Prop. 2010/11:92

Ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, och Republiken Korea

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 mars 2011

Fredrik Reinfeldt

Gunilla Carlsson

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea (Sydkorea), å andra sidan. Förhandlingarna om ett nytt ramavtal avslutades den 14 oktober 2009, och undertecknandet skedde den 10 maj 2010. Ett tidigare ramavtal mellan EU och Sydkorea undertecknades 1996 och hade som syfte att bredda och fördjupa handeln och det ekonomiska, tekniska, vetenskapliga och industriella samarbetet. Efter att förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Sydkorea inletts i maj 2007 önskade EU uppgradera ramavtalet från 1996. Det uppdaterade ramavtalet, som är avsett att stärka den politiska dialogen, tar som grundval för samarbetet de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen. Avtalet berör samarbete på ett brett spektrum av områden, såsom miljö och klimat, energi, vetenskap och teknologi, luft- och sjöfart samt kultur och utbildning. Avtalet omfattar även frågor om migration, människosmuggling och penningtvätt, ansträngningar för att bekämpa terrorism och spridning av massförstörelsevapen samt samarbete på det brottsbekämpande området.

Mellan ram- och frihandelsavtalen finns en juridisk länk som innebär att förmånerna i frihandelsavtalet kan sägas upp om någon part bryter mot de essentiella elementen i ramavtalet, dvs. de som handlar om mänskliga rättigheter och icke-spridning.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan (avsnitt 7).

Hänvisningar till S1

2. Ärendet och dess beredning

I maj 2008 bemyndigades Europeiska kommissionen av Rådet att inleda förhandlingar med Republiken Korea om ett förnyat och utvidgat ramavtal, som skulle ersätta det tidigare ramavtalet som undertecknades 1996 och trädde i kraft 2001. Förhandlingarna avslutades under det svenska EU-ordförandeskapet med en avtalsparafering den 14 oktober 2009. Frihandelsavtalet, som förhandlats parallellt med ramavtalet paraferades den 15 oktober 2009 och godkändes av alla EU:s medlemsländer vid ett utrikesministermöte den 16 september 2010. Genom ram- och frihandelsavtalen etablerar EU ett strategiskt partnerskap med Sydkorea.

Ramavtalet utgör ett blandat avtal, dvs. både EU och medlemsländerna är avtalsparter tillsammans med Sydkorea. Ramavtalet kommer att tillämpas provisoriskt den första dagen efter att parterna anmält till varandra att alla nödvändiga förfaranden avslutats.

3. Bakgrund

Sydkorea har utvecklats på endast ett par decennier till en stark ekonomi – den femtonde största i världen – med ett betydande välstånd och en fullödig demokrati med direktval såväl till presidentposten som till parlamentet. Invånarantalet är 49 miljoner och ytan motsvarar en femtedel av Sveriges. Levnadsstandarden i landet är god. År 2010 kom Sydkorea på tolfte plats i FN:s index för mänsklig utveckling, HDI. Ett system för hälsovård och social välfärd finns, utbildning prioriteras och tar i anspråk 13 procent av statens budget. Andelen som går vidare från gymnasium till universitet och högskola är drygt 80 procent. Sydkorea är världens tionde största exportland. Landet har det senaste året uppvisat den starkaste ekonomiska återhämtningen bland OECD-länderna och blev det första OECD-land som åter nådde en positiv årlig tillväxt efter utbrottet av finanskrisen. Under 2010 växte ekonomin med 6,1 procent. Industriproduktionen är inriktad på högteknologiska produkter med en konkurrenskraftig elektronik- och fordonsindustri, världens främsta varvsindustri och en betydande stålindustri. Sydkorea är även en ledande IT-nation. Industristrukturen präglas av stora företagskonglomerat, såsom Samsung, Hyundai, LG och SK, vilkas betydelse för landet är avsevärd. Samsung uppskattas stå för närmare 20 procent av Sydkoreas export.

4. Utvecklingen i Republiken Korea

Under första hälften av 1900-talet var Koreahalvön en japansk lydstat och både socialt och ekonomiskt starkt eftersatt. Efter Japans kapitulation

1945 delades Korea i en nordlig del, Nordkorea (Demokratiska Folkrepubliken Korea) under sovjetisk dominans och en sydlig, Sydkorea (Republiken Korea), under amerikanskt beskydd. År 1950 utbröt Koreakriget då nordsidan invaderade syd. Först 1953 slöts ett stilleståndsavtal, som fortfarande är i kraft, eftersom inget fredsavtal kunnat slutas. Landet var sönderslaget och saknade såväl industri som utbildade människor. Genom en medveten satsning på utbildning och infrastruktur samt enkel industriproduktion för export utvecklades ekonomin och välståndet under presidenten Park Chung-hees auktoritära ledarskap. Under hela kalla kriget rådde ett latent krigstillstånd, och militärens inflytande var starkt. 1980 kom general Chun Doo-hwan till makten genom en militärkupp. Studentdemonstrationer tilltog, krigslagar infördes och all politisk aktivitet förbjöds.

Först 1987 var tiden mogen för en politisk liberalisering av landet. När den forne dissidenten och politiske fången Kim Young-sam övertog presidentposten från Roh Tae-woo i februari 1993, fick Sydkorea för första gången en president utan militär bakgrund. Han efterträddes av Kim Dae-jung, vars politiska ambition var att skapa nationell försoning och bryta med den Nordkoreapolitik som präglats av kalla kriget. Han införde ”solskenspolitiken”, en engagemangspolitik som syftade till att locka in Nordkorea på en väg av reform och öppenhet med hjälp av bistånd och ekonomiskt samarbete. Samarbetsprojekten fortsatte att utvecklas under efterträdaren Roh Moo-hyun och resulterade bl.a. i industrikomplexet Kaesong och turistanläggningen Mount Kumgang i Nordkorea. Den nuvarande presidenten, Lee Myung-bak, som tillträdde 2008 har dock infört en mer kritisk Nordkoreapolitik med tydligare krav på att Nordkorea avbryter kärnvapenutvecklingen för fortsatt engagemang från Sydkorea. Nordkoreas negativa respons har lett till att spänningen höjts på Koreahalvön. I mars 2010 sänktes en sydkoreansk korvett, Cheonan, av en nordkoreansk torped. Händelsen fördömdes i FN:s säkerhetsråd och fick Sydkorea att ytterligare skära ner sitt ekonomiska utbyte med Nordkorea. I november besköts ön Yeonpyeong av nordkoreanskt artilleri under en sydkoreansk militärövning med fyra sydkoreanska dödsoffer som följd.

I fråga om utrikespolitiken har Sydkorea ambitionen att verka mer aktivt på den globala arenan. Alliansen med USA lyfts fram av president Lee som fundamental för Sydkorea, men också relationerna till Japan har uppgraderats till ett ”moget, framtidsorienterat partnerskap”. Med Kina och Ryssland har Sydkorea etablerat ”strategiska partnerskapssamarbeten”. På senare år har Sydkorea ökat sitt deltagande i internationella fredsbevarande aktiviteter och har bidragit med personal i olika krishärdar, såsom Libanon och Afghanistan. Landet deltar även aktivt i ansträngningarna att möta andra slag av hot runt om i världen, såsom piratverksamhet, samt att bistå vid naturkatastrofer. I december 2009 blev Sydkorea medlem i OECD/DAC, vilket välkomnades av givarsamfundet. Ambitionen är att genomföra en ökning av det idag relativt begränsade utvecklingsbiståndet, som framför allt riktas till länder i Sydostasien och Afrika.

5. Sverige och Republiken Korea

De politiska förbindelserna mellan Sverige och Sydkorea är goda och långvariga. Sverige deltog med ett fältsjukhus under Koreakriget, och har sedan 1953 deltagit i de neutrala staternas övervakningskommission (NNSC) för sydsidan, ett åtagande som baseras på Stilleståndsavtalet och fortfarande är aktivt. Diplomatiska förbindelser upprättades 1959. Ett kontinuerligt besöksutbyte sker på regeringsnivå, liksom mellan parlamenten samt forsknings- och akademiska institutioner med deltagande i olika tekniska, vetenskapliga och samhällsvetenskapliga konferenser och samarbeten.

Sydkorea är en betydelsefull exportmarknad för svenska företag. Landet har under senare år pendlat mellan 19:e och 29:e plats bland våra viktigaste marknader och motsvarande plats bland våra leverantörsländer. Den svenska exporten domineras av maskiner och transportutrustning, industriell utrustning, järn och stål, papper/papp, elektriska maskiner och apparater, verktyg och telefonutrustning. Drygt ett 70-tal svenska företag har etablerat sig i Sydkorea med representationskontor eller hel- eller delägda dotterföretag och med varierande grad av lokal tillverkning eller licensavtal. Importen från Sydkorea består främst av elektronikkomponenter, hemelektronik, elektriska apparater, personbilar, metallvaror och sportutrustning. Svenska redare har sedan länge köpt fartyg från de koreanska varven. Den svenska exporten till Sydkorea uppgick 2010 till 8 373 miljarder kronor och importen till 15 484 miljarder kronor.

6. Ramavtalets innehåll

6.1. Grundval och tillämpningsområden

6.1.1. Artiklarna 1–2

Artikel 1 fastställer de principer som ligger till grund för avtalet. Dessa innefattar respekten för de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna och rättstatsprincipen. Likaså bekräftas här den vikt som parterna fäster vid FN-stadgan och dess värderingar. Republiken Korea och Europeiska unionen är överens om att främja hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt för att möta globala utmaningar på miljöområdet, särskilt när det gäller klimatförändringarna. Parterna är också överens om att ingå ett fördjupat partnerskap och därigenom förstärka samarbetet på bilateral, regional och global nivå.

Ett mål för samarbetet är att intensifiera den politiska dialogen och det politiska samarbetet, i synnerhet i fråga om de mänskliga rättigheterna, icke-spridning av massförstörelsevapen och bekämpande av terrorism. Ytterligare ett mål för samarbetet är att vidareutveckla de ekonomiska förbindelserna och främja ekonomiskt samarbete, liksom vetenskapligt och tekniskt utbyte till ömsesidig nytta. Parterna önskar förstärka samarbetet för att åstadkomma en ökning av handel och investeringar och

föra en fruktbar dialog om ekonomisk politik, företagssamarbete, skatte- och tullfrågor, konkurrenspolitik, frågor om informationsteknik, vetenskap, energi, transport och konsumentpolitik. Andra områden för samarbete är t.ex. hållbar utveckling, hälsofrågor, sociala frågor, miljö och naturresurser, klimatförändringar, havs- och fiskefrågor samt utvecklingsbistånd.

6.2. Politisk dialog och politiskt samarbete

6.2.1. Artiklarna 3–7

En regelbunden politisk dialog grundad på gemensamma värderingar ska upprättas mellan Republiken Korea och Europeiska unionen. Dialogen syftar till att främja fredliga lösningar på såväl internationella som regionala konflikter, stärka FN och andra internationella organisationer och intensifiera överläggningarna om internationell säkerhet. Ett ökat utbyte ska ske i frågor av särskilt intresse för länderna i Asien, Stillahavsregionen, och Europa, för att främja stabilitet och välstånd i de båda regionerna.

Den politiska dialogen ska genomföras i enlighet med de förfaranden som parterna enas om, i form av toppmöten mellan stats- och regeringschefer, årliga överläggningar på ministernivå, genomgångar på tjänstemannanivå, sektorsdialoger och delegationsutbyten mellan Europaparlamentet och Republiken Koreas Nationalförsamling.

Särskild betoning läggs på gemensam bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen. Parterna ska verka för detta genom att fullgöra sina skyldigheter enligt respektive internationella rättsliga instrument på området nedrustning och icke-spridning samt genom att upprätta ett effektivt system av nationella exportkontroller, slutanvändarkontroller och lämpliga civil- och straffrättsliga påföljder vid överträdelser.

Parterna ser även olaglig tillverkning och överföring av handeldvapen, lätta vapen och ammunition som allvarliga hot mot internationell fred och säkerhet och förbinder sig att samarbeta i kampen mot denna verksamhet, inom ramen för internationella instrument och överenskommelser.

Parterna är även överens om att verka fullt ut till försvar för

Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, för att säkerställa att de mest allvarliga brotten mot det internationella samfundet inte förblir ostraffade.

I artikel 7 bekräftas parternas avsikt att samarbeta för att förebygga och undertrycka terroristhandlingar inom ramen för tillämpliga internationella konventioner och utifrån sina respektive lagar och författningar samt i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution 60/288 (2006). Detta ska bl.a. ske genom informationsutbyte och utväxling av bästa praxis när det gäller skydd för mänskliga rättigheter i kampen mot terrorism.

6.3. Samarbete i regionala och internationella organisationer

6.3.1. Artikel 8

Parterna förbinder sig i denna artikel att samarbeta i regionala och internationella fora, såsom FN, ILO, OECD, WTO, ASEM (Asia Europe Meeting) och ARF (ASEANs regionala forum).

6.4. Samarbete på området ekonomisk utveckling

6.4.1. Artiklarna 9–20

I artikel 9 förbinder sig parterna att samarbeta för att främja en hållbar utveckling av handels- och investeringsflödena mellan parterna. De ska engagera sig i en dialog och förstärka sitt samarbete i syfte att motverka handels- och investeringshinder och föra det multilaterala handelssystemet framåt. Ett särskilt frihandelsavtal som upprättats mellan Europeiska unionen och Republiken Korea i enlighet med artikel 43 ger verkan åt handelsbestämmelserna i detta avtal.

Artikel 10 föreskriver att dialogen och informationsutbytet mellan parternas myndigheter ska intensifieras när det gäller makroekonomiska frågor. Så även samarbetet som rör revisions-, tillsyns- och regleringssystemen i den finansiella sektorn.

I fråga om företagssamarbete (artikel 11) är parterna överens om att främja det industripolitiska samarbetet, särskilt i syfte att öka möjligheterna för små och medelsstora företag att förbättra sin konkurrenskraft. Kontakter mellan ekonomiska aktörer, upprättande av samriskföretag och gemensamma investeringar ska uppmuntras. Företagen ska uppmanas att se till sitt sociala ansvar, uppträda ansvarsfullt och främja hållbar produktion och konsumtion.

På beskattningsområdet (artikel 12) erkänner parterna principerna om öppenhet och sund skattekonkurrens och förbinder sig att genomföra dessa principer. Därigenom kommer parterna att förbättra det internationella samarbetet på skatteområdet.

I artikel 13 förbinder sig parterna att samarbeta på tullområdet, där de ska sträva efter att förenkla förfarandena, öka öppenheten och utveckla samarbetet. De ska även eftersträva samsyn och gemensamma åtgärder i de internationella strukturerna.

I artikel 14 förbinder sig parterna att främja sund konkurrens genom att upprätthålla sin konkurrenslagstiftning och beakta konkurrensmyndigheternas betydelse. Samverkan mellan myndigheter och ett proaktivt upprätthållande av lagstiftningen ska befrämjas.

I artikel 15 framhålls informations- och kommunikationsteknikens vitala betydelse för ekonomisk och social utveckling. Samarbetet på detta område ska bl.a. inriktas på åsiktsutbyte om politiken för och regleringen av elektronisk kommunikation, utfärdande av licenser, integritetsskydd och skydd av personuppgifter. Standardisering, spridning av ny teknik,

forskningssamarbete och bekämpande av it-brottslighet ska likaså prioriteras.

Artikel 16 framhåller att parterna ska uppmuntra samarbete inom vetenskap och teknik för fredliga ändamål.

Inom energisektorn (artikel 17) syftar samarbetet bl.a. till att diversifiera energiförsörjningen genom stöd till utvecklingen av nya hållbara och förnybara energiformer samt till att främja energieffektivitet i produktion, transport, distribution och slutanvändning. Parterna avser att uppmuntra tekniköverföring för hållbar produktion och energieffektivitet samt att stimulera kapacitetsuppbyggnad och konkurrens på energimarknaden. Inom ramen för befintliga regionala och internationella strukturer förbinder sig parterna att samarbeta i planeringen av energipolitiken, utbyta information om utvecklingen på energimarknaden, öka investeringarna och uppmuntra till gemensamma studie- och forskningsprojekt på energiområdet.

Enligt artikel 18 ska parterna sträva efter att samarbeta inom alla relevanta områden av transportpolitiken i syfte att förbättra person- och godstransporter, främja sjö- och flygsäkerhet, öka miljöskyddet och få till stånd en minskning av utsläpp av växthusgaser från transportsektorn. När det gäller civil luftfart ska parterna diskutera ett mer omfattande samarbete för att understödja konvergens i regelhänseende och undanröjande av hinder för affärsverksamhet. Samarbetsavtalet om ett civilt globalt system för satellitnavigering (GNSS) ska ligga till grund för samarbetet på detta område.

I artikel 19 förbinder sig parterna att sträva efter oinskränkt tillträde till den internationella sjöfartsmarknaden och sjöfart baserad på sund konkurrens. Frågan om skeppsmäklares verksamhet i EU och i Republiken Korea ska vid behov bli föremål för särskilda avtal. Parterna ska föra en dialog på området sjötransportpolitik.

Artikel 20 berör konsumentpolitik och fastslår en gemensam strävan att öka överensstämmelsen mellan parternas konsumentlagstiftning och öka informationsutbytet på området.

6.5. Samarbete på området hållbar utveckling

6.5.1. Artiklarna 21–27

I artikel 21 om hälsa utfäster sig parterna att samarbeta och utbyta information om hälsofrågor och gemensamt hantera gränsöverskridande hälsoproblem som exempelvis infektionssjukdomar. Informationsutbyte om hälsofrämjande åtgärder och – i möjligaste mån – i fråga om läkemedelssäkerhet och läkemedelsgodkännande ska eftersträvas.

I enlighet med artikel 22 ska parterna stärka sitt samarbete på området sysselsättning och sociala frågor, mot bakgrund av globaliseringen och de demografiska förändringarna. Samarbetsområden kan bl.a. omfatta social integrering, vidareutveckling av yrkesfärdigheter, hälsa och säkerhet i arbetslivet samt jämställdhet mellan kvinnor och män. Parterna bekräftar att en produktiv sysselsättning är central för hållbar utveckling och fattigdomsminskning och fastlår att de internationellt erkända

normerna, särskilt de i ILO-deklarationen om rättigheter i arbetslivet, ska gälla.

I artikel 23 fastslås nödvändigheten av att bevara naturresurser och slå vakt om biologisk mångfald. Parterna bekräftar sin ambition att intensifiera det gemensamma miljöskyddsarbetet, särskilt i fråga om klimat- och energifrågor, avtal på miljöområdet och miljöteknik.

Parterna erkänner i artikel 24 det globala hot som klimatförändringarna utgör och behovet av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Dialogen och samarbetet på detta område ska stärkas på politisk, strategisk och teknisk nivå och bl.a. inriktas på att skapa ett koldioxidsnålt samhälle, uppnå effektiv resursanvändning samt främja utbyte av expertkunskaper om handel med utsläppsrätter. När så bedöms lämpligt ska utvecklingsländernas begränsnings- och anpassningsåtgärder stödjas.

Även i artiklarna 25 och 26 framhålls samverkan och informationsutbyte med syfte att nå en hållbar utveckling inom jord- och skogsbruk, landsbygdsutveckling, hav och fiske.

Artikel 27 bekräftar parternas åtaganden i fråga om utbyte av information om sina strategier för utvecklingsbistånd. De bekräftar på nytt sitt åtagande enligt Parisförklaringen från 2005 om biståndseffektivitet.

6.6. Samarbete inom kultur och utbildning

6.6.1. Artiklarna 28–29

Med målet att öka förståelsen för sina respektive kulturer avser parterna att främja det kulturella utbytet samt ha ett nära samarbete i relevanta internationella fora såsom Unesco och ASEM.

Utbildning bedöms vara avgörande för deltagande i den globala kunskapsbaserade ekonomin. Samarbetet på utbildningsområdet ska därför främjas, i synnerhet i fråga om högre utbildning. Utbytesprogram och stöd till samarbetsprojekt mellan utbildningsinstitutioner ska utgöra en del av detta samarbete och bl.a. syfta till att utveckla gemensamma studieprogram och stimulera rörlighet för studenter.

6.7. Samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet

6.7.1. Artiklarna 30–38

Inom samarbetet på området rättvisa, frihet och säkerhet ska parterna fästa vikt vid rättstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och tillgången till rättvis rättslig prövning. Artikel 31 fastslår att samarbetet ska utvecklas på de civil- och handelsrättsliga områdena. Tvister bör lösas genom skiljeförfarande när så är möjligt. Det straffrättsliga samarbetet syftar till att stärka ordningen för ömsesidig rättslig hjälp och utlämning. Parterna är överens om att gemensamt arbeta för att förbättra skyddet av personuppgifter, i enlighet med högsta internationella standard, såsom i

FN:s riktlinjer för reglering av behandlingen av elektroniska dokument som innehåller personuppgifter.

Genom artikel 33 åtar sig parterna att motverka olaglig migration, människosmuggling och människohandel. Parterna förbinder sig att återta medborgare som olagligen uppehåller sig på den andra partens territorium och ska om så bedöms lämpligt ingå ett avtal vid återtagande av medborgare inklusive medborgare från andra länder och statslösa personer.

Artikel 34 behandlar narkotikabekämpning. Parterna ska i enlighet med sina lagar och författningar sträva efter att minska tillgången till och handeln med narkotika samt begränsa skadorna av narkotikamissbruk. Marknadsreglering och samordning mellan berörda myndigheter ska främjas och åtgärderna baseras på relevanta internationella konventioner.

I artikel 35 bekräftar parterna sin ambition att bidra till kampen mot organiserad, ekonomisk och finansiell brottslighet, genom att uppfylla ömsesidiga internationella förpliktelser på området och främja genomförandet av FN:s konventioner om organiserad gränsöverskridande brottslighet och om korruption. Artikel 36 fastslår att parterna gemensamt ska arbeta för att motverka att de finansiella systemen används till penningtvätt och finansiering av terrorism. Artikel 37 handlar om stärkt samarbete i fråga om bekämpning av it-brottslighet och artikel 38 om att myndigheter ska samarbeta för att motverka gränsöverskridande brottslighet.

6.8. Samarbete inom andra områden

6.8.1. Artiklarna 39–42

Artikel 39 tar upp samarbete på området turism med sikte på att främja ömsesidig förståelse och en hållbar utveckling av turismen. Detta samarbete kan särskilt ta sig uttryck i anordnande av turismevenemang och utbyte av information och samverkan i fråga om att bevara kulturarvet.

Artikel 40 framhåller det civila samhällets roll och potentiella betydelse för samarbetet mellan parterna, och slår fast att en effektiv dialog med civilsamhället ska uppmuntras.

Parterna ska enligt artikel 41 även samarbeta för en modernisering av den offentliga förvaltningen genom utbyte av erfarenheter och god praxis, med syftet att främja organisatorisk effektivitet och transparens.

Artikel 42 fastslår att parternas statistiksystem ska harmoniseras för att åstadkomma internationellt jämförbar och tillförlitlig statistik. Samarbetet kan bl.a. ta sig uttryck i särskilda program och projekt på bilateral eller multilateral nivå.

6.9. Institutionell ram

6.9.1. Artiklarna 43–46

Detta avtal ersätter ramavtalet om handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater och Republiken Korea, som undertecknades i Luxemburg 1996 och trädde i kraft 2001. Hänvisningar till det föregående avtalet ska betraktas som hänvisningar till detta avtal, som kan kompletteras genom att parterna ingår särskilda avtal på de områden som berörs i detta avtal. Dessa ska då betraktas som en del av de samlade bilaterala förbindelserna inom en gemensam institutionell ram. Detsamma gäller befintliga avtal på områden som berörs i detta avtal.

Genom artikel 44 inrättar parterna en gemensam kommitté bestående av företrädare för ledamöterna av Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen, å ena sidan, och företrädare för Republiken Korea, å andra sidan. Den gemensamma kommittén ska sammanträda en gång per år, växelvis i Seoul och Bryssel. Särskilda sammanträden kan hållas på begäran av parterna, vilka även turas om att inneha ordförandeskapet. Samråden i denna kommitté syftar till att underlätta genomförandet av avtalet och bibehålla samstämmigheten mellan parterna. Det åligger den gemensamma kommittén att bl.a. prioritera målen för avtalet, lösa tvister, avvärja eventuella problem och föreslå frågor av gemensamt intresse. Enligt artikel 45 ankommer det även på kommittén att granska all information som läggs fram av någondera part om underlåtenhet att fullgöra avtalets skyldigheter.

Genomförandebestämmelserna slår fast att implementeringen av avtalet ska ske på basis av dialog och samförstånd. Eventuella meningsskiljaktigheter gällande tillämpning eller tolkning av avtalet ska hänskjutas till den gemensamma kommittén. Anses en part ha underlåtit att fullgöra sina skyldigheter, får lämpliga åtgärder i enlighet med internationell rätt vidtas. Den part som utsätts för sådana åtgärder kan få dessa prövade av en skiljepanel, i enlighet med skiljeförfarandet som slås fast i artikel 46. En skiljepanel av tre skiljemän väljs i så fall ut av parterna och den gemensamma kommittén. Parterna är skyldiga att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra skiljemännens beslut.

6.10. Slutbestämmelser

6.10.1. Artiklarna 47–53

Parterna avser i detta avtal Europeiska unionen eller dess medlemsstater, eller Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan. Avtalet ska tillämpas på de territorier där fördraget om Europeiska unionen är tillämpligt samt på Republiken Koreas territorium.

Vad gäller nationell säkerhet och utlämnande av information, fastslår parterna i artikel 48 att de inte är förpliktigade att lämna ut information om detta strider mot deras säkerhetsintressen.

Avtalet träder i kraft den första dagen i den första månaden efter att parterna anmält att de nödvändiga förfarandena har avslutats. Detta hindrar inte en provisorisk tillämpning i avvaktan på att avtalet inleds, då parterna har anmält att nödvändiga förfaranden avslutats. Avtalet ingås på obestämd tid och sägs upp genom skriftlig anmälan från någon av parterna.

Förklaringar och bilagor ska betraktas som en integrerad del av avtalet.

7. Godkännande av avtalet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner ramavtalet mellan

Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan.

Hänvisningar till S7

  • Prop. 2010/11:92: Avsnitt 1

7.1. Skälen för regeringens förslag

Sydkorea är ett viktigt land för Sverige. Våra relationer är långvariga och uppvisar ett brett spektrum av samarbeten och utbyten. Sydkoreas globala betydelse ökar i takt med landets ekonomiska utveckling och aktiva politiska åtaganden inom FN:s ram. Sydkorea är en viktig handelspartner för Sverige med en betydande export av högteknologiska produkter men även en viktig mottagare av svensk export. Landets höga akademiska och teknologiska nivå gör det till en intressant samarbetspartner för svensk forskning och utveckling. Ramavtalet kommer att underlätta samarbetet och utbytet mellan Sverige och Republiken Korea, såväl bilateralt som i olika sammanhang inom EU:s ramverk.

Avtalet innehåller bestämmelser om politisk dialog och om grundvalar för relationerna såsom mänskliga rättigheter, nedrustning och ickespridning, terrorismbekämpning m.m. (artiklarna 1–7) och bygger på de mål som EU har fastställt i de grundläggande fördragen, senast ändrade genom Lissabonfördraget. Dessa mål är grundläggande för alla relationer som EU och dess medlemsstater har med länder i andra regioner och ligger till grund för alla de förhandlingar som EU och dess medlemsstater för med tredje länder. Bestämmelserna, som är framtagna i enlighet med EU:s riktlinjer, utgör ett återkommande avtalsinnehåll för denna typ av avtal.

Regeringen gör sammantaget den bedömningen när det gäller avtalet med Sydkorea att det bör anses vara av större vikt och därför enligt 10 kap. 3 § regeringsformen ska godkännas av riksdagen.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

Ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan

Bil. t reg.beslut UF2010/26409/aso

EUROPEISKA UNIONENS RÅD

Bryssel den 19 mars 2010 (OR. en)

6151/10

ASIE 7 RELEX 121 COMER 20

RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Ärende: Ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan

UE/KR/sv 1

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

UE/KR/sv 2 RAMAVTAL

MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH

DESS MEDLEMSSTATER, Å ENA SIDAN, OCH REPUBLIKEN KOREA, Å ANDRA SIDAN

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 2

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen, och KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, IRLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, REPUBLIKEN ITALIEN, REPUBLIKEN CYPERN, REPUBLIKEN LETTLAND, REPUBLIKEN LITAUEN, STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, REPUBLIKEN UNGERN, MALTA, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, REPUBLIKEN POLEN, REPUBLIKEN PORTUGAL, RUMÄNIEN, REPUBLIKEN SLOVENIEN, REPUBLIKEN SLOVAKIEN, REPUBLIKEN FINLAND, KONUNGARIKET SVERIGE, FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,

å ena sidan, och

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 3

REPUBLIKEN KOREA,

å andra sidan,

nedan gemensamt kallade parterna,

SOM BEAKTAR de traditionella vänskapsband och de historiska, politiska och ekonomiska band som förenar dem,

SOM ERINRAR OM ramavtalet om handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 28 oktober 1996 och trädde i kraft den 1 april 2001,

SOM BEAKTAR den ökande takten i den process genom vilken Europeiska unionen skaffar sig en egen identitet i utrikespolitiken och på området säkerhet och rättvisa,

SOM ÄR MEDVETNA OM att Republiken Korea tar på sig allt fler uppgifter och allt större ansvar i det internationella samfundet,

SOM BETONAR den vittomspännande karaktär som förbindelserna mellan parterna har och vikten av kontinuerliga ansträngningar för att bibehålla samstämmigheten totalt sett,

SOM BEKRÄFTAR sin önskan att upprätthålla och vidareutveckla en regelbunden politisk dialog mellan parterna, grundad på gemensamma värderingar och strävanden,

SOM UTTRYCKER sin gemensamma vilja att föra upp förbindelserna mellan parterna på nivån för ett fördjupat partnerskap, bl.a. på det politiska, det ekonomiska och det sociala området och på kulturområdet,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att i detta syfte befästa, fördjupa och diversifiera förbindelserna på områden av gemensamt intresse, på bilateral, regional och global nivå och på grundval av likställdhet, respekt för suveränitet, icke-diskriminering och ömsesidig nytta,

SOM BEKRÄFTAR den stora vikt som parterna fäster vid de demokratiska principerna, vid de mänskliga rättigheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella människorättsinstrument samt vid rättsstatsprincipen och principen om god

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 4

samhällsstyrning,

SOM BEKRÄFTAR att de är fast beslutna att bekämpa de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet och att de är övertygade om att en effektiv lagföring av dessa brott måste säkras genom åtgärder på det nationella planet och ett förstärkt internationellt samarbete,

SOM BEAKTAR att terrorism är ett hot mot den globala säkerheten, som önskar intensifiera sin dialog och sitt samarbete i kampen mot terrorism i enlighet med de relevanta internationella instrumenten – särskilt FN:s säkerhetsråds resolution 1373 – och som bekräftar att respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen utgör grunden för kampen mot terrorism,

SOM DELAR uppfattningen att spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen utgör ett allvarligt hot mot den internationella säkerheten, som är medvetna om det internationella samfundets engagemang för att bekämpa sådan spridning – vilket bland annat tagit sig uttryck i antagandet av relevanta internationella överenskommelser och resolutioner från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolution 1540 – och som önskar förstärka dialogen och samarbetet mellan parterna på detta område,

SOM ÄR MEDVETNA OM behovet av ett närmare samarbete på området rättvisa, frihet och säkerhet,

SOM I DETTA SAMMANHANG ERINRAR OM att de bestämmelser i avtalet som faller inom ramen för avdelning V i tredje delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt binder Förenade kungariket och Irland i deras egenskap av enskilda avtalsslutande parter, inte i deras egenskap av stater som är medlemmar av Europeiska unionen, till dess att Europeiska unionen underrättar Republiken Korea om att någon av staterna har blivit bunden i dessa frågor i egenskap av medlem av Europeiska unionen, i enlighet med det protokoll om Förenade kungarikets och Irlands ställning fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och som även erinrar om att detsamma gäller Danmark, i enlighet med det relevanta protokoll om Danmarks ställning fogat till de ovannämnda fördragen,

SOM TAR FASTA PÅ sin önskan att främja hållbar utveckling, i dess ekonomiska, sociala och miljörelaterade dimensioner,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 5

SOM UTTRYCKER sitt engagemang för att trygga en hög miljöskyddsnivå och sin fasta föresats att samarbeta för att bekämpa klimatförändringarna,

SOM ERINRAR OM sitt stöd för rättvis globalisering och för målen full, produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla,

SOM ÄR MEDVETNA OM att handels- och investeringsflödena mellan parterna har utvecklats på ett mycket positivt sätt på grundval av det globala, regelbaserade handelssystemet i Världshandelsorganisationens (WTO) regi,

SOM ÄR ANGELÄGNA OM att trygga villkoren för och främja en hållbar ökning och utveckling av handels- och investeringsflödena mellan parterna till ömsesidig nytta, bl.a. genom upprättande av ett frihandelsområde,

SOM ÄR ENSE OM behovet av kollektiva ansträngningar för att komma till rätta med globala problem såsom terrorism, de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet, spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen, klimatförändringar, otrygghet i försörjningen med energi och andra resurser, fattigdom och den finansiella krisen,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att stärka samarbetet på områden av gemensamt intresse, särskilt främjande av demokratiska principer och respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av spridning av massförstörelsevapen och av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen, åtgärder mot de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet, bekämpning av terrorism, samarbete i regionala och internationella organisationer, handel och investeringar, dialog om den ekonomiska politiken, företagssamarbete, skatte- och tullfrågor, konkurrenspolitik, informationssamhället, vetenskap och teknik, energifrågor, transportfrågor, sjötransportpolitik, konsumentpolitik, hälsofrågor, sysselsättning och sociala frågor, miljö och naturresurser, klimatförändringar, jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk, havs- och fiskefrågor, utvecklingsbistånd, kultur, information, kommunikation, audiovisuella och andra medier, utbildning, rättsstatsprincipen, rättsligt samarbete, skydd av personuppgifter, migration, bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet, korruption, penningtvätt, terrorismfinansiering och it-brottslighet, samarbete på det rättsvårdande området, turism, det civila samhället, offentlig förvaltning samt statistik,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 6

SOM BEAKTAR hur viktigt det är att främja direkt berörda personers och organs (särskilt ekonomiska aktörers och företagssammanslutningars) deltagande i samarbetet,

SOM ÄR MEDVETNA OM att det är önskvärt att stärka vardera partens roll och profil i den andra partens region och att främja direkta personkontakter mellan parterna,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

AVDELNING I

GRUNDVAL OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

ARTIKEL 1

Grundval för samarbetet

1. Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid de demokratiska principerna, de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna och rättsstatsprincipen. Respekten för de demokratiska principerna och för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna enligt den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra relevanta internationella människorättsinstrument – vilka återspeglar rättsstatsprincipen – ligger till grund för parternas inrikes- och utrikespolitik och utgör en av detta avtals grundsatser.

2. Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid Förenta nationernas stadga och sitt stöd för de gemensamma värderingar som kommer till uttryck i denna.

3. Parterna bekräftar sitt engagemang för att främja hållbar utveckling i alla dess dimensioner och ekonomisk tillväxt, för att bidra till uppnåendet av internationellt överenskomna utvecklingsmål och för att samarbeta i syfte att möta globala utmaningar på miljöområdet, särskilt klimatförändringarna.

4. Parterna bekräftar, särskilt med beaktande av deras internationella skyldigheter, den vikt som de fäster vid principen om god samhällsstyrning och bekämpning av korruption.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 7

5. Parterna betonar den vikt som de fäster vid den vittomspännande karaktär som de bilaterala förbindelserna mellan parterna har och vid bibehållande av samstämmigheten totalt sett i förbindelserna. 6. Parterna är överens om att föra upp förbindelserna dem emellan på nivån för ett fördjupat partnerskap och att förstärka samarbetsområdena på bilateral, regional och global nivå.

7. Genomförandet av detta avtal mellan parter som delar samma värderingar och respekterar samma principer ska därför grundas på principerna om dialog, ömsesidig respekt, jämlikt partnerskap, multilateralism, samförstånd och respekt för internationell rätt.

ARTIKEL 2

Mål för samarbetet

1. Med sikte på att förstärka sitt samarbete förbinder sig parterna att intensifiera den politiska dialogen dem emellan och vidareutveckla de ekonomiska förbindelserna mellan parterna. Parternas bemödanden ska särskilt inriktas på att

a) komma överens om en framtidsvision för ett fördjupat partnerskap och utveckla gemensamma projekt för att förverkliga denna vision,

b) föra en regelbunden politisk dialog,

c) främja kollektiva ansträngningar i alla relevanta regionala och internationella fora för att komma till rätta med globala problem,

d) främja ekonomiskt samarbete – inbegripet vetenskapligt och tekniskt samarbete – mellan parterna på områden av gemensamt intresse i syfte att diversifiera handeln till ömsesidig nytta,

e) uppmuntra samarbete mellan företag genom att underlätta investeringar på ömse sidor och genom att främja större ömsesidig förståelse,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 8

f) utöka det ömsesidiga deltagandet i de av parternas samarbetsprogram som står öppna för den andra parten,

g) på olika sätt stärka vardera partens roll och profil i den andra partens region, t.ex. med hjälp av kulturutbyten, informationsteknik och utbildning, och

h) främja direkta personkontakter och förståelse mellan parterna.

2. Parterna är överens om att med utgångspunkt i sitt etablerade partnerskap och sina gemensamma värderingar utveckla samarbetet och dialogen mellan parterna i alla frågor av gemensamt intresse. Parternas ansträngningar ska särskilt inriktas på att

a) förstärka den politiska dialogen och det politiska samarbetet, i synnerhet i fråga om de mänskliga rättigheterna, icke-spridning av massförstörelsevapen, handeldvapen och lätta vapen, de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet samt terrorismbekämpning,

b) förstärka samarbetet på alla handels- och investeringsrelaterade områden av gemensamt intresse och trygga villkoren för en hållbar ökning av handels- och investeringsflödena mellan parterna till ömsesidig nytta,

c) förstärka samarbetet på området ekonomisk utveckling, i synnerhet i fråga om dialog om den ekonomiska politiken, företagssamarbete, skatte- och tullfrågor, konkurrenspolitik, informationssamhället, vetenskap och teknik, energifrågor, transportfrågor, sjötransportpolitik och konsumentpolitik,

d) förstärka samarbetet på området hållbar utveckling, i synnerhet rörande hälsofrågor, sysselsättning och sociala frågor, miljö och naturresurser, klimatförändringar, jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk, havs- och fiskefrågor samt utvecklingsbistånd,

e) förstärka samarbetet på områdena kultur, information, kommunikation, audiovisuella och andra medier samt utbildning,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 9

f) förstärka samarbetet på området rättvisa, frihet och säkerhet, i synnerhet i fråga om rättsstatsprincipen, rättsligt samarbete, skydd av personuppgifter, migration, bekämpning av narkotika, organiserad brottslighet, korruption, penningtvätt, terrorismfinansiering och it-brottslighet samt samarbete på det rättsvårdande området,

g) förstärka samarbetet på andra områden av gemensamt intresse, i synnerhet i fråga om turism, det civila samhället, offentlig förvaltning och statistik.

AVDELNING II

POLITISK DIALOG OCH POLITISKT SAMARBETE

ARTIKEL 3

Politisk dialog

1. En regelbunden politisk dialog grundad på gemensamma värderingar och strävanden ska upprättas mellan Republiken Korea och Europeiska unionen. Dialogen ska föras i enlighet med de förfaranden som Republiken Korea och Europeiska unionen kommer överens om.

2. Den politiska dialogen ska syfta till att

a) betona parternas engagemang för demokratin och för respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna,

b) främja fredliga lösningar på internationella och regionala konflikter och stärka Förenta nationerna och andra internationella organisationer,

c) intensifiera de politiska överläggningarna om frågor som rör internationell säkerhet, såsom vapenkontroll, nedrustning, icke-spridning av massförstörelsevapen och internationell överföring av konventionella vapen,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 10

d) överväga viktiga internationella frågor av gemensamt intresse och därvid intensifiera utbytet

av relevant information såväl mellan parterna som inom internationella forum, och

e) intensifiera överläggningarna om frågor av särskilt intresse för länderna i

Asien

  • och Europa, för att främja fred, stabilitet och välstånd i de båda regionerna.

3. Dialogen mellan parterna ska föras genom kontakter, utbyten och överläggningar, särskilt i följande former:

a) Toppmöten för stats- och regeringscheferna, när parterna anser det nödvändigt.

b) Årliga överläggningar på ministernivå, enligt överenskommelse mellan parterna.

c) Genomgångar på högre tjänstemannanivå av viktiga utrikes- och inrikeshändelser.

d) Sektorsdialoger om frågor av gemensamt intresse.

e) Delegationsutbyten mellan Europaparlamentet och Republiken Koreas nationalförsamling.

ARTIKEL 4

Bekämpning av spridning av massförstörelsevapen

1. Parterna anser att spridning till statliga eller icke-statliga aktörer av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen utgör ett av de allvarligaste hoten mot internationell stabilitet och säkerhet.

2. Parterna är därför överens om att samarbeta för att bidra till att motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen genom att i full utsträckning fullgöra sina respektive skyldigheter enligt rättsliga instrument om nedrustning och icke-spridning och andra relevanta instrument som parterna godkänt. Parterna är överens om att denna bestämmelse utgör en av detta avtals grundsatser.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 11

3. Parterna är vidare överens om att samarbeta för att bidra till att motverka spridning av massförstörelsevapen och bärare av sådana vapen

a) genom att vidta åtgärder för att, alltefter omständigheterna, underteckna, ratificera eller ansluta sig till alla andra relevanta internationella instrument och till fullo genomföra dessa, och

b) genom upprättande av ett effektivt system med nationella exportkontroller för att hindra spridning av massförstörelsevapen och därtill hörande varor och teknik, omfattande slutanvändarkontroller och lämpliga civil- och straffrättsliga påföljder vid överträdelser av exportkontrollerna.

4. Parterna är överens om att den politiska dialogen dem emellan ska beledsaga och befästa dessa satser.

ARTIKEL 5

Handeldvapen och lätta vapen

1. Parterna är medvetna om att olaglig tillverkning, överföring och omsättning av handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, samt överdriven anhopning, bristfällig hantering, otillräckligt säker lagring och okontrollerad spridning av sådana vapen fortsätter att utgöra ett allvarligt hot mot freden och den internationella säkerheten.

2. De är överens om att fullgöra sina respektive skyldigheter att bekämpa den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen, inbegripet ammunition till sådana vapen, inom ramen för internationella instrument såsom FN:s handlingsprogram för att förebygga, bekämpa och undanröja samtliga aspekter av olaglig handel med handeldvapen och lätta vapen och det internationella instrumentet för att stater i tid och på ett tillförlitligt sätt ska kunna identifiera och spåra olagliga handeldvapen och lätta vapen samt sina skyldigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner.

3. Parterna förbinder sig att samarbeta och sörja för samordning, komplementaritet och synergi i sina ansträngningar att bekämpa den olagliga handeln med handeldvapen och lätta vapen och ammunition till dessa på global, regional, subregional och nationell nivå.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 12

ARTIKEL 6

De mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet

1. Parterna bekräftar att de mest allvarliga brotten som angår hela det internationella samfundet inte får förbli ostraffade och att en effektiv lagföring av dessa brott måste säkras genom åtgärder på det nationella planet och ett förstärkt internationellt samarbete, där så är lämpligt även i Internationella brottmålsdomstolen. Parterna är överens om att till fullo försvara Romstadgans för Internationella brottmålsdomstolen och därtill hörande instruments universalitet och integritet.

2. Parterna är ense om att en dialog dem emellan om dessa frågor skulle vara till nytta.

ARTIKEL 7

Terrorismbekämpning

1. Parterna bekräftar den vikt som de fäster vid kampen mot terrorism och är överens om att i överensstämmelse med de tillämpliga internationella konventionerna – inbegripet internationell humanitär rätt, internationell människorättslagstiftning och internationell flyktingrätt – och med sina respektive lagar och andra författningar samt med beaktande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning i generalförsamlingens resolution 60/288 av den 8 september 2006 samarbeta för att förebygga och undertrycka terroristhandlingar.

2. Parterna ska göra detta särskilt

a) inom ramen för genomförandet av resolutioner från FN:s säkerhetsråd och fullgörandet av deras respektive skyldigheter enligt andra relevanta internationella konventioner och instrument,

b) genom utbyte av information om terroristgrupper och deras stödnätverk i enlighet med internationell och nationell rätt,

c) genom åsiktsutbyten om olika sätt att bekämpa terrorism, bl.a. med hjälp av teknik och utbildning, och genom utbyte av erfarenheter i fråga om förebyggande av terrorism,

d) genom att samarbeta för att fördjupa det internationella samförståndet om bekämpning av terrorism samt eventuellt om den rättsliga definitionen av terroristhandlingar och i synnerhet genom att arbeta för en överenskommelse om en övergripande konvention om internationell terrorism, och

e) genom utbyte av bästa praxis i fråga om skydd för de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism.

AVDELNING III

SAMARBETE I REGIONALA

OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

ARTIKEL 8

Samarbete i regionala och internationella organisationer

Parterna förbinder sig att samarbeta och utbyta synpunkter i regionala och internationella forum såsom Förenta nationerna, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Organisationen för

ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), WTO, Asien

  • (Asem) och Aseans

regionala forum (ARF).

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 13

c) genom åsiktsutbyten om olika sätt att bekämpa terrorism, bl.a. med hjälp av teknik och utbildning, och genom utbyte av erfarenheter i fråga om förebyggande av terrorism,

d) genom att samarbeta för att fördjupa det internationella samförståndet om bekämpning av terrorism samt eventuellt om den rättsliga definitionen av terroristhandlingar och i synnerhet genom att arbeta för en överenskommelse om en övergripande konvention om internationell terrorism, och

e) genom utbyte av bästa praxis i fråga om skydd för de mänskliga rättigheterna i kampen mot terrorism.

AVDELNING III

SAMARBETE I REGIONALA

OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

ARTIKEL 8

Samarbete i regionala och internationella organisationer

Parterna förbinder sig att samarbeta och utbyta synpunkter i regionala och internationella forum såsom Förenta nationerna, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), WTO, Asien

  • (Asem) och Aseans

regionala forum (ARF).

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 14

AVDELNING IV

SAMARBETE PÅ OMRÅDET EKONOMISK UTVECKLING

ARTIKEL 9

Handel och investeringar

1. Parterna förbinder sig att samarbeta för att trygga villkoren för och främja en hållbar ökning och utveckling av handels- och investeringsflödena mellan parterna till ömsesidig nytta. Parterna ska engagera sig i en dialog och förstärka sitt samarbete på alla handels- och investeringsrelaterade områden av gemensamt intresse i syfte att främja hållbara handels- och investeringsflöden, förebygga och undanröja handels- och investeringshinder och föra det multilaterala handelssystemet framåt.

2. För detta ändamål ska parterna ge verkan åt sitt samarbete på området handel och investeringar genom ett avtal om upprättande av ett frihandelsområde. Det avtalet ska utgöra ett särskilt avtal i enlighet med artikel 43 vilket ger verkan åt handelsbestämmelserna i det här avtalet.

3. Parterna ska hålla varandra underrättade och utbyta synpunkter om utvecklingen av den bilaterala och internationella handeln och de bilaterala och internationella investeringarna och om därmed sammanhängande policyer och frågor.

ARTIKEL 10

Dialog om den ekonomiska politiken

1. Parterna är överens om att intensifiera dialogen mellan parternas myndigheter om makroekonomisk politik och makroekonomiska trender och om att främja utbyte av information och erfarenheter på dessa områden.

2. De är överens om att intensifiera dialogen och samarbetet i syfte att förbättra redovisnings-, revisions-, tillsyns- och regleringssystemen i banksektorn och försäkringssektorn och i andra delar

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 15

av den finansiella sektorn.

ARTIKEL 11

Företagssamarbete

1. Parterna är överens om att med beaktande av sin ekonomiska politik och sina ekonomiska mål främja det industripolitiska samarbetet på alla områden som bedöms lämpliga, särskilt i syfte att förbättra små och medelstora företags konkurrenskraft och bl.a. genom att

a) utbyta information och erfarenheter om olika sätt att skapa ramvillkor som gör det möjligt för små och medelstora företag att förbättra sin konkurrenskraft och om olika förfaranden som har att göra med skapandet av små och medelstora företag,

b) främja kontakter mellan ekonomiska aktörer, uppmuntra gemensamma investeringar och upprätta samriskföretag och informationsnätverk, i synnerhet inom ramen för befintliga program,

c) underlätta tillgången till finansiering och marknadsföring, tillhandahålla information och

stimulera innovation,

d) underlätta sådan verksamhet som etableras av små och medelstora företag från ömse sidor, och

e) främja företags sociala ansvar och deras ansvarsskyldighet samt uppmuntra ansvarsfullt handlande från företagens sida och hållbar konsumtion och produktion.

2. Parterna ska underlätta sådan samarbetsverksamhet som etableras av den privata sektorn från ömse sidor.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 16

ARTIKEL 12

Beskattning

För att stärka och utveckla ekonomin och samtidigt ta hänsyn till behovet av att utarbeta ett lämpligt regelverk erkänner parterna principerna om öppenhet, utbyte av information och sund skattekonkurrens och förbinder sig att genomföra dessa principer på skatteområdet. I överensstämmelse med sina respektive befogenheter kommer parterna därför att förbättra det internationella samarbetet på skatteområdet, underlätta rättmätig skatteuppbörd och utarbeta åtgärder för att effektivt genomföra ovannämnda principer.

ARTIKEL 13

Tullar

Parterna ska samarbeta på tullområdet, på bilateral och multilateral nivå. De ska i detta syfte särskilt utbyta erfarenheter och undersöka möjligheterna att förenkla förfarandena, öka öppenheten och utveckla samarbetet. De ska även eftersträva samsyn och gemensamma åtgärder i de relevanta internationella strukturerna.

ARTIKEL 14

Konkurrenspolitik

1. Parterna ska främja sund konkurrens i ekonomisk verksamhet genom att till fullo upprätthålla sin konkurrenslagstiftning.

2. De förbinder sig att med sikte på att uppnå målet i punkt 1 i denna artikel och i överensstämmelse med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Koreas regering om samarbete i fråga om konkurrensbegränsande verksamhet samarbeta

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 17

a) genom att ta fasta på konkurrenslagstiftningens och konkurrensmyndigheternas betydelse och sträva efter att proaktivt upprätthålla lagstiftningen för att skapa ett klimat för sund konkurrens,

b) genom att utbyta information och förstärka samarbetet mellan konkurrensmyndigheterna.

ARTIKEL 15

Informationssamhället

1. Parterna är medvetna om att informations- och kommunikationsteknik är ett centralt inslag i det moderna livet och av vital betydelse för ekonomisk och social utveckling och är överens om att utbyta synpunkter om sin politik på detta område.

2. Samarbetet på detta område ska bland annat inriktas på följande:

a) Åsiktsutbyte om de olika aspekterna av informationssamhället, i synnerhet om politiken för elektronisk kommunikation och reglering av sådan kommunikation, bl.a. vad gäller samhällsomfattande tjänster, utfärdande av licenser och allmänna tillstånd, integritetsskydd och skydd av personuppgifter samt tillsynsmyndigheternas oberoende och effektivitet.

b) Sammanlänkning av och interoperabilitet hos forskningsnät och forskningstjänster, även i ett regionalt sammanhang.

c) Standardisering och spridning av ny informations- och kommunikationsteknik.

d) Främjande av forskningssamarbete mellan parterna på området informations- och kommunikationsteknik.

e) Säkerhetsfrågor och säkerhetsaspekter rörande informations- och kommunikationsteknik, bl.a. utveckling av onlinesäkerheten och bekämpning av it-brottslighet och missbruk av informationsteknik och alla typer av elektroniska medier.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 18

3. Parterna ska uppmuntra samarbete mellan företag.

ARTIKEL 16

Vetenskap och teknik

Parterna ska uppmuntra, utveckla och underlätta samarbetsverksamheter inom vetenskap och teknik för fredliga ändamål, i enlighet med avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Koreas regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete.

ARTIKEL 17

Energi

1. Parterna är medvetna om energisektorns betydelse för ekonomisk och social utveckling och ska bemöda sig om att inom ramen för sina respektive befogenheter förstärka samarbetet på energiområdet med sikte på att

a) diversifiera energiförsörjningen i syfte att förbättra energitryggheten, genom att utveckla nya,

hållbara, innovativa och förnybara energiformer såsom biobränslen, biomassa, vind- och solenergi och vattenkraft,

b) understödja utarbetande av strategier för att göra förnybar energi mer konkurrenskraftig,

c) med hjälp av insatser på såväl utbudssidan som efterfrågesidan uppnå en rationell användning av energi, genom att främja energieffektivitet i produktion, transport, distribution och slutanvändning av energi,

d) främja överföring av teknik för hållbar energiproduktion och energieffektivitet,

e) främja kapacitetsuppbyggnad och underlätta investeringar i energisektorn, med beaktande av principerna om öppenhet, icke-diskriminering och marknadskompatibilitet,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 19

f) främja konkurrens på energimarknaden, och

g) utbyta synpunkter om utvecklingen på de globala energimarknaderna och om konsekvenserna för utvecklingsländerna av denna utveckling.

2. Parterna ska för dessa ändamål verka för att särskilt inom ramen för de befintliga regionala och internationella strukturerna främja följande samarbetsverksamheter:

a) Samarbete vid uppläggningen av energipolitiken och utbyte av information som är relevant för energipolitiken.

b) Utbyte av information om läget och utvecklingen på energimarknaden, i energiindustrin och inom energitekniken.

c) Gemensamma studier och gemensam forskning.

d) Utvidgning av handeln och investeringarna i energisektorn.

ARTIKEL 18

Transport

1. Parterna ska bemöda sig om att samarbeta inom alla relevanta områden av transportpolitiken – även i fråga om integrerad transportpolitik – i syfte att förbättra person- och godstransporterna, främja sjö- och flygsäkerheten, sjöfarts- och luftfartsskyddet och miljöskyddet samt öka effektiviteten i parternas transportsystem.

2. Samarbetet mellan parterna inom transportpolitiken ska syfta till att främja följande:

a) Informationsutbyte om parternas transportpolitik och transportförfaranden, särskilt beträffande stads- och landsbygdstransport, transport på inre vattenvägar och luft- och

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 20

sjötransport och även i fråga om logistik, sammanlänkning av och interoperabilitet hos multimodala transportnät samt förvaltning av vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser.

b) Dialog och gemensamma åtgärder på lufttransportområdet i frågor av gemensamt intresse, inbegripet avtalet om vissa luftfartsaspekter, undersökning av möjligheterna att vidareutveckla förbindelserna samt tekniskt samarbete och regleringssamarbete på områden såsom flygsäkerhet, luftfartsskydd, miljö, flygledningstjänst, tillämpning av konkurrenslagstiftningen och ekonomisk reglering av lufttransportindustrin, i syfte att understödja konvergens i regelhänseende och undanröjande av hinder för affärsverksamhet. På grundval av detta ska parterna diskutera ett mer omfattande samarbete på området civil luftfart.

c) Minskning av utsläppen av växthusgaser i transportsektorn.

d) Samarbete inom internationella transportforum.

e) Tillämpning av säkerhets- och skyddsnormerna och normerna för förhindrande av förorening – särskilt i fråga om sjö- och lufttransport – i överensstämmelse med de relevanta, på parterna tillämpliga internationella konventionerna samt samarbete inom de relevanta internationella forumen i syfte att trygga bättre efterlevnad av de internationella reglerna.

3. I fråga om civil global satellitnavigering ska parterna samarbeta i överensstämmelse med samarbetsavtalet om ett civilt globalt system för satellitnavigering (Global Navigation Satellite System – GNSS) mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan.

ARTIKEL 19

Sjötransportpolitik

1. Parterna förbinder sig att i enlighet med bestämmelserna i denna artikel röra sig i riktning mot målet oinskränkt tillträde till den internationella sjöfartsmarknaden och sjöfart baserad på sund konkurrens på affärsmässig grund.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 21

2. Med sikte på att uppnå målet i punkt 1 ska parterna

a) inte införa bestämmelser om lastdelning i framtida bilaterala avtal med tredjeländer om sjöfartstjänster – inbegripet sjöfart med torra och flytande bulkvaror samt linjesjöfart – och inte åberopa lastdelningsbestämmelser om sådana finns i tidigare bilaterala avtal,

b) efter ikraftträdandet av det här avtalet avstå från att genomföra administrativa och tekniska åtgärder och lagstiftningsåtgärder som skulle kunna leda till diskriminering mellan deras egna medborgare eller företag och den andra partens medborgare eller företag i tillhandahållandet av tjänster i internationell sjöfart,

c) ge fartyg som kontrolleras av den andra partens medborgare eller företag en behandling som inte är mindre gynnsam än den som ges partens egna fartyg, vad beträffar tillträde till hamnar som är öppna för internationell sjöfart, användning av hamnarnas infrastruktur och därmed förbundna tjänster, avgifter och kostnader, tullfaciliteter och tilldelning av kajplatser samt faciliteter för lastning och lossning,

d) tillåta rederier från den andra parten att bedriva skeppsmäklarverksamhet på dess territorium på etablerings- och driftsvillkor som inte är mindre gynnsamma än de som gäller för partens egna företag eller, om dessa är bättre, de som gäller för dotterbolag eller filialer till företag från ett tredjeland.

3. Vid tillämpningen av denna artikel ska tillträde till den internationella sjöfartsmarknaden omfatta bl.a. rätten för tillhandahållare av internationella sjöfartstjänster från vardera parten att arrangera dörr till dörr-transporttjänster omfattande en sjöetapp och att i detta syfte direkt ingå avtal med lokala tillhandahållare av andra transportsätt än sjötransport inom den andra partens territorium, utan att det påverkar de tillämpliga nationalitetsrestriktionerna rörande person- och godstransport med de berörda andra transportsätten.

4. Bestämmelserna i denna artikel ska gälla för företag från Europeiska unionen och företag från Republiken Korea. Bestämmelserna i denna artikel ska även gälla för rederier som är etablerade utanför Europeiska unionen eller Republiken Korea och kontrolleras av medborgare i en medlemsstat eller i Republiken Korea, om deras fartyg är registrerade i den berörda medlemsstaten

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 22

eller i Republiken Korea i överensstämmelse med respektive lands lagstiftning.

5. Frågan om skeppsmäklares verksamhet i Europeiska unionen och i Republiken Korea ska vid behov bli föremål för särskilda avtal.

6. Parterna ska föra en dialog på området sjötransportpolitik.

ARTIKEL 20

Konsumentpolitik

Parterna ska sträva efter att samarbeta på området konsumentpolitik i syfte att trygga en hög konsumentskyddsnivå. De är överens om att samarbetet på detta område får röra sig om att i möjligaste mån

a) öka överensstämmelsen mellan parternas konsumentlagstiftning i syfte att undvika handelshinder samtidigt som en hög konsumentskyddsnivå garanteras,

b) främja informationsutbyte om systemen för konsumentskydd, däribland om konsumentlagstiftningen och upprätthållandet av denna och om produktsäkerhet, konsumentutbildning, konsumentinflytande och konsumenters möjligheter att få gottgörelse, och

c) främja uppbyggnad av oberoende konsumentorganisationer och kontakter mellan företrädare för konsumenter.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 23

AVDELNING V

SAMARBETE PÅ OMRÅDET HÅLLBAR UTVECKLING

ARTIKEL 21

Hälsa

1. Parterna är överens om att verka för samarbete och informationsutbyte dem emellan på områdena hälsa och effektiv hantering av gränsöverskridande hälsoproblem.

2. De ska därvid sträva efter att främja samarbete/informationsutbyte bland annat på följande sätt:

a) Informationsutbyte om övervakning av infektionssjukdomar, inklusive pandemisk influensa, och om tidig varning och motåtgärder.

b) Informationsutbyte om strategier på hälsoområdet och om folkhälsoplaner.

c) Informationsutbyte om hälsofrämjande åtgärder, t.ex. antirökkampanjer, förebyggande av fetma och sjukdomsbekämpning.

d) Informationsutbyte – i möjligaste mån – i fråga om läkemedelssäkerhet och godkännande av läkemedel.

e) Informationsutbyte – i möjligaste mån – och gemensam forskning i fråga om livsmedelssäkerhet, t.ex. rörande lagar och andra författningar om livsmedel och rörande varnings- och beredskapsförfaranden.

f) Samarbete i F&U-relaterade aspekter, t.ex. avancerad behandling och innovativa särläkemedel.

g) Informationsutbyte och samarbete i fråga om e-hälsa.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 24

3. Parterna ska bemöda sig om att främja genomförandet av internationella överenskommelser på hälsoområdet såsom det internationella hälsoreglementet och ramkonventionen om tobakskontroll.

ARTIKEL 22

Sysselsättning och sociala frågor

1. Parterna är överens om att förstärka sitt samarbete på området sysselsättning och sociala frågor, däribland mot bakgrund av globaliseringen och de demografiska förändringarna. De ska bemöda sig om att främja samarbete och utbyte av information och erfarenheter om sysselsättnings- och arbetsfrågor. Samarbetsområdena får omfatta regional och social sammanhållning, social integrering, systemen för social trygghet, livslång vidareutveckling av yrkesfärdigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, jämställdhet mellan kvinnor och män samt anständigt arbete.

2. Parterna bekräftar behovet av att stå bakom en globaliseringsprocess som är till nytta för alla och behovet av att främja full, produktiv sysselsättning och anständigt arbete som centrala faktorer för hållbar utveckling och fattigdomsminskning.

3. Parterna bekräftar sina åtaganden att iaktta, främja och genomföra de internationellt erkända arbetsnormerna och sociala normerna, särskilt de som fastläggs i ILO-deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet.

4. Samarbetet får ta sig uttryck bl.a. i särskilda program och projekt som parterna kommit överens om och i dialog, samarbete och initiativ på bilateral eller multilateral nivå rörande frågor av gemensamt intresse.

ARTIKEL 23

Miljö- och naturresurser

1. Parterna är överens om att det är nödvändigt att bevara och förvalta naturresurserna och den

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 25

biologiska mångfalden på ett hållbart sätt, eftersom detta är förutsättningen för nuvarande och kommande generationers utveckling.

2. Parterna ska sträva efter att fortsätta och stärka sitt samarbete för att skydda miljön, även i ett regionalt sammanhang och särskilt i fråga om

a) klimatförändringar och energieffektivitet,

b) miljömedvetande,

c) deltagande i och genomförande av multilaterala avtal på miljöområdet, inbegripet avtal om biologisk mångfald och biosäkerhet samt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter,

d) främjande av miljöteknik, miljöprodukter och miljötjänster, inbegripet miljöförvaltningssystem och miljömärkning,

e) förhindrande av olagliga gränsöverskridande förflyttningar av farliga ämnen, farligt avfall och andra former av avfall,

f) kust- och havsmiljön, bekämpning och kontroll av föroreningar och förstörelse,

g) lokalt deltagande i miljöskydd som ett viktigt inslag i den hållbara utvecklingen,

h) jord- och markförvaltning, och

i) utbyte av information, expertkunskaper och metoder.

3. Resultatet av världstoppmötet om hållbar utveckling och genomförandet av tillämpliga multilaterala miljöavtal ska beaktas när så är relevant.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 26

ARTIKEL 24

Klimatförändringar

1. Parterna erkänner det gemensamma globala hot som klimatförändringarna utgör och behovet av att vidta åtgärder för att minska utsläppen i syfte att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som kan förhindra en farlig antropogen inverkan på klimatsystemet. Parterna ska stärka samarbetet på detta område inom sin respektive behörighet och utan att det påverkar diskussionerna om klimatförändringar i andra forum, t.ex. Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Samarbetet ska ha till syfte att

a) bekämpa klimatförändringar genom nationellt lämpliga begränsnings- och anpassningsåtgärder, med det övergripande målet att åstadkomma en snabb övergång till ett koldioxidsnålt samhälle,

b) förespråka en effektiv resursanvändning, bl.a. genom omfattande användning av bästa tillgängliga och ekonomiskt bärkraftiga teknik med låga koldioxidutsläpp och standarder för begränsning och anpassning,

c) utbyta expertkunskaper och information om fördelarna med och strukturen hos system för handel med utsläppsrätter,

d) stärka finansieringsinstrumenten i den offentliga och privata sektorn, inbegripet marknadsmekanismer och offentlig-privata partnerskap som på ett effektivt sätt skulle kunna stödja åtgärder för att bekämpa klimatförändringar,

e) bedriva samarbete kring forskning om och utveckling, spridning, utbyggnad och överföring av teknik med låga koldioxidutsläpp för att begränsa utsläppen av växthusgaser och samtidigt bibehålla den ekonomiska tillväxten,

f) när så är lämpligt utbyta erfarenheter och expertkunskaper om övervakning och analys av växthusgasernas effekter och utveckla begränsnings- och anpassningsprogram, och

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 27

g) när så är lämpligt stödja utvecklingsländernas begränsnings- och anpassningsåtgärder, inbegripet genom Kyotoprotokollets flexibla mekanismer.

2. I dessa syften enas parterna om att intensifiera dialogen och samarbetet på politisk, strategisk och teknisk nivå.

ARTIKEL 25

Jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk

Parterna är överens om att främja samarbetet när det gäller jordbruk, landsbygdsutveckling och skogsbruk. Parterna ska utbyta information om och utveckla sitt samarbete på följande områden:

a) Jordbruks- och skogsbrukspolitiken och internationella utsikter för jordbruket och skogsbruket i allmänhet.

b) Registrering och skydd av geografiska beteckningar.

c) Ekologisk produktion.

d) Forskning på jordbruks- och skogsbruksområdet.

e) Politik för utveckling av landsbygdsområden och särskilt diversifiering och omstrukturering av jordbrukssektorn.

f) Hållbart jordbruk och skogsbruk samt integrering av miljökrav i jordbrukspolitiken.

g) Kopplingen mellan jordbruk, skogsbruk och miljö och politiken för utveckling av landsbygdsområden.

h) Verksamhet för att främja livsmedel från jordbruket.

i) Hållbar skogsförvaltning för att förhindra avskogning och främja skapandet av ny skogsmark,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 28

med vederbörlig hänsyn till intressena hos de utvecklingsländer där virket har sitt ursprung.

ARTIKEL 26

Hav och fiske

Parterna ska uppmuntra samarbetet när det gäller hav och fiske på bilateral och multilateral nivå, i synnerhet för att främja en hållbar och ansvarstagande utveckling och förvaltning av fiske- och havsresurser. Samarbetet kan omfatta

a) informationsutbyte,

b) stöd till en hållbar och ansvarstagande långsiktig havs- och fiskepolitik som omfattar bevarande och förvaltning av kust- och havsresurser, och

c) främjande av insatser för att förhindra och bekämpa olagligt, ej rapporterat och oreglerat fiske.

ARTIKEL 27

Utvecklingsbistånd

1. Parterna är överens om att utbyta information om sina strategier för utvecklingsbistånd i syfte att upprätta en regelbunden dialog om målen för dessa strategier och om sina respektive stödprogram i tredjeländer. De ska undersöka i vilken utsträckning det fordras mer omfattande samarbete i enlighet med respektive parts lagstiftning och de villkor som gäller för genomförandet av dessa program.

2. Parterna bekräftar på nytt sitt åtagande när det gäller Parisförklaringen från 2005 om biståndseffektivitet och är överens om att stärka samarbetet i syfte att ytterligare förbättra utvecklingsresultaten.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 29

AVDELNING VI

SAMARBETE INOM KULTUR OCH UTBILDNING

ARTIKEL 28

Kultur, information, kommunikation samt audiovisuella och andra medier

1. Parterna är överens om att främja samarbetet för att öka den ömsesidiga förståelsen och kunskapen om sina respektive kulturer.

2. Parterna ska sträva efter att vidta lämpliga åtgärder för att främja det kulturella utbytet och genomföra gemensamma initiativ på detta område.

3. Parterna är överens om att ha ett nära samarbete i relevanta internationella forum såsom Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) och Asem för att nå gemensamma mål och främja kulturell mångfald, och samtidigt efterleva bestämmelserna i Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

4. Parterna ska beakta sätt att främja utbyte, samarbete och dialog mellan relevanta institutioner på det audiovisuella området och medieområdet.

ARTIKEL 29

Utbildning

1. Parterna erkänner att utbildning och fortbildning är av avgörande betydelse för att utveckla enskilda människors resurser så att de kan delta i den globala kunskapsbaserade ekonomin, och erkänner att de har ett gemensamt intresse av att samarbeta på utbildningsområdet.

2. Med beaktande av det ömsesidiga intresset och de mål som gäller för respektive parts utbildningspolitik förbinder sig parterna att gemensamt stödja samarbetsaktiviteter på utbildnings- och ungdomsområdet med särskild tonvikt på högre utbildning. Detta samarbete får särskilt ta sig

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 30

uttryck i följande:

a) Stöd till gemensamma samarbetsprojekt mellan utbildningsinstitutioner i Europeiska unionen och Republiken Korea i syfte att främja utveckling av kursplaner, gemensamma studieprogram och rörlighet för studenter.

b) Dialog, undersökningar och utbyte av information och kunnande på det utbildningspolitiska området.

c) Främjande av utbyte av studenter, akademisk och administrativ personal vid högre utbildningsanstalter samt av ungdomsledare, inbegripet genom Erasmus Mundus-programmet.

d) Samarbete inom utbildningssektorer av gemensamt intresse.

AVDELNING VII

SAMARBETE PÅ OMRÅDET RÄTTVISA, FRIHET OCH SÄKERHET

ARTIKEL 30

Rättsstatsprincipen

Inom samarbetet på området rättvisa, frihet och säkerhet ska parterna fästa särskild vikt vid främjandet av rättsstatsprincipen, däribland rättsväsendets oberoende, tillgången till rättslig prövning och rätten till en rättvis rättegång.

ARTIKEL 31

Rättsligt samarbete

1. Parterna är överens om att utveckla det rättsliga samarbetet på det civilrättsliga och

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 31

handelsrättsliga området, särskilt när det gäller ratificeringen och genomförandet av multilaterala konventioner om civilrättsligt samarbete, inbegripet konventionerna från Haagkonferensen för internationell privaträtt om internationellt rättsligt samarbete och internationella tvister samt skydd av barn.

2. Parterna är överens om att underlätta och främja att civilrättsliga och handelsrättsliga tvister när så är möjligt löses genom skiljeförfarande i enlighet med tillämpliga internationella instrument.

3. I fråga om straffrättsligt samarbete ska parterna försöka stärka ordningarna för ömsesidig rättslig hjälp och utlämning. Detta ska när så är lämpligt omfatta anslutning till och genomförande av Förenta nationernas relevanta internationella instrument, däribland Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen i enlighet med artikel 6 i detta avtal.

ARTIKEL 32

Skydd av personuppgifter

1. Parterna är överens om att samarbeta för att förbättra skyddet av personuppgifter i enlighet med högsta internationella standard, såsom i FN:s riktlinjer för reglering av behandlingen av elektroniska dokument som innehåller personuppgifter (FN:s generalförsamlings resolution 45/95 av den 14 december 1990).

2. Samarbetet om skyddet av personuppgifter kan bland annat inbegripa utbyte av information och expertkunskaper.

ARTIKEL 33

Migration

1. Parterna är överens om att stärka och intensifiera samarbetet vad gäller olaglig migration, människosmuggling och människohandel, samt när det gäller införlivandet av migrationsfrågorna i nationella strategier för ekonomisk och social utveckling i migranternas ursprungsländer.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 32

2. Inom ramen för samarbetet för att förebygga och kontrollera olaglig invandring är parterna överens om att återta de medborgare som olagligen uppehåller sig på den andra partens territorium. Parterna ska i detta syfte förse sina medborgare med lämpliga identitetshandlingar. De är överens om att i fall där det råder tvivel om en persons medborgarskap fastställa huruvida personen i fråga verkligen är en av deras medborgare.

3. Parterna ska om så är lämpligt sträva efter att ingå ett avtal med bestämmelser om särskilda förpliktelser när det gäller återtagande av medborgare. Avtalet ska också behandla villkoren för medborgare från andra länder och statslösa personer.

ARTIKEL 34

Narkotikabekämpning

1. Parterna ska i enlighet med sina lagar och andra författningar sträva efter att minska tillgången till, handeln med och efterfrågan på narkotika och dess inverkan på narkotikamissbrukare och samhället i stort samt att effektivare förhindra att narkotikaprekursorer avleds till olaglig framställning av narkotika och psykotropa ämnen. Parterna ska i sitt samarbete sörja för ett övergripande och balanserat tillvägagångssätt för att nå detta mål genom marknadsreglering och effektiva åtgärder och samordning mellan de behöriga myndigheterna, inbegripet de som är verksamma inom hälso- och sjukvård, utbildning, den sociala sektorn, brottsbekämpning och rättsväsendet.

2. Parterna ska enas om hur de ska samarbeta för att uppnå dessa mål. Åtgärderna ska baseras på gemensamt överenskomna principer som överensstämmer med relevanta internationella konventioner, den politiska förklaringen och den särskilda förklaring om de vägledande principerna för att minska efterfrågan på narkotika som godkändes på Förenta nationernas generalförsamlings tjugonde extra session om narkotika i juni 1998.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 33

ARTIKEL 35

Organiserad brottslighet och korruption

Parterna är överens om att samarbeta kring och bidra till kampen mot organiserad, ekonomisk och finansiell brottslighet och korruption samt förfalskning och olagliga transaktioner genom att till fullo uppfylla sina nuvarande ömsesidiga internationella förpliktelser på detta område, bland annat när det gäller ett effektivt samarbete för att återkräva tillgångar eller medel som härrör från korruptionshandlingar. Parterna ska främja genomförandet av FN:s konvention om organiserad gränsöverskridande brottslighet och dess tilläggsprotokoll och FN:s konvention mot korruption.

ARTIKEL 36

Bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering

1. Parterna är överens om att det är nödvändigt att sträva efter och samarbeta för att förhindra att deras finansiella system används för att tvätta vinningen av alla former av brottslig verksamhet, inbegripet narkotikahandel och korruption, samt för finansiering av terrorism. Samarbetet omfattar återkrävandet av tillgångar eller medel som härrör från vinning av brott.

2. Parterna kan utbyta relevanta upplysningar inom ramen för respektive lagstiftning och tillämpa lämpliga standarder för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism motsvarande de standarder som antagits av relevanta internationella organ som är verksamma på detta område, såsom arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt (FATF).

ARTIKEL 37

Bekämpning av it-brottslighet

1. Parterna ska stärka samarbetet för att förebygga och bekämpa högteknologisk brottslighet, it-brottslighet och elektronisk brottslighet samt spridning av innehåll som rör terrorism via Internet genom att utbyta information och praktiska erfarenheter i överensstämmelse med nationell lagstiftning inom sitt behörighetsområde.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 34

2. Parterna ska utbyta information om utbildning av utredare av it-brott, utredning av it-brott och digital forensisk vetenskap.

ARTIKEL 38

Samarbete på det brottsbekämpande området

Parterna är överens om att ha ett samarbete mellan myndigheter, byråer och avdelningar med ansvar för brottsbekämpning och att bidra till att motverka och undanröja hot från gränsöverskridande brottslighet som berör bägge parter. Samarbetet mellan myndigheterna, byråerna och avdelningarna med ansvar för brottsbekämpning kan ta formen av ömsesidigt bistånd i utredningar, utbyte av utredningsteknik, gemensam utbildning och fortbildning av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter och andra typer av gemensam verksamhet och gemensamt bistånd som parterna kan komma överens om.

AVDELNING VIII

SAMARBETE INOM ANDRA OMRÅDEN

ARTIKEL 39

Turism

Parterna förbinder sig att upprätta ett samarbete på området turism med sikte på att främja större ömsesidig förståelse och en balanserad, hållbar utveckling av turismen.

Detta samarbete får särskilt ta sig uttryck i

a) utbyte av information om turismfrågor av gemensamt intresse,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 35

b) anordnande av turismevenemang,

c) turismutbyten,

d) samarbete om bevarande och förvaltning av kulturarvet, och

e) samarbete om turismförvaltning.

ARTIKEL 40

Det civila samhället

Parterna är medvetna om det organiserade civila samhällets roll i och potentiella bidrag till processen för dialog och samarbete inom ramen för detta avtal och är överens om att verka för en effektiv dialog med det organiserade civila samhället och för att detta ska delta i processen på ett verkningsfullt sätt.

ARTIKEL 41

Offentlig förvaltning

Parterna är överens om att med utgångspunkt i befintliga ansträngningar och genom utbyte av erfarenheter och bästa praxis samarbeta med avseende på modernisering av den offentliga förvaltningen, bl.a. på följande områden:

a) Förbättring av den organisatoriska effektiviteten.

b) Förbättring av effektiviteten i organisationens tillhandahållande av tjänster.

c) Säkerställande av öppen förvaltning av offentliga medel och redovisningsskyldighet.

d) Förbättring av den rättsliga ramen och den institutionella ramen.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 36

e) Policyutformning och policygenomförande.

ARTIKEL 42

Statistik

1. Parterna ska utveckla och intensifiera sitt samarbete i statistikfrågor och därigenom bidra till uppnåendet av det långsiktiga målet att få fram internationellt jämförbara, tillförlitliga statistikuppgifter i rätt tid. Hållbara, effektiva och fackmässigt oberoende statistiksystem förväntas frambringa information som är relevant för parternas medborgare, företag och beslutsfattare och gör det möjligt för dem att fatta välgrundade beslut. Parterna ska bl.a. utbyta information och sakkunskap och utveckla samarbetet med beaktande av de redan förvärvade erfarenheterna. Samarbetet ska inriktas på att

a) stegvis harmonisera båda parternas statistiksystem,

b) finjustera uppgiftsutbytet mellan parterna med beaktande av tillämpningen av relevanta

internationella metoder,

c) utveckla fackkompetensen hos statistikerna för att göra det möjligt för dem att tillämpa de relevanta statistikstandarderna, och

d) främja utbyte av erfarenheter mellan parterna rörande utveckling av statistisk fackkompetens.

2. Samarbetet får ta sig uttryck bl.a. i särskilda program och projekt som parterna kommit överens om och i dialog, samarbete och initiativ på bilateral eller multilateral nivå rörande frågor av gemensamt intresse.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 37

AVDELNING IX

INSTITUTIONELL RAM

ARTIKEL 43

Andra avtal

1. Ramavtalet om handel och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 28 oktober 1996 och trädde i kraft den 1 april 2001, ska upphöra att gälla.

2. Genom det här avtalet uppdateras och ersätts ovannämnda avtal. Hänvisningar till det ovannämnda avtalet i alla andra avtal mellan parterna ska anses som hänvisningar till det här avtalet.

3. Parterna får komplettera detta avtal genom att ingå särskilda avtal på de samarbetsområden som faller inom ramen för avtalet. Sådana särskilda avtal ska anses utgöra en integrerad del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt det här avtalet och en del av en gemensam institutionell ram.

4. På liknande sätt ska befintliga avtal på de samarbetsområden som faller inom ramen för detta avtal anses utgöra en del av de samlade bilaterala förbindelserna enligt det här avtalet och en del av en gemensam institutionell ram.

ARTIKEL 44

Gemensam kommitté

1. Parterna ska inom ramen för detta avtal inrätta en gemensam kommitté bestående av företrädare för ledamöterna av Europeiska unionens råd och företrädare för Europeiska kommissionen, å ena sidan, och av företrädare för Republiken Korea, å andra sidan.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 38

2. Samråd ska hållas i gemensamma kommittén i syfte att underlätta genomförandet av avtalet och bidra till uppnåendet av de allmänna målen för detta samt i syfte att bibehålla samstämmigheten totalt sett i förbindelserna mellan parterna och se till att andra avtal mellan dessa fungerar väl.

3. Gemensamma kommittén ska

a) se till att detta avtal fungerar väl,

b) följa utvecklingen av de övergripande förbindelserna mellan parterna,

c) vid behov begära information från sådana kommittéer och andra organ som inrättats inom ramen för andra avtal som faller under den gemensamma institutionella ramen och ta rapporter som lagts fram av sådana kommittéer och andra organ i betraktande,

d) diskutera och lägga fram förslag om alla frågor av gemensamt intresse, även framtida åtgärder och tillgängliga resurser för att genomföra dem,

e) fastlägga prioriteter med hänsyn till målen för detta avtal,

f) söka efter lämpliga metoder för att avvärja sådana problem som kan uppkomma på de områden som omfattas av detta avtal,

g) sträva efter att lösa sådana tvister som uppkommer i samband med tillämpningen eller tolkningen av detta avtal i samförstånd, i enlighet med artikel 45.3, och

h) gå igenom all information som läggs fram av någondera parten angående underlåtenhet att fullgöra skyldigheterna och samråda med den andra parten i syfte att finna en för parterna godtagbar lösning, i enlighet med artikel 45.3.

4. Gemensamma kommittén ska i vanliga fall sammanträda en gång om året, växelvis i Bryssel och Seoul. Särskilda sammanträden i kommittén ska hållas på begäran av någon av parterna. Parterna ska inneha ordförandeskapet i kommittén växelvis. Kommittén ska i vanliga fall sammanträda på högre tjänstemannanivå.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 39

ARTIKEL 45

Genomförandebestämmelser

1. Parterna ska vidta alla allmänna och särskilda åtgärder som är nödvändiga för fullgörandet av deras skyldigheter enligt detta avtal och se till att åtgärderna är förenliga med de mål som fastläggs i detta avtal.

2. Genomförandet av avtalet ska ske på basis av dialog och samförstånd. Om det emellertid råder meningsskiljaktigheter rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal, ska någon av parterna hänskjuta ärendet till gemensamma kommittén.

3. Om en part anser att den andra parten har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt detta avtal, får den vidta lämpliga åtgärder i enlighet med internationell rätt. Innan den gör detta ska den, utom i särskilt brådskande fall, för gemensamma kommittén lägga fram all information som behövs för en ingående prövning av ärendet. Parterna ska hålla samråd i gemensamma kommittén, som ifall parterna är överens om detta får utse en medlare för att underlätta samrådet.

4. Åtgärder som en part vidtar i särskilt brådskande fall ska omedelbart anmälas till den andra parten. På begäran av den andra parten ska det hållas samråd, under en period av högst 20 dagar. Efter utgången av samrådsperioden får åtgärderna sättas i verket. I så fall får den andra parten begära ett skiljeförfarande enligt artikel 46, så att grunden för åtgärderna eller någon annan aspekt av dessa kan prövas.

ARTIKEL 46

Skiljeförfarande

1. Skiljepanelen ska bestå av tre skiljemän. Inom 14 dagar efter det att en part har begärt ett skiljeförfarande ska vardera parten utse en skiljeman och gemensamma kommittén en tredje skiljeman. Utseendet av en skiljeman från en parts sida ska omedelbart anmälas skriftligen till den

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 40

andra parten på diplomatisk väg. Skiljemännens beslut ska utgöras av ett majoritetsbeslut. Skiljemännen ska bemöda sig om att nå fram till sitt beslut snarast möjligt och i vilket fall som helst senast tre månader efter det att skiljemännen utsetts. Gemensamma kommittén ska fastlägga ingående regler för ett snabbt genomförande av skiljeförfarandet.

2. Varje part är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra skiljemännens beslut. Skiljemännen ska på begäran utfärda rekommendationer om hur beslutet ska genomföras för att återställa jämvikten mellan rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal.

AVDELNING X

SLUTBESTÄMMELSER

ARTIKEL 47

Definition

I detta avtal avses med parterna Europeiska unionen eller dess medlemsstater eller Europeiska unionen och dess medlemsstater, i enlighet med deras respektive befogenheter, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan.

ARTIKEL 48

Nationell säkerhet och utlämnande av information

Ingenting i detta avtal ska tolkas som ett krav på någon av parterna att lämna ut sådan information som parten inte anser det vara förenligt med dess väsentliga säkerhetsintressen att lämna ut.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 41

ARTIKEL 49

Ikraftträdande, varaktighet och uppsägning

1. Detta avtal träder i kraft den första dagen i den första månaden efter den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har avslutats.

2. Utan hinder av punkt 1 ska avtalet tillämpas provisoriskt i avvaktan på att det träder i kraft. Den provisoriska tillämpningen börjar den första dagen i den första månaden efter den dag då parterna till varandra anmält att de förfaranden som är nödvändiga för detta har avslutats.

3. Detta avtal ingås på obestämd tid. Vardera parten får säga upp avtalet genom skriftlig anmälan till den andra parten. Uppsägningen får verkan sex månader efter en sådan anmälan.

ARTIKEL 50

Anmälningar

Anmälningar i enlighet med artikel 49 ska göras till generalsekretariatet vid Europeiska unionens råd respektive Republiken Koreas utrikes- och handelsministerium.

ARTIKEL 51

Förklaringar och bilagor

Förklaringarna och bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av avtalet.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 42

ARTIKEL 52

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionen är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget och, å andra sidan, på Republiken Koreas territorium.

ARTIKEL 53

Giltiga texter

Detta avtal är upprättat i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska, ungerska och koreanska språken, vilka alla texter är lika giltiga.

Gemensam tolkningsförklaring om artiklarna 45 och 46

Parterna är demokratier och önskar arbeta tillsammans för att driva sina gemensamma värderingar framåt i världen. Avtalet mellan parterna är ett tecken på deras fasta föresats att främja demokratin, de mänskliga rättigheterna, icke-spridning och terrorismbekämpning i världen. Genomförandet av detta avtal mellan parter som delar samma värderingar ska därför grundas på principerna om dialog, ömsesidig respekt, jämlikt partnerskap, multilateralism, samförstånd och respekt för internationell rätt.

Med tanke på en korrekt tolkning av avtalet och den praktiska tillämpningen av detta är parterna överens om att lämpliga åtgärder i artikel 45.3 avser åtgärder som står i proportion till underlåtenheten att fullgöra skyldigheterna enligt avtalet. Sådana åtgärder får vidtas med avseende på detta avtal eller på ett särskilt avtal som faller under den gemensamma institutionella ramen. Vid valet av åtgärder är det nödvändigt att prioritera sådana åtgärder som i så liten utsträckning som möjligt stör tillämpningen av avtalen och att ta användning av nationella rättsmedel i beaktande när sådana finns att tillgå.

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 43

Med tanke på en korrekt tolkning av ramavtalet och den praktiska tillämpningen av detta är parterna överens om att särskilt brådskande fall i artikel 45.4 avser fall där någon av parterna har begått en väsentlig överträdelse av avtalet. Med en väsentlig överträdelse avses antingen en sådan vägran att fullgöra avtalet som inte sanktioneras av de allmänna bestämmelserna i internationell rätt eller en särskilt allvarlig och väsentlig kränkning av någon av avtalets grundsatser. Vid bedömning av om det föreligger en väsentlig överträdelse av artikel 4.2 ska parterna ta de behöriga internationella organens officiella ståndpunkter i beaktande när sådana finns att tillgå.

Vad beträffar artikel 46 ska när det har vidtagits åtgärder med avseende på ett särskilt avtal som faller under den gemensamma institutionella ramen varje relevant tvistlösningsförfarande i det särskilda avtalet tillämpas på förfarandet för genomförande av skiljepanelens beslut i fall där skiljemännen avgör att de berörda åtgärderna inte var motiverade eller proportionella.

___________

SLUTAKT

De befullmäktigade för

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen, och KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, IRLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, REPUBLIKEN ITALIEN, REPUBLIKEN CYPERN, REPUBLIKEN LETTLAND, REPUBLIKEN LITAUEN,

Prop. 2010/11:92 Bilaga 1

AF/UE/KR/D/sv 44

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG, REPUBLIKEN UNGERN, MALTA, KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA, REPUBLIKEN ÖSTERRIKE, REPUBLIKEN POLEN, REPUBLIKEN PORTUGAL, RUMÄNIEN, REPUBLIKEN SLOVENIEN, REPUBLIKEN SLOVAKIEN, REPUBLIKEN FINLAND, KONUNGARIKET SVERIGE, FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND, fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,

å ena sidan, och

REPUBLIKEN KOREA,

å andra sidan,

församlade i … den … för att underteckna ramavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan, har antagit ramavtalet.

Medlemsstaternas befullmäktigade och Republiken Koreas befullmäktigade noterar följande ensidiga förklaring från Europeiska unionen angående artikel 12:

"Europeiska unionen förklarar att medlemsstaterna är bundna av artikel 12 endast i den utsträckning som de på unionsnivå har ställt sig bakom principerna om god förvaltning på skatteområdet"

Utfärdat i (…) den (…)

Europeiska unionen Republiken Korea

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 2011

Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Carlsson, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt

Föredragande: statsrådet Carlsson

Regeringen beslutar proposition Ramavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan