1989/90:69

Regeringens skrivelse

1989/90:69

om ungdomsfrågor Skr

1989/90:69

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp I bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 januari 1990. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Margot Wallström

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Skrivelsen redovisar inriktningen på ungdomspolitiken inför 1990-talet. Vidare redovisas vad som skall gälla för ungdomspolitiken inom vissa områden det närmaste året. Insatserna skall enligt skrivelsen koncentreras på de mest utsatta ungdomsgrupperna samtidigt med insatser som stärker demokratin och jämlikheten för ungdomar.

För kännedom överlämnas boken ”Rakt på sak — guide till regeringens ungdomspolitik” (1990).

1 Riksdagen 198990. I saml. Nr 09

Skr. 1989/90:69

Civildepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 januari 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson. Hulterström, Lindqvist, Lönnqvist, Thalén, Nordbetg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson

Föredragande: statsrådet Wallström

Skrivelse om ungdomsfrågor

I Inledning

I regeringens skrivelse (skr. 1988/89:70) om ungdomsfrågor lämnades en redogörelse av regeringens arbete med ungdomsfrågorna. Den huvudsakliga inriktningen för ungdomspolitiken redovisades liksom planerade insatser och åtgärder under år 1989. De åtgärder som redovisades i skrivelsen har genomförts.

Den redogörelse av aktuella insatser på ungdomsområdet som lämnades i skrivelsen gav enligt min mening en heltäckande bild av vad som ingår i en samlad ungdomspolitik och har lagt grunden för det fortsatta arbetet med ungdomsfrågorna.

Det är angeläget att göra en samlad redovisning av regeringens ungdomspolitik för behandling av riksdagen. Av den anledningen har jag valt att i denna skrivelse kortfattat lyfta fram regeringens insatser för ungdomar inom nägra aktuella områden. Samtidigt beskriver jag regeringens ungdomspolitik för ungdomar i boken ”Rakt på sak — guide till regeringens ungdomspolitik”. Boken bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Syftet med boken är att informera ungdomarna själva om regeringspolitiken. Boken skall också inspirera ungdomar att ge synpunkter på den förda politiken och skapa möjligheter till en dialog mellan politiker och ungdomar.

Jag har i detta ärende samrått med de för respektive område ansvariga statsråden.

[50]

2¶Ungdomspolitiken inför 1990-talet Skr. 1989/90:69

2.1 Insatser år 1990

Min bedömning: Dagens ungdomar kan växa upp i ett samhälle där den materiella välfärden i stort är tryggad. Samhällets förändringar under senare decennier har medfört att unga människors behov och engagemang har förändrats och tar sig annorlunda uttryck. Samtidigt ger en tilltagande segregation i befolkningen vissa ungdomar sämre möjligheter att få del av välfärdssamhället. De sociala klyftorna hotar att växa.

Ungdomspolitiken skall koncentreras på fortsatta åtgärder för de mest utsatta ungdomsgrupperna. Därutöver sker insatser för att stärka demokratin och jämlikheten för ungdomar. Frågor som rör ungdomars villkor under 1990-talet utreds särskilt.

Ungdomspolitiken för år 1990 följer den grundläggande inriktningen från tidigare år.

Inriktningen på ungdomspolitiken har varit att trygga ungdomars möjligheter att få arbete, bostad och en bra utbildning. Fortfarande finns mycket kvar att göra på dessa områden men vi står också inför flera delvis nya uppgifter.

Ungdomar har som regel ett stort engagemang för samhället som många gånger tar sig andra uttryck än ren partipolitisk verksamhet. Ungdomars kraft och engagemang i olika samhällsfrågor skall tas tillvara. Intresset för frågor som rör ansvarstagande, livskvalitet, miljö och fred måste få komma till uttryck i sådana demokratiska former som passar unga människor i dagens samhälle. Detta skall ske bl.a. genom insatser inom föreningslivet, ungdomsorganisationerna och kulturen. Ungdomars inflytande och delaktighet i den kommunala planeringen behöver stärkas.

tilltagande segregation i samhället har inneburit att det finns ungdomar som växer upp i miljöer där våld, missbruk och kriminalitet allt mer kommit att tillhöra vardagslivet. Möjligheterna för dessa ungdomar att få del av välfärdssamhället blir begränsade. De sociala klyftorna hotar att växa. Insatserna inriktas på att försöka lösa problemen för ungdomar som av olika skäl har sämre uppväxtvillkor och utvecklingsmöjligheter.

Regeringen har också tillsatt en utredning (C 1989:06) om ungdomars villkor på 90-talet.

2.2¶Ungdomars möjligheter att påverka — ökad demokrati Skr. 1989/90:69 och jämlikhet för ungdomar

Min bedömning: Unga människor har ett stort engagemang för samhället som måste tas tillvara. En särskild ungdomsutredning skall ge förslag till åtgärder för att stärka demokratin och jämlikheten för ungdomar. Barns och ungdomars egna aktiviteter och möjligheter till inflytande uppmuntras genom särskilda projektmedel till organisationer som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. Stödet till ungdomsorganisationerna förbättras genom en tydligare inriktning på aktiviteter och uppföljning. Former för ungdomars inflytande i den kommunala planeringen måste utvecklas.

Ungdomsutredning för demokrati och jämlikhet För att utvecklas och må bra är det viktigt att unga människor kan känna gemenskap och solidaritet med andra människor och veta att de har en uppgift. För att alla ungdomar skall få uppleva detta måste jämlikheten mellan olika grupper av ungdomar stärkas, liksom jämställdheten mellan könen. Utredningen om ungdomars villkor på 90-talet skall särskilt belysa hur demokrati och jämlikhet för ungdomar kan stärkas. Ett slutbetänkande skall presenteras senast den 30 maj 1991. Utredningen skall redovisa förslag till olika åtgärder och vilka som skall ansvara för dessa. Utredningsarbetet skall bedrivas så att ungdomar och olika grupper som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med ungdomar också kan få lämna synpunkter och förslag under utredningsarbetet.

Barn- och ungdomsorganisationerna

Barn- och ungdomsorganisationerna får en allt större betydelse. Statligt stöd fördelas till ungdomsorganisationerna. Den allra största delen utgörs av de centrala och lokala bidragen. Även olika projektmedel delas ut. Prioriterade områden är: = uppsökande verksamhet med inriktning mot barn och ungdomar som stär

utanför föreningslivet, —- utveckling av demokratiska former i föreningslivet, 1 skolan eller i bo-

stadsområdet, — insatser för att göra föreningar m.m. mer delaktiga i samhällsplaneringen, — aktiviteter för att förebygga våld och motsättningar i samhället.

Barn- och ungdomsdelegationen disponerade under 1989 30 milj.kr. ur allmänna arvsfonden till utvecklingsarbete bland ungdomar. Detta stöd utgår främst till ungdomslokaler, klubbstugor och försöksprojekt av olika slag i frågor som engagerar ungdomar som inte tidigare varit föreningsaktiva. Särskilt prioriteras projekt som rör.miljö, kultur, musik, anti-våld och drogförebyggande verksamhet. Förutom dessa områden skall särskilt uppmärksammas projekt som berör invandrarungdomar, ungdomar i glesbygd samt jämställdhet.

Inom idrottsrörelsen sker en viktig del av verksamheten för barn och ung- Skr. 1989/90:69 dom. Idrottsrörelsen aktiverar ett stort antal barn, ungdomar och deras föräldrar och har därför en viktig social funktion. Idrotten ger ungdomar förebilder och söker bidra till att stävja icke önskade sociala beteenden såsom fusk, våld och rasism.

Jämställdhetsåtgärder inom idrottsföreningar och andra ungdomsorganisationer har stor betydelse. Inte minst är satsningar på flickidrott och jämställd idrott angelägna. Jämställdheten mellan flickor och pojkar stimuleras genom särskilda projektmedel. Prioriterade områden är åtgärdsinriktat utvecklingsarbete i syfte att få fler flickor som ledare och förtroendevalda liksom anpassning av verksamhetsformer och innehåll efter både pojkars och flickors behov.

Stora grupper av ungdomar genomför betydande insatser i de olika miljöoch naturvårdsorganisationerna. Även inom de övriga ungdomsorganisationerna, t.ex. de religiösa och de politiska ungdomstförbunden. har miljöfrågorna en mycket stark ställning. Miljöfrågorna har blivit en av de viktiga frågor där ungdomsorganisationerna har utvecklat ett gott samarbete.

Det lokala ungdomsstödet Statligt stöd till upgdomsverksamhet lämnas både till central och lokal verksamhet. En stor del av det lokala stödet går till ungdomsverksamhet inom idrottsrörelsen.

Statens ungdomsråd kommer att få ett särskilt uppdrag att ta fram förslag till nya regler för fördelning av bidrag till central och lokal ungdomsverksamhet. Avsikten är att förbättra stödet till lokal verksamhet och att ge organisationerna själva större inflytande över användningen. Riksidrottsförbundet föreslås utforma de förslag till regler som skall ligga till grund för fördelningen av idrottens del av bidraget till lokal ungdomsverksamhet.

Ambitionen är att det nya och förbättrade stödet skall vara i funktion redan under budgetåret 1990/91.

För att markera den betydelse ungdomsorganisationerna tillmäts och för att klargöra den kommunala kompetensen har kommuner och landsting genom lagen (SFS 1989:977) om kommunalt stöd till ungdomsorganisationerna fått kompetens att stödja ungdomsorganisationer, även de politiska ungdomsorganisationerna, utan att särskilda villkor om verksamhetens inriktning behöver anges i besluten.

Det är viktigt att stödja fritidsledare och ideella ledare i deras engagemang för barn- och ungdomsarbete. Föreningslivets möjligheter till framtida ledarförsörjning ses över samtidigt som folkhögskolans framtid utreds.

Den kommunala planeringen Det är enligt min mening nödvändigt att lyfta fram ungdomen i den kommunala planeringen. Ungdomars intressen och behov genomsyrar nästan alla sektorer i samhället. Planeringen måste dock samordnas utifrån en helhetssyn på ungdomar. Ökad kommunal samverkan, flexibilitet och öppenhet för förändringar bör vara planeringens utgångspunkter. Från samma utgångspunkter startar kommunförbundet år 1990 projektet ”Barn i skoläldern”.

Ungdomar bör också vara delaktiga i planeringsprocessen, exempelvis ge- Skr. 1989/90:69 nom inrättande av s.k. ungdomsråd. I samarbete mellan statens ungdomsråd och socialstyrelsen pågår ett utvecklingsarbete i syfte att söka metoder och former för en sektorsövergripande ungdomsplanering. Ett 20-tal kommuner har påbörjat ett utvecklingsarbete med att ta fram särskilda sektorsövergripande ungdomsplaner fastställda av kommunfullmäktige.

Ungdomar mäste få mötesplatser där de själva kan ta ansvar för vissa verksamheter. I några kommuner startas nu s.k. ungdomshus med varierande verksamheter och organisation.

Jag följer med stort intresse denna utveckling.

2.3¶Ungdomar och kulturen

Min bedömning: Barn och ungdomars kulturvanor grundlägpgs i tidiga år. Särskild uppmärksamhet bör ägnas barn- och ungdomskulturen samt folkrörelsernas roll i denna. Samhällets insatser för barn- och ungdomskulturen skall samordnas och kommunernas roll för att främja kulturaktiviteter för barn och ungdom betonas. Ett förslag till åtgärdsprogram mot videovåldet har upprättats.

Barn- och ungdomskulturen Kulturvanor grundläggs i tidig ålder. Om barn och ungdomar får goda möjligheter att ägna sig åt eget skapande och åt att uppleva litteratur, musik, dans, teater och konst under sin uppväxt ökar också deras förutsättningar att som vuxna delta i kulturlivet. Genom att ge utrymme åt kulturverksamhet i de miljöer där barn och ungdomar dagligen vistas kan den på ett naturligt sätt anpassas till deras intressen och behov. Kommunernas engagemang i barn- och ungdomskulturen är därför av stor betydelse.

De sammantagna samhällsinsatserna för barn- och ungdomskulturen är omfattande. I kommunerna behöver dock en bättre samordning ske för att maximalt kunna utveckla barn- och ungdomskulturen. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som kommer att presentera ett program för barn- och ungdomskultur år 1990. Syftet är att underlätta kontakterna mellan lokala och centrala nivåer och att i en lättillgänglig form sprida information om hur man kan utnyttja tillgängliga resurser för att utveckla musik, teater, dans, konst, litteratur, film och video för barn och ungdom. Programmet skall därför utformas som en katalog över olika erbjudanden som intresserade kommuner kan välja ifrån. På detta sätt ges en ökad uppmärksamhet ät barnoch kulturfrågor.

En viktig utgångspunkt vid utformningen av förslagen inom kulturomrädet i årets budgetproposition är att betona de samhällsstödda institutionernas ansvar för barn och ungdom. Regeringen avser att ta initiativ till att en dialog med kulturinstitutionerna kommer till stånd i denna fråga.

Den statliga kulturbudgeten skall under innevarande mandatperiod förstärkas med 300 milj.kr. I detta sammanhang ingår ökade insatser för barnoch ungdomskulturen. Som en följd av denna satsning förstärks bl.a. barn-

och ungdomsteatern. En betydande del av förstärkningen till de fria teater- Skr. 1989/90:69 grupperna skall gå till barn- och ungdomsteaterverksamhet. Barn- och ungdomsensemblerna vid de tre störa institutionsteatrarna Riksteatern, Stockholms stadsteater och Göteborgs stadsteater får ökat stöd för att vidareutveckla sin verksamhet. Länsteatrar får resurser för att utveckla sin barn- och ungdomsteater. Vidare beaktas särskilt behovet av en tillfredsställande teaterförsörjning i län som i dag saknar en egen teaterinstitution.

Av stor betydelse är också lokal försöksverksamhet med video, s.k. mediaverkstäder. Många ungdomar har utnyttjat mediaverkstäderna för att framställa egna videofilmer. För år 1990 föreslås ökat stöd till upprättande av fler mediaverkstäder.

Videovåld Dagens unga generation växer upp i ett bildintensivt samhälle. Det är angeläget med insatser som gör det lättare för barn och ungdom att kritiskt värdera det som visas. Samtidigt är det viktigt att understryka de vuxnas relationer till ungdomar i detta sammanhang. Vuxna måste engapera sig och ge sig tid att lyssna och prata med ungdomarna och hjälpa till att påverka val och intryck av det som visas i bildmedia. På senare år har en ökad spekulation i våld blivit tydlig. Olika kommersiella intressenter saluför videofilmer med våldsförhärligande budskap. Regeringen har därför upprättat ett förslag till åtgärdsprogram mot videovåldet med syfte att begränsa spridningen av våldsskildringar i film och på video. I programmet föreslås en väsentlig straffskärpning för brott mot videovåldslagen och en förstärkt övervakningsorganisation. Ett särskilt råd mot videcoväld skall inrättas för att följa marknaden och bevaka efterlevnaden av lagarna. Utbildning och information skall främjas liksom frivilliga insatser mot skadliga väldsskildringar skall få stöd.

Regeringens förslag till åtgärdsprogram kommer att läggas fram i en proposition till riksdagen under våren 1990.

2.4¶Ungdomar och utbildning

Min bedömning: Ungdomar skall få bättre möjligheter att välja en utbildning som passar dem samtidigt som utbildningen anpassas bättre för framtidens arbetsmarknad. Reformerningen av gymnasieskolan ökar möjligheten att välja utbildning samtidigt som social och könsmässig snedrekrytering motverkas. En expertgrupp tillsätts för att analysera betygens betydelse.

Den planerade reformeringen av gymnasieskolan är ett viktigt led i ambitionen att alla ungdomar under 20 år skall kunna få en plats i gymnasieskolan.

Den försöksverksamhet med treåriga yrkeslinjer som pågår utökas med 1200 platser till att omfatta 11200 platser. Olika förslag om en reformering av gymnasieskolan har tagits fram. Avsikten är att förelägga riksdagen en samlad proposition om gymnasieskolans struktur och om principerna för den

nya läroplanens utformning. För att analysera betygens betydelse tillsätts en Skr. 1989/90:69 särskild expertgrupp.

Gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrad ungdom blir lättare tillgänglig. Detta möjliggörs genom förslag om statlig finansiering av omvårdnaden för sådana elever vid gymnasieskolorna i Skärholmen (Stockholm) och Angered (Göteborg) samt i Umeå.

Arbetsmiljön i skolan är viktig liksom möjligheterna till ett ökat inflytande över denna. Regeringen kommer under våren. 1990 att förelägga riksdagen en proposition (prop. 1989/90:61) om elevmedverkan i arbetsmiljöarbetet. I propositionen föreslås ändringar I arbetsmiljölagen (1977:1160) som ger elever på grundskolans högstadium, gymnasieskolan och studerande på högre utbildningsnivåer och i vuxenutbildning tillfälle att medverka i arbetsmiljöarbetet på arbetsstället genom elevskyddsombud. Vidare föreslås att arbetsmiljölagen blir tillämplig på grundskolans låg- och mellanstudier i samma utsträckning som för närvarande gäller på skolområdet i övrigt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

Tillgängligheten till högskolan ökar genom införande av nya tillträdesregler samt det förbättrade studiemedelssystemet.

En forskningsproposition är planerad att föreläggas riksdagen under vären 1990. I denna kommer frågor om barn- och ungdomsforskningen att särskilt beaktas.

Med anledning av bl.a. ett mycket högt olyckstal för ungdomar i trafiken inrättas fr.o.m. den I januari 1990 en prövotid på två är för nyblivna körkortsinnehavare. Först efter två års prieckfri körning permanentas körkortet. En ny kursplan för förarutbildningen med förbättrade pedagogiska inslag har antagits. Medel har också anslagits till organisationer som informerar i skolorna om biltrafikens olycksoffer och deras rehabilitering.

2.5¶Ungdomar och arbete

Min bedömning: Flertalet ungdomar bör kunna få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En utökad samverkan mellan myndigheterna och utveckling av individinriktade lösningar för ungdomar med mycket svag ställning på arbetsmarknaden är angelägen. Invandraroch flyktingungdomens situation på arbetsmarknaden behöver ägnas särskild uppmärksamhet.

Den rådande arbetsmarknadssituationen ger förutsättningar att stärka ungdomars position på arbetsmarknaden.

Det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 till 18 år är föremål för en utredning där ansvarsfördelning och organisation överväps. En proposition planeras till hösten 1990.

Arbetslösa ungdomar i åldern 18 till 19 är skall fr.o.m. 1 juli 1989: första hand erbjudas arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom en intensifierad arbetsförmedling med jobbsökaraktiviteter, I andra hand utbildning. Ungdomar som trots detta inte kan anvisas reguljärt arbete eller utbildning skall hänvisas till inskolningsplatser med arbete på heltid. Inskolningsplatser

omfattar hela arbetsmarknaden. Detta system ersätter den tidigare ung- Skr. 1989/90:69 domslagen. .

Särskilda insatser för ungdomar med svag ställning på arbetsmarknaden är under utveckling. På regeringens uppdrag har arbetsmarknadsstyrelsen och socialstyrelsen initierat olika försöksverksamheter 1 några av landets kommuner. Syftet är att stärka och utveckla samarbetet mellan socialtjänst och arbetsförmedling samt utveckla mer individuella metoder och lösningar. Uppdraget skall redovisas till regeringen i januari 1990.

AMS bedriver uppsökande verksamhet bland handikappade med förtidspension eller sjukbidrag för att erbjuda dem arbete, utbildning eller praktik. Projektet, Arbete åt unga handikappade, kommer att fortsätta även under budgetäret 1990/91.

Många ungdomar vill starta eget. Detta kan många gånger ske i kooperativ form. Under åren 1987-1989 har genom Kooperativa rådets utvecklingssystem för nykooperation bildats ett 15-tal Jokala och regionala kooperativa utvecklingscentra (LKU) runt om i landet. Dessa centra, som stöds av den lokala kooperationen, erbjuder ekonomisk och juridisk rådgivning till grupper av människor som vill starta kooperativ verksamhet. Genom denna hjälp har ett par hundra kooperativa verksamheter inom olika branscher kunnat starta under de tre senaste åren. I glesbygd har kooperativen haft effekter för sysselsättning och samhällsservice och i storstadsregionerna har kooperativen skapat närhet och social gemenskap. Totalt finns f.n. ca 1200 s.k. nykooperativ. I många skolor driver t.ex. eleverna egna skolcaféer.

Invandrarungdomens situation på arbetsmarknaden behöver uppmärksammas. I det allmänna ungdomsarbetet kommer villkoren för denna grupp att särskilt lyftas fram. Detta sker bl.a. genom den tidigare nämnda ungdomsutredningen. Utredningen skall särskilt ta fram en heltäckande bild av invandrarungdomens situation i förhållande till övriga ungdomar. Ett förslag skall presenteras senast den 31 juli 1990.

Jag har också för avsikt att i samråd med berörda fackdepartement söka få till stånd särskilda projekt för barn och ungdomar i invandrartäta områden. En samordning av insatserna I dessa bostadsområden är nödvändig.

2.6¶Ungdomar och boende

Min bedömning: Bristen på bostäder slår hårt mot ungdomar. Statliga insatser görs både för att öka bostadsbyggandet och för att stärka ungdomarnas ställning på bostadsmarknaden. De kommunala bostadsförsörjningsprogrammen måste lyfta fram ungdomarnas bostadsbehov och samtidigt verka för en förbättrad bostadsförmedling i kombination med en utveckling av mer okonventionella lösningar av boendeformer för ungdomar.

Nära hälften av de registrerade bostadssökande i kommunerna är ungdo-

mar som bor kvar i föräldrahemmet. Ungdomarna efterfrågar som regel mindre hyreslägenheter i flerbostadshus.

Många ungdomar har också ett stort intresse för nya bostadsformer och

ett mer okonventionellt boende. Bostadsbristen för ungdomar är fortfa- Skr. 1989/90:69 rande mycket stor. En viss utplaning av tillgång och efterfrågan på bostäder i små och medelstora kommuner har skett men i storstadsområdena råder fortfarande en påtaglig brist på bostäder.

Regeringens insatser syftar till att öka bostadsbyggandet. På kort sikt finns det behov av särskilda åtgärder för att lösa ungdomars boendesituation. Jag anser att det är angeläget att kommunernas bostadsförsörjningsprogram innehåller särskilda avsnitt om ungdomars bostadsbehov och kommunens framförhållning inför dessa behov. I dag har de flesta kommuner en sådan planering när det gäller andra grupper i samhållet t.ex. äldre och handikappade.

Regeringens ungdomsboendedelegation har framför allt fört diskussioner med kommunerna om hur bostäder i det befintliga bostadsbeståndet kan frigöras för ungdomars behov. Vidare har ungdomsbostadsstödet samt den kommunala böstadsförmedlingens roll diskuterats. Ungdomsboendedelegationen bör fortsätta att stimulera, följa och informera om pägående försöksverksamheter på bostadsmarknaden.

Erfarenheterna från de kommuner som arbetar med det särskilda ekonomiska ungdomsbostadsstödet för att öka tillgången på bostäder är mycket goda. Stödet har gjort det möjligt att hålla boendekostnaderna i nyproducerade lägenheter på en lägre nivå och samtidigt möjliggjort särskilda resurser för ungdomar vid bostadsförmedlingen. I dag utnyttjar 67 kommuner det särskilda ungdomsbostadsstödet. Det är min förhoppning att många fler kommuner skall komma att utnyttja detta stöd.

2.7¶Ungdomar och familjen

Min bedömning: Samhällets insatser skall stödja familjen i dess olika

roller och bidra till att barnen får växa upp under bästa tänkbara be-

tingelser. Många unga människor bildar tidigt familj och behöver

olika former av stöd för att klara påfrestningar vad gäller ekonomi,

relationer och föräldraansvar. Det är angeläget att den kommunala

barnomsorgen och skolan utvecklar fler modeller för föräldramedver-

kan.

Samhällets stöd till framför allt unga barnfamiljer är angeläget. För att barn skall kunna växa upp under gynnsamma villkor är det viktigt att föräldrarna klarar av ekonomi, relationer och föräldraansvar. Särskilt viktigt är det att stimulera och stödja pappor till att bli mer delaktiga i den dagliga omvårdnaden av barnen. Vid en eventuell skilsmässa är det särskilt väsentligt att en vardaglig kontakt kan upprätthällas med båda föräldrarna.

Det har visat sig att många ungdomar — särskilt pojkar — inte har haft en stabil manlig förebild under uppväxten. I samband med föräldraförsäkringens utbyggnad görs ökade informationsinsatser i syfte att stimulera pappor till att ta föräldraledigt.

Jag vill i sammanhanget också understryka vikten av att det inom den kommunala barnomsorgen och skolan utvecklas fler modeller för föräldra-

medverkan. Det pedagogiska värdet av detta är stort då föräldramedverkan Skr. 1989/90:69 i sig innebär en form av föräldrautbildning samtidigt som aktiva vuxna blir mönsterbildande för barnen. Föräldrakooperativa daghem utgör i dag bra exempel på hur värden som demokrati, engagemang och delaktighet kan förenas och samtidigt tjäna som förebild för förebyggande barn- och ungdomsverksamhet. Inom ramen för den förnyelse av offentliga sektorn som pågår med bl.a. en utveckling mot mindre, självstyrande enheter bör det inom den traditionella barnomsorgen och skolan vara fullt möjligt att utveckla olika former för självstyre och föräldraengagemang.

Många unga barnfamiljer är utsatta i dagens samhälle och ofta drabbas barnen mest. Det är därför angeläget att socialtjänsten kan utveckla sina metoder att arbeta med barnfamiljer. I många fall finns bara en vårdnadshavare i familjen, som regel mamman. Det är särskilt viktigt att i arbetet med dessa familjer få in positiva pappaförebilder. Organisationer som arbetar med utsatta barn och deras familjer bör få fortsatt stöd.

Den unga barnfamiljens ekonomi blir ofta utsatt för stora påfrestningar inte minst som en följd av tidigare grundlagda konsumtionsmönster. Det är därför angeläget att i förebyggande syfte utveckla den kommunala konsument- och budgetrådgivningen. Socialstyrelsen och konsumentverket har regeringens uppdrag att gemensamt utveckla kommunernas insatser därvidlag.

FN:s generalförsamling antog den 20 november 1989 en konvention om barnets rättigheter. Regeringen har den 30 november 1989 beslutat att underteckna konventionen snarast möjligt. Genom konventionen kommer skyddet för världens barn att säkras på många punkter. En viktig del av konventionen handlar om övergrepp mot barn och regeringen har därför föreslagit särskilda medel till metod- och fortbildningsinsatser inom detta område.

Det finns behov av att utveckla nya metoder för stöd och hjälp till utsatta flyktingbarn och flyktingungdomar. Inte minst gäller metodutvecklingen flyktingbarn och flyktingungdomar som söker asyl och kommer till landet utan vårdnadshavare. Under senare tid har framkommit att problemen är betydande även för invandrarungdomar som inte är flyktingar. Andra generationens invandrare är överrepresenterade bland de ungdomar som är intagna på landets ungdomsvårdsinstitutioner. Socialstyrelsen kommer att initiera ett utvecklingsarbete när det gäller barn och ungdomar vars föräldrar är flyktingar eller invandrare. Särskild uppmärksamhet bör i sammanhanget riktas mot att utveckla det uppsökande och förebyggande arbetet bland invandrarungdomar.

2.8¶Ungdomar och våld

Min bedömning: Ungdomars förhållande till väld hänger som regel samman med deras uppväxtvillkor. Föräldraansvaret måste förtydligas och stödjas. Ungdomens eget ansvar och engagemang skall betonas liksom allmänna förebyggande samhällsåtgärder mot våld. Ensidigt negativa bostadsmiljöer skall motverkas.

Förebyggande åtgärder Skr. 1989/90:69

Det våld som begås i samhället utförs till övervägande del av manliga vuxna. Samhällets reaktioner mot alla former av våld mäste vara tydliga och konsekventa. Jag vill understryka att ungdomars beteende och förhållande till väld som regel har sin grund i uppväxtvillkoren. Många boendemiljöcr är alltför socialt ensidiga vilket påverkar barns och ungdomars uppväxtvillkor negativt. För vissa barn och ungdomar blir våld, missbruk och kriminalitet en del av vardagslivet. Olika insatser sker i bostadsområden för att bryta sådana tendenser. Det förebyggande barn- och ungdomsarbetet mäste ges än högre prioritet. Det lokala samarbetet regleras i Kungl. Maj:ts cirkulär (1970:513) om intensifierat samarbete mellan polis, socialtjänst och skola. Jag har tagit initiativ till en översyn av de frägor som berörs i cirkuläret i syfte att bidra till ett bredare och mer samordnat lokalt engagemang.

Barn- och ungdomsdelegationen har också inlett ett samarbete med den av regeringen tillsatta (SB 1988:01) Storstadsutredningen på grundval av rapporten (SOU 1989:67) Levnadsvillkor i storstadsregionen. Barn- och ungdomsdelegationen har särskilt framhällit vikten av att barns och ungdomars uppväxtvillkor och behov i socialt utsatta boendemiljöer uppmärksammas.

Föräldrar och andra vuxna bör få ökade möjligheter att utveckla delaktighet och insyn inom barnomsorgen, i skolan och i bostadsområdet. Unpdomarna själva måste också engageras på sin fritid. Det är av största vikt att former för ungdomars inflytande och ansvar kan utvecklas och tillvaratas för att i ökad utsträckning få till stånd en meningsfull skol- och fritid.

I proposition (prop. 1989/90:28) om vård i vissa fall av barn och ungdomar föreslår regeringen en ny lag som skall ersätta lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1990.

Om lagförslaget antas av riksdagen förbättras möjligheterna att omhänderta en ung människa som genom sitt eget beteende påtagligt riskerar sin hälsa eller utveckling. Sociala myndigheter får ökat lagstöd för att hjälpa en ung människa även om denna motsätter sig hjälpen — i ett skede då man bedömer att det är möjligt att med mindre omfattande insatser komma tillrätta med problemen.

Unga lagöverträdare Efter förslag i propositionen (prop. 1987/88:135) om åtgärder mot unga lagöverträdare infördes den 1 juli 1988 nya regler för att unga lagöverträdare mellan 15 och 18 år skall mötas av en snabbare. mera markerad reaktion från samhällets sida.

Regeringen tog vidare våren 1988 initiativ till en försöksverksamhet med snabbare handläggning av mål mot unga. Försöksverksamheten bedrivs i åtta äklagardistrikt. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har fått regeringens uppdrag att utvärdera dels försöksverksamheten, dels den ändrade lagstiftningen rörande åtgärder mot unga lagöverträdare. BRÅ avlämnade en delrapport i november 1989. Slutrapport skall avlämnas i april 1990.

En arbetsgrupp inom socialdepartementet med företrädare för social-, ju-

stitie- och civildepartementet har till upppift att närmare studera hur social- Skr. 1989/90:69 tjänstens och rättsväsendets insatser när det gäller unga lagöverträdare kan samordnas.

Lagen (SFS 1989:928) om försöksverksamhet med samhällstjänst öppnar nu möjligheter för vissa domstolar att förena en dom på skyddstillsyn med en föreskrift att den dömde skall utföra obetalt arbete i viss omfattning, s.k. samhällstjänst. Päföljdsformen skall prövas försöksvis under tre år på fem orter i landet och berör 8 av 61 frivårdsdistrikt.

Samhällstjänsten är ett led i ansträngningarna att utveckla påföljdsvarianter som kan minska användningen av fängelsestraff. De arbetsuppgifter som skall utföras skall inte hämtas från den reguljära arbetsmarknaden. Främst ideella föreningar men även vissa myndigheter förutsätts kunna tillhandahålla arbetsuppgifter.

Regeringen har hösten 1989 tillsatt en kommission för att motverka våldet och förbättra stödet till brottsoffren (Dir. 1989:58). Det breda folkliga engagemangcet i dessa frågor skall tas tillvara. Kommissionen skall avge sin slutrapport senast den 15 november 1990.

2.9¶Ungdomar och droger

Min bedömning: Samhällets attityder till droger är av stor betydelse för ungdomars drogmissbruk. Ungdomar i utsatta miljöer drabbas hårt av droger. Samhällets insatser i syfte att förebygga drogsmissbruk skall därför intensifieras.

Staten ger ett omfattande stöd till folkrörelsernas och de frivilliga organi-

sationernas drogförebyggande verksamhet. En stor del av dessa insatser riktas till ungdomsgrupperna.

Konsumtionen av alkohol har de senaste åren tenderat att öka. Starkölsförsäljningen har t.ex. ökat markant. Olika undersökningar tyder på att konsumtionsökningen är betydande i ungdomsgrupperna. Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag att överväga möjliga ätgärder för att minska alkoholens tillgänglighet i ungdomsgrupperna.

Den landsomfattande aktion mot droger som startades under 1989 fortsätter. Aktionen leds av en arbetsgrupp (Athena) som arbetar med drogfrågor. Aktionen konkurrerar inte med reguljärt drogförebyggande arbete utan samordnar, understödjer och förstärker den ordinarie verksamheten.

Regeringen har i november 1989 tillsatt en ny aktionsgrupp mot narkotika. I gruppen ingår rikspolischefen, riksåklagaren, generaltulldirektören, generaldirektörerna för kriminalvårdsstyrelsen. skolöverstryrelsen, socialstyrelsen och förbundsdirektörerna i kommun- och landstingsförbunden samt ordförandena i statens ungdomsråd, Athena och regeringens samordningsorgan för narkotikafrågor (SAMNARK). Gruppen skall samordna samhällets insatser mot narkotika. Högsta prioritet skall ges till förebyggande åtgärder inom olika områden. |

Gruppen skall bl.a. se till att en intensifierad uppsökande verksamhet kommer till stånd i förhållande till ungdomar som riskerar att utveckla ett

missbruk. Genom olika insatser skall ungdomar. föräldrar, skolpersonal, fri- Skr. 1989/90:69 tidspersonal och organisationer gemensamt försöka motverka bruket av narkotika i bostadsområden och andra miljöer där ungdomar vistas.

Slutligen skall gruppen analysera effekterna av samhällets samlade resurser mot narkotikan i syfte att undersöka om befintliga resurser kan användas effektivare. Gruppens arbete skall avslutas i juni 1991.

I den uppgörelse om statsbidrag för ungdomsvård som träffats mellan företrädare för staten och de båda kommunförbunden har den tyngsta vården prioriterats. Statsbidragen ökar sålunda till slutna insitutioner inom ungdomsvården. Överenskommelsen innebär att den länsövergripande plancringen av institutionsvården skall intensifieras. Detta ger möjligheter till en ökad differentiering och en utbyggnad av institutionsvården för de tyngsta grupperna.

Den internationella narkotikasituationen är fortfarande allvarlig. Ett nordiskt ministermöte kommer att äga rum i januari 1990. Sverige har också föreslagit att FN utvecklar ett globalt handlingsprogram mot narkotika. Det svenska förslaget kommer att behandlas vid ett särskilt möte i FN:s gencralförsamling i februari 1990.

2.10¶Ungdomars internationella engagemang

Min bedömning: Det internationella samarbetet kommer att öka. Ungdomars möjligheter till att resa bör stimuleras. Resande innebär en ökad kulturell förståelse och förstärkt internationell solidaritet. Det är angeläget att ungdomar kan delta i ett internationellt ungdomsutbyte.

Svenska ungdomar växer upp i ett samhälle som blir alltmer beroende av den internationella utvecklingen. Inom Norden finns ett väl utvecklat samarbete mellan de nordiska ungdomsorganisationerna. En nordisk ungdomskommitté arbetar under nordiska ministerrädet.

Inom Europarådets ram finns dels ett ungdomscenter i Strasbourg och dels en europeisk ungdomsfond. Inom EG:s ram finns flera utvecklade program för studerande- och forskarutbyte som direkt berör ungdomar. Ett särskilt ungdomsutbytesprogram, Youth for Europe är igång sedan 1 januari 1989. Sverige och övriga EFTA-länder är sedan 1 januari 1990 medi teknikoch praktikantutbytesprogrammet COMETT. Inom ramen för EFTA-EGsamarbetet diskuteras även anslutning till flera program. Den tredje ungdomsministerkonferensen kommer att äga rum i Portugal i september 1990. Huvudtemat blir ungdomars möjligheter till ökad internationell rörlighet.

Under hösten 1990 kommer regeringen att genomföra en speciell satsning för ungdomar angående Europafrågorna —- ungdomsoffensiv för Europa. Genom bl.a. seminarier och information kommer ungdomar att ta del av det arbete som pågår inom regeringen både vad gäller EG, Europarådet och utvecklingen i Östeuropa. Särskilda medel kommer att avsättas till ungdomsorganisationernas eget samarbetsorgan för internationella frågor, Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU), för att delta i ungdomsoffensiv för Europa.

Regeringen har efter önskemål från ungdomsorganisationerna tagit initia- Skr. 1989/90:69 tiv till att en stiftelse bildas för att främja internationellt ungdomsutbyte, bl.a. genom att införa ett internationellt ungdomsrabattkort. Detta skall t.ex. ge rabatter på främst kulturevenemang och resor. Europarådets ungdomsministerkonferenser 1985 och 1988 har rekommenderat att medlemsländerna inför ett ungdomsrabattkort som ett medel för att öka den internationella rörligheten. Nio länder har hittills infört kortet och ytterligare tio länder planerar att införa detta. Ungdomskortet fungerar internationellt i de länder som infört detta.

Den tidigare nämnda ungdomsutredningen skall särskilt belysa ungdomars erfarenhetsutbyte med andra länder. Ett förslag skall presenteras senast den 30 mars 1990.

3¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i denna skrivelse angående en samlad ungdomspolitik.

4¶Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

in

Skr. 1989/90:69

Innehåll

Skrivelsens huvudsakliga innehålls sosse sosse reses rer rna — Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 januari 1990 I Inledning sosse eerereerereses rr reses rr rr str sera MID

2.1 Insatser år 1990)=soooosss oss ss ss rss es essens 2

2.2 Ungdomars möjligheter att påverka —- ökad demo-

2.3 Ungdomar och kulturen sososssss ss rss rer sss sa

2.4 Ungdomar och utbildning = .sssssssss res sr rer es

2.5¶Ungdomar och arbete .soosssssorer rss ers sera

2.6 Ungdomar och boende «.sosssssss rss ss es ess

2.7 Ungdomar och familjen. ssssssssserr er rrs era

2.8 Ungdomar och våld. sosse sss ess reser rer r ara

3 - Hemställäns sosse rerer rer r rer ers rr r rer rr rett era 4 BeSlUtos see rer er reser r ere rer rt rr rs rr rr rr rr rer rs

Bilaga

RAKT PÅ SAK GUIDE TILL REGERINGENS

UNGDOMSPOLITIK 2 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 69

FÖRORD

arje politisk fråga angår egentligen oss alla - ung som

gammal. T.ex miljön, internationell solidaritet, fördel-

ning och ansvar. Men en del känns särskilt viktigt när man är ung. Som skola och utbildning. Möjligheten att få ett meningsfullt arbete. Bostadsbyggandet. Frihet, körkort. Idrottens villkor. I regeringen är det olika ministrar som har ansvar för de här frågorna. Jag kan inte fatta beslut på deras områden. Men jag kan påverka - försöka göra politiken bra för ungdomar och bli en kanal till beslutsfattarna när unga har synpunkter på beslut och förslag.

Det är det som är politik. Att påverka och förändra för att kunna förverkliga sina drömmar. Men det räcker inte med tankar och idéer. För att det vi tror på ska kunna bli verklighet krävs det också arbete. Vill vi ha frisk miljö, fred, rättvisa och trygga liv så måste vi ta ställning och stå upp för det vi tror på, argumentera och få andra människor med oss. Idag är det självklart för de flesta svenskar att vi har mat och kläder, fri skola och trygghet när vi är sjuka. Men många svenskar kämpade, till och med offrade livet för att alla skulle få de rättigheterna. Den svenska välfärden är mycket ung och inget som kom av sig själv.

Att bestämma sig för vad man vill. Att tillsammans med andra kämpa för det och fatta gemensamma beslut - det är demokratisk politik. Jag vet att många unga, och en del vuxna, tycker att detta med politik känns gammalt och ute. Att det bara är förstelnade ritualer långt från människors vardag. Men jag tror på politiken, På demokratin som tar hänsyn till allas behov och rättigheter och låter alla vara med och forma framtiden. Om vi inte deltar avstår vi från möjligheten att påverka våra liv.

Ibland möter jag krav om att regeringen ska lagstifta bort allt som är fel. Förbjud bostadsbristen! Förbjud mobbing! Bestäm att alla tonåringar ska ha vänner och något meningsfullt att göra! Men många problem kan inte lösas på det sättet.

TRE

Det regeringen kan göra är att stödja byggandet av bostäder

som passar ungdomar, höja studiebidragen, satsa på olika aktiviteter och kultur som ungdomar vill ha. Informera och stödja bra ungdomsprojekt. Men regeringen kan inte bestämma hur kommunerna ska handla. Om de vill satsa på bostäder, fritidsgårdar eller något annat. Det avgör varje kommun - och det är du själv som måste påverka den kommun du bor i.

Målet för regeringens arbete är att alla ungdomar ska få arbete, bostad och en bra utbildning. Men det räcker inte. För att utvecklas och må bra är det viktigt att ungdomar kan känna gemenskap med andra människor och veta att de har en uppgift att fylla. Det är viktigt att ingen hamnar utanför. Det finns en risk att skillnaderna i levnadsstandard ökar mellan ungdomar. Det vill regeringen motverka.

Att Sverige nu har fått en ungdomsminister är för att unga människor lättare ska komma till tals. Mitt jobb är att slåss för ungdomars frågor i regeringen och lära de äldre att lyssna. Men också att försöka minska klyftorna mellan generationerna så att de unga vill lyssna och lära av de äldre. Här vill jag berätta om vilken ungdomspolitik regeringen vill föra det närmaste året. Det jag beskriver är både sånt som är beslutat och sånt som regeringen vill att riksdagen ska besluta om. Du hittar också en hel del information och inspiration till hur man kan genomföra projekt och idéer.

Jag vill gärna att du som har synpunkter på regeringens politik under 90-talet kontaktar mig. Dina drömmar, det du vill och tror

på är viktigt. Ta vara på din möjlighet att påverka framtiden.

Bitr civilminister Margot Wallström

Civildepartementet, 103 33 Stockholm.

FEM

VIBILDNING

framtiden blir det mindre vanligt att man stannar i samma

yrke hela livet. De snabba tekniska framstegen gör att många

gamla jobb försvinner. Nya kommer i stället. Bra baskunskaper och allmänbildning blir viktigare än någonsin. Alla ska ha rätt till den utbildning och påbyggnad av kunskaper som krävs för att följa med i utvecklingen. Alla måste få tillgång till bra skolor och chans att utveckla sin speciella begåvning. Det kommer att behövas både praktiska och teoretiska begåvningar - men framförallt möjlighet att förnya och komplettera sina kunskaper. Dålig grundutbildning skapar osäkerhet inför ny teknik och snabba förändringar. Och utan kunskaper kan vi inte sortera all den information som sköljer över oss via satelliter, kablar och dataskärmar.

Ungdomar har rätt att påverka sin egen situation i skolan. Men

tyvärr känner alltför få elever till sina rättigheter. I Göteborg

arrangerar föreningen Ungdomskraft kurser för gymnasielever där de får lära sig mer om skoldemokrati. Flera elever från varje skola deltar. Efter kursens slut hoppas man ha skapat sammansvetsade aktionsgrupper, som kan återvända till skolorna för att tillsammans med andra elever arbeta för bättre arbetsmiljö och skoldemokrati.

sJjU

DÄRFÖR ARBETAR REGERINGEN MED

ARBETSMILJÖ riktad linje. Både för sin per-:

E tt huvudkrav är att ar- sonliga utvecklings skull och

betsmiljön blir bättre i för att ha en bra grund för fortvåra skolor. Många unga män- satt utbildning. Största föränniskor slits ut efter en kort tid i dringen sker med de yrkearbetslivet och för en del börjar sinriktade utbildningarna som problemen redan i skolan. Dålig ses över och förbättras. En förljudisolering och belysning är söksverksamhet startas över fysiskt och pskykiskt påfrestan- hela landet med treåriga, mode. Många tvingas till skadliga derniserade linjer där en stor arbetsställningar i felkonstru- del av utbildningen förläggs erade skolbänkar. Idag finns till arbetsplatser. elevskyddsombud i många sko-

HÖGSKOLAN

lor. Regeringen har föreslagit

I nträdeskraven till högatt elevernas rätt till inflytande

skolan förändras och inskrivs i arbetsmiljölagen. Ge-

de nya reglerna kommer att nom skyddsombuden förs elev-

gälla från hösten 1991. ernas förslag om förbättringar

STUDIEMEDEL

fram till skolledning och kom-

S tudiemedlen har höjts. mun. Det kan vara krav på över-

Sedan 1 januari 1989 syn av dåliga ventilationssys-

kan man också få studiemedel tem, bättre uppehållsrum, eller

för högskoleutbildning utomåtgärder mot mobbing.

lands - även om motsvarande

utbildning finns i Sverige.

GYMNASIESKOLAN

I dj nder 90-talet ska gymna- KÖRKORT

sieskolan förändras och D et höga olycksfallstalet utvecklas. Större valfrihet under för ungdomar i trafiken utbildningens gång ska göra att har lett till krav på bättre utbilingen linje blir en återvänds- dning och en tvåårig prövotid gränd som hindrar den som än- för - nyblivna <<: körkortsinnedrar sina framtidsplaner. Varje havare införs fro.m 1 januari elev ska få goda baskunskaper 1990. Efter två år permanentas i allmäna ämnen - även den körkortet om man kört prickfritt som väljer en praktisk, yrkesin- under denna tid.

”Man måste rusta upp skolorna innan det är försent. Vi elever har ingenting att säga till om. Vi har försökt starta elevråd i skolan men våra lärare bestämmer saker över våra huvuden hela tiden istället för att ge oss hjälp. Vi får inte ens låna kopieringsapparaten””. ALEXANDRA, 15

AME

tt skapa arbetstillfällen åt alla är en av regeringens vik-

tigaste uppgifter. Arbetslöshet är ett av de farligaste hoten

mot ett rättvist samhälle. Om man söker arbete och ständigt misslyckas är det lätt att förlora både självförtroende och framtidstro - man känner sig maktlös och utanför. I' många europeiska länder går 15-206 av de unga utan arbete - i en del områden mer än hälften. Många har gett upp hoppet om att någonsin kunna försörja sig och skapa ett självständigt liv. I Sverige är arbetslösheten under två procent. I vissa delar av landet har vi till och med brist på arbetskraft. Men fortfarande händer det att ungdomar måste flytta ifrån sin hemort för att finna arbete. Därför är det viktigt att vi försöker sprida möjligheterna till bra jobb över hela Sverige. Dessutom har kraven på ett meningsfullt och utvecklande arbete höjts; ett jobb där man trivs med både arbetsuppgifter, miljö och kamrater. Det finns mycket som måste göras för att förbättra arbetsmarknaden. Fler och tryggare jobb, bättre arbetsmiljö och verkligt medinflytande. En bredare utbildning ska ge större valfrihet i arbetslivet. Fler ska kunna välja sina arbetstider fritt och "vara chef över sig själva” i större utsträckning än idag.

ELVA

DÄRFÖR ARBETAR REGERINGEN MED

JOBBGARANTI ARBETE ÅT UNGA

D e tidigare ungdomslag- HANDIKAPPADE

en har ersatts med E tt särskilt AMS-projekt jobbgaranti. Inskolningsplats- för att ge unga handier på heltid och inom alla ar- kappade arbete, utbildning elbetsområden för ungdomar ler praktik pågår. mellan 18-19 år som inte hittar andra jobb. En förbättring jäm- STARTA EGET fört med ungdomslagen som I hela landet har ungdomoftast bara gav arbete på ar startat ”eget” i koopdeltid och på ett begränsat erativ - alltså företag där alla område av arbetsmarknaden. medlemmar har inflytande och Arbetsförmedlingens insatser verksamheten drivs utan vinsthar förbättras med i första syfte. I många skolor driver hand jobbsökaraktiviteter - i eleverna egna skolcatféterior. andra hand utbildning. Man Det finns kooperativa daghem, ska kunna få ekonomisk ersät- affärer, verkstäder. I Skåne har tning om man vill delta i tjugo unga fotomodeller startat kurser eller andra aktiviteter en kooperativ modellagentur. som hjälper i jakten på arbete. Allt fler ser den kooperativa För ungdomar som inte hittar : företagsformen som ett bra sätt ett lämpligt arbete eller utbild- att förnya arbetet inom både ning inom tre veckor gäller privat och offentlig verksamhet. jobbgarantin. Den innefattar Människor samarbetar och också ett introduktionspro- demokratin och gemenskapen gram med handledning, infor- blir större. LKU står för ”lokala mation om arbetsmiljö, för- kooperativa utvecklingscentra” hållandena på arbetsplatsen och erbjuder ekonomisk och och möjlighet att prova på juridisk rådgivning till grupper olika arbetsuppgifter. Sär- som vill starta kooperativ. Här skilda insatser med mer indi- finns det plats för unga friska viduellt anpassade lösningar idéer. Arbetslös ungdom som görs för ungdomar som har en har fyllt 20 år och vill starta svag ställning på arbetsmark- företag kan få hjälp i olika naden. former.

”Många klagar på att praktikplatserna känns meningslösa. Att ingen vet vad vi prao-elever ska vara bra för. Det vore bättre om elevråden k välja platser och örbereda arbetsgivare” . EVA, 15

FJORTON

dag har många svårt att hitta bostad - men det är ungdom-

arna som drabbas värst av bostadsbrist, spekulation och

höga hyror. Den som studerar eller har låg lön kan inte köpa bostadsrätt för hundratusentals kronor eller betala skyhöga andrahandshyror.

80-talets bostadsbrist tog många kommuner på sängen. Problemet hade ju länge varit det motsatta. Man hade förbyggt sig för att klara 70-talets bostadsbrist och trångboddhet. Det fanns gott om nybyggda lägenheter som ingen ville flytta in i. Arbetslösheten var hög och människor hade det sämre ekonomiskt. Ännu för sex år sedan fanns det 40 000 tomma lägenheter. Det berodde främst på att folk helt enkelt inte klarade hyran. Unga människor har alltid velat flytta hemifrån och skapa sig ett självständigt liv men ibörjan av 80-talet hade de inte råd och fick bo kvar hemma. Idag är läget ett annat. Ekonomin har förbättrats. Barn-, studie-och bostadsbidragen har höjts. Inte minst ungdomarna har fått bättre råd att efterfråga bostad. Men de behöver små och billiga lägenheter och där är bristen fortfarande stor. Vi måste på olika sätt försöka uppfylla ungdomarnas krav. För vem kan koncentrera sig på studier och arbete om man måste bo kvar i barnkammaren eller sova i kompisens badkar? Vem blir inte bitter och trött på livet om allt man tjänar går till hyra eller räntorna på lånet till bostadsrätten?

FEMTON

DÄRFÖR ARBETAR REGERINGEN MED

HJÄLP TILL BOSTAD hus som väntar på modern- M ånga ungdomar står i isering reserveras för ung-

bostadskö. För deras domar. I Örebro har ungdomar skull måste nya lösningar prö- flyttat in i ett före detta pen-

vas. I många kommuner gör sionärshem. I Östersund får de

man mycket för att få fram hyra stugor i ett fritidsområde ungdomsbostäder. På andra tio månader om året. För att håll gör man ingenting alls. lösa akuta problem inreder Regeringen driver på kommu- man kontorsrum eller hyr ut nerna. Det har gett en del resul- husvagnar. Ett särskilt statstat. bidrag lämnas till vissa kom-

muner för varje nybyggd läg-

UNGDOMS- enhet som hyrs ut till ung-

BOSTADSSTÖD domar under 25 år.

E n egen ungdomskö

finns på bostadsförmed- UNGDOMSBOSTADSlingen i flera kommuner. Den BIDRAG ger förtur till lägenheter som S edan 1989 kan ungdomär särskilt lämpliga = för ar mellan 18-28 år med ungdomar. I Göteborg förmed- låg inkomst få bostadsbidrag. lar stiftelsen UNGBO främst Du ansöker om bidrag hos din lägenheter med <kortidskon- kommun. 1989 fick cirka 10 000 trakt. Man har lyckats få fram bidrag. Antalet bör öka när fler nära 1000 tillfälliga ungdoms- blir medvetna om möjligheten. bostäder vid sidan av de vanliga köerna. Vissa kommuner har byggt särskilda UNGDOMSBOSPARANDE ungdomsbostäder - bl.a Upp- D u som är mellan 16-25 lands Väsby och Tyresö utan- år kan öppna ett särför Stockholm. Andra har gjort skilt konto för bosparande. Det om outnyttjade lokaler till är helt skattefritt och anslutet billiga ungdomsbostäder. I en till ungdomsbosparandet tills nedlagd högstadieskola för- du fyllt 28 år. Man får spara vandlades gamla klassrum till upp till 800 kronor i månaden. bostäder. Lägenheter i äldre När man har sparat i minst tre

SEXTON

Hur ska man kunna bli vuxen och ta ansvar för sitt liv om man måste bo hemma tills man är trettio”? VERONICA, 20

år och har minst 5000 kronor på kommuner och ger pengar till kontot får man låna tre gånger särskilda satsningar på ungsitt sparade kapital om man domsbostäder. ska köpa bostad. Ungdomsbosparandet har kommit till för att det ska bli lättare att köpa bostadsrätt eller villa senare i livet.

ÖKAT BOSTADS-

BYGGANDE B ostadsbyggandet ökar

stadigt. 1989 började man bygga cirka 55 000 lägenheter. Situationen är fortfarande svårast i storstäderna men genom olika åtgärder har regeringen lyckats styra byggandet från kontor och andra arbetsplatser till bostäder.

UNGDOMSBOENDE-

DELEGATIONEN

E n arbetsgrupp har bil-

dats av regeringen som har till uppgift att stimulera, stödja experiment och informera om nya ideer och försöksverksamhet. De tar kontakt med kommunerna för att driva på när det gäller initiativ för ungdomsbostäder. De visar lyckade exempel från andra

ARTON

går "på stan märker man hur dålig stämning det ä

mellan ungdomar och vuxna. Ibland stirrar tanterna så man blir.

: för an få ett paraply i skallen, Vuxna verkar bara döm

När de

FÖRENING

TJUGO

Sverige är hundratusentals människor engagerade i fritids-

aktiviteter genom föreningar, studiecirklar och organisa-

tioner. Det finns föreningsverksamhet för nästan allting - från fotboll till magdans, innebandy, datorer och bergsklättring. Genom att organisera sig kan man lättare träffa likasinnade och dessutom få större uppmärksamhet och ekonomiskt stöd. Utan att för den skull anpassa sig till några särskilda regler och normer. Ett exempel på annorlunda föreningsverksamhet är Rockparty” i Hultsfred, som varje år lockar tusentals unga till en internationell rockfestival.

Genom att gå med i en förening eller ungdomsorganisation som arbetar med frågor som känns viktiga kan man påverka sin egen och andras situation. Här träffar man inte bara jämnåriga och har trevligt utan man kan lära känna andra som vill samma sak som man själv - många tillsammans har större chans att nå resultat än den som står ensam. En del ungdomar väljer att arbeta i en organisation som Amnesty International eller Greenpeace - andra går med i ett politiskt ungdomsförbund.

TJUGOETT

DÄRFÖR ARBETAR REGERINGEN MED

-UNGDOMS- kommunalpolitiker från hela

ORGANISATIONERNA landet för att gå på kurs, jobba

S tatens ungdomsråd ger i Ungdomshusets kök och för-

bidrag till de olika orga- eningens egna innebandyhall. nisationerna. De som får peng- Urkraft kallar kurserna ”syrear är dels de som funnits sättning för trötta tjänstemän länge, som t.ex scouterna. Men och politiker" men säger att också nya rörelser som ger det inte finns några hemunga möjlighet att engagera ligheter bakom framgången. sig får stöd. Det finns drygt 8 Hårt arbete och stöd och remiljoner kronor som ska an- spekt för ungdomarnas egna vändas till framtidsinriktat projekt är receptet. Urkraft har utvecklingsarbete inom fören- fått ekonomiska bidrag för att ingslivet. Särskilt vill man komma igång men räknar med uppmuntra uppsökande verk- att bli självförsörjande. samhet för att nå de barn och Regeringen föreslog höstungdomar som nu står utanför en 1989 en särskild lag som föreningslivet. Ungdomar ska gör det lättare för kommuner få ökat stöd för att starta egna och landsting att ge pengar föreningar. Kanske behövs det direkt till ungdomsorganisamånga fler föreningar som tioner. Stöd ska kunna ges bara går ut på att man träffas, utan att det som nu ställs lyssnar på musik, får nya särskilda krav på rent ideell kontakter och har trevligt till- eller helt opolitisk verksamsammans. het.

Ungdomsorganisationerna

får statligt stöd till central och

URKRAFT lokal verksamhet. Hittills har D en ungaäå föreningen man i lokalt stöd fått tolv kro-

| ”Urkraft” i Skellefteå är nor varje gång man träffas i ett lyckat exempel på hur ung- sin lokala förening. Detta stöd domar själva kan förändra sin ska göras om och organisaverklighet. Man har byggt ett tionerna ska få mer att säga eget Ungdomshus som sjuder till om hur stödet ska anav aktivitet. Hit kommer nu vändas.

TJUGOTVÅ

”Politikerna verkar

behöva hjälp med pla-

neringen. Varför bygger de fotbollsplaner över-

allt och inga motor-

gårdar? Allt tar så lång tid. För tio år sen skrek alla efter replokaler. Nu plötsligt ska alla pengar gå till rockband

= när de flesta bara

behöver en minisynt och en dator för att göra musik. Om jag väntar tio år kanske de bara bygger motorgårdar”.

JAKOB, 22

KULTUR

TJUGOFYRA

ad är egentligen kultur? Alla människor tycks ha olika

uppfattningar om vad som är bra och dålig kultur. Ska

man stödja opera, rockvideo, folkdans, tecknade serier eller grafitti ? Satsningen på barn- och ungdomskultur måste spänna över alla områden och förändras i takt med tiden. Tidningar, teve, video och kabel förmedlar nya intryck och uttryck från hela världen och snabbare än många vuxna kan uppfatta eller föreställa sig. För ungdomar, som växt upp med det enorma utbudet är det ofta lättare att kritisera, sortera och välja. Det är politikernas ansvar att stödja ungdomskultur men det är svårt att bestämma exakt var insatserna ska göras. Därför måste också ungdomarna ta initiativ - informera och ställa krav. Litteratur, dans, musik, teater och konst i olika former betyder mycket för många människor. Kultur kan ge glädje, förståelse för andra människors sätt att tänka och leva, njutning och avkoppling. Kultur kan utmana och tvinga oss att tänka efter. Ofta förstår vi en del kultur och tycker att en annan är obegriplig. Men det är viktigt att vi får möjlighet att ta del av olika kulturformer. Barn och ungdom som får många och varierade kulturupplevelser får ett rikare liv - också som vuxna. Fler unga än någonsin är intresserade av att starta egna teater- och musikgrupper, göra film, skriva och måla. Tack vare föreningar och folkrörelser finns en rik och varierad amatörverksamhet i körer, dans- musik och teatergrupper. Men för att ungdomarna inte ska känna sig styrda och kvävda av etablerade organisationer krävs att de kan utveckla egna idéer och experimentera.

TJUGOFEM

DÄRFÖR ARBETAR REGERINGEN MED

BARN OCH hundra studiecirklar allt från

UNGDOMSKULTUR rock till jazz och deathmetal

& atsningen på barn- och med stöd från kommunen. I

ungdomskultur ska gäl- hela landet finns musikförla alla olika områden från eningar och band som fungerar teater till rockmusik, bibliotek på liknande sätt. och videoproduktion. I den totala kultursatsningen på 300 TEATER miljoner kronor som nu görs är G enom studieförbund och barn-och ungdomskultur ett av ungdomsorganisationer de främsta områdena. Men det finns en stor och livaktig amaär osäkert om alla de möj- törteaterverksamhet för barnligheter som finns är tillräckligt : och ungdomar och genom skovälkända. Därför har regering- lan får många elever tillfälle en tillsatt en arbetsgrupp som att se teater. De fria teaterska utarbeta ett gemensamt grupperna svarar för över program för barn-och ungdoms- hälften av alla föreställningar kulturen. Idén är att man i för barn och ungdom men de lättillgänglig form ska sprida har svårt att finansiera sin information om hur förenings- verksamhet och måste få ökat

liv, skolor och ungdomsgårdar stöd. Även de större teatrar som

kan få hjälp och stöd till att har satsat på barn- och ungutveckla musik, teater, dans, domar ska få stöd till att konst,litteratur, film och video fortsätta det viktiga arbetet. för barn och ungdom. Många länsteatrar har planer

på att utveckla sin barn- och

MUSIK ungdomsverksamhet och ska få

G enom <studieförbunden ekonomisk hjälp.

kan många ungdomar söka pengar direkt till sin verk- KULTUR I SKOLAN samhet genom att bilda studie- G enom Kultur i skola-projcirklar. Så finansierar t.ex ektet har aktiva elever många rockband och musik- och lärare gjort skolan till en grupper sitt spelande. På Frys- allt viktigare del i kultursatshuset i Stockholm spelar över ningen för barn- och ungdom.

TJUGOSEX

”När man är liten finns det alltid massor att göra. Men

när man blir äldre känns

det tråkigt att spela fotboll

eller att gå runt i skogen med scouterna. Många drar in till stan istället. Där finns ingenting att göra.lnte . konstigt att det blir bråk. Men de flesta vill inte

bråka egentligen. De vill SS hellre ha kul”.

. FOLKE, 15

Under de tre år som arbetet föreningar som visar kvalitetsvarit igång har statliga medel film för barn och ungdom. 10 gått till över 4000 projekt som miljoner kronor går också till t.ex dans och teaterverksamhet. distribution av videofilmer. Projektet har ofta inspirerat Varje år ges bidrag till lokal elever och lärare till att prova försöksverksamhet med videonya sätt att arbeta och har produktioner. Man har till exförbättrat stämningen i skolan. empel byggt upp medieverk-

städer som fungerar som lo-

FILM OCH VIDEO kala centra dit man kan vända

D agens unga har växt sig för idéer och praktisk råd-

upp med film på teve givning. Många ungdomar har och biograter och har höga krav använt sig av medieverkstädpå kvalitet. Filminstitutet har erna för att spela in sina egna en viktig roll när det gäller videofilmer. tillgången till bra film för barn Undersökningar visar tydligt och ungdomar. Under de senas- att de flesta ungdomar väljer te åren har man rustat upp bio- komedier och äventyrsfilmer grafer. Samtidigt har man för- när de går på bio eller hyr sökt se till att nya filmer visas i videofilm. Bara en mycket liten hela landet på en gång istället procent av unga ser filmer med för att landsortspubliken får spekulativa våldsinslag. I Svevänta flera månader på aktu- rige har det länge varit olagligt ella filmer medan storstäderna att visa filmer med mycket har ett rikt utbud. Genom för- grovt och spekulativt våld. Nu söksverksamhet som t.ex ”Växt- har övervakningen av videohusprojektet” försöker man ock- marknaden blivit ännu hårdare så ge unga människor chansen och straffen höjts för dem som att genomföra idéer till egna sprider olagliga filmer på kortfilmer med «professionell video. Ett särskilt råd mot hjälp. 6 miljoner kronor an- våldsvideo ska inrättas för att vänds varje år till bl.a import följa marknaden, bevaka att och lansering av film för barn lagarna följs, stödja utbildning och ungdom och för stöd till och information. organisationer, filmklubbar och

TJUGOÅTTA

”Vuxna skulle nog vara mindre rädda om de blev informerade om vad vi vill och vad

vi pysslar med. Men

det är svårt att träffa

dem. Man vill ju inte

gå på party med sina föräldrar”. BJORN, 17

NIER: NÅTIONELLI

TRETTIO

venska ungdomar reser mer än någonsin tidigare. Låga

biljettpriser och goda språkkunskaper är två skäl men

också en ökad vilja att se världen och lära känna andra människor och kulturer. Det blir allt vanligare att man sparar ihop pengar för att tågluffa eller kanske resa till andra sidan jordklotet - antingen bara för att uppleva något annorlunda eller för att arbeta, delta i konferenser eller idrotta. Tillfällen att studera i andra länder har också blivit allt fler. Resandet, utbytet och kontakterna, inte minst med flyktingar och invandrare här hemma ger ett större medvetande och kunskaper om världen, Det gör dagens unga till en unik resurs i en värld där internationella kontakter blir allt vanligare. Ungdomar över hela världen arbetar idag aktivt för internationella frågor. Utbytet mellan ungdomar i Europa i studier, idrott och arbete är en viktig del av det europeiska samarbetet. Genom information och insamlingar stöder man också utvecklingen i andra delar av världen och bidrar till kampen mot politiskt förtryck, som t.ex apartheid i Syd-Afrika. Det görs stora ansträngningar för att rädda miljön, inte bara i vår del av världen utan också i utvecklingsländerna, t.ex för att värna de tropiska regnskogarna, eller globalt, som arbetet för att skydda ozonskiktet. Allt fler har insett att en av de viktigaste förutsättningarna för en bättre framtid är samarbete över gränserna. Det kräver både politiskt arbete för internationella överenskommelser, enskilda kontakter och personligt engagemang.

TRETTIOETT

”Det finns massor av möjligheter som ingen verkar känna till; ott resa och plugga

utomlands till exempel.

Jag önskar att någon hade talat om det för mig när jag var yngre”.

FIA, 24

UNGDOMSPOLITISK gift att undersöka situationen

UTREDNING för unga invandrare och jämföra E n av de viktigaste upp- den med situationen för svensgifterna för regeringens ka ungdomar. Förslaget om

ungdomspolitiska utredning är ungdomsutbyte med andra länatt ta reda på hur svenska der ska presenteras senast den ungdomar lättare kan delta i det 30 mars 1990 och förslagen om

internationella ungdomsutbytet. invandrar- och flyktingungdom De har också som en viktig upp- senast den 31 juli 1990.

TRETTIOTRE

UVSKRAFT

TRETTIOFYRA

en som är ung i Sverige idag har det bättre, materiellt sätt,

än i de flesta andra länder. Svenska ungdomar äter sig

mätta varje dag. De har fria skolor och möjlighet att resa och ägna sig åt fritidsintressen. Men alla mår inte bra. Många har svårt att tro på framtiden. Tidningar, teve och radio rapporterar mest om våld, problem och katastrofer och allt kan verka hopplöst. En del ungdomar saknar trygghet och stöd från vuxna. De känner sig ensamma och utanför och kan dras in i kriminalitet och drogmissbruk. Skrämmande många tycker att klyftan mellan generationerna har blivit större - att stämningen mellan vuxna och ungdomar är sämre än någonsin. Kanske beror det bara på missuppfattningar, fördomar och dåliga kunskaper? Man hör vuxna som anklagar ungdomar för brist på engagemang och ser dem som antingen våldsamma slagskämpar eller hagalna materialister vars största dröm är en knallröd Porsche och aktieportfölj. Men alla undersökningar visar att de flesta ungdomar tycker att viktigast i livet är att få vara frisk, ha arbete, goda vänner och familj. Det är eviga värden som gäller. Och över hela landet arbetar ungdomar aktivt för att förnya och förändra samhället och skapa förutsättningar för en bättre framtid. På eget initiativ startar de antivåldsföreningar och aktioner mot droger, miljöförstöring och rasism. Regeringen vill stödja och uppmuntra det arbetet. Men också verka för att unga och vuxna ska komma närmare varandra och arbeta gemensamt för en bättre framtid.

TRETTIOFEM

REGERINGEN ARBETAR SÄRSKILT MED

INSATSER MOT ATHENAGRUPPEN

ALKOHOL OCH AX r en särskild aktion mot

NARKOTIKA alkohol och narkotika

I början av 80-talet mins- som drogs igång genom ett re-

kade alkohol och nar- geringsbeslut -1988. Både mynkotikamissbruket i Sverige - digheter och ungdomsorganisasärskilt bland ungdomar. Men tioner är engagerade i arbetet 1984 — vände utvecklingen. som främst går ut på att stödja Framförallt började tonåring- lokala insatser för att förebygga arna dricka mer. Den interna- drogmissbruk. ATHENA riktar tionella Världshälsoorganisa- sig till unga mellan 15-24 år tionen - WHO - har arbetar för men vill också samarbeta med att minska alkoholkonsum- vuxna. tionen i världen med 25 procent fram till år 2 000 och AKTIONSGRUPP MOT verkar för ett samhälle fritt NARKOTIKA från narkotika. Sverige ställer ) | november 1989 tillsatte upp på den målsättningen. regeringen en aktions- Riksdagen har bett regeringen grupp mot narkotika som ska att höja åldersgränsen för att samordna samhällets insatser köpa alkohol på restaurang mot narkotika. Största vikten till 20 år. Men det viktigaste är läggs vid förebyggande å&tatt satsa på förebyggande gärder. Att söka upp ungdomar insatser. T.ex att ha fler som riskerar att dras in i missaktiviteter och längre öppet- bruk och hjälpa dem in på hållande på fritidsgårdarna, andra vägar. Att föräldrar, ungöppna flera drogfria diskotek domar, fritidspersonal och anoch ungdomshus, göra skolan dra försöker motverka missbättre och ge mer information. bruk. Det kan ske på många Och lika viktigt som att ändra sätt men viktigt är det finns ungdomars attityd till droger alternativ - i samhället, skolan är det att ändra de vuxnas in- och bostadsområdet. Alla måsställning - särskilt när det te få möjlighet att utveckla gäller alkoholen som är det fritidsintressen och talanger. stora drogproblemet i Sverige. Gruppen ska också undersöka

TRETTIOSEX

be

”Man behöver inte bli

politiker för att påverka folk

att ta ställning mot sånt som

är idiotiskt; miljöförstöring, droger och våld till exempel. Jag gör det genom att spela

death-metal. Det har nog

större effekt på folk i min

ålder”.

CHRISTOFER, 17

resultaten av insatserna och har problem för att de kommer bevaka att resurserna fördelas från en annan kultur, talar ett på det sätt som gör mest nytta. annat språk - kanske själva

har svåra upplevelser bakom

MISSBRUKAR- OCH sig eller föräldrar som har

UNGDOMSVÅRD tvingats fly från sitt hemland

3 tatsbidrag ges till kom- och har svårt att anpassa sig i

munerna för hjälp- Sverige. Flyktingbarn som insatser och bättre vård till kommer till Sverige utan ungdomar och missbrukare. En föräldrar eller släktingar får föreslagen ny lag ska göra det ökat stöd. Stöd ska ges till möjligt att reagera tidigare när information och projekt som en ung människa, genom sin förebygger främlingshat och livsföring riskerar sin egen motsättningar. Det är viktigt hälsa och utveckling. Som det att minska risken för att andra är nu kommer hjälpen ofta för- generationens invandrare blir sent. Tvång ska undvikas men överrepresenterade på ungnär det gäller att rädda ett domsinstutitioner och bland barn som håller på att förstöra brottsaktiva, för att de stötts ut sig själv kan det vara nödvän- och inte kan hitta sin identitet digt. Organisationer som ar- i det svenska samhället. betar med utsatta familjer och deras barn får anslag - t.ex INSATSER MOT AIDS ”BRIS-Barnens Rätt i Sam- &S pridningen av AIDS i hället”, ”Hassela Solidaritet” Sverige har inte blivit så och familjehemmens organisa- stor som befarats och det är tioner. Utan dessa ideella insat- tydligt att de informationsser skulle kraven på samhälls- insatser som gjorts varit värdeinsatser vara mycket större. fulla. Men det finns fortfarande

inget botemedel mot sjuk-

BARN- OCH UNGDOMAR domen. Därför måste vi lära

MED FLYKTING OCH oss att leva med AIDS/HIV i

INVANDRARBAKGRUND framtiden. .Mer pengar kommer Det finns stort behov av sär- att satsas på fortsatt informaskilda insatser för dem som tion och utbildning.

TRETTIOÅTTA

INSATSER MOT inte av samhället. Är man

KRIMINALITET mellan 15-18 år så blir det

U Ungdomar under 18 år rättegång bara för mycket

står för en liten del av grova brott eller då ett brottsbrotten i samhället men teck- offer vill ha skadestånd och nen på att man börjat hamna i den unge inte vill betala. Även kriminalitet syns ofta i dessa den som är under 18 kan bli åldrar. Därför är det viktigt att skyldig att betala skadestånd. förebyggande åtgärder sätts När det gäller någon som är in tidigt. Ju mer brottsligt under 18 beslutar åklagaren belastad en människa hinner oftast att inte åtala men kan då bli, desto svårare blir det att ställa som villkor att den unge återvända till ett laglydigt liv. lever skötsamt. Åklagaren kan Regeringen har tillsatt en hänsyn till om den unge försökt kommission som bl.a kommer ställa till rätta efter sig. I ett att arbeta för att motverka antal åklagardistrikt pågår en våldet. försöksverksamhet med snab-

Barn- och ungdomsdelega- bare handläggning och mer tionen har gett förtur till pro- markerad reaktion från samjekt som förebygger våld och hällets sida mot lagöverkriminalitet. Non-fighting Ge- trädare mellan 15 och 18 år. neration har fått stöd för sin Idén är att få ett bättre samjourverksamhet i Stockholms arbete mellan polis, åklagare city. Fryshuset i Stockholm och och socialtjänst. I år påbörjas Svenska Fotbollförbundet har en <försöksverksamhet med fått nästan en och en halv samhällstjänst istället för fänmiljon kronor för landsomfat- gelse.

tande kampanjer mot våld, De går ut på att man döms

droger och rasism. Ungdoms- till att på sin fritid utföra obeorganisationer i hela landet talt arbete åt ideella organisahar sedan 1987 fått 24 miljoner tioner.På så vis får de som bekronor för olika projekt som gått brotten chans att komma vill förebygga våld och mot- in i en arbetsgemenskap och få sättningar. Ungdomar under andra kontakter istället för att 15 år som begår brott straffas hamna ännu mer utanför.

TRETTIONIO

OA VERKA

FYRTIO

den här skriften berättar vi om regeringens ungdomspolitik.

Vi hoppas också att den kan ge en del hjälp, fakta och inspi-

ration som gör det lättare för dig som är ung att hitta rätt i den komplicerade samhällsorganisationen. Framförallt att du ska se att det går att få stöd för att förverkliga bra idéer.

Det kan ibland kännas helt omöjligt att få någon att lyssna när man har en bra idé, när man vill protestera mot något beslut som man tycker är fel, när man vill förändra. Vart vänder man sig? Kommunerna bestämmer över en del områden, landstingen och riksdagen över andra. Och ganska ofta är det makthavare helt utanför samhällsorganen som fattar beslut som påverkar våra liv. Även om vissa frågor känns mer angelägna när man är ung så är de flesta ungdomar självklart intresserade av vettiga bostäder, en bra skola, ett meningsfullt arbete, ren miljö och bra fritid - i stort sett alla politiska frågor”. Det är viktigt att politikerna vänder sig direkt till ungdomarna för att få råd och synpunkter i de frågor som gäller deras framtid. Det är också viktigt för politikerna att du som är ung talar om vad du tycker. En del kommuner har gjort lyckade försök med ungdomsråd som består av ungdomar från skolor, olika föreningar och organisationer. Ungdomsråden arbetar både med praktiska projekt och som rådgivare till politikerna. Hittills har bara 20 kommuner kommit igång med samarbetet. Ta reda på om din kommun har eller tänker bilda ett ungdomsråd! Det viktiga är att hitta kanaler mellan barn- och ungdom och de som fattar beslut. Att bra idéer och projekt får stöd och kan utvecklas av ungdomarna själva.

FYRTIOETT

REGERINGEN ARBETAR SÄRSKILT MED

BARN OCH UNGDOMS- UNGDOMSPOLITISK DELEGATIONEN UTREDNING

HH ar till uppgift att klar- EE ur kommer samhället att

lägga barns och ung- förändras i framtiden? domars livssituation. Med bl.a För att stärka demokrati och opinionsbildande verksamhet jämlikhet för unga har regersom seminarier, debattböcker ingen tillsatt en grupp som och forskning försöker man arbetar med ”Ungdomatrs villdriva fram nytänkande och för- kor på 90-talet”. Det handlar ändringar. Under 1989 hade de- bland annat om :internalegationen 30 miljoner kronor tionella ungdomsutbyten, inper år för ”stöd till fostran av vandrarungdomarnas = situaungdom”. Ungdomsforskning- tion och ökat inflytande för en har t.ex. fått mycket stöd. ungdomar i samhället. Den här Men också nya verksamheter kommittén vill gärna få råd och ändamål som musikhus från ungdomar och även vuxna och musikanläggningar för som arbetar med ungdomar. ungdomsföreningar, ungdoms- Alla som vill lämna förslag är verksamhet i glesbygd, invand- välkomna att kontakta dem. rar- och flyktingungdomars för- Kommittén ska vara färdig eningsarbete och olika miljö- med sitt arbete senast den 30 projekt. maj 1991.

UNGDOMSUTREDNINGEN Tysta Mariagången 6

111 52 Stockholm

FYRTIOTVÅ

för vår generation blir

I den här skriften berättar vi rakt på sak om regeringens uwungdoms-

politik. Vi hoppas också

att den kan ge en del hjälp, fakta och inspiration som gör det lättare för dig som är ung att hitta rätt i den komplieerade samhällsapparaten. Framförallt att du ska se att det går att få stöd för att förverkliga bra idéer.

gotab 99396, Stockholm 1990