SJVFS 2004:24

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00

telefax: 036-19 05 46

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2004:24

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av

växtsorter i den svenska sortlistan;

Saknr U 27

Utkom från trycket

den 13 april 2004

Omtryck

beslutade den 7 april 2004

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 8-10 §§ utsädesförordningen

(2000:1330), samt efter samråd med Statens växtsortnämnd, i fråga om verkets

föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan²

dels att i föreskrifterna ordet ”skall” ska bytas ut mot ”ska”,

dels att bilagan till föreskrifterna ska betecknas bilaga 1 och ha följande lydelse,

dels att 2-6, 8-17 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i föreskrifterna ska införas en ny bilaga, bilaga 2, av följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då

denna författning träder i kraft.

Grundläggande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om Statens växtsortnämnds prövning

och godkännande av växtsorter, av de i bilaga 1 till utsädesförordningen (2000:1330)

angivna arterna av lantbruks- och köksväxter, för intagning i den officiella svenska

sortlistan.

Bestämmelserna i dessa föreskrifter ska även tillämpas på växtsorter av

köksväxtarterna Allium cepa L. var. ascalonicum L. (schalottenlök), Allium

fistulosum L. (piplök), Allium sativum L. (vitlök), Cynara scolymus L. (kronärts-

kocka) samt Rheum spp. (rabarber).

Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter

till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av

dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning.

Växtsortnämnden kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra

arter än de som anges i första respektive andra stycket. (SJVFS 2002:51).

¹

Jfr rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193,

20.07.2002, s. 12, Celex 32002L0053), ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22

september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (EUT L 268, 18.10.2003, s. 1, Celex 32003R1829), rådets

direktiv 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter (EGT L 193, 20.07.2002, s. 33, Celex

32002L0055), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om

genetiskt modifierade livsmedel och foder, rådets direktiv 92/33/EEG av den 28 april 1992 om saluförande av annat föröknings-

och plantmaterial av grönsaker än utsäde (EGT L 157, 10.6.1992, s. 1, Celex 31992L0033), senast ändrat genom rådets direktiv

2003/61/EG (EUT L 165, 3.7.2003, s. 23, Celex 32003L0061), kommissionens direktiv 2003/90/EG av den 6 oktober 2003 om

tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i

undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter (EUT L 254,

8.10.2003, s. 7, Celex 32003L0090), kommissionens direktiv 2003/91/EG av den 6 oktober 2003 om tillämpningsföreskrifter

för artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst skall ingå i undersökningar samt minimikraven

för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av köksväxter (EUT L 254, 8.10.2003, s. 11, Celex 32003L0091) samt

Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 1 juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och

växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1) senast ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr

^{70/2003 (EUT L 257, 9.10.2003, s. 14).}

²

^{Författningen omtryckt SJVFS 2002:51}.

SJVFS 2004:24

2

Ansökan

2 § En ansökan om intagning i sortlistan ges in till Växtsortnämnden, som

föranstaltar om provning i enlighet med 4 och 6 §§. Ansökan ska göras på ett

formulär som tillhandahålls av nämnden och vara nämnden tillhanda senast vid den

tidpunkt som fastställs av nämnden.

Vid ansökan om intagning i sortlistan ska även ett förslag till sortbenämning

inlämnas.

Av ansökan ska framgå om en ansökan om godkännande har gjorts även i ett

annat EES-land³ eller i Schweiz. I sådant fall ska detta land anges liksom om

ansökan bifallits där. (SJVFS 2004:24).

Förutsättningar för godkännande

3 § Växtsortnämnden fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i

sortlistan på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6 §§,

inhämtande av uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9 §,

godkännande för användning som livsmedel eller foder enligt 10 § andra stycket

samt om sorten har en sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av

nämnden i enlighet med 11 §. (SJVFS 2004:24).

4 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om:

1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga

materialet från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller

genom växtförädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller

flera viktiga kännetecken, från alla andra sorter som är kända inom EES eller

Schweiz enligt definitionen i 5 §. Kännetecknen hos en sort ska vara klart

identifierbara och möjliga att beskriva noggrant. Om det vid nämndens

prövning visar sig att två eller flera anmälda sorter inte är särskiljbara från

varandra ska den sort, för vilken ansökan först har givits in, ha företräde.

2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med

mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i

sammanhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters

skilda reproduktionssystem.

3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med

den av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga

kännetecken fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS

2004:24)

5 § För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid

tidpunkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara

1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den

gemensamma sortlistan över arter av köksväxter,

2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men

ännu inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller

³

Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen (EU) och de länder inom

Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

dvs. Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Nederländerna, Norge,

Portugal, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Österrike. Fr.o.m. den 1 maj 2004 omfattar EES även EU:s nya

^{medlemsstater Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern}.

SJVFS 2004:24

3

3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz.

En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om

godkännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den

tidpunkt som anges i första stycket.

En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och

andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i

Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas.

(SJVFS 2004:24).

6 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande

odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett

tillräckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska

utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas

1. avkastningsförmåga,

2. resistens mot växtskadegörare,

3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt

4. kvalitetsegenskaper.

De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med

redogörelsen för resultaten.

En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess

egenskaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i

sortlistan, visar ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller

odlingen, utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av

den.

Vid bedömningen får Växtsortnämnden bortse från enstaka mindre goda

egenskaper hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana.

Nämnden får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat som kan

tillmätas betydelse vid bedömningen.

Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för

människor, djur eller växter. (SJVFS 2004:24).

7 § För köksväxtsorter utom industricikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges

om utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det

i sortlistan anges att det är fråga om en s.k. ”b-sort”. För sådana sorter får resultaten

från inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska

odlingserfarenheter beaktas vid Växtsortnämndens prövning.

8 §⁴ Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 § omfattar inte

1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än

foder,

2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast

a) i Schweiz eller i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har

godkänt sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller

b) i ett annat land utanför EES än Schweiz,

3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som

komponenter till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4 §,

4. sorter av köksväxtarter, med undantag av industricikoria, samt

⁴

^{Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.}

SJVFS 2004:24

4

5. sorter av arter som avses i 1 § fjärde stycket. (SJVFS 2004:24).

9 § En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som

avses i 13 kap. 4 § miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under

förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt

13 kap. 12 § miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden

finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3

kap.

43

§

förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i

miljön.

För provning i Sverige enligt 4 och 6 §§ av en sådan sort som avses i första

stycket fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 § miljöbalken.

Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå

av sortlistan. (SJVFS 2004:24).

10 § Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i

artiklarna 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av

den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om

inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i

frågor som gäller livsmedelssäkerhet⁵, får sorten inte vara skadlig för människors

eller djurs hälsa vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i

sortlistan.

Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av

artikel 3, eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets

förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade

livsmedel och foder⁶, ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna

användning för att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS

2004:24).

11 § Växtsortnämnden ska vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet

tillämpa artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om

gemenskapens växtförädlarrätt⁷ samt kommissionens förordning (EG) nr 930/2000

av den 4 maj 2000 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos

sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter⁸.

Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Växtsortnämnden

återkalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning

för godkännande. Nämnden kan bestämma att den ursprungliga benämningen under

en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2004:24).

Provningens utförande

12 § Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av

Statens utsädeskontroll (SUK) eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz

eller ett tredjeland om provningen enligt Växtsortnämndens beslut kan jämställas

med provning som utförs här i landet.

⁵

^{EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178).}

⁶

^{EUT L 268, 18.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1829).}

⁷

^{EGT L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 31994R2100).}

⁸

^{EGT L 108, 5.5.2000, s. 3 (Celex 32000R0930).}

SJVFS 2004:24

5

När det gäller sorter av de arter som anges i bilaga 1 ska provningen utföras

enligt de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdats av förvaltningsrådet för

Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Provningen av sorter av de arter som

anges i bilaga 2 ska utföras enligt de provningsriktlinjer som fastställts av

Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Samtliga

sortegenskaper enligt riktlinjerna i bilaga 1 ska användas, respektive alla egenskaper

som märkts med en asterisk (*) i de riktlinjer som anges i bilaga 2, om inte

observation av en viss egenskap är omöjlig genom att en annan egenskap uttrycks,

eller en viss egenskap inte kommer till uttryck på grund av de miljöförhållanden

under vilka provningen utförs. SUK ska vid genomförandet av provningen av de

arter som räknas upp i bilagorna 1 och 2 se till att de minimivillkor i fråga om

försöksutformning och odlingsvillkor som anges i de respektive riktlinjerna iakttas.

Provningen av sorter av övriga arter ska utföras enligt de riktlinjer som nämnden

och SUK gemensamt fastställer.

Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges

lantbruksuniversitets försorg. Provningen kan kortas i de fall ett officiellt

provningsresultat från ett EES-land, Schweiz eller ett tredjeland finns och då detta

resultat enligt beslut av nämnden kan jämställas med provning som utförts här i

landet.

Sökanden ska tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en sort som

anmälts till provning, i den mängd och av den kvalitet som den provande

myndigheten begär.

De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket ska årligen

informera sökanden om de preliminära provningsresultaten. (SJVFS 2004:24).

Sortlistan

13 § Växtsortnämnden ska kungöra beslut om intagning i eller uttagning ur

sortlistan, förnyat godkännande för en sort liksom andra ändringar av betydelse.

Övriga EES-länder, Europeiska gemenskapernas kommission och Schweiz ska

underrättas om dessa beslut och om ingivna, återkallade och avslagna ansökningar

samt om förslag till sortbenämningar. För varje ny sort ska en kort beskrivning av

sorten bifogas.

Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EG:s gemensamma

sortlista för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köksväxter⁹. (SJVFS

2004:24).

14 § Växtsortnämnden ska årligen publicera den officiella svenska sortlistan, som

för varje sort ska innehålla

1. sortens benämning, om denna är en kod ska det särskilt framgå

2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och dennes

eventuella ombud i landet,

3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan,

4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut,

5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-land eller i

Schweiz,

⁹

^{Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).}

SJVFS 2004:24

6

6. förbehåll som gäller för en sådan sort som avses i 8 § första stycket punkt 2

(exportsort),

7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 § fjärde stycket för saluföring

och certifiering av en sort vars giltighetsperiod löpt ut, samt

8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad.

För sorter av raps och rybs ska det framgå om de är dubbellåga (00), dvs. har

påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25 µmol/g vid en vattenhalt

på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO 9167-1:1995, och högst 2 % erukasyra av

det totala innehållet av fettsyra, bestämt i enlighet med EN ISO 5508:1995¹⁰.

För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än foder, får det anges i

sortlistan om sorten vid officiell provning i Sverige har bedömts ha ett

tillfredsställande odlings- och bruksvärde. (SJVFS 2004:24).

15 § Växtsortnämnden ska för varje godkänd sort sammanställa dokumentation som

innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat till grund för intagningen i

sortlistan. Denna dokumentation ska lämnas till övriga EES-länder, Schweiz och

kommissionen om så begärs.

SUK ska bevara referensprov av godkända sorter för efterkontroll. (SJVFS

2004:24).

Giltighetstid för sortgodkännande

16 § Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalenderåret efter det

år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkännande kan därefter

förnyas med 10 år i taget, under förutsättning att sorten enligt Växtsortnämndens

bedömning odlas i tillräcklig omfattning, eller bör bibehållas i syfte att bevara de

växtgenetiska resurserna, och att den fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet,

enhetlighet och stabilitet.

En ansökan om förnyat godkännande ska ges in till nämnden senast två år före

godkännandetidens utgång. Nämnden ska i sortlistan ange om en ansökan om förnyat

godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slutbehandlad vid tioårsperiodens

utgång, får nämnden tillfälligt förlänga godkännandets giltighetstid till dess ett beslut

om förnyat godkännande är fattat.

Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits, eller

sortgodkännandet av annan anledning återkallats, ska den tas ut ur sortlistan.

Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som godkänts enligt

dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den 30 juni det tredje året

efter giltighetens utgång. Om upprätthållaren önskar använda sig av denna möjlighet

ska det meddelas till Växtsortnämnden, senast innan sortgodkännandets giltighetstid

löper ut. Annars kan denna möjlighet inte utnyttjas. En sådan förlängd period ska

framgå av sortlistan. (SJVFS 2004:24).

¹⁰

Jfr artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999 av den 22 oktober 1999 om tillämpningsföreskrifter till rådets

förordning (EG) nr 1251/1999 om upprättande av ett stödsystem för producenter av vissa jordbruksgrödor (EGT L 280,

^{30.10.1999, s. 43, Celex 31999R2316).}

SJVFS 2004:24

7

Övriga bestämmelser

17 § Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande ska

1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätthållande av

sorten,

2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas för

kontroll av upprätthållandet. I anteckningarna ska även ingå uppgifter som

omfattar generationerna före basutsäde eller motsvarande kategori, samt

3. på anmodan av SUK ta ut och sända in prov av förökningsmaterial för

kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt.

Upprätthållande kan ske i ett annat EES-land, Schweiz eller i ett tredjeland vars

kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har bedömts vara likvärdig med

upprätthållande inom EU¹¹. (SJVFS 2004:24).

18 § Växtsortnämnden ska återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan

om

1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar, tillräckligt

enhetlig eller stabil, eller

2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida inte

upprätthållandet tillgodoses av någon annan.

19 § Växtsortnämnden får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan

1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs,

2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt föröknings-

material till förfogande för efterkontroll,

3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i angiven

tid, eller

4. om intagningen i sortlistan skett på oriktiga grunder.

-------------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning¹² träder i kraft den 5 april 2001, då verkets föreskrifter (SJVFS

1994:196) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan ska upphöra att gälla.

-------------------------

Denna författning¹³ träder i kraft den 1 juli 2002.

Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilagan angivna arterna påbörjats

före den 31 mars 2002 behöver de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning

för att visa att de är i överensstämmelse med de nya bestämmelserna.

-------------------------

¹¹

Se rådets beslut 97/788/EG av den 17 november 1997 om likvärdighet av kontroller i tredje land av förfaranden för

upprätthållande av sorter (EGT L 322, 25.11.1997, s. 39, Celex 31997D0788), senast ändrat genom kommissionens beslut

^{2004/120/EG (EUT L 36, 07.02.2004, s. 57, Celex 32004D0120).}

¹²

^{SJVFS 2001:33.}

¹³

^{SJVFS 2002:51.}

SJVFS 2004:24

8

Denna författning träder i kraft den 7 maj 2004.

Om provningen av en sort enligt 12 § av de i bilaga 1 eller 2 angivna arterna

påbörjats före den 7 maj 2004 enligt bestämmelserna i de äldre föreskrifterna

behöver de berörda sorterna inte genomgå någon ny provning för att visa att de är i

överensstämmelse med bestämmelserna i de nya föreskrifterna.

MATS PERSSON

Eva

Dahlberg

(Växtodlingsenheten)

SJVFS 2004:24

9

Bilaga 1

Arter för vilka provningsriktlinjer (”Protocol for Distinctness, Uniformity and

Stability Tests”) för respektive art har utfärdats av förvaltningsrådet för

Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Protokollen finns tillgängliga på

CPVO:s webbplats (www.cpvo.eu.int).

Lantbruksväxter

Art

Protokoll

CPVO:s

beslutsdatum

Durumvete

TP-120

27 mars 2002

Korn

TP-19

27 mars 2002

Majs

TP-02

15 november 2001

Potatis

TP-23

27 mars 2002

Råg

TP-58

31 oktober 2002

Solros

TP-8

31 oktober 2002

Vete

TP-03/2

27 mars 2002

Köksväxter

Art

Protokoll

CPVO:s

beslutsdatum

Blomkål

TP/45/1

15 november 2001

Broccoli

TP/151/1

27 mars 2002

Brysselkål

TP/54/1

27 mars 2002

Böna

TP/12/1

15 november 2001

Chilipeppar/spansk

peppar/paprika

TP/76/1

27 mars 2002

Friséesallat

TP/118/1

27 mars 2002

Gurka

TP/61/1

27 mars 2002

Melon

TP/104/1

27 mars 2002

Morot

TP/49/6

27 mars 2002

Purjolök

TP/85/1

15 november 2001

Rädisa

TP/64/6

27 mars 2002

Rödkål

TP/48/1

15 november 2001

Sallat

TP/13/1

15 november 2001

Savoykål

TP/48/1

15 november 2001

Sparris

TP/130/1

27 mars 2002

Spenat

TP/55/6

27 mars 2002

Tomat

TP/44/2

15 november 2001

Vintersallat

TP/75/6

27 mars 2002

Vitkål

TP/48/1

15 november 2001

(SJVFS 2004:24)

SJVFS 2004:24

10

Bilaga 2

Arter för vilka provningsriktlinjer (”Test Guidelines”) för respektive art har

fastställts av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV).

Riktlinjerna finns tillgängliga på UPOV:s webbplats (

www.upov.int

).

Lantbruksväxter

Art

Riktlinjernas nr

UPOV:s beslutsdatum

Alaskagräs

TG/180/3

4 april 2001

Blålupin

TG/66/3

14 november 1979

Bomull

TG/88/6

4 april 2001

Brunven

TG/30/6

12 oktober 1990

Engelskt rajgräs

TG/4/7

12 oktober 1990

Foderbeta

TG/150

4 november 1994

Fårsvingel

TG/67/4

12 november 1980

Gullupin

TG/66/3

14 november 1979

Havre

TG/20/10

1 oktober 1994

Hundäxing

TG/31/8

17 april 2002

Hybridrajgräs

TG/4/7

12 oktober 1990

Italienskt rajgräs

TG/4/7

12 oktober 1990

Jordnöt

TG/93/3

13 november 1985

Krypven

TG/30/6

12 oktober 1990

Kålrot

TG/89/6

4 april 2001

Lusern

TG/6/4

21 oktober 1988

Oljerättika

TG/178/3

4 april 2001

Plattlosta

TG/180/3

4 april 2001

Raps

TG/36/6

18 oktober 1996

(rättelse 17 april 2002)

Ris

TG/16/4

13 november 1985

Rybs

TG/185/3

17 april 2002

Rågvete

TG/121/3

6 oktober 1989

Rödklöver

TG/5/7

4 april 2001

Rödsvingel

TG/67/4

12 november 1980

Rödven

TG/30/6

12 oktober 1990

Rörsvingel

TG/39/8

17 april 2002

Safflor

TG/134/3

12 oktober 1990

Sojaböna

TG/80/6

1 april 1998

Sorghum

TG/122/3

6 oktober 1989

Spånadslin/oljelin

TG/57/6

20 oktober 1995

Storven

TG/30/6

12 oktober 1990

Timotej

TG/34/6

7 november 1984

Vallmo

TG/166/3

24 mars 1999

Vicker

TG/32/6

21 oktober 1988

Vitklöver

TG/38/7

9 april 2003

Vitlupin

TG/66/3

14 november 1979

Vitsenap

TG/179/3

4 april 2001

Åkerböna

TG/8/6

17 april 2002

Ängsgröe

TG/33/6

12 oktober 1990

SJVFS 2004:24

11

Ängssvingel

TG/39/8

17 april 2002

Ärt

TG/7/9

4 november 1994

(rättelse 18 oktober 1996)

Köksväxter

Art

Riktlinjernas nr

UPOV:s beslutsdatum

Aubergin/äggplanta

TG/117/4

17 april 2002

Blomsterböna

TG/9/5

9 april 2003

Bondböna

TG/206/1

9 april 2003

Fänkål

TG/183/3

4 april 2001

Gräslök

TG/161/3

1 april 1998

Grönkål

TG/90/6

17 april 2002

Industricikoria

TG/172/3

4 april 2001

Jättepumpa

TG/155/3

18 oktober 1996

Kinesisk kål

TG/105/4

9 april 2003

Kronärtskocka

TG/184/3

4 april 2001

Kålrabbi

TG/65/4

17 april 2002

Mangold

TG/106/3

7 oktober 1987

Persilja

TG/136/4

18 oktober 1991

Pumpa/squash

TG/119/4

17 april 2002

Rabarber

TG/62/6

24 mars 1999

Rova

TG/37/10

4 april 2001

Rödbeta

TG/60/6

18 oktober 1996

Selleri

TG/82/4

17 april 2002

Storbladig cikoria

TG/154/3

18 oktober 1996

Svartrot

TG/116/3

21 oktober 1988

Vattenmelon

TG/142/3

26 oktober 1993

Witloof-cikoria

TG/173/3

5 april 2000

Vitlök

TG/162/4

4 april 2001

Ärt

TG/7/9

4 november 1994

(rättelse 18 oktober 1996)

(SJVFS 2004:24)