om en femte AP-fondstyrelse
Regeringens proposition er
1987/88:167 [2
om en femte AP-fondstyrelse
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 mars 1988. På regeringens vägnar
Kjell-Olof Feldt
Bengt K Å. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
En femte AP-fondstyrelse föreslås inrättad med samma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen. Den femte fondstyrelsen skall alltså huvudsakligen placera medel i aktier. Den skall ha en egen adminstration men i övrigt vara underkastad samma regelsystem som gäller för den
fjärde fondstyrelsen. Fjärde och femte fondstyrelserna föreslås tilldelas högst en procent
vardera av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första —
tredje fondstyrelserna förvaltar.
strerade aktier i ett aktiebolag att de genom dessa får majoriteten i bolaget.
Den femte fondstyrelsen föreslås inrättad den I juli 1988.
| Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 167
Lag om ändring i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden
Härigenom föreskrivs att I. 2, 26, 28—30, 32, 33, 35, 37. 40—43§8 samt huvudrubriken närmast före 268 lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden skall ha följande lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
De penningmedel, som enligt 4 De penningmedel, som enligt 4 kap. 3§ lagen (1981:691) om soct- kap. 3§ lagen (1981:691) om soci-
alavgifter, 18 lagen (1983:219) om alavgifter, 18 lagen (1983:219) om
tillfällig vinstskatt samt 18 lagen tillfällig vinstskatt samt 1§ lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt (1983:1086) om vinstdelningsskatt
skall ingå till allmänna pensions- skall föras till allmänna pensions-
fonden, skall förvaltas av nio sty- fonden. skall förvaltas av tio styrelrelser, nämligen första fjärde fond- ser. nämligen första—femte fondstyrelserna samt första— femte lön- styrelserna samt första— femte löntagarfondstyrelserna. tagarfondstyrelserna. |
Bestämmelser om första tredje . Bestämmelser om första tredje fondstyrelserna finns 1 2—258§ fondstyrelserna finns i 2—258§
samt om fjärde fondstyrelsen och samt om fjärde och femte fondstylöntagarfondstyrelserna 1 26—43 §§. relserna och löntagarfondstyrelser-
na i 26—43 8§.
28!
Riksförsäkringsverket skall varje år överföra
1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, I vilka staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande inflytande,
2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1, såvilt de avser månad med ctt avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspensionsavgifter samt
4, till varje fondstyrelses förvaltning en tredjedel av vinstskatten och av vinstdelningsskatten.
Vad som sägs I första stycket 1— Vad som sägs I första stycket i — 4 gäller med den begränsning som 4 gäller med den begränsning som följer av bestämmelserna i 26 och följer av bestämmelserna i 26 och 2788 om fjärde fondstyrelsens och 2788 om fjärde och femte fondstvy-
löntagarfondstyrelsernas rätt alt relsernus samt löntagarfondstyrelrekvirera medel hos riksförsäk- sernas rätt att rekvirera medel hos
ringsverket. riksförsäkringsverket.
Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkastningen av de medel som styrelsen förvaltar.
! Senaste lydelse 1984:864. [NT
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 167
IH Fjärde fondstyrelsen och lön- HI Fjärde och femte fondstyreltagarfondstyrelserna. serna samt löntagarfondstyrelser-
na.
26 §?
Riksförsäkringsverket skall till Riksförsäkringsverket skall till fjärde fondstyrelsens förvaltning fjärde och femte fondstyrelsernas överföra de medel. som styrelsen förvaltning överföra de medel, som rekvirerar hos verket. Medlen av- styrelserna rekvirerar hos verket.
räknas på de medel som belöper på Medlen avräknas på de medel som
första, andra och tredje fondstyrel- belöper på första, andra och tredje serna i förhållande till kapitalbe- fondstyrelserna i förhållande till kahållningarna enligt dessa styrelsers pitalbehållningarna enligt dessa stybalansräkningar avseende ställning- relsers balansräkningar avseende
en vid utgången av närmast föregå- ställningen vid utgången av närmast ende år. föregående år.
Till fondstyrelsens förvaltning Till fjärde och femte fondstyrel-
skall också, med den begränsning sernas förvaltning skall också, med
som följer av 28§, hänföras avkast- den begränsning som följer av 28§, ningen av de medel som styrelsen hänföras avkastningen av de medel förvaltar. som styrelserna förvaltar.
De medel som överförs till fond- De medel som enligt första styvc-
styrelsens förvaltning får uppgå till ket överförs till en fondstyrelses högst 2350 miljoner kronor. förvaltning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda an-
skaffningsvärdet vid utgången av
närmast föregående kalenderår på
de medel som första—tredje fond-
styrelserna förvaltar.
28 §
Fjärde fondstyrelsen och lönta- Fjärde och femte fondstyrelserna garfondstyrelserna skall varje år samt löntagarfondstyrelserna skall före utgången av maj månad till varje år före utgängen av maj måförsta, andra och tredje fondstyrel- nad till första, andra och tredje sernas förvaltning överföra en av- fondstyrelsernas förvaltning överkastning för närmast föregående rä- föra en avkastning för närmast före-
kenskapsär beräknad till tre pro- gående räkenskapsår beräknad till
cent av nuvärdet av förvaltade me- tre procent av nuvärdet av förvaltadel. Med nuvärdet av förvaltade de medel. Med nuvärdet av förvalmedel avses summan av de medel tade medel avses summan av de
som styrelsen intill räkenskapsårets medel som styrelsen intill räkenslut rekvirerat hos riksförsäkrings- skapsårets slut rekvirerat hos riks-
verket. omräknad efter de föränd- försäkringsverket, omräknad efter ringar av konsumentprisindex som de förändringar av konsumentpris-
skett från det medlen tillställdes index som skett från det medlen till-
styrelsen och fram till räkenskaps- ställdes styrelsen och fram tll rä-
ärets slut. kenskapsårets slut.
För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån.
> Senaste lydelse 1984: 1034.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avkastningen från fjärde fond- Avkastningen från fjärde och
styrelsen skall fördelas mellan förs- femte fondstyrelserna skall fördelas ta, andra och tredje fondstyrelserna mellan första, andra och tredje i förhållande till de avräkningar fondstyrelserna i förhållande till de som har skett enligt 26 § första styc- avräkningar som har skett enligt
ket till och med det år som avkast- 268 första stycket till och med det
ningen avser. Avkastningen från år som avkastningen avser. Avkast- Jöntagarfondstyrelserna skall förde- ningen från löntagarfondstyrelserna las lika mellan första, andra och skall fördelas lika mellan första, tredje fondstyrelserna. andra och tredje fondstyrelserna.
298 Envar av fjärde fondstyrelsen Var och en av fjärde och femte och löntagarfondstyrelserna skall fondsiyrelserna samt - löntagarmed de medel som styrelsen fondstyrelserna skall med de medel förvaltar betala kostnaderna för som styrelsen förvaltar betala kostdess verksamhet och för revisionen naderna för dess verksamhet och av dess förvaltning. för revisionen av dess förvaltning.
30 5!
Fjärde fondstyrelsen skall bestå Var och en av fjärde och femte
av fjorton ledamöter som förordnas fondstyrelserna skall bestå av fjor-
av regeringen. Av ledamöterna ut- ton ledamöter som förordnas av reses två efter förslag av sammanslut- geringen. Av ledamöterna utses två ningar som företräder kommuner- efter förslag av sammanslutningar na, tre efter förslag av rikssam- som företräder kommunerna, tre manslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutefter förslag av rikssammanslut- ningar av arbetsgivare, fem efter ningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar av förslag av rikssammanslutningar arbetstagare och två efter förslag av inom kooperationen. rikssammanslutningar inom koope-
rationen. Om förslag inte avges förordnar regeringen ledamöter ändå. För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.
Ledamöter och suppleanter skall vara myndiga och här i riket bosatta svenska medborgare.
32 §
Ledamöter och suppleanter i fjär- Ledamöter och suppleanter i fjärde fondstyrelsen förordnas för tiden de och femte fondstyrelserna förintill dess balansräkning har fast- ordnas för tiden intill dess balans-
ställts under tredje året efter det då räkning har fastställts under tredje
förordnandet meddelades. året efter det då förordnandet med-
delades.
Ledamöter och suppleanter i löntagarfondstyrelserna förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under året efter det då förordnandet meddelades.
Om cen ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i 30 och 3188.
> Senaste lydelse 1984: 191.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
33 §
Av de utan förslag utsedda leda- Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde fondstyrelsen för- möterna i fjärde och femte fondstyordnar regeringen en till ordförande relserna förordnar regeringen en till och en till vice ordförande. ordförande och en till vice ordfö-
rande i vardera styrelsen.
För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen av ledamöterna en till ordförande och en till vice ordförande.
35 § Fjärde fondstyrelsen får placera Fjärde och femte fondstyrelserna
de medel som styrelsen förvaltar får placera de medel som styrelser-
nu förvaltar
1. i aktier i svenska aktiebolag med undantag av aktiebolag som driver bank- eller försäkringsrörelse.
2.i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i sådana aktiebolag som avses I I,
3.i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i I.
4.1 aktier i utländska aktiebolag samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska aktiebolag,
5. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt 6. 1 andelar i svenska kommanditbolag.
Fondstyrelsen får inte förvärva Fondstyrelserna får inte förvärva värdepapper enligt första stycket 4 i värdepapper enligt första stycket 4 i sådan omfattning att värdepappe- sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kommer rens sammanlagda värde kommer
att översliga en procent av värdet att överstiga en procent av värdet
av de medel som = styrelsen av de medel som respektive styrelse
förvaltar. förvaltar.
Allmänna pensionsfonden får inte vara komplementär i ett kommanditbolag.
37 §
Fjärde fondstyrelsen får inte för- Fjärde och femte fondstyrelserna värva mer än tio procent av aktier- får vardera inte förvärva så många na I en aktiebolag, om aktierna är vid Stockholms fondbörs inregistreinregistrerade = vid Stockholms rade aktier i ett aktiebolag att desfondbörs. Har aktierna = olika så uppgår till mer än tio procent av röstvärde, får fondstyrelsen inte samtliga aktier i bolaget eller, om förvärva större antal än avt rösteta- aktierna har olika röstvärde, att let för aktierna utgör högst tio pro- röstetalet för aktierna uppgår till cent av röstetalet för samtliga ak- mer än tio procent av röstetalet för tier i bolaget. samtliga aktier i bolaget.
En löntagarfondstyrelse får inte En löntagarfondstyrelse får inte
förvärva så många vid fondbörsen förvärva så många vid fondbörsen
inregistrerade aktier i ett aktiebolag inregistrerade aktier i ett aktiebolag
att dessa uppgår till årra procent att dessa uppgår till sex procentel-
+ Senaste lydelse 1987:1326.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse eller mer av samtliga aktier i bola- ler mer av samtliga aktier i bolaget get eller, om aktierna har olika eller. om aktierna har olika röstvärröstvärde, att röstetalet för aktierna de, att röstetalet för aktierna uppuppgår till årra procent eller mer av går till sex procent eller mer av rösröstetalet för samtliga aktier i bola- tetalet för samtliga aktier i bolaget.
get.
40 § För fjärde fondstyrelsen förord- För vardera av fjärde och femte
nar regeringen fyra revisorer att fondstyrelserna förordnar regeringgranska styrelsens förvaltning. Av en fyra revisorer att granska styrelrevisorerna utses en på förslag av sens förvaltning. Av revisorerna utbankinspektionen och två efter ses en på förslag av bankinspektio-
samråd med de sammanslutningar nen och två efter samråd med de som enligt 30§ får föreslå ledamö- sammanslutningar som enligt 308 ter i fondstyrelsen. får föreslå ledamöter i fondstyrelserna.
Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som föreskrivs i
218.
41§
För varje löntagarfondstyrelse För varje löntagarfondstyrelse
förordnar regeringen tre revisorer förordnar regeringen tre revisorer
att granska styrelsens förvaltning. att granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslag Av revisorerna utses en på förslag
av bankinspektionen. Revisorer får av bankinspektionen. Revisorer får
vara gemensamma för fjärde fond- vara gemensamma för fjärde och styrelsen och en eller flera löntagar- femte fondstyrelserna samt en eller fondstyrelser. flera löntagarfondstyrelser.
För varje löntagarfondstyrelse utser regeringen en av de utan förslag utsedda revisorerna att som ordförande leda revisionen.
428 Riksförsäkringsverket och riks- Riksförsäkringsverket och riks-
revisionsverket skall årligen avge revisionsverket skall årligen avge utlåtande över fjärde fondsiyrel- utlåtande över fjärde och femte
sens och löntagarfondstyrelsernas fondstyrelserna — samt löntagarförvaltning av medel. Utlåtandena fondstyrelsernas förvaltning av meskall överlämnas till regeringen före del. Utlätandena skall överlämnas den 1 april året efter räkenskaps- till regeringen före den 1 april året
året. efter räkenskapsäret.
43 8
Föreskrifterna i 5§ andra styc- Föreskrifterna i 5§ andra styc-
ket, 7—-108§. 14§, 15§, 15 a§ första ket, 7-108§, 148. 15§, 15 a§ första stycket, 168 samt 22—25§8§ gäller stycket, 168 samt 22—25§88 gäller också i fråga om fjärde fondstyrel- också i fråga om fjärde och femte
sen och löntagarfondstyrelserna. fondstyrelserna — samt - löntagar-
fondstyrelserna.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
" Senaste lydelse 1987: 1326.
Om en löntagarfondstyrelse den I juli 1988 har fler aktier i ett bolag än vad som medges i 378 får löntagarfondstyrelsen även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktierna i bolaget.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1988
Närvarande: Statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson. Leijon, Peterson. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén.
Föredragande: statsrådet Johansson
Proposition om en femte AP-fondstyrelse
I Inledning
Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) bildades i samband med att lagstiftningen om cen allmän tilläggspension (ATP) genomfördes år 1960 (prop. 1959:100. Särsk. UI, rskr. 269, SFS 1959:293). Bestämmelser om AP-fonden finns i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera försäkringen för tilläggspension. Syftet med fonden är dels att klara tillfälliga påfrestningar i pensionssystemet, dels att möjliggöra en ökad kapitalbildning i samhället. Förvaltningen av fondens medel uppdrogs från början åt tre fondstyrelser, benämnda första, andra och tredje fondstyrelsen. En fjärde fondstyrelse inrättades i samband med att AP-fonden fick rätt att placera medel i aktier fr.o.m. år 1974 (prop. 1973:97, NU 58, rskr. 237, SFS 1973:503). Genom ett riksdagsbeslut år 1983 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092) inrättades fr. o. m. är 1984 fem nya styrelser inom ramen för AP-fonden. Dessa fondstyrelser. som kallas löntagarfondstyrelser, skall i första hand placera
fondmedel på aktiemarknaden.
I propositionen 1987/88:11 om ändringar i reglementet för allmänna
pensionsfonden, m.m. som behandlade bl.a. riksdagens insyn i fond-
förvaltningen och en utvidgning av placeringsreglerna för fondstyrelserna aviserade jag att jag hade för avsikt att återkomma till regeringen med förslag om att inrätta en ny fondstyrelse inom ramen för AP-fonden.
Fondstyrelsen skulle i huvudsak få samma inriktning och uppgifter samt
vara underkastad samma regler som i dag gäller för fjärde fondstyrelsen.
Riksdagen bereddes tillfälle att ta det av propositionen i denna del
(NU 1987/88:10, rskr. 111).
Under senare år har en rad åtgärder vidtagits beträffande fondstyrelser-
nas placeringsverksamhet. Enligt den nyss nämnda propositionen utvidga-
des till exempel placeringsreglerna för första-tredje fondstyrelserna i två hänseenden. Fondstyrelserna fick möjlighet att i viss utsträckning ge direktlån till bolag och föreningar utan borgensförbindelse från staten eller
förvärva fast egendom. Även när det gäller de övriga fondstyrelserna
utvidgades placeringsreglerna. Den fjärde fondstyrelsen fick möjlighet att
placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier. Vidare förbättrades styrelsernas möjligheter att på ett effektivt sätt förval-
ta likvida medel genom att de fick rätt att placera sådana medel i värdepap-
per med lång löptid och en väl fungerande andrahandsmarknad.
Som ännu en åtgärd föreslås nu att ytterligare AP-fondmedel skall tillföras riskkapitalmarknaden.
Förändringarna kommer sammantaget att medföra att AP-fonden — förutom förbättrade möjligheter att uppfylla de grundläggande kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning — kommer att ges vidgade möjligheter när det gäller att ge stöd till och bidra till utvecklingen av
näringslivet och på så sätt trygga tillväxten i den svenska ekonomin på lång
sikt.
Med de vidgade placeringsmöjligheter som AP-fonden nu föreslås få kan därmed också ett större utrymme ges för insatser av dels näringspolitisk
karaktär, bl. a. vad gäller små och medelstora företag, dels regionalpolitisk
karaktär, genom att riskvilligt kapital i ökad utsträckning ställs till näringslivets förfogande.
År 1984 inrättades Stiftelsen Småföretagsfonden (prop. 1983/84:135, NU 42, rskr. 379) med huvuduppgift att delta i finansieringen av investment- och utvecklingsbolag som i sin tur är inriktade på att göra placering-
ar av riskkapital i små och medelstora företag. Fonden kan också placera
riskkapital direkt i rörelsedrivande företag.
Småföretagsfonden tillfördes 100 milj. kr. av medel från AP-fonden. I propositionen konstaterades härvid att fondens kapital kunde komma att höjas om det visar sig behövligt. Genom riksdagens beslut våren 1987 (prop. 1986/87:74, NU 30, rskr. 271) tillfördes fonden ytterligare 100 milj. kr. De utökade resurserna innebär att fonden får möjlighet att satsa en större del av sitt kapital i regionalpolitiskt prioriterade regioner.
En stor efterfrågan på Smålöretagarfondens medel har noterats. Fråga
huruvida ytterligare medel bör tillföras småföretagsfonden får bedömas i
ett annat sammanhang.
Inom finansdepartementet har upprättats en promemoria (Ds 1988:12) En femte AP-fondstyrelse. Promemorian innehåller bl. a. en redogörelse för fjärde fondstyrelsens verksamhet. Denna redogörelse bör fogas till protokollet som bilaga I.
Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.
Tanken på ytterligare en fondstyrelse som huvudsakligen placerar tilldelade medel i aktier är inte ny. I sitt huvudbetänkande (SOU 1978:11) Kapitalmarknaden i svensk ekonomi framhöll kapitalmarknadsutredningen att man på sikt borde låta AP-fondens aktieförvärv ske genom inrättandet av en femte fondstyrelse, utrustad med egen administration. En sådan ätgärd var enligt utredningen motiverad för att motverka att fjärde fondstyrelsen på sikt byggde upp ett faktiskt ägaransvar i en mängd företag.
I enlighet med vad jag uttalade i prop. 1987/88:11 tar jag nu upp frågan
| Riksdagen 1987!88. 1 suml. Nr 167
om att inrätta en femte AP-fondstyrelse. Jag har i denna fråga samrått med
chefen för socialdepartementet. Samtidigt föreslår jag att medelstilldelning
till fjärde och femte fondstyrelserna i fortsättningen bestäms i förhållande till storleken av de medel som första — tredje fondstyrelserna förvaltar.
En femte fondstyrelse skall inte få till följd att fondstyrelsernas totala andel av aktier i ett bolag ökas. Mitt förslag I denna del medför därför att löntagarfondstyrelsernas högsta andel i ett bolag mäste minskas nägot.
Inrättandet av en femte AP-fondstyrelse skall—-som jag ovan redogjort
för—tillsammans med de ändringar som riksdagen beslutade i höstas ses
som ett led i översynen av AP-fondens verksamhet. Översynen har inneburit att riksdagens insyn i verksamheten utökats samtidigt som ganska
genomgripande ändringar genomförts beträffande placeringsverksamhe-
ten.
Vid remissbehandlingen av detta ärende har framförts förslag till även
andra ändringar i fondreglementet. Mot den bakgrund som jag lämnat här
är emellertid någon ytterligare översyn av AP-fondens verksamhet från min sida inte aktuell.
Jag kan avslutningsvis nämna att pensionsberedningen (S 1984: 03) gör
en översyn av vissa frågor inom den allmänna pensioneringen. Beredning-
en beräknas slutföra sitt arbete vid kommande årsskifte.
2 En femte AP-fondstyrelse inrättas
Mitt förslag: En femte AP-fondstyrelse inrättas med samma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Bankinspektionen. riksförsäkringsverket. fullmäktige i Sveriges riksbank. fjärde löntagarfondstyrelsen, styrelsen för Stock-
holms fondbörs, LO, TCO och Landstingsförbundet tillstyrker förslaget
medan näringslivets företrädare avstyrker, däribland SAF, Industriförbundet, Bankföreningen, Köpmannaförbundet. Småföretagarnas Riksorganisation, Företagarförbundet. Sveriges Grossistförbund och Stockholms
handelskammare. Kooperativa förbundet anser att frågan om ATP-syste-
met som kapitalförvaltare först bör utredas innan beslut om en femte fondstyrelse fattas. |
Skälen för mitt förslag: ATP-systemet är i grunden ett fördelningssystem. som i princip innebär att de pensioner som betalas ut löpande finansicras genom inbetalning av avgifter. För att trygga kommande pensionsutbetalningar krävs dock att de medel som fonderats inom ramen för AP-fonden har en så god avkastning som möjligt. Avgörande för ATP-systemets
utveckling är också en fortsatt långsiktig tillväxt i den svenska ekonomin. En sådan tillväxt förutsätter bl.a. att riskvilligt kapital kan ställas till det
svenska näringslivets förfogande.
Avgifterna till försäkringen för tilläggspension har under senare år täckt
en allt mindre del av penstonsutbetalningarna. År 1984 täckte avgifterna 90 24 av dessa utbetalningar. Motsvarande täckningsgrad för år 1986 var 82.56. Enligt Långtidsutredningens (LU 87) bedömning kommer täckningsgraden
för år 1995 att vara så läg som 6677 om inga avgiltshöjningar sker (SOU
1987:3 s. 149). För att man i görligaste mån skall kunna hälla nere den ökning av avgiftsuttaget som blir ofrånkomlig med LU 87:s perspektiv, är det angeläget att man ser till att avkastningsmöjligheterna för AP-fondens
medel är goda. En väg att åstadkomma detta är att också fortsättningsvis
använda en del av AP-fondmedlen för placering på aktiemarknaden. Trots '
utvecklingen på denna marknad under hösten 1987 har avkastningen på
medel som placerats i aktier i ett längre tidsperspektiv varit hög.
Det är också, som jag nämnde, önskvärt att AP-fondmedel även fortsätt-
ningsvis kan ställas till det svenska näringslivets förtogandesi form av riskvilligt kapital. Att det föreligger ett stort behov av sådant kapital i de
svenska företagen framgår av att emissions- och introduktionsvolymerna
för börsföretag under år 1987 steg till 5.6 miljarder kr. mot 4,4 miljarder
kr. för år 1986. Av detta belopp omfattade nycmissionerna 3,8 miljarder kr.
Härtill kommer att aktier för ytterligare 2,8 miljarder kr. emitterades av
företag utanför börsen, exklusive riktade emissioner av konverteringslän.
Fjärde fondstyrelsens aktieinnehav motsvarar i dag en andel om ca 247 av marknadsvärdet på de aktier som är inregistrerade vid Stockholms
fondbörs. Styrelsens innehav har därmed nått en sådan omfattning alt det
av marknadsskäl inte bör bli särskilt mycket större. En uppdelning av
fondstyrelsen i två mindre enheter skulle i och för sig vara möjlig att
genomföra. Emellertid skulle en sådan delning vara förenad med så stora tekniska och praktiska svårigheter att den framstår som en mindre lämplig lösning. I stället bör enligt min mening den lösning som ursprungligen föreslogs i kapitalmarknadsutredningens huvudbetänkande väljas. Denna innebär, som tidigare nämnts, att ytterligare en fondstyrelse inrättas med
uppgift att placera AP-fondmedel i aktier. — Den nya fondstyrelsen bör
fungera som en självständig enhet, med egen administration. Den bör ha samma möjligheter att placera medel som fjärde fondstyrelsen har i dag. Också i övrigt bör samma regler gälla som nu gäller för fjärde fondstyrel-
sen.
3 Tilldelningen av medel till fjärde och femte
fondstyrelserna
Mitt förslag: Fjärde och femte fondstyrelsen skall vardera tilldelas
medel som motsvarar högst en procent av det sammanlagda anskaff-
ningsvärdet på de medel som första — tredje fondstyrelserna
förvaltar.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Bankinspektionen, riksförsäkringsverket, TCO och
Landstingsförbundet tillstyrker förslaget. Fullmäktige för Sveriges riks-
bank anför att den föreslagna regeln medför att delfondens placeringskapa-
citet och storlek avgörs av den allmänna sparandeutvecklingen och inte av marknadsskäl — en anknytning vars innebörd framstår som oklar. Fjärde
fondstyrelsen föreslår en konstruktion som bättre anknyter till aktiemark-
nadens omfattning och struktur och fjärde fondstyrelsens nuvarande mark-
nadsandel. LÖ anser att gränsen bör bestämmas i förhållande till fjärde fondstyrelsens nuvarande marknadsandel om tre procent av aktiemarkna-
den. SAF — som särskilt yttrat sig i denna fråga — anser att medelstilldelningen liksom hittills bör underställas riksdagens prövning vid varje enskilt fall.
Bankinspektionen anför att tydliga riktlinjer för medelstilldelningen bör ges. RFV anför också att en mer exakt teknik för medelstilldelningen bör
väljas så att onödiga tolkningsdiskussioner undviks i framtiden.
Skälen för mitt förslag: De AP-fondmedel som överförs till fjärde fond-
styrelsens förvaltning fär uppgå till högst 2350 milj. kr. De successiva tillskotten av medel — från det ursprungliga beloppet 500 milj. kr. — till tondstyrelsens förvaltning har vid varje tillfälle beslutats av riksdagen efter det att fondstyrelsen gjort framställningar härom till regeringen. Enligt min mening bör riksdagen nu i stället ange en övre gräns för hur mycket medel som bör överföras till fjärde resp. femte fondstyrelsernas förvaltning. Gränsen bör sättas i närheten av det belopp som i dag har tilldelats fjärde
fondstyrelsen.
Den av LO föreslagna begränsningsregeln kan enligt min mening bli svår att tillämpa till exempel vid stora tillfälliga kurssvängningar. Gränsen för vardera av fjärde och femte fondstyrelsernas tilldelning bör hellre bestäm-
mas till en procent av anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregå-
ende kalenderår på de medel som förstu—tredje fondstyrelserna förvaltar. för närvarande 290 miljarder kr. I anledning av riksbankens påpekande vill jag åter poängtera att utgångspunkten för att inrätta en femte AP-fondstyrelse hela tiden varit att skapa vidgade placeringsmöjligheter inom ATFP-systemet samtidigt som fjärde fondstyrelsen nått en storlek och omfattning på aktiemarknaden som gör att den av marknadsskäl inte bör bli mycket större. Utgångspunkten för en femte fondstyrelse har varit att
denna bör tillföras medel motsvarande de som under årens lopp tillförts
den fjärde fondstyrelsen. Det marknadspolitiska perspektivet har sålunda
spelat en viktig roll när det gällt att bestämma storleken på fjärde och femte
fondstyrelserna även om gränsen till sin tekniska konstruktion knyts till et anskaffningsvärde.
Det bör dock inte för den femte fondstyrelsens del komma i fråga att rekvirera hela det ullgängliga beloppet vid ett och samma tillfälle. Den femte fondstyrelsen bör i stället byggas upp i en takt som svarar mot den nya organisationens möjlighet att etablera sig på marknaden. Som en riktpunkt har här nämnts fjärde fondstyrelsens uppbyggnadstakt. Jag för-
utsätter därvid att femte fondstyrelsen och också den fjärde — som fär et icke oväsentligt tillskott genom den nya regeln — kommer att agera på ett
sädant sätt att de inte rubbar marknadens förtroende för dem som seriösa
placerare.
insynen i och kontrollen över fondstyrelsernas medelstilldelning. Genom den tidigare nämnda ändringen i reglementet (SFS 1987: 1326), som trätt i
kraft den I februari 1988, skall regeringen nämligen före utgången av april
månad varje år genom cen skrivelse till riksdagen överlämna samtliga fond-
styrelsers verksamhetsberättelser. Riksdagsledamöterna har därvid rätt att
väcka motioner I anslutning till regeringens skrivelse.
4 Begränsningen av AP-fondens totala innehav av inregistrerade aktier i ett bolag skall vara oförändrad
Mitt förslag: Femte fondstyrelsen, liksom den fjärde, får inte förvär-
va så många inregistrerade aktier i ett aktiebolag att de uppgår till mer än 107 av samtliga aktier i bolaget, eller om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för de inregistrerade aktierna utgör mer än
102 av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Detta medför i sin tur
att varje löntagarfondstyrelses högsta andel måste minskas från mindre än åtta till mindre än sex procent så att AP-fondens högsta
totala andel av inregistrerade aktier i ett bolag — liksom hitulls —
inte kan bli 5024 eller högre. Bestämmelserna i 37 § första stycket reglementet har justerats i
förtydligande syfte.
Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: Bankinspektionen, TCO och Landstingsförbundet
tillstyrker förslaget. Fjärde löntagarfondstyrelsen anser att den femte fondstyrelsen bör jämställas med löntagarfondstyrelserna i detta hänseende. Aktiespararna anser att den högsta totala andelen bör sänkas till 204. Av de som därutöver yttrat sig i denna del avstyrker SAF. Industriförbundet och Bankföreningen.
Skälen för mitt förslag: Den begränsningsregel som i dag gäller för fjärde fondstyrelsen infördes den I januari 1980 efter förslag av kapitalmarknads-
utredningen (prop. 1978/79:165, NU 1979/80:10, rskr. 62. SFS 1979: 1056).
I propositionen uttalade departementschefen att en naturlig utgångspunkt i frågan om en begränsning av fondstyrelsens aktieinnehav måste vara att
man bör slå vakt om AP-fondens karaktär som en i huvudsak kapitalplace-
rande institution (prop. 1978/79:165 s. 126f). Denna ställning kunde enligt hans uppfattning knappast förenas med mycket långtgående engagemang i ett visst eller vissa företag. Bestämmande för hur stort aktieinnehav som
borde tillåtas i samma bolag måste bli en avvägning mellan intresset av att
undvika alltför omfattande engagemang i vissa bolag och vikten av att
fondstyrelsens verksamhet för att förse näringslivet med riskvilligt kapital
inte försvårades alltför mycket. Departementschefen fann att en gräns på 10: kunde vara lämplig. Syftet med en sådan begränsningsregel borde 13
enligt hans mening vara att bl.a. ge fondstyrelsen ett visst spelutrymme Prop. 1987/88: 167 inom vilket den kunde utöva sin placeringsverksamhet. I de fall där fonden vid begränsningsregelns ikraftträdande hade mer än 1092 av aktierna i ett enskilt bolag borde fondstyrelsen emellertid inte tvingas avyttra den överskjutande delen.
Inför beslutet om att införa löntagarfondstyrelserna hade den s. k. fondgruppen (en interdepartemental arbetsgrupp) föreslagit att begränsningsregeln för fjärde fondstyrelsens aktieförvärv skulle upphävas och ersättas med en gemensam begränsningsregel av innebörd att AP-fondens samlade aktieinnehav i et bolag. vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs. måste vara mindre än 504. Därmed skulle en gemensam begränsningsregel komma att gälla för fjärde fondstyrelsen och löntagar-
fondstyrelserna. Departementschefen uttalade för sin del att syftet bakom
begränsningsregeln för fjärde fondstyrelsen och den regel som fondgrup-
pen hade föreslagit väsentligen var att förhindra att institutioner av den typ som fondstyrelserna represemerar får ett aktieinnehav som är sä stort att
de kan tvingas ta på sig ett företagaransvar (prop. 1983/84:50 s. 79). Departementschefen förklarade att han delade bedömningen att fondstyvrelserna inte skulle ta på sig ett företagaransvar. Med detta borde enligt hans mening i första hand förstås att fondstyrelserna inte skulle ta på sig ett
fortlöpande huvudansvar för något företags förvaltning. Däremot ansåg
han att styrelserna borde ta på sig ett för denna typ av aktieägare normalt delägaransvar, vilket bl. a. innebär att de ullsammans med andra ägare bör ange målsättningen för företagen och verka för att företagen har väl fungerande ledningsorgan. Departementschefen fann för egen del att övervägande skäl talade för att fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skulle åläggas begränsningsregler som maximerade innehavet i varje enskilt börsföretag. För att styrelsernas oberoende och självständighet skulle bevaras fullt ut borde dock begränsningsregeln inte få den gemensamma utformning som fondgruppen hade föreslagit utan i stället anges som en gräns för var och en av fondstyrelserna. Därvidlag ansåg han att begränsningen till 1077 av röstetalet för fjärde fondstyrelsen borde stå kvar. För var och en av löntagarfondstyrelserna borde gälla att innehavet inte fick motsvara 856 eller mer av röstetalet. Någon motsvarande begränsning borde däremot inte gälla beträffande aktier som inte är börsnoterade.
Effekten av de ovan redovisade begränsningsreglerna är alltså den. att AP-fonden samlat aldrig kan inneha inregistrerade aktier motsvarande 50) ec eller mer av röstvärdet för samtliga aktier i ett bolag. Den principen
bör enligt min mening gälla också fortsättningsvis, dvs. även efter det att
en femte fondstyrelse har inrättats. Detta innebär att de nuvarande begränsningsreglerna i reglementet måste ändras. Med hänsyn till sammansättningen av de olika fondstyrelsernas aktieinnehav och styrelsernas varierande grad av engagemang I skilda bolag bör den begränsning som i dag gäller i fråga om fjärde fondstyrelsens innehav kvarstå oförändrad. Det
utrymme — inom den givna ramen om 505: — som krävs för den femte
fondstyrelsen bör således räknas av från det sammanlagda utrymme som
löntagarfondstyrelserna i dag disponerar. Eftersom avsikten med den nya
fondstyrelsen är att den — av skäl som redovisats tidigare — skall fungera 14
på samma sätt som den fjärde fondstyrelsen, bör den ha samma uppbyggnad, funktion och verksamhetsinriktning som denna. Därför bör begränsningen också för den femte fondstyrelsen bestämmas till högst 1055. Detta medför i sin tur att varje löntagarfondstyrelses innehav av inregistrerade aktier i ett aktiebolag mäste begränsas från mindre än 872 till mindre än 697 av samtliga aktier i samma bolag.
I samband med att riksdagen behandlade ovan nämnda ändringar i reglementet I höstas (prop. 1987/88:11. NU 10, rskr. 11) uttalade näringsutskottet (betänkandet s. 20) att det var angeläget att full klarhet skapades om begränsningsregelns innebörd. Som föredragande statsrådet anförde i propositionen om löntagarfonder (prop. 1983/84:50 s. 120) skall begränsningen i fråga om fondstyrelsernas rätt att förvärva aktier endast omfatta aktier som är inregistrerade vid fondbörsen. Såväl fjärde fondstyrelsen som löntagarfondstyrelserna fär således fritt förvärva andra aktier. För att förtydliga detta föreslär jag vissa redaktionella ändringar 1 378 första stycket reglementet. Därmed bör ytterligare tolkningsproblem kunna undvikas.
5 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Mitt förslag: Reglerna om den femte fondstyrelsen skall träda i kraft den 1 juli 1988.
Om cn löntagarfondstyrelse då innehar fler aktier i ett bolag än vad som medges i den nya begränsningsregeln får styrelsen även i fortsättningen övergångsvis inneha högst samma andel av aktierna i bolaget.
Promemoricförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.
Remissinstanserna: SAF anser att den föreslagna övergängsbestämmelsen är oacceptabel då den innebär att fondstyrelserna kan komma att få mer än 5052 av aktierna i vissa bolag.
Skälen för mitt förslag: I samband med att fjärde fondstyrelsens begränsningsregel infördes den januari 1980 (se avsnitt 4) tilläts fondstyrelsen även fortsättningsvis inneha den högre andel aktier som fondstyrelsen innehade i något eller några aktiebolag vid ikraftträdandet. Samma regel bör införas för löntagarfondstyrelserna.
Syftet med fondstyrelsernas aktieförvärv har — som jag har redogjort för — aldrig varit att styrelserna skulle få ett aktieinnehav som är så stort att de kan tvingas att ta på sig ett företagaransvar. Jag förutsätter därför att styrelserna inte agerar sä, att de tillsammans förvärvar så många börsre-
gistrerade aktier i ett bolag att denna situation uppstår. Det ligger därför i
sakens natur att fondstyrelserna eftersträvar att deras aktieinnehav kommer att rymmas inom de gränser som nu föreslås. Jag har dock inte velat sätta en sista tidpunkt inom vilken detta skall ha skett. då en sådan begränsning lätt kan få oönskade effekter för aktiemarknaden.
6 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till
lag om ändring i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden.
Förslaget har upprättats efter samråd med chefen för socialdepartementet.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag ovan anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga I 4. Fjärde fondstyrelsen i dag
Fjärde fondstyrelsens verksamhet regleras numera i lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR), (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122). Styrelsen består av fjorton ledamöter (prop. 1983/84:84, NU 24, rskr. 241, SES 1984:191). Av dessa utses två efter förslag av samman-
slutningar som företräder kommunerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom koopera-
tionen.
Riksdagen beslutar om tilldelning av medel till fondstyrelsen. För närvarande får de medel som överförs till styrelsens förvaltning uppgå till högst
2350 milj. kr. Vid ärsskiftet 1987/88 hade fondstyrelsen rekvirerat hela detta belopp. Fondstyrelsen rekvirerar sina medel hos riksförsäkringsver-
ket. Medlen avräknas sedan på de medel som belöper på första, andra och tredje fondstyrelserna 1 förhållande till dessa styrelsers kapitalbehållning
enligt balansräkningen vid utgången av närmast föregående år. Fondstyrel-
sen skall varje år till första—tredje fondstyrelserna överföra en avkastning
för närmast föregående år beräknad till 326 av mervärdet av förvaltade medel. Om avkastningen ett visst är varit högre skall överskottet läggas till
de övriga medel som styrelsen förvaltar.
Enligt reglementet skall styrelsen, inom ramen för vad som är till nytta
för försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Styrelsen får placera sina medel i aktier i svenska aktiebolag med undantag av bankaktiebolag och försäkringsbolag, i standardiserade
köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska aktiebolag. i konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, som
. har utfärdats av svenska aktiebolag, i aktier i utländska aktiebolag, i andelar i svenska kommanditbolag samt som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar. Sistnämnda möjlighet tillkom år 1984 efter en ändring i reglementet (prop. 1983/84:84,. NU 24, rskr. 241, SFS 1984:191). Utvidg-
ningen skedde i samband med att det i lagen om ekonomiska föreningar
gjordes vissa ändringar som syftade till att göra det möjligt för föreningar att ta till sig riskvilligt kapital även från andra än medlemmarna genom särskilda kapitalinsatser (s. k. förlagsinsatser). Värdet av aktier i och skuldebrev av utländska bolag får inte överstiga I &Z av värdet av de medel som
fondstyrelsen förvaltar. Styrelsen får inte förvärva mer än 10 Z av aktierna i ett aktiebolag, om aktierna är inregistrerade vid Stockholms fondbörs.
Om aktierna har olika röstvärde får styrelsen inte förvärva större antal än
att röstetalet för aktierna utgör högst 10 Z av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller
för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondstyrelsen
placera medel hos riksbanken, annan bank eller postgirot. I samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifi-
kat. företagscertifikat eller andra värdepapper med hög likviditet, avsedda 17 för den allmänna marknaden.
Fjärde fondstyrelsen låter de lokala fackliga organisationerna i ett aktie-
bolag där styrelsen innehar aktier företräda 5046 av styrelsens aktieinne- Bilaga 1
hav vid bolagsstämmor. I detta hänseende finns det emellertid inte några tvingande bestämmelser för fondstyrelsen.
Styrelsen skall före den 15 februari varje är redovisa för sin förvaltning under det närmast föregående räkenskapsåret. Detta sker genom att styrel-
sen lämnar en förvaltningsberättelse med resultaträkning samt balansräk-
ning avseende ställningen vid årets utgång. Årsredovisningen ingår sedan i
en sammanställning. som första — tredje fondstyrelserna gör beträffande samtliga fondstyrelsers verksamhetsberättelser. Sammanställningen skall lämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsäret.
Regeringen förordnar fyra revisorer med uppgilt att granska styrelsens förvaltning. Sedan revisionsberättelsen har kommit in till fondstyrelsen
skall styrelsen omgående överlämna förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen till regeringen, som före den 1 maj samma år skall avgöra
frågan om fastställelse av balansräkningen. Dessutom skall riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket årligen avge utlåtanden över styrel-
sens förvaltning av tilldelade medel. Utlåtandena skall överlämnas till
regeringen före den I april året efter räkenskapsåret.
Sedan är 1975 överlämnar regeringen fjärde fondstyrelsens årsredovisning till riksdagen. Fr.o.m. år 1977 sker detta genom en skrivelse till
riksdagen. Riksdagsledamöterna har rätt att väcka motioner i anslutning
till skrivelsen.
Marknadsvärdet på fondstyrelsens värdepappersportfölj var vid årsskiftet 1987/88 10.4 miljarder kr. Marknadsvärdet var ca 5 miljarder kr. högre än anskaftningsvärdet. De likvida medlen, som var placerade som bankin-
låning och i företagscertifikat och statsskuldväxlar, uppgick vid samma tidpunkt till I 220 milj. kr. Nuvärdet av fondens grundkapital var vid års-
skiftet 4 588 milj. kr. Vid årsskiftet innehade styrelsen aktier motsvarande 8 ec eller mer av röstvärdet i fyra börsnoterade bolag. I ett bolag motsvarade röstvärdet 9,7 26 av det sammanlagda röstvärdet i bolaget.
Bilaga 2 promemorian (Ds 1988:12) En femte
AP-fondstyrelse
Efter remiss har yttranden avgetts av bankinspektionen, riksförsäkringsverket, fullmäktige i Sveriges riksbank. fjärde fondstyrelsen, fjärde löntagarfondstyrelsen, Aktiefrämjandet. Sveriges Aktiesparares riksförbund.
landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska Arbetsgivareföreningen SAF, Landstingsförbundet och Kooperativa förbundet.
Dessutom har yttranden inkommit från Industriförbundet, Bankföreningen, TCO:are för fondomröstning och medlemsdemokrati, Svenska Köpmanmnaförbundet, Småföretagarnas riksorganisation, Företagarförbundet och Sveriges Grossistförbund.
Riksrevisionverket, första — tredje fondstyrelserna, Centralorganisationen SACO/SR och Svenska Kommunförbundet har förklarat att man
avstår från att yttra sig.
Allmänna synpunkter på promemorian
Bankinspektionen, riksförsäkringsverket. fullmäktige i Sveriges riksbank,
fjärde löntagarfondstyrelsen. styrelsen för Stoclholms fondbörs, LO, TCO, och Landstingsförbundet tillstyrker förslagen eler lämnar dem utan
erinran.
Aktiefrämjandet. Sveriges Aktiesparares riksförbund, SAF, Industriförbundet, Bankföreningen, TCO:are för fondomröstning och medlemsde-
mokrati, Köpmannaförbundet, Smäföretagarnas riksorganisation, Företa-
garförbundet, Sveriges Grossistförbund och Stockholms Handelskammare
avstyrker förslaget i dess helhet. De anför aft ett ökat statligt ägande inte
gagnar det svenska näringslivet. arr det inte råder nägon brist på riskvilligt
kapital för näringslivet samt att den ökade avkastning som kan förväntas på placeringar i aktier är marginell i detta sammanhang.
Kooperativa förbundet anser att en allmän översyn av förvaltningen av AP-fondens medel bör genomföras innan en femte fondstyrelsen inrättas.
En femte AP-fondstyrelse Bunkinspektionen Bankinspektionen anser att man genom att inrätta en ny femte fondstyrelse 1 stället för att bygga ut den fjärde fondstyrelsen dels uppnår förutsättningar för en ytterligare decentralisering av beslutsfunktionerna dels reellt ökade möjligheter att sprida placeringarna. Risken för att det ytterligare
kapital som tillförs aktiemarknaden driver upp aktiekurserna enbart på grund av de tilltänkta placeringarnas storlek skulle därmed också kunna
minskas. 19
Riksförsäkringsverket Prop. 1987/88: 167
Bilaga 2
Riksförsäkringsverket har inget att erinra mot förslaget att inrätta en femte AP-fond. Verkets ställningstagande grundas på konstaterandet att värde-
tillväxten för medel som placerats på aktiemarknaden. sett i ett längre tidsperspekt. har varit hög. Även om tillväxttakten i framtiden blir lägre än
under den historiskt sett gynnsamma utvecklingen under 1980-talet, så kommer sannolikt aktieplaceringar på lång sikt att ge minst lika hög avkastning som andra finansiella placeringstormer. Ur allmänna pensions-
systemets synpunkt finns sålunda, enligt verkets åsikt, inget att invända
mot att ytterligare en del av det kapital som förvaltas av de olika pensions-
fonderna placeras på aktiemarknaden.
Fjärde löntagarfondstyrelsen För aktiemarknadens gilla funktion är det en fördel att flera stora, av
varandra oberoende aktörer finns. At skapa en ny AP-fondstyrelse i
stället för att tillföra fjärde AP-fondstyrelsen mer medel är därför ändamålenligt.
LO
En femte AP-fond är en balanserande faktor mot stora ägargrupper och
bidrar till en jämnare fördelning av företagens vinster, de tillfaller alla som är med i AP-systemet.
TCO
De erfarenheter som TCO har av tjärde AP-fondstyrelsens arbete är i huvudsak positiva. För TCOs medlemmar är det viktigt att det kapital som
AP-fonden förvaltar får en god avkastning. Också med hänsyn taget till de
risker som investeringar I aktier med nödvändighet för med sig anser TCO
det rimligt utt AP-fondens möjligheter att göra investeringar i aktier ökas.
Ett inrättande av en femte AP-fondstyrelse skulle möjliggöra detta samtidigt som den nuvarande fjärde AP-fondstyrelsens andel av aktiemarkna-
den bör bibehållas på i stort sett nuvarande nivä.
Mot denna bakgrund tillstyrker TCO inrättandet av en femte AP-fondstyrelse.
Aktiefrämjundet
Stiftelsen Aktiefrämjandet anser inte att förslaget skall genomföras förrän alla motiv och strategier för ökat statligt styrt aktieägande är redovisade.
Förslaget följer på den uppslitande löntagarfondsdebatten. Oppositionen mot löntagarfonderna har bibringats uppfattningen att systemet inte skall tillföras ytterligare medel efter 1990. Det nu föreslagna kapitaltillskottet.
drygt 3.5 mdr kr, motsvarar i ett slag tre fjärdedelar av löntagarfondernas ärliga tillskott.
LO-ledningen har därtill föreslagit att hela 1022, ca 30 mdr kr av AP-fon- = Prop. 1987/88:167 dernas förmögenhet, skall kunna disponeras för aktieplaaceringar. Rege- — Bilaga 2
ringen har inte avvisat förslaget.
Å andra sidan övervägs förslag om att begränsa andra former av aktieägande, 1ex hos stiftelser.
Vid normal finansförvaltning kommer en femte AP-fond endast att ge en försumbar förbättring av den totala fondförmögenheten. Med en avkastningsskillnad på 59 mellan aktie- och nuvarande fondförvaltning blir
förbättringen, bortsett från riskerna, 0.05 4 per år
Den stora strid som planerna på ökat statligt styrt akticägande ger upphov till kommer troligen att skada aktiemarknaden mer än den gagnas
av kapitaltillförseln — inte minst gentemot utlandet.
Sveriges Aktiesparares riksförbund (SARF) SARF. som är et oberoende och partipolitiskt obundet riksförbund. ver-
kar för ett aktivt enskilt hushållssparande i aktier. Finansdepartementets förslag att inrätta en 5:e AP-fond innebär i sak en utvidgning av det statliga
ägandet av svenskt näringsliv. Förbundet avstyrker därför bestämt departementets förslag.
Det är SARF:s uppfattning att det är olämpligt att genomföra åtgärder som bidrar till att utöka det statliga ägandet. I stället bör det genomföras
ätgärder som stimulerar det privata, enskilda akticägandet.
Ett ökat statligt och institutionellt ägande påverkar också aktiemarknadens funktionssätt. Endast på en aktiemarknad med mänga enskilda aktö-
rer kan företagen garanteras emissioner och likviditet på et tillfredsställande sätt. Många enskilda aktörer är en förutsättning för en eftektivt
fungerande aktiemarknad.
SAF
Femte AP-fondstyrelsen och avgiftsuttaget
Att i görligaste mån hålla nere ökningen av avgilftsuttaget för ATP är en i
för sig lovvärd ambition. Det bidrag härtill, som en femte AP-fondstyrelse enligt promemorians förslag kan lämna, är emellertid försumbart. Försla-
get innebär, att de medel som överförs tll den fjärde och till den femte
fondstyrelsens förvaltning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet av de medel som första till tredje fondstyrelsen förvaltar. Det betyder, att AP-fondens totala avkastning kommer att öka med blott en hundradels procentenhet för varje procentenhet som avkast-
ningen på av en femte AP-fond förvaltade medel överstiger den genomsnittliga avkastningen. Även om sålunda en femte AP-fond skulle uppnå en
avkastning som ligger 10 procentenheter över den genomsnittliga fondav-
kastningen vilket är utomordentligt osannolikt—-skulle AP-fondens totala avkastning därmed öka med blott 0,1 procentenhet. Tillkomsten av en 21
hålla avgiftsuttaget till ATP nere. Bilaga 2
AP-fonden och riskkapitalförsörjningen Att AP-fondmedel skulle erfordras för att trygga näringslivets försörjning
med riskvilligt kapital, är heller inte riktigt. Detta har Svenska Arbetsgiva-
reföreningen tidigare i en rad sammanhang framhållit. Lönsamma investeringsprojekt finner alltid sin finansiering på en fungerande kapital- och aktiemarknad. Tillskott av riskkapital i form av AP-fondmedet leder å
andra sidan inte till ökade investeringar i en situation med otillräcklig
lönsamhet.
Möjligen är tanken, att AP-fonden skulle ställa riskvilligt kapital till näringslivets förfogande med lägre krav på räntabilitet, än vad som gäller för aktiemarknaden 1 övrigt. I promemorian antyds en sådan tankegång. Det anförs, att utvecklingen på aktiemarknaden under slutet av 1987 på "goda grunder” kan antas leda till, att aktiemarknadens attraktionskraft
för riskvillgt kapital kommer att minska i förhållande till vad som tidigare
gällt. Att AP-medel skulle placeras på aktiemarknaden med lägre räntabilitetskrav står emellertid i bjärt kontrast till det ovan diskuterade målet att ge AP-fondens medel så goda avkastningsmöjligheter som möjligt för att hålla nere behovet av ett ökat uttag av ATP-avgilter.
Kooperativa förbundet
Sammanfattningsvis anser KF
I. att viss del av AP-fondens placeringar även fortsättningsvis skall kanali-
seras till riskkapitalmarknaden. [NO att de argument för en femte fondstyrelse som anförts i finansdeparte-
mentets promemoria inte är av den art att ett omedelbart beslut är
absolut nödvändigt. 3. att en allmän översyn av förvaltningen av AP-fondens medel genomförs
med avsikt att ge fondstyrelserna möjlighet att som de stora försäk-
ringsbolag arbeta över hela marknaden. 4. att man skall avvakta med inrättandet av en femte fondstyrelse till dess
att en allmän översyn genomförts.
Industriförbundet Industriförbundet har i tidigare remissvar på förslag rörande AP-fondens placeringsmöjligheter framhållit att det avgörande för ATP-systemets framtid inte är AP-fondens avkastning utan det totala ekonomiska utvecklingen i samhället (senast i remissyttrande över skrivelse den I april 1987 från Allmänna pensionsfonden. första-tredje fondstyrelserna, om ändringar i lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensionsfonden). I grunden är ATP-systemet ett fördelningssystem. De framtida pensionsutbetalningarna inom detta system beror främst på den ekonomiska tillväx- 22
ten och de avgiftsuttag till ATP-systemet som denna tillväxt möjliggör. Det Prop. 1987/88: 167 är alltså i första hand det totala sparandet i samhället och avkastningen på Bilaga 2
de investeringar som detta skapar utrymme för som avgör det framtida
realvärdet av utbetalad ATP. I detta perspektiv är den centrala frågan följande: Kommer fortsatta
akticförvärv av AP-fonden att öka det totala sparandet och höja den totala
kapitalavkastningen i samhället”? Industriförbundet kan inte finna att detta
är fallet. I stället talar många skäl för att ett ökat statligt ägande av näringslivet via AP-fonden försämrar kapitalavkastningen i näringslivet
och därigenom också medför att ett minskat privat sparande kanaliseras till investeringar i näringslivet. Effekten på ATP-systemets framtid blir följ-
aktligen det motsatta till vad finansdepartementet åsyftar med förslaget om en femte AP-fond. Det vore klart mera tillväxtbefrämjande om de medel
som anslås istället användes för sänkta skatter på avkastningen på privat
riskkapital. | -
Bankföreningen
Frågan om AP-fondens avkastningsbehov måste behandlas i samband med
den större utredning som enligt bankföreningens uppfatttning behövs om ATP-systemets framtid. 1987 framlades förslag att öka AP-fondens avkast-
ning genom placeringar i direktlån och fastigheter, vilket bankförenignen i
remissyttrandet framförde invändningar mot. Att nu införa ytterligare en dellösning utan att ta ett samlat grepp på problemen anser bankföreningen inte vara en lämplig väg.
Bankföreningens uppfattning är att lönsamma företag och projekt inte
har —eller riskerar att få—- problem att erhålla riskvilligt kapital.
Förutom ovannämnda synpunkter på de i promemorian anförda motiven anser bankföreningen det olämpligt att man förstärker det offentliga ägandet av näringslivet. Redan den fjärde AP-fonden har nu ett aktieinnehav på ca IH miljarder kronor, vilket gör den till en av de allra största ägarna på aktiemarknaden. Den fjärde och femte AP-fonden skulle tillsammans med de fem löntagarfonderna inom ett par är Komma att svara för 8—- 10 procent av det totala börsvärdet. Häri ligger en potentionell risk för politisk maktkoncentration och styrning av näringslivet. Detta kan hämma tillväxten av den svenska ekonomin, som är själva grunden för framtidens prnsionsutbetalningar.
Tilldelning av medel till fjärde och femte fondstyrelserna
Bankinspektionen
Bankinspektionen har inte i sak något att erinra mot den föreslagna tekniken för beräkning av gränserna för medelstilldelning. Inspektionen vill emellertid fästa uppmärksamhet på att denna teknik inte heller den climi- ta a
nerar behovet av lagtekniska justeringar i beräkningsunderlaget antingen på grund av rent politiska eller samhällsekonomiska överväganden eller Bilaga 2
med hänsyn till den faktiska utvecklingen på penning- och kapitalmarkna-
derna inklusive aktiemarknaden. Utvecklingen på dessa marknader kan '
nämligen innebära att relationen mellan rekvirerade medel och de vid tidpunkten för nyplacering aktuella marknadsvärdena på aktier ändras på
ett sådant sätt att den avsedda pleeringsvolymen inte kan erhållas.
Enligt det framlagda förslaget bör det inte komma ifråga att den femte fondstyrelsen rekvirerar hela det tillgängliga beloppet vid ett och samma
tillfälle. När styrelsen etableras föreslås ett belopp om 500 milj. kronor
överföras till styrelsens förvaltning, varefter återstående tillgängliga medel
får rekvireras i ungefär samma takt som skett i fråga om fjärde fondstyrelsen. Bankinspektionen anser att detta är en bra ordning. Ett allför hastigt och
stort utflöde av nytt riskkapital på aktiemarknaden skulle kunna få avsevärd inverkan på kursbildning på aktier. Mot bakgrund av att det primära
intresset för fondstyrelserna är att bevara och förkovra fondens tillgångar
till pensionstagarnas fromma mäste det ligga även i fondstyrelsernas intresse att aktiemarknaden utvecklas utan sådana störningar. Inspektionen anser därför att tydliga riktlinjer för ökningstakten i medelstilldelningen bör ges i den proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen.
Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket vill emellertid peka på att de regler för medelstilldelning för en femta AP-fond, som angivits i promemorian, kan komma att medföra onödiga tolkningsdiskussioner i framtiden. I promemorian föreslås att ett belopp om 500 mkr överförs tll den föreslagna femte fonden i samband med att styrelsen etableras, ”varefter återstående tillgängliga medel får rekvireras i ungefär samma takt som skett ifråga om fjärde fondstyrelsen” (sid 13).
Riksförsäkringsverket anser att man bör välja en annan, mer exakt, teknik för att reglera den föreslagna femte AP-fondens rätt att rekvirera medel. Verket har ingen anledning att invända mot att ett belopp om 500 mkr blir tillgängligt för lyftning i samband med att styrelsen etableras.
För de därpå följande åren vill verket förorda en teknik som innebär att fondstyrelsen skall kunna rekvirera en summa om exempelvis högst
2SO mkr per år. I det fall fondstyrelsen inte rekvirerar fullt rambelopp under något år bör ej utnyttjat belopp kunna lyftas vid en senare tidpunkt, i
linje med vad som för närvarande gäller för fjärde AP-fondstyrelsen och
löntagarfondstyrelserna. Riksförsäkringsverket har inget att erinra mot
den i promemorian föreslagna övre gränsen för den sammantagna medels-
tilldelningen till femte fondstyrelsen, dvs 196 av anskaffningsvärdet vid
utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Vid utgången av år 1987 har fjärde AP-fonden, sedan starten år 1974, sammantaget ullförts 2350 mkr i grundkapital. Med den av verket förorda-
de rekvisitionstekniken och exemplifierat högstbelopp kommer femte AP- = Prop. 1987/88:167
fondens ram att ungefär motsvara denna summa cfter ca nio år. Bilaga 2
Fullmäktige i Sveriges riksbank Om gränsen för fjärde och femte delfondens medelstilldelning uttrycks som en fast procentandel av de tre första pensionsutbetalande styrelsernas tillgångar, kommer dock den beloppsmässiga nivån att variera på ett från aktiemarknadens synpunkt godtyckligt sätt. Delfondernas placeringskapacilet och relativa storlek på marknaden skulle härvid primärt avgöras av den allmänna sparandeutvecklingen i pensionssystemet-inte av marknadsskäl. Innebörden av en sådan anknytning framstår som oklar. särskilt i lägen där AP-fondens samlade tillgångar skulle öka eller minska i snabb takt. Alternativt kan riksdagen i varje enskilt fall ta ställning till delfonder-
nas framställningar om nya medelstillskott eller i ett sammanhang bestäm-
ma medelstillskottens maximala omfatttning.
Fjärde fondstyrelsen Vi har ingen att erinra mot principen med ett tak för medelstilldelningen. Men det nu framlagda förslaget är varken kopplat till målen för fondens verksamhet celler till den redovisade restriktionen för lämplig fondstorlek. Detta är enligt vår bedömning olyckligt. |
Den föreslagna tekniken får effekter som knappast kan motiveras eller vara avsedda. Den kan illustreras med följande exempel. Om riksdagen inte beslutar om en höjning av ATP-avgifterna, kommer värdet av de av första-tredje AP-fondernas förvaltade medlen att minska och därmed taket för medelstilldelning till fjärde fonden att sjunka. En sädan effekt kan i det läget direkt strida mot målet för fondens verksamhet och vara irrelevant vad gäller lämplig fondstorlek.
Vi föreslår en konstruktion av taket som anknyter till den svenska aktiemarknadens omfattning och struktur och fjärde fondens nuvarande marknadsandel.
Vid bedömningen av lämpligt procenttal bör man även väga in behovet av utrymme för onoterade företag för vilka fonden spelar en betydelsfull roll som riskkapitalkälla.
LO
I förslaget ligger en begränsning av de medel fonder får rekvirera för aktieköp. Denna begränsning är utformad som en procent av de Allmänna
pensionsfondernas totala kapital. Fonden skulle alltså få rekvirera nära
3 mdr kronor. Men om pensionssystemet i framtiden används som buffert för penstionsutbetalningar minskar samtidigt de medel fonden kan rekvirera. Motivet som anförs för att inrätta en ny fond och inte tillföra fjärde fonden med medel är att denna är tillräckligt stor. Vi menar att denna begränsningsregel, högst 3 procent av värdet på aktiemarknaden, är mer stabil och logisk, Den borde gälla också för andra placerare. 25
Bilaga 2 Den föreslagna, nya ordningen för medelstilldelning innebär också, att riksdagsbeslut inte erfordras för att tillföra den fjärde och den föreslagna femte AP-fondstyrelsen ytterligare medel. Medelstilldelningen ökar automatiskt med AP-fondens tillväxt utan att någon prövning av lämpligheten härav behöver ske. Svenska Arbetsgivareföreningen finner en sådan ordning oacceptabel. Vare sig en femte AP-fondstyrelse tillskapas eller inte bör förslag om medelstilldelning bli föramål för riksdagens prövning varje gång beslut härom fattas.
Landstingsförbundet När det gäller tilldelningen av medel till fjärde och femte fondstyrelserna tillstyrker styrelsen förslaget att gränsen för vardera fondstyrelses tilldelning bestäms till en procnet av anskaffningsvärdet av de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar, för närvarande 290 miljarder kronor, vilket innebär en gräns på 2,9 miljarder kronor. För fjärde fondstyrelsen medför detta en höjning med 550 milj kronor från nuvarande 2,35 miljarder kronor. För den föreslagna femte AP-fonden föreslås till en början ett belopp om 500 milj kronor som sedan successivt får ökas i samma takt som skett i fråga om fjärde fondstyrelsen. Styrelsen förutsätter att frågan om ökning utöver det vid etableringen föreslagna beloppet 500 milj kronor blir föremål för riksdagens prövning med ledning av då vunna erfarenheter av femte fondstyrelsens verksamhet, innan den föreslagna ökningen till det angivna gränsbeloppet 2,9 miljarder kronor fullföljs.
Sveriges Köpmunnaförbund och Småföretagarnas riksorganisation Ett genomförande av förslagen innebär att riksdagen förlorar sin direkta kontroll av tillförseln av medel ull de aktieförvaltande AP-fonderna. Organisationerna avstyrker därför att fjärde och en eventuell femte AP-fond tilldelas medel motsvarande en viss procentandel av första—tredje fondens tillgångar.
Begränsningen av aktieinnehavcet i ett enskilt bolag Bunkinspektionen Med utgångspunkt från principen att AP-fonderna sammantaget aldrig skall inneha aktier motsvarande 50 procent eller mer av röstvärdet i ett börsföretag och då det framlagda förslaget bygger på att tanken att den femte fondstyrelsen skall fungera och vara uppbyggd på samma sätt som den fjärde fondstyrelsen är det enligt bankinspektionens uppfattning naturligt att också begränsningen för femte fondstyrelsens innehav bestäms till högst tio procent av röstetalet i varje bolag. Detta leder också till att respektive löntagarfonds aktieinnehav måste begränsas från mindre än åtta procent till mindre än sex procent av röstvärdet i ett sådant bolag.
Femte AP-fondstyrelsen kommer aldrig med nu föreslagna regler att nå Bilaga 2
fjärde AP-fondens storlek. Detta beror på att ljärde AP-fondens medel
flerfaldigats under den 600 22-iga uppgång som skett hittills under 1980-talet. Med förslagets regler kan snarare antagas att femte AP-fonden i slutet av 1990-talet kommer att vara av samma storlek som vardera av de nuvarande fem löntagarfondstyrelserna.
Den föreslagna reglen att fjärde och femte AP-fonden skall ha samma
begräsning på maximal andel av rösträtten i ett börsbolag förefaller därför
inte ändamälsenlig. I stället bör femte AP-fonden i detta avseende jämställas med var och en av löntagarfonderna.
I andra sammanhang har förändrade regler föreslagits för försäkringsbo-
lagens maximala innehav av aktier i börsbolag. Deras placeringar och
ändamål kan i stora stycken jämställas med fondstyrelsernas inom det allmänna pensionssystemet. En samordning av reglerna för rösträttsbe-
gränsning för samtliga institutioner som förvaltar pensionskapital bör där-
för övervägas.
I ett vidare perspektiv bör också övervägas om inte behovet av ägare,
som har incitament utöva ägaransvar och inflytande, innebär att rösträtts-
begränsningarna för olika institutioner över lag bör mildras. Åtminstone i
mindre börsbolag utgör 6 eller 1092 för liten kapitalinsats för att en stor
aktieförvaltande instution skall kunna motivera ett aktivt och engagerat
ägarinflytnade.
Aktiefrämjandet
För att 50 §&-regeln skall kunna hållas föreslås att löntagarfondernas max-
imala ägarandel i ett noterat företag skall minska från 8 till 6 "Zz. Dock skall
större ägarpositioner som intagits före I juli i år få bibehållas. Vi anser att denna regel, liksom vid förslag till skatteomläggningar mm,
bör gälla redan från förslagets offentliggörande, den 24 februari.
Sveriges Aktiesparures Riksförbund Förslaget innehåller vissa begränsningar av ägandet i börsbolag för APfonderna inklusive löntagarfonderna. Dessa begränsningar är i maktkoncentrationshänseende av underordnad betydelse eftersom flertalet börsbolag kan domineras med betydligt lägre röstandel än det i förslaget uppställda. Genomförs förslaget bör den övre gränsen för röst- och kapitalandelen sänkas från 50 96 till högst 207.
LO
I lagstiftningen för de övriga aktieförvaltande pensionstonderna finns ytterligare en begränsningsregel, som säger att de tillsammans inte får äga
mer än upp till 50 procent av aktierna i ett börsbolag. LO vill påpeka att konsekvenserna av begränsningsregeln leder till ett inte önskat marknads- 27
beteende. Däremot delar vi uppfattningen att det är rimligt att också då den femte fondens innehav bör begränsas till 10 procent av röstvärdet i börsfö- Bilaga 2 retag. Det är en begriplig regel som också visat sig fungera.
SAF
I promemorian föreslås, att också den femte AP-fondstyrelsen skall kunna förvärva aktier upp till 10 procent av röstvärdet. För att löntagarfonderna
samt fjärde och femte AP-fondstyrelsen tillsammans också fortsättningsvis
inte skall kunna inneha aktier som motsvarar mer än 50 procent föreslås, att gränsen för löntagarfonderna sänks från 8 till 6 procent. Som övergångs-
bestämmelserna föreslås emellertid, att om någon löntagarfond den I ju-
Ii 1988 innehar mer än 6 procent i något företag den också fortsättningsvis skall få ha kvar samma andel. I realiteten innebär detta, att i alla företag, där någon löntagrfond innehar mer än 6 procent av aktiernas röstvärde, kan löntagarfonderna tillsammans med fjärde och femte AP-fondstyrelsen förvärva aktier motsvarande mer än 50 procent av röstvärdet. Detta är oacceptabelt.
Luandstingsförbundet Styrelsen vill i det sammanhanget peka på att innehav av aktier med t.ex. en tiondels röstvärde kan innebära en betydligt större ägandeandel av
det totala aktiekapitalet än vad röstvärdet utvisar. I det föreliggande slut-
betänkandet från försäkringsverksamhetskommittén (SOU 1987:58) Försäkringsväsendet i framtiden föreslås utöver röstetalsgränsen en till andelen av företagets aktiekapital knuten begränsningsregel om 20 procent. I syfte att begränsa riskerna av ett alltför stort aktieinnehav i ett och samma företag anser styrelsen att utöver den föreslagna begränsningen av aktieinnehav till högst tio procent av röstetalet en viss begreänsning av den tillåtna andelen av det totala aktiekapitalet i ett enskild bolag bör övervägas för den femte AP-fondstyrelsen.
Sveriges Industriförbund
[ skrivelsen föreslås att en femte AP-fond i likhet med den fjärde AP-fon-
den får en begränsning av aktieinnehavet i varje enskilt börsföretag till
10 procent av röstetalet. Dessutom föreslås varje löntagarfondstyrelses
innehav begränsas från mindre än 8 procent till mindre än 6 procent av
röstvärdet i börsbolag. Effekten skulle bli att AP-fonderna och löntagar-
fonderna samlat kan inneha upp till 50 procent av röstvärdet i ett börsföretag. vilket överensstämmer med nuläget.
När dessa fonder samlat kan inneha en så stor andel som 50 procent av
röstvärdet i bolag blir ägaransvaret av central betydelse. De utökade aktieinnehav som instiftandet av en femte AP-fond syftar till innebär at staten tillägnar sig ett betydande ägaransvar I näringslivet. I förlängningen utgör tendensen till ökat statligt inflytande i näringslivet ett oroande välfärdshot. Det finns inget som helst stöd för hypotesen att staten skulle axla
ägaransvaret bättre än nuvarande aktieägare. Erfarenheten säger tvärt- Prop. 1987/88: 167 emot att statligt företagande generellt varit förknippat med låg kapitalav- Bilaga 2 kastning och ineffektiv kapitalallokering. Det är ett viktigt skäl varför vi ser alt många tidigare statsägda företag i skilda länder nu säljs ut till privata intressen. Eu ökat aktieägande av AP-fonden kommer enligt förbundets mening dessutom att minska intresset bland andra placerare vilket medför en totalt sett minskad tillförsel av riskkapital till näringslivet.
PropOsitlONEN oossseererseer ar ererra rr rara rr ers rer es rer rr asks ra | Propositionens huvudsakliga innehåll sosssosssessssrs res r resor ra l Propositionens lagförslåg =ssosssrrereerrrererrerr res ers ser rer sa 2