Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket

turvårdsverk följande.'

Tillämpningsområde

1 $ Syftet med dessa föreskrifter är att reglera användningen av av-

loppsslam inom jordbruket på ett sådant sätt att skadliga effekter på mark,

vegetation, djur och människor hindras, samtidigt som en riktig använd-

ning av avloppsslam uppmuntras.

2 $ Bestämmelser om saluhållande och överlåtelse av avloppsslam för

jordbruksändamål finns i förordningen (1985:840) om vissa hälso- och

miljöfarliga produkter m.m.

3 & Dessa föreskrifter skall inte tillämpas i den mån annat är föreskrivet

i beslut som meddelats med stöd av epizootilagen (1980:369) eller lagen (1983: 738) om bekämpande av salmonella hos djur.

Definitioner 4 $ I dessa föreskrifter används följande beteckningar med angiven betydelse.

Beteckning Betydelse

I. Avloppsslam Slam från avloppsreningsverk, flerkammarbrunnar eller liknande anordningar som behandlar avloppsvatten från hushåll eiler tätorter, el-

ler från andra reningsverk som be-

handlar avloppsvatten med liknan-

de sammansättning.

'Jfr EES-avtalet bilaga XX avsnitt V och rådets direktiv 86/278/EEG (EGT nr L 181, 4.7.1986, s. 6).

2. Användning av avloppsslam Spridning av avloppsslam över

Användning av avloppsslam SNES 1994:2

NV: 58

5 8 Avloppsslammet skall användas med beaktande enligt bilaga A av växternas näringsbehov och på ett sådant sätt att kvaliteten hos jorden

samt yt- och grundvattnet inte försämras.

6 & Avloppsslammet skall behandlas innan det används i jordbruket. Obehandlat avloppsslam får dock användas om det brukas ned senast inom ett dygn från spridningen och användningen inte leder till olägenheter för närboende.

7 up Avloppsslam får inte användas på betesmark,

NM på åkermark som skall användas för bete eller om vallfodergrödor skall skördas inom tio månader räknat från slamspridningstillfället,

3. på mark med odlingar av bär, potatis, rotfrukter, grönsaker eller frukt, dock ej frukt på träd, 4. på mark avsedd för kommande odling av bär, potatis, rotfrukter eller

sådana grönsaker som normalt är i direkt kontakt med jorden och

normalt konsumeras råa, under tio månader före skörden.

8 $ Avloppsslam får inte användas om halten av en eller flera metaller i

åkermarken överstiger de gränsvärden som anges i bilaga B.

9 & Den största mängd metaller som årligen får tillföras åkermarken genom användning av avloppsslam får inte överskrida de gränsvärden som anges i bilaga C.

Provtagning och analys 10 $ Brukaren av åkermarken skall före användning av avloppsslam kontrollera markens metallhalt, om det kan antas att halten av en eller

flera metaller i marken överskrider gränsvärden 1 bilaga B därför att 1. åkermarken håller hög ursprunglig halt av någon metall,

2. åkermarken är förorenad genom en olyckshändelse eller 3. industriutsläpp förekommer eller har förekommit i närheten. Kontrollen skall ske med hjälp av provtagning och analys av representa-

tiva jordprover i överensstämmelse med de metoder som anges 1 bilaga D

och E. Uttagna markprover skall analyseras med avseende på I. torrsubstans, 2. bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink.

11 & Producenten av avloppsslam skall ta ut representativa prover av avloppsslammet för analys med avseende på

1. torrsubstans och glödgningsförlust,

. pH, UM . totalfosfor, B . totalkväve, .ammoniumkväve, ANAR” . bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink.

11 —SNEFS 1994:2

SNES 1994:2 Provtagning och analys skall ske med den frekvens som anges i nedan-

NV: 58 stående tabell och utföras i överensstämmelse med de metoder som anges i bilaga D och E.

Tabell. Antal provtagnings- och analystillfällen beroende på avloppsreningsverkens anslutning

Anslutning, personekvivalenter 200-2 000 2001-20 000 > 20 000

Antal tillfällen — 1 gång per år I gång per halvår 1 gång per månad

Innehållsdeklaration ÅA

12 $ Producenten av avloppsslam skall lämna en innehållsdeklaration till den som skall använda avloppsslammet. Om avloppsslammet saluförs eller överlåtes av annan, ansvarar denne för att deklarationen lämnas till användaren. Innehållsdeklarationen skall åtfölja avloppsslammet och in-

nehålla uppgifter om följande:

1. avloppsslammets ursprung och behandling, 2. beståndsdelar och blandningsförhållanden, om avloppsslammet är blandat med annat material, 3. avloppsslammets sammansättning, före blandning med annat material, och egenskaper med avseende på de parametrar som anges i 11 $ första stycket 1—6,

4. lämplig giva med avseende på fosfor-, kväve- och metallinnehåll

enligt 5 och 9 $$.

Registerhållning och rapportering 13 $ Producenten av avloppsslam skall föra register över slamanvändarnas namn och adress samt platser där avloppsslammet skall användas. Registrerade uppgifter skall bevaras under minst tio år.

14 $ Huvudmannen för ett avloppsreningsverk med tillstånd enligt

miljöskyddslagen (1969: 387), från vilket slam har saluhållits eller överlå-

tits för användning inom jordbruket, skall en gång per kalenderår lämna

följande uppgifter till den myndighet som utövar tillsynen beträffande

avloppsreningsverket enligt miljöskyddslagen: 1. uppgifter om resultaten av analyser som har utförts enligt 11 8,

2. uppgifter om de mängder, uttryckt i torrsubstans, som har levererats

under det gångna året för användning i jordbruket, 3. uppgifter om total mängd producerat avloppsslam, uttryckt i torrsubstans, och vilken behandling som slammet har genomgått. Om tillsynen efter överlåtelse enligt 44 a 8 miljöskyddslagen (1969: 387)

utövas av en kommunal nämnd, skall uppgifterna även lämnas till länsstyrelsen.

Uppgifterna skall lämnas i den miljörapport som avges enligt 38 b $

miljöskyddslagen (1969: 387).

Beträffande slam som har levererats för användning i ett annat län än

där avloppsreningsverket finns, skall uppgifter enligt första stycket I —2 SNEFS 1994:2 även lämnas till länsstyrelsen i mottagarlänet. NV: 58

Undantag 15 $ Länsstyrelsen i det län där slammet används kan för visst fall medge undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter, om det finns särskilda skäl. Ansökan om undantag görs skriftligen till länsstyrelsen.

Ansvar 16 & Bestämmelser om ansvar på grund av överträdelser av dessa föreskrifter finns i miljöskyddslagen (1969:387) och i lagen (1985:426) om kemiska produkter.

Bilaga A Växtnäringstillförsel till åkermark via avloppsslam Maximal mängd totalfosfor och ammoniumkväve som vid tillämpning av 5 8 årligen får tillföras åkermark via avloppsslam

! Lättlöslig fosfor (P-AL)

Klass mg per 100 gram torr jord

I <2 IH 2,0-4,0 II 4,1-—8,0 IV 8,1—-16 Vv > 16

Vid varje slamspridningstillfälle får maximalt spridas 250 kg totalfosfor per hektar

på jordar i fosforklass I och II, respektive 160 kg totalfosfor per hektar på jordar i fosforklass ITI-V.

” Re

Bilaga B

Metaller i åkermark

Gränsvärden enligt 8 och 10 $$ för halten metaller i åkermark vid

användning av avloppsslam

Bilaga C

Tillförsel av metaller till åkermark

Gränsvärden enligt 9 $ för den årliga mängd metaller som högst får tillföras åkermark vid användning av avloppsslam. Gränsvärdena avser genomsnitt räknat för en sjuårsperiod. Metallmängderna anges i gram per hektar och år.

Gränsvärde (gram per hektar och år) gällande från och med Metall denna kungörelses år 1995 år 2000 ikraftträdande

Bly 200 100 25 Kadmium 4,0 1,75 0,75 Koppar! 600 600 300 Krom 100 100 40 Kvicksilver 3 2,5 1,5 Nickel 50 50 25 Zink 300 800 600

! För koppar kan större mängder godtas om det kan visas att den aktuella åkermarken där avloppsslam skall spridas behöver koppartillskott.

Bilaga D sid 1(2)

Provtagningsmetoder

Provtagning av åkermark enligt 10 $

För analys av jordprover enligt bestämmelserna i 10 $ och denna bilaga

skall ett representativt jordprov tas ut. Detta omfattar normalt ett blandprov om minst 0,5 liter som består av minst 25 stickprov, uttagna på en areal, som är mindre än eller lika med 5 hektar, och som brukas på ett enhetligt sätt.

Proverna skall tas ut till ett djup av 25 cm. Är markbearbetningsdjupet mindre än 25 centimeter kan provtagningsdjupet minskas till motsvarande djup, dock inte till mindre än 10 cm.

Provtagning av avloppsslam enligt 11 8 Allmänna bestämmelser Provtagning av avloppsslam enligt bestämmelserna i 11 $ och denna bilaga

skall ske efter behandling och innan det levereras till användaren. Prover-

na skall vara representativa för framställningen av avloppsslam. Det prov

som lämnas till laboratoriet för analys skall vara ett slutprov på I liter som

har tagits ur ett samlingsprov på det sätt som beskrivs nedan. Primärprov tas ur den löpande produktionen i direkt anslutning till avvattningsutrustningen, antingen från transportband eller från uppsamlingsbehållare. Ett primärprov prepareras genom att avloppsslam tas vid en och samma tidpunkt från fem olika punkter på transportbandet eller behållaren. De enskilda delproven töms i ett plastkärl och omblandas noga. Från denna blandning tas det egentliga primärprovet. Primärproven skall förvaras frysta under provtagningsperioden. När provtagningsperioden är slut tinas primärproven och blandas omsorgsfullt till ett samlingsprov. Ur detta samlingsprov tas ett slutprov för analys.

Bilaga D sid 2(2)

Provtagningsförfarande vid olika avloppsreningsverk

Provtagningsfrekvensens beroende av avloppsreningsverkets anslutning när egen slamavvattningsutrustning finns. Anslutning, personekvivalenter

200-2 000 2001-20 000 > 20 000

samlingsprov och uttag av slutprov

Om avloppsslammet lagras i silo uttas ett primärprov från denna vid varje

tömning, dock högst en gång per dag, och fryses.

Bilaga E sid 1(2)

Analysmetoder

Nedanstående analysmetoder skall användas vid provberedning och ana-

lys av jord- och slamprover. Som alternativ till de föreskrivna analysmeto-

derna får andra metoder användas, under förutsättning att det kan visas

att metoderna är likvärdiga vid analys av aktuell typ av jord eller avlopps-

slam. Med likvärdig avses här att analysmetoden skall ge samma resultat-

nivå och ha minst lika god repeterbarhet som den föreskrivna metoden.

Analys av jord enligt 10 $

Torrsubstans Svensk standard SS 02 81 13, Utgåva 1, 1981-05-20. Vattenundersökningar — Bestämning av torrsubstans och glödgningsrest i vatten, slam och sediment.

Metaller Metallanalyserna utförs på uppslutna prover enligt svensk standard. Resultatet anges som milligram per kilogram torrsubstans jord/avloppsslam (mg/kg TS).

Analys med avseende på bly, järn, koppar, krom, nickel och zink:

Svensk standard SS 02 81 50, utgåva 2, 1993-05-12. Vattenundersökningar

— Bestämning av metaller med atomabsorptionsspektrometri i flamma —

Allmänna principer och regler samt svensk standard SS 02 81 52, utgåva 2, 1993-05-12. Vattenundersökningar — Atomabsorptionsspektrometri i flamma — Speciella anvisningar för aluminium, bly, järn, kadmium, kobolt, koppar, krom, mangan, nickel och zink

Analys med avseende på kadmium:

Svensk standard SS 02 81 83, utgåva 1, 1986-05-20. Vattenundersökningar — Metallhalt i vatten, slam och sediment — Bestämning med flamlös

atomabsorptionsspektrofotometri — Elektrotermisk atomisering i grafitugn

- Allmänna principer och regler samt svensk standard SS 02 81 84, utgåva 1, 1988-05-20. Vattenundersökningar — Metallhalt i vatten, slam och sediment — Bestämning med flamlös at-

omabsorptionsspektrofotometri — Elektrotermisk atomisering i grafitugn —

Speciella anvisningar för aluminium, bly, järn, kadmium, kobolt, koppar, krom, mangan och nickel.

Bilaga E sid 2(2) Analys med avseende på kvicksilver:

Svensk standard SS 02 81 75, utgåva 1, 1989-01-25. Vattenundersök-

ningar — Metallhalt i vatten, slam och sediment — Bestämning med flamlös

atomabsorptionsspektrofotometri — Speciella anvisningar för kvicksilver.

Analys av avloppsslam enligt 11 $

Torrsubstans och metaller i avloppsslam analyseras enligt ovan. Därutöver

skall följande analysmetoder användas:

Glödgningsförlust

Svensk standard SS 02 81 13, Utgåva I, 1981-05-20. Vattenundersökningar — Bestämning av torrsubstans och glödgningsrest i vatten, slam och sediment.

Totalfosfor

Provberedning och uppslutning enligt svensk standard SS 02 81 50, utgåva 2, 1993-05-12. Vattenundersökningar — Metallhalt i vatten, slam och sedi-

ment — Bestämning med atomabsorptionsspektrofotometri 1 flamma —

Allmänna principer och regler. i Slutbestämning enligt svensk standard SS 02 81 26, utgåva 2, 1984-04-01.

Vattenundersökningar — Bestämning av fosfat 1 vatten.

Totalkväve Svensk standard SS 02 81 01, Utgåva I, 1992-04-22. Vattenundersökning-

ar — Nitrogenhalt i vatten — Bestämning med kjeldahlmetod efter reduktion med Devardas legering.

Ammoniumkväve Svensk standard SS 02 81 34, Utgåva 1, 1976-02-15. Bestämning av ammoniumnitrogenkoncentration hos vatten.

Denna kungörelse träder i kraft två veckor efter den dag, då kungörelsen

enligt uppgift på den utkommit från trycket.

STATENS NATURVÅRDSVERK

ROLF ANNERBERG

Gunnar Bergvall

Enheten för kommunala

vattenskyddsfrågor

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1994