SOSFS 2009:12

författningssamling

Socialstyrelsens

Läkarintyg enligt 7 § lagen

(1991:2041) om särskild

personutredning i brottmål, m.m.

SOSFS 2009:12 (M)

Föreskrifter

SOSFS kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm,

fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se

ISSN 0346-6000 Artikelnr 2009-10-12

Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2009

I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

föreskrifter och allmänna råd.

• Föreskrifter är bindande regler.

• Allmänna råd innehåller rekommendationer om hur en författning kan

eller bör tillämpas och utesluter inte andra sätt att uppnå de mål som avses

i författningen.

Socialstyrelsen ger årligen ut en förteckning över gällande föreskrifter

och allmänna råd.

SOSFS

2009:12 (M)

Utkom från trycket

den 17 juli 2009

Socialstyrelsens författningssamling

Ansvarig utgivare: Tf. chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Rättsmedicinalverkets föreskrifter

om läkarintyg enligt 7 § lagen ( 1991:2041 ) om

särskild personutredning i brottmål, m.m.;

beslutade den 26 juni 2009.

Rättsmedicinalverket föreskriver följande med stöd av 21 § förordning-

en (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m. samt 12 §

andra stycket förordningen (1991:1413) om rättspsykiatrisk undersök-

ning.

Föreskrifterna har utarbetats efter samråd med Socialstyrelsen.

Inledande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter ska tillämpas vid avgivande av läkarintyg en-

ligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

2 § Bestämmelser om avgivande av intyg finns även i Socialstyrel-

sens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom häl-

so- och sjukvården m.m.

3 § I dessa föreskrifter avses med

§ 7-intyg

läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041) om särskild

personutredning i brottmål, m.m.,

läkaren

den läkare som har förordnats av rätten att avge lä-

karintyg enligt 7 § lagen om särskild personutred-

ning i brottmål, m.m.,

intygspersonen den person som ett § 7-intyg avser,

rättspsykiatrisk undersökning som avses i 1 § lagen (1991:1137) om

undersökning

rättspsykiatrisk undersökning

Inhämtande av uppgifter

4 § Läkaren ska se till att de uppgifter som behövs för ett § 7-intyg

hämtas in.

Uppgifter i tidigare avgivna utlåtanden avseende rättspsykiatriska

undersökningar och tidigare avgivna § 7-intyg som avser intygsperso-

nen ska dock alltid hämtas in.

3

4

SOSFS

2009:12

Läkarundersökning

5 § Ett § 7-intyg får inte avges förrän intygspersonen har undersökts

av läkaren. Om intygspersonen inte medverkar i läkarundersökning-

en, ska intyget ändå avges.

6 § Intygspersonen ska skriftligen kallas till en läkarundersökning.

7 § Innan en läkarundersökning påbörjas ska läkaren

1. kontrollera att den som har inställt sig för undersökning är intygs-

personen, och

2. informera intygspersonen om förutsättningarna för undersökning-

en och dess syfte.

Intygets utformning och innehåll

Gemensamma bestämmelser för intyg i brottmål och i ärenden

om nåd

8 § Ett § 7-intyg ska utformas så att det tydligt framgår från vem en

uppgift härrör och vilka uppgifter som ligger till grund för läkarens

bedömningar.

Om ett intyg innehåller medicinska termer vars innebörd inte kan

antas vara allmänt kända, ska innebörden av dem förklaras.

Intyget ska undertecknas av läkaren.

9 § Läkaren ska i § 7-intyget ange

1. vilken uppdragsgivare (domstol eller Justitiedepartementet) som har

beslutat att hämta in intyget,

2. mål- eller diarienummer för det brottmål eller ärende i vilket inty-

get hämtas in,

3. intygspersonens fullständiga namn, person- eller samordningsnum-

mer, adress och folkbokförings- eller vistelseort,

4. läkarens namn, tjänstetitel, kompetens, tjänsteadress och tjänstete-

lefonnummer,

5. hur intygspersonens identitet har kontrollerats,

6. var läkarundersökningen har ägt rum och datumet för undersök-

ningen,

7. om någon annan person har deltagit i eller vid undersökningen,

och

8. Rättsmedicinalverkets diarienummer för intygsärendet och datu-

met när intyget upprättades.

5

SOSFS

2009:12

10 § Läkaren ska i § 7-intyget, såvitt avser intygspersonen, redovisa

1. en anamnes som i förekommande fall innefattar

a) resultaten av tidigare genomförda rättspsykiatriska undersök-

ningar och tidigare avgivna § 7-intyg,

b) personliga förhållanden,

c) fysiska och psykiska sjukdomar,

d) kontakter med den psykiatriska vården,

e) missbruk av alkohol, narkotika, läkemedel och sådana varor som

omfattas av lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsme-

del samt andra missbruk som har betydelse för den rättspsykia-

triska bedömningen,

2. det eller de brott intygspersonen är misstänkt eller dömd för enligt

uppdragsgivarens förordnande samt, i förekommande fall, det eller

de brott som intygspersonen tidigare har dömts för och som är av

betydelse för de rättspsykiatriska bedömningarna,

3. ådömd påföljd enligt uppdragsgivarens förordnande samt, i före-

kommande fall, tidigare ådömda påföljder som är av betydelse för

de rättspsykiatriska bedömningarna,

4. fysiskt och psykiskt tillstånd vid läkarundersökningen,

5. brister i utredningsunderlaget som är av betydelse för de rättspsy-

kiatriska bedömningarna,

6. en förteckning över det skriftliga utredningsunderlaget, och

7. en sammanfattning av vad som har redovisats i intyget.

Intyg som avges i brottmål

11 § I § 7-intyg som ska avges till domstol i brottmål ska läkaren, ut-

över vad som föreskrivs i 9 och 10 §§, redovisa

1. om intygspersonen är frihetsberövad i domstolens mål eller inte,

2. de omständigheter vid tiden för gärningen som är av betydelse för

den rättspsykiatriska bedömningen,

3. en bedömning av om intygspersonen led av en allvarlig psykisk

störning vid tiden för gärningen,

4. en bedömning av om intygspersonen lider av en allvarlig psykisk

störning vid tiden för läkarundersökningen, och

5. en bedömning av om det finns skäl att låta intygspersonen genomgå

rättspsykiatrisk undersökning.

Om intyget ska omfatta de medicinska förutsättningarna för överläm-

nande till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning, ska

läkaren dessutom redovisa en bedömning av om sådana förutsättning-

ar finns och i förekommande fall vilken eller vilka diagnoser som lig-

ger till grund för de rättspsykiatriska bedömningarna.

6

SOSFS

2009:12

Intyg som avges i ärenden om nåd

12 § I § 7-intyg som ska avges i ärenden om nåd ska läkaren, utöver

vad som föreskrivs i 9 och 10 §§, redovisa de bedömningar som Justi-

tiedepartementet eller Högsta domstolen begär.

1. Denna författning träder i kraft den 1 september 2009, då Rättsme-

dicinalverkets föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:15) om

läkarintyg enligt lagen (1991:2041) om särskild personutredning i

brottmål, m.m. ska upphöra att gälla.

2. Har ett förordnande att avge § 7-intyg meddelats av rätten före

ikraftträdandet och har intygspersonen vid ikraftträdandet under-

sökts av läkaren ska bestämmelserna i de upphävda föreskrifterna

fortfarande gälla.

Rättsmedicinalverket

ERNA ZELMIN

Hans Hagelin