SJVFS 2005:88

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2005:88

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks före-

skrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i

den svenska sortlistan;

Saknr U 27

Utkom från trycket

den 22 december 2005

Omtryck

beslutade den 21 december 2005

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 8-10 §§ utsädesförordningen

(2000:1330), samt efter samråd med Statens växtsortnämnd, i fråga om verkets före-

skrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan²

dels att orden ”Statens växtsortnämnd” ska bytas ut mot ”Statens jordbruksverk” i

1 §, ordet ”Växtsortnämnden” i olika böjningsformer ska bytas ut mot ”Jordbruks-

verket” i 1, 3, 4, 6, 7, 15, 16 och 19 §§ samt att ordet ”SUK” ska bytas ut mot ”Jord-

bruksverket” i 15 och 17 §§,

dels att 2, 11-14 och 18 §§ samt bilagorna 1 och 2 ska ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

Grundläggande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om Statens jordbruksverks prövning

och godkännande av växtsorter, av de i bilaga 1 till utsädesförordningen (2000:1330)

angivna arterna av lantbruks- och köksväxter, för intagning i den officiella svenska

sortlistan.

Bestämmelserna i dessa föreskrifter ska även tillämpas på växtsorter av köksväxt-

arterna Allium cepa L. var. ascalonicum L. (schalottenlök), Allium fistulosum L.

(piplök), Allium sativum L. (vitlök), Cynara scolymus L. (kronärtskocka) samt

Rheum spp. (rabarber).

Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter

till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av

dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning.

¹

Jfr rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193,

20.07.2002, s. 12, Celex 32002L0053), ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22

september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1, Celex 32003R1829), rådets

direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.07.2002, s. 33, Celex

32002L0055), senast ändrat genom rådets direktiv 2004/117/EG av den 22 december 2004 (EUT L 14, 18.1.2005, s. 18, Celex

32004L0117), rådets direktiv 92/33/EEG av den 28 april 1992 om saluförande av annat föröknings- och plantmaterial av grön-

saker än utsäde (EGT L 157, 10.6.1992, s. 1, Celex 31992L0033), senast ändrat genom rådets direktiv 2003/61/EG (EUT L 165,

3.7.2003, s. 23, Celex 32003L0061), kommissionens direktiv 2003/90/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter

för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven

för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter (EUT L 254, 8.10.2003, s. 7, Celex 32003L0090),

ändrat genom kommissionens direktiv 2005/91/EG av den 16 december 2005 (EUT L 331, 17.12.2005, s. 24, Celex

32005L0091), kommissionens direktiv 2003/91/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets

direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av

undersökningar av vissa sorter av arter av köksväxter (EUT L 254, 8.10.2003, s. 11, Celex 32003L0091) samt Gemensamma

EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 1 juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-

avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1) senast ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 70/2003 (EUT L 257,

^{9.10.2003, s. 14).}

²

^{Författningen omtryckt SJVFS 2004:24.}

SJVFS 2005:88

Jordbruksverket kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra arter

än de som anges i första respektive andra stycket. (SJVFS 2005:88).

Ansökan

2 § En ansökan om intagning i sortlistan ska ges in till Jordbruksverket, som föran-

staltar om provning i enlighet med 4 och 6 §§. Ansökan ska göras på ett formulär

som tillhandahålls av Jordbruksverket. Den ska vara Jordbruksverket tillhanda senast

vid den tidpunkt som fastställs av verket.

Vid ansökan om intagning i sortlistan ska även ett förslag till sortbenämning

lämnas in.

Av ansökan ska framgå om en ansökan om godkännande har gjorts även i ett

annat EES-land³ eller i Schweiz. I sådant fall ska detta land anges liksom om

ansökan bifallits där. (SJVFS 2005:88).

Förutsättningar för godkännande

3 § Jordbruksverket fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i sort-

listan på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6 §§, inhämtande av

uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9 §, godkännande för

användning som livsmedel eller foder enligt 10 § andra stycket samt om sorten har

en sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av Jordbruksverket i enlighet

med 11 §. (SJVFS 2005:88).

4 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om:

1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga materi-

alet från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller genom växt-

förädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller flera viktiga känne-

tecken, från alla andra sorter som är kända inom EES eller Schweiz enligt definition-

en i 5 §. Kännetecknen hos en sort ska vara klart identifierbara och möjliga att be-

skriva noggrant. Om det vid Jordbruksverkets prövning visar sig att två eller flera

anmälda sorter inte är särskiljbara från varandra ska den sort, för vilken ansökan först

har givits in, ha företräde.

2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med

mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i sam-

manhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters skilda re-

produktionssystem.

3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med

den av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga känne-

tecken fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS 2005:88).

5 § För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid tid-

punkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara

1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den

gemensamma sortlistan över arter av köksväxter,

³

Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen (EU) och de länder inom

Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

dvs. Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen,

Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien,

^{Tyskland, Ungern och Österrike.}

2

SJVFS 2005:88

2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men ännu

inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller

3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz.

En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om god-

kännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den

tidpunkt som anges i första stycket.

En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och

andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i

Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas.

(SJVFS 2004:24).

6 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande

odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett till-

räckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska

utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas

1. avkastningsförmåga,

2. resistens mot växtskadegörare,

3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt

4. kvalitetsegenskaper.

De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med

redogörelsen för resultaten.

En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess egen-

skaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i sortlistan,

visar ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller odlingen,

utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av den.

Vid bedömningen får Jordbruksverket bortse från enstaka mindre goda egenskap-

er hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana.

Jordbruksverket får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat

som kan tillmätas betydelse vid bedömningen.

Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för

människor, djur eller växter. (SJVFS 2005:88).

7 § För köksväxtsorter utom industricikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges

om utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det

i sortlistan anges att det är fråga om en s.k. ”b-sort”. För sådana sorter får resultaten

från inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska odlings-

erfarenheter beaktas vid Jordbruksverkets prövning. (SJVFS 2005:88).

8 § Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 § omfattar inte

1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än

foder,

2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast

a) i

Schweiz

eller

i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har godkänt

sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller

b) i ett annat land utanför EES än Schweiz,

3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponent-

er till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4 §,

4. sorter av köksväxtarter, med undantag av industricikoria, samt

5. sorter av arter som avses i 1 § fjärde stycket. (SJVFS 2004:24).

3

SJVFS 2005:88

9 § En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som av-

ses i 13 kap. 4 § miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under

förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt

13 kap. 12 § miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden

finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förord-

ningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

För provning i Sverige enligt 4 och 6 §§ av en sådan sort som avses i första

stycket fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 § miljöbalken.

Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå

av sortlistan. (SJVFS 2004:24).

10 § Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i artiklar-

na 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28

januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättan-

de av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor

som gäller livsm edelssäkerhet⁴, får sorten inte vara skadlig för människors eller djurs

hälsa vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i sortlistan.

Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av

artikel 3, eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade

livsmedel och foder⁵, ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna

användning för att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS

2004:24).

11 § Jordbruksverket tillämpar vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet

artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens

växtförädlarrätt⁶ samt kommissionens förordning (EG) nr 930/2000 av den 4 maj

2000 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för

arter av lantbruks- och köksväxter⁷.

Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Jordbruksverket åter-

kalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning för

godkännande. Jordbruksverket kan bestämma att den ursprungliga benämningen

under en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2005:88).

Provningens utförande

12 § Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av

Jordbruksverket eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz eller ett tredje-

land om provningen enligt Jordbruksverkets beslut kan jämställas med provning som

utförs här i landet.

När det gäller sorter av de arter som anges i bilaga 1 ska provningen utföras enligt

de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdats av förvaltningsrådet för

Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Provningen av sorter av de arter som

anges i bilaga 2 ska utföras enligt de provningsriktlinjer som fastställts av Internatio-

⁴

^{EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178).}

⁵

^{EUT L 268, 18.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1829).}

⁶

^{EGT L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 31994R2100).}

^{7 EGT L 108, 5.5.2000, s. 3 (Celex 32000R0930).}

4

SJVFS 2005:88

nella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Samtliga sortegenskap-

er enligt riktlinjerna i bilaga 1 ska användas, respektive alla egenskaper som märkts

med en asterisk (*) i de riktlinjer som anges i bilaga 2, om inte observation av en viss

egenskap är omöjlig genom att en annan egenskap uttrycks, eller en viss egenskap

inte kommer till uttryck på grund av de miljöförhållanden under vilka provningen

utförs.

Provningen av sorter av övriga arter ska utföras enligt de riktlinjer som Jord-

bruksverket fastställer.

Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges lantbruks-

universitets försorg. Provningen kan kortas i de fall ett officiellt provningsresultat

från ett EES-land, Schweiz eller ett tredjeland finns och då detta resultat enligt Jord-

bruksverket kan jämställas med provning som utförts här i landet.

Sökanden ska tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en sort som

anmälts till provning, i den mängd och av den kvalitet som den provande myndig-

heten begär.

De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket ska årligen

informera sökanden om de preliminära provningsresultaten. (SJVFS 2005:88).

Sortlistan

13 § Jordbruksverket kungör beslut om intagning i eller uttagning ur sortlistan, för-

nyat godkännande för en sort liksom andra ändringar av betydelse. Övriga EES-

länder, Europeiska gemenskapernas kommission och Schweiz ska underrättas om

dessa beslut och om ingivna, återkallade och avslagna ansökningar samt om förslag

till sortbenämningar. För varje ny sort ska en kort beskrivning av sorten bifogas.

Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EG:s gemensamma sort-

lista för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köksväxter⁸. (SJVFS

2005:88).

14 § Jordbruksverket publicerar årligen den officiella svenska sortlistan, som för

varje sort ska innehålla

1. sortens benämning, om denna är en kod ska det särskilt framgå

2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och dennes

eventuella ombud i landet,

3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan,

4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut,

5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-land eller i

Schweiz,

6. förbehåll som gäller för en sådan sort som avses i 8 § första stycket punkt 2

(exportsort),

7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 § fjärde stycket för saluföring

och certifiering av en sort vars giltighetsperiod löpt ut, samt

8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad.

För sorter av raps och rybs ska det framgå om de är dubbellåga (00), dvs. har

påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25 µmol/g vid en vattenhalt

^{8 Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).}

5

SJVFS 2005:88

på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO 9167-1:1995, och högst 2 % erukasyra av

det totala innehållet av fettsyra, bestämt i enlighet med EN ISO 5508:1995⁹.

För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än foder, får det anges i sort-

listan om sorten vid officiell provning i Sverige har bedömts ha ett tillfredsställande

odlings- och bruksvärde. (SJVFS 2005:88).

15 § Jordbruksverket ska för varje godkänd sort sammanställa dokumentation som

innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat till grund för intagningen i

sortlistan. Denna dokumentation ska lämnas till övriga EES-länder, Schweiz och

kommissionen om så begärs.

Jordbruksverket ska bevara referensprov av godkända sorter för efterkontroll.

(SJVFS 2005:88).

Giltighetstid för sortgodkännande

16 § Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalenderåret efter det

år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkännande kan därefter för-

nyas med 10 år i taget, under förutsättning att sorten enligt Jordbruksverkets bedöm-

ning odlas i tillräcklig omfattning, eller bör bibehållas i syfte att bevara de växtgene-

tiska resurserna, och att den fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet, enhetlig-

het och stabilitet.

En ansökan om förnyat godkännande ska ges in till Jordbruksverket senast två år

före godkännandetidens utgång. Jordbruksverket ska i sortlistan ange om en ansökan

om förnyat godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slutbehandlad vid tioårs-

periodens utgång, får Jordbruksverket tillfälligt förlänga godkännandets giltighetstid

till dess ett beslut om förnyat godkännande är fattat.

Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits, eller sort-

godkännandet av annan anledning återkallats, ska den tas ut ur sortlistan.

Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som godkänts enligt

dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den 30 juni det tredje året

efter giltighetens utgång. Om upprätthållaren önskar använda sig av denna möjlighet

ska det meddelas till Jordbruksverket, senast innan sortgodkännandets giltighetstid

löper ut. Annars kan denna möjlighet inte utnyttjas. En sådan förlängd period ska

framgå av sortlistan. (SJVFS 2005:88).

Övriga bestämmelser

17 § Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande ska

1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätthållande av

sorten,

2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas för kontroll

av upprätthållandet. I anteckningarna ska även ingå uppgifter som omfattar genera-

tionerna före basutsäde eller motsvarande kategori, samt

3. på anmodan av Jordbruksverket ta ut och sända in prov av förökningsmaterial

för kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt.

⁹

Jfr artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 av den 22 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets

förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 280,

^{30.10.1999, s. 43, Celex 31999R2316).}

6

SJVFS 2005:88

Upprätthållande kan ske i ett annat EES-land, Schweiz eller i ett tredjeland vars

kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har bedömts vara likvärdig med

upprätthållande inom EU¹⁰. (SJVFS 2005:88).

18 § Jordbruksverket återkallar ett godkännande och tar ut en sort ur sortlistan om

1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar, tillräckligt

enhetlig eller stabil, eller

2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida inte upp-

rätthållandet tillgodoses av någon annan. (SJVFS 2005:88).

19 § Jordbruksverket får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan

1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs,

2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt förökningsmaterial

till förfogande för efterkontroll,

3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i angiven tid,

eller

4. om intagningen i sortlistan skett på oriktiga grunder. (SJVFS 2005:88).

-------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning¹¹ träder i kraft den 5 april 2001, då verkets föreskrifter (SJVFS

1994:196) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan ska upphöra att gälla.

-------------------------

Denna författning¹² träder i kraft den 1 juli 2002.

Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilagan angivna arterna påbörjats

före den 31 mars 2002 behöver de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning

för att visa att de är i överensstämmelse med de nya bestämmelserna.

-------------------------

Denna författning¹³ träder i kraft den 7 maj 2004.

Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna på-

börjats före den 7 maj 2004 enligt bestämmelserna i de äldre föreskrifterna behöver

de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning för att visa att de är i överens-

stämmelse med bestämmelserna i de nya föreskrifterna.

¹⁰

Se rådets 2005/834/EG av den 8 november 2005 om likvärdighet av kontroller i vissa tredjeländer av förfaranden för

^{upprätthållande av sorter och om ändring av beslut 2003/17/EG (EUT L 312, 29.11.2005, s. 51, Celex 32005D0834).}

¹¹

^{SJVFS 2001:33.}

¹²

^{SJVFS 2002:51.}

¹³

SJVFS 2004:24.

7

SJVFS 2005:88

-------------------------

Denna författning¹⁴ träder i kraft den 1 januari 2006.

Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna på-

börjats före den 1 april 2006 enligt bestämmelserna i de äldre föreskrifterna behöver

de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning för att visa att de är i överens-

stämmelse med bestämmelserna i de nya föreskrifterna.

CHRISTINA HUHTASAARI

Eva

Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

¹⁴

SJVFS 2005:88

8

SJVFS 2005:88

Bilaga 1

Arter för vilka provningsriktlinjer (”Protocol for Distinctness, Uniformity and

Stability Tests”) för respektive art har utfärdats av förvaltningsrådet för Gemenskap-

ens växtsortsmyndighet (CPVO). Protokollen finns tillgängliga på CPVO:s webb-

plats (www.cpvo.eu.int).

Lantbruksväxter

Art

Protokoll

CPVO:s

beslutsdatum

Durumvete

TP-120/2 6

november

2003

Havre

TP-20/1

6

november

2003

Korn

TP-19/2

6

november

2003

Majs (fodermajs)

TP-2/2

15 november 2001

Potatis

TP-23/1

27

mars

2002

Raps

TP-36/1

25

mars

2004

Ris

TP-16/1

18 november 2004

Råg

TP-58/1

31 oktober 2002

Rågvete

TP-121/1

6

november

2003

Solros

TP-81/1

31 oktober 2002

Vete

TP-3/3

6

november

2003

Ärt

TP-7/1

6

november

2003

Köksväxter

Art

Protokoll

CPVO:s

beslutsdatum

Blomkål

TP/45/1

15 november 2001

Broccoli

TP/151/1 27

mars

2002

Brysselkål

TP/54/1

27

mars

2002

Böna

TP/12/1

15 november 2001

Chilipeppar/spansk

peppar/paprika TP/76/1

27

mars

2002

Friséesallat

TP/118/1 27

mars

2002

Gurka

TP/61/1

27

mars

2002

Melon

TP/104/1

27

mars

2002

Morot

TP/49/6

27

mars

2002

Purjolök

TP/85/1

15 november 2001

Rädisa

TP/64/6

27

mars

2002

Rödkål

TP/48/1

15 november 2001

Sallat

TP/13/1

15 november 2001

Savoykål

TP/48/1

15 november 2001

Sparris

TP/130/1

27

mars

2002

Spenat

TP/55/6

27

mars

2002

Tomat

TP/44/2

15 november 2001

Vintersallat

TP/75/6

27

mars

2002

Vitkål

TP/48/1

15 november 2001

(SJVFS 2005:88)

9

SJVFS 2005:88

Bilaga 2

Arter för vilka provningsriktlinjer (”Test Guidelines”) för respektive art har fast-

ställts av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV).

Riktlinjerna finns tillgängliga på UPOV:s webbplats (www.upov.int).

Lantbruksväxter

Art

Riktlinjernas nr

UPOV:s beslutsdatum

Alaskagräs

TG/180/3

4 april 2001

Blålupin

TG/66/4

31

mars

2004

Bomull

TG/88/6

4 april 2001

Brunven

TG/30/6

12 oktober 1990

Engelskt rajgräs

TG/4/7

12 oktober 1990

Foderbeta

TG/150/3

4

november

1994

Fårsvingel

TG/67/4

12 november 1980

Gullupin

TG/66/4

31

mars

2004

Hundäxing

TG/31/8

17 april 2002

Hybridrajgräs

TG/4/7

12 oktober 1990

Italienskt rajgräs

TG/4/7

12 oktober 1990

Jordnöt

TG/93/3

13 november 1985

Krypven

TG/30/6

12 oktober 1990

Kålrot

TG/89/6

4 april 2001

Lusern

TG/6/5

6 april 2005

Oljerättika

TG/178/3

4 april 2001

Plattlosta

TG/180/3

4 april 2001

Rybs

TG/185/3

17 april 2002

Rödklöver

TG/5/7

4 april 2001

Rödsvingel

TG/67/4

12 november 1980

Rödven

TG/30/6

12 oktober 1990

Rörsvingel

TG/39/8

17 april 2002

Safflor

TG/134/3

12 oktober 1990

Sojaböna

TG/80/6

1 april 1998

Sorghum

TG/122/3

6 oktober 1989

Spånadslin/oljelin TG/57/6

20 oktober 1995

Storven

TG/30/6

12 oktober 1990

Timotej

TG/34/6

7

november

1984

Vallmo

TG/166/3

24

mars

1999

Vicker

TG/32/6

21 oktober 1988

Vitklöver

TG/38/7

9 april 2003

Vitlupin

TG/66/4

31

mars

2004

Vitsenap

TG/179/3

4 april 2001

Åkerböna

TG/8/6

17 april 2002

Ängsgröe

TG/33/6

12 oktober 1990

Ängssvingel

TG/39/8

17 april 2002

10

SJVFS 2005:88

Köksväxter

Art

Riktlinjernas nr

UPOV:s beslutsdatum

Aubergin/äggplanta TG/117/4

17 april 2002

Blomsterböna

TG/9/5

9 april 2003

Bondböna

TG/206/1

9 april 2003

Fänkål

TG/183/3

4 april 2001

Gräslök

TG/161/3

1 april 1998

Grönkål

TG/90/6

17 april 2002

Industricikoria TG/172/3

4 april 2001

Jättepumpa

TG/155/3

18 oktober 1996

Kinesisk kål

TG/105/4

9 april 2003

Kronärtskocka

TG/184/3

4 april 2001

Kålrabbi

TG/65/4

17 april 2002

Mangold

TG/106/3

7 oktober 1987

Persilja

TG/136/4

18 oktober 1991

Pumpa/squash

TG/119/4

17 april 2002

Rabarber

TG/62/6

24

mars

1999

Rova

TG/37/10

4 april 2001

Rödbeta

TG/60/6

18 oktober 1996

Selleri

TG/82/4

17 april 2002

Storbladig cikoria

TG/154/3

18 oktober 1996

Svartrot

TG/116/3

21 oktober 1988

Vattenmelon

TG/142/3

26 oktober 1993

Witloof-cikoria

TG/173/3

5 april 2000

Vitlök

TG/162/4

4 april 2001

Ärt

TG/7/9

4

november

1994

(rättelse 18 oktober 1996)

(SJVFS 2005:88)

11