om ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m.
Prop.
1992/93:239
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Tf. chefen for Näringsdepartementet, statsrådet Lundgren, har varitföredragande vid regeringssammanträdet.
Stockholm den 25 mars 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
I propositionen föreslås att Statens provningsanstalt ombildas tillaktiebolag den 1 juli 1993. Samtidigt fors verksamheten vid BoverketsTypgodkännandekontor över till det nya aktiebolaget. Staten föreslås bliden ende ägaren i aktiebolaget, som skall erbjuda näringsliv, myndig-heter och organisationer tjänster inom områdena teknisk utvärdering,provning, certifiering, godkännande och mätteknik, undersökningar avmaterial, konstruktioner och system och därmed förenad forskning ochutveckling samt rådgivning.
1¶Riksdagen 1992193. 1 saml. Nr 239
Regeringen bemyndigade i böljan av år 1992 chefen för Närings-departementet att tillkalla en särskild utredare för att utreda möjlig-heterna och formerna för en begränsning av statens engagemang inomprovnings- och mätteknik samt anslutande verksamheter inom bl.a.Statens provningsanstalt (SP), (dir. 1992:7). Utredaren redovisade iaugusti 1992 sina förslag i betänkandet "Prova privat - provning ochmätteknik inom SP och SMP i Europa-perspektiv" (SOU 1992:74). Be-tänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstansernafinns i bilaga. En remissammanställning finns tillgänglig i Närings-departementet (dnr 1675/92).
I prop. 1992/93:100 bil. 13 s. 10 har aviserats en omorganisation avSP till ett helägt stadigt aktiebolag den 1 juli 1993.
I prop. 1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg har an-slagen på tolfte huvudtiteln G 2. Statens provningsanstalt: Uppdrags-verksamhet samt G 3. Bidrag till statens provningsanstalt föreslagitsersatta med ett nytt anslag, Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU.
1 sina uppgifter som expertorgan är SP ett viktigt instrument i närings-och forskningspolitiken och det är därför angeläget att SP:s kompetensoch resurser även efter en ombildning till aktiebolag utnyttjas väl i denstatligt finansierade forskningen och teknikutvecklingen.
I prop. 1992/93:172 om anslag till Boverket och den regionalaadministrationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m. har före-slagits att Boverkets uppgifter vad gäller godkännande och certifieringinom byggområdet avskiljs från Boverket. En remissammanställningöver yttranden till utredningsbetänkandet "Boverket - uppgifter ochverksamhet" (SOU 1992:127) finns tillgänglig i Finansdepartementet(dnr 5973/92). Särskilda yttranden i denna fråga har inkommit tillNäringsdepartementet från ett antal sektorsmyndigheter och bransch-organisationer.
SP är en uppdragsmyndighet och landets centrala institution för tekniskutvärdering, provning och mätteknik och därmed förenad forskning ochutveckling (FoU) och rådgivning. Verksamhetens omsättning uppgickbudgetåret 1991/92 till 251 miljoner kronor, varav 47,9 miljoner kronorvar anslag från staten. Huvuddelen av intäkterna kommer från uppdragdär kunderna på rent affärsmässiga grunder köper tjänster hos SP.Verksamheten är funktionellt och redovisningsmässigt indelad i trestarkt integrerade områden: teknisk utvärdering, FoU och rådgivning.
Dessa områden återfinns inom sju tekniska enheter och en certifie- Prop. 1992/93:239ringsavdelning inom SP. De tekniska enheterna arbetar bl.a. inomföljande teknikområden: byggnadsteknik, energiteknik, brandteknik,kemisk analys, materialteknik och mekanik, fysik och elteknik samtmått och vikt.
Av de tre integrerade verksamhetsområdena innefattar teknisk ut-värdering bl.a. provning, beräkning, analys, besiktning, bedömning,mätning och kalibrering. Detta verksamhetsområde omfattar drygt 70 %av SP:s totala verksamhet och finansieras helt med uppdragsintäkter.
Verksamhetsområdet FoU omfattar såväl riktad grundforskning inommätteknik och provningsmetodik som tillämpad FoU inom de områdendär SP arbetar. FoU utgör drygt 20 % av den totala verksamheten ochfinansieras dels av statsanslag och dels av intäkter från forskningsråd,industriföretag m.fl.
Rådgivning, som utgör det tredje verksamhetsområdet, omfattar med-verkan i nationellt och främst internationellt standardiserings- och kom-mittéarbete, experthjälp till myndigheter m.m. Rådgivning omfattarknappt 10 % av SP:s totala verksamhet och finansieras av statsanslagoch uppdrag från standardiseringsorgan m.fl.
SP har omkring 15 000 kunder. Bland kunderna återfinns såväl stora
som små företag från ett stort antal branscher. Omsättningsmässigtkommer hälften av intäkterna från omkring 400 kunder, varav de flestaär större foretag.
SP:s huvudförvaltning finns i Borås dit verksamheten omlokaliseradesfrån Stockholm i mitten av 1970-talet. Mindre enheter finns i Göteborgoch Stockholm. Antalet anställda är 500, av vilka 40 har forskarut-bildning och 125 högskoleutbildning. Omsättningen per anställd är cirka500 000 kronor.
Provning, kontroll och certifiering av produkter och system sker iSverige i många olika former och vid olika typer av institutioner. Underde senaste decennierna har offentlig kontroll genom teknisk provningbyggt på system av riksprovplatser med monopolställning. Dessa ersättsnu successivt av öppna system med konkurrens mellan kompetentaorgan. (Se prop 1992/93:170 bilaga 11 s 38 ff.) SP:s uppgifter somriksprovplats har dock varit av blygsam omfattning.
Huvuddelen av all teknisk utvärdering, provning, certifiering ochmätteknik sker på frivillig basis. För SP är denna verksamhet helt domi-nerande och SP erbjuder ett stort utbud av kvalificerade tekniska tjäns-ter som företagen utnyttjar i olika skeden av en produkts livscykel.Under utvecklings- och konstruktionsskedet måste olika lösningarsfunktion, säkerhet och prestanda utvärderas. Särskilt den mindreindustrin anlitar i detta skede extern kompetens för att få fram tillförlit-ligt tekniskt underlag. I arbetet krävs ett brett kunnande och god känne-dom om myndighets- och marknadskrav. För undersökningar som krä-ver speciella kunskaper eller resurser använder även större företag
extern kompetens i sitt utvecklingsarbete. Av ekonomiska skäl krävs Prop. 1992/93:239ofta samverkan och samutnyttjande vid dyrbara investeringar i utrust-ning och kompetens.
Också i produktionskedet behöver många industrier anlita extern kom-petens för exempelvis utveckling av kvalitetssäkringssystem. En viktigdel i detta arbete är tillförlitliga mätningar och provningar. Industrinsegna mätnormaler och utrustningar måste kalibreras mot nationellanormaler. Regeringen utser organ, riksmätplatser, som svarar för att denationella mätnormalema stämmer överens med internationellamotsvarigheter. Som nationell metrologiinstitution är SP den heltdominerande aktören och svarar for ca 70 % av den totalariksmätplatsverksamheten. Inom SP svarar denna verksamhet for ca8 % av den totala omsättningen.
Vid marknadsintroduktion behöver industrin i många fall ett opartiskttekniskt underlag, t.ex. certifikat eller godkännande for att övertygaköpare och myndigheter om att produkterna uppfyller gällande krav. SPär ett sådant tredjepartsorgan som foretag kan utnyttja för olika typer avtekniska undersökningar.
Resurser för provning och teknisk utvärdering betraktas i EG- ochEFTA-ländema som en viktig del i den tekniska infrastrukturen. Statensroll anses vara att säkerställa att fristående resurser finns att tillgå förlandets industri, inte minst för små och medelstora företag. Utveckling-en av provningsmetoder och provningsteknik ses som ett kollektivtansvar. Tillämpad FoU och teknikspridningsaktiviteter for att säkerställatillgången till kvalificerade resurser av detta slag finansieras därför imycket stor utsträckning av staten.
Mättekniken spelar en viktig roll inom de flesta samhällssektorer ochi det internationella handelsutbytet. Det betraktas som en statlig angelä-genhet att äga och finansiera nationella metrologiinstitut som utvecklaroch upprätthåller landets primämormaler samt deltar i internationellajämförelsemätningar.
I Europa finns idag ett betydande statligt stöd till forskning, utveck-ling, standardisering och europeiskt samarbete inom mätteknik ochprovning. Motiv for detta är att verksamheten genomgående betraktassom ett viktigt stöd för utvecklingen av den egna industrin. Sverige hartillsammans med Norge och Danmark den lägsta nivån vad gäller stat-liga anslag. Inte ens vid en fördubbling av SP:s anslag skulle Sverigekomma i nivå med de stora EG-ländemas anslag i procent av totalaintäkter. SP har trots ett förhållandevis lågt statligt anslag lyckats väl idet europeiska samarbetet. Som följd av den kärva ekonomiska situatio-nen finns det i många länder en ambition att successivt minska de stat-liga anslagen. Även aktiviteter som syftar till att på olika sätt effektivi-sera statsförvaltningen har lett till diskussioner om förändrade associa-tionsformer och ägarförhållanden för SP:s europeiska systerorganisa-tioner. Organisationernas oberoende och opartiska ställning utgör dock
en avgörande förutsättning för deltagande i EG-samarbetet samt för Prop. 1992/93:239möjligheterna att sälja tjänster till kunderna.
SP:s kunder har i de flesta fall tillgång till andra leverantörsaltemativ.Den främsta konkurrensen kommer från företagens egna provnings- ochutvecklingsavdelningar eller utländska provnings- och forskningsinstitut.Som en följd av anpassningen till EG:s regelsystem ökar kraven påteknisk dokumentation och kvalitetssäkring. Tillverkarna har att taställning till i vilken omfattning man skall bygga upp egna provnings-resurser eller köpa tjänster från provningsorgan. I viss utsträckning ärhär industriforskningsinstitut, konsultföretag och statliga myndigheterkonkurrenter till SP. Konkurrensfaktorer är kompetens, opartiskhet,utrustning, prisnivå, leveranstid och kompletterande service. En be-tydande konkurrens från utländska och speciellt nordiska institutionerföreligger för provning och certifiering enligt standard. Denna konkur-rens kommer också att öka som en följd av reglerna för EES-områdetenligt vilka en tillverkare fritt kan välja mellan olika länders anmäldaorgan.
Den enskilda faktor som starkast kommer att påverka SP:s marknad ärikraftträdandet av EES-avtalet. Enligt EG:s policy skall provning ochcertifiering utfört av ett kompetent organ i ett medlemsland godtas iövriga medlemsländer utan förnyad provning. Det innebär att den totalavolymen provning och certifiering minskar. Jämfört med dagens situa-tion har SP uppskattat den bortfallande provningsvolymen av importera-de produkter till ca 17 miljoner kronor. Samtidigt kan konstateras attmånga EG-direktiv i förhållande till dagens svenska situation innebärökade krav på teknisk dokumentation och kvalitetssäkring. Utvecklingenpekar också mot att den totala mängden direktiv och standarder kommeratt växa kraftigt. Det ökade produktansvaret för tillverkare och leveran-törer kan också förutses leda till ökade behov av provning, kvalitetssäk-ring och riskvärdering.
SP:s verksamhet spänner i dag över ett stort antal branscher och tek-nikområden. Kombinationen av mätteknik, provning, FoU, standardise-ring och rådgivning har givit stora samproduktionsfördelar. Utveckling-en inom SP:s systerorganisationer i Europa går mot att skapa teknik-breda organisationer av SP:s typ.
SP har en unik position på den svenska marknaden genom förmåganatt inom organisationen hantera tvärtekniska frågor. Kundernas behovav "one stop shopping", dvs. att vid samma tillfälle få sin produktutvärderad mot olika direktiv eller standarder eller att samlat få produk-tens överensstämmelse med en teknisk specifikation bestyrkt, kommeratt öka. Viktiga faktorer för internationell konkurrenskraft är också att 5
verksamheten har tillräcklig storlek och rätt verksamhetsinriktning.
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 239
Vidare finns förutsättningar för ekonomisk stabilitet, där branschbred- Prop. 1992/93:239den medverkar till utjämning av konjunktursvängningar o.dyl. Högeffektivitet kan erhållas genom att samma personal, utrustning ochlokaler kan utnyttjas på olika områden.
SP har under senare år utvecklat resurser och tjänsteutbud med godanpassning till marknadens behov. Kunderna har funnit SP:s kompetensattraktiv vilket resulterat i en volymtillväxt inom teknisk utvärderingoch FoU under den senaste femårsperioden med 20 % respektive 29 %.
Mät- och provningsteknik är ett s.k. basteknologiskt område med bredabranschövergripande tillämpningar. I Sverige liksom i övriga europeiskaländer har staten påtagit sig ansvaret att upprätthålla tekniknivån ochfinansiera utvecklingsinsatser inom detta område. Mät- och provnings-teknisk FoU och normaliehållning är områden som kommer att få storbetydelse inom Europasamarbetet och som stöd för den industriellautvecklingen i medlemsländerna.
De delar av SP:s verksamhet som av regering och riksdag bedömtssom statliga angelägenheter är
- forskning och utveckling inom mät- och provningsteknik syftande tillgenerell och tillämpad utveckling av mätmetodik och provningsmetoder,
- utarbetande av harmoniserade mät- och provningsmetoder, normaltinom ramen för det internationella och europeiska standardiseringsarbe-tet,
- rådgivning till myndigheter i deras föreskrivande verksamhet, specielltvad gäller mät- och provningsteknik,
- internationellt samarbete inom mät- och provningsteknik och FoU iEG-organ och i olika samarbetsorgan (BCR, Euromet och Eurolabm.fl.)
- normaliehållning innefattande etablerande och upprätthållande avnationella normaler och säkerställande av den internationella spårbar-heten.
I sina uppgifter som expertorgan är SP ett viktigt instrument inärings- och forskningspolitiken och en betydelsefull resurs för svenskindustris fortsatta utveckling och konkurrenskraft. SP är i dag dendominerande nationella resursen inom mät- och provningsteknik. Det ärdärför angeläget att SP:s kompetens och resurser kan utnyttjas väl äveninom den statligt finansierade forskningen och teknikutvecklingen.Genom sin breda kontaktyta mot industrin är SP en kunskapsförmedlaremellan FoU-systemet och svenskt näringsliv. Särskilt viktigt är detta försmå och medelstora företag.
Regeringen har i den forskningspolitiska propositionen (prop.1992/93:170) anfört att när SP:s verksamhet överförs till ny associa-tionsform bör även formerna för statens anslag utvecklas så att förut-sättningar skapas för att bidraget till provnings- och mätteknisk FoUm.m. på sikt kan ingå i det system för statens forskningsfinansieringsom hanteras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). När 6
staten köper tjänster inom ett område bör dessa upphandlas av den
leverantör som är mest kompetent och prisvärd. Detta innebär i princip Prop. 1992/93:239att for tjänster inom området provnings- och mätteknisk FoU kan det påsikt finnas flera leverantörer av tjänster än SP. Samtidigt måste SP gesmöjlighet att konkurrera om andra uppdrag inom statens system förfinansiering av forskning och teknisk utveckling. Regeringen har gjortbedömningen att inom den närmaste treårsperioden kommer anslaget förbidrag till provnings- och mätteknisk FoU att finansiera tjänster utfördaav SP.
System for styrning och kontroll av kvaliteten hos industriellt framställ-da byggprodukter har funnits i Sverige sedan mitten av 1950-talet. Dettahar betraktats som myndighetsuppgifter men under åren har frågan omnäringslivets ökade ansvar för typgodkännandeverksamheten inombyggområdet diskuterats bl.a. i anslutning till ett flertal organisationsut-redningar. EES-avtalet och implementeringen av byggproduktdirektivet(89/106/EEG) kommer successivt att förändra förutsättningarna för dennuvarande typgodkännandeverksamheten, eftersom nationella tekniskagodkännanden kommer att försvinna i takt med att harmoniseradestandarder och riktlinjer för Europeiska Tekniska Godkännanden ut-arbetas. Godkännandeverksamheten bedrivs i fri konkurrens mellanmedlemsorgan i European Organization for Technical Approvals(EOTA). EOTA är idag öppet endast för EG-ländemas godkännandeor-gan, men experter från EFTA-ländema kan medverka vid utarbetandetav riktlinjer for Europeiska Tekniska Godkännanden.
I betänkandet "Boverket - uppgifter och verksamhet" (SOU 1992:127)föreslås att Boverkets uppgifter inom godkännande- och certifieringsom-rådet överförs till ett särskilt godkännandeorgan med specifika uppgiftersamt att staten bör medverka till att detta organ bildas.
Boverkets prövning av frågor om frivilligt typgodkännande eller till-verkningskontroll handläggs av Typgodkännandekontoret (TG-kontoret).I kontorets uppgifter ingår även att meddela riksbehörighet för ansvarigarbetsledare och för sakkunnig for funktionskontroll av ventilationssys-tem samt att deltaga i europeiskt samarbete inom Europeiska God-kännandeunionen (UEAtc) och EOTA. Representanter från TG-kontoretdeltar även i det nordiska samarbetet inom ET A-Nord.
TG-kontoret har 16 anställda och omsättningen uppgick budgetåret1991/92 till 10,5 miljoner kronor. Verksamheten är till övervägande delavgiftsfinansierad. Den internationella verksamheten är delvis finan-sierad via Boverkets anslag.
Regeringens förslag: Statens provningsanstalt upphör som myndighetoch verksamheten överförs till aktiebolagsform den 1 juli 1993.Samtliga aktier i bolaget skall ägas av svenska staten. Det nya bolagetskall bedriva verksamhet på hög kompetensnivå inom områdenateknisk utvärdering, mätteknik, certifiering, godkännande, undersök-ningar av material, konstruktioner och system och därmed förenadFoU samt rådgivning.
Utredarens förslag: I en första fas ombildas SP till ett statligt ägt aktie-bolag. En sådan ombildning bör ge SP möjligheter att ytterligare effektivi-sera och utveckla verksamheten. Bolagsformen kan ge fördelar inom om-råden som t. ex. kapitalförsörjning, lokalförsörjning och prissättning. Inomen period av tre till sex år, då ett antal årsbokslut föreligger, bör det varamöjligt att inleda en nedtrappning av det statliga ägandet balanserad avägarengagemang från näringslivet. Detta görs så att SP:s legitimitet medavseende på opartiskhet och oberoende inte rubbas. En viktig förutsättningi detta sammanhang är en liknande utveckling på den europeiska markna-den.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna delar utredarensbedömning om möjligheterna av en ombildning till aktiebolag om detinnebär att SP:s verksamhet kan fortsätta i oförändrad omfattning.Utvecklingen i omvärlden måste bli styrande för förändringstakten inomområden av betydelse för den tekniska infrastrukturen anser Industriför-bundet. RRV menar att det är möjligt att ombilda SP till ett statligt ägtbolag men anser inte att utredarens analys gör det motiverat av effekti-vitetsskäl. Några remissinstanser anser att SP är en väl fungerandeorganisation som inte bör bolagiseras. Industrins byggmaterialgruppföreslår myndighetsform under tre år, därefter kan frågan bedömas pånytt. En majoritet av remissinstanserna tycker det är för tidigt att taställning till privatisering av SP.
Skälen för regeringens förslag: Huvuddelen (ca 85 %) av SP:s externaintäkter kommer från uppdrag på rent affärsmässig grund. Kundenköper en tjänst från SP, som ett led i en normal köpare-säljare relation.Genom statligt anslag finansieras projekt inom FoU samt rådgivning.Resultaten från dessa projekt är alltid offentliga och sprids t.ex. viarapporter och seminarier. Projekten följs upp och utvärderas regelmäs-sigt genom ett särskilt FoU-råd. Detta innebär att anslagsfinansieradeprojekt hanteras enligt samma rutiner som uppdrag.
SP:s marknad har genomgått stora förändringar under 1980-talet ochSP har anpassat kompetens, resurser och tjänsteutbud till förändradebehov, vilket också har resulterat i en positiv ekonomisk utveckling.
Intäkterna har under den senaste femårsperioden ökat med drygt 60 % Prop. 1992/93:239(21 % i reala termer). Resultatutvecklingen under samma tidsperiod harvarit positiv och SP redovisar överskott som överstiger statens avkast-ningsränta under samtliga år. Investeringar finansieras sedan några årtillbaka genom de avskrivnings- och överskottsmedel som genereras iverksamheten. För större investeringar har SP haft möjlighet att påmarknadsmässiga villkor uppta lån i Riksgäldskontoret. SP:s eko-nomistyrning liknar mycket den som finns inom vanliga aktiebolag.Resultatredovisning finns for grupper på mellan fem och femton perso-ner vilket innebär att incitament att påverka intäkter och kostnaderskapats hos ett mycket stort antal personer inom organisationen. SP harunder lång tid arbetat med lönsamhetsorienterande styrprinciper ochaktiva marknadsföringsinsatser.
SP:s verksamhet är kommersiell och konkurrenssituationen är till-fredsställande med en utveckling i riktning mot ökad konkurrens, fram-för allt på europeisk nivå. SP arbetar under foretagslika former ochmed en sådan grad av affärsmässig mognad att verksamheten bedömskunna övergå från myndighetsform till aktiebolagsform utan störreproblem.
Avsikten är att ombildningen till bolag skall ge möjligheter att ytterli-gare utveckla och effektivisera verksamheten. För internationell kon-kurrenskraft krävs att kompetens och resurser, t.ex. i form av lokaleroch utrustning, snabbt kan anpassas till nya behov. Bolagsformen kanockså underlätta SP:s samverkan med högskola och industri t.ex. genomgemensamt ägda FoU-bolag. Samtidigt är det, som många remissinstan-ser framhållit, viktigt att SP:s oberoende och opartiska ställning inteförändras. Ett helstatligt bolag med bibehållande av SP:s nuvarandeverksamhetsinriktning bör inte innebära några problem i detta avseende.
SP kan som bolag fortsatt vara ett nationellt expertorgan med högkompetens for utvärdering av ny teknik, nya material, produkter ochsystem i enlighet med industrins behov. Samma förhållande gäller inommetrologi och mätteknik. Genom certifieringsverksamheten skall SPvara en av de aktörer som förser svensk industri med det underlag somkrävs för att kvalificera produkter för de stora exportmarknaderna. SomFoU-institution inom mät- och provningsteknik och tillämpad FoUförutsätts SP samarbeta med högskolan och utnyttja kontaktytan motsmå och medelstora företag för teknikspridning.
Staten bör som ägare av bolaget utöva en aktiv ägarroll och ansvaraför att verksamheten forsätter att utvecklas så att svenskt näringsliv haren god resurs i bolaget.
Regeringens förslag: Boverkets nuvarande uppgifter vad gäller god-kännande och certifiering inom byggområdet överförs till SP den 1juli 1993.
Utredarens förslag: I betänkandet redovisas tre olika alternativ. Alter-nativ ett innebär ett nytt, som bolag organiserat godkännandeorganbestående av ett litet antal handläggare med projektledarkompetens och vidbehov anlitande externa experter. Alternativ två innebär att Boverkets upp-gifter inom godkännandeområdet i sin helhet överförs till SP och alternativtre bygger på att ett organiserat samarbete mellan berörda godkännande-,certifierings- och standardiseringsorgan etableras.
Remissinstanserna: De remissinstanser som särskilt tar upp frågan för-ordar i allmänhet något av utredarens två första alternativ. Statens råd förbyggnadsforskning, Industrins byggmaterialgrupp och Svenska vatten- ochavloppsverksföreningen förordar att SP tar över TG-verksamheten. Debåda förstnämnda har också tagit upp frågan om att SP genom sin insyn iEOTA-arbetet kan få konkurrensfördelar inom bl.a. provning och certifie-ring.
Skälen för regeringens förslag: Som angivits i avsnitt 1 har regeringeni prop. 1992/93:172 om anslag till Boverket och den regionala admini-strationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m. föreslagit att Bo-verkets uppgifter vad gäller godkännande och certifiering inom byggom-rådet avskiljs från verket. Regeringen har i propositionen även meddelatsin avsikt att i annat sammanhang under våren 1993 återkomma i fråganom hur verksamheten inom godkännande- och certifieringsområdet börorganiseras och bedrivas.
I EES-avtalet har Sverige förbundit sig att genomföra EG:s byggprodukt-direktiv. Arbetet med tekniska godkännanden inom EOTA kommer därföri framtiden att bli en väsentlig del av SP:s verksamhet inom godkännande-och certifieringsområdet. Det är av största vikt att möjligheterna att påver-ka utformningen av riktlinjerna för Europeiska Tekniska Godkännandenutnyttjas på ett effektivt sätt så att dessa motsvarar svenska krav och till-godoser den svenska industrins och allmänhetens intressen. För att svenskasynpunkter och uppfattningar skall slå igenom krävs att det organ som harhuvudansvaret för svensk representation i EOTA är internationellt känt ochrespekterat och har personal med hög teknisk kompetens. Enligt regering-ens uppfattning är SP genom sitt goda internationella anseende, sinaresurser och breda tekniska kompetens den organisation som har störstförutsättningar att påverka EOTA:s riktlinjearbete på ett sätt som är effek-tivt och gynnar svenska tillverkares och användares intressen.
De farhågor om konkurrensfördelar för SP, vilka ett par remissinstansertagit upp, är ett generellt problem som alltid uppkommer när uppgiften attsamordna det svenska deltagandet i EOTA läggs på ett operativt organ.Detta problem måste dock vägas mot fördelar i form av internationellkonkurrenskraft och möjlighet till svenskt inflytande i EOTA:s arbete.
10 Vidare gäller att då regeringen utpekar de organ, som skall ges rätten att Prop. 1992/93:239meddela Europeiska Tekniska Godkännanden, är dessa bedömda bl.a. medhänsyn till integritet och oberoende. Flera av SP:s systerorganisationer iEG-ländema är redan i dag medlemmar av EOTA.
Kontinuiteten i TG-kontorets verksamhet tryggas genom att huvuddelenav de personer som i dag arbetar med beslut om typgodkännande samtbeslut om riksbehörighet för ansvarig arbetsledare och sakkunnig för funk-tionskontroll av ventilationssystem kommer att erbjudas anställning i detbolagiserade SP. En sådan överföring av personal medför att TG-kontoretskompetens tas tillvara. Enligt vad regeringen erfarit planerar SP att fort-sätta att driva verksamheten i Karlskrona. Regeringen vill dock erinra omatt det är det bolagiserade SP:s styrelse som beslutar om lokalisering,organisation och dimensionering av verksamheten.
Regeringens förslag innebär således att SP från och med den 1 juli 1993övertar Boverkets uppgifter att
- enligt 16 kap. 3 § plan- och bygglagen (PBL) samt 21 § plan- och bygg-förordningen (PBF) meddela typgodkännande och beslut om tillverknings-kon troll,
- enligt 9 kap. 3 § PBL och 18 § PBF meddela riksbehörighet för ansvarigarbetsledare,
- enligt 16 kap. 1 § 3 PBL och 3 § förordningen om funktionskontroll avventilationssystem (1991:1273) meddela riksbehörighet för sakkunnig förfunktionskontroll av ventilationssystem,
- vara svensk representant i Europeiska Godkännandeunionen (UEAtc),
- ansvara för och samordna svensk medverkan i EOTA. När svenska organges rätt att bli fullvärdiga medlemmar av EOTA, avser regeringen attutpeka SP till svensk talesman (Spokesman Body) i EOTA.
För att överföra Boverkets uppgifter att meddela typgodkännanden ochbeslut om tillverkningskontroll samt att meddela riksbehörighet för an-svarig arbetsledare till SP, krävs ändringar av PBL eftersom dessa upp-gifter enligt lagens bestämmelser endast kan fullgöras av myndighet somregeringen bestämmer. I prop. 1992/93:55 om en byggproduktlag m.m.föreslog regeringen en ändring av 16 kap. 3 § PBL så att typgodkännandeoch tillverkningskontroll får meddelas av de organ som regeringen be-stämmer. Riksdagen har den 17 december 1992 beslutat i enlighet medregeringens förslag (bet. 1992/93:BoU6, rskr. 1992/93:154). Lagändringenskall träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Till följd av EES-av-talets försening har den ännu inte satts i kraft. Om riksdagen antar för-slagen i denna proposition avser regeringen att låta 16 kap. 3 § PBL trädai kraft den 1 juli 1993. På motsvarande sätt föreslår nu regeringen att 9kap. 3 § PBL ändras på det sättet att riksbehörighet för ansvarig arbets-ledare meddelas resp, återkallas av de organ som regeringen bestämmer.
Enligt 16 kap. 1 § första stycket 3 får regeringen beträffande byggnadermeddela de föreskrifter som behövs för kontroll av att föreskrifter tillskydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa efterlevs. Med stöd av dettabemyndigande har regeringen utfärdat förordningen (1991:1273) om funk-tionskontroll av ventilationssystem. I förordningen ges föreskrifter om attventilationssystem skall kontrolleras på visst angivet sätt och att denna u
kontroll skall utföras av sakkunnig som har fått godkännande (riksbehörig-
het) av Boverket. Som nyss nämnts föreslår regeringen att uppgiften att Prop. 1992/93:239meddela riksbehörighet överförs till det bolagiserade SP. Eftersom dennauppgift innebär myndighetsutövning kan inte uppgiften överlämnas tillbolaget utan stöd av lag. På grund härav föreslår regeringen att ett sådantbemyndigande förs in i 16 kap. 1 § PBL.
Regeringen har för avsikt att, tillsammans med bl.a. Boverket och
Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), snarast vidta de åtgärdersom behövs för att ett öppet nationellt system för provning, kontroll,certifiering och godkännande inom byggområdet skall kunna tillämpas. Iavvaktan på resultatet av detta arbete kommer regeringen att tills vidareutpeka endast ett godkännandeorgan.
Boverkets beslut om typgodkännande och tillverkningskontroll samtmeddelande av riksbehörighet för ansvarig arbetsledare och sakkunnig förfunktionskontroll av ventilationssystem kan överklagas hos regeringen.Sedan dessa uppgifter överförts till bolaget avser regeringen att i förord-ning föreskriva om rätt att överklaga bolagets beslut i sådana ärenden tillregeringen. I avvaktan på ett öppet system skall Boverket behålla rätten attmeddela föreskrifter om avgifter för beslut om typgodkännande, tillverk-ningskontroll och riksbehörighet.
Det svenska deltagandet i EOTA:s arbete med att ta fram riktlinjer förEuropeiska Tekniska Godkännanden samt SP:s uppgift att nationelltsamordna detta arbete bör stödjas finansiellt och resursmässigt av statenoch näringslivet. Ansvaret för statens insatser bör i första hand åligga demyndigheter vars ansvarsområden berörs av byggproduktdirektivet ochEOTA:s verksamhet. Samma förfaringssätt bör gälla för de svenska in-satser som krävs i UEAtc.
Verksamheten med att utfärda typgodkännande och beslut om tillverk-ningskontroll samt meddela riksbehörighet skall även i fortsättningen varahelt avgiftsfinansierad.
Regeringens förslag: De till Statens provningsanstalts och TG-konto-rets verksamheter hörande tillgångarna och skulderna överförs tillbolaget. Överföringen skall ske till bokförda värden. Bolaget övertarmyndighetens och TG-kontorets pensionsskuld.
Regeringen får bemyndigande att besluta om de åtgärder och dekapitaltillskott som är nödvändiga för att genomföra bolagsbildningen.
Utredarens förslag: Det ingick inte i utredarens direktiv att föreslå huren bolagisering av SP skulle gå till.
Skälen for regeringens förslag: SP bör vid ombildning till bolag ges ensådan finansiell struktur att bolaget skall kunna utveckla verksamhetenenligt den i avsnitt 3.1 redovisade inriktningen.
12 Bolagiseringen av SP och TG-kontoret kommer att ske genom att staten Prop. 1992/93:239överlåter alla tillgångarna och skulderna till bolaget. För det netto somdärvid uppstår får ägaren staten aktier (apportemission). Det bör vara enuppgift för regeringen att i egenskap av bolagets stiftare fastställa aktie-kapitalets storlek och kapitalstrukturen.
Vid utformningen av kapitalstrukturen avser regeringen att ha följandeutgångspunkter:
- SP skall ges en tillfredsställande finansiell stabilitet.
- Bolaget bör efter det inledande året ha en soliditet på 25-35 procent.
- Avkastningskrav skall ställas utifrån normala kommersiella bedömningarmed beaktande av verksamhetens förutsättningar.
I det statliga pensionssystemet har arbetsgivaren staten betalningsansvaretför pensioner till aktiva pensionstagare. Detta innebär att pensionsutfästel-ser inte skuldförs eller periodiseras i myndigheternas balansräkningar ochatt pensionskostnader belastar statens budget först i samband medpensionssutbetalningen. I den privata sektorn däremot görs normalt, i taktmed att pensionsskulden uppstår, avsättningar av de medel som krävs förframtida pensionsutbetalningar. SP:s pensionsskuld avseende statens samt-liga pensionsförpliktelser för anställda bör överföras på bolaget. TG-konto-rets pensionsskuld avser endast statens pensionsförpliktelser för de nuanställda. Pensionsskulden skall redovisas som en långfristig skuld i bola-gets balansräkning. Pensionsskulden hänförlig till SP och TG-kontoret harberäknats till ca 76 miljoner kronor per den 30 juni 1993.
En överföring av pensionsskulden medför att löneskatt skall betalas föröverförd pensionsskuld i stället för att utfalla i takt med att pensionsutbe-talningama görs. Denna skatt har beräknats till ca 15 miljoner kronor ocherläggs bolaget. Pensionerna och skatten hanteras därmed i enlighet medbeslutade riktlinjer i 1992 års kompletteringsproposition (prop.1991/92:150 bil. 1, bet. 1991/92:FiU30, rskr. 1991/92:252).
Bolaget skall bära bolagsbildningens samtliga omställningskostnader.
Sedan SP omlokaliserades till Borås har verksamheten bedrivits i lokalersom till huvuddelen hyrts av Byggnadsstyrelsen. Lokalerna i Göteborgöverfördes i statens förvaltning då Chalmers Provningsanstalt i böijan av1970-talet fördes över till SP. SP äger vissa lokaler i Borås bl.a. ett EMC-laboratorium (elektromagnetisk störning och störtålighet) som efter riks-dagsbeslut och i samråd med Byggnadsstyrelsen byggts och finansierats iegen regi.
SP:s lokaler skiljer sig starkt från vad som gäller för statsförvaltningen igenomsnitt. Endast en mindre del av lokalerna utgörs av kontorsrum. Istället dominerar verksamhetsspecifika laboratorielokaler. Maskiner ochutrustning för den tekniska verksamheten är integrerade med byggnaderna.Marknaden kräver att SP:s verksamhet och resurser effektivt skall kunnaanpassas till nya behov och i detta sammanhang spelar förvaltningen avfastigheterna en avgörande roll.
Regeringen avser att ge SP ett kapitaltillskott på 40 miljoner kronor föratt ge verksamheten en ekonomisk stabilitet och möjliggöra för SP attförvärva fastigheterna i Borås (Västeråsen) och i Göteborg.
Myndigheten har ett lån som uppgår till 30 miljoner kronor i Riks- 13
gäldskontoret som bolaget övertar. Regeringen kommer att ge Riks-
gäldskontoret i uppdrag att förvalta lånet samtidigt som bolaget bör ges Prop. 1992/93:239möjlighet att utöka detta lån. Lånen i Riksgäldskontoret bör amorterasinom 5 år och ersättas med lån på den ordinarie kreditmarknaden i enlighetmed riktlinjerna i prop. 1990/91:150 bil 1.
Överlåtelsen kommer att regleras i ett avtal mellan staten och bolaget.
Häri regleras även överlåtelsen av TG-kontoret. I avtalet anges vilka till-gångar, skulder och andra förpliktelser samt rättigheter som överförs tillbolaget. Avtalet avses att tecknas före halvårsskiftet 1993.
Regeringens bedömning: Dimensioneringen av bolaget bör göras medutgångspunkt i efterfrågans volym och innehåll. Tjänsterna inom detbolagiserade SP bör i första hand tillsättas med personal från myn-digheten och Typgodkännandekontoret.
Skälen för regeringens bedömning: Kompetensen inom SP och TG-kon-toret är viktig för den framtida verksamheten i bolaget. Därför bör tjäns-terna inom bolaget i första hand tillsättas med personal från myndighetenoch kontoret. Regeringen vill erinra om att det är bolagets styrelse sombeslutar om dimensionering, organisation och bemanning av verksamheten.
De anställda vid SP och Typgodkännandekontoret omfattas av de kollek-tivavtal som gäller på den statliga arbetsmarknaden. De som eventuellt inteerbjuds anställning i det nya bolaget kommer således att omfattas av detstatliga trygghetssystemet.
Det ankommer på bolaget att avgöra vilken arbetsgivarorganisation sombolaget bör tillhöra och därmed vilka avtal om löne- och anställningsvill-kor som kommer att gälla för arbetstagarna.
Marknaden för de tjänster som idag erbjuds av provningsanstalten ärsom tidigare redovisats beroende både av konjunkturvariationer och sys-temförändringar i EES-området. Efterfrågan är för närvarande vikande ochpriserna pressade. Detta innebär att denna verksamhet i fortsättningenmåste klaras med en reducerad personalstyrka. Kostnaderna för avvecklingav berörd personal skall bäras av bolaget.
Yrkesmässig handel med ädelmetallarbeten regleras i lagen (1986:985) omhandel med ädelmetallarbeten. Där anges inledningsvis de krav som måstevara uppfyllda för att ett arbete skall få saluhållas och försäljas somädelmetallarbete. Vidare stadgas att ädelmetallarbeten skall vara åsattavissa stämplar, däribland finhaltsstämpel och tillverkarens eller importö-rens namnstämpel, för att få saluhållas och försäljas.
14 I lagen anges dessutom vissa uppgifter som skall fullgöras av en kon- Prop. 1992/93:239trollmyndighet, vilken utses av regeringen. SP har av regeringen utsetts attvara kontrollmyndighet. Bland dessa uppgifter ingår följande. Kontroll-myndigheten skall på begäran kontrollera finhalten av ett finhaltsstämplatädelmetallarbete. För sådan kontroll utgår avgift till kontrollmyndigheten.Den som yrkesmässigt tillverkar, försäljer eller importerar ädelmetallarbe-ten skall vara registrerad hos kontrollmyndigheten. För registreringenutgår en årlig avgift. Kontrollmyndigheten prövar frågor om godkännandeoch registrering av namnstämplar. Dessa uppgifter bör överföras till detnya bolaget. För att möjliggöra detta bör i lagen begreppet kontrollmyn-dighet ersättas av kontrollorgan.
Lagen innehåller därutöver ett antal bemyndiganden för regeringen ellermyndighet som regeringen bestämmer att bl.a. meddela ytterligare före-skrifter om vissa stämplar och att fastställa avgifter enligt lagen. Regering-en har bemyndigat SP att fullgöra dessa uppgifter. Det nya bolaget kaninte överta dessa uppgifter eftersom normgivning måste fullgöras av enmyndighet. Om riksdagen godtar förslagen i denna del avser regeringen attbemyndiga SWEDAC att fullgöra nämnda uppgifter.
Sverige har tillträtt konventionen om kontroll och märkning av arbetenav ädel metall, som undertecknades i Wien den 15 november 1972. Enligtkonventionen åligger det medlemsländerna att utse en auktoriserad kon-trollbyrå, som har att fullgöra vissa uppgifter enligt konventionen. Rege-ringen har utsett SP att vara auktoriserad kontrollbyrå. Denna uppgift börlämpligen överföras på det nya bolaget. Eftersom uppgiften torde innefattamyndighetsutövning bör i lagen intas ett bemyndigande för regeringen attutse ett organ här i riket att vara auktoriserad kontrollbyrå.
Enligt arkivlagen (1990:782) skall en myndighets arkiv, om myndighetenupphört och dess verksamhet inte har förts över till annan statlig myndig-het, inom tre månader överlämnas till arkivmyndighet. När verksamhetsom tidigare bedrivits i en statlig myndighet överförts till ett aktiebolagkan arkivmyndigheten låna ut de delar av arkivet som det nya bolagetbehöver ha tillgång till. Det får ankomma på Riksarkivet att i samråd medbolaget utforma föreskrifter och villkor för lån och deposition av arkiv-handlingar hos bolaget. Ett samråd pågår nu mellan SP och Riksarkivetavseende arkivfrågor i samband med bolagiseringen.
I enlighet med vad som nu anförts har inom Näringsdepartementet upp-rättats förslag till
1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
2. lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetallarbeten.
Förslaget 1 har upprättats i samråd med Miljö- och naturresursdepar-tementet.
De båda lagförslagen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörandeskulle sakna betydelse. Någon lagrådsremiss har därför inte ägt rum.
Regeringen föreslår riksdagen
dels att anta förslagen till
1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
2. lag om ändring i lagen (1986:985) om handel med ädelmetall-arbeten,
dels att godkänna
3. att 16 kap. 3 § plan- och bygglagen (1987:10) träder i kraft den 1juli 1993,
4. att Statens provningsanstalt ombildas till ett aktiebolag den 1 juli1993 (avsnitt 3.1),
5. riktlinjerna for överföring av tillgångar och skulder till det nyabolaget (avsnitt 3.3),
dels
6. bemyndiga regeringen att besluta om de åtgärder och de kapitaltill-skott som behövs för att genomföra bolagsbildningen,
dels
7. godkänna att Boverkets uppgifter om godkännande och certifieringinom byggområdet anförtros det nya bolaget (avsnitt 3.2).
16 Prop. 1992/93:239
Propositionenslagförslag
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § och 16 kap. 1 § plan- och bygg-lagen (1987:10) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 kap.
3 §
För arbeten som kräver lov skall det finnas en ansvarig arbetsledaresom har utsetts av byggherren. Om arbetena är av mindre omfattning,kan dock byggnadsnämnden bestämma att ansvarig arbetsledare inteskall utses. För skilda delar av ett arbete kan olika ansvariga arbets-ledare utses. En av dem skall samordna deras uppgifter.
Till ansvarig arbetsledare fårutses endast den som har
godkännande (riksbehörighet) avden myndighet som regeringen be-stämmer eller den som byggnads-nämnden godkänner för ett visstarbete. Riksbehörighet får med-delas för visst slag av arbete ochfår begränsas till viss tid.
Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortlöpande tillsyn överarbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Han skall vara närvarande
fått
Till ansvarig arbetsledare fårutses endast den som har fåttgodkännande (riksbehörighet) avde organ som regeringen bestäm-mer eller den som byggnadsnämn-den godkänner för ett visst arbete.Riksbehörighet får meddelas förvisst slag av arbete och får be-gränsas till viss tid.
vid byggnadsnämndens besiktningar.
Om byggnadsnämnden finner attden ansvarige arbetsledaren haråsidosatt sina skyldigheter, fårnämnden ta ifrån honom ledningenav arbetet. Om han grovt haråsidosatt sina skyldigheter, kannämnden besluta att han underviss tid inte får vara ansvarigarbetsledare inom kommunen.Nämnden skall anmäla sådanabeslut till den myndighet somavses i andra stycket. Om enansvarig arbetsledare med riksbe-hörighet grovt har åsidosatt sinaskyldigheter, får myndighetenåterkalla godkännandet av honom.
Om byggnadsnämnden finner attden ansvarige arbetsledaren haråsidosatt sina skyldigheter, fårnämnden ta ifrån honom ledningenav arbetet. Om han grovt haråsidosatt sina skyldigheter, kannämnden besluta att han underviss tid inte får vara ansvarigarbetsledare inom kommunen.Nämnden skall anmäla sådanabeslut till det organ som meddelatriksbehörigheten. Om en ansvarigarbetsledare med riksbehörighetgrovt har åsidosatt sina skyldighe-ter, får organet återkalla godkän-nandet av honom.
16 kap.
1 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-dela de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmel-serna i 3 kap. behövs
1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningarsamt tomter och allmänna platser,
3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.
Regeringen bestämmer vilkaorgan som får besluta om god-kännande (riksbehörighet) för densom skall utföra sådan kontrollsom föreskrivits med stöd av förstastycket 3.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utomi fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmel-serna i 3 kap.
Propositionenslagförslag
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
18 Prop. 1992/93:239
Propositionenslagförslag
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:985) om handel medädelmetallarbeten
dels att 8, 10 och 11 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av följandelydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Ädelmetallarbeten som harförsetts med finhaltsstämpel skallpå begäran kontrolleras med av-seende på finhalt av den myndig-het som regeringen bestämmer(kontrollmyndigheten). Om myn-digheten finner att den uppgivnafinhalten är riktig, skall myndig-heten bekräfta detta med en kon-trollstämpel.
Kan kontrollstämpling inte skeutan att arbetet skadas, får myn-digheten i stället utfärda bevis omatt arbetet uppfyller fordringarnafor kontrollstämpling.
10 Den som yrkesmässigt momlandet tillverkar eller försäljerädelmetallarbeten av guld ellerplatina eller till landet infor såda-na arbeten skall vara registreradhos kontrollmyndigheten. Detsam-ma gäller den som yrkesmässigtinom landet tillverkar eller tilllandet inför ädelmetallarbeten avsilver, som förses med ansvars-stämpel.
Ädelmetallarbeten som harforsetts med finhaltsstämpel skallpå begäran kontrolleras med av-seende på finhalt av det organsom regeringen bestämmer (kon-trollorganet). Om organet finneratt den uppgivna finhalten ärriktig, skall organet bekräfta dettamed en kontrollstämpel.
Om arbetet inte kan kontroll-stämplas utan att det skadas, fårorganet i stället utfärda bevis omatt arbetet uppfyller fordringarnaför kontrollstämpling.
§
Den som yrkesmässigt inomlandet tillverkar eller försäljerädelmetallarbeten av guld ellerplatina eller till landet inför såda-na arbeten skall vara registreradhos kontrollorganet. Detsammagäller den som yrkesmässigt inomlandet tillverkar eller till landetinför ädelmetallarbeten av silver,som förses med ansvarsstämpel.
Kontrollmyndigheten prövar frå-gor om godkännande och registre-ring av tillverkares och importö-rers namnstämplar.
11 För kontroll enligt 8 § skallavgift erläggas till kontrollmyndig-heten. Detsamma skall gälla förregistrering enligt 10 §. Avgift förregistrering skall betalas årligen sålänge registreringen består.
12 Kontrollorganet prövar frågorom godkännande och registreringav tillverkares och importörersnamnstämplar.
§
För kontroll enligt 8 § skall enavgift betalas till kontrollorganet.Detsamma skall gälla för registre-ring enligt 10 §. Avgift för regis-trering skall betalas årligen sålänge registreringen består.
i§
Regeringen får utse ett organ atthär i landet vara auktoriseradkontrollbyrå för kontroll ochmärkning av arbeten av ädelmetall.
Propositionenslagförslag
Denna lag träder i kraft den 1 juli
1993.
20 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig överbetänkandet Prova privat - provning och mätteknik inom SP& SMP i Europa-perspektiv (SOU 1992:74). Remissamman-ställningen behandlar den del av betänkandet som rör Statensprovningsanstalt (SP).
Yttranden över betänkandet har avgetts av Kommerskollegium, Över-styrelsen for civil beredskap, Räddningsverket, Telestyrelsen, Vägver-ket, Statens väg- och trafikinstitut, Trafiksäkerhetsverket, Statskontoret,Riksrevisionsverket (RRV), Statens maskinprovningar, Chalmers teknis-ka högskola, Lunds tekniska högskola, Tekniska högskolan i Stockholm,Arbetarskyddsstyrelsen (ASS), Arbetsmiljöfonden, Boverket, Närings-och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Sprängämnesinspektionen,Statens provningsanstalt (SP), Styrelsen för teknisk ackreditering(SWEDAC), Konkurrensverket, Statens institut för byggnadsforskning(SIB), Statens råd för byggnadsforskning (BFR), Konsumentverket,Statens naturvårdsverk, AB Svensk bilprovning, Brandforsk, Byggentre-prenörerna, Företagarnas riksorganisation, Grossistförbundet SvenskHandel, Industrins Byggmaterialgrupp, Lantbrukarnas Riksförbund(LRF), SEMKO AB, SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige,Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund,Sveriges Verkstadsindustrier (VI), VärmeverksfÖreningen, Landsorgani-sationen i Sverige (LO), SACO/SR-föreningen vid SP, TjänstemännensCentralorganisation (TCO), ST-Provning vid SP.
Bilaga
21 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B. Westerberg, Hörnlund, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, He Ils vik,Wibble, Björck, Da vidson, Odell, Lundgren, Ask
Tf. chefen för Näringsdepartementet, statsrådet Lundgren anmäler frågaom ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagenom ombildning av Statens provningsanstalt till aktiebolag, m.m. ienlighet med bilagan till detta protokoll.
Ur protokollet:
Gunnel Strinde
22 Prop. 1992/93:239
Propositionens huvudsakliga innehåll................... 1
1¶Ärendet och dess beredning ...................... 2
2¶Bakgrund.................................. 2
2.1¶Nuvarande organisation..................... 2
2.2¶Teknisk provning och mätteknik ............... 3
2.3¶Utvecklingen i Europa inom SP:s verksamhets-område ............................... 4
2.4¶SP:s konkurrenssituation .................... 5
2.5¶SP:s marknadsförutsättningar ................. 5
2.6¶Statliga angelägenheter ..................... 6
2.7¶Boverksutredningen - Verksamheten vid
Typgodkännandekontoret.................... 7
3¶Förslag och bedömningar........................ 8
3.1¶En ny organisation........................ 8
3.2¶Godkännande och certifiering inom byggområdet.....10
3.3¶Överföring av tillgångar och skulder.............12
3.4¶Personalfrågor ..........................14
3.5¶Handel med ädelmetallarbeten.................14
3.6¶Arkivfrågor............................15
4¶Upprättade lagförslag ..........................15
5¶Ärendet till riksdagen..........................16
6 Propositionens lagförslag........................17
Bilaga Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig
över betänkandet Prova privat - provning och mätteknik
inom SP & SMP i Europa-perspektiv ...........21
Utdrag ur regeringsprotokollet 1993-03-25 ............... 22
gotab 43519, Stockholm 1993