Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett särskilt statsbidrag införs till svenska rederi- er. Bidraget skall motsvara .sjömansskattcn för sjömän sysselsatta på svenska handelsfartyg i fjärrfart. Statens kostnad för år l989 beräknas till 250 milj. kr.

| Riksdagen 1988/89. 1 rum/. Nr 56

• Sida 2
•  Original

Kommunikationsdepartementet PFOP- 1938/89156

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds. Wallström.

Föredragande: statsrådet Hulterström

Proposition om stöd till svenska rederier

1. Inledning

Riksdagen begärde i december l987 att regeringen skulle lämna förslag till sjöfartspolitiska åtgärder som innefattade skattebefrielse .för sjömän i fjärrfart samt statliga subventioner för att sänka redarnas sociala kostna- der.

Riksdagen godkände våren 1988 regeringens förslag om ett särskilt statsbidrag till svenska rederier för att sänka redarnas bemanningskostna- der. Bidraget uppgår för budgetåret 1988/89 till 38000 kr. per helårsan- ställd sjöman som är verksam på svenskt handelsfartygi fjärrfart. Bidraget skall utbetalas årligen i efterskott efter ansökan. År 1988 är första kvalifi— kationsår (prop. l987/88: 129, TU 27, rskr. 337).

Bidraget avses reducera redarnas totala kostnad för lagstadgade och avtalsbundna sociala avgifter med ca hälften. I den nyssnämnda proposi- tionen aviserades vidare ett förslag från regeringen om befrielse från sjömansskatt vid tjänstgöring ombord på svenska handelsfartyg i fjärrfart. Redan i propositionen förutsågs vissa tekniska komplikationer med en skattebefrielse bl. a. på grund av att uppbörden av lagstadgade socialavgif- ter från redare är samordnad med och avhängig redovisningen av sjömans- skatt. Därtill kommer att ATP-poängen fastställs med ledning av redovis- ningen av sjömansskatt. Ytterligare överväganden av teknisk natur kräv- des därför innan ett färdigt förslag kunde presenteras.

• Sida 3
•  Original

' 2 Förslag till bidragssystem såvitt avser sjömansskatt

Mitt förslag: Ett särskilt statsbidrag införs fr.o.m. den 1 januari 1989 till svenska rederier. Bidragets storlek skall motsvara den del av lönekostnaderna som avser sjömansskatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt för sjömän på svenska handelsfartyg i fjärrfart.

Skälen för mitt förslag: Regeringen beslöt den 2 juni 1988 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag till ändringar i bl. a. de författningar som skulle behövas för att en sådan skattebefrielse som riksdagen och de sjöfackliga organisationerna begärt skulle kunna genomföras.

Den lagstiftning som finns på socialförsäkringsområdet utgår från att nivån för såväl sociala avgifter som sociala förmåner är kopplad till fak- tiskt utgiven ersättning från arbetsgivaren. En skattebefrielse får med åtföljande sänkning av ersättningen därför med gällande system direkta konsekvenser för nivån på det sociala skyddet. Tekniska lösningar för att kompensera för denna effekt blir med nödvändighet komplicerade och är också från principiell synpunkt tveksamma. Det har därför inte ansetts rimligt att föreslå så omfattande förändringar av den generella lagstiftning- en på socialförsäkringsområdet som fordras för att kunna ge sjömännen oförändrade sociala förmåncri kombination med skattefrihet.

Det förslag till skattebefrielse m.m. som regeringen överlämnade till lagrådet innehöll därför endast sådana ändringar — såvitt gäller socialför- säkringsområdet — som syftade till att rent tekniskt säkerställa sjömän- nens rätt till ATP m.m. på faktiskt erhållen ersättning. Föredraganden framhöll att det fick ankomma på sjöarbetsmarknadens parter att sins- emellan lösa frågor om ett utvidgat skydd i förhållande till den allmänna försäkringen.

För att uppfylla det primära syftet med en skattebefrielse — nämligen en kostnadsavlastning för redaren. i det fall denne också är arbetsgivare — utan att kompensationsnivån inom socialförsäkringsområdet berörs har jag efter samråd med chefen för finansdepartementet och chefen för social- departementet undersökt ett annat alternativ.

Jag föreslår att ett särskilt bidrag införs som skall motsvara den skatt som skall erläggas för viss bruttoinkomst enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt för sjömän i fjärrfart. Som utgångspunkt bör gälla att bidra- get baseras på den skatt som följer av sjömansskattetabell. Bidraget bör införas fr.o.m. den 1 januari 1989 och utbetalas i efterskott. Bidraget bör som huvudregel lämnas till den som haft lönekostnaden, nämligen arbets- givaren. '

Uppbördssystemets konstruktion, som innebär att den inbetalda skatten till sin storlek inte kommer att vara känd för myndigheterna förrän en relativt lång tid efter den tid den avser, kommer att medföra en viss eftersläpning i det av mig föreslagna bidragssystemet. Min avsikt är dock

• Sida 4
•  Original

att utforma systemet så att det medger-att viss del av bidraget utbetalas redan under första halvåret 1989.

Mitt förslag innebär följaktligen att redarna även fortsättningsvis skall inleverera sjömansskatt till staten enligt dagens system. Med det redovisa- de bidragssystemet följer också att det sociala skyddet för sjömän i fjärrfart kvarstår i oförändrad omfattning. '

Bidraget bör administreras av nämnden för rederistöd som beslutar om utbetalning. Bidragssystemets närmare utformning kräver vissa fortsatta överväganden. Det är regeringen som skall utforma närmare regler för detta bidragssystem.

Det av mig förordade bidraget avseende sjömansskatten innebär. till-- sammans med det bidrag på 300 milj.'kr. som riksdagen tidigare beslutat, att redarnas totala bemanningskostnader kan sänkas med "ca 40 % jämfört med dagsläget. Detta var ocksådet syfte som uttalades i den sjöfartspoliti- ska propositionen våren 1988. Detta förutsätter naturligtvis att parterna tar hänsyn till de statliga åtgärderna i kommande löneförhandlingar. -

Jag beräknar medelsbehovet för det statsbidrag jag här föreslagit till 42 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Kostnaderna bör belasta det under sjätte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget E 8. Bidrag till svenska rederier. För år 1989 beräknarjag kostnaderna till 250 milj. kr.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen.

föreslår riksdagen . att till Bidrag till svenska rederier på tilläggsbudget till statsbudge- tcn för budgetåret 1988/89 anvisa ett förslagsanslag på 42 000000 kr.

4. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan- den har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988