Prop. 2012/13:100

Regeringens proposition

2012/13:100

2013 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition 2012/13:100

2013 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 11 april 2013

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2014.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning och en uppföljning av sysselsättningspolitiken, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen och budgetutrymme, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

1 Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2012/13:100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2), 2. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 12.1.1), 3. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 12.1.2), 4. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner (avsnitt 12.1.3), 5. godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet respektive utgiftsområde 8 Migration (avsnitt 12.1.4).

2¶Riktlinjer för den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken

PROP. 2012/13:100

2¶Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Sammanfattning – Ansvar för jobb och individen att forma sin vardag. En svag trygghet förankring på arbetsmarknaden riskerar att leda

till långvarigt utanförskap. Politiken måste skapa Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne fler vägar till jobb eller eget företagande för dem på sitt femte år. Även om läget på de finansiella som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta är marknaderna stabiliserats är situationen i om- särskilt viktigt i ett utdraget svagt konjunkturvärlden bekymmersam, med en svag tillväxt i läge. Investeringar som rustar Sverige för en allt euroområdet och en dämpad utveckling i USA. hårdare internationell konkurrens och som Risken för en sämre utveckling än i aktuell tryggar jobb, kunskap och välfärd genomförs prognos dominerar även fortsatt. Den svaga och ska fortsatt genomföras. Det svenska internationella konjunkturutvecklingen påverkar samhället ska hålla ihop. Regeringen tar ansvar Sverige genom lägre tillväxt och högre för jobb och trygghet. arbetslöshet. Först 2015 väntas en gradvis återhämtning i den internationella och svenska Motvind för den ekonomiska utvecklingen ekonomin. Den svenska tillväxten bromsade in under 2012

Regeringen kommer att fortsätta möta den och utsikterna för 2013 är fortsatt dämpade (se utdragna lågkonjunkturen med en ansvarsfull tabell 2.1). Den svaga tillväxten innebär att finanspolitik som kombinerar långsiktiga arbetslösheten förväntas stiga något 2013 och reformer för jobb, företagande, tillväxt, välfärd 2014. Från 2015 väntas en uppgång i och sammanhållning med insatser som stödjer konjunkturen. Men det finns en tydlig motvind återhämtningen, samtidigt som hållbara som gör att återhämtningen i Sverige hålls offentliga finanser värnas. tillbaka. Svag internationell efterfrågan med

Den förda politiken har bidragit till att begränsat penning- och finanspolitiskt utrymme tillväxten och sysselsättningen har utvecklats för stimulanser, en stärkt krona samt en bättre i Sverige än i de flesta andra EU-länder. hårdnande internationell konkurrens riskerar att Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de försvåra återhämtningen och nedgången i starkaste i EU, med en låg och trendmässigt arbetslösheten. Sammantaget indikerar sjunkande skuld. Det är centralt att fortsätta prognosen att Sverige nu befinner sig mitt i en värna Sveriges starka position för att kunna möta period om minst nio år med lågt resurseffekterna av den försvagade konjunkturen i utnyttjande. omvärlden. Osäkerheten om den framtida konjunktur-

Målet för regeringens politik är full utvecklingen är stor och riskerna för en sämre sysselsättning. Med ett eget arbete kommer utveckling överväger. Detta är främst en följd av gemenskap och trygghet samt frihet för osäkerheten kring de skuldtyngda euroländernas

PROP. 2012/13:100

möjlighet och förmåga att genomföra reformer till kraftfulla investeringar i infrastruktur och som stärker konkurrenskraften och hållbarheten forskning samt förbättringar av företagens i deras offentliga finanser. villkor. De stärker förutsättningarna för fler jobb

Den svaga ekonomiska utvecklingen gör att i växande företag. den offentliga sektorns finansiella sparande Den ekonomiska vårpropositionen syftar till bedöms uppvisa ett underskott både 2013 och att ange politikens inriktning på medellång och 2014. Därefter förstärks det finansiella sparandet lång sikt. I enlighet med riksdagens uttalande gradvis till ett överskott på 2 procent av BNP presenteras normalt inga nya reformer i den 2017. ekonomiska vårpropositionen utan budget-

I ett läge med hög och stigande arbetslöshet arbetet koncentreras till budgetpropositionen. och där det samtidigt finns ett stort förtroende Den försämrade utvecklingen på arbetsför de offentliga finanserna, såväl bland företag marknaden innebär dock att det finns skäl att och hushåll som på finansmarknaderna, bör göra avsteg från denna ordning. För att finanspolitiken dämpa effekterna på arbets- motverka att den höga arbetslösheten biter sig marknaden och skapa gynnsamma fast föreslår och aviserar regeringen nu förutsättningar för att en återhämtning ska ytterligare satsningar: komma till stånd och växa sig stark. Regeringen

- 7 000 utbildningsplatser 2013 och satsade därför 23 miljarder kronor i

7 000 utbildningsplatser 2014 inom budgetpropositionen för 2013 i syfte att

yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning stimulera ekonomin och stärka tillväxtförut-

(yrkesvux), sättningarna.

- 4 000 platser 2013 och 4 000 platser 2014

Budgetutrymmet bedöms vara begränsat i

inom praktik och arbetsmarknadsnärtid, men öka gradvis under prognosperioden.

utbildning, För att underlätta en snabbare nedgång av arbetslösheten och ge stöd för en gradvis - 1 400 högskoleplatser 2013 och återhämtning finns det skäl att använda en viss 1 400 högskoleplatser 2014 inom civil- och del av budgetutrymmet tidigare under högskoleingenjörsutbildningar samt prognosperioden. sjuksköterskeutbildningar,

- förstärkta insatser för regional tillväxt om

Tabell 2.1 Sammanfattningstabell

Utfall för 2012, prognos för 2013–2017 40 miljoner kronor 2013 och 40 miljoner Procentuell förändring om annat ej anges kronor 2014, dvs. totalt 80 miljoner kronor

2012 2013 2014 2015 2016 2017 under åren 2013 och 2014. Dessa medel koncentreras till de åtta län som har

BNP 0,8 1,2 2,2 3,6 3,9 2,9

drabbats hårdast av den utdragna BNP, kalenderkorrigerad 1,2 1,2 2,3 3,4 3,5 3,1

lågkonjunkturen, samt

1 Sysselsatta 0,7 0,2 -0,1 0,6 1,5 1,4

2 - omfördelning av medel motsvarande Arbetslöshet 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 6,3

3 1 200 miljoner kronor för drift och Arbetslöshet, äldre def. 5,6 6,0 6,0 5,5 5,0 4,0

4 underhåll av järnvägar 2013, med en BNP-gap -2,2 -3,5 -3,3 -2,3 -1,1 -0,4

beräknad utgiftseffekt på 700 miljoner

5 Finansiellt sparande -0,7 -1,6 -1,0 0,0 1,1 2,0

kronor.

5 Bruttoskuld 38,2 42,0 41,8 39,5 36,2 32,3 1 15–74 år. 2 Sammantaget innebär detta satsningar på totalt Andel av arbetskraften 15–74 år. 3 Antal arbetslösa exkl. heltidsstuderande arbetslösa i procent av arbetskraften, ca 1,9 miljarder kronor 2013 och ca 1,2 miljarder s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs 16–64 år. Skillnaden mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet. kronor 2014. 4 Procent av potentiell BNP. 5 Konsoliderad offentlig sektor. Procent av BNP. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. Trepartssamtalen fortsätter

Den svenska modellen innebär att Satsningar på utbildning och infrastruktur arbetsmarknadens parter har det huvudsakliga Regeringen ser allvarligt på den försämrade ansvaret för viktiga frågor på arbetsmarknaden, utvecklingen på arbetsmarknaden. I en utdragen såsom lönebildningen. Modellen fungerar väl, lågkonjunktur finns det betydande risker för att men för personer som söker arbete för första arbetslösheten biter sig fast. Budget- gången eller som har varit utan arbete en längre propositionen för 2013 innehöll därför förslag tid är det ofta svårt att etablera sig på

PROP. 2012/13:100

arbetsmarknaden. Regeringen har därför sedan sättningen och göra det mer attraktivt att utbilda 2011 fört samtal med arbetsmarknadens parter sig, starta och driva företag vill regeringen, när om hur arbetsmarknaden kan bli mer budgetutrymmet så tillåter, ytterligare förstärka inkluderande och flexibel. Trepartssamtalen har jobbskatteavdraget och höja den nedre fokuserat på tre områden: skiktgränsen för statlig inkomstskatt. När

individer och familjer får behålla mer av sina - att skapa nya vägar in på arbetsmarknaden

inkomster ökar dessutom deras självständighet för unga genom yrkesintroduktionsavtal, och möjligheterna att forma sina egna liv.

- att ge bättre möjligheter till omställning på

Den ökande långtidsarbetslösheten är ett

arbetsmarknaden, samt

allvarligt problem, särskilt i en period med svagt - införande av ett system för statligt stöd vid konjunkturläge och stigande arbetslöshet. De

korttidsarbete, som ska användas i tider av regionala skillnaderna i sysselsättningsgrad och

synnerligen djup ekonomisk kris. arbetslöshet är också betydande. För att minska

långtidsarbetslösheten måste efterfrågan på

personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Dessa samtal börjar nu ge konkreta resultat. Ett

öka, samtidigt som sökaktiviteten upprätthålls antal avtal om yrkesintroduktion har tecknats

och de arbetssökande erbjuds relevanta insatser. och fler är på väg. Ett förslag om hur ett statligt

Det är viktigt att säkerställa kvaliteten och stöd till yrkesintroduktionsliknande

aktivitetsnivån i insatserna för personer som anställningar genom en lönesubvention kan

varit utan arbete under längre tid liksom att på utformas har nyligen remitterats. Vidare har

olika sätt öka arbetsgivarnas efterfrågan på regeringen tagit fram en lagrådsremiss om

personer som i dag har en svag anknytning till korttidsarbete.

arbetsmarknaden.

Indikatorer pekar på att matchningen på

arbetsmarknaden har försämrats under krisen.

Utmaningar och politikens inriktning

Mycket tyder på att detta till stor del är en

tillfällig effekt av den utdragna lågkonjunkturen Sverige har till följd av regeringens ansvarsfulla

och av ett ökat arbetskraftsdeltagande. För att politik bland Europas starkaste offentliga

förbättra matchningen behövs ett brett finanser. Ordning och reda i de offentliga

angreppssätt. Det fortsatta arbetet med att finanserna ska fortsatt värnas. Det begränsade

förbättra matchningen inriktas på att arbetslösa budgetutrymmet bör därför främst användas till

ska ha tydliga drivkrafter att aktivt söka jobb åtgärder som stärker förutsättningarna för fler i

samt på att förbättra arbetskraftens kompetens arbete och därmed högre varaktig sysselsättning.

genom utbildning och praktik. Det är viktigt att Regeringen bedömer att det finns ett visst

Arbetsförmedlingen ställer tydliga krav på att utrymme för ofinansierade reformer i den

arbetslösa ska stå till arbetsmarknadens kommande budgetpropositionen. En slutgiltig

förfogande, genom yrkesmässig och geografisk bedömning av budgetutrymmet kommer dock

rörlighet. Dessutom är det viktigt att att göras i budgetpropositionen för 2014.

Arbetsförmedlingen följer upp sökaktiviteten I arbetet med budgetpropositionen för 2014 och blir effektivare i att förmedla arbeten.

lägger regeringen fokus på följande områden.

Satsningar inom utbildningsområdet Bättre förutsättningar för att få fler i arbete

Utbildning av hög kvalitet är avgörande för Den utdragna lågkonjunkturen innebär att

sammanhållningen och den viktigaste personer med svag förankring på arbets-

förutsättningen för social rörlighet. Utbildning marknaden, i synnerhet unga och utrikes födda,

är också avgörande för konkurrenskraften, har fått det betydligt svårare att etablera sig på

tillväxten och sysselsättningen. Utbildningsarbetsmarknaden. Det är därför angeläget att

systemet ska ge de kunskaper som behövs för att fortsätta arbetet med att förbättra möjligheterna

komma in på arbetsmarknaden eller för fortsatta till jobb för dessa grupper.

studier. Sverige ska vara en av världens mest

Stärkta drivkrafter till arbete och minskade

framstående kunskaps- och forskningsnationer. trösklar in på arbetsmarknaden är effektiva sätt

Det finns många styrkor i det svenska att öka sysselsättningen. För att minska

utbildningssystemet som är viktiga att bygga utanförskapet, öka den varaktiga syssel-

PROP. 2012/13:100

vidare på. Samtidigt finns stora brister som inte de finansiella marknaderna. Konsumenter och minst de sjunkande kunskapsresultaten pekar på. säljare av finansiella tjänster är sällan jämbördiga Regeringen bedriver sedan 2006 ett omfattande parter och konsumenten hamnar lätt i underläge. reformarbete för att vända utvecklingen. Flera Regeringen fortsätter därför arbetet med att centrala reformer har genomförts, men främja ett starkt konsumentskydd både ytterligare insatser kommer att behövas. Insatser nationellt och på EU-nivå. Inriktningen är att behövs bl.a. för att höja studieresultaten så att skapa bättre spelregler genom såväl förbättrad fler elever har behörighet till gymnasieprogram. reglering som ökad kunskap och information. Inom gymnasieskolan finns behov av att ytterligare stärka kvaliteten på de yrkesinriktade Miljö-, klimat- och energipolitiken programmen, framför allt när det gäller det Visionen är att Sverige 2050 har en hållbar och arbetsplatsförlagda lärandet. Kvaliteten i resurseffektiv energiförsörjning och inga introduktionsprogrammet yrkesintroduktion nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. behöver utvecklas. Ambitionen med miljö-, klimat- och

energipolitiken är att på ett kostnadseffektivt Stärkt konkurrenskraft sätt skapa uthållighet i energisystemen och att nå Svenska företag konkurrerar på världsmarknaden målen inom detta område. Detta förutsätter en genom kunskap och kvalitet. Internationella ambitiös politik i Sverige, inom EU och i jämförelser visar att det svenska företagsklimatet internationella sammanhang. är bland de bästa i världen. En allt tuffare Ett led i att nå visionen om noll nettoutsläpp konkurrens högre upp i värdekedjan ställer dock 2050 och den långsiktiga prioriteringen om en ökade krav på svensk konkurrenskraft. fossiloberoende fordonsflotta 2030 är det Företagens villkor ska utvecklas för att förbättra tidigare annonserade kvotpliktssystemet för konkurrenskraften och stärka förutsättningarna låginblandade biodrivmedel, som planeras för investeringar och sysselsättning. Det handlar införas under 2014, liksom fortsatt skattebl.a. om skattesystemet, villkoren för forskning, befrielse för höginblandade och rena innovation och teknikutveckling, om att biodrivmedel. Avsikten är att skillnaden i förenkla för företag och företagande och om beskattningen mellan hållbara höginblandade förbättrad infrastruktur. Att stärka konkurrens- biodrivmedel och drivmedel utan fossilt innehåll kraften handlar om att säkra och utveckla och deras fossila motsvarigheter framöver ska Sveriges starka sidor samt att värna ett fortsätta att vara lika stor som i dag. dynamiskt näringsliv i hela landet. Beskattningen kan dock komma att förändras

om s.k. överkompensation inträffar. Fler bostäder För att fortsatt främja en omställning av En politik för full sysselsättning och ett samhälle fordonsparken avser regeringen att förlänga den som håller ihop förutsätter en väl fungerande tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet bostadsmarknad. Människor ska ha möjlighet att för vissa miljöbilar med tre år. Denna flytta till platser där efterfrågan på arbetskraft är förlängning möjliggörs ekonomiskt genom hög, där möjligheten att uppnå egen försörjning införandet av ett kvotpliktssystem för är god och där risken för utanförskap och biodrivmedel. arbetslöshet är låg. Förutsättningarna för ett ökat bostadsbyggande, särskilt av hyresrätter, Sammanhållning och välfärd med hög kvalitet bör därför förbättras. Ökad sysselsättning och minskat utanförskap är

även fortsättningsvis kärnan i regeringens Stabilitet på finansmarknaderna fördelningspolitiska arbete. Arbetet inriktas även Finansiell stabilitet är en förutsättning för en på att minska den ekonomiska utsattheten fungerande samhällsekonomi. Eftersom Sverige genom att förbättra standarden för utsatta har ett stort banksystem i förhållande till BNP hushåll med svag ekonomi. Regeringen har riskerar en finansiell kris att bli mycket kostsam. exempelvis höjt bostadsbidraget, flerbarns- Regeringens arbete med förebyggande åtgärder tillägget, grundnivån i föräldrapenningen och för finansiell stabilitet fortsätter, t.ex. genom bostadstillägget samt genomfört skatteskärpta kapitaltäckningskrav. För att det sänkningar för pensionärer i flera steg – det finansiella systemet ska fungera är det viktigt att senaste den 1 januari 2013. Regeringen avser att konsumenterna har förtroende för aktörerna på för 2014 återkomma med ytterligare förslag om

PROP. 2012/13:100

sänkt skatt för pensionärer under förutsättning 2.1.1 Oro i omvärlden och dämpade att de offentliga finanserna så tillåter. tillväxtutsikter i närtid

Regeringens mål för omsorgen samt hälsooch sjukvården är att hela befolkningen, oavsett Den svenska BNP-tillväxten har varit bland de inkomst och bakgrund, ska erbjudas en högsta i EU sedan 2009. Uppgången i behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård och konjunkturen bromsande in under 2012 och omsorg av god kvalitet. I ett internationellt svensk ekonomi påverkas nu märkbart av den perspektiv fungerar den svenska vården och svaga konjunkturen i omvärlden. omsorgen väl. Men en åldrande befolkning och en ökad efterfrågan på vård- och omsorgstjänster Svag internationell konjunkturutveckling innebär utmaningar. Det är därför viktigt att Finanspolitiska åtstramningar och ett svagt fortsätta förbättra vårdens och omsorgens förtroende bland hushåll och företag bidrar till tillgänglighet, kvalitet och effektivitet. Egenmakt negativ tillväxt i euroområdet 2013 och en svag och valfrihet är tillsammans med en stärkt tillsyn utveckling i USA. Bankernas strama och uppföljning nödvändiga verktyg i detta kreditvillkor gör att företag och hushåll i många arbete. länder inte i full utsträckning kan dra fördel av

En viktig del av ett sammanhållet samhälle där de låga styrräntorna. Styrräntorna ligger välfärd finns för alla är att arbeta aktivt med att dessutom redan nära noll och kan inte sänkas förbättra situationen för barn och unga i ytterligare. Även om tillväxten i de stora ekonomisk och social utsatthet. tillväxtekonomierna väntas stiga något den

närmaste tiden, blir den globala Ett tryggt samhälle efterfrågeutvecklingen fortsatt svag 2013 och En grundförutsättning för ett tryggt samhälle är 2014. Först 2015 väntas en internationell ett effektivt rättsväsende. Alla ska känna sig konjunkturåterhämtning. Återhämtningen blir trygga i sin vardag. Fortfarande är det alldeles för dock förhållandevis långsam. Tillväxtutsikterna i många som drabbas av brott, för få brott som många länder dämpas av ett stort behov av att klaras upp och för många som känner sig minska skuldsättningen i offentlig sektor samt otrygga. Det brottsförebyggande arbetet kan hos hushåll och företag. förbättras. Regeringens målsättning är att Läget på de finansiella marknaderna har rättsväsendet ska bli mer effektivt och att fler förbättrats sedan mitten av 2012. En viktig brott ska förebyggas, klaras upp och lagföras. förklaring till detta är de åtgärder som vidtagits

Regeringen fortsätter sitt arbete med att av Europeiska centralbanken (ECB). Även andra förbättra och effektivisera rättsväsendet. En centralbanker har genomfört extraordinära viktig del i detta arbete är att förstärka insatserna åtgärder. Trots det kvarstår betydande risker i mot våld i nära relationer, en annan viktig del är omvärlden, främst kopplade till den politiska att skärpa straffen för de grövsta våldsbrotten osäkerheten kring hur de statsfinansiella och en tredje att förebygga brott bland unga och problemen i framför allt euroområdet ska snabbare reagera när unga är brottsoffer eller hanteras. Eftersom det finns en nära koppling gärningsmän. mellan den politiska hanteringen av krisen i

euroområdet och läget på de finansiella

marknaderna är risken för finansiell turbulens

fortsatt betydande.

2.1¶Utsikter för svensk ekonomi

Motvind för den ekonomiska utvecklingen

I följande avsnitt beskrivs utsikterna för svensk Tillväxten för svensk export kommer att vara låg ekonomi, utvecklingen av de offentliga den närmaste tiden till följd av svag efterfrågan finanserna och en bedömning av riskerna från omvärlden. Kronan, som stärkts och kopplade till prognosen. I detta sammanhang är förväntas vara fortsatt stark relativt viktiga det viktigt att komma ihåg att osäkerheten i exportvalutor, ger inte heller svenska exportprognoserna ökar med prognoshorisonten. företag någon draghjälp. Detta tillsammans med

den allmänt osäkra ekonomiska utvecklingen

och att det finns ledig kapacitet gör att företagen

dröjer med att investera. En försämring på

arbetsmarknaden och en stigande arbetslöshet

PROP. 2012/13:100

medför att även tillväxten i konsumtionen blir Även arbetskraftsdeltagandet har ökat under de återhållen. Trots att räntorna är låga är senaste åren. Ökningen av sysselsättningen och hushållens sparande fortsatt högt 2013. arbetskraften kan förklaras av den förbättrade

Den svaga tillväxten 2013 leder till att konjunkturen efter 2009, att befolkningen i resursutnyttjandet i svensk ekonomi minskar arbetsför ålder ökar och av regeringens skatteunder året och blir fortsatt lågt 2014. Ett och arbetsmarknadsreformer. uppdämt konsumtionsbehov, ett högt sparande Arbetslösheten har ökat sedan krisen inleddes hos hushållen i utgångsläget och en gradvis och är i dag hög. Ökningen sedan 2011 förklaras fallande arbetslöshet medger en gradvis delvis av den försvagade konjunkturen, men normalisering därefter. BNP förväntas växa i god också av det ökade arbetskraftsdeltagandet. takt fr.o.m. 2015. Exporten utvecklas relativt Under hösten 2012 steg antalet varsel kraftigt, svagt medan hushållens konsumtion växer vilket indikerar att arbetslösheten kommer förhållandevis snabbt jämfört med tidigare fortsätta att öka den närmaste tiden. Även andra konjunkturåterhämtningar. Resursutnyttjandet indikatorer som nyanmälda lediga platser tyder stiger därför mot slutet av prognosperioden. på att arbetsmarknaden utvecklas svagt Eftersom resursutnyttjandet är lågt i utgångs- framöver. läget och tillväxten inledningsvis svag dröjer det Sysselsättningen bedöms vara i stort sett till slutet av 2017 innan det är balanserat. oförändrad 2013 och 2014. Samtidigt fortsätter

arbetskraften att öka. Den svaga Tabell 2.2 Nyckeltal sysselsättningstillväxten, tillsammans med en

Utfall för 2012, prognos för 2013–2017

Procentuell förändring om annat ej anges växande arbetskraft, medför att arbetslösheten

2012 2013 2014 2015 2016 2017 väntas stiga till 8,4 procent 2014 (se tabell 2.2).

I takt med konjunkturåterhämtningen BNP 0,8 1,2 2,2 3,6 3,9 2,9

förbättras läget gradvis på arbetsmarknaden. BNP, kalenderkorrigerad 1,2 1,2 2,3 3,4 3,5 3,1

Resursutnyttjandet på arbetsmarknaden är i BNP-gap -2,2 -3,5 -3,3 -2,3 -1,1 -0,4 nuläget lågt, men företagen bör ha ett stort Sysselsatta 0,7 0,2 -0,1 0,6 1,5 1,4 behov av att anställa när konjunktur-

3 återhämtningen tar fart. Sysselsättningsgrad 79,4 79,0 78,4 78,5 79,4 80,4

4 Arbetade timmar 0,6 0,2 0,3 0,7 1,5 1,3

4,5 Lågt kostnadstryck de närmaste åren Produktivitet 1,2 1,3 2,4 2,9 2,1 1,9

Det svaga arbetsmarknadsläget de närmaste åren

6 Arbetslöshet 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 6,3

gör att löneökningstakten förblir måttlig. Den

7 Arbetslöshet, äldre def. 5,6 6,0 6,0 5,5 5,0 4,0 starka kronan håller nere importpriserna och

8 resursutnyttjandet är lågt i ekonomin. Löner 2,9 2,8 2,9 3,1 3,4 3,6

9 Sammantaget innebär det ett lågt kostnadstryck. KPI 0,9 0,5 1,2 1,8 2,7 3,1

9,10 Mot slutet av prognosperioden stiger dock KPIF 1,0 1,1 1,3 1,5 1,8 2,0 1 lönerna och kostnadstrycket i takt med att Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 2 15–74 år. arbetsmarknadsläget förbättras. 3 Enligt EU2020-målet, dvs. sysselsatta i procent av befolkningen i åldersgruppen 20–64 år. Inflationen stiger långsamt och konsument- 4 Kalenderkorrigerad. 5 prisindex rensat för hushållens ränteutgifter för Produktivitet i näringslivet. 6 Andel av arbetskraften 15–74 år. bostäder (KPIF) når 2 procent först i slutet av 7 Antal arbetslösa exkl. heltidsstuderande arbetslösa i procent av arbetskraften, s.k. öppen arbetslöshet. Här avses 15–74 år, ursprungligen avsågs 16–64 år. prognosperioden. Reporäntan antas ligga kvar på Skillnaden mellan åldersgrupperna är marginell när det gäller arbetslöshetstalet. 1 procent under hela 2014. När inflationstrycket 8 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. Utfall för 2012 är endast preliminärt och kommer att revideras i takt med att retroaktiva löneutbetalningar inkluderas i och resursutnyttjandet stiger förväntas statistiken. 9 reporäntan höjas gradvis. Årsgenomsnitt. 10

KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant. 2.1.2 Utvecklingen av de offentliga Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

finanserna

Svag internationell efterfrågan slår mot svensk

Den svaga ekonomiska utvecklingen gör att den

arbetsmarknad

offentliga sektorns finanser bedöms uppvisa Sysselsättningen föll i samband med

underskott både 2013 och 2014. Den gradvisa finanskrisen, men har ökat sedan hösten 2009.

PROP. 2012/13:100

återhämtningen av konjunkturen medför att det 2.1.3 Riskerna för en svagare finansiella sparandet vänds till ett mindre internationell utveckling överväger överskott 2015. Därefter förstärks sparandet gradvis till 2 procent av BNP 2017 (se tabell 2.3). Osäkerheten om den framtida konjunktur-

Samtliga tre delar av den offentliga sektorn utvecklingen är stor. Sammantaget bedöms (stat, ålderspensionssystem och kommunsektor) riskerna för en svagare utveckling överväga. bedöms redovisa underskott 2013 och 2014. Förstärkningen av den offentliga sektorns Det internationella konjunkturläget kan försämras finanser fr.o.m. 2015 sker i huvudsak i staten. I euroområdet råder fortsatt stor osäkerhet om Ålderspensionssystemets finanser bedöms hur den statsfinansiella krisen kommer att förstärkas 2014 och antas därefter i stort sett utvecklas samtidigt som det realekonomiska vara i balans. Den kommunala sektorn redovisar läget är bekymmersamt med en pågående ett litet negativt finansiellt sparande, men ett recession. Politisk oro i flera euroländer kan leda positivt resultat sett över hela prognosperioden. till turbulens på de finansiella marknaderna. Om

väljarstödet för krispolitiken vacklar kan det Tabell 2.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser begränsa handlingsutrymmet för krishanteringen

Miljarder kronor. Utfall 2012, prognos 2013–2017

och leda till en fördjupad statsskuldskris. Det

2012 2013 2014 2015 2016 2017 oklara resultatet i det italienska valet i slutet av Inkomster 1 764 1 798 1 853 1 937 2 037 2 135 februari 2013 förde t.ex. med sig stigande Procent av BNP 49,6 49,4 49,2 49,0 48,8 48,8 italienska statsobligationsräntor. I hanteringen Skatter och av krisen i euroområdet är dessutom många avgifter 1 564 1 606 1 662 1 740 1 831 1 922 parter inblandade, alltifrån enskilda länders Procent av BNP 44,0 44,1 44,1 44,0 43,9 44,0 regeringar till institutionella och privata Övriga långivare. Att väga samman dessa intressen har inkomster 200 192 192 197 205 213 visat sig vara svårt och avgörande beslut har Utgifter 1 789 1 857 1 893 1 935 1 989 2 047 många gånger dragit ut på tiden. Detta har Procent av BNP 50,3 51,0 50,3 49,0 47,7 46,8 medfört att utvecklingen av krisen i Finansiellt euroområdet varit svår att förutse och att den sparande -25 -59 -39 2 47 88 tidvis orsakat en betydande oro på de finansiella Procent av BNP -0,7 -1,6 -1,0 0,0 1,1 2,0 marknaderna. Konsoliderad Även USA står inför utmaningar avseende bruttoskuld 1 358 1 529 1 574 1 562 1 510 1 413 hanteringen av sina offentliga finanser. Om en Procent av BNP 38,2 42,0 41,8 39,5 36,2 32,3 överenskommelse inte kan träffas i tid kring Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. fortsatt finansiering av den federala staten, kan

det få betydande realekonomiska effekter. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till Risken är även stor att nedskärningarna i den ca 38 procent av BNP i slutet av 2012, vilket ger federala budgeten blir större än vad som antagits en god marginal till referensvärdet inom EU:s i prognosen. stabilitets- och tillväxtpakt på 60 procent av Ett försämrat internationellt konjunkturläge BNP. En svagare utveckling av det finansiella skulle ytterligare dämpa en redan svag svensk sparandet bidrar till att skulden blev något större exportutveckling. Samtidigt riskerar kronan att än vad som bedömdes i budgetpropositionen för bli starkare till följd av en mer expansiv 2013. Riksgäldskontorets utlåning om penningpolitik i omvärlden. En mer osäker miljö 100 miljarder kronor till Riksbanken för slår också mot den inhemska efterfrågan. förstärkning av valutareserven medför att Sammantaget blir BNP-tillväxten i svensk bruttoskulden som andel av BNP ökar med ekonomi lägre och arbetslösheten högre om det 2,7 procentenheter 2013. Statens nettoskuld internationella konjunkturläget försämras påverkas inte av detta. ytterligare.

Hushållens sparande kan bli fortsatt högt

I prognosen är hushållens konsumtion en viktig

drivkraft i återhämtningen av svensk ekonomi.

Detta för med sig att hushållens höga sparande

förväntas falla under prognosperioden. Skulle

PROP. 2012/13:100

hushållens beteende visa sig bli ett annat och säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för sparandet ligger kvar på en hög nivå kommer att kunna hantera en djupare eller mer utdragen återhämtningen i svensk ekonomi att bli mer nedgång. De åtgärder som vidtagits har inte utdragen än vad som förväntas i prognosen, med tillåtits äventyra förtroendet för de offentliga högre arbetslöshet som följd. En nedgång i finanserna. Det har inneburit att åtgärderna fått bostadspriserna skulle exempelvis kunna ett större genomslag än om det rått osäkerhet medföra att hushållen ökar sitt sparande. Detta om finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. leder till lägre konsumtion. Det krävs dock Fördelningspolitiken har främst varit inriktad mycket kraftiga prisfall på bostäder för att den på att öka sysselsättningen och minska finansiella stabiliteten ska hotas. utanförskapet, men också på att genom riktade

insatser stärka ekonomin för ekonomiskt utsatta Återhämtningen kan komma tidigare grupper. Genom att skjuta till resurser till I prognosen bedöms tillväxten vara dämpad kommunerna under krisen har även kvaliteten i under 2013. Omvärldsekonomin kan dock välfärdstjänsterna värnats. komma att utvecklas betydligt starkare än vad Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik som antagits i prognosen. Tillväxtekonomier har Sverige klarat den ekonomiska nedgången som Kina har potential att växa starkt framöver, bättre än de flesta andra länder och står väl rustat bl.a. till följd av expansiv finans- och inför framtiden. Det finns därmed skäl att penningpolitik. De statsfinansiella problemen i fortsatt utforma en politik som förenar euroområdet och USA kan dessutom komma att strukturåtgärder för långsiktig tillväxt, åtgärder lösas tidigare än förväntat och när förtroendet för att motverka att arbetslösheten biter sig fast för den framtida ekonomiska utvecklingen väl samt sunda offentliga finanser med åtgärder som återvänder finns det goda förutsättningar för en håller samman samhället. En av de viktigaste stark konjunkturåterhämtning. lärdomarna från de senaste åren är vikten av att

politiken även vid en ekonomisk nedgång bör

fokusera på strukturellt riktiga reformer för

högre varaktig sysselsättning och tillväxt. 2.2 Finanspolitikens inriktning Budgetpropositionen för 2013 innehöll

förslag till en rad kraftfulla åtgärder för att stärka I detta avsnitt redovisas den övergripande de långsiktiga tillväxtförutsättningarna och inriktningen på finanspolitiken och en motverka att arbetslösheten biter sig fast. bedömning av lämpligt utgiftstak 2016 och 2017. Arbetslösheten antas dock bli något högre i år än

vad som prognostiserades i budgetpropositionen

för 2013, främst till följd av inbromsningen i 2.2.1 Den övergripande inriktningen på omvärlden. Regeringen föreslår och aviserar

finanspolitiken därför nu ytterligare åtgärder för att möta

arbetslösheten. Den ekonomiska politikens huvuduppgift är att Regeringen bedömer att arbetslösheten skapa så hög varaktig välfärd som möjligt genom kommer att ligga kvar på höga nivåer de hållbar tillväxt, hög sysselsättning, makro- närmaste åren. Även om BNP-tillväxten tar fart ekonomisk stabilitet och välfärd som kommer under 2015 kommer det att finnas lediga resurser alla till del. i ekonomin även mot slutet av prognosperioden.

Det främsta målet för regeringens politik är Sverige kommer därigenom att sedan krisen slog full sysselsättning. Fokus i regeringens politik till ha gått igenom en period om minst nio år sedan 2006 har legat på strukturella reformer för med lågt resursutnyttjande. För att minska varaktigt högre sysselsättning och tillväxt. Den riskerna för att den höga arbetslösheten biter sig finansiella och ekonomiska kris som inleddes fast bör finanspolitiken i närtid inriktas på att 2008 innebar ett stort behov av konjunktur- stötta konjunkturåterhämtningen, givet att stödjande åtgärder. Sverige har varit ett av de tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga EU-länder som fört den mest expansiva finanserna kan upprätthållas. finanspolitiken under dessa år. En bärande del i Att överskottsmålet är formulerat över en regeringens hantering av den ekonomiska konjunkturcykel innebär att det finansiella nedgången har samtidigt varit att upprätthålla sparandet bör ligga under 1 procent av BNP när

PROP. 2012/13:100

resursutnyttjandet är lågt. Därigenom är Det är viktigt att i detta sammanhang överskottsmålet förenligt med en finanspolitik poängtera betydelsen av att det finansiella som motverkar konjunktursvängningar. Främst sparandet gradvis ska återgå till 1 procent i takt är detta en följd av de automatiska med att resursutnyttjandet blir balanserat. stabilisatorerna . Det kan även finnas skäl att Resursutnyttjandet bedöms vara balanserat först vidta diskretionära åtgärder som håller uppe i slutet av 2017. Regeringens målsättning är att efterfrågan i ett läge med mycket lågt de offentliga finanserna ska stärkas i takt med resursutnyttjande i ekonomin. Men det resursutnyttjandet på ett sätt som är konsistent förutsätter att åtgärderna inte riskerar med överskottsmålet, förutsatt att ingen förtroendet för de offentliga finanserna (se ytterligare allvarlig störning drabbar den svenska fördjupningsrutan Överskottsmålet och ekonomin. Med nuvarande prognos kan så ske stabiliseringspolitiken). även om regeringen genomför vissa ytterligare

De indikatorer som används för uppföljning ofinansierade åtgärder. Om de offentliga av överskottsmålet pekar sammantaget på att finanserna inte utvecklas i linje med budgetutrymmet ökar under prognosperioden överskottsmålet kommer regeringen vidta men att utrymmet för ofinansierade reformer är erforderliga åtgärder. begränsat i närtid. Till följd av den utdragna Även om regeringen föreslår ytterligare lågkonjunkturen, med risker för persistens- åtgärder för att få fler i arbete i den kommande effekter på arbetsmarknaden, kan det finnas skäl budgetpropositionen kommer det att finnas att använda en viss del av budgetutrymmet marginaler för att möta en djupare eller mer tidigare under prognosperioden. Därigenom utdragen nedgång. Samma faktorer som nämnts skulle finanspolitiken medföra en snabbare ovan gör att det finansiella sparandet kan tillåtas nedgång av arbetslösheten. sjunka ytterligare vid en betydligt svagare

Användandet av en viss del av utveckling än den som nu förutses, utan att den budgetutrymmet tidigare under prognos- finanspolitiska hållbarheten hotas. perioden möjliggörs av att det finns ett stort förtroende för Sveriges offentliga finanser. Sveriges starka position visas bl.a. av den låga och sjunkande offentliga skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på statspapper, god långsiktig offentligfinansiell hållbarhet och ett relativt stort utrymme i förhållande till gränsvärdena i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Även riskerna för svagare offentliga finanser som följer av en eventuellt sämre ekonomisk utveckling måste dock beaktas. Att använda en del av budgetutrymmet tidigare under prognosperioden bör därför ske med försiktighet.

Regeringens samlade bedömning är att det finns ett visst utrymme för att föreslå ofinansierade reformer i den kommande budgetpropositionen. En slutgiltig bedömning av budgetutrymmet görs dock i budgetpropositionen för 2014.

1 Finanspolitiken bidrar till att dämpa konjunktursvängningar utan att några aktiva beslut behöver fattas, genom att skatteintäkterna automatiskt minskar (ökar) och utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och vissa försörjningsstöd automatiskt ökar (minskar) vid en konjunkturnedgång (uppgång). Dessa konjunkturberoende offentliga utgifter och intäkter brukar benämnas automatiska stabilisatorer.

PROP. 2012/13:100

Överskottsmålet och stabiliseringspolitiken stramas åt när konjunkturen försvagas. Politiken

skulle då förstärka konjunktursvängningarna i Finans- och skuldkrisen i vår omvärld är inne på stället för att dämpa dem. Figur 2.1 illustrerar sitt femte år. Stora konjunktursvängningar har hur det finansiella sparandet varierar i takt med betydande samhällsekonomiska kostnader. Att att resursutnyttjandet förändras. Denna stabilisera konjunkturen är därför en central principskiss tydliggör att när resursutnyttjandet uppgift för den ekonomiska politiken. Om är lägre än normalt kommer även det finansiella omfattningen av stabiliseringspolitiken äventyrar sparandet vara svagare än normalt och vice versa. förtroendet för de offentliga finansernas Om det finansiella sparandet bedöms ligga långsiktiga hållbarhet riskerar effekten dock att varaktigt under överskottsmålet i ett läge med bli den motsatta. Överskottsmålet är ett viktigt lågt resursutnyttjande är huvudprincipen att instrument för att säkra att finanspolitiken är detta bör återställas i en takt som inte riskerar långsiktigt hållbar över hela konjunkturcykeln. återhämtningen. Motsvarande gäller i ett läge

med högt resursutnyttjande. Hänsyn måste dock Stabilisera konjunkturen även tas exempelvis till vilken typ av åtgärder Stabiliseringspolitik via finanspolitiken bedrivs som vidtas och förtroendet för finanspolitikens genom att de offentliga utgifterna och långsiktiga hållbarhet. inkomsterna ändras. Detta sker dels genom de automatiska stabilisatorerna, dvs. att Figur 2.1 Principer för hantering av konjunkturcykler och

överskottsmålet

skatteinkomsterna automatiskt minskar i en

Figuren avser inte en specifik tidsperiod

lågkonjunktur medan utgifterna för t.ex.

3%

Finansiellt sparande Resursutnyttjande (BNP-gap) arbetslöshetsersättningen ökar, dels genom aktiva beslut om t.ex. statsbidrag till 2% kommunerna. Eftersom det har visat sig vara svårt att aktivt anpassa finanspolitiken till 1% konjunkturen bör aktiva åtgärder för att minska

0% konjunktursvängningarna framför allt vidtas vid större störningar eller när Riksbankens

-1% möjligheter att bedriva penningpolitik är begränsade. Ytterligare ett skäl att vara försiktig

-2% Högkonjunktur Lågkonjunktur med vidtagande av stabiliseringspolitiska åtgärder är att temporära åtgärder ofta riskerar att permanentas. Uppföljningen av överskottsmålet

Regeringen har lagt fast ett antal principer för För att bedöma om det finansiella sparandet hur en aktiv stabiliseringspolitik bör bedrivas ligger i nivå med överskottsmålet krävs en (skr. 2010/11:79). Regeringen kan, då det finns samlad bedömning. Som en del av underlaget för stabiliseringspolitiska skäl, temporärt avvika från denna bedömning använder regeringen flera överskottsmålets nivå, även justerat för indikatorer. I första hand stäms överskottsmålet konjunkturens inverkan, förutsatt att av i ett framåtblickande perspektiv. För att ta förtroendet för de offentliga finanserna hänsyn till resursutnyttjandet är det viktigt att upprätthålls. Avvikelser från överskottsmålet även redovisa konjunkturjusterade indikatorer. som uppstår när aktiva åtgärder vidtas, behöver Även om användandet av flera indikatorer gör inte kompenseras genom motsvarande uppföljningen av överskottsmålet mer åtstramningar längre fram. komplicerad finns betydande nackdelar med en

mer mekanisk uppföljning. En mekanisk Överskottsmålets formulering tolkning av indikatorvärdena innebär att Överskottsmålet anger att det finansiella finanspolitiken ska ha en åtstramande inriktning sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara när dessa visar på ett för lågt sparande. Politiken 1 procent av BNP i genomsnitt över en måste även ta hänsyn till osäkerheten i konjunkturcykel. Att målet är formulerat som prognosen, att konjunkturcyklerna kan vara ett genomsnitt över en konjunkturcykel är olika långa och åtgärders effekt på motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om resursutnyttjandet i ekonomin. målet skulle vara 1 procents finansiellt sparande varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva

PROP. 2012/13:100

2.2.2 Nivån på utgiftstaket för 2016 och Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden

2017 mellan utgiftstaket och de faktiska

takbegränsade utgifterna, bör vara tillräckligt Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån stor för att kunna hantera osäkerheter, främst till för flera år framöver. Genom utgiftstaket ges följd av konjunkturutvecklingen. Budgeteringsriksdag och regering förbättrade möjligheter till marginalen kan även tas i anspråk för kontroll och styrning över anvisade medel samt utgiftsreformer under förutsättning att det är utgiftsutvecklingen. Utgiftstaket tydliggör förenligt med överskottsmålet och behovet av behovet av prioriteringar och förebygger en säkerhetsmarginaler. Den bedömda utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd budgeteringsmarginalen för 2017 stödjer av bristfällig utgiftskontroll. överskottsmålet.

Osäkerheten är stor om utvecklingen de kommande åren och det är viktigt att ett osäkert Tabell 2.4 Utgiftstak 2013–2017

Miljarder kronor om inget annat anges

framtida budgetutrymme inte intecknas på

2013 2014 2015 2016 2017 förhand utan stäms av inför varje nytt budgetår. Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen Av riksdagen beslutade

utgiftstak 1 095 1 105 1 125 lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. Riksdagen har beslutat om Regeringens bedömning

av utgiftstak 1 165 1 195 utgiftstak fram t.o.m. 2015. Regeringen gör i

Utgiftstak, procent av denna proposition en bedömning av nivån på

potentiell BNP 29,0 28,3 27,8 27,7 27,2 utgiftstaket för 2016 och 2017.

Takbegränsade utgifter 1 068 1 083 1 095 1 108 1 139 Att beslutet om utgiftstaket baseras på Budgeteringsmarginal 27 22 30 57 56

prognoser för en så lång sikt som tre till fyra år kan medföra problem för utformningen av Budgeteringsmarginal,

procent av takbegränpolitiken om förutsättningarna förändras och

sade utgifter 2,5 2,0 2,7 5,1 4,9 finanspolitiken behöver axla ett större ansvar.

Budgeteringsmarginal,

I samband med att regeringen i budget- procent av BNP 0,7 0,6 0,8 1,4 1,3 propositionen för 2013 redovisade en

Strukturellt sparande bedömning av utgiftstakets nivå för 2016, offentlig sektor, procent betonades de stora riskerna för en sämre av BNP 0,4 0,9 1,3 1,7 2,3 ekonomisk utveckling framöver. Utvecklingen Källa: Egna beräkningar. sedan budgetpropositionen för 2013 beslutades har visat att dessa farhågor till viss del besannats och riskbilden är negativ. Regeringen anser därför att det är fortsatt angeläget att det finns 2.3 Fler i arbete möjlighet att vidta kraftfulla åtgärder på budgetens utgiftssida för att stötta den Den globala lågkonjunkturen har slagit hårt mot ekonomiska utvecklingen. Regeringen bedömer arbetsmarknaden, men jämfört med många därför att utgiftstakets nivå för 2016 bör uppgå andra länder har den svenska arbetsmarknaden till 1 165 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder klarat lågkonjunkturen bra. Sysselsättningskronor högre än motsvarande bedömning som graden, dvs. sysselsättningen i relation till gjordes i budgetpropositionen för 2013 befolkningen, har åter börjat öka. Dessutom har respektive i 2012 års ekonomiska vårproposition arbetskraftsdeltagandet varit högre än under (se tabell 2.4). Regeringen kommer att lämna ett tidigare lågkonjunkturer. I flera andra europeiska förslag till riksdagen om nivån på utgiftstaket för länder syns inte samma förbättring, t.ex. har 2016 i budgetpropositionen för 2014. sysselsättningsgraden ännu inte börjat öka från

Regeringens preliminära bedömning av det att den finansiella krisen var som djupast och utgiftstaket för 2017 är att det bör uppgå till arbetslösheten är betydligt högre. Även sett i ett 1 195 miljarder kronor. Det är 30 miljarder kronor högre än 2016, vilket motsvarar ungefär den genomsnittliga årliga ökningstakten sedan taket infördes 1997. 2 Enligt regeringens riktlinje bör marginalen vara minst 1 procent av de

takbegränsade utgifterna för innevarande år, minst 1,5 procent för år t+1,

minst 2 procent för år t+2 samt minst 3 procent för t+3 och t+4.

PROP. 2012/13:100

längre perspektiv har utvecklingen i Sverige varit 2.3.1 Riktade åtgärder för att möta god. Sedan regeringen tillträdde 2006 har t.ex. stigande arbetslöshet sysselsättningen stigit med ca 200 000 personer och andelen sysselsatta i befolkningen ökat mer Den stigande arbetslösheten under framför allt än vad som kan förklaras av demografin och 2013 motiverar insatser inom bl.a. konjunkturläget. arbetsmarknadspolitiken och utbildnings-

Arbetslösheten är dock fortsatt hög och den systemet 2013 och 2014. Syftet är framför allt att bedöms öka under 2013 och en bit in på 2014 (se motverka att fler blir långtidsarbetslösa när diagram 2.1). Den höga arbetslösheten beror till arbetslösheten stiger. Arbetslösheten förväntas viss del på att arbetskraftsdeltagandet har ökat, bli som högst under början av 2014, vilket men också på den utdragna lågkonjunkturen. motiverar att motsvarande satsning även görs för Arbetslöshet som beror på konjunkturläget eller 2014. på strukturella problem är betydligt allvarligare Regeringen föreslår i propositionen än arbetslöshet som beror på ett högt Vårändringsbudget för 2013 en ökning med arbetsutbud. Den utdragna lågkonjunkturen 7 000 tillfälliga årsplatser inom yrkesinriktad riskerar emellertid att förvärra vissa av de kommunal vuxenutbildning (yrkesvux). Därtill kvarvarande strukturella problem som finns på föreslår regeringen en ökning av antalet arbetsmarknaden. Det handlar främst om den högskoleplatser inom ingenjörsutbildningar ökade långtidsarbetslösheten samt att vissa samt sjuksköterskeutbildningar med 1 400. grupper som unga, personer med funktions- Inom arbetsmarknadspolitiken möjliggörs nedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga genom omfördelning 4 000 fler praktik- och och utrikes födda har svårigheter att etablera sig utbildningsplatser. Totalt ökas därmed antalet på arbetsmarknaden. platser 2013 med 12 400. För 2014 aviseras

motsvarande satsning, dvs. sammanlagt 12 400

Diagram 2.1 Arbetslöshet beroende på inskrivningstid,

platser.

2001–2017

Procent av arbetskraften

Tabell 2.5 Antalet platser i regeringens satsning

10

2013 2014

9

Yrkesvux 7 000 7 000

8

Praktik 3 000 3 000

7

Utbildning inom 1 000 1 000

6

arbetsmarknadspolitiken

5 Arbetslöshet

Arbetslöshet, 27 veckor eller längre Högskola 1 400 1 400

4

Arbetslöshet, 52 veckor eller längre

3 Totalt antal platser 12 400 12 400

2

1 Därtill görs en omfördelning av resurser inom

0 infrastrukturområdet under innevarande år i

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Säsongrensad data. syfte att möta den svaga konjunkturen. Den låga Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

räntenivån har inneburit att medlen för räntor på

anslaget för banhållning inte utnyttjats fullt ut. Att motverka långtidsarbetslösheten och höja

Genom omfördelningen frigörs resurser som sysselsättningen i dessa grupper är en av

kan användas till underhållsåtgärder av den regeringens viktigaste utmaningar de närmaste

statliga infrastrukturen. Regeringen har i åren. För att klara detta måste arbetsmarknaden

samband med denna proposition beslutat om att bli mer inkluderande och flexibel.

omfördela 1 200 miljoner kronor till drift och Arbetsmarknadens parter har en viktig roll för

underhåll av järnvägar 2013. att åstadkomma detta. Sedan hösten 2011 förs samtal mellan regeringen och parterna, de s.k. trepartssamtalen, i syfte att finna gemensamma lösningar som öppnar upp nya vägar in på arbetsmarknaden och som ökar flexibiliteten.

3 Utgiftseffekten av överföringen beräknas uppgå till 700 miljoner Trepartssamtalen börjar nu ge konkreta resultat,

kronor. Det beror på att Trafikverket vid uteblivet beslut om t.ex. när det gäller avtal om yrkesintroduktion.

överföringen ändå väntas utnyttja anslagskredit motsvarande närmare

hälften av det belopp som nu föreslås överföras.

PROP. 2012/13:100

Den utdragna lågkonjunkturen slår särskilt t.ex. löner, ingångslöner och avsteg från delar av hårt mot vissa regioner och län. Regeringen arbetsrättslagstiftningen. Lönebildningen är anser att det finns behov av riktade insatser, bl.a. parternas ansvar. i form av stöd till kompetensförsörjning, Regeringen anser att den svenska modellen, företagsetableringar, innovationsinsatser, råd- där ansvaret för arbetsmarknaden delas mellan givning och exportfrämjande. Mot denna arbetsmarknadens parter och regeringen, i stort bakgrund föreslår regeringen i propositionen fungerar väl. Modellen har bidragit till en väl Vårändringsbudget för 2013 en förstärkning av fungerande samhällsekonomi och god insatserna för regional tillväxt med 30 miljoner sammanhållning i samhället. Att antalet kronor 2013. För 2014 beräknas en ökning med konflikter på arbetsmarknaden har legat på 10 miljoner kronor. Därtill görs vissa internationellt sett låga nivåer och att den omfördelningar vilket medför att satsningen genomsnittliga löneutvecklingen har varit totalt uppgår till 40 miljoner kronor årligen 2013 förenlig med en förhållandevis hög och 2014. Syftet är att förbättra länens sysselsättningsnivå och låg inflation visar att möjligheter att verka för strukturomvandling modellen på det hela taget varit framgångsrik. och näringslivsutveckling och riktar sig till de län Samtidigt finns problem på den svenska som drabbats särskilt hårt av konjunktur- arbetsmarknaden som inte hanteras i tillräcklig nedgången. utsträckning. Erforderlig hänsyn har inte tagits

Som framgår av tabell 2.6 uppgår satsningarna till de som inte har etablerat sig på sammantaget till ca 1,9 miljarder kronor 2013 arbetsmarknaden, t.ex. unga och nyanlända och ca 1,2 miljarder kronor 2014. utrikes födda. Även den höga

långtidsarbetslösheten är ett fortsatt bekymmer.

Tabell 2.6 Satsningar för att möta den utdragna

Dessutom har globaliseringen och den allt

lågkonjunkturen

hårdare internationella konkurrensen medfört

Miljoner kronor

att förutsättningarna på arbetsmarknaden ser

1

Praktik 160 160 samtal om hur den svenska modellen kan Utbildning inom vidareutvecklas på ett sådant sätt att

1

arbetsmarknadspolitiken 140 140 arbetsmarknaden blir mer inkluderande och

2

Finansieras helt genom omfördelning av redan anslagna medel. 2 Finansieras delvis genom omfördelning av redan anslagna medel. parternas ansvar. En vidareutveckling av den

Anm.: Se avsnitt 9.2 och tabell 9.7 för en detaljerad genomgång av de anslagsförändringar som regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget svenska modellen åstadkoms bäst i samförstånd

för 2013 (prop. 2012/13:99) och aviserar i denna proposition. I avsnitt 7.1 och

med parterna. Syftet med trepartssamtalen tabell 7.1 redovisas hur förslagen och aviseringarna fördelar sig på inkomster och utgifter enligt nationalräkenskaperna. mellan regeringen och arbetsmarknadens parter

är därför att finna gemensamma lösningar på

kvarvarande problem. Regeringens målsättning

med samtalen är att hitta åtgärder som sänker

2.3.2¶Gemensamt ansvar för

jämviktsarbetslösheten och ökar den varaktiga

arbetsmarknadens funktionssätt

sysselsättningen, särskilt genom att förbättra

möjligheterna till jobb för personer med svag Den svenska modellen innebär att regeringen

förankring på arbetsmarknaden. Utgångsoch arbetsmarknadens parter har ett gemensamt

punkten för regeringen har varit att stödja ansvar för utvecklingen på arbetsmarknaden.

partsgemensamma initiativ. Tre områden har Många viktiga frågor regleras i kollektivavtal,

varit i fokus:

- att skapa en ny väg in på arbetsmarknaden

för unga genom yrkesintroduktionsavtal,

- att ge bättre möjligheter till omställning på 4 Länen är: Blekinge, Skåne, Värmlands, Kronobergs, Gävleborgs, Kalmar, Västmanlands och Södermanlands län. arbetsmarknaden, samt

PROP. 2012/13:100

att införa ett system för statligt stöd vid Diagram 2.3 Sysselsättningsgrad i olika åldersgrupper, -

2012

korttidsarbete att använda i tider av

Sysselsättning i procent av befolkningen

synnerligen djup ekonomisk kris.

90

80

Yrkesintroduktionsavtal som en ny väg in på

arbetsmarknaden för unga 60

50 Den höga arbetslösheten bland unga är en stor utmaning. Arbetslösheten i åldersgruppen 15–24 år är nära fem gånger högre än i gruppen 25–74 år och har ökat snabbare de senaste åren (se diagram 2.2 och 2.3). Nära hälften av de unga 10 arbetslösa utgörs dock av heltidsstuderande som 0

15–19 år 20–24 år 25–29 år 30–34 år söker arbete. Många av dem söker extrajobb eller

Källa: Statistiska centralbyrån. feriejobb. I den yngsta åldersgruppen (15–19 år) är en majoritet av de arbetslösa heltids-

Både för ungdomar och för samhället i stort studerande. Att ungdomar ofta blir arbetslösa

måste emellertid steget från utbildning till hänger samman med att de är på väg från skola

5 arbetsliv gå snabbare och vara enklare. till arbetsliv. De flesta unga arbetslösa har

Svårigheter i övergången kan delvis förklaras av relativt korta arbetslöshetsperioder jämfört med

brister i utbildningssystemet och regeringen andra åldersgrupper och lyckas så småningom

genomför därför en rad åtgärder på detta område etablera sig på arbetsmarknaden.

(se avsnitt 2.4.1). Men det finns även behov att Diagram 2.2 Arbetslösheten i åldersgruppen 15–24 skapa nya vägar in på arbetsmarknaden. respektive 25–34 år, 1976–2012 Många unga har inte tillräcklig kompetens och Procent erfarenhet för att det ska vara lönsamt att

anställa dem till rådande ingångslöner. Det kan

15–24 år 25 också vara svårt för arbetsgivare att bedöma

15–24 år exkl. heltidsstuderande produktiviteten hos en ung person som saknar 25–34 år tidigare arbetslivserfarenhet. För att underlätta 15 ungas övergång från skola till arbetsliv och för

att säkra företagens långsiktiga kompetens-

försörjning har parterna inom ett antal

5 avtalsområden på arbetsmarknaden tecknat s.k.

yrkesintroduktionsavtal. De flesta av dessa avtal 0

76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 bygger på principen att unga utan relevant Anm.: Data för 2001–2005 länkade av Statistiska centralbyrån, medan perioden erfarenhet i yrket erbjuds handledning och 1976–2000 är en tillbakaskrivning av Konjunkturinstitutet som bygger på Statistiska centralbyråns länkning av data för 16–24 år, historisk statistik och utbildning under en del av arbetstiden. Denna antaganden.

del av arbetstiden är inte lönegrundande. Att Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

lönen varierar med erfarenhet och ålder är inget

nytt utan ett vanligt förekommande inslag i

kollektivavtalen.

Yrkesintroduktionsavtalen innebär att det blir

mer attraktivt för arbetsgivare att anställa unga

utan yrkeserfarenhet. Regeringen bedömer att

yrkesintroduktionsavtal kan bidra till att

underlätta inträdet på arbetsmarknaden och

därigenom minska ungdomsarbetslösheten.

5 Se även fördjupningsrutan Ungdomsarbetslöshetens orsaker i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1 Förslag till statsbudget, 6 Se rapporten Kollektivavtalen och ungdomarnas faktiska finansplan och skattefrågor). begynnelselöner (IFAU 2012:19).

PROP. 2012/13:100

Hittills har dock relativt få anställts inom Teknikföretagen i Gnosjötrakten. Yrkesåret är ramen för sådana avtal. Regeringen vill därför, en gemensamt framtagen arbetsprocess där tillsammans med parterna, verka för att fler arbetslösa ungdomar efter utbildningsinsatser sådana avtal tecknas och att fler anställs inom från Arbetsförmedlingen får en yrkesavtalen. Regeringen har redan beslutat att stödja introduktionsanställning. en försöksverksamhet med branschanpassad Initiativet är ett intressant exempel på yrkesutbildning under en yrkesintroduktions- samarbete mellan flera parter som bidrar till att anställning. ge arbetslösa ungdomar nya möjligheter till

relevant yrkeserfarenhet och som samtidigt Lönesubventioner och ekonomiskt stöd till bidrar till att säkra industrins långsiktiga handledning kompetensförsörjning. Regeringen förbereder förslag i syfte att genom Regeringen har därför beslutat att ge lönesubventioner och ekonomiskt stöd till Arbetsförmedlingen i uppdrag att, inom ramen handledning stimulera anställning av unga för ett geografiskt avgränsat pilotprojekt, genom de yrkesintroduktionsavtal som tecknas vidareutveckla sitt arbete med Teknikföretagen av parterna. Avsikten är att lönesubventionen och IF Metall. De ska gemensamt rekrytera och ska vara större för långtidsarbetslösa unga för att matcha arbetslösa ungdomar till yrkesöka deras möjlighet att få en anställning. introduktionsanställningar inom industrin.

Lönesubventionen bedöms öka arbetsgivarnas Under denna anställning ska ungdomarna få vilja att anställa personer utan relevant handledning och särskilda branschanpassade yrkeserfarenhet och utbildningsinnehållet utbildningsinsatser. förväntas bidra till att höja individernas kompetens. Regeringen kommer att ta ställning Det fortsatta arbetet med yrkesintroduktionsavtal till ett eventuellt statligt stöd till Regeringen ser positivt på och följer noga de yrkesintroduktionsavtal i samband med samtal om yrkesintroduktionsavtal som förs budgetpropositionen för 2014. En inom flera avtalsområden. Till exempel har departementspromemoria med lagförslag har Kommunalanställdas förbund tecknat två avtal remitterats (Ds 2013:20). med Sveriges kommuner och landsting (SKL),

ett för dem med relevant gymnasieutbildning Stärkt stöd för lärande på arbetsplatsen och ett som avser arbetslivsintroduktion för Parterna har inom ramen för trepartssamtalen arbetslösa som är mellan 19 och 25 år. Båda efterfrågat stöd för att handleda de unga på ett avtalen innehåller krav på handledning, mer effektivt sätt på arbetsplatserna. Inom vissa utbildning och introduktionsinsatser. Lönen branscher arbetar yrkesnämnder aktivt med att uppgår till 75 procent av lägstalönen. Vidare hjälpa arbetsgivarna med handledning och det finns eller förs diskussioner inom en rad finns upparbetade strukturer för detta. Även avtalsområden. inom de branschspecifika utbildningsformer Innan förslaget om stöd till som blir allt vanligare, t.ex. teknikcollege samt yrkesintroduktionsanställningar kan träda i kraft vård- och omsorgscollege, läggs ofta stor vikt vid måste det, liksom förslaget om korttidsarbete, kvaliteten och handledningen i det arbetsplats- notifieras till Europeiska kommissionen. förlagda lärandet. Inom vissa andra branscher Notifieringsprocessen inleds under våren 2013. saknas dock sådana strukturer helt. De närmare villkoren för stöd, liksom nivåerna

Mot denna bakgrund utreds i på stödet, preciseras slutgiltigt i samband med Regeringskansliet dels vilket stöd som behövs, den beredningsprocess som sker när stödet dels vad staten respektive parterna kan bidra med anmäls till kommissionen. för att stärka och underlätta lärandet på Utgångspunkten i det arbete som bedrivs är arbetsplatsen. Uppdraget ska redovisas senast att stöd ska utgå till anställda som inte har fyllt den 1 augusti 2013. 26 år vid årets ingång och att anställningstiden

ska vara minst sex månader. Anställningen bör Försök med branschanpassad yrkesutbildning vara en yrkesintroduktionsanställning eller Ett initiativ som uppmärksammats i motsvarande. Lönesubvention bör lämnas trepartssamtalen är Industrins yrkesår, som genom en skattekreditering motsvarande de utvecklats i samverkan mellan sociala avgifter som arbetsgivaren skulle ha betalt Arbetsförmedlingen, IF Metall och

PROP. 2012/13:100

om den anställde vid årets ingång hade fyllt 26 utreds av den parlamentariska socialförsäkringsår. Lönesubventionen bör som huvudregel utgå utredningen (dir. 2010:48). När utredningen under sex månader. För långtidsarbetslösa lämnat sitt förslag kommer regeringen att ta ungdomar bör stödet vara större och utgå under ställning till när och hur en obligatorisk en längre period. Ekonomiskt stöd för arbetslöshetsförsäkring kan införas. handledning bör lämnas för alla anställda, oavsett arbetslöshetshistorik, med 2 500 kronor per månad och anställd så länge yrkesintroduktions- Stärkt omställningsförmåga på arbetsmarknaden anställningen varar, dock längst i 18 månader.

Förslaget beräknas kunna träda i kraft i Med ett ökat omvandlingstryck i ekonomin januari 2014, förutsatt att kommissionen då ställs allt större krav på arbetsmarknadens lämnat sitt godkännande. omställningsförmåga. Samtidigt som företagen

Det är viktigt att parterna aktivt sprider behöver flexibilitet för att kunna anpassa information som ökar såväl kunskapen om som produktionen efter nya förutsättningar måste användningen av yrkesintroduktionsavtal på arbetstagarnas behov av trygghet, förutsägbarhet lokal nivå. Regeringen har därför bemyndigat och rättssäkerhet tillgodoses. Eftersom parterna chefen för Arbetsmarknadsdepartementet att har bäst kunskap om företagens och under 2013 besluta om bidrag för sådana insatser arbetstagarnas villkor är de lämpade att göra till kollektivavtalsslutande organisationer om avvägningar mellan olika former av trygghet och högst 15 miljoner kronor. flexibilitet. Regeringen ser därför positivt på att

I trepartssamtalen har det framförts önskemål Svenskt Näringsliv och om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som Privattjänstemannakartellen (PTK) för samtal arbetslöshetskassorna betalar till staten. Att om ett nytt omställningsavtal. avskaffa eller reducera arbetslöshetsavgiften En nyckelfråga i förhandlingarna mellan innebär att sysselsatta medlemmar i flertalet Svenskt Näringsliv och PTK är turordningsarbetslöshetskassor får en lägre avgift, vilket reglerna. I den gemensamma avsiktsförklaringen torde stimulera anslutningen till har Svenskt Näringsliv angett att de vill få till arbetslöshetsförsäkringen. Ett avskaffande eller stånd ändrade turordningsregler vid uppsägning en reducering av arbetslöshetsavgiften kan därför på grund av arbetsbrist och ändringar av övervägas. En sådan förändring förutsätter att företrädesrätten vid återanställning. Svenskt parterna gör tydliga framsteg som stärker Näringsliv vill att turordningsreglerna ska förutsättningarna för unga att anställas inom tillgodose behovet av att efter en driftsramen för yrkesintroduktionsavtal. Ställnings- inskränkning ha kvar den personal som har den tagandet är också beroende av regeringens kompetens som krävs för att den fortsatta bedömning av det ekonomiska läget, budget- verksamheten ska kunna bedrivas med bästa utrymmet och finansieringsbehoven liksom av möjliga konkurrenskraft. PTK anger att man vill de prioriteringar som regeringen gör i det se åtgärder som förbättrar möjligheterna till slutliga arbetet med budgetpropositionen för utbildning och kompetensutveckling under hela 2014. arbetslivet och som därigenom stärker individers

Regeringen vill införa en allmän obligatorisk anställningsbarhet och omställnings-förmåga. arbetslöshetsförsäkring. Det finns skäl att Vidare har PTK framfört önskemål om eftersträva att alla som arbetar och uppfyller omställningsstöd för personer som förlorat villkoren för försäkringen ska omfattas av en arbetet till följd av ohälsa och för arbetslöshetsförsäkring med rätt till visstidsanställda. inkomstrelaterad ersättning i händelse av Regeringen förbereder förslag i syfte att skapa arbetslöshet. Hur en sådan ska utformas utan att bättre förutsättningar för Svenskt Näringsliv och få negativa effekter på arbetsmarknadens PTK att, om de så önskar, bilda en ny stiftelse. funktionssätt är dock komplicerat och frågan Tanken med stiftelsen är att lämna bidrag för

utbildning som ökar arbetstagarens anställnings-

barhet. Målgruppen för den nya kollektiv-

avtalsstiftelsen är i första hand arbetstagare som

under pågående anställning deltar i utbildning. 7 Se departementspromemorian Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen (Ds 2013:20).

PROP. 2012/13:100

Avsikten är att utbildningen ska utgöra ett Korttidsarbete kan även bidra till att företagen hjälpmedel för framtida omställningsbehov. kan öka produktionsvolymerna snabbare när

Regeringen är beredd att stödja parterna för konjunkturen vänder eftersom företagens behov att öka möjligheterna till en överenskommelse. av att nyrekrytera minskar. De krisavtal som Samtalen med parterna har bl.a. kretsat kring tecknades i Sverige under finanskrisen bedöms bättre tillgång på utbildning, t.ex. att ha hållit uppe sysselsättningen och minskat vidareutbildning erbjuds på ett sätt som är uppgången i arbetslösheten under möjligt att kombinera med arbete, och lågkonjunkturen. I ett flertal andra EU-länder försörjning under tiden i utbildning. I den gavs under krisen statligt stöd vid korttidsarbete. promemoria med skatteförslag som har Erfarenheterna från bl.a. Tyskland är goda och remitterats i samband med denna proposition OECD bedömer att det tyska systemet bidragit ingår förslag om inkomstskatteändringar för till att hålla sysselsättningen uppe under krisen. vissa stiftelser, däribland kollektivavtalsstiftelser, Regeringen ser positivt på parternas initiativ i syfte att underlätta omställning på till korttidsarbete. En arbetsgrupp inom arbetsmarknaden. Förslaget innebär, om det Regeringskansliet utarbetade därför under 2012 genomförs, att antalet ändamål som är ett förslag till system för statligt stöd vid skattemässigt gynnade utvidgas, bl.a. när det korttidsarbete. Enligt arbetsgruppens förslag till gäller att lämna understöd vid utbildning till ramverk för korttidsarbete måste två kriterier arbetstagare. vara uppfyllda för att systemet ska kunna

Att arbetsmarknadens parter tar ansvar för aktiveras: och utvecklar den svenska modellen är

- Det ska vara fråga om en synnerligen djup nödvändigt för att den även fortsättningsvis ska

lågkonjunktur eller vara sannolikt att en ge förutsättningar för hög sysselsättning, god

sådan är nära förestående. tillväxt och stark sammanhållning. Det är därför

- Stödet får inte bedömas, i beaktansvärd angeläget att parterna på hela arbetsmarknaden

omfattning, hindra en samhällsekonomiskt finner lösningar för hur arbetstagarnas behov av

önskvärd strukturomvandling eller medföra trygghet kan kombineras med arbetsgivarnas

andra betydande samhällsekonomiska behov av flexibilitet. Regeringen bedömer att

nackdelar. lagstiftning på detta område inte är en lika effektiv åtgärd som en partsöverenskommelse.

Det främsta skälet till att stöd vid korttidsarbete Regeringen vill därför lyssna till parterna och

endast bör aktiveras i synnerligen djupa stödja deras arbete med att nå

lågkonjunkturer är att det annars finns en risk att överenskommelser.

strukturomvandlingstakten och därmed också

produktivitetstillväxten dämpas. Det är också

möjligt att lönebildningen påverkas negativt. Det

Statligt stöd vid korttidsarbete under synnerligen

kan i förlängningen ha en negativ inverkan på

djup ekonomisk kris

inträdande gruppers möjligheter att få ett jobb.

Under finanskrisen ingicks krisavtal som innebar att parterna på enskilda arbetsplatser kom överens om att korta arbetstiden och samtidigt gå ned i inkomst, s.k. korttidsarbete. För företag 8 Se OECD Employment Outlook – Moving Beyond the Jobs Crisis som tillfälligt möter en kraftig nedgång i (OECD 2010). Under 2009 uppskattas 1,5 procent av de sysselsatta i

EU-länderna ha deltagit i statligt subventionerat korttidsarbete. I vissa efterfrågan och behöver minska antalet arbetade

länder, såsom Tyskland, har systemet funnits under en längre tid. Olika timmar kan sådana avtal vara ett alternativ till

utvärderingar som gjorts av användningen av statligt subventionerat uppsägningar. I en djup lågkonjunktur kan

korttidsarbete under finanskrisen tyder på att åtgärden hade positiva således korttidsarbete bidra till att

effekter på sysselsättningen under krisen, även om det är svårt att sysselsättningen hålls uppe och att arbetslös-

uppskatta hur stora effekterna var. De är ännu för tidigt för att uttala sig heten ökar mindre än vad som annars skulle ha

om de långsiktiga effekterna på sysselsättningen. varit fallet. Korttidsarbete är ett sätt att fördela 9 Se departementspromemorian Statligt stöd vid korttidsarbete – en ny bördan av en lågkonjunktur mer jämnt mellan åtgärd vid djupa kriser (Ds 2012:59) för en mer detaljerad beskrivning av arbetstagarna. arbetsgruppens förslag och under vilka förutsättningar stödåtgärden är

tänkt att aktiveras. Den lagrådsremiss som regeringen överlämnat till

lagrådet baseras på, men är inte identisk med, arbetsgruppens förslag.

PROP. 2012/13:100

För att bedöma om de ovan nämnda avtagande. För att minska utanförskapet, öka kriterierna är uppfyllda ska regeringen enligt den varaktiga sysselsättningen och göra det mer förslaget till sin hjälp inhämta en analys av attraktivt att utbilda sig, starta och driva företag Konjunkturinstitutet (KI). Analysen ska göras vill regeringen, när budgetutrymmet så tillåter, när KI:s Barometerindikator har ett värde under ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja 80. Regeringen kan aktivera systemet för en den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. period om 12 månader, med möjlighet till När individer och familjer får behålla mer av sina förlängning i ytterligare 12 månader. Därefter inkomster ökar dessutom deras självständighet följer en karenstid om 24 månader innan och möjligheterna att forma sina egna liv. systemet kan aktiveras igen. Karenstiden ska För att öka sysselsättningen är det viktigt att motverka att korttidsarbete aktiveras i personer som vill och kan jobba söker arbete situationer då det inte är klarlagt att insatsen är aktivt. Arbetslinjen upprätthålls genom att det motiverad samt motverka att struktur- ställs tydliga krav på att hitta en egen omvandlingen hämmas under längre perioder. försörjning, oavsett om individen uppbär Inom ramen för korttidsarbetet kan parterna arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd eller komma överens om olika nivåer på ekonomiskt bistånd. Det finns ett fortsatt behov arbetstidsminskningen. Statens bidrag uppgår till av att se över dessa krav, samt säkerställa en tredjedel av den kostnad som uppkommer. uppföljningen av arbetssökandet.

En remiss med förslag till statligt stöd vid korttidsarbete har den 15 mars 2013 överlämnats till Lagrådet. Regeringen avser att återkomma till Underlätta inträdet på arbetsmarknaden riksdagen med ett förslag. Förslaget förutsätter notifiering till Europeiska kommissionen för att Den utdragna lågkonjunkturen har inneburit att säkerställa att stöd-åtgärden är förenlig med en del unga och utrikes födda har fått det svårare EU:s regelverk för statsstöd. att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa

grupper hade redan före finanskrisen svårigheter

på arbetsmarknaden. Det är därför angeläget att 2.3.3 Fortsatta utmaningar för fler i fortsätta arbetet med att förbättra möjligheterna

arbete för framför allt dessa grupper att etablera sig på

arbetsmarknaden. Regeringen har vidtagit Som beskrivits ovan utgör trepartssamtalen en omfattande åtgärder för att öka sysselsättningen viktig del i regeringens arbete för att förbättra i dessa grupper. arbetsmarknadens funktionssätt. Därtill Regeringen bedömer att yrkesfortsätter regeringens reformarbete på ett antal introduktionsavtalen underlättar ungas inträde andra områden. på arbetsmarknaden och därmed minskar

ungdomsarbetslösheten på sikt. Regeringens

stöd till dessa avtal är därmed en viktig del i Öka drivkrafterna till arbete arbetet med att finna nya vägar för att få fler

unga i arbete. Det behövs dock fler åtgärder för Stärkta drivkrafter till arbete och minskade att motverka ungdomsarbetslösheten. trösklar in på arbetsmarknaden är effektiva sätt Brister i utbildningssystemet är en viktig att öka sysselsättningen. För många människor förklaring till att unga saknar de färdigheter som med låga inkomster är drivkrafterna till arbete arbetsmarknaden efterfrågar (se avsnitt 2.4.1). fortsatt alltför svaga. De fyra genomförda stegen För unga som inte påbörjar eller som avbryter i jobbskatteavdraget bedöms på sikt öka den sina gymnasiestudier är det ofta svårt att etablera varaktiga sysselsättningen med 106 000 personer sig på arbetsmarknaden. Ett väl fungerande och effekten av ytterligare steg bedöms inte vara utbildningssystem är därför avgörande för ungas

etablering på arbetsmarknaden. Arbets-

marknadspolitiken måste, utöver att matcha

unga till arbete, effektivt verka för att personer 10 Barometerindikatorn är KI:s indikator på utvecklingen i den svenska som saknar gymnasieutbildning motiveras att ekonomin. Ett värde under 100 visar på en svag konjunktur och ett värde komplettera denna. under 90 på en mycket svag konjunktur. Indikatorn visade som lägst 71 under finanskrisen.

PROP. 2012/13:100

En annan stor utmaning för politiken För att säkerställa att långtidsarbetslösa står

framöver är att påskynda etableringen av till arbetsmarknadens förfogande är det

nyanlända på arbetsmarknaden. Bedömningen är nödvändigt med god kvalitet och hög att yrkesintroduktionsavtalen även kommer att aktivitetsnivå i jobb- och utvecklingsgarantin

komma unga utrikes födda till del. Ytterligare samt jobbgarantin för unga. Det är viktigt att insatser för utrikes födda är dock nödvändiga. kontakten med arbetsmarknaden bibehålls under

Regeringen införde 2010 ett nytt system, den tiden som individen är arbetslös. Genom insatser

s.k. etableringsreformen, för att påskynda som upprätthåller motivationen att söka arbete

nyanländas etablering på arbetsmarknaden. och som stärker kompetensen ökar Under 2012 genomfördes vissa justeringar för anställningsbarheten. Sådana insatser innebär

att öka möjligheterna till arbete under även att arbetsviljan prövas. Det är av etableringsperioden. Förändringarna innebar att legitimitetsskäl viktigt att de som på grund av etableringsersättningen inte minskas vid arbetslöshet uppbär ersättning i form av

inkomster från arbete utanför etableringsplanen. arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och

Fokus på arbete och drivkrafterna för att söka ekonomiskt bistånd verkligen står till jobb i etableringsprocessen kan ytterligare arbetsmarknadens förfogande.

behöva stärkas.

Goda kunskaper i svenska språket är centralt Diagram 2.4 Jobbchanser fördelat efter inskrivningstid vid

Arbetsförmedlingen, 2000-2012

för möjligheterna att få jobb. En väl fungerande

Sannolikhet att få ett arbete

svenskundervisning är därför viktig för att

18 förbättra situationen för utrikes födda på 0–419 dagar

16

420–730 dagar arbetsmarknaden. Skolsystemet har inte i 14 > 730 dagar

tillräcklig utsträckning lyckats stödja de elever 12 som kommer till Sverige under skolåldern. Detta 10

försämrar vissa av dessa ungdomars 8 förutsättningar för arbete och vidare studier. Det 6

är också angeläget att förbättra kvaliteten och 4 resultaten i svenska för invandrare (sfi). Detta 2

kan t.ex. uppnås genom att undervisningen i

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 större utsträckning individanpassas och tydligare

Anm.: Diagrammet visar antalet personer som har fått ett osubventionerat arbete kopplas till arbetslivet. aktuell månad som andel av antalet kvarstående arbetslösa och deltagare i

program med aktivitetsstöd närmast föregående månad. Avser åldersgruppen Regeringen bereder även ett förslag om att 16–64 år. Säsongrensad data, tre månaders glidande medelvärde.

Källa: Arbetsförmedlingen.

inrätta nystartszoner för att underlätta företagande och öka sysselsättningen i socialt

Till följd av den utdragna lågkonjunkturen har utsatta områden. Vidare har utredningen om

antalet deltagare i garantierna vuxit snabbt, lärlingsprovanställning överlämnat sitt

samtidigt som garantierna har varit i en betänkande Utbildningsanställning (SOU

uppbyggnadsfas. Dessutom har regeringens 2012:80) till regeringen och frågan bereds i

utbudsreformer påverkat sammansättningen av Regeringskansliet.

arbetslösheten.

Genomförandet av de nya insatserna har inte

varit problemfritt och aktiviteter har inte kunnat

Minska långtidsarbetslösheten

erbjudas i den omfattning som avsetts. Även om

de åtgärder regeringen vidtagit har medfört en Den ökande långtidsarbetslösheten är ett

viss kvalitetsförbättring behöver kvaliteten och allvarligt problem eftersom sannolikheten att

aktivitetsnivån i garantierna fortsatt höjas. Detta hitta ett arbete minskar med tiden som arbetslös

gäller inte minst jobb- och utvecklingsgarantins (se diagram 2.4). Tänkbara förklaringar till detta

sysselsättningsfas. är minskad motivation att söka arbete samt att

För att öka efterfrågan på långtidsarbetslösa är kunskaper blir föråldrade och därmed inte längre

lönesubventionerade anställningar ett viktigt är gångbara på arbetsmarknaden. Det kan också

instrument. Det kan vara särskilt viktigt på en bero på att arbetsgivare är tveksamma till att

arbetsmarknad med sammanpressad anställa personer som varit borta länge från

lönestruktur och relativt höga ingångslöner. arbetsmarknaden.

Regeringen har därför infört nystartsjobb för att

PROP. 2012/13:100

sänka anställningskostnaderna för personer som Diagram 2.5 Beveridgekurvan

Vakansgrad

har svag förankring på arbetsmarknaden.

0,6

Det är fortsatt viktigt att Arbetsförmedlingen 1981kv1 2001kv1 2012kv4

aktivt stödjer användandet av löne- 0,5

subventionerade anställningar och nystartsjobb,

0,4 med särskilt fokus på de som har svårast att ta

sig tillbaka till arbete. Ett problem i detta 0,3 1997kv1

sammanhang kan vara bristfällig kunskap hos

0,2 arbetsgivare om vilka lönesubventionerade

anställningar som finns att tillgå och hur de är 0,1

utformade. Arbetsförmedlingen bör därför

0,0 jobba mer aktivt med information gentemot 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

arbetsgivare. Det är även viktigt att regelverket Arbetslöshet

Anm.: Vakansgrad avser vakanser enligt Konjunkturstatistik för vakanser i för de subventionerade anställningarna utformas

procent av arbetskraften. Arbetslöshet i procent av arbetskraften. För åren 1981– så att det av arbetsgivare uppfattas som enkelt 2000 har vakanserna länkats med hjälp av Arbetsförmedlingens statistik på

kvarstående lediga platser. Säsongsrensad data. För att minska känsligheten för och transparent. slumpmässig variation beräknas även en trend.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och

egna beräkningar.

Bättre matchning på arbetsmarknaden

En viktig förklaring till att indikatorerna visar på

en försämrad matchning, utöver arbetsgivarnas En väl fungerande matchning mellan

betydelse i sammanhanget, är att antalet arbetssökande och lediga jobb är viktig för en

personer i arbetskraften med förhållandevis svag god utveckling på arbetsmarknaden. En

förankring på arbetsmarknaden ökat under de förutsättning för att företagens efterfrågan på

senaste åren. Detta visar att arbetsmarknaden har arbetskraft ska omsättas till ökad sysselsättning

blivit mer inkluderande, vilket är positivt. Den är att det finns tillgänglig arbetskraft. Det

försämrade matchningen beror också på att handlar bl.a. om att arbetslösa ska ha rätt

antalet långtidsarbetslösa har ökat till följd av kompetens, vara geografiskt rörliga och att de

den utdragna lågkonjunkturen. Det är därför ska söka de jobb som finns. Om arbetsgivarna

mycket angeläget att arbetsmarknaden blir mer har svårt att finna arbetskraft uppkommer

inkluderande och att lågkonjunkturen bristsituationer, som dämpar sysselsättnings-

motverkas. och produktionsökningen och som riskerar att

Att indikatorer tyder på att matchningen har bli inflationsdrivande. Det är därför oroande att

försämrats är inte ett specifikt svenskt fenomen. indikatorer pekar på att matchningen har

Även i flera andra länder i Europa och i USA försämrats.

tyder indikatorer på att matchningen har

En vanligen använd indikator för att mäta 11

försämrats under senare år. Det talar för att matchningseffektiviteteten är den s.k.

den utdragna lågkonjunkturen och den därmed Beveridgekurvan (se diagram 2.5). Den relaterar

höga långtidsarbetslösheten är en viktig vakansgraden, dvs. antalet vakanser i förhållande

förklaring till att matchningen har försämrats. till arbetskraften, till arbetslösheten. Om

Regeringen fortsätter arbetet med att Beveridgekurvan skiftar utåt kan det vara ett

förbättra matchningen. Hur väl matchningen på tecken på att matchningen har försämrats

arbetsmarknaden fungerar beror i stor eftersom vakansgraden är högre för en given nivå

utsträckning på hur många som söker arbete och på arbetslösheten. Ett sådant skifte skedde i

hur aktivt de arbetssökande söker jobb. Om fler samband med 1990-talskrisen. Under de senaste

personer aktivt söker arbete förbättras åren kan Beveridgekurvan möjligen återigen ha

matchningen genom kortare rekryteringstider förskjutits utåt, åtminstone tillfälligt (se avsnitt

10.2.5).

11 Det förs en diskussion i flera länder om orsakerna till och

konsekvenserna av de försämrade matchningsindikatorerna. Se bl.a.

Lazear och Spletzer, The United States Labour Market: Status Quo or a

New Normal?, NBER Working Paper No. 18386, 2012.

PROP. 2012/13:100

och genom att fler matchningar kommer till 2.4 Utbildning och stärkt stånd. Arbetslösa ska därför ha tydliga konkurrenskraft drivkrafter att söka jobb, även utanför den lokala arbetsmarknaden och inom flera yrkes- Svenska företag konkurrerar på världsmarknaden kategorier. För att bidra till detta ska genom ett högt kunskapsinnehåll i de varor och Arbetsförmedlingen ställa tydliga krav på att tjänster de producerar, inte genom låga löner och arbetslösa ska stå till arbetsmarknadens dåliga arbetsvillkor. Satsningar på utbildning, förfogande och följa upp arbetssökandet. infrastruktur och forskning samt förbättringar Sökaktiviteten har ökat markant sedan 2006. Det av företagens villkor och bostadsmarknadens finns dock indikationer på att uppföljningen av funktionssätt är viktiga för att ytterligare stärka arbetssökandet fortfarande är otillräckligt. tillväxtförutsättningarna.

Arbetsförmedlingen ska också jobba aktivt med arbetsgivarkontakter och säkerställa att det ges tid för den enskilde arbetsförmedlaren att 2.4.1 Högre kvalitet i utbildningssystemet möta och stödja individen i sitt arbetssökande. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen stödjer de Utbildning och forskning av hög kvalitet är individer som saknar jobbrelaterade nätverk. En avgörande för tillväxt och sysselsättning. Sverige förutsättning för detta är att ska fortsätta vara en av världens mest Arbetsförmedlingen har ett stort förtroende hos framstående kunskaps- och forskningsnationer. arbetsgivare och arbetstagare så att de söker sig Den grundläggande utbildningen ska ge alla den till förmedlingen för hjälp. För att förbättra kompetens som krävs för att komma in på matchningen bör arbetet med att effektivisera arbetsmarknaden eller för fortsatta studier. Arbetsförmedlingens verksamhet fortsätta. Det Utbildningssystemet bidrar därigenom till dels är bl.a. viktigt att se över arbetsgivarkontakter, ökad produktivitet och sysselsättning i hela förenklingsmöjligheter och renodling av samhället, dels till en ökad social regelverken samt att användningen av sammanhållning. Avgörande för att skapa kompletterande aktörer utvecklas på ett effektivt förutsättningar för ett jämlikt samhälle är en sätt. skola som ger goda kunskaper och förmår

Matchningen påverkas också av hur väl de kompensera för olika förutsättningar. Det är lediga jobben överensstämmer med de också viktigt att utbildningssystemet kan möta arbetssökandes kompetens. Om de arbets- arbetsmarknadens behov av kompetens och sökandes kompetens inte passar ihop med den individernas behov av utbildning. arbetskraft som efterfrågas kan detta leda till flaskhalsproblem eller ökad arbetslöshet. Det är Höga ambitioner inom utbildningsområdet därför viktigt att det finns goda Sverige lägger betydande resurser, ca 8,5 procent omskolningsmöjligheter, främst inom det av BNP årligen, på utbildning och forskning. reguljära utbildningssystemet. Av detta skäl har Sveriges utgifter för utbildning som andel av regeringen vid flera tillfällen temporärt ökat BNP är ca 25 procent högre än genomsnittet antalet platser inom t.ex. yrkesvux och arbets- bland OECD-länderna. I många avseenden marknadsutbildningen under lågkonjunkturen. fungerar utbildningssystemet väl. Nästan alla Även i propositionen Vårändringsbudget för grundskoleelever börjar i gymnasieskolan och 2013 föreslås tillfälliga ökningar (se andelen ungdomar som går vidare till högre avsnitt 2.3.1). Det är också viktigt att utbildning är hög. En dryg fjärdedel av Sveriges utbildningssystemet är anpassat efter arbets- vuxna befolkning är högskoleutbildad och marknadens behov samt att det finns drivkrafter inkluderas även tvåårig eftergymnasial utbildning och möjligheter till yrkesmässig och geografisk är andelen en dryg tredjedel. Andelen rörlighet. Även arbetsmarknads-utbildning kan forskarutbildade är bland de högsta i Europa. bidra till att lindra eventuella obalanser. Den svenska vuxenutbildningen är om-

fattande i ett internationellt perspektiv och har

12 OECD Education at a Glance (OECD 2012).

PROP. 2012/13:100

under lång tid inneburit en möjlighet att Från och med hösten 2011 gäller en ny skollag kompensera för eventuella tidigare felval. För som bl.a. innebär att elevens rätt till särskilt stöd många personer som invandrat till Sverige har har stärkts och att lärares och rektorers vuxenutbildningen blivit en väg till arbete. Den befogenheter att skapa studiero har förtydligats. eftergymnasiala yrkesutbildningen inom yrkes- Eftersom lärare och rektorer är avgörande för högskolan har byggts upp under ett antal år och elevernas resultat har en ny lärarutbildning visar goda resultat vad gäller elevernas etablering införts och regeringen har genomfört stora på arbetsmarknaden. satsningar på lärarnas och rektorernas

Möjligheten att välja skola uppskattas av kompetens. Lärarlyftet som infördes 2007 gav elever och föräldrar. Det ger alla, oavsett lärare möjlighet till fortbildning för att förbättra ekonomiska förutsättningar, möjlighet att välja sina ämneskunskaper och pedagogiska en skola som passar de egna behoven. kompetens. Många utbildade lärare saknar dock Friskolereformen har, när den utvärderats, visat behörighet i de ämnen de undervisar i och sig ha positiva effekter på elevernas genom det andra lärarlyftet ges de nu möjlighet utbildningsresultat. att skaffa denna behörighet.

För att garantera en hög kvalitet i Studieresultaten ska förbättras undervisningen måste läraryrket göras mer I mitten av 1990-talet uppvisade svenska attraktivt. Läraryrkets försämrade attraktionshögstadieelever fortfarande goda resultat i kraft har inneburit att rekryteringen har internationella jämförelser. Sedan dess har försvårats, vilket lett till en ökande andel resultaten försämrats i samtliga ämnen och obehöriga lärare. Rekryteringen till läraryrket årskurser som jämförs. De många avhoppen från måste säkras för att motverka brist på lärare gymnasieskolan visar också på brister i skolan. framöver när stora årskullar går i pension. Mer än var tionde grundskoleelev saknar Lärares kompetens och potential måste i högre behörighet till nationella program på gymnasiet. grad tas tillvara. Lärare måste ges möjligheter att Av de elever som inleder nationella program i utvecklas och det måste skapas karriärvägar gymnasieskolan är det endast omkring tre inom läraryrket. fjärdedelar som fullföljer studierna på utsatt tid. Skolhuvudmännen ges redan i år möjlighet att

Brister i skolan får återverkningar på den inrätta två nya karriärsteg för särskilt skickliga högre utbildningen och på arbetsmarknaden. lärare: förstelärare och lektorer. Huvudmännen Försämrade skolresultat och tidiga avhopp kan ansöka om statsbidrag som möjliggör bidrar till högre ungdomsarbetslöshet och ökad löneökningar om 5 000 respektive 10 000 kronor risk för långtidsarbetslöshet. För elever som per månad för dessa lärare. Beräknade medel aldrig påbörjar eller som avbryter sina räcker till ca 10 000 tjänster i dessa karriärsteg, gymnasiestudier kan steget från skola till vilket motsvarar ungefär var tionde lärare. Redan yrkesliv ofta bli stort. från hösten 2013 finns utrymme för statsbidrag

Mot denna bakgrund har regeringen sedan till drygt 4 000 sådana tjänster. tillträdet 2006 genomfört ett mycket stort antal Barn som invandrat till Sverige efter skolstart reformer på utbildningsområdet. Reformerna riskerar att få särskilda problem med att klara har inriktats på ett antal nyckelområden som skolan. Regeringen har därför beslutat om ett bedömts vara avgörande för att vända den flertal insatser för att förbättra möjligheterna för negativa utvecklingen. nyanlända elever i grundskolan. Dessa inkluderar

När det gäller grundskolan har bl.a. nya en försöksverksamhet med utökad läroplaner och en ny betygsskala med fler steg undervisningstid, kartläggning av nyanlända införts. Resultatuppföljningen i grundskolan har elevers kunskaper samt kompetensutveckling av förbättrats genom att obligatoriska nationella lärare och rektorer. prov har introducerats i fler ämnen och Tillsyn och kvalitetsgranskning är viktiga årskurser. Betyg ges numera fr.o.m. sjätte klass. inslag för att säkerställa en likvärdig utbildning

med hög kvalitet. Regeringen har därför inrättat

13 Se t.ex. rapporten Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt? (IFAU 2012:17). 14 För en lektorstjänst krävs att läraren har en forskarutbildning.

PROP. 2012/13:100

en ny myndighet, Statens skolinspektion. I och handledning av hög kvalitet och att med den nya skollagen har myndigheten försetts uppföljningen av det arbetsplatsförlagda lärandet med förstärkta sanktionsmöjligheter. förbättras.

Elevernas läs- och skrivförmåga samt Behov av ytterligare åtgärder kunskaper i matematik och naturvetenskap Det finns många styrkor i det svenska behöver stärkas. Därför har regeringen utbildningssystemet som är viktiga att bygga genomfört ett flertal insatser med detta syfte, vidare på. Samtidigt finns kvarstående brister. bl.a. har nationella kunskapskrav och

Insatser behövs bl.a. för att höja obligatoriska nationella prov införts i årskurs tre. studieresultaten så att fler elever har behörighet En omfattande fortbildningssatsning för till gymnasieprogram. Det krävs också åtgärder matematiklärare, det s.k. Matematiklyftet, har för att minska de skillnader som beror på nyligen påbörjats. Därtill kommer socioekonomisk bakgrund. Insatser bör sättas in undervisningstiden i matematik i grundskolan så tidigt som möjligt för att hjälpa de elever som att utökats fr.o.m. hösten 2013, med fokus på de annars riskerar att misslyckas i skolan och sedan lägre årskurserna. hoppa av eller inte ens påbörja en gymnasie- Regeringen prioriterar även fortsättningsvis utbildning. förbättrade studieresultat i bl.a. matematik, läs-

Syftet med grundskolans timplan är bl.a. att och skrivförmåga. bidra till nationell likvärdighet genom att ange en minsta garanterad undervisningstid för eleverna Stora satsningar på högskola och forskning och en fördelning av tid mellan ämnena över hela Sverige baserar, mer än de flesta andra länder, sin grundskoletiden. För att säkerställa att alla elever ekonomi på en hög kunskapsnivå. Regeringen får garanterad undervisningstid avser regeringen har tillfört medel för att öka antalet ge ett uppdrag till Skolverket att ta fram förslag högskoleplatser för civil- och högskoletill en stadieindelad timplan på grundskolan. ingenjörer samt inom vårdsektorn. Betydande

Även för elever som fullföljer sina satsningar har också gjorts under senare år för gymnasiestudier kan steget mellan skola och att öka kvaliteten i universitets- och arbetsliv vara svårt. Gymnasieskolan har därför högskoleutbildningarna. Bland annat har reformerats. De gymnasiala yrkesprogrammen ersättningsbeloppen för utbildningsområdena har blivit mer inriktade på de specifika humaniora och samhällsvetenskap höjts. Vidare yrkesämnena för att utbildningen ska förbereda har ekonomiska incitament för ökad kvalitet väl för yrkeslivet och leda till skicklighet i yrket. införts genom att en del av resurserna för Samtidigt har alla elever som vill rätt att läsa de utbildning fördelas på grundval av resultaten i kurser som behövs för grundläggande kvalitetsutvärderingar. högskolebehörighet. På fem av yrkes- I regeringens forsknings- och innovationsprogrammen kräver det att eleverna läser ett proposition (prop. 2012/13:30) presenterades utökat program. Regeringen avser därför att insatser som innebar en succesiv ökning av pröva möjligheten att samtliga yrkesprogram anslagen till forskning till 4 miljarder kronor i kan utformas så att alla elever, om de utnyttjar ökad nivå 2016. Fokus för insatserna ligger på sitt individuella val, ges möjlighet att få förbättrade förutsättningar för universitetens grundläggande behörighet utan att behöva läsa och högskolornas forskning inom ett utökat program. livsvetenskap , en förstärkning av viktiga

Lärlingsutbildning har införts som ett forskningsanläggningar samt en satsning på alternativ inom den gymnasiala yrkes- framstående och yngre forskare. Stor vikt läggs utbildningen. Anordnarbidraget till arbetsgivare också vid nyttiggörande av forskningen, dvs. att som tar emot lärlingar har nyligen höjts och forskningsresultaten ska leda till nya produkter permanentats. Utöver redan vidtagna åtgärder och tjänster. Genom forsknings- och finns behov av att ytterligare stärka kvaliteten på innovationspropositionerna från 2008 (prop. de yrkesinriktade programmen, framför allt när det gäller det arbetsplatsförlagda lärandet. Den garanterade omfattningen och kvaliteten för det arbetsplatsförlagda lärandet måste säkerställas 15 Med livsvetenskap avses i detta sammanhang vetenskaper som studerar för varje elev. Det är viktigt att eleverna får människor och andra levande organismer, i syfte att förbättra liv och

hälsa.

PROP. 2012/13:100

2008/09:50) och 2012 har de statliga resurserna (prop. 2012/13:99) ett vidgat investeringsmandat till forskning och innovation ökat på årsbasis för Inlandsinnovation AB och för med totalt 9 miljarder kronor sedan 2008. Fouriertransform AB fr.o.m. halvårsskiftet 2013.

Skattesystemet ska främja tillväxt

2.4.2 Entreprenörskap och företagsklimat Goda skattemässiga villkor för investeringar är

en förutsättning för att svenska företag även i Internationella jämförelser visar att det svenska framtiden ska kunna konkurrera framgångsrikt

16 och bidra till hög ekonomisk tillväxt. Studier företagsklimatet är bland de bästa i världen. Regeringen har sedan 2006 genomfört en rad från OECD visar att bolagsskatten är den skatt tillväxtfrämjande reformer och öppnat upp som är mest skadlig för tillväxten. Lägre marknader för konkurrens. Företagens villkor bolagsskattesatser i vår omvärld under de senaste ska även fortsättningsvis förbättras genom en två decennierna har gjort att den svenska företagsvänlig skattepolitik, regelförenkling och konkurrenskraften utmanats. Bland annat minskad administrativ börda, satsningar på Danmark, Finland och Storbritannien har utbildning, forskning, innovation, teknik- aviserat ytterligare sänkningar av bolagsskatten. utveckling, och infrastruktur samt förbättringar Den svenska bolagsskatten sänktes därför från av arbetsmarknadens funktionssätt. Stärkt 26,3 till 22 procent fr.o.m. den 1 januari 2013. konkurrenskraft handlar därför om att Den sänkta bolagsskattesatsen förväntas stärka säkerställa och utveckla Sveriges starka sidor näringslivets drivkrafter att investera i Sverige. samt att värna ett dynamiskt näringsliv i hela Globaliseringen innebär att internationellt landet. verksamma företag kan utnyttja skillnader

mellan olika länders skattesystem. Ett antal stora Det krävs god tillgång till riskkapital koncerner har kunnat skatteplanera genom att Det finns förhållandevis gott om statligt och utnyttja s.k. räntesnurror. Det är angeläget att privat riskkapital i Sverige. Men ofta är relativt begränsa sådan skatteplanering eftersom den lite kapital tillgängligt i de tidigaste faserna av ett urholkar den svenska skattebasen, minskar företags etablering. Här har statliga statens skatteinkomster och leder till finansieringsinsatser en viktig marknads- snedvridningar i den svenska ekonomin. kompletterande uppgift att fylla. Regeringen har därför kompletterat och utvidgat

Regeringen ser fortsatt över möjligheterna att begränsningsreglerna för ränteavdrag fr.o.m. den samordna statens riskkapitalinsatser och stödja 1 januari 2013. Förändringen medför bl.a. mer kommersialiseringen av innovationer tidigt i lika villkor för internationellt verksamma företags etablering. För att skapa en tydligare koncerner och andra företag. aktörsstruktur för marknadskompletterande Företag och deras ägare ska ha goda finansiering i tidiga skeden genomfördes den skattemässiga villkor och skatter ska tas ut på ett 1 januari 2013 en sammanslagning av Almi effektivt och rättvist sätt. Utformningen av Företagspartner AB och Innovationsbron AB. 3:12-reglerna har inneburit en låg beskattning Sammanslagningen ska leda till en effektivare för vissa delägare i stora fåmansföretag med och mer tillgänglig organisation som många delägare. Detta har i vissa fall tillhandahåller såväl finansiering som rådgivning i överutnyttjats genom att anställda erbjudits tidiga skeden för innovation och tillväxt i hela delägarskap i syfte att omvandla högt beskattade landet. tjänsteinkomster till lägre beskattade

Det är viktigt att öka dynamiken och utdelningsinkomster. Detta undergräver 3:12effektiviteten i riskkapitalinvesteringarna samt reglernas legitimitet, varför det finns behov av möjliggöra investeringar i fler branscher och att skärpa kraven. Samtidigt kan det finnas skäl regioner. Regeringen föreslår därför i att i högre grad än i dag stimulera de mindre propositionen Vårändringsbudget för 2013 företagen och förstärka deras incitament att

17 Tax Policy Reform and Economic Growth, OECD Tax Policy Studies, 16 Se rapporten Regelbörda och växande företag – Sverige i internationell No. 20 (OECD 2010) och Tax and Economic Growth, Working Paper jämförelse (Tillväxtanalys 2012:06). No. 620 (OECD 2008).

PROP. 2012/13:100

anställa. Därför bör det offentligfinansiella idkare och fysiska personer som är delägare i utrymme som frigörs genom ovan nämnda handelsbolag (dir. 2012:116). Förslag om skärpningar av 3:12-reglerna främst komma slopandet av ansöknings- och anmälningsdelägare i dessa företag till del. Förslag på förfarandet vid frivillig skattskyldighet vid förändrade 3:12-regler remitteras i samband med uthyrning av verksamhetslokaler remitteras i denna proposition. samband med denna proposition.

En strategisk del av arbetet med att förbättra skattevillkoren för företagande sker genom Företagsskattekommittén (dir. 2011:1). 2.4.3 Bostäder Kommitténs huvuduppdrag handlar om att göra villkoren mer lika för finansiering med eget För närvarande är bostadsmarknaden i många kapital och lån. Kommittén presenterade ett kommuner i obalans. I storstadsregionerna och första delbetänkande om skatteincitament för kring universitets- och högskoleorter samt andra riskkapital i början av 2012 (SOU 2012:3) med tillväxtregioner finns en stor efterfrågan på förslag som syftade till att underlätta för bostäder. Samtidigt står lägenheter tomma på nystartade och mindre företag att få tillgång till vissa orter i landet. Obalanser på riskkapital. Med utgångspunkt i kommitténs bostadsmarknaden är en begränsande faktor för förslag överlämnade regeringen i april 2013 ett såväl arbetsmarknaden som den högre förslag om införande av ett investeraravdrag utbildningen. Det innebär i sin tur att (prop. 2012/13:134). Investeraravdraget ska tillväxtförutsättningarna hålls tillbaka, både i ett stimulera investeringar i mindre företag och kortare och längre perspektiv. därigenom öka de mindre företagens tillgång till Regeringens politik syftar till att öka utbudet kapital. Avsikten är att investeraravdraget ska av bostäder genom att förbättra träda i kraft den 1 september 2013. förutsättningarna för ett ökat byggande och

Med utgångspunkt i Företagsskatte- genom ett bättre utnyttjande av det befintliga kommitténs andra delbetänkande (SOU bostadsbeståndet. En väl fungerande bostads- 2012:66) undersöker regeringen möjligheterna marknad ska uppnås utan snedvridande att införa skatteincitament för forskning och subventioner och hushållens behov ska stå i utveckling. Syftet är att stimulera forskning och centrum. Bostadsmarknaden omfattar flera olika utveckling genom att sänka kostnaden för upplåtelseformer. En mångfald i bostadsutbudet personal som utför sådant arbete, särskilt i och möjlighet att hyra till olika kontraktslängd mindre företag. bidrar till ökad flexibilitet på bostadsmarknaden.

Företagsskattekommitténs slutbetänkande I syfte att öka utbudet av hyresbostäder har ska redovisas senast den 31 mars 2014 (dir. regeringen tillsatt en kommitté (dir 2012:32) 2012:115). som senast den 15 oktober 2013 bl.a. ska lämna

förslag på förbättring av den skattemässiga Sänkta kostnader för företag och företagare ställningen för bostäder som upplåts med I syfte att skapa tillväxt och fler jobb ser hyresrätt. Regeringen har låtit utreda regeringen kontinuerligt över möjligheterna att fastighetstaxeringen för bostäder i syfte att förenkla villkoren och sänka kostnaderna för avskaffa eller avsevärt förenkla den (SOU företag och företagande. Regeringen tillsatte i 2012:52). Regeringen avser inte gå vidare med april 2012 en utredning om ett minskat och utredningens föreslagna modell för en avskaffad förenklat uppgiftslämnande för företagen (dir. fastighetstaxering. Frågeställningen bereds 2012:35). I uppdraget ingår att presentera förslag vidare i Regeringskansliet. som innebär att uppgifter som lämnas från företag till statliga myndigheter som regel endast Hyresbostäder är viktiga för rörligheten ska behöva lämnas en gång och till ett ställe. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för Regeringen har också givit ett stort antal 2013 en rad åtgärder för ett bättre utnyttjande av myndigheter i uppdrag att genomföra insatser det befintliga bostadsbeståndet genom att för att möjliggöra ett framtida förenklat och underlätta uthyrningen av privatbostäder. Dessa minskat uppgiftslämnande. Vidare har åtgärder förväntas få en betydande positiv effekt regeringen tillsatt en utredning i syfte att på bostadsmarknadens funktionssätt. Flertalet av förenkla beskattningen för enskilda närings- de som hyr sin bostad bor dock i hyresrätt.

PROP. 2012/13:100

Hyresrätter fyller en viktig funktion för att öka Plan- och byggprocesserna ska förenklas rörligheten för nyetablerade på bostads- Frågor som rör planprocessen och tillgång till marknaden, men också som ett alternativ för mark som är lämplig att bebygga är av stor dem som inte kan eller vill köpa en bostad. betydelse för bostadsproduktionen. Det är

För att förbättra investeringsförutsättningarna viktigt att vidta åtgärder som underlättar och öka drivkrafterna för nybyggnation av planeringen av bostadsbyggande, inte minst för hyresrätter har regeringen vidtagit en rad att öka konkurrensen inom byggsektorn. En del åtgärder. Sedan 2011 råder det nya i detta arbete handlar också om att stärka förutsättningar för allmännyttan. Ett reformerat kopplingen mellan regional tillväxt och system för hyressättning har införts som innebär bostadsbyggande. Det är även prioriterat att att de kommunala bostadsbolagens hyror inte förbättra kommunernas beredskap att snabbt längre är normerande för hyressättningen. kunna utarbeta detaljplaner om behov uppstår. Ändringen syftar till att hyresmarknaden ska Kommunerna bör också intensifiera arbetet med fungera bättre på lång sikt och att intresset för att planera markanvändningen och göra att investera i hyresbostäder ska öka. Det markanvisnings- och exploateringsprocessen bedöms i förlängningen öka utbudet av mer tydlig. hyresrätter. Flera studier visar att planeringsprocesserna

Regeringen fortsätter även arbetet med att tar längre tid i Sverige än i t.ex. Tyskland, där förenkla regelverket vid nyproduktion av detaljplaneprocessen kortats avsevärt genom ett hyresrätter. En särskild utredare, med uppdrag väl utformat planförfarande. Regeringen att se över hyresrättens förutsättningar, har undersöker möjligheterna att genomföra lämnat förslag på hur eventuella kvarstående lämpliga förändringar i det svenska systemet. hinder för nyproduktion av hyresrätter kan tas Plangenomförandeutredningen (dir. 2012:114) bort (SOU 2012:88). Regeringen avser att har därför i uppdrag att bl.a. se över kraven på återkomma till frågan i budgetpropositionen för detaljplaner och bygglov för att möjliggöra en 2014. effektivare plan- och byggprocess.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2013 Regelverk för standarder och byggnormer kan har riksdagen beslutat om åtgärder som ska förbättras, t.ex. genom åtgärder som förenklar förbättra hyresrättens konkurrenskraft och kraven på byggnader. En utredare har på främja utbudet av hyresbostäder. Åtgärderna regeringens uppdrag lämnat förslag till omfattar en sänkning av fastighetsavgiften för harmonisering av byggregler (SOU 2012:86). flerbostadshus och en förlängning av perioden Frågan bereds vidare i Regeringskansliet. För för fullständigt undantag från fastighetsavgift vid vissa småföretagare kan kostnaderna för att följa nybyggnation till 15 år. Dessutom har den byggstandarder vara kännbara, vilket riskerar att längsta möjliga tidsperioden för hämma konkurrensen. Det finns därför skäl att marknadsmässiga hyror vid nyproduktion, s.k. se över hur konstruktions- och byggstandarder presumtionshyror, förlängts från dagens 10 år till kan göras mer lättillgängliga. 15 år.

För att öka tillgången på studentbostäder aviserade regeringen en rad initiativ i 2.4.4 Infrastruktur budgetpropositionen för 2013. Bland annat ses nuvarande byggregler över och ett stöd för Det övergripande transportpolitiska målet är att innovativt byggande för unga har införts. säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och Dessutom har regeringen infört ett stöd till långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela kommuner för att genomföra inventering av landet. Transportpolitiken ska också säkerställa lämplig mark för tillfälliga studentbostäder. grundläggande tillgänglighet och bidra till Vidare genomförs en väglednings- och utveckling i hela landet samt medverka till högre informationsinsats för att tydliggöra vilka säkerhet, förbättrad miljö och förbättrad hälsa. undantag som kan göras från de ordinarie Transportinfrastrukturen utvecklas ständigt byggreglerna vid tidsbegränsade bygglov. för att möta behovet av personresor och

godstransporter. Samtidigt måste den befintliga

infrastrukturen underhållas för att trafik-

systemet ska vara robust och effektivt. Under

PROP. 2012/13:100

senare år har transporterna ökat, vilket ställer Transportpolitiken konkretiseras i högre krav på transportsystemet för att de åtgärdsplaneringen transportpolitiska målen ska nås. Av denna Utifrån de transportpolitiska målen och den anledning har betydande resurser tillförts för ekonomiska ramen ska Trafikverket analysera nyinvesteringar och underhåll. Satsningen ska möjliga åtgärder som utvecklar transportleda till fler, snabbare och punktligare systemet (dnr. N2012/6395). Därefter kommer transporter av såväl passagerare som gods. Trafikverket i juni 2013 att lämna ett förslag till Därmed skapas förutsättningar för stärkt åtgärdsplan för perioden 2014–2025. Aktörer i konkurrenskraft, jobb och tillväxt. länen ansvarar för att ta fram förslag till planer

Regeringen har beslutat om att omfördela för den regionala transport-infrastrukturen. 1 200 miljoner kronor inom anslaget för Denna s.k. åtgärdsplanering är det näst sista banhållning till förmån för drift och underhåll av steget i den process som leder fram till att järnvägar (se även avsnitt 2.3.1). Satsningen regeringen våren 2014 fattar beslut om en ny väntas mildra de effekter som den utdragna plan för Sveriges transportsystem 2014–2025. lågkonjunkturen har på arbetsmarknaden. Regeringen kommer att följa upp beslutet Medlen bedöms kunna användas effektivt och genom årliga översyner av åtgärder som ska ändamålsenligt och bidra till ett mer robust genomföras med hänsyn till budgetramar och järnvägssystem. planeringsläge, t.ex. om ny information

framkommer eller projekt fördröjs.

Utökad ekonomisk ram för effektivare transporter

I december 2012 beslutade riksdagen om en ekonomisk ram för infrastruktur under perioden 2014–2025. Ramen omfattar 522 miljarder 2.5 Stabilitet och konsumentskydd kronor och innebär en ambitionsökning med på finansmarknaden 20 procent jämfört med tidigare ram. Resurstillskottet möjliggör en högre ambition En stabil och väl fungerande finansiell sektor är för underhåll av både vägar och järnvägar. en förutsättning för sparande, investeringar,

För att säkra transportkapaciteten, inte minst i tillväxt och sysselsättning. Regeringen fortsätter de hårt ansträngda storstadsregionerna, har arbetet med förebyggande åtgärder för finansiell regeringen identifierat ett antal nödvändiga stabilitet, vilket minskar risken för att investeringar. Här ingår bl.a. de första skattebetalarna ska behöva betala för bankernas delsträckorna i en ny stambana för snabbtåg: risktagande. Ett arbete pågår också för att stärka Ostlänken mellan Järna och Linköping samt den konsumentskyddet eftersom en väl fungerande första etappen av sträckan Göteborg–Borås. För finansmarknad förutsätter trygga och välatt påskynda en förlängning av tunnelbanan till informerade konsumenter. Nacka har regeringen utsett två förhandlingspersoner för att överlägga med aktörer i Stockholms län om statlig 2.5.1 Finansiell stabilitet medfinansiering. Vidare har resurser redan under 2013 avsatts för en upprustning av Malmbanan Fem år efter finanskrisens början 2008 har de och vägen mellan Pajala och Svappavaara för att finansiella marknaderna gradvis stabiliserats. gruvindustrin fortsatt ska fungera som Riskerna i det finansiella systemet har sjunkit tillväxtmotor. tillbaka och huvuddelen av de finansiella

År 2013 är drygt 44 miljarder kronor anslagna marknaderna fungerar normalt. Trots detta till kommunikationer, varav den största delen kvarstår tydliga risker, som om de realiseras fördelas till vägar och järnvägar. År 2014–2017 skulle kunna innebära instabilitet i den svenska beräknas anslagsmedlen till kommunikationer ekonomin. Den svenska finansmarknaden är höjas kraftigt. Därigenom möjliggörs en sammanlänkad med de internationella betydande kapacitetsutbyggnad inom framför marknaderna och förnyad oro i omvärlden kan allt järnvägsområdet. snabbt spridas och därmed påverka den

Därutöver påbörjas stora projekt finansierade finansiella stabiliteten i Sverige. av trängselskatter. De svenska bankerna klarade finanskrisen

bättre än många andra länders banker. Detta kan

PROP. 2012/13:100

till stor del förklaras av de åtgärder som vidtogs vikt är att motståndskraften i de systemviktiga av riksdagen, regeringen, ansvariga myndigheter bankerna är stor för att de ska kunna stå emot samt Riksbanken. Regeringens reformarbete har finansiella kriser. Ett effektivt sätt att öka sedan finanskrisens inledning fokuserat på att bankernas motståndskraft är en hög stärka såväl förebyggande arbete som kapitaltäckningsgrad. Regeringen har inom EU möjligheterna att hantera finansiella kriser när de framgångsrikt drivit frågan om att kunna sätta uppstår. högre kapitalkrav nationellt än de minimikrav

som EU föreskriver. Detta i syfte att stärka Risker i det finansiella systemet stabiliteten i det svenska finansiella systemet och Det finns ett antal faktorer i det svenska minska sårbarheten i svensk ekonomi samt banksystemet som innebär att riskerna i vissa minska risken för svenska skattebetalare. avseenden är större än i andra länder. Sverige har Kapitalkraven kommer därför att höjas för ett stort banksystem i förhållande till den svenska banker. svenska ekonomins storlek. De fyra största Som ett led i arbetet med att öka bankernas svenska bankkoncernerna är nära samman- motståndskraft aviserade Finansinspektionen i länkade och deras sammanlagda tillgångar i slutet av 2012 att de s.k. riskvikterna för bolån Sverige och utomlands är nära fyra gånger så bör höjas. Högre riskvikter innebär att bankerna stora som Sveriges BNP. En annan riskfaktor är måste hålla en större andel eget kapital i bankernas ökade internationella verksamhet. Det förhållande till de bolån som ges. innebär att eventuella problem i bankernas För att säkerställa bankernas finansiering i utländska verksamheter riskerar att sprida sig till kristider har Finansinspektionen beslutat om det svenska banksystemet. De svenska bankerna krav på likviditetstäckningsgrad, vilket bl.a. finansierar sig även i stor utsträckning i utländsk innebär att större banker ska ha en buffert av valuta, främst i amerikanska dollar. Denna likvida tillgångar. Banker och andra finansiering kan under kristider vara svår att finansinstitut har en implicit försäkring mot upprätthålla. likviditetsbrist i såväl svensk som utländsk

För att inte hota den finansiella stabiliteten valuta. Utredningen om Riksbankens finansiella måste bankerna vara motståndskraftiga mot oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) kreditförluster i utlåningsverksamheten. bedömer att det finns skäl att finansiera hela eller Erfarenheten från Sverige och andra länder är att en del av valutareserven med avgifter från banker sådana problem oftast härrör från hög och finansinstitut som täcks av denna implicita skuldsättning i företag och hushåll. Även de försäkring. Förslaget bereds i Regeringskansliet. svenska hushållens höga skuldsättning kan Under 2011–2012 minskade hushållens därför utgöra en risk för den finansiella skuldkvot för första gången på över tio år. stabiliteten. Bland annat OECD, Internationella Bolånetaket och förändrade kreditgivningsregler valutafonden och Europeiska kommissionen har hos bankerna kan vara bidragande förklaringar. pekat på potentiella risker med den Räntorna är dock fortsatt låga och förhållandevis höga skuldsättningen hos svenska bostadspriserna har stigit något, vilket tyder på hushåll (se fördjupningsrutan Risker med att hushållen förväntar sig fortsatt låga räntor hushållens skuldsättning). under det kommande året. Bolånetaket samt en

stärkt amorteringskultur väntas dock verka Arbetet med att säkra den finansiella stabiliteten återhållande på skuldökningstakten. Regeringen fortsätter följer kontinuerligt utvecklingen. Mot bakgrund av de kvarstående riskerna i det En annan viktig del i arbetet med att värna den finansiella systemet finns skäl för regeringen att finansiella stabiliteten är Finanskriskommitténs överväga ytterligare åtgärder för att upprätthålla översyn av Sveriges regelverk för hantering av den finansiella stabiliteten, inte minst är detta finansiella kriser och möjligheterna för viktigt i tider av stor finansiell oro. Av särskild myndigheterna att ingripa i tid vid en hotande

kris (dir 2011:6). Uppdraget ska slutredovisas

senast i maj 2013.

18 OECD Economic Surveys – Sweden (OECD 2012), Fördjupad granskning för Sverige (Europeiska kommissionen 2012), Article IV Consultation – Sweden (IMF 2012).

PROP. 2012/13:100

Risker med hushållens skuldsättning ytterligare ombildningar av hyresrätter till

bostadsrätter. En hög skuldsättning, oavsett om den är privat Ökningen av skuldkvoten kan också förklaras eller offentlig, riskerar förr eller senare att leda av de låga bolåneräntorna under det senaste till problem. Utvecklingen i euroområdet de decenniet, som även bidragit till stigande senaste åren är en tydlig illustration av detta. De bostadspriser. Framför allt är det hushållens svenska hushållens skuldsättning har ökat förväntningar på den framtida bolåneräntan som kraftigt under de senaste decennierna och det förutsätts ha en stark inverkan på finns därför skäl att noga följa utvecklingen. skuldsättningsbeslutet. Trots att skuldkvoten

Vanligtvis mäts hushållens skuldsättning som ligger på en historisk hög nivå ligger räntekvoten skuldkvoten, dvs. hushållens skulder som andel nära genomsnittet för de senaste 30 åren (se av årlig disponibel inkomst. Skuldkvoten har diagram 2.6). Räntekvoten – ränteutgifter som gradvis ökat från omkring 100 procent i mitten andel av disponibel inkomst – visar hushållens av 1990-talet till den nuvarande nivån omkring faktiska kostnad för sina skulder. Ett lägre 170 procent (se diagram 2.6). Det är en hög ränteläge har gjort att hushållen kunnat bära en siffra även i ett internationellt perspektiv. större skuld utan att det behövt tränga undan

möjligheterna till annan konsumtion, Diagram 2.6 Hushållens skuldkvot och räntekvot, 1980- investeringar eller sparande.

2012

Det finns alltså flera förklaringar till den

Procent av disponibel inkomst

Källor: Reuters, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

ränteutgifterna och därmed tvingas sälja sin

bostad. Om detta händer samtidigt för många

Orsakerna till den ökade skuldkvoten

hushåll kan det leda till ett generellt prisfall på Flera makroekonomiska förändringar kan

marknaden som på sikt innebär risk för ökade förklara uppgången i den samlade skuldkvoten

kreditförluster i banksystemet. under de senaste decennierna.

Inkomstbortfall eller räntehöjningar kan

En faktor som delvis kan förklara uppgången i

innebära att hushållen tvingas minska sina skuldkvoten är den stigande andelen

skulder i snabb takt, vilket minskar bostadsägare i kombination med att de

konsumtionen. I förlängningen blir också banker ägarbebodda bostäderna i större utsträckning

mer återhållsamma med sin långivning, även till finns i storstadsområdena där priserna är högre.

företag, vilket hämmar investeringarna. Hög Andelen hushåll i Sverige som äger sin bostad

skuldsättning kan därför innebära att den uppskattas ha ökat från 55 procent 1990 till

ekonomiska nedgång som följer av en 66 procent 2008. Det innebär att såväl

makroekonomisk störning blir mer fördjupad tillgångar som skulder har flyttats från 20

och utdragen. Hög skuldsättning är därför ett fastighetsbolag till hushåll. Mycket talar för att

hot mot makroekonomisk balans och de andelen ägda bostäder kommer att fortsätta

ekonomiska konsekvenserna kan bli betydande. stiga, både till följd av sammansättningen av

I ett flertal länder har bostadspriserna fallit nyproduktionen och som ett resultat av

kraftigt de senaste åren efter att ha ökat under en

19 Se Statistiska centralbyrån och Whitehead, Aiming at Homeownership without a vulnerable indebtedness (2011). 20 IMF World Economic Outlook (IMF 2012).

PROP. 2012/13:100

period av snabb kredittillväxt. Att Sverige inte sättningsgraden skulle kunna utlösa stora haft något fall i bostadspriserna har bidragit till negativa störningar i den reala ekonomin. att hålla uppe efterfrågan i ekonomin och mildra Trots en något lugnare utveckling finns skäl krisens effekter. till fortsatt vaksamhet och om skuldsättningen

hos hushållen återigen tar fart är regeringen Regeringen följer utvecklingen beredd att vidta ytterligare åtgärder. Finansinspektionen har fått i uppdrag att följa utvecklingen av hushållens skuldsättning och genomför bl.a. stresstester på stickprov av nya bolån. Enligt Finansinspektionen hade knappt nio procent av hushåll med nya bolån en belåningsgrad över 85 procent 2012. Finansinspektionens analys visar att de allra flesta hushåll har god återbetalningsförmåga och att de är motståndskraftiga mot högre räntor och prisfall på bostadsmarknaden. Finansinspektionen bedömer därför att den finansiella stabiliteten inte hotas genom direkta kreditförluster på bolån.

En ytterligare indikation på att hushållen har en god finansiell ställning är att hushållens finansiella tillgångar har ökat i nästan samma takt som skulderna de senaste 15 åren.

Det är dock fortsatt angeläget att dämpa ökningstakten av skuldkvoten. Regeringen och Finansinspektionen har genomfört eller aviserat en rad åtgärder, såsom bolånetak, högre kapitaltäckning för systemviktiga banker, högre riskvikter för bolån samt verkat för en sundare amorteringskultur genom frivilliga amorteringsplaner. Ökningstakten av utlåningen till hushåll förefaller också ha avtagit den senaste tiden samtidigt som medvetenheten om problemen med stigande skuldsättning och bostadspriser tycks ha ökat bland både långivare och låntagare. Av betydelse i sammanhanget är också att regeringens politik syftar till att öka utbudet av bostäder genom att förbättra förutsättningarna för ett ökat byggande och genom ett bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet. Åtgärderna syftar inte minst till att förbättra investeringsförutsättningarna och öka drivkrafterna för nybyggnation av hyresrätter.

Det bör samtidigt poängteras att det finns betydande risker med en alltför snabb minskning av hushållens skuldsättning. Åtgärder som snabbt minskar kreditgivningen eller skuld-

21 Se rapporten Den svenska bolånemarknaden 2013 (Finansinspektionen 2013).

PROP. 2012/13:100

2.5.2 Starkare konsumentskydd och En väl fungerande bolånemarknad förutsätter

ansvarsfull kreditgivning att redovisningen kring bolånen är tydlig och att

jämförbarheten mellan olika aktörer är god. En förutsättning för ett väl fungerande Tydlighet och jämförbarhet bidrar även till att finansiellt system är att konsumenterna har öka konkurrensen på bolånemarknaden vilket förtroende för institutionerna på de finansiella skapar bättre villkor för konsumenterna. marknaderna. Konsumenter och säljare av Regeringen har därför gett Finansinspektionen i finansiella tjänster möts ofta på en ojämn uppdrag att utreda möjliga åtgärder för hur spelplan, där de senare har ett stort kreditinstituten ska öka hushållens insyn i hur informationsövertag. Denna asymmetri innebär utlåningsräntorna för bolån bestäms. en risk för att konsumenternas förtroende för de finansiella institutionerna urholkas. Det kan i Ansvarsfull kreditgivning förlängningen utgöra ett hot mot den finansiella Det är viktigt att hushållen har en god stabiliteten och minska de finansiella motståndskraft för att klara en sämre utveckling institutionernas samhällsnytta. Regeringen på bostadsmarknaden. Högt belånade hushåll fortsätter därför arbetet med att främja ett starkt kan vara känsliga för ett eventuellt fall i konsumentskydd både nationellt och på EU- bostadspriserna. Amortering av bolån kan vara nivå. Ambitionen är att skapa mer balanserade ett effektivt sätt för hushåll med hög belåning att spelregler genom såväl förbättrad reglering som nå mer hållbara skuldnivåer. Uppgifter från ökad information och kunskap. Finansinspektionen visar att många låntagare

väljer att inte amortera på sina lån. Regeringen Bättre finansiell information och kunskap anser att en god amorteringskultur bör främjas, För att stärka konsumenternas ställning på där aktörerna på finansmarknaden tar ansvar för finansmarknaden är det viktigt att de ges att amorteringsplaner läggs upp när bolån förutsättningar att göra informerade och tecknas. Regeringen har därför gett i uppdrag till välgrundade val. Bristande transparens vad gäller Finansinspektionen att pröva möjligheterna att avgifter och prissättning av produkter bidrar till ställa krav på kreditinstituten att de ska ge konsumenternas underläge. Det innebär kunderna bättre information om fördelarna med tillsammans med att konsumenter ofta saknar att amortera. Avtalen mellan långivare och kunskap om finansiella produkter och tjänster en låntagare måste vara baserade på sunda principer risk för beslut som inte gynnar konsumenterna och ta hänsyn till det enskilda hushållets själva. Regeringen fortsätter därför arbetet för återbetalningsförmåga. ökad transparens, mer lättillgänglig och begriplig Det är i dag ofta dyrt att lösa bolån med information samt ökad finansiell kunskap hos bunden ränta i förtid, vilket riskerar att hämma konsumenterna. rörligheten och skapa inlåsningseffekter på

Rådgivning kan vara ett stöd för att bolånemarknaden. Detta kan i sin tur leda till en konsumenter ska kunna göra välgrundade val. I sämre fungerande arbetsmarknad där olika sammanhang har dock problem arbetstagare har svårt att flytta till en annan ort identifierats, bl.a. vad gäller oklar gränsdragning för att ta ett arbete. Det pågår därför ett mellan rådgivning och försäljning samt lagstiftningsarbete för att ta fram en mer rättvis intressekonflikter till följd av provisionsbaserad modell för beräkning av kostnader vid ersättning till rådgivaren. En särskild utredare förtidsinlösen av bundna bolån, s.k. ska därför föreslå åtgärder för att förbättra ränteskillnadsersättning. konsumenternas ställning vid finansiell En typ av kreditgivning som ökat snabbt rådgivning (dir. 2012:98). I uppdraget ingår att under senare år är s.k. snabblån eller sms-lån. analysera regelverket, undersöka hur tillsynen Krediterna brukar utmärkas av en mindre fungerar och utreda om konsumenternas omfattande kreditprövning och kort ställning bör stärkas vid avtalstvister. Uppdraget återbetalningstid med mycket hög effektiv ränta. ska redovisas senast den 30 november 2013. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att Regeringen arbetar även aktivt på EU-nivå med antalet ärenden om betalningsanmärkning att motverka intressekonflikter och utveckla kopplade till snabblån har stigit mycket kraftigt. regelverket för rådgivning. Regeringen arbetar med flera verktyg för att

motverka denna utveckling, däribland lagförslag

PROP. 2012/13:100

om utökade krav för tillstånd, stärkt tillsyn av värden bättre integreras i samhällets beslut när Finansinspektionen och utökade sanktions- det är relevant och skäligt. Samtidigt arbetar möjligheter för Konsumentverket. Miljömålsberedningen med att ta fram en

Regeringen har också tillsatt två utredningar strategi för en långsiktigt hållbar med uppdrag att föreslå åtgärder vid markanvändning med förslag till etappmål, överskuldsättning och för att underlätta styrmedel och åtgärder (dir. 2011:91). En skuldsanering för s.k. evighetsgäldenärer (dir. delrapport med inriktning på skydd och skötsel 2012:31 och dir. 2012:30). av landområden respektive miljöhänsyn i

skogsbruket ska lämnas i juni 2013.

En annan viktig uppgift för miljöpolitiken är

att skapa en giftfri miljö. Kemikalier är till stor 2.6 Miljö-, klimat- och energipolitik nytta men en felaktig användning riskerar att

leda till stora kostnader för samhället genom Regeringen arbetar strategiskt och långsiktigt skador på hälsa och miljö. Sveriges arbete är till med energi-, klimat- och miljöfrågor. Visionen stor del inriktat på att fasa ut användningen av är att Sverige 2050 har en hållbar och skadliga kemikalier och hormonstörande ämnen resurseffektiv energiförsörjning och inga och att driva dessa frågor inom EU och nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. internationellt. Kemikalieinspektionen har ett Regeringens höga ambitioner avspeglas i att fyraårigt regeringsuppdrag för att föreslå och Sverige med marginal kommer att nå EU- genomföra åtgärder som ska leda till en giftfri beslutade åtaganden avseende minskade utsläpp vardag. I sin senaste delrapport underströk av växthusgaser och en ökad andel förnybar myndigheten vikten av ökad tillsyn och kunskap. energi till 2020. Genom att uppfylla högt ställda Dessutom har Miljömålsberedningen haft i målsättningar visar Sverige vägen för andra uppdrag att ta fram en strategi för fortsatta länder. insatser (dir. 2011:50) och lämnade 2012 ett

delbetänkande med etappmål och förslag till en

sådan strategi (SOU 2012:38). 2.6.1 Miljöpolitikens inriktning Regeringen prioriterar även havs- och

vattenmiljörelaterade problem såsom Regeringens ambition är att Sverige ska vara ett övergödning. För att Sverige ska kunna nå de föregångsland för god miljö och hållbar nationella målen är det viktigt att även våra utveckling, både nationellt och internationellt. grannländer bedriver en ambitiös Klimatförändringarna är tillsammans med havsmiljöpolitik. Sverige är därför pådrivande i bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och det internationella havsmiljöarbetet. Under 2013 giftfri miljö regeringens mest prioriterade ska Östersjöländernas nationella åtgärdsplaner miljöfrågor. utvärderas och beting för utsläppsminskningar

Ekosystemen och den biologiska mångfalden fastställas. På nationell nivå har Miljömålsär viktiga för samhället och välfärden. Det är beredningen i uppdrag att till 2014 ta fram en därför centralt med väl fungerande ekosystem strategi för en sammanhållen och hållbar som är motståndskraftiga och anpassningsbara vattenpolitik (dir. 2012:95). till förändringar. I takt med att kunskapen om ekosystemens roll ökat har naturvården utvecklats från att ha varit inriktad på olika typer 2.6.2 Klimatpolitikens inriktning av områdesskydd till att inkluderas i alla sektorer som använder mark och vatten. Vid FN:s klimatmöte i Doha i december 2012

I september 2013 ska en särskild utredare beslutades att en ny global klimatlämna förslag till kostnadseffektiva åtgärder för överenskommelse ska vara färdigförhandlad att ytterligare förbättra kunskapsunderlaget om senast 2015 och träda i kraft 2020. De ekosystemtjänsternas värde för samhället (dir. internationella klimatförhandlingarna kommer 2013:4). Utredaren ska också föreslå insatser därför att intensifieras under 2013. Sverige har som ökar den allmänna kännedomen om varit och kommer att fortsätta vara pådrivande betydelsen av den biologiska mångfalden och för att säkerställa att en ambitiös global ekosystemen. Med ökad kunskap kan dessa överenskommelse kommer på plats. För att

PROP. 2012/13:100

övertyga andra länder om vikten av att agera I samband med denna proposition remitteras kraftfullt är forskning och information av stor ett förslag som innebär att den tidsbegränsade vikt. FN:s klimatpanel kommer i september nedsättningen av förmånsvärdet för vissa 2013 att presentera sin nästa klimatrapport i miljöanpassade bilar förlängs med tre år för bilar Stockholm. Rapporten kommer att utgöra ett som är utrustade med teknik för drift med viktigt underlag i de kommande diskussionerna elektricitet som tillförs genom laddning från inom klimatkonventionen. yttre energikälla eller med annan gas än gasol.

Även finansiering av klimatinsatser i Regeringens avsikt är att nedsättningen utvecklingsländer kommer att stå i fokus de därmed kommer att fortsätta att gälla t.o.m. det närmaste åren. Inom ramen för det beskattningsår som slutar den 31 december internationella klimatarbetet har de utvecklade 2016. Denna förlängning möjliggörs ekonomiskt länderna gjort ett åtagande om att mobilisera genom införandet av ett kvotpliktssystem för 100 miljarder dollar årligen fr.o.m. 2020 för biodrivmedel. klimatfinansiering i låginkomstländer. I budgetpropositionen för 2013 bedömde Regeringen deltar i detta arbete och fäster stor regeringen att ett kvotpliktssystem bör införas vikt vid att identifiera strategier för att öka för att säkerställa ökade volymer av biodrivmedel klimatfinansieringen, inte minst från andra källor på marknaden. än de offentliga. Näringsdepartementet har den 18 mars 2013

remitterat en promemoria som föreslår ett

kvotpliktsystem för ökad låginblandning av bio- 2.6.3 Energipolitikens inriktning drivmedel, i kombination med en drivmedels-

beskattning som är långsiktigt hållbar gentemot Den svenska energipolitiken bygger på de tre unionsrätten, samt fortsatt skattebefrielse för pelarna försörjningstrygghet, konkurrenskraft höginblandade och rena biodrivmedel även efter och ekologisk hållbarhet. Styrande för klimat- 2013. Avsikten är att skillnaden i beskattningen och energipolitiken är de mål riksdagen antagit mellan hållbara höginblandade biodrivmedel och till 2020. Hur väl vi utvecklas mot dessa mål ska drivmedel utan fossilt innehåll och deras fossila prövas i en kontrollstation 2015. motsvarigheter framöver ska fortsätta att vara

Under 2014 ska ett nytt EU-direktiv om ökad lika stor som i dag. Beskattningen kan dock energieffektivitet genomföras i medlemsstaterna. komma att förändras om s.k. överkompensation Direktivet innehåller bestämmelser och krav inträffar. Detta bedöms sammantaget kunna som bidrar till uppfyllelse av EU:s mål om en utgöra ett långsiktigt hållbart och förutsägbart effektivare energianvändning till 2020. Sverige ramverk för främjande av hållbara biodrivmedel. för sedan länge en långsiktig och ambitiös politik Det är angeläget att skapa stabila villkor för de på området. Ekonomiska styrmedel är centrala aktörer som producerar och handlar med för att undanröja marknadshinder och underlätta biodrivmedel. energieffektivisering bland hushåll och företag, Kvotpliktssystemet för låginblandade biomen också information och rådgivning är av stor drivmedel planeras införas under 2014. betydelse.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2013 att ytterligare 250 miljoner kronor tillförs energiforskning under 2013 och 2.7 Välfärd och fördelning beräknade ytterligare 990 miljoner kronor för perioden 2014–2016. Ny effektiv teknik Sjukvården och omsorgen ska präglas av hög kommer att vara en förutsättning för att nå kvalitet och god tillgänglighet. Patienters och visionen om noll nettoutsläpp 2050 och den brukares behov ska styra utformningen av långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende välfärden. Egenmakt och valfrihet är tillsammans fordonsflotta 2030. med stärkt tillsyn och uppföljning nödvändiga

verktyg för att nå detta. Regeringen fortsätter Minska transportsektorns utsläpp även arbetet med att stärka rättsväsendet i syfte Politiken fokuseras på att stegvis öka att effektivisera och förbättra brottsbekämpning energieffektiviteten i transportsystemet, bryta och brottsförebyggande verksamhet. Alla ska fossilberoendet och minska klimatpåverkan. kunna känna sig trygga i sin vardag.

PROP. 2012/13:100

2.7.1 Fördelningspolitikens inriktning Små inkomstskillnader i Sverige

Sverige har en internationellt sett mycket jämn Sverige visar att en dynamisk och inkomstfördelning. Detta gäller i synnerhet om konkurrenskraftig ekonomi kan kombineras hänsyn tas till värdet av de offentliga med en förhållandevis liten inkomstspridning. välfärdstjänster som kommer hushållen till del. Regeringens fördelningspolitiska arbete har Med ett inkomstbegrepp som beaktar detta har sedan tillträdet 2006 inriktats mot att stärka Sverige de lägsta inkomstskillnaderna i OECDdrivkrafterna för arbete och minska området (se diagram 2.7). Detta visar att den utanförskapet. Därtill har riktade insatser svenska välfärdsmodellen är robust, men beror genomförts för att stärka de ekonomiska också på att regeringen vidtagit aktiva åtgärder marginalerna för utsatta hushåll med svag för att förbättra standarden hos hushåll med svag ekonomi. Därigenom läggs grunden för ett ekonomi. Även som helhet har hushållens samhälle som håller ihop. inkomstutveckling varit god sedan regeringen

tillträdde 2006, trots den utdragna krisen. Den Rättvisa förutsättningar genomsnittliga ekonomiska standarden för Fördelningspolitiken har främst två mål. Det hushållen ökade mellan 2006 och 2012 med 14,9 första är att ge alla människor goda förut- procent, eller med 2,6 procent per år. sättningar oavsett bakgrund. Det andra handlar om att kompensera för att utfallen ändå kan bli Diagram 2.7 Gini-koefficienten 2007

Gini-koefficient exklusive kapitalvinster

olika. Det finns en bred uppslutning kring att Sverige ska ha en hög ambitionsnivå i båda dessa Mexiko

USA avseenden. Portugal

En viktig del av fördelningspolitiken är att Grekland

Estland välfärdstjänster som barnomsorg, utbildning, Italien hälso- och sjukvård samt äldreomsorg, kommer Australien

Polen alla till del oavsett betalningsförmåga. Dessa

Kanada offentligt subventionerade tjänster är viktiga för Storbritannien

Tyskland att utjämna livschanser och förutsättningar på

Spanien arbetsmarknaden. Denna typ av omfördelning Irland

Island har varit framgångsrik i Sverige eftersom

Nederländerna föräldrarnas inkomst här har mindre betydelse Luxemburg för barnens framtida inkomster än i de flesta Österrike

Finland Justerad disponibel andra länder. De subventionerade inkomst

Frankrike välfärdstjänsterna innebär också en mer direkt Belgien

Utökad inkomst

Tjeckien utjämning av välfärden eftersom subventionens

Slovakien andel av den disponibla inkomsten är högre för Ungern

Slovenien personer med låga inkomster.

Danmark

Även skatte- och transfereringssystemen har Norge en utjämnande effekt genom att de omfördelar Sverige

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 inkomster och skapar en jämnare fördelning av

Anm.: Utökad inkomst avser summan av justerad disponibel inkomst och den ekonomiska välfärden. Det är samtidigt hushållets totala välfärdssubventioner fördelade på hushållsmedlemmarna.

Källa: OECD Divided We Stand (OECD 2011). viktigt för fördelningspolitiken att skatter och transfereringar utformas så att egenförsörjning

Höga ambitioner för fördelningspolitiken

uppmuntras. En svag förankring på

Regeringen har fört en aktiv politik för jämnare arbetsmarknaden är den enskilt viktigaste

fördelning sedan tillträdet 2006. Jobbskatteförklaringen till varför en del hushåll har låg

avdraget och förändringarna i arbetslöshets- och ekonomisk standard. En politik för ökad

sjukförsäkringarna minskar trösklarna in på sysselsättning och minskat utanförskap är därför en långsiktigt effektiv strategi för att minska andelen ekonomiskt utsatta hushåll.

22 Gini-koefficienten är ett samlat mått på inkomstspridningen. Måttet

varierar mellan 0 och 1, där 0 visar en helt jämn fördelning av

inkomsterna och 1 en helt ojämn fördelning.

PROP. 2012/13:100

arbetsmarknaden och stimulerar arbetskrafts- 2.7.2 Vård och omsorg utbudet, men kan öka inkomstskillnaderna på kort sikt. På lång sikt förväntas emellertid dessa Hälso- och sjukvård reformer leda till en gynnsam inkomstutveckling, särskilt för dem med låga inkomster. Regeringens mål för hälso- och sjukvården är att Kvinnors inkomster väntas dessutom stärkas hela befolkningen, oavsett inkomst och mer än männens till följd av dessa reformer. Att bakgrund, ska erbjudas en behovsanpassad, minska inkomstskillnaderna mellan kvinnor och tillgänglig och effektiv vård och omsorg av god män och stärka kvinnors möjligheter till kvalitet. En åldrande befolkning och en ökad ekonomisk självständighet är en viktig fråga. efterfrågan på vård- och omsorgstjänster innebär Åtgärder för att öka kvaliteten i dock utmaningar för hälso- och sjukvården. utbildningsväsendet förväntas på sikt stärka och Svensk hälso- och sjukvård uppvisar i ett utjämna medborgarnas livschanser och internationellt perspektiv goda medicinska förutsättningar på arbetsmarknaden. Ett antal resultat, men det är viktigt att fortsatt förbättra åtgärder har vidtagits för att förbättra vårdens tillgänglighet, kvalitet och effektivitet. integrationen av utrikes födda på arbets- För personer med komplexa vårdbehov kan marknaden eftersom svårigheter att ta sig in på konstateras att den svenska vården har att arbetsmarknaden kan leda till bidragsberoende hantera utmaningar när det gäller koordinering och låg ekonomisk standard. av vård- och omsorgsinsatser.

Regeringens arbete inriktas även på att minska Vårdgarantin och den s.k. kömiljarden har den ekonomiska utsattheten genom att förbättra ökat tillgängligheten och kortat vårdköerna till standarden för utsatta hushåll med svag hälso- och sjukvården. Dessutom har det fria ekonomi. Exempelvis har regeringen höjt vårdvalet i primärvården lett till en betydande bostadsbidraget, flerbarnstillägget, grundnivån i ökning av antalet vårdcentraler, vilket ytterligare föräldrapenningen och bostadstillägget. Skatte- ökat tillgängligheten. sänkningar för pensionärer har även genomförts För att säkerställa vårdens kvalitet har i flera steg. Vidare föreslog regeringen i mars regeringen bl.a. beslutat om att inrätta en ny 2013 ändringar av försörjningsstödet i syfte att myndighet, Inspektionen för vård och omsorg. förbättra drivkrafterna till arbete (prop. Patienters ställning och inflytande måste dock 2012/13:94). Förslaget väntas träda i kraft vid förbättras ytterligare. Patientmaktsutredningen halvårsskiftet 2013. (dir. 2011:25) fick därför i uppdrag att utreda

Mot bakgrund av att svag förankring på och föreslå förändringar på dessa områden och arbetsmarknaden är huvudskälet till ekonomisk kom med sitt betänkande i början av 2013 (SOU utsatthet, är en politik för ökad sysselsättning, 2013:2). Utredningens förslag remitteras för bättre utbildning och minskat utanförskap även närvarande och regeringen avser att återkomma i fortsättningsvis kärnan i regeringens frågan. fördelningspolitiska strategi. Trots tidigare Sedan 2007 har regeringen även gjort reformarbete för att stärka arbetslinjen är det för omfattande satsningar för personer med psykisk stora grupper fortfarande inte tillräckligt ohälsa. Bland annat har tillgängligheten till barnlönsamt att ta ett arbete eller att öka sin och ungdomspsykiatrin ökat, kompetensarbetstid. Det är därför regeringens ambition att satsningar gjorts för vårdpersonalen och nya fortsatt föra en politik som ökar drivkrafterna metoder införts för att förebygga ohälsa. till arbete. Därutöver avser regeringen även Regeringens arbete med att förbättra vården fortsatt överväga åtgärder för att förbättra inom psykiatrin fortsätter. standarden för utsatta hushåll med svag En viktig aspekt för att effektivisera vården är ekonomi. att säkerställa att Sverige inte betalar mer för

läkemedel än andra jämförbara länder.

Läkemedels- och apoteksutredningen har i ett

delbetänkande (SOU 2012:75) bl.a. föreslagit en

ny prissättningsmodell för läkemedel. Förslagen

har remitterats och regeringen avser att

återkomma till riksdagen i frågan.

PROP. 2012/13:100

Äldreomsorg rättsväsendet. Parallellt har en mängd reformer

på området genomförts, vilket bl.a. inneburit fler De övergripande nationella målen för omsorgen patrullerande poliser och att ekobrottsav äldre är att de ska kunna leva ett aktivt liv, ha hanteringen effektiviserats. Vidare har åtgärder inflytande i samhället och över sin vardag, åldras genomförts i syfte att korta handläggningsi trygghet och med bibehållet oberoende tiderna för unga lagöverträdare. En särskild bemötas med respekt samt ha tillgång till god utredare har fått i uppdrag att genomföra de vård och omsorg. åtgärder som krävs för att ombilda

Regeringen har gjort satsningar inom en rad Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna områden för att nå upp till dessa mål. Viktiga till en sammanhållen myndighet, delar i satsningen är att utveckla samverkan och Polismyndigheten (dir. 2012:129). samordningen mellan olika omsorgsgivare och En omfattande reformering av straffrätten organisationer samt att tillgängliga resurser genomfördes under förra mandatperioden bl.a. används effektivt. Regeringen stödjer även genom att straffen för allvarliga våldsbrott kommunsektorns arbete med att stärka skärptes. Reformen betonade även att större vikt kompetensen inom vården, främst genom ska läggas vid återfall i brott vid bestämmande av Omvårdnadslyftet och genom förstärkt straff. Regeringen följer noggrant effekterna av ledarskap. Kunskapsutvecklingen sker också reformen i syfte att ambitionen om skärpta straff genom stöd till forskning och utveckling samt de för de grövsta våldsbrotten ska få det genomslag nationella kompetenscentrumen: Nationellt som var avsett. kompetenscentrum Anhöriga och Svenskt Ett viktigt mål är att förebygga brott. I detta demenscentrum. sammanhang är samarbete mellan olika

Arbetet med att stärka äldreomsorgen inriktas myndigheter och tidiga insatser mot exempelvis bl.a. på valfrihet, utveckling av teknikstöd, ungdomsbrottslighet mycket viktiga. alternativa former av boende för ökat Regeringen avser att fortsätta de förebyggande självbestämmande samt förstärkt skydd mot insatserna för ungdomar, bl.a. genom arbetet åldersdiskriminering. Socialtjänstens äldre- med s.k. sociala insatsgrupper. omsorg inriktas på att äldre människor får leva Rättsväsendet har en viktig roll i att motverka ett värdigt liv och känna välbefinnande. det våld som sker i nära relationer. Regeringen

Det är viktigt att vården och omsorgen av bedriver därför ett arbete för att stärka insatserna äldre som är allvarligt sjuka håller en hög kvalitet mot våld i nära relationer. Som ett led i arbetet och är koordinerad mellan olika nivåer och har regeringen i en proposition till riksdagen insatser. Regeringen har därför påbörjat en föreslagit skärpt straffansvar för brotten grov satsning som innebär att utförarna av vården och fridskränkning och grov kvinnofridskränkning omsorgen om de mest sjuka äldre ska samverka (prop. 2012/13:108). bättre. Ytterligare ett viktigt steg är att det i Under 2012 fick en nationell samordnare i överenskommelserna med Sveriges Kommuner uppdrag att utreda våld i nära relationer (dir. och Landsting bl.a. ingår kvalitetsregister i syfte 2012:38). En viktig del i uppdraget är att pröva att utveckla vården och omsorgen. hur skyddet för och stödet till brottsoffren kan

utvecklas och i detta sammanhang särskilt

överväga hur kvinnojourer och andra ideella 2.7.3 Rättsväsendet organisationers verksamhet kan förstärkas.

Uppdraget ska slutredovisas sommaren 2014. En En grundförutsättning för ett tryggt samhälle är annan åtgärd inom området är förlängningen av ett effektivt rättsväsende. Det är fortfarande det förstärkta stödet på 10 miljoner kronor till alldeles för många som drabbas av brott, för få frivilliga organisationer som arbetar med våld brott som klaras upp och för många som känner mot kvinnor. Regeringen avser att i sig otrygga. Regeringens mål är att rättsväsendet budgetpropositionen för 2014 återkomma med ska bli mer effektivt och att fler brott ska klaras förslag för att stärka landets kvinnojourer. upp och lagföras.

I syfte att förbättra förutsättningarna att bekämpa brott har regeringen kraftigt ökat resurserna till samtliga myndigheter inom

PROP. 2012/13:100

Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen mervärdesskatten vid import (SOU 2013:1) och för 2014 det tidigare remitterade förslaget om kvotplikt

för biodrivmedel. Månadsuppgifts-utredningens De senaste åren har i anslutning till den förslag om månadsuppgifter (SOU 2011:40) ekonomiska vårpropositionen en särskild kräver ytterligare analys och bereds vidare i promemoria remitterats med ett antal Regeringskansliet. skatteförslag. Remitteringen har gjorts för att det ska vara möjligt att i kommande budgetproposition göra en samlad bedömning av skatteförslag med budgeteffekter. Det handlar bl.a. om att skapa ett tidsmässigt utrymme för en lagrådsgranskning av förslagen, i de fall en sådan granskning anses nödvändig.

Inför budgetpropositionen för 2014 avser regeringen att bereda aktuella skatteförslag på ett liknande sätt. En promemoria har därför tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian presenteras samtidigt som denna proposition överlämnas till riksdagen.

I promemorian föreslås: - ändringar i den s.k. löneunderlagsregeln i

3:12-reglerna och i reglerna för enskilda näringsidkare,

- enklare mervärdesskatteregler för

uthyrning av verksamhetslokal, - en förlängning av nedsättningen av

förmånsvärdet för vissa miljöbilar, - sänkt energiskatt för blyfri flygbensin, samt - vissa inkomstskatteändringar för att

underlätta omställning på arbetsmarknaden.

Remitteringen av förslagen innebär inte nödvändigtvis att de kommer att ingå i budgetpropositionen för 2014. Huruvida de ska ingå eller inte kommer regeringen att ta ställning till utifrån bedömningarna av det ekonomiska läget, budgetutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen gör i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. Förslaget om inkomstskatteändringar för att underlätta omställning på arbetsmarknaden är också beroende av utfallet av trepartssamtalen. I promemorian lämnas även ett förslag till justering i fordonsbeskattningen.

Utöver förslagen i den särskilda promemorian kommer regeringen att fortsätta arbetet med ett antal andra skatteförslag, bl.a. Företagsskattekommitténs förslag till skatteincitament för forskning och utveckling (SOU 2012:66), betänkandet Nystartszoner (SOU 2012:50), förslaget om en förändrad hantering av

PROP. 2012/13:100

2.8 Tillkännagivanden från riksdagen syftar till att stärka de offentliga finanserna och

samordningen av den ekonomiska politiken i 2.8.1 En aktiv sjukskrivningsprocess och euroområdet.

stöd för återgång i arbete Efter att riksdagen den 7 mars 2013 godkände

finanspakten (bet. 2012/13:FiU28, rskr. Sjukfrånvaron har minskat avsevärt från de höga 2012/13:167) beslutade regeringen den 14 mars nivåerna i början av 2000-talet. Regeringen 2013 att ratificera den. Finanspakten innebär inte bedömer att sjukförsäkringsreformen starkt några rättsliga åtaganden för de medlemsstater bidragit till att fler är i arbete. För den enskilde är som inte har euron som valuta och inte förklarar det viktigt att, om möjligt, inte stå utanför en sin avsikt att vara bundna av vissa av paktens sådan central del av samhället som arbetslivet bestämmelser. Sverige har inte infört euron och utgör. har heller inte avgett någon förklaring om att

Regeringens utgångspunkt är att människors vara bundet av pakten. Sverige är således inte arbetsförmåga ska tas tillvara. Regeringens bundet av finanspaktens bestämmelser. reformer har under senare år i stor utsträckning Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att inriktats på att ge stärkta drivkrafter åt aktörerna en framtida bindning till finanspaktens regler ska i sjukskrivningsprocessen i syfte att dessa ska underställas en ny prövning av riksdagen (bet. vidta rehabiliteringsåtgärder. Regeringens 2012/13:FiU28, rskr. 2012/13:167). satsningar på t.ex. förstärkta rehabiliterings- Som redogjorts för i propositionen Fördraget insatser i samarbete mellan Försäkringskassan om stabilitet och styrning inom ekonomiska och och Arbetsförmedlingen, finansiell samordning monetära unionen (prop. 2012/13:39) kan av rehabiliteringsinsatser inom ramen för Sverige enbart bli bundet av bestämmelserna i samordningsförbundens verksamhet, den s.k. finanspakten genom att, efter riksdagens sjukskrivningsmiljarden och rehabiliterings- godkännande, på frivillig väg åta sig att vara garantin syftar alla till att öka aktiviteten i bundet av bestämmelserna i finanspakten eller sjukskrivningsprocessen och stödja den enskilde genom att införa euron. Såsom också riksdagen att komma tillbaka i arbete. har konstaterat krävs alltså ytterligare ställnings-

Riksdagen har i ett tillkännagivande till taganden och ett godkännande av riksdagen regeringen efterfrågat fler och tidigare oavsett vilket av dessa två alternativ som skulle rehabiliteringsinsatser till personer i sjuk- ligga till grund för en eventuell framtida svensk försäkringen och angett att regeringen ska bindning till finanspakten. I pakten anges att en återkomma till riksdagen med förslag om en utvärdering ska utföras som syftar till att ordning som säkerställer att människor som införliva innehållet i fördraget inom Europeiska behöver det får rehabiliteringsinsatser för unionens rättsliga ramar. Regeringen noterar i återgång i arbete i god tid innan de har nått den detta sammanhang att riksdagens tillkännabortre tidsgränsen för sjukpenning (bet. givande även får anses omfatta ett sådant 2012/12:SfU6, rskr. 2012/13:174). Mot införlivande som avses med utvärderingen, för bakgrund av detta avser regeringen att åter- det fall införlivandet skulle innebära att Sverige komma till riksdagen i denna fråga i kom att bindas av finanspolitiska regler som budgetpropositionen för 2014. motsvarar dem i fördraget. Regeringen har i

prop. 2012/13:39 endast tagit ställning till den

aktuella paktens regler, men avser återkomma till 2.8.2 Sveriges ratificering av EU:s riksdagen angående den ovan nämnda

finanspakt utvärderingen. Regeringen avser inte att verka

för att Sverige ska bli bundet av de aktuella Som ett led i arbetet med att förstärka den reglerna. Ett sådant steg bör vidare enligt ekonomiska styrningen och samordningen i EU regeringen kunna tas först efter riksdagens undertecknade Sverige och 24 andra EU-länder godkännande. den 2 mars 2012 en överenskommelse om fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom ekonomiska och monetära unionen, den s.k. finanspakten. Pakten trädde i kraft den 1 januari 2013 och innehåller bestämmelser som

3¶Den makroekonomiska

utvecklingen

PROP. 2012/13:100

3¶Den makroekonomiska utvecklingen

Sammanfattning dominera. Riskerna är framför allt kopplade

till hur och i vilken takt de statsfinansiella

problemen i euroområdet och USA • Världsekonomin försvagades påtagligt hanteras. 2012. Utvecklingen förklaras av finanspolitiska åtstramningar, strama kreditvillkor i många länder och en betydande Tabell 3.1 Nyckeltalstabell

Utfall för 2012, prognos för 2013–2017

osäkerhet om den globala ekonomins

Procentuell förändring om annat ej anges

utveckling, inte minst till följd av krisen i

2012 2013 2014 2015 2016 2017 euroområdet.

BNP 0,8 1,2 2,2 3,6 3,9 2,9 • Den svenska ekonomin påverkas tydligt av

BNP, kalenderkorr. 1,2 1,2 2,3 3,4 3,5 3,1 nedgången i den internationella

1

BNP-gap -2,2 -3,5 -3,3 -2,3 -1,1 -0,4 konjunkturen. Tillväxten i svensk BNP

2

Sysselsatta 0,7 0,2 -0,1 0,6 1,5 1,4 mattades av 2012. En fortsatt svag

3 internationell konjunktur dämpar den Arbetade timmar 0,6 0,2 0,3 0,7 1,5 1,3 svenska tillväxten även 2013 och 2014. Produktivitet i

3

näringslivet 1,2 1,3 2,4 2,9 2,1 1,9 • Den svaga efterfrågan i svensk ekonomi 4

Arbetslöshet 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 6,3 påverkar arbetsmarknaden negativt. 5

Löner 2,9 2,8 2,9 3,1 3,4 3,6 Sysselsättningen är i princip oförändrad 6

KPI 0,9 0,5 1,2 1,8 2,7 3,1 2013 och 2014. Arbetslösheten stiger till 8,4

7

Reporänta 1,0 1,0 1,0 1,75 2,75 3,25 procent 2014. 1

Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

2

15–74 år • Det låga resursutnyttjandet, den starka 3

Kalenderkorrigerad.

4 kronan och enhetsarbetskostnadernas I procent av arbetskraften, 15–74 år.

5

Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. måttliga utvecklingstakt bidrar till en låg 6

Årsgenomsnitt. inflation de närmaste åren. Penning- Procent, vid årets slut.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna politiken blir fortsatt expansiv. beräkningar. • En internationell konjunkturuppgång bidrar till att svensk ekonomi förväntas I detta avsnitt redovisas prognosen för den växa i god takt 2015–2017. Sysselsättningen ekonomiska utvecklingen i Sverige och ökar samtidigt som arbetslösheten faller. 23

omvärlden t.o.m. 2017. Prognoser är i Hushållens konsumtion är en viktig drivkraft jämfört med tidigare konjunkturuppgångar. Resursutnyttjandet blir balanserat i slutet av prognosperioden. • Det råder stor osäkerhet om den framtida 23 I arbetet med denna prognos har information som fanns tillgänglig konjunkturutvecklingen. Sammantaget fram t.o.m. den 11 mars 2013 beaktats. Prognosen är baserad på nu bedöms riskerna för en svagare utveckling gällande regler och av regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i

PROP. 2012/13:100

grunden osäkra och osäkerheten ökar med länder med svaga statsfinanser har blivit mindre prognoshorisonten. För att belysa denna (se diagram 3.1). osäkerhet redovisas tre alternativa scenarier för

Diagram 3.1 Skillnad i 10-åriga statsobligationsräntor mot

den ekonomiska utvecklingen. Avslutningsvis

Tyskland 2009–2013

beskrivs hur prognosen för den makro- Procentenheter ekonomiska utvecklingen har reviderats 14 jämfört med den bedömning som gjordes i Irland budgetpropositionen för 2013. Spanien

10 Italien

Portugal

8

3.1¶Internationell och finansiell ekonomi

4 Tillväxten i OECD-länderna har mattats av sedan mitten av 2010. Konjunkturnedgången följde i kölvattnet av en alltmer fördjupad kris i 0 euroområdet. Osäkerheten om den framtida 09 10 11 12 13

Källa: Reuters EcoWin. globala ekonomiska utvecklingen föranledde hushåll och företag i många länder att öka sitt sparande. Även finanspolitiken stramades åt, Styrräntorna är låga världen över och i många med över 1 procent av BNP 2011 och 2012 i OECD-länder ligger de nära noll. Många hushåll

24 och företag kan dock inte fullt ut dra fördel av OECD-länderna. Åtstramningarna lades till ett redan svagt efterfrågeläge i många länder. de låga räntorna. Bankerna är försiktiga i sin

Konjunkturnedgången fördjupades ytterligare utlåning då de behöver fortsätta att minska sina 2012. BNP-tillväxten var negativ i euroområdet skulder, vilket innebär att skillnaden mellan och måttlig i USA. I många tillväxtekonomier styrräntor och de räntor som hushåll och företag mattades tillväxten av. möter är högre än normalt. Detta problem är

framför allt påtagligt i många euroländer.

Penningpolitiken får därmed inte fullt genom- 3.1.1 Svag internationell konjunktur slag, vilket håller tillbaka konsumtion och

2013 och 2014 investeringar. Efterfrågan bland hushåll och

företag dämpas även av den stora osäkerheten Ett svagt internationellt efterfrågeläge präglar om utvecklingen av krisen i euroområdet och av inledningen av 2013. Detta återspeglas i för- oklarheten om finanspolitikens framtida troendeindikatorer som, även om de i många fall inriktning i USA. har stigit sedan årsskiftet, i allmänhet ligger på Den osäkra miljön fortsätter att prägla låga nivåer. Utvecklingen skiljer sig dock åt framför allt OECD-länderna 2013 och 2014. mellan länderna och det finns ett fåtal ljus- Särskilt den nära kopplingen mellan den politiska glimtar. Indikatorer för industriförtroendet i hanteringen av krisen i euroområdet och läget på Tyskland och USA ligger t.ex. på en för- de finansiella marknaderna fortsätter vara ett hållandevis hög nivå. Men sammantaget är för- orosmoment. troendet fortsatt lågt. Osäkerheten om den framtida utvecklingen

Läget på de finansiella marknaderna har gör att sparandet blir högt bland hushåll och förbättrats sedan mitten av 2012. Börser världen företag på flera håll i världen. Därtill fortsätter över har stigit, räntor på interbankmarknaderna finanspolitiken att stramas åt i många länder har fallit och skillnaden mellan stats- 2013 och 2014. Även om tillväxten i de stora obligationsräntor i Tyskland respektive euro- tillväxtekonomierna förväntas stiga dessa år, blir

den globala efterfrågeutvecklingen sammantaget

svag. denna proposition. I bilaga 1 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj. 24 Se OECD Economic Outlook, november 2012. Beräkningarna för 2012 är en prognos.

PROP. 2012/13:100

3.1.2 Internationell återhämtning dröjer länderna med svaga statsfinanser har stora

bytesbalansunderskott. För att kunna öka sin På sikt förväntas beslutsfattare agera så att krisen export behöver de stärka sin internationella i euroområdet långsiktigt hanteras, samtidigt konkurrenskraft. Samtidigt förväntas länder som som det blir tydligare hur finanspolitiken i USA har ett handelsöverskott, t.ex. Tyskland, stå för kommer att utformas. Givet att riskerna en allt större andel av den inhemska efterfrågan i kopplade till den finansiella stabiliteten klingar euroområdet. Denna anpassning mellan olika av och bankernas skuldsättningsgrad minskar så ekonomier i euroområdet bidrar till att finns det förutsättningar för kreditvillkoren att återhämtningen blir utdragen i många av de bli mindre strama. Processen att nå en hållbar enskilda ekonomierna och för euroområdet som skuldsättning förväntas dock ta tid, särskilt helhet. bland banker i euroområdet. Till följd av det låga resursutnyttjandet blir

En minskad osäkerhet och ett större inflationstrycket lågt i euroområdet under genomslag för penningpolitiken skapar förut- prognosperioden. Det låga inflationstrycket och sättningar för en internationell återhämtning en bestående hög arbetslöshet gör att Europeiska 2015–2017. Återhämtningen förväntas dock bli centralbanken (ECB) förväntas behålla styrförhållandevis trög. Trögheten förklaras av att räntan på 0,75 procent fram t.o.m. slutet av 2014 den offentliga sektorn och hushåll i många (se tabell 3.2). länder fortsätter att hålla ett högt sparande.

Tabell 3.2 Internationell och finansiell ekonomi

Utfall för 2012, prognos för 2013–2017 Procentuell förändring om ej annat anges

3.1.3¶Recession i euroområdet

2012 2013 2014 2015 2016 2017

BNP, USA 2,2 1,7 2,9 3,5 3,4 3,1 De finanspolitiska åtstramningarna i euro-

BNP, euroområdet -0,6 -0,3 1,0 2,0 2,4 2,4 området har haft en betydande negativ effekt på

1,2

Refiränta 0,75 0,75 0,75 1,75 2,75 3,25 BNP-tillväxten 2012 och en fortsatt åtstramning

1,3

Fed funds 0,25 0,25 0,25 2,50 3,50 3,50 väntas dämpa efterfrågeutvecklingen även 2013

1

TCW-index 120 115 117 117 117 116 (se tabell 3.2). Strama kreditvillkor kommer att fortsätta att hämma den inhemska efterfrågan. EUR/USD 1,31 1,28 1,27 1,27 1,25 1,25

1,4 Disponibelinkomsterna utvecklas svagt och det Brentolja 109 115 112 110 108 105

1

Värde vid årets slut. håller tillbaka hushållens konsumtion. Till detta 2

Europeiska centralbankens styrränta i procent.

3 bidrar även en hög arbetslöshet och en oro för Amerikanska centralbankens styrränta i procent.

4

US Dollar per fat. krisens utveckling. Sammantaget förväntas Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, Reuters EcoWin och egna

beräkningar. hushållens konsumtion minska 2013, men inte lika kraftigt som 2012. Investeringarna har fallit i euroområdet sedan mitten av 2011 och väntas

3.1.4¶Finanspolitiska åtstramningar i USA

göra så även under en stor del av 2013. Exportutsikterna lider av en dämpad omvärldsefterfrågan hämmar tillväxten och den svaga utvecklingen av världshandeln.

För att en återhämtning i euroområdet ska Tillväxten i USA var måttlig förra året. Den komma till stånd behöver omvärldsefterfrågan offentliga konsumtionen föll, exporttillväxten växa, kreditvillkoren till hushåll och företag var låg och hushållens konsumtion ökade endast lättas upp och penningpolitiken fortsätta vara svagt. Investeringstillväxten var dock förhålexpansiv. Vidare krävs en långsiktig lösning av landevis hög. krisen i euroområdet så att förtroendet hos I samband med förhandlingarna om hushåll och företag återkommer. Detta förut- höjningen av skuldtaket 2011 fattades beslut om sätter att reformprocessen fortskrider och att automatiska åtstramningar av de federala långsiktigt hållbara åtgärder genomförs. utgifterna 2013 och att tillfälliga skattelättnader

Bedömningen är att återhämtningen inleds samtidigt skulle förfalla. Den politiska oenig- 2015, men att den tar tid. Lågkonjunkturen heten om finanspolitikens inriktning har därefter förväntas bestå under hela prognosperioden. varit stor. Beslut om att behålla vissa skatte- Återhämtningen kommer att skilja sig åt mellan lättnader har fattats men stora utgiftsnedde olika länderna inom euroområdet. Många av dragningar har inte kunnat undvikas. Därmed ser

finanspolitiken ut att stramas åt under 2013 med

PROP. 2012/13:100

närmare 2 procent av BNP. Åtstramningarna Diagram 3.2 Svensk BNP 1994–2017

Procent Miljarder kronor

dämpar BNP-tillväxten.

8 1100

De amerikanska hushållen har i viss mån Årlig procentuell förändring (vänster skala)

Säsongrensad nivå per kvartal (höger skala) minskat sina skulder i förhållande till topp- 6 1000 nivåerna 2008. Samtidigt ljusnar läget på bostads-

4 900 och arbetsmarknaderna och kreditvillkoren för små och medelstora företag förbättras. Detta 2 800 bidrar, tillsammans med en fortsatt expansiv

0 700 penningpolitik, till att efterfrågan i amerikansk ekonomi bedöms öka 2013. När väl de finans- -2 600 politiska åtstramningarna mildras 2014 finns därmed också förutsättningar för tillväxten att ta -4 500 fart.

-6 400

Den underliggande inflationen är lägre än 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16

Anm.: BNP i fasta priser, referensår 2011. centralbankens mål på 2 procent 2013 och 2014. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Detta bidrar tillsammans med en hög arbetslöshet till att centralbankens styrränta förväntas En återhämtning i svensk ekonomi förväntas ligga kvar på en oförändrad nivå mellan 0–0,25 först 2015. Ett högt sparande i utgångsläget, en procent till slutet av 2014 (se tabell 3.2). relativt god förmögenhetsutveckling och en

expansiv penningpolitik medger då en hög

tillväxt i hushållens konsumtion. Däremot

utvecklas exporten svagt jämfört med tidigare 3.2 Svensk efterfrågan återhämtningar. Detta beror på en stark krona

och en trög återhämtning i omvärlden, framför 3.2.1 Efterfrågan är svag, balanserat allt i euroområdet. Sammantaget förväntas

resursutnyttjande dröjer till 2017 resursutnyttjandet vara lågt under större delen av

prognosperioden och det dröjer till 2017 innan Svensk ekonomi fortsätter att påverkas negativt det har balanserats (se diagram 3.3). av det svaga internationella konjunkturläget.

Diagram 3.3 BNP-gap 2000–2007

BNP utvecklades svagt 2012 och tillväxten

Procent

bromsade in i slutet av året (se diagram 3.2). Exporttillväxten avtog 2012, jämfört med 2010 och 2011. Lagerinvesteringarna bidrog negativt 2 till BNP-tillväxten. Även investeringar och hushållens konsumtion växte långsammare 2012 0 i förhållande till 2010 och 2011.

-2

Även om förtroendeindikatorer i allmänhet har stigit sedan årsskiftet 2013, tecknar de en -4 bild av en fortsatt svag efterfrågeutveckling i svensk ekonomi (se diagram 3.4 och 3.6). -6

Den svenska exporttillväxten dämpas av en

-8 svag konjunktur i omvärlden. Tillväxten i 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 hushållens konsumtion blir återhållen till följd av Anm.: BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, i procent av potentiell

BNP. den allmänt höga osäkerheten. En försämring av Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. läget på arbetsmarknaden förväntas och det håller också tillbaka hushållens konsumtion. Den svaga efterfrågan gör att företagen avvaktar med delar av sina investeringsplaner. Sammantaget förväntas BNP-tillväxten bli förhållandevis låg 2013 (se tabell 3.3). En svag internationell efterfrågeutveckling håller tillbaka svensk exporttillväxt även 2014. BNP-tillväxten ökar dock jämfört med 2013.

PROP. 2012/13:100

Tabell 3.3 BNP Diagram 3.4 Hushållens konsumentförtroende 2000–2013

Utfall för 2012, prognos för 2013–2017 Nettotal

Procentuell förändring om annat ej anges 30

Mdkr

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 20 Hushållens konsumtion 1 673 1,5 2,2 2,8 3,7 3,6 3,1

10 Offentlig konsumtion 924 0,8 0,9 0,5 0,4 0,8 0,6

0 Fasta bruttoinvesteringar 644 3,4 0,9 4,0 6,6 6,7 4,4

1

Nettoexport 217 0,4 -0,3 -0,1 0,4 0,6 0,4 -30

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

3 BNP-gap -2,2 -3,5 -3,3 -2,3 -1,1 -0,4

Börskurser och huspriser antas fortsätta stiga Anm.: Fasta priser, referensår 2011. 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. svagt under återstoden av 2013. Detta tillsam- 2 Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. mans med låga räntor och ett i utgångsläget högt 3 BNP-gapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av sparande innebär det att det finns goda förutpotentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sättningar för en hög konsumtionstillväxt.

Samtidigt förväntas dock en försämring av läget

på arbetsmarknaden 2013 och 2014, vilket leder 3.2.2 Hushållens konsumtion driver till att de disponibla inkomsterna ökar i en

tillväxten långsammare takt. Sammantaget bedöms att

konsumtionstillväxten blir dämpad 2013 och att Tillväxten i hushållens konsumtion avtog 2012 den stiger något 2014 (se tabell 3.3) jämfört med 2010 och 2011. Under hösten 2012 Under senare delen av prognosperioden, föll konsumentförtroendet markant. Trots det 2015–2017, förväntas läget på arbetsmarknaden växte konsumtionen i en hög takt det sista förbättras. Konsumtionen växer då i en god takt kvartalet 2012. Tillfälligt höga disponibla (se tabell 3.3). inkomster bl.a. till följd av retroaktiva löneut- I och med att de disponibla inkomsterna betalningar, bidrog till den höga tillväxten. bedöms öka i en långsammare takt än konsum- Eftersom konsumtionen ökade långsammare än tionen de närmaste åren faller hushållens inkomsterna steg sparandet. sparande under hela prognosperioden. Sett ur ett

Sedan årsskiftet har konsumentförtroendet historiskt perspektiv är det ingen anmärkningsstigit, men det befinner sig fortfarande på en låg värd utveckling. Sparkvoten har vid flera tillfällen nivå (se diagram 3.4). Även priser på bostads- minskat under längre perioder och varit negativ rätter och småhus har stigit under inledningen av 1997–2000 och 2003–2006 (se diagram 3.5). 2013. Börsen har dessutom gått upp kraftigt Hushållen brukar vanligtvis höja sitt sparande sedan november 2012. när konjunkturutsikterna försvagas och minska

sparandet vid konjunkturuppgångar. Att sparan-

det som andel av inkomsterna förväntas minska

beror även på befolkningens sammansättning.

Äldre, som utgör en växande andel av

befolkningen, tenderar att spendera en större

andel av sina inkomster. Om sparkvoten

däremot skulle falla i en mindre omfattning än i

huvudscenariot blir konsumtionstillväxten lägre

och återhämtningen mer utdragen (se vidare

avsnitt 3.7.1).

PROP. 2012/13:100

Diagram 3.5 Konsumtion, disponibel inkomst och sparkvot

statliga investeringarna tilltar under prognos-

1994–2017

perioden allt eftersom infrastrukturinvesteringar

Procent

föreslagna i budgetpropositionen för 2013 slår

8

igenom (se tabell 7 i bilaga 1).

6

4 Diagram 3.6 Konfidensindikatorn för näringslivet 2003–

2013

2

Nettotal, säsongrensade data

0 40

-2 30

Hushållens konsumtion

-4 Real disponibel inkomst

20

Sparkvot

-6

10

94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16

Anm.: Sparkvoten är hushållens nettosparande exklusive sparande i avtalspensioner och

0

premiepensionssystemet. Sparkvoten är definierad som andel av hushållens disponibla

inkomster medan hushållens konsumtion och real disponibel inkomst är årlig procentuell

förändring. -10

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

-20

-30

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 3.2.3 Osäkerhet och lågt Anm.: Nettotal är skillnaden mellan andelen positiva svar och andelen negativa svar.

Streckad linje avser genomsnitt 2003–2013. resursutnyttjande fördröjer Källa: Konjunkturinstitutet.

investeringsåterhämtningen

Investeringstillväxten avtog 2012 efter den höga

3.2.4¶Låg produktionsnivå och osäkerhet

tillväxt som präglade återhämtningen 2010 och

medför låga lagernivåer

2011. Investeringarna utvecklades dock starkare

än förväntat i slutet av 2012 och bedömningen är

När produktionen föll inom tillverkningsatt en stor del av investeringsuppgången var

industrin under det andra halvåret 2012 tillfällig. Av denna anledning förväntas

minskade företagens färdig- och insatsvarulager. investeringarna falla under inledningen av 2013.

Tillverkningsindustrin väntas fortsätta att dra Återstoden av 2013 ökar investeringarna endast

ned sina lager under 2013 på grund av det osäkra långsamt, vilket är ett resultat av den svaga

efterfrågeläget. Produktionen ökar då i en produktionen och det låga förtroendet bland

begränsad takt och försäljningsvolymerna väntas företagen. Det låga förtroendet avspeglas i

överstiga produktionen under stora delar av 2013 Konjunkturinstitutets konfidensindikator för

när lagren anpassas. näringslivet som i februari 2013 låg betydligt

En oväntat hög konsumtion under slutet av under det historiska genomsnittet för perioden

2012 medförde att lagernivåerna inom handeln 2003–2013 (se diagram 3.6). Även industri-

minskade. Konsumtionstillväxten förväntas bli företagens investeringsplaner för 2013 antyder

måttlig 2013 och bedömningen är att handeln en måttlig investeringstillväxt. Företagen av-

anpassar sina inköp därefter. Som en konsekvens vaktar med att bygga ut produktionskapaciteten

av detta förväntas handelns varulager minska för att undvika överkapacitet. I takt med att

2013. Därefter antas lagerförändringarna inte konjunkturutsikterna ljusnar, framför allt för

påverka BNP-tillväxten. exporten, tilltar investeringsbehovet under

Sammantaget förväntas inte den totala lagersenare delen av prognosperioden (se tabell 3.3).

uppbyggnaden påverka BNP-tillväxten under

Bostadsinvesteringarna sjönk kraftigt 2012.

prognosperioden (se tabell 3.3). Indikatorer, som statistik över påbörjade

bostäder, tyder på en fortsatt svag utveckling

den närmaste tiden.

3.2.5¶Svag ökning av offentlig konsumtion

En svag utveckling av de offentliga investe-

ringarna förväntas de kommande åren efter en

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med förhållandevis kraftig ökning 2012. Det förklaras

0,8 procent 2012. Den genomsnittliga tillväxten framför allt av att kommunernas investeringar

för den senaste tioårsperioden var 1,1 procent. blir återhållna efter flera år med stark tillväxt. De

Förklaringen till den förhållandevis svaga

PROP. 2012/13:100

utvecklingen 2012 är att tillväxten i den Sammantaget talar detta för en fortsatt svag kommunala konsumtionen har varit låg, vilket utveckling av exporten under 2013. Ett lågt bl.a. beror på en svag inkomstutveckling i förtroende bland omvärldens hushåll och företag kommunsektorn. Under 2013 och 2014 för- i kombination med förhållandevis dystra väntas inkomstutvecklingen fortsätta att vara framtidsutsikter, förväntas prägla efterfrågesvag. Därmed blir tillväxten i den kommunala utvecklingen på de svenska exportmarknaderna konsumtionen fortsatt låg. Den successiva även 2014. förbättringen av konjunkturen som förväntas Bedömningen är att det dröjer till 2015 innan 2015–2017 medför att arbetsmarknaden, och återhämtningen blir märkbar bland den överdärmed kommunsektorns skatteintäkter, stärks. vägande delen av Sveriges viktigaste export- Detta innebär att det skapas utrymme för den marknader. Då förväntas även att tillväxten i offentliga konsumtionen att öka i en högre takt svensk export tar fart, även om utvecklingen blir (se tabell 3.3). svag i förhållande till de senaste konjunktur-

uppgångarna. Den starka kronan bidrar också till

en svagare exportutveckling.

3.2.6¶Förhållandevis svag återhämtning av exporten

3.2.7¶Utrikeshandeln drar ned tillväxten

I många av Sveriges viktigaste exportländer har 2013 och 2014 den ekonomiska utvecklingen varit svag 2012. Även om indikatorer i vissa länder har stigit Importen föll med 0,1 procent 2012. Indikatorer under de senaste månaderna, är förtroendet antyder att förtroendet bland importföretagen bland hushåll och företag vid inledningen av har förbättrats något sedan årsskiftet, även om 2013 generellt sett lågt. Exportorderingången har de fortfarande ligger på låga nivåer. Kronan är visserligen stigit de senaste månaderna men dock stark, vilket bidrar till en förhållandevis hög ligger fortfarande på en låg nivå (se diagram 3.7). importtillväxt 2013 och 2014. Detta medför att

utrikeshandeln bidrar negativt till BNP- Diagram 3.7 Exportorderingång i tillverkningsindustrin tillväxten dessa år. Även om en viss försvagning

2000–2013

av kronan förväntas 2014 blir den förhållandevis

Nettotal, säsongrensade data

stark i handelsviktade termer under hela

60

prognosperioden (se tabell 3.2).

40

20

3.3¶Produktion och produktivitet i näringslivet

-20

3.3.1¶Tjänsteproduktionen håller emot

-40 den svaga efterfrågan

-60

Under det andra halvåret 2012 minskade

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

Anm.: Nettotal är skillnaden mellan andelen positiva svar och andelen negativa svar. produktionen i stora delar av tillverknings-

Streckad linje avser genomsnitt 2000–2013.

Källa: Konjunkturinstitutet. industrin (se diagram 3.8). Produktionsfallet var

störst inom fordons- och maskinindustrin.

Produktionen fortsatte att minska under

inledningen av 2013.

25 Prognosen för kommunal konsumtion utgår från beslutad politik vilket innebär oförändrade skattesatser i kommuner och landsting och nominellt oförändrade statsbidrag. Även det lagstadgade kravet om budgetbalans (balanskravet) måste följas av kommunerna. Som en följd får inkomstutvecklingen en stor betydelse vilket till stor del styrs av löner och arbetade timmar i ekonomin som helhet.

PROP. 2012/13:100

Diagram 3.8 Näringslivets produktion 2003–2017 Tabell 3.4 Näringslivets produktion

Index 2003 = 100 Utfall för 2012, prognos för 2013–2017

Mdkr Procentuell förändring

160

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Varuproduktion

150 Varuproducenter 878 -0,6 0,0 2,8 4,8 5,4 3,9

Tjänsteproduktion

Industri 546 -3,6 -1,1 4,2 6,7 7,3 5,4

140

Bygg 171 2,8 1,7 1,1 2,5 3,0 1,7

130 Tjänsteproducenter 1 553 2,0 1,7 2,5 4,3 4,6 3,5

1

exkl. FoF 1 166 2,0 1,9 2,9 5,1 5,5 4,1

120

Näringslivet totalt 2 431 1,1 1,1 2,6 4,5 4,9 3,6

110 Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus

insatsförbrukning. Fasta priser, referensår 2011.

1

Finans- och fastighetstjänstebranscherna.

100

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

90

03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

3.3.2¶Företagen har lediga resurser

Konfidensindikatorer inom industrin ligger

Indikatorer, såsom företagens syn på personalfortfarande på låga nivåer, även om de har

styrkans storlek och kapacitetsutnyttjandet av stigit de senaste månaderna. Exporttillväxten

maskiner och anläggningar, tyder på att förväntas vara förhållandevis låg 2013 och

resursutnyttjandet i företagen för närvarande är 2014. Sammantaget bidrar detta till att

lägre än normalt (se diagram 3.9). industriproduktionen växer långsamt och att återhämtningen för svensk industri dröjer (se Diagram 3.9 Kapacitetsutnyttjande 1996–2012 tabell 3.4). Normaliserade, säsongrensade serier

Låga bostads- och industriinvesteringar den närmaste tiden dämpar utvecklingen av 1 byggproduktionen. I nuläget är det i huvudsak investeringar inom energi- och gruvsektorn som driver tillväxten. Bostadsinvesteringar och -1 kapacitetshöjande investeringar inom industrin

-2 ökar fr.o.m. 2014. Utöver detta förväntas de

Kapacitetsutnyttjande SCB offentliga infrastrukturinvesteringarna öka -3

Kapacitetsutnyttjande Konjunkturinstitutet under hela prognosperioden. Sammantaget Riksbankens RU-indikator

-4 medför detta att byggproduktionen växer

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 långsamt 2013 och 2014 (se tabell 3.4). Anm.: Serierna är normaliserade så att medelvärdet är 0 och standardavvikelsen är 1.

Kapacitetsutnyttjandet enligt SCB och Konjunkturinstitutet avser tillverknings-

Under 2013 är det i huvudsak den inhemska industrin. efterfrågan som driver BNP-tillväxten. Detta Källor: Statistiska centrallbyrån, Konjunkturinstitutet och Riksbanken. innebär att ekonomin växer främst på grund av tjänsteproduktionen. Konsumentnära tjänster, Det finns därmed lediga resurser inom företagen som handel och hushållstjänster, står för (såsom personal, maskiner och anläggningar). merparten av tillväxten under 2013. När väl efterfrågetillväxten förväntas stiga 2014, Förtroendeindikatorer antyder dessutom en men framför allt 2015, kan företagen öka svagt tilltagande optimism inom de produktionen utan att utöka personalstyrkan tjänsteproducerande branscherna under eller maskinparken i någon större omfattning.

Detta innebär att det finns förutsättningar för inledningen av 2013.

tillväxten i produktiviteten i näringslivet att öka Från och med 2015 förväntas att uppgången förhållandevis snabbt 2014 och 2015 (se tabell

i konjunkturen tar fart. Då växer

3.7). produktionen i en god takt (se tabell 3.4).

PROP. 2012/13:100

Revidering r av potentiella variabler Tabell 3.5 Prognoser för potentiella variabler i vår-

a

propositionen för 2013 och budgetpropositionen för 2013

Budgetpropositionen för 2013 inom parentes

1 De potentiella variablerna är viktiga för Nivå Procentuell förändring om ej annat anges

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 bedömningen av konjunkturläget. Bedömningen av om det råder hög- eller lågkonjunktur eller Potentiell BNP 3 540 2,1 2,5 2,1 2,3 2,2 2,4 om konjunkturläget är balanserat är beroende av (3 518) (2,5) (2,9) (2,6) (3,0) (2,6) (-)

3 hur faktisk BNP förhåller sig till potentiell BNP. Jämviktsarbetslöshet 6,4 5,9 5,6 5,5 5,5 5,5 5,5 Potentiell BNP definieras som den produktions- (6,3) (5,8) (5,5) (5,4) (5,1) (5,1) (-) nivå som kan upprätthållas vid ett balanserat Potentiella arbetade 7 606 1,2 1,0 0,6 0,5 0,4 0,4 konjunkturläge. Potentiell BNP beräknas utifrån

timmar (7 596) (1,1) (0,9) (0,6) (0,9) (0,5) (-) potentiell produktivitet och potentiellt antal

Potentiell produktivitet 452 1,6 1,8 1,8 1,9 2,0 2,2 arbetade timmar, vilka i sin tur består av ett antal

26 i näringslivet (449) (2,0) (2,1) (2,2) (2,1) (2,2) (-) underkomponenter.

Potentiell produktivitet 408 1,0 1,4 1,6 1,9 2,0 2,2 Potentiell BNP är ett teoretiskt begrepp och i hela ekonomin (407) (1,6) (1,9) (2,0) (2,1) (2,1) (-)

mäts inte i den officiella statistiken. I stället görs

1

Potentiell BNP i miljarder kronor till marknadspris, jämviktsarbetslöshet i en bedömning av nivån med hjälp av olika

procent av arbetskraften, potentiellt arbetade timmar i miljoner timmar och indikatorer och statistiska metoder. potentiell produktivitet i kronor per timme.

2

Potentiell BNP till marknadspris. Bedömningen är därför mycket osäker. 3

I procent av arbetskraften.

Denna fördjupningsruta redovisar de större Källa: Egna beräkningar. revideringar som gjorts av potentiell BNP sedan budgetpropositionen för 2013. Orsaker till persistenseffekter

Det är i huvudsak två revideringar som har Det finns flera förklaringar till varför påverkat prognosen för potentiell BNP och persistenseffekter uppkommer. Det kan bl.a. ändrat bedömningen av resursutnyttjandet. De bero på att den som varit arbetslös en längre tid två revideringarna beror på persistenseffekter till tappar motivationen att söka arbete eller på att följd av den höga arbetslösheten och en dennes kunskaper föråldras och inte längre är förändrad syn på tillväxten i potentiell gångbara på arbetsmarknaden. Det kan också produktivitet i näringslivet. I tabell 3.5 redovisas bero på att arbetsgivare är tveksamma till att de totala revideringarna av potentiell BNP och anställa personer som varit borta länge från dess underliggande komponenter. arbetsmarknaden. Vidare kan lönebildningen

påverka graden av persistens om de sysselsatta Revidering av potentiella arbetade timmar inte fullt ut tar hänsyn till de arbetslösa i sina Den utdragna lågkonjunkturen som följde på lönekrav. Det resulterar i att efterfrågan på finanskrisen 2008 har lett till hög arbetslöshet. arbetskraft hålls tillbaka med långvariga Djupa och utdragna lågkonjunkturer tenderar att persistenseffekter som följd. ge långvariga effekter på sysselsättning, Den djupa och utdragna lågkonjunkturen arbetskraftsdeltagande och arbetslöshet till följd leder till att arbetslösheten kommer att vara av s.k. persistenseffekter. högre än i bedömningen i budgetpropositionen

för 2013 under hela prognosperioden. Därför har

persistenseffekterna reviderats upp. De ökade

persistenseffekterna bidrar till att jämvikts-

arbetslösheten blir högre under hela prognos- 26 Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av perioden. Till följd av denna revidering bedöms potentiella variabler, som publicerades på regeringens hemsida i att antalet potentiella arbetade timmar blir något anslutning till budgetpropositionen för 2013, för en mer detaljerad

lägre 2016 än i budgetpropositionen för 2013 (se beskrivning av hur de potentiella variablerna definieras och är uppbyggda.

tabell 3.5). 27 De potentiella variablerna kan revideras av en rad anledningar, bl.a. till följd av ekonomiska reformer, nya forskningsrön, förändrade

Revideringar av potentiell produktivitet

befolkningsprognoser, ekonomiska kriser eller nya uppfattningar om

Bedömningen av potentiell produktivitet i ekonomins funktionssätt.

näringslivet är väldigt osäker, både med avseende 28 Det finns gott om studier som visar på betydande varaktighet i svensk arbetslöshet. Se exempelvis Bergman, M., Hur varaktig är en förändring i arbetslösheten?, Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/1 och Mossfeldt, M. och P. Österholm, The persistent labour market effects of the financial crisis, Applied Economics Letters 18 (7), 2011.

PROP. 2012/13:100

på den aktuella nivån och på den framtida tillväxttakten i den potentiella utvecklingen. Av denna anledning stäms bedöm- produktiviteten reviderats ned. ningen kontinuerligt av mot indikatorer som

- År 1994–2006 kännetecknades av en stark t.ex. kapacitetsutnyttjandet inom företagen. 33

utveckling i IKT-sektorn. Den starka

Två revideringar av potentiell produktivitet i

produktivitetsutvecklingen i branschen näringslivet har gjorts sedan budget-

ledde till fallande priser på branschens propositionen för 2013. Nivån för 2012 har

produkter. Stora investeringar i IKT-kapital reviderats upp och tillväxttakterna 2012–2016

möjliggjordes därmed i övriga näringslivet, har reviderats ned.

vilket bidrog till en ökad produktivitet även

Till följd av en metodförändring i beräkningar

i andra branscher. En stor del av av arbetade timmar i arbetskraftsunder-

näringslivet har nu implementerat sökningen, reviderade Statistiska centralbyrån

produktivitetshöjande IT-lösningar, vilket upp produktivitetsnivån i näringslivet för 2010–

gör att IKT-sektorn inte förväntas driva 2012. Indikatorer på kapacitetsutnyttjandet

tillväxten i potentiell produktivitet under tyder på att skillnaden mellan faktisk och

prognosåren i lika hög utsträckning som potentiell produktivitet (det s.k.

tidigare. Detta bidrar till att tillväxten i produktivitetsgapet) inte har förändrats.

potentiell produktivitet i näringslivet har Potentiell produktivitet i näringslivet har därför

reviderats ned. reviderats i samma utsträckning som faktisk produktivitet. För 2012 blir nivån på potentiell

Revideringar av potentiell BNP

produktivitet i näringslivet följaktligen högre. Sammantaget innebär de revideringar som gjorts

Tillväxten i potentiell produktivitet i

av potentiellt arbetade timmar och potentiell näringslivet har reviderats ned för prognosåren produktivitet sedan budgetpropositionen för (se tabell 3.5). Det långsammare förloppet

2013 att nivån på potentiell BNP har reviderats tillbaka mot ett historiskt medelvärde för

ned med 1,6 procent för 2016. potentiell produktivitetstillväxt på 2,3 procent har främst två orsaker:

- Eftersom återhämtningen dröjt har många

företag i Sverige och omvärlden tvingats

skjuta på en del av sina investeringar i ny

teknik. Detta har bidragit till att den

potentiella produktivitetsutvecklingen

sedan finanskrisen 2008 har varit svag i

flertalet industrialiserade länder. Eftersom

konjunkturåterhämtningen dröjer har

29 Se Finansdepartementets promemoria Metod för beräkning av

potentiella variabler, som publicerades på regeringens hemsida i anslutning till budgetpropositionen för 2013, för ytterligare detaljer. 30 Produktivitetsgapet i näringslivet beskriver resursutnyttjandet inom

företagen. Produktivitetsgapet är ett mått på hur mycket den faktiska produktiviteten avviker från den potentiella och bestäms till stor del av indikatorer. 31 Det historiska medelvärdet är beräknat för 1980–2012. 32 Ytterligare faktorer som antas påverka den potentiella

produktivitetsutvecklingen är exempelvis omvandlingstrycket mot mer tjänsteorienterad produktion, regeringens reformer som gör att sysselsättningens sammansättning förändras samt det faktum att den ekonomiska krisen kan ha påskyndat strukturomvandlingen, vilket i förlängningen kan få positiva effekter på den potentiella 33 Med IKT-sektorn avses branscher inom informations- och

produktivitetsutvecklingen. kommunikationsteknologi.

PROP. 2012/13:100

3.4 Arbetsmarknaden kommuner och landsting. Men trots stramare

finanser stiger sysselsättningen eftersom

3.4.1 Paus i sysselsättningsökningen medelarbetstiden är hög och har vuxit under

2013 och 2014 flera år.

För att upprätthålla antagandet om god

Efter att ha ökat starkt från slutet av 2009 ekonomisk hushållning behöver kommun-

mattades uppgången i sysselsättningen av 2011 sektorn successivt minska sysselsättningen

och 2012. Under hösten 2012 försämrades 2015–2017. Om man beaktar hela den

utsikterna på arbetsmarknaden. Detta syntes kommunalt finansierade sysselsättningen, dvs.

tydligt i de höga varseltalen. Även andra inkluderar den del av näringslivet som utför

indikatorer, t.ex. nyanmälda lediga platser, tyder kommunalt finansierade välfärdstjänster, blir

på att sysselsättningen kommer att växa svagt nedgången inte lika stor.

under inledningen av 2013 (se diagram 3.10).

Tabell 3.6 Sysselsättning i ekonomins olika sektorer

Diagram 3.10 Ett urval av sysselsättningsindikatorer 2001– Utfall för 2012, prognos för 2013–2017 2012 1000-tal

Årlig procentuell förändring Nettotal personer Procentuell förändring

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 100 100

Nyanmälda lediga platser (vänster skala)

Lediga jobb (vänster skala) Näringslivet 3 196 0,6 0,0 -0,3 1,1 2,4 2,2

80 80

Anställningsplaner, näringslivet (höger skala) varav: Varusektorn 1 086 -0,4 -1,8 -1,5 1,0 0,9 -0,1

60 60

Tjänstesektorn 2 110 1,1 0,9 0,3 1,2 3,1 3,3

40 40 Offentliga myndigheter 1 295 0,8 0,7 0,4 -0,7 -0,7 -0,5

20 20 varav: Staten 236 2,0 0,2 0,5 -1,2 -0,8 0,0

0 0 Kommunsektorn 1 059 0,5 0,8 0,4 -0,6 -0,7 -0,6

1

Ekonomin totalt 4 600 0,7 0,2 -0,1 0,6 1,5 1,4

-20 -20

1

I ekonomin totalt inkluderas även sysselsatta i hushållens icke vinstdrivande

-40 -40 organisationer (HIO).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

-60 -60

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12

Anm.: Lediga jobb från Konjunkturstatistik över vakanser. Nyanmälda platser vid

Arbetsförmedlingen. Anställningsplaner är säsongrensad och avser förväntningar på

antal anställda från Konjunkturbarometern. Nettotal är skillnaden mellan andelen 3.4.2 Lågt resursutnyttjande på

positiva och andelen negativa svar.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet. arbetsmarknaden 2013–2017

Antalet arbetade timmar och sysselsatta i hela

ekonomin utvecklas svagt 2013 och 2014.

Näringslivet

Samtidigt bidrar den växande befolkningen i

åldrarna 15–74 år, regeringens strukturreformer Näringslivets produktion utvecklades svagt 2012

och krisåtgärder till att den potentiella och även 2013 bedöms bli ett år med låg

sysselsättningen förväntas fortsätta att öka produktionstillväxt. Företagen förväntas anpassa

2013–2017 (se tabell 3.7 och diagram 3.11). personalstyrkan och sysselsättningen i

Sammantaget bidrar detta till att resursnäringslivet sjunker därför något de närmaste två

utnyttjandet på arbetsmarknaden faller 2013 och åren. Från och med 2015 förväntas dock

2014 (se diagram 3.12). Från och med 2015 sysselsättningen stiga eftersom de lediga

bedöms den faktiska sysselsättningen öka i en resurserna inom företagen är uttömda och

högre takt än den potentiella sysselsättningen. efterfrågetillväxten är starkare.

Resursutnyttjandet stiger därmed, men det

förväntas fortfarande finnas lediga resurser på

arbetsmarknaden 2017.

Offentliga myndigheter

Till skillnad från i näringslivet förväntas

sysselsättningen i offentliga myndigheter stiga

2013 och 2014 (se tabell 3.6). Det beror framför

allt på att det underliggande behovet av skola,

vård och omsorg inom kommunsektorn växer.

År 2014 blir resursläget något mer ansträngt i

PROP. 2012/13:100

Tabell 3.7 Arbetsmarknad Diagram 3.12 BNP-, sysselsättnings- och timgap 1980–

Utfall för 2012, prognos för 2013–2017 2017

Procentuell förändring om annat ej anges Procent

2012 2013 2014 2015 2016 2017 6

BNP-gap

1 BNP 1,2 1,2 2,3 3,4 3,5 3,1

4 Sysselsättningsgap

2 Produktivitet 0,7 0,9 2,0 2,7 2,1 1,9

Timgap

Produktivitet i

2 näringslivet 1,2 1,3 2,4 2,9 2,1 1,9

0 Arbetade timmar 0,6 0,2 0,3 0,7 1,5 1,3

Potentiell

3 sysselsättning 1,1 0,9 0,5 0,4 0,4 0,4 -8

4 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Sysselsättningsgap -2,0 -2,6 -3,2 -3,0 -2,0 -0,9

Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå. Arbetskraft Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

0,9 0,5 0,1 0,2 0,4 0,5

5 Arbetslöshet 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 6,3

5,6 Programdeltagare 3,7 4,1 4,3 4,1 3,8 3,6 Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser 3.4.3 Fler söker jobb tack vare kalenderkorrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser ålders- regeringens reformer gruppen 15–74 år. BNP till marknadspris, fasta priser. Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme.

3¶Trots den utdragna lågkonjunkturen har antalet

Potentiell sysselsättning avser inte den högsta möjliga nivån utan den nivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans. personer i arbetskraften stigit betydligt (se Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell sysselsätt-

ning i procent av potentiell sysselsättning. diagram 3.13). En förklaring till detta är att

I procent av arbetskraften.

6 befolkningen i arbetsför ålder har ökat. En annan

Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. viktig förklaring är att regeringens skatte- och

arbetsmarknadsreformer, framför allt jobb-

Diagram 3.11 Faktisk och potentiell sysselsättning 1980–

skatteavdraget, har ökat drivkrafterna att arbeta.

2017

Bedömningen är dock att antalet personer i

Tusental

4 900 arbetskraften inte kommer att växa i samma

4 800 Faktisk sysselsättning höga takt 2013–2017 som varit fallet de senaste

4 700 Potentiell sysselsättning åren. Det beror till viss del på att antalet personer i åldersgrupper med lågt arbetskrafts-

4 600

deltagande, främst de i åldersgruppen 65–74 år,

4 500

förväntas öka under prognosperioden. Men den

4 400

lägre tillväxten i arbetskraften de kommande

4 300

åren beror också på att effekterna av regeringens

4 200

strukturreformer klingar av.

4 100

Sammantaget förväntas antalet personer i

4 000

80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 arbetskraften stiga med ca 91 000 personer från

Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Länkad data från Statistiska centralbyrån 2012 till 2017, vilket kan jämföras med en

(2001–2005) och Konjunkturinstitutet (1980–2000).

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. ökning av antalet personer i arbetskraften med

ca 250 000 personer från 2006 till 2011.

PROP. 2012/13:100

Diagram 3.13 Arbetskraft och sysselsättning 1990–2017 Under en utdragen lågkonjunktur finns en risk

Tusental

att arbetslösheten fastnar på en hög nivå under 5 200 en lång tid (se fördjupningsrutan Revideringar av I arbetskraften potentiella variabler). För att motverka sådana 5 000 Sysselsatta effekter har regeringen genomfört omfattande 4 800 åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet under de senaste åren. För att motverka 4 600 att den höga arbetslösheten biter sig fast föreslår och aviserar regeringen nu ytterligare satsningar 4 400 (se avsnitt 2).

4 200

4 000 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16

3.5¶Löner

Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år. Länkad data från Statistiska centralbyrån (2001–2005) och Konjunkturinstitutet (1990–2000). Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

3.5.1¶Arbetsmarknadsläget håller tillbaka löneökningarna

3.4.4 Arbetslösheten stiger till Löneökningarna i de centrala avtal som slöts 8,4 procent 2014 under 2010 års avtalsrörelse kom på grund av den djupa lågkonjunkturen att bli de lägsta sedan Arbetslösheten föll i samband med konjunktur- industriavtalets tillkomst 1997 (se diagram 3.15). återhämtningen 2010 och 2011, men började åter Under 2011 och 2012 genomfördes en stor stiga när konjunkturen försvagades i slutet av avtalsrörelse som totalt berörde ca 2,7 miljoner 2011. arbetstagare. Industrins avtal innebar löne- Sysselsättningen bedöms vara i princip ökningar på 3,0 procent under en avtalsperiod oförändrad under 2013, samtidigt som arbets- om 14 månader, vilket betydde en genomsnittlig kraften fortsätter att stiga. Arbetslösheten stiger årlig procentuell löneökning om 2,6 procent. därmed till drygt 8 procent 2013 och ytterligare Merparten av de avtal som tecknades under något under 2014 (se diagram 3.14 och tabell 2011 och 2012 hade en löptid på ungefär ett år. 3.7). I takt med att sysselsättningen stiger börjar En ny avtalsrörelse kommer därför att äga rum arbetslösheten gradvis falla tillbaka under 2015, under 2013. Den kommer att bestå av ca 500 och förväntas vara drygt 6 procent i slutet av avtal och kommer att omfatta ungefär 2,6 2017. miljoner arbetstagare.

I början av april 2013 kom industrins parter Diagram 3.14 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet 1990– överens om nya avtal för ca 500 000 industri-

2017

anställda. Avtalen löper från den 1 april 2013 till

Procent av arbetskraften

den 31 mars 2016. Löneökningar och avsättning till ett system för delpension gör tillsammans att 10 avtalens sammanlagda värdeökning för de tre åren blir 6,8 procent.

Industrins avtal har varit normerande för övriga parter på arbetsmarknaden i flera avtalsrörelser, även om vissa undantag förekommit. 4 Arbetslöshet Jämviktsarbetslöshet 2

0 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Anm.: Jämviktsarbetslöshet motsvarar skillnaden mellan potentiell arbetskraft och potentiell sysselsättning, i procent av potentiell arbetskraft. Faktisk arbetslöshet är länkad av Statistiska centralbyrån (2001–2005) och Konjunkturinstitutet (1990–2000). Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 34 Enligt uppgifter inrapporterade till Medlingsinstitutet t.o.m. 13 mars 2013.

PROP. 2012/13:100

Diagram 3.15 Centrala avtal och löneökningar i näringslivet Diagram 3.16 Real och nominell löneutveckling i hela 1993–2017 ekonomin 1994–2017

Procentuell förändring Procentuell förändring

6 6

Utöver centrala avtal

Nominell lön

Centrala avtal 5

5 Reallön

2 1

-1

0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16

93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 13 15 17 Anm.: Reallöneökning är nominell löneökning enligt nationalräkenskaperna deflaterad med

Anm.: Löneökningar enligt konjunkturlönestatistiken. KPIF.

Källor: Medlingsinstitutet och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Preliminära siffror för löneutvecklingen (enligt konjunkturlönestatistiken) visar att lönerna steg med 2,9 procent 2012. Den svaga utvecklingen

3.6¶Inflation och reporänta

på arbetsmarknaden de närmaste åren bidrar till en dämpad löneökningstakt 2013–2015 (se tabell 3.6.1 Inflationen är låg

3.8). I takt med att konjunkturläget förbättras och Inflationen, både mätt som den årliga arbetslösheten sjunker förväntas löne- procentuella förändringen i konsumentprisindex ökningstakten stiga gradvis. Löneökningen i (KPI) och med KPIF (KPI med fast ränta), var näringslivet, som består av ökningar enligt de 2012 lägre än Riksbankens mål på 2 procent (se centrala avtalen och ökningar utöver de centrala tabell 3.8). avtalen, förväntas öka med i genomsnitt 2,8 Den låga inflationen kan framför allt förklaras procent per år 2013 och 2014. Den genom- av att enhetsarbetskostnaderna ökat svagt och snittliga löneökningstakten i hela ekonomin att resursutnyttjandet varit lågt. Att enhets- 2013–2017 bedöms dock bli lägre än arbetskostnaden ökat långsamt beror på att genomsnittet sedan 1997. Detsamma gäller för produktivitetstillväxten varit hög, samtidigt som utvecklingen av reallönerna (se diagram 3.16). timlönerna har stigit relativt långsamt (se diagram 3.17). Förstärkningen av kronan har bidragit till lägre importpriser. Dessutom sjönk boräntorna betydligt under 2012.

35 Löneutvecklingen mäts, förutom av konjunkturlönestatistiken, även i nationalräkenskaperna. Lönemåtten skiljer sig åt genom att olika typer av ersättningar, som bonusersättning, semesterersättning, sjuklön och vissa typer av skattepliktiga förmåner, ingår i nationalräkenskapernas lönemått men inte i konjunkturlönestatistiken. År 2013–2017 bedöms dock lönerna enligt båda måtten öka i ungefär samma takt.

PROP. 2012/13:100

Tabell 3.8 Löner och inflation Diagram 3.18 KPI och KPIF 2007–2017

1

Utfall för 2012 , prognos för 2013–2017 Årlig procentuell förändring Procentuell förändring om annat ej anges 5

2012 2013 2014 2015 2016 2017 KPI

4 Timlön KPIF

2 KL, hela ekonomin 2,9 2,8 2,9 3,1 3,4 3,6 3

2 KL, näringslivet 3,2 2,8 2,9 3,1 3,4 3,6

3 2 NR, hela ekonomin 2,9 2,9 3,0 3,2 3,4 3,6

3 NR, näringslivet 3,5 2,9 3,0 3,2 3,4 3,6 1

Inflation

0

4 KPI 0,9 0,5 1,2 1,8 2,7 3,1

4, 5 -1 KPIF 1,0 1,1 1,3 1,5 1,8 2,0

Anm.: En utförligare tabell återfinns i tabellsamlingen i bilaga 1. 1 -2 Utfall enligt konjunkturlönestatistiken för 2012 är endast preliminärt och

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 kommer att revideras i takt med att retroaktiva löneutbetalningar inkluderas i statistiken. Anm.: Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år. 2 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken, KL. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 3 Timlön enligt nationalräkenskaperna, NR. 4 Årsgenomsnitt. 5 KPIF är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att den del av förändringen i hushållens räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. 3.6.2 Penningpolitiken fortsätter att vara

expansiv

Diagram 3.17 Enhetsarbetskostnad, produktivitet och löner 2007–2017

Resursutnyttjandet blir svagt, arbetslösheten

Procentuell förändring

stiger och inflationen blir låg under 2013 och

Enhetsarbetskostnad 2014. Penningpolitiken förväntas därför vara

6

Produktivitet

5 fortsatt expansiv och reporäntan ligger kvar på 1

Timlön

4 procent fram till inledningen av 2015 (se tabell

3 3.9). Den expansiva penningpolitiken bidrar till

att konjunkturen vänder uppåt 2015. Allt

eftersom resursutnyttjandet stiger förväntas

gradvisa höjningar av reporäntan.

-1

-2 Även om de svenska fem- och tioåriga

-3 statsobligationsräntorna har stigit sedan

-4 årsskiftet ligger de i ett längre perspektiv på

-5 mycket låga nivåer. De svenska långa räntorna

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

antas följa utvecklingen för motsvarande räntor i

Anm.: Samtliga variabler avser näringslivet, timlön enligt nationalräkenskaperna.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. andra länder med sunda statsfinanser och

bedöms därför vara låga de närmaste åren. Det Prisökningarna på varor och tjänster, som utgör

låga utgångsläget innebär dock att de långa merparten av förändringen av KPI och KPIF,

räntorna mer än fördubblas 2013–2017, i takt förväntas vara fortsatt låga både 2013 och 2014

med att krisen i euroområdet bedarrar och på grund av dämpad inhemsk konsumtions-

konjunkturen förbättras. tillväxt, fortsatt låga enhetsarbetskostnader och

låg inflation på importerade varor och tjänster.

Tabell 3.9 Svenska räntor

Resultatet av genomförda hyresförhandlingar Värde vid respektive års slut. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017

indikerar även att hyreshöjningarna blir låga. 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Vidare förväntas fortsatt låga boräntor. Även

Reporänta 1,00 1,00 1,00 1,75 2,75 3,25 hushållens och företagens inflationsför-

Statsobligationsväntningar stödjer bilden att inflationstrycket ränta (10-årig)

1,59 1,98 2,16 2,81 3,79 4,39 blir lågt 2013. Sammantaget innebär detta att Källor: Riksbanken, Reuters EcoWin och egna beräkningar.

KPI och KPIF förväntas stiga långsamt 2013 och

2014 (se diagram 3.18).

Inflationen förväntas stiga 2015–2017 allt

eftersom löneökningstakten, sysselsättningen

och resursutnyttjandet stiger (se tabell 3.8).

PROP. 2012/13:100

3.7 Risker och alternativscenarier potential att växa starkt framöver, bl.a. till följd

av expansiv finans- och penningpolitik. De

3.7.1 Riskerna för en svagare utveckling statsfinansiella problemen i euroområdet och

överväger USA kan dessutom komma att lösas tidigare än

förväntat, och när förtroendet för den framtida

Det råder stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen väl återvänder finns

konjunkturutvecklingen. Riskerna för en svagare det goda förutsättningar för en stark

utveckling överväger. konjunkturåterhämtning.

Det internationella konjunkturläget kan försämras Hushållens sparande kan bli fortsatt högt

I euroområdet råder det fortsatt stor osäkerhet I prognosen är hushållens konsumtion en viktig

om hur den statsfinansiella krisen kommer att drivkraft för återhämtningen av svensk ekonomi.

utvecklas, samtidigt som det realekonomiska Detta för med sig att hushållens höga sparande

läget är bekymmersamt med en pågående förväntas falla under prognosperioden. Men även

recession. I huvudscenariot antas att krisen om hushållens sparande är högt är deras skulder

långsamt klingar av. Vägen mot en långsiktigt också höga. Det är därför möjligt att hushållen

hållbar lösning kommer dock att kantas av olika

väljer att fortsätta spara en stor del av sina problem som kan leda till att krisen åter

inkomster som en buffert vid stigande räntor eskalerar. I hanteringen av krisen i euroområdet

eller ett eventuellt fall i huspriserna. Skulle det är dessutom många parter med olika intressen

vara så att hushållen behåller sitt sparande på en inblandade. Att väga samman dessa intressen har

hög nivå, blir konsumtionen svagare än i visat sig vara svårt och avgörande beslut har

prognosen och återhämtningen i svensk många gånger dragit ut på tiden. Detta har

ekonomi kommer att bli mer utdragen, med medfört att utvecklingen av krisen i euro-

högre arbetslöshet som följd. området varit svår att förutse och att den tidvis

orsakat en betydande oro på de finansiella

marknaderna. Politisk oro i euroområdet kan

3.7.2¶Alternativa scenarier

leda till turbulens på de finansiella marknaderna.

Om väljarstödet för krispolitiken vacklar kan det

I kommande avsnitt redovisas tre siffersatta begränsa beslutsfattarnas handlingsutrymme och

alternativa scenarier till prognosen. I det första medföra att krisen fördjupas.

av dessa beaktas hur svensk ekonomi påverkas av I flertalet euroländer kvarstår de en betydligt svagare omvärldsutveckling än vad

underliggande problemen med höga skuldnivåer

som har antagits i huvudscenariot. I det andra och låg potentiell tillväxt. Det finns en risk att

alternativscenariot antas istället en starkare den finanspolitiska konsolideringen inte

utveckling av omvärldsekonomin. I det tredje varaktigt minskar underskotten i de offentliga

alternativscenariot analyseras hur ett högre finanserna i dessa länder och att de negativa

sparande bland hushållen påverkar svensk effekterna av de finanspolitiska åtstramningarna

ekonomi. blir större än vad som antas i huvudscenariot.

Även USA står inför utmaningar när det gäller

hanteringen av landets offentliga finanser. Stor

3.7.3¶Alternativscenario 1: En betydligt

osäkerhet råder om tidpunkten för och

sämre tillväxt i omvärlden

omfattningen av framtida finanspolitiska

åtstramningar samt hur de kommer att påverka

Huvudscenariot baseras på antagandet att ekonomin. Ytterligare en risk är kopplad till

åtgärder vidtas så att de statsfinansiella förhandlingarna om höjningen av det federala

problemen inte kraftigt förvärras under 2013 och skuldtaket. Om man misslyckas med att i tid nå

att den globala konjunkturåterhämtningen tar en uppgörelse kan detta få betydande

realekonomiska effekter.

Återhämtningen kan komma tidigare

Ekonomin i omvärlden kan komma att utvecklas 36 De redovisade effekterna i alternativscenarierna är framtagna med hjälp

betydligt starkare än vad som antagits i av makromodellen KIMOD se Working Paper No 2009:111 från

prognosen. Tillväxtekonomier som Kina har Konjunkturinstitutet.

PROP. 2012/13:100

fart under 2015. I detta alternativscenario antas i Tabell 3.10 Alternativscenario 1: Svagare tillväxt i

omvärlden

stället en betydligt svagare utveckling i

Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring världsekonomin med ett antal negativa chocker om annat ej anges som sammanfaller och får stora spridnings- 2013 2014 2015 2016 2017 effekter. Lågkonjunkturen i Europa fördjupas BNP 0,3 0,9 2,3 4,1 3,7 ytterligare och återhämtningen kommer först (1,2) (2,3) (3,4) (3,5) (3,1) 2016. Detta blir en följd av att de ekonomisk- 1

Export -1,5 1,7 4,7 8,5 7,5 politiska åtgärder som krävs för en snar

(1,0) (4,7) (6,8) (7,2) (6,6) förbättring av krisen i euroområdet inte vidtas, 2,3

Arbetslöshet 8,6 9,4 10,0 8,8 7,0 samtidigt som de åtgärder som implementeras

(8,3) (8,4) (8,1) (7,1) (6,3) får större negativa realekonomiska effekter på

4

BNP-gap -4,4 -5,6 -5,7 -3,8 -2,6 inhemsk efterfrågan än väntat. Även finans-

(-3,5) (-3,3) (-2,3) (-1,1) (-0,4) politiken i USA hanteras bristfälligt och får en

5

Reporänta 0,50 0,25 0,25 1,00 2,00 oväntat hårt åtstramande profil budgetåret 2014, vilket tynger USA:s BNP-tillväxt de närmaste (1,00) (1,00) (1,75) (2,75) (3,25) åren. Utvecklingen på de finansiella Timlön 2,7 2,6 2,5 2,9 3,2

Samtidigt utvecklas kronan något starkare till

(1,1) (1,3) (1,5) (1,8) (2,0) följd av en mer expansiv penningpolitik i 8

Finansielltsparande -1,8 -1,7 -0,9 0,4 1,4 omvärlden, Sveriges relativt höga ekonomiska

(-1,6) (-1,0) (0,0) (1,1) (2,0) tillväxt och starka offentliga finanser. 1

Kalenderkorrigerad.

2

Den ökade ekonomiska osäkerheten i 15–74 år.

3

Procent av arbetskraften. omvärlden bidrar till en lägre världshandel och 4

Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. lägre efterfrågan på svenska exportprodukter 5

Procent, vid årets slut. 2013–2015 jämfört med huvudscenariot (se Timlön enligt nationalräkenskaperna.

7

Årsgenomsnitt. tabell 3.10). Arbetsmarknaden utvecklas svagt 8

Procent av BNP. och arbetslösheten stiger till 10 procent under Källa: Egna beräkningar. 2015. Konsumtionstillväxten blir lägre till följd av en högre arbetslöshet, samtidigt som en svagare utveckling av exporten medför en lägre 3.7.4 Alternativscenario 2: En starkare investeringstillväxt. Den negativa effekten på tillväxt i omvärlden svensk ekonomi motverkas till viss del av en mer expansiv penningpolitik. I samband med att I detta alternativscenario antas en starkare återhämtningen i euroområdet och USA inleds ekonomisk utveckling i omvärlden jämfört med i 2015 ökar exporttillväxten och den inhemska huvudscenariot. De statsfinansiella problemen i efterfrågan utvecklas starkt. Tillväxten i BNP Europa och USA löses tidigare och med mindre blir i genomsnitt 0,8 procentenheter lägre per år svårigheter än förväntat. Samtidigt bidrar en 2013–2017 jämfört med huvudscenariot. expansiv ekonomisk politik, i bl.a. Kina, till en

Den offentliga sektorns finansiella sparande starkare global ekonomisk utveckling. Världssom andel av BNP försämras jämfört med i handeln ökar dels till följd av en minskad huvudscenariot. Det beror i huvudsak på att osäkerhet, dels som en direkt effekt av en ökad lönesumman inte ökar i samma utsträckning till global efterfrågan. Detta innebär en högre följd av att antalet arbetade timmar blir färre och efterfrågan på svensk export, som växer snabbare att löneökningarna blir lägre. Dessutom blir än i huvudscenariot (se tabell 3.11). När skatteintäkterna från mervärdesskatten lägre resursutnyttjandet blir mindre negativt i eftersom hushållens konsumtion ökar omvärlden avtar exporttillväxten 2016 och 2017. långsammare än i huvudscenariot. Bland Den minskade osäkerheten och bättre arbetsutgifterna är det främst arbetslöshets- marknadsutsikter leder till ett lägre ersättningen som ökar. försiktighetssparande bland hushåll och

konsumtionen utvecklas starkare än i prognosen

2013–2015. Den högre efterfrågan innebär att

företag behöver börja utöka personalstyrkan i ett

PROP. 2012/13:100

tidigare skede än i huvudscenariot. Arbets- faktorer som skulle kunna bidra till att lösheten sjunker därför redan i början av 2014 hushållens sparande blir högre än vad som antas i och arbetslösheten är i genomsnitt huvudscenariot. Hushållens skulder är t.ex. i 0,5 procentenheter lägre 2013–2017 jämfört med dagsläget på historiskt höga nivåer och om i huvudscenariot. Det förbättrade arbets- bostadspriserna skulle falla kan det innebära att marknadsläget ger en starkare löneutveckling skulderna för många hushåll överstiger och inflationstrycket blir således högre. bostadens värde. Det är därför möjligt att Reporäntan höjs redan 2013 och ligger på en hushållen väljer att behålla ett högt sparande för högre nivå under hela prognosperioden. att ha en buffert inför en möjlig

Det finansiella sparandet i den offentliga konjunkturförsvagning. sektorn förstärks jämfört med i huvudscenariot. I detta alternativscenario antas att hushållen Det är framför allt en effekt av den högre ökar sina konsumtionsutgifter i en långsammare lönesumma som följer av att antalet arbetade takt än i huvudscenariot (se tabell 3.12). timmar är högre. Även skatteintäkterna från Sparkvoten minskar något, men stabiliseras på en mervärdesskatten blir högre till följd av en positiv nivå omkring 3 procent, vilket kan starkare konsumtion. jämföras med att den faller och blir negativ i

huvudscenariot (se diagram 3.19).

Tabell 3.11 Alternativscenario 2: Starkare tillväxt i omvärlden Diagram 3.19 Alternativscenario 3: Sparkvot 1994–2017

Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring

Procent av disponibel inkomst om annat ej anges

6

2013 2014 2015 2016 2017

Sparkvot huvudscenario

1 BNP 1,8 3,0 3,7 3,3 2,8 4 Sparkvot alternativscenario 3

(1,2) (2,3) (3,4) (3,5) (3,1)

2

1 Export 3,0 6,2 7,8 6,7 6,1

(1,0) (4,7) (6,8) (7,2) (6,6) 0

2,3 Arbetslöshet 8,2 7,9 7,2 6,4 5,9

-2

(8,3) (8,4) (8,1) (7,1) (6,3)

4 -4 BNP-gap -2,9 -2,0 -0,7 0,3 0,7

(-3,5) (-3,3) (-2,3) (-1,1) (-0,4)

-6

5 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Reporänta 1,25 1,75 2,75 3,50 3,75

Anm.: Sparkvoten är hushållens nettosparande exklusive sparande i avtalspensioner och

(1,00) (1,00) (1,75) (2,75) (3,25) premiepensionssystemet.

6 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Timlön 2,9 3,2 3,3 3,5 3,7

(2,9) (3,0) (3,2) (3,4) (3,6)

Eftersom hushållens konsumtion inte växer lika

7 KPIF 1,3 1,6 1,9 2,0 2,2

snabbt blir företagen något mer försiktiga med

(1,1) (1,3) (1,5) (1,8) (2,0) att öka sina investeringar. Tillväxten i BNP blir

8 Finansiellt sparande -1,5 -0,7 0,4 1,4 2,2 ca 0,2 procentenheter lägre 2013 och 2014

(-1,6) (-1,0) (0,0) (1,1) (2,0) jämfört med i huvudscenariot. Konjunkturåter-

1 Kalenderkorrigerad. hämtningen blir utdragen och resursutnyttjandet 2 15–74 år. 3 är fortfarande negativt i slutet av prognos- Procent av arbetskraften. 4 perioden. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Procent, vid årets slut. Företagen behöver inte anställa i samma 6 Timlön enligt nationalräkenskaperna. 7 utsträckning som i huvudscenariot och Årsgenomsnitt. Procent av BNP. arbetslösheten blir högre under hela prognos- Källa: Egna beräkningar.

perioden. Det försämrade läget på arbets-

marknaden ger lägre löner och företagen pressar

sina vinstmarginaler mer än i huvudscenariot.

3.7.5¶Alternativscenario 3: Högre

Detta innebär en lägre inflation, vilket i sin tur

sparande hos hushållen

leder till en något mer expansiv penningpolitik. Riksbanken sänker i detta scenario reporäntan

I huvudscenariot faller sparkvoten, dvs.

under andra hälften av 2013. hushållens sparande som andel av de disponibla

Den offentliga sektorns finansiella sparande inkomsterna, 2013–2017. Det finns dock flera

försämras successivt med 0,1–0,7 procentenheter

PROP. 2012/13:100

som andel av BNP jämfört med i huvudscenariot. Det är huvudsakligen mervärdesskatteintäkterna som blir lägre eftersom hushållens konsumtion ökar långsammare än i huvudscenariot. Även lönesumman utvecklas långsammare till följd av både färre arbetade timmar och lägre löneökningar. Eftersom både löneökningar och räntor är lägre blir även de offentliga utgifterna lägre, vilket till viss del mildrar effekten av lägre intäkter och högre utgifter för arbetslöshetsförsäkringen.

Tabell 3.12 Alternativscenario 3: Högre sparande

Prognos enligt huvudscenariot inom parentes, procentuell förändring

om annat ej anges

2013 2014 2015 2016 2017 BNP 1,0 2,0 2,9 3,2 3,0

(1,2) (2,3) (3,4) (3,5) (3,1) Hushållens 1,7 1,9 2,3 2,6 2,7 konsumtion (2,2) (2,9) (3,6) (3,5) (3,2)

2,3 Arbetslöshet 8,4 8,7 8,5 7,6 6,8

(8,3) (8,4) (8,1) (7,1) (6,3) BNP-gap -3,7 -3,9 -3,5 -2,7 -2,0

(-3,5) (-3,3) (-2,3) (-1,1) (-0,4) Reporänta 0,75 0,75 1,00 1,50 2,25

(1,00) (1,00) (1,75) (2,75) (3,25) Timlön 2,7 2,7 2,8 3,0 3,2

(2,9) (3,0) (3,2) (3,4) (3,6) KPIF 1,0 1,1 1,3 1,5 1,7

(1,1) (1,3) (1,5) (1,8) (2,0) Finansielltsparande -1,7 -1,3 -0,4 0,5 1,3

(-1,6) (-1,0) (0,0) (1,1) (2,0) Kalenderkorrigerad. 15–74 år. Procent av arbetskraften. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Procent, vid årets slut. Timlön enligt nationalräkenskaperna. Årsgenomsnitt. Procent av BNP. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

3.8 Huvudsakliga revideringar sedan och ett avsevärt lägre resursutnyttjande under

budgetpropositionen för 2013 hela prognosperioden jämfört med budget-

propositionen för 2013. BNP-tillväxten för 2012, i faktiska termer, blev

Tabell 3.13 Prognoser i vårpropositionen för 2013 och

0,8 procentenheter lägre än vad som förväntades

budgetpropositionen för 2013

i budgetpropositionen för 2013 (se tabell 3.13).

Årlig procentuell förändring om annat ej anges

En orsak till detta är att Statistiska centralbyrån Prognos enligt budgetpropositionen för 2013 inom parentes (SCB) i september 2012 reviderade ned BNP för 2012 2013 2014 2015 2016 både det första och andra kvartalet 2012.

BNP 0,8 1,2 2,2 3,6 3,9 Ytterligare en orsak är höstens oväntat snabba

(1,6) (2,7) (3,7) (3,5) (3,0) försämring av den internationella konjunkturen.

Arbetade timmar 0,6 0,2 0,3 0,7 1,5 Även om både exporten och importen blev lägre

(0,3) (0,6) (1,5) (1,5) (0,8) var bidraget från nettoexporten i linje med

1

Sysselsättning 0,7 0,2 -0,1 0,6 1,5 prognosen i budgetpropositionen. Tillväxten i konsumtionen och investeringarna blev lägre (0,4) (0,4) (1,3) (1,7) (0,8)

1,2 2012 än vad som förväntades i budget- Arbetslöshet 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 propositionen för 2013. (7,6) (7,5) (6,7) (5,5) (5,2)

3

BNP-tillväxten har reviderats ned under 2013 BNP-gap -2,2 -3,5 -3,3 -2,3 -1,1 och 2014 med 1,5 procentenheter respektive år.

(-1,4) (-1,7) (-0,4) (-0,1) (0,0) Det beror på att uppgången i konjunkturen 4

Potentiell BNP 2,1 2,5 2,1 2,3 2,2 förväntas komma senare både i omvärlden och i

(2,5) (2,9) (2,6) (3,0) (2,6) Sverige. Nivån på BNP är 2,5 procent lägre 2016 5

Reporänta 1,00 1,00 1,00 1,75 2,75 än prognosen i budgetpropositionen för 2013.

(1,50) (1,50) (2,50) (3,50) (3,50)

Resursutnyttjandet i ekonomin, mätt med

6

Timlön 2,9 2,8 2,9 3,1 3,4 BNP-gapet, är lägre under hela prognosperioden. BNP-gapet faller till -3,5 procent (3,2) (3,1) (3,4) (3,5) (3,6) under 2013. I budgetpropositionen bedömdes KPI 0,9 0,5 1,2 1,8 2,7 BNP-gapet 2013 uppgå till -1,7 procent. BNP- (1,0) (1,2) (1,7) (2,4) (2,6)

7 gapet kommer att vara nästan slutet 2017, vilket KPIF 1,0 1,1 1,3 1,5 1,8 är två år senare än i budgetpropositionen. (1,0) (1,2) (1,4) (1,7) (1,9)

1 Revideringen beror dels på en lägre tillväxt i 15–74 år.

2

Procent av arbetskraften. faktisk BNP, dels på revideringar av potentiell 3

Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. BNP (se fördjupningsrutan Revideringar av 4

Avser marknadspris, kalenderkorrigerad.

5

Procent, vid årets slut. potentiella variabler). 6

Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. Arbetslösheten blev 0,4 procentenheter högre 7 Årsgenomsnitt.

2012 än vad som förväntades i budget- Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och egna beräkningar. propositionen. Av dessa 0,4 procentenheter kan 0,3 förklaras av att SCB har reviderat upp arbetslösheten 2010–2012. Prognosen för arbetslösheten har även revideras upp, med i genomsnitt 1,7 procentenheter per år 2013– 2016. Utöver en högre nivå i utgångsläget kan den högre arbetslösheten förklaras av att den ekonomiska utvecklingen bedöms bli sämre över hela perioden jämfört med bedömningen i budgetpropositionen. Det svagare arbetsmarknadsläget gör att löneökningstakten är nedreviderad 2013–2016.

Den oväntat snabba avmattningen i konjunkturen under hösten 2012 bidrog till att Riksbanken sänkte reporäntan till 1,0 procent. Prognosen för reporäntan har reviderats ned 2013–2016 på grund av ett lågt kostnadstryck

PROP. 2012/13:100

Utvärdering av makroekonomiska prognoser rangordning gynnas av Riksbankens horisont-

korrigering. Konjunkturinstitutet och Riks- Regeringens makroekonomiska prognoser utgör banken har kortare medelhorisont än genomunderlag för statens budget och för regeringens snittet och en horisontkorrigering försämrar utformning av den ekonomiska politiken. Den därmed deras relativa prognosförmåga. ekonomiska politiken är i hög grad målstyrd. Konjunkturinstitutet utvärderar prognoser Flera av regeringens uttalade mål, t.ex. målet om för BNP, sysselsättning, arbetslöshet, timlön, överskott i den offentliga sektorns finansiella KPI, KPIF och offentligfinansiellt sparande. sparande, är relaterade till den makroekonomiska Riksbanken utvärderar även reporäntan. utvecklingen. Det är därför viktigt att Konjunkturinstitutet och Riksbanken utvärderar regeringens prognoser har god träffsäkerhet. sina prognoser på en horisont som sträcker sig Genom att jämföra regeringens prognoser med maximalt två år. För att t.ex. utvärdera andra bedömares prognoser ges en bra bild av prognosernas träffsäkerhet för 2012 studeras hur väl regeringen lyckats i sitt prognosarbete. prognosfelen för de prognoser som gjordes

I liknande syfte görs redan årligen prognos- under 2011 och 2012. jämförelser av Konjunkturinstitutet och I regeringens prognosutvärdering används Riksbanken. Konjunkturinstitutet använder både Konjunkturinstitutets och Riksbankens

37 38 medelfelet (ME) , medelabsolutfelet (MAD) metoder. Regeringen utvärderar inte bara och rotmedelkvadratfelet (RMSE) i sin prognoserna på två års sikt, utan också på både rangordning av de olika bedömarnas ett och två års sikt separat. Vidare utvärderar prognosförmåga. Riksbanken använder istället regeringen perioden 1995–2012. Perioden 2007– medelkvadratfelet (MSE) . 2012, som kännetecknades av stora rörelser i de

utvärderade variablerna, studeras även separat. Prognoshorisonten spelar roll Vid Riksbankens beräkning av prognoshorisont Riksbanken tar även hänsyn till att prognoserna för varje bedömare används det datum då görs vid olika tidpunkter och att olika bedömare prognosen publiceras. Detta missgynnar därför har tillgång till olika mängd information. regeringen eftersom tiden mellan det datum då Ju närmare utfall man kommer för den variabel prognosberäkningarna slutfördes och som ska prognostiseras, desto mer information publicering är betydligt längre för regeringen om variabeln finns tillgänglig. En bedömare som jämfört med alla andra bedömare. I syfte att i genomsnitt publicerar sina prognoser senare än göra en så rättvisande bedömning som möjligt andra, och därför har en kortare genomsnittlig har regeringen därför korrigerat utvärderingen av prognoshorisont, kan också förväntas ha bättre sina prognoser med avseende på den tiden. träffsäkerhet i sina prognoser. Tabell 3.14–3.16 visar en relativ rangordning

Regeringen har längre medelhorisont än de av de tio bedömarnas genomsnittliga prognosflesta andra bedömarna varför regeringen i en förmåga de första två prognosåren för BNP,

arbetslöshet och KPI 1995–2012 och 2007–

2012.

37 Prognosfelet definieras som utfall minus prognos. Medelfelet beräknas som det aritmetiska medelvärdet av prognosfelen. 38 Medelabsolutfelet beräknas som det aritmetiska medelvärdet på absolutvärdet av prognosfelen. 39 Rotmedelkvadratfelet är kvadratroten ur det aritmetiska medelvärdet av kvadrerade prognosfel. Sådana kvadrerade prognosfel ”bestraffar” därför stora prognosfel mer än vad absolutfel gör. Konjunkturinstitutet redovisar även ett justerat medelabsolutfel och justerat medelkvadratfel där Riksbankens metod för horisontjustering tillämpas. Rangordningen 43 Den ekonomiska vårpropositionen publiceras runt den 15 april och görs dock till största del på ME, MAD och RMSE. räknestopp för prognosen är runt den 10 mars, dvs. en ledtid på drygt 40 Medelkvadratfelet beräknas som det aritmetiska medelvärdet på de fem veckor. Det är ytterligare något längre ledtid för budgetkvadrerade prognosfelen. propositionen. 41 Med prognoshorisont avses längden på tidsperioden mellan det att 44 Regeringens officiella prognoser redovisas. Regeringen gör normalt prognosen görs och utfallet realiseras. även tre icke-officiella prognoser per år. Om dessa inkluderas förbättras 42 Se Prognosmakares förmåga – vad brukar vi utvärdera och vad vill vi regeringens medelranking för BNP och arbetslöshet. Det motsatta gäller utvärdera? Penning och Valutapolitik 3/2009, Riksbanken. för KPI.

PROP. 2012/13:100

Tabell 3.14 Relativ rangordning vid utvärdering av Regeringens prognoser ungefär lika träffsäkra som

prognoser för BNP-tillväxt, 1 är bäst

genomsnittet 1995–2012

1995–2012 2007–2012

MAD MSE HJ LJ MAD MSE HJ LJ För utvärderingsperioden 1995–2012 var REG 6 5 7 5 8 8 10 6 träffsäkerheten i regeringens prognoser med KI 4 8 9 9 9 10 8 9 ledtidsjustering ungefär som genomsnittet bland RB de tio bedömarna. Regeringen, Konjunktur-

3 3 3 3 1 1 5 5

institutet och Riksbanken gjorde några stora

HUI 5 4 10 10 6 5 9 10

prognosfel under finanskrisen, varför den

SN 7 7 8 8 4 6 7 8

relativa rankingen för dessa bedömare

LO 8 9 1 1 7 7 4 4

försämrades något då prognoserna 2007–2012

NO 2 2 2 2 5 3 1 1

utvärderades. Stora makroekonomiska sväng-

SEB 1 1 4 4 2 2 2 2

ningar under denna period föranleder större

SHB 9 6 5 6 3 4 6 7

prognosfel. Då dessa kvadreras försämras

SWED 10 10 6 7 10 9 3 3

rangordningen drastiskt.

Anm.: Genomsnittliga fel under utvärderingsperioderna. Värden avser relativ rangordning i utvärderingen. Prognosinstituten är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken (RB, Handelns Ingen bias i regeringens prognoser Utredningsinstitut (HUI), Svenskt Näringsliv (SN), Landsorganisationen (LO), Nordea (NO), SEB,

Lika viktigt som träffsäkerhet i prognoserna är

Handelsbanken (SHB), Swedbank (SWED). MAD är medelabsolutfelet, MSE är medelkvadratfelet, horisontjustering (HJ) är Riksbankens metod för horisontjustering av kvadratiska fel, att bedömarna inte systematiskt över- eller Ledtidsjustering (LJ) justerar även för regeringens extrema ledtid.

underskattar utfallet, dvs. det får inte finnas

Källor: Statistiska centralbyrån, respektive konjunkturbedömare och egna beräkningar.

någon s.k. bias i prognoserna. I diagram 3.20

45 Tabell 3.15 Relativ rangordning för utvärdering av prognoser redovisas regeringens utvärdering av bias.

för arbetslöshet, 1 är bäst

1995–2012 2007–2012

Diagram 3.20 Bias i olika bedömares prognoser för BNP,

MAD MSE HJ LJ MAD MSE HJ LJ

arbetslöshet och KPI REG 7 8 8 7 8 8 9 8

BNP KI 3 6 7 8 9 9 10 10

Arbetslöshet RB 4 4 3 3 5 4 4 4

0,8 KPI HUI 2 2 5 5 2 3 5 5 SN 6 5 6 6 6 5 6 6

0,6 LO 9 7 4 4 7 6 3 3 NO 5 3 2 2 4 2 2 2 SEB 1 1 1 1 1 1 1 1 0,4 SHB 8 9 10 10 3 7 7 7 SWED 10 10 9 9 10 10 8 9 0,2

Anm.: Se tabell 3.14. Källor: Statistiska centralbyrån, respektive konjunkturbedömare och egna beräkningar.

0 Tabell 3.16 Relativ rangordning av utvärdering av prognoser SWED SN REG LO SEB HUI RB NO SHB KI för KPI, 1 är bäst Anm.: Den vertikala axeln mäter p-värden, dvs höga staplar indikerar liten sannolikhet för bias.

1995–2012 2007–2012 P-värden lägre än 0,05 (den horisontella streckade linjen) indikerar på signifikant bias.

MAD MSE HJ LJ MAD MSE HJ LJ Källor: Statistiska centralbyrån, respektive konjunkturbedömare och egna beräkningar.

REG 5 5 4 4 8 7 7 4

För BNP påträffades ingen signifikant bias för

KI 1 4 5 5 9 10 8 8

någon av bedömarna. Om något så överskattade

RB 2 9 9 9 6 8 10 10

alla bedömare utom Svenskt Näringsliv utfallen

HUI 4 3 7 7 4 6 9 9

för BNP. Inte heller upptäcktes signifikant bias i SN 8 7 8 8 1 3 6 7 prognoserna för arbetslöshet. Svenskt LO 6 1 1 1 7 1 2 2 Näringsliv, Landsorganisationen (LO) och NO 10 8 6 6 10 9 4 5 Swedbank överskattade utfallen, resterande

SEB 3 2 3 3 5 5 3 3 SHB 9 10 10 10 2 4 5 6 SWED 7 6 2 2 3 2 1 1 Anm.: Se tabell 3.14. Källor: Statistiska centralbyrån, respektive konjunkturbedömare och egna beräkningar. 45 I diagram 3.20 testas om medelfelet för varje bedömare är signifikant

skild från noll eller inte. Beroende på om medelfelet är positivt/negativt

indikerar låga p-värden på signifikant underskattning/överskattning.

PROP. 2012/13:100

bedömare underskattade utfallen. För KPI påträffades signifikant överskattning hos Handelns Utredningsinstitut, SEB och Handelsbanken. Endast LO underskattade KPI-utfallen. Regeringen har inte bias i någon av sina

prognoser. Internationella utvärderingar av

svenska regeringens bias stödjer detta resultat.

46 Detta gäller även om bara första årets prognoser eller andra årets prognoser utvärderas och för utvärderingsperioden 2007–2012. Inte heller upptäcktes signifikant bias i regeringens icke-officiella prognoser. 47 Frankel och Schreger Over-optimistic official forecasts in the Eurozone and Fiscal Rules, NBER, Workning paper 18283, 2012 och Hallerberg, Strauch och von Hagen, Fiscal Governance in Europe, Cambridge University Press, 2009.

4 Finanspolitikens övergripande inriktning

PROP. 2012/13:100

4 Finanspolitikens övergripande inriktning

Sammanfattning ofinansierade reformer i den kommande

budgetpropositionen. En slutgiltig bedöm-

ning av budgetutrymmet görs dock i budget- • Finanspolitikens övergripande inriktning propositionen för 2014. bestäms i en samlad bedömning av ett antal olika mål och restriktioner.

I detta avsnitt redogör regeringen för sin syn på • Det överordnade målet för finanspolitiken är

den övergripande inriktningen på finansatt skapa en så hög välfärd som möjligt

politiken. Regeringens utgångspunkt är att genom att bidra till en hög och hållbar

inriktningen ska bedömas i en bred ansats där ett ekonomisk tillväxt, en välfärd som kommer

antal enskilda mål och restriktioner ställs mot alla till del och ett stabilt högt resurs-

varandra. Regeringen gör därför en samlad utnyttjande.

bedömning av en rad faktorer som presenteras i • Det finansiella sparandet i den offentliga

detta avsnitt. Finanspolitikens inriktning på en sektorn 2000–2012 var förenligt med över-

mer detaljerad nivå beskrivs i avsnitt 2. skottsmålet.

Avsnittet inleds med en redogörelse för målen • Det finansiella sparandet 2013 och 2014 för finanspolitiken. Därefter följer en bedöms ligga något under 1 procent av BNP, beskrivning av det finanspolitiska ramverket. I även när hänsyn tas till konjunkturläget. avsnitten 4.3–4.5 görs en uppföljning av över- • Det av riksdagen fastlagda utgiftstaket har skottsmålet, utgiftstaket och det kommunala

balanskravet. I efterföljande avsnitt redovisas de klarats samtliga år sedan det infördes 1997.

restriktioner som EU:s regelverk ställer på • Regeringen bedömer att utgiftstaket 2016

finanspolitiken. I avsnitt 4.7 ges en översikt över och 2017 bör uppgå till 1 165 respektive

finanspolitikens långsiktiga hållbarhet. Utifrån 1 195 miljarder kronor. Utgiftstaket ökar då

ovanstående avsnitt redovisar regeringen med 40 miljarder kronor mellan 2015 och

slutligen sin samlade bedömning av den över- 2016, och med 30 miljarder kronor mellan

gripande inriktningen på finanspolitiken. 2016 och 2017.

• Kommunsektorns finanser bedöms vara förhållandevis stabila under prognosperioden, trots ett fortsatt svagt konjunkturläge de 4.1 Målen för finanspolitiken närmaste åren. Resultatet beräknas uppgå till mellan 3 och 7 miljarder kronor 2013–2016. Finanspolitiken är de beslut om offentliga År 2017 beräknas resultatet uppgå till inkomster och utgifter som tas för att påverka 14 miljarder kronor, vilket bedöms vara i ekonomin. Det överordnade målet för finansnivå med god ekonomisk hushållning. politiken är att skapa en så hög välfärd som • Regeringens samlade bedömning är att det möjligt genom att bidra till en hög och hållbar finns ett visst utrymme för att föreslå ekonomisk tillväxt (genom strukturpolitiken),

PROP. 2012/13:100

en välfärd som kommer alla till del (genom För den absoluta majoriteten av befolkningen fördelningspolitiken) och ett stabilt högt resurs- är det egna arbetet den viktigaste inkomstkällan. utnyttjande (genom stabiliseringspolitiken). Den vanligaste orsaken till en låg ekonomisk

standard är avsaknaden av arbete. En politik för

ökad sysselsättning och minskat utanförskap är Strukturpolitiken bidrar till en högre tillväxt därför kärnan i regeringens fördelningspolitiska

strategi. När fler arbetar och färre försörjs av Ett av målen för finanspolitiken är att öka den sociala ersättningar minskar inkomstskillnaderna långsiktiga tillväxten. Det åstadkoms genom en i samhället. väl utformad strukturpolitik som bl.a. skapar Trots finanskrisen och den efterföljande svaga goda drivkrafter för arbete och företagande. Ett ekonomiska utvecklingen har hushållens högt antal arbetade timmar ökar den samlade inkomster utvecklats gynnsamt sedan regeringen produktionen av varor och tjänster och är en tillträdde 2006. Hushållens ekonomiska standard förutsättning för att den offentliga sektorns ökade mellan 2006 och 2011 med sammanlagt åtaganden ska kunna finansieras utan att skatte- 15 procent, eller med 2,8 procent per år. De belastningen blir allt för hög. Detta är särskilt ökade inkomsterna är emellertid inte jämnt förviktigt eftersom andelen äldre i befolkningen delade, vilket har gjort att inkomstskillnaderna ökar. Strukturpolitiken ska vidare användas för ökat i Sverige (se vidare bilaga 2). Detta är en att bidra till en hög produktivitetstillväxt i alla utveckling som pågått i många länder under de delar av ekonomin och för att korrigera för s.k. senaste tjugo åren. marknadsmisslyckanden inom vissa områden, bl.a. när det gäller miljö och hälsa. Ekonomisk tillväxt ska vara hållbar, dvs. inte åstadkommas Stabiliseringspolitiken dämpar konjunkturtill priset av oacceptabla effekter på miljön, svägningarna klimatet eller människors hälsa.

Sverige är en konkurrenskraftig ekonomi med Finanspolitiken ska också, genom stabiliseringsen internationellt sett hög sysselsättningsgrad. politiken, vid behov bidra till att stabilisera För att förbättra förutsättningarna för tillväxt konjunkturen. Omfattande konjunktursvängfokuserar regeringens politik på åtgärder som ningar är kostsamma genom att de har en negativ bidrar till att öka sysselsättningen, invester- effekt på investeringar, konsumtion och ingarna och produktiviteten. Regeringen har sysselsättning. Eftersom investeringar i allmänsedan tillträdet 2006 genomfört ett omfattande het inte kan tas tillbaka tenderar de att minska reformarbete för att stärka Sveriges långsiktiga när osäkerheten om den ekonomiska uttillväxtförutsättningar. Detta arbete fortsätter. vecklingen ökar. Perioder med hög arbetslöshet

riskerar att leda till att de arbetslösas human-

kapital försämras och därmed till lägre Fördelningspolitiken bidrar till att välfärden produktivitet. Detta kan på sikt leda till en kommer alla till del varaktigt högre arbetslöshet. Kraftiga

konjunktursvängningar och stora variationer i Ett annat mål för finanspolitiken är att välfärden inflationstakten försämrar dessutom förutska förbättras för alla medborgare. Det åstad- sättningarna för hushåll och företag att fatta koms genom en fördelningspolitik som bidrar rationella beslut. till att de ökade inkomster som uppkommer när Vid störningar som påverkar efterfrågeläget i ekonomin växer kommer alla till del. ekonomin råder normalt sett inget motsats- Fördelningspolitiken verkar dels genom att förhållande mellan att stabilisera sysselsättningen skatte- och transfereringssystemet gör att de och inflationen. Det innebär att ekonomin disponibla inkomsterna blir mer jämnt fördelade normalt genom penningpolitiken stimuleras i än inkomsterna före skatt, dels genom att lågkonjunkturer och stramas åt i högoffentligt finansierade tjänster, som exempelvis konjunkturer. Finanspolitiken bidrar vid sådana skola och sjukvård, tillhandahålls efter behov störningar till konjunkturstabilisering, främst och inte efter betalningsförmåga. Fördelnings- genom de automatiska och semiautomatiska politiken omfördelar också inkomster över livs- stabilisatorerna. De automatiska stabilisatorerna cykeln, bl.a. genom ålderspensionssystemet. är finanspolitikens automatiska reaktion på

PROP. 2012/13:100

konjunkturförändringar. I en konjunktur- den offentliga sektorn är nu betydligt lägre än nedgång sjunker skatteintäkterna automatiskt det var 2008. Eftersom riksbankens styrränta är medan utgifterna för bl.a. arbetslöshets- lägre i utgångsläget kommer finanspolitiken, i ersättning ökar utan att några beslut behöver händelse av en fördjupad eller mer utdragen fattas. Den budgetförsvagning som därmed nedgång, troligtvis behöva användas mer aktivt i uppkommer automatiskt bidrar till att motverka stabiliseringspolitiken. Detta sker först och konjunkturnedgången. Med semiautomatiska främst genom att de automatiska stabilisatorerna stabilisatorer avses främst den förstärkning av tillåts verka fullt ut, men också genom aktiva arbetsmarknadspolitiken som regelmässigt sker åtgärder om detta bedöms vara nödvändigt. när arbetslösheten ökar av konjunkturella skäl.

Finanspolitiken kan dessutom, till skillnad Finanspolitiken är neutral 2013 från penningpolitiken vid behov hantera Mot denna bakgrund är det viktigt att finansspecifika problem som kan uppstå i ekonomin i politiken anpassas till det rådande konjunktursamband med en konjunkturnedgång. Vid större läget. En ofta använd indikator på finansefterfråge- och utbudsstörningar kan finans- politikens inriktning är förändringen i det politiken behöva stötta penningpolitiken mer strukturella sparandet. Detta är ett grovt mått på aktivt. Som närmare redogörs för i bilaga 4 till den offentliga sektorns effekter på efterfrågan, denna proposition kan det enligt regeringen i som inte bara innefattar diskretionär finanssällsynta fall finnas skäl för att ändra redan politik i statens budget utan även ett flertal andra fastställda utgiftstak, om det är en förutsättning faktorer. för att en lämplig stabiliseringspolitik ska kunna

Tabell 4.1 Indikatorer för impuls till efterfrågan

bedrivas. Nuvarande system med utgiftstak

Årlig förändring, procent av BNP

medger en sådan flexibilitet.

2013 2014 2015 2016 2017 Resursutnyttjandet är fortsatt lågt Förändring finansiellt -0,9 0,6 1,1 1,1 0,9

sparande

Till följd av den internationella lågkonjunkturen

Varav bedöms tillväxten bli relativt svag 2013 och 2014. Regeringen bedömer att läget på arbets- Automatiska stabilisatorer -0,7 0,1 0,6 0,7 0,4 marknaden inte förbättras förrän under 2015, Engångseffekter -0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 och att arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå Extraordinära 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

kapitalvinster de närmaste åren. Det bedöms därför finnas gott om lediga resurser i ekonomin. Osäkerheten är Förändring strukturellt 0,1 0,5 0,5 0,4 0,5

sparande

dessutom stor om den framtida konjunktur-

Varav utvecklingen. Sammantaget bedöms sanno-

1 likheten för en svagare utveckling än i huvud- Diskretionär finanspolitik -0,5 0,1 0,2 -0,1 -0,1 scenariot vara större än sannolikheten för en Kapitalkostnader, netto -0,2 -0,1 0,0 0,0 0,0 starkare utveckling (se vidare avsnitt 3). Kommunsektorns finanser 0,3 -0,1 0,0 0,1 0,2

Läget på arbetsmarknaden är i dag betydligt Övrigt 0,5 0,6 0,3 0,3 0,3 allvarligare än det var vid inledningen av finans- BNP-gap, -1,3 0,1 1,0 1,2 0,6 krisen. Arbetslösheten är nu ca 8 procent, vilket förändring i procentenheter

1 är nästan 2 procentenheter högre än hösten Avser utgifts- och inkomstförändringar 2013–2017 i förhållande till tidigare år

av beslutade, föreslagna och aviserade reformer (se tabell 7.2) 2008. Ekonomin befinner sig i en utdragen låg- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. konjunktur, vilket bidragit till att långtidsarbetslösheten ökat och att vissa grupper med Förändringen av det strukturella sparandet har svag förankring på arbetsmarknaden riskerar att en effekt nära noll 2013 och finanspolitiken kan drabbas hårt. Utrymmet för såväl finans- som därför, mätt på detta sätt, sägas vara neutral detta penningpolitiska åtgärder är också mindre i dag år. Den diskretionära finanspolitiken i statens än vid inledningen av finanskrisen. Detta gäller budget (rad 6 i tabell 4.1) lämnar ett expansivt framför allt i de länder som drabbats hårdast av krisen, men även i Sverige. Reporäntan är i dagsläget väsentligt lägre än vad den var vid finanskrisens utbrott 2008 (1,00 jämfört med 48 Se vidare i budgetpropositionen för 2013, (prop. 2012/13:1 Förslag till 4,75 procent). Även det finansiella sparandet i statens budget, finansplan m.m. avsnitt 4.3) för en utförligare förklaring

av dessa.

PROP. 2012/13:100

bidrag 2013 motsvarande 0,5 procent av BNP. målkonflikter, vilket tvingar fram prioriteringar. Sammantaget bidrar försvagningen av det De budgetpolitiska målen, dvs. överskottsmålet, offentliga finansiella sparandet 2013 till att hålla utgiftstaket och det kommunala balanskravet, uppe efterfrågan i ekonomin detta år. Från och används i den politiska beslutsprocessen för att med 2014 bedöms finanspolitiken vara åt- skapa bättre förutsättningar för att finansstramande vid oförändrad politik, sett till politikens övergripande mål ska kunna nås på ett förändringen av det strukturella sparandet. sätt som säkerställer att finanspolitiken är

Mot bakgrund av den nu bedömda långsiktigt hållbar. Erfarenheter av tidigare statskonjunkturutvecklingen, med en långsammare finansiella kriser visar på vikten av tydliga återhämtning, en stigande arbetslöshet och en budgetpolitiska mål och en väl utformad budgetnegativ riskbild, bör finanspolitiken vara relativt process för att de övergripande finanspolitiska expansiv även 2014. Det måste dock göras en målen ska kunna nås. De budgetpolitiska målen avvägning mellan behovet av att stödja åter- har varit viktiga för att stärka finanspolitikens hämtningen av ekonomin och behovet av säker- transparens och trovärdighet. hetsmarginaler inför en möjlig ytterligare Det är viktigt att betona att syftet med ett försämring av konjunkturläget och de offentliga budgetpolitiskt ramverk inte är att frånta finanserna. demokratiskt valda företrädare beslutanderätten

Det begränsade stabiliseringspolitiska ut- över finanspolitiken. Det är varken möjligt eller rymmet kan i kombination med ett mindre önskvärt att ersätta den politiska beslutsgynnsamt utgångsläge på arbetsmarknaden leda processen med mekaniska regler. Det politiska till att hushåll och företag blir mer försiktiga i en systemet kan dock använda sig av mål och osäker situation. Att upprätthålla förtroendet för principer som bidrar till att göra finanspolitiken finanspolitiken är därför av mycket stor vikt för långsiktigt hållbar. Erfarenheten visar att ett att undvika en negativ spiral, där en svag trovärdigt budgetpolitiskt ramverk med tydliga utveckling förvärras av ett minskat förtroende mål och restriktioner i hög grad bidrar till att hos hushåll och företag. För att motverka en finanspolitiken utformas på ett långsiktigt hållsådan utveckling bör fokus, vid en påtaglig bart sätt. Det svenska ramverket, med överkonjunkturförsvagning, ligga på att begränsa skottsmålet, utgiftstaket och det kommunala fallet i sysselsättningen. En sådan strategi är balanskravet, spelar därför en avgörande roll när dock inte okomplicerad. Vid ett kraftigt BNP- storleken på budgetutrymmet eller besparingsfall skulle den offentligfinansiella kostnaden för behovet fastställs. Det är dock viktigt att en bibehållen sysselsättningsnivå bli mycket hög. poängtera att regeringen vid utformningen av Detta gäller i synnerhet om åtgärderna som den övergripande inriktningen på finanspolitiken vidtas är generella stimulanser. Om förtroendet gör en bred analys genom att utöver de budgetför finanspolitiken riskerar att urholkas av politiska målen även ta hänsyn till de överdiskretionära åtgärder kan det därför vara mer gripande målen för finanspolitiken, finansförtroendeskapande att prioritera starka politikens långsiktiga hållbarhet och den offentliga finanser än att genomföra osäkerhet om framtiden som alltid finns. ofinansierade åtgärder. Vägledande för vilka eventuella insatser som väljs bör vara att de på ett kostnadseffektivt sätt bidrar till att hålla uppe den varaktiga sysselsättningen och hålla 4.3 Uppföljning av överskottsmålet jämviktsarbetslösheten nere.

Överskottsmålet anger att det finansiella

sparandet i den offentliga sektorn ska motsvara

1 procent av BNP i genomsnitt över en 4.2 De budgetpolitiska målens roll konjunkturcykel. Att överskottsmålet är

för att nå målen för formulerat som ett genomsnitt över en finanspolitiken konjunkturcykel, i stället för som ett årligt spar-

krav på 1 procent av BNP, är motiverat av

Eftersom det finns flera mål för finanspolitiken stabiliseringspolitiska skäl. Om målet skulle vara måste regeringen kontinuerligt göra avvägningar 1 procents sparande varje enskilt år skulle mellan de olika målen och ibland uppstår det finanspolitiken behöva stramas åt när

PROP. 2012/13:100

konjunkturen försvagas för att säkerställa att det resursutnyttjandet under perioden låg dock det årliga målet nås. Politiken skulle då förstärka genomsnittliga finansiella sparandet på konjunktursvängningarna när de automatiska 1,4 procent av BNP. Detta tyder på att det inte stabilisatorerna inte skulle tillåtas verka fritt. Att finns några stora systematiska avvikelser i finansmålet är formulerat som ett genomsnitt över en politiken som kan påverka måluppfyllelsen konjunkturcykel gör det dock svårare att följa framöver. upp om finanspolitiken ligger i linje med målet.

Eftersom överskottsmålet främst utgör ett framåtblickande riktmärke för finanspolitiken Framåtblickande analys av måluppfyllelsen följs målet i första hand upp i ett framåtblickande perspektiv. En bakåtblickande analys Sjuårsindikatorn görs dock för att se om det funnits systematiska Sjuårsindikatorn uppgår till -0,7 procent av BNP fel i finanspolitiken som riskerar att minska 2012, -0,4 procent av BNP 2013 och -0,1 procent sannolikheten för att målet ska nås i framtiden. I av BNP 2014. Eftersom BNP-gapen bedöms tabell 4.2 redovisas det genomsnittliga finansiella vara stora i negativa termer under dessa år är den sparandet under den senaste tioårsperioden med konjunkturjusterade sjuårsindikatorn väsentligt utfallsdata och de indikatorer som används för starkare än den ojusterade, och pekar på ett att stämma av budgetutrymmet eller besparings- sparande i linje med eller något över överskottsbehovet mot överskottsmålet i ett framåt- målet. Om vikt tillmäts både den ojusterade och blickande perspektiv. den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn före-

Vid bedömningen av dessa indikatorer är det faller det finansiella sparandet enligt denna viktigt att beakta den betydande prognos- indikator ligga något under 1 procent av BNP, osäkerheten. En genomgång av prognoser för framför allt 2013 och 2014. det finansiella sparandet i den offentliga sektorn under innevarande år gjorda 2000–2011 visar att Det strukturella sparandet prognosfelen i genomsnitt är så stora som Det strukturella sparandet bedöms vara klart knappt 2 procent av BNP. Även bedömningen lägre än 1 procent av BNP 2012 och 2013, för att av det strukturella sparandet är mycket osäker. sedan öka till något under målets nivå 2014. Uppföljningar visar att det inte är ovanligt att Denna indikator pekar således på ett sparande bedömningen av det strukturella sparandet för som ligger under målsatt nivå t.o.m. 2014, för att ett utfallsår (dvs. ett år då det finansiella sedan ligga över 1 procent av BNP 2015–2017 sparandet är känt) ändras med mer än 1 procent vid oförändrad politik. av BNP från en bedömning till en annan. Den

Tabell 4.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt

genomsnittliga skillnaden mellan den lägsta

indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

respektive högsta bedömningen av det

Procent av BNP respektive potentiell BNP

strukturella sparandet ett utfallsår uppgick 2000–

2012 2013 2014 2015 2016 2017 2010 till 2 procent av BNP. Om bedömningen

Finansiellt sparande -0,7 -1,6 -1,0 0,0 1,1 2,0

revideras på detta sätt kan storleken på budget-

Bakåtblickande utrymmet ändras kraftigt.

tioårssnitt 0,7

1

Konjunkturjusterat 1,4

Sjuårsindikatorn -0,7 -0,4 -0,1

Bakåtblickande analys av måluppfyllelsen

1

Konjunkturjusterad 1,2 1,0 1,1 Den bakåtblickande tioårsindikatorn Strukturellt sparande 0,3 0,4 0,9 1,3 1,7 2,3 Åren 2003–2012 uppgick det finansiella BNP-gap -2,2 -3,5 -3,3 -2,3 -1,1 -0,4 sparandet i offentlig sektor i genomsnitt till 0,7 Sjuårssnitt -3,2 -2,4 -2,0 procent av BNP. Justerat för det genomsnittliga Bakåtblickande

tioårssnitt -1,1

1

Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet minskas med BNP-gapet

under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten 0,55. Den konjunktur-

justerade sjuårsindikatorn är inte identiskt med ett sjuårssnitt för det

strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för 49 Se budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1 Förslag till statens

extraordinära kapitalvinster. budget, finansplan m.m. avsnitt 4) och skrivelsen Ramverk för Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. finanspolitiken (skr. 2010/11:79) för en mer utförlig beskrivning av uppföljningen av överskottsmålet.

PROP. 2012/13:100

Sjuårsindikatorn och det strukturella sparandet takten av de takbegränsade utgifterna 2012 var visar att det finansiella sparandet i offentlig budgeteringsmarginalen fortfarande jämförelsesektor ligger något under målets nivå 2013 och vis stor. Delvis till följd av de stora budget- 2014. Eftersom bedömningen bygger på en eringsmarginalerna 2011 och 2012 har regeringen oförändrad finanspolitik stärks sparandet gradvis tidigare föreslagit nivåer på utgiftstaket för 2013 under åren därefter så att det överstiger och 2014 vars årliga ökningstakt är lägre än den överskottsmålet mot slutet av perioden. Budget- genomsnittliga årliga ökningen sedan 1997, då utrymmet bedöms i avsnitt 4.8. utgiftstaket infördes. Även för 2015 föreslog

regeringen en nivå på utgiftstaket som innebär

en mindre årlig ökning än tidigare år.

Jämfört med bedömningen i budget- 4.4 Uppföljning av utgiftstaket och propositionen för 2013 bedöms nu budget-

bedömning av utgiftstaket 2016 eringsmarginalen bli något mindre 2013–2015.

och 2017 Störst förändring har skett för 2014 för vilket

bedömningen av marginalen minskat med drygt Uppföljning av utgiftstaket 4 miljarder kronor.

Utgifterna i statens budget redovisas på 27 Diagram 4.1 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

Procent av BNP

utgiftsområden. De utgifter som omfattas av utgiftstaket är utgifterna under utgiftsområde 1–25, utgiftsområde 27 och utgifterna för Utgiftstak Takbegränsade utgifter ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna 32 eftersom riksdagen och regeringen endast i 31 begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter 30 på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs 29 av faktiskt förbrukade anslagsmedel. Detta 28 innebär att även myndigheternas utnyttjande av 27 anslagssparande och anslagskredit ingår.

26

Utrymmet mellan de takbegränsade utgifterna 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 och utgiftstaket benämns budgeteringsmarginalen. Om budgeteringsmarginalen tas i Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade

utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar. anspråk försämras i regel de offentliga Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. finanserna.

Regeringen bedömer att budgeterings- Det över tiden jämförbara utgiftstaket låg 2000– marginalen under utgiftstaket för 2013–2015 är

2005 på en relativt stabil nivå på drygt 30 procent tillräcklig för att hantera den osäkerhet som 51

av BNP. År 2006–2008 minskade det något finns i utgiftsutvecklingen. För 2013 beräknas budgeteringsmarginalen bli 27 miljarder kronor. Marginalen sjunker något 2014 till 22 miljarder kronor för att sedan öka till 30 miljarder kronor 2015. 51 På grund av regelbundet förekommande tekniska justeringar av

utgiftstakets nivå försvåras jämförelser av utgiftstakets utveckling över År 2011 ökade de takbegränsade utgifterna tiden. För att uppnå jämförbarhet har utgiftstaket och de takbegränsade

förhållandevis långsamt. År 2012 var ökningen

utgifterna i diagram 4.1 korrigerats för skillnader över tiden i dessa snabbare. Trots den relativt snabba öknings-

tekniska förändringar. Utgångspunkten är den aktuella utgiftsstrukturen

och de tekniska justeringar som gäller för 2015. Utgiftstakets nivå för

åren före 2015 är justerat genom att den för samtliga år getts samma årliga

ökning som det ursprungligen hade när det först fastställdes, med hänsyn 50 Enligt regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens minsta storlek tagen till eventuella reella förändringar som därefter har gjorts av den bör den uppgå till minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna ursprungligt fastställda nivån. Över tiden jämförbara takbegränsade innevarande år t (2013), minst 1,5 procent år t+1 (2014) och minst 2 utgifter beräknas genom att man från den på detta sätt beräknade nivån procent år t+2 (2015). Den nödvändiga bufferten för t+3 (2016) och för på utgiftstaket drar bort den faktiska budgeteringsmarginalen. t+4 (2017) bedöms till minst 3 procent av de takbegränsade utgifterna.

PROP. 2012/13:100

som andel av BNP. Under krisåret 2009 föll (se diagram 4.1). Att de takbegränsade utgifterna BNP kraftigt, varför både utgiftstaket och de som andel av BNP varierar från år till år är bl.a. takbegränsade utgifterna steg som andel av BNP. ett uttryck för hur de automatiska Från och med 2010 väntas utgiftstaket och de stabilisatorerna bidrar till att dämpa takbegränsade utgifterna falla som andel av BNP konjunktursvängningar.

Tabell 4.3 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak 2003–2015

Miljarder kronor om inget annat anges. Utfall 2003–2012, prognos 2013–2015.

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Ursprunglig årlig nominell förändring av utgiftstaket 30 33 38 37 42 33 32 30 30 20 10 10 20 Ursprungligt beslutade utgiftstak 847 877 894 931 949 971 989 1 018 1 050 1 074 1 093 1 103 1 123 Teknisk justering -25 -19 -24 -24 0 -14 0 6 13 10 2 2 2 Reell justering -11 Slutligt fastställda utgiftstak 822 858 870 907 938 957 989 1 024 1 063 1 084 1 095 1 105 1 125 Takbegränsade utgifter 819 856 864 895 910 943 965 986 989 1 022 1 068 1 083 1 095 Budgeteringsmarginal 3 2 6 12 28 14 24 38 74 62 27 22 30 Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 3,9 7,5 6,0 2,5 2,0 2,7 Anm.: För år 1997–2002, se 2009 års ekonomiska vårproposition (prop. 2008/09:100 s. 164). Ursprunglig nominell förändring av utgiftstaket jämfört med föregående år vid det tillfälle utgiftstaket för det aktuella året fastställdes för första gången. Beloppen i första raden i tabellen avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 2) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl. Exempelvis uppgick utgiftstaket för 2006 till 931 miljarder kronor när det ursprungligen fastställdes. Efter fastställandet justerades nivån av tekniska skäl till 907 miljarder kronor, vilket var den nivå som gällde när utgiftstaket för 2007 först fastställdes till 949 miljarder kronor, dvs. en ursprunglig ökning av utgiftstaket 2007 med 42 miljarder kronor. Ett ursprungligt beslutat utgiftstak justeras ofta flera gånger till av tekniska orsaker. De tekniska justeringarna som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för varje år. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2007. Den förändringen av utgiftstakets nivå är inte en teknisk justering, utan en finanspolitiskt motiverad sänkning av utgiftstaket. Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

Bedömning av utgiftstaket 2016 och 2017 när bedömningen av den ekonomiska ut-

vecklingen förändras jämfört med det tillfälle Enligt budgetlagen (2011:203) är det obliga- när nivån på utgiftstaket bedömdes. Det kan toriskt för regeringen att föreslå en nivå på medföra problem för utformningen av

utgiftstaket för det tredje tillkommande året. politiken om förutsättningarna förändras. Den föreslagna nivån utgör underlag för Risken för en väsentligt annorlunda utveckling riksdagens beslut om utgiftstak. Riksdagen har

av de offentliga finanserna bör därför vägas in i beslutat om utgiftstak för 2015 (prop. 2011/12:1

bedömningen. Förslag till statens budget, finansplan m.m., bet.

I samband med att regeringen i budget- 2011/12:FiU1, rskr. 2010/11:32). I budget-

propositionen för 2013 gjorde en bedömning av propositionen för 2013 gjordes en bedömning av

utgiftstakets nivå för 2016 betonades de stora utgiftstaket 2016 och regeringen kommer i enlig-

riskerna för en svag ekonomisk utveckling de het med budgetlagen att lämna förslag till

närmaste åren. Sedan budgetpropositionen för utgiftstak 2016 i budgetpropositionen för 2014.

2013 beslutades har dessa farhågor till viss del I 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. besannats och riskbilden är alltjämt negativ. Det

2009/10:100) förlängdes tidsperspektivet med

är därför fortsatt angeläget att det finns ett år och regeringen redovisade en bedömning

möjlighet att vidta åtgärder på budgetens av utgiftstaket för det fjärde tillkommande året.

utgiftssida för att stötta den ekonomiska Regeringen gör även i denna proposition en

utvecklingen, om det skulle uppstå ett behov av bedömning av utgiftstakets nivå för det fjärde

detta. Mot denna bakgrund bedömer regeringen året, dvs. 2017. Bedömningar av utgiftstak blir

att utgiftstakets nivå för 2016 bör uppgå till inte föremål för riksdagsbeslut. Det är möjligt

1 165 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder för regeringen att göra en ny bedömning av

kronor högre än motsvarande bedömning i utgiftstakets nivå innan förslag lämnas till

budgetpropositionen för 2013. riksdagen.

Regeringens överväganden som ligger bakom

den föreslagna nivån på utgiftstaket för ett nytt

år tydliggörs genom att de motiveras med Regeringens bedömning: För 2016 bör utgifts-

utgångspunkt i hur taket förhåller sig till andra taket för staten, inklusive ålderspensions-

makroekonomiska storheter. Nedan följer en systemet vid sidan av statens budget, uppgå till

motivering till den bedömda nivån på utgifts- 1 165 miljarder kronor. För 2017 bör utgiftstaket

taket för 2017, med utgångspunkt i de för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid

bestämningsfaktorer som regeringen använder sidan av statens budget, uppgå till 1 195 miljarder

vid bedömningen av utgiftstakets nivå för ett kronor.

nytt år.

Skälen för regeringens bedömning:

Utgiftstakets relation till överskottsmålet

Avvägningen om en lämplig nivå på utgifts-

taket för ett nytt år baseras på prognoser för så

Utgiftstaket bör fastställas så att det ger stöd åt lång sikt som tre till fyra år. Så långt fram i överskottsmålet. Det innebär att utgiftstaket bör

tiden är bedömningen av den ekonomiska begränsa den möjliga utgiftsnivån så att över-

utvecklingen mycket osäker. Det är därför skottsmålet uppnås utan att skatterna behöver

viktigt att ett osäkert framtida budgetutrymme höjas mer än vad som bedöms lämpligt.

inte intecknas på förhand utan att det I tabell 4.4 redovisas den bedömda

kontinuerligt stäms av inför varje nytt budget- utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och år. När det gäller utgiftstaket anger regeringen det finansiella sparandet i den offentliga sektorn.

emellertid redan nu en fast övre gräns för De offentliga finanserna förstärks successivt och

utgiftsnivån flera år framåt i tiden. De makro- 2017 uppgår det strukturella sparandet till ekonomiska förutsättningarna och bedöm- 2,3 procent av BNP.

ningen av de offentliga finanserna kommer att Budgeteringsmarginalen för 2017, dvs. det

maximala utrymme som de takbegränsade förändras över tiden. Eftersom utgiftstaket

utgifterna 2017 kan öka, uppgår till 1,3 procent fastställs i nominella termer förändras dess

av BNP, vilket motsvarar något mer än hälften relation till andra makroekonomiska storheter

PROP. 2012/13:100

av det beräknade strukturella sparandet i den Tabell 4.4 Utgiftstak 2013–2017

52 Miljarder kronor om inget annat anges offentliga sektorn samma år. Utgiftstaket för 2017 bedöms därmed ge stöd åt överskottsmålet. 2013 2014 2015 2016 2017

Om budgeteringsmarginalen delvis tas i

Av riksdagen beslutade anspråk av utgiftsökningar till följd av makro- utgiftstak 1 095 1 105 1 125 ekonomiska förändringar är detta ofta inte ett

Regeringens bedömning problem i förhållande till överskottsmålet. Det av utgiftstak 1 165 1 195 sätt på vilket överskottsmålet är formulerat Årlig förändring av innebär att utgiftsökningar som följer av de utgiftstaket vid

ursprungligt förslag 10 10 20 40 30 automatiska stabilisatorerna, främst kopplade till ökad arbetslöshet, vid en försvagning av Utgiftstak,

procent av BNP 30,1 29,4 28,5 27,9 27,3 konjunkturen normalt bör tillåtas försvaga den offentliga sektorns finansiella sparande. De Utgiftstak, procent av

potentiell BNP 29,0 28,3 27,8 27,7 27,2 takbegränsade utgifterna är också i hög grad

1

Utgiftstak, fasta priser 1 068 1 061 1 063 1 080 1 085 beroende av pris- och löneutvecklingen i ekonomin som helhet. Förändringar av de Takbegränsade utgifter 1 068 1 083 1 095 1 108 1 139 takbegränsade utgifterna till följd av oväntat Takbegränsade utgifter, höga priser och löner kan normalt tillåtas procent av BNP 29,3 28,8 27,7 26,6 26,1 absorberas av budgeteringsmarginalen, utan att Takbegränsade utgifter,

1

fasta priser 1 042 1 040 1 035 1 028 1 034 detta leder till en konflikt med överskottsmålet.

Budgeteringsmarginal 27 22 30 57 56

Budgeteringsmarginal,

procent av

takbegränsade utgifter 2,5 2,0 2,7 5,1 4,9

Budgeteringsmarginal,

procent av BNP 0,7 0,6 0,8 1,4 1,3

Finansiellt sparande

offentlig sektor, procent

av BNP -1,6 -1,0 0,0 1,1 2,0

Strukturellt sparande

offentlig sektor, procent

av BNP 0,4 0,9 1,3 1,7 2,3

Offentliga sektorns

utgifter, procent av

BNP 51,0 50,3 49,0 47,7 46,8

1

Beräkningen av fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. När det

gäller de takbegränsade utgifterna är utgifter motsvarande andelen trans-

fereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förut-

sättningar) deflaterade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter,

utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade

anslag) är deflaterade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och

utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är deflaterade med

deflatorn för BNP. Samma metod har använts för beräkningen av utgiftstaket i

fasta priser (med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna,

motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för det innevarande

året, har behandlats som transfereringsanslag).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det beror på att generella förändringar av pris-

och lönenivån normalt har små effekter på det

finansiella sparandet eftersom den offentliga 52 Hela budgeteringsmarginalen bör emellertid inte utnyttjas. Enligt sektorns inkomster och utgifter, sett över ett par regeringens riktlinje för budgeteringsmarginalens storlek bör en marginal år, tenderar att påverkas i ungefär samma motsvarande minst 1 procent av de takbegränsade utgifterna finnas kvar utsträckning av sådana förändringar. Strukturella under budgetåret för att hantera osäkerhet i utgiftsbedömningarna. År förändringar av de takbegränsade utgifternas 2017 motsvarar det drygt 11 miljarder kronor eller knappt 0,3 procent av

reala nivå påverkar dock indikatorerna för BNP. Budgeteringsmarginalen exklusive denna säkerhetsmarginal uppgår

överskottsmålet. 2017 till 1 procent av BNP, vilket kan jämföras med den totala budgeteringsmarginalen som uppgår till 1,3 procent av BNP (se tabell 4.4).

PROP. 2012/13:100

Utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i takbegränsade utgifterna, eller ca 17 miljarder

förhållande till BNP kronor, i enlighet med regeringens riktlinje. Den

möjliga ökningen av de takbegränsade utgifterna Den mycket svaga konjunkturutvecklingen 2017 fram t.o.m. budgeten för samma år är

2009, med fallande nominell BNP, innebar att därmed ca 39 miljarder kronor. utgiftstaket ökade som andel av BNP. Från och Utgiftstaket ska inte ses som ett utgiftsmål. med 2010 minskar emellertid åter utgiftstaket Budgeteringsmarginalen kan emellertid rymma

som andel av BNP och 2013–2017 beräknas framtida utgiftsreformer, under förutsättning att

andelen sjunka från drygt 30 procent till drygt 27 utgiftsförändringarna är förenliga med överprocent. I förhållande till potentiell BNP skottsmålet och bedömningen av budget-

utvecklades utgiftstakets nivå naturligt nog utrymmet, samt att det finns tillräckligt med jämnare under krisåret 2009, medan nivån efter utrymme under utgiftstaket för att hantera 2012 minskar på ungefär samma sätt som i osäkerheter enligt regeringens riktlinje för

förhållande till faktisk BNP (se diagram 4.2). budgeteringsmarginalens minsta storlek. Under

Även de totala offentliga utgifterna i procent av förutsättning att den aktuella bedömningen av BNP bedöms bli lägre 2017 än tidigare år. de takbegränsade utgifterna fram t.o.m. 2017 står

sig medger nivån på utgiftstaket 2017 i genom- Diagram 4.2 Utgiftstak 1997–2017 snitt ungefär 10 miljarder kronor i nya

permanenta utgifter per budget fr.o.m. budgeten 35 Procent av potentiell BNP för 2014 t.o.m. budgeten för 2017 (sammanlagt

34 39 miljarder kronor).

Procent av BNP 33 I den aktuella prognosen ökar de tak-

32 begränsade utgifterna med i genomsnitt

31 14 miljarder kronor per år 2014–2017. Det beror

främst på att en stor del av utgifterna är 30 indexerade till den allmänna utvecklingen av

priser och löner. Om budgeteringsmarginalen

2017 skulle utnyttjas till fullo uppgår den

genomsnittliga utgiftsökningen under dessa fyra år till ca 24 miljarder kronor. Det är en något 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 mindre ökning än den genomsnittliga ökningen av de takbegränsade utgifterna 2001–2012.

Anm.: För att uppnå jämförbarhet över tiden har utgiftstak och takbegränsade utgifter rensats från skillnader över tiden i tekniska justeringar. Vidare är det maximala utrymmet för till- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

kommande utgiftsökningar om ungefär

10 miljarder kronor per budgetproposition fram

t.o.m. budgeten för 2017 något mindre än den

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och

genomsnittliga årliga ökningen av takbegränsade

budgeteringsmarginalens storlek

utgifter under den senaste tioårsperioden till

följd av beslut om reformer och besparingar, Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för

som beräknas ha uppgått till ca 11 miljarder 2017 innebär att taket ökar med 30 miljarder

kronor i dagens penningvärde. kronor jämfört med den bedömda nivån för

Om storleken på budgeteringsmarginalen vid 2016. Det är en något mindre ökning jämfört

fastställandet av utgiftstaket motsvarar den med den genomsnittliga årliga ökningen vid

minsta storleken som av osäkerhetsskäl bör fastställandet av nivån på utgiftstaket sedan

upprätthållas, kan detta begränsa möjligheterna utgiftstaket infördes 1997. Den genomsnittliga

att genomföra ny politik på utgiftssidan i större årliga ökningen i löpande priser 1998–2016 upp-

utsträckning än vad som är motiverat av att går till 2,8 procent, medan motsvarande ökning

utgiftstaket ska stödja överskottsmålet. Regermellan 2016 och 2017 uppgår till 2,6 procent.

ingen bedömer att överskotten i de offentliga Den bedömda nivån på utgiftstaket för 2017 finanserna växer fram till 2017. Om bedöm-

medför att budgeteringsmarginalen för 2017

ningen under de kommande åren görs att det uppgår till 56 miljarder kronor. I budgeten för

successivt uppstår ett budgetutrymme är det 2017 bör budgeteringsmarginalen för 2017 av

rimligt att en del av detta utrymme kan utnyttjas osäkerhetsskäl uppgå till minst 1,5 procent av de

PROP. 2012/13:100

för reformer på utgiftssidan. Hur stort det lagens (1991:900) krav på en balanserad budget. potentiella utrymmet för reformer på utgifts- Enligt detta krav ska kommuner och landsting sidan slutligen blir begränsas bl.a. av hur stor del upprätta en budget så att intäkterna överstiger av budgeteringsmarginalen som fram till budget- kostnaderna. Endast om synnerliga skäl förepropositionen för 2017 tas i anspråk av andra ligger, får avvikelser göras från balanskravet. typer av utgiftsökningar, t.ex. till följd av den Detta krav anger den lägsta godtagbara makroekonomiska utvecklingen. Oavsett vilken resultatnivån på kort sikt. typ av utgiftsförändring som hypotetiskt tar Mellan den kommunala redovisningen och budgeteringsmarginalen för 2017 i anspråk till nationalräkenskaperna förekommer redodess att det året har passerat, kan inte de visningsmässiga skillnader som kan uppgå till takbegränsade utgifterna förändras mer än vad flera miljarder kronor enskilda år, se diagram 4.3. som följer av utgiftstakets nivå. I förhållande till Skillnaderna beror på att den kommunala redobedömningen av överskottet i de offentliga visningen bygger på samma utgångspunkter som finanserna 2017 är budgeteringsmarginalen för redovisningen inom näringslivet. Om t.ex. 2017 inte större än att utgiftstaket bedöms ge investeringsutgifterna ökar kraftigt mellan två år stöd åt överskottsmålet. får detta omedelbart genomslag på det finansiella

sparandet, medan resultatet endast påverkas av

investeringarnas avskrivningskostnader.

Utvecklingen av utgiftstaket och de

takbegränsade utgifterna i fasta priser Diagram 4.3 Kommunsektorns resultat och finansiella sparande 2000–2017

Miljarder kronor. Utfall för 2000–2012, prognos för 2013–2017. De takbegränsade utgifterna är, omräknade till fasta priser och utan nya beslut om reformer, ca 8 miljarder kronor lägre 2017 än 2013 (se tabell 4.4). Det betyder att statens och pensionssystemets samlade storlek volymmässigt minskar något från 2013. Förändringen i fasta priser är liten i förhållande till de takbegränsade utgifternas utveckling som andel av BNP.

Utgiftstaket är, omräknat till fasta priser, 17 miljarder kronor högre 2017 än 2013. Beräknat i fasta priser är nivån på det föreslagna utgiftstaket för 2017 omkring 5 miljarder kronor högre än den bedömda nivån på utgiftstaket för

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2016.

Enligt kommunallagen ska kommuner och

landsting långsiktigt ha god ekonomisk hus- 4.5 Uppföljning av god ekonomisk hållning i sin verksamhet. Från och med 2005

hushållning och det kommunala ska kommuner och landsting bl.a. fastställa de balanskravet finansiella mål som är av betydelse för en god

ekonomisk hushållning. Ett vanligt före-

Överskottsmålet för de offentliga finanserna kommande mål i kommunerna är ett resultat inkluderar även det finansiella sparandet i som motsvarar 2 procent av intäkterna från kommunsektorn, dvs. i kommuner och skatter och generella statsbidrag. Kommunernas landsting. Det finns dock inget uttalat mål för och landstingens årsredovisning ska innehålla en kommunsektorns finansiella sparande. bedömning av om balanskravet har uppfyllts.

Överskottsmålet är uttryckt i termer av Den ska även innehålla en utvärdering av om finansiellt sparande såsom det definieras i kravet på god ekonomisk hushållning har nationalräkenskaperna. För kommuner och uppnåtts. landsting är emellertid det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, avgörande för huruvida de uppfyller kommunal-

PROP. 2012/13:100

Resultatet var starkt år 2012 Diagram 4.4 Andel kommuner och landsting som redovisat nollresultat eller överskott 2000-2012

Procent

Kommunsektorns resultat före extraordinära poster uppgick till 19 miljarder kronor 2012, se diagram 4.3 och tabell 4.5.

Resultatet blev därmed betydligt starkare än 2011, vilket till stor del förklaras av en återbetalning av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring. Den redovisade intäktsökningen till följd av detta uppgick till ca 8 miljarder kronor för kommunerna och ca 3 miljarder kronor för landstingen. Resultatet för kommunsektorn som helhet torde motsvara god ekonomisk hushållning. Justerat för effekten av återbetalningen av sjukförsäkringspremier torde dock det

Anm.: Med resultat avses resultat före extraordinära poster. sammanlagda resultatet vara lägre än vad som

Källa: Statistiska centralbyrån. krävs för god ekonomisk hushållning.

Sedan kravet på att fastställa de finansiella mål

Tabell 4.5 Resultaträkning för kommuner och landsting

2010–2012 som är av betydelse för god ekonomisk hus- Miljarder kronor hållning infördes i kommunallagen 2005 har

Kommuner Landsting andelen kommuner som redovisat ett noll-

2010 2011 2012 2010 2011 2012 resultat eller ett överskott varierat mellan 75 och Nettokostnader -409 -422 -428 -221 -228 -235 97 procent. För landstingen har motsvarande

Skatteintäkter 343 355 365 179 186 196 andel, frånsett 2011, varierat mellan 50 och 90 Utjämn. system procent, se diagram 4.4. o. generella statsbidrag 76 76 74 47 47 46 Finansnetto 4 1 3 0 -7 -1 Positiva resultat framöver trots svagt

Resultat före konjunkturläge

e.o. poster 14 9 14 5 -2 5

Extra ord. poster 1 0 1 0 – – Kommunsektorns finanser bedöms vara för-

Årets resultat 14 9 15 5 -2 5 hållandevis stabila under prognosperioden, trots Anm.: På grund av avrundningar överensstämmer summan av de enskilda ett fortsatt svagt konjunkturläge de närmaste posterna inte alltid med totalsumman. Utfallet för kommunerna 2012 är fortfarande preliminärt. åren. Resultatet beräknas uppgå till mellan 3 och Källa: Statistiska centralbyrån.

7 miljarder kronor årligen 2013–2016. Det

finansiella sparandet beräknas bli mellan -12 och Drygt 270, eller 93 procent, av kommunerna

-15 miljarder kronor motsvarande period. redovisade ett positivt resultat 2012, se diagram

I prognosen antas kommuner och landsting 4.4. Flertalet landsting, 17 av 20, redovisade

sammantaget anpassa konsumtionsutgifterna så också positiva resultat. Justerat för effekten av

att ett resultat motsvarande god ekonomisk husåterbetalningen från AFA Försäkring redovisade

hållning uppnås på sikt. Detta innebär att de 13 landsting positiva resultat.

gradvis bättre förutsättningarna mot slutet av

prognosperioden slår igenom på kommun-

sektorns resultat (se vidare avsnitt 8 Kommun-

sektorns finanser, sysselsättning och skuld-

sättning). Resultatet beräknas uppgå till 14

miljarder kronor 2017.

PROP. 2012/13:100

4.6 Sverige uppfyller stabilitets- och budgetmål. I en medlemsstat som ligger under

tillväxtpaktens krav sitt medelfristiga budgetmål måste ökningen av

de offentliga utgifterna vara så mycket mindre än Utöver de nationella budgetpolitiska målen är ett referensvärde för den potentiella BNP- Sverige som medlemsland i EU även bundet av tillväxten på medellång sikt att en tillfredsreglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten. ställande anpassningsbana mot dess medelfristiga Dessa regler utgör en övergripande ram som det budgetmål uppnås. Om en medlemsstat uppnår svenska regelverket måste hålla sig inom. Det sitt medelfristiga budgetmål bör de offentliga svenska ramverket är striktare och har en högre utgifternas ökningstakt under normala ommålsättning än vad stabilitets- och tillväxtpakten ständigheter inte överstiga referensvärdet för föreskriver. Inom stabilitets- och tillväxtpakten potentiell BNP-tillväxt på medellång sikt. har två referensvärden fastställts: underskottet i Ökningar därutöver bör uppvägas genom de offentliga finanserna får inte vara större än tre diskretionära ökningar av de offentliga inprocent av BNP och den offentliga skulden får komsterna. Diskretionära inkomstminskningar inte överstiga 60 procent av BNP. Sverige klarar bör uppvägas genom minskningar av utgifterna. med god marginal båda dessa referensvärden. För en medlemsstat som i likhet med Sverige

Den förebyggande delen av stabilitets- och överträffar sitt medelfristiga budgetmål är tillväxtpakten ska motverka att medlemsstaterna utgiftskriteriet inte bindande, såvida inte bygger upp allt för stora underskott i sina betydande oväntade inkomster används för offentliga finanser. Varje medlemsstat ska ha ett utgiftsökningar och detta bedöms äventyra det medelfristigt budgetmål för det strukturella medelfristiga budgetmålet. Även om de reala sparandet, dvs. det konjunkturjusterade utgifterna i Sverige enligt utgiftskriteriets finansiella sparandet för offentlig sektor rensat specifikation bedöms öka snabbare än potentiell för engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder. BNP 2013, är detta således förenligt med Målets nivå bestäms av respektive medlemsstat, reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten. men måste överstiga en viss miniminivå för att Stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande säkerställa finanspolitikens hållbarhet, eller del, underskottsförfarandet, syftar till att rätta snabba framsteg mot hållbarhet, samt ge till alltför stora skulder och underskott i de möjlighet till budgetmässig handlingsfrihet. Det offentliga finanserna. För närvarande befinner medelfristiga budgetmålet ska vara nära balans sig 20 av EU:s 27 medlemsländer i den eller i överskott, men kan avvika från detta, för- korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtutsatt att det finns en lämplig säkerhetsmarginal pakten. Sverige är tillsammans med Estland och till referensvärdet för budgetunderskott på Luxemburg de enda EU-länder som aldrig varit 3 procent av BNP. Sverige har i detta samman- föremål för underskottsförfarandet. hang ett medelfristigt budgetmål på -1 procent av BNP. I februari 2013 bedömde EUkommissionen att Sveriges strukturella sparande blir 0,1 procent av BNP 2013, vilket är tre 4.7 Finanspolitiken är långsiktigt tiondelar lägre än enligt bedömningen i denna hållbar proposition. Båda bedömningarna har således en god marginal till det medelfristiga För att företag, medborgare och de finansiella budgetmålet om -1 procent av BNP. marknaderna ska ha förtroende för finans-

Ett lagstiftningspaket för stärkt ekonomisk politiken måste den vara hållbar. Läget i flera av styrning i EU antogs i december 2011. Detta euroländerna visar på de betydande samhällsinnebar bl.a. att ett utgiftskriterium infördes som ekonomiska kostnaderna av att förtroendet för ett nytt element i stabilitets- och tillväxtpaktens finanspolitiken är svagt. Ett bristande förtroende förebyggande del. Utgiftskriteriet används vid för finanspolitiken riskerar att leda till att fokus bedömningen av om en medlemsstat vidtar till- måste flyttas från politiska åtgärder som bidrar räckliga åtgärder för att uppnå sitt medelfristiga till tillväxt, välfärd och sysselsättning till skuld-

sanering. Förtroendet för finanspolitiken kan

mätas på olika sätt. Ett vanligt mått är att

jämföra ett lands upplåningskostnader, den långa

räntan och riskpremien, som för Sverige i dag 53 Se European Economic Forecast, European Economy no 1, 2013.

PROP. 2012/13:100

ligger på en historiskt sett låg nivå (se tabell 4.6). EU-kommissionens hållbarhetsindikatorer

Även den konsoliderade bruttoskulden ligger på

en i internationell jämförelse mycket låg nivå och EU-kommissionen har tagit fram tre

den finansiella nettoställningen är positiv. indikatorer, S0, S1 och S2, för att bedöma finans-

politikens hållbarhet över olika tidshorisonter.

Tabell 4.6 Finanspolitiska nyckeltal S0 är en indikator för finanspolitikens håll-

Procent av BNP respektive procent

barhet i ett kortsiktigt perspektiv, det närmaste

2012 2013 2014 2015 2016 2017 året, som bygger på en sammanvägning av ett

Konsoliderad 38,2 42,0 41,8 39,5 36,2 32,3 stort antal finansiella och offentligfinansiella

bruttoskuld

indikatorer.

Finansiell 21,1 18,8 17,0 16,2 16,5 17,8 S1 visar hur mycket budgeten behöver för-

nettoställning

stärkas eller försvagas för att den offentliga

Tioårig statslåneränta 1,6

skulden ska nå ett visst värde över en given

Räntedifferens mot tidshorisont, i EU-kommissionens beräkning

Tyskland 10 år statsobl. 0,0

60 procent av BNP 2030.

Källor: Statistiska centralbyrån, Ecowin och egna beräkningar.

S2 visar på samma sätt hur mycket budgeten

ska förstärkas eller försvagas för att de offentliga Regeringen och ett antal andra bedömare gör

finanserna ska gå jämnt ut över en oändlig tidsäven skattningar av finanspolitikens långsiktiga

horisont. S2-måttet ger därmed en i teoretiskt hållbarhet med hjälp av ekonomiska modeller.

mening välgrundad bild av finanspolitikens EU-kommissionen bedömer att risken för att en

långsiktiga konsekvenser, samtidigt som måttet offentligfinansiell kris ska uppstå i Sverige på ett

är mycket känsligt för olika beräkningsårs sikt är låg och lägre än i de flesta andra EU-

54 antaganden. länder. Även marknadens förtroende för den

Ingen av indikatorerna kan användas för att svenska finanspolitiken är stort. Detta framgår

bedöma storleken på ett budgetutrymme, utan av den historiskt sett mycket låga statslåneräntan

ska snarare ses som indikatorer på och den låga riskpremien jämfört med tysk

konsekvenserna av den förda finanspolitiken upplåning, som ofta används som jämförelse-

över olika tidshorisonter. S1 och S2 visar norm (se tabell 4.6). Den offentliga skulden i

visserligen hur mycket budgeten behöver Sverige ligger på en internationellt sett låg nivå

justeras, uttryckt som procent av BNP, för att och förväntas fortsätta minska framöver. Allt

den finansiella hållbarheten ska upprätthållas tyder därmed på att förtroendet för finans-

över olika tidshorisonter. Osäkerheten i dessa politiken kommer att vara fortsatt starkt de

mått är dock så stor att indikatorvärdena måste närmaste åren.

tolkas med stor försiktighet. Ett högt indikator- Hållbarhetsberäkningarna i denna proposition värde i absoluta termer innebär att sannolikheten

visar att finanspolitiken i Sverige är långsiktigt

för att finanspolitiken är ohållbar och måste hållbar (se avsnitt 11). Finanspolitikens lång-

läggas om är större. EU-kommissionen väljer att siktiga hållbarhet mäts ofta med hjälp av de s.k.

dela in medlemsländerna i tre grupper utifrån S1- och S2-indikatorerna (se fördjupningsrutan

bl.a. indikatorvärdena. Sverige tillhör den EU-kommissionens hållbarhetsindikatorer). Ett

minoritet av länder som bedöms ha en hållbar negativt värde på dessa indikatorer innebär att en

finanspolitik över alla tre tidshorisonter. permanent budgetförsvagning är möjlig utan att

finanspolitiken blir ohållbar, medan ett positivt

indikatorvärde pekar på att en permanent

budgetförstärkning är nödvändig.

54 EU-kommissionen (2012), Fiscal sustainability report.

PROP. 2012/13:100

Som framgår av tabell 4.7 menar även andra politiken under dessa år. En bärande del i bedömare, som EU-kommissionen och regeringens hantering av den ekonomiska ned- Konjunkturinstitutet, att finanspolitiken är håll- gången har samtidigt varit att upprätthålla säkerbar i de flesta bedömningar. När bedömningarna hetsmarginaler i de offentliga finanserna för att pekar på behov av en budgetförstärkning är kunna hantera en djupare eller mer utdragen denna jämförelsevis liten och hanterbar. nedgång. De åtgärder som vidtagits har inte

tillåtits äventyra förtroendet för de offentliga Tabell 4.7 Indikatorer på finanspolitikens hållbarhet finanserna. Det har inneburit att åtgärderna fått

Procent av BNP

ett större genomslag än om det rått osäkerhet

S1 S2

om finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

(eller mot-

Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik Anm.: - anger att värdet inte har beräknats. S1- och S2- värdena är inte direkt jämförbara eftersom de bygger på olika beräkningsantaganden (se avsnitt 11). har Sverige klarat den ekonomiska nedgången

S1 anger den permanenta budgetförändring som behövs för att bruttoskulden ska

bättre än de flesta andra länder och står väl rustat uppgå till antingen 60 procent av BNP 2030 (Europeiska kommissionen), 50 procent av BNP 2050 (OECD), dagens skuldnivå 2030 (IMF) respektive 60 inför framtiden. Det finns därmed skäl att procent av BNP 2030 (Regeringen). S2 anger den permanenta budgetförändring som behövs för att finanspolitiken ska vara exakt långsiktigt hållbar. fortsatt utforma en politik som förenar struktur-

Källor: Konjunkturinstitutet, Finanspolitiska rådet, Europeiska kommissionen,

åtgärder för långsiktig tillväxt, åtgärder för att OECD och IMF samt egna beräkningar.

motverka att arbetslösheten biter sig fast samt

sunda offentliga finanser med åtgärder som Ett hållbart utgångsläge underlättar för finans-

håller samman samhället. En av de viktigaste politiken att möta både den rådande låg-

lärdomarna från de senaste åren är vikten av att konjunkturen och de ökade utgifter som följer

politiken även vid en ekonomisk nedgång bör av den demografiska utvecklingen eller andra

fokusera på strukturellt riktiga reformer för kostnadsökande trender. Huvudsyftet med

högre varaktig sysselsättning och tillväxt. hållbarhetsbedömningen är att i god tid fånga

Budgetpropositionen för 2013 innehöll upp tecken på att finanspolitiken kommer att

förslag till en rad kraftfulla åtgärder för att stärka behövas läggas om så att åtgärder för att säker-

de långsiktiga tillväxtförutsättningarna och motställa hållbarheten och upprätthålla förtroendet

verka att arbetslösheten biter sig fast. Arbetsför finanspolitiken kan vidtas i tid. En ohållbar

lösheten antas dock bli något högre i år än vad utveckling som uppmärksammas tidigt kan

som prognostiserades i budgetpropositionen för lättare åtgärdas genom väl utformade reformer,

2013, främst till följd av inbromsningen i omsamtidigt som hushåll och företag får möjlighet

världen. Regeringen föreslår och aviserar därför att ställa om till nya förutsättningar under en

nu ytterligare åtgärder för att möta arbetslöslängre tidsperiod.

heten.

Regeringen bedömer att arbetslösheten

kommer att ligga kvar på höga nivåer de

närmaste åren. Även om BNP-tillväxten tar fart

4.8¶Samlad bedömning av finans-

under 2015 kommer det att finnas lediga resurser

politikens inriktning

i ekonomin även mot slutet av prognosperioden.

Sverige kommer därigenom att sedan krisen slog Det främsta målet för regeringens politik är full

till ha gått igenom en period om minst nio år sysselsättning. Fokus i regeringens politik sedan

med lågt resursutnyttjande. För att minska 2006 har legat på strukturella reformer för

riskerna för att den höga arbetslösheten biter sig varaktigt högre sysselsättning och tillväxt. Den

fast bör finanspolitiken i närtid inriktas på att finansiella och ekonomiska kris som inleddes

stötta konjunkturåterhämtningen, givet att 2008 innebar ett stort behov av konjunktur-

tillräckliga säkerhetsmarginaler i de offentliga stödjande åtgärder. Sverige har varit ett av de

finanserna kan upprätthållas. EU-länder som fört den mest expansiva finans-

PROP. 2012/13:100

Att överskottsmålet är formulerat över en budgetutrymmet görs dock i budgetkonjunkturcykel innebär att det finansiella propositionen för 2014. sparandet bör ligga under 1 procent av BNP när Det är viktigt att i detta sammanhang resursutnyttjandet är lågt. Därigenom är över- poängtera betydelsen av att det finansiella skottsmålet förenligt med en finanspolitik som sparandet gradvis ska återgå till 1 procent i takt motverkar konjunktursvängningar. Främst är med att resursutnyttjandet blir balanserat. detta en följd av de automatiska Resursutnyttjandet bedöms vara balanserat först stabilisatorerna . Det kan även finnas skäl att i slutet av 2017. Regeringens målsättning är att vidta diskretionära åtgärder som håller uppe de offentliga finanserna ska stärkas i takt med efterfrågan i ett läge med mycket lågt resursutnyttjandet på ett sätt som är konsistent resursutnyttjande i ekonomin. Men det med överskottsmålet, förutsatt att ingen förutsätter att åtgärderna inte riskerar ytterligare allvarlig störning drabbar den svenska förtroendet för de offentliga finanserna (se ekonomin. Med nuvarande prognos kan så ske fördjupningsrutan Överskottsmålet och även om regeringen genomför vissa ytterligare stabiliseringspolitiken). ofinansierade åtgärder. Om de offentliga

De indikatorer som används för uppföljning finanserna inte utvecklas i linje med överskottsav överskottsmålet pekar sammantaget på att målet kommer regeringen vidta erforderliga budgetutrymmet ökar under prognosperioden åtgärder. men att utrymmet för ofinansierade reformer är Även om regeringen föreslår ytterligare begränsat i närtid. Till följd av den utdragna låg- åtgärder för att få fler i arbete i den kommande konjunkturen, med risker för persistenseffekter budgetpropositionen, kommer det att finnas på arbetsmarknaden, kan det finnas skäl att marginaler för att möta en djupare eller mer använda en viss del av budgetutrymmet tidigare utdragen nedgång. Samma faktorer som nämnts under prognosperioden. Därigenom skulle ovan gör att det finansiella sparandet kan tillåtas finanspolitiken medföra en snabbare nedgång av sjunka ytterligare vid en betydligt svagare arbetslösheten. utveckling än den som nu förutses, utan att den

Användandet av en viss del av budget- finanspolitiska hållbarheten hotas. utrymmet tidigare under prognosperioden möjliggörs av att det finns ett stort förtroende för Sveriges offentliga finanser. Sveriges starka position visas bl.a. av den låga och sjunkande offentliga skuldsättningen, historiskt låga riskpremier på statspapper, god långsiktig offentligfinansiell hållbarhet och ett relativt stort utrymme i förhållande till gränsvärdena i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Även riskerna för svagare offentliga finanser som följer av en eventuellt sämre ekonomisk utveckling måste dock beaktas. Att använda en del av budgetutrymmet tidigare under prognosperioden bör därför ske med försiktighet.

Regeringens samlade bedömning är att det finns ett visst utrymme för att föreslå ofinansierade reformer i den kommande budgetpropositionen. En slutgiltig bedömning av

55 Finanspolitiken bidrar till att dämpa konjunktursvängningar utan att några aktiva beslut behöver fattas, genom att skatteintäkterna automatiskt minskar och utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen och vissa försörjningsstöd automatiskt ökar vid en konjunkturnedgång och vice versa. Dessa konjunkturberoende offentliga utgifter och intäkter brukar benämnas automatiska stabilisatorer.

5 Inkomster

PROP. 2012/13:100

5 Inkomster

Sammanfattning ella läget i Europa minskar och tillväxten tar fart

bedöms BNP även i Sverige öka i en allt snab-

bare takt 2014–2017. • Den utdragna lågkonjunkturen i Sverige Trots en relativt stark utveckling av löneleder till en måttlig ökning av skatteintäk- summan, och därmed av intäkterna från skatt på terna på 3 procent 2013. En högre löne- arbete, ökade de totala skatteintäkterna måttligt summetillväxt och en starkare utveckling av under 2012 (se diagram 5.1). Det berodde på att hushållens konsumtion leder till högre in- intäkterna från skatt på konsumtion i stort sett täkter från skatt på arbete och konsumtion var oförändrade mellan 2011 och 2012 samt på 2013 än året innan. att intäkterna från skatt på kapital sjönk. De

lägre intäkterna från skatt på kapital berodde på • I takt med att konjunkturläget förbättras

att intäkterna från hushållens kapitalinkomster 2014–2017 ökar skatteintäkterna allt mer.

beräknas ha minskat till följd av högre skatteav- Samtliga skattebaser – skatt på arbete, kapital

drag för utgiftsräntor, samtidigt som den utoch konsumtion – väntas bidra till ökningen.

dragna lågkonjunkturen medförde minskade in- • Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig

täkter från skatt på företagsvinster. för hur skatteintäkterna utvecklas, eftersom ca 60 procent av intäkterna utgörs av skatt Diagram 5.1 Totala skatteintäkter 2000–2017 på arbetsinkomster. Skatteintäkterna från Årlig förändring i procent Miljarder kronor företags- och kapitalvinster är de intäkter 8 2 100 som uppvisar störst variation mellan åren.

6 1 900 • I förhållande till budgetpropositionen för 2013 har prognosen för de totala skattein- 4 1 700 täkterna reviderats ned kraftigt för samtliga

2 1 500 år.

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

skatteintäkter

Svensk ekonomi påverkades tydligt av den inter- De totala skatteintäkterna väntas öka starkare nationella konjunkturnedgången och tillväxten i 2013 än 2012 till följd av en viss förbättring av svensk BNP mattades av under 2012. En fortsatt konjunkturläget. En högre lönesummetillväxt svag internationell efterfrågan leder till en utdra- bedöms leda till högre intäkter från skatt på argen lågkonjunktur i Sverige även under 2013. I bete, samtidigt som hushållens ökande kontakt med att osäkerheten kring det statsfinansi- sumtion bidrar till högre intäkter från skatt på

PROP. 2012/13:100

konsumtion. Däremot bedöms intäkterna från Tabell 5.2 Bruttoeffekter av ändrade skatte- och

avgiftsregler 2011–2017

skatt på kapital fortsätta minska 2013. Det för-

Miljarder kronor i förhållande till föregående år

klaras av att den i ett historiskt perspektiv låga

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 statslåneräntan ger lägre intäkter från avkast-

Skatt på arbete -8 0 -1 0 0 0 0 ningsskatt, samtidigt som det fortsatt ansträngda

Skatt på kapital 2 2 -14 1 0 0 0 ekonomiska läget för företagen ger lägre intäkter från skatt på företagsvinster. Skatt på konsumtion 0 -5 4 0 1 0 0

När konjunkturen i Sverige förstärks väntas Övriga skatter -1 0 0 0 0 0 0 skatteintäkterna öka allt snabbare 2014–2017, Totala skatteintäkter -7 -3 -11 1 2 0 0 med 3–5 procent per år. Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Källa: Egna beräkningar.

I förhållande till budgetpropositionen för 2013 har prognosen för de totala skatteintäkterna reviderats ned med mellan 25 och 66 mil-

Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktigast för

jarder kronor per år 2012–2016 (se tabell 5.1).

hur skatteintäkterna utvecklas

Det beror på att tillväxten i lönesumman, hushållens konsumtion, företagens investeringar

Skatteintäkterna från företags- och kapitalvinster och vinstutvecklingen i företagen reviderats ned.

är de intäkter som varierar mest mellan åren. Det Tabell 5.1 Totala skatteintäkter 2011–2016 jämfört med är också för dessa skatter som prognososäker-

prognosen i budgetpropositionen för 2013

heten normalt är störst på kort sikt. På några års

Miljarder kronor

sikt är det utvecklingen på arbetsmarknaden som

2011 2012 2013 2014 2015 2016

är viktigast för hur skatteintäkterna utvecklas, Skatt på arbete -3 -4 -6 -20 -29 -23 eftersom mer än hälften av intäkterna utgörs av Skatt på kapital -5 -15 -12 -18 -21 -23 skatt på arbetsinkomster. Skatt på konsumtion 0 -7 -11 -16 -18 -17 För att illustrera känsligheten i beräkningarna Övriga skatter 0 1 2 2 2 2 av skatteintäkterna kan nämnas att en ökning av

antalet arbetade timmar med 1 procent ökar

Totala skatteintäkter -8 -25 -27 -52 -66 -62

skatteintäkterna från skatt på arbete med ca Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. 10 miljarder kronor. En ökning av hushållens

konsumtion med 1 procent (med bibehållen Ändrade skatteregler beräknas sänka skattein- sammansättning av konsumtionen) ökar mervärtäkterna 2013 med ca 11 miljarder kronor (se desskatteintäkterna med drygt 1,5 miljarder krotabell 5.2). Intäkterna från skatt på arbete väntas nor. minska med ca 1 miljard kronor till följd av sänkt skatt för pensionärer. Intäkterna från skatt på kapital väntas minska med 14 miljarder kro- 5.1.1 Skatt på arbete nor, vilket förklaras av sänkningen av bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent, sänk- Skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen av fastighetsavgiften för hyreshus och av ningen en av hushållens inkomster, som är klar i förslaget om att införa ett investeraravdrag. Ett november året efter inkomståret. Det innebär att antal förändringar av fordons-, energi- och kol- 2012 års intäkter från skatt på arbete ännu inte är dioxidskatten väntas tillsammans med omvända fastställda och att endast en prognos för skatmervärdesskattskyldigheten för skrot leda till att teintäkterna finns tillgänglig för detta år. intäkterna från skatt på konsumtion blir ca 4 Skatt på arbete kan delas in i direkta och indimiljarder kronor högre. rekta skatter. De direkta skatterna består av

I tabell 5.10 finns en mer detaljerad uppställ- kommunal och statlig inkomstskatt, allmän ning av bruttoeffekterna av regeländringarna på pensionsavgift, skattereduktioner samt artistskatteområdet 2008–2017. skatt. De indirekta skatterna på arbete består av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna

från skatt på arbete beräknas uppgå till

60 procent av de totala skatteintäkterna 2013.

Intäkterna från skatt på arbete bedöms öka

från 936 miljarder kronor 2012 till 1 159 miljar-

der kronor 2017 (se tabell 5.3).

PROP. 2012/13:100

Tabell 5.3 Skatt på arbete 2011–2017 Arbetsmarknadsutsikterna och pensionerna

Miljarder kronor om inte annat anges

påverkar utvecklingen av transfereringar till

Utfall Prognos

hushållen

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Aktuell beräkning 905 936 974 1 006 1 050 1 104 1 159

Prognosen för transfereringarna till hushållen

Utveckling (%) 3,6 3,4 4,1 3,3 4,4 5,2 5,0

baseras dels på utvecklingen av antalet pension- Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

ärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels på löne-

och prisutvecklingen eftersom de flesta ersätt-

ningarna justeras för denna utveckling.

Lönesummans tillväxt bromsar in

Diagram 5.3 Transfereringsinkomster som andel av

Utbetalda löner, dvs. lönesumman, utgör drygt underlaget för skatt på arbete 2000–2017

Procent

70 procent av underlaget för skatt på arbete. Det innebär att förändringen av antalet arbetade

Arbetsmarknadsersättningar timmar och timlönen är av stor betydelse för ut- Sjukpenning m.m.

31 Pensioner vecklingen av skatteintäkterna. Resterande del av skatteunderlaget för skatt på arbete består av skattepliktiga transfereringar till hushållen.

År 2012 växte lönesumman med 3,9 procent (se diagram 5.2), vilket var en minskning jämfört med 2011. Till följd av den utdragna lågkonjunkturen väntas lönesummans tillväxt minska till 3,1 procent 2013. I takt med att den ekono-

15 miska tillväxten gradvis stärks förväntas löne- 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 summan växa med i genomsnitt 4,3 procent per Källor: Skatteverket och egna beräkningar. år under återstoden av prognosperioden.

Diagram 5.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

Andelen av skatteunderlaget som utgörs av

2000–2017

Årlig procentuell förändring transfereringar till hushållen ökar svagt 2013 (se

diagram 5.3). Denna ökade andel förklaras dels 7 av de försämrade arbetsmarknadsutsikterna, vil-

ket ökar de arbetsmarknadsrelaterade ersättning- 5

arna, dels av att pensionerna ökar starkt i förhål-

lande till lönesumman 2013. Åren 2014–2017 1 minskar transfereringarna något, framför allt till

följd av att läget på arbetsmarknaden åter för- -1 Arbetade timmar

bättras och att pensionerna växer något lång-

Timlön -3 Lönesumma

sammare i förhållande till lönesumman 2014 (se -5 vidare avsnitt 7).

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunal inkomstskatt

Intäkterna från kommunal inkomstskatt beräk- Skillnaden i ökningen av lönesumman mellan de

nas öka från 560 till 691 miljarder kronor mellan olika åren under prognosperioden beror främst

2012 och 2017 (se tabell 5.4). Åren 2012 och på skillnaden i utvecklingen av antalet arbetade

2013 beräknas det kommunala skatteunderlaget timmar (se diagram 5.2). Antalet arbetade tim-

öka med 3,7 respektive 4,0 procent (se tabell mar beräknas öka med 0,2 procent 2013 och med

5.5). i genomsnitt 1,0 procent per år 2014–2017. Timlönen ökar med 2,9 procent 2013 och med i genomsnitt 3,3 procent per år 2014–2017 (se vidare avsnitt 4).

PROP. 2012/13:100

Tabell 5.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–2017

Miljarder kronor

Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos

Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -178,1 -178,8 -183,5 -195,2 -201,0 -206,4 -212,6 -220,9 -231,6 -243,1

PROP. 2012/13:100

Tabell 5.4 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget 2008–2017 fortsättning

Miljarder kronor

Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos

2000 Inkomster av statens verksamhet 53,0 48,1 41,8 55,3 48,8 47,7 43,8 44,1 43,5 42,9

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -56,2 -66,8 -65,5 -70,8 -74,9 -76,6 -75,3 -76,3 -83,8 -81,5

8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -2,4 0,0 0,0 -0,1 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Inkomster på statens budget 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 786,7 829,3 883,7 924,9 973,6

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Den underliggande utvecklingen av skatteun- stärks ökar intäkterna med ca 2 miljarder kronor derlaget, dvs. utvecklingen justerad för regeländ- årligen 2013–2017. ringar, bedöms 2012 och 2013 uppgå till 3,7 re-

spektive 4,2 procent. Åren 2014–2017 ökar Diagram 5.4 Antal personer som betalar statlig inkomstskatt

2000–2017

kommunernas skatteunderlag med i genomsnitt

Tusental personer

4,3 procent per år.

1 600

Antal som betalar 25%

Tabell 5.5 Faktisk och underliggande utveckling av 1 400

Antal som betalar 20%

kommunernas skatteunderlag

1 200

Årlig procentuell förändring

Utfall Prognos 1 000

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Faktisk utveckling 3,0 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 5,0

Underliggande utveckling 4,4 3,7 4,2 2,8 4,3 5,1 5,0 400

Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar. 200 Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Statlig inkomstskatt

Antalet personer som betalar statlig inkomst- Intäkterna från den statliga inkomstskatten beskatt minskade 2012 till följd av att timlönen i räknas uppgå till 45 miljarder kronor 2012 (se ekonomin ökade betydligt svagare än det s.k. tabell 5.4). I takt med att lönesumman gradvis jämförelsetal med vilket skiktgränserna för statlig inkomstskatt skrivs upp (se diagram 5.4). Ut-

PROP. 2012/13:100

vecklingen av antalet personer som betalar statlig skattereduktionen för den allmänna pensionsavskatt bestäms av timlöneutvecklingen i förhåll- giften ökar i samma utsträckning. ande till jämförelsetalet, ålderssammansättningen och inkomstfördelningen. År 2013–2017 bedöms antalet personer som betalar statlig skatt Arbetsgivaravgifter och egenavgifter öka marginellt.

Intäkterna från indirekta skatter på arbete be-

döms uppgå till 431 miljarder kronor 2012. Ar- Skattereduktioner och allmän pensionsavgift betsgivar- och egenavgifter utgör den huvudsak-

liga delen av intäkterna. Utvecklingen på Skattereduktionerna uppgår till sammanlagt arbetsmarknaden är av störst betydelse även för 198–230 miljarder kronor 2012–2017 (se tabell intäkterna från arbetsgivar- och egenavgifterna. 5.6). De sammanlagda reduktionerna till följd av Intäkterna från de indirekta skatterna ökar varje jobbskatteavdragen beräknas öka från enskilt år under prognosperioden och uppgår till 83 miljarder kronor 2012 till 97 miljarder kronor 525 miljarder kronor 2017 (se tabell 5.4). 2017.

Den sammanlagda skattereduktionen för husavdraget (ROT- och RUT-tjänster) beräknas 5.1.2 Skatt på kapital minska från drygt 16 miljarder kronor 2012 till 15 miljarder kronor 2017. Minskningen beror på Hushållens kapitalvinster att efterfrågan på ROT-arbeten antas mattas av successivt under prognosperioden. Skattere- Hushållens kapitalinkomster fastställs i den årduktionerna för RUT-tjänsterna bedöms uppgå liga beskattningen av hushållens inkomster, som till ca 2,1 miljarder kronor 2012 och beräknas är klar i november året efter inkomståret. Det inöka till 4,5 miljarder kronor 2017. nebär att 2012 års kapitalinkomster ännu inte är

fastställda och att endast en prognos för skat-

Tabell 5.6 Skattereduktioner 2011–2017

teintäkterna finns tillgänglig för 2012. Underla-

Miljarder kronor

get för hushållens skatt på kapital är nettot av

Utfall Prognos

kapitalinkomsterna och kapitalutgifterna. Den

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

största delen kommer från realiserade kapital- Allmän pensionsavgift -93 -97 -101 -103 -107 -112 -118 vinster.

Fastighetsavgift 0 0 0 0 0 0 0

Diagram 5.5 Kapitalvinster, aktieprisindex och

Sjöinkomst 0 0 0 0 0 0 0 fastighetspriser 1988–2017 Jobbskatteavdrag -80 -83 -86 -87 -89 -93 -97 Miljarder kronor Index 2000 = 100

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Beloppen för

Underlaget för den allmänna pensionsavgiften

utvecklingen av skatteunderlaget för de direkta Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Affärsvärlden och egna beräkningar. skatterna på arbete. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften ökar från 97 miljarder kronor

År 2012 bedöms de taxerade kapitalvinsterna 2012 till 118 miljarder kronor 2017. Alla skatt- uppgå till 101 miljarder kronor. Det är något skyldiga som betalar allmän pensionsavgift får en

lägre än 2011, då de uppgick till knappt skattereduktion med 100 procent av den all- 115 miljarder kronor. De lägre vinsterna kan delmänna pensionsavgiften, vilket innebär att

vis förklaras av prisnedgången på permanenta

småhus 2012. Kapitalvinsterna antas fr.o.m. 2013

PROP. 2012/13:100

återgå till den genomsnittliga historiska nivån på Diagram 5.6 Skatt på företagsvinster 1990–2017

Miljarder kronor Procent av BNP

drygt 3 procent av BNP. I diagram 5.5 visas

140 4,0 aktieprisindex och fastighetsprisindex tillsam-

Miljarder kronor mans med utfall och prognos för de taxerade 120 3,5

Procent av BNP kapitalvinsterna. 3,0

Hushållens ränteinkomster ökade något 2012

2,5 jämfört med 2011, trots att räntorna generellt 80

2,0 var lägre under 2012 än 2011. De högre in- 60

1,5 komsterna kan i stället förklaras av att hushållen ökade sitt sparande i räntebärande tillgångar. 1,0 Även hushållens ränteutgifter var högre 2012 än 20 0,5 2011, vilket kan förklaras av att skuldstocken var

0 0,0 högre 2012 än 2011. Sammantaget bedöms hus- 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 hållens räntenetto bidra negativt till skatteintäk- Källor: Skatteverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. terna 2012. Räntenettot bidrar positivt till skatteintäkterna 2013 och 2014. År 2015–2017 bidrar räntenettot negativt till skatteintäkterna, till följd En låg statslåneränta 2012 ger låga intäkter från av att räntorna bedöms stiga. avkastningsskatt 2013

Sammanlagt uppgår intäkterna från hushållens skatt på kapital till 27 miljarder kronor 2013. Intäkterna från avkastningsskatten, som tas ut på Intäkterna uppgår till 29–31 miljarder kronor per sparande i pensions- och kapitalförsäkringar, beår 2014–2017. räknas minska med 33 procent mellan 2012 och

2013. De lägre intäkterna beror i huvudsak på att

den genomsnittliga statslåneräntan var lägre 2012 Intäkterna från skatt på företagsvinster minskar än 2011. Intäkterna från avkastningsskatten 2012 påverkas i hög grad av hur statslåneräntan ut-

vecklas. Om statslåneräntan ökar med Intäkterna från skatt på företagsvinster uppgick 1 procentenhet ökar intäkterna från avkastnings- 2011 till 103 miljarder kronor, vilket är skatten året därpå med ca 5 miljarder kronor. 4 miljarder kronor, eller 3,6 procent, lägre än Statslåneräntan bedöms bli som lägst 2012. Från 2010 (se diagram 5.6). Till följd av den utdragna och med 2013 ökar statslåneräntan varje enskilt lågkonjunkturen bedöms bolagsskatteintäkterna år, vilket gör att intäkterna ökar fr.o.m. 2014. År minska ytterligare, till 95 miljarder kronor 2012 2017 uppgår intäkterna från avkastningsskatten respektive 89 miljarder kronor 2013. I takt med till 24 miljarder kronor (se tabell 5.4). att BNP-tillväxten stärks växer företagens vinster återigen 2014. Vinstökningen bedöms bli som starkast 2015. Intäkterna från fastighetsskatt och

I budgetpropositionen för 2013 föreslogs en fastighetsavgift ökar 2013 sänkning av bolagsskattesatsen från 26,3 till 22 procent. Sänkningen trädde i kraft den 1 Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal januari 2013. För att skydda den svenska bolags- fastighetsavgift uppgår till 31 miljarder kronor skattebasen mot skatteplanering föreslog rege- 2013, vilket är 2 miljarder kronor högre än 2012 ringen samtidigt att reglerna som begränsar möj- (se tabell 5.7). ligheterna att göra ränteavdrag skärps. Åtgär- Ökningen beror i huvudsak på att den allderna bedöms sammantaget leda till att skattein- männa fastighetstaxeringen av elproduktionstäkterna blir ca 7 miljarder kronor lägre per år enheter 2013 medfört att taxeringsvärdena för 2013–2017. vattenkraftverk höjts kraftigt. Till viss del mot-

verkas denna ökning av att fastighetsavgiften för

hyreshus har sänkts.

PROP. 2012/13:100

Tabell 5.7 Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift Diagram 5.7 Hushållens konsumtion i löpande priser och 2011–2017 underliggande intäkter från mervärdesskatt 2000–2017

Miljarder kronor Årlig procentuell förändring

Utfall Prognos 12

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hushållens konsumtion

10

Småhus 12,5 13,6 13,9 14,0 14,3 14,6 15,0 Bilar och sällanköpsvaror

8 Underliggande mervärdesskatt

varav kommunal avgift 12,0 13,0 13,3 13,4 13,7 14,0 14,3

Hyreshus, bostadslägen- 2,9 3,0 2,6 2,7 2,7 2,8 2,8 6 heter

4

varav kommunal avgift 2,8 2,9 2,6 2,6 2,7 2,7 2,8

2

Skattebasen för mervärdesskatten består också

5.1.3¶Skatt på konsumtion och insatsvaror

av offentlig konsumtion samt av investeringar

och förbrukning i både näringsliv och offentlig Skatt på konsumtion och insatsvaror består av 56

sektor . Av de totala mervärdesskatteintäkterna mervärdesskatt och punktskatter. År 2013 be- kommer 79 procent från den privata sektorn. räknas intäkterna från skatt på konsumtion och

Staten och kommunerna svarar för 9 respektive insatsvaror uppgå till 467 miljarder kronor, för 12 procent av mervärdesskatteintäkterna. att därefter öka med 3,3–4,5 procent per år och

Intäkterna från mervärdesskatten ökade med uppgå till 549 miljarder kronor 2017. Prognosen endast 0,1 procent under 2012, trots att hushålför intäkterna från skatt på konsumtion och in-

lens konsumtion som helhet ökade med nästan satsvaror redovisas i tabell 5.8. 3 procent i löpande priser. Det beror på att de

delar av hushållens konsumtion som i genom-

Tabell 5.8 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2011–2017

snitt beskattas med högre skattesatser, såsom

Miljarder kronor och årlig procentuell förändring

konsumtion av bilar och sällanköpsvaror, däm-

Utfall Prognos

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 pades kraftigt. Dessutom bidrog osäkerheten om

den ekonomiska utvecklingen i Sverige och om-

Skatt på konsumtion

och insatsvaror 456 455 467 482 504 526 549 världen till att företagen till viss del senarelade Utvecklingstakt (%) 1,3 -0,1 2,6 3,3 4,4 4,5 4,4 sina investeringar.

Under inledningen av 2013 har hushållens Mervärdesskatt 333 333 343 356 374 395 414

förtroendeindikatorer stigit, om än från låga ni- Utvecklingstakt (%) 2,6 0,1 2,9 3,9 5,0 5,5 4,9

våer, och hushållens konsumtion bedöms öka i Punktskatter 123 122 124 126 129 131 135

god takt. Sammansättningen av hushållens kon- Utvecklingstakt (%) -1,9 -0,5 1,7 1,4 2,9 1,5 2,9

sumtion är dessutom gynnsam för intäkterna Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. från mervärdesskatten i och med att konsum-

tionen av bilar och sällanköpsvaror bedöms ta

fart. Däremot kvarstår det osäkra ekonomiska Mervärdesskatt läget för företagen under 2013, samtidigt som

resursutnyttjandet är lågt, varför företagens in- Intäkterna från mervärdesskatt kommer till stor vesteringar bedöms öka endast marginellt. Samdel från hushållens konsumtion. Eftersom mer- mantaget leder detta till att intäkterna från mervärdesskatten är differentierad mellan olika varu- värdesskatten ökar med 2,9 procent 2013 och och tjänstegrupper påverkas intäkterna även av uppgår till 343 miljarder kronor. konsumtionens sammansättning (se diagram 5.7).

56 I verksamheter som saknar skatteplikt och som därmed inte kan dra av

ingående mervärdesskatt.

PROP. 2012/13:100

År 2014–2017 bedöms konjunkturläget för- 5.1.4 Skattekvoten stärkas när den internationella oron klingar av. Hushållen har då möjlighet att öka sin kon- Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala sumtion i snabbare takt till följd av ett i utgång- skatteintäkterna och BNP. Normalt har regelsläget högt sparande kombinerat med ett allt lju- förändringar i skattesystemet störst inverkan på sare läge på arbetsmarknaden. Dessutom ökar förändringen av skattekvoten. företagens behov av att investera för att kunna År 2011–2013 sker en viss omfördelning melmöta den stigande efterfrågan, vilket leder till lan skattebaserna genom att bidraget från skatt större mervärdesskatteintäkter från investe- på arbete ökar, medan bidraget från skatt på karingar. Sammantaget medför detta att intäkterna pital och skatt på konsumtion minskar. Lägre från mervärdesskatten ökar med mellan 3,9–5,5 vinster i företagen och lägre intäkter från avkastprocent per år för att uppgå till 414 miljarder ningsskatten förklarar till stor del nedgången i kronor 2017. skattekvoten för skatt på kapital 2012 och 2013.

År 2013 bidrar även den lägre bolagsskattesatsen

till den lägre kvoten. Under resterande delen av Punktskatter prognosperioden (2014–2017) ligger skattekvo-

ten kvar på 44 procent av BNP (se tabell 5.9). Punktskatterna skiljer sig från mervärdesskatten genom att de oftast är baserade på konsumerad Tabell 5.9 Skattekvot, 2011–2017

Procent av BNP

kvantitet i stället för på marknadspriset. I likhet

Utfall Prognos med vad som gäller för övriga skatter är det på

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 kort sikt konjunkturen som, bortsett från regel-

Skattekvot 44,2 44,0 44,3 44,3 44,2 44,1 44,2

ändringar, betyder mest för utvecklingen av

varav punktskatteintäkterna.

Skatt på arbete 25,9 26,3 26,8 26,7 26,6 26,5 26,5

Under 2012 minskade punktskatteintäkterna med 0,5 procent till 122 miljarder kronor. Det Skatt på kapital 5,2 4,8 4,6 4,7 4,8 4,9 5,0 förklaras främst av att konjunkturinbroms- Skatt på konsumtion 13,0 12,8 12,8 12,8 12,7 12,6 12,6 ningen ledde till en lägre användning av bensin Övriga skatter 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 och därmed lägre intäkter från energi- och kol- Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar. dioxidskatt. Det svaga konjunkturläget medförde också svagare importtillväxt och därmed lägre skatteintäkter från import.

Punktskatteintäkterna från energi- och koldi- 5.2 Inkomster i statens budget oxidskatt ökar under hela prognosperioden 2013–2017, vilket både beror på att använd- 5.2.1 Skatteinkomster ningen av el bedöms öka och på högre koldioxidskattesatser. Användningen av bensin bedöms I statens budget tillämpas periodiserad redovisminska under hela prognosperioden, bl.a. till ning av skatterna. Det innebär att skatterna reföljd av mer bränslesnåla fordon. dovisas under det inkomstår då den skatteplik-

Intäkterna från punktskatter på alkohol och tiga händelsen ägde rum. Inkomster på statens tobak utgör knappt 20 procent av punktskat- budget ska enligt budgetlagen (2011:203) redoteintäkterna. I genomsnitt uppgår punktskat- visas kassamässigt, dvs. när de faktiska in- och teintäkterna från alkohol och tobak över pro- utbetalningarna av skatterna sker. Av denna angnosperioden till 24 miljarder kronor per år. ledning tillämpas även kassamässig redovisning

Sammantaget bedöms intäkterna från punkt- av statens skatter. De kassamässiga skatteinskatterna öka under hela prognosperioden 2013– komsterna består av betalningar som kan avse 2017 med mellan 1,4 och 2,9 procent per år för skatter för olika inkomstår. Skillnaden mellan att 2017 uppgå till 135 miljarder kronor. statens skatteintäkter och skatteinkomster ut-

görs av periodiseringar. Periodiseringarna består

i sin tur av uppbörds- och betalningsförskjut-

ningar samt anstånd.

PROP. 2012/13:100

5.2.2¶Övriga inkomster Kalkylmässiga inkomster

Utfall och prognoser för de inkomster som re- Under inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster dovisas under övriga inkomster på statens bud- redovisas avskrivningar och amorteringar samt get presenteras i tabell 5.4. statliga pensionsavgifter. De senare utgör hu-

vuddelen av inkomsterna under inkomsttypen.

För 2012 uppgick inkomsterna till 9,7 miljarder Inkomster av statens verksamhet kronor, varav 9,2 miljarder kronor utgjordes av

de statliga pensionsavgifterna. Mellan 2013 och Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av 2017 väntas dessa inkomster gradvis öka till 13 utdelningar från statens aktieinnehav, affärsver- miljarder kronor. Ökningen förklaras nästan kens inlevererade överskott, Riksbankens inleve- uteslutande av ökade inkomster från statliga rerade överskott, ränteinkomster och offentlig- pensionsavgifter. rättsliga avgifter. Inkomsterna för 2012 blev 49 miljarder kronor, vilket är 7 miljarder kronor lägre än 2011 års utfall. Detta förklaras främst av Bidrag m.m. från EU minskade inkomster från statens aktier. Aktieutdelningen från de statligt ägda bolagen upp- Under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU regick till 22 miljarder kronor, varav 4 miljarder dovisas bidrag från olika EU-fonder inom EU:s kronor från utdelningar av engångskaraktär utö- budget. De största enskilda bidragen avser ver de ordinarie utdelningarna. Det är 5 miljarder Europeiska regionala utvecklingsfonden, Eurokronor lägre än 2011. peiska socialfonden och Europeiska jordbruks-

År 2013–2017 beräknas inkomsterna av sta- fonden. Bidragen är främst kopplade till utgifter tens verksamhet gradvis minska till 43 miljarder på anslag under utgiftsområde 14 Arbetsmarkkronor. nad och arbetsliv, utgiftsområde 19 Regional till-

växt, utgiftsområde 22 Kommunikationer samt

utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd Inkomster av försåld egendom och livsmedel.

Inkomsterna för 2012 uppgick till 10 miljarder Utfallet för inkomster av försåld egendom blev kronor, varav bidrag från EU:s jordbruksfond 0,3 miljarder kronor för 2012. För 2013–2017 utgjorde den största enskilda posten (9 miljarder har inkomsterna från försäljning av statens kronor). Enligt prognosen kommer inkomsterna aktieinnehav beräkningstekniskt antagits till att öka från denna nivå till 13 miljarder kronor 15 miljarder kronor per år. 2013, för att sedan falla tillbaka till 11 miljarder

kronor 2017.

Återbetalning av lån Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas bl.a. återbetalning av studiemedel (avser lån Inkomsttypen Avräkningar m.m. i anslutning till upptagna före 1989) och återbetalning av övriga skattesystemet består av två delar: tillkommande lån. Från och med 1989 finansieras studielånen inkomster och avräkningar i anslutning till skatinte med anslag utan med lån i Riks- tesystemet. gäldskontoret. Inbetalningarna på studielån av Tillkommande inkomster består av inkomster upplånat kapital redovisas därför under posten som bruttoredovisas på statens budget. Motsva- Riksgäldskontorets nettoutlåning i stället för rande poster avräknas på andra inkomsttitlar elunder denna inkomsttyp. År 2012 uppgick ler förekommer med samma belopp på budgeinkomsterna under inkomsttypen Återbetalning tens utgiftssida. Det gäller t.ex. skatter som tillav lån till 1,3 miljarder kronor. faller EU, som den mervärdesskattebaserade

År 2013–2017 beräknas inkomsterna från stu- EU-avgiften och tullmedel. Under tillkomdiemedelsavgifter gradvis minska eftersom anta- mande inkomster redovisas också kommunala let återbetalare blir färre. utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om

stöd och service till vissa funktionshindrade. De

PROP. 2012/13:100

tillkommande inkomsterna uppgår till 10–13 miljarder kronor per år 2013–2017.

Den största delen av avräkningarna utgörs av statliga och kommunala myndigheters kompensation för betald mervärdesskatt. Som avräkningar redovisas dessutom avgiftsintäkter som redovisas på myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, t.ex. insättnings- och stabilitetsavgifter.

Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto

Inom inkomsttypen Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Redovisningen syftar till att öka riksdagens möjligheter att granska statens budget.

År 2012 flyttades jämställdhetsbonusen från denna inkomsttyp till budgetens utgiftssida. Det innebär att alla skattekrediteringar som tidigare redovisats under denna inkomsttyp upphört eller flyttats till budgetens utgiftssida.

PROP. 2012/13:100

Tabell 5.10 Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år 2008–2017

Miljarder kronor

Begränsat avdrag för allmän pensionsavgift Övrigt 0,0 -0,4 -0,1 0,2 Statlig skatt 0,0 -4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skiktgränsjusteringar -4,2 Övrigt

Skattereduktion allmän pensionsavgift Skattereduktion fackföreningsavgift, slopad 2007

Avskaffad schablonintäktsbeskattning bostadsrättsföreningar Skattereduktion ROT (2004), stormskadad skog (2005-2007) Övrigt -0,1 Fastighetsskatt -3,6 0,0 -0,2 1,5 0,0 -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Småhus: sänkt skattesats, begränsat markvärde, frysning, kommunal avg. -3,9 -0,2 Hyreshus: sänkt skattesats, frysning, övergång till kommunal avg. -0,4 -0,6 Begränsningsregel, nytt taxeringsförfarande

Förmögenhetsskatt: höjda fribelopp, sänkt skatt, fryst underlag, slopad Höjd stämpelskatt 0,1 0,7

Skatt på konsumtion 6,7 -0,1 -0,2 -0,5 -4,5 3,9 0,0 1,1 0,0 0,0

Mervärdesskatt 0,2 0,0 0,0 0,0 -5,4 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster -5,4 Sänkt skatt på personbefordran, böcker och skidliftar

Avfallsskatt, naturgrusskatt m.m.

Källa: Egna beräkningar.

6 Utgifter

PROP. 2012/13: 100

6 Utgifter

Sammanfattning 6.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter

• De takbegränsade utgifterna ökar med ca Utgiftssidan på statens budget delas in i 27

117 miljarder kronor mellan 2012 och 2017. utgiftsområden och posten Minskning av an-

Som andel av BNP faller dock utgifterna slagsbehållningar. Till budgetens utgiftssida hör

från 28,8 procent till 26,1 procent under även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den

samma period. kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 7.2.1). De

utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten, • Utgifterna i ålderspensionssystemet ökar

de s.k. takbegränsade utgifterna, omfattar utmed ca 62 miljarder kronor mellan 2012

giftsområde 1–25 och 27 samt ålderspensionsoch 2017. Det beror främst på högre

systemet vid sidan av statens budget. inkomst- och tilläggspensioner, som är en

De takbegränsade utgifterna beräknas öka följd av pris- och löneökningar, men också

med 117 miljarder kronor mellan 2012 och 2017 på att antalet pensionärer ökar under peri-

(se tabell 6.1). Nära 50 procent av ökningen, oden.

55 miljarder kronor, kan hänföras till utgifter på • Utgifterna på utgiftsområdena i statens

budgetens utgiftsområden exklusive statsskuldsbudget, exklusive utgifterna för statsskulds-

räntorna. Uttryckt som andel av BNP beräknas räntor, ökar med ca 55 miljarder kronor

dock dessa utgifter vara lägre 2017 än 2012. mellan 2012 och 2017. Som andel av BNP

Återstoden av ökningen av de takbegränsade utfaller dock utgifterna från 22,0 till 19,2 pro-

gifterna är hänförlig till ålderspensionssystemets cent under samma period.

utgifter, vilka beräknas öka med 62 miljarder

• Sjunkande arbetslöshets- och ohälso- kronor mellan 2012 och 2017. Uttryckt som an-

relaterade utgifter bidrar till en lägre del av BNP motsvarar detta en ökning med

ökningstakt av utgifterna i statens budget. 0,2 procentenheter.

Sammantaget bedöms dessa utgifter minska Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas

med ca 11 miljarder kronor mellan 2012 minska med drygt 8 miljarder kronor mellan

och 2017. 2012 och 2017, vilket huvudsakligen beror på att

utgifterna för statsskuldsräntorna var ovanligt • Den slutgiltiga pris- och löneomräkningen

höga 2012 på grund av kursförluster vid byten av för 2014 av anslag för förvaltnings- och

lån och valutakursförluster för skulden i utinvesteringsändamål ökar utgifterna med ca

ländsk valuta. År 2015 beräknas ränteutgifterna 4 miljarder kronor i förhållande till 2013.

också bli tillfälligt höga till följd av att en real- År 2015–2017 förväntas den årliga omräk-

obligation förfaller till betalning. År 2013 och ningen ligga på 3, 4 respektive 5 miljarder

2017 förväntas nivån på statsskuldsräntorna vara kronor.

relativt oförändrad, vilket förklaras av huvud-

sakligen två faktorer som påverkar ränteutgif-

terna mellan tidpunkterna: låga men stigande

PROP. 2012/13:100

marknadsräntor och en minskande statsskuld 6.1.1 Takbegränsade utgifter 2013–2017 fr.o.m. 2015. De ovan nämnda faktorerna påverkar ränteutgifterna i motverkande riktning och I prognosen för utgifterna per utgiftsområde för tar delvis ut varandra. 2013 och i beräkningen av utgiftsramarna för Budgeteringsmarginalen, dvs. skillnaden mel- 2014–2017 har hänsyn tagits till tidigare beslulan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna, tade och aviserade utgiftsreformer och bespaberäknas uppgå till 27 miljarder kronor 2013, ringar samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och till 22 respektive 30 miljarder kronor 2014 (se tabell 6.4). och 2015. År 2016 beräknas budgeteringsmargi- Vidare har de makroekonomiska förutsättnalen uppgå till 57 miljarder kronor. Regeringens ningarna, volymantaganden inom vissa transfebedömning av utgiftstaket för 2017 innebär att reringssystem, samt den pris- och löneomräkbudgeteringsmarginalen beräknas uppgå till ning som ligger till grund för beräkningarna,

56 miljarder kronor detta år (se avsnitt 4.4). uppdaterats jämfört med de beräkningar som presenterades i budgetpropositionen för 2013.

Tabell 6.1 Utgifter på utgiftsområden i statens budget och

Förbrukningen av anslagsbehållningar på ram-

takbegränsade utgifter 2012–2017

anslag för förvaltnings- och investeringsändamål

Miljarder kronor om inget annat anges

för 2014–2017 redovisas under posten Minsk-

Utfall Prognos Beräknat 57

2012 2013 2014 2015 2016 2017 ning av anslagsbehållningar (se tabell 6.2).

Utgifter på utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 784 811 824 824 822 839 Procent av BNP 22,0 22,3 21,9 20,8 19,7 19,2 Statsskuldsräntor m.m. 27,4 19,0 20,7 22,4 21,8 19,2 Procent av BNP 0,8 0,5 0,6 0,6 0,5 0,4

Summa utgiftsområden 811,1 830,2 844,4 846,1 844,2 858,0

Procent av BNP 22,8 22,8 22,4 21,4 20,2 19,6 Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 238,5 256,9 259,3 271,3 286,0 300,2 Procent av BNP 6,7 7,1 6,9 6,9 6,9 6,9

Takbegränsade utgifter 1022,2 1068,1 1083,0 1094,9 1108,3 1138,9

Procent av BNP 28,8 29,4 28,8 27,7 26,6 26,1

Utgiftstak 1 084 1 095 1 105 1 125 1 165 1 195

Budgeteringsmarginal 61,8 26,9 22,0 30,1 56,7 56,1 Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit. Utgiftsområden på statens budget (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. Regeringens bedömning av utgiftstak för 2016 och 2017 (se avsnitt 4.4). Källa: Egna beräkningar.

57 Förändringar av anslagsbehållningar är skillnaden mellan anvisade

medel och beräknade faktiska utgifter, dvs. nettot mellan förbrukning av

kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från

innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit.

PROP. 2012/13: 100

Tabell 6.2 Utgifter per utgiftsområde

Miljoner kronor

2012 2013 2013 2014 2015 2016 2017

1 2 Utgiftsområde Utfall Anslag Prognos Beräknat Beräknat Beräknat Beräknat

1 Rikets styrelse 11 529 11 979 12 040 12 245 12 381 12 533 12 754

Samhällsekonomi och finans- 2

förvaltning 13 511 16 274 15 972 13 677 14 069 14 416 14 920

6 Försvar och samhällets kris-

beredskap 45 462 46 197 44 563 46 987 47 554 48 074 49 105 7 Internationellt bistånd 30 197 30 483 30 869 31 119 32 375 34 578 36 479 8 Migration 8 248 10 523 10 222 11 088 11 538 12 070 13 151 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 58 690 62 252 60 558 63 969 63 654 64 776 66 488 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och funktionsnedsättning 94 853 94 422 93 107 90 734 88 718 87 944 87 289 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41 342 40 000 40 111 39 077 37 982 36 746 36 039 12 Ekonomisk trygghet för familjer

16 Utbildning och universitets-

forskning 53 837 57 589 57 077 59 506 59 196 59 814 60 416 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid 12 318 12 689 12 609 12 851 12 831 12 950 13 124 18 Samhällsplanering, bostads-

försörjning, byggande samt

23 Areella näringar, landsbygd och

Minskning av anslagsbehållningar -346 -1 401 -366 -526

Summa utgiftsområden 811 088 840 144 830 187 844 428 846 060 844 154 858 002

Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor 783 706 817 976 811 171 823 675 823 620 822 314 838 762

Ålderspensionssystemet vid sidan

Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2013. Enligt 2012/13:FiU1 och förslag till Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99). Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Summa utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. och exklusive minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor. Regeringens bedömning av utgiftstak för 2016 och 2017 (se avsnitt 4.4). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

De takbegränsade utgifterna beräknas vara finansförvaltning ökar med 2 500 miljoner kro- 46 miljarder kronor högre 2013 än 2012, varav nor 2013. 18 miljarder kronor förklaras av högre utgifter Anslaget Polisorganisationen förstärks med inom ålderspensionssystemet vid sidan av statens 300 miljoner kronor per år 2013–2015 och budget. År 2014–2017 förväntas den årliga 400 miljoner kronor 2016. Även anslagen Sveriutgiftsökningen bli lägre och uppgå till mellan ges domstolar och Rättsliga biträden förstärks 12 och 31 miljarder kronor per år. De hu- med 750 miljoner kronor per år 2013 och 2014, vudsakliga faktorerna bakom den årliga föränd- med 950 miljoner kronor 2015 och med ringen av de takbegränsade utgifterna framgår av 850 miljoner kronor 2016. De sammanlagda retabell 6.3. formerna under utgiftsområde 4 Rättsväsendet

innebär att utgifterna ökar med 1 700 miljoner Tabell 6.3 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört kronor 2013, 1 600 miljoner kronor 2014,

med föregående år

2 100 miljoner kronor 2015 och 2 200 miljoner

Miljarder kronor

kronor 2016.

2013 2014 2015 2016 2017

Från och med den 1 januari 2013 är det möj- Takbegränsade utgifter 46 15 12 13 31

ligt för personer som utsatts för övergrepp eller Förklaras av:

försummelser i samhällsvården någon gång un- Pris- och löneomräkning 2 4 3 4 5

der åren 1920–1980 att söka ersättning från sta- Övriga makroekonomiska

ten. Detta beräknas öka utgifterna med

omsorg. Vidare har regeringen lämnat en 1 Anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för

proposition till riksdagen i vilken det föreslås att staten ingår inte. Vidare ingår inte medel som i propositionen Vårändringsbudget 2013 (prop. 2012/13:99) föreslås tillföras transfereringsanslagen (känsliga för personer som vistas i landet utan tillstånd ska ges förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar).

samma tillgång till sjukvård som i dag ges till Källa: Egna beräkningar.

asylsökande (prop. 2012/13:109). Av denna

anledning beräknas anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård öka med 450 miljoner kronor 2014

Förändringar till följd av beslutade, föreslagna

och med 300 miljoner kronor per år fr.o.m.

och aviserade åtgärder

2015. Med anledning av regeringens satsning på

stärkt tillsyn av sjukvård och omsorg tillförs Beslutade, föreslagna och aviserade åtgärder be-

främst anslaget Inspektionen för vård och omsorg

räknas öka utgifterna under utgiftstaket för sta-

750 miljoner kronor under perioden 2013–2016. ten med sammanlagt ca 6 miljarder kronor mel-

Sammantaget innebär satsningarna inom utgiftslan 2012 och 2017 (se tabell 6.3). I tabell 6.4 re-

område 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg dovisas hur denna förändring fördelas på en-

att utgifterna ökar med 400 miljoner kronor skilda år och utgiftsområden. Nedan kommen-

2013 och 1 300 miljoner kronor 2014. År 2015 teras några av de största utgiftseffekterna 2013–

upphör vissa tillfälliga satsningar, vilket innebär 2017 till följd av beslutade, föreslagna eller avise-

att utgifterna under utgiftsområdet minskar. rade åtgärder. Beloppen nedan överensstämmer

Den överenskommelse om ett gemensamt andock inte helt med beloppen i tabell 6.4 eftersom

svarstagande för den samlade asyl- och tabellen redovisar nettoförändringar mellan år

migrationspolitiken som regeringen slöt med och en förklaring till skillnaden kan vara att tidi-

Miljöpartiet de gröna 2011 innebär bl.a. att megare satsningar eller temporära program upphör

del överförs för anhöriginvandring från utgiftseller minskar i omfattning.

område 8 Migration till utgiftsområde 13 Integ-

Europeiska rådet rekommenderade den

ration och jämställdhet. Detta innebär att utgif- 29 juni 2012 Europeiska investeringsbankens

terna under utgiftsområde 13 Integration och styrelse att öka det inbetalade kapitalet med

jämställdhet ökar med 1 400 miljoner kronor 10 miljarder euro i syfte att öka bankens

2014 och med 1 600 miljoner kronor årligen utlåningskapacitet. Sverige deltar i den föreslagna

2015–2017. Vidare har regeringen utökat målkapitalhöjningen, vilket innebär att utgifterna

gruppen för etableringsreformen så att fler anhöunder utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och

riga till flyktingar och andra skyddsbehövande

PROP. 2012/13: 100

omfattas av insatser, etableringsersättning och Regeringen bedömer att den reform av kommunersättningar. Denna satsning beräknas gymnasieskolan som genomfördes 2011 på sikt öka utgifterna under utgiftsområdet med förbättrar förutsättningarna när det gäller elevers 300 miljoner kronor 2013 och med 400 miljoner genomströmning samt skolornas planering, kronor 2014. schemaläggning och möjligheter att kunna fylla

För att möta den svaga konjunktur- undervisningsgrupperna. I samband med utvecklingen aviserar regeringen satsningar un- budgetpropositionen för 2012 gjordes därför en der 2013 och 2014 för utbildning och omställ- reglering av det statliga stödet till kommunerna i ning. Inom arbetsmarknadspolitiken möjliggörs enlighet med den kommunala finansierings- 4 000 fler programplatser per år, framförallt i principen. Samtidigt som reformen genomfördes form av praktik, för personer som riskerar lång- försämrades konjunkturen och elevkullarna tidsarbetslöshet. Detta beräknas öka utgifterna minskade. På grund av detta, och då huvudunder utgiftsområde 14 Arbetsmarknad med männen inledningsvis måste upprätthålla två 300 miljoner kronor per år 2013 och 2014. Sam- parallella system, bedömde regeringen i budgettidigt minskar andra temporära satsningar inom propositionen för 2013 att 900 miljoner kronor utgiftsområde 14 Arbetsmarknad i omfattning borde tillskjutas kommunerna för 2013. Detta fr.o.m. 2013, vilket innebär att de totala utgif- ökar utgifterna under utgiftsområde 25 Allterna minskar jämfört med 2012. Inom det re- männa bidrag till kommuner med 900 miljoner guljära utbildningssystemet aviseras dels kronor 2013. 7 000 tillfälliga årsplatser inom yrkesinriktad Sammantaget innebär detta att utgifterna unkommunal vuxenutbildning, dels tillfälliga medel der utgiftstaket till följd av beslutade, föreslagna för att påskynda utbyggnaden av antalet platser och aviserade åtgärder ökar med ca 13 miljarder inom civil- och högskoleingenjörsutbildningar kronor 2013, minskar med ca 2 miljarder 2014, samt sjuksköterskeutbildningar. Dessa sats- minskar med ca 7 miljarder 2015, ökar med ca ningar bedöms öka utgifterna med 900 miljoner 2 miljarder 2016 samt är i princip oförändrade kronor per år 2013 och 2014 under utgifts- 2017. område 16 Utbildning och universitetsforskning och utgiftsområde 15 Studiestöd.

Utgifterna under utgiftsområde 22 Kommunikationer ökar samtliga år 2013–2017, främst till följd av regeringens satsningar i budgetpropositionen för 2013 på drift och underhåll av järnvägar och vägar samt på nya investeringar, framförallt i nya järnvägar.

PROP. 2012/13:100

Pris- och löneomräkning av anslag för

Tabell 6.4 Utgiftsförändringar 2013–2017 i förhållande till förvaltnings- och investeringsändamål föregående år till följd av tidigare beslutade, aviserade och

1

nu föreslagna åtgärder och finansieringar

Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minus- I den inledande fasen av budgetprocessen hantetecken innebär anslagsminskningar eller att temporära program upphör ras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser. eller minskar i omfattning.

Dessa anslag räknas sedan om till löpande priser Utgiftsområde 2013 2014 2015 2016 2017 genom att pris- och löneindex knyts till ansla-

gen. Omräkningen för ett visst år baseras på 1 Rikets styrelse 0,07 -0,01 -0,02 -0,03 -0,03

pris- och löneutvecklingen två år tidigare. 2 Samhällsekonomi och finans-

förvaltning 2,56 -2,66 -0,01 -0,02 0,00 De kostnader som räknas om är löner, hyror 3 Skatt, tull och exekution -0,04 -0,01 -0,01 0,00 0,00 och övriga förvaltningskostnader. Vid omräk- 4 Rättsväsendet 1,10 -0,09 0,52 0,09 0,01 ningen används separata index för prisutveckl- 5 Internationell samverkan 0,01 0,00 0,00 0,00 0,00 ingen inom de tre nämnda utgiftsgrupperna. 6 Försvar och samhällets kris- Vid omräkningen av löner används ett arbets-

beredskap 0,36 0,16 -0,09 -0,22 0,00 kostnadsindex som baseras på utvecklingen av 7 Internationellt bistånd -0,65 0,71 0,00 0,00 0,00 lönekostnaden för tjänstemän i den konkurrens- 8 Migration 0,32 -0,96 -0,08 -0,21 -0,01 utsatta sektorn två år före det aktuella året, med 9 Hälsovård, sjukvård och social avdrag för ett tioårigt genomsnitt av produkti-

omsorg 0,52 1,00 -1,84 -0,50 -0,07

vitetsutvecklingen inom den privata tjänste- 10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-

dom och funktionsnedsättning -0,07 0,01 -0,05 -0,04 -0,01 sektorn. För omräkningen av löner 2014 är om- 11 Ekonomisk trygghet vid ålder- räkningstalet 3,90 procent.

dom 0,42 0,00 0,00 -0,01 0,00 Lokalhyror som inte omförhandlas under det 12 Ekonomisk trygghet för familjer kommande budgetåret räknas i pris- och löne-

och barn 0,32 -0,02 0,02 -0,05 0,18

omräkningen om med ett index som motsvarar 13 Integration och jämställdhet 1,95 0,49 -0,41 -0,09 0,00

70 procent av den årliga förändringen av konsu- 14 Arbetsmarknad och arbetsliv -1,09 -1,14 -3,09 -0,18 -0,12

mentprisindex i oktober två år före det aktuella 15 Studiestöd 1,04 -0,23 -0,86 -0,25 -0,16

budgetåret. För omräkningen av hyror 2014 är 16 Utbildning och universitets-

omräkningstalet 0,26 procent för hyresavtal som

forskning 2,69 1,06 -1,07 -0,22 -0,52

inte kan omförhandlas. Omräkningen för hyres- 17 Kultur, medier, trossamfund

och fritid 0,31 -0,03 -0,13 0,00 0,00 avtal som kan omförhandlas bygger på prisut- 18 Samhällsplanering, bostads- vecklingen under perioden från det att avtalet

försörjning, byggande samt

konsumentpolitik 0,05 -0,01 -0,02 -0,02 0,00 tecknades eller senast hade kunnat tecknas om. 19 Regional tillväxt Detta omräkningstal är individuellt för varje be-

0,12 -0,03 -0,76 0,71 0,00

rört anslag. 20 Allmän miljö- och naturvård -0,17 0,14 -0,12 0,02 -0,06

För omräkningen av övriga förvaltningskost- 21 Energi -0,08 -0,04 -0,54 0,11 -0,18

nader används samma index för samtliga anslag 22 Kommunikationer 1,95 0,93 2,85 1,78 1,27

som pris- och löneomräknas. Detta index fast- 23 Areella näringar, landsbygd

ställs genom en sammanvägning av flera index

och livsmedel -0,11 -0,11 -1,27 0,85 -0,03

från Statistiska centralbyrån avseende utgifter 24 Näringsliv -0,79 0,22 -0,48 0,11 -0,02

som förekommer vid myndighetsutövning. För 25 Allmänna bidrag till kommuner 1,64 -1,09 0,01 0,00 -0,02

omräkningen av övriga förvaltningskostnader 27 Avgiften till Europeiska

unionen 0,23 -0,23 0,00 0,00 0,00 2014 är omräkningstalet 0,14 procent. Summa utgiftsförändringar 12,66 -1,94 -7,44 1,85 0,21 Pris- och löneomräkningen av anslag för för-

1 valtnings- och investeringsändamål gör att ut- Förslag i ändringsbudget redovisas exklusive medel som föreslås tillföras anslag utan att någon ny reform föreslagits (i första hand transfereringsanslag

gifterna ökar med 2 miljarder kronor 2013 och som är känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar). Se tabell 9.7 för en fördelning av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för med 4 miljarder kronor 2014. År 2015–2017 för- 2013 (2012/13:99). Vidare ingår inte anslagsförändringar som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket för staten och anslagsförändringar till följd av den väntas den årliga omräkningen ligga på 3, 4 remakroekonomiska utvecklingen och volym-förändringar i transfereringssystemen spektive 5 miljarder kronor. m.m. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13: 100

Övriga makroekonomiska förändringar 2017 väntas pensionssystemets tillgångar över-

stiga dess skulder, vilket bidrar till den högre De statliga utgifterna påverkas av den ekono- ökningstakten av pensionsutgifterna dessa år. miska utvecklingen i Sverige och omvärlden. År Från och med 2015 väntas makroekonomiska 2013 bidrar makroekonomiska förändringar (se faktorer öka utgifterna för ålderspensionsavsnitt 3) sammantaget till att de takbegränsade systemet med 9 miljarder kronor 2015, nästan utgifterna ökar med 23 miljarder kronor jämfört 13 miljarder kronor 2016 och med drygt med 2012. År 2014 och 2015 ökar utgifterna till 12 miljarder kronor 2017. följd av sådana faktorer med 4 respektive 20 miljarder kronor. År 2016 och 2017 ökar ut- De arbetsmarknadsrelaterade utgifterna minskar gifterna till följd av makroförändringar med mot slutet av prognosperioden 10 respektive 17 miljarder kronor. Arbetslösheten steg under 2012, som en följd av

Flera transfereringar till hushållen följer den inbromsningen i svensk ekonomi, och den vänallmänna pris- och löneutvecklingen, t.ex. sjuk- tas fortsätta stiga 2013 och 2014. Den högre penningen, föräldrapenningen, sjuk- och arbetslösheten är den främsta förklaringen till de aktivitetsersättningen samt garantipensionen. högre volymerna i arbetslöshetsförsäkringen och Det låga resursutnyttjandet till följd av den eko- arbetsmarknadspolitiska program 2013 och 2014 nomiska krisen förde med sig en något svagare (se tabell 6.5), vilket bidrar till högre utgifter pris- och löneutveckling än normalt under 2012 dessa år jämfört med 2012. och 2013. Från och med 2014 bedöms pris- och År 2015–2017 väntas arbetsmarknaden återilöneökningstakten bli högre. Därmed ökar även gen förbättras och arbetslösheten falla tillbaka, transfereringsutgifterna i snabbare takt. vilket bidrar till att volymerna i de arbets-

De inkomstgrundade pensionerna följer nor- marknadsrelaterade transfereringssystemen malt sett inkomstindex, vilket speglar de tre sen- minskar. I takt med de fallande volymerna väntas aste årens reala genomsnittliga inkomst- också utgifterna minska (se diagram 6.1). utveckling, med tillägg för inflationen under det

Diagram 6.1 Utgifter för arbetslöshetsförsäkringen och

senaste året. Nu befinner sig ålderspensions- 1

arbetsmarknadspolitiska program samt antalet helårs-

systemet i en period av balansering, vilket inne-

ekvivalenter i arbetslöshetsförsäkringen och

bär att pensionerna i stället följer balansindex. arbetsmarknadspolitiska program 2012–2017

År 2013 leder den relativt höga ökningstakten Miljarder kronor Tusental

50 350 av inkomstindex och balanseringen i ålderspensionssystemet till en förhållandevis stor ök- 45 300 ning av pensionerna. Sammantaget bidrar den

40 250 makroekonomiska utvecklingen till att pensionsutgifterna ökar med nära 14 miljarder kronor 35 200 2013.

30 150

År 2014 leder makroekonomiska faktorer till att pensionsutgifterna minskar med nära 25 Utgifter (vänster axel) 100

Antal helårsekvivalenter (höger axel)

1,5 miljarder kronor. Den svagare utvecklingen

20 50 av pensionerna 2014 beror på en relativt liten ökning i inkomstindex samtidigt som balanstalet är 15 0

2012 2013 2014 2015 2016 2017 under ett detta år. Anm.: Utfall 2012 och beräknade utgifter/volymer 2013–2017.

1

Avser utgifter på anslagen 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och

År 2015 beräknas pensionerna återigen höjas

aktivitetsstöd och 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insat- (eftersom inkomstindex beräknas bli högt) och ser under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Källa: Egna beräkningar. pensionsutgifterna ökar därmed. År 2016 och

PROP. 2012/13:100

Tabell 6.5 Helårsekvivalenter i vissa ersättningssystem

Tusental

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

1 Sjuk- och rehabiliteringspenning 217 196 170 147 131 150 169 168 167 167 167 167 Sjuk- och aktivitetsersättning 473 471 458 435 397 354 328 310 293 278 264 252 Arbetslöshetsersättning 178 135 94 131 117 88 91 103 105 102 88 80

2 Arbetsmarknadspolitiska program 135 83 76 117 178 168 174 190 192 175 163 152

3 Etableringsersättning - - - - - 4 10 19 29 33 33 34

4 Ekonomiskt bistånd 80 77 79 89 96 97 97 97 98 98 93 86

Summa 1 083 961 878 919 918 861 869 887 884 853 809 773

1 Inklusive sjuklön som betalas av arbetsgivaren. 2 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning. 3 Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011. 4 Avser åldersgruppen 20–64 år. Källa: Egna beräkningar.

Övrigt

Ökat antal asylsökande

En stor del av förändringen av de takbegränsade Antalet nya asylsökande i Sverige under 2012 var utgifterna mellan 2012 och 2013 förklaras av det högsta sedan Balkankriget i mitten av 1990andra faktorer än beslutade åtgärder, pris- och talet, och antalet asylsökande per år förväntas löneomräkningen och makroekonomiska förbli högt under hela prognosperioden (se taförändringar. Dessa övriga faktorer medför att bell 6.6). Situationen i Syrien och dess närutgifterna ökar med 8 miljarder kronor 2013. område, och fortsatt svåra förhållanden i t.ex.

En förklaring till de högre utgifterna är att ut- Afghanistan, Iran och Somalia, driver många gifterna under utgiftsområde 8 Migration be- människor på flykt. Det har också börjat ske mer räknas bli högre år 2013 än 2012 på grund av ett omfattande sekundära förflyttningar inom ökat antal asylsökande. Detta motverkas delvis Europa till följd av den ekonomiska krisen. av lägre utgifter under utgiftsområde 7 Inter- Utgifterna för asylmottagningen, kommunnationellt bistånd eftersom en del av kostna- ersättningarna för flyktingmottagande och derna för flyktingmottagning avräknas från bi- etableringsersättningen beräknas följaktligen ståndet. stiga kraftigt under prognosperioden. För

Ytterligare en förklaring till de högre utgif- utgiftsområde 8 Migration beräknas utgifterna terna till följd av övriga faktorer är att Europa- öka från drygt 8 miljarder kronor 2012 till drygt parlamentet den 12 december 2012 fastställde 13 miljarder kronor 2017. För utgiftsområde 13 EU:s årsbudget för 2013. Till följd av detta Integration och jämställdhet beräknas utgifterna beslut, och då ytterligare utgiftsökningar öka från knappt 7 miljarder kronor 2012 till sannolikt är att vänta under 2013, har prognosen nästan 16 miljarder kronor 2017. för Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2013 höjts. Vidare blev utfallet för Sveriges avgift till Europeiska unionen för 2012 högre än de medel som anvisats. Sammantaget innebär detta att avgiften beräknas bli 5,1 miljarder kronor högre 2013 jämfört med 2012.

I motsatt riktning verkar volymförändringar inom regelstyrda transfereringssystem, vilka medför minskade kostnader om sammanlagt 0,8 miljarder kronor. Det beror främst på att färre personer beräknas få sjukersättning och garantipension jämfört med 2012 (se tabell 6.6).

PROP. 2012/13: 100

Fler barn och pensionärer

Diagram 6.2 Utgifter för sjuk- och rehabiliteringspenning

1 Antalet personer med inkomst- och tilläggs-

och sjuk- och aktivitetsersättning samt antalet helårs-

ekvivalenter i sjuk- och rehabiliteringspenning och sjuk- och pension beräknas öka markant framöver, vilket aktivitetsersättning 2012–2017 huvudsakligen beror på demografiska faktorer. Miljarder kronor Tusental Trots att det totala antalet pensionärer ökar 100 475

kraftigt de kommande åren väntas antalet 95 Utgifter (vänster axel) pensionärer med garantipension eller bostads-

450

Antal helårsekvivalenter (höger axel)

90 tillägg minska något mellan 2012 och 2017. Det

beror på att fler nytillkomna pensionärer har in-

400 komstgrundad pension och på att de nytill-

375 komna pensionärerna generellt har en högre in-

komstgrundad pension än dagens ålders- 70 pensionärer. De nytillkomna pensionärerna 65 325 väntas därför inte erhålla garantipension och bo-

stadstillägg i samma utsträckning som dagens 60 300

2012 2013 2014 2015 2016 2017 pensionärer. Anm.: Utfall 2012 och beräknade utgifter/volymer 2013–2017. 1 Antalet uttagna dagar med föräldrapenning Avser utgifter på anslagen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. och 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet har ökat kontinuerligt under 2000-talet och bevid sjukdom och funktionsnedsättning. Källa: Egna beräkningar. räknas fortsätta att öka framöver. Ökningen be-

ror framför allt på att fler barn föds. Det ökade Fortsatt fallande ohälsorelaterade utgifter barnafödandet medför även att antalet barn- De samlade utgifterna under utgiftsområde 10 bidrag väntas öka mellan 2012 och 2017. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas minska kontinuerligt 2012–2017 (se diagram 6.2). Den samlade volymen i sjukförsäkringen (sjukpenningen samt sjuk- och aktivitetsersättningen) har fallit sedan 2006. Mellan 2006 och 2010 minskade både antalet sjukpenningdagar och antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Volymen i sjukpenningen ökade dock både 2011 och 2012, vilket förklaras av ett återflöde av personer som tidigare lämnat sjukförsäkringen, men också av något fler nya sjukfall och av att sjukfallen blev något längre. De kommande åren prognosticeras antalet sjukpenningdagar vara relativt konstant.

Nedgången i antalet personer med sjukersättning beräknas dock fortsätta under hela prognosperioden. Bland de som har sjukersättning kommer utflödet till bl.a. ålderspension att överstiga inflödet till ersättningen. Vidare upphörde ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning i december 2012.

PROP. 2012/13:100

Tabell 6.6 Volymer inom olika transfereringssystem

Utgifts- Köns- Köns- Utfall Utfall Prognos område fördelning fördelning

Utfall Utfall

2011 2012 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 8 Asylsökande, genom- 37,0%kv 38,3%kv

snittligt antal inskrivna 63,0%m 61,7%m 35 000 38 100 45 200 58 400 63 100 63 000 69 000 9 Antal personer med 46,4%kv 46,0%kv

assistansersättning 53,6%m 54,0%m 15 900 15 900 15 900 15 900 15 900 15 900 15 900 10 Antal sjukpenningdagar 61,6%kv 62,5%kv

(netto), miljoner 38,4%m 37,5%m 36,0 40,7 40,5 40,1 40,0 40,1 40,2 10 Antal rehabiliterings-

penningdagar (netto), 64,0%kv 65,8%kv

miljoner 36,0%m 34,2%m 2,1 2,3 2,3 2,2 2,2 2,2 2,2 10 Antal personer med 59,6%kv 59,4%kv

sjukersättning 40,4%m 40,6%m 391 000 358 500 336 100 315 200 297 100 281 300 267 500 10 Antal personer med 47,4%kv 47,0%kv

aktivitetsersättning 52,6%m 53,0%m 26 200 27 700 29 000 29 600 29 900 29 900 29 800 10 Antal personer med

sjuk- och aktivitetsersättning som erhåller 54,7%kv 54,2%kv

bostadstillägg 45,3%m 45,8%m 125 200 119 800 119 400 119 400 119 400 119 500 119 600 11 Antal personer med 80,2%kv 80,1%kv

garantipension 19,8%m 19,9%m 817 100 805 000 779 200 774 400 776 800 757 700 741 600 11 Antal pensionärer som

79,7%kv 79,0%kv

erhåller bostadstillägg 254 000 264 700 264 400 263 300 255 900 247 300 242 100

20,3%m 21,0%m ÅP Antal personer med 52,2%kv 52,2%kv

tilläggspension 47,8%m 47,8%m 1 807 600 1 865 500 1 919 600 1 970 100 2 012 200 2 041 600 2 060 500 ÅP Antal personer med 49,5%kv 49,6%kv

inkomstpension 50,5%m 50,4%m 942 100 1 061 500 1 175 600 1 284 500 1 388 100 1 484 500 1 576 600 12 Antal barnbidrag 92,6%kv 92,1%kv

7,4%m 7,9%m 1 676 500 1 691 400 1 723 000 1 755 900 1 790 200 1 824 600 1 858 800 12 Antal uttagna föräldra- 76,3%kv 75,6%kv

penningdagar, miljoner 23,7%m 24,4%m 50,3 50,8 51,4 52,4 53,4 54,3 55,2 12 Antal uttagna tillfälliga

föräldrapenningdagar, 59,1%kv 58,8%kv

miljoner 40,9%m 41,2%m 5,9 5,8 5,9 6,0 6,1 6,2 6,3 13 Antal personer med 48,0%kv 46,0%kv

1 4 800 10 000 19 200 29 400 33 500 33 300 34 300

etableringsersättning 52,0%m 54,0%m 15 Antal personer med 48,6%kv 48,5%kv

studiehjälp 51,4%m 51,5%m 467 500 444 600 423 600 404 400 391 300 386 600 388 300 15 Antal personer med 59,8%kv 59,6%kv

2 500 200 502 300 516 600 512 700 488 200 469 100 454 200

studiemedel 40,2%m 40,4%m Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmsta hundratal. Antaganden om arbetslöshetstal och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ingår i de makroekonomiska förutsättningarna, vilka redovisas i avsnitt 3. Etableringsersättningen introducerades i december 2010. I tabellen anges därför endast volymer fr.o.m. 2011. Bruttoräknat antal. När stödtagare under året har studerat på flera utbildningsnivåer eller både i Sverige och utomlands uppstår dubbelräkning. Nettoräknat var antalet studiemedelstagare 465 100 personer 2011 och 467 200 personer 2012. Källa: Egna beräkningar.

7 Den offentliga sektorns

finanser, statens

budgetsaldo och

statsskuld

PROP. 2012/13:100

7¶Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld

Sammanfattning tatet beräknas uppgå till mellan 3 och

7 miljarder kronor 2013–2016. I slutet av

prognosperioden beräknas resultatet uppgå • Den offentliga sektorn redovisade 2012 ett till 14 miljarder kronor, vilket är i nivå med finansiellt sparande som uppgick till god ekonomisk hushållning. -25 miljarder kronor. Den utdragna lågkonjunkturen och reformer i budgetpropositionen för 2013 medför att den I detta avsnitt redovisas den offentliga sektorns offentliga sektorns finanser försämras 2013 finanser enligt redovisningsprinciperna i och 2014. Underskottet uppgår som mest nationalräkenskaperna (NR). Vidare innehåller till 59 miljarder kronor, eller 1,6 procent av avsnittet en redovisning av utvecklingen för BNP, 2013. När tillväxten åter tar fart statens budgetsaldo och statsskulden enligt de stärks det finansiella sparandet och för 2017 principer som följer av budgetlagen (2011:203) beräknas ett överskott på 2,0 procent av och riksdagens beslut om budget. BNP. Slutligen redovisas EU-kommissionens upp-

gifter på finansiellt sparande och bruttoskuld i • Den offentliga sektorns finansiella ställning

EU-länderna samt i Japan och USA. är stark. De finansiella tillgångarna överstiger skulderna med ca 20 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick 2012 till 38,2 procent av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EU på 60 procent av BNP. • Den konsoliderade statsskulden beräknas uppgå till 1 262 miljarder kronor 2013, vilket är en ökning med 143 miljarder kronor jämfört med 2012. Ökningen förklaras huvudsakligen av Riksbankens upplåning genom Riksgäldskontoret för att

58 Skatter och statsbidrag redovisas enligt den ordning som gällde innan förstärka valutareserven. Statsskulden min-

den genomgripande revideringen av NR i maj 2010. Därmed överensskar fram till 2017, både nominellt och som

stämmer redovisningen bättre med redovisningen i statens budget och andel av BNP. den kommunala redovisningen. Det innebär dock att skatter och stats- • Kommunsektorns finanser bedöms vara bidrag för delsektorerna (staten, ålderspensionssystemet och den

kommunala sektorn) avviker från den nuvarande redovisningen i NR. Det förhållandevis stabila under prognos-

finansiella sparandet för den offentliga sektorn och dess delsektorer perioden, trots ett fortsatt svagt

påverkas emellertid inte av denna avvikelse. Redovisningen av inkomster konjunkturläge de närmaste åren. Resul-

och utgifter för den konsoliderade offentliga sektorn påverkas inte heller.

PROP. 2012/13:100

Tabell 7.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och

7.1¶Effekterna på de offentliga

inkomstförändringar 2013–2017, effekt på offentliga

finanserna av regeringens politik

sektorns finansiella sparande

Miljarder kronor. Förändring i förhållande till budgetpropositionen för

Statens budget är det viktigaste medlet för 2013.

regeringen att genomföra sin ekonomiska politik 2013 2014 2015 2016 2017 och för riksdagen att utöva sin finansmakt.

Utgiftsförändringar Budgetpropositionen och den ekonomiska

Förändring av takbegränsade vårpropositionen är regeringens förslag till 1

utgifter 0,9 1,2 0,0 0,0 0,0 riksdagen om hur budgetpolitiken ska utformas.

Justering för olika redovis- Regeringen kan förändra politikens inriktning

ningsprinciper i statens budget genom att föreslå att medel allokeras till nya och nationalräkenskaperna 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 utgiftsändamål eller att den tidigare aviserade

Summa utgiftsförändringar 0,9 1,2 0,0 0,0 0,0

fördelningen till befintliga ändamål ändras.

Inkomstförändringar Förändringar i skattesystemet är också ett sätt

Skatter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 att ändra politikens inriktning.

Övriga inkomstreformer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Detta avsnitt innehåller en översiktlig

Summa inkomst-

redovisning av effekterna på de offentliga

förändringar, netto 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

finanserna av de åtgärder som regeringen förslår eller aviserar riksdagen. Inledningsvis redovisas Förändring finansiellt

sparande offentlig sektor -0,9 -1,2 0,0 0,0 0,0

effekterna av de aviseringar och förslag som

1

Föreslagna anslagsförändringar 2013 beskrivs närmare i propositionen tillkommit sedan budgetpropositionen för 2013, Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99). Medel som föreslås tillföras dvs. i denna proposition och i propositionen anslag utan att någon ny reform föreslås ingår inte (främst

transfereringsanslag). Inklusive medel till dessa anslag uppgår förslagen i Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99). propositionen Vårändringsbudget för 2013 till 5,7 miljarder kronor (se vidare

tabell 9.7). Vidare följer en redovisning av effekterna i

Källa: Egna beräkningar. förhållande till föregående år som även

inkluderar effekterna av åtgärder som tidigare

I redovisningen av effekten på det finansiella beslutats eller aviserats, dvs. samtliga förslag till

sparandet för 2013 i tabell 7.1 ingår endast den och aviseringar av reformer och finansiering som

del av förslagen i propositionen Vårändringsregeringen lämnat till riksdagen och som

budget för 2013 som avser reformer, 0,9 riksdagen antingen beslutat eller godkänt

miljarder kronor. Totalt föreslår regeringen i beräkningarna för. I redovisningen förutsätts att

propositionen högre anslagsnivåer om 5,7 anslagsförändringar motsvaras av lika stora

miljarder kronor. Större delen av detta belopp, utgiftsförändringar.

4,7 miljarder kronor, avser effekterna av förslag

där medel tillförs främst transfereringsanslag

utan att någon ny reform föreslås. Dessa förslag

Åtgärder sedan budgetpropositionen för

är föranledda av förändringar i volymer eller

2013

makroekonomiska förutsättningar på befintliga

anslag och ingår inte i tabell 7.1. När det gäller I tabell 7.1 redovisas hur effekten av aviseringar

2014 aviserar regeringen i denna proposition och förslag i denna proposition och i

åtgärder som sammantaget uppgår till 1,2 Vårändringsbudget för 2013 fördelar sig på

miljarder kronor. En mer detaljerad genomgång utgifter och inkomster enligt NR. Av tabellen

av de förslag och aviseringar som påverkar framgår att den offentliga sektorns finanser

budgetens utgiftssida finns i avsnitt 9.2.1 och försvagas med 0,9 miljarder kronor 2013 och

avsnitt 9.2.2. Tabell 9.7 visar beräknade med 1,2 miljarder kronor 2014. Vidare framgår

budgeteffekter av förslagen och aviseringarna per att samtliga föreslagna och aviserade reformer

utgiftsområde och större anslagsförändringar avser budgetens utgiftssida och de takbegränsade

under varje utgiftsområde. utgifterna.

PROP. 2012/13:100

Effekter av åtgärder i förhållande till principer. Det beror bl.a. på att kapitaltillskott, föregående år som påverkar de takbegränsade utgifterna, inte

påverkar det finansiella sparandet enligt NR. Förändringen av det finansiella sparandet mellan Det är i första hand åtgärderna som föreslogs i två år är ett grovt mått på den offentliga sektorns budgetpropositionen för 2013 som medför att påverkan på efterfrågan i ekonomin. En del av de takbegränsade utgifterna beräknas öka med den förändringen beror på den diskretionära 12,7 miljarder kronor 2013. Bland åtgärderna finanspolitiken, dvs. effekten av regeringens finns satsningar på infrastruktur, forskning och reformer. Vid bedömningen av finanspolitikens arbetsmarknadsåtgärder. inriktning är det viktigt att ta hänsyn till den

Tabell 7.2 Utgifts- och inkomstförändringar 2012–2017 i

samlade effekten av regeringens åtgärder, dvs. i

förhållande till föregående år av tidigare beslutade och avi-

vilken utsträckning både tidigare beslutade och

serade samt nu föreslagna och aviserade åtgärder och finan-

nu föreslagna åtgärder sammantaget påverkar sieringar, effekt på offentliga sektorns finansiella sparande förändringen av det finansiella sparandet över Miljarder kronor. Budgeteffekt i förhållande till föregående år. tiden. Regeringens bedömning redovisas i avsnitt 2012 2013 2014 2015 2016 2017 4.1 och den diskretionära finanspolitiken 1

Utgiftsförändringar framgår av tabell 4.1.

Förändring av takbegränsade Underlaget till den diskretionära finans- 2 utgifter 3,5 12,7 -1,9 -7,5 1,8 0,2

politiken i tabell 4.1 redovisas i tabell 7.2. Tabell

Justering för olika redo- 7.2 visar de samlade budgeteffekterna av tidigare visningsprinciper i statens beslutade och aviserade samt nu föreslagna och budget och nationalräken-

skaperna -4,5 -3,3 -0,6 1,0 1,1 2,1 aviserade reformer, inklusive finansieringen av dessa, i förhållande till föregående år. På detta varav lånefinansierade

3

infrastrukturinvesteringar -2,1 -1,3 -2,7 0,4 1,1 2,1 sätt redovisas på en övergripande nivå

varav kapitaltillskott till regeringens prioriteringar. De reformer som 4

statliga bolag -1,0 -1,5 2,5 0,0 0,0 0,0 redovisas avser både utgifts- och inkomstsidan

Summa utgiftsförändringar -1,0 9,4 -2,5 -6,4 2,9 2,4

på statens budget. När det gäller reformer på

1

Inkomsförändringar budgetens inkomstsida beskriver bruttoeffekten den statiskt beräknade förändringen i intäkterna Skatter, brutto -3,9 -11,1 1,2 1,5 0,0 0,0 från den skatt som regeländringen avser. Indirekta effekter av skatter 0,1 1,1 -0,6 -0,4 -0,1 0,0 Bruttoeffekten beaktar således inte eventuella Övriga inkomstreformer 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 indirekta effekter som t.ex. regeländringens Summa inkomstpåverkan på andra skattebaser och på förändringar, netto -3,8 -10,0 0,5 1,1 -0,1 0,0 konsumentprisindex. Om t.ex. konsumentpris- Utgifts- och inkomst-

förändringar, effekt på

index påverkas av en regeländring så uppkommer

offentliga sektorns

en indirekt effekt eftersom utgiftsnivån i olika 1,6

finansiella sparande -2,8 -19,3 3,1 7,5 -3,0 -2,4

offentliga transfereringssystem påverkas av

procent av BNP -0,1 -0,5 0,1 0,2 -0,1 -0,1 förändringar i konsumentprisindex. Indirekta

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. effekter av utgiftsreformer på budgetens in- 1

För utgiftsreformer innebär minustecken anslagsminskningar eller att tempo-

rära program upphör eller minskar i omfattning. För inkomstreformer innebär komstsida ingår inte.

minustecken att skatteinkomsterna minskar. För den sammanlagda budget- De åtgärder som regeringen föreslog i effekten av utgifts- och inkomstreformer innebär minustecken att de offentliga finanserna försvagas jämfört med året innan.

budgetpropositionen för 2013 och som 2

I tabell 6.4 redovisas förändringarna per utgiftsområde. Anslagsförändringar riksdagen fattat beslut om är den huvudsakliga som motiverar tekniska justeringar av utgiftstaket och anslagsförändringar till

följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transorsaken till att de offentliga finanserna försvagas fereringssystemen m.m. ingår inte. Förslag i ändringsbudget redovisas exklusive

medel som föreslås tillföras anslag utan att någon ny reform föreslås (främst med ca 19,3 miljarder kronor 2013. Åren

transfereringsanslag).

3 därefter förstärks de offentliga finanserna Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt.

Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. sammantaget, främst till följd av att vissa 4

Kapitaltillskott påverkar inte det finansiella sparandet. Posten avser satsningar på utgiftssidan fasas ut. kapitaltillskott på 1,0 miljarder kronor till Ersättningsmark AB 2012 och Sveriges

medverkan i kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken om 2,5 miljarder

Utgifterna i statens budget, justerade för att kronor 2013.

5 redovisningsmässigt överensstämma med det Se avsnitt 5.1 och tabell 5.10. Förändrad kommunal utdebitering ingår i tabell

5.10 men ska inte ingå i tabell 7.2 eftersom den tabellen visar budgeteffekter av finansiella sparandet, beräknas 2012 öka till följd tidigare riksdagsbeslut och förslag från regeringen.

6

Exklusive indirekta effekter av utgiftsreformer på inkomstsidan. av beslut om reformer. Effekten neutraliseras

Källa: Egna beräkningar. dock vid justeringen till NR:s redovisnings-

PROP. 2012/13:100

Avsnitt 6.1.1 innehåller en mer detaljerad Diagram 7.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande

2000–2017

genomgång av utvecklingen av de takbegränsade

Procent av BNP. Utfall för 2000–2012, prognos för 2013–2017. utgifterna. I tabell 6.4 redovisas förändringarna

av de takbegränsade utgifterna per utgifts-

område. I tabell 7.2 ingår inte anslags- 3

förändringar som motiverar tekniska justeringar

av utgiftstaket för staten och anslagsförändringar 2

till följd av den makroekonomiska utvecklingen

och volymförändringar i transfereringssystemen

m.m.. Vidare ingår inte medel som i

ändringsbudget föreslås tillföras anslag utan att

någon ny reform föreslås (det gäller i första hand -1

transfereringsanslag som är känsliga för

förändringar i volym och makroekonomiska -2

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 förutsättningar). Se tabell 9.7 för en fördelning

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. av förslagen i propositionen Vårändringsbudget

för 2013.

Den offentliga sektorn uppvisade 2009 ett

Budgetens inkomster beräknas minska med

underskott i det finansiella sparandet på 3,8 miljarder kronor 2012 till följd av beslut,

1 procent av BNP. Det är ett mindre underskott vilket i första hand förklaras av sänkningen av

än vad den relativt begränsade konjunkturmervärdesskatten på restaurang- och catering-

nedgången i början av 2000-talet gav upphov till tjänster. Förslaget om sänkt bolagsskatt i

(se diagram 7.1). budgetpropositionen för 2013 är den främsta

Återhämtningen i ekonomin bidrog till förorsaken till att inkomsterna minskar till följd av

stärkningen av den offentliga sektorns finanser beslut 2013. I tabell 5.10 särredovisas effekterna

2010 och 2011, med ett finansiellt sparande i på de offentliga finanserna av de enskilda

stort sett i balans båda åren. regeländringarna på skatteområdet.

Det svaga konjunkturläget 2012 medförde att

År 2014 och 2015 förstärks de offentliga

det finansiella sparandet återigen vändes till ett finanserna. Det beror i första hand på att

underskott, som uppgick till 0,7 procent av satsningar på utgiftssidan, främst på arbets-

BNP. Den engångsvisa återbetalningen från marknadsområdet, fasas ut. År 2016 och 2017

AFA-försäkring till kommuner och landsting på försvagas de offentliga finanserna, bl.a. på grund

ca 11 miljarder kronor mildrade dock förav att de lånefinansierade infrastruktur-

sämringen av det finansiella sparandet. För 2013 investeringarna ökar i omfattning. Åren efter

medför den fortsatt svaga konjunkturen och 2013 förändras inkomsterna relativt lite mellan

reformerna, i budgetpropositionen för 2013, att åren till följd av beslut om reformer.

underskottet ökar till 1,6 procent av BNP.

Underskottet beräknas vara på i stort sett samma

nivå som 2002 och 2003.

I takt med att konjunkturen förbättras stärks

7.2¶Den offentliga sektorns

det finansiella sparandet och uppgår 2014 till

finansiella sparande

-1,0 procent av BNP och i slutet av prognos-

perioden till 2,0 procent av BNP. Den svenska ekonomin drabbades av den finan-

Förstärkningen av det finansiella sparandet, siella och ekonomiska kris som inleddes hösten

som andel av BNP, sker genom att utgifterna 2008 utan att det uppstod stora underskott i den

minskar i relation till BNP (se tabell 7.3). offentliga sektorns finansiella sparande. Det

goda utgångsläget, med ett överskott på

2,2 procent av BNP 2008, gjorde det möjligt att

både låta de automatiska stabilisatorerna verka

fullt ut och motverka den kraftiga kon-

junkturnedgången med finanspolitiska stimu-

lanser, utan att äventyra de offentliga finanserna.

PROP. 2012/13:100

Tabell 7.3 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser för 2013 medför att utgiftskvoten beräknas

2012–2017

fortsätta öka 2013.

Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.

Diagram 7.2 Inkomster och utgifter 2000–2017

2012 2013 2014 2015 2016 2017 Procent av BNP. Utfall för 2000–2012, prognos för 2013–2017.

Inkomster 1 764 1 798 1 853 1 937 2 037 2 135 58 procent av BNP 49,6 49,4 49,2 49,0 48,8 48,8 Inkomster Skatter och 56 avgifter 1 564 1 606 1 662 1 740 1 831 1 922 Utgifter

54 procent av BNP 44,0 44,1 44,1 44,0 43,9 44,0 Kapitalinkomster 71 71 68 70 74 78 52 Övriga inkomster 129 121 124 127 131 134

50

Utgifter 1 789 1 857 1 893 1 935 1 989 2 047

procent av BNP 50,3 51,0 50,3 49,0 47,7 46,8 48 Utgifter exkl.

46 räntor 1 757 1 819 1 855 1 898 1 952 2 009 Räntor 33 38 38 37 38 39

44

Finansiellt

sparande -25 -59 -39 2 47 88 42 procent av BNP -0,7 -1,6 -1,0 0,0 1,1 2,0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Inkomsterna ökar i takt med BNP 2013–2017 Vid en normal ekonomisk tillväxt, utan till- Skatteintäkterna ökar 2013 marginellt som andel kommande diskretionära finanspolitiska åtav BNP, trots de skattesänkningar som gärder, ökar skatteintäkterna ungefär i takt med genomfördes 2013. Detta beror på att de BNP, samtidigt som utgifterna minskar som viktigaste skattebaserna utvecklades starkare än andel av BNP. Det beror bl.a. på att en del av BNP. Skattekvoten (skatteintäkterna som andel utgifterna inte är indexerade och på att tillfälliga av BNP) beräknas vara i stort sett oförändrad program faller bort. Den starkare tillväxten kring 44 procent 2012–2017 (se tabell 7.4). 2014–2017 i kombination med att arbetslösheten minskar från 2015, jämfört med 2013, medför att

Tabell 7.4 Skatter och avgifter 2012–2017

utgifterna i relation till BNP minskar relativt

Procent av BNP. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.

kraftigt (se diagram 7.2). Utgiftskvoten minskar

2012 2013 2014 2015 2016 2017

med ca 1 procentenhet per år 2014–2017. Hushållens direkta Ökningen av utgiftskvoten 2012 beror dels på

skatter 15,4 15,7 15,7 15,7 15,7 15,8

att den offentliga konsumtionen och

Företagens direkta

skatter 2,9 2,6 2,7 2,8 2,9 2,9 transfereringarna till hushållen utvecklades i Arbetsgivare o. starkare takt än BNP, dels på att inkomst-

egenföretagare

att utgiftskvoten fortsätter öka. År 2014–2017 Övriga indirekta skatter 3,6 3,6 3,5 3,5 3,3 3,3 leder en återhållsam utveckling av den offentliga

konsumtionen till att den minskar som andel av

Summa 44,2 44,3 44,4 44,2 44,1 44,2

BNP. Även transfereringarna minskar som andel Till offentlig sektor 44,0 44,1 44,1 44,0 43,9 44,0

av BNP. De hälsorelaterade transfereringarna, Till EU 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

som minskat under en följd av år, väntas fort- Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

sätta minska som andel av BNP. Den minskade

statsskulden medför tillsammans med en

Utgifterna som andel av BNP ökar i början av

successivt högre räntenivå att ränteutgifterna

prognosperioden

beräknas vara så gott som oförändrade som Utgiftskvoten, utgifterna i förhållande till BNP,

andel av BNP (se tabell 7.5). uppgick 2012 till 50,3 procent. Jämfört med 2011

ökade utgiftskvoten med närmare 1 procent-

enhet. Den fortsatt svaga konjunkturen och de reformer som föreslogs i budgetpropositionen

PROP. 2012/13:100

Tabell 7.5 Den offentliga sektorns utgifter 2012–2017

är i balans 2015 och sedan förstärks fram till

Procent av BNP. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.

2017. Det finansiella sparandet beräknas 2017

2012 2013 2014 2015 2016 2017

uppgå till 2,3 procent av BNP (se tabell 7.6).

Konsumtion 26,9 27,1 26,9 26,3 25,8 25,4 Investeringar 3,5 3,4 3,3 3,2 3,2 3,2 Tabell 7.6 Statens inkomster och utgifter 2012–2017

Miljarder kronor, om annat ej anges. Utfall för 2012, prognos för Transfereringar till

2013–2017. hushåll 15,7 15,9 15,5 15,1 14,6 14,4

2012 2013 2014 2015 2016 2017 Ålderspensioner 8,5 8,7 8,5 8,4 8,3 8,2

Inkomster 892 911 942 989 1040 1088

Hälsorelaterat 2,9 2,8 2,7 2,6 2,4 2,4

procent av BNP 25,1 25,0 25,0 25,0 24,9 24,9 Arbetsmarknad 0,9 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6

Skatter och Familjer och barn 1,8 1,8 1,8 1,7 1,7 1,7 avgifter 785 800 832 876 925 971 Övrigt 1,6 1,7 1,7 1,6 1,5 1,5 Kapitalinkomster 36 39 36 37 37 36

Övriga inkomster 71 73 74 76 79 80 Övriga

Summa utgifter 50,3 51,0 50,3 49,0 47,7 46,8 procent av BNP 24,8 24,4 23,5 22,5 21,8 21,1

Ränteutgifter 26 33 32 31 30 30 Exklusive räntor 49,4 50,0 49,3 48,0 46,8 45,9

1 Finansiellt Inklusive ofördelade utgifter. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. sparande -23 -39 -20 25 69 100

procent av BNP -0,7 -1,1 -0,5 0,6 1,6 2,3

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

7.2.1¶Staten

Från statens finansiella sparande till

Statens finansiella sparande och budgetsaldo

budgetsaldo

försämras mellan 2012 och 2013, för att därefter successivt förstärkas. Statsskulden ökar 2012–

Statens finansiella sparande visar förändringen av 2014 och minskar under den resterande delen av

den finansiella förmögenheten, exklusive prognosperioden.

effekten av värdeförändringar. Budgetsaldot

visar statens lånebehov med omvänt tecken och

därmed påverkan på statsskulden.

Statens finansiella sparande

Det finansiella sparandet påverkas inte av för-

säljningar och köp av finansiella tillgångar, t.ex. Statens inkomster utgörs i huvudsak av skatter

aktier, eller ökad utlåning, eftersom sådana och avgifter på arbete samt skatt på kapital och

transaktioner inte förändrar den finansiella förkonsumtion. Skatter och avgifter som andel av

mögenheten. Däremot påverkas budgetsaldot BNP minskade mellan 2011 och 2012. Vidare

och statsskulden av dessa transaktioner. redovisas kalkylmässiga poster som inkomster

Förutom denna principiella skillnad avviker enligt NR, t.ex. kapitalförslitning. Det låga

redovisningen i statens budget i flera avseenden ränteläget och den relativt låga statsskulden

från redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas bidrog till att statens inkomster av räntor och

kassamässigt, medan NR tillämpar en periodutdelningar (kapitalinkomster) översteg ränte-

iserad redovisning. Denna skillnad påverkar utgifterna.

framför allt redovisningen av skatteintäkter och

Statens finansiella sparande uppvisade ett

ränteutgifter. underskott på 23 miljarder kronor 2012, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor jämfört med 2011.

För 2013 beräknas ett underskott i det finansiella sparandet i staten på 39 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. Underskottet beräknas minska till 20 miljarder kronor 2014 59 Den kassamässiga redovisningen innebär att transaktionerna (skatter eller 0,5 procent av BNP. En relativt kraftig och räntor) redovisas när betalningen sker. I NR periodiseras transminskning av utgifterna i relation till BNP under aktionerna till den tidpunkt de avser. Det innebär t.ex. att skatter 2015–2017 leder till att det finansiella sparandet redovisas på inkomståret i NR, oavsett när betalningen sker.

PROP. 2012/13:100

Tabell 7.7 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Statens budgetsaldo försämras 2013, men stärks på

2012–2017

sikt

Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.

År 2012 visade statens budget ett underskott på

2012 2013 2014 2015 2016 2017

25 miljarder kronor. År 2013 och 2014 väntas

Finansiellt sparande -23 -39 -20 25 69 100

budgetsaldot visa underskott på 150 miljarder Till budgetsaldo

kronor respektive 17 miljarder kronor. År 2013 Räntor, periodisering, förklaras två tredjedelar av underskottet av kursvinster/förluster -3 6 2 0 -1 2

Riksbankens upplåning för förstärkning av Periodisering av

valutareserven. Budgetsaldot förstärks gradvis skatter 8 -24 -9 2 1 1

under hela prognosperioden och 2017 beräknas Köp och försäljning av

överskottet uppgå till 114 miljarder kronor. I aktier, extra utdelningar m.m. -1 15 15 15 15 15 tabell 7.8 och diagram 7.3 redovisas utvecklingen

av saldot. Övriga finansiella transaktioner m.m. -6 -108 -4 -2 -4 -4

Tabell 7.8 Statens budgetsaldo 2012–2017 Budgetsaldo -25 -150 -17 39 80 114

Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017. Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Inkomster 788 787 829 884 925 974

År 2012 överensstämde det finansiella sparandet och budgetsaldot förhållandevis väl. För 2013 Utgifter exkl.

1

statsskuldsräntor 784 811 824 824 822 839

beräknas dock det finansiella sparandet vara

Statsskuldsräntor

betydligt starkare än budgetsaldot. Det beror på 2

m.m. 27 19 21 22 22 19

att Riksgäldskontorets upplåning på ca

Riksgäldskontorets

100 miljarder kronor, för att finansiera 3

nettoutlåning 1 106 2 -1 1 2

utlåningen till Riksbanken för att förstärka varav valutareserven, endast belastar budgetsaldot. In-/utlåning från

myndigheter Upplåningen påverkar inte det finansiella (räntekonto) 0 -1 -1 -1 -1 -2 sparandet eftersom staten får motsvarande Inbetalning av

premiepensionsfordran på Riksbanken.

medel inkl. ränta -33 -34 -35 -36 -38 -39

De kassamässigt inbetalda skatterna beräknas Utbetalning av

premiepensionsbli 24 miljarder kronor lägre än de

medel 33 35 35 37 38 39 prognostiserade debiterade skatteintäkterna. CSN, studielån 5 6 6 6 6 6

År 2014–2017 förstärks budgetsaldot, men Investeringslån till

myndigheter 0 1 1 1 1 1 inte det finansiella sparandet, av beräknings-

Stabilitetsfonden -5 -4 -4 -5 -5 -6 tekniskt antagna försäljningar av statens aktie-

Kärnavfallsfonden 0 0 0 0 0 0 innehav om 15 miljarder kronor per år (se tabell Lån Riksbanken 5 98 1 -1 0 0 7.7). Lån till andra

länder 0 3 0 0 0 0

Nettoutlåning –

infrastruktur-

3

investeringar 4 3 0 1 2 4

Statens budgetsaldo

Exportkreditnämnd

en -6 0 0 0 0 0 Enligt budgetlagen (2011:203) ska statens Övrigt, netto 3 -1 -1 -2 -2 -2 budget omfatta alla inkomster och utgifter samt Kassamässig

4

korrigering 0 1 0 0 0 0

andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär ett Statens

budgetsaldo -25 -150 -17 39 80 114

motsvarande minskat lånebehov för staten och

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar inte alltid. att statsskulden minskar. Det motsatta 1

Inklusive förändring av anslagsbehållningar.

2 förhållandet gäller vid ett budgetunderskott. För Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3

Avser infrastrukturlån (netto) för Botniabanan AB och Trafikverket. att statens budgetsaldo ska överensstämma med 4

Den kassamässiga korrigeringen avser främst förfall av lån som staten övertog statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets från Venatius AB 2007.

Källor: Riksgäldskontoret, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost på utgiftssidan av statens

Jämn nivå på statsskuldsräntorna

budget.

Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar

relativt lite från år till år under prognosperioden.

PROP. 2012/13:100

Avgörande för ränteutgifternas nivå är stats- Riksgäldskontorets nettoutlåning är tillfälligt hög skuldens storlek, inhemska och utländska Riksgäldskontorets nettoutlåning är en post på räntenivåer samt den svenska kronans växelkurs. budgetens utgiftssida som har stor betydelse för Den upplåningsteknik som Riksgäldskontoret budgetsaldot. Nettoutlåningen innehåller såväl väljer kan på kort sikt få betydande effekter på löpande statlig verksamhet – t.ex. studielånen – ränteutgifterna, främst genom att utgifterna som tillfälliga poster, vilka oftast tillkommer omfördelas över tiden, t.ex. genom över- eller med kort varsel och därför är underkurser i samband med emissioner av svårprognostiserade. På grund av dessa statsobligationer. engångseffekter varierar nettoutlåningen kraftigt

År 2012 var utgifterna för statsskuldsräntor ca från år till år. 8 miljarder kronor högre jämfört med prognosen De senaste åren har nettoutlåningen varit hög för 2013. Den höga nivån berodde främst på till följd av extraordinära insatser som gjorts med kursförluster vid byten av lån och anledning av finanskrisen, som Riksbankens lån valutakursförluster för skulden i utländsk valuta. för att stärka valutareserven 2009 och lån till År 2013 beräknas ränteutgifterna bli relativt låga länder med finansiella problem. Riksgäldstill följd av låga marknadsräntor. Riksbankens kontorets nettoutlåning väntas bli hög även lån på ca 100 miljarder kronor 2013 för 2013, då den beräknas till 106 miljarder kronor. förstärkning av valutareserven påverkar statens Ökningen av nettoutlåningen 2013 beror budgetsaldo negativt med motsvarande belopp. framför allt på lån till Riksbanken för Däremot så får lånet ingen effekt på statens förstärkning av valutareserven. ränteutgifter eftersom Riksbanken kompenserar I december 2012 meddelade Riksbanken att staten med kostnaderna för lånet. den avsåg att förstärka sin valutareserv med

100 miljarder kronor genom upplåning i Diagram 7.3 Statens budgetsaldo 2000–2017 Riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets netto-

Miljarder kronor. Utfall 2000- 2012, prognos 2013–2017

utlåning påverkas av valutaeffekter på lånen till

200,0

Riksbanken eftersom de är tecknade i euro och

150,0 US-dollar. Lånen förfaller regelbundet till

100,0 betalning och ersätts med nya lån, med bl.a.

växelkurseffekter som följd. År 2013 påverkar

50,0

lånen till Riksbanken nettoutlåningen med

0,0 98 miljarder kronor. År 2014 beräknas valuta-

-50,0 kursförluster uppstå om ca 1 miljard kronor,

medan valutakursvinster uppstår 2015. Inget -100,0

antagande om återbetalning av lånen görs i -150,0 prognosen eftersom det är oklart när åter- -200,0 betalningen kommer att ske. När lånen åter-

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

betalas minskar nettoutlåningen i motsvarande Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar. grad, vilket leder till ett förbättrat budgetsaldo

och en lägre statsskuld. År 2014 beräknas ränteutgifterna bli ca Riksdagen har efter förslag från regeringen 2 miljarder kronor högre än 2013. Det beror bl.a. beslutat om ett lån till Irland om högst på att marknadsräntorna väntas vara fortsatt låga, 600 miljoner euro (prop. 2011/12:119, bet. vilket ger högre kursförluster i samband med att 2011/12:FiU41, rskr. 2011/12:209). Detta lån Riksgäldskontoret löser in lån i förtid. År 2015 antas i prognosen belasta nettoutlåningen 2012 kommer ränteutgifterna att öka ytterligare något och 2013 med ca 3 miljarder kronor per år. År till följd av att ett stort realobligationslån 2009–2011 lånade Island 495 miljoner euro, förfaller och en inflationskompensation om motsvarande 4,6 miljarder kronor, från svenska ungefär 7 miljarder kronor betalas ut. Bortsett staten. Island gjorde 2012 förtida återbetalningar från dessa tillfälliga effekter finns huvudsakligen av sitt lån på 290 miljoner euro två sinsemellan motverkande faktorer som (2,6 miljarder kronor). Den första ordinarie påverkar ränteutgifterna mellan 2013 och 2017: återbetalningen kommer att ske 2018. låga, men stigande marknadsräntor och en En del av Riksgäldskontorets nettoutlåning minskande statsskuld. utgörs av stabilitetsfondens medel. I regeringens

PROP. 2012/13:100

skrivelse med anledning av Riksrevisionens Tabell 7.9 Statens budgetsaldo samt justering för större

engångseffekter 2012–2017

rapport om stabilitetsfonden anges att

Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.

regeringen inte utesluter att det kan finnas skäl

2012 2013 2014 2015 2016 2017

för att de medel som inflyter till stabilitets-

Statens

fonden kan placeras på ett annat sätt än på ett

budgetsaldo -25 -150 -17 38 80 114

räntebärande konto i Riksgäldskontoret (skr.

Större

2011/12:71). Mot denna bakgrund ska en

engångseffekter -8 85 -14 -16 -15 -15

sakkunnig i Regeringskansliet få i uppdrag att

Varav

lämna förslag avseende placeringsregler för

Försäljning av

stabilitetsfonden. statligt aktie- År 2014 beräknas nettoutlåningen bli ca innehav 0 -15 -15 -15 -15 -15

2 miljarder kronor, för att sedan variera mellan Extra

utdelningar

2 till -1 miljard kronor 2015–2017. 1

m.m. -3 -1

Lån till

Riksbanken 5 98 1 -1 0 0

Exportkredit-

Statens budget-

tabell 7.9). Exportkreditnämnden genomförde

saldo justerat

en engångsvis omplacering av medel från för större

engångseffekter -33 -65 -31 22 65 99

obligationer till konto på Riksgäldskontorets

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. nettoutlåning, vilket förbättrade saldot med ca 1

Summan av extra utdelningar och kapitaltillskott. 6 miljarder kronor. Riksgäldskontorets upp- Avser Riksbankens lån i Riksgäldskontoret.

Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar. låning till Riksbanken påverkade budgetsaldot

negativt 2012 med ca 5 miljarder kronor.

Sveaskog Holding AB genomförde en

7.2.2¶Ålderspensionssystemet

extrautdelning om ca 4 miljarder kronor under

året, vilket förbättrade saldot. Ett kapitaltillskott

Det finansiella sparandet i ålderspensionstill Ersättningsmark AB innebar vidare en

systemet uppgick 2012 till 8 miljarder kronor minskning av saldot med 1 miljard kronor.

eller 0,2 procent av BNP (se tabell 7.10). Åren Sammantaget beräknas summan av extraordinära

2012–2017 är avgifterna lägre än pensionsutbeutdelningar och kapitaltillskott förbättra budget-

talningarna, vilket framför allt förklaras av att de saldot med 3 miljarder kronor 2012.

stora årskullarna födda på 1940-talet går i

År 2013 beräknas engångseffekter påverka

pension. År 2012 är dock direktavkastningen på budgetsaldot negativt med 85 miljarder kronor.

AP-fondernas tillgångar tillräckligt stor för att Riksgäldskontorets upplåning till Riksbanken

täcka avgiftsunderskottet. År 2013 väntas påverkar budgetsaldot negativt med ca

avgiftsunderskottet öka med ca 14 miljarder 98 miljarder kronor. Dessutom påverkar lånet till

kronor och bedöms då vara så stort att kapital- Irland saldot negativt med ca 3 miljarder kronor.

avkastningen inte räcker för att täcka under- I motsatt riktning verkar det beräkningstekniska

skottet, vilket innebär att det finansiella sparanantagandet om 15 miljarder kronor av försäljning

det i ålderspensionssystemet väntas bli negativt. av statligt aktieinnehav.

Det finansiella sparandet bedöms även under

År 2014–2017 beräknas de årliga större

återstoden av prognosperioden vara negativt. engångseffekterna förbättra budgetsaldot med

mellan 14 och 16 miljarder kronor. För dessa år

görs, som tidigare nämnts, ett beräknings-

tekniskt antagande om försäljningar av aktier i

statliga bolag. År 2013–2017 antas dessa försälj-

ningsinkomster uppgå till 15 miljarder kronor

per år. För år 2014–2017 görs inga antaganden

om extrautdelningar eller kapitaltillskott.

PROP. 2012/13:100

Tabell 7.10 Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter Balanseringen förväntas vara aktiverad under

2012–2017

hela prognosperioden (se diagram 7.4). Detta Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall 2012, prognos 2013– 2017. innebär att pensionerna stiger med mer än

utvecklingen av inkomstindex om balanstalet

2012 2013 2014 2015 2016 2017

överstiger 1,0000. Eftersom balanstalet för 2012

och 2015. År 2016 väntas åter balanstalet över- Förvaltningsutgifter

stiga 1,0000 (se tabell 7.11). m.m. -4 -4 -4 -4 -4 -4

Finansiellt sparande 8 -9 -4 -7 -8 -8 Tabell 7.11 Inkomstindex, balanstal och balansindex 2012– 2017

Procent av BNP 0,2 -0,2 -0,1 -0,2 -0,2 -0,2

Procentuell förändring om annat ej anges, fastställda tal 2012–2013, Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. prognos 2014–2017.

2012 2013 2014 2015 2016 2017 Alla inkomstpensioner och tilläggspensioner Inkomstindex 4,9 3,7 1,1 3,5 3,6 4,2 efter 65 års ålder är följsamhetsindexerade. I ett Balansindex 5,2 5,8 -0,6 3,4 4,6 4,4 läge då pensionssystemets finanser är i balans 1

Följsamhetsindexering 3,5 4,1 -2,1 1,8 3,0 2,7 bygger följsamhetsindexeringen på förändringen 2

Balanstal 1,0024 1,0198 0,9837 0,9990 1,0102 1,0014

av inkomstindex. Om balanstalet understiger 1

Följsamhetsindexering innebär att inkomst- och tilläggspensionerna varje år 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder över- räknas om med utvecklingen av inkomstindex (eller balansindex) minus normen

1,6 procent. Normen motsvarar det förskott som läggs till pensionen när den stiger systemets tillgångar, aktiveras balans- beviljas.

2 eringen. Balanseringen är ett sätt att, genom en Balanstalet uttrycker inte procentuell förändring, utan anger systemets till-

gångar i förhållande till dess skulder. justering av indexeringen, säkerställa att pen- Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. sionssystemets utgifter inte långsiktigt överstiger dess inkomster. Detta sker genom att pensionerna bestäms utifrån förändringen av ett 7.2.3 Kommuner och landsting balansindex i stället för ett inkomstindex.

Det finansiella sparandet för kommuner och

Diagram 7.4 Utvecklingen av inkomstindex och balansindex

landsting, kommunsektorn, blev sammantaget

2009–2017

-10 miljarder kronor 2012, vilket motsvarar Fastställda tal 2009–2013, prognos 2014–2017. Index -0,3 procent av BNP. Det var en förstärkning

180 jämfört med 2011, då det finansiella sparandet

Inkomstindex uppgick till ca -13 miljarder kronor. För-

170 Balansindex bättringen jämfört med 2011 beror bl.a. på åter-

betalningen av försäkringspremier från AFA

160 Försäkring på ungefär 11 miljarder kronor.

Samtidigt ökade konsumtionen och investe-

150 ringarna relativt kraftigt både 2011 och 2012

jämfört med 2009 och 2010. Det ekonomiska

140 resultatet före extraordinära poster uppgick till

19 miljarder kronor 2012 (se tabell 7.12).

130 Det svaga konjunkturläget medför att det

kommunala skatteunderlaget växte svagare 2012

120 jämfört med 2011. Till viss del vägdes detta upp

09 10 11 12 13 14 15 16 17

av att kommuner och landsting sammantaget Källor: Pensionsmyndigheten och egna beräkningar. 60

höjde medelutdebiteringen 2012. Statsbidragen

minskade något till följd av den slutliga Balansindexet beror på utvecklingen av inkomstindexet och balanstalets storlek. Balanseringen är aktiverad så länge balansindexet understiger inkomstindexets nivå.

60 Den kommunala medelutdebiteringen höjdes med 5 öre 2012, vilket

ökade skatteintäkterna med ca 1 miljard kronor.

PROP. 2012/13:100

utfasningen av de tillfälliga statsbidragen. Detta väntas öka i en högre takt. Det finansiella kompenseras av återbetalningen från AFA sparandet och det ekonomiska resultatet Försäkring. Kommunsektorns intäkter ökade beräknas därför för dessa år försvagas jämfört med 4,2 procent mellan 2011 och 2012. med 2012.

Kommunsektorns konsumtion växte med I takt med att arbetsmarknaden successivt 3,4 procent, motsvarande 23 miljarder kronor, i förbättras, stärks de ekonomiska förutlöpande priser 2012. Investeringarna växte starkt sättningarna för kommuner och landsting 2012, och ökade med drygt 5 miljarder kronor i fr.o.m. 2015. Detta bidrar till att sektorns totala löpande priser. intäkter sammantaget beräknas öka med ca

4,1 procent per år 2016 och 2017 (se diagram

Tabell 7.12 Kommunsektorns finanser 2012–2017

7.5). Kostnaderna ökar något svagare och Miljarder kronor om annat ej anges. Utfall för 2012, prognos för

därmed förstärks det finansiella sparandet och 2013–2017.

det ekonomiska resultatet fr.o.m. 2016.

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Totala intäkter 837 859 882 910 948 987 Diagram 7.5 Utvecklingen av kommunsektorns intäkter och

procent av BNP 23,6 23,6 23,4 23,0 22,7 22,6 kostnader samt finansiella sparande 2000–2017

Utfall för 2000–2012, prognos för 2013–2017. Skatter 562 585 601 627 658 691

Procent Miljarder kronor

Kommunal fastighetsavgift 16 16 16 16 17 17 Statsbidrag exkl. mervärdesskatt 132 138 141 140 141 142 skatter och bidrag som procent av BNP 19,9 20,3 20,1 19,8 19,5 19,4 Övriga intäkter 128 120 123 127 132 137 varav moms 50 51 52 53 55 56

Totala kostnader 847 871 897 925 961 991

procent av BNP 23,8 23,9 23,8 23,4 23,0 22,7 Konsumtion 697 722 742 766 796 822 Procentuell utveckling löpande

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. priser 3,4 3,6 2,8 3,2 4,0 3,3 Övriga kostnader 151 149 155 160 164 169

Finansiellt sparande -10 -12 -15 -15 -13 -4

procent av BNP -0,3 -0,3 -0,4 -0,4 -0,3 -0,1

7.3¶Den ekonomiska ställningen och

Resultat före extra

skuldutvecklingen

ordinära poster 19 7 4 3 5 14

Anm.: Skatter och bidrag som andel av BNP inkluderar intäkter från den kommunala fastighetsavgiften. Faktisk utveckling av statsbidrag. Den ekonomiska ställningen Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet Även 2013 och 2014 väntas skatteunderlaget

uppgick 2012 till 751 miljarder kronor, vilket utvecklas förhållandevis svagt, vilket till viss del

motsvarade 21,1 procent av BNP. Enligt NR vägs upp av att kommuner och landsting

redovisas detta mått exklusive statens och större sammantaget höjt medelutdebiteringen även för

62 delen av den kommunala sektorns åtaganden för 2013. De totala intäkterna väntas öka med

de förmånsbestämda tjänstepensionerna. Skuld- 2,6 procent respektive år medan kostnaderna

erna för de fonderade avgiftsbestämda tjänste-

pensionerna ingår, i likhet med premiepensions-

systemet, inte heller i den offentliga sektorn utan

redovisas i försäkringssektorn. 61 I samband med finanskrisen höjdes statsbidragen tillfälligt med Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet sammantaget 20 miljarder kronor 2010 och 2011. Utöver de tillfälliga ligger i huvudsak i AP-fonderna, medan staten stöden höjde regeringen också statsbidragen till kommunsektorn har en nettoskuld. permanent med 5 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2011. 62 Den kommunala medelutdebiteringen har höjts med 13 öre 2013, vilket ökar skatteintäkterna med ca 2,4 miljarder kronor.

PROP. 2012/13:100

Diagram 7.6 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet ökning av statsskulden som följer av

1990–2017

Riksgäldskontorets upplåning till Riksbanken Procent av BNP. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.

påverkar inte förmögenheten eftersom staten får

30 en fordran på samma belopp som skuld-

20 ökningen. För 2016 och 2017 är bidragen från

det finansiella sparandet till förmögenheten som

andel av BNP större än det negativa bidraget

0 från att BNP ökar. År 2017 beräknas den

finansiella förmögenheten uppgå till

-10

779 miljarder kronor, motsvarande 17,8 procent

-20

av BNP.

-30 Mellan 2012 och 2017 beräknas den finansiella

förmögenheten öka med 28 miljarder kronor,

-40

90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 vilket i stort sett följer av det ackumulerade

finansiella sparandet. I prognosen ingår inga Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. andra värdeförändringar utöver de förutsedda

valutakursförändringarnas effekt på stats- Sedan 2005 är den finansiella förmögenheten skulden. positiv, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger skulderna (se diagram 7.6). Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och Skuldutvecklingen utdelningar överstiger också ränteutgifterna. Den finansiella förmögenheten ökade 2012 med Statsskulden minskar motsvarande 3 procent av BNP, trots det Den konsoliderade statsskulden beräknas uppgå negativa finansiella sparandet. Värdeförändringar till 1 262 miljarder kronor år 2013, vilket är en m.m. gav ett positivt bidrag på 4 procentenheter ökning med 143 miljarder kronor jämfört med till förändringen av förmögenheten. Ökningen 2012. Ökningen är främst en effekt av av BNP reducerade förmögenheten som andel av Riksbankens upplåning för förstärkningen av BNP med 0,3 procentenheter (se tabell 7.13). valutareserven. Rensat för denna effekt ökar

statsskulden med ca 43 miljarder kronor 2013

Tabell 7.13 Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet

jämfört med 2012.

2012–2017

Procent av BNP. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.

Diagram 7.7 Statsskuldens utveckling 2000–2017

2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utfall 2000- 2012, prognos 2013–2017. Staten -7,7 -8,8 -9,2 -8,1 -6,1 -3,4 1400,0 60 Ålderspensionssystemet 26,4 25,6 24,6 23,3 21,9 20,7 1200,0

50 Kommunsektorn 2,4 2,0 1,5 1,0 0,7 0,5

1000,0 Offentlig sektor 21,1 18,8 17,0 16,2 16,5 17,8 40

800,0 Förändring 3,0 -2,3 -1,8 -0,8 0,3 1,3

30 Bidrag till 600,0 förändringen

20

400,0 Finansiellt sparande -0,7 -1,6 -1,0 0,0 1,1 2,0 10

200,0 Värdeförändringar m.m. 0,0 0

4,0 -0,2 -0,2 0,0 0,0 0,1

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Nominell BNP- Procent av BNP Statsskuld förändring -0,3 -0,5 -0,6 -0,8 -0,9 -0,7

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Anm.: Finansiella förmögenheten redovisas exklusive periodiseringsposterna i finansräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

År 2014 beräknas statsskulden öka med

23 miljarder kronor till 1 286 miljarder kronor. Förmögenheten beräknas minska i förhållande

Från och med 2014 bidrar de snabbt växande till BNP 2013–2015. År 2013 och 2014 minskar

budgetöverskotten till att statsskulden minskar, förmögenheten även nominellt till följd av

både nominellt och uttryckt som andel av BNP. underskottet i det finansiella sparandet. Den

PROP. 2012/13:100

I slutet av 2017 beräknas skuldkvoten, dvs. den nella värdet på skulden varierat, för att vid konsoliderade statsskulden som andel av BNP, utgången av 2012 uppgå till 1 358 miljarder uppgå till 24,1 procent. Utöver konjunktur- kronor. Skulden ökade således mellan 1994 och återhämtningen bidrar även ett beräknings- 2012 med 142 miljarder kronor, trots att övertekniskt antagande om försäljningar av statens skotten i det finansiella sparandet ackumulerat innehav av aktier i bolag till att statsskulden 1995–2012 uppgick till 116 miljarder kronor. minskar. De antagna försäljningarna minskar Det berodde huvudsakligen på att överskotten i lånebehovet med 15 miljarder kronor per år AP-fonderna investerades i aktier och andra till- 2013–2017, dvs. med sammanlagt 75 miljarder gångar, samtidigt som fonderna minskade sitt kronor. innehav av statsobligationer.

Som andel av BNP har emellertid skulden Tabell 7.14 Statsskuldens förändring 2012–2017 minskat kraftigt och uppgick vid utgången av Miljarder kronor. Utfall 2012, prognos 2013–2017.

2012 till 38,2 procent av BNP (skuldkvoten),

2012 2013 2014 2015 2016 2017

vilket kan jämföras med referensvärdet inom EU Okonsoliderad stats- på högst 60 procent av BNP (se diagram 7.8).

skuld vid ingången av året 1 108 1 153 1 296 1 321 1 284 1 206 Diagram 7.8 Den konsoliderade bruttoskulden 1994–2017

Förändring av Utfall för 1994–2012, prognos för 2013–2017. okonsoliderad Miljarder kronor Procent av BNP

statsskuld 45 144 24 -37 -77 -113

1 600 80 varav:

1 Lånebehov 25 150 17 -39 -80 -114 Skulddispositioner 1 200 60

2 m.m. 20 -6 8 2 3 1

Okonsoliderad

3

statsskuld 1 153 1 296 1 321 1 284 1 206 1 094 800 40 Eliminering av myndigheters innehav av statspapper -33 -34 -35 -36 -37 -38

400 20

Statsskuld vid årets

4 Miljarder kronor Procent av BNP

slut 1 119 1 262 1 286 1 248 1 169 1 056

5 Statsskuldsförändring 44 143 23 -38 -78 -114 0 0 Statsskuld i procent av 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 BNP 31,5 34,7 34,2 31,6 28,0 24,1

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. 1 Identiskt med statens budgetsaldo med omvänt tecken. 2 Utgörs bl.a. av ny redovisningsmetod. 3 Utvecklingen av skulden beror på det finansiella I den okonsoliderade statsskulden ingår statliga myndigheters innehav av statspapper. sparandet, som kan fördelas på primärt sparande 4 Här avses konsoliderad statsskuld vilket innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort. och ränteutgifter, samt det s.k. stock-flödet. 5 Avser statsskuldsförändring beräknad på den konsoliderade statsskulden.

Detta flöde utgörs av finansiella transaktioner Källor: Riksgäldskontoret och egna beräkningar.

och periodiseringar som inte påverkar det finan-

siella sparandet. Mellan 2011 och 2012 ökade Den offentliga sektorns konsoliderade skulden nominellt, men minskade med 0,2 bruttoskuld är låg procent som andel av BNP. Underskottet i det

finansiella sparandet bidrog till en ökning av Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. skuldkvoten med 0,5 procentenheter, medan Maastrichtskulden, definieras av EU-regler och stock-flödet föranledde en minskning av skuldanvänds vid bedömningen av medlemsländernas kvoten med 0,2 procentenheter. Periodiseringar offentliga finanser. För svenska förhållanden av skatter och räntor samt försäljningar av aktier innebär definitionen att skulden består av stats- bidrog till att minska skulden. Detta motskulden och den kommunala sektorns skulder på verkades av en ökning av de finansiella kapitalmarknaden, med avdrag för AP-fondernas tillgångarna. Den nominella BNP-ökningen innehav av statsobligationer. bidrog till en minskning av skuldkvoten med

Inför Sveriges EU-inträde den 1 januari 1995 0,6 procentenheter (se tabell 7.15). uppgick den konsoliderade bruttoskulden till Skulden ökar relativt kraftigt 2013; som andel 1 216 miljarder kronor, vilket motsvarade av BNP ökar den med 3,8 procentenheter. 72 procent av BNP. Sedan dess har det nomi- Ökningen beror huvudsakligen på statens

PROP. 2012/13:100

utlåning till Riksbanken för förstärkningen av Tolv länder, däribland Sverige, klarade 2012 valutareserven. Skulden fortsätter att öka underskottsgränsen enligt stabilitets- och nominellt 2014, men minskar som andel av BNP. tillväxtpakten på 3 procent av BNP. År 2015–2017 minskar skulden även nominellt För Japan och USA har de offentliga genom överskotten i det finansiella sparandet finanserna försämrats ännu kraftigare. År 2012 och det beräkningstekniska antagandet om uppgick underskottet i Japan till 9,1 procent och försäljningar av statens aktieinnehav. Samman- i USA till 8,5 procent av BNP (se diagram 7.9). taget beräknas skulden öka med 55 miljarder

Diagram 7.9 Den offentliga sektorns finansiella sparande i

kronor mellan 2012 och 2017. Som andel av

EU, Japan och USA 2007–2012

BNP minskar skulden under prognosperioden

Procent av BNP

till 32,3 procent av BNP 2017.

0

Euroområdet

Tabell 7.15 Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-

-2 EU-27

skuld och bidrag till förändringen 2012–2017

USA Procent av BNP, om annat ej anges. Utfall för 2012, prognos för

-4 Japan 2013–2017.

2012 2013 2014 2015 2016 2017

-6 Miljarder kronor 1358 1529 1574 1562 1510 1413 -8

procent av

BNP 38,2 42,0 41,8 39,5 36,2 32,3 -10 Förändring -0,2 3,8 -0,2 -2,3 -3,3 -3,8 Bidrag till -12 förändringen

-14 Primärt

2007 2008 2009 2010 2011 2012 finansiellt sparande Källa: European Economic Forecast Winter 2013 (Europeiska kommissionen 2013).

-0,2 0,6 0,0 -1,0 -2,0 -2,9 Ränteutgifter (EDP) 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9

Enligt EU-kommissionens vinterprognos 2013 Stock-flöde -0,2 3,3 0,3 -0,2 -0,1 -0,2

väntas underskottet inom EU minska 2013, men Periodisering beräknas ändå överstiga 3 procent av BNP såväl av räntor och 63

för euroområdet som för EU som helhet. skatter -0,3 0,4 0,1 0,2 0,0 0,0 Försäljning av aktier m.m. 0,0 -0,4 -0,4 -0,4 -0,4 -0,3 Hög och ökande skuld i EU-ländernas offentliga Övrigt 0,2 3,3 0,6 0,0 0,3 0,1 sektor Nominell BNP- Stöd i form av lån och kapitaltillskott, främst till förändring -0,6 -0,9 -1,4 -2,0 -2,1 -1,6

det finansiella systemet, har medfört att den Anm.: Ränteutgifterna redovisade inklusive effekten av skuldbytesavtal (s.k.

offentliga sektorns skuld i EU-länderna ökat swappar). Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. mer än vad som följt av underskotten i det

finansiella sparandet. För EU-länderna som

helhet ökade skulden mellan 2007 och 2012 med

28,2 procentenheter, från 59,0 procent av BNP 7.4 Den offentliga sektorns till 87,2 procent av BNP (se diagram 7.10). För

finansiella sparande och skuld i euroområdet uppgick skulden 2012 till 93,1

EU, Japan och USA procent av BNP. Mellan 2007 och 2012 ökade

skuldkvoten för alla EU-länder, med undantag Stora underskott i EU-länderna, Japan och USA för Sverige. För Grekland uppgick skulden 2012 Den finansiella krisen har medfört en kraftig till över 160 procent av BNP. Även för Irland, försämring av de offentliga finanserna inom EU. Italien och Portugal översteg skulderna 100 Mellan 2007 och 2010 försämrades den procent av BNP 2012. offentliga sektorns finansiella sparande med De beräknade fortsatta underskotten i det 5,6 procent av BNP för EU-länderna. Efter en finansiella sparandet bidrar till att skuldkvoten viss förbättring under 2011 och 2012 uppgick underskottet i det finansiella sparandet för EUländerna som helhet till 3,8 och för euroområdet till 3,5 procent av BNP 2012. Spanien noterade

63 European Economic Forecast Winter 2013 (Europeiska kommissionen ett underskott som översteg 8 procent av BNP.

2013).

PROP. 2012/13:100

fortsätter att öka 2013. I genomsnitt beräknas EU-länderna 2013 öka skulden till ca 90 procent av BNP. Av EU-länderna bedöms emellertid

13 länder 2013 fortfarande ha skulder som ligger under referensvärdet på 60 procent av BNP.

Diagram 7.10 Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld i EU 2007 och 2012

Procent av BNP

180 160 2007 2012 140 120 100

n g en n n k n nd n e… ta ke rn d n 27 en en et n nd n

ie ige and ie ar ie ie len al an ike ie lie

tland bur er äni taue ak la en Po M rri per EU kr råd lg land

gar ttl eck rländ te Unge skl Cy m Irla rtugal Ita ek

Es em Sv Li Le Tj ov Fin ov Spani tanni an Be Po

Bul Danm Sl Sl de Ös Ty bi Fr oo Gr

Lux Rum Ne or

St Eur Anm.: I Sverige minskar den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld från 40procent av BNP 2007 till 38 procent 2012. Källa: European Economic Forecast Winter 2013 (Europeiska kommissionen 2013).

Även för USA och Japan medför de beräknade fortsatta underskotten i det finansiella sparandet

2013 att skuldkvoten fortsätter att öka som andel av BNP. Enligt EU-kommissionens vinterprognos uppgick skulden 2012 för USA till 107,6 och för Japan till 237,5 procent av BNP.

8¶Kommunsektorns finanser, sysselsättning

och skuldsättning

PROP. 2012/13:100

8¶Kommunsektorns finanser, sysselsättning och skuldsättning

Sammanfattning Utvecklingen av den kommunalt

finansierade sysselsättningen varierar över

prognosperioden. År 2013 och 2014 • Kommunsektorns finanser bedöms vara bedöms sysselsättningen öka svagt för att förhållandevis stabila 2013–2017, trots ett sedan minska något 2015 och 2016. År fortsatt svagt konjunkturläge de närmaste 2017 bedöms den öka svagt. Den åren. I slutet av prognosperioden, när den kommunalt finansierade sysselsättningen svenska ekonomin som helhet närmar sig som andel i ekonomin ökar tillfälligt 2013 ett balanserat resursutnyttjande, beräknas och 2014 för att sedan återigen minska kommunsektorns resultat uppgå till 2015–2017, enligt tidigare minskande trend. 14 miljarder kronor, vilket bedöms vara i • De senaste årens skuldkris i vår omvärld nivå med god ekonomisk hushållning.

visar att det är av största vikt att inte enbart • Skatteintäkterna beräknas växa förhållande- fokusera på intäkter och kostnader vid en vis svagt t.o.m. 2014. I takt med att bedömning av det ekonomiska läget. För en utvecklingen på arbetsmarknaden tar fart djupare förståelse av det ekonomiska läget i påverkas även skatteintäkterna, som väntas kommunsektorn bör även kommunernas öka med i genomsnitt 4,8 procent per år och landstingens tillgångar och skulder 2015–2017. analyseras. Kommunsektorns skuldsättning

har ökat under de senaste åren, bl.a. på • Den kommunala konsumtionen ökade

grund av stora lånefinansierade investeringsvagt 2012 jämfört med den genomsnittliga

ar i fastigheter och infrastruktur. Den ökningstakten under den senaste tioårs-

finansiella situationen bedöms dock vara perioden. År 2013–2017 bedöms konsum-

förhållandevis stabil i sektorn, även om tionen i löpande priser öka med i genom-

spridningen mellan enskilda kommuner och snitt 3,4 procent per år.

landsting är stor. • Kommunsektorn är genom sin storlek och personalintensiva verksamhet en viktig arbetsgivare. Drygt en fjärdedel av alla sysselsatta i Sverige är kommun- eller landstingsanställda. Till detta kommer 8.1 Kommunsektorn – en stor och anställda bl.a. i privata företag som utför viktig del av svensk ekonomi kommunalt finansierade välfärdstjänster. Antalet sysselsatta i kommunalt finansierad Sverige har höga välfärdsambitioner och verksamhet uppgick 2012 till drygt kommunsektorn utgör en stor och viktig del av 1,2 miljoner och var därmed tillbaka på den svenska ekonomin, såväl genom den egna samma nivå som före finanskrisen. produktionen av välfärdstjänster såsom sjukvård,

PROP. 2012/13:100

kollektivtrafik, äldreomsorg och skola, som löner (lönesumman) i ekonomin. genom den ökande andelen kommunalt Lönesumman och den skattesats som varje finansierad produktion i näringslivet. kommun och landsting beslutar om avgör i sin

Kommunsektorns utgifter uppgick till ca 23 tur storleken på sektorns skatteintäkter, vilka procent av BNP 2011. Av den offentliga står för ungefär två tredjedelar av de totala sektorns totala utgifter står kommunsektorn för intäkterna. Efter skatteintäkterna utgör närmare hälften. I diagram 8.1 visas kommun- statsbidragen den största intäktskällan för sektorns utgifter fördelade efter ändamål för kommunsektorn. 2011. De tre största utgiftsposterna är hälso- och Sverige har en stor andel skattefinansierad sjukvård, utbildning samt socialt skydd (består produktion av välfärdstjänster, vilket ställer höga främst av vård och omsorg om äldre och krav på budgetkontroll och effektivitet. Det funktionshindrade). ekonomiska utrymmet för kommunalt

finansierad verksamhet styrs av det övergripande Diagram 8.1 Kommunsektorns utgifter efter ändamål 2011 finanspolitiska ramverket för stabila offentliga

Procent

finanser, inte minst överskottsmålet, men även

Övrigt Allmän off. av kommunallagens krav på god ekonomisk

4,4% förvaltn. 66

Socialt skydd hushållning och en budget i balans. De

11,8%

26,5% offentliga finansernas utveckling, och det

Närings-

livsfrågor bedömda utrymmet i statens budget, måste

6,0%

därför beaktas i samband med beslut om

reformer på kommunområdet, inklusive

förändringar av statsbidragen.

Hälso- och Sverige har sunda offentliga finanser, medan

Utbildn.

sjukvård

20,7% många länder i EU är kraftigt skuldtyngda. Den

27,2%

Fritid och kultur

bristande ordningen i de offentliga finanserna i

3,5%

andra länder de senaste åren visar på vikten av

Anm.: Allmän offentlig förvaltning inkluderar bl.a. verksamheter med övergripande

kommunnytta, t.ex. kommunledning, nämnd- och styrelseverksamhet, kostnader för starka finanspolitiska ramverk på nationell,

fastighetsförvaltning m.m.

Källa: Statistiska centralbyrån. regional och lokal nivå, som regelbundet följs

upp och utvärderas. Kommunsektorn påverkas bl.a. av den demo- Riksdagen kan under särskilda omständiggrafiska utvecklingen. In- och utvandring, heter, som i samband med finanskrisen, besluta antalet äldre, antalet personer i arbetsför ålder om extra stöd till kommunsektorn i form av och i skolåldern påverkar såväl skatteintäkter tillfälliga statsbidrag. Avsikten med de stöd som som efterfrågan på olika välfärdstjänster. utbetalades i samband med finanskrisen var att

Kommunsektorn är genom sin storlek och sin mildra effekterna av konjunkturnedgången. Den personalintensiva verksamhet också en viktig skattefinansierade välfärden skulle bevaras arbetsgivare. Drygt en fjärdedel av alla sysselsatta genom att kommuner och landsting gavs bättre i Sverige är kommun- eller landstingsanställda. förutsättningar att upprätthålla den kommunalt Till detta kommer anställda i bl.a. privata företag finansierade sysselsättningen. som utför kommunalt finansierade tjänster. Det För att stärka kommuners och landstings förtotala antalet sysselsatta i kommunalt finansierad utsättningar att själva möta konjunkturvariaverksamhet uppgick 2012 till drygt 1,2 miljoner. Kommuner och landsting skapar också arbetstillfällen i den privata sektorn genom exempelvis investeringar i infrastruktur.

Kommunsektorn påverkar och påverkas av den samhällsekonomiska utvecklingen. Ut-

65 Lönesumman påverkas också bl.a. av utfall i löneavtalsrörelserna. vecklingen av sysselsättningen i Sverige

66 Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god bestämmer till stor del storleken på utbetalda

ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som

bedrivs av andra juridiska personer. Från och med 2005 ska kommuner

och landsting fastställa de mål som är av betydelse för en god ekonomisk

hushållning. Ett vanligt förekommande finansiellt mål är ett resultat som 64 Exempelvis friskolor, privata vårdboenden och upphandlad motsvarar 2 procent av intäkterna från skatter och generella statsbidrag. kollektivtrafik. Se vidare avsnitt 4.5 om uppföljning av de budgetpolitiska målen.

PROP. 2012/13:100

tioner infördes den 1 januari 2013 möjligheten definieras av nationalräkenskaperna (NR) och är att skapa resultatutjämningsreserver. ett viktigt mått, bl.a. eftersom överskottsmålet

Inledningsvis beskrivs i detta avsnitt för de offentliga finanserna är uttryckt i termer utvecklingen av kommunsektorns ekonomiska av finansiellt sparande som andel av BNP (se resultat och finansiella sparande. Därefter även avsnitt 4.5). behandlas utvecklingen av intäkter och NR:s struktur är vidare utgångspunkt för kostnader följt av ett avsnitt om ett alternativ- prognosen för kommunsektorns finanser. Det scenario med den demografiskt framräknade finansiella sparandet uppgick till -10 miljarder efterfrågan i förhållande till kostnads- kronor 2012 (se tabell 8.1). Skillnaderna mellan utvecklingen. Vidare redogörs för förändringen resultat och finansiellt sparande beror framför av antalet kommunalt finansierade arbetstimmar allt på att investeringar ingår som en avdragspost och sysselsatta. Slutligen ges en samlad bild av i det finansiella sparandet. I resultatet är skuldsättningen i sektorn. investeringarna periodiserade, varför enbart

avskrivningarna ingår i resultatet.

Tabell 8.1 Kommunsektorns finanser 2012–2017

Miljarder kronor om inte annat anges. Utfall för 2012, prognos för

8.2¶Ekonomiskt resultat och

2013–2017.

finansiellt sparande

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Intäkter 837 859 882 910 948 987

Kommunsektorns finanser bedöms vara

Skatter 562 585 601 627 658 691 förhållandevis stabila under prognosperioden, trots ett fortsatt svagt konjunkturläge de Kommunal

fastighetsavgift 16 16 16 16 17 17 närmaste åren. I slutet av prognosperioden, när

Statsbidrag exkl. svensk ekonomi som helhet bedöms närma sig

mervärdesskatt 132 138 141 140 141 142 ett balanserat resursutnyttjande, beräknas

generella bidrag 82 86 85 84 84 84 resultatet uppgå till 14 miljarder kronor, vilket

riktade bidrag 49 52 56 55 56 57 torde vara i nivå med god ekonomisk

69 Övriga intäkter 128 120 123 127 132 137 hushållning (se tabell 8.1 och diagram 8.2).

komp. moms 50 51 52 53 55 56

Kommuner och landsting redovisade ett resultat före extraordinära poster på 19 miljarder Kostnader 847 871 897 925 961 991 kronor 2012. Resultatet blev därmed betydligt Konsumtion 697 722 742 766 796 822 starkare än 2011, då resultatet uppgick till Övriga kostnader 151 149 155 160 164 169 7 miljarder kronor. Det starka resultatet 2012 Finansiellt sparande -10 -12 -15 -15 -13 -4 berodde i stor utsträckning på en återbetalning Resultat 19 7 4 3 5 14 av sjukförsäkringspremier från AFA Försäkring Anm.: Med resultat avses ekonomiskt resultat före extraordinära poster.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. till kommuner och landsting på ca 11 miljarder kronor, men var också en effekt av att det

Förhållandevis stabila finanser under prognos-

kommunala skatteunderlaget växte med

perioden trots svagt konjunkturläge

3,8 procent (se tabell 8.2).

Utvecklingen av de totala intäkterna väntas

Resultatet bestäms av sektorns intäkter och

uppgå till i genomsnitt 3,3 procent per år kostnader enligt den kommunala redovisningen.

2013–2017, och bedöms bli svagare i början av Med utgångspunkt i resultatet beräknas det

perioden och starkare mot slutet av prognosfinansiella sparandet. Det finansiella sparandet

perioden (se tabell 8.1, diagram 8.2 och 8.3).

Utvecklingen av kostnaderna följer samma

mönster.

67 Se fördjupningsrutan Hur säkras kommunal skattefinansierad välfärd i en skuldtyngd omvärld? 68 Det här är en fördjupning av den redovisning av den offentliga sektorns finansiella sparande och skuldutveckling som finns i avsnitt 7. Utvecklingen i kommunsektorn under de närmast föregående åren beskrivs också utförligt i regeringens skrivelse till riksdagen Utvecklingen inom den kommunala sektorn. 69 Med ekonomiskt resultat avses resultatet före extraordinära poster.

PROP. 2012/13:100

Diagram 8.2 Utvecklingen av det ekonomiska resultatet ca 67 procent (skatteintäkterna beskrivs närmare 2000–2017 71

i avsnitt 5.1.1). Skatteintäkterna och stats-

Miljarder kronor. Utfall 2000–2012, prognos för 2013–2017.

bidragen växte med sammanlagt 4,2 procent

2012 (se diagram 8.3 och tabell 8.2).

Diagram 8.3 Skatteintäkter och statsbidrag 2002–2017

Årlig procentuell förändring, löpande priser. Utfall 2002–2012, pro-

gnos för 2013–2017.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Den starkare konjunkturen, och framför allt återhämtningen på arbetsmarknaden fr.o.m. 2015, medför att det kommunala skatte-

underlaget ökar snabbare. Samtidigt minskar Anm.: Skatteintäkter och statsbidrag är justerade för regleringar som påverkar

det kommunala skatteunderlaget. Skatteintäkterna redovisas exklusive ändrad vissa transfereringar något, t.ex. utbetalningarna medelutdebitering. Statsbidragen omfattar här både generella och riktade bidrag, av ekonomiskt bistånd. men exkluderar kompensationen för mervärdesskatt. Den kraftiga ökningen av

statsbidragen 2005 var i huvudsak en följd av ökade generella bidrag på ca De förbättrade ekonomiska förutsättningarna 7 miljarder kronor och att sysselsättningsstöden ökade med 4 miljarder kronor jämfört med 2004. År 2010 beror ökningen framför allt på de tillfälliga konjunk-

mot slutet av perioden bedöms stärka resultatet i

turstöden. kommunsektorn. När svensk ekonomi som Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

helhet närmar sig ett balanserat resursutnyttjande förutsätts sektorn uppvisa ett Skatteintäkter resultat i nivå med god ekonomisk hushållning, i Det kommunala skatteunderlaget, och därmed

enlighet med prognosprincipen. Resultatet skatteintäkterna, består till största delen av beräknas uppgå till mellan 3 och 14 miljarder utbetalda löner, den s.k. lönesumman, i hela kronor per år t.o.m. 2017 (se diagram 8.2). ekonomin. Den bestäms i sin tur av antalet arbetade timmar och av timlönerna. Skatteintäkterna beror också på de av kommuner och

8.2.1 Intäkter landsting fastställda skattesatserna. En högre sysselsättning i ekonomin ger högre Intäkter från skatter och statsbidrag utgör skatteintäkter och därmed förbättrade föruttillsammans ca 83 procent av kommunsektorns sättningar att upprätthålla välfärden. totala intäkter, varav skatteintäkterna svarar för Skatteintäkterna beräknas växa förhållandevis svagt t.o.m. 2014 (se tabell 8.2). I takt med att utvecklingen på arbetsmarknaden tar fart påverkas även skatteintäkterna, som väntas öka med i genomsnitt 4,8 procent per år 2015–2017.

70 Enligt regeringens prognosprincip för de kommunala finanserna antas kommuner och landsting anpassa sina kostnader för att åtminstone klara balanskravet. Därmed styrs den kommunala konsumtionen, dvs. kostnaderna för den skattefinansierade delen av välfärden, i prognoserna av utvecklingen av intäkterna, dvs. en svag intäktsökning medger endast en svag ökning av konsumtionen (och vice versa). På sikt, när svensk ekonomi som helhet närmar sig ett balanserat resursutnyttjande, anpassas konsumtionen så att kommunsektorn redovisar ett resultat som ligger i närheten av god ekonomisk hushållning. Ett vanligt förekommande finansiellt mål är att årets resultat ska uppgå till 2 procent av 71 Utöver intäkter från skatter och statsbidrag har kommuner och skatteintäkter och generella bidrag. Vidare görs prognosen utifrån landsting också intäkter från bl.a. avgifter, den kommunala fastighetsbeslutad politik. avgiften och kompensation för mervärdesskatt samt finansiella intäkter.

PROP. 2012/13:100

Tabell 8.2 Skatter och statsbidrag 2012–2017 stärkningar eller som andra regleringar eller

Utfall för 2012 i miljarder kronor. Prognos för 2013–2017, procentu-

justeringar.

ell förändring om inte annat anges.

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Tabell 8.3 Årlig förändring av statsbidragen 2012–2017

Skatter och bidrag Miljarder kronor. Utfall i nivå för 2012, prognos för 2013–2017.

exkl. moms 693 4,2 2,6 3,2 4,2 4,2

Nivå Förändring Skatteintäkter just- 2012 2013 2014 2015 2016 2017

erade för regleringar 562 4,2 2,8 4,3 5,1 5,0 Generellt bidrag 82 3,6 -1,1 -0,6 0,0 0,0 Varav Varav (i förhållande till

Statsbidrag justerade

Specialdestinerade

för regleringar, mdkr 132 4,7 2,9 -1,6 0,9 1,2

bidrag 49 2,8 4,0 -1,0 0,9 1,3 Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av generella och specialdestinerade statsbidrag exklusive kompensation för mervärdesskatt. Skatteintäkter och stats- Totala statsbidrag, bidrag redovisas justerade för regeländringar som påverkar det kommunala

faktisk utveckling 132 6,4 2,9 -1,6 0,9 1,2

skatteunderlaget. Medelutdebiteringen höjdes med 5 öre 2012 och med 12 öre 2013. För 2014–2017 används beräkningsprincipen om en oförändrad skattesats. Totala statsbidrag, Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

justerade för regleringar 132 4,7 2,9 -1,6 0,9 1,2

Statsbidrag Anm.: Enligt nationalräkenskaperna. I tabellen redovisas utvecklingen av

generella och specialdestinerade statsbidrag exklusive kompensation för mer- Kommuner och landsting får bidrag från staten i värdesskatt. De tillfälliga statsbidragen fasas ut helt 2012.

1 form av dels ett generellt statsbidrag, dels Regleringar avser kompensation för regeländringar som påverkar det kommu-

nala skatteunderlaget.

2 specialdestinerade statsbidrag (statsbidrag som Övrigt avser exempelvis justeringar som följer av den kommunala finansierings-

72 principen. ges till förutbestämda ändamål).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De generella statsbidragen uppgick till 82 miljarder kronor 2012 (se tabell 8.3).

Den tillfälliga statsbidragshöjningen 2011 Utöver de generella statsbidragen betalades

redovisas i tabellen som en minskning med 49 miljarder kronor ut som specialdestinerade 74

3 miljarder kronor 2012. Tillfälliga stöd kan statsbidrag. De specialdestinerade statsbidragen

användas för att stärka ekonomin i en lågfortsätter att öka 2013 och 2014, bl.a. till följd av

konjunktur. För att stabiliseringspolitiska reformer inom migrations- och

åtgärder inte på sikt ska urholka de offentliga utbildningsområdet.

finanserna måste temporära åtgärder fasas ut i

Tabell 8.3 visar de direkta effekterna av

bättre tider. I annat fall måste skatterna höjas för regeringens politik för kommunsektorn,

att kunna finansiera en permanent högre utgiftsantingen som permanenta eller tillfälliga för-

nivå.

Vidare åskådliggörs i tabell 8.3 effekten av

regeländringar som påverkar det kommunala

skatteunderlaget, exempelvis det förhöjda

grundavdraget för pensionärer. En sådan för-

ändring reducerar därmed kommunsektorns 72 Det generella statsbidraget utgörs av anslaget 1:1 Kommunalekonomisk

skatteintäkter, varför sektorn kompenseras utjämning under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, som

genom det generella statsbidraget. används dels för att reglera kommunsektorns finansiella utrymme, dels

Till följd av beräkningsprincipen om att för utjämning av skillnader i skattekraft och strukturella kostnader. De

enbart beslutade åtgärder inkluderas i prognosen specialdestinerade statsbidragen finns under ett flertal anslag, framför allt under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Bidrag för läkemedelsförmåner svarar för ca 40 procent av de specialdestinerade statsbidragen. Utöver de generella och specialdestinerade statsbidragen

74 får kommuner och landsting dessutom transfereringar från staten som I samband med finanskrisen höjdes statsbidragen tillfälligt med avser kompensation för mervärdesskatt. Denna kompensation uppgick sammantaget 20 miljarder kronor 2010 och 2011. Utöver de tillfälliga till ca 50 miljarder kronor 2012. stöden höjde regeringen också statsbidragen till kommunsektorn 73 Statsbidragen är definierade enligt nationalräkenskaperna, varför det permanent med 5 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2011.

finns avvikelser gentemot statsbidragen enligt statens budget.

PROP. 2012/13:100

är statsbidragen i stort sett oförändrade

2015-2017.

Tabell 8.4 Totala kostnader för kommuner och landsting 2012–2017

8.2.2¶Kostnader

Miljarder kronor. Utfall för 2012, prognos för 2013–2017.

2012 2013 2014 2015 2016 2017 Kommuner och landsting ansvarar för stora

Konsumtion 697 722 742 766 796 822 delar av samhällets skattefinansierade välfärd.

Investeringar 70 69 71 72 74 75 Sektorn är skyldig att tillhandahålla verksam-

heter såsom förskola, skola, socialtjänst, äldre- Transfereringar 72 73 76 79 81 83

omsorg samt hälso- och sjukvård. Att tillhanda- Räntekostnader 8 7 8 8 9 10

hålla vissa verksamheter, t.ex. kultur- och Summa kostnader 847 871 897 925 961 991

fritidsverksamhet, är däremot frivilligt och Anm.: Posten investeringar inkluderar nettoköp av mark och fastigheter. Eftersom

försäljningen vanligtvis överstiger köp av mark och fastigheter är denna nettobeslutas på lokal nivå. Den kommunala själv- post negativ, vilket minskar de redovisade investeringarna med ca 3,5 miljarder

kronor per år. styrelsen innebär att det ska finnas en själv-

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. ständig och inom vissa ramar fri bestämmande-

rätt för kommuner och landsting. Kommuner

Investeringar, transfereringar och räntor

och landsting har bl.a. rätt att ta ut skatt för

Investeringarna uppgick 2012 till 70 miljarder skötseln av sina uppgifter.

kronor (se tabell 8.4). Investeringarna beräknas

De kommunala finanserna påverkas av

öka med totalt 5 miljarder kronor fram t.o.m. utvecklingen av kostnaderna för verksamheten

2017, bl.a. eftersom satsningarna på infrastruktur och antalet sysselsatta i respektive verksamhet, 77

beräknas fortsätta. som i sin tur beror på vilka uppgifter som ska

Transfereringarna till stat, företag och hushåll utföras, demografiska och andra behov samt

beräknas uppgå till 83 miljarder kronor i slutet av produktiviteten i verksamheten. Därutöver har

prognosperioden. den ekonomiska styrningen och hushållningen i

Räntekostnaderna beräknas uppgå till mellan den enskilda kommunen och det enskilda

7 och 10 miljarder kronor per år under prognoslandstinget stor betydelse för den ekonomiska

perioden. I takt med att räntenivån normaliseras situationen. Till detta kommer också

från dagens låga nivå ökar dock räntekommunallagens (1991:900) krav på en

kostnaderna mot slutet av prognosperioden. balanserad budget. Enligt detta krav ska samtliga

kommuner och landsting upprätta en budget så

Konsumtion - den skattefinansierade välfärden

att intäkterna överstiger kostnaderna.

Med kommunal konsumtion avses kostnader för

År 2012 uppgick de totala kostnaderna i kom-

tillhandahållande av varor och tjänster som muner och landsting till 847 miljarder kronor,

finansieras med skattemedel - vår välfärd. Den vilket motsvarar ca 24 procent av BNP (se tabell

största delen av kostnaderna avser verksamheter 8.4). Kommunsektorn svarade dessutom för

som vård, skola och omsorg. Den demografiska närmare hälften (drygt 47 procent) av den

utvecklingen har en central betydelse för konsoliderade offentliga sektorns utgifter.

konsumtionsutvecklingen. Ett ökat elevantal kan Kostnaderna för de av kommunsektorn skatte-

exempelvis leda till att fler lärare behöver finansierade delarna av välfärden, det som i

anställas. En ökning av konsumtionen kan bero nationalräkenskaperna benämns konsumtion,

både på att antalet lärare ökar och på att lärarnas svarar för merparten av kostnaderna. Den största

löner ökar. Konsumtionen utgörs främst av delen av kostnaderna avser verksamheter som

personalkostnader, dvs. löner, arbetsgivaravgifter sjukvård, äldreomsorg och skola.

och avtalsförsäkringar m.m (se tabell 8.5).

75 Den offentliga sektorns finanser redovisas i avsnitt 7. 76 För att få fram ett mått på utgifterna för välfärden redovisas

kommunsektorns kostnader i termer av nationalräkenskaper, precis som det ekonomiska resultatet kan redovisas i termer av finansiellt sparande. 77 De närmaste åren väntas kommunsektorn fortsätta investera i bl.a.

Kostnaderna delas då in i konsumtion, investeringar, transfereringar till infrastruktur, se Ekonomirapporten april 2012 (Sveriges Kommuner och företag, hushåll och stat samt räntor. Landsting).

PROP. 2012/13:100

Tabell 8.5 Konsumtionens sammansättning 2012 Diagram 8.4 Konsumtion i kommunsektorn 2001–2017

Årlig procentuell förändring. Utfall t.o.m. 2012, prognos 2013–2017.

Övrigt 75 9,3 4

Summa kostnader 807 100

3

Intäkter Av total konsumtion

2

2

1 Avskrivningar och produktionsskatter om 5,7 respektive 5,2 procent. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 2 Avgiftsfinansierad service såsom exempelvis sophämtning och läkarbesök. 3 Egenproducerade tillgångar och produktionssubventioner.

Historiskt sett följer konsumtionen i löpande Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

priser intäkterna väl. Ökningen i konsumtionen

är främst en effekt av högre löner i kommun- Prognosen för den kommunala konsumtionen

sektorn. Lönerna ökar med mellan ca 3–4 utgår från beslutad politik, vilket bl.a. innebär

procent per år 2013–2017. antagande om oförändrande skattesatser i

kommuner och landsting. Kommunerna antas

Alternativscenario: Demografisk framräknad

även följa det lagstadgade kravet om budget-

efterfrågan i förhållande till kostnadsutvecklingen

balans (balanskravet). Som en följd får

Efterfrågan på välfärdstjänster kan antas öka i utvecklingen av kommunsektorns intäkter en

takt med att befolkningen växer. De åldersstor betydelse, vilket till stor del styrs av

grupper som är av störst betydelse för utvecklingstakten av löner och arbetade timmar i

kommunal konsumtion är äldre personer över ekonomin som helhet.

80 år, barn i förskole-, grundskole- respektive

Verksamhet som bedrivs i kommunal regi

gymnasieålder. bedrivs till största delen av anställda i kommuner

Under de senaste åren har den demografiskt och landsting. Under senare år har dock verk-

framräknade efterfrågan på kommunfinansierade samhet som finansieras av kommuner och

välfärdstjänster ökat mer än den faktiska landsting i allt högre utsträckning bedrivits av

kostnadsutvecklingen (se diagram 8.5). privata utförare. Andelen av kostnaderna som

Diagram 8.5 Demografisk beräknad efterfrågan i förhållande

kan hänföras till kommunfinansierad verksamhet

till kostnader. Index 2009–2017

i privat sektor var ca 15 procent 2012 (se tabell

Index

8.5).

Konsumtionen i löpande priser ökade med 3,4 115 procent 2012, vilket är under genomsnittet för

113 den senaste tioårsperioden (se diagram 8.4). År 2013 och 2014 utvecklas den kommunala

konsumtionen relativt svagt till följd av en svag 108 utveckling av kommunsektorns intäkter (se

tabell 8.2). Den successivt förbättrade konjunkturen 2015–2017 medför att arbets- 104

marknaden, och därmed tillväxten för intäkter

102 Kostnader/Resursinsats Demografisk efterfrågan för kommunsektorn, stärks. Detta innebär att

det skapas utrymme för konsumtionen att öka i 100

09 10 11 12 13 14 15 16 17 en högre takt. Under prognosperioden bedöms

Anm.: Basår 2009, kostnader/resursinsats och demografisk efterfrågan anges i konsumtionen öka med i genomsnitt 3,4 procent

fasta priser, jämförelsen påverkas då inte av pris- eller löneförändringar. årligen. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

Diagram 8.6 Kommunfinansierad sysselsättning och sysselsättning i kommunsektorn 1993–2017

Perioden 2013–2017 inleds med en relativt svag

Tusentals personer. Utfall 1993–2012, prognos 2013–2017. ökning av den demografiskt framräknade efterfrågan. Men den ökar successivt under perioden, 1 250 främst till följd av att antalet äldre över 80 år 1 230

1 210 ökar under den senare delen av perioden. I

1 190 genomsnitt ökar den demografiskt framräknade 1 170

1 150 efterfrågan med 1,1 procent per år 2013–2017.

1 130

I huvudscenariot bedöms kostnaderna, 1 110 justerade för pris- och löneutveckling (resurs- 1 090

1 070 insatsen), för den kommunala konsumtionen

1 050 öka med 0,6 procent i genomsnitt 2013–2017. 1 030 Sysselsättning kommunfinansierad verksamhet

1 010 Kostnaderna bedöms öka snabbare än den

990 Sysselsättning i kommunsektorn demografiskt framräknade efterfrågan 2013, men 970

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 därefter svagare. Prognosen utgår från beslutad politik och antagande om att balanskravet Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt

finansierade verksamheten t.o.m. 1999. Exklusive plusjobb 2005–2008. uppfylls, som därmed sätter begränsningar för Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. konsumtionsutrymmet.

Kommunfinansierad sysselsättning bedöms bli oförändrad 2013–2017

År 2013 bedöms den kommunalt finansierade 8.3 Kommunfinansierad sysselsättningen öka med ca 1000 personer

sysselsättning och arbetade jämfört med 2012. Därefter ökar den 2014 för timmar att sedan minska 2015 och 2016 (se diagram 8.6).

År 2017 bedöms den återigen minska något.

Antalet sysselsatta i kommunalt finansierad Sammantaget bedöms sysselsättningen öka med verksamhet uppgick 2012 till drygt 1,2 miljoner 1000 personer 2017 jämfört med 2013. I privat och var därmed tillbaka på samma nivå som före sektor bedöms den kommunalt finansierade finanskrisen. Kommunfinansierad sysselsättning sysselsättningen öka åren 2014–2017, medan avser antalet sysselsatta i kommunsektorn och sysselsättningen i kommunsektorn minskar åren antalet sysselsatta i privat sektor som tillhanda- 2015–2017. En förklaring till att sysselsättningen håller varor och tjänster som finansieras av minskar i kommunsektorn är att prognosen skattemedel. Överföringen av varor och tjänster utgår från beslutad politik och att god från kommunala till privata utförare har ökat ekonomisk hushållning antas uppnås när under senare år och är en viktig förklaring till att ekonomin når normalt resursutnyttjande. I tabell sysselsättningen i kommunsektorn har haft en 8.6 redovisas hur den kommunfinansierade dämpad ökningstakt under de senaste åren sysselsättningen beräknas vara sammansatt jämfört med den kommunfinansierade syssel- 2013–2017. sättningen (se diagram 8.6). Tidigare år har den minskade sysselsättningen

i kommunsektorn berott på att kommun- och

landstingsanställda i genomsnitt arbetat fler

timmar än tidigare. Under prognosperioden

bedöms inte den genomsnittliga arbetstiden

förändras i någon större utsträckning.

78 Det finns i dagsläget ingen statistik över antalet kommunalt finansierade arbetstimmar och sysselsättningen i privat sektor. Uppgifterna för utfallsåren baseras på Konjunkturinstitutets beräkningar.

PROP. 2012/13:100

av finanskrisen var 2009 mer påtagligt för syssel- Tabell 8.6 Kommunfinansierad sysselsättning 2012–2017 sättningen i näringslivet, där den minskade med Tusentals personer. Utfall för 2012, prognos 2013–2017.

3,2 procent medan minskningen för den

Tusentals personer kommunfinansierade sysselsättningen stannade

2012 2013 2014 2015 2016 2017

vid 1,0 procent. År 2013–2017 bedöms den

1 Kommunsektorn 1 065 2 4 -6 -7 -6

genomsnittliga årliga förändringen av den varav kommuner 804 1 2 -6 -6 -5

kommunfinansierade sysselsättningen vara i varav landsting 261 1 2 0 -1 -1

princip oförändrad, medan sysselsättningen i Privat sektor 142 -1 1 2 5 7 näringslivet bedöms öka med i genomsnitt 1,1 Totalt 1 207 1 5 -5 -2 1 procent per år. 1 Kommunsektorn avser kommunala myndigheter enligt NR, där kommuner och landsting ingår. 2 Diagram 8.8 Kommunfinansierad sysselsättning och syssel- Antalet faktiskt arbetade timmar t.o.m. 2011 är baserat på uppgifter från Konjunkturinstitutet. sättning i näringslivet 1994–2017 Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Tusentals personer. Utfall 1994–2012, prognos 2013–2017. Den kommunfinansierade sysselsättningen ökar 3 500 1 220

tillfälligt som andel av den totala sysselsättningen

3 400 2014 1 200

3 300 År 2014 bedöms sysselsättningen i näringslivet minska svagt, medan den kommunfinansierade 3 200 1 180 sysselsättningen bedöms öka något. Till följd av 3 100 detta ökar den kommunfinansierade syssel- 1 160

3 000 sättningen tillfälligt 2014 som andel av den totala

2 900 1 140 sysselsättningen i ekonomin (se diagram 8.7). Från och med 2015 bedöms återigen den 2 800

Sysselsättning i näringslivet exkl. kommunfinansierad

sysselsättning i näringslivet 1 120 kommunfinansierade sysselsättningen minska 2 700

Sysselsättning kommunfinansierad verksamhet (höger som andel av den totala sysselsättningen, enligt axel)

2 600 1 100 tidigare minskad trend. 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt Diagram 8.7 Kommunfinansierad sysselsättning som andel finansierade verksamheten t.o.m. 1999. Exklusive plusjobb 2005–2008. Sysselav totala sysselsättningen i ekonomin 1993–2017 sättning i näringslivet avser sysselsättning i näringslivet exklusive den kommun-

finansierade sysselsättningen som utförs i näringslivet.

Procentuell andel. Utfall 1993–2012, prognos 2013–2017

Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. 30,0 29,0 Antalet kommunfinansierade timmar förändras 28,0 marginellt år 2014–2017 27,0 Antalet kommunfinansierade arbetstimmar 26,0 bedöms öka 2013, dock i en lägre takt än 2012 25,0 (se diagram 8.9).

24,0 23,0 22,0 Kommunfinansierad verksamhet

Sysselsättning i kommunsektorn 21,0 20,0

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt finansierade verksamheten t.o.m. 1999. Exklusive plusjobb 2005–2008. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Sysselsättningen i den kommunfinansierade verksamheten har under 2012 ökat mer än sysselsättningen i näringslivet (se diagram 8.8). Under den senaste tioårsperioden har sysselsättningen i näringslivet ökat med i genomsnitt 0,8 procent per år medan sysselsättningen i kommunfinansierad verksamhet har ökat 0,3 procent. Nedgången i sysselsättningen till följd

PROP. 2012/13:100

Diagram 8.9 Antalet kommunalt finansierade arbetade timmar 1994–2017

Miljoner timmar. Utfall 1994–2012, prognos 2013–2017.

1 870 1 840 1 810 1 780 1 750 1 720 1 690 1 660 Kommunfinansierad verksamhet 1 630 1 600

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Anm.: Svenska kyrkan ingick i kommunsektorn och därmed i den kommunalt finansierade verksamheten t.o.m. 1999. Exklusive plusjobb 2005–2008. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

År 2017 bedöms antalet kommunfinansierade arbetstimmar ökat svagt jämfört med 2013. I den privata sektorn fortsätter antalet kommunalt finansierade arbetstimmar öka åren 2014–2017 medan antalet minskar i kommunsektorn åren 2015–2017 (se tabell 8.7).

Tabell 8.7 Antal arbetade kommunfinansierade timmar 2012–2017

Kalenderkorrigerade timmar. Utfall för 2012, prognos 2013–2017.

Miljoner timmar

2012 2013 2014 2015 2016 2017

Kommunsektorn 1617 1,5 0,2 -0,6 -0,5 -0,3

varav kommuner 1214 1,5 0,0 -0,8 -0,6 -0,3

varav landsting 403 1,4 0,8 -0,1 -0,2 0,0

Privat sektor 227 -0,2 0,6 1,0 3,9 4,8

Totalt 1844 1,3 0,2 -0,4 -0,1 0,4

Kommunsektorn avser kommunala myndigheter enligt NR, där kommuner och landsting ingår. Antalet faktiskt arbetade timmar t.o.m. 2011 är baserat på uppgifter från Konjunkturinstitutet. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

Hur säkras kommunal skattefinansierad initierat ett omfattande analysarbete och vidtagit välfärd i en skuldtyngd omvärld? ett flertal åtgärder.

Både Statskontoret och Konjunkturinstitutet Hösten 2008 gick världsekonomin in i sin värsta har på uppdrag av regeringen genomfört kris sedan 1930-talet, med instabilitet i de utvärderingar av de tillfälliga stöden till finansiella systemen, fallande produktion och kommunsektorn under krisen. Dessa visade att stigande arbetslöshet i många länder. Till följd av kommunsektorn utan de tillfälliga stöden detta enades EU:s medlemsländer kring ett antal sannolikt hade genomfört förändringar av åtgärder för att dämpa krisen och förhindra kostnader och skatter som förstärkt konjunkturekonomisk kollaps. nedgången.

Den 1 januari 2013 infördes även en möjlighet Krav på förstärkta budgetramverk och sanktioner för kommuner och landsting att utjämna vid avvikelser intäkter över tid med hjälp av resultatut- Den djupa lågkonjunkturen och den expansiva jämningsreserver (prop. 2011/12:172, bet. politik som följde ledde till stigande budget- 2012/13:FiU15, rskr. 2012/13:58). Därmed kan underskott och ökade statsskulder i många EU- en del av överskottet i goda tider sparas för att länder. Till följd av detta har EU-länderna enats sedan tas i anspråk för att täcka underskott som om och vidtagit en rad åtgärder för att förebygga uppstår till följd av en lågkonjunktur. Detta uppkomsten av framtida kriser. Sex rättsakter skapar förutsättningar för en mer stabil har antagits, det s.k. six-pack, som förstärker utveckling av konsumtionen och sysselstabilitets- och tillväxtpakten och anger sättningen i sektorn. minimikrav för medlemsländernas budgetram- Regeringen har också utökat och kvalitetsverk. Dessutom införs en ny process för säkrat den kommunalekonomiska statistiken, övervakning av makroekonomiska obalanser. bl.a. genom uppdrag till Statistiska central-

De ovan nämnda rättsakterna innehåller krav byrån. Dessutom bedriver Regeringskansliet på transparent och frekvent statistik för hela den tillsammans med Sveriges kommuner och offentliga sektorn, inklusive delsektorerna. landsting ett förbättringsarbete rörande Redovisningsuppgifter, såsom inkomster, kommun- och landstingsdatabasen Kolada. utgifter och resultat, ska publiceras månadsvis Inom Regeringskansliet har vidare en egen för staten och kvartalsvis för kommunsektorn. kommundatabas skapats, som förbättrar den Vidare ska uppgifter som har en potentiell löpande uppföljningen av den finansiella påverkan på den offentliga sektorns sparande utvecklingen i kommunsektorn. och bruttoskuld redovisas, t.ex. information om Den svenska skattefinansierade välfärden vilar garantiåtaganden. Syftet med införandet av de på en stabil grund, även i en skuldtyngd omvärld. nya statistikkraven är att förbättra möjligheterna Regeringen har fört och för en aktiv sysselatt löpande kunna följa upp stabiliteten i de sättningspolitik som hållit uppe skatteintäkterna offentliga finanserna i respektive medlemsland i kommunsektorn. Det finanspolitiska ramför att säkerställa en ansvarsfull politik som verket säkerställer långsiktigt hållbara och stabila syftar till långsiktigt stabila offentliga finanser. kommunala finanser och skuldsättningsnivåer.

Regeringen har dessutom under de senaste åren Regeringen värnar sysselsättningen och förstärker vidtagit åtgärder som förebygger, och förbättrar beredskapen i en osäker omvärld möjligheterna att upptäcka, finansiella risker. För Sveriges del har regeringens inriktning på att bedriva en politik för full sysselsättning i hela ekonomin stor betydelse för kommunsektorns möjligheter att klara sina åtaganden. Genom att

79 Se rapporten Det tillfälliga konjunkturstödet (Statskontoret 2012:7) upprätthålla långsiktigt hållbara offentliga

och Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanser har regeringen dessutom möjlighet att

finanskrisen, fördjupnings-PM nr. 16 (Konjunkturinstitutet 2012). vid en förvärrad kris i omvärlden stödja 80 Myndigheten har bl.a. fått i uppdrag att dels förbättra och kommunsektorn så att ett eventuellt fall i vidareutveckla den ekonomiska statistiken för kommunsektorn, dels kommunfinansierad sysselsättning kan dämpas. utveckla ett register över privata utförare av kommunalt finansierade

För att ha en god beredskap i händelse av en tjänster (dnr Fi2012/4766 och Fi2009/2221). kraftigt försämrad konjunktur har regeringen 81 Kolada tillhandhålls av Rådet för främjande av kommunala analyser

som drivs av staten och Sveriges kommuner och landsting.

PROP. 2012/13:100

Diagram 8.10 Skuld och tillgångar i kommunsektorn och

8.4¶Ekonomisk ställning och

kommunkoncernerna 2007–2011

skuldutveckling

Tusentals kronor per invånare

De senaste årens skuldkris i vår omvärld visar att 140 det är av största vikt att inte enbart fokusera på 120 intäkter och kostnader ett enskilt år vid en 100 bedömning av det ekonomiska läget. Skuld- 80 utvecklingen är också en central variabel. Detta 60 avsnitt syftar till att ge en djupare förståelse för 40 det ekonomiska läget i kommunsektorn genom

20 en redogörelse av sektorns skulder och tillgångar

0 i balansräkningen. 2007 2008 2009 2010 2011

Kommunsektorns skuldsättning har ökat skuld i kommunsektorn exkl. pensioner före 1998 under de senaste åren, bl.a. på grund av stora tillgångar i kommunsektorn

skuld i kommunkoncerner exkl .pensioner före 1998 lånefinansierade investeringar i fastigheter och

82 tillgångar i kommunkoncerner infrastruktur. Det ekonomiska läget är dock

pensionsskuld före 1998 stabilt i sektorn som helhet, även om skillnaderna mellan enskilda kommuner och Anm.: I skulden ingår avsättningar, exempelvis för pensioner intjänade efter

83 1998. landsting är stor.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det finns några särskilda omständigheter som bör beaktas för att ge en rättvis bild av Något snabbare ökning av skuldsättningen i utvecklingen av skulden i sektorn. En del kommunsektorn än i kommunkoncernerna kommuner och landsting har exempelvis valt att Både tillgångar och skulder har ökat under organisera delar av sin verksamhet i bolagsform, samtliga år sedan 2007. Sammantaget ökade dvs. i andra juridiska personer. Detta medför att skulderna och tillgångarna i kommunsektorn skuldsättningen i den sammanställda redovis- med 37 respektive 23 procent 2007–2011. ningen, där både kommunen/landstinget och Ökningen har i genomsnitt varit snabbare i deras bolag ingår (benämns fortsättningsvis kommunerna och landstingen än i koncernerna, kommunkoncerner), ger en mer fullständig bild där skulderna och tillgångarna ökade med 23 av situationen. En annan viktig faktor att beakta respektive 19 procent 2007–2011. En förklaring är att en stor del av pensionsskulden i sektorn till detta skulle kunna vara att kommuner och redovisas utanför balansräkningen. landsting tar upp lån för vidareutlåning till

I diagram 8.10 visas utvecklingen av skuld- bolagen. På grund av en bättre kreditvärdighet sättningen och tillgångarna i kommunsektorn blir lånevillkoren oftast bättre för kommunerna och i kommunkoncernerna 2007–2011. Den del och landstingen än för de kommunala bolagen. av pensionsskulden som intjänades före 1998 Skulderna har generellt sett haft en något redovisas separat. högre ökningstakt än tillgångarna under de

redovisade åren. Mellan 2010 och 2011 ökade

exempelvis skulderna i kommunsektorn med

12 procent, medan tillgångarna endast ökade

med 6 procent. Bland annat genomförde

kommunala bolag stora lånefinansierade

investeringar i fastigheter och infrastruktur. 82 Se Ekonomirapporten april 2012 (Sveriges Kommuner och Landsting).

Kommunsektorn har haft positiva resultat 83 Till skillnad från staten bör kommunsektorn inte ta lån för

under hela tidsperioden. Fram t.o.m. årsskiftet driftskostnader. Detta gör att det främst är investeringar som påverkar

2012/13 kunde överskott enligt huvudregeln inte skuldsättningen i kommuner och landsting.

användas kommande år. Överskottet kon- 84 Enligt 5 kap. 4 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning ska pensionsförmåner som är intjänade före 1998 inte tas upp som en skuld eller avsättning i balansräkningen utan i stället redovisas som en ansvarsförbindelse. Utbetalningar av dessa pensionsförmåner ska redovisas som kostnader i resultaträkningen. Oavsett om de intjänade 85 Den upplåning kommuner och landsting gör är till största delen i form pensionsrätterna redovisas som en skuld eller avsättning i av lån från kreditmarknadsbolaget Kommuninvest och lån från de svenska balansräkningen eller som en ansvarsförbindelse är kommunernas och storbankerna. Kommuninvest står för ca 45 procent av kommunsektorns landstingens åtagande detsamma. totala externa låneskuld.

PROP. 2012/13:100

86 Diagram 8.11 Den offentliga sektorns konsoliderade soliderades i det egna kapitalet. Detta innebär

bruttoskuld, uppdelad på stat, kommunsektor och

att de positiva resultaten användes till att minska

ålderspensionssystemet 1994–2017

skulden, investera eller stärka likviditeten. För Procent av BNP att kunna analysera mer i detalj hur resultatet har påverkat tillgångar och skulder måste dock

Staten hänsyn tas till den vidareutlåning som sker från

80 Kommunsektorn kommunerna och landstingen till de kommunala

Ålderspensionssystemet bolagen. Konsoliderad skuld

Som ovan nämnts, redovisas pensionsskulden för pensionsrätter intjänade före 1998 som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Om pensionsskulden utanför balansräkningen beaktas blir skulden högre. Denna skuld är stor jämfört med de totala skulderna i balansräkningen, men ska också utbetalas under en lång tid. Pensionsskulden utanför balans-

-20 räkningen 2007–2011 har ökat vissa år och 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 minskat under andra år. Sammantaget har den Anm.: På grund av innehav av statsobligationer är ålderspensionssystemets

bidrag till skulden negativt. ökat med 4 procent under de redovisade åren. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommunsektorns andel av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld ökar

Kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden ingår i den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden. I diagram 8.11 visas den offentliga sektorns totala konsoliderade skuld som andel av BNP och skulden uppdelad på stat, kommunsektor och ålderspensionssystemet.

Staten har en mycket högre skuld än kommunsektorn. Under den senaste tioårsperioden har dock statens skuld som andel av BNP minskat, medan kommunsektorns har ökat, särskilt under de senaste åren. Sedan 1994 har kommunernas och landstingens skuld ökat från knappt 6 procent av BNP till drygt 7 procent, medan statens minskat från 78 procent av BNP till drygt 32 procent. År 2012 var kommunsektorns andel av den offentliga sektorns bruttoskuld 18 procent, vilket kan jämföras med 8 procent 1994.

86 I och med införandet av resultatutjämningsreserver kan kommunerna och landstingen i framtiden spara delar av uppkomna överskott och använda dessa vid en konjunkturnedgång. Se fördjupningsrutan Hur säkras kommunal skattefinansierad välfärd i en skuldtyngd omvärld? 87 Maastrichtskulden beskrivs i sin helhet i avsnitt 7.3.

PROP. 2012/13:100

Ekonomiska nyckeltal för olika producerande kommuner och förortskommuner kommungrupper till storstäderna.

Det ekonomiska läget för kommunsektorn som Diagram 8.12 Ägande i kommunala bolag för olika

kommungrupper 2001 och 2011

helhet bedöms, trots ett fortsatt svagt

Medelvärde i olika kommungrupper, 2001 och 2011, kronor per

konjunkturläge, vara förhållandevis stabilt. invånare. Dock är spridningen mellan enskilda kommuner

5 000 stor. I denna fördjupningsruta beskrivs hur fyra 4 500 nyckeltal varierar mellan olika 4 000

2001

89 3 500 kommungrupper och hur utvecklingen har sett 3 000

2011 ut under en tioårsperiod. Nyckeltalen speglar 2 500

2 000 olika delar av kommunernas finanser som

1 500 potentiellt kan påverka den offentliga sektorns 1 000 ekonomiska utveckling: skuldsättningen, de

0 finansiella risker som är kopplade till de kommunala bolagen och förhållandet mellan intäkter och kostnader.

Ägande i kommunala bolag

En del kommuner väljer att organisera viss verksamhet i bolagsform, t.ex. är bostadsbolag och Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. energibolag vanliga. Diagram 8.12 visar omfattningen av ägandet, dvs. aktier och andelar i de Kommunkoncernens skuld kommunala bolagen, för de olika kommun- Det finns stora skillnader i skuldsättning, mätt i grupperna 2001 respektive 2011. kronor per invånare, mellan olika kommuner. I

Storstäder (Stockholm, Göteborg och diagram 8.13 visas den genomsnittliga skulden Malmö) är den kommungrupp som har störst för olika kommungrupper. Det är skulden i ägande i kommunala bolag om man ser till det kommunkoncernen som avses och den totala värdet. Tar man hänsyn till befolknings- pensionsskuld som ligger utanför balansmängden är det i stället kommungrupperna räkningen är exkluderad. större städer och kommuner i glesbefolkad De kommunkoncerner som har de högsta region vars ägande är mest omfattande. I skulderna per invånare har ofta åtminstone ett kommungruppen större städer ägde varje kommunalt bolag i koncernen verksamt inom kommun i genomsnitt per invånare ca 4 500 exempelvis energi- eller fastighetsbranschen. De kronor i aktier eller andelar i kommunala bolag högsta skulderna per invånare finns i kommun- 2011, jämfört med ca 900 kronor per invånare i grupperna större städer, turism- och besökskommungruppen turism- och besöksnärings- näringskommuner och storstäder. Många av kommuner. dessa kommuner har gjort stora investeringar

Alla kommungrupper, utom turism- och under de senaste åren, vilket krävt stora lån. besöksnäringskommuner, har ökat sitt ägande i Kommungrupperna förortskommuner till storkommunala bolag under den redovisade städer och glesbygdskommuner har lägst skuldperioden, speciellt större städer, varu- sättning per invånare.

88 Se avsnitt 8.2 och 8.3. 89 Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning från 2011. För en fullständig beskrivning av kommungruppsindelningen se t.ex. bilaga 1 till regeringens skrivelse Utvecklingen inom den kommunala sektorn 2012 (skr. 2012/13:102). 90 I EU-direktiv 2011/85 efterfrågas statistik angående kommunsektorn 91 Pensionsskulden ska utbetalas/amorteras under en lång tid och skiljer om bl.a. garantier och tillgångar/ägande i offentliga bolag (se sig därmed från andra skulder. Inkluderas pensionsskulden förändras fördjupningsrutan Hur säkras kommunal skattefinansierad välfärd i en förhållandet mellan kommungrupperna endast marginellt. Glesbygdsskuldtyngd omvärld?). kommunernas skuld ökar dock avsevärt.

PROP. 2012/13:100

Diagram 8.13 Genomsnittlig skuld i kommunkoncerner för Diagram 8.14 Borgensförbindelser och övriga ansvars-

30 000

2001 2011

70 000

2011 25 000

60 000

50 000 20 000

40 000 15 000

30 000

10 000

20 000

5 000

10 000

0 0

Anm.: Statistiken gäller kommunkoncerner. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Kommungruppen storstäder har lägst genom- Alla kommungrupper har ökat sina skulder

snittliga ansvarsförbindelser mätt i kronor per under 2000-talet, framför allt större städer och

invånare, medan kommungrupperna turism- och förortskommuner till större städer. Kommun-

besöksnäringskommuner och kommuner i glesgruppen glesbygdskommuner har dock inte ökat

befolkad region har högst. sina skulder i lika hög grad som de andra

grupperna. Denna kommungrupp har dock den

Verksamhetens nettokostnader som andel av

högsta pensionsskulden som redovisas utanför

skatteintäkter och statsbidrag

balansräkningen, mätt i kronor per invånare,

Det är intressant att jämföra hur stor del av vilket i hög grad beror på en negativ

skatteintäkterna och statsbidragen som används befolkningsutveckling.

för att betala för verksamhetens nettokostnader

och hur mycket utrymme som blir över för att

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser

konsolidera ekonomin och för exempelvis Kommunerna har ofta borgensåtaganden och

investeringar. I längden påverkar detta även andra förpliktelser gentemot sina bolag. I

kommunernas förutsättningar att nå god diagram 8.14 visas den genomsnittliga samman-

ekonomisk hushållning. tagna storleken på kommunernas borgens-

År 2011 finansierades alla kommungruppers förbindelser och övriga ansvarsförbindelser, för

löpande verksamhet fullt ut av intäkterna (se olika kommungrupper.

diagram 8.15). I genomsnitt togs 98 procent av

Alla kommungrupper, utom storstäder, har

kommunernas intäkter i anspråk av verksamökat sina åtaganden under den redovisade

hetens nettokostnader. Lägst andel finns i perioden, några med så mycket som runt 50

kommungrupperna storstäder och förortsprocent. År 2011 hade kommunerna ansvars-

kommuner till storstäder, medan varuförbindelser till ett värde av ca 24 000 kr per

producerande kommuner och kommuner i invånare mot ca 19 000 kr per invånare 2001.

tätbefolkad region lägger störst andel av

intäkterna på att finansiera verksamheten.

92 Pensionsskulder intjänade före 1998 är inte inkluderade.

Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser gentemot andra än kommunala bolag är däremot inkluderade.

PROP. 2012/13:100

Diagram 8.15 Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och statsbidrag för olika kommungrupper

2001 och 2011

Medelvärde i olika kommungrupper, 2001 och 2011, procent.

2001 100

2011 99 98 97 96 95 94

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I alla kommungrupper förutom varuproducerande kommuner har nettokostnadsandelen minskat under de senaste tio åren. Andelen har minskat mest i glesbygdskommuner.

9 Uppföljning av statens inkomster, utgifter och den offentliga sektorns

finansiella sparande

PROP. 2012/13:100

9¶Uppföljning av statens inkomster, utgifter och den offentliga sektorns finansiella sparande

Sammanfattning redovisades i budgetpropositionen för

2013.

• Jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2013 har prognosen för Enligt 9 kap. 1 § andra stycket och 3 § statens skatteintäkter reviderats ned med budgetlagen (2011:203) ska regeringen under 25 miljarder kronor 2013. För 2014–2016 löpande budgetår vid minst två tillfällen redovisa har skatteintäkterna reviderats ned med en prognos över utfallet av statens inkomster mellan 39 och 47 miljarder kronor per år. och utgifter samt lånebehov. Väsentliga

skillnader mellan anvisade medel i statens budget • De takbegränsade utgifterna har ökat med

och beräknat utfall ska förklaras. knappt 2 miljarder kronor för 2013 jämfört

I detta avsnitt görs en uppföljning av den av med beräkningen i budgetpropositionen för

riksdagen beslutade budgeten för staten 2013 2013. År 2014 och 2015 bedöms de tak-

samt de prognoser för inkomster, utgifter och begränsade utgifterna bli 4 respektive 3

statens budgetsaldo avseende 2013–2016 som miljarder kronor högre än bedömningen i

gjordes i budgetpropositionen för 2013. Vidare budgetpropositionen för 2013. För 2016

redogörs för prognosförändringar för den har de takbegränsade utgifterna reviderats

offentliga sektorns finansiella sparande. ned med 11 miljarder kronor.

För inkomsterna görs dessutom en uppfölj- • För 2013 har statens budgetsaldo reviderats ning av prognoserna för skatteintäkterna 2011 ned med 143 miljarder kronor jämfört med och 2012. beräkningen i budgetpropositionen för En fullständig uppföljning av statens budget 2013. För 2014–2016 har prognosen för för budgetåret 2012 sker i regeringens skrivelse budgetsaldot reviderats ned med mellan Årsredovisning för staten 2012 (skr. 46 och 53 miljarder kronor per år. 2012/13:101). • Jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2013 blev utfallet för 2012 för den offentliga sektorns finansiella sparande 12 miljarder kronor lägre. • Den reviderade bedömningen av den ekonomiska utvecklingen medför att den offentliga sektorns finanser försvagas 2013– 2016 i förhållande till den bedömning som

PROP. 2012/13:100

Tabell 9.1 Antaganden och förändringar jämfört med

9.1¶Inkomster i statens budget

budgetpropositionen för 2013

Årlig procentuell förändring om inget annat anges

9.1.1¶Jämförelse med prognosen i

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

budgetpropositionen för 2013

BNP, marknadspris 4,9 1,6 2,3 3,4 5,0 5,6 4,7

I detta avsnitt jämförs prognosen för skatte- Diff. BP13 0,0 -1,4 -1,5 -1,8 -0,2 0,9 intäkterna i denna proposition med prognosen i 2

Arbetade timmar 2,8 0,9 0,2 0,3 0,7 1,5 1,3

budgetpropositionen för 2013. Vidare görs en

Diff. BP13 0,2 0,4 -0,4 -1,2 -0,8 0,8

uppföljning av inkomsterna i statens budget för 3

Timlön 2,7 2,9 2,9 3,0 3,2 3,4 3,6

2011 och 2012. Prognosskillnaderna finns

Diff. BP13 -0,2 -0,3 -0,3 -0,4 -0,3 -0,2

redovisade i tabell 9.2. I tabell 9.1 finns de

Utbetald lönesumma,

viktigaste ekonomiska antaganden för skatte- 5,6 3,9 3,1 3,3 3,9 5,0 5,0

skatteunderlag

prognoserna och en jämförelse med budget-

Diff. BP13 0,0 0,2 -0,7 -1,7 -1,1 0,6

propositionen för 2013.

4,5

Arbetslöshet 7,8 8,0 8,3 8,4 8,1 7,1 6,3

Diff. BP13 0,3 0,3 0,7 1,7 2,6 2,0

Arbetsmarknads-

5 3,5 3,7 4,1 4,3 4,1 3,8 3,6

politiska program

Diff. BP13 0,0 0,0 0,1 0,7 0,8 0,6

Hushållens

1 3,5 2,8 3,4 4,3 5,3 5,5 5,3

konsumtionsutgifter

Diff. BP13 0,1 -0,4 -0,7 -0,9 -0,1 0,4

Kommunal

6 31,55 31,60 31,73 31,73 31,73 31,73 31,73

medelutdebitering

Diff. BP13 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1

6

7

Inkomstbasbelopp 52,1 54,6 56,6 57,3 59,3 61,4 64,0

Diff. BP13 0,0 0,0 0,0 -1,1 -1,2 -1,5

7

8

Skiktgräns 383,0 401,1 413,2 423,4 436,9 453,1 474,1

Diff. BP13 0,0 0,0 0,0 -4,4 -6,7 -10,2

8

Övre skiktgräns 548,3 574,3 591,6 606,2 625,5 648,7 678,8

Diff. BP13 0,0 0,0 0,0 -6,4 -9,8 -14,8

Löpande priser, procentuell förändring. Kalenderkorrigerat, anställda. Enligt nationalräkenskapernas definition. Arbetslöshet 15–74 år. Procent av arbetskraften. Procent. Tusentals kronor. Avser skiktgräns för statlig inkomstskatt. Tusentals kronor. Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

Tabell 9.2 Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2013 samt statens budget för 2011 och 2012

Miljarder kronor

Aktuell Jämförelse med budgetpropositionen för 2013

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

Skatt på arbete Avkastningsskatt

Intäkterna från avkastningsskatten har inte Intäkterna från skatt på arbete 2012 har revide- reviderats nämnvärt för 2011–2013. För 2014 har rats ned med 4 miljarder kronor jämfört med avkastningsskatten reviderats ned med 1 miljard prognosen i budgetpropositionen. Det beror kronor, jämfört med bedömningen i budgetbl.a. på att avtalspensioner bedöms bli lägre än propositionen. För år 2015 och 2016 är nedtidigare. revideringen 6 respektive 10 miljarder kronor.

År 2013–2016 har intäkterna från skatt på ar- Det är huvudsakligen en effekt av att statslånebete reviderats ned med mellan 6 och räntan har reviderats ned. 29 miljarder kronor. Den främsta anledningen till nedrevideringen är att lönesumman bedöms Övriga skatter på kapital bli betydligt lägre än bedömningen i budgetpro- Intäkterna från fastighetsskatt och kommunal positionen. Eftersom den reviderade löne- fastighetsavgift 2012 ligger i linje med prognosen summeutvecklingen framför allt beror på att an- i budgetpropositionen. En översyn av prognosen talet arbetade timmar bedöms bli färre, påverkas för 2013–2016 har gjorts till följd av att den kommunala inkomstskatten i större ut- utvecklingen på fastighetsmarknaden väntas bli sträckning än den statliga inkomstskatten. starkare, vilket medfört att intäkterna reviderats Nedrevideringen av lönesummeutvecklingen upp med ca 1 miljard kronor per år. motverkas till viss del av att utvecklingen av Utfallet för intäkterna från stämpelskatt 2012 konsumentprisindex har reviderats ned jämfört blev 0,7 miljarder kronor högre än prognosen i med bedömningen i budgetpropositionen. Den budgetpropositionen. Prognosen för intäkterna lägre inflationen gör att grundavdrag och skikt- från stämpelskatt för 2013–2016 har reviderats gränser för statlig inkomstskatt inte skrivs upp upp i motsvarande utsträckning. lika mycket som annars, vilket i sin tur leder till Intäkterna från kupongskatten 2012 blev högre skatteintäkter från kommunal och statlig 0,1 miljarder kronor högre än prognosen i inkomstskatt. budgetpropositionen. För 2013–2016 har

prognosen för intäkterna från kupongskatten

reviderats ned med mellan 0,2 och 0,5 miljarder Skatt på kapital kronor per år till följd av en väntat svagare

utveckling av företagens vinster.

Skatt på kapital, hushåll

Intäkterna från hushållens kapitalinkomster 2012 har reviderats ned med knappt 5 miljarder Skatt på konsumtion kronor jämfört med prognosen i budgetpropositionen. Det beror till största delen på att Intäkterna från skatt på konsumtion och hushållens utgiftsräntor bedöms bli högre än insatsvaror 2012 blev 7,3 miljarder kronor lägre tidigare. För 2013 har intäkterna reviderats upp än vad som beräknades i budgetpropositionen med 1 miljard kronor, vilket huvudsakligen till följd av att både intäkterna från mervärdesberor på att hushållens ränteavdrag har reviderats skatt och punktskatter utvecklades svagare än ned, till följd av nedreviderade räntor. väntat. Det förklaras av att det svaga

konjunkturläget både ledde till en lägre energi- Skatt på företagsvinster och hushållskonsumtion. Det slutliga taxeringsutfallet för skatt på före- Prognosen för 2013–2016 för intäkterna från tagsvinster 2011 uppgick till knappt mervärdesskatt har reviderats ned med mellan 103 miljarder kronor, vilket var 6 miljarder 6,5 och 12,3 miljarder kronor per år till följd av kronor lägre än prognosen i budget- en väntat svagare utveckling av hushållens propositionen. För 2012–2016 har prognosen för konsumtion och företagens investeringar. bolagsskatteintäkterna reviderats ned med Prognosen för punktskatteintäkterna för mellan 11 och 19 miljarder kronor, till följd av 2013–2016 har reviderats ned med 5–6 miljarder att driftsöverskottet i företagssektorn beräknas kronor per år, vilket förklaras av en väntat lägre öka något svagare än vad som bedömdes i användning av olika energislag. budgetpropositionen.

PROP. 2012/13:100

Övriga inkomster motverkas till viss del av att kostnaderna för

husavdraget (skattereduktionen för ROT- och Inkomsterna från statens innehav av aktier har RUT-tjänster) blev högre än beräknat. reviderats ned för samtliga prognosår sedan Intäkterna från skatt på arbete bedöms uppgå budgetpropositionen för 2013. Inkomsterna från till 936 miljarder kronor 2012, vilket är knappt inkomsttyp 5000 Kalkylmässiga inkomster – 8 miljarder kronor högre än enligt statens budget främst i form av inkomster från statliga för samma år. De direkta och indirekta skatterna pensionsavgifter – har ökat, samtidigt som har reviderats upp med 1 respektive 6 miljarder prognosen för inkomsterna under inkomsttyp kronor. I huvudsak förklaras revideringen av att 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skatte- lönesummetillväxten blev något starkare än försystemet visar på ökade inkomster för 2014 och väntat för 2012, vilket i sin tur beror på fler ar- 2015 (se tabell 9.3). Den slutgiltiga effekten av betade timmar. Samtidigt beräknas skattereovanstående revideringar blir att prognosen för duktioner för husavdrag bli högre än beräknat, övriga inkomster minskar 2013, ökar 2014, för vilket minskar intäkterna med ca 5 miljarder att sedan minska igen 2015 och 2016. kronor. Minskningen av statens övriga inkomster 2016 är förhållandevis stor och beror på en nedrevidering av avräkningarna samt räntor på studielån och Skatt på kapital räntor på skattekonton, utöver nedrevideringen av inkomster från statens aktier. Jämfört med beräkningarna i statens budget för

2011 blev intäkterna från skatt på kapital drygt Tabell 9.3 Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med 6 miljarder kronor lägre. Det är i huvudsak

2013 års budgetproposition

intäkterna från skatt på hushållens kapital-

Miljarder kronor

inkomster som blev lägre än beräknat, vilket

2012 2013 2014 2015 2016

förklaras av att hushållens inkomsträntor blev

2000 Inkomster av

lägre och av att ränteutgifterna blev högre än vad statens verksamhet -2,1 -2,9 -0,5 -2,5 -2,7

som bedömdes i budgetpropositionen för 2011. 3000 Inkomster av

Även intäkterna från skatt på företagsvinster försåld egendom 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0

blev 2 miljarder kronor lägre, till följd av en 4000 Återbetalning

svagare vinstutveckling 2011, än vad som

av lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

bedömdes i budgetpropositionen för 2011. 5000 Kalkylmässiga

inkomster -0,1 -0,1 0,6 0,6 0,9 Jämfört med beräkningarna i statens budget

för 2012 har intäkterna från skatt på kapital 6000 Bidrag m.m. från EU -1,6 1,4 0,0 0,5 1,0 reviderats ned med knappt 22 miljarder kronor. 7000 Avräkningar Det är framför allt intäkterna från skatt på

m.m. i anslutning till företagsvinster och skatt på hushållens kapitalskattesystemet -0,5 -1,6 0,7 2,7 -5,4

inkomster som har reviderats ned. Intäkterna

8000 Utgifter som ges från företagsvinster har reviderats ned med drygt som krediteringar på

14 miljarder kronor 2012, vilket förklaras av att skattekontot 0 0 0 0 0

BNP-tillväxten nu bedöms bli väsentligt svagare Övriga inkomster -4,2 -3,3 0,9 -0,3 -6,2

än vad som bedömdes i de beräkningar som låg Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

till grund för statens budget för 2012. Intäkterna

från hushållens skatt på kapitalinkomster

beräknas bli knappt 7 miljarder kronor lägre än i

9.1.2¶Uppföljning av statens budget för

statens budget för 2012, vilket förklaras av att

2011 och 2012

intäkterna från skatt på hushållens inkomsträntor nu bedöms bli lägre och av att intäkterna

Skatt på arbete

från skatt på hushållens utgiftsräntor nu bedöms

bli högre än vad som bedömdes i budget- Jämfört med statens budget för 2011 har intäk-

propositionen för 2012. terna från skatt på arbete reviderats upp med ca 13 miljarder kronor. Det beror på att de utbetalda lönerna ökade betydligt starkare än väntat. Upprevideringen av lönesummeutvecklingen

PROP. 2012/13:100

Skatt på konsumtion Tabell 9.4 Övriga inkomster, utfall jämfört med statens budget för 2012

Miljarder kronor

Intäkterna från skatt på konsumtion och

Utfall Jmf SB insatsvaror 2011 blev endast 0,1 miljarder kronor 2012 2012 lägre än vad som bedömdes i statens budget för

2000 Inkomster av statens verksamhet 48,8 -0,4 2011. Intäkterna från mervärdesskatten ut-

3000 Inkomster av försåld egendom 0,3 -14,7 vecklades starkare än väntat till följd av en högre

4000 Återbetalning av lån 1,3 0,0 privat konsumtion, samtidigt som intäkterna

5000 Kalkylmässiga inkomster 9,7 -1,6 från punktskatterna utvecklades svagare än väntat till följd av milt vinterväder och 6000 Bidrag m.m. från EU 9,8 -3,2 inbromsningen av konjunkturen. 7000 Avräkningar m.m. i anslutning

Intäkterna från skatt på konsumtion och till skattesystemet -74,9 -4,9 insatsvaror 2012 blev nästan 7 miljarder kronor 8000 Utgifter som ges som

krediteringar på skattekontot -0,1 -0,1 lägre än enligt statens budget för 2012. Det berodde på lägre intäkter från både Övriga inkomster -5,1 -24,9 mervärdesskatt och punktskatter. Det svaga Källor: Skatteverket och egna beräkningar. konjunkturläget under 2012 ledde till en lägre konsumtion hos både företag och hushåll, samtidigt som företagens användning av framför allt el och bensin blev lägre än väntat.

Övriga inkomster

Utfallet för övriga inkomster 2012 blev 24,6 miljarder kronor lägre än enligt bedömningen i statens budget för 2012 (se tabell 9.4). Den största delen av minskningen beror på att det beräkningstekniska antagandet för inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom blev knappt 15 miljarder kronor lägre på grund av uteblivna försäljningar. Utfallet för inkomsttyp

6000 Bidrag från EU m.m. blev vidare ca

3 miljarder kronor lägre på grund av försenade bidragsutbetalningar från flera EU-fonder, främst socialfonden och jordbruksfonden. Utfallet för inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet blev ca 5 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i budgeten för 2012.

PROP. 2012/13:100

9.2 Utgifter i statens budget och reformer och vilka som är föranledda av

takbegränsade utgifter förändringar i volymer eller makroekonomiska

förutsättningar. Vidare framgår av tabell 9.7 9.2.1 Utgiftsprognos 2013 anslagseffekterna av de reformer regeringen i

denna proposition aviserar för 2014–2016. I statens budget för 2013 uppgick de samlade Prognoserna har även reviderats till följd av utgifterna under samtliga utgiftsområden till satsningarna som gjorts genom omfördelning av 831,5 miljarder kronor. I den aktuella prognosen redan anslagna medel på ett ökat antal praktikberäknas utgifterna till 830,2 miljarder kronor, respektive utbildningsplatser inom arbetsdvs. 1,3 miljarder kronor lägre. De tak- marknadspolitiken samt medel till drift och begränsade utgifterna beräknades i budget- underhåll av järnvägar (se utgiftsområde propositionen för 2013 till 1 066,2 miljarder 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt utgiftskronor. I den nu aktuella prognosen beräknas de område 22 Kommunikationer). Sammantaget takbegränsade utgifterna till 1 068,1 miljarder uppgår utgiftseffekten av dessa omfördelningar kronor för samma år, dvs. 1,8 miljarder kronor till 1,0 miljarder kronor. Vidare har hänsyn tagits högre. till bedömda volymer i de rättighetsstyrda

I tabell 9.5 redovisas av riksdagen beslutade transfereringssystemen och förändrade makroramar för utgiftsområden, föreslagna medel på ekonomiska förutsättningar m.m. ändringsbudget summerat per utgiftsområde, de prognostiserade utgifterna för respektive utgiftsområde och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget. För vissa utgiftsområden skiljer sig de aktuella utgiftsprognoserna väsentligt från de medel som riksdagen anvisat. Efter tabellen redogörs för de viktigaste orsakerna till dessa avvikelser.

Att utgifterna bedöms bli högre än i statens budget för 2013 beror huvudsakligen på högre utgifter under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. De högre utgifterna för EU-avgiften beror framför allt på förväntade ändringsbudgetar på EU:s budget för 2013. Utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. har däremot reviderats ned, bl.a. till följd av lägre marknadsräntor.

I tabell 9.5 redovisas hur förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99) påverkar anslagsnivåerna. Förslagen ingår även i de redovisade prognoserna. Totalt föreslår regeringen i propositionen högre anslagsnivåer om 5,7 miljarder kronor. Större delen av detta belopp, 4,7 miljarder kronor, avser effekterna av förslag där medel tillförs främst transfereringsanslag utan att någon ny reform föreslås. Dessa förslag är föranledda av förändringar i volymer eller makroekonomiska förutsättningar på befintliga anslag. Resterande del av anslagsförändringen 2013 till följd av förslagen i propositionen Vårändringsbudget för 2013, 0,9 miljarder kronor, avser reformer. Av tabell 9.7 framgår vilka av förslagen i propositionen som är

PROP. 2012/13:100

Tabell 9.5 Utgifter 2012 och 2013

Miljarder kronor

2012 2013

Differens Differens

prognos– prognos–

10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. I utfallet för 2012 har anslag fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2013. Statens budget för 2013 enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2013 (bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2012/13:113). Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99) Där 0,0 anges har förslag till ändringsbudget lämnats, men beloppet för utgiftsområdet totalt uppgår till mindre än 50 miljoner kronor. Anvisat på statens budget enligt riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2013 (bet. 2012/13:FiU1, rskr. 2011/12:113) samt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99). Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet för årets första månader blivit lägre än beräknat i Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli statens budget. 0,7 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget, vilket bl.a. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom förklaras av lägre kostnader inom Sveriges och funktionsnedsättning Domstolar. Vidare har utgifterna för Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli Kriminalvården reviderats ned till följd av 1,3 miljarder kronor lägre än ursprungligt effektiviseringsarbete inom myndigheten. anvisade medel i statens budget. Förklaringen till

den lägre prognosen är att utfallet för 2012 för Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m. krisberedskap innebar att anslagskrediten behövde utnyttjas. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli För att anslagsutrymmet 2013 inte skulle 1,6 miljarder kronor lägre än ursprungligt belastas ökades anslagsnivån i budgetanvisade medel i statens budget, vilket främst propositionen för 2013 motsvarande den förklaras av nedreviderade utgifter för freds- prognosticerade utnyttjade anslagskrediten för främjande förbandsinsatser. Utgifterna för 2012. Anslagsnivån för 2013 i budgetanslagen Anskaffning av materiel och anläggningar propositionen översteg således utgiftsprognosen och Vidmakthållande, avveckling m.m. av för 2013.

materiel och anläggningar förväntas vidare bli

lägre än vad som tidigare beräknades på grund Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet att anslagskrediten utnyttjades 2012. De negativa Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli ingående överföringsbeloppen som därmed finns 0,5 miljarder kronor lägre än ursprungligt vid ingången av 2013 beräknas nu återställas till anvisade medel i statens budget. Till största del utgången av 2013. beror det på att utgifterna för anslaget Ersättning

till etableringslotsar och insatser för vissa nyan-

Utgiftsområde 8 Migration lända invandrare reviderats ned till följd av att Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli andelen programdeltagare i förberedande 0,7 miljarder kronor högre än ursprungligt utbildning väntas bli färre. anvisade medel i statens budget. Framför allt beror detta på att utgifterna på anslaget Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Ersättningar och bostadskostnader ökar. Antalet Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli asylsökande bedöms öka med 13 000 personer i 2,8 miljarder kronor högre än ursprungligt förhållande till bedömningen i budget- anvisade medel i statens budget. propositionen. För att täcka de ökade utgifterna Den främsta förklaringen till utvecklingen är föreslås anslaget tillföras ca 0,7 miljarder kronor i en sämre konjunkturutveckling än vad som propositionen Vårändringsbudget för 2013. Till förutsågs vid framtagandet av budgeten. Den följd av det ökade antalet asylsökande väntas försämrade konjunkturutvecklingen leder till att även utgifterna för anslaget Migrationsverket öka fler blir arbetslösa, vilket både medför fler då fler asylärenden behöver behandlas. Anslaget personer i arbetslöshetsersättning och högre föreslås därför tillföras ca 0,3 miljarder kronor i programvolymer. Vidare har antalet anställda i den ovan nämnda propositionen. företag i konkurs ökat mer än vad som tidigare

beräknades. Detta bidrar till högre utgifter för Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social lönegarantiersättning. Cirka 0,7 miljarder kronor

omsorg föreslås därför tillföras anslaget Bidrag till

Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli lönegarantiersättning i propositionen Vår- 1,7 miljarder kronor lägre än ursprungligt ändringsbudget för 2013. Regeringen avser även anvisade medel i statens budget. Det är främst öka antalet praktik- och utbildningsplatser, utgifterna för tandvårds- och läkemedels- vilket ryms inom tidigare anvisade medel men förmånerna som förväntas bli lägre. För höjer utgiftsprognosen med 0,3 miljarder tandvårdsförmånerna beror det på att ett antal kronor. nya tandvårdsbehandlingar som ingår i högkostnadsskyddet från och med årsskiftet Utgiftsområde 15 Studiestöd 2012/2013 har varit svåra att prognosticera. För Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli läkemedelsförmånerna beror det på att utfallet 1,0 miljarder kronor lägre än ursprungligt

PROP. 2012/13:100

anvisade medel i statens budget. Detta förklaras 2012, vilka belastar anslaget 2013. Anslaget huvudsakligen av att utgifterna under anslaget föreslås mot bakgrund av detta tillföras Studiemedel m.m. för studiemedel med den 3,7 miljarder kronor i propositionen högre studienivån förväntas bli ca 1,0 miljarder Vårändringsbudget för 2013. kronor lägre än anvisade medel i statens budget. Detta är en följd av att prognosen för antalet Förändring av anslagsbehållningar studerande med högre studiebidrag är lägre än I statens budget för 2013 var den beräknade förvad som bedömdes i budgetpropositionen för brukningen av anslagsbehållningar inte fördelad 2013. Utgifterna ökar dock på grund av att per utgiftsområde, utan redovisades under posregeringen till följd av den försämrade ten Minskning av anslagsbehållningar. De totala konjunkturen tillfälligt ökar antalet utbildnings- utgifterna redovisades i statens budget som platser inom vuxenutbildningen. Cirka summan av utgiftsramarna och beräknings- 0,4 miljarder kronor föreslås därför tillföras posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna anslagen Studiemedel m.m. och Studiemedels- post uppgick i statens budget till -3,0 miljarder räntor m.m. i propositionen Vårändringsbudget kronor, dvs. anslagsbehållningarna förväntades för 2013. öka. I denna post ingår endast förändringar av

anslagsbehållningar med effekt på den faktiska Utgiftsområde 22 Kommunikationer anslagsavräkningen. Kommande indrag av Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli anslagsbehållningar som inte förväntas förbrukas 0,2 miljarder kronor högre än ursprungligt ingår således inte. anvisade medel i statens budget. Det I den aktuella prognosen för 2013 ingår ekonomiska läget har skapat möjligheter att ta emellertid förändringen av anslagsbehållningar tillvara lediga resurser inom anläggningssektorn under respektive utgiftsområde. Förändringen av som kan användas till underhållsåtgärder av den anslagsbehållningarna under 2013 kan därför statliga infrastrukturen. Den låga räntenivån har beräknas som skillnaden mellan prognostiserat inneburit att medlen för räntor på anslaget för utfall och anvisade medel, med hänsyn tagen till banhållning inte utnyttjats fullt ut och förslag till ändringsbudget, indragningar av regeringen har därför beslutat överföra medel anslagsmedel och medgivna överskridanden (se avsatta för räntebetalningar till drift och under- tabell 9.6). håll av järnvägar 2013. Detta väntas innebära en utgiftsökning om 0,7 miljarder kronor under Tabell 9.6 Beräknad förändring av anslagsbehållningar

2013

utgiftsområdet. Medlen bedöms kunna användas

Miljarder kronor

effektivt och bidra till ett mer robust järnvägs-

Ramanslag (från samtliga belopp har utgiftsområde 26 system. Statsskuldsräntor m.m. exkluderats)

1

Ingående ramöverföringsbelopp 20,5

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 2

+ Anvisat på ursprunglig budget 809,3 Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli

3

+ Anvisat på ändringsbudget för 2013 5,7 3,2 miljarder kronor lägre än ursprungligt

+ Medgivna överskridanden 0,0 anvisade medel i statens budget. De lägre

- Indragningar 14,6 utgifterna beror delvis på att marknadsräntorna

bedömdes i budgetpropositionen, vilket leder till Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med

summan. att utgifterna för räntor på skulden i utländsk 1

Enligt Årsredovisning för staten 2012 (skr. 2012/13:101).

2 valuta minskar. Enligt Riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2013 (bet

2012/13 FiU10, rskr 2012/13:113).

3

Enligt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99). Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Källa: Egna beräkningar. Utgifterna under utgiftsområdet bedöms bli 3,1 miljarder kronor högre än ursprungligt Utfallet för statens budget 2012 visar att anslagsanvisade medel i statens budget. Förändringen behållningarna uppgick till 20,5 miljarder kronor beror främst på att det förväntas komma relativt vid årsskiftet 2012/13. År 2013 kommer anslagsstora ändringsbudgetar på EU:s budget för 2013. sparandet att öka jämfört med 2012 i den mån Vidare beslutades två ändringsbudgetar sent utgifterna är lägre än anvisade medel i statens

PROP. 2012/13:100

budget för 2013, eller minska i den mån utgifterna överstiger anvisade medel eller till följd av beslut om indragningar.

I propositionen Vårändringsbudget för 2013 föreslås anslagsökningar om sammanlagt 5,7 miljarder kronor. De hittills beräknade indragningarna av anslagsmedel bedöms uppgå till 14,6 miljarder kronor, motsvarande drygt 70 procent, varav merparten berör de rättighetsstyrda transfereringsanslagen.

Anslagsbehållningarna vid årsskiftet 2013/14 beräknas uppgå till 9,7 miljarder kronor (exklusive statsskuldsräntor). Därmed beräknas anslagsbehållningarna minska med 10,8 miljarder kronor mellan årsskiftet 2012/13 och årsskiftet 2013/14.

PROP. 2012/13:100

Tabell 9.7 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar

Föreslagna och aviserade utgiftsreformer och finansieringar i samband med vårpropositionen samt vårändringsbudgeten för 2013 i förhållande till budgetpropositionen för 2013. Endast större anslagsförändringar redovisas separat under respektive utgiftsområde.

Miljoner kronor

2013 2014 2015 2016

Reformer

varav

DAC-avräkning för ökade flyktingvolymer -709

UO 8 Migration 1 019

varav

Ersättningar och bostadskostnader, ökade volymer 762 Migrationsverket, förstärkning till följd av ökat inflöde av asylsökande 257

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 0

UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 756 300

varav

1

varav

Ökat antal platser inom vuxenutbildningen samt

högskolor och universitet 413 413

UO 16 Utbildning och universitetsforskning 452 457

varav

Ökat antal platser inom vuxenutbildningen 350 350

Ökat antal högskoleplatser 107 107

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

varav

1

Tillskott p.g.a. högre EU-avgift 3 700

Summa anslagsförändringar 5 673 1 180 0 0

2

Summa ökning av takbegränsade utgifter 5 673 1 180 0 0

Förslag i proposition Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99) som föreslås tillföras främst regelstyrda transfereringsanslag till följd av förändrade volymer eller makroekonomiska förutsättningar utan att någon ny reform föreslås. Av de 5,7 miljarder kronor som de takbegränsade utgifterna ökar med 2013 består ca 4,7 miljarder kronor av medel som i proposition Vårändringsbudget för 2013 (prop. 2012/13:99) föreslås tillföras regelstyrda transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar) utan att någon ny reform föreslås. De föreslagna reformerna uppgår därmed till 0,9 miljarder kronor. Källa: Egna beräkningar.

PROP. 2012/13:100

9.2.2 Utgiftsprognos 2014–2016 jämfört varav 7 000 är tillfälliga årsplatser inom yrkes-

med budgetpropositionen för 2013 inriktad kommunal vuxenutbildning och resten

är platser inom högskolan. Inom utgiftsområde I budgetpropositionen för 2013 presenterade 19 aviseras medel för att motverka negativa regeringen en beräkning av de takbegränsade regionala effekter av lågkonjunkturen (se tabell utgifterna 2014–2016. I tabell 9.8 redovisas den 2.6). totala utgiftsförändringen för 2014–2016 vid en jämförelse mellan beräkningen i denna Reviderad pris- och löneomräkning proposition och beräkningen i budget- Den slutgiltiga pris- och löneomräkningen för propositionen, fördelad på olika förklarings- 2014 minskar utgifterna med 0,6 miljarder komponenter. Sammantaget bedöms de tak- kronor jämfört med beräkningen i budgetbegränsade utgifterna bli 4,5 respektive propositionen. Detta beror bl.a. på att 3,2 miljarder kronor högre 2014 och 2015 samt omräkningsindex för övriga förvaltnings- 11,1 miljarder kronor lägre 2016 jämfört med kostnader och omräkningsindex för hyresberäkningarna i budgetpropositionen. kostnader blev lägre än vad som antogs i budget-

propositionen. En ny preliminär pris- och löne- Tabell 9.8 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört omräkning minskar utgifterna 2015 och 2016

med budgetpropositionen för 2013

med 1,6 respektive 3,0 miljarder kronor jämfört

Miljarder kronor

med beräkningen i budgetpropositionen.

2014 2015 2016 Takbegränsade utgifter Övriga makroekonomiska förändringar

budgetpropositionen för 2013 1 078,5 1 091,7 1 119,4

I jämförelse med budgetpropositionen har anslag

antaganden. De nya makroantagandena (se Övriga makroekonomiska

avsnitt 3) innebär sammantaget att de beräknade

3,1 miljarder kronor lägre 2016 jämfört med Minskning av

beräkningarna i budgetpropositionen. Det

års ekonomiska

system. Jämfört med beräkningen i budget-

vårproposition 1 083,0 1 094,9 1 108,3