Pmekgkel Kenneth Sjökvist

Höjyllere— föder

Birgitta Svensson Anders Ullberg Anders Widlund

pa

BoDahlgren

Verkställande diréktör

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits 1989-02-23.

> |

Na JP tta Udes Lam

öran Rabpe er Bergman Gösta Telestam 124

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 5

RESULTATRÄKNING

Rörelsen

Aktieutdelning (not 1)

Ränteintäkter (not 2)

Övriga intäkter

Räntekostnader Förvaltningskostnader (not 3)

Projektkostnader

Avskrivningar (not 4)

Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

Resultat före överföring 5 2BE00e 127.259

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna (not 5) ASEA = — 48.822

ÅRETS NETTORESULTAT

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

BALANSRAKNING

"198812:31 - = 1987-12-31

Bokförda : , Bokförda

värden : värden

TILLGÅNGAR sno kkr 5 kkr

Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 10) 2.787 876 " 1.999 .454 Inventarier | 129 804

| 2.006.408

SUMMA TILLGÅNGAR 2.028.348

SKULDER OCH FONDKAPITAL Kortfristiga skulder

68.595 Fondkapital

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 5

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSFÖRÄNDRING

1988: 1987

kkr : kkr

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fond- | styrelserna > 281.526 ' 127.259 Förändring av ej realiserade vinster/förluster i — 923.288 : —341.943 . Resultat inkl. ej realiserade vinster/

förluster =: 1.204.764 ” —214.684

Avsättning för bevarande av grundkapitalets i : köpkraft "140.101 79.399

Realt resultat före överföring till 1-3 AP- :. oc

fondstyrelserna . 1.064.663 . — 294.083 Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna : — 75.705 — 48.822

Överskott/underskott i förhållande till oe

realt resultatkrav 988.958 — 342.905

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 5

FÖRMÖGENHETSSTÄLLNING EFTER REALA PRINCIPER

1988-12-31 "= = 1987-12-31

| Marknads- | Marknads-

"värden ' värden

TILLGÅNGAR = kkr: kkr

Omsättningstillgångar so Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 6) 2. 27.025 Vi 20.360 Fordringar på fondkommissionärer (not 7) 1:988 | | 110 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 8) ens 881 1.402 Övriga kortfristiga fordringar 578 " 68

29.867: 21.940

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder ns Skulder till dotterbolag 60, 50 Skulder till fondkommissionärer (not 7) . 11.627 : 12.428

Ackumulerat överskott/underskott i förhållande till resultat- TR krav > 11.601. 354.506 Årets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav SS . 988.958. — 342.905

"> 8.578.264 : 1.933.205

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL —8.670.911" 2.001.800

Ställda panter och ansvarsförbindelser Sn Inga | Inga

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

: - Anskaffnings- =: Börsvärde > > > Andel: Antal - värde > Bala Rs - kkr kkr Kapital ' :.'Röster

: Börsnoterade aktier > (AT och All-listan) | . vs ne | | "AGA ' . Abu 110.000 20.864 24.090 02 > 04 - ; : Almedahl =" Abu 49.869 —. 9.344 9.974. S < Almedahl Afr 6.449 1.327 0 1.225 oo. 32 42 i ;. Ålmedahl - DS Bbu ++=—> 143.500 = ' 20.090 20.080 . Aritmos —.. . bu .1.393.539 154.088 209.085" 40 20 ” Aritmos vo > fr 12.061 = 992 182 a (Asea 0 7 Abu 310.000 80.174 123.070. > 05. 06 BOB: = : bu 1.000.500 143.229 > 154.077 &2 - 52. Bilspedition Abu 583.897 44.901 151.813 Al > 80 — Bilspedition Afr 58.213 4.476 : 15.136 . Se

| Catena. "> Abu = 529.650 = 32.41 =” 63.028 "28 28

+ ÖCatenia n Afr - 70.350 : 2.789 816: co a --Bldon” "= Bbu 209.578 46.766 "46.107. 127 > 69 "Eldon. 0 > > Bfr 11.122 2.260 2.469 Ar "Electrolux Bfr 245.000 '66.382 = 71.540 > 0.0 085 0 00- Esab oo os Abu 268.186 = 60.929 86.088 >: 63. 80 : Euroc | A : 143.800 15.574 — "> 58.289 7 dT 0 16 'FoRBuröct ov. B "66.200 = 6.055 - 22.480 - Gambro ' ">. Bbu 145.000 =. 15.378 16.095... > s0 > 10 Gambro. Bfr - 305.000 : —- 32.556 : . 34.160 / > Gotagruppen = Abu 600.000 65.479 — "70.800 14 > 15 .. Qullspång Bbu 250.000 88.495 =: 110.000. > 26: 1,5 ' Hasselblad. = ' Abu 137.200 14.824 42.532 nm nn '; Hasselblad Afr = 400 54. 124 en j ; Hexagon = : Bbu . 440.500 57.497 55.063 Bo 8 2 - Hexagon " Bér «159.500 19.044 19.778. = ÖA +. Hötorget = Bbu 147.520 39.957 ' MABI 48 > Hötorget ' > Bfr 2.480 703 == 9707 RA : : Infina - Abu 186.000 23.323 26.784 "= 834 — 3Å

SM os Bfr 75.000 19.685 = 69.750 18 - 09

2 Klövern. . " Abu. 6.100 : 1.647 16865 cos ""Klövern . Bbu 714.058 132.035 178.515 : : 86 : 19 | flövern - Bfr 29.842 = 6.812 "7.550 .. Lundbergs '. > Bbu:. : 400.000 "41.260 - 78.000 "09 - 02 '; Maråbeu. . "”Afr 89.544 — 28.969 29.550 UM 18 + Marabou ' Bfr = 316.010 = 94.563 95.435 CV . "Munksjö ' > Abu 379.000 17.502 18.003 "= 09 09 . Mankejö, | | Afr 9.000 428 428 RA » Nisses > 0 Bbu + = 200.000 31.800 = - 28.800 - —- 13 0,4 Nordbanken bu -- 250.000 34.796 "45.250 13 = 138 Procordia". "+ >: Abu "102.000 > 24.180 87.740 =. > 08 ” 08 | Procordia ' | Bfr : 8.000 -- 1.200 - 2.920 ” :

v Pronator. > "co st > 22 BABS >. B61T5 oo oo vr

-Pröpator: «>. > avk 98.867 — 17.136 "18.260 NT ” : Proventus | oe | |. Masoriite, optioner 120.000 120.600 — 120.600 oo :; Servdblom-& Stohne Bbu 197.680 = 24.348 23.718 > 72 38 Bbu 105.000: 30.021 - 38.745 ” 0 MV ISKALL on oo Bfr > 195.000 ' 30482 = HB

» SE-Banken ' Abu - = 250.000 = 35.747. 43.000. -— 02 0,2

;-Skanska '--. =. Bbu 300.000 — 66.281 126.300 = "08 > 08. "Skanska ' > Bfr 50.000 17.100 721.060 ”

9 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 144

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5 n | Anskaffnings- Börsvärde. = 0 oc FÄndel” | Bolag "Antal - värde | 88-12-31 eo - i

kär Ar Kagitet Bön

Skoogs — . Bbu 634.100 42.721 60.240 . 126: -; Skrinet Bbu 644.200 66.354 93.409 200 äg

Skrinet Bfr 5.800 616 FY oc MEL.

Skånska Banken = Abu "53.420 13.986 19.231 > 490: 80

Skånska Banken = Bbu 146.580 33.134 52.006 cc

Stora Abu 90.000 26.316 20.970 Stora Afr 160.000 48.493 52.320 0,6. Stora Bfr 100.000 25.581 ' 32.300 SN Volvo Bbu 355.000 118.614 136.320 07 Volvo Bfr 220.000: 15.162 84.480 d

Åkermans Abu 1.463 202 234 er

Åkermans Bbu 243.537 33.762 40.671 98. 6,6: Åkermans Bfr 90.000 12.150 14.400 RER Summa börsnoterade aktier 2.325.676 3.159.037

OTC-aktier . | | oe Lindab Bbu 215.258 42.664 55.967 49 NV VBB Lindab Bfr 742 : 133 198 AE Martinsson Bbu 71.300 8.419 8.556 = - 14,9. : 4,8: Metallhyttan Bbu -—-o24.500 2.358 2.877 > 1 20 oo - 06. Rottneros bu 1.005.000 39.102 48.240 > 97 07 Rottneros fr 95.000 4.370 4.560. FLERE Round Office Bbu 191.420 = 18.380 3.828 MB ABA Round Office Bfr 58.580 5.715 1.172 AN Scandiefelt bu 92.250 12.890 20.756 > 68. > 88. Scandiafelt fr 60 7: Hösse Ke Spendrup Bbu 398.160 23.968 39.816 ug. BA Spendrup Bfr 51.840 3.262 B.184. 0 Wallenstam Bbu 325.600 37.938 —- 50.794 AL 0 19

Summa OTC-aktier 199.201 241. 454 TN

Övriga aktier a es Rd

Fordonia B 171.200 1.851 676: 02-000. Hällde B 8.820 =: 8.500 8.500+ 2 490 I 490 - 446.250 = = 21.618 = 24.098 7 vv 2107 164: Föreäkr. AB Njord : Kolm. Djurp. Fast. AB 10.000. 5.000 > 5.000: > 16,7 > > 18,7. 60.000. — 8417 12.900. RE Ua : ”Wihlborg&Son — Bbu cs = 45.886 BLI | Ne Summa övriga aktier =

' Aktier med köpöptloner: = 0 0 re - AE

Sv. Handelsbanken = 1.200.000 , 131.929 ' .- 182.40006 12012 181.929 >” 182.400 -. MON : Sumrna « aktier med köpoptioner "0 2: 2.702.192 " ” ”3.634.065 :

"Omg os oe 0 TA 0 24899 ena

Totalt ve ene el BIN "> 8.634.065 -

oå Morkoadasörds/orensirde enligt lägsta värdets princip:

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

NOTER TILL BOKSLUTET 1988-12-31

Redovisnings- och värderingsprinciper den. Premier för aktier med utställda köpoptio- Penningmarknadsinstrument bokförs till in- ner redovisas som förutbetald intäkt. Inventaköpspris och ränta periodiseras. Värdet på ak- rier nettoredovisas. Avskrivningar på inventatier och övriga värdepapper inkluderar courtage rier görs med 20 procent av anskaffningsvärdet och värdepappersskatt. Beräkning av realisa- fr o m förvärvsdatum. Av årets resultat överfötionsvinster och -förluster vid försäljning av vär- res tre procent av det förvaltade grundkapitalets

depapper sker enligt ”högst in — först ut” meto- nuvärde till 1—3 AP-fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING, de fem största posterna specificeras

5. ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överfö- sumentprisindex för december 1988 uppgår till ra en avkastning på 3 96 av rekvirerat kapitals 180,9. Utöver avkastningskravet skall en avnuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsu- sättning göras i den reala redovisningen motmentprisindex' förändringar. Hänsyn tages till svarande årets uppindexering av grundkapitaden tid kapitalet disponerats. Kon lets nuvärde.

Nuvärde Avkastnings- Rekv. Belopp 88.12.31 Antal krav Avsättning datum kkr Index kkr dagar kkr kkr

1/1 -88 1.784.000 i grundbelopp

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 5

6. LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT

Likvida medel: kkr Kassa och postgiro 1 Banktillgodohavanden 17.209

17.210¶Penningmarknadsinstrument: Företagscertifikat 9.815

7. FÖRDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS FONDKOMMISSIONÄRER Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats.

8. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Denna post består huvudsakligen av förutbetalda hyror.

9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG Tredje löntagarfondstyrelsen har skyddat arbetsnamnet ”Trefond Invest” genom registrering av ett aktiebolag. Aktiekapitalet är utlånat till Trefond Invest. Bolaget Trefond Invest AB är vilande. Collator Utvecklings AB redovisas tillsvidare som dotterbolag. '

10. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VÄRDEPAPPER

(Aktieinnehav 1988-12-31) Aktier i andra bolag se separat specifikation. 2.737.375

11. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Denna post består huvudsakligen av reservation för revisionskostnader, skuld för semestersättningar och arbetsgivaravgifter samt premier för utställda optioner i Svenska Handelsbanken.

12. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

13. VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Den i förvaltningsberättelsen upptagna procentuella jämförelsen med Affärsvärldens index är beräknad enligt följande. Aktieportföljens nettoförändring varje månad har — efter tillägg av försäljningar och utdelningar och avdrag för köp — relaterats till under resp. månad genomsnittligt investerat kapital. Denna avkastning kedjas sedan med avkastningen för nästa månad osv. Den på detta sätt beräknade portföljutvecklingen för 1988 uppgår till 52,0 "6.

Bilaga 5

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Tredje löntagarfondstyrelsens, Trefond Invest, förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för perioden

880101— 881231.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondsstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 23 februari 1989

| a mm :

/ < . A

AGA Säl VALL

PerfBergrban Gösta Telestam

aukt revisor direktör "

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 5

REVISORER STYRELSEN

Göran Raspe, auktoriserad revisor, Bert Ekström, Stockholm, f 1930 Öhrlings revisionsbyrå, ordförande Generaldirektör, SMHI Styrelseordförande Per Bergman, auktoriserad revisor, Bohlins Revisionsbyrå Klas Back, Tyresö, f 1920 Direktör, Folksam Gösta Telestam, f d direktör, Vice styrelseordförande Kungl. Bankinspektionen Jan Karlsson, Finspång, f 1942 Metallarbetare, ABB Stal Styrelseledamot

Lars Hillbom, Järfälla, f 1946

Direktör, Kooperativa Förbundet

ANSTÄLLDA

Styrelseledamot' Bo Dahlgren, verkställande direktör Stig Olsson, Vingåker, f 1942 Carl Johan Törnell bitr direktör Vårdare, Landstinget Sörmland Anita Franzén Styrelseledamot Inger Hedenström Katarina Rylander Kenneth Sjökvist, Saltsjöbaden, f 1946 Ann-Mari Werin Livsmedelsarbetare, Pripps Bryggerier AB Styrelseledamot Birgitta Svensson, Stockholm, f 1949 Vice förbundsordförande, SHSTF Styrelseledamot Anders Ullberg, Danderyd f 1946

COLLATOR

Direktör, SSAB UTVECKLINGS AB Styrelseledamot

Styrelse Anders Widlund, Eskilstuna, f 1947 Bo Dahlgren, VD Trefond Invest Ingenjör, Sv. Industritjänste- Styrelseordförande mannaförbundet . Styrelseledamot

Per-Erik Öhlén, direktör

Vice ordförande Johnny Karlson, Hallstavik, f 1937 Pappersbruksarbetare, Holmens Bruk AB Jan O Hedberg, advokat Styrelsesuppleant Styrelseledamot Jan Lundgren, Visby, f 1943 Per-Erik Hellström, direktör Redaktör, Gotlands Folkblad Styrelseledamot

Styrelsesuppleant

Klaus Helmrich, VD Ulla-Britta Platin, Norrköping, f 1925 M-Gruppen i Västerås AB Utredningssekreterare, Hyresbostäder i Styrelseledamot Norrköping AB Jan Karlsson, ASEA Stal Styrelsesuppleant Styrelseledamot Carl Martin Roos, Sollentuna, f 1941 Carl Johan Törnell, Trefond Invest Professor, Stockholms Universitet Styrelseledamot och VD Styrelsesuppleant

Mellansvenska löntagarfonden (fjärde löntagarfondstyrelsen) ÅRSREDOVISNING 1988

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 6

ORDFÖRANDE Börje Andersson

Styrelseordfvrande Statens Vattenlallsverk. Luftfartsverket. Borlange Energi och Dala-Demokraten

VICE ORDFÖRANDE Sune Ekbåge

Pappersarbetare. Billerud AB Ordtorande, Pappers avdelning 96. Gruvon Styrelseledamot Stora AB Ledamot Pappers förbundsstyrelse

ÖVRIGA LEDAMÖTER Kurt Belin

Ingenior. Flakts Svenska Installation AB

Karl-Axel Eriksson

Byggnadsarbetarc. Anders Diws AB

Sven lohansson

Direktor, Konsum Vastmanland

Folke Kallberg

Ingenjör, Avesta AB

Sune Lundgren

Direktor

Börje Sturk

Telemontar. FFV

Ingemar Wallin

Direktor

SUPPLEANTER villy Bergström

Chef. Fackforeningsrorelsens institut för ekonomisk torskning

Bengt Karlsson

Ombudsman. Metall

Sune Lundh

Direktor. Varmlands Folkblad

Maj-Britt Lövström

Byrådirektor. Lansarbetsnamnden

REVISORER Rolf Hammar

Auktoriserad revisor. Grant Thornton. ordförande

Ingvar Gullnäs

Fd landshovdimg

Lars Jernberg

Auktoriserad revisor. Hagstrom t Sillén AB

ANSTÄLLDA Lennart Låftman

verkstallande dwucktor

Siv Axelsson, fr.o.m. 89-01-30

Erik Frostberg

Britt-Marie Granholm

Pirkko Vikman

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 6

Vår verksamhet under 1988 har utvecklats i en första för ägandet och dess funktioner. Detta medför att de klassens högkonjuktur och goda tider på aktiemark- anställdas synpunkter noteras merlyhört än tidigare i i naden. Justerat för köp och försäljningar har vår aktie- flera företag där vi är delägare. portfölj stigit med 519 i värde under året. Vi har inte utnyttjat hela det kapital som står till vårt förfogande. Vi har under de gångna åren också placerat väsentli- Detta kan ses som en väl försiktig inställning under ga belopp i onoterade företag. I fjol kunde vi notera det gångna årets starka aktiemarknad men ger oss de första framgångarna genom att i samförstånd med samtidigt en stor handlingsfrihet inför de närmast våra partners sälja några av dessa investeringar med kommande åren. vinst.

Under de dryga fyra år fonden drivit sin verksamhet Vad vi strävar efter är här att samarbeta med företag har det kapital vi förvaltar avkastat mer än en miljard eller företagare som har en redan etablerad verksamkronor eller väsentligt mer än det avkastningskrav het och från denna vill expandera utan att utsätta riksdagen ålagt oss. För Allmänna pensionsfonden verksamheten för alltför stora finansiella risker. Efteroch ATP-systemet har vår verksamhet därmed inne- som vi inte kan tillföra de allra minsta företagen nåburit en förstärkning. Pensionsåtagandena är dock så gon sårskild kompetens siktar vi nu lite högre i storstora och den andel av kapitalet som vi fått att förval- leksklass. De foretag vi är intresserade av att samarta så liten att fonden naturligtvis inte kan svara för beta med bör han minst 10 Mkr i omsättning och ha mer än en begränsad andel av kraven på pensions- några år på nacken. systemet.

Antalet aktörer på kapitalmarknaden som kan och vill

satsa kapitali onoterade företag utan att sikta mot en De reserver vi nu har kan behövas, för tiderna kom- snabb notering eller försäljning av företaget är litet. mer inte alltid att vara så goda som nu. Vår aktieport- Villkoren för de företagare som söker kapital blir därfölj har också blivit så pass omfattande att det inte är för hårda och innebär ofta restriktioner, som företagatt tänka på att hinna avyttra mer än marginella pos- arna inte vill lägga på sina företag. I detta klimat ser vi ter före en nedgång på aktiemarknaden. Vår ambition idag större möjligheter än tidigare att fylla en roll. Vi är i stället att genom placeringar i rätt företag på lång vill också öppna vägen för skickliga ledningars utköp sikt uppnå en konkurrenskraftig avkastning. av företag och företagsdelar i samband med omorga-

nisationer av större bolag. Här finns en kraftfull och

outnyttjad företagarpotential som vi kan sätta kapital Reserverna behövs också för att inför mörknande ti-

i händerna på. der kunna medverka i störra affärer där den omedelbara lönsamheten ibland är svår att uppnå. Behovet

Å andra sidan finns inte heller särskilt många onoteraav sådana satsningar i näringslivet ökar när tiderna

de företag som både har en lovande framtid och beblir sämre samtidigt som traditionella investerare då

hov och vilja att öka sitt eget kapital. Våra erfarenheblir alltmer försiktiga Under det gångna året medver-

ter av arbete med onoterade bolag visar att flertalet kade vi till att ge tidigare statliga Uddevalla Ship-

företag som hamnar i svårigheter gör det på grund av ping förutsättningar att börsnoteras och erhålla en

att förutsättningarna för deras verksamhet är för dålistabil ägarstruktur. Denna ger rederiet möjligheter till

ga Ytterligare kapitaltillskott förlänger då bara ett en långsiktig utveckling. Dessutom ser shipping-

onödigt lidande. I andra fall är det för svag ledning marknaden just nu så gynnsam ut att det även på lite

som ligger bakom problemen. Fonden har inte resurkortare sikt kan bli en god affär för oss.

ser att aktivt driva företag. I sådana rekonstruktioner

kan vi därfor bara gå in i samarbete med en inom Fonden är fortfarande så passliten att dess aktieinne- branschen ifråga erfaren och beprövad partner. Detta hav inte inneburit någon avgörande förändring i in- kärva konstaterande innebär inte sällan besvikelser flytandet för de anställda i de företag där vi är aktieä- hos optimistiska intressenter som ser fonden som gare. Dessa hår dock deltagit i bolagsstämmor i 50 fö- raddaren i nöden. Det riksdagsbeslut som styr oss är retag i kraft av vårt innehav. De anställdas företrädare dock entydigt; endast där långsiktig, konkurrensvinner successivt ökade kunskaper om företagande. kraftig verksamhet finns i sikte kan fondens medel Hos företagsledningarna ökar samtidigt respekten placeras.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 6

Mellansvenska löntagarfondens verksamhet under Fondens resultat inklusive orealiserade värdeföränd- 1988 resulterade i att fondens förmögenhet steg med ringar kan fördelas på tre resultatområden enligt föl- 851 Mkr när aktieportföljen värderas enligi årsskiftets jande:

Genomsnitt! Resultat inkl börskurs. Ökningen beror i första hand på kursupp- investerat — forandring i Avkastning gången på börsen. Därutöver har investeringarna i kapital I Mkr. dold reserv Ib

marknadsvarde I Mkr 1988 1987 onoterade företag i år givit överskott.

Placeringar

den aktier fram till och med april 1988. Sedan företa-

Placeringar gens delårsrapporter visat att vinsterna i näringslivet

i noterade ökat även 1988 nettoinvesterade fonden åter under

värdepapper ... 1.970 869 44,1 3,8 höstmånaderna. Fonden köpte noterade värdepapper för 144 Mkr (241) netto under året. Fonden har un- Placeringar der året endast lyft 200 Mkr (107) av de medel som i onoterade ställts till dess förfogande. Vid senaste årsskifte fanns värdepapper ... 106 10 9,7 —-17,8 möjlighet lyfta ytterligare 900 Mkr (584). Detta av- Avgår förvaltspeglar dels en bedömning att kursnivån generellt ningskostnader —6 sett fortfarande är hög och att gynnsammare tillfällen att öka aktieportföljen kommer att erbjudas under kommande år men dels också att fonden vill bibehål- Att för kortare tidsperioder utvärdera en långsiktig la en nettoinvesteringskapacitet även efter 1990, då

aktieförvaltning enligt så kallade reala principer är inga ytterligare pensionsmedel kommer att tillföras

näst intill meningslöst. Som exemplifiering kan nämfonden för förvaltning.

nas att om vårt bokslut gjorts en enda börsdag senare

skulle resultatet för det gångna året varit 754 Mkr eller På marknaden förvärvade fonden aktier och konverti-

169 lägre än vi nu redovisar. bler för 859 Mkr (887). De största köpen gjordes i Argonaut, Bilspedition, Gambro, Hennes & Mauritz, Som underlag för diskussion om utvärdering av vår Kinnevik, Nordström & Thulin, S-E-banken, Handels- och likartade aktieförvaltningar föreslår vi i stället fölbanken, Stora och Volvo. iande kriterier:

Förutom att optionsbelastade aktier löstes med 83 Mkr avyttrade fonden noterade aktier och konverti- I. Har de medel fonden tillförts utvecklats snabbare bler för 632 Mkr (646). De största försäljningarna un- än om de förvaltats genom räntebärande placeder året skedde i ABV, Boliden, Carnegie.. Holmen, ringar i de tre första AP-fonderna? MoDo, Reinhold, SKF, Stora, Sydkraft och Volvo. Svaret visar om det från pensionssystemets syn-

vinkel varit gynnsamt att avskilja en del av pen- Fonden investerade 10 Mkr (681 vid nyteckningar i no- sionskapitalet till investeringar i aktier. terade bolag. Därutöver tecknades konvertibla vinstandelsbevis för 19 Mkr i MoDo i sambarid med att Avkastning I 'b 1988 1987 1986 1985 innehaven i Holmen och iggesund avyttrades till Mo- Do. Mellansvenska

löntagarfonden .. 389 32 325 421 I onoterade företag har fonden under året investerat Tre första

året. Största beloppen har satsats i. UV Shipping, som

dalshöjden. Därmed har fonden under de dryga fyra år den verkat tillfört onoterade företag över 160 Mkr i nytt riskkapital (aktierna i UV Shipping köptes av Ze- 2. Har fondens portfölj av börsnoterade värdepap- . nit.Shipping och inräknas sålunda inte i nyteckningar- per utvecklats bättre eller sämre än genomsnittet na). Under året har fondens engagemang i lämtvarm, på Stockholms-börsen? Ljungberg & Kögel. Rekonstructa och RFSU avslu- Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med tats. Därutöver har investeringarna i Connova, De- noterade värdepapper resulterat i bättre eller sign-Funktion och Vargön Alloys minskats. Avyttring- sämre placeringar än börsgenomsnittet. arna gav sammantaget en realisationsvinst på netto 8 Mkr. Fondens portfölj har under 1988 utvecklats en pro-

centenhet sämre än börsgenomsnittet. 1987 ut- Förvaltningskostnaderna är i stort sett oförändrade. vecklades den 10 procentenheter bättre än snittet.

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 6

3. Om de medel fonden erhållit med avdrag för 1,3, 4. För att enligt riksdagsbeslutet inflationsskydda motsvarande erlagd värdepappersskatt och cour- vårt kapital efter en real utdelning på 3 procententage utvecklats som börsgenomsnittet, skulle fon- heter per år krävs att fondens förmögenhet vid sedens förmögenhet ha utgjort 2.619 Mkr. Utfallet av naste årsskiftet uppgår till 1.605 Mkr.. vår verksamhet utgjorde 2.800 Mkr eiler 181 Mkr

Den verkliga förmögenheten uppgår till 2.800 Mkr högre. Detta mått visar att om hela kapitalet pas-

eller väsentligt högre än det långsiktiga avkastsivt och kostnadsfritt kunnat placeras som börsge-

ningskravet. nomshnittet skulle resultatet hittills varit 181 Mkr sämre.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 6

Belopp i Mkr Not 1988 1987 1986

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 6

Belopp i Mkr

Nöt 1988-12-31 1987 12-31 1986-12-31

TILLGÅNGAR

Likvida Medel os dossoorss ses so sesees oones . 114,3 197,0 135,7

Intjänade, ej inbetalade räntor samt

förutbetalade kostnader MUM. sosse oss oc 8,8 8,0 12.4

SUMMA soo oe ee ess oa 203,8 212,3 319.0

Konvertibla skuldebrev i

SKULDER OCH FONDKAPITAL SKULDER Skulder för köpta värdepapper . ss c0 oc oc. 26,7 28,3 41.1

Checkräkningskredit . o.o.oc00o. a aa 9 - - -

FONDKAPITAL Tillskjutet fondkapital "i.e. 0 ov. es 1.400,0 1.:200,0 1.093,0

Balanserade vinstmedel ee . 471,2 205.5 19.4

Summa fondkapital = lc. es 2.115.3 1.671.2 1 298,4

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL vis 000 0 000 2.189,2 1.757.7 I 366,4

Prop. 1988/89: 144 Bilaga 6

Belopp i Mkr

Totalt

1988 1987 1984-1987 Periodens resultat efter överföring till 1-3 AP-fonderna (se resultaträkningen) s.ssossosses.sssoa 244 266 471 Ökning, minskning av dold reserv i värdepappersportföljenl =... sosse sss srsere rres na 607 — 244 78 Avsättning för att bevara det tillskjutna kapitalets köpkraft so odosssss sosse ses essens — 84 —- 63 = 121 ”Realt” resultat efter overföring till 1-3 AP-([ONdefNA mo os or see mere e rese oo ers e see e ess 767 — 41 428

1988-12-31 1987-12-31 1986-12-31 Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad på anskaffningsvärden (se balansrakningen) . ... 2.115 1.671 1.298

Fondens kapital enligt redovisning baserad på marknadsvärden 2.800 1.749 1620 Tillskjutet kapital... sco 00 — 1.400 — 1 200 — 1.093 Erforderlig avsättning för att

Överskott i förhållande till resultatkrav «=. oc. o.ovoo. 1.195 428 469

Bilaga 6

Samtliga tillgångar tages upp till anskaffningsvärde, i sumentprisindex) på det kapital som vi lyft, dels tillvilket inräknas erlagt courtage och värdepappers- lagts för 1988 respektive avdragits för 1987 förändskatt. Om förlust har blivit definitiv i samband med ringen av den latenta vinst som finns i vår vardepapackord tas fordran upp till nedskrivet värde. Befara- persportfölj (d.v.s. förändringen i den s.k. dolda rede. men ej definitivt konstaterade förluster, har ej på- serven). verkat anskaffningsvärdena.

Resultatet, såsom det visas på sid 3, visar att Mellan- För de noterade värdepapperen har marknadsvärdet svenska löntagarfonden har uppnått det avkastberäknats efter sista betalkurs, eller om betalkurs ningskrav, som lagen om löntagarfonder ställer på saknas, köpkursen sista börsdagen 1988. löntagarfondernas förvaltning.

Den traditionella redovisningen, baserad på anskaff- I balansräkningen har värdepappersportföljen i den ningsvärden, har kompletterats med redovisning en- s.k. reala redovisningen upptagits till marknadsvarligt s.k. reala principer. Från det traditionellt redovi- de. Till det tillskjutna fondkapitalet har den ackumusade resultatet har därvid dels dragits köpkraftsför- lerade köpkraftsförlusten lagts. En alternativ redoövislusten under året (motsvarande förändringen av kon- ningsmetod finns i not 10.

NOT I NOT 3

Av ränteintäkterna utgör 10,4 Mkr räntor på konverti- Realisationsvinster bler medan resterande belopp avser förvaltning av har uppstått genom 1988 1087 1986

Bilaga 6

NOT 5 NOT 7

Fonden har lyft följande belopp: Mkr Dessa teckningsoptioner avser rätt att inom en förut- 10984 ee sara reas esse sasse nes ss sons 308 bestämd tidsperiod teckna nya aktier till en förutbe-

stämd kurs i respektive bolag. I Andersons och Con-

108 ere deras see ser sees oe es aa 243 vexa har fondens innehav av teckningsoptioner för-

1980 ooeeeee ease see mass rse ses ss sets 542

1987 ee sees esse a or eesa 107 värvats genom köp, i Nordström & Thulin genom av-

skiljande från konvertibla skuldebrev medan de i Go-

1088 ears reas r sosse see se esse 200 taGruppen erhållits som del av utdelning från vårt in-

SUMMA bosse sosse re reser es rer oe se sera 1.400 nehav av aktier i Proventus.

NOT 8 De kapitalbelopp som fonden lyft uppräknas med in-

flationen mätt enligt konsumentprisindex från och Vid våra investeringar i icke-noterade företag är totalmed den tidpunkt de lyfts. Av det uppräknade vardet beloppet det mest intressanta, medan valet mellan

utgör avkastningskravet 3'6. aktier eller konvertibler är en lämplighets- eller för-

Datam lor MH Belopp KONsSamMENL lo justerat Avsäasinines handlingsfråga. Vi redovisar därför investeringarna Iytning Mir SINdeA n pr J CR SA

per företag.

för nånaden 31 occerte

1988 Mi

Vi beräkning av marknadsvärden för fondens tillgång-

1988-01-01 1321") 170,7 14002 42,0 ar har investeringarna i icke-noterade företag tagits 1988-04-21 100 175,2 103,5 2.1 upp till 149 Mkr innebarande att 20 Mkr har reserve-

rats. 1988-08-24 100 177,5 101,90 1.1 1988-12-31 1.521 180,9 1.605, 45,2

') Nuvärde 1988-01-01 av belopp lyfta 1984-1987 NOT 9

Årets avsättning för att hålla det erhållna kapitalet in-

Som checkråkningskredit har beviljats 50 Mkr. Därutflationsskyddat uppgår därmed till 84 Mkr.

över finns en särskild overenskommelse om kortfristi-

ga krediter upp till en lånevolym på 120 Mkr.

NOT 6

Det bokföringsmässiga resultatet ger inte 2n fullstän-

dig bild av hur fondens kapital förvaltats under året.

Värdepappersportfoljen kan nämligen ha okat eller minskat i värde jämfört med värdet vid föregående

årskifte eller jämfört med anskaffningsvårdet för de

värdepapper som kopts under året Under 1988 ökade vår portfölj av noterade värdepapper på detta sätt med 607 Mkr i värde (under 1987 minskade portföl-

Jens värde med 234 Mkr). Huruvida vardelörändringen vid årskiftena blir verklig vinst eller förlust beror på hur värdena förändras fram till dess värd2papperen säljs. Värdeförändringen i värdepappersportföljen är därför osäker medan det redovisade resultatet är en-

tydigt.

Bilaga 6

NOT 10

FÖRMÖGENHETSSTÄLLNING Beiopp i Mkr

EFTER REALA PRINCIPER

TILLGÅNGAR 1988-12-31 — 1987-12-31 Likvida medel ..sssosoosssnn 114,3 197.0 Övriga räntebärande placeringar oosooooooseos sons 62,2 = Fordringar för sålda : värdepapper o.ssooooooss..o.. 18,4 13 Intjänade, ej inbetalade räntor samt förutbetalade kostnader M.M. ..ooooooo0oo.. 8,8 8,0 SumMIMa Losoosrossess sosse rosa 203.7 212,3

Konvertibla skuldebrev i noterade företag. marknadsvärde ...ooosoo00oon. 271,7 1641 Aktier i noterade företag, marknadsvärde ...oooooo00osn. 2.238,9 —1.265,0 Aktier för vilka köpoptioner

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 6

Företag Antal aktier Forandning Marknadsvarde Fondens andel i $ av

1/1 - 31712 kkr aktiekapital röstvärde

AKTIER, Al- OCH AlI-LISTAN

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 6

OTC-LISTAN OCH INOFFICIELLA NOTERINGAR

't Reservation motsvarande givna utfästelser om återköp till säljaren av aktier.

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 6

KONVERTIBLA SKULDEBREV OCH VINSTANDELSBEVIS

Företag Nominell: Förandrning Marknadsvarde

belopp kkr 11-31-12 kkr

KONVERTIBLA SKULDEBREV I NOTERADE BOLAG

KONVERTIBLER I INOFFICIELLT NOTERADE BOLAG

KONVERTIBLA VINSTANDELSBEVIS OCH PREDIEBREV

TECKNINGSOPTIONER

Prop. 1988/89: 144

Bilaga 6 INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE FÖRETAG

SMG Swedish