Ds 2013:20

Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen

1. Sammanfattning

Hösten 2011 bjöd regeringen in arbetsmarknadens parter till s.k. trepartssamtal. Syftet var att finna gemensamma lösningar på svåra problem på arbetsmarknaden. Regeringens målsättning med trepartssamtalen är att finna åtgärder som sänker jämviktsarbetslösheten och ökar den varaktiga sysselsättningen, särskilt genom att förbättra möjligheterna till arbete för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. En utgångspunkt har varit att stödja initiativ som kommit från parterna själva. Trepartssamtal har förts både med centralorganisationerna och med de avtalsslutande parterna på branschnivå.

Denna departementsskrivelse innehåller lagförslag kopplade till trepartssamtalen.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 uttryckt en vilja att staten genom lönesubventioner, i form av en skattekreditering, och handledarstöd ska stimulera att anställningar av unga personer kommer till stånd inom ramen för av parterna tecknade yrkesintroduktionsavtal eller motsvarande.

I avsnitt 4 lämnas förslag till ändringar i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden. Ändringen möjliggör kreditering på skattekonto av lönestöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande.

I trepartssamtalen har det förts fram önskemål om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten.

I avsnitt 5 lämnas förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Ändringen innebär att

Sammanfattning Ds 2013:20

arbetslöshetsavgiften avskaffas eller reduceras. Att avskaffa eller reducera arbetslöshetsavgiften innebär att sysselsatta medlemmar i flertalet arbetslöshetskassor får en lägre avgift, vilket torde stimulera anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen.

Remittering av förslagen innebär dock inte att dessa nödvändigtvis kommer att ingå som förslag i budgetpropositionen för 2014. Regeringen kommer att ta ställning till den frågan i det fortsatta arbetet. Ställningstagandet är beroende av det ekonomiska läget, budgetutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen gör i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. Förslaget om att avskaffa eller reducera arbetslöshetsavgiften är också beroende av utfallet av partssamtalen och de avtalsslutande parternas engagemang när det gäller att teckna och främja användande av yrkesintroduktionsavtal.

Genom att nu remittera förslag till nödvändiga lagändringar säkerställs att det finns beredningsunderlag för att genomföra reformerna.

2. Författningsförslag

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden samt 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmark-

nadsmyndighet och Rederi-

nämnden;

Lag (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga

arbetsförmedlingen och Rederi-

nämnden;

1 §

1

Anställningsstöd, stöd till utbildningsvikariat och stöd till skyddat arbete hos en offentlig

Stöd till yrkesintroduktion som beslutats av den offentliga arbetsförmedlingen och sjöfarts-

1 Senaste lydelse 2011:1396.

Författningsförslag Ds 2013:20

arbetsgivare som beslutats av arbetsmarknadsmyndighet samt

sjöfartsstöd som beslutats av Rederinämnden får tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

stöd som beslutats av Rederinämnden får tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Regeringen meddelar föreskrifter om vilka stöd som ska krediteras skattekontot.

Regeringen meddelar när-

mare föreskrifter om det stöd

som ska krediteras skattekontot.

Denna lag träder i kraft den 15 januari 2014.

Ds 2013:20 Författningsförslag

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

1

dels att 41 a, 48 a, 48 b och 94 a §§ ska upphöra att gälla,

dels att 41, 48 c, 49 och 87 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 48 § ska lyda

”Finansieringsavgift”.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §

2

En arbetslöshetskassa ska ta ut medlemsavgifter som i förening med andra inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader, betalningen av finansieringsavgift och arbets-

löshetsavgift samt övriga utgif-

ter. En arbetslöshetskassa får besluta om olika medlemsavgifter för olika medlemskategorier, om det finns skäl för det.

En arbetslöshetskassa ska ta ut medlemsavgifter som i förening med andra inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader, betalningen av finansieringsavgift och övriga utgifter. En arbetslöshetskassa får besluta om olika medlemsavgifter för olika medlemskategorier, om det finns skäl för det.

1 Senaste lydelse av 41 a § 2008:410 48 a § 2009:665 48 b § 2009:665 94 a § 2009:665. 2 Senaste lydelse 2008:410.

Författningsförslag Ds 2013:20

En arbetslöshetskassa får dock inte för att täcka kostnaderna för arbetslöshetsavgiften ta ut

1. någon avgift av en medlem som är arbetslös i den mening som avses i 41 a §, eller

2. mer än 300 kronor i månaden i avgift per medlem av övriga medlemmar.

48 c §

3

En

finansierings- eller

arbetslöshetsavgift

får inte

ändras efter tolv månader från utgången av den kalendermånad som avgiften avser, om anledningen till ändringen är att de uppgifter som legat till grund för beräkningen av avgiften ändrats.

En finansieringsavgift får inte ändras efter tolv månader från utgången av den kalendermånad som avgiften avser, om anledningen till ändringen är att de uppgifter som legat till grund för beräkningen av avgiften ändrats.

49 §

4

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt betalningarna enligt 48–48 b §§ ska göras.

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt betalning

enligt 48 § ska göras.

3 Senaste lydelse 2009:1438. 4 Senaste lydelse 2009:665.

Ds 2013:20 Författningsförslag

Lydelse enligt prop.2012/13:12 Föreslagen lydelse

87 §

5

För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna lag med följande undantag.

Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar, bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt bestämmelserna i 82–84 §§ om fusion gäller inte.

Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34–47 a §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48–48 b §§

om finansieringsavgift och arbetslöshetsavgift, i 94 f och

94 g §§ om uppgiftsskyldighet, samt i 95–97 §§ och 111– 115 §§ om överklagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Det som sägs om medlem i 31 och 61 §§ gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan.

Bestämmelserna i 3 §, 5 § första stycket 12, 34–47 a §§ samt 60 § om medlemskap, medlemsförteckning, medlemsavgift m.m., i 48 § om

finansieringsavgift, i 94 g §§ om

uppgiftsskyldighet, samt i 95– 97 §§ och 111–115 §§ om överklagande, omprövning och ändring gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Det som sägs om medlem i 31 och 61 §§ gäller även den som är ansluten till den kompletterande arbetslöshetskassan.

I stället för det som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den kompletterande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses medlemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är medlemmar i föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter, kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslöshetskassa.

5 Senaste lydelse 2009:1438.

Författningsförslag Ds 2013:20

Bestämmelserna i 51–54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller det som sägs i fjärde stycket om styrelseledamot i den kompletterande kassan.

Denna lag träder i kraft den 15 januari 2014. Lagen tillämpas dock för tid från och med den 1 januari 2014.

3. Trepartssamtalen

Den svenska modellen bygger bl.a. på kollektivavtal och starka och självständiga parter, som bl.a. ansvarar för lönebildningen. Då lönebildningen är av stor betydelse för utvecklingen på arbetsmarknaden har parterna ett med regeringen gemensamt ansvar för att arbetsmarknaden ska fungera väl.

Bland annat mot denna bakgrund bjöd regeringen hösten 2011 in arbetsmarknadens parter till s.k. trepartssamtal. Syftet var att finna gemensamma lösningar på svåra problem på arbetsmarknaden. Regeringens målsättning med trepartssamtalen är att finna åtgärder som sänker jämviktsarbetslösheten och ökar den varaktiga sysselsättningen, särskilt genom att förbättra möjligheterna för ungdomar och andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Regeringens ingång i samtalen har varit att stödja initiativ som kommit från parterna själva. Trepartssamtal har förts både med centralorganisationerna och med de avtalsslutande parterna på branschnivå.

Inom ramen för trepartssamtalen har särskilt diskuterats åtgärder som skapar fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden för unga. Bakgrunden är den i ett internationellt perspektiv höga svenska ungdomsarbetslösheten, som gäller både kvinnor och män.

Samtalen har i denna del resulterat i förslag till att staten genom lönesubventioner, i form av en skattekreditering, och handledarstöd ska stimulera att anställningar av unga personer kommer till stånd inom ramen för av parterna tecknade yrkesintroduktionsavtal eller motsvarande. Syftet är att få till stånd en smidigare övergång från utbildning till arbete för unga.

Trepartssamtalen Ds 2013:20

Regeringen har i det sammanhanget nyligen beslutat om att avsätta särskilda medel för insatser för att öka kunskapen om och främja användandet av tecknade yrkesintroduktionsavtal. De parter inom en bransch som tecknar ett yrkesintroduktionsavtal ska gemensamt kunna ansöka om sådant informationsstöd.

Kopplat till diskussionerna om yrkesintroduktionsavtal har från såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer återkommande påtalats den centrala betydelsen av handledning för att arbetsplatser på ett bra sätt ska kunna ta emot personer som anställs inom ramen för yrkesintroduktionsavtal. Ekonomiskt stöd för handledning är ett sätt att skapa utrymme för arbetsgivaren att avsätta personella resurser och tillgodose behov av kompetens som krävs för att handleda nya individer på arbetsplatsen. Men det handlar också om att få befintliga system för stöd till handledning att fungera så bra som möjligt. Mot den bakgrunden har det inom Regeringskansliet initierats ett utredningsarbete i syfte att ta fram förslag till hur befintliga strukturer för stöd till handledning kan stärkas.

Regeringen har vidare i februari 2013 uppdragit åt Arbetsförmedlingen att genomföra ett pilotprojekt tillsammans med Teknikföretagen och IF Metall. Projektet syftar till att hjälpa arbetslösa unga in på arbetsmarknaden och samtidigt bidra till industrins kompetensförsörjning genom att erbjuda branschanpassade yrkesutbildningsinsatser under pågående yrkesintroduktionsanställning.

Trepartssamtal pågår också vad gäller olika omställningsfrågor relaterade till Svenskt Näringslivs och PTK:s förhandlingar om nytt omställningsavtal. Fokus har här legat på åtgärder som förbättrar möjligheterna till utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet och som därigenom stärker individers anställningsbarhet och omställningsförmåga.

Regeringen har vidare i mars 2013 beslutat om lagrådsremissen Statligt stöd vid korttidsarbete. I lagrådsremissen föreslås ett statligt subventionerat system som syftar till att vid allvarliga kriser bevara arbetstillfällen vid företag som möter en vikande efterfrågan genom att de anställda tillfälligt går ned i

Ds 2013:20 Trepartssamtalen

arbetstid och lön. I beredningen av förslaget har samråd ägt rum med arbetsmarknadens parter.

Inom ramen för trepartssamtalen har det förts fram önskemål om åtgärder från regeringens sida också på andra områden. Bland annat har frågan om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som en arbetslöshetskassa ska betala till staten aktualiserats.

4. Stöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande

En utgångspunkt i regeringens samtal med parterna har varit förekommande avtal på arbetsmarknaden om yrkesintroduktion. De flesta yrkesintroduktionsavtal som tecknats bygger på principen att unga utan relevant erfarenhet i yrket erbjuds handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Det pågår inom flera branscher förhandlingar som kan leda till att ytterligare liknande yrkesintroduktionsavtal kommer till stånd.

Det är positivt att parterna tar initiativ till att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga. Väl utformade avtal om yrkesintroduktion av det slag som redovisats ovan bör på sikt kunna bidra till en smidigare övergång från studier till arbete och därmed till att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras och ungdomsarbetslösheten minskar.

Hittills har relativt få personer anställts inom ramen för avtal om yrkesintroduktion. Regeringen har i budgetpropositionen för 2013 uttryckt sin vilja att stödja partsöverenskommelser i syfte att fler avtal om yrkesintroduktion ska tecknas och att fler anställningar ska komma till stånd inom ramen för dessa avtal. Parterna på avtalsslutande nivå skulle då ansvara för att betydligt fler unga anställs genom yrkesintroduktionsavtal, medan staten skulle kunna bidra till att stödja anställningar inom ramen för dessa avtal.

Stöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande Ds 2013:20

4.1. Pågående arbete rörande stödets utformning

För närvarande pågår arbete inom Regeringskansliet med att utarbeta ett regelverk för under vilka villkor stöd för yrkesintroduktionsanställningar ska kunna utgå. De närmare villkoren för stöd, liksom nivåerna på stödet, bör slutgiltigt preciseras i samband med den beredningsprocess som sker när stödet anmäls till EU-kommissionen i enlighet med artikel 108.3 EUF-fördraget (se avsnitt 4.1.2). Följande förslag utgör dock utgångspunkt för det arbete som bedrivs.

Stödet bör ha två komponenter: en lönesubvention i form av en skattekreditering på arbetsgivarens skattekonto och ett handledarstöd i form av ett bidrag.

För att stöd ska utgå bör den som anställs inte ha fyllt 26 år vid årets ingång och anställningstiden bör vara minst sex månader. Anställningen bör vara en yrkesintroduktionsanställning eller motsvarande enligt ett centralt kollektivavtal, som innebär att unga utan relevant erfarenhet i yrket erbjuds handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden bör inte vara lönegrundande.

Stöd i form av lönesubvention bör lämnas genom en återbetalning till arbetsgivarens skattekonto (en skattekreditering) av ett belopp som motsvarar den arbetsgivaravgift och den allmänna löneavgift för den anställde som arbetsgivaren skulle ha betalat enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift om den anställde vid årets ingång hade fyllt 26 år. För den som har varit arbetslös i mer än tolv månader bör dock stöd utgå med ett dubbelt så högt belopp. Lönesubventionen bör som huvudregel utgå under sex månader. För den som har varit arbetslös i mer än sex månader bör dock stöd lämnas så länge yrkesintroduktionsanställningen varar, dock högst under tolv månader.

Ekonomiskt stöd för kostnader för handledning bör lämnas för alla anställda oavsett arbetslöshetshistorik med 2 500 kronor per månad och anställd så länge yrkesintroduktionsanställningen varar, dock högst under 18 månader.

Ds 2013:20 Stöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande

I tabell 1 nedan redovisas ett antal exempel på hur stora en arbetsgivares lönekostnader skulle bli vid en yrkesintroduktionsanställning, med en stödkonstruktion som den som redovisas ovan.

Tabell 1. Lönekostnader för arbetsgivare vid YI-anställning

A B C

Lön enligt kollektivavtal 18 000 18 000 18 000 Lön motsvarande 75 % av minimilön

13 500 13 500 13 500

Lönesubvention 4 200 4 200 8 500 Lönekostnad efter subvention 11 300 11 300 7 100 Handledarstöd 2 500 2 500 2 500

Nettokostnad (inkl. handledarstöd)

8 800 8 800 4 600

Högst antal månader med stöd 6 12 12

A: Under 26 år B: Under 26 år och arbetslös under minst 6 månader C: Under 26 år och arbetslös under minst 12 månader

För att en lönesubvention i form av en skattekreditering ska vara möjlig krävs ändringar i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden (se avsnitt 4.2). Ändringen möjliggör kreditering på skattekonto av lönestöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande.

4.1.1. Stöd till oorganiserade arbetsgivare

Många mindre arbetsgivare är inte bundna av kollektivavtal. Dessa arbetsgivare spelar en viktig roll när det gäller att skapa möjligheter till anställning för nytillträdande grupper på arbetsmarknaden, inte minst unga. Även oorganiserade arbetsgivare bör mot denna bakgrund kunna få del av lönesubventioner och

Stöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande Ds 2013:20

handledarstöd. Med en oorganiserad arbetsgivare avses här en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation och som inte har tecknat hängavtal.

Stöd bör endast utgå i sådana branscher där det finns goda förutsättningar att erbjuda handledning och utbildning under anställningen. En indikation på detta är att det finns yrkesintroduktionsavtal i den aktuella branschen. Därför bör stöd endast kunna utgå till oorganiserade arbetsgivare som verkar i branscher där det finns kollektivavtal om yrkesintroduktion eller motsvarande och där således både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer sett ett sådant behov och bedömt formen vara lämplig. Detta innebär i praktiken att möjlighet till stöd inte kommer att finnas på de delar av arbetsmarknaden där parterna bedömt att förutsättningar för att ingå yrkesintroduktionsavtal saknas. Inom respektive bransch kommer dock organiserade och oorganiserade arbetsgivare att behandlas lika så långt som möjligt.

Det är rimligt att anta att en arbetstagarorganisation inte träffar kollektivavtal om yrkesintroduktion om inte de krav som uppställs exempelvis i fråga om omfattning på och kvalitet i handledning och utbildning bedöms vara tillfredsställande. Vidare finns i sådana fall en presumtion om att avtalsparterna själva bevakar att avtalsvillkoren efterlevs.

Staten har ytterst ett ansvar att vid varje ansökan om stöd av aktuellt slag, oavsett om denna kommer från en organiserad eller oorganiserad arbetsgivare, pröva förutsättningarna för stöd och kontrollera efterlevnaden av gällande villkor. Mot bakgrund av vad som framgått ovan kan dock staten vad gäller oorganiserade arbetsgivare, vid sidan om de grundläggande villkor som ska gälla för att stöd ska kunna utgå, behöva ställa upp kompletterande villkor gällande t.ex. handledning och utbildning.

I fråga om lönen bör en förutsättning för stöd till oorganiserade arbetsgivare vara att denna är likvärdig med vad som gäller enligt tillämpligt yrkesintroduktionsavtal i branschen.

Ds 2013:20 Stöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande

4.1.2. Behov av att anmäla stödet till EU-kommissionen

Utgångspunkten för förslaget till stöd för yrkesintroduktionsanställningar bör vara att skapa så likartade förutsättningar som möjligt för de arbetsgivare som omfattas av ett kollektivavtal om yrkesintroduktion och för de arbetsgivare som inte gör det. Samtidigt bör, som framgått, ett viktigt inslag i stödets utformning vara en koppling till förekommande yrkesintroduktionsavtal eller motsvarande. Bland annat mot bakgrund av detta bör det prövas hur förslagen förhåller sig till EU:s statsstödsregler. En anmälan till EU-kommissionen, i enlighet med artikel 108.3 EUF-fördraget, av ett fullständigt förslag till utformning av stödet bör därför göras snarast möjligt.

4.1.3. Behov av uppföljning

Kombinationen av betydande statliga stimulanser för att anställa och en hittills i stor utsträckning outnyttjad form av kollektivavtal gör det angeläget att följa upp effekterna av åtgärden i olika avseenden. Det kan t.ex. gälla dess sysselsättningseffekter och effekter på lönenivåerna för anställda med yrkesintroduktion eller motsvarande, liksom dess påverkan på konkurrensen. Det kan också gälla ändamålsenligheten i det stöd som erbjuds, liksom hur kraven på utbildning fungerar. Även risker för fusk, missbruk eller ett icke avsett nyttjande av stöd måste beaktas. Formerna för uppföljning bör övervägas ytterligare.

Stöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande Ds 2013:20

4.2. Stöd till yrkesintroduktion genom skattekreditering

Förslag: Stöd till arbetsgivare som anställer personer genom

yrkesintroduktionsanställningar ska tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på sådant skattekonto som avses i 61 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Skälen för förslaget: Som framgått ovan bör det införas en ny

form av stöd i syfte att stimulera arbetsgivare att anställa unga personer som saknar relevant yrkesutbildning eller yrkeserfarenhet genom olika typer av yrkesintroduktionsanställningar. Som också framgått bör en lönesubvention utgå i form av en skattekreditering på arbetsgivarens skattekonto enligt samma modell som gäller för bl.a. nystartsjobben. För detta krävs stöd i lag, vilket föranleder en ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden. Närmare föreskrifter om det stöd som ska krediteras skattekontot bör meddelas i förordning. Det handlar bl.a. om föreskrifter om de villkor som ska vara uppfyllda för att stöd ska beviljas och om stödets storlek.

4.3. Avskaffande av andra möjligheter till skattekreditering

Förslag: Möjligheterna att tillgodoföra arbetsgivaren

anställningsstöd, stöd till utbildningsvikariat och stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare genom skattekreditering på arbetsgivarens skattekonto avskaffas.

Skälen för förslaget: Enligt lagen (1999:591) om kreditering på

skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden får anställningsstöd, stöd till utbildnings-

Ds 2013:20 Stöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande

vikariat och stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Dessa möjligheter till skattekreditering utnyttjas emellertid inte idag. Både anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare enligt förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga lämnas numera genom bidrag. Utbildningsvikariaten avskaffades den 1 januari 2007. Eftersom möjligheterna att tillgodoföra arbetsgivaren dessa typer av stöd genom skattekreditering inte längre tillämpas bör dessa utgå ur lagen.

5. Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften

I trepartssamtalen har det förts fram önskemål om att avskaffa den arbetslöshetsavgift som arbetslöshetskassorna betalar till staten. Att avskaffa eller reducera arbetslöshetsavgiften innebär att sysselsatta medlemmar i flertalet arbetslöshetskassor får en lägre avgift, vilket torde stimulera anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen. Ett avskaffande eller en reducering av arbetslöshetsavgiften kan övervägas. Det slutliga ställningstagandet är dock beroende av utfallet av partssamtalen och de avtalsslutande parternas engagemang när det gäller att teckna och främja användande av yrkesintroduktionsavtal samt regeringens bedömning av det ekonomiska läget, budgetutrymmet och finansieringsbehoven liksom av de prioriteringar som regeringen gör i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

5.1. Nuvarande ordning

Arbetslöshetskassorna bidrar till finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen genom en finansieringsavgift och en arbetslöshetsavgift som båda betalas av medlemmarna via medlemsavgiften. Medlemsavgiften består även av en avgift som ska täcka arbetslöshetskassornas kostnader för att administrera försäkringen. Administrations- och finansieringsavgiften betalas av samtliga medlemmar, medan arbetslöshetsavgiften endast betalas av medlemmar som inte är arbetslösa.

Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften Ds 2013:20

Finansieringsavgiftens storlek är kopplad till den genomsnittligt utbetalade inkomstrelaterade dagpenningen i respektive arbetslöshetskassa. Avgiften beräknas så att arbetslöshetskassorna per medlem och år betalar 131 procent av den genomsnittliga dagpenning som respektive arbetslöshetskassa har betalat ut enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Motsvarande belopp ingår i den avgift medlemmarna betalar till arbetslöshetskassan.

Arbetslöshetsavgiften, som den 1 juli 2008 ersatte den förhöjda finansieringsavgiften, motsvarar 33 procent av den arbetslöshetsersättning som respektive arbetslöshetskassa har betalat ut enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Arbetslöshetsavgiften får vara högst 300 kronor. Vidare får finansieringsavgiften och arbetslöshetsavgiften tillsammans högst motsvara vad arbetslöshetskassan har betalat ut i dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen den månad som avgifterna avser. För varje medlem som inte är arbetslös görs ett avdrag med 50 kronor. Arbetslöshetsavgiften är dock alltid lägst noll kronor.

Utöver den finansiering som sker via medlemmarna, bidrar också arbetsgivare och egenföretagare till arbetslöshetsförsäkringen genom att betala en arbetsmarknadsavgift

4

som en del av

arbetsgivaravgiften respektive egenavgiften.

4 Arbetsmarknadsavgiften bidrar bl.a. till att finansiera arbetslöshetsförsäkringen.

Ds 2013:20 Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften

5.2. Avskaffande av arbetslöshetsavgiften

5.2.1. Avgifter från arbetslöshetskassorna

Förslag: Den arbetslöshetsavgift som en arbetslöshetskassa för varje kalendermånad ska betala till staten avskaffas.

Begränsningen som innebär att finansierings- och arbetslöshetsavgifterna för en enskild kassa inte får överstiga vad kassan betalat ut i dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen den månad avgifterna avser tas bort.

Skälen för förslaget

Arbetslöshetsavgiften

I trepartssamtalen har det förts fram önskemål om att avskaffa arbetslöshetsavgiften. En sådan reform bör övervägas. Det bör göras med beaktande av de avtalsslutande parternas engagemang när det gäller att teckna och använda yrkesintroduktionsavtal.

De ändringar i avgiftssystemet som infördes i januari 2007, bl.a. genom en förhöjd finansieringsavgift, motiverades med att arbetslöshetsförsäkringen behövde bli mer försäkringsmässig. Det gjordes genom att den statliga subventionsgraden minskades och att försäkringstagarna fick bära en större del av kostnaderna för arbetslösheten. Regeringen ansåg att det måste finnas en koppling mellan utbetalad arbetslöshetsersättning och avgifternas storlek. Regeringens uppfattning var att en sådan struktur skapade incitament dels för en samhällsekonomiskt rimlig löneökningstakt, dels för att undvika felaktigt utbetald arbetslöshetsersättning.

Den högre graden av medlemsfinansiering bidrog emellertid till en minskad anslutningsgrad till arbetslöshetskassorna. En hög anslutning är väsentlig för att upprätthålla legitimiteten och försäkringsmässigheten i arbetslöshetsförsäkringen. Det är

Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften Ds 2013:20

viktigt att fler personer omfattas av ett försäkringsskydd vid arbetslöshet.

Det finns element i dagens system, med differentiering av arbetslöshetsavgiften utifrån arbetslösheten i respektive arbetslöshetskassas verksamhetsområde, som gör att genomslaget på lönebildningen begränsas. Det beror bl.a. på att överlappningen mellan arbetslöshetskassor och avtalsområden inte är fullständig, vilket innebär att arbetslösheten inom en bransch får begränsat genomslag på medlemsavgiften och därmed utgör ett svagare incitament i lönebildningen.

Om arbetslöshetsavgiften avskaffas, kommer både arbetslösa och sysselsatta medlemmar att betala samma avgift. Att gå från arbetslöshet till sysselsättning skulle därmed inte vara förknippat med en högre avgift till arbetslöshetskassan. På så sätt skulle den negativa marginaleffekten som arbetslöshetsavgiften medför upphöra och det blir mer lönsamt att arbeta. Det kan ha positiva effekter på sysselsättningen.

Att avskaffa arbetslöshetsavgiften innebär att lönebildningseffekten helt skulle utebli. En utebliven lönebildningseffekt kan få negativa konsekvenser för sysselsättningen. Dessa bedöms dock vägas upp av de positiva effekter på sysselsättningen som en utebliven negativ marginaleffekt kan ha.

Begränsning av det sammanlagda uttaget av avgifter

Bestämmelsen infördes för att säkerställa att arbetslöshetskassor med låg arbetslöshet inte skulle behöva betala mer i avgifter till staten än vad de betalade ut i dagpenning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. Mot bakgrund av förslaget att avskaffa arbetslöshetsavgiften fyller bestämmelsen inte någon funktion och bör därmed tas bort.

Ds 2013:20 Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften

5.2.2. Följdändringar för arbetslöshetskassorna

Förslag: Bestämmelsen om vid vilken tidpunkt en arbetslös-

hetsavgift senast får ändras tas bort.

Bestämmelsen om att regeringen får meddela föreskrifter om när och på vilket sätt betalning av arbetslöshetsavgift ska göras tas bort.

Skälen för förslaget: I 48 c § lagen (1997:239) om arbetslöshets-

kassor regleras att finansierings- eller arbetslöshetsavgift inte får ändras efter tolv månader från utgången av den kalendermånad som avgiften avser, om anledningen till ändringen är att de uppgifter som legat till grund för beräkningen av avgiften ändrats. Som en följd av att arbetslöshetsavgiften föreslås avskaffas bör bestämmelsen ändras på så sätt att den fortsättningsvis endast gäller finansieringsavgiften.

Av 49 § lagen om arbetslöshetskassor framgår att regeringen får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt betalningarna enligt 48–48 b §§ ska göras. Eftersom 48 a och 48 b §§ föreslås avskaffas, bör bestämmelsen ändras på så sätt att bemyndigandet endast gäller 48 §.

5.2.3. Avgifter från medlemmarna

Förslag: Bestämmelserna om att en arbetslöshetskassa får ta

ut avgift av en medlem som inte är arbetslös för att täcka kostnaderna för arbetslöshetsavgiften tas bort.

Skälen för förslaget: Av 41 § lagen (1997:239) om arbetslös-

hetskassor följer att en arbetslöshetskassa i dag ska ta ut en avgift av medlemmarna för att bl.a. täcka kostnaderna för den arbetslöshetsavgift som ska betalas till staten. I avsnitt 5.2.1 föreslås att en arbetslöshetskassa inte längre ska behöva betala

Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften Ds 2013:20

arbetslöshetsavgift till staten. Mot den bakgrunden bör heller inte en arbetslöshetskassa kunna ta ut en avgift av en medlem för att täcka en sådan kostnad.

5.2.4. Definitionen av arbetslös medlem

Förslag: Definitionen av vem som ska anses som arbetslös

enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor tas bort.

Skälen för förslaget: Enligt 41 § andra stycket 1 lagen

(1997:239) om arbetslöshetskassor får en arbetslöshetskassa inte ta ut avgift för att täcka kostnader för arbetslöshetsavgiften från en medlem som är arbetslös. I 41 a § definieras vem som är arbetslös. Eftersom en arbetslöshetskassa enligt förslaget i avsnitt 5.2.3 inte ska få ta ut avgift av en medlem för att täcka kostnaderna för arbetslöshetsavgiften, oavsett om denna är arbetslös eller inte, saknas skäl att ha kvar definitionen av arbetslös.

5.2.5. Följdändring för den kompletterande kassan

Förslag: Bestämmelserna om hur reglerna om arbetslöshets-

avgiften för den kompletterande arbetslöshetskassan ska tillämpas tas bort.

Skälen för förslaget: I 85–87 b §§ lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor finns regler för den kompletterande arbetslöshetskassan. I 87 § finns regler om vilka övriga regler i lagen som ska tillämpas på kassan. Av 87 § tredje stycket framgår att vissa särskilt uppräknade bestämmelser gäller för de anslutna i stället för medlemmarna. Till följd av att arbetslöshetsavgiften föreslås avskaffas bör reglerna om hur arbetslöshetsavgiften ska tillämpas för anslutna i den kompletterande arbetslöshetskassan tas bort.

Ds 2013:20 Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften

5.2.6. Följdändringar för Försäkringskassan

Förslag: Försäkringskassans skyldighet att till en arbetslös-

hetskassa lämna de uppgifter om medlemmar i arbetslöshetskassan som avser aktivitetsstöd och utvecklingsersättning samt utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning avskaffas.

Skälen för förslaget: Av 41 a § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor framgår vilka villkor som ska vara uppfyllda för att en person ska anses som arbetslös och som arbetslöshetskassan därmed inte får ta ut någon avgift från för att täcka kostnaderna för arbetslöshetsavgiften. Det gäller bl.a. personer som fått aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning och inte utfört förvärvsarbete under den aktuella månaden. Av 94 f § framgår att Försäkringskassan är skyldig att lämna vissa uppgifter till en arbetslöshetskassa om arbetslöshetskassans medlemmar. Det avser uppgifter om aktivitetsstöd och utvecklingsersättning samt utfört avlönat arbete vid sidan av deltagande i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Uppgifterna ligger till grund för arbetslöshetskassans beslut om huruvida en medlem ska betala arbetslöshetsavgift. Mot bakgrund av att arbetslöshetsavgiften föreslås avskaffas har arbetslöshetskassorna inte behov av denna information från

Försäkringskassan. Bestämmelsen om

Försäkringskassans uppgiftsskyldighet bör därför tas bort.

5.3. Reducering av arbetslöshetsavgiften

Så som anförs i avsnitt 5.2.1 bör det övervägas om arbetslöshetsavgiften ska avskaffas. Enligt förslaget i promemorian skulle 48 a §

lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

, som reglerar den

arbetslöshetsavgift som en arbetslöshetskassa ska betala till staten, i sådant fall tas bort.

Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften Ds 2013:20

Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften skulle innebära en betydande minskning av statens intäkter. Mot den bakgrunden bör det övervägas om den arbetslöshetsavgift som en arbetslöshetskassa ska betala till staten i stället ska reduceras. Frågan om arbetslöshetsavgiften ska avskaffas eller reduceras, och i så fall med hur mycket, är också beroende av utfallet av partssamtalen och de avtalsslutande parternas engagemang när det gäller att teckna och främja användande av yrkesintroduktionsavtal, av regeringens bedömning av det ekonomiska läget, budgetutrymmet och finansieringsbehoven samt av de prioriteringar som regeringen gör i det slutliga arbetet med budgetpropositionen.

En reducering av arbetslöshetsavgiften bör göras genom att 48 a §, som reglerar den arbetslöshetsavgift som en arbetslöshetskassa ska betala till staten, justeras.

6. Konsekvenser

6.1. Stöd för yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande

6.1.1. Ekonomiska konsekvenser

Yrkesintroduktionsanställningar beräknas komma att omfatta ca 30 000 personer i genomsnitt per månad vid full volym. Det är av naturliga skäl svårt att bedöma hur lång tid det tar att nå full volym. Under de första åren efter det att ett stöd för yrkesintroduktionsanställningar införts kommer antalet anställningar successivt att öka.

Kostnaden för lönesubventionen och handledarstödet blir per 5000 yrkesintroduktionsanställningar ca 0,3 miljarder kronor, varav ca 0,2 miljarder kronor belastar inkomstsidan på statens budget och ca 0,1 miljarder kronor belastar utgiftssidan. Det är för närvarande för tidigt att bedöma förslagets effekter på arbetslösheten.

6.1.2. Konsekvenser för Arbetsförmedlingen och Skatteverket

Förslaget om lönesubvention och handledarstöd medför en ökad administration för Arbetsförmedlingen. Det kan också komma att ställas krav på ytterligare informationsinsatser från myndighetens sida. Mot den bakgrunden kan det finnas ett behov av att tillskjuta ytterligare medel till Arbetsförmedlingen. För när-

Konsekvenser Ds 2013:20

varande är det emellertid inte möjligt att göra en närmare uppskattning av tillkommande resursbehov.

För Skatteverket medför förslaget endast smärre kostnader. Skatteverket bör kunna hantera kostnaderna inom sin budgetram.

6.1.3. Konsekvenser för företagare eller arbetsgivare

Ett system med lönesubventionen och handledarstöd avseende yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande bedöms generellt ha positiva effekter på arbetsgivare genom att bidra till en förbättrad matchning och därmed ökad sysselsättning. Detta innebär minskade löne- och utbildningskostnader för arbetsgivare. Vissa administrativa kostnader kan uppstå för de arbetsgivare som väljer att ansöka om yrkesintroduktionsstödet.

6.1.4. Konsekvenser av Sveriges internationella åtaganden

Föreslaget förväntas inte ha några konsekvenser som påverkar Sveriges internationella åtaganden.

6.1.5. Konsekvenser för jämställdhet, integration och miljö

Förslaget om lönesubvention och handledarstöd avseende yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande bedöms leda till att fler avtal om yrkesintroduktion kommer att tecknas och att fler anställningar kommer till stånd inom ramen för dessa avtal. Åtgärderna riktar sig till branscher över hela arbetsmarknaden. I dagsläget finns avtal om yrkesintroduktion i både manligt och kvinnligt dominerade branscher, om än i något större utsträckning i de manligt dominerade branscherna. Dock har även inom den kommunala sektorn tecknats avtal om yrkesintroduktion. Mot bakgrund av den kommunala sektorns storlek

Ds 2013:20 Konsekvenser

finns det god potential för att ett stort antal anställningar kommer till stånd även i denna sektor. Förslaget bedöms därmed få likartade positiva effekter för kvinnor och män.

Utrikes födda bedöms vara överrepresenterade bland personer som kan komma ifråga för yrkesintroduktionsanställningar. Mot den bakgrunden bedöms förslaget ha positiva integrationseffekter.

Förslaget bedöms inte få några särskilda konsekvenser för miljön.

6.2. Avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften

6.2.1. Ekonomiska konsekvenser

Konsekvenser för staten

Att avskaffa arbetslöshetsavgiften innebär att statens intäkter från arbetslöshetskassorna endast utgörs av finansieringsavgifter. Det bedöms medföra att statens intäkter minskar med 3,1 miljarder kronor under 2014, med 2,6 miljarder kronor under 2015, med 2,0 miljarder kronor under 2016 och med 1,8 miljarder kronor under 2017. Om arbetslöshetsavgiften istället reduceras, är minskningen av statens intäkter beroende av reduktionens storlek.

Arbetslöshetsavgifternas andel av utgifterna

Statens intäkter från arbetslöshetsavgiften och finansieringsavgiften utgjorde 38 procent av utgifterna för arbetslöshetsersättningen under 2012. Med enbart finansieringsavgiften skulle medlemmarna ha finansierat omkring 20 procent av dessa utgifter. Graden av egenfinansiering kommer dock att variera

Konsekvenser Ds 2013:20

med utgifterna, eftersom finansieringsavgiften till skillnad från arbetslöshetsavgiften inte är relaterad till utbetalda medel.

Medlemmarnas avgifter

Ett avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften leder till att sysselsatta medlemmar i flertalet av arbetslöshetskassorna får en sänkning av medlemsavgiften och att skillnaderna i avgift mellan sysselsatta och arbetslösa minskar.

En annan effekt är att skillnaderna i avgift mellan olika arbetslöshetskassor kommer att minska betydligt. Vid ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften kommer de kvarstående skillnaderna främst att bestå av varierande administrativa kostnader och skillnader i finansieringsavgift till följd av att den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen varierar något mellan arbetslöshetskassorna.

Den genomsnittliga medlemsavgiften är för närvarande ca 190 kronor per månad och sysselsatt medlem, men varierar mellan 85 kronor för Finans- och försäkringsbranschens arbetslöshetskassa och 390 kronor för Hotell- och restauranganställdas arbetslöshetskassa. Om arbetslöshetsavgiften avskaffas skulle den genomsnittliga avgiften vara ca 110 kronor per månad och variera mellan ca 80 och 170 kronor givet nuvarande avgiftsbelopp. Den genomsnittliga avgiftsminskningen skulle i detta fall uppgå till ca 80 kronor per månad och sysselsatt medlem. För de tio arbetslöshetskassor som med nuvarande struktur har de högsta medlemsavgifterna motsvarar minskningen i genomsnitt ca 160 kronor per månad. För närvarande är det enbart sex arbetslöshetskassor som inte betalar någon arbetslöshetsavgift och vars medlemmar därmed inte skulle påverkas direkt om arbetslöshetsavgiften avskaffades.

Ds 2013:20 Konsekvenser

Kostnader för administration

Förslagen bedöms inte medföra ytterligare kostnader för vare sig arbetslöshetskassorna eller Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften innebär sannolikt att de administrativa kostnaderna kommer att minska för arbetslöshetskassorna eftersom de inte längre behöver skilja på arbetslösa och sysselsatta medlemmar.

6.2.2. Konsekvenser av Sveriges internationella åtaganden

Föreslagen förväntas inte ha några konsekvenser som påverkar Sveriges internationella åtaganden.

6.2.3. Konsekvenser för jämställdhet och miljö

Jämställdhetskonsekvenserna av att avskaffa eller reducera arbetslöshetsavgiften bedöms sammantaget vara små. När den förhöjda finansieringsavgiften, som sedermera ersattes av arbetslöshetsavgiften, infördes minskade antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna i samma utsträckning bland kvinnor och män. Könsfördelningen är jämn sett till det totala antalet anslutna, men relativt ojämnt fördelad mellan olika branscher och arbetslöshetskassor. Eftersom arbetslöshetsavgiften i hög grad varierar mellan arbetslöshetskassorna, kan den genomsnittliga förändringen i medlemsavgiften därmed vara olika stor för kvinnor och män. De tio arbetslöshetskassor som vid en eventuell reform får störst avgiftssänkning har i genomsnitt en större andel män som medlemmar, omkring två tredjedelar. I den arbetslöshetskassa som får allra störst sänkning, Hotell- och Restauranganställdas Arbetslöshetskassa, är dock majoriteten av medlemmarna kvinnor.

Förslagen bedöms inte få några särskilda konsekvenser för miljön.

7. Ikraftträdande

Förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 15

januari 2014.

De föreslagna lagändringarna i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor ska dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2014.

Skälen för förslaget: Som framgått är genomförandet av

förslagen, liksom tidpunkten för detta, beroende av regeringens bedömning av det ekonomiska läget, budgetutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen gör i det slutliga arbetet med budgetpropositionen. Vad gäller genomförandet av förslaget om att avskaffa eller reducera arbetslöshetsavgiften är det också beroende av utfallet av partssamtalen och de avtalsslutande parternas engagemang när det gäller att teckna och främja användande av yrkesintroduktionsavtal.

Lönesubventionen och handledarstödet avseende yrkesintroduktionsanställningar eller motsvarande har som syfte att underlätta för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten och underlätta övergången från skola eller utbildning till arbetsliv. Med hänsyn till att stödet bör anmälas till och prövas av EU-kommissionen förslås lagändringarna träda i kraft den 15 januari 2014. Förslaget om avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften, samt följdändringarna vid ett avskaffande, bör träda i kraft samma datum. För att underlätta beräkningen av den arbetslöshetsavgift arbetslöshets-

Ikraftträdande Ds 2013:20

kassorna ska betala till staten och den medlemsavgift arbetslöshetskassorna ska ta ut för att täcka sådan kostnad, bör förslaget om avskaffande eller reducering av arbetslöshetsavgiften, samt följdändringarna vid ett avskaffande, tillämpas från och med den 1 januari 2014.

8. Författningskommentarer

8.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden

1 §

Förslaget behandlas i avsnitt 4.2.

Enligt första stycket får vissa ekonomiska stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Rederinämnden tillgodoföras arbetsgivaren genom kreditering på arbetsgivarens skattekonto. Den del av bestämmelsen som avser stöd som beslutas av den offentliga arbetsförmedlingen är ny. Bestämmelsen innebär att stöd i form av skattekreditering får ges till arbetsgivare som anställer personer genom ett avtal om yrkesintroduktion.

Ingen ändring har skett beträffande de sjöfartsstöd som beslutas av Rederinämnden. Däremot har möjligheterna att genom skattekreditering ge arbetsgivare anställningsstöd, stöd till utbildningsvikariat eller stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare tagits bort. Anställningsstöd och stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare lämnas i dag genom bidrag till lönekostnaden i stället för genom en skattekreditering.

Författningskommentarer Ds 2013:20

Möjligheten att bevilja arbetsgivare stöd för utbildningsvikariat avskaffades 2007.

Enligt andra stycket meddelar regeringen närmare föreskrifter om det stöd som krediteras skattekontot. Detta innebär bl.a. att nivån på skattekrediteringen bestäms av regeringen genom föreskrifter i förordning. Detsamma gäller de övriga villkor som ska gälla för att få stöd. Den ändring som har gjorts i bestämmelsen är rent redaktionell.

8.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

41 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.3.

Bestämmelsen reglerar hur en arbetslöshetskassas kostnader får täckas av medlemsavgifter. Bestämmelsen har ändrats till följd av att arbetslöshetskassorna numera inte ska betala någon arbetslöshetsavgift till staten.

I paragrafens första stycke anges att en kassa ska ta ut medlemsavgifter som i förening med andra inkomster får antas täcka kassans förvaltningskostnader, betalning av finansieringsavgift och övriga utgifter.

Paragrafens andra stycke har tagits bort.

48 c §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.2. Bestämmelsen anger tidsgränsen för när en finansieringsavgift senast få ändras. Bestämmelsen har ändrats till följd av att arbetslöshetskassorna numera inte ska betala någon arbetslöshetsavgift till staten.

Bestämmelsen har ändrats på så sätt att det numera endast är finansieringsavgiften som inte får ändras efter tolv månader från utgången av den kalendermånad som avgiften avser, om anled-

Ds 2013:20 Författningskommentarer

ningen till ändringen är att de uppgifter som legat till grund för beräkningen av avgiften ändrats.

49 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.2.

Enligt bestämmelsen får regeringen meddela föreskrifter om när och på vilket sätt betalning av finansieringsavgift ska göras.

Bestämmelsen har ändrats som en följd av att arbetslöshetskassorna numera inte ska betala någon arbetslöshetsavgift till staten.

87 §

Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.5.

I bestämmelsen finns regler för den kompletterande arbetslöshetskassan.

Tredje stycket har ändrats till följd av att arbetslöshetskassorna

numera inte ska betala någon arbetslöshetsavgift till staten. Ändringen innebär att den kompletterande kassan inte ska betala någon arbetslöshetsavgift för anslutna.