Prop. 2006/07:72

Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas insats i Libanon

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 8 mars 2007

Maud Olofsson

Carl Bildt (Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 200 personer till förfogande för deltagande inom ramen för UNIFIL under ytterligare fyra månader, som längst till och med den 15 augusti 2007. I propositionen redogörs för den senaste utvecklingen i Libanon, det svenska engagemanget i Libanon, Förenta nationernas insats i Libanon (UNIFIL) samt det svenska bidraget till UNIFIL.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 200 personer till förfogande för deltagande inom ramen för Förenta nationernas insats i Libanon (UNIFIL) under ytterligare fyra månader i operationsområdet, dock längst till och med den 15 augusti 2007 (avsnitt 6).

Vidare föreslår regeringen att riksdagen beslutar förkorta motionstiden till nio dagar.

Hänvisningar till S1

2. Ärendet och dess beredning

Den 11 augusti 2006 antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution 1701 (2006) om Libanon och situationen i Mellanöstern. Resolutionen antogs efter en månads strider i Libanon mellan den israeliska armén och den shiamuslimska milisen Hizbullah sommaren 2006.

Genom resolution 1701 utökades den tidigare FN-insatsen i Libanon, United Nations Interim Forces (UNIFIL), från 2 000 personer till maximalt 15 000 personer. Huvudsyftet med insatsen är att bidra till att säkra Libanons enhet och suveränitet.

Sverige fick kort efter resolutionens antagande en informell förfrågan från FN om deltagande i det utökade och förstärkta UNIFIL. Sverige informerade formellt FN den 28 augusti 2006 om erbjudandet att under sex månader bidra till UNIFIL med en marin styrka.

Den libanesiska regeringens begäran om att UNIFIL även skulle inkludera marina komponenter inkom till FN den 6 september.

Den 21 september 2006 bekräftade FN/DPKO officiellt det svenska marina bidraget. Riksdagen beslutade den 13 oktober 2006 om ett svenskt deltagande i UNIFIL med en väpnad styrka under sex månader (prop. 2005/06:208, bet. 2006/07:UFöU1).

Mot bakgrund av den oförändrat labila situationen i Libanon gör FN/DPKO bedömningen att nuvarande sammansättning och omfattning av UNIFIL:s flottstyrka krävs. Vid samtal med representanter för FN i New York i början av februari underströks att den svenska insatsen fortsatt efterfrågas och man riktade i detta sammanhang en förfrågan till Sverige angående en förlängning. I ljuset av denna förfrågan beslöt regeringen att gå vidare i planeringen av en förlängning av den svenska insatsen.

Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) anmodade den 2 februari 2007 Försvarsmakten att redogöra för möjligheterna till, och konsekvenserna av, ett fortsatt bidrag till UNIFIL:s marina komponent efter den 15 april 2007 (Fö2007/101/SI). Försvarsmakten redovisade sitt svar den 8 mars 2007.

3. Den senaste utvecklingen i Libanon

FN:s säkerhetsråd antog enhälligt resolution 1701 den 11 augusti 2006. Förutom att kräva ett omedelbart upphörande av fientligheterna mellan Hizbullah och Israel underströks i resolutionen vikten av att den libanesiska regeringen återupprättar suveräniteten över hela sitt territorium i enlighet med 1989 års Taif-avtal och säkerhetsrådets resolutioner 1559 och 1680, som föreskriver att alla inhemska och utländska beväpnade grupper i Libanon skall avväpnas. Resolution 1701 fastställer även att ett förstärkt UNIFIL, uppgående till maximalt 15 000 personer, skall bistå den libanesiska armén i att överta kontrollen av södra Libanon parallellt med ett israeliskt tillbakadragande.

Sedan vapenvilan trädde i kraft har sporadiska stridigheter mellan Hizbullah och Israel förekommit. Situationen är fortsatt labil och under januari och februari 2007 förekom oroligheter i landet. Det 4

inrikespolitiska läget i Libanon är fortfarande låst. Detta har också inneburit att det ännu inte gått att etablera en internationell tribunal för att ställa individer misstänkta för mordet på förre premiärministern Rafik Hariri inför rätta. FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har uppmanat Libanon att genomföra de konstitutionella procedurer som krävs för att ratificera den internationella tribunalen. I juni 2007 presenteras FN:s undersökningskommissions UNIIIC (United Nations International Independent Investigation Commission) utredning om mordet, vilket kan leda till starka reaktioner och, beroende på utfallet, riskerar att ställa relationen med Syrien i centrum.

Möjligheterna av att den politiska krisen kan leda till fortsatt sekteristiskt våld kvarstår. Risken för att det regionala maktspelet påverkar stabiliteten i Libanon är uppenbar. Relationerna med Israel är fortfarande labila med israeliska överflygningar över libanesiskt territorium.

I detta fortsatt osäkra läge utgör UNIFIL:s närvaro i södra Libanon en viktig och stabiliserande effekt, eftersom UNIFIL accepteras av alla parter i de pågående konflikterna i Mellanöstern.

4. Svenska insatser i Libanon

Den 31 augusti 2006 stod Sverige värd för en internationell givarkonferens som fokuserade på humanitära insatser och tidig återuppbyggnad i Libanon. Totalt genererade givarkonferensen c:a 6 750 miljoner kronor i utfästelser. Sveriges utfästelse uppgick till c:a 145 miljoner kronor. Dessa medel delades upp i tre delar – där en avsåg minoch ammunitionsröjning via Statens räddningsverk till FN:s organ som samordnar FN:s minhantering, United Nations Mine Action Service (UNMAS), i södra Libanon, en del som stöd via Sida till initiativ som genomförs av United Nations Development Programme (UNDP), samt en del i form av icke-öronmärkta pengar till den fond, Lebanon Recovery Fund, som upprättats av den libanesiska regeringen och UNDP för att hantera återuppbyggnaden. Sverige är som en av fyra givare representerat i fondens styrkommitté.

Sveriges totala bidrag 2006 till humanitära insatser i Libanon motsvarar 85,5 miljoner kronor. Av det humanitära stödet är 49,7 miljoner kronor avsatta för de insatser Statens räddningsverk genomför inom ramen för FN:s hjälparbete i Libanon. Statens räddningsverk har bidragit med lastbilar och förare i de lastbilskonvojer som körde mat och medicin för World Food Programme (WFP) och har även utbildat lokala förare. Vidare ställdes lastbilar till UNHCR:s förfogande i Libanon. Utöver detta deltog Statens räddningsverk tidigt med personal som har särskild kompetens inom min- och ammunitionshanteringsområdet.

Av Sveriges utfästelser från Stockholmskonferensen avsåg c:a 20 miljoner kronor min- och ammunitionsröjningsåtgärder. Som en följd av tidigare konflikter finns ett stort antal landminor, klusterbomber och annan oexploderad ammunition (OXA) i Libanon. Detta problem har ytterligare förvärrats efter de stridigheter som pågick under sommaren 2006, vilket förutom att utgöra ett hot mot människorna i området också 5

försvårat de humanitära hjälporganisationernas möjligheter att verka. Under sommaren användes också klusterbomber, vilka är svåra att röja. Situationens försvårades ytterligare av att OXA ligger i rasmassor runt skolor, sjukhus och bostäder. FN beskriver problemet som mycket allvarligt. Statens räddningsverk har sedan tidigare bidragit till minhanteringsprogrammet i södra Libanon och påbörjade ytterligare en insats i augusti 2006. Regeringen beslutade i september 2006 att utöka detta stöd under en 12-månadersperiod. Målet med den utökade insatsen är att stödja FN och andra internationella organisationer med expertis, att identifiera och bedöma säkerhetsrisker för FN, andra internationella organisationer och lokalbefolkningen samt att röja prioriterade områden och infrastruktur.

Av de utfästelser som Sverige gjorde vid Stockholmskonferensen avsåg 40-50 miljoner kronor stöd till återuppbyggnad via Sida för olika initiativ som genomförs av UNDP, vilket bl.a. innefattade stöd till den libanesiske premiärministerns kansli, vilket ansvarar för samordningen av återuppbyggnadsarbetet, stöd till enskilda organisationer (Diakonia, Rädda barnen och Palestinagrupperna) för ungdomsverksamhet, samt stöd till lokala infrastrukturen i Bekaa och södra Libanon i syfte att återställa samhällsservicen. I Sidabidraget ingår även insatser i samarbete med Statens räddningsverk. Statens räddningsverk har stått för en del av uppbyggnadsarbetet, bl.a. arbete på vattenområdet och uppbyggnad av katastrofberedskap vid Libanons flygplats. Statens räddningsverk kommer även att delta i återuppbyggnadsarbetet under 2007.

Stockholmskonferensen följdes upp av ytterligare en konferens den 25 januari 2007 i Paris. Pariskonferensen ledde till att Libanon utlovades totalt c:a 50 miljarder kronor i stöd. Sveriges utfästelse vid konferensen uppgår till c:a 40 miljoner kronor. Sverige kommer att ge fortsatt stöd till återuppbyggnad till kommunerna i särskilt drabbade områden. Det svenska bidraget bygger även vidare på de UNDP-insatser för lokal utveckling som Sverige stödjer sedan tidigare via Sida. Inom ramen för detta är avsikten att inkludera nya fredsbyggande program. En del av stödet fortsätter att kanaliseras via svenska enskilda organisationer för att stödja det civila samhället i Libanon med fokus på ungdomar och funktionshindrade personer. Det svenska bidraget innebär ett förstärkt stöd till återuppbyggnadsarbetet och kan samtidigt sägas passa in i den libanesiska regeringens reformprogram genom att ta sikte på delar av den sociala sektorn.

5. Förenta nationernas insats i Libanon, UNIFIL

Mandat

Förenta nationernas insats i Libanon, UNIFIL, etablerades 1978 av FN:s säkerhetsråd genom resolutionerna 425 (1978) och 426 (1978) för att bekräfta det israeliska tillbakadragandet från Libanon, återskapa internationell fred och säkerhet i området, samt bistå den libanesiska regeringen i dess arbete med att återta kontrollen över hela sitt territorium. Säkerhetsrådet bekräftade år 2000 det israeliska tillbakadragandet. 6

Resolution 1701 fastställer att situationen i Libanon utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet, och är inriktad på att Libanon skall återupprätta suveräniteten över hela sitt territorium. Det tillbakadragande av den israeliska armén från södra Libanon som förutses i resolutionen har verkställts, och Libanons armé har tillsammans med UNIFIL övertagit kontrollen i de södra delarna av landet. Det tidigare mandatet för UNIFIL har genom resolution 1701 kompletterats med ett antal nya uppgifter. Utöver tidigare uppgifter skall UNIFIL bland annat även

- övervaka upphörandet av fientligheterna, - bistå den libanesiska armén i södra Libanon, - verka för att humanitära insatser kan nå ut till behövande, - bistå Libanons regering, på dess förfrågan, i arbetet med att säkra Libanons gränser för att förhindra smuggling av vapen eller liknande materiel,

- säkerställa att operationsområdet inte används för fientliga handlingar,

- skydda FN:s personal, resurser, inrättningar och materiel samt - skydda civila som står under direkt hot om fysiskt våld. Avseende mandatet för insatsen ingår inte avväpnandet av Hizbullah. Detta är en uppgift för den libanesiska regeringen, i enlighet med resolution 1559.

Libanons regering har samtyckt till UNIFIL-insatsen i stort. Merparten av styrkans uppgifter baseras på detta samtycke. UNIFIL:s mandat har dock också delar som faller under kapitel VII i FN-stadgan. FN-styrkan har nämligen rätt att i vissa situationer vidta åtgärder av fredsframtvingande natur, inklusive en rätt till våldsanvändning. Denna rätt har UNIFIL bl.a. för att stoppa fientliga handlingar i operationsområdet; motstå den eller de som försöker att med våld förhindra genomförandet av UNIFIL:s mandat; skydda FN:s personal samt skydda civila som står inför omedelbart hot om fysiskt våld. Således kan styrkan i enlighet med uppställda insatsregler komma att använda våld utöver fredsbevarande styrkors rätt till självförsvar.

I resolution 1701 sägs vidare att UNIFIL skall utökas från 2 000 till maximalt 15 000 personer. Styrkeuppbyggnaden avslutades i december 2006 och insatsen består nu av 11 500 soldater, 1 750 sjömän i den marina komponenten samt det 50-tal militärobservatörer som tillhör UNTSO, men som arbetar inom UNIFIL:s område. Nuvarande styrka, tillsammans med den libanesiska arméns fyra brigader, bedöms av FN/DPKO som tillräcklig.

Från och med den 1 mars 2007 övertog Italien ledningsansvaret för UNIFIL från Frankrike. I FN-sekretariatet i New York har inrättats en särskild enhet för styrning av UNIFIL.

UNIFIL:s marina komponent

UNIFIL:s marina komponent utgörs av fyra fregatter, tio korvetter och robotbåtar samt två stödfartyg. Den marina komponenten leds tills vidare av Tyskland.

Sveriges bidrag består för närvarande av en korvett med reducerad underhålls- och ledningsresurs, samt stabsofficerare.

UNIFIL:s marina komponent har under de gångna fyra månaderna genomfört ett stort antal ingripanden mot fartyg på libanesiskt 7

territorialvatten. Huvuddelen av dessa ingripanden utgörs av identifiering genom radar- och radiokontakt och därmed verifiering av fartygen. Vid ett mindre antal tillfällen har bordning och genomsökning gjorts. UNIFIL:s marina komponent har även genomfört ett antal, förhållandevis elementära, utbildningsmoment med fartyg ur den libanesiska flottan.

Den svenska korvetten har genom sin höga kvalitet varit en viktig del i den marina komponenten, vilket därmed borgat för ett effektivt uppfyllande av mandatet och uppgifterna för den marina komponenten.

6. Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas insats i Libanon, UNIFIL

Hänvisningar till S6

  • Prop. 2006/07:72: Avsnitt 1

Skälen för regeringens förslag: FN:s säkerhetsråds antagande av resolution 1701 bidrog till att stridigheterna mellan den israeliska armén och Hizbullah upphörde. Resolutionen utgör därmed en viktig faktor för en långsiktigt hållbar fred mellan Israel och Libanon.

Resolutionen är framförallt inriktad på att Libanon skall återupprätta suveräniteten över hela sitt territorium. I resolutionen uppmanas Libanons regering att säkra sina gränser för att förhindra införsel av vapen eller liknande materiel som inte tidigare fått regeringens godkännande. Beroende på det fortsatt osäkra inrikespolitiska läget utgör UNIFIL:s stöd till den libanesiska armén i kontrollen av gränser en nyckelfråga såväl för UNIFIL som för att säkerställa stabiliteten i Libanon. I detta avseende kommer det svenska marina bidraget att fortsätta att spela en viktig roll för genomförandet av resolution 1701.

Genom ett framgångsrikt genomförande av UNIFIL:s mandat bidrar FN och dess medlemsstater till att den libanesiska regeringen kan upprätthålla kontroll över sitt territorium och visar också att FN och det internationella samfundet kan bidra till att stabilisera relationerna mellan Israel och Libanon. Eftersom UNIFIL accepteras av alla parter i de pågående konflikterna har insatsen även bidragit till att stärka FN i dess roll som aktör i Mellanöstern i ett brett perspektiv.

För att UNIFIL även fortsättningsvis skall kunna genomföra sitt mandat krävs att FN:s medlemsländer ställer upp med resurser i form av kvalificerade och vältränade militära enheter. Det faktum att UNIFIL är en insats med brett internationellt deltagande har varit centralt för dess trovärdighet i regionen.

En förlängning av den svenska insatsen i UNIFIL:s marina komponent utgör en tydlig signal om Sveriges fortsatt starka stöd för FN och det multilaterala systemet, liksom för de långsiktiga ansträngningarna att nå en varaktig lösning på konflikterna i Mellanöstern. 8

Regeringens förslag: Regeringen föreslår att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 200 personer till förfogande för deltagande inom ramen för FN-insatsen i

Libanon (UNIFIL) under ytterligare fyra månader i operationsområdet, dock längst till och med den 15 augusti 2007.

Sveriges fortsatta bidrag kommer, på samma sätt som nu, att bestå av en korvett med reducerad underhålls- och ledningsresurs, samt stabsofficerare placerade vid relevanta staber. Sammantaget rör det sig om upp till 90 personer.

Regeringen beräknar att kostnaden för ett svenskt bidrag omfattande en korvett med en reducerad underhålls- och ledningsresurs uppgår till högst 94 miljoner kronor för 2007. Beräkningen baseras på ett förband om högst 90 personer och en insatstid i operationsområdet om fyra månader.

Hotbilden för den svenska UNIFIL-styrkans personal varierar över tiden. Det åligger Försvarsmakten att göra en hot- och riskbedömning för de insatser som utförs. Utifrån denna bedömning vidtar Försvarsmakten nödvändiga åtgärder.

Under försämrade säkerhetsförhållanden är det viktigt att regeringen har möjlighet att tillfälligt förstärka de militära insatser som Sverige genomför. Förstärkning kan omfatta såväl tillförsel av personal och materiel som undsättning och evakuering. En evakuerings- och förstärkningsinsats är till sin natur tillfällig, tidskritisk och sker inom ramen för en redan pågående insats. En insats av detta slag måste även vara anpassad till den unika situationen. Detta gör att det i förväg är svårt att uppskatta omfattningen och kostnaderna för en sådan insats.

Mot denna bakgrund söker regeringen därför riksdagens medgivande att ställa en väpnad styrka om högst 200 personer till förfogande för deltagande i UNIFIL under ytterligare fyra månader, dock längst till och med den 15 augusti 2007.

Verksamheten finansieras inom utgiftsområde 6 försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Regeringen har tilldelat 2 100 000 000 kronor till anslagsposten 6.1.2. Fredsfrämjande truppinsatser. Av dessa har regeringen i regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende Försvarsmakten beslutat att 1 642 000 000 kronor får användas för fredsfrämjande truppinsatser. Resterande belopp får användas först efter beslut av regeringen för exempelvis nya insatser och förstärkningsinsatser. Regeringen bedömning är att eventuella merkostnader för en förstärkning och/eller evakuering ryms inom idag tilldelade medel inom anslaget 6.1. Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 mars 2007

Närvarande: statsrådet Olofsson, ordförande, och statsråden Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Odenberg, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors

Föredragande: statsrådet Bildt

Regeringen beslutar proposition 2006/07:72 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas insats i Libanon