SJVFS 2019:15

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2019:15

Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd

om villkor för hållande, uppfödning och försäljning

m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby;

Saknr L 80

Utkom från trycket

den 29 mars 2019

beslutade den 28 mars 2019.

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 2 kap. 9, 11, 13, 14, 18, 21 och

22 §§ djurskyddsförordningen (2019:66) följande.

Dessutom beslutar Jordbruksverket följande allmänna råd.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 KAP. INLEDNING ................................................................................................... 4

Definitioner .............................................................................................................. 4

2 KAP. BESTÄMMELSER OM UTBILDNING OCH KUNSKAP FÖR DEN SOM

DRIVER HANDEL MED DJUR AVSEDDA FÖR SÄLLSKAP OCH HOBBY ...... 8

3 KAP. BESTÄMMELSER OM SKYLDIGHET FÖR DEN SOM SÄLJER

SÄLLSKAPSDJUR ATT LÄMNA INFORMATION OM DJURETS SKÖTSEL .. 10

4 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV OLIKA

DJURARTER ............................................................................................................. 11

Allmänt ................................................................................................................... 11

Avel ........................................................................................................................ 12

Konstruktion av förvaringsutrymmen .................................................................... 12

Utrymmen ............................................................................................................... 13

Bottenmaterial ........................................................................................................ 13

Inredning ................................................................................................................ 13

Klimat ..................................................................................................................... 13

Belysning ................................................................................................................ 13

Buller ...................................................................................................................... 14

Tillsyn och skötsel .................................................................................................. 14

Foder ....................................................................................................................... 14

¹ Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett

informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L

241, 17.9.2015, s. 1 Celex 32015L1535).

SJVFS 2019:15

2

5 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR ZOOBUTIKER,

DJURGROSSISTANLÄGGNINGAR OCH LIKNANDE ANLÄGGNINGAR ...... 14

6 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV

SÄLLSKAPSFÅGLAR ............................................................................................. 16

Allmänt om hållande av sällskapsfåglar ................................................................ 16

Konstruktion av förvaringsutrymmen .................................................................... 18

Utrymmen .............................................................................................................. 18

Bottenmaterial ........................................................................................................ 18

Inredning ................................................................................................................ 18

Klimat ..................................................................................................................... 19

Belysning ............................................................................................................... 19

Foder ...................................................................................................................... 19

7 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV TAMILLER .... 20

Allmänt om hållande av tamillrar .......................................................................... 20

Konstruktion av förvaringsutrymmen .................................................................... 20

Utrymmen .............................................................................................................. 20

Inredning ................................................................................................................ 20

Foder ...................................................................................................................... 21

8 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KANINER OCH

GNAGARE ................................................................................................................ 21

Allmänt om hållande av kaniner och gnagare ........................................................ 21

Konstruktion av förvaringsutrymmen .................................................................... 22

Utrymmen .............................................................................................................. 22

Bottenmaterial ........................................................................................................ 23

Inredning ................................................................................................................ 23

Klimat ..................................................................................................................... 24

Foder ...................................................................................................................... 24

9 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMESLER FÖR HÅLLANDE AV ORMAR OCH

ÖDLOR ...................................................................................................................... 24

Allmänt om hållande av ormar och ödlor .............................................................. 24

Konstruktion av förvaringsutrymmen .................................................................... 24

Utrymmen .............................................................................................................. 25

Bottenmaterial ........................................................................................................ 25

Inredning ................................................................................................................ 25

Klimat ..................................................................................................................... 27

Tillsyn och skötsel ................................................................................................. 28

Foder ...................................................................................................................... 28

SJVFS 2019:15

3

10 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV

SKÖLDPADDOR ...................................................................................................... 28

Allmänt om hållande av sköldpaddor ..................................................................... 28

Utrymmen ............................................................................................................... 28

Bottenmaterial ........................................................................................................ 28

Inredning ................................................................................................................ 29

Klimat ..................................................................................................................... 30

Foder ....................................................................................................................... 30

11 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV

GLASÖGONKAJMANER ........................................................................................ 31

Allmänt om hållande av glasögonkajmaner ........................................................... 31

Utrymmen ............................................................................................................... 31

Inredning ................................................................................................................ 31

Klimat ..................................................................................................................... 31

Foder ....................................................................................................................... 31

12 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV GRODDJUR . 32

Allmänt om hållande av groddjur ........................................................................... 32

Konstruktion av förvaringsutrymmen .................................................................... 32

Utrymmen ............................................................................................................... 32

Inredning ................................................................................................................ 32

Klimat ..................................................................................................................... 33

Foder och vatten ..................................................................................................... 33

13 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV FISKAR ........ 33

Allmänt om hållande av fiskar ............................................................................... 33

Konstruktion av akvarier ........................................................................................ 34

Utrymmen ............................................................................................................... 34

Inredning och bottenmaterial ................................................................................. 34

Vattenkvalitet ......................................................................................................... 34

Vattentemperatur .................................................................................................... 35

Foder ....................................................................................................................... 35

14 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV BREVDUVOR

.................................................................................................................................... 35

Allmänt om hållande av brevduvor ........................................................................ 35

Konstruktion av förvaringsutrymmen .................................................................... 35

Utrymmen ............................................................................................................... 35

Inredning ................................................................................................................ 35

Foder ....................................................................................................................... 36

15 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV MINIGRIS .... 36

SJVFS 2019:15

4

Allmänt om hållande av minigris ........................................................................... 36

Konstruktion av förvaringsutrymmen .................................................................... 37

Utrymmen .............................................................................................................. 37

Inredning ................................................................................................................ 37

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.......................................................... 37

1 KAP. INLEDNING

1 § Dessa föreskrifter innehåller villkor för hållande, uppfödning, förmedling och

försäljning av ryggradsdjur som används eller ska användas som sällskaps-, hobby-

eller foderdjur.

Föreskrifterna gäller inte hundar, katter, tama hästdjur, traditionella lantbruksdjur,

dovhjort, kronhjort, mufflon, vildsvin, korsningar mellan tamsvin och vildsvin,

strutsfåglar, samt inhemska hönsfåglar och andfåglar.

2 § Grundläggande bestämmelser om hur djur ska hållas och skötas finns i

djurskyddslagen (2018:1192) och djurskyddsförordningen (2019:66).

Bestämmelser om handel med och förvaring av djurarter som lever vilt finns även

i artskyddsförordningen (2007:845) och i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS

2009:10) om artskydd.

Bestämmelser om hållande av vilt finns även i jaktlagen (1987:259),

jaktförordningen (1987:905) och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd

(NFS 2002:20) om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar m.m. för att

förebygga skador av hare.

Bestämmelser

om

kommersiella

aktiviteter,

exempelvis

handel,

med

utrotningshotade djur finns i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996

om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem² och

i kommissionens förordning (EG) nr 865/2006 av den 4 maj 2006 om närmare

föreskrifter för tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter

av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem.³

Bestämmelser om transport av djur finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS 2019:7) om transport av levande djur.

Definitioner

3 § I dessa föreskrifter betyder:

Andfåglar

Fåglar tillhörande ordningen Anaformes.

Avelshona med kull

Ett hondjur med en kull av ungar under tiden

före avvänjningen.

² EGT L 61, 3.3.1997, s. 1 (Celex 31997R0338).

³ EUT L 166, 19.6.2006, s. 1 (Celex 32006R0865).

SJVFS 2019:15

5

Apor

Djur tillhörande ordningen Primates.

Betesbur

En bur utan botten eller med nätbotten som är

placerad på gräsbevuxen mark så att djuren

har möjlighet att beta.

Bottenmaterial

Fast eller finfördelat material, som läggs på

bottnen i ett förvaringsutrymme och som dels

har en hygienbefrämjande funktion genom att

det kan bytas ut eller rengöras, dels kan

erbjuda djuren möjligheter att gräva eller

gömma sig.

Brevduvor

Fåglar tillhörande arten Columba livia.

Foderdjur

Djur som är avsedda att användas som föda till

köttätande djur.

Förvaringsutrymme

En bur, ett terrarium, ett akvarium eller en

annan behållare, eller ett rum, en inhägnad

eller ett annat avgränsat utrymme, där djur

hålls.

Gnagare

Djurarter som tillhör ordningen Rodentia och

som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls

för sällskap och hobby.

Grävling

Djur tillhörande arten Meles meles.

Halvakvatiska groddjur

Groddjursarter som är anpassade till ett liv i

vatten men som har behov av att också vistas

på land.

Helakvatiska groddjur

Groddjursarter som är helt anpassade till ett

liv i vatten.

Hybrider

Avkomma i första t.o.m. fjärde generationen

efter korsning mellan vild art och tamhund

eller tamkatt.

Hönsfåglar

Fåglar tillhörande ordningen Galliformes.

Klipplevande ödlor

Ödlearter som är anpassade till ett liv

klättrande

på

stenar,

klippor,

murar,

trädstammar och dylikt med vertikala ytor.

Landsköldpaddor

Sköldpaddsarter som är helt anpassade till ett

liv på land.

SJVFS 2019:15

6

Marklevande sällskapsfåglar

Fågelarter som i Sverige vanligtvis och av

tradition hålls för sällskap och hobby och som

till största delen är marklevande.

Marklevande groddjur

Groddjursarter som är helt anpassade till ett

liv på land och som huvudsakligen uppehåller

sig på marken.

Marklevande ödlor och ormar

Ödle- och ormarter som är anpassade till ett

liv på marken eller nedgrävda i marken men

som tillfälligtvis kan klättra i växter, på

klippor och dylikt.

Mikroklimat

Den

lufttemperatur,

lufthastighet

och

luftfuktighet som närmast omger ett djur samt

yttemperaturen, värmeledningsförmågan och

fuktigheten i materialet i djurets omedelbara

närhet.

Minigris

Svin av arten Sus scrofa som hålls, föds upp,

förmedlas eller säljs för sällskap och hobby

och som uppnår en vuxenvikt på mindre än 80

kg.

Prydnadsfjäderfä

Vilt levande arter av fasaner, tragopaner,

påfåglar,

duvor,

vaktlar,

kalkoner,

djungelhöns, änder, gäss och svanar som hålls

för sällskap och hobby.

Rovdjur

Djur som tillhör ordningen Carnivora, såsom

kattdjur,

hunddjur,

sibetdjur,

hyendjur,

halvbjörnar, björndjur och mårddjur.

Rovfåglar

Dagrovfåglar

som

tillhör

ordningen

Falconiformes och ugglor som tillhör

ordningen Strigiformes.

Strömedel

Finfördelat uppsugande bottenmaterial, såsom

kutterspån, torv och halm.

Sumpsköldpaddor

Sköldpaddsarter som är anpassade till ett liv

på land och i vatten och som oftast uppehåller

sig i sump- och kärrområden.

Sällskapsfåglar

Fågelarter som i Sverige vanligtvis och av

tradition föds upp och hålls för sällskap och

hobby.

Tamiller

Frett, som är den domesticerade formen av

europeisk iller (Mustela putorius furo).

SJVFS 2019:15

7

Termisk komfort

Ett jämnvarmt djur har termisk komfort inom

det temperaturintervall då djuret utan

svårighet kan upprätthålla sin värmebalans

utan att öka värmeproduktionen i kroppen

eller värmeavgivningen från kroppen.

Terrarium

Ett förvaringsutrymme med ett klimat som är

särskilt anpassat till de djur som hålls där.

Trädlevande groddjur

Groddjursarter som är helt anpassade till ett

liv på land och som huvudsakligen uppehåller

sig klättrande i grenar, bladväxter, vass och

dylikt.

Trädlevande ormar

Ormarter som är anpassade till ett liv

klättrande i grenar, växter och dylikt.

Trädlevande ödlor

Ödlearter som är anpassade till ett liv

klättrande på grenar eller blad, i träd, buskar

eller andra växter.

Vattensköldpaddor

Sköldpaddsarter som är anpassade till ett liv i

vatten men som har behov av att också vistas

på land.

Viltfångade djur

Djur vilka fångats eller samlats in i naturen,

inkluderande alla levnadsstadier (ägg, foster,

larv (yngel), juvenil, adult).

Vingtrimning

Klippning av vingpennor eller faner på

fjädrarna.

Vintervila

Ett tillstånd med nedsatt eller avstannad

aktivitet hos ett djur, av en art som i vilt

tillstånd lever i tempererade områden, under

en

återkommande

period

med

låg

omgivningstemperatur (vinter) vilken har

föregåtts av en period då djuret förberetts för

detta tillstånd bl.a. genom successivt lägre

omgivningstemperatur och minskad foder-

tillförsel.

4 § Viltfångade djur får inte hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby eller

för att användas som foderdjur. Detta gäller dock inte fiskar förutom de arter som

omfattas av fridlysning. Detta gäller inte heller ägg (rom) och larver (yngel) av de arter

av grod- och kräldjur som i enlighet med undantaget i 11 § artskyddsförordningen

(2007:845) får hållas under en begränsad tid för studier av utvecklingen, men inte som

vuxna.

5 § Det är inte tillåtet att hålla, förmedla eller sälja apor, rovdjur, rovfåglar, hybrider

mellan tamhund och vilda hunddjur eller hybrider mellan tamkatt och vilda kattdjur

SJVFS 2019:15

8

för sällskap och hobby. Detsamma gäller för korsningar mellan sådana hybrider och

vild art.

Tamiller och grävling får dock hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby.

6 § Djur som får hållas enligt 4 och 5 §§ och som inte omfattas av 6–15 kap. ska,

utöver vad som framgår av 1–5 kap., hållas i enlighet med de utrymmeskrav, inklusive

inredning och annan miljöberikning, som anges i Statens jordbruksverks föreskrifter

(SJVFS 2019:29) om djurhållning i djurparker m.m.

Allmänna råd till 1 kap. 6 §

Till djur som inte omfattas av 6–15 kap. räknas, i fråga om sällskapsfåglar

och gnagare, sådana arter som vanligtvis inte hålls för sällskap och hobby

i Sverige.

7 § Djurarter som tillhör ordningen Rodentia, och som inte omfattas av bilaga 1:4,

tabell 1, ska ha utrymmen med minst de mått som anges för chinchilla i nämnda tabell.

Detta gäller under förutsättning att de får hållas enligt 4 § samt att de har en vuxenvikt

på mindre än 100 g och har motsvarade behov som de arter som anges i nämnda tabell.

I övrigt gäller för dessa djur de bestämmelser som anges i kapitel 8, i tillämpliga delar

beroende på art.

Prydnadsfjäderfä som inte omfattas av bilaga 1:1 eller 1:10 ska ha utrymmen med

minst de mått som anges för fåglar längre än 75 cm i tabell 1:1. I övrigt gäller för dessa

fåglar de bestämmelser som anges i kapitel 6 i tillämpliga delar beroende av art.

8 § Om det är nödvändigt får djur som står under behandling på grund av sjukdom

eller skada hållas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter.

9 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från

bestämmelserna i dessa föreskrifter.

2 KAP. BESTÄMMELSER OM UTBILDNING OCH KUNSKAP FÖR DEN

SOM DRIVER HANDEL MED DJUR AVSEDDA FÖR SÄLLSKAP OCH

HOBBY

1 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska ha den

kunskap som krävs för att hålla och sköta djuren i enlighet med gällande

djurskyddsbestämmelser.

2 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska känna

igen djuren till art eller släkte, veta hur de ska hållas och skötas, samt kunna

könsbestämma djuren genom en okulärbesiktning eller en enkel undersökning, om det

är möjligt med hänsyn till djurarten.

3 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur ska, med

godkänt resultat, ha genomgått en grundutbildning samt en eller flera särskilda

utbildningar med inriktning på de djurslag som omfattas av handeln. Utbildningarna

ska vara godkända av Jordbruksverket.

4 § Grundutbildningen ska innehålla undervisning som ger grundläggande kunskaper

om

SJVFS 2019:15

9

1. gällande författningar om djurskydd, smittskydd för djur och införsel av djur,

2. klimatkontroll i lokaler,

3. hygien, rengöring, desinficering och avfallshantering,

4. näringslära och foderhantering,

5. hantering av djurflöden med hänsyn till smittskyddsaspekter, samt

6. hur djur påverkas av miljöomställningar och stress.

Allmänna råd till 2 kap. 4 §

Varje utbildningsavsnitt, i grundutbildningen eller i en särskild

djurslagsinriktad utbildning, bör omfatta minst 16 lektionstimmar, med

undantag för den djurslagsinriktade utbildningen om tamiller som bör

omfatta minst 4 lektionstimmar. Grundutbildningen bör utöver vad som

anges i 4 § även ge grundläggande kunskaper om gällande författningar

om artskydd samt jaktlagstiftningen.

5 § De särskilda djurslagsinriktade utbildningarna ska vara indelade på de sätt och

omfatta de djurslag som framgår av nedanstående uppräkning:

1. sällskapsfåglar,

2. tamiller,

3. kanin och gnagare,

4. reptiler, samt

5. fiskar och groddjur.

Utbildningarna ska innehålla undervisning i taxonomi, anatomi och fysiologi,

ekologi, etologi och näringslära samt om reproduktion, sjukdomar och

införselbestämmelser. Inom respektive område ska kursdeltagarna ges allmänna

kunskaper om de uppräknade djurslagen och särskilda kunskaper om de i handeln

vanligast förekommande arterna av dessa djurslag.

Allmänna råd till 2 kap. 5 §

Varje utbildningsavsnitt, i grundutbildningen eller i en särskild

djurslagsinriktad utbildning, bör omfatta minst 16 lektionstimmar, med

undantag för den djurslagsinriktade utbildningen om tamiller som bör

omfatta minst 4 lektionstimmar.

Undervisningen i taxonomi bör bl.a. omfatta släktskapsrelationer och

kännetecken för utvalda familjer, släkten och arter.

Undervisningen i anatomi och fysiologi bör bl.a. omfatta djurens

normala livslängder och vuxenstorlekar.

Undervisningen i ekologi bör bl.a. omfatta var och hur djuren lever i

naturen samt deras behov av utrymme, inredning, klimat och ljus i

fångenskap.

Undervisningen i etologi bör bl.a. omfatta djurens sociala

organisation, aktivitetsmönster, födosöksbeteende och fördragsamhet

eller ofördragsamhet med artfränder och andra djur.

Undervisningen i näringslära bör bl.a. omfatta vilka fodermedel djuret

bör ges och i vilken tillgång.

Undervisningen om reproduktion bör bl.a. omfatta djurens ålder vid

könsmognad, eventuella könsskillnader, brunstcykel, parningsperiod,

SJVFS 2019:15

10

dräktighetstid, kullstorlek och avvänjningsålder samt om reproduktion i

fångenskap är möjlig.

Undervisningen om sjukdomar bör bl.a. omfatta djurens vanligaste

hälsoproblem och de vanligaste tecknen på hälsostörningar.

Undervisningen om införselregler bör bl.a. omfatta i sammanhanget

aktuella bestämmelser i Konventionen om internationell handel med

utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES) ⁴ som berör

djuren.

3 KAP. BESTÄMMELSER OM SKYLDIGHET FÖR DEN SOM SÄLJER

SÄLLSKAPSDJUR ATT LÄMNA INFORMATION OM DJURETS SKÖTSEL

1 § Djur som exponeras med avsikt att säljas ska vara taxonomiskt namngivna med

art eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses.

2 § Den som yrkesmässigt säljer ett sällskapsdjur ska vid överlåtelsen lämna ett

faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av

djuret.

3 § Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur ska innehålla

uppgifter om

1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets art eller släkte,

2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med

hjälp av en enkel undersökning av djuret,

3. djurartens normala vuxenstorlek,

4. djurartens normala livslängd,

5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,

6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan

tillgodoses,

7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert,

8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan

tillgodoses,

9. hur djuret bör hanteras,

10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses,

11. djurets eventuella dräktighet om det är ett däggdjur,

12. djurets eventuella behov av vintervila om det är en reptil eller ett groddjur,

13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret,

14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt

15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan

skyddas mot dessa.

Allmänna råd till 3 kap. 3 §

Uppgifter om ett djurs aktivitetsmönster bör innehålla information om

huruvida djuret är dag-, natt-, skymnings- eller gryningsaktivt och om

aktiviteten varierar med årstiderna. Uppgifterna om ett djurs sociala

organisation bör innehålla information om huruvida djuret lever solitärt

⁴ Konventionen den 3 mars 1973 om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (SÖ 1974:41).

SJVFS 2019:15

11

eller i par, familj eller grupp. Djur som lever ensamma utom under

brunsten bör bedömas som solitära. Djur som lever hela året i par av hane

och hona och vars ungar lämnar dem efter uppväxten bör bedömas som

parlevande. Djur som lever hela året i par av hane och hona och under

varierande tid tillsammans med årets eller flera års avkommor bör

bedömas som familjelevande. Djur som lever i grupper av varierande

sammansättning, såsom i en grupp med ett handjur och flera hondjur eller

en flock med flera unghanar, bör bedömas som grupplevande.

Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå av

faktabladet. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig

referenslitteratur.

4 § Ett faktablad avseende fiskar ska innehålla uppgifter om

1. det svenska eller vetenskapliga namnet på fiskarnas art eller släkte,

2. fiskarnas eventuella stimbeteende eller aggressivitet mot andra fiskar,

3. fiskarnas behov av storlek på och inredning av akvariet,

4. fiskarnas behov av vattenkvalitet och hur denna kan upprätthållas,

5. fiskarnas behov av vattentemperatur,

6. fiskarnas behov av ljus,

7. hur fiskarnas näringsbehov kan tillgodoses,

8. vilka åtgärder som kan underlätta för fiskarna vid omställning till nytt vatten,

samt

9. hur övervintring av fiskar, som hålls i utomhusdammar, ska ske och vilka

åtgärder som ska vidtas för att underlätta för fiskarna vid omställningen för

övervintring och vid utsättningen igen på våren.

Allmänna råd till 3 kap. 4 §

Om djuret omfattas av bestämmelser i CITES bör detta framgå av

faktabladet. Faktabladet bör även innehålla uppgifter om lämplig

referenslitteratur.

4 KAP. GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV OLIKA

DJURARTER

Allmänt

1 § Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur ska hållas och skötas

på ett sätt som tillgodoser dessa behov.

Allmänna råd till 4 kap. 1 §

Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller grupp bör hållas

tillsammans med artfränder om inte deras behov av att vara tillsammans

med andra djur tillfredsställs genom kontakt med människor eller djuret

är så onormalt aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för

att det skadar dem.

2 § De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet,

jaktbeteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med

SJVFS 2019:15

12

dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas

eller blir stressade.

Allmänna råd till 4 kap. 2 §

Djur av arter som i vilt tillstånd lever solitärt bör hållas ensamma. Djur

som är starkt revirhävdande, såsom ödlehanar, bör inte hållas

tillsammans om inte utrymmet är så stort att det medger ett tillräckligt

antal revir. Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra

deras bytesdjur bör hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar

eller stressar varandra.

Avel

3 § De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande

för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte

användas i avel.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

4 § Ett förvaringsutrymme ska vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet.

5 § Ett förvaringsutrymme ska vara rymningssäkert. Mellanrum i galler, nät och andra

anordningar ska vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga

sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar ska

vara anpassade till förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och

eventuella gnagbenägenhet.

Allmänna råd till 4 kap. 5 §

Ett förvaringsutrymme utomhus som är placerat direkt på marken, och

som innehåller grävande djur, bör ha ett nedgrävt nät under utrymmet

eller på annat sätt vara konstruerat så att djuren hindras från att gräva

sig ut.

Ytterdörrar till utomhusvoljärer för fåglar bör vara försedda med

dörrsluss.

6 § Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra ska de vara konstruerade och

uppställda så att djuren inte kan nå och skada varandra.

7 § Golv, väggar, tak och inredningar i förvaringsutrymmen ska vara av lämpligt

material och utformade så att de lätt kan rengöras och desinficeras. Golv ska vara

anpassade till djurslaget och utformade så att bortförsel av spillning kan ske utan

svårighet.

8 § Elektriska installationer i förvaringsutrymmen ska vara försedda med skydd eller

placerade så att de är oåtkomliga för djuren. Även fönster ska vara försedda med skydd

om det är nödvändigt för att djuren inte ska skada sig. Föremål och ämnen som kan

skada djuren får inte vara placerade eller förvaras så att de är åtkomliga för djuren.

9 § Om flera djur hålls i hyllsystem ska dessa vara utformade så att spillning och

dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen.

SJVFS 2019:15

13

Utrymmen

10 § Ett förvaringsutrymme ska vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser

och den motion som varje djur behöver.

Bottenmaterial

11 § Ett förvaringsutrymme ska vara försett med bottenmaterial och bomaterial om

det behövs för att tillgodose djurens behov. Bottenmaterial och bomaterial ska då

finnas i en för djurarten och djurens ålder tillräcklig mängd och vara av god kvalitet

samt i övrigt beskaffat så att djuren inte kan skadas av gifter, mögel eller damm.

Inredning

12 § Ett förvaringsutrymme ska innehålla inredningsmaterial, som ger de

klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser, och gömställen samt bad-, sim- och

dykmöjligheter, som varje djurart behöver för att kunna utöva sitt naturliga beteende.

13 § Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och

placerade så att de medger ett för varje djur lugnt och naturligt intag av foder och

vatten.

Klimat

14 § Djur ska hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till

djurhållningsformen.

Allmänna råd till 4 kap. 14 §

Förändringar av omgivningstemperaturen bör ske successivt. Ett djur

bör inte flyttas mellan inomhushållning och utomhushållning när det

medför stora temperaturförändringar för djuret.

15 § Djur får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande

värden:

Ammoniak 10 ppm

Koldioxid 3 000 ppm.

16 § Luftens innehåll av organiskt damm ska hållas lågt.

17 § Till- och frånluftsflöden i lokaler och förvaringsutrymmen för djur ska vara

utformade så att de inte orsakar ett för djuren skadligt drag.

18 § Om ett djur hålls utomhus ska det ha ett efter sitt behov anpassat skydd mot stark

värme, nederbörd, fukt, blåst, kyla och andra djur. Marken ska vara tillräckligt

dränerad så att den inte blir sörjig under normala väderleksförhållanden.

Belysning

19 § I ett förvaringsutrymme ska det finnas god tillgång till direkt dagsljus eller

artificiell belysning, så att djuret eller djuren kan utföra normala aktiviteter och

beteenden och så att tillsyn och vård kan ske utan svårigheter. Ljusintensiteten ska

regleras så att den inte orsakar obehag eller skada. Ljuset ska anpassas så att dygnet

SJVFS 2019:15

14

delas upp i dag och natt på ett sätt som motsvarar djurets eller djurens naturliga

dygnsrytm.

Allmänna råd till 4 kap. 19 §

Albinodjur som saknar ögonpigment bör ha möjlighet att dra sig undan

till skuggade platser och bör inte utsättas för en kontinuerlig ljusintensitet

som överstiger 50 lux. Fåglar i stora besättningar bör ha ett svagt ljus

under natten så att nattpanik undviks.

Buller

20 § Djur får inte utsättas för buller av sådan nivå och frekvens att det påverkar

djurens hälsa menligt. De får endast tillfälligtvis utsättas för buller överstigande 65

dBA.

Tillsyn och skötsel

21 § Tillsynen ska ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång

dagligen.

22 § Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och

bomaterial ska ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls.

Allmänna råd till 4 kap. 22 §

Ett förvaringsutrymme för djur bör rengöras och utgödslas minst en

gång per vecka om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra

rutiner som ger minst lika god hygien. Vatten till vattenlevande djur bör

renas kontinuerligt med pump och filteranläggning samt bytas vid behov.

23 § Om flera djur hålls tillsammans ska djur som dött avlägsnas samma dag.

24 § Automatiska utfodrings- och vattningssystem ska kontrolleras med sådana

intervall att funktionen och renheten kan upprätthållas.

Foder

25 § Djur ska ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 7 och 8 kap.

26 § Djur ska ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 9–13 kap. Foder ska

vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs

näringsbehov.

5 KAP. SÄRSKILDA

BESTÄMMELSER

FÖR

ZOOBUTIKER,

DJURGROSSISTANLÄGGNINGAR OCH LIKNANDE ANLÄGGNINGAR

1 § För djurhållning i zoobutiker, djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar

gäller bestämmelserna i detta kapitel utöver övriga bestämmelser i dessa föreskrifter.

SJVFS 2019:15

15

2 § Olika arter av gnagare, ormar, ödlor eller sköldpaddor ska hållas åtskilda. Mycket

närbesläktade arter av ormar, ödlor eller sköldpaddor får dock hållas tillsammans.

Kaniner får inte hållas tillsammans med gnagare, med undantag av marsvin.

3 § Könsmogna kaniner och gnagare som hålls för försäljning ska vara könssorterade.

Könsmogna okastrerade kaninhanar får inte hållas tillsammans.

4 § Avel och uppfödning av djur får inte ske i en butikslokal eller annan lokal till

vilken kunder har tillträde.

5 § Kampfiskhanar får inte hållas inom synhåll för varandra och inte heller så att de

kan se sig själva i en spegel.

Fiskar får aldrig hållas i en vattenvolym understigande 1 liter. Vattenytan ska vara

minst 1 dm².

Allmänna råd till 5 kap. 5 §

Inredningar och föremål bör inte flyttas mellan burar, terrarier eller

akvarier utan att vara rengjorda och desinficerade. I anläggningar med

flera akvarier bör en separat håv användas för varje akvarium. Om

hälsotillståndet hos djur som ska införas i en anläggning är osäkert bör

de, innan de tas dit, hållas i karantän under minst 2 veckor.

6 § Djur som har smittsamma sjukdomar eller parasiter får inte föras in i eller hållas i

en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning om de inte kan isoleras

på ett tillfredsställande sätt. Även i övrigt ska de åtgärder vidtas som behövs för att

förebygga utbrott och spridning av sjukdomar.

7 § Veterinär

verksamhet

eller

andra

former

av

konsultations-

eller

serviceverksamhet, som innebär mottagning av djur, får inte bedrivas i en zoobutik,

djurgrossistanläggning eller liknande anläggning.

Inackordering av djur får dock förekomma liksom mottagning av djur för

kloklippning eller liknande åtgärder. Detta gäller under förutsättning att dessa djur inte

hålls i samma utrymme som, eller på annat sätt kommer i kontakt med, de djur som

hålls i butiken eller anläggningen. Dessutom gäller att inackordering av djur inte får

ske i ett utrymme till vilken kunder har tillträde.

8 § Lokaler och utrustning ska vara anpassade till de aktuella djurslagen.

9 § Det ska finnas minst en särskild plats för rengöring och diskning av flyttbara för-

varingsutrymmen, inredningar, matskålar och annan utrustning som har kommit i

kontakt med djur. Rengöring av utrustning och föremål som har kommit i kontakt med

reptiler får inte ske på de platser där utrustning från andra djur hanteras.

10 § Det ska finnas minst en avskild plats, för isolering och skötsel av sjuka eller

skadade djur, dit kunder inte har tillträde. Detta gäller dock inte för fiskar.

11 § Förvaringsutrymmen ska vara utformade och placerade så att djuren inte störs i

onödan av andra djur eller av människor. Minst en sida i ett förvaringsutrymme ska

vara skyddad mot insyn. Burar med fåglar ska vara placerade så att deras högsta punkt

med full yta är minst 150 cm över golvet. Detta gäller dock inte för marklevande

sällskapsfåglar.

SJVFS 2019:15

16

Allmänna råd till 5 kap. 11 §

Taket och tre väggar i en bur med fåglar bör vara skyddade från insyn.

Fåglar och däggdjur bör förvaras avskilda från kunderna och exponeras

genom ett fönster eller en glasad vägg. Endast personal och presumtiva

köpare bör ha tillträde till exponeringsplatsen.

12 § Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur ska

hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.

13 § Djur får inte hållas eller förevisas i skyltfönster.

14 § De förvaringsutrymmen, som innehåller djur som är avsedda för försäljning, ska

vara utformade så att ett utvalt djur är lätt att fånga utan att de övriga djuren utsätts för

onödig stress.

Allmänna råd till 5 kap. 14 §

En fågelbur bör vara utformad så att det finns möjlighet att skjuta in en

skiva, framifrån eller från sidan, som tillfälligt delar av buren så att

infångandet av en utvald fågel underlättas.

15 § Ventilationen i anläggningen ska vara anpassad till de djurarter och det antal djur

som hålls där.

16 § Djuren ska ha ett svagt ljus under natten.

17 § De lokaler som djuren förvaras i ska hållas rena.

18 § Ett förvaringsutrymme i vilket djuren sätts in omgångsvis ska, före varje

insättning av en ny omgång djur, rengöras noggrant varvid bottenmaterial och

bomaterial ska bytas ut.

19 § I varje anläggning ska det finnas en kontinuerligt uppdaterad arbetsinstruktion

med en plan för djurens skötsel. Arbetsinstruktionen ska innehålla anvisningar och

rutiner för

1. foderhantering samt utfodring och vattning av djuren,

2. rengöring av djurutrymmen, utrustning och lokaler,

3. kontroll och manövrering av miljöstyrande system för belysning,

uppvärmning, luftfuktning, vattenrening m.m.,

4. kontroll av djurens hälsotillstånd,

5. den särskilda skötsel som ska ges, och andra åtgärder som ska vidtas med, sjuka

djur,

6. mottagning av nya djur,

7. leverans av djur, samt

8. nödsituationer.

6 KAP. SÄRSKILDA

BESTÄMMELSER

FÖR

HÅLLANDE

AV

SÄLLSKAPSFÅGLAR

Allmänt om hållande av sällskapsfåglar

SJVFS 2019:15

17

1 § Sällskapsfåglar av arter som i naturen inte lever solitärt ska hållas i par eller i

grupp i ett gemensamt förvaringsutrymme. Individtätheten ska anpassas så att fåglarna

inte stressar eller skadar varandra.

Om en fågel är onormalt aggressiv mot andra fåglar så att det finns en uppenbar

risk att den skadar dem, får den utan hinder av första stycket hållas ensam i ett separat

utrymme. Den ska dock kunna kommunicera visuellt och verbalt med en eller flera

individer som tillhör samma art eller släkte.

Första stycket gäller inte om fåglarnas behov av att vara tillsammans med andra

fåglar istället tillfredsställs genom kontakt med människor.

Allmänna råd till 6 kap. 1 §

Om det är nödvändigt för att undvika onödig stress, när fåglar hålls i

separata utrymmen, kan man avgränsa burarna så att fåglarna har

möjlighet att välja om de vill exponera sig för varandra eller inte.

Om fågelns behov av social kontakt ska täckas av en mänsklig kontakt

bör det sociala umgänget med människan vara av en omfattning som

säkerställer att inga onormala beteenden orsakad av bristande social

kontakt uppkommer.

2 § Begränsning av flygförmågan hos fåglar får endast ske om

1. fågeln är över ett år gammal,

2. fågeln inte kan tränas att använda flygsele,

3. begränsningen utförs genom vingtrimning, och

4. vingtrimningen bara sker en gång om året.

Vingtrimning ska ske på så sätt att fågeln efter begränsningen har god stabilitet och

tillräcklig lyftkraft för att eliminera risken att den skadar sig när den försöker flyga.

Om det finns veterinärmedicinska skäl får en fågels flygförmåga, utan hinder av

första stycket punkt 4, begränsas mer än en gång om året.

3 § En sällskapsfågel får inte tjudras via en fotring. Ett koppel, som hanteras av en

människa, får dock tillfälligtvis fästas vid fågeln via en flygsele eller motsvarande.

4 § En fågelunge som är beroende av att matas ska hållas tillsammans med minst en

matande vuxen fågel. Handmatning får endast ske om de vuxna fåglarna inte matar

ungarna eller om de vuxna fåglarnas beteende är skadligt för ungarna.

Allmänna råd till 6 kap. 4 §

Fågelungar av nedanstående släkten och arter bör efter kläckningen

hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel enligt följande:

undulat

minst 6 veckor

nymfkakadua

minst 7 veckor

dvärgpapegojor (Agapornis spp.)

minst 6 veckor

kanariefågel

minst 30 dagar

sebrafink

minst 30 dagar

måsfink

minst 30 dagar

risfågel

minst 30 dagar.

Unghanar som börjat färga ut bör dock inte hållas tillsammans med

faderfågeln.

SJVFS 2019:15

18

5 § Häckande sällskapsfåglar får inte tillåtas att producera så många kullar i sträck att

det påverkar deras hälsa menligt.

Allmänna råd till 6 kap. 5 §

Häckande sällskapsfåglar bör inte ges möjlighet att få fler än två kullar

i sträck under en häckningsperiod. Om en kull innehållit endast ett fåtal

ungar kan dock fåglarna ges möjlighet att få tre kullar under perioden.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

6 § Marklevande sällskapsfåglar får inte hållas på nätgolv.

Utrymmen

7 § Sällskapsfåglar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:1. På

exteriörutställning, under den tid då domaren bedömer fåglarna, får sällskapsfåglar

tillfälligtvis, under en tid av maximalt 1 dygn, hållas i mindre bedömningsburar.

Bottenmaterial

8 § Bottnen i burar till marklevande sällskapsfåglar ska vara täckt med strömedel.

Inredning

9 § Sällskapsfåglar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö som stimulerar dem

att utföra sina naturliga beteenden och förhindrar att de utvecklar beteendestörningar.

Allmänna råd till 6 kap. 9 §

Miljön bör innehålla för arten anpassade material, t.ex. naturmaterial,

och anordningar att klättra, gunga och hoppa på, material eller föremål

att gnaga på och plocka sönder samt bottensubstrat, inredning och

foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. En för sysselsättning

berikad miljö upprätthålls genom att berikningsföremål och metoder byts

ut med så täta intervall att fågeln inte tappar intresset och slutar använda

föremålen. Sällskapsfåglar bör dagligen ha tillgång till utrymmen där de

kan utföra naturliga rörelsemönster såsom att flyga fritt.

10 § Sällskapsfåglar av arter som inte är enbart marklevande ska ha minst två rena

sittpinnar. Om flera fåglar hålls tillsammans ska det finnas sittpinnar i sådan

omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne samtidigt utan att konkurrens eller

aggressivitet uppstår.

Allmänna råd till 6 kap. 10 §

Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans bör den totala längden av

alla sittpinnar tillsammans vara större än det dubbla måttet på fåglarnas

sammanlagda bröstbredd.

11 § Sittpinnarna ska vara av en grovlek som är anpassad till fågelns fotstorlek och

vara tillverkade av ett material som, utan att vara slipande, ger fågeln ett tillräckligt

fotfäste.

Allmänna råd till 6 kap. 11 §

SJVFS 2019:15

19

Minst en sittpinne bör vara så grov att fågeln inte kan få tårna att mötas

runt den. Sittpinnarna bör ha olika diameter eller form så att fågeln kan

träna sina fötter med olika grepp. Sittpinnar bör vara tillverkade av trä

eller annat material med liknande egenskaper.

12 § Sittpinnarna ska vara placerade så att burens volym kan utnyttjas till längsta

möjliga flygsträcka och så att fåglarnas spillning inte förorenar mat, vatten eller andra

fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än tillfälligtvis kommer i kontakt

med foder, vatten eller burgolv.

Allmänna råd till 6 kap. 12 §

I en rektangulär bur bör minst två sittpinnar vara placerade på tvären

i var sin ände av buren. Inredning bör inte placeras mellan sittpinnarna

på ett sådant sätt att fåglarnas flygmöjligheter inskränks.

13 § Marklevande sällskapsfåglar ska ha en inredning på burbottnen där de kan söka

skydd.

14 § Sandbadande sällskapsfåglar ska ha ren och finkornig sand för sandbad.

15 § Badande sällskapsfåglar ska ha rent badvatten. Fågelbadets utformning och djup

ska vara anpassat till fåglarnas storlek och art. Ett fågelbad får inte vara djupare än att

fåglarna bottnar.

Klimat

16 § Sällskapsfåglar får hållas vid lägre temperaturer än vad arten under normala

väderleksförhållanden utsätts för i vilt tillstånd, under förutsättning att detta inte

påverkar deras hälsa menligt och att de ges möjlighet att vänja sig successivt till den

lägre temperaturen. Sällskapsfåglar ska alltid ha tillgång till ett utrymme där

temperaturen överstiger 0°C.

Belysning

17 § Häckande sällskapsfåglar och sällskapsfåglar som hålls i en för dem ny miljö ska

ha ett svagt ljus under natten.

Foder

18 § Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra,

kunna nå fodret.

Sällskapsfåglar med hög ämnesomsättning eller särskilda behov ska ha fri tillgång

till foder.

Prydnadsfjäderfä som hålls utomhus eller i byggnad där temperaturen understiger

0^oC ska ges ljummet dricksvatten minst två gånger dagligen.

Allmänna råd till 6 kap. 18 §

Om flera sällskapsfåglar hålls tillsammans bör fodret vara tillgängligt

så att minst en tredjedel av fåglarna har möjlighet att äta samtidigt.

SJVFS 2019:15

20

Tomma fröskal som samlas i foderbehållare bör avlägsnas så ofta att

fodret alltid är åtkomligt för fåglarna.

Små sällskapsfåglar, av mindre längd än 15 cm, samt sällskapsfåglar

som huvudsakligen äter nektar, frukter eller insekter bör ha fri tillgång till

foder. Häckande sällskapsfåglar bör ha fri tillgång till foderkalk. Små

sällskapsfåglar och fröätande sällskapsfåglar som inte skalar fröna bör ha

fri tillgång till matsmältningsgrus. Små fågelarter, såsom kanariefåglar

och liknande, bör ges matsmältningsgrus med en kornstorlek på 0,8–1,2

mm. Större fågelarter kan även ges matsmältningsgrus med en kornstorlek

på 1,2–2,0 mm.

7 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV TAMILLER

Allmänt om hållande av tamillrar

1 § Tamillervalpar ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för

henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.

Allmänna råd till 7 kap. 1 §

Tamillervalpar bör inte skiljas från modern, eller hennes ersättare,

innan de uppnått åtta veckors ålder.

2 § En tamiller får inte vara försedd med nosring. En tamiller under jakt får inte vara

försedd med sele eller annat halsband än pejlhalsband.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

3 § En tamiller får inte hållas på nätgolv.

Utrymmen

4 § Tamillrar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:2.

Inredning

5 § En tamiller ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.

Allmänna råd till 7 kap. 5 §

En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och

anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under, bottenmaterial

som ger grävmöjligheter eller foderanordningar som stimulerar

födosöksbeteende och ger möjligheter att samla ett foderförråd.

6 § En tamiller ska ha en bolåda eller bohåla med rent och torrt bomaterial. Om flera

djur hålls tillsammans ska det finnas bolådor eller bohålor i sådan omfattning att alla

djur samtidigt kan få plats i dem utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

7 § Bomaterialet ska ha långa strukturer så att det kan flätas samman.

Allmänna råd till 7 kap. 7 §

SJVFS 2019:15

21

Flätbart bomaterial bör bestå av halm, hö, träull, rivet papper eller

dylikt.

8 § En tamiller som hålls utomhus ska ha en bolåda eller bohåla som skyddar mot

kyla.

Allmänna råd till 7 kap. 8 §

En bolåda bör inte vara för stor, så att djuret eller djuren till följd härav

får svårt att hålla värmen. Om det behövs för att hindra drag bör ingången

vara försedd med ett vindfång. Ingångsöppningen bör vara liten och ha

hög tröskel. Om det behövs för att skydda mot regn eller kyla bör

ingångsöppningen vara täckt med förhänge eller ha en svänglucka.

9 § En tamillerhona med valpar ska under avvänjningsperioden ha tillgång till en plats

som är avsedd för honan och oåtkomlig för valparna.

Foder

10 § Om en tamiller hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen

understiger 0°C ska den ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.

8 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KANINER

OCH GNAGARE

Allmänt om hållande av kaniner och gnagare

1 § Gnagare, utom guldhamstrar, ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i

grupp. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl.

Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller

grupp ska väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter,

så att risken för osämja minimeras.

Allmänna råd till 8 kap. 1 §

Kaniner bör hållas i par eller grupp, när så är möjligt. Par och grupper

av kaniner eller gnagare bör sättas samman av unga djur och hållas

stabila. Om vuxna djur ska sammanföras bör buren eller inredningen

ändras så att den upplevs som en okänd plats för alla. Vuxna honor med

diande ungar bör inte sammanföras i nya grupper. En grupp bör inte bestå

av fler än tio vuxna djur. Djur som hålls i par eller grupp bör ha tillgång

till gömställen eller föremål som ger dem möjlighet att komma utom

synhåll för varandra. Könsmogna okastrerade hanar bör inte hållas till-

sammans. En hona bör inte kontinuerligt hållas tillsammans med en

könsmogen okastrerad hane om det riskerar innebära att honan utsätts för

hälsostörningar på grund av upprepade betäckningar och födslar.

Unga kaniner bör könssorteras senast vid 12 veckors ålder.

2 § Guldhamstrar ska hållas ensamma från det att de börjar visa aggressivitet mot

varandra. Guldhamstrar som tillhör samma kull får efter avvänjning fortsättningsvis

hållas tillsammans till och med åtta veckors ålder.

3 § Kaniner och gnagare ska ha tillgång till gnagmaterial.

SJVFS 2019:15

22

Allmänna råd till 8 kap. 3 §

Gnagmaterial bör utgöras av hårda fodermedel såsom knäckebröd, råa

rotfrukter, färska grenar med bark eller dylikt.

4 § Kaniner och gnagare, som har en sådan lång eller ullig päls att de inte själva kan

hålla sig rena, ska ges pälsvård.

Allmänna råd till 8 kap. 4 §

Angorakaniner bör klippas minst en gång var tredje månad.

5 § Kaninernas och marsvinens

klor ska inspekteras regelbundet och klippas vid

behov.

6 § Ungar av kanin och gnagare ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig

ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.

Allmänna råd till 8 kap. 6 §

Ungar av kaniner och gnagare bör efter födseln hållas tillsammans med

modern, eller hennes ersättare, enligt följande:

kanin

minst 6 veckor

marsvin

minst 4 veckor

guldhamster

minst 3 veckor

dvärghamstrar

minst 3 veckor

gerbil

minst 3 veckor

brunråtta

minst 3 veckor

husmus, gräsmus, taggmus

minst 3 veckor

chinchilla

minst 7 veckor

degusråtta

minst 5 veckor.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

7 § Golv av halt material ska vara försett med halkskydd.

8 § Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren

hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.

9 § Vintertid ska utomhusburar vara upphöjda från marken.

Utrymmen

10 § Kaniner och gnagare ska minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 1:3

respektive 1:4.

Till och med den 14 juli 2019 gäller dock att kaniner minst ska ha de utrymmen

som framgår av tabell 3 i bilaga 1:3.

11 § Trots det som anges i 10 § första och andra stycket får kaniner som ställs ut för

exteriör bedömning eller som medverkar i kaninhoppning under en dag hållas i burar

som minst uppfyller måtten enligt bilaga 1.11 Statens jordbruksverks föreskrifter och

allmänna råd (SJVFS 2019:7) om transport av levande djur. Burarna ska dock vara så

stora att alla kaniner som vistas i buren samtidigt kan ligga ner bekvämt, röra sig utan

problem samt vara utformade så att kaninerna inte känner sig stressade. Kaninerna ska

ha tillgång till strö, grovfoder och vatten. Taket och tre sidor av burarna ska vara täckta.

SJVFS 2019:15

23

Bottenmaterial

12 § Burbottnen i andra burar än betesburar ska vara täckt med ett för djuren anpassat

strömedel.

Allmänna råd till 8 kap. 12 §

Strömedel till angorakaniner bör utgöras av halm.

Inredning

13 § Kaniner och gnagare ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.

Allmänna råd till 8 kap. 13 §

En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla material och

anordningar att klättra på, hoppa upp på eller krypa under eller

foderanordningar som stimulerar födosöksbeteende. Grävande djur bör

ha grävmöjligheter och hamstrande djur möjligheter att samla

foderförråd.

14 § Marsvin ska ha sådan inredning att de kan söka skydd.

15 § Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, taggmöss, chinchillor och degusråttor

ska ha en bolåda med tak eller bohåla med rent och torrt bomaterial. Detta gäller även

dräktiga kaninhonor från och med en vecka före beräknad förlossning till minst fyra

veckor därefter.

Om flera djur hålls tillsammans ska det finnas bolådor eller bohålor i

sådan omfattning att de kan utnyttjas av alla djur samtidigt utan att konkurrens eller

aggressivitet uppstår.

16 § Kaniner, guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha

bomaterial med långa strukturer så att det kan flätas samman.

Allmänna råd till 8 kap. 16 §

Flätbart bomaterial bör bestå av halm, hö, träull, rivet papper eller

dylikt.

17 § Gerbiler ska ha ett gångsystem av rör eller liknande, eller sådant bottenmaterial

som de kan gräva gångar i.

18 § Gerbiler, chinchillor och degusråttor ska ha ren och finkornig sand för

pälsvårdande sandbad.

19 § Chinchillor ska ha minst två hyllor eller grenar i olika höjd och av sådan storlek

och konstruktion att djuren kan sitta där naturligt och stadigt. Om flera djur hålls

tillsammans ska det finnas hyllor eller grenar så att alla samtidigt kan få plats på dessa

utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

20 § Degusråttor ska ha minst en spaningshylla eller annan utsiktsplats. Om flera

hanar hålls tillsammans ska det finnas minst en utsiktsplats per hane.

21 § Kaniner ska ha tillgång till en hylla med tillräckligt utrymme för att kunna sitta

på och under denna. Hyllan kan utgöras av bolådans tak. Om flera djur hålls

tillsammans ska det finnas hyllutrymme så att alla samtidigt kan få plats på dessa utan

SJVFS 2019:15

24

att konkurrens eller aggressivitet uppstår. Hyllans yta ska inte adderas till den totala

tillgängliga burytan vid beräkning av burstorlek.

Klimat

22 § Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 0°C. De ska alltid ha

tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.

Foder

23 § Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång

till foder. Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor ska ha fri tillgång till

grovfoder såsom hö eller gräs. Förändringar av foderstaten till kaniner, marsvin,

chinchillor och degusråttor ska ske successivt. Detta gäller särskilt vid övergång från

hö till färskt gräs. Marsvin ska ges daglig tillförsel av vitamin C.

Allmänna råd till 8 kap. 23 §

Om flera kaniner eller gnagare hålls tillsammans bör fodret vara

tillgängligt så att alla djur har möjlighet att äta samtidigt. Hö och slaget

gräs bör ges i höhäck.

Marsvin bör ges daglig tillförsel av vitamin C i form av tillskott i foder

eller vatten, eller i form av C-vitaminrika grönsaker eller frukter. Om

vitamin C ges i dricksvattnet bör detta bytas dagligen. Ett växande marsvin

bör inta 1 mg vitamin C per kg kroppsvikt och dag. Ett vuxet marsvin bör

inta 10 mg per kg kroppsvikt och dag, och en dräktig hona bör inta 30 mg

per kg kroppsvikt och dag.

24 § Om kaniner hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen

understiger 0°C ska de ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.

9 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMESLER FÖR HÅLLANDE AV ORMAR OCH

ÖDLOR

Allmänt om hållande av ormar och ödlor

1 § Om ormar eller ödlor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges

möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och

på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte

bestämmelserna i 5, 8–12, 14, 15, 19 och 20 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas

genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och

fodertillgång.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

2 § I ett terrarium för ormar eller ödlor ska dörrar, lock, skjutglas och dylikt vara väl

inpassade och säkrade med reglar, haspar eller motsvarande.

3 § På insidan av ett terrarium får väggar, tak samt skydd för ventilationsöppningar

och dylikt inte ha skarpa kanter eller raspliknande ytor mot vilka en orm eller ödla kan

skada nos eller fötter om den gör forceringsförsök.

SJVFS 2019:15

25

4 § Ett terrarium med giftormar eller giftödlor ska vara låst när inte utfodring,

rengöring eller annan skötsel och hantering av djuren utförs. Terrariet ska även vara

försett med en skylt med korrekt artnamn samt en varningsskylt med upplysning om

att terrariet innehåller giftormar eller giftödlor. En lokal i vilken ett terrarium med

giftormar eller giftödlor förvaras ska vara rymningssäker. Ventiler och liknande

öppningar i sådana lokaler ska vara försedda med nät eller andra anordningar som

omöjliggör för djuren att ta sig ut. Dörrar och fönster ska hållas stängda.

Utrymmen

5 § Ormar av trädlevande och marklevande arter samt ödlor av trädlevande,

klipplevande och marklevande arter ska minst ha de utrymmen som framgår av

bilagorna 1:5 respektive 1:6.

Allmänna råd till 9 kap. 5 §

För bedömning av om olika ormarter är trädlevande eller marklevande,

se bilaga 2:1, kolumn A. För bedömning av om olika ödlearter är

trädlevande, klipplevande eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.

Bottenmaterial

6 § Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter orm-

eller ödleartens behov. Ormar och ödlor, av arter som är utpräglat grävande, ska ha ett

löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller dylikt. Ormar och ödlor

av arter som i naturen lever i sand ska ha sand som bottenmaterial. Bottenmaterialets

innehåll av fukt ska vara anpassat efter orm- eller ödleartens behov.

Allmänna råd till 9 kap. 6 §

Marklevande orm- och ödlearter bör alltid ha tillgång till torra ställen

i bottenmaterialet. För bedömning av om olika ormarter bör ha sand som

bottenmaterial, se bilaga 2:1, kolumn B. För bedömning av om olika

ödlearter bör ha sand som bottenmaterial, se bilaga 2:2, kolumn B.

Inredning

7 § Ormar och ödlor ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur,

en kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och

kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till ormarnas eller ödlornas

levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja

gömställen eller kamouflerande inredningar.

Allmänna råd till 9 kap. 7 §

Ett gömställe bör bestå av ett föremål eller en inredning som en orm

eller ödla kan krypa in i eller under och som skyler hela kroppen. Ett

gömställe att krypa in i bör inte vara större än att ormar eller ödlor som

uppehåller sig där kan känna kontakt med väggar eller tak.

SJVFS 2019:15

26

Ormar eller ödlor som gömmer sig genom att gräva ned sig bör ha ett

finfördelat bottenmaterial av sand, torv, mossa, torra löv eller dylikt i ett

lager som är minst lika tjockt som ormens eller ödlans kroppsdiameter.

En kamouflerande inredning för marklevande kamouflagetecknade

ormar eller ödlor bör bestå av växter, utströdda löv eller dylikt. En

kamouflerande inredning för trädlevande kamouflagetecknade ormar eller

ödlor bör bestå av ett bladverk eller dylikt.

För bedömning av om olika ormarter är trädlevande eller marklevande,

se bilaga 2:1, kolumn A. För bedömning av om olika ödlearter är

trädlevande, klipplevande eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.

8 § Ormar och ödlor av arter som i naturen lever vid vatten ska ha badvatten av minst

sådan volym att de kan sänka ned hela sin kropp under vattenytan.

Badvatten till ormar ska på något ställe ha ett sådant djup att ormarna kan vila på

bottnen med kroppen under vattnet och huvudet ovanför vattenytan. Om det finns flera

ormar i terrariet ska alla samtidigt få plats i vattnet.

Badvatten till ödlor ska ha en övergång mellan land och vatten som är utformad så

att ödlorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.

Allmänna råd till 9 kap. 8 §

För bedömning av om olika ormarter bör ha badvatten, se bilaga 2:1,

kolumn B. För bedömning av om olika ödlearter bör ha badvatten, se

bilaga 2:2, kolumn B.

9 § Trädlevande ormar ska ha grenar eller dylikt så att de kan röra sig och vila ovan

mark med stöd för kroppen på flera ställen.

Allmänna råd till 9 kap. 9 §

För bedömning av om olika ormarter är trädlevande eller marklevande,

se bilaga 2:1, kolumn A.

10 § Ormar av arterna smaragdboa (Corallus caninus), trädpyton (Morelia viridis) och

madagaskarträdboa (Boa mandrita) ska ha minst en horisontell gren av sådan grovlek

att ormarna kan vila i loopställning.

Allmänna råd till 9 kap. 10 §

En gren där en orm ska kunna vila i loopställning bör vara ungefär lika

grov som ormens kropp.

11 § Trädlevande ödlor ska ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan

svårighet kan röra sig och vila ovan mark. Horisontella viloplatser, av sådan storlek att

en ödla kan ligga naturligt med stöd för hela kroppen, ska finnas i sådan omfattning

att alla ödlor i terrariet samtidigt ska kunna få en sådan plats utan att konkurrens eller

aggressivitet uppstår.

Allmänna råd till 9 kap. 11 §

En gren där en trädlevande ödla kan ligga naturligt och stadigt bör ha

en diameter som är minst lika med diametern på ödlans kropp.

För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande, klipplevande

eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.

SJVFS 2019:15

27

12 § Klipplevande ödlor ska ha klätterföremål med hyllor och vertikala skrovliga ytor.

Allmänna råd till 9 kap. 12 §

För bedömning av om olika ödlearter är trädlevande, klipplevande

eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.

Klimat

13 § Ormar och ödlor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga

mikroklimat.

14 § I ett terrarium med ormar eller ödlor ska det finnas platser med olika

temperaturer, som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika

platser för att upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för ormar

och ödlor som hålls vid en konstant temperatur, som är lika med deras optimala

kroppstemperatur.

Allmänna råd till 9 kap. 13 och 14 §§

För bedömning av lämpliga temperaturintervall för olika ormarter, se

bilaga 2:1, kolumn C. För bedömning av lämpliga temperaturintervall för

olika ödlearter, se bilaga 2:2, kolumn C.

15 § En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till orm- eller ödleartens

levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera ormar

eller ödlor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser. I

terrarium med dagaktiva orm- eller ödlearter, som i naturen utnyttjar direkt

solbestrålning för att uppta värme, ska de varmaste platserna ha hög ljusintensitet.

Allmänna råd till 9 kap. 15 §

Trädlevande ormar samt trädlevande och klipplevande ödlor bör ha

uppvärmningsplatser med strålningsvärme ovan mark. Marklevande

solande ormar och ödlor bör ha uppvärmningsplatser med

strålningsvärme på marken. Marklevande ormar och ödlor som upptar

värme via föremål bör ha ledningsvärme på marken. Dagaktiva ödlor som

i naturen ofta exponerar sig för solljus bör ges möjlighet att syntetisera

vitamin D3 genom regelbunden exponering för ofiltrerat ultraviolett ljus

(UV-B) med en våglängd av ca 290–320 nm. Bestrålning med UV-ljus bör

ske rakt ovanifrån och på tillräckligt avstånd för att undvika ögonskador.

För bedömning av om olika ormarter är trädlevande eller marklevande,

se bilaga 2:1, kolumn A. För bedömning av om olika ödlearter är

trädlevande, klipplevande eller marklevande, se bilaga 2:2, kolumn A.

16 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor,

element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda

med skydd eller vara placerade så att djuren inte kan komma i direkt kontakt med dem.

17 § Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter orm- eller ödleartens behov.

Allmänna råd till 9 kap. 17 §

SJVFS 2019:15

28

För bedömning av lämplig luftfuktighet för olika ormarter, se bilaga

2:1, kolumn D. För bedömning av lämplig luftfuktighet för olika ödlearter,

se bilaga 2:2, kolumn D.

Luftfuktigheten i ett terrarium med ormar eller ödlor bör höjas inför

förestående hudömsning.

Tillsyn och skötsel

18 § Vid utfodring av flera ormar eller ödlor samtidigt ska utfodringen övervakas på

ett sådant sätt att ormarna eller ödlorna inte skadar varandra.

Foder

19 § Ormar och ödlor av arter som dricker vatten från droppar på sin kropp eller på

föremål ska ha tillgång till droppande vatten eller dagligen sprayas med vatten.

Allmänna råd till 9 kap. 19 §

För bedömning av om olika ormarter bör ha droppande eller sprayat

dricksvatten, se bilaga 2:1, kolumn B. För bedömning av om olika

ödlearter bör ha droppande eller sprayat dricksvatten, se bilaga 2:2,

kolumn B.

20 § Ormar och ödlor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och

med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

10 KAP. SÄRSKILDA

BESTÄMMELSER

FÖR

HÅLLANDE

AV

SKÖLDPADDOR

Allmänt om hållande av sköldpaddor

1 § Om sköldpaddor, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges

möjlighet till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och

på ett sätt som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte

bestämmelserna i 3, 6–9, 11, 12 och 15 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas

genom en tid med successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och

fodertillgång.

2 § En sköldpadda får inte tjudras.

Utrymmen

3 § Landsköldpaddor, sumpsköldpaddor och vattensköldpaddor ska minst ha de

utrymmen som framgår av bilaga 1:7.

Allmänna råd till 10 kap. 3 §

För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor,

sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.

Bottenmaterial

SJVFS 2019:15

29

4 § Terrariets botten ska vara täckt med ett bottenmaterial som är anpassat efter

sköldpaddsartens behov. Land- och sumpsköldpaddor, av arter som är utpräglat

grävande, ska ha ett löst, grävbart bottenmaterial av torv, täckbark, jord, sand eller

dylikt i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal.

Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter sköldpaddsartens behov.

Allmänna råd till 10 kap. 4 §

För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor,

sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.

Inredning

5 § Landsköldpaddor och sumpsköldpaddor ska ha sådan inredning att de kan söka

skydd. Om flera sköldpaddor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna söka skydd.

Allmänna råd till 10 kap. 5 §

En inredning där landsköldpaddor eller sumpsköldpaddor kan söka

skydd bör bestå av grottor, föremål, växter eller dylikt som helt eller delvis

skyler djuren eller, för grävande sköldpaddsarter, av ett finfördelat

bottenmaterial i ett lager med en tjocklek som minst motsvarar höjden på

den största sköldpaddans skal och där djuren kan gräva ned sig.

För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor,

sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.

6 § Landsköldpaddor ska ha vatten som de kan vada i.

7 § Sumpsköldpaddor ska ha badvatten. Vattnets djupaste del ska minst motsvara

höjden på en vuxen sköldpaddas skal. Övergången mellan land och vatten ska vara

utformad så att sköldpaddorna lätt kan ta sig i och ur vattnet.

8 § Vattensköldpaddor ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och

gömma sig i vattnet. Vattensköldpaddor ska ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen

ska vara belägen helt ovanför vattenytan och ge sköldpaddorna möjlighet att torka.

Landdelen ska vara minst så stor att alla sköldpaddorna samtidigt kan få plats där.

Övergången mellan vattnet och landdelen ska vara utformad så att sköldpaddorna lätt

kan ta sig i och ur vattnet.

Allmänna råd till 10 kap. 6 - 8 §§

För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor,

sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.

Allmänna råd till 10 kap. 8 §

Övergången mellan land och vatten bör på något ställe vara sluttande

eller trappstegsformad.

9 § Vattensköldpaddor, av arter som i vilt tillstånd gömmer sig nedgrävda i

sjöbottnen, ska i vattnet ha en mjuk botten, av finkornig sand eller dylikt, i ett lager

med en tjocklek som minst motsvarar höjden på sköldpaddans skal.

Allmänna råd till 10 kap. 9 §

SJVFS 2019:15

30

För bedömning av om olika vattensköldpaddsarter bör ha grävbar och

mjuk botten i vattnet, se bilaga 2:3, kolumn B.

För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor,

sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.

Klimat

10 § Sköldpaddor ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.

11 § I ett terrarium med sköldpaddor ska det finnas platser med olika temperaturer

som gradvis övergår i varandra, så att djuren kan välja att vistas på olika platser för att

upprätthålla sin optimala kroppstemperatur. Detta gäller inte för sköldpaddor som hålls

vid en konstant temperatur, som är lika med deras optimala kroppstemperatur.

Vattensköldpaddor ska ha en vattentemperatur som motsvarar artens naturliga

förhållanden.

Allmänna råd till 10 kap. 11 §

För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor,

sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.

12 § En värmekälla ska ge värme, på ett sätt som är anpassat till sköldpaddsartens

levnadssätt, och kunna utnyttjas av djuret där det helst uppehåller sig. Om flera

sköldpaddor hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja uppvärmningsplatser.

I ett förvaringsutrymme med dagaktiva sköldpaddsarter, som i naturen utnyttjar direkt

solbestrålning för att uppta värme, ska de varmaste platserna ha hög ljusintensitet.

Allmänna råd till 10 kap. 12 §

Vattensköldpaddor bör ha strålningsvärme på landdelen. Dagaktiva

sköldpaddor som i naturen ofta exponerar sig för solljus bör ges möjlighet

att syntetisera vitamin D3 genom regelbunden exponering för ofiltrerat

ultraviolett ljus (UV-B) med en våglängd av ca 290–320 nm. Bestrålning

med UV-ljus bör ske rakt ovanifrån och på tillräckligt avstånd för att

undvika ögonskador.

För bedömning av om olika sköldpaddsarter är landsköldpaddor,

sumpsköldpaddor eller vattensköldpaddor, se bilaga 2:3, kolumn A.

13 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor,

element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda

med skydd eller vara placerade så att sköldpaddorna inte kan komma i direkt kontakt

med dem.

14 § Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter sköldpaddsartens behov.

Foder

15 § Sköldpaddor ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och

med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

SJVFS 2019:15

31

11 KAP. SÄRSKILDA

BESTÄMMELSER

FÖR

HÅLLANDE

AV

GLASÖGONKAJMANER

Allmänt om hållande av glasögonkajmaner

1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid hållande av glasögonkajmaner med en

längd mellan nos och svansspets på mindre än en meter. Vid hållande av

glasögonkajmaner med en längd mellan nos och svansspets på mer än en meter gäller

bestämmelserna i 1 kap. 6 §.

Utrymmen

2 § Glasögonkajmaner ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:8.

Inredning

3 § Glasögonkajmaner ska ha vatten av sådan volym att de kan simma, dyka och

gömma sig i vattnet. Vattnets djup ska vara anpassat till djurens storlek så att de kan

vila med bakfötterna på bottnen, eller på ett föremål i vattnet, samtidigt som de har

näsborrarna ovanför vattenytan.

4 § Glasögonkajmaner ska ha möjlighet att gå upp på land. Landdelen ska vara belägen

helt ovanför vattenytan och ge djuren möjlighet att torka. Landdelen ska vara minst så

stor att alla glasögonkajmanerna samtidigt kan få plats där. Övergången mellan vattnet

och landdelen ska vara utformad så att kajmanerna lätt kan ta sig i och ur vattnet.

Allmänna råd till 11 kap. 4 §

Övergången mellan land och vatten bör på något ställe vara sluttande

eller trappstegsformad.

Klimat

5 § Glasögonkajmaner ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga

mikroklimat.

6 § Glasögonkajmaner ska ha en lägsta vattentemperatur av +20°C.

7 § Uppvärmningsmöjligheter, som ger glasögonkajmanerna möjlighet att uppnå sin

optimala kroppstemperatur, ska finnas på landdelen.

Allmänna råd till 11 kap. 7 §

Glasögonkajmaner bör ha strålningsvärme på landdelen.

8 § Temperaturen på en uppvärmningsplats får inte överstiga +50°C. Lampor,

element och andra värmekällor med en yttemperatur över +50°C ska vara försedda

med skydd eller vara placerade så att glasögonkajmanerna inte kan komma i direkt

kontakt med dem.

Foder

9 § Glasögonkajmaner ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd

och med sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

SJVFS 2019:15

32

12 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV GRODDJUR

Allmänt om hållande av groddjur

1 § Om groddjur, av arter som i naturen lever i tempererade områden, ges möjlighet

till vintervila ska detta ske regelbundet i årligen återkommande perioder och på ett sätt

som motsvarar de naturliga förhållandena. Under vintervila gäller inte bestämmelserna

i 4, 6, 9, 10 och 14 §§. Inför vintervila ska djuren förberedas genom en tid med

successivt lägre omgivningstemperatur, minskad ljustillgång och fodertillgång.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

2 § I ett terrarium eller akvarium för groddjur ska ventilationsöppningar samt andra

hål och springor vara särskilt säkrade med skydd. Dörrar, lock, skjutglas och dylikt

ska vara väl inpassade så att djuren inte kan ta sig ut.

Allmänna råd till 12 kap. 2 §

Ett terrarium eller akvarium för groddjur bör vara försett med lock.

3 § Terrariets eller akvariets insida och inredning får inte ha vassa ytor eller innehålla

vassa föremål.

Utrymmen

4 § Helakvatiska, halvakvatiska, marklevande och trädlevande groddjur ska minst ha

de utrymmen som framgår av bilaga 1:9.

Inredning

5 § Helakvatiska groddjur ska hållas i vatten.

6 § Halvakvatiska groddjur ska hållas i vatten med landdel. Landdelen ska ha grävbart

bottenmaterial av jord, torv, mjuk mossa eller dylikt.

7 § Marklevande groddjur ska hållas på land med grävbart bottenmaterial av jord,

torv, mjuk mossa eller dylikt.

Allmänna råd till 12 kap. 4 - 7 §§

För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande,

marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 2:4, kolumn A.

8 § Bottenmaterialets innehåll av fukt ska vara anpassat efter groddjursartens behov.

Allmänna råd till 12 kap. 8 §

Marklevande och trädlevande groddjur bör alltid ha tillgång till fuktiga

ställen i bottenmaterialet.

För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande,

marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 2:4, kolumn A.

9 § Trädlevande groddjur ska ha klättergrenar, bladväxter eller dylikt så att de utan

svårighet kan röra sig och vila ovan mark.

SJVFS 2019:15

33

10 § Marklevande och trädlevande groddjur ska ha badvatten av minst sådan volym

och sådant djup att alla djuren samtidigt kan sitta på bottnen med huvudet ovanför

vattenytan.

Allmänna råd till 12 kap. 9 och 10 §§

För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande,

marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 2:4, kolumn A.

11 § Groddjur ska ha gömställen eller, när det gäller kamouflagetecknade djur, en

kamouflerande inredning som liknar djurens kamouflageteckning. Gömställen och

kamouflerande inredningar ska vara placerade med hänsyn till groddjurens

levnadssätt. Om flera djur hålls tillsammans ska alla samtidigt kunna utnyttja

gömställen eller kamouflerande inredningar.

Helakvatiska groddjur ska ha gömställen på vattnets botten.

Allmänna råd till 12 kap. 11 §

Ett gömställe bör bestå av ett föremål eller en inredning som ett

groddjur kan krypa in i eller under och som skyler hela kroppen. Ett

gömställe att krypa in i bör inte vara större än att groddjur som uppehåller

sig där kan känna kontakt med väggar eller tak.

Groddjur som gömmer sig genom att gräva ned sig bör ha ett

finfördelat bottenmaterial av jord, torv, mossa eller dylikt i ett lager som

är minst lika tjockt som djurets kroppsdiameter.

En kamouflerande inredning för trädlevande kamouflagetecknade

groddjur bör bestå av ett bladverk eller dylikt.

För bedömning av om olika groddjursarter är trädlevande,

marklevande, halvakvatiska eller helakvatiska, se bilaga 2:4, kolumn A.

Klimat

12 § Groddjur ska hållas vid ett klimat som liknar artens naturliga mikroklimat.

13 § Luftfuktigheten ska vara särskilt anpassad efter groddjursartens behov.

Foder och vatten

14 § Groddjur ska utfodras med ett för arten anpassat foder i sådan mängd och med

sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

13 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV FISKAR

Allmänt om hållande av fiskar

1 § Vid sammansättningen av olika fiskarter och individer ska hänsyn tas till deras

eventuella stimbeteende samt till deras fördragsamhet eller ofördragsamhet med

varandra så att aggressivitet och stress undviks.

Allmänna råd till 13 kap. 1 §

Utpräglade stimfiskar bör hållas i grupp med fiskar av samma art.

SJVFS 2019:15

34

Konstruktion av akvarier

2 § Ett akvarium med fiskar ska vara försett med täckglas, nätlock eller liknande, eller

med höga kanter ovanför vattenytan, om det behövs för att fiskarna inte ska hoppa ut.

3 § Fiskar får inte hållas i klotformade akvarier (guldfiskkupor) såvida inte kraven på

volym, syresättning och inredning enligt 4–8 §§ är uppfyllda.

4 § Minst en sida av ett akvarium ska vara insynsskyddad om inte akvariets inredning

ger fiskarna ett motsvarande skydd.

Utrymmen

5 § Vattnets volym, yta och djup ska vara anpassat efter fiskarnas storlek, antal och

levnadssätt.

Allmänna råd till 13 kap. 5 §

Volymen bör inte understiga 40 liter om inte fiskarten är särskilt

anpassad till vatten av små volymer. Ett akvarium bör inte innehålla fler

än en fisk, som är upp till 5 cm lång, per liter vatten eller en fisk, som är

upp till 10 cm lång, per fyra liter vatten. Fiskar som är kraftiga i

förhållande till sin längd bör ha större vattenvolym per fisk.

Inredning och bottenmaterial

6 § Ett akvarium ska innehålla en inredning och en botten som motsvarar det som

finns i varje fiskarts naturliga miljö.

Fiskar som i vilt tillstånd söker skydd bland föremål eller i bottnen ska ha tillgång

till gömslen i akvariet.

Första stycket gäller inte vid sådan tillfällig fiskhållning som kräver särskilt god

hygien, såsom karantän, lekförsök och yngeluppfödning.

Allmänna råd till 13 kap. 6 §

Gömslen bör bestå av tegelrör, krukskärvor, stengrottor eller dylikt,

eller, för fiskar som gräver ned sig, en grävbar och mjuk botten.

Vattenkvalitet

7 § Vattnets beskaffenhet, såsom pH-värde, salthalt m.m., ska vara anpassat till

respektive fiskart. Plötsliga förändringar av vattnets beskaffenhet ska undvikas om inte

fiskarten är särskilt anpassad till sådana förändringar.

8 § Fiskar ska hållas i vatten som inte innehåller för fiskarna skadliga eller giftiga

ämnen.

Vattnet ska renas eller helt eller delvis bytas ut innan innehållet av avfallsprodukter

och överskottsfoder uppgår till för fiskarna skadliga halter.

Allmänna råd till 13 kap. 7 och 8 §§

Syresättning, koldioxidavgång och temperaturutjämning i vattnet bör

underlättas med hjälp av en luftpump med luftsten eller en

cirkulationspump.

SJVFS 2019:15

35

Vattentemperatur

9 § Vattentemperaturen ska vara anpassad efter fiskartens behov.

Allmänna råd till 13 kap. 9 §

Vattnet

bör

värmas

med

doppvärmare

om

akvariets

omgivningstemperatur är lägre än vad fiskarnas vattentemperatur ska

vara.

Foder

10 § Fiskar ska utfodras med ett för arten anpassat foder i en sådan mängd och med

sådana intervall att de upprätthåller ett medelgott hull.

14 KAP. SÄRSKILDA

BESTÄMMELSER

FÖR

HÅLLANDE

AV

BREVDUVOR

Allmänt om hållande av brevduvor

1 § Brevduvor ska hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i väl fungerande

grupper.

Allmänna råd till 14 kap. 1 §

Vuxna brevduvor bör inte hållas i större grupper än 20 par.

2 § En fågelunge som är beroende av att matas ska hållas tillsammans med minst en

matande vuxen fågel.

Allmänna råd till 14 kap. 2 §

Fågelungar bör efter kläckningen hållas tillsammans med minst en

matande vuxen fågel i 4 veckor.

3 § Häckande brevduvor får inte tillåtas att producera så många kullar i sträck att det

påverkar deras hälsa menligt.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

4 § Utrymme varifrån brevduvor får flyga fritt ska vara försett med start- och

landningshylla av sådan storlek att duvorna kan starta och landa säkert.

Utrymmen

5 § Brevduvor som får flyga fritt minst två gånger per dag, ska hållas i utrymmen med

minst de mått som anges i bilaga 1:10, tabell 1.

6 § Brevduvor som inte får flyga fritt ska hållas i utrymmen som består av både

inomhusutrymme och utomhusvoljär med minst de mått som anges i bilaga 1:10, tabell

2.

Inredning

7 § Brevduvor ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö.

SJVFS 2019:15

36

Allmänna råd till 14 kap. 7 §

En för sysselsättning berikad miljö bör innehålla foderanordningar

som stimulerar födosöksbeteende.

8 § Brevduvor ska ha tillgång till endera eller båda av sittpinnar och sitthyllor i sådan

omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne eller hylla samtidigt utan att konkurrens

eller aggressivitet uppstår. Sittpinnarna ska dessutom, avseende bl.a. material och

grovlek, vara konstruerade så att djuren inte riskerar att skadas eller har svårigheter att

utnyttja dem.

Allmänna råd till 14 kap. 8 §

Sittpinnar och sitthyllor bör vara avgränsade så att endast en eller ett

par brevduvor får plats så att konkurrens eller aggressivitet inte uppstår

genom att duvorna bevakar sittpinnen eller sitthyllan.

9 § Sittpinnarna och sitthyllorna ska vara placerade så att fåglarnas spillning inte

förorenar mat, vatten eller andra fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än

tillfälligtvis kommer i kontakt med foder, vatten eller burgolv.

10 § Häckande brevduvor ska ha tillgång till en hylla per häckande par av storlek

enligt bilaga 1:10, tabell 3. Dessa hyllor ska vara försedda med rede av lämplig storlek

och konstruktion. Häckande duvor som ej får flyga fritt, ska ha tillgång till lämpligt

material att bädda i redet med.

Foder

11 § Alla brevduvor som hålls tillsammans ska, utan att hindras av varandra, kunna

nå fodret.

12 § Om brevduvor hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen

understiger 0°C ska de ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.

13 § Brevduvor ska ha fri tillgång till matsmältningsgrus av lämplig kornstorlek.

15 KAP. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV MINIGRIS

Allmänt om hållande av minigris

1 § Minigrisar ska hållas i par eller grupp. Detta gäller inte om deras behov av sällskap

tillgodoses genom tillräcklig kontakt med människor. Tidpunkten för, och

tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp ska väljas med

hänsyn till djurens ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja

minimeras.

2 § Minigriskultingar ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare

för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.

SJVFS 2019:15

37

Allmänna råd till 15 kap. 2 §

Minigriskultingar bör avvänjas vid tidigast 10 veckors ålder och ska då

ha vant sig vid tillskottsfoder.

3 § En minigris får inte vara försedd med nosring eller andra anordningar som hindrar

den från att böka.

4 § Minigrisarnas klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

5 § Ett utrymme där minigrisar vistas ska vara så konstruerat att minigrisarna har

möjlighet att utnyttja olika delar av utrymmet till att ligga, äta och gödsla.

6 § Ett utrymme där minigrisar vistas ska ha golv med halkfri yta.

Utrymmen

7 § Minigrisar ska minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1:11.

8 § Det ska finnas ett särskilt utrymme där minigrisar som behöver särskild vård kan

tas om hand.

Inredning

9 § Minigrisar ska hållas i en för sysselsättning berikad miljö med möjlighet att utföra

naturliga beteenden såsom att böka. Minigrisar ska ha tillgång till halm, hö, torv eller

motsvarande material av god kvalité.

10 § Minigrisar ska ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.

11 § Avelshonor ska ha möjlighet att bygga bo innan grisningen. Där en avelshona

med kull hålls, ska det fram till avvänjningen, finnas en avskild liggplats för

smågrisarna som suggan inte har tillgång till.

12 § Minigrisar ska sommartid ges möjlighet att dagligen vistas utomhus i därför

avsett utrymme eller på annat sätt. Vid vistelse utomhus i därför avsett utrymme, ska

detta utrymme vara utformat så att det samtidigt innehåller torra områden, blöta

områden som ger möjlighet till gyttjebad vid stark värme och områden som ger

möjlighet för djuren att böka.

13 § Om flera minigrisar hålls tillsammans ska alla, utan att hindras av varandra,

kunna äta samtidigt.

14 § Om en minigris hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen

understiger 0°C ska den ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.

_________________

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

SJVFS 2019:15

38

1. Denna författning träder i kraft den 1 april 2019 och 8 kap. 10 § den 15 juli 2019,

då Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:17) om

villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap

och hobby upphör att gälla. De allmänna råden ska gälla från och med 1 april 2019.

2. Utbildning som i enlighet med 2 kap. 3 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och

allmänna råd (DFS 2004:16) om villkor för hållande, uppfödning och försäljning

m.m. av djuravsedda för sällskap och hobby, har godkänts av Djur-

skyddsmyndigheten mellan 1 januari 2004 och 30 juni 2007 ska anses godkänd av

Statens jordbruksverk.

3. Den som, sedan före den 1 juli 2003, har hållit en rovfågel för sällskap eller hobby

får, utan hinder av 1 kap. 5 § i de nya föreskrifterna, behålla djuret under dess

återstående livstid om den hålls i enlighet med tidigare utfärdade särskilda

instruktioner enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:110) om

villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap

och hobby.

4. Den som, sedan före den 15 oktober 2003, har hållit en hybrid får, utan hinder av

1 kap. 5 § i de nya föreskrifterna, hålla djuret under dess återstående livstid.

5. Den som håller djur i enlighet med tidigare utgivna särskilda instruktioner enligt

1 kap. 5 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:110) om villkor för

hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby,

får även fortsättningsvis hålla djuret enligt dessa instruktioner.

6. Den som, sedan före den 1 januari 1998, har hållit ett viltfångat djur för sällskap

eller hobby enligt 6–13 kap. får utan hinder av 1 kap. 4 § behålla djuret under dess

återstående levnad.

CHRISTINA NORDIN

Helena Elofsson

(Avdelningen för djurskydd och hälsa)

SJVFS 2019:15

39

Bilaga 1:1

SÄLLSKAPSFÅGLAR

1 Utrymme

Fågelns

längd (cm)

Minsta

tillåtna yta

(m²)

Minsta yta per

fågel vid

grupphållning

(m²)

Minsta mått

på längsta

sidan (m)

Minsta höjd

(m)

Upp till 15 ¹⁾

0,31

0,03

0,7

0,6

16-20 ²⁾

0,31

0,04

0,7

0,6

21-25 ³⁾

0,45

0,055

0,9

0,6

26-35 ⁴⁾

0,84

0,1

1,2

0,8

36-45

1,44

0,6

1,6

1,0

46-55

2,2

1,0

2,0

1,2

56-65

3,12

1,5

2,4

1,5

66-75

4,2

2,0

2,8

1,8

Mer än 75

6,5

3,0

3,6

1,8

1) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet:

sebrafink, risfågel, måsfink, kanariefågel och kinesisk dvärgvaktel.

2) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet: undulat

och dvärgpapegojor (Agapornis spp.).

3) Följande är exempel på fågel vars längd normalt ligger inom intervallet:

diamantduva.

4) Följande är exempel på fåglar vars längd normalt ligger inom intervallet:

nymfkakadua och skrattduva.

Måttet på fågeln tas från näbbspetsen till stjärtspetsen. Om stjärtfjädern saknas

uppskattas måttet som om fjädern fanns. För ankor och vidafinkar i praktdräkt

bortses från de förlängda stjärtfjädrarna, dock ska utrymmet vara så stort att fåglarna

kan röra sig utan att stjärtfjädrarna, mer än tillfälligtvis, kommer i kontakt med

burens golv eller väggar.

Vid beräkning av minsta yta per fågel vid häckning, räknas endast föräldrafåglarna

fram till dess att ungarna är självständiga.

2 Utrymmets bredd

Utrymmets bredd ska vara minst 2 gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.

SJVFS 2019:15

40

Bilaga 1:2

TAMILLRAR

1 Utrymme

Minsta

tillåtna yta

(m²)

Minsta yta per

djur vid

grupphållning

(m²)

Minsta yta per

avelshona med

kull vid

grupphållning

(m²)

Minsta mått

på kortaste

sidan (m)

Minsta höjd

(m)

5

1

2,5

1

1

SJVFS 2019:15

41

Bilaga 1:3

KANINER

1 Utrymme

Kaninens

vikt ( kg)

Minsta

tillåtna

yta (m²)

Minsta yta

per djur vid

grupphållning

(m²)

Minsta yta per

avelshona med

kull vid

grupphållning

(m²)

Minsta

tillåtna yta

per

avelshona

med kull

(m ² )

Minsta

mått på

kortaste

sidan

(m)

Minsta

höjd

(m)

≤ 2

0,5

0,3

0,7

0,7

0,5

0,5

> 2 - 3,5

0,7

0,35

0,8

0,8

0,6

0,6

> 3,5 -4,5

0,8

0,40

0,9

0,9

0,7

0,8

> 4,5 - 6,0

0,9

0,45

1,0

1,0

0,7

0,8

> 6,0

1,0

0,5

1,2

1,2

0,8

0,9

2 Utrymme i bolåda för avelshona med kull

Honans vikt

Minsta längd

(cm)

Minsta bredd

(cm)

Minsta höjd (cm)

≤ 2 kg

35

30

30

> 2 – 3,5 kg

35

30

35

> 3,5 – 4,5 kg

40

30

35

> 4,5 – 6,0 kg

45

35

40

> 6 kg

50

40

40

3 Utrymme för kaniner till och med den 14 juli 2019

Rasstorlek

(vikt i kg)

Minsta

tillåtna

yta (m²)

Minsta yta

per djur vid

grupphållning

(m²)

Minsta yta

per avelshona

med kull vid

grupphållning

(m²)

Minsta

mått på

kortaste

sida (m)

Minsta

höjd (m)

Liten (under 3

kg)

0,5

0,25

0,5

0,5

0,5

Medelstor (3-

5 kg)

0,7

0,35

0,7

0,6

0,6

Stor (över 5

kg)

0,9

0,45

0,9

0,7

0,7

SJVFS 2019:15

42

Bilaga 1:4

GNAGARE

1 Utrymme

Djurart/djur-

arter

Minsta

tillåtna

yta (m²)

Minsta yta

per djur

vid

grupphåll-

ning (m²)

Minsta yta

per avelshona

med kull vid

grupphållning

(m²)

Minsta

mått på

kortaste

sidan (m)

Minsta

höjd (m)

Marsvin

0,3

0,15

0,25

0,4

0,25

Guldhamster

0,12

0,06

0,15

0,25

0,2

Dvärghamstrar

0,09

0,045

0,045

0,2

0,2

Chinchilla

0,5

0,25

0,5

0,5

1,0

Degu

0,3

0,15

0,2

0,4

0,4

Brun råtta

0,18

0,06

0,08

0,3

0,3

Gerbil

0,12

0,06

0,15

0,25

0,2

Husmus

0,09

0,018

0,0275

0,2

0,2

Gräsmus,

taggmus

0,09

0,03

0,075

0,2

0,2

Vuxna guldhamstrar får inte hållas tillsammans. Måtten gäller minsta yta vid

grupphållning av avvanda guldhamstrar i samma kull upp till 8 veckors ålder och för

ensam avelshona med kull.

2 Utrymme i bolåda

Djurart/djurarter

Minsta längd

(cm)

Minsta bredd

(cm)

Minsta höjd

(cm)

Guldhamster

15

15

10

Dvärghamstrar

14

11

10

Chinchilla

30

25

20

Degu

20

15

13

SJVFS 2019:15

43

Bilaga 1:5

ORMAR

1 Utrymme för ormar av trädlevande arter

Ormens längd

(cm)

Minsta tillåtna

yta (m²)

Minsta yta per

orm vid grupp-

hållning (m²)

Minsta höjd (m)

Upp till 35

0,03

0,015

0,17

36-40

0,04

0,02

0,2

41-50

0,06

0,03

0,25

51-75

0,12

0,06

0,4

76-100

0,25

0,12

0,5

101-125

0,4

0,2

0,65

126-150

0,55

0,27

0,75

151-175

0,75

0,37

0,85

Mer än 175

1,0

0,5

1,0

Ormens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.

För trädlevande ormar gäller att andra mått än ovanstående kan godkännas om de ger

samma volym som måtten enligt tabellen, förutsatt att inredningen ger ormen

möjlighet att utnyttja hela volymen.

2 Utrymme för ormar av marklevande arter

Ormens längd

(cm)

Minsta tillåtna

yta (m²)

Minsta yta per

orm vid grupp-

hållning (m²)

Minsta höjd (m)

Upp till 30

0,03

0,015

0,1

31-40

0,04

0,02

0,12

41-50

0,06

0,03

0,15

51-75

0,12

0,06

0,2

76-100

0,25

0,12

0,28

101-125

0,43

0,2

0,35

126-150

0,63

0,3

0,45

151-200

1,0

0,5

0,5

201-300

2,15

1,0

0,7

301-400

4,1

2,0

1,0

401-500

6,8

3,4

1,3

Mer än 500

9,0

4,5

1,5

Ormens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.

SJVFS 2019:15

44

Bilaga 1:6

ÖDLOR

1 Utrymme för ödlor av trädlevande och klipplevande arter

Ödlans

längd (cm)

Minsta

tillåtna yta

(m²)

Minsta yta per

icke köns-

mogen ödla vid

grupphållning

(m²)

Minsta yta

per

könsmogen

ödla vid

grupphållning

(m²)

Minsta höjd

(m)

Upp till 15

0,06

0,0075

0,03

0,25

16-20

0,12

0,015

0,06

0,35

21-30

0,25

0,03

0,12

0,5

31-40

0,5

0,06

0,25

0,7

41-50

0,81

0,15

0,4

0,9

51-75

1,5

0,3

0,75

1,2

76-100

2,1

0,5

1,0

1,4

101-125

2,5

1,25

1,25

1,6

126-150

3,0

1,5

1,5

1,7

151-200

4,0

2,0

2,0

1,8

Ödlans längd mäts från nosspetsen till svansspetsen; vid avbruten eller

regenererad svans gäller uppskattat mått med ursprunglig svanslängd.

Som icke könsmogen räknas en ödla fram till dess att den uppnår halva sin vuxna

längd och innan den börjar visa tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet

mot artfränder.

Som könsmogen räknas en ödla efter att den uppnått mer än halva sin vuxna

längd eller om den dessförinnan visar tecken på könsrelaterad rivalitet och

aggressivitet mot artfränder.

SJVFS 2019:15

45

2 Utrymme för ödlor av marklevande arter

Ödlans längd

(cm)

Minsta

tillåtna yta

(m²)

Minsta yta per

icke köns-

mogen ödla vid

grupphållning

(m²)

Minsta yta

per köns-

mogen ödla

vid grupp-

hållning (m²)

Minsta höjd

(m)

Upp till 10

0,06

0,0075

0,03

0,2

10-15

0,09

0,011

0,045

0,2

16-20

0,16

0,02

0,08

0,3

21-30

0,36

0,045

0,15

0,3

31-40

0,64

0,08

0,32

0,4

41-50

0,9

0,15

0,45

0,5

51-75

1,8

0,3

0,9

0,6

76-100

2,5

0,6

1,25

0,75

101-125

3,0

1,0

1,5

0,9

126-150

4,0

2,0

2,0

1,0

151-200

5,0

2,5

2,5

1,0

Ödlans längd mäts från nosspetsen till svansspetsen; vid avbruten eller

regenererad svans gäller uppskattat mått med ursprunglig svanslängd.

Som icke könsmogen räknas en ödla fram till dess att den uppnår halva sin vuxna

längd och innan den börjar visa tecken på könsrelaterad rivalitet och aggressivitet

mot artfränder.

Som könsmogen räknas en ödla efter att den uppnått mer än halva sin vuxna

längd eller om den dessförinnan visar tecken på könsrelaterad rivalitet och

aggressivitet mot artfränder.

SJVFS 2019:15

46

Bilaga 1:7

SKÖLDPADDOR

1 Utrymme för landsköldpaddor och sumpsköldpaddor

Sköldpaddans

längd (cm)

Minsta tillåtna

yta (m²)

Minsta yta per

sköldpadda vid

grupphållning

(m²)

Minsta höjd (m)

Upp till 10

0,12

0,04

0,2

11-15

0,3

0,1

0,25

16-20

0,5

0,16

0,3

21-30

1,1

0,36

0,4

31-40

2,0

0,66

0,5

41-50

4,0

1,33

0,6

Mer än 50

8,0

2,6

0,8

Sköldpaddans längd mäts i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten.

2 Utrymme för vattensköldpaddor

Sköldpaddans

längd (cm)

Minsta tillåtna

vattenyta (m²)

Minsta vattenyta

per sköldpadda

vid grupphållning

(m²)

Minsta vatten-

djup (m)

Upp till 5

0,06

0,01

0,1

6-10

0,16

0,03

0,15

11-15

0,35

0,06

0,2

16-20

0,6

0,12

0,3

21-30

1,0

0,2

0,35

31-40

2,0

0,5

0,4

Sköldpaddans längd mäts i en rak linje från den främre till den bakre skalkanten.

SJVFS 2019:15

47

Bilaga 1:8

GLASÖGONKAJMANER

1 Utrymme

Kajmanens längd

(cm)

Minsta tillåtna

vattenyta (m²)

Minsta vattenyta

per kajman vid

grupphållning

(m²)

Minsta vatten-

djup (cm)

Upp till 50

1,5

0,5

20

51-75

4,5

1,5

40

76-100

6,0

2,0

60

Kajmanens längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.

SJVFS 2019:15

48

Bilaga 1:9

GRODDJUR

1 Utrymme för groddjur av trädlevande och marklevande arter

Djurets längd

(salamandrar)

(cm)

Djurets

längd

(grodor och

paddor) (cm)

Minsta

tillåtna yta

(m²)

Minsta yta

per djur vid

grupphållning

(m²)

Minsta höjd

(m)

Upp till 5

Upp till 2,5

0,09

0,01

0,3

6-10

3-5

0,15

0,02

0,3

11-15

5,5-7,5

0,35

0,05

0,4

16-20

8-10

0,4

0,07

0,4

Mer än 20

Mer än 10

0,5

0,12

0,4

Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.

Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.

2 Utrymme för groddjur av halvakvatiska arter

Djurets längd

(salamandrar)

(cm)

Djurets

längd

(grodor

och

paddor)

(cm)

Minsta

tillåtna

yta (m²)

Minsta yta

per djur vid

grupphållning

(m²)

Minsta

höjd (m)

Minsta

vattendjup

(m)

Upp till 10

Upp till 5

0,15

0,02

0,2

0,1

11-15

5,5-7,5

0,35

0,05

0,3

0,1

Mer än 15

Mer än

7,5

0,4

0,07

0,3

0,15

Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.

Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.

Av den minsta tillåtna ytan ska 1/3 vara land och 2/3 vara vatten.

Minsta höjd ska mätas från landdelens yta till terrariets innertak, om sådant finns.

SJVFS 2019:15

49

3 Utrymme för groddjur av helakvatiska arter

Djurets längd

(salamandrar

och mask-

groddjur)

(cm)

Djurets

längd

(grodor och

paddor) (cm)

Minsta

tillåtna yta

(m²)

Minsta

vattenyta per

djur vid

grupphåll-

ning (m²)

Minsta

vattendjup

(m)

Upp till 10

Upp till 5

0,09

0,015

0,15

11-15

5,5-7,5

0,15

0,025

0,15

16-20

8-10

0,25

0,04

0,2

21-40

10,5-20

0,5

0,085

0,2

41-60

20,5-30

1,0

0,17

0,3

Mer än 60

Mer än 30

1,5

0,5

0,5

Salamanderns längd mäts från nosspetsen till svansspetsen.

Längd på grodor och paddor mäts från nosspetsen till ryggslutet.

SJVFS 2019:15

50

Bilaga 1:10

BREVDUVOR

1 Utrymme för fåglar som får flyga fritt

Minsta tillåtna

yta (m²)

Minsta yta per

fågel (m²)

Minsta mått på

kortaste sidan

(m)

Minsta höjd (m)

4

0,1

1

1,8

2 Utrymme för fåglar som inte får flyga fritt

Minsta

tillåtna yta

(m²)

Minsta yta

per fågel

(m²)

Minsta mått

på längsta

sidan (m)

Minsta höjd

(m)

Inomhusutrymme

4

-

3

1,8

Utevoljär

4

-

3

1,8

Totalt utrymme

10

0,3

3

1,8

Kortaste flygstråk ska vara minst 3 m.

3 Mått på hylla för häckande brevduvor

Minsta tillåtna yta (m²)

Minsta mått på kortaste

sidan (m)

Minsta höjd ovanför

hyllan (m)

0,2

0,4

0,25

SJVFS 2019:15

51

Bilaga 1:11

MINIGRISAR

Minsta

tillåtna yta

(m²)

Minsta yta per

djur vid

grupphållning

(m²)

Minsta yta

per avels-

hona med

kull (m²)

Minsta mått

på kortaste

sidan (m)

Minsta höjd

(m)

6

3

6

2

1,8

SJVFS 2019:15

52

Bilaga 2:1

ORMAR

Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt, rekommenderad

omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad extra tillgång på sand

eller vatten för vissa arter av ormar. Listan avser att avspegla de vanligast

förekommande ormarterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige och gör inte

anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.

Förklaringar till artlistan:

A-levnadssätt

1-trädlevande

2-marklevande

B-sand och vatten

1-sand som bottenmaterial

2-badvatten

3-droppande eller sprayat dricksvatten

C-allmäntemperatur dagtid

1)

1-svalt (ca +20-24°C)

2-medelvarmt (ca +24-27°C)

3-varmt (ca +27-30°C)

D-luftfuktighet

1-låg (ca <50%RH)

2-medelhög (ca 50-70%RH)

3-hög (ca 70-100%RH)

¹⁾Temperaturen i större delen av terrariet bör ligga någonstans inom

temperaturintervallet. Dessutom bör det finnas minst en

uppvärmningsplats/solplats med en lokal temperatur på mellan +35 och +50°C.

Under natten bör allmäntemperaturen sänkas mer eller mindre beroende på

ormarnas art.

svenskt namn/

svenskt namn/

A

B

C

D

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

Acrantophis spp.

madagaskarboaormar 2

2

3

3

aeskulapsnok

Elaphe longissima

2

-

2

2

afrikansk träskhuggorm

Atheris superciliaris

2

-

2

2

afrikanska trädviperor

Atheris spp. (utom

A. superciliaris)

1

3

2–3 3

Agkistrodon bilineatus

mexikansk mockasin 2

2

2–3 2

Agkistrodon contortrix

kopparhuvud

2

-

2–3 2

Agkistrodon piscivorus

vattenmockasin

2

2

2

2

Agkistrodon spp.

mockasinormar

2

-

2–3 2

Ahaetulla spp.

pisksnokar

1

3

3

3

amerikanska näsgrops-

viperor

Bothriechis spp.

1

3

2–3 2–3

amerikanska vattensnokar Nerodia spp.

2

2

2

2

SJVFS 2019:15

53

svenskt namn/

svenskt namn/

A

B

C

D

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

ametistpyton

Morelia amethistina 2

2

2

2

anakonda

Eunectes murinus

2

2

3

3

Antaresia childreni

Childrens pyton

2

2

3

2

Apodora papuana

papuansk vattenpyton 2

2

3

3

asiatisk klättersnok

Elaphe taeniura

1

-

3

2

asiatiska råttsnokar

Ptyas spp.

1

2

2

2

Aspidelaps spp.

sköldnoskobror

2

1

2-3 1-2

Aspidites melanocephalus svarthuvudpyton

2

2

3

2

Aspidites ramsayi

vomapyton

2

2

3

1

aspishuggorm

Vipera aspis

2

-

2-3 2

Atheris spp. (utom

A. superciliaris)

afrikanska trädviperor 1

3

2-3 3

Atheris superciliaris

afrikansk träskhugg-

orm

2

-

2

2

avicennavipera

Cerastes vipera

2

1,3 3

1

bakgifttandad vattensnok

Rhabdophis spp.

2

2

2

2

Bismarks pyton

Botrochilus boa

2

2

3

3

Bitis arietans

pufform

2

-

3

2

Bitis caudalis

hornpufform

2

1,3 3

1

Bitis cornuta

månghornad pufform 2

1,3 3

1

Bitis gabonica

gabonvipera

2

-

2-3 2-3

Bitis nasicornis

noshornsvipera

2

2

2-3 2-3

Bitis peringueyi

Peringueys dvärg-

pufform

2

1,3 3

1

Bitis schneideri

namaquapufform

2

1,3 3

1

Bitis spp.

pufformar

2

-

1-3 1-3

blodpyton

Python curtus

2

2

2

3

Boa constrictor ssp.

kungsboaormar

2

2

3

3

Boa mandrita

madagaskarträdboa

1

3

3

3

Boaedon spp.

hussnokar

2

2

2-3 1-2

Bogertophis subocularis

Trans-Pecos råttsnok 2

-

2

1

Boiga cyanea

grön kattsnok

1

3

3

3

Boiga dendrophila

mangrovesnok

1

3

3

3

Boiga irregularis

brun trädsnok

1

3

2

3

Boiga spp.

natträdsnokar

1

3

2-3 3

boomslang

Dispholidus typus

1

-

3

2

Bothriechis schlegelii

Schlegels näsgrops-

vipera

1

3

3

3

Bothriechis spp.

amerikanska näsgrops-

viperor

1

3

2-3 2-3

Bothrops alternatus

urutu

2

2

2-3 2-3

Bothrops atrox

lansorm

1

2

2-3 2-3

Bothrops spp. (utom

B. atrox)

lansormar

2

2

2-3 2-3

Botrochilus boa

Bismarks pyton

2

2

3

3

brun trädsnok

Boiga irregularis

1

3

2

3

buskmästare

Lachesis muta

2

-

2

3

SJVFS 2019:15

54

svenskt namn/

svenskt namn/

A

B

C

D

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

busksnokar

Opheodrys spp.

1

2

2

2

Calloselasma rhodostoma

malajisk näsgropsorm 2

-

2-3 3

Candoia aspera

moluckboa

2

2

3

3

Candoia bibroni

fijiboa

1

2

3

3

Candoia carinata

celebesboa

1

2

3

3

Causus spp.

natthuggormar

2

2

2-3 2

celebesboa

Candoia carinata

1

2

3

3

Cerastes cerastes

hornvipera

2

1,3 3

1

Cerastes vipera

avicennavipera

2

1,3 3

1

Charina bottae

gummiboa

2

1

2

1

Childrens pyton

Antaresia childreni

2

2

3

2

Chondropython viridis

se Morelia viridis

Chrysopelea spp.

flygormar

1

3

3

3

Coluber spp.

äkta snokar

2

-

2

2

Corallus caninus

smaragdboa

1

3

3

3

Corallus enydris

trädgårdsboa

1

3

3

3

Corallus spp.

trädboaormar

1

3

3

3

Crotalus adamanteus

östlig diamant-

skallerorm

2

-

3

2

Crotalus atrox

västlig diamant-

skallerorm

2

-

3

1

Crotalus cerastes

sidvindare

2

1,3 3

1

Crotalus durissus

tropisk skallerorm

2

-

3

2

Crotalus spp.

skallerormar

2

-

3

1-2

Daboia russelli

Russels huggorm

2

-

2-3 1-2

Dasypeltis spp.

äggsnokar

2

-

3

1

Dendroaspis spp.

mambor

1

-

2-3 2-3

Deinagkistrodon acutus

kinesisk mockasin

2

2

2

2

diamantpyton

Morelia spilotes

spilotes

2

2

2

2

dionesnok

Elaphe dione

2

-

2

2

Dispholidus typus

boomslang

1

-

3

2

Drymarchon corais

indigosnok

1

2

2-3 1-2

dvärgskallerormar

Sistrurus spp.

2

-

2-3 1-2

Echis spp.

sandrasselviperor

2

1,3 3

1

egyptisk kobra

Naja annulifera

2

-

2-3 1-2

Elaphe dione

dionesnok

2

-

2

2

Elaphe guttata

majsorm

2

-

2

2

Elaphe helena

indisk klättersnok

2

-

2

2

Elaphe longissima

aeskulapsnok

2

-

2

2

Elaphe mandarina

mandarinsnok

2

-

1

2

Elaphe obsoleta lindheimeri grå råttsnok

2

-

2

2

Elaphe obsoleta obsoleta

svart råttsnok

2

-

2

2

Elaphe obsoleta

quadrivittata

gul råttsnok

2

-

2

2

Elaphe obsoleta rossalleni orange råttsnok

2

-

2

2

Elaphe quatuorlineata

fyrlinjesnok

2

-

2

2

SJVFS 2019:15

55

svenskt namn/

svenskt namn/

A

B

C

D

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

Elaphe scalaris

stegsnok

2

-

2

2

Elaphe schrencki

sibirisk råttsnok

2

-

2

2

Elaphe situla

leopardsnok

2

-

2

2

Elaphe spp.

råttsnokar

2

-

2

2

Elaphe taeniura

asiatisk klättersnok

1

-

3

2

Elaphe vulpina

rävsnok

2

-

2

2

Epicrates angulifer

kubaboa

1

2

3

2

Epicrates cenchria

regnbågsboa

2

2

3

3

Epicrates inornatus

puertorikansk boa

2

2

3

2

Epicrates spp.

västindiska dvärg-

boaormar

2

2

3

2

Epicrates striatus

haitiboa

1

2

3

2

Eristicophis macmahonii

McMahons vipera

2

1,3 3

1

Eryx spp.

sandboaormar

2

1

2

1

Eunectes murinus

anakonda

2

2

3

3

Eunectes notaeus

gul anakonda

2

2

2

2

eurasiska vattensnokar

Natrix spp.

2

2

2

2

falsk vattenkobra

Hydrodynastes gigas 2

2

3

3

fijiboa

Candoia bibroni

1

2

3

3

flygormar

Chrysopelea spp.

1

3

3

3

fyrlinjesnok

Elaphe quatuorlineata 2

-

2

2

gabonvipera

Bitis gabonica

2

-

2-3 2-3

Gonyosoma oxycephala

rödsvansad kyckling-

snok

1

-

3

3

grå råttsnok

Elaphe obsoleta

lindheimeri

2

-

2

2

grön kattsnok

Boiga cyanea

1

3

3

3

grön palmhuggorm

Trimeresurus

albolabris

1

3

3

3

grön spetshuvudsnok

se rödsvansad kycklingsnok

grön trädpyton

Morelia viridis

1

3

3

3

gul anakonda

Eunectes notaeus

2

2

2

2

gul råttsnok

Elaphe obsoleta

quadrivittata

2

-

2

2

gummiboa

Charina bottae

2

1

2

1

haitiboa

Epicrates striatus

1

2

3

2

Hemachatus haemachatus ringhalskobra

2

2

2-3 1-2

Heterodon spp.

trynsnokar

2

1-2 1

2

hornpufform

Bitis caudalis

2

1,3 3

1

hornvipera

Cerastes cerastes

2

1,3 3

1

huggorm

Vipera berus

2

-

2

2

huggormar

Vipera spp.

2

-

2-3 1-2

hussnokar

Boaedon spp.

2

2

2-3 1-2

hussnokar

Lamprophis spp.

2

2

2-3 1-2

Hydrodynastes gigas

falsk vattenkobra

2

2

3

3

Hypnale spp.

sydindiska mockasin-

ormar

2

-

2-3 2-3

SJVFS 2019:15

56

svenskt namn/

svenskt namn/

A

B

C

D

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

indigosnok

Drymarchon corais

1

2

2-3 1-2

indisk klättersnok

Elaphe helena

2

-

2

2

indisk råttsnok

Ptyas mucosus

1

2

2

2

kedjesnokar

Lampropeltis getula

ssp.

2

-

2

2

kinesisk mockasin

Deinagkistrodon

acutus

2

2

2

2

klippyton

Python sebae

2

2

3

2

kobror

Naja spp.

2

-

2-3 1-2

kopparhuvud

Agkistrodon contortrix 2

-

2-3 2

korallormar

Micrurus spp.

2

-

2-3 2-3

kubaboa

Epicrates angulifer

1

2

3

2

kungsboaormar

Boa constrictor ssp.

2

2

3

3

kungspyton

Python regius

2

2

2

2

kungssnokar

Lampropeltis spp.

2

-

1-2 1-2

Lachesis muta

buskmästare

2

-

2

3

Lampropeltis getula ssp

kedjesnokar

2

-

2

2

Lampropeltis pyromelana

ssp.

sonorakungssnokar

2

-

1

1

Lampropeltis spp.

kungssnokar

2

-

1-2 1-2

Lampropeltis triangulum

ssp.

mjölksnokar

2

-

2

2

Lamprophis spp.

hussnokar

2

2

2-3 1-2

lankesisk palmhuggorm

Trimeresurus

trigonocephalus

1

2

2-3 2-3

lansorm

Bothrops atrox

1

2

2-3 2-3

lansormar

Bothrops spp.

(utom B. atrox)

2

2

2-3 2-3

Leiopython albertisii

vitläppspyton

2

2

3

3

leopardsnok

Elaphe situla

2

-

2

2

levanthuggorm

Macrovipera lebetina 2

-

2-3 1-2

Liasis mackloti

vattenpyton

2

2

3

3

Liasis olivaceus

olivpyton

2

2

2

2

Lichanura spp.

rosenboaormar

2

-

2

1

Macrovipera lebetina

levanthuggorm

2

-

2-3 1-2

madagaskarboaormar

Acrantophis spp.

2

2

3

3

madagaskarträdboa

Boa mandrita

1

3

3

3

majsorm

Elaphe guttata

2

-

2

2

malajisk näsgropsorm

Calloselasma

rhodostoma

2

-

2-3 3

Malpolon spp.

ödlesnokar

1

-

2-3 1

mambor

Dendroaspis spp.

1

-

2-3 2-3

mandarinsnok

Elaphe mandarina

2

-

1

2

mangrovehuggorm

Trimeresurus

purpureomaculatus

2

3

2-3 2-3

mangrovesnok

Boiga dendrophila

1

3

3

3

SJVFS 2019:15

57

svenskt namn/

svenskt namn/

A

B

C

D

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

McMahons vipera

Eristicophis

macmahonii

2

1,3 3

1

mexikansk mockasin

Agkistrodon bilineatus 2

2

2-3 2

Micrurus spp.

korallormar

2

-

2-3 2-3

mjölksnokar

Lampropeltis

triangulum ssp.

2

-

2

2

mockasinormar

Agkistrodon spp.

2

-

2-3 2

moluckboa

Candoia aspera

2

2

3

3

Morelia amethistina

ametistpyton

2

2

3

2

Morelia spilotes spilotes

diamantpyton

2

2

2

2

Morelia spilotes variegata rutpyton

2

2

2

2

Morelia viridis

grön trädpyton

1

3

3

3

mullvadssnok

Pseudaspis cana

2

1-2 2-3 1-2

månghornad pufform

Bitis cornuta

2

1,3 3

1

Naja annulifera

egyptisk kobra

2

-

2-3 1-2

Naja spp.

kobror

2

-

2-3 1-2

namaquapufform

Bitis schneideri

2

1,3 3

1

Natrix spp.

eurasiska vattensnokar 2

2

2

2

natthuggormar

Causus spp.

2

2

2-3 2

natträdsnokar

Boiga spp.

1

3

2-3 3

Nerodia spp.

amerikanska vatten-

snokar

2

2

2

2

noshornsvipera

Bitis nasicornis

2

2

2-3 2-3

nätpyton

Python reticulatus

2

2

2

2

olivpyton

Liasis olivaceus

2

2

2

2

Opheodrys spp.

busksnokar

1

2

2

2

orange råttsnok

Elaphe obsoleta

rossalleni

2

-

2

2

Oxybelis spp.

spetsormar

1

3

3

3

oäkta hornviperor

Pseudocerastes spp. 2

1,3 3

1

Pallas råttsnok

se dionesnok

papuansk vattenpyton

Apodora papuana

2

2

3

3

paradissnokar

se flygormar

Peringueys dvärgpufform

Bitis peringueyi

2

1,3 3

1

pisksnokar

Ahaetulla spp.

1

3

3

3

Pituophis spp.

tjursnokar

2

-

2

2

Popes palmhuggorm

Trimeresurus

popeorum

1

3

3

3

Porthidium spp.

trynlansormar

2

-

2-3 2

Psammophis spp.

sandsnokar

2

-

2-3 1

Pseudaspis cana

mullvadssnok

2

1-2 2-3 1-2

Pseudocerastes spp.

oäkta hornviperor

2

1,3 3

1

Ptyas mucosus

indisk råttsnok

1

2

2

2

Ptyas spp.

asiatiska råttsnokar

1

2

2

2

puertorikansk boa

Epicrates inornatus

2

2

3

2

pufform

Bitis arietans

2

-

3

2

pufformar

Bitis spp.

2

-

1-3 1-3

SJVFS 2019:15

58

svenskt namn/

svenskt namn/

A

B

C

D

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

Python curtus

blodpyton

2

2

2

3

Python molurus

tigerpyton

2

2

2

2

Python regius

kungspyton

2

2

2

2

Python reticulatus

nätpyton

2

2

2

2

Python sebae

klippyton

2

2

3

2

regnbågsboa

Epicrates cenchria

2

2

3

3

Rhabdophis spp.

bakgifttandad

vattensnok

2

2

2

2

ringhalskobra

Hemachatus

haemachatus

2

2

2-3 1-2

rosenboaormar

Lichanura spp.

2

-

2

1

Russels huggorm

Daboia russelli

2

-

2-3 1-2

rutpyton

Morelia spilotes

variegata

2

2

2

2

råttsnokar

Elaphe spp.

2

-

2

2

rävsnok

Elaphe vulpina

2

-

2

2

rödsvansad kycklingsnok

Gonyosoma

oxycephala

1

-

3

3

sandboaormar

Eryx spp.

2

1

2

1

sandhuggorm

Vipera ammodytes

2

-

2-3 2

sandrasselviperor

Echis spp.

2

1,3 3

1

sandsnokar

Psammophis spp.

2

-

2-3 1

Sanzinia madagascariensis se Boa mandrita

Schlegels näsgropsvipera

Bothriechis schlegelii 1

3

3

3

sibirisk råttsnok

Elaphe schrencki

2

-

2

2

sidvindare

Crotalus cerastes

2

1,3 3

1

Sistrurus spp.

dvärgskallerormar

2

-

2-3 1-2

skallerormar

Crotalus spp.

2

-

3

1-2

sköldnoskobror

Aspidelaps spp.

2

1

2-3 1-2

smaragdboa

Corallus caninus

1

3

3

3

sonorakungssnokar

Lampropeltis

pyromelana ssp.

2

-

1

1

spetsormar

Oxybelis spp.

1

3

3

3

stegsnok

Elaphe scalaris

2

-

2

2

Stejnegers palmhuggorm

Trimeresurus

stejnegeri

1

3

2-3 2-3

strumpebandssnokar

Thamnophis spp.

2

2

2

2

svart råttsnok

Elaphe obsoleta

obsoleta

2

-

2

2

svarthuvudpyton

Aspidites

melanocephalus

2

2

3

2

sydindiska mockasinormar Hypnale spp.

2

-

2-3 2-3

tempelhuggorm

Trimeresurus wagleri 1

3

3

3

Thamnophis spp.

strumpebandssnokar 2

2

2

2

tigerpyton

Python molurus

2

2

2

2

tjursnokar

Pituophis spp.

2

-

2

2

SJVFS 2019:15

59

svenskt namn/

svenskt namn/

A

B

C

D

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

Trans-Pecos råttsnok

Bogertophis

subocularis

2

-

2

1

Trimeresurus albolabris

grön palmhuggorm

1

3

3

3

Trimeresurus popeorum

Popes palmhuggorm 1

3

3

3

Trimeresurus

purpureomaculatus

mangrovehuggorm

2

3

2-3 2-3

Trimeresurus stejnegeri

Stejnegers palmhugg-

orm

1

3

2-3 2-3

Trimeresurus

trigonocephalus

lankesisk palmhugg-

orm

1

2

2-3 2-3

Trimeresurus wagleri

tempelhuggorm

1

3

3

3

tropisk skallerorm

Crotalus durissus

2

-

3

2

trynlansormar

Porthidium spp.

2

-

2-3 2

trynsnokar

Heterodon spp.

2

1-2 1

2

trädboaormar

Corallus spp.

1

3

3

3

trädgårdsboa

Corallus enydris

1

3

3

3

urutu

Bothrops alternatus

2

2

2-3 2-3

vattenmockasin

Agkistrodon

piscivorus

2

2

2

2

vattenpyton

Liasis mackloti

2

2

3

3

Vipera ammodytes

sandhuggorm

2

-

2-3 2

Vipera aspis

aspishuggorm

2

-

2-3 2

Vipera berus

huggorm

2

-

2

2

Vipera spp.

huggormar

2

-

2-3 1-2

vitläppspyton

Leiopython albertisii 2

2

3

3

vomapyton

Aspidites ramsayi

2

2

3

1

västindiska dvärgboaormar Epicrates spp.

2

2

3

2

västlig diamantskallerorm Crotalus atrox

2

-

3

1

äggsnokar

Dasypeltis spp.

2

-

3

1

äkta snokar

Coluber spp.

2

-

2

2

ödlesnokar

Malpolon spp.

1

-

2-3 1

östlig diamantskallerorm

Crotalus adamanteus 2

-

3

2

SJVFS 2019:15

60

Bilaga 2:2

ÖDLOR

Alfabetisk artlista med rekommenderad bedömning av levnadssätt, rekommen-

derad omgivningstemperatur och luftfuktighet samt rekommenderad extra till-

gång på sand eller vatten för vissa arter av ödlor. Listan avser att avspegla de

vanligast förekommande ödlearterna som hålls för sällskap och hobby i Sverige

och gör inte anspråk på att vara taxonomiskt fullständig.

Förklaringar till artlistan:

A-levnadssätt

1-trädlevande

2-klipplevande

3-marklevande

B-sand och vatten

1-sand som bottenmaterial

2-badvatten

3-droppande eller sprayat dricksvatten

C- allmäntemperatur dagtid¹⁾ 1-svalt (ca +20-24°C)

2-medelvarmt (ca +24-27°C)

3-varmt (ca +27-31°C)

D-luftfuktighet

1-låg (ca <50%RH)

2-medelhög (ca 50-70%RH)

3-hög (ca 70-100%RH)

¹⁾ Temperaturen i större delen av terrariet bör ligga någonstans inom tempera-

turintervallet. Dessutom bör det finnas minst en uppvärmningsplats/solplats

med en lokal temperatur på mellan +35 och +50°C. Under natten bör allmän-

temperaturen sänkas mer eller mindre beroende på ödlornas art.

svenskt namn/

svenskt namn/

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

A

B

C

D

Abbotts vinkelagam

Gonocephalus abbotti 1

3

3

3

Acanthodactylus cantoris

Cantors fransfinger-

ödla

3

-

3

1

Acanthodactylus scutellatus gulfärgad fransfinger-

ödla

3

-

3

1

Acanthodactylus spp.

fransfingerödlor

3

-

3

1

Acontias spp.

lansskinkar

2

-

3

1

afrikansk eldskink

Riopa fernandi

3

-

3

3

afrikansk husskink

Mabuya striata

3

-

2

2

afrikansk klippgecko

Cnemaspis africana

2

3

3

3

Agama agama

vanlig agam

3

-

3

2

Agama spp.

agamer

2-3 -

3

1-2

Agama stellio

taggsvansagam

2

-

3

2

agamer

Agama spp.

2-3 -

3

1-2

SJVFS 2019:15

61

svenskt namn/

svenskt namn/

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

A

B

C

D

Algyroides nigropunctatus dalmatisk kölödla

3

-

2

2

alligatorödla

Gerrhonotus spp.

3

-

2

2

ameiva

Ameiva ameiva

3

-

3

2

Ameiva ameiva

ameiva

3

-

3

2

Anguis fragilis

kopparödla

3

-

2

2

Anolis carolinensis

grön anolis

1

3

2

3

Anolis conspersus

fläckig blåstrupad

anolis

1

2

3

3

Anolis equestris

riddaranolis

1

3

2

3

Anolis sagrei

brun anolis

1

3

3

3

Anolis spp.

anolisödlor

1

3

2

3

anolisödlor

Anolis spp.

1

3

2

3

asiatisk vattenagam

Physignathus

cocincinus

1

2

3

3

bandad gecko

Coleonyx variegatus 3

-

2

1

bandskink

Eumeces fasciatus

3

-

2

2

bandvaran

Varanus salvator

3

2

3

3

Basiliscus basiliscus

hjälmbasilisk

1

2

3

3

Basiliscus plumifrons

dubbelkamsbasilisk

1

2

3

3

Basiliscus spp.

basilisker

1

2

3

3

Basiliscus vittatus

randig basilisk

1

2

3

3

basilisker

Basiliscus spp.

1

2

3

3

bengalisk vinkelagam

Gonocephalus bellii 1

3

3

3

berberskink

Eumeces schneideri

algeriensis

3

-

2

2

bergagamer

Japalura spp.

3

2

2

2

blå taggleguan

Sceloporus

cyanogenus

2

-

3

2

blåkindad kanarieödla

Gallotia galloti

3

-

2

1

blåmagad taggleguan

Sceloporus occiden-

talis

3

-

3

2

Bronchocela cristatellus

kamkalot

1

3

3

3

Brookesia spp.

kortsvanskameleonter 2

3

1-2 2-3

Brookesia thieli

Thiels kortsvans-

kameleont

2

3

1

3

brun anolis

Anolis sagrei

1

3

3

3

brunsidig mabuya

Mabuya multifasciata 3

-

2

2

Callisaurus draconoides

grillsvansleguan

3

-

2

1

Callopistes spp.

varantejuödlor

3

-

2

2

Calotes versicolor

praktkalot

1

3

3

3

Cantors fransfingerödla

Acanthodactylus

cantoris

3

-

3

1

centralafrikansk lång-

svansödla

Latastia longicauda

3

-

2

3

Chalcides chalcides

kopparskink

3

-

2

2

Chalcides spp.

valsskinkar

3

1

2

2

Chamaeleo calyptratus

slöjkameleont

1

3

2

3

SJVFS 2019:15

62

svenskt namn/

svenskt namn/

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

A

B

C

D

Chamaeleo chamaeleon

vanlig kameleont

1

3

2

2

Chamaeleo dilepis

flikkameleont

1

3

2

2

Chamaeleo fischeri

näskameleont

1

3

2

3

Chamaeleo jacksoni

Jacksons kameleont

1

3

2

3

Chamaeleo lateralis

juvelkameleont

1

3

3

3

Chamaeleo pardalis

panterkameleont

1

3

3

3

Chamaeleo spp.

kameleonter

1

3

2-3 2-3

Chondrodactylus angulifer sandgecko

3

1,3 3

1

chuckwalla

Sauromalus obesus

3

1

3

2

Clarks taggleguan

Sceloporus clarki i

2

-

3

2

Cnemaspis africana

afrikansk klippgecko 2

3

3

3

Cnemidophorus lemniscatus springteju

3

-

3

2

Coleonyx variegatus

bandad gecko

3

-

2

1

Cordylus giganteus

jättegördelödla

3

3

3

1

Corucia zebrata

gripsvansskink

1

-

3

3

Corytophanes cristatus

hjälmleguan

1

3

2

3

Crotaphytus collaris

halsbandsleguan

3

-

3

1

Crotaphytus wislizenii

leopardleguan

3

-

3

2

Ctenosaura pectinata

svart leguan

3

-

2

2

Cyclura cornuta

noshornsleguan

3

-

3

1

Cyrtodactylus spp.

nakenfingergeckoödlor 2

-

2

2

daggeckoödlor

Phelsuma spp.

1

3

3

3

dalmatisk kölödla

Algyroides nigro-

punctatus

3

-

2

2

Dasia smaragdina

smaragdskink

1

3

3

3

Dasia spp.

trädskinkar

1

3

3

3

Diplodactylus vittatus

stengecko

2

3

3

1

Dipsosaurus dorsalis

ökenleguan

3

3

3

1

Dracaena guianensis

krokodilteju

3

2

3

3

dubbelkamsbasilisk

Basiliscus plumifrons 1

2

3

3

Dumerils varan

Varanus dumerilii

3

-

3

3

egentliga ödlor

Lacerta spp.

3

-

2

2

egyptisk dabbagam

Uromastyx aegypticus 3

1

3

1

Emoia spp.

kustslankskinkar

3

-

3

3

Eremias spp.

ökenlöparödlor

3

1

3

1

Eublepharis macularius

leopardgecko

3

-

3

1

Eumeces fasciatus

bandskink

3

-

2

2

Eumeces obsoletus

prärieskink

3

-

2

2

Eumeces schneideri

Schneiders skink

3

-

2

2

Eumeces schneideri

algeriensis

berberskink

3

-

2

2

fembandad mabuya

Mabuya quinque-

taeniata

3

-

2

2

filipinsk segelagam

Hydrosaurus pustu-

latus

1

2

3

3

fjärilsagamer

Leiolepis spp.

3

1

3

1

flatödlor

Platysaurus spp.

2

3

3

1

SJVFS 2019:15

63

svenskt namn/

svenskt namn/

vetenskapligt namn

vetenskapligt namn

A

B

C

D

flikkameleont

Chamaeleo dilepis

1

3

2

2

fläckig blåstrupad anolis

Anolis conspersus

1

2

3

3

fransfingerödlor

Acanthodactylus spp. 3

-

3

1

fransleguaner

Uma spp.

3

1,3 3

1

Gallotia galloti

blåkindad kanarieödla 3

-

2

1

Geckonia chazaliae

hjälmgecko

3

3

3

1

Gekko gecko

tokajgecko

1

3

2

3

Gekko vittatus

randig gecko

1

3

2

3

Gerrhonotus spp.

alligatorödla

3

-

2

2

Gerrhosaurus flavigularis gulstrupad sköldödla 3

-

2

2

Gerrhosaurus major

stor sköldödla

3

-

2

2

gilaödla

Heloderma suspectum 3

1-2 3

1

glasödlor

Ophisaurus spp.

3

-

2

2

glidödla

Holaspis guentheri

3

-

3

3

Gonocephalus abbotti

Abbotts vinkelagam 1

3

3

3

Gonocephalus bellii

bengalisk vinkelagam 1

3

3

3

grillsvansleguan

Callisaurus draco-

noides

3

-

2

1

gripsvansskink

Corucia zebrata

1

-

3

3

grön anolis

Anolis carolinensis

1

3

2

3

grön leguan

Iguana iguana

1

2

3

3

grön taggleguan

Sceloporus malachi-

ticus

2

-

2

2

gulfärgad fransfingerödla

Acanthodactylus

scutellatus

3

-

3

1

gulstrupad sköldödla

Gerrhosaurus flavi-

gularis

3

-

2

2

halsbandsleguan

Crotaphytus collaris 3

-

3

1

halvfingergeckoödlor

Hemidactylus spp.

2

-

2

2

Hasselqvists gecko

Ptydactylus hassel-

qvistii

2

3

2

2

Heloderma horridum

skorpiongiftödla

3

1-2 3

1

Heloderma suspectum

gilaödla

3

1-2 3

1

Hemidactylus spp.

halvfingergeckoödlor 2

-

2

2

Hemitheconyx caudicinctus västafrikansk tjock-

svansgecko

3

-

2

1

hjälmbasilisk

Basiliscus basiliscus 1

2

3

3

hjälmgecko

Geckonia chazaliae

3

3

3

1

hjälmleguan

Corytophanes

cristatus

1

3

2

3

Holaspis guentheri

glidödla

3

-

3

3

husgeckoödlor

se halvfingergeckoödlor

Hydrosaurus amboinensis segelagam

1

2

3

3

Hydrosaurus pustulatus

filipinsk segelagam

1

2

3

3

Hydrosaurus weberi

Webers segelagam

1

2

3

3

Iguana iguana

grön leguan

1

2

3

3

indonesisk blåtungad skink Tiliqua gigas

3

-

3

1