SJVFS 2002:51

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

ISSN 1102-0970

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter

i den svenska sortlistan;

beslutade den 12 juni 2002

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 9 och 10 §§ utsädes -

förordningen (2000:1330), samt efter samråd med Statens växtsort-

nämnd, i fråga om verkets föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av

växtsorter i den svenska sortlistan

dels att 1 och 12 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna skall införas en bilaga av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med

den dag då denna författning träder i kraft.

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

Utkom från trycket

den 27 juni 2002

^Omtryck

Grundläggande bestämmelser

1 §² Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om Statens växtsort -

nämnds prövning och godkännande av växt sorter, av de i bilaga 1 till

utsädesförordningen (2000:1330) angivna arterna av lantbruks- och köks-

växter, för intagning i den officiella svenska sortlistan.

1 Jfr rådets direktiv 70/457/EEG av den 29 september 1970 om den gemensamma sortlistan

för arter av lantbruksväxter (EGT L 225, 12.10.1970, s. 1, Celex 31970L0457), senast ändrat

genom rådets direktiv 98/96/EG (EGT L 25, 1.2.1999, s. 27, Celex 31998L0096), rådets

direktiv 70/458/EEG av den 29 september 1970 om saluföring av utsäde av köksväxter

(EGT L 225, 12.10.1970, s. 7, Celex 31970L0458), senast ändrat genom rådets direktiv

98/96/EG (EGT L 25, 1.2.1999, s. 27, Celex 31998L0096), rådets direktiv 92/33/EEG av

den 28 april 1992 om saluförande av annat föröknings- och plantmaterial av grönsaker än

utsäde (EGT L 157, 10.6.1992, s. 1, Celex 31992L0033), senast ändrat genom

kommissionens beslut 2002/111/EG (EGT L 41, 13.2.2002, s. 43, Celex 32002D0111),

kommissionens direktiv 72/168/EEG av den 14 april 1972 om fastställande av egenskaper

och minimikrav för besiktning av sorter av köksväxter (EGT L 103, 2.5.1972, s. 6, Celex

31972L0168), ändrat genom kommissionens direktiv 2002/8/EG (EGT L 37, 7.2.2002, s. 7,

Celex 32002L0008), kommissionens direktiv 72/180/EEG av den 14 april 1972 om

fastställande av egenskaper och minimikrav för kontroll av sorter av lantbruksväxter (EGT L

108, 8.5.1972, s. 8, Celex 31972L0180), ändrat genom kommissionens direktiv 2002/8/EG

(EGT L 37, 7.2.2002, s. 7, Celex 32002L0008), samt Gemensamma EES-kommitténs beslut

nr 69/98 av den 17 juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och

växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1).

²

Ändringen innebär bl.a. att femte stycket upphävs.

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

2

Bestämmelserna i dessa föreskrifter skall även tillämpas på växtsorter

av köksväxtarterna Allium cepa L. var. ascalonicum (schalottenlök),

Allium fistulosum L. (piplök), Allium sativum L. (vitlök), Cynara scoly-

mus L. (kronärtskocka) samt Rheum spp. (rabarber).

Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som

komponenter till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i

sortlistan, om utsäde av dessa sorter skall saluföras under sin sortbenäm-

ning.

Växtsortnämnden kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter

av andra arter än de som anges i första respektive andra stycket. (SJVFS

2002:51).

Ansökan

2 § En ansökan om intagning i sortlistan ges in till Växtsortnämnden,

som föranstaltar om provning i enlighet med 4 och 6 §§. Ansökan skall

göras på ett formulär som tillhandahålls av nämnden och vara nämnden

tillhanda senast vid den tidpunkt som fastställs av nämnden.

Vid ansökan om intagning i sortlistan skall även ett förslag till sort-

benämning inlämnas.

Av ansökan skall framgå om en ansökan om godkännande har gjorts

även i ett annat EES-land³. I sådant fall skall detta land anges liksom om

ansökan bifallits där.

Förutsättningar för godkännande

3 § Växtsortnämnden fattar beslut om godkännande av en sort för intag-

ning i sortlistan på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och

6 §§, inhämtande av uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden

enligt 9 respektive 10 §§ samt om sorten har en sortbenämning som efter

kungörande kan godkännas av nämnden i enlighet med 11 §.

4 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om:

1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det

ursprungliga material från vilken den framställts uppkommit genom

naturligt urval eller genom växtförädlingsarbete, klart går att skilja, med

avseende på ett eller flera viktiga kännetecken, från alla andra sorter som

är kända inom EES enligt definitionen i 5 §. Kännetecknen hos en sort

skall vara klart identifierbara och möjliga att beskriva noggrant. Om det

vid nämndens prövning visar sig att två eller flera anmälda sorter inte är

3 Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska

unionen (EU) och de länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som

undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, dvs. Belgien,

Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Liechtenstein, Luxemburg,

Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike.

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

3

särskiljbara från varandra skall den sort, för vilken ansökan först har

givits in, ha företräde.

2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den be-

står av, med mycket få avvikels er, är likartade eller genetiskt identiska

vad beträffar alla i sammanhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn skall

härvid tas till växtarters skilda reproduktionssystem.

3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i

enlighet med den av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om

sina väsentliga kännetecken fortsatt överensstämmer med sortbeskriv-

ningen.

5 § För att en sort skall anses känd inom EES, skall den vid tidpunkten

för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara

1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter

eller i den gemensamma sortlistan över arter av köksväxter,

2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land men ännu inte

intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller

3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES.

En sort skall även anses känd inom EES när en ansökan om godkän-

nande har lämnats in i Sverige eller i något annat EES-land vid den tid-

punkt som anges i första stycket.

En sort skall dock inte anses känd inom EES om de i första och andra

styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES -land,

vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas.

6 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett till-

fredsställande odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som

framkommit vid ett tillräckligt antal officiella värdeprovningsförsök

under minst två år. Dessa försök skall utföras på ett sådant sätt att minst

följande egenskaper hos sorten kan bedömas

1. avkastningsförmåga,

2. resistens mot skadliga organismer,

3. reaktioner på odlingsmiljön,

4. kvalitetsegenskaper,

5. växling mellan höstform och vårform, för en art med båda for-

merna, samt

6. beträffande grässorter även tillväxtrytm.

En sorts odlings- och bruksvärde skall anses som tillfredsställande om

dess egenskaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är

intagna i sortlistan, visar ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt

område vad gäller odlingen, utnyttjandet av den skördade varan eller av

sådana produkter som framställs av den.

Vid bedömningen får Växtsortnämnden även bortse från enstaka

mindre goda egenskaper hos sorten om dessa uppvägs av andra över-

lägsna sådana.

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

4

Nämnden får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provnings-

resultat som kan tillmätas betydelse vid bedömningen.

Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra

hälsofara för människor, djur eller växter.

7 § För köksväxtsorter utom industricikoria skall, om upprätthållaren

begär det, anges om utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som

standardutsäde, genom att det i sortlistan anges att det är fråga om en s.k.

”b-sort”. För sådana sorter får resultaten från inofficiella undersökningar

och kunskap som erhållits genom praktiska odlingserfarenheter beaktas

vid Växtsortnämndens prövning.

8 § Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 §

omfattar inte

1. grässorter som, enligt sökandens försäkran, skall användas för annat

ändamål än produktion av foder,

2. sorter, vilkas utsäde endast är avsett att saluföras

a) i ett annat EES -land än Sverige, och detta land har godkänt

sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller

b) i ett land utanför EES,

3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som

komponenter till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4 §,

4. sorter av köksväxtarter, med undantag av industricikoria, samt

5. sorter av arter som avses i 1 § fjärde stycket.

För hansterila hybridsorter av Brassica napus L. (raps) och Brassica

rapa L. var. sylvestris (Lam.) Briggs (rybs), som enbart skall användas till

sammansatta sorter⁴, skall prövningen av odlings- och bruksvärdet göras

för den sammansatta sorten.

9 § En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad orga-

nism som avses i 13 kap.miljöbalken (1998:808), får endast godkännas

för intagning i sortlistan under förutsättning att ett tillstånd för utsläp-

pande på marknaden finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken eller enligt 6 §

förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer.

För provning av en sådan sort fordras tillstånd för avsiktlig utsättning

enligt 13 kap. 12 § miljöbalken.

Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad

skall framgå av sortlistan.

4 Jfr kommissionens beslut 95/232/EG av den 27 juni 1995 om ett tidsbegränsat försök

enligt rådets direktiv 69/208/EEG för att fastställa de villkor som skall uppfyllas av utsäde

av hybrider och av sammansatta sorter av raps och rybs (EGT L 154, 5.7.1995, s. 22, Celex

31995L0232), senast ändrat genom kommissionens beslut 2001/18/EG av den 21 december

2000 om ändring av beslut 95/232/EG om ett tidsbegränsat försök enligt rådets direktiv

69/208/EEG för att fastställa de villkor som skall uppfyllas av utsäde av hybrider och av

sammansatta sorter av raps och rybs (EGT L 4, 9.1.2001, s. 36, Celex 32001L0018).

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

5

10 § Om material från en sort är avsett att användas som ett livsmedel

eller en livsmedelsingrediens som omfattas av rådets och Europaparla-

mentets förordning (EG) nr 258/97 av den 27 januari 1997 om nya livs-

medel och livsmedelsingredienser⁵, skall ett tillstånd enligt nämnda

förordning finnas för en sådan användning, för att sorten skall kunna

godkännas för intagning i sortlistan.

11 § Växtsortnämnden skall vid sin prövning av sortbenämningens

lämplighet tillämpa artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den

27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt⁶, ändrad genom rådets

förordning (EG) nr 2506/95⁷, samt kommissionens förordning (EG) nr

930/2000 av den 4 maj 2000 om tillämpningsföreskrifter beträffande

lämp ligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväx-

ter⁸.

Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Växtsort-

nämnden återkalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att före slå

en annan benämning för godkännande. Nämnden kan bestämma att den

ursprungliga benämningen under en viss tid skall användas som tilläggs-

namn.

Provningens utförande

12 § Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet skall

utföras av Statens utsädeskontroll eller av en myndighet i ett annat EES-

land eller ett tredje land om provningen enligt nämndens beslut kan

jämställas med provning som utförs här i landet.

När det gäller sorter av de i bilagan angivna arterna skall provningen

utföras enligt de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdas av

förvaltningsrådet för Gemenskapens växtsortsmyndighet, i enlighet med

artikel 56 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 och som offentliggjorts i

Officiell tidskrift för Gemenskapens växtsortsmyndighet. Samtliga egen-

skaper skall undersökas om inte observationen av en egenskap

omöjliggörs av uttrycket av en annan egenskap, eller uttrycket av en

egenskap förhindras av de miljöförhållanden under vilka provningen

utförs.

Provningen av sorter av övriga arter skall utföras enligt de anvisningar

som fastställs av Internationella unionen för skydd av

växtförädlingsprodukter (UPOV).

Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges

lantbruksuniversitets försorg. Provningen kan avkortas i de fall ett

5 EGT L 43, 14.2.1997, s. 1 (Celex 31997R0258).

6 EGT L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 31994R2100).

7 EGT L 258, 28.10.1995, s. 3 (Celex 31995R2506).

8 EGT L 108, 5.5.2000, s. 3 (Celex 32000R0930).

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

6

officiellt provningsresultat från ett EES-land eller ett tredje land finns och

detta resultat enligt beslut av Växtsortnämnden kan jämställas med

provning som har utförts här i landet.

Sökanden skall tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en

sort som anmälts till provning, i den mängd och av den kvalitet som den

provande myndigheten begär.

De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket

skall årligen informera sökanden om erhållna provningsresultat. (SJVFS

2002:51).

Sortlistan

13 § Växtsortnämn den skall kungöra beslut om intagning i eller uttag-

ning ur sortlistan, förnyat godkännande för en sort liksom andra ändringar

av betydelse. Övriga EES-länder och Europeiska gemenskapernas kom-

mission skall underrättas om dessa beslut och om ingivna, återkallade och

avslagna ansökningar samt förslag till sortbenämningar. För varje ny sort

skall en kort beskrivning av sorten bifogas.

Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EG:s gemen-

samma sortlista för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köks-

växter⁹.

14 § Växtsortnämnden skall årligen publicera den officiella svenska

sortlistan, som för varje sort skall innehålla

1. sortens benämning, om denna är en kod skall det särskilt framgå,

2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och

dennes eventuella ombud i landet,

3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan,

4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut,

5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-

land,

6. förbehåll so m gäller för en sådan sort som avses i 8 § första stycket

punkt 2 (exportsort),

7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 § fjärde stycket för

certifiering och saluföring av en sort vars giltighetstid löpt ut, samt

8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad.

För sorter av raps och rybs skall det framgå om de är dubbellåga (00),

dvs. har påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25

µmol/g vid en vattenhalt på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO 9167-

1:1995, och högst 2 % erukasyra av det totala innehållet av fettsyra, be-

9 Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska gemenskapernas

officiella tidning (EGT).

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

7

stämt i enlighet med EN ISO 5508:1995¹⁰.

För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än produktion av

foder, får det anges i sortlistan om sorten vid officiell provning i Sverige

har bedömts ha ett tillfredsställande odlings- och bruksvärde.

15 § Växtsortnämnden skall för varje godkänd sort sammanställa doku-

mentation som innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat

till grund för intagningen i sortlistan. Denna dokumentation skall ställas

till övriga EES -länders och kommissionens förfogande om så begärs.

Statens utsädeskontroll skall bevara referensprov av godkända sorter

för efterkontroll.

Giltighetstid för sortgodkännande

16 § Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalender-

året efter det år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkän-

nande kan därefter förnyas med 10 år i taget, under förutsättning att sorten

enligt Växtsortnämndens bedömning odlas i tillräcklig omfattning, eller

bör bibehållas i syfte att bevara de växtgenetiska resurserna, och att den

fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet.

En ansökan om förnyat godkännande skall inges till nämnden senast

två år före godkännandetidens utgång. Nämnden skall i sortlistan ange om

ansökan om förnyat godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slut-

behandlad vid tioårsperiodens utgång, får nämnden tillfälligt förlänga

godkännandets giltighetstid till dess ett beslut om förnyat godkännande är

fattat.

Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits,

eller sortgodkännandet av annan anledning återkallats, skall den tas ut ur

sortlistan.

Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som god-

känts enligt dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den

30 juni det tredje året efter giltighetstidens utgång. Om upprätthållaren

önskar använda sig av denna möjlighet skall det meddelas till Växtsort-

nämnden, senast innan sortgodkännandets giltighetstid löper ut, annars

kan denna period inte utnyttjas. En sådan förlängd period skall framgå av

sortlistan.

Övriga bestämmelser

17 § Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande skall

10 Jfr artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 av den 22 oktober 1999 om

tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett

stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 280, 30.10.1999, s. 43, Celex

31999R2316).

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

8

1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätt-

hållande av s orten,

2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas

för kontroll av upprätthållandet. I anteckningarna skall även ingå uppgif-

ter som omfattar generationerna före basutsäde eller motsvarande kate-

gori, samt

3. på anmodan av Staten s utsädeskontroll ta ut och sända in prov av

förökningsmaterial för kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt.

Upprätthållande kan ske i ett annat EES -land eller i ett land utanför

EES vars kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har be-

dömts vara likvärdig med upprätthållande inom EU¹¹.

18 § Växtsortnämnden skall återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur

sortlistan om

1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar,

tillräckligt enhetlig eller stabil, elle r

2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida

inte upprätthållandet tillgodoses av någon annan.

19 § Växtsortnämnden får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur

sortlistan

1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs,

2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt förök-

ningsmaterial till förfogande för efterkontroll,

3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i

angiven tid, eller

4. om intagningen i sortlistan ske tt på oriktiga grunder.

-------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning¹² träder i kraft den 5 april 2001, då verkets

föreskrifter (SJVFS 1994:196) om intagning av växtsorter i den svenska

sortlistan skall upphöra att gälla.

-------------------------

11 Se rådets beslut 97/788/EG av den 17 november 1997 om likvärdighet av kontroller i

tredje land av förfaranden för upprätthållande av sorter (EGT L 322, 25.11.1997, s. 39,

Celex 31997D0788).

12 SJVFS 2001:33.

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

9

Denna författning¹³ träder i kraft den 1 juli 2002.

Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilagan angivna arterna

påbörjats före den 31 mars 2002 behöver de berörda sorterna inte

genomgå någon ny provning för att visa att de är i överensstämmelse med

de nya bestämmelserna.

CARL JOHAN LIDÉN

Eva Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

13 SJVFS 2002:51.

SJVFS 2002:51

Saknr U 27

10

Bilaga

Arter för vilka provningsriktlinjer 'Protocol for Distinctness,

Uniformity and Stability Tests' för respektive art har utfärda ts av

förvaltningsrådet för Gemenskapens växtsortsmyndighet, i enlighet

med artikel 56 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 och offentliggjorts

i Officiell tidskrift för Gemenskapens växtsortsmyndighet

Arter av lantbruksväxter

vete (Triticum aestivum L.)

majs (Zea mays L.)

Arter av köksväxter

tomat (Lycopersicon l ycopersicum L. Karsten ex. Farw.)

purjolök (Allium porrum L.)

böna (Phaseolus vulgaris L.)

vitkål, rödkål och savojkål (Brassica oleracea L. convar. capitata (L.)

Alef.)

blomkål ( Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.) Alef. var. botrytis L.)

sallat (Lactuca sativa L.)