Prop. 1987/88:167

om en femte AP-fondstyrelse

Regeringens proposition 1987/88: 167 få?)

om en femte AP-fondstyrelse Prop. 1987/88: 167

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 mars l988.

På regeringens vägnar

K jelI—OlofF eld! Bengt K Å Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

En femte AP-fondstyrelse föreslås inrättad med samma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen. Den femte fondstyrelsen skall alltså huvudsakligen placera medel i aktier. Den skall ha en egen adminst- ration men i övrigt vara underkastad samma regelsystem som gäller för den fjärde fondstyrelsen.

Fjärde och femte fondstyrelserna föreslås tilldelas högst en procent vardera av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första — tredje fondstyrelserna förvaltar.

Fondstyrelscrna föreslås liksom hittills inte få förvärva så många inregi- strerade aktier i ett aktiebolag att de genom dessa får majoriteten i bolaget.

Den femte fondstyrelsen föreslås inrättad den ljuli 1988.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden

Härigenom föreskrivs att l. 2. 26. 28—30. 32. 33. 35. 37. 40—4355 samt huvudrubriken närmast före 265 lagen (l983:lO92) med reglemente för allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

De penningmedel. som enligt 4 kap. 35 lagen (l98l:69l) om soci- alavgifter. lå lagen (l983:2l9) om tillfällig vinstskatt samt lä lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt skall ingå till allmänna pensions- fonden. skall förvaltas av nio sty- relser, nämligen första _liärde fond- styrelserna samt första—femte lön- tagarfondstyrelserna.

Bestämmelser om första tredje fondstyrelserna finns i 2—2555 samt om fjärde _l'ondstyrelsen nell löntagarfondstyrelserna i 26—43 så.

Föreslagen lydelse

De penningmedel. som enligt 4 kap. 3? lagen (l981:69l) om soci- alavgifter. lä lagen (.l983:219) om tillfällig vinstskatt samt lä lagen (l983:l()86) om vinstdelningsskatt skall föras till allmänna pensions- fonden. skall förvaltas av tio styrel- ser. nämligen första—femre fond- styrelserna samt första—femte lön- tagarfondstyrelserna. _ _ Bestämmelser om första tredje fondstyrelserna finns i 2—25s'ä samt om fjärde och femte jbndsly- relserna och löntagarfondstyrelser- nu i 26—43 ss.

2 ä'

Riksförsäkringsverkct skall varje år överföra l.til| första fondstyrelsens förvaltning tillz'iggspensionsavgiftcr som er- läggs av staten. kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag. föreningar och stiftelser, i vilka staten. kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande.

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspcnsionsavgifter som er— läggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under ]. såvitt de avser månad med ett avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen (l962z38l ) om allmän försäkring.

3.till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter

samt

4. till varje fondstyrelses förvaltning en tredjedel av vinstskatten och av

vinstdelningsskatten.

Vad som sägs i första stycket 1— 4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 och 27% om fjärde fl)/idsfyre/sens oeh löntagarfondslyrelsernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäk- ringsverket.

Vad som sägs i första stycket 1— 4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 och 27 äs om fjärde och femte fondsty- relsernas samt löntagarfondstyrel- sernas rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.

' Senaste lydelse l9841864.

IQ

Nuvarande lydelse

lll Fjärdefondstyrelsen och lön- tagarfondstyrelserna.

Föreslagen lydelse

lIl Fjärde och femte fondstyrel- serna sanu löntagarfondstyrelser- na.

26 .53

Riksförsz'ikringsverket skall till fjärde fondstyre/sens förvaltning överföra de medel. som styrelsen rekvirerar hos verket. Medlen av- räknas på de medel som belöper på första. andra och tredje fondstyrel- serna i förhållande till kapitalbe- hållningarna enligt dessa styrelsers balansräkningar avseende ställning- en vid utgången av närmast föregå- ende år.

Till ftmdstyrelscns förvaltning skall också. med den begränsning som följer av 28 s" hänföras avkast- ningen av de medel som styrelsen förvaltar.

De medel som överförs till fond- styrelse/ts förvaltning får uppgå till högst 2350 miljoner kronor.

Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte jondstyrelsernas förvaltning överföra de medel. som styrelserna rekvirerar hos verket. Medlen avräknas på de medel som belöper på första, andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till ka- pitalbehållningarna enligt dessa sty- relsers balansräkningar avseende ställningen vid utgången av närmast föregående år.

Till fjärde och femte _fi'mdstyrel- sernas förvaltning skall också. med den begränsning som följer av 28 å, hänföras avkastningen av de medel som styrelserna förvaltar.

De medel som ertligt_t?>'rsta styc- ket överförs till en fondstyrelses förvaltning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda an- ska/_'/izirzg.svärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första—tredje fond- .s'tyrelserna förvaltar.

285

Fjärde fondstyrelsen och lönta- garfondstyrelserna skall varje år före utgången av maj månad till första. andra och tredje fondstyrel- sernas förvaltning överföra en av— kastning för närmast föregående rä- kenskapsår beräknad till tre pro- cent av nuvärdet av förvaltade me- del. Med nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkrings- verket. omräknad efter de föränd- ringar av konsumentprisindcx som skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räkenskaps- årets slut.

Fjärde ochjemtefondstyrelserna samt löntagarfondstyrelserna skall varje år före utgången av maj må- nad till första, andra och tredje fondstyrelsernas förvaltning över- föra cn avkastning för närmast före- gående räkenskapsår beräknad till tre procent av nuvärdet av förvalta- de medel. Med nuvärdet av förval- tade medel avscs summan av de medel som styrelsen intill räken- skapsärets slut rekvirerat hos riks- försäkringsverket, omräknad efter de förändringar av konsumentpris- index som skett från det medlen till- ställdes styrelsen och fram till rä- kenskapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räken- skapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån.

1 Senaste lydelse 1984: IO34.

Nuvarande lydelse

Avkastningen från fjärde fond- styrelsen skall fördelas mellan förs- ta. andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de avräkningar som har skett enligt 26% första styc- ket till och med det år som avkast- ningen avser. Avkastningen från löntagarf'ondstyrelserna skall förde— las lika mellan första. andra och tredje fondstyrelserna.

Föreslagen lydelse

Avkastningen från fjärde och _femtefondst_t-'relserna skall fördelas mellan första. andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de avräkningar som har skett enligt 26.5 första stycket till och med det år som avkastningen avser. Avkast- ningen från löntagarfondstyrelserna skall fördelas lika mellan första, andra och tredje fondstyrelserna.

29.5

Envar av fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skall med de medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verksamhet och för revisionen av dess förvaltning.

Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna .s'amt löntagar- fondstyrelserna skall med de medel som styrelsen förvaltar betala kost- naderna för dess verksamhet och för revisionen av dess förvaltning.

30 s]

Fjärde fondstyrelsen skall bestå av fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna ut- ses två efter förslag av sammanslut- ningar som företräder kommuner- na, tre efter förslag av rikssam- manslutningar av arbetsgivare. fem efter förslag av rikssammanslut- ningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Var och en av fjärde och femte jbndstyrelserrm skall bestå av fjor- ton ledamöter som förordnas av re- geringen. Av ledamöterna utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna. tre efter förslag av rikssammanslut— ningar av arbetsgivare. fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssamnumslutningar inotn koope- rationen.

Om förslag inte avges förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosatta svenska medborgare.

Ledamöter och suppleanter i fjär- dcfom/styrelsen förordnas för tiden intill dess balansräkning har fast- ställts under tredje året efter det då förordnandet meddelades.

us

Ledamöter och suppleanter i fjär- de och femte frmdstyrelserna för- ordnas för tiden intill dess balans- räkning har fastställts under tredje året efter det då förordnandet med- delades.

Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av "annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit förordnad. skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 31 5.5.

3 Senaste lydelse 1984: 191.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33.5

Av de utan förslag utsedda leda- möterna i fjärde _Iondstyrelsen för- ordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordförande.

Av de utan förslag utsedda leda- möterna i fjärde och femte fondsty— relserna förordnar regeringen en till ordförande och en till vice ordfö- rande i vardera sty-"relsen.

För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till vice ordförande.

35 %*

Fjärde jöndstyrelsen får placera de medel som styrelsen förvaltar

Fjärde och femte fondstyrelserna får placera de medel som styrelser- na förvaltar

l.i aktier i svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver bank- eller försäkringsrörelse.

2. i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktieri sådana aktie-

bolag som avses i 1.

3.i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op- tionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i 1.

4.i aktier i utländska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska aktiebolag,

5. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt 6. i andelari svenska kommanditbolag.

Fomlstyrelsen får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 4 i sådan omfattning att värdepappe- rens sammanlagda värde kommer att överstiga en procent av värdet av de medel som styrelsen förvaltar.

Ftmdstyrelserna får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 4 i sådan omfattning att värdepappe- rens sammanlagda värde kommer att överstiga en procent av värdet av de medel som respektive styrelse förvaltar.

Allmänna pensionsfonden får inte vara komplementär i ett kommanditbo- lag.

37%

Fjärde jondstyrelsen får inte för- värva mer än tio procent av aktier- na i ett aktiebolag. om aktierna är inregistrercule vid Stockholms jöndln'irs. Har aktierna olika rt'istvärde. får jondstyrelscn inte förvärva större antal än att rösteta- let för aktierna utgör högst tio pro- cent av röstetalet för samtliga ak- tier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid l'ondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till åtta procent

" Senaste lydelse 198711326.

Fjärde och jemtefondstyrelserna får vardera inte förvärva så många vid .S'tockholmsfondhörs inregistre- rade aktier i ett aktiebolag att des- sa uppgår till merän tio procent av samtliga aktier i bolaget eller. om aktierna har olika rc'istvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer än tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

En löntagarfondstyrelse får inte förvärva så många vid f'ondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att dessa uppgår till sex procentel-

'JI

Nuvarande lydelse

eller mer av samtliga aktier i bola- get eller. om aktierna har olika röstvärde. att röstetalet för aktierna uppgår till åtta procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bola- get.

Föreslagen lydelse

ler mer av samtliga aktier i bolaget eller. om aktierna har olika röstvär- de. att röstetalet för aktierna upp- går till sex procent eller mer av rös- tetalet för samtliga aktier i bolaget.

40s

För ljärde jinulstyrelsen förord- nar regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 30s får föreslå ledamö- ter ifondstyrelsen.

För vardera av fjärde och femte jondstyrelserna förordnar regering- en fyra revisorer att granska styrel- sens förvaltning. Av revisorerna ut- ses en på förslag av bankinspektio- nen och två efter samråd med de sammanslutningar som enligt 30s' får föreslå ledamöter ijb/uIstyrel- serna.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som föreskrivs i

le.

på

För varje löntagarfondstyreIse förordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen. Revisorer får vara gemensamma för fjärde jond- styrelsen och en eller flera löntagar- fondstyrelser.

För varje löntagarl'ondstyrclsc förordnar regeringen tre revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag av bankinspektionen. Revisorer får vara gemensamma för ljärde och jemtejondstyre/serna samt en eller flera löntagarfondstyrelser.

För varje löntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan förslag utsedda revisorerna att som ordförande leda revisionen.

42s

Riksförsäkringsverket och riks- revisionsverket skall årligen avge utlåtande över fjärde fondstyrel- sens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel. Utlåtandcna skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskaps- året.

Riksförsäkringsverket och riks- revisionsverket skall årligen avge tillåtande över fjärde och femte jöndstyrelserna samt löntagar- fondstyrelsernas förvaltning av me- del. Utlätandena skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

43 s*

Föreskrifterna i 5.5 andra styc- ket. 7—10ss. 145. 15s. 15 as första stycket. 16s' samt 22—25 s's gäller också i fråga om fjärde ji'mdstyrel- sen och löntagarfondstyrelserna.

Föreskrifterna i 5s' andra styc- ket. 7— lOss. 14s'. 15s. 15 as första stycket. l6s' samt 22—25s's gäller också i fråga om fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagar- fondstyrelserna.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1988.

5 Senaste lydelse 1987: 1326.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. ]987/88; [67 Om en löntagarfondstyrelse den ljuli 1988 har fler aktier i ett bolag än vad som medges i 37s' får löntagarfondstyrelsen även i fortsättningen

inneha högst samma andel av aktierna i bolaget.

F inansdepartementet PrOP. 1987/882167

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1988

Närvarande: Statsrådet Feldt. ordförande. och statsråden Gustafsson. Leijon. Peterson. Bodström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Johansson. Hulterström. Lindqvist. G. Andersson. Thalén.

Föredragande:statsrådet Johansson

Proposition om en femte AP-fondstyrelse

1. Inledning

Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) bildades i samband med att lagstift- ningen om en allmän tilläggspension (ATP) genomfördes år 1960 (prop. 1959: 100. Särsk. U ]. rskr. 269. SFS 1959:293). Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pen- sionsfonden. AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera försäkringen för tilläggspension. Syftet med fonden är dels att klara tillfälliga påfrestningar i pensionssystemet. dels att möjliggö- ra en ökad kapitalbildning i samhället. Förvaltningen av fondens medel uppdrogs från början åt tre fondstyrelser. benämnda första. andra och tredje fondstyrelsen. En fjärde fondstyrelse inrättades i samband med att AP-fonden fick rätt att placera medel i aktier fr.o.m. år 1974 (prop. 1973:97.NU 58. rskr.237. SFSl973:503). Genom ett riksdagsbeslut år 1983 (prop. 1983/84:50.FiU 20. rskr. 122. SFS 1983: 1092) inrättades fr.o.m. år 1984 fem nya styrelser inom ramen för AP-fonden. Dessa fond- styrelser. som kallas löntagarf'ondstyrelser. skall i första hand placera fondmedel på aktiemarknaden.

I propositionen 1987/88:11 om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden. m. m. som behandlade bl.a. riksdagens insyn i fond- förvaltningcn och en utvidgning av placeringsreglerna för fondstyrelserna aviserade jag att jag hade för avsikt att återkomma till regeringen med förslag om att inrätta en ny fondstyrelse inom ramen för AP-fonden. Fondstyrelsen skulle i huvudsak få samma inriktning och uppgifter samt vara underkastad samma regler som i dag gäller för fjärde fondstyrelsen.

Riksdagen bereddes tillfälle att ta del av propositionen i denna del (NU 1987/88: 10. rskr. 111).

Under senare år har en rad åtgärder vidtagits beträffande fondstyrelser- nas placeringsverksamhet. Enligt den nyss nämnda propositionen utvidga- des till exempel placeringsreglerna för första-tredje fondstyrelserna i två hänseenden. Fondstyrelserna fick möjlighet att i viss utsträckning ge di- rektlån till bolag och föreningar utan borgensförbindelse från staten eller 8

en kommun. Vidare fick fondstyrelserna möjlighet att i placeringssyfte förvärva fast egendom. Även när det gäller de övriga fondstyrelserna utvidgades placeringsreglerna. Den fjärde fondstyrelsen fick möjlighet att placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier. Vidare förbättrades styt'clscrnas möjligheter att på ett effektivt sätt förval- ta likvida medel genom att de fick rätt att placera sådana medel i värdepap- pcr med lång löptid och en väl fungerande andrahandsmarknad.

Som ännu en åtgärd föreslås nu att ytterligare AP-fondmedel skall tillfö- ras riskkapitalmarknaden.

Förändringarna kommer sammantaget att medföra att AP-fonden — förutom förbättrade möjligheter att uppfylla de grundläggande kraven på god avkastning. långsiktighet och riskspridning — kommer att ges vidgade möjligheter när det gäller att ge stöd till och bidra till utvecklingen av näringslivet och på så sätt trygga tillväxten i den svenska ekonomin på lång sikt.

Med de vidgade placeringsmöjligheter som AP-fonden nu föreslås få kan därmed också ett större utrymme ges för insatser av dels näringspolitisk karaktär. bl. a. vad gäller små och medelstora företag. dels regionalpolitisk karaktär. genom att riskvilligt kapital i ökad utsträckning ställs till närings- livets förfogande.

Är 1984 inrättades Stiftelsen Småföretagsfonden (prop. 1983/84: 135. NU 42. rskr.379) med huvuduppgift att delta i finansieringen av invest- ment- och utvecklingsbolag som i sin tur är inriktade på att göra placering- ar av riskkapital i små och medelstora företag. Fonden kan också placera riskkapital direkt i rörelsedrivande företag.

Småföretagsfonden tillfördes 100 milj.kr. av medel från AP-fonden. I propositionen konstaterades härvid att fondens kapital kunde komma att höjas om det visar sig behövligt. Genom riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:74. NU 30. rskr. 271) tillfördes fonden ytterligare 100 milj. kr. De utökade resurserna innebär att fonden får möjlighet att satsa en större del av sitt kapital i regionalpolitiskt prioriterade regioner.

En stor efterfrågan på Småföretagarfondens medel har noterats. Fråga huruvida ytterligare medel bör tillföras småföretagsfonden får bedömas i ett annat sammanhang.

Inom finansdepartementct har upprättats en promemoria (Ds 1988: 12) En femte AP-fondstyrelse. Promemorian innehåller bl.a.en redogörelse för fjärde fondstyrelsens verksamhet. Denna redogörelse bör fogas till protokollet som bilaga [.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt- randcna bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Tanken på ytterligare en fondstyrelse som huvudsakligen placerar tillde- lade medel i aktier är inte ny. I sitt huvudbetänkande (SOU 1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi framhöll kapitalmarknadsutrcdning- en att man på sikt borde låta AP-fondens aktieförvärv ske genom inrättan- det av en femte fondstyrelse. utrustad med egen administration. En sådan åtgärd var enligt utredningen motiverad för att motverka att fjärde fondsty- relsen på sikt byggde tipp ett faktiskt ägaransvari en mängd företag.

I enlighet med vad jag uttalade i prop. 1987/88: 11 tarjag nu upp frågan

om att inrätta en femte AP-fondstyrelse. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet. Samtidigt föreslårjag att medelstilldelning till fjärde och femte fondstyrelserna i fortsättningen bestäms i förhållande till storleken av de medel som första — tredje fondstyrelserna förvaltar.

En femte fondstyrelse skall inte få till följd att fondstyrelsernas totala andel av aktier i ett bolag ökas. Mitt förslag i denna del medför därför att löntagarfondstyrelsernas högsta andel i ett bolag måste minskas något.

Inrättandet av en femte AP-fondstyrelse skall—som jag ovan redogjort förftillsammans med de ändringar som riksdagen beslutade i höstas ses som ett led i översynen av AP-fondcns verksamhet. Översyncn har inne- burit att riksdagens insyn i verksamheten utökats samtidigt som ganska genomgripande ändringar genomförts beträffande placeringsverksamhe- ten.

Vid remissbehandlingen av detta ärende har framförts förslag till även andra ändringar i fondreglementet. Mot den bakgrund som jag lämnat här är emellertid någon ytterligare översyn av AP-fondens verksamhet från min sida inte aktuell.

Jag kan avslutningsvis nämna att pensionsberedningen (S 1984:03) gör en översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. Beredning- en beräknas slutföra sitt arbete vid kommande årsskifte.

2. En femte AP-fondstyrelse inrättas

Mitt förslag: En femte AP-fondstyrelse inrättas med samma inrikt- ning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen.

Promemorieförslaget: (")vcrensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Bankinspcktionen. riksförsäkringsverket. fullmäkti- ge i Sveriges riksbank. fjärde löntagarfondstyrelsen. styrelsen för Stock- holms fondbörs. 1.0. TCO och Landstingsförbundet tillstyrker förslaget medan näringslivets företrädare avstyrker. däribland SAF. lndustriförbtm- det. Bankföreningen. Köpmannaft'irbundet. Småföretagarnas Riksorgani- sation. Företagarförbundet. Sveriges Grossistförbund och Stockholms handelskammare. Kooperativa förbundet anser att frågan om ATP-syste- met som kapitalförvaltare först bör utredas innan beslut om en femte fondstyrelse fattas. .

Skälen för mitt förslag: ATP-systemet är i grunden ett fördelningssys- tem. som i princip innebär att de pensioner som betalas ut löpande finansi- eras genom inbetalning av avgifter. För att trygga kommande pensionsut- betalningar krävs dock att de medel som l'ondcrats inom ramen för AP-fon- den har en så god avkastning som möjligt. Avgörande för ATP-systemets utveckling är också en fortsatt långsiktig tillväxt i den svenska ekonomin. En sådan tillväxt förutsätter bl.a. att riskvilligt kapital kan ställas till det svenska näringslivets förfogande.

Avgifterna till försäkringen för tilläggspension har ttnder senare är täckt

en allt mindre del av pensionsutbetalningarna. År 1984 täckte avgifterna 90 % av dessa utbetalningar. Motsvarande täckningsgrad för år 1986 var 82 %. Enligt Långtidsutredningens (LU 87) bedömning kommer täckningsgraden för år 1995 att vara sa låg som 66 % om inga avgiftshöjningar sker (SOU 1987:3 s. 149). För att man i görligaste män skall kunna hålla nere den ökning av avgiftsuttaget som blir ofrånkomlig med LU 87:s perspektiv. är det angeläget att man ser till att avkastningsmöjligheterna för AP-fondens medel är goda. En väg att åstadkomma detta är att också fortsättningsvis använda en del av AP-fondmcdlen för placering på aktiemarknaden. Trots ' utvecklingen på denna marknad under hösten 1987 har avkastningen på medel som placerats i aktier i ett längre tidsperspektiv varit hög.

Det är också. som jag nämnde. önskvärt att AP-fondmedel även fortsätt- ningsvis kan ställas till det svenska näringslivets förfogandesi form av riskvilligt kapital. Att det föreligger ett stort behov av sådant kapital i de svenska företagen framgår av att emissions- och introduktionsvolymerna för börsföretag under är 1987 steg till 5.6 miljarder kr. mot 4.4 miljarder kr. för ar 1986. Av detta belopp omfattade nyemissionerna 3.8 miljarder kr. Härtill kommer att aktier för ytterligare 2.8 miljarder kr.emitterades av företag utanför börsen. exklusive riktade emissioner av konverteringslån.

Fjärde fondstyrelsens aktieinnehav motsvarar i dag en andel om ca 2 "t- av marknadsvärdet på de aktier som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Styrelsens innehav har därmed nått en sådan omfattning att det av marknadsskäl inte bör bli särskilt mycket större. En uppdelning av fondstyrelsen i två mindre enheter skulle i och för sig vara möjlig att genomföra. Emellertid skulle en sådan delning vara förenad med så stora tekniska och praktiska svårigheter att den framstår som en mindre lämplig lösning. I stället bör enligt min mening den lösning som ursprungligen föreslogs i kapitalmarknadsutredningens huvudbetänkande väljas. Denna innebär. som tidigare nämnts. att ytterligare en fondstyrelse inrättas med uppgift att placera AP-fondmedel i aktier. — Den nya fondstyrelsen bör fungera som en självständig enhet. med egen administration. Den bör ha samma möjligheter att placera medel som fjärde fondstyrelsen har i dag. Också i övrigt bör samma regler gälla som nu gäller för fjärde fondstyrel- sen.

3. Tilldelningen av medel till fjärde och femte fondstyrelserna

Mitt förslag: Fjärde och femte fondstyrelsen skall vardera tilldelas medel som motsvarar högst en procent av det sammanlagda anskaff- ningsvärdet på de medel som första — tredje fondstyrelserna förvaltar.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Bankinspektionen. riksförsäkringsverket. TCO och

Landstingsförbundet tillstyrker förslaget. Fullmäktige för Sveriges riks- bank anför att den föreslagna regeln medför att delfondens placeringskapa- citet och storlek avgörs av den allmänna sparandcutvecklingcn och inte av marknadsskäl — en anknytning vars innebörd framstår som oklar. Fjärde fondstyrelsen föreslår en konstruktion som bättre anknyter till aktiemark- nadens omfattning och struktur och fjärde fondstyrelsens nuvarande mark- nadsandel. LO anser att gränsen bör bestämmas i förhållande till ljärde fondstyrelsens nuvarande marknadsandel om tre procent av aktiemarkna- den. SAF — som särskilt yttrat sig i denna fråga — anser att medelstilldel- ningen liksom hittills bör underställas riksdagens prövning vid varje enskilt fall.

Bankinspcktionen anför att tydliga riktlinjer för medelstilldelningcn bör ges. RFV anför också att en mer exakt teknik för medelstilldelningcn böt" väljas så att onödiga tolkningsdiskussioner undviks i framtiden.

Skälen för mitt förslag: De AP-fondmedel som överförs till ljärde fond- styrelsens förvaltning fär uppgå till högst 2350 milj.kr. De successiva tillskottcn av medel — från det ursprungliga beloppet 500 milj. kr. — till fondstyrelsens förvaltning har vid varje tillfälle beslutats av riksdagen efter det att fondstyrelsen gjort framställningar härom till regeringen. Enligt min mening bör riksdagen nu i stället ange en övre gräns för hur mycket medel som bör överföras till fjärde resp.femte fondstyrelsernas förvaltning. Gränsen bör sättas i närheten av det belopp som i dag har tilldelats ljärde fondstyrelsen.

Den av LO föreslagna begränsningsregeln kan enligt min mening bli svår att tillämpa till exempel vid stora tillfälliga kurssvängningar. Gränsen för vardera av fjärde och femte fondstyrelsernas tilldelning bör hellre bestäm- mas till en procent av anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregå- ende kalenderår på de medel som första—tredje fondstyrelserna förvaltar. för närvarande 290miljarder kr. 1 anledning av riksbankens påpekande vill jag åter poängtera att utgångspunkten för att inrätta en femte AP-fondsty- relse hela tiden varit att skapa vidgade placeringsmöjligheter inom ATP-systemet samtidigt som fjärde fondstyrelsen nått en storlek och om- fattning pä aktienmrknaden som gör att den av marknadsskäl inte bör bli mycket större. Utgångspunkten för en femte fondstyrelse har varit att denna bör tillföras medel motsvarande de som under årens lopp tillförts den fjärde fondstyrelsen. Det marknz'tdspolitiska perspektivet har sålunda spelat en viktig roll när det gällt att bestämma storleken på fjärde och femte fondstyrelserna även om gränsen till sin tekniska konstruktion knyts till ett anskaffningsvärde.

Det bör dock inte för den femte fondstyrelsens del komma i fråga att rekvirera hela det tillgängliga beloppet vid ett och samma tillfälle. Den femte fondstyrelsen bör i stället byggas upp i en takt som svarar mot den nya organisationens möjlighet att etablera sig på marknaden. Som en riktpunkt har här nämnts fjärde fondstyrelsens uppbyggnadstakt. Jag för- utsätter därvid att femte fondstyrelsen och också den fjärde — som får ett icke oväsentligt tillskott genom den nya regeln — kommer att agera på ett sådant sätt att de inte rubbar marknadens förtroende för dem som seriösa placerare.

Förslaget innebär inte att riksdagen kommer att förlora den löpande insynen i och kontrollen över fondstyrelsernas medelstilldelning. Genom den tidigare nämnda ändringen i reglementet (SFS 1987: 1326). som trätt i kraft den 1 februari 1988. skall regeringen nämligen före utgången av april månad varje år genom en skrivelse till riksdagen överlämna samtliga fond- styrelsers verksamhctsbcrättelser. Riksdagsledamöterna har därvid rätt att väcka motioner i anslutning till regeringens skrivelse.

4. Begränsningen av AP-fondens totala innehav av inregistrerade aktier i ett bolag skall vara oförändrad

Mitt förslag: Femte fondstyrelsen. liksom den ljärde. får inte förvär- va så många inregistrerade aktier i ett aktiebolag att de uppgår till mer än 10% av samtliga aktier i bolaget. eller om aktierna har olika röstvärde. att röstetalet för de inregistrerade aktierna utgör mer än 10% av röstetalet för samtliga aktieri bolaget. Detta medföri sin tur att varje löntagarfondstyrelses högsta andel måste minskas från mindre än åtta till mindre än sex procent så att AP-fondens högsta totala andel av inregistrerade aktier i ett bolag — liksom hittills — inte kan bli 50 % eller högre.

Bestämmelserna i 37% första stycket reglementet har justerats i förtydligande syfte.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Bankinspektionen. TCO och Landstingsförbundet tillstyrker förslaget. Fjärde löntagarfondstyrelsen anser att den femte fondstyrelsen bör jämställas med löntagarfondstyrelserna i detta hänseen- de. Aktiespararna anser att den högsta totala andelen bör sänkas till 20 %. Av de som därutöver yttrat sig i denna del avstyrker SAF. Industriförbun- dct och Bankföreningen.

Skälen för mitt förslag: Den begränsningsregel som i dag gäller för fjärde fondstyrelsen infördes den ljanuari 1980 efter förslag av kapitalmarknads- utredningen (prop. 1978/79: 165. NU 1979/80:10. rskr. 62. SFS 1979: 1056). I propositionen uttalade departementschefen att en naturlig utgångspunkt i frågan om en begränsning av fondstyrelsens aktieinnehav måste vara att man bör slå vakt om AP-fondens karaktär som en i huvudsak kapitalplace- rande institution (prop. 1978/79: 165 s. 126f). Denna ställning kunde enligt hans uppfattning knappast förenas med mycket långtgående engagemang i ett visst eller vissa företag. Bestämmande för hur stort aktieinnehav som borde tillåtas i samma bolag måste bli en avvägning mellan intresset av att undvika alltför omfattande engagemang i vissa bolag och vikten av att fondstyrelsens verksamhet för att förse näringslivet med riskvilligt kapital inte försvårades alltför mycket. Departementschefen fann att en gräns på 10% kunde vara lämplig. Syftet med en sådan begränsningsregel borde

enligt hans mening vara att bl.a.gc fondstyrelsen ett visst spclutrymmc inom vilket den kunde utöva sin placeringsverksamhet. [ de fall där fonden vid begränsningsregelns ikraftträdande hade mer än 10 9? av aktierna i ett enskilt bolag borde fondstyrelsen emellertid inte tvingas avyttra den över- skjutande delen.

lnför beslutet om att införa löntagarfondstyrelserna hade den s. k. fond- gruppen (en interdepartemental arbetsgrupp) föreslagit att begränsningsre- geln för ljärde fondstyrelsens aktieförvärv skulle upphävas och ersättas med en gemensam begränsningsregel av innebörd att A'P—fondens samlade aktieinnehav i ett bolag. vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. måste vara mindre än 5092. Därmed skulle en gemensam be- gränsningsregel komma att gälla för ljärde fondstyrelsen och löntagar- fondstyrelserna. Departementschefen uttalade för sin del att syftet bakom begränsningsregeln för fjärde fondstyrelsen och den regel som fondgrup- pen hade föreslagit väsentligen var att förhindra att institutioner av den typ som font'lstyrelserna representerar får ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas ta på sig ett företagaransvar (prop. 1983/84z50 s. 79). Departementschefen förklarade att han delade bedömningen att fondsty- relserna inte skulle ta på sig ett företagaransvar. Med detta borde enligt hans mening i första hand förstås att fondstyrelserna inte skulle ta på sig ett fortlöpande huvudansvar för något företags förvaltning. Däremot ansåg han att styrelserna borde ta på sig ett för denna typ av aktieägare normalt delägaransvar. vilket bl. a. innebär att de tillsammans med andra ägare bör ange målsättningen för företagen och verka för att företagen har väl funge- rande ledningsorgan. Departementschefen fann för egen del att övervägan- de skäl talade för att fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skulle åläggas begränsningsregler som maximerade innehavet i varje en- skilt börsföretag. För att styrelsernas oberoende och självständighet skulle bevaras fullt ut borde dock begränsningsregeln inte få den gemensamma utformning som fondgruppen hade föreslagit utan i stället anges som en gräns för var och en av fondstyrelserna. Därvidlag ansåg han att begräns- ningen till 10 '.??- av röstetalet för fjärde fondstyrelsen borde stå kvar. För var och en av löntagarfondstyrelserna borde gälla att innehavet inte fick motsvara 89%- eller mer av röstetalet. Någon motsvarande begränsning borde däremot inte gälla beträffande aktier som inte är börsnoterade.

Effekten av de ovan redovisade begränsningsreglerna är alltså den. att AP-fonden samlat aldrig kan inneha inregistrerade aktier motsvarande 50 fc eller mer av röstvärdet för samtliga aktier i ett bolag. Den principen bör enligt min mening gälla också fortsättningsvis. dvs. även efter det att en femte fondstyrelse har inrättats. Detta innebär att de nuvarande be- gränsningsreglerna i reglementet måste ändras. Med hänsyn till samman- sättningen av de olika fondstyrelsernas aktieinnehav och styrelsernas vari- erande grad av engagemang i skilda bolag bör den begränsning som i dag gäller i fråga om ljärde fondstyrelsens innehav kvarstå oförändrad. Det utrymme — inom den givna ramen om 50 (P(? — som krävs för den femte fondstyrelsen bör således räknas av från det sammanlagda utrymme som löntagarfondstyrelserna i dag disponerar. Eftersom avsikten med den nya fondstyrelsen är att den —- av skäl som redovisats tidigare — skall fungera

på samma sätt som den ljärde fondstyrelsen. bör den ha samma uppbygg- nad. funktion och verksamhctsinriktning som denna. Därför bör begräns- ningen också för den femte fondstyrelsen bestämmas till högst 10 fr Detta medför i sin tur att varje löntagarfondstyrelses innehav av inregistrerade aktier i ett aktiebolag mäste begränsas från mindre än 8??- till mindre än 692. av samtliga aktier i samma bolag.

I samband med att riksdagen behandlade ovan nämnda ändringar i reglementet i höstas (prop. 1987/88:11. NU 10. rskr. 111) uttalade närings- utskottct (betänkandet s. 20) att det var angeläget att full klarhet skapades om begränsningsregelns innebörd. Som föredragande statsrådet anförde i propositionen om löntagarfondcr (prop. 1983/84:50 s. 120) skall begräns- ningen i fråga om fondstyrelsernas rätt att förvärva aktier endast omfatta aktier som är inregistrerade vid fondbörsen. Såväl fjärde fondstyrelsen som löntagarfondstyrelserna får således fritt förvärva andra aktier. För att förtydliga detta föreslår jag vissa redaktionella ändringar i 37% första stycket reglementet. Därmed bör ytterligare tolkningsproblem kunna und- vikas.

Hänvisningar till S4

  • Prop. 1987/88:167: Avsnitt 5

5. Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Mitt förslag: Reglerna om den femte fondstyrelsen skall träda i kraft den ljuli 1988. Om en löntagarfondstyrelse då innehar fler aktier i ett bolag än vad som medges i den nya begränsningsregeln får styrelsen även i fortsättningen övergångsvis inneha högst samma andel av aktierna i bolaget.

Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: SAF anser att den föreslagna övergångsbestämtnel- sen är oacceptabel då den innebär att fondstyrelserna kan komma att få mer än 5092- av aktierna i vissa bolag.

Skälen för mitt förslag: 1 samband med att fjärde fondstyrelsens begräns- ningsregel infördes den 1januari 1980 (se avsnitt 4) tilläts fondstyrelsen även fortsättningsvis inneha den högre andel aktier som fondstyrelsen innehade i något eller några aktiebolag vid ikraftträdandet. Samma regel bör införas för löntagarfondstyrelserna.

Syftet med fondstyrelsernas aktieförvärv har — somjag har redogjort för — aldrig varit att styrelserna skulle få ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas att ta på sig ett företagaransvar. Jag förutsätter därför att styrelserna intc agerar så. att de tillsammans förvärvar så många börsre- gistrerade aktier i ett bolag att denna situation uppstår. Det ligger därför i sakens natur att fondstyrelserna eftersträvar att deras aktieinnehav kom— mer att rymmas inom de gränser som nu föreslås. Jag har dock inte velat sätta en sista tidpunkt inom vilken detta skall ha skett. då en sådan begränsning lätt kan få oönskade effekter för aktiemarknaden.

Hänvisningar till S5

6. Upprättat lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementct upprät- tats förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. Förslaget har upprättats efter samråd med chefen för socialdepartemen- tet.

7. Hemställan

Med hänvisning till vad jag ovan anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.

8. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

Utdrag ur (Ds 1988: 12") En femte AP-fondstyrelse Prop- 1987/881167

4. Fjärde fondstyrelsen i dag

Fjärde fondstyrelsens verksamhet regleras numera i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR). (prop. 1983/84c50. FiU 20. rskr. 122). Styrelsen består av fjorton ledamöter (prop. 1983/84:84. NU 24. rskr. 241. SFS 1984: 191). Av dessa utses två efter förslag av samman- slutningar som företräder kommunerna. tre efter förslag av rikssamman- slutningar av arbetsgivare. fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom koopera- tionen.

Riksdagen beslutar om tilldelning av medel till fondstyrelsen. För närva- rande får de medel som överförs till styrelsens förvaltning uppgå till högst 2350 milj.kr. Vid årsskiftet 1987/88 hade fondstyrelsen rekvirerat hela detta belopp. Fondstyrelsen rekvirerar sina medel hos riksförsäkringsver- ket. Medlen avräknas sedan pä de medel som belöper på första. andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till dessa styrelsers kapitalbehållning enligt balansräkningen vid utgången av närmast föregående år. Fondstyrel- sen skall varje år till första—tredje fondstyrelserna överföra en avkastning för närmast föregående är beräknad till 371 av mervärdet av förvaltade medel. Om avkastningen ett visst år varit högre skall överskottet läggas till de övriga medel som styrelsen förvaltar.

Enligt reglementet skall styrelsen. inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funk- tionssätt. förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapital- marknaden. Styrelsen får placera sina medel i aktier i svenska aktiebolag med undantag av bankaktiebolag och försäkringsbolag. i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska aktiebolag. i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. som . har utfärdats av svenska aktiebolag. i aktier i utländska aktiebolag. i andelar i svenska kommanditbolag samt som riskkapital i svenska ekono- miska föreningar. Sistnämnda möjlighet tillkom år 1984 efter en ändring i reglementet (prop. 1983/84:84. NU 24. rskr. 241. SFS 1984:191). Utvidg- ningen skcddc i samband med att det i lagen om ekonomiskaföreningar gjordes vissa ändringar som syftade till att göra det möjligt för föreningar att ta till sig riskvilligt kapital även från andra än medlemmarna genom särskilda kapitalinsatser (s. k. förlagsinsatser). Värdet av aktier i och skul- debrev av utländska bolag får inte överstiga 1 % av värdet av de medel som fondstyrelsen förvaltar. Styrelsen får inte förvärva mer än 10% av aktierna i ett aktiebolag. om aktierna är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Om aktierna har olika röstvärde får styrelsen inte förvärva större antal än att röstetalet för aktierna utgör högst 10% av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondstyrelsen placera medel hos riksbanken. annan bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar. skattkammarväxlar. bankccrtifr- kat. företagscertifikat eller andra värdepapper med hög likviditet. avsedda 17 för den allmänna marknaden.

Bilaga 1

Fjärde fondstyrelsen låter de lokala fackliga organisationerna i ett aktie- bolag där styrelsen innehar aktier företräda 50 % av styrelsens aktieinne- hav vid bolagsstämmor. I detta hänseende finns det emellertid inte några tvingande bestämmelser för fondstyrelsen.

Styrelsen skall före den 15 februari varje år redovisa för sin förvaltning under det närmast föregående räkenskapsåret. Detta sker genom att styrel- sen lämnar en förvaltningsberättelse med resultaträkning samt balansräk— ning avseende ställningen vid årets utgång. Årsredovisningen ingår sedan i en sammanställning. som första — tredje fondstyrelserna gör beträffande samtliga fondstyrelsers verksamhctsbcrättelser. Sarnmanställningcn skall lämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Regeringen förordnar fyra revisorer med uppgift att granska styrelsens förvaltning. Sedan revisionsbcrättelsen har kommit in till fondstyrelsen skall styrelsen omgående överlämna förvaltningsberättelsen och revisions- bcrättelsen till regeringen. som före den 1 maj samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen. Dessutom skall riksförsäk- ringsverket och riksrevisionsverket årligen avge utlåtanden över styrel- sens förvaltning av tilldelade medel. Utlåtandcna skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Sedan år 1975 överlämnar regeringen fjärde fondstyrelsens årsredovis- ning till riksdagen. Fr.o.m. år 1977 sker detta genom en skrivelse till riksdagen. Riksdagsledamöterna har rätt att väcka motioner i anslutning till skrivelsen.

Marknadsvärdet på fondstyrelsens värdepappersportfölj var vid årsskif- tet 1987/88 10.4 miljarder kr. Marknadsvärdet var ca 5 miljarder kr. högre än anskaffningsvärdet. De likvida medlen. som var placerade som bankin- låning och i företagsccrtifikat och statsskuldväxlar. uppgick vid samma tidpunkt till 1220 milj. kr. Nuvärdet av fondens grundkapital var vid års- skiftet 4588 milj. kr. Vid årsskiftet innehade styrelsen aktier motsvarande 8'5'r- eller mer av röstvärdet i fyra börsnoterade bolag. I ett bolag motsvara- de röstvårdet 9.7 % av det sammanlagda röstvärdet i bolaget.

Sammanställning av remissyttrandena över Prep. 1987/88:167 promemorian (Ds 1988: 12) En femte

Efter remiss har yttranden avgetts av bankinspektionen. riksförsäkrings- verket. fullmäktige i Sveriges riksbank. ljärde fondstyrelsen. fjärde lönta- garfondstyrelsen. Aktiefrämjandet. Sveriges Aktiesparares riksförbund. landsorganisationen i Sverige (LO). 'l'jänstemännens Centralorganisation (TCO). Svenska Arbetsgivareföreningen SAF. Landstingsförbundet och Kooperativa förbundet.

Dessutom har yttranden inkommit från Industriförbundet. Bankföre- ningen. TCO:are för fondomröstning och mcdlemsdemokrati. Svenska Köpmanmnaförbundet. Småföretagarnas riksorganisation. Företagarför- bundet och Sveriges Grossistförbund.

Riksrevisionverket. första — tredje fondstyrelserna. Centralorganisa- tionen SACO/SR och Svenska Kommunförbundet har förklarat att man avstår från att yttra sig.

Allmän/ru synpunkter på ,.nmnwnorimz

Bankinspektionen. riksförsäkringsverket. fullmäktige i Sveriges riksbank. fjärde löntagarfondstyrelsen. styrelsen för Stoclholms fondbörs. LO. TCO. och Landstingsförbundet tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan erinran.

Aktiefrämjandet. Sveriges Aktiesparares riksförbund. SAF. Industriför- bundet. Bankföreningen. TCOzare för fondomröstning och medlemsde- mokrati. Köpmannaff'rrbundet. Småföretagarnas riksorganisation. Företa- garförbundet, Sveriges Grossistförbund och Stockholms Handelskammare avstyrker förslaget i dess helhet. De anför att ett ökat statligt ägande inte gagnar det svenska näringslivet. att det inte råder någon brist på riskvilligt kapital för näringslivet .ru/nr ur! den ökade avkastning som kan förväntas på placeringar i aktier är marginell i detta sammanhang.

Kooperativa förbundet anser att en allmän översyn av förvaltningen av AP-fondens medel bör genomföras innan en femte fondstyrelsen inrättas.

En femte AP-fondstyrelse Banki/rs/wktimren

Barrkinspektionen anser att man genom att inrätta en ny femte fondstyrelse i stället för att bygga ut den fjärde fondstyrelsen dels uppnår förutsättning- ar för en ytterligare decentralisering av beslutsfunktionerna dels reellt ökade möjligheter att sprida placeringarna. Risken för att det ytterligare kapital som tillförs aktiemarknaden driver tipp aktiekurserna enbart på grund av de tilltänkta placeringar—nas storlek skulle därmed också kunna minskas. 19

Rik.rjå'jrsiikrings ver/te!

Riksförsäkringsverket har inget att erinra mot förslaget att inrätta en femte AP-fond. Verkets ställningstagande grundas på konstaterandet att vårde- tillväxten för medel som placerats på aktiemarknaden. sett i ett längre tidsperspekt. har varit hög. Även om tillväxttakten i framtiden blir lägre än under den historiskt sett gynnsamma utvecklingen under 1980-talet, så kommer sannolikt aktieplaceringar på lång sikt att ge minst lika hög av- kastning som andra finansiella placeringsformer. Ur allmänna pensions- systemets synpunkt finns sålunda. enligt verkets åsikt. inget att invända mot att ytterligare en del av det kapital som förvaltas av de olika pensions- fonderna placeras på aktiemarknaden.

I'jiircle löntaga/;lbndxtyrelsen

För aktiemarknadens gilla funktion är det en fördel att flera stora. av varandra oberoende aktörer finns. Att skapa en ny AP-fondstyrelse i stället för att tillföra ljärde AP-fondstyrelsen mer medel är därför ändamål- enligt.

LU

En femte AP-fond är en balanserande faktor mot stora ägargrupper och bidrar till enjämnare fördelning av företagens vinster. de tillfaller alla som är med i AP-systemet.

TCO De erfarenheter som TCO har av fjärde AP-fondstyrelsens arbete är i huvudsak positiva. För TCOs medlemmar är det viktigt att det kapital som AP-fonden förvaltar får en god avkastning. Också med hänsyn taget till de risker som investeringar i aktier med nödvändighet för med sig anser TCO det rimligt att AP-fondens möjligheter att göra investeringar i aktier ökas. Ett inrättande av en femte AP-fondstyrelsc skulle möjliggöra detta samti- digt som den nuvarande fjärde AP-fondstyrelsens andel av aktiemarkna- den bör bibehållas på i stort sett nuvarande nivå.

Mot denna bakgrund tillstyrker TCO inrättandet av en femte AP-fond- styrelse.

Akricifi'r'imjundr'f

Stiftelsen Aktiefrämjandet anser inte att förslaget skall genomföras förrän alla motiv och strategier för ökat statligt styrt aktieägande är redovisade.

Förslaget följer på den uppslitande Iöntagar'fondsdebatten. Oppositionen mot löntagarfonderna har bibringats uppfattningen att systemet inte skall tillföras ytterligare medel efter 1990. Det nu föreslagna kapitaltillskottet. drygt 3.5 mdr kr. motsvarar i ett slag tre fjärdedelar av löntagarfondernas årliga tillskott.

LO-ledningen har därtill föreslagit att hela 10 %. ca 30 mdr kr av AP-fon- Prop. 1987/88: 167 dernas förmögenhet. skall kunna disponeras för aktieplaaceringar. Rege- Bilaga 2 ringen har inte avvisat förslaget.

Å andra sidan övervägs förslag om att begränsa andra former av aktie- ägande. tex hos stiftelser.

Vid normal finansförvaltning kommer en femte AP-fond endast att ge en försumbar förbättring av den totala fondförmögenheten. Med en avkast- ningsskillnad på 5% mellan aktie- och nuvarande fondförvaltning blir förbättringen. bortsett från riskerna. 0.05 % per år

Den stora strid sotn planerna på ökat statligt styrt aktieägande ger upphov till kommer troligen att skada aktiemarknaden mer än den gagnas av kapitaltilllörseln — inte minst gentemot utlandet.

Sveriges Aktiesparares rt'ltsjörhttnd ( SA RF)

SARF. som är ett oberoende och partipolitiskt obundet riksförbund. ver- kar för ett aktivt enskilt hushållssparande i aktier. Finansdepartementets förslag att inrätta en 5:e AP-fond innebäri sak en utvidgning av det statliga ägandet av svenskt näringsliv. Förbundet avstyrker därför bestämt depar- tementets förslag.

Det är SARF:s uppfattning att det är olämpligt att genomföra åtgärder som bidrar till att utöka det statliga ägandet. I stället bör det genomföras åtgärder som stimulerar det privata. enskilda aktieägandet.

Ett ökat statligt och institutionellt ägande påverkar också aktiemarkna- dens funktionssätt. Endast påen aktiemarknad med många enskilda aktö- rer kan företagen garanteras emissioner och likviditet på ett tillfredsstäl- lande sätt. Många enskilda aktörer är en förutsättning för en effektivt fungerande aktiemarknad.

SAF Femte AP-fondstyrelsen och avgiftsuttaget

Att i görligaste mån hålla nere ökningen av avgiftsuttaget för A'l'P är en i för sig lovvärd ambition. Det bidrag härtill. som en femte AP-fondstyrclse enligt promemorians förslag kan lämna. är emellertid försumbart. Försla- get innebär. att de medel som överförs till den fjärde och till den femte fondstyrelsens förvaltning får uppgå till högst en procent av det samman- lagda anskaffningsvärdet av de medel som första till tredje fondstyrelsen förvaltar. Det betyder. att AP-fondens totala avkastning kommer att öka med blott en hundradels procentenhet för varje procentenhet som avkast- ningen på av en femte AP-fond förvaltade medel överstiger den genom- snittliga avkastningen. Även om sålunda en femte AP-fond skulle uppnå en avkastning som ligger 10procentenheter över den genomsnittliga fondav- kastningen vilket är utomordentligt osannolikt—skulle AP-fondens totala avkastning därmed öka med blott 0.1 procentenhet. Tillkomsten av en 21

Bilaga 2

femte AP-fondstyrelse lämnar sålunda inget reellt bidrat till strävan att hålla avgiftsuttaget till A'l'P nere.

AP-fonden och riskkapitalförsörjningen

Att AP-fondmedel skulle erfordras för att trygga näringslivets försörjning med riskvilligt kapital. är heller inte riktigt. Detta har Svenska Arbetsgiva- reföreningen tidigare i en rad sammanhang framhållit. Lönsamma investe- ringsprojekt finner alltid sin finansiering på en fungerande kapital- och aktiemarknad. Tillskott av riskkapital i form av AP-fondmedel leder å andra sidan inte till ökade investeringar i en situation med otillräcklig lönsamhet.

Möjligen är tanken. att AP-fonden skulle ställa riskvilligt kapital till näringslivets förfogande med lägre krav på räntabilitet. än vad som gäller för aktiemarknaden i övrigt. 1 promemorian antyds en sådan tankegång. Det anförs. att utvecklingen på aktiemarknaden under slutet av 1987 på "goda grunder" kan antas leda till. att aktiemarknadens attraktionskraft för riskvillgt kapital kommer att minska i förhållande till vad som tidigare gällt. Att AP-medel skulle placeras på aktiemarknaden med lägre räntabili- tetskrav står emellertid i bjärt kontrast till det ovan diskuterade målet att ge AP-fondens medel sa goda avkastningsmöjligheter som möjligt för att hålla-nere behovet av ett ökat uttag av A'l'P-avgifter.

Kooperativa _li'irbuttdt't Sammanfattningsvis anser KF

1. att viss del av AP-fondens placeringar även fortsättningsvis skall kanali- seras till riskkapitalmarknaden. . att de argument för en femte fondstyrelse som anförts i finansdeparte- mentets promemoria inte är av den art att ett omedelbart beslut är absolut nödvändigt. ix)

3. att en allmän översyn av förvaltningen av AP.-fondens medel genomförs .

med avsikt att ge fondstyrelserna möjlighet att som de stora försäk- ringsbolag arbeta över hela marknaden.

4. att man skall avvakta med inrättandet av en femte fondstyrelse till dess att en allmän översyn genomförts.

Industt'i/i'jt'lvtttrtlt't

Industriförbundet har i tidigare remissvar på förslag rörande AP-fondens placeringsmöjligheter framhållit att det avgörande för A'l'P-systemets framtid inte är AP-fondens avkastning utan det totala ekonomiska utveck- lingen i samhället (senast i remissyttrande över skrivelse den 1 april 1987 från Allmänna pensionsfonden. första-tredje fondstyrelserna. om ändring- ar i lagen (1983: 1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden). I grunden är ATP-systemet ett fördelningssystem. De framtida pensionsut- betalningarna inom detta system beror främst på den ekonomiska tillväx-

7”)

Bilaga 2

ten och de avgiftsuttag till ATP-systemet som denna tillväxt möjliggör. Det är alltså i första hand det totala sparandet i samhället och avkastningen på de investeringar som detta skapar utrymme för som avgör det framtida realvärdet av utbetalad ATP.

I detta perspektiv är den centrala frågan följandezKommer fortsatta aktieförvärv av AP-fonden att öka det totala sparandet och höja den totala kapitalavkastningen i samhället? lndustriförbundct kan inte finna att detta är fallet. [ stället talar många skäl för att ett ökat statligt ägande av näringslivet via AP-fonden försämrar kapitalavkastningen i näringslivet och därigenom också medför att ett minskat privat sparande kanaliseras till investeringar i näringslivet. Effekten på ATP-systemets framtid blir följ- aktligen det motsatta till vad linansdepartementet åsyftar med förslaget om en femte AP-fond. Det vore klart mera tillväxtbefrämjande om de medel som anslås istället användes för sänkta skatter på avkastningen på privat riskkapital. ' -

Ban/tji'iren ingen

Frågan om AP-fondcns avkastningsbehtw måste behandlas i samband med den större utredning som enligt bankföreningens uppfatttning behövs om ATP-systemets framtid. 1987 framlades förslag att öka AP-fondens avkast- ning genom placeringar i direktlån och fastigheter. vilket bankförcnignen i remissyttrandet framförde invändningar mot. Att nu införa ytterligare en dellösning utan att ta ett samlat grepp på problemen anser bankföreningen inte vara en lämplig väg.

Bankföreningens uppfattning är att lönsamma företag och projekt inte har—eller riskerar att fact-problem att erhålla riskvilligt kapital.

Förutom ovannämnda synpunkter på de i promemorian anförda motiven anser bankföreningen det olämpligt att man förstärker det offentliga ägan- det av näringslivet. Redan den fjärde AP-fonden har nu ett aktieinnehav på ca I | miljarder kronor. vilket gör den till en av de allra största ägarna på aktiemarknaden. Den fjärde och femte AP-fonden skulle tillsammans med de fem löntagarfonderna inom ett par år komma att svara för 8— l() procent av det totala börsvärdet. Häri ligger en potentioncll risk för politisk makt- koncentration och styrning av näringslivet. Detta kan hämma tillväxten av den svenska ekonomin. som är själva grunden för framtidens prnsionstlt- betalningar.

Tilldelning av medel till fjärde och femte fondstyrelserna Ban/(inspektionen

Bankinspektionen har inte i sak något att erinra mot den föreslagna tekni- ken för bcräkning av gränserna för medelstilldelning. Inspektionen vill emellertid fästa uppmärksamhet på att denna teknik inte heller den elimi-

Bilaga 2

nerar behovet av lagtekniska justeringar i beräkningsunderlagct antingen på grund av rent politiska eller samhällsekonomiska överväganden eller med hänsyn till den faktiska utvecklingen på penning- och kapitalmarkna- derna inklusive aktiemarknaden. Utvecklingen på dessa marknader kan ' nämligen innebära att relationen mellan rckvireradc medel och de vid tidpunkten för nyplacering aktuella marknadsvärdena på aktier ändras på ett sådant sätt att den avsedda plccringsvolymen inte kan erhållas.

Enligt det framlagda förslaget bör det inte komma ifråga att den femte fondstyrelsen rekvirerar hela det tillgängliga beloppet vid'ett och samma tillfälle. När styrelsen etableras föreslås ett belopp om 500mi|j.kronor överföras till styrelsens förvaltning. varefter återstående tillgängliga medel får rekvireras i ungefär samma takt som skett i fråga om fjärde fondstyrel- sen.

Bankinspektionen anser att detta är en bra ordning. Ett allför hastigt och stort utllöde av nytt riskkapital på aktiemarknaden skulle kunna få avse- värd inverkan på kursbildning på aktier. Mot bakgrund av att det primära intresset för fondstyrelserna är att bevara och förkovra fondens tillgångar till pensionstagarnas fromma måste det ligga även i fondstyrelsernas in- tresse att aktiemarknaden utvecklas utan sådana störningar. Inspektionen anser därför att tydliga riktlinjer för ökningstakten i mcdelstilldelningen bör ges i den proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen.

Riksfi'irsäkrings verket

Riksförsäkringsvcrket vill emellertid peka påatt de regler för medelstilldel- ning för en femta AP-fond. som angivits i promemorian. kan komma att medföra onödiga tolkningsdiskussioner i framtiden. ] promemorian före- slås att ett belopp om 50()mkr överförs till den föreslagna femte fonden i samband med att styrelsen etableras. "varefter återstående tillgängliga medel får rekvireras i ungefär samma takt som skett ifråga om fjärde fondstyrelsen” (sid 13).

Riksförsäkringsverket anser att man bör välja en annan. mer exakt. teknik för att reglera den föreslagna femte AP—fondens rätt att rekvirera medel. Verket har ingen anledning att invända mot att ett belopp om 500mkr blir tillgängligt för lyftning i samband med att styrelsen etableras. För de därpå följande åren vill verket förorda en teknik som innebär att fondstyrelsen skall kunna rekvirera en summa om exempelvis högst 250 mkr per år. I det fall fondstyrelsen inte rekvirerar fullt rambelopp under något är bör ej utnyttjat belopp kunna lyftas vid en senare tidpunkt. i linje med vad som för närvarande gäller för fjärde AP-fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna. Riksförsäkringsverket har inget att erinra mot den i promemorian föreslagna övre gränsen för den sammantagna medels- tilldelningen till femte fondstyrelsen. dvs 19%- av anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första—tredje fondstyrelserna förvaltar.

Vid utgången av år 1987 har fjärde AP-fonden. sedan starten år1974. sammantaget tillförts 2 350 mkr i grundkapital. Med den av verket förorda—

de rekvisitionstekniken och exemplifierat högstbelopp kommer femte AP- Prop. 1987/88: 167 fondens ram att ungefär motsvara denna summa efter ca nio år. Bilaga ?.

Fullnn'ikrige i Sveriges riks/Junk

Om gränsen för fjärde och femte delfondens medelstilldelning uttrycks som en fast procentandel av de tre första pensionsutbetalande styrelsernas tillgångar. kommer dock den beloppsmässiga nivån att variera på ett från aktiemarknadens synpunkt godtyckligt sätt. Delfondernas placeringskapa- citct och relativa storlek på marknaden skulle härvid primärt avgöras av den allmänna sparandeutvccklingen i pensionssystemet—inte av mark- nadsskäl. Innebörden av en sådan anknytning framstår som oklar. särskilt i lägen där AP-fondens samlade tillgångar skulle öka eller minska i snabb takt. Alternativt kan riksdagen i varje enskilt fall ta ställning till delfonder- nas framställningar om nya medelstillskott elleri ett sammanhang bestäm- ma medelstillskottens maximala omfatttning.

Fjärde _l'mza'styrelsc'n

Vi har ingen att erinra mot principen med ett tak för mcdelstilldelningen. Men det nu framlagda förslaget är varken kopplat till målen för fondens verksamhet eller till den redovisade restriktionen för lämplig fondstorlek. Detta är enligt vår bedömning olyckligt. .

Den föreslagna tekniken får effekter som knappast kan motiveras eller vara avsedda. Den kan illustreras med följande exempel. Om riksdagen inte beslutar om en höjning av A'l'P-avgifterna. kommer värdet av de av första-tredje AP-fondcrnas förvaltade medlen att minska och därmed taket för medelstilldelning till ljärde fonden att sjunka. En sådan effekt kan i det läget direkt strida mot målet för fondens verksamhet och vara irrelevant vad gäller lämplig fondstorlek.

Vi föreslår en konstruktion av taket som anknyter till den svenska aktiemarknadens omfattning och struktur och fjärde fondens nuvarande marknadsandel.

Vid bedömningen av lämpligt procenttal bör man även väga in behovet av utrymme för onoterade företag för vilka fonden spelar en betydelsfull roll som riskkapitalkälla.

1.0

I förslaget ligger en begränsning av de medel fonder får rekvirera för aktieköp. Denna begränsning är utformad som en procent av de Allmänna pensionsfondernas totala kapital. Fonden skulle alltså få rekvirera nära 3 mdr kronor. Men om pensionssystemet i framtiden används som buffert för pensionsutbetalningar minskar samtidigt de medel fonden kan rekvire- ra. Motivet som anförs för att inrätta en'ny fond och inte tillföra ljärde fonden med medel är att denna är tillräckligt stor. Vi menar att denna begränsningsregel. högst 3procent av värdet på aktiemarknaden. är mer stabil och logisk. Den borde gälla också för andra placerare. 25

Bilaga 2

SAF

Den föreslagna. nya ordningen för medelstilldelning innebär också. att riksdagsbeslut inte erfordras för att tillföra den fjärde och den föreslagna femte AP-fondstyrelsen ytterligare medel. Mcdelstilldelningen ökar auto- matiskt med AP-fondens tillväxt utan att någon prövning av lämpligheten härav behöver ske. Svenska Arbetsgivareföreningen finner en sådan ord- ning oacceptabel. Vare sig en femte AP-fondstyrelse tillskapas eller inte bör förslag om medelstilldelning bli föramål för riksdagens prövning varje gång beslut härom fattas.

Lurzdstingsförbundet

När det gäller tilldelningen av medel till fjärde och femte fondstyrelserna tillstyrker styrelsen förslaget att gränsen för vardera fondstyrelses tilldel- ning bestäms till en procnet av anskaffningsvärdet av de medel som förs- ta-tredje fondstyrelserna förvaltar. för närvarande 290mi|jarder kronor. vilket innebär en gräns på 2.9 miljarder kronor. För fjärde fondstyrelsen medför detta en höjning med 550 milj kronor från nuvarande 2.35 miljarder kronor. För den föreslagna femte AP-fonden föreslås till en början ett belopp om 500 milj kronor som sedan successivt får ökas i samma takt som skett i fråga om ljärde fondstyrelsen. Styrelsen förutsätter att frågan om ökning utöver det vid etableringen föreslagna beloppet 500 milj kronor blir föremål för riksdagens prövning med ledning av då vunna erfarenheter av femte fondstyrelsens verksamhet. innan den föreslagna ökningen till det angivna gränsbeloppet 2.9 miljarder kronor fullföljs.

Sveriges Köp/nurtrut/i'irimnd (N'/I Smäji'iretugurnas riksorgmzitalian

Ett genomförande av förslagen innebär att riksdagen förlorar sin direkta kontroll av tillförseln av medel till de aktieförvaltande AP-fonderna. Orga- nisationerna avstyrker därför att fjärde och en eventuell femte AP-fond tilldelas medel motsvarande en viss procentandel av första—tredje fondens tillgångar.

Begränsningen av aktieinnehavet i ett enskilt bolag Bun/(inspektionen

Med utgångspunkt från principen att AP-fonderna sammantaget aldrig skall inneha aktier motsvarande 50 procent eller mer av röstvärdet i ett börsföretag och då det framlagda förslaget bygger på att tanken att den femte fondstyrelsen skall fungera och vara uppbyggd på samma sätt som den fjärde fondstyrelsen är det enligt bankinspektionens uppfattning natur- ligt att också begränsningen för femte fondstyrelsens innehav bestäms till högst tio procent av röstetalet i varje bolag. Detta leder också till att respektive löntagarfonds aktieinnehav måste begränsas från mindre än åtta procent till mindre än sex procent av röstvärdet i ett sådant bolag.

[fjärde Iöntagurfbn(Lviv/else" ( .-'l-Iellan.wen.vka lönluguljfbltdenl Prop. 1987/88: 167 Femte AP-fondstyrelsen kommer aldrig med nu föreslagna regler att nå Btlaga 2 fjärde AP-fondens storlek. Detta beror på att ljärde AP-l'ondens medel flerfaldigats under den 60()%—iga uppgång som skett hittills under 1980-ta- let. Med förslagets regler kan snarare antagas att femte AP-f'onden i slutet av 1990-talet kommer att vara av samma storlek som vardera av de nuva- rande fem l(')ntagarfondstyrelserna.

Den föreslagna reglen att fjärde och femte AP-fonden skall ha samma begräsning på maximal andel av rösträtten i ett börsbolag förefaller därför inte ändamålsenlig. I stället bör femte AP-fonden i detta avseendejämstäl— las med var och en av löntagarfonderna.

I andra sammanhang har förändrade regler föreslagits för försäkringsbo- lagens maximala innehav av aktier i börsbolag. Deras placeringar och ändamål kan i stora stycken jämställas med fondstyrelsernas inom det allmänna pensionssystemet. En samordning av reglerna för rösträttsbc- gränsning för samtliga institutioner som förvaltar pensionskapital bör där- för övervägas.

I ett vidare perspektiv bör också övervägas om inte behovet av ägare. som har incitament utöva ägaransvar och inflytande. innebär att rösträtts- begränsningarna för olika institutioner över lag bör mildras. Åtminstone i mindre börsbolag utgör (meller 1 572. för liten kapitalinsats för att en stor aktieförvaltande instution skall kunna motivera ett aktivt och engagerat ägarinllytnade.

Aktiefräntiamlet

För att 50 ffa-regeln skall kunna hållas föreslås att löntagarfondernas max- imala ägarandel i ett noterat företag skall minska från 8till CF. Dock skall större ägarpositioner som intagits före ljuli iår få bibehållas.

Vi anser att denna regel. liksom vid förslag till skatteomli'tggningar mm. bör gälla redan från förslagets offentliggörande. den 24februari.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund

Förslaget innehåller vissa begränsningar av ägandet i börsbolag för AP- fonderna inklusive löntagarfonderna. Dessa begränsningar är i maktkon- eentrationshänseende av underordnad betydelse eftersom flertalet börsbo- lag kan domineras med betydligt lägre röstande] än det i förslaget uppställ- da. Genomförs förslaget bör den övre gränsen för röst- och kapitalandelen sänkas från 50 % till högst 20 %.

LO

I lagstiftningen för de övriga aktieförvaltande pensionsfonderna finns yt- terligare en begränsningsregel. som säger att de tillsammans inte får äga mer än upp till 50 procent av aktierna i ett börsbolag. LO vill påpeka att konsekvenserna av begränsningsregeln leder till ett inte önskat marknads- 27

Bilaga 2

beteende. Däremot delar vi uppfattningen att det är rimligt att också då den femte fondens innehav bör begränsas till 10 procent av röstvärdet i börsfö- retag. Det är en begriplig regel som också visat sig fungera.

SA F

I promemorian föreslås. att också den femte AP-fondstyrelsen skall kunna förvärva aktier upp till 10 procent av röstvärdet. För att löntz'tgarfonderna samt fjärde och femte AP-fondstyrelsen tillsammans också fortsättningsvis inte skall kunna inneha aktier som motsvarar mer än 50 procent föreslås. att gränsen för löntagarfonderna sänks från 8 till 6 procent. Som övergångs- bestämmelserna föreslås emellertid. att om någon löntagarfond den lju- li 1988 innehar mer än 6procent i något företag den också fortsättningsvis skall få ha kvar samma andel. I realiteten innebär detta. att i alla företag. där någon löntagrfond innehar mer än 6procent av aktiernas röstvärde. kan löntagadionderna tillsammans med fjärde och femte AP-fondstyrelsen förvärva aktier motsvarande mer än 50 procent av röstvärdet. Detta är oacceptabelt.

Lamistingsförlmndet

Styrelsen vill i det sammanhanget peka på att innehav av aktier med t. ex. en tiondels röstvärde kan innebära en betydligt större ägandeandel av det totala aktiekapitalet än vad röstvärdet utvisar. I det föreliggande slut- betänkandet från försäkringsverksamhetskommittc'n (SOU l987:58) För- säkringsväsendet i framtiden föreslås utöver röstetalsgränsen en till andc- len av företagets aktiekapital knuten begränsningsregel om 20 procent. I syfte att begränsa riskerna av ett alltför stort aktieinnehav i ett och samma företag anser styrelsen att utöver den föreslagna begränsningen av aktiein- nehav till högst tio procent av röstetalet en viss begreänsning av den tillåtna andelen av det totala aktiekapitalet i ett enskild bolag bör övervä- gas för den femte AP-fondstyrelscn.

Sveriges lndustri/örbmzd

I skrivelsen föreslås att en femte AP-fond i likhet med den fjärde AP-"fon- den får en begränsning av aktieinnehavet i varje enskilt börsföretag till 10 procent av röstetalet. Dessutom föreslås varje löntagarfondstyrelses innehav begränsas från mindre än 8procent till mindre än 6procent av röstvärdet i börsbolag. Effekten skulle bli att AP-fonderna och löntagar- fonderna samlat kan inneha upp till 50 procent av röstvärdet i ett börsföre- tag. vilket överensstämmer med nuläget.

När dessa fonder samlat kan inneha en så stor andel som 50 procent av röstvärdet i bolag blir ägaransvaret av central betydelse. De utökade aktieinnehav som instiftandet av en femte AP-fond syftar till innebär att staten tillägnar sig ett betydande ägaransvar i näringslivet. I förlängningen utgör tendensen till ökat statligt inflytande i näringslivet ett oroande väl— färdshot. Det finns inget som helst stöd för hypotesen att staten skulle axla

Bilaga 2

ägaransvaret bättre än nuvarande aktieägare. Erfarenheten säger tvärt- emot att statligt företagande generellt varit förknippat med låg kapitalav- kastning och ineffektiv kapitalallokering. Det är ett viktigt skäl varför vi ser att många tidigare statsägda företag i skilda länder nu säljs ut till privata intressen. Ett ökat aktieägande av AP-fonden kommer enligt förbundets mening dessutom att minska intresset bland andra placerare vilket medför en totalt sett minskad tillförsel av riskkapital till näringslivet.

InnehåH Propositionen ................................................ 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Propositionens lagförslag ...................................... 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1988-03-24 ......... 8 1 Inledning ................................................... 8 2 En femte AP-fondstyrelse inrättas ............................ 10 3 Tilldelningen av medel till fjärde och femte fondstyrelserna ...... II 4 Begränsningen av AP-fondens totala innehav av inregistrerade ak-

tier skall vara oförändrad .................................... 13 5 Ikraftträdande och övergångsbestämmclser .................... 15 6 Upprättat lagförslag ............................... ' .......... 16 7 Hemställan ................................................ 16 8 Beslut ..................................................... 16 Bilagor Bilaga 1 Utdrag ur (Ds 1988: 12) En femte AP-fondstyrelse ..... 17 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över promemorian

(Ds 1988: 12) En femte AP-fondsstyrelse ............. 19

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988