SJVFS 2004:88
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:127) om klassificering av slaktkroppar
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00
telefax: 036-19 05 46
ISSN 1102-0970
SJVFS 2004:88
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1998:127) om klassificering av
slaktkroppar;
Saknr O 40
Utkom från trycket
den 21 december 2004
Omtryck
beslutade den 16 december 2004
Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 5 § förordningen (1956:413) om
klassificering av kött, i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 1998:127) om
klassificering av slaktkroppar1
dels att i föreskrifterna ordet ”skall” ska bytas ut mot ”ska”
dels att 9 och 27 §§ ska ha följande lydelse, samt
dels att det i föreskrifterna ska införas en ny paragraf, 35 §.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då
denna författning träder i kraft.
INNEHÅLL
Sid
Grundläggande bestämmelser ..................................... ………….. 2
Administrativa regler
Företagets skyldigheter ................................................... ………….. 2
Klassificerarens skyldigheter .......................................... ………….. 3
Märkning av klassificerade slaktkroppar ........................ ………….. 4
Klassificering av importerade slaktkroppar .................... ………….. 5
Tillsyn ..... . ....................................................................... ………….. 6
Klassificeringsregler
Definition och gemensamma grundregler för samtliga kategorier
m.m .................................................................................. ………….. 6
Indelning av slaktkroppar i kategorier ............................ ………….. 8
Indelning av slaktkroppar i klasser .................................. ………….10
Indelning av slaktkroppar i fettgrupper…………………………….10
Indelning av slaktkroppar i färggrupper……………………………11
Bilagor
Bilaga 1 Märkningsfigurer…………………………………………14
Bilaga 2 Putsningsbestämmelser…………………………………...17
1 Författningen senast omtryckt 2002:14
SJVFS 2004:88
2
Grundläggande bestämmelser
1 § Grundläggande bestämmelser om klassificering av slaktkroppar finns i
1. rådets förordning (EEG) nr 1208/81 av den 28 april 1981 om fastställande av
en gemenskapsskala för klassificering av slaktkroppar av vuxna nötkreatur,2
2. rådets förordning (EEG) nr 3220/84 av den 13 november 1984 om
fastställande av gemenskapens klassificeringsskala av gris,3
3. rådets förordning (EEG) nr 1186/90 av den 7 maj 1990 om utökning av
omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för vuxna nötkreatur,4
4. rådets förordning (EEG) nr 2137/92 av den 23 juli 1992 om gemenskapens
skala för klassificering av slaktkroppar av får och om fastställande av gemenskapens
standardkvalitet för färska och kylda slaktkroppar av får och om förlängning av
förordning (EEG) nr 338/91,5
5. kommissionens förordning (EEG) nr 2930/81 av den 12 oktober 1981 om
ytterligare tillämpningsföreskrifter för gemenskapens skala för klassificering av
slaktkroppar av vuxna nötkreatur,6
6. kommissionens förordning (EEG) nr 563/82 av den 10 mars 1982 om
tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 1208/81 vad gäller noteringen av
marknadspriser för fullvuxna nötkreatur med utgångspunkt i gemenskapens skala för
klassificering av slaktkroppar,7
7. kommissionens förordning (EEG) nr 2967/85 av den 24 oktober 1985 om
tillämpningsföreskrifter för gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av
gris,8
8. kommissionens förordning (EEG) nr 344/91 av den 13 februari 1991 om
tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 1186/90 om utökning av
omfattningen av gemenskapens klassificeringsskala för slaktkroppar av vuxna
nötkreatur,9
9. kommissionens förordning (EEG) nr 461/93 av den 26 februari 1993 om
närmare bestämmelser för gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar av
får,10 samt
10. förordningen (1956:413) om klassificering av kött.
(SJVFS 2002:14)
Administrativa regler
Företagets skyldigheter
2 § Dessa föreskrifter om klassificering av slaktkroppar gäller för samtliga kontroll-
slakterier och renkontrollslakterier. Det åligger huvudman för företag där
2 EGT nr L 123, 7.5.1981, s. 3 (Celex 31981R1208).
3 EGT nr L 301, 20.11.1984, s. 1 (Celex 31984R3220).
4 EGT nr L 199, 11.5.1990, s. 32 (Celex 31990R1186).
5 EGT nr L 214, 30.7.1992, s. 1 (Celex 31992R2137).
6 EGT nr L 293, 13.10.1981, s. 6 (Celex 31981R2930).
7 EGT nr L 67, 11.3.1982, s. 23 (Celex 31982R0563).
8 EGT nr L 285, 25.10.1985, s. 39 (Celex 31985R2967).
9 EGT nr L 41, 14.2.1991, s. 15 (Celex 31991R0344).
10 EGT nr L 49, 27.2.1993, s. 70 (Celex 31993R0461).
SJVFS 2004:88
3
klassificering verkställs att bedriva verksamheten på sådant sätt att klassificering av
slaktkroppar kan ske enligt gällande bestämmelser.
3 § Huvudman för företaget ska se till att behörig klassificerare finns tillgänglig så
att klassificering kan ske enligt dessa föreskrifter.
För att godkännas som klassificerare enligt 1 § förordningen (1956:413) om
klassificering av kött krävs att vederbörande person med godkänt resultat genomgått
en av Statens jordbruksverk anordnad utbildning. Jordbruksverket kan därefter
utfärda behörighetsbevis för godkänd klassificerare. Ansökan om utfärdande av
behörighetsbevis för person att utföra klassificering av slaktkroppar, ska göras av
huvudmannen för företaget och ställas till Statens jordbruksverk, Kontrollenheten,
551 82 Jönköping.
4 § Huvudman för företaget ska se till att slaktkropp inte lämnas ut förrän
klassificering innefattande dokumentation och klassificerarens efterkontroll är utförd.
5 § Huvudman för företaget ska se till att klassificeringsjournal förs för varje
slaktdag. Den ska hållas tillgänglig för Jordbruksverket under fem år efter
upprättandet.
6 § Huvudman för företaget ska periodvis redogöra för verkställd klassificering till
Jordbruksverket. Denna redogörelse ska göras enligt av verket fastställd
filspecifikation för dataöverföring eller blankett innehållande föreskrivna uppgifter
och inom föreskriven tid. Importklassificering ska rapporteras omgående av
respektive klassificerare.
Klassificerarens
skyldigheter
7 § Klassificering ska ske i enlighet med bestämmelserna i förordningen (1956:413)
om klassificering av kött och i enlighet med dessa föreskrifter. Klassificeraren har
ansvaret för att betalningsunderlaget vad gäller vikt och klassificering är korrekt.
8 § Klassificerare kan före utlämnande av slaktkropp kontrollera klassificeringen
(efterkontroll). Klassificering som innefattar även invägning och efterkontroll ska
vara utförd senast klockan 12.00 arbetsdagen efter slakt eller den dag slaktkroppen
har godkänts vid besiktning om slaktdag och besiktningsdag inte är densamma.
9 § Klassificerare ska föra klassificeringsjournal över verkställd klassificering.
Journalen ska innehålla slaktdatum och identitetsnummer för klassificerade
slaktkroppar i löpande följd som inte kan förväxlas. För respektive identitetsnummer
ska anges slaktvikt, kategori, klass, köttprocent, fettgrupp, grupp för extrem
slaktkropp samt färggrupp i enlighet med dessa föreskrifter. Finns dessa uppgifter
införda i datasystem ska en utskrift undertecknas av klassificerare varje slaktdag för
att gälla som klassificeringsjournal. Omfattar journalen mer än en sida ska första och
sista sidan skrivas under och mellanliggande signeras.
Ändringar i underskriven klassificeringsjournal får endast utföras efter att
klassificeraren godkänt ändringen. Ändringen ska signeras av klassificeraren. Vid
ändring ska den gamla uppgiften strykas över utan att göras oläslig och den nya
SJVFS 2004:88
4
skrivas dit eller ska journalen åtföljas av en ändringslista underskriven av
klassificeraren.
För att få använda annan metod än manuell underskrift och signering, såsom
elektronisk signering, ska metoden vara godkänd av Jordbruksverket. Ansökan om
godkännande ska ges in till Jordbruksverket. (SJVFS 2004:88).
10 § Klassificerare, som fått till uppgift att klassificera importerade slaktkroppar, ska
före det att klassificeringen verkställs meddela Jordbruksverket tid och plats för
förrättningen. Efter varje verkställd förrättning ska klassificeraren omgående
redogöra för klassificeringen genom att skicka kopia på klassificeringsjournalen till
Jordbruksverket.
Märkning av klassificerade slaktkroppar
11 § Före eller i samband med klassificering ska varje slaktkropp märkas med
identitetsnummer i löpande följd.
12 § Slaktkropp ska vid klassificering märkas med den benämning för kategori,
klass, köttprocent, fettgrupp, grupp för extrema slaktkroppar samt färggrupp som
slaktkroppen enligt dessa föreskrifter ska hänföras till.
13 § Märkning ska göras genom stämpling direkt på slaktkroppen. Stämplarnas
utformning och storlek ska överensstämma med figurerna i bilaga 1, s. 14-16.
Märkning för kategori ska vara hela ordet för spädkalv, gödkalv, ungtjur, tjur, stut,
kviga, ungko, får, killing, get, unghäst, unggris, ungsugga, sugga, unggalt och galt.
Mellankalv märks M-kalv, yngre tjur märks Y-TJUR och renkalv KALV. Ko, häst,
lamm, slaktsvin samt ren åsätts inte kategorimärken.
För att få använda annan märkningsmetod än stämpling direkt på slaktkroppen
ska metoden vara godkänd av Jordbruksverket. Jordbruksverket har gett ut särskilda
regler för märklappar på slaktkroppar. Jordbruksverket kan, efter ansökan hos verket,
medge undantag för en alternativ märkningsmetod. (SJVFS 2002:14).
14 § Stämpling av slaktkropp ska ske med av Statens livsmedelsverk och
Jordbruksverket godkänd färg.
15 § Märkning på slaktkropp får inte avlägsnas eller göras oläslig förrän kroppen har
kommit in i det rum där den ska styckas. Om klassificerarens efterkontroll föranleder
ändrad bedömning ska dock tidigare åsatt märkning avlägsnas och slaktkroppen
märkas om och ändringen dokumenteras.
16 § Beteckning för kategori ska, med undantag för spädkalv, killing, renkalv och
svin, sättas på bringornas utsida intill framläggarna och på utsidan av låren. Spädkalv
och killing märks på utsidan av vardera låret och svin på utsidan av vardera skinkan.
Dessutom ska ungsugga och sugga märkas på vardera bogen samt unggalt och galt
märkas på vardera sidan mitt för 6-8 revben enligt figur 8 i bilaga 1. Renkalv märks
på sadeln på vardera sidan ryggraden.
På importerad slaktkropp får framdel åsättas beteckningen kviga, stut, ungko,
ungtjur eller yngre tjur endast om det vid klassificering är möjligt att med stöd av
SJVFS 2004:88
5
t.ex. identitetsnummer sammanföra framdel och bakdel från samma djur eller då
delning av slaktkroppen skett på sådant sätt att det tydligt framgår att slaktkroppen
härrör från kviga, stut, ungko, ungtjur eller yngre tjur. (SJVFS 2002:14).
17 § Beteckning för klass ska sättas på bringornas utsida intill framläggarna samt på
utsidan av låren. Klassbeteckning för lamm-, får-, renkalv- och renslaktkroppar ska
dock endast sättas på utsidan av låren.
Slaktkropp av svin, utom unggris och galt, ska märkas med beräknad köttprocent
i enlighet med figur 8 i bilaga 1. Denna sätts på utsidan av vardera skinkan. För
sugga och ungsugga ska märkning också ske på respektive bog. Unggalt ska även
märkas på vardera sidan över 6-8 revbenen. Spädkalv-, unggris-, killing- och
getslaktkroppar åsätts inte klassbeteckning eller köttprocent. (SJVFS 2002:14).
18 § Beteckning för fettgrupp ska sättas på bringornas utsida intill framläggarna samt
på utsidan av låren omedelbart intill klassmärkningen.
I fråga om lamm- och fårslaktkroppar ska märkning dock endast ske på vardera
bringan och i fråga om renslaktkropp endast på utsidan av låren. För gödkalv- och
mellankalvslaktkroppar gäller att fettgruppsbeteckningen ska anbringas bredvid
respektive klassmärke. Svin-, spädkalv-, killing- och getslaktkroppar åsätts inte
fettgruppsbeteckning. (SJVFS 2002:14).
19 § Beteckning för färggrupp enligt figur 6 i bilaga 1 ska sättas framför respektive
klassmärke.
20 § Beteckning för extrem slaktkropp K enligt figur 3 i bilaga 1 ska sättas intill
respektive kategori-, klass-, köttprocent-, fett- eller färggruppsmärkning.
Klassificering av importerade slaktkroppar
21 § Slaktkropp av nötboskap, häst, får, get, svin eller ren som enligt kungörelsen
(1974:270) om kontroll av införsel av livsmedel har godkänts vid besiktning för
införsel till riket ska om de kommer från länder utanför Europeiska gemenskapen,
innan varan frigörs från tullverkets befattning, klassificeras och märkas enligt dessa
föreskrifter.
Importerad nöt- och hästslaktkropp, som är styckad i mindre delar än fjärdedels
kropp och importerad slaktkropp av kalv, får, get, svin eller ren, som är styckad i
mindre delar än halv kropp får inte klassificeras.
22 § Med fjärdedelar av nötboskap- och hästslaktkroppar avses de delar som erhålls
då kroppen klyvs längs ryggraden och sedan delas så att i fråga om främre delen
minst 4 hela revben eller i fråga om bakre delen minst 3 hela eller avskurna revben
medföljer. Så kallad ”pistol” räknas således ur klassificeringssynpunkt som
fjärdedels kropp förutsatt att minst 3 rev medföljer.
Med halv kropp av kalv, får, get, svin och ren avses de delar som erhålls då
kroppen klyvs längs ryggen.
SJVFS 2004:88
6
Tillsyn
23 § För Jordbruksverkets tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i
förordningen (1956:413) om klassificering av kött och dessa föreskrifter äger verkets
ombud tillträde till lokal där köttklassificering verkställs eller slaktkroppar förvaras
när arbetet normalt pågår i eller i anslutning till lokalen. Ombudet har rätt att där
företa de undersökningar som behövs.
24 § Jordbruksverkets ombud äger företa ny klassificering av slaktkropp som vid
inspektion konstateras vara felaktigt klassificerad. Vid ny klassificering ska
ommärkning ske. Därvid ska den föregående märkningen tydligt makuleras med
makuleringsmärket enligt figur 5 i bilaga 1. Den nya märkningen ska sättas intill den
makulerade utan att till någon del täcka denna.
25 § Säljare eller köpare av klassificerad slaktkropp som är missnöjd med verkställd
klassificering kan, efter framställning till Jordbruksverket, beviljas ny klassificering
av slaktkroppen. Omklassificering utförs av Jordbruksverkets ombud. Har denna
klassificering inte föranlett väsentlig ändring ska den som begärt den nya
klassificeringen betala kostnaderna för den.
Klassificeringsregler
Definitioner och gemensamma grundregler för samtliga kategorier m.m.
26 § Vid kategoriindelning medräknas, vid jämförelse med de i definitionerna av
djurslag nämnda vikterna, även de delar av slaktkroppen, som avlägsnats men som
normalt skulle tillhört slaktkroppen efter putsning enligt bilaga 2.
Med svin menas alla svin förutom renrasiga vildsvin. Samtliga korsningar ska
klassificeras.
Med en slaktkropps form menas i dessa föreskrifter kroppsformen på en
oskadad färdigputsad slaktkropp. Fettansättning inkluderas i kroppsformen.
Hästar anses ha växlat en tand först då den nya tanden är synlig. Graden av
förbening av ett tornutskotts spets gäller förbening i mittsnittet.
Om teknisk utrustning ska användas vid något av klassificeringens delmoment
ska metoden vara godkänd av Jordbruksverket.
Om klassen eller fettgruppen anges som siffervärde vid exempelvis kodifiering
vid invägningsregistrering i vågdator, periodvis redogörelse till Jordbruksverket
angående verkställd klassificering, vid avräkning till leverantör, vid uträkning av
leveransens medelvärden m.m. ska sifferkoderna angivna i dessa föreskrifter
användas.
27 § En slaktkropp kan vägas i varmt eller kylt tillstånd med undantag för slaktkropp
från ren och renkalv som endast får vägas i varmt tillstånd. Med en slaktkropps
officiella slaktvikt = invägningsvikt avses vid klassificering 98 % av den vikt som en
enligt bilaga 2 putsad kropp har i varmt tillstånd. Vägs kroppen i kylt tillstånd ska
vägningen för att officiell slaktvikt ska erhållas ske tidigast dagen efter avlivning,
tidigast 12 timmar efter avlivning men senast kl 12 denna dag. Vägs kroppen varm
ska vägning ske snarast möjligt efter slakt. Före vägning ska de delar som framgår av
bilaga 2 vara bortputsade och således inte räknas in i slaktvikten.
SJVFS 2004:88
7
Slaktkroppen ska vägas på våg som verifierats av ackrediterat organ. Giltigt
verifieringsprotokoll ska finnas. Kontrollmärke som utvisar att vågen är godkänd ska
finnas på vågens visningsenhet.
Korrekt tarerad vikt ska anges med minsta noggrannhet av antalet hela kilogram.
För varje kategori av slaktkropp ska varje företag ha fastställt avrund-
ningsnoggrannhet (hela eller halva kilogram, hekto etc.). Avrundning ska ske till
närmaste avrundningspunkt.
Alla delar av slaktkroppen som godkänts vid besiktningen och som inte ska
bortputsas enligt bilaga 2 ska vägas in. För det fall en godkänd del putsas bort ska
detta ske först efter invägningen. Jordbruksverket kan, efter ansökan hos verket,
medge undantag för en alternativ viktberäkningsmetod (t.ex. vid borttagande av
svinframfötter före invägning). När en slaktkropp vägs ut från slakteriet registreras
utvägningsvikt. (SJVFS 2004:88).
28 § Slaktkroppar som extremt avviker från det för djurslaget normala t.ex. kroppar
med extrem fettansättning, form, färg eller konsistens ska utöver den märkning som
stadgats ovan även åsättas beteckning för extrem slaktkropp K. Till exempel ska
slaktkropp av stut eller kviga där tornutskottens spetsar på första t.o.m. fjärde
bröstkotorna framifrån räknat är till mer än tre fjärdedelar förbenade märkas stut K
respektive kviga K. Slaktkropp av svin som väger mindre än 40 kilogram och som
antingen har sämre kroppsform än som fordras för unggris eller inte kommer från
ungt svin ska märkas unggris K. Svinslaktkroppar med en köttprocent under 40 ska
märkas 45 K.
SJVFS 2004:88
8
Indelning av slaktkroppar i kategorier
29 § Slaktkroppar av nötboskap, häst, får, get, svin och ren ska hänföras till någon av
följande kategorier.
Spädkalv
Slaktkropp från mycket ung kalv av nötboskap. Kalven ska på grund
av tidig slakt inte ha hunnit växa nämnvärt och därmed ha muskulatur
med outvecklad struktur.
Gödkalv
Slaktkropp från ung kalv av nötboskap som har ett vitt eller nästan vitt
fett.
Mellankalv
Slaktkropp från annan kalv av nötboskap än spädkalv eller gödkalv.
Hela slaktkroppen ska ha de för kalv utmärkande egenskaperna
exempelvis god lyster och att bindväv inte framträder tydligt i någon
muskel.
Ungtjur
Slaktkropp från okastrerat eller delvis kastrerat handjur av nötboskap
som inte uppfyller kraven för kalv och vars ålder understiger två år
enligt officiella uppgifter i centrala djurdatabasen.
Yngre tjur
Slaktkropp från okastrerat eller delvis kastrerat handjur av nötboskap
som inte uppfyller kraven för kalv eller ungtjur. Tornutskottens
spetsar på de fyra första bröstkotorna framifrån räknat får endast vara
obetydligt förbenade. För femte till och med nionde tornutskottens
spetsar gäller att dessa inte får vara väsentligt förbenade.
Tjur
Slaktkropp från okastrerat eller delvis kastrerat handjur av nötboskap
som inte uppfyller kraven för kalv, ungtjur eller yngre tjur.
Stut
Slaktkropp från helt kastrerat handjur av nötboskap som inte uppfyller
kraven för kalv.
Kviga
Slaktkropp från hondjur av nötboskap som inte har kalvat och som
inte uppfyller kraven för kalv.
Ungko
Slaktkropp från hondjur av nötboskap som har kalvat. Tornutskottens
spetsar på de fyra första bröstkotorna framifrån räknat får vara högst
till tre fjärdedelar förbenade.
Ko
Slaktkropp från hondjur av nötboskap som har kalvat men inte
uppfyller kraven för ungko.
Unghäst
Slaktkropp från ung häst som inte har växlat någon tand.
Häst
Slaktkropp från häst som inte uppfyller kraven för unghäst.
SJVFS 2004:88
9
Lamm
Slaktkropp av ungt får som inte har lammat. Ledytorna i frambenen
ska ha blåaktig färg och bäckenbenfogens främre del ska ha en i det
närmaste cirkelrund form. Även om ledytorna inte uppfyller kravet på
blåaktig färg ska slaktkroppen hänföras till lamm, om helhetsintrycket
är sådant att det inte råder någon tvekan om att kroppen i övrigt
uppfyller kraven för lamm.
Får
Slaktkropp av får som inte uppfyller kraven för lamm.
Killing
Slaktkropp av get som inte killat. Ledytorna i frambenen ska ha
blåaktig färg.
Get
Slaktkropp av get som inte uppfyller kraven för killing.
Unggris
Slaktkropp av ungt svin med normal kroppsform som väger mindre än
50 kilogram.
Slaktsvin
Slaktkropp av helt kastrerat hansvin eller från honsvin som inte har
grisat. Slaktkroppen ska väga minst 50 kilogram.
Unggalt
Slaktkropp av ungt okastrerat eller delvis kastrerat hansvin eller av
ungt tvekönat svin. Slaktkroppen ska ha god kroppsform och en hud
som vid normal slakt kan bli godkänd som människoföda.
Slaktkroppen ska väga minst 50 kilogram.
Galt
Slaktkropp av okastrerat eller delvis kastrerat hansvin eller från
tvekönat svin som inte uppfyller kraven för unggris eller unggalt.
Ungsugga
Slaktkropp av svin som har grisat. Slaktkroppen ska ha god
kroppsform och ha ett vitt fast fett. Ledytorna i frambenen ska vara
blå och sotgången relativt trång.
Sugga
Slaktkropp av svin som har grisat men som inte uppfyller kraven för
ungsugga.
Renkalv
Slaktkropp från ung ren som inte kalvat. Ledytorna i frambenen ska ha
blåaktig färg.
Ren
Slaktkropp från ren som inte uppfyller kraven för renkalv.
(SJVFS 2002:14).
SJVFS 2004:88
10
Indelning av slaktkroppar i klasser
30 § Slaktkroppar av nötkreatur, häst, får och ren ska efter kroppsform hänföras till
någon av följande klasser och där formkraven på lår, rygg och bogparti för att
hänföras till respektive klass är följande:
Sifferkod
Klass
Kroppens form
15
E+
14
E
Extremt svällande och välutvecklade
13
E-
12
U+
11
U
Mycket svällande och välutvecklade
10
U-
9
R+
8
R
Svällande och välutvecklade
7
R-
6
O+
5
O
Välutvecklade
4
O-
3
P+
2
P
Något tunna och insjunkna
1
P-
Slaktkropp av spädkalv, get och killing klassificeras inte i klasser.
Indelning av slaktkroppar i fettgrupper
31 § Samtliga slaktkroppar utom spädkalv, killing, get och svin indelas i grupper
enligt nedanstående tabell med avseende på fettansättning. Svårbedömda fall ska
parteras mellan 10-11 revbenen så att fettmängden mellan musklerna kan bedömas
bättre. För fårslaktkroppar räcker det dock med att ett snitt görs i sidan, mellan 10-11
revbenen nära ryggen, utan att ryggmuskeln skadas.
Sifferkod
Fettgrupp Fettansättning
1
1-
2
1
Mycket liten
3
1+
4
2-
5
2
Liten
6
2+
SJVFS 2004:88
11
7
3-
8
3
Ordinär
9
3+
10
4-
11
4
Riklig
12
4+
13
5-
14
5
Mycket riklig
15
5+
Indelning av slaktkroppar i färggrupper
32 § Slaktkroppar av gödkalv och mellankalv ska fördelas med avseende på
slaktkropparnas färg i någon av följande grupper där färgen relateras till den för
kategorin normala röda färgen.
Enstjärnig: Köttets färg ska vara mörkt röd.
Tvåstjärnig: Köttets färg ska vara röd utan att vara mörkt röd eller ljust röd.
Trestjärnig: Köttets färg ska vara ljust röd.
33 § Slaktkropp av svin, med undantag för unggris och galt, ska klassificeras i hela
köttprocent. Köttprocenttalet erhålls med hjälp av en av Jordbruksverket godkänd
mätutrustning. Exempel på godkänd mätutrustning är Hennessy Grading System
(HGS). Mätutrustningen ska ha genomgått service enligt Jordbruksverkets avtal med
godkänd servicegivare.
Vid klassificering med HGS ska mätinstrumentets sond föras in och dras ut
vinkelrätt mot ytan på slaktkroppen vid mätstället. Mätpunkt 1 är omedelbart bakom
sista revbenet, 8 centimeter från ryggens mitt. Här registreras fettjockleken.
Mätpunkt 2 är 12 centimeter längre fram på slaktkroppen och 6 centimeter från
ryggens mitt. Här registreras förutom fettjockleken även ryggmuskelns tjocklek. Om
en slaktkropp klassificeras efter klyvning längs ryggraden ska mätningen ske på den
halva som inom mätområdet har bäst stadga i ryggen.
I följande fall får späckkikare användas:
a. Företag som har dispens att använda späckkikaren. Generell dispens gäller för
företag som klassificerar mindre än 2 000 svinslaktkroppar per år.
b. Då ordinarie mätutrustning är ur funktion. Mätutrustningen ska dock sättas i
funktion snarast möjligt.
d. Vid klassificering av svinslaktkroppar utan svål.
Om en slaktkropp klassificeras utan svål ska för att kompensera för den borttagna
svålen vid mätning med späckkikare ett tillägg till erhållet mått göras med 2
millimeter för slaktsvin, unggalt och ungsugga respektive med 3 millimeter för
sugga. Ett tillägg ska dessutom göras för tjockleken på det fett som eventuellt tagits
bort.
SJVFS 2004:88
12
Med späckkikare mäts fettjockleken i mätpunkt 1 enligt mätrutin angiven i andra
stycket ovan. Köttprocenttalet erhålls därefter med hjälp av följande tabell och
kategoriuppdelning.
Slaktsvin och unggalt
Ungsugga och sugga
7 mm och mindre = 65
65
8 mm = 64
65
9 mm = 64
65
10 mm = 63
65
11 mm = 62
65
12 mm = 61
64
13 mm = 61
64
14 mm = 60
63
15 mm = 59
62
16 mm = 58
61
17 mm = 58
61
18 mm = 57
60
19 mm = 56
59
20 mm = 56
59
21 mm = 55
58
22 mm = 54
57
23 mm = 53
56
24 mm = 53
56
25 mm = 52
55
26 mm = 51
54
27 mm = 50
53
28 mm = 50
53
29 mm = 49
52
30 mm = 48
51
31 mm = 48
51
32 mm = 47
50
33 mm = 46
49
34 mm = 45
48
35 mm = 45
47
36 mm = 45
46
37 mm och mer = 45
45
34 § Styckningsdetaljer av slaktkroppar från ren och renkalv som slaktats på svenskt
kontrollslakteri och som styckas i enlighet med de anvisningar som anges i den av
Jordbruksverket utgivna publikationen RENKÖTT-STYCKNINGSNORM får efter
tillstånd av Jordbruksverket märkas med av verket inregistrerade varumärken enligt
figur 9 och 10 i bilaga 1. S.k. tumlade produkter får inte märkas med av verket
inregistrerat varumärke.
35 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i dessa föreskrifter. (SJVFS 2004:88).
-------------------------
SJVFS 2004:88
13
Denna författning11 träder i kraft den 1 januari 2005
MATS PERSSON
Håkan Jonsson
(Kontrollenheten)
11 SJVFS 2004:88
SJVFS 2004:88
14
SJVFS 2004:88
15
SJVFS 2004:88
16
SJVFS 2004:88
17
Bilaga 2
Förutom vad som ska putsas bort enligt Statens livsmedelsverks
köttbesiktningsföreskrifter m.m. ska följande putsas bort från kroppen innan
invägningen
Nöt, häst, får, get och ren
Lunga, hjärta, lever, njure, huvud med tunga, svans, testiklar, mellangärde och
njurtapp, halsven och halsvenfett samt blodkött omkring sticksåret; i förekommande
fall bräss; för kor, ungkor och häst även juver; för kvigor, unghäst och i
förekommande fall gödkalv, mellankalv och får även juvervävnad; för häst och nöt
med undantag för spädkalv, ryggmärg.
Njurfettet tas bort helt. I bäckenet tas alla fettklumpar bort (det s.k. sotfettet).
Vidare tas inuti slaktkroppen allt överflödigt och som klumpar sittande fett,
undantaget bringfettet på reven inuti kroppen, bort. Halsven och halsvenfett tas bort.
Vid halsputsning ska mängden bortskuret kött minimeras och halsmusklerna ska så
långt möjligt med oskadad muskelhinna finnas kvar på slaktkroppen. Utanpå kroppen
putsas större fettklumpar runt sotgången och innanlåret bort. Testikelfett ska i
förekommande fall bort medan ljumskfettet ska vara kvar intakt på slaktkroppen. Vid
hudavdragning får inte underhudsfett dras med huden och fetthinnorna ska så långt
möjligt vara oskadade. För häst gäller att även sidister och mankister ska putsas bort.
Svin
Hjärta, lunga, lever, njure, tunga, svans, mellangärde, blodkött omkring
sticksåret, bukister och eventuellt ister i bäcken och bröstparti, i förekommande fall
juvervävnad samt hud i de fall då den är ämnad till annat än människoföda; för galt
utan svål även huvud och fötter; för sugga och ungsugga även fötter och
juvervävnad.