Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att elevernas hemkommuner från och med den 1 januari 1996 skall vara skyldiga att utge ersättning för elever i friståen- de Särskolor.

Vidare föreslås att ett förtydligande görs i 5 kap. skollagen(1985:1100) om att den som skall gå Rh—anpassad utbildning måste vara behörig till utbildning på nationella program i gymnasieskolan.

För elever som har påbörjat utbildning på ett program i gymnasiesko- lan före den 1 juli 1994 föreslås en övergångsbestämmelse som innebär att betyg skall sättas i ämnen och inte på kurser.

Slutligen föreslås att regeringen får medge att IB—utbildning får an— ordnas vid en riksinternatskola.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut Pr0p- 1993/94:242

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

— lag om ändring i skollagen (1985:1100), - lag om ändring i lagen (1993:1478) om ändring i skollagen (1985:1100).

• Sida 4
•  Original

"2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i'skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)1 dels att 5 kap. 28 5 samt 9 kap. 7, 9, 10 och 14 55 skall ha följande ly- delse,

deLs att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 9 kap. 6 a och 8 a 55 och 10 kap. 1 a 5, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 28 &

Ungdomar som är svårt rörelse- hindrade har rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på ett na- tionellt program på en sådan gym- nasieskola med Rh-anpassad ut- bildning som avses i 7 5. Rätten gäller intill utgången av vårtermi- nen det kalenderår då eleven fyller 21 år.

Ungdomar som är svårt rörelse- hindrade har rätt att efter full-ord skolplikt få utbildning på ett na- tionellt program på en sådan gym- nasieskola med Rh—anpassad ut- bildning som avses i 7 5 om eleven är behörig till utbildning på ett na- tionellt program. Rätten gäller, trots bestämmelsen i I 5 första stycket, intill utgången av vårterminen det kalenderår då eleven fyller 21 år.

Om en elev har påbörjat utbildning i en gymnasieskola med Rh-an- passad utbildning före utgången av vårterminen det kalenderår då han fyller 21 år, skall han beredas möjlighet att fortsätta utbildningen till ut- gången av vårterminen det kalenderår då han fyller 23 år, om det be- hövs för att slutföra utbildningen.

1 Lagen omtryckt 1991:1111.

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap.

6 a 5

En fristående skola, som är god- känd för elever som har särskild skolplikt och som motsvarar särsko- lan, skall tilldelas bidrag för verk- samheten av elevernas hemkommu- ner. För att en nystartad skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan skall ha ansökt om att bli godkänd för särskild skolplikt före den 1 augusti året innan bidragsåret börjar. Varje bidragsår börjar den I juli.

Tilldelningen skall, om elevernas hemkommuner och den fristående skolan inte kommer överens om an- nat, ske i enlighet med bestämmel- serna i 6 5 andra och tredje styck- ena.

Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med ele- vernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.

7 52 Fristående skolor, som har rätt till bidrag enligt 6 6, får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.

Fristående skolor som har rätt till bidrag enligt 6 a 5 får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hän- syn till de kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.

2 Senaste lydelse 1993z800.

Prop. 1993/94z242

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse

Om Statens skolverk, vid pröv- ning av en ansökan om godkän- nande som avses i 2 5 första styck- et, finner att elevavgifterna vid skolan inte kan anses skäliga, skall verket, om skolan godkänns, för- klara att den inte skall ha rätt till bidrag enligt 6 5.

Föreslagen lydelse .

Om Statens skolverk, vid pröv- ning av en ansökan om godkän- nande som avses i 2 5, finner att elevavgifterna vid skolan inte kan anses skäliga, skall verket, om sko— lan godkänns, förklara att den inte skall ha rätt till bidrag enligt 6 el- ler 6 a 5.

Skolverket skall vidare förklara rätten till fortsatt bidrag förverkad, om en skola efter godkännandet tar ut elevavgifter som inte kan anses skäliga. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att ändra avgiftens storlek.

Beslut om att en skola inte skall få bidrag får upphävas av Skolverket, om elevavgifterna senare bedöms som skäliga.

8 a 5

Regeringen får i fråga om viss ut- bildning förklara en fristående skola berättigad till sådant bidrag som av- ses i andra stycket, om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasiesärskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot gymnasiesärskolans all- männa mål. Härvid skall särskilt be- aktas de krav som anges i 1 kap. 2 5 andra och tredje styckena.

Om en sådan förklaring som av- ses i första stycket lämnats, skall ele- vernas hemkommuner lämna bidrag till skolan. Kommunens skyldighet gäller endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyl- dig att erbjuda utbildning i gymna- siesärskolan vid den tidpunkt då ut- bildningen började.

Om den fristående skolan inte kommer överens om annat med ele- vernas hemkommuner skall dessa erlägga det belopp som regeringen beslutat.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat skall bidraget enligt 8 5 beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bi- dragsår börjar den 1 juli. Tilldel- ningen grundas på antalet elever på den bidragsberättigade utbild— ningen den 15 september under bidragsåret. Bidraget skall utbeta- las med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli—september avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbe- talning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli—september månad, betalas ut samlat i september.

Föreslagen lydelse

953

Om inte kommunen och skolan har kommit överens om annat skall bidraget enligt 8 eller 8 a & beräknas för ett bidragsår i sänder. Varje bidragsår börjar den 1 juli. Tilldelningen grundas på antalet elever på den bidragsberättigade utbildningen den 15 september under bidragsåret. Bidraget skall utbetalas med en tolftedel varje månad. Utbetalningarna i juli—sep— tember avpassas efter ett beräknat antal elever och reglering görs vid utbetalning i oktober. För en skola som är nystartad, får bidrag, som avser tiden juli—september månad, betalas ut samlat i september.

Om en elev slutar efter den 15 september bidragsåret är hemkommu— nen inte skyldig att tilldela skolan bidrag för längre tid än till och med kalendermånaden efter den då eleven slutade.

För att en skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan har ansökt om att bli förklarad som bi- dragsberättigad senast den 1 augus- ti året innan. Ansökan skall läm- nas in till länsstyrelsen i det län där skolan är belägen.

För att en skola skall ha rätt till bidrag gäller dock att skolan har ansökt om att bli förklarad som bi- dragsberättigad senast den 1 augu's- ti äret innan. Ansökan skall läm— nas in till länsstyrelsen i det län där skolan är belägen om ansökan avser en skola vars utbildningar motsvarar gymnasieskolans och till Statens skolverk om ansökan avser en skola vars utbildningar motsva- rar gymnasiesärskolans.

10 54 Skolor som har rätt till bidrag enligt 85 får för de elever som bidragen avser endast ta ut elevavgifter som är skäliga med hänsyn till de särskilda kostnader som skolan har, förutsatt att kostnaderna kan

anses rimliga för verksamheten.

3 Senaste lydelse 1993:800. 4 Senaste lydelse 1993z800.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse

Om en skola tar ut elevavgifter för utbildningar som berättigar till bidrag enligt 8 5 och avgifterna in- te kan anses skäliga, skall förkla— ringen om rätt till bidrag återkal- las. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möjlighet att änd- ra avgiftens storlek.

Föreslagen lydelse

Skolor som har rätt till bidrag en- ligt 8 a 5 får för de elever som bi- dragen avser endast ta ut elevavgif- ter som är skäliga med hänsyn till de kostnader som skolan har, förut- satt att kostnaderna kan anses rimli- ga för verksamheten.

Om en skola tar ut elevavgifter för utbildningar som berättigar till bidrag enligt 8 eller 8 a 5 och av- gifterna inte kan anses skäliga, skall förklaringen om rätt till bi- drag återkallas. Innan ett sådant beslut fattas skall skolan ges möj- lighet att ändra avgiftens storlek.

14 55

Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 5 inte läng- re uppfyller kraven för att få bi- drag och bristerna inte avhjälps ef- ter påpekande för huvudmannen, skall förklaringen om rätt till bi- drag återkallas. Detsamma gäller om en fristående skola trots påpe- kande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 5 att delta i uppföljning och utvärdering.

Om en fristående skola som har rätt till bidrag enligt 8 eller 8 a 5 inte längre uppfyller kraven för att få bidrag och bristerna inte av- hjälps efter påpekande för huvud— mannen, skall förklaringen om rätt till bidrag återkallas. Detsam- ma gäller om en fristående skola trots påpekande inte iakttar sin skyldighet enligt 13 5 att delta i uppföljning och utvärdering.

10 kap.

5 Senaste lydelse 1993z800.

] a 5

Regeringen får medge att en riks- internatskola vid sidan av den ut- bildning som motsvarar gymnasie- skolan anordnar utbildning som le- der fram till International Baccalau- reate (IB).

• Sida 9
•  Original

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

2. Ersättning som avses i 9 kap. 6 a och 8 a 55 från elevernas hem- kommuner till fristående Särskolor skall utgå först fr.o.m. den 1 januari 1996.

3. Vid tilldelningen av bidrag till en fristående särskola skall första gången bidrag beräknas enbart för tiden januari-juni månad 1996. Till grund för bidraget under denna period ligger antalet elever från kom- munen i den fristående skolan den 15 september 1995 om inte annat följer av vad som är föreskrivet i 9 kap. 6 a 5 andra stycket eller 9 kap. 9 5 andra stycket om elever som slutar under bidragsåret.

• Sida 10
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1993.1478) om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1478) om ändring i skol-

lagen (1985:1100)6

dels att 9 kap. 13 5 skall ha följande lydelse, dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen skall införas en ny punkt, 7, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

' Föreslagen lydelse

9 kap.

Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 5 skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är i fråga om dessa ut- bildningar skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som genomförs av Statens skolverk.

135

Fristående skolor som får bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 då skall, i fråga om den utbild- ningen, stå under tillsyn av Statens skolverk. Skolorna är i fråga om dessa utbildningar skyldiga att del- ta i den uppföljning och utvärde- ring av skolväsendet som genom- förs av Statens skolverk.

Fristående skolor som avses i 8 5 är vidare skyldiga att delta i riksom- fattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

7. Bestämmelsen ] 5 kap. 4 a & tredje stycket skall inte tillämpas i fråga om elever som har påbörjat utbildning i gymnasieskolan före den 1 juli 1994.

6 lagen omtryckt 199lzllll.

• Sida 11
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Enligt riksdagens beslut är elevernas hemkommuner skyldiga att ge bi— drag till dels fristående skolor som godkänts för fullgörande av vanlig skolplikt (prOp. l991/92:95, bet. 1991/92zUbU22, rskr. 1991/92z346), dels fristående gymnasieskolor (prop. 1992/93:230, bet. 1992/93zUbU17, rskr. 1992/93:406).

Riksdagen beslutade våren 1992 att ansvaret för särskolan före utgång- en år 1995 Skall föras över från landstingen till kommunerna (prop. l991/92:94, bet. 1991/92:UbU28, rskr. 1991/92:285). I propositionen (1992/93:230) Valfrihet i skolan aviserade regeringen att kommunerna fr.o.m. den 1 januari 1996 bör vara skyldiga att utge ersättning till hu— vudmännen för fristående Särskolor för elever som tas emot där. Rege- ringen aviserade också att förslag till lagbestämmelser skulle lämnas se- nare.

Gymnasieskolan har under de senaste åren successivt reformerats i riktning mot en alltmer kursutformad utbildning. Det är nu lämpligt att inleda en lagteknisk genomgång av författningarna rörande gymna- sieskolan. En sådan genomgång förbereds också inom Utbildningsde- partementet. Mindre materiella justeringar bör i huvudsak kunna göras i samband med en sådan översyn. Vissa sakliga justeringar är dock av sådan natur att de inte bör anstå till dess den lagtekniska översynen har gjorts. De tas upp i det följande, tillsammans med en fråga om IB—ut- bildningen, som står gymnasieskolan nära.

4. Fristående Särskolor

Regeringens förslag: Fristående skolor som är godkända för ele- ver med särskild skolplikt och som motsvarar särskolan skall fr.o.m. den 1 januari 1996 tilldelas bidrag från elevernas hem- kommuner. En fristående gymnasiesärskola kan av regeringen förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner fr.o.m. den 1 januari 1996.

För att bli berättigad till bidrag skall ansökan om godkännan- de respektive om bidrag ha inkommit till Statens skolverk före den 1 augusti året innan bidragsåret, som löper från den 1 juli.

Om inte skolan och hemkommunen kommer överens om er- sättningen, skall kommunerna erlägga det belopp som regering- en bestämmer. Detta gäller både fristående gymnasiesärskolor och fristående Särskolor för fullgörande av skolplikten.

Om huvudmannen inte fullgör sina skyldigheter kan regering- en återkalla beslutet om bidrag till en fristående gymnasiesär- skola.

Skälen för regeringens förslag: Utvecklingsstörda barn får fullgöra sin skolplikt i en fristående skola, om skolan är godkänd för särskild skol-

• Sida 12
•  Original

plikt. Ett sådant godkännande förutsätter att skolan ger en utbildning som väsentligen svarar mot den som eleverna skulle få i den kommuna- la särskolan och att eleverna i samband med utbildningen bereds erfor- derliga omsorger. Skolverket prövar om en fristående skola som mot- svarar särskolan skall godkännas för särskild skolplikt. Skolverket be- slutar också om återkallande av godkännande om skolan inte längre uppfyller villkoren.

Något motsvarande ”godkännande” krävs inte för en fristående sär- skola som ger en utbildning som motsvarar den som ges i gymnasiesär- skolan.

Regeringen kan förklara en fristående särskola berättigad till statsbi- drag enligt förordningen (1993:888) om statsbidrag till fristående särsko— lor. Regeringen har förklarat tio fristående Särskolor berättigade till så- dant statsbidrag. Regeringen har med stöd av 10 'g' nämnda förordning för läsåret 1993/94 fastställt det högsta belopp som skall utbetalas till respektive skola. Beloppen per elev varierar mellan de olika skolorna.

En fristående särskola, som är godkänd för särskild skolplikt, skall tilldelas medel för verksamheten av elevernas hemkommuner. Ansök- ningstid m.m. bör regleras på samma sätt som för skolor godkända för vanlig skolplikt.

Huvudmannen för utbildningar vid en fristående gymnasiesärskola skall kunna förklaras berättigad till bidrag från elevernas hemkommu- ner. Skyldigheten för hemkommunen att lämna bidrag skall omfatta de elever kommunen är skyldig att erbjuda utbildning i gymnasiesärsko- lan.

Ansökan om bidrag till en gymnasieskärskola bör lämnas in till Sta- tens skolverk före den 1 augusti året innan bidragsåret. Någon regional prövning av länsstyrelsen, som för fristående gymnasieskolor, kan inte anses vara nödvändig. Skolverket skall med eget yttrande överlämna an— sökan till regeringen, som tills vidare bör fatta beslut i dessa frågor.

För att en fristående gymnasiesärskola skall förklaras berättigad till bl- drag bör det krävas att utbildningen är av god kvalitet och att undervis- ningen ges av kompetenta lärare. Vidare skall skolan väsentligen svara mot gymnasiesärskolans allmänna mål. Härvid skall särskilt de mål som anges i 1 kap. 2 5 andra och tredje styckena skollagen beaktas. Vad detta innebär har utvecklats i propositionen 1992/93:230 s. 45 f. Skolan måste delta i Skolverkets reguljära uppföljning och utvärdering samt stå under Skolverkets tillsyn. Vidare skall skolorna vara skyldiga att lämna de sta- tistiska uppgifter och den verksamhetsredovisning som Skolverket före- skriver.

Om en skola inte längre uppfyller kraven för bidrag kan regeringen återkalla beslutet om rätt till bidrag.

Elevavgifter

Om elevavgifter tas ut måste de vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader, under förutsättning att dessa kostnader för verksamheten är rimliga i sig I fråga om särskolorna går det inte att ange någon normal-

• Sida 13
•  Original

kostnad, eftersom behoven skiftar så kraftigt. Avgifterna bör därför inte vara anknutna till särskilda kostnader som skolan har utöver normal- kostnader, som fallet är med vanliga fristående grundskolor och gymna- sieskolor. Avsikten är dock inte att elevavgifter skall generellt vara stör- re eller mer allmänt tillämpade i fristående Särskolor än vad som gäller i övriga fristående skolor. Av den anledningen kommer det att ligga sär— skild vikt vid skälighetsbedömningen, när det gäller avgifter vid friståen- de särskolor.

Ersättningsnivå

Regeringen utgår från att den fristående särskolan och elevernas hem- kommuner kan komma överens om ersättningen. I de fall parterna inte är överens bör regeringen fastställa ersättningen.

Utbetalning m.m.

I första hand bör kommunen och den fristående skolan komma överens om hur bidraget skall betalas ut. För det fall de inte kommer överens bör regler om hur utbetalningen skall ske finnas i skollagen.

Bestämmelser om dels en godkänd fristående särskolas rätt till bidrag, dels regeringens rätt att förklara utbildningar vid en fristående gymna- siesärskola berättigade till bidrag bör tas in i två nya paragrafer i skolla- gen, 9 kap. 6 a och 8 a 55. Vidare bör de bestämmelser som avser utbe- talning och ansökan, elevavgifter, tillsyn och återkallande av rätten till bidrag (9 kap. 7, 9, 10, 13 och 14 && skollagen) ändras så att de omfattar även fristående särskolor.

De nya bidragsreglerna bör införas fr.o.m. den 1 januari 1996. Infö— randet av det nya systemet för bidrag sammanfaller då med den tid— punkt då kommunerna senast skall ha övertagit ansvaret för särskolor- na. För första halvåret 1996 behövs särskilda övergångsbestämmelser ef- tersom bidragsåret normalt skall börja den 1 juli ett år och sluta den 30 juni året efter.

Förslaget påverkar dels medlen under anslaget Bidrag till driften av fristående skolor m.m. för budgetåret 1995/96, dels det kommunala ut- jämningsbidraget för år 1996. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i dessa frågor.

• Sida 14
•  Original

5. Vissa andra skollagsändringar

Regeringens förslag: Bestämmelserna i 5 kap. 28 & skollagen (1985:1100) om behörighet till Rh-anpassad utbildning förtydli- gas. Vidare införs en övergångsbestämmelse avseende övergång- en till det nya betygssystemet för gymnasieskolan för dem som före den 1 juli 1994 har påbörjat utbildning på ett nationellt program.

I 10 kap. skollagen införs en rätt för regeringen att medge att IB-utbildning får anordnas vid en riksinternatskola.

Skälen för regeringens förslag: Rh—anpassad utbildning

Enligt 5 kap. 28 & skollagen (1985:1100) har ungdomar som är svårt rö— relsehindrade rätt att efter fullgjord skolplikt få utbildning på ett natio- nellt program på en sådan gymnasieskola med Rh—anpassad utbildning som avses i 5 kap. 7 & samma lag. Utbildning på ett nationellt program förutsätter att eleven har gått igenom grundskolan eller motsvarande. En utvecklingsstörd elev som fullgjort sin särskilda skolplikt i särsko- lan, är inte behörig till ett nationellt program.

Med anledning av ett beslut av Skolväsendets överklagandenämnd har Nämnden för Rh-anpassad utbildning hemställt att 5 kap. 28 (5 ändras så att elever som har fullgjort sin skolplikt i särskolan kan tas in på ett individuellt program i en Rh—anpassad gymnasieskola. Utbildningen vid de Rh—anpassade gymnasierna omfattar enbart de nationella program- men. Regeringen anser att det för närvarande inte finns underlag för att ändra på denna ordning. Frågan bör dock bli föremål för fortsatta över- väganden. Däremot finns det skäl att till förebyggande av missförstånd förtydliga bestämmelsen i 5 kap. 28 5, så att det klart framgår att elever måste vara behöriga till utbildning på ett nationellt program i gymna- sieskolan för att kunna gå en Rh—anpassad utbildning.

För elever som inte kan gå i gymnasieskolan därför att de är utveck- lingsstörda, finns gymnasiesärskolan där både nationella program, utfor- made efter särskoleelevernas behov, och individuella program skall an- ordnas.

Betygsfrågor

Det nya betygssystemet för gymnasieskolan skall börja tillämpas den I juli 1994. För de elever som dessförinnan har börjat på ett program i gymnasieskolan bör dock det gamla systemet med betyg på ämnen, inte på kurser, tillämpas för att eleverna inte skall få betyg som består av ämnes— och kursbetyg blandat. En ny övergångsbestämmelse bör därför införas till bestämmelsen i 5 kap. 4a & tredje stycket skollagen.

• Sida 15
•  Original

IB—utbildning

Enligt riksdagens beslut (prop. 1992/93:158, bet. 1992/93:UbU12, rskr. 1992/93:329) om skolans internationalisering får en kommun vid sidan av Sin gymnasieskola och en fristående skola anordna International Bac- calaureate (IB). Denna utbildning leder fram till en examen som är godkänd för inträde till universitet i alla länder som valt att jämställa IB—examen med nationella examina. Utbildningar vid en riksinternat- skola, dvs. en internatskola, skall motsvara utbildningarna i grundsko- lan och gymnasieskolan eller i en av dessa skolformer. Regeringen bör kunna medge att IB—utbildning anordnas även vid en riksinternatskola. En bestämmelse med denna innebörd bör införas i 10 kap. skollagen.

• Sida 16
•  Original