lagen.nu
Prop. 1989/90:120

om ändring i 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik (COTIF)

Typ
Proposition
Datum
1989-12-31
Källa
data.riksdagen.se

Regeringens proposition ÅN

1989/90:120 ST

om ändring i 1980 års fördrag om

internationell järnvägstrafik (COTIF) Prop.

1989/90: 120

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 15 mars 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Laila Freivalds

Propositionens huvudsakliga innehåll

Genom lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik har vissa delar av 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik (COTIF) införlivats med svensk rätt. Lagen trädde i kraft den I maj 1985. Vid samma tidpunkt blev fördraget gällande för Sverige.

Ändringar i COTIF kan i vissa hänseenden beslutas av ett revisionsut- "skott inom den internationella organisation, OTIF, som bildades genom fördraget. Om inte en tredjedel av medlemsstaterna inom cen viss tid har anmält invändning mot beslutet, träder ändringarna i kraft för samtliga medlemsstater vid en bestämd tidpunkt. En stat som vill undgå att bli bunden av ändringarna måste säga upp fördraget.

Revisionsutskottet har nyligen beslutat om ändringar i de bihang till COTIF som reglerar befordran av resande och resgods resp. av gods. Ändringarna innebär bl. a. att vissa ansvarighets- och beloppsgränser höjs och att begreppet ilgods slopas. Invändningar mot ändringarna skall göras senast den 18 maj 1990.

I propositionen föreslås att Sverige inte skall anmäla invändning mot ändringarna.

I Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 120

Justitiedepartementet Prop. 1989/90: 120

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm- Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Molin,

Sahlin, Larsson och Åsbrink

Föredragande: statsrådet Freivalds

Proposition om ändring i 1980 års fördrag om

internationell järnvägstrafik (COTIF)

I Inledning

Internationell järnvägsbefordran regleras i 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik (Convention relative aux transports internationaux ferroviaires, COTIF), som trädde i kraft den 1 maj 1985. Genom detta fördrag bildades en ny organisation, Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik (I'Organisation intergouvernementale pour les transports internationaux ferroviaires, OTIF) med säte i Bern. Till COTIF hör ett protokoll om privilegier och immunitet för OTIF samt två bihang, bihang A med enhetliga rättsregler för avtal om internationell järnvägsbefordran av resande och resgods (CIV) och bihang B med enhetliga rättsregler för avtal om internationell järnvägsbefordran av gods (CIM). Ett trettiotal stater, däribland Sverige, har tillträtt fördraget.

Genom lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik har de delar av fördraget som innehåller materiella bestämmelser införlivats med svensk rätt. Detta har skett genom föreskrifter om att bihang A och bihang B i deras franska lydelse skall tillämpas som svensk lag. Beträffande ansvarigheten för skada vid befordran av resande gäller dock I och 2 kap. järnvägstrafiklagen (1985:192) i stället för motsvarande bestämmelser i bihang A. Den nu nämnda lagstiftningen trädde i kraft den I maj 1985.

Ändringar i fördraget kan i vissa hänseenden beslutas av två särskilda utskott inom OTIF, revisionsutskottet och fackutskottet för befordran av farligt gods. När ett utskott har beslutat om en ändring i fördraget, skall OTIF:s sekretariat (centralbyrån) underrätta medlemsstaterna om beslutet. Om minst en tredjedel av medlemsstaterna har till centralbyrån anmält invändning mot beslutet inom fyra månader från det att underrättelsen lämnades, förfaller ändringsbeslutet. I annat fall träder ändringarna i kraft för samtliga medlemsstater första dagen i tolfte månaden efter den månad under vilken centralbyrån lämnade underrättelsen om ändringarna. En stat som vill undgå att bli bunden av ändringarna måste säga upp fördraget. Om cen stat som har anmält invändning mot ändringarna inom [NA

fyramånadersfristen säger upp fördraget inom viss tid, träder ändringarna Prop. 1989/90: 120 i kraft först när den statens uppsägning får verkan (art. 21).

Våren 1989 inleddes ett arbete med att revidera COTIF. Centralbyrån tillställde i juni 1989 medlemsstaternas regeringar de förslag till ändringar i fördraget och dess bihang som dittills lagts fram. Dessa ändringsförslag har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I . Remissyttrandena finns tiligängliga i lagstiftningsärendet (Dnr 89— 1734).

Som ctt led i revisionsarbetet har OTIF:s revisionsutskott hållit ett möte i Bern den 14 — 21 december 1989. Vid detta möte har revisionsutskottet dels avgivit förslag till OTIF:s generalförsamling om ändringar i själva fördraget och i centrala civilrättsliga bestämmelser i CIV och CIM, dels beslutat om vissa ändringar i CIV och CIM som ligger inom utskottets kompetens. Centralbyrån har i en skrivelse den 18 januari 1990 underrättat medlemsstaterna om beslutet. Beslutsprotokollet i dess franska lydelse samt en inom justitiedepartementet upprättad svensk översättning av de delar av detta som nu är av intresse bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2.

Till största delen är ändringarna av redaktionell natur. Bland ändringarna i sak kan nämnas att vissa ansvarighets- och beloppsgränser har höjts, bl.a. för att tillgodose transportkundernas intressen. Vidare har begreppet ilgods slopats och i anslutning till detta har vissa anpassningar gjorts beträffande leveransfristerna. En del justeringar har företagits i syfte att minska skillnaderna mellan CIM och de föreskrifter rörande godsbefordran som tillämpas enligt ett fördrag som gäller mellan de östeuropeiska järnvägarna, inklusive Sovjetunionens. Slutligen har man i CIM närmare preciserat möjligheterna för staterna att utfärda vissa inskränkande föreskrifter, om det ekonomiska eller finansiella läget i någon stat skulle medföra stora svårigheter att upprätthålla sedvanliga ekonomiska förbindelser mellan järnvägar i olika stater.

I det följande redogör jag närmare för de viktigare ändringarna i CIV och CIM.

2De föreslagna ändringarna i COTIF

2.1De enhetliga rättsreglerna för avtal om internationell järnvägsbefordran av resande och resgods (CIV)

Art. 25 Artikeln behandlar återbetalning och tilläggsbetalning av befordringsavgift. Krav på återbetalning av befordringsavgift kan framställas mot järnvägen bl.a. om det visar sig att en oriktig tarifftillämpning eller något annat misstag har föranlett att en befordringsavgift har erlagts med för högt belopp. På motsvarande sätt kan järnvägen kräva tilläggsbetalning, om en befordringsavgift har tagits ut med för lågt belopp. Enligt gällande lydelse skall dock varken återbetalning ske eller tilläggsavgift krävas, om skillnaden mellan vad som rätteligen skulle ha betalats och den beford-

+1 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 120

ringsavgift som faktiskt har utgått inte överstiger en beräkningsenhet. Som Prop. 1989/90: 120 beräkningsenheter används i detta sammanhang de särskilda dragningsrätter (SDR) som används av Internationella valutafonden (art. 6 § 1). Värdet av en SDR motsvarar för närvarande drygt åtta kr. Ändringen innebär att denna beloppsgräns höjs till två beräkningsenheter, dvs. ca 16 kr.

Art. 38 Artikeln behandlar järnvägens ersättningsskyldighet när inskrivet resgods helt eller delvis har gått förlorat och järnvägen är ansvarig för förlusten. Som på många andra håll inom transporträtten är denna ersättningsskyldighet i princip begränsad till sitt belopp. Om skadans storlek är bevisad, begränsas järnvägens ansvar till 34 SDR (ca 275 kr.) per kilogram av det gods som har gått förlorat eller 500 SDR (ca 4 000 kr.) för varje kolli. Ändringen innebär att dessa beloppsgränser höjs till 40 SDR (ca 320 kr.) resp. 600 SDR (ca 4 800 kr.).

Art. 41 I artikeln finns regler om befordran av motorfordon som åtföljs av förare. Om järnvägen är ansvarig för förlust av ett sådant fordon eller en del därav, skall ersättningen bestämmas med utgångspunkt i fordonets bruksvärde. Ersättningen får dock inte överstiga 4 000 SDR (ca 32 000 kr.). I fråga om föremål som har lämnats kvar i fordonet är ersättningsskyldigheten begränsad till 700 SDR (ca 5 600 kr.) Dessa beloppsgränser höjs till 8000 SDR (ca 64 000 kr.) resp. 1000 SDR (ca 8 000 kr.).

2.2De enhetliga rättsreglerna för avtal om internationell järnvägsbefordran av gods (CIM)

Art. 12

Artikeln reglerar järnvägens skyldighet att lämna fraktsedel och innehåller föreskrifter om fraktsedelns utformning. I artikelns $ 2 upphävs vissa bestämmelser som en följd av att ilgodsbegreppet slopas. Vidare införs i samma paragraf en principiellt viktig nyhet. Man öppnar nämligen möjligheten att tariffvägen besluta om särskilda fraktsedelsrutiner för trafik med länder som inte tillämpar CIM.

Art. 14 Artikeln innehåller bestämmelser om befordringsvägar och om tillämpliga tariffer. Enligt & 8 föreligger en skyldighet för järnvägen att under vissa omständigheter återbetala en del av frakten, när en felaktig tariff har tillämpats till följd av att avsändaren lämnat ofullständiga uppgifter. Bestämmelsen anses föråldrad och har därför strukits.

Art. 19 Prop. 1989/90: 120

Artikeln behandlar godsets tillstånd, förpackning och märkning. I $ 5 finns detaljerade föreskrifter om märkning och i $ 6 ges bestämmelser om att visst gods i regel endast får transporteras som hel vagnslast. Det har ansetts att bestämmelser av detta slag har sin plats i t. ex. tarifferna snarare än i konventionstexten i den mån de inte kan undvaras helt. De har därför utmönstrats ur CIM.

Art. 24 Artikeln anger detaljerat de tillfällen när järnvägen har rätt att ta ut tilläggsfrakt och situationer när detta inte får ske. Det har ansetts att bestämmelser av detta slag inte hör hemma i konventionstexten utan bör kunna tas in i bestämmelser av lägre valör. Artikeln har därigenom kunnat förenklas.

Art. 27 Artikeln ger föreskrifter om leveransfrister. Ändringarna utgör en anpassning till att ilgodsbegreppet slopas.

Art. 29 Artikeln behandlar situationen att järnvägen av misstag har debiterat en felaktig fraktavgift. Om järnvägen har uppburit för höga fraktavgifter, skall den självmant betala tillbaka det belopp som har betalats för mycket. På motsvarande sätt kan järnvägen kräva fyllnadsbetalning, om fraktavgifterna har satts till ett för lågt belopp. Enligt nu gällande ordning skall dock en sådan kostnadsreglering inte göras, om skillnaden mellan det debiterade beloppet och den fraktavgift som rätteligen bort utgå uppgår till fyra SDR (ca 32 kr.) eller mindre. Ändringen innebär att denna gräns höjs till åtta SDR (ca 64 kr.).

Art. 38 Järnvägen har i princip ett strikt ansvar för en skada som uppkommer till följd av att godset helt eller delvis går förlorat eller skadas under befordringen. Samtidigt är det varuhavarens uppgift att bevisa att skadefallet har inträffat under befordringen. Artikeln innehåller emellertid en särskild presumtionsregel till varuhavarens förmån. Den gäller vid s.k. nyinlämning. Härmed avses — även om termen nyinlämning kanske närmast för tanken till att godset förts ur järnvägens hand och därefter åter inlämnats till järnvägen — att godset efter avslutad järnvägsbefordran transporteras vidare enligt ett nytt befordringsavtal utan att sändningen har varit ur järnvägens besittning. En förutsättning för tillämpning av presumtionsregeln är att godset har nyinlämnats i samma skick som när det kom fram till nyinlämningsstationen.

I denna situation skall skador som konstaterats efter nyinlämningen antas ha uppstått under den befordran som har ägt rum efter nyinlämningen. Presumtionsregeln gäller när båda befordringarna faller under CIM. Den gäller vidare när bara den senare befordringen omfattas av CIM, under förutsättning att också en genomgående befordran från den ursprungliga avsändningsstationen till den slutliga bestämmelsestationen skulle ha omfattats av CIM.

Ändringen innebär att presumtionsregeln skall tillämpas i ytterligare en situation, nämligen när befordringsavtalet före nyinlämningen omfattades av en annan jämförbar internationell överenskommelse om genomgående internationell järnvägsbefordran som innehåller en motsvarande presumtionsregel.

Art. 65 Reglerna om avsändarens rätt att avgöra hur fraktkostnaderna skall betalas (art. 15), att belägga godset med efterkrav (art. 17) och att ändra befordringsavtalet under befordringen (art. 30) kan i tider av ekonomisk instabilitet ge upphov till betydande svårigheter vid avräkningen emellan järnvägarna. Enligt CIM får därför en medlemsstat ensidigt utfärda vissa inskränkande föreskrifter, om det ekonomiska eller finansiella läget i någon stat skulle medföra stora svårigheter att upprätthålla sedvanliga ekonomiska förbindelser mellan järnvägar i olika stater. Sådana inskränkande föreskrifter kan ha till syfte t.ex. att hindra att frakter erläggs i en valuta som snabbt sjunker i värde eller i sin helhet erläggs i det egna landets valuta med påföljd att en knapp reserv av utländsk valuta måste tas i anspråk för betalning av en utländsk järnvägs andel av frakten.

Bland annat kan föreskrivas att frakten för en sändning från en viss främmande stat måste vara betald åtminstone till den statens gräns, att en sändning från eller till en viss främmande stat inte får beläggas med efterkrav och att avsändaren inte får utnyttja sin rätt att ändra befordringsavtalet genom att omdestinera godset till ett annat bestämmelseland än det som ursprungligen har angetts. I stället för att själv meddela inskränkande föreskrifter kan en stat ge sina järnvägar rätt att med utländska järnvägar komma överens om att det i dessa järnvägars inbördes trafik skall gälla vissa avvikelser från fördragets bestämmelser om betalningen av frakten och om förfoganderätten under befordringen.

Ändringen innebär att möjligheterna till sådana avvikelser preciseras. En enskild stat skall inte längre kunna besluta om avvikelser. Det skall i stället krävas att minst två stater har kommit överens om inskränkningar av detta slag. Vidare får fortsättningsvis en föreskrift om att frakten måste vara betald för en sändning från eller till en stat som befinner sig i svårigheter inte avse en längre sträcka än till gränsen för denna stat. Om regeringarna bemyndigat sina järnvägar att komma överens om sådana avvikelser, skall det hädanefter vara möjligt att med kvalificerad majoritet fatta ett sådant beslut. En stat skall dock alltid ha möjlighet att med stöd av artikel 3 § 4 b) ensidigt föreskriva att vissa sändningar inte får befordras eller får befordras endast på vissa villkor.

Prop. 1989/90: 120

3Förslag

Mitt förslag: Sverige skall inte anmäla några invändningar mot de

ändringar av CIV och CIM som har beslutats av revisionsutskottet.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot de nu aktuella ändringarna.

Skälen för mitt förslag: De ändringar som nu har beslutats är av begränsad omfattning. I stor utsträckning innebär de endast att ett antal mycket detaljerade bestämmelser som knappast hör hemma i en internationell överenskommelse har rensats ut och att ett antal artiklar har disponerats om. De höjningar som görs av beloppsgränserna för järnvägarnas ansvarsskyldighet ligger väl i linje med Sveriges strävanden att förbättra transportkundernas ställning. Jag räknar också med att OTIF kommer att gå vidare på den vägen i det fortsatta revisionsarbetet. Jag bedömer det vidare som rationellt att upphäva distinktionen mellan fraktgods och ilgods vilken alltmer har förlorat i betydelse. Med hänsyn härtill anser jag att Sverige inte har anledning att göra någon invändning mot revisionsutskottets beslut om ändringar.

För det fall beslutet träder i kraft, dvs. om inte minst en tredjedel av medlemsstaterna gör invändning mot det, avser jag att återkomma med förslag till de lagändringar som beslutet föranleder.

Den beslutsordning som jag har funnit bör tillämpas i detta ärende är ganska tungrodd. Riksdagen har alltså först att ta ställning till om Sverige bör anmäla invändning mot det nu aktuella beslutet (se 10 kap. 2 och 4 §§ regeringsformen, RF). Om förutsättningar inträder för att beslutet skall träda i kraft, har riksdagen att i ett nytt ärende pröva frågan om att med svensk rätt införliva de ändringar som riksdagen redan har godtagit i sak.

För situationer av detta slag har 10 kap. 5 § andra stycket RF fått sin nuvarande utformning (prop. 1984/85:61). Enligt denna bestämmelse får riksdagen i samband med att en internationell överenskommelse införlivas med svensk rätt genom inkorporering föreskriva att framtida ändringar i överenskommelsen automatiskt skall gälla här i riket. En sådan förtida inkorporering får bara avse ändringar av begränsad omfattning.

Mot bakgrund av det anförda finns det enligt min mening anledning att närmare överväga 1 vilken utsträckning en sådan ordning som avses i 10 kap. 5§ andra stycket RF kan utnyttjas för införlivande av framtida ändringar i COTIF. Det är min avsikt att, om jag får anledning återkomma i frågan om en inkorporering av de nu aktuella ändringarna i CIV och CIM, samtidigt lägga fram de förslag som mina överväganden kan leda till.

+2 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 120

Prop. 1989/90: 120

4Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna att Sverige inte anmäler några invändningar mot de ändringar i bihangen till 1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik som har beslutats vid mötet den 14—21 december 1989 med revisionsutskottet vid Mellanstatliga organisationen för internationell järnvägstrafik.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Förteckning över de remissinstanser som beretts Prop. 1989/90: 120

Bilaga I

tillfälle att yttra sig över förslagen till ändringar i

1980 års fördrag om internationell järnvägstrafik

(COTIF) |

Justitiedepartementet har berett följande myndigheter och organisationer tillfälle att yttra sig: statens järnvägar, banverket, statens räddningsverk, konsumentverket, Folksam, Sjöassuradörernas förening, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Sveriges Grossistförbund och Sveriges Speditörsförbund.

Prop. 1989/90: 120 PROTOCOLE DES DECISIONS Bilaga 2 adoptées par la Commission de révision au cours de sa premiére session tenue å Berne, du 14 au 21 décembre 1989

En application des articles 19 et 21 de la Convention relative aux transports internationaux ferroviaires (COTIF), signée å Berne le 9 mai 1980, les représentants des Etats membres désignés en annexe et däment habilités å cet effet se sont réunis au sein de la Commission de révision.

Au terme des discussions qui se sont tenues å Berne du 14 au 21 décembre 1989, au sigge de I'Office central des transports internationaux ferroviaires, la Commission de révision a arrété les dispositions suivantes:

I. Décisions de modifications de la COTIF relevant de la compétence de la Commission de révision.

La Commission de révision décide les modifications suivantes:

Article 17 CIV Le $ 3 est supprimé.

Article 19 CIV Cet article a la tencur suivante:

”&1 Sauf exception prévue par les tarifs internationaux, I'enregistrement des bagages n'a lieu que sur la présentation de billets valables au moins jusqu”å la destination des bagages.

Lorsque les tarifs prévoient que des bagages peuvent åtre admis au transport sans présentation de billets, les dispositions des Regles uniformes fixant les droits et obligations du voyageur relatifs å ses bagages s'appliquent par analogie å P'expéditeur de bagages.

& 2 Le chemin de fer se réserve la possibilité d'acheminer les bagages par un itinéraire différent de celui emprunté par le voyageur.

A la gare de départ, de méme que dans les gares de correspondance ov le bagage doit étre transbordé, Pacheminement a lieu par le premier train approprié assurant le transport régulier des bagages.

L'acheminement des bagages ne peut avoir licu dans les conditions indiquées ci-dessus que si les formalités exigées au départ ou en cours de route par les douanes ou d”autres autorités administratives ne s'y opposent pas.

$ 3 Sauf exception prévue par les tarifs internationaux, le prix du transport des bagages doit étre payé lors de P'enregistrement.

& 4 Les tarifs ou les horaires peuvent exclure ou limiter le transport de bagages dans certains trains ou certaines catégories de trains ou å destination et en provenance de certaines gares.

8 5 Les formalités d"enregistrement des bagages non régies par le présent article sont déterminées par les prescriptions en vigueur å la gare chargée de I'enregistrement.” 10

Article 20 CIV Prop. 1989/90: 120

Le texte du $ 4, sous lettre c), est modifié comme suit: Bilaga 2

”e) Ie jour et Uheure de Ia remise;”

Article 25 CIV. Le texte du $ 4 est modifiێ comme suit:

”'& 4 En cas d”application irréguligre d'un tarif ou d'erreur dans le calcul ou la perception du prix de transport et d'autres frais, le trop-pergu n'est restitué par le chemin de fer ou le moins-pergu versé å celui-ci que si la différence excéde 2 unités de compte par billet ou par bulletin de bagages.”

Article 38 CIV Le texte du $ I lettre a) est modifié comme suit:

”a) si le montant du dommage est prouvé, une indemnité égale å ce montant sans qu'elle puisse toutefois excéder 40 unités de compte par kilogramme manquant de masse brute ou 600 unités de compte par colis;”

Article 41 CIV Le texte du $ 3 et de P'alinéa premier du $ 4 est modifié comme suit:

”$ 3... ne peut excéder 8000 unités de compte ...

$4... Pindemnité totale å payer ne peut excéder 1000 unités de compte.”

Article 43 CIV

Le texte du $ 3 est modifié comme suit:

”&3 En ce qui concerne les bagages, les intéréts ne sont dus que si Pindemnité excéde 8 unités de compte par bulletin de bagages.”

Article 3 CIM Prop. 1989/90: 120

Bilaga 2 Le texte du $ 4 est modifié comme suit:

”8 4 Lorsque Pautorité compétente a décidé que: a) le service sera supprimé ou suspendu en totalité ou en partie, b) certains envois seront exclus ou admis seulement sous condition, C) certaines marchandises seront acceptées, en priorité, au transport, ces mesures doivent étre portées sans délai å la connaissance du public et

des chemins de fer; ceux-ci en informent les chemins de fer des autres Etats en vue de Jeur publication.”

Article 11 CIM Le texte des $$ 1 et 2 est modifié comme suit:

& I ne concerne que le texte allemand

”82 Le traitement conforme au $ 1 doit avoir lieu immédiatement aprés

la remise au transport de la totalité de la marchandise faisant P'objet de la lettre de voiture et, dans la mesure oå les prescriptions en vigueur å la gare expéditrice le prévoient, le paiement des frais que Pexpéditeur prend å sa charge ou le dépöt d'une garantie conformément å Particle 15, $ 7.”

Article 12 CIM Le $ 2 a la teneur suivante:

$ 2 Les chemins de fer fixent le modéle uniforme de la lettre de voiture, qui doit comporter un duplicata pour I'expéditeur.

Pour certains trafics, notamment entre pays limitrophes, les chemins de fer peuvent prescrire, dans les tarifs, 'emploi d'une lettre de voiture de modéle simplifié.

Pour certains trafics avec des pays qui n'ont pas adhéré å la présente Convention, les tarifs peuvent prévoir le recours å une procédure spéciale.”

Article 14 CIM Le $ 8 est supprimé.

Article 19 CIM Le $ 5 a la teneur suivante:

”$8 5 Les dispositions complémentaires ou les tarifs réglent le marquage des colis par I'expéditeur.”

Le $ 6 est supprimé.

Article 24 CIM Le $ I a la teneur suivante:

”$ 1 Sans préjudice du paiement de la différence du prix de transport et 12

d'une indemnité pour dommage éventuel, le chemin de fer peut percevoir: = Prop. 1989/90: 120 a) une surtaxe égale å I unité de compte par kg de masse brute du colis Bilaga 2 entier: 1. en cas de désignation irréguliére, inexacte ou incompléte des matieéres et objets exclus du transport en vertu du RID; 2. en cas de désignation irréguliére, inexacte ou incompléte des matieéres et objets admis au transport sous condition en vertu du RID, ou d'inobservation de ses conditions. Les dispositions complémentaires peuvent prévoir d”autres modes de calcul de la surtaxe, notamment une surtaxe forfaitaire pour les wagons de particuliers vides. b) une surtaxe égale å 5 unités de compte par 100 kg de masse excédant la limite de charge, lorsque le wagon a été chargé par P'expéditeur.” Le $2 est supprimé. Le $ 3 devient $ 2. Le $4 devient $ 3. Le $ 5 qui devient le $ 4 a la teneur suivante: ”8&4 Les dispositions complémentaires précisent les cas dans lesquels aucune surtaxe ne peut étre pergue.”

Article 27 CIM Les $$ 2, 3 et 4 ont la teneur suivante: ”$2A défaut dindication des délais de livraison prévue au $ 1, et sous réserve des paragraphes ci-aprés, les délais de livraison maxima sont les suivants: a) pour les wagons complets: délai d'expéditiOoN —s...ssssosesssesrssersesssr ter rer rr reses 12 heures; délai de transport, par fraction indivisible de 400 KIM sososererrerereeerrerr rer ere rer rr rr rr reser rests 24 heures; b) pour les envois de détail

délai de transport, par fraction indivisible de PÅ: 24 heures. Toutes les distances se rapportent aux distances kilométriques d”application des tarifs. $3 Le délai d'expédition n'est compté qu'une fois, quel que soit le | nombre de chemins de fer empruntés. Le délai de transport est calculé sur la distance totale entre la gare expéditrice et la gare destinataire. $4 Le chemin de fer peut fixer des délais supplémentaires d'une durée déterminée dans les cas suivants: a) envois remis au transport ou livrables en dehors des gares;' b) envois empruntant: 1. des lignes dont Pécartement des rails est différent, 2. la mer ou les voies navigables intérieures, 3. une route s'il n'existe pas de liaison ferroviaire; c) ... d) ...” 13

Le $ 6 a la tencur suivante: . Prop. 1989/90: 120

”$6 Le délai de livraison commencce å courir å minuit aprés P'accepta- — Bilaga 2 tion au transport de la marchandise.”

Le & 8 a Ia teneur suivante: ”$8 Le dålai de livraison est suspendu Iles dimanches ct jours fériés

légaux. Il est suspendu les samedis lorsque dans un Etat, les prescriptions en vigueur prévoient pour ceux-ci une suspension du délai de livraison en trafic ferroviaire intérieur.”

Le deuxicme alinéa du $ 9 est supprimé.

Article 29 CIM Le $ I a la teneur suivante:

”8& I En cas d'application irréguliére du tarif ou d”erreur dans le calcul ou la perception des frais, le moins-pergu doit étre payé ou le trop-pergu restitué.

Le moins-pergu n'est versé et le trop-pergu mest restitué que s'ils exctdent 8 unités de compte par lettre de voiture. La restitution est effectuée d'office.

Article 30 CIM Le texte du $ 2 est modifié comme suit:

”$ 2 Ces ordres doivent étre donnés au moyen d'une déclaration, dans la forme prescrite par le chemin de fer.

Cette déclaration doit étre reproduite et signée par V'expéditeur sur le duplicata de la lettre de voiture, qui doit étre présenté au chemin de fer. La signature peut étre imprimée ou remplacée par le timbre de V'expéditeur.

Tout ordre donné dans une forme autre que celle prescrite est nul.”

Article 31 CIM Le texte du $ 2 est modifié comme suit:

”'$ 2 Ces ordres doivent étre donnés au moyen d'une déclaration, dans la Jorme prescrite par 1e chemin de fer.

Tout ordre donné dans une forme autre que celle prescrite est nul.” Le texte du $ 3, lettre d) est modifié comme suit: ”d) désigné conformément au $ I c) une personne et que celle-ci a retiré

la lettre de voiture, accepté la marchandise ou fait valoir ses droits conformément å Particle 28, $4.”

Article 33 CIM Le texte du $ 4 est modifié comme suit:

"8 4 Si les instructions de fexpéditeur modifient la désignation du destinataire ou de la gare destinataire ou sont données å la gare ov se trouve la 14

marchandise, Vexpéditeur doit les inscrire sur le duplicata de la lettre de voiture et présenter celui-ci au chemin de fer.” Bilaga 2

Article 34 CIM Le texte du $ I est modifit€ comme suit:

”$ I En cas d'empåchement å la livraison de la marchandise, le chemin de fer doit en prévenir sans délai I'expéditeur pour lui demander des instructions.”

Le texte du $ 2 est modifit€ comme suit: ”$2 Lorsque I'empéechement å la livraison cesse avant F'arrivée des

instructions de I'expéditeur å la gare destinataire, la marchandise est livrée au destinataire. L'expéditeur doit en étre avisé sans délai.”

Le $ 5 est supprimé.

Les $$ 6, 7 et 8 deviennent les $$ 5, 6 et 7.

Article 38 CIM Le texte du $2 est complété par un alinéa 2 (nouveau) qui a la teneur suivante:

”Cette présomption est en outre applicable lorsque le contrat de transport antérieur å la réexpédition était soumis å une convention internationale comparable sur le transport international ferroviaire direct, et que celle-ci contient une méme présomption de droit en faveur des envois expédiés conformément aux Régles uniformes.”

Article 41 CIM Le texte du $ 1, lettres a) et b) est ainsi modifié:

”S1... a) deux pour cent de la masse pour les marchandises liquides ou remises

au transport å V'état humide:

b) un pour cent de la masse pour les marchandises séches.” Le texte du $ 4 est modifié comme suit: ”$ 4 En cas de perte totale de la marchandise ou en cas de perte de colis, il

n'est fait aucune déduction résultant du déchet de route pour le calcul de Pindemnité.”

Article 45 CIM L'alinéa premier a la teneur suivante:

”Lorsque le chemin de fer accorde des conditions particuliéres de transport par des tarifs spéciaux ou exceptionnels comportant une réduction sur le prix de transport calculé d'aprés les tarifs généraux, il peut limiter Findemnité due å Payant droit en cas de dépassement du délai de livraison, dans la mesure ou une telle limitation est indiquée dans le tarif.” 15

Article 59 CIM Prop. 1989/90: 120 Les $$ 2 et 3 ont la teneur suivante: Bilaga 2

”$ 2 Le chemin de fer expéditeur est responsable du prix de transport et des autres frais qu'il na pas encaissés, alors que V'expéditeur les avait pris å sa charge conformément å Particle 15.

$3 Si le chemin de fer destinataire livre la marchandise sans recouvrer les frais ou autres créances résultant du contrat de transport, il est responsable de ces montants.”

Article 65 CIM Les $$ I et 2 ont la teneur suivante:

”$ 1 Si la situation économique et financiére d'un etat est de nature å provoquer de graves difficultés pour application du Titre VI, deux ou plusieurs autres Etats peuvent, par des accords, déroger aux articles 15, 17 et 30 en décidant, pour le trafic avec P'Etat en difficulté, que:

a) les envois au départ de chacun d'eux doivent obligatoirement étre affranchis par Pexpéditeur jusqu'aux frontiéres de P Etat en difficulté, mais pas au-delå;

b) les envois å destination de chacun d'eux doivent obligatoirement étre affranchis par P'expéditeur jusqu'aux frontigres de PEtat en difficulté, mais pas au-delå;

c) les envois å destination ou au départ de P'Etat en difficulté ne doivent étre grevés d”aucun remboursement ni débours, sauf å les admettre dans les limites de montants déterminés; |

d) Pexpéditeur ne peut modifier le contrat de transport en ce qui concerne le pays de destination, Paffranchissement et le remboursement.

$2 Sous les conditions fixées au $1 et avec I'autorisation de leurs Gouvernements, les chemins de fer qui sont en relation avec le chemin de fer de P'Etat en difficulté peuvent convenir d”une dérogation aux articles 15, 17, 30 et 31 dans leur trafic réciproque avec le chemin de fer de PEtat en difficulté.

Une telle dérogation est décidée å la majorité des deux tiers des chemins de fer en relation avec le chemin de fer de V'Etat en difficulté.”

DParticle 65 est complété par un nouveau $ 5 qui a la teneur suivante:

”8 5 Nonobstant les dispositions du présent article, chaque Etat peut prendre des mesures unilatérales conformément å PFarticle 3, $4, lettre b).”

II. Proposition de modifications de la COTIF relevant de la compétence de I' Assemblée générale.

La Commission de révision propose å ' Assemblée générale de TOTIF, les modifications suivantes: |

Article 2 COTIF Prop. 1989/90: 120

Bilaga 2 Compléter le texte du $2 par un nouvel alinéa 2 de la teneur suivante: ”Sont assimilés aux transports effectués sur une ligne, au sens de P'alinéa précédent, les autres transports internes, effectués sous la responsabilité du chemin de fer, en complément du transport ferroviaire.”

Article 3 COTIF Modifier le texte du $ 2 comme suit:

”82 Les lignes visées å Particle 2, $ I, et $ 2, alinéa premier, sur lesquelles $'effectuent ...”.

Préciser I alinéa premier du $ 3 de la manigre suivante: ”8 3 Les entreprises dont relévent les lignes visées å article 2, $ 2, alinéa

premier, inscrites sur ...”

Article premier CIV Modifier comme suit le $ premier:

”$1 Sous réserve des exceptions prévues aux articles 2, 3 et 33, les Régles uniformes s'appliquent å tous les transports de voyageurs et de bagages y compris de véhicules automobiles, effectués avec des titres de transport internationaux établis pour un parcours empruntant les territoires d'au moins deux Etats et comprenant exclusivement des lignes inscrites sur la liste prévue aux articles 3 et 10 de la Convention, ainsi que, le cas échéant, aux transports assimilés conformément å l'article 2, 8 2, alinéa 2 de la Convention.

Les Régles uniformes s'appliquent également, en ce qui concerne la responsabilité du chemin de fer en cas de mort et de blessures de voyageurs, aux personnes qui accompagnent un envoi dont le transport est effectué conformément aux Régles uniformes concernant le contrat de transport international ferroviaire des marchandises (CIM).”

Article 14 CIV Compléter le texte du $ 1 par la phrase suivante:

”8 1... Pourle transport des véhicules automobiles, le chemin de fer peut

prévoir que les voyageurs demeurent dans lé véhicule automobile durant le

transport.”

Article 17 CIV Modifier le texte actuel du $2 et créer un nouvel alinéa 2 de la teneur suivante:

”$2 Les tarifs internationaux peuvent admettre sous certaines conditions, comme bagages, des animaux et des objets non visés au $ 1, ainsi que des véhicules automobiles remis au transport avec ou sans remorque.

Les conditions de transport des véhicules automobiles précisent en parti- 17

culier les conditions d'admission au transport, d'enregistrement, de charge- Prop. 1989/90: 120 ment et de transport, la forme et le contenu du document de transport qui — Bilaga 2 doit porter le sigle CIV, les conditions de d'echargement et de livraison, ainsi que les obligations du conducteur en ce qui concerne son véhicule, le chargement et le déchargement”

Article 41 CIV Modifier le titre : ”Véhicules automobiles”

Modifier le texte du $ I comme suit:

”$ 1 En cas de retard dans le chargement pour une cause imputable au chemin de fer ou de retard å la livraison d'un véhicule automobile, le chemin de fer doit payer, lorsque Pavant droit prouve qu'un dommage en est résulté, une indemnité dont le montant ne peut excéder le prix de transport du véhicule.”

Modifier le texte du $ 3 comme suit:

”$ 3 En cas de perte totale ou partielle du véhicule, Pindemnité å payer å Payant droit pour le dommage prouvé est calculée d'aprés la valeur usuelle du véhicule et ne peut excéder 8000 (") unités de compte.”

Modifier le texte du $ 4 comme suit:

”8 4 En ce qui concerne les objets placés dans le véhicule, le chemin de fer n'est responsable que du dommage causé par sa faute; L'indemnité totale å payer ne peut excéder 1000 (+) unités de compte.

Le chemin de fer ne répond des objets placés å F'exterieur du véhicule qu'en cas de dol.”

Reprendre sous le $ 5, la seconde phrase du $ 3 actuel:

”85 Une remorque avec ou sans chargement est considérée comme un véhicule.”

Reprendre sous un $ 6 nouveau, le texte du $ 5 actuel, en le modifiant légérement:

”$ 6 Les autres dispositions concernant la responsabilité pour les bagages sont applicables au transport des véhicules automobiles,”

Article 42 CIV Compléter le texte de Falinéa 2 comme suit:

”En cas de faute lourde, Pindemnité pour perte, avarie ou retard å la livraison des bagages et pour retard au chargement ou å la livraison, perte ou avarie d'un véhicule automobile et des objets placés dans le véhicule est toutefois limitée au double .

Article 53 CIV Modifier le texte de P'alinéa premier du $ I comme suit:

”$ I Toute action de I'ayant droit fondée sur la responsabilité du chemin de fer en cas de mort et de blessures de voyageurs est éteinte s'il ne signale

(") Ces montants ont fait Pobjet de décistons de la Commission de révision. 18

pas P'accident survenu au voyageur, dans les six mois å compter de la connaissance du dommage, å I'un des chemins de fer auxquels une récla- = Bilaga 2 mation peut étre présentée selon Particle 49, $ 1.”

Article premier CIM Compléter la fin du texte du $ I comme suit:

”&1 Sous réserve ... de la Convention, ainsi que, le cas échéant, aux transports assimilés conformément å FParticle 2,8 2, alinéa 2 de la Convention.”

Article 18 CIM Simplifier le texte de la maniére suivante:

”L'expediteur est responsable de Fexactitude des inscriptions portées par ses soins sur la lettre de voiture. Il supporte toutes les conséquences résultant du fait que ces inscriptions seraient irréguligres, inexactes, incomplétes ou portées ailleurs qu”å la place réservée å chacune d'elles.”

(La derniére phrase tombe)

Article 40 CIM Supprimer ie $ 4.

Article 43 CIM Modifier le texte du $ I comme suit:

”&1 Si un dommage, y compris une avarie, résulte du dépassement du délai de livraison, Ice chemin de fer doit payer une indemnité qui ne peut excéder le quadruple du prix de transport.”

Article 47 CIM Modifier le titre comme suit:

”Conversion et intérets de Nindemnité” Compléter Particle 47 par un nouveau $ premier libellé comme suit:

”$ 1 Lorsque le calcul de Pindemnité implique la conversion des sommes exprimées en unités monétaires étrangércs, celle-ci est faite d'aprés le cours aux jour et lieu du paiement de Pindemnité.”

Les $$ 1, 2 et 3 deviennent les $$ 2, 3 et 4.

Il Annexe

Annexe au Protocole des décisions

Bilaga 2

LISTE DES ETATS PRESENTS OU REPRESENTES A LA PREMIERE SESSION DE LA COMMISSION DE REVISION

. Albanie

. Allemagne (République fédérale d”)

. Autriche

BWNR— . Belgique

. Danemark

. France

NAVY

. Greéce

CO . Hongrie

Ne. Irlande 10. Italie 11. Liechtenstein 12. Luxembourg 13. Pays-Bas 14. Pologne 15. République démocratique allemande 16. Royaume-Uni 17. Suéde i8. Suisse 19. Tchécoslovaquie 20. Yougoslavie

(Översättning) Prop. 1989/90: 120 Bilaga 2

BESLUTSPROTOKOLL antaget av revisionsutskottet vid dess första möte den 14—21 december 19891 Bern.

I enlighet med artiklarna 19 och 21 i fördraget om internationell järnvägstrafik (COTIF) som slutits i Bern den 9 maj 1980 har representanter för de medlemsstater som framgår av bilagan sammanträtt i revisionsutskottet.

Sedan överläggningarna, som pågått den 14—21 december 1989 i centralbyråns för internationell järnvägstrafik lokaler i Bern, avslutats, har revisionsutskottet fattat följande beslut.

I. Beslut om ändringar i COTIF som revisionsutskottet är behörigt att besluta om.

Revisionsutskottet beslutar om följande ändringar.

Artikel 17 CIV $ 3 stryks.

Artikel 19 CIV Denna artikel lyder som följer.

”8 1 Om inte annat anges i de internationella tarifferna sker inskrivning av resgods endast mot företeende av en biljett som gäller minst till resgodsets bestämmelsestation.

Om det i tarifferna medges att resgods tas emot till befordran utan att biljett företes, har vad som föreskrivs i de enhetliga rättsreglerna om de resandes rättigheter och skyldigheter i fråga om resgodset motsvarande tillämpning på avsändaren av resgodsct.

$2 Järnvägen förbehåller sig rätten att befordra resgodset en annan väg än den som den resande färdas.

Såväl från den station där inskrivningen äger rum som från en anslutningsstation där resgodset måste lastas om sker befordran med nästa resgodsförande tåg.

Vad som har sagts ovan om befordran av resgods är tillämpligt endast om hinder inte möter med hänsyn till de åtgärder som tullmyndigheter eller andra förvaltningsmyndigheter kräver före eller under befordringen.

$ 3 Om inte annat anges i de internationella tarifferna skall resgodsavgiften erläggas vid inskrivningen.

$ 4 I tarifferna eller tidtabellerna kan anges undantag eller inskränkningar i fråga om befordran av inskrivet resgods med vissa tåg eller tågslag eller till eller från vissa järnvägsstationer.

$5 I den mån inskrivningen av resgods inte är reglerad i denna artikel, tillämpas vid inskrivningen de bestämmelser som gäller på den station där inskrivningen äger rum. 21

Artikel 20 CIV Prop. 1989/90: 120

Lydelsen av $ 4 c) ändras enligt följande: Bilaga 2

”c) dagen och timmen för inlämnandet;”

Artikel 25 CIV Lydelsen av $ 4 ändras enligt följande:

"8 4 Om en tariff har tillämpats oriktigt eller något fel har gjorts när en befordringsavgift eller något annat belopp har beräknats eller uppburits, skall järnvägen inte betala tillbaka vad som har betalats för mycket eller kräva vad som har betalats för litet, om skillnaden inte överstiger 2 beräkningsenheter för varje biljett eller resgodsbevis.”

Artikel 38 CIV Lydelsen av $ I a) ändras enligt följande:

”a) om skadans storlek är bevisad, en ersättning som motsvarar skadan, dock högst 40 beräkningsenheter per kilogram av förlusten i bruttovikt eller 600 beräkningsenheter per koilli;”

Artikel 41 CIV

Lydelsen av $ 3 och av $ 4 första stycket ändras enligt följande:

”8 3”... får inte överstiga 8000 beräkningsenheter...

$4.. Den sammanlagda skadeersättningen skall inte överstiga /000 beräkningsenheter ...”

Artikel 43 CIV Lydelsen av $ 3 ändras enligt följande:

”8 3 I fråga om inskrivet resgods utgår ränta endast om ersättningsbeloppet överstiger 8 beräkningsenheter per resgodsbevis.”

Artikel 3 CIM Prop. 1989/90: 120

Lydelsen av $ 4 ändras enligt följande: Bilaga 2

”$ 4 Om en behörig myndighet har föreskrivit att a) trafiken varaktigt eller tillfälligt skall inställas eller inskränkas, b) vissa sändningar inte får befordras eller får befordras endast på vissa villkor, c) visst gods skall ha företräde till befordran, skall allmänheten och järnvägarna genast underrättas om detta. Järnvägarna skall underrätta järnvägarna i de andra staterna, som 1 sin tur skall offentliggöra föreskriften.”

Artikel 11 CIM Lydelsen av $$ I och 2 ändras enligt följande: ”$ I Berör endast den tyska texten. ”$2 Erkännandet enligt 8 1 skall ske omedelbart efter det att allt gods som fraktsedeln avser har lämnats till befordran och, i den mån det föreskrivs i de bestämmelser som gäller för avsändningsstationen, avsändaren har betalat de belopp som belöper på honom eller har deponerat ett garantibelopp enligt artikel 15 8 7.”

Artikel 12 CIM $ 2 lyder som följer: ”82 Järnvägarna skall fastställa fraktsedelsblanketter. De skall omfatta en dubblett för avsändaren. För viss trafik, särskilt mellan grannländer, får järnvägarna i tarifferna föreskriva att en förenklad fraktsedel skall användas. För viss trafik med länder, som inte har anslutit sig till detta fördrag, kan tarifferna föreskriva användning av ett särskilt förfarande.”

Artikel 14 CIM $ 8 stryks.

Artikel 19 CIM $ 5 lyder som följer: ”8 5 Tilläggsbestämmelserna eller tarifferna föreskriver hur avsändaren skall märka kollina.” $ 6 stryks.

Artikel 24 CIM $ 1 lyder som följer: ”& 1 Utan inskränkning i rätten att ta ut fraktskillnad och ersättning för skada får järnvägen ta ut tilläggsfrakt enligt följande:

a) tilläggsfrakt utgår med en beräkningsenhet per kilogram av hela

kollits bruttovikt: Bilaga 2

I. när en oriktig, otydlig eller ofullständig beskrivning har lämnats av ämnen och föremål som enligt RID är uteslutna från befordran;

2. när en oriktig, otydlig eller ofullständig beskrivning har lämnats av ämnen eller föremål som tas emot till befordran på de villkor som anges i RID, eller när dessa villkor inte har uppfyllts.

Tilläggsbestämmelserna kan ange andra beräkningsgrunder för tilläggsfrakten, särskilt en schablontilläggsfrakt för tomma privatvagnar.

b) tilläggsfrakt utgår med fem beräkningsenheter per 100 kilogram utöver lastgränsen, när vagnen har lastats av avsändaren.”

$2 stryks.

$3 blir $ 2.

$4 blir & 3.

$ 5 blir $ 4 och lyder som följer:

”$ 4 Tilläggsbestämmelserna preciserar de fall i vilka ingen tilläggsfrakt får tas ut.”

Artikel 27 CIM $$ 2, 3 och 4 lyder som följer:

"82 Saknas föreskrifter om sådana leveransfrister som avses i $ I, gäller följande maximala leveransfrister, om inte annat följer av vad som sägs i de följande paragraferna:

a) för hela vagnslaster: expedieringsffrist s..ssoososssssssssssrse rr rss sr rr rr re rea 12 timmar, befordringsfrist för varje påbörjad sträcka av 400OKM oosooseeresereeerrerserrs rr rr er rr rss Kr sr RR re sAs 24 timmar;

b) för styckegodssändningar:

befordringsfrist för varje påbörjad sträcka av 200KM sososereesesserrrrerrer rr ert rr rr rr rr rr rr rr rr eka 24 timmar.

Samtliga avstånd avser tariffkilometer.

$ 3 Expedieringsfristen räknas endast en gång oavsett antalet järnvägar som berörs. Befordringsfristen beräknas för hela avståndet mellan avsändningsstationen och bestämmelsestationen.

$ 4 Järnvägen får fastställa tilläggsfrister av viss bestämd längd i följande fall:

a) för sändningar som lämnas till befordran eller lämnas ut utanför stationerna;

b) för sändningar som befordras:

1. över en linje med avvikande spårvidd,

2. över hav eller på inre vattenvägar,

3. på landsväg, om någon järnvägsförbindelse inte finns.

cC)...

dd)...”

$ 6 lyder som följer: 24

”86 Leveransfristen börjar löpa vid midnatt efter det att godset har Prop. 1989/90: 120 tagits emot tili befordran.” Bilaga 2

$ 8 lyder som följer:

"88 Leveransfristen avbryts på söndagar och helgdagar och dagar som enligt lag jämställs med helgdagar. Den avbryts på lördagar, när det i de bestämmelser som gäller i en stat föreskrivs att leveransfristen skall avbrytas lördagar i inrikes järnvägstrafik.”

I $ 9 stryks andra stycket.

Artikel 29 CIM $ I lyder som följer:

”$1 Om tariflen har tillämpats oriktigt eller något fel har gjorts när någon avgift har beräknats eller uppburits, skall det för litet erlagda beloppet krävas in eller det för mycket erlagda beloppet betalas tillbaka.

Ett för litet betalat belopp skall krävas eller ett för mycket betalat belopp skall betalas tillbaka endast om beloppet överstiger 8 beräkningsenheter per fraktsedel. Återbetalningen skall ske utan anfordran.

Artikel 30 CIM Lydelsen av $ 2 ändras enligt följande:

"82 Sådana anvisningar skall meddelas genom en förklaring i den form som föreskrivs av järnvägen.

Förklaringen skall av avsändaren föras in och undertecknas på fraktsedelsdubbletten, som skall visas upp för järnvägen. Underskriften kan vara tryckt eller ersättas av avsändarens stämpel.

En anvisning som har meddelats i någon annan form än som har föreskrivits är ogiltig.”

Artikel 31 CIM Lydelsen av $ 2 ändras enligt följande:

”$ 2 Sådana anvisningar skall meddelas genom en förklaring i den form som Jöreskrivs av järnvägen.

En anvisning som meddelas i någon annan form än vad som har föreskrivits är ogiltig.”

Lydelsen av $ 3 d) ändras enligt följande:

”d) angett en person enligt $ 1 c) och denne har övertagit fraktsedeln, tagit emot godset eller gjort gällande sina rättigheter enligt artikel 28 § 4.”

Artikel 33 CIM Lydelsen av $ 4 ändras enligt följande:

”84 Om avsändarens anvisningar innebär ändring av mottagare eller bestämmelsestation eller meddelas till den station där godset finns, skall avsändaren föra in dem i fraktsedelsdubbletten och visa upp denna för järnvägen.” 25

Artikel 34 CIM Prop. 1989/90: 120 Lydelsen av $ I ändras enligt följande: Bilaga 2

”$ I Om det föreligger hinder mot godsets utlämning, skall järnvägen omedelbart underrätta avsändaren om detta och begära anvisningar av honom.” Lydelsen av $ 2 ändras enligt följande:

”8 2 Om hindret för utlämningen upphör innan avsändarens anvisningar har nått bestämmelsestationen, lämnas godset ut till mottagaren. Avsändaren skall omedelbart underrättas om detta.”

$ 5 stryks.

$$ 6, 7 och 8 blir $$ 5, 6 och 7.

Artikel 38 CIM $2 kompletteras med ett nytt andra stycke som lyder som följer:

”Ett sådant antagande gäller vidare, när befordringsavtalet före nyinlämningen omfattades av en annan jämförbar internationell överenskommelse om genomgående internationell järnvägsbefordran och denna inncehåller ett likadant antagande till förmån för försändelser som det som gäller enligt de enhetliga rättsföreskrifterna.”

Artikel 41 CIM Lydelsen av $ I a) och b) ändras enligt följande:

"gl... a) två procent av vikten för flytande varor eller för gods som har lämnats

in för befordran i fuktigt tillstånd:

b) en procent av vikten för torra godsslag.” Lydelsen av $ 4 ändras enligt följande: ”$4 Om godset har gått helt förlorat eller enskilda kollin har gått

förlorade skall inget avdrag göras för svinn när ersättningen skall beräk-

a” nas.

Artikel 45 CIM Första stycket lyder som följer:

”När järnvägen medger särskilda befordringsvillkor genom special- eller undantagstariffer som innebär en nedsättning av den frakt som följer av de allmänna tarifferna, får järnvägen begränsa den ersättning som tillkommer den skadelidande vid överskridande av leveransfristen i den mån en sådan begränsning anges i tariffen.”

Artikel 59 CIM $$ 2 och 3 lyder som följer:

”$2 Avsändningsjärnvägen svarar för befordringsavgifter och andra 26

kostnader, som den inte har tagit ut av avsändaren, om denne enligt artikel Prop. 1989/90: 120

15 har åtagit sig att stå för dem. Bilaga 2

$ 3 Om bestämmelsejärnvägen lämnar ut godset utan att ta upp betalning för avgifter eller andra fordringar som grundas på befordringsavtalet, svarar den för dessa belopp.”

Artikel 65 CIM $$ I och 2 lyder som följer:

”1 8 Om det ekonomiska och finansiella läget i en stat medför allvarliga svårigheter att tillämpa avdelning VI, får två eller flera andra stater komma överens om avvikelser från artiklarna 15, 17 och 30 genom att för trafiken med den stat som befinner sig i svårigheter bestämma

a) att för försändelser från var och en av dessa stater kostnaderna till gränsen till den stat som befinner sig i svårigheter men inte längre skall vara betalda av avsändaren;

b) att för försändelser till var och en av dessa stater kostnaderna till gränsen till den stat som befinner sig i svårigheter men inte längre skall vara betalda av avsändaren;

c) att försändelser till och från den stat som befinner sig i svårigheter varken får beläggas med efterkrav eller belastas med förskott, eller att efterkrav eller förskott får tillåtas endast intill vissa belopp;

d) att avsändaren inte får ändra befordringsavtalet i fråga om bestämmelselandet, fraktbetalningen eller efterkravet.

$ 2 Under de förutsättningar som anges i $ I och med sina regeringars bemyndiganden kan de järnvägar, som står i förbindelse med järnvägen i den stat som befinner sig i svårigheter, komma överens om att i sin ömsesidiga trafik med denna järnväg avvika från artiklarna 15, 17, 30 och 31.

En sådan avvikelse skall beslutas med en majoritet om två tredjedelar av de järnvägar som står i förbindelse med järnvägen i den stat som befinner sig i svårigheter.”

Artikeln 65 kompletteras med en ny $ 5 som lyder som följer:

"85 Oaktat bestämmelserna i denna artikel kan varje stat tillgripa ensidiga åtgärder med stöd av artikel 3 § 4 b) .”

II. Förslag till ändringar av COTIF som faller under generalförsamlingens kompetens.

Revisionsutskottet föreslår generalförsamlingen av OTIF följande ändringar:

1 bilaga

Bilaga till beslutsprotokoll Prop. 1989/90: 120 Bilaga 2

Förteckning över de stater som varit närvarande eller representerats vid revisionsutskottets första möte

. Albanien

. Förbundsrepubliken Tyskland

. Österrike

. Belgien . Danmark . Frankrike NANPRBWUWNA . Grekland . Ungern . Irland

— OVR . Italien — . Liechtenstein me bt . Luxemburg

- Nederländerna Am BU

. Polen

VA . Tyska Demokratiska Republiken

OO . Storbritannien mm NN . Sverige — 00 . Schweiz 19. Tjeckoslovakien 20. Jugoslavien

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 28