SJVFS 1998:127

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46, telex: 70991

SJV-S

ISSN 1102-0970

Statens jordbruksverks föreskrifter

om klassificering av slaktkroppar;

beslutade den 2 december 1998

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 5 § förordningen

(1956:413) om klassificering av kött, följande.

SJVFS 1998:127

Saknr: O 40

Utkom från trycket

den 16 december 1998

Grundläggande bestämmelser

1§ Grundläggande bestämmelser om klassificering av slaktkroppar finns i

1. rådets förordning (EEG) nr 1208/81 av den 28 april 1981 om

klassificering av nötslaktkroppar,¹

2. rådets förordning (EEG) nr 3220/84 av den 13 november 1984 om

klassificering av svinslaktkroppar,²

3. rådets förordning (EEG) nr 1186/90 av den 7 maj 1990 om utökning

av klassificeringsreglerna för nötslaktkroppar,³

4. rådets förordning (EEG) nr 2137/92 av den 23 juli 1992 om klas-

sificering av fårslaktkroppar,⁴

5. kommissionens förordning (EEG) 2930/81 av den 12 oktober 1981

om tillämpningsföreskrifter gällande klassificering av nötslaktkroppar,⁵

6. kommissionens förordning (EEG) 563/82 av den 10 mars 1982 om

tillämpningsföreskrifter vad gäller klassificeringsregler för nötslakt -

kroppar,⁶

7. kommissionens förordning (EEG) 2967/85 av den 24 oktober 1985

om tillämpningsföreskrifter gällande klassificering av svinslaktkroppar,⁷

¹ EGT nr L 123, 7.5.1981, s.3 (Celex 381R1208).

² EGT nr L 301, 20.11.1984, s. 1 (Celex 384R3220).

³ EGT nr L 199, 11.5.1990, s. 32 (Celex 390R1186).

⁴ EGT nr L 214, 30.7.1992, s. 1 (Celex 392R2137)

⁵ EGT nr L 293, 13.10.1981, s. 6 (Celex 381R2930).

⁶ EGT nr L 67, 11.3.1982, s. 23 (Celex 382R0563).

⁷ EGT nr L 285, 25.10.1985, s. 39 (Celex 385R2967).

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

2

8. kommissionens förordning (EEG) 344/91 av den 13 februari 1991 om

närmare tillämpningsföreskrifter gällande klassificering av nötslakt

-

kroppar,⁸

9. kommissionens förordning (EEG) 461/93 av den 26 februari 1993 om

tillämpningsföreskrifter gällande klassificering av fårslakt-kroppar,⁹ samt

^10. förordningen (1956:413) om klassificering av kött.

Administrativa regler

Företagets skyldigheter

2 § Dessa föreskrifter om klassificering av slaktkroppar gäller för samt liga

kontrollslakterier och renkontrollslakterier. Det åligger huvudman för

företag där klassificering verkställs att bedriva verksamheten på sådant

sätt att klassificering av slaktkroppar kan ske enligt gällande bestämmelser.

3 § Huvudman för företaget skall se till att behörig klassificerare finns

tillgänglig så att klassificering kan ske enligt dessa föreskrifter.

För att godkännas som klassificerare enligt 1 § förordningen (1956:413)

om klassificering av kött krävs att vederbörande person med godkänt

resultat genomgått en av Statens jordbruksverk anordnad utbild ning.

Jordbruksverket kan därefter utfärda behörighetsbevis för godkänd

klassificerare. Ansökan om utfärdande av behörighetsbevis för person att

utföra klassificering av slaktkroppar, skall göras av huvudmannen för

företaget och ställas till Statens jordbruksverk, Kontrollenheten, 551 82

Jönköping.

4 § Huvudman för företaget skall se till att slaktkropp inte lämnas ut förrän

klassificering innefattande dokumentation och

klassificerarens

efterkontroll är utförd.

5 § Huvudman för företaget skall se till att klassificeringsjournal förs för

varje slaktdag. Den skall hållas tillgänglig för Jordbruksverket under fem år

efter upprättandet.

6 § Huvudman för företaget skall periodvis redogöra för verkställd

klassificering till Jordbruksverket. Denna redogörelse skall göras enligt av

verket fastställd filspecifikation för dataöverföring eller blankett inne-

hållande föreskrivna uppgifter och inom föreskriven tid. Importklassifice-

ring skall rapporteras omgående av respektive klassificerare.

⁸ EGT nr L 41, 14.2.1991, s. 15 (Celex 391R0344).

⁹ EGT nr L 49, 27.2.1993, s. 70 (Celex 393R0461).

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

3

Klassificerarens skyldigheter

7 § Klassificering skall ske i enlighet med bestämmelserna i förordningen

(1956:413) om klassificering av kött och i enlighet med dessa föreskrifter.

Klassificeraren har ansvaret för att betalningsunderlaget vad gäller vikt

och klassificering är korrekt.

8 § Klassificerare kan före utlämnande av slaktkropp kontrollera klassifi-

ceringen (efterkontroll). Klassificering som innefattar även invägning och

efterkontroll skall vara utförd senast klockan 12.00 arbetsdagen efter slakt

eller den dag slaktkroppen har godkänts vid besiktning om slaktdag och

besiktningsdag inte är densamma.

9 § Klassificerare skall föra klassificeringsjournal över verkställd klassi-

ficering. Journalen skall innehålla slaktdatum och identitetsnummer för

klassificerade slaktkroppar i löpande följd som inte kan förväxlas. För

respektive identitetsnummer skall anges slaktvikt, kategori, klass, kött-

procent, fettgrupp, grupp för extrem slaktkropp samt färggrupp i enlighet

med dessa föreskrifter. Finns dessa uppgifter införda i datasystem skall en

utskrift undertecknas av klassificerare varje slaktdag för att gälla som

klassificeringsjournal. Omfattar journalen mer än en sida skall första och

sista sidan skrivas under och mellanliggande signeras.

Ändringar i underskriven klassificeringsjournal får endast utföras

efter att klassificeraren godkänt ändringen. Ändringen skall signeras av

klassificeraren. Vid ändring skall den gamla uppgiften strykas över utan att

göras oläslig och den nya skrivas dit eller skall journalen åtföljas av en

ändringslista underskriven av klassificeraren.

10 § Klassificerare, som fått till uppgift att klassificera importerade

slaktkroppar, skall före det att klassificeringen verkställs meddela Jord-

bruksverket tid och plats för förrättningen. Efter varje verkställd förrätt-

ning skall klassificeraren omgående redogöra för klassificeringen genom

att skicka kopia på klassificeringsjournalen till Jordbruksverket.

Märkning av klassificerade slaktkroppar

11 § Före eller i samband med klassificering skall varje slaktkropp märkas

med identitetsnummer i löpande följd.

12 § Slaktkropp skall vid klassificering märkas med den benämning för

kategori, klass, köttprocent, fettgrupp, grupp för extrema slaktkroppar samt

färggrupp som slaktkroppen enligt dessa föreskrifter skall hänföras till.

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

4

13 § Märkning skall göras genom stämpling direkt på slaktkroppen.

Stämplarnas utformning och storlek skall överensstämma med figurerna i

bilaga 1, s. 14-16. Märkning för kategori skall vara hela ordet för spädkalv,

gödkalv, ungtjur, tjur, stut, kviga, ungko, får, killing, get, unghäst, unggris,

ungsugga, sugga, unggalt och galt. Mellankalv märks M-kalv och renkalv

KALV. Ko, häst, dilamm, lamm, slaktsvin samt ren åsätts inte

kategorimärken.

För att få använda annan märkningsmetod än stämpling direkt på

slaktkroppen skall metoden vara godkänd av Jordbruksverket. Jordbruks-

verket har gett ut särskilda regler för märklappar på slaktkroppar. Det

företag som önskar att använda annan märkningsmetod skall ansöka om

att få använda alternativ metod hos Jordbruksverket.

14 § Stämpling av slaktkropp skall ske med av Statens livsmedelsverk och

Jordbruksverket godkänd färg.

15 § Märkning på slaktkropp får inte avlägsnas eller göras oläslig förrän

kroppen har kommit in i det rum där den skall styckas. Om klassificerarens

efterkontroll föranleder ändrad bedömning skall dock tidigare åsatt

märkning avlägsnas och slaktkroppen märkas om och ändringen doku-

menteras.

16 § Beteckning för kategori skall, med undantag för spädkalv, killing,

renkalv och svin, sättas på bringornas utsida intill framläggarna och på

utsidan av låren. Spädkalv och killing märks på utsidan av vardera låret

och svin på utsidan av vardera skinkan. Dessutom skall ungsugga och

sugga märkas på vardera bogen samt unggalt och galt märkas på vardera

sidan mitt för 6-8 revben enligt figur 8 i bilaga 1. Renkalv märks på sadeln

på vardera sidan ryggraden.

På importerad slaktkropp får framdel åsättas beteckningen kviga, stut,

ungko eller ungtjur endast om det vid klassificering är möjligt att med stöd

av t.ex. identitetsnummer sammanföra framdel och bakdel från samma djur

eller då delning av slaktkroppen skett på sådant sätt att det tydligt framgår

att slaktkroppen härrör från kviga, stut, ungko eller ungtjur.

17 § Beteckning för klass skall sättas på bringornas utsida intill framläg-

garna samt på utsidan av låren. Klassbeteckning för lamm-, får-, renkalv-

och renslaktkroppar skall dock endast sättas på utsidan av låren. Klass-

beteckning för dilamm skall endast sättas på vardera sidan av slaktkroppen

mitt på bringan.

Slaktkropp av svin, utom unggris och galt, skall märkas med beräknad

köttprocent i enlighet med figur 8 i bilaga 1. Denna sätts på utsidan av

vardera skinkan. För sugga och ungsugga skall märkning också ske på

respektive bog. Unggalt skall även märkas på vardera sidan över 6 - 8

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

5

revbenen. Spädkalv-, unggris-, killing- och getslaktkroppar åsätts inte

klassbeteckning eller köttprocent.

18 § Beteckning för fettgrupp skall sättas på bringornas utsida intill

framläggarna samt på utsidan av låren omedelbart intill klassmärkningen.

I fråga om dilamm-, lamm- och fårslaktkroppar skall märkning dock

endast ske på vardera bringan och i fråga om renslaktkropp endast på

utsidan av låren. För gödkalv- och mellankalvslaktkroppar gäller att fett-

gruppsbeteckningen skall anbringas bredvid respektive klassmärke. Svin-,

spädkalv-, killing- och getslaktkroppar åsätts inte fettgruppsbeteckning.

19 § Beteckning för färggrupp enligt figur 6 i bilaga 1 skall sättas framför

respektive klassmärke.

20 § Beteckning för extrem slaktkropp K enligt figur 3 i bilaga 1 skall sättas

intill respektive kategori-, klass-, köttprocent-, fett- eller färg-

gruppsmärkning.

Klassificering av importerade slaktkroppar

21 § Slaktkropp av nötboskap, häst, får, get, svin eller ren som enligt

kungörelsen (1974:270) om kontroll av införsel av livsmedel har godkänts

vid besiktning för införsel till riket skall om de kommer från länder utanför

Europeiska gemenskapen, innan varan frigörs från tullverkets befattning,

klassificeras och märkas enligt dessa föreskrifter.

Importerad nöt- och

hästslaktkropp, som är styckad i mindre delar än fjärdedels kropp och

importerad slaktkropp av kalv, får, get, svin eller ren, som är styckad i

mindre delar än halv kropp får inte klassificeras.

22 § Med fjärdedelar av nötboskap- och hästslaktkroppar avses de delar

som erhålls då kroppen klyvs längs ryggraden och sedan delas så att i

fråga om främre delen minst 4 hela revben eller i fråga om bakre delen minst

3 hela eller avskurna revben medföljer. Så kallad ”pistol” räknas således ur

klassificeringssynpunkt som fjärdedels kropp förutsatt att minst 3 rev

medföljer.

Med halv kropp av kalv, får, get, svin och ren avses de delar som

erhålls då kroppen klyvs längs ryggen.

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

6

Tillsyn

23 § För Jordbruksverkets tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i

förordningen (1956:413) om klassificering av kött och dessa föreskrifter

äger verkets ombud tillträde till lokal där köttklassificering verkställs eller

slaktkroppar förvaras när arbetet normalt pågår i eller i anslutning till

lokalen. Ombudet har rätt att där företa de undersökningar som behövs.

24 § Jordbruksverkets ombud äger företa ny klassificering av slaktkropp

som vid inspektion konstateras vara felaktigt klassificerad. Vid ny klassi-

ficering skall ommärkning ske. Därvid skall den föregående märkningen

tydligt makuleras med makuleringsmärket enligt figur 5 i bilaga 1. Den nya

märkningen skall sättas intill den makulerade utan att till någon del täcka

denna.

25 § Säljare eller köpare av klassificerad slaktkropp som är missnöjd med

verkställd klassificering kan, efter framställning till Jordbruksverket,

beviljas ny klassificering av slaktkroppen. Omklassificering utförs av

Jordbruksverkets ombud. Har denna klassificering inte föranlett väsentlig

ändring skall den som begärt den nya klassificeringen betala kostnaderna

för den.

Klassificeringsregler

Definitioner och gemensamma grundregler för samtliga kategorier m.m.

26 § Vid kategoriindelning medräknas, vid jämförelse med de i defini-

tionerna av djurslag nämnda vikterna, även de delar av slaktkroppen, som

avlägsnats men som normalt skulle tillhört slaktkroppen efter putsning

enligt bilaga 2.

Med svin menas alla svin förutom renrasiga vildsvin. Samtliga kors-

ningar skall klassificeras.

Med en slaktkropps form menas i dessa föreskrifter kroppsformen på

en oskadad färdigputsad slaktkropp. Fettansättning inkluderas i kropps-

formen.

Hästar anses ha växlat en tand först då den nya tanden är synlig. Gra -

den av förbening av ett tornutskotts spets gäller förbening i mittsnittet.

Om teknisk utrustning skall användas vid något av klassificeringens

delmoment skall metoden vara godkänd av Jordbruksverket.

Om klassen eller fettgruppen anges som siffervärde vid exempelvis

kodifiering vid invägningsregistrering i vågdator, periodvis redogörelse till

Jordbruksverket angående verkställd klassificering, vid avräkning till

leverantör, vid uträkning av leveransens medelvärden m.m. skall siffer-

koderna angivna i dessa föreskrifter användas.

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

7

27 § En slaktkropp kan vägas i varmt eller kylt tillstånd med undantag för

slaktkropp från ren och renkalv som endast får vägas i varmt tillstånd. Med

en slaktkropps officiella slaktvikt = invägningsvikt avses vid klassificering

98 % av den vikt som en enligt bilaga 2 putsad kropp har i varmt tillstånd.

Vägs kroppen i kylt tillstånd skall vägningen för att officiell slaktvikt skall

erhållas ske tidigast dagen efter avlivning, tidigast 12 timmar efter

avlivning men senast kl 12 denna dag. Vägs kroppen varm skall vägning

ske snarast möjligt efter slakt. Före vägning skall de delar som framgår av

bilaga 2 vara bortputsade och således inte räknas in i slakt vikten.

Slaktkroppen skall vägas på våg som justerats av ackrediterad juste-

rare. Giltigt justeringsprotokoll skall finnas. Kontrollmärke som utvisar att

vågen är godkänd skall finnas på vågens visningsenhet.

Vikten skall anges med minsta noggrannhet av antalet hela kilogram.

För varje kategori av slaktkropp skall varje företag ha fastställt avrund-

ningsnoggrannhet (hela eller halva kilogram, hekto etc.). Avrundning skall

ske till närmaste avrundningspunkt. Vågen skall vid vägning av slaktkropp

vara tarerad för slaktkrokarnas vikt och vid vägning av motsvarande krok

visa noll.

Alla delar av slaktkroppen som godkänts vid besiktningen och som

inte skall bortputsas enligt bilaga 2 skall vägas in. Om någon önskar putsa

bort någon godkänd del får detta ske först efter invägningen. I något fall,

exempelvis vid borttagande av svinframfötter före invägning, kan efter

godkännande av Jordbruksverket alternativ viktberäkningsmetod få till-

lämpas. När en slaktkropp vägs ut från slakteriet registreras utvägnings-

vikt.

28 § Slaktkroppar som extremt avviker från det för djurslaget normala t.ex.

kroppar med extrem fettansättning, form, färg eller konsistens skall utöver

den märkning som stadgats ovan även åsättas beteckning för extrem

slaktkropp K. Till exempel skall slaktkropp av stut eller kviga där

tornutskottens spetsar på första t.o.m. fjärde bröstkotorna framifrån räknat

är till mer än tre fjärdedelar förbenade märkas stut K respektive kviga K.

Slaktkropp av svin som väger mindre än 40 kilogram och som antingen har

sämre kroppsform än som fordras för unggris eller inte kommer från ungt

svin skall märkas unggris K. Svinslaktkroppar med en köttprocent under 40

skall märkas 45 K.

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

8

Indelning av slaktkroppar i kategorier

29 § Slaktkroppar av nötboskap, häst, får, get, svin och ren skall hänföras

till någon av följande kategorier.

Spädkalv

Slaktkropp från mycket ung kalv av nötboskap. Kalven

skall på grund av tidig slakt inte ha hunnit växa

nämnvärt och därmed ha muskulatur med outvecklad

struktur.

Gödkalv

Slaktkropp från ung kalv av nötboskap som har mjukt

rundad kroppsform och ett vitt eller nästan vitt fett.

Mellankalv

Slaktkropp från annan kalv av nötboskap än spädkalv

eller gödkalv. Hela slaktkroppen skall ha de för kalv

utmärkande egenskaperna exempelvis god lyster och att

bindväv inte framträder tydligt i någon muskel.

Ungtjur

Slaktkropp från okastrerat eller delvis kastrerat handjur

av nötboskap som inte uppfyller kraven förkalv.

Tornutskottens spetsar på de fyra första bröstkotorna

framifrån räknat får endast vara obetydligt förbenade.

För femte till och med nionde tornutskottens spetsar

gäller att dessa inte får vara väsentligt förbenade.

Tjur

Slaktkropp från okastrerat eller delvis kastrerat handjur

av nötboskap som inte uppfyller kraven för kalv eller

ungtjur.

Stut

Slaktkropp från helt kastrerat handjur av nötboskap som

inte uppfyller kraven för kalv.

Kviga

Slaktkropp från hondjur av nötboskap som inte har

kalvat och som inte uppfyller kraven för kalv.

Ungko

Slaktkropp från hondjur av nötboskap som har kalvat.

Tornutskottens spetsar på de fyra första bröstkotorna

framifrån räknat får vara högst till tre fjärdedelar

förbenade.

Ko

Slaktkropp från hondjur av nötboskap som har kalvat

men inte uppfyller kraven för ungko.

Unghäst

Slaktkropp från ung häst som inte har växlat någon tand.

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

9

Häst

Slaktkropp från häst som inte uppfyller kraven för

unghäst.

Dilamm

Slaktkropp av ungt får med en högsta slaktvikt av 13

kilogram och av vars helhetsutseende framgår att

fodrethuvudsaligen utgjorts av mjölk eller

mjölkersättning. Kroppen skall ha en kort tjock hals och

ljus köttfärg.

Lamm

Slaktkropp av ungt får som inte har lammat och som inte

uppfyller kraven för dilamm. Ledytorna i frambenen skall

ha blåaktig färg och bäckenbenfogens främre del skall ha

en i det närmaste cirkelrund form. Även om ledytorna

inte uppfyller kravet på blåaktig färg skall slaktkroppen

hänföras till lamm, om helhetsintrycket är sådant att det

inte råder någon tvekan om att kroppen i övrigt uppfyller

kraven för lamm.

Får

Slaktkropp av får som inte fyller kraven för dilamm eller

lamm.

Killing

Slaktkropp av get som inte killat. Ledytorna i frambenen

skall ha blåaktig färg.

Get

Slaktkropp av get som inte uppfyller kraven för killing.

Unggris

Slaktkropp av ungt svin med normal kroppsform som

väger mindre än 50 kilogram.

Slaktsvin

Slaktkropp av helt kastrerat hansvin eller från honsvin

som inte har grisat. Slaktkroppen skall väga minst 50

kilogram.

Unggalt

Slaktkropp av ungt okastrerat eller delvis kastrerat

hansvin eller av ungt tvekönat svin. Slaktkroppen skall

ha god kroppsform och en hud som vid normal slakt kan

bli godkänd som människoföda. Slaktkroppen skall väga

minst 50 kilogram.

Galt

Slaktkropp av okastrerat eller delvis kastrerat hansvin

eller från tvekönat svin som inte uppfyller kraven för

unggris eller unggalt.

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

10

Ungsugga

Slaktkropp av svin som har grisat. Slaktkroppen skall ha

god kroppsform och ha ett vitt fast fett. Ledytorna

iframbenen skall vara blå och sotgången relativt trång.

Sugga

Slaktkropp av svin som har grisat men som inte uppfyller

kraven för ungsugga.

Renkalv

Slaktkropp från ung ren som inte kalvat. Ledytorna i

frambenen skall ha blåaktig färg.

Ren

Slaktkropp från ren som inte uppfyller kraven för renkalv.

Indelning av slaktkroppar i klasser

30 § Slaktkroppar av nötkreatur, häst, får och ren skall efter kroppsform

hänföras till någon av följande klasser och där formkraven på lår, rygg och

bogparti för att hänföras till respektive klass är följande:

Sifferkod

Klass

Kroppens form

15

E+

14

E

Extremt svällande och välutvecklade

13

E-

12

U+

11

U

Mycket svällande och välutvecklade

10

U-

9

R+

8

R

Svällande och välutvecklade

7

R-

6

O+

5

O

Välutvecklade

4

O-

3

P+

2

P

Något tunna och insjunkna

1

P-

Slaktkropp av spädkalv, get och killing klassificeras inte i klasser.

Indelning av slaktkroppar i fettgrupper

31 § Samtliga slaktkroppar utom spädkalv, killing, get och svin indelas i

grupper enligt nedanstående tabell med avseende på fettansättning. Svår-

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

11

bedömda fall skall parteras mellan 10-11 revebenen så att fettmängden

mellan musklerna kan bedömas bättre. För fårslaktkroppar räcker det dock

med att ett snitt görs i sidan, mellan 10-11 revbenen nära ryggen, utan att

ryggmuskeln skadas.

Sifferkod

Fettgrupp

Fettansättning

1

1-

2

1

Mycket liten

3

1+

4

2-

5

2

Liten

6

2+

7

3-

8

3

Ordinär

9

3+

10

4-

11

4

Riklig

12

4+

13

5-

14

5

Mycket riklig

15

5+

Indelning av slaktkroppar i färggrupper

32 § Slaktkroppar av gödkalv och mellankalv skall fördelas med avseende

på slaktkropparnas färg i någon av följande grupper där färgen relateras till

den för kategorin normala röda färgen.

Enstjärnig:

Köttets färg skall vara mörkt röd.

Tvåstjärnig:

Köttets färg skall vara röd utan att vara mörkt röd eller

ljust röd.

Trestjärnig:

Köttets färg skall vara ljust röd.

33 § Slaktkropp av svin, med undantag för unggris och galt, skall klassi-

ficeras i hela köttprocent. Köttprocenttalet erhålls med hjälp av en av

Jordbruksverket godkänd mätutrustning. Exempel på godkänd mätutrust-

ning är Hennessy Grading System (HGS). Mätutrustningen skall ha

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

12

genomgått service enligt Jordbruksverkets avtal med godkänd service-

givare.

Vid klassificering med HGS skall mätinstrumentets sond föras in och

dras ut vinkelrätt mot ytan på slaktkroppen vid mätstället. Mätpunkt 1 är

omedelbart bakom sista revbenet, 8 centimeter från ryggens mitt. Här

registreras fettjockleken. Mätpunkt 2 är 12 centimeter längre fram på

slaktkroppen och 6 centimeter från ryggens mitt. Här registreras förutom

fettjockleken även ryggmuskelns tjocklek. Om en slaktkropp klassificeras

efter klyvning längs ryggraden skall mätningen ske på den halva som inom

mätområdet har bäst stadga i ryggen.

I följande fall får späckkikare användas:

a. Företag som har dispens att använda späckkikaren. Generell dispens

gäller för företag som klassificerar mindre än 2 000 svinslaktkroppar per år.

b. Då ordinarie mätutrustning är ur funktion. Mätutrustningen skall

dock sättas i funktion snarast möjligt.

c. Vid klassificering av sanitetsslaktade svin.

d. Vid klassificering av svinslaktkroppar utan svål.

Om en slaktkropp klassificeras utan svål skall för att kompensera för

den borttagna svålen vid mätning med späckkikare ett tillägg till erhållet

mått göras med 2 millimeter för slaktsvin, unggalt och ungsugga respektive

med 3 millimeter för sugga. Ett tillägg skall dessutom göras för tjockleken

på det fett som eventuellt tagits bort.

Med späckkikare mäts fettjockleken i mätpunkt 1 enligt mätrutin

angiven i andra stycket ovan. Köttprocenttalet erhålls därefter med hjälp

av följande tabell och kategoriuppdelning.

Slaktsvin och unggalt

Ungsugga och sugga

7 mm och mindre = 65

65

8 mm = 64

65

9 mm = 64

65

10 mm = 63

65

11 mm = 62

65

12 mm = 61

64

13 mm = 61

64

14 mm = 60

63

15 mm = 59

62

16 mm = 58

61

17 mm = 58

61

18 mm = 57

60

19 mm = 56

59

20 mm = 56

59

21 mm = 55

58

22 mm = 54

57

23 mm = 53

56

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

13

24 mm = 53

56

25 mm = 52

55

26 mm = 51

54

27 mm = 50

53

28 mm = 50

53

29 mm = 49

52

30 mm = 48

51

31 mm = 48

51

32 mm = 47

50

33 mm = 46

49

34 mm = 45

48

35 mm = 45

47

36 mm = 45

46

37 mm och mer = 45

45

34 § Styckningsdetaljer av slaktkroppar från ren och renkalv som slaktats

på svenskt kontrollslakteri och som styckas i enlighet med de anvisningar

som anges i den av Jordbruksverket utgivna publikationen RENKÖTT-

STYCKNINGSNORM får efter tillstånd av Jordbruksverket märkas med av

verket inregistrerade varumärken enligt figur 9 och 10 i bilaga 1. S.k.

tumlade produkter får inte märkas med av verket inregistrerat varumärke.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 1999 då Statens jord-

bruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:122) om klassificering av slaktkroppar

skall upphöra att gälla.

INGBRITT IRHAMMAR

Håkan Jonsson

(Kontrollenheten)

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

14

Bilaga 1

STUT

Figur 1

Exempel på kategorimärkenas utformning och storlek

56

2 +

Figur 2

Exempel på köttprocent samt fettgruppmärkenas

utformning och storlek

K

Figur 3

Märke för extrem slaktkropp

O+

Figur 4

Exempel på klassmärkenas utformning och storlek

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

15

X

Figur 5

Makuleringsmärke

XXX

Trestjärnig

XX

X

Tvåstjärnig

Enstjärnig

Figur 6

Färggruppsmärkenas utformning och storlek

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

16

Figur 7 Exempel på var på utsidan av nötslaktkroppen märkningen

skall vara placerad

Unggris Slaktsvin Ungsugga Sugga Unggalt Galt

Figur 8

Utsida svin

Figuren utvisar var på utsidan av ett svin kategorimärkning och

köttprocentmärkning skall vara placerad

Figur 9 Varumärke renkött

Figur 10 Varumärke renkalvkött

SJVFS 1998:127

Saknr O 40

17

Bilaga 2

Förutom vad som skall putsas bort enligt Statens livsmedelsverks

köttbesiktningsföreskrifter m.m. skall följande putsas bort från

kroppen innan invägningen

Nöt, häst, får, get och ren

Lunga, hjärta, lever, njure, huvud med tunga, svans, testiklar,

mellangärde och njurtapp, halsven och halsvenfett samt blodkött

omkring sticksåret; i förekommande fall bräss; för kor, ungkor och häst

även juver; för kvigor, unghäst och i förekommande fall gödkalv,

mellankalv och får även juvervävnad; för häst och nöt med undantag

för spädkalv, ryggmärg.

Njurfettet tas bort helt. I bäckenet tas alla fettklumpar bort (det s.k.

sotfettet). Vidare tas inuti slaktkroppen allt överflödigt och som

klumpar sittande fett, undantaget bringfettet på reven inuti kroppen,

bort. Halsven och halsvenfett tas bort. Vid halsputsning skall mängden

bortskuret kött minimeras och halsmusklerna skall så långt möjligt med

oskadad muskelhinna finnas kvar på slaktkroppen. Utanpå kroppen

putsas större fettklumpar runt sotgången och innanlåret bort.

Testikelfett skall i förekommande fall bort medan ljumskfettet skall vara

kvar intakt på slaktkroppen. Vid hudavdragning får inte underhudsfett

dras med huden och fetthinnorna skall så långt möjligt vara oskadade.

För häst gäller att även sidister och mankister skall putsas bort.

Svin

Hjärta, lunga, lever, njure, tunga, svans, mellangärde, blodkött omkring

sticksåret, bukister och eventuellt ister i bäcken och bröstparti, i

förekommande fall juvervävnad samt hud i de fall då den är ämnad till

annat än människoföda; för galt utan svål även huvud och fötter; för

sugga och ungsugga även fötter och juvervävnad.