om medlemsantalet i ekonomiska föreningar bostadsrättsföreningar
Prop.
1992/93:144
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-gade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 november 1992.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Reidunn Laurén
I propositionen föreslås att det minsta antal medlemmar som enligt lagen(1987:667) om ekonomiska föreningar skall ingå i en sådan förening sänksfrån fem till tre.
En motsvarande ändring föreslås i bostadsrättslagen (1991:614). Även mi-nimiantalet lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i en bostads-rättsförenings hus föreslås bli sänkt från fem till tre. Reglerna om skyldighetatt träda i likvidation anpassas till det nya minimiantalet medlemmar.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 1993.
1¶Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 144
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § lagen (1987:667) om ekonomiska för-eningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
1§
En ekonomisk förening skall ha En ekonomisk förening skall ha
minst fem medlemmar. Antalet med- minst tre medlemmar.
lemmar får dock vara tre eller fyra,
om minst tre medlemmar är ekono-
miska föreningar eller andra för-
eningar som är att anse som juridiskapersoner.
Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)
dels att punkt 5 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall upp-höra att gälla,
dels att 1 kap. 2 och 5 §§ samt 9 kap. 29 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.2§
För registrering av en bostads-rättsförening fordras att föreningenhar minst fem medlemmar. Dess-utom skall föreningen ha antagitstadgar samt utsett styrelse ochminst en revisor.
För registrering av en bostads-rättsförening fordras att föreningenhar minst tre medlemmar. Dessutomskall föreningen ha antagit stadgarsamt utsett styrelse och minst en re-visor.
51 Om upprättande och registrering av iupplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.
För registrering av ekonomiskplan fordras att det i föreningens huskommer att finnas minst fem lägen-heter avsedda att upplåtas med bo-stadsrätt. Vid beräkningen av anta-let lägenheter som avses bli upplåtnamed bostadsrätt räknas som lägen-het varje avskild enhet som är inrät-tad att varaktigt och självständigtanvändas som bostad eller lokal.Garage, lager och andra lägenhetersom i första hand används som för-varingsutrymmen skall man dockbortse från.
:konomisk plan som förutsättning för
För registrering av ekonomiskplan fordras att det i föreningens huskommer att finnas minst tre lägenhe-ter avsedda att upplåtas med bo-stadsrätt. Vid beräkningen av anta-let lägenheter som avses bli upplåtnamed bostadsrätt räknas som lägen-het varje avskild enhet som är inrät-tad att varaktigt och självständigtanvändas som bostad eller lokal.Garage, lager och andra lägenhetersom i första hand används som för-varingsutrymmen skall man dockbortse från.
Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för registrering också atthusen ligger så nära varandra att en ändamålsenlig samverkan kan ske mel-lan bostadsrättshavarna.
9 kap.
29 §
Bestämmelserna om likvidation och upplösning i 11 kap. lagen (1987:667)om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrätts-föreningar.
Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § la-gen om ekonomiska föreningar fördet fall antalet föreningsmedlemmargår ned under ett lägsta antal, skalltillämpas i fråga om en bostadsrätts-förening, om antalet medlemmar el-ler antalet bostadsrättshavare gårned under fem. Om flera medlem-mar har en bostadsrätt gemensamt
Vad som föreskrivs i 11 kap. 3 § la-gen om ekonomiska föreningar fördet fall antalet föreningsmedlemmargår ned under ett lägsta antal, skalltillämpas i fråga om en bostadsrätts-förening, om antalet medlemmar el-ler antalet bostadsrättshavare gårned under tre. Om flera medlemmarhar en bostadsrätt gemensamt skall
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 144
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:144
skall de härvid räknas endast som en de härvid räknas endast som en bo-bostadsrättshavare. stadsrättshavare.
Vidare skall vad som i 11 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar sägs
om insatskapital i stället gälla insats och upplåtelseavgift i bostadsrättsför-eningen.
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
2. För sådana bostadsrättsföreningar som registrerats före den 1 juli 1991skall följande gälla. Bestämmelsen i 1 kap. 5 § andra stycket första me-ningen, att det för registrering av en ekonomisk plan fordras att det i för-eningens hus kommer att finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtasmed bostadsrätt, hindrar inte registrering av en ny ekonomisk plan enligt 3kap. 4 §, om föreningens hus den 1 juli 1991 hade mindre än tre sådana lägen-heter och antalet därefter inte gått ned.
Härigenom förekrivs att 2 § lagen (1991:615) om omregistrering av vissabostadsföreningar till bostadsrättsföreningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§
Omregistrering får ske under förutsättning
2. att bostadsföreningen har minsttre medlemmar och har utsett sty-relse och revisor för bostadsrättsför-eningen i enlighet med bestämmel-serna i 9 kap. 12 och 26 §§ bostads-rättslagen,
1. att bostadsföreningen har beslutat ändra innehållet i sina stadgar i över-ensstämmelse med bestämmelserna i bostadsrättslagen (1991:614),
2. att bostadsföreningen har minstfem medlemmar och har utsett sty-relse och revisor för bostadsrättsför-eningen i enlighet med bestämmel-serna i 9 kap. 12 och 26 §§ bostads-rättslagen,
3. att bostadsföreningen har beslutat ändra sin firma till överensstämmelsemed bestämmelserna i 9 kap. 6 § bostadsrättslagen, samt
4. att en sådan ekonomisk plan som anges i 4 § denna lag har upprättatsoch registeras samtidigt med att föreningen omregisteras.
I fråga om omregisteringen tillämpas i övrigt bestämmelserna i 9 kap. 31§ bostadsrättslagen.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärvför ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §'
Lagen gäller inte om egendomen Lagen gäller inte om egendomeninnehåller färre än fem lägenheter. innehåller färre än tre lägenheter.
Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas som lägenhetvarje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användassom bostad eller för annat ändamål. Från garage, lager och andra lägenhetersom i första hand används som förvaringsutrymmen bortses.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1993.
Senaste lydelse 1992:507.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 november 1992.
Närvarande: statsråden B. Westerberg, ordförande, Friggebo, Johansson,Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Björck, Kön-berg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Laurén
I lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar finns bestämmelser om minstaantalet medlemmar i sådana föreningar. Motsvarande bestämmelser för bo-stadsrättsföreningar finns i bostadsrättslagen (1991:614).
I enlighet med vad som aviserats i budgetpropositionen (prop. 1991/92:100 bil. 14 s. 56) och efter samråd med chefen för Civildepartementet ämnarjag nu ta upp frågan om en sänkning av detta antal. Frågan om medlemsanta-let i ekonomiska föreningar har tidigare behandlats av 1986 års folkrörel-seutredning i betänkandet Ju mer vi är tillsammans (SOU 1987:33 och 35)och av Nykoop-företagsutredningen i betänkandet Visst går det an! Del 1-3(SOU 1991:24). Betänkandena har remissbehandlats. Remissyttrandenaöver Folkrörelseutredningens betänkande har publicerats i Ds 1988:58. Re-missyttrandena över Nykoop-företagsutredningens betänkande har sam-manställts inom Civildepartementet och finns tillgängliga i lagstiftningsären-det (Dnr C91/585 FOK). En förteckning över det sistnämnda betänkandetsremissinstanser bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Vadgäller frågan om en sänkning av antalet medlemmar i bostadsrättsföreningaroch antalet lägenheter har Justitiedepartementet hållit en hearing den 30september 1992 i Stockholm. En förteckning över vilka som inbjudits attdelta i hearingen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Regeringen beslutade den 22 oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrandeöver lagförslagen. De till Lagrådet överlämnade förslagen överensstämmermed propositionens lagförslag.
Lagrådet, som yttrade sig över de remitterade förslagen den 10 november1992, lämnade förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till pro-tokollet i detta ärende som bilaga 3.
I den fortsatta framställningen kommer jag att behandla frågan om med-lemsantalet m.m. i avsnitt 2.1.
Min kommentar till de enskilda bestämmelserna återfinns i specialmotive-ringen (avsnitt 4).
Mitt förslag: Kravet på minsta antal medlemmar i en ekonomisk för-ening sänks från fem till tre.
En motsvarande ändring görs för bostadsrättsföreningar. Även mi-nimiantalet lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt i en bo-stadsrättsförenings hus sänks från fem till tre.
Bestämmelserna om skyldighet att träda i likvidation anpassas tilldet lägre kravet på antalet medlemmar.
Utredningarnas förslag: Folkrörelseutredningen har föreslagit att mini-miantalet medlemmar enligt lagen om ekonomiska föreningar sänks till tre.Nykoop-företagsutredningen har föreslagit att bestämmelserna om detminsta antal fysiska personer som kan bilda en ekonomisk förening ses över.Något utredningsförslag har inte lagts fram beträffande bostadsrättsför-eningar.
Remissinstanserna: Bland dem som yttrat sig över utredningarna har en-dast ett fåtal instanser särskilt uppehållit sig vid frågan om minsta antaletföreningsmedlemmar. När det gäller Folkrörelseutredningens förslag i denfrågan har detta uttryckligen tillstyrkts av Kooperativa institutet och Upp-sala kommun. Koopservice inom dåvarande Föreningsbanken har förklaratsig inte motsätta sig förslaget medan Kooperativa förbundet ställt sig avvak-tande till förslaget. Sveriges Riksidrottsförbund har avstyrkt förslaget. Avdem som yttrat sig över Nykoop-företagsutredningens förslag i samma frågahar Kooperativa institutet och Svenska Kommunalarbetareförbundet föror-dat en sänkning av minimiantalet medan HSB:s Riksförbund funnit att denuvarande reglerna inte utgör något problem. Vid den hearing som hållitsöver förslaget att sänka kravet på antalet medlemmar och lägenheter i bo-stadsrättsföreningar har inte någon motsatt sig en sänkning av kravet.
Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 2 kap. 1 § lagen om ekonomiska för-eningar skall en ekonomisk förening ha minst fem medlemmar. Antalet med-lemmar får dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar är ekonomiskaföreningar eller andra föreningar som är att anse som juridiska personer. Illkap. 3 § nämnda lag finns bestämmelser om tvångslikvidation av föreningar ivilka medlemsantalet går ned under det i lag föreskrivna.
För bostadsrättsföreningar, som är ekonomiska föreningar av en typ somendast delvis regleras av lagen om ekonomiska föreningar, gäller liknanderegler. Enligt 1 kap. 2 § bostadsrättslagen fordras således för registrering aven bostadsrättsförening att denna har minst fem medlemmar. Vidare följerav 1 kap. 5 §, som innehåller bestämmelser om vad som krävs för att regi-strera en ekonomisk plan för bostadsrättsföreningen, att det i föreningenshus skall finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt.I 9 kap. 29 § finns bestämmelser om tvångslikvidation i fall då antalet med-lemmar eller antalet bostadsrättshavare går ned under fem.
De nu gällande kraven på ett visst minimiantal medlemmar i vanliga eko-
nomiska föreningar och i bostadsrättsföreningar har främst motiverats avföreningarnas kooperativa karaktär (se bl.a. bet. 1989/90:LU28 s. 4 f ochprop. 1990/91:92 s. 56). Bakgrunden till kravet på att en bostadsrättsför-ening skall förfoga över minst fem lägenheter är att den som blir medlem ien bostadsrättsförening också skall kunna erbjudas en lägenhet i föreningen(se bl.a. sistnämnda prop. s. 57 och bet. 1990/91:BoU13 s. 9).
Skälen för mitt förslag: Under senare år har nya former av kooperativverksamhet aktualiserats som förutsätter ett lägre antal föreningsmedlem-mar än fem. Ett exempel är kooperativa daghem och fritidshem som oftainte kan bereda sysselsättning åt så många som fem arbetande medlemmar.Ett annat exempel gäller samverkan mellan sådana yrkesutövare som jour-nalister, konsulter, hantverkare, kulturarbetare eller jordbrukare för vilkaden ekonomiska föreningen kan vara en lämplig företagsform, även om an-talet medlemmar understiger fem. Vidare kan det vara fråga om verksamheti glesbygd, där det oavsett verksamhetens art kan vara svårt att uppfylla kra-vet på fem medlemmar. I vissa fall kan det också i verksamhetens inlednings-skede vara besvärligt att få ihop fem medlemmar, t.ex. vid ett servicehuspro-jekt. Även bostadsrättslagens krav på minst fem medlemmar och lägenheterhar varit ett hinder för att t.ex. ombilda hyresrätter i mindre hus till bostads-rätter och att på små orter bygga bostäder med bostadsrätt.
De nu angivna exemplen visar enligt min mening att det finns ett påtagligtpraktiskt behov av att kunna bilda och driva både en vanlig ekonomisk för-ening och en bostadsrättsförening med ett lägre antal medlemmar än fem. Idetta sammanhang vill jag också understryka att det främst torde vara lagenskrav på att medlemmarna aktivt skall medverka i föreningens verksamhetsom ger föreningen dess kooperativa karaktär. Jag kan därför inte finna atten sänkning av det lagstadgade minimiantalet medlemmar skulle behövaäventyra den kooperativa idén. I sammanhanget kan nämnas att det redan idag krävs endast tre medlemmar för en sambruksförening, som är en särskildtyp av ekonomisk förening och som endast delvis regleras av lagen om eko-nomiska föreningar. Inte heller anser jag att det utgör något avgörande hin-der mot en reform att samtliga medlemmar i en förening med ett ringa antalmedlemmar kan komma att vara ledamöter i föreningens styrelse. Det sist-nämnda förhållandet är i motsvarande fall vanligt inom aktiebolagsrättenoch har såvitt är känt inte medfört några olägenheter av betydelse.
På grund av vad jag nu anfört anser jag att det nuvarande minimiantaletföreningsmedlemmar bör sänkas till tre. Reformen bör gälla både sådanaekonomiska föreningar som i detta hänseende regleras av lagen om ekono-miska föreningar och bostadsrättsföreningar. Även lagen (1991:615) om om-registrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar bör ändrasså att det räcker med tre medlemmar.
En konsekvensändring för bostadsrättsföreningarnas del bör vara att ävenminimiantalet lägenheter som skall vara avsedda att upplåtas med bostads-rätt sänks från fem till tre. En ändring med den innebörden bör även göras ilagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.Det bör även övervägas om de regler i förordningen (1971:727) om försälj-ning av staten tillhörig fast egendom, m.m. som behandlar till vem statens
fasta egendom skall erbjudas vid en försäljning skall ändras på motsvarandesätt.
Det sänkta kravet på antalet medlemmar i en vanlig ekonomisk föreninginnebär att en sådan förening blir skyldig att gå i likvidation om medlemsan-talet går ned under det i lagen föreskrivna. För detta behövs det ingen lag-ändring (se 11 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar). När det gäller bo-stadsrättsföreningar måste däremot bestämmelserna om likvidationsgrun-derna i 9 kap. 29 § bostadsrättslagen anpassas till det sänkta kravet på antalmedlemmar eller bostadsrättshavare.
Ett beslut vid en föreningsstämma i en vanlig ekonomisk förening och i enbostadsrättsförening kan som regel fattas med enkel majoritet, dvs. deträcker med mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kap. 13 § lagen om eko-nomiska föreningar och 9 kap. 14 § bostadsrättslagen). För vissa typer avbeslut, t.ex. ändring av föreningens stadgar, krävs emellertid enighet elleratt minst två tredjedelar av de röstande på den senare av två på varandraföljande föreningsstämmor har gått med på beslutet (7 kap. 14 § lagen omekonomiska föreningar och 9 kap. 23 § bostadsrättslagen). För vissa särskiltviktiga beslut krävs enighet eller att minst tre fjärdedelar av de röstande påden senare av två på varandra följande föreningsstämmor har gått med påbeslutet. Sådan kvalificerad tre fjärdedelsmajoritet krävs endast för sådanabeslut i ekonomiska föreningar som innebär att en medlems skyldighet atterlägga insatser eller avgifter ökas eller att hans rätt till årsvinst inskränks (7kap. 15 § lagen om ekonomiska föreningar) och för sådana beslut i bostads-rättsföreningar som avser ändring av de grunder enligt vilka årsavgifter skallberäknas (9 kap. 23 § bostadsrättslagen). Slutligen finns det vissa beslut därdet alltid krävs enighet (se de två sistnämnda paragraferna).
Vid den hearing som hållits ifrågasattes om inte ett sänkt krav på antaletmedlemmar borde föranleda ändringar av de regler som innehåller krav påtre fjärdedelsmajoritet. Bestämmelserna innebär i dag att fyra av fem rös-tande medlemmar måste vara ense. Om sänkningen av medlemsantalet ge-nomförs och dessa regler inte ändras kommer det att innebära krav på att treav fyra röstande medlemmar skall vara ense. Bestämmelserna kommer vi-dare att innebära krav på enighet i situationer där det endast finns tre rös-tande medlemmar.
När man bedömer behovet av att ändra de aktuella omröstningsreglernabör man ha klart för sig att det inom associationsrätten inte skulle vara någonnyhet att en regel som uttryckligen endast kräver viss majoritet i det sär-skilda fallet innefattar krav på enighet. Så kan t.ex fallet vara vid ändringav bolagsordning enligt 9 kap. 15 § aktiebolagslagen (1975:1385). Det i denbestämmelsen angivna kravet på nio tiondels majoritet innebär i mindre bo-lag ofta i praktiken krav på enighet. Enligt min mening är det rimligt att i enförening med endast tre medlemmar kräva enighet för så pass viktiga beslutsom det här är fråga om. Jag föreslår därför inte någon lagändring i dettaavseende.
Jag förordar att den nya lagstiftningen får träda i kraft den 1 april 1993.Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte, dock med undantag för
ändringarna i bostadsrättslagen. Till den frågan återkommer jag i specialmo- Prop. 1992/93:144
tiveringen.
Den föreslagna reformen torde inte leda till några kostnadsförändringarför staten eller kommunerna.
1 enlighet med det anförda har inom Justitiedepartementet upprättats förslagtill
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
3. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissabostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,
4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om-bildning till bostadsrätt.
Lagrådet har granskat lagförslagen.
2 kap. 1 §
Första stycket innehåller den nya regeln om att det minsta antal medlemmarsom skall ingå i en ekonomisk förening inte behöver vara högre än tre. Dennya regeln innebär att den hittillsvarande undantagsbestämmelsen i andrameningen om ett lägre antal medlemmar än fem inte längre behövs. Densistnämnda bestämmelsen har därför fått utgå.
I andra stycket finns en bestämmelse att styrelsen väljs av medlemmarna.Styrelsen skall bestå av minst tre ledamöter, se 6 kap. 1 §. I det fall för-eningen endast består av tre medlemmar kommer det i normalfallet varadessa tre som väljer sig själva. Det finns emellertid föreningar där styrelseni vart fall delvis består av personer utanför föreningen eller där styrelseleda-möterna utses på annat sätt än av medlemmarna.
Ikraftträdande
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestäm-melse har inte ansetts nödvändig.
1 kap. 2 §
Paragrafen innehåller den nya regeln om att det minsta antalet medlemmar
i en bostadsrättsförening inte behöver vara högre än tre.
1 kap.5 §
I konsekvens med sänkningen av minimiantalet medlemmar har i andrastycket minimiantalet lägenheter som skall vara avsedda att upplåtas medbostadsrätt ändrats från fem till tre.
9 kap. 29 §
Ändringen är en konsekvens av att det lägsta antalet medlemmar som krävsför en bostadsrättsförening har sänkts till tre.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Några övergångsbe-stämmelser har - med ett undantag, se nedan - inte ansetts nödvändiga. Detbetyder att de nya reglerna om antalet medlemmar och lägenheter skall till-lämpas först vid registrering av föreningar och ekonomiska planer som skerefter ikraftträdandet. För en förening som har tre eller fyra medlemmar, ochsom före ikraftträdandet därför skulle vara skyldig att träda i likvidation, fal-ler likvidationsskyldigheten på grund av för lågt medlemsantal bort efterikraftträdandet.
I p. 2 finns en övergångsbestämmelse som behandlar sådana bostadsrätts-föreningar som registrerats före den 1 juli 1991. Bakgrunden till den före-slagna övergångsbestämmelsen är följande. Den nya bostadsrättslagen, somträdde i kraft den 1 juli 1991, uppställde som krav för att en ekonomisk planskulle kunna registreras att det i bostadsrättsföreningens hus skulle finnasminst fem lägenheter avsedda att upplåtas med bostadsrätt. Ett sådant kravhade tidigare ansetts gälla utan att vara direkt uttryckt i lagtext. Vid tillämp-ningen av den gamla lagen fanns det en viss osäkerhet om det gick att regi-strera en ekonomisk plan för ett hus med mindre än fem lägenheter. Det kanbl.a. därför redan i dag finnas registrerade bostadsrättsföreningar som harmindre än fem lägenheter i sitt hus. En annan anledning kan vara att två ellerflera lägenheter har slagits ihop och att antalet lägenheter därför har gått nedunder fem. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya bostadsrättslagen(p. 5) skall kravet på fem lägenheter inte gälla vid registrering av en ny eko-nomisk plan för sådan föreningar som registrerats före den 1 juli 1991. Detkrävs dock att antalet lägenheter inte gått ned efter den tidpunkten.
Den nu redovisade övergångsbestämmelsen till bostadsrättslagen (p. 5)täcker i och för sig även den situationen att en förening har färre än tre lägen-heter. Den nuvarande lydelsen återger emellertid lagens nuvarande krav påminst fem lägenheter. Bestämmelsen kan fortfarande i vissa fall tänkas fåpraktisk betydelse. Det har därför i klarhetens intresse ansetts att bestäm-melsen bör anpassas till det nya lägre kravet på antalet lägenheter. Av redak-tionella skäl har den gamla bestämmelsen fått utgå och ersättas av en ny be-stämmelse med den nu angivna innebörden.
2§
Bestämmelsen har ändrats på samma sätt som har skett med motsvarandebestämmelse i 1 kap. 2 § bostadsrättslagen.
Ikraftträdande
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestäm-melse har inte ansetts nödvändig. Den nya regeln om det lägre antal med-lemmar som krävs för omregistrering gäller alltså vid sådan omregistreringsom sker efter ikraftträdandet.
2§
Första stycket har ändrats på samma sätt som har skett med motsvarandebestämmelse i 1 kap. 5 § andra stycket första meningen bostadsrättslagen.
Ikraftträdande
Ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1993. Någon övergångsbestäm-melse har inte ansetts nödvändig. Det betyder att anteckning om intressean-mälan kan omfatta hus med endast tre lägenheter först om den sker efterikraftträdandet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
3. lag om ändring i lagen (1991:615) om omregistrering av vissa bostads-föreningar till bostadsrättsföreningar,
4. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om-bildning till bostadsrätt.
Regeringen ansluter sig till föredragarens överväganden och beslutar att ge-nom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden harlagt fram.
13 Nykoopföretagsutredningens betänkande Visst går det an! (SOU 1991:24)har remissbehandlats.
Remissyttrande har avgivits av Riksdagens ombudsmän (JO), Kammar-rätten i Göteborg, Länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus och Norrbot-tens län, Socialstyrelsen, Riksförsäkringsverket, Statens handikappråd, Ex-pertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), Universitets- och hög-skoleämbetet, Skolöverstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Expertgrup-pen för forskning om regional utveckling, (ERU), Statens industriverk,Glesbygdsmyndigheten, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Statistiska cen-tralbyrån, forskningsrådsnämnden, kommunerna i Södertälje, Norrköping,Halmstad, Göteborg, Borlänge och Piteå, landstingen i Stockholms, Älvs-borgs och Jämtlands län, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,Lantbrukarnas riksförbund, Kooperativa Institutet, (KOOPI), Tjänstemän-nens centralorganisation, (TCO), Sveriges akademikers centralorganisa-tion, (SACO), Landsorganisationen i Sverige, LO, Kooperativt Utveck-lingscentrum i Skåne och Kooperativ utveckling i Dalarna.
På eget initiativ har HSB:s Riksförbund och Göteborgs universitet avgettyttranden.
Bilaga 1
14 HSB, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisattion (SBC), Riks-byggen, Sveriges fastighetsägareförbund, SABO, Stockholms stad och ABBostadsgaranti har deltagit i hearingen.
Bostadsdomstolen, Boverket, Svenska Kommunförbundet och Hyresgäs-ternas Riksförbund har avstått från att delta i hearingen.
15 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-11-10
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Hans-GunnarSolerud, regeringsrådet Anders Swgrtling.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 har rege-ringen på hemställan av statsrådet Hellsvik beslutat inhämta lagrådets ytt-rande över förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska för-eningar, m.m.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Cecilia Berg-man.
Lagrådet lämnar lagförslagen utan erinran.
Bilaga 3
16 Prop. 1992/93:144
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll....................... 1
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 19 november........................................... 7
1¶Inledning ............................................. 7
2¶Allmän motivering..................................... 8
2.1¶Medlemsantalet m.m............................... 8
2.2¶Ikraftträdande m.m................................ 10
3¶Upprättade lagförslag................................... 11
4¶Specialmotivering...................................... 11
4.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekono-miska föreningar................................... 11
4.2¶Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614) ........................................ 11
4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:615) om omre-gistrering av vissa bostadsrättsföreningar.............. 13
4.4¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt........ 13
5¶Hemställan............................................ 13
6¶Beslut................................................ 13
Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser..................... 14
Bilaga 2 Förteckning över inbjudna till hearing................ 15
Bilaga 3 Utdrag ur lagrådets protokoll 1992-11-10.............. 16
gotab 42338, Stockholm 1992