SJVFS 2017:1

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-0970

SJVFS 2017:1

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om

integrerat växtskydd;

Utkom från trycket

den 20 januari 2017

Omtryck

beslutade den 19 januari 2016.

Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av förordningen (2014:425) om

bekämpningsmedel, att 2 kap. 5 § verkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS

2014:42) om integrerat växtskydd ska ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

1 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Tillämpningsområde

1 § Dessa

föreskrifter ska tillämpas vid all yrkesmässig användning av växtskyddsmedel.

Grundläggande bestämmelser

2 §

Grundläggande

bestämmelser finns i

 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober

2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av

rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG1,

miljöbalken (1998:808) samt

 förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel.

Definitioner

3 § De

termer som används i förordningen (EG) nr 1107/2009, miljöbalken (1998:808)

samt förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel har samma betydelse i dessa

föreskrifter.

I dessa föreskrifter och allmänna råd betyder

bekämpningströskel:

riktvärde för vid vilken angreppsnivå en

bekämpning bedöms vara lönsam. Riktvärdet

kan till exempel anges som ett visst antal

skadegörare per planta, strå eller blad, som en

skadenivå eller placering av angreppet på

plantan,

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om

utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG

och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, Celex 32009R1107).

SJVFS 2017:1

2

dosnyckel:

hjälpmedel för att anpassa doseringen av

ogräsmedel. Den visar hur olika faktorer, till

exempel jordart och ogräsmängd, påverkar den

dos av växtskyddsmedel som behöver användas,

falsk såbädd:

teknik för ogräsbekämpning då man lockar

ogräsfröna att gro innan den riktiga sådden,

föryngringsmetod:

metod för att trygga återväxten av skog av

tillfredsställande täthet och karaktär,

icke-kemiska metoder:

fysikaliska, mekaniska, termiska eller biologiska

metoder för bekämpning av skadegörare och

ogräs eller metoder som används i förebyggande

syfte och som är alternativ till användning av

kemiska växtskyddsmedel,

insådd:

sådd i en befintlig gröda av ytterligare en gröda

som förväntas skördas vid ett senare tillfälle än

den befintliga,

metodutvärdering:

regelbundna vetenskapliga test och stickprovs-

inventeringar

för

att

utvärdera

doser,

appliceringsteknik m.m. av växtskyddsmedel

inom skogsbruket,

målspecifikt

växtskyddsmedel:

växtskyddsmedel med en verkan som är specifik

mot de växtskyddsproblem som avses,

professionell rådgivare:

en person som skaffat sig utbildningsbevis för

användning

av

växtskyddsmedel

eller

motsvarande kunskap och som ger råd om

växtskydd

och

säker

användning

av

växtskyddsmedel,

inom

ramen

för

sin

yrkesverksamhet eller en kommersiell tjänst. Det

innefattar privata och allmänna rådgivnings-

företag, handelsagenter och i förkommande fall

livsmedelsproducenter och detaljhandlare,

prognosmodell:

beräkningsmodell där olika faktorer, som

exempelvis väder och uppgifter om gröda och

skadegörare, vägs samman i syfte att förutse om

och när skadegöraren kommer att orsaka skada.

Kan också innehålla råd om bekämpningsåtgärd,

riskvärdering:

variant av prognosmodell,

skadegörare:

svamp, insekt, virus eller annan organism som

orsakar kvalitets eller kvantitetsförluster på den

odlade grödan,

strategier mot

bekämpningsmedelsresistens:

dels de tvingande anvisningarna i preparatets

bruksanvisning, där det anges om preparatet

medför en risk för resistensbildning, dels sådana

rekommendationer

som

rådgivnings-

organisationer tar fram och som beskriver en

strategi

för

hur

resistensutveckling

hos

skadegörare och ogräs mot bekämpningsmedel

undviks,

SJVFS 2017:1

3

termisk behandling av utsäde:

behandling av utsäde med värme för att förhindra

spridning av sjukdomar,

växtföljd:

den ordning i vilken olika sorters grödor följer på

varandra under en tidsperiod på samma

odlingsplats,

växtskyddsåtgärd:

de åtgärder som vidtas i syfte att skydda växter

mot skadegörare eller förhindra angrepp av

sådana, påverka växternas livsprocesser, bevara

växters hållbarhet eller förstöra oönskade växter

eller växtdelar, samt

yrkesmässig användning:

användning av växtskyddsmedel av en person i

dennes yrkesmässiga roll som sprutförare eller

annan operatör, tekniker, arbetsgivare eller

egenföretagare, både på jordbruksområdet och

inom andra sektorer.

2 KAP. TILLÄMPNING AV INTEGRERAT VÄXTSKYDD

1 § Av 2 kap. 31 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel framgår vad de

allmänna principerna om integrerat växtskydd innebär.

Allmänna råd till 2 kap. 31 § förordningen om bekämpningsmedel

Det går att få aktuell information om tillämpningen av principerna om

integrerat växtskydd exempelvis via professionella rådgivare, kurser,

växtskyddsbrev eller webbplatser med information om odling.

Allmänna råd till 2 kap 31 § sista ledet av punkt 1:

Behovet av att använda kemiska växtskyddsmedel bör begränsas när det gäller

tillväxtreglering i stråsäd, med undantag för råg. Detsamma gäller i fråga om

nedvissning eller ogräsbekämpning i stråsäd avsedd för livsmedel eller foder

senare än en månad före skörd.

Behovet bör i första hand begränsas genom användning av förebyggande eller

andra icke-kemiska metoder. Dessa åtgärder kan vara val av sort,

utsädesmängd, såtidpunkt, anpassad gödsling eller väl avvägd behandling mot

skadesvampar.

2 § Den som överväger att använda växtskyddsmedel ska i första hand använda

förebyggande metoder för att hålla tillbaka skadegörare, ogräs och övrigt som kan

motivera en växtskyddsåtgärd.

Förebyggande metoder som ska prioriteras är

1. val av växtföljd,

2. val av odlingsteknik,

3. val av sort- och växtmaterial,

4. anpassad gödsling, kalkning, bevattning och dränering,

5. användning av hygienåtgärder, samt

6. åtgärder för att skydda nyttoorganismer och öka deras antal.

SJVFS 2017:1

4

Allmänna råd till 2 §

Växtföljden bör utformas så att den motverkar uppförökning av ogräs och

skadegörare.

Prioriterad odlingsteknik kan till exempel vara falsk såbädd, anpassad

tidpunkt för sådd och plantering, lämplig planttäthet, insådd, anpassad

jordbearbetning, gallring och metoder för sådd och plantering som odling på

upphöjd bädd för att gynna plantornas tillväxt.

Föryngringsmetoder bör väljas med hänsyn till risk för skador och ogräs.

Sort- och plantmaterialet bör vara friskt och motståndskraftigt.

Risken för ax- och stråbrytning samt stråstyrka bör särskilt beaktas vid val

av sort.

Riktlinjer för gödsling som rådgivningsorganisationer tar fram, till exempel

Jordbruksverkets riktlinjer, anger lämplig tillförsel för att gynna växterna och

bidrar till att de står emot angrepp av skadegörare.

Lämpliga hygienåtgärder är till exempel regelbunden rengöring av

maskiner, utrustning och lagringsutrymmen, särskilt om maskiner och

utrustning flyttas mellan odlingsenheter.

3 § Den som överväger att använda växtskyddsmedel ska övervaka skadliga

organismer med hjälp av lämpliga metoder och verktyg, där sådana finns att tillgå.

Valet av växtskyddsåtgärder ska så långt som möjligt baseras på resultaten av

övervakningen.

Allmänna råd till 3 §

Övervakningen bör bestå av observationer i den aktuella odlingen. Det innebär

att det enskilda fältet eller motsvarande bör bli undersökt. När det finns

regionala prognoser eller rekommendationer i växtskyddsbrev eller

motsvarande information, bör de vara ett stöd för beslut i den aktuella

växtskyddssituationen. Den sammantagna informationen bör ligga till grund

för beslutet om en växtskyddsåtgärd är nödvändig och hur den i så fall bör bli

utformad.

Lämpliga metoder och verktyg vid övervakningen kan vara till exempel

beprövade

och

vetenskapligt

underbyggda

bekämpningströsklar,

riskvärderingar, dosnycklar, prognosmodeller eller råd av professionella

rådgivare.

4 § Den som, trots förebyggande åtgärder, behöver använda växtskyddsåtgärder ska

1. begränsa sin användning av växtskyddsmedel och andra insatser till vad som

är nödvändigt och välja metoder som är lämpliga både på lång och kort sikt,

2. välja hållbara biologiska, fysikaliska eller andra icke-kemiska metoder om de

leder till tillfredsställande bekämpningseffekt,

3. använda växtskyddsmedel som är så målspecifika som möjligt och som har

minsta möjliga biverkningar för hälsa och miljö, samt

4. utnyttja strategier mot bekämpningsmedelsresistens i den utsträckning som är

möjlig.

SJVFS 2017:1

5

Allmänna råd till 4 §

Exempel på metoder som kan begränsa användningen av kemiska

växtskyddsmedel är att

utnyttja biologisk eller termisk behandling av utsäde eller annan icke-

kemisk metod mot växtskadegörare,

använda mekanisk ogräsbekämpning eller annan icke-kemisk metod mot

ogräs,

använda nyttodjur eller nyttosvampar,

gynna nyttoorganismer,

följa rekommenderade bekämpningströsklar och riskvärderingar,

använda bandspruta i radodlade grödor i kombination med mekanisk

bekämpning,

minska doserna av växtskyddsmedel när det är möjligt,

punktbehandla eller kantbehandla i lämpliga fall,

utnyttja precisionsstyrningssystem, till exempel GPS-teknik, för att

undvika överlappande bekämpningar, samt

använda mekaniskt skydd eller annan icke-kemisk metod för att skydda

barrträdsplantor mot snytbaggeangrepp.

Den som använder växtskyddsmedel bör ta del av rådgivningen för att få

information om utvecklingen av icke-kemiska metoder och deras tillämpning,

för att om möjligt ersätta användningen av kemiska växtskyddsmedel med icke-

kemiska metoder.

För att behålla behandlingseffekter på lång sikt, bör den som använder

växtskyddsmedel reducera risken för att resistens uppstår genom att

följa rekommenderade bekämpningströsklar och riskvärderingar,

överväga mekanisk ogräsbekämpning när det är möjligt,

växla mellan preparat som har olika verkningsmekanism om detta finns

tillgängligt på marknaden,

tankblanda preparat med olika verkningsmekanism eller använda

färdigformulerade blandpreparat,

följa rekommenderade strategier mot bekämpningsmedelsresistens.

5 § Av 2 kap. 56 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel, artikel 67.1 i

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/20092 och Statens

jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49) om dokumentationskrav för

yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel framgår vilken dokumentation som

krävs vid yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. (SJVFS 2017:1).

6 § Den som har använt växtskyddsmedel ska så långt som möjligt undersöka nyttan

av växtskyddsmedelsanvändningen, med utgångspunkt i förd dokumentation.

2 EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, Celex 32009R1107.

SJVFS 2017:1

6

Allmänna råd till 6 §

Undersökningen bör ske genom observationer i den behandlade odlingen.

Observationerna bör omfatta effekten på ogräs och skadegörare eller annat som

kan föranleda en växtskyddsåtgärd och om grödan skadats. Obehandlade ytor kan

vara ett hjälpmedel för att bedöma effekten i vissa bekämpningssituationer och

typer av odling, till exempel i stråsäd. De bör dock inte användas när

växtskyddsproblemet riskerar att spridas vidare med allvarliga följder. Nyttan av

växtskyddsåtgärderna

kan

även

undersökas

övergripande

genom

metodutvärdering. Användning av växtskyddsmedel inom skogsbruk utgör

exempel på åtgärder som kan undersökas genom metodutvärdering.

3 KAP. ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Undantag

1 § Jordbruksverket kan ge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter om det

finns särskilda skäl.

-------------------------------------------------

Denna författning3 träder i kraft den 15 februari 2017.

LEIF DENNEBERG

Magnus Sandström

(Miljöregelenheten)

3 SJVFS 2017:1.