om höjt pensionstillskott och förbättringar av vissa andra folkpensionsförmåner
Regeringens proposition ÅN Te
1989/90:145 3
om höjt pensionstillskott och förbättringar av vissa andra folkpensionsförmåner
Regeringen förelägger riksdagen vad som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 april 1990 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar
Odd Engström
Ingela Thalén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en höjning av pensionstillskotten enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott. Höjningen innebär att pensionstillskottet till folkpension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension skall utgöra 5496 av basbeloppet. Om pensionstillskott utges som tillägg till folkpension i form av förtidspension skall det i stället utgöra 104960 av basbeloppet.
I propositionen föreslås också höjningar av handikappersättning och vårdbidragets merkostnadsdel enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Höjningarna innebär att handikappersättning skall utgöra 36 90, 53 96 eller 6990 av basbeloppet och skattefri merkostnadsdel av vårdbidrag 18 26, 369460, 5390 eller 69 26 av basbeloppet.
Vidare redovisas regeringens avsikt att vidta förändringar i reglerna om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT). Förändringarna avses innebära att kommunerna för att få statsbidrag måste höja den övre gränsen för den del av den månatliga bostadskostnaden som kan ligga till grund för KBT till 1900 kr. för en ogift pensionär och till 2050 kr. för makar.
Förslag läggs fram om ändrade lagregler för inkomstprövningen för KBT, hustrutillägg och vissa övergångsfall av änkepension. Vid prövningen skall innehav av privatbostadsfastighet eller privatbostad inte längre inverka på inkomstberäkningen. För ålderspensionärer skall vid inkomstberäkningen inte heller medtas inkomst av aktiv näringsverksamhet. Vidare föreslås viss höjning av det inkomstavdrag som görs på KBT och, i vissa fall, på änkepension.
I Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 145
I propositionen förordas också ändrad beräkning av bostadskostnad för Prop. 1989/90: 145 KBT i de fall pensionären innehar privatbostadsfastighet. I bostadskostnaden skall då ingå fastighetsskatt. Bostadskostnaden skall dessutom minskas med 30960 av räntorna för lår: som belöper sig på sådan fastighet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den I januari 1991.
I Förslag till
Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott
Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28!
Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspension, omställningspension, särskild sion, omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepen- efterlevandepension eller änkepension är femtio procent av basbelop- sion är femtiofyra procent av basbepet enligt 1 kap. 6§ lagen loppet enligt I kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, (1962:381) om allmän försäkring, om inte annat följer av bestämmel- om inte annat följer av bestämmelserna i andra och tredje styckena. serna 1 andra och tredje styckena.
För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.
Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8kap. 4§ andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i motsvarande mån. Pensionstillskottet till halv ålderspension är hälften av det pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket. För den som har två tredjedelar av hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pension eller har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension, är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som angetts i första stycket.
2a8§?
Pensionstillskottet till förtids- Pensionstillskottet till förtidspension utgör ett basbelopp enligt 1 pension är etthundrafyra procent av kap. 6 § lagen (1962:381) om all- basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen män försäkring, om inte annat (1962:381) om allmän försäkring, följer av bestämmelserna 1 andra om inte annat följer av bestämmelstycket. serna i andra stycket.
För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efter det att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen minskas enligt 7 kap. 4§ andra stycket lagen om allmän försäkring.
! Senaste lydelse 1989: 1044. ? Scnaste lydelse 1989: 1045.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Aldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 och 4 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
Alltefter hjälpbehovets omfatt- Alltefter hjälpbehovets omfatt-
ning eller merutgifternas storlek ut- ning eller merutgifternas storlek ut-
gör handikappersättning för år räk- gör handikappersättning för år räknat sextiofem, femtio eller trettiofy- nat 69, 53 eller 36 procent av basbera procent av basbeloppet. loppet.
Handikappersättning kan begränsas till viss tid. Behovet av handikappersättning skall omprövas i samband med beslut om förtidspension och då den försäkrade tillerkännes ålderspension enligt denna lag.
Handikappersättning till försäk- Handikappersättning till försäkrad som är blind utgör för tid före rad som är blind utgör för tid före den månad, då hel ålderspension den månad, då hel ålderspension eller hel förtidspension enligt den- eller hel förtidspension enligt denna lag börjar utgå, för år räknat sex- na lag börjar utgå, för år räknat 69 tiofem procent av basbeloppet. För procent av basbeloppet. För tid tid därefter utgör ersättningen tret- därefter utgör ersättningen 36 protiofyra procent av basbeloppet om cent av basbeloppet om ej stödbeej stödbehovet ger anledning till hovet ger anledning till högre erhögre ersättning. sättning.
Handikappersättning till försäk- Handikappersättning till försäkrad som är döv eller gravt hörsel- rad som är döv eller gravt hörselskadad utgör trettiofyra procent av skadad utgör 36 procent av basbebasbeloppet om ej stödbehovet ger loppet om ej stödbehovet ger anledanledning till högre ersättning. ning till högre ersättning.
Försäkrad förälder har för vård av barn som inte fyllt sexton år rätt till vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätt till vårdbidrag skall även beaktas sådana merkostnader som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp. Vårdar föräldern flera handikappade barn som inte fyllt sexton år grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt merkostnadernas omfattning.
Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv eller en fjärdedel av hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott som svarar mot pensionen.
Av vårdbidraget kan en viss angiven del bestämmas som crsättning för
! Lagen omtryckt 1982: 120. ? Senaste lydelse 1983:960. 3 Senaste lydelse 1988:131.
11 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 145
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 145
merkostnader. Denna ersättning bestäms till följande procent av basbeloppet:
1790 om merkostnaderna uppgår 1890 om merkostnaderna uppgår till 77 men inte 34926 av basbelop- till 78 men inte 36 26 av basbeloppet; pet;
3490 om merkostnaderna uppgår 3690 om merkostnaderna uppgår till 34 men inte 50 96; till 36 men inte 53 26;
3090 om merkostnaderna uppgår 5390 om merkostnaderna uppgår till 50 men inte 65 6; till 53 men inte 69 96;
65920 om merkostnaderna uppgår 6996 om merkostnaderna uppgår till 65960 eller däröver. till 69960 eller däröver.
Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall omprövas minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum.
Om föräldern tillfälligt är förhindrad att vårda barnet utgår vårdbidrag under sådant avbrott som varar högst sex månader. Föreligger särskilda skäl kan vårdbidrag utgå även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
2. Aldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om handikappersättning och vårdbidrag för tid före ikraftträdandet.
3. För den som vid ikraftträdandet uppbär vårdbidrag enligt 9 kap. 48 med ersättning för merkostnader bestämd till 17, 34, 50 eller 65 procent av basbeloppet skall, så länge som behovet av vårdbidrag inte har omprövats på annan grund, ersättningen för dessa kostnader därefter utgöra 18, 36, 53 respektive 69 procent av basbelcppet.
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension
Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Hustrutillägg minskas med tre Hustrutillägg minskas med sextio Jemtedelar och kommunalt bo- procent och kommunalt bostadstillstadstillägg med en tredjedel av den lägg med trettiofem procent av den del av den pensionsberättigades del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 750 kro- årsinkomst som Överstiger 750 kronor för den som är gift och nor för den som är gift och 1000 kronor för annan. 1 000 kronor för annan.
Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bostadstillägg föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å hustrutillägget.
Denna lag träder i kraft den 1januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om kommunalt bostadstillägg för tid före ikraftträdandet.
! Lagen omtryckt 1976: 1014. ? Senaste lydelse 1983:962.
Lag om ändring i lagen (1989:1047) om ändring i lagen
(1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989: 1047) om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension' att 5 § och punkt I och 3 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med årsinkomst avses i denna lag Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som nå- den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att få under gon kan antas komma att få under den närmaste tiden. Såsom in- den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbi- komst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension drag, folkpension, tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstill- föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3§ lagen (1969:205) skott enligt 3§ lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barn- om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket tillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år lagrums lydelse vid utgången av år 1989, livränta som avses i 17 kap. 1989, livränta som avses 1 17 kap. 28 nyssnämnda lag i vad den enligt 2§ nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pen- samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på sion eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge. Som kan vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxen- inkomst räknas inte heller vuxenstudiebidrag enligt studiestöds- studicbidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen lagen (1973:349) eller lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstu- (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller utbild- diestöd för arbetslösa eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsut- ningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. För den som uppbär folk- bildning. För den som uppbär folkpension i form av ålderspension pension i form av ålderspension skall som inkomst inte räknas så- skall som inkomst inte räknas sådan intäkt av tjänst som avses i 32 3 dan intäkt av tjänst som avses i 32 § I mom. a) kommunalskattelagen I mom. a) kommunalskattelagen (1928:370). Vid inkomstberäk- (1928:370) eller intäkt av aktiv näningen skall för den som uppbär ringsverksamhet som avses i 18§ folkpension i form av halv eller två samma lag. Vid inkomstberäkningtredjedelar av hel förtidspension en skall för den som uppbär folkbortses från ett belopp som motsva- pension i form av halv eller två
! Lagen omtryckt 1976: 1014.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 145
rar skillnaden mellan tredjedelar av hel förtidspension
bortses från ett belopp som motsva-
rar skillnaden mellan
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17kap. 2§ lagen om allmän försäkring och
b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.
Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, var- med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för med förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kro- och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet nor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av fastighet, som avses skall värdet av sådan privatbostads- 1 24§ 2mom. kommunalskatte- fastighet eller privatbostad som avlagen (1928:370), tas upp till en ses 1 5§ kommunalskattelagen inte fjärdedel av fastighetens taxerings- beaktas. värde, till den del detta överstiger 800000 kronor. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet. Värdet av andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller bostadsaktiebolag, tas upp till en fjärdedel av värdet enligt 4§ tolfte stycket lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, till den del detta överstiger 800 000 kronor. Har den pensionsberättigade eller hans make flera sådana fastigheter eller andelar, som avses här, gäller bestämmelserna endast för en av dessa och då i första hand för den som utgör stadigvarande bostad för den berättigade.
Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.
I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.
1. Denna lag träder i kraft, i fråga I. Denna lag träder i kraft, i fråga om 5 § första stycket fjärde mening- om 5 § första stycket fjärde meningen och 5§ andra stycket, frånsett en och 5§ andra stycket, frånsett höjningen — av — beloppsgränsen vad som föreskrivits om intäkt av 400 000 kronor till:800 000 kronor, aktiv näringsverksamhet samt om den 1 juli 1989, i fråga om 5 § andra undantag för värde av privatbo-
Nuvarande lydelse Föreslagen lvdelse
stycket såvitt avser nämnda höj stadsfastighet och privatbostad vid ning av beloppsgränsen den 1janua- beräkning av förmögenhet, den 1 ri 1991, och i övrigt den I januari juli 1989, i fråga om 5 § första styvc- 1990. ket fjärde meningen och 58 andra
stycket såvitt avser nämnda slag av
intäkt och nämnda undantag vid
Jörmögenhetsberäkning den 1janu-
ari 1991, och i övrigt den I januari
1990.
3. De nya föreskrifterna i 5§ 3. De föreskrifter i 58 första första stycket fjärde meningen och stycket fjärde meningen och de föde föreskrifter i 5§ andra stycket reskrifter i 5§ andra stycket som som träder i kraft den 1 juli 1989 träder i kraft den 1 juli 1989 tillämtillämpas inte i fråga om hustrutill- pas inte i fråga om hustrutillägg och lägg och kommunalt bostadstillägg kommunalt bostadstillägg som avsom avser tid före den 1 juli 1989. ser tid före den 1 juli 1989. De nya De nya föreskrifter i 5 § andra styc- föreskrifter i 5 § första stycket fjärde ket som träder i kraft den I januari meningen och andra stycket som 1991 tillämpas inte i fråga om hus- träder i kraft den 1 januari 1991 trutillägg eller kommunalt bostads- tillämpas inte i fråga om hustrutilltillägg som avser tid före den I ja- lägg eller kommunalt bostadstillägg nuari 1991. som avser tid före den 1 januari
1991.
5¶Förslag till : Prop. 1989/90:145
Lag om ändring i lagen (1962: 382) angående införande av
lagen om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 8!
Bestämmelserna i tredje stycket Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1—4 övergångsbestäm- punkterna 1—4 övergångsbestämmelserna till lagen (1960:99) angå- melserna till lagen (1960:99) angående ändring i lagen den 29juni ende ändring i lagen den 29juni 1946 (nr 431) om folkpensionering 1946 (nr 431) om folkpensionering skall fortfarande tillämpas. Beträf- skall fortfarande tillämpas. Beträffande änkepension efter man, som fande änkepension efter man, som avlidit före den 1juli 1960, skall avlidit före den 1juli 1960, skall dock i stället för 8 § första stycket dock i stället för 8 § första stycket lagen om folkpensionering i lag- lagen om folkpensionering i lagrummets lydelse före nämnda tid- rummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att sådan pension punkt gälla, att sådan pension minskas med en tredjedel av den minskas med 35 procent av den del del av den pensionsberättigades av den pensionsberättigades årsinårsinkomst som överstiger 1000 komst som överstiger 1000 kronor. kronor. Vid tillämpning i fall som Vid tillämpning i fall som nu sagts nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda av 13 §2 mom. sistnämnda lag skall lag skall även procenttalet 20 utby- även procenttalet 20 utbytas mot tas mot 10 samt beloppet 20000 10 samt beloppet 20000 kronor utkronor utbytas mot 75 000 kronor. bytas mot 75000 kronor. Vid be- Vid beräkning av förmögenhet skali räkning av förmögenhet skall värvärdet av fastighet, som avses i 24 § det av sådan privatbostadsfastighet 2 mom. kommunalskattelagen eller privatbostad som avses i 5§ (1928:370) och som bebos av den kommunalskattelagen (1928:370) pensionsberättigade, tas upp till en inte beaktas. Jjärdedel av fastighetens taxeringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet, där den pensionsberättigade är bosatt.
Denna lag träder i kraft den 1januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före ikraftträdandet.
! Senaste lydelse 1987:366. HH
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 1990
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, Pahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Thalén
Proposition om höjt pensionstillskott och förbättringar av vissa andra folkpensionsförmåner
I Inledning
Regeringen har beslutat att förelägga riksdagen en proposition om reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110). Beträffande motiven för de förändringar i reglerna för inkomstbeskattningen som föreslås vill jag hänvisa till vad föredraganden anför i den propositionen.
Pensionärer med de lägsta inkomsterna får inte del av den avsedda skattesänkningen och måste därför kompenseras för de prisförändringar som förväntas bli följden av skattereformen.
För år 1990 har riksdagen (prop. 1989/90:62, SfU 8, rskr. 100) fattat beslut om åtgärder i direkt :syfte att kompensera pensionärer med låga inkomster för de prisförändringar som finansieringen av reformens första etapp år 1990 förväntas ge.
Fr.o.m. den 1 januari 1990 utgör pensionstillskott till folkpension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension 5096 av basbeloppet. För pensionär som uppbär folkpension i form av förtidspension utgör pensionstillskottet 10026 av basbeloppet. De nya beloppen innebär en höjning med två resp. fyra procentenheter.
Sedan den 1 januari 1990 gäller vidare en vidgad skyldighet att utge kommunalt bostadstillägg (KBT). Det s.k. taket för den del av KBT som berättigar till statsbidrag höjdes nämligen med 200 kr. fr.o.m. den 1 januari 1990. Det innebär att statsbidrag utges under förutsättning att KBT enligt kommunens grunder täcker minst 8090 av den del av den mänatliga bostadskostnaden som överstiger 80 men inte 1 700 kr. för en ogift pensionär resp. 80 men inte I 850 kr. för makar.
För tid fr.o.m. år 1991 anser jag att det är nödvändigt att på liknande sätt som för år 1990 kompensera pensionärer med de lägsta inkomsterna för de prisförändringar som förväntas bli följden av finansieringen av skattereformens andra etapp. Det innebär att de förslag jag nu lägger fram avser att ge en sådan kompensation redan under år 1991. 12
Riksdagen har fattat beslut om att vid beräkning av basbeloppet fr. o. m. Prop. 1989/90: 145 år 1991 skall bortses från de prisförändringar som följer av vissa beskattningsåtgärder m.m. som vidtas för att finansiera den sänkning av den statliga inkomstskatten som genomförs åren 1990 och 1991. Detta innebär att pensionärerna inte kompenseras i efterhand genom sådana prisförändringars påverkan på basbeloppet. I stället får pensionärerna direkt del av skattesänkningen 1991 och/eller av de förslag till åtgärder som jag kommer att redovisa i det följande.
2¶Pensionstillskott
Mitt förslag: Pensionstillskott skall fr.o.m. den 1 januari 1991 enligt huvudregeln utgöra 5496 av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring om det utges som tillägg till folkpension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension och 10496 av basbeloppet om det utgår som tillägg till folkpension i form av förtidspension.
Skälen för mitt förslag: Pensionstillskott utges enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott. Pensionstillskotten har till syfte att fylla ut pensionen till en viss garantinivå för den som saknar ATP eller har en låg ATP. Därför avräknas tillskottet krona för krona mot utgående tilläggspension. Pensionstillskottet är således riktat direkt till de pensionärer som har de lägsta pensionerna. Den pensionär som enbart har inkomster som motsvarar folkpension i form av ålderspension och pensionstillskott betalar inte heller någon skatt på dessa inkomster.
I en situation då: förändringar i inkomstbeskattningen genomförs kommer således pensionärer med enbart folkpension och pensionstillskott att få ringa eller ingen del av skattesänkningen. För att den föreslagna skattereformen inte skall få oönskadé fördelningspolitiska effekter är det nödvändigt att denna pensionärsgrupp kompenseras för de prisförändringar som blir en följd av den föreslagna finansieringen av reformen. En höjning av pensionstillskottet är mot denna bakgrund en lämplig åtgärd riktad mot gruppen i fråga. Jag föreslår därför att pensionstillskottet till folkpension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension höjs med fyra procentenheter till 5496 av basbeloppet. För en pensionär som uppbär folkpension i form av förtidspension innebär mitt förslag att pensionstillskottet höjs från nuvarande 10090 av basbeloppet till 10496 av basbeloppet.
Mitt förslag beräknas medföra en ökning av kostnaderna för pensionstillskott med 385 milj. kr. för budgetåret 1990/91.
Förslaget förutsätter ändringar i 2 och 2 a§§ lagen (1969:205) om pensionstillskott. De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 1991. 13
3¶Handikappersättning och vårdbidrag
Mitt förslag: Fr.o.m. den 1 januari 1991 skall folkpensionsförmå-
nerna förbättras enligt följande:
1. Handikappersättningen höjs så att ersättning utges med 36 960,
53 90 eller 69 90 av basbeloppet.
2. Vårdbidragets merkostnadsdel höjs så att den utgör 18 26, 36 20,
5390 eller 69 90 av basbeloppet.
Skälen för mitt förslag: Handikappersättning är en särskild folkpensionsförmån, som utges för att täcka särskilda hjälpbehov och merutgifter på grund av handikapp. Bestämmelserna om handikappersättning finns i 9 kap. 2 och 3 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Storleken av handikappersättningen är beroende av hjälpbehovets omfattning eller merutgifternas storlek och utgör för år räknat 65, 50 eller 3490 av basbeloppet.
De förändringar i inkomstbeskattningen som skall genomföras kommer att ge upphov till små eller inga skattesänkningar för personer som uppbär handikappersättning. Detta beror på att handikappersättning är en skattefri förmån. Pensionsförmånen skall emellertid täcka utgifter som genom skattereformens finansiering kommer att öka. En höjning av nivåerna för handikappersättningen är en lämplig åtgärd till förmån för berörda pensionstagare. Jag föreslår därför att denna folkpensionsförmån höjs fr. o. m. den 1 januari 1991 med så många procentenheter av basbeloppet att de extra utgiftsökningarna till följd av skattereformens finansiering för åren 1990 och 1991 täcks in.
För vård av barn som inte fyllt 16 år har en försäkrad förälder enligt 9 kap. 43 AFL rätt till vårdbidrag, om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vårdbidrag utgår alltefter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek med belopp motsvarande hel eller halv eller fjärdedels förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott. Av vårdbidraget kan en viss del bestämmas som ersättning för merkostnader. Merkostnadsdelen bestäms till 17, 34, 50 eller 65 90 av basbeloppet.
På grund av den höjning som i det föregående föreslagits beträffande pensionstillskotten ökar också storleken av vårdbidraget i motsvarande mån, dvs. med fyra procentenheter av basbeloppet. Också för vårdbidragstagarna täcks på så sätt de extra utgiftsökningarna i anledning av finansieringen av skattereformen. Enligt min mening är det emellertid angeläget att samtidigt genomföra en anpassning av merkostnadsdelen av vårdbidraget. Denna anpassning bör ske så att merkostnadsdelen justeras upp på motsvarande sätt som handikappersättningen.
Mitt förslag beräknas medföra en ökning av kostnaderna för folkpension med sammanlagt 50 milj. kr. räknat på helår. Detta innebär, om höjningarna av handikappersättning och vårdbidragets merkostnadsdel genom-
förs den 1 januari 1991, kostnadsökningar för anslaget D2. Folkpensioner med 25 milj. kr. för budgetåret 1990/91.
Förslaget förutsätter ändringar i 9 kap. 3 och 4 §§ AFL. De nya bestämmcelserna bör träda i kraft den I januari 1991.
4¶Kommunalt bostadstillägg
4.1¶Gällande regler
Kommunalt bostadstillägg (KBT) utges enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstilllägg till folkpension. KBT är en inkomstprövad förmån. Grundvalen för beräkning av KBT:s storlek är pensionärens inkomster och den bostadskostnad denne har. Reglerna för inkomstprövningen är angivna i lagen. KBT utges med det belopp och enligt de grunder som varje kommun själv bestämmer.
Enligt de regler som gäller sedan den 1 januari 1988 är kommunerna skyldiga att utge kommunalt bostadstillägg. KBT skall svara för minst 80 20 av varje del av den månatliga bostadskostnad som överstiger 80 kr. men inte 1700 kr. för ogift pensionär resp. 80 kr. men inte 1850 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag med 2590 av sina KBT-kostnader i dessa intervall. Kommunerna bestämmer själva vilka grunder som skall gälla, men bostadstillägget måste minst täcka den bostadskostnad som ligger till grund för statsbidraget. Reglerna om statsbidragets utformning och förutsättningar för sådant bidrag finns i förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension.
KBT administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna och betalas ut samtidigt med folkpension. KBT utges för närvarande till ca 543 000 pensionärer.
4.2¶Statsbidrag till KBT
Min bedömning: Taket för den del av det kommunala bostadstillägget som berättigar till statsbidrag bör höjas med 200 kr. per månad fr.o.m. den I januari 1991.
Skälen för min bedömning: De kommunala bostadstilläggen har stor betydelse för pensionärer med låga inkomster. De utgör ofta grunden för pensionärernas möjligheter till eget boende med god standard. Som jag nämnt beslutar kommunerna själva — med de inskränkningar jag tidigare redogjort för (avsnitt 4.1) — om grunderna för sina KBT. Till följd härav kan skillnaderna vara stora mellan olika kommuner vad beträffar storleken på de kommunala bostadstilläggen. Detta utgör ett problem. Om en pensionär flyttar från en kommun till en annan kan detta, även om hans inkomster och bostadskostnader är desamma, få betydelse för hans möjligheter till en god boendestandard. De nämnda skillnaderna mellan kommunerna i förening med de förslag till finansiering av inkomstskattereformen
som har lagts fram motiverar enligt min uppfattning att en förändring görs Prop. 1989/90: 145 i reglerna för statsbidrag till KBT. Vad jag har i åtanke är att den övre gränsen för den del av bostadskostnaden som kan ligga till grund för statsbidrag till KBT höjs. En sådan höjning blir av speciell vikt för KBTtagare som till följd av taxeringsvärdeshöjning och höjd fastighetsskatt kommer att få en ökad kostnad för sin bostadsfastighet.
Med hänsyn till den konstruktion som lagreglerna om KBT har kommer en sådan justering av statsbidragsreglerna samtidigt att innebära en däremot svarande skyldighet för kommunerna att — i förekommande fall — utge KBT beräknat efter en högre månatlig bostadskostnad.
Det förhållandet att KBT är en inkomstprövad förmån iancbär också att förbättringar av KBT-reglerna kommer att få effekt främst för de pensionärcer som har låga inkomster.
Mot denna bakgrund avser jag att föreslå regeringen att det s. k. taket för den del av det kommunala bostadstillägget som berättigar till statsbidrag höjs med 200 kr. per månad fr. o.m. den I januari 1991. Detta innebär att statsbidrag kommer att utges under förutsättning att det kommunala bostadstillägget enligt kommunens grunder täcker minst 8090 av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 men inte 1900 kr. för en ogift pensionär resp. 80 men inte 2050 kr. för makar.
Den åtgärd som jag avser att föreslå regeringen beräknas medföra en ökning av statsbidragskostnaderna med 95 milj. kr. för år räknat. Detta innebär en kostnadsökning för anslaget D3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension med 47,5 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Förslaget beräknas medföra en ökning av kommunernas kostnader med 85 milj. kr. per år.
4.3¶Inkomstprövningen för KBT m. m.
Mitt förslag: Vid inkomstprövningen för KBT och för hustrutillägg
skall innehav av privatbostadsfastighet eller privatbostad inte
längre beaktas.
För en ålderspensionär skall vid inkomstberäkningen inte heller
medtas intäkt av aktiv näringsverksamhet.
Reglerna för inkomstavdrag ändras så att KBT minskas med 35 20
i stället för 33 1/3 96 av den del av årsinkomsten som överstiger 750
kr. för den som är gift och I 000 kr. för annan.
Skälen för mitt förslag: De kommunala bostadstilläggen minskas enligt huvudregeln med de inkomster som pensionären har vid sidan av folkpension och ev. pensionstillskott i den mån sidoinkomsten överstiger 750 kr. per år för den som är gift och 19000kr. per år för annan. För den som uppbär folkpension i form av ålderspension minskas dock inte KBT med arbetsinkomster (intäkt av tjänst som avses i 32§ I mom. a) kommunalskattelagen).
KBT minskas också vid förmögenhetsinnehav. Detta sker bl. a. genom
att avkastningen på förmögenhet höjs med 10960 av det belopp varmed förmögenheten överstiger 60000 kr. för den som är gift och 75 000 kr. för annan. En en- eller tvåfamiljsfastighet eller jordbruksfastighet som ägs av den pensionsberättigade tas vid förmögenhetens beräkning upp till en fjärdedel av den del av taxeringsvärdet som överstiger 400 000 kr. Motsvarande gäller andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller bostadsakticbolag. Har den pensionsberättigade eller dennes make flera sådana fastigheter eller andelar, gäller denna förmögenhetsberäkning endast för en av fastigheterna och då i första hand den som utgör stadigvarande bostad för den pensionsberättigade. Den på detta sätt beräknade förmögenheten minskas med skuld som hänför sig till respektive fastighet. Uppstår därvid underskott får detta inte dras från övrig förmögenhet.
I den tidigare nämnda propositionen om reformerad inkomst- och förmögenhetsbeskattning föreslås ändrade regler på bostadsbeskattningens område. Bl.a. införs begreppen privatbostadsfastighet och näringsfastighet. Privatbostadsfastigheterna innefattar därvid bl.a. vad som benämnts schablonbeskattad villafastighet och även mangårdsbyggnad på jordbruksfastighet. Som förutsättning skall dock gälla att huset används som s.k. privatbostad. Detta innebär i korthet att huset används eller är avsett att användas för ägarens eller närståendes permanenta boende eller som fritidsbostad. Även bostadsrättslägenhet i s.k. äkta bostadsrättsföretag räknas som privatbostad.
De fastigheter som innehas av de pensionsberättigade har i genomsnitt lägre taxeringsvärden än de fastigheter som ägs av dem som inte är pensionärer. Då dessa pensionärsägda fastigheters förmögenhetsvärde beräknas vid KBT-prövningen uppstår i flertalet fall ingen förmögenhet eller endast en ringa sådan. Det administrativa arbetet vid försäkringskassorna med att inhämta uppgifter om fastigheterna, som har betydelse för KBT, och utföra de nödvändiga beräkningarna för att fastställa förmögenhetsvärdet leder i få fall till någon förändring av KBT. Att i regel bortse från detta förmögenhetsvärde i KBT-hanteringen skulle leda till att den helt övervägande delen av KBT-tagarna får oförändrat KBT eller en smärre höjning av sitt KBT. Jag föreslår därför, med anknytning till de föreslagna nya reglerna för bostadsbeskattningen, att förmögenhetsvärdet av privatbostadsfastighet och privatbostad inte längre skall beaktas vid inkomstprövningen för KBT. Mitt förslag innefattar således också bostadsrätter. Även i fortsättningen bör gälla att skuld som hänför sig till berörda slag av tillgångar inte får räknas av mot annan förmögenhet.
De kommunala bostadstilläggen minskas genom att avkastning av bl. a. fastighet beräknas och betraktas som en inkomst. Denna beräkning följer i stort de år 1989 gällande skattereglerna för schablonintäkt av fastighet. Bestämmelserna om fastigheters avkastning finns i riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning m. m. För en fastighet som är pensionärens stadigvarande bostad beräknas avkastningen till 2960 av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger 450000 kr., till 496 av den del som överstiger 450 000 kr. men inte 600 000 kr., till 696 av den del som överstiger 600000 kr men inte 750000 kr. och till 826 av den del av hela taxeringsvärdet som överstiger 750000 kr. Från den erhållna summan 17
detta inte dras från övriga inkomster. För övriga fastigheter beräknas avkastningen som 590 av taxeringsvärdet minus eventuell skuldränta. Uppstår underskott får detta inte heller här dras från övriga inkomster. Avkastningen av andel i bostadsrättsförening, bostadsförening eller bostadsaktiebolag beräknas till 5 90 av värdet av medlemmens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet.
Av motsvarande skäl som jag nyss anfört för att undanta privatbostadsfastighet och privatbostad vid förmögenhetsberäkning bör avkastning av sådan förmögenhet inte längre b2aktas vid inkomstberäkning för KBT. Räntor på skuld som hänför sig till privatbostadsfastighet eller privatbostad bör i konsekvens härmed inte kunna avräknas mot annan inkomst.
Som nämnts gäller vid inkomstprövningen för ålderspensionärer att arbetsinkomster i form av intäkt av tjänst inte skall reducera KBT. Denna reglering infördes den 1 juli 1989 för att förbättra de ekonomiska incitamenten för förvärvsarbete bland ålderspensionärer (prop. 1988/89:46, SkUA4, rskr. 64), Syftet att upprauntra till förvärvsarbete inom denna grupp pensionärer kan enligt min mening ytterligare främjas om den angivna regleringen får omfatta också inkomster av förvärvsarbete, som inte är att hänföra till tjänsteintäkt enligt 32§ I mom. kommunalskattelagen. Det bör nu vara möjligt att xnyta an till den indelning som föreslås i propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning i aktiv resp. passiv näringsverksamhet och behandla en ålderspensionärs intäkt av aktiv näringsverksamhet på samma förmånliga sätt som tjänsteintäkt vid inkomstprövningen för KBT. Jag föreslår att lagregleringen kompletteras i enlighet härmed. Jag vill i sammanhanget hänvisa till definitionen på aktiv näringsverksamhet enligt 183 kommunalskattelagen i den lydelse som föreslås i prop. 1989/90:110. Enligt det förslaget utgör en verksamhet aktiv näringsverksamhet om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning arbetat i verksamheten.
Inkomstprövningen för KBT och den för hustrutillägg till folkpension bygger till största delen på samme regler. Så bör vara fallet också fortsättningsvis. De nu förordade förändringarna avseende KBT bör således slå igenom också vid inkomstprövning för hustrutillägg.
Utöver de ändringar som sålunda bör ske vid själva inkomstberäkningen enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension anser jag att en förändring bör göras i fråga om reduktionsfaktorn för sidoinkomst vid behovsprövningen för KBT. Denna faktor är som nämnts för närvarande 33 1/5 90 av sidoinkomster utöver visst grundbelopp. För hustrutillägg är reduktionsfaktorn 60960. Den föreslagna höjningen av statsbidraget till KBT tillsammans med de föreslagna förändringarna vid inkomstprövningen för KBT och beräkning av bostadskostnad för fastighet kommer också de pensionärer till del som får sänkt inkomstskatt genom den föreslagna skattereformen. Jag finner det därför motiverat att reduktionsfaktorn för KBT bör bestämmas till 35 90 av den del av sidoinkomsterna som överstiger 750 kr. per år för en gift pensionär och 1 000 kr. per år för annan.
De förändringar som nu föreslås beträffande inkomstprövningen leder
till ändringar i 4 och 5 §§ lagen 1962:392. Ändringen i 5 § får av lagteknis- — Prop. 1989/90: 145 ka skäl ske i ändringslagen 1989:1047. Lagstiftningen bör träda i kraft den I januari 1991. Sammantaget innebär de föreslagna åtgärderna oförändrade utgifter för KBT.
4.4¶Beräkning av bostadskostnad för fastighet
Min bedömning: Vid beräkning av bostadskostnad för KBT skall fastighetsskatten medtas som en del av bostadskostnaden för fastighet som pensionär bebor. Vid beräkning av bostadskostnad för KBT skall vidare 3096 av räntan på skuld i småhusfastighet som pensionären bebor dras av från bostadskostnaden.
Skälen för min bedömning: Den statliga fastighetsskatten, som för ett schablonbeskattat småhus utgör 1,4960 av en tredjedel av fastighetens taxeringsvärde, medräknas inte vid beräkning för KBT av bostadskostnaden. Enligt propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning föreslås fastighetsskatten för småhus bli 1,5 90 av fastighetens taxeringsvärde samtidigt som intäktsbeskattningen av en- och tvåfamiljshus slopas. Genom övergångsregler som bl. a. innebär en lägre skattesats — 1,2960 — för fastighetsskatten för åren 1991 och 1992 mildras höjningen av bostadsutgifterna i övergångsskedet.
Särskilt för pensionärer med så låg pension att skattereformen inte ger sänkta inkomstskatter i samma utsträckning som för normala löntagare medför fastighetsskatten en utgiftsökning för boendet som bör föranleda viss kompensation. Jag anser därför att fastighetsskatten skall ingå som en del i den bostadskostnad som beräknas för fastigheten där pensionären bor. Mitt förslag motverkar också effekterna av de höjda taxeringsvärdena 1990 på boendekostnaden speciellt i orter med höga fastighetspriser.
I riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1977:28) om beräkning av bostadskostnad anges hur bostadskostnaden skall beräknas för en KBTsökande som bor i egen enfamiljsfastighet. Enligt dessa föreskrifter beräknas uppvärmningskostnader och övriga driftskostnader med ledning av plan- och bostadsverkets föreskrifter till 19 § lagen (1988:786) om bostadsbidrag utom vad avser begränsningen till viss boyta. Dessutom medräknas ränta på skuld i fastigheten och tomträttsavgäld. Uppkommer underskott vid beräkning av fastighetens avkastning enligt 24 och 25 §§ kommunalskattelagen (1928:370) skall 35940 av underskottet dras av från bostadskostnaden. Detta innebär att en schabloniserad nettoränta används som del i bostadskostnaden. Bestämmelserna om nettoränta infördes den 1 juli 1987. Övergångsbestämmelser finns som skyddar pensionärer från att enbart på grund av införandet av nettoränteregleringen få sänkt KBT.
Den föreslagna skattereformen innebär som nämnts tidigare att schablonintäkt av en- och tvåfamiljsfastighet slopas vid inkomstbeskattningen. Vidare föreslås att ränteutgifter som bl.a. kan avse lånat kapital som nedlagts i privatbostad hänförs till förvärvskällan kapital. Det skattemässiga värdet av ränteavdragen avses bli 3096 av ränteutgifterna. 19
Jag anser att en anpassning av kostnadsberäkningen för KBT bör ske så att 3090 av de ränteutgifter som belöper sig på lån i egen fastighet som pensionären bor i dras av från de utgiftsräntor som pensionären har för sin bostad då bostadskostnaden beräknas.
De förändringar i beräkningen av bostadskostnad för KBT som jag nu har förordat bör lämpligen komma till uttryck i de föreskrifter som riksförsäkringsverket meddelar om bostadskostnadsberäkningen med stöd av 2 § lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt regeringens bemyndigande för verket att meddela sådana föreskrifter. Jag förutsätter att en sådan ändring av riksförsäkringsverket gällande föreskrifter (RFFS 1977:28) kan kormma till stånd per den 1 januari 1991, sedan riksdagsbehandling skett i förevarande ärende. De avsedda förändringarna i bostadskostnadsberäkringen kan medföra en ökning av statsbidragskostnaderna med 25 milj. kr. för år räknat. Detta innebär en kostnadsökning för anslaget D3. Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension med 12,5 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Förslaget medför -« också en ökning av kommunernas kostnader med 85 milj. kr. per år.
3¶Inkomstprövning av änkepension i vissa fall
Mitt förslag: Vid beräkning av förmögenhet och förmögenhetsavkastning i samband med inkomstprövning av änkepension för kvinnor, vars män avlidit före den 1 juli 1960, skall innehav av privatbostadsfastighet eller privatbostad inte längre beaktas.
Reglerna för inkomstavdrag, på änkepension ändras på motsvarande sätt som vid inkomstprövningen för KBT.
Skälen för mitt förslag: Änkepension med anledning av dödsfall som har inträffat före den 1 juli 1960 utges efter inkomstprövning. Inkomstprövningen innebär att pensionen minskas med en tredjedel av den del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 1000 kr. Vid beräkning av årsinkomsten inräknas bl. a. avkastning på förmögenhet.
Enligt gällande regler i 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall värdet av fastighet, som avses i 248 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) — en- eller tvåfamiljshus — och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp till en fjärdedel av taxeringsvärdet.
Av motsvarande skäl som anförts beträffande inkomstprövningen för KBT (avsnitt 4.3) bör enligt min mening gälla att innehav av privatbostadsfastighet eller privatbostad inte skall beaktas vid inkomstprövningen för änkepension med anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960. Likaså bör på motsvarande sätt som vid KBT gälla att inkomstavdrag på änkepensionen görs med 35 90 i stället för 33 1/3 90 av den del av årsinkomsten som överstiger I 000 kr. Detta leder till ändring i 16 §i lagen 1962:382. Ändringen bör ske med verkan fr. o. m. den 1 januari 1991. 20
6¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
4. lag om ändring i lagen (1989: 1047) om ändring i lagen (1988:1527) om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
5. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring.
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att
1. anta lagförslagen, dels att
2. till Folkpensioner för budgetåret 1990/91 utöver i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 410 000 000 kr.,
3. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för budgetåret 1990/91 utöver i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 60 000 000 kr.
Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om :
4. statsbidrag till KBT (avsnitt 4.2), 5. beräkningen av bostadskostnad för KBT (avsnitt 4.4). Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 21