Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2022:27) om investeringsstöd och projektstöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Dessa föreskrifter gäller följande stöd: 1. stöd till lantrasföreningar, 2. investeringsstöd för bevattningsdammar, 3. investeringsstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet, 4. investeringsstöd för kalkfilterdiken, 5. investeringsstöd för ökad konkurrenskraft, 6. investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder, 7. startstöd, 8. stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, 9. stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader, 10. stöd till samarbete, 11. stöd till kompetensutveckling, och 12. investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter. (SJVFS 2024:1).

Termer och uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. I dessa föreskrifter betyder dessutom:

Affärsmässig jordbruksverksamhet En jordbruksverksamhet vars omsättning är minst 100 000 kronor per år och det av verksamhetens affärsplan framgår att verksamheten har möjlighet att

• bli långsiktigt lönsamt,
• bidra till ökad livsmedelsproduktion, och
• öka jordbrukssektorns konkurrenskraft.

Akvaponi Odlingsform där man, i ett cirkulärt system, kombinerar vattenbruk med odling av växter.

Begagnat material Material som har varit i bruk och som är lämpligt för fortsatt användning i befintligt skick eller efter reparation.

EUT L 20, 31.1.2022, s. 197 (Celex 32022R0129). 6 Ändringen innebär att definitionerna av begreppen förädling, gröna sektorn och handläggande myndighet utgår.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

2. vindkraft, 3. solenergi, eller 4. bioenergi.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

7

EUT L 124, 20.5.2003, s. 36 (Celex 32003H0361).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Vattenbruk

Samma betydelse som i artikel 4.1 punkt 25 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG .

Våtmark Sådan mark där vatten under stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan. Begreppet våtmark avser också vegetationstäckta vattenområden och vatten med vegetationsfria ytor där vattennivån tillåts variera med de naturliga säsongsvariationerna.

Åkermark Samma betydelse som i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd

Om det finns särskilda skäl får den handläggande myndigheten besluta om undantag från bestämmelserna i 1. 2 kap. 5, 6, 14, 15, 17–20, 22, 25–28 §§, 30 § tredje stycket, 31, 32 och 34 §§, och 2. 3 kap. 2, 5, 11, 13–15, 21, 24 och 48 §§. (SJVFS 2024:26).

Stödsökanden och stödmottagaren kan få undantag från kraven på att använda etjänsterna i 2 kap. 2 § om 1. stödsökanden/stödmottagaren inte har svenskt personnummer och därmed inte har möjlighet att få en giltig e-legitimation, 2. stödsökanden/stödmottagaren på grund av skyddad identitet inte har en giltig e-legitimation, 3. det på grund av tekniska problem som stödsökanden/stödmottagaren inte kan påverka inte är möjligt att använda e-tjänsten vid ansökningstillfället, eller 4. det föreligger väsentliga hinder för stödsökanden/stödmottagaren att använda e-tjänsten.

I de fall stödsökanden eller stödmottagaren företräds av annan ska fullmakt finnas registrerad hos Jordbruksverket.

Ansökan ska lämnas in av stödsökanden eller stödmottagaren.

Stödsökanden eller stödmottagaren ska lämna ansökan på Jordbruksverkets webbplats via den e-tjänst som tillhandahålls. E-legitimation ska då användas. Om Jordbruksverket inte tillhandahåller e-tjänst för den aktuella ansökan eller om stödsökanden eller stödmottagaren har beviljats undantag från kravet på att lämna ansökan via e-tjänst enligt 1 kap. 5 § ska stödsökanden eller stödmottagaren lämna ansökan till den handläggande myndigheten skriftligt på annat sätt . Ansökan ska då vara undertecknad av stödsökanden eller stödmottagaren.

har upphävts genom (SJVFS 2024:26).

Bestämmelser om hur den handläggande myndigheten fattar beslut om ansökningar vid löpande handläggning, beslutsomgångar och utlysning finns i 9 kap. 3 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Ansökan om stöd ska innehålla de uppgifter och bilagor som framgår av bilaga 1, 3 och 4.

Stödsökanden ska lämna de uppgifter och underlag som krävs för urval av stödansökningar.

Urval av stödansökningar för investeringsstöd, startstöd, stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP-Agri), stöd till samarbete och stöd till

kompetensutveckling

Av artikel 79.1 i förordning (EU) 2021/2115 framgår att Jordbruksverket ska fastställa kriterier och förfarande för prioritering av ansökningar om 1. investeringsstöd för bevattningsdammar, 2. investeringsstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet, 3. investeringsstöd för kalkfilterdiken, 4. investeringsstöd för ökad konkurrenskraft, 5. investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder, 6. startstöd, 7. stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet (EIP-Agri), 8. stöd till samarbete, 9. stöd till kompetensutveckling, och 10. investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter. (SJVFS 2024:1).

En ansökan om stöd kan maximalt poängsättas till 1 000 poäng. Stöd får endast beviljas om ansökan om stöd vid bedömningen har poängsatts till minst 300 poäng. Handläggande myndighet får, för respektive stöd, välja att besluta om en minimipoängnivå högre än 300 poäng.

Följande delar av urvalsförfarandet fastställs i beslut av Jordbruksverket: 1. de generella och valbara urvalsmoduler som får tillämpas för prioritering av ansökningar inom respektive stöd, och där varje modul inkluderar a) urvalskriterium, b) bedömningsgrund, och c) poängkrav, uppgifter och underlag för poängsättning. 2. fastlagd poängsumma och fördelningsbar poängpott för stödet, och 3. fastlagd poäng för varje generell urvalsmodul.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Beslutet finns att ta del av på Jordbruksverkets webbplats .

Följande delar av urvalsförfarandet ska fastställas i beslut av respektive handläggande myndighet: 1. val av valbara urvalsmoduler som ska tillämpas för stödet, om stödet har valbara urvalsmoduler, 2. fördelning av fördelningsbar poäng för de urvalsmoduler som tillämpas för stödet, om stödet har fördelningsbar poängpott, och 3. minimipoängnivå högre än 300 poäng. Besluten ska finnas att ta del av på respektive handläggande myndighets webbplats.

Om den handläggande myndigheten behöver prioritera mellan ansökningar ska stöd beviljas utifrån följande ordning: 1. Högst total uppnådd poängnivå. 2. Högst uppnådd poängnivå för respektive urvalsmodul, där urvalsmodul med högst möjliga maxpoäng har företräde framför urvalsmodul med lägre möjliga maxpoäng. 3. Kvinnliga stödsökanden eller stödsökanden som är inte är äldre än 40 år. 4. Den ansökan som lämnats in tidigast. I de fall stödsökanden är en juridisk person avses med stödsökanden i punkt 3 den fysiska person som är ansvarig för den juridiska personen i enlighet med 5 kap. 10 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:26).

Urval av stödansökningar inom lokalt ledd utveckling genom Leader

Förslag till lokalt ledda utvecklingsstrategier och leaderområden ska lämnas in till Jordbruksverket. Bestämmelser om sådana strategier finns i artikel 32 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060. Jordbruksverket fattar beslut om förslaget till den lokalt ledda utvecklingsstrategin och leaderområdet. Det framgår av 3 kap. 11 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. De lokala utvecklingsstrategierna omfattar bland annat det urvalsförfarande och de kriterier för prioritering av ansökningar om stöd som införts av de lokala aktionsgrupperna enligt artikel 33 i förordning (EU) 2021/1060. (SJVFS 2024:1).

Bestämmelser om vem som får besluta om förskottsutbetalning, vilka belopp som maximalt får betalas ut i förskott samt i vilka fall och till vilka stödmottagare förskottsutbetalning inte får beviljas finns i 3 kap. 31 och 32 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Förskott beviljas inte för investeringsstöd för ökad konkurrenskraft till nybyggnation av stallar enligt 4 kap. 24 § 1 i de fall stöd lämnas med förenklade kostnadsalternativ. Förskott beviljas inte heller för startstöd enligt 4 kap. 38–44 §§. (SJVFS 2024:1).

Ansökan om utbetalning av förskott ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga 2.

Om den handläggande myndigheten har fastställt det ska stödmottagaren skicka in ansökan om delutbetalning till den handläggande myndigheten 1. senast vid ett visst datum, 2. efter att en viss tid har passerat efter att den handläggande myndigheten fattat beslut om stöd, eller 3. innan genomförande av en viss del av insatsen påbörjas. Om den handläggande myndigheten har begärt det ska stödmottagaren ha uppnått ett visst resultat vid den tidpunkt då stödmottagaren enligt beslut om stöd ska ansöka om delutbetalning. (SJVFS 2024:1).

Stödmottagaren ska skicka in ansökan om slututbetalning till den handläggande myndigheten. I de fall stödmottagaren inte har utgifter och kostnader att ansöka om slututbetalning för ska stödmottagaren ansöka om slututbetalning på en krona.

Ansökan om slututbetalning av startstöd ska ha kommit in till den handläggande myndigheten senast 45 månader efter beslutet om stöd, om inte tidigare datum framgår av beslutet om stöd. Ansökan om slututbetalning för övriga stöd ska ha kommit in till den handläggande myndigheten senast det slutdatum som står i beslut om stöd.

Ansökan om del- och slututbetalning ska innehålla de uppgifter och bilagor som framgår av bilaga 2, 3 och 5.

Det slutdatum som anges i beslutet om stöd får inte vara senare än den 6 april 2029. Första stycket gäller inte om beslutet avser löpande kostnader och ledning inom lokalt ledd utveckling genom Leader. För dessa beslut får slutdatum inte vara senare än den 31 oktober 2029.

Om stödmottagaren behöver flytta fram slutdatumet på grund av att genomförandet blivit försenat ska stödmottagaren ansöka om ändring av slutdatum hos den handläggande myndigheten. Ansökan om ändring av slutdatum ska ha kommit in senast det slutdatum som står i beslutet om stöd. Innan den handläggande myndigheten fattat beslut om ändring av slutdatum gäller tidigare beslutat slutdatum för ansökan om utbetalning.

Stödmottagaren behöver inte ange skäl för ändring av slutdatum vid första ansökningstillfället om stödmottagaren ansöker om att flytta fram slutdatum högst sex månader. Andra gången och efterföljande gånger stödmottagaren ansöker om att flytta fram slutdatum eller om tiden som slutdatumet behöver flyttas fram överskrider sex månader ska stödmottagaren ange skäl till varför datumet behöver flyttas fram.

Slutdatum som fastställts i beslut om stöd som avser löpande kostnader och ledning inom lokalt ledd utveckling genom Leader får inte flyttas fram till senare datum än den 31 oktober 2029. För övriga stöd får inget slutdatum som fastställts i beslut om stöd flyttas fram till senare datum än den 6 april 2029.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Slutdatum som fastställts för startstöd får inte flyttas längre fram än 45 månader efter det datum då den handläggande myndigheten fattade beslut om stöd, dock senast den 6 april 2029.

De stödmottagare som kan få undantag från kravet på betalningsbevis är 1. organisationer med central ekonomifunktion, 2. regioner, 3. kommuner, och 4. myndigheter.

När ansökan om undantag på krav på betalningsbevis ska ha kommit in och de

uppgifter som den ska innehålla

För att undantag om krav på betalningsbevis ska kunna gälla för en aktuell ansökan om utbetalning ska ansökan om undantag ha kommit in före eller i anslutning till den tidpunkt då ansökan om utbetalning kommit in till den handläggande myndigheten, dock senast vid den tidpunkt då den handläggande myndigheten fattar beslut om ansökan om utbetalning.

En ansökan om undantag från kravet på betalningsbevis ska innehålla 1. stödmottagarens namn, organisationsnummer, postadress, postnummer och postort, 2. kontaktpersonens förnamn, efternamn, telefonnummer och e-post, 3. en beskrivning av hur organisationen kan garantera att de fakturor som organisationen redovisar i en ansökan om utbetalning är betalda, 4. en beskrivning av hur organisationen vid begäran kan styrka betalningar och koppla dem till rätt faktura, och 5. ett underlag som visar vem som är organisationens firmatecknare. Om ansökan är inskickad av annan än organisationens firmatecknare ska ansökan även innehålla en fullmakt som visar att den som skickat in ansökan har behörighet att företräda stödmottagaren.

Om stödmottagaren är en organisation med en central ekonomifunktion ska ansökan utöver vad som fastställs i 25 § också innehålla en förteckning över de kontor som organisationens ekonomifunktion hanterar bokföring och betalningar för, med adress och organisationsnummer för varje kontor.

Kontroll av betalning och när beslut om undantag ska upphävas

Stödmottagare som har beviljats undantag från kravet på betalningsbevis ska skicka in underlag som styrker att de utgifter och kostnader som ansökan om utbetalning avser är betalade i de fall den handläggande myndigheten begär det.

Om stödmottagaren har minst tre obetalade fakturor i den aktuella utbetalningen när ansökan om utbetalning kommer in till den handläggande myndigheten ska beslut om undantag från kravet på betalningsbevis upphävas.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

En faktura anses inte vara obetalad enligt första stycket om stödmottagaren betalar den senast den dag den förfaller till betalning. Om stödmottagaren fått sitt beviljade undantag upphävt får ett nytt undantag från kravet på betalningsbevis inte tillämpas på stödmottagarens ansökan om utbetalning förrän ett år passerat efter beslutet om upphävande. (SJVFS 2024:1).

Stödsökanden får ändra sin ansökan om stöd fram till att den handläggande myndigheten har fattat beslut om den ansökan.

Stödmottagaren får ansöka om ändring av beslut om stöd om aktiviteter, syfte, mål, budget eller finansieringsplan ändras eller om annan väsentlig ändring, som påverkar stödmottagarens möjlighet att uppfylla stödvillkoren, inträffar jämfört med beslutet om stöd. Stödmottagaren får inte ansöka om ändring av sådana delar av ett beslut om stöd som avser en klumpsummas omfattning, målformulering eller belopp. Stödmottagaren får inte heller ansöka om ändring av beslut om stöd avseende de underlag stödmottagaren ska lämna vid ansökan om utbetalning av klumpsumma. Ansökan om ändring av beslutet om stöd ska ha kommit in senast det slutdatum som står i beslutet om stöd. Om den handläggande myndigheten beviljar ansökan om ändring gäller ändringen från den dag ansökan om ändring kom in till den handläggande myndigheten, om inget annat framgår av beslutet om beviljad ändring av beslut om stöd. (SJVFS 2024:1).

Begärd komplettering ska ha kommit in till den handläggande myndigheten senast det datum som myndigheten angett i sin begäran.

Bestämmelserna gällande inlämnande av ansökan i 2 kap. 1 och 2 §§ gäller även vid inlämnande av 1. ändring av ansökan om stöd enligt 29 §, och 2. kompletteringar enligt 31 §. ändring av ansökan om stöd enligt 29 § och kompletteringar enligt 31 § behöver inte vara undertecknade om de är inskickade på annat sätt än via en e-tjänst som Jordbruksverket tillhandahåller. (SJVFS 2024:26).

Stödsökanden får överlåta sin ansökan om stöd till någon annan. Stödmottagaren får överlåta sitt beslut om stöd till någon annan. I dessa fall ska överlåtaren och övertagaren lämna in en gemensam ansökan om byte av stödsökanden eller byte av stödmottagare till den handläggande myndigheten. Vid byte av stödsökande eller stödmottagare ska övertagaren uppfylla de villkor som gäller för att bli stödmottagare för den insats som bytet avser. Vid byte av stödmottagare ska övertagaren ha samma syfte och mål med projektet eller investeringen som överlåtaren.

Ansökan om byte av stödsökande eller stödmottagare ska innehålla 1. uppgift om vem som överlåter och vem som övertar, 2. underskrift av båda parter,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

3. försäkran om att övertagaren övertar samtliga rättigheter och skyldigheter i enlighet med ansökan eller beslut om stöd om överlåtelsen avser beslutet, och 4. överlåtarens godkännande att övertagaren får ta del av överlåtarens ansökan eller beslut om stöd samt tillhörande handlingar. (SJVFS 2024:26).

Stödmottagare som har beviljats stöd för att anlägga eller restaurera en våtmark i landsbygdsprogrammet kan ansöka om att stödärendet ska vara berättigat till utbetalning av stöd i den strategiska GJP-planen. Första stycket avser endast stödmottagare som 1. inte har ansökt om slututbetalning för anläggning eller restaurering av våtmark senast det slutdatum som är fastställt i beslut om stöd i landsbygdsprogrammet, och 2. är ett jordbruksföretag, trädgårdsföretag, rennäringsföretag eller ett företag som genomför investeringen i mark som används i en jordbruksverksamhet. (SJVFS 2024:26).

En ansökan enligt 35 § ska ha kommit in till den handläggande myndigheten senast det slutdatum som framgår av beslut om stöd för den aktuella investeringen i landsbygdsprogrammet. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. journalnummer för aktuellt stödärende i landsbygdsprogrammet, och 2. vilket datum som anläggningen eller restaureringen förväntas vara slutförd. (SJVFS 2024:26).

I stödärenden som blivit berättigade till utbetalning av stöd enligt 35 § ska ansökan om slututbetalning ha kommit in till den handläggande myndigheten senast det slutdatum som står i beslutet om att stödärendet är berättigat till utbetalning av stöd i den strategiska GJP-planen. I övriga delar gäller fortsatt de stödvillkor som fastställdes i beslut om stöd i landsbygdsprogrammet. (SJVFS 2024:26).

Stöd får bara lämnas till insatser som 1. har anknytning till företag med jordbruks- eller skogsbruksverksamhet eller till målen för miljö- och klimatvänligt jordbruk, 2. genomförs på landsbygden, eller 3. på annat sätt tillför mervärden till landsbygden.

Stödmottagaren ska följa de villkor som är fastställda i beslut om stöd.

Stödmottagaren ska ha fått de tillstånd, de godkännanden och de avtal som krävs för insatsen senast innan den handläggande myndigheten fattar beslut om slututbetalning. En tidigare tidpunkt kan vara fastställd i beslut om stöd. Stödmottagaren ska ha fått de tillstånd, de godkännanden och de avtal som krävs innan den del av genomförandet som kräver dessa påbörjas.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Stöd får bara lämnas till stödsökanden som har ekonomisk förmåga att genomföra de insatser som ansökan om stöd avser. Första stycket avser inte stödsökanden som ansöker om startstöd.

Stödmottagaren ska visa att den uppfyllt villkoren för stödet genom att skicka in geotaggade foton, genom applikationen GEOFOTO, om den handläggande myndigheten begär det. När stödmottagaren har skickat in geotaggade foton ska den skriftligen meddela det till den handläggande myndigheten.

Om en stödmottagare är upphandlingsskyldig lämnas stöd under förutsättning att stödmottagaren följer reglerna om offentlig upphandling. (SJVFS 2024:1).

Stödmottagaren ska informera om medfinansiering från EU. Denna informationsskyldighet ska fullgöras på det sätt som beskrivs i bilaga II och punkt 2 i bilaga III till förordning (EU) 2022/129. (SJVFS 2024:1).

Stödmottagaren ska använda ett separat bokföringssystem eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser en insats. (SJVFS 2024:1).

Stöd lämnas endast för utgifter och kostnader som behövs för att uppnå syfte och mål i beslut om stöd.

Stöd får lämnas för utgifter och kostnader som har fakturadatum och betalningsdatum tidigast den dag då ansökan om stöd kommit in till den handläggande myndigheten eller någon av de myndigheter som anges i 3 kap. 5–9 och 12 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Första stycket gäller inte för löpande kostnader och ledning till lokala aktionsgrupper. Dessa utgifter får ha fakturadatum och betalningsdatum tidigast den dag Jordbruksverket fattar beslutet om godkännande av den lokala aktionsgruppen. Första stycket gäller inte utgifter som avser anläggning eller restaurering av våtmarker i stödärenden som beviljats stöd i landsbygdsprogrammet och som är berättigade till utbetalning av stöd i den strategiska GJP-planen enligt 2 kap. 35 §. Dessa utgifter får ha fakturadatum eller betalningsdatum tidigast den dag ansökan om stöd från landsbygdsprogrammet kom in till den handläggande myndigheten eller till någon av de myndigheter som hänvisas till i 1 kap. 17 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. (SJVFS 2024:26).

Stöd lämnas endast för utgifter och kostnader som är rimliga.

I de fall en insats innehåller en investering ska stödsökanden lämna in minst två jämförbara prisuppgifter från olika leverantörer för varje investering. Prisuppgifterna ska utgöras av offerter i de fall den handläggande myndigheten begär det. Stödsökanden kan få undantag från kravet i första stycket om den handläggande myndigheten anser att det är motiverat och att det finns möjlighet att bedöma rimligheten på annat sätt. (SJVFS 2024:1).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

För andra typer av utgifter och kostnader än investeringar ska stödsökanden lämna in underlag som visar att priserna är rimliga om den handläggande myndigheten begär det.

Kraven i 10 och 11 §§ gäller inte utgifter och kostnader för vilka stöd lämnas i form av förenklade kostnadsalternativ och där stödbeloppet är fastställt i dessa föreskrifter.

För samtliga utgifter och kostnader ska stödsökanden, om den handläggande myndigheten begär det, lämna in underlag som styrker att det finns behov av de varor, tjänster eller den arbetstid som utgifterna och kostnaderna avser samt att omfattningen på dessa varor, tjänster eller arbetstid är rimlig.

För delaktiviteter inom paraplyprojekt inom lokalt ledd utveckling genom Leader gäller kraven i 11 och 13 §§ vid ansökan om delutbetalning. (SJVFS 2024:1).

Stöd för begagnad utrustning och begagnat material får lämnas om 1. stödsökanden bifogar ett intyg där den tidigare ägaren av utrustningen intygar att utrustningen eller materialet inte köpts in med stöd av offentliga medel, 2. priset för den begagnade utrustningen eller det begagnade materialet inte överstiger marknadsvärdet, 3. priset för den begagnade utrustningen eller det begagnade materialet är lägre än kostnaden för motsvarande ny utrustning eller nytt material, och 4. utrustningen eller materialet har de tekniska egenskaper som behövs för insatsen. Stöd för begagnad utrustning eller begagnat material får inte lämnas med förenklade kostnadsalternativ. Stöd för begagnad utrustning och begagnat material får inte lämnas till stöd för lantraser eller till stöd för kompetensutveckling.

Utöver de investeringar och utgifter som stöd inte får lämnas för enligt 9 kap. 7 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik får stöd vid investeringar inte heller lämnas för 1. om-, ny- och tillbyggnad av privatbostadsfastighet med undantag för de delar av fastigheten som uteslutande är avsedda för näringsverksamhet eller föreningsverksamhet, 2. nybyggnad av anläggning med panna eller förbrännare som huvudsakligen eldas med fossila bränslen eller till inköp av pannor eller förbrännare som huvudsakligen eldas med fossila bränslen, 3. förädling av fiske- och vattenbruksprodukter specificerade i bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, 4. avgifter och kostnader i samband med avbetalningsköp, 5. ersättningsinvesteringar, 6. leasing, 7. produktion för försäljning av förnybar energi, 8. eget arbete, 9. eget material, 10. egna maskiner,

Förbuden i 16 § första stycket 3, 7, 8 och 12 gäller inte vid stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader. Förbudet i 16 § första stycket 8 gäller inte vid stöd till samarbeten inom miljö och klimat som förstärker förutsättningarna för biologisk mångfald genom att skapa blommande ytor och andra småbiotoper. Förbudet i 16 § första stycket 12 gäller inte vid innovationsstöd inom EIP-Agri. (SJVFS 2024:26).

Vid projektstöd enligt 9 kap. 1 § 2 förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik får stöd inte lämnas för utgifter och kostnader som avser leasing. (SJVFS 2024:26).

Stöd får inte lämnas för utgifter och kostnader som avser inköp av drycker med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent. Första stycket gäller inte vid stöd till transnationella projekt inom lokalt ledd utveckling genom Leader.

Stöd får inte lämnas för utgifter och kostnader som avser nyttjande av resurser som tillhör stödmottagaren eller en samarbetspart.

Vid investeringsstöd får stöd inte lämnas för en investering som till någon del finansieras genom en annan insats inom samma åtgärd. (SJVFS 2024:1).

Stödmottagaren ska ha betalat alla utgifter och kostnader som stödmottagaren redovisar i sin ansökan om utbetalning före, eller i anslutning till, den tidpunkt då ansökan om utbetalning kommit in till den handläggande myndigheten, dock senast vid den tidpunkt då den handläggande myndigheten fattar beslut i ärendet. Följande situationer jämställs med att stödmottagaren har betalat en utgift: 1. när stödmottagaren driver sin verksamhet som enskild firma och stödmottagarens make, maka, registrerade partner eller sambo har betalat en utgift från sitt konto, 2. när stödmottagaren gjort ett avbetalningsköp och har gjort minst en avbetalning på köpet och leverantören har fått full betalning av hela utgiften, eller 3. när någon annan än stödmottagaren har betalat en utgift som stödmottagaren har betalningsansvar för och stödmottagaren har betalat full ersättning för detta utlägg genom en transaktion av pengar.

Stödmottagaren får inte stöd för ett köp som överstiger 1 000 kronor om utgifterna är betalade med sedlar, mynt eller med ett annat betalningsmedel där det inte framgår av bankkontoutdrag att betalningen gått till rätt mottagare.

Av 9 kap. 4 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår följande: En investering ska användas för samma ändamål i minst fem år

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

räknat från dagen för slututbetalning. Detta gäller inte investeringar under 24 000 kronor eller investeringar som ska restvärdeberäknas. En investering används inte för samma ändamål om investeringen under den tidsperiod som anges i första stycket 1. upphör eller omlokaliseras utanför Sverige, 2. avser infrastruktur och en ändring av ägandeförhållande innebär att ett företag eller ett offentligt organ felaktigt får en förmån, eller 3. påverkas av en väsentlig förändring som rör insatsens karaktär, mål eller villkoren för dess genomförande och som skulle leda till att det ursprungliga målet för investeringen undermineras. (SJVFS 2024:1).

Stödmottagaren ska återbetala hela eller delar av det utbetalade stödet om en investering inte används för samma ändamål i minst fem år räknat från dagen för slututbetalning enligt 22 §. Om insatsen omfattar investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar ska återbetalningen stå i proportion till den period som kraven inte har uppfyllts. Om insatsen omfattar andra investeringar ska återbetalningen vara beräknad på det marknadsvärde som gällde för investeringen vid tidpunkten för överträdelsen. (SJVFS 2024:1).

Innan slututbetalning ska stödmottagaren sälja eller redovisa ett restvärde för de investeringar som enbart kan kopplas till genomförandet av en insats. Försäljningsbeloppet ska motsvara investeringens marknadsvärde vid försäljningstidpunkten. Restvärdet ska motsvara investeringens marknadsvärde vid ansökan om utbetalning. Stödmottagaren ska vid ansökan om utbetalning lämna underlag som styrker marknadsvärdet. Underlaget ska vara en oberoende värdering av investeringen i de fall den handläggande myndigheten begär det.

Stöd enligt 27–35 §§ får lämnas inom följande åtgärder: 1. stöd till lantrasföreningar, 2. stöd för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet, 3. stöd till genomförande av insatser inom stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader, 4. stöd till samarbete, och 5. stöd till kompetensutveckling.

Stöd enligt 33 och 35 §§ får lämnas för driftsprojekt inom stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader.

Enhetskostnader

Stöd får lämnas för utgifter och kostnader för lunch och middag. Stödmottagaren ska redovisa utgifterna som enhetskostnader med 100 kronor exklusive moms per måltid. Utgifterna ska redovisas med 1. deltagarlistor med namn, och 2. motiv till utgifterna.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Stödmottagaren behöver inte redovisa deltagarlistor med namn enligt punkt 1 om utgifterna avser deltagande vid konferens som någon annan än stödmottagaren anordnat.

Stöd får lämnas för faktiska utgifter och kostnader för fika, dock högst 60 kronor exklusive moms per fika. Utgifterna och kostnaderna ska redovisas med 1. deltagarlistor med namn, 2. faktura och betalningsbevis, och 3. motiv till utgifterna. Stödmottagaren behöver inte redovisa deltagarlistor med namn enligt punkt 1 i första stycket om utgifterna avser deltagande vid konferens som någon annan än stödmottagaren anordnat. Om faktura och betalningsbevis enligt punkt 2 i första stycket saknas får utgifterna och kostnaderna istället redovisas med kvitto.

Med undantag från de belopp som anges i 27 och 28 §§ får stöd lämnas för faktiska utgifter och kostnader för mat i samband med 1. konferens, 2. transnationella samarbetsprojekt, eller 3. projekt där det framgår av beslutet om stöd att mat har en central betydelse. Utgifter för konferens ska redovisas med namn på de externa deltagarna samt uppgift om vilka organisationer de tillhör.

Utgifter och kostnader för resor kan ge rätt till stöd. Utgifter och kostnader för resor med egen bil, tjänstebil eller leasingbil där milkostnaden inte ingår i leasingavtalet ska redovisas med en enhetskostnad på 40 kronor per mil. Om stödmottagaren faktureras resekostnaderna ska stödmottagaren redovisa det fakturerade beloppet. Stöd får då lämnas för det beloppet.

Utgifter och kostnader för traktamente kan ge rätt till stöd. Sådana utgifter och kostnader ska redovisas enligt Skatteverkets schablonbelopp för traktamente vid tidpunkten för när utgiften uppstår.

Eget arbete kan ge rätt till stöd. Eget arbete ska redovisas med en enhetskostnad på 340 kronor per timme.

Underlag för enhetskostnad

En standardiserad årsarbetstid för heltidsarbete på 1 720 timmar ska användas vid beräkning och redovisning av timlön för andra personer än de som arbetar heltid eller enligt en fastställd procentsats i projektet.

Klumpsummor

Stöd får lämnas i form av klumpsumma om den handläggande myndigheten bedömer att det är lämpligt. Klumpsumman ska fastställas utifrån stödmottagarens budget. Inom lokalt ledd utveckling genom Leader bedömer den lokala aktionsgruppen om det är lämpligt att bevilja stöd i form av klumpsumma.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Klumpsumma får beviljas för hela eller delar av insatsen.

Schablonsats för lönekostnadspåslag

Utgifter för personal kan ge rätt till stöd. Utgifter för lönekostnadspåslag får i så fall redovisas med en schablonsats på 44,31 procent på de faktiska lönekostnader, semestertillägg och förmåner som kan vara stödberättigande. Lönekostnadspåslag enligt första stycket gäller lön för anställd personal och arvoden.

Indirekta kostnader kan ge rätt till stöd.

Följande utgifter räknas som indirekta kostnader om de inte ingår i en specifik aktivitet i ett projekt: 1. Övergripande styrning och ledning: a) Övrig indirekt personalkostnad i organisationen som avser den del av personalen som inte arbetar direkt i projektet. Med övrig indirekt personalkostnad avses ledning, kundservice, personalenhet, ekonomi, administration, IT-support, information, marknadsföring, juridik och liknande. 2. Centralt personalstöd för all personal i stödmottagarens organisation: a) utbildning och annan kompetensutveckling, b) rekryteringskostnader inklusive utannonsering av tjänst, c) sjuk- och hälsovård, eller d) frisk- och personalvårdsförmåner. 3. Lokalkostnader och därtill relaterade utgifter för lokaler som används av projektets personal: a) hyra för lokal, b) lokalkostnader, c) förvaltning och drift av lokaler, inklusive underhåll, städ, vaktmästeri och reparationer, d) försäkringar kopplade till lokaler och till kontorsutrustning, eller e) el, värme och vatten. 4. Reception, kontorsservice och telekommunikation som används av projektets personal: a) kommunikation, telefon, fax, internet, postservice och porto, b) kontorsutrustning så som möbler och datorer inklusive programvaror och liknande, c) inköp, hyra, avskrivning, reparation och underhåll, d) kontorsmaterial så som papper, pennor, pärmar och liknande, e) kopieringskostnader, f) andra bankavgifter än ränte- och transaktionsavgifter, g) böcker, tidningar och liknande, eller h) medlemsavgifter. 5. Registratur och arkivering: a) registratur och arkiveringskostnader. 6. Övriga indirekta kostnader:

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

a) parkeringskostnader, eller b) intern representation så som mat och gåvor.

Schablon för indirekta kostnader

Stöd för indirekta kostnader ska lämnas i form av en schablon. Vid beräkningen ska en schablonsats på 15 procent av de sammanlagda utgifterna för personal och arvoden användas. Första stycket gäller för stödmottagare som söker stöd inom åtgärderna 1. stöd till samarbete, 2. stöd till lantrasföreningar, 3. stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader, eller 4. innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet.

Indirekta kostnader vid stöd till kompetensutveckling

Vid stöd till kompetensutveckling får stöd för indirekta kostnader lämnas med en summa som motsvarar genomsnittet av de indirekta kostnaderna i de tre senaste bokslut som stödmottagaren har vid beslut om stöd.

Vid stöd till kompetensutveckling får stöd för indirekta kostnader lämnas enligt 39 § även om tre bokslut saknas vid den tidpunkt då den handläggande myndigheten fattar beslut om stöd. Stödmottagaren ska i sådana fall redovisa motsvarande indirekta utgifter och indirekta kostnader som övriga utgifter vid ansökan om utbetalning. I ansökan ska de indirekta utgifterna och de indirekta kostnaderna fördelas till insatsen i förhållande till annan verksamhet. Om tre bokslut saknas vid den tidpunkt då den handläggande myndigheten fattar beslut om stöd får stödmottagaren även välja att få ett villkorat stöd för indirekta kostnader utan bokslut eller med ett eller två bokslut som grund enligt någon av följande punkter: 1. om det finns två bokslut får stöd lämnas med en summa som motsvarar genomsnittet av de indirekta kostnaderna för de åren, 2. om det finns ett bokslut får stöd lämnas med en summa som motsvarar stödsökandens indirekta kostnader under det året, eller 3. i de fall bokslut saknas helt får stöd för indirekta kostnader lämnas utifrån stödmottagarens kalkyl över förväntade indirekta kostnader.

I de fall stödmottagaren har fått stöd för indirekta kostnader enligt 40 § ska stödmottagaren ansöka om ändring av beslut om stöd när stödmottagaren har tre bokslut för att få ett fastställt villkor för indirekta kostnader. ändring av beslut om stöd för indirekta kostnader gäller retroaktivt från ankomstdatum för ansökan om stöd.

Stödmottagaren får ansöka om ändring av beslut om stöd om stödmottagaren kan visa på ökade indirekta kostnader genom senare bokslut.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

En stödmottagare som bryter mot ett villkor som anges i 47 § ska få möjlighet att rätta felet om 1. det är ett fel som kan rättas, 2. rättelsen inte hindrar att syftet med insatsen uppfylls, och 3. stödmottagaren kan förväntas rätta felet inom tre månader från den tidpunkt då handläggande myndigheten lämnat meddelande om begäran om komplettering. Kortare tidsperiod för rättelsen än tre månader får fastställas av handläggande myndighet.

När stödmottagaren har rättat ett fel ska stödmottagaren meddela det till den handläggande myndigheten. Om stödmottagaren har rättat felet och meddelat det inom den tid som den handläggande myndigheten begärt ska den handläggande myndigheten inte göra något avdrag för det rättade felet.

Avdrag

Om en ansökan om utbetalning innehåller utgifter eller kostnader som uppgår till ett högre belopp än det godkända stödbeloppet enligt beslut om stöd ska avdrag som görs på en enskild utgift i första hand göras på de utgifter och kostnader som överstiger det godkända stödbeloppet. I andra hand ska avdrag göras på övriga utgifter och kostnader.

Om en stödmottagare som är upphandlingsskyldig inte har följt reglerna om offentlig upphandling enligt 5 a § ska den handläggande myndigheten göra avdrag. Vid direktupphandling ska avdrag enligt första stycket göras på hela den utgift eller kostnad som berörs av felaktigheten. Vid andra upphandlingar än direktupphandlingar ska avdrag enligt första stycket göras på hela eller delar av den utgift eller kostnad som berörs av felaktigheten. Storleken på avdraget framgår av kommissionens riktlinjer . (SJVFS 2024:26).

Om stödmottagaren bryter mot något av följande villkor ska den handläggande myndigheten göra ett avdrag: 1. informera om medfinansiering från EU enligt 5 b §. 2. använda ett separat bokföringssystem eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser en insats enligt 6 §, eller 3. lämna uppgifter om deltagare enligt 4 kap. 89 §. Om stödmottagaren bryter mot något av villkoren i första stycket ska avdrag göras med två procent per överträdelse på utbetalningsbeloppet i aktuell ansökan om utbetalning. (SJVFS 2024:1).

Om en ansökan om utbetalning kommer in efter det slutdatum som står i beslutet om stöd ska den handläggande myndigheten göra ett avdrag i den aktuella utbetalningen. Avdraget ska vara en procent av utbetalningsbeloppet per kalenderdag

Bestämmelser om avslag på ansökan vid kontrollvägran finns i 3 kap. 30 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Upphävande av beslut om stöd och avskrivning av ärende

Om något inträffar som innebär att stödmottagaren med hänsyn till syftet med stödet inte bör få ha detta kvar ska beslutet om stöd upphävas. Det framgår av 12 kap. 1 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. En sådan situation kan vara att stödmottagaren inte genomför insatsen enligt plan. Med att stödmottagaren inte genomför insatsen enligt plan avses att 1. stödmottagaren inte vidtar några åtgärder för att genomföra insatsen under en period som överstiger fyra månader från det att stödmottagaren tagit del av det skriftliga meddelandet från den handläggande myndigheten med uppmaning om att genomföra insatsen, 2. den handläggande myndigheten bedömer att stödmottagaren inte kommer att hinna genomföra insatsen innan den 6 april 2029, 3. stödmottagaren inte ansöker om delutbetalning enligt de datum som fastslagits i beslutet om stöd, 4. stödmottagaren inte har ansökt om slututbetalning senast 25 kalenderdagar efter slutdatum som står i beslut om stöd, eller 5. stödmottagaren inte har ansökt om slututbetalning för startstöd senast det datum som framgår av beslut om stöd. Andra stycket 4 avser inte ansökan om utbetalning av startstöd. (SJVFS 2024:1).

Den handläggande myndigheten ska inte upphäva beslut om stöd enligt 50 § andra stycket om 1. stödmottagaren kan visa att insatsen kommer att genomföras trots att 50 § andra stycket 1 eller 2 är uppfyllda, 2. stödmottagare som inte har ansökt om delutbetalning enligt 50 § andra stycket 3 ansöker om delutbetalning innan den handläggande myndigheten fattat beslut om upphävande av beslut om stöd, 3. stödmottagare som inte har ansökt om slututbetalning enligt 50 § andra stycket 4 ansöker om slututbetalning innan den handläggande myndigheten fattat beslut om upphävande av beslut om stöd, eller 4. stödmottagare som inte har ansökt om slututbetalning för startstöd enligt 50 § andra stycket 5 ansöker om slututbetalning innan den handläggande myndigheten fattat beslut om upphävande av beslut om stöd. Första stycket 4 gäller endast om stödmottagaren ansöker om slututbetalning senast 45 månader efter beslut om stöd. (SJVFS 2024:1).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

50 § andra stycket 4 avser inte fall då stödmottagaren inte fått något förskott eller någon delutbetalning utbetalat i stödärendet. I sådana fall ska den handläggande myndigheten avskriva ärendet om stödmottagaren inte har lämnat in ansökan om slututbetalning senast 25 kalenderdagar efter det slutdatum som står i beslutet om stöd. Den handläggande myndigheten ska inte avskriva ärendet enligt första stycket om stödmottagaren ansöker om slututbetalning innan den handläggande myndigheten fattat beslut om avskrivning av ärendet. (SJVFS 2024:1).

50 § andra stycket 5 avser inte fall då stödmottagaren inte fått någon delutbetalning utbetalad i stödärendet. I sådana fall ska den handläggande myndigheten avskriva ärendet om stödmottagaren inte har lämnat in ansökan om slututbetalning för startstöd senast det datum som framgår av beslut om stöd. Den handläggande myndigheten ska inte avskriva ärendet enligt första stycket om stödmottagaren ansöker om slututbetalning innan den handläggande myndigheten fattat beslut om avskrivning av ärendet. Andra stycket gäller endast om stödmottagaren ansöker om slututbetalning senast 45 månader efter beslut om stöd. (SJVFS 2024:1).

En stödmottagare är återbetalningsskyldig om den myndighet som handlägger ansökan om stöd upphäver ett beslut om stöd och beslutet om upphävande har fått laga kraft. Det framgår av 12 kap. 3 § 5 förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Stödmottagaren ska lämna de uppgifter som Jordbruksverket begär för utvärderingen enligt 1 kap. 13 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:26).

Stöd till lantrasföreningar får lämnas till Jordbruksverket för att genomföra projekt genom upphandling. Det framgår av 9 kap. 41 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd får även lämnas till lantrasföreningar som bedriver bevarandearbete med djur i fråga om de raser av nötkreatur, får, get, svin, häst, fjäderfä, kanin och bi som framgår av 9 kap. 39 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Stöd till lantrasföreningar lämnas efter utlysning. Det framgår av 9 kap. 41 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Stöd till lantrasföreningar får lämnas för utgifter och kostnader som avser 1. lön till personal, inklusive lönekostnadspåslag och indirekta kostnader, 2. eget arbete, 3. köp av tjänster, eller 4. övriga utgifter.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Stöd till lantrasföreningar får lämnas för 1. att skapa och upprätthålla härstamningsregister eller stamböcker, 2. avelsbedömning, mönstring eller andra aktiviteter med samma syfte, 3. genbanksverksamhet. 4. transport av genetiskt viktiga djur för avel mellan besättningar, 5. hälsofrämjande åtgärder inom rasen, 6. att utbilda unghästar i körning, om arbete inom jord- och skogsbruk är det ursprungliga syftet med rasen, 7. kartläggning av viktiga egenskaper för rasen, 8. information, utbildning, rådgivning och sammanställning av tekniska rapporter, 9. stimulans av avelsverksamhet, eller 10. ersättning för att hålla ston i avel, hålla handjur eller hålla kanin i genbank. (SJVFS 2024:26).

Stöd får endast lämnas till lantrasföreningar för fjäderfä om föreningens ansökan om stöd även avser ansökan om erkännande som avelsorganisation och om den delen av ansökan blir beviljad. För att kunna bli erkänd som avelsorganisation ska lantrasföreningen 1. föra in uppgifter i stamböckerna för fjäderfä och hålla dessa aktuella och korrekta, 2. ha nödvändig kompetens för att bedriva hållbart bevarandearbete, 3. ha nödvändig teknisk utrustning för att hantera stambokföring, och 4. vara en juridisk person. Första stycket avser erkännande för den eller de raser av fjäderfä enligt 9 kap. 39 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik som ansökan om stöd avser.

Ett erkännande som avelsorganisation enligt 5 § avser perioden fram till att den handläggande myndighet fattar beslut om nästkommande ansökan om stöd, dock som längst fram till och med sista datum i den innevarande programperioden.

Stöd till lantrasföreningar får inte lämnas för investeringar.

Stöd till lantrasföreningar får inte lämnas för att hålla djur av de djurslag och raser som berättigar till stöd för hotade husdjursraser.

Investeringsstöd för anläggning av bevattningsdammar får lämnas till jordbruksföretag eller till företag som genomför investeringar i en bevattningsdamm som används i en jordbruksverksamhet. Det framgår av 9 kap. 9 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för anläggning av bevattningsdammar får lämnas löpande eller efter utlysning. Det framgår av 9 kap. 12 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:1).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Investeringsstöd för anläggning av bevattningsdammar får lämnas för utgifter som avser 1. anläggningar inklusive fasta inventarier, eller 2. köp av tjänst. Med anläggningar och fasta inventarier i första stycket avses, utöver dammen, även anordningar för att 1. leda in vatten i bevattningsdammen, 2. leda bort överskottsvatten, och 3. reglera inflöde och vattennivå i bevattningsdammen. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för anläggning av bevattningsdammar får lämnas för rörledningar och anordningar som utgör en integrerad del av dammanläggningen. I övrigt lämnas inte stöd för utrustning som huvudsakligen är avsedd att användas för att göra uttag av vatten ur bevattningsdammar. Stöd lämnas inte heller för avgifter till myndigheter eller domstolar.

Vatten som leds bort från en bevattningsdamm ska mätas med en fastmonterad summerande vattenmätare.

Innan den handläggande myndigheten fattar beslut om investeringsstöd för anläggning av bevattningsdammar ska stödsökanden ha fått det tillstånd för eller gjort den anmälan om uttag av vatten som krävs enligt 9 kap. 13 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Om uttaget är anmält ska anmälan vara handlagd av tillsynsmyndigheten senast innan den handläggande myndigheten fattar beslut om stöd.

Om anläggningen av bevattningsdammen kräver tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken eller anmälan om vattenverksamhet enligt 19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter, ska stödsökanden ha fått tillståndet eller ha gjort anmälan innan den handläggande myndigheten fattar beslut om stöd. Om anläggningen är anmäld ska anmälan vara handlagd av tillsynsmyndigheten senast innan den handläggande myndigheten fattar beslut om stöd. (SJVFS 2024:1).

Av 9 kap. 14 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår följande: Investeringsstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet får lämnas till 1. jordbruksföretag som huvudsakligen driver annan verksamhet än avel med och uppfödning av hästar, trädgårdsföretag eller rennäringsföretag, 2. företag som drivs av en fysisk person som även driver ett sådant företag som avses i 1, och 3. företag som drivs av en fysisk person som vid tidpunkten för ansökan är närstående till en fysisk person som driver ett sådant företag som avses i 1. Stöd till jordbruksföretag eller trädgårdsföretag får endast avse diversifiering till sådan verksamhet som bedrivs på den eller de fastigheter där jordbruks- eller trädgårdsföretaget driver sin verksamhet. Detsamma gäller stöd till företag som drivs

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

av en fysisk person som även driver ett jordbruksföretag eller trädgårdsföretag, eller av en närstående till den fysiska personen. Stödet får inte lämnas för investeringar i slutprodukter som är jordbruksprodukter enligt bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. (SJVFS 2024:11).

Investeringsstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet får lämnas efter beslutsomgångar eller efter utlysning. Sametinget får även lämna stöd löpande. Det framgår av 9 kap. 18 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet får lämnas för utgifter som avser 1. ny-, om- och tillbyggnation av byggnader och anläggningar inklusive fasta inventarier, 2. lösa inventarier i form av a) produktionsutrustning inom tillverkning, b) mobila anläggningar inom de samiska näringarna, eller c) utrustning inom de samiska näringarna, 3. köp av tjänster, och 4. immateriella investeringar. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för kalkfilterdiken får lämnas till företag som bedriver jordbruksverksamhet eller till företag som genomför investeringar i mark som används i en jordbruksverksamhet. Det framgår av 9 kap. 19 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Investeringsstöd för kalkfilterdiken får lämnas löpande eller efter utlysning. Det framgår av 9 kap. 23 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:26).

Investeringsstöd för kalkfilterdiken får lämnas för anläggning av kalkfilterdiken i kombination med ny- eller omläggning av täckdikning på block som utgörs av åkermark. Stöd får lämnas om minst 90 procent av arealen på varje block som ingår i ansökan har en jord med lerhalt som överstiger 15 procent.

Investeringsstöd för kalkfilterdiken får lämnas för utgifter som avser 1. anläggningar inklusive fasta inventarier, 2. material, och 3. köp av tjänster. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft får lämnas till jordbruksföretag, trädgårdsföretag, inklusive akvaponiföretag, och rennäringsföretag samt till företag

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

som genomför investeringar i mark och byggnader som används i en jordbruksverksamhet. Stöd lämnas inte för hästavel och hästuppfödning. Stöd lämnas inte för den del av en akvaponi som avser fiskodling. Det framgår av 9 kap. 24 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:26).

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft får lämnas efter beslutsomgångar, efter utlysning eller, när det gäller stöd som lämnas av Sametinget, löpande. Stöd får även lämnas löpande för investeringar som avser täckdikning, energiskog och åtgärder för minskad ammoniakavgång. Det framgår av 9 kap. 30 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:26).

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft får lämnas för: 1. Ny-, om- och tillbyggnation av stallar eller motsvarande inhysningssystem för djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion, inklusive utgifter för a. mjölk- och ägghantering eller liknande, b. foderhantering, c. gödselhantering, d. personalutrymmen, e. mobila anläggningar, och f. annan fast inredning. 2. Anläggning av energiskog på åkermark. Detta omfattar a. inköp av plantor, b. plantering, och c. skyddsstängsling. 3. Ny- och omläggning av täckdikning. 4. Ny-, om- och tillbyggnation av växthus och odlingstunnlar. Detta omfattar även a. bevattning, b. växtnärings- och växtskyddsmedelshantering, c. kompostering, och d. system för att möjliggöra kretsloppsodling. 5. Ny-, om- och tillbyggnation av anläggning för torkning och lagring efter skörd. 6. Ny-, om- och tillbyggnation av renvaktarstugor, renskötselanläggningar, förrådsbyggnader för rennäringsföretag, fasta och mobila anläggningar för stödutfodring av ren och nybyggnation av renkurer. 7. Utrustning som möjliggör innovativa hållbara produktionssystem. Utrustningen ska vara baserad på teknik som är ny på den svenska marknaden. 8. Tak på gödselvårdsanläggningar. 9. Teknik för surgörning av gödsel samt myllningsutrustning för spridning av gödsel. Stöd enligt punkt 5 i första stycket får inte lämnas för anläggning för lagring av halm.

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft får lämnas för utgifter som avser 1. byggnader och anläggningar inklusive fasta inventarier, 2. material, 3. köp av tjänster, eller 4. immateriella investeringar. Vid stöd enligt 24 § 6, 7 eller 9 får stöd även lämnas för lösa inventarier. (SJVFS 2024:1).

Vid nybyggnation av stallar får investeringsstöd för ökad konkurrenskraft lämnas med enhetskostnad enligt bilaga 6. De beräknade enhetskostnaderna enligt bilaga 6 avser inte stöd för investeringar i spaltboxar och inhysningssystem för ekologisk gris eller fjäderfäproduktion.

Stödmottagare som fått investeringsstöd för ökad konkurrenskraft för nybyggnation av stallar beviljat med enhetskostnad får ansöka om delutbetalning på tio procent av stödbeloppet när markarbetet är klart. När stallet är tätt får stödmottagaren ansökan om delutbetalning på 45 procent av stödbeloppet. Vid den första ansökan om utbetalning av enhetskostnad ska stödmottagaren visa att byggnationen inte omfattar några utgifter som har fakturadatum eller betalningsdatum innan den dag då ansökan om stöd kommit in till den handläggande myndigheten genom att redovisa faktura för grävning eller schaktning. Om utgifter för byggnationen som avser grävning eller schaktning fördelats på flera fakturor är det den faktura som har tidigast fakturadatum eller betalningsdatum som stödmottagaren ska redovisa. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft för nybyggnation av renvaktarstugor lämnas med en klumpsumma på 250 000 kronor. Stöd får endast lämnas om nybyggnationen omfattar utgifter för isolerad stuga, värmekälla, energikälla och enklare kök. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft lämnas inte för utgifter som avser nybyggnad av anläggning med panna eller förbrännare som huvudsakligen eldas med fossila bränslen eller för inköp av pannor eller förbrännare som huvudsakligen eldas med fossila bränslen. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder får lämnas till jordbruksföretag, trädgårdsföretag, rennäringsföretag och företag som genomför investeringar i mark som används i en jordbruksverksamhet. Stöd lämnas inte till bevattningsdammar och kalkfilterdiken. Det framgår av 9 kap. 31 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder får lämnas löpande eller efter utlysning. Det framgår av 9 kap. 38 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder får lämnas för 1. förstudie, anläggning och restaurering av våtmarker och dammar för att öka retention av kväve eller fosfor, 2. förstudie, anläggning och restaurering av våtmarker och dammar för att gynna den biologiska mångfalden, 3. kalkfilterbäddar för att minska läckaget av fosfor, 4. tvåstegsdiken i eller vid åkermark för att minska läckaget av kväve och fosfor, eller 5. andra investeringar för förbättrad miljöstatus i sjöar, vattendrag och hav.

Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder får lämnas för utgifter som avser 1. anläggningar inklusive fasta inventarier, 2. material, 3. köp av tjänster, eller 4. avgifter till myndigheter och domstolar. (SJVFS 2024:1).

Investeringsstöd för vattenvårdsåtgärder för utgifter för förstudie får endast lämnas om ansökan om stöd även avser anläggning eller restaurering av vattenvårdsåtgärd. I de fall förstudien resulterar i att det inte är lämpligt att anlägga den planerade vattenvårdsåtgärden eller att restaurera den aktuella vattenvårdsåtgärden får stöd ändå lämnas för de utgifter som avser förstudien. I de fall det under insatsens genomförande visar sig att det på grund av anledningar utanför stödmottagarens kontroll inte är tidsmässigt möjligt att slutföra både förstudie och anläggnings- eller restaureringsarbete senast den 6 april 2029 får stöd ändå lämnas för utgifter som har fakturadatum eller betalningsdatum senast den 6 april 2029. En förutsättning är att den 6 april 2029 har fastställts som insatsens slutdatum och ansökan om slututbetalning kommer in senast detta datum. (SJVFS 2024:1).

Vid stöd till kalkfilterbäddar, tvåstegsdiken eller andra investeringar för förbättrad miljöstatus i sjöar, vattendrag och hav får den handläggande myndigheten besluta om specifika villkor för skötsel och bevarande för att syftet med åtgärden ska finnas kvar. (SJVFS 2024:1).

Det är inte tillåtet att sätta ut fisk, kräftor eller andra djur i en våtmark eller damm som anläggs eller restaureras. Det är inte heller tillåtet att utfodra fisk, kräftor eller andra djur i en anlagd eller restaurerad våtmark eller damm. Den handläggande myndigheten får besluta om undantag från förbuden om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen.

En våtmark eller damm som anläggs eller restaureras får inte användas som bevattningsdamm för att lagra vatten och för att göra uttag för bevattning.

Av 9 kap. 67 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår följande:

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Startstöd för unga jordbrukare får lämnas till en ung jordbrukare eller till en ung företagare inom trädgårdssektorn eller rennäringen som 1. är ansvarig för ett företag i enlighet med 5 kap. 10 § första stycket förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik, 2. är högst 40 år den dag då ansökan om stöd lämnas in, 3. har gymnasieexamen eller motsvarande utländsk utbildning, eller 4. har arbetslivserfarenhet inom jordbruks-, trädgårds- eller rennäringen motsvarande minst 12 månaders heltidsarbete, och 5. för första gången etablerar sig som ägare eller delägare till ett företag som a. har en affärsplan, och b. bedriver jordbruksverksamhet som förväntas bli affärsmässig när affärsplanen är genomförd. Stöd får även lämnas till en sådan ung jordbrukare eller företagare som avses i första stycket och som utvidgar en verksamhet som han eller hon har etablerat tidigare så att verksamheten förväntas bli affärsmässig när affärsplanen är genomförd. (SJVFS 2024:1).

Startstöd för rennäringsföretag lämnas till den som är medlem av en sameby vid ansökningstillfället och har en mentor utsedd för en period om minst tre år. Det framgår av 9 kap. 70 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Den handläggande myndigheten ska godkänna mentorn i samband med beslut om stöd. (SJVFS 2024:1).

Startstöd lämnas löpande eller efter utlysning av den handläggande myndigheten. Det framgår av 9 kap. 71 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:1).

Etablering enligt 38 § ska vara genomförd vid den tidpunkt då stödsökanden lämnar in ansökan om stöd till den handläggande myndigheten, dock senast vid den tidpunkt då den handläggande myndigheten fattar beslut om stöd. Etableringstidpunkten inträffar när stödsökanden för första gången är ägare eller delägare av ett jordbruks-, trädgårds- eller rennäringsföretag och ansvarar över företaget. Om ingen annan jordbruksverksamhet bedrivs får en stödsökanden som arrenderar ut sin mark räkna etableringstidpunkten från det datum då utarrenderingen upphört. Om flera personer söker stöd för etablering av samma företag är respektive etableringstidpunkt när var och en för första gången är delägare i företaget och ansvarar över det tillsammans med övriga stödsökande eller stödmottagare.

Av 9 kap. 68 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår att startstöd får lämnas med 1. 150 000 kronor om produktionspotentialen enligt affärsplanen beräknas till motsvarande ett halvtidsarbete på minst 860 standardtimmar per år, och 2. 300 000 kronor om produktionspotentialen enligt affärsplanen beräknas till motsvarande ett heltidsarbete på minst 1 720 standardtimmar per år. (SJVFS 2024:1).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Startstöd som lämnas med enhetskostnad får betalas ut genom två utbetalningar. Stödmottagaren får ansöka om delutbetalning på två tredjedelar av stödet efter att den handläggande myndigheten fattat beslut om stöd. Stödmottagaren ska ansöka om slututbetalning på en tredjedel av stödet senast 45 månader efter beslutet om stöd, om inte tidigare datum framgår av beslutet om stöd.

Vid ansökan om slututbetalning av startstöd ska stödmottagaren 1. vara fortsatt ansvarig för jordbruksverksamheten, 2. arbeta enligt sin affärsplan, och 3. visa att intäkterna från jordbruksverksamheten, inklusive direktstöd, har uppgått till minst en tredjedel av företagets totala intäkter under de senaste 24 månaderna. Affärsplanen ska vara påbörjad senast nio månader efter beslut om stöd.

Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet får lämnas till myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag. Det framgår av 9 kap. 49 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet lämnas löpande eller efter utlysning. Det framgår av 9 kap. 54 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:1).

Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet får lämnas i syfte att ta fram nya innovativa lösningar på gemensamma utmaningar inom jordbruks-, trädgårds- (inklusive innovationer kopplade till akvaponi) och rennäringen genom att skapa bättre kopplingar mellan forskningsresultat, ny teknik och praktiskt arbete. (SJVFS 2024:1).

Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet får lämnas i syfte att föra samman olika kompetenser till en grupp som ska arbeta tillsammans för att utveckla jordbruks-, trädgårds- (inklusive akvaponi) och rennäringen. (SJVFS 2024:1).

Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet får lämnas om minst två av följande aktörer ingår i innovationsgruppen: 1. företagare som verkar inom primärproduktion eller jordbruks- och livsmedelssektorn, 2. forskare, eller 3. rådgivare inom aktuellt område. (SJVFS 2024:1).

Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet får lämnas till transnationellt samarbete med liknande projekt och till utvecklingsprocesser i andra länder. Stöd får lämnas för nya

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

samarbetsprojekt och för nya aktiviteter i pågående samarbeten. Det framgår av 9 kap. 48 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

För att få stöd krävs det att innovationsgruppen har ett samarbetsavtal. Det framgår av 9 kap. 48 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Samarbetsavtalet ska undertecknas av behöriga personer för projektets samarbetspartners. Samarbetsavtalet ska innehålla uppgifter om 1. vilka aktörer som ingår i innovationsgruppen, 2. ansvar för arbete i genomförandet av projektet, 3. finansiell fördelning mellan parterna i genomförandet av projektet, och 4. reglering av immateriella rättigheter. (SJVFS 2024:1).

Stöd för att bilda en innovationsgrupp betalas ut som en klumpsumma. Klumpsumman uppgår till 1. 80 000 kronor om två till fyra projektdeltagare arbetar för att bilda en innovationsgrupp, eller 2. 120 000 kronor om minst fem projektdeltagare arbetar för att bilda en innovationsgrupp. Stöd lämnas inte om den innovation som innovationsgruppen ska utveckla redan finns. (SJVFS 2024:26).

Stöd för innovationsprojekt får lämnas oavsett om stödsökanden har fått stöd för att bilda en innovationsgrupp eller inte.

Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet får lämnas för utgifter och kostnader som avser 1. lön till personal, inklusive lönepåslag och indirekta kostnader, 2. investeringar, 3. eget arbete, 4. köp av tjänst, eller 5. övriga utgifter. För stöd till innovationsprojekt gäller att om en utgift har uppstått hos någon annan av de organisationer som ingår i innovationsgruppen än stödmottagaren ska utgiften ha vidarefakturerats till stödmottagaren för att vara stödberättigande. Om en kostnad har uppstått hos någon annan av de organisationer som ingår i innovationsgruppen än stödmottagaren ska kostnaden ha fakturerats till stödmottagaren för att vara stödberättigande. (SJVFS 2024:26).

Stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet lämnas inte för utgifter som enbart är kopplade till marknadsföring. Stöd får dock lämnas för utgifter för marknadsförberedande arbete och för spridning av projektets resultat. (SJVFS 2024:1).

Stödmottagaren ska vid stöd för att bilda innovationsgrupper och för innovationsprojekt inom Europeiska innovationspartnerskapet skicka in underlag som

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

styrker att den insats som stödet avser inte gör intrång på annans patent- eller varumärkesskydd, om den handläggande myndigheten begär det. (SJVFS 2024:1).

Enligt artikel 127.3 i förordning (EU) 2021/2115 ska operativa grupper sprida en sammanfattning av sina planer och av resultaten av sina projekt, särskilt via de nationella och europeiska GJP-nätverken. Stödmottagaren ska uppfylla villkoret i första stycket genom att lämna sammanfattningen till den handläggande myndigheten vid ansökan om stöd och slututbetalning.

Stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader får lämnas till myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag som är verksamma inom ett leaderområde. Det framgår av 9 kap. 55 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader lämnas löpande. Det framgår av 9 kap. 62 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 12 §. (SJVFS 2024:1).

Stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader får lämnas för insatser som bidrar till att uppfylla mål i den lokala utvecklingsstrategin.

Stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader får lämnas för projekt där stödmottagare i ett leaderområde samarbetar med aktörer i andra leaderområden eller i liknande partnerskap som genomför en utvecklingsstrategi inom Sverige eller i andra länder (transnationellt samarbete). Samarbetet ska syfta till att uppfylla gemensamma behov för att uppnå de mål som följer av respektive strategi och gälla en konkret projektidé. Det framgår av 9 kap. 55 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:26).

Stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader till paraplyprojekt får endast lämnas till lokala aktionsgrupper. Stöd får inte lämnas för investeringar. Det framgår av 9 kap. 58 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Delaktiviteterna ska ha utförts av externa aktörer. Stöd för delaktiviteter i paraplyprojekt får endast lämnas med förenklade kostnadsalternativ enligt 3 kap. 27–35 §§ om den lokala aktionsgruppen har ersatt utföraren av delaktiviteten med belopp som motsvarar det förenklade kostnadsalternativet. Den lokala aktionsgruppen ska lämna en separat ansökan om delutbetalning för varje delaktivitet i paraplyprojektet. Vid ansökan om utbetalning av stöd ska samtliga utgifter för delaktiviteten ha betalats av den externa aktören. (SJVFS 2024:1).

Stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader får lämnas för utgifter och kostnader som avser 1. lön till personal, inklusive lönekostnadspåslag och indirekta kostnader, 2. investeringar,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

3. eget arbete, 4. köp av tjänster, eller 5. övriga utgifter. Utgifter som uppstått hos en samarbetspartner ska ha vidarefakturerats till stödmottagaren för att vara stödberättigande. Kostnader som uppstått hos en samarbetspartner ska ha fakturerats till stödmottagaren för att vara stödberättigande. (SJVFS 2024:26).

Vid stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader får offentliga resurser ingå som medfinansiering. De offentliga resurserna ska redovisas till den handläggande myndigheten i samband med ansökan om utbetalning.

Vid stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader får övrigt offentligt stöd ingå som medfinansiering. I de fall övrigt offentligt stöd ingår som medfinansiering ska medfinansieringsintyg ha kommit in till den handläggande myndigheten innan den handläggande myndigheten fattar beslut om stöd. Medfinansieringsintyg behöver inte komma in till den handläggande myndigheten om 1. det övriga offentliga stödet kommer från den egna organisationen, 2. den lokala aktionsgruppen har finansierat det övriga offentliga stödet, eller 3. det inte är möjligt för finansiären att på förhand avgöra hur stor medfinansiering kommer bli.

Vid stöd till lokalt ledd utveckling genom Leader ska det övriga offentliga stödet vara inbetalat till stödmottagaren innan den handläggande myndigheten fattar beslut om utbetalning. Vid utbetalning ska stödmottagaren ha fått minst en proportionerligt lika stor andel av det övriga offentliga stödet som andelen övrigt offentligt stöd ska vara enligt beslut om stöd. Om andelen övrigt offentligt stöd som har kommit in är lägre än vad andelen övrigt offentligt stöd ska vara enligt beslut om stöd, ska utbetalningen minskas så att andelen övrigt offentligt stöd stämmer överens med beslut om stöd. Om andelen övrigt offentligt stöd som har kommit in är proportionerligt högre än vad andelen övrigt offentligt stöd ska vara enligt beslut om stöd ska stödmottagaren betala tillbaka den överskjutande delen till medfinansiären. Om stödmottagaren inte har betalat tillbaka den överskjutande delen till medfinansiären innan den handläggande myndigheten fattar beslut om slututbetalning ska slututbetalningen minskas med ett belopp som motsvarar den överskjutande delen.

Förvaltning, övervakning, uppföljning och utvärdering samt ledning av

genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin

Stöd för förvaltning, övervakning, uppföljning och utvärdering samt ledning av genomförandet av den lokala utvecklingsstrategin får lämnas till lokala aktionsgrupper för lön till personal och arvoden, inklusive lönekostnadspåslag. Stöd får även lämnas för den lokala aktionsgruppens driftskostnader. Driftskostnaderna ska redovisas som ett schablonpåslag på maximalt 33 procent beräknat på faktiska utgifter för personal och arvoden inklusive lönekostnadspåslag. Följande utgifter räknas som driftskostnader: 1. utgifter för drift och mobilisering för att genomföra den lokala utvecklingsstrategin.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

2. utgifter för att underlätta utbyte mellan intressenter och för att sprida information om den lokala utvecklingsstrategin samt att stödja potentiella stödmottagare att utveckla projekt och för att förbereda ansökningar om stöd och utbetalning, 3. utgifter för revision i enlighet med startbeslut och föreningens fastställda stadgar, och 4. utgifter för uppföljning och utvärdering av utvecklingsstrategin. Arbetet med uppföljning och utvärdering enligt punkt 4 får genomföras i samarbete med andra leaderområden. (SJVFS 2024:1).

I 9 kap. 44 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår att stöd till samarbete får lämnas till myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, andra organisationer och företag. I förordningen framgår även att stöd får lämnas till en handläggande myndighet för att genomföra ett projekt efter utlysning, genom upphandling eller om det finns särskilda skäl i egen regi.

Stöd till samarbete enligt 68 § första stycket lämnas efter utlysning. Det framgår av 9 kap. 44 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:1).

Gemensamma bestämmelser för stöd till samarbeten

Vid stöd till samarbete ska stödmottagaren ha minst en samarbetspart. Det framgår av artikel 77.2 i förordning (EU) 2021/2115. En samarbetspart ska 1. tillhöra en annan myndighet, kommun, region, förening eller organisation eller ett annat företag än stödmottagaren, 2. ha bekräftat samarbetet skriftligt, och 3. bidra till att uppnå projektets uppsatta mål. (SJVFS 2024:1).

Stöd till samarbete får lämnas för utgifter och kostnader som avser 1. lön till personal, inklusive lönekostnadspåslag och indirekta kostnader, 2. eget arbete, 3. köp av tjänster, eller 4. övriga utgifter. För projekt som syftar till att förstärka förutsättningar för biologisk mångfald genom att skapa blommande ytor och andra småbiotoper, enligt 79 § andra stycket, får stöd även lämnas för 1. anläggningar inklusive fasta inventarier, eller 2. material. Utgifter som uppstått hos en samarbetspartner ska ha vidarefakturerats till stödmottagaren för att vara stödberättigande. Kostnader som uppstått hos en samarbetspartner ska ha fakturerats till stödmottagaren för att vara stödberättigande. (SJVFS 2024:26).

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Stöd till samarbete får lämnas till transnationellt samarbete med liknande projekt och till utvecklingsprocesser i andra länder. Stöd får lämnas för nya samarbetsprojekt eller för nya aktiviteter i pågående samarbeten. Det framgår av 9 kap. 43 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:1).

Stöd till samarbete får inte lämnas till insatser som är stödberättigande inom stödet till lantrasföreningar enligt 4 §.

Vid stöd till samarbete ska operativa grupper enligt artikel 127.3 i förordning (EU) 2021/2115 sprida en sammanfattning av sina planer och av resultaten av sina projekt, särskilt via de nationella och europeiska GJP-nätverken. Stödmottagaren ska uppfylla villkoret i första stycket genom att lämna en sammanfattning av sina planer och av resultaten av sina projekt till den handläggande myndigheten vid ansökan om stöd och slututbetalning.

Särskilda bestämmelser för samarbeten inom stärkt konkurrenskraft och förbättrad

djurvälfärd

Stöd får lämnas för samarbeten inom stärkt konkurrenskraft och förbättrad djurvälfärd som bidrar till att utveckla, pröva och utvärdera processer, metoder, produkter, tekniker och liknande genom samverkan mellan olika kompetenser inom jordbruks-, trädgårds- (inklusive akvaponi) och rennäring.

Stöd får lämnas till samarbeten inom stärkt konkurrenskraft och förbättrad djurvälfärd som handlar om 1. företagsutveckling, 2. digitalisering och ny teknik, 3. nya odlings- och uppfödningssystem, 4. riskhantering, 5. klimatanpassning, 6. produktionsfrågor inom olika driftsgrenar, 7. stallbyggnation, 8. djurvälfärd och smittskydd, 9. arbetsmiljö, 10. betydelsen av mångfald och jämställdhet för ökad kompetensförsörjning och attraktionskraft inom yrket, 11. viltskador, eller 12. vattenhushållning och vattenförsörjning.

Särskilda bestämmelser för samarbeten inom miljö och klimat

Stöd får lämnas till samarbeten inom miljö och klimat som stöder miljövård och klimatåtgärder samt bidrar till de nationella miljömålen, den nationella klimatanpassningsstrategin och EU:s miljö- och klimatmål.

Stöd får lämnas till samarbeten inom miljö och klimat som syftar till att utveckla, pröva och utvärdera produkter, metoder, processer och tekniker inom följande områden: 1. natur- och kulturmiljö,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

2. växtnäring och minskning av kväve- och fosforförluster, 3. minskning av utsläppen av växthusgaser och ammoniak från jordbruket och från marken, 4. produktion och användning av förnybar energi, 5. effektivare energianvändning, 6. kolinlagring och klimatanpassning, 7. växtskydd, 8. nya grödor för ökad inhemsk proteinförsörjning eller ökad gröddiversitet, 9. markbördighet och markpackning, 10. vattenförvaltning, 11. vattenhushållning och vattenförsörjning, 12. ekologisk produktion, eller 13. bevarande av den biologiska mångfalden bland husdjursraser. (SJVFS 2024:1).

Stöd får lämnas till samarbeten inom miljö och klimat som bidrar till en förbättrad miljö på landskapsnivå med syfte att 1. bevara och förstärka den biologiska mångfalden, 2. förbättra vattenkvaliteten, 3. få en hållbar mark- och vattenanvändning, 4. synliggöra och förstärka kulturmiljövärden i landskapet, 5. synliggöra och förstärka ekosystemtjänster i landskapet eller på annat sätt förbättra miljön så att området blir mer attraktivt för friluftsliv och rekreation, 6. undersöka, utreda och åtgärda effekter av ett förändrat klimat, eller 7. öka kolförråd i mark och vegetation. Stöd får även lämnas för samarbeten inom miljö och klimat som förstärker förutsättningarna för biologisk mångfald genom att skapa blommande ytor och andra småbiotoper.

Särskilda bestämmelser för samarbeten inom livsmedels- och besöksnäring

Stöd får lämnas till samarbeten inom livsmedels- och besöksnäring som bidrar till att företag på landsbygden med verksamhet inom livsmedel- eller besöksnäring kan utvecklas, marknadsorienteras, öka sin export, öka antalet arbetstillfällen och ta tillvara landsbygdens resurser. Stöd enligt första stycket får även lämnas till samarbeten till företag som inte ligger på landsbygden om deras verksamhet tillför mervärden till landsbygdsområden. Stöd får även lämnas till organisationer som förvaltar och utvecklar en plats och besöksnäringsorganisationer som samarbetar för att utveckla besöksnäringen som helhet.

Stöd får lämnas till samarbeten inom livsmedels- och besöksnäring som bidrar till att främja och bevara ett levande och dynamiskt kulturarv kopplat till mat- och livsmedelsframställning om samarbetet bidrar till att verksamma inom livsmedelsproduktion och förädling av livsmedel kan 1. utbyta erfarenheter och utveckla processer, produkter eller lokala marknader, 2. öka lokal livsmedelsförsörjning, eller 3. öka direktförsäljning från producent till konsument, förädlare och restauranger.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Vid samarbeten inom livsmedels- och besöksnäring får stöd lämnas till aktiviteter som handlar om 1. lokal livsmedelsförsörjning, 2. småskalig livsmedelsförädling, 3. matkultur och lokal matidentitet, 4. måltidsturism och destinationsutveckling, 5. företagsutveckling, 6. marknadsföring, logistik och försäljning, 7. produktutveckling och utveckling av förpackningar, 8. varumärkes- och konceptutveckling, 9. märkning och skyddade beteckningar, eller 10. betydelsen av mångfald och jämställdhet inom näringen. Vid stöd till samarbeten inom livsmedels- och besöksnäring avses med förädling bearbetning av livsmedelsråvaror till livsmedel. (SJVFS 2024:26).

I 9 kap. 64 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår att stöd till kompetensutveckling får lämnas till myndigheter, kommuner, regioner, föreningar, organisationer och företag. I förordningen framgår även att stöd får lämnas till en handläggande myndighet för att genomföra ett projekt efter utlysning, genom upphandling eller om det finns särskilda skäl i egen regi.

Stöd till kompetensutveckling enligt 83 § första stycket lämnas efter utlysning. Det framgår av 9 kap. 64 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:1).

Stöd till kompetensutveckling får lämnas för: 1. informations och demonstrationsaktiviteter: a) informationsmaterial eller andra informationsinsatser, b) demonstrationsgårdar eller demonstrationsodlingar, c) uppdatering och utveckling av digitala verktyg, d) utveckling och testning av nya koncept, eller e) metoder för kompetensöverföring. 2. gruppaktiviteter så som kurser, studiecirklar eller erfarenhetsgrupper, 3. fortbildning av rådgivare, konsulter, företag, företagarföreningar och organisationer som sker genom a) gruppaktiviteter så som kurser, studiecirklar eller erfarenhetsgrupper, b) informations- och demonstrationsaktiviteter, c) mentorsprogram för rådgivare, d) stöd till nätverk och annan samverkan, eller e) supporttjänster för kontinuerligt expertstöd till rådgivare. 4. enskild rådgivning.

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

Stöd till kompetensutveckling får lämnas för utgifter och kostnader som avser 1. lön till personal, inklusive lönekostnadspåslag och faktiska indirekta kostnader, 2. immateriella investeringar i form av inköp eller utveckling av programvara, 3. eget arbete, 4. köp av tjänst, eller 5. övriga utgifter.

Stöd till kompetensutveckling får inte lämnas för materiella investeringar.

Vid stöd till kompetensutveckling ska de som genomför aktiviteter ha dokumenterad erfarenhet inom det aktuella området. De ska även ha personal som har relevant akademisk utbildning eller motsvarande kompetens inom det område de ska bedriva kompetensutveckling.

Vid stöd till kompetensutveckling ska stödmottagaren, för den aktuella ansökan om utbetalning, lämna följande uppgifter till den handläggande myndigheten: 1. namn och personnummer på samtliga deltagare samt deltagarnas kontaktuppgifter för 85 § 2, 3 a och 4, 2. projektets journalnummer för 85 § 2, 3 a och 4, 3. utbildningens eller rådgivningens namn och arrangör för 85 § 2, 3 a och 4, 4. datum och nettotid i timmar för utbildningen eller rådgivningen för 85 § 2, 3 a och 4, 5. antal utbildningsdagar för 85 § 2, 6. huvudsaklig ort för 85 § 2 och 3 a, 7. aktivitetstyp för 85 § 2, 8. rådgivningsföretag och organisationsnummer för 85 § 3 a, och 9. rådgivarens namn för 85 § 4. (SJVFS 2024:1).

Särskilda bestämmelser för stöd till kompetensutveckling inom stärkt konkurrenskraft

och förbättrad djurvälfärd

Stöd till kompetensutveckling inom stärkt konkurrenskraft får lämnas för aktiviteter som bidrar till att verksamma inom jordbruks-, trädgårds- (inklusive akvaponi) och rennäringsföretag får ökad kunskap eller praktiska exempel på hur de kan stärka sin konkurrenskraft och för fortbildning av rådgivare, konsulter, företag och organisationer inom dessa näringar.

Stöd till kompetensutveckling inom förbättrad djurvälfärd får lämnas för aktiviteter som bidrar till ökad kunskap inom djurvälfärd hos verksamma inom 1. jordbruks-, akvaponi- och rennäringsföretag, eller 2. företag och ideella föreningar med hästverksamhet med minst 10 hästar på sin eller sina anläggningar vid den tidpunkt då aktiviteten genomförs. Stöd enligt första stycket får även lämnas för fortbildning av rådgivare, konsulter, företag och organisationer inom jordbruks-, akvaponi- och rennäringen.

Vid stöd till kompetensutveckling får de aktiviteter som genomförs inom stärkt konkurrenskraft och förbättrad djurvälfärd omfatta ämnen som handlar om 1. arbetsmiljö,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

2. betydelsen av mångfald och jämställdhet för ökad kompetensförsörjning och attraktionskraft inom yrket, 3. digitalisering och ny teknik, 4. djurvälfärd och smittskydd, 5. företagsutveckling, 6. klimatanpassning, 7. nya odlings- och uppfödningssystem, 8. produktionsfrågor inom olika driftsgrenar, 9. riskhantering, 10. byggnation av stall, 11. viltskador, 12. vattenförsörjning till djurhållning, 13. vattenhushållning, vilket omfattar att säkerställa rätt mängd vatten vid rätt tillfälle för grödans tillväxt, markens bärighet för maskiner och begränsad miljöpåverkan, eller 14. regelverket för samfällda markavvattningsanläggningar. Punkt 13 innefattar åtgärder för markvård, dränering och bevattning.

Särskilda bestämmelser för stöd till kompetensutveckling inom miljö och klimat

Stöd till kompetensutveckling inom miljö och klimat, får lämnas för aktiviteter som bidrar till ökad kunskap om 1. nationella miljökvalitetsmål, 2. EU-gemensamma mål för miljö, 3. klimat, förnybar energi och vattenkvalitet, eller 4. tillämpliga direktiv, förordningar och regler enligt artikel 15.4 b i förordning (EU) 2021/2115. Kompetensutvecklingen får rikta sig till verksamma inom jordbruks-, trädgårds- (inklusive akvaponi), skogsbruks- och rennäringsföretag samt företag och ideella föreningar med hästverksamhet med minst 10 hästar på sin eller sina anläggningar vid den tidpunkt då aktiviteten genomförs. Kompetensutvecklingen får även rikta sig till rådgivare, konsulter, företag och organisationer inom skogsbruk för deras fortbildning. Aktiviteterna ska ge målgrupperna praktiska och konkreta exempel som går att tillämpa på företags- och föreningsnivå. Aktiviteterna ska även beakta företagens och föreningarnas ekonomiska och sociala hållbarhet för att uppnå en ökad, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelsproduktion.

Stöd till kompetensutveckling för att bidra till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och att främja hållbar energi får lämnas för aktiviteter som handlar om 1. att öka den allmänna kunskapen om kvävets eller kolets kretslopp på gården, 2. att bättre anpassa utfodringen till husdjurens behov av näringsämnen eller nyttjandet av inhemskt producerat proteinfoder, 3. att anpassa användningen av gödslingen med stall- eller mineralgödsel till grödornas växtnäringsbehov, 4. att röta stallgödsel, 5. att öka kunskaperna om och stimulera användning av klimateffektiva tekniker, grödor eller metoder,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

6. att öka kunskapen om och stimulera användning av åtgärder för att öka kolförråd i mark och vegetation, 7. att öka kunskapen om energieffektivisering eller om produktion eller användning av förnybar energi, 8. att öka den allmänna kunskapen om de effekter som klimatförändringarna har för jordbruket samt hur dessa effekter kan förebyggas, 9. att öka motståndskraften inom jordbruket mot extrema väderhändelser såsom höga temperaturer, torka, kraftiga vindar eller nederbörd, 10. hur företag kan bidra till ett mer resurseffektivt jordbruk genom ökad användning av avfall eller rest- eller biprodukter till energi, 11. vattenhushållning, vilket omfattar att säkerställa rätt mängd vatten vid rätt tillfälle för grödans tillväxt, markens bärighet för maskiner och begränsad miljöpåverkan, 12. regelverket för samfällda markavvattningsanläggningar, eller 13. att öka kunskaperna om hur effekterna av ett förändrat klimat kan förebyggas genom ståndortsanpassning, stormsäkring och ökad variation inom skogsbruket. Punkt 11 innefattar åtgärder för markvård, dränering och bevattning.

Stöd till kompetensutveckling för att främja en hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft, får lämnas för aktiviteter som handlar om 1. att anpassa utfodringen till husdjurens behov av näringsämnen, 2. att anpassa användningen av gödslingen med stall- eller mineralgödsel till grödornas växtnäringsbehov, 3. åtgärder i fält som gynnar grödornas utveckling och som ger ett effektivt upptag av växtnäring, 4. skyddsåtgärder som minskar transporten av fosfor eller kväve från fält eller hagar och som reducerar övergödningseffekter i vatten eller hav, 5. att förbättra metoderna för lagring eller spridning av stallgödsel, 6. åtgärder inom växtodling eller djurproduktion som ökar resurseffektiviteten och minskar övergödningseffekter i vatten eller hav, 7. att öka den allmänna kunskapen om kvävets eller fosforns kretslopp på gården, 8. att öka användningen av metoder som i första hand förebygger växtskyddsproblem och vid behov anpassar användningen av växtskyddsmedel inom integrerat växtskydd, 9. att minska miljörisker vid användning av växtskyddsmedel inklusive minska negativ påverkan på pollinerare och andra nyttodjur inom integrerat växtskydd, 10. att öka användningen av biologisk bekämpning, godkända lågriskämnen och allmänkemikalier eller om hur kemiska och mekaniska bekämpningsmetoder kan kombineras inom integrerat växtskydd, 11. att minska hälsorisker för användare av växtskyddsmedel, 12. att bidra till att öka eller bibehålla markens bördighet eller till att minska markpackningen, 13. åtgärder i växtodlingen som gynnar rotutveckling eller mullhalt,

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

14. vattenhushållning, vilket omfattar att säkerställa rätt mängd vatten vid rätt tillfälle för grödans tillväxt, markens bärighet för maskiner och begränsad miljöpåverkan, 15. regelverket för samfällda markavvattningsanläggningar, 16. att underlätta omläggningen till ekologisk produktion, 17. att bidra till kunskap om hur man i ekologisk produktion kan utveckla produktionsmetoder eller klara av produktionstekniska hinder, eller 18. att öka den allmänna kunskapen om hur man kan minska negativ påverkan och skador på mark och vatten vid skogsbruksåtgärder. Punkt 14 innefattar åtgärder för markvård, dränering och bevattning.

Stöd till kompetensutveckling för att bidra till skyddet av den biologiska mångfalden, förbättra ekosystemtjänster och bevara livsmiljöer och landskap, får lämnas för aktiviteter som handlar om 1. hur biologisk mångfald kan gynnas eller hur natur- eller kulturmiljöer kan restaureras, 2. hur förutsättningar kan skapas för att öka den biologiska mångfalden i och vid åkermark, 3. hur betesmarker eller slåtterängar ska skötas för att gynna den biologiska mångfalden eller natur- eller kulturmiljöer, 4. hur odlingen av växtsorter som är värda att bevara kan öka, 5. åtgärder i jordbruket för att öka ett områdes naturvärden, kulturvärden eller sociala värden, 6. skogens och odlingslandskapets ekosystemtjänster eller dess gröna infrastruktur, 7. att öka den allmänna kunskapen om natur- och kulturvårdande skötsel och ökad användning av alternativa skogsbruksmetoder för att kunna bidra till en större variation och mångfald i skogen, 8. att öka den allmänna kunskapen om hur man i samband med ordinarie skogsskötsel kan stärka förutsättningarna för biologisk mångfald i den brukade skogen genom att aktivt skapa strukturer och habitat, 9. att öka den allmänna kunskapen om vilken hänsyn som behöver tas till natur, kultur- och sociala värden i skogen så att skogens alla värden ska kunna bevaras och utvecklas, eller 10. att öka den allmänna kunskapen om viltet som resurs och dess påverkan på skogens värden samt om olika åtgärder med syfte att öka fodermängden i landskapet. (SJVFS 2024:1.)

Särskilda bestämmelser för stöd till kompetensutveckling inom livsmedels- och

besöksnäring

Stöd till kompetensutveckling inom livsmedels- och besöksnäring får lämnas för aktiviteter som bidrar till att verksamma inom jordbruks-, trädgårds- (inklusive akvaponi) och rennäringsföretag samt små företag inom livsmedelskedjan och besöksnäringen kan utvecklas, marknadsorienteras, finna nya marknader, öka antalet arbetstillfällen eller ta tillvara landsbygdens resurser. (SVJFS 2024:1).

Stöd till kompetensutveckling inom livsmedels- och besöksnäring får lämnas för fortbildning och support av rådgivare, konsulter, företag, företagarföreningar och

Godkänd 2024-11-29 av Jan Cedervärn

organisationer vars verksamhet riktar sig mot verksamma inom jordbruk-, trädgård- (inklusive akvaponi) och rennäringen samt mot verksamma i små företag inom livsmedelskedjan och besöksnäringen.

Vid stöd till kompetensutveckling får de aktiviteter som genomförs inom området livsmedel- och besöksnäring omfatta ämnen som handlar om 1. arbetsmiljö, 2. betydelsen av mångfald och jämställdhet för ökad kompetensförsörjning och attraktionskraft inom yrket, 3. företagsutveckling, 4. lokal livsmedelsförsörjning och småskalig livsmedelsförädling, 5. matkultur och lokal matidentitet, 6. måltidsturism, hållbar markförvaltning och destinationsutveckling, 7. marknadsföring, logistik och försäljning, 8. produktutveckling, utveckling av förpackningar och varumärken samt konceptutveckling, 9. vilt som mat, eller 10. utveckling av nya tjänster. Vid stöd till kompetensutveckling inom livsmedels- och besöksnäring avses med förädling bearbetning av livsmedelsråvaror till livsmedel. (SJVFS 2024:26).

Av 9 kap. 38 a § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik framgår att investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter får lämnas till 1. jordbruksföretag, som huvudsakligen driver annan jordbruksverksamhet än avel med och uppfödning av hästar, trädgårdsföretag eller rennäringsföretag, och 2. mikroföretag och små företag enligt definitionen i bilaga 1 till kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget . (SJVFS 2024:26).

Investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter får endast lämnas för förädling av livsmedel i vilka huvudråvarorna utgör jordbruksprodukter enligt bilaga 1 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eller är naturprodukter. De framställda produkterna ska vara livsmedel. Det framgår av 9 kap. 38 c § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Med naturprodukt avses en icke odlad livsmedelsråvara från naturen. Inom investeringsstödet för förädling av jordbruksprodukter avses med förädling bearbetning av livsmedelsråvaror till livsmedel. (SJVFS 2024:26).

Investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter lämnas inte för investeringar som avser försäljning av företagets produkter. (SJVFS 2024:26).

Investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter får lämnas efter beslutsomgångar eller efter utlysning. Sametinget får även lämna stöd löpande. Det framgår av 9 kap. 38 g § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Stöd beviljas till de ansökningar som prioriteras enligt 2 kap. 8–11 §§. (SJVFS 2024:11).

Investeringsstöd för förädling av jordbruksprodukter får lämnas för utgifter som avser 1. ny-, om- och tillbyggnation av byggnader och anläggningar inklusive fasta inventarier, 2. lösa inventarier i form av a. mobila anläggningar för förädling av livsmedel, och b. produktionsutrustning inom livsmedelsförädling, 3. köp av tjänster, och 4. immateriella investeringar. (SJVFS 2024:26).