Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett protokoll undertecknat den 22 maj 2023 om ändring i avtalet den 27 november 1990 mellan Sverige och Frankrike för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet. Det föreslås även att riksdagen antar en lag om ändring i lagen (1991:673) om skatteavtal mellan Sverige och Frankrike. Ändringen innebär att avtalet, i den lydelse som det fått genom ändringsprotokollet ska gälla som lag i Sverige.

Genom protokollet införs de ändringar i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike som följer av den multilaterala konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, som Sverige undertecknade den 7 juni 2017 (se prop. 2017/18:61). Detta innebär att de minimistandarder på skatteavtalsområdet som tagits fram inom ramen för OECD/G20:s projekt för att motverka skattebaserosion och vinstflyttning införs i skatteavtalet.

De nya bestämmelserna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen godkänner protokollet undertecknat den 22 maj 2023 om ändring i avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike.

• Sida 4
•  Original

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike

Härigenom föreskrivs att 1 § och bilagan till lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet som Sverige och Frankrike undertecknade den 27 november 1990 skall tillsammans med det protokoll och det tilläggsavtal som är fogade till avtalet gälla som lag här i landet. Avtalets, protokollets och tilläggsavtalets innehåll framgår av bilagan till denna lag.

Det avtal för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet som Sverige och Frankrike undertecknade den 27 november 1990, i den lydelse som detta har genom det protokoll om ändring som undertecknades den 22 maj 2023, ska tillsammans med det protokoll och det tilläggsavtal som är fogade till avtalet gälla som lag här i landet. Avtalets, protokollets och tilläggsavtalets innehåll framgår av bilagan till denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

2. Lagen tillämpas i fråga om

a) källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare,

b) andra skatter på inkomst, på skatt som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare.

• Sida 5
•  Original

Bilaga

Översättning

Convention entre le Gouvernement du Royaume de Suède et le Gouvernement de la République française en vue d‘éviter les doubles impositions et de prévenir l‘évasion fiscale en matière d‘impôts sur le revenu et sur la fortune

Avtal mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet

Le Gouvernement du Royaume de Suède et le Gouvernement de la République française ;

Konungariket Sveriges regering och Republiken Frankrikes regering,

Entendant conclure une Convention pour l’élimination de la double imposition en matière d’impôts sur le revenu et sur la fortune, et ce, sans créer de possibilités de nonimposition ou d’imposition réduite via des pratiques d’évasion ou de fraude fiscale (résultant notamment de la mise en place de stratégies de chalandage fiscal destinées à obtenir des allégements prévus dans la présente Convention au bénéfice indirect de résidents d’Etats tiers),

som har för avsikt att ingå ett avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet utan att skapa förutsättningar för ickebeskattning eller minskad skatt genom skatteundandragande eller skatteflykt (däri inbegripet genom så kallad ”treaty shopping”, som syftar till att personer med hemvist i en stat som inte är part till detta avtal indirekt ska åtnjuta förmåner enligt detta avtal),

Sont convenus des dispositions suivantes :

har kommit överens om följande bestämmelser:

------------------------------------------ ------------------------------------------

Article 25 Artikel 25

Procédure amiable Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse

1. Lorsqu’une personne estime que les mesures prises par un Etat contractant ou par les deux Etats contractants entraînent ou entraîneront pour elle une imposition non conforme aux dispositions de la présente Convention, elle peut, indépendamment des recours prévus par le droit interne de ces Etats, soumettre son cas à l’autorité compétente de l’un ou l’autre Etat contractant. Le cas doit être soumis dans les trois ans qui suivent la

1. Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för den personen medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan den personen, utan att detta påverkar dennes rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordningar, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i någon av de avtalsslutande

• Sida 6
•  Original

première notification de la mesure qui entraîne une imposition non conforme aux dispositions de la Convention.

staterna. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

------------------------------------------ ------------------------------------------

Article 28 Artikel 28

Fonctionnaires diplomatiques et consulaires

Diplomatiska och konsulära befattningshavare

1. Les dispositions de la présente Convention ne portent pas atteinte aux privilèges fiscaux dont bénéficient les membres des missions diplomatiques et leurs domestiques privés, les membres des postes consulaires, ou les membres des délégations permanentes auprès d‘organisations internationales, en vertu soit des règles générales du droit international soit de dispositions d‘accords particuliers.

1. Bestämmelserna i detta avtal berör inte de privilegier vid beskattningen, som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer medlem av diplomatisk beskickning, sådan medlems enskilda tjänare samt medlem av konsulat eller av ständig representation vid internationell organisation.

2. Nonobstant les dispositions de l‘article 4, toute personne physique, qui est membre d‘une mission diplomatique, d‘un poste consulaire ou d‘une délégation permanente d‘un Etat, qui est situé dans l‘autre Etat ou dans un Etat tiers, est considérée, aux fins de la Convention, comme un résident de l‘Etat accréditant, à condition :

2. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 4 skall fysisk person som är medlem av en avtalsslutande stats diplomatiska beskickning, konsulat eller ständiga representation, vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten eller i tredje stat, vid tillämpningen av avtalet anses ha hemvist i den sändande staten under förutsättning att:

a) que, conformément au droit international, elle ne soit pas assujettie à l‘impôt dans l‘Etat accréditaire pour les revenus de sources extérieures à cet Etat ou pour la fortune située hors de cet Etat, et

a) han i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler, inte beskattas i den mottagande staten för inkomster som härrör från källor utanför denna stat eller för förmögenhet belägen utanför denna stat och att

b) qu‘elle soit soumise dans l‘Etat accréditant aux mêmes obligations, en matière d‘impôts sur l‘ensemble de son revenu mondial ou de sa fortune mondiale que les résidents de cet Etat.

b) han i den sändande staten beskattas för hela sin inkomst eller hela sin förmögenhet som person med hemvist i denna stat.

3. La Convention ne s‘applique pas aux organisations internationales, à leurs organes ou à leurs fonctionnaires, ni aux personnes

3. Avtalet tillämpas inte på internationell organisation, dess organ eller tjänstemän och inte heller på person, som är medlem av tredje

• Sida 7
•  Original

qui sont membres d‘une mission diplomatique ou d‘un poste consulaire ou d‘une délégation permanente d‘un Etat tiers, lorsqu‘ils se trouvent sur le territoire d‘un Etat et ne sont pas traités comme des résidents de l‘un ou l‘autre Etat en matière d‘impôts sur le revenu ou sur la fortune.

stats diplomatiska beskickning, konsulat eller ständiga representation och som befinner sig i en avtalsslutande stat och som inte i någon av de avtalsslutande staterna behandlas som person med hemvist i fråga om beskattning av inkomst eller förmögenhet.

Article 28A Artikel 28A Droit aux avantages Rätt till förmåner

Nonobstant les autres dispositions de la présente Convention, un avantage au titre de celle-ci ne sera pas accordé au titre d’un élément de revenu ou de fortune s’il est raisonnable de conclure, compte tenu de l’ensemble des faits et circonstances propres à la situation, que l’octroi de cet avantage était l’un des objets principaux d’un montage ou d’une transaction ayant permis, directement ou indirectement, de l’obtenir, à moins qu’il soit établi que l’octroi de cet avantage dans ces circonstances serait conforme à l’objet et au but des dispositions pertinentes de la présente Convention.

Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal ska en förmån enligt avtalet inte ges i fråga om en inkomst, om det med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter rimligen kan antas att ett av de huvudsakliga syftena med det arrangemang eller den transaktion som direkt eller indirekt resulterade i förmånen var att få förmånen, såvida det inte fastställs att det under omständigheterna är förenligt med de relevanta bestämmelsernas ändamål och syfte att förmånen ges.

------------------------------------------ ------------------------------------------

• Sida 8
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Det nu gällande skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike undertecknades den 27 november 1990. Avtalet är införlivat i svensk rätt genom lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike.

Under perioden 2013–2015 deltog båda länderna i arbetet med det projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det s.k. BEPS-projektet (”Base Erosion and Profit Shifting”), som leddes av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och G20-länderna. I oktober 2015 publicerades 13 rapporter (avseende 15 åtgärdsområden) och ett sammanfattande dokument som tillsammans utgör det s.k. BEPS-paketet. Såväl OECD- som G20-länderna har godkänt BEPS-paketet. Ett utfall av det arbetet blev ett antal minimistandarder på skatteavtalsområdet, vilka har inarbetats i den modell som OECD rekommenderar för bilaterala skatteavtal (”Model Tax Convention on Income and on Capital”) i dess lydelse från den 21 november 2017 (”OECD:s modellavtal”).

Såväl Sverige som Frankrike har undertecknat och ratificerat den multilaterala konventionen för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder samt angett skatteavtalet länderna emellan som ett avtal som omfattas av konventionen (se prop. 2017/18:61). I september 2022 inleddes förhandlingar om att föra in de ändringar som följer av konventionen i det bilaterala skatteavtalet länderna emellan genom ett ändringsprotokoll. Detta innebär att skatteavtalsrelaterade minimistandarder för att motverka missbruk av skatteavtal tas in i avtalet. Ett utkast till protokoll om att ändra avtalet paraferades i november samma år. Utkastet var upprättat på franska och därefter har en svensk översättning upprättats. Den franska texten och den svenska översättningen har remitterats till Kammarrätten i Stockholm och Skatteverket. Protokollet undertecknades i Stockholm den 22 maj 2023 och dess lydelse framgår av bilagan till denna proposition.

Ett förslag till lag om ändring i lagen (1991:673) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike har upprättats inom Finansdepartementet.

Ett utkast till proposition har beretts med Skatteverket.

Lagrådet

Genom lagförslaget ändras det i svensk lagstiftning införlivade skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike i enlighet med det ändringsprotokoll som undertecknades den 22 maj 2023. Lagförslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.

• Sida 9
•  Original

4. Protokollet om ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet om ändring i skatteavtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Republiken

Frankrikes regering för att undvika dubbelbeskattning och förhindra skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet samt antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Frankrike.

Lagen träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm och Skatteverket tillstyrker förslaget till protokoll.

Skälen för regeringens förslag

Godkännande av protokollet

Såväl Sverige som Frankrike har undertecknat och ratificerat den multilaterala konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder som togs fram inom ramen för åtgärd 15 i BEPS-projektet. I samband med ratifikationen angav båda staterna att 1990 års skatteavtal dem emellan ska omfattas av konventionen. De val och förbehåll som respektive stat har gjort i förhållande till konventionen innebär att de minimistandarder mot skatteavtalsmissbruk och för ett effektivare förfarande för ömsesidiga överenskommelser som har utarbetats inom ramen för åtgärderna 6 och 14 i BEPS-projektet ska införas i avtalet.

Sverige har gjort ett förbehåll enligt artikel 35 punkt 7 i konventionen som innebär att nämnda ändringar blir tillämpliga först efter det att Sverige har underrättat depositarien, dvs. generalsekreteraren för OECD, att Sverige har vidtagit nödvändiga interna åtgärder för att genomföra konventionen i svensk rätt. Några sådana interna åtgärder har ännu inte vidtagits och någon underrättelse har därför ännu inte lämnats.

Det övergripande syftet med konventionen är att möjliggöra för länder att snabbt, koordinerat och enhetligt genomföra de skatteavtalsrelaterade BEPS-åtgärderna i befintliga skatteavtal. Arbetet med att genomföra konventionen i svensk rätt pågår, med målsättningen att detta ska ske på ett sätt som uppfyller de krav som kan ställas på tydlighet och förutsebarhet i lagstiftningen.

Parallellt med arbetet för att hitta en metod för genomförande i svensk rätt tog Sverige kontakt med Frankrike för att undersöka möjligheterna att genomföra de ändringar som följer av konventionen genom ett bilateralt ändringsprotokoll till skatteavtalet mellan länderna. Att ingå ett sådant protokoll innebär i och för sig att en av de angivna fördelarna med konventionen, nämligen att undvika just behovet av bilaterala ändringsprotokoll, skulle förloras. Mot detta får man dock väga behovet av att så snart som möjligt ta in de ändringar i skatteavtalsnätet som följer av konventionen, till vilken Sverige som nämnts är part. I sak spelar det dock ingen roll om ändringarna tas in genom ett ändringsprotokoll eller genom ovan nämnda underrättelse enligt artikel 35 punkt 7 i konventionen. Det viktiga är att ändringarna förs in och på ett sätt som uppfyller de krav som kan ställas

• Sida 10
•  Original

på tydlighet och förutsebarhet i den interna svenska rätten. Inom ramen för nu aktuellt lagstiftningsärende gör regeringen bedömningen att detta uppnås bäst genom ett ändringsprotokoll.

Motsvarande kan även komma att gälla för andra skatteavtal som omfattas av konventionen. Under arbetet med att genomföra konventionen i svensk rätt kan regeringen därför, i stället för att lämna underrättelse enligt artikel 35 punkt 7 i konventionen, komma att ingå motsvarande protokoll avseende skatteavtal med fler stater.

Efter bilaterala kontakter undertecknade Sverige och Frankrike den 22 maj 2023 ett protokoll om ändring i skatteavtalet länderna emellan. Syftet med ändringsprotokollet är att, i enlighet med parternas respektive val och förbehåll i konventionen, föra in de minimistandarder som har utarbetats inom ramen för åtgärderna 6 respektive 14 i BEPS-projektet i skatteavtalet.

BEPS-projektets åtgärd 6 (”Preventing the Granting of Treaty Benefits in Inappropriate Circumstances”) innehåller en minimistandard för att förhindra att skatteavtal används på ett sätt som inte är avsett (skatteavtalsmissbruk). Enligt minimistandarden ska det i skatteavtal uttryckligen anges att syftet med avtalet är att undanröja dubbelbeskattning, samtidigt som det inte ska skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Detta syfte kommer till uttryck i ingressen till OECD:s modellavtal.

Enligt åtgärd 6 ska även specifika avtalsbestämmelser som syftar till att förhindra skatteavtalsmissbruk tas in i skatteavtalen. Minimistandarden uppfylls genom att någon av följande alternativa bestämmelser, vilka återfinns i artikel 29 i OECD:s modellavtal med kommentarer, tas in i bilaterala skatteavtal:

1. En Principal Purpose Test-regel (PPT-regel), vilken utgör en generell anti-missbruksbestämmelse. Regeln innebär att en förmån enligt ett skatteavtal inte ska ges om ett av de huvudsakliga syftena med ett visst arrangemang eller en viss transaktion har varit att få denna avtalsförmån. Undantag härifrån görs dock om givandet av förmånen skulle vara i överensstämmelse med ändamålet för och syftet med de relevanta bestämmelserna i skatteavtalet i fråga.

2. En Limitation on Benefits-regel (LOB-regel) kompletterad med en ”anti-slussningsregel”. LOB-regeln utgör en mer specifik antimissbruksbestämmelse genom vilken det uppställs objektiva kriterier som en person, vilken har hemvist i en av de avtalsslutande staterna, måste uppfylla för att få rätt till förmånerna enligt skatteavtalet. ”Antislussningsregeln” avser att förhindra att bolag, vilka inte har rätt till avtalets förmåner, använder sig av andra bolag vilka har rätt till sådana förmåner, s.k. slussningsbolag, för att få tillgång till dessa förmåner.

3. En PPT-regel i kombination med en LOB-regel.

Sverige och Frankrike har valt alternativ 1, dvs. att införa en PPT-regel.

BEPS-projektets åtgärd 14 (”Making Dispute Resolution Mechanisms More Effective”) syftar till att effektivisera skatteavtalens förfarande för tvistlösning. Genom åtgärden fastslås en minimistandard för att lösa avtalsrelaterade tvister genom ömsesidig överenskommelse. Bestämmelser om detta finns i artikel 25 punkt 1–3 i OECD:s modellavtal.

• Sida 11
•  Original

Bestämmelser om tvistlösning genom ömsesidig överenskommelse finns redan i skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike. Den nya minimistandarden innebär dock att en viss utvidgning av dessa bestämmelser är nödvändig. De nya bestämmelserna i artikel 25 punkt 1 i OECD:s modellavtal innebär att den som anser att beskattning skett i strid med avtalet kan vända sig till behörig myndighet i någon av de avtalsslutande staterna. I nuvarande bestämmelse anges att sökanden ska lämna begäran till behörig myndighet i sin hemviststat.

För Sveriges del krävs enligt 10 kap. 3 § regeringsformen riksdagens godkännande innan regeringen ingår en för riket bindande internationell överenskommelse bl.a. i de fall överenskommelsen förutsätter att en lag ändras eller att en ny lag stiftas. För att protokollets bestämmelser ska kunna tillämpas i Sverige krävs ändrad lagstiftning. Riksdagens godkännande krävs således för att Sverige ska kunna fullgöra sina åligganden enligt protokollet och därför även för att regeringen ska kunna lämna underrättelse för ett ikraftträdande av detta. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner avtalet.

Lagförslaget samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya lydelse som skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike får genom 2023 års protokoll ska införlivas i svensk intern rätt. Det sker genom en ändring i den lag varigenom avtalet införlivats i den svenska rätten. I nu gällande 1 § lagen (1991:673) om skatteavtal mellan Sverige och Frankrike föreskrivs att avtalet ska gälla som lag här i landet. Avtalstexten framgår av bilagan till lagen. Genom att ändra 1 § och även hänvisa till det den 22 maj 2023 undertecknade ändringsprotokollet och den lydelse som avtalet har fått genom det protokollet, införlivas avtalets nya lydelse i den svenska rätten. Avtalstextens nya lydelse framgår av bilagan till lagen som ändras på det sätt som anges i ändringsprotokollet.

Enligt artikel IV i protokollet om ändring av skatteavtalet mellan Sverige och Frankrike ska de avtalsslutande staterna skriftligen underrätta varandra när de åtgärder vidtagits som enligt lagstiftningen i respektive stat krävs för att protokollet ska träda i kraft. Förfarandet för att protokollet ska träda i kraft innebär att det inte är möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt som ändringsprotokollet kommer att träda i kraft. I lagförslaget har det därför i punkt 1 i ikraftträdandebestämmelserna föreskrivits att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Efter ikraftträdandet ska lagen enligt punkt 2 a i ikraftträdandebestämmelserna i fråga om källskatter tillämpas på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare. I fråga om andra skatter på inkomst ska lagen enligt punkt 2 b tillämpas i fråga om skatt som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då lagen träder i kraft eller senare.

4.1 Protokollets innehåll

Enligt protokollets artikel I ska avtalets ingress utgå och ersättas av en ny ingress. I den nya ingressen förtydligas att den gemensamma partsavsikten med avtalet är att undanröja dubbelbeskattning beträffande skatter på

• Sida 12
•  Original

inkomst och på förmögenhet utan att samtidigt skapa förutsättningar för icke-beskattning eller minskad skatt genom skatteflykt eller skatteundandragande. Den nya lydelsen av ingressen överensstämmer i huvudsak med ingressen till OECD:s modellavtal och motsvaras av artikel 6 i konventionen.

Artikel II i protokollet innebär att första meningen i nuvarande punkt 1 i artikel 25 får en ny lydelse. Artikel 25 behandlar förfarandet vid ömsesidig överenskommelse. Ändringen i punkt 1 innebär att den som anser att en åtgärd vidtagits som medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet kan lägga fram saken för den behöriga myndigheten i någon av de avtalsslutande staterna. Bestämmelsen skiljer sig från den nuvarande lydelsen enligt vilken saken ska framställas i den stat där personen har hemvist. Den nya bestämmelsen överensstämmer med artikel 25 punkt 1 i OECD:s modellavtal och motsvarar artikel 16 i konventionen.

Genom artikel III i protokollet införs PPT-regeln i en ny artikel 28A i avtalet, vilken alltså behandlar prövning av det huvudsakliga syftet med ett arrangemang eller en transaktion. Artikeln innebär att en förmån enligt avtalet inte ska ges om det rimligen kan antas, med hänsyn till alla relevanta fakta och omständigheter, att ett av de huvudsakliga syftena med ett visst arrangemang eller en viss transaktion som direkt eller indirekt resulterade i förmånen har varit att få denna avtalsförmån. Undantag görs dock för de fall det är förenligt med avtalets ändamål och syfte att förmånen ges. I så fall gäller inte förbudet enligt bestämmelsen. Artikeln överensstämmer med artikel 29 punkt 9 i OECD:s modellavtal och motsvarar artikel 7 i konventionen.

Artikel IV i protokollet innehåller bestämmelser om ikraftträdande, se avsnitt 4 ovan.

5. Konsekvenser

Genom förslagen i denna proposition ändras det skatteavtal som nu är i kraft i enlighet med protokollet av den 22 maj 2023. Förslagen förväntas inte ge upphov till någon offentligfinansiell effekt. Förslagen förväntas inte heller ge upphov till någon ökad arbetsbörda för Skatteverket eller för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslagen torde inte heller medföra några effekter på vare sig inkomstfördelningen eller den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. Förslagen bedöms i övrigt inte ha effekter på sysselsättning, miljö eller integration.

• Sida 13
•  Original