Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret att bevilja AB Svensk Exportkredit en låneram för finansiering av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i Riksgäldskontoret. Med undantag för anskaffning av medel till gällande system för statsstödda krediter ska AB Svensk Exportkredit erlägga en marknadsmässig avgift för den del av låneramen som tas i anspråk samt en marknadsmässig ränta vid ett eventuellt utnyttjande av delar av eller hela låneramen. Vidare föreslås att bevilja AB Svensk Exportkredit kreditgaranti för upplåning mot erläggande av en marknadsmässig avgift samt att bemyndiga regeringen att under 2009 ikläda staten betalningsansvar intill ett totalt belopp om högst 350 miljarder kronor för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden.

Förslagen innebär utökade möjligheter för AB Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden att tillhandahålla exportfinansiering i enlighet med redan gällande förutsättningar.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret

1. att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor. Med undantag för anskaffning av medel till gällande system för statsstödda krediter ska SEK erlägga en marknadsmässig avgift för den del av låneramen som tas i anspråk samt en marknadsmässig ränta vid ett eventuellt utnyttjande av delar av eller hela låneramen,

2. att bevilja SEK kreditgaranti för upplåning mot erläggande av en marknadsmässig avgift samt

3. att under 2009 ikläda staten betalningsansvar intill ett totalt belopp om högst 350 miljarder kronor för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden. Regeringen föreslår vidare att riksdagen beslutar att förkorta motionstiden till fyra dagar.

2. Ärendet och dess beredning

Den rådande finansiella krisen, som hade sin början i den nordamerikanska fastighetsmarknaden, sprids i allt vidare cirklar till andra länder och andra sektorer. Finansiella företag har fungerat som länkar i denna globala nedgångsprocess, bl.a. genom inbromsad kreditgivning som i sin tur har utgjort en hämmande faktor för den ekonomiska tillväxten. Från svenska utgångspunkter är det minskade utbudet av långfristiga krediter särskilt bekymmersamt, mot bakgrund av den svenska ekonomins stora exportberoende och förekomsten av ett antal exportföretag som är mycket stora i förhållande till hemmamarknaden.

För att motverka den finansiella oron och återställa förtroendet för banksektorn och näringslivet har regeringen vidtagit en rad åtgärder. Genom förslagen i proposition 2008/09:61 Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet (bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17), har grunden lagts för långtgående statliga åtgärder för att motverka risken för allvarlig störning i det finansiella systemet. De möjligheter att lämna stöd till kreditinstitut som beslutats i enlighet med denna proposition ger förbättrade förutsättningar för banksystemet att upprätthålla sin utlåning trots den rådande finanskrisen. Samtidigt bedömde regeringen i propositionen att det finns ett behov av att snabbt återkomma till riksdagen med kompletterande åtgärder i syfte att förbättra företagens finansieringsmöjligheter.

Ytterligare ett steg i regeringens ansträngningar att stävja konsekvenserna av den finansiella krisen togs därför i proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB (bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47). Denna proposition syftar till att på ett bättre sätt anpassa

• Sida 4
•  Original

AB Svensk Exportkredits (SEK) verksamhetsförutsättningar till den situation som gäller på exportfinansieringsområdet. Statens tillgångar i Venantius AB bedömdes i det sammanhanget kunna komma till effektivt utnyttjande genom aktieöverlåtelsen till SEK. Genom propositionen tilldelades vidare SEK ett kapitaltillskott om högst tre miljarder kronor för att ge bolaget förutsättningar att bättre kunna möta den ökade efterfrågan från företagen avseende finansiering.

I den föreliggande propositionen föreslås att regeringen bemyndigas att bevilja SEK en låneram intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor. SEK ska, med undantag för anskaffning av medel till gällande system för statsstödda krediter, erlägga en marknadsmässig avgift för den del av låneramen som tas i anspråk samt en marknadsmässig ränta vid ett eventuellt utnyttjande av delar av eller hela låneramen. Det föreslås vidare att regeringen bemyndigas att bevilja SEK kreditgaranti för upplåning mot erläggande av en marknadsmässig avgift samt att under 2009 ikläda staten ett betalningsansvar för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden intill ett totalt belopp om högst 350 miljarder kronor.

I samband med utarbetandet av denna proposition har synpunkter inhämtats vid möten med SEK, företrädare för exportföretagen och Industrins finansförening samt företrädare för svenska och utländska banker. Synpunkter har därutöver inhämtats från Exportkreditnämnden.

3. Bakgrund

Den globala finansiella krisen påverkar möjligheterna för företag att få tillgång till bankkrediter. Möjligheterna att finansiera affärer med medelfristiga eller längre återbetalningstider har minskat väsentligt liksom även utbudet av kortfristiga krediter. De negativa effekter som följer av dessa brister i marknadens funktionssätt drabbar näringslivet generellt och riskerar att få särskilt negativa effekter för företag, som i något avseende är mer exponerade för affärsrisk eller som kan anses vara mer sårbara under rådande marknadsförhållanden. Problemet är särskilt kännbart i samband med exportaffärer, då exportkrediter betraktas som mer riskabla än inhemska krediter. Långfristig finansiering i utländsk valuta har särskild betydelse i exportsammanhang, i synnerhet vid större projekt av långsiktig karaktär, såsom t.ex. vid utbyggnad av infrastruktur. Normalt sköts finansieringen av sådana exportaffärer av större internationella banker tillsammans med aktörer som Exportkreditnämnden och AB Svensk Exportkredit (SEK). Ibland deltar även svenska banker.

De försämrade förutsättningarna att hitta finansieringslösningar för företag är ett allvarligt problem för den svenska ekonomin. Sysselsättning och tillväxt i sunda företag hotas och de negativa samhällsekonomiska effekterna av en lågkonjunktur riskerar att förstärkas. Som ett led i regeringens arbete med att hantera effekterna av den globala finanskrisen är det därför angeläget att så snabbt som möjligt vidta åtgärder som kan underlätta företagens tillgång till finansiering. Ett sådant steg har tagits genom förslagen i proposition 2008/09:61

• Sida 5
•  Original

Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet. De möjligheter att lämna stöd till kreditinstitut som beslutats i enlighet med förslagen i propositionen ger förbättrade förutsättningar för banksystemet att kunna fungera på ett normalt sätt. Samtidigt bedömde regeringen i propositionen att det finns ett behov av att snabbt återkomma till riksdagen med kompletterande åtgärder i syfte att förbättra företagens finansieringsmöjligheter.

Mot bakgrund av risken för allvarlig störning av den svenska ekonomin är statliga åtgärder för att tillhandahålla långfristig exportfinansiering motiverade. Utan tillräcklig tillgång till sådan finansiering riskeras en inbromsning av aktiviteter i exportföretagen och deras återleverantörer, som i sin tur återverkar på den övriga ekonomin. En direkt effekt på exportföretagens finansieringsvillkor kan förväntas om åtgärder vidtas med avseende på befintliga institut som huvudsakligen finansierar svensk export, dvs. SEK och Exportkreditnämnden.

4. AB Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden

4.1. AB Svensk Exportkredit

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades 1962. SEK tillhandahåller medel- och långfristiga krediter för exportaffärer och infrastruktur. Verksamheten bedrivs i huvudsak på kommersiella villkor. På uppdrag av staten administrerar SEK det svenska systemet för statsstödda exportkrediter till fast ränta, det s.k. CIRR-systemet, samt statens biståndskreditsystem, det s.k. u-kreditprogrammet. SEK:s administration av CIRR-systemet har under de senaste 15-20 åren genererat ett överskott. SEK ägdes ursprungligen till hälften av de centrala svenska affärsbankerna och till hälften av staten. Under senare delen av 1990talet trädde affärsbankerna ur, och staten tog roll som majoritetsägare med ABB Structured Finance Investment AB (ABB) som minoritetsägare med 35,35 procents ägande. År 2003 övertog staten ABB:s aktier och äger sedan dess hela bolaget. SEK:s balansomslutning uppgick den 30 september 2008 till 326,4 miljarder kronor, det egna kapitalet var 4,849 miljarder kronor och kapitaltäckningsgraden uppgick till 9,4 procent. SEK:s rating för långfristiga skulder, dvs. en oberoende bedömning av ett företags kreditvärdighet, är för närvarande AA+ från Standard & Poor’s och Aa1 från Moody’s.

Ytterligare uppgifter om SEK återfinns i regeringens skrivelse 2007 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2007/08:120).

• Sida 6
•  Original

4.2. Exportkreditnämnden

Exportkreditnämndens övergripande målsättning är att främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier. Exportkreditnämnden ansvarar för att utfärda statliga exportkredit- och investeringsförsäkringar (s.k. statsgarantier) enligt

1. förordningen (2007:656) om exportkreditgaranti,

2. förordningen (2005:746) om investeringsgaranti,

3. förordningen (1984:1132) om krediter för vissa utvecklingsändamål (u-krediter).

Myndigheten får lämna garanti för sådana refinansieringslån som ges för reglering av förfallande fordringar som har garanterats inom ramen för den statliga exportkreditgarantigivningen.

Myndigheten får bedriva sådan tjänsteexport som är förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde. Exportkreditnämnden ska samverka med AB Svensk Exportkredit (SEK) i frågor som rör exportkrediter enligt förordningen (1981:665) om exportkreditfinansiering med statligt stöd.

Exportkreditnämnden medverkar genom sin garantigivning till att svenska exportföretag kan erbjuda villkor som huvudsakligen är likvärdiga med konkurrerande företag i andra länder. Exportkreditnämnden har på ett framgångsrikt sätt förenat målet om garantigivning för svensk exportindustri på gynnsamma villkor med restriktionen att verksamheten ska vara självbärande på sikt. Regeringen beslutade den 28 juni 2007 om ändrade riktlinjer för Exportkreditnämnden genom förordningen (2007:656) om exportkreditgaranti. Denna gör det möjligt för Exportkreditnämnden att möta nya behov hos den svenska exportindustrin på grund av förändrade handels- och produktionsmönster, som Exportkreditnämnden med sitt tidigare mandat inte har kunnat möta fullt ut. Förordningsändringen innebär i korthet att Exportkreditnämnden ges möjlighet att i viss mån täcka export av svenska företags tillverkning utomlands.

En viktig uppgift för Exportkreditnämnden är att också underlätta små och medelstora företags exportmöjligheter. Från och med den 5 juli 2007 infördes det s.k. Exportlånet, som ska underlätta för svenska företag att verka på nya marknader och bidra till finansiering. Lånet har tillkommit i samarbete mellan Exportkreditnämnden, SEK, Almi Företagspartner AB, Exportrådet och Swedfund International AB.

5. Rättsliga förutsättningar

Enligt 9 kap. 8 § regeringsformen står statens medel och dess övriga tillgångar till regeringens disposition.

Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen fastställer riksdagen, i den omfattning som det behövs, grunderna för förvaltningen av statens egendom och förfogande över den. Enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning får regeringen eller efter regeringens bestämmande Riksgäldskontoret, efter särskilt bemyndigande som

• Sida 7
•  Original

lämnas för ett budgetår i sänder, ta upp lån till staten, bl.a. för att tillhandahålla sådana krediter och fullgöra sådana garantier som riksdagen beslutat. Efter riksdagens bemyndigande avser regeringen att bemyndiga Riksgäldskontoret att förmedla krediter i enlighet med vad som föreskrivs i denna proposition.

6. Låneram för AB Svensk Exportkredit

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för långfristig upplåning i Riksgäldskontoret intill ett belopp av högst 100 miljarder kronor.

För återfinansiering av krediter till företag som meddelas inom ramen för systemet för statsstödda krediter (CIRR) ska Riksgäldskontoret begära en räntekostnad som motsvarar villkoren inom detta system. För återfinansiering av annan kreditgivning till exportföretag ska SEK erlägga dels en marknadsmässig avgift för den låneram som beviljats för detta ändamål, dels en marknadsmässig ränta på upplånat kapital. För denna typ av upplåning ska löptiden inte vara längre än tio år.

Skälen för regeringens förslag: AB Svensk Exportkredit (SEK) har till uppgift att tillhandahålla finansiering av svensk export. Uppgiften ställer särskilda krav på långfristig finansiering. I samband med den rådande finanskrisen har kreditmarknadens funktion allvarligt försämrats, särskilt beträffande tillgången till långfristig finansiering som har begränsats mycket påtagligt. För att motverka den uppkomna bristen är statliga åtgärder motiverade. Dessa bör i första hand inriktas mot den observerade bristen i marknadens funktion, dvs. krediter med längre löptid. En direkt verkande sådan åtgärd är en låneram i Riksgäldskontoret som tillfälligt erbjuds SEK.

Statligt stöd till exportfinansiering kan erbjudas inom ramen för gällande system för statsstödda krediter. Löptider och räntevillkor fastställs med ledning av marknadsnoteringar för statsobligationer med ett visst påslag (commercial interest reference rate, CIRR). Systemet är internationellt etablerat och administreras i Sverige av SEK. Systemet, som hittills har utnyttjats i begränsad omfattning i Sverige, kan visa sig vara mer konkurrenskraftigt när alternativ finansiering begränsas eller dras in. Eftersom systemet erbjuder möjligheter till finansiering på villkor som nu kan bedömas vara förmånliga, både vad avser räntevillkor och möjliga löptider, är det angeläget att återfinansiering av sådan utlåning möjliggörs i tillräcklig utsträckning. Även om systemet administreras av SEK är det öppet för andra kreditgivare som i så fall kan ansöka om återfinansiering genom SEK.

Systemet innebär inga risker för SEK men däremot för staten som ska täcka eventuella underskott som kan uppkomma. Den räntekompensation som Riksgäldskontoret begär för sådan utlåning till SEK ska utformas med utgångspunkt från denna förutsättning. Genom att anpassa räntan till villkoren i det statsstödda systemet minskar behovet av att därefter täcka underskott i systemets administration.

• Sida 8
•  Original

Genom dels överlåtelsen av statens aktier i Venantius AB, dels genom tre miljarder kronor i kapitaltillskott har staten nyligen stärkt SEK:s finansiella ställning. Detta bidrar till bolagets möjligheter att få tillgång till långfristig finansiering på marknadsmässiga villkor. Finansiering på marknadsmässiga villkor tillgodoser normalt behovet av återfinansiering för SEK.

En tidsbegränsad låneram för återfinansiering av SEK:s kommersiella utlåning föreslås för att om möjligt tillhandahålla ett marknadsmässigt alternativ till systemet för statsstödda krediter. Villkoret är att en marknadsmässig kostnad för SEK:s upplåning i Riksgäldskontoret är möjlig att fastställa. Marknadsmässighet innebär krav på kompensation för risk och administrativa kostnader och därutöver ett vinstelement (market investor principle).

För SEK:s kommersiella utlåning ska bolaget erlägga en fast avgift som motsvarar den del av låneramen i Riksgäldskontoret som är tillgänglig för detta ändamål samt en marknadsmässig ränta på upplånat kapital. Kravet på marknadsmässighet innebär att SEK så långt som möjligt ska vända sig till den öppna marknaden. Låneramen ska inte vara ett förstahandsalternativ utan en bakomliggande försäkran om att marknadsmässiga lånebehov ska vara möjliga att tillgodose, under förutsättning att villkoren för sådan upplåning är möjliga att fastställa. Samtidigt ökar sannolikheten för att statens utlåning senare ska vara möjlig att avveckla, t.ex. genom att SEK begär förtida inlösen av ett lån eller genom att Riksgäldskontoret avyttrar en omsättningsbar skuldförbindelse, utan att staten för den skull åsamkas förlust.

Upplåning som avser återfinansiering av SEK:s kommersiella utlåning ska inte ha löptider som överstiger tio år. Upplåning som avser återfinansiering av statsstödda exportkrediter (CIRR) ska ha löptider som motsvarar villkoren inom detta system. Dessa krediter kan komma att överstiga tio år.

7. Kreditgaranti för AB Svensk Exportkredit

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att bevilja AB Svensk Exportkredit kreditgaranti i Riksgäldskontoret för sin långfristiga upplåning mot erläggande av en marknadsmässig avgift. Garantin ska avse upplåning som förfaller senast 2018.

Skälen för regeringens förslag: Under en övergångsperiod kan villkoren för upplåning direkt på kapitalmarknaden bedömas variera, mot bakgrund av försämrad tillgång till alternativ finansiering. Villkoren torde ofta vara mindre gynnsamma; det kan dock inte uteslutas att tillfällen uppkommer som ger bättre sådana förutsättningar.

Staten har, som framgår av föregående avsnitt, nyligen förstärkt den finansiella ställningen för AB Svensk Exportkredit (SEK). Det innebär att SEK normalt har goda förutsättningar att låna upp medel på egen hand. Dessutom har SEK en ovillkorlig möjlighet att återfinansiera

• Sida 9
•  Original

utlåning till exportföretag inom ramen för systemet för statsstödda krediter (se föregående avsnitt).

De möjligheter att anskaffa kapital som SEK redan har kan förstärkas genom en möjlighet att köpa statlig garanti från Riksgäldskontoret för upplåning på marknaden. Villkoret är dock att en marknadsmässig avgift för garantin kan fastställas. Det innebär bl.a. att upplåning med hjälp av statlig garanti inte alltid ska vara det förmånligaste alternativet, jämfört med upplåning utan garanti och att SEK ska ha skäl att alltid pröva det senare alternativet

En möjlighet för SEK att utnyttja statlig garanti för sin upplåning kan motiveras med ett förmodligen växande inslag av upplåningsinstrument. Här måste även statens intresse av lägsta möjliga upplåningskostnad beaktas.

8. Statens möjlighet att ikläda sig ökat betalningsansvar för 2009 för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2009 ikläda staten betalningsansvar intill ett totalt belopp om högst 350 miljarder kronor för exportkreditgarantier genom Exportkreditnämnden. Garantierna ska utformas i enlighet med Exportkreditnämndens principer för garantiverksamhet och det internationella regelverket för exportfinansiering.

Skälen för regeringens förslag: Exportkreditnämnden har för närvarande en kraftigt ökande efterfrågan, främst från de stora svenska exportföretagen. I rådande världsläge med stor finansiell oro efterfrågas Exportkreditnämndens tjänster särskilt från företag med stor exportomsättning. I svårare tider är det ännu mer betydelsefullt att Exportkreditnämnden fortsätter sin satsning på dessa företags behov för att de svenska företagen ska ha en chans i den internationella konkurrensen. Det är med anledning av detta påkallat att Exportkreditnämndens garantiram utökas.

Allt fler exportföretag har blivit medvetna om att det är möjligt att erbjuda kredit när Exportkreditnämnden finns med i affärerna. Företagen kan vända sig till nya kunder och agera på nya marknader.

Exportkreditnämnden förväntas ha lösningar på de stora exportkoncernernas finansieringsbehov och riskhantering. Finanskrisen är problematisk vid de stora affärerna och behovet av riskdelning med Exportkreditnämnden blir väsentlig för att lösa finansieringen. Företagen blir allt mer fokuserade på sin riskhantering. De stora företagen har för närvarande planerade affärer till uppskattningsvis över 100 miljarder kronor, vilka kan komma att kräva Exportkreditnämndens medverkan.

Det bör understrykas att det råder skarp internationell konkurrens mellan svenska och utländska företag inom dessa områden. Det blir

• Sida 10
•  Original

därför desto viktigare att Exportkreditnämnden snabbt kan uppfylla sin uppgift att främja svensk export genom att erbjuda exportkreditgarantier.

Med detta som bakgrund föreslås att ramen för exportkreditgarantier höjs från nuvarande 200 miljarder till 350 miljarder kronor.

I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 ställa ut exportkreditgarantier intill ett belopp av högst 200 miljarder kronor. Mot bakgrund av den rådande situationen förslår regeringen att ramen för exportkreditgarantier höjs från nuvarande 200 miljarder till 350 miljarder kronor.

9. Finansiering

Förslagen förväntas inte belasta något anslag på statsbudgeten. Åtgärderna föreslås finansieras genom avgifter och villkor för lån.

10. Konsekvenser

En låneram till AB Svensk Exportkredit (SEK), som har till ändamål att finansiera svensk export, kan förväntas bidra till exportföretagens finansiering på ett mycket påtagligt sätt. Under rådande förhållanden är tillgången till alternativ finansiering mycket begränsad. Genom att förbättra exportföretagens finansieringssituation tillförsäkras att bristande finansiering inte ska vara ett hinder för fortsatt produktion för export, inklusive kedjor av underleverantörer till exportindustrin. De ekonomiska riskerna av att underlåta att motverka kreditmarknadens funktion i detta avseende kan bedömas vara mycket stora.

Riksgäldskontoret är statens centrala finansförvaltning som nyligen har utsetts till stödmyndighet enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut. Riksgäldskontoret är också statens garantimyndighet. Riksgäldskontoret har betydande erfarenhet av att hantera upplåning och frågor om prissättning av finansiella risker. Den föreslagna låneramen till SEK kan bedömas ligga väl inom ramen för Riksgäldskontorets kompetensområde och resurser. De budgetära konsekvenserna av förslaget ska hanteras inom befintliga ramar.

Vid utnyttjandet av den föreslagna låneramen ökar statens lånebehov, medan finansiellt sparande inte påverkas. Det bör även noteras att när statens lånebehov ökar vid ett utnyttjande av låneramen, kommer avgiften och marknadsräntan att kompensera staten för dess merkostnad.

SEK förutsätts i sin kreditgivning fortsätta att verka på fullt kommersiella villkor och inga avsteg görs från gällande avkastningspolicy.

Konsekvenserna av att Exportkreditnämndens garantiram utökas från 200 miljarder kronor till 350 miljarder kronor och att staten därigenom ikläder sig ett ökat betalningsansvar under 2009, ger i sig ingen omedelbar påverkan på statsbudgeten. Exportkreditnämnden finansierar sin verksamhet via premier. Exportkreditnämndens garantier är således inte finansierade via anslag. Premierna, exklusive kostnader för

• Sida 11
•  Original

P

administration, förbättrar statsbudgetens saldo. I goda tider kan Exportkreditnämnden bygga upp ett myndighetskapital, vilket i sämre tider kan tjäna som buffert. Den 4 december 2008, uppgår Exportkreditnämndens myndighetskapital till ungefär 10,6 miljarder kronor. Vid utebliven betalning av en köpare eller av en köpares bank eller motsvarande kan Exportkreditnämnden tvingas skadereglera ingångna åtaganden. Detta sker i första hand genom användande av myndighetens eget kapital. Om en sådan situation skulle inträffa skulle statens finansiella sparande påverkas negativt.

rop. 2008/09:86

• Sida 12
•  Original