SOSFS 2006:4

författningssamling

Socialstyrelsens

Yrkesmässig hygienisk verksamhet

SOSFS 2006:4 (M)

Allmänna råd

SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm,

fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se

ISSN 0346-6000 Artikelnr 2006-10-4

Tryck: Grafikerna Livréna i Kungälv AB, Kungälv 2006

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets före-

skrifter och allmänna råd.

• Föreskrifter är bindande regler.

• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan

eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses

i författningen.

Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter

och allmänna råd.

SOSFS

2006:4 (M)

Utkom från trycket

den 1 februari 2006

Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarig utgivare: Chefsjurist Nils Blom

Socialstyrelsens allmänna råd

om yrkesmässig hygienisk verksamhet;

beslutade den 17 januari 2006.

I dessa allmänna råd ges rekommendationer till stöd för tillämpningen

av 9 kap. 3 § och 26 kap. 19 §miljöbalken samt 4–7 §§ förordningen

(1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.

Definition

Med yrkesmässig hygienisk verksamhet avses i dessa allmänna råd så-

dan hygienisk verksamhet som erbjuds allmänheten och som inte står

under Socialstyrelsens tillsyn enligt 6 kap. lagen (1998:531) om yrkes-

verksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Massage, hudvård, fot-

vård, hårvård, håltagning, piercing, tatuering och akupunktur är exem-

pel på sådan verksamhet.

Rutiner vid ingrepp och behandling

Den som arbetar med yrkesmässig hygienisk verksamhet bör bl.a. be-

akta följande för att begränsa risken för spridning av smitta:

– En god handhygien bör tillämpas. Det innebär noggrann tvättning av

händerna samt, vid behandling där det finns risk för blodsmitta eller

vid annan behandling med hög smittorisk, desinfektion av händerna.

– Skyddshandskar av engångsmaterial bör användas vid behandling

med risk för blodsmitta och i övrigt vid behov.

– Hud eller slemhinna som skall penetreras bör vara ren och fri från

sår samt bör desinfekteras före behandlingen.

– Den som utför en behandling bör undvika att använda klockor eller

smycken på händer och armar samt smycken i läppar och näsa.

– Speciella arbetskläder bör användas. Dessa bör förvaras på arbets-

platsen och åtskilda från privata kläder.

– Den som har sjukdom eller sår som skulle kunna innebära smittorisk för

kunden i samband med en behandling bör inte utföra behandlingen.

– Den som utför en behandling bör vara uppmärksam på eventuella sjuk-

domar eller sår hos kunden och göra en bedömning av om speciella

åtgärder behöver vidtas. Om en behandling skulle kunna innebära risk

för blodsmitta, bör kunden inte behandlas.

3

4

SOSFS

2006:4

Instrument och redskap m.m.

Instrument, redskap och produkter som används vid yrkesmässig hy-

gienisk verksamhet bör vara av sådan beskaffenhet och skötas så att

risken för spridning av smitta begränsas. Det innebär bl.a. följande:

– Instrument och redskap, som inte är av engångstyp, bör rengöras nog-

grant innan de återanvänds. Skalpell- och rakblad bör dock alltid va-

ra av engångstyp.

– Instrument och redskap som kan komma i beröring med slemhin-

nor eller skadad hud, utan att dessa penetreras avsiktligt, bör vara

desinfekterade.

– Instrument och redskap bör rengöras mekaniskt före desinfektion.

De bör desinfekteras i en diskdesinfektor. Diskdesinfektorns funk-

tion bör kontrolleras regelbundet. Instrument och redskap kan även

desinfekteras genom att kokas 5 minuter under lock.

– Värmekänsliga instrument och redskap kan desinfekteras med ke-

miska medel enligt tillverkarens anvisningar.

– Vid penetrering av hud eller slemhinna bör sterila instrument an-

vändas. Instrumenten bör steriliseras i en godkänd autoklav som

bör kontrolleras regelbundet.

– Smycken som används vid håltagning bör vara sterila.

– Sterila instrument, redskap och smycken bör förvaras i sterila för-

packningar.

– Färg och spädningsvätskor som används vid tatuering bör vara ste-

rila. Beredningarna bör blandas i sterila koppar med hjälp av sterila

instrument.

– Efter tatuering bör överbliven färglösning inte återanvändas.

Lokalens utformning

En lokal som används för yrkesmässig hygienisk verksamhet bör pla-

ceras, utformas och skötas så att risken för olägenheter för människors

hälsa begränsas. Det innebär bl.a. att lokalen

– inte bör användas till annan verksamhet än sådan som den är avsedd

för,

– bör vara väl avskild, om den ligger i anslutning till annan verksam-

het eller bostad,

– bör vara utformad så att rengöring och desinfektion av såväl lokal

som instrument underlättas,

– bör vara utformad så att behandlingar med risk för blodsmitta kan

utföras avskilt från andra typer av behandlingar, och

– bör ha en god luftkvalitet.

5

SOSFS

2006:4

I lokalen bör det finnas

– lämpligt placerade tvättställ för handtvätt som bör ha rinnande varmt

och kallt vatten och vara utrustade med flytande tvål, engångshand-

dukar och desinfektionsmedel,

– särskilda utrymmen med arbetsbänkar, rinnande varmt och kallt vat-

ten samt lämpliga anordningar för rengöring, desinfektion och steri-

lisering av instrument och redskap,

– en särskild plats för förvaring av desinfekterade respektive sterila

instrument och redskap,

– ett ändamålsenligt städutrymme som är försett med utslagsvask och

rinnande varmt och kallt vatten,

– ett särskilt utrymme för personalens ombyte och förvaring av klä-

der,

– ett tillräckligt antal toaletter som är försedda med tvättställ med

rinnande varmt och kallt vatten, flytande tvål och engångshanddu-

kar, och

– en utslagsvask för fotbadsvatten med möjlighet till upptappning av

varmt och kallt vatten, om lokalen används för fotvård.

Egenkontroll

Verksamhetsutövaren skall enligt 26 kap. 19 § miljöbalken fortlöpan-

de planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller före-

bygga att olägenheter för människors hälsa uppstår. I förordningen om

verksamhetsutövares egenkontroll preciseras delar av miljöbalkens

krav på egenkontroll. Där finns också krav på dokumentation.

Egenkontrollen bör bl.a. inkludera rutiner

– för upprätthållande av god hygien i samband med behandlingar,

– vid misstanke om smitta eller annan olägenhet för människors hälsa,

– för fortlöpande underhåll av lokaler och inredning,

– för städning, rengöring och skötsel av lokaler och utrustning samt

för kontroll av dessa åtgärder,

– för hantering och val av kemiska ämnen, och

– för kommunikation med kunderna.

Dokumentationen bör hållas tillgänglig för tillsynsmyndigheten.

Information

Information om eventuella hälsorisker i samband med den hygieniska

behandlingen bör lämnas till kunden. I de fall speciell efterbehandling

behövs bör kunden även få information om skötselrutiner. Informatio-

nen bör vara skriftlig.

6

SOSFS

2006:4

Samtidigt beslutar Socialstyrelsen att Allmänna råd 1995:3 Yrkesmässig

hygienisk behandling, utgivna i den särskilda skriftserien ”Allmänna råd

från Socialstyrelsen”, skall upphöra att gälla.

Socialstyrelsen

KJELL ASPLUND

Iréne Andersson

(Enheten för hälsoskydd)