RPSFS 2005:4

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenhandlares och vissa sammanslutningars förvaring av skjutvapen m.m.1

Rikspolisstyrelsens författningssamling

ISSN 0347–545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenhandlares och vissa sammanslutningars förvaring av skjutvapen m.m. 1 ;

beslutade den 17 februari 2005.

Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 9 kap. 1 § vapenförordningen (1996:70) samt meddelar följande allmänna råd.

1 kap. Författningsbestämmelser m.m.

1 §

Bestämmelser om förvaring av skjutvapen och ammunition finns i

vapenlagen (1996:67) och vapenförordningen (1996:70) .

I fråga om förvaring av ammunition som räknas till explosiva varor finns bestämmelser även i lagen ( 1988:868 ) om brandfarliga och explosiva varor och i förordningen ( 1988:1145 ) om brandfarliga och explosiva varor.

2 §

De regler om standarder och normer för förvaringsutrymmen, larm

och skalskydd som anges i dessa föreskrifter avser den lägsta tillåtna nivån för inbrottsskydd. Även andra standarder eller normer än de till vilka det hänvisas skall accepteras, om de når upp till den lägsta tillåtna nivån.

Allmänna råd

Vid tveksamhet om en sökande skall anses ha visat att en avsedd förvaring uppfyller kraven enligt dessa föreskrifter kan polismyndigheten samråda med Säkerhetspolisen i saken.

2 kap. Förvaringsutrymmen

Definitioner m.m.

1 §

Med valv eller värdeskåp förstås ett förvaringsutrymme, vars inbrotts-

skyddande förmåga uppfyller kraven i SS EN 1143-1 utgåva 1, Grade 3 och,

1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7. 1998, s. 37, Celex 31998L0034 ), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048 ).

RPSFS 2005:4 FAP 556-2

Utkom från trycket den 4 april 2005

Rikspolisstyrelsens författningssamling

ISSN 0347–545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenhandlares och vissa sammanslutningars förvaring av skjutvapen m.m. 1 ;

beslutade den 17 februari 2005.

Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 9 kap. 1 § vapenförordningen (1996:70) samt meddelar följande allmänna råd.

1 kap. Författningsbestämmelser m.m.

1 §

Bestämmelser om förvaring av skjutvapen och ammunition finns i

vapenlagen (1996:67) och vapenförordningen (1996:70) .

I fråga om förvaring av ammunition som räknas till explosiva varor finns bestämmelser även i lagen ( 1988:868 ) om brandfarliga och explosiva varor och i förordningen ( 1988:1145 ) om brandfarliga och explosiva varor.

2 §

De regler om standarder och normer för förvaringsutrymmen, larm

och skalskydd som anges i dessa föreskrifter avser den lägsta tillåtna nivån för inbrottsskydd. Även andra standarder eller normer än de till vilka det hänvisas skall accepteras, om de når upp till den lägsta tillåtna nivån.

Allmänna råd

Vid tveksamhet om en sökande skall anses ha visat att en avsedd förvaring uppfyller kraven enligt dessa föreskrifter kan polismyndigheten samråda med Säkerhetspolisen i saken.

2 kap. Förvaringsutrymmen

Definitioner m.m.

1 §

Med valv eller värdeskåp förstås ett förvaringsutrymme, vars inbrotts-

skyddande förmåga uppfyller kraven i SS EN 1143-1 utgåva 1, Grade 3 och,

1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7. 1998, s. 37, Celex 31998L0034 ), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048 ).

RPSFS 2005:4 FAP 556-2

Utkom från trycket den 4 april 2005

RPSFS 2005:4

med undantag för ett valv som är gjutet på plats, är certifierat av ackrediterat certifieringsorgan.

Med säkerhetsskåp förstås ett förvaringsutrymme som uppfyller lägst Svensk Standard SS 3492 2 säkerhetsskåp eller motsvarande krav och är certifierat av ackrediterat certifieringsorgan.

2 §

Valv eller värdeskåp skall vara försett med ett lås för säkerhetsskåp

enligt Svensk Standard SS 3492.

Första stycket gäller även när förvaringen sker i ett lika säkert förvaringsutrymme enligt 3 §.

3 §

Med lika säkert förvaringsutrymme skall förstås ett utrymme som

uppfyller följande minimikrav.

1. omslutande delar skall bestå av lägst 4 mm stålplåt,

2. fogarna skall ha minst samma motståndsförmåga mot inbrott som övriga omslutande delar,

3. regelverket skall ha kolvar i minst tre riktningar och vara av s.k. avlastad typ, vilket innebär att låsets spärrelement inte får belastas när regelverkets kolvar belastas i öppningsriktningen,

4. låsmekanismen skall vara borrskyddad,

5. en separat mekanism skall finnas som aktiveras vid inslagning eller sprängning mot låset, varvid mekanismen skall spärra regelverket i låst läge,

6. regelverkets och bakkantsbeslagens ingrepp får inte vara mindre än 20 mm och

7. nyckeln skall, när nyckellås används, kunna tas ur låset endast när regeln är fullt utlåst och förreglad.

4 §

Ett fristående förvaringsutrymme som avses i 1 eller 3 § och som utan

vapen har en vikt som understiger 150 kg skall vara förankrat i byggnadsstommen. Som ett alternativ till förankring kan utrymmet förses med tyngder så att vikten 150 kg uppnås.

5 §

Med ett ackrediterat certifieringsorgan avses ett certifieringsorgan

som är ackrediterat för uppgiften av SWEDAC enligt lagen ( 1992:1119 ) om teknisk kontroll.

Certifiering kan utföras även av ett certifieringsorgan i något annat land inom EES, som

1. är ackrediterat för uppgiften mot standarden SS EN 45 011 av ett ackrediteringsorgan som uppfyller och tillämpar kraven i standarden SS EN 45 010, eller

2. på annat sätt erbjuder likvärdiga garantier vad gäller teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier för oberoende.

6 §

För att verifiera kraven enligt 1 § skall provning utföras av ett prov-

ningsorgan som är ackrediterat för uppgiften av SWEDAC enligt lagen ( 1992:1119 ) om teknisk kontroll och skall omfatta de metoder som anges i SS EN 1143-1 respektive SS 3492.

Provning kan även utföras av ett organ som

2 Svensk Standard SS och Svensk och Europeisk Standard SS EN utges av Standardiseringen i Sverige, SIS och tillhandahålls av SIS Förlag AB.

RPSFS 2005:4

med undantag för ett valv som är gjutet på plats, är certifierat av ackrediterat certifieringsorgan.

Med säkerhetsskåp förstås ett förvaringsutrymme som uppfyller lägst Svensk Standard SS 3492 2 säkerhetsskåp eller motsvarande krav och är certifierat av ackrediterat certifieringsorgan.

2 §

Valv eller värdeskåp skall vara försett med ett lås för säkerhetsskåp

enligt Svensk Standard SS 3492.

Första stycket gäller även när förvaringen sker i ett lika säkert förvaringsutrymme enligt 3 §.

3 §

Med lika säkert förvaringsutrymme skall förstås ett utrymme som

uppfyller följande minimikrav.

1. omslutande delar skall bestå av lägst 4 mm stålplåt,

2. fogarna skall ha minst samma motståndsförmåga mot inbrott som övriga omslutande delar,

3. regelverket skall ha kolvar i minst tre riktningar och vara av s.k. avlastad typ, vilket innebär att låsets spärrelement inte får belastas när regelverkets kolvar belastas i öppningsriktningen,

4. låsmekanismen skall vara borrskyddad,

5. en separat mekanism skall finnas som aktiveras vid inslagning eller sprängning mot låset, varvid mekanismen skall spärra regelverket i låst läge,

6. regelverkets och bakkantsbeslagens ingrepp får inte vara mindre än 20 mm och

7. nyckeln skall, när nyckellås används, kunna tas ur låset endast när regeln är fullt utlåst och förreglad.

4 §

Ett fristående förvaringsutrymme som avses i 1 eller 3 § och som utan

vapen har en vikt som understiger 150 kg skall vara förankrat i byggnadsstommen. Som ett alternativ till förankring kan utrymmet förses med tyngder så att vikten 150 kg uppnås.

5 §

Med ett ackrediterat certifieringsorgan avses ett certifieringsorgan

som är ackrediterat för uppgiften av SWEDAC enligt lagen ( 1992:1119 ) om teknisk kontroll.

Certifiering kan utföras även av ett certifieringsorgan i något annat land inom EES, som

1. är ackrediterat för uppgiften mot standarden SS EN 45 011 av ett ackrediteringsorgan som uppfyller och tillämpar kraven i standarden SS EN 45 010, eller

2. på annat sätt erbjuder likvärdiga garantier vad gäller teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier för oberoende.

6 §

För att verifiera kraven enligt 1 § skall provning utföras av ett prov-

ningsorgan som är ackrediterat för uppgiften av SWEDAC enligt lagen ( 1992:1119 ) om teknisk kontroll och skall omfatta de metoder som anges i SS EN 1143-1 respektive SS 3492.

Provning kan även utföras av ett organ som

2 Svensk Standard SS och Svensk och Europeisk Standard SS EN utges av Standardiseringen i Sverige, SIS och tillhandahålls av SIS Förlag AB.

1. är ackrediterat för uppgiften mot standarden ISO/IEC 17 025 och omfattar de metoder som anges i SS EN 1143-1 respektive SS 3492 av ett ackrediteringsorgan som uppfyller och tillämpar kraven i SS EN 45 003, eller

3 kap. Vapenkategorier

Definitioner

1 §

Med särskilt farliga vapen avses i dessa föreskrifter tillståndspliktiga

enhandsvapen och skjutvapen med helautomatisk funktion.

Allmänna råd

Till kategorin särskilt farliga vapen kan räknas pistoler och revolvrar samt kulsprutepistoler och automatgevär.

2 §

Med övriga skjutvapen avses i dessa föreskrifter bl.a. tillståndspliktiga

1. kulgevär som inte avses i 1 §,

2. hagelgevär,

3. äldre militära hel- eller halvautomatiska vapen, till vilka ammunition inte eller endast med svårighet kan anskaffas,

4. mynningsladdade eller bakladdade vapen som inte laddas med patroner,

5. kolsyre-, luft- eller fjädervapen,

6. harpunvapen och

7. vapen och anordningar som avses i 1 kap. 3 § vapenlagen (1996:67) .

4 kap. Förvaring av skjutvapen hos vapenhandlare

Allmänt

1 §

En vapenhandlare skall förvara vapnen i ett förvaringsutrymme som är

lämpligt med hänsyn till dels vapnens antal, farlighet och begärlighet från stöldsynpunkt, dels beskaffenheten av och lokaliseringen av den lokal där förvaringsutrymmet finns.

2 §

Under tid då en lokal hålls öppen för kunder skall vapen som expone-

ras förvaras så att risken för tillgrepp minimeras.

3 § 3 § Då ett vapen förevisas skall det stå under uppsikt.

Allmänna råd

Ett vapen bör anses stå under uppsikt om vapenhandlaren, föreståndaren eller en ersättare har omedelbar kontroll över vapnet och kan uppmärksamma och vidta åtgärder vid försök till tillgrepp.

RPSFS 2005:4

1. är ackrediterat för uppgiften mot standarden ISO/IEC 17 025 och omfattar de metoder som anges i SS EN 1143-1 respektive SS 3492 av ett ackrediteringsorgan som uppfyller och tillämpar kraven i SS EN 45 003, eller

2. på annat sätt erbjuder likvärdiga garantier vad gäller teknisk och yrkesmässig kompetens samt garantier för oberoende.

3 kap. Vapenkategorier

Definitioner

1 §

Med särskilt farliga vapen avses i dessa föreskrifter tillståndspliktiga

enhandsvapen och skjutvapen med helautomatisk funktion.

Allmänna råd

Till kategorin särskilt farliga vapen kan räknas pistoler och revolvrar samt kulsprutepistoler och automatgevär.

2 §

Med övriga skjutvapen avses i dessa föreskrifter bl.a. tillståndspliktiga

1. kulgevär som inte avses i 1 §,

2. hagelgevär,

3. äldre militära hel- eller halvautomatiska vapen, till vilka ammunition inte eller endast med svårighet kan anskaffas,

4. mynningsladdade eller bakladdade vapen som inte laddas med patroner,

5. kolsyre-, luft- eller fjädervapen,

6. harpunvapen och

7. vapen och anordningar som avses i 1 kap. 3 § vapenlagen (1996:67) .

4 kap. Förvaring av skjutvapen hos vapenhandlare

Allmänt

1 §

En vapenhandlare skall förvara vapnen i ett förvaringsutrymme som är

lämpligt med hänsyn till dels vapnens antal, farlighet och begärlighet från stöldsynpunkt, dels beskaffenheten av och lokaliseringen av den lokal där förvaringsutrymmet finns.

2 §

Under tid då en lokal hålls öppen för kunder skall vapen som expone-

ras förvaras så att risken för tillgrepp minimeras.

3 § 3 § Då ett vapen förevisas skall det stå under uppsikt.

Allmänna råd

Ett vapen bör anses stå under uppsikt om vapenhandlaren, föreståndaren eller en ersättare har omedelbar kontroll över vapnet och kan uppmärksamma och vidta åtgärder vid försök till tillgrepp.

RPSFS 2005:4

Förvaring av särskilt farliga vapen

4 §

En vapenhandlare skall förvara särskilt farliga vapen i ett valv eller i

ett värdeskåp.

Avser förvaringen högst tio enhandsvapen, får dock vapnen förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme.

Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § 2-6.

5 §

Avser förvaringen högst 20 enhandsvapen, behöver förvaringsutrym-

met dock inte vara larmat, om det är placerat i vapenhandlarens bostad. Detsamma gäller, om högst tio enhandsvapen med stöd av 4 § andra stycket förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme i vapenhandlarens bostad.

Med bostad kan likställas byggnad, t.ex. garage eller förråd, som är låsbar och sammanbyggd med bostaden och där det finns en dörr mellan byggnaden och bostaden. Detsamma gäller byggnad som inte är sammanbyggd med bostaden men så placerad i förhållande till denna att byggnaden är möjlig att övervaka från bostaden. I sådant fall bör dock en anordning finnas som anger för personer i bostaden när ett angrepp på byggnaden sker. En sådan anordning bör inte utan svårighet kunna sättas ur funktion.

Förvaring av övriga vapen

6 §

En vapenhandlare skall förvara övriga vapen i ett valv eller i ett värde-

skåp.

Avser förvaringen högst 20 övriga vapen, får dock vapnen förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme.

7 §

Avser förvaringen högst 40 övriga vapen, behöver förvaringsutrymmet

dock inte vara larmat om det är placerat i vapenhandlarens bostad.

Detsamma gäller, om högst 20 övriga vapen med stöd av 6 § andra stycket förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme i vapenhandlarens bostad.

8 §

Bestämmelser om förvaring av sådana vapen och anordningar som

avses i 3 kap. 2 § 7 finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

Gemensam förvaring av särskilt farliga vapen och övriga vapen

9 §

Om enhandsvapen förvaras tillsammans med övriga vapen på en an-

nan plats än i vapenhandlarens bostad, skall förvaringen ske enligt bestämmelserna i 4, 6, 13 och 14 §§. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i 4 § andra och tredje styckena eller 6 § andra och tredje styckena på så sätt, att ett enhandsvapen motsvarar två övriga vapen.

10 § 10 § Om enhandsvapen förvaras tillsammans med övriga vapen i ett förva-

ringsutrymme som är placerat i vapenhandlarens bostad, tillämpas bestäm-

RPSFS 2005:4

Förvaring av särskilt farliga vapen

4 §

En vapenhandlare skall förvara särskilt farliga vapen i ett valv eller i

ett värdeskåp.

Avser förvaringen högst tio enhandsvapen, får dock vapnen förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme.

Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § 2-6.

5 §

Avser förvaringen högst 20 enhandsvapen, behöver förvaringsutrym-

met dock inte vara larmat, om det är placerat i vapenhandlarens bostad. Detsamma gäller, om högst tio enhandsvapen med stöd av 4 § andra stycket förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme i vapenhandlarens bostad.

Allmänna råd

Med bostad kan likställas byggnad, t.ex. garage eller förråd, som är låsbar och sammanbyggd med bostaden och där det finns en dörr mellan byggnaden och bostaden. Detsamma gäller byggnad som inte är sammanbyggd med bostaden men så placerad i förhållande till denna att byggnaden är möjlig att övervaka från bostaden. I sådant fall bör dock en anordning finnas som anger för personer i bostaden när ett angrepp på byggnaden sker. En sådan anordning bör inte utan svårighet kunna sättas ur funktion.

Förvaring av övriga vapen

6 §

En vapenhandlare skall förvara övriga vapen i ett valv eller i ett värde-

skåp.

Avser förvaringen högst 20 övriga vapen, får dock vapnen förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme.

Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § 2-6.

7 §

Avser förvaringen högst 40 övriga vapen, behöver förvaringsutrymmet

dock inte vara larmat om det är placerat i vapenhandlarens bostad.

Detsamma gäller, om högst 20 övriga vapen med stöd av 6 § andra stycket förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme i vapenhandlarens bostad.

8 §

Bestämmelser om förvaring av sådana vapen och anordningar som

avses i 3 kap. 2 § 7 finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

Gemensam förvaring av särskilt farliga vapen och övriga vapen

9 §

Om enhandsvapen förvaras tillsammans med övriga vapen på en an-

nan plats än i vapenhandlarens bostad, skall förvaringen ske enligt bestämmelserna i 4, 6, 13 och 14 §§. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i 4 § andra och tredje styckena eller 6 § andra och tredje styckena på så sätt, att ett enhandsvapen motsvarar två övriga vapen.

10 § 10 § Om enhandsvapen förvaras tillsammans med övriga vapen i ett förva-

ringsutrymme som är placerat i vapenhandlarens bostad, tillämpas bestäm-

RPSFS 2005:4

melserna i 5 eller 7 §, dock att varje enhandsvapen vid sådan förvaring motsvarar två övriga vapen.

Om det antal enhandsvapen och övriga vapen som förvaras tillsammans i ett förvaringsutrymme i vapenhandlarens bostad överstiger vad som anges i 5 och 7 §§, gäller bestämmelserna i 4 § första och tredje styckena.

Övrig förvaring

11 § 11 § En vapenhandlare får förvara skjutvapen i mer än ett förvaringsut-

rymme under förutsättning dock att det sammanlagda antalet förvarade vapen inte överstiger vad som anges i 4 – 7 §§, 9 § och 10 § första stycket.

12 § 12 § Bestämmelser om förvaring av effektbegränsade kolsyre-, luft- eller

fjädervapen finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

Fysiskt skalskydd

13 § 13 § Byggnad eller rum där vapen förvaras enligt 4 § första och andra

styckena, 6 § första och andra styckena eller 9 § skall ha ett mekaniskt inbrottsskydd som når upp till skyddsklass 2 enligt SSF 200:3, Regler -Mekanisk - inbrottsskydd.

Fönster, glas i dörrenhet och brandventilatorer skall förses med ett inkrypningsskydd bestående av

1. skyddsglas i klass P6B enligt SS EN 356 utgåva 1,

2. galler i klass 1 enligt SSF 012, Galler – Krav och klassindelning 3 , fastställd juli 1993, eller

3. minst sex mm tjock polykarbonat.

14 § 14 § Det fysiska skalskyddet skall kompletteras med antingen personell

bevakning genom väktare eller teknisk bevakning genom larm enligt 7 kap. 1 §.

5 kap. Förvaring av skjutvapen och ammunition hos vissa sammanslutningar

Allmänt

1 §

De sammanslutningar som avses i denna författning är angivna i bila-

ga 1 till Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstift-

ningen (FAP 551-3).

2 §

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 3 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3), skall en sammanslutning som ansöker om tillstånd att inneha skjutvapen bl.a. lämna uppgift om den plats där vapen förvaras, förvaringsutrymmets beskaffenhet och vem som är ansvarig för förvaringen.

Vad som anges i 4 kap. 1 § i fråga om ett förvaringsutrymmes lämplighet gäller även vid förvaring hos sammanslutningar.

3 Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF.

RPSFS 2005:4

melserna i 5 eller 7 §, dock att varje enhandsvapen vid sådan förvaring motsvarar två övriga vapen.

Om det antal enhandsvapen och övriga vapen som förvaras tillsammans i ett förvaringsutrymme i vapenhandlarens bostad överstiger vad som anges i 5 och 7 §§, gäller bestämmelserna i 4 § första och tredje styckena.

Övrig förvaring

11 § 11 § En vapenhandlare får förvara skjutvapen i mer än ett förvaringsut-

rymme under förutsättning dock att det sammanlagda antalet förvarade vapen inte överstiger vad som anges i 4 – 7 §§, 9 § och 10 § första stycket.

12 § 12 § Bestämmelser om förvaring av effektbegränsade kolsyre-, luft- eller

fjädervapen finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

Fysiskt skalskydd

13 § 13 § Byggnad eller rum där vapen förvaras enligt 4 § första och andra

styckena, 6 § första och andra styckena eller 9 § skall ha ett mekaniskt inbrottsskydd som når upp till skyddsklass 2 enligt SSF 200:3, Regler -Mekanisk - inbrottsskydd.

Fönster, glas i dörrenhet och brandventilatorer skall förses med ett inkrypningsskydd bestående av

1. skyddsglas i klass P6B enligt SS EN 356 utgåva 1,

2. galler i klass 1 enligt SSF 012, Galler – Krav och klassindelning 3 , fastställd juli 1993, eller

3. minst sex mm tjock polykarbonat.

14 § 14 § Det fysiska skalskyddet skall kompletteras med antingen personell

bevakning genom väktare eller teknisk bevakning genom larm enligt 7 kap. 1 §.

5 kap. Förvaring av skjutvapen och ammunition hos vissa sammanslutningar

Allmänt

1 §

De sammanslutningar som avses i denna författning är angivna i bila-

ga 1 till Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstift-

ningen (FAP 551-3).

2 §

Enligt bestämmelserna i 3 kap. 3 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och

allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3), skall en sammanslutning som ansöker om tillstånd att inneha skjutvapen bl.a. lämna uppgift om den plats där vapen förvaras, förvaringsutrymmets beskaffenhet och vem som är ansvarig för förvaringen.

Vad som anges i 4 kap. 1 § i fråga om ett förvaringsutrymmes lämplighet gäller även vid förvaring hos sammanslutningar.

3 Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF.

RPSFS 2005:4

Förvaring av särskilt farliga vapen

3 §

En sammanslutning skall förvara särskilt farliga vapen i ett valv eller i

ett värdeskåp.

Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § 2-6.

4 §

Är förvaringsutrymmet placerat i en föreningsfunktionärs bostad och

avser förvaringen högst fem helautomatiska vapen eller högst tio enhandsvapen, får vapnen, utan hinder av vad som sägs i 3 §, förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme eller, om förvaringen avser högst tio helautomatiska vapen eller högst 20 enhandsvapen, i ett valv eller i ett värdeskåp. Ett sådant förvaringsutrymme behöver inte vara larmat.

Allmänna råd

De allmänna råd som anges i anslutning till 4 kap. 5 § tillämpas även när skjutvapen förvaras för en sammanslutnings räkning.

Beträffande helautomatiska vapen som inte förvaras i valv eller värdeskåp bör polismyndigheten meddela särskilda förvaringsvillkor om delad förvaring. En huvuddel bör förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme och en för vapnet vital del bör förvaras på ett annat säkert sätt. Vad som avses med vital del anges i 16 kap. 11 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3).

Förvaring av övriga vapen

5 §

En sammanslutning skall förvara övriga vapen i ett valv eller i ett vär-

deskåp.

Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § 2-6 eller, om förvaringen avser högst fem övriga vapen, enligt bestämmelserna i 7 kap. 2 §.

6 §

Är förvaringsutrymmet placerat i en föreningsfunktionärs bostad och

avser förvaringen högst 20 övriga vapen, får vapnen, utan hinder av vad som sägs i 5 §, förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme eller, om förvaringen avser högst 40 övriga vapen, i ett valv eller i ett värdeskåp. Ett sådant förvaringsutrymme behöver inte vara larmat.

7 §

Bestämmelser om förvaring av sådana vapen och anordningar som

avses i 3 kap. 2 § 7 finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

Gemensam förvaring av särskilt farliga vapen och övriga vapen

8 §

Om helautomatiska vapen eller enhandsvapen förvaras tillsammans

med övriga vapen på annan plats än i en föreningsfunktionärs bostad, skall förvaringen ske enligt bestämmelserna i 3 § och 13 § första stycket.

9 §

med övriga vapen i ett förvaringsutrymme som är placerat i en föreningsfunktionärs bostad, tillämpas bestämmelserna i 4 § eller 6 §, dock att varje helautomatiskt vapen vid sådan förvaring motsvarar två enhandsvapen och varje enhandsvapen motsvarar två övriga vapen.

RPSFS 2005:4

Förvaring av särskilt farliga vapen

3 §

En sammanslutning skall förvara särskilt farliga vapen i ett valv eller i

ett värdeskåp.

Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § 2-6.

4 §

Är förvaringsutrymmet placerat i en föreningsfunktionärs bostad och

avser förvaringen högst fem helautomatiska vapen eller högst tio enhandsvapen, får vapnen, utan hinder av vad som sägs i 3 §, förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme eller, om förvaringen avser högst tio helautomatiska vapen eller högst 20 enhandsvapen, i ett valv eller i ett värdeskåp. Ett sådant förvaringsutrymme behöver inte vara larmat.

Allmänna råd

De allmänna råd som anges i anslutning till 4 kap. 5 § tillämpas även när skjutvapen förvaras för en sammanslutnings räkning.

Beträffande helautomatiska vapen som inte förvaras i valv eller värdeskåp bör polismyndigheten meddela särskilda förvaringsvillkor om delad förvaring. En huvuddel bör förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme och en för vapnet vital del bör förvaras på ett annat säkert sätt. Vad som avses med vital del anges i 16 kap. 11 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3).

Förvaring av övriga vapen

5 §

En sammanslutning skall förvara övriga vapen i ett valv eller i ett vär-

deskåp.

Förvaringsutrymmet skall vara larmat enligt bestämmelserna i 7 kap. 1 § 2-6 eller, om förvaringen avser högst fem övriga vapen, enligt bestämmelserna i 7 kap. 2 §.

6 §

Är förvaringsutrymmet placerat i en föreningsfunktionärs bostad och

avser förvaringen högst 20 övriga vapen, får vapnen, utan hinder av vad som sägs i 5 §, förvaras i ett säkerhetsskåp eller i ett lika säkert förvaringsutrymme eller, om förvaringen avser högst 40 övriga vapen, i ett valv eller i ett värdeskåp. Ett sådant förvaringsutrymme behöver inte vara larmat.

7 §

Bestämmelser om förvaring av sådana vapen och anordningar som

avses i 3 kap. 2 § 7 finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

Gemensam förvaring av särskilt farliga vapen och övriga vapen

8 §

Om helautomatiska vapen eller enhandsvapen förvaras tillsammans

med övriga vapen på annan plats än i en föreningsfunktionärs bostad, skall förvaringen ske enligt bestämmelserna i 3 § och 13 § första stycket.

9 §

Om helautomatiska vapen eller enhandsvapen förvaras tillsammans

med övriga vapen i ett förvaringsutrymme som är placerat i en föreningsfunktionärs bostad, tillämpas bestämmelserna i 4 § eller 6 §, dock att varje helautomatiskt vapen vid sådan förvaring motsvarar två enhandsvapen och varje enhandsvapen motsvarar två övriga vapen.

Om det antal helautomatiska vapen, enhandsvapen eller övriga vapen som förvaras tillsammans i ett förvaringsutrymme i en föreningsfunktionärs bostad överstiger vad som anges i 4 § eller 6 §, gäller bestämmelserna i 3 §.

Övrig förvaring

10 § 10 § En föreningsfunktionär får för sammanslutningens räkning förvara

skjutvapen i mer än ett förvaringsutrymme under förutsättning dock att det sammanlagda antalet vapen som förvaras hos denne inte överstiger vad som anges i 4 §, 6 § eller 9 § första stycket.

11 § 11 § Bestämmelser om förvaring av effektbegränsade kolsyre-, luft- eller

fjädervapen finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

12 § 12 § Vid beräkning av det antal vapen som får förvaras i en föreningsfunk-

tionärs bostad skall hänsyn tas till såväl sammanslutningens vapen som andra vapen som förvaras där.

Fysiskt skalskydd

13 § 13 § Om en sammanslutnings skjutvapen förvaras i ett valv eller värdeskåp

på någon annan plats än i en föreningsfunktionärs bostad äger bestämmelserna i 4 kap. 13 och 14 §§ motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i första stycket gäller dock inte om förvaringen avser högst fem övriga vapen.

Ammunitionsförvaring

14 § 14 § Förvaring av ammunition skall ske i ett säkerhetsskåp eller i något

annat lika säkert förvaringsutrymme. Förvaras ammunition hos en föreningsfunktionär, gäller dock bestämmelserna i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

Ammunition får inte förvaras i samma förvaringsutrymme som skjutvapen.

6 kap. Förvaring under förflyttning och transport i övrigt

1 §

Bestämmelser om förvaring av skjutvapen och ammunition under för-

flyttning m.m. och förvaring under transport i övrigt finns i 16 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3).

7 kap. Larm

1 § 1 § Om ett utrymme enligt denna författning skall vara larmat skall larmet,

utom i fall som avses i 2 § 1, uppfylla kraven i larmklass 3 enligt SSF Regler - Projektering och installation av inbrottslarmanläggning, SSF 130, utgåva 6. Därvid skall följande gälla:

1. Det fysiska skalskyddet skall vara försett med ett larm.

RPSFS 2005:4

Om det antal helautomatiska vapen, enhandsvapen eller övriga vapen som förvaras tillsammans i ett förvaringsutrymme i en föreningsfunktionärs bostad överstiger vad som anges i 4 § eller 6 §, gäller bestämmelserna i 3 §.

Övrig förvaring

10 § 10 § En föreningsfunktionär får för sammanslutningens räkning förvara

skjutvapen i mer än ett förvaringsutrymme under förutsättning dock att det sammanlagda antalet vapen som förvaras hos denne inte överstiger vad som anges i 4 §, 6 § eller 9 § första stycket.

11 § 11 § Bestämmelser om förvaring av effektbegränsade kolsyre-, luft- eller

fjädervapen finns i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

12 § 12 § Vid beräkning av det antal vapen som får förvaras i en föreningsfunk-

tionärs bostad skall hänsyn tas till såväl sammanslutningens vapen som andra vapen som förvaras där.

Fysiskt skalskydd

13 § 13 § Om en sammanslutnings skjutvapen förvaras i ett valv eller värdeskåp

på någon annan plats än i en föreningsfunktionärs bostad äger bestämmelserna i 4 kap. 13 och 14 §§ motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i första stycket gäller dock inte om förvaringen avser högst fem övriga vapen.

Ammunitionsförvaring

14 § 14 § Förvaring av ammunition skall ske i ett säkerhetsskåp eller i något

annat lika säkert förvaringsutrymme. Förvaras ammunition hos en föreningsfunktionär, gäller dock bestämmelserna i 5 kap. 2 § andra stycket vapenlagen (1996:67) .

Ammunition får inte förvaras i samma förvaringsutrymme som skjutvapen.

6 kap. Förvaring under förflyttning och transport i övrigt

1 §

Bestämmelser om förvaring av skjutvapen och ammunition under för-

flyttning m.m. och förvaring under transport i övrigt finns i 16 kap. Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapenlagstiftningen (FAP 551-3).

7 kap. Larm

1 § 1 § Om ett utrymme enligt denna författning skall vara larmat skall larmet,

utom i fall som avses i 2 § 1, uppfylla kraven i larmklass 3 enligt SSF Regler - Projektering och installation av inbrottslarmanläggning, SSF 130, utgåva 6. Därvid skall följande gälla:

1. Det fysiska skalskyddet skall vara försett med ett larm.

RPSFS 2005:4

2. Förvaringsutrymmet skall vara försett med larm som detekterar (reagerar) vid angrepp (exempelvis seismiska detektorer).

3. Larmöverföring skall ske genom en övervakad förbindelse som vid angrepp avger larm inom 10 minuter. Sker förvaringen enligt 4 kap. 4 § andra stycket eller 4 kap. 6 § andra stycket i säkerhetsskåp eller i lika säkert förvaringsutrymme, skall dock larmöverföringen ske genom en fast uppkopplad ledning som skall vara kontinuerligt övervakad.

4. Larmet skall överföras till en larmcentral som uppfyller SSF Regler-Larmcentraler / Central remote monitoring stations, SSF 136, utgåva 3.

5. Centralutrustning inklusive överföringsutrustning skall vara placerad inom larmskyddat område.

6. Tiden för en insats efter ett larm skall, så långt det är möjligt, stå i relation till det fysiska skyddet, så att larmad personal kan vara på plats innan det fysiska skyddet har penetrerats.

2 §

Om skjutvapen skall förvaras enligt bestämmelserna i 5 kap. 5 § andra

stycket och avser högst fem övriga vapen, gäller i stället följande:

1. Förvaringsutrymmet skall vara försett med larm som detekterar (reagerar) vid angrepp (exempelvis seismiska detektorer).

2. Larmöverföring skall ske enligt 1 § 3 första meningen eller genom larmuppringare (trådbunden eller trådlös). 3. Larmet skall överföras till minst två föreningsfunktionärer som kan utöva sådan tillsyn att risken för tillgrepp minimeras.

4. Centralutrustning inklusive överföringsutrustning skall vara placerad inom larmskyddat område.

8 kap. Särskilda förvaringsvillkor

1 §

När det finns särskild anledning till det får en polismyndighet enligt 5

kap. 5 § vapenlagen (1996:67) besluta att tillstånd att inneha skjutvapen skall förenas med villkor att vapnet skall förvaras på visst sätt.

Allmänna råd

En polismyndighet som beslutar villkor för en vapenhandlares eller en sammanslutnings förvaring av vapen bör särskilt kontrollera att villkoret är förenligt med bestämmelsen i 1 kap. 2 §.

9 kap. Undantag

1 § 1 § Rikspolisstyrelsen kan meddela undantag från dessa föreskrifter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2005, då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2003:13, FAP 556-2) om vapenhand-

RPSFS 2005:4

2. Förvaringsutrymmet skall vara försett med larm som detekterar (reagerar) vid angrepp (exempelvis seismiska detektorer).

3. Larmöverföring skall ske genom en övervakad förbindelse som vid angrepp avger larm inom 10 minuter. Sker förvaringen enligt 4 kap. 4 § andra stycket eller 4 kap. 6 § andra stycket i säkerhetsskåp eller i lika säkert förvaringsutrymme, skall dock larmöverföringen ske genom en fast uppkopplad ledning som skall vara kontinuerligt övervakad.

4. Larmet skall överföras till en larmcentral som uppfyller SSF Regler-Larmcentraler / Central remote monitoring stations, SSF 136, utgåva 3.

5. Centralutrustning inklusive överföringsutrustning skall vara placerad inom larmskyddat område.

6. Tiden för en insats efter ett larm skall, så långt det är möjligt, stå i relation till det fysiska skyddet, så att larmad personal kan vara på plats innan det fysiska skyddet har penetrerats.

2 §

Om skjutvapen skall förvaras enligt bestämmelserna i 5 kap. 5 § andra

stycket och avser högst fem övriga vapen, gäller i stället följande:

1. Förvaringsutrymmet skall vara försett med larm som detekterar (reagerar) vid angrepp (exempelvis seismiska detektorer).

2. Larmöverföring skall ske enligt 1 § 3 första meningen eller genom larmuppringare (trådbunden eller trådlös). 3. Larmet skall överföras till minst två föreningsfunktionärer som kan utöva sådan tillsyn att risken för tillgrepp minimeras.

4. Centralutrustning inklusive överföringsutrustning skall vara placerad inom larmskyddat område.

8 kap. Särskilda förvaringsvillkor

1 §

När det finns särskild anledning till det får en polismyndighet enligt 5

kap. 5 § vapenlagen (1996:67) besluta att tillstånd att inneha skjutvapen skall förenas med villkor att vapnet skall förvaras på visst sätt.

Allmänna råd

En polismyndighet som beslutar villkor för en vapenhandlares eller en sammanslutnings förvaring av vapen bör särskilt kontrollera att villkoret är förenligt med bestämmelsen i 1 kap. 2 §.

9 kap. Undantag

1 § 1 § Rikspolisstyrelsen kan meddela undantag från dessa föreskrifter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2005, då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2003:13, FAP 556-2) om vapenhand-

RPSFS 2005:4

lares och vissa sammanslutningar förvaring av skjutvapen m.m. skall upphöra att gälla.

2. Den som före den 1 januari 2004 innehade ett skåp som inte uppfyller kraven i Svensk Standard men som godkänts eller accepterats enligt RPSeller SSF-norm som gällde före den 1 juli 1992 får även efter den 1 januari 2004 förvara skjutvapen i ett sådant, dock längst till utgången av år 2010.

På Rikspolisstyrelsens vägnar

STEFAN STRÖMBERG

Claes Johansson (Polisenheten)

RPSFS 2005:4

lares och vissa sammanslutningar förvaring av skjutvapen m.m. skall upphöra att gälla.

2. Den som före den 1 januari 2004 innehade ett skåp som inte uppfyller kraven i Svensk Standard men som godkänts eller accepterats enligt RPSeller SSF-norm som gällde före den 1 juli 1992 får även efter den 1 januari 2004 förvara skjutvapen i ett sådant, dock längst till utgången av år 2010.

På Rikspolisstyrelsens vägnar

STEFAN STRÖMBERG

Claes Johansson (Polisenheten)