Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om den statliga inkomstskatten för år 1989 samt om en del ändringar i uppbördslagen för att förbättra skatteupp- börden.

Förslaget innebär att grundbeloppet i den statliga skatteskalan sänks från 20 till 5 % för beskattningsbara inkomster mellan 70000 kr och 75 000 kr och från 20 till 17% för inkomster över 75 000 kr. Den högsta marginal- skattesatsen sänks från 75% till 72 % vid en kommunal utdebitering av 30 kr.

Reglerna om avtrappning av det extra avdraget för folkpensionärer, som har inkomster utöver grundpensionerna och/eller förmögenhet, föreslås ändrade i syfte att dels motverka att extra avdrag medges i höga inkomst- skikt. dels mildra de höga marginaleffektcr som kan uppkomma i vissa fall. lnkomstprövningen av det kommunala bostadstillägget till pensionä- rer med låg pension föreslås ändrad så att tillägget inte reduceras för ålderspensionärcr som förutom sin pension har förvärvsinkomster.

Fortsatt giltighet föreslås t. o. m. 1991 års taxering av den tidsbegränsade bestämmelse som gör det möjligt för skattskyldiga som arbetar inom byggnads- och anläggningsbranschen att få avdrag för ökade levnadskost- nader med schablonbelopp även efter två års arbete på samma plats.

Vidare föreslås en redaktionell ändring i reglerna om skattefrihet för bostadsbidrag.

Uttaget av preliminär B-skatt föreslåsi vissa fall sänkt från 120 till 1 10% av den slutliga skatten året före inkomståret. En förutsättning för sänkt uttag är att den slutliga skatten understiger den preliminära B-skatt som för samma inkomstår har fastställts på annat sätt än genom jämkning.

• Sida 2
•  Original

Uttaget skall dock inte få bestämmas till lägre belopp än som motsvarar den preliminära B-skatt som senast fastställts för året före inkomståret.

På fyllnadsinbctalning som görs under tiden den 19 januari—den 30 april föreslås att kvarskatteavgift skall utgå med två procent på den del av fyllnadsinbetalningen som överstiger 20000 kr. På belopp som inte är betalt den 30 april eller -— i vissa fall när självdeklaration lämnas efter den 30 april — den 30 juni föreslås att kvarskatteavgift skall utgå med 10 procent.

De nya bestämmelserna om uttag av preliminär B-skatt föreslås gälla första gången för inkomståret 1989. Bestämmelserna om kvarskatteavgift föreslås gälla fr.o.m. den årliga debiteringen år 1989 i fråga om juridiska personer men först fr.o.m. den årliga debiteringen år 1990 i fråga om fysiska personer och dödsbon.

lx)

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 195, punkt 3 av anvisningarna till 335 och punkt 2 av anvisningarna till 505 kommunalskattelagen (19281370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande f_n/else Föreslagen [_ wie/.te

19 ä'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke: vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvär- vats genom arv, testamente. fördel av oskift bo eller gåva; - vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avsesi35å3—4 mom.; _

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på häri riket utfärda- de premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer. som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962z381) om allmän försäkring. lagen (19541243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be- lopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (19772265) om statligt personskadeskydd eller lagen (l977:267) om krigs- skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin- komst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 5 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighctsförsäkring enligt grunder som fast- ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belOpp. som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom," dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbruksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 g' 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras genom årliga värdeminskningsavdrag', dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts. hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar

' Senaste lydelse 1988: 132.

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörel- se;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av Skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av Skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för" premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 205 eller punkt 5 av anvisningarna till 465 icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi- drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av rege- ringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag lik- ställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag:

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (19581295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappcrsättning enligt 9 kap. 2 och 3 55 lagen om allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a 55 samma lag som utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag som utgår av kom- munala och landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses iförord- bostadsbidrag som avses i lagen ningen (198 7:818) om bostadsbi- (1988: 786) om bostadsbidrag: drag lill barnfamiljer eller förord- ningen ( 198 7.8 70) om bostadsbi- drag till vissa hushåll utan barn;

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt -— inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse. till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar som den skatt- skyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskattningsår inte

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överstiger 5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande förmån;

ränta enligt 61 5 lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 5 1 och 2 mom., 69 a5 tredje stycket eller 75 a5 fjärde stycket uppbördslagen (1953:272). 36 5 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt. 22 5 tullagen (19732670), 205 lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 135 lagen (19841151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 5 lagen (1984:404) om stämpel- skatt vid inskrivningsmyndigheter. 245 lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 55 tullagen (1987: 1065);

ränta som enligt bestämmelserna i 37 5 8 mom. c) och d) taxeringslagen (19562623) inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skatt- skyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare, yrkesfis- kare, renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvis- ningarna till 21 5och i punkt 11 av anvisningarna till 28 5.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 335

3.2 Har skattskyldig i sin tjänst verkställt resor utom den vanliga verk- samhetsorten, äger han rätt att åtnjuta avdrag icke blott för kostnaden för själva resan utan jämväl för den ökning i levnadskostnaden, som den skattskyldige kan hava fått vidkännas på den grund, att han vistats utom sin vanliga verksamhetsort, såsom för hotellrum, ökad kostnad för föda osv. Därest i tjänst, som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 32 5, anvisats särskild ersättning för kostnaderna, får avdrag dock icke äga rum. Hava jämlikt 25 5 första stycket 3) taxeringslagen traktamentsersätt- ningar och andra ersättningar icke upptagits såsom intäkt, må ej heller de emot ersättningarna svarande kostnaderna avdragas. 1 första stycket avsedd-ökning i levnadskostnaden skall. där den skattskyldige icke visar större ök- ning, anses hava uppgått till ett be- lopp motsvarande den ersättning som av arbetsgivaren .utgivits för kostnadens täckande (traktamen- te),.dock högst till belopp som i en- lighet med vad nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ök- ning i levnadskostnaden. Riksskat- teverket fastställer för varje kalen- derår ett belopp (normalbe- lopp) motsvarande största norma- la ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit förenad-med övernattning skall den anses hava varat det antal dygn sommotsvarar antalet övernattningar. Har resan ägt rum utan sambandmed över-

2 Senaste lydelse 1986: 1244.

1 första stycket avsedd ökning i levnadskostnaden skall, där den skattskyldige inte visar större ök- ning, anses ha uppgått till .ett be- lopp motsvarande den ersättning som av arbetsgivaren utgivits för kostnadens täckande (traktamen- te), dock högst till belopp som i en- lighet med vad nedan i detta stycke sägs motsvarar största normala ök- ning i levnadskostnaden. Riksskat- teverket fastställer för varje kalen- derår ett belopp (normalbe- lopp) motsvarande största norma- fla ökning i levnadskostnaden för ett dygn. Har resan varit förenad med övernattning skall den anses ha va- rat det antal dygn som motsvarar antalet övernattningar. Har resan ägt rum utan samband med över-

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse

nattning skall såsom största norma- la ökning i levnadskostnaden räk- nas: fyra tiondels normalbelopp, när förrättningen varat mer än tio timmar i följd.. samt två tiondels normalbelopp, när förrättningen el- jest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15 dygn i följd, skall från och med det sexton- de dygnet såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984—1989 års taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggnings- branschen fortlöpande haft sin ar- betsplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksam- hetsorten under längre tid än två år för tid därefter såsom största nor- mala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med fak- tisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa att kostnad- sökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräk- nats i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtli- ga förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret; dock att i fråga om avdrag för ökning i lev- nadskostnaden från och med det sextonde dygnet i följd på en och samma ort eller under förrättning å utrikes ort levnadskostnadsökning- .en må beräknas för varje förrät- tning för sig.

Föreslagen lydelse

nattning skall såsom största norma— la ökning i levnadskostnaden räk- nas: fyra tiondels normalbelopp, när förrättningen varat mer än tio timmar i följd, samt två tinodels normalbelopp, när förrättningen el- jest varat mer än fyra timmar i följd. Omfattar vistelse på en och samma ort längre tid än 15 dygn i följd, skall från och med det sexton- de dygnet såsom största normala ökning i levnadskostnaden räknas sex tiondelar av normalbeloppet. Vid 1984— 1991 års taxeringar skall för skattskyldig som vid arbete inom byggnads- och anläggnings- branschen fortlöpande haft sin ar- betsplats förlagd till en och samma ort utanför den vanliga verksam- hetsorten under längre tid än två år för tid därefter såsom största nor- mala ökning i levnadskostnaden anses ett belopp motsvarande den del av normalbeloppet som avser kost vid förrättning som pågått längre tid än 15 dygn ökat med fak- tisk kostnad för logi på arbetsorten. Vill skattskyldig visa att kostnad— sökningen i en och samma tjänst varit större än avdrag som beräk- nats i enlighet med vad nu sagts, skall utredningen avse hans samtli- ga förrättningar i nämnda tjänst under beskattningsåret: dock att i fråga om avdrag för ökning i lev- nadskostnaden från och med detsex- tonde dygnet i följd på en och samma ort eller under förrättning på utrikes on levnadskostnadsök- ningen får beräknas för varje för- rättning för sig.

Avdrag för ökade levnadskostnader är däremot icke medgivet enbart på den grund, att den skattskyldige har sitt arbete på annan ort än den, där han har sin bostad. Har den skattskyldige bosatt sig på annan ort än den, där han har tjänst eller anställning, eller antagit arbete, som skall utföras på annan ort än den, där han är bosatt, är avdrag i regel icke medgivet. Avdrag medgives dock" för det fall, att anställningen avser endast en kortare tid eller skall bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta till den ort, där arbetet skall utföras. .

Oavsett vad i nästföregående stycke sägs äger skattskyldig, som på grund av sitt arbete bosatt sig på annan ort än den där hans familj är bosatt. därest det med avseende på makes förvärvsverksamhet, svårighet att an-

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skaffa familjebostad eller annan därmed jämförlig omständighet icke skä- ligen kan ifrågasättas, att familjen skall avflytta till den skattskyldiges bostadsort. åtnjuta avdrag för den ökning i levnadskostnaden som föranle- dcs av den skilda bosättningen. Om båda makarna äro berättigade till sådant avdrag, skall, där makarna ej överenskommit om annan fördelning. det sammanlagda avdraget tillkomma dem med hälften var. Vad här sagts skall. såvitt avser makar, icke äga tillämpning i fall som i 52 52 mom. sägs.

till 505

2.3 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra en icke obe- tydlig del av den skattskyldiges inkomst. om den uppgått till minst 6000 kronor eller minst en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer när- mare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder. Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp. skall av- draget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige inte skall påföras någon statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbe- lopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som under beskattnings- året inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 25 första stycket lagen (19621381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 5 lagen om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpen- sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbelop- pet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller Också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkom- mer gift vars make uppbär folkpension och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension. Om skattskyldigs statligt taxera- de inkomst överstiger det högsta in-_

komstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med be- lopp motsvarande 66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det be/0pp vid vilket högsta extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheter större. med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande in- komstskikt av 1,5 basen/zeters bredd och med 331/3 procent av taxerad inkomst därutöver.

] Senaste lydelse 1986: 1244.

Om skattskyldigs statligt taxera- de inkomst överstiger det högsta in-

komstbeloppet enligt föregående

stycke, reduceras avdraget med be- lopp motsvarande en prosentsats som beräknas på följande sätt. Det högsta avdraget enligt föregående stycke divideras med skillnaden mellan 85 000 kronor och det högsta inkomstbelopp som avses iföregå- ende stycke. allt beräknat med ut- gångspunkt från en pension utgö- rande 96 procent av basbeloppet. Den uträknade kvoten multipliceras sedan med 100.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om vår- det av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. om för- mögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag inteir, medges. Fastighet. som avses i 245 2 mom., samt sådan bostadsbygg- nad med tillhörande tomt på jord- bruksfastighet, som används som bostad av den skattskyldige. skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvar 1/10 av skill- naden mellan fastighetens respekti- ve bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde året före taxerings- året och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostads- byggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräk- nas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som översti- ger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och tom- ten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i för- värvskällan som byggnadens och - tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av till- gångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigvaran- de bostad för den skattskyldige.

' Föreslagen lydelse

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs-.:":statligt taxerade inkomst jämkas tired-be- lopp motsvarande _-10 procent av vär- det av skattepliktig förmögenhet överstigande 100000 kronor. Fas- tighet,!som avses i 245 2 mom., samt sådan bostadsbyggnad med tillhörande tomt" på jordbruksfas- tighet, som används som bostad av den skattskyldige, skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan fastighetens respektive bo- stadsbyggnadens och tomtens taxe- ringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten respektive i bostads- byggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräk- nas värdet till 25 000 kronorjämte den del av skillnaden som översti- ger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och torn- ten, skall på dessa anses belöpa så stor del av låneskulderna i för- värvskällan som byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av till- gångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter, som'avses här, gäller bestämmelserna'endast för en fastighet och då i första hand för fastighet som, utgör stadigvaran- de bostad för den.-skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås. när sär- skilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 5 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari =1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering. Aldrc bestämmelser i 19 5 skall dock tillämpas vid 1989 års taxering.

• Sida 9
•  Original

2. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1 947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 105 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskattl skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse 105 1 mom.2 För fysiska personer 1 Nuvarande hide/se

mom. För fysiska personer

och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande.

Grundbeloppct utgör 100 kronor samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7 basenheter:

5 procent av den beskattningsba- ra inkomsten;

när beskattningsbar överstiger 7 basenheter:

grundbeloppet för 7 basenheter och 20 procent av återstoden.

Tilläggsbeloppet utgör:

inkomst

och dödsbon beräknas grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande.

Grundbeloppet utgör 100 kronor samt:

när beskattningsbar inkomst inte överstiger 7,5 basenheter:

5 procent av den beskattningsba- ra inkomsten:

när beskattningsbar överstiger 7.5 basenheter:

grundbeloppet för 7,5 basenheter och 17 procent av återstoden.

inkomst

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte överstiger 19 basen- heter:

14 procentav den del av underlaget som överstiger 14 basenheter; när underlaget överstiger 19 basenheter: tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 25 procent av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången vid 1990 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. 3 Senaste lydelse 19861508.

• Sida 10
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändringi uppbördslagen (1953z272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953z272)l dels att 14 5 skall upphöra att gälla. dels att 135 skall delas in i moment. 1 och 2 mom., och ha följande

lydelse.

dels att 275 3 och 4 mom.. 695 1 mom. samt 855 2 mom. skall ha

följande lydelse.

Nu varande lydelse

135

Preliminär B-skatt, skall om inte annat sägs nedan eller föranleds av särskilda ornstäruligheter. utgå med belopp motsvarande 120 procent av den slutliga skatt. som har på- förts den skattskyldige året före in- komståret. till den del sistnämnda skatt avser annat än utskiftnings- skatt, ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxe- ringslagen (1956z623) eller sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift. vilken har påförts enligt be- stämmelse i annan författning. Vid beräkning av preliminär B-skatt skall, om möjligt, hänsyn tagas till preliminär A-skatt som den skatt- skyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 35 3 mom. andra stycket.

Har skattskyldig inte påförts slut- lig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret. men kan han

' Lagen omtryckt 1972z75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974z771 1451974z771. 3 Senaste lydelse 1982: 1209.

Föreslagen lydelse

,

1 inom. Preliminär B-skatt skall tas ut med belopp motsvaran- de 120 procent av den slutliga skatt som har påförts den skattskyldige året före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungli- gen debiterade B—skatten tas preli- minär B—skalt ut med 1 1 () procent.

Preliminär B—skatt enligt första stt-'cketfär inte tas ut med lägre be- lopp än som motsvarar den prelimi- nära B-skatt som har debiterats för åretföre inkomståret.

Bestämmelserna i första och and- ra styckena gäller inte när prelimi- när B—skatl skall beräknas med led- ning av preliminär rasering enligt 2 mom. eller när annars särskilda omständigheter föreligger.

I den slutliga skatt som avses i första stycket skall inte inräknas ut-

skiftningsskatt. ersättningsskatt, skattetillägg eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (19561623) el- ler sådan i denna lag inte omnämnd skatt eller avgift, vilken har påförts enligt bestämmelse i annan författ- ning.

Vid beräkning av preliminär B- skatt skall, om möjligt, hänsyn tas till preliminär A-skatt som den skattskyldige kan ha att betala på grund av förordnande enligt 35 3 mom. andra stycket.

2 mom. Har skattskyldig inte påförts slutlig skatt enligt den årliga taxeringen året före inkomståret,

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse

antagas bli påförd sådan skatt en- ligt den årliga taxeringen året efter inkomståret, skall preliminär B- skatt beräknas med ledning av sär- skild taxering till statlig inkomst— skatt. kommunal inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt (preli- minärtaxering).

Föreslagen lydelse

men kan han antagas bli påförd så- dan skatt enligt den årliga taxering- en året efter inkomståret. skall pre- liminär B-skatt beräknas med led- ning av särskild taxering till statlig inkomstskatt, kommunal inkomst- skatt och statlig förmögenhetsskatt (preliminär taxering).

Preliminär B—skatt skall också beräknas med ledning av preliminär taxering. om det med sannolikhet kan antagas. att vid årlig taxering året efter inkomståret till statlig eller kommunal inkomstskatt taxerad inkomst kommer att avvika från motsvarande inkomst vid den årliga taxeringen året före inkomståret med minst en femtedel av sistnämnda inkomst, dock minst 2 000 kronor.

Preliminär B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs i and- ra eller tredje stycket. om särskilda omständigheter föranleder det. Så- dana omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om ned- satt skatteförmåga eller om mer be- tydande skillnad mellan annars ut- gående preliminär skatt och påräk- nelig slutlig skatt.

Preliminär B-skatt får beräknas på grundval av preliminär taxering även i annat fall än som sägs ijö'rsta eller andra stycket, om särskilda omständigheter föranleder det. Så- dana omständigheter kan föreligga exempelvis när det är fråga om ned- satt skatteförmåga eller om mer be- tydande skillnad mellan annars ut- gående preliminär skatt och påräk- nelig slutlig skatt.

27 _é'

3 mom.—* Överstiger skattskyl- digs slutliga skatt den preliminära skatt, som skall gottskrivas honom enligt 2 mom.. skall den skattskyl— dige betala en avgift (kvarskat- teavgift) med åtta procent av det överskjutande beloppet, om detta uppgår till högst _femtusen krattor, och i annat./all med tio procent. Om särskild beräkning i vissa fall fö- reskrivs i 4 mom.

Avgiftsbelopp som understiger femtio kronor påförs ei. Vid be- stämmande av procenttalet för av- giften och vid beräkning av avgiften gäller

att i den slutliga skatten inte in- räknas skattetillägg eller försenings-

3 Senaste lydelse l985:404.

3 mom. Överstiger skattskyl- digs slutliga skatt den preliminära skatt som han har betalat senast den 18 januari året efter inkomst- året och den preliminära skatt som skall gottskrivas honom enligt 2 mom. 1 eller 2. skall den skattskyl- dige betala en avgift (kvarskat- teavgift) på det överskjutande beloppet. Kvarskatteavgi/i utgår med två procent på det överskjutan- de beloppet till den del det har täckts av preliminär skatt som har betalats senast den 30 april året efter in- komståret och med tio procent på resterande del. Om särskild beräk- ning i vissa fall föreskrivs i 4 mom.

Avgift. iförekommande fall eller. avdragjör ö—skatteränta. påförs inte om beloppet understiger femtio kro- nor. Vid beräkningen av avgiften gäller - att i den slutliga skatten inte in- räknas skattetillägg eller försenings-

Prop.1988/89:46

• Sida 12
•  Original

Nuvarande lvdelse

avgift enligt ( 1956:623);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret; .

att det belopp. som avgiften skall beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

taxeringslagen

Föreslagen lydelse

avgift enligt (1956:623); att avgift inte skall beräknas på överskjutande belopp till den del det uppgår till högst 20000 krattor och har betalats senast den 30 april året efter inkomståret;

att belopp, som avgiften skall be- räknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

taxeringslagen

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär skatt eller debite- ras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften bestäms därvid till belopp som skulle ha utgått. om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om kvarstående skatt och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift om inte annat anges.

4 mom.4 Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklara- tionen till någon dag efter den 30 april taxeringsåret. betalat in preli- minär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30juni taxeringsåret. skall kvarskatteavgif- ten beräknas efter två procent på den del av det överskjutande belop- pet enligt 3 mom. som täcks av den inbetalade skatten. Avgiften i övrigt skall beräknas som om betalningen hade gjorts senast den 30 april taxe- ringsåret. [ övrigt gäller bestämmel- serna i 3 mom.

4 mom. Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklara- tionen till någon dag efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preli- minär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30juni taxeringsåret. skall kvarskatteavgif- ten beräknas på den del av det överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den inbetalade skatten. Avgiften skall utgå med två procent på belopp upp t. o. m. 20 000 krattor oc/t med fyra procent på re- sterande del.

För överskjutande belopp som inte täcks av inbetalning under ti- den den 1 maj—den 30 juni gäller bestämmelserna i 3 mom.

Har skattskyldig. som på grund av omständighet som utgör laga förfall inte har fullgjort sin deklarationsskyldighet senast den 30 april taxerings- året, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni taxeringsåret. skall länsskattemyndighetcn på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatteavgiften på sätt som anges i första stycket. Ansökan skall ha kommit in till länsskattemyndighcten före ut- gången av året efter det då kvarskatteavgiften påfördes.

695

1 mom.-* Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, utan att så har skett. skall gottskrivas skattskyldig på grund-av att arbets- givaren gjort skatteavdrag. översti- ger den slutliga skatten skall ränta

4 Senaste lydelse 1986: 1288. 5 Senaste lydelse 19851407.

1 mom. Om preliminär skatt. som har inbetalats eller som. utan att så har skett, skall gottskrivas skattskyldig på grund av att arbets- givaren gjort skattcavdrag, översti- ger den slutliga skatten skall ränta

• Sida 13
•  Original

Nuvarande lydelse

(ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränte- beräkningen gäller bestämmelserna i 275 3 mom. andra och tredje styckena i tillämpliga delar.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 275 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader. Öretal som uppkommer vid ränteberäkn ingen bortfaller.

Föreslagen lydelse

(ö-skatteränta) beräknas på det överskjutande beloppet.

Vid ränteberäkningen gäller att i den slutliga skatten inte in- räknas skattetillägg eller försenings- avgift enligt taxeringslagen (1 95 6623);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan preliminär skatt som avses i 27 5 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april året efter inkomståret:

att det belopp som räntan skall beräknas på, avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har preliminär skatt, som avses i 275 2 mom. 3, betalats efter den 18 januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex månader.

Ränta beräknas på den del av överskjutande belopp som inte överstiger 20000 kronor enligt en räntesats som motsvarar halva det av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före taxeringsåret och på övrig del enligt en räntesats som motsvarar fjärdedelen av diskontot.

Räntesatserna bestäms till procenttal med högst en decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt.

Ränta, iförekommande fall efter avdrag för kvarskatteavgift, betalas inte ut om beloppet understiger jem— tio kronor. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ändras debitering eller tillgodo- räkning av preliminär skatt eller de- biteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av ränta. Räntan be- stäms därvid till belopp som skulle ha utgått. om beräkningen gjorts vid den årliga debiteringen av motsva- rande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på 6- skatteränta.

855

2 tnom.6 Har skattskyldig påförts kvarskatteavgift och beror skillnaden mellan den slutliga och den preliminära skatten på förhållande, som den skattskyldige inte har kunnat råda över, får länsskattemyndigheten i det

(' Senaste lydelse 1986: 1288.

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

län, där avgiften har påförts, efter ansökan av den skattskyldige besluta att avgiften skall utgå med endast fem procent.

Vid beslut om nedsättning enligt Vid beslut om nedsättning enligt första stycket skall bortses från den första stycket skall bortses från den del av avgiften som har beräknats del av avgiften som har beräknats eftertvå procent enligt 27 5 4 mom. efter två eller fyra procent enligt

27 5 3 eller4 mom.

Ansökan skall ha kommit in till länsskattcmyndigheten före utgången av året efter det då avgiften påfördes. '

(Se vidare anvisningarna.)

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1989.

2. De nya föreskrifternai 13 5 1 och 2 mom. tillämpas första gången för uppbördsåret 1989/90.

3. De nya föreskrifterna i 27 5 3 och 4 mom., 695 1 mom. samt 85 5 2 mom. tillämpas i fråga om skattskyldiga som avses i 105 1 mom. lagen (l947:576) om statlig inkomstskatt första gången vid den årliga debite- ringen år 1990 och i fråga om övriga skattskyldiga första gången vid den årliga debiteringen år 1989.

Prop. l988/89:46

• Sida 15
•  Original

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:889) om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrivs att 22ä 3 mom. och ikraftträdande- och över- gångsbestämmelserna till lagen (l988:889) om ändring i taxeringslagen (19561623)l skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 ä

3 mom. Skattskyldig, som uppburit folkpension, är med undantag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året varit större än belopp motsvarande intäkten för skattskyldig, som under beskattningsåret inte haft annan intäkt än ålderspension enligt 6 kap. 29" första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 5 lagen (1969:205) om pensionstillskott. För gift skattskyldig. som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension. beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgö- rande 78.5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också för gift skattskyldig som under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension. Med folkpension avses folkpension i form av ålders— pension, förtidspension, änkepension. omställningspension. särskild efter- levandepension och hustrutillägg. Som folkpension räknas inte barnpen- sion eller vårdbidrag.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration eller om den skattskyldige har varit bosatt i riket endast en del av beskattnings- året. Bestämmelsen gäller inte hel- ler i fråga om ogift skattskyldig om hans skattepliktiga förmögenhets- tillgångar överstiger 90000 kronor och i fråga om gift skattskyldig om makarnas gemensamma skatteplik- tiga förmögenhetstillgångar översti- ger 180000 kronor.

' Lagen omtryckt 197lz399. Senaste lydelse av lagens rubrik 19741773.

Bestämmelserna i första stycket gäller inte om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration eller om den skattskyldige har varit bosatt i riket endast en del av beskattnings- året. Bcstämmelsen gäller inte hel- leri fråga om ogift skattskyldig om hans skattepliktiga förmögenhets- tillgångar överstiger 100 000 kronor och i fråga om gift skattskyldig om makarnas gemensamma skatteplik- tiga förmögenhetstillgångar översti- ger 200000 kronor.

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. ] 988/ 89: 46

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft. såvitt januari 1990 och tillämpas första gäller besrärmm-flserna i 225 3 gången vid 1991 års taxering. mom. andra stycket den I januari

1989 med tillämpning första gång- en vid 1990 års taxering. och i öv- rigt den 1 januari 1990 med till- lämpning första gången vid 1991 års taxering.

• Sida 17
•  Original

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpen- sion'

dels att 5 _G och punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbestämmelser- na skall ha följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelserna skall införas en ny punkt, 3. av

följande lydelse.

Nu va rande lydelse

Föreslagen lydelse

55

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat. som nå- gon kan antas komma att få under den närmaste tiden. Såsom in- komst räknas inte allmänt barnbi- drag, folkpension, tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstill- skott enligt 35 lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barn- tillägg enligt 9 kap. 1 & sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989. livränta som avses i 17 kap. 2 5 nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pen- sion eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxen- studiebidrag enligt studiestöds- lagen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu- diestöd för arbetslösa eller utbild- ningsbidrag vid arbetsmarknadsut— bildning. Vid inkomstberäkningen skall för den som uppbär folkpen- sion i form av halv eller två tredje- delar av hel förtidspension bortses från ett belopp som motsvarar skill- naden mellan

' Lagen omtryckt 1976: 1014.

2 Riksdagen 1988/89. Isa/nl. Nr 46

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst. för år räknat, som nå- gon kan antas komma att få under den närmaste tiden. Såsom in- komst räknas inte allmänt barnbi- drag, folkpension, tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstill- skott enligt 35 lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barn- tillägg enligt 9 kap. 1 & sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989. livränta som avses i 17 kap. 2 & nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pen- sion eller understöd som någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge. Som inkomst räknas inte heller vuxen- studiebidrag enligt studiestödsla- gen (1973:349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstu- diestöd för arbetslösa eller utbild- ningsbidrag vid arbetsmarknadsut- bildning. För den som uppbär jbl/x'- pension [ form av ålderspension skall som inkomst inte räknas så- dan intäkt av tjänst som avses i 32 ä' 1 mom. a) kommuna/skattelagen (1928.'37()). Vid inkomstberäk- ningen skall för den som uppbär folkpension i form av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett belopp som motsva- rar skillnaden mellan

• Sida 18
•  Original

Nuvarande lydelse

a) ett för den försäkrade beräk- nat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensions- tillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande av be- stämmelserna i 17 kap. 29" lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensio- nenjämte pensionstillskott.

Föreslagen lydelse

a) ett för den försäkrade beräk- nat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensions- tillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande av be- stämmelserna i 17 kap. 25 lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensio- nen jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, varmedffö'rmögenheten överstiger för .den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräk- ning av förmögenhet 's'kall värdet av fastighet, som avses i 245 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och som bebos av den pensionsberätti- gade, tas upp till en fjärdedel av fastighetens taxeringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet, där den pensions- berättigade är bosatt.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

ÄrSinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

1. Denna lag träder i kraft, i frå- ga om 5 5 första stycket _[ia'rde me- ningen den 1 juli 1989, och i övrigt den ljanuari 1990.

3. Den nya föreskrifter: i 5 fjörs- ta stycket _Uärde meningen tilläm— pas inte i fråga om hustrutillägg el- ler kommunalt bastadstillägg som avser tidjöre den 1 juli 1989.

• Sida 19
•  Original

6. Uttaget av preliminär B-skatt

Mitt förslag: Uttaget av preliminär B-skatt skall som regel fortfaran- de motsvara 120 % av den slutliga skatten året före inkomståret. Om den slutliga skatten understiger den preliminära B-skatt som för samma inkomstår har debiterats enligt bestämmelserna i 13 5 upp- bördslagen (UBL). skall preliminär B-skatt tas ut med belopp som svarar mot 110% av den slutliga skatten. Preliminär B-skatt får dock inte fastställas till lägre belopp än som svarar mot den prelimi- nära B-skatt som senast fastställts för året före inkomståret.

RSV:s förslag: För fysiska personer och dödsbon skall preliminär B-skatt utgå med 110% av den slutliga skatt. som påförts den skattskyldige året före inkomståret, eller — om detta belopp är högre — den senast fast- ställda B-skatten året före inkomståret. För juridiska personer utom döds- bon skall preliminär B-skatt utgå med 120% av den slutliga skatt. som påförts den skattskyldige året före inkomståret, eller — om detta belopp är högre — den senast fastställda B-skatten året före inkomståret.

Den som betalar preliminär B-skatt skall vara skyldig att vid viss in- komstökning lämna preliminär självdeklaration under inkomståret.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks i allmänhet i den del det gäller debitering av B-skatt. En del instanser anser emellertid att vissa bestämda grupper skattskyldiga skall undantas från schablonmässig uppräkning av B-skatten eller att det rent av kan sättas i fråga om någon uppräkning över huvud taget skall förekomma.

Näringslivets representanter menar att införandet av en skyldighet att avge preliminär deklaration under inkomståret vore att ställa orimliga och orealistiska krav på näringsidkarna.

Bakgrunden till mitt förslag: Preliminär B-skatt betalas huvudsakligen av skattskyldiga som driver näringsverksamhet. Till denna grupp hörjuridis- ka personer och fysiska personer som driver rörelse. Även jordbrukarna hör dit. Skatten skall betalas enligt en preliminär debitering och avse inkomst från samtliga förvärvskällor.

Enligt den huvudregel i 13 & UBL som gällde före uppbördsåret 1983/84 skulle skatten utgå med belopp som svarade mot den slutliga skatt som hade påförts den skattskyldige året före inkomståret.

Den nämnda huvudregeln ändrades fr.o.m. uppbördsåret 1983/84 för att råda bot på det missförhållandet att den preliminära skatten i stor utsträckning understeg den slutliga. Numera skall preliminär B-skatt utgå med 120% av den slutliga skatten året före inkomståret. Schablonberäk- ningen innebär alltså att B—skatten för det aktuella inkomståret blir 20% större än skatten för den inkomst den skattskyldige haft två år tidigare.

Det bör tilläggas att vid tillämpning av huvudregeln räknas vissa skatter och avgifter som är mindre frekventa bort från den slutliga skatten. Vidare kan preliminär B-skatt under vissa förutsättningar i stället debiteras med ledning av en preliminär självdeklaration (preliminär taxering).

• Sida 33
•  Original

Ett konstaterat fortsatt underuttag ledde som nämnts till att RSV fick regeringens uppdrag att utreda vissa frågor om skatteuppbörden. En ytter- ligare grund för uppdraget var att det samtidigt kunde antas att schablon- regeln för många lett till ett överuttag. Utredningen skulle sålunda syfta till att skapa en ordning som medför en bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt.

1 sin utredning har RSV gjort en kartläggning av de faktiska förhållande- na i huvudsak för taxeringsåren 1984—1986. En närmare statistisk under- sökning har därvid gjorts beträffande taxeringsåret 1986.

Sammantaget visar kartläggningen att uttaget av preliminär B—skatt fort- satt att vara lägre än motsvarande slutliga skatt. Den slutliga skatten för taxeringsåren 1985 och 1986 har sålunda överstigit den debiterade preli- minära B-skatten med ca 8,1 resp. 10,2 miljarder kr. Underuttaget kan emellertid inte hänföras enbart till schablonregeln. [ ett stort antal fall har den definitiva debiteringen av preliminär skatt nämligen inte grundats på den regeln utan på preliminära självdeklarationer eller på ansökningar om jämkning av den preliminära skatten. Även om man bortser från dessa senare faktorer skulle emellertid ett underuttag ha uppkommit. Detta skulle dock i så fall ha varit betydligt mindre, närmare bestämt 3,7 resp. 2,5 miljarder kr. Det kan också noteras att det preliminära uttaget av B- skatt inte något av taxeringsåren 1985—1987 Översteg föregående års slutliga skatt. vilket det självfallet skulle ha gjort om uppräkningsregeln hade tillämpats fullt ut.

Numera tillgängliga uppgifter för taxeringsåret 1987 — uppgifter som alltså inte ingår i det av RSV redovisade underlaget — pekar i samma riktning. För det året var det totala underuttaget av preliminär B-skatt inte mindre än 17,4 miljarder kr. Detta innebär att den preliminära skatten endast motsvarade 61 % av den slutliga.

1 det statistiska materialet avseende taxeringsåret 1986 redovisar RSV separata uppgifter också för olika kategorier B-skattebetalare. För både fysiska personer och juridiska personer är det fråga om ett underuttag. För de juridiska personerna gäller detta generellt trots att en förhållandevis stor del av underuttaget kan hänföras till ett fåtal större aktiebolag. Under- sökningen visar t.ex. att tio bolag svarade för drygt 11 % av underuttaget för samtliga juridiska personer.

B-skattebetalarna har vidare indelats i olika grupper beroende på det inkomstslag som i det enskilda fallet varit den huvudsakliga inkomstkäl- lan. De tre största grupperna bland de fysiska personerna är de som har högsta inkomst av rörelse, jordbruksfastighet eller tjänst.

För ca 56% av dem med högsta inkomst av rörelse och ca 77% av dem med högsta inkomst av jordbruksfastighet uppkom en avvikelse mellan preliminär och slutlig skatt om högst 10000 kr. Vidare uppkom för ca 20 resp. 13% ett underuttag om 10000—25000 kr. medan ett överuttag i motsvarande storleksordning endast förekom för 6 resp. 4%. De nu angiv- na procenttalen återger emellertid inte på ett riktigt sätt det som här är av intresse. De baseras nämligen många gånger på vad den preliminära skat- ten bestämts till på grundval av ansökningar om jämkning, något som gäller i omkring 20% av fallen. Men även om man bortser frånjämknings-

• Sida 34
•  Original

fallen visar materialet att en tillämpning av schablonregeln skulle ha gett en för låg debitering av preliminär skatt för huvuddelen av de skattskyldi- ga.

Förhållandet är något annat för den återstående stora gruppen B-skatte- betalande fysiska personer. Gruppen består av personer vars huvudsakliga inkomster kommer från inkomstslaget tjänst. Även inom denna grupp är dock skatteuttaget för lågt för de allra flesta. Bortser man emellertid också här från jämkningsfallen skulle schablonregeln normalt ha gett ett för högt uttag.

Skälen för mitt förslag: Av vad som nyss sagts framgår att underuttaget av främst preliminär B-skatt fortsatt att vara betydande för både fysiska och juridiska personer. Stora skillnader mellan preliminär B-skatt och slutlig skatt föreligger dock för endast ett ganska litet antal skattskyldiga. Även om ett underuttag kan konstateras föreligga också för huvuddelen av såväl de fysiska som juridiska personerna är underuttaget i det enskilda fallet normalt förhållandevis litet. Det kan därför sägas att nuvarande schablon- regel i 13 & UBL i allmänhet leder till en tämligen god överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt.

Med hänsyn härtill talar det statistiska materialet inte för en generell ändring av reglerna om uttag av preliminär B-skatt. Det talar inte heller för den av RSV föreslagna sänkningen från 120 till 1 10% för fysiska personer och dödsbon.

Komplettering av schablonregeln

1 de fall stora skillnader föreligger mellan preliminär och slutlig skatt finns det däremot anledning att söka—kompletteringar till nuvarande schablonre- gel för att motverka både överuttag och underuttag.

Vad gäller överuttag riktas intresset framför allt mot vissa grupper skattskyldiga. För dessa skulle ett lägre B-skatteuttag än enligt huvudregeln kunna komma i fråga genom att de fick omfattas av den ny regel om ett annat uppräkningsförfarande. Detta kunde vara motiverat för bl.a. B- skattebetalare vars huvudsakliga inkomster hör till inkomstslaget tjänst, eftersom dessa. som tidigare nämnts, ofta påförs B-skatt med för höga belopp. Förhållandet är likartat för en del andra mindre grupper och kan också vara det för en stor del av jordbrukarna. Beträffande de sistnämnda bör tilläggas att många av dem — enligt vad RSV uppgett — fått en lägre debitering av preliminär skatt genom att den lokala skattemyndigheten undantagit dem från uppräkning enligt huvudregeln eller genom att debite- ringen grundats på en preliminär självdeklaration. Även i fråga om pensio- närer och dödsbon tillämpas ofta en annan beräkningsgrund än som följer av huvudregeln.

Förfarandet att använda en annan beräkningsgrund har stöd i UBL och har den fördelen att man på ett smidigt sätt kan differentiera B-skatteutta- get på grundval av t.ex. den inkomstutveckling som förväntas inom en speciell bransch. En lika välgrundad avvägning kan av naturliga skäl inte göras om endast någon eller några fasta schablonregler måste tillämpas.

• Sida 35
•  Original

Den möjlighet som nu finns att frångå huvudregeln bör enligt min mening alltså finnas kvar. Jag vill emellertid framhålla att möjligheten bör utnyttjas med omdöme och självfallet syfta till att i det enskilda fallet få till stånd ett B-skatteuttag som så nära som möjligt kommer att överensstäm- ma med den slutliga skatten. Det bör därför bara undantagsvis vara fråga om att allmänt använda en särskild beräkningsgrund för större grupper skattskyldiga.

Med hänsyn inte minst till vad jag nu sagt om möjligheterna att frångå huvudregeln vill jag för närvarande inte förorda att det för någon viss grupp skattskyldiga i U BL bestäms ett lägre B-skatteuttag än som följer av huvudregeln. Däremot bör man som jag antytt kunna differentiera B- skatteuttaget genom att i UBL införa en mera generell, kompletterande bestämmelse som tar sikte på skattskyldiga vars faktiska inkomstutveck- ling regelmässigt inte svarar mot den som dagens regler förutsätter.

Ett alternativt sätt kan då vara att — med förebild från RSV:s förslag -— bestämma att uppräkningen av B-skatten i vissa fall skall begränsas till att motsvara 1 10% av den slutliga skatten. Ett sådant lägre B-skatteuttag bör kunna föreskrivas för de enskilda fall där det visat sig att debiteringen av B-skatt enligt 13 Q' UBL — normalt med tillämpning av schablonregeln om 120 % — lett till ett överuttag. Liksom vad gäller nuvarande schablonregel bör en sådan regel hänföra sig till det kända utfallet av skattedebiteringar— na, dvs. på utfallet för inkomståret två år före det år för vilket debitering av B-skatt är aktuellt. Regeln kan tilllämpas också på juridiska personer.

En kompletterande bestämmelse i UBL av nu beskrivet innehåll innebär således att uttagsnivån sänks till 1100/0 men — till skillnad från RSV:s förslag — begränsas till fall då nuvarande regler ger ett för högt uttag. Det bör leda till en bättre avvägning av B-skatteuttaget för det helt övervägan- de antalet skattskyldiga. Detta bör i sin tur medföra en minskning av jämkningsansökningarna. Jag föreslår därför att det i 135 UBL tas in en kompletterande bestämmelse i enlighet med vad jag nu sagt.

Spärrege/

För att motverka underuttag av preliminär B-skatt har RSV föreslagit en spärregel som innebär att B-skatt inte skall debiteras med lägre belopp än som motsvarar den faktiska debiteringen för närmast föregående år. För närvarande bestäms B-skatten ju enbart med utgångspunkt från inkomster för ett år som ligger två år före det aktuella inkomståret. Hänsyn tas alltså nu inte till inkomster från det mellanliggande året. Detta medför många gånger att B-skatteuttaget blir förhållandevis lågt. Med den av RSV före-_ slagna spärregeln förhindrar man att en tillfällig nedgång av en annars tämligen jämn inkomstökning över åren leder till en omotiverat låg skatte- debitering ett senare år. Förslaget har tillstyrkts av flertalet remissinstanser och jag anser också själv att en sådan regel bör införas.

Preliminär självdeklaration

1 det här sammanhanget bör också nämnas att RSV har lagt fram ytterliga- re ett förslag för att förbättra B-skatteuppbörden. Den som har att betala

• Sida 36
•  Original

B-skatt skall vara skyldig att under inkomståret lämna in en preliminär självdeklaration om han får kännedom om att hans inkomst kan beräknas komma att överstiga den inkomst som legat till grund för debiterad preli- minär skatt för inkomståret med minst 25 %, dock minst 10000 kr. En preliminär självdeklaration skall då lämnas senast två veckor efter det att den skattskyldige fått kännedom om inkomstökningen.

Även för egen del bedömerjag i och för sig att införandet av en sådan skyldighet borde förbättra uppbörden. Förslaget ligger också i linje med principerna för preliminärskattesystemet att preliminär skatt skall betalas i anslutning till att inkomsterna flyter in.

Det kan emellertid riktas betydande invändningar mot förslaget. En hänger samman med att en sådan skyldighet bör förenas med någon form av sanktion eller påtryckningsmedel som ger eftertryck åt skyldigheten. Vidare kan det finnas behov av att ge skattemyndigheterna kontrollmöjlig- heter under löpande inkomstår. RSV har också pekat på möjliga sätt att uppnå detta. Ett sätt skulle vara att påföra en avgift i de fall deklaration inte lämnats trots att den skattskyldige kunnat förutse inkomsthöjningen. För egen del ställer jag mig tveksam till ett sådant avgiftssystem. Mera tilltalande skulle det enligt min mening i stället vara att bygga ett avgifts- system praktiskt taget enbart på kreditsynpunkter. RSV:s förslag väcker sålunda flera frågor som det enligt min mening är för tidigt att ta en bestämd ställning till. Jag är således inte beredd att nu förorda att man inför en skyldighet att under inkomståret lämna en preliminär självdekla- ration. lnte heller anserjag att någon annan förändring av bestämmelserna beträffande preliminär självdeklaration bör göras i detta sammanhang.

7. Avgift på fyllnadsinbetalningar

Mitt förslag: På fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt som görs under tiden den 19 januari—30 april året efter inkomståret skall kvarskatteavgift tas ut med 2%. Vid bestämmande av underlaget för beräkning av den nya avgiften skall ett belopp på 20000 kr. räknas av. Den nuvarande avgiften på fyllnadsinbetalningar som görs mel- lan den 1 maj och den 30 juni året efter inkomståret, bl.a. om anstånd getts med självdeklarationen, höjs från 2 till 4% på den del som överstiger 20000 kr.

På belopp som betalas efter den 30 april — elleri vissa fall den 30 juni — skall kvarskatteavgift utgå med 10% oavsett beloppets stor- lek.

RSV:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. En olikhet är att RSV föreslår att det belopp som skall räknas av från avgiftsunderlaget innan den tvåproccntiga avgiften beräknas skall vara 10000 kr. Vidare föreslås att kvarskatteavgift som understiger 100 kr. inte skall tas ut. RSV föreslår dessutom att den nuvarande särbestämmelsen beträffande fyll- nadsinbetalningar som görs mellan den 1 maj och den 30juni upphävs.

• Sida 37
•  Original

Remissinstanserna: Förslaget om avgift på fyllnadsinbetalningar tillstyrks eller lämnas i allt väsentligt utan erinran av en del instanser, främst myndigheter. Flertalet av remissinstanserna. särskilt företrädarna för nä- ringslivet, avstyrker dock förslaget. Det förs bl. a. fram att det för närings- idkare är näst intill omöjligt att fastställa inkomstnivån redan den 18 januari året efter inkomståret och att ett generellt avgiftssystem även skulle drabba den stora andelen lojala skattebetalare. Skulle ett sanktions- system ändå införas bör övervägas om inte det föreslagna fribeloppet om 10 000 kr. vid påförande av avgift bör höjas. Från något håll hävdas att den föreslagna nivån på avgiften är orimligt hög. Kritik riktas också mot att höja den nuvarande kvarskatteavgiften från 8 till 10% för belopp understi- gande 5 000 kr.

Skälen för mitt förslag: En konsekvens av att systemet med preliminär B- skatt leder till ett underuttag är att återstående skattebelopp, som betalas genom fyllnadsinbetalningar eller i form av kvarstående skatt, är stora. Fyllnadsinbetalningarna avseende preliminär B-skatt uppgick för taxe- ringsåren 1984— 1986 till ca 8. 9 resp. 11 miljarder kr. för att taxeringsåret 1987 vara uppe i närmare 18 miljarder kr.

Även fyllnadsinbetalningarna avseende preliminär A-skatt är betydan- de. l normalfallet är emellertid en fyllnadsinbetalning från en person som betalar preliminär A-skatt avsevärt lägre än från ett aktiebolag eller någon annan som betalar preliminär B-skatt. Det är också främst från de sist- nämnda som fyllnadsinbetalningarna har ökat.

En grundtanke i vårt uppbördssystem är som tidigare sagts att prelimi- när skatt skall betalas med belopp som så nära som möjligt kan antas motsvara den slutliga skatten. En annan är att den preliminära skatten skall betalas i nära anslutning till att inkomsten uppbärs. Dessa grundtan- kar innebär att en preliminär skatt som nära stämmer överens med den slutliga skatten skall betalas redan under uppbördsåret.

Enligt nuvarande ordning kan den som har betalat en för låg preliminär skatt betala in ytterligare skatt senast den 30 april året efter inkomståret utan att vidkännas någon kostnad för den kredit han har åtnjutit. Betalas skatten däremot efter detta datum skall normalt också kvarskatteavgift betalas. Reglerna om kvarskatteavgift medverkar sålunda inte till att betal— ningen av den preliminära skatten sker under uppbördsåret. Reglerna uppmuntrar i stället den som själv kan påverka storleken av preliminär— skattebetalningarna. i första hand den som har att betala preliminär B- skatt. att betala en stor del av den preliminära skatten först i slutet av april året efter inkomståret. Detta kan givetvis inte anses vara rättvist i förhål- lande till dem som har att betala A-skatt och därför har små möjligheter att påverka storleken av den skatt som betalas under uppbördsåret. Senare- läggningen av skatteinbetalningarna leder också i många fall till betal- ningssvårighcter och i vissa fall även till restföring och konkurs.

De förslag om kompletterande regler för uttag av preliminär B-skatt som jag redan lagt fram är inte tillräckliga för att minska fyllnadsinbetalningar- na till en godtagbar nivå. Enligt min mening kan man inte heller räkna med att en förbättrad uppföljning av uppbörden, eventuellt förenad med

• Sida 38
•  Original

utökade kontrollmöjligheter. leder till att den preliminära skatten i allt väsentligt betalas redan under uppbördsåret. Skattemyndigheterna kom- mer alltid att ha mycket svårt att före eller under uppbördsåret rätt förutse storleken av intäkter, kostnader och möjliga bokslutsdispositioner för de skattskyldiga. Man måste därför även fortsättningsvis räkna med att den debiterade B-skatten men också den A-skatt som betalas genom skatteav- drag i många fall kommer att vara avsevärt lägre än den slutliga skatten. Den skattskyldige själv är den ende som kan förväntas kunna i förväg beräkna sin slutliga skatt på ett riktigt sätt. Det bör därför införas en ordning som ger den skattskyldige ekonomiskt incitament att sträva efter att betala hela sin preliminära skatt under uppbördsåret. En sådan ordning åstadkoms genom den av RSV föreslagna avgiften på preliminär skatt som betalas efter det sista uppbördstillfallet, dvs. den 18 januari året efter inkomståret.

Evlinadsinbeta/ningar 19januari — 30 april

En helt ny avgiftsform bör av administrativa skäl inte föras in. Det nuvarande systemet med kvarskatteavgift bör-i stället byggas ut och omfat- ta också betalningar som sker mellan den 18 januari och den 30 april året efter inkomståret. Avgiftens storlek bör bestämmas med hänsyn till den skattekredit som den skattskyldige får om han väntar med betalningen till den 30 april, alltså under ca 3,5 månader. Hänsyn måste också tas till att kvarskatteavgiften inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. Jag anser att en avgift på 2 %, som RSV föreslagit, är väl avvägd.

Enligt nuvarande regler skall kvarskatteavgiften utgå med 8 % på belopp som uppgår till högst 5000 kr. och i annat fall med 10%. Med hänsyn till den vikt jag lägger vid att den preliminära skatten betalas i anslutning till att inkomsten uppbärs anserjag att det inte längre bör vara en lägre avgift på de belopp som uppgår till högst 5000 kr. På varje belopp som inte betalats senast den 30 april eller i vi55a fall den 30juni bör kvarskatteavgif- ten utgå efter ett och samma procenttal. Det bör vara det procenttal som nu gäller för belopp överstigande 5000 kr., alltså 10%. Mitt förslag i den här dalen ligger i linje med mina övriga förslag och syftar också till en snabbare och säkrare uppbörd av den preliminära skatten.

Flera remissinstanser har påpekat, att många skattskyldiga kan ha svå- righeter att räkna ut sin slutliga skatt redan den 18 januari året efter inkomståret, eftersom självdeklarationen i regel ännu inte har upprättats vid denna tidpunkt. Jag delar uppfattningen att man bör ta hänsyn till de svårigheter som inte sällan finns för en skattskyldig att redan den 18 januari exakt beräkna sin slutliga skatt. Det bör därför finnas utrymme för vissa uppskattningar och till och med rena felräkningar utan att den tvåprocentiga avgiften påförs, Inför man ett tillräckligt stort fribelopp på vilket någon avgift inte skall tas ut så ges de skattskyldiga också ett skäligt utrymme för uppskattningar och felräkningar. RSV har föreslagit ett fribe- lopp på 10000 kr. Själv anserjag att fribeloppet bör bestämmas till 20000 kr.

En del remissinstanser har gjort gällande, att stora grupper som inte har

• Sida 39
•  Original

illojala avsikter kan känna sig orättvist behandlade om de påförs en kvarskatteavgift av den här storleken på fyllnadsinbetalningar. Jag vill därför understryka, att avgiften inte är någon slags sanktion, utan en kostnad för den kredit som lämnas; Kredit på mindre än 20000 kr. förblir kostnadsfri. liksom kredit som staten lämnar fram till den 18 januari. Dessutom är den föreslagna avgiften inte högre än att den i ett marginal- skatteläge om 50% motsvarar en årlig ränta på ungefär 14% om man räknar med en kredittid på 3.5 månader.

Evi/nadsinbeta/ningar 1 maj — 30 juni

I vissa fall är det medgivet att göra fyllnadsinbetalning så sent som den 30 juni året efter inkomståret (27 5 4 mom. UBL). Den kredit på ytterligare två månader som då ges har ansetts vara värd en avgift på 2% och kvarskatteavgift på sådana fyllnadsinbetalningar tas för närvarande ut efter denna procentsats.

Bestämmelsen infördes därför att antalet anståndsberättigade hade ökat genom att revisionsbyråer m.fl. hade fått möjlighet att successivt avlämna klienternas deklarationer under tiden den 1 april—31 maj. De svårigheter det kan möta att beräkna skatten innan deklarationen har upprättats hade därför kommit att beröra ett större antal skattskyldiga än tidigare och ställde till problem för byråerna i deras planering av deklarationsarbetet.

RSV har föreSIagit, att avgift skall utgå med tio procent på samtliga belopp som är obetalda den 30 april, med andra ord att möjligheten att göra fyllnadsinbetalning mot en lägre avgift mellan den 30 april och den 30 juni slopas.

För egen del anserjag att det fortfarande finns ett behov av en regel som den nu aktuella. För dem som befinner sig i den situation som nämns i 27 5 4 mom. skulle det, med RSV:s förslag, inte finnas något skäl att inbetala ytterligare skatt efter den 30 april, utan man måste räkna med att resteran— de belopp i stället skulle betalas i form av kvarstående skatt, alltså en förskjutning av betalningen från den 30juni året efter inkomståret till den 18 april året därpå. Jag anser därför inte att denna speeialregel bör slopas. Den kredit på ytterligare två månader som lämnas bör dock inte vara helt gratis. vilket skulle bli fallet om avgiften även i fortsättningen skulle vara 2%. Konsekvensen av att jag nu föreslår en" avgift på 2% för tiden 18 januari—30 april är att avgiften på fyllnadsinbetalningar enligt 275 4 mom. bör utgå med ytterligare 2% i den mån fyllnadsinbetalningen över- stiger fribeloppet på 20000 kr. En sådan ordning föreslås.

Beloppsgränsför uttag av avgift, in. in.

I dag påförs inte kvarskatteavgift som understiger 50 kr. Det belopp, som avgiften skall beräknas på, rundas av till närmast lägre hundratal kr. Detta innebär att den skattskyldige kan ha en kvarstående skatt på upp till 699 kr. utan att avgift påförs. RSV har föreslagit att beloppsgränsen 50 kr. i fortsättningen skall vara 100 kr. För egen del kan jag emellertid inte se att man genom en sådan höjning skulle uppnå några nämnvärda administrati-

• Sida 40
•  Original

va fördelar eller andra förenklingar. Jag anser därför att nuvarande bc- loppsgräns bör behållas. Attlden sammantagna effekten av en oförändrad beloppsgräns och mina förs'laig i övrigt blir att avgift kommer att tas ut så snart den kvarstående skatten överstiger 499 kr. föranleder alltså inte en annan bedömning.

I samband med att en avgift övervägs på fyllnadsinbetalningar måste även vissa redaktionella justeringar göras i bestämmelserna om ö-skatte- ränta. Till denna fråga återkommerjag i författningskommentarerna till de föreslagna ändringarna i 69 & UBL. Jag vill dock redan här nämna att när en avgift på fyllnadsinbetalningar införs kan det uppstå situationer i vilka det skall påföras både en tvåprocentig kvarskatteavgift och ö-skatteränta. Detta kan bli fallet om en skattskyldig, vars slutliga skatt överstiger den preliminära skatt som har betalats t.o.m. den 18 januari. senast den 30 april har betalat in preliminär skatt som överstiger den slutliga skatten. I sådana fall bör naturligtvis en kvittning ske så att endast kvarskatteavgift eller ö-skatteränta påförs.

Enligt nuvarande ordning kan kvarskatteavgift som har påförts med 8 eller 10% sättas ned av länsskattemyndigheten till S% om skillnaden mellan den slutliga och den preliminära skatten beror på förhållande som den skattskyldige inte har kunnat råda över. Nedsättning kan däremot inte ske av sådan avgift som enligt nuvarande regler skall beräknas efter 2%. Enligt min mening finns inte heller något behov av att kunna nedsätta den tvåprocentiga kvarskatteavgift som jag har föreslagit nu.

Iqu/ilrärlandu

De nya bestämmelserna om debitering av preliminär B-skatt bör tillämpas redan vid den debitering som skall göras för inkomståret 1989.

Även de föreslagna ändringarna om kvarskatteavgift bör tillämpas så snart som möjligt. De skulla kunna tillämpas vid debiteringen av slutlig skatt avseende taxeringsåret 1989 och därmed påverka de fyllnadsinbetal- ningar som görs våren 1989. Ändringarna skulle således få konsekvenser redan fr.o.m. den l9januari nästa år, eftersom den tvåprocentiga avgiften skall beräknas på belopp som betalas efter den 18 januari taxeringsåret. Av praktiska skäl bör emellertid de nya bestämmelserna inte gälla fullt ut redan då. Alltför kort tid står nämligen till buds för att man dessförinnan på ett tillfredsställande sätt skall kunna informera alla skattskyldiga som skulle beröras av den tvåprocentiga avgiften. Däremot är det enligt vad RSV har uppgett inte så svårt att nå ut med godtagbar information till juridiska personer. Till detta kommer att juridiska personer torde komma att stå för större delen av fyllnadsinbetalningarna också under år 1989. Med hänsyn härtill anserjag att de nya bestämmelserna om kvarskatteav- gift bör tillämpas för år 1989 enbart i fråga om aktiebolag och andra juridiska personer, dock inte dödsbon. För fysiska personer och dödsbon bör de nya bestämmelserna gälla första gången vid debiteringen år 1990.

• Sida 41
•  Original

8. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändringi uppbördslagen (19532272),

4. lag om ändring i lagen (1988:889) om ändring i taxeringslagen ( 19561623),

5. lag om ändring i lagen (1988:883) om ändring i lagen (1962z392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Förslaget under punkt 5 har upprättats i samråd med chefen för social- departementet.

Förslaget under punkt 3 har varit föremål för lagrådets granskning. I fråga om förslagen under punkterna ], 2, 4 och 5 anserjag, med hänsyn till förslagens beskaffenhet, att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

9. Författningskommentarer till förslaget om ändring i uppbördslagen

135 1 och2mom.

Paragrafen har delats in i två moment. Bestämmelserna i 1 mom. har ändrats också i sak.

Det nya första momentet innehåller, förutom de bestämmelser som nu finns i 135 första stycket, en regel om alternativ schablondebitering av preliminär B-skatt i fall där den senast fastställda slutliga skatten, dvs. den slutliga skatten för inkomståret två år tidigare, understiger den preliminä- ra B-skatt som för samma inkomstår har debiterats enligt bestämmelserna i denna paragraf. Att den slutliga skatten skall jämföras med nu nämnd preliminär skatt innebär att hänsyn inte skall tas till eventuella jämkningar enligt 45 & 1 mom. I nu avsedda fall skall preliminär B-skatt fastställas till 1 10% av den senast fastställda slutliga skatten.

Enligt det nya andra stycket i momentet får schablondebitering dock inte medföra att preliminär B-skatt fastställs till lägre belopp än som motsvarar den preliminära B-skatt som senast fastställts för året före inkomståret.

I syfte att få lagtexten mer lättillgänglig har momentet fått den av lagrådet förordade lydelsen. Med ”den ursprungligen debiterade B-skat- ten" avses den B-skatt som debiterats för det år som den slutliga skatten hänför sig till.

Ändringarna av bestämmelserna i 2 mom. är endast redaktionella. I momentet har samlats de bestämmelser som gäller debitering av prelimi- när B-skatt med ledning av preliminär taxering.

145

Paragrafen upphävs. I sitt yttrande över lagförslaget har lagrådet förordat att paragrafen upphävs. Jag ansluter mig till lagrådets ställningstagande.

• Sida 42
•  Original

_ 27å3mom.

I detta moment finns förslag om en kvarskatteavgift på egna inbetalningar av preliminär skatt under tiden l9januari — 30 april året efter inkomståret. Fribeloppet 20 000 kr. innebär att de allra flesta A—skattebetalare, och även B-skattebetalare som är fysiska personer, inte kommer att påföras någon tvåprocentig kvarskatteavgift.

I första meningen i andra stycket har en bestämmelse tagits in om att kvittning mellan kvarskatteavgift och ö—skatteränta skall ske så att kvar- skatteavgift skall påföras endast om nettot härav uppgår till minst 50 kr.

4 mom.

Avgiften på fyllnadsinbetalningar gjorda 1 maj — 30juni höjs så att skillna- den i förhållande till tidigare verkställda fyllnadsinbetalningar kvarstår.

69 ä 1 mom.

Nuvarande hänvisning till bestämmelserna i 27 5 3 mom. andra och tredje styckena har tagits bort eftersom 27 få har skrivits om. Tillämpliga bestäm— melseri 27 & hari stället skrivits in i föreliggande moment. ,

I sjätte stycket i momentet anges att i förekommande fall kvittning skall ske mellan ö-skatteränta och kvarskatteavgift i likhet med vad som sagts i kommentarerna till 27 5 3 mom.

85 ä 2 mom.

Nedsättning enligt detta moment bör komma i fråga endast när kvarskatte- avgift beräknats efter 10%. Andra stycket har utformats i enlighet med detta.

Övergångsbestämmelserna

Punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna innebär att de nya bestämmelserna om debitering av preliminär B-skatt skall tillämpas redan på preliminär skatt för inkomståret 1989.

De nya bestämmelserna om kvarskatteavgift skall enligt punkt 3 börja tillämpas vid skilda tillfällen. För skattskyldiga som avses i 105 1 mom. lagen (19471576) om statlig inkomstskatt skall reglerna gälla först vid 1990 års debitering av slutlig skatt. Av hänvisningen till det nämnda lagrummet följer att detta gäller för fysiska personer och dödsbon, dock inte dödsbon som beskattas som utländska juridiska personer. För andra skattskyldiga skall bestämmelserna tillämpas redan vid 1989 års debitering av slutlig skatt.

• Sida 43
•  Original

10. Hemställan Prop. 1988/89:46

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen.

11. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 44
•  Original