SJVFS 2004:77

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2004:77

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter;

Saknr U 40:1

Utkom från trycket

den 22 oktober 2004

beslutade den 20 oktober 2004

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 11-13 §§utsädesförordningen

(2000:1330) i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter² att bilagorna 1, 2 och 4 ska ha följande

lydelse.

-------------------------

Denna författning träder i kraft den 1 november 2004.

CHRISTINA HUHTASAARI

Eva

Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

1 Jfr rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66,

Celex 31966L0401), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2004/55/EG (EUT L 114, 21.4.2004, s. 18, Celex

32004L0055), rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (EGT L 193, 20.7.2002, s. 12, Celex

32002L0054), senast ändrat genom rådets direktiv 2003/61/EG (EUT L 165, 3.7.2003, s. 23, Celex 32003L0061), rådets

direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 3,

Celex 32002L0057), senast ändrat genom rådets direktiv 2003/61/EG, kommissionens direktiv 75/502/EEG av den 25 juli 1975

om begränsning av saluföringen av utsäde av ängsgröe (Poa pratensis L.) till utsäde som blivit officiellt godkänt som

”basutsäde” eller ”certifikatutsäde” (EGT L 228, 29.8.1975, s. 23, Celex 31975L0502), kommissionens beslut 81/675/EEG av

den 28 juli 1981 om fastställande av att vissa förslutningssystem är icke återanvändbara, i den mening som avses i rådets

direktiv 66/400/EEG, 66/401/EEG, 66/402/EEG, 69/208/EEG och 70/458/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex

31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex 31986D0563),

kommissionens direktiv 86/109/EEG av den 27 februari 1986 om begränsning av saluföring av utsäde av vissa arter av

foderväxter samt olje- och spånadsväxter till sådant utsäde som officiellt godkänts som ”basutsäde” eller ”certifikatutsäde”

(EGT L 93, 8.4.1986, s. 21, Celex 31986L0109), senast ändrat genom kommissionens direktiv 91/376/EEG (EGT L 203,

26.7.1991, s. 108, Celex 31991L0376), kommissionens beslut 2004/266/EG av den 17 mars 2004 om tillstånd att trycka

föreskrivna uppgifter med outplånlig text på förpackningar av utsäde av foderväxter (EUT L 83, 20.3.2004, s. 23, Celex

32004D0266) samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 17 juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära

frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1, Celex 21999D0624(1)), senast ändrat genom

^{Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 70/2003 (EUT L 257, 9.10.2003, s. 14).}

²

^{Författningen omtryckt SJVFS 2004:17.}

SJVFS 2004:77

2

Bilaga 1

ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 - 6)

1. Arter

Beta

Beta vulgaris L. var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv.

ex J.S. et K.B. Presl.

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Cynodon dactylon (L.) Pers.

Bermudagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel

Festuca pratensis Hudson

Ängssvingel

Festuca rubra L.

Rödsvingel

Festuca spp x Lolium spp Hybrider

som

uppkommit genom

korsning av en art

av släktet Festuca

med en art av

släktet

Lolium

(Festulolium,

rajsvingel)

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt rajgräs,

inklusive

westerwoldiskt

rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica

L.

- (svenskt namn

saknas)

Phleum bertolonii DC.

Turftimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

SJVFS 2004:77

3

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel,

käringtand

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago sativa L.

Blålusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica

(L.) Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala

(DC.) Alef. var. medullosa + var.

viridis L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis

Pers.

Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

SJVFS 2004:77

4

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.)

Briggs

Rybs

Cannabis sativa L.

Hampa

Carthamus tinctorius L.

Safflor

Carum carvi L.

Kummin

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Helianthus annuus L.

Solros

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

Papaver somniferum L.

Vallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

2. Certifikatutsäde (C)

Beta

Beta vulgaris L. var. altissima Döll

Sockerbeta

Beta vulgaris L. var. crassa Mansf.

Foderbeta

Foderväxter

- gräs

Agrostis canina L.

Brunven

Agrostis capillaris L.

Rödven

Agrostis gigantea Roth

Storven

Agrostis stolonifera L.

Krypven

Alopecurus pratensis L.

Ängskavle

Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv.

ex J.S. et K.B. Presl.

Knylhavre

Bromus catharticus Vahl

Plattlosta

Bromus sitchensis Trin.

Alaskagräs

Dactylis glomerata L.

Hundäxing

Festuca arundinacea Schreber

Rörsvingel

Festuca ovina L.

Fårsvingel

Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel

Festuca pratensis Hudson

Ängssvingel

Festuca spp x Lolium spp Hybrider

som

uppkommit genom

korsning av en art

av släktet Festuca

med en art av

släktet

Lolium

(Festulolium,

rajsvingel)

Festuca rubra L.

Rödsvingel

SJVFS 2004:77

5

Lolium multiflorum Lam.

Italienskt

rajgräs,

inklusive

westerwoldiskt

rajgräs

Lolium perenne L.

Engelskt rajgräs

Lolium x boucheanum Kunth

Hybridrajgräs

Phalaris aquatica L.

-

Phleum bertolonii DC.

Turftimotej

Phleum pratense L.

Timotej

Poa annua L.

Vitgröe

Poa nemoralis L.

Lundgröe

Poa palustris L.

Sengröe

Poa pratensis L.

Ängsgröe

Poa trivialis L.

Kärrgröe

Trisetum flavescens (L.) P. Beauv.

Gullhavre

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Lotus corniculatus L.

Käringgigel,

käringtand

Medicago lupulina L.

Humlelusern

Medicago x varia T. Martyn

Lusern

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trifolium alexandrinum L.

Alexandrinerklöver

Trifolium incarnatum L.

Blodklöver

Trifolium hybridum L.

Alsikeklöver

Trifolium pratense L.

Rödklöver

Trifolium repens L.

Vitklöver

Trifolium resupinatum L.

Persisk klöver

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

- övriga arter

Brassica napus L. var. napobrassica (L.)

Rchb.

Kålrot

Brassica oleracea L. convar. acephala

(DC.) Alef. var. medullosa + var. viridis

L.

Fodermärgkål

Phacelia tanacetifolia Benth.

Honungsört

Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Oljerättika

Olje- och fiberväxter

Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson

Sareptasenap

Brassica napus L. (partim)

Raps

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.)

Briggs

Rybs

Cannabis sativa L.

Hampa, dioika sorter

Carthamus tinctorius L.

Safflor

Carum carvi L.

Kummin

SJVFS 2004:77

6

Helianthus annuus L.

Solros

Papaver somniferum L.

Vallmo

Sinapis alba L.

Vitsenap

3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago sativa L.

Blålusern

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Cannabis sativa L.

Hampa, monoika

sorter

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):

Foderväxter

- baljväxter

Lupinus albus L.

Vitlupin

Lupinus angustifolius L.

Blålupin

Lupinus luteus L.

Gullupin

Medicago sativa L.

Blålusern

Pisum sativum L. convar. speciosum

(Dierb) Alef.

Foderärt, kokärt

Vicia faba L. (partim)

Åkerböna

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Vicia sativa L.

Fodervicker

Vicia villosa Roth

Luddvicker

SJVFS 2004:77

7

Olje- och fiberväxter

Arachis hypogaea L.

Jordnöt

Cannabis sativa L.

Hampa, monoika

sorter

Glycine max (L.) Merr.

Sojaböna

Gossypium spp.

Bomull

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):

Olje- och fiberväxter

Linum usitatissimum L.

Oljelin, spånadslin

6. Handelsutsäde:

Foderväxter

- gräs

Poa annua L.

Vitgröe

Cynodon dactylon L. (Pers)

Bermudagräs

- baljväxter

Hedysarum coronarium L.

Tuppklöver (sulla)

Onobrychis viciifolia Scop.

Esparsett

Trigonella foenum-graecum L.

Bockhornsklöver

Vicia pannonica Crantz

Ungersk vicker

Olje- och fiberväxter

Brassica nigra (L.) Koch

Svartsenap

SJVFS 2004:77

8

Bilaga 2

KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH FIBER-

VÄXTER

Utsädet ska uppfylla följande krav:

A. Betutsäde (Beta vulgaris)

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet.

Minsta provvikt ska vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet,

lägst (% av

frögyttringar eller

rent frö)

Sockerbeta:

- monogermt frö

97

80

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

75

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

Foderbeta:

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö)

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.

4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde respektive

0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och tekniskt monogermt frö

(precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde ska analysen utföras på officiellt tagna

prov ur det färdigställda partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före

pelletering.

6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.

SJVFS 2004:77

9

7. Därutöver krävs för:

a)

Monogermt

frö:

Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på

andelen grodda frögyttringar.

b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö):

aa) av sockerbeta: Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en

groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte

överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.

bb) av foderbeta: Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en

groddplanta vad avser sorter med mer än 85 % diploider. För allt annat frö gäller att

minst 63 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på

antalet grodda frögyttringar.

Följande högre svenska krav ska uppfyllas för certifiering av utsäde av

sockerbeta för saluföring i Sverige:

1. Utsädet ska uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta

provvikt ska vara 500 g.

Rent frö*

(vikt-%)

Grobarhet, lägst

(% av frögytt-

ringar eller rent

frö)

Sockerbeta:

-

monogermt

frö

97

90

- tekniskt monogermt frö (precisionsfrö)

97

90

- multigermt frö av sorter med mer än 85 %

diploider

97

73

- annat frö

97

68

* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.

2. Monogermt frö:

Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen

frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %, beräknat på

andelen grodda frögyttringar.

3. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 0,5 viktprocent för monogermt frö och

tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde ska analysen

utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda partiet, dvs. efter eventuell

mekanisk behandling men före pelletering.

SJVFS 2004:77

10

B. Utsäde av foderväxter

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet,

konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven

tabell:

Sortrenhet i respektive klass, lägst

(%)

Art

A, B C

C1

C2

Fodermärgkål, kålrot

99,7 98,0

-

-

Ängsgröe, enklonssorter 99,7 98,0

-

-

Åkerböna, ärt

99,7 -

99,0

98,0

Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och certifieringsklass.

2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå.

3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av

andra arter samt grobarhet.

I)

Certifikatutsäde

a) Gräsarter

Högsta inblandning av frön

av andra arter (vikt-%)

Art

Grobar-

het, %

lägst a)

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt,

e)

Enskild

art d)

Kvick-

rot

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Alaskagräs

75

97

1,5

1,0

0,5

10

Bermudagräs

70

90

2,0

1,0

0,3

2

Festulolium,

se

rajsvingel

Gröe, kärr-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, lund-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, sen-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gröe, vit-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

5

Gröe, ängs-

75

85

2,0 b)

1,0 b)

0,3

2

Gullhavre 70

75

3,0

1,0

c)

0,3

2

Hundäxing

80 90 1,5 1,0 0,3 5

Knylhavre

75 90 3,0 1,0

c)

0,5 5

Phalaris

aquatica

75 96 1,5 1,0 0,3 5

Plattlosta

75 97 1,5 1,0 0,5 10

Rajgräs,

engelskt

80 96 1,5 1,0 0,5 5

Rajgräs,

hybrid-

75 96 1,5 1,0 0,5 5

Rajgräs,

italienskt

inkl.

westerwoldiskt rajgräs

75

96

1,5

1,0

0,5

5

Rajsvingel,

Festulolium

75 96 1,5 1,0 0,5 5

Svingel,

får-

75 85 2,0 1,0 0,5 5

Svingel,

hård-

75 85 2,0 1,0 0,5 5

Svingel,

röd-

75 90 1,5 1,0 0,5 5

Svingel,

rör-

80 95 1,5 1,0 0,5 5

Svingel,

ängs-

80 95 1,5 1,0 0,5 5

Timotej

80 96 1,5 1,0 0,3 5

Turftimotej

80 96 1,5 1,0 0,3 5

Ven,

brun-

75 90 2,0 1,0 0,3 2

Ven,

kryp-

75 90 2,0 1,0 0,3 2

Ven,

röd-

75 90 2,0 1,0 0,3 2

Ven,

stor-

80 90 2,0 1,0 0,3 2

Ängskavle

70 75 2,5 1,0

c)

0,3 5

SJVFS 2004:77

11

b) Baljväxtarter och övriga arter

Högsta inblandning av frön av

andra arter (vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst a)

Högsta

halt hårda

frön

%

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt, e) Enskild

art h)

Antal Rumex

spp., utöver

R. acetosella

och R. mari-

timus

Esparsett 75

20

95

2,5

1,0

5

Klöver, alexandriner-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, alsike-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, blod-

75

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, bockhorns-

80

-

95

1,0

0,5

5

Klöver, persisk

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, röd-

80

20

97

1,5

1,0

10

Klöver, tupp-

75

30

95

2,5

1,0

5

Klöver,

vit-

80

40

97

1,5

1,0

10

Käringtand

75

40

95

1,8 f)

1,0 f)

10

Lupin, blå-

75

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, gul-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lupin, vit-

80

20

98 j)

0,5 g)

0,3 g)

5

Lusern

80

40

97

1,5

1,0

10

Lusern, blå-

80

40

97 k)

1,5

1,0

10

Lusern, humle-

80

20

97

1,5

1,0

10

Vicker, foder-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ludd-

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Vicker, ungersk

85

20

98

1,0 g)

0,5 g)

5

Åkerböna

80

5

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Ärt, foder-, kok-

80

-

98

0,5 g)

0,3 g)

5

Fodermärgkål

75

-

98

1,0

0,5

i)

10

Honungsört

80

-

96

1,0

0,5

-

Kålrot

80

-

98

1,0

0,5

i)

5

Oljerättika

80

-

97

1,0

0,5

i)

5

Anmärkningar:

a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt medräknas hårda frön i grobarheten

upp till den för arten angivna högsta tillåtna halten hårda frön.

b) Inblandning med högst 0,8 viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) ska inte betraktas som förorening och ska inte

ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.

c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter.

d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3 viktprocent.

e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen

provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. Förekomst av ett frö av snärja i den uttagna provmängden av gräsarter respektive

klöverarter, käringtand och lusernarter ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma resp. dubbel vikt är

fritt från snärja.

f) Inblandning med högst 1,0 viktprocent av rödklöver ska inte betraktas som en förorening och ska inte ingå vid beräkning av

högsta inblandning av andra arter.

g) Inblandning med högst 0,5 viktprocent av andra arter av lupin i lupin, annan ärt i foderärt och kokärt, småfröig vickerart i

storfröig och storfröig vickerart i småfröig betraktas inte som en förorening och ska inte ingå vid beräkning av högsta halten

inblandning av frön av andra arter.

h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

i) Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) respektive åkersenap (Sinapis arvensis) i utsäde av fodermärgkål, kålrot

och oljerättika får inte överstiga 0,3 viktprocent.

j) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2 % i bitter lupin och 1 % i andra lupiner och antalet frön av bitter lupin

i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 2,5 %.

k) Andelen avfall, fastställt enligt gällande analysregler, får inte överstiga 0,1 viktprocent.

SJVFS 2004:77

12

II) Stam- och basutsäde

Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och

grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för stam- och

basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett andra prov för

undersökning av förekomst av snärja.

2) Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För Alaskagräs och

plattlosta gäller dock 0,4 viktprocent. Dessutom får högst 20 frön i uttagen

provmängd enligt kraven i bilaga 2 a utgöras av en enskild art utom vad som gäller

enligt punkt 3 och 4 nedan.

3) Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.) än den

som ska undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.

4) I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt ängskavle ska

inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en

förorening. I gullhavre ska inblandning av högst 20 frön av gröearter (Poa spp.) inte

betraktas som en förorening.

5) Utsäde av baljväxter ska vara fritt från väppling (Melilotus spp.). Förekomst av ett

frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av klöverarter,

käringtand, lusernarter samt tuppklöver ska inte betraktas som en förorening om ett

andra prov om två gånger den uttagna provmängden är fritt från frön av väppling.

Antalet frön av väppling behöver inte fastställas i utsäde av bockhornsklöver,

esparsett, lupinarter, vickerarter och åkerböna samt ärt.

6) Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1 %.

7) Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elymus repens), renkavle (Alopecurus

myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:

Art

Antal Rumex spp., utöver

R. acetosella och

R. maritimus

Kvickrot

(Elymus

repens)

Renkavle

(Alopecurus

myosuroides)

Gröearter

1

1

1

Gullhavre

1

1

1

Hundäxing

2

5

5

Knylhavre

2

5

5

Lostearter

5

5

5

Rajgräsarter

2

5

5

Rajsvingel

2

5

5

Svingelarter

2

5

5

Timotejarter

2

1

1

Venarter

1

1

1

Ängskavle

2

5

5

Bockhornsklöver 2

Esparsett

2

Klöverarter

3

Käringtand

3

Lupinarter

2

Lusernarter

3

Tuppklöver

2

Vickerarter

2

Åkerböna

2

Ärt

2

Fodermärgkål

3

Honungsört

-

Kålrot

2

Oljerättika

2

SJVFS 2004:77

13

III)

Handelsutsäde

Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och

grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag:

1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter, både totalt

resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet.

2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter (Poa spp.) i

vitgröe ska inte betraktas som en förorening.

3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling (Melilotus spp.) i

tuppklöver ska inte betraktas som en förorening.

4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och luddvicker

eller besläktade odlade arter i ungersk vicker ska inte betraktas som en förorening.

5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker ska vara 97 viktprocent.

Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:

1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för vickerarter,

åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 17,0 %.

C. Utsäde av olje- och fiberväxter

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. För utsäde av hybridsorter av

raps vilka producerats med hjälp av hansterilitet, ska detta också gälla för de

ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av

fertilitet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller

laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:

Sortrenhet i respektive

klass, lägst (%)

Art

A,

B C

C1 C2 C3

Jordnöt

99,7 -

99,5 99,5 -

Raps (utom hybridsorter) och rybs,

förutom sorter som endast är avsedda

till foder

99,9

99,7

-

-

-

Raps (utom hybridsorter) och rybs,

sorter som endast är avsedda till foder

99,7

99,0

-

-

-

Raps, hybridsorter som producerats

med hjälp av hansterilitet

honkomponenten

hankomponenten

99,0

99,9

-

-

-

-

-

-

-

-

Raps, hybridsorter som producerats

med hjälp av hansterilitet

-

90,0

-

-

-

Sojaböna

97,0 -

95,0 95,0 -

Solros, utom hybridsorter och deras

komponenter

99,7 99,0 -

-

-

Vitsenap

99,7 99,0

Vallmo

99,0 98,0 -

-

-

Olje- och spånadslin

99,7

-

98,0

97,5

97,5

Utsäde av hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet får

godkännas för certifiering som certifikatutsäde endast om resultat av officiell

efterkontroll av officiellt uttagna prov av basutsäde visar att basutsädet uppfyller

kraven för sortäkthet beträffande komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet,

och de i tabellen angivna kraven för lägsta sortrenhet.

För basutsäde av hybridsorter får sortrenheten bedömas genom lämpliga

biokemiska metoder.

SJVFS 2004:77

14

För certifikatutsäde av hybridsorter gäller att kravet för sortrenhet ska

kontrolleras vid officiell efterkontroll, vilken utförs på ett lämpligt antal officiellt

uttagna prov. Lämpliga biokemiska metoder får användas.

2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av

andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde ska, i förekommande fall, uppfylla samma

krav som certifikatutsäde.

Högsta innehåll av frön av andra

arter (antal eller vikt-%)

Art

Grobarhet,

%

lägst

Rent frö,

vikt-%

lägst

Totalt, a) Antal Rumex spp.

utöver R. acetosella

Klass

A, B

Klass

C

Bomull

80

98

15

-

-

Hampa

75

98

30

Jordnöt

70

99

5

-

-

Kummin

70

97

25 c) d)

-

-

Lin, olje-

85

99

15 d) e)

-

-

Lin, spånads-

92

99

15 d) e)

-

-

Raps

85

98

b)

c)

2

5

Rybs

85

98

b)

c)

2

5

Safflor

75

98

5

f)

Senap, sarepta-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, svart-

85

98 b)

c)

2

5

Senap, vit-

85

98 b)

c)

2

5

Sojaböna

80

98

5

-

-

Solros

85

98

5

-

-

Vallmo

80

98

25

-

-

Anmärkningar:

a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen

provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. För alla arter i tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja

i den uttagna provmängden som en förorening om ett andra prov av samma vikt är fritt från snärja.

b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.

c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 10.

d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av kummin respektive lin

får vara högst 3 resp. 4.

e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 2.

f) Utsädet får ej innehålla frön av snyltrot (Orobanche spp.), ett frö av snyltrot i en uttagen provmängd om 100g räknas dock

inte som en förorening om ett andra prov om 200g är fritt från snyltrot.

3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska

hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav ska dock följande gälla:

a) För lin, solros respektive hampa får antalet frön som är infekterade med

Botrytis spp. inte överstiga 5 %. För lin får dessutom antalet frön som är infekterade

med andra sjukdomar än Botrytis spp., särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum

lini, Fusarium spp. och Alternaria spp., inte överstiga totalt 5 %. I spånadslin får

antalet frön som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1 %.

b) I uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av rybs och vitsenap respektive

raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier av Sclerotinia

sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10.

c) För sojaböna gäller särskilt följande:

aa)

Vad

beträffar

Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra delprov i

ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov, vara smittade med

nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras i samtliga fem delprov får

ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga biokemiska undersökningar av isolat på

lämpligt medium av misstänkta kolonier från varje delprov.

bb)

Vad

beträffar

Diaporthe phaseolorum får andelen smittade frön inte

överstiga 15 %.

cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent.

SJVFS 2004:77

15

Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel om att

kraven är uppfyllda.

d) För bomull får antalet frön som är infekterade med Platyedria gossypium inte

överstiga 1 %.

Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:

1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0 %.

2.

Totalhalten glukosinolater i utsäde av raps- och rybssorter med låg

glukosinolathalt får inte överstiga 20 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass A och

B respektive 25 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass C. Bestämningen av

glukosinolathalt ska ske med HPLC-metoden enligt EN ISO 9167-1:1995.

3. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd enligt kraven i

bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10.

SJVFS 2004:77

16

Bilaga 4

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

a.

Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och

certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar):

1. Texten "EG:s regler". *

2. Certifieringsorgan och land.

3.

Partiets

referensnummer

samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).**

6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För

certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges

namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av namnet)

och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen för dessa.

Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess

sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så begärt,

och registrerats officiellt. ***

7. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med

generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde ska även anges antal

generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första

generationen.

8.

Produktionsland.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej

avsett för produktion av foderväxter".

11.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer:

a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har

godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts

officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som

uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter.

b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet

tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga

sorten och texten "komponent".

c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av

texten "hybrid".

*För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges "EG:s regler,

svenska kvalitetskrav".

**För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. Angivande av

latinskt namn är frivilligt. För rajsvingel ska anges vilka arter inom släktena Festuca

respektive Lolium korsningen består av.

SJVFS 2004:77

17

***För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller

texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).

b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde av samtliga

arter som anges i bilaga 1 punkt 6:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3.

Partiets

referensnummer

samt ev. löpnummer på säckar.

4. Månad och år för officiell försegling.

5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form).

6.

Texten

"Handelsutsäde".

7.

Produktionsland.

8. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar:

1. Texten "EG:s regler".

2. Certifieringsorgan och land.

3.

Partiets

referensnummer

samt ev. löpnummer på säcken.

4. Månad och år för officiell försegling.

5.

Texten

"Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För rajsvingel ska anges

vilka arter inom släktena Festuca respektive Lolium korsningen består av. För en

genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej

avsett för produktion av foderväxter".

9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

2. Märkning av småförpackningar (leverantörsmärke eller tryckt text på

förpackningen)

a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde:

1.

Texten

"EG-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Partiets

referensnummer.

4.

Kontrollmyndighet

och

land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6.

Art.

*

7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. **

8.

Texten

"Certifikatutsäde".

9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges och

pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska

SJVFS 2004:77

18

även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas

eller frönas vikt och totalvikten.

10.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

*Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

**Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller

texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).

b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A:

1. Texten "EG-småförpackning, typ A".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Kontrollmyndighet

och

land.

4.

Partiets

referensnummer.

5. Månad och år för sista försäljning.

6.

Texten

"Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett

för produktion av foderväxter".

10.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:

I) Bas- och certifikatutsäde

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Partiets

referensnummer.

4.

Kontrollmyndighet

och

land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6.

Art.

7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

8.

Utsädesklass.

9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller

andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga

förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten.

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett

för produktion av foderväxter".

11.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

II) Handelsutsäde

Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag:

punkt 7. Sort anges inte.

punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.

punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.

SJVFS 2004:77

19

III) Utsädesblandningar

1. Texten "EG-småförpackning, typ B".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Partiets

referensnummer.

4.

Kontrollmyndighet

och

land.

5. Månad och år för sista försäljning.

6.

Texten

"Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7.

Netto-

eller

bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett

för produktion av foderväxter".

10.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

d. Obligatorisk information för S-småförpackning:

I) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje- och fiberväxter

1.

Texten

"S-småförpackning".

2.

Texten

"Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde".

3. Firmans namn eller firmamärke.

4.

Referensnummer.

5.

Kontrollmyndighet.

6. Månad och år för sista försäljning.

7.

Art.

8. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För

certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges

namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av namnet)

och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen för dessa.

Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess

sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så begärt,

och registrerats officiellt.

9.

Netto-

eller

bruttovikt.

10.

har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

11.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

II) Utsädesblandningar

1.

Texten

"S-småförpackning".

2. Firmans namn eller firmamärke.

3.

Referensnummer.

4.

Kontrollmyndighet.

5. Månad och år för sista försäljning.

6.

Texten

"Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".

7.

Netto-

eller

bruttovikt.

8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt

modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

9.

har upphävts genom (SJVFS 2001:26).

SJVFS 2004:77

20

10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett

för produktion av foderväxter".

11.

Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

3. Särskild märkning

Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1.

Art.

2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.

3.

Texten

"F-material".

4.

Referensnummer.

5.

Produktionsland.

6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan

specialbehandling ska detta anges.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde.

Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land.

2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om

det är fråga om sockerbeta eller foderbeta.

3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga

om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för

slutliga sorter ska texten "komponent" läggas till.

4.

Utsädesklass.

5. För hybridsorter texten "hybrid".

6. Partiets eller odlingens referensnummer.

7. Netto- eller bruttovikt.

8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".

9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.

4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg:

Officiellt märke:

F-material

Vit

Stamutsäde (klass A)

Vit med violett diagonal rand

Basutsäde (klass B)

Vit

Certifikatutsäde (klass C)

Blå

Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

Certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)

Röd

Certifikatutsäde av en sammansatt sort (klass C)

Blå med grön diagonal rand

Handelsutsäde Brun

Art- eller sortblandningar

Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

Icke slutligt certifierat utsäde

Grå

SJVFS 2004:77

21

Leverantörsmärke:

EG-småförpackning

Blå

EG-småförpackning av typ A

Grön

EG-småförpackning av typ B

1a)

basutsäde

Vit

1) certifikatutsäde (klass C)

Blå

2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

4)

handelsutsäde

Brun

5)

blandningar Grön

Ej dokumenterad sort

Brun

S-småförpackning

1)

certifikatutsäde

Blå

2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1)

Blå

3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2)

Röd

4) certifikatutsäde 3:e generation (klass C3)

Röd

5) Certifikatutsäde av en sammansatt sort (klass C) Blå med grön diagonal rand

6)

handelsutsäde

Brun

7)

blandningar Grön

b. Storlek:

Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av

storlek får ske.