Vissa pensionsfrågor, m.m.

Regeringens proposition 2004/05:96

Vissa pensionsfrågor, m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Harpsund den 10 mars 2005

Göran Persson

Berit Andnor

(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår i propositionen att beräkning av inkomstbasbeloppet skall göras utifrån ett bastal som motsvarar det för år 2005 oavrundade inkomstbasbeloppet. Med gällande bestämmelser görs beräkningen utifrån det föregående årets avrundade inkomstbasbelopp.

I propositionen föreslås också att reglerna för fördelning av arvsvinster efter personer som inte har fyllt 17 år ändras på så sätt att fördelningen inte görs mellan kvarlevande i samma åldersgrupp utan mellan alla kvarlevande under 17 år som har pensionsbehållning.

Vidare föreslår regeringen i propositionen vissa förändringar i beräkningen av barnårsrätt för föräldrar som har utländsk ersättning och pensionsgrundande belopp för studier.

I propositionen föreslås även att sista datum för adoptivföräldrar att ansöka om rätt till pensionsgrundande belopp för barnår för åren 1960 – 2004 flyttas fram till den 31 mars 2007.

Slutligen föreslås vissa rättelser.

1¶Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-

pension, 2. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen

(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 3. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223), 4. lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om

bilstöd till handikappade, 5. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning, 6. lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och

vårdbidrag.

2¶Lagtext

2.1¶Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

dels att 1 kap. 6 §, 3 kap. 21 § samt 5 kap. 4 och 5 §§ skall ha följande lydelse,

dels att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:206) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §

Regeringen skall för varje år Regeringen skall för varje år fastställa ett inkomstbasbelopp. fastställa ett inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet skall för år Inkomstbasbeloppet skall räknas 2001 motsvara det för det året fram genom att bastalet 43 313 fastställda förhöjda prisbasbelop- multipliceras med kvoten mellan pet enligt lagen (1962:381) om inkomstindexet för det år inkomstallmän försäkring. För år därefter basbeloppet skall avse och inskall inkomstbasbeloppet räknas komstindexet för år 2005. Det omom med förändringen av inkomst- räknade beloppet skall avrundas index för det år inkomstbasbelop- till närmaste hundratal kronor. pet skall avse i förhållande till inkomstindex för året dessförinnan. Det omräknade beloppet skall avrundas till närmaste hundratal kronor.

3 kap.

21 §

För en försäkrad som under in- För en försäkrad som under intjänandeåret har erhållit sådan er- tjänandeåret har erhållit sådan ersättning som avses i 18 § skall det sättning som avses i 18 § skall det belopp som anges i 17 § första belopp som anges i 17 § första stycket 3 minskas med det belopp stycket 3 minskas med det belopp som summan av den försäkrades som summan av den försäkrades pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp enligt 4 pensionsgrundande belopp enligt och 8 §§ samt de i 18 § omnämnda 4, 8 och 24 §§ samt de i 18 § ominkomsterna och det belopp som nämnda inkomsterna och det beavses i 17 § första stycket 3 över- lopp som avses i 17 § första stiger sju och en halv gånger det stycket 3 överstiger sju och en för intjänandeåret gällande in- halv gånger det för intjänandeåret komstbasbeloppet. Sådan minsk- gällande inkomstbasbeloppet. ning skall också göras om det pen- Sådan minskning skall också göras sionsgrundande belopp som be- om det pensionsgrundande belopp räknas enligt 17 § första stycket 1 som beräknas enligt 17 § första

tillsammans med summan av den stycket 1 tillsammans med sumförsäkrades pensionsgrundande man av den försäkrades pensionsinkomst och pensionsgrundande grundande inkomst och pensionsbelopp enligt 4 och 8 §§ samt de i grundande belopp enligt 4, 8 och 18 § angivna inkomsterna över- 24 §§ samt de i 18 § angivna instiger sju och en halv gånger det komsterna överstiger sju och en för intjänandeåret gällande in- halv gånger det för intjänandeåret komstbasbeloppet. gällande inkomstbasbeloppet.

5 kap.

4 §

Pensionsbehållningar för perso- Pensionsbehållningar för personer som har avlidit skall fördelas ner som har avlidit skall, om inte till kvarlevande födda samma år annat följer av andra stycket, försom de avlidna genom årlig om- delas till kvarlevande födda samma räkning av de kvarlevandes pen- år som de avlidna genom årlig omsionsbehållningar. Fördelningen räkning av de kvarlevandes penskall göras med hjälp av arvsvinst- sionsbehållningar. Fördelningen faktorer. skall göras med hjälp av arvsvinst-

faktorer.

Pensionsbehållningar för personer som har avlidit före det år då de skulle ha fyllt 17 år skall fördelas till kvarlevande, som är under 17 år det år som personerna avled, genom årlig omräkning av de kvarlevandes pensionsbehållningar. Fördelningen skall göras med hjälp av arvsvinstfaktorer. Fördelning av pensionsbehåll- Fördelning av pensionsbehåll-

ningar enligt första stycket skall ningar enligt första och andra avse, när det gäller fördelning efter styckena skall avse, när det gäller personer som har avlidit före det år fördelning efter personer som har då de skulle fylla 60 år, året efter avlidit före det år då de skulle ha dödsfallen och, när det gäller för- fyllt 60 år, året efter dödsfallen och, delning efter andra avlidna, året för när det gäller fördelning efter andra dödsfallen. Vid fördelningen skall avlidna, året för dödsfallen. Vid det bortses från pensionsbehållning fördelningen skall det bortses från som härrör från pensionsrätt för pensionsbehållning som härrör från året för dödsfallen och därefter. pensionsrätt för året för dödsfallen Fördelning efter personer som har och därefter. Fördelning efter peravlidit det år de fyllt eller skulle soner som har avlidit det år de fyllt fylla 60 år eller senare skall göras eller skulle ha fyllt 60 år eller sedan fördelning som avser pen- senare skall göras sedan fördelning sionsbehållningar för personer som som avser pensionsbehållningar för har avlidit tidigare har gjorts och personer som har avlidit tidigare sedan pensionsrätt för året före det har gjorts och sedan pensionsrätt år fördelningen avser har fastställts. för året före det år fördelningen

avser har fastställts.

5 §

Arvsvinstfaktorer som avser Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehåll- fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avli- ningar efter personer som har avlidit före det år då de skulle fylla 60 dit efter det år då de har fyllt 16 år skall grundas på förhållandet år, men före det år då de skulle ha mellan summan av pensionsbe- fyllt 60 år skall grundas på förhålhållningarna för personer som har landet mellan summan av penavlidit under året före det år om- sionsbehållningarna för personer räkningen avser och summan av som har avlidit under året före det pensionsbehållningarna för de per- år omräkningen avser och summan soner i samma ålder som levde vid av pensionsbehållningarna för de utgången av samma år. Vid be- personer i samma ålder som levde stämmande av dessa pensionsbe- vid utgången av samma år. Vid behållningar skall bortses från för- stämmande av dessa pensionsbeändringar efter den 1 december det hållningar skall bortses från förår fördelningen avser. ändringar efter den 1 december det

år fördelningen avser.

Arvsvinstfaktorer som avser för-

delning av pensionsbehållningar

efter personer som har avlidit före

det år då de skulle ha fyllt 17 år

skall grundas på förhållandet

mellan summan av pensionsbe-

hållningarna för personer som har

avlidit under året före det år om-

räkningen avser och summan av

pensionsbehållningarna för de

personer under 17 år som levde

vid utgången av samma år. För-

ändringar efter den 1 december

det år fördelningen avser skall det

bortses från vid bestämmandet av

dessa pensionsbehållningar.

Arvsvinstfaktorer som avser Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehåll- fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har ningar efter personer som har avlidit det år då de har fyllt eller avlidit det år då de har fyllt eller skulle fylla 60 år eller senare skall skulle ha fyllt 60 år eller senare grundas på förhållandet mellan det skall grundas på förhållandet beräknade antalet personer som mellan det beräknade antalet har avlidit det år då de uppnått personer som har avlidit det år då eller skulle ha uppnått samma de uppnått eller skulle ha uppnått ålder som den person för vilken samma ålder som den person för beräkningen skall göras och det vilken beräkningen skall göras och beräknade antalet kvarlevande det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder. För- personer i samma ålder. Förhållandet skall, för en person som hållandet skall, för en person som inte har uppnått 65 års ålder, inte har uppnått 65 års ålder, beräknas med ledning av officiell beräknas med ledning av officiell statistik avseende livslängden hos statistik avseende livslängden hos

befolkningen i Sverige under den befolkningen i Sverige under den femårsperiod som närmast har femårsperiod som närmast har föregått det år då han eller hon föregått det år då han eller hon uppnådde 60 års ålder. Från och uppnådde 60 års ålder. Från och med det år nämnda person fyller med det år nämnda person fyller 65 år skall beräkningen göras med 65 år skall beräkningen göras med ledning av officiell statistik för ledning av officiell statistik för den femårsperiod som närmast har den femårsperiod som närmast har föregått det år då han eller hon föregått det år då han eller hon uppnådde 64 års ålder. uppnådde 64 års ålder.

Arvsvinstfaktorerna skall vara lika för kvinnor och män. De skall årligen fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. _________________

1

3. De nya bestämmelserna i 3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 11 och 22 §§ tillämpas även 3 kap. 11 och 22 §§ tillämpas även för tillgodoräknande av pensions- för tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för åren 1999– grundande belopp för åren 1999– 2004. Anmälan om att få tillgodo- 2004. Anmälan om att få tillgodoräknas pensionsgrundande belopp räknas pensionsgrundande belopp för åren 1999–2004 skall ha kom- för åren 1999–2004 skall ha mit in till Försäkringskassan senast kommit in till Försäkringskassan den 31 januari 2006. Sådan an- senast den 31 mars 2007. Sådan mälan som enligt 15 kap. 6 § skall anmälan som enligt 15 kap. 6 § göras senast den 31 januari fast- skall göras senast den 31 januari ställelseåret, skall i dessa fall i fastställelseåret, skall i dessa fall i stället göras senast den 31 januari stället göras senast den 31 mars 2006. 2007. ___________________

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005 i fråga om 1 kap. 6 § och i övrigt den 1 januari 2006.

2. Bestämmelsen i 1 kap. 6 § tillämpas första gången vid beräkning och fastställande av inkomstbasbelopp för år 2006.

3. De nya bestämmelserna i 3 kap. 21 § skall tillämpas första gången för intjänandeåret 2006.

4. De nya bestämmelserna i 5 kap. 4 och 5 §§ skall tillämpas första gången för fastställande av arvsvinster för dödsfallsåret 2006.

1 Senaste lydelse 2004:784.

införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:675) om införande av la-

gen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension att punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2002:208) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1

2. Anmälan om att få tillgodo- 2. Anmälan om att få räknas pensionsgrundande belopp tillgodoräknas pensionsgrundande med stöd av de nya bestämmel- belopp med stöd av de nya beserna i 29 § skall ha kommit in till stämmelserna i 29 § skall ha Försäkringskassan senast den kommit in till Försäkringskassan 31 januari 2006. I dessa fall skall senast den 31 mars 2007. I dessa även sådan ansökan som avses i fall skall även sådan ansökan som 41 § ha kommit in till Försäkrings- avses i 41 § ha kommit in till Förkassan senast den 31 januari 2006. säkringskassan senast den 31 mars

2007. ______________________

Denna lag träder i kraft 1 januari 2006.

1 Senaste lydelse 2004:855.

(1986:223)

1

Härigenom föreskrivs att 31 § förvaltningslagen (1986:223) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2

31 §

Bestämmelserna i 13–30 §§ Bestämmelserna i 13–30 §§ gäller inte sådana ärenden hos gäller inte sådana ärenden hos myndigheter i kommuner och myndigheter i kommuner och landsting där besluten kan över- landsting där besluten kan överklagas enligt 10 kap. kommunalla- klagas enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900). Bestämmelserna gen (1991:900). Bestämmelserna gäller inte heller ärenden hos sam- gäller inte heller ärenden hos samordningsförbund som avses i 4 § ordningsförbund som avses i 4 § lagen (2003:1210) om finansiell lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsin- samordning av rehabiliteringsinsatser mellan allmän försäkrings- satser. kassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting. _____________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

1 Lagen omtryckt 2003:246. 2 Senaste lydelse 2003:1213.

handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade skall upphöra att gälla vid utgången av juni 2005.

assistansersättning

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:389) om assistansersättning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1

5 §

Ansökan om assistansersättning skall göras skriftligen hos Försäkringskassan.

Om någon hos en kommun har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, skall kommunen, om den enskilde kan antas ha rätt till assistansersättning, anmäla detta till Försäkringskassan. I sådant fall skall Försäkringskassan även utan ansökan pröva frågan om assistansersättning.

Assistansersättning får inte läm- Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre nas för längre tid tillbaka än en månader före den månad då ansö- månad före den månad då ansökan kan eller anmälan gjorts. eller anmälan gjorts. ____________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ansökningar eller anmälningar som gjorts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2004:827.

handikappersättning och vårdbidrag

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Vid tillämpning av 6 och 7 §§ Vid tillämpning av 5 och 6 §§ skall den anses blind vars synför- skall den anses blind vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel rät- måga, sedan ljusbrytningsfel rättats, är så nedsatt att han eller hon tats, är så nedsatt att han eller hon saknar ledsyn. Såsom gravt hörsel- saknar ledsyn. Såsom gravt hörselskadad anses den som med hör- skadad anses den som med hörapparat saknar möjlighet eller har apparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal. stora svårigheter att uppfatta tal. _________________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.

3¶Ärendet och dess beredning

Inkomstbasbeloppet, som årligen fastställs av regeringen, används för att fastställa det högsta beloppet för pensionsgrundande inkomst som skall gälla för kommande år. De tekniska reglerna för beräkningen avviker något från hur prisbasbeloppet beräknas. För att göra beräkningen av inkomstbasbeloppet mer exakt har inom Regeringskansliet tagits fram justerade regler som överensstämmer med principerna för beräkningen av prisbasbeloppet. Förslaget har beretts med Genomförandegruppen, Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten.

I en skrivelse från dåvarande Riksförsäkringsverket (RFV) den 15 oktober 2004 (S2004/8004/SF) lämnade verket ett antal förslag till ändringar i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. De förslag som nu läggs fram, som har karaktär av mindre justeringar av främst administrativ art, har beretts med Genomförandegruppen, Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten.

I övrigt föreslås vissa ändringar i andra lagar. Dessa ändringar är av rättelsekaraktär och har inte varit föremål för något remissförfarande.

4¶Beräkningen av inkomstbasbeloppet

Regeringens förslag: Inkomstbasbeloppet skall beräknas genom att bastalet 43 313 kronor multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet för det år som inkomstbasbeloppet skall gälla och inkomstindexet för 2005.

Skälen för regeringens förslag: Inkomstbasbeloppet uppgår till

43 300 kronor för 2005 och används för att beräkna det högsta beloppet för pensionsgrundande inkomst som gäller detta år. Inkomstbasbeloppet följer utvecklingen av inkomstindex och beräknas så att det aktuella fastställda inkomstbasbeloppet multipliceras med kvoten mellan kommande års inkomstindex och inkomstindexet för innevarande år. Inkomstbasbeloppet för 2005 beräknades således genom att multiplicera 2004 års inkomstbasbelopp med kvoten mellan inkomstindex för 2005 och inkomstindex för 2004. Det framräknade beloppet avrundades därefter till närmast hela hundratal kronor. Beloppet beräknas av Försäkringskassan och fastställs varje år av regeringen.

Tillvägagångssättet innebär att kommande års inkomstbasbelopp beräknas med utgångspunkt i ett avrundat belopp. Följden kan bli att inkomstbasbeloppet för ett år kan bli 100 kronor lägre eller högre än om ett oavrundat belopp hade använts. För att öka exaktheten av inkomstbasbeloppet föreslår regeringen att beräkningsmetoden justeras så att beräkningen sker utifrån oavrundat värde. Tekniskt bör detta göras så att det i lagen fastställs ett bastal och att varje års inkomstbasbelopp beräknas så att bastalet multipliceras med kvoten mellan kommande års inkomstindex och inkomstindexet för det år bastalet gäller. Bastalet bör därvid fastställas till det oavrundade belopp som utgör underlaget till det senast fastställda inkomstbasbeloppet, dvs. beloppet för 2005. Bastalet blir ut- 13

ifrån detta 43 313 kronor. Regeringen föreslår således att inkomstbasbeloppet skall beräknas genom att bastalet 43 313 kronor multipliceras med kvoten mellan inkomstindexet för det år som inkomstbasbeloppet skall gälla och inkomstindexet för 2005.

För en ändring talar också att beräkningen av prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet beräknas på motsvarande sätt med hjälp av ett bastal och därmed utifrån oavrundade värden.

Den föreslagna beräkningen medför således att beräkningen blir något mer exakt än tidigare och den kan innebära att inkomstbasbeloppet framöver kan komma att bli såväl lägre som högre än om ett avrundat belopp använts. Skillnaderna är dock små och påverkan på pensionen blir mycket marginell. I den mån förändringen får påverkan på inkomstbasbeloppet så har det betydelse för den maximala pensionsgrundande inkomsten och därmed för avgifterna och utgifterna i systemet. Eftersom pensionssystemet är skilt från statsbudgeten så har förslaget inte betydelse för statsbudgeten annat än vad gäller nivån på den statliga ålderspensionsavgiften. Denna påverkan kan vara såväl positiv som negativ men är i båda fallen – om den alls påverkar – mycket marginell.

5¶Tilldelning av arvsvinster för personer som inte har fyllt 17 år

Regeringens förslag: Arvsvinster efter avlidna personer som inte har fyllt 17 år skall fördelas mellan samtliga kvarlevande som inte har fyllt 17 år samma år och som har tillgodoräknats pensionsbehållning.

Skälen för regeringens förslag: Arvsvinster dvs. pensionsbehåll-

ningar efter personer som har avlidit skall enligt 5 kap. 4 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP) fördelas bland kvarlevande personer i samma ålder. Fördelningen görs genom årlig omräkning av de kvarlevandes pensionsbehållningar och med hjälp av arvsvinstfaktorer. Från och med 2004 har kravet på att man måste ha fyllt 16 år för att kunna tillgodoräknas till pensionsgrundande inkomst (PGI) tagits bort. Ändringen gällde även retroaktivt för åren 1999 – 2003. Det innebär att det fr.o.m. inkomstår 1999 kan fastställas PGI och därmed också pensionsbehållning för personer som är yngre än 16 år. Gruppen under 17 år skiljer sig emellertid åt från övriga åldersgrupper genom att det är så få personer i varje årskull som arbetar och tillgodoräknas PGI. Framför allt gäller det de yngre åldersgrupperna där det kan vara endast någon enstaka person som har inkomst som kommer upp till nivån för att denna skall beräknas som pensionsgrundande. Ju mindre gruppen är desto högre blir den tilldelade arvsvinsten för var och en av de kvarlevande. Om det endast skulle finnas en person i en grupp och den personen avlider finns det ingen att fördela arvsvinst till.

Regeringen anser inte att de nuvarande bestämmelserna om fördelning av arvsvinster fungerar tillfredsställande för så små åldersgrupper som det här är fråga om. Om arvsvinsterna istället för att fördelas inom varje åldersgrupp fördelas mellan alla kvarlevande under 17 år som har pen-

sionsbehållning sker fördelningen inom en större grupp och antalet personer i den enskilda åldersgruppen påverkar då inte arvsvinstens storlek. Även risken att det inte skulle finnas någon kvarvarande att fördela arvsvinst till undviks på detta sätt.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att alla kvarlevande personer under 17 år som har pensionsbehållning skall ses som en grupp vid fastställande av arvsvinstfaktorer och fördelning av arvsvinster efter avlidna personer som under inkomståret inte har fyllt 17 år.

6¶Beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår i vissa fall

Regeringens förslag: Pensionsgrundande belopp för studier skall beaktas vid fastställande av pensionsgrundande belopp för barnår vid tillämpning av begränsningsregeln i 3 kap. 21 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.

Skälen för regeringens förslag: Pensionsgrundande belopp för barnår s.k. barnårsrätt kan tillgodoräknas föräldrar till barn som är högst fyra år. Det är den förälder som har den lägsta inkomsten som tillgodoräknas barnårsrätten om inte föräldrarna har anmält något annat. Beräkningen görs varje år enligt tre olika alternativ enligt 3 kap. 17 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Det alternativ som ger det bästa resultatet fastställs som barnårsrätt för året. Barnårsrätten utgör, enligt det första beräkningsalternativet (3 kap. 17 § första stycket p 1 LIP), mellanskillnaden mellan den pensionsgrundande inkomst föräldern hade året före barnets födelse och det sammanlaga beloppet av årets pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp för sjukersättning och aktivitetsersättning, pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och pensionsgrundande belopp för studier. I det andra alternativet beräknas barnårsrätt som mellanskillnaden mellan 75 procent av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för alla försäkrade och det sammanlagda beloppet av förälderns pensionsgrundande inkomst och övriga pensionsgrundande belopp (3 kap. 17 § första stycket p 2 LIP). Enligt det tredje alternativet ges barnårsrätt med ett belopp som motsvarar det för året gällande inkomstbasbeloppet (3 kap. 17 § första stycket p 3 LIP). I de fall pensionsgrundande inkomst tillsammans med pensionsgrundande belopp överstiger 7,5 inkomstbasbelopp bortses i första hand från pensionsgrundande belopp för barnår enligt 3 kap. 3 § LIP.

Vid beräkning av barnårsrätt enligt 3 kap. 17 § LIP skall ersättning för arbete som utförts utomlands samt arbete utfört vid främmande makts beskickning enligt 3 kap. 18 § LIP likställas med pensionsgrundande inkomst. Avsikten med bestämmelsen är att en förälder som har utländsk inkomst inte skall kunna få högre barnårsrätt än den förälder som enbart har inkomst från Sverige. Hänsyn skall även tas till utländsk ersättning om barnårsrätt framräknad enligt 3 kap 17 § första stycket p 1 o 3 LIP skall minskas på grund av att det sammanlagda beloppet av pensionsgrundande inkomst, utländsk ersättning, pensionsgrundande belopp för

sjukersättning och aktivitetsersättning och pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Barnårsrätten skall då minskas enligt 3 kap. 21 § LIP med den delen av det sammanlagda beloppet av pensionsgrundande inkomst, utländsk ersättning, pensionsgrundande belopp för sjukersättning och aktivitetsersättning och pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring som överstiger 7,5 gånger inkomstbasbeloppet. I den nuvarande utformningen av bestämmelsen tas emellertid inte hänsyn till pensionsgrundande belopp för studier. Detta kan innebära att föräldrar som har sådana utländska inkomster som avses i 3 kap 18 § LIP och pensionsgrundande belopp för studier kan tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår som tillsammans med övriga inkomster överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Även om det torde röra sig om ytterst få personer, om ens någon, anser regeringen inte att det är tillfredsställande att det skulle kunna vara möjligt för personer som har både utländska inkomster och pensionsgrundande belopp för studier att få högre barnårsrätt än andra föräldrar. Regeringen föreslår därför att pensionsgrundande belopp för studier skall beaktas vid beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår för personer med sådan utländsk ersättning som avses i 3 kap. 18 § LIP i de fall det sammanlagda beloppet av pensionsgrundande inkomst, samtliga pensionsgrundande belopp samt ersättning enligt 3 kap. 18 § LIP överstiger 7,5 gånger inkomstbasbeloppet.

7¶Förlängd tid för ansökan om barnårsrätt för adoptivföräldrar

Regeringens förslag: Sista datum för att ansöka om barnårsrätt för

retroaktiv tid för adoptivföräldrar förlängs till den 31 mars 2007.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 januari 2005 utökades möjligheterna för adoptivföräldrar att få pensionsrätt för barnår (prop. 2001/02:84). Med de nya reglerna kan barnårsrätt tjänas in även efter det att barnet fyllt fyra år, vilket innebär att i stort sett alla adoptivföräldrar får möjlighet till fyra års pensionsrätt för barnår med retroaktiv verkan från 1960.

Den utökade barnårsrätten skall så långt möjligt beviljas utan ansökan från föräldrarna. Det kommer dock att finnas fall där barnårsrätten inte kommer att kunna hanteras med automatik. För dessa fall krävs en ansökan från föräldrarna. För att hanteringen skulle kunna avslutas inom rimlig tid sattes den 31 januari 2006 som sista datum för ansökan. Beslut om utökad barnårsrätt planerades kunna ske i samband med de årliga pensionsbeskeden våren 2005. Utifrån detta bedömdes tidsrymden fram till den 31 januari 2006 innebära en god marginal för att informera kvarvarande grupp och för dessa att lämna in en ansökan.

Den administrativa hanteringen har visat sig vara mer tidskrävande än beräknat. Retroaktiva beslut beräknas inte kunna meddelas förrän under andra kvartalet 2006. Sista datum för att ansöka om den utökade och ret-

roaktiva barnårsrätten föreslås därför bli flyttat fram till den 31 mars 2007.

Senareläggningen av pensionsbesluten om barnårsrätt samt den senarelagda tidpunkten för sista datum för ansökan har i princip inga ekonomiska konsekvenser för pensionssparare eller pensionärer.

8¶Rättelser m.m.

Regeringens förslag: Rättelser görs i förvaltningslagen (1986:223), lagen (1993:389) om assistansersättning och lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag.

En följdändring görs i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade med anledning av ändrade regler i lagen (1962:381) om allmän försäkring vid inrättandet av den nya Försäkringskassan.

Rättelserna och följdändringen kommenteras i författningskommenta-

ren.

9¶Författningskommentar

9.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

1 kap. 6 § Den nya lydelsen av paragrafen innebär att beräkningen av inkomstbasbeloppet knyts till ett bastal. Detta bastal motsvarar det oavrundade belopp som räknats fram för inkomstbasbeloppet för år 2005 och har sin utgångspunkt i inkomstindexet för år 2005. Bastalet och talet 118,41 (inkomstindexet för år 2005) kommer att ligga fast vid beräkningen av inkomstbasbeloppet för åren framöver. Syftet med ändringen är att beräkningen skall utgå från ett belopp som inte är avrundat och att det på så sätt blir ett mer exakt belopp. Motsvarande regel med ett fast bastal tillämpas vid beräkningen av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Inkomstbasbeloppet för år 2005 = 42 300 x 118,41/115,64 = 43 313 = 43 300

Bastalet = Inkomstbasbeloppet för år 2004 x Inkomstindex 2005/Inkomstindex 2004 = 43 313

Inkomstbasbelopp år y = 43 313 x Inkomstindex år y/118,41.

5 kap. 4 § Pensionsbehållningar skall enligt huvudregeln i första stycket fördelas till kvarlevande med pensionsbehållning födda samma år. Genom ett nytt andra stycke införs ett undantag för fördelning av arvsvinster efter personer som har avlidit före det år då de skulle fylla 17 år. Dessa avlidna skall behandlas som en grupp och fördelningen skall ske till samtliga försäkrade i åldersgruppen med pensionsbehållning.

9.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Justeringen av regeln i övergångsbestämmelsen innebär att sista datum för anmälan och ansökan senarelagts till den 31 mars 2007.

(1986:223)

9.4¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade

9.5¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning

9.6¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 2005 Närvarande: Statsministern Persson, statsråden Ringholm, Sahlin, Östros, Messing, Y. Johansson, Bodström, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson, Hallengren, Björklund, Holmberg, Jämtin, Orback, Baylan Föredragande: statsrådet Andnor

Regeringen beslutar proposition 2004/05:96 Vissa pensionsfrågor, m.m.