Propositionens huvudsakliga innehåll

Under år 1990 skall enligt propositionen en allmän folk- och bostadsräk- ning (F08 90) genomföras.

Uppgifterna till FoB 90 skall enligt propositionen samlas in dels genom en frågeblankett till allmänheten, dels genom ett utnyttjande av uppgifter som finns tillgängliga i register.

Arbetet med FoB 90 skall enligt propositionen ledas av statistiska cen- tralbyrån. Kommunerna skall också medverka.

Statens och kommunernas sammanlagda kostnader för FoB 90 beräknas preliminärt uppgå till omkring 180 milj. kr.

Det föreslås i propositionen att 28 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1989/90. Avsikten är att ett förslag till särskild lag efter lagrådsbehandling skall föreläggas riksdagen senare under våren 1989.

I Riksdagen 1988/89. ] sam/. Nr 91

• Sida 2
•  Original

1. Inledning

Den 19 mars 1987 gav regeringen genom tilläggsdirektiv (dir. 1987z20) statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning (landshöv- dingen Gösta Gunnarsson, ordförande, riksdagsledamöterna Elving An— dersson, Marianne Carlström, Per Olof Håkansson, Gunnar Hökmark och Sture Thun samt generaldirektören Gunnar Danielsson, jur.kand. Hans Enroth och fil.lic. Tomas Ohlin), kallad FoB-kommissionen (C 1985201). i uppdrag att utreda frågan om behovet och utformningen av fortsatta folk- och bostadsräkningar.

FoB-kommissionen överlämnade den 6 september 1988 delbetänkandet (SOU 1988z43) Folk- och bostadsräkningar i framtiden. '

Delbetänkandct har remissbehandlats och remissvaren finns i en sam- manställning som har publicerats "av civildepai'ter'nentet (Ds 198917).

Jag tar nu upp frågan om en folk- och bostadsräkning år 1990 och om' medel för en sådan.

2. Föredraganden

2.1. Allmänna överväganden

Folk- och bostadsräkningar (FoB) har i Sverige sedan en lång tid tillbaka genomförts vart femte år.

Information av det slag som erhålls genom en FoB utgör ett väsentligt underlag för samhällsplanering. forskning och allmän information och därpå grundade ställningstaganden inom den offentliga sektorn och även inom den privata.

Sådan information kommer sannolikt att behövas under överskådlig framtid. För detta talar även de internationella rekommendationerna i fråga om folk- och bostadsräkningar.

FoB-informationen är särskilt viktig i ett par avseenden. Den ger en regelbundet återkommande information om vissa samhällsförhållanden som är gemensamma för hela landet och medger härigenom för bl.a.

lx)

• Sida 3
•  Original

samhällsplanering och forskning betydelsefulla jämförelser mellan skilda delar av landet och jämförelser i tiden. Den ger också information om förhållanden i fråga om hushåll, bostäder och yrken som för närvarande inte kan erhållas på annat sätt.

Regelbundenheten och de möjligheter till återkommande avstämning av berörda förhållanden som FoB-informationen innebär ger en allmän belys- ning av inträffade förändringar och utvecklingstendenser inom befolk- ningen och i samhället. Detta är av stor betydelse för såväl samhällsplane— ringen, främst på regional och lokal nivå, som forskningen.

Min allmänna inställning är således att det är angeläget att skapa ett enhetligt underlag för främst den regionala och lokala samhällsplanering— en. Det ligger i medborgarnas intresse att de regionala och lokala organen kan fullgöra sina åligganden på ett rationellt sätt. Detta förutsätter tillgång till uppgifter _om hela befolkningen avseende förutom ålder,. kön och- civilstånd jämväl sysselsättning, hushållssammansättning, bostäder, ut- bildning och yrke. .

Vad gäller forskningsändamål används FoB-informationen främst för medicinsk — och då huvudsakligen yrkes-, arbetsmiljö— och socialmedi- cinsk forskning — samt för samhällsvetenskaplig forskning. Av betydande värde för forskningen är möjligheterna att på grundval av flera folk- och bostadsräkningar erhålla långa tidsserier för att kunna klarlägga föränd- ringar och utvecklingstendenser. Forskningens användning av FoB-infor- mationen företer härvid likheter med användningen i kommunernas pla- nering.

Det är från bl. a. samhällsekonomiska synpunkter angeläget att man kan ta tillvara alla möjligheter för att undvika att en dubbelinsamling av uppgifter sker. Om de nu aktuella uppgifterna inte skulle samlas in i någon form av totalundersökning torde ett stort antal likartade undersökningar och statistiska bearbetningar behöva genomföras på regional och kommu- nal nivå samt inom forskningens ram, vilket enligt min mening skulle kunna bli betydligt mer kostnadskrävande. '

Jag instämmer därför i FoB-kommissionens bedömning att en folk- och bostadsräkning bör genomföras år 1990 och att uppgifterna till viss del skall samlas in genom en frågeblankett till allmänheten. Uppgifter kan också hämtas från sådana register som statistiska centralbyrån (SCB) redan har i dag eller som meden viss komplettering kan användas.

Detta förfaringssätt stämmer i huvudsak överens med det som gällde för FoB 85.

Jag skall i det följande bl. a. behandla vilka uppgifter som bör ingå i FoB 90, vissa teknikfrågor, frågor om säkerhet, sekretess och integritet samt kostnadsfrågor. .

Vissa frågor återstår att behandla i en lagproposition som civilministern, enligt vad jag har erfarit, avser att föreslå regeringen att lägga fram senare under våren.

11 Riksdagen 1988/89. ! saml. Nr 91

• Sida 4
•  Original

2.2 UppgifteriFoB 90 '

Min bedömning: För år 1990 bör uppgifter om hushåll, lägenheter, färdsätt till arbetet, yrke, arbetad tid och utbildning samlas in genom- en frågeblankett till allmänheten.

Uppgifter om sysselsättning hämtas från SCB:s register för syssel- sättningsstatistik.

FoB-kommissionen: Dess förslag överensstämmer, med' undantag för ' uppgifter om utbildning, färdsätt och arbetad tid, med min bedömning.

Remissinstanserna: Övervägande delen av remissinstanserna tillstyrker kommissionens förslag.

Vissa remissinstanser förordar dock att fler uppgifter samlas in, t. ex. utbildning, arbetad tid och färdsätt till arbetet.

Skälen för min bedömning: Uppgifter om hushåll och lägenheter är ett viktigt underlag för bostadsplanering, barnomsorgs- och befolkningspro- gnoser. m.m. Det finns i dag inget alternativt underlag som kan ge en liknande information. Enligt min mening kommer det i fortsättningen att vara mycket viktigt för samhällsplaneringen att ha sådan information.

Behovet av information om yrke är också mycket stort. De snabba förändringarna på arbetsmarknaden motiverar bl.a. en mer regelbunden insamling och presentation'av uppgifter om yrke. -

Uppgifter om utbildning har endast vid några få tillfällen ingått i tidiga- re folkräkningar. i blankettform senast år 1970. Riksdagens beslut om FoB 85 innebar att ett statistikregister över befolkningens utbildning skulle sammanställas på grundval av uppgifter från 1970 års folk- och bostads- räkning och av hos SCB befintliga register över genomgångna utbildning- ar. I likhet med flera remissinstanser anser jag att det är värdefullt att uppgifter om utbildning knyts till FoB 90". Uppgifter om utbildning är särskilt värdefulla i kombination med yrkesuppgifter för både arbetsmark- nadsstatistiska och utbildningsstatistiska analyser.

Uppgifterna i utbildningsregistret bör om möjligt förtryckas på fråge- blanketterna. SCB:s statistikregister över utbildning kan på detta sätt rättas upp och kompletteras så att kvaliteten avsevärt kan förbättras. Om SCB efter genomförda provundersökningar finner att förtryckning är tek- niskt genomförbar inom den ekonomiska ram som jag anvisat är jag beredd att föreslå detta förfarande.

Uppgifter om färdsätt till arbetet förekom' senast i folkräkningen år 1975. Uppgifter av denna typ har mycket stor betydelse för trafikplaneringen, eftersom arbetsresorna ofta är dimensionerande för utformningen av trafi- kanläggningar. De stora investeringar i transportsektorns infrastruktur som för närvarande planeras och diskuteras ställer krav på underlag och progno- ser av god kvalitet på såväl nationell som regional nivå. Mot denna bakgrund anserjag att det är viktigt att uppgifter om färdsätt till arbetet inkluderas i FoB 90. '

Uppgifter om arbetad tid, vilka senast ingick i 1980 års folk- och bo- stadsräkning. är av värde såväl för analyser av omfattningen av sysselsätt-

• Sida 5
•  Original

ningen som för barnomsorgsplaneringen och pendlingsstudierna. Detta är. .. väsentliga uppgifter för att på ett allsidigt sätt kunna göra analyser och prognoser över sysselsättningen på regional och lokal nivå. Uppgifter om arbetstid hämtas årligen genom skattade beräkningar via lämnade in- komstuppgifter. Detta förfarande har emellertid visatsig inte ge en rättvis bild av arbetstidens omfattning. Jag delar därför en del remissinstansers . bedömning att uppgifter om arbetad tid bör ingå 1 FoB 90.

Uppgifter om sysselsättning 1 övrigt anser jag bör inhämtas från SCB:s register för sysselsättningsstatistik.

Jag har vidare övervägt om en uppgift om språkligtillhörighet bör ingå i frågeblanketten till allmänheten. Jag har i detta fall erfarit att SCB redan nu kartlägger befolkningens språkliga tillhörighet i undersökningen om levnadsförhållandena (den s.k. ULF-undersökningen). Denna undersök- ning, som grundas på ett urval, visar hur stor del av befolkningen som har något annat modersmål eller något annat hemspråk än svenskan. Frågor om språkförhållanden bör i första hand tas upp inom ramen för denna under- ' sökning eller 1 speciella undersökningar. Mot denna bakgrund anser jag att det inte finns något direkt behov av att samla 1n en uppgift om språklig tillhörighet 1 FoB 90.

2.3. Huvudsaklig insamlingsteknik för FoB 90

Min bedömning: Insamlingen av uppgifter till FoB 90 bör göras genom en frågeblankett till allmänheten. Vissa befintliga register bör också utnyttjas.

FoB-kommissionen: Dess förslag överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Dessa tillstyrker i stortkommissionens förslag. Skälen för min bedömning. Jag förordar, som framgått tidigare, en insamling av uppgifter till FoB 90 med hjälp av en frågeblankett till' allmänheten och ett utnyttjande av vissa befintliga register.

Av följande uppställning framgår hur uppgifterna' 1 FoB 90 kommer att -

samlas in.

Blankettiri/brmation

— Hushåll

— Lägenheter

' — Färdsätt till arbetet — Yrke

— Arbetad tid _ Utbildning

Registerin formation

— SCB:s register över totalbefolkningen för inhämtande av grundläggande . - .

befolkningsinformation

• Sida 6
•  Original

— SCB:s inkomst- och förmögenhetsregister för uppgifter om inkomster — SCB:s utbildningsregister för uppgifter om utbildning — SCB:s sysselsättningsregister för avgränsning av sysselsatta vid FoB- tidpunkten ' — SCB. s centrala företags- och arbetsställeregister för klassificering av näringsgren och arbetsställets lokalisering för sysselsatta — SCB:s fastighetstaxeringsregister för uppgifter om tätortstillhörighet — SCB:s register över nyckelkodområden för uppgifter om områdestillhö- righet . — registret vid centralnämnden för fastighetsdata över fastighetskoordi- nater

— SCB:s register från FoB 85 för att möjliggöra förtryckning av vissa '

uppgifter

2.4. Säkerhet, sekretess och integritet

Min bedömning. Frågan om en avidentifiering av FoB- -registret bör övervägas ytterligare.

Allmänheten bör informeras om FoB-informationens insamling, karaktär och användning.

En parlamentarisk kommission bör bl.a. följa arbetet med FoB' 90.

Av integritetsskäl bör uppgifter från FoB 90 inte'användas för kontroll av folkbokföringen.

FoB-kommissionen: Dess förslag överensstämmer med min bedömning när det gäller informationen till allmänheten och att uppgifter från FoB 90 inte bör användas för att kontrollera folkbokföringen. Kommissionen har vidare föreslagit att det samlade FoB-registret skall avidentifieras, medan de skilda 'delregister ur vilka uppgifter hämtas för sammanställning av FoB- r-egistret bör behållas med identifierbara uppgifter. Kommissionen har inte föreslagit någon ny parlamentarisk kommission.

Remissinstansema: Datainspektionen, socialstyrelsen, riksarkivet, Stockholms universitet, medicinska forskningsrådet, arbetarskyddsstyrel- sen, arbetsmiljöinstitutet, statens institut för byggnadsforskning, SCB samt sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut anser att det samlade FoB-registret inte skall avidentifieras. Datainspektionen och riks— arkivet förordar att registret överlämnas till riksarkivet för förvaring.

I övrigt tillstyrks i stort kommissionens förslag.

Skälen för min bedömning: Skyddet för den personliga integriteten måste fortlöpande uppmärksammas.

Riskemä för otillbörliga integritetsintrång är, enligt min mening, små när det gäller statistik av det slag som FoB-informationen representerar.

Detta hindrar inte att kvarstående faktiska risker för integritetsintrång och oro härför kan och måste så långt som möjligt 'undanröjas; En väsentlig källa till oro för integritetsintrång är det förhållandet att en

• Sida 7
•  Original

mängd uppgifter om en person samlas och hålls samlade på ett ställe. Detta talar för att ett sammanhållet FoB-register med mer eller mindre identi- fierbara personuppgifter så långt som möjligt bör undvikas. FoB-kommis- sionen förordar mot den bakgrunden att det vid varje folk- och bostadsräk- ning upprättade FoB—registret skall avidentifieras, medan de utnyttjade källregistren bör behållas i identifierbar form för att möjliggöra återska- pandet av FoB-registrets information för forskningsändamål.

Flera remissinstanser avstyrker kommissionens förslag i denna del. Ef- tersom ett av ändamålen med FoB-registret är att det skall användas för framtida forskning bör det, anser bl.a. datainspektionen, bevaras i identi- fierbart skick och överlämnas till riksarkivet så fort SCB avslutat den anslagsfinansierade bearbetningen, dvs. när personuppgifterna inte längre behövs hos SCB för registrets övriga ändamål. Om riksarkivet, enligt datainspektionen, sedan vill lämna ut ett FoB-register på medium för automatisk databehandling till t. ex. en forskare följer av bestämmelserna i datalagen (1973z289, omtryckt 1982z446, ändrad senast 1988: 1485) att mottagaren blir skyldig att ha licens och tillstånd av datainspektionen.

Enligt datainspektionen innebär vidare kommissionens förslag inte nå- gon avidentifiering, eftersom de olika delregistren kommer att bilda ett logiskt personregister enligt datalagen även om personregistre't för's som delregister.

Mot denna bakgrund är jag inte beredd att nu ta ställning' 1 denna fråga. Hur FoB- -registret bör behandlas bör' 1 stället bli föremål för ytterligare överväganden, särskilt med hänsyn till forskningens krav.

Frågan om information om FoB 90 är av central betydelse. Liksom FoB- kommissionen och flera remissinstanser vill jag särskilt betona betydelsen av att allmänheten hålls informerad om FoB-informationens insamling,- karaktär och användning. Enligt min mening kan det finnas en' möjlighet att dämpa medborgarnas oro för otillbörliga intrång i den personliga integrite-

ten genom att förmedla kunskap om dels användningen av inhämtade upp- -

gifter och därpå grundad statistik, dels de sekreteSS- och säkerhetsbestäm- melser som gäller och hur de tillämpas.

Den kanske viktigaste informationen att sprida är dock'vilka rättigheter ' den enskilde har. Det är därför nödvändigt att allmänheten erhåller en fyllig information om rätten att få registerutdrag och bereds tillfälle att få rättelse till stånd i FoB-registret. Härigenom kan en nödvändig grund" skapas för allmänheten att hysa förtroende för folk- och bostadsräkningen. På motsvarande sätt som skett i samband med 1985-års folk- och bostadsräkning anser jag att en parlamentariskt sammansatt kommiSSion ' bör tillsättas för att följa arbetet med FoB 90, med särskild uppgift att uppmärksamma sekretess- och integritetsfrågorna

En sådan kommission bör inledningsvis kunna överväga bl.a. frågan om FoB-registret skall avidentifieras. Detta bör kunna ske" i god tid innan'FoB 90 genomförs, så att de uppgiftsskyldiga hinner informeras om vad som skall gälla i det avseendet innan de lämnar sina uppgifter. ' '

övrigt.

Jag återkommer under avsnitt 2.7, vad gäller kommissionens uppgifter 1-

Det är också viktigt att av integritetsskäl skilja' på register" för admini- -

• Sida 8
•  Original

strativa ändamål och sådana register som skall användas endast för fram- ställning av statistik. Således anserjag att uppgifter från folk- och bostads- räkningar inte bör användas för kontroll av folkbokföringen.

2.5 Genomförande av FoB 90 .

Min bedömning: Reglerna om FoB_90 bör föras samman i en sär- .. skild lag.

Arbetet med FoB 90 bör ledas av SCB under- medverkan av kommunerna.

FoB- kommissionen: Dess förslag överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Dessa delar' 1 stort kommissionens förslag.

Skälen för min bedömning: ] likhet med vad som gjorts vid de senaste folk- och bostadsräkningarna bör reglerna för FoB 90 föras samman i en särskild lag. Civilministern avser, som nämnts. att senare föreslå regeringen att en lagproposition skall lämnas till riksdagen under vårenl989. .

Arbetet med FoB 90 bör ledas av SCB, vilket avses bli reglerati den särskilda lagen.

SCB bör få avgöra när under året FoB 90 skall genomföras. Civilministern avser att återkomma till regeringen med ett förslag om _att ge SCB ett-sådant uppdrag.

En kommunal granskningsorganisation bör inrättas, som vid FoB 85.. Behovet av att folk- och bostadsräkningar görs snabbare och billigare' är stort. SCB har på uppdrag av FoB-kommissionen inventerat möjligheterna att åstadkomma detta. Enligt SCB finns det intressanta resultat från denna inventering som bör kunna utvecklas vidare. Bl. a. kan,. enligt SCB, en decentralisering av datakraft och granskningsarbete till. kommunerna på kort sikt innebära en snabbare handläggning och på längre sikt en kost- nadsbesparing. Vidare kan en förtryckning av vissa uppgifter, på frågeblan- ketten innebära mindre kostnader och' snabbare hantering. _

2.6. Kostnader och finansiering

Min bedömning: Totalkostnadenför FoB 90.beräk_nas preliminärt

till omkring 180 milj. kr., varavför kommunerna omkring 76_ milj. . kr.

FoB- kommissionen: Dess förslag om-totalkostnaden överensstämmer i stort med min bedömning.

Remissinstanserna: Dc remissinstanser som yttrat sig i frågan delar. i' stort kommissionens förslag..

Skälen för min bedömning: Med den uppläggning av FoB 90 som jag . förordar kan totalkostnaden för staten och kommunerna beräknas prelimi-,

• Sida 9
•  Original

närt till omkring 180 milj. kr. i 1988 års kostnadsläge, varav för kommu- nerna omkring 76 milj. kr.

Kommunerna bör liksom .vid tidigare folk- och bostadsräkningar-själva svara för de kostnader som uppkommer inom den sektorn. Kommunernas möjligheter att utan kostnad ta del av resultaten av folk- och bostadsräk- ningen bör följa tidigare principer. Detta innebär att statistik som rör den egna kommunen tillställs kommunen utan kostnad. Övriga bearbetningar, som statistik avseende delar av en kommun, får ske genom uppdragsfinan- siering.

De kommunala kostnaderna är naturligt nog särskilt svåra att beräkna. Även om kommunernas kostnader skulle något överstiga de nu beräknade 76 milj. kr. kan ändå samhällsekonomiska vinster göras genom att kost- samma urvalsundersökningar i kommunal regi kan undvaras.

Jag återkommer under avsnitt 2.8 till anslaget Folk- och bostadsräkningar under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1989/90.

2.7. Framtida folk- och bostadsräkningar

Min bedömning: Frågan i vad mån framtida folk- och bostadsräk- ningar skall vara helt registerbaserade bör övervägas ytterligare.

En övergång till tioårsintervall bör också övervägas. Varje folk- och bostadsräkning bör regleras i en särskild lag.

F oB-kommissionen: Dess förslagöverensstämmer med min bedömning när det gäller att varje folk- och bostadsräkning bör regleras i en särskild lag. Kommissionen har föreslagit att framtida folk- och bostadsräkningar, om möjligt, skall vara helt registerbaserade och genomföras vart femte år.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker i stort kommis- sionens förslag. Användningen av helt registerbaserade folk- ochlbostads- räkningar avstyrks av bl. a. Stockholms universitet och SAF.

Skälen för min bedömning: FoB-kommissionen föreslår att helt register- baserade folk- och bostadsräkningar bör kunna användas i framtiden, om administrativa register finns tillgängliga. Jag är dock inte nu beredd att förorda en sådan lösning. Med hänsyn till kraven på bl.a. integritet och kvalitet bör denna fråga bli föremål för ytterligare utvecklings— och utred- ningsarbete. .

FoB-kommissionen föreslår vidare att folk- och bostadsräkningar bör, genomföras vart femte år. I'likhet med en av reservanterna i FoB-kommis- sionen anser jag att frekvensen av framtida folk- och bostadsräkningar inte behöver vara lika tät som i dag. Därför bör, enligt min mening. övervägas att övergå till ett tioårsintervall, vilket också överensstämmer med vissa internationella rekommendationer.

Folk- och bostadsräkningar bör i så fall i framtiden kunna genomföras varje decennieskifte, vilket också följer de internationella rekommendatio- nerna.

Utgångspunkten för en sådan ny ordning bör dock vara FoB 90, efter-

- Prop. 1988/89: 91

• Sida 10
•  Original

som tidsperioden fram till år 2000 i annat fall skulle komma att bli alltför lång.

Den tidigare föreslagna parlamentariska kommissionen bör, förutom de uppgifter som redovisas under avsnitt 2.4, kunna få i uppdrag att utreda förutsättningarna för en användning av helt registerbaserade folk- och bo- stadsräkningar samt en övergång till ett tioårsintervall, efter FoB 90. Civil- ministern avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

En folk- och bostadsräkning bör vidare regleras i en särskild lag vid varje tillfälle.

2.8. Anslag för budgetåret 1989/90

Mitt förslag: För budgetåret 1989/90 anvisas 28 milj. kr. till anslaget Folk- och bostadsräkningar.

Skälen för mitt förslag: Som jag redovisat tidigare beräknas preliminärt totalkostnaden för FoB 90 till omkring 180 milj. kr., varav omkring 76 milj. kr. avser kommunernas cgna'kostnader.

Jag beräknar medelsbehovet för FoB 90, vad avser budgetåret 1989/90; till 28 milj. kr. I detta belopp ingår den del av ADB-investeringarna, som skall finansieras av staten.

En del av ADB-investeringarna, nämligen persondatorer för kommuni- kation mellan kommunerna och SCB, skall delfinansieras av kommuner- na. ADB—utrustningen kommer dock att upphandlas av SCB. Därför bör - en rörlig kredit på 15 milj. kr. tas upp under anslaget. Jag återkommer till regeringen i denna fråga.

Genom att uppgifterna till FoB 90 till en del skall samlas in via en frågeblankett kommer arbetsbelastningen hos SCB att följa tidigare möns- ter. SCB:s arbete kan dock komma att påverkas av att visst 'granskningsar- bete kan komma att decentraliseras till kommunerna.

3. Hemställan

Med hänvisning till vad jag här har anfört hemställerjag att regeringen

l. föreslår riksdagen att till anslaget B 11. Folk- och bostadsräkningar under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1989/90 anvisa ett reserva- tionsanslag på 28 400000 kr. (avsnitt 2.8),

2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört under avsnitten 2.1 —2.7. ' ' '

4. Beslut

Regeringen ansluter sig- till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

• Sida 11
•  Original