SJVFS 2010:58
Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk hälsoövervakning av fjäderfä
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2010:58
Statens jordbruksverks föreskrifter om obligatorisk
hälsoövervakning av fjäderfä;
Saknr K 20
Utkom från trycket
den 20 juli 2010
beslutade den 15 juli 2010.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 3, 5 och 9 §§ förordningen
(2006:815) om provtagning på djur, m.m. samt efter samråd med Statens
veterinärmedicinska anstalt följande.
1 KAP. INLEDANDE BESTÄMMELSER
Tillämpningsområde
1 § Denna författning innehåller föreskrifter om villkor för registrering av och
obligatorisk hälsoövervakning i anläggning med avelsfjäderfä.
Definitioner
2 § I denna författning avses med
anläggning: verksamhet med fjäderfä, registrerad av Jordbruksverket som
anläggning för avelsfjäderfä eller kläckeri godkänd för handel. En anläggning kan
bestå av ett eller flera stall
eller andra byggnader eller markområden där fjäderfän hålls
och som är geografiskt koncentrerade till en enhet. Till anläggningen räknas även
stallens närmaste omgivning,
avelsfjäderfä: fjäderfä som är 72 timmar gamla eller äldre och som är avsedda för
produktion av bruksfjäderfä eller fjäderfä avsedda för produktion av föräldradjur,
anläggning för avelsfjäderfä: Verksamhet med uppfödning eller kläckäggs-
produktion avseende föräldradjur eller far- och morföräldradjur,
bruksfjäderfä:
fjäderfä som är 72 timmar gamla eller äldre och föds upp för
produktion av kött eller ägg för konsumtion eller för att genom utsättning
vidmakthålla viltstammen
,
daggamla
kycklingar: kycklingar som inte mottagit foder och som inte är äldre än 72
timmar,
djurutrymme: utrymme avsett för fjäderfäuppfödning eller äggproduktion som är
skilt från annat utrymme genom separat ventilationssystem, täta väggar, golv och tak
samt med upprättade hygiengränser (epidemiologisk enhet),
far- och morföräldradjur: fjäderfä avsedda för produktion av föräldradjur
,
fjäderfä: höns, kalkoner, pärlhöns, ankor, gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns
och strutsfåglar (Ratitae) som föds upp eller hålls i fångenskap för avel, produktion
1 Rådets direktiv 2009/158/EG av den 30 november 2009 om djurhälsovillkor för handel inom
gemenskapen med och för import från tredje land av fjäderfä och kläckägg (EUT L343, s.74,
30.11.2009, Celex 32009 L158)
SJVFS 2010:58
av kött eller ägg för konsumtion eller
för att genom utsättning vidmakthålla
viltstammen,
flock: fjäderfä med samma hälso- och immunitetsstatus som hålls i samma
djurutrymme
,
förrum: rum genom vilket inpassering till eller utpassering från djurutrymme ska
ske via en hygiengräns och som även är avsett för förvaring och byte av
skyddsutrustning samt för personlig rengöring,
föräldradjur:
fjäderfä avsedda för produktion av bruksfjäderfä
,
handel: försäljning, leverans, överlåtelse eller annan form av utsläppande på
marknaden av fjäderfä, kläckägg eller sperma,
hygiengräns: en bänk eller annan avgränsning som sluter tätt vid golvet, är minst
40 centimeter hög och avdelar förrummet i en "ren" del mot djurutrymme och en
"oren" del mot ytterdörren eller vid dörren in till ett av flera djurutrymmen med
gemensamt förrum
,
kläckeri: anläggning som med hjälp av maskinell ruvning och kläckning
producerar mer än 50 000 daggamla kycklingar per år,
kläckerilokal: lokal i kläckeri för lagring, ruvning, kläckning av ägg och sortering
och packning av kyckling,
kläckägg:
befruktade ägg avsedda för kläckning,
officiell
veterinär: en veterinär som fått särskilt förordnande av Jordbruksverket att
utföra sådana uppdrag som EG rätten kräver ska utföras av en officiell veterinär,
registreras: uppsättas i en av Jordbruksverket skapad förteckning över
anläggningar som uppfyller kraven i denna författning och tilldelas ett för
anläggningen särskiljande nummer, och
stall: byggnad (hus) avsedd för fjäderfäuppfödning eller äggproduktion, bestående
av ett eller flera djurutrymmen och förrum.
Registrering av anläggning
3 § Kläckeri eller anläggning med avelsfjäderfä med höns och kalkoner ska
registreras hos Jordbruksverket.
Anläggning med avelsfjäderfä av annan art än höns och kalkoner ska registreras
hos Jordbruksverket om anläggningen för ut ägg eller fjäderfä till annat land inom
Europeiska unionen eller bedriver export.
4 § Ansökning om registrering ska ske på blankett fastställd av Jordbruksverket.
Villkoren i denna författning ska vara uppfyllda för att registrerad anläggning ska
tilldelas ett registreringsnummer.
5 § Om villkoren i denna författning inte följs kan Jordbruksverket tillfälligt
upphäva eller slutgiltigt återkalla registreringen.
6 § Den som är ansvarig för verksamheten enligt 3 § ska underrätta det laboratorium
som Jordbruksverket anvisar om varje flyttning av flockar från
uppfödningsanläggning till produktionsanläggning. Vid ägarbyte, utökning,
nedläggning eller annan väsentlig ändring av verksamheten i en anläggning ska
Jordbruksverket underrättas inom en månad.
2
SJVFS 2010:58
Allmänna villkor för anläggning
7 § I en anläggning får ingen annan verksamhet utövas än det som anläggningen är
registrerad för.
En anläggning får inte använda sig av personal som utanför anläggningen hanterar
fjäderfä eller produkter av fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap.
Med andra fåglar i fångenskap i andra stycket avses alla fåglar som hålls i
fångenskap av varje annat skäl än de som avses i definitionen av fjäderfä, även
sådana som hålls för uppvisning, utställning, tävling, uppfödning, försäljning eller
hobbyverksamhet.
Personal som är direkt sysselsatt med annan animalieproduktion än
fjäderfäproduktion ska följa de särskilda hygienregler som den officiella veterinären
godkänt.
Jordbruksverket kan tillåta att samma personal tjänstgör vid flera registrerade
anläggningar om det finns särskilda skäl, såsom servicepersonal, avbytartjänst samt
vid provtagningar, infångande av djur till slakt eller vid könssortering. Sådan
personal ska följa de särskilda hygienregler som godkänts av den officiella
veterinären.
8 § En registrerad anläggning får endast ta emot fjäderfä, kläckägg och sperma som
kommer direkt från en annan registrerad anläggning.
9 § Vid anläggning ska journal föras över verksamheten. Journal för
avelsanläggning och kläckeri ska föras enligt 22 och 48 §§.
Dokumentationen ska bevaras i två år inom anläggningen och på begäran visas för
den officiella veterinären.
10 § Varje anläggning ska ha en officiell veterinär knuten till anläggningen.
11 § En officiell veterinär ska besöka anläggningen eller kläckeriet med följande
tidsintervall
1. vid far- eller morföräldradjuranläggning för uppfödning eller kläckäggs-
produktion, kvartalsvis,
2. vid annan registrerad anläggning än den som avses i punkt 1, halvårsvis, och
3. vid kläckeri, kvartalsvis.
Besöken ska ske under varje äggläggningsperiod vid den tid när det är lättast att
upptäcka sjukdom.
12 § Varje besök enligt 11 § ska innefatta minst följande moment
a. genomgång av anläggningens verksamhet,
b. inspektion av fjäderfäna,
c. undersökning av eventuellt sjukt eller dött fjäderfä,
d. kontroll av att erforderlig provtagning enligt bilaga 2 har ägt rum,
e. tillägg till journalen av förhållanden av veterinärmedicinsk natur samt datum för
veterinärbesök, och
f. genomgång och kontroll av journalen.
Den officiella veterinären ska före den 1 mars varje år avge rapport om i vilka
besättningar kontrollbesök har skett. Rapporten ska lämnas till länsstyrelsen i det län
3
SJVFS 2010:58
där anläggningen är belägen. Länsstyrelsen ska sedan vidarebefordra denna rapport
till Jordbruksverket. Om det vid besöket upptäcks att bestämmelserna i denna
föreskrift inte upprätthålls ska veterinären omedelbart anmäla detta till
Jordbruksverket och länsstyrelsen i det län där anläggningen är belägen.
13 § Den som ansvarar för verksamheten ska se till att hälsotillståndet hos fjäderfäna
följs genom en systematisk hälsokontroll och serologiska undersökningar i enlighet
med bilaga 2.
Prov som tagits enligt dessa föreskrifter ska sändas in till det
laboratorium som Jordbruksverket anvisar för analys. Proverna ska skickas enligt
särskilda anvisningar av denna myndighet.
14 § Om det bland fjäderfä i en anläggning uppträder onormal minskning i
äggproduktionen, onormal dödlighet, låg kläckbarhet, låg befruktningsprocent eller
andra tecken på försämrat hälsotillstånd ska en officiell veterinär genast kontaktas.
Den officiella veterinären eller Jordbruksverket kan i händelse av misstanke om
sjukdom bland fjäderfä ålägga den som ansvarar för verksamheten att sända sjukt
eller dött fjäderfä eller annat provmaterial till laboratorium för undersökning.
15
§
En anläggning ska vara så konstruerad och underhållen att risken för
smittöverföring från annan fjäderfäproduktion minimeras.
16 § Förutom besök av djurägare, djurskötare, veterinär, kontrollpersonal och
servicepersonal ska antalet besök minimeras. Besök ska anmälas till och godkännas
av djurägaren eller ansvarig djurskötare. Den som transporterar foder eller ägg får
inte medges tillträde till djurutrymmen. Samtliga besökare ska följa de hygienregler
för besökare som den officiella veterinären har godkänt.
17 § Alla redskap och annan utrustning samt alla maskiner som används inom
anläggningen ska vara av material som är lätta att tvätta och desinfektera.
18 § Regelbunden skadedjursbekämpning ska utföras av personal som har
behörighet att hantera bekämpningsmedel av klass 1 SOX.
19 § Döda eller sjuka djur som påträffas ska genast avlägsnas. Kontroll av förekomst
av döda eller sjuka djur ska ske minst en gång per dygn.
20 § Djurkadaver och annat animaliskt avfall ska hanteras i enlighet med Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska
biprodukter och införsel av andra produkter, utom livsmedel, som kan sprida
smittsamma sjukdomar till djur och människor.
21 § Så snart som möjligt efter äggläggningen ska ägg samlas in och desinfekteras.
22 § Journal för registrerad anläggning ska innehålla uppgifter om
1.
mottagning och leverans av fjäderfä och sperma med angivande av
föräldradjurens identitet, datum och leverantörens namn. Noteringen ska ske på
sådant sätt att varje leverans kan följas tillbaka till leverantören,
2. produktionsresultat inkluderande uppgifter om avvikelser från det normala,
4
SJVFS 2010:58
3. sjuklighet och dödlighet. Vid förhöjd dödlighet/gallring utöver det normala ska
uppgift om orsak inkluderas,
4. uppgifter om och resultat av provtagning,
5. foderleveranser,
6. vaccinationer,
7. coccidiostatikaanvändning och annan medicinering,
8. utförd skadedjursbekämpning inkluderande uppgifter om datum för utförd
bekämpning och vem som anlitats,
9. besök, och
10. leveransmottagare av kläckägg.
Journalen ska sparas i minst två år.
2 KAP. SÄRSKILDA VILLKOR FÖR ANLÄGGNING MED
AVELSFJÄDERFÄ MED HÖNS OCH KALKONER
Utformning av lokaler
Stall m.m.
23 § Stallet ska innehålla minst ett förrum med hygiengräns och ett eller flera
djurutrymmen. Ett förrum kan vara gemensamt för flera djurutrymmen. Det ska vara
god ordning i stallet. Ytterdörrar ska hållas låsta och vara försedda med skylt som
upplyser om att det är förbjudet för obehöriga att komma in.
24 § Stallet och lokalerna i detta ska ha konstruerats och vara i sådant skick att
risken för att gnagare och fåglar kommer in minimeras.
25 § Markområdet inom två meter runt stallet ska hållas fritt från föremål och
växtlighet (frizon).
26 § Markytor närmast ytterdörrar och portar för in- och utlastning som leder till
djurutrymmen ska, på en yta av minst två meter rakt ut från dörren och en meter på
vardera sidan om denna, vara hårdgjord och sanerbar. Dessa ytor ska vara
konstruerade så att vatten rinner av dem.
27 § Inom anläggningen men utanför djurutrymmen ska det finnas ett lämpligt
utrymme för undersökning och provtagning av skadade, sjuka eller döda djur samt
möjlighet till kyld tillfällig förvaring av de döda djur som ska provtas eller sändas till
laboratorium.
Förrum
28 § I förrum ska det finnas minst en hygiengräns. Hygiengränsen ska vara placerad
så att den alltid måste passeras före respektive efter vistelse i ett djurutrymme.
I ett förrum med flera djurutrymmen ska hygiengränsen vara placerad i direkt
anslutning till ingång till respektive djurutrymme om djurutrymmena kan hållas
smittskyddsmässigt isolerade från varandra. I annat fall placeras hygiengränsen vid
ingång till förrummet. Om ett förrum är gemensamt för flera djurutrymmen, och
5
SJVFS 2010:58
hygiengränsen är placerad vid ingången från det gemensamma förrummet, ska byte
av skor eller skoskydd ske även vid hygiengränsen till varje djurutrymme. Det ska
finnas en dörr mellan djurutrymmet och hygiengränsen så att damm från djuren inte
kommer ut dit.
Finns det ägginsamlingsrum i direkt anslutning till djurutrymmen ska det finnas två
hygiengränser, en yttre vid ingången till stallet och en inre vid ingången till varje
djurutrymme.
29 § I den del av förrummet som är belägen närmast ytterdörren (oren del) ska det
finnas en särskild plats för förvaring av ytterkläder samt en förvaringsplats för
besöksjournaler.
I delen närmast djurutrymmet (ren del) ska det finnas en särskild plats för förvaring
av skyddskläder och för på- och avklädning av dessa. I denna del ska det också
finnas tvättställ med rinnande varmt och kallt vatten, flytande tvål och
pappershanddukar.
Om ett förrum är gemensamt för flera djurutrymmen ska tvättställ med tillbehör
eller möjlighet till handdesinfektion vara placerat i anslutning till ingången till varje
djurutrymme.
Djurutrymme
30 § I varje djurutrymme ska
1. det finnas en dörr för personal m.fl. som leder till förrummet
2. det finnas en port som leder direkt ut ur stallet och som är avsedd för in- och
utlastning av djur, golvströ m.m.
3. golv, tak, väggar, fönster och dörrar vara hela och täta samt lätta att rengöra och
desinfektera. All inredning ska vara av material som är lätt att rengöra och
desinfektera,
4. avloppet vara försett med gnagarsäkert lock. Avloppsvatten ska hanteras så att
risk för smittspridning inte uppkommer,
5. det finnas separata system för ventilation, foderförsörjning och lågtrycksdelen av
vattensystemet. Fodersilo och den slutna delen av fodersystemet får dock vara
gemensam för flera djurutrymmen.
Hygien och skötsel m.m.
31 § Insättning av djur i ett djurutrymme ska alltid ske omgångsvis och får inte ske
innan djurutrymmet har tömts helt på djur från föregående djuromgång.
32 § Innan en djuromgång placeras i ett djurutrymme ska hela utrymmet, med all
inredning och utrustning och alla där befintliga redskap, vara noggrant rengjort och
därefter desinfekterat. Reparationer och ändringar i ett djurutrymme ska utföras
innan utrymmet desinfekteras. Sedan djurutrymmet desinfekterats och fram till dess
att djuren har levererats till slakt får inte maskiner, redskap eller annan utrustning tas
in i djurutrymmet utan föregående desinfektion. Strömedel som varit väl skyddat mot
förorening får dock tas in utan föregående desinfektion.
33 § Särskilda skyddskläder och skodon ska finnas för användning i djurutrymme.
Djurutrymmet får inte beträdas av personal utan denna utrustning. Andra besökare
6
SJVFS 2010:58
ska använda skyddskläder och skoskydd av hållfast engångsmaterial.
Skyddsutrustning ska tillhandahållas av djurägaren. Handtvätt samt byte av
skyddskläder och skor eller skoskydd ska ske vid passering av hygiengräns.
3 KAP. SÄRSKILDA VILLKOR FÖR KLÄCKERI
34 § Ett kläckeri ska hållas så avskilt från annan djurhållning att risken för
smittspridning minimeras.
35 § På ett kläckeri får det inte förekomma andra fjäderfän än daggamla kycklingar
kläckta på samma kläckeri.
36 § Ett kläckeri får inte kläcka föräldradjur samtidigt som det kläcks bruksfjäderfä.
37 § Stallet och lokalerna i detta ska vara konstruerade och i sådant skick att gnagare
och fåglar inte kan komma in.
38 § I kläckeri ska samtliga utrymmen ha golv, tak, väggar, fönster och dörrar som
är hela och täta samt lätta att rengöra och desinfektera. Inredning och utrustning ska
vara av god kvalitet. God ordning ska råda.
39 § Transport av ägg, utrustning och personal ska ske i samma riktning som
hanteringskedjan. Dörrar mellan olika utrymmen ska hållas stängda.
40 § Kläckerilokal ska ha separata utrymmen för
1. mottagning och desinfektion av inkommande ägg,
2. lagring av ägg,
3. ruvning,
4. kläckning,
5. könssortering, packning, vaccination och behandling av daggamla kycklingar,
6. uttransport av kycklingar,
7. disk,
rengöring
och
desinfektion av ruvvagnar, kläckbackar och
kycklingtransportlådor, och
8. förråd för kartonger och annat emballage.
41 § Rum som används för inpassering till eller utpassering från en kläckerilokal ska
innehålla en hygiengräns. Hygiengränsen ska ha samma utformning och funktion
som anges i 28 §. Den "rena" delen ska vara vänd mot kläckerilokalen. Rummet är
även avsett för förvaring och byte av skyddskläder samt för personlig rengöring.
Byte av skyddskläder och skor eller skoskydd ska ske vid passering av
hygiengräns.
42 § Ägg ska desinfekteras innan inläggning i ruvare samt dagen före beräknad
kläckning. Det desinfektionsmedel som används ska ha god bakteriedödande effekt.
43 § Minst en gång årligen ska varje utrymme i kläckerilokal inklusive biutrymmen
rengöras och desinfekteras. Dock ska utrymme för kläckning samt kläckare med
tillhörande utrustning rengöras noggrant och desinfekteras efter varje
kläckningsomgång.
7
SJVFS 2010:58
44 § Transportlådor av annan typ än engångstyp ska vara av material som är lätt att
rengöra samt vara rengjorda och desinfekterade innan kycklingar sätts ner i dem.
Rengjorda lådor avsedda för leveranser av kycklingar får inte förvaras eller
hanteras tillsammans med inkommet begagnat emballage innan detta gjorts rent.
Kläckbackar får utan rengöring användas för transport endast av sådana kycklingar
som är kläckta i backarna. Sådana kläckbackar ska rengöras och desinfekteras innan
de åter förs in i kläckerilokal.
45
§
Varje kläckeri ska, i samråd med den officiella veterinären, upprätta
hygienregler för personal och besökare. Antalet besök i kläckeri ska minimeras.
Besök av andra än personer som sköter och har tillsyn över anläggningen ska
anmälas till och godkännas av kläckerichef eller officiell veterinär. Den som utför
transporter av kyckling eller ägg får inte medges tillträde till kläckerilokalen.
46
§
Döda djur, ägg och skal samt övrigt riskavfall ska i avvaktan på
oskadliggörande förvaras enligt den officiella veterinärens anvisningar.
47 § Ett program för mikrobiologisk hygienkontroll ska utarbetas i samråd med den
officiella veterinären.
Programmet ska inkludera regelbunden bakteriologisk provtagning där prov ska tas
från de rengjorda och desinfekterade ruvarna och kläckarna. Proven ska tas med
kontaktagarplattor eller svabbar minst var sjätte vecka.
48 § Journal för kläckeri ska innehålla uppgifter om
1. äggens ursprung, ålder på äggen vid insättning i ruvare, mödrarnas ålder vid
värpning,
2. kläckresultat inkluderande uppgifter om avvikelser från det normala,
3. företagna mikrobiologiska prover inkluderande resultatet av dessa,
4. vaccinationsprogram,
5. för daggamla kycklingar deras destination och
6. besök.
4 KAP. RESTRIKTIONER I HANDEL VID SJUKDOM ELLER
MISSTANKE OM SJUKDOM
Allmänna bestämmelser
49 § Från anläggning där någon av sjukdomarna angivna i bilaga 1 misstänks eller
har konstaterats får handel inte ske förrän anläggningen, eller del av anläggningen, är
fri från sjukdomen. Beslut om sådan friförklaring fattas av Jordbruksverket.
50 § En anläggning som har tillförts fjäderfä, kläckägg eller sperma från anläggning
där det finns misstanke om att en av de i bilaga 1 nämnda sjukdomarna förekommer
får inte bedriva handel förrän Jordbruksverket beslutat att så får ske.
Handel får heller inte ske om det förekommit någon annan form av kontakt som
kan medföra smitta med sådan anläggning som avses i första stycket.
8
SJVFS 2010:58
Särskilda bestämmelser
51 § Vid infektion med Mycoplasma gallisepticum eller Mycoplasma meleagridis
kan friförklaring enligt 50 § tidigast ske efter det att anläggningen blivit kontrollerad
två gånger med negativt resultat och med minst 60 dagars mellanrum.
Övriga bestämmelser
52 § Om särskilda skäl föreligger kan Jordbruksverket medge undantag från
bestämmelserna i denna författning.
-----------
Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2010 då Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 1994:45) om obligatorisk hälsoövervakning av fjäderfä upphör
att gälla.
MATS PERSSON
Margareta
Tervell
(Enheten för häst, fjäderfä och vilt)
9
SJVFS 2010:58
Bilaga 1
1. Aviär influensa
2. Newcastle disease (ND)
3. Hönstyfus (Salmonella gallinarum) och pullorumsjuka (Salmonella pullorum)
4. Salmonellainfektion annan än S. gallinarum, S. pullorum
5. Infektion med Mycoplasma gallisepticum
6. Infektion med Mycoplasma meleagridis
10
SJVFS 2010:58
Bilaga 2
Provtagning per flock avelsfjäderfä av värphöns och slaktkyckling
Ålder¹
Sjukdomframkallande
agens
Under
uppfödning
2 veckor
före flytt
till
värpstall
Vid
värpstart
24 veckor
Var
12:e
vecka
36, 48,
602
veckor
Vid ca
48
veckor
Salmonella pullorum/
S. gallinarum
- 60
prov
-
-
Mycoplasma
gallisepticum
60 prov
60 prov
60 prov
Paramyxovirus typ 1
-
-
-
60 prov
Egg Drop Syndrome
-
30 prov
-
-
Provtagning per flock avelsfjäderfä kalkon
Ålder¹
Sjukdomframkallande
agens
Under
uppfödning,
2 veckor
före flytt
till värpstall
Vid
värpstart
32
veckor
Var 12:e
vecka
44, 56
veckor
Vid ca
56
veckor
Salmonella pullorum/
S. gallinarum
- 60
prov
-
-
Mycoplasma
gallisepticum
60 prov
60 prov 60 prov
Mycoplasma
meleagridis
60 prov
60 prov 60 prov
Paramyxovirus typ 1
-
-
-
60 prov
¹Alla prov tas ±1 vecka från angiven tidpunkt.
Provtagning per flock avelsfjäderfä annat än höns och kalkon
Salmonella pullorum/S.gallinarum: en gång årligen
Med provtagning i ovanstående tabeller avses blodprov
2 provtagning vid 60 veckors ålder ska göras om slakt sker senare än vid 65 veckors ålder
11