RPSFS 2009:09

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om motorsport på bana

Rikspolisstyrelsens författningssamling

ISSN 0347–545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om motorsport på bana;

beslutade den 10 juni 2010.

Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av förordningen ( 1993:1635 ) med bemyndigande för Rikspolisstyrelsen att meddela föreskrifter om motorsport och om utförande och besiktning av skjutbana samt meddelar följande allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde

1 §

Dessa föreskrifter gäller vid tävling eller uppvisning i motorsport på

bana under förutsättning att arrangemanget är en offentlig tillställning.

Allmänna råd

Exempel på motorsport på bana som omfattas av dessa föreskrifter är tävling och uppvisning med bil, motorcykel, snöskoter, karting och gokart.

2 §

Regler om motorsport i terräng finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter

och allmänna råd om motorsport i terräng, FAP 512-2.

2 kap. Definitioner

1 §

I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven

betydelse.

Beteckning Betydelse

Bananläggning Det område som innefattar bana, publikområden,

uppställningsplatser för tävlings-, uppvisningsutrycknings- och bärgningsfordon, utryckningsvägar och övriga anordningar som krävs enligt dessa föreskrifter.

Bana Den del av bananläggningen på vilken tävling eller

uppvisning i motorsport genomförs. I banan ingår även bandepå.

Parkeringsdepå En plats för uppställning av tävlingsfordon eller

uppvisningsfordon under pågående tävling eller

RPSFS 2009:09 FAP 512-1

Utkom från trycket den 20 juli 2010

Rikspolisstyrelsens författningssamling

ISSN 0347–545X Utgivare: chefsjuristen Monica Rodrigo

Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om motorsport på bana;

beslutade den 10 juni 2010.

Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av förordningen ( 1993:1635 ) med bemyndigande för Rikspolisstyrelsen att meddela föreskrifter om motorsport och om utförande och besiktning av skjutbana samt meddelar följande allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde

1 §

Dessa föreskrifter gäller vid tävling eller uppvisning i motorsport på

bana under förutsättning att arrangemanget är en offentlig tillställning.

Allmänna råd

Exempel på motorsport på bana som omfattas av dessa föreskrifter är tävling och uppvisning med bil, motorcykel, snöskoter, karting och gokart.

2 §

Regler om motorsport i terräng finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter

och allmänna råd om motorsport i terräng, FAP 512-2.

2 kap. Definitioner

1 §

I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven

betydelse.

Beteckning Betydelse

Bananläggning Det område som innefattar bana, publikområden,

uppställningsplatser för tävlings-, uppvisningsutrycknings- och bärgningsfordon, utryckningsvägar och övriga anordningar som krävs enligt dessa föreskrifter.

Bana Den del av bananläggningen på vilken tävling eller

uppvisning i motorsport genomförs. I banan ingår även bandepå.

Parkeringsdepå En plats för uppställning av tävlingsfordon eller

uppvisningsfordon under pågående tävling eller

RPSFS 2009:09 FAP 512-1

Utkom från trycket den 20 juli 2010

RPSFS 2009:09

uppvisning.

Postering

Den plats där flaggposter och/eller andra funktionärer enligt banritningen ska uppehålla sig under pågående tävling.

Riskområde Det område på eller vid banan inom vilket tävlings-

fordon eller uppvisningsfordon kan förekomma.

3 kap. Banors lokalisering och tekniska utförande

1 §

Om en bana är belägen intill allmän väg, ska särskilda åtgärder vidtas

för att förhindra att trafikanter på vägen distraheras av verksamheten på banan.

En bananläggning ska ha erforderliga tillfarts- och utrymningsvägar.

Allmänna råd

Enligt väglagen (1971:948) krävs i vissa fall tillstånd från den statliga väghållningsmyndigheten eller länsstyrelsen om banan kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande.

2 §

Inom en bananläggning ska det under tävling eller uppvisning finnas

en hög brand- och olycksberedskap. Alla delar av bananläggningen ska snabbt kunna nås.

3 §

Mellan banan och det omgivande allmänna vägnätet ska det finnas

utryckningsvägar. En utryckningsväg får inte blockeras.

Bana på sjöis m.m.

4 §

För en bananläggning på sjöis ska det, med hänsyn till skaderisker för

vattentäkter och motsvarande, finnas ett medgivande från kommunen.

5 §

Om en bana förläggs på sjöis, havsis eller is på vattendrag ska isen ha

tillräcklig bärkraft.

Om en bana förläggs på sjöis, ska istjockleken vid tävlingstillfället vara minst 40 cm vid enbart kärnis eller minst 50 cm vid kärnis och mörk stöpis. Istjockleken beräknas med hänsyn till den nötning som kan ske under tävlingen så att erforderlig istjocklek återstår efter genomförd tävling. Ingen del av banan får läggas på ljus stöpis.

Utan hinder av vad som sägs i andra stycket får en bana på sjöis för tävling med motorcykel förläggas på kärnis som har en tjocklek av minst 20 cm.

För en bana på annan is än sjöis ska kraven på isen bestämmas med utgångspunkt i de lokala förhållandena.

Egenskaperna för annan is än sjöis varierar kraftigt, varför en bedömning av vilka krav som ska ställas på isen bör göras i det enskilda

fallet. Vid bedömningen bör särskilt beaktas

RPSFS 2009:09

uppvisning.

Postering

Den plats där flaggposter och/eller andra funktionärer enligt banritningen ska uppehålla sig under pågående tävling.

Riskområde Det område på eller vid banan inom vilket tävlings-

fordon eller uppvisningsfordon kan förekomma.

3 kap. Banors lokalisering och tekniska utförande

1 §

Om en bana är belägen intill allmän väg, ska särskilda åtgärder vidtas

för att förhindra att trafikanter på vägen distraheras av verksamheten på banan.

En bananläggning ska ha erforderliga tillfarts- och utrymningsvägar.

Allmänna råd

Enligt väglagen (1971:948) krävs i vissa fall tillstånd från den statliga väghållningsmyndigheten eller länsstyrelsen om banan kan vara till olägenhet för vägens bestånd, drift eller brukande.

2 §

Inom en bananläggning ska det under tävling eller uppvisning finnas

en hög brand- och olycksberedskap. Alla delar av bananläggningen ska snabbt kunna nås.

3 §

Mellan banan och det omgivande allmänna vägnätet ska det finnas

utryckningsvägar. En utryckningsväg får inte blockeras.

Bana på sjöis m.m.

4 §

För en bananläggning på sjöis ska det, med hänsyn till skaderisker för

vattentäkter och motsvarande, finnas ett medgivande från kommunen.

5 §

Om en bana förläggs på sjöis, havsis eller is på vattendrag ska isen ha

tillräcklig bärkraft.

Om en bana förläggs på sjöis, ska istjockleken vid tävlingstillfället vara minst 40 cm vid enbart kärnis eller minst 50 cm vid kärnis och mörk stöpis. Istjockleken beräknas med hänsyn till den nötning som kan ske under tävlingen så att erforderlig istjocklek återstår efter genomförd tävling. Ingen del av banan får läggas på ljus stöpis.

Utan hinder av vad som sägs i andra stycket får en bana på sjöis för tävling med motorcykel förläggas på kärnis som har en tjocklek av minst 20 cm.

För en bana på annan is än sjöis ska kraven på isen bestämmas med utgångspunkt i de lokala förhållandena.

Allmänna råd

Egenskaperna för annan is än sjöis varierar kraftigt, varför en bedömning av vilka krav som ska ställas på isen bör göras i det enskilda

fallet. Vid bedömningen bör särskilt beaktas

RPSFS 2009:09

yttertemperaturen, banans lokalisering, vattnets salthalt och strömförhållandena.

6 §

Arrangören ska ansvara för mätning och kontroll av isens tjocklek och

kvalitet.

Upplysningar om mätning av isens tjocklek och dokumentation av sådan mätning finns i Vägverkets publikation 2002:35 Vägar på sötvattenis.

4 kap. Skyddsanordningar

Riskområde

1 §

Arrangören ansvarar för att åskådare eller andra personer som

uppehåller sig inom riskområdet har fullgott skydd genom sådana särskilda skyddsanordningar som avses i 2 §. Detta gäller dock inte i fråga om funktionärer, räddningspersonal och motsvarande som för att fullgöra sin uppgift måste lämna sin normala uppehållsplats.

Riskområdets storlek bestäms genom att beräkna uppbromsningssträckan i varje punkt av banan för det snabbaste fordonet. Fordonet beräknas kunna avvika med 30 grader åt vardera sidan i fordonets körriktning.

Uppbromsningssträckan (U) beräknas enligt formeln

K

U

=

V är hastigheten uttryckt i km/h och K är en konstant för beräkning av stoppsträckan på plan mark med en viss friktion.

För K ska följande värden användas. Hårt packad snö och is

50

Lös snö (mindre än 30 cm) 75 Övrigt

150

I bilagan finns tabell över uppbromsningssträckan vid olika hastigheter. Vid arrangemang där fordon enbart färdas rakt fram en kortare sträcka, högst 500 meter, får området beräknas med en vinkel av 30 grader, 15 grader åt vardera sidan från respektive ”körfälts” mitt (två banor, exempelvis

RPSFS 2009:09

yttertemperaturen, banans lokalisering, vattnets salthalt och strömförhållandena.

6 §

Arrangören ska ansvara för mätning och kontroll av isens tjocklek och

kvalitet.

Allmänna råd

Upplysningar om mätning av isens tjocklek och dokumentation av sådan mätning finns i Vägverkets publikation 2002:35 Vägar på sötvattenis.

4 kap. Skyddsanordningar

Riskområde

1 §

Arrangören ansvarar för att åskådare eller andra personer som

uppehåller sig inom riskområdet har fullgott skydd genom sådana särskilda skyddsanordningar som avses i 2 §. Detta gäller dock inte i fråga om funktionärer, räddningspersonal och motsvarande som för att fullgöra sin uppgift måste lämna sin normala uppehållsplats.

Riskområdets storlek bestäms genom att beräkna uppbromsningssträckan i varje punkt av banan för det snabbaste fordonet. Fordonet beräknas kunna avvika med 30 grader åt vardera sidan i fordonets körriktning.

Uppbromsningssträckan (U) beräknas enligt formeln

K

U

=

V är hastigheten uttryckt i km/h och K är en konstant för beräkning av stoppsträckan på plan mark med en viss friktion.

För K ska följande värden användas. Hårt packad snö och is

50

Lös snö (mindre än 30 cm) 75 Övrigt

150

I bilagan finns tabell över uppbromsningssträckan vid olika hastigheter. Vid arrangemang där fordon enbart färdas rakt fram en kortare sträcka, högst 500 meter, får området beräknas med en vinkel av 30 grader, 15 grader åt vardera sidan från respektive ”körfälts” mitt (två banor, exempelvis

RPSFS 2009:09

dragracing). Längden av riskområdet efter mål ska minst motsvara uppbromsningssträckan för det snabbaste fordonet vid målgång.

Särskilda skyddsanordningar

2 §

Särskilda skyddsanordningar är

1. naturliga hinder i form av nivåskillnader eller mark med uppbromsande ytskikt (t.ex. sandfälla),

2. barriärer och

3. skyddsnät. Naturliga hinder och barriärer ska skydda mot fordon som kör av banan. Skyddsnät ska skydda mot splitter eller kringflygande delar i samband med en avkörning eller annan olycka. Skyddsanordningarna kan kombineras.

3 §

En barriär ska i sig eller i en kombination med flera barriärer kunna ta

upp energin från ett påkörande fordon beräknad enligt EN-standard 1317 eller USA-standard NCHRPR 350.

Naturliga hinder

4 §

Naturliga hinder i form av nivåskillnad, där banan ligger lägre än den

omgivande marken, ska vara minst 1,2 meter höga och inte möjliga att forcera av tävlingsfordonen. Om nivåskillnaden mellan bana och publik är mindre än två meter ska hindret vara vertikalt till minst 1,2 meters höjd över banan.

Som naturligt hinder anses också jordvallar eller liknande.

Barriärer

5 §

En barriär ska vara utförd av stålbalk, betong, trä eller motsvarande

hållfast material. Den ska ha en höjd av minst en meter, på rallycrossbana minst 1,2 meter.

På dragracingbana, om betongbarriär används, ska höjden på betongbarriären vara minst 0,8 meter. Avståndet till publikområde ska då vara minst 15 meter. Används betongbarriär vid tävlingssträckan 402,33 meter ska höjden på barriären vid 300 meter efter startlinjen höjas från 0,8 meter till 1,0 meter. Används betongbarriär vid tävlingssträckan 201 meter ska höjden på barriären vara minst 0,8 meter längs hela tävlingssträckan.

Allmänna råd

För att minska risken för skador på de tävlande kan barriärer på utsatta platser förses med stötupptagande täckning. Täckmaterialet bör anpassas till tävlingsformen och kan utgöras av halmbalar, däckbarriärer, skumgummikuddar eller annat material med liknande egenskaper .

6 §

En däckbarriär ska bestå av bildäck av lika diameter som är staplade

för att forma en barriär. Barriären ska placeras framför en permanent barriär (skyddsräcke) och fästas vid denna. Däckbarriären ska minst vara i samma höjd som den permanenta barriären (minst 1 meter).

RPSFS 2009:09

dragracing). Längden av riskområdet efter mål ska minst motsvara uppbromsningssträckan för det snabbaste fordonet vid målgång.

Särskilda skyddsanordningar

2 §

Särskilda skyddsanordningar är

1. naturliga hinder i form av nivåskillnader eller mark med uppbromsande ytskikt (t.ex. sandfälla),

2. barriärer och

3. skyddsnät. Naturliga hinder och barriärer ska skydda mot fordon som kör av banan. Skyddsnät ska skydda mot splitter eller kringflygande delar i samband med en avkörning eller annan olycka. Skyddsanordningarna kan kombineras.

3 §

En barriär ska i sig eller i en kombination med flera barriärer kunna ta

upp energin från ett påkörande fordon beräknad enligt EN-standard 1317 eller USA-standard NCHRPR 350.

Naturliga hinder

4 §

Naturliga hinder i form av nivåskillnad, där banan ligger lägre än den

omgivande marken, ska vara minst 1,2 meter höga och inte möjliga att forcera av tävlingsfordonen. Om nivåskillnaden mellan bana och publik är mindre än två meter ska hindret vara vertikalt till minst 1,2 meters höjd över banan.

Som naturligt hinder anses också jordvallar eller liknande.

Barriärer

5 §

En barriär ska vara utförd av stålbalk, betong, trä eller motsvarande

hållfast material. Den ska ha en höjd av minst en meter, på rallycrossbana minst 1,2 meter.

På dragracingbana, om betongbarriär används, ska höjden på betongbarriären vara minst 0,8 meter. Avståndet till publikområde ska då vara minst 15 meter. Används betongbarriär vid tävlingssträckan 402,33 meter ska höjden på barriären vid 300 meter efter startlinjen höjas från 0,8 meter till 1,0 meter. Används betongbarriär vid tävlingssträckan 201 meter ska höjden på barriären vara minst 0,8 meter längs hela tävlingssträckan.

Allmänna råd

För att minska risken för skador på de tävlande kan barriärer på utsatta platser förses med stötupptagande täckning. Täckmaterialet bör anpassas till tävlingsformen och kan utgöras av halmbalar, däckbarriärer, skumgummikuddar eller annat material med liknande egenskaper .

6 §

En däckbarriär ska bestå av bildäck av lika diameter som är staplade

för att forma en barriär. Barriären ska placeras framför en permanent barriär (skyddsräcke) och fästas vid denna. Däckbarriären ska minst vara i samma höjd som den permanenta barriären (minst 1 meter).

Närmare regler om hur däckbarriärer kan utformas finns exempelvis i Svenska

Bilsportförbundets skrivelse ”Rekommendationer för

uppförande av däckbarriärer Svenska banor”.

7 §

Vid en karting- eller gokarttävling ska en barriär utgöras av

sammanbundna bildäck. Höjden ska vara minst 0,3 meter och längden minst fem meter.

Barriären ska vara förankrad om dess egenvikt inte är tillräcklig för att ta upp de beräknade krafterna.

8 §

Vid tävling eller uppvisning vintertid kan även snövallar av minst den

omfattning som anges i 8-10 §§ användas som barriär.

9 §

Vid banavsnitt där fordonets hastighet är högre än 60 km/h ska

skyddsvallar av snö samt bevakningsvägar anordnas enligt figur 1 vid orört snötäcke under en meter och vid orört snötäcke över en meter enligt figur 1 b.

RPSFS 2009:09

Allmänna råd

Närmare regler om hur däckbarriärer kan utformas finns exempelvis i Svenska

Bilsportförbundets skrivelse ”Rekommendationer för

uppförande av däckbarriärer Svenska banor”.

7 §

Vid en karting- eller gokarttävling ska en barriär utgöras av

sammanbundna bildäck. Höjden ska vara minst 0,3 meter och längden minst fem meter.

Barriären ska vara förankrad om dess egenvikt inte är tillräcklig för att ta upp de beräknade krafterna.

8 §

Vid tävling eller uppvisning vintertid kan även snövallar av minst den

omfattning som anges i 8-10 §§ användas som barriär.

9 §

Vid banavsnitt där fordonets hastighet är högre än 60 km/h ska

skyddsvallar av snö samt bevakningsvägar anordnas enligt figur 1 vid orört snötäcke under en meter och vid orört snötäcke över en meter enligt figur 1 b.

Vid banavsnitt där fordonens hastighet är lägre än 60 km/h, ska skyddsvallar av snö samt bevakningsvägar anordnas enligt fig. 2 vid orört snötäcke under en meter och vid orört snötäcke över en meter enligt figur 2 b.

Vid tävling med motorcykel på isbana får skyddsvallar och/eller upptagningsnät anordnas enligt fig. 3 och 4.

10 § 10 § En skyddsvall av snö får inte begjutas med vatten.

En skyddsvall eller annan snövall som lagts utefter banan och som är täckt med is måste luckras upp före start.

RPSFS 2009:09

Vid banavsnitt där fordonens hastighet är lägre än 60 km/h, ska skyddsvallar av snö samt bevakningsvägar anordnas enligt fig. 2 vid orört snötäcke under en meter och vid orört snötäcke över en meter enligt figur 2 b.

Vid tävling med motorcykel på isbana får skyddsvallar och/eller upptagningsnät anordnas enligt fig. 3 och 4.

10 § 10 § En skyddsvall av snö får inte begjutas med vatten.

En skyddsvall eller annan snövall som lagts utefter banan och som är täckt med is måste luckras upp före start.

RPSFS 2009:09

11 § 11 § Vid tävling eller uppvisning med snöskoter får en snövall inte

användas som skydd för publik i en ytterkurva.

Skyddsnät

12 § 12 § Ett skyddsnät ska sättas upp i de fall polismyndigheten bedömer att

det kan finnas risk för skador av kringflygande föremål.

En sådan risk för skador kan föreligga när en barriär används som skyddsanordning på en plats där ett tävlingsfordon som kör av banan kan nå barriären med högre hastighet än 50 km/h eller vid sådana arrangemang där det finns särskild risk för motorexplosion eller liknande.

13 § 13 § Skyddsnätet ska ha en trådtjocklek av ca tre mm. Maskstorleken ska

anpassas till tävlingsformen men får inte överstiga 90x90 mm. Nätet ska vara vajerförstärkt och väl förankrat. Det ska ha en sådan styrka att det kan ta upp energin från det tyngsta föremål som bedöms kunna flyga omkring vid en olycka. Näthöjden får avgöras från fall till fall beroende på var publiken befinner sig i förhållande till banan, men ska dock vara minst 2,5 m över bannivån.

14 § 14 § Skyddsnätet ska placeras antingen på barriären eller mellan barriären

och publikavspärrningen på så sätt att barriären inte kan påverka skyddsnätet vid påkörning.

5 kap. Publikområden och parkeringsdepåer

Publikområden

1 §

Publikområden ska placeras, utformas och anpassas till banans linje-

föring så att de blir säkra.

2 §

Publikområdet ska vara avgränsat på ett sådant sätt att det klart fram-

går inom vilket område som publiken får uppehålla sig.

Mot banan ska det finnas en avspärrnin g med en höjd av minst 1,2 meter. Den ska utgöras av nät eller annan anordning med motsvarande funktion.

3 §

För banor som tillfälligt anordnas får en avspärrning göras genom två

rep, det övre med en höjd av 1,2 meter på stolpar med högst fyra meters mellanrum. Vid arrangemang på isbana kan avspärrningen utgöras av en extra snövall eller liknande med en höjd av minst 1,2 meter.

En sådan avspärrning ska bevakas av vakter. Visuell kontakt ska finnas mellan dessa vakter.

4 §

Avståndet mellan en bankant och avspärrningen ska vara minst sex

meter. Mellan en särskild skyddsanordning och en avspärrning ska avståndet vara minst tre meter.

RPSFS 2009:09

11 § 11 § Vid tävling eller uppvisning med snöskoter får en snövall inte

användas som skydd för publik i en ytterkurva.

Skyddsnät

12 § 12 § Ett skyddsnät ska sättas upp i de fall polismyndigheten bedömer att

det kan finnas risk för skador av kringflygande föremål.

Allmänna råd

En sådan risk för skador kan föreligga när en barriär används som skyddsanordning på en plats där ett tävlingsfordon som kör av banan kan nå barriären med högre hastighet än 50 km/h eller vid sådana arrangemang där det finns särskild risk för motorexplosion eller liknande.

13 § 13 § Skyddsnätet ska ha en trådtjocklek av ca tre mm. Maskstorleken ska

anpassas till tävlingsformen men får inte överstiga 90x90 mm. Nätet ska vara vajerförstärkt och väl förankrat. Det ska ha en sådan styrka att det kan ta upp energin från det tyngsta föremål som bedöms kunna flyga omkring vid en olycka. Näthöjden får avgöras från fall till fall beroende på var publiken befinner sig i förhållande till banan, men ska dock vara minst 2,5 m över bannivån.

14 § 14 § Skyddsnätet ska placeras antingen på barriären eller mellan barriären

och publikavspärrningen på så sätt att barriären inte kan påverka skyddsnätet vid påkörning.

5 kap. Publikområden och parkeringsdepåer

Publikområden

1 §

Publikområden ska placeras, utformas och anpassas till banans linje-

föring så att de blir säkra.

2 §

Publikområdet ska vara avgränsat på ett sådant sätt att det klart fram-

går inom vilket område som publiken får uppehålla sig.

Mot banan ska det finnas en avspärrnin g med en höjd av minst 1,2 meter. Den ska utgöras av nät eller annan anordning med motsvarande funktion.

3 §

För banor som tillfälligt anordnas får en avspärrning göras genom två

rep, det övre med en höjd av 1,2 meter på stolpar med högst fyra meters mellanrum. Vid arrangemang på isbana kan avspärrningen utgöras av en extra snövall eller liknande med en höjd av minst 1,2 meter.

En sådan avspärrning ska bevakas av vakter. Visuell kontakt ska finnas mellan dessa vakter.

4 §

Avståndet mellan en bankant och avspärrningen ska vara minst sex

meter. Mellan en särskild skyddsanordning och en avspärrning ska avståndet vara minst tre meter.

RPSFS 2009:09

Allmänna råd

Om den särskilda skyddsanordningen utgörs av ett naturligt hinder enligt 4 kap. 4 § och publiken befinner sig minst två meter över banan får avståndet mellan bankanten och avspärrningen minskas till tre meter och avståndet mellan skyddsanordningen (släntkrön) och avspärrningen minskas till en meter.

Vid en speedwaytävling med motorcykel får avståndet mellan bankanten eller den särskilda skyddsanordningen och avspärrningen minskas till två meter .

5 §

För en läktare, såväl permanent som tillfällig, ska det finnas ett

gällande godkännandebevis för det antal åskådare läktaren är avsedd.

6 §

En tävling eller uppvisning ska omedelbart avbrytas om en

publikavspärrning inte respekteras.

Parkeringsdepåer

7 §

En parkeringsdepå ska vara klart avgränsad från tävlingsbanan eller

banan där uppvisning ska ske.

8 §

Inom parkeringsdepå får ett fordon inte framföras med högre hastighet

än gångfart.

Särskilda bestämmelser för bana på sjöis m.m.

9 §

Vid en bana på sjöis, havsis eller is på vattendrag ska publikområden,

parkeringsdepåer och parkeringsplatser placeras på land.

Sådana områden får dock förläggas på sjöis om istjockleken är minst 80 cm kärnis eller minst 100 cm kärnis och mörk stöpis.

Bestämmelser om istjocklek finns också i 3 kap. 5-6 §§ och om undantag i 10 kap 5 §.

10 § 10 § Vid en tävling eller uppvisning

med motorcykel på sjöis får

parkeringsdepån utan hinder av bestämmelserna i 9 § förläggas på isen om denna består av kärnis som är minst 30 cm tjock och inga andra fordon än de deltagande fordonen tillåts komma in i depåområdet.

RPSFS 2009:09

Allmänna råd

Om den särskilda skyddsanordningen utgörs av ett naturligt hinder enligt 4 kap. 4 § och publiken befinner sig minst två meter över banan får avståndet mellan bankanten och avspärrningen minskas till tre meter och avståndet mellan skyddsanordningen (släntkrön) och avspärrningen minskas till en meter.

Vid en speedwaytävling med motorcykel får avståndet mellan bankanten eller den särskilda skyddsanordningen och avspärrningen minskas till två meter .

5 §

För en läktare, såväl permanent som tillfällig, ska det finnas ett

gällande godkännandebevis för det antal åskådare läktaren är avsedd.

6 §

En tävling eller uppvisning ska omedelbart avbrytas om en

publikavspärrning inte respekteras.

Parkeringsdepåer

7 §

En parkeringsdepå ska vara klart avgränsad från tävlingsbanan eller

banan där uppvisning ska ske.

8 §

Inom parkeringsdepå får ett fordon inte framföras med högre hastighet

än gångfart.

Särskilda bestämmelser för bana på sjöis m.m.

9 §

Vid en bana på sjöis, havsis eller is på vattendrag ska publikområden,

parkeringsdepåer och parkeringsplatser placeras på land.

Sådana områden får dock förläggas på sjöis om istjockleken är minst 80 cm kärnis eller minst 100 cm kärnis och mörk stöpis.

Bestämmelser om istjocklek finns också i 3 kap. 5-6 §§ och om undantag i 10 kap 5 §.

10 § 10 § Vid en tävling eller uppvisning

med motorcykel på sjöis får

parkeringsdepån utan hinder av bestämmelserna i 9 § förläggas på isen om denna består av kärnis som är minst 30 cm tjock och inga andra fordon än de deltagande fordonen tillåts komma in i depåområdet.

RPSFS 2009:09

6 kap. Sjukvårdsberedskap

1 §

Under en tävling eller uppvisning ska det inom tävlingsområdet eller

uppvisningsområdet finnas sjukvårdspersonal med adekvat utbildning i tillräcklig

omfattning, dock minst en sjuksköterska som uppfyller

Socialstyrelsens föreskrivna krav för att kunna ge prehospital sjukvård eller en läkare. Nödvändig sjukvårdsutrustning ska finnas tillgänglig bedömt utifrån en risk- och behovsanalys.

De ytterligare resurser som erfordras ska bestämmas av polismyndigheten med hänsyn till förhållandena vid varje tävling eller uppvisning.

2 §

En ambulans eller liknande räddningsfordon utrustad för transport av

sjuka och skadade ska finnas tillgänglig inom tävlingsområdet respektive uppvisningsområdet eller inom sådant avstånd att den kan beräknas vara på plats inom 15 minuter efter larm till SOS Alarm.

3 §

Sjukvårdspersonalen ska vara väl insatt i banans säkerhets-

organisation, tävlingens eller uppvisningens uppläggning och genomförande samt den typ av skador som kan förväntas uppstå. Tävlings- eller uppvisningsarrangören ska i god tid före en tävling eller uppvisning underrätta SOS Alarm och omkringliggande sjukvårdsinrättningar med akutmottagning om tävlingen eller uppvisningen.

7 kap. Beredskap mot brand

1 §

Polismyndigheten ska i samband med prövning av tillstånd till tävling

eller uppvisning, kontrollera att det vid en bananläggning finns en fullgod beredskap mot brand. Det ska särskilt beaktas

1. att personal som ingår i beredskapen ska ha den kunskap som krävs för uppgiften,

2. att brandsläckare ska vara utrustade med så enkla och likartade utlösningsanordningar som möjligt samt

3. att brandsläckare finns på platser där risken för brand är särskilt stor.

Allmänna råd

Vid kontroll av beredskapen mot brand bör polismyndigheten samråda med den kommunala räddningstjänsten.

8 kap. Övriga säkerhetsanordningar m.m.

1 §

En postering ska vara skyddad på det sätt som anges i 4 kap.

Detsamma gäller andra platser inom riskområdet där funktionärer, räddningspersonal, mekaniker m.fl. uppehåller sig under pågående tävling eller uppvisning, exempelvis en bandepå.

2 §

Vid tävling eller uppvisning ska det finnas en särskild utsedd person

som är ansvarig för brandberedskapen och en särskild utsedd säkerhetschef som är ansvarig för olycksberedskapen. Samma person kan ha båda uppgifterna.

RPSFS 2009:09

6 kap. Sjukvårdsberedskap

1 §

Under en tävling eller uppvisning ska det inom tävlingsområdet eller

uppvisningsområdet finnas sjukvårdspersonal med adekvat utbildning i tillräcklig

omfattning, dock minst en sjuksköterska som uppfyller

Socialstyrelsens föreskrivna krav för att kunna ge prehospital sjukvård eller en läkare. Nödvändig sjukvårdsutrustning ska finnas tillgänglig bedömt utifrån en risk- och behovsanalys.

De ytterligare resurser som erfordras ska bestämmas av polismyndigheten med hänsyn till förhållandena vid varje tävling eller uppvisning.

2 §

En ambulans eller liknande räddningsfordon utrustad för transport av

sjuka och skadade ska finnas tillgänglig inom tävlingsområdet respektive uppvisningsområdet eller inom sådant avstånd att den kan beräknas vara på plats inom 15 minuter efter larm till SOS Alarm.

3 §

Sjukvårdspersonalen ska vara väl insatt i banans säkerhets-

organisation, tävlingens eller uppvisningens uppläggning och genomförande samt den typ av skador som kan förväntas uppstå. Tävlings- eller uppvisningsarrangören ska i god tid före en tävling eller uppvisning underrätta SOS Alarm och omkringliggande sjukvårdsinrättningar med akutmottagning om tävlingen eller uppvisningen.

7 kap. Beredskap mot brand

1 §

Polismyndigheten ska i samband med prövning av tillstånd till tävling

eller uppvisning, kontrollera att det vid en bananläggning finns en fullgod beredskap mot brand. Det ska särskilt beaktas

1. att personal som ingår i beredskapen ska ha den kunskap som krävs för uppgiften,

2. att brandsläckare ska vara utrustade med så enkla och likartade utlösningsanordningar som möjligt samt

3. att brandsläckare finns på platser där risken för brand är särskilt stor.

Allmänna råd

Vid kontroll av beredskapen mot brand bör polismyndigheten samråda med den kommunala räddningstjänsten.

8 kap. Övriga säkerhetsanordningar m.m.

1 §

En postering ska vara skyddad på det sätt som anges i 4 kap.

Detsamma gäller andra platser inom riskområdet där funktionärer, räddningspersonal, mekaniker m.fl. uppehåller sig under pågående tävling eller uppvisning, exempelvis en bandepå.

2 §

Vid tävling eller uppvisning ska det finnas en särskild utsedd person

som är ansvarig för brandberedskapen och en särskild utsedd säkerhetschef som är ansvarig för olycksberedskapen. Samma person kan ha båda uppgifterna.

RPSFS 2009:09

3 §

En funktionär med arbetsuppgift som berör säkerhetstjänsten vid

banan ska vara särskilt utbildad för sin uppgift. För en sådan funktionär eller funktionärskategori ska det finnas en särskild instruktion. En funktionär i chefsbefattning ska inneha gällande licens som har utfärdats av ett specialförbund. Detta gäller dock inte funktionärer som omnämns i 6 och 7 kap.

Säkerhetschefen vid banan ska ansvara för den angivna utbildningen. Den som är under 18 år får inte vara funktionär i chefsbefattning eller anlitas till befattning som rör säkerheten för åskådarna.

4 §

Funktionärer och vakter ska vara så klädda eller bära sådana

kännetecken att deras funktion klart framgår.

5 §

Inom varje bananläggning ska det finnas ett väl fungerande tele- eller

radiokommunikationssystem.

Vid en bana där avstånden är så korta att tävlingsledaren har ögonkontakt med banposteringar får dock annat kommunikationssätt användas, exempelvis en flagga eller ljussignal.

Förbindelse ska alltid vara upprättad mellan tävlingsledare, säkerhetschef, sjukvårdsansvarig, samtliga posteringar och ambulansfordon eller liknande.

9 kap. Besiktning och godkännande av bananläggning

1 §

Innan en bananläggning första gången tas i bruk för tävling eller

uppvisning ska den besiktigas och godkännas av polismyndigheten. Till besiktningen ska banägaren eller arrangören kalla en representant för polismyndigheten och räddningstjänsten.

Banägaren eller arrangören ska i god tid och senast en månad före besiktningen överlämna en skalenlig ritning över bananläggningen till polismyndigheten. Av ritningen eller tillhörande beskrivning ska det tydligt framgå

alla anordningar som enligt dessa föreskrifter krävs för

bananläggningen.

2 §

När bananläggningen har godkänts ska polismyndigheten utfärda ett

godkännande. Detta ska tecknas på ritningen över den godkända bananläggningen. Av godkännandet ska framgå för vilken eller vilka tävlings/uppvisningsformer banan får användas. Ritningen ska förvaras hos polismyndigheten.

3 §

Har en bananläggning ändrats i förhållande till en godkänd ritning ska

ändringen vara godkänd senast en månad före en tävling eller uppvisning.

Besiktningen och godkännandet av en sådan ändring ska ske enligt vad som anges i detta kapitel.

4 §

Vid tävling eller uppvisning på tillfällig bana, får tiderna enligt 1 §

andra stycket och 3 § första stycket kortas efter medgivande av polismyndigheten.

Allmänna råd

RPSFS 2009:09

3 §

En funktionär med arbetsuppgift som berör säkerhetstjänsten vid

banan ska vara särskilt utbildad för sin uppgift. För en sådan funktionär eller funktionärskategori ska det finnas en särskild instruktion. En funktionär i chefsbefattning ska inneha gällande licens som har utfärdats av ett specialförbund. Detta gäller dock inte funktionärer som omnämns i 6 och 7 kap.

Säkerhetschefen vid banan ska ansvara för den angivna utbildningen. Den som är under 18 år får inte vara funktionär i chefsbefattning eller anlitas till befattning som rör säkerheten för åskådarna.

4 §

Funktionärer och vakter ska vara så klädda eller bära sådana

kännetecken att deras funktion klart framgår.

5 §

Inom varje bananläggning ska det finnas ett väl fungerande tele- eller

radiokommunikationssystem.

Vid en bana där avstånden är så korta att tävlingsledaren har ögonkontakt med banposteringar får dock annat kommunikationssätt användas, exempelvis en flagga eller ljussignal.

Förbindelse ska alltid vara upprättad mellan tävlingsledare, säkerhetschef, sjukvårdsansvarig, samtliga posteringar och ambulansfordon eller liknande.

9 kap. Besiktning och godkännande av bananläggning

1 §

Innan en bananläggning första gången tas i bruk för tävling eller

uppvisning ska den besiktigas och godkännas av polismyndigheten. Till besiktningen ska banägaren eller arrangören kalla en representant för polismyndigheten och räddningstjänsten.

Banägaren eller arrangören ska i god tid och senast en månad före besiktningen överlämna en skalenlig ritning över bananläggningen till polismyndigheten. Av ritningen eller tillhörande beskrivning ska det tydligt framgå

alla anordningar som enligt dessa föreskrifter krävs för

bananläggningen.

2 §

När bananläggningen har godkänts ska polismyndigheten utfärda ett

godkännande. Detta ska tecknas på ritningen över den godkända bananläggningen. Av godkännandet ska framgå för vilken eller vilka tävlings/uppvisningsformer banan får användas. Ritningen ska förvaras hos polismyndigheten.

3 §

Har en bananläggning ändrats i förhållande till en godkänd ritning ska

ändringen vara godkänd senast en månad före en tävling eller uppvisning.

Besiktningen och godkännandet av en sådan ändring ska ske enligt vad som anges i detta kapitel.

4 §

Vid tävling eller uppvisning på tillfällig bana, får tiderna enligt 1 §

andra stycket och 3 § första stycket kortas efter medgivande av polismyndigheten.

Allmänna råd

RPSFS 2009:09

En representant för Samarbetsorganet för utarbetandet av föreskrifter och anvisningar för motortävlingar (SAMT) kan kallas av polismyndigheten till den besiktning som nämns i 1 §. Detta organ, som har sitt sekretariat på Transportstyrelsen, är sammansatt av representanter för Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen.

10 kap. Tillstånd m.m.

1 §

En ansökan om tillstånd att anordna tävling eller uppvisning ska inges

till polismyndigheten senast fyra veckor före tävlingen/uppvisningen.

2 §

En ansökan ska innehålla

1. arrangörens namn och adress,

2. den ansvarige tävlings- eller uppvisningsledarens personnummer, fullständiga namn, adress och telefonnummer,

3. vem som är ansvarig för brand- och olycksberedskap,

4. uppgift om tid då tävlingen eller uppvisningen ska äga rum,

5. uppgift om tävlings- eller uppvisningsform, förarklasser och fordonsgrupper enligt gällande tävlingsreglemente,

6. skalenlig ritning över banan,

7. uppgift om beräknat antal startande,

8. uppgift om beräknat antal åskådare,

9. uppgift om hur parkeringsfrågan för åskådare avses lösas och

10. protokoll över mätningar av istjockleken vid bananläggning på sjöis.

3 §

Vid ansökan om tillstånd att anordna snöskotercrosseller

isbanetävling/uppvisning på en tillfälligt iordningställd bana i terräng ska länsstyrelsen beredas tillfälle att yttra sig.

4 §

Innan ett tillstånd meddelas ska polismyndigheten kontrollera att

bananläggningens skick stämmer överens med godkännanderitningen.

11 kap. Undantag

1 §

Rikspolisstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag

från dessa föreskrifter.

Denna författning träder i kraft den 1 augusti 2010 då Rikspolisstyrelsens föreskrifter om motorsport på bana (RPSFS 2000:23, FAP 512-1), ska upphöra att gälla.

På Rikspolisstyrelsens vägnar

BENGT SVENSON

Thomas Eriksson (Rättsavdelningen)

RPSFS 2009:09

En representant för Samarbetsorganet för utarbetandet av föreskrifter och anvisningar för motortävlingar (SAMT) kan kallas av polismyndigheten till den besiktning som nämns i 1 §. Detta organ, som har sitt sekretariat på Transportstyrelsen, är sammansatt av representanter för Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen.

10 kap. Tillstånd m.m.

1 §

En ansökan om tillstånd att anordna tävling eller uppvisning ska inges

till polismyndigheten senast fyra veckor före tävlingen/uppvisningen.

2 §

En ansökan ska innehålla

1. arrangörens namn och adress,

2. den ansvarige tävlings- eller uppvisningsledarens personnummer, fullständiga namn, adress och telefonnummer,

3. vem som är ansvarig för brand- och olycksberedskap,

4. uppgift om tid då tävlingen eller uppvisningen ska äga rum,

5. uppgift om tävlings- eller uppvisningsform, förarklasser och fordonsgrupper enligt gällande tävlingsreglemente,

6. skalenlig ritning över banan,

7. uppgift om beräknat antal startande,

8. uppgift om beräknat antal åskådare,

9. uppgift om hur parkeringsfrågan för åskådare avses lösas och

10. protokoll över mätningar av istjockleken vid bananläggning på sjöis.

3 §

Vid ansökan om tillstånd att anordna snöskotercrosseller

isbanetävling/uppvisning på en tillfälligt iordningställd bana i terräng ska länsstyrelsen beredas tillfälle att yttra sig.

4 §

Innan ett tillstånd meddelas ska polismyndigheten kontrollera att

bananläggningens skick stämmer överens med godkännanderitningen.

11 kap. Undantag

1 §

Rikspolisstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag

från dessa föreskrifter.

Denna författning träder i kraft den 1 augusti 2010 då Rikspolisstyrelsens föreskrifter om motorsport på bana (RPSFS 2000:23, FAP 512-1), ska upphöra att gälla.

På Rikspolisstyrelsens vägnar

BENGT SVENSON

Thomas Eriksson (Rättsavdelningen)

RPSFS 2009:09

Bilaga

Uppbromsningssträckan (U) i meter

vid olika hastigheter

(

K

U

=

)

Hastighet (V) Konstant (K)

km/h

150 75 50

30 6 12 18 40

11 21 32

50 17 32 49 60

24 48 72

70 33 65 98 80

43 85 128

90 54 108 162 100

67 133 200

110 81 161 242 120

96 192 288

130 113 225 338 140

131 261 392

150 151 300 450 160

171 341 512

170 193 385 578 180

216 432 648

190 241 481 722 200

267 533 800

210 294 588 882 220

323 645 968

230 353 705 1058 240

384 768 1152

250 417 833 1250

300 600 1200 1800

RPSFS 2009:09

Bilaga

Uppbromsningssträckan (U) i meter

vid olika hastigheter

(

K

U

=

)

Hastighet (V) Konstant (K)

km/h

150 75 50

30 6 12 18 40

11 21 32

50 17 32 49 60

24 48 72

70 33 65 98 80

43 85 128

90 54 108 162 100

67 133 200

110 81 161 242 120

96 192 288

130 113 225 338 140

131 261 392

150 151 300 450 160

171 341 512

170 193 385 578 180

216 432 648

190 241 481 722 200

267 533 800

210 294 588 882 220

323 645 968

230 353 705 1058 240

384 768 1152

250 417 833 1250

300 600 1200 1800