om medlemsantalet i ekonomiska föreningar bostadsrättsföreningar
Regeringens proposition | dD
1992/93:144
om medlemsantalet i ekonomiska föreningar. och Prop
bostadsrättsföreningar ' =: 1992/93:144
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 november 1992. På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Reidunn Laurén
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det minsta antal medlemmar som enligt lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar skall ingå i en sådan förening sänks
från fem till tre. |
En motsvarande ändring föreslås i bostadsrättslagen (1991:614). Även minimiantalet lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt 1 en bostadsrättsförenings hus föreslås bli sänkt från fem till tre. Reglerna om skyldighet att träda i likvidation anpassas till det nya minimiantalet medlemmar.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 1993.
1 Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 144
1¶Förslag till
Lag om ändring i lagen (987: 067) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 2kap.a 18 lagen (1987: 667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap. '
En ekonomisk förening skall ha En ekonomisk förening skall ha minst fen medlemmar. Antalet med- minst tre medlemmar. lemmar får dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar är ekonomiska föreningar eller andra föreningar som är att anse som juridiska personer.
Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1991: 614)
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)
dels att punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 2 och 5 §§ samt 9 kap. 29 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap.
För registrering av en bostads- För registrering av en bostadsrättsförening fordras att föreningen rättsförening fordras att föreningen har minst fem medlemmar. Dess- har minst tre medlemmar. Dessutom utom skall föreningen ha antagit skall föreningen ha antagit stadgar stadgar samt ulsett styrelse och samt utsett styrelse och minst en reminst en revisor. visor.
Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som förutsättning för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.
För registrering av ekonomisk För registrering av ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus plan fordras att det i föreningens hus kommer att finnas minst fem lägen- kommer att finnas minst tre lägenheheter avsedda att upplåtas med bo- ter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Vid beräkningen av anta- stadsrätt. Vid beräkningen av antalet lägenheter som avses bli upplåtna let lägenheter som avses bli upplåtna med bostadsrätt räknas som lägen- med bostadsrätt räknas som lägenhet varje avskild enhet som är inrät- het varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt tad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller lokal. användas som bostad eller lokal. Garage, lager och andra lägenheter Garage, lager och andra lägenheter som i första hand används som för- som i första hand används som förvaringsutrymmen skall man dock varingsutrymmen skall man dock bortse från. bortse från.
Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också att husen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna.
9 kap.
Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar.
Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 §1a- Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar för gen om ckonomiska föreningar för det fall antalet föreningsmedlemmar det fall antalet föreningsmedlemmar går ned under ett lägsta antal, skall går ned under ett lägsta antal, skall tillämpas i fråga om en bostadsrätts- tillämpas i fråga om en bostadsrättsförening, om antalet medlemmar el- förening, om antalet medlemmar ciller antalet bostadsrättshavare går ler antalet bostadsrättshavare går ned under fem. Om flera medlem- ned under tre. Om flera medlemmar mar har en bostadsrätt gemensamt har en bostadsrätt gemensamt skall
1" Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 144
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse skall de härvid räknas endast som en = de härvid räknas endast som en bobostadsrättshavare, stadsrättshavare.
Vidare skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar sägs om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelseavgift i bostadsrättsföreningen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
2. För sådana bostadsrättsföreningar som registrerats före den 1 juli 1991 skall följande gälla. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § andra stycket första meningen, alt det för registrering av en ekonomisk plan fordras att det i föreningens hus kommer att finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt, hindrar inte registrering av en ny ekonomisk plan enligt 3 kap. 48, om föreningens hus den 1 juli 1991 hade mindre än tre sådana lägenheter och antalet därefter inte gått ned.
Lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar
Härigenom förekrivs att 2 § lagen (1991:615)-om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Omregistrering får ske under förutsättning
1. att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar i överensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:614),
2. att bostadsföreningen har minst 2. att bostadsföreningen har minst fem medlemmar och har utsett sty- tre medlemmar och har utsett styrelse och revisor för bostadsrättsför- = relse och revisor för bostadsrättsföreningen i enlighet med bestämmel- — cningen i enlighet med bestämmelserna i 9 kap. 12 och 26 §§ bostads- = serna i 9 kap. 12 och 26 §§ bostadsrättslagen, rättslagen,
3. att bostadsföreningen har beslutat ändra sin firma till överensstämmelse med bestämmelserna i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen, samt
4. att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättats och registeras samtidigt med att föreningen omregisteras.
I fråga om omregisteringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 9 kap. 31 $ bostadsrättslagen.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
4 Förslag till Prop - 1992/93:144 Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
28!
Lagen gäller inte om cgendomen Lagen gäller inte om egendomen innehåller färre än fem lägenheter. innehåller färre än tre lägenheter.
Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller för annat ändamål. Från garage, lager och andra lägenheter som 1 första hand används som förvaringsutrymmen bortses.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
Senaste lydelse 1992:507.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1992.
Närvarande: statsråden B. Westerberg, ordförande, Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Laurén
Proposition om medlemsantalet i ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar
1¶Inledning
I lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om minsta antalet medlemmar i sådana föreningar. Motsvarande bestämmelser för bostadsrättsföreningar finns i bostadsrättslagen (1991:614).
I enlighet med vad som aviserats i budgetpropositionen (prop. 1991/92: 100 bil. 14 s. 56) och efter samråd med chefen för Civildepartementet ämnar jag nu ta upp frågan om en sänkning av detta antal. Frågan om medlemsantalet i ekonomiska föreningar har tidigare behandlats av 1986 års folkrörelseutredning i betänkandet Ju mer vi är tillsammans (SOU 1987:33 och 35) och av Nykoop-företagsutredningen i betänkandet Visst går det an! Del 1-3 (SOU 1991:24). Betänkandena har remissbehandlats. Remissyttrandena över Folkrörelseutredningens betänkande har publicerats i Ds 1988:58. Remissyttrandena över Nykoop-företagsutredningens betänkande har sammanställts inom Civildepartementet och finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Dnr C91/585 FOK). En förteckning över det sistnämnda betänkandets remissinstanser bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Vad gäller frågan om en sänkning av antalet medlemmar i bostadsrättsföreningar och antalet lägenheter har Justitiedepartementet hållit en hearing den 30 september 1992 i Stockholm. En förteckning över vilka som inbjudits att delta i hearingen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Regeringen beslutade den 22 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen. De till Lagrådet överlämnade förslagen överensstämmer med propositionens lagförslag.
Lagrådet, som yttrade sig över de remitterade förslagen den 10 november 1992, lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
I den fortsatta framställningen kommer jag att behandla frågan om medlemsantalet m.m. i avsnitt 2.1.
Min kommentar till de enskilda bestämmelserna återfinns i specialmotiveringen (avsnitt 4).
2¶Allmän motivering
2.1 Medlemsantalet m.m.
Mitt förslag: Kravet på minsta antal medlemmar i en ekonomisk förening sänks från fem till tre.
En motsvarande ändring görs för bostadsrättsföreningar. Även minimiantalet lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i en bostadsrättsförenings hus sänks från fem till tre.
Bestämmelserna om skyldighet att träda i likvidation anpassas till det lägre kravet på antalet medlemmar.
Utredningarnas förslag: Folkrörelseutredningen har föreslagit att minimiantalet medlemmar enligt lagen om ekonomiska föreningar sänks till tre. Nykoop-företagsutredningen har föreslagit att bestämmelserna om det minsta antal fysiska personer som kan bilda en ekonomisk förening ses över. Något utredningsförslag har inte lagts fram beträffande bostadsrättsföreningar.
Remissinstanserna: Bland dem som yttrat sig över utredningarna har endast ett fåtal instanser särskilt uppehållit sig vid frågan om minsta antalet föreningsmedlemmar. När det gäller Folkrörelseutredningens förstag i den frågan har detta uttryckligen tillstyrkts av Kooperativa institutet och Uppsala kommun. Koopservice inom dåvarande Föreningsbanken har förklarat sig inte motsätta sig förslaget medan Kooperativa förbundet ställt sig avvaktande till förslaget. Sveriges Riksidrottsförbund har avstyrkt förslaget. Av dem som yttrat sig över Nykoop-företagsutredningens förslag i samma fråga har Kooperativa institutet och Svenska Kommunalarbetareförbundet förordat en sänkning av minimiantalet medan HSB:s Riksförbund funnit att de nuvarande reglerna inte utgör något problem. Vid den hearing som hållits över förslaget att sänka kravet på antalet medlemmar och Jägenheter i .bostadsrättsföreningar har inte någon motsatt sig en sänkning av kravet.
Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 2 kap. 1 § lagen om ekonomiska förceningar skall en ekonomisk förening ha minst fem medlemmar. Antalet medlemmar får dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar är ekonomiska föreningar eller andra föreningar som är att anse som juridiska personer. I 11 kap. 3 § nämnda lag finns bestämmelser om tvångslikvidation av föreningar i vilka medlemsantalet går ned under det i lag föreskrivna.
För bostadsrättsföreningar, som är ekonomiska föreningar av en typ som endast delvis regleras av lagen om ekonomiska föreningar, gäller liknande regler. Enligt 1 kap. 2§ bostadsrättslagen fordras således för registrering av en bostadsrättsförening att denna har minst fem medlemmar. Vidare följer av 1 kap. 5§, som innehåller bestämmelser om vad som krävs för att registrera en ekonomisk plan för bostadsrättsföreningen, att det i föreningens hus skall finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. I 9 kap. 29§ finns bestämmelser om tvångslikvidation i fall då antalet medlemmar eller antalet bostadsrättshavare går ned under fem.
De nu gällande kraven på ett visst minimiantal medlemmar i vanliga eko-
nomiska föreningar och i bostadsrättsföreningar har främst motiverats av föreningarnas kooperativa karaktär (se bl.a. bet. 1989/90:LU28 s. 4 f och prop. 1990/91:92 s. 56). Bakgrunden till kravet på att en bostadsrättsförening skall förfoga över minst fem lägenheter är att den som blir medlem i en bostadsrättsförening också skall kunna erbjudas en lägenhet i föreningen (se bl.a. sistnämnda prop. s. 57 och bet. 1990/91:BoU13 s. 9).
Skälen för mitt förslag: Under senare år har nya former av kooperativ verksamhet aktualiserats som förutsätter ett lägre antal föreningsmedlemmar än fem. Ett exempel är kooperativa daghem och fritidshem som ofta inte kan bereda sysselsättning åt så många som fem arbetande medlemmar. Ett annat exempel gäller samverkan mellan sådana yrkesutövare som journalister, konsulter, hantverkare, kulturarbetare eller jordbrukare för vilka den ekonomiska föreningen kan vara en lämplig företagsform, även om antalet medlemmar understiger fem. Vidare kan det vara fråga om verksamhet i glesbygd, där det oavsett verksamhetens art kan vara svårt att uppfylla kravet på fem medlemmar. I vissa fall kan det också i verksamhetens inledningsskede vara besvärligt att få ihop fem medlemmar, t.ex. vid ett servicehusprojekt. Även bostadsrättslagens krav på minst fem medlemmar och lägenheter har varit ett hinder för att t.ex. ombilda hyresrätter i mindre hus till bostadsrätter och att på små orter bygga bostäder med bostadsrätt.
De nu angivna exemplen visar enligt min mening att det finns ett påtagligt praktiskt behov av att kunna bilda och driva både en vanlig ekonomisk förening och en bostadsrättsförening med ett lägre antal medlemmar än fem. I detta sammanhang vill jag också understryka att det främst torde vara lagens krav på att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens verksamhet som ger föreningen dess kooperativa karaktär. Jag kan därför inte finna att en sänkning av det lagstadgade minimiantalet medlemmar skulle behöva äventyra den kooperativa idén. I sammanhanget kan nämnas att det redan i dag krävs endast tre medlemmar för en sambruksförening, som är en särskild typ av ekonomisk förening och som endast delvis regleras av lagen om ekonomiska föreningar. Inte heller anser jag att det utgör något avgörande hinder mot en reform att samtliga medlemmar i en förening med ett ringa antal medlemmar kan komma att vara ledamöter i föreningens styrelse. Det sistnämnda förhållandet är i motsvarande fall vanligt inom aktiebolagsrätten och har såvitt är känt inte medfört några olägenheter av betydelse.
På grund av vad jag nu anfört anser jag att det nuvarande minimiantalcet föreningsmedlemmar bör sänkas till tre. Reformen bör gälla både sådana ckonomiska föreningar som i detta hänseende regleras av lagen om ekonomiska föreningar och bostadsrättsföreningar. Även lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar bör ändras så att det räcker med tre medlemmar. .
En konsekvensändring för bostadsrättsföreningarnas del bör vara att även minimiantalet lägenheter som skall vara avsedda att upplåtas med bostadsrätt sänks från fem till tre. En ändring med den innebörden bör även göras i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Det bör även övervägas om de regler i förordningen (1971:727) om försäljning av staten tillhörig fast egendom, m.m. som behandlar till vem statens
fasta egendom skall erbjudas vid en försäljning skall ändras på motsvarande sätt.
Det sänkta kravet på antalet medlemmar i en vanlig ckonomisk förening innebär att en sådan förening blir skyldig att gå i likvidation om medlemsantalet går ned under det i lagen föreskrivna. För detta behövs det ingen lagändring (se 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar). När det gäller bostadsrättsföreningar måste däremot bestämmelserna om likvidationsgrunderna i 9 kap. 29 § bostadsrättslagen anpassas till det sänkta kravet på antal medlemmar eller bostadsrättshavare. .
Ett beslut vid en föreningsstämma i en vanlig ekonomisk förening och i cn bostadsrättsförening kan som regel fattas med enkel majoritet, dvs. det räcker med mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kap. 13 § lagen om ekonomiska föreningar och 9 kap. 14 § bostadsrättslagen). För vissa typer av beslut, t.ex. ändring av föreningens.stadgar, krävs cmellertid enighet celler
att minst två tredjedelar av de röstande på den senare av två på varandra
följande föreningsstämmor har gått med på beslutet (7 kap. 14 § lagen om ckonomiska föreningar och 9 kap. 23 § bostadsrättslagen). För vissa särskilt viktiga beslut krävs enighet eller att minst tre fjärdedelar av de röstande på den senare av två på varandra följande föreningsstämmor har gått med på beslutet. Sådan kvalificerad tre fjärdedelsmaåjoritet krävs endast för sådana beslut i ekonomiska föreningar som innebär att en medlems skyldighet att erlägga insatser eller avgifter ökas eller att hans rätt till årsvinst inskränks (7 kap. 15 § lagen om ekonomiska föreningar) och för sådana beslut i bostadsrättsföreningar som avser ändring av de grunder enligt vilka årsavgifter skall beräknas (9 kap. 23 § bostadsrättslagen). Slutligen finns det vissa beslut där det alltid krävs enighet (se de två sistnämnda paragraferna).
Vid den hearing som hållits ifrågasattes om inte ett sänkt krav på antalet medlemmar borde föranleda ändringar av de regler som innehåller krav på tre fjärdedelsmajoritet. Bestämmelserna innebär i dag att fyra av fem röstande medlemmar måste vara ense. Om sänkningen av medlemsantalet genomförs och dessa regler inte ändras kommer det att innebära krav på att tre av fyra röstande medlemmar skall vara ense. Bestämmelserna kommer vidare att innebära krav på enighet i situationer där det endast finns tre röstande medlemmar. |
När man bedömer behovet av att ändra de aktuclla omröstningsreglerna bör man ha klart för sig att det inom associationsrätten inte skulle vara någon nyhet att en regel som uttryckligen endast kräver viss majoritet i det särskilda fallet innefattar krav på enighet. Så kan t.ex fallet vara vid ändring av bolagsordning enligt 9 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385). Det i den bestämmelsen angivna kravet på nio tiondels majoritet innebär i mindre bolag ofta i praktiken krav på enighet. Enligt min mening är det rimligt att i en förening med endast tre medlemmar kräva enighet för så pass viktiga beslut som det här är fråga om. Jag föreslår därför inte någon lagändring i detta avseende.
2.2¶Ikraftträdande m.m.
Jag förordar att den nya lagstiftningen får träda i kraft den 1 april 1993. 10 Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte, dock med undantag för
ändringarna i bostadsrättslagen. Till den frågan återkommer jag i specialmotiveringen.
Den föreslagna reformen torde inte leda till några kostnadsförändringar för staten eller kommunerna.
3¶Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats förslag till |
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, 2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614), 3. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa
bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
Lagrådet har granskat lagförslagen.
4¶Specialmotivering
4.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
2 kap. 18 Första stycket innehåller den nya regeln om att det minsta antal medlemmar som skall ingå i en ekonomisk förening inte behöver vara högre än tre. Den nya regeln innebär att den hittillsvarande undantagsbestämmelsen i andra meningen om ett lägre antal medlemmar än fem inte längre behövs. Den
sistnämnda bestämmelsen har därför fått utgå.
I andra stycket finns en bestämmelse att styrelsen väljs av medlemmarna. Styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter, se 6 kap. 1 §. I det fall förcningen endast består av tre medlemmar kommer det i normalfallet vara dessa tre som väljer sig själva. Det finns emellertid föreningar där styrelsen i vart fall delvis består av personer utanför föreningen eller där styrelseledamöterna utses på annat sätt än av medlemmarna. Ikraftträdande .
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestämmelse har inte ansetts nödvändig.
4.2¶Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)
1 kap. 2§ Paragrafen innehåller den nya regeln om att det minsta antalet medlemmar i en bostadsrättsförening inte behöver vara högre än tre.
1 kap. 5§ I konsekvens med sänkningen av minimiantalet medlemmar har i andra stycket minimiantalet lägenheter som skall vara avsedda att upplåtas med bostadsrätt ändrats från fem till tre. 9 kap. 29§ Ändringen är en konsekvens av att det lägsta antalet medlemmar som krävs för en bostadsrättsförening har sänkts till tre. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Några övergångsbestämmelser har — med ett undantag, se nedan — inte ansetts nödvändiga. Det betyder att de nya reglerna om antalet medlemmar och lägenheter skall tilllämpas först vid registrering av föreningar och ekonomiska planer som sker efter ikraftträdandet. För en förening som har tre eller fyra medlemmar, och som före ikraftträdandet därför skulle vara skyldig att träda i likvidation, faller likvidationsskyldigheten på grund av för lågt medlemsantal bort efter ikraftträdandet.
I p. 2 finns en övergångsbestämmelse som behandlar sådana bostadsrättsföreningar som registrerats före den 1 juli 1991. Bakgrunden till den föreslagna övergångsbestämmelsen är följande. Den nya bostadsrättslagen, som trädde i kraft den 1 juli 1991, uppställde som krav för att en ekonomisk plan skulle kunna registreras att det i bostadsrättsföreningens hus skulle finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Ett sådant krav hade tidigare ansetts gälla utan att vara direkt uttryckt i lagtext. Vid tillämpningen av den gamla lagen fanns det en viss osäkerhet om det gick att registrera en ekonomisk plan för ett hus med mindre än fem lägenheter. Det kan bl.a. därför redan i dag finnas registrerade bostadsrättsföreningar som har mindre än fem lägenheter i sitt hus. En annan anledning kan vara att två eller flera lägenheter har slagits ihop och att antalet lägenheter därför har gått ned under fem. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya bostadsrättslagen (p. 5) skall kravet på fem lägenheter inte gälla vid registrering av en ny ekonomisk plan för sådan föreningar som registrerats före den 1 juli 1991. Det krävs dock att antalet lägenheter inte gått ned efter den tidpunkten.
Den nu redovisade övergångsbestämmelsen till bostadsrättslagen (p. 5) täcker i och för sig även den situationen att en förening har färre än tre lägenheter. Den nuvarande lydelsen återger emellertid lagens nuvarande krav på minst fem lägenheter. Bestämmelsen kan fortfarande i vissa fall tänkas få praktisk betydelse. Det har därför i klarhetens intresse ansetts att bestämmelsen bör anpassas till det nya lägre kravet på antalet lägenheter. Av redaktionclla skäl har den gamla bestämmelsen fått utgå och ersättas av en ny bestämmelse med den nu angivna innebörden.
omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar
2§
Bestämmelsen har ändrats på samma sätt som har skett med motsvarande bestämmelse i 1 kap. 2 § bostadsrättslagen.
Ikraftträdande Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestämmelsc har inte ansetts nödvändig. Den nya regeln om det lägre antal medlemmar som krävs för omregistrering gäller alltså vid sådan omregistrering som sker efter ikraftträdandet.
4.4¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
2§
Första stycket har ändrats på samma sätt som har skett med motsvarande bestämmelse i I kap. 5 § andra stycket första meningen bostadsrättslagen.
Ikraftträdande Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestämmelse har inte ansetts nödvändig. Det betyder att anteckning om intresseanmälan kan omfatta hus med endast tre lägenheter först om den sker efter ikraftträdandet.
5¶Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
3. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.
6¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragarens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga 1
Nykoopföretagsutredningens betänkande Visst går det an! (SOU 1991:24) har remissbehandlats.
Remissyttrande har avgivits av Riksdagens ombudsmän (JO), Kammarrätten i Göteborg, Länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus och Norrbottens län, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Statens handikappråd, Expertgruppen för studier i offentlig ckonomi (ESO), Universitets- och högskoleämbetet, Skolöverstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Expertgruppen för forskning om regiona! utveckling, (ERU), Statens industriverk, Glesbygdsmyndigheten, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska centralbyrån, forskningsrådsnämnden, kommunerna i Södertälje, Norrköping, Halmstad, Göteborg, Borlänge och Piteå, landstingen i Stockholms, Älvsborgs och Jämtlands län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund, Kooperativa Institutet, (KOOPT), Tjänstemännens centralorganisation, (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation, (SACO), Landsorganisationen i Sverige, LO, Kooperativt Utvecklingscentrum i Skåne och Kooperativ utveckling i Dalarna.
På eget initiativ har HSB:s Riksförbund och Göteborgs universitet avgett yttranden.
Bilaga 2
Justitiedepartementets hearing den 30 september
1992 HSB, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisattion (SBC), Riksbyggen, Sveriges fastighetsägareförbund, SABO, Stockholms stad och AB Bostadsgaranti har deltagit i hearingen.
Bostadsdomstolen, Boverket, Svenska Kommunförbundet och Hyresgästernas Riksförbund har avstått från att delta i hearingen.
Lagrådet
Bilaga 3
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-10
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling. |
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 har regeringen på hemställan av statsrådet Hellsvik beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, m.m.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Cecilia Bergman.
Lagrådet lämnar lagförslagen utan erinran.