SJVFS 2002:14

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

^{ISSN 1102-0970}

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1998:127) om klassificering av

slaktkroppar;

beslutade den 5 mars 2002

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 5 § förordningen

(1956:413) om klassificering av kött, i fråga om verkets föreskrifter

(SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar att 1, 13, 16-18, 27

och 29 §§ skall ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den

dag då denna författning träder i kraft.

SJVFS 2002:14

Saknr: O 40

Utkom från trycket

den 21 mars 2002

Omtryck

Grundläggande bestämmelser

1 § Grundläggande bestämmelser om klassificering av slaktkroppar finns

i

1. rådets förordning (EEG) nr 1208/81 av den 28 april 1981 om

fastställande av en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av

vuxna nötkreatur,¹

2. rådets förordning (EEG) nr 3220/84 av den 13 november 1984 om

fastställande av gemenskapens klassificeringsskala av gris,²

3. rådets förordning (EEG) nr 1186/90 av den 7 maj 1990 om utökning

av omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för vuxna nöt-

kreatur,³

4. rådets förordning (EEG) nr 2137/92 av den 23 juli 1992 om gemen-

skapens skala för klassificering av slaktkroppar av får och om

fastställande av gemenskapens standardkvalitet för färska och kylda slakt-

kroppar av får och om förlängning av förordning (EEG) nr 338/91,⁴

5. kommissionens förordning (EEG) nr 2930/81 av den 12 oktober

1981 om ytterligare tillämpningsföreskrifter för gemenskapens skala för

klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur,⁵

¹ EGT nr L 123, 7.5.1981, s. 3 (Celex 31981R1208).

² EGT nr L 301, 20.11.1984, s. 1 (Celex 31984R3220).

³ EGT nr L 199, 11.5.1990, s. 32 (Celex 31990R1186).

⁴ EGT nr L 214, 30.7.1992, s. 1 (Celex 31992R2137).

⁵ EGT nr L 293, 13.10.1981, s. 6 (Celex 31981R2930).

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

2

6. kommissionens förordning (EEG) nr 563/82 av den 10 mars 1982

om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1208/81 vad gäller

noteringen av marknadspriser för fullvuxna nötkreatur med utgångspunkt i

gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar,⁶

7. kommissionens förordning (EEG) nr 2967/85 av den 24 oktober

1985 om tillämpningsföreskrifter för gemenskapens klassificeringsskala

för slaktkroppar av gris,⁷

8. kommissionens förordning (EEG) nr 344/91 av den 13 februari

1991 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1186/90

om utökning av omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för

slaktkroppar av vuxna nötkreatur,⁸

9. kommissionens förordning (EEG) nr 461/93 av den 26 februari

1993 om närmare bestämmelser för gemenskapens skala för klassificering

av slaktkroppar av får,⁹ samt

10.

förordningen (1956:413) om klassificering av kött.

(SJVFS 2002:14)

Administrativa regler

Företagets skyldigheter

2 § Dessa föreskrifter om klassificering av slaktkroppar gäller för samt-

liga kontrollslakterier och renkontrollslakterier. Det åligger huvudman för

företag där klassificering verkställs att bedriva verksamheten på sådant

sätt att klassificering av slaktkroppar kan ske enligt gällande bestäm-

melser.

3 § Huvudman för företaget skall se till att behörig klassificerare finns

tillgänglig så att klassificering kan ske enligt dessa föreskrifter.

För att godkännas som klassificerare enligt 1

§ förordningen

(1956:413) om klassificering av kött krävs att vederbörande person med

godkänt resultat genomgått en av Statens jordbruksverk anordnad utbild-

ning. Jordbruksverket kan därefter utfärda behörighetsbevis för godkänd

klassificerare. Ansökan om utfärdande av behörighetsbevis för person att

utföra klassificering av slaktkroppar, skall göras av huvudmannen för

företaget och ställas till Statens jordbruksverk, Kontrollenheten, 551 82

Jönköping.

⁶ EGT nr L 67, 11.3.1982, s. 23 (Celex 31982R0563).

⁷ EGT nr L 285, 25.10.1985, s. 39 (Celex 31985R2967).

⁸ EGT nr L 41, 14.2.1991, s. 15 (Celex 31991R0344).

⁹ EGT nr L 49, 27.2.1993, s. 70 (Celex 31993R0461).

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

3

4 § Huvudman för företaget skall se till att slaktkropp inte lämnas ut

förrän klassificering innefattande dokumentation och klassificerarens

efterkontroll är utförd.

5 § Huvudman för företaget skall se till att klassificeringsjournal förs för

varje slaktdag. Den skall hållas tillgänglig för Jordbruksverket under fem

år efter upprättandet.

6 § Huvudman för företaget skall periodvis redogöra för verkställd klassi-

ficering till Jordbruksverket. Denna redogörelse skall göras enligt av ver-

ket fastställd filspecifikation för dataöverföring eller blankett innehållande

föreskrivna uppgifter och inom föreskriven tid. Importklassificering skall

rapporteras omgående av respektive klassificerare.

Klassificerarens skyldigheter

7 § Klassificering skall ske i enlighet med bestämmelserna i förordningen

(1956:413) om klassificering av kött och i enlighet med dessa föreskrifter.

Klassificeraren har ansvaret för att betalningsunderlaget vad gäller vikt

och klassificering är korrekt.

8 § Klassificerare kan före utlämnande av slaktkropp kontrollera klassifi-

ceringen (efterkontroll). Klassificering som innefattar även invägning och

efterkontroll skall vara utförd senast klockan 12.00 arbetsdagen efter slakt

eller den dag slaktkroppen har godkänts vid besiktning om slaktdag och

besiktningsdag inte är densamma.

9 § Klassificerare skall föra klassificeringsjournal över verkställd klassi-

ficering. Journalen skall innehålla slaktdatum och identitetsnummer för

klassificerade slaktkroppar i löpande följd som inte kan förväxlas. För

respektive identitetsnummer skall anges slaktvikt, kategori, klass, kött-

procent, fettgrupp, grupp för extrem slaktkropp samt färggrupp i enlighet

med dessa föreskrifter. Finns dessa uppgifter införda i datasystem skall en

utskrift undertecknas av klassificerare varje slaktdag för att gälla som

klassificeringsjournal. Omfattar journalen mer än en sida skall första och

sista sidan skrivas under och mellanliggande signeras.

Ändringar i underskriven klassificeringsjournal får endast utföras efter

att klassificeraren godkänt ändringen. Ändringen skall signeras av klassi-

ficeraren. Vid ändring skall den gamla uppgiften strykas över utan att

göras oläslig och den nya skrivas dit eller skall journalen åtföljas av en

ändringslista underskriven av klassificeraren.

10 § Klassificerare, som fått till uppgift att klassificera importerade slakt-

kroppar, skall före det att klassificeringen verkställs meddela Jordbruks-

verket tid och plats för förrättningen. Efter varje verkställd förrättning

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

4

skall klassificeraren omgående redogöra för klassificeringen genom att

skicka kopia på klassificeringsjournalen till Jordbruksverket.

Märkning av klassificerade slaktkroppar

11 § Före eller i samband med klassificering skall varje slaktkropp mär-

kas med identitetsnummer i löpande följd.

12 § Slaktkropp skall vid klassificering märkas med den benämning för

kategori, klass, köttprocent, fettgrupp, grupp för extrema slaktkroppar

samt färggrupp som slaktkroppen enligt dessa föreskrifter skall hänföras

till.

13 § Märkning skall göras genom stämpling direkt på slaktkroppen.

Stämplarnas utformning och storlek skall överensstämma med figurerna i

bilaga 1, s. 14-16. Märkning för kategori skall vara hela ordet för späd-

kalv, gödkalv, ungtjur, tjur, stut, kviga, ungko, får, killing, get, unghäst,

unggris, ungsugga, sugga, unggalt och galt. Mellankalv märks M-kalv,

yngre tjur märks Y-TJUR och renkalv KALV. Ko, häst, lamm, slaktsvin

samt ren åsätts inte kategorimärken.

För att få använda annan märkningsmetod än stämpling direkt på slakt-

kroppen skall metoden vara godkänd av Jordbruksverket. Jordbruksverket

har gett ut särskilda regler för märklappar på slaktkroppar. Jordbruks-

verket kan, efter ansökan hos verket, medge undantag för en alternativ

märkningsmetod. (SJVFS 2002:14).

14 § Stämpling av slaktkropp skall ske med av Statens livsmedelsverk

och Jordbruksverket godkänd färg.

15 § Märkning på slaktkropp får inte avlägsnas eller göras oläslig förrän

kroppen har kommit in i det rum där den skall styckas. Om klassifice-

rarens efterkontroll föranleder ändrad bedömning skall dock tidigare åsatt

märkning avlägsnas och slaktkroppen märkas om och ändringen doku-

menteras.

16 § Beteckning för kategori skall, med undantag för spädkalv, killing,

renkalv och svin, sättas på bringornas utsida intill framläggarna och på

utsidan av låren. Spädkalv och killing märks på utsidan av vardera låret

och svin på utsidan av vardera skinkan. Dessutom skall ungsugga och

sugga märkas på vardera bogen samt unggalt och galt märkas på vardera

sidan mitt för 6-8 revben enligt figur 8 i bilaga 1. Renkalv märks på sa-

deln på vardera sidan ryggraden.

På importerad slaktkropp får framdel åsättas beteckningen kviga, stut,

ungko, ungtjur eller yngre tjur endast om det vid klassificering är möjligt

att med stöd av t.ex. identitetsnummer sammanföra framdel och bakdel

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

5

från samma djur eller då delning av slaktkroppen skett på sådant sätt att

det tydligt framgår att slaktkroppen härrör från kviga, stut, ungko, ungtjur

eller yngre tjur. (SJVFS 2002:14).

17 § Beteckning för klass skall sättas på bringornas utsida intill framläg-

garna samt på utsidan av låren. Klassbeteckning för lamm-, får-, renkalv-

och renslaktkroppar skall dock endast sättas på utsidan av låren.

Slaktkropp av svin, utom unggris och galt, skall märkas med beräknad

köttprocent i enlighet med figur 8 i bilaga 1. Denna sätts på utsidan av

vardera skinkan. För sugga och ungsugga skall märkning också ske på

respektive bog. Unggalt skall även märkas på vardera sidan över 6-8

revbenen. Spädkalv-, unggris-, killing- och getslaktkroppar åsätts inte

klassbeteckning eller köttprocent. (SJVFS 2002:14).

18 § Beteckning för fettgrupp skall sättas på bringornas utsida intill

framläggarna samt på utsidan av låren omedelbart intill klassmärkningen.

I fråga om lamm- och fårslaktkroppar skall märkning dock endast ske

på vardera bringan och i fråga om renslaktkropp endast på utsidan av

låren. För gödkalv- och mellankalvslaktkroppar gäller att fettgrupps-

beteckningen skall anbringas bredvid respektive klassmärke. Svin-,

spädkalv-, killing- och getslaktkroppar åsätts inte fettgruppsbeteckning.

(SJVFS 2002:14).

19 § Beteckning för färggrupp enligt figur 6 i bilaga 1 skall sättas framför

respektive klassmärke.

20 § Beteckning för extrem slaktkropp K enligt figur 3 i bilaga 1 skall

sättas intill respektive kategori-, klass-, köttprocent-, fett- eller färg-

gruppsmärkning.

Klassificering av importerade slaktkroppar

21 § Slaktkropp av nötboskap, häst, får, get, svin eller ren som enligt

kungörelsen (1974:270) om kontroll av införsel av livsmedel har godkänts

vid besiktning för införsel till riket skall om de kommer från länder utan-

för Europeiska gemenskapen, innan varan frigörs från tullverkets befatt-

ning, klassificeras och märkas enligt dessa föreskrifter.

Importerad nöt- och hästslaktkropp, som är styckad i mindre delar än

fjärdedels kropp och importerad slaktkropp av kalv, får, get, svin eller ren,

som är styckad i mindre delar än halv kropp får inte klassificeras.

22 § Med fjärdedelar av nötboskap- och hästslaktkroppar avses de delar

som erhålls då kroppen klyvs längs ryggraden och sedan delas så att i

fråga om främre delen minst 4 hela revben eller i fråga om bakre delen

minst 3 hela eller avskurna revben medföljer. Så kallad ”pistol” räknas

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

6

således ur klassificeringssynpunkt som fjärdedels kropp förutsatt att minst

3 rev medföljer.

Med halv kropp av kalv, får, get, svin och ren avses de delar som

erhålls då kroppen klyvs längs ryggen.

Tillsyn

23 § För Jordbruksverkets tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i

förordningen (1956:413) om klassificering av kött och dessa föreskrifter

äger verkets ombud tillträde till lokal där köttklassificering verkställs eller

slaktkroppar förvaras när arbetet normalt pågår i eller i anslutning till

lokalen. Ombudet har rätt att där företa de undersökningar som behövs.

24 § Jordbruksverkets ombud äger företa ny klassificering av slaktkropp

som vid inspektion konstateras vara felaktigt klassificerad. Vid ny klassi-

ficering skall ommärkning ske. Därvid skall den föregående märkningen

tydligt makuleras med makuleringsmärket enligt figur 5 i bilaga 1. Den

nya märkningen skall sättas intill den makulerade utan att till någon del

täcka denna.

25 § Säljare eller köpare av klassificerad slaktkropp som är missnöjd med

verkställd klassificering kan, efter framställning till Jordbruksverket, be-

viljas ny klassificering av slaktkroppen. Omklassificering utförs av Jord-

bruksverkets ombud. Har denna klassificering inte föranlett väsentlig

ändring skall den som begärt den nya klassificeringen betala kostnaderna

för den.

Klassificeringsregler

Definitioner och gemensamma grundregler för samtliga kategorier m.m.

26 § Vid kategoriindelning medräknas, vid jämförelse med de i defini-

tionerna av djurslag nämnda vikterna, även de delar av slaktkroppen, som

avlägsnats men som normalt skulle tillhört slaktkroppen efter putsning

enligt bilaga 2.

Med svin menas alla svin förutom renrasiga vildsvin. Samtliga kors-

ningar skall klassificeras.

Med en slaktkropps form menas i dessa föreskrifter kroppsformen på

en oskadad färdigputsad slaktkropp. Fettansättning inkluderas i kropps-

formen.

Hästar anses ha växlat en tand först då den nya tanden är synlig. Gra-

den av förbening av ett tornutskotts spets gäller förbening i mittsnittet.

Om teknisk utrustning skall användas vid något av klassificeringens

delmoment skall metoden vara godkänd av Jordbruksverket.

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

7

Om klassen eller fettgruppen anges som siffervärde vid exempelvis

kodifiering vid invägningsregistrering i vågdator, periodvis redogörelse

till Jordbruksverket angående verkställd klassificering, vid avräkning till

leverantör, vid uträkning av leveransens medelvärden m.m. skall siffer-

koderna angivna i dessa föreskrifter användas.

27 § En slaktkropp kan vägas i varmt eller kylt tillstånd med undantag för

slaktkropp från ren och renkalv som endast får vägas i varmt tillstånd.

Med en slaktkropps officiella slaktvikt = invägningsvikt avses vid klassi-

ficering 98 % av den vikt som en enligt bilaga 2 putsad kropp har i varmt

tillstånd. Vägs kroppen i kylt tillstånd skall vägningen för att officiell

slaktvikt skall erhållas ske tidigast dagen efter avlivning, tidigast 12 tim-

mar efter avlivning men senast kl 12 denna dag. Vägs kroppen varm skall

vägning ske snarast möjligt efter slakt. Före vägning skall de delar som

framgår av bilaga 2 vara bortputsade och således inte räknas in i slakt-

vikten.

Slaktkroppen skall vägas på våg som justerats av ackrediterad juste-

rare. Giltigt justeringsprotokoll skall finnas. Kontrollmärke som utvisar att

vågen är godkänd skall finnas på vågens visningsenhet.

Korrekt tarerad vikt skall anges med minsta noggrannhet av antalet

hela kilogram. För varje kategori av slaktkropp skall varje företag ha

fastställt avrundningsnoggrannhet (hela eller halva kilogram, hekto etc.).

Avrundning skall ske till närmaste avrundningspunkt.

Alla delar av slaktkroppen som godkänts vid besiktningen och som

inte skall bortputsas enligt bilaga 2 skall vägas in. För det fall en godkänd

del putsas bort skall detta ske först efter invägningen. Jordbruksverket

kan, efter ansökan hos verket, medge undantag för en alternativ viktberäk-

ningsmetod (t.ex. vid borttagande av svinframfötter före invägning). När

en slaktkropp vägs ut från slakteriet registreras utvägningsvikt. (SJVFS

2002:14).

28 § Slaktkroppar som extremt avviker från det för djurslaget normala

t.ex. kroppar med extrem fettansättning, form, färg eller konsistens skall

utöver den märkning som stadgats ovan även åsättas beteckning för

extrem slaktkropp K. Till exempel skall slaktkropp av stut eller kviga där

tornutskottens spetsar på första t.o.m. fjärde bröstkotorna framifrån räknat

är till mer än tre fjärdedelar förbenade märkas stut K respektive kviga K.

Slaktkropp av svin som väger mindre än 40 kilogram och som antingen

har sämre kroppsform än som fordras för unggris eller inte kommer från

ungt svin skall märkas unggris K. Svinslaktkroppar med en köttprocent

under 40 skall märkas 45 K.

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

8

Indelning av slaktkroppar i kategorier

29 § Slaktkroppar av nötboskap, häst, får, get, svin och ren skall hänföras

till någon av följande kategorier.

Spädkalv

Slaktkropp från mycket ung kalv av nötboskap. Kalven

skall på grund av tidig slakt inte ha hunnit växa nämn-

värt och därmed ha muskulatur med outvecklad struktur.

Gödkalv Slaktkropp

från

ung kalv av nötboskap som har ett vitt

eller nästan vitt fett.

Mellankalv

Slaktkropp från annan kalv av nötboskap än spädkalv

eller gödkalv. Hela slaktkroppen skall ha de för kalv ut-

märkande egenskaperna exempelvis god lyster och att

bindväv inte framträder tydligt i någon muskel.

Ungtjur

Slaktkropp från okastrerat eller delvis kastrerat handjur

av nötboskap som inte uppfyller kraven för kalv och

vars ålder understiger två år enligt officiella uppgifter i

centrala djurdatabasen.

Yngre tjur

Slaktkropp från okastrerat eller delvis kastrerat handjur

av nötboskap som inte uppfyller kraven för kalv eller

ungtjur. Tornutskottens spetsar på de fyra första bröst-

kotorna framifrån räknat får endast vara obetydligt för-

benade. För femte till och med nionde tornutskottens

spetsar gäller att dessa inte får vara väsentligt förbenade.

Tjur

Slaktkropp från okastrerat eller delvis kastrerat handjur

av nötboskap som inte uppfyller kraven för kalv, ungtjur

eller yngre tjur.

Stut

Slaktkropp från helt kastrerat handjur av nötboskap som

inte uppfyller kraven för kalv.

Kviga

Slaktkropp från hondjur av nötboskap som inte har

kalvat och som inte uppfyller kraven för kalv.

Ungko Slaktkropp från hondjur av nötboskap som har kalvat.

Tornutskottens spetsar på de fyra första bröstkotorna

framifrån räknat får vara högst till tre fjärdedelar för-

benade.

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

9

Ko

Slaktkropp från hondjur av nötboskap som har kalvat

men inte uppfyller kraven för ungko.

Unghäst

Slaktkropp från ung häst som inte har växlat någon tand.

Häst

Slaktkropp från häst som inte uppfyller kraven för ung-

häst.

Lamm Slaktkropp

av

ungt får som inte har lammat. Ledytorna i

frambenen skall ha blåaktig färg och bäckenbenfogens

främre del skall ha en i det närmaste cirkelrund form.

Även om ledytorna inte uppfyller kravet på blåaktig färg

skall slaktkroppen hänföras till lamm, om helhets-

intrycket är sådant att det inte råder någon tvekan om att

kroppen i övrigt uppfyller kraven för lamm.

Får

Slaktkropp av får som inte uppfyller kraven för lamm.

Killing

Slaktkropp av get som inte killat. Ledytorna i frambenen

skall ha blåaktig färg.

Get

Slaktkropp av get som inte uppfyller kraven för killing.

Unggris Slaktkropp av ungt svin med normal kroppsform som

väger mindre än 50 kilogram.

Slaktsvin

Slaktkropp av helt kastrerat hansvin eller från honsvin

som inte har grisat. Slaktkroppen skall väga minst 50

kilogram.

Unggalt Slaktkropp av ungt okastrerat eller delvis kastrerat

hansvin eller av ungt tvekönat svin. Slaktkroppen skall

ha god kroppsform och en hud som vid normal slakt kan

bli godkänd som människoföda. Slaktkroppen skall väga

minst 50 kilogram.

Galt

Slaktkropp av okastrerat eller delvis kastrerat hansvin

eller från tvekönat svin som inte uppfyller kraven för

unggris eller unggalt.

Ungsugga Slaktkropp av svin som har grisat. Slaktkroppen skall ha

god kroppsform och ha ett vitt fast fett. Ledytorna i

frambenen skall vara blå och sotgången relativt trång.

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

10

Sugga Slaktkropp av svin som har grisat men som inte uppfyl-

ler kraven för ungsugga.

Renkalv Slaktkropp

från

ung ren som inte kalvat. Ledytorna i

frambenen skall ha blåaktig färg.

Ren

Slaktkropp från ren som inte uppfyller kraven för ren-

kalv.

(SJVFS 2002:14).

Indelning av slaktkroppar i klasser

30 § Slaktkroppar av nötkreatur, häst, får och ren skall efter kroppsform

hänföras till någon av följande klasser och där formkraven på lår, rygg

och bogparti för att hänföras till respektive klass är följande:

Sifferkod Klass

Kroppens

form

15

E+

14

E

Extremt svällande och välutvecklade

13

E-

12

U+

11

U

Mycket svällande och välutvecklade

10

U-

9

R+

8

R

Svällande

och

välutvecklade

7

R-

6

O+

5

O

Välutvecklade

4

O-

3

P+

2

P

Något tunna och insjunkna

1

P-

Slaktkropp av spädkalv, get och killing klassificeras inte i klasser.

Indelning av slaktkroppar i fettgrupper

31 § Samtliga slaktkroppar utom spädkalv, killing, get och svin indelas i

grupper enligt nedanstående tabell med avseende på fettansättning. Svår-

bedömda fall skall parteras mellan 10-11 revbenen så att fettmängden

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

11

mellan musklerna kan bedömas bättre. För fårslaktkroppar räcker det dock

med att ett snitt görs i sidan, mellan 10-11 revbenen nära ryggen, utan att

ryggmuskeln skadas.

Sifferkod Fettgrupp Fettansättning

1

1-

2

1 Mycket

liten

3

1+

4

2-

5

2 Liten

6

2+

7

3-

8

3 Ordinär

9

3+

10

4-

11

4 Riklig

12

4+

13

5-

14

5 Mycket

riklig

15

5+

Indelning av slaktkroppar i färggrupper

32 § Slaktkroppar av gödkalv och mellankalv skall fördelas med avse-

ende på slaktkropparnas färg i någon av följande grupper där färgen rela-

teras till den för kategorin normala röda färgen.

Enstjärnig:

Köttets färg skall vara mörkt röd.

Tvåstjärnig:

Köttets färg skall vara röd utan att vara mörkt röd eller

ljust röd.

Trestjärnig:

Köttets färg skall vara ljust röd.

33 § Slaktkropp av svin, med undantag för unggris och galt, skall klassi-

ficeras i hela köttprocent. Köttprocenttalet erhålls med hjälp av en av

Jordbruksverket godkänd mätutrustning. Exempel på godkänd mätutrust-

ning är Hennessy Grading System (HGS). Mätutrustningen skall ha

genomgått service enligt Jordbruksverkets avtal med godkänd service-

givare.

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

12

Vid klassificering med HGS skall mätinstrumentets sond föras in och

dras ut vinkelrätt mot ytan på slaktkroppen vid mätstället. Mätpunkt 1 är

omedelbart bakom sista revbenet, 8 centimeter från ryggens mitt. Här

registreras fettjockleken. Mätpunkt 2 är 12 centimeter längre fram på

slaktkroppen och 6 centimeter från ryggens mitt. Här registreras förutom

fettjockleken även ryggmuskelns tjocklek. Om en slaktkropp klassificeras

efter klyvning längs ryggraden skall mätningen ske på den halva som inom

mätområdet har bäst stadga i ryggen.

I följande fall får späckkikare användas:

a. Företag som har dispens att använda späckkikaren. Generell dispens

gäller för företag som klassificerar mindre än 2 000 svinslaktkroppar per

år.

b. Då ordinarie mätutrustning är ur funktion. Mätutrustningen skall

dock sättas i funktion snarast möjligt.

c. Vid klassificering av sanitetsslaktade svin.

d. Vid klassificering av svinslaktkroppar utan svål.

Om en slaktkropp klassificeras utan svål skall för att kompensera för

den borttagna svålen vid mätning med späckkikare ett tillägg till erhållet

mått göras med 2 millimeter för slaktsvin, unggalt och ungsugga respek-

tive med 3 millimeter för sugga. Ett tillägg skall dessutom göras för

tjockleken på det fett som eventuellt tagits bort.

Med späckkikare mäts fettjockleken i mätpunkt 1 enligt mätrutin an-

given i andra stycket ovan. Köttprocenttalet erhålls därefter med hjälp av

följande tabell och kategoriuppdelning.

Slaktsvin och unggalt

Ungsugga och sugga

7 mm och mindre = 65

65

8 mm = 64

65

9 mm = 64

65

10 mm = 63

65

11 mm = 62

65

12 mm = 61

64

13 mm = 61

64

14 mm = 60

63

15 mm = 59

62

16 mm = 58

61

17 mm = 58

61

18 mm = 57

60

19 mm = 56

59

20 mm = 56

59

21 mm = 55

58

22 mm = 54

57

23 mm = 53

56

24 mm = 53

56

25 mm = 52

55

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

13

26 mm = 51

54

27 mm = 50

53

28 mm = 50

53

29 mm = 49

52

30 mm = 48

51

31 mm = 48

51

32 mm = 47

50

33 mm = 46

49

34 mm = 45

48

35 mm = 45

47

36 mm = 45

46

37 mm och mer = 45

45

34 § Styckningsdetaljer av slaktkroppar från ren och renkalv som slaktats

på svenskt kontrollslakteri och som styckas i enlighet med de anvisningar

som anges i den av Jordbruksverket utgivna publikationen RENKÖTT-

STYCKNINGSNORM får efter tillstånd av Jordbruksverket märkas med

av verket inregistrerade varumärken enligt figur 9 och 10 i bilaga 1. S.k.

tumlade produkter får inte märkas med av verket inregistrerat varumärke.

-------------------------

Denna

författning¹⁰ träder i kraft den 1 januari 1999 då Statens jord-

bruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:122) om klassificering av slakt-

kroppar skall upphöra att gälla.

-------------------------

Denna

författning¹¹ träder i kraft den 1 april 2002.

MATS PERSSON

Håkan Jonsson

(Kontrollenheten)

¹⁰

SJVFS 1998:127.

¹¹

SJVFS 2002:14.

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

14

Bilaga 1

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

15

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

16

SJVFS 2002:14

Saknr O 40

17

Bilaga 2

Förutom vad som skall putsas bort enligt Statens livsmedelsverks

köttbesiktningsföreskrifter m.m. skall följande putsas bort från

kroppen innan invägningen

Nöt, häst, får, get och ren

Lunga, hjärta, lever, njure, huvud med tunga, svans, testiklar, mellan-

gärde och njurtapp, halsven och halsvenfett samt blodkött omkring

sticksåret; i förekommande fall bräss; för kor, ungkor och häst även

juver; för kvigor, unghäst och i förekommande fall gödkalv, mellan-

kalv och får även juvervävnad; för häst och nöt med undantag för

spädkalv, ryggmärg.

Njurfettet tas bort helt. I bäckenet tas alla fettklumpar bort (det s.k.

sotfettet). Vidare tas inuti slaktkroppen allt överflödigt och som klum-

par sittande fett, undantaget bringfettet på reven inuti kroppen, bort.

Halsven och halsvenfett tas bort. Vid halsputsning skall mängden bort-

skuret kött minimeras och halsmusklerna skall så långt möjligt med

oskadad muskelhinna finnas kvar på slaktkroppen. Utanpå kroppen

putsas större fettklumpar runt sotgången och innanlåret bort. Testikel-

fett skall i förekommande fall bort medan ljumskfettet skall vara kvar

intakt på slaktkroppen. Vid hudavdragning får inte underhudsfett dras

med huden och fetthinnorna skall så långt möjligt vara oskadade. För

häst gäller att även sidister och mankister skall putsas bort.

Svin

Hjärta, lunga, lever, njure, tunga, svans, mellangärde, blodkött om-

kring sticksåret, bukister och eventuellt ister i bäcken och bröstparti, i

förekommande fall juvervävnad samt hud i de fall då den är ämnad till

annat än människoföda; för galt utan svål även huvud och fötter; för

sugga och ungsugga även fötter och juvervävnad.