SOU 1935:36

Betänkande angående råvaruförsörjning, produktion och arbetarantal m. m. vid skogsindustrierna

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

' . H _ %. nu. _ ngSÖTgATENs .OFFENTLIGA UTREDNINGAR 19:35:36 " " SOCIALDEPABTEMENTET

BETÄNKANDE ANGÅENDE

, RÅVARUFÖRSÖBJNING, PRODUKTION OCH ARBETARANTAL M. M.

VID—x SKOGSINDUSTRIERNA

AVGIVET DEN 29 JULI 1935

AV

1933. ÅRS SKO GSINDUSTRISAKKUNNIGA

_ STOCKHOLM 1'935

Statens offentligautredningar 1935

Kronologisk förteckning

1. Betänkandezmed förslag angående åtgärder för spann- "fnålsodlingens stödjande. Marcus. 134 5. Jo. 2.

3.

914

50

10. 11. 12. 13. 14.

15.

17.

18.

19.

. Arbetslöshetsutredningens

= jordbruksdcpartementet.

Betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av slatsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer jämte därtill hö- rande utredningar. Beckman. 86', 265 s. S. Kortfattad framställning av organisationssakkunnigas betänkande med utredning och förslag rörande den samhälleliga hjälpverksamhetens organisation m. m. Beckman. 23 5. S. . Promemoria angående tillsynen över lastighetsregistre-

ringen och faslighctsbildnlngen. Marcus. 70 s. Ju. .Förslag till ändrade bestämmelser rörande allmännav

handlingars offentlighet. Norstedt. 79 s. .Iu.

betänkande. 2. mot arbetslöshet. Norstedt. x, 338, 32* 5. S.

Åtgärder

. Teknisk-ekonomiska utredningar rörande vågväsendet Del 2. Broar. llzeggström. 130 5. K. . Betänkande med förslag angående åtgärder mot stats— fientlig verksamhet. Idun. 406 s. Ju. Betänkande med förslag till omorganisation av den högre skogsundervisningen. Peréus. 164 5. Jo. Utredning och förslag angående rundradion i sverige. Norstedt. 202 s. 13 kartor. K. Betänkande med 'utredning och förslag angående int—at» tande av en statsvetenskaplig examen. Marcus. 80 5. E. Betänkande med förslag till förordning angående all- män automobiltrafik. Heggström. 227 5. K. Yttranden över preliminärt förslag till lagstiftning om avbrytande av havandeskap. Marcus. (0,132, 68 s. Ju. Lagheredningens förslag till lag om skuldebrev m.m. Norstedt. vi, 211 s. Ju. Betänkande med förslag till lagstiftning om avbry- tande av havandeskap. Marcus. 192 s. Ju. Konjunkturuppsvingets förlopp och orsaker 1932—1934. Heggström. 106 S. F!. Yttrande och förslag rörande formulär för tjänstgö- ringsbgtyg som av länsstyrelserna utfärdas. Beckman. 16 s. -. Betänkande med förslag till lag om arbetsavtal. Idun. 220 s. S. Kungl. medicinalstyreisens utlåtande och förslag an- gående förebyggande mödra- och barnavård. Hegg- ström. 100 s. S.

20.

21.

22.

33.

34.

35.

Grunder för kollektiv och individuell pensionslörs ring. Beckman. (2), 24 3. H. Utredning angående införande av ett dagordningsinsf tut m. m. Norstedt. 98 s. Ju.

Utredning och förslag rörande frågan om avgift i hemlån av böcker från bibliotek. Baggström. 59 s. . Betänkande med förslag till motorfordonsföror- ning och vägtrafikstadga m. m. ldun. 202 s. K. Betänkande med förslag till ändrad organisation den statliga verksamheten för bekämpande av olov införsel av spritdrycker m. m. Marcus. 193 5. F1.

. Förslag till nya ai'löningshestämmelser för icke-Ior narie befattningshavare inom den allmänna eivilfö valtningen. Marcus. 42 s. Fl.

.Betänkande med förslag rörande det svenska nat

Skyddets organisation och statliga värvaltning. Up sala, Almqvist & Wiksell. 197 s. E_n.- . Betänkande med förslag till ändringji vissa delar a'

upphandlingsförordningen. Marcus. 55 s. Fi.

. Utredning med förslag om egnahemskonsulcnter h:

hushållningssällskapcn. Lindström. 8215. Jo. Betänkande angående husdjursförsöksverksamhetens o ganisation. Marcus. 75 5. Jo.

. Berättelse över statens spannmålsnämnds vcrksamh m. m. under år 1934. Marcus. 62 s. 10. . Betänkande med förslag till lag om domkapitel m. Haeggström. 151 5. E. . Jordbrukskreditutredningen. Betänkande med först till lörordning om jordbrukets kreditkassor m. » Marcus. 132 5. Jo. Kungl. medicinalstyrelsens utlåtande och förslag an ende statsunderstödd dispensårverksamhet. Marc 52 5. S. Betänkande med vissa synpunkter och förslag i trä om den primära fastighetskrediten. Marcus. 91 s. 1 Betänkande och förslag rörande verksamheten v skyddshemrnen m. m. Förra delen. Skyddshemme organisation m. m. Norstedt. 93 s. S. Betänkande angående råvaruförsörjning, och arbsetarantal m. m. vid skogsindustrierna. 278 s. .

produkti o Id

Anm. Om särskild tryckort ej angives, ar tryckorteu Stockholm. Bokstäverna 'med fetstil utgöra begynnels bokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, !. ex. E.=ecklesiash'kdepartementet, !

Enligt kungörelsen den 8 febr. 1922 aug. statens offentliga utredningars yttre a

ordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färgvför varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 19:35:36 SOClALDEPARTEMENTET

| BETÄNKANDE

! ANGÅENDE

[ RÄVARUFÖRSÖRJNING, PRODUKTION

OCH ARBETARANTAL M. M. VID SKOGSINDUSTRIERNA

l AVGIVET DEN 29 JULI 1935 AV

1933 ÅRS SKOGSINDUSTRISAKKUNNIGA

Iduns tryckeri aktiebolag

Esselte ab. Stockholm 1935 417154

(tagit—eff ; ..::” -

|

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

' Sid.

| Skrivelse till Konungen .................................................. 7 | Inledning .............................................................. 17

& Storleken av de tillgängliga råvarutillgångama för sågverks- och pappersmasseindu-

strierna samt de beräknade avverkningama i olika landsdelar .............. 19 Indelning av landet i flodområden ................................... 19 Skogstillståndet inom de olika flodomradena .......................... 20 Av 1931 års skogssakkunniga verkställd avverkningsberåkning .......... 27 Den beräknade bruttoårsavverkningens fördelning på olika flodområden.. 29

Grunderna för avverkningsberäkningen ............................ 29 Avverkningens fördelning på olika virkessortiment ................. 34 Sammanställning av den beräknade bruttoärsavverkningen .......... 34 Jämförelse mellan den beräknade bruttoårsavverkningen och den årliga till- växten ........................................................... 35

; Årsavverkningens storlek efter avdrag för tekniska skador ............. 38 , Reduktion av den beräknade årsavverkningen för ej tillvaratagbart gagn— : virke på grund av avsättningsförhållandena ......................... 40 Förbrukningen av virke till husbehov ................................ 43 Sammanställningen av den beräknade nettoårsavverkningen ............ 45

Sågverks— och pappersmasseindustriernas lokala fördelning och produktion under

de senare åren ....................................................... 48 Storleken av produktionen enligt den officiella industristatistiken ....... 48 Den industriella konsumtionen av rundvirke ......................... 52

Beräkningar med ledning av den officiella industristatistiken ...... 52 Beräkningar med ledning av den officiella flottningsstatistiken ..... 56 Jämförelse mellan flottgodset och den industriella konsumtionen. .. 60 Jämförelse mellan floltgodset och den beräknade nettodrsavverkningen .......... 64 Import och export av rundvirke ................................... 69 Jämförelse mellan den beräknade nettoårsavverkningen av sdgtimmer och massaved

samt den industriella konsumtionen .................................... 71 Allmänna synpunkter ................ . ............................. 71 Speciella synpunkter på virkesbalanserna inom olika områden .......... 77

Redovisningsområdenas gruppering. . . . . ......................... 77 Redovisningsområdena nr 1—5. Nedre Torne älv m. fl. t. o. m. Pite älv m. fl .................................................... 77

Redovisningsområdena nr 6—7. Byske älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv 82 Redovisningsområdena nr 8—11. Rickleån m. fl. t. o. m. Mo och Gide älvar m. fl .................................................. 85 Redovisningsområdet nr 12. Ångermanälven m. fl ................ 88 Redovisningsområdena nr 13—14. Indalsälven t. o. m. Ljungan m. fl. 92 Redovisningsområdena nr 15—16. Delångersån m. fl. t. o. m. Ljusnan 95

Sid. Redovisningsområdena nr 17—18. Gavleån m. fl. t. o. m. Dalälven 98 Redovisningsområdena nr 19—21. Klarälven t. o. m. Byälven ....... 101 Redovisningsområdet nr 22. Övriga landet ...................... 104 Redovisningsområdena nr 1—22. Hela riket ...................... 108

Förläggningen av skogsindustrierna ur vissa ekonomiska och sociala synpunkter 112

Ekonomiska synpunkter ............................................ 112 Råvarutillgången ............................................... 112 Sägverksindustrien ............................................. 116 Massaindustrien ................................................ 123 Sociala synpunkter ................................................. 130

Skogsindustriernas förläggning i förhållande till rävarutillgångama ......... 134 Arbetskraftåtgängen vid skogsavverkningarna och flottningarna samt vid skogs— industrierna ......................................................... 137

Arbetskraftätgången vid skogsavverkningarna och flottningarna ......... 137 Tidigare verkställda utredningar ................................. 137 Arbetskraftåtgången vid flottningarna ........................... 142 Arbetskraftåtgången vid skogsindustrierna ............................ 145

Åtgärder för åstadkommande av ökad stabilitet inom skogsindustrierna ........ 151

Produktion och export ............................................. 151 Vissa synpunkter på skogsindustriernas framtidsutsikter ............... 153 Åtgärder i stabiliseringssyfte ........................................ 155 Förslag och rekommendationer ........................................... 163 Särskilt yttrande av herrar Ekman, Strindlund och Walles ................. 164 Särskilt yttrande av herr Ekman ........................................ 165 Särskilt yttrande av herrar Strindlund och Walles ......................... 166

BILAGOR:

A. Skrivelse till Konungen ....... . ...................................... 169

B. Den för Sveriges samtliga skogar beräknade årsavverkningens fördelning på olika flod- och länsområden av chefen för W. Trahns skogsbyrä, jägmästa- ren Arvid Modin ................................................. 170

Inledning ...................................................... 170 Redovisningsområden .................................. . ........ 171 Från riksskogstaxeringsnämndens arkiverade handlingar sammanställt siffermaterial ................................................. 172 Grunderna för avverkningsberäkningen ........................... 174 Beräknad ärsavverkning ......................................... 178 Årsavverkningens fördelning på olika grovleksklasser efter toppdia- metern ...................................................... 180 Avdrag för skador .............................................. 180 Tabellbilagor (1—56) ........................................... 184

C. Beräkning av virkesförbrukningen till husbehov inom de olika flodområdena. . 240

Statistisk beräkning av befolkningens fördelning på de olika flodom- rådena ....................................................... 240 Förutsättningarna för beräkning av virkesåtgången ............... 241 Resultatet av beräkningarna .................................... 243 Förbrukningen av prima barrved ................................ 243

Sid. D. De sannolika utsikterna i fråga om exporten av trävaror, pappersmassa och papper från Sverige under de närmaste åren av docenten vid skogshögskolan, jägmästaren Th. Streyffert ........................................ 245 Världsmarknaden för skogsprodukter med särskild hänsyn till de på längre sikt verksamma faktorerna .............................. 245 Allmän orientering .......................................... 245 Världens barrskogstillgångar och deras belägenhet i förhållande till konsumtionscentra ..................................... 246 Tendenser i världens virkesförbrukning ....................... 248 Jämförelse mellan tillväxt och förbrukning .................... 252 Sammanfattning ............................................ 255 Krisens inverkan och utsikterna för export av svenska skogsprodukter under de närmaste åren ....................................... 256 Sågade trävaror ............................................ 256 Handeln med sågade trävaror med särskild hänsyn till nu- varande och blivande konkurrensförhållanden ............ 256 Allmän orientering .............................. .. .256 Sambandet mellan utvecklingen på olika marknader och avsättningen från skilda exportområden ............ 257 Valutakursernas inverkan ............................ 259 Kristidens hinder för trävaruhandeln ................. 260 Översikt av förskjutningar i export och import av sågade trävaror ......................................... 260 Sveriges export av sågade trävaror till olika marknader under de senare åren ............................. 262 Konkurrensen från viktigare träexporterande länder ....... 262 Centraleuropas träexportländer ....................... 262 Finland ............................................ 263 Ryssland ........................................... 264 Canada ............................................ 265

Sveriges andel i trävaruexporten under de närmaste åren. .. 266 Sambandet mellan trävaruhandeln och den allmänna kon-

junkturutvecklingen ................................... 267 Sambandet mellan Sveriges trävaruexport och den allmänna

konjunkturutvecklingen ................................ 268 Bestående konsekvenser för trävaruhandeln av krisen ...... 269 Sammanfattning av synpunkter på förutsättningama för ex- porten av sågade trävaror från Sverige under de närmaste

åren ................................................. 269 Pappersmassa och papper ................................... 270 Allmän orientering ...................................... 270 Konkurrensläget för massa och papper ................... 273 Internationella överenskommelser mellan producenterna av massa och papper .................................... 274

Hinder för den internationella handeln med massa och papper 274 Sveriges export av massa och papper till olika marknader. . 275 Sammanfattning av synpunkter på förutsättningarna för ex- porten av massa och papper från Sverige under de närmaste åren ................................................. 275

Till KONUNGEN.

Genom nådigt beslut den 20 juli 1933 uppdrog Kungl. Maj:t åt särskilda sakkunniga att inom socialdepartementet biträda med utredning, på sätt föredragande departementschefen angivit, rörande skogshushållningen och de industrier, som väsentligen erhålla sina råvaror ur skogen.

Såsom sakkunniga utsågos ledamoten av riksdagens första kammare, grosshandlaren D. Hansén, tillika ordförande, verkställande direktören hos Svenska trävaruexportföreningen J. L. Ekman, förtroendemannen hos Sven- ska sågverksindustriarbetareförbundet A. Lindberg, t. f. försäljningschefen hos domänstyrelsen K. 0. Norlin, ledamoten av riksdagens andra kammare, hemmansägaren G. Strindlund och ledamoten av riksdagens första kammare, ekonomichefen J. G. Walles.

Till sekreterare hos de sakkunniga, vilka antagit benämningen 1933 års skogsindustrisakkunniga, förordnade departementschefen den 29 augusti 1933 jägmästaren hos Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag M. Nordquist och till biträdande sekreterare den 31 december 1934 jägmästaren Th. Beeck- ström, Stockholm.

Rörande innebörden av det åt de sakkunniga lämnade utredningsupp- draget anförde chefen för socialdepartementet enligt utdrag av statsråds- protokollet för den 20 juli 1933 bland annat följande.

»Under den gångna vintern har Kungl. Maj:t funnit förhållandena på- kalla statens extra ordinära ingripanden för att hålla i gång skogsavverk- ningar och sågverksrörelsen inom vissa delar av landet. I ett stort antal fall ha emellertid framställningar från sågverksägare om stöd för driften vid deras verk av olika skäl icke ansetts kunna föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Med hänsyn icke minst till läget är arbetsmarknaden synes det vara ett allmänt intresse av stor betydelse att få klargjort, huruvida det är möjligt att för framtiden skapa större stabilitet i fråga om de arbetstillfällen, som kunna beredas medborgare, vilka för sin försörjning äro hänvisade till skogs- hushållningen eller till de industrier, som väsentligen erhålla sina råvaror ur skogen.

Visserligen är det sant, att den hårda konkurrensen under rådande eko- nomiska kris enligt sakens natur måste leda till att tekniskt icke moderna eller kapitalsvaga företag svårligen kunna bestå, men den utveckling, i vilken trävaruindustrin synes befinna sig, förefaller vara sådan, att en del av dessa verk icke heller vid stigande konjunktur synas utan vidare kunna återupptaga sin rörelse.

Vissa verk hava den betydelse för de orter, i vilka de äro förlagda, att de flesta invånarna direkt eller indirekt äro för sin existens beroende av arbetstillgången vid verken. Nedläggandet av verken eller stillestånd vid dem äsamkar enskilda, kommuner och stat synnerligen tunga bördor.

Den utredning, som enligt min mening bör komma till stånd, skulle avse att giva en uppfattning om storleken av den produktion av sågade trävaror och av pappersmassa, för vilken förutsättningar anses föreligga i vårt land under de närmaste åren, hur stora grupper av arbetare som med den be- räknade produktionen kunna sysselsättas inom nämnda industrier s'amt den lämpliga lokala fördelningen av denna produktion ur såväl sociala

som ekonomiska synpunkter. Utredningen bör vidare omfatta storleken av den erforderliga råvaruförsörjningen, behovet av arbetskraft för skogsavverkningarna samt avverkningarnas' lämpliga fördelning på olika landsdelar.

Slutligen bör utredningen söka klarlägga, vilka åtgärder som skulle vara oundgängliga för att återupptaga drift vid nedlagda sågverk, i vad mån verken måste moderniseras liksom också kostnaderna för de åtgärder, som anses nödvändiga.»

Efter därom gjord framställning hava de sakkunniga den 28 september 1933 erhållit departementschefens bemyndigande att verkställa tvenne spe- cialutredningar, nämligen dels en beräkning över årsavverkningens storlek, grundad på riksskogstaxeringens uppgifter, inom de olika flodområdena i Norrland, Dalarna och Värmland, vilken på de sakkunnigas uppdrag utförts av chefen för W. Trahns skogsbyrå, jägmästaren A. Modin, dels ock en utred- ning rörande sågverks- och pappersmasseindustriernas fördelning beträffan- de produktionens storlek och arbetareantalet under åren 1928—1932 inom samma flodområden, som verkställts av t. f. förste aktuarien i kommerskolle- gium K.-G. Nilsson. Slutligen hava de sakkunniga den 18 december 1933 er- hållit departementschefens medgivande att verkställa särskild utredning rö- rande de sannolika utsikterna i fråga om storleken av exporten av trävaror och pappersmassa under de närmaste åren. Denna utredning har på de sak- kunnigas uppdrag utförts av docenten vid skogshögskolan, jägmästaren Th. Streyffert.

Under utredningsarbetets gång hava de sakkunniga den 24 oktober 1933 avgivit en skrivelse till Konungen angående principuppfattningen i fråga om besvarande av till de sakkunniga för avgivande av utlåtanden remitterade framställningar om län eller subvention i och för upprätthållande av befintlig sågverksrörelse eller återupptagande av driften vid redan nedlagda verk (bil. A).

Genom nådigt beslut den 23 mars 1934 anbefallde Kungl. Maj:t socialsty- relsen att efter samråd med de sakkunniga uppgöra plan för verkställande av en undersökning beträffande skogsbygdens arbets- och försörjningspro— blem. I anledning härav hava överläggningar ägt rum mellan representanter för socialstyrelsen och de sakkunniga. Kungl. Maj:t uppdrog den 13 juli 1934 åt socialstyrelsen att i huvudsaklig överensstämmelse med den ingivna pla- nen verkställa den ifrågavarande utredningen.

I och för orientering angående frågor sammanhängande med rundvirkes- balanserna för de norrländska flodområdena hava de sakkunniga den 27 och 28 november 1934 haft överläggningar med ett antal skogsmän i ledande ställning i Norrland. Vidkommande förhållandena i virkesbalanshänseende för södra Sverige hava de sakkunniga avhållit ett sammanträde härom den 9 mars 1935 med ett antal länsjägmästare i denna del av landet.

Till följd av nådiga remisser hava de sakkunniga avgivit följande utlåtan— den till Konungen:

den 8 november 1933 i anledning av en framställning från styrelsen för Svenska Sågverksindustriarbetareförbundets avd. nr 183 angående statens övertagande av rörelsen vid Sävenäs sågverk;

den 8 november 1933 i anledning av en framställning från Svenska Pap- persindustriarbetareförbundets avd. nr 8 angående sågverksrörelsens ut- ökande under arbetsåret 1933—1934 vid Clemensnäs sågverk;

den 8 november 1933 i anledning av en framställning av en av kommunal- fullmäktige i Alsens kommun tillsatt kommitté angående lån och subvention till Gunnarsviks sågverk och hyvleri;

den 8 november 1933 i anledning av en framställning av herr Fredrik An- dersson, Örnsköldsvik, avseende att staten medelst aktieteckning eller direkt understöd ville ställa lämpligt belopp till förfogande i och för sågverksrörel— sens återupptagande vid Bodums sågverk;

den 8 november 1933 i anledning av en framställning från f. d. inspekto- ren G. A. Sollander och f. d. kassören G. Wallin angående legosågning vid Noraströms sågverk av sågtimmer från statens skogar;

den 8 november 1933 i anledning av en framställning från Sundsvalls Trä- varuaktiebolag angående understöd i och för möjliggörande av fortsatt drift vid Gustafshamns sågverk;

den 8 november 1933 i anledning av en framställning från herr Hj. Ed- ström, Glommersträsk, angående lån och subvention i och för fortsatt och utökad drift av den av sökanden drivna sågverks- och hyvlerirörelsen vid Glommersträsk ;

den 8 november 1933 i anledning av en framställning från Bure Aktiebolag angående bidrag till likvidering av inköpta skogseffekter till bolagets sågverk och trämassefabrik;

den 8 november 1933 i anledning av en framställning från Svenska Såg- verksindustriarbetareförbundets avd. nr 228 angående möjligheten av statens förvärv och igångsättande genom statens försorg av Brännfors sågverk;

den 9 november 1933 i anledning av en framställning från herr Fredrik Andersson, Örnsköldsvik, angående lån för sågverksrörelsens återupptagande vid Bodums sågverk;

den 10 november 1933 i anledning av en framställning från Mattmars Såg- och Hyvleriförening angående lån;

den 15 november 1933 i anledning av en framställning från fru H. Berg- lund angående lån i och för återupptagande av sågverksrörelsen vid Älands- bro ångsåg;

den 16 november 1933 i anledning av framställningar från kommunal- nämnden i Sköns socken m. fl. angående återupptagande genom statens för- sorg av driften vid de 5. k. Enhörningsverken; den 18 november 1933 i anledning av en framställning från disponenten E.

_— "_ _. a...—__, ___1

:

Hamrin. Bräcke. angående lån i och för återupptagande av driften vid Ytterå ångsåg;

den 18 november 1933 i anledning av en framställning från herr Martin Frumerie angående lån och subvention i och för inköp och drivande av Gärdsta ångsåg;

den 5 december 1933 i anledning av en framställning från Svenska Såg- verksindustriarbetareförbundets avd. nr 184 angående undersökning av för- utsättningarna för sågverksindustriens återupprättande vid Furuögrund:

den 5 december 1933 i anledning av framställningar av stadsfullmäktige, Söderhamn, angående dels undersökning av sågverksdistriktet i Söderhamn, dels erhållande av hjälp av staten i och för återupptagande av driften vid Källskärs sågverk;

den 6 december 1933 i anledning av en framställning från hemmansägaren A. G. Andersson m. fl. angående lån i och för igångsättande av Hökmora ångsåg;

den 6 december 1933 i anledning av en framställning från Dorotea Träför- ening u. p. a. angående lån i och för inköp av och fortsatt drift vid Dorotea Nya Träförädlings Aktiebolags såg;

den 8 december 1933 i anledning av en framställning från firman Sjulnäs Såg & Hyvleri angående lån och subvention;

den 8 december 1933 i anledning av en framställning från firman Konste- ruds & Hults Förenade Sågverk angående lån;

'den 8 december 1933 i anledning av en framställning från Backa Såg— & Tegelverks Aktiebolag angående lån i och för fortsatt uppehållande av företa— gets sågverksrörelse;

den 8 december 1933 i anledning av en framställning från Bolaget E. K. 0. Ernst Karlsson & C:o angående lån och subvention i och för återupptagande av driften vid företagets sågverk vid Eksåg;

den 22 januari 1934 i anledning av en framställning från G. Rudström m. fl. angående lån och subvention i och för inköp av och fortsatt drift vid Säffle sågverk;

den 23 januari 1934 i anledning av en framställning från Ygs Ångsåg P. Persson angående lån och subvention i och för driftens uppehållande vid firmans sågverk vid Yg;

den 23 januari 1934 i anledning av en framställning från direktören Aug. Näslund, Bjärtrå, angående lån i och för fortsatt uppehållande av sågverks- rörelsen vid Fjärdviks ångsåg samt för återupptagande av driften vid Stamp- uddens sågverk;

den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från Aktiebolaget Hög- lund & C:o angående lån i och för uppehållande av sågverksrörelsen vid bo- lagets sågverk vid Linghed;

den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från sågverksägaren

J. A. Svenningsson, Habo, angående lån och subvention i och för uppehållan— de av sökandens sågverksrörelse i Habo;

den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från E. R. Hedlunds Handels Aktiebolag angående lån i och för uppehållande och utökande av sågverksrörelsen vid företagets sågverk vid Östanvik;

den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från Åmåls Sågverks Aktiebolag angående län eller subvention;

den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från sågverksägaren Elvin Karlsson angående lån och subvention i och för uppehållande av såg- verksrörelsen vid Lerans ångsåg;

den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från Josef Johanssons Trävaruaffär, Aneby, angående lån och subvention i och för uppehållande av driften vid Aneby ångsåg;

den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från Aktiebolaget Ti- daholms Trävaruindustri angående lån och subvention i och för uppehållan- de av driften vid företagets anläggningar i Tidaholm;

den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av hemmansägaren E. A. Lundström, Auktsjaur, angående län och subvention;

den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av disponenten Erik Eriksson, Stockholm, angående lån i och för anläggning och drivande av ett hyvleri i Mora;

den 11 april i anledning av en framställning från sågverksägaren S. E. Johansson, Jättendal, angående lån i och för uppehållande av sökandens trä— varurörelse vid Mons sågverk och laggkärlsfabrik;

den 11 april i anledning av en framställning från firman By ångsåg angå- ende lån i och för uppehållande av firmans sågverksrörelse vid By;

den 13 april i anledning av en framställning från Kalix T räindustriaktie- bolag angående lån i och för uppehållande av företagets sågverks- och cellulosahantering vid Karlsborg;

den 28 maj 1934 i anledning av en framställning från herr Fredrik Anders- son, Örnsköldsvik, angående lån i och för återupptagande av sågverksrörel- sen vid Bodums sågverk;

den 28 maj 1934 i anledning av en framställning från förvaltaren M. Breijer, Östersund, och faktorn J. S. Eriksson, Tavnäs, angående lån i och för återupptagande av sågverksrörelsen vid Tavnäs sågverk;

den 28 maj 1934 i anledning av en framställning från Högbergs Såg- & Kvarn Aktiebolag, Mockfjärd, angående lån i och för uppehållande av säg- verksrörelsen vid Högbergets och Hedens sågverk;

den 29 maj 1934 i anledning av en framställning från Sandhems Nya Trä- varuaktiebolag, Sandhem, angående lån och subvention i och för uppehållan- de av träförädlingsverksamheten vid Sandhem;

den 4 juni 1934 i anledning av en framställning från herr P. Engström, Karlstad, angående lån i och för uppförande av hyvleri m. in. vid Lyckorna;

den 4 juli 1934 i anledning av en framställning från Sandhems Nya Trä— varuaktiebolag, Sandhem, angående utökandet av tidigare ansökt lån i och för uppehållande av träförädlingsverksamheten vid Sandhem;

den 5 september 1934 i anledning av en framställning från herr Anders Sjö- din, Gnarp, angående lån och subvention i och för modernisering av sökan- dens sågverksanläggning i Gnarps socken;

den 5 september 1934 i anledning av en framställning från herrar J. Stark, Oscar Lund och Carl Ericsson, Mora, angående lån i och för övertagande och drivande av s. k. Siljanssågen i Mora socken;

den 4 oktober 1934 i anledning av en framställning från Bro ångsågs Ak- tiebolag, Vansbro, angående lån i och för bolagets rekonstruktion eller ev. att staten ville teckna preferensaktier i bolaget;

den 6 november 1934 i anledning av en framställning från sågägarna K. H. Hansson och Robert Johansson, Limedsforsen, angående lån att användas såsom rörelsekapital för sökandenas cirkelsågningsrörelse i Lima socken;

den 7 november 1934 i anledning av en framställning från disponenterna O. Pehrson, K. J. Gustafsson och S. And. Hansson, Rättvik, om ett lån i och för övertagande och drivande av Lerdals sågverk i Rättvik;

den 7 november 1934 i anledning av en framställning från Bro ångsägs Ak- tiebolag, Vansbro, angående lån i och för bolagets rekonstruktion;

den 24 januari 1935 i anledning av en framställning från förvaltaren M. A. Persson m. fl., Järvsö, om ett lån i och för återupptagande av driften vid Båtbackens sågverk i Järvsö socken;

den 24 januari 1935 i anledning av en framställning från forstmästaren T. Ekström, Simeå, angående lån i och för igångsättande av sågnings- och hyv- lingsrörelse samt uppförande av torkugn vid Simeä ångsåg i Undersviks socken;

den 24 januari 1935 i anledning av en framställning från sågägaren Karl Fredriksson, Svensby, angående lån i och för fortsatt uppehållande av den av honom bedrivna sågningsrörelsen i Västra Emterviks socken;

den 24 januari 1935 i anledning av en framställning från sågverksägaren David Danielsson, Kallerö, angående lån såsom anläggningskapital för ett under uppförande varande sågverk i Öregrund;

den 26 april 1935 i anledning av en framställning från trävaruhandlaren Gotth. E. Burström, Brännfors, angående lån och subvention i och för upp- förande av ett enramigt sågverk jämte hyvelanläggning i Byske socken;

den 10 maj 1935 i anledning av en framställning från Kankbergs Hyvleri, Joh. Andersson, angående lån och subvention i och för fortsättande och ut- ökande av driften vid Kankbergs såg och hyvleri i Jörns socken;

den 18 maj 1935 i anledning av en framställning från sågägarna Axel La- gerström och Ivar Backman, Hammarstrand, Ragunda socken, angående lån

i och för uppehållande av den av sökandena bedrivna cirkelsågningen i Fors socken;

den 29 juli 1935 i anledning av en framställning från Svenska Sågverks- industriarbetareförbundets avd. nr 184 angående återupptagandet av såg- verksrörelsen vid Furnögrund.

Till följd av remisser hava de sakkunniga avgivit följande yttranden till Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet:

den 24 oktober 1933 i anledning av en framställning från Trävaruaktiebo- laget N. Chr. Jensen, Karlstad, angående lån m. m.;

den 17 november 1933 i anledning av en framställning från firma Koler Ångsåg, Skoglund & Westin, angående lån och subvention i och för fortsatt och utökad drift av sågverksrörelsen vid Koler ångsåg;

den 18 november 1933 i anledning av en framställning från herr Einar Pettersson angående subvention för Nässlandssunds sågverk;

den 18 november 1933 i anledning av en framställning från sågägaren K. L. Rosengren, Korsträsk, angående lån och subvention i och för sågverks- driftens uppehållande vid Korsträsks såg;

den 18 november 1933 i anledning av en framställning från sågverksägaren H. Björck, Sävast, angående lån och subvention i och för uppehållande av sökandens sågverksrörelse;

den 5 december 1933 i anledning av en framställning från herr E. A. Sun- din, Lakatråsk, angående understöd i och för uppehållande av sökandens sågverksrörelse;

den 6 december 1933 i anledning av en framställning från firman Trävaru- byrån, M. Lundberg, Piteå, angående lån i och för utökande av trävarurörel- sen vid firmans hyvlerianläggning i Piteå;

den 6 december 1933 i anledning av en framställning från Brötjärna Såg & Kvarn, Olsson & C:o, angående lån och subventioni och för uppehållande av driften m. 111. vid firmans såg;

den 9 december 1933 i anledning av en framställning från disponenten J. R. Jakobsson m. fl., Säffle, angående lån och subvention;

den 24 januari 1934 i anledning av en framställning från bröderna Carl och Emil Andersson, Hult, angående lån;

den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av firman Ernst J. Säll- ström & C:o, Råneå, angående lån och subvention i och för återupptagande av sågverksdriften vid Jämtösunds sågverk;

den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av trävaruhandlaren Carl Lundgren, Umeå, angående lån och subvention;

den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av sågverksägaren Algot Långström, Älvsbyn, angående lån och subvention;

den 1 mars 1934 i anledning av en framställning av herr N. J. Lindgren, Pälänge, angående lån;

den 1 januari 1934 i anledning av en framställning av sågverksägaren Carl Eriksson, Fernviken, Korsnäs, angående lån och subvention i och för åter- upptagande och uppehållande av driften vid sågverken vid Fernviken och vid Ryggen;

den 11 april i anledning av en framställning från herr Karl Lundström, Puottaure, angående lån och subvention;

den 4 september 1934 i anledning av en framställning av hemmansägarna

» Rut Anders Jonsson och Jonas Tång, Skattungbyn, angående lån och sub- 5 vention i och för uppehållande och utvidgande av sökandenas sågverks- ? rörelse;

den 5 september 1934 i anledning av en framställning av sågägaren Karl Brännare, Seskarö, angående subvention eller län för gäldande av skuld till Haparanda sparbank;

den 6 november 1934 i anledning av en framställning av firman Anna S. Pettersson, Luleå, angående lån till finansiering av kostnaderna för förflytt- ning av firmans sågverksrörelse;

den 6 november 1934 i anledning av en framställning av herr A. J. Sahlin angående lån i och för inköp av Viksjöfors ångsåg vid Viksjöfors i Alfta socken;

den 8 november 1934 i anledning av en framställning av herr N. J. Lind- gren, Pälänge, Kalix, angående lån att användas såsom driftskapital för sökandens sågverksrörelse i Nederkalix och Karl Gustavs socknar;

den 6 december 1934 i anledning av en framställning av herr A. J. Sahlin angående lån i och för inköp av Viksjöfors ångsåg vid Viksjöfors i Alfta socken;

den 30 april 1935 med yttrande över av disponenten S. Boman med biträde av ingenjören Y. Sundblad verkställd utredning angående Kalix Träindustri- aktiebolags ekonomiska ställning.

Besvarandet av de till de sakkunniga för utlåtanden remitterade framställ— ningarna om statshjälp i form av län eller subvention ur de av riksdagen an- slagna medlen till främjande av enskild företagsamhet har, på grund av den utredning som i varje särskilt fall måst verkställas, tagit en avsevärd del av de sakkunnigas tid i anspråk. Av behandlade remisser hava 24 tillstyrkts av de sakkunniga, avseende ett föreslaget sammanlagt lånebelopp på 2 645 000 kronor, varav till Kalix Träindustriaktiebolag 1 500 000 kronor. I intet fall har subvention av de sakkunniga tillstyrkts.

Till de sakkunniga hava under utredningsarbetets gång dessutom överläm- nats handlingar i ett antal ärenden, som äga samband med den anbefallda

utredningen, och hava de sakkunniga tagit dessa i övervägande vid fullgö- randet av sitt uppdrag.

Sedan de sakkunniga sålunda slutfört den åt dem anbefallda utredningen, få de sakkunniga härmed i underdånighet överlämna sitt betänkande i ären- det. Härigenom torde de remisser få anses besvarade, vilka icke föranlett särskilda utlåtanden. Stockholm den 29 juli 1935.

Underdånigst D. HANSEN.

J. L. EKMAN. AUG. LINDBERG. KNUT O. NORLIN. GERH. STRINDLUND. J. G. WALLES.

Magnus Nordquist.

INLEDNING.

I och för utförande av det åt de sakkunniga anbefallda utredningsupp— draget har i första hand ansetts erforderligt verkställa en jämförelse mellan å ena sidan de virkeskvantiteter, som under de närmaste åren vid uthållig avverkning beräknas kunna ställas till skogsindustriernas förfogande från vårt lands skogar och å andra sidan konsumtionen vid dessa skogsindustrier under de senare åren. Den beräknade avkastningen från skogarna har härvid, i enlighet med den skogliga terminologien, av de sakkunniga genom- gående benämnts den beräknade årsavverkningen, då däremot konsumtio- nen avser det i verkligheten förbrukade virket.

Den beräknade bruttoårsavverkningen i skogarna avser allt för avverk- ning beräknat virke av träd ned till 0 cm vid en höjd över marken av 1'3 m (brösthöjd). Den beräknade nettoårsavverkningen motsvaras däremot av det för skogsindustrierna under de angivna förutsättningarna tillgängliga gagnvirket av tall och gran ned till 3 m längd och 4 eng. tum i toppen. Samt- liga siffersammanställningar rörande beräknad årsavverkning och konsum- tion avse kubikmeter fast mått exkl. bark (fm3 ).

Efter en med ledning av den verkställda riksskogstaxeringen av Sveriges skogar gjord utredning om storleken av de för skogsindustrierna tillgängliga råvarutillgångarna och årsavverkningskvantiteterna i olika landsdelar samt en sammanfattande översikt av sågverks- och pappersmasseindustriernas lo- kala fördelning och produktion under de senare åren hava av de sakkunniga ingående jämförelser verkställts å ena sidan mellan flottgodskvantiteterna i ' landets allmänna flottleder under de senare åren och den beräknade netto-

årsavverkningen av gagnvirke samt å den andra mellan den sålunda beräk- nade nettoårsavverkningen och den industriella konsumtionen. I samman— hang härmed har en sammanställning upprättats över storleken av importen * och exporten av olika slags rundvirke.

De sakkunniga hava härefter övergått att, i enlighet med de för utred- ningsarbetet gällande direktiven, verkställa utredning av skogsindustriernas förläggning, belyst ur vissa ekonomiska och sociala synpunkter, varvid jäm- väl frågan om en lämplig-a re förläggning av skogsindustrierna i förhållande till råvarutillgångarna blivit föremål för uttalande.

I ändamål att i enlighet med direktiven erhålla en uppfattning om stor- leken av arbetskraftsbehovet vid skogsavverkningarna och flottningarna samt inom skogsindustrierna har särskild utredning verkställts rörande dessa förhållanden.

Slutligen har frågan om de åtgärder, som enligt de sakkunnigas mening borde komma till stånd i och för åstadkommande av ökad stabilitet inom skogsindustrierna, varit föremål för övervägande.

De sakkunniga övergå därefter att lämna redogörelse i detalj för de sålunda verkställda utredningarna.

Storleken av de tillgängliga råvarutillgångarna för såg- verks- och pappersmasseindustrierna samt de beräknade avverkningarna i olika landsdelar.

Indelning av landet i flodområden.

Genom den uppskattning av Sveriges skogstillgångar, som verkställdes under åren 1923—1929, och för vilken redogörelse lämnats av den för detta ändamål utsedda s. k. riksskogstaxeringsnämnd'en i sitt år 1932 utkomna betänkande (Statens offentliga utredningar 1932: 26), äger man en ingående kännedom om våra skogars tillstånd och avkastningsförmåga. Skogstill- gångarna redovisas härvid dels för olika län och delar av lån, dels vad beträffar Norrland samt Kopparbergs och Värmlands län även för olika flodområden.

På grund av den dominerande betydelse, som flottlederna haft och allt- jämt hava såsom det viktigaste och billigaste transportmedlet för råva- rorna från våra skogar till skogsindustrierna, särskilt i Norrland, Dalarna och Värmland, har det enligt de sakkunnigas mening varit erforderligt, i och för möjliggörande av ett överblickande av de tillgängliga avverknings- kvantiteterna för skogsindustrierna i skilda distrikt av landet, att med led- ning av den uppdelning av virkestillgångarna på de olika flodområdena, som vid riksskogstaxeringen utförts i fråga om Norrland, Dalarna och Värm- land, verkställa en beräkning av årsavverkningen i våra skogar fördelad på de skilda ådalarna eller grupperna av sådana. Denna beräkning måste av praktiska skäl ansluta sig till den uppdelning av landets skogsmark och virkestillgångar i berörda hänseende, som tidigare ägt rum vid riksskogs- taxeringens utförande på marken och slutliga bearbetning av taxerings- resultaten.

I anslutning till denna indelning hava genom de sakkunnigas försorg sär- skilda utredningar verkställts för varje i omstående tab. 1 angivet om- råde av landet, avseende dels storleken av de tillgängliga råvarukvanti- teterna och den beräknade årsavverkningen därstädes, dels ock omfattnin- gen av den skogsindustriella produktionen. Härvid har den vid riksskogs- taxeringen använda indelningen i flodområden ordnats från norr till sö- der. Sådana redovisningsområden, som inrymma två eller flere älvar, hava i

de efterföljande tabellariska sammanställningarna rubricerats med det flod— namn, som i tabellen tryckts med kursiverad stil.

Tab. 1. Landets indelning i flodområden.

Namn Nr Namn

. Nedre Torne älv och Keräsjoki. 12. Ångermanälven och Gådeån. . Övre Torne älv (ovan Tärendöbifur- 13. Indalsälven. kationen), Sangisån och Kalix älv. 14. Selångersån och Ljungan. . Töre älv, Vitån. Råne älv och Alter- 15. Gnarps-, Harmångers-, Delångers-, Ör— sundet. änge- och Norralaåarna. . Lule älv och Alån. , 16. Ljusnan. . Ros- och Alleråarna, Pite och Lillpite 17. Skärj-, Hamrånge-, Testebo- och älvar samt Rokån. Gavle-åarna. ' . Jävreån, Åby, Byske och Kåge älvar. 18. Dalälven. .» Skellefte älv. 19. Klarälven. . Bure älv, Mångby-, Kolaboda-, Rick- 20. Norsälven. le-, Dalkarls-, Sävar- och Tavelåarna. 21. Byälven. Ume älv. 22. Övriga landet (omfattande den del av : Hörneån, Öre älv, Leduån och Lögde landet, som är belägen söder om älv. ovannämnda flodområden). . Husumån, Gide älv, ldbyån. Moälven och Nätraån. De olika flodområdena äro inlagda på vidstående karta (fig. 1). Skug- gat område på kartan betecknar mark ovan barrskogsgränsen.

Skogstillståndet inom de olika flodområdena.

Med ledning av riksskogstaxeringens material och i samband med den genom de sakkunnigas försorg verkställda avverkningsberäkningen hava följande tabellariska sammandrag upprättats för de skilda flodområdena, ävensom för övriga delen av landet, nämligen landarealens fördelning på olika ägoslag, exkl. fjäll (tab. 2), kubikmassan inom bark och dess för- delning på olika ägoslag och trädslag (tab. 3—4) samt tillväxten inom bark och dess fördelning på olika ägoslag och trädslag (tab. 5—6). Slutligen har en sammanställning verkställts av kubikmassan inom bark av tall och gran och dess fördelning på olika grovleksklasser (tab. 7). I arealsamman- draget har Gotska Sandön icke medräknats. För Öland ingå endast upp- gifter angående totalarealen och skogsmarksarealen men icke beträffande inägo- och impedimentarealerna. Summasiffrorna för hela riket överens- stämma därför icke helt med detaljsiffrorna för de olika ägoslagen. Nu nämnda områden ingå ej heller i sammandragstabellerna rörande kubik- massa och tillväxt. Ägoslagsfördelningen i tab. 2 är i sin helhet upprättad med ledning av de vid riksskogstaxeringen utförda mätningarna och be- räkningarna. I regel visar denna fördelning god överensstämmelse med den officiella statistikens siffror, men i vissa fall föreligga dock rätt avsevärda avvikelser.

Det skulle bliva alltför omfattande att i detalj redogöra för tabellernas innehåll och i många fall endast bliva en upprepning av siffror, som utan

MUL” Elena"

.a... (på?

FINLAND

| |: , 0 1610

Karta över flodområdena.

Tab. 2. Landarealens fördelning på

718

Skogsmark Hagmark

Redovisningsomräde '7/av 7av 0 O

, skogs- g skogs- prod. km prod. ' mark mark

km

___—___—

Nedre Torne älv m. fl ................. 280 Övre Torne och Kalix älvar m. fl.. . .. 312 Råne älv m. fl ....................... 353 Lule » 377 Pite » 316 Byske » » 315 Skellefte älv ......................... 241 Rickleån m. fl ....................... 626 Ume älv ............................ 390 Lögde och Öre älvar m. fl ............ 330 Mo och Gide älvar m. fl .............. 409 Ångermanälven m. fl ................. 877 Indalsälven .......................... 925 Ljungan m. fl ........................ 474 Delångersån m. fl .................... 504 Ljusnan ............................. 689 Gavleån m. fl ........................ 384 Dalälven ............................ 1 627 Klarälven ........................... 430 Norsälven ........................... 488 Byälven ............................. 574 Övriga landet (exkl. Gotska Sandön)... 40 464

6 420 998 14 11 573 99-4 67 3 626 99-4 23 8 290 997 27 7 450 99—13 49 4 477 99-5 23 5 230 995 27 4 140 988 50 12 262 992 97 4 298 99-4 26 5 969 99-23 42 18 727 993 12 379 990 9 050 991 85 3 888 986 54 12 522 993 85 3 367 97-11 74 18 321 973 4 303 989 46 2 482 96-7 84 2 038 97-5 52 61 304 885

___—___—

Hela riket (exkl. Gotska Sandön) 51 385 14-6; 222 116 95-8 __ Exkl. Öland

eeeeeaeeaeee

9?????????P?W??W?TW »mpwwwwmmwpwwwwoom—z

HMODHNMOHOH maa—quuw—wc—z—xmmmu—o—awaam

'_A

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

CD)—ÄH '??? 41—41-

*." KC

svårighet direkt kunna uppsökas i tabellerna. Vissa påtagliga resultat av dessa sammanställningar må dock här närmare framhållas, varvid det i detta sammanhang enligt de sakkunnigas mening torde vara tillräckligt att begränsa reflexionerna till några allmänna uttalanden om skogsförhållan- dena i de största flodområdena.

Ångermanälvens och Dalälvens redovisningsområden äga de vidsträck- taste arealerna skogsproduktiv mark, nämligen respektive 1'89 och 1'88 milj. hektar (inkl. hagmark). Nästa storleksklass, varierande mellan 1'16 och 1'26 milj. hektar, omfattar Kalixälvens, Umeälvens, Indalsälvens och Ljusnans flodområden. Till en tredje storleksklass kunna Lule älv och Ljungan hänföras, omfattande vardera respektive 0'83 och 091 milj. hektar produktiv skogsmark.

Det absolut virkesrikaste flodområdet är Dalälvens med närmare 121 milj. fm3, följt av Ångermanälvens redovisningsområde med inemot 114, Ljusnans med 80, Indalsälvens med 75 och Ume älvs med 71 milj. fms. Det största tallförrådet, 63 milj. fm3 eller 52 procent av totala virkestill-

olika ägoslag, exkl. fjäll.

40 2 099 27-6 7 597 32

5 257 69-2 2 034 268 25 4 190 691 1 109 18-3 106 12 359 75-7 3 455 21-2 69 4 324 70-8 1 341 21-9 84 6 011 77-1 1 120 144 234 18 858 74-8 5 038 200 305 12 506 71-2 3 937 224 115 9 135 79-3 1 562 135 314 3 942 77-7 470 9-3 76 12 607 753 3 237 193 151 3 441 75-1 692 151 42 18 835 75-0I 4 330 172 89 4 349 74-2 1 006 17-2 48 2 566 74-1 366 106 28 2 090 696 184 6-1 137 18 ' 339 11-3 3 003 21 69 305 53-7; 11 100 8-7 5 573 1 543 1-2I18 216 14-3 129 147 22 _—___—_—————-——————

231 814 657 58 364 166 7 868 122 2 962 0-9! 69 194 19-7 353 555

___—f_fd __.—

m_— Exkl. Öland Exkl. Öland Exkl. Öland Exkl. Öland

1 247 206 6 063

| 9 | 10 ! 11 | 12 13 | 14 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 mark Impediment Land- Summa Myr Berg Övriga [ Summa areal . inalles Nr 0 o o o add- a av A av A av A av % av f'äll kml land- km" land- km” land- km' land- km" land- klmg areal areal | areal ! areal areal ___________________—————— rr .. 6 434 63-1 3 430 336 48 13 3 491 34-2 10 205 1 11 640 65-7 5 529 312 189 51 5 769 32-5 17 721 2 3 649 61-3 1 876 31-5 31 39 1 946 32-7 5 948 3 8 317 67-1 3 307 26-7 112 288 3 707 29-9 12 401 4 7 499 75-9 1 873 190 72 115 2 060 20-9 9 875 5 4 500 722 1 368 219 20 33 1 421 227 6 236 6 7 8 9

0 1 0 3 0 7 2 3 1 2 0 5

O 5 0 5

48 0 3 3 572 21-9 16 321 31 0-5 1 456 238 6 110 10 24 03 1 378 177 7 798 11 131 0-5 5 474 21-7 25 209 12

90 0 5 4 142 235 17 573 13 41 0 4 1 917 16-6 11 526 14 82 1 6 628 124 5 074 15 65 0 4 3 453 206 16 749 16 25 0 5 759 165 4 584 17 215 0 9 4 634 185 25 096 18

25 0 4 1 079 18-4 5 858 19 0 4 0 6 13 407 11'8 3461 20 i

eeeeeeeeeeeeeeeeeooo—e pmmmmweu—xamowanmww—weomoc-

gången, finner man i Dalälvens flodområde och de största grantillgångarna, 68 milj. fm3 eller 60 procent av totala virkesförrådet, i Ångermanälvens redo- visningsområde. Den per hektar virkesrikaste skogsmarken finnes i Gavle- åns flodområde med 881 fm3, närmast följd av Byälvens med 804 fm3, Delångersåns med 77'1 fma, Norsälvens med 76'0 fru3 och Ljungans med 696 fms.

I fråga om den absoluta storleken per år av tillväxten kommer Dalälvens flodområde i första rummet med 354 milj. fma, därnäst Ångermanälvens med 3'11 milj. fm3, Ljusnans med 240 milj. fms, Indalsälvens med 219 milj. fm3, Ljungans med 2'08 milj. fm3 och Ume älvs med 1'67 milj. fm”. Den största talltillväxten återfinnes i Dalälvens flodområde med 1'68 milj. fm3 och den största grantillväxten i Ångermanälvens redovisningsområde med 1'77 milj. fm3. Den högsta tillväxten per år och hektar skogsmark, 3'53 fm3, visar Byälvens flodområde. Hög absolut tillväxt per år och hektar uppvisa, jämte de båda andra flodområdena i Värmland, även Gavleåns, Delångersåns och Ljungans flodområden.

Ta-b. 3. Kubikmassa inom burk

1 J 2 3 4 | 5 | 6 | 7 | A 1 1 a ä g 0- Nr R e d 0 VIS nin g 5 o m r ä d e Tall Gran Björk Övriga Summa 1 0 0 0 f m ” ___—_a 1 Nedre Torne älv m. fl .............. 9 251 7 602 6 543 845 24 241 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl ...... 22 872 15 569 9 335 807 48 583 3 Råne älv m. fl ...................... 8 477 5 881 3 426 520 18 304 4 Lule » » | ..................... 22 204 11 384 5 617 691 39 896 5 Pite » » » ..................... 25 049 8 946 3 632 419 38 046 6 Byske » » » ..................... 11 090 8 150 2 652 199 22 091 7 Skellefte älv ....................... 12 998 7 796 3 090 235 24 119 8 Rickleån m. fl ..................... 10 283 10 253 3 542 339 24 417 9 Ume älv .......................... 32 258 26 229 11 764 1 196 71 447 10 Lögde och Öre älvar m. fl ............ 9-845 12 415 5 469 1 089 28 818 11 Mo och Gide älvar m. fl. ........... 10 556 16 061 5 761 1 464 33 842 12 Ångermanälven m. fl ............... 22 467 68 413 19 560 3 531 113 971 13 Indalsälven ........................ 16 309 44 252 12 021 2 138 74 720 14 Ljungan m. fl ...................... 21 830 31 197 9 192 3 036 65 255 15 Delångersan m. fl .................. 9 074 16 600 3 716 1 544 30 934 16 Ljusnan ........................... 37 484 32 123 8 869 1 838 80 314 17 Gavleån m. fl ...................... 13 104 14 416 3 019 721 31 260 — 18 Dalälven .......................... 62 788 48 386 7 949 1 644 120 767 i 19 Klarälven ......................... 10 938 15 232 2 844 405 29 419 * 20 Norsälven ......................... 5 501 11 290 2 316 628 19 735 21 Byälven ........................... 4 605 9 860 2 003 638 17 106 22 Övriga landet ...................... 194 243 173 806 55 314 36 801 460 164 Hela riket 573 226 595 861 187 634 60 728 1 417 449

Den i samband med avverkningsberäkningen verkställda fördelningen av kubikmassan av tall och gran på olika grovleksklasser (tab. 7) avser all barrskog å såväl skogsmark som impediment och inägor. Beräkningen har verkställts med uppdelning av tal], respektive gran i följande grovleks- klasser, som ungefärligen torde motsvara förhållandena i storskogsbruket.

Tall. Gran. Minst 6 eng. tum i topp. Minst 8 eng. tum i topp. 4—5'9 ) ) > ) _ 4—7'9 » : » » Resterande småvirke. Resterande småvirke.

Vid den verkställda sortimentsutredningen har vidare den fordran upp- " ställts, att rotstockar 6" i topp för tall och 8" i topp för gran skola vara minst 4 m (131 eng. fot) långa samt såväl rot- som toppstockar 4" i topp minst 3 m (9'8 eng. fot) långa. Uppdelningen av kubikmassan har skett rent teoretiskt med hjälp av s. k. sortimentstabeller, vilka för olika bröst- höjdsdiametrar, höjder och formklasser i procent angiva huru stor del av trädets totala kubikmassa, som ligger nedanför en viss toppdiameter. Nå- i

25 och dess fördelning på trädslag.

8|9 10111||12 13 14_15|10 17 18|19|20|21 | slag Därav på inägor och impediment Tall Gran Björklövriga Tall Gran Björk Övriga Summa Tall Gran BjörklÖvriga Nr

Procent 1000 fm” Procent

) 739 243 243 26 1251 591 19-4 194

382 31-3' 27-0 2-1 1603 823 504 20 2950 54?» 279 171 0'7 417—] 32-0 19-2

3-5 1 , 1-7 2 403 321 187 2-9 030 230 137 _ 1003 028 23-5 13-7 3 557 285 14-1 1-7 1050 589 382, _ 2021 520 291 189) _ 4 65-8 23-5! 9-0 1-1 815 225 113 _ 1153 707 195 9-8 _ 5 502 309 12-0 0-9 618 133 101 4 856 722 155 11-9 0-5 0 539 323 128 1-0 790 00 77 _ 933 847 7-1 8—2 _ 7 !421 420 14-5 1-4 540 75 11 3 029 85-9 11-9 1-7 0-5 8 451 301 165 1-7 1240 559 439 _ , 2244 555 24-9 19-0 — 9 7 34-1 43-1 19-0 3-8 680 280 121 00 1147 593 24-4 10-5 5-8 10 31-2 475 170 4-3 554 279 190 34 1003 521 203 184 3-2 11 19-7 00-0 17-2 3-1 1375 903 843 28 3149 430 287 268 0-9 12 21-8 59-2 10-1 29 1072 1068 702 57 2959 302 301 258 1-9 13 33-5 47-8 14-1 4-0 903 414 384 20 1721 525 24-0 22-3 1-2 14 29-3 53-7 12-0 5-0 281 140 102 23 540 51-5 250 187 4-2 15 407 400 11-0 2-3 1777 554 420 25, 2782 03-11 199 153 0-9 10 419 401 9-7 2-3 504 145 250 00* 959 520 151 201 0-2 17 520 400 00 1-4 2090 471 240 03' 2870 730 104 8—4 2-2 18 372 51-15 9-0 1-4 309 75 80 8 472 655 159 10-9 1-7 19 27-9 57-2 11-7 32 125 51 58 10 244 131-2 209 238 4—1 20 20.9 57-7 11-7 3-7 202 32 55 15 304 005 105 18-1 4-9 21 42-2 37-8 12—0 8-0 8369 1750 2959 2031 15709 593 11-1 188 108 22 I 40-5142-0! 132 4-3 26278 9111 84883093 40905 559 19-4 18-1| 0-0

gon hänsyn har sålunda icke tagits till förekomsten av krökar, rötor och skador, varför de angivna kubikmassorna för exempelvis grovleksklasserna tall över 6" och gran över 8" ej kunna anses dugliga till sågtimmer i sin helhet.

På grund av vissa beräkningstekniska skäl, vilka här förbigås, skulle en uppdelning av virkesförrådet i trängre klasser efter diametern vid bröst- höjd giva ett något annorlunda resultat än det i tab. 7 framlagda. Detta förhållande är emellertid av mindre betydelse i jämförelse med de reduktio- ner för krökar, rötor och tekniska fel samt till husbehov avsett virke m. m., som måste vidtagas, innan resultaten lämpa sig för kalkyler angående netto- kvantiteterna av olika sortiment för de träförädlande industrierna.

Av siffrorna i tab. 7 framgår, att, om till timmer hänföres allt i tabel- len redovisat tallvirke fr. o. m. 6" och granvirke fr. o. m. 8", vidare till sulfatved allt tallvirke 4—5'9 eng. tum i toppen och till sulfitved de i ta- bellen redovisade grantillgångarna 4—7'9 eng. tum, inom flodområdena talltimmerförrådet absolut sett är störst i Dalälven och därnäst i Ljusnan och Ume älv, under det att grantimmerförrådet är högst i Ångermanälvens redo- visningsområde och därnäst i Dalälvens, Indalsälvens och Ljusnans flodområ-

26 Tab. 4. Kubikmassa Inom bark på skogsproduktiv

1 | 2 3 | 4 1 5 | 6 | 7 1 8 Skogsmark och hagmark Nr Redov1smngsomrade Tall Gran Björk Övriga Summa Tall 1 000 fma j

1 Nedre Torne älv m. fl ........ 8 512 7 359 6 300 819 22 990 37-0 2 Övre Torne o. Kalix älvar m. fl. 21 269 14 746 8 831 787 45 633 466 3 Råne älv m. fl ............... 7 847 5 645 3 289 520 17 301 45-4 4 Lule » » » .............. 21 154 10 795 5 235 691 37 875 55-9 5 Pite » » » .............. 24 234 8 721 3 519 419 36 893 65-7 6 Byske » » » .............. 10 472 8 017 2 551 195 21 235 493 7 Skellefte älv ................. 12 208 7 730 3 013 235 23 186 527 8 Rickleän m. fl ............... 9 743 10 178 3 531 336 23 788 410 9 Ume älv .................... 31 012 25 670 11 325 1 196 69 203 44-8 10 Lögde och Öre älvar m. fl. . . . 9 165 12 135 5 348 1 023 27 671 331 11 M0 och Gide älvar m. fl ...... 10 002 15 782 5 565 1 430 32 779 30-5 12 Ångermanälven m. fl ......... 21 092 67 510 18 717 3 503 110 822 19-0 13 Indalsälven .................. 15 237 43 184 11 259 2 081 71 761 21-2 14 Ljungan m. fl ................ 20 927 30 783 8 808 3016 63 534 329 15 Delångersån m. fl ............ 8 793 16 460 3 614 1 521 30 388 28-9 16 Ljusnan ..................... 35 707 31 569 8 443 1 813 77 532 461 17 Gavleån m. fl ................ 12 600 14 271 2 769 661 30 301 41-6 18 Dalälven .................... 60 692 47 915 7 709 1 581 117 897 51-5 19 Klarälven ................... 10 629 15 157 2 764 397 28 947 36-7 20 Norsälven ................... 5 376 11 239 2 258 618 19 491 27-6 21 Byälven ..................... 4 403 9 828 1 948 623 16 802 262 22 Övriga landet ................ 185 874 172 056 52 355 34 170 444 455 41-8 Hela riket 546 948| 586 750j 179 151! 57 635 ll 370 484! 39-9

den. Förrådet av sulfatved är högst i Dalälvens flodområde och dårnästi L jus- nan och Ume älv, vidare i Ljungans, Övre Torne och Kalix älvar, Ångerman- älvens och Piteälvens redovisningsområden. I fråga om förrådet av sulfitved dominerar Ångermanälvens redovisningsområde, närmast följt av Dalälven, Indalsälven och Ljusnan samt Ljungans redovisningsområde.

För landetyi sin helhet utgjorde enligt riksskogstaxeringen arealen skogs- produktiv mark (inkl. hagmark) 23'18 milj. hektar. Ståndskogen på all skogsmark i landet, inberäknat träd på impediment, uppgick vid upp- skattningstillfällena till sammanlagt 1 417 milj. fm3, inom bark, varav 405 procent tall och 420 procent gran. Den årliga tillväxten hos skogskapitalet har av riksskogstaxeringsnämnden beräknats till 47'7 milj. fm3, varav å den egentliga skogsmarken 461 milj. fma. I genomsnitt för hela landet upp- gick kubikmassan per hektar skogsmark till 591 fm3 och tillväxten till 1'99 fma.

Den i det föregående lämnade sammanfattningen av skogstillstån— det inom de olika flodområdena skulle givetvis kunna utökas med en mera detaljerad behandling av det i tab. 2—7 intagna siffermaterialet. De sakkunniga avstå emellertid i detta sammanhang härifrån. Dessa för våra

_A______—_.___—__.___.._ __ __

får—__

när——

| |

27 mark-och dess fördelning på trädslag.

___—___—

| 9 10 | 11 || 12 | 13 L 14 15 | 16 | 17 18 | 19 | 20 21 | Skogsmark Hagmark fm' per har Gran Björk Övriga Inalles Därav barrskog Inalles blå-215.212; g Skogs- Ha g- ååå?— lNr '7 mark mark o. hag-

Procent 1 000 fma % 1 000 fm' % | mark

__________________———- 32—0 27-4 3-6 22 990 15 871 690 — — — 35-8 _ 357 1 32-3 19-4 1-7 45 546 35 948 789 87 67 77-0 394 13-0 39? 2 326 190 3-0 17 275* 13 475| 78-0 26 17 65-4 47-6 11-3 47-4 3 28-5 13-8 1-8 37 858 31 9321 84-3 17 17 100-0 45-7 6-3 456 4 23-7 9-5 1—1 36 893; 32 9551 89-3 —— —- -— 49-5 — 492 5 378 120 0-9 212184 18 472 87-1 17 17 1000 47-4 7-4 47-2 6 333 130 1-0 23 155 19 907 860 31 31 100-0 44-3 115 441 7 42-8 1418 1-4 23 747 19 880 83-7 41 41 100-0 57-4 8-2 568 8 37-1 16-4 1-7 68 994 56 614 821 209 68 32-5 56-3 21-5 560 9 43-9 19-3 3-7 27 638 21 274 77-0 33 26 78-8 64-3 127 640 10 48.1 17-0 4-4 32 723 25 733 78-6 56 51 91-1 54-8 13—3 54-5 11 609 169 3-2 110 608 88 430 799 214 172 80-4 59-1 16-3 58-8 12 60-2 15-7 2-9 71 538' 58 280 81-5 223 141 632 57-8 17-6 57-4 13 48-5 13—9 4-7 63 261 51 527 81-5 273 183 67-0 699 321 696 14 54-2 11-9 5-0 30 343 25 230 831 45 23 51-1 78-0 8-3 77—1 15 40"! 10-9 2-3 77 4211 67 187 86-8 111 89 802 618 13-1 61-5 16 47—1 9-1 2-2 30 239 26 849 88-8 62 22 355 8918 84 88-1 17 40-7 6—5 1-3 116 806 108 231 927 1 091 376 *34-5 63-8 21-2 62-6 18 52-4 9-5 1-4 28 773 25 719 89-4 174 67 38-5 66.9 37-8 66-6 19 57-6 11-6 3-2 19 229 16 518 859 262 97 37-0 77-5 31-2 76-0 20 585 116 3-7 16 707 14 209 85-0 95 22 23-2 82-0 18-3 80-4 21 38—7 11-8 7-7 422 270| 351 755 83-3 22 185 6 175 27-8 68-9 27-7 64-1 22 42-8I 13 1 4-2 1 345 232 1125 996 837 25 252 7 702 30-5, 606 i 260 591

skogsindustrier synnerligen betydelsefulla siffersammanställningar komma nämligen att ligga såsom grund för den i det efterföljande beräknade års- avverkningen på de olika redovisningsområdena och i detta sammanhang bliva föremål för mera ingående behandling.

De ovan angivna kubikmassorna inrymma givetvis ej vid riksskogstaxerin- gen redovisad torrskog och vindfällen. Förekomsten av dylikt, huvudsak- ligen till husbehov användbart virke av tall och gran, från 10 cm och grövre vid brösthöjd, uppgick vid taxeringstillfällena för landet i sin helhet till 35'4 milj. fm3, varav i Norrland och Dalarna 330 milj. fm3 samt i Norr- och Västerbottens lappmarker 14'5 milj. fm3.

AV 1931 års skogssakkunniga verkställd avverkningsberäkning.

De sakkunniga, som år 1931 tillkallades för att inom jordbruksdeparte- mentet verkställa utredning och avgiva förslag rörande åtgärder för vin- nande av ökad avsättning av inhemska skogsprodukter m. m. — 1931 års skogssakkunniga _ uppdrogo år 1932 åt professorn vid Skogshögskolan Tor J onson och chefen för W. Trahns skogsbyrå, jägmästaren Arvid Modin,

Tab. 5. Tillväxt inom bark och dess

1 2 3 | 4 5 0 . 7 8 | 9

o s 1 a g Redovmmngsområde Tall Gran Björk Övriga Summa Tall Gran 1 000 fmI , Tillväxt- ___—___— 1 Nedre Torne älv m. fl ....... 265-4 171'7 183-7 31-7 652-5 287 2-26 2 Övre Torne o. Kalix älvar m.fl. 5924 2860 237-13 25-6 1 141-3 2-59 1-83 3 Råne älv m. fl .............. 277-2 127-2 115-6 202 5402 3-27 216 4 Lule » » » ............. 5942 218-13 154-8 218 992-1 268 1-92 5 Pite » » » ............. 553-1 178-4 98!) 186 849-0 22] 2-02 6 Byske » » » ............. 346-3 170—3 697 6-9 593-2 3-12 209 7 Skellefte älv ................ 3322 168-8 753 8-5 584-8 256 217 8 Rickleån m. fl .............. 327-7 296-0 101-8 118 737-3 3-19 289 9 Ume älv ................... 7574 5593 3183 134-11 1 669-9 2—35 213 10 Lögde och Öre älvar m. fl... 270-4 2866 1571 41-8 755—9 2-75 231 11 M0 och Gide älvar m. fl.. 259-0 485-7 179—9 551 979-7 2-45 302 12 Ångermanälven m. 11 ........ 024-1 17735 5784 1338 31098 278 259 13 Indalsälven ........... . ..... 497-51 1 250-8 362-2 798 2 190-2 3-05 283 14 Ljungan m. fl ............... 6679 9609 3290 123—0 20808 306 3-08 15 Delångersån m. fl ........... 2774 5690 140-5 654 1 0523 3.06 343 16 Ljusnan .................... 1 110-9 9327 2826 74-9 2401-1 2-96 290 17 Gavleån m. fl ............... 4453 5122 117-1 320 1106-6 3-40 3'55 18 Dalälven ................... 1 6804 1 4263 349-0 866 3 542-3 2-68 295 19 Klarälven .................. 391-0 562-0 111-3 23-2 1 087-5 3-58 369 20 Norsälven .................. 180-9 462-7 102-7 403 786-6 3-29 410 21 Byälven .................... 170-5 443-1 103-1 33-3 750-0 3-70 449 22 Övriga landet .............. 7535-6 7971-0 2821-65 1 720-7 20 048-9 3—88 459 Hela riket 18 157-2 19 8125 69899 2 6924 47 652-ol 3-17l 3-33

att med ledning av riksskogstaxeringen utföra en avverkningsberäkning för landets samtliga skogar. För denna beräkning har lämnats en utförlig redo- görelse i utredningsmännens år 1933 avgivna betänkande (Statens offent- liga utredningar 1933: 2).

Vid utförande av denna avverkningsberäkning uppdelades skogarna — med bibehållande så långt möjligt av landets administrativa indelning —— uti tolv särskilda zoner med i avseende på skogsmarksbonitet, skogstyp, väg- nät och bebyggelse någorlunda likartade förhållanden. Avverkningsberäk- ningen avsåg vidare den totala virkeskvantitet, som under närmaste 10 å 20 år med iakttagande av god skogsvård men eljest utan någon större omläggning av dittills genomförd avverkningspolitik årligen kunde utta— gas, varvid någon hänsyn icke togs till möjligheterna att finna lönande avsättning för virke av olika slag. Härvid angavs den totala årsavverkningen med fördelning på olika trädslag, dess ungefärliga uppdelning på olika grov- leksklasser efter toppdiametern samt årsavverkningens storlek efter avdrag för den beräknade förekomsten av röta, krökar m. fl. felaktigheter hos vir- ket. Den verkställda avverkningsberäkningen inrymde däremot ej vid riks- skogstaxeringen redovisad torrskog och vindfällen.

I J *. t'

fördelning på trädslag samt tillväxtprocent.

| 10 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18| ml 20 | 21 | 22 |23 , Därav på inägor och impediment * Björk Övriga Samui Tall & Gran Björk Övriga Summa Tall Gran ' Björk Övriga Samtl. Nr procent 1 000 fm' Tillväxtprocent ! | 231 3-75 2-69 220 7-4 7-2 0-8 37-4 3-0 3-0 3-0 3-1 3-0 1 2—54 3-17 235 49-4 19-5 16-5 0-7 86-1 3-1 2-4 3-3 3-4 2-9 2 3-37 3—88 295 20-3 4-6 3-4 —- 28-3 3-2 2-0 2.5 — 2-8 3 | 2-76 3—60 249 2713 11-2 12-2 — 51-0 2-6 1-9 3-2 _ 2-5 4 i 2-72 4-45 223 19-6 4-2 4-0 — | 27-8 2-4 1-8 3-6 — 2.4 5 | 263 3-45 2-69 126 2-6 2-8 0—5 18-5 2—0 2-0 2-8 11 7 2-2 6 | 2-44 3-60 242 18-2 0-7 1-8 — 20-7 2-3 1-1 2-3 _— 2-2 7 ' 2-87 3-48 3-02 8-8 3-6 0-8 0-3 13-5 1—6 4-9 6-8 10-1 2-2 8 2-71 2-92 234 29-2 10-2 12.7 _— 52-1 2-3 1'8 2-9 _— 2-3 9 2-87 3-84 2'62 11-4 5-5 5-4 4-7 27-0 1-7 2-0 4-5 7—1 2-4 10 5 3—12 3—76 28!) 11-6 6-5 7-8 2-5 284 2-1 2-3 4-0 7-3 2-7 11 * 2-96 3-79 273 29-9 22-2 24.1 0-9 77-1 2-2 2-5 2-9 3-2 2-4 12 ' 3-01 3-71 293 29-6 28-2 21-6 2-0 81-4 2-8 2-6 2-8 3-5 2-8 13 ' 3-58 4—05 3-19 21-9 9-6 150 1-2 47-7 2-4 23 3-9 6—1 2-8 14 3-78 4-24 3-40 6-0 3-6 5-8 1-4 16—8 2-1 2-6 5—6 6-1 3-1 15 3-19 4-07 299 44-9 12-6 17-0 2-9 77-4 2-5 2-3 4-0 11-4 2-8 16 &_ 3-88 4-44 3-54 236 5-5 10-0 3-1 42-2 4-7 3-8 4-0 5-1 4-4 17 & 4-39| 5-27 2—93' 63-2 13-s 10-2 4-2 91-4 3-0 2-9 4-3| 6—7 3-2 18 i 3-92 5-72 3-70 11-1 1-9 3-s 0-6 17-2 3-6 2-5 4-5 7-3 3-6 19 ' 4-43 6-41 3-99 4-5 3 6 2—5 1—0 11-6 3-6 7-1 4-3 10-4 4-8 20 | 5-15 5-22 4-38 6-7 2- 3 3-2 1-1 13-3 3-3 7-2 5-9 7-1 4-4 21 ; 5-10 4-68 4-36 |331-1 85- -9 171-8 133-3 7221 4-0 4-9 5-8 5-1 4-6 22 i 3-7 3] 4-43 | 3-36 803-2 265-2I359-4 161-2 1589-0 3 1 2 9 4-2 5 2 3 4 i |

Den sålunda beräknade årsavverkningen uppgick för hela landet till 49'0 milj. fm3, varav för den egentliga skogsmarken 47'4 milj. fm3.

Den beräknade bruttoårsavverkningens fördelning på olika flod- områden.

Grunderna för avverkningsberäkningen.

I det föregående har lämnats en kortfattad redogörelse för skogstill— gångarna inom de olika flodområdena, ävensom för den avverkningsberäk- ning för landets samtliga skogar, uppdelad på tolv zoner, som utförts av 1931 års skogssakkunniga. I det efterföljande komma att framläggas resul- taten av en omräkning av den sålunda utförda beräkningen av årsavverk- ningen, varvid denna uppdelats dels på de nämnda flodområdena, dels ock på den övriga delen av landet eller uti inalles 22 grupper (tab. 1).

Den ifrågavarande avverkningsberäkningen har efter erhållet bemyndi- gande på de sakkunnigas uppdrag utförts av chefen för W. Trahns skogs— byrå, jägmästaren Arvid Modin. Såsom huvuddirektiv för omräkningen har gällt, att det tidigare framräknade årsavverkningsbeloppet för landet i sin

Tab. 6. Tillväxt inom bark på skogsproduktiv m

34|5|6|7|s|9

Skogsmark och hagmar

Redovisningsområde

| Gran Björk * Övriga iSumma Tall Gra

1000 fms | |

Nedre Torne älv m. fl ....... 243—4 164-3 1765 309 615-1 Övre Torne och Kalix älvar

m. fl. .................... 543-0 266-5 220-8 24-9 1 055-2 255 Råne älv m. fl ............. 257-0 1226 1122 202 512-0 3-27 Lule » 566-6 207-1 142-6 24-8 941-1 2-68 Pite » 533-5 174-2 94-8 18-6 821-1 2-20 Byske » 333-7 167-7 66-8 6-4 574-6 3-19 Skellefte älv ................. 314-0 168.1 73-5 8-5 564-1 257 Rickleån m. fl ............... 318-8 292-4 101-1 11-5 723-8 3-27 Ume älv .................... 728-2 549-1 305-6 134—13 1 617-8 2-35 Lögde och Öre älvar m. fl. 259-0 281-1 151-6 37-1 728-8 2-83 lyte och Gide älvar m. fl ...... 247-5 479—1 172-1 52-6 951-3 247 Angermanälven m. fl ......... 594—2 1 751-3 5354-13 1329 3 032-7 282 Indalsälven .................. 468-3 1 222—7 340-5 77-3 2 108-8 3-07 Ljungan m. fl. .............. 646-0 951-2 314-0 121.7 2032-9 3-09 Delångersån m. fl ............ 271-4 565-4 134-7 64-1 1 035-6 3-09 Ljusnan ..................... 1 066-0 920-1, 265-6 720 2 323-7 299 Gavleån m. fl. .............. 421'6 506-7 107-1 290 1 064-4 335 Dalälven .................... 1 617-2 1 412-4 338—8 824 3 450-8 266 Klarälven ................... 380-0 560-2 107-8 226 1 07043 3-57 Norsälven ................... 176'5 459-1 1002 353-? 775-0 3-28 Byälven ..................... 163-7 440-8 99-9 32-3 736-7 372 Övriga landet ................ 7 204-5 7 885-0 2 649-25 1 587-4 19 3267 3-88

Hela riket 17354-1 19547-1 66303 25313 46062-8 3-17;

'? N:

_N_

(DOG—laimohw MH

WOWMOWHMHQOCHM

Jannes—= OFNJF —I N! GD —

JE

LWUvO—IQDDVED

*? ??????P??PQ??NPWWW?WT

bä

helhet skulle uppdelas dels på de nämnda flodområdena, inalles 21 till an- talet, dels ock på landet i övrigt å inalles sju s. k. länsområden, vilka se- nare skulle ansluta sig till den indelning av landet söder om Kopparbergs och Värmlands län, som skett vid den tidigare avverkningsberäkningen. Dessa senare länsområden hava i det efterföljande sammanförts till ett enda område, nr 22, övriga delen av landet.

Då de sakkunniga icke haft något i princip att invända mot 1931 års skogssakkunnigas avverkningsberäkning, skulle enligt direktiven vid den nu verkställda omräkningen avverkningsberäkningen såsom sådan ansluta sig till den förra såväl beträffande tillämpliga detaljer vid beräkningarnas utförande som ock i fråga om slutresultatet å den beräknade årsavverknin- gen för landet i sin helhet.

De sakkunniga hava ansett det erforderligt att lämna en kort rekapitule— ring av de för den tidigare avverkningsberäkningens utförande — och så- lunda även för den nu utförda —— gällande förutsättningarna men få be- träffande detaljerna hänvisa till innehållet i bilagan B till detta betänkande.

Beräkningarna skulle grundas på riksskogstaxeringens resultat och den

|| dess fördelning på trädslag samt tillväxtprocent. 10 11 12 13 , 14 | 15 16 | 17 | 18 19 | 20 21 lzz |

!— | I Skogsmark Hagmark fm'prhar ... . Samt- Därav Därav Skogs- Nr Bjork Övriga liga Inalles barrskog Inalles barrskog Skogs- Hag— mark o. , mark mark hag- räxtprocent 1000 fmS % 1000 fm” % mark ___—___— i 2-30 3-77 268 615-1 407-7 66-3 _ _— _ 0-96 — 0-96 | 1 '.2-50 3-16 2-31 1 051-0 806-7 768 4-1 28 67-7 0791 0-61 091 2 . 3-41 3-88 2-96 509-2 377-0 74-0 2—7 2-5 93-5 1-40 118 1-40 3 52-72 3-59 249 9404 772-9 822 0-7 0-7 100-0 1-13 0-26 1-13 4 !2-70 4-45 226 821-2 707-7 86-2 — —— —— 1-10 — 1-10 5 4 2-62 328 2-71 572-9 499-6 872 1-8 1-8 100-O 1-28 077 1-28 6 | 244 3-60 243 5623 480-4 85-4 1-6 1'6 100-o 1-08 0-60 1-07 7 ! 2-86 3-12 3-04 7220 6095 84-4 1-7 1-7 100-0 1-74 0-35 1-73 8 ' 2-70 29? 2-34 1 6112 1 275-0 79-1 6-6 2-3 34"! 1-31 0-68 1-31 9 2-84 3-63 2-63 727-9 539-5 741 1-0 0-7 67-3 1-69 0-38 169 10 3-09 3-68 2-90 948-7 724'4 76'4 2'5 2? 862 1-59 060 1'58 11 2-96 3-79 274 3021-7 2 336-5 77-3 11-1 9-0 81-0 1-61 085 1-61 12 3-02 3-71 2-94 2 094-2 1 683-3 80% 14-5 7-7 52-7 1—69 1-15 1-69 13 && 4-04 3-20 2 019-3 1 587-5 78-6 13-7 9-7 71-1 2-23 1-61 223 14 3-73 4-21 3-41 1 0327 835-5 809 2-9 1-4 46-9 2-66 0-54 263 15 3-15 3-97 3-00 2 317-1 1 981-2 85-5 6-6 4—9 74-7 1-85 078 LM: 16 3-87 4'38 3-51 1 060-9 927?» 87-4 3-4 0-7 21-8 3-15 046 3-09 17 439 5-21 293 3 387-7 3 007-7 88-8 631 220 34-8 1-85 1-23 1-83 18 3-90 5-69 3-70 1 057-1 935-4 885 13-4 4'7 35-3 2-46 2-92 2-46 19 4-44 6-35 3-98 759-3 628-9 82-8 15”! 6-7 42-7 3-06 1-87 302 20 5-13 5-18 4-38 729-5 602-3 826 7-2 2-2 31-0 3—58 1-39 353 21 5-06 4-65 4-35 18 19471 14 700-8 80-8 1 132-7 388-7 34-3 2-97 1-42 279 22 i I 1 3-70 | 4-39 | 3-36 44 755-5 36427-1 81-4 1307-0 474-0 | 316-3 201 1-35 1-99

tidigare avverkningsberäkningen och avse att giva en uppfattning om stor— leken av de virkeskvantiteter av tall, gran och björk, som under närmaste 10 a 20 år med iakttagande av god skogsvård men eljest utan större om- läggning av hittills genomförd avverkningspolitik borde årligen kunna ut- tagas ur våra skogar inom de olika flod- och länsområdena.

För äldre åldersklasser har vid avverkningsberäkningen hänsyn tagits till den tidrymd, varunder dessa ansetts böra på ett eller annat sätt föryngrings- huggas. Som regel har härvid förutsatts, att granen med dess högre värde på smådimensionerna kommer att föryngringshuggas något tidigare än tal- len samt lövträden, med undantag för ek och bok, något tidigare än gra- nen. För de yngre åldersklasserna har däremot avverkningskvantiteten ute— slutande beräknats med hänsyn till behovet av beståndsvårdande buggningar.

Huvudproblemen vid verkställande av en avverkningsberäkning för större skogskomplex i Nordsverige sammanhänga dels med virkesförrådets ab- norma sammansättning till följd av överskott av gammal skog, som det gäller att på kortare eller längre tid realisera, dels ock med de där fler- städes rådande ogynnsamma klimatiska förhållandena. Vid beräknin-

Tnh. 7. Kublkmum Inom bark och dess fördelning *

|37 4|5|6

Nr Redovisningsområde Eng. tum i

Kubikmassa inalles 0— 4— 1 000 fma

1 000 fm3 % 1 000 fma %

Övre Torne och Kalix älvar m. fl. 22 872 6 197 27 5 416 24 Råne älv m. fl. ................ 8 477 2 916 34 2 256 27 Lule » 22 204 6 078 27 4 857 22 Pite » 25 049 5 970 24 5 357 21 Byske » 11 090 3 522 32 2 710 24 Skellefte älv ..................... 12 998 3 463 27 3 125 24 Rickleån m. fl ................... 10 283 3 523 34 2 924 29 Ume älv ........................ 32 258 8 936 28 7 282 22 Lögde och Öre älvar m. fl ........ 9 845 3 222 33 2 495 25 Mo och Gide älvar m. fl. ......... 10556 2 789 26 2515 24 Ångermanälven m. n ............. 22 467 6 297 28 5 369 24 Indalsälven ...................... 16 309 5 696 35 4 193 26 Ljungan m. fl. .................. 21 830 7 258 33 5 611 26 Delångersån m. fl ................ 9 074 2 295 25 2 204 24 Ljusnan ......................... 37 484 9 795 26 8 876 24 Gavleån m. fl. .................. 13 104 3 651 28 3 433 26 Dalälven ........................ 62 788 18 367 29 15 450 25 Klarälven ....................... 10 938 ' 3 598 33 3 204 29 Norsälven ....................... 5 501 1 568 28 1 650 30 Byälven ......................... 4 605 1 420 31 1 422 31 Övriga landet .................... . 194 243 49 200 25 49 713 26 |

Hela riket 573226 158 498 28 | 142629 | 25

| Nedre Torne älv rn. fl ........... 9 251 2 737 29 | 2 567 28

>_- OCDOONIGÄU'JÅWNH

MMMb—lt—ÅHl—Ål—lb—lb—ÅHt—l NHOONQGQÄOOMH

garna har därför beaktats ej blott för den äldsta skogen erforderliga realisationstiden utan även det förhållandet, att vissa områden äro av skyddsskogsnatur, som framtvinga en mera försiktig hushållning. Även utanför dylika trakter tillkomma ofta svårigheter att erhålla föryngring, särskilt framträdande då den äldsta skogen, såsom fallet är i många höjd- lägen, ligger samlad i stora komplex, varest en alltför forcerad avverkning skulle medföra påtagliga risker.

För de mellansvenska och sydligare områdena med deras i regel någor- lunda normalt sammansatta virkesförråd och goda klimatiska betingelser hava avverkningsberäkningarna i huvudsak kunnat utföras efter rent skog— liga principer.

Vid föreliggande beräkningar möta ytterligare speciella svårigheter, som man vid vanliga avverkningskalkyler icke alls eller åtminstone icke i sam- ma mån har att räkna med. Dels tillhöra nämligen de skogar, för vilka av- verkningen nu skall beräknas, olika slag av ägare, som kunna antagas i sitt skogsbruk representera olika skogsekonomiska hushållningsprinciper, dels inrymma de olika redovisningsområdena även eljest mycket stora skilj-

* på grovleksklasser efter toppdtameteru.

| ___—___—

| 8 | 9 | 10 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 G r a n topp Eng. tum i topp Nr " _— Kuhikmassa , 6— inalles 0— 4— 8— ———— 1 000 fm' 1 000 fma % 1 000 fms % 1 000 fm” % 1 000 fma % I 3 947 43 7 602 3 105 41 3 760 49 737 10 1 11 259 49 15 569 4 801 31 8 047 52 2 721 17 2 | 3 305 39 5 881 1 948 33 2 880 49 1 053 18 3 | 11 269 51 11 384 3 477 31 5 574 49 2 333 20 4 | 13 722 55 8 946 2 658 30 4 654 52 1 634 18 5 4 858 44 8 150 2 769 34 4 032 49 1 349 17 6 i 6 410 49 7 796 2 798 36 3 728 48 1 270 16 7 . 3 836 37 10 253 4 648 45 4 765 47 840 8 8 ' 16 040 50 26 229 9 475 36 12 165 46 4 589 18 9 4 128 42 12 415 5 010 40 5 602 45 1 803 15 10 5 252 50 16 061 6 701 42 7 547 47 1 813 11 11 10 801 48 68 413 24 150 35 33 507 49 10 756 16 12 6 420 39 44 252 16 977 38 21 901 50 5 374 12 13 8 961 41 31 197 12 653 41 15 151 48 3 393 11 14 4 575 51 16 600 6 085 37 8 271 50 2 244 13 15 18 813 50 32 123 10 482 33 16 639 52 5 002 15 16 6 020 46 14 416 5 685 39 7 026 49 1 705 12 17 28 971 46 48 386 19 301 40 23 174 48 5 911 12 18 4 136 38 15 232 5 915 39 7 627 50 1 690 11 19 2 283 42 11 290 4 364 39 5 660 50 1 266 11 20 1 763 38 9 860 3 880 39 4 900 50 1 080 11 21 95 330 49 173 806 55 238 32 86 409 50 32 159 18 22 | 272 099 * 47 595 861 212 120 | 36 | 293 019 49 1 90 722 15

iaktigheter. Olikheterna på grund av den hittills bedrivna skogsskötselns varierande intensitet vålla även svårigheter framför allt vid gallrings- utbytets beräknande. Å ena sidan har man att räkna med av ålder väl- vårdade skogsområden, varest väl sörjts för återväxten och där normalt gallringsutbyte kan påräknas, å andra sidan med vanskötta skogar med glesa och trasiga bestånd, där egentliga ungskogsgallringar knappast kunna ifrågakomma. Vidare förekomma skogsområden, varest rationella gall— ! ringar sedan längre tid upprepade gånger utförts, men också skogar, inom vilka dylika buggningar ännu knappast förekommit, och där sålunda en hopsparad gallringskvantitet finnes disponibel.

Till de nuvarande möjligheterna att för virke av olika slag finna lönan- de avsättning har vid denna, liksom vid den tidigare avverkningsberäknin- | gen, hänsyn icke tagits. | De nu verkställda avverkningsberäkningarna inrymma ej vid riksskogs- Etaxeringen redovisad torrskog och vindfällen.

3—417154

Avverkningens fördelning på olika virkessortiment.

För att utröna den sålunda beräknade årsavverkningens fördelning på olika virkessortiment har genom de sakkunnigas försorg årsavverkningen av tall och gran uppdelats å grovleksklasser efter toppdiametern på följande sätt:

Tall ................ minst 6 eng. tum i topp 4—5'9 » » » » under 4 » » » »

Gran ................ minst 8 » >> >> >> 4—7'9 » » » » under 4 >> >> >> »

Björk .............. minst 4 >> » >> »

under 4 » » » »

Vid uppdelningen på dessa grovleksklasser har för 4 tums virke av tall och gran, beträffande såväl rot— som toppstockar, fordrats en minimilängd av 3 m och för 6, respektive 8 tums virke en minimilängd av 4 m. För björken har vid denna uppdelning för 4 tums virke beräknats en minimilängd av 1 m. Eljest har uppdelningen skett utan hänsyn till de längder, i vilka trä- ' den vid aptering till gängse industrisortiment kunde beräknas bliva kapade.

Vid verkställandet av årsavverkningens uppdelning på grovleksklasser har vidare byggts på det antagandet, att den beräknade avverkningen inom en viss åldersklass trädslagsvis skall uppvisa samma grovleksfördelning som förrådet inom klassen. Denna beräkningsmetod torde enligt de sakkunnigas mening giva till resultat ett något lägre avverkningsbelopp för sågtimmer- grupperna än som i verkligheten kommer att utfalla, men de sakkunniga hava det oaktat ansett sig böra godtaga detta förfaringssätt icke minst med hänsyn till angelägenheten av att icke uppvisa för höga siffror på det be- räknade utbytet av sågtimmer.

Sammanställning av den beräknade bruttoårsavverkningen.

Beräkningarna i detalj av årsavverkningen inom de olika områdena fram— går av bilagan B till detta betänkande.

En sammanställning av den beräknade, totala årsavverkningen, den s. k. bruttoårsavverkningen, inom de olika flodområdena och inom den övriga delen av landet återfinnes i tab. 8. Dessa årsavverkningsbelopp motsvara vid de angivna förutsättningarna bruttoavverkningskvantiteterna för de olika områdena, i vilka landet nu indelats.

Av tabellen finner man, att i fråga om flodområdena Dalälven uppvisar den högsta årsavverkningen beträffande såväl talltimmer som sulfatved, i detta hänseende närmast följd av Ljusnans samt Ume älvs och Pite älvs redovisningsområden, medan däremot Ångermanälvens redovisningsområde - är de övriga överlägset i fråga om storleken av den beräknade årsavverk- —

; i

ningen av grantimmer och sulfitved och som sådan närmast följd av Dal- älvens, Ljusnans och Indalsälvens flodområden.

Det i tab. 8 redovisade totala avverkningsbeloppet, 49'0 milj. fm3, över- ensstämmer, som var att vänta under de givna förutsättningarna, med den tidigare av 1931 års skogssakkunniga beräknade siffran på den årliga total- avverkningen i de svenska skogarna.

De sakkunniga återkomma senare till de för de olika flodområdena ut- räknade årsavverkningsbeloppen på gagnvirke av tall och gran, avsett för skogsindustrierna, de 5. k. nettoårsavverkningsbeloppen.

f Jämförelse mellan den beräknade bruttoårsavverkningen och den

årliga tillväxten.

Den för ett större eller mindre skogskomplex beräknade årsavverkningen och för samma skogsområde uppnådda, verkliga årliga tillväxten visar överensstämmelse endast under förutsättning att skogens åldersfördelning är normal. Å ena sidan bör, så snart äldre skog ingår med större kvantitet än som normalt borde förefinnas, den beräknade årsavverkningen som re- gel överstiga den sammanlagda tillväxten per år, varigenom hushållningen genom en större eller mindre realisation av den äldre skogen mer eller mindre hastigt kan inriktas på erhållande av en ur kontinuerlig avkast- ningssynpunkt gynnsammare åldersfördelning. Å andra sidan måste års- avverkningen å sådana skogsområden, där den yngre skogen överväger, givetvis understiga den årliga tillväxten, varigenom automatiskt en del av tillväxten överhålles vid avverkningarnas uttagande i ändamål att bilda stommen för den fortsatta produktionen.

De olika flodområdenas skogsgeografiska förhållanden i allmänhet bero helt naturligt närmast på deras mer eller mindre nordliga läge och rela- tiva fördelning på olika höjdområden, och anhopningen av gammal och övermogen skog tilltager i regel med såväl avståndet från avsättningsorterna som höjdläget. Även en flyktig granskning av tab. 2 i bilagan B till detta be- tänkande, i vilken tabell intagits en sammanställning över skogens pro- centiska åldersklassfördelning inom de olika redovisningsområdena, giver

, vid handen, att en betydlig del av skogsmarken i de norrländska flodom-

rådena alltjämt är bevuxen med mycket gammal skog, och som i många fall är äldre än som normalt borde finnas. Med hänsyn till svårigheterna, i synnerhet på grund av variationen i skogsförhållanden och höjdlägen, att för de olika floddalsområdena beräkna den genomsnittliga ideala mo- genhetsåldern hos skogen, hava de sakkunniga icke ansett det möjligt att framlägga en detaljerad jämförelse mellan å ena sidan den enligt riksskogs- taxeringen befintliga åldersklassfördelningen av skogen och å den andra i den häremot för de olika flodområdena under förutsättning av uthålligt

skogsbruk svarande ideala fördelningen av de olika åldersklasserna.

36. Tab. 8. Den beräknade totala årsavverkningen med uppdelnlng av tal], gran och björk på

1 2 3|4|56

Tall

Eng. tum i topp Nr Redovisningsområde Summa

0— 4— 6—

Ljungan m. fl .............................. Delångersån m. fl .......................... Ljusnan ................................... Gavleån m. fl .............................. Dalälven .................................. Klarälven .................................

1 Nedre Torne älv rn. fl ...................... 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl ........... 3 Råne älv m. fl ............................. 4 Lule » » o ............................ 5 Pite » | | ............................ 6 Byske » » » ............................ 7 Skellefte älv ............................... 8 Rickleån m. fl ............................. 9 Ume älv .................................. 10 Lögde och Öre älvar m. fl .................. 11 Mo och Gide älvar m. fl .................... 12 Ångermanälven m. fl ....................... 13 Indalsälven ............................... 14 15 16 17 18 19 20

Norsälven ................................. Byälven ................................... Övriga landet ..............................

Hela riket

NN [Op-—

räknade, årliga avverkningsuttaget och tillväxtens storlek i första hand med skogens åldersfördelning. Den jämförelse mellan den för den produktiva skogsmarken beräknade bruttoårsavverkningen av tall och gran och mot- svarande tillväxt ned till 0 cm i brösthöjd, som av de sakkunniga verk- ställts i tab. 9, mäste följaktligen ses ur denna synpunkt.

Det framgår av tabellens siffror, att den beräknade bruttoavverkningen i genomsnitt för tall och gran för flodområdena nästan genomgående i större eller mindre grad överstiger motsvarande tillväxt. Sålunda uppgår den be- räknade årsavverkningen för Pite älvs redovisningsområde till 147 procent av tillväxten, för Övre Torne och Kalix älvar m. fl. till 139 procent, för Nedre Torne älv m. fl. till 125 procent och för Skellefte älv och Ume älv till respektive 123 och 119 procent 0. s. v. Endast för Ljungans redovis- ningsområde samt Gavleåns och Byälvens understiger den nu beräknade avverkningen i någon högre grad motsvarande tillväxt. För Råne älvs redo- . visningsområde och Indalsälven utgör den beräknade årsavverkningen av f tall och gran i bägge fallen 99 procent av den motsvarande årstillväxten.

Som redan antytts sammanhänger emellertid förhållandet mellan det be-

37 nedanstående grovleksklasser efter toppdlauneterm, den s. k. bruttoårsavverkningen

7 | 8 | 9 10 11 | 12 | 13 || 14 || 15 | 16 G r a n B j 6 r k Övriga Samtliga Eng. tum i topp Eng. tum i topp tråd" trad-

— Summa __ Summa Slag slag Nr

0— 4— 8— o— 4—

fm” 87-1 144-9 306 262-6 114-8 134-6 24941 351 823-0 1 136-8 295-0 100-0 531-8 159? 177-5 336-7 328 1 569-5 2 50-2 101-s 37-8 189-6 585 659 1244 21-3 547-2 3 85-8 189-9 81-9 357-6 93-7 99-9 193-s 27-7 1 181-5 4 74-3 171-4 604 3061 61-6 67-8 129-4 17-1 1 216-8 5 70-6 145-4 495 265-5 45-7 52-3 98-0 8-3 6827 6 68-2 124-9 448 237-9 523 566 108-9 9-5 734-13 7 119-9 181-7 356 337-2 627 747 137-4 140 7805 8 202-9 386-7 157-7 747-3 194-0 201-2 395-2 462 2017-2 9 108-3 186-7 641 359-1 923 101-2 193-5 43-2 849-6 10 1542 269-5 707 494-4 769 124-8 201-7 598 1 0591 11 5869 1 172-8 402-0 2161-7 287-1 391-9 6790 1420 3 6097 12 4132 727-0 1989 1 339-1 188-9 252-5 441-4 870 2 269-4 13 3064 526—1 131-2 963-7 127-9 208-8 336—7 126-2 1-976-2 14 1693 3283 104-4 602-0 497 103-6 153-3 74-0 1 120-8 15 311-5 654-7 2208 1 187-0 127-1 228-7 355-8 85-3 2 7948 16 143-4 249-3 72-3 465-0 40'8 82-4 123-2 340 9937 17 453-5 795-5 242-8 1 491-8 114-8 162-1 276-9 620 3 6265 18 205-8 337-9 811 624-8 495 824 131-9 18-9 1 165-2 19 156-5 259-9 62-6 479-0 41-7 66-8 108-5 27-9 8389 20 137-6 215-5 51-0 404-1 36-4 45-9 82-3 31-5 687-7 21 1 6426 3 569-11 1 660-2 6 871-8 8823 1 8389 2 721-2 1 6253 18 4995 22 5 6850 11 033—7 3 900-4 20 6791 || 2 1157—11 I 4 6205 7 578-4 |2 6291 49 044-1

För landet söder om flodområdena, där de skogliga förhållandena måste betecknas såsom mera normala än i övriga Sverige, uppgår, som synes, den beräknade bruttoårsavverkningen för barrträden till 91 procent av mot- svarande tillväxt.

Betraktas förhållandet mellan den beräknade avverkningen och motsva- rande tillväxt i fråga om de särskilda trädslagen, tall och gran för sig, fram- går, hurusom, i fråga om de norrländska flodområdena, det beräknade ut- taget av granskog på ett undantag när, Mo och Gide älvars redovisnings- område, beräknats relativt mycket kraftigare i förhållande till motsvarande tillväxt än beträffande tallen. Detta förhållande torde enligt de sakkunnigas mening hava sin orsak i den relativt större förekomsten av övermogen och skadad granskog, i synnerhet i Norr- och Västerbottens läns lappmarker, varemot tallen därstädes visar en något gynnsammare fördelning på mo- genhetsklasser. Dessa i övre Norrland befintliga, relativt stora arealerna oväxtliga granskogar utgöras säkerligen i icke obetydlig grad av restbestånd efter de tidigare s. k. timmerblädningarna, varvid huvudsakligen den grövre skogen blev föremål för exploatering.

Tab. 9. Jämförelse mellan den för skogsproduktiv mark beräknade bruttoårsavverk— ningen av tal! och gran och den motsvarande årliga tillväxten.

Tall

Medeltal

Gran

Nr Redovxsmngsområde Bruttoårsavverkning i procent av årlig

tillväxt

1 Nedre Torne älv m. fl .................. 105 155 125 2 Övre Torne och Kalix älvar m; fl ....... 115 190 139 3 Råne älv m. fl ......................... 76 149 99 4 Lule | » » ........................ 101 164 118 5 Pite » » » ......................... 139 172 147 6 Byske » » » ........................ 88 156 111 7 Skellefte älv ........................... 113 140 123 8 Rickleån m. fl ......................... 87 114 100 9 Ume älv .............................. 109 133 119 10 Lögde och Öre älvar m. fl .............. 91 125 108 11 M0 och Gide älvar m. fl ................ 110 101 106 5; 12 Ångermanälven m. fl ................... 99 122 116 | 13 Indalsälven ............................ 80 107 99 14 Ljungan m. fl .......................... 81 100 92 , 15 Delångersån m. fl ...................... 104 106 105 16 Ljusnan.. ........................... 105 127 115 17 Gavleån m. fl .......................... 85 91 88 18 Dalälven .............................. 107 105 106 19 Klarälven ............................. 1 00 1 1 1 107 20 Norsälven ............................. 124 104 109 21 Byälven ............................... 99 91 94 22 Övriga landet .......................... 97 86 91

till tillväxten av tall _i medeltal 100 procent eller lika med tillväxten och för gran i medeltal 104 procent samt för de båda trädslagen inalles 102 procent.

Årsavverkningens storlek efter avdrag för tekniska skador.

Den avgång från den beräknade bruttoårsavverkningen, som vid apte- ring till gängse sortiment föranledes av röta, krökar m. fl. tekniska felak- tigheter, har av 1931 års skogssakkunniga beräknats till i tab. 10 angivna procenttal. Med hänsyn till de alltmera skärpta kvalitetsfordringarna på de för industrierna avsedda virkessortimenten hålla de sakkunniga för troligt, att, särskilt vad nordligaste Norrland och övre Dalarna beträffar, de av 1931 års skogssakkunniga tillämpade avdragstalen för tekniska skador i fråga om i synnerhet tallen snarare äro att betrakta såsom för låga än för höga. De sakkunniga hava dock på grund av de ytterligare korrektioner i sänkande riktning av de beräknade bruttoavverkningsbeloppen, som i annat sam- manhang vidtagits, stannat för att tillämpa de tidigare använda avdrags- procenterna i oförändrat skick i fråga om de tekniska skadorna.

Avdragsprocenternas storlek inom de olika redovisningsområdena har här- vid beräknats med ledning av kubikmassorna å de skilda, i varje flod-

Hela riket 100 | 104 | 102 För riket i sin helhet utgör den beräknade årsavverkningen i förhållande område ingående länsdelarna. **

Tab. 10. Av 1931 års skogssakkunniga använda avdragsprocenter för tekniska skador. ___—___—

Avdragsprocent Nr Redovisningsområde ___—___— Tall Gran Björk 1 Norr- och Västerbottens läns lappmarker ............. 9 15 35 2 Norr- och Västerbottens läns kustland ............... 6 9 25 3 Jämtlands län, Norra Dalarna ....................... 7 12 25 4 Västernorrlands län ................................. 6 9 20 5 Gävleborgs län, Södra Dalarna ...................... 5 7 18 6 Värmlands län ..................................... 5 5 11 7 Örebro län, Västmanlands län ....................... 4 8 14 8 Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län ...... 4 8 15 9 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län .............. 6 8 10 10 Skaraborgs län, Östergötlands län .................... 6 8 12 11 Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs län ......... 5 7 12 12 Gotlands län, Blekinge län, Kristianstads län m. fl.. . .| 6 6 10

Det i tab. 8 sammanställda utfallet av virke inom de olika grovleksklas- serna, bruttoårsavverkningen, har sålunda beträffande det s. k. gagn— - virket, d. v. s. den beräknade avverkningen av virke fr. o. m. 4 eng. tum i ' toppen, minskats med de i tab. 10 angivna avdragsprocenterna för de tekniska skadorna, varvid för de båda dimensionsklasserna gagnvirke av tall och gran enahanda procenttal för varje trädslag kommit till användning. Efter frånräkning av mot de beräknade skadorna inom de olika gagnvirkes- klasserna svarande virkesbeloppen, har i tab. 11 en sammanställning upp- rättats, som angiver fördelningen av bruttoårsavverkningen av stånd- skog av tall, gran och björk med särskild uppdelning på de olika gagn- virkesklasserna av den beräknade årsavverkningen av friskt virke.

De sakkunniga, som varit medvetna om svårigheterna att fixera fullt exakta avdrag för de olika virkessortimenten, få i detta sammanhang under- stryka, att avdragsprocenterna för de båda virkessortimenten av ett och samma trädslag, särskilt i fråga om tallen, givetvis kunna variera. I regel äro de Skogstekniska fordringarna högre beträffande sågtimmer än exem- pelvis i fråga om sulfatveden, och följaktligen skulle sålunda ett större av- dragstal i berörda hänseende böra tillämpas på det förra virkessortimen- tet än på det senare.

Då de sakkunniga stannat för att använda samma avdragsprocenter för å ena sidan sågtimmer av tall och sulfatved och å den andra sågtimmer av gran och sulfitved, kan genom detta förfarande en förskjutning mellan de båda virkessortimenten av ett och samma trädslag inträffa, på så sätt, att en del virke, som nu redovisats såsom sågtimmer, i verkligheten apte- ras till massaved. Detta förhållande gäller, som nämnts, särskilt i fråga om gagnvirket av tall. Denna omständighet torde dock vara av förhållandevis j ringa betydelse i jämförelse med den förskjutning i kvantiteterna sågtimmer . och massavedsvirke, som i verkligheten äger rum genom variationen i fråga om dimensionsgränserna mellan de olika virkessortimenten.

Tab. 11. Den beräknade bruttoårsavverkningen med uppdelning av tall, gr

1 | 2 3 | 4 | 5 6 | 7 | 8 T a l ] Beräknat friskt virke Avdrag Under Nr Redovisningsområde för 4" i Summ 4"_ 6"—- S:a skador topp | 101 1 Nedre Torne älv m. fl ................ 65-2 135-3 200-5 134 620 275- 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl ..... 134- 361-6 495-7 39-3 133-2 668- 3 Råne älv m. fl. .................... 48'1 101'3 149-4 11'2 51'3 211— 4 Lule » | » .................... 108' 340-6 449-0 394 114-2 602' 5 Pite » » » .................... 138-7 439'5 578-2 486 1374 764- 6 Byske . » . .................... 65-9 160-3 226-2 17-0 67-7 310 7 Skellefte älv ......................... 78.3 200-9 279—2 227 76-4 378 8 Rickleån m. fl. ...................... 731 1335 206-6 113-? 72-1 291 9 Ume älv ............................ 151—7 459-0 610-7 54-8 163—0 828 10 Lögde och Öre älvar m. fl ............ 54-8 127-7 1825 140 57-3 253 11 Mo och Gide älvar m. fl. ............. 59-8 170-3 230-1 16-9 562 303 12 Ångermanälven m. fl ................. 123-o 350-3 473-3 34-9 118-8 627 13 Indalsälven .......................... 90'7 193-2 283-9 208 97'2 401". 14 Ljungan m. fl. ...................... 122'4 273-7 3961 276 125-9 549” 15 Delångersån m. fl. ................... 58-4 166-8 225-2 11-9 54-4 291-1 16 Ljusnan ............................. 232-2 656'3 888-5 546 2236 1 1664 17 Gavleån m. fl. ...................... 81-8 196-0 277-8 14-7 79-0 371-| 18 Dalälven ............................ 376-4 957-8 1 334-2 84-1 4 377-5 1 795 19 Klarälven ........................... 105-5 170-8 276-3 15-0 98-51 389 20 Norsälven ........................... 60'7 101-5 162-2 8-6 527 223 21 Byälven ............................. 47'5 72-7 120-2 6-3 43-3 169 22 Övriga landet ........................ 1 583-3 3 994' 5 577-3 2962 1 407-7 7 281 i Hela riket 3 860-0 9 763-nl?» 623-1 865? 3 669'2|18 157

Reduktion av den beräknade årsavverkningen för ej tillvaratag- bart gagnvirke på grund av avsättningsförhållandena.

Det har synts de sakkunniga angeläget att icke såsom slutgiltiga avverk- ningssiffror för de olika redovisningsområdena framlägga de i tab. 11 be- räknade avverkningskvantiteterna för de olika virkessortimenten. De sak- kunniga hava i stället ansett, att en ytterligare nedjustering av bruttoårs- avverkningsbeloppen inom vissa områden är ofrånkomlig på grund av av- sättningsförhållandena, betingade å ena sidan av det ekonomiska läget, i första hand priserna på skogsprodukterna och utdrivningskostnaderna, och som i vissa fall omöjliggöra avverkningens uttagande på avlägset och i driv- ningshänseende alltför ogynnsamt belägna områden, samt å den andra trans- portförhållandena, d. v. s. avsaknaden av utbyggda flottleder eller vägar eller andra förhållanden, vilka omöjliggöra uttagandet av på teoretisk väg uträknade avverkningsbelopp.

I fråga om de ekonomiska förutsättningarna för uttagande av barrträds- gagnvirket eller det virke, som i övervägande grad avses för de egentliga skogsindustrierna, hava de sakkunniga ansett lämpligt anknyta utgångs- .

|12|13

G r a n B j ö r k Ö - vriga Beräknat friskt virke Avdrag Under Egg? Avdrag Under träd— $$$; ___—_— för 4" 1 Summa för 4” 1 Summa slag Nr 4"— 8"— S:a skador topp 4”_ skador topp

j 1

, 3

| le 026-2 3 590-6I13 616-8I 1 377-3I5 6850 20 679-13 728'7| 891-8 | 2 957-9| 7 5784 2 6291 49 0441

|

3

I 131-4 277 159-1 16-4 87—1 262-6 100-0 346 114—8 249-4 35-1 823-0 260-9 87-1 348-0 47-0 136-8 531-8 127-2 50-3 159-2 336-7 328 15695 893 327 122-0 17-4 50-2 189-6 47-5 18-4 58.5 124-4 21.3 547-2 165-2 70-4 235-6 362 8523 357-15 69-2 307 937 193-6 27-7 1181-5 151-4 52-7 204—1 27-7 74-3 306-1 48? 19-6 61-6 129-4 17-1 1216-8 128-6 481 171-7 23-2 70-6 265-5 38-1 14-2 45-7 98-0 8-3 6827 109-3 387 148-0 21-7 68-2 237-9 400 16-6 52-3 108-9 9-5 734-6 165-3 32-4 197-7 19-6 119-9 337-2 560 18-7 62-7 137-4 14-0 780-5 334-3 135-2 469'5 74-9 202-9 747-3 136-6 646 194-0 395-2 462 2017-2

CDQKIQUIDÄWNH

164-1 55-6 219-7 31-1 108-3 359-1 71-4 298 923 193-5 43-2 849-15 10 242-4 630 305-4 348 1542 494-4 959 289 769 201-7 59-8 10591 11 0365 351-7 1388-2 1866 586-11 2161-7 290-6 101-3 287-1 679-0 142-o 36097 12 642-5 175-7 818-2 107-7 413-2 1339-1 191-3 61-2 188-9 441-4 87-0 22694 13 471-5 117-5 5890 683 3064 9637 163-4 454 127-9 336-7 1262 1976-54 14 304-7 96%) 401-15 31-1 169-3 602-0 84-8 188 49.7 153-3 74-0 1 120-8 15 5980 201-8 799-8 75-7 311-5 1187-0 183-5 452 127—1 355-8 853 27948 16 231-9 (;?-2 299-1 225 1434 465-0 67-6 14-8 40-s 123—2 34-0 9937 17 722-4 220-7 943-1 952 453-5 1491-13 1302 31-9 114-8 276-9 620 3626-5 18 318-5 765 3950 24-0 205-8 624-8 71-9 10-5 49-5 131-9 189 1 165-2 19 246-9 59-5 306-4 161 1565 4790 595 7-3 41-7 108-5 27-9 8389 20 204-7 48-5 253-2 13-3 137-6 404-1 409 5-0 364 823 31-5 (187-'! 21 306-4 1 5360 4 842-4 386-8 1 6426 6 871'81614—9 224-0 882-3 2 721-2 1 6253 18 4995 22

läget till de bruttopriser, avverknings- och transportkostnader samt all— männa drivningsomkostnader, som legat till grund för rotvärdenas uträk- ning vid 1933 års allmänna fastighetstaxering. De sakkunniga hava haft så mycket större anledning härtill, som det härvid framkomna medelprisläget för femårsperioden 1926/27—1930/31 i stort sett motsvaras av under åren 1934—1935 gällande priser på de olika virkessortimenten till skogsindustri- erna.

Med angivande av dessa utgångspunkter hava de sakkunniga i likaly- dande skrivelser till bl. a. domänstyrelsen, länsjägmästarna i Norrland, Da- larna och Värmland, vissa stiftsjägmästare samt ett större antal i enskild tjänst varande skogsmän i ledande ställning riktat en förfrågan om storleken av de avdragsprocenter för varje redovisningsområde, varmed de enligt av 1931 års skogssakkunniga angivna förutsättningar framräknade avverk- ningssiffrorna å de olika virkessortimenten och efter verkställda avdrag för tekniska skador böra minskas för att så nära som möjligt motsvara för- hållandena i verkligheten under de angivna förutsättningarna. Såsom svar på dessa förfrågningar hava de sakkunniga fått mottaga inalles ett 100-tal uppgifter i berörda hänseende för de olika områdena.

Tab. 12. Medelprocenttal, varmed den beräknade årsavverkningm alv [riskt gagnvirke av tall och grain bör minskas för att motsvara de nuvarande förhållandena.

Sortiment Nr Redovisningsområde Timmer | Sulfitved Sulfatved Procent

1 Nedre Torne älv m. fl .................. 8 8 45 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl ....... 6 8 35 3 Råne älv m. fl ......................... 7 12 40

4 Lule » » » . ...................... 3 6 18 5 Pite » » » ......................... 3 7 25 6 Byske » » » ......................... 2 3 15 7 Skellefte älv ........................... 2 3 15 8 Rickleån m. fl ......................... 0 0 4 9 Ume älv .............................. 0 2 6 _ 10 Lögde och Öre älvar m. fl .............. 0 1 5 * 11 Mo och Gide älvar m. fl ................ 0 1 3

12 Ångermanälven m. fl ................... 1 3 5 13 Indalsälven ............................ 1 5 16 14 Ljungan m. fl .......................... 1 4 12 15 Delångersån m. fl ...................... 0 0 0 16 Ljusnan ............................... 0 1 4 17 Gavleån m. fl .......................... 2 3 4 , 18 Dalälven .............................. | 4 1 10 t 19 Klarälven ............................. 2 4 8 | 20 Norsälven ............................. 2 4 8 21 Byälven ............................... 2 6 10 22 Övriga landet .......................... 0 0 0

giver ovanstående resultat (tab. 12).

De sakkunniga hava visserligen funnit det vanskligt att kunna bedöma, i vilken grad de sålunda uträknade procenttalen, tillämpade på de teo- retiskt uträknade avverkningssiffrorna, leda till resultat, som motsvaras av verkligheten, men hava dock —— med hänsyn till den bl. a. av ett flertal uppgiftslämnare uttalade åsikten att en korrektion av det för skogsindu- strierna tillgängliga gagnvirket i nu antydd riktning borde komma till stånd — i oförändrat skick lagt dessa i tab. 12 angivna avdragsprocenter till grund för den ytterligare justering nedåt, som de sakkunniga ansett erforderlig vidtaga för att bringa de beräknade bruttoårsavverkningsbeloppen av gagn- virke i bättre överensstämmelse med det i verkligheten rådande ekonomiska läget och transportförhållandena.

Vidkommande de avdrag i bruttoavverkningskvantiteterna gagnvirke, som bliva en följd av att de teoretiskt uträknade avverkningsbeloppen på grund av olika anledningar för närvarande icke kunna tillvaratagas, synas orsa- kerna till detta förhållande främst vara av ekonomisk art, (1. v. s. beroende på de rådande prislägena på dessa skogsprodukter. Givet är nämligen, att det för varje prisläge å de olika gagnvirkessortimenten finnes en 9 gräns mellan å ena sidan den zon, inom vilken virke av olika slag |;

| En sammanställning av medeltalen av de sålunda inkomna uppgifterna |

kan utdrivas med ekonomisk vinst eller i sämsta fall utan förlust, och å den andra, inom vilken zon avverkning av ett eller flere virkessortiment icke är ekonomiskt möjlig. En jämförelse mellan i tab. 12 angivna avdrags- procenttal för å ena sidan sulfitved och å den andra sulfatved, vilka sorti- ment enligt den upprättade avverkningsberäkningen omfatta samma minimi- dimensioner, bestyrker enligt de sakkunnigas mening detta förhållande.

Med hänsyn till nu nämnda förhållanden hava de sakkunniga funnit det berättigat, att utöver den tidigare verkställda korrektionen av bruttoavverk- ningen för tekniska skador av olika slag i fråga om det alldeles övervä- gande antalet av flodområdena jämväl företaga en justering nedåt i av- verkningsbeloppen för ej tillvaratagbart virke. Beträffande södra Sverige har en dylik justering icke ansetts erforderlig.

Förbrukningen av virke till husbehov.

I ändamål att erhålla en i möjligaste mån fullständig uppfattning om stor- leken av den under de närmaste åren tillgängliga råvaran av tall och gran för skogsindustrierna, den s. k. nettoårsavverkningen, måste de beräknade bruttoavverkningsbeloppen för gagnvirket inom de olika flodområdena yt- terligare justeras nedåt med hänsyn till de virkesbelopp, som av gagnvir- ket kan beräknas åtgå till husbehovsvirke. Vid den kalkyl över virkesåt- gången till husbehov, som genom de sakkunnigas försorg upprättats, har samma förfaringssätt som tidigare tillämpats av 1931 års skogssakkunniga kommit till användning, och få de sakkunniga i fråga om detaljerna för dessa beräkningar hänvisa till bilagan C till detta betänkande.

Vid dessa beräkningar har antagits, att det för landsbygden behövliga virket till byggnadsunderhåll härstammar direkt ur skogen eller från vid smärre sågar förädlat virke, vilket icke ingår i den officiella industri- statistiken, men att de i sagda statistik redovisade sågverken däremot leve- rera virket för nybyggnader på landet samt allt byggnadsvirke till städerna. För dessa senare behov har därför icke upptagits någon särskild post sågat husbehovsvirke, enär detta virke ingår i industristatistiken. För på- lar, spiror o. dyl. oförädlat virke, som före användningen ej undergår för- ädling vid sågverken, har beräknats 0'18 milj. fm3 (exkl. bark) för kon- sumtion i städerna. Den nu beräknade husbehovsförbrukningen är sålunda att betrakta som det normala virkesbehovet för bränsle samt för underhåll av byggnadsbeståndet å landsbygden.

Enligt de sakkunnigas mening äro beräkningar av nu ifrågavarande slag förenade med många vanskligheter. Landet är stort och förhållandena inom detsamma starkt varierande. Anspråken på bekvämlighet och trevnad m. m., vilka i viss mån bestämma virkesförbrukningens storlek, växla avsevärt för olika samhällsklasser, och benägenheten att spara eller slösa med virket be- ror mycket på den tillgängliga skogstillgången, vanor m. m. Husbehovsför-

Tab. 13. Förbrukningen till husbehov av harrträdsgagnvlrke med beräknad fördelning på trädslag och sortiment. ________—————————

Gagnvirkets fördelning

T all G r a n 4II___ Gli—_ 4II_ & 1 00

Redovisningsområde

O » %

Nedre Torne älv m. fl .................. Övre Torne och Kalix älvar m. ,fl ....... - 22—5 Råne älv m. fl ......................... - 5-4 Lule » » » ........................ 10-4 Pite » » » ......................... 12-3 Byske » » » ......................... ' 8-7 Skellefte älv ........................... 10-6 Rickleån rn. fl ......................... 10-5 Ume älv .............................. _ 14-8 Lögde och Öre älvar rn. fl .............. 5-8 5-8 Mo och Gide älvar m. fl ................ 9-6 9-6 Ångermanälven m. fl ................... 16-0 16-0 Indalsälven ............................ 13-1 13-1 Ljungan m. fl .......................... 18-4 18-4 Delängersän m. fl ...................... 9'7 9-7 Ljusnan ............................... 24'0 24-0 Gavleån m. fl .......................... 145 145 Dalälven .............................. 54-3 54-2 41-8 Klarälven ............................. 6-7 6-6 9-4 Norsälven ............................. 3-3 3-3 6-7 Byälven ............................... 3-7 3-7 7-9 Övriga landet .......................... 288-0 288-1 288-0

Hela riket 56943 | 5691 609-3

>_l H

.eeeeeeeeee

b—lb—l TTE”???'?9'€09'9*

MLLQUYWDFÖBNWF—I wwo-wu—ww—Iwaa

Obh»— 21092” eco

HMHM mognar (Dal—IUI

NLQMHl—lb—Ål—IHHHb—lo—ÅH NHOCOWQQMÄWIQHOCDOO—ImmäwMD—Å

brukningen utgör därför enligt de sakkunnigas mening utan tvivel den mest svårberäkneliga posten i vår virkesstatistik. De sakkunniga finna det ange- läget understryka, att beräkningarnas resultat måste ses mot bakgrunden av nu antydda förhållanden. Med hänsyn till tidigare verkställda uppskattnin- gar av storleken av husbehovsvirket i vårt land, som visserligen inbördes lämnat mycket varierande resultat, måste enligt de sakkunnigas mening de i tab. 13 framlagda resultaten av beräkningarna över husbehovsförbruk- ningen av gagnvirke av tall och gran, ehuru i och för sig approximativa, dock sannolikt betraktas såsom minimital. Detta gäller särskilt för södra Sverige.

Stora olikheter i sättet för uttagandet av husbehovsvirket förekomma även i olika landsdelar. I likhet med 1931 års skogssakkunniga hava de sakkun- niga vid beräkningarnas utförande beaktat förekomsten av torrskog i de norra delarna av landet. Som närmare framgår av den i bilagan C till detta betänkande lämnade redogörelsen för beräkningarnas verkställande, har det vidare ansetts, att man i stort sett kan utgå från att konsumtionen av prima barrved icke nämnvärt inkräktar på de vid avverkningsberäkningen avgrän- sade virkessortimenten fr. o. rn. 4 eng. tum i toppen. Detta torde enligt de

sakkunnigas mening med större säkerhet kunna sägas vara förhållandet inom Norrland, Dalarna och Värmland än i södra Sverige samt i högre grad i fråga om granvirket än i fråga om tallen.

Det bör emellertid i detta sammanhang framhållas, att i vissa delar av landet, särskilt markerat i södra Sverige, utan tillräckligt god avsättning för massaved av olika slag samt i fråga om de smärre husbehovsskogarna virke av massavedsdimension faktiskt ofta för närvarande upparbetas till prima barrved, och gäller detta särskilt om till sulfatved dugligt virke. Den- na användning till husbehovsändamål av gagnvirke är utan tvivel en mi- nusfaktor av sådan betydelse i denna landsända, att det är av vikt att taga hänsyn till densamma vid bedömande av det redovisade råvaruöverskottet inom de sydligare delarna av vårt land.

Sammanställning av den beräknade nettoårsavverkningen.

De verkställda avdragen från de beräknade bruttoårsavverkningsbeloppen av gagnvirke av tall och gran inom de olika områdena dels för tekniska ska- dor, dels för ej tillvaratagbart virke, dels ock gagnvirket åbelöpande andelar av husbehovsvirket äro sammanställda i tab. 14. Man finner härav för lan- det i sin helhet, att 17'9 procent av den beräknade bruttoavverkningen av dessa virkessortiment av olika anledningar beräknas bliva undantagna för vidare förädling vid skogsindustrierna. För de egentliga flodområdena är motsvarande siffra 187 procent och för området söder om dessa 16'5 pro- cent. Den relativt större avgången av gagnvirke till husbehov i södra Sve- rige uppväges inom flodområdena dels av det förhållandevis större avdra- get därstädes för tekniska skador, dels ock av omöjligheten att i dessa de- lar av landet för närvarande ekonomiskt kunna tillgodogöra sig hela den beräknade avverkningen av friskt gagnvirke.

Efter de sålunda verkställda avdragen från de beräknade bruttoårsavverk- ningsbeloppen få de sakkunniga framlägga följande sammanställning å nettoårsavverkningsbeloppen för de olika flodområdena och för övriga delen av landet (tab. 15). Den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke av tall och gran uppgår i medeltal för hela riket till 821 procent av motsva— rande bruttoavverkningsbelopp, varav för tall 4—5'9 eng. tum i toppen 732 procent och fr. o. m. 6 eng. tum i toppen 87'4 procent eller i medeltal för detta trädslag till 83'2 procent samt för gran 4—7'9 eng. tum i toppen 83'5 procent och fr. o. m. 8 eng. turn i toppen 73'4 procent eller i medeltal 81'2 procent. I runt tal en femtedel av den beräknade bruttoårsavverkningen av gagnvirke i våra skogar torde sålunda för närvarande icke stå till skogs- industriernas förfogande på grund av tekniska skador, omöjligheten av att tillvarataga virket och åtgången av gagnvirke till husbehov.

Av de i tabellen intagna siffrorna på nettoårsavverkningsbeloppen av olika slags gagnvirke finner man liksom beträffande bruttoavverkningsbeloppen,

46 Tab. 14. Från den beräknade bruttoårsavverkningen avräknade gagnvirkespostear.

________.—.———-_———————

Redovisningsområde

Nr 22 Hela rike'lt

Avdragspost % av % av

- brutto- bruitto- 3 s 1 000 fm årsav- 1 000 fm år ( v-

verkn. veirkn.

Tekniska skador ................ - ' 683-0 6-1 2 242-5 76 Ej tillvaratagbart virke .......... - - 0-0 0-0 671-8 2-3 Husbehovsvirke ................. - - 1 1521 10-4 2 356-1 280

Summa

att -— om övriga landet undantages — talltimmerfångsten överväger i Dal- älvens flodområde, närmast följt av Ljusnan, Ume älv och Piteälvens redo— visningsområde. Vidkommande grantimmer dominerar Ångermanälvens re- dovisningsområde, närmast följt av Ljusnan, Dalälven och Indalsälven. I fråga om den beräknade årsavverkningen av sulfatved kommer Dalälven i första rummet, därnäst Ljusnan, Ume älv och Ångermanälvens redovis-

Tnb. 15. Den beräknade nettoårsavverkningen av industrivirke efter avdrag för tekniska skador, ej tillvaratagbart virke och husbehovsvirke.

___-__—

Tall l

Redovisningsområde 6"— Summa ( 4"—

1 000 fms

Nedre Torne älv m. fl ........ 29-0 117-6 146-6 Övre Torne o. Kalix älvar m. fl. 64—7 317-4 382-1 Råne älv m. fl ............... 23-5 88-8 112-3 Lule » » 78-5 320-0 398-5 Pite » » 91-7 414-0 505-7 Byske » » 47-3 148-4 195-7 Skellefte älv ................. 56-0 186-3 242-3 Rickleån m. fl ............... 59-6 123-0 182'6 Ume älv .................... 127-8 444? 572-0 Lögde och Öre älvar m. fl.. . . 46-3 121-9 168-2 Mo och Gide älvar m. fl ...... 484 1607 209-1 Ångermanälven m. fl ......... 100-8 330-& 431-6 Indalsälven .................. 63- 1 1 78- 2 241 - 3 Ljungan m. fl ................ 89-3 252-6 341-9 Delångersån m. fl ............ 48-7 157-1 205-8 Ljusnan ..................... 198-9 632-3 831-2 Gavleån rn. fl ................ 64-0 177-6 241-6 Dalälven .................... 284-5 865-3 1 149-8 Klarälven ................... 90-4 160-8 251-2 Norsälven ................... 52-5 96-2 148-7 Byälven ..................... 39-0 67-5 106-5 Övriga landet ................ 1 295-3 3 705-9 5 001-2

_——__—_—-————-———-

Hela riket 2 999-3 9 066-6 12 0659

(ooo—renowned».—

ningsområde. Beträffande sulfitveden överväger Ångermanälven, varefter storleksordningen är följande, nämligen Dalälven, Indalsälven, Ljusnan samt L jungans redovisningsområde.

Anmärkningsvärt är det relativt stora gagnvirkesförrådet i området nr 22, d. v. s. i övriga landet. Av den beräknade nettoavverkningen av gagnvirke av tall och gran i sin helhet representerar denna del av landet icke mindre än 382 procent, varav för de båda tallgrupperna respektive 43'2 och 408 eller i medeltal 41'4 procent och för grangrupperna respektive 32'8 och 423 eller i medeltal 351 procent.

Sågverks- och pappersmasseindustriernas lokala fördel- ning och produktion under de senare åren.

Storleken av produktionen enligt den officiella industri- statistiken.

I ändamål att få en uppfattning om storleken av den nuvarande produk- tionen i fråga om sågverks- och pappersmasseindustrierna i olika landsde- lar hava de sakkunniga efter därtill erhållet bemyndigande genom kom- merskollegii försorg låtit verkställa en fördelning av den i industristatisti— ken redovisade produktionen dels under åren 1928—1932, dels ock under år 1933, av sågade trävaror och olika slag av pappersmassa på samma redo— ) visningsområden eller grupper av flodområden, för vilka genom de sak-

kunnigas försorg avverkningsberäkningar verkställts (tab. 16—19).

Beträffande sågverken redovisas i industristatistiken endast sådana före- tag, som uppgivit en avsaluproduktion om minst 15 000 kronors värde eller en förädlingslön vid legosågning på minst 4000 kronor eller som syssel— satt minst 10 arbetare. Smärre sågars produktion ingår följaktligen icke i de sammanställningar över sågverkens produktion, som av de sakkunniga utförts.

Vid den tidigare verkställda beräkningen av husbehovsvirkets storlek har det för landsbygden behövliga byggnadsvirket av de sakkunniga liksom av 1931 års skogssakkunniga ansetts härstamma antingen direkt ur sko- gen eller ock från vid sådana smärre sågar förädlat virke, som icke in- går i den officiella industristatistiken. På grund härav torde den med led- ning av industristatistiken av de sakkunniga i det efterföljande uträknade konsumtionen av sågtimmer i huvudsak ansluta sig till förhållandena i verk- ligheten. Endast den omständigheten att tillverkningen vid dessa smärre sågar i någon större utsträckning avsättes på exportmarknaderna skulle med- föra en korrigering uppåt av den sålunda beräknade åtgången av sågtim- mer, men det för landsbygden beräknade, sågade byggnadsvirket måste i så fall hämtas från sådana sågverk, som ingå i industristatistiken, varigenom kompensationäger rum i berörda hänseende.

I fråga om den för sågverken redovisade produktionen ingår i densamma sågad'e trävaror av furu och gran, bräd- och plankstump, takstickor och

Tab. 10. Produktionen av sågade trävaror [lnkL småvirke och splittved) under åren 1928—1932 och 1933.

År Medel- Nr Redovisningsområde 1928 1929 1930 1931 1932 tal 1928 1933 —1932 1 000 fma ___________________——_ 1 Nedre Torne älv m. fl.. .. 1-9 2-0 0-8 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl .................. 116-0 147-5 122-'! 3 Råne älv m. fl ........... 30-2 36-7 25-1 4 Lule » » » ........... 33-3 30-2 28%) 5 Pite » » » .......... 207-6 224-9 247-5 6 Byske » » » .......... 40-9 53—1 14-1 7 Skellefte älv ............. 131-7 136-8 1309 8 Rickleån m. fl ........... 144-4 138-2 107-7 9 Ume älv ................ 227'8 237'8 198-0 10 Lögde och Öre älvar m. fl.. 175-9 147-4 139-3 11 Mo och Gide älvar m. fl.. 161-3 146-3 120-4 12' Ångermanälven m. fl.. . . . 770-7 786-6 674-5 13 Indalsälven .............. 485-9 525-0 494-2 14 Ljungan m. fl ............ 5133 461-25 407-0 15 Delångersån m. fl ........ 145-8 1529 1495 16 Ljusnan ................. 649-4 606-4 5628 17 Gavleån m. fl ............ 149-5 139-3 130-1 18 Dalälven ................ 779'5 778-6 710-5 19 Klarälven ............... 151-8 152-7 166-2 20 Norsälven ............... 74-7 48-0 41—6 21 Byälven ................. 100-4 101-1 88-4 - - i 22 Övriga landet ............ 2 374-1 2 191-2 1 937-1 1 914-9 1 5692 1 997-3 1 404-1 ( Hela riket 7466-1 7244-0l 6397-3 5732-3l 4860-01 6339-7I 4944-7

spjälved, täkter, ribbor, bräder o. d., sågade lådämnen och stav samt mot under rubriken »sågnings- och hyvlingslön» (legosågning) beräknade vir- keskvantiteter. Hyvleriernas och lådfabrikernas produktion av hyvlat virke har för undvikande av dubbelräkning icke medräknats, då större delen av dessa tillverkningar torde ingå i de uti statistiken redovisade kvantiteterna ohyvlade varor. För vinnande av största möjliga fullständighet har hela produktionen av sågade produkter medtagits, alltså även sådan tillverkning som redovisats av med sågverk förenade företag, som i industristatistiken _ förts under annan industrigrupp (snickerifabriker o. d.).

Vidkommande produktionssiffrorna för pappersmassefabrikerna har i princip samma tillvägagångssätt använts som i fråga om sågverken. Produk- tionen vid sådana pappersmassefabriker, som äro kombinerade med pap- persbruk och pappfabriker, har givetvis även intagits i de upprättade sam- , manställningarna. ; Av tab. 16 framgår, att produktionen av sågade trävaror i fråga om de j egentliga flodområdena i medeltal under åren 1928—1932 varit högst i Dalälvens flodområde, närmast följt av Ångermanälvens, Ljusnans, Indals- älvens, Ljungans, Pite älvs och Ume älvs redovisningsområden. Under år

4—417164

Tab. 17. Produktionen av mekanisk trämassa under åren 1928—1932 och 1933. ___—___—

I År Medel— Nr Redovisningsområde 1928 1929 1930 1931 1932 tal 1928 1933 —l932 1 000 torr ___—___ 1 Nedre Torne älv m. fl.. . . -— — — —— —- — — 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl .................. — — —-— — — — -— 3 Råne älv m. fl ........... — — — — —- — — 4 Lule » » » .......... 14-1 13-7 15-1 12-6 10-3 13-1 18-2 5 Pite » » » .......... —— — — — —— — -— 6 Byske » » » .......... 15-0 12.-8 12!) 12-9 12-9 13-3 17'7 7 Skellefte älv ............. 16-0 23-8 19-7 17-6 17-1 18-9 27-3 8 Rickleån m. fl ........... 1-2 11-9 14-4 11%? 14-6 11-1 17-1 9 Ume älv ................ 38-6 634-4 329 32!) 33-4 40-5 59-0 10 Lögde och Öre älvar m. fl.. -— — — — — — — 11 Mo och Gide älvar m. fl.. 17-4 16-8 14-1 10-3 17-2 15-1 19-6 12 Ångermanälven m. fl.. . . . 39-1 43-0 36-4 29-8 2104 33-9 48-5 13 Indalsälven .............. 29-9 35-5 28-7 19.6 18-7 26-5 29-6 14 Ljungan m. fl ............ 38-6 49-6 44-7 40-5 23-0 39-3 34-5 15 Delängersån m. fl ........ 15-8 17-8 15-8 13-8 9-9 14-6 13-9 16 Ljusnan ................. 15-8 16-4 16—9 9-9 16-3 15-1 17-2 17 Gavleån m. fl ............ — —- — — — — — 18 Dalälven ................ 54-0 63-4 52—7 70-8 713-9 629 69-3 19 Klarälven ............... 4-3 7-8 8-8 6-0 3-4 6-1 2-3 20 Norsälven ............... 21% 26-2 24-6 18'0 14-3 20-9 13-9 21 Byälven ................. 27-1 401 320 29-4 18-7 29-5 23-8 22 Övriga landet ............ 192-4 215'2 207-8 211'1 193-0 203-9 198'7 Hela riket 540-7 658-4 577-5' 548-5 498-1| 564-71 610-6 1933 visar däremot Ångermanälvens redovisningsområde den högsta pro- duktionen och närmast i ordning Dalälvens, Ljusnans, Indalsälvens, Ljungans, Pite älvs och Ume älvs redovisningsområden.

Vidkommande produktionen av mekanisk massa (tab. 17) visar denna i medeltal under åren 1928—1932 den högsta siffran inom Dalälvens flodom- råde, närmast följt av Ume älvs, Ljungans, Ångermanälvens, Byälvens, In- dalsälvens och Norsälvens redovisningsområden. Under 1933 var ordnings- följden beträffande denna produktion Dalälven, Ume älv, Ångermanälven, Ljungan, Indalsälven, Skellefte älv och Byälven.

Produktionen av blekt sulfitmassa (tab. 18) inom flodområdena har i me- deltal under femårsperioden 1928—1932 samt under år 1933 varit högst in- om Klarälvens, M0 och Gide älvars samt Norsälvens redovisningsområden. I fråga om den oblekta sulfitmassan visar Ljungans redovisningsområde i me- deltal under åren 1928—1932 den högsta produktionen samt därnäst Indals- älvens, Ängermanälvens, Dalälvens och Ljungans redovisningsområden. Un- der år 1933 uppnåddes den högsta produktionssiffran beträffande den oblekta sulfitmassan inom Ångermanälvens redovisningsområde samt därnäst inom Ljungans, Indalsälvens, Dalälvens och Ljusnans flodområden. Produktionen av blekt sulfatmassa under femårsperioden 1928—1932

'1

i ?

har, som framgår av tab. 19, varit obetydlig, men år 1933 tiodubblades denna produktion med den alldeles övervägande delen av produktionen lo- kaliserad till Delångersåns och Gavleåns redovisningsområden i nu nämnd ordning. Beträffande produktionen av oblekt sulfatmassa visar denna inom de egentliga flodområdena under åren 1928—1932 den högsta siffran inom Ångermanälvens redovisningsområde och därnäst i Klarälvens samt Mo och Gide älvars, Ljusnans och Dalälvens flodområden. Under 1933 var stor- leksordningen beträffande produktionen av oblekt sulfatmassa följande: Indalsälvens, Ljusnans, Ångermanälvens, Klarälvens, M0 och Gide älvars samt Dalälvens flodområden.

Det bör framhållas, att, enär produktionen av pappersmassa och i viss mån även av trävaror under de båda åren 1928 och 1932 påverkats i sän- kande riktning till följd av de under dessa år förekommande omfattande arbetsinställelserna vid ett flertal större verk, själva produktionsapparaten i verkligheten är större än vad som framgår av sammanställningarna över produktionens storlek under dessa år. Vid det övervägande antalet fabriker inom pappersmasseindustrien rådde nämligen stillestånd under något mera än tre månader år 1928 och under en tid av mellan fem och sex månader är 1932. Vid de större verken inom sågverksindustrien varade arbetsinstäl- lelsen under år 1928 i omkring två månader, och även under vissa tider av 1932 voro av samma anledning några av de större verken icke i gång. De med ledning av industristatistiken framräknade talen på produktionens stor- lek hava även under senare år rönt inflytande av frivilliga överenskommel- ser om driftsinskränkningar, som kommit till stånd inom de olika industri— grenarna. På grund av nu nämnda omständigheter följer, att en på industri- statistiken grundad beräkning över produktionsapparatens storlek under de angivna åren i själva verket giver en något förminskad bild av de faktiska förhållandena.

Otvivelaktigt är att särskilt inom sågverksindustrien utnyttjandet av den utbyggda produktionsapparaten under de senare åren skett förhållandevis lågt, och de variatoner i produktionens storlek beträffande sågade trävaror, som under de senare åren ägt rum, tyda på en icke ringa grad av elasticitet hos denna produktionsapparat. En av olika anledningar eventuellt betingad ök- ning av produktionen kan följaktligen inom ganska vida gränser tillgodoses av den nuvarande produktionsapparaten inom i synnerhet sågverksindu- strien men även till en viss grad beträffande pappersmasseindustrien, i den mån betingelserna härför i övrigt föreligga.

De förändringar i förhållandet mellan omfattningen av sågverks— och pappersmasseindustrierna, nämligen en gradvis skeende minskning av produktionen av sågade trävaror och motsvarande ökning av produk- tionen av pappersmassa, som betecknats såsom en utveckling från väs— ter till öster, beroende på tendensens första framträdande i Norge och vidare fortsättning över Värmland, Dalarna och Norrland i vårt land till Finland,

Tab. 18. Produktionen av sulfitmassa #

1929 1930

Redovisningsområde blekt oblekt blekt oblekt

1 000

Nedre Torne älv m. fl. . . . . Övre Torne och Kalix älvar m. fl. .................. Råne älv m. fl. ........... Lule » » Pite » » Byske » » Skellefte älv ............... Rickleån m. fl ............. Ume älv .................. Lögde och Öre älvar m. fl.. . Mo och Gide älvar m. fl. .. Ångermanälven m. fl ....... Indalsälven ................ Ljungan m. fl. ............ Delängersän m. fl .......... Ljusnan ................... Gavleån m. fl. ............ Dalälven .................. Klarälven .................

Norsälven ................. _— _ _ Byälven ................... 17-3 24-9 21-8

Övriga landet .............. 48-6 188-0 71-1 228—9 73-5 212'2 ________————————-—

Hela riket 126—2 8029 1827 10497 1821 | 10490

189 12'4

28-8 16% 96-5 102-3 100-4 306 78-9 37-1 75-3

en &

lllellålllllllll elllellälllllllll

Hai "fc-P?. annons-co

Hce .— om låggllllllelllllllll Han 995”? (DHCP

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

kunna även skönjas i de föreliggande sammanställningarna (tab. 16—19). Det framgår av tabellerna, att den totala tillverkningen av sågade trävaror visar tydlig tendens till nedgång under dessa år, under det att stark ökning skett i den sammanlagda produktionen av pappersmassa. Denna utveckling framgår ännu tydligare av de genom de sakkunnigas försorg upprättade sammanställningarna över den industriella konsumtionen av rundvirke. De

sakkunniga återkomma senare härtill.

Den industriella konsumtionen av rundvirke.

Beräkningar med ledning av den officiella industristatistiken.

Då någon fullständig statistik varken föreligger rörande avverkningarnas omfattning eller virkesförbrukningens storlek för våra skogsindustrier, hava de sakkunniga varit nödsakade att genom egna beräkningar utröna stor- leken av gagnvirkesåtgången inom dessa industrier. De verkställda beräk- ningarna häröver ansluta sig till den tidigare av de sakkunniga verkställda lokala fördelningen av skogsindustrierna och avse likaledes åren 1928—1932 och 1933. Dessa är äro i detta sammanhang av särskilt intresse, därigenom

under åren 1928—1982 och 1933. %

År

Medeltal 1928—1932

oblekt blekt blekt oblekt blekt oblekt

1931 1933

Nr

H

4—1 ..i OCDOOQQOHÅUDN

& H H-

llglllllHlt

(D)—lm HN eeeleelllH Pima)

oo |.- 9? OI

.;— lllellrlllllHll —1

HHHHHHHH OGOQthWN

09 ee FIF U! eslH Oili— NM no

Git—l CD)—l :>»— M &

864-2 | 191-2 6850 | 171-2 | 890-0 229-0 | 9431

att de illustrera virkeshanteringens storlek dels under de mera normala för- hållandena under åren 1928—1930 och 1933, dels ock under krisåren 1931 och 1932. De sakkunnigas beräkningar över mot den redovisade industriella produktionen svarande åtgången av sågtimmer och massaved hava skett med ledning av den i tab. 16—19 för ifrågavarande år angivna industriella produktionen.

I fråga om de åtgångstal, som kommit till användning vid uträkningarna av förbrukningen av sågtimmer och massaved inom respektive sågverks- och pappersmasseindustrierna, hava de sakkunniga i huvudsak utgått från de av 1931 års skogssakkunniga framlagda siffrorna häröver. Det bör fram- hållas, att av dessa sakkunniga angivna tal avse virkesåtgången apterat stamvirke, exkl. bark, som transporteras ut ur skogen i och för vidare för- ädling efter inmätning. För den beräknade sjunkningen hava för flodom- rådena nr 1—21 följande sjunkningsprocenter i genomsnitt beräknats, nämli- gen för sågtimmer 1, för sulfitved 2 och för sulfatved 3 procent. Vid uträk- ning av virkesåtgången för sulfitmassa har vidare hänsyn tagits till att till- verkningen av stark sulfitmassa överväger i flodområdena nr 1—21, då

.._ ___—_ _.

Tab. 19. Produktionen av sulfatmassa

___—___—

1928 1929 1930 Nr Redovisningsområde blekt oblekt blekt oblekt blekt oblekt 1 0 0 O ___—_______._——___________—— 1 Nedre Torne älv m. fl. . . . . — —— — ——- —- —- 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl. .................. —— — —- 6-8 -— 16-1 3 Råne älv m. fl. ........... — — —- — — —— 4 Lule » » » ........... — — —— — — -— 5 Pite » » » ........... — 23-9 —— 36 7 — 41-4 6 Byske » » » ........... —— _— —— -— -— -— 7 Skellefte älv ............... — — —— — — — 8 Rickleån m. fl ............. —- —- — —— — — 9 Ume älv .................. -— 22-4 — 33-0 —— 30-6 10 Lögde och Öre älvar m. fl. . -— —- _ -— — — 11 Mo och Gide älvar m. fl. .. — 52-1 — 54-1 — 54-7 12 Ångermanälven m. fl ....... —— 59-8 -— 88—7 —— 73-1 13 Indalsälven ................ — 18-7 — 26-5 —— 24-9 14 Ljungan m. fl. ............ —- — — — —- — 15 Delångersån m. fl .......... -— 15-8 —- 22-5 -— 25-0 16 Ljusnan ................... —- 22'1 -— 71-2 —- 72-2 17 Gavleån m. fl. ............ -— 28-4 -— 41-9 — 33-5 18 Dalälven .................. —— 44-9 — 63-4 — 61-7 19 Klarälven ................. — 49-3 — 71- 1 — 70- 3 20 Norsälven ................. — — — — —— —- 21 Byälven ................... —— 9-0 —- 14-7 _— 13-1 22 Övriga landet .............. — 94-5 —— 135-0 — 122-0 Hela riket -— 440-9 — 665-6 —— 638-6

däremot den blekbara sulfitmassan dominerar i södra delen av landet. Vad angår åtgångstalen för sulfatmassan, har räknats med att 20 procent av den totala virkesåtgången i medeltal för landet i sin helhet utgöres av såg- avfall, vilket ingår i sågverkens virkesförbrukning och varmed åtgångstalen för sulfatmassan minskats. Enligt av de skogsindustrisakkunniga i detta hän- seende verkställd undersökning skulle sågningsproduktionen för varje redo- visningsområde nr 1—21, där tillverkning av sulfatmassa under de senaste åren ägt rum, teoretiskt vara av tillräcklig storlek för täckande av denna anpart av sågverksavfall till sulfatfabrikationen, ehuru användningen härav starkt varierar dels i olika distrikt, dels under olika är. För den blekta sul- fatmassan har särskilt åtgångstal icke uppgivits av 1931 års skogssakkun- niga. De sakkunniga hava efter verkställd utredning härom stannat för att i fråga om denna massakvalitet beräkna ett 10 procent högre tal i jämfö- relse med virkesåtgången vid framställning av oblekt sulfatmassa. En sam- manställning över de sålunda av de sakkunniga för ifrågavarande ändamål använda åtgångstalen återfinnes i tab. 20. I detta sammanhang få de sak- kunniga understryka, att rundvirkesåtgången per tillverkad enhet självfal- let varierar vid olika verk, men de nu angivna åtgångstalen torde för när-

under åren 1928—1932 och 1933. ___—___—

År

Medeltal 1928—1 932

oblekt blekt . oblekt blekt oblekt

1933

17'3 11'1

332

238

186 27'3

lllllllll

69-6 78-4 62'7 66'1 22'3 59'7 11-1 87% 23-0 34-5 52'3

61-8 70—1 30%:

lllllllllll

113-4

lllllllllllll

159 935 28-9 51-4 67-2

H ? O

6 19'6 61'8 33-7 50'4 62'4

23'4 56'1 41'6 47'2 68-9 14-1 14'5 — 13'1 15-0 117-1 0-3 126-3 1 119—0 134'5 ___—___—

1-3 6103 8-7 6130 1 593-9 211 748-5

lllrelvllll

ller?! ooo—»

lllelllell

? ca

0. 0. 0. 0. 0. 2.

varande såsom stora medeltal betraktade med hänsyn till den nuvarande tillverkningstekniken enligt de sakkunnigas mening vara tillräckligt höga och följaktligen den med ledning av dessa tal beräknade virkesförbrukningen icke för lågt beräknad.

I tab. 21—24 äro resultaten av de verkställda beräkningarna framlagda. Det är, som förut framhållits, att märka, att den beräknade kvantiteten såg- timmer motsvarar icke blott den tillverkning av sågade trävaror, som i in— dustristatistiken redovisats direkt, utan även sådan tillverkning, som upp- givits av med sågverk förenade företag, och som i industristatistiken förts under annan industrigrupp. Däremot ingår ej det mot produktionen sva- rande sågtimret, som förädlas vid sådana smärre sågverk, som icke ingå i industristatistiken. Den häremot svarande timmermängden har inräknats i husbehovsvirket.

När dessa siffror på den mot den träindustriella produktionen inom de olika flodområdena svarande åtgången av sågtimmer och massaved fram- lagts, hava de sakkunniga varit fullt medvetna om det förhållandet, att vir- kesanskaffningen till de olika verken i många fall icke är begränsad till just det flodområde, inom eller vid vilket respektive verk är beläget. Tvärt-

Tai». ao. Anwända åtgången»! för omräkning av den industriella produktionen till rundvirke.

___—___— Virkesåtgång fm' exkl. bark per enhet

Redovis- Tillverkning ningsområde nr

Sågade trävaror (inkl. småvirke och splittved), per ]m' ............. 1-96

' 1'94

Mekanisk Irämassa, per ton.

Våt ............................. Våt ............................. Torr ............................ Torr ............................

Sulfitmassa, per ton.

Torr blekt ....................... 6—70 Torr blekt ....................... 6-57 Våt oblekt ...................... 2-98 Våt oblekt ...................... 2-99 Torr oblekt ...................... ! 5-85 Torr oblekt ...................... 5-98

Sulfatmassa, per ton.

Torr blekt ....................... 1—21 4-95 Torr blekt ....................... 22 4-80 Våt oblekt ...................... 1—21 226 Våt oblekt ...................... 22 218 Torr oblekt ...................... 1—21 4—50 Torr oblekt ....................... 22 4-36

om råder det kända förhållandet, att många industrier, särskilt de i meller— sta Norrland belägna sågverken och pappersmassefabrikerna, hämta åt- skilligt av den för driftens uppehållande erforderliga råvaran från främ- mande ådalar, huvudsakligen norrifrån. Betydande virkesmängder undergå i och för vidare förädling förflyttning från det ena flodområdet till det an- dra, och icke ringa mängder av virkesfångsten särskilt från de norr- och västerbottniska skogarna bogseras efter kusten till de söderut belägna verken.

De sakkunniga hava emellertid ansett en uträkning av de inom varje flod- område befintliga träindustriernas virkesbehov erforderlig ur flere syn- punkter, bl. a. i och för att kunna bedöma, huruvida en industriell över- byggnad eller motsatsen föreligger inom ett speciellt redovisningsområde eller en grupp av ådalar. I detta hänseende äro de framräknade talen på virkes- konsumtionen inom de olika flodområdena av största intresse. De sakkun- niga återkomma härtill i det efterföljande.

Beräkningar med ledning av den officiella flottningsstatistiken.'

Den enligt industristatistiken redovisade produktionen vid sågverken och pappersmassefabrikerna härrör till övervägande del från virke, som 'till-

57 Tab. 21. Den indash-lalla konsumtionen av sågtimmer under åren 1928—1982 och 1088.

År

Me del— Redovisningsområde 1931 1932 tal 1928 —1982

1 000 fm'

Nedre Torne älv m. fl.. .. 37 3-8 1-6 1'6 2-4 2-6 2-5 Övre Torne och Kalix älvar

m. fl .................. 2274 2891 44'5 191'8 209-7 192'5 192'8 Råne älv m. fl ........... 59'1 72'0 49'1 55'8 32'1 53'7 37'3 Lule » 652 592 56'6 31-3 81 44-2 12'0 Pite » 406'9 440'7 4850 4011 359'5 418-7 501'2 Byske » ' 80'2 104-1 27'6 6'6 5'1 44-7 36'5 Skellefte älv ............. 258'1 268-2 256-6 167'5 119'7 214-0 43'0 Rickleån m. fl ........... 283—0 270-8 211'0 222-8 190-3 235-6 211'3 Ume älv ................ 446'5 466'0 388-1 355'8 355'4 402-4 384'9 Lögde och Öre älvar rn. fl. . 344'7 289-0 273-1 206'6 229'9 268-6 262-6 M0 och Gide älvar m. fl.. 316'1 286'8 235-9 260-2 2204 263-53 281-8 Ångermanälven m. fl. . . . . 1 5106 1 541'8 1 322'0 936-8 908'1 1 243'9 1 0532 Indalsälven .............. 952'3 1 0291 968'7 804'2 716-7 894'2 756-2 Ljungan m. fl ............ 1 006-1 904-1 797'8 572'4 5091 7579 5233 Delångersån m. fl ........ 2857 299-63 293'0 252-9 193-1 264-9 305'8 Ljusnan ................. 1 272-8 1 188-61 1 163'2 949'2 770'8 1 056-9 808'3 Gavleån m. fl ............ 293-1 273-0 255'0 240'6 200-7 252-5 178'9 Dalälven ................ 1 527'8 1 526-0 1 392-13 1 2425 997-8 1 337'3 955'5 Klarälven ............... 297'6 299-2 325”! 3352 289'9 309'5 257'7 Norsälven ............... 146'4 94-0 81-5 80-4 25-8 8543 409 Byälven ................. 196'9 198-2 173'3 166'7 104-5 1674) 934) Övriga landet ............ 4 605-8 4 250-9 3 757-9 3 7150 3 044'2 3 874-7 2 724—1

Hela riket 14 586-0 14 154-2 12 559-8 11 197'0 9 493-6 12 386-2 9 663-7

förts industrierna samma år, men på grund av att särskilt vid de större verken en icke obetydlig lagerbehållning av rundvirke praktiskt taget all- tid förefinnes vid årsskiftena motsvaras förbrukningen av virke under re- spektive år icke exakt av virkestillförseln under motsvarande år. Ej heller förses industrien i Norrland, Dalarna och Värmland med virke uteslutande genom flottning, enär icke obetydliga mängder virke numera tillföras ver- ken såväl per järnväg som genom direkt körning med häst eller bil. Vad södra Sveriges skogsindustrier beträffar överväga dessa senare transport- medel.

På grund av nu nämnda förhållanden kunna några exakta slutsatser icke dragas om industriens virkesförsörjning enligt flottningsstatistiken, men det har likväl synts de sakkunniga vara av intresse att med ledning av denna från och med år 1928 väsentligt utvidgade och detaljerade statistik även verkställa en bearbetning av detta material.

Från och med nämnda år har det levererade flottgodset redovisats med fördelning på sågtimmer och s. k. småvirke. Till detta senare slag har hän- förts allt flottgods, som icke utgjorts av sågtimmer. Småvirkesgruppen mot— svaras praktiskt taget uteslutande av massaved av gran och sulfatved, då flottning av andra virkessortiment, kolved och props, under senare år en-

MHHHHHHHHHH OGQQQWÅWMHOCDMQQGNQCO MH

NM top-

Tab. 22. Den industriella konsumtionen av trämasseved av gran under åren 1928—4932 och 1933.

———————-—

Medel- Redovisningsområde 1932 tal 1928

Nedre Torne älv m. fl.. .. Övre Torne och Kalix älvar

m. fl .................. — —— — Råne älv m. 11 ........... — —— — — — _ — Lule » » » .......... 40-8 39-6 43-8 36-6 29-8 38-1 52? Pite » » — — —- —— —— — Byske » » 43-4 37-0 37-4 37-3 37-6 38-5 51-4 Skellefte älv ............. 157-1 229-4 211-8 178-0 143-0 183-9 212-4 Rickleån m. fl ........... 76-3 106-8 152-1 124-4 152-6 122-4 169-6 Ume älv ................ 111-9 186-8 95-5 95-5 96-9 117-3 171-2 Lögde och Öre älvar m. fl.. 168-7 167-6 176-4 146-1 149-0 161-6 136-4 Mo och Gide älvar m. fl.. 278-8 285'0 250-3 183'3 410-1 281-5 476-8 Ångermanälven m. fl ..... 677-7 932—3 926-5 636—9 522-0 739-1 875-6 Indalsälven .............. 685-3 928-3 897-2 694-1 400'7 721-1 732—9 Ljungan m. fl ............ 699-0 1 009-63 1 048-7 850-5 528-0 827-2 895-7 Delångersån m. fl ........ 224-6 308-1 313?) 284-0 172'1 260-5 317-5 Ljusnan ................. 507-3 602-7 602-1 414-8 386-6 502-7 516-8 Gavleån m. fl ............ 216-9 305-1 307-6 260-6 177-6 253-5 255-4 Dalälven ................ 660-2 833-7 794-7 715-6 724-1 745-7 888'2 Klarälven ............... 269-3 431-8 430-3 384-5 273-6 357-9 365-1 Norsälven ............... 1297 1681 177-0 156-8 144-7 1552 1525 Byälven ................. 179-8 261-9 230-5 269-0 260-6 240-3 267-2 Övriga landet ............ 1990-2 2446-9 2341-8 2344-6 2128-6 2250-4 2349-3

Hela riket 7117-0 9280-7 9037-6 7812-6 6737-6 7996-9 8886-7

H OCDOOQQUbe—QO NH H ..;

MMMHHHHHHHH NHOCDOOQQCRÖOJN

dast ägt rum i jämförelsevis mindre omfattning. I varje fall ingå dessa se- nare sortiment med förhållandevis så små virkesmassor i de totala flott- ningarna, att man i det efterföljande torde vara berättigad att i nu berörda hänseende bortse från desamma.

De i flottningsstatistiken under vissa angivna huvudflodområden redo- visade siffrorna på det till ägarna under åren 1928—1932 avlämnade flott- godset, uppdelat på sågtimmer och småvirke, har vid den nu verkställda bearbetningen hänförts till samma häremot svarande flodområden eller grupper härav, som kommit till användning vid den av de sakkunniga tidi- gare verkställda indelningen av Norrland, Dalarna och Värmland. Det i denna statistik under rubriken »övriga» flottleder redovisade flottgodset har med ledning av primäruppgifterna bearbetats på enahanda sätt. Resultatet av den sålunda verkställda bearbetningen, avseende förhållandena i me- deltal under åren 1928—1932, finnes angivet i tab. 26.

Av denna sammanställning finner man, att under femårsperioden 1928 —1932 i medeltal årligen till virkesägarna utsorterats 14'57 milj. kbm flott- gods, varav å de redovisade flodområdena i Norrland, Dalarna och Värm- land 14'01 milj., motsvarande för dessa 96 procent av det totala flottgod—

Tab. 23. Den industriella konsumtionen av sulfatved av tall under åren. 1928—1982 och 1932)».1

År

Medel-

Redovisningsområde 1928 1931 1932 tal 1928 1933 ——1932

1 000 fma

. Nedre Torne älv m. fl.. .. — — Övre Torne och Kalix älvar m. fl .................. 30-5 72-5 Råne älv m. fl ........... — Lule » » » .......... — Pite » » » .......... 107-5 Byske » » -— — —- Skellefte älv ............. —— — — _ _— Rickleån m. fl. — —— — — — —- " 100-8 148-5 137-9 143-7 - 122-9 Lögde och Öre älvar m. fl.. —— — — — — — — Mo och Gide älvar m.fl.. 234-7 243-4 246-0 313-4 3526 2780 297-7 Ångermanälven r,. fl ..... 269-1 399-2 329-2 282-3 297-2 315-4 348-0 Indalsälven .............. 84-1 119-4 112-2 100-4 268-8 137-0 510-3 Ljungan m.fl ............ -— — — — — —— -— Delångersän m. fl ........ 71-2 101-5 112-4 107-2 62-7 91.0 121—2 Ljusnan ................. 993 3204 325-1 252-3 393-4 278-1 420-5 Gavleån m. fl ............ 127-9 188-5 150-5 187-0 123-4 155-5 163-6 Dalälven ................ 2022 2855 277—5 212-5 164-8 228-5 245-3 Klarälven ............... 221-9 320-0 316-5 314-5 235-7 281-7 307-2 Norsälven ............... — —— -—- — — — — Byälven ................. 40-3 65-9 58-9 63-5 65%. 58-8 67-4 Övriga landet ............ 412-2 588-5 531-8 510-7 552-2 519-1 589-1

Hela riket 1971-2 2976-3 2856-9 2736-9I 2784-6 2665-2' 3453-6

a-n-u-u-u—u—u—n—u—n—A (DOOQUÄUIåWND—ÄOCDOOQQUQW NH

20 21 22

set. I kubikmassehänseende överväger sågtimret i Norrbottensvattendragen, men i Västerbottens län råder nära nog jämställighet i fråga om de ut- flottade kvantiteterna av sågtimmer och småvirke. I Västernorrlands, Jämt- lands, Gävleborgs och Kopparbergs län överväger i regel småvirket i flott- godset. I de redovisade Värmlandsflottlederna har småvirket under dessa år i medeltal uppgått till nära tre gånger så stor kubikmassa som sågtimret. För Norrland, Dalarna och Värmland liksom för landet i sin helhet utgör sågtimrets och småvirkets andelar i flottgodset i båda fallen i medeltal respektive 47 och 53 procent av den totala kubikmassan flottgods.

De i flottningsstatistiken redovisade flottgodskvantiteterna inkludera vad Nedre Torne älv beträffar även flottgodset från finska sidan samt i fråga om Ångermanälven, Indalsälven,_Dalälven och Klarälven virke från Norge. De sakkunniga hava verkställt särskild utredning rörande storleken från dessa främmande länder anmält flottgods. En sammanställning härav åter- finnes i tab. 27.

1 Vid uträkningen av konsumtionen av sulfatved har här förutsatts att rundvirkes- andelen genomgående för samtliga redovisningsområden uppgått till 80 procent.

Tab. 24. Den industriella konsumtionen av sågtimmer, träl-med av gran och sulfat- ved i medeltal under åren 1928—1932. ___________—————'———_—_—————______———_————————-—__

Sågtimmer Massaved

Redovisningsområde Tall Gran S:ma Tall Gran S:ma

1 000 nm

Nedre Torne älv m. fl.. .. 2-1 0-5 2-6 — —— 2-6 Övre Tome och Kalix älvar

m. fl .................. 177-8 14-7 192'5 50-0 — 50'0 242-5 — —— 53-7 381 381 82-3 Råne älv m. fl ........... 47-4 6-3 53-7 — Lule » » » .......... 37-7 6-5 44-2 — Pite » » » .......... 386-6 321 418-7 -—— 149-2 567-9 Byske » » » .......... 38-4 6-3 44-7 -— 38-5 38-5 83-2 Skellefte ålv ............. 177-7 36-3 214-0 — 183—9 183-9 397-9 Rickleån m. fl ........... 185-4 50-2 235—6 — 122—4 122-4 358-0 Ume älv ................ 344-5 57-9 402'4 122-9 117-3 240-2 642'6 Lögde och Öre älvar m. fl.. 201-9 66-7 268-6 —— 161-6 161—6 430-2 Mo och Gide älvar m. fl.. 204-8 59-1 263-9 278-0 281-5 559—5 823-4 Ångermanälven m. fl ..... 744-8 4991 1 243-9 315-4 . 739-1 1 054-5 2 298-4 Indalsälven .............. 620-5 273-7 894-2 137-0 721-1 858-1 1 752-3 Ljungan m. fl ............ 299-2 458-7 757-9 — 827-2 8272 15851 Delångersån m. fl ........ 155-0 109-9 264-9 91—0 260—5 351-5 616-4 Ljusnan ................. 698-0 358-9 1 056-9 278-1 5027 7808 1 837-7 Gavleån m. fl ............ 155—1 97-4 252-5 155-5 253-5 409'0 661-5 Dalälven ................ 949-9 387-4 1 337-3 228-5 745-7 974-2 2 311—5 Klarälven ............... 183-2 126-3 309-5 281-7 357-9 639-6 949-1 Norsälven ............... 35-2 50-4 85-6 — 155—2 155-2 240-8 Byälven ................. 77-6 90-3 167-9 58-8 240-3 299-1 467'0 Övriga landet ............ 2 282-5 1 592-2 3 874-7 519-1 2 250-4 2 769-5 6 644-2

__|—___— Hela riket 8 005-51 4 380-13 12 386-2 2 665-2 7 996-9 10 6621, 23 048-3

GOOQQUIQCO [QH

Jämförelse mellan flottgodset och den industriella konsumtionen.

För att kunna verkställa en jämförelse mellan å ena sidan flottgodset och å andra sidan den av de sakkunniga beräknade industriella konsum- tionen av sågtimmer och massaved i medeltal under åren 1928—1932 hava de i tab. 26 angivna, till ägarna avlämnade flottgodsmängderna i första hand justerats uppåt med 1 och 25 procent för respektive sågtimmer och småvirke, motsvarande den beräknade sjunkningen för de tvenne sorti— mentsgrupperna, varefter avdrag skett för sådant flottgods, som i medeltal under motsvarande femårsperiod anmälts från Finland och Norge. Resul- tatet av dessa råkneoperationer har sedermera sammanställts med den i tab. 24 av de sakkunniga uträknade industriella konsumtionen i medeltal under samma femårsperiod. Vid denna jämförelse har bortsetts från det förhållandet, att en mindre del av småvirket i flottgodset utgöres av virke under 4 eng. tum i toppen, samt att i gruppen småvirke i flottningsstatisti- ken även ingå smärre kvantiteter av andra sortiment än massaved av gran och sulfatved.

Av siffrorna i tab. 28 finner man, att för norrbottensvattendragen flott-

Tab. 25. Den industriella konsumtionen av sågtimmer, triimasseved uv gran och sulfat- ved under år 1983.

Sågtimmer ' Massaved

Nr Redovisningsområde Tall Gran S:ma Tall ' Gran ' S:ma

1 000 fm'

Nedre Torne älv m. fl.. .. 1-7 0-8 2-5 —- —- 2-5 Övre Torne och Kalix äl—

var m. fl .............. 180-0 12-8 192-8 79-1 —- ' 79-1 271'9 Råne älv m. fl ........... 37-3 —— 37-3 —— -— -— 37-3 Lule » » 9—8 2-2 12-0 —— 52-7 52-7 64-7 Pite » » 471-0 30-2 501-2 175-0 — 1750 6762 Byske » » 22-9 13-6 36-5 -—— 51-4 51-4 87—9 Skellefte älv ............. 35-5 7-5 43-0 ——- 212-4 212-4 255-4 Rickleån m. fl ........... 187-7 23-6 211-3 —— 169-6 169-6 380-9 Ume älv ................ 333-5 51-4 384-9 129? 171-2 300-4 685-3 Lögde och Öre älvar m. fl.. 193-1 69-5 262-6 —— 136-4 136-4. 399-0 Mo och Gide älvar m. fl.. 201-3 80-5 281-8 297-7 476-8 774-5 1056-3 Ångermanälven m. fl ..... 716-3 336-19 1 053-2 348-0 875-6 1 223-6 2 276-8 Indalsälven .............. 520-5 235-7 756-2 510-3 732-19 1 243-2 1 999-4 Ljungan m. fl ............ 206-2 317-1 523—3 — 895-7 895-7 1 419-0 Delångersån m. fl ........ 180-7 125-1 305-8 121-2 317-5 438-7 744-5 Ljusnan ................. 547-7 260-6 808-3 420-5 516—8 937-3 1 745-6 Gavleån m. fl ............ 118-0 60-9 17839 163-6 255-4 419-0 597-9 Dalälven ................ 665-3 290-2 955-5 245-3 888—2 1 133-5 2 089—0 Klarälven ............... 162-9 94—8 257-7 307-2 365-1 6723 9300 Norsälven ............... 18-0 22-9 40-9 -— 152-5 152-5 193-4 Byälven ................. 48-6 45-3 93-9 67-4 267-2 334-6 428-5 Övriga landet ........... 1664-3 1059-8 2734-1 589-1 2349-3 2938-4 5662-5

Hela riket 6 522-3 3141-4 9 6637 3453-13 8 886-412 3403 '22 004-0

HHHHHHHHHH com—Jaaman—ocoooqmus—w MH

MN HO

N N

godset i regel avsevärt överstiger den industriella konsumtionen av virke inom respektive flodområden såväl i fråga om sågtimmer som småvirke. En avsevärd del av det till dessa flottleder tillsläppta virket un- dergår förädling vid sydligare belägna verk. Ett undantag utgör dock Pite älvs redovisningsområde, där det flottade sågtimret endast uppgår till 61 procent av motsvarande industriella konsumtion i ådalen. Detta förhål- lande har sin orsak dels i att de stora sågverken vid Piteälvens mynning hämta åtskilligt av virkesfångsten från närliggande vattendrag, dels ock i den ganska omfattande inlandssågm'ngen vid mindre anläggningar, som äger rum inom Piteälvens redovisningsområde. I fråga om västerbottens— vattendragen är variationen mellan de olika flottlederna i berörda hän- seende ojämnare än beträffande de norr därom belägna flodområdena. Man finner sålunda, att flottgodset i dessa vattendrag överstiger den industriella konsumtionen dels beträffande såväl sågtimret som småvirket i Byske och Ume älvar, dels beträffande småvirket dessutom i Rickleån samt Lödge och Öre älvar, under det att motsatt förhållande råder i de övriga flodom- rådena därstädes. I de västernorrländska flodområdena understiger flott- godset genomgående den inom de olika redovisningsområdena i medeltal

Nr

H OCDOOQICDUthQO MH

NHHHHHHHHH oqmqmmnwwH

N ...

Nr

12 13 18 19

Tab. 26. Redovisat flottgods i medeltal per år under åren 1928—1932.

Avlämnat till ägarna Kvarliggande i flottlederna Redovisningsområde Sågtimmer Smävirke Summa

1 00 —

1 000 1 000 1 000 1 000 fm: 1 000 1 000

st. fma st. fm' st. fm' Nedre Torne älv m. fl.. . . 1 1544 272-8 1 580-8 93-1 3659 1-5 0-2 Övre Torne och Kalix äl-

var m. fl .............. 1 438-4 305-5 2 573-2 197-6 503-1 528 7.3 Råne älv m. fl ........... 376-4 824 898-1 66-6 149-0 34-5 6-5 Lule » » » .......... 1 034-4 207-7 1 724-2 131—2 338-9 10-4 1-5 Pite » » » .......... 1 190-6 253-1 2 659-5 203-4 456-5 34-3 5-8 Byske » » » .......... 442-4 93-5 1 251-2 87-1 180-6 69-8 7-1 Skellefte älv ............. 725-6 154-5 1 86545 1274) 2824 17-0 1-1 Rickleån m. fl ........... 507-8 101-0 2 147—6 140-0 241-0 71-0 6-0 Ume älv ................ 2 312-3 522-2 6 5683 469-7 991—9 282-8 28-7 Lögde och Öre älvar m. fl.. 794-0 167-0 2 667-8 169-7 336-7 391 3-5 Mo och Gide älvar m. fl.. 1367-5 261—6 5379-2 405-5 667-1 52-5 4—9 Ångermanälven m. fl. . . . . 4 668-8 827-23 11 702-4 860-5 1 687-8 68-9 7-2 Indalsälven .............. 2 936-7 580-7 8 234-3 746-7 1 327-4 354'2 43-4 Ljungan m. fl ............ 3 083-5 6450 6 488-9 614-0 1 259-0 316-4 40-7 Delångersän m. fl ........ 631-9 147-1 2806-8 175-3 322-4 407-4 33-0 Ljusnan ................. 4 010-6 798-2 15 628-4 907'7 1 705—9 118-1 104 Gavleån m. fl ............ 380-5 56-2 2276-2l 98-2 154—4 02 0-0 Dalälven ................ 3 403-0 751-4 16 199-1 943-2 1 694-6 1 168-1 90-6 Klarälven ............... 1 089-4 2020 7 292-3 522-7 724-7 107-8 9-0 Norsälven ............... 770-2 116-4 3 787-5 264'7 381-1 58-8 4-7 Byälven ................. 363-6 54-5 2 620-3 188-6 243'1 67-7 5-2 Summa 1—21 32 682-0 6 600-1 106 351-7 7 413414 013-5! 3 333-3 316—8 Övriga landet 1 153-3 197-9 6 328-2 363-0 560-9 888-QI 52-2 Hela riket 33 835-3 6 7980 112 679-9 7 776-4 14 574-4 4 222-2 369-0

mee—1932.

Sägtimmer

under åren 1928—1932 uträknade industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved på ett undantag när, M0 och Gide älvar, där i fråga om såg- timret jämvikt råder mellan den industriella konsumtionen och flottgodset. Detta förhållande i fråga om de västernorrländska redovisningsområdena har sin huvudsakliga orsak i den stora tillförseln av virke till industrierna

Tab. 27. Anmält flottgods från Finland och Norge ! medeltal per år under åren

Småvirke Summa

Redovisningsområde

Nedre Torne älv m. fl. . . . 575-1 Ångermanälven m. fl ...... 0-9 Indalsälven ............... 19-6 Dalälven ................. 31'2 Klarälven ................ 208-0

Summa 834-8

1463

0-2 4-4 7-5 38-5

196-9

1 000 st. i 1 000 fm= 1 000 st. 1 000 fm' 1 000 fm'

894-7 35-5 181-9 28-2 2-9 3-1 49-1 4—8 9-2 mm 8-0 15-5 1 260—0 90-0 128-5

” 2 373-2 141-3 H 338-2

Tab. 28. Jämförelse mellan å ena sidan flottgodset (inkl. sjunkning) samt så den andra den industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved i medeltal under åren 1928—1932.

___—___—

Sägtimmer Massaved (småvirke) S 11 m m a

Indu— Flott— Indu- Flott- Indu— Flott- striell gods Flott- striell gods Flott- striell gods Flott- kon- inkl. gods i kon- inkl. gods i kon- inkl. gods i sum— sjunk- % av sum- sjunk- % av sum- sjunk- % av tion ning ind. tion ning ind. tion ning ind.

kons. kons. _ kons. 1 000 fm' 1 000 tm' 1 000 fm'

___-___

Nedre Torne älv m. fl. 2-6 129-3 — 59-8 oc 2-6 1891 Övre Torne och Kalix

älvar m. fl. 192-5 308'5 50'0 202-5 405 2425 511'0 Råne älv m. fl. ..... 537 833 —— 68—2 00 53-7 151-5 Lule » » 44'2 209-8 38-1 1345 353 8243 344'3 Pite » » 418'7 25513 61 149—2 208-5 140 567'9 464'1 82 Byske » » 44-7 94'4 38-5 89? 232 832 183'6 Skellefte älv ........ 214-0 1560 73 183—9 131'1 71 3979 287'1 72 Rickleån m. fl ....... 235-6 102-1 43 122-4 143-5 117 358'0 245-6 69 Ume älv ............ 402'4 527-4 240-2 481'4 200 6426 1 008-8 157 Lögde och Öre älvar

m. fl. ............ 268'6 168'7 63 161'6 1739 108 430'2 3426 80 Mo och Gide älvar

m. fl. 263'9 264-2 100 5595 4157 74 8234 679.9 83 12 Ångermanälven m. fl. 1 243-9 8354 67 1 054'5 879'1 83 2 2984 1 714-5 75 13 Indalsälven .......... 894-2 582] 65 858-1 7606 89 1 7523 1 3427 77 14 Ljungan m. fl. ...... 757-9 651'5 86 827'2 629-41 76 1 585-1 1 280-9 81 15 Delångersån m. fl. . . . 264-9 1486 56 351'5 179-7 51 616'4 328'3 53 16 Ljusnan ............. 1 056-9 806-1 76 780-8 930-4 119 1 837'7 1 736'5 94 17 Gavleån m. fl. ...... 252—5 567 22 409-0 100? 25 661-5 157-4 24 18 Dalälven ............ 1 337'3 751'5 56 974'2 958'7 98 2 311-5 17102 74 19 Klarälven ........... 309-5 165-5 53 639'6 4458 70 949-1 611-3 64 20 Norsälven ........... 85'6 117-6 137 155'2 271-3 175 240-8 388—9 162 21 Byälven ............. 167'9 55'0 33 2991 193'3 65 467'0 248-13 53

Redovisningsområde

O(DOOQQUVÅW Nb—A

H

».i H

inom detta område från andra, norr om detsamma belägna flodområden. För flodområdena i övriga delar av landet understiger flottgodset genomgå— ende den beräknade industriella konsumtionen, utom beträffande sågtimret och småvirket på Norsälven samt småvirket på Ljusnan. Inom dessa delar av landet tillföras industrierna icke obetydliga virkesmängder främst genom järnvägs- och biltransporter men även genom direkt framkörning med häst till verken.

För hela landet utgör flottgodset i medeltal för ifrågavarande femårs- period i procent av den totala industriella konsumtionen för sågtimmer 78 procent och *för småvirke 96 procent eller i medeltal 87 procent. Dessa siffror äro en god illustration till belysning av flottningens betydelse för vårt lands skogsindustrier.

Jämförelse mellan flottgodset och den beräknade netto- årsavverkningen.

I likhet med vad som skett beträffande den beräknade industriella kon- sumtionen av virke har även genom de sakkunnigas försorg en jämförelse verkställts mellan å ena sidan flottgodset av sågtimmer och småvirke i me- deltal under åren 1928—1932, inkl. beräknad sjunkning, samt å den andra den beräknade nettoårsavverkningen av sågtimmer och massaved av tall och gran (tab. 29).

Av siffrorna i denna tabell finner man i fråga om norrbottensvattendra- gen, att flottgodset i medeltal under dessa är genomgående understiger de beräknade nettoårsavverkningsbeloppen för respektive sortiment. Motsva- rande gäller även för västerbottensvattendragen med undantag endast för småvirket på Ume älv. För de västernorrlåndska flodområdena däremot överstiger flottgodset av såväl sågtimmer som småvirke motsvarande netto- årsavverkningskvantiteter med undantag endast för småvirket på Ångerman- älvens redovisningsområde, där flottgodset av detta sortiment i medeltal under åren 1928—1932 understiger den beräknade årsavverkningen. De högsta procenttalen flottgods i förhållande till den beräknade nettoavverk- ningen återfinnas i fråga om sågtimmer i Ljungans redovisningsområde och Indalsälven med respektive 190 och 184 procent samt beträffande småvirket i Mo och Gide älvars och Ljungans redovisningsområden samt Ljusnan, In- dalsälven och Klarälven med respektive 152, 122, 121, 119 och 115 procent. De lägsta siffrorna beträffande sågtimret återfinnas i Gavleåns redovisnings- område, 25 procent, samt i Byske älvs flodområde och Byälven, båda med 51 procent. I fråga om småvirket uppvisa Gavleåns, Nedre Torne älvs, Byske älvs, Delångersåns och Lule älvs redovisningsområden de lägsta siffrorna eller respektive 37, 41, 54, 54 och 59 procent. Den totalt högsta flottnings- siffran i förhållande till den av de sakkunniga beräknade nettoårsavverk- ningen uppvisa de västernorrländska flodområdena Ljungan m. fl., samt Indalsälven och Mo och Gide älvar m. fl. med respektive 149 och 141 pro- cent, samt de lägsta, Gavleåns, Byske älvs och Delångersåns redovisnings- områden med respektive 31, 52 och 57 procent.

Tab. 29. Jämförelse mellan å ena sldan flottgodset [inkl. sjunkning) samt å den andra

den beräknade nettoårsavverkningen av sågtimmer och massaved i medeltal under åren 1928—1932.

Sägtimmer Massaved (småvirke) S 11 m m a

Beräk-

nad Flott- Flott: nad Flott- Flott— Nr Redovisningsomräde netto— gods gods ] netto- gods %Ods i årsav— mk]. % av årsav— inkl. A, av k— sjunk- netto- verk- sjunk- netto- ver ning årsav— . ning årsav- ning verk- 1 000 fma ”mg 1000 fm= "mg

1 , Nedre Torne älv m. fl. 137-5 129-3 94 144-2 59-8 41 281-7 1891 67 2 i Övre Torne och Kalix älvar m. fl. ....... 384-o 308-5 80 2893 2025 70 673-3 5110 76 3 Råne älv m. fl ...... 115-5 83-3 72 98-3 68-2 69 213-8 151-5 71 4 , Lule » » » ..... 383-1 209-8 55 228-6 134-5 59 611-7 344-3 56 5 Pite » » » ..... 460—8 255-6 55 228-1 208-5 91 688-9 464-1 67 6 Byske » » » ..... 184-2 94-4 51 165-7 892 54 3499 183-6 52 7 Skellefte älv ......... 217-9 1560 72 155-7 131-1 84 373-65 287-1 77 8 Rickleån m. fl. ...... 144-9 102-1 70 214-4 1435 67 3593 2456 68 9 Ume älv ............ 567-3 527-4 93 443-2 481-4 109 1 010-5 1 008-8 100 10 Lögde och Öre älvar m. fl .............. 170-2 168-7 99 201-4 173-9 86 371-6 3426 92 11 Mo o. Gide älvar m. fl. 208-7 264-2 127 273-4 415-7 152 482-1 6799 141 12 Ångermanälven m. fl. 631-0 835-4 132 1 058-2 8791 83 1 689-2 1 714-5 101 13 Indalsälven .......... 316-9 582-1 184 638-3 760-6 119 955-2 1 342-7 141 14 Ljungan m. fl. ...... 343-5 651-5 190 5164 629-4 122 8599 1 280-9 149 15 Delångersån m. fl. . . . 2354) 148-15 63 3353 179—7 54 5712 328-3 57 16 Ljusnan ............. 813-6 806-1 99 770-4 930-4 121 1 584-0 1 736-5 110 17 Gavleån m. fl. ...... 227-7 567 25 2730 100-7 37 500-7 157-4 31 18 Dalälven ............ 1 035-5 751-5 73 957-9 958-7 100 1 993-4 1 710-2 86 19 Klarälven ........... 226-4 165-5 73 386-8 445-8 115 613-2 611-3 100 20 Norsälven ........... 147-8 117-6 80 282-8 271-3 96 4306 388-9 90 i 21 Byälven ............. 107-1 55-0 51 223-5 193-3 86 330-6 248-3 75

För att få en uppfattning om huru den av de sakkunniga beräknade nettoårsavverkningen av olika sortiment, timmer och massaved — vil— ken beräkning, såsom tidigare framhållits, utgår från en ur olika syn- punkter lämpligt avvägd årsavverkning _— överensstämmer med vad som under de senare åren i verkligheten uttagits inom de olika flodom- rådena hava genom de sakkunnigas försorg dels verkställts en jämförelse med vad som i medeltal tillsläppts flottlederna under åren 1928—1932, dels från domänstyrelsen och vissa skogsbolag införskaffats uppgifter beträffande fördelningen av deras avverkningskvantiteter under de senare åren. Emedan virke i stor utsträckning bogseras från ett redovisningsområde till förädlingsverk inom ett annat, kan nämligen den med ledning av konsum- tionen beräknade virkesåtgången icke lämpa sig för en sådan jämförelse annat än för mycket stora områden. De sakkunniga hava även haft över- läggningar angående de av dem gjorda beräkningarna i berörda hänseende med ett antal skogsmån vid ett för ändamålet hållet sammanträde, varvid

5—417154

dock endast förhållandena i norra Sverige, alltså inom de egentliga flod- områdena, berördes.

Vad fördelningen i olika sortiment av gagnvirket av gran beträffar hava några vägande invändningar mot de verkställda beräkningarna härvid ej framförts. Beträffande tallvirket gjordes däremot gällande, att åtskilligt av den kvantitet, som vid de sakkunnigas kalkyler beräknats lämna sågtim- mer, i verkligheten kommer att användas såsom sulfatved. Detta skulle sär- skilt vara fallet i övre Norrland, varest tekniska skador och kvistighet i icke ringa utsträckning förorsaka timrets nedklassificering till sulfatved, emedan försågning av dylikt sågtimmer för närvarande ej vore ekonomiskt lönande vid försäljning på export.

När det med hänsyn till dessa förhållanden gällt att fixera huru stor del av den av de sakkunniga beräknade nettoårsavverkningen av talltimmer, som borde överföras till sulfatved, anfördes vid nämnda överläggning, att man i övre Norrland borde räkna med cirka 20 procents överföring samt med lägre procenttal längre söderut. Enligt de sakkunnigas mening kan dock en dylik huvudsakligen av konjunkturerna beroende och för exportindu- strien måhända i och för sig för närvarande motiverad överföring knappast uppgå till denna storleksordning beträffande den av de sakkunniga redovi- sade nettoårsavverkningen av sågtimmer för ett helt redovisningsområde. Om man för Norrland och Dalarna i stort räknar med en sådan genomsnitt- överföring av 10 procent, innebär detta, att den häremot beräknade sulfat- vedsavverkningen skulle komma att ökas med 30 procent, emedan avverk- ningen av talltimmer i genomsnitt beräknats utgöra tre gånger så stor kvan- titet som av sulfatved.

De sakkunniga hava under utredningsarbetets gång noga övervägt, huru- vida i de tidigare verkställda beräkningarna för de särskilda redovisnings- områdena en överföring av viss del av talltimmerkvantiteten till sulfatveds— gruppen i enlighet härmed skulle behöva verkställas, men hava kommit till det resultatet, att en dylik mera schablonmässigt genomförd slutjustering av de för de olika redovisningsområdena uträknade nettoårsavverknings- beloppen icke bör utföras i detta sammanhang. Orsakerna härtill hava varit följande.

En verkställd jämförelse mellan den av de sakkunniga beräknade netto- årsavverkningen och det i verkligheten tillsläppta flottgodset (tab. 30) visar enligt de sakkunnigas mening god överensstämmelse mellan fördelningen av timmer och småvirke icke endast för de olika flodområdena samman- slagna utan även beträffande de enskilda redovisningsområdena. Då därtill kommer, att i gruppen småvirke i flottningsstatistiken även ingår en viss kvantitet massaved under 4 eng. tum i toppen, framgår av denna jämförelse, att andelen sågtimmer i den av de sakkunniga beräknade nettoårsavverk— ningen knappast kan sägas vara för hög.

De sakkunniga hava i sammanhang härmed övervägt orsaken till att å

....n ...—___.

Tab. 30. Jämförelse mellan den procentlska fördelningen av sågtimmer och småvirke enligt den beräknade nettoårsavverkningen och tillsläppt flottgods i medeltal under åren Elm—1932.

Enligt nettoårsav- Enligt flottnings— verkningen statistiken Nr Redovisningsområde ' Sägtimmer Massaved Sågtimmer Småvirke % % % % 1 Nedre Torne älv m. fl. ............. 49 51 68 32 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl. . .. 57 43 60 40 3 Råne älv m. fl. .................... 54 46 55 45 4 Lule » » » .................... 62 38 61 39 5 Pite » » » .................... 67 33 55 45 . 6 Byske » » » .................... 52 48 51 49 : 7 Skellefte älv ........................ 58 42 54 46 * 8 Rickleån m. fl ...................... 40 60 42 58 ' 9 Ume älv ........................... 56 44 52 48 10 Lögde och Öre älvar m. fl ........... 46 54 49 51 11 Mo och Gide älvar m. fl ............. 43 57 39 61 12 Ångermanälven m. fl ................ 37 63 49 51 13 Indalsälven ......................... 33 67 43 57 14 Ljungan m. fl. ..................... 40 60 51 49 15 Delängersän m. fl ................... 41 59 45 55 16 Ljusnan ............................ 51 49 47 53 17 Gavleån m. fl. ..................... 45 55 36 64 18 Dalälven ........................... 52 48 44 56 19 Klarälven .......................... 37 63 27 73 20 Norsälven .......................... 34 - 66 30 70 21 Byälven ............................ 32 68 22 78 Medeltal; 1—14 ....... 48 52 50 50 | » *i: 1—18 ....... 48 52 48 52 ! '_j 1-——21 ....... 47 53 46 54 [

ena sidan det i verkligheten utflottade virket fördelar sig i god överens- stämmelse med de sakkunnigas beräkningar angående nettoårsavverknin- gens sammansättning och å den andra uppgiften att sådant virke, som i de sakkunnigas kalkyler förts till timmer, i verkligheten delvis nedklassas till sulfatved. Detta förhållande kan enligt de sakkunnigas mening icke bero på annat än att uttaget i verkligheten av talltimmer utgör relativt större andel i avverkningen än enligt de sakkunnigas beräkningar, men genom att en viss del av de mindre och kvalitativt sett sämre sägtimmerdimensionerna i verkligheten överföras till sulfatved sker utjämning, och överensstämmelse erhålles med de sakkunnigas fördelningsprocenter.

De sakkunnigas avsikt är att använda sina beräkningar angående netto- årsavverkningen för jämförelser med vad som i verkligheten konsumerats under de senare åren. Härvid är att märka, att icke hela nettoavverkningen / ; utdrives till flottleder utan rätt betydande mängder framforslas till förädl lingsverken med tillhjälp av andra transportmedel, i synnerhet med lastbilar, : och gäller detta särskilt beträffande sågtimmer till de mindre inlands-

verken. Vid dessa sågverk försägas ofta timmer av lägre tumtal än 6 eng.

tum i toppen. Även sågtimmer av lägre kvalitet, som av kustverken skulle överföras till sulfatved, blir härvid föremål för försågning. Detta medför, att även sådant virke, som i de sakkunnigas beräkningar hänförts till massa- ved, i verkligheten delvis kommer att användas såsom sågtimmer. I den mån dessa verk äro redovisade i industristatistiken kommer den med led— ning av produktionen av sågade varor beräknade konsumtionen av timmer att bliva något för högt beräknad. För ett helt redovisningsområde har man sålunda att räkna med å ena sidan att verken vid kusten överföra en del av den beräknade timmerkvantiteten till massaved, särskilt till sulfatved, samt å andra sidan att vid inlandsverken virke av massavedsdimensioner delvis förbrukas såsom timmer.

Ett riktigt vägande av dessa tillgångs- och avgångsposter mot varandra möter givetvis stora svårigheter, och de sakkunniga hava ansett, att nödigt material för närvarande icke föreligger för verkställandet av en dylik be- räkning. Med hänsyn härtill hava de sakkunniga kommit till det resultatet, att någon generell överföring av viss del av den beräknade nettoårsavverk- ningen av talltimmer till sulfatvedsgruppen icke bör vidtagas. Det bör dock i detta sammanhang påpekas, att det vid vissa speciella kalkyler kan vara erforderligt att taga hänsyn till huru den av de sakkunniga beräknade fördel- ningen av virkesfångsten på sågtimmer och massaved inom ett redovisnings- område kan behöva justeras med hänsyn till rådande lokala förhållanden, vilket förfarande dock förutsätter en synnerligen ingående kännedom om därstädes rådande dimensions- och kvalitetsgränser mellan de olika virkes- sortimenten.

Det kan slutligen förtjäna att påpekas, att de olika sätten för beräkning av virkespriserna även påverka vad som vid aptering blir hänfört till ena eller andra sortimentet. Ävenså bör vid sådan justering hänsyn tagas till om avverkningarna beräknas komma att utföras i enlighet med de avverk- ningsprocenter inom olika åldersklasser, varpå de sakkunnigas utredning bygger. Det är sålunda möjligt, att den nya lagen beträffande lappmarks— skogarna kommer att medföra, att timmerförrådet därstädes blir uttaget snabbare än som förutsatts vid de sakkunnigas beräkningar.

Import och export av rundvirke.

I förhållande till omsättningen av rundvirke vid skogsindustrierna inom landet spelar importen och exporten av s. k. oarbetade trävaror en mycket underordnad roll. De sakkunniga hava dock ansett, att uppgifter om stor- leken av utrikeshandeln med sådana skogsprodukter, som närmast ingå i de tidigare upprättade sammanställningarna över tillgången och förbruk- ningen av sågtimmer och massaved av olika slag, för fullständighetens skull borde intagas i de sakkunnigas betänkande. De i berättelserna om rikets handel intagna statistiska sammanställningarna över importen och exporten av oarbetade trävaror av andra träslag än tall och gran hava följaktligen icke medtagits i de efterföljande tabellariska uppgifterna.

En sammanställning över storleken av importen av oarbetade trävaror av tall och gran under åren 1928—1932 och 1933 återfinnes i tab. 31. En upp- fattning om importkvantiteternas ringa betydelse i förhållande till den totala virkesomsättningen i landet erhålles, om medeltalssiffran å importen för femårsperioden 1928—1932 sättes i procent av å ena sidan den av de sak- kunniga beräknade, totala nettoårsavverkningen av tall och gran (tab. 15) och å den andra den sammanlagda industriella konsumtionen av sågtim- mer, trämasseved av gran och sulfatved under åren 1928—1932 (tab. 24). Man finner härvid, att importen av rundvirke under dessa år i medeltal icke uppgått till mera än 1'27 procent av den beräknade, totala nettoårs-

Tab. 31. Importen av oarbetade trävaror av tall och gran under åren 1928—1932 och 1933.

Timmer, mastträ och spiror Telegraf_

Pappers-

Å . och telefon- d Andra Summa 1' minst 25 cm lundar 25 till stolpar ve i diam 5 cm i diam. fm3 ] fma frn= frna fm' fm' 1928 ................ | 37 556 229 779 3 788 35 001 227 306 351 1929 ................ 24 209 202 789 1 563 103 049 ——- 331 610 1930 ................ 38 366 152 794 2 312 139 725 48 333 245 1931 ................ 65 994 208 568 1 650 67 064 226 343 502 1932 ................ 13 115 135 946 278 69 746 950 220 035

Medeltal 1928—1932 35 848 185 975 1 918 82 917 290 306 948 1933 ................ 17 937 137 104 39 075 18 194 134

Tab. 32. Exporten av oarbetade trävaror av tall och gran under åren 1928—1982 och 1933. #

Timmer, mastträ och spiror Telegraf_ Gruv P p ] - a pers-

Å ——f——————_— och telefon- 1 d Andra Summa 1" minst 25 om under 25 till stolpar sto par ve i diam. 5 cm i diam. fm” fm= fma fm8 fm' fma frn=

___—___— i a

1928 ........ 42 430 142 720 13 929 628 998 324 628 213 1 152 918 1930 ........ 9 160 138 326 14 719 488 758 75 904 1 511 728 378 1931 ........ 3 106 63 468 25 435 273 301 30 206 1 644 397 160

34 547 325 924 7 912 2 615 412 959

| |

22 896 * 472 986 148 102 1 242 772 503 10 644 ! 394 985 31_824 1 753 569 057

1932 ........ 587 41 374

Medeltal I 1928—1932 15 502 111 775 1933 ........ 12 768 117 083

avverkningen och till 1'31 procent av den beräknade industriella konsum- tionen av sågtimmer och massaved i medeltal under samma år. Den över- vägande delen av importen har ägt rum från Norge, Finland och europeiska Sovjetunionen. Importen från Norge härrör till väsentlig del av rundvirke, Å som inflottas därifrån till svenska flottleder. :

Exportens storlek under åren 1928—1932 och 1933 framgår av tab. 32. )— Det största exportsortimentet utgöres av gruvstolpar (props), som till över- vägande del härrör ur vid avverkningsberäkningen under gruppen tall, , 4”——6”, hänfört virke (sulfatved). I procent av å ena sidan den beräknade, totala nettoårsavverkningen av tall och gran (tab. 15) och å den andra den sammanlagda industriella konsumtionen av sågtimmer och massaved under åren 1928—1932 (tab. 24) har den totala exporten av rundvirke under dessa år i medeltal uppgått till blott respektive 319 och 335 procent.

Exporten av oarbetade trävaror av tall och gran har i medeltal under åren 1928—1932 överstigit motsvarande import med 465 555 fm3 och år 1933 med 374 923 fm3, d. v. s. exporten har varit mera än dubbelt så stor som importen. Den övervägande orsaken härtill har varit exporten av gruv- stolpar. Av gruppen timmer, mastträ och spiror föreligger i medeltal un- der femårsperioden 1928—1932 ett importöverskott på 94 596 fm3 och av pappersved ett exportöverskott på 65 185 fm3. I fråga om pappersveden ut- gör dock medeltalssiffran på expertens storlek under åren 1928—1932 icke ett normalt uttryck för denna. Under åren 1933 och 1934 har exporten av detta virkessortiment högst avsevärt nedgått i förhållande till 1928—1932 års exportsiffror och uppgick under dessa båda senaste är till 31 824 fm3 och 69 225 fm3.

Med hänsyn till de förhållandevis små mängder rundvirke, varom här är fråga, och som av allt att döma i framtiden snarare komma att förete minsk- ning än ökning, hava de sakkunniga ej ansett det erforderligt taga hänsyn till dessa virkeskvantiteter vid beräkningarna över de för skogsindustrierna tillgängliga virkessortimenten.

1929 ........ 22 228 172 988 i 25 847 647 947 301 861 229 1 171 100 i l

Jämförelse mellan den beräknade nettoårsavverkningen av sågtimmer och massaved samt den industriella kon- sumtionen.

Allmänna synpunkter.

Enligt de sakkunnigas mening är en direkt jämförelse mellan å ena sidan den beräknade nettoårsavverkningen av sågtimmer och massaved samt å den andra den redovisade industriella konsumtionen av dessa virkessorti- ment under de senare åren av stor betydelse för belysande av det åt de sak- kunniga lämnade utredningsuppdraget. Först efter en ingående kännedom om virkesbalanserna för de större utflottningsområdena eller grupper av an- gränsande flodområden, blir det möjligt att kunna bilda sig en uppfattning om, huruvida sådana förhållanden föreligga beträffande tillgång och för- brukning av för skogsindustrierna avsedda virkesprodukter, som kunna giva anledning till särskilda uttalanden från de sakkunnigas sida.

Innan de sakkunniga ingå på att med ledning av de för detta ändamål verkställda utredningarna redogöra för virkesbalanserna inom olika delar av vårt land, har det synts ändamålsenligt att ur mera allmän synpunkt överväga de faktorer, som kunna påverka dessa balanser.

Vidkommande tillgångssidan i balanserna, d. v. s. de råvarukvantiteter, som enligt de verkställda beräkningarna äro tillgängliga för skogsindu- , strierna, få de sakkunniga erinra om, vad som tidigare anförts, nämligen att dessa beräkningar helt grundats på den under åren 1923—1929 verk- ställda riksskogstaxeringen av Sveriges skogar. Härvid taxerades bl. a. Kop- parbergs län under år 1923, de fem norrlandslänen under åren 1924—1926 samt slutligen bl. a. Värmlands län är 1929.

I vad mån sådana förändringar i virkesförrådet eller dess sammansätt— ning inträtt efter tidpunkten för taxeringamas utförande på marken, som * vid beräkningarnas verkställande kunna föranleda högre eller lägre av- : verkningsbelopp, undandrager sig de sakkunnigas bedömande. Möjligen torde, särskilt vad beträffar Norrland, någon överavverkning i dimensions-

och kvalitetshänseende hava ägt rum under åren efter riksskogstaxeringens verkställande, åtminstone i fråga om förrådet av sågtimmer, men några större avvikelser från verkligheten, avseende de på basis av riksskogstaxe- ringens material uträknade avverkningsbeloppen, torde emellertid med hän- syn till nu nämnda förhållanden icke behöva befaras.

I detta sammanhang få de sakkunniga föreslå, att en på lämpligt sätt utförd omtaxering av Sveriges skogar må komma till stånd inom en nära framtid. Endast härigenom kan det bliva möjligt i detalj få klarlagt de för- ändringar, som virkesförrådet och dess sammansättning undergått, sedan den första riksskogstaxeringen ägt rum. En dylik revision synes de sak- kunniga i första hand böra företagas i de distrikt, där råvarutillgången enligt nu föreliggande beräkningar icke medgiver en avverkning av tillräck- lig storlek för täckande av den beräknade konsumtionen.

Som känt är, har alltifrån tiden för den egentliga skogslagstiftningens till- komst, d. v. 5. från början av 1900-talet, en fortskridande förbättring inträtt i de't allmänna tillståndet beträffande vårt lands skogar, icke blott genom åtgärders vidtagande för reproduktionen och rationella genomhuggningar utan även genom beaktande i stor utsträckning av uthållighetskravet. Dessa förhållanden hava varit ägnade att öka skogsproduktionen på längre sikt. Under de senaste åren hava dessutom, icke minst genom statens av sociala skäl föranledda ingripanden, produktionsökande åtgärder, bestående i gall— ringshuggningar av senväxande ungskogar och överförande genom torrlägg— ning av improduktiv mark till skogsproduktiv, kommit till utförande i stor omfattning, vilka med all sannolikhet om några årtionden skola komma att få till resultat en ökning i landets totala virkesproduktion, särskilt avseende skog av massavedsdimension. Visserligen variera dessa förhållanden i olika landsändar, och även om resultatet av de sålunda företagna åtgärderna kom- mer att visa sig tidigare i de södra delarna av landet och framför allt i syd— ligaste Sverige än i Norrland, torde dock dessa skogsvårdsarbeten i sinom tid bliva av stor betydelse för den framtida industriella virkesförsörjningen.

Utgångsläget för den verkställda avverkningsberäkningen har, som tidi- gare framhållits, varit att beräkna den virkeskvantitet, som vid iakttagande av god skogsvård men eljest utan större omläggning av den under de senare åren förda avverkningspolitiken, borde årligen kunna uttagas under de när- maste 10 a 20 åren. Den kalkylerade årsavverkningen har sålunda beräk- nats inkludera icke blott slutavverkningar i de äldre bestånden utan även normalt utförda gallringar i den yngre skogen.

För de allmänna skogarna liksom ock för de större skogsbolagens och godsens skogar kan hushållningen numera sägas vara inriktad på uthållig— hetsprincipen i avsevärt högre grad än under tidigare decennier, även om en icke oväsentlig sådan realisation av befintliga överåriga skogar alltjämt äger rum, särskilt i Norrland och Dalarna, som ur skoglig synpunkt måste anses befogad. Uthållighetsprincipen såsom sådan kan däremot ännu icke i samma

omfattning sägas reglera avverkningarnas uttagande på huvudparten av den stora gruppen skogar i enskild ägo, de 5. k. bondeskogarna, vilka dock i stort medeltal enligt utförda beräkningar böra bidraga med ungefär hälften till den direkta virkesförsörjningen till våra skogsindustrier. Beträffande dei lappmarkerna belägna enskilda skogarna kan däremot virkesuttagen enligt den för dessa skogar gällande speciallagstiftningen i viss grad sägas vara inriktad på ransonering av virkesförråden i fråga om den avverkningsmogna skogen. Detta senare förhållande blir av icke oväsentlig betydelse för virkes- försörjningen i Norrland under de närmaste decennierna.

Den faktor, som i mycket stor grad påverkar eller stimulerar avverknings- uttagen från bondeskogarna, är i första hand prisläget på skogsproduk- terna. Omedelbart under eller strax efter en högkonjunktur ökas, som känt är, i regel avverkningarna på bondeskogarna. Vissa ansatser göras numera av skogsvårdsstyrelserna i avsikt att i någon mån kontinuerligt reglera det kvantitativa uttaget från dessa skogar, men det oaktat bliva avverkningarna från desamma under olika är beträffande de för skogsindustrierna avsedda virkeskvantiteterna ofta fluktuerande.

Såsom en följd av dessa omständigheter måste alltid en på teoretisk väg uträknad årsavverkning, omfattande skogar av olika skogsägaregrupper — vare sig en dylik beräkning gäller ett större eller mindre skogsområde _— bliva, om ej direkt en approximering, så dock i varje fall blott och bart en beräkning verkställd efter ett visst hushållningsprogram med ändamål att angiva storleksgraden av årsavverkningen eller ett eftersträvansvärt medel- tal för det årliga uttaget under en tidsperiod. Det verkliga uttaget regleras nämligen av ett flertal för en avverkningsberäkning viktiga faktorer, som i detta sammanhang ej kunna siffermässigt belysas.

Om de sakkunniga sålunda anse sig böra framhålla, att en på teoretisk väg verkställd avverkningsberäkning måhända endast i begränsad omfatt- ning kan komma att utöva den önskvärda regulatorn på avverkningsuttagen inom t. ex. ett flodområde eller en grupp av flodområden, föreligga även andra förhållanden, som inverka på storleken av de enligt avverkningsbe- räkningen redovisade tillgängliga, särskilda virkessortimenten för skogs- industrierna, och som äro ägnade att försvåra den eftersträvade jämförel— sen mellan balansernas kredit- och debetsidor. Det möter nämligen alltid vissa svårigheter till och med inom ett och samma område att riktigt beräkna utbytet i olika sortiment och dimensioner, och dessa svårigheter bliva ännu större, då det gäller en uppdelning i olika industrisortiment av en för hela landet verkställd avverkningsberäkning. De nu verkställda beräk- ningarna äro, som tidigare framhållits, gjorda under förutsättning dels att sulfatveden omfattar virke 4—5'9 eng. tum i toppen och massaveden av gran 4—739 eng. tum i toppen, dels att sågtimmer uttages av grövre dimen- sioner, d. v. 5. för tall från och med 6 eng. tum i topp och för gran från och med 8 eng. tum i topp. Det råder emellertid en ganska stor rörlighet

beträffande dessa dimensionsgränser i landets olika delar. Sulfatveden ut- tages i vissa områden numera ned till 3 1/2 eng. 'tum i toppen och talltimret, i synnerhet vid förädling inne i landet, icke sällan ända ned till 5 tum och även därunder. Granmassaveden torde likaledes numera ofta uttagas från 3 1/2 eng. tum i toppen, i vissa fall ända ned till 2 1/2 a 3 eng. tum, och dimen— sionsgränsen mellan detta sortiment och grantimret kommer ibland att ligga ända ned till 6 a 7 eng. tum, ibland vid 9 t. o. m. 10 eng. tum. En sänkning av massavedsdimensionen till att även omfatta virke under 4 eng. tum i toppen verkar givetvis ökande på de beräknade årsavverkningsbeloppen av dessa sortiment. En ökning i uttaget av granmassaved att även omfatta i nu föreliggande avverkningsberäkning ingående grantimmer av 8, eventuellt även av 9 eng. tums topp, verkar givetvis likaledes höjande på sulfitved- tillgången men sänkande på det enligt avverkningsberäkningen uttagbara grantimmerförrådet. Då de sakkunniga stannat vid att i sina kalkyler be- räkna massaveden av såväl tall som gran från och med 4 eng. tum i toppen, har detta skett främst på grund av önskvärdheten ur jämförelsesynpunkt att så långt möjligt följa de tidigare, av 1931 års skogssakkunniga an- givna beräkningsgrunderna men även ur den synpunkten att i möjligaste mån framlägga sådana beräkningsresultat, som icke med hänsyn till uttag— bara minsta dimension skulle kunna betecknas såsom alltför optimistiska. En inbördes förskjutning kan emellertid alltid beräknas komma att äga rum mellan de olika sortimenten av ett och samma trädslag. Av naturliga skäl föreligga dock så stora svårigheter att verkställa några beräkningar här- över, att de sakkunniga, som tidigare framhållits. hava ansett sig helt böra avstå härifrån.

I den mån det i avverkningsberäkningen såsom för närvarande ej till- varatagbart redovisade virket till skogsindustrierna, som särskilt i fråga om sulfatveden för Norrlands vidkommande är av betydande mängd, kan i större eller mindre grad nyttiggöras samt i den mån utvecklingen inom å ena sidan transportväsendet och å den andra sidan barkningstekniken vid cellulosa— och trämassefabrikerna kan möjliggöra en användning vid dessa fabriker av allt klenare gallringsvirke, blir, även med beräkning av status quo i avkastningen från våra skogar, förhållandet mellan tillgången på och konsumtionen av virke till våra skogsindustrier, särskilt i Norrland och i synnerhet av massaved, gynnsammare än som framgår av de nu upprättade balanserna.

Sålunda utvisar en genom de sakkunnigas försorg verkställd beräkning be- träffande Västernorrlands län. att en sänkning av minimitumtalen på sulfit- och sulfatveden av 3 meters längd från 4 eng. tum i toppen ned till 3 eng. turn skulle giva till resultat en ökning av de tillgängliga kvantitetema småvirke för massaindustrierna med cirka 25 procent. De sakkunniga vilja dock i detta sammanhang framhålla, att en icke obetydlig del av dessa små-

dimensioner, möjligen med undantag för övre Norrland, förbrukas såsom husbehovsbränsle.

Utvecklingen i framtiden i fråga om skogsindustriernas råvaruförsörjning går enligt de sakkunnigas mening i riktning mot en ökning av produktionen av massaved, såväl absolut som relativt sett, och en kvantitativ minskning av produktionen av sågtimmerdimensioner. Denna tendens har redan gjort sig gällande, särskilt inom bondeskogsbruket, och kan även — under förut- ] sättning av i fortsättningen bibehållet prisförhållande mellan sågtimmer och * granmassaved _— förväntas bliva alltmera framträdande inom såväl statens . som trävarubolagens skogsbruk.

Vidkommande beräkningen av rundvirkesåtgången till skogsindustrierna få de sakkunniga erinra om, att de använda åtgångstalen vid omräkning av den enligt industristatistiken redovisade industriella konsumtionen till att avse rundvirke måste betraktas som stora medeltal. I den mån dels den tek— niska utvecklingen inom skogsindustrierna, dels kvalitetsfordringarna på de färdiga varorna undergå förändringar, kunna dessa tal givetvis förändras.

Beträffande särskilt den beräknade konsumtionen av sulfatved samman- hänger denna ytterst med möjligheterna att utnyttja sågavfallet vid sulfat- massetillverkning, vilket förhållande i sin tur beror av å ena sidan möjlig- heterna till kombinerad drift mellan sågverk och sulfatfabriker och å den andra transportförhållandena i allmänhet för sågavfallet. Utnyttjandet av sågavfallet till sulfatmassa vid de i större enheter koncentrerade industrierna i Norrland, Dalarna och Värmland varierar visserligen vid olika anlägg- ningar och under olika är men sker dock därstädes i betydligt större grad än i södra Sverige, där sågavfallet endast mera i undantagsfall för närvarande undergår vidare förädling till sulfatmassa.

Vid beräkningen av åtgången av rundvirke för framställning av sulfat- massa hava de sakkunniga i sina tidigare verkställda beräkningar genom- gående utgått från att 80 procent av virkesbehovet skulle täckas av rund- virke och resterande 20 procent av sågavfall. En av de sakkunniga verk- ställd, ingående undersökning av sulfatvedskonsumtionen visar, att denna fördelning väl överensstämmer med verkliga förhållandet såsom medeltal för hela landet. Vid uppgörandet av de balanser för de olika redovisnings- områdena eller grupper av sådana, som i det följande framläggas, hava de sakkunniga ansett lämpligt att anknyta dessa till vad som i verkligheten för- brukats av rundvirke vid framställningen av sulfatmassa. Åtgångstalen hava härvid ändrats med hänsyn härtill. Sådan justering har emellertid en- dast skett i de fall mera betydande avvikelser från de av de sakkunniga för hela landet uträknade medelprocenttalen av rundvirke och sågavfall förekommit. Nedanstående sammanställning visar resultatet av de sakkun- , nigas beräkningar i avrundade tal i fråga om andelen sågavfall av totala vir— 1 kesförbrukningen vid sulfatmassefabrikationen under åren 1928—1932 och 1933.

Sdgavfall i procent av totala förbrukningen av sulfatved.

Redovisningsomräde Medeltal för åren nr 1923—1932 År 1933

25 10 50 25 25 25 15

3

Omräkning av den tidigare för de olika redovisningsområdena beräknade åtgången av rundvirke för sulfatmasseframställningen med ledning av de ovan angivna procenttalen har i det efterföljande endast skett för områdena nr 1—5, 8—11, 12, 13—14 och 22 samt 1—14.

Situationen i virkesbalanshänseende kan i allmänhet icke bedömas enbart med ledning av den verkliga konsumtionen av sågtimmer och massaved under endast ett eller annat år, utan i regel erfordras ett medeltal av denna för ett antal år i och för vinnande av ett tillfredsställande underlag för bedömande av huruvida det normala eller ideala årsavverkningsbeloppet för området i fråga uttagits eller ej. De sakkunniga hava därför beträffande konsumtionen ansett sig böra räkna med ett medeltal för femårsperioden 1928—1932. För belysande av utvecklingen hava även 1933 års konsum- tionssiffror uträknats.

I detta sammanhang få de sakkunniga understryka önskvärdheten av att en fortlöpande avverkningsstatistik med det snaraste må komma till stånd, avseende i första hand sådant rundvirke, som förbrukas av skogsindustrierna. De sakkunniga få i detta hänseende erinra om att såväl inom statens som å de flesta större enskilda skogsbruk avverkningsuttagen därstädes årligen sammanställas. F. o. m. är 1931 upptager formuläret för uppgifter till in- dustristatistiken även de för de olika skogsindustrierna förbrukade virkes- kvantiteterna, varigenom en hittills icke tillämpad möjlighet förefinnes att beräkna åtgången av industrivirke. Slutligen få de sakkunniga erinra om ett förslag till ordnande av en för hela landet avsedd avverkningsstatistik genom bearbetning av virkesdeklarationerna till skogsaccis, som av central- rådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund avgivits den 17 mars år 1933.

Speciella synpunkter på virkesbalanserna inom olika områden.

Redovisningsområdenas gruppering.

Vid övervägande av huru stora områden, bildade av en eller flera av de tidigare omnämnda redovisningsområdena, som borde läggas till grund för den efterföljande diskussionen av virkesbalanserna, hava de sakkunniga i första hand ansett, att dessa balansområden ur sannolikhetsberäknings— synpunkt icke borde vara av alltför ringa omfattning. Grundläggande be- räkningar beträffande å ena sidan de tillgängliga råvarukvantiteterna för skogsindustrierna, d. v. s. nettoårsavverkningen, samt å den andra den in- dustriella konsumtionen av rundvirke hava visserligen verkställts särskilt för de olika redovisningsområdena, men med hänsyn till den osäkerhet, som otvivelaktigt måste vidlåda beräkningar av ifrågavarande slag, hava de sak- kunniga ansett ett sammanförande särskilt av de mindre redovisningsom- rådena till större enheter vara ägnat att avsevärt förminska de felkällor, som alltid måste vidlåda beräkningar av denna art.

Sedan de sakkunniga övervägt de olika synpunkter av huvudsakligen Skogsindustriell men även av administrativ art, som kunna anses influera på ett i möjligaste mån allsidigt bedömande av virkesbalanserna, hava de ' sakkunniga slutligen stannat för nedanstående gruppindelning (tab. 33, fig. 2).

Tab. 33. De olika redovisningsområdenas gruppering i virkesbalanshänseende (redogörelseområden).

Nr Redovisningsomräde ” Nr Redovisningsområde

1—5 Nedre Torne älv m. fl. t. o. m. Pite 13—14 Indalsälven t. o. rn. Ljungan m. fl. älv m. fl. 15—16 Delängersån m. fl. t. o. m. Ljusnan 6—7 Byske älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv 17—18 Gavleån m. fl. t. o. m. Dalälven ( 8—11 Rickleån in. fl. t. o. m. Mo och Gide 19—21 Klarälven t. o. m. Byälven älvar m. fl. 22 Övriga landet 12 [Ångermanälven m. fl. 1—22 Hela riket

Redovisningsomrädena nr 1—5. Nedre Torne älv m. fl. t. o. m. Pite älv m. fl.

Detta område innefattar större delen av Norrbottens län. Arealen produk- tiv skogsmark uppgår till 3 754 000 hektar, motsvarande omkring 16 procent av hela rikets areal av sådan mark. Den av de sakkunniga för redogörelse- området i fråga beräknade bruttoårsavverkningen å den produktiva skogs- marken överstiger den motsvarande tillväxten för tall med 11 procent och för gran med 69 procent eller i medeltal för bägge trädslagen med 29 procent. Detta förhållande sammanhänger med det befintliga överskottet av över- ' mogen skog, särskilt av gran. ) Det totala virkesförrådet av gagnvirke av tall och gran inom området upp— går enligt tidigare angivna förutsättningar till sammanlagt 97 milj. fm3

Qelånge, —

än Hudiksvall

' öderhnmn

LETTLAND

LlTA VEN

Axl. KMTOGRA lSlA INSIIYUIEY

Fig. 2. Karta över flodområdenas gruppering (redogörelseomräden).

exkl. bark, motsvarande omkring 12 procent av landets totala förråd av gagnvirke. Gagnvirkesförrådet har beräknats fördela sig på trädslag och sortiment på följande sätt.

TaII- timmer ........... 435 milj. fm3 ' sulfatved ......... 20'5 » » 64'0 mi]j_ fma Cran' timmer ........... 85 milj. fm3 . ' ' sulfitved .......... 24'9 » » 33-4 milj. fm3

( Gagnvirkesförrådet av tall utgör 15 procent av totala förrådet för hela , riket, för gran blir motsvarande siffra blott 9 procent. Timmerförrådet upp- går enligt ovanstående till 52 milj. fm3 och massavedsförrådet till omkring 45 milj. fm3. De sakkunniga vilja i detta sammanhang understryka vad som tidigare framhållits, nämligen att gränserna mellan de olika virkessortimen- ' ten i praktiken äro varierande. Den beräknade bruttoårsavverkningen av gagnvirke, som närmare fram- » går av tab. 34, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer * 34 procent och för sulfatved 2'6 procent samt för grantimmer 37 procent och för sulfitved 36 procent. Den beräknade nettoårsavverkningens förhållande till konsumtionen en- ligt industristatistiken framgår i detalj av tab. 34 och ställer sig i samman- drag på följande sätt i 1 000 frn—3.

T a 1 1 Sulfat- Såg— Sulfit- Såg- ved timmer Summa ved timmer Summa 4!!_ 6"-* 4l'__ 8!!— Nettoårsavverkning ............ 287 1 258 1 545 701 223 924 Konsumtion, medeltal 1928—1932 174 652 826 38 60 98 » 1933 .............. 238 700 938 53 46 99 Överskott 1928 — 1932 .......... 113 606 719 663 163 826

Uti ovanstående konsumtionssiffror ingår även från Finland importerat virke. Då denna virkeskvantitet numera är jämförelsevis ringa, har denna post ej fråndragits i sammanställningarna över virkesbalanserna.

Beträffande konsumtionens förändringar inom detta redogörelseområde dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 få de sakkunniga hänvisa till tab. 34.

Som av de sakkunniga tidigare omnämnts, torde en del av det i den be- , räknade nettoårsavverkningen såsom sågtimmer redovisade virket på grund av dålig kvalitet behöva överföras till sulfatved. Detta skulle särskilt gälla (' 1 fråga om talltimmer. De sakkunniga anse sig på tidigare anförda skäl icke i stånd verkställa en exakt beräkning över storleken av en dylik överföring.

Tab. 34. Redovisningsområdena nr 1—5. Nedre

m

Tall Gran Beräknad Summa . s.m årsavverkning 4" _ 6" — Summa 4" -— 8" — Summa ( exkl. bark ( 1 000 fm3 Brultoårsavverkning. . . . 5326 1 4921 2 0247 9028 310-7 1 213-5 3 238-2 Avgående poster: tekniska skador ..... 38—1 113-8 151-9 104—6 401 1447 2966 ej tillvaratagbart. . .. 149-6 63-0 212-6 62-6 13-4 76-0 288-6 husbehovsvirke ...... 57-5 57-5 115-0 345 341 686 183-6 Summa 245-2 234-3 479-5 201-7 ' 87-6 2893 7688 Nettoärsavverkning ..... 287-4 1 257-8 1 545-2 701-1 231 924-2 2 469-4

Under antagande att överföringen till sulfatved för ifrågavarande område (; bör uppgå till 15 procent av den beräknade nettoårsavverkningen av tall- timmer, skulle en dylik överföring motsvara en kvantitet sulfatved av cirka ' 189 000 fm3. Timmeröverskottet skulle på grund härav minskas från 7 69 000 ' fm3 (606 000 + 163 000) till 580 000 fm3, men överskottet av sulfatved, som ; i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till cirka 113000 fm3, skulle i stället komma att ökas till 302 000 fm3.

Inom ifrågavarande område finnas två sulfatfabriker. Produktionen upp- [ gick i medeltal under åren 1928—1932 till 44 300 ton och år 1933 till 56 500 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 68000 ton. Vid beräkning av konsumtionen av sulfatved har förutsatts, att i medeltal åren 1928—1932 30 procent av råvaran utgjorts av sågavfall och 70 procent av rundvirke, samt att för år 1933 sågavfallet uppgått till 25 procent av totala virkesför- brukningen.

Inom området finnes ingen Sulfitfabrik, men däremot ett träsliperi med en produktion i medeltal under åren 1928—1932 av 13 100 ton och år 1933 av 18200 ton, allt torrberäknad massa. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 22 500 ton. Överskottet av sulfitved skulle följaktligen vara mycket betydande, nämligen icke mindre än 663 000 fm3, motsvarande en produk- tion av cirka 110 000 ton sulfitmassa.

Vid Törefors finnes en fabrik för framställning av träfiberplattor, vartill förbrukas cirka 15 000 fm3 virke. Råmaterialet utgöres i sin helhet av såg— avfall.

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke samt kvantiteten flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren ' 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm”.

Torne älv m. fl. t. o. m. Pite älv m. fl.

___—___..—

Tall

Årlig industriell _ konsumtion , Sulflt— exkl. bark Såg— 0. tra— under nedanstående masse- år ( ved

1 000 fm3 (___—___— 1928 ................. ' 772-4 408 1929 ................. ' 982—5 39-6 77!) 1930 ................. - 841-2 43-8 54-6

1931 ................. ' 906-3 366 247 ; 1932 ................. - 751-1 298

___—___— Medeltal .............. 199-2 ' 850-7 38'1 60-0 ' 1 74-3 , 825—8 ( —— -— —— 254-1 - 9539 527 46-0 98'7 238-2 —— 938-0 -— —— -——

1 Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 70 » » » » 1928—1932. » » 75 » » » » 1933.

Nettoårsavverkning, sågtimmer 1 481, småvirke 988, summa 2469 Flottgods, » 986, » 674, » 1 660 Konsumtion, » 7 12, » 212, » 924

Mängden flottgods överstiger sålunda konsumtionen med 274000 fm5 timmer och 462000 fm3 småvirke men understiger nettoårsavverkningen med respektive 495 000 fm3 och 314 000 fm3.

Det har synts de sakkunniga vara av intresse att verkställa en uppskatt— ning över huru mycket av den beräknade nettoårsavverkningen av sågtim- mer, som i verkligheten. uttages inom redogörelseområdet. Denna kalkyl har uppgjorts under följande förutsättningar.

De sakkunniga hava uppskattat den kvantitet sågtimmer, som tillföres redogörelseområdet från älvar utanför detsamma, till cirka 40000 fm3 i medeltal under åren 1928—1932. En verkställd uppskattning har vidare visat, att försågningen för export vid sådana smärre cirkelsågar av den storleksordningen, att tillverkningen borde hava redovisats i industristati- stiken men som sannolikt ej ingått i densamma under ifrågavarande år, torde uppgå till högst 50 000 fm3. Vidare har beräknats, att den kvantitet timmer, som levereras till sydligare belägna distrikt utom redogörelseområ- det under åren 1928—1932, i medeltal per år uppgått till 350 000 fm3. Slut- ligen har förutsatts, att den nuvarande försågningen inom området, sedan de under de senaste åren iståndsatta sågverken tagits i bruk, torde komma att ökas med 16 000 standards utöver tillverkningen under åren 1928—1932.

Under nu angivna förutsättningar erhålles följande resultat.

6—417154

Redovisad konsumtion 1928—1932 712 000 frna motsv. 78 000 standards Ej redovisad konsumtion ........ 50 000 » » 5 500 » Produktionsökning .............. 190 000 » » 21 000 » 104 500 standards Leverans söderut 350 000 » » 38 000 »

Summa 1 302 000 fm' motsvarande 142 500 standards

Från andra områden erhållet tim- » » 4 500 »

Återstår 1 262 000 fm' motsvarande 138 000 standards

Nettoårsavverkningen av sågtimmer har beräknats till 1 481 000 fm3. Med en avverkning av 1 262 000 fm3 enligt ovanstående kalkyl skulle följaktligen endast finnas outnyttjat 219000 fm3 motsvarande cirka 22 000 standards. Under den antagna förutsättningen, att 15 procent av talltimmerkvantiteten enligt nettoårsavverkningen skulle behöva överföras till sulfatved, motsva- rande 189 000 fma, skulle det tidigare outnyttjade överskottet av sågtimmer försvinna.

Under förutsättning dels att försågningen inom ifrågavarande område ' uppehålles vid cirka 100 000 standards, dels att leveransen söderut av såg- timmer motsvarar cirka 38000 standards, skulle följaktligen sågtimmerför- rådet helt utnyttjas i enlighet med de förutsättningar, som ligga till grund för beräkningen av nettoårsavverkningen.

De sakkunniga få i detta sammanhang understryka, att produktionen av sågade trävaror redan under år 1933 visat ökning i förhållande till femårs- medeltalet under åren 1928—1932. Med normal drift på den för närvarande inom området befintliga produktionsapparaten torde redan nu kunn'a räk- nas med en möjlighet till ytterligare ökad produktion.

Av småvirke, som ännu ej utnyttjas, finnas däremot stora reserver inom området. Detta sammanhänger med att gallringar och avverkning av kle- nare träd över huvud taget ännu ej nått upp till den kvantitet, som den av de sakkunniga beräknade nettoårsavverkningen förutsätter. Denna reserv av småvirke ökar ytterligare, särskilt vad sulfatveden beträffar, om de kvan- titeter, som av de sakkunniga redovisats såsom för närvarande ej tillvara- tagbara kunna bliva föremål för exploatering. Storleken av dessa kvantiteter framgår av tab. 34.

Redovisningsområdena nr 6—7. Byske älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv.

Arealen produktiv skogsmark inom detta område uppgår till 976 000 hektar. Den för området beräknade bruttoårsavverkningen å den produktiva skogsmarken motsvarar för tall nära nog exakt tillväxten, men är för gran 48 procent högre. I medeltal för bägge trädslagen är den totalt beräknade ( bruttoårsavverkningen 17 procent högre än motsvarande tillväxt.

Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 27 milj. fms. Fördel- , ningen på trädslag och sortiment är följande.

timmer ........... 11'3 milj. fm3

Tall: sulfatved ......... 5'8 ) ” 17'1 milj. fms

timmer ........... 2'6 milj. fm8

Gran: sulfitved .......... 7'7 » ” 10'3 milj. fma

Tallen är här liksom i föregående redovisningsområde det dominerande trädslaget. Timmerförrådet uppgår enligt ovanstående till 139 milj. fm3 och ( massavedsförrådet till 135 milj. fm3. Den beräknade bruttoårsavverkningen av gagnvirke, som närmare framgår av tab. 35, utgör i förhållande till gagn- virkesförrådet för talltimmer 35 procent, för sulfatved 27 procent samt för grantimmer 36 procent och för sulfitved 35 procent.

Den beräknade nettoårsavverkningen i förhållande till konsumtionen en- ligt industristatistiken framgår i detalj av tab. 35 och ställer sig i samman- drag på följande sätt i 1 000 fmg. ___—___—

Tall ( Gran

Sulfat- Såg— Sulfit— Såg- ved timmer Summa ved timmer Summa 4!!_ 611_ ( 47/_ 8"—

Nettoårsavverkning 103 335 438 218 67 285 Konsumtion. medeltal 1928—1932 — 216 216 222 43 265 » 1933 .............. — 58 58 264 21 285

Överskott 1928—1932 .......... 103 119 222 —— 24 24 Underskott 1928—1932 .......... — — — 4 — 4

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke samt kvantiteten flottgods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm3.

Nettoårsavverkning, sågtimmer 402, småvirke 321, summa 723 Flottgods, » 250, » 220, » 470 Konsumtion, » 259, » 222, » 481

Kvantiteten flottgods av timmer och småvirke motsvarar sålunda praktiskt taget konsumtionen av dessa sortiment men uppgår endast till 60 a 70 pro- cent av den beräknade nettoårsavverkningen.

Inom redovisningsområdet finnes icke någon sulfatfabrik, varför hela den beräknade nettoårsavverkningen av sulfatved redovisas såsom överskott. En sulfitfabrik fin—nes inom området med en uppgiven produktionskapacitet år 1934 av 27 000 ton samt två Sliperier, ett vid Byske älv med en produktions- kapacitet år 1934 av 18 000 ton torr massa och ett vid Skellefte älv med en kapacitet av 28 000 ton torr massa. Produktionen har i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till 22 100 ton sulfitmassa och 32 200 ton torr slipmassa. År 1933 voro motsvarande produktionssiffror respektive 22 800 och 45 000 ton. Konsumtionen av sulfitved har, som framgår av sammanställningen här

Tab. 35. Redovisningsområdena nr 6—7. Byske ___—___— (___ Tall Gran

Summa

Beräknad S'll'l årsavverkning 4" — 6" —— Summa 4" — 8" — Summa exkl. bark

1 000 fms

270-3

390—1

Brutiodrsavverkning. . . .

Avgående poster:

tekniska skador ..... 10-8 28-9 39-7 32»; 125 449 846 ej tillvaratagbart.... 21-6 7-2 288 7-1 1-7 8—8 37-6 husbehovsvirke ...... 19-3 19-3 386 127 127 254 640

51'7 554 107—1 522 269 791 1862

Summa

Netloårsavverkning ..... 103-3 334- 7 438-0 218-1 674 285-5 723'5

ovan, något överstigit den beräknade nettoårsavverkningen av detta sor— timent.

Inom detta redovisningsområde försiggår en betydande försågning vid mindre ram- och cirkelsågar inne i landet. En verkställd undersökning härom visar, att endast en ringa del av produktionen vid dessa verk ingår i indu- , stristatistiken. Den angivna storleken på konsumtionen av sågtimmer måste därför betecknas såsom för låg. Detta gäller i synnerhet för år 1933, då cir- kelsågningen uppskattats till cirka 15 000 standards, motsvarande ungefär 150 000 fm3 sågtimmer. Emedan vid dessa mindre sågar vanligen förädlas virke med mindre än 6 tums toppdiameter för tall och 8 tums för gran, till- godogöras vid desamma sålunda icke endast sådant virke, som i nettoårs- avverkningsberäkningen upptagits som timmer utan även virke av massa- vedsdimensioner. Av tab. 35 framgår, att timmerkonsumtionen inom området i fråga är 1933 nedgått till 79 000 fm3 (58 000 + 21 000 fm3). Detta förhållande sam- manhänger med att Sävenäs sågverk med en uppgiven normal årsproduk- tion av 15 000 standards nedbrunnit i december år 1932 och sedermera ej återuppbyggts.

Med hänsyn till den inom området i fråga befintliga, omfattande cirkel— sågningen har det icke ansetts erforderligt att för detta redovisningsområde räkna med en överföring till sulfatved av i den beräknade nettoårsavverk- ningen såsom sågtimmer redovisat virke.

Om för detta redovisningsområde konsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 jämföres med den beräknade nettoårsavverkningen, erhålles så- som resultat ett överskott av sulfatved på cirka 100 000 fm3 samt ett såg- timmeröverskott på 143 000 fm3 (119 000 + 24 000 fm3). Däremot synes ett! mindre underskott förefinnas på sulfitved. För är 1933 översteg konsum-

älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv.

___—___—

Tall Gran

Årlig industriell

konsumtion 5qu t S ag Sultfit- S å g Sir-råna 11. b rk 3 ' ' 0- ra— " ' undeixåedanitående ved timmer Summa masse- timmer Summa år ved 1 000 fm” 1928 ................. —- 279-5 279-5 200-5 587 259-2 538-7 1929 ................. — 3156 3156 266-4 566 3230 6386 1930 ................. — 237-4 237—4 249-2 468 2960 533-4 1931 ................. -— 144-4 144-4 215-3 29-7 245-0 389-4 1932 ................. — 103-z 103-2 180-6 21-6 202-2 305-4 Medeltal .............. — 216-0 216-0 222-4 427 265-1 481-1 1933 ................. — 58-4 584 2638 21-1 2849 343—13

tionen av sulfitved den beräknade nettoårsavverkningen med cirka 46 000 fm3.

Som av de sakkunniga redan antytts, utnyttjas med säkerhet en icke ovä— sentlig del av det redovisade sågtimmeröverskottet i verkligheten vid sådana mindre sågverk, framför allt cirkelsågar, som icke ingå i industristatistiken. Resterande överskott av sågtimmer samt överskottet på småvirke från detta ' redovisningsområde levereras till angränsande redovisningsområden, var-

jämte smärre kvantiteter småvirke, i synnerhet av tall, uppkapas till props i och för export. Från Byske älv bogseras avsevärda mängder virke, särskilt sågtimmer norrut till Pite älvs redovisningsområde samt från Skellefte älv olika virkessortiment huvudsakligen till Bureå inom Rickleåns redovisnings- område ävensom till Ume älvs redovisningsområde. Samtidigt har till om- rådet i fråga såväl sågtimmer som sulfitved tillförts från de nordligare be- lägna redovisningsområdena.

Förändringarna i detalj i virkeskonsumtionen under åren 1928—1932 samt under år 1933 inom ifrågavarande redovisningsområde framgår av tab. 35.

Redovisningsområdena nr 8—11. Rickleån m. fl. t. o. m. Mo och Gide älvar m. fl.

Arealen produktiv skogsmark inom detta redovisningsområde uppgår till 2688 000 hektar, motsvarande cirka 12 procent av landets totala skogs— marksareal. Den för området beräknade bruttoårsavverkningen å den pro- duktiva skogsmarken överstiger motsvarande tillväxt för tall med 8 procent och för gran med 21 procent eller i medeltal för de båda trädslagen med 14 procent.

Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till cirka 84 milj. fins. Fördelningen på trädslag och sortiment är följande.

timmer ........... 293 milj. fm3

Tall: sulfatved ......... 15'2 » ” 44'5 milj. fms

timmer ........... 90 milj. fma

Gm": sulfitved .......... 30-1 » » 391 milj- fma

Gagnvirkesförrådet av tall är som synes även för detta område större än granförrådet. Timmerförrådet uppgår enligt ovanstående till 383 milj. fm3 och massavedsförrådet till 453 milj. fm3.

Den beräknade bruttoårsavverkningen, som närmare framgår av tab. 36, utgör i förhållande till motsvarande gagnvirkesförräd för talltimmer 33 procent och för sulfatved 24 procent samt för grantimmer 3'6 procent och för sulfitved 34 procent.

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen i förhållande till konsumtionen enligt industristatistiken framgår i detalj av tab. 36 och stäl- ler sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm3. ___—___—

Tall ( Gran

Sulfat- Säg- Sulfit- Säg- ved timmer Summa ved timmer Summa 4VI__ 6/I_ 4!!__ 8!!—

_________—————————-———

850 ( 241 ( 1 091 683 234 917 954 225 1 179

167 7

Nettoårsavverkning 850 1 132 Konsumtion, medeltal 1928—1932 476 936 1 412 » 1933 .............. 480 915 1 395

Överskott 1928—1932 .......... — _ Underskott 1928—1932 .......... 194 86 280

( i (

Den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke samt kvantiteten flott- gods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—4932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm3.

Nettoårsavverkning, sågtimmer 1 091, småvirke 1 132, summa 2223 Flottgods, » 1 062, » 1 215, » 2 277 Konsumtion, » 1 170, » 1 159, » 2 329

Inom detta område är cirkelsågningen icke så omfattande, att någon juste- ring av ovannämnda konsumtionssiffror ansetts erforderlig på grund härav. Ovanstående sammanställning visar, att den totalt beräknade nettoårs- avverkningen, flottgodskvantiteten och konsumtionen nära nog överens— stämma för området i sin helhet. Inom västerbottensdelen av området över- stiger emellertid nettoårsavverkningen avsevärt konsumtionen, under det ; att förhållandet är omvänt i västernorrlandsdelen. ” Inom området finnas tre sulfatfabriker, fyra sulfitfabriker och likaledes **

fyra Sliperier. Produktionen vid sulfatfabrikerna uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 89 100 ton och år 1933 till 94900 ton. Produktions- kapaciteten uppgives år 1934 till sammanlagt 116000 ton. Vid sulfitfabri- kerna tillverkades i medeltal under åren 1928—1932 80 500 ton och år 1933 108 200 ton. Den totala kapaciteten år 1934 uppgives till 133 500 ton. Vid sliperierna tillverkades i medeltal under ovannämnda femårsperiod 66 700 ton och år 1933 95 700 ton torrberäknad massa. Sliperiernas kapacitet upp- gives år 1934 till 98 500 ton.

Konsumtionen av sulfatved har uppgått till 476 000 fin3 i medeltal under 1 åren 1928—1932, varvid förutsatts, att denna kvantitet motsvarar 95 pro- ! cent av sulfatvedsförbrukningen och att resterande 5 procent täckas av såg—

avfall. Därtill kommer att för framställning av träfiberplattor beräknas åtgå cirka 15 000 fms av rundvirke av sulfatvedsdimensioner. Den sålunda beräk- nade bristen av sulfatved inom ifrågavarande område har av de sakkunniga , i medeltal under åren 1928—1932 beräknats till 194000 fm3 per år. Vid dessa beräkningar har dock bortsetts från det förhållandet, att till sulfat- ved även användes virke av torrskog samt av mindre dimensioner än 4 tum i toppen. Därest på grund av dålig kvalitet hos tallsågtimret en överföring till sulfatved av 10 procent av den av de sakkunniga beräknade nettoårs- avverkningen av sågtimmer i verkligheten anses äga rum, minskas ovan- nämnda brist på sulfatved med cirka 85000 fm3. ' Sågavfallet inom området användes delvis för framställning av träfiber- plattor. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde sågavfallet i framtiden komma att användas i större utsträckning vid tillverkning av sulfatmassa än som varit fallet under åren 1928—1933.

Av talltimmer har konsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 över-

! stigit den beräknade nettoårsavverkningen med 86 000 fm3, under det att för 1 grantimmer ett överskott på cirka 7 000 fm3 beräknats. Totala bristen på såg- timmer har sålunda under denna femårsperiod beräknats till omkring 80 000 hus. Detta underskott ökas med 85 000 fm3 till 165 000 fm3, om 10 procent av talltimret på sätt anförts i verkligheten överföres till sulfatved.

Konsumtionen av sulfitved har i medeltal under åren 1928—1932 under- stigit den beräknade nettoårsavverkningen med 167 000 frn3 men för år 1933 föreligger ett underskott på cirka 100 000 fm3. ' Förändringarna i detalj i konsumtionen av de olika virkessortimenten

framgå av tab. 36.

Det ifrågavarande redogörelseområdet tillföres virke från nordligare be- lägna distrikt men samtidigt sker avgång till sydligare belägna områden. Dessa kvantiteter äro dock relativt obetydliga i förhållande till totala för- brukningen inom området. Redogörelseområdet kan därför i stort sett så— gas vara självförsörjande med en produktionsapparat, som väl motsvarar virkestillgången. Behovet av sulfatved inom området i fråga synes dock av de föreliggande beräkningarna att döma i framtiden bliva av sådan om- i I (

Beräknad årsavverkning exkl. bark

Bruttoårsavverkning. . . .

Avgående poster:

tekniska skador ..... ej tillvaratagbart. . . . husbehovsvirke ......

Summa

Neltoårsavverkning .....

Tab. 36. Redovisningsområdena nr 8—11. Rickleån

___—___—————-—————

Tall

Gran

262 163-5 408

83'5

282-1

72'7 0-0 40'7 113-4

849-8

4

98-9 16-5 81—5 196-9

1 131-9

1 000 fm”

1 0246

10-7 45-1

41-9

0—0 44-9 86-8

241-3

___—____________————-——-

90-0

___—___—

fattning, att ett visst tillskott av dylikt virke från utanför området belägna flodområden bliver erforderligt.

Förändringarna i detalj i konsumtionen av de olika virkessortimenten dels under åren 1928—1932, dels under år 1933, framgå i detalj av tab. 36.

Redovisningsområdet nr 12. Ångermanälven m. 11.

Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 1 886 000 hektar. Den för området beräknade bruttoårsavverkningen å den produktiva skogsmarken uppgår för tall till nära nog samma belopp som den motsvarande tillväxten men är för gran 22 procent större än tillväxten. I medeltal för de båda trädslagen är den beräknade bruttoårsavverkningen 16 procent större än motsvarande tillväxt.

Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 60 milj. fm3. För- delningen på trädslag och sortiment är följande.

timmer . .......... 10'8 milj. frn3

Tall: sulfatved ' » »

162 milj. fm3

.......... 10'8 milj. fm3 sulfitved ......... 33'5 » »

timmer Gran:

44'3 milj. frn3

Gagnvirkesförrådet av gran är som synes avsevärt större än tallförrådet. Timmerförrådet uppgår till 21'6 milj. fma, varav hälften tall och hälften gran. Massavedsförrådet uppgår till 388 milj. fm3.

Den beräknade bruttoårsavverkningen, som närmare framgår av tab. 37, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 3'5 procent och

m. fl. t. o. m. Mo och Gide älvar m. fl. ___—___—

Tall

Årlig industriell . konsumtion Sulfit- | exkl. bark Såg- o. tra- under nedanstående timmer masse- år ved

1 000 fm3 ___—___—

1928 ................. 335-5 - 1 414-2 6357 1929 ................. 391-9 - 1 439-9 746-2 1930 ................. 1 383-9 - 1 2878 674-3 1931 ................. 457-1 ' 1 311-3 549-3 1932 ................. » 436-2 ' 1 234-1 808'6

___—___.—

Medeltal .............. 400-9 - 1 337-4 682'8 476-1 1 412-6 — 426-9 - 1 3425 954-() 480-3 — 1 395-9 —

1 Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 95 » » » » 1928—1932. » » 90 » » » » 1933.

för sulfatved 25 procent samt för grantimmer 37 procent och för sulfitved 3'5 procent.

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen i förhållande till konsumtionen enligt industristatistiken framgår i detalj av tab. 37 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm3. ___—___— T a 1 1 G r a n

Sulfat- Såg— Sulfit- Såg— ved timmer Summa ved timmer Summa 411- 6,,—' 4II__ 81!—

Konsumtion, medeltal 1928—1932 79 745 824 » år 1933 ............ 218 716 934

499 1 238 337 1 212 218

199 199

Överskott 1928—1932 .......... 22 _— Underskott 1928—1932 .......... — 414 414

Nettoårsavverkning 331 ((_ 300 1 257

Den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke samt mängden flott- gods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm3.

Nettoårsavverkning, sågtimmer 631, småvirke 1 058, summa 1 689 Flottgods, » 835, » 879, » 1 714 Konsumtion, » 1 244, » 818, » 2 062

Mängden tillsläppt flottgods överstiger sålunda den beräknade nettoårs- avverkningen för sågtimmer men understiger denna för småvirke. Summa

Tab. 37. Redovisningsområdet nr

___—___— ___—____—___——

Gran

Beräknad , stigma årsavverkning 4" —— 6" —— Summa 4" — 8" — Summa ' exkl. bark 1 000 fm” Bruttoärsavverkning. . . . 132-0 376-2 508? 1 1728 4020 1 574-8 2 083-0

Avgående poster:

tekniska skador ..... 90 25-9 34-9 136-3 503 18643 221-5 ej tillvaratagbart. . .. 6-2 3-5 9-7 31-1 3—5 34-6 44-3 husbehovsvirke ...... 160 160 320 48-0 48-0 960 128-() Summa 31-2 45-4 76-6 215-4 101-8 317-2 393-8 Nettoårsavverkning ..... 100-8 330-8 431-6 957-4 300-2 1 257-6 1 689-2

flottgods och nettoårsavverkning av samtliga virkessortiment visar god över- ensstämmelse. Konsumtionen av tallvirke, såväl beträffande sulfatveden som sågtimret, överstiger den beräknade nettoårsavverkningen av detta trädslag.

Inom området finnas fyra sulfatfabriker, samtliga belägna vid Ånger- manälvens mynning. Produktionen vid dessa uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 70100 ton och år 1933 till 77 500 ton. Produktionskapaci- teten uppgives år 1934 till 106 000 ton.

Vid beräkningen av förbrukningen av sulfatved i ovanstående balans har förutsatts, att 80 procent av råvaran i medeltal under åren 1928—1932 ut- gjorts av sågavfall och 20 procent av rundvirke samt att konsumtionen un- der år 1933 vid sulfatfabrikerna i genomsnitt för området till lika delar ut- gjorts av rundvirke och sågavfall.

I medeltal under åren 1928—1932 har ett överskott på sulfatved förefun- nits, som år 1933 utbytts i ett underskott, uppgående till 117 000 fins. Be- -träffande detta underskott är att märka, att sulfatveden vid avverknings- beräkningen endast beräknats bliva uttagen till 4 eng. tum i toppen. En genom de sakkunnigas försorg verkställd undersökning, avseende hela Väs— ternorrlands län, utvisar, som redan omnämnts, att ett uttagande ned till 3 eng. tum i toppen skulle motsvara en ökning av den tillgängliga kvanti- teten massaved på cirka 25 procent. Vidare är att märka att även sämre granved i viss utsträckning kommer till användning såsom sulfatved. Slut— ligen bör påpekas, att det stora behovet av sulfatved sannolikt medför ett uttagande till detta sortiment jämväl av härtill duglig torrskog samt av så- dant tallvirke av sågtimmerdimensioner, som på grund av tekniska skador nedklassats såsom ej dugligt till sågtimmer.

12. Ångermanälven m. fl.

___—H

Tall Gran Årlig industriell — - konsumtion S lf t Så 511151? Så Sigma exkl. bark 11 a ' ”' = 0- ra- g— ' under nedanstående ved1 timmer Summa masse- timmer Summa år ' ved 1 000 fms ___—___— 1928 ................. 269-1 8370 1 106-1 677-7 673-15 1 351-3 2 457-4 1929 ................. 399-2 841-7 1 240-9 932-3 700-1 1 632-4 2 873-3 1930 ................. 3292 804—25 1 134-0 926-5 517-2 1 443-7 2 577-7 1931 ................. 282-3 6238 9061 636-9 313-0 949-9 1 8560 1932 ................. 297-2 616-5 913-7 522-0 291-6 813-6 1 727-3 Medeltal .............. 3154 744-23 1 060-2 739-1 499-1 1 238-2 2 298-4 » .............. 78-9 — 823-7 — —— —— 2 061-9 1933 ................. 348-0 716-3 1 064-3 875-6 3369 1 2125 2 2768 1933 ................. 217-5 — 933-8 — — — 2 146-3 1 Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 20 » » » » 1928—1932. » » 50 » » » » 1933.

Nu anförda omständigheter giva till resultat, att det beräknade under- skottet på sulfatved år 1933 inom ifrågavarande område i verkligheten är lägre än som av de sakkunniga uppgivits.

Sammanlagda konsumtionen av sulfit- och sulfatved uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 818 000 fm3 och år 1933 till 1 093 000 fm3, vilken senare siffra är nästan exakt lika med den beräknade nettoårsavverkningen av massaved av tall och gran, 1 058 000 fm3.

Inom redogörelseområdet finnas fyra sulfitfabriker, av vilka dock en nu- mera är nedlagd, samt tre Sliperier. Produktionen av sulfitmassa uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 109 500 ton och år 1933 till 125 600 ton. Fabrikernas sammanlagda kapacitet uppgives år 1934 till 159 000 ton. Vid sliperierna producerades i medeltal under åren 1928—1932 33900 ton och år 1933 48 500 ton. Kapaciteten uppgives för år 1934 till 57 000 ton, allt torr-

* beräknad massa.

Konsumtionen av sulfitved understeg i medeltal under åren 1928—1932 den beräknade nettoårsavverkningen med 218000 fm3 och år 1933 med J 87 000 fins. Enligt de sakkunnigas mening torde en icke obetydlig del av

i. _, t. »,

det sålunda redovisade överskottet av sulfitved undergå försågning i form av smäckert grantimmer.

Beträffande konsumtionen av sågtimmer översteg denna i medeltal under åren 1928—1932 den beräknade nettoårsavverkningen med 613000 fms. Detta underskott utfylles bl. a. genom tillförsel från nordligare belägna

distrikt. Mängden flottgods av sågtimmer överstiger den beräknade netto- årsavverkningen med 200000 fmg. Härtill kommer sådant sågtimmer, som icke flottas utan direkt framforslas till sågverken.

Inom redogörelseområdet finnes en plywoodfabrik. Förbrukningen av virke härtill har icke inräknats i den tidigare redovisade konsumtionen av tallsågtimmer.

De sakkunniga hava beträffande virkesbalanserna för Ångermanälvens redogörelseområde kommit till det resultatet, att området kan betecknas så- som självförsörjande beträffande sulfitved, men att försågningen där- städes för närvarande är avsevärt större, än som motsvaras av normal av- kastning från skogstillgångarna inom området i fråga.

Vidkommande förändringarna i detalj å virkeskonsumtionen under åren 1928—1932 samt under år 1933 framgå dessa av tab. 37.

Redovisningsområdena nr 13—14. Indalsälven t. o. m. Ljungan m. fl.

Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 2 164 000 hektar. Den för området beräknade bruttoårsavverkningen å den produktiva skogsmarken uppgår för tall till 19 procent mindre än tillväxten men för gran till 4 procent mera eller i medeltal 4 procent mindre än mot- svarande tillväxt. Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 71 milj. fm3. Fördel- ningen på trädslag och sortiment är följande.

TaIl- timmer . .......... 154 milj. fm3 ' sulfatved . ........ 9'8 » _»— 25-2 milj. fm3 timmer . .......... 8'8 milj. fm3 Gran: . sulfitved . ........ 37'0 » » 45-8 milj. fm3

Gagnvirkesförrådet av gran är som synes avsevärt större än tallförrådet men dominerar dock icke i samma utsträckning som inom Ångermanälvens redovisningsområde. Timmerförrådet uppgår till 24'2 milj. fm3, varav unge- fär 2/3 tall och 1/3 gran och massavedsförrådet till 468 milj. fm3.

Den beräknade bruttoårsavverkningen, som närmare framgår av tab. 38, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 33 procent och för sulfatved 23 procent samt för grantimmer 38 procent och för sulfit- ved 3'4 procent.

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 38 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm3.

T a l 1 G r a n

Sulfat— Såg- Sulfit— Såg— ved timmer Summa ved timmer Summa 4II_ ell—_ 4ll_ sil—_ Nettoårsavverkning ............ 152 ( 431 583 (| 1 002 230 ( 1 232 Konsumtion, medeltal 1928—1932 103 920 1 023 1 548 732 2 280 » år 1933 ............ 478 727 1 205 1 628 553 ( 2 181 , Överskott 1928——1932 . ........ 49 — 49 — _ — Underskott 1928—1932 .......... — 489 489 546 502 1 048

Den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke samt mängden flott- gods och konsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av föl- jande sammanställning i 1 000 fm3.

Nettoårsavverkning, sågtimmer 661, småvirke 1 154, summa 1 815 Flottgods, » 1 234, » 1 390, » 2 624 Konsumtion, » 1 652, » 1 651, ) » 3 303

Flottgodsmängden överstiger sålunda beträffande såväl sågtimmer som massaved den beräknade nettoårsavverkningen men understiger däremot den verkliga konsumtionen.

Inom området finnas för närvarande två sulfatfabriker, båda belägna norr om Sundsvall. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till endast 30 500 ton, beroende på att endast den ena av fabrikerna var i gång under åren 1928—1931, men ökade under år 1933 till 113 400 ton. Produk- tionskapaciteten år 1934 vid de båda fabrikerna uppgives till sammanlagt 150 000 ton.

Av sulfatved har i medeltal under åren 1928—1932 överskottet utgjort 49 000 fm3. För år 1933 har däremot uppstått ett beräknat underskott på 326000 fma. Den stora ökningen i konsumtionen av sulfatved inom detta område sammanhänger med tillkomsten av den stora sulfatfabriken vid Östrand. Sedd på längre sikt bör därför konsumtionssiffran för år 1933 betraktas såsom den normala för ifrågavarande område.

Ovanstående beräkningar äro uppgjorda under förutsättning att i medel- tal under åren 1928—1932 sulfatveden till 40 procent utgjorts av sågavfall och till 60 procent av rundvirke. För år 1933 voro motsvarande procenttal 25 och 75. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, torde sågavfallet i framtiden komma att ingå med större andel vid sulfatmassetillverkningen inom detta redogörelseområde än som varit fallet är 1933.

Underskottet av sulfatved kan i viss utsträckning utfyllas genom avverk- ning dels av för närvarande såsom ej tillvaratagbar beräknad avverkning (tab. 38), dels ock av sulfatved av klenare dimensioner än 4 tum i toppen. Utgående från den för Västernorrlands län beräknade siffran, 25 procent för ökningen av mängden småvirke vid uttagande av detta ned till 3 tum i topp, motsvarar denna sänkning av minimitoppdiametern en ökning av l _r.

Tab. 38. Redovisningsområdena nr

Gran

Beräknad Stångma årsavverkning 4" _ 6" _ Summa 4" _ : 8" -— Summa ' exkl. bark . 1 000 fma Bruttoårsavuerkning. . . . 228—3 500-1 728-4 1 253-1 330-1 1 583-2 2 311-6 Avgående poster: tekniska skador ..... 15-2 33-2 48-4 139-1 369 1760 224-4 ej tillvaratagbart. . . . 29-2 4-6 338 510 3-0 54-0 87-8 husbehovsvirke ...... 31-5 31-5 63-0 60”! 60-6 121-3 184-3

Summa 75-9 69-3 145-2 250-8 100—5 351-3 496-5

Nettoårsavverkningi. . . . 152-4 430-8 583-2 1 002-3 229-6 1 231-9 1 815-1

sulfatvedkvantiteten enligt den beräknade nettoårsavverkningen på.-38000 fma. Enligt de sakkunnigas mening är det även möjligt, att en del av det virke, som i fråga om sågtimmer av tall avdragits för tekniska skador, kan utnyttjas som sulfatved.

Även om vederbörlig hänsyn tages till nu nämnda omständigheter, hava de sakkunniga kommit till det resultatet, att sulfatvedstillgångarna inom redogörelseområdet icke kunna anses tillräckliga för den nuvarande produk- tionen av sulfatmassa, utan att man antingen får räkna med större avverk- ning i förhållande till den av de sakkunniga beräknade nettoårsavverkningen av sulfatved inom redogörelseområdet eller ock med tillskott från andra områden.

Inom redogörelseområdet finnas åtta sulfitfabriker, varav två belägna inne i landet i Jämtland och de övriga invid Sundsvall. Driften vid den ena av fabrikerna i Jämtland har varit nedlagd sedan 1932. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 231 400 ton och år 1933 till 244 700 ton. Kapaciteten uppgives år 1934 till 318 000 ton. Inom redogörelseområdet fin- nas sju Sliperier. Vid tre av dessa har någon drift ej förekommit från och med år 1932. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 65 800 ton och år 1933 till 64 100 ton, allt torrberäknad massa. Produktions- kapaciteten vid de i gång varande verken uppgives för år 1934 till 86 000 ton.

Konsumtionen av sulfitved har i medeltal under åren 1928—1932 över- stigit den beräknade nettoårsavverkningen med 546000 fm3 och under år 1933 med 626000 fm3. Det relativt stora underskottet på sulfit- och trä— masseved för området i fråga kan i någon mån nedbringas dels genom avverkning av sulfitved mindre än 4 eng. tum i toppen, dels genom utnytt— jande av för närvarande såsom ej tillvaratagbar redovisad avverkning av

'» .. i _.

13—14. Indalsälven !. o. m. Ljungan m. fl. ___—___— %

Tall Gran Årli industriell kognsumtion S lf t Så SUItfiE' Så Sugnnrlna exkl. bark 11 3 ' g— 0- ra- g— ' under nedanstående ved1 timmer Summa masse- timmer Summa år ved 1 000 tm3

___—___— 1928 ................. 84-1 998-6 1 0827 1 384-3 9598 2 344-1 3 4268 1929 ................. 119-4 1 127-1 1 2465 1 937-9 806-1 2 744-0 3 9905 1930 ................. 1122 1 002-3 1 114-5 1 945-8 764-2 2 7100 3 824-5 1931 ................. 100—4 756-5 856-9 1 54445 6201 2 164-7 3 021-6 1932 ................. 268-8 714-1 982!) 928-8 511-7 1 440-5 2 423-4 ___—___

Medeltal .............. 137—0 9197 1 0567 1 548-3 732-4 2 280”! 3 337-4

( » .............. 102-8 — 1 022-5 — — —- 3 303-2 1933 ................. 5103 7267 1 237-11 1 628-6 552-23 2 181-4 3 418-4 | 1933 ................. 478-4 — 1 205-1 — — ——- . 3386-5

1 Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 60 » » » » 1928—1932. » » 75 » » » » 1933.

sulfitved. Det nuvarande underskottet täckes bl. a. genom tillskott från andra distrikt. Konsumtionen av sågtimmer överstiger likaledes avsevärt den be- räknade nettoårsavverkningen. Mot en beräknad nettoårsavverkning på 661 000 fm3 svarar en konsumtion i medeltal under åren 1928—1932 på icke mindre än 1 652 000 fm3. Under år 1933 nedgick konsumtionen av sågtim- mer till 1 280000 fm3. Den stora bristen på sågtimmer utjämnas i någon mån genom tillskott från andra, huvudsakligen norr om distriktet belägna områden. Det ifrågavarande redogörelseområdet är sålunda icke på långt när självförsörjande vare sig beträffande timmer eller småvirke. Förändringarna i detalj beträffande konsumtionen av de olika virkessor- timenten dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 framgå av tab. 38.

Redovisningsområdena nr 15—16. Delångersån m. fl. t. o. m. Ljusnan.

Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 1 655000 hektar. Den av de sakkunniga beräknade bruttoårsavverkningen ; för området överstiger tillväxten för tall med 5 procent och för gran med

[___—VW.-

' 19 procent eller i medeltal för de båda trädslagen 12 procent.

Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 67 milj. fm3. För- delningen på trädslag och sortiment är följande.

TaII- timmer ........... 234 milj. fm3 ' sulfatved ......... 11-1 » » 34.5 milj. fm3 timmer ........... 7'2 milj. frn8 Gran:

sulfitved .......... 24—9 » » 32-1 milj. fma

Tab. 39. Redovisningsområdena nr 15—16. ___—___—

Gran

Summa

Beräknad s'm årsavverkning 4" — 6" — Summa 4" —— 8" — Summa . exkl. bark 1 000 fma ___—____———__———— l Brultoårsavverkning. . . . 308-0 872-2 i 1 180-2 9830 3252 1 3082 2 488-4

Avgående poster:

tekniska skador ..... 17-4 49-1 ' 66-5 80-3 26-5 106—8 173-3 ej tillvaratagbart.... . 9-3 0-0 9-3 6-0 0-0 6-0 15-3 husbehovsvirke ...... 1 33-7 ; 33-7 67-4 38-6 386 77.2 1446

Summa 604 828 1432 124-9 651 190-0 333?

Nettoårsavverkning ..... 247-6 7894 10370 858-1 260-1 11182 21552

Gagnvirkesförrådet av tall och gran är som synes ungefär av samma stor- leksordning. Timmerförrådet uppgår till 306 milj. fm3 och det totala massa- vedsförrådet till 360 milj. fms.

Den beräknade bruttoårsavverkningen, som närmare framgår av tab. 39, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 37 procent och för sulfatved 2'8 procent samt för grantimmer 45 procent och för sulfitved 39 procent.

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 39 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fm3.

___—___—

T a l 1 G r a n

Sulfat— Såg- Sulfit— Såg- ved timmer Summa ved timmer Summa

4Il_ Gil—. 4Il__ 81,— Netto-årsavverkning ............ 248 789 1 037 858 260 1 118 Konsumtion, medeltal 1928—1932 369 853 1 222 763 469 1 232 » år 1933 .......... 542 728 1 270 834 386 1 220 Överskott 1923—1932 .......... — — — 95 — 95 Underskott 1928—1932 .......... 121 64 185 — 209 209

Den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke samt mängden flott- gods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm3.

Nettoårsavverkning, sågtimmer 1 049, småvirke 1 106, summa 2 155 Flottgods, » 955, » 1 110, » 2 065 Konsumtion, » 1 322, » 1 132, » 2 454

Delångersån m. fl. t. o. m. Ljusnan. ___—___—

Tall Gran Årlig industriell __ konsumtion SUHIE' Summa exkl. bark Sulfat— * Såg- Summa 0. tra- Såg- Summa s.m under nedanstående ved1 | timmer masse— timmer år ved 1 000 frn3 ___—___...— 1928 ................. 170-4 976-2 1 146-6 731-9 5823 1 314-2 2 4608 1929 ................. 421-8 933-2 1 355-0 910-9 5550 1 4659 2 8209 1930 ................. 437-5 965-0 1 4025 915-9 431-2 1 3471 2 749-6 1931 ................. 359-4 746-1 1 105-5 698-9 456-0 1 1549 2 2604 1932 ................. 456-2 644-3 1 100-5 5587 3196 878-13 1 978-8 Medeltal .............. 369-1 8530 1 222-1 763-3 468-8 1 232-1 2 4542 1933 ................. 541'7 728-4 1 270-1 834-3 385—7 1 220-0 2 4901

1 Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen.

I fråga om småvirket visar sålunda flottgodsmängden, den beräknade nettoårsavverkningen och konsumtionen god överensstämmelse. Beträffande sågtimret understiger däremot flottgodskvantiteten den beräknade nettoårs- _' avverkningen, under det att konsumtionen av sågtimmer, beroende på före- komsten av inlandssågverk, i stället överstiger det redovisade flottgodset.

Inom området finnas tre sulfatfabriker. Produktionen uppgick i medeltal

, under åren 1928—1.932 till 82 000 ton och år 1933 till 119 400 ton. Produk— * tionskapaciteten uppgives år 1934 till 143 000 ton. Konsumtionen av sulfat- . ved översteg den beräknade nettoårsavverkningen med 121 000 fm3 i me-

deltal under åren 1928—1932 och med 294 000 fm3 år 1933. Sågtimmerkon— sumtionen har samtidigt under år 1933 nedgått med 208 000 fm3 i för- "' hållande till medeltalet under åren 1928—1932. Enligt de beräknings- »grunder, för vilka de sakkunniga tidigare redogjort, motsvarar det beräk-

nade tillskottet av sulfatved genom utnyttjande av avfall från sågverken en produktion av 23 800 ton år 1933, vartill skulle åtgå avfall från sågning av icirka 75 000 standards. Hela produktionen av sågvirke uppgick i medeltal Sander åren 1928—1932 till omkring 145000 standards och år 1933 till " 122 000 standards. På grund av att en betydande del av sågningsproduk- (tionen äger rum vid mindre verk, delvis belägna inne i landet, är det enligt [de sakkunnigas mening knappast möjligt räkna med att för närvarande "' någon nämnvärd reserv av outnyttjat sågavfall kan stå till förfogande. De '_sakkunniga få i detta sammanhang hänvisa till vad som tidigare anförts an- (gående möjligheterna att utfylla eventuellt förekommande underskott på isulfatved genom uttagande av sådant virke dels till lägre tumtal än 4 tum, (dels av skadat tallvirke av sågtimmerdimensioner, dels ock av torrskogs- ivirke. !

7—417154

Inom redogörelseområdet finnas fyra sulfitfabriker, Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 115 800 ton och år 1933 till 127 200 ton. Produktionskapaciteten uppgives för år 1934 till 158000 ton. Vidare finnas tre sliperier. Produktionen vid dessa uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 29 700 ton och år 1933 till 31 100 ton. Produktionskapaci- ? teten uppgives år 1934 till 39 000 torr ton. I medeltal under åren 1928—1932 har konsumtionen av sulfitved understigit den beräknade nettoårsavverk- ningen med 95 000 fm3 och år 1933 med 24 000 fm3. Konsumtionen mot— svaras sålunda mycket väl av den beräknade tillgången på sulfitved.

Konsumtionen av sågtimmer har överstigit den beräknade nettoårsavverk- ningen i medeltal under åren 1928—1932 med 273000 fm3 men år 1933 med endast 65 000 fm3. Underskottet på detta sortiment är mest framträ— dande i fråga om grantimmer, vilket förhållande sammanhänger med att även grantimmer mindre än 8 tum i toppen undergår försågning, särskilt vid sågverken inne i landet.

Inom redogörelseområdet finnas en plywoodfabrik samt en fabrik för till- verkning av träfiberplattor, varjämte ytterligare en dylik anläggning är under uppförande. Förbrukningen av plywoodvirke uppskattas till omkring 25000 fm3. Denna kvantitet har icke inräknats i den tidigare redovisade konsumtionen av tallsågtimmer. Träfiberplattorna framställas huvudsak- ligen av sågavfall.

Området är i stort sett självförsörjande beträffande både sågtimmer och småvirke. Från andra distrikt tillföras endast smärre kvantiteter, men där- emot avgår såväl sågtimmer som massaved till angränsande distrikt. I för- hållande till den totala konsumtionen inom distriktet äro dessa poster dock obetydliga.

Den verkliga avverkningen är i förhållande till den beräknade nettoårsav- verkningen för hög beträffande sulfatved och grantimmer, men i stort sett balansera konsumtionen och den beräknade nettoårsavverkningen i sin hel- het inom detta område förhållandevis väl. Beträffande förändringarna i de- talj i fråga om konsumtionen av de olika virkessortimenten dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 få de sakkunniga hänvisa till tab. 39.

Redovisningsområdena nr 17—18. Gavleån m. fl. t. o. m. Dalälven.

Arealen produktiv skogsmark inom detta redogörelseområde uppgår till 2 228 000 hektar. Den av de sakkunniga beräknade bruttoårsavverkningen överstiger den motsvarande tillväxten för tall med 3 procent och för gran med 1 procent eller i medeltal med 2 procent.

Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 92 milj. fm3. För- delningen på trädslag och sortiment är följande.

TaII- timmer ........... 350 milj. fm3 ' sulfatved ......... 18'9 » » 539 milj. fm3 timmer ........... 7'6 milj. fm3 Gran: . sulfitved .......... 30-2 » » 37.8 milj. fm3

Timmerförrådet uppgår sålunda till 42'6 milj. fm3 och massavedsförrådet till 49-1 milj. fm3.

Den beräknade bruttoårsavverkningen, som närmare framgår av tab. 40, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 35 procent och för sulfatved 2'6 procent samt för grantimmer 4'1 procent och för sulfitved 35 procent.

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 40 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 hus.

G r a n

Sulfat- Såg- Sulfit— Såg- ved timmer Summa ved timmer Summa 4II_ 6"— 4ll_ 8”— Nettoårsavverkning ............ 349 ( 1 043 1 392 882 220 1 102 Konsumtion, medeltal 1928—1932 384 1 105 1 489 999 485 1 484 » 1933 .............. 409 783 1 192 1 144 351 1 495 Överskott 1928—1932 .......... — — —- -— — — Underskott 1928—1932 .......... 35 62 97 117 265 382

Den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke samt mängden flott— gods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fma.

Nettoårsavverkning, sågtimmer 1 263, småvirke 1 231, summa 2 494 Flottgods, » 808, » 1 059, » 1 867 Konsumtion, » 1 590, » 1 383, » 2 973

Mängden flottgods understiger sålunda både den beräknade nettoårsav- verkningen och konsumtionen. Detta förhållande får sin huvudsakliga för- klaring i att inom detta redogörelseområde finnes en betydande inlandsin- dustri, som i viss utsträckning tillföres virke genom direkt framforsling utan

anlitande av flottled. ? Inom området finnas fyra sulfatfabriker. Produktionen utgjorde i medel- ,. tal under åren 1928—1932 85 300 ton och år 1933 89 800 ton. Produktions- kapaciteten uppgives år 1934 till 109 000 ton. Konsumtionen av sulfatved har i medeltal under åren 1928—1932 överstigit den beräknade nettoårsav- verkningen med 35 000 fm3 och år 1933 med 60 000 fm3. Avfallet från så- dana sågverk, som befinna sig i läge för avsättning av detsamma till sulfat- fabrikerna inom området, utnyttjas i stort sett i enlighet med de sakkun-

Tab. 40. Redovisningsområdena nr 17—18. ___—___—

Tall Gran Beräknad Sigma årsavverkning 4" _ 6" __ Summa 4" _— 8" _ Summa exkl. bark 1 000 fms ___—_____________————- Bruttoårsavverkning. . . . 486-4 1 224-4 1 710-8 1 044-8 315-1 1 3599 3 070-7 Avgående poster: tekniska skador ..... 225-2 706 98-8 90-5 27-2 117-7 216-5 ej tillvaratagbart . . . 409 422 83-1 14? 10-1 24-3 107-4 husbehovsvirke ...... 68-8 68-7 137-5 57-7 57—5 115-2 252-7 Summa 137'9 181-5 319-4 ( 162-4 94-8 257-2 576-6 * Nettoårsavverkning ..... 348-5 1 0429 1 391-4 ( 882-4 220-3 1 102-7 2 494-1

nigas beräkningar häröver. Det beräknade underskottet bör enligt de sak- kunnigas mening kunna täckas genom uttagande av sulfatved dels av mindre toppdiameter än 4 tum, dels av bättre torrskog.

Inom Dalälvens redogörelseområde finnas åtta sulfitfabriker. Produktio- nen vid dessa uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 138200 ton och år 1933 till 160 100 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 198000 ton. Av de inom området befintliga tre sliperierna drives numera endast ett. Produktionen har i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till 62 900 ton torrberäknad massa och år 1933 till 69 300 ton. Kapaciteten upp— gives före nedläggandet av tvenne mindre verk till 94 000 torr ton och där- efter till 85 000 torr ton vid det kvarvarande Sliperiet.

Konsumtionen av sulfitved har även överstigit den beräknade nettoårsav- verkningen, nämligen med 117 000 fm3 i medeltal under åren 1928—1932 och med 262000 fm3 år 1933. Underskottet på sulfitved skulle i verkligheten kunna vara något större, emedan vid inlandssågverken även försågas gran- timmer av lägre tumtal än 8 tum i toppen, men kompenseras dock genom uttagande av sulfitved till lägre topptumtal än 4 tum. Det för grantimret redovisade underskottet blir på grund av denna omständighet i verkligheten något mindre.

Redogörelseområdet tillföres virke från de angränsande norr och söder om detsamma belägna skogsområdena, men samtidigt avgår massaved till det värmländska redogörelseområdet. Kvantiteten av tillförseln torde i stort genomsnitt överstiga avgången.

Förändringarna i detalj i fråga om konsumtionen av de olika virkessorti- menten vid skogsindustrierna dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 framgå av tab. 40.

!

..?—_a ..-——v- v-—,,- :...,

Gavleån m. fl. t. 0. m. Dalälven. ___—___—

Tall Gran Årlig industriell _ konsumtion 5 lt t sa 511151? Så Stirlinma exkl. bark n a ' g- 0- ra- g- . under nedanstående ved1 timmer Summa masse— timmer Summa år ved 1'000 fm3 ___—___— 1928 ................. 330-1 1 250-3 1 580-4 877-1 570-6 1 447-7 3 0281 1929 ................. 474-0 1 225-6 1 6996 1 138-8 573-4 17122 3 4118 1930 ................. 4281 1 166-7 1 5948 1 102-3 480—9 1 583-2 3 178-0 1931 ................. 3995 1 047-0 1 4465 976-1 4362 1 412-3 2 858-8 1932 ................. 288-2 8355 1 123-7 901-7 363-0 1 264-7 2 388-4 Medeltal .............. 384-0 1 1050 1 489-0 999-2 484-8 1 484-0 2 973-0 1933 ................. 408-9 783-3 1 192-2 1 143-6 351-1 1 4947 2 6869

1 Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen.

Redovisningsområdena nr 19—21. Klarälven t. o. m. Byälven.

Arealen produktiv skogsmark. inom detta redogörelseområde uppgår till 901 000 hektar. Den av de sakkunniga beräknade bruttoårsavverkningen överstiger den motsvarande tillväxten för tall med 6 procent och för gran med 3 procent eller i medeltal med 4 procent.

Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 37 milj. fina. Fördel- ningen på trädslag och sortiment är följande.

Tall: timmer . .......... 82 milj. fm3

sulfatved . ........ 6'3 » » 14-5 milj. fm3 Gran: timmer . .......... 4'0 milj. fm3

sulfitved .......... 18'2 » » 22.2 mi1j_ fm3

Timmerförrådet uppgår sålunda till 122 milj. fm3 och massavedsförrådet till 24'5 milj. fms. Som framgår av ovanstående sammanställning domine- rar granen inom detta område.

Den beräknade bruttoårsavverkningen, som närmare framgår av tab. 41, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 44 procent och för sulfatved 3'6 procent samt för grantimmer 4'8 procent och för sulfitved 45 procent.

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 41 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fma.

Tab. 41. Redovisningsområdena ur

Beräknad

årsavverkning 4" __ 6" _ Summa exkl. bark ___________.___ " 1 000 fma

___—___—

Bruttoårsavverkning. . . . 225-1 363-5 588-6 813-3 1947 1 0080 1 596-6

Avgående poster:

tekniska skador ..... 11-4 185 299 43-2 102 534 833 ej tillvaratagbart . . . 18-1 6-9 25-0 34-9 3-7 386 636 husbehovsvirke ...... 13—7 136 2743 24-0 240 480 753

Summa 432 390 822 102-1 37-9 140-0 222-2

Nettoårsavverkning ..... 181-9 324-5 506-4 7112 1568 868-0 1 374-4 ___—___—

' T a 1 1 G r a n Sulfat- Såg— Sulfit- Såg- ved timmer Summa ved timmer Summa 4ll__ 6"— 4'l__ sil—_

___—___—

Nettoårsavverkning ............ 182 324 506 71 _(1 157 ( 868 Konsumtion, medeltal 1928—1932 341 296 637 754 267 1021 |

» 1933 .............. 375 229 604 785 163 948

Överskott 1928—1932 .......... — 28 28 — —-—

Underskott 1928—1932 .......... 159 —— 159 110 153

Den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke samt mängden flott— gods och virkeskonsumtionen i medeltal under åren 1928—1932 framgår av följande sammanställning i 1 000 fm3. Nettoårsavverkning, sågtimmer 481, småvirke 893, summa 1 374 Flottgods, » 338, » 910, » 1 248 Konsumtion, » 563, » 1 095, » 1 658

I flottgodset är icke inräknat vad som tillföres Klarälven från Norge. Dessa kvantiteter uppgingo i medeltal 1928—1932 till cirka 39 000 fm3 såg- timmer och 90 000 frn3 småvirke.

Inom området finnas fyra sulfatfabriker. Produktionen uppgick i medel- tal under åren 1928—1932 till 75 700 ton och år 1933 till 83 200 ton. Pro- duktionskapaciteten uppgives år 1934 till 93 000 ton.

Konsumtionen av sulfatved har avsevärt överstigit den beräknade netto- årsavverkningen, nämligen i medeltal under åren 1928—1932 med 159 000 fm3 och år 1933 med 193 000 fms. Härvid är dock att märka, att sulfatve- den inom redogörelseområdet i verkligheten uttages ända ned till 6 ä 7 cm i topp, vilket förhållande avsevärt ökar sulfatvedstillgången av rundvirke.

a—u—vw—v— _..1—- _w—h—Qm

19—21. Klarälven |. 0. m. Byälven.

Tall Gran

Årlig industriell _

konsumtion S lf t Så SUltflE- Så Stintinma exkl. bark " a ' g- 0- 1'3' g" ' under nedanstående ved1 timmer Summa masse- timmer Summa är vad 1 000 fma

1928 ................. 262-2 298-8 561-0 5787 3419 9206 1 481-6 1929 ................. 386-0 329-4 715—4 861-8 262-1 1 123-9 1 839-3 1930 ................. 375'5 321-3 696-8 837-8 259-2 1 097-0 1 793-8 1931 ................. 378-0 299-7 677-7 810-3 282-7 1 093-0 1 7707 1932 ................. 301-1 230-7 531-8 678—8 189-5 8683 1 400—1 Medeltal .............. ' 340-5 296—0 ( 636-5 753-5 267-1 1 020-13 1 6571 1933 ................. 374'6 229-5 ( 604-1 784-8 163-0 947-8 1 551—9

1 Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen.

Vidare måste tillägg ske för tillförseln per flottled av sulfatved från Norge. Icke obetydliga kvantiteter av sämre sulfitved torde dessutom komma till användning såsom sulfatved inom redogörelseområdet. Enligt av de sak- kunniga verkställda beräkningar har det för sulfatmassetillverkningen inom området tillgängliga sågavfallet icke fullt täckt den beräknade andelen 20 procent.

Antalet sulfitfabriker är inom redogörelseområdet åtta, och produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 90 800 ton och år 1933 till 102 500 ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 155 000 ton. Pro- duktionen vid sliperierna uppgick under åren 1928—1932 till i medeltal 56 500 ton och är 1933 till 40 000 torr ton. Produktionskapaciteten uppgives år 1934 till 59 400 ton.

I medeltal under åren 1928—1932 har konsumtionen något överstigit den beräknade nettoårsavverkningen av sulfitved eller med 43 000 fm”. Om i balansen medräknas vad som tillföres området från Norge, blir situationen ännu gynnsammare. I detta sammanhang bör det enligt de sakkunnigas mening tagas i beräkning, att massaved från gränstrakterna mot Norge, sär- skilt av gran, icke sällan även exporteras till nämnda land. År 1933 upp- gick denna export till 26 000 fina. Sulfitveden uttages dock i regel ända ned till 8 om eller något över 3 eng. tum i toppen, varigenom tillgången på sul- fitved i förhållande till de sakkunnigas beräkningar i verkligheten bliver

' avsevärt större.

Som tidigare omnämnts sammanhänger det relativt stora underskottet på grantimmer i förhållande till den beräknade nettoårsavverkningen på att virke av gran under 8 eng. tum i toppen även undergår försågning, särskilt vid de mindre sågverken. Den stora minskningen i konsumtionen av gran-

timmer år 1933, nämligen med nära 100 000 fina, förtjänar att i detta sam- manhang påpekas.

Redogörelseområdet tillföres betydande mängder sulfit— och sulfatved hu- vudsakligen per järnväg från de utanför belägna områdena i mellersta Sve- rige, men samtidigt avgår i synnerhet sulfitved till området nr 22, d. v. s. övriga landet.

Förändringarna i detalj i fråga om konsumtionen av de för skogsin- dustrierna avsedda virkessortimenten dels under åren 1928—1932, dels un- der är 1933 framgå av tab. 41.

Redovisningsområdet nr 22. Övriga landet.

Arealen produktiv skogsmark inom detta område uppgår till 6930 000 hektar, motsvarande cirka 30 procent av hela landets skogsmarksareal. Den av de sakkunniga för området i fråga beräknade bruttoårsavverkningen un- derstiger den motsvarande tillväxten, nämligen för tall med 3 procent och för gran med 14 procent eller i medeltal med 9 procent.

Kubikmassan gagnvirke av tall och gran har beräknats till 264 milj. fm3, eller cirka en tredjedel av totalsumman av motsvarande förråd för hela landet. Fördelningen på trädslag och sortiment är följande.

Tall- timmer . .......... 953 milj. fm3 ' sulfatved . ........ 49-7 » _»_ 145-0 milj. fm3 timmer . .......... 322 milj. fm3 Gran: . sulfitved .......... 86-4 » » 113-(, milj. fm3

Timmerförrådet uppgår sålunda till 127'5 milj. fru3 och massavedsför- rådet till 1361 milj. fm5.

Den beräknade bruttoårsavverkningen, som närmare framgår av tab. 42, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 4'4 procent och för sulfatved 34 procent samt för grantimmer 5-2 procent och för sulfit- ved 4'1 procent.

Den för området i fråga beräknade nettoårsavverkningen i förhållande till konsumtionen framgår i detalj av tab. 42 och ställer sig i sammandrag på följande sätt i 1 000 fins.

Tall

Sulfat— Såg- Sulfit— Såg- ved timmer Summa ved timmer Summa 4Il_ 61,_ 4,,— 8”—

1 248 ( 4 266

Nettoårsavverkning ............ .

Konsumtion, medeltal 1928—1932 649 2 283 2 932 1 592 3 842 » år 1933 ............ 736 1 664 2 400 =( 1 060 3 409 Överskott 1928— 1932 .......... 646 1 423 2 069 | 768 —— 768

Underskott 1928—1932 .......... — — — l — 344 344

En jämförelse med de enligt flottningsstatistiken redovisade flottgodskvan- titeterna är för ifrågavarande område av ringa intresse, enär den ojämför- ligt största delen av virket till skogsindustrierna tillföres dessa genom direkta transporter utan användande av flottleder. Den sammanlagda mängden flott- % lj

gods uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till endast 560900 fm3.

Inom området finnas fjorton sulfatfabriker. Produktionen uppgick i me- deltal under åren 1928—1932 till 119 100 ton och år 1933 till 135 100 ton. Produktionskapaciteten uppgives för år 1934 till 182 000 ton.

I omstående virkesbalans har förutsatts, att uteslutande rundvirke nytt- jas vid tillverkningen av sulfatmassa. I verkligheten har vid vissa fabriker sågavfall kommit till användning, i medeltal för hela området dock endast motsvarande cirka 3 procent av totala förbrukningen av sulfatved. Över- skottet på sulfatved är, som av sammanställningen framgår, mycket bety- dande, men förbrukas i brist på annan mera lönande användning i stor utsträckning såsom prima barrved. I kusttrakterna upparbetas även mot— svarande talldimensioner till props, varjämte det är ganska vanligt att virke ned till 5 tums topp även undergår försågning.

En ökad avsättning av virke av sulfatvedsdimensioner är å många trakter inom detta område önskvärd, särskilt som tillverkning av props ej är lönande på större avstånd från utskeppningshamnarna. Skogstillgångarna inom redo— görelseområdet medgiva i och för sig en icke obetydlig utökning av sulfat-

( masseproduktionen inom området i fråga. _ Inom redogörelseområdet finnas 26 sulfitfabriker. Produktionen uppgick i 1 medeltal under åren 1928—1932 till 272 900 ton och år 1933 till 281 000 ton. ( Produktionskapaciteten uppgives för år 1934 till 300700 ton. Av Sliperier ; finnas ett trettiotal. Produktionen uppgick i medeltal under åren 1928—1932 % till 203900 torr ton och år 1933 till 198700 ton. Produktionskapaciteten ; vid dessa fabriker uppgives för år 1934 till 250 000 torr ton. Konsumtionen : av sulfitved har i medeltal under åren 1928—1932 understigit den beräk- l nade nettoårsavverkningen med icke mindre än 768 000 fm3. Härvid är emel- l lertid att märka, att en betydande del av den beräknade sulfitvedskvanti- ( teten i verkligheten förbrukas såsom sågtimmer. Det verkliga överskottet på . sulfitved blir därför avsevärt mindre och i stället det för åren 1928—1932 beräknade underskottet på gransågtimmer lägre. Virke av sulfitvedsdimen— sioner förbrukas liksom i fråga om till sulfatved dagligt virke även i viss ut- ( sträckning såsom brännved, ehuru i mindre grad än beträffande tallvirke ( av motsvarande dimensioner. ( Konsumtionen av sågtimmer av gran och sulfitved uppgick i medeltal (, under åren 1928—1932 till 3842 000 fm”. Den beräknade nettoårsavverk— ningen av motsvarande sortiment uppgår till 4 266000 fina. Den verkliga konsumtionen har sålunda endast med cirka 10 procent understigit den be— räknade nettoårsavverkningen, vilket förhållande till stor del sammanhänger med de jämförelsevis goda priser, som varit rådande på sulfitveden under

Tab. 42. Redovisningsområdet

___—___— Gran Beräknad 513133 årsavverkning 4" — 6" — Summa 4" —— 8" — Summa . exkl. bark 1 000 fma ___—___— Bruttodrsavverkning. . . . 1 668-4 4 205-1 5 873-5 3 569-0 1 660-2 5 229-2 11 1027 Avgående poster: tekniska skador ..... 85-1 211-1 296? 262-6 124-2 3868 6830 ej tillvaratagbart. . . . 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 0-0 husbehovsvirke ...... 288-0 288-1 576-1 288'0 288-0 5760 1 152-1 Summa 373-1 499-2 872-3 550-6 412-2 962-8 1 835-1 Netlodraavverkning ..... 1 295-3 3 705-9 5 001-2 3 0184 1 248-0 4 266-4 9 267-6

denna femårsperiod, särskilt under de första åren. Avverkningarna hava där- för med all sannolikhet i stor utsträckning förlagts till granbestånden.

Redogörelseområdet tillföres sulfitved dels från Norrland, dels från Värm- land. Samtidigt brukar massaved levereras huvudsakligen till närmast nord- liga redogörelseområde. Den kvantitet, som tillföres området, torde dock med största sannolikhet överstiga, vad som avgår.

Enligt den upprättade virkesbalansen föreligger ett anmärkningsvärt stort överskott av talltimmer (tab. 42). Konsumtionen skulle i medeltal under åren 1928—1932 understigit den beräknade nettoårsavverkningen med icke mindre än 1423 000 fm3, och för år 1933 skulle det beräknade överskottet uppgått till 2 042 000 fms. Under detta senare år skulle följaktligen icke ens hälften av den beräknade nettoårsavverkningen av talltimmer konsumerats. Under år 1928 skulle konsumtionen uppgått till 2 746000 fm3 och följakt- ligen med nära en halv miljon kubikmeter överstigit medeltalet för femårs- perioden 1928—1932 samt uppgått till ungefär en miljon större kvantitet än under åren 1932 och 1933. Men även under det goda året 1928 skulle konsumtionen av talltimmer med 960000 fm3 understigit den beräknade nettoårsavverkningen.

I södra Sverige sker försågningen, som redan nämnts, till övervägande del vid mindre verk. Produktionen vid dessa varierar i regel avsevärt från år till år. Det torde därför vara osäkert, om i verkligheten redovisning till industristatistiken skett i föreskriven omfattning. Härtill kommer att vid de sakkunnigas beräkningar förutsatts, att produktionen vid sådana sågverk, som icke äro av den storleksordningen att de skola redovisas i industri- statistiken, endast skulle motsvara vad som åtgår till byggnadsunderhåll på landsbygden. De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen, att pro-

”___—.,. ."..m

___...

nr 22. Övriga landet.

Tall Gran Årli industriell koqnsumtion 511151" Summa exkl. bark Sulfat— Såg— Summa 0. trä- Såg- Summa s.m under nedanstående ved1 timmer masse— timmer år ved 1 000 fma 1928 ................. 412-2 2 746-0 3 158-2 1 9902 1 859-8 3 850-0 7 0082 1929 ................. 5885 2 511-0 3 0995 2 4469 1 739-9 4 186-13 7 286-3 1930 ................. 5318 21841 2 7159 2 341-8 1 573-8 3 915-6 6 631-5 1931 ................. 5107 2 206-7 2 7174 2 3446 1 508-13 3 8529 6 5703 1932 ................. 5522 1 764-7 2 316-9 2 128-6 1 279-5 3 4081 5 725-0 Medeltal .............. 5191 2 282-5 2 801-6 2 250-4 1 5922 3 842-6 | 6 644-2 » .............. 648-9 — 2 931-4 '— — — 6 774-0 1933 ................. 5891 1 664-3 2 253-4 2 3493 1 059-51 3 409-1 5 6625 1933 ................. 736-4 — 2 400-7 — —— — 5 8098 1 Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 100 » » » » 1928—1932. » » 100 » » » » 1933.

duktionen vid dessa mindre verk säkerligen är betydligt större än som mot- svaras av detta byggnadsunderhåll. Att döma av de beräkningar, som de sakkunniga häröver verkställt, synes det som om omkring 20 procent av produktionen av sågvirke av furu ej blivit redovisade i det uppgjorda balans— sammandraget. Denna siffra är emellertid mycket approximativ, och mera tillförlitligt material. för en säkrare beräkning förefinnes icke.

Medräknas vad som exporteras av runt och bilat virke av timmerdimen- sioner kommer man det oaktat icke upp till en kvantitet, som motsvarar den beräknade nettoårsavverkningen, utan det torde få anses sannolikt, att den verkliga avverkningen av virke av timmerdimensioner av furu under redovisningsåren icke skett i den omfattningen, som motsvarar den beräk- nade nettoårsavverkningen. Huru stor besparingen i verkligheten är, kan icke med säkerhet beräknas.

Orsaken till att den verkliga avverkningen av sågtimmer ej ägt rum i större omfattning än som skett, torde i första hand sammanhänga med de relativt låga priserna på sågvarorna och därmed också på sågtimret, som varit gällande under senare är, vilka förhållanden varit ägnade att begränsa timmeruttagen ur skogarna. En ytterligare bidragande orsak torde varit de senaste årens dåliga vintrar, som på många håll ej möjliggjort utdrivning av sågtimmer i beräknad omfattning.

Resultatet av sammanställningen för området nr 22 giver vid handen, att virkestillgångarna därstädes i och för sig kunna medgiva en utökning av produktionen av sulfatmassa, samt att tillgången och förbrukningen av

granmassaved balanserar ganska jämnt. Det konstaterade överskottet på furutimmer förorsakas sannolikt icke av inom området befintlig, för liten produktionsapparat utan torde sammanhänga med de dåliga konjunkturerna på trävarumarknaden under de senare åren.

Redovisningsområdena nr 1—2. Hela riket.

Arealen produktiv skogsmark för hela riket uppgår till 23 181 000 hektar. Den av de sakkunniga beräknade bruttoårsavverkningen för hela riket motsvarar för tall tillväxten men överstiger tillväxten med 4 procent för gran. I medeltal för båda trädslagen överstiger den beräknade bruttoårs- avverkningen tillväxten med 2 procent.

Kubikmassan gagnvirke av tall och gran uppgår till 798 milj. fm3. För- delningen på trädslag och sortiment är följande.

Tall— timmer .......... 272'1 milj. fm3 ' sulfatved ........ 142'6 » » 414-7 milj. fm3 timmer .......... 90'7 milj. fm3 Gran: . sulfltved . ........ 293'0 » » 383'7 milj. fm3

Gagnvirkesförrådet av tall är som synes större än granförrådet. Timmer- förrådet uppgår till 362'8 milj. fm3 och totala massavedsförrådet till 435'6 milj. fm3.

Den beräknade bruttoårsavverkningen, som närmare framgår av tab. 43, utgör i förhållande till motsvarande förråd för talltimmer 3'8 procent, för sulfatved 29 procent, för grantimmer 4'4 procent och för sulfitved 3'8 procent.

Den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke i förhållande till kon— sumtionen i hela riket framgår i detalj av tab. 43 och ställer sig i samman— drag på följande sätt i 1 000 fm”.

T a 1 l

Sulfat- Såg— Sultit- Såg- ved timmer Summa ved timmer Summa 4II_ 6”— 4II___ 8!!— Nettoårsavverkning ............ 2 999 9 067 12 066 9 199 2 947 12 146 Konsumtion, medeltal 1928 —1932 2 665 8 005 10 670 7 997 4 381 12 378 » år 1933 .......... 3 454 6 522 9 976 8 887 3 141 12 028 Överskott 1928—1932 .......... 334 1 062 1 396 1 202 — 1 202 Underskott 1928—1932 .......... — — —— — 1 434 1 434 Överskott år 1933 .............. — 2 545 2 545 312 — 312 Underskott år 1933 ............ 455 —— 455 — 194 194

Av ovanstående sammanställning framgår, att sulfatvedskonsumtionen i medeltal för femårsperioden 1928—1932 understigit den beräknade netto-

årsavverkningen men år 1933 överstigit densamma. Beträffande sågtimmer av tall har konsumtionen understigit den beräknade nettoårsavverkningen icke endast i medeltal för ovannämnda femårsperiod utan även för år 1933 beroende huvudsakligen på det beräknade överskottet av detta sortiment i södra Sverige. De sakkunniga få hänvisa till vad i det föregående anförts an- gående överskottet av furutimmer i området nr 22, vilket icke torde vara så stort som beräkningarna utvisa. Konsumtionen av grantimmer har däremot överstigit den beräknade nettoårsavverkningen både i medeltal för femårs- perioden och år 1933. I verkligheten torde underskottet icke varit så stort, enär den i de sakkunnigas beräkningar förutsatta gränsen, 8 tum i topp mel- lan grantimmer och sulfitved, måste betecknas såsom för hög som medeltal för landet i sin helhet.

Konsumtionen av sulfitved har understigit den beräknade nettoårsavverk- ningen av detta sortiment både i medeltal för perioden 1928—1932 och, ehuru obetydligt, för år 1933. Hela virkeskonsumtionen av gran motsvarar i stort sett den beräknade nettoårsavverkningen härav både i medeltal för femårsperioden 1928—1932 och år 1933. De sakkunniga få i detta hänseende hänvisa till vad i det föregående anförts angående dels svårigheten att vid beräkningar av denna art bestämma gränsen mellan de olika virkessorti- menten och den ändring beträffande tillgången på virke, som kan bliva en följd av ett uttagande av gagnvirke med mindre tumtal än som vid dessa beräkningar förutsatts, dels den osäkerhet beträffande den verkliga kon— sumtionen av sågtimmer, särskilt i södra Sverige, som torde vidlåda den statistik, på vilken de sakkunniga uppbyggt sina beräkningar.

Produktionen av sulfatmassa har för hela landet i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till 596000 ton och under år 1933 till 769600 ton. Fabrikernas produktionskapacitet uppgives för år 1934 till 970000 ton. Produktionen av sulfitmassa har i medeltal under åren 1928—1932 uppgått till 1 061 200 ton och år 1933 till 1 172 100 ton, och produktionskapaciteten vid dessa fabriker uppgives år 1934 till 1 450 000 ton. Vid sliperierna upp- gick produktionen i torrberäknad massa i medeltal under åren 1928—1932 till 564 700 ton och år 1933 till 610600 ton. Kapaciteten uppgives för år 1934 till 750 000 ton.

Slutligen bör påpekas, att de sakkunniga vid jämförelse mellan den beräk- nade nettoårsavverkningen samt konsumtionen av gagnvirke av tall och gran icke tagit hänsyn till importen och exporten av bilat och runt virke. Importen av rundvirke av tall och gran uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till 307 000 fm3 och år 1933 till 194 000 fm3 (tab. 31). Exporten av bilat virke uppgick i medeltal under åren 1928—1932 till cirka 260 000 fm3 och år bf 1933 till 103 000 fms, motsvarande irunt tal respektive 37 0 000 och 147 000 fm3

rundvirke exkl. bark. Exporten av oarbetat rundvirke uppgick i medeltal för nämnda femårsperiod till 772500 fm8 och år 1933 till 569000 fm3 (tab. 32). Exporten har följaktligen överstigit importen i rundvirke räknat

Tab. 43. Redovisningsområdena __________——-———————————______——_———-—.————

Gran

Beräknad s'm årsavverkning 4" — 6" — Summa 4" — 8" — Summa exkl. bark | 1 000 fma ___—__——_————— Bruitoa'rsavverkning. . .. 4 101-4 10 386-9 14 488—3 11 033"! 3 960-4 14 994-1 29 482-4

Avgående poster:

tekniska skador ..... 241-4 623-8 865-2 1 007-5 3698 1 377-23 2 242-5 ej tillvaratagbart.... 291-4 127-4 418-8 217-6 35-4 253-0 671-8 husbehovsvirke ...... 569-3 569-1 1 138-4 609-3 608-4 1 217-7 2 356-1

___—_

Summa 1102-1 1320-3 24224 18344 10136 2848-0 5270-4

Nettoårsavverkning ..... 2 999-3 9 066-6 12 065-9 9 199-3 2 946-8 12 146-1 24 2120

i medeltal under femårsperioden 1928—1932 med 836000 fm3 och år 1933 med 522 000 fm3. För riket i sin helhet har nettoårsavverkningen av gagnvirke beräknats uppgå till 24'2 milj. fm3 (tab. 43). Exportkvantiteterna , bilat och runt virke utöver importen motsvarar sålunda dels i medeltal för femårsperioden 1928—1932, dels ock för år 1933 endast respektive 35 och 2'1 procent av den beräknade nettoårsavverkningen av gagnvirke. Dessa kvantiteter virke äro därför utan större betydelse för beräkningarna rörande

nr 1—22. Hela riket.

Tall Gran

Årlig industriell .

konsumtion S lf t Så 511151? Så Slägga exkl. bark 11 a ' g" 0- ra— g— ' under nedanstående ved1 timmer Summa masse- timmer Summa år ved 1 000 fm3

1928 ................. 1 971-0 91300 11 101-0 7 116-9 5 455-7 12 572-6 23 673-6 1929 ................. 29762 9 118-7 12 094-23 9280-9 5035-7 14 316-6 26411-5 1930 ................. 2 857-0 8 167-6 11 0246 9 037-5 4 332-1 13 369-6 24 394-2 1931 ................. 2 7368 7 3354 10 0722 7 8125 3 8619 11 674-4 21 746-6 1932 .......... . ...... 2 784-7 6 2733 9 058—0 6 737-6 3 220-4 9 958-0 19 0160 Medeltal .............. 2 6652 8 0050 10 6702 7 997-1 4 381-0 12 378-1 23 048-3 1933 ................. 3 453-6 6 522-3 9 975-9 8 8867 3 141-4 12 028-1 22 004-0

1 Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen.

förhållandet mellan den beräknade nettoårsavverkningen och den industriella konsumtionen.

Förändringarna i detalj i fråga om konsumtionen av sågtimmer och massa- ved för hela landet dels under åren 1928—1932, dels under år 1933 framgå av tab. 43.

Förläggningen av skogsindustrierna ur vissa ekonomiska och sociala synpunkter.

Ekonomiska synpunkter.

Råvarutillgången.

Kostnaden för råvaran till skogsindustrierna, sågtimmer och massaved, utgör en mycket betydande del av priset på den färdiga produkten, såg-; virke och massa. Med hänsyn härtill är det av stor betydelse, att industrierna ligga så till, att transportkostnaderna för virket ej bliva onödigt stora.

I Norrland utgöra flottlederna det mest betydande transportmedlet för råvaran, och som dessutom industrierna till huvudsaklig del äro inriktade på export, har det varit mest naturligt att förädlingsverken kommit att bliva förlagda till älvmynningarna vid kusten. Det är först i Jämtland, som en inlandsindustri av någon större omfattning kommit till stånd, vilket för- hållande haft sin förnämsta orsak i möjligheterna för export till och över Norge. I Dalarna är inlandsindustrien av förhållandevis ännu större om- fattning, vilket torde sammanhänga med flottningsförhållandena samt på möjligheterna till utfrakt per järnväg dels till södra Sverige och Danmark, dels ock på export över Göteborg, varifrån skeppning sker året om, och varifrån en mångfald reguljära ångbåtslinjer utgå. I södra Sverige åter, varest flottlederna spela en underordnad roll, äro skogsindustrierna till över- vägande del förlagda inne i landet.

Den utredning, som de sakkunniga verkställt angående förhållandet mel- lan råvarutillgång och konsumtion inom olika områden, har bl. a. avsett att belysa den viktiga frågan om skogsindustriernas lämpliga förläggning ur råvarusynpunkt. Av den i det föregående lämnade redogörelsen för virkes- balanserna inom de olika redogörelseområdena, vilka balanser för år 1933 äro grafiskt framställda i fig. 3, framgår, att beträffande redogörelseområdet » nr 1—5, Nedre Torne älv m. fl. till och med Pite älv m. fl., konsumtionen av samtliga virkessortiment understiger den beräknade nettoårsavverkningen. Inom redogörelseområdet nr 6—7, Byske älv m. fl. till och med Skellefte älv, förefinnes jämväl ett överskott på gagnvirke av tall, under det att i fråga om granen konsumtion och beräknad nettoårsavverkning ganska väl överens- stämma. Inom området nr 8—11, Rickleån m. fl. till och med Mo och

___,_.___..--_,-.w....—4 W,... M_m—Iit »,w »Tn-r— w .

Redovisninge- Flodområde område

nr l _ 5 l'ome älv m.fl. — Pite älv mfl. C) .. n : F ö 1 || | a r i n g Beräknad Byske älv m.fl. = _ . Konsumtion 6 _ 7 — Skellefte ölv Sogllmmer Massaved 0 , a = _. & Rickleån m.fl & B—ll —Mo ochGide O älvor m.fl. * D :|

12 Ångermanälven m.fl.

_. & Indalsälven *

13 _ N — Ljungan m.fl. 0 _ e =

=E

Delångersdn m.fl *

lå-Ié —Liusnun Q ., n =

.. &

Gavleån m.fl *

17 m - Dalälven O ., D :|

.. &

Klarälven *

19_ 2] _ Byälven

fr.—'len; &oa'oh.

Ol Z'l

'!nw

. Fig. 3. Grafisk framställning av den beräknade nettoårsavverkningen (övre stapeln) och den industriella_konsumtionen] under år 1933 av sågtimmer av tall och gran samt sulfit— och

Gide älvar m. fl., balanserar konsumtion och beräknad nettoårsavverk- ning av tall och gran jämförelsevis väl. Inom redovisningsområdet nr 12, Ångermanälven m. fl., förefinnes underskott på tallvirke i förhållande till den beräknade nettoårsavverkningen, under det att konsumtion och netto- årsavverkning av gran ungefär motsvara varandra. Redogörelseområdet nr 13—14, Indalsälven till och med Ljungan m. fl., uppvisar ett betydande underskott på samtliga virkessortiment i förhållande till den beräknade nettoårsavverkningen. För de i mellersta Sverige belägna redogörelseom- rådena, nr 15—16, Delångersån m. fl. till och med Ljusnan, nr 17—18, Gavleån m. fl. till och med Dalälven, samt nr 19—21, Klarälven till och med Byälven, balansera konsumtion och beräknad nettoårsavverkning någor- lunda väl. Inom området nr 22, övriga landet, varest förhållandena visa stora växlingar de olika länen emellan, förefinnes sammanlagt ett överskott av tallvirke i förhållande till den beräknade nettoårsavverkningen, under det att den redovisade konsumtionen och nettoårsavverkningen av gran mot- svara varandra ganska väl.

Inom flera av dessa redogörelseområden balansera sålunda virkestillgång och konsumtion tämligen väl. De största olikformigheterna förefinnas dels beträffande de nordligaste områdena, där konsumtionen är betydligt mindre än den beräknade nettoårsavverkningen, dels beträffande redogörelseom- rådena Ångermanälven samt Ljungan och Indalsälven, där förhållandena i stort sett äro de motsatta. Inom redovisningsområdena nr 1—14, det vill säga Å Norrland ned till och med Ljungan m. fl., transporteras avsevärda virkes- * partier genom havsflottning från norr till söder. De sakkunniga hava därför ansett det vara av intresse att närmare undersöka frågan om den lämpliga förläggningen av skogsindustrierna speciellt inom detta område. Övriga områden äro på det hela taget mera självförsörjande. och som industrierna _________.-—————————————— ___.I_._ Sulfatved Sulfitved Sågtimmer Å r Redogörelse- ' område INetto- Konsum- Netto- Konsum- Netto- Konsum— årsav- tion ärsav— tion årsav— tion verkning verkning verkning

__________________—————————

Medeltal 1928—1.932 1—5 287 174 701 38 1 481 712

6—10 337 145 844 624 1 284 1 165

S:a 1—10 624 319 1 545 662 2 765 1 877

11—14 302 538 2 185 2 569 1 500 3 160

S:a 1—14 926 857 3 730 3 231 4 265 5 037

1933 1—5 287 238 701 53 1 481 746

6—10 _ 337 145 844 741 1 284 938

S:a 1—10 624 383 1 545 794 2 765 1 684

11—14 302 1 047 2 185 2 981 1 500 2 615

S:a 1—14 926 1 430 3 730 3 775 4 265 4 299

' redan i stort sett äro utbyggda så, att de motsvara Skogstillgångarna, hava

de sakkunniga ej ansett erforderligt att mera ingående undersöka den lämp— liga förläggningen av industrierna därstädes.

I avsikt att undersöka råvaruförhållandena för området nr 1—14 har en uppdelning verkställts av detta område i tre grupper, den första omfat- tande områdena nr 1—5, det vill säga de älvar, som utmynna i Norr— bottens län, den andra gruppen områdena nr 6—10 eller de flottleder, som utmynna i Västerbottens län, och slutligen den tredje gruppen, områdena nr 11—14, eller de flottleder, som utmynna i Västernorrlands län. En sam- manställning över den beräknade nettoårsavverkningen och konsumtionen för dessa trenne grupper giver å föregående sida angivna resultat i 1 000 fina, varvid den angivna förbrukningen av sulfatved av rundvirke korrigerats med hänsyn till den verkliga fördelningen av sulfatved på sågavfall och _; rundvirke.

Av sammanställningen fr,amgår hurusom inom redovisningsområdena nr 1—5 och 6—10 konsumtionen under de angivna åren genomgående under- stiger den beräknade nettoårsavverkningen för samtliga virkessortiment, under det att förhållandet är det motsatta beträffande områdena nr 11—14. I Den av de sakkunniga beräknade nettoårsavverkningen samt virkeskonsum- i—tionen under år 1933 visar för hela området nr 1—14, som framgår av lsammanställningen, god överensstämmelse såväl för timmer som för sulfit— jlved, under det att konsumtionen av sulfatved varit större än den beräknade Enettoårsavverkningen. För hela området framgå virkesbalanserna i detalj gav tab. 44. l Förhållandet mellan de verkliga avverkningarnas storlek i de tre om— (l rådena nr 1——-5, 6—10 och 11—14 under de senare åren kan bedömas genom i. en jämförelse mellan mängderna utflottat virke. Fördenskull hava i nedan- åstående sammanställning flottgodskvantiteterna under de olika åren 1928— : 1932 uträknats i procent av medeltalet för samma femårsperiod. | Denna sammanställning visar, att flottgodsmängderna under dessa år i istort sett likformigt varierat inom de tre områdesgruppema. Härav torde iman kunna draga den slutsatsen, att de verkliga avverkningarna bedrivits 1

Redogörelseområde Redogörelseområde Redogörelseområde 1——5 6——10 11——14 & __ *, Å r Såg- Små- Allt Såg- Små- Allt Såg- Små- Allt i timmer virke virke timmer virke virke timmer virke virke

% % % % % % % % % ( ___—___

1928—1932 ..... 100 | 100 | 100 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100

1 |; 1928 ........... 123 71 103 113 81 98 122 91 106 '.; 1929 ........... 111 101 107 114 101 108 118 106 111

"; 1930 ........... 107 135 118 101 122 111 108 130 120 ; 1931 ........... 91 96 93 94 96 95 88 95 92 | 1932 ........... 63 86 72 78 100 89 64 78 72

. .____________________________________________________________ %

Tab. 44. Redovisningsområdena nr 1—14. Nedre

___—___

Beräknad årsavverkn ing exkl. bark

Tall

Gran

4” __ 6" _

___—___—

411 __

1 000 fms

81; _

Summa

|

szm

_________.-—.—————_———

Bruttaårsauverkning ..... 1 413-5 3 721-7 5 135-2 4 6236 1 4652 6 0888 11 224-0 Avgående poster: tekniska skador ...... 99-3 274-5 373-8 530-9 181-7 7126 1 086-4 ej tillvaratagbart ..... 223-1 783 301-4 162-5 21-6 184—1 485-5 husbehovsvirke. . .. . . . 165-1 165-0 330-1 201-0 200-3 401-3 731-4 Summa 487-5 517-8 1 005-3 894-4 4036 | 1 298-0 2 303-3 Netloa'rsavverkning ...... 9260 3 2039 4 129-9 3 7292 1 061-6 4 790-8 8 920.7

likartad omfattning inom hela området nr 1—14, och att sålunda avsätt- ningsförhållandena under de ifrågavarande åren inom de angivna tre del— områdena på det hela taget varit desamma. '

Sågverksindustrien.

Sågverksindustriens omfattning under olika är kan lämpligen avläsas ur, exportsiffrorna för sågat virke, och framgå dessa av tab. 45, angivande exportens storlek i 1 000 standards från olika skeppningsdistrikt (tullkam- mardistrikt) i Norrland dels under åren 1913, 1920 och 1922, dels under åren 1924—1933, dels under år 1934, varvid för jämförelse även totalsiff— rorna på exporten från hela riket medtagits.

Sammanlagda exporten av sågat virke från norrlandshamnarna har i medeltal för tioårsperioden 1924—1933 uppgått till 665 000 standards, mot- svarande 71 procent av totalexporten för hela landet. Från enbart Härnö- sands och Sundsvalls distrikt har exporten under samma period uppgått till i medeltal 256 000 standards eller 27 procent av totalexporten för hela landet. Från samtliga norr därom belägna distrikt har exporten endast uppgått till 222 000 standards, motsvarande cirka 24 procent av den totala exporten.

Som av tab. 45 framgår, har exporten av trävaror från Norrbotten efter hand undergått minskning, till vilket förhållande den minskade importen av sågtimmer från Finland bidragit. Storleken av denna import samt där- emot svarande kvantitet sågat virke framgår av sammanställningen i tab. 46. En bidragande orsak till minskningen av sågningen i övre Norrland under tidigare år torde även varit svårigheten att rationellt utnyttja såg- avfallet dårstädes. Exporten har dock numera åter ökats.

I tab. 47 äro leveranserna av sågtimmer från Norrbotten till förädlings- verk belägna söder om länet angivna.

Årlig industriell konsumlion exkl. bark

under nedanstående

år

Medeltal ..............

Torne älv an. &. t. o. m. Ljungan m. fl. ___—___—

Tall

Gran

Sulfat— ved1

__ * 1 000 fm' ___—___.

1928 ................ 1929 ................. 1930 ................ 1931 ................ 1932 ................

796-1 ] 105-9 1 0841 1 0892 1 187-0

___-[___—

1 052-5

857-0 1 5393 1 4310-51

Såg- timmer

3 858-8 4 1195 3 5305 3 0359 2 798-1

3 468-5 '

3116-23

4 6544) 5 225-4 4 614-6 4 125-1 3 985-1

4 521-0 4 3255 4 656-1 4 547-']

Sulfit- o. trå-

masse- ved

2 9390 3 922-5 3 8397 2 982-6 2 469-8

3 230-7

3 7747

Såg- timmer

2 101-1 1 9053 1 587-0 1 178-7 1 0688

1 568-1 1 181-8

5 0401 5 827-8 5 4267 4 161-13 3 5386

4 798-8 4 956-5

9 6950 11 0532 10 041-13

8 286-4 7 5237

9 3198 9 124-3 9 6126 9 503-6' .

1 Vanlig stil. Rundvirke 80 procent av totala konsumtionen. Kursiv stil. » 65 » » » »

» » 75 » » » |

1928— 1932. 1933.

Av tab. 46 och 47 framgår, att medan importen av sågtimmer från Fin- land numera nedgått till en obetydlighet, hava leveranserna av timmer från länet till söderut belägna verk ej minskat i tillnärmelsevis samma omfatt- ning under de år som redovisas i tabellen. Då den på grund av dessa för- _ hållanden för norrbottensverken minskade timmerkvantiteten ej motsvarats - av ökade avverkningar, har följden blivit minskad försågning. Vid sågverksindustriens utbyggnad i Härnösands- och Sundsvallsdistrik- ' ten, som ligger långt tillbaka i tiden, räknade man knappast med någon större tillförsel av sågtimmer från övre Norrland. Att så blivit förhållandet torde i huvudsak få anses varit en följd av den knapphet på råvara, som efter hand blivit rådande i mellersta Norrland på grund av den utbyggnad av sågverksindustrien, som ägde rum på 1890-talet. Härtill kommer, att grövre sågtimmer kunnat erhållas från Norr- och Västerbotten, samt att tallen är mera dominerande i skogarna i de nordligaste länen än i mellersta Norr- E land, varför det varit fördelaktigt att komplettera den egna timmerfångsten ; med det relativt grova furutimlet från norra Sverige. Det exporterade såg- i virkets procentiska fördelning på furu och gran från olika skeppningsdistrikt ; under senaste åren belyses av nedanstående sammanställning, av vilken fram- går den relativt höga granprocenten sågvirke 1 mellersta Norrland.

1928 1 930 Gran Gran

1932

Skeppningsdistrikt Gran

Furu Furu Furu Haparanda, Luleå, Piteå ........ 86 Skellefteå, Umeå ............... 76 Örnsköldsvik, Härnösand, Sunds-

vall ........................ 56

14 24

93 7 83 17

94 6 84 16

44 61 39 65 35

Skeppningsdistrikt Haparanda .................... Luleå ......................... Piteå .........................

Summa

Skellefteå ...................... Umeå ......................... Summa

Örnsköldsvik ................... Härnösand .................... Sundsvall ...................... Summa

Hudiksvall .................... Söderhamn .................... Gävle ......................... Summa Hela riket

Tab. 45. Storleken av exporten av sågat virke ] 1000

W

1913 1920 1922 1924 1925 1926 63 57 5 6 11 11 10 8 ___ 26 34 28 28 38 30 94 97 87 79 103 80 51 50 54 41 61 54 54 56 64 61 74 62 105 106 118 102 135 116 31 25 31 23 29 23 161 128 147 134 137 114 178 117 143 141 139 130 370 270 ; 321 , 298 305 267 5 a

45 22 ' 31 5 35 41 37 81 79 , 72 84 81 82 108 71 ; 95 84 80 68 234 172 198 203 202 187 1 096 1 001 1 027 932 988 906

Vid jämförelse mellan fördelarna och nackdelarna beträffande försågning av timmer från Norrbotten vid verk belägna dels inom nämnda län, dels söderut vid Härnösand och Sundsvall -— varvid förutsatts likvärdighet i tekniskt hänseende — måste man taga hänsyn till å ena sidan merkost- naden för transporten av timret ned till nämnda sydligare distrikt och å andra sidan den billigare utfrakten därifrån för den färdiga varan samt slutligen de fördelar och olägenheter, som äro en följd av längre eller kortare skeppningstid.

Vad först bogseringskostnaderna beträffar, vari även kostnaderna för flott-

Tab. 46. Importen av sågtimmer från Finland till sågverken i Norrbotten.

___—___-

1924 ...........

Milj. flott- nlngskubikfot

128 125 11.7 95 2.7 58 15-2 18.3

Motsvarande i 1 000 standards sågvirke

41 40 38 30

9 19 48 58

i

1932..........u 1933 ........... j

Milj. flott- ningskubikfot

Motsvarande i 1 000 standards sågvirke

36 41 29 16 5

??????Socp'f mozaeo—ro-nuom

3 2 2 1

standards från de olika skeppningsdistrikten ! Norrland.

___—___—

År 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 ”defifgå31924 1934 ._____________________________________________________________________________ 30 20 33 34 20 25 24 32 25 10 7 4 4 1 1 2 6 7 42 35 46 50 38 37 50 39 68 82 62 83 88 59 63 76 77 100 60 67 64 59 32 27 29 49 35 81 84 86 69 56 60 73 70 79 141 151 150 128 88 87 102 119 114 26 31 29 24 23 22 28 26 30 130 137 139 127 100 98 105 122 112 148 152 164 139 113 92 126 134 113 304 320 332 290 236 212 259 282 ' 255 34 37 39 38 30 26 37 35 33 80 83 86 73 58 60 63 75 58 76 74 92 78 57 67 88 77 76 190 194 217 189 145 153 188 187 167 | 1 008 1 046 1 172 984 740 738 887 940 904

. v-wu'v—wyv—m—v-Mw—WUW'N'W .

läggningen böra inräknas, variera dessa självfallet ganska mycket. De sak- kunniga hava räknat med en medelkostnad av 11/4 öre per flottningskubik- fot för själva flottläggningen med tillägg av 1/2 öre för allmänna omkost- nader, kätting, assurans m. 111. eller sammanlagt 13/4 öre per flottningskubik- fot. Härvid bör dock beaktas, att även om timmer skall förädlas inom Norr- botten bogsering i viss utsträckning förekommer till förädlingsverk, belägna vid andra älvmynningar. Numera brukar emellertid sådant virke bogseras i de buntar, som tillredas vid virkets utsortering. Kostnaden härför blir emellertid ganska låg och torde kunna beräknas motsvara cirka 114 öre per flottningskubikfot. Nettomerkostnaden för flottläggningen vid bogsering

Tab. 47. Från Norrbotten levererat sågtimmer till sågverk belägna söder om länet.

Milj. flottningsku- Motsvarande i 1 000

Å r biktot standards sågvirke 1924 .................... 157 50 1925 .................... 14-8 47 1926 .................... 17-5 55 1927 .................... 19-5 62 1928 .................... 21-0 . 67 1929 .................... 18-3 58 1930 .................... 16-8 53 1931 .................... 14-5 46 1932 .................... 8-4 27

Tab. 48. Sammanställning över seglatloustidens längd [ nedanstående hamnar under åren 1928—1934.

___—___—

1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 Medeltal Antal dygn Karlsborg (Kalix) ........ 180 188 198 202 184 208 215 196 Luleå ................... 208 218 236 217 226 235 235 225 Piteå ................... 197 215 234 221 226 226 224 220 Skellefteå ................ 222 235 266 228 242 248 248 241 Umeå ................... 231 247 279 241 251 262 262 253 Örnsköldsvik ............. 255 258 365 258 366 365 302 310 Härnösand .............. 270 275 265 275 366 365 365 312 Sundsvall ................ 271 268 265 270 366 365 365 310 Söderhamn .............. 261 281 365 307 366 353 302 319 Gävle ................... 306 322 365 338 347 365 365 344 Karlstad ................ 256 257 276 249 274 275 306 270

söderut skulle sålunda bliva 11/2 öre. Kostnaden för själva bogseringen från övre Norrland till Härnösand—Sundsvall varierar givetvis beroende främst på tiden för bogseringen, bogseringens omfattning m. m. Dessa kostnader hava dock nedgått ganska betydligt under senare år. Vid kalkyler av före- liggande slag torde man därför böra räkna med en bogseringskostnad av endast 3114 öre per flottningskubikfot. Sammanlagda merkostnaden för bog- sering av sågtimmer från övre Norrland till Härnösand—Sundsvall kan så- lunda beräknas uppgå till cirka 443/.; öre per flottningskubikfot. Med en netto- ätgång av 315 flottningskubikfot per standard, motsvarar sålunda mer- kostnaden för bogseringen i runt tal 15 kronor per standard.

Fraktkostnaderna vid export av sågat virke från t. ex. Piteå i övre Norr— land kan i stort genomsnitt uppskattas till 2 ä 3 kronor högre per standard än från Härnösand—Sundsvall.

Vidkommande seglationstidens längd i de viktigaste exporthamnarna i Norrland och Värmland framgår denna av sammanställningen i tab. 48, upprättad med ledning av infordrade uppgifter från respektive hamnmyn- digheter.

Seglationstiden har sålunda för Karlsborg (Kalix) i medeltal för de sju åren 1928—1934 uppgått till cirka 61/2 månad och för Piteå till cirka 7114 månad samt för Härnösand—Sundsvall till omkring 10 månader. I stort sett skulle man sålunda kunna räkna med en skillnad i seglationstid för å ena sidan Norrbotten och å den andra Härnösand—Sundsvall på omkring 3 månader.

Ett värdesättande av denna skillnad i pengar möter emellertid stora svå— righeter. Den kortare skeppningstiden medför bl. a. ökade ränteutgifter. De sakkunniga hava uppskattat denna merkostnad, beräknad på hela års- produktionen, till cirka 1 krona per standard. Härtill komma ökade bräd- gårdsutrymmen och beträffande lagring av hyvlat virke större lagerhus samt ökade brandförsäkringspremier. De sakkunniga hava uppskattat de

Tab. 49. Sågtimmerpriser ! Norrland [ öre per eng. kublkfot toppmått för 8 tums furuvlrke under åren 1910—1913, 1920—1930 och 1931—1933. ___—__|

Indalsälven—Ljungan, nedre loppet

Å r Kalix älvs mynning Ume älvs mynning

1910 ................ 21 26 31 1911 ................ 21 26 32 1912 ................ 22 29 34 1913 ................ 24 31 36 ___— Medeltal 22 28 33 Ljungans 13:e distrikt 1926 ................ 45 52 55 1927 ................ 55 63 60 1928 ................ 60 62 61 1929 ................ 53 58 54 1930 ................ 43 43 47 ___—___ Medeltal 51 56 55 1931 ................ 33 32 32 1932 ................ 30 35 32 1933 ................ 40 45 34 Medeltal 34 37 33

på grund härav förorsakade merkostnaderna till ungefär 2 kronor per standard.

Förhållandet mellan kostnaderna vid förädling av sågtimmer från Norr- botten, å ena sidan vid verk, belägna inom nämnda län, samt å den andra i Härnösands- och Sundsvallsdistrikten ställer sig enligt nu angivna förutsätt- ningar på följande sätt.

Ökad fraktkostnad för sågvaran ................ 2: 50 kr. per standard Ökade räntekostnader .......................... 1: — » » » Ökade brädgårdskostnader med mera ............ 2: —— » » »

Summa 5: 50 kr. per standard

Merkostnad vid försågning i Härnösand—Sundsvall. (Havsbogsering) ............................. 15:— kr. per standard.

Enligt dessa beräkningar skulle det sålunda bliva i runt tal 9 a 10 kronor billigare per standard att förädla norrbottenstimret vid hemälvarna än i Härnösand—Sundsvall. Vid denna jämförelse måste emellertid även beaktas vissa fördelar och nackdelar, som bl. a. sammanhänga med de ökade möj- ligheterna till erhållande av bättre priser vid försäljningarna, som kunna ; bliva en följd av tidigare och längre skeppningstid, vilka dock äro svåra att i värdesätta i penningar. : Med ledning av domänstyrelsens statistik har en sammanställning upp- :; rättats, som visar timmerprisernas förändringar vid de angivna ålvmyn- 3

Merkostnad vid försågning i Norrbotten. I ! E !

ningarna i Norrland, avseende 8 tums sågtimmer av furu i öre per kubik- fot toppmått (tab. 49). Av denna tabell framgår, att skillnaden i timmer- priserna för övre och mellersta Norrland var relativt större före kriget än sedermera, samt att differensen numera är jämförelsevis ringa. Man torde följaktligen kunna räkna med, att sågtimmer från Norrbotten numera i all- mänhet ställer sig något dyrare vid verken söderut än virket från hem— älvarna.

De sakkunniga hava i det föregående påvisat, att med den produktion av sågade trävaror, som för närvarande förekommer inom området nr 1—5, det vill säga omfattande större delen av Norrbottens län, Skogstillgångarna där— städes under de närmaste åren skulle kunna medgiva leveranser söderut av betydande kvantiteter sågtimmer. Detta torde även, ehuru i betydligt mindre omfattning, vara förhållandet beträffande området nr 6—10, omfattande större delen av Västerbottens län.

Vidkommande priserna på de färdiga sågvarorna torde det vara obestrid— ligt, att något högre priser i regel kunnat erhållas under tidigare år för sågvirke från mellersta Norrland än från verk i Överbotten. I detta sam— manhang bör beaktas, att det sågvirke, som utfaller av norrbottenstimret. givetvis ej blir kvalitativt bättre, därför att detsamma undergår försågning vid sydligare belägna verk. Därtill kommer, att skillnaden i pris för tillverk- ningar från övre Norrland och från Härnösand—Sundsvall efter hand utjäm- nats. Om högre priser för norrbottensvirket uppnåtts vid skeppning från Sunds- vallsdistriktet, beror detta vanligen på att det inblandats i en bättre produk— tion. De sakkunniga hälla före, att vid den jämförelse, varom här är fråga, det numera icke föreligger någon anledning att beräkna någon prisskillnad för tillverkningarna i övre och mellersta Norrland.

I detta sammanhang vilja de sakkunniga påpeka, att de kvantiteter, do— mänstyrelsen kunnat disponera för försäljning söderut från sina skogar i Norrbotten, avsevärt minskats under de senare åren, beroende dels på den ökade försågningen vid statens egna sågverk, dels på virkesleveranserna till ' Kalixindustrien. Slutligen har en ökad tillverkning ägt rum vid de i enskild ägo befintliga sågarna. Därtill kommer, att den beräknade, totala nettoårs- * avverkningen av sågtimmer i övre Norrland ganska betydligt överstiger den motsvarande tillväxten, varför timmerförrådet, under förutsättning att den beräknade nettoårsavverkningen uttages, otvivelaktigt kommer att undergå minskning.

I sammanhang med frågan om sågverksindustriens lokala förläggning måste ytterligare beaktas den utökning av klingsågningen, som ägt rum under senare år även i övre Norrland. Försågningen vid transportabla kling- sågar har sedan gammalt bedrivits i södra Sverige, till stor del beroende på bristen på flottleder, varigenom det oftast ställt sig fördelaktigare att upp— ställa förädlingsverket så nära avverkningsplatsen som möjligt för ned— bringande av transportkostnaden för sågtimret. Den färdiga sågvaran upp-

går nämligen ej till mera än i runt tal hälften av timrets verkliga kubik- massa, och det sågade virket är dessutom på grund av sin större torrhets- grad billigare att transportera än motsvarande kubikmassa rått timmer. I Norrland har klingsågningen däremot egentligen först tagit fart i och med lastbilstransporternas utveckling, det vill säga under det senaste decenniet.

Fördelarna med klingsågningen torde vara att söka i lägre transportkost- nader samt förhållandevis låga kostnader för räntor och amortering av an— läggningar i jämförelse med vad som erfordras vid drift av större, fasta verk. Arbetslönerna torde dessutom i regel vara lägre vid dessa anläggningar än vid de avtalsbundna fasta sågverken. Omsättningen av virket bliver dessutom snabbare genom att timret hinner försågas och skeppas redan under våren och sommaren samma år som avverkningen, varigenom dessutom vissa lager- skador kunna undgäs. Nackdelarna vid klingsågningen i jämförelse med ram- sågningen bestå i större avfallsprocent och i att avfallet ej kan ekonomiskt utnyttjas på samma sätt som vid de större förädlingsverken. Dessutom blir virket ofta sämre sågat och betalas fördenskull i regel med lägre priser än ramsägade trävaror. En ytterligare olägenhet vid klingsägningen är det va— rierande dimensionsutfallet samt svårigheterna att på förhand beräkna detta.

Produktionen vid klingsägarna har under de senaste åren visserligen va- rierat men i stort sett visat en fortgående ökning. Enligt av domänstyrelsen verkställd utredning har klingsägningen i de delar av övre Norrland, som omfatta de tre nordligaste överjägmästaredistrikten, det vill säga i huvudsak området ned till Ume älvs vattenområde, år 1933 uppgått till 26 000 stan- dards, varav cirka 14000 standards exporterats. För år 1934 voro mot- svarande siffror 55 000 standards och 41 000 standards. Totala exporten av sågat virke från Haparanda, Luleå, Piteå och Skellefteå distrikt uppgick år 1933 till cirka 105 000 standards och 1934 till 135000 standards. För hela landet har exporten av klingsägat virke år 1933 uppskattats till cirka 47000 standards och år 1934 till 117000 standards, motsvarande respektive cirka 5 och 13 procent av totalexporten under dessa är.

Å de trakter, där timmerpriserna på grund av höga transportkostnader till de större sågverken äro låga, har klingsågningen, trots det ur national- ekonomisk synpunkt olämpliga i en förädling, som icke effektivt utnyttjar råvaran, givetvis en viss mission att fylla. Även där klingsågningen bedrives i konkurrens med större, ännu icke rationaliserade sågverk, kan densamma i vissa fall vara ekonomiskt berättigad. Vid direkt konkurrens om råvaran med större rationaliserade exportsågverk, och särskilt där avfallet kan ra-

tionellt utnyttjas, torde klingsägningen dock få anses vara av mera tillfällig karaktär.

Massaindustrien.

Massaindustriens utbyggnad i Norrland har, som framgår av tab. 50, skett i den ordningen, att de granförbrukande sulfitfabrikerna och slipe—

Tab. 50. Tillverkning av slipmassa, sulfitmassa och sulfatmassa i Norrland under nedanstående år.

Å Slipmassa & Suliitmassa & Sulfatmassa r ______________

1 000 torr ton

___—___—

1900 ................ 20 l 66 14 1910 ................ 89 324 39 1920 ................ 121 484 119 1925 ................ 173 621 215 1929 ................ 306 794 440 1933 ................ 303 750 547

rierna först utbyggts. Sulfatmassetillverkningen har däremot i huvudsak tillkommit och utvecklats under senare år. De granförbrukande industrierna hava av naturliga skäl i första hand blivit förlagda till de mera granrika flodområdena. Sålunda uppgår förrådet av gagnvirke av sulfitvedsdimen- sioner, det vill säga granvirke av 4—7'9 tums topp, för de i Västernorrlands län utmynnande flottlederna inom Ångermanälvens flodområde till 335 milj. fm3 samt inom Indalsälvens och Ljungans m. fl. redovisningsom- råden till 37'0 milj. fina. Inom de särskilda, nordligare belägna redovisnings- områdena förekommer tillnärmelsevis icke så stort massavedsförråd av gran. I det mest granrika av dessa, Ume älvs redovisningsområde, uppgår sulfit— vedsförrådet blott till 12 2 milj. fm3. Härvid är att märka, att avverkning av klenare granvirke redan under en lång följd av år bedrivits inom de nämnda granrika områdena, varför det kan förutsättas, att förrådet lav sulfitved vid tiden för sulfitfabrikernas anläggning därstädes var ännu mera dominerande än som för närvarande är fallet.

En ytterligare orsak till att massaindustrierna till så övervägande del blivit förlagda till Västernorrlands län torde även sammanhänga med att skogsbolagen därstädes äga en förhållandevis betydande del av skogsmar- ken inom ådalarna till de älvar, som utmynna inom nämnda län. Detta förhållande framgår av tab. 51.

Beträffande utnyttjandet av de enskilda Skogstillgångarna inom de två nordligaste länen bör i detta sammanhang beaktas, att dessa skogar varit underkastade annan lagstiftning än landets skogar i övrigt, vilket förhål-

Tab. 51. Den produktiva skogsmarkens fördelning på olika skogsägaregrupper. ___—___—

Allmänna Bolags— Övriga 0 m r a d e skogar skogar skogar

Procent

40 56

Norr- och Västerbottens läns lappmarker... .. ........ | 56 17 27

» » » » kustland ............... 33 19 48 Västernorrlands län ................................ 8 50 42 Jämtlands län samt norra delen av Kopparbergs län. . . . 19 40 41 Gävleborgs län och södra delen av Kopparbergs län... 9 45 46 Värmlands län ..................................... 4

. ___—n....

Tab. 52. Antal sllperler, sulfitfabriker och sulfatfabriker år 1921 och år 1934 samt deras produktionskapacitet i 1 000 torr ton.

Redogö- Sliperier Sulfitfabriker Sulfatfabriker relse— område 1921 1934 1921 _ 1934 1921 1934 nr Kapa- Kapa- Kapa- Kapa- Kapa- Kapa- Antal citet Antal citet Anta] citet Antal citet Antal citet Antal citet 1———5 ...... | 1 8 1 23 — —— — — _ — 2 68 6—7 ...... 2 24 2 46 1 20 1 27 — — — — 8—11 ..... 1 8 4 99 4 61 4 134 2 37 3 116 12 ........ 2 22 3 57 4 86 4 159 3 37 4 106 13—14 5 58 5 86 8 188 8 318 1 22 2 150 | Summa 11 | 120 | 15 | 311 | 17 | 355 | 17 | 638 | 6 | 96 | 11 | 440

lande i viss mån försvårat säkerställandet av virkesfångsten och därmed på längre sikt virkesförsörjningen. Inom Norr- och Västerbottens kustland gäller dock från och med år 1925 samma skogslag för de enskilda sko- garna därstädes som i övriga delar av landet. Från och med är 1934 hava de enskilda skogarna inom lappmarkerna med flera områden, de s. k. lappmarksskogarna, inordnats under en 10-årig speciallagstiftning, som torde vara avsedd att förmedla övergången till införandet av den all- männa skogsvårdslagen även beträffande dessa områden.

I detta sammanhang få de sakkunniga erinra om, att domänstyrelsen, i egenskap av den största skogsägaren i övre Norrland, på sin tid indirekt lämnat sin medverkan till uppförandet av Sliperier därstädes genom upp- rättande av fleråriga försäljningskontrakt pä massaved. Sådana kontrakt upp- rättades under åren 1909—1914. I domänstyrelsens årsberättelse för år 1909 anföres härom bl. a. följande: »Då avsättningen från kronans skogar inom övre Norrland av mindre virkesdimensioner, lämpliga till pappersmasse- ved och props, icke under föregående år funnits annat än i mycket in— skränkt omfattning, har domänstyrelsen låtit "sig angeläget vara att på så sätt söka underlätta anläggande av trämassefabriker, att styrelsen efter genom allmän kungörelse infordrade köpeanbud med bolag eller personer, som varit betänkta på uppförande av dylika fabriker, ingått avtal om för- säljning under visst antal år av en bestämd mängd virke lämpligt till pap- persmasseved. I sådant avseende har upprättats kontrakt med Ytterstfors trävarubolag om köp av 25 000 kbm gran årligen under 5 år från krono- parker inom Pite, Åby och Byske flodområden. Ur försäljningsvillkoren mä anföras, — -— — att köparen tillförsäkrats rätt att vid avverknings- tidens utgång förnya kontraktet på ungefär enahanda villkor, därest över- enskommelse då kan träffas beträffande det pris, som under den nya 5-års- perioden skall erläggas. I huvudsak på samma villkor har avtal träffats dels med v. konsul Unander-Scharin i Umeå i fråga om 15 a 20 tusen kbm granvirke årligen från kronoparker inom Umans och Vindelns flodområden samt dels med Baltiska Trävaruaktiebolaget och Töre Aktiebolag om 35 000

kbm tall- och granvirke årligen från kronoparker inom Lule och norr därom belägna älvars områden.»

Enligt de sakkunnigas mening hava, huvudsakligen på grund av de rela- tivt stora granförråden inom Västernorrlands län, sålunda de bästa be- tingelserna varit för handen därstädes för uppväxandet och utvecklingen av grankonsumerande industrier. Till en början grundades dessa uteslu- tande på förädling av det virke, som kunde erhållas från hemälvarna. De relativt goda konjunkturerna för sliperi- och sulfitmasseindustrierna ända fram till år 1930 ledde emellertid till en kraftig ökning av produk- tionen av massa inom hela området nr 1—14. Följande siffror, an— givande antalet fabriker och produktionskapaciteten, belysa detta förhål- lande (tab. 52).

Av tab. 52 framgår, att produktionsökningen av sulfitmassa från år 1921 till år 1934 i sin helhet berott på ökningen av kapaciteten vid redan befintliga fabriker. Detta torde sammanhänga därmed, att det av allt att döma ställt sig ekonomiskt fördelaktigare att öka produktionen genom ratio- nalisering och utbyggnad av förutvarande fabriker i stället för genom ny- byggnader. Enligt de sakkunnigas mening är det sannolikt, att man vid de efter hand verkställda utbyggnaderna av de huvudsakligen i Västernorr- lands län belägna sulfitfabrikerna även räknat med möjligheten att erhålla erforderligt tillskott av virke från övre Norrland, varest ett överskott på sulfitved alltjämt förefinnes.

Beträffande sliperierna inom ifrågavarande område uppgår ökningen av kapaciteten från 120000 ton är 1921 till 311 000 ton år 1934. Av denna ökning utgör cirka 95 000 ton produktion vid nya fabriker och resten pro- duktionsökning vid förutvarande Sliperier. För hela redogörelseområdet nr 1—14, Nedre Torne älv m. fl. till och med Ljungan m. fl., kommer man sålunda till det resultatet, att den ojämförligt största ökningen i pro- duktionen vid de granförbrukande massaindustrierna skett genom utökad produktion vid äldre fabriker.

Det har tidigare påpekats, att sulfatmassetillverkningen i stort sett är av yngre datum än sulfitindustrien. Tab. 52 visar, att antalet fabriker inom redogörelseområdet nr 1—14 år 1921 uppgick till endast sex med en produktionskapacitet av 96 000 ton men år 1934 till elva med en kapa- citet av 440 000 ton. Produktionskapaciteten vid de fem nya sulfatfabrikerna inom området uppgår till cirka 200 000 ton. Kapaciteten vid de äldre fabri- kerna har under åren 1921 till 1934 ungefär fördubblats. Orsaken till det snabba utbyggandet av sulfatindustrien torde i första hand berott på de rela— tivt goda konjunkturerna på sulfatmarknaden, som räckte ända till år 1929 —1930.

Vad beträffar de granförbrukande massaindustrierna kan det följaktligen ur virkesförsörjningssynpunkt anses förhållandevis naturligt, att dessa i huvudsak blivit förlagda till mellersta Norrland, varest de största grantill-

gångarna äro för handen. Däremot kan detta icke sägas vara fallet i fråga om den tallkonsumerande sulfatindustrien.

Under det att avsättningen av klenare dimensioner av gran på grund av befintligheten i mellersta och södra Norrland av de granförbrukande massa- industrierna under de båda senaste årtiondena måste betecknas såsom järn- förelsevis god i praktiskt taget hela Norrland, har det först under det senaste decenniet blivit möjligt att i någon större omfattning utföra bestånds- vårdande gallringshuggningar även i sådana bestånd, där huvudsakligen sulfatved utfaller. Den upparbetning av klenare tallvirke till props, som tidigare ägt rum, har av flera orsaker icke på långt när kunnat ske i sådan omfattning, att densamma möjliggjort en rationell genomhuggning av Norrlands yngre tallskogar. Följden härav har blivit, att en viss be- sparing i virke uppkommit på grund av de sålunda eftersatta gallringarna i tallskogarna, och att på grund härav ett måhända i och för sig icke oväsent- ligt ökat uttag av sulfatved under de närmaste åren kan äga rum därstädes utan att det tillgängliga förrådet av sulfatved behöver anlitas hårdare för fyl— lande av det erforderliga behovet, än som enligt den av de sakkunniga beräk- nade nettoårsavverkningen förutsatts. Såvitt nu kan bedömas torde det dock i framtiden komma att visa sig erforderligt, i och för ett bibehållande av pro- duktionen vid sulfatfabrikerna i mellersta och södra Norrland vid nuvarande storlek, att i större omfattning än hittills lita till det befintliga överskottet av sulfatved på andra håll. En utjämning av det för närvarande konstate— rade underskottet på sulfatved i dessa delar av Norrland kan även i viss mån, som tidigare anförts, ske genom ett ökat utnyttjande av sågavfallet och genom uttagande av sulfatveden till lägre topptumtal än 4 engelska tum. Slutligen kan balansen för detta virkessortiment förbättras genom att till sulfatved använda klenare sågtimmer samt sådant timmer, som på grund av tekniska felaktigheter ej lämpar sig till försågning på export. Måhända är det ej heller uteslutet, att den tekniska utvecklingen inom sulfatmassefabrikationen kan leda till en minskning av virkesåtgången per tillverkad ton massa.

De sakkunniga hava i det föregående sökt analysera orsakerna till att massaindustrierna, särskilt sulfitindustrien, till så övervägande grad bli- vit förlagda till Västernorrlands län. Sistnämnda industri har redan under de senare åren, på grund av de stora utbyggnaderna, måst hämta en icke ringa del av den erforderliga råvaran från övre Norrland, och vid fram- tida full produktion torde detta bliva fallet i än högre grad. Med hänsyn till den nuvarande kännedomen om Skogstillgångarna hade det ur råvaru— synpunkt varit naturligare, om denna industri i större omfattning förlagts längre norrut.

De sakkunniga hava även för massaindustriens vidkommande verkställt en jämförelse mellan betingelserna å ena sidan vid förädling av norrbottens- virket vid verk i Norrbotten och å andra sidan i distriktet Härnösand——

Sundsvall. Merkostnaden för flottläggning och bogsering av massaved från övre Norrland till Härnösand—Sundsvall har sålunda beräknats till i runt tal 5 öre per flottningskubikfot, det vill säga 1/4 öre högre än som beräknats för sågtimmer. Med en nettoåtgång av 190 kubikfot per ton sulfitmassa, motsvarar denna bogseringskostnad cirka 9: 50 kronor per ton.

Enligt de uppgifter beträffande sjöfrakterna på massan, som av de sak- kunniga inhämtats, framgår, att man i stort sett ej behöver räkna med någon större fraktskillnad från verken i övre Norrland än från Härnösand ——Sundsvall. Den egentliga skillnaden består i den större svårigheten för de i övre Norrland belägna fabrikerna att finna tillfredsställande fraktrum för mindre partier.

Uppfrakterna av förnödenheter, av vilka stenkol är den mest betydande, ställa sig något högre till verk i övre Norrland än till distriktet Härnö- sand—Sundsvall, men differenserna i fraktkostnaderna bero till stor del på lossningsanordningarna. Merkostnaden i uppfrakt av förnödenheter sy- nes ej kunna uppskattas till mera än 50 öre per ton massa.

Beträffande skeppningstidens längd i de viktigaste exporthamnarna i Norrland och Värmland få de sakkunniga hänvisa till sammanställningen i tab. 48. De ökade ränteutgifter, som den cirka 3 månader kortare skepp— ningssäsongen i Norrbotten förorsakar, hava av de sakkunniga uppskat- tats till 1 krona per ton, räknat på hela årsproduktionen. Härtill komma de ökade kostnaderna för lagerhus, brandförsäkringar m. m., vilka av de sakkunniga under angivna förutsättningar uppskattats till 2 kronor per ton, likaledes räknat på hela årsproduktionen.

De på grund av den kortare seglationstiden förorsakade indirekta olä- genheterna, i första hand de därav betingade svårigheterna vid försälj- ningarna, torde vara av större betydelse än den ökning i ränteutgifterna och kostnaderna för ökade lagerutrymmen, som ovan värdesatts. I sitt utlåtande av den 2 mars 1934 angående kalixindustrien framhålla de sär- skilt tillkallade sakkunniga härom följande: »Om en cellulosafabrik i Norr- botten inom sin storleksklass är fullt konkurrensmässig med sydligare indu- strier beträffande produktionskostnaderna, har den däremot, åtminstone tills vidare, en påtaglig svårighet att räkna med vid försäljningen. Dess läge medger den icke att utnyttja linjetonnage eller att kombinera frakter med andra. Dessutom ligger den icke vid järnväg och är sålunda avskuren från vinterskeppningar över isfria hamnar. Fabriken kan alltså icke åtaga sig kontinuerliga leveranser av mindre partier utan måste basera sin försälj- ning på större poster, där givetvis priskonkurrensen är stor. Vad detta missförhållande ekonomiskt betyder på den totala försäljningssumman, kan icke med någon säkerhet beräknas; för en allt efter marknadsförhållandena växlande del av den försålda kvantiteten torde det betyda upp till 5 kronor per ton. Kristiden med den allmänna tendensen att i möjligaste mån minska lagerbehållningen hos köparna har givetvis skärpt denna olägenhet. Med

Tab. 53. Produktionen vid massafabrikerna i nedanstående län i medeltal under åren 1928—1932 och år 1933. ___—___.— ___—___

Sultitfabriker Sulfatfabriker Tråsliperier Lån Produktion i 1000 torr ton Medeltal Medeltal Medeltal _ 1928—1932 1933 1928—1932 1933 1928—1932 1933 ___—___— Stockholms ......... 11-0 10-0 5.3 —— 43-7 44-0 Södermanlands ...... _— —- 5-1 5-6 —— — Östergötlands ....... 29-8 31-4 13-2 11-4 44-8 52-6 Jönköpings ......... 41-5 41-6 16'7 18-1 2-1 1-2 Kronobergs ......... 26-3 36-5 8-1 10-1 9-3 8-8 Kalmar ............ 7-9 10-4 5-1 3-1 2-5 447 Gotlands ........... — — _— — — _ Blekinge ........... — — —— — 10-6 11-7 Kristianstads ....... —— —— — —— 1-4 1-5 Malmöhus .......... — — — — — —— Hallands ........... 11-4 12—1 — _ 4-7 5-2 Göteborgs och Bohus 13-7 15-7 — — 7-1 5-1 Alvsborgs .......... 62-9 63-7 18 0 16-4 37-7 38-3 Skaraborgs ......... 12-7 12-4 — —- 4-0 2-5 Örebro ............. 15-3 16-5 27 0 28-4 24-4 15-0 Västmanlands ....... 4-3 5-5 —— — 2-0 1-9 ___—___— Summa 236-8 255-8 * 98-5 ' 93-1 194-3 192-5 återgång till normala förhållanden samt — på längre sikt — i den mån pappersindustrien i importländerna successivt koncentreras på större till- verkningsenheter, kommer svårigheten att bli mindre kännbar.»

De sakkunniga få i detta sammanhang påpeka, att de i nordliga Fin— land belägna massafabrikerna åtnjuta mycket förmånliga järnvägsfrak- ter för sin massa ned till för sjöfart öppen hamn i södra Finland, som, oavsett fraktnedsättningar, icke ens uppgå till hälften av motsvarande järn- vägsfrakter i Sverige. Emedan i vårt land massafabrikerna i övre Norr- land icke tillnärmelsevis kunna påräkna så låga järnvägsfrakter, bliva de härigenom i viss mån sämre ställda i konkurrenshänseende än de finska tillverkarna av massa.

Såsom resultat av de sakkunnigas beräkningar rörande skillnaderna i kostnaderna vid förädling av massaveden från Norrbotten inom länet i jämförelse med i distriktet Härnösand—Sundsvall — under förutsättning av enahanda tillverkningskostnader i övrigt —— synes ett saldo av 6 kronor per ton till förmån för förädling norrut erhållas frånsett förenämnda försälj- ningssvårigheter, förorsakade av den kortare skeppningstiden.

Vad slutligen slipmasseindustrien beträffar är denna, som framgår av tab. 52, rätt omfattande i övre Norrland. För denna industri betyder rå— varukostnaden förhållandevis mera än för sulfitindustrien, och veden har därför i större utsträckning hämtats från hemälvarna.

De sakkunniga hava vid behandlingen av virkesbalanserna påvisat, att den beräknade nettoårsavverkningen och konsumtionen av sulfitved för området nr 1—14, det vill säga Norrland till och med Ljungan m. fl. i sin hel-

9—417154

het väl balanserar. Å andra sidan har med ledning av flottningsstatistiken beräknats, att den verkliga avverkningen av detta sortiment icke på långt när uppgått till den beräknade nettoårsavverkningens kvantitet inom det nordligaste redogörelseområdet nr 1—5, det vill säga i huvudsak Norr- bottens län. Härav följer, att överavverkning av sulfitved måste förekomma i de sydligare redogörelseområdena. Under förutsättning att produktionen under den närmaste framtiden skall uppehållas vid nuvarande omfattning och överavverkning ej skall behöva förekomma, måste de i mellersta Norr- land belägna fabrikerna sålunda i större utsträckning än hittills hämta sitt råvarubehov från annat håll.

För områdena nr 6—7, 8—11 och 12, det vill säga Piteälvens till och med Ångermanälvens redovisningsområden, balansera den beräknade netto- årsavverkningen och konsumtionen av sulfitved någorlunda väl, men för om- rådet nr 13—14, Sundsvallsdistriktet, motsvaras konsumtionen av sulfitved, år 1933 uppgående till 1 629 000 fm3, av en beräknad nettoårsavverkning i hemälvarna av endast 1 002 000 fm3, det vill säga denna senare har endast beräknats motsvara cirka 2/3 av behovet. Beräkningsmässigt sett kan detta underskott täckas genom det konstaterade överskottet på sulfitved från området nr 1—5 men till en del genom ökad omsättning av grantimmer- dimensioner till sulfitved.

Beträffande området nr 22, södra delen av landet, hava de sakkunniga i det föregående framhållit, att Skogstillgångarna därstädes skulle kunna medgiva en utökning av sulfatindustrien, under det att de granförbrukande industrierna, Sliperier och sulfitfabriker, i stort sett konsumera den be- räknade nettoårsavverkningen av granmassaved. I tab. 53 angives produktio- nen vid massaindustrierna inom vissa län inom området i fråga dels såsom medeltal för åren 1928—1932, dels för år 1933. Massafabrikerna därstädes äro i jämförelse med norrlandsfabrikerna i allmänhet små och ofta kombi- nerade med pappersbruk. Av tabellen framgår vidare, att sulfatmasseindu- strien utgör en förhållandevis liten del av massaproduktionen därstädes.

Tidigare hysta planer på byggande av nya sulfatfabriker inom detta om- råde hava på grund av de vikande konjunkturerna på sulfatmarknaden måst ställas på framtiden. En ytterligare bidragande orsak härtill torde varit de svårigheter, som äro förknippade med en virkestillförsel av sådan storleks- ordning, att tillverkningen kan bedrivas vid en fabrik av tillräckligt stor kapacitet för erhållande av konkurrenskraftiga produktionskostnader.

Sociala synpunkter.

För att få en uppfattning om skogsindustriernas betydelse ur folkförsörj- ningssynpunkt hava de sakkunniga med ledning av från kommerskolle- gium inhämtade uppgifter verkställt en sammanställning över antalet ar- betare under åren 1928—1933 vid sågverk och massafabriker inom de egentliga flodområdena. Beträffande sågverken bör framhållas, att kom-

merskollegii statistik icke omfattar de mindre verken, det vill säga antingen sådana med mindre tillverkningsvärde än 15 000.kronor, eller ock som bedriva legosågning med mindre än 4 000 kronor i sågningslön eller som sysselsätta mindre än 10 arbetare. För södra Sverige, området nr 22, är produktionen vid sådana mindre sågverk, som icke ingå i denna statistik, så betydande,

Tab. 54. Antal sågverksarbetare inom de olika redogörelseområdena under åren 1928 —-1933 enligt kommerskollegii statistik.

___-___—

Redogorfffeområde 1928 1929 1930 | 1931 | 1932 ( 1933 1—5 .............. 2 394 2 295 2 321 1 878 1 905 1 711 6—7 .............. 897 799 762 464 384 205 8—11 ............. 3 630 3 416 3 150 2 849 2 552 2 632 12 ................. 3 919 3 857 3 386 2 750 2 368 2 192 13—14 ............. 5 638 5 110 4 607 3 872 3 498 3 455 15—16 ............. 4 662 4 437 4 144 3 647 3 030 2 907 17—18 ............. 5 824 5 489 5 310 5 453 4 758 4 336 19—21 ............. 1 801 1 784 1 705 1 578 1 253 1 197 1—14 ............. 16 478 15 477 14 226 11 813 10 707 10 195 1—21 ............. 28 765 27 187 25 385 22 491 19 748 18 635

att en sammanställning avseende endast de redovisade verken icke blir tillräckligt belysande. På grund härav har detta område icke medtagits i detta sammanhang. De i industristatistiken redovisade massafabrikerna avse såväl Sliperier som sulfit- och sulfatfabriker samt därmed kombine- rade pappersbruk. Även för massafabrikerna avse de verkställda samman- ställningarna endast de egentliga flodområdena, nr 1—21.

Sammanställningen i tab. 54 .visar, att antalet redovisade sågverksarbe- tare under åren 1928—1933 avsevärt nedgått år för år inom de olika redo- görelseområdena. Storleken av denna nedgång belyses av tab. 55, angi- f vande antalet arbetare under åren 1929—1933 i procent av antalet är 1928. Minskningen i antalet arbetare beror huvudsakligen på nedgången i pro-

Tab. 55. Antal sågverksarbetare inom olika redogörelseområden åren 1929—1933 i procent av antalet är 1928.

___—___—

, Redogörelseomräde 1928 I 1929 i 1930 i 1931 1932 1933 ft nr Procent av antalet är 1928 | ___—___— 1—5 .............. 100 96 97 79 80 72 6—7 .............. 100 89 85 52 43 23 , 8—11 ............. 100 94 87 79 70 73 * 12 ................. 100 98 86 70 60 56 5 13—14 ............. 100 91 82 68 62 61 ' 15—16 ............. 100 95 89 78 65 62 ; 17—18 ............. 100 94 91 94 82 74 .! 19—21 ............. 100 99 95 88 70 67 ___—___— 1—14 ............. 100 94 86 72 65 61 1—21 ............. 100 95 88 78 68 65

_ arg...—...a—

Tab. 56. Antal arbetare åren 1928—1933 vid massafabriker och därmed kombinerade pappersbruk inom olika redogörelseområdeu enligt kommerskollegii statistik.

# 1928 . 1929 ' 1930 J 1931 ! 1932 | 1933

Redogörelseområde nr

1—5 .............. 446 6—7 .............. 701 8—11 ............. 2 269 12 ................. 2 686 13—14 ............. 3 647 15—16 ............. 1 910 17—18 ............. 2 816 19—21 .............

1—14 ............. 9 749 10 042 * 9 780 9 031 8 476 8 114 1—21 ............. 16 868 17 853 17 784 16 528 15 762 14 815

duktionen. Följande siffror, angivande sågverkens produktion under åren 1929—1933 i procent av produktionen är 1928, belysa detta förhållande.

Redogörelseområde nr 1928 1 929 1 930 1931 1 932 1933 1—14 .......................... 100 101 86 71 65 72 1—21 .......................... 100 99 88 75 65 70

Under det att produktionen vid sågverken under åren 1928—1933 för redogörelseområdet nr 1—14 nedgått till 72 procent och för området nr 1—21 till 70 procent av 1928 års produktionssiffror äro motsvarande tal för an- talet sysselsatta arbetare respektive 61 och 65 procent av det redovisade arbetarantalet vid sågverken år 1928.

Antalet under åren 1928—1933 vid massafabrikerna och de därmed kom- binerade pappersbruken sysselsatta arbetar? framgår av tab. 56. Av denna sammanställning framgår, att antalet arbetare visserligen något minskats under senare år, men dock icke tillnärmelsevis i sådan omfattning som inom sågverksindustrien. Samtidigt har dock produktionen vid dessa verk företett en betydande ökning.

Tab. 57. Antal sågverks- och massafabrlksarbetare år 1933 samt motsvarande antal arbetare per 1000 invånare inom redogörelseområdet. ___—% Antal sågverks- o.

Redogörelseom- Så erksarbetare Massafabriks- Summa massafabriksar-

råde 1" gV ”betare bet. per 1 000 inv.

___—___— 1—5 ........... 1 711 488 2 199 12 6—7 ........... 205 620 825 12 8—11 .......... 2 632 2 054 4 686 25 12 .............. 2 192 1 808 4 000 28 13—14 .......... 3 455 3 144 6 599 29 15—16 .......... 2 907 1 979 4 886 28 17—18 .......... 4 336 2 582 6 918 20 19—21 .......... 1 197 2 140 3 337 18 1—14 .......... 10 195 8 114 18 309 23 1—21 .......... 18 635 14 815 33 450 22

Tab. 58. Erforderltgt antal dagsverken för utdrivning m. in. av den beräknade netto— årsavverkningen av gagnvirke (enligt tab. 62).

___—___—

Redogörelse- Antal 1 000 Antal dags- Redogörelse— Antal 1 000 Antal dags- område nr dagsverken verken prinv. område nr dagsverken verken pr inv.

1—5 .......... 2 099 13 17—18 ......... l 2 369 6—7 .......... 615 10 19—21 ......... 1 168 8—11 ......... 1 914 12 22 ............. 7 877

12 ............. 1 554 12 13—14 ......... 1 724 9 1—14 --------- 7 906 1 1—22 ......... 21 367 15—16 ......... 2 047 13

Med ledning av tab. 54 och 56 har en sammanställning verkställts över ; totala antalet arbetare, som år 1933 voro sysselsatta vid sågverk och massa- ' fabriker inom de egentliga flodområdena (tab. 57). I denna har även in- tagits en beräkning över antalet vid ifrågavarande träindustrier syssel- satta arbetare per 1 000 invånare inom de olika redogörelseområdena. Av tabellen framgår, att antalet inom skogsindustrierna sysselsatta arbetare F proportionsvis är störst inom redogörelseområdena nr 12—16, det vill säga från och med Ångermanälvens ned till och med Ljusnans flodområden. Anmärkningsvärt är det förhållandevis ringa antalet arbetare, som syssel- sättas inom träindustrierna i övre Norrland. , De sakkunniga hava i tab. 62 verkställt en beräkning över det antal dagsverken, som skulle erfordras för utdrivning och flottning av de kvan- titeter virke, som enligt den verkställda beräkningen angående nettoårsav- verkningen av gagnvirke under de närmaste 10 a 20 åren skulle kunna stå till skogsindustriernas förfogande. För att få en uppfattning om skogs- . arbetets betydelse ur folkförsörjningssynpnnkt har i tab. 58 uträknats här—

emot svarande antal dagsverken per invånare ä landsbygden inom de olika I redogörelseområdena. Sammanställningen visar, som var att vänta, att skogs- arbetet, under förutsättning att avverkningarna komma att uttagas i enlighet

Tab. 59. Antal hjälpsökande arbetslösa i medeltal per år inom nedanstående län under åren 1932—1934.

1932 1933 1934 Län "_ — - Hela % av 02%]? Hela % av ägäv Hela A, av &%%( antalet inv. ia p antalet inv. lta p antalet 1nv ta p !

Norrbottens ........ 10 665 5-3 5 385 11 800 5-8 5 005 5 986 2 9 2 166 [= Västerbottens ...... 4 702 2-3 3 415 6 240 3-0 3 707 3 692 1 8 2 030 ?, Jämtlands ......... 4 493 3-3 2 947 5 724 4-2 3 130 2 405 1-8 1 323 ' Västernorrlands . . . . 14 268 5-1 6 070 17 025 6-1 5 276 11 486 4-1 3 486 ! Gävleborgs ........ 7 789 2-8 4 076 10 661 3-8 4 569 6 764 2-4 2 759 ' Kopparbergs ....... 5 720 2-3 3 193 9 202 3-7 4 700 5 989 2 4 2 437 £ Värmlands ......... 7 207 2-7 3 989 9 755 3-6 4 378 6 579 2 4 2 912 ;" Hela riket ......... i 113 907| 1-8 | 53 240| 164 773| 27 | 59 656| 114 802| 1—8 4 35 406

Tab. 60. Antalet hjälpsökande arbetslösa i norrlandslänen under åren 1933 och 1934. # Gävle- Väster- Jämt- Väster- & Norr- År borgs norrlands lands bottens bottens län län län län län

Skogshushållning ............... 1933 2 568 3 350 2 313 938 4 1 770 1934 1 592 1 428 902 491 339 Träindustri .................... 1933 i 1 131 3 538 287 795 * 2 121 1934 846 2 741 86 607 1 1 052 Massa- och pappersindustri ...... 1933 92 1 283 100 90 '; 8 1934 61 736 113 119 '- 9

Summa trä-, massa- och pappers-

industri ..................... 1933 1 223 4 821 387 885 2 129 1934 907 3 477 199 726 1 061 Procent av invånarantal ....... 1933 0-4 1-7 0—3 0-5 1-0 1934 0-3 1-3 02 0-4 0-5

med den av de sakkunniga beräknade nettoårsavverkningen, är av relativt mycket större betydelse för folkförsörjningen i norra Sverige än i södra delarna av landet.

En sammanställning över antalet hjälpsökande arbetslösa i medeltal per år under åren 1932—1934 inom de län, där de egentliga flodområdena äro belägna, återfinnes i tab. 59. Av tabellen framgår, att arbetslösheten, såväl absolut som relativt sett, varit störst inom Västernorrlands län samt större under år 1933 än under åren 1932 och 1934. Antalet hjälpta arbetslösa uppgick år 1934 i Västernorrlands län till 8 000 samt i Norrbottens, Väster- bottens och Jämtlands län till sammanlagt endast 6 564. ,

Antalet i medeltal under året hjälpsökande arbetslösa inom yrkesgrup- perna Skogshushållning, träindustri samt massa- och pappersindustri inom norrlandslänen framgår av tab. 60, avseende åren 1933 och 1934.

Sammanställningen visar, att även inom enbart skogsindustrierna arbets- lösheten varit störst, såväl absolut som relativt, inom Västernorrlands län.

Skogsindustriernas förläggning i förhållande till råvaru- tillgångarna.

Som av de sakkunnigas utredningar framgått, förefinnas i fråga om om- rådet nr 1—14, d. v. s. Norrland ned t. o. m. Ljungans flodområde, stora variationer inbördes i virkesförsörjningen för de särskilda redovisnings- områdena. Sett i stora drag skulle sålunda föreligga ett virkesöverskott i förhållande till de f. n. utbyggda skogsindustrierna inom områdena för de älvar, som utmynna i Norr- och Västerbottens län, då däremot under- skott på virke i förhållande till den industriella konsumtionen konstaterats i områdets södra delar. För hela området nr 1—14 föreligger likväl en i stora drag tämligen tillfredsställande virkesbalans.

I Ljusnans, Dalälvens och de värmländska flodområdena, d. v. s. redovis- ningsområdena nr 15—21, råder i stort sett normalt förhållande beträf-

- ***/mv r

...—__ _WPy—V"

tande virkesförsörjningen från respektive egna ådalar, varför virkesbalan- serna i dessa redovisningsområden icke torde påkalla ytterligare uttalanden från de sakkunnigas sida än som redan skett.

Vidkommande området nr 22, d. v. s. de delar av Sydsverige, som äro belägna söder om de egentliga flodområdena, föreligger enligt de verkställda beräkningarna ett överskott på tallvirke av såväl sågtimmer som sulfatveds- dimensioner.

Av de verkställda utredningarna framgår, att den nuvarande produktions- apparaten inom skogsindustrierna under de angivna förutsättningarna i stort sett och för landet i sin helhet kan betecknas som av'tillräcklig storlek i för- hållande till Skogstillgångarna. Detta gäller i all synnerhet vid ett fullt ut- nyttjande av de industriella verkens totala kapacitet, som medgiver en ut- ökning av den nuvarande skogsindustriella produktionen. I den mån kra- vet på lägsta möjliga transportkostnader för råvarorna till skogs- industrierna i framtiden kan komma att göra sig gällande i ännu högre grad än för närvarande, har man med all sannolikhet att räkna med, att deras inflytande på den totala produktionskostnaden kom- mer att beaktas vid bestämmandet av en industris lämpliga förlägg- ning. Det är emellertid även ett flertal andra faktorer, som inverka här- vid, bl. a. förädlingskostnadernas beroende av anläggningarnas storlek och fordran på driftskoncentration samt en lämplig kombination mellan olika industrier och möjligheten till råvaruförsörjning i viss omfattning från egna skogar.

De sakkunniga hava vid ett mera allmänt övervägande av synpunkterna på skogsindustriernas förläggning inom området nr 1—14, d. v. s. Norr- land ned t. o. m. Ljungans flodområde, kommit till följande resultat.

I fråga om sågverksindustrien måste beaktas, att —— enligt vad de sak- kunniga under utredningsarbetets gång erfarit — sågverksindustrien i Norr- bottens lån på grund av såväl utförda och planerade rationaliseringar som pågående utbyggnader visar tendens till Ökning, varigenom den tidigare beräknade tillgången på sågtimmer för förädling vid den söderut befintliga sågverksindustrien följaktligen icke torde kunna ställas till förfogande härför i den utsträckning, som ägt rum under de senaste åren, såvida skogstill- gångarna ej skola anlitas hårdare än som enligt de sakkunnigas beräkningar förutsatts.

Vad sulfatmassaindustrien beträffar äro de sakkunniga av den uppfatt- ningen, att förläggningen av denna industri inom ifrågavarande redogörelse- område är förhållandevis tillfredsställande. Uteslutet är emellertid ej, att den framtida utvecklingen i fråga om såväl priset på sulfatved som utdriv- ningstekniken kan möjliggöra en ökning i uttaget av dylikt virke, nämligen av sådan sulfatved, särskilt i övre Norrland, som enligt de verkställda beräk- ningarna avräknats såsom ur ekonomisk synpunkt för närvarande ej till- varatagbar.

De sakkunnigas utredningar hava vidare givit vid handen, att ett bety- dande överskott på granvirke av massavedsdimensioner förefinnes i Norr— bottens län i förhållande till den nuvarande konsumtionen. Härvid får dock ej förbises den omständigheten, att en betydande del av de angivna netto- årsavverkningsbeloppen av granmassaved utgöres av exploatering av ett oväxtligt granvirkesförråd, på sätt närmare framgår av den föreliggande av- verkningsberäkningen. Den relativt stora tillgången på granmassaved inom Norrbotten möjliggör likväl vid lämpligt konjunkturläge enligt de sakkun- nigas mening en utbyggnad av den grankonsumerande industrien därstädes.

Som av de sakkunniga tidigare framhållits, har arbetslöshetens omfatt- ning i norrlandslänen under de senaste åren varit störst i Västernorrlands län, såväl absolut som i förhållande till folkmängden. Detta gäller såväl om arbetslösheten i sin helhet som inom sågverks— och massaindustrierna. Förhållandena i berörda hänseende äro redan av svårartad karaktär i indu- stridistrikten. Någon ökning av arbetstillgången inom dessa industrier i Västernorrlands län torde, såvitt nu kan bedömas, icke vara att påräkna. I den mån en befarad minskning av råvarutillförseln till länets skogsin- dustrier norrifrån inträffar, kommer detta tvärtom att leda till ytterligare ökad arbetslöshet därstädes. På vilket sätt den sålunda överflödiga arbets— kraften skall kunna beredas framtida, varaktig försörjning i produktivt arbete är enligt de sakkunnigas mening en fråga av sådan betydelse, att den- samma förtjänar statsmakternas särskilda beaktande.

Arbetskraftåtgången vid skogsavverkningarna och flott- ningarna samt vid skogsindustrierna.

Arbetskraftåtgången vid skogsavverkningarna och flottningarna.

Tidigare verkställda utredningar.

( ( Enligt 1930 års folkräkning uppgick antalet arbetare, som bedrevo skogs— och flottningsarbete såsom huvudnäring, till inalles 81 000 personer, av vilka 66 000 kommo på Norrland, Dalarna och Värmland (tab. 61). Dessa siffror representera dock icke på långt när hela antalet arbetare, som be- redas sysselsättning i skogarna. Skogsbrukets prägel av säsongnäring kom- mer siffran för totala antalet i skogsarbete tillfälligt sysselsatta att stiga mycket högt. Vid socialstyrelsens undersökning över skogsarbetarnas lev- nads- och arbetsförhållanden åren 1913—1914 beräknades antalet i Norr— land, Dalarna och Värmland under avverkningssäsongen sysselsatta arbetare till inemot 150 000.1 Härvid utgick man från siffror för de framflottade t virkesmängderna nämnda år. Om man utgår från att proportionen mellan * den erforderliga arbetskraften och virkesmängderna i flottlederna alltjämt 1 vore densamma, skulle enligt av arbetslöshetsutredningen (Statens offent- liga utredningar 1931: 20) verkställd beräkning antalet inom nyss angivna område vintertid sysselsatta arbetare vid tiden omkring år 1930 hava upp- gått till omkring 190 000. Härtill fogar arbetslöshetsutredningen den för- klaringen, att då den under senare hälften av 1920-talet konstaterade ök- . ningen av flottgodsets kubikmassa huvudsakligen uppkommit därigenom, ; att antalet smärre flottgods avsevärt ökat, och då avverkning och framfors- ling av klenare virke är mera arbetskrävande i förhållande till kubikmassan ' än grövre, borde med dessa förutsättningar antalet skogsarbetare vid denna : tidpunkt varit ännu större. Den bl. a. härav föranledda ökningen torde ! emellertid, som arbetslöshetsutredningen framhållit, neutraliseras av det [ förhållandet, att avsevärda mängder massaved numera uttagas genom som- marhuggningar, vilket förhållande medfört en förlängning av huggnings—

? 1 Kungl. Socialstyrelsen: Skogsarbetarnas levnads- och arbetsförhållanden i Värmland, ; Dalarna och Norrland. Stockholm 1916.

Tab. 61. Antalet yrkesutövare inom yrkesgrupperna skogs- och flottningsarbetare enligt 1930 års folkräkning.

___-___—

L _. Skogsarbetare Flottningsarbetare Summa 3. 11 män kvinnor män kvinnor män kvinnor Stockholms stad ................ 32 — — — 32 _— Stockholms län ................. 1 094 1 4 — 1 098 1 Uppsala ....................... 1 432 8 121 — 1 553 8 Södermanlands ................. 1 128 —— 5 — 1 133 — Östergötlands .................. 1 769 — 11 —- 1 780 — Jönköping ..................... 678 5 52 — 730 5 Kronobergs .................... 908 — 73 — 981 _— Kalmar ........................ 1 244 1 23 — 1 267 1 Gotlands ....................... 7 — —— —— 7 —— Blekinge ....................... 189 — — — 189 — Kristianstads ................... 365 — —— —- 365 — Malmöhus ....................... 279 10 — — 279 10 Hallands ....................... 173 2 1 — 174 2 Göteborgs och Bohus ........... 91 1 9 — 100 1 Älvsborgs ...................... 587 3 47 —— 634 3 Skaraborgs ..................... 685 — 4 — 689 — | Värmlands ..................... 8 260 15 1 411 — 9 671 15 Örebro ........................ 2 869 — 8 —- 2 877 —- Västmanlands .................. 1 375 — 9 — 1 384 — Kopparbergs ................... 9 358 6 1 001 1 10 359 7 Gävleborgs ..................... 9 229 6 1 550 3 10 779 9 Västernorrlands ................. 8 314 13 2 729 — 11 043 13 Jämtlands ..................... 7 863 5 608 — 8 471 5 Västerbottens .................. 5 957 8 1 449 — 7 406 8 Norrbottens .................... 6 182 17 1 623 — 7 805 17 Summa 70 068 | 101 10 738 | 4 80 806 | 105

säsongen och därmed även ett bättre utnyttjande av den till förfogande stå- ende arbetskraften. Antalet skogsarbetare vintertid inom Norrlands, Dalar- nas och Värmlands skogsområden skulle på ovannämnda grunder kunna uppskattas till omkring 190 000.

Då skogsbruket dominerar i norra och mellersta Sverige, är arbetsmark- nadsintresset i huvudsak knutet till detta område. Arbetet i skogarna i södra Sverige är icke på långt när så dominerande på arbetsmarknaden som i Norrland, Dalarna och Värmland. För dessa trakter gäller, att sedan ut- stämplingen av skogen ägt rum under sommaren, avverkningen och fram- forslingen av virket påbörjas, så snart marken möjliggör vinterkörslor, vilket mestadels inträffar i slutet av november eller början av december. Avverk- ningssäsengens längd beräknas för Norrland, Dalarna och Värmland i medel- tal uppgå till 17 veckor eller 4 månader. Efter avverkningsarbetets slut inträder en vilopaus till islossningens början, då flottningsarbetet kan igång- sättas. Denna arbetsperiod är till sin omfattning synnerligen växlande och kan stundom —— vid huvudvattendragens skiljeställen -— sträcka sig långt fram på senhösten. Förutom utstämpling, drivning och flottning erbjuder skogshanteringen andra arbeten såsom skogsvårdande gallringar och röj-

ningar, dikningar och skogsodlingar, av vilka särskilt de senare i regel för- siggå på våren och försommaren.

För att få en ungefärlig uppfattning om det arbetskraftsbehov, som skogsbruket skapar, har arbetslöshetsutredningen i samarbete med 1928 års skogsvårdskommitté föranstaltat om en representativ undersökning rörande den ungefärliga arbetskraftåtgången i skogarna inom olika landsdelar och skogstyper samt under olika tider av året. De inhämtade uppgifterna, som närmast hänföra sig till åren 1925—1928, torde alltjämt få anses någorlunda representativa. Med ledning av denna undersökning har beräknats, att inom landet i sin helhet skulle krävas i genomsnitt omkring 185 000 skogsarbetare årligen, under förutsättning att arbetskraftsbehovet fördelade sig ungefär jämnt över hela året. På grund av skogsarbetets säsongkaraktär är emeller- tid behovet avsevärt större under vinterhalvåret än under sommarhalvåret. Under februari månad, då drivningarna hava sin största omfattning, har en skogsarbetarsiffra på 388 000 beräknats, medan september skulle upp- visa den lägsta siffran för någon månad under året, nämligen 84 000. För det skogsområde, som Norrland och Dalarna representera, har ett genom- snittligt årsbehov av 92000 skogsarbetare beräknats med högsta antalet, 170000, 1 februari och lägsta i oktober, 48000. Därest hänsyn tages till att sistnämnda siffror icke omsluta Värmland, synes man kunna draga den slutsatsen, att resultaten av den representativa undersökningen bestyrka de i det föregående framlagda siffrorna på det nuvarande skogsarbetar- antalet.

I detta sammanhang bör vidare framhållas, att det under senaste årtion— det framträtt ett allt starkare behov av årsarbetare inom skogsbruket. De1ma ökning synes icke hava medfört någon påtaglig minskning av arbetskrafts- behovet under vintersäsongen. Även om sommarhuggningar blivit vanligare och medfört viss överflyttning av vinterarbetet till sommartid, hava dock andra förhållanden verkat i riktning mot en ökning av arbetskraftsbehovet under vintern. Skogsbruket har sålunda, speciellt i Norrland, kommit att bereda ökade arbetstillfällen såväl för den del av befolkningen, som efter- frågar arbete i skogarna hela året, som för personer, särskilt inom jord- bruket, som betrakta skogsarbete såsom ett fyllnadsarbete under den eljest arbetsfattiga vintern.

. I samma mån skogsbruket får en mera intensiv prägel, ökas emellertid ,'- arbetskraftsbehovet under sommarhalvåret, vilket medför, att sysselsätt- ningen blir jämnare under olika tider av året. Under alla förhållanden fram- står dock den till vintertiden förlagda avverkningssäsongen såsom den ur arbetsmarknadens synpunkt viktigaste, därför att den framkallar ett ökat f behov av arbetskraft under den tid, då arbetsbrist eller minskad arbets— , tillgång över huvud taget är rådande inom flera andra verksamhetsgrenar. . Skogsbrukets ökade efterfrågan på arbetskraft har tillgodosetts bl. a. av den arbetskraft, som jordbruket avlämnat. Uppkomsten av en förhål-

landevis stor skogsarbetarkär har emellertid i Bergslagen och landet söder därom i viss mån medfört konkurrens om skogsbrukets arbetstillfällen mel- lan denna och den jordbrukande befolkningen.

Rörande frågan om varifrån skogsbruket under sin högsäsong hämtar det årliga tillskottet av tillfällighetsarbetare kunna upplysningar erhållas ur socialstyrelsens skogsarbetarundersökning åren 1913—1914 samt från den ovannämnda specialundersökningen rörande skogsbrukets arbetskraftsbehov. Större delen av den inom skogsbruket använda arbetskraften eller något över 60 procent uppgives rekryteras från den icke självägande skogs- och jord- bruksarbetarklassen. Återstoden härstammade till huvudsaklig del från kate- gorien självägande, medan endast en mindre del tillhörde industri— och grov- arbetarnas kategori. Denna fördelning är emellertid något olika i olika delar av landet, och såsom allmän regel torde gälla, att arbetskraften i regel re- kryteras relativt mera ur de självägandes led ju längre norrut i landet man kommer. De självägandes andel av skogsarbetarstammen synes i stort sett äga tillämpning för tiden såväl före som efter kriget, även om man kunnat märka lokala tendenser både till ökning och minskning av de självägandes deltagande i skogsarbete.

Beräkningar rörande den erforderliga arbetskraften inom skogsbruket hava utförts av 1931 års skogssakkunniga. Dessa avse endast grovarbetet och inkludera följaktligen icke de göromål, som handläggas av förvaltnings- och bevakningspersonalen. Vid utredningens genomförande hava särskilda beräkningar verkställts dels för avverknings- och därmed sammanhängande arbeten, såsom virkets flottning och utsortering, dels för vissa normala skogs- vårdsåtgärder, vilka icke kunna hänföras till avverkningar eller till åtgärder av grundförbättrande natur, dels ock för åtgärder av sistnämnda slag.

De av 1931 års skogssakkunniga utförda beräkningarna över arbetsåt- gången vid avverkningarna hava visat, att arbetskraftåtgången för huggning och körning av gagnvirke i hög grad är betingad av den omfattning, i vilken barkning av virket sker, samt att skogsarbetarnas prestationsförmåga växlar i betydande grad för olika landsdelar och är väsentligt lägre inom Väster- bottens och Norrbottens läns lappmarker än inom Norrland i övrigt. Detta senare förhållande torde enligt de skogsindustrisakkunnigas mening i viss grad sammanhänga med skogsbeståndens större avverkningssvårighet där— städes samt beskaffenheten av avverkningsredskapen, men i fråga om dessa har dock i berörda landsdelar under de senaste åren en förbättring inträtt. ! fråga om flottningen har utredningen givit till resultat en vida mindre variation i arbetsåtgången per flottad kubikenhet från övre, respektive nedre delarna av de olika flottledssystemen än som tidigare antagits.

För uttagande av den beräknade årliga gagnvirkesavverkningen av såväl tall och gran som björk erfordras enligt 1931 års skogssakkunniga i Norr- land och Dalarna 15'8 miljoner dagsverken, för landet söder om Dalarna 11'7 och för hela riket 27'5 miljoner dagsverken, motsvarande en genom-

snittlig arbetskraftåtgång för landet i sin helhet vid skogsavverkningarna och flottningarna av 09 dagsverken per fma friskt gagnvirke. Enligt denna utredning torde man vidare i stort genomsnitt för den beräknade avverk- ningen av såväl gagnvirke som övrigt virke kunna räkna med att arbets- kraftåtgången i mansdagsverken och avverkningen i fm3 äro lika.

Med hänsyn till den av socialstyrelsen efter samråd med de sakkunniga uppgjorda planen för en allsidig utredning rörande skogsbygdens arbets- och försörjningsförhållanden och det av Kungl. Maj:t åt socialstyrelsen i anledning härav den 13 juli 1934 anbefallda utredningsuppdraget, hava de sakkunniga icke ansett det erforderligt att i detta sammanhang'verkställa ytterligare utredningar rörande arbetskraftåtgången vid skogsavverkningarna.

En av de sakkunniga verkställd approximativ fördelning av den av 1931 års skogssakkunniga beräknade arbetskraftåtgången för utdrivning, inklu- sive flottning och utsortering, på de olika redogörelseområdena vid avverk- ning av det för skogsindustrierna enligt den verkställda avverkningsberäk- ningen tillgängliga gagnvirket av tall och gran giver omstående resultat (tab. 62). Siffrorna i denna sammanställning äro uträknade under förut- sättning av samma barkningsgrad för virket inom de olika flodområdena, som legat till grund för 1931 års skogssakkunnigas beräkningar, samt i övrigt under samma förutsättningar.

Utvecklingen i fråga om virkets barkning kan vad skogsbruket inom flod- områdena beträffar möjligen komma att leda till ökad barkning av virket, i första hand för att öka flytbarheten hos frodvuxet gallringsvirke. Å andra sidan kan teknikens fortsatta utveckling i fråga om trumbarkningen vid verken framdeles komma att medföra en minskad barkning i skogen av vir- ket till skogsindustrierna. En tendens härtill har redan spårats i våra största flottleder, där under senare år förekomsten av obarkat virke visat relativ ökning.

En betydelsefull rationalisering av körningarna på de medellånga och längre vägarna har under de senare åren kommit till stånd på grund av användningen i skogsbruket i allt större utsträckning av lastbilar. Vid de egentliga virkesdrivningarna till flottlederna inom Norrlands, Dalarnas och Värmlands skogsområden, där våglängderna i regel icke överstiga 5 ä 6 km, motsvarande vid hästkörning två vändors väg, är det för närvarande ej möjligt för lastbilarna att med framgång konkurrera med hästkörningen. Å andra sidan har under de senaste åren betydande kvantiteter rundvirke, särskilt sågtimmer, utfraktats med lastbilar från skogarna förbi flottlederna direkt till sågverken, i synnerhet till inlandsverken, varjämte ett fruktbäran- de samarbete mellan flottningen och motorkörningen ofta kommit till stånd genom bilkörning av virke i stället för flottning i bivattendrag. I södra Sverige, där vägnätet är rikligare, hava lastbilskörningarna varit av utomordentlig be- tydelse för utnyttjandet av Skogstillgångarna icke minst under de senaste årens mycket blida vintrar. Införandet av lastbilar vid transporterna av

Tab. 61 Arhetskmftåtgångeu vid avverkning, flottning och utsortering av det för skogs- tndustrlernn beräknade, tillgängliga gagnvirket av tall och gran.

Arbetsåtgång

Redogörelseområde per fm8 friskt summa pr är gagnvirke 1 000

dagsverke dagsverken 1—5 Nedre Torne älv t. o. m. Pite älv m. fl ............ 0-85 2 099 6—7 Byske älv m. fl. t. o. m. Skellefte älv ............. 0-85 615 8—11 Rickleån m. fl. t. o. m. Mo och Gide älvar m. fl ...... 086 1 914 12 Ångermanälven m. fl .............................. 0-92 1 554 13—14 Indalsälven t. o. m. Ljungan m. fl ................. 0435 1 724 1—14 Nedre Torne älv m. fl. t. o. m. Ljungan m. fl ........ 0-9 7 906 15—16 Delångersån m. fl. t. o. m. Ljusnan ................ 0-95 2 047 17—18 Gavleån m. fl. t. o. m. Dalälven .................. 0—95 2 369 19—21 Klarälven t. o. m. Byälven ....................... 0-95 1 168 22 Övriga områden .................................. 0-85 7 877 1—22 Hela riket ....................................... 0-9 21 367

skogsprodukter innebär i själva verket i många trakter i vårt land en an- märkningsvärd rationalisering av skogstransporterna.

Om sålunda åtskilliga faktorer av svårbestämd art torde komma att på- verka storleken av den arbetskraft, som under de närmaste åren erfordras vid skogsavverkningarna, är det uppenbart, att man för dessa arbeten —— under förutsättning av enahanda barkningsgrad, som förutsatts vid upp— rättandet av sammanställningen i tab. 62 — har att räkna med en viss för- skjutning av det nuvarande arbetskraftsbehovet vid skogsavverkningarna från mellersta Norrland mot norr till Norrbottens och Västerbottens län. Den pågående realisationen av de överåriga skogarna i lappmarkerna torde i varje fall komma att bidraga till en ökning under de närmaste åren av den totala arbetskraftåtgången vid skogsavverkningarna inom Norrbottens och Västerbottens län. Även i södra delen av landet borde man enligt de sak- kunnigas mening av allt att döma hava att emotse en ökning i den erfor- derliga arbetskraften vid skogsavverkningarna.

Arbetskraftåtgången vid flottningarna.

Det har synts de sakkunniga vara av intresse att med ledning av den officiella flottningsstatistiken verkställa en mera ingående undersökning över arbetskraftåtgången vid flottningarna än som tidigare ägt rum. Storleken av den vid de allmänna flottningarna sysselsatta arbetarpersonalen under åren 1928—1933, inkl. förmän, båtbesättningar m. m., men exkl. förvalt- nings- och kontorspersonal, framgår av tab. 63, i vilka siffror samtliga arbetare, vare sig dessa varit sysselsatta vid det direkta flottningsarbetet eller vid sorterings- och buntningsarbetena, ingå. För jämförelse har även det under de olika åren tillsläppta flottgodset medtagits i sammanställningen, räknat i 1 000 fms. Vidare har en uppdelning skett av den redovisade ar-

Tab. 63. Tillsläppt flottgods samt den sysselsatta arbetat-personalens fördelning på , utflottnings- in. in. samt sorteringsu och huntningsarheten vid de allmänna flottlederna under åren 1928—1933.

Under Utflottningsarbete Sorterings- och Summa antal året till- m. m. buntningsarbete arbetare År släppt flott go ds summa per summa per per 1 000 fm” antal % 1 000 antal % 1 000 summa % 1 000 arbetare fma arbetare frna fma 1928 ........ 15 845 39 126 85 2-47 6 843 15 0-43 45 969 100 2-90 1929 ........ 15 573 40 966 86 2-63 6 926 14 0-45 47 892 100 3-08 1930 ........ 17 212 41 949 86 2-44 6 956 14 0-40 48 905 100 284 1931 ........ 13 347 37 880 86 2-84 6 406 14 0-48 44 286 100 3-32 1932 ........ 11 165 32 654 85 2-92 5 781 15 0-52 38 435 100 344 ' Medeltal ? 1928—1932 14 628 38 515 85 2-63 6 582 15 0-45 45 097 100 3-08 ' 1933 ...... 11 343 32 376 86 2-85 5 300 14 0-47 37 676 100 3-32

betarpersonalen på arbetare, å ena sidan sysselsatta med själva utflottningen och övriga arbeten såsom underhålls- och flottledsarheten och å den andra i; uteslutande med sortering och buntning sysselsatta personer. Av denna tabell & framgår, att i genomsnitt under femårsperioden 1928—1932 i runt tal 85 procent av det totalt redovisade antalet arbetare varit sysselsatta med ut- flottnings- och övriga förekommande arbeten samt 15 procent av arbetar- antalet vid sorteringarna och buntningarna. För år 1933 är motsvarande fördelning respektive 86 och 14 procent. Av tab. 63 framgår vidare, att antalet arbetare per 1 000 fm3 tillsläppt flottgods under femårsperioden 1928—1932 på ett undantag när — år 1930 — visar ökning såväl beträffande själva utflottningsarbetet som i fråga om buntnings- och sorteringsarbetena. . Av avgörande betydelse för utflottningens rationella bedrivande är i I första hand storleken av de tillsläppta virkeskvantiteterna samt deras för- hållande till vattentillgången, flottledernas utbyggnad samt virkets fördel- ' ning på de olika utflottningsdistrikten. Enligt 1931 års skogsSakkunniga varierar dock, som redan nämnts, arbetskraftåtgången vid flottningarna vida mindre per kubikenhet räknat vid flottning från övre, respektive nedre delarna av de olika flottledssystemen än som tidigare antagits. Vad särskilt , sorterings- och buntningsarbetena beträffar varierar arbetskraftåtgången * bl. a. på grund av förändringarna under de olika åren av i flottgodset in- gående andelar av sågtimmer och småvirke. Siffrorna i tab. 64 avse att giva en antydan om den allmänna utvecklingsgången i fråga om det till virkesägarna redovisade flottgodset beträffande detta förhållande. Flottningen är helt naturligt icke på långt när så arbetskrävande som huggningen och utkörningen av virket. Enligt socialstyrelsens tidigare om- nämnda undersökning över skogsarbetarnas levnads— och arbetsförhållan- den beräknades den år 1912 transporterade flottgodskvantiteten till 11'1 - milj. fms, vartill beräknades hava åtgått 1'7 milj. dagsverken för flottningens — och därmed sammanhängande arbeten —— bedrivande. I runt tal mot-

144 Tab. 64. Den relativa fördelningen av till virkesägam redovisat flottgods samt det genomsnittliga kublklnnehållet per flottgodsklamp under åren Him—1933.

Sägtimmer Småvirke Genomsnittligt

Å r sh fm, St. fm,, kublgannehfaua

% % % % per amp, m 1928 .............. 28-8 53-4 71-2 466 I 0-1043 1929 .............. 23-9 48-1 76-1 51-9 0-0999 1930 .............. 20-4 42-5 79-6 57-5 0-0971 1931 .............. 21.9 45-3 78-1 54-7 00969 1932 .............. 20-0 42-9 so-o 57-1 00986 1933 .............. 20-9 44-0 79-1 56-0 0-1030

svara dessa tal en arbetskraftåtgång vid flottningarna vid nämnda tidpunkt i uppgående till 015 dagsverken per flottad fm3 rundvirke. Enligt samma undersökning utgjorde är 1913 enligt uppgifter från 25 större flottnings- föreningar i genomsnitt 41 dagsverken och 444 arbetstimmar per flottnings- arbetare samt enligt uppgifter från 19 flottningsföreningar 79 dagsverken och 878 arbetstimmar vid sorteringsarbetena.

I ändamål att få en uppfattning om den nuvarande arbetskraftåtgången per flottad fm3 rundvirke hava de sakkunniga från 15 av landets större flottningsföreningar infordrat upplysningar angående arbetarantalet och arbetstiden vid flottningarna och virkesskiljningarna under åren 1932 och 1933. Efter bearbetning av de sålunda inkomna uppgifterna om dessa för- ' hållanden hava de sakkunniga kommit till det resultatet, att arbetstiden per ' flottningsarbetare vid såväl flottningarna som virkessorteringarna avsevärt nedgått under åren efter den av socialstyrelsen häröver för år 1913 verkställda undersökningen. Under åren 1932 och 1933 voro flottningarna visserligen av mindre omfattning än under de närmast föregående och efterföljande åren men däremot av samma storleksordning som under åren 1912 -—1913. I detta sammanhang må erinras om det kända förhållandet, att en avsevärd rationalisering av arbetet även ägt rum vid flottningarna och sorteringarna under de senaste årtiondena. Enligt de inkomna uppgifterna har arbetstiden vid flottningarna och skiljningarna under åren 1932 och 1933 i medeltal för samtliga uppgiftslämnare varit nedanstående, varvid arbetstiden beträffande flottningen av de uppgiftslämnande flottningsför- eningarna var för sig angivits antingen i arbetstimmar eller i dagsverken. Som man finner, understiga dessa för åren 1932 och 1933 framkomna medel- talssiffror på arbetstidens längd vid flottningarna och sorteringarna avsevärt

Flottningen Sorteringen

Å r Antal arbetstimmar Antal arbetsdagar Antal arbetstimmar per arbetare per arbetare per arbetare

1932 ...................... 262 22 497 1933 ...................... 270 21 475

|

1913 års motsvarande siffror, och uppgå i medeltal till endast omkring hälften av dessa.

Enligt av de sakkunniga verkställda ingående beräkningar uppgick i medeltal för landet i sin helhet under åren 1932 och 1933 arbetskraftåt- gången per flottad fm3 räknat vid själva flottningarna till 07 å 0'8 arbets- timmar samt vid sorteringarna och därmed sammanhängande arbeten till 02 å 0'3 arbetstimmar. Medräknas ytterligare arbetsåtgången vid underhålls- med flera arbeten i flottlederna, torde arbetskraftåtgången i medeltal vid samtliga flottningsarbeten i landet på goda grunder numera kunna upp- skattas till i runt tal 0'1 dagsverke per framflottad och urskild fm3 rundvirke. Den verkställda utredningen bestyrker sålunda, att flottningsarbetets ratio- nalisering under de sista 20 åren varit av avsevärd omfattning.

Arbetskraftåtgången vid skogsindustrierna.

Till grund för undersökningen rörande arbetskraftåtgången för skogsin— dustrierna hava legat de uppgifter rörande arbetarantalet och antalet ut- gjorda arbetstimmar inom dessa industrier, som införskaffats av kommers- kollegium, och som finnas publicerade i de officiella industriberättelserna. Beträffande sågverken och hyvlerierna redovisas i industristatistiken endast sådana företag, som uppgivit en avsaluproduktion om minst 15 000 kronors värde eller en förädlingslön vid legosågning på minst 4 000 kronor eller som sysselsatt minst 10 arbetare. De vid de smärre sågarna sysselsatta arbetarna ingå följaktligen icke i de efterföljande sammanställningarna.

I industristatistiken är industrianläggningarnas arbetarpersonal uppdelad i två kategorier, nämligen å ena sidan sådana arbetare, som äro sysselsatta med den egentliga fabrikationen, och å andra sidan övriga arbetare, såsom maskinister och eldare, reparatörer, vaktpersonal m. fl. Vid den av de sak- kunniga verkställda bearbetningen för erhållande av arbetskraftåtgången per tillverkad enhet inom de olika skogsindustrierna hava dessa båda ar- betargrupper sammanslagits.

Antalet vid sågverk, hyvlerier och pappersmassefabriker samt vid pappers— bruk och pappfabriker redovisade arbetare och av dem utgjorda arbetstim- mar under åren 1928—1933 framgå av tab. 65.

Under det att antalet arbetare vid sågverken och hyvlerierna under dessa år visar jämn nedgång —— 1933 års siffra uppgår endast till 65 procent av 1928 års — har arbetalantalet för såväl pappersmassefabrikerna som pap- persbruken och pappfabrikerna hållit sig nära nog konstant, möjligen med någon tendens till sänkning av antalet arbetare vid pappersmassefabrikerna.

Av i tab. 65 angivna arbetare vid sågverken redovisas i tab. 66 dels antalet brädgårdsarbetare, dels antalet sysselsatta med träkolstillverkning. Som av tabellen framgår, utgör antalet arbetare, sysselsatta med kol- ; ningar vid sågverken, en mycket ringa del av de vid sågverken totalt redo-

10—417154

Tab. 05. Antal arbetare och utgjorda arbetstimmar inom de olika skopindustrierna under åren 1928—1933.

Sågverk och hyvlerier Pappersmassefabriker Pappersbruk OCh %

pappfabriker 1 Å r . antal arbetstim. antal arbetstim. antal arbetstim. ; arbetare 1 000 st. arbetare 1 000 st. arbetare 1 000 st. I 1928 .............. 46 665 81 278 21 648 40 588 14 016 29 223 1 1929 .............. 44 145 79 042 22 755 52 677 14 206 32 357 1930 .............. 41 332 71 317 22 373 49 624 13 972 30 208 ' 1931 .............. 37 667 63 032 20 967 42 362 14 246 31 102 . 1932 .............. 32 574 52 856 19 819 33 937 14 068 29 794 & 1933 .............. 30 354 50 498 18 992 41 103 13 852 | 31 057

visade arbetarna. Dessa kolningsarbeten äro numera i sysselsättningshän- seende knappast längre av någon betydelse. Vid uträkningarna av arbets— kraftåtgången per tillverkad enhet vid sågverken och hyvlerierna har kol- ningsarbetet därför ej ansetts behöva frånräknas.

I tab. 65 redovisat antal arbetare inom de olika skogsindustrierna fördelar sig på de båda nämnda kategorierna arbetare samt på män, kvinnor och arbetare under 18 år på följande sätt (tab. 67—69). Från och med år 1931 har genomförts en mera systematisk uppdelning av arbetarna på nämnda båda kategorier, som förorsakat vissa skiljaktigheter i materialet i jämförelse med tidigare år.

Som man finner av siffrorna i tab. 67—69, utgör kategorien övriga ar- _ betare, som väntat var, en väsentligt större relativ andel av det totala ar- betarantalet inom pappersmasse- och pappersfabrikerna än vid sågverken och hyvlerierna. Inom sågverksindustrien sysselsättes däremot ett förhål- ! landevis flerdubbelt större antal arbetare under 18 år. Den kvinnliga ar- betskraften inom skogsindustrierna kommer praktiskt taget endast till an— vändning vid pappersbruken, där isynnerhet sorteringsarbetena väl lämpa sig härför.

En sammanställning över antalet arbetstimmar per år och arbetare i genomsnitt för de olika skogsindustrierna dels under år 1915, dels under

Tab. 66. De vid sågverken och hyvlerierna under åren 1928—1933 med brädgårds— och kolningsarbete sysselsatta arbetar-ma

___-___—

Antal brädgårdsarbetare Antal arbetare Vld

Å r träkolstillverkning summa % av total summa [ % av total 1928 ........ 9 354 200 727 016 1929 ........ 8 969 203 744 0-17 1930 ........ 8 652 209 673 0-16 1931 ........ 8 284 220 450 1932 ........ 7 584 233 377 i 0-12 ]

0'12 *

1933 ........ 7 696 254 | 357 012

......

Tab. 67. De vid sågverken och hyvlerierna under åren 1928—1933 sysselsatta arbetarnas iördetning på den egentliga fabrikationen och övriga arbeten samt uppdelning på män,

kvinnor och minderåriga.

___—___—

Arbetare vid fabrikationen Övriga arbetare | & män 1 kvinnor I summa män kvinnor | summa : i” _ in därav in därav in därav in därav i därav . därav _ under ' under - under ' _ under _ under _ under alles [18 år alles 18 år| alles 118 år alles 18 år 11 s '18 är alles * 18 är ___—___— I 1 i I i 1928 46 162 5 430 93 30 46 255 5 460 410 8 — — 410 8 1929 43 645 5 040 75 21 43 720 5 061 425 15 _— —— 425 15 1930 40 805 4 418 68 18 40 873 4 436 459 18 —— — 459 18 1931 36 254 3 625 60 15 36 314 3 640 1 343 65 10 — 1 353 65 ' 1932 30 983 2 960 35 9 31 018 2 969 1 550 53 6 »— 1 556 53 J 1933| 28 8011 2 692 29 | 11 28 830 2 703 1 509 62 15 ' H 1 524 62

Tab. 68. De vid pappersmassefabrikerna under åren 1928—1933 sysselsatta arbetarnas fördelning på den egentliga fabrikationen och övriga arbeten samt uppdelning på

män, kvinnor och minderåriga..

|__—___..—

År

1928 1929 1930 1931 1932 1933

Arbetare vid fabrikationen Övriga arbetare män kvinnor [ summa män kvinnor summa

i n— därav i _ ' därav in- | därav in- därav in— därav _ därav alles 4 ggdg; au... ' ggg alles ; 5ng au... 3341; .H.. ggdgf an.. 1 111ng 20 077) 687 * 24 — i20101|i 687 1 544 96 3 — 1 547 96 21 087] 669 37 -— 21 124 669 1 629 75 2 — 1 631 75 20 935 568 39 — 20 974 568 1 394 84 5 1 1 399 85 15 643' 277 14 1 15 657| 278 5 289 187 21 — 5 310 187 14 338 229 11 1 14 349! 230 5 453 167 17 4 5 470 171 13 401 236 : 21 1 ] 13 422 237 5 551 193 19 | 4 5 570 197

Tab. 69. De vid pappersbruken och pappfabrikema under åren 1928—1933 sysselsatta arbetarnas fördelning på egentliga fabrikationen och övriga arbeten samt uppdelning

på män, kvinnor och minderåriga.

___—___—

gÅr

1928 1929 1930 1931 1932 1933

Arbetare vid fabrikationen Övriga arbetare män ; kvinnor i summa män kvinnor * summa in- därav 1n- därav _ därav . _ Idärav . _ därav . därav u u n d nd u ' alles nder ll nder 11 n er alles u er nder under

*18 år s 118 är, a '” 18 är 18 år alles |18 år alles 18 år

1

10 170 533 1 956 225 12 126 758 1 879 59 11 — 1 890 59 10 164 488 1 943 228 12 107 716 2 076 110 23 4 2 099 114 9 934 452 1 967 211 11 901 663 2 057 108 14 3 2 071 111 8 035 380 1 902 168 9 937 548 4 248 150 61 10 4 309 160 7 867 337 1 988 192 9 855 529 4165 134 48 7 4 213 141 7 805] 301 | 1 990 212 | 9 795 513 | 4 016 105 [ 41 1 4 057 106

åren 1928—1933 återfinnes i tab. 70. Det är givet att stora växlingar i be- rörda hänseenden kunna förekomma vid de olika verken. De betydande skill- naderna mellan å ena sidan 1915 års siffror på antalet arbetstimmar per

Tab. 70. Antal arbetstimmar per år och arbetare inom skogsindustrierna ___—___—

Sågverk och | Pappersmasse— Pappersbruk och A ,- hyvlerier | fabriker pappfabriker

arbetstimmar per år och arbetare ___—___— |

1915 ...................... 2 227 2 859 3 003 1928 ...................... 1 742 1 875 2 085 1929 ...................... 1 791 2 315 2 278 1930 ...................... 1 725 2 218 2 162 1931 ...................... 1 673 2 020 2 183 1932 ...................... 1 623 1 712 2131 1933 ...................... 1 664 2 164 2 242

år och arbetare och å den andra 1928—1933 års siffror har sin förnämsta orsak i åttatimmarsdagens införande under år 1920.

Det slutliga resultatet av den bearbetning av uppgifterna i industristati- stiken, som verkställts i avsikt att erhålla en uppfattning om det genom- snittliga antalet arbetstimmar under senare är per tillverkad enhet vid de olika skogsindustrierna, har framlagts i tab. 71. För jämförelse hava även motsvarande uppgifter medtagits för år 1915, år 1920 samt åren 1925—1927.

Av tab. 71 finner man, att inom sågverksindustrien —— oaktat en betydande ökning, relativt sett, av de ingående hyvlingskvantiteterna — antalet arbets- timmar per tillverkad enhet under åren 1915—1933 i genomsnitt för samt- liga i industristatistiken redovisade sågverk nedgått med i runt tal en tredje— del och uppgick, som framgår av tabellen, under år 1933 till blott 7'60 arbetstimmar per tillverkad fm3 mot 1210 år 1915. Ännu större är minsk— . ningen i arbetskraftåtgången under dessa år vid pappersmassefabrikerna. nämligen till något mindre än hälften i medeltal för samtliga fabriker eller från 3461 arbetstimmar per ton år 1915 till 1604 år 1933 (tab. 71). För pappersmassefabrikerna är antalet arbetstimmar per tillverkad totalkvanti-

Tab. 71. Antal arbetstimmar under olika är per tillverkad enhet vid skogsimiustriemu. ___—___!

. Pap ersmasse- Pa persbruk och Sågverk OCh hyvlerier fgbriker åappfabriker

1 Å r hyvlade antal arbets- mekanisk antal tidnings- antal- travaror timmar tramassa arbets- papper arbets

i % av _ i % av _tlmmar i % av timmaL»

totalpro— f 8 per stan- totalpro— per torr totalpro- per torr ! duktion per m dard duktion ton duktion ton

_______________________——————-——————

1 ' ,

1915 ........... 14—7 12-10 56-53 25-2 & 34-61 27-0 , 82-26 i 1920 ........... 154 10—37 48-45 25-0 34-93 367 71-49 1925 ........... 214 958 44-76 253 24.82 379 50-68 1926 ........... 21-7 919 42—94 ' 24-8 : 24-33 362 50-31 1927 ........... 223 891 41-63 25-0 22-64 35-4 51—71 1928 ........... 15)-? 8-73 40-79 28-3 21-37 35-3 4866 1929 ........... 201 866 40-46 258 20-74 356 44-95 1930 ........... 210 858 40-09 236 20-28 343 ' 45-98 1931 ........... 226 845 39-48 25-0 15)-% 3515 44-59 1932 ........... 24-1 8-21 38-36 250 17-00 35-1 43-42 1933. ......... 25% 7-60 3551 213-? 16-04 34—7 43-10

Tab. 72. Storleken av för mnedelhar drift av maskiner och apparater använda driv- kraften i effektiva hästkrafter under år 1915 och under åren 1928—1933.

., , . . Pappersbruk och Sagyerk och hyvlerler Pappersmassefabrlker pappfabriker Å r ' summa per summa [ per summa per effektiva , effektiva ' effektiva ' lhästkrafter: 1 000 fm hästkrafter. 1 000 ton hästkrafter 1 000 ton * | 1915 .............. 116 623 i 15 155189 128 138 840 392 1928 .............. 184 764 | 20 276 431 146 262 287 437 1929 .............. 184 530 20 297 220 117 276 879 385 1930 .............. 185 536 22 319 040 130 290 684 442 1931 .............. 195 424 26 347 725 158 316 635 454 1932 .............. 174 837 27 341 115 171 329 674 478 1933 .............. 167 513 25 354 474 138 331 826 | 461

tet torr ton massa i medeltal för de olika åren beroende av den ingående proportionen dels av olika massaslag (mekanisk massa, sulfit- och sulfat- massa), dels av olika kvaliteter. Som framgår av tabellen, har under dessa år den ingående andelen av mekanisk trämassa hållit sig nära nog konstant. I fråga om pappersbruken och pappfabrikerna föreligger även i genomsnitt för hela industrien en avsevärd sänkning i det utgjorda antalet arbetstimmar per tillverkad ton, nämligen från 8226 arbetstimmar år 1915 till 4310 tim- mar år 1933 (tab. 71).

De sakkunniga få i detta sammanhang understryka, att rationaliseringen givetvis icke skett likformigt vid de olika verken, utan att stora variationer i berörda hänseende förefinnas. Under åren 1934 och 1935 har den mänsk- liga arbetskraften per tillverkad enhet inom skogsindustrierna ytterligare nedbringats genom fortsatta rationaliseringar, och gäller detta särskilt inom sågverksindustrien.

Den rationalisering och mekanisering av driften vid våra skogsindustrier, som avspeglas i de nu angivna medeltalssiffrorna på arbetskraftåtgången, framgår även av ovanstående sammanställning, i vilken storleken av den för omedelbar drift av maskiner och apparater befintliga drivkraften inom ifrågavarande skogsindustrier uppgives dels för år 1915, dels för åren 1928—— 1933 (tab. 72). Man finner, att den använda drivkraften per tillverkad enhet inom samtliga dessa industrier visar ökning i synnerhet i jämförelse med förhållandena under år 1915 men även och i icke ringa grad under åren 1928—1933. Under de senaste fem åren har den använda drivkraften per tillverkad enhet inom sågverksindustrien ökats med icke mindre än i runt tal 65 procent. Även inom pappersmassefabrikerna och pappersbruken före- ligger, som framgår av siffrorna i tab. 72, i stort sett ökning i den använda drivkraften såväl i jämförelse med. förhållandena år 1915 som under de senaste åren, även om vissa variationer i den redovisade drivkraften kunna spåras beträffande pappersmassefabrikerna, vilka torde sammanhänga med driftsinskränkningarna inom denna industri.

Av den verkställda utredningen torde framgå, att man, även under förut- sättning av bibehållen total produktionsvolym vid skogsindustrierna, på grund av rationaliseringsåtgärderna icke har att påräkna någon ökning i arbetskraftsbehovet inom dessa industrier under de närmaste åren, utan att det fastmera torde kunna befaras en ytterligare nedgång i det erforderliga arbetarantalet. Vad pappersmasse- och pappersindustrierna beträffar torde en fortsatt rationalisering icke, i motsats till vad som ägt rum under de senare åren, i fortsättningen kunna kompenseras av en häremot svarande ökning i produktionen. Huru utkomstmöjligheter må kunna skapas för de arbetare, som sålunda kunna antagas bliva utestängda från sysselsättning inom skogsindustrierna, är en fråga, som torde ligga utom ramen för de sak— kunnigas utredningsuppdrag.

Åtgärder för åstadkommande av ökad stabilitet inom skogsindustrierna.

Produktion och export.

Innan de sakkunniga ingå på spörsm'ålet om åtgärder i stabiliseringssyfte, torde det vara lämpligt att lämna en kortfattad redogörelse för skogsindu- striernas utveckling under de senaste decennierna och för de sannolika fram- tidsutsikterna för dessa industrier.

Den totala produktionen av sågade trävaror, olika slags pappersmassa samt papper och papp under de senaste decennierna framgår av nedanstående tabell, upprättad enligt kommerskollegii statistik (tab. 74). Av denna sam- manställning framgår, att produktionen av sågade trävaror visserligen vari- erat rätt avsevärt under olika är men dock i stort sett icke undergått några katastrofala förändringar sedan lång tid tillbaka, ehuru utvecklingsgången _ en tendens till minskning av produktionen under de senaste åren -— är påtaglig. Vad massa- och pappersindustrierna beträffar bör den betydande ökningen under de senaste decennierna beaktas.

Produktionen av olika slags pappersmassa samt papper och papp inom

Tab. 74. Produktionen av sågade trävaror, olika slags pappersmassa samt papper och papp i Sverige under nedanstående år.

.. Mekanisk trä- Å r Såggåirtra— Sulfitmassa Sulfatmassa massa (torr- Papper OCh beräknad) papp 1 000 standards 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1 000 ton 1900 .............. 1 473 146 42 125 114 1905 .............. 1 286 268 71 187 190 1910 .............. 1 454 551 124 274 264 1913 .............. 1 479 705 155 326 333 1920 .............. 1 457 769 205 325 400 1925 .............. 1 318 963 322 439- . 557 1926 .............. 1 357 1 056 394 477 598 1927 .............. 1 436 1 124 455 524 610 1928 .............. 1 601 929 441 541 601 1929 .............. 1 567 1 232 666 658 720 1930 .............. 1 423 1 231 639 577 657 1931 .............. 1 230 1 037 612 549 698 1932 .............. 1 081 876 622 498 690 1933 .............. 1 161 1 182 770 611 721

Tab. 75. Produktionen av olika slags pappersmassa samt papper och papp i Norrlands- länen under nedanstående år i 1000 ton.

___—___...—

" O Norr- Väster— Jämt- Väster— b Gavlf: d/o 510151;- Å r bottens bottens lands norrlands orgs an Summa e s a ' län län län län (mkI' produk- Skutskär) tion ; 1 Mekanisk trå— * massa. 1900 ............ — — — 17 3 20 16 1910 ............ — 18 —— 44 27 . 89 32 1913 ............ 9 35 — 54 30 128 39 1920 ............ 7 32 20 41 22 122 38 1925 ............ 10 41 34 61 27 173 39 1929 ............ 14 113 30 114 34 305 47 1932 ............ 10 78 13 68 26 195 39 1933 ............ 18 121 24 109 31 303 50 Sulfilmassa. 1900 ............ — —— 15 12 39 66 45 1910 ............ — 39 32 135 119 325 59 1913 ............ —— 46 22 217 162 447 64 1920 ............ — 48 36 228 172 484 63 1925 ............ — 56 45 310 209 620 65 1929 ............ — 68 53 411 262 794 64 1932 ............ _- 60 17 254 164 495 57 1933 ............ — 67 31 403 249 750 63 Sul/almassa. ; 1900 ............ _ _ _ 5 8 13 32 3 1910 ............ — — _— 23 15 38 31 . 1913 ............ _ 2 _ 28 17 47 30 ,: 1920 ............ —— 13 — 66 40 119 58 . 1925 ............ , _ 21 * _ 105 89 215 65 ? 1929 ............ * 43 33 _ 169 194 439 . 68 1932 ............ 41 19 — 204 ' 161 425 68 1933 ............ 56 29 — 257 205 547 71 Papper och papp. 1900 ............ — —— _ — 1 1 1 1910 ............ — — — 3 1 4 1 1913 ............ — — 1 5 1 7 2 1920 ............ — — 2 26 4 32 8 1925 ............ — — — 33 9 42 7 1929 ............ —— — —— 37 11 48 7 1932 ............ — — —— 25 9 34 5 1933 ............ _ — _ 29 10 39 5

Norrlandslänen för vissa år samt deras andel av den totala tillverkningen i landet är angiven i tab. 75. Som av denna sammanställning framgår, har Norrlandslänens andel i produktionen av olika slags massa under dessa år efter hand ökats. Tillverkningen av papper och papp har däremot i Norrland varit jämförelsevis obetydlig och saknas helt i övre Norrland. Detta torde bl. a. sammanhänga med att papperstillverkning förutsätter kontinuerliga leveranser året om, vilket försvåras av den kortare skeppnings- tiden därstädes.

Tab. 76. Värdet av Sveriges export av skogsprodukter i genomsnltt under ollka femårs— perioder samt andelen ! totala exportvärdet.

Trävaror, oarbetade och bearbetade

Pappersmassa, pap- per och papp

Summa

År

% av totala exportvärdet

milj . kr.

% av totala milj. exportvärdet kr.

% av totala milj. exportvärdet kr.

> 1896—1900 .............. * * 43 30 8 184 51 1901—1905 ............... 158 39 53 13 211 52 1906—1910 .............. 1 164 32 88 17 252 49 1911—1914 .............. | 189 i 25 133 18 322 43 .1915—1919 .............. [ 313 | 22 298 21 611 43 |1920_1924 .............. i 343 25 405 , 29 748 54 i 1925—1929 .............. . 295 19 402 26 698 45 1930—1932 ' 198 17 341 , 28 539 45

Våra skogsindustrier äro som bekant till alldeles Övervägande del inriktade på export. Som närmare framgår av sammanställningen i tab. 76 ingå trä- varor och olika slags pappersmassa samt papper och papp under de senare åren med i medeltal omkring 45 procent i värdet av landets totala export. Trävarornas andel har, som synes av tabellen, efter hand nedgått, under det att pappersmassa och papper i stället visat ökning. Beträffande expertens fördelning på olika länder få de sakkunniga hänvisa till sammanställningarna i bilagan D till detta betänkande.

Vissa synpunkter på skogsindustriernas framtidsutsikter.

På de sakkunnigas uppdrag har docenten Th. Streyffert upprättat en över- sikt av de sannolika utsikterna i fråga om exporten av trävaror, pap- persmassa och papper under de närmaste åren, vilken återfinnes såsom bilagan D till detta betänkande.

Uttalanden av denna art måste emellertid alltid, som även av Streyffert framhållits, bliva mycket osäkra på grund av svårigheterna dels att be- räkna den sannolika framtida konsumtionen i importländerna, dels den andel i importen till dessa, som kan komma att täckas från vårt land.

Beträffande sågverksindustrien _— i den mån denna är inriktad på export _ synas framtidsutsikterna icke vara sådana, att något mera betydande upp- sving i förhållande till denna industris nuvarande omfattning skall kunna förväntas, detta sett i stort och med frånseende av de variationer i exportens storlek för olika är, som i regel förekomma inom varje exportindustri. För- brukningen av virke på de marknader, som äro av betydelse för oss, synes nämligen icke vara i stigande utan torde snarare efter hand komma att undergå minskning, även om denna icke är särskilt påfallande. Samtidigt synes man hava anledning räkna med, att den nuvarande avverkningen av sågtimmer i vissa av de länder, som äro våra egentliga konkur- renter på trävaruexportens område, överstiger vad som vid uthålligt skogs—

bruk borde uttagas, varför timmeravverkningarna därstädes —- under förut- sättning att uthållighetskravet beaktas — i en framtid sannolikt måste mins- kas och därmed även sågproduktionen. De verkställda beräkningarna an- gående överavverkningens storlek i dessa länder äro emellertid i allmänhet rätt osäkra, och i varje fall synes någon minskning i konkurrenskraften på grund av nedsatt virkesförråd i konkurrentländerna icke vara att förvänta under de närmaste åren.

Ett ytterligare osäkerhetsmoment för vår sågverksindustri har sedan ett tiotal år tillbaka varit och är alljämt den ryska konkurrensen. Rysslands export av sågvirke, räknat från landets nuvarande område, är numera uppe i något större kvantitet än före kriget och uppgår till drygt samma storleks- ordning som vår egen.

Vad massaindustrierna beträffar framgår vidare av Streyfferts utredning, att man torde hava grundad anledning se mera optimistiskt på denna industris framtid i vårt land, än som är fallet beträffande sågverksindustrien. Den ökade efterfrågan, som man trott sig kunna påräkna för dessa industriers produkter, och som lett till en förhållandevis kraftig expansion, har under de gångna årens lågkonjunktur uteblivit. Då industrierna emellertid uthyggts med hänsyn till den påräknade större exporten, hava produktionsinskränk- ningar vid desamma därför måst vidtagas. Det kan emellertid förmodas, att, i den mån det allmänna konjunkturläget i importländerna förbättras, kon- sumtionen därstädes åter skall komma att stiga.

På massamarknaderna intager vårt land en mycket mera dominerande ställning, än som är fallet beträffande det sågade virket. Av de europeiska ländernas sammanlagda export under åren 1930—1933 härrörde av sulfit- och sulfatmassa icke mindre än ungefär hälften från vårt land och av meka- nisk trämassa ungefär en tredjedel samt av papper och papp i runt tal en femtedel. Våra största köpare av sulfit- och sulfatmassa äro U. S. A., England och Frankrike, dit respektive 47, 17 och 8 procent av Sveriges totalexport levererats i medeltal under de tre åren 1929, 1932 och 1933. Den mekaniska trämassan exporterades huvudsakligen till England och Frankrike, dit res- pektive 53 och 23 procent av totalexporten avsattes under dessa år. Vidkom— mande exporten av papper har denna hållit sig relativt konstant under se- nare år. Största delen av denna utgöres av tidningspapper, som har sin mark- nad över hela världen, främst U. S. A., och med mycket växlande avsättning på de olika marknaderna under olika är. Övrigt papper, huvudsakligen om- slagspapper jämte smörpapper, avsättes på export framför allt till England.

Av största betydelse vid bedömande av fram-tidsutsikterna i fråga om sulfit- och sulfatmasseindustrierna i vårt land är möjligheten till ökad själv- försörjning i U. S. A., vår ojämförligt största avnämare. De bästa betingel- serna för en utökning av sulfitindustrien därstädes synas förefinnas i de västra staterna, under det att den svenska exporten av massa huvudsak- ligen går till de östra staterna. För bedömande av våra konkurrensmöj-

ligheter på denna marknad torde i detta sammanhang böra påpekas, att fraktkostnaden för cellulosa från norrlandshamnar till U. S. A. för närva- rande endast uppgår till omkring 16 kronor per ton, motsvarande cirka 12 procent av ett antaget pris på 135 kronor per ton. Den långa befraktningen fördyrar sålunda varan jämförelsevis obetydligt. Beträffande sulfatmassan åter förefaller det, som om en ökad konkurrens vore att påräkna från den uppväxande sulfatindustrien i sydstaterna. Därvid bör dock beaktas, att den svenska sulfatmassan är av överlägsen kvalitet, och att konsumtionen av den- na massa av allt att döma företer tendens till ökning på grund av vidgade användningsområden.

I all synnerhet i Finland men även i Ryssland hava massaindustrierna ut- byggts ganska avsevärt under de senare åren. Dessa länder, särskilt Ryssland, äro dock stora exportörer av granpappersved, varför en ökning av den egna konsumtionen härav kan förväntas komma att verka minskande på pappers- vedsexporten med därav följande ökat importbehov av massa i importlän- derna. Den störste importören av pappersved i Europa är Tyskland, vars import i medeltal under åren 1929—1932 uppgick till över 3 milj. fm3. Så- som jämförelse härmed kan vår egen konsumtion av granpappersved under motsvarande år uppgivas, vilken beräknats hava uppgått till i medeltal cirka 8 milj. fm3 årligen.

I vad mån en ökning av pappersindustrien kan komma till stånd i vårt land under de närmaste åren är under nuvarande förhållanden mycket svårt att avgöra. Importländerna söka nämligen alltmera gynna sin egen pappers- industri genom tullar och importrestriktioner till förmån för importen av massa. Det synes därför ovisst, om man kan räkna med någon nämnvärd utökning av pappersindustrien, såvida det icke blir fråga om specialtillverk- ningar.

Åtgärder i stabiliseringssyfte.

Åtgärder för ernåendet av en ökad stabilitet inom skogsindustrierna kunna enligt de sakkunnigas mening givetvis icke avse ett fastslående av produk- tionsvolym'en vid nuvarande omfattning och vid nu förefintliga verk. En minskning av produktionen vid vissa tidpunkter är med hänsyn till mark- nadsläget ofta nödvändig, och ett upprätthållande av densamma genom åt- gärder från det allmännas sida skulle under sådana förhållanden icke vara berättigat, liksom ej heller åtgärder, som skulle verka hindrande på en möj- lig produktionsökning. Däremot har det allmänna ett starkt intresse av, att de av konjunkturerna betingade växlingarna i produktionen ej bliva onödigt stora med därmed följande rubbningar i de av industrierna beroende för- sörjningsmöjligheterna för befolkningen. Minskning av produktionen vid vissa oekonomiskt arbetande verk eller nedläggandet av dessa kunna liksom

utvidgningar vid andra verk även vara ekonomiskt berättigade, huru svåra de sociala följderna av inskränkningen än kunna bliva.

De dåliga konjunkturerna under åren 1931—1933, särskilt inom sågverks- industrien, hava påskyndat genomförandet av en omläggning av sågverks- industrien. Denna har i huvudsak bestått däri, att de mindre sågverken, i syn- nerhet de vid den norrländska kusten belägna, som icke varit förbundna med cellulosaindustri, och som i allmänhet icke visat sig livsdugliga i konkur- rensen med sågverk kombinerade med massaindustri, måst nedläggas. Detta förhållande behöver dock icke betyda, att all sågverksdrift, som icke år kom- binerad med cellulosatillverkning, är oekonomisk. Lokala förhållanden, så- som transportförhållandena för råvaran och den färdiga varan eller konsum- tionsförhållandena i orten, kunna i och för sig härvid ofta vara utslags- givande.

En starkt bidragande orsak till de inträffade svårigheterna, speciellt för sågverksindustrien, är bl. a. att söka i att vissa äldre verk, som visserligen vid anläggandet och under åtskilliga decennier av sin verksamhet i sin närhet hade tillgång till ett naturligt råvaruförsörjningsområde, numera på grund av nedgången i det förefintliga timmerbeståndet fått förutsättningen för denna sin råvaruanskaffning rubbad, särskilt sedan den tidigare importen av sågtimmer från Finland numera praktiskt taget upphört. På grund härav hava ett icke ringa antal dylika verk, som under de senaste decennierna varit hänvisade till att under hård konkurrens ofta både på avlägset belägna flottleder och till alltför höga priser tillgodose sitt råvarubehov, måst ned- läggas. Såväl dessa omständigheter som även det förhållandet att man vid dessa sågverk icke mäktat åstadkomma en tidsenlig rationalisering och skapa större enheter, särskilt i förening med cellulosaindustri, hava enligt de sak- kunnigas mening lett till, att såväl Skogstekniska som ekonomiska förutsätt- ningar saknas för ett återupptagande av driften vid många av de sålunda nedlagda sågverken.

En ökad stabilisering av de för vårt land ur såväl ekonomiska som sociala synpunkter viktiga skogsindustrierna har emellertid varit och är alltjämt av synnerligen stor betydelse. Sådan stabilisering eftersträvas givetvis inom all produktiv verksamhet, men densamma är dock av synnerlig vikt i fråga om en för vår folkförsörjning så framträdande näringsgren som den ifrå- gavarande. Detta gäller särskilt för de mera skogsindustriellt betonade de- larna av vårt land, d. v. 5. större delen av Norrland, Dalarna och Värmland.

I lika grad som frågans lösning är betydelsefull möta emellertid också sär- skilda svårigheter vid ernående av den eftersträvade stabiliseringen inom dessa industrier, beroende i främsta rummet på- att skogens produkter i alldeles övervägande grad utgöras av exportvaror. Härav följer, att möjlig- heterna till en jämn avsättning av de färdiga varorna bliva starkt beroende på yttre förhållanden, som endast i viss mån kunna påverkas av åtgärder från vårt eget lands sida.

Den uppfattningen har ofta uttalats, att möjligheten till vinnande av ökad stabilitet i avsättningen av våra skogsprodukter vore att söka i åstadkomman- det av nationella och internationella överenskommelser samt genom bildande av fasta nationella och internationella försäljningsorganisationer. Planer och försök i sådan riktning hava ock tid efter annan framkommit, men de hava antingen befunnits oframkomliga eller i de flesta fallen efter någon tids er- farenhet måst övergivas. Däremot består alltjämt internationellt samarbete av olika slag beträffande produktionens reglering och gemensam försäljnings— politik. Endast i vissa fall har det dock ansetts möjligt och önskvärt att i detta samarbete eftersträva bindande överenskommelser.

För tillvaratagande av sina intressen har inom de olika skogsindustrierna var för sig bildats ett flertal sammanslutningar, vilkas verksamhet även är riktad utåt, nämligen Svenska trävaruexportföreningen, Svenska cellulosa- föreningen, Svenska trämasseföreningen och Svenska pappersbruksförenin— gen. Enligt de sakkunnigas mening hava dessa föreningar var och en inom sitt område utfört ett mycket förtjänstfullt arbete dels genom upplysnings- xerksamhet, varigenom företagen bliva i tillfälle att snabbt och noga följa försäljningarnas förlopp samt avsättningsmöjligheterna på de olika export- marknaderna, dels genom skapande av inre sammanhållning. Men av lätt be- gripliga skäl är föreningarnas verksamhetssfär starkt begränsad. Planer och försök, som särskilt inom cellulosa- och trämasseföreningarna förts fram i syfte att var för sig på en hand sammanföra försäljningarna av cellulosa och trämassa, hava hittills dock icke kunnat genomföras. Däremot existerar inom kraftpappersindustrien sedan år 1932 en sammanslutning mellan de nordiska kraftpappersproducenterna, Scankraft, med säte i Stockholm.

Vad trävaruindustrien beträffar torde man, enligt vad de sakkunniga hava sig bekant, med fog kunna göra det påståendet, att särskilda svårigheter föreligga för en mera omfattande koncentrering av försäljningarna, icke minst därför att avsluten inom trävaruhandeln, efter att tidigare vanligen hava skett i stora poster, efter hand kommit att bliva alltmera specialiserade för att kunna tillgodose olika importörers särskilda behov av dimensioner och kvaliteter.

Nu antydda förhållanden äro i hög grad avgörande för omfattningen av den produktionsvolym, som under de närmaste åren kan upprätthållas inom våra skogsindustrier. En ytterligare lika viktig förutsättning för dessa in- dustriers vidmakthållande och stabilisering är även, att desamma mäkta uppehålla sin konkurrenskraft gent emot andra exportländer genom erfor- derlig anpassning av produktionskostnaderna till rådande konjunkturlägen. De sakkunniga hålla också före, att de åtgärder för koncentration och rationalisering, som under de senaste åren genomförts inom skogsindu- strierna. och som bl. a. lett till nedläggande av äldre, ej längre räntabla anläggningar — huru kännbara dessa åtgärder än varit för de anställda, samhällen och det allmänna, som därav berörts —— dock såsom helhet

betraktade måste ses mot bakgrunden av nödvändigheten att uppnå denna konkurrenskraft.

Vad beträffar försäljningarnas tekniska ordnande hålla de sakkunniga före, att skogsindustrierna själva med stöd av sina organisationer äro väl rustade att under vanliga förhållanden göra sig gällande utåt. De förfoga över en samlad erfarenhet och försäljningsteknisk skicklighet härför av stort värde. Naturligt är dock, att det i allmänhet och särskilt under de svårartade handelspolitiska förhållanden, som under senaste åren rätt och ännu räda, statsmakternas bistånd blir behövligt, då från andra länders sida åtgärder vidtagas, som hindra det fria varuutbytet mellan länderna. Detta stöd har också, som känt är, från statsmyndigheternas sida beredvilligt lämnats, ; vilket, i förening med industriernas egna ansträngningar, varit väl ägnat att I härutinnan tillvarataga och försvara industriens och därmed landets intres- ' sen, så långt detta under givna förutsättningar varit möjligt.

Enligt de sakkunnigas mening är en fortsatt förtroendefull samverkan mellan statsmyndigheterna och industrierna med anpassning av åtgärderna efter förhållandena i varje särskilt fall, i förening med bevarad konkurrens— kraft, jämväl i fortsättningen den säkraste vägen att så långt detta är möj- ligt stabilisera en jämn marknad för skogsindustriernas produkter.

Där nedläggandet av sågverk ägt rum, har detta icke i alla fallen föran- letts av koncentration och rationalisering, utan många sågverk, vilka fört en tynande tillvaro, hava varit nödsakade att upphöra med sin rörelse på grund av ekonomiskt sammanbrott, som icke sällan framkallats av efter— ] krigsårens våldsamma kapitalförluster. Verkningarna härav för de anställda och kommunerna hava varit av sådan art, att statsmakterna av sociala skäl vid olika tillfällen och i synnerhet under de båda senaste åren funnit sig böra ingripa för stödjande och återupprättande av helt eller delvis nedlagda verk inom sågverksindustrien. Såsom exempel härpå kan nämnas den be- viljade statshjälpen dels till sågverksrörelsens uppehållande i Norrbotten, dels ock till möjliggörande av en mjukare avveckling av driften vid de 5. k. Enhörningsverken i Sundsvall m. fl.

Till de relativt många ekonomiska sammanbrotten inom trävaruindustrien hava emellertid i många fall medverkat företagens ekonomiska dispositioner. Under krigsårens högkonjunktur och dyrtid anlades och påbyggdes sålunda en mängd industriella verk till kostnader, som icke på långt när mot- svarade vad som rimligen under en normal konjunktur kunde förräntas. Erfarenheten har också givit vid handen, att, där icke vederbörande före- tagare allvarligt sökt eller förmått att med intjänta vinster nedskära kris- tidens värden på anläggningar och lager, detta haft till oundviklig följd stora förluster och ekonomisk katastrof för företagarna själva, ävensom förluster för förlagsgivande banker. De företag åter, som använt de goda konjunkturerna till en djupgående, ekonomisk konsolidering —— vilket också särskilt inom den kombinerade sågverks- och cellulosaindustrien ägt rum —

hava icke blott förmått övervinna efterkrigsårens starka ekonomiska på- frestningar utan jämväl kunnat bedriva sin rörelse utan nämnvärda rubb- ningar för de anställda och det allmänna. De sakkunniga hålla före, att detta sistnämnda förhållande varit och alltjämt är av grundläggande betydelse för den framtida stabiliteten hos skogsindustrierna och deras förmåga att fylla sin stora uppgift för folkförsörjningen i vårt land. Det har därför en— ligt de sakkunnigas mening synts böra tagas under övervägande, huruvida icke från statsmakternas sida borde vidtagas åtgärder i syfte att stärka en sådan utveckling inom den industriella verksamheten i allmänhet genom att för aktiebolag meddela strängare föreskrifter än de nu gällande i fråga om nedskrivning av värden på anläggningar och lager samt om fondbild- ning, allt till förebyggande av oklok vinstutdelning.

Detta spörsmål är givetvis av mycket grannlaga natur. Ett företag har exempelvis ett visst är icke möjlighet att, även med en mycket stark ned- skärning av vinstutdelningen, göra sådana avskrivningar, som i medeltal skett under tidigare år, men dessa hava i stället varit av sådan storleks- ordning, att företaget det oaktat ser sig i stånd att, därest avskrivningarna för löpande året hållas nere, giva en måttlig utdelning till aktieägarna. Principen synes böra vara att vid årsslut med större vinster göra kraftigare avskrivnin- gar eller avsättningar till fonder, för att vid årsslut med reducerade vinster i stället kunna lämna någon avkastning på investerat kapital. Spörsmålet är emellertid av så omfattande natur och står i så intimt samband med aktie- bolagslagens bärande principer, att det lämpligen synes böra övervägas vid den utredning, som inom lagberedningen pågår med uppgift att avgiva för- slag om revision av gällande aktiebolagslag. För de sakkunniga har syftet varit att väcka frågan, huruvida möjlighet finnes att i angivna hänseende åstadkomma en för de enskilda och det allmänna nyttig skärpning av lag- stiftningen. De sakkunniga vilja i detta sammanhang framhålla betydelsen av, att avdrag i beskattningshänseende medgivas i sådan utsträckning, att dessa konsolideringssträvanden icke motverkas.

Vidkommande råvaruförsörjningen bör vidare beaktas den försäljnings- politik, som skogsägarna och virkesleverantörerna kunna komma att till- lämpa. Den största försäljaren av rundvirke till skogsindustrierna är domän— verket. .

Virket från kronoparkerna försäljes huvudsakligen dels vid de årliga kronoskogsauktionerna på hösten, dels genom anbud efter utannonsering. Fleråriga leveransavtal hava under de senaste åren endast förekommit efter särskilt åläggande och ingått såsom ett led i de företagna åtgärderna för ett återupptagande av rörelsen vid vissa trävaruindustrier, särskilt i övre Norr— land.

Avverkningarna på domänverkets skogar hava exkl. bark i medeltal under åren 1928—1932 beräknats uppgå till 4'4 milj. fm3 och för år 1933 till 4'9 milj. fm3, motsvarande i gagnvirke av barrskog i medeltal under åren

1928—1932 3'6 milj. fm3 och år 1933 4'3 milj. fm3. Till jämförelse kan upp- givas, att den sammanlagda konsumtionen av sågtimmer och pappersved i medeltal under åren 1928—1932 uppgick till 230 milj. fm3 och år 1933 till 220 milj. fm3 exkl. bark.

Emedan statens skogar till övervägande del äro belägna i norra Sverige, komma de största avverkningsbeloppen på dessa landsdelar. I medeltal under åren 1928—1932 och år 1933 hava dessa uppgått till följande kvantiteter i 1 000 fm3 inkl. bark.

Medeltal under j åren 1928—1932 År 1933 *

1 000 fma [ Norrbottens län .................................... 1 431 1 725 Västerbottens län .................................. 1 390 1 576 Jämtlands och Västernorrlands län .................. 488 463 Gävleborgs och Kopparbergs län .................... 542 521

Övriga delar av landet .............................. . 1 247 1 493 |

Hela riket 5 098 | 5 778 i

Övriga allmänna skogar, såsom ecklesiastika skogar och allmänningar av olika slag, äro även av förhållandevis stor betydelse för virkesförsörjningen av skogsindustrierna. Dessa skogar uppgå sammanlagt till i runt tal 951 000 hektar produktiv skogsmark, och försäljningarna från dessa skogar ske i stort sett efter enahanda grunder som i domänverket.

De enskilda skogarna — frånsett dem som ägas av aktiebolag -—— omfatta ungefär hälften av landets skogsmark, och avkastningen från desamma är därför av stor betydelse för industriernas virkesförsörjning.

Vid inköp från enskilda virkesleverantörer hava avtal tidigare i allmän- het uppgjorts med varje särskild säljare. Under de senare åren hava emeller- tid i olika län bildats skogsägareföreningar, som i huvudsak hava till upp- gift att tillvarataga medlemmarnas intressen vid försäljningar av rundvirke. Under länsföreningarna lyda vanligen mindre lokala sammanslutningar. Föreningarna arbeta dels som självständiga leverantörer, vilket hittills dock i huvudsak endast förekommit i fråga om vedleveranser, dels som försälj- ningsombud, varvid föreningarna sammanföra medlemmarnas virkespartier till större sådana, om vilka försäljningsavtal träffas, dock att föreningen som sådan icke ikläder sig några ekonomiska risker. Med medlemskap i vissa föreningar följer ovillkorlig skyldighet att försälja allt virke genom föreningen, men i de flesta är gången den, att medlemmarna få teckna sig för vissa bestämda leveranser, varom föreningen sedan underhandlar om försäljning.

Dessa föreningar hava dock ännu i allmänhet ej uppnått sådan fasthet, att man närmare kan yttra sig om deras framtida betydelse såsom försälj- ningsorgan samt i vad mån deras försäljningspolitik kan komma att röna

inflytande på industriens råvaruförsörjning. Otänkbart är ej heller, att avtal om virkesleveranser i framtiden i större utsträckning än hittills kunna komma att slutas mellan köparna och säljarnas organisationer, vilket på vissa håll redan är förhållandet i vårt land.

Av betydelse för skogsindustriernas stabilisering är att såväl staten som öv- riga skogsägare i landet så bedriva sin avverkningspolitik, att densamma, utan att eftersätta Skogsägarens ekonomiska intressen, likväl underlättar och främjar industriens råvaruförsörjning.

Den koncentration, som ägt rum inom landets skogsindustrier, och det ned- läggande av sågverk, som de ekonomiska betingelserna av ena eller andra slaget föranlett under de gångna åren, hava enligt de sakkunnigas mening båda varit av sådan omfattning, att man icke under de närmaste åren torde hava att emotse något motsvarande. Detta omdöme, som givetvis avser kon- kurrenskraftiga företag, bygger dock på den förutsättningen, att den nu- varande produktionsvolymen även i framtiden kan upprätthållas, vilket i sin ordning till övervägande del är beroende av såväl huru världsmarknaden för skogsindustriernas produkter kommer att utveckla sig som ock att kon- kurrensen från andra träexporterande länder icke blir alltför besvärande.

Många av de i landets inre delar drivna sågverken hava stor betydelse för den lokala konsumtionen och folkförsörjningen i respektive orter. Den för- månliga ställning, som dessa verk intaga med hänsyn till såväl råvaruför- sörjning och försäljningsmöjligheter som även i många fall lägre produk- tionskostnader, gör dem var i sin ort jämförelsevis mindre beroende av världsmarknadsläget och den inbördes konkurrensen. De hava en icke ovä- sentlig rent lokal uppgift att fylla och konkurrera föga med exportsågverken. I södra och mellersta delarna av Sveriges inland finnas dock relativt stora skogsområden, exempelvis i Bergslagen, där sågtimret i förädlat skick — med undantag för produktionen vid några större verk, som helt är inriktad på export — ej finner tillräcklig avsättning inom landet utan måste på järnväg, i pråmar eller på bägge sätten vidarebefordras till exportmark- uaderna eller utskeppningshamn. De väsentligt högre transportkostnader, som sågverken därstädes få vidkännas, förorsaka, att de, i den mån denna merkostnad icke utjämnas av lägre råvarukostnader, i konkurrenshänseende komma i en ganska ogynnsam ställning gentemot kustsågverken. Vad nu anförts om sågverksindustrien gäller givetvis i tillämpliga delar även om massaindustrien.

Det torde vara allmänt bekant, huru känslig trävaruindustrien av naturliga skäl måste sägas vara för ekonomiska kriser ute i världen, och ingen torde för närvarande vara i stånd förutsäga, när nästa kris ånyo kommer att sprida sina ödeläggande verkningar till vårt lands skogsindustrier. Statsmak- terna hava nödgats genom betydande ekonomiska uppoffringar ingripa stöd- jande för de därav berörda befolkningsgrupperna och samhällena, vilket i. åtskilliga fall skett genom direkta åtgärder för återupptagande av driften vid

II.—417154

nedlagda sågverk. Erfarenheterna ur sociala synpunkter av de två senaste kriserna och den under de senare åren i viss omfattning genomförda koncen- treringen hava enligt de sakkunnigas mening dock varit så kännbara för därav berörda befolkningsgrupper och för det allmänna, att man med fullt fog torde kunna ställa den frågan, huruvida det vid en framtida kris icke skulle kunna vara möjligt att i någon mån mildra verkningarna därav.

De sakkunniga hålla före, att det icke blott är ett allmänt intresse utan jämväl ett intresse för industrien själv, att en sådan samverkan på ett tidigt stadium kommer till stånd mellan å ena sidan statsmakterna och de lokala myndigheterna samt å den andra företagarna själva, att de sociala verknin- garna — på grund av rubbningar i produktionens upprätthållande —— med hänsyn till dem, som därav äro beroende, så långt möjligt genom förebyggan- de åtgärder mildras. I sådant hänseende anse de sakkunniga, att företagarna genom sina organisationer eller enskilt frivilligt borde åtaga sig —— eventuellt om så befinnes påkallat ålades —-— en anmälningsskyldighet till Kungl. Maj:t eller annan myndighet, som därtill av Kungl. Maj :t kan förordnas, att, där så utan olägenhet för företaget kunde ske, i möjligast god tid före den plane- rade åtgärdens verkställande anmäla sin avsikt att nedlägga eller i större omfattning inskränka sin verksamhet. Genom ett sådant förfarande kunde det för statsmakterna bliva möjligt att före rubbningen i fråga verkställa undersökning, huruvida och i vilken mån det kunde vara möjligt att i samförstånd med företaget och i samverkan med såväl detta som ock de lokala myndigheterna och arbetarna förebygga eller mildra verkningarna av de ifrågasatta åtgärderna. Givetvis får detta icke ske på sådant sätt, att eventuella åtgärder komme att menligt inverka på företagarens frihet att på ett för rörelsens fortsatta bedrivande ändamålsenligt sätt ekonomisera och planlägga sin verksamhet, men detta behöver icke heller enligt de sakkun- nigas mening bliva fallet. Statsmakternas intresse av att industriens utveck— ling icke i något avseende hämmas är så uppenbar, att de åtgärder, som i förekommande fall från statsmakternas sida kunde komma att vidtagas, säkerligen komme att inriktas på främjandet av industriens fortsatta fram- gång. I detta syfte måste också känslan av ansvar hos företagarna mot de anställda och den bygd, i vilken industrien arbetar, även i fortsättningen på- räknas. Vad nu sagts är visserligen icke något som enbart gäller om här be— rörda produktionsgrenar, men som tidigare framhållits intaga skogsindu- strierna i många fall, särskilt i vissa landsdelar, en särställning ur folkför— sörjningssynpunkt av den betydelse, att den sålunda av de sakkunniga ifrå— gasatta åtgärden helt visst måste anses påkallad.

Förslag och rekommendationer.

De sakkunniga föreslå, att en på lämpligt sätt utförd omtaxering av Sve- riges skogar må komma till stånd inom en nära framtid, avseende i första hand de distrikt, där råvarutillgången enligt de sakkunnigas beräkningar icke medgiver en avverkning av tillräcklig storlek för täckande av den beräk- nade konsumtionen.

Vidare få de sakkunniga understryka önskvärdheten av, att en fortlöpande avverkningsstatistik med det snaraste må komma till stånd, avseende i första hand sådant rundvirke, som förbrukas av skogsindustrierna.

De sakkunniga anse, att det bör tagas under övervägande vid den pågående utredningen om revision av gällande aktiebolagslag, huruvida strängare före- skrifter borde meddelas för aktiebolag än de nu gällande i fråga om ned- skrivning av värden på anläggningar och lager samt om fondbildning.

Vidare föreslå de sakkunniga, att företagarna inom skogsindustrierna ge- nom sina organisationer eller enskilt frivilligt borde åtaga sig _ eventuellt om så befinnes påkallat ålades — en anmälningsskyldighet till Kungl. Maj:t eller annan myndighet, som därtill av Kungl. Maj:t kan förordnas, att, där så utan olägenhet för företaget kan ske, i möjligast god tid före ett planerat nedläggande av verk eller i större omfattning inskränkande av verksamheten anmäla denna sin avsikt.

Slutligen anse de sakkunniga, att frågan om beredande av varaktig för- sörjning i produktivt arbete åt den överflödiga arbetskraften inom industri- distrikten i Västernorrlands län förtjänar statsmakternas särskilda beaktande.

Särskilt yttrande

av herrar Ekman, Strindlund och Walles.

Undertecknade hava icke kunnat biträda de sakkunnigas uttalande å sid. f 136 beträffande överskottet av granvirke av sulfitvedsdimensioner i Norr- * bottens län.

De sakkunniga uttala nämligen, att den relativt stora tillgången på gran- massaved inom Norrbotten möjliggör vid lämpligt konjunkturläge en ut- byggnad av den grankonsumerande industrien därstädes. Det är emellertid enligt vålrt förmenande icke enbart råvarans belägenhet i förhållande till industriens, som är avgörande för, varest råvaran bör förädlas, utan det är även andra faktorer, som inverka härpå, och varom de sakkunniga tidigare uttalat sig. Innan beräkningar föreligga över dessa faktorers inverkan på det ekonomiska resultatet av råvarans förädling inom den ena eller andra landsändan, anse vi det icke motiverat att göra något uttalande om möjlig- heten av att inom Norrbotten utbygga den granvirkeskonsumerande indu- strien för förädling av eventuellt uppstående överskott av granvirke av sul- fitvedsdimensioner därstädes. Det stycke i de sakkunnigas utlåtande å sid. 136, som börjar med orden »De sakkunnigas utredningar hava vidare givit vid handen», och som slutar med orden »en utbyggnad av den grankonsumerande industrien därstädes», anse vi bort hava erhållit följande lydelse:

De sakkunnigas utredningar hava vidare givit vid handen, att ett bety- dande överskott på granvirke av sulfitvedsdimensioner förefinnes i Norr- ? bottens län, i förhållande till den nuvarande konsumtionen. Som av de upp- rättade virkesbalanserna för redogörelseområdet nr 1—14 framgår, motsva- : ras detta överskott av granmassaved dock i runt tal av underskottet inom de södra delarna av ifrågavarande område. Visserligen täckes detta under- skott för närvarande endast till mindre del av granmassaved från Norrbot- ten, men utvecklingen torde dock, under förutsättning av en i framtiden bi- behållen produktion vid de grankonsumerande massaindustrierna i andra delar av landet, gå i riktning mot en väsentlig ökning i efterfrågan på norr- bottensgranen därstädes. Det bör ock beaktas, att den beräknade årsavverk- ningen av granvirke i övre Norrland betydligt överstiger den motsvarande tillväxten, nämligen för området nr 1—5 med icke mindre än 69 procent och

för området nr 6—7 med 48 procent, varför de angivna nettoårsavverknings- beloppen av granmassaved i en framtid otvivelaktigt måste komma att un- dergå betydande minskning, i samma mån som exploateringen av det nuva- rande överåriga granförrådet äger rum.

Särskilt yttrande

av herr Ekman.

Undertecknad, som i likhet med de sakkunniga anser att intet bör under— | låtas för att om möjligt mildra de sociala olägenheterna vid industris ned- läggande, har icke kunnat biträda förslaget om anmälningsskyldighet om så- dant nedläggande, vare sig frivillig eller obligatorisk.

Nedläggandet av en industri sker i allmänhet icke utan rent nödtvång ef- , ter föregående omsorgsfull prövning av alla på frågans avgörande inver- t kande ekonomiska och sociala faktorer. Åtgärder till förhindrande av ett i i l

sådant nedläggande och till upprätthållande av drift vid industriell anlägg- ning, som efter omsorgsfull prövning visat sig vara icke ekonomisk, kunna icke på sikt avvärja de olägenheter i socialt hänseende, som av nedläggan- det kunna bliva följden. En folkförsörjning av mera permanent slag, åstad- kommen genom ett i ekonomiskt hänseende icke bärkraftigt industriföretag, vare sig det drives av stat, kommun eller enskild, är otänkbar. Huruvida de åtgärder, som statsmakterna vidtagit för återupptagandet av driften vid nedlagda sågverk, varit välbetänkta, därom äro meningarna de- lade. Ännu torde vara för tidigt att bedöma, huruvida genom dessa åtgärder säkerställts en fortsatt drift vid ifrågavarande sågverk eller om därmed en- dast vunnits en kort frist, innan de sociala olägenheterna på grund av en av förhållandena framtvingad ny nedläggelse av de ifrågasatta verken åter göra sig gällande. Även om det anses önskvärt, att det allmänna vidtager åtgärd, som tem- porärt minskar olägenheten av nedläggandet av ett industriföretag, och så- dan åtgärd icke kan vidtagas av företaget ensamt, torde, därest företagaren icke anser anledning föreligga att bringa detta till det allmännas kännedom, det allmänna genom sina organ utan svårighet kunna taga initiativet, där så anses påkallat, till överläggning med industriidkaren om åtgärd i syfte att ; tillfälligtvis minska de sociala olägenheterna av nedläggandet. En planerad j driftsnedläggelse vid en industriell anläggning blir snart allmänna samtals- ' ämnet på platsen och bringas därigenom automatiskt till kommunala och andra myndigheters vetskap.

Någon praktisk betydelse för åtgärders vidtagande i angivet syfte har an- mälningsskyldigheten sålunda icke, men väl en del olägenheter. Den viktigaste betänkligheten mot anmälningsskyldigheten torde vara, att

industriens rörelsefrihet därigenom utan tvivel kommer att beskäras. Vis- serligen uttala de sakkunniga, att ett ingripande av det allmänna icke får ske på sådant sätt, att eventuella åtgärder komme att menligt inverka på företagarens frihet att på ett för rörelsens bedrivande ändamålsenligt sätt ekonomisera och planlägga sin verksamhet. Men sedan anmälan om det pla— nerade nedläggandet gjorts till myndighet, torde väl därav även följa, att myndigheten tillerkänts befogenhet och därmed även ålagt sig skyldighet att ingripa. Vad händer om efter långa undersökningar det befinnes, att myndigheten och industriidkaren hava olika meningar om vad som bör göras? Om det allmänna har i sin hand att något bestämma, vad återstår då av industriidkarens rörelsefrihet? Är det allmänna berett att övertaga det ekonomiska ansvaret, eller med andra ord är meningen den, att det all- männa, stat eller kommun, skall bliva företagare genom att på ett eller an- nat sätt inträda såsom ägare av eller få dispositionsrätt till industrianlägg— ningen?

Det torde även kunna förväntas, att svaga industrier anse sig på grund av anmälningsskyldigheten hava rätt att påräkna det allmännas stöd genom erhållande av subventioner i en eller annan form till fortsättande av en rö- relse, som eljest skulle nedläggas. Uppenbart är att sådana åtgärder ej kunna vara annat än till skada för industrien i dess helhet.

Vad nu sagts äger i tillämpliga delar lika om ej större betydelse, när för ett industriföretag uppstår fråga om verksamhetens inskränkning. En sta- tens inblandning i sådant fall kan helt enkelt ej ske utan intrång på före- tagets rörelsefrihet. Härtill kommer att anmälningsskyldigheten skulle gö- ras beroende av något så svävande som att inskränkningen vore avsedd att ske »i större omfattning». Det allmännas undersökning beträffande ett indu- striföretag kan även medföra den praktiska olägenheten, att detta icke på tid, som för företaget är lämpligast, kan genomföra en planerad industriell omorganisation. De ekonomiska olägenheterna för företaget och därmed för den bygd, inom vilken det ämnat fortsätta sin verksamhet, som kunna bliva en följd av en sådan försening, torde icke böra underskattas.

Särskilt yttrande *

av herrar Strindlund och Walles.

I anslutning till den föreslagna anmälningsskyldigheten för ifrågavarande företagare vid planerad nedläggning eller inskränkning i större omfattning av verksamheten hava vi ansett, att de sakkunniga bort föreslå ordnandet av ett statligt informationsväsen för att bereda statsmakterna möjlighet att kon- tinuerligt följa produktionsförhållandena inom skogsindustrierna.

R 0 G A B

Till KONUNGEN.

Innan 1933 års skogsindustrisakkunniga gå att avgiva särskilda utlåtanden över till dem remitterade framställningar om erhållande av län eller subvention för upp- rätthållande av befintlig sågverksrörelse eller återupptagande av driften vid redan nedlagda verk ur de av riksdagen beviljade anslagen till främjande av enskild företagsamhet, få de sakkunniga i underdånighet erinra om följande.

I ändamål att -— i enlighet med direktiven i statsrådsprotokollet för utrednings- arbetets bedrivande — få en uppfattning dels om storleken av den produktion av sågade trävaror och pappersmassa, för vilken förutsättningar anses föreligga i vårt land under de närmaste åren, dels om fördelningen av denna produktion, dels slutligen om storleken av den tillgängliga råvarutillgången, hava de sakkunniga efter därtill erhållet tillstånd bland annat igångsatt speciella utredningar, ägnade dels att beträffande sågverks- och pappersmasseindustrierna belysa storleken av den i gång varande produktionsapparaten under senare år inom varje större ådalsområde i Norrland, Dalarna och Värmland och för den övriga delen av landet, dels att för samma områden med ledning av riksskogstaxeringens uppgifter verkställa be- räkningar över den tillgängliga råvaran för nämnda industrier.

Genom utförande av dessa specialutredningar förmena de sakkunniga, att det skall bliva dem möjligt att åtminstone i viss grad bedöma å ena sidan lämpligheten ur virkesförsörjningssynpunkt av trävaruindustriens nuvarande lokala förläggning, samt å den andra huruvida och i vad mån den nuvarande produktionsapparaten inom dessa industrier i förhållande till storleken av den beräknade exporten och inhemska konsumtionen kan anses tillgodose en för landet ur olika synpunkter lämplig produktionsstorlek och produktionskapacitet.

I vad mån dessa utredningar eller förhållandena i övrigt under utredningsarbetets gång kunna komma att leda till förslag från de sakkunniga om åtgärder på längre sikt, vilka kunna anses påkallade för vinnande av det i direktiven angivna syftet, ävensom arten och omfattningen av dessa åtgärder, äro de sakkunniga på utred- ningsarbetets nuvarande stadium sålunda icke nu beredda att yttra sig om.

Vad däremot beträffar vissa till Eders Kungl. Maj:t från kommuner, organisa- tioner eller företagare ingivna underdåniga framställningar med anhållan om statens stöd antingen för vidmakthållande av befintlig verksamhet eller för åter- upptagande av redan nedlagd drift, komma de sakkunniga att i underdånighet av- giva anbefallda utlåtanden efter verkställd utredning för varje särskilt fall. Stock- holm den 24 oktober 1933.

Underdånigst D. HANSEN. J. L. EKMAN. AUG. LINDBERG. KNUT O. NORLIN. GERH. STRINDLUND. J. G. WALLES.

/ Magnus Nordquist.

Bilaga B.

__ Den för Sveriges samtliga skogar beräknade årsavverk- i ningens fördelning på olika flod- och länsområden.

Inledning.

På uppdrag av 1931 års skogssakkunniga utarbetade professor Tor Janson och undertecknad år 1932 på grundval av riksskogstaxeringen en avverkningsberäkning för Sveriges samtliga skogar. Därvid beräknades icke endast den totala årsavverk- ningen med uppdelning på olika trädslag utan även dess ungefärliga fördelning på olika grovleksklasser efter toppdiametern med avdrag för röta, krökar m. fl. felaktigheter. Arbetet utfördes under uppdelning av skogarna på följande redovis- ningsområden, som med hänsyn till de då föreliggande beräkningarna hade av- gränsats, så att de med avseende på bonitet, skogstyp, vägnät och bebyggelse skulle bliva någorlunda likartade.

1. Norr- och Västerbottens läns lappmarker. ,

2. » » » » kustland.

3. Jämtlands län samt norra delen av Kopparbergs län (Särna—Idreområdet och norra Siljansområdet). Västernorrlands län. Gävleborgs län samt södra delen av Kopparbergs län (södra Siljansområdet och Falu—Säterområdet) .

$”?

6 Värmlands län. 7 Örebro och Västmanlands län. . 8 Uppsala, Stockholms och Södermanlands län. 9. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. 10. Skaraborgs och Östergötlands län. 11. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. 12. Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge och Gotlands län. : I nedanstående utredning, som utförts på uppdrag av 1933 års skogsindustri- ' sakkunniga, har jag enligt lämnade direktiv haft att för de nordligare delarna av landet så till vida omarbeta den år 1932 utförda avverkningsberäkningen, att redo- visningen i stället komme att ske med uppdelning av skogarna på de av riksskogs- taxeringsnämnden inom nyss nämnda landsdelar särskilt redovisade flodområdena. Årsavverkningen i sin helhet samt dess fördelning på olika grovleksklasser m. m. skulle därvid för varje flodområde beräknas efter de tidigare tillämpade grun- derna. Efter komplettering för de sydligare delarna av landet med de för desamma år 1932 beräknade avverkningsbeloppen, varvid uppdelningen å länsområden skulle bibehållas, borde sålunda för riket i sin helhet slutsiffrorna bliva oförändrade. Till fullföljande av det mig lämnade uppdraget framlägger jag här nedan under

Av Chefen för W. Trahns skogsbyrå, jägmästaren Arvid Modin. bibehållande av samma rubriker som i 1932 års avverkningsberäkning först en

____,___.._——-—.s.._.._—__v _. .. _

redogörelse för den nya uppdelningen på redovisningsområden jämte det siffer- material, som för desamma ur riksskogstaxeringsnämndens betänkande eller dess arkiverade grundhandlingar kunnat sammanställas, varpå de utförda beräkningarna följa. De grunder, efter vilka årsavverkningen, dess fördelning i grovleksklasser m. rn. år 1932 beräknades, har jag icke funnit nödvändigt att här fullständigt åter- upprepa, utan hänvisar jag i dessa avseenden till sid. 29 och följande i 1931 års skogssakkunnigas betänkande. För det sätt, varpå de tidigare beräknade avverk- ningsbeloppen nu å de nya redovisningsområdena fördelats, redogör jag däremot mera ingående.

Redovisningsområden.

De av riksskogstaxeringsnämnden redovisade flodområdena omfatta hela Norr- bottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län, utom en mindre del av Jämtlands län, som avvattnas till Norge. Vidare omfatta dessa flod- områden större delen av Kopparbergs och Värmlands län samt mindre delar av Västmanlands och Uppsala län. Genom uppdelningen på flodområden komma sålunda länsområdena nr 1—4 i 1932 års avverkningsberäkning att helt bortfalla. Av de återstående delarna av nr 5, Gävleborgs län och södra delen av Kopparbergs län, nr 6, Värmlands län, och nr 7, Örebro och Västmanlands län, har nu bil- dats ett nytt länsområde. Nr 8, Uppsala, Stockholms och Södermanlands län, har bibehållits, ehuru minskat med det område, som ingår i Dalälvens flodområde. De övriga länsområdena, nr 9—12, hava bibehållits oförändrade.

Den nu anbefallda indelningen i redovisningsområden kommer sålunda, om riks- skogstaxeringens flodområden grupperas från norr till söder, att te sig på nedan- stående sätt. Sådana flodområden, som inrymma två eller flera älvar, komma i ef- terföljande tabeller att endast angivas med det flodnamn, som här nedan kursi- verats.

Flodområden.

1 Nedre Torne älv och Keräsjoki. 2 Övre Torne älv (ovan Tärendöbifurkationen), Sangisån och Kalix älv. 3 Töre älv, Vitån, Råne älv och Alstersundet.

4. Lule älv och Alån.

5. Ros- och Alteråarna, Pite och Lillpite älvar samt Rokån.

6 Jävreån, Åby, Byske och Kåge älvar. 7 Skellefte älv. 8 Bure älv, Mångby-, Kolaboda-, Rickle-, Dalkarls-, Sävar- och Tavelåarna. 9. Ume älv. 10. Hörneån, Öre älv, Leduån och Lögde älv. 11. Husumån, Gide älv, Idbyån, Moå'lven och Nätraån. 12. Ångermanälven och Gådeån.

13. Indalsälven.

14. Selångersån och Ljungan. 15. Gnarps-, Harmångers-, Delångers-, Öränge- och Norralaåarna. 16. Ljusnan. 17. Skärj-, Hamrånge-, Testebo- och Gavle-åarna.

18. Dalälven. 19. Klarälven. 20. Norsälven.

21. Byälven.

Länsomräden.1 22. A flodområden ej redovisade delar av Kopparbergs, Värmlands och Västman- lands län samt Örebro län.

23. Uppsala län förutom den del, som redovisats till Dalälven, samt Stockholms och Södermanlands län. 24. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. 25. Skaraborgs och Östergötlands län. 26. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. 27. Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge och Gotlands län. 28. Jämtlands län till Norge.

Från riksskogstaxeringsnämndens arkiverade handlingar samman- ställt siffermaterial.

För den nu ifrågavarande utredningen har för varje nytt redovisningsområde erfordrats uppgift om areal, virkesförråd och tillväxt med fördelning på ägoslag, trädslag, bonitets- och åldersklasser. På grundval av dessa uppgifter har jag haft att beräkna årsavverkningen enligt de vid 1932 års avverkningsberäkning för de skilda trädslagen och åldersklasserna kalkylerade avverkningsprocenterna samt att uppdela densamma på grovleksklasser, vilket även skulle ske med utnyttjande av den tidigare för de skilda trädslagen och åldersklasserna funna procentuella för- delningen. De uppgifter om fördelningen på grovleksklasser vid brösthöjd, dessa grovleksklassers medeldiameter, medelbarktjocklek, medelhöjd m. m., som vid den förra utredningen lågo till grund för beräkningen av den nyssnämnda fördelningen på grovleksklasser efter toppdiametern, hava sålunda nu vid avverkningsberäk- ningen för de nya redovisningsområdena icke behövt sammanställas.

Ovan nämnda procentserier för uträkningen av totalavverkningen och dess för- delning på olika grovleksklasser liksom också de procenter, efter vilka avdragen på grund av tekniska felaktigheter verkställdes, voro härledda för varje länsområde för sig, och uppvisade områdena sinsemellan avsevärda variationer. Flodområdena äro emellertid nästan undantagslöst belägna inom två eller flera skilda länsområ- den. Det har därför varit nödvändigt att bearbeta dessa flodområden med uppdel- ning på var och en av de därinom förekommande skilda länsdelarna. Därvid har jag dock kunnat anknyta arbetet till riksskogstaxeringsnämndens arbetsmetod. Se- dan de nordligare delarna av landet uppdelats efter länsgränser samt gränser mel- lan olika flod- och höjdområden, varigenom ett mycket stort antal primärområden uppkomma, bearbetades nämligen vid riksskogstaxeringen varje sådant primär- område för sig. Genom sortering av dessa primärområden dels efter län, dels efter , flod- och höjdområden kunde därefter sammandragssiffror för varje nyssnämnd * kategori erhållas. I riksskogstaxeringsnämndens arkiverade handlingar hava så- ; lunda i regel för vart och ett av de vid 1932 års avverkningsberäkning bildade läns- l områdena specialuppgifter för de däri ingående delarna av skilda flodområden l kunnat återfinnas. Specialuppgifterna för dessa primärområden hava nu samman- ställts, varefter årsavverkningen, grovleksfördelningen och skadeavdragen efter de för länsområdet i sin helhet gällande procentserierna uträknats för varje primär- område. Efter sammanläggning av primärområdena hava därefter alla summor avstämts mot de tidigare för länsområdet i sin helhet kalkylerade siffrorna. Efter denna avstämning hava slutligen samtliga primärområden sorterats på flodområ- den, varefter summor och medeltal för dessa uträknats.

* Lånsomrädena nr 22—28 äro i betänkandet sammanförda till en grupp, övriga landet, som därstädes åsatts nr 22.

Siffermaterialet för de ovan nämnda primärområdena har jag icke ansett nöd- vändigt att här återgiva.

De för redovisningsområdena i sin helhet sammanställda uppgifterna rörande markens,1 virkesförrådets och tillväxtens fördelning på olika åldersklasser fram- läggas jämte de uträknade årsavverkningarna i bil. 1—28.

Årsavverkningen, uppdelad på grovleksklasser efter toppdiametern, samt det på motsvarande grovleksklasser uppdelade virkesförrådet har redovisats i bil. 29—56.

Beträffande det framlagda siffermaterialet bör följande framhållas. För de mindre flodområdena, särskilt i de nordligaste delarna av landet, varest avståndet mellan taxeringslinjerna uppgått till 2 mil, måste siffrorna såväl be- träffande hela arealen prod. skogsmark, hela virkesförrådet och tillväxten som framför allt beträffande uppdelningen på trädslag, åldersklasser m. m. anses rätt osäkra. I detta avseende hänvisar jag till utredningen i riksskogstaxeringsnämndens betänkande, bil. C, Taxeringsförfarandets tillförlitlighet med hänsyn till linje- avståndet.

Siffrorna rörande arealens, virkesförrådets och tillväxtens uppdelning på ål- dersklasser ha i riksskogstaxeringsnämndens bearbetningar och publikationer redo- visats i skilda tabeller utan sammanställning och uträkning av de olika ålders- klassernas genomsnittliga kubikmassa och tillväxt per har. Anledningen härtill har närmare utvecklats i 1932 års avverkningsberäkning, varför här endast i korthet bör framhållas, att vid de beräkningsmetoder, som vid riksskogstaxe- ringen kommit till användning, fröträd och restskog å byggen blivit hän- förda till den mot åldern svarande åldersklassen, oaktat marken redovisats såsom kal, och att det även i andra fall kunnat inträffa, att markens och virkesförrå- dets åldersredovisning icke överensstämma, varför en uträkning åldersklassvis av kubikmassa och tillväxt per har icke kan beräknas ge fullt riktiga siffror. Oaktat skiljaktigheterna de olika redovisningarna emellan gjordes dock vid 1932 års av- verkningsberäkning en sammanställning därav, och såsom skäl därtill anfördes, att de uträknade värdena för kubikmassan och tillväxten per har inom olika ålders- klasser trots bristfälligheterna dock gåve en viss översikt över förhållandena inom de skilda redovisningsområdena.

Av samma skäl hava motsvarande sammanställningar, bil. 1—21, nu upprättats även för de nybildade redovisningsområden, som motsvara flodområdena. Därvid har en svårighet tillstött, som ifråga om lövträden minskar specialuppgifternas till- förlitlighet. I riksskogstaxeringsnämndens grundhandlingar för de primärområden, som motsvara skilda flodområden inom varje län, hava nämligen endast beträf- fande Klarälven, Byälven och Norsälven uppgifter om björkens och »övriga träd- slags» åldersfördelning kunnat återfinnas. För övriga flodområden finnes beträf- fande dessa trädslag visserligen uppgift om totala virkesförrådet och totala till- växten inom de skilda primärområdena men icke om åldersfördelningen. För en exakt utredning därom hade erfordrats att på nytt utsortera och bearbeta det insamlade provträdsmaterialet. Det betydande räknearbete, som därvid blivit nödvändigt, hade dock knappast stått i proportion till den nytta, som där- med för nu föreliggande syften vunnits. Björkens och »övriga trädslags» kubik- massa har därför för flodområdena i fråga nu endast helt approximativt ålders- uppdelats, varvid uppdelningen för alla inom ett visst länsområde liggande flod- områdesdelar skett efter den för länsområdet i sin helhet enligt 1932 års avverk- ningsberäkning gällande proportionen. Tillväxten inom de olika åldersklasserna har därefter för varje primärområde uträknats efter länsområdets motsvarande

1 Rubriken skogsproduktiv mark» i dessa sammanställningar inrymmer såväl den egent- liga skogsmarken som hagmarken.

medeltillväxtprocenter. Sedan primärområdena sorterats och summerats till flod- områden, har slutligen den för nu ifrågavarande trädslag på ovan angivet sätt er— hållna tillväxtsumman jämförts med dessa trädslags totala tillväxt inom området i fråga enligt uppgifterna i riksskogstaxeringsnämndens grundhandlingar, varefter skillnaden utproportionerats på de olika åldersklasserna så, att summan kommit att överensstämma med nyss nämnda uppgifter. De ökningar resp. minskningar, som därvid varit erforderliga, hålla sig i regel inom 5 0/o och överstiga endast un- dantagsvis 10 0/0 av den först för varje flodområde uträknade tillväxten. Genom nyssnämnda jämkningar har emellertid för de olika åldersklasserna förhållandet mellan förråd och tillväxt godtyckligt rubbats. I bil. 1—18 har därför för björk och »övriga trädslag» den mot detta förhållande svarande tillväxtprocenten icke uträknats.

Den ovan beskrivna summariska uppdelningen av björkens och »övriga träd- slags» kubikmassa och tillväxt måste givetvis beräknas hava medfört vissa fel även i det virkesförråd och den tillväxt, som för trädslagen sammanlagt redovisats i de olika åldersklasserna, och sålunda även i för desamma uträknad medelkubik- massa per har, tillväxt per har och genomsnittlig tillväxtprocent. Då björkens och »övriga trädslags» kubikmassa i regel understiger 20 0/0 av den för alla trädslag sammanlagda, har jag dock ansett nyssnämnda slutresultat icke vara otillförlit- ligare än att desamma för en överblick över förhållandena inom de skilda flod- områdena kunna vara av värde. Visserligen hade björken och »övriga trädslag» i den nu utförda utredningen kunnat helt uteslutas, men trots detaljresultatens osäkerhet har det dock efter samråd med de sakkunniga ansetts lämpligare att genom dessa trädslags medtagande vinna full anslutning till 1932 års avverkningsberäkning.

Även i vissa andra än här ovan relaterade avseenden hava ofullständigheter i grundhandlingarna nödvändiggjort en del approximeringar och jämkningar, men dessa sakna praktisk betydelse och kunna därför här förbigås.

För att underlätta en jämförelse i en del mer betydelsefulla avseenden de olika redovisningsområdena emellan har jag å efterföljande sidor sammanställt vidstå— ende tabeller rörande den produktiva skogsmarkens fördelning på bonitets- och åldersklasser samt virkesförrådet per har i olika åldersklasser (tab. 1—3).

Grunderna för avverkningsberäkningen.

Vid den år 1932 av professor Tor Janson och undertecknad utförda avverk- . ningsberäkningen gällde uppgiften att beräkna den virkeskvantitet, som vid iakt- ' tagande av god skogsvård men eljest utan större omläggning av dittills genomförd ' avverkningspolitik borde under närmaste 10 å 20 år årligen kunna uttagas. Den för de olika redovisningsområdena kalkylerade årsavverkningen bör sålunda anses ? motsvara det belopp, som vid genomförandet av rationella gallringar i alla åldrar och vid tillvaratagande även av de klenaste virkesdimensionerna av alla trädslag (exkl. stubbar och grenved) skulle komma att stå till förfogande.

Enligt lämnade direktiv har jag nu endast haft att utreda, huru den år 1932 kalkylerade årsavverkningen kan beräknas fördela sig på de nya redovisnings— områden, för vilka tidigare redogjorts. Under sådana förhållanden har jag, såsom redan tidigare nämnts, icke funnit nödvändigt att nu mer ingående återge de grunder, efter vilka 1932 års avverkningsbelopp uträknades.

I korthet anser jag mig dock böra erinra om de många olika faktorer, som för varje åldersklass påverkat beräkningarna. För de nordligaste områdena måste så-

"l'ab. 1.

Bonitetsklass

Den skogsprod. markens procentiska fördelning på bonitetsklasser. %

Medel- : Nr Redovrsnmgsomräde I I II & IUI IV V * VI lvnl VIIII IX h_onltet ! (ideal) 5 p r 0 e e n t ! E 1 Nedre Torne älv m. fl.... —— — 0 2 2-7 19-8 28-5 27-0 13-1 8-7 223 - 2 Övre Torne och Kalix älvar ' m. fl .................. —— _ -— 1-2 17-1 322 230-? 12-1 7"? 2-19 3 Råne älv m. fl .......... -— —- 0-1 1-5 26-8 44-6 20-0 6-0 1'0 2-54 *, 4 Lule » » ......... —— —- — 1-2 12-0 37-1 27-6 16-8 5-3 213 '; 5 Pite » » ......... — _— 0-1 1-4 16-4 44-7 20-8 14—0 2-6 2-31 ; 6 Byske » » ......... — — 0-6 4-2 19-8 46%) 21.8 73 0-3 253 .» 7 Skellefte älv ............. — — 0-2 4-2 21-3 235-0 277 10-1 1-5 243 =.. 8 Rickleån m. fl ........... -——- — — 5-2 28-5 42-8 18-9 4-6 — 2-67 9 Ume älv ................ — -— 0-5 5-4 23-1 36-7 23-4 8-1 28 2-52 i 10 Lögde och Öre älvar m. fl. — —— 1-5 13-1 28-8 32'8 16-6 6-4 0-8 286 ': 11 Mo och Gide älvar m. fl..; — — 0-2 7-7 38-5 36-5 12-5 4-6 — 2-86 ; 12 Ångermanälven m. fl ..... — — 0-3 8-7 33-4 37—0 13-6 5-0 2 0 2-79 i 13 Indalsälven .............. —- —— 0-6 9-1 39-3 329 111 3-7 3-2 2-88 i 14 Ljungan m. fl. .......... — _ 1-1 13-4 43-2.27-1 10-9 3-6 07 3-06 i 15 Delångersån m. fl ........ — 0-1 4-0 31—0 41-2 16-5 5-6 1-6 — 3-58 i 16 Ljusnan ................. —— 0-4 4-1 11-6 24-1 32'0 19-3 7-0 1-5 286 " 17 Gavleån m. fl ........... — 0-4 3-8 23-2 48-2 17-2 5—2 2-0 — 3-49 5 18 Dalälven ................ — 0-2 2-0 172 34-6 29-7 10-0 3-7 2 6 3-07 ; 19 Klarälven ............... 0 3 14 8-7 25-0 29-4 24-3 8-5 2-3 0-1 3-58 E 20 Norsälven ............... 0-3 2-4 13-1 35-5 27-2 15-7 4-1 1-6 0-1 402 i 21 Byälven ................. 0-1 2-3 17-8 46-1 21-6 9-7 1-9 0-5 —- 4-35 . 22 Delar av Kopparbergs m.fl. län samt Örebro län. .. — 1-9 13-5 42-9 28-4 9-2 3-1 1-0 — 4-16 23 Del av Uppsala län samt Stockholms och Söder- -*_ manlands län .......... — 1-5 12-2 37-1 29-9 12-3 5-1 1-9 — 3-96 ' 24 Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län .......... — 0-7 9-5 49-7 23'8 10-3 4-9 1-1 — 4-04 25 Skaraborgs och Östergöt— lands län .............. 01 1 8 16-9 46-8 22-1 8-4 30 0-9 — 4-30 26 Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län ............ — 0-2 4-4 24-6 38-8 21-2 8-1 2-7 — 4—39 27 Hallands och Kristianstads m. fl. län ............. 1 3 6-0 27-6 35'1 15-7 8-2 4-3 1-8 — 4-66 28 Jämtlands län till Norge.. .

Hela riket

zs-sl 26-9l 13-4I 5-3] m!

lunda hänsyn tagas icke endast till rent skogliga förhållanden utan även till de problem därstädes, som sammanhänga med virkesförrådets abnorma sammansätt- ning till följd av överskott av gammal skog samt de flerstädes rådande mycket ogynnsamma klimatiska förhållandena. Efter ägarna ansågos vidare för riket i sin helhet fyra olika skogskategorier böra särskiljas, nämligen allmänna skogar, bo- lagsskogar, gods samt övriga skogar, för vilka måste förutsättas, att skogsbruket skulle komma att drivas efter olika hushållningsprinciper. Årsavverkningen inom de olika redovisningsområdena blev därför beroende av proportionen mellan nyss- nämnda kategorier. Beräkningarna måste dessutom lämpas efter de stora skilj- aktigheter även i övrigt, som de skilda redovisningsområdena inrymde. Som ex— empel kunna framhållas de starka växlingarna i bonitet och beståndsutveckling på grund av det geografiska läget, olikheter på grund av den hittillsvarande skogs—

Nr

HH HowmQGukwM—t

NHHHHHHD—lb—l OCDOOQQUIUPWM

[0 MM w [QH

NMMNN OOQOÄUHP

Tab. 2. Den skogsprod. markens procentiska fördelning på åldersklasser.

Redovisningsområde () ( I ( II III, IV V VI 335 IX p r 0 e e n t Nedre Torne älv m. fl ................ 6—4 7-3 17-3 23-9 10-1 6-8 11-9 13-5 Övre Torne och Kalix älvar m. fl ..... 3-0 6-5 7.1 14-7 16—5 7-7 7—5 15-2 21 8 Rane älv m. fl ................... 8-6 4-7 10-0 18-4 14-0 6-7 7-4 11-4 18-8 ; Lule » » .................. 2-2 4-5 11-5 15-3 14-6 6-1 6-2 11-9 27—7 3 Pite » » .................. 2-6 5-9 9—7 13-1 9-3 8-6 6-0 102 34-6 ' Byske ' » .................. 6-0 10-6 13-7 16-4 11-2 5-2 7-0 11-9 18-0 f Skellefte älv ......................... 3-9 7—2 11-9 14-1 12-8 6-2 9-4 17-7 16-8 Rickleån rn. fl. ...................... 4-3 16-8 12-8 13-8 13-4 11-0 15-0 10-5 2-4 Ume älv ............................ 4-1 5-9 10-9 18-9 15-7 7-0 5-6 13-0 18-9 Lögde och Öre älvar m. fl ............ 4-5 10-9 13-1 20-4 15-8 10-6 6-8 8—8 9-1 Mo och Gide älvar m. fl .............. 61 8-3 13-9 20-1 16-6 11-3 8-2 9-1 6-4 Ångermanälven m. fl ................. 38 4-5 10-0 161 161 114 9-2 11-9 17-0 Indalsälven .......................... 9-7 3—2 8-7 15-7 16-7 11-7 10-8 16-2 7-3 Ljungan m. fl. ...................... 9-4 3-9 17-1 21-0 11-5 9-4 8-4 12-9 6-4 Delångersån m. fl .................... 6-5 9-7 20-0 203 136 12-9 7-1 5—7 4-2 Ljusnan ............................. 11-6 4-1 13-8 20-2 13-1 9-7 6-6 9—8 11-1 Gavleån m. fl ........................ 5-1 21-6 15-5 21-0 17-4 106 4-1 2-6 2-1 Dalälven ............................ 5-7 7-1 122 181 166 102 7-4 8-9 13-8 Klarälven ........................... 4-3 102 193 22-9 20-7 8-7 5-5 5-7 2-7 Norsälven ........................... 70 126 21-0 23-3 16—3 9-6 5—4 3-7 0-9 Byälven ............................. 3-9 12-2 21-4 29—1 18-9 8—5 3-7 1-8 0-5 Delar av Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands län samt Örebro län... 49 14-4 24-6 28-6 16-1 7-1 2-7 1-3 0'3 Del av Uppsala län samt Stockholms och Södermanlands län ................. 10-4 165-3 246 206 14-4 7-0 4-3 2-0 0-4 Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län 140 18-2 30-8 21%; 11-2 3-4 0-6 0-2 -— Skaraborgs och Östergötlands » 105 15-5 27-3 22-9 14-0 6-1 2-6 1-0 0-1 Jönköpings, Kalmar och Kronobergs » 17-4 13-0 28-5 24-7 10-3 4-1 1-4 0-5 0-1 Hallands, Kristianstads m. fl. » 20-5 16-9 26'2 21-5 8-0 3-9 1-8 0-9 0-3 Jämtlands län till Norge ............. 23-3 —— — -— — —— — —- 76-7 Hela riket 7-8 9-3 16-5 19-6114-5 s-zl s-o, s-zl 9-9

Åldersklass

skötselns varierande intensitet samt skillnader på grund av skogsmarkens använd- ning även för andra ändamål än rent skogsbruk (egentlig skogsmark och »hagar»).

För varje åldersklass eftersträvades att bedöma vilka faktorer, som kunde kom- ma att påverka avkastningen, och de framlagda siffrorna utgjorde resultatet av ett övervägande av dessa faktorers olika inverkan. De på så sätt för de olika träd- slagen och åldersklasserna funna avverkningsprocenterna kommo sålunda att utgöra ( genomsnittssiffror utan giltighet för speciella skogsdomäner.

För det sätt, varpå den år 1932 beräknade årsavverkningen nu fördelats å flod- områden, har redogörelse redan lämnats. Enligt densamma har avverkningsberäk- ningen för varje flodområde skett trädslags- och åldersklassvis under uppdelning av avverkningen på inom olika länsområden fallande delar och med tillämpande för varje sådan del av de för länsområdet i sin helhet kalkylerade avverkningsprocen- terna. Hänsyn har härvid sålunda icke tagits till de olikheter beträffande här ovan nyss omnämnda faktorer, som skilda flodområden inom samma länsområde kunna uppvisa. Detta innebär givetvis en viss svaghet, särskilt beträffande läns- områden med större geografisk utsträckning. Att nyssnämnt förfaringssätt dock valts, beror dels på det avsevärt ökade arbete, som en specialutredning för varje

Tab. 3. Kubikmassa per har i olika åldersklasser.

___—ä

Åldersklass

Nr Redovisningsomräde 1 ( [[ Im] rv v | VI 1 311,11 # rx fm' & 1 Nedre Torne älv m. fl .............. —— 3] 16 31 62 73 54 57 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl.. .. — 5 17 36 67 54 45 66 3 Råne älv m. fl .................. — 9 25 66 102 69 66 70 4 Lule » » ................. — 5 22 50 85 49 56 70 5 Pite » » ................. _ 7 20 61 59 56 79 69 6 Byske » » ................. — 6 29 63 108 58 68 94 7 Skellefte älv ....................... — 4 18 50 91 54 57 83 8 Rickleån m. fl ...................... _ 8 44 82 85 50 117 410 9 Ume älv .......................... —— 5 19 60 126 99 66 102 10 Lögde och Öre älvar m. fl ........... — 6 31 82 89 106 113 191 11 Mo och Gide älvar m. fl ............ 9 23 38 69 84 70 81 136 12 Ångermanälven m. fl ................ 3 24 39 66 79 68 75 89 13 Indalsälven ........................ 2 23 43 65 89 77 65 116 14 Ljungan m. fl ...................... 3 26 53 125 136 110 72 129 15 Delångersån m. fl ................... 5 26 75 120 132 126 139 16 Ljusnan ........................... 6 18 43 88 120 103 91] 102 ]_ _ 17 Gavleån m. fl. ..................... 2 45 87 146 178 209 203 18 Dalälven ........................... 5 38 59 79 107 94 89| 60 __— 19 Klarälven .......................... 3 32 62 88 141 110 20 Norsälven .......................... 2 40 83 110 156 149 21 Byälven ........................... 3 42 84 124 159 160 22 Delar av Kopparbergs, Värmlands och | Västmanlands län samt Örebro län. . 6 47 86 119 145 178 23 Del av Uppsala län samt Stockholms i och Södermanlands län ........... 5 46 92 120 168 233 ; 24 Göteborgs och Bohussamt Älvsborgs län 6 39 89 126 197 |, 25 Skaraborgs och Östergötlands » 7 46 101 139 195 P 26 Jönköpings, Kalmar och Kronobergs » 6 44 75 119 161 27 Hallands och Kristianstads m. fl. » 5 49 89 119 155

flodområde under nytt övervägande av alla de faktorer, som det därvid enligt ovan varit nödvändigt att observera, skulle hava medfört, dels på de svårigheter att erhålla full anslutning till 1932 års resultat, som eljest skulle hava uppstått.

Sedan avverkningsbeloppen för varje flodområdes skilda primärområden hop- summerats, har resultatet införts i bil. 1—21, varefter de genomsnittliga avverk- ningsprocenterna därå uträknats. Dessa procenter motsvara för varje trädslag och åldersklass med kubikmassan vägda medeltal mellan de i flodområdet ingående skilda länsområdenas avverkningsprocenter.

Beträffande björken och »övriga trädslag» erinrar jag om, att den för länsom- Wrådena beräknade årsavverkningen på grund av bristande åldersuppgifter endast Tkunnat helt approximativt fördelas på flodområdena nr 1—18. ; Slutligen erinrar jag även därom, att det mycket låga avverkningsbeloppet för i de äldsta åldersklasserna av »övriga trädslag», d. v. s. alla trädslag utom tall, gran 'och björk, inom vissa sydliga distrikt enligt 1932 års beräkning sammanhängde ;därmed, att kubikmassan inom dessa åldersklasser till stor del utgjordes av gam- mal, grov ek, ofta användbar endast till ved men värdefull ur natursynpunkt, var- för man kunde förutsätta, att den till huvudsaklig del fortfarande skulle komma att sparas.

12—417154

Beträffande detaljresultaten vid de på ovan angivet sätt utförda avverknings- beräkningarna hänvisas till bil. 1—28 och 2

Beräknad årsavverkning.

ningens storlek framgår av efterföljande tabell (tab. 4).

9—56. Den sammanlagda årsavverk-

Nr

OQOONICSCHJAW NH

»— »-» ...

NMNHHHHHHHH MHowammwa

N oa

24 25 26 27 28

Redovisnings- område

Nedre Torne älv m. fl. Övre Tome och Kalix

älvar m. fl ........ Råne älv m. fl.. . . Lule » » . . . Pite » » Byske » » Skellefte » Rickleån m. fl ....... Ume älv ........... Lögde och Öre älvar

m. fl. ........... Mo och Gide älvar m. fl ............. Ångermanälven m. fl. Indalsälven ......... Ljungan m. fl ....... Delångersån m. fl. .. Ljusnan ............ Gavleån m. fl ....... Dalälven- .......... Klarälven .......... Norsälven .......... Byälven ............ Delar av Koppar— bergs m. fl. län samt. Örebro län.. Del av Uppsala län samt Stockholms och Södermanlands län .............. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län Skaraborgs och Öster— götlands län ...... Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län Hallands och Kristian- stads m. fl. län Jämtlands län till Norge ............

Tab. 4. Beräknad årsavverkning. _____________._._——-—————— . Därav å ; Sko rod. mark s mt - . gspi gor och impa. m skglgläpiod. Årsavverkmng Öv- - Per IÖv- Samt— Tall Gran riga lSumma alles har Tall Gran riga liga 1 000 fma fm % av förråd _______________—-_-—————-—— | 276 263 284 823 783 1-2 3-0 3-5 38 3-4 668 531 370 1 569 1 479 1-3 2-9 3-4 3-6 3-2 212 189 146 547 518 1-4 2-5 3-2 3-7 3-0 603 357 221 1 181 1 121 1-3 2-7 3-1 3-5 3-0 764 306 147 1 217 1 184 1-6 3-1 3-4 3-6 3-2 311 266 106 683 657 1-5 2-8 3-3 3-7 3-1 378 238 119 735 708 1-3 2-9 3-1 3-6 3-0 , 292 337 151 780 762 1-8 2-8 3-3 3-9 3-2 ' 829 747 441 2 017 1 951 1-6 2-6 2-8 3-4 2-s 1 254 359 237 850 815 1-9 2-6 2-9 36 2-9 ! | 303 494 252 1 059 1 027 1-7 2-9 3-1 3'6 3-1 & 627 2 162 821 3 610 3 513 1-9 2-8 3-2 3-6 3-2 * 402 1 339 528 2 269 2 177 1-7 2-5 3-0 3-7 3-0 € 549 964 463 1 976 1 923 2-1 2-5 3-1 3—8 3-0 292 602 227 1 121 1 103 2-8 3-2 3-6 4-3 3-6 1 167 1 187 441 2 795 2 709 2-1 3-1 3-7 41 3-5 372 465 157 994 961 2-8 2-8 3-2 4-2 3-2 1 796 1 492 339 3 627 3 540 1-9 , 2-9 3-1 3-5 30 389 625 151 1 165 1 149 2-6 3-6 4-1 4-6 4-0 223 479 137 839 829 3—2 4-1 4-2 4-6 4-3 170 404 114 688 676 3-2 3-7 4-1 4-3 4-0 1 537 1 917 637 4 091 4 004 2-7 3—3 3-6 4-5 3-6 1 333 1 215 572 3 120 2 988 3—0 3-8 3-9 4-6 3-9 709 956 428 2 093 2 012 2-4 4-3 4-4 4-8 4-4 1 1 409 914 637 2 960 2 864 3-1 3-9 4-1 5-0 4—2 1 670 1 311 1 158 4 139 3 937 2-2 3-7 3-9 4-8 4-0 621 560 914 2 095 2 039 2-4 3-9 4-9 4-6 4-5 2 —- —— 2 2 0-8 3-8 —— _ 3-8 10 208 49 045 47 431 2-1 3-2 3-5 4-1 35 Hela riket 18 158 20 679

Hur den för skogsproduktiv mark beräknade årsavverkningen inom rikets olika delar förhåller sig till den vid riksskogstaxeringen beräknade årliga tillväxten, fram- går av nedanstående tablå, i vilken de olika redovisningsområdena sammanförts till fyra grupper, nämligen:

B. Övriga flodområden samt Jämtland till Norge eller redovisningsområdena nr 11—21 och 28. C. Övriga delar av Svealand eller redovisningsområdena nr 22—23. D. Götaland eller redovisningsområdena nr 24—27.

%—

Tall Gran Björk | Övriga Summa Grupp 1 0 0 0 fm3 ;

A Avverkning ........................ 4 341 3 495 1 891 251 9 978 Tillväxt ........................... 4 097 2 393 1 445 218 8 153 Avverkning i % av tillväxt .......... 106 146 131 115 122 B Avverkning ........................ 6 028 10 081 2 766 734 19 609 Tillväxt ........................... 6 053 9 269 2 535 726 18 583 Avverkning i % av tillväxt ........... 100 109 109 101 106 C Avverkning ........................ 2 747 3 105 778 362 6 992 Tillväxt ........................... 2 925 3 565 864 391 7 745 Avverkning i % av tillväxt ........... 94 87 90 93 90 D Avverkning ........................ 4 213 3 696 1 796 1 147 10 852 Tillväxt ........................... 4 280 4 320 1 786 1 196 11 582 Avverkning i % av tillväxt ........... 98 86 101 96 94 A—D Avverkning ........................ 17 329 20 377 7 231 2 494 47 431 Tillväxt ........................... 17 355 19 547 6 630 2 531 46 063 Avverkning i % av tillväxt ........... 100 104 109 99 103

Den för hela riket beräknade avverkningen överstiger enligt tablån här ovan den årliga tillväxten enligt riksskogstaxeringen med 3 0/o, varvid dock för grupperna A ; och B, som motsvara flodområdena, tillväxten överskrides med resp. 22 0/0 och 6 0/o. Detta motväges dock av en viss besparing inom de båda sydligare grupperna.

För enbart barrskogen uppgår den beräknade avverkningen till nedanstående pro- cent av tillväxten.

Hela riket ...................................... 102 %

Hur den för de enskilda redovisningsområdena beräknade årsavverkningen för- äller sig till den årliga tillväxten enligt riksskogstaxeringen, framgår av bil. 1—28. Den vid riksskogstaxeringen redovisade kvantiteten torrskog och vindfällen har vid beräkningarna här ovan icke medtagits. För hela riket uppgick kvantiteten dylikt virke enligt 1932 års avverkningsberäkning till 35354 000 fina, varav 80 0/o inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt norra delen av Koppar- bergs län. Torrskog och vindfällen under 10 cm vid brösthöjd och andra trädslag än tall och gran ingå icke i denna siffra, ej heller sådant grövre virke, som vid taxeringen ansågs odugligt till ved. h

Årsavverkningenl fördelning på olika grovleksklasser efter toppdiametern.

Vid 1932 års avverkningsberäkning uppdelades årsavverkningen för tall, gran och björk på nedanstående grovleksklasser efter toppdiametern:

Tall: minst 6 eng. tum i topp. 4—5'9 » » » »

under 4 » » » » Gran: minst 8 » » » » 4—7'9 » » » » under 4 » » » » Björk: minst 4 » » » » under 4 » » » »

Vid uppdelningen fordrades för 4 tums virke av tall och gran, beträffande så- väl rot- som toppstockar, en minimilängd av 3 meter, för 6 resp. 8 tums virke en minimilängd av 4 meter. För björken fordrades för 4 tums virke en minimilångd av 1 meter. Eljest skedde uppdelningen utan hänsyn till de längder, i vilka träden vid aptering till gängse industrisortiment kunde beräknas bliva kapade.

Uppdelningen på grovleksklasser byggdes på det antagandet, att avverkningen inom en viss åldersklass trädslagsvis skulle komma att visa samma grovleksför- delning som förrådet inom klassen. I första hand undersöktes därför, huru för- rådet, med särskiljande av tall, gran och björk, inom varje åldersklass fördelade sig på de olika grovleksklasserna. Beträffande det sätt, varpå denna undersökning ! utfördes, hänvisar jag till 1932 års avverkningsberäkning. Efter den för förrådet 5 funna procentuella fördelningen inom varje åldersklass uppdelades därefter även ( årsavverkningen. Ovan nämnda undersökningar och beräkningar utfördes särskilt ] för vart och ett av de år 1932 redovisade länsområdena. !

Vid de nu för flodområdena utförda beräkningarna har den tidigare funna grov- ' leksfördelningen, såsom tidigare nämnts, på så sätt utnyttjats, att för alla inom ett visst länsområde liggande flodområdesdelar förråd och tillväxt trädslags- och åldersklassvis uppdelats på grovleksklasser efter de för länsområdet i sin helhet funna procentserierna. Därefter hava nyss nämnda primärområden sorterats och summerats till flodområden, varvid resultatet införts i bil. 29—56. Den därå ut- räknade procentuella grovleksfördelningen grundar sig sålunda icke på för flod- områdena speciellt utförda grovleksundersökningar utan motsvarar, liksom av- verkningsprocenterna, för varje trädslag och åldersklass med kubikmassan vägda medeltal mellan de i flodområdet ingående skilda länsområdenas procenter.

Från bil. 29—56 hava slutsiffrorna för för-rådets och avverkningens procentuella fördelning på grovleksklasser överförts till bil. 1—28.

I tab. 5 å nästa sida har upprättats ett sammandrag över årsavverkningens beräk- nade fördelning på grovleksklasser, varvid dock vissa klasser sammanslagits.1

Avdrag för skador.

Den avgång från de olika grovleksklasserna, som röta, krökar m. fl. felaktig- heter vid aptering till gängse sortiment kunna föranleda, beräknades vid 1932 års avverkningsberäkning till nedanstående procent av hela förrådet inom klasserna 4 tum och grövre i topp (tab. 6).

* Den detaljerade fördelningen i olika sortiment av den beräknade årsavverkningen åter» finnes såsom tab. 8 i betänkandet.

Tab. 5. Årsavverkningens fördelning på grovleksklasser. % ! 1 E ,, . Under Öv- | ; ! Över 4 ] topp 4”t. riga ! Total- . . ___—,,,, ** + g. träd-* summa Nr R c d 0 V 1 s 11 1 n g 5 0 m r ä d e Tall Gran BjörkI Summa + bj. slagll 1 0 0 0 i'ms ___—___— 1 Nedre Torne älv m. fl ............. 214 176 134, 524 264 35 823 2 Övre Tome och Kalix älvar m. fl.. . 535 395 177 1 107 429 33 1 569 3 Råne älv m. fl ................ 161 139 66' 366 160 21 547 4 Lule » » ............... 488 272 100 860 294 27 1 181 5 Pite » » ............... 627 231 68 926 274 17 1 217 6 Byske » » ............... 243 195 52 490 184 9 683 l 7 Skellefte » .................... 302 170 56 528 197 10 735 i 8 Rickleån m. fl. ................... 220 217 75 512 254 14 780 9 Ume älv ........................ 666 544 201 1 411 560 46 2 017 10 Lögde och Öre älvar m.fl. ........ 197 251 101 549 258 43 850 11 Mo och Gide älvar m. fl. ......... 247 340 125 712 287 60 1 059 12 Ångermanälven m. fl .............. 508 1 575 392 2 475 993 142 3 610 13 Indalsälven ....................... 305 926 252 1 483 699 87 2 269 i 14 Ljungan m. fl ..................... 424 657 209 1 290 560 126 1 976 * 15 Delångersån m. fl ................. 237 433 104 774 273 74 1 121 , 16 Ljusnan .......................... 943 875 229- 2 047 662 86 2 795 17 Gavleån m. fl ..................... 292 322 82 696 264 34 994 18 Dalälven ......................... 1 418 1 039 162 2 619 946 62 3 627 19 Klarälven ........................ 291 419 831 793 353 19 1 165 20 Norsälven ........................ 171 322 67 560 251 28 839 21 Byälven .......................... 126 267 46 439 218 31 688 22 Delar av Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands län samt Örebro län 1 198 1 329 282 2 809 1 117 165 4 091 23 Del av Uppsala län samt Stockholms , och Södermanlands län .......... 1 118 981 247 2 346 547 227 3 120 24 Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län ............................ 534 721 191 1 446 515 132 2 093 25 Skaraborgs och Östergötlands län. . . 1 191 747 312 2 250 499 211 2 960 26 Jönköpings, Kalmar och Kronobergs ' län ............................ 1 340 1 012 567 2 919 873 347 4 139 " 27 Hallands och Kristianstads m. fl. län 491 439 239 1 169 382 544 2 095 28 Jämtlands län till Norge .......... 2 —— — 2 — —— 2 ___—___— ! Hela riket 14 489 14 994 4 619 34 102 12 313| 2 6301 49 045 1 Under rubriken övriga trädslag ingår bok för red

Kristianstads m. fl. län) med 315 800 lm”.

Nr

blb-IH NHOCDMQQUIÅOONH

Tab. 6. Avdragsprocenter för tekniska skador.

ovisningsområdet nr 27 (Hallands,

Redovisningsområde

Norr— och Västerbottens läns lappmarker ...............

» » » » kustland ................. Jämtlands län samt norra Dalarna .................... Västernorrlands län .................................. Gävleborgs län samt södra Dalarna .................... Värmlands län ....................................... Örebro och Västmanlands län ......................... Uppsala, Stockholms och Södermanlands län ........... Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län ...............

Skaraborgs och Östergötlands län ...................... Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län ............... Hallands, Kristianstads m. fl. län ......................

___—___— |

___—___—

Avdragsprocenter Tall Gran Björk | 9 15 35 6 9 25 7 1 2 25 6 9 20 5 7 18 5 5 1 1 4 8 14 4 8 15 6 8 10 6 8 12 5 7 1 2 6 6 10

Tab. 7. Årsavverkningens fördelning på grovleksklasser samt på friskt och skadat virke.

Beräknat friskt virke IAgflmg I??? (öm-| minst 4" i topp or ] ga Total— _ _ skador topp .. Nr Redovnsnmgsomräde __ t. + g. t. + g. trad— summa * Tall * Gran IBjörkl Summa + bj. + bj. Slag J 1 0 0 0 fm= » i 1 Nedre Torne älv m. fl.. . .. 201 159 100 460 64 264 35 823 2 Övre Tome och Kalix älvar ; m. fl. ................. 496 348 127 971 136 429 33 1569 i 3 Råne älv m. fl ........ 149 122 48 319 47 160 21 547 | 4 Lule » » ....... 449 236 69 754 106 294 27 1 181 » 5 Pite » » ....... 578 204 48 830 96 274 17 1 217 , 6 Byske » » ....... 226 172 38 436 54 184 9 683 7 Skellefte » ............. 279 148 40 467 61 197 10 735 8 Rickleån m. fl ............. 206 198 56 460 52 254 14 780 9 Ume älv ................. 611 470 136 1 217 194 560 46 2 017 10 Lögde och Öre älvar m. fl.. . 183 220 71 474 75 258 43 850 11 Mo och Gide älvar m. fl... 230 305 96 631 81 287 60 1 059 12 Ångermanälven m. fl ....... 473 1 388 291 2 152 323 993 142 3 610 13 Indalsälven ............... 284 818 191 1 293 190 699 87 2 269 14 Ljungan m. fl ............. 396 589 164 1 149 141 560 126 1 976 15 Delångersån m. fl. ........ 225 402 85 712 62 273 74 1 121 16 Ljusnan .................. 888 800 184 1 872 175 662 86 2 795 17 Gavleån m. fl .............. 278 299 67 644 52 264 34 994 18 Dalälven ................. 1 335 943 130 2 408 211 946 62 3 627 * 19 Klarälven ................ 276 395 72 743 50 353 19 1 165 , 20 Norsälven ................ 162 307 59 528 32 251 28 839 1 21 Byälven .................. 120 253 41 414 25 218 31 688 ! 22 Delar av Kopparbergs m. fl. = län samt Örebro län ..... 1 146 1 236 244 2 626 183 1 117 165| 4 091 23 Del av Uppsala län samt Stockholms och Söder— manlands län ........... 1 074 902 210 2 186 160 547 227 3 120 24 Göteborgs och Bohus samt , Älvsborgs län .......... 502 663 172 1 337 109 515 132 2 093 25 Skaraborgs och Östergöt— lands län .............. 1 120 687 275 2 082 168 499 211 2 960 26 Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län ......... 1 273 941 499 2 713 206 873 347 4 139 27 Hallands och Kristianstads m. fl. län .............. 462 413 215 1 090 79 382 544» 2 095 28 Jämtlands län till Norge .. 2 _ — 2 — — —— i 2 Hela riket 13 6241 13 618! 3 728 30 970 3 132 12 313 2 630 49 045

Då de tekniska felaktigheternas inverkan på sortimentsuthytet är en fråga. som hittills icke varit föremål för mera ingående undersökningar, fixerades omstå- ende skadeprocenter uppskattningsvis, varvid dock variationen de olika redovis— ningsområdena emellan beräknats med stöd av skadefrekvensen å de vid riksskogs- taxeringen undersökta provträden.

Vid de nu för flodområdena verkställda beräkningarna har det länsvis beräk- nade utfallet inom de olika grovleksklasserna för varje länsdel minskats med mot- svarande, här ovan angivna procenttal, varefter länsdelarna summerats. Avdra- gets storlek har sålunda blivit beroende av kubikmassans spridning å de skilda, i varje flodområde ingående länsområdena.

De är 1932 fixerade avdragsprocenterna gällde, såsom redan nämnts, hela för- rådet inom grovleksklasserna 4 tum och däröver. Huru det för dessa klasser ge- mensamt uträknade avdraget kunde beräknas ålöpa de olika toppdimensionerna därinom, diskuterades icke. Vid de nu verkställda uträkningarna har emeller- tid någon skillnad mellan klassen minst 4 och klassen minst 6, respektive 8 tum i topp icke gjorts, utan båda hava minskats med trädslagets för länsområdet beräk- nade medelprocent.

I tab. 7, sid. 182, har gjorts en sammanställning av de uträknade siffrorna, var- vid dock nyssnämnda grovleksklasser sammanslagits.1 Siffrorna i tabellen angiva den totala avverkningen, exkl. vid 'taxeringen befintliga torra och vindfällda träd, och dess fördelning på tall, gran och björk å ena samt övriga trädslag å andra sidan under särskiljande för de förstnämnda trädslagen av virke under och över 4 tum i topp samt friskt och skadat.

Vid eventuella beräkningar rörande utbytet av gängse sortiment på grundval av

' de nu gjorda undersökningarna rörande fördelningen på grovleksklasser samt på

... mAml.

friskt och skadat virke bör observeras, att de på grund av skador avdragna kvan- titeterna i viss mån kunna vara dugliga till sulfatved, brännved o. d.

Slutligen bör erinras om, att avverkningskvantiteterna avse stamvirke exakt upp- mätt under bark i rätt tillstånd, samt att de inrymma även sådant »svinn» (»lump», klena toppar och stördimensioner, självgallring genom torka och vindfällen rn. m.), som även vid den intensivaste skogsvård och de bästa avsättningsmöjligheter icke kan helt undvikas.

* Den detaljerade fördelningen i olika sortiment av den beräknade årsavverkningen av friskt virke återfinnes såsom tab. 11 i betänkandet.

1. Nedre Torne älv m. fl. Bil. 1.

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

H Areal Nor- skogspro- mal— duktiv mark yta

km2 % %

Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Björk Övriga Gran IBjörk

1 000 fma 1 000 fm'

1 1 1

Tillväxtprocent G. |Bj. ö. Mede"

tal procent

Summa Per T. har

fm'

Tall Gran Summa Tall Övriga

Pro- cent

|

Kalm. 181 I 410 11 472 III 1 111 IV 1 540 V 649 VI 435

VII-VIII 769

IX + 867

Summa 6 434,

—II

i |

01 17-9 104-2 187-5 113-5

Hv—I

ov-nöa'ac'sloin— &

51 589 1 725 1 228 904 1 753 2 262

8 512

37 32

Fördelning å grov- leksklasser

Tall Björk

45 378 909

1 004 1 189 1 660 2 173

7 359

30 690 1 829 1 646 1 006 627 472 6 800 35 163 288 157 67 75 34

161 3 1 1 820 16 8 4 751 31 4 035 62 3 166 73 4 115 54 4 941 57

819 22 990 36 100 Ek Övr. Ek Övr. 27 — 4 —

__|—__100 Aid-kl.

OHhale—H

man:—(bmm

428

(58-&

28'3

oc—u—mäoo v—l u: oo co cam—m:?occ ?

100 | 100

Avverkning i av förrådet

%

Procent

Medelbonitet Ma Eng- tum

» slutenhet 0-70 1 0-2 % torp

Trädslag och grovleksklasser I

II III IV

Gran

0-4 4-1 11-5 0-3 19 2-9

5-9 21.3 _. O'] 3-8 13-4

11-3 53'0

Hagmark procent

Förråd

procent Förråd

272 971

1'0 1'2 1-0 1-2

Anmärkning.

Uppdelningen å grovleksklasser är gjord endast efter diametern utan an- nan hänsyn till längden än att för rotstocken fordrats en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" och 8" 4 m.

Avdrag för röta, krökar, och andra felaktigheter har icke gjorts.

29 28 43 23 25 52

100 100 Avverkning

2-3 27 3-7

41 49 10

100 33

15 12

100 1 100

Avverkning i % av förrådet

2-8 3-9 4-2

52 48

100

tall 6- gran 8- tall 4- gran 4- björk 4- övrigt S:a Avver tall 6— gran 8- ?tan 4- [gran 4- lbjörk 4- övrigt

46 54

34 43

16 _å 19 11 15

V VI VII—VIII IX+

Summa

S:a

"_l

24-4 330-8 729 994

254-7

243 465 72-1 96-3 254'3 64'9 433 315-6 256

289-9

7'8 3-7 4—5 2-1

84- 1

121'4 130-3 183-1 2234 7830

1-2 ]

2-0 3-4 4-2 41 2-4 39 4-3 4'4 3-o| 3-5 3-9 4-9 54 5-4

1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

2. Övre Torne och Kalix älvar m. fl. Bil. 2. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

___—___— Areal skogs— Nor— Virkesförråd under bark Tillväxt under bark . Tillväxtprocent

Ålders- produktiv mal- . , M d !

mark yta Tall Gran Björk Övriga Summa Per Tall Gran Björk Övriga Summai Per G. Bj. Ö. gaf"

har

km2 % % 1 000 fms fma cent 1 000 fm3 fm» p r 0 c e n t 1 1 1 ] &?

klass

3

Kalm. 344 2.9 . _ _ __ I 763 6-6 — — — 3 — —— 0'5 — —— II 825 7-1 257 94 32 27 410 5 1 33—5 9-6 2-0

III 1718 14-7 — 1435 474 817 134 2860 17 6 238-9 323 392

0-5 471 167-0 262-8 165-4 101-5 141-5 169-4 1 055-2 | I |

|

I ||- ||-

H 0 m v—C

wawwNwO

IV 1 916 165 3 425 715 2 533 279 6 952 36 15 140-7 305 82-4 V 895 7-7 2 010 1 363 2 439 162 5 974 67 13' 65-1 390 569 VI 871 7-5 1 600 1 573 1 417 74 4 664 54 10 41-1 35-6 23-5 VII—VIII 1 766 15-2 3 865 2 965 987 71 7 888 45 18 77-7 51-8 11-1 IX + 2 542 218 8 674 7 562 606 40 16 882 661 37. 95!) 67-7 57

Summa 11 640 100 100 21 269 14 746 8831 787 45 633 39 100 543-0 266'5 220-8 Ek Övr. Ek Övr. Procent 47 32 19— 2 _ 100 AM.—kl. Beräknad ärlig avverkning Avverkning !

Fördelnin å rov- Medelbonitet 2-19 Eng. leksklgassef Trädslag och

tum ovleksklasser » slutenhet0-65 i Tall Gran Björk. gr I »" _

Hagmark 0-6% mp? procent procent II — — 0-1 0—3 0-4 _- _ __ 0-3 1-1 0-1

A "k_ Förråd Förråd III 12-3 4-0 14-2 3-2 33—7 _| 0-9 08 1-7 2-4 1-2 mm" mng' O' 27 31 24 ta" 6" 23 IV 37-2 7-8> 65-9 10-5 121-4 _ 1-1 1-1 26 3-8 1-7 Uppdelningen ä 4' 24 52 6 gran 8-_6 grovleksklasser år 6—/8- 49 17 _ tall 4- 11 v 37-3 29'8 92-0 7.7 1668 3 1-9 2-2, 3-8 4-8 2-8

åiordtendast efter 5:31 100 100] 100 årank 2—2 23 VI 50—2 55-4 65-1 3-9 174-s 3-1 3-5 4-6 5-3 3-7 ia eer ta - - 'ör - _

narin hälrlrsgmnéiiii 0_ Zåweräåmg 47 årigt _34v11_v111 148-1 112-4 453-.; 4.1 314-0 _ 3-s 3-8 5-0 5-8 4-0

lårtlgtdellli änfatåfiz 4- 22 55 53 S:a 100 IX+ 337-7 296-8 31»3 2-3 668-0 _ 3-9 3-9 5-2 5-8 4-0 ro 5 De en Ol' ra S 6-l8- 58 19 — Avverknin

en minimilängd av ' ___—tall 6- 25g Summa 622-7 506? 318-0 320 1478-59 13 2-9 3-4 3-6 4-1 8-2 för 4H3m, före,, S:a 100| ml 100 gran &_ 6 31 och 8" 4 m; __ Avverkningi % av han 4- 9 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad. _Avdrag for rota, förrådet gran 4- 19 28 krokar och andra b'örk 4_—; 11 felaktigheter har O' 2 1 2'8 3'2 ..] . t 30 icke gjorts. 4" 2'7 3'7 '1 ovrlg _— 3 5 3-7 —- S:a 100

anmäla—n— om Naumann—a OOVNNHO

"T' m (DOWPCWQL— o—u—u—cåoo = Iowa—amana NCDGÄQ'HOO se

'? ? ea

*? N o.?

1-8 2-5 3-2

|_

oxo

29

| | | »

3. Råne älv m. fl.

Bil. 3.

Areal och kubikmassa samt ärlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

Areal skogs- produktiv

Ålders- mark

klass

Nor- mal— yta

Virkesförråd under bark

l__=________—__.___.._———-———-——— Tillväxt under bark

Tillväxtprocent

Tall

Gran

Björk

Övriga & Summa

km"l%

Kalm. 314 I 171 11 365 III 670 IV 513 V 244 VI 269 7-4

VII-VIII 417 11-4

IX + 6861 188

8-6 4'7 100 184 140 67

%

I

Summa. 3649| 100

Procent

100'

1 230 961 1 826 1 016

802 1 138 1 873

7 847 45

79 288 440 463 495 1 219 2 661 5 645 33

1

1 3 3 15 946 898 528 359 230

3 289

19

1 000 i'ms

21 100 183 101 44 48 23

520 [ 17 301

Ek Övr. Ek Övr.' 3

1

343

1 664 3 395 2 478 1 869 2 764 4 787

Per har fms |

25 66 102 69 66 70 47

Pm Tall cent

Gran ] Björk |Övriga 1 000 fma

___—___—

1 ].

11-4 180 180 160 105 21-6 271

9! 20 14 11 16 28

en

122'6

1-1 20-5 41-8 28-5 11-9 5-5 2-9 01 368 1035 144-6 806 43*8 519 507

woaNdmeo—u HLODMOOO

112-21 20-2 ( 512-0 |

] Summa Per har fm3

'|'-1 ooo—Nolan— OGOVMNNu—c

v—tv—(NMHHÖ _

Queensberr—

'4

T.

_II [..

i? en

Medel—

G. Bj. 0. m

rocent

P

1—

amana—two vwmev—H

___—___—

Q' el

34 3-9

100

Medelbonitet 2'54 » slutenhet 0'63

Hagmark 0'6 % Eng.

tum i topp

Förde

Tall

lning å leksklass

Gran

grov— er

Björk

Trädslag och grovleksklasser

procent procent

Anmärkning.

Uppdelningen å grovleksklasser är gjord endast efter diametern utan an- nan hänsyn tille längden än att fö rotstocken fordrats en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" och 8" 4 m.

Avdrag för röta, krökar och andra! felaktigheter har icke gjorts. :

1 l !

0- 4- 6-[8—

100

Förråd

33 49 53 47

100

ltall

gran

.tall

gran björk övrigt

tall gran

tall

gran lbjörk

övrigt

Förråd

S:a Avverkning S:a

18 _a 12 _15» G.. 8- 4- 4. 4-

24 28 9 — 39

100

63 19 &_7 4- 9 4- 19 4-

26

_28 —12 —34

AM.—kl.

Beräknad årlig avverkning

Avverkning i av förrådet

VII-VIII IX+

Summa

100

Il m iv v

VI

28 5-1 11-0 17-9 455

754 1000

4 &

194-1! 182-3

0-1 5-7 25-2 34-1 24-5 18-2 12-0 119-s 0-2 2-4 7—2 5-0 2-3 2-9 1-3 21-3 0-3 203 595 69-5 71—8

107-4 188-7

517-5

1-9 3—6 4-0 2-5

3-4.

I

|

1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

3-2! 3-6

4. Lule älv m. fl.

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika älders- och grovleksklasser. % Areal skqgs- Nor— Virkesförräd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent Ålders- produktiv mal- _ __

mark yta Tall Granijork Övriga Summa Per Tall Gran Björk Övriga Summa Per T. 1 G. iBj.| Ö. Medel-

tal har km2 I % % 1 000 fm3 fm3 cent 1 000 fm3 fma - p r 0 c e n t ___—___— | !! 1 1 '

, 1 1 , Kalm. 185 2-2 — —* _l —; — — —— —— I 374 4-5 ——— 4 —' — — 4 —— — 0'7 — — 0'7 II 959 11'5 ——| 359 76 15 23 473 5 1 509 112 1'1 651 111 1 269 153 —' 1 ,742 500 415 112 2 769 22 7 111-3 3113 224 170-3 IV 1 215 146 _ 3 554 817 1 488 245 6 104 50 16 146—9 357 53'8 245'7 V 507 61 — 1 723 939 1 506 145 4 313 85 11 54-0 304 385 127-4 VI 511 6—2 -— 912 662 844 67 2 485 49 7 238 14-9 15'6 55-7 VII-VIII 992 11-9 —— 3157 1 680 635 62 5 534 56 15 64'3 30—0 7'9 103'0

IX+ 2305 27-7 _j 9703 6121 332 37 16193 70 43 114—7 54-6] 3-3 173-2 ___—___—

Summa 8317 100 100 21154 10 795 5235 691 37 875 46 100_ 5666 2071 142-6 941—1

Ek Övr. Ek Övr. . . 0 Summa 56 28 14— 2 — 100 Åld.-kl. Beräknad årlig avverkning Avverknmg' 4

E Fördelning ä grov- _. Medelbonitet 2-13 ng. leksklasser Tradslag och *

___—— rovleksklasser ' ' slutenhet 0'63 i Tall IGran Björk g I _. — . — —

Hagmark 0.3%topp procent procent II —. —— 0-1 0-2 03, _— — — 0-7 0-9 0-1

A k Förråd Förråd 111 13-3 4-3 6-3 2-7 26-6 _ 0-8 0-9 1-5' 24 1-0 & ' . _ _ , "mrnmg 0 27 31 54 ta" 6 28 IV 35-6 8-8 35-2 9-1 88-7' _ 1-0 1—1 2-4 3-7 1-5 Uppdelningen ä 4" 22 49 46 gran &_6 34 grovleksklasser är 6-/8- 51 20 _ au 4- 12 v 30-5 20.0 55-1 6-7 112-3 _ 1-s 2-1 3-7 4-6. 2-6

gjord endast efter S:a 100 100 100 årank 1'323 VI 27-7 236 368 3-4 91-5 _ 3.0 3-6 4-4 5-1 3-7 d. t _ . _ _ nämetåågsgfn %$] 0_ lgAweräfmg 48 öåifgt _33 VII-VIII 109-2 569 30-4 3-5 2004) _— 3.5 3-4 4-s 5-6 3-6 längder]; änfatå följ 4- 19 53 52 S:a 100 IX+ 357-z 226-4 164 2-1 602-1 % 37 3-7 4-9 5—7 3-7 rotstoc en or rats_ 6- g- 62 23 _ A knin , en minimilängd av ' ___—tan wet; 32g Summa 573-5 340-0 180-3 27-71121-5 1-3 2-7 3-1 3-4 4-0 3-0 för 4"3m, för 6" S:a 100 100 100

OCh 8" 4 m. Avverkningi % av tall 4- 10 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

Avdrag för röta, förrådet 4_ 16 krökar och andra ___—— gran _ 26

felakti heter har O' 1'9 2'5 3-1 " _ icke gjårts. 4— 2'4 3'4 -9 ("mät '— 27 I S:a 100

klass

_ i .

| | I |

v—lv—t

[N*HCDQ'CONNH

"Bmw—(HQON

O ob | | NHQwaQ svearna.-(o

sms:a—ooo OHNNHHO antenn—macen HCDCÖYP'HOO

'? G] (D ee *? eu ? H *? se l—O v—I en en en

5. Pite älv m. fl. Bil. 5. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders— och grovleksklasser.

Areal 51985" Nor— Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktiv mal—

mark yta Gran Björk Övr'ga Summa Gran Björk Övriga Summa G. Bj. Ö. 'Mfgfl'

km2 I % % 1 000 fma 1 000 fm” p 1 1 1

Kalm. 194 2-6 _ _ _ __ _ _ _ 1 440 5.9 5 _ _ _ 5 _ 11 726 9-7 358 116 12 16 502 151 0-9 111 986 13-1 1 262 288 318 76 1 944 17-6 16-6 IV 696 9-3 2 756 326 1008 148 4 238 14-4 354

V 648 8-6 1953 823 978 84 3 838 278 246 Vi 448 6-0 1 166 740 565 37 2 508 21-2 10-1 VII-VIII 766 102 4 153 1 426 400 38 6 017 258 4-9 107-0 IX + 2 595 34'6 12 581 5 002 238 20 17 841 523 2-3 198-7

r___________—_._____—--__—_——-——— Summa 7499! 100 100 24 234 8721 3519 419 36 893 174-2 948 1 82111

Ek Övr. Ek Övr. _ _ Procent 66 24 9— 1 _ HP Beräknad årlig avverkning Avverkning !

.. . __— av förrådet _ E For-delning ä grov- '_ Medelbonitet 2-31 ng. leksklasser Tradslag och

tum __ » slutenhet 065 i Tall Gran grovleksklasser

23 56-0 118-8 167-2 113-2 57-9 | I ] I

I 1

*Fr— :o—roméIN—n-c a Fi o—c—n—yoaooo ”(DWMNv—tv—i Gl

O

CGI—Gamm—

maca—unnar»

wHw—thDl-ä _mwmooo

OOHNåHv—lo ,.4

N I.! CD 00

Hagmark O' 7 % procent procent II — — — 0- 1 .. . Förråd Förråd 11-5 2-4 5-4 21-2 Anmarknmg- 24 30' 53 tall 6- 36 IV 311 3_5 258 661

Uppdelningen å 21 52 46 gran 8' _4 40 grovleksklasser är 55 18 _ tall 4- 14 V 363-8 176 136-8 952

giordtendast efter 100 100 100 Erwik 3-2 22 W 371 250 257 898 iame ern utan an— Avverknin jör ' - — . nan hänsyn till 18 24 g 48 övrigt _29 v11_v111 149-9 535 198 2254

lärtlgtderk änfatji förl 20 55 52 S:a 100 IX+ 475-3 197-1 12-2 685-8 m S 00 en 01' få 5 62 20 _ Avverknin en Injnhnilängd av ——————— tall 6— 39g Summa 741-7 299-11 125-7 1 1836 för 4" 3 m, för 6" ME.- gran 8- 5 44

och 8" 4 m. _. Avverkningi % av tall 4_T2 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

Avdrag for rota, förrådet gran 4_ 14 26 krokar och andra ___—_— h'” 1 4 i 6 felaktigheter har 2'8 3'2 3101? _ 24 icke gjorts. 3'7 4'0 Övngt _1_ 3-7 —— S:a 100

6. Byske älv m.

11

B'

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders— och grovleksklasser.

produktiv mark

Areal skogs- Nor-

m al— yta

Virkesförråd under bark

Gran

Björk ] Övriga

6.

Tillväxt under bark

Tillväxtprocent

|1 km” %

270 6-0 476 106 617 13-7 736 16-4 504 11—2 236 5-2 316 7-0 537 11-9 808118-0 4 ml 100

2 217 1 493 1 582 1 105 629 1 985 3 459

, 10 472

1 1 8 320 774 728 783

1 374 3 920 8 017

1

1 000 fma

Gran

Björk Övriga 1 000 fm3

1

Summa

1 1 257 736 685 408 271 8 36 69 38 17 19

183| 8

2 551

195

2 354 2 106 3 161 2 556 1 837 3 649 7 570

29 63 58 68 94 10 15 12 9 17 35,

0'4 24-1 98'9 67-8 35'7 15'0 41-4 50-4

21235 47|109 833-7

!

&&”?MNv—l OHNHOOO

*.” ==

mao-amman— OHNMHv—CH

CO H

G. Bj. Ö.

proc

GIOQNMQQ HDMMNNv—l N

Medel-

tal

NH

ocmqaoace: CHOMMNNH

(— Gl

Ek Övr. Ek Övr. — 1 100

'I'rädslag och grovleksklasser

Avverkning i av förrådet

Procent 49 38

Fördelning å leksklass

Gran

Beräknad årlig avverkning

Medelbonitet 2-53 Eng. tum

» slutenhet 0-66 , 0'5 %

Tall

0-1 22-2 419-:. 65-6 68-9 149-s 301-4 mi

657-5

13'8 17-7 21-1 207 823 137-9

2—7 848 16-2 28-0 52-4 153-3

261—4

Hagmark procent

Förråd

procent

Förråd all 22 gran _6 12 1 8

0-8 1-1 2-2 3-6 3-8 3-9 2-8! 3-3 1'9 2-8 3-9 4-7 5-2 5-3 3-7

Anmärkning.

Uppdelningen å grovleksklasser är all gjord endast efter gran diametern utan an- jörk nan hänsyn till övrigt längden än att för S:a rotstocken tordrats Avverkning en minimilängd av 311 6-' 25 för 4" 3 m, för 6" och 8" 4 m.

Avdrag för röta, krökar och andra

19-3 140

9-7 94-5

IX+ Summa 298-5

% av all 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

förrådet gran

felaktigheter har icke gjorts.

3. 3 björk 4.2 övrigt

25 3-6 3-7

S:a

7. Skellefte älv. Bil. 7.

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser. ___—___— Areal sk0_8S- NOT" Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent Ål ders- produktiv mal- | ___—m

mark yta Gran Björk Övriga Summa Per Gran Björk ÖvrigaESumma T. G. . Ö. e"

tal

km” | % % 1 000 fm= 1 000 fms p

| 1 1

Kalm. 205 3-9 — — — — — —— 1 380 7-2 5 _ _ 5 _ 11 625 11-9 139 68 7 223 0-6 m 739 14-1 722 290 40 1 313 124 IV 675 123 1 622 813 82 3 378 27-6 v 324 6-2 1159 895 50 2952 194 VI 492 9-4 1 101 1 062 23 2 670 7-9 VII-VIII 932 177 _ 3 292 1 625 21 5 289 3.9 IX + 885 163-& _ 4 168 2 977 12 7 356 1—7

Summa 5257| 1001 100 12208 7730 235 23186 168-1 73-5 Ek Övr. Ek Övr. Procent 53 33 13— 1 __ 100 Beräknad årlig avverkning F" (1 lni å -

Medelbonitet 2-43 Eng. or liksålgassesmv Trädslag och

tum __ » slutenhet 0-63 Tall Gran Björk grovleksklasser I __

Hagmark 0'5 % procent procent 11 ' — — 0—1

A " k _ Förråd Förråd 541I 23 4-3 13-4 nmar mn . ' g 36 ta" 2; IV 16—0' 8'8 21-4 49-2 Uppdelningen å gran _ 32 grovleksklasser är tall 13 V 20'9 18"? 31-6 73-0

gjord endast efter gran & 28 VI 32.9 36-7 21.6 92.4 diametern utan an- björk — 6 nan hänsyn till övrigt _ 34 VII-VIII 119'4 59'6 17'2 197'5 längden än att för S:a 100 IX+ 161-3 110-4 101 282-4 rotstocken fordrats Avverkning ' en minimilängd av _— tall 6-' 29 Summa; 356-3 236-0 106-21 708-0 för 4'213 m, för 6” gran & _? 35 0611 8 4 m; " (tall 4- 11 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

Avdrag for rota, gran 4. 13 29 krökar och andra ——

" _ björk 4_ _ g felaktigheter har __ _ icke gjorts. - ovrxgt — 28

S:a . 100

|. || ||

H omättat—lao— OOv-ltDCOCONr—n-q

(DWOQDÄGM QHQI—NOQ oaméooo

N

wu N F! H to m

ox”

il. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

Areal skogs- Nor- Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktiv mal- Medel

mark yta Gran Björk Övriga Summa Gran Björk Övriga Summa G. 0. ml

km” | % % 1 000 fm3 1 000 fma p | 1 1 1

Kalm. 182 4-3 _ — _ _ I 706 168 _ _ _ —

11 538 128 166 217 18 15 416 8 2 III 579 138 1 299 770 407 68 2 544 44 11 IV 559 134 ' 1 948 1499 1 029 118 4 594 82 19 V 461 11-0 - 1 426 1 510 905 63 3 904 85 16 Vi * 627 15-0 1 042 1 495 563 27 3 127 50 13 VII-VIII 439 105 2 200 2 572 337 31 5 140, 117 22 IX + 99 24 1 662 2 115 272 14 4 0631 410 17

Summa 4190 100 9743 10178 3531 336 23 788 57 100|

Ek Övr. Ek Övr. _. Procent 41. 43 15.— 1 _ 100 Md.-kl. _ E Fördelning å grov- .. Medelbomtet 2-67 ng. leksklasser Tradslag och

tum _ ovleksklasser » slutenhet 0-79 i Tall Gran Björk gr I

Hagmark 1'2 % procent procent II _ _ 0- 1 0- 1 0- 2

_ _ Förråd Förråd 13-0 7-7 8-1 1-7 30-5 Anmarkmng. 45 tall 15

IV 24'4 18"! 309 4'7 78'7 Uppdelningen a 47 gran 3 19

grovleksklasser är tall 3 V 285 377 362 3-2 105-e gjord endast efter gran __2_032 VI 36-5 59-8 28-2 1.5 126-O diametern utan an- björk _ 7 nan hänsyn till övrigt _42 VII—VIII 99'0 115-6 18-6 1'9 235-l

längden än att för S:a 100 IX+ 74-8| 95-1 14-9 08 185-6 , rotstocken fordrats Avverkning en minimilångd av —tall 18 Summa 276-2 334-6 137-0 13-9_ 701-7 1-8; för 4"H3 m., for 6" _ gran __5 23

OCh 8 4 m__. _. all 10 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

Avdrag for rota,

.. gran 23 33 krokar och andra .b'örk i 10 felaktigheter har .] . t 34 icke gjorts. ravrlg _

11-0 6-2 3-8

_ 3-1 2-6 2-0 1-4

2-9 2-9

449 157—6 177-8 1137 756 966 57-6

723-8

v—l

MEDv—CQIÖQID H&OQNNv—tw—l

Mål—(Flöde? _mv—ooo

51 cm IQ _! Fl

Avverkning i av förrådet

g avverkning

S:a %

9. Ume älv. Bil. 9. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

Areal skogs- NOT” Virkesförrad under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktiv mal—

mark yta Tall | GranlBjörk Övriga Summa Tall Gran Björk Övriga Summa

Medel- Ö' tal

km= % % 1 000 fms 1 000 frns e n t | ] ' ! Kalm. 503 4-1 '

1 728 5—9 __

II 1 345 109 _ 350 337 27 24 738 313-5 320 2-1 III 2 335 18-9 _ 2 216 1 165 821 138 4 340 132-7 690 44-5

! 1

69-4 253-0 448-5 306-3 143-1 165-8 231-7 _.1 617-8

IV 1 946 157 5180 2 935 3 203 429 11 747 199-6 119-3 115-8

V 868 7-0 4 315 3 029 3 325 281 10 950 123-6 90-4 84-7 VI 690 5-6 2 166 2 701 1 830 141 6 838 419 6465 133-23 VII-VIII 1 603 130 4 349 4 747 1 429 104 10 629 698 767 180 IX + 2 341|18-9 12 436 10 756 690 79 23 961 127'1 97-1 6-7

commons-ooo meth—O v-c ”(domen.-reco GWMNNHH GOQGQGDD ammar-cw.— mHMWHOO OHNMNHH

Summa 12 359| 100 100 31 012 25 670 11 325 1 196 69 203 728-2 549-1 305'6

”? om =? P! då vi en

2-1 2-7

i? en

Ek Övr. ? Ek Övr.

Procent 45 37 16.— 2 _ 100 Beräknad årlig avverkning Avgår];g;lågdåt

oxo

Fördelning å grov- . Medelbonitet 2-52 leksklasser Tradslag och

—'———— rovleksklasser » slutenhet 0-66 Tall Gran Björk g I _ __

Hagmark 0'3 % procent procent II ' _ _ 0-2 0—3 A k Förråd Förråd 14-8 8-4 3-0 37—5 må n 'n . _ r 1 g 28 36 55 a" 6 IV 46-1 27-8 14-5 160-3

Uppdelningen a 22 46 45 gran 8- grovleksklasser är 50 18 '— tall 4- ' V 71'4 60-3 12-1 263-6 gjord endast efter 100 100 100 4" VI 59—3 86-8 6-7 230-3

diametern utan an- nan hänsyn till gåweråä'mg 49 - VII-VIII 146—1 157-5 669 5-6 376-1

längden än att för 20 52 51 IX+ 4584 3895 331 4-1 8831 rotstocken fordrats 60 21 _

en minimnängd av __ Summa 794'1 730-3 3806 43.2 ”51.2 1.6, för 4" 3 m, för 6" _ 13100 ,

och 8" 4 m. Avverkningi % av 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad. Avdrag för röta, förrådet

krökar och andra] felaktigheter ha icke gjorts.

2.1 jork 3.2 3'8 övrigt 34 S:a

10. Lögde Sch Öre älvar m. 11. Bil. 10. Areal och kubikmassa samt ärlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

Arealskng- Nor! Virkesförråd under bark Tillväxt under bark | Tillväxtprocent Ålders- produktiv mal—

mark yta Tall | Gran Björk Övriga Summa Perl Tall Gran Björk Övriga Summa Per T. I G. Bj. Ö. Medel-

_ tal har km? | % % 1 000 frns fm. cent 1 000 fma fm: p r 0 c e n t

1 1 1 1 Kalm. 194 4-5 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 472 109 _ _ 2 _ _ 2 _ _ _ 0-7 _ _ 0-7 11 567 131 _ 131 161 18 28 338 6 1, 143 175 1-3 2-4 355 m 884 20.4 _ 1143 1027 466 145 2781 31 10' 704 559 256 8-6 160-5 IV 68315-8 _ 2005 1683 1529 364 5581 82 20 793 636 569 143 214-1 v | 459 10-6 _ 1081 1295 1501 226 4103 89 15 27—5 36-1 39-9 7-2 110-7

VI 293 6-8 _ 702 1 421 860 109 3 092 106 11 15-8 291-9 163 2-4 64-4 VII-VIII 379 8-8 _ 1 461 2 104 619 91 4 275 113 16 23-2 33-0 8-0 1-2 65-4 IX + 393 9-l| _ 2 642 4 442 355 60 7 499 191 27 28—5 444 3-6 1-0 | 77-5

Summa 4324|100|100 9165 12185 5348 1023 27 671 64 100. 259-0 281-1 151—6 87-1 728£l Ek Övr. Ek Övr. Procent 33 44 19— 4 _ 100 Åld.-kl. Beräknad ärli

klass

GDCDHQth—O OHMNNHN

15. || || % || ||

1—1

'7

g avverkning

oxo .—5 En: I-l :I- få 0 > än 4:

| Fördelning å grov- _ Medelbonitet 2-86 Eng. leksklasser Tradslag och

tum » slutenhet 0-721 _ Tall Gran Björk grovleksklasser I _ _ _ __ _

1 Hagmark 0'6 %, topp procent

Förråd Anmärkning. o- 33 40 54

Uppdelningen å 4" 25 45 46 grovleksklasser är: 6'/8' 42 15 _ gjord endast efter S:a 100| mol 100 diametern utan an- Avverkning nan hänsyn tilli 0_ 23 30 48 längden än att förl 4_ 23 52 52 rotstocken Iordrats| 6'/8' 54 13 _ en minimilän d av för 4" 3 m, för 54' S:a 100 | 100 | 100 0011 8" 4 m. Avverkningi % av

Avdrag för röta. krökar och andra[ felaktigheter har 0- icke gjorts. 4"

procent II _ _ 01 03 0-4 Förråd 111 9-4 9-2 7-7 3-3 296 tal] 6— 14 gran &_620 IV 21-3 18-6 238-4 130 91-3 tall 4_ 9 V 192 26-9 559 101 112-1 gr?" 4'328 VI 21-9 49-7 38-6 5-4 115-6 björk 4- _ övrigt _ 43 VII-VIII 595 777 304 5-1 172-7

S:a 100 IX+ 103'2 168-5 18'1 3'3 293'1 tall 6- 16 Summa 234-5 350'6 189—2 405 814-8

lgzzzzz |:33333 läzäözz ||35583 ||3533; ! G=

4.” OI ? Q' '? G= =.” 01 =.” N 7?— 1-1 110 = .— I: »! 3.1 0 > > (f.

911 4- 7 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

11. Mo och Gide älvar m. fl. Bil. 11.

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders— och grovleksklasser. ___—___—————————— Areal skogs- Nor— Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent

produktiv maI— Medel-

mark yta Tall Gran Björkl Övriga Summa Per Tall Gran Björk Övriga Summa Per T. G. Bj. Ö. | har Pro— "11

% 1 000 fms fma cent 1 000 fma fma p r 0 c e n t

Ålders- klass

km” %

v-l

! l I | I l l !

Kalm. 367 6—1 -— -— __ _ I 497 8-3 22 405 6 8 441 9 1 3'1 34.2 0'3 II 838 13'9 438 872 387 268 1 965 23 6 32-3 58-9 29-0 III 1 210 201 1 134 2 030 1 172 322 4 658 38 14 54-3 926 498 IV 996 166 1 776 3 196 1 605 328 6 905 69 21 58-3 114-5 492 V 677 11-3 1 389 2 894 1 174 202 5 659 84 17 35-6 81'2 26-7 VI 492 8-2 872 1 914 560 112 3 458 70 11 154 426 9-6 VII-VIII 550 9-1 1 790 2 055 521 89 4 455 81 14 23-7 31-0 6-3 61-8 IX + 384 6-4 2581 2416 140 101 5238 136 16 24-8 24-1 1-2 51—0

Summa 6011 100 100 10 002 15 782 5565 1 430 32 779 55 100, 247-5 479-1 172-1 951-3 Ek Övr. Ek Övr. _ , o 17— 4 _ 100 Åld.-kl. Beräknad årlig avverkning Å)

Fördelnin å ov- Medelbonitet 2-86 Eng. leksklissefr

» slutenhet 0-71 i Tall Björk

38'7 138-5 211-7 232-0 147-8 698

ooo

thOöNNv—ivä documents-no OOCDQFCONNHH

v—(HH HMDOMNWO HOOLOOYFNOO

manne-etc vamwoono thme-n-n-a mz—r—nww—dm Ov—dv—(NNv—n—i—d

*? N .— 69 I—l &: ? 00 *? 61 en _| *? 61 m

Procent

av förrådet

Trädslag och grovleksklasser

I __ _ procent _| II 2-0 43 3-8 4-0 14-1 — 0-5 0-5 1-0 1-5 0-7 Förråd III 13-0 24-6 28-0 11-0 76-6 — 1-1 1-2 2—4 3-4 1-6

all & 16 IV 24-0 130-6 496 149 149-1 _ 1-4 1-9 3-1 4-5 2-2 gran & 521 .au 4-—8 V 306 105-0 515 103 197-4 2-2 3-6 4-4 5-1 3—5 åtfnk 2'233 VI 32-4 86-0 27-0 6-3 151—7 3-7 4-5 4-8 56 4-4 51,33 _ :40v11-v111 76-4 99-2 280 5.5 2031 4-3 4-8 5-4 6-2 4-7

S:a 100 1x+ 109-1 106-o 7-1 6-4 228-6 _, 4-2 4-4 5-1 6-3 4-4

A k ' tauweåmf'f Summa 287-5 485-7 195-0 58-41026-6 1-7 2-9 3-1 3-5 4-1 3.1

gran 8— 7 24 tall 4_ 46 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad. gran 4' E 31 björk 4- _ 12 övrigt _ 33 3'9 — | 5:21 100|

Gran Hagmark 0'7 % topp . procent

Förråd 42

Anmärkning. 0- 47 Uppdelningen å 4" grovleksklasser är 648" gjord endast efter så diametern utan an— nan hänsyn till 0- längden än att för 4- rotstocken fordrats (?"/8— en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" 518 och 8" 4 m.

Avdrag för röta, krökar och andra, felaktigheter har 0" icke gjorts. 4"

12. Ångermanälven in. fl. Bil. 12. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

Areal skogS- Nor- Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktlv mal- * mark yta Tall 'Gran Björk Övriga Tall Gran Björk Övriga| Summa G.

km? [ % % 1 000 fms 1 000 mn

1 1 ].

Medel- 0. tal

04

I I I ]

Kalm. 721 3-8 7 — . _— -— — — I 848 4-5 -——— 51 145 11 219 3"! 26-0 0-7 1-8 322 :| ___l _

QNHQOQwQ

50

1 062 2 297 4 630 91-6 199-4 600 364 387-4 2 104 6 044 11 733 116-2 3089 133-2 365 594-8 4 286 9 465 19 870 152-1 356-7 174-7 130-() 713-5 3 013 8 997 17 101 78-9 267-9 109-2 157 471-7 VI 1 726 92 1 500 7 519 11 757 322 1786 43—2 7-1 261-1 VII-VIII 2 248 11-9 3 468 10 965 16 902 54-9 198-7 273 3-0 283-9 IX + 3 205 17-0 , 5 608 22 078 28 610 64-6 215-1 6-0 2—4 288-1 Summa 18 858 100 100 21 092 67 510 110 822 ' 594—2 1 751-3 554'3 132-9 3 032-7 Ek Övr.

Procent — 100* Beräknad årlig avverkning

Fördelnina ä ov— Medelbonitet 2-79 Eng- ” & Trädslag och

» slutenhet 064 gr ovleksklasser [ _ _ _ _ _ _

Hagmark 0'7 % procent procent II 4-6 10-0 7-3 6-9 28-8 0-4 Förråd Förråd 21'7 68'8 63'3 21'7 175'5 1'0

Anmärkning. 35 50 _ 49 50 IV 555 1455 147-2 36-1 384-3 1-3 Uppdelnmgen å

grovleksklasser år 16 _ V 63'5 274'9 180'7 29'3 548'4 2'1

gjord tendastt efter 100 | 100 _ VI 53-2 311-7 107-2 17-9 4900 3—5 nämt: ååå?" 231111 Avverkmng .. VII—VIII 149-3 458-7 111-0 151 734-1 4—3 längden än att för IX+ 240-9 864-2 332. 139 1 152-2 4-3 rotstocken fordrats en minimilängd av _ Summa 5887 2133-81 649-9 140-935133 1'9.| 2—8 för 4" 3 m, för 6"

och 8" 4 m. 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad. Avdrag för röta,

krökar och andra felaktigheter har icke gjorts.

II 1 891 100 III 3 027 16-1 IV 3 033 16-1 V 2 159 11-4

&!"wath

atomen—(cow

QOOWNWMQ

wwmc'oNNV-n-c hooméamcxir-n— hoomcöNNHv-e cancila—Ho

[_ N 0 60 GD N oo N 29 r—l

en 5: .:4-9. 5-4 0> N

13. Indalsälven. Bil. 13. Area] och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

Areal skogs- Nor- Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent Ålders- produktiv mal-

klass mark yta Tall Gran Björk Övriga Summa Per Pro- Tall IGran IBjörk Övriga Summa Per T. G. Bj.

1 000 fm= fma cent 1 000 fm=

1 1 | 1 l

Medel— 0' tal

procent

|.» (5 .::—E.

km2l% %

Kalm. 1219 9-7 I 396 3-2 II 1085 8-7 III 1 969 157 IV 2082 167 V 1 466 11-7 VI 1 345 108

18 61 4 3 86 2 -— 2-6 75 0-4 0-4 109 650 1 298 358 221 2 527 23 4 49-3 109-7 25-9 16—5 201-4 2 391 3 852 1 687 457 8 387 43 12 127-5 206-3 836 26-0 443-4 3 098 6 989 2 923 471 13 481 65 19 110-2 266-4 105-5 165 498-6 2 779 7 310 2 601 391 13 081 89 18 75-6 211-3 687 103 365-9 1 690 6 841 1 632 239 10 402 77 14 39-4 162—7 31'7 4-2 238-0 VII—VIII 2 031 162 2 484 8 884 1.641 195 13 204 65 18 411 160-2 20-9 2-4 224-6 IX + 913 7-3 2 127 7 949| 413 104 10 593 116 15 22-6 98-6 3-8 1-0 126-0

Summa 12 506] 100 100115 237 43184 11259 2081 71761 57 1001 468-312227 3405 77-3 2108-8

| I l | I |

v—l

Noonncämrnr-c—i H

| l

| |

in oo

öl ch H mewz—mr—H vhmcv'amcxlr—r—

hem:—oömma:

_lTT—ITI—Fl

MQMQWQHQ OHNNNHHH

__l '? v—( ? N .. ee ? ef: en om l-l av:

! Ek Övr. Ek Övr.|* Procent 21 60 16 3 100 Åld.—kl. Beräknad årlig avverkning

F ördelnin å rov- Medelbonitet 2-88 Eng. g g Trädslag och grovleksklasser I ?

ex” ..— 120 .S := & l-u &) > > (

» slutenhet 0-65 , Mjölk Hagmark 1-0 % &&

Förråd— Anmärkning. 0- 35 38 49

Uppdelningen å 4" 26 50 51 grovleksklasser är 678" 39 12 _ gjord endast efter S:a 100| ml 100 diametern utan an— Avverkning nan hänsyn till 0- 24 31 43 längden än att för 4- 24 54 57 rotstocken fordrats 6-/8- 52 15 en minimilängd av för 413—m, för 6" S:a 100 | 100 OCh 8” 4 m__. ._ Avverkning i % av tall 4- 4 1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

Avdrag for rota, förrådet krökar och andra T_—

tu m leksklasser procent II 0-7 25 2-5 2-8 8-5

Förråd III 24-7 41-1 315-9 128 114-5 tall 6- 9

IV 40-0 96-4 89-9 20-0 246-3 gran & 7 16 tall 4-—€ V 57-4 194-5 106-8 19-8 378-5 2-1 2-7 4-1 5-1 29

gra" 4* 29 35 VI 59-9 278-6 74-7 12-2 425-4 ovngt _41 VII-VIII 102-3 365-3 83-2 11-0 561-0 S:a 100 IX+ 87-7 327-4 209 6-1 4421

au 6_ 9 Summa 372-71305-8 413-9 84-72177-1

felaktigheter ball 0- 1 7 ; icke gjorts. ,, 4" 2'3 . 3'3 _ ; ||6-|8-. 3 2

! ” 444 A A 4" ! m_jungan ni? lf Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

! *AreaÄSägeS- NOT: Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent pro u lv ma-

mark Iyta Tall Gran Björk Övriga Summa Per Pro- Tall Gran Björk Övriga Summa Per T. G. Bj. Ö. Mig?"

l 2 o o 3 har cent ' 3 har km | A, 7, 1000 fm fme 1000fm fme procent

I | 1 1 % Kalm. 856 9-4 _: |

Ålders- klass

| | | I | |

I 353 3-9 — 22 66 8 12 108 3 — 2-7 10-7 0-7 18 15-9

II 1 565 17-1 —' 1 167 1 750 580 496 3 993 26 6 101—6 137-7 485 37-9 325—7

Ill 1 922 21-0 _- 3 764 3 786 1879 710 10139 53 16 199—8 191-2 933 385 522-8 IV 1 053 11—5 —— 4 184 5 904 2 449 656 13 193 125 21 1361 207-9 885 227 455-2

V 860 9-4 — 3 546 5 882 1 765 467 11 660 136 19 813 158-6 480 11-6 299'5 VI 763 8-4 — 2 662 4 508 952 277 8 399 110 13 50-2 102-7 195 51 177—5 VII—VIII 1 175 129 —— 2 545 4 725 952 222 8 444 72 13 139-9 893 132 2-4 144-8 IX + 588 6-4 34-4 53-1 2-3 1-7 91-5

9135 100 100 20927 30 783 8808 3016 63534 70 100 646-0 951-2 314-0 121—7 2032-9

v-4

whmcöNNr-t—

[ |

WIDCOÖINHH ] | NQHWITMCICQ

l—NNIQGHl—N

nv—lr—MWMNCD

DOI—MCPGQQCDv—l Nwmva—CHH ommémN—n—

Summa

_ en "1 ae 5." en

3-6 4-0

Avverkning i % av förrådet

N 39

Procent 33 43 14|— 5 |_ 100, Ald.-kl. Beräknad årlig avverkning __ _ Fördelning å rov- Medelbonitet 3-06 Eng. leksklcasselg' Trädslag och

tum _ rovleksklasser » slutenhet0-68 i Tall Gran |Björ g

k Hagmark 09%tOpp procent 1 procent 11 3-4 6-4 5-6 7-2 22-6 _ 0-3 0-4 10 1-5 0-8 A -, . Förråd Förråd 111 427 45-5 45-1 23-1| 156-4 _ 1.1 1.2 2.4 3.3 1.5 nmarcnlng. 0_ 33 41 46 tall 6- 14

V 586 102-0 81- 306 -7 _ - - . . . Uppdelningen å 4_ 26 48 54 gran 8-__519 I 5 272 14 17 33 47 21 grovleksklasser är 6-/8- 41 11 —— tall 4- 8 V 80-0 196-1 801 247 1380-23 _ 2—3 3.3 4.5 5.3 3.3

gjord endast efter S:a 100 100! 100 gra" 4'3 31 VI 99-0 2020 471 153 363-4 _ 3-7 4-5 4—9 5-5 4—3 diametern utan an- Avverkning björk 4— — 8

nan hänsyn till 0_ 23 32 38 övrigt _425v11-v1u 110-7 214-o 51-6| 13-4 389-7 _ 4-3 4-5 5-4 6-0 4-6

lärtlgtdellli änfatåfiåri 4- 24 55 62 S:a 100 IX+ 130-2 184-5 119 11-1 337-7 _, 4-3 4-4 5-3 6-3 4-4 To 5 OC en 01' ra S 6— 8- 53 Avverknin

en minimilängd av / — tan 6_ Mg Summa 52446 950-5 322—9! 125-419234 2-1I 2-5I 3-1! 3-7 4-2 3.0 för 4"3m, för 6" 513 10” 100| Elggren 8-_'Z21

OCh 8" 4 m- Avverkningi % av tal] 4- 7 * Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

Avdrag för röta, förrådet . 4_ 7 krökar och andra * ilj-Zilla 4__2__ 11321)t

felaktigheter har 0- 1'7 2'4 3'0 .. . | icke 'orts. 4— 2'3 3-5 4-2 OVTlgt _ 35 g] 33 3-9 — S:a 100

|." > 0 & LL] C. > 0 .:! lll

1 ___________

|

15. Delångersån m. fl. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning

Bil. 15.

olika älders- och grovleksklasser.

____________-—————-—_-———'7

real skogs- Nor- produktiv mal- Ålders— mark yta

klass

Vir

kesförråd under bark

Tillväxt under bark

Tillväxtprocent

Tall Gran

Björk Övriga Summa

O/

kmz /o %

__*__h____________——

|

Kalm. 257 6-5 I 380 9-7 II 788 200 III 800 203 IV 536 13-6 V 510 129 VI 282 7-1

VII + 389 9-9 3 042| 100

Summa 100

Procent

146 1 002 3 136 3 443 3 728 2 026 2 979

16 460

25 540 1 415 1 750 1 951 1 043 2 069 8 703 29 54

1 000 fm” '

1 1

3 174 2 084 6 022 6 434 6 733 3 553 5 388

80 388

315 1 051 904 749 318 277

3 614 63 1 521

Per har fm8

26 75 120 132 126 139 77

75 20

21 22|

100| 271-4

Gran [Björk 140 1 000 fma

53 48-9 680 535 47-4 21-2 27-1

vriga

Per har fms

Summa

29-1 179-5 295—7 207—0 167-8 747 81-7

1 0355

| I I

eocen—ameo.— ONCOCOCONN

GD G]

T.

W outdoor—won HQQMNNH

G. 0. Mega- |

I—COQNIG—I'Q 6.000vaqu undantas:— waMNNH

*.” 00 l—( CD

Ek Övr. 1 00 Ek Övr. — 5

12

Medelbonitet 3-58| » slutenhet 0-78 i Hagmark 1-4 %

Fördelning å leksklass

Tall | Gran

grov-

er Trädslag och

grovleksklasser

Åld.—kl.

Beräknad årlig avverkning

Björk

procent procent

Anmärkning.

Uppdelningen ä. 4— grovleksklasser är gjord endast efter 5.2 diametern utan an- nan hänsyn till längden än att för rotstocken fordrats' en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" och 8” 4 rn.

Avdrag för röta, krökar och andra felaktigheter har' icke gjorts.

Förråd 37 50 13

25 24 51

100 | 100 Avverkning

19 21 60 28 55 17

Too [ 100

Avverkning i

_förrädet

24|

Förråd

6- 15

8-__7 22

4- 7

4— 3 34

4- —— 7 —- 37

42

100

32 68

Avverkning tall 6- 16

gran & _9 25 tall 4- 5 gran 4— & 35

sälg

3-8 4'7

3.2 börk 4— — 9 4 vrigt — 31

Sa 100

| — | 52211 00

II III IV V VI

VII +

Summa

* Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

5-4 24-7 134-5 582 46-7

113-6 283-1

4-6 31-2 35—8 41-0 189 179

149-4

5-0 54-0 851

1665 110-6 176-0 597-2

4-4 167 184 183 108 4-4

73-0

19-4 126-6 173-8 284-0 187-0 311-9 _,

1 102-7

16. Ljusnan. Bil. 16.

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser. ___—___— Areal skogs— NOT' Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktiv mal- ” M d 1 G. 9 e '

mark yta Gran Björk Övriga Summa Gran Björk Övriga Summa T. tal

km2 % % 1 000 fms 1 000 fm3

l 1

Ålders-

r..» a gä

Kalm. 1 466 11-6 — —— -— — —— — I 519 4-1 93 191 1 2 287 204 259-& II 1 743 13-8 1 064 1 292 559 240 3 155 114-l 269-7 III 2 551 20-2 __, 4 765 3 620 2037 474 10 896 - 190-8 - 573-8

H

*WMEPQDqu—t OWIOMNNHH

K—OtowthQN

IV 1 645 13-1 6 637 5 370 2 123 405 14 535 - 188-9 5233 V 1 216 9-7 6 666 5 660 1 841 370 14 537 ' 1590 3836 VI 835 6-6 3 419 4 084 922 212 8 637 92-2 188-6 VII—VIII 1 238 9-8 5 093 5 349 724 69 11 235 91-8 197-2 IX + 1 394 11-1 7 970 6 003 236 41 14 250 629 157-7

thÅPmmI—o memNNHv-l OIO'JLDOÖNNv—(vl-t name.—namnen.?» o—NmmN—n-d

Summa 12 007] 100 100 35 707 31 569 8443 1 813 77 532| ' 920-1 2323-7 Ek Övr. Ek Övr.

Procent 46 41 11— __ 100 . . Beräknad årlig avverkning

E Fördelning å grov- Al Medelbonitet 2-86 ng. leksklasser Trädslag och

*? en ca

? ee

ao

_

oxo

tum __ ovleksklasser » slutenhet 0-68 i Tall IGran Björk gr — _ _ '—

Hagmark 0'7 % procent pr_o_—cent II 7 -5 6-2 7-8 4-5

A ärk . Förråd Förråd 69'9 61-7 57-8 17—7

m . _

n nmg 33 6 23 IV 116-5 124-3 78-0 20-8 Uppdelningen å gran & 6 29

grovleksklasser är tall 4- 11 V 181'8 230—9 92-0 21-4 gjord endast efter gran 4* 2_1 32 VI 140-s 203-7 49-2 13-0 diametern utan an— björk 4- — 6! nan hänsyn till övrigt _33 VII-VIII 232—8 260-5 41.0 42 längden än att för S:a 10—0 IX+ 366-6 281-7 13.7 26 rotstocken fordrats Avverkning en minimilångd av mål,, 25 Summa 1115-9I1169-ol 339-5 84-2, — 2.1 för 4" 3 m, för 6" ' __ g 33 , och 8" 4 m. —9 ' Åldersfördelningen endast approximativt beräknad. Avdrag för röta, ' gä" 24 33 "kar och andra .. —- km jor'k —— 8

felaktigheter har|

icke gjorts. *ÖVrlgt _— 2

S:a 10

17. Gavleån m. fl. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

Areal skogs- Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktiv

mark Tall |Gran [Björk Övriga Summa Tall LGran Björk|övriga|5umma Per T. G. Bj. har km2 i % 1000 frns I Medel- Ö' tal

1000fms procent

Kalm. 175 5-1 —— — I 744 21-6 3 119 II 534 155 111 2 400 III 722 210 182 6 298 IV 599 17-4 142 8 754 V 364 106 128 6 495 VI 140 4-1 71 2923 VII + 163 4-7 24 3312 Summa! 3441| 100 1 061 ] 30 301 Ek Övr.'Ek Övr.—

Procent — Beräknad årlig avverkning F ördelnin å rov- Medelbonitet 3-49| Eng. leksklåisseå Trädslag och

tum ”___— , slut enhet (”5 l Tall Gran _ grovleksklasser

Hagmark 2'1 %| topp procent procent 9-0 5-5 4-2 20-9

.. . Förråd Förråd 40-7 51-9 24-5 124-4 Mmmm!" 39 ”" 19 72-4 107-7 27-4 215-3

Uppdelningen ä gran 8- _5_ grovleksklasser är tall 11 81'9 138-4 307 258-7 gjord endast efter 54-0 78-2 13-9 150-8 diametern utan an- " nan hänsyn till " 98-4 78-4 12-5 190-9

län den än att för rotftocken fordrats 356—4 460-1 113-2 31-3] 961-o) en minimilän d av för 4" 3 m, igör 6" * Åldersfördelningen endast approximativt beräknad. och 8" 4 m. Avdrag för röta, krökar och andra felaktigheter har.

icke "orts. 4" g] !? 6-/8-

| I I

H *Gl—MMOM QOOVMNNv-d H OHQWQOW (DwQFMNNv-i v—l

OWijQOQ wmeNNv-W

*? er: i? et: o:

2-8

Nor— mal- yta

Areal skogs- produktiv

Ålders- mark

klass

Tall

Virkesförråd under bark Björk

Gran

Övriga

18. Dalälven.

Summ a Pro-

kmfi % %

Kalm. I II III IV V VI

VII-VIII IX +

1 080 1 348 2 308 3 410 3119 1 917 1 392 7-4 1 670 8-9 2 591 138

18 8351 100

5'7 7'] 122 181 16-6 10?

Summa

Procent

294

3 349 8 808 12 325 10 990 6 949 8 056 9 9211 5 238

60 692 47 915

51

267 3 546 8 608 9 996 8 104 5 611 6 545

1 000

1

65 1 223 2 183 2 011 1 196 502 259 270 7 709

41

Medelbonitet 3-07 slutenhet0»63 i 2-7 %

»

Hagmark

Fördelning ä grov— leksklasser

Tall | Gran IBjörk

fm8

35 549 484 241 127 82 31 32 1 581 Ek Övr.

cent

661

8 667 20 083 24 573 20 417 13 144 14 891 15 461

117 897

17 21 17 11

107 94 89 60

63 13 100, 13

Tall Gran

Björk

Övriga? Summa

Tillväxt under bark

50-9 258-6 392-8 38-3 281-2 375-3 297-2 174-4 103-0 95] 47-9

1 412-4

1 000 fma

1

6'2 1000 114-?

71'8 30'6

9'7 3-5 28

3388

3-6 42-6 23-4 8-0 2-8 1-3 0-3 0-4

824

990 6824 9057 749-9 445-0 229-0 202-9 136-9

3 450-8

hon—wmmaw "510661th hhvaH—o owman—Ho

ao v—l

"3

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

Tillväxtprocent G. Bj.

proc

”QQ?NQIO whäva—lv—O

03

2-9 4-4

Bil. 18.

Medel- tal

Ö.

ent

OQWNNI—GIQ thva—HO

5—2

? en

Ek Öer

7— 1

grovlek

Trädslag och

100 Åld.—kl.

Beräknad årlig avverkning

Avverkning i av förrådet

%

sklasser I

procent procent

II

Anmärkning.

Uppdelningen å grovleksklasser är gjord endast efter diametern utan an— nan hänsyn till längden än att för rotstocken fordrats en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" och 8" 4 m.

Avdrag för röta, krökar och andra felaktigheter har icke gjorts.

29 25 46

100

Förråd 40 48 12

| 100

45 55

100

Avverkning

21 22 57

100

Avverkning i

31 53 16 | 100

förrådet

41 59

tall

gran tall gran björk " vrigt S:a

8

tall gran tall gran björk övrigt S:a

Förråd 6—

Avverkning

III IV V VI VII-VIII IX +

24

5 13 19

29 32 4 -— 35

100

267 129-4 219'6 291-7 282'5 359-7 427-2 17-4 137-0 225-5 301-6 265-9 299-5 229-9

28. Summa

_7 35 11

33 33

4

— 28

17'2 62-3 74'2 58-7 26'5 144 143

1 736-41 476-8

267-6

72-7 346-8 532-5 659-6 579-8 675-5 673-5

59-24 3 540-4

1-9

1 Åldersfördelningen endast approximativt beräknad.

| 2-9! 3-1l 8-5

5-3

19. Klarälven. Bil. 19.

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders— och grovleksklasser. ___—___——_—————-——_—'= real skogs- Nor—| Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktiv mal- Medel

mark yta Gran Björk Övriga Summa Tall [Gran ]Björk Övriga Summa Per T. G. |Bj. 13. M

har km” i % % 1000 f 1000 fma fma proc

Ålders— klass

187 4-3 _ — 444 102 98 46 21-3 9—5 — 0 839 19-3 1 060 1 177 9 792 106-1 26-2 9 994 229 2 228 3005 21 100-3 149-4 397 5 3 2

2

899 20-7 2 814 4 307 27 88-7 148-6 250 ' 378 8-7 1 969 2 973 141 19 47-6 778 8-7 - 608 13-9 2 460 3 649 110 23 42-9 68-8 8-2 1'

3.

4349 100 10 020 15157 67 100 380—ol 500-zl 107-s

Procent 37 52 Beräknad årli

_ E Fördelning å Medelbonitet 3-58 ng. leksklasser Trädslag och

slutenhet 0-69 tum ___—_| grovleksklasser

' i Tall Gran ' -— — —— 2-0 Hagmark 1'1 % procent procent 14-9 11-3 6-3 2-8

__ _ Förråd Förråd 40"! 580 33"! 5—2 Anmarkmg' 3" 14 87-3 196—3 34-7 5-7

Uppdelningen å gran _6 20 grovleksklasser är tall 11 101'9 161-1 20-4 6-5

gjord endast efter gran 135-2 195-5 335 6-5

diametern utan an- björk ___—___—

nan hänsyn nu övrigt 379-7 022-zl 128-s 4-7 längden än att för rotstocken fordrats en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" och 8" 4 m.

Avdrag för röta, krökar och andra felaktigheter har icke gjorts.

7 3-9

Avverkning i av förrådet

20. Norsälven. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders— och grovleksklasser.

Areal Skt—255" Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktlv Medel-

mark Tall Gran Björk Övriga Summa Gran Björk Övriga Summa Per T. G. Bj. Ö. tal har _—

km? % 1 000 frna 1 000 frns fma , p

186 7-2 _ — —— 323 126 27 34 10 3 74 189 229 539 21-0 375 1 091 404 306 2 176 8-7 597 233 1 149 2 840 815 160 4 964 83 25 5-4 418 16-3 1 348 3 721 448 83 4 600 110 24 3-5 246 9-6 1 096 2 382 293 64 3 835 156 20 2-8 257 100 1 381 2 171 288 2 3 842 149 20 2-0

2500! 100 5376 11239 2258 618 19 ml ml 100' 4-1 6-3 Ek Övr. Ek Övr.

Procent 27 58 12— 3 — 100 Åld.-k1. Avverlfqlinågd it *" ___—___— av OI'l' e

Fördelnin å rov- Medelbonitet 4-02 Eng. leksklgasses Trädslag och

tum —— rovleksklasser » slutenhet0-70 i Tall IGran IBjörk g 2-0 2-0

Hagmark 3'3 % topp procent procent 30

.. . Förråd Förråd 5-5 Anmarkmng. 39 46 all 6— 12 6-0

Uppdelningen år 50 54 gran 8" __6 18 grovleksklasser är ltall 4- 8 6'5 gjord endast efter gran 4-3 37 7_0 diametern utan an- björk 4- —— 6 nan hänsyn till övrigt — 39 4.4 längden än att för S:a 100 rotstocken fordrats Avverkning en minimilängd av än,” 13 för 4" 3 m, för 6" gran 7 20 och 8" 4 m. tall —8

Avdrag för röta,. - gran 31 39 krökar och andra —— k t 8

. bjor felaktlgheter har .. . __ icke gjorts. övrigt 33

S:a 100;

21. Byälven. Bil. 21.

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser. ___—___ Areal skogs- Nor— Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent

_ produktiv mal— . Allies? mark yta Gran Björk Övriga 1 Summa Per Pro- Tall | Gran lBjörk IÖvriga Summa Per T. G. [ Bj. Ö. Mfgfl" km” 1 % % 1 000 fm” fma cent 1 000 fm” p r 0 c e n t

har

81 3-9 —— — 256 12-2 48 7 8 82 3 1 4-1 10-6 1-0 1-2 150 448 21-4 724 585; 207 1 901 42 11 30? 66-6 44-3 16-6 8-0 608 291 2 886 779 177 5 094 84 30 55-4 155-5 38-2 85 4-8 394 189 3 247 382 91 4 880 124 29 38-9 126-6 12-2 2—9 3-2 177 8-5 1 737 163 113 2 823 159 17 21-4 53-6 3-7 2-6 2-3

126 6-0 1186 32 27 2022 160 12 13-7 27-9 0-5 0-5

2090 100 ' 9828 1948 623] 16 802! 80'100 163-7 440-8 99!) 32-3

Ek Övr. Ek Övr.!l .

Procent _ _ 100 _ .. . Avverkning 1 % Åld. kl. Beraknad årh av förrådet

_ Fördelning å grov- __

Medelbonitet 4-35 IEHS- leksklasser Tradslag och um

» slutenhet 0-77 i '- grovleksklasser _ _ 2.0 0.4 Hagmark 2'5 % topp procent 58 7-3 2-0 1-6

_ . Förråd 25-0 57—7 4-5 2-5 Anmärknmg' 10 40-6 162-4 5-5 4-7 Uppdelningen 51 31 8" _9 16 grovleksklasser är 38 9 44'5 104'2 6'0 5'9

gjord endast efter 100 1001—15 _29 38 466 712 6-5 6-0 diametern utan an— Avverkning ' — 6 ___—___—

nan hänsyn till 26 34 44 ' _ 40 1625 4028 3-7 4-11 4-1l 4-9 4-0 längden än att för 29 53 56 WG rotstocken fordrats 45 13 _ Avverkning en minimilängd av ___—__— för 4" 3 m, för 6" 100 | 100 32,1 och 8" 4 m. all Avdrag för röta, - Igran krökar och andra ___—4 felaktigheter har icke gjorts.

22. Å flodområden ej redovisade delar av Kopparbergs, Värmlands och Västmanlands län samt Örebro län. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

___—___——————=

Areal Skogs- NOT— Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent

Älders- produktiv mal G Bj Ö Medel-

klass mark yta Tall | GranlBjörk' Övriga Summa lll); Pro- Tall !Gran Björk Övrigal Summa Per T. tal

km2 I % | % 1 000 fm3 fm” cent 1 000 fms fma p r 0 c e n t

725 4-9 -— -— — _ I 2 156 144 — 594 537 51 41 1 223 6 1 129-0 103-5 5-1 5-8 243-4 1 I II 3 680 246 — 6 115 7 035 2 923 1 289 17 362 47 16 470-8 583-1 241—1 116—4 1 411-7 3 8 Ill 4 265 28-6 — 12 939 18 447 4 129 1 010 36 525 86 33 5586 8894 210—2 491 1707-13 4 0 IV 2 408 16-1 — 11-865 14 088 2 228 485 28 666 119 26 363'4 472-7 78] 16-8 931'0 3-9 3 6 3 0 3

V 1055 7-1 — 7199 7091 760 284 15334 145 14 162-6 183-3 23-5 6-9 3763 VI+ 641 4-3I ——| 5908 5032 375 88 11403 178 10 91-5 88-8 9-9 1—7 1914)

Summa 14 930 100 100 44 620 52 230 10 466

3197 110 513! ml 10151 775442 3205 568-2 190-7 4801-6 Ek Övr. Ek Övr.'

Procent 40 47 Avverkning i %

av förrådet

. Beräknad ärlig avverkning

Fördelning ä le

Medelbonitet 4-16 Eng- tum » slutenhet — i Tall

Trädslag och grovleksklasser

I — — 06 05 1-1 II 106—3 899 661 417 304-0 1-7 13 2-3 32 1-8 III 2549 391-6 191-9 581 896-5 20 2-1 4-6 5-8 2-5

IV 419-4 703-9 123-8 31-1 1278-2 +| 35 5-0 5—6 6-4 4-5

— —— 1-2 1-2 0-1

Hagmark 4'8 % topp procent

Förråd Anmärkning. 0- 29 39 46

Uppdelningen å 4" 28 48 54 grovleksklasser är 648" M _ gjord endast efter S:a 100 100 | 100 diametern utan an- Avverkning nan hänsyn till 0_ längden än att för 4_ rotstocken fordrats 6-/8- en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" S=a och 8" 4 m.

Avdrag för röta, krökar och andraJ felaktigheter ha 2'5 8 icke gjorts. * 4" 3'0 4'0 4'8

6-/8- 4—2 4-8 —

procent

tall 6- 18

V 362-2 404-8 46-4 193 8327 VI+ 346-0 313-9 250 6-6 691-5

Summa 1488-81904-1 453-8 157-3 4004-0 2-7] 8-3l 3-0 4—3 4-9 3-6

23. Uppsala län utom den del, som redovisats till Dalälven samt Stockholms och Södermanlands län. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och aVverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

___—___-

|Areaå 511325" Nor; Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent Ålders- pro 11 W ma —

mark yta Gran Björkl ÖvrigaISumma Gran Björk Övriga Summa T.

G Ö. Medel—

klass tal

km” % 1 000 fma 1 000 fma

Kalm. 1 044 104 _— — — — — — I 1 638 163 478 246 15 23 762 4-0 172-6 II 2 465 246 4 101 4 664 1 539 1 060 11 364 868 895-6 Ill 2 063 20-6 6 569 9 162 2 008 1 200 18 939 531 847—5 IV 1 444 144 7 333 7 291 1 755 976 17 355 298 508-0 V 703 7—0 6 092 4 321 922 504 11 839 11-2 247-4 VI + 668 617 8 787 5 402 662 710 15 561 9-7 211-9

Summa 10 025! 100 33 360 31 086 6 001 4 473 75 820 194-6 2883-0

Ek Övr.Ek Övr. Procent 44 41 9|— 6 _ 100 g avverkning

*När—10191

Becel—cool.—

QH

_ E Fördelning å grov- _ Medelbonitet 3-96 ng. leksklasser Tradslag och

tum __— rovleksklasser » slutenhet i Tall Gran iBjörk g

Hagmark 11'2 % procent procent

_ _ Förråd Förråd Anmarkmng. 27 tall 6- 26

Uppdelningen a gran 8" _9 35 grovleksklasser är tall 4- 9 gjord endast efter gran 4-3 29 diametern utan an- björk _ 6 nan hänsyn tilllJ övrigt — 30- längden än att fö 100 rotstocken fordrats ning en minimilängd av ___—'— 28 för 4" 3 m, för 6" _ -, 12 40 och 8" 4 m. , '_7

Avdrag för röta, 20 27 krökar och andra _: 8 felaktigheter har icke gjorts. ;2—5

100

24. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Bil. 24. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

___—___—

|Areal skogs- Nor— Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktiv mal Medel—

mark Gran Björk Övriga ( Summa Tall | Gran 'Björk |Övriga| Summa Per T. G. [ Bj. . tal

har )km' ' % 1000 (ms 1000 fms fma procent

1 167 140 — — — _ _ _ _ 1 519 18-2 430 365 52 36 883 830 63-9 - - 162-3 1 2 570 30-8 3 096 4 017 2 006 821 9 940 2242 323-s - - 7717 3 1 807 21-6 5 132 7 939 2 015 905 16 022 226—2 381-2 - - 745-7 4 933 112 4066 6021 1 163 478 11728 1186 203-3 - - 3712 4- 356 4-2 2893 3363 336| 427 7019 549 76-4 - — 145-7 4-

8352 100 15 047 21705 5572 2668 ) 45 502 709-911048-61 - . |2196'6 | 2-6 Ek Övr. Ek Övr._ _ _ Procent 34 48 12 2 _4 __ _ 100 . . Beräknad årlig avverkning Avverknmg !

___—T__ av förrådet Fördelning å grov—

Medelbonitet 4-04 Eng- leksklasse, Trådslag och _— |

tum ___— ovleksklasser » slutenhet0-69 i Tall Gran Björk gr 4.3 _ 1.0 0.7 6'0 1.0 _ 2.0 2.0 0.7

Hagmark 8'1 % topp procent procent 77-4 803 650-2 328 250-7 2-5 2-0 3-0 4—0 2-5 Förråd Förråd 154'9 238'2 110'8 45'3 549'2 3'0 3'0 55 50 3'4

Anmärkning- 0- 30 31 43 tall & 14 44-0 3914 814 21-5 7383 6-0 6-5 '0 4" 6-3 Uppdelningen å 4" 29 51 57 gran 8' 8 22 2 | 7 0. grovleksklasser är 6-[8— 41 18 — tall 4- 10 188'0 2354 252 19'2 467'8 6-5 7'0 7'5| 4'5 6'7

__ ___—___.—

gjord endast efter S: 100 100 100 gran 4- & 34 _ . _ . ' .! . . ' .- . diametern utan an- a Avverkning björk 4- _ 7 668 6] 945 3l , 44i 40 44

nan hänsyn till 0_ 25 25 36 övrigt — 37 längden än att för 4- 28 53 64 S:a 100 rotstocken fordrats 6-/8- 47 22 __ Avverkning en minimilängd av ___—tall 6- 16 för 4" 3 m, för 6" S:a www 8- 10 25 001! 8" 4 m_._ " Avverkning 1 % av tall 4- —9

Avdrag for rota, gran 4- 25 34 krökar och andra b'ö k 4 i 9 felaktigheter har ] r _ icke gjorts.

övrigt — 31 S:a 100

25. Skaraborgs och Östergötlands län. Bil. 25. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

|Area1 skogs— NOT'W Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent Ålders- produktw _

klass mark yta Tall | Gran Björki Övrigal Summa Gran Björklövriga Summa Per T. G. Bj. Ö. Mfgf'l' km2 i % 1000 fms 1000 fm” fms procent

I | Kalm. 901 105 _

I 1 413 155 568 361 74 48 1 051 688 10-8 7-2 208-3 15-0 II 2 494 27-3 4 542 3 830 2 122 950 11 444 3098 170-3 84-8 901-8 8-9 Ill 2 090 229 8 849 8 036 2 864 1 464 21 213 3834 133-4 759 976-5 5-2 IV 1 279 14-0 8 884 5 736 2 175 942 17 737 179-2 64-6 305 5266 3-2 V + 900 9-8 11 746 4 303 718 787 17 554 84-2l 14-6 13-5 311-6

Summa 0137l100 04 580 22200 7953 4191 08 999 10254 303—7I211-9 2024-11 I —

Ek Övr. Ek Övr. Procent 50 32 12 1 5 — 100W

I

_

mangemo QPQ'C'Iv—d

o: Q'

Beräknad årlig avverkning

av förrådet

Fördelning ä grov—

Medelbonitet 4-30 leksklasser Trädslag och_ ' rovleksklasser » slutenhet 0-71 Tall IGran Björk g %

1'5 1'0 2'5 Hagmark 13'4 % procent procent __| 531 333 234—7

' . Förråd Förråd 157-5 805 615-9 Anmärkning. 21 26 tall 6- 28

141-4 51-8 981-6

Uppdelningen å 23 49 gran _8 30 [ grovleksklasser är 56 25 tal] 113 503 gjord endast efter 100 100 100 gran _ 27 _ _ , , . . . _ diametern utan % Alwerknillg björk _ 8 403 s 108 1, 2803 7| 0 1H 3 9 4 1 5 1| 4 1 nan hänsyn till 0- 15 18 27 övrigt _ 29

längden än att för 4- 20 50 73 S:a 100 rotstocken fordrats 6-/8- 65 32 __ Avverkning en minimilängd avi

tall 0-131 för../13 m, för 0" S:a 100| ml 100 mn 842 41

och 8" 4 m. Avverkningi % av tall 9

Avdrag för röta, förrådet 1 krökar och andra gran —5 24

__ 11 felakti heter har 0' 2'9 2'9l 4'0 PJOYk

icke gjärts. 4' 3'4 4-1 5-6 0V1'lgt — 24 6—/3- 4'5 5'3 —— S:a 100

— _— 2-0 2-0 2-0 1-5 2-5 3-5 2-0 25 5-5 5-5 5-0 6-0 6-5 5-5 5-5 7-0 7-0 4-0

31-5 1 029-0

26. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders- och grovleksklasser.

|Areal skogs- Nor- produktiv mal- mark yta

Tall | Gran 1 Björk | Övriga

Virkesförråd under bark

)km=|% %

3177 17-4 6-5 2377 130 253 5 199 285 253 4494 24”! 25-3 1 879 10?) 15-3 1 106 6-1 2-3

18 ml 100) 100I

1 000 frn3

Tillväxt under bark Tall [ Gran iBjörkIÖvriga 1 000 fina

Summa Per har fm3

Tillväxtprocent

T. |G. Bj. o.

Medel-

tal

645 457

7 900 8 783 12 724 12 516 10 722 7 001 10 480 4 706

42 471 33 463I 14 914 7 005

Ek Övr. 44 34 15 2'5 4'5

1 028-sh 5710 7023 314-7

Procent Avverkning i %

Beräknad årlig avverkning av förrådet

Eng. Fördelning å grov—

Medelbonitet 1 4-39 Trädslag och

tum

1

(3'42) » slutenhet 0-64

leksklasser Tall I Gran | Björk

grovleksklasser

tapp |

procent procent

Hagmark 1817 %—

Anmårkning. 0-

Uppdelningen å 4" grovleksklasser är 648" gjord endast eftefi S:a diametern utan an- nan hänsyn till 0_ längden än att fö 4_ rotstocken fordrats 678— en minimilängd av för 4" 3 m, för 6" Sm och 8" 4 m.

Avdrag för röta, krökar och andra felaktigheter har] icke gjorts.

100! 100| 100

Förråd 26 31 38 28 51 62 46 1 8 —

Avverkning 20 23 30 26 53 70 54 24 _

ml 100] 100

Avverkningi % av förrådet

2'9 4'0 5'1

2'9 3'5 4'4

1 11

III IV

V +

Summa

18 56-1 113-5 1

_| _ 158-0 131-7 108'5 318-1 375-5 327-7 536-1 455—1 2259 654 1 576-4 329-4 91-4 627 1

1588-GI1201-71 750—gl 200-5

5-2 454-3 134-8 282-5 059-9

1

3030—71 2-21I 3-7

1-5 3-0 65 7-0 3-9] 5-1 2-0 0-4 2-0 3-4 5-7 6-0 4-0

1 Bonitetssiffran inom parentes anknyter till en för ifrågavarande län an- vänd, lägre bonitetsskala.

27. Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge och Gotlands län. Bil. 27. Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika älders— och grovleksklasser.

___—___—-—_———————__—'—-'_q

Areal Skogs- NOT" Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent Ålders- produktiv mal—

klass mark yta Gran 'Björk Tall |GranfBjörk Boki Övr. Summa Per G. '. . Ö. tal 1000 1000 fms procent

Kalm. 1 765 20-5 -— —— — — — —— — — -— I 1 455 169 321 77 22 63 540 633 9-7 II 2 253 262 3 530 2 420 869 1 218 221-7 289-8 186-9 III 1 852 21-5 4 846 2 831 2 103 1 533 2243 2469 132-4 IV 684 8-0 1 373 915 1 834 968 84-6 485 268 V + 594 6-9 1 236 3012 852 1 114 628 26-4 57

Summa 8003| ml 100' 15 130 11 300 05447 080 4800] 45 505

E. Ö. Ek Öer

Procent 33 25 14 17 6 5-— 100 _- _ Beräknad årlig avverkning Av:srlgålågdelt

Fördelnin å rov- Medelbonitet 4-66 Eng. leksåassef Trädslag och

tum ' ovleksklasser » slutenhetO-69 i Tall [GranIBjörk gr I 26 __ 1.5 __ 1.3 5.4 1.0 2.0 __ 2—0 0-7

Hagmark 10'0 % procent procent 11 75-3 823-3 847 17-4 420 3083 2.5 Iaf-5 2-0 3-5 2-2 Förråd Förråd 111 179-3290-8 184-0 031 707 793-9 3-5 lea-5 3-0 5-0 4-8

Anmärkning- 25 28 41 tall 0- 17 4-5 741 3-5 5-0 5-0 Uppdelningen a 26 50 59 gran & 5 22 7-5 0-0 4-0 5-7

_________—-——————————

gjord endast efter gran 4'3 21 , , . . . . . diametern utan än] loaLveåggingo björk 4— —— 9 ' . 315442”; Gi 2038 gl 2 4 4 3 91 49 4 II 4 4| 4 5

IV 130-s 89-2 041 042 484 4027 grovleksklasser är 49 22 — tall 4-—9 V+ 203-8 865 22-0171-1 44-0 528-ei

nan hänsyn till 21 21 35 övrigt —— 48

längden än att fö 24 51 05 S:a 100 rotstocken fordrats 55 23 _ Avverkning en minimilängd a ___—_ tall 0- 10 för 4” 3 m" för 0' 100 | 100 | 100 gm 8_ 7 23 och 8" 4 m__- __ Avverkningi % av tall 4-—7 Avdrag for rota, förrådet gran 4- 14 21 krökar och andra —_—b'" k 4 _” 12 felaktigheter had 0- 3'3 3'8 4'7 "105 _ _ 44 icke gjorts. 4" 3'7 5'0 6'0 ovrigt _ 6-/8- 4-4 6-0 _ S:a 100

____ ' ” 23. "å tlands lån till Norge.

Areal och kubikmassa samt årlig tillväxt och avverkning i olika ålders— och grovleksklasser. ___—___—

Areal SkOES'INOTJ Virkesförråd under bark Tillväxt under bark Tillväxtprocent produktlv mal-

mark yta

Ikm=|% %

Bil. 28.

Ålders- klass

Tall Gran Björk Övriga Summa Per P har ro-

1 000 fms fm. cent 1 000 fm3 , fme p r 0 c e n t

| tal

Tall Gran IBjörk Övriga Summa; Per T. G. JBj. o. Medel" |

Kalm. 6 250 I

11 _— _— j _ — III — _ — _ 0-1 IV _ _— — 1 —

V — — 2 IV __ _ 2 _ VII-VIII — — 13 — IX + 18 75-0 30 —

Summa 24 100 100 48| _ 5 _— 53 22 1011 9

]v-r | 9”? OO 00 | I HHHHv—ll I I'lllll I | [ |

50 H m = .— 6

| H 0

| CD Ö 2-0 — 1-3

Ek Övr. Ek Övr

-_ _ _ 100' _ _ .. . . Avverkningi % | _ Ald. kl. Beraknad årlig avverkning av förrådet

Procent 91 —

Fördelnin å rov- Medelbonitet 1'29 Eng. leksklgasseå Trädslag och

tum _— rovleksklasser » slutenhet — i Tall leran Björk g I — — — _— — — _

Hagmark —— %

procent procent II — — — __ _ _ _ _ _ _

rv ———_———_———

v _ _ gfan 4'_—— VI 0-1 _ 0-1 _- 0-2 — 3-5 _— 4-5 — 3-6

___VII—VIII 0-5 _ 0-1 — 0—5 — 4-0 _ 5-0 — 4-3 S:a 100r IX+ 1-2 — — _—

Uppdelningen å 4" _ grovleksklasser år 6"lg" ___—_ gjord endast efter S:a 100 | 100 | 100 diametern utan an- Avverkning nan hänsyn till 0- _ längden än att för 4- rotstocken fordrats 6-/8- en minimilän d av __ för 4»: 3 m, är en Se Muze OCh 8" 4 m. Avverkningi % av

Avdrag för röta, förrådet krökar och andra felaktigheter har O' icke gjorts. 4"

Anmärkning. 0- _ ' _ _

1-2 _ 4-0 _! —— — 4-0

tall 6_ Summa 18 — 0-2 — 2-0 0-8, 3—7 _| 4-0 — 3-8

1. Nedre Torne älv m. 11. Bil. 29.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och hjork på grovleksklasser efter toppdiametern. #

Eng.tum1topp Eng.tum1topp

lövträd

0— | 4— [ 6—1 S:a_ (y—h—fs—I S:a (FM—[ S:a Övriga 0—l4—[6— 0—l4—l8— o—l4—

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

10001'ma procent

___—___—

1. Årlig avverkning Skogsproduktiv mark I

11 _— _ _ 0-1 14 0-3 5-9 11-4 IV 8-0 3-9 21-3 36'7 V - se 82 24-4 34-3 VI se 146 30-s 17—0 VII—VIII 20-4 37-2 72-9* 8-4 rx 17-4 69-2 99-4 2-5

1_1x 57-2 64-1 133-4 254-7 110-4?

Inägor och impediment I—IX 4-8 54 11-0 21-2 4-4 9-5 Skogspr. mark + inägor och imp. I—IX 632-0 695 1444 275'9 262'6 114-8) 134'6 249-4 Skogspr. mark +lnägor och imp. e s [ ö r r & d I—IX 2 737 2 567 3 947 9 251 3 420 3 123 6 543

av virkesförrådet I—IX 2—3 2-7 3-7 . 3-4 4-3f 38.

2. Övre Torne och Kalix älvar m. fl. Bil. 30.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum i topp Eng. tum 1 topp

O—]4—]—6] S:a 0—]4—]8—]s:a O——]4——]S:a 332331 0 ]4 ]6 0 ]4 ]8 ]0 ]4

Tall Gran Björk Tall Gran ] Björk

Ålders- klass

1000 fm8 procent ___—___— ] ] ] Årlig avverkning

Skogsproduktiv mark

I _ _ __ _

II —— — — —— — — -— 0-1 —

8-9 2-8 0-6 12—3 3—6 0-4 — 4-0 12-2 2-0 IV 16-3 13-8 7-1 37-2 5-6 2-1 0-1 7-8 46-1 19-8 V 11-5 12-6 113-2 373 165-& 12-2 1-0 29-8 50-5 41—5 VI 13-6 13-4 23-2 50-2 24-5 26-9 4-0 55-4 25-2 39-9

VII—VIII 31-1 41-5 75—5 148-1 232-1 649 15-4 112-4 12—8 36—6 IX 42-1 49-6 245-9 337-6 47-3 174-7 74-8 296-8 3-5 27-8

I—IX 123-5 1337 8655] 622-7 129-7 281-2 95-3 506-2 150-4 167-6

Inägor och impediment I—IX 9-7 10-7 25-1| 45-5 7-113'8 4-7 25-6 8-8 9-9

Skogspr. mark +inägor och imp. I—IX 133'2 144-4 390-6] 668'2 136-8 295'0 100'0 531-8 159'2 177-5 Skogspr. mark +inågor och imp. V [' r k e 8 f ö r r & d

I—IX 6 197 5 416 11 259 22 872 4 801] 8 047] 2 721]15569] 4 995] 4 340

Årlig avverkning ! % av virkes/örr I—Ix 2-1 2-7 3-5 2-9 28] 3»7| 3.7] 34] 3-2] 4-1

3. Råne älv m. 11. Bil. 31.

Årlig avverkning och Virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern. #

Eng. tum i topp . Eng. tum 1 topp

0— ] 4— ] 6— ] S:a 0—]4——]8———] S:a 0——]4——] S:a 123353 åsså? &_]4_]e_ O—]4——]8—— 0—]4—— Tall Gran Björk Tall Gran Björk

Alders-

1000 fm= procent

___—___—

] ] ] Årlig avverkning Skogsproduktiv mark

I _ _ _ _ II __ __ __ 0.1 __ 2-1 0-5 9-4 _ 2-8 4-8 0—9 73 22 5 89 11 16 IV 8-3 4-0 22-0 0-1 5—1 17-6 7-6 44 38 18 71 27 V 6v7 6-7 19-4 0-4 11.0 18-5 15.5 31 35 34 55 41 46 VI 7-2 129 27-1 1-3 179 9-3 15-2 26 27 47 45 48 62 VII—VIII 11-4 20-9 40—8 6-3 45-5 4-6 13-6 18-2 21 28 51 28 58 25 75 IX 11-7 54-2 75-4 28-4 100-0 1-3 107 120 13 15 72 15 57 11 89

___—_______—-————————

I—IX 47-5] 47-4] 911-2 194-1 97-6 36-5182-3 56-2 63-6119-8 25 24 51 26 54 47 53

Inägor och impediment I IX 3-8] 4-1| 9-9 17-8 4-0 13 7-3 2-3 2-3 4-6

Skogspr. mark +inägor och imp. I—IX 51-3] 51-5] 109-1] 211-9 50-2 101-6 37-8 189-6 585 659 124-4 Skogspr. mark + inägor och imp. V i r k e s ] ö r r & d I—IX 2 916 2 256 3 305 8 477 1 948 2 880]1 053] 5 881 1 828 1 598] 3 426 Årlig avverkning i % av virkesförrådet

IIX 131 2-3] 3-3 2-5 2-6 3-5| 3—6] 32 3-2] 4—1] 3-6

4. Lule älv m. 11. Bil. 32.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och bJOI'k på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum i topp Eng. tum i topp 0— ] 4— ] (&_-] S:a 0—] 4—]8—]S:a o—]4—] S:a Övriga 0—]4—]6— 0—]4—]8—_0—]4—

lövträd

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

1000 fma procent

] Årlig avverkning Skogsproduktiv mark

I _ _ _ II —— —— — -— — 0-1 9-6 3—0 07 133 -—— 4'3 0-8 6-3 IV 15-5 13-0 7-1 35-6 0-2 8-8 104 352 V 9-3 9-8 11-4 305 0-7 20-0 24-0 55'1 VI 7'7 7-3 12-7 27-7 1-7 23-6 21-2 36-8 VII—VIII 23-0 30'6 55-6 109-2 8-1 56-9 22-4 30-4 IX 43-6 47-7 265-9 357-2 67-2 226-4 14-3 16-4

I—IX 108-7 111-4 358—4 573-5 77-9 340'0 87-2 93-1 180-3

Inägor och impediment I—IX 5-5 61 17-5 29-1 4-0 17-6 6-5 6-8 13-3 Skogspr. mark + inägor och imp. I—IX 114-2 117-5 370'9l 602-6. 81-9 357-6 937 913-!) 193-6 Skogspr. mark+ inagor och imp.] V i l' k e 8 f ö r r & d

I—IX 6 078 4 857 11 269 22 204 2 333|11384[3 060] 2 557] 5 617

erkning 1 % av virkesförrådet! I—IX 1-9 2-4 ' 3-5] 3-1]] 3-1] 3-9] 3-4

5. Pite älv m. fl. Bil. 33. Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

___—___—

Eng. tum 1 topp Eng. tum 1 topp

Övriga lövträd

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

Ålders- O—]4—]6— 0—]4—]8—— (144—

klass

0—]4——]6—-] S:a O—I4—]8——-_]_S:a k]4—]S:a

1000 fm3 procent

] Årlig avverkning Skogsproduktiv mark I

II _ _— _— — _ —— 8-3 2-6 11-5 2-2 0-2 — 5 92 8 85 IV 13-6 11-6 311 2-5 0-9 0-1 19 71 26 70 V 1143 126 368 9-9 7-2 0-5 31 34 35 56 41 55 VI 99 9-9 37'1 10-8 12-3 1-9 27 27 46 43 49 39 VII—VIII 331-5 419 149-9' 15-4 30-7 7-4 53-5 21 28 51 29 57 26 IX 58-6 66'5 350-2 475-3I 31-6 116-3 492 12 14 74 16 59 11]

___—___——————————_—

I—IX 133—2 145-1 463-4 741-7 72-4 167-6 59-1 18 20 62 24 56 48

Inägor och impediment I—IX 4—2] 4-6] 13-7 22-5 1-9 3-8 1-3 7-0 Skogspr. mark+ inägor och imp. I—IX 137-4] 149—7l 477-1] 764-2 74-3 171-4 604 306-1 61-5 129-4 Skogspr. mark+inägor och imp. V 1" r k e 3 f ö r r ä (1 I—IX 5 970 5 357 13 722 25 049 2 658] 4 654] 1 634 1 952 1 680 3 632 Årlig avverkning i av virkesförrådet I—IX 2-3 2-8 3-5 3-1 2-8] 3-7] 3-7] 3-2 4-0 3-6.

6. Byske älv m. 11. Bil. 34.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern,

Eng. tum i topp Eng. tum i topp

_0— | +— ] 6—1 2 I 4— ] s—| 0— | 4—| 2:35 5:51. 0—14—IH—v4—rs—o—14— ass

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

1000 fms procent

] Årlig avverkning Skogsproduktiv mark

. — — — I II — —— —— — _ — _ _ — III 10-0 3-1 0—7 13-8 2—4 0-3 _— 2-7 4-1 0-7 4-8 0-9 22-2 72 23 5 89 11 IV 7-8 6-6 3—3 17-7 6-3 2-4 0-1 8-8 14-1 6-2 20-3 2-7 49-5 44 37 19 72 27

] 69 31 v 65 7-3 7-3 21-1 9-1 6-6 0-5 16-2 142 1.22 264 1-9 65-6 31 35 34 55 41]

5446. VI 5-3 5-6 9-8 20? 125 136 1-9 28-0 7-1 12-2 37 63 VII—VIII 17-3 230 420 823 149 303 7-2 524 3-6 10-4 14-0 1-1 149-8 21 28 51 28 58 26 74

rx 17-3 21-1 99-5 137-9 24? 90-0 39-1153-3 1-0 8-7 9-7 0-5 301-4 13 15 72 16 59 25, 10 90 I—IX 64-2] 66-7]162-6]293-5 69-4 143-2 48-8 251-4 444 50-4 94-5 8-1 557-5 22 23 55 26 55 19 47 53

, Inågor och impediment I—IX 3-5| 3-9] 10-0] 17-41 1-2 2-2 0—7 4-1 1—6 1-9 3-51 0-2 25-2 _ _ _ _

19-3 0-9 68-9 26 27 47 44 49

?!th

Skogspr. mark+inågor och imp-]

I—IX 67-7] 70—6] 172-6] 310-9] 766 145-4 425 265-5 45-7 52'3 98-0 8-3 6827 22 23 55 26 55 Skogspr. mark+ inägor och imp. V i t' k e s [ ö r r & d I—IX 3 522 2 710 4 858 11 090 2 769] 4 032] 1 349] 8 150|1 405 1247] 2 652 199 22 091 32 24 44 34 49 ] Årlig avverkningi % av virkes/örrädel 2-5] 3-6] 3-7| 3-3] 3-3| 4-2] 3.7 4-2 3-1 — _ _ _ —

19 47 53 17 53 47

I—IX 1-9 2-6 3-6 2-8

7. Skellefte älv. Bil. 35.

...

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och hJOI'k på grovleksklasser efter toppdiametern. #

Eng. tum i topp Eng. tum 1 topp

Övriga Samtl. lövträd trädslag 0— ] 4_] 6—

0—]4_]6_] S:a 0—-]4—]8—]S:a _0:_]4—]S:a

Ålders- Tall Gran Björk

1 000 fms ____________-————_———_—-——

] ] Årlig avverkning gsproduktiv mark I _ _

II

4-2 1-3 0-3 5-8 2-1 0-2 —— 73 22 5 9 — 86 14 IV 7-0 5-7 3-3 16-0 6-2 2-5 0-1 44 36 20 70 29 1 71 29 V 64 6-9 7-6 20-9 10-2 7:13 07 31 33 36 56 40 4 56 44 VI 9-2 8-7 150 329 160 17-9 28 28 26 46 43 49 8 41 59 VII—VIII 25-1 33-5 60-8 119-4 17-2 34-1 8-3 21 28 51 29 57 14 26 74 IX 201 235 117-7 161-3 160 61-9 32-5 12 15 73 14] 56 30 13 87

___._————————-——____.—__—-——_———

I—IX 720 796 204-7] 356'3 67-7 123-9 444 58 29 52 19 48 52

lnägor och impediment I—IX 4-4 4-8 19.-sl 220 0-5 1—0 0-4 1-3 1-4

Skogspr. mark+ inägor och imp.

I—IX 764 844 217-5] 378-3 68'2124-9 44-8 237-9 523 566 29 52 19

Skogspr. mark +lnägo1— och imp. V i r k e s ] ö r r (1 d I—IX 3 463 3125 6 410 12 998 2 798] 3 728]1 270] 7 796 1 668]1 422 . 36 48 16 Årlig avverkning i % av virkeslörr I—IX 2-2 2-7 2.4] 34] 3-51 3-1 3-1] 4.0

8. Rickleån m. 11. Bil. 36.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och I)]OI'k på grovleksklasser efter toppdiametern.

___—___—

Eng. tum i topp Eng. tum 1 topp

Övriga Samtl lövträd

T all G r a 11 Bj ö r k Tall Gran Björk

0_]4 ]ö_0 ]4_]s 0 ]4

O—]4_]6—] S:a 0—]4—]8-——]S:a 0—]4—] S:a

1000 fma procent

] Årlig avverkning gsproduktiv m

I _ _ _ _ II — 0-1 — 0-1 3—0 0-6 13—0 6-8 0—9 6-9 1-2 8-1 72 23 5 12 85 15 IV 9-3 4-4 24-4 13-1 5-2 21-3 9-6 30-9 44 38 18 70 28 69 31 V 10—3 94 28—5 21-1 155 138 17-4 36-2 . 31 36 33 56 41 52 48 VI 9-9 17-5 136-5 28-7 27.”) 9-3 18-9 28? 25 27 48 48 46 33 67 VII—VIII 27-7 505 990 31-2 69-4 47 13-9 18-6 21 28 51 27 60 13 25 75 IX 13-5 51-6 74-8] 18! 61-8 1—4 113-5 149 13 18 69 19 65 16 9 91

___—___— 1_1x ] 78-7]134-0]276-2 119-0 180-3 025 745 137-0 25 27 48 30 54 10 40 54

Inägor och impediment I—IX 3-0 4-1| 8-0] 15-7 0—9 1-4 0-3 0-2 0-2 0-4 Skogspr. mark + inägor och imp. I—IX 72—1 77-8] 142-ol 291-9 119-9 181-7 35-0| 337-2 152-7 747 137-4 Skogspr. mark+ lnågor och imp. V i r k e s ] ö r r & d

I—IX 3 523 2 924 3 836 10 283 4 648] 4 765] 840|10253 1 837] 1 705] 3 542 . Årlig avverkning i % av virkesförrådet I—IX 2-0 2-7 3-7 2-8 2-6] 3-s| 4-2] 3-3, 3-4] 4-4] 3-9

9. Ume älv. Bil. 37.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum i topp Eng. tum 1 topp

O—]4——]6—] S:a 0—]4—]8——]S:a 0—]4——]S:a ggg? 0 ]4 ]6—0 ]4 ]8_

Ålder's- klass Tall Gran Björk Tall Gran

10001m” procent

] _ Årlig avverkning Skogsproduktiv mark I _ _

II — — —— —— ' _| — 0-1 10-7 3-3 0-8 148 07 -— 8-4 9-9 IV 200 165 9-6 461 7—6 0-3 27-8 51-0 V 21-7 21-2 28'5 71-4 24-3 2-2 603 688 VI 177 156 260 593 438 7-1 86-8 34-5 VII—VIII 307 409 745 146-1 878 22.-7 157-5 17-8 IX 557 604 340-3 456-4 213-5 121-8 3895 47

1—1x 150-5] 157—9] 479-7 704-1 198-5 377-: 1541 7303 186-8

Inägor och impediment I_IX 6-5] 7-0] 20-9 34-4 4-4 9-0 3-0 17-0 7-2

Skogspr. mark+ inägor och imp. I—IX 163-0] 164-9] 500-6 828-5 202-9 386"! 1577 747-3] 194-0 201-2, 395-? Skogspr. mark+ inägor och imp. V i r k e s f ö r r a d I—IX 8 936 7 282 16 040 32 258' 9 475]12165] 4 589]26229] 6 470 5 294'11764 _Årlig avverkning 1 % av virkesförrådet

I—IX 1-8 2-3 3-1 2-6] 2-1] 3-2| 3-4| 2-8]] 3-0 3-4

10. Lögde och Öre älvar m. fl. Bil. 38.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

% Eng. tum i topp Rng. fnm ? fann

0—14—16—1 o—h—ls—ISm 0—14—jläåflååtfäååfåg0 w |G o [4 :s 4

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

1000 frn3 procent

| Årlig avverkning Skogsproduktiv mark * I I '

II __ | ! 111 6-7 2-2 0-5| 9-4

IV 9-3 7-9 4-1; 21-3 V 5-9 6-2 7-11 19-2 VI G—o 5-9 10.0 21-9 VII—VIII 12-4 16-7 30-4 59-5

rx 12-9 15-3 75-0 103-2; 1_1x 53-2 54-2I 127-ll 234-5

Inägor och impediment I—IX 4-1 4-6| 10-6 19-3 2-3 8-5

Skogspr. mark+ inågor och imp. I—IX 57-3 58-8] 137-7 253- 108-3 186-7 64-1 359-1 Skogspr. mark+ inägor och imp. V i r k e s / ö I—IX 3 222 2 495 4128 9 845 5 010' 5 602 1 80312415]

Årlig avverkning i % 2-2! 3-3; 3-6 2.9!

1—-1x 1-8 2-4 3-3Å 2-5

11. Mo och Gide älvar m. fl. Bil. 39.

Ärlig avverkning och Virkesförråd med uppdelning för tall, gran och bjork på grovleksklasser efter toppdiametern, M Eng. tum i topp Eng. tum i topp

Övriga Samtl. lövträd trädslag

0—14—16— 0—i4—i8— 0—'4—

Alam- Linyi—_j stimulans?! (544453 |

klass T a 1 1 G r a n B j ö r k Tall Gran Björk

1000 frn:i procent

___——-—-—___——_—_—_——————

Årlig avverkning

Skogsproduktlv mark

I _ _ _ _ II 1-5 0—4 0-1 2-0 3-8 0-5 —— 4-3 3-3 75 20 ' 88 87 13 6-9 4-0 2-1 13-0 157 8-0 0-9 246 17-4 53 31 ' 64 ' 62 38 IV 7-1 8-6 8-3 24-0 27-9 28-6 4-1 606 230 30 36 46 46 54 V 6-8 8-4 15-4 30'6 37-6 575 9-9 105-0 18-2 . 22 27 36 35 65 VI 5-9 7-0 19-5 32% 26-4- 49-7 9-9 86-0l 7-3 18 22 30 ' 27 73

VII—VIII 126 180 45-8 76% 24-9 60-2 14-1 99-2. 41 55 16 24 25 15 85 IX 125 143 823 1091 155 603 30-2106-0l 0-8 64 11 13 15 11 89

___—___—

I—IX 53-3 60'7 173-5 287-5 151-8 264'8 69-1 485-7 741 58-4 19 21 31 38 62

Inägor och impediment I—IX 2—9 3-4 9-4 15-7 2-4 4-7 1-6 8-7 2-8 6-7 1-4

Skogspr. mark + inägor och imp. I—Ix 56-2 64-1 182-9 303-2 154-2 269-si 70-7 494-4 76-9 124-8 201-7

Skogspr. mark+ inägor och imp. V i T k e s [ ö r r & d I—IX 2 789 2 515 5 252 10 556 6 701 7 54711 813116061 2 684' 3 077 5 761 Årlig avverkning i % av virkesförrådet

I—Ix 2-0 2-5 3-5 2-9 2-3' 3-6] 3-9! 3-1*] 2-9 4-1 3-5

12. Ångermanälven m. fl. Bil. 40.

Ärlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum i topp Eng. tum 1 topp

Alde..- 0— i 4— | ff— 4 Sm 041 4—183l S:a l0— Y 4—l S=a 33123 råaåtå'g 0—l4—16— 0—14—18—lo—l4—

klass T a 11 G r a n i B j " r k Tall Gran ' Björk

1000 frns procent

Årlig avverknin Skogsprodu

1 _ _ _ _ _ _ _ _ _ II 37 0-8 8-9 1-1 —— 10—0 6-2 1—1 7-3 28-8 81 17 2 12-4 6-2 455 208 2-5 68-8 41'7 21-6 63-3 175-5 57 29 14 IV 17-7 198 728 64-3 8-4 145-5 797 67-5 147-2» 384-3 32 36 32 V 15-0 17!) ' 107-9 143-6 234 274-9 81-3 99-4 180-7 5484 24 28 48 VI 106 121 101'3 175-8 134-& 311-7 138-4 688 107-2 4900 20 23 57 VII—VIII 24-7 35-0 149-3 120-9 271—2 66-6 458-7 220 890 111-0 734-1 17 23 60 IX 27-5 32] 240-9 121-9 481-0 261-3 864-2; 5-1 28] 33-2 11522 11 14 75

I—IX 111-6 123-9 588-7 579-2 1157-8 896-8 2133-8 274-4 875-5 649-9 3513-3 19 21 60

Inägor och impediment I—IX 7-2 8-1 213-0 38-3 7-7 . 150 5-2 27-9 16-4 29-1 96-4 Skogspr. mark + inågor och imp. I—IX 118-8 182-0 376-2 627-0 586-91172-8 402-0 2161-7 391-9 6790 36097 19 21 60

Skogspr. mark +inågor och imp. V i r k e s ] ä I—IX 6 297 5 369 10 801 22 467 24150E33 507[10756 68 413 9 854 19560 113 971 28 24 48

Årlig avverkning i % av virkesförrådet I—IX 1-9 2-5 3-5 2—8 2—4| 3—5] 3-7 3-2 3-0 4-0| 3—5, 3-2

13. Indalsälven. Bil. 41.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum 1 topp Eng. tum i topp

0—14—ls—l S:a 0—14—|s—| S:a 123353 o—[4—j6— o—l4—I8— 0—14—

Tall Gran Tall Gran

1000 fms procent

I | Årlig avverkning Skogsproduktiv mark J _]

1 _ _ _ Il 0-6 0-1 — 0-7 2-5 16-8 5-6 2-3 24-7 41-1 IV 15-8 14-0 10-2 40-0 964 V 15-8 18-0 23-6 57-4 194'5 VI 12-8 16-4 30-7 59-9 278-6 VII—VIII 18.0 24-2 60-1 102-3 365-3 IX 11-1 12.-:! 64—3 87-7 327-4

I—IX 130-9 906 191-2 372-7 1305-8 176-7

Inågor och impediment I—IX 6-3 6-7 16-2 29% 9-6 5—3 33-3 12-2 Skogspr. mark +inågor och imp., I—IX 97-2 97-3 207-4 401-9 413-2 727-0 198-913391 188-9| Skogspr. mark +inågor och imp. V i t' k e 8 f ö r r & d

I——IX 5 696' 4 193 6 420 16 309 16977'21901 5 374 44 252! 5 901 Årlig avverkning [ % av virkes/lirrå I—IX ln; 2-3 3-2 2-5], 2-4'» 3-3] 3-7

14. Ljungan m. fl.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern. ___—___—

Bil. 42.

15—417154

Ålders- klass

En g. tum 1 topp

0—l4—lö—lSm

Linjen... (Flags.

Tall

Gran

Björk

1000 fma

Övriga lövträd

En g.

O_14_y6_

tum

O_j4_|8_

1 topp

0-_

Tall

Gran

procent

___—___—

IV V VI VII—VIII IX

I—IX I—IX I—IX I—eIX I—IX

Skogsproduktiv mark

2'6 25-6 19-6 19? 19'0 18-6 16-1 0-7 11-4 20-9 23-9 24-5 256 182 0-1 5'7 181 36!) 55-5 66-5 95-9 34 427 586 800 99-0

110-7 130-2

5'7 0'7 — 6-4 213-8 141 1-6 455 482 47-2 6-6 102-0 729 105-3 17-9 196-l 64-0 114-4 236 202-0 536 128—9 31'5 214-0 284 108-2 47-9 184-5

Årlig avverkning

3

46 56 60 74

13' 311 89 11 65 31 47 46 37 54 32 56 25 60 15 59 84 64 48 35 26 15 14

-————————______________

120'7 125'2 Inägor och

5-2 5-8

278'7

524'6

impediment

140 250

Skogspr. mark + inägor och imp.

125'9 131-0

292- 7

549-6 Skopspr. mark +inägor och imp.

7 258

1'7

5 611

23

8 961

3-3

21 830 2-5

3026 518'8 129-1 950'5

3'8 7'3 2-1 132 306-&] 5261 131-2 963'7 Virkeslö 12653|15151l 3 3931311971 Årlig avverkning i % 2-4| 3-5| 3-9] 3-11

53

23 24 53 33 26 41

32 55 13

32 55 13 41 48 11

15. Delångersån m. 11. Bil. 43.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern. !

. Eng. tum i topp Eng. tum 1 topp 0— j S:a o—|4—l8—j S:a 0—l4—j S:a 3332?! 15:21:11; 0——.4——N6— 0—i4—ls— &_]4—

G r a n B j ö r k Tall Gran Björk

1000 fms Procent

Årlig avverkning

I _ _ _ _ 11 0-1 5-0 3-6 1-0 2-2 54—0 13-3 IV 7-6 85-1 23-2

V 26-1 166'5 31-9

VI 21-5 110-6 VII-VIII+ 46-1 176-0 I—IX 103-6 597-2

I—IX 2'5 0'8 4'8

Skogspr. mark+ inägor och imp. I—IX 54-4l 61-5 175-6 291-5 169-3 828-3 104-4 602-0 49-7 103—6 153-3

Skogspr.mark+ inågor och imp. V i |" k e 8 I 5 r r å (! I—IX 2 295 2 204 4 575 9 074 6 08518 271! 2 244|1660011 556| 2 160 3 716

Årlig avverkning i % av virkesförrådet I—IX 2-4 28 3-8 3-2 2-si 4-01 4-7] 3-6| 3-2] 4—8 4-1

16. Ljusnan. Bil. 44. Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum i topp ! Eng.tumitopp

o—l4—l6—1 (Flere—r 044—(S:a mo—l4—76—o—l4—l8—Hdr ass

Tall Gran Bj "rk Tall Gran Björk

1000 fma procent

' i ] Årlig avverkning Skogsproduktiv mark

I —____________ _________

II 52 1-8 0-5 75 5-1 1-0 0-1 6-2 6-0 18 7-8 4-5 26-0 69 24 7 82 16 2 77 23 III 36.0 20-9 13'0 69'9 35'7 23'6 2'4 61'7 34'4 23'4 57'8 17'7 207'1 51 30 19 58 38 4 60 40 IV 35-6 38-0 429 1165 487 64-8 108 1243 327 453 78-0 20'8 339-6 31 32 37 39 52 9 42 58 V 353 480 98-5 181—8 67-4 129-2 34-3 230-9 27-2 64-8 92-0 21-4 526-1 19 27 54 29 56 15 30 70 VI 22-4 29-9 88-5 140-8 520 115—9 358 2037 11-7 37-5 49-2 13-0 406-7 16 21 63 26 57 17 24 76 VII—VIII 34-4 45-2 153-2 23245 538 1495 572 260-5 7-0 34-0 41-0 4? 538-5 15 19 66 21 57 22 17 83 IX 44-1 51-3 271-2 366-6 43-5 160-9 773 281'7 1-9 11-8 13-7 26 664-6 12 14 74 15 57 28 14 86

I—IX 213-ol 235-ll 667-8I1115-9 306-2 644—9 217—9 1169-0 120-9 218—6 339-5 84-2 27086 19 21 60 26 55 19 36 64 Inågor och impediment I—IX 10-61 11-4| 28-8] 50-5 5-3 98 2-9 18-0 6-2 10-1 16-3 1-1 86-2 —— — — — — — —— — Skogspr. mark+ inägor och imp. I—IX 223—Gj 246-SI 696-611166-7 311-5 654-7 220-81187-0 127-1 228-7 355-8 85-3 2794-23 19 21 60 26 55 19 36 64 Skogspr. mark +inågor och imp. V i r )( e s ] ä r r d (1 I—IX 9 795 8 876 18 813 37 484 10482[16639[ 5 002! 32 123 3 939] 4 930! 8 869 1 838 80 314 26 24 50 33 52 15 44 56 Årlig avverkning i % av virkesförrådet i—Ix 2.3 28 3-7 3-1 3-o| 3-9] 4-4| 3-7] 3-z| 4-s| 4-0 4-6 3-5 —— -— _” _ — 4 — —

Årlig avverkning och Virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern. ___—___—

Ålders— klass

II III IV V VI

I—IX I—IX I—IX I—IX I—IX

Eng. tum 1 topp

17. Gavleån m. fl.

0—14—16—1s;a_

0—14—18—1S:a 0—14—1S:a

Övriga lövträd

VII-VIII+

Skogsproduktiv mark

3-11

79-01

2-2

Tall

1

2-5

82-81 19741 356-4 Inågor och impediment 3-31 Skogspr. mark+ inågor och imp. 86-11 206-41 371-5 Skogspr. mark + inägor och imp.

3 651 3 433 6 020 13 104

8—71

34

Gran

Årlig avverkning

29'5 40'9 37-4 17-2 12-5 44'0 21.-9 78'4j

142-0 246-6 71-5 460-1 37-4 75-8113-2 31-3

15'1

Björk 1

1 000 fmB

1-0 — 5-5 3-3 0-9 4-2 2-2

20-3 2-1 51-9 14-0 105 245 7-3 57-1 9-7 107-7 9-6 789 221 138-4 6-8 23-9 30-7 7-7 45-3 15-7 78-2 2-2 11-7 13-9 4-7 178 27-4 78

1-5 11-0 12-5 1-6 27 0-8 4-9 3-4 6-6 10-0 2-7

143-4 249-3 72-3 465-0 408 82-4 123-2 34-0

Virkesförråd

5 68517 02611 705114416 1 261 1 758' 3 019 721 Årlig avverkning i % av vzrkesförradet 2—51

35] 4-21 3-2: 32 4-7. 4-1 4-7

Samtl. trädslag

20'9 124-4 215-3 258-7 150-8 190-!)

961—0

327

993-7

31 260

Eng. tum 1 topp

Bil. 45.

0—14 18

___—___—____—————_—-——-———

70 23 45 33 27 32 17 25 13 18 11 14 21 23

21 23 28 26

Gran

procent

7 82 2 57 41 38 58 27 69 22 75 16

56 31

56 31 46 39

18. Dalälven. Bil. 46.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och bjork på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum i topp 1 Eng. tum 1 topp

0—14—1 6—1 S:a 123351; 0—14—16— 0—14—18— 0—14—

T a 1 1 Tall Gran Björk

Ålders- klass

procent

1 1 1 Årlig avverkning Skogsproduktiv mark

I __ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ II 1815 6-6 1-8 26-7 13-7 3-5 0-2 17-4 13-1 4-1 17-2 72-7 65-8 39-0 24-6 129-4 800 51-4 5-6 137-0 137-1 252 623 3468

IV 66-4 71-0 82-2 219-6 88-2 115-9 21-4 225-5 31-5 42-7 742 5325 V 597 777 1543 291-7 93-8 164-6 43-2 301-6 18-1 40-6 58"! 659-15 VI 46-6 61-3 174-6 282-5 722 147-5 462 265-9 6-4 20-1 26-5 579-8 VII—VIII 55-0 72-0 232-7 359-7 662 172-6 607 299—5 2—5 11-9 14-4 675-5 IX 53'2 59-4 314-6 427-2 35-0 131-8 63-1 2299 2—3 12-0 14-3 673-5

I—IX 365-0 387-01 984-811786-8 449-1 787-3 240-4 1476-8 111-0 156-6 267'6 3540-4

Inågor och impediment

I—Ix 12-51 13-3] 33-21 59-0 4-4 8-2 2-4 15-0 3-8 5-5 9-3 86-1 Skogspr. mark + magar och imp.

I—Ix 877-5] 400-311018-011795'8 453-5 795-5 242—8 1491-8 114-8 162—1 276-9 3626-5 Skogspr.mark +inågor och imp. V i r k e s f ö r r å d

I—IX 18 367 15 450 28 971 62 788 1930112317415 911148 38613 57514 37417 949 120 767 Årlig avverkning i % av virkesförrådet I—IX 2-1 2-6 3-5 2-9 2-31 3-41 4-11 3-11 3-2] 3-71 3-5 3-0

19. Klar-älven. Bil. 47.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och bJOI'k på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum 1 topp Eng. tum 1 topp

0—14—16—1S:a 0—14—18—1S:a 0—14—1313352 . T all G ra n Bj " rk Tall Gran Björk

Ålders- O_14_16_ O_14_18_ O_14_

klass

1000 fm3 procent

ark

Årlig avverkning _1

_ ___1__

9-9 3-8 1-2 14-9 2—9 0-1 11-3 4-7 1'6 8 73 26

16-0 14-3 10-1 40-4 25-6 51 58-0 115-9 168 25 47 44 9 25-3 27-4 34-6 87-3 101-4 231 196-3 129 21-8 40 36 52 12 23-6 30-7 47-6 101-9 923 21-7 161-1 5-3 15-1 47 29 57 14 21-11 324 81-7 135-2 1142 308 195-5 8-3 25-2 60 26 58 16

95-91 108-6 175-2 379-7 336-4 808 622-2 48-1 80-5 33 54 13'

Inågor och impediment 2-41 2-6 4-9 9-9 0-8 1-5 0-3 2-6 _- -—1

Skogspr. mark + inagor och imp. 98-31 111-2 180-1 389-6 205-8 337-9 81-1 624-s Skogspr. mark +inågor ochimp. V i r k e s f ä 3 598 3 204 4 136 10 938 5 915 7 627'1 690 15232' Årlig avverkning i %av virkesförradet 2-7 35 4—4 3-6 3-5 4-4 4-8 4-1 3-7 5-5 4-6

20. Norsälven. Bil. 48.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och bjork på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum 1 topp Eng. tum i topp

0—1 4—16—1 S:a 0—14—18—1 S:a 0—14—1; Övriga samtl' 0—14——16— 0—14—18— 0—14—

Ålders- lövträd trädslag

klass

Tall Gran Björk Tall Gran Böjrk

1000 fma procent

1 1 1 Årlig avverkning Skogsproduktiv mark | I — — _— —— — — — —— 0-2 — 0-2 0-1 0-3 — — — — —— _— 100 ——

II 3-7 15 0-4 5-6 8-0 2-8 0-1 109 60 2-1 8-1 9-2 33-8 66 26 8 73 26 1 74 26 III 83 8-5 6-2 230 262 255 5-1 56-8 18-0 18-7 36-7 8—8 125-3 36 37 27 46 45 9 49 51 IV 132 146 194 47-2 490 707 163 136-0 7-9 167 246 5-0 212-8 28 31 41 36 52 12 32 68 V 139 181 283 630-3 400 829 200 142-9 3-9 137 176 4-2 225-0 23 30 47 28 58 14 22 78 IV + 124 199 506 82-9 32-6 76!) 208 1303 4-7 140 18-7 01 2320 15 24 61 25 59 16 25 75

I—IX 51-5 62-61104-91219-0 155-8 258-if.| 62-3 476-9 40-7 652 1059 27-4 829-2 23 29 48 33 54 13 38 62

Inågor och impediment I—Ix 1-2| 1-31 2-0| 4-5 0-7 1-1 0-3 2-1 1-0 1-6 2-6 0—5 9-7 -— —— — — — — — ——

Skogspr. mark + inägor och imp.

I—IX 52-71 6391 106-91 223-5 156-5 2599 626 479-0 417 66-8 108-5 27-9 888-9 23 29 48 33 54 13 38 62 Skogspr.mark+inågorochlmp. Virkesf örrdd

I—IX 1568 1650 2283 5501 43641566011266111290110691124712316 628 19735 28 30 42 39 50 11 46 54 Årlig avverkning i % av virkesförrådet

I—IX 34 3-9 4-7 4-111 3-61 461 4-91 4-2 3-91 5-41 4-7 4-4 4-3 —— — —1 — — —— _ —

21. Byälven. Bil. 49.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och bJOI'k på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum i topp Eng. tum 1 topp

0— 1 +— & e—l .%Ziiåä HHS—_o—M—ls—w—M—

T a 11 Tall Gran

1000 fma procent

1 1 1 Årlig avverkning Skogsproduktiv mark _ _ _ _| __ __ _ 0.1 __

3-8 1-5 0-5 5'8 1'9 01 7-3 8-7 731 26 1

9-0 9-2 6-8 25-0 26-0 5-2 57-7 17-2 46 45 9 11% 12-6 16-6 406 845 195 1624 6-7 36 52 12 102 134 20-9 44-5 60-4 14'6 104-2 2-2 28 58 14 7-0 11-2 28-4 466 420 11-4 71% 0-5 - 25 59 16

41.41 47-9 73-2 162-5 214-8 50'8 402-8 35-4 . 34 53 13

Inågor och impediment 1-9| 2-1 3-3! 7-3 1-3 Skogspr. mark + inägor och imp. 43-3I 50-0 76-5] 169-8 34 53 13 Skogspr. mark + inågor och imp. ] 420 1 422 1 763 4 605 ' 39 50 11

3'0 3-5 4-3 3'7

Bil. 50.

22. Å flodområden ej redovisade delar av Kopparbergs, Värmlands och Västman- lands samt Örebro län.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och bjork på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum 1 topp Eng. tum i topp 1

Övriga lövträd

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

0—14—1 6—1 S:a 0—1 4—18—1 S:a 0—14—1 S:a 0—14—16— 0—14—|s_ 0—14_

Ålders- klass

1000 fma procent

1 Årlig avverkning Skogsproduktiv mark —————————o-e—o-s 1—1 ___

67'5 31-3 7-5 106-3 653-2 252 1'5 89-9 504 157 661 304-0 70 28 2 84-7 96-4 73-8 254-9 169'0 191-6 31-0 391-6 88-9 103-0 191-9 896-5 43 49 8 85-5 119-1 214-8 419-4 206-5 388—1 109-3 703—9 322 91-6 123-8 1278-2 29 55 16 55-8 71'5 234-9 3622 925 232-1 80-2 404-8 7-8 38-6 46% 8327 23 57 20 35-9 45-6 264-5 346-0 526 166-1 952 313-9 3-1 21-9 25-0 691'5 17 53 30_

329-4 363-91 795-5 1488-8 583-810031 317-2 1904-1 183-0 270-8 453-8 4004-0 31 53 16

Inågor och impediment 10-2 11-8| 26-5 48-5 3-8 6-9 2-2 12-9 6-8 11-1 17-9, 86-7 Skogspr. mark+ inågor och imp. 339-6 375-7] 822-0 1537—3 587-6 1010-0 319-4 1917-0 189-8 281-9 471-7 4090-7 31 53 16 Skogspr. mark+.inågor och imp. V i r k e s f ö r r & d 13 514 12 675 19 776 45 965 20425125 509| 6 629152 563] 4 958| 5 912110870 112 743 39 48 13 Årlig avverkning i % av virkesförrådet 2-5 3-0 4-2 3-3 2-9| 4-o| 4-81 3-6] 3-s| 4-8| 4-3 3-6

Bil. 51.

23. Uppsala län utom den del, som redovisats till Dalälven, samt Stockholms och Södermanlands län. Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum 1 topp Eng. tumi topp

Åldew 0—14——-16—| S:a 0—14—18—1 S:a 114—| S:a 12333 0—14——16— 0—14—13— o_14__

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

1000 fma procent

1 1 1 Årlig avverkning Skogsproduktiv mark

___—___ _0.3 ___—___

49-2 23-8 9-0 82-0 45-4 22-4 69-9 28-9 60 29 11 65 32 3 32-8 47-3 51-2 131-3 1833 361 25 36 39 31 57 12 41-0 565 1592 256-7 693 364-6 18-4 16 22 62 19 56 25 136-5 457 222-4 304-6 31-1 259-3 55 12 15 73 12 51 37 435 435 396-3 483-3 324-1 2-6 9 9 82 9 45 46

___—”___—

203-0 216-81 838-111257-9 1201-2 91-8 16 17 67 19 51 30

Inågor och impediment

12-1] 12-8| 50-7| 75-6 2-6 6-9 4-0 135 Skogspr. mark +inågor och impj 215-II 229-GI 888-8l1333-5 234'4 615-9364-41214-7 16 17 67 19 51 30 Skogspr.mark +inågor ochimp. Virkesfö 7692 7310' 20 349' 35 351 8593215612 7227131432 22 21 57 27 50 23 Årlig avverkning i % 2-8 3—1 4-4 3-8 2-72 3-9 5-0] 3-9

24. Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län. Bil. 52.

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

II 'III IV

v + l—IX I—IX

I—IX I—IX I—IX

Eng. tum i topp Eng. tum i topp

0—14—1 6—1 S:a 0—14—18—1 S:a 0—14—1 S:a 123133 $$$th 0—14—16— 0—14—18— 0—14—

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

1000 frna procent

1 Årlig avverkning 1 Skogsproduktiv mark 4-2 0-1 — 4-3 _ — _ _| 10 — 1-0 0-7 6-0 98 2 — — _— — 96 4

41-0 25-6 10-8 77-4 42-6 34-5 3-2 803 409 19-3 60? 32-8 250-7 53 33 14 53 43 4 68 32 40-3 57-3 573 1549 73-9 128-6 357 238—2 421 687 110-8 453 549-2 26 37 37 31 54 15 38 62 51-3 68-3 124-4 244-O' 82-2 223-1 86-1 391-4 13-8 67-6 81-4 21-5 738-3 21 28 51 21 57 22 17 83 28? 35-7 124-1 188-O' 33-0 1200 824 235-4 1-3 213-9 252 19-2 467-8 15 19 661 14 51 35 5 95 165-0 187-0. 316-6 668-6 231-7 506-2 207-4 945-3 99-1 179-5 278-6 119-5 2012-0 25 28 47 25 53 22 36 64 Inågor och impediment 10'01 11-3 18-9 40-2 2-7 5—7 2-3 10-7 6-5 11-5 18-0 12-0 80-9 — — —— — — — -— —— Skogspr. mark + lnågor och imp. 1 175-01 198-?- 3355 7088 234-4 511-9 209—7 956-0 105-6 161-0 296-6 131-5 2092-9 25 28 47 25 53 22 36 64 Skogspr. mark+1någor och imp. ' V i " k e 3 f 5 " " a d 5 023 4 866 6 694 16 583 6 7471112651 3 93612194812 533 3 3991 5 932 2 935 47 398 30 29 41 31 51 18 43 57 Årlig avverkning i % av virkesförrådet 3-5 4-1 5-0 4-3 3-5| 4-5] 5-3| 4-4 4-2 561 5-0 4-5 4-4 —— _ — — — _- — —

Årlig avverkning och Virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

Ålders-

klass

25. Skaraborgs och Östergötlands län. Bil. 53.

Eng. tum i topp 1 Eng. tum 1 topp

Övriga Samtl.

O_1F16—1 S:a O_14—18—1 fi O_14_1S:a lövträd trädslag

0—14—16— 0—14—18—0—14—

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

1000 tma procent

II III IV

v + I—IX I—IX I—IX

I—IX I—IX

1 1 1 Årlig avverkning Skogsproduktiv mark

—— —— —— 1-5 — 1-5 1-0 2-5 — — — — —— — 97 3 46-3 309 136 908 31-1 24-1 2—3 57-5 34-5 18-6 53-1 33-3 234-7 51 34 15 54 42 4 65 35 40-7 58-4 77-9 177-0 52-2 110-5 318-? 200-9 48-8 108-7 157-5 805 615-9 23 33 44 26 55 19 31 69 57-8 97-7 288-7 444-2 51-6 185'9 106-7 344-2 198 121-6 141-4 51-8 981-6 13 22 65 15 54 31 14 86 64-6 77-5 503'9 646-0 301 126-5 144-6 301-2 4-0 463 503 31-5 1 029-0 10 12 78, 10 42 48 8 92

209-4 264-51 884-111358-0 165-0 447-0 291-8 903-8 108-6 295-2 403-8 198-1 28637 15 20 65 18 50 32 Inågor och impediment 7-6 10-1| 32-91 50-6 1-8 4-9 3-1 9-8 6-3 16-9 23-2 12-5 96-1 _ — —1 — Skogspr. mark + inågor och imp. 217-0 274-61 917-011408-6 166-8 451-9 294-9 913-6 114—9 312-1 4270 2106 2959-23 15 20 65 18 Skogspr.ma.rk+inågor och imp. V 1 r k e 3 f ö r r ä d 7 505 8 163 20 218 35 886 5 82911106115 6141225041 2 866 5 541 8 407 4 458 71 255 21 23 56 26 Årlig avverkning i % av virkesförrådet 2-9 3-4 4-5 3-9 2-9| 4-11 5-3| 4-1 4-0 5-6 5-1 4-7 4-2 — _— —— ——

26. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län. Bil. 54. Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall; gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

Eng. tum 1 topp Eng. tum 1 topp

Å...... O—141—|6—1 s.. 0—14—1 8—1 5... 0—14—1 s.. 3852 .5231110—14—16— 0—14—18— 0—1+—

klass T a 11 G 1' a n ' B j 6 r k Tall Gran Björk

1000 tma procent

1 . Årlig avverkning Skogsproduktiv mark I —-———————3-10-33.4 1-8 5-2——————9010

II 85-3 50%; 22-1 158-0 685 566 6-6 131-7 727 358 108-5 561 454-3 54 32 14 52 43 5 67 33 III 79-5 114-5 124-1 318-1 101-4 210-3 638 375-5 108-1 219-6 327—7 113-5 1134-8 25 36 39 27 56 17 33 67 IV 85-8 150-1 300-2 536-1 819 259-4 113-8 455-1 361 189-8 225-9 654 12825 16 28 56 18 57 25 16 84 V + 63-4 103—8 409-2 576-4 428 158-l 128-5 329-4 7-3 841 91-4 627 10599 11 18 71 13 48 39 8 92

I—IX 314-01 419-0 855-61588-6 294-6 684-4 312-71291-7 227-3 529-61756-9 299-5 39367 20 26 54 23 53 24 30 70 I

Inågor och impediment I—IX 16-31 21-1 43-9 81-3 4-5 10-3 46 19-4 16-1 37-7 53-8 47-7 202-2 —— — — — — — — ——

Skogspr. mark + inågor och imp. I—IX 330-31 440-1 899-516699 239-1 694-7 317-3 1311'1 243-4 567-3 810-7 347-2 4138-9 20 26 54 23 53 24 30 70 Skogspr. mark+ inågor och imp. V i r !( e 3 f ö r r & d I—IX 11 516 12 634 20 518 44 668 1046111730016 199133 960 603419934115968 8201 102797 26 28 46 31 51 18 38 62 Årlig avverkning i % av virkesförrådet I—IX 29 3-5 4-4 3-7 2-9| 40; 5-11 3-9 4-0| 5-7| 5-1 4-2 4-0 — — — — -— —1

27. Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge och Gotlands län. Bil. 55. ':)?

Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern. ___—___—

Eng. tum i topp 1 Eng. tum 1 topp

0—14—1 6—1 S:a 0—14—18—1S:a 0—14—1 S:a ååå; Stigåltåi.,O—14—1€*— 0—14—18— 0—14—

Tall Gran Björk Tall Gran Bj"rk

Ålders- klass

IOOOme procent

1 1 1 Årlig avverkning Bok Övr.

Skogsproduktiv mark I 25 0-1 _ 2-6 — —- — —— 1-4 0-1 1-5 — 1-3 5-4 96 4 —

II 354 271 128 753 388 442 5-3 88-3 54-2 30'5 84-7 174 426 308-3 47 36 17 III 412 556 825 1793 523 160-0 785 290—8 607 123-3 184-0 631 767 793-9 23 31 46 IV 21-9 28-7 86-2 136-8 16-1 139-2 339 89-2 9-0 551-1 641 642 484 4027 16 21 63 V + 245 326 146-7 203-8 121 389 355 86-5 1-1 21-5 22'6 171-1 446 528-6 12 16 72

I—IX 125-5 144-1 328-21 597-8 119'3 282-3 153-2 548 126-4 230-5 356-9 315-8 213-6 20389 21 24 55

Inågor och impediment I—IX 4-9 5-7] 12-9| 23-5 1-0 2-3 1-3 4-6 4-5 8-4 12-9 —- 14-7 55-7 — — — Skogspr. mark +inågor och imp. I—IX 130-4 149-81 341-11 621-3 120-3 284-6 1545 5534 130-9 238-9 369-8 315-8 228-3 20946 21 24 55 Skogspr. mark+ inägor och imp. V t' r k e s ] ö r r & d I—IX 3 942 4 057 7 743 15 742 3 18315 66212 554111399 2 79413 98416 778 7 680 5 231 46 830 25 26 49 Årlig avverkning i % av virkesförrådet I—IX 3-3 3-7 4-4 3-9 3-s| 5-0| 6-01 4-9 4-7| 6-01 5-5 4-1 4-4 4-5 — _— _—

28. Jämtlands län till Norge. Bil. 56. Årlig avverkning och virkesförråd med uppdelning för tall, gran och björk på grovleksklasser efter toppdiametern.

_______________—_——-———————

Eng. tum i topp 1 Eng. tum i topp

(_14—16—1 o— 1 4—18—1 o— 1 4—1 12:21 55111 ”**—www 0—14—18— (_14—

Tall Gran Björk Tall Gran Björk

Ålders- klass

1000 fm" procent

1 Årlig avverkning 1 Skogsproduktiv mark _|

I __ ._______.____ _ ____1_____ H — —

m ___—___

v____1___

VI _ _ 0-1 0-1 _ _ _ _ o-1 0-1 _ 0-2 22 28 50 _ _ _| 37 63 VII—VIII 0-1 0-1 0-3 0.5 _ _ _ _ _ 0-1 0-1 _ 0-6 18 24 58 _ _ _ 22 78 IX 0-2 0-2 o-s 1.2 _ _ _ _ _ _ _ _ 1-2 13 14 73 _ _ _ _ _ 1_1x 0-3 031 1-21 1-s _ _ _ _ _ 0-2 0-2 _ 20 17 17 66 _ _ _ 29 71

Inågor och impediment

W _______3___ _ __________ :1

I—IX __| _| ——_———__ ___—_____

Skogspr. mark + inägor och imp. I—Ix 0-31 0-31 1-21 1-8 —— _ — — —- 0-2 0-2 — 2-0 17 17 66 — _ — 29 71 Skogspr. mark +inägor och imp. Vi rkeslörråd I—IX 8 8 32 48 -— —1 —1 ———1 31 21 5 — 53 17 17 66 -—— —— — 60 40 Årlig avverkning i % av virkesförrådet

I—IX 3-8 3-8 3-8 3-8 _1 —1 —[ 10-01 4-0 — 3-8 ——1 — —1 —

—| —I

Beräkning av virkesförbrukningen till husbehov inom de olika flodområdena.1

Statistisk beräkning av befolkningens fördelning på de olika flodområdena.

I Årsbok för Sveriges kommuner, 16. årgången, återfinnas för varje kommun uppgifter om folkmängdens storlek den 1 jan. 1933. Därest kommungränserna sam- manfölle med vattendelarna mellan de olika vid riksskogstaxeringen särskilt redo- visade flodområdena, skulle befolkningens fördelning på dessa områden erhållas genom en enkel sammanställning av kommunernas folkmängdstal. I åtskilliga fall gå emellertid vattendelarna så, att en kommun ligger inom två eller flera flod- områden. För att avgöra, huru stor del av folkmängden i sådana kommuner, som böra hänföras till det ena eller andra området, har använts den av professor Sten de Geer för år 1917 upprättade befolkningskartan, som till geografiskt läge angiver befolkningens fördelning medelst s. k. absolut prickmetod, vilken med en »enhetsprick» markerar 100 personer. Genom att inom en kommun räkna antalet »enhetsprickar» å ömse sidor om förekommande vattendelare, erhålles folkmäng- dens relativa fördelning år 1917. Kommunens totala folkmängd enligt 1933 års siffror har sedan approximativt fördelats på flodområdena i samma proportion som år 1917, d. v. s. folkökningen antages hava skett ungefär likformigt inom kom- munen. Till eventuellt förefintliga lokala anledningar till ändringar i befolkningens geografiska fördelning har således ingen hänsyn tagits. Det torde nämligen knap- past kunna anses ligga i utredningens karaktär eller vara av någon betydelse för densamma att närmare 'söka analysera dessa förhållanden.

Den använda befolkningskartan har givit möjlighet till viss justering av folk- mängdstalen i Norr- och Västerbottens läns fjällsocknar så till vida, att folkmäng- den inom det å kartan avgränsade, egentliga fjällområdet kunnat uteslutas. Den gjorda beräkningen avser därmed den befolkning, som utnyttjar virke till hus- behov inom det egentliga skogsområdet, vars virkestillgångar genom den verk- ställda riksskogstaxeringen uppskattats.

Då beräkningen skall användas för utredningen angående husbehovsförbruknin- gen inom de olika flodområdena enligt av 1931 års skogssakkunniga angivna grun- der, har befolkningen inom dessa särskilts för å ena sidan landsbygden och å andra sidan städerna, för vilka båda kategorier skilda åtgångstal för husbehovsförbruk- ningen skola användas. Ett ytterligare särskiljande av folkmängden i t. ex. större stadsliknande samhällen å landsbygden har således icke ansetts erforderligt.

Vid beräkningen hava folkmängdstalen avrundats till närmast hela hundratal. Befolkningsfördelningen har givetvis verkställts endast för de flodområden eller grupper av sådana, som särskilts vid riksskogstaxeringen.

Resultatet av beräkningen framgår av vidstående sammanställning (tab. 1).

1 Vid dessa heräkningars utförande hava de sakkunniga biträtts av jägmästaren Gösta Olhammar.

! 1 1

Tab. l. Folkmängdens. den 1 januari 1933, beräknade fördelning på flodområden. ___—___—

Folkmängdens storlek

Nr Redovisningsomräde _ Påylääås' I städerna Summa ___—___— 1 Nedre Torne älv m. fl ....................... 21 200 2 500 23 700 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl ............ 64700 — 64 700 3 Råne älv m. fl ........................... 16 900 -— 16 900 4 Lule » » .......................... 27 000 20 000 47 000 5 Pite » » .......................... 30 600 3 200 33 800 6 Byske » » .......................... 28 000 _ 28 000 7 Skellefte älv ................................ 33 500 6 100 39 600 8 Rickleån m. fl .............................. 42 500 — 42 500 9 Ume älv ................................... 48 800 11 800 60 600 10 Lögde och Öre älvar m. fl ................... 26 500 — 26 500 11 Mo och Gide älvar m. fl ..................... 49 200 5 200 54 400 12 Ångermanälven m. fl ........................ 127 800 14 700 142 500 13 Indalsälven ................................. 96 100 14 900 111 000 14 Ljungan m. fl. ............................. 95 300 18 500 113 800 15 Delångersån m. fl ........................... 59 700 18 800 78 500 16 Ljusnan .................................... 98 900 — 98 900 17 Gavleån m. fl ............................... 70 100 39 100 109 200 18 Dalälven ................................... 210 500 24 800 235 300 19 Klarälven .................................. 63 300 21 300 84 600 20 Norsälven .................................. 41 600 — 41 600 , 21 Byälven .................................... 47 000 7 900 54 900

Förutsättningarna för beräkning av virkesåtgången.

Beräkningen av husbehovsvirkets förbrukning inom olika flodområden har ba- serats på 1931 års skogssakkunnigas utredning härom. För denna hava följande allmänna förutsättningar eller antaganden varit gällande.

1. Till grund för de av 1931 års skogssakkunniga uträknade åtgångstalen för husbehovsförbrukningen av virke har legat dels resultaten av en undersökning rö- rande förbrukning av virke till husbehov på Värmlands landsbygd (Statens offent— liga utredningar 1924z42), dels de av professor Tor Jonson med ledning därav gjorda beräkningarna över husbehovsförbrukningens storlek. Med de använda åt- gångstalen har förbrukningen blivit lägre än som tidigare beräknats beroende på påvisbar, minskad konsumtion av husbehovsvirke.

2. För landsbygden har virke till byggnadsunderhåll beräknats erhållas från de smärre husbehovs- eller andra sågar, som icke ingå i den officiella statistiken. För nybyggnad antages vidare behovet tillgodoses från de större sågverken, från vilka även städerna ansetts taga allt sitt virke för byggnadsändamål. För städerna beräknas 200000 fm3 motsvara konsumtionen av pålar, spiror o. dyl. ej sågat gagnvirke.

3. Förbrukningen av gagnvirke till husbehov varierar från norr till söder i unge- fär samma proportion som de använda åtgångstalen för brånsleförbrukningen.

4. Virkesförbrukningen utöver bränslebehovet, av de skogssakkunniga benämnd »annat virke», anses för Norrland och Dalarna (nr 1—18) till 10 0/o bestå av ved- virke och till 90 0/0 av gagnvirke, medan för landet söder om Dalarna (nr 19—22) motsvarande tal beräknas till resp. 20 0/o och 80 0/o.

5. Sägverkspersonalens förbrukning av sågavfall utgör i hela landet 600 000 fma inkl. bark, motsvarande 480 000 fms exkl. bark. Med dessa förutsättningar och med ledning av de skogssakkunnigas utredning rörande virkesförbrukningen för husbehov inom de av dem använda 12 zonerna

16.—417154

Tab. 2. Beräkning av virkesförbrukningen till husbehov av rå stamved i 1 000 fm3 exkl. bark, med undantag dels för virke till nybyggnader och städernas byggnadsunderhåll, dels ock för sågverkspersonalens förbrukning av sågavfall till bränsle, med för- delning på olika flodområden.

Landsbygden Städerna Hela riket

Bränsle Annat virke Bränsle Av bräns—

_ let ut ör Nr Redovisningsområde per tag?"? sågavfgall

indi- _ från indu- vid ved- gagn- strivirke virke virke

1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 frn= fma frna fm" fms

Nedre Torne älv m. fl.... 21 200 Övre Torne och Kalix älvar m.fl........ ........ 64700 Råne älv m. I]... 16 900 Lule » 27 000 Pite » 30 600 Byske » 28 000 Skellefte älv. . . . . . 33 500 Rickleån rn. fl. . . . 42 500 Umeälv................ 48800 Lögde och Öre älvar m. fl. 26 500 Mo och Gide älvar m. fl. 49 200 Ångermanälven m. fl. 127 800 Indalsälven. . . . . . . . 96 100 Ljungan m. fl.. . . . 95 300 Delångersån m. fl. 59 700 Ljusnan.......... 98900 Gavleån m. fl.. . . . . 70 100 Dalälven. . . . . . . 210 500 Klarälven . . . . . 63 300 113-9 Norsälven. . . . . . 41 600 74-9 — Byälven. . . . .. 47 000 1—8 84-6 5-6 7 900 0-8 6-4 90-4 23-2 113-6 Övriga landet.. . 2830 500 1-2 3 441-4 248-6 994-4 1 851900 0-45 839-9 4 362-7 11521 5 514-8

0'61390-312178'0 480-0 1206070010-5 1042-9 178-18004-312356—11 10360-6

oo m H ? CD CD ?

68'9 ' 94-0

207-0 208-2 283-9 50-8 691 1026 133—23

80-3 113-6 802 110-4 102-5 * 136—3 114-9 157'0 154-3 208-2

727 99-0 148-5 197-7 366-5 494-5 309-8 - 406-4 285-1 372-8 170-3 225-9 248-0 337-O 218-3 ' 279-0 24-8 565'5 192-0 757'5 17-0 127-2 321 159-3 —— — 76'8 20-0 96-8

20-0 3-2 6-1 11-8 5-2 14-7 14-9 18-5 18-8

[— OH "300

||”? ?

NO

887 784 100-5 119-0 151-3 795 147-6 383'4 317-1 285-9 155-2 276-9 182-3 568-4

v—l

3 200

CQ

6100

v— :a (5 110010101og—ooc1oow

11 800

N H H

H

wear—Tsunade N nomineringen—mm

1

5 200 14 700 14 900 18 500 18 800

"? *." m

v-4 "510036?

va =P

OHHv—lv—t HHHHH

0

I

*? voawmw HH

39 100 139-] 24 800 21 300

C”? 6310!— (CNY-1

Håo

VH O "4 N MNNNNHHNTHHNOOOQO .HHHHHHHHHHHHHHHOH

exooaawow—cooomoepwcn—(oooo

m mmmmammmömmmmmmnmau

E_DO PID

Nawmcwwhhhhmmhwwhnnam buga—hwwammmwmwaw—mw

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

1; (D v—1

av landet, har motsvarande beräkning för de skilda flodområdena skett på föl- jande sätt.

Förbrukningen av bränsle och av s. k. annat virke har för de olika flodområdena beräknats efter vissa tal på åtgången per individ av resp. virkesslag, vilka åtgångs- tal bestämts med ledning av de skogssakkunnigas för ändamålet använda tal för närmast motsvarande zoner eller delar därav. Skilda åtgångstal hava använts för landsbygden och städerna. Virkesförbrukningen utöver bränsle på landsbygden, s. k. annat virke, har fördelats på gagnvirke och vedvirke i enlighet med vad ovan angivits.

Resultatet av beräkningarna.

Med tillämpning av virkesåtgångstalen per individ på befolkningssiffrorna för de olika flodområdena (tab. 1) har tab. 2 upprättats. Den korrektion av beräkningen, som erfordras på grund av att viss del av bränslet utgöres av sågavfall. har an- givits i särskild kolumn i tabellen. Till grund för fördelningen på flodområdena av den beräknade förbrukningen av sågavfall har lagts medelproduktionen av så- gade trävaror under åren 1928—1932 inom de olika områdena.

Såsom resultat av de verkställda beräkningarna har upprättats ett tabellariskt sammandrag, som för de olika flodområdena upptager en fördelning av gagnvir— kesförbrukningen på olika trädslag och sortiment.1 Gagnvirket, varav huvudparten går till byggnadsändamål, består till så övervägande del av barrträdsvirke, att den ringa mängd lövvirke, som ingår, helt kan negligeras. I dimensionshänseende anses hälften utgöra timmer (tall 6" och däröver samt gran 8” och däröver) och andra hälften massavedsdimensioner (tall 4”—6" och gran 4"—8"), vilken fördelnings- grund angivits av de skogssakkunniga. På tall och gran har slutligen uppdelning skett efter de båda trädslagens absoluta förekomst i virkesförrådet inom de skilda flodområdena.

Förbrukningen av prima barrved.

Ur skogsindustriell synpunkt har det ansetts lämpligt att verkställa en approxi- mativ beräkning rörande förbrukningen av prima barrved (tab. 3). Utöver det nu nämnda gagnvirket användes nämligen av virke över 4” avsevärda kvantiteter såsom bränsle, nämligen prima ved, såväl lövved som barrved. Till vilken del bränsleförbrukningen tillgodoses av prima barrved har övervägts med ledning dels av den tidigare använda Värmlandsundersökningens siffror, dels ock av en lokal undersökning i Södermanland, utförd av länsjägmästaren E. G. Noréen och publi- cerad i tidskriften Skogen, h. 8 för år 1933, dels slutligen av den undersökning om Spörsmålet rörande anordnandet av en allmän avverkningsstatistik, som med ma- terial från skogsaccisdeklarationer för Kopparbergs och Kristianstads län genom centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas förbund försorg år 1933 verkställts av sär- skilda sakkunniga. Nämnda undersökningar samt erfarenheter i övrigt från ved- marknaden i södra delen av landet anses giva stöd för det antagandet, att åtgången av prima barrved i stort genomsnitt för hela landet utgör 20 0/0 av landsbygdens bränsleförbrukning, exkl. sågavfall, samt 30 0/0 av städernas. Med hänsyn till den större efterfrågan och det högre priset på trämasseveden av gran har i den prima barr- veden tallen beräknats ingå med två tredjedelar och granen med en tredjedel. Under nu nämnda förutsättningar hava siffrorna i tab. 3 härletts ur den i tab. 2 be- räknade, totala bränsleförbrukningen.

* Ingår såsom tab. 13 i betänkandet.

Tab. 3. Förbrukningen till husbehov av prima barrved (minst 4" i klovet) i 1 000 fm” exkl. bark.

Beräknad andet av branslefor— Härav brukningen Nr Redovisningsområde __ pågå??? i städerna summa tall ) gran 1 Nedre Torne älv m. fl ............. 12-7 0-8 ' 13-5 9-0 4-5 2 Övre Torne och Kalix älvar m. fl.. 40.0 _ 40-0 26-7 13-3 3 Råne älv m. fl ................... I 98 _ 9-8 6-5 3-3 4 Lule » » ................... 15-9 6-0 21-9 14-6 7-3 5 Pite » » ................... 14-7 1-0 15”! 105 5-2 6 Byske » » ................... 15—4 — 15-4 10-3 5-1 7 Skellefte älv ...................... 18-3 1-8 201 134 6-7 8 Rickleån m. fl .................... 22-0 — 22-0 14-7 7-3 9 Ume älv ......................... 27—3 3-5 30-8 20-5 10—3 10 Lögde och Öre älvar m. fl ......... 14-0 _ 14-0 9-3 4-7 11 Mo och Gide älvar m. fl. ......... 27—6 1-6 29-2 19-5 9-7 12 Ångermanälven m. fl .............. 67-5 4-4 71-9 47-9 24%) 13 Indalsälven ....................... 56-9 4-5 61-4 40-9 20-5 14 Ljungan m. n. ................... 51-4 5-6 57-0 38-0 19—0 15 Delångersån m. fl ................. 29-1 5-6 34-7 23-1 11-6 16 Ljusnan .......................... 47-6 — 47-6 31'7 15-9 17 Gavleån m. fl ..................... 34-6 11-7 46-3 30-9 15-4 18 Dalälven ......................... 103-9 7—4 111-3 74-2 37-1 19 Klarälven ........................ 20—5 5-1 25-6 17—1 8-5 ( 20 Norsälven ........................ 14-4 — 144 9-6 4-8 ( 21 Byälven .......................... 15-7 1-9 17-6 11”? 5-9 22) Övriga landet ..................... 654-8 252-0 906-8 604-5 302-3 i . ) Summa 1 314-1 312-9 ( 1 627-0 1 084-6 542-4 %

) Huruvida och på vad sätt den sålunda kalkylerade förbrukningen av prima barr— ) ved kan förtjäna beaktande vid jämförelse med den beräknade nettoårsavverk- | ningen av gagnvirke ned till motsvarande diameter 4” (men icke motsvarande ( minimilängd), är svårt att avgöra. Överslagsvis kan man räkna med, att om minimi— längden för 4" virke av tall och gran (liksom för björk) satts till 1 m i stället för 3 ni, skulle den teoretiskt beräknade avverkningen av 4” virke kunna lämna betydande kvantiteter virke 1 in X 4" och däröver, särskilt från träddimensioner närmast under och närmast över 4" vid brösthöjd inom bark. Träd omkring denna dimension lämna nämligen icke 3 m X 4" gagnvirke utan endast vedvirke. Härtill kommer att det gagnvirke, som till följd av tekniska skador nedklassas, åtminstone i viss utsträckning användes till prima ved, särskilt då tallvirket. De enligt dessa » grunder befintliga resurser för erhållande av prima ved torde åtminstone beträffande flodområdena teoretiskt sett vara tillräckliga för att fylla konsumtionen.

Bilaga D.

De sannolika utsikterna i fråga om exporten av trävaror, pappersmassa och papper från Sverige under de närmaste åren.

Av

Docenten vid Skogshögskolan, jägmästaren Th. Streyffert.

Världsmarknaden för skogsprodukter med särskild hänsyn till de på längre sikt verksamma faktorerna.

Allmän orientering.

På längre sikt bestämmes marknaden för skogsprodukter å ena sidan av skogs- tillgångarnas storlek, lättillgänglighet och tekniska användbarhet samt tillväxtför- måga, å andra sidan av efterfrågan på virke av olikaslag. Sågade trävaror och papper äro de tvenne viktigaste formerna för virkets användning och jämte pap- perets förprodukt, pappersmassan, äro de även helt dominerande i den internatio— nella handeln med skogsprodukter. Den alldeles övervägande delen av nu nämnda produkter härrör från barrträden. Så är i ännu högre grad fallet i vårt land, där lövträdsvirkets andel vid tillverkning av sågade trävaror och pappersmassa är negligerbar. Den följande utredningen kan därför med hänsyn till dessa förhållan- den begränsas till de av barrträ framställda skogsprodukterna.1

Både Skogstillgångarna och efterfrågan på barrträ undergå förändringar, som på lång sikt kunna vara betydande. Efterfrågan på barrskogsprodukter har sedan långt tillbaka befunnit sig i ökning, om man skall döma efter de stigande siffrorna för importländernas införsel av trävaror, massa och papper. Å andra sidan ha världens barrskogstillgångar befunnit sig i minskning, både på grund av skogsmar- kens uppodling, avverkningar och skogseldar, etc. Om endast dessa lättast påvis- bara tendenser vore verksamma i världens virkeshushållning, skulle frågan om den framtida marknaden för skogsprodukter väsentligen vara en fråga om, huru värl- dens tilltagande förbrukning av barrskogsprodukter skulle kunna tillgodoses från dess minskande barrskogstillgångar. En närmare granskning av hithörande för- hållanden visar emellertid, att man även har att räkna med andra, motverkande tendenser i världens virkeshushållning, tendenser som alltså verka i riktning mot ett jämviktsläge, låt vara att detta alltid kommer att vara labilt. Innan jag övergår att påvisa dessa tendenser, kan det vara lämpligt att ge en orientering beträf- fande läget före den innevarande krisen med avseende på Skogstillgångarna och vir- kesförbrukningen. Enär handeln med skogsprodukterna — och ej minst våra svenska skogsprodukter — sträcker sig mellan vitt skilda länder och världsdelar är det lämpligt att låta denna orientering omfatta världen i dess helhet.

1 Denna utredning grundar sig på den bredare framställning av detta ämne, som fört. lämnat i Världens barrskogstillgångar, Stockholm 1931.

Världens barrskogstillgångar och deras belägenhet i förhållande till konsumtionscentra.

Världens barrskogstillgångar återfinnas till övervägande del i ett brett bälte, som sträcker sig runt norra halvklotet nedom tundrornas region. Den sammanlagda arealen av de i detta bälte och annorstädes förekommande barrskogarna har unge- färligt beräknats till 1 026 milj. hektar eller omkring tredjedelen av världens hela skogsareal, som i övrigt utgöres av lövskogar, varav huvudmassan återfinnes i , tropikerna.1 Den ekonomiska betydelsen av dessa harrskogstillgångar växlar emel- : lertid i hög grad allt efter deras belägenhet, som främst avgör i vad mån de äro 1 tillgängliga för exploatering. På denna grund har barrskogsbältet i första hand )

1 )

tagits i anspråk i de delar, som legat bäst till för täckande av virkesförbrukningen i världens tvenne av den vita rasen intagna befolkningscentra i Europa och Nord- amerika. I den mån barrskogarna befunnit sig inom gränserna för dessa befolk- ningscentra, såsom fallet är t. ex. med Centraleuropas barrskogar, ha dessa i första hand utnyttjats för täckande av behovet, men efter hand som detta behov genom industrialiseringen stegrats och Skogstillgångarna minskats, har tillförsel från an- gränsande delar av det glesare befolkade egentliga barrskogsbältet kommit till stånd. På så sätt har under loppet av det senaste hundratalet är först Norges, där- efter Sveriges, Finlands och Rysslands skogsvidder dragits in i den avverknings- zon, från vilken Väst- och Centraleuropa hämtat sitt behov av trävaror, senare även av massa och papper. Ännu ligger dock en avsevärd del av Nordrysslands skogar helt orörd av exploatering både för export och för täckande av det inhemska behovet, och det sibiriska skogsbältet har i stort sett endast exploaterats för den föga talrika inhemska befolkningen samt för en obetydlig export från dess mot Stilla havet vettande det. Även i Nordamerika ligga stora skogsvidder allt- jämt orörda i nordliga och inre delarna av Canada, medan Förenta staternas skogar varit lättare tillgängliga och redan till större delen övergåtts med avverk- ning. Nedanstående tabell ger en översikt av barrskogarnas omfattning i olika världsdelar samt den avverkning och förbrukning av barrträdsgagnvirke, som har

Tab. 1. Världens barrskogsareal samt avverkning och förbrukning av barrträds-

gagnvirke åren 1925—1927. ___—___

Barr— Avverkning Överskott Förbrukning skogs- ___—_— 1925—1927 areal Per har Andel export —— . Andel Världsdel total barrskog Total av total import + r otal Per inv. av total Milj. Milj. , Milj. Milj. har Kbm kbm ' % kbm kbm Kbm % Europa ...... 180 1-0 175-6 137-& — 10-6 165-3 035 35-3 Nordamerika. 412 0-6 247-2 525 —— 11-3 235-9 1—65 50-4 Sydamerika. . 55 0'05 3-0 0—6 + 5'0 80 008 1'7 » Asien ....... 373 0-1 40-9 8-7 + 8-1 49-0 0-04 105 * Afrika ...... 3 0-3 1-0 0'2 + 2-9 3-9 0-03 0-8 Australien. .. 3 0-8 2-7 0-6 + 3-6 [ 63 063 1.3 Summa,l_ —- 21-9 medeltal] 1 026 0-5 ' 470-4 100-0 + 196 468—4 _ 0-24 100-0

1 Sveriges produktiva skogsareal är 232 milj. hektar.

beräknats äga rum före den innevarande krisen, närmare bestämt under åren 1925 —1927 (medeltal), vilka kunna betecknas som »normala» efterkrigsår.1

På Europa kom alltså före den innevarande krisen drygt en tredjedel av världens förbrukning av barrträdsgagnvirke och på Nordamerika hälften. Nordamerikas stora andel beror på dess höga förbrukning per invånare, som var fem gånger större än Europas. Å andra sidan har Asiens förhållandevis obetydliga andel sin grund i den ringa förbrukningen per invånare. De tvenne stora befolkningsanhopningar, som Asien äger i Indien och Kina, ha uppstått i ett tropiskt eller subtropiskt klimat, där behovet av virke är ringa och väsentligen fylles från lokala skogstillgångar. Det importerade barrträdsvirket ställer sig för dyrt och har i detta klimat en mycket begränsad användning. Någon väsentlig ändring härutinnan torde man ej heller för framtiden kunna vänta, även om en viss ökning av importen av trävaror, massa och papper ej får anses utesluten under inverkan av en fortsatt industrialisering. Särskilt har man anledning vänta sig en sådan ökning i fråga om massa och papper. Utvecklingen i Japan visar vart utvecklingen eventuellt kan leda hän, men vad sär- skilt beträffar Japans förhållandevis stora förbrukning av trävaror bör framhållas, att japanerna uteslutande bo i trähus, vilket som regel ej är fallet med befolkningen i de barrskogsfattiga delarna av världen.

Övriga delar av världen tilldra sig från förbrukningssynpunkt mindre intresse. Blott det skall sägas, att man ej har anledning vänta sig, att den hittillsvarande måttliga —— i förhållande till invånarantalet mycket ringa — förbrukningen och importen av sågat barrträdsvirke skall i någon avsevärd grad komma att stegras. Däremot torde ett ökat importbehov i fråga om massa och papper från de tempe- rerade barrskogarna komma att göra sig gällande.

De olika världsdelarnas förbrukning av trävaror och papper fylles i stort sett från egna skogstillgångar, dock att kontinenterna på det södra halvklotet impor- terade större delen av sin i och för sig ej särdeles stora förbrukning av sågat barrträ och papper från Europa och Nordamerika. Från dessa världsdelar får även Asien ett tillskott, vilket vittnar om den svårtillgängliga belägenheten av dess skogar. Den huvudsakliga importen till tropikerna sker i form av papper (pappersmassa), ej sågade trävaror.

Handeln med trävaror (barrträ), massa och papper mellan de olika världsdelarna representerade åren 1925—1927 6'1 procent av den totala förbrukningen av barr- trädsgagnvirke (omräknad till rundvirke). De olika världsdelarnas import- och exportöverskott (omräknat till rundvirke) framgår av tab. 1.

Den största posten i denna interkontinentala handel utgöres av Nordvästeuropas export av massa och papper till Förenta staterna, varav huvudparten fallit på Sve- riges lott. Det är väsentligen denna export, som burit upp den storartade expan- sionen inom vår kemiska massaindustri efter kriget. Hälften av vår export av kemisk massa och en avsevärd del av vår export av papper går nu till Förenta staterna. Den alldeles övervägande delen av vår övriga export av såväl trävaror som massa och papper går ej utom Europas gränser, men de utomeuropeiska marknaderna betyda dock även i sistnämnda fall ett ej föraktligt tillskott till vår export (tab. 9, sid. 261 och tab. 18, sid. 275).

1 Med gagnvirke brukar man förstå allt virke med undantag av brännved och dylikt mindervärdigt virke, som ej kan tjäna som råvara för industriell förädling. (Till gagn- virke räknas även props, syllar, etc., vilka visserligen kunna tjäna som råvara för indu- striell förädling. men finna användning i oförädlat skick.)

Tendenser i världens virkesförbrukning.

Det drag, som mest satt sin prägel på utvecklingen inom våra skogsindustrier under senare tid, har varit expansionen inom vår massa- och pappersindustri, me- dan sågverksindustrien alltsedan sekelskiftet stagnerat utan att dock (före den innevarande krisen) visa tecken till någon utpräglad tillbakagång i fråga om produk- tionens storlek. Det är av stort intresse att söka konstatera, vilken utveckling på världsmarknaden, som ligger bakom denna omvandling, och hur långt den kan tänkas leda.

Fördelar man världens samlade förbrukning av barrskogsprodukter på de tvenne stora grupper, som undergått industriell förädling, alltså sågade trävaror och pap- persmassa (papper), samt en tredje grupp, vilken användes utan att undergå sådan förädling, erhåller man nedanstående ungefärliga fördelning, som gäller för åren 1925—1927.

Tab. 2. Världens förbrukning av barrträdsgagnvirke åren 1925—1927. ___—___—

Förbrukning (let/221.531?) % Sågade trävaror, c:a 32 milj. standards .......................... 296 633 Övriga trävaror (byggnadsvirke, props, stolpar, syllar, etc.) ........ 110 235 Papper (och andra produkter av pappersmassa) ................... 62 13-2 Total förbrukning .............................................. ) 468 100-0

I den internationella handeln inta emellertid papper och dess mellanprodukt pappersmassa en betydligt större procentuell andel än i ovanstående förbruknings- siffra. Denna andel har också varit i oavbrutet stigande. Utvecklingen i detta av- seende får sin belysning i nedanstående översikt, i vilken sågade trävaror, massa och papper omräknats till motsvarande kvantiteter av rundvirke.

Tab. 3. Världsbandeln med barrskogsprodukter uttryckt i råvara. ==

1880 1900 ) 1913 ) 1925 ) 1926 ) 1927 Milj. kbm (exkl. bark) Sågade trävaror ................ 24 44 . 59 62 62 70 Timmer och bilat Virke ......... 6 9 10 11 11 13 Props .......................... _ 1 4 5 5 5 7 Summa trävaror 31 57 74 78 78 90 Massaved ...................... — 2 6 9 9 9 Massa, mekanisk ................ — 1 2 3 3 3 D:o, kemisk .................... — 3 8 15 16 17 Papper, papp ................... _— 3 10 16 19 20 Summa massa, etc. — 9 26 43 47 49 Total .......................... 31 66 100 121 125 139 Därav massa, etc ............ % — 14 26 36 38 35

I Sveriges export av skogsprodukter intogo massa och papper (och massaved) åren 1925—1927 c:a 50 procent efter motsvarande råvara räknat, och denna andel är i stigande.

En bättre inblick i själva naturen av den förskjutning hos efterfrågan, som ovanstående uppgifter omvittna, erhåller man genom att analysera själva förbruk- ningen i ett visst område. Tillräckligt material för att följa denna utveckling över en längre period saknas för de flesta länder. Beträffande de två viktigaste länderna, England och Förenta staterna, finnes emellertid ett sådant material. Detta visar en betydande samstämmighet beträffande utvecklingstendenserna, vilket torde kunna härledas till deras i många avseenden gemensamma karaktärsdrag i fråga om be- folkning och näringsliv, vars utmärkande drag är den långt gångna industrialise- ringen. Man torde därför ej misstaga sig, om man i utvecklingen i dessa båda län- der söker en ledning till bedömande av den blivande utvecklingen för en god del av "världen, den del, som går i industrialiseringens tecken.

För Englands del kan denna utveckling följas i siffrorna för dess import (minskad med exporten), enär detta land praktiskt taget saknar egna barrskogar.1 För sågade trävaror visar importöverskottet en stadigt fortgående ökning under de- cennierna fram till sekelskiftet, då en kulmen nåddes med c:a 022 kbm sågade trävaror (barrträ) per invånare. Därefter har i stort sett en tillbakagång ägt rum till 017 a 018 kbm under åren närmast före kriget. Efter kriget har import- överskottet i regel legat ännu något lägre. En helt annan tendens visar förbruk- ningen (importöverskottet) av massa och papper, som varit ihållande och kraf- tigt stigande alltsedan den av trä tillverkade produkten kom i marknaden på 1870—talet med avbrott blott för världskriget och den innevarande krisen. Till— bakagången i fråga om förbrukningen av trävaror per invånare räknat har t. o. ni. varit tillräckligt utpräglad för att leda till en tillbakagång av den totala för- brukningen, som man kan utläsa ur siffrorna för importen av sågade trävaror (tab. 6, sid. 90).

Det skisserade förloppet torde kunna förklaras sålunda. Huvudmassan av träva- rorna användes för byggnads- och andra konstruktionsändamål. Förbrukningen härav har en tendens att ökas, när samhällets välstånd ökas. Härigenom möjlig- göres nämligen bl. a. ett rikligare tillgodoseende av bostadsbehovet. Det ökade väl- stånd, som industrialismen skapat i England och annorstädes, får därför sitt natur- liga uttryck i den stegring av trävaruförbrukningen, som vi för Englands del kunnat konstatera fram till sekelskiftet. Den därefter inträdande minskningen under en fortsatt period av fredlig och gynnsam utveckling för näringslivet i dess helhet kan givetvis ej förklaras genom att behovet av konstruktionsmaterial skulle ha minskats. Det har utan tvivel stegrats avsevärt. Visserligen synes det vara uppenbart att, vad särskilt beträffar produktionen av bostadshus, denna ej hållit jämna steg med den accelererade utvecklingen inom näringslivet i övrigt, i det att behovet av bo- stadsutrymme med uppnående av en viss standard når en relativ mättnad, varigenom ytterligare höjning av välståndet kan i ökad omfattning disponeras för tillfreds- ställande av mindre nödvändiga behov, men detta räcker knappast att förklara minskningen i förbrukningen, särskilt som industrien och kommunikationerna sä- kerligen ha stegrat sina anspråk på trävaror. Förklaringen till den minskade för- brukningen torde väsentligen ligga däruti, att andra material än trä i stigande omfattning ersatt detta å många av dess användningsområden. Detta gäller särskilt i fråga om byggnadskonstruktions- och andra ändamål, för vilka sådana för mass- framställning lämpade material som stål, cement och tegel lämna byggnadsämnen med i vissa avseenden träet överlägsna egenskaper. Där större krav på styrka och

1 Enär England praktiskt taget saknar egna skogar — barrskogarnas avkastning mot- svarar c:a 2 procent av landets förbrukning — erhålles i detta fall ett mått på förbruk- ningen i uppgifterna angående importen av trävaror (barrträ), massa och papper (minskat med exporten av papper).

varaktighet framställas, måste träet vika för dessa material. Det moderna närings- livet kännetecknas i ej ringa mån just av dessa nya krav. Den industriella utveck- lingen har nämligen fört till befolkningens anhopning i storstäder, för vilka trä är ett mindre lämpligt byggnadsmaterial, både på grund av eldfaran och kravet på solidare material för de stora bygnader, som känneteckna dessa. Samtidigt ha även förutsättningarna för träets ersättande oerhört ökats, i det att människan genom teknikens utveckling och den moderna kraftalstringen fått en allt större makt över de nya motsträvigare materialen. Den ökade initialkostnad, som likväl ofta är för- hunden med användandet av stål, cement, etc., kan lättare bäras ju större välstånd samhället uppnått. Under senare åren ha sågade trävaror för inredningsändamål i märkbar utsträckning ersatts av kryssfanér och olika slags fiberplattor (»vvall- boards»), sålunda material, som även framställas av trä eller med fördel kunna tillverkas därav.

Det nämndes ovan, att efter uppnåendet av en viss bostadsstandard ytterligare stegring av välståndet i högre grad än förut kan användas för tillfredsställandet av mindre nödvändiga behov. I denna utvecklingstendens är det, som man har att söka förklaringen till den ökade förbrukningen av papper. Genom att den stora massan av befolkningen i England och annorstädes i världen nått ökat välstånd har därmed följt ökad läskunnighet, rikligare fritid och vidgning av intressena, allt faktorer som samverkat till en rekordartad ökning av pappersförbrukningen för tidningar, böcker och tidskrifter, vilkas billiga massupplagor ytterligare gynnat av- sättningen. I den moderna reklamen ha tidningarna fått en inkomstkälla, som i hög grad bidrar till deras låga pris, och genom de moderna kommunikationerna kunna de spridas till varje hem. Genom sin prisbillighet har dessutom det av trä framställda papperet vunnit användning för en mångfald ändamål, för vilka det dessförinnan av lump, espartogräs, etc. framställda papperet var utom räkningen. Omslagspapper och papp för emballage etc. kunna nämnas som viktiga förbruk- ningsposter. Slutligen kan erinras om pappersmassans användning för konstsilke och diverse andra ändamål, vilkas antal snart sagt varje dag utökas.

I den mån den nu analyserade utvecklingen i England —— och den likartade ut- vecklingen i Förenta staterna — får anses ge en ledning till bedömande av tenden- serna hos världens efterfrågan på trävaror och papper, så finge detta anses inne- bära, att den industriella utvecklingen innesluter en kulminationspunkt för trä- varuförbrukningen per invånare, vilken i de längst framskridna länderna redan upp- nåtts. I motsatt riktning verkar folkmängdsökningen, men varken i England eller Förenta staterna har denna kunnat hindra en nedgång i den totala trävaruförbruk- ningen. Att världens trävaruhandel likväl fortsatt att ökas — den nådde före krisen äter upp över 1913 års nivå —— beror på att en ökning av förbrukningen alltjämt äger rum i en del andra länder. Därtill kommer, att den största nedgången i trä- varuförbrukningen äger rum i Förenta staterna, vilket väsentligen är en intern angelägenhet, som ej kommer till uttryck i den internationella handeln. För Europas del har den starka ökningen av Rysslands förbrukning åter bragt konsumtions- kurvan att kraftigt stiga (frånsett krisen), vilket emellertid också är en intern angelägenhet, som ej återspeglas i den europeiska trävaruhandelns totala volym. I varje fall kan man konstatera, att den gamla föreställningen om att världens virkesförbrukning skulle fortsätta att stegras in i en oviss framtid ej håller streck beträffande trävarorna. Man torde vid ett nyktert bedömande av fram- tidsutsikterna göra klokt i att ej räkna med någon ytterligare ökning av världs- handeln med sågade trävaror — vilket också gäller om Europa — och man måste taga med i beräkningen, att en tillbakagång kan inträda inom en ej avläg- sen framtid, vilken tillbakagång väl i så fall torde få ett långsamt förlopp. Mycket

beror naturligtvis härvid på den blivande folkmängdsökningen, vilken är svår att på förhand bedöma.

Det är också logiskt att tänka sig, att den kraftiga stegringen av världens pap- persförbrukning efter hand kommer att mattas av. Det ligger nära till hands att anta, att de ekonomiskt och kulturellt längst framskridna länderna även i detta fall komma att visa de första symptomen till en stagnation, måhända en tillbakagång av pappersförbrukningen per invånare. Hittills har emellertid varken i England eller något annat land kunnat spåras tecken till en avmattning (frånsett tillfälliga av- brott, varav det svåraste vållats av den innevarande krisen), vilket får anses tyda på att man bör kunna räkna med ännu en avsevärd stegring av pappersförbruk- ningen per invånare även i ett land som England, vilket har den största pappers- förbrukningen per invånare i vår världsdel. I denna uppfattning stärkes man genom det förhållandet, att pappersförbrukningen i Förenta staterna nått en dubbelt så hög nivå, utan att heller i detta land någon tendens till avmattning kunde förmärkas för den innevarande krisen. Även när en sådan avmattning en gång kommer i de längst framskridna länderna, bör man kunna räkna med en fortsatt stegring i en hel del länder, vilka nått mindre långt i ekonomiskt och kulturellt avseende. Det finnes nämligen en betydande skillnad i pappersförbrukningen per invånare i olika länder, såsom närmare framgår av nedanstående uppgifter för perioden 1925—1927.

Förbrukning av papper och papp åren 1925—1927.

Kg per inv. Kg per inv.

Förenta staterna .............. 85-5 Italien ........................ 9'7 England ...................... 41'3 Polen ........................ 41 Sverige ...................... 30'3 _ Ryssland .................... 27 Tyskland .................... 26'4 Rumänien .................... 24 Danmark .................... 25'7 Japan ........................ 7'5 Belgien ...................... 2?!) Kina ........................ 0'2 Norge ........................ 18'9

Beträffande pappersförbrukningen finnes emellertid ytterligare en utvecklings- linje, som ej har någon'motsvarighet i fråga om trävarorna, nämligen användandet av gammalt papper som råvara för tillverkning av nytt sådant. Denna »papperets cirkulation» är sålunda en motsvarighet till järnets cirkulation genom tillvaratagandet av skrotet för ny järntillverkning. Några hållbara beräkningar av det gamla pap- perets andel som råvara vid papperstillverkningen finnas troligen ej. Det har emeller- tid på auktoritativt håll uppskattats, att denna andel möjligen uppgår till närmare en femtedel av hela råvaruförbrukningen.

Även fast man med tilltagande anhopning av befolkningen i städerna sannolikt får räkna med att andelen av gammalt papper vid pappersframställningen kommer att ytterligare ökas, så kommer detta visserligen att i så fall utgöra en tillbakahål- lande faktor i fråga om efterfrågan på pappersmassa i högre grad än hittills, men enbart denna faktor kan uppenbarligen endast i extrema fall förorsaka en ned- gång i förbrukningen av pappersmassa för pappersframställning.

Även om sålunda världens förbrukning av papper (och papp) trots en vidgad användning för ständigt nya specialfabrikat (kraftpapper, pappemballage, etc.) får tänkas glida in i ett lugnare ökningstempo och måhända nå en kulmen inom över- skådlig tid, så kan man dock vänta sig en ytterligare utveckling efter en annan linje, som redan i förbigående berörts, genom att mellanprodukten, pappersmassan, visat

sig användbar för helt nya produkter, såsom konstsilke, m. fl. Denna utvecklings- linje innesluter möjligheter, som nu äro svåra att överblicka, men som helt visst äro betydande.

Man måste emellertid fråga sig, om inte den allestädes verkande substitutionen, som visserligen även i framtiden kan väntas bringa flera vinster än förluster för pappersmassans del, har överraskningar i beredskap när det gäller de råmaterial, varur pappersmassa kommer att framställas. Hittills har nästan enbart barrträdens virke använts härför, och detta förhållande har i hög grad bidragit till vårt lands ( stora andel i världens produktion och export av pappersmassa. En hel del andra ) material kunna emellertid från teknisk synpunkt också använlas för massafram- ) ställning, främst lövträdens ved och vissa gräsarter (esparto, bambu, halm). I all- ) mänhet ge de emellertid ej lika hög kvalitet, varjämte kostnaderna oftast bli högre, ( varför dessa material hittills fått en mycket begränsad användning. Mera lovande ) te sig utsikterna att utöka antalet av de barrträd, som på teknikens nuvarande ) ståndpunkt med fördel kunna användas för massaframställning. I och med att tall- och granarterna samt dem i virkesavseende närstående trädslag tagits i an- språk härför, har emellertid redan den allra största delen av mera välbelägna barrskogstillgångar dragits inom produktionssfären, och några större Överrak- ningar äro följaktligen ej att vänta på detta område. Vad man närmast kan ha anledning vänta sig vore framställningen av sulfitmassa av tall (försöksdrift pågår) och en billigare blekningsmetod för sulfatmassa av tall än den nuvarande (vissa framsteg ha gjorts därutinnan vid svenska fabriker), vilka utvecklingslinjer kunde ge en ökad konkurrenskraft åt det stora och välbelägna tallskogsområdet i de ame- rikanska sydstaterna, och därmed även skärpa konkurrensen för den svenska massan.

Jämförelse mellan tillväxt och förbrukning.

Förbrukningen (: avverkningen) av barrträdsgagnvirke har enligt förut meddelad beräkning uppskattats till c:a 468 milj. kbm omkring åren 1925—1927 för världen i dess helhet. Huru står denna för »normala» efterkrigsår representativa förbrukning och därmed förbundna avverkning i förhållande till den avkastning, som världens barrskogar äro i stånd att giva, ej blott för en kortare tid utan för en längre fram- tid? Finns det m. a. o. några skäl för det ofta hörda påståendet, att världen går mot skogsbrist, varigenom de länder, som vårdat sina skogar, skulle skörda en så mycket större lön för sitt förutseende?

Det är med vår nuvarande ofullständiga kännedom om världens barrskogar och säkerligen även för en lång tid framåt omöjligt att giva ett i siffror uttryckt svar på denna fråga. Även för de ur ekonomisk synpunkt viktigare skogsområdena lider vår kännedom härom av osäkerhet.

En ledning till besvarande av denna fråga får man emellertid genom det redan anmärkta förhållandet, att världens barrskogar undergått en fortgående minskning, visserligen ej enbart på grund av avverkningarna utan även till följd av uppodling, skogseldar, etc. Det har också beträffande vår egen världsdel anmärkts, att avverk- ningarna under senaste hundratalet år måst utsträckas allt längre bort i det nord- europeiska barrskogsbältet för att täcka det stigande behovet från Väst- och Cen- traleuropa. Det är emellertid att märka, att detta behov ingalunda täckts uteslutande eller ens huvudsakligen genom avverkningarnas utsträckande till nya urskogsom- råden. De med avverkning först övergångna områdena ha nämligen efter hand kunnat giva förnyad avkastning, vare sig nu detta skett genom att marken åter

beklätts med ny skog eller det vid första avverkningen lämnade beståndet småningom vuxit till sig. Ju större skogsområden, som sålunda dragits inom av- verkningszonen, ju större ha även de områden blivit, vilka klätts med ny skog. Detta innebär alltså, att Europas virkesförsörjning i stigande omfattning kommit att till- godoses från tillväxten i de inom avverkningszonen uppväxande nya skogarna. På grund av den samtidigt stigande förbrukningen har emellertid behovet av att ut- sträcka avverkningarna till nya urskogsområden alltjämt kvarstått och gjorde så ännu vid världskrigets utbrott.1

Under loppet av det sista hundratalet år har emellertid i vår världsdel en ny faktor tillkommit, som i hög grad påverkat avkastningsförmågan från de inom avverkningszonen belägna skogarna, nämligen skogsvården. Särskilt de senaste decenniernas moderna skogsvård med dess vetenskapliga metoder har medfört be- tydande resultat för höjandet av tillväxten, både kvantitativt och kvalitativt. Genom en mer eller mindre ingripande skogslagstiftning har det allmänna i de flesta länder tvingat skogsägarna till iakttagande av vissa elementära skogsvårdsåtgårder (åter- växtskyldighet, etc.) och genom understöd i olika former har skogsvårdsarbetet förts framåt. Vårt eget land ger ett gott exempel härå. Principen om uthållig avkastning har också vunnit allt vidare tillämpning, framför allt å de av det allmänna ägda skogarna i de olika länderna. Av det sista följer alltså, att avverkningarna inom den europeiska avverkningszonen börjat allt mera målmedvetet anpassas efter sko- garnas uthålliga avkastningsförmåga eller tillväxt. Den alldeles övervägande delen av Väst- och Centraleuropas virkesbehov fylles nu från skogar, för vilka principen om uthållig avkastning är mer eller mindre vägledande. Detta gäller nämligen nu i stort sett om hela den europeiska avverkningszonen utom Ryssland. För de »nor- mala» efterkrigsåren 1925—1927 var Rysslands tillskott till det övriga Europas virkesförbrukning endast omkring 4 milj. kbm, medan denna virkesförbrukning i dess helhet uppgick till c:a 137 milj. kbm (barrträdsgagnvirke) .

Även fast principen om uthållig avkastning kan sägas vara mer eller mindre väg- ledande för Europas skogshushållning utanför Ryssland, så har detta ej hindrat betydande avverkningar utöver denna norm. Härom har en beräkning utförts för ) de »normala» efterkrigsåren 1925—1927.2 Denna gav vid handen, att avverkningen * av barrträdsgagnvirke för nämnda år i genomsnitt översteg den uttagbara tillväxten » därav med c:a 20 milj. kbm. Hela denna överavverkning var emellertid ej betingad ( av Europas (utanför Ryssland) eget behov. Ett exportöverskott förelåg nämligen, ; som för nämnda år uppgick till c:a 11 milj. kbm (trävaror, massa, papper omräknat

till rundvirke). En översikt av läget åren 1925—1927 ter sig då på nedanståen- de sätt (tab. 4).

Tab. 4. Virkesbalans för Europa utom Ryssland under åren 1925—1927. (Barrträdsgagnvirke.) ___—___:5 Milj. Milj. kbm kbm

___—___—

Ingående poster Utgående poster

Uttagbar tillväxt ................ ) 124 Egen förbrukning .............. ) 137

Tillskott från Ryssland .......... 4 Exportöverskott till andra världs- Överavverkning .................. 20 delar ........................ 11 Summa 148 Summa 148

1 Någon skarp ekonomisk gräns mellan skogarna inom och utom »avverkningszonen» finnes ej. Allt efter som avsättningsförhållandena med tilltagande exploatermgskostnader försämras mot avverkningszonens gränsområden kan man endast taga ut det vardefullare

Den sålunda redovisade överavverkningen var lokaliserad till Finland och de centraleuropeiska träexportländerna på sätt framgår av nedanstående uppgifter.

Överavverkning under åren 1925—1927. Milj. kbm (exkl. bark)

Finland ...................... 4' 1 Polen ........................ 3' 4 Tjeckoslovakien .............. 4'6 Österrike .................... 3'2 Jugoslavien .................. 1'7 Rumänien .................... 6'3

Summa 23'3

Å andra sidan hade Sverige vid denna tidpunkt ännu en outnyttjad tillväxt, som kunde beräknas till c:a 3'8 milj. kbm (barrträdsgagnvirke).

Med detta utgångsläge var det sannolikt, att en fortsatt stegring i efterfrågan på skogsprodukter från Europas träimporterande länder skulle i första hand rikta sig mot reserverna i Sverige och Nordryssland. Så skedde också, när högkonjunktu- ren åren 1928—1929 ledde till en sådan ökning av efterfrågan. Mellan åren 1925— 1927 (genomsnitt) och 1929 ökade de europeiska importländerna sin import av trä- varor, massa och papper från c:a 601 milj. kbm till c:a 688 milj. kbm (omräknat till barrträdsgagnvirke). I själva verket ökades anspråken på virkesreserverna i Sve- rige och Ryssland med ett ännu större belopp än de c:a 87 milj. kbm, som repre— senterar skillnaden mellan nyssnämnda två belopp, enär samtidigt exporten från det överavverkande Centraleuropa gick något tillbaka. För Sveriges del kunde där- för mellan åren 1925—1927 och 1929 inregistreras en exportökning motsvarande c:a 54 milj. kbm, medan exporten från Ryssland ökades från c:a 43 till c:a 11'2 milj. kbm. Utvecklingen hade därigenom lett därhän, att Sveriges tillväxt- överskott åren 1925—1927 på c:a 38 milj. kbm (barrträdsgagnvirke) år 1929 smält bort och förbytts i en överavverkning på c:a 1'6 milj. kbm. För sistnämnda år kan det beräknas, att Finlands överavverkning stigit ytterligare till c:a 52 milj. kbm (barrträdsgagnvirke).

Detta utvecklingsförlopp tyder på att Europas framtida virkeshushållning kan förväntas bli i ökad grad beroende av tillskott från de nordryska skogarna, såvida dess virkesbehov ej kommer att undergå en minskning eller tillväxten inom de utom Ryssland belägna skogarna undergår en tillräckligt stor ökning för att kompensera den överavverkning, som före krisen ägde rum i vissa länder.

Vad som förut anförts angående tendenserna i världens virkeshushållning ger visserligen ej anledning vänta någon större ökning av förbrukningen av trävaror och pappersmassa (papper) sammantaget, men å andra sidan föreligga ej tillräckligt konkreta skäl för att man skulle kunna förespå en tillbakagång. Särskilt vill man anmärka, att vid den hittillsvarande utvecklingen i Europa (utom Ryssland) tenden- serna till ökning av den sammantagna förbrukningen av trävaror och massa (pap- per) något övervägt de tendenser till minskning, som även äro verksamma. Detta har tagit sig uttryck i de i stort sett stigande importsiffrorna för trävaror, massa och

virket, och en allt större andel av beståndet måste lämnas kvar. Vad som sålunda lämnats kvar kan emellertid ofta tillgodogöras vid ett senare tillfälle med bättre utvecklade exploa- terings- och förädlingsmetoder (bortsett från att den kvarstående skogen ökar i värde genom tillväxten). Det bästa exemplet härå är den möjlighet, som efter massaindustriens genombrott yppat sig att tillgodogöra för sågverken ej lämpliga, klenare dimensioner.

” Världens barrskogstillgångar, sid. 83. En liknande beräkning har utförts av E. Glesin- ger med nära överensstämmande resultat (E. Glesinger, Le Bois en Europe, Paris 1932).

papper. Måhända får man ej vänta sig för mycket av denna tendens till stegring av den sammantagna förbrukningen av barrträ för framtiden. Men även om en stagnation skulle inträda vid den nivå, som uppnåtts före krisen — och exportöver- skottet till andra världsdelar även stannade därvid — så skulle redan en sådan för- brukning (plus exportöverskottet) småningom tvinga till avverkningarnas inskrän- kande i vissa träexporterande länder med överavverkning och därmed även till ett ökat ianspråktagande av de nordryska skogarna för det övriga Europas virkes- försörjning.

En motverkande tendens finnes emellertid. Det ökade skogsvårdsintresset i flera länder innebär med största sannolikhet, att tillväxten i de utom Ryssland belägna skogarna befinner sig i ökning. Denna ökning är ganska obetydlig i de länder i Centraleuropa, som redan länge underkastat sina skogar en rationell vård (Tyskland, Österrike, Tjeckoslovakien), men den torde vara att räkna med i andra länder, där skogsvården är av yngre datum, sålunda framför allt i Skandinavien och Finland. Den oväntat stora tillväxtökning, som kunde konstateras när Värmlands län i sam— band med riksskogstaxeringen år 1929 taxerades om efter den 18 är tidigare före- tagna försökstaxeringen, gav ett vittnesbörd härom.

Huru stor vikt, som skall tillmätas denna faktor, är emellertid svårt att säga. Att man måste räkna med den är dock säkert.

Enär det här förda resonemanget ytterst tar sikte på att söka bedöma, i vilken omfattning det övriga Europa skall få behov av tillskott av virke från de nordryska skogarna, d. v. 5. från längre bort belägna och i exploatering dyrare skogar med därav följande säkrare position för närmare konsumtionscentra belägna exportländer (Sverige), så måste även den stora ökningen av Rysslands egen virkesförbrukning i samband med det industriella uppbyggnadsarbetet i detta land beaktas. Enbart mellan åren 1929 och 1931 ökades avverkningen av barrträdsgagnvirke i Sovjetunio- nen i dess helhet från 93 till 132 milj. kbm eller med 39 milj. kbm, av vilken ökning den allra största delen kom på europeiska Ryssland, där den nästan helt absorbera— des av den inhemska konsumtionen. Även om ej någon ytterligare mera betydande ökning av avverkningarna skulle komma till stånd i Ryssland, har den inhemska förbrukningen nu nått betydligt längre in i de egentliga ryska träexportdistrikten än före kriget, vilket förtjänar beaktas. Att yttra sig om det ryska träets blivande konkurrens" mera preciserat är en vansklig sak, men ett närmare studium av dessa förhållanden synes giva vid handen, att någon skärpning av konkurrensen i fråga om trävaror utöver den nu rådande ej skulle behöva befaras. I fråga om pappers- massa torde man väl längre fram få vänta konkurrens, men detta förhållande är ej omedelbart förestående.1

Sammanfattning.

Som en sammanfattning beträffande världsmarknadens sammantagna efterfrågan på barrträdsprodukter på längre sikt, särskilt i vad angår förutsättningarna för av- sättning av svenska skogsprodukter, kan uttalas, att denna efterfrågan synes komma att bliva av den storlek, att den, med behörig hänsyn tagen till skogstillgångarnas avkastning i andra träexporterande länder, synes vara ägnad att bereda full avsätt- ning för den export, som kan uppbäras av de svenska skogarna vid deras nuvarande avkastning (tillväxt). Medan tendensen beträffande världsmarknadens efterfrågan på trävaror är oenhetlig och innesluter risk för en tillbakagång, är tendensen beträf- fande pappersmassa (papper) ännu klart stigande. Nya produkter av trä (kryss- fanér, träfiberplattor) röna även stigande efterfrågan.

1 Se förf:s artikel i Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift 1933: IV, Rysslands skogs- tillgångar och trävaruindustri.

Krisens inverkan och utsikterna för export av svenska skogs- produkter under de närmaste åren.

Vid ett bedömande av utsikterna för export av svenska skogsprodukter under de närmaste åren har man anledning att först sätta sig in i huru krisen hittills på- verkat handeln med skogsprodukter. Det är särskilt följande tre synpunkter, som då förtjäna att beaktas.

Sambandet mellan den allmänna konjunkturutvecklingen och handeln med skogs— produkter.

I vad avseende kan det förväntas att innevarande svåra kris medför bestående konsekvenser för den internationella handeln med skogsprodukter?

Hur har den svenska exporten av skogsprodukter kunnat hävda sin ställning gent emot andra träexporterande länders under krisen, och vilken konkurrens kan i man vänta under de närmaste åren?

Dessa synpunkter skola mera ingående upptas till granskning vid behandlingen av utsikterna för exporten av sågade trävaror, beträffande vilka läget är mera kom- plicerat, och synes fordra en mera detaljerad analys av ett konkret material, än som är fallet vid en diskussion om de blivande utsikterna för exporten av massa och papper.

Sågade trävaror.

Handeln med sågade trävaror med särskild hänsyn till nuvarande och bli- vande konkurrensförhållanden. Allmän orientering. Vid granskningen av krisens inverkan synes det lämpligt att först lägga fram ett konkret material, Som belyser trävarumarknadens faktiska utveckling under krisen, varvid konkurrensförhållandet mellan Sverige och övriga träexporterande länder tilldrar sig det största intresset.

För att ge ett perspektiv åt handeln med sågade trävaror är det lämpligt att meddela en sammanställning av densamma för Europas del även för tidigare år. I tab. 6 har en sådan sammanställning utförts för åren 1925—1933, varjämte vissa tidigare år medtagits för att belysa utvecklingen på lägre sikt.

Av denna sammanställning framgår, att år 1929 även i fråga om handeln med trävaror framstod som ett högkonjunkturår, men omsättningen steg dock ej nämn- värt högre än åren 1927 och 1928, vilkas omsättning även låg påtagligt högre än föregående års och även högre än förkrigstidens. Fr. o. m. är 1930 gör sig krisens inverkan gällande.

För att bättre åskådliggöra tillbakagången under krisen särskilt med avseende på konkurrensförhållandet mellan de olika träexporterande områdena ha uppgif- terna i tab. 6 grupperats om på sätt framgår av omstående sammanställning (tab. 5), varvid utvecklingen även belysts genom indexserier, för vilka de krisen före- gående åren 1925—1929 valts som basår.

Av denna översikt framgår, att Europas sammanlagda export av sågade trä- varor år 1932 nedgått till 70, när medeltalet för perioden 1925—1929 sättes lika med 100. Enär nedgången i Sveriges export stannat vid 73 för samma år, låg denna alltså något bättre till än medeltalet för Europa. I motsats till förhållandet i nästan alla andra exportländer, kunde vårt land inregistrera en mindre förbättring under år 1932. Efter den fortsatta förbättringen i vår export under år 1933 till indextalet 87 ligger denna alltjämt bättre till än medeltalet för övriga träexporterande länder i Europa.

Tab. 5. Europas export av sågade trävaror (barrträ, exkl. småvirke).

1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 Exportland 1 000 standards Europa, samtliga länderl. . 4 299 4 319 5 060 4 973 5 064 4 493 3 750 3 331 3 904 D:o, utan Ryssland ...... 3 859 3 985 4 626 4 415 4 253 3 543 2 800 2 378 2 928 Ryssland ................ 440 334 ' 434 558 811 950 950 953 976 Randstaterna” ............ 171 171 265 293 276 259 167 126 229 Centraleuropas exportlän- dera ................... 1 541 1 590 1 982 1 847 1 523 1 316 1 053 738 878 Sverige, Norge, Finland . . . 2 028 2 031 ) 2 239 2 153 2 344 1 865 1 490 1 462 1 790 Sverige .................. 942 867 963 995 1 123 939 690 714 846 Dzo, inkl. småvirke ....... 993 909 1 011 1 048 1 181 996 729 749 887 1925—1929 = 100 Europa, samtliga länderl. . 91 91 107 105 107 95 79 70 82 D:o, utan Ryssland ...... 91 94 109 104 101 84 66 56 69 Ryssland ................ 85 65 84 108 158 184 184 185 190 Randstaterna' ............ 73 73 113 125 117 110 71 54 97 Centraleuropas exportlän— ländera ................ 91 94 117 109 90 78 62 43 52 Sverige, Norge, Finland. . . 94 94 104 100 109 86 69 68 83 Sverige .................. 96 89 98 102 115 96 70 73 87

1 Innesluter förutom de nedan upptagna grupperna av länder även exporten från importländerna. ? Estland, Lettland. Litauen.

3 Polen, Tjeckoslovakien, Österrike, Jugoslavien, Rumänien.

Med nämnda indextal, 73 år 1932, låg Sverige vid krisens djuplåge ej blott bättre till än medeltalet för Europa, utan vår export hade även hållit sig bättre uppe än ex- porten från något annat konkurrerande exportomräde, med undantag av Ryssland, vilket land som bekant intar en undantagsställning, så till vida som det ej på samma sätt som andra länder är beroende av produktionskostnaderna. Under sådana förhål- landen får man emellertid en bättre uppfattning av vårt lands läge genom en jämförelse med den del av Europa, som ligger utanför Ryssland. Indextalet för detta område låg år 1932 vid 56 mot 73 för den svenska exporten, vilket visar att vår ställning i den »reguljära» konkurrensen varit synnerligen god. Detta innebär, att krisen drabbat exporten från andra länder så mycket hårdare. Av översikten framgår, att detta varit fallet med tvenne andra grupper av träexporterande länder, nämligen randsta- terna (de baltiska staterna) och de träexporterande länderna i Centraleuropa, till vilka i detta sammanhang även ha hänförts Jugoslavien och Rumänien, som ej kunna sägas tillhöra det egentliga Centraleuropa.

Sambandet mellan utvecklingen på olika marknader och avsättningen från skilda exportområden. När man söker efter anledningarna till att krisen så olika påverkat exporten från olika områden och olika länder skall man finna, att särskilt en sådan anledning gjort sig gällande, nämligen den större eller mindre nedgången i efter- frågan från olika avsåttningsområden. Härvid har ej hänsyn tagits till de särskilda synpunkter, som gälla för Ryssland.

Den vikt man måste tillägga skillnaden i efterfrågan från olika avsättnings— områden beror på att denna skillnad är så avsevärd mellan å ena sidan Västeuropa med dess större finansiella och ekonomiska resurser, å andra sidan Central- och Sydeuropa, vars svagare ställning lett till en längre gående minskning av importen.

1'7—417154

Tab. 6. Europas handel med sågade trävaror (barrträ, exkl. småvirke).

___—___—

E x p 0 r t (1 000 standards)

Land

1880 1900 ) 1913 1925 1926 1927 1928 1929 I 1930 1931 1932 1933

Sverige ........... 633 1 007 1 046 942 867 963 995 1 123 939 690 714 846 * Norge ............ 265 235 153 130 127 96 109 120 103 65 58 44 ) Finland .......... 307 467 781 956 1 037 1 180 1 049 1 101 823 735 690 900 » Ryssland ......... 200 640 1 455 440 334 434 558 811 950 950 953 976 Estland .......... —— —— — 57 68 64 79 60 46 30 16 46 Lettland ......... -— — — 108 94 184 196 195 196 123 91 151 Litauen .......... — — —- 6 9 17 18 21 17 14 19 32 Polen ............ — — —— 360 497 660 466 296 311 252 148 282 Österrike (-Ungern) 192 445 543 385 348 420 432 378 318 254 198 206 Tjeckoslovakien. . . —— -— — 193 149 288 173 109 109 73 51 47 Jugoslavien ....... — — — 193 194 194 311 309 252 151 116 153 Rumänien ........ 32 21 65 410 402 420 465) 431 3261 323 225, 190 S:a exportländer 1 629 2 815 4 043 4 180 4 126 4 920 4 851 4 954 4 390 3 660 3 279 3873 . Importlånder ..... 132 112 87 119 193 140 122 110 103 90 52 31 S:a Europa 1 761 2 927 4 130 4 299| 4 31915 060 4 973 5 064 4 493 3 750 3 331 3 904

I 111 p 0 r t (1 000 standards)

Land 1880 1900 | 1913 1925 | 1926 | 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 Danmark ......... 65 103 170 142 120 145 153 172 219 181 107 159) Holland .......... 65 155 265 410 413 483 454 513 475 391 308 458 Belgien ........... 71 179 250 241 211 209 259 293 239 223 226 212 Frankrike ........ 91 402 506 366 483 364 455 520 586 490 344 307 England .......... 1 248 2 010 2 010 1 684 1 635 2 035 1 574 1 770 1 659 1 472" 1 454 1 949 Irländska fristaten — — — 34 35 38 36 42 52 47 47 50 Tyskland ......... 170 555 626 490 322 724 845 588 483 219 225 224_ Schweiz .......... 15 32 38 27 24 21 24 31 29 42 31 23 Ungern ........... — — — 131 161 208 202 164 121 118 79 75 Spanien .......... 100 100 129 173 154 171 194 211 171 114 124 108 Italien ........... 110 180 340 441 439 409 389 409 407 301 284 336 Övriga Sydeuropa. 50 70 79 133 111 111 107 122 105 87 68 60 S:a importländer 1 985 3 786 4 413 4 272 4 108 4 918 4 692 4 835 4 546 3 685 3 297 3 961

Exportländer ..... 66 83 115 66 81 68 98 125 104 83 76 78

S:a Europa 2051 3 869 4 528 4 338 4 189 4 986 4 790 4 960 4 650 3 768 3 373 4039

Konsekvensen härav för exportländernas del framträder i och genom det förhål— landet, att de träexporterande länderna i Centraleuropa på grund av transport- förhållandena äro i huvudsak hänvisade att söka avsättning för sin export av trä- varor i de angränsande länderna i Central- och Sydeuropa, medan de nordiska län- derna (Sverige, Norge, Finland), randstaterna och Ryssland ligga bäst till i för- hållande till Västeuropa, som kan nås genom billig sjötransport.

Hur efterfrågan från de tvenne nu nämnda avsättningsområdena i Europa ut- vecklat sig under senare åren framgår av omstående sammanställning.

Tab. 7. Europas import av sågade trävaror (barrträ, exkl. småvirke) till olika avsättningsområden åren 1925—1933.

_________._————-———————

. 1925 1926 ' 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 , Importland ?

1 000 standards ___.___________.___—————— Europa, samtliga lånderl. . 4 338 4 189 4 986 4 790 4 960 4 650 3 768 3 373 4 039 Västeuropaz .............. 2 877 2 897 3 274 2 931 3 310 3 230 2 804 2 486 3 135 Därav England .......... 1 684 1 635 2 035 1 574 1 770 1 659 1 472 1 454 1 949 Central— och Sydeuropa”. . 1 395 1 211 1 644 1 761 1 525 1 316 881 811 826 Därav Tyskland .......... 490 322 724 845 588 483 219 225 224

1925—1929 = 100 Europa, samtliga ländert. 93 90 107 103 106 100 81 72 87 Västeuropa” .............. 94 95 107 96 108 106 92 81 103 Därav England .......... 97 94 117 90 102 95 85 84 112 Central- och Sydeuropaau 93 80 109 117 101 87 58 54 55 Därav Tyskland .......... 83 54 122 142 99 - 81 37 38 38

1 Innesluter förutom de nedan upptagna gruppernas import även importen till export- länderna, vilken dock är av mindre omfattning (110000 standards år 1929). 2 Danmark, Holland, Belgien, Frankrike, England, Irländska fristaten. 3 Tyskland, Schweiz, Ungern, Sydeuropa.

En avgörande skillnad föreligger alltså mellan å ena sidan Västeuropa, å andra sidan Central- och Sydeuropa. England, som för oss är den viktigaste marknaden och över huvud taget den viktigaste marknaden för trävaror, har t. o. m. kunnat motstå den djupaste depressionen, år 1932, något bättre än det övriga Västeuropa. Medan importen till Västeuropa i dess helhet nämnda år gått ned till 81, när perio- den 1925—1929 sättes lika med 100, så hade importen till Central— och Sydeuropa sjunkit till 54, och det viktigaste importlandet i Centraleuropa, Tyskland, befann sig på 38. Den under år 1933 inträdda ökningen av efterfrågan har nästan helt kommit från Västeuropa och särskilt från England.

Valutakursernas inverkan. De förskjutningar, som sålunda ägt rum i den euro- peiska trävaruhandeln, äro emellertid en följd av samtliga de faktorer, som på- verkat handeln. Här ovan har mycken vikt lagts vid att påvisa inverkan av den starkt minskade köpkraften i Centraleuropa, men även en annan faktor kan till- läggas stor betydelse, nämligen valutakurserna efter guldmyntfotens upphävande. Det är emellertid svårt att precisera, i vad mån den ena eller andra faktorn av dessa båda har inverkat. Därtill kommer den inverkan man måste räkna med från en hel del faktorer av andrahandsbetydelse. Man synes emellertid på grundval av det framlagda materialet kunna påvisa en faktisk inverkan av valutakurserna. Guldmyntfoten övergavs som bekant i september 1931 av England, och snart därpå följde andra länder, bland dem de nordiska länderna, men ej randstaterna och Centraleuropas träexporterande länder. Man hade sålunda under år 1932 en upp- delning av de träexporterande länderna på två grupper, de nordiska länderna med pappersvaluta och övriga (ej Ryssland) med guldvaluta. När man känner den stora roll, som olikheten i valutakurserna spelat i den internationella handeln, synes man därför kunna tillskriva denna anledning den olika utvecklingen av exporten under år 1932 från å ena sidan länderna med pappersvaluta, å andra sidan länderna med guldvaluta. Exporten från de förra (de nordiska länderna) gick —— efter indextalen räknat _— endast ned från 69 till 68, medan randstaternas export, som gick till samma marknad, nämligen Västeuropa, gick ned från 71 till 54. Exporten från de

träexporterande länderna i Centraleuropa gick ned från 62 till 43, men som dessa ha sin huvudsakliga marknad i Central- och Sydeuropa, har deras export även påverkats av dessa importländers betydande försämring av köpkraften, och denna faktor har säkerligen i detta fall betytt mest. Att emellertid även guldmyntfotens bibehållande ogynnsamt påverkat de centraleuropeiska ländernas export till Väst- europa, där konkurrensen mött från de nordiska länderna, synes uppenbart. Denna export har nämligen under de sista åren utvecklat sig på nedanstående sätt.

År Standards 1929 ...................... 250 000 1930 ...................... 275 000 1931 ...................... 341 000 1932 ...................... 205 000 1933 ...................... 322 000

M. a. o., trots att Västeuropa mellan åren 1929 och 1931 minskade sin import från 3310 000 standards till 2804 000 standards kunde de centraleuropeiska ex- portländerna öka sin avsättning i den västeuropeiska marknaden betydligt, därtill föranledda av den katastrofala nedgången i efterfrågan från Central- och Syd- europa, som tvingade dem att söka en ersättning härför i Västeuropa. Under år 1932 skedde däremot en betydande nedgång i exporten till Västeuropa, vars vä- sentliga anledning torde få tillskrivas den ogynnsamma inverkan av guldmynt- fotens bibehållande gent emot de nordiska länderna. Därefter har emellertid åter en ökning av Centraleuropas export till Västeuropa kommit till stånd, delvis under påverkan av statliga åtgärder i exportländerna, delvis som en följd av bemödandena att nedbringa produktionskostnaderna.

Kristidens hinder för trävaruhandeln. I Frankrike har kontingentering av trä- varuimporten tillämpats sedan slutet av år 1931, varigenom importen begränsats och höjda tullar pålagts importerade trävaror till skydd för det egna skogsbruket, som lidit under konkurrensen från pappersmyntländerna. Frankrike är det enda av Västeuropas träimporterande länder, som har egna barrskogar av någon betydelse. Australien, som visserligen ej har egna barrskogar av större utsträckning men värde- fulla lövskogar, har genom en prohibitiv tull nedbragt trävaruimporten till en obe- tydlighet, varigenom vår rätt avsevärda export till detta land praktiskt taget upp- hört, och osäkert är, om den så snart kommer att kunna återupptagas. Även de länder, som ej äga egna skogar av nämnvärd omfattning, ha emellertid i flera fall och på olika vägar försvårat importen av sågade trävaror, vilket då får uppfattas som ett led i strävandena att över huvud taget begränsa importen för att hindra en allt för ogynnsam handelsbalans. Detta gäller framför allt om de länder, som behållit guldmyntfoten, och företeelsen är ingalunda begränsad till Västeuropa. Förutom höjande av tullskyddet har statlig kontroll av valutarörelserna blivit ett allmänt anlitat medel för ernående av nämnda syfte, vilket i åtskilliga fall även verkat märkbart hindrande för trävaruhandeln, utan att man dock kan närmare precisera verkningarnas omfattning. Sådana restriktioner behöva ingalunda vara riktade mot något särskilt land, men då såväl importkontingentering som valuta- restriktioner lätt leda till köpslående för vinnande av ömsesidiga fördelar kan följ- den bliva att vissa länder få sitta emellan. Ottawaavtalet erbjuder ett exempel härå, i det på grundval härav Rysslands export till England för år 1934 begränsats till 350 000 standards i avsikt att bereda ökat utrymme för Canadas export.

Översikt av förskjutningar i export och import av sågade trävaror. I anslutning till föregående uppgifter angående förändringarna hos exporten och importen i

Tab. 8. Förskjutningen i omsättning avsågade trävaror mellan Europas export- och importområden åren 1929 och 1932 (barrträ, exkl. småvirke).

T i l 1 Västeuropa Central- och Sydeuropa1 F r ä n 1 000 standards ' Andel i % 1 000 standardsw Andel i % 1929 I 1932 | 1929 L 1932 1929 > 1932 > 1929 , 1932 Ryssland ................ 711 691 21'5 27'8 72 157 4'7 19'4 : Randstaterna ............ 254 116 7'7 4-7 22 8 14 1-0 Centraleuropas exportlån- der ................... 250 205 7'6 82 1 133 435 743 53'6 Sverige, Norge, Finland... 1 799 1 193 54'3 480 292 141 192 17'4 Summa 3 014 2 205 90'9 88"! 1 519 741 996 91'4 Sverige .................. 798 539 24'1 21'7 159 95 104 11'7

* Innesluter även importen till Centraleuropas träexporterande stater, som åren 1929 och 1932 utgjorde resp. 67 000 och 9000 standards.

Tab. 9. Sveriges export av sågade trävaror till olika länder åren 1925—1933. 1913 1925 1926 > 1927 » 1928 * 1929 I 1930 1931 1932 1933 Importland 1 000 standards Storbritannien och Irland ........... 350 389 402 415 370 416 360 285 342 441 Frankrike ......... 198 104 93 77 137 138 129 102 93 87 Holland ........... 64 108 64 99 108 115 84 45 45 69 Belgien ........ '. . . . 40 51 35 41 52 67 39 48 35 31 Danmark .......... 107 76 73 93 103 116 139 101 59 87 Tyskland .......... 130 45 33 55 52 49 35 11 21 20 , Spanien ........... 36 85 ' 84 81 87 96 83 48 65 59 , Övriga Europa ..... 51 36 31 42 50 64 55 38 34 30 ; Sydafrika .......... 36 33 36 34 29 36 25 18 18 28 , Australien ......... 21 26 18 34 13 26 1 3 3 Övr. utomeurop. .. 65 40 S:a (med småvirke) 1 098 993 912 1 011 1 048 1 181 996 729 749 887 S:a (utan » ) 1 046 942 867 963 995 1 123 939 690 714 846 Fördela! på: Västeuropa ........ 719 682 621 680 721 798 697 544 539 681 Centr.- o. Sydeuropa 175 137 125 140 148 154 126 65 93 81 Övriga Europa .. .. 38 29 25 35 39 52 45 29 25 21 Utom Europa ...... 114 94 96 108 87 119 71 52 57 63 % S:a (utan småvirke) 1 046 942 867 | 963 | 995 |1 123 I 939 690 714 | 846 i Sveriges andel av Europas import = A. i » » » Västeuropas import = B. 1 1 A .............. % 20'6 19-5 18-4 17-2 19-0 20? 18"! 16!) 19-5 19-4 * B ............. % 22'4 23'7 21-4 20-8 24-6 24-1 21—6 19-4 21—6 21'7

olika delar av Europa har en sammanställning upprättats (tab. 8), som visar för- skjutningen mellan åren 1929 och 1932 i nu berörda avseende.

Det mest påfallande draget i denna översikt är nedgången i de centraleuropeiska ländernas export till Central- och Sydeuropa, vilket endast är en siffermässig be- kräftelse på vad som ovan anförts i denna sak. Därjämte fäster man sig vid den starka nedgången i exporten från randstaterna till Västeuropa.

Sveriges export av sågade trävaror till olika marknader under de senare åren. Under inflytande av ovan redovisade faktorer på trävarumarknaden har Sveriges export av sågade trävaror till olika marknader under senaste åren utvecklats som framgår av tab. 9.

Medan vår export till de enskilda länderna visar stora variationer år från år, så framträder däremot en större lagbundenhet i anslutning till konjunkturerna i fråga om exporten till större avsättningsområden och för exporten i dess helhet.

Vär andel i Europas sammanlagda import visar tydlig påverkan av de i det före- gående redovisade konkurrensfaktorerna. Sammalunda gäller om vår andel i Väst- europas import, som för oss är ännu viktigare. Denna gick tillbaka till 208 procent år 1927 under inverkan av den av ett flertal omständigheter understödda exporten från Centraleuropa. När denna konkurrens avmattades, nådde vår andel ett maxi- mum år 1928 med 24'6 procent. Därefter blev den tilltagande skärpan i den ryska konkurrensen bestämmande för en ny tillbakagång, som nådde sitt djuplåge år 1931 med 194 procent. Det följande, ännu svårare krisåret ökades vår andel åter, genom att vi med guldmyntfotens övergivande vunno en fördel framför vissa av våra konkurrenter.

Konkurrensen från viktigare träexporterande länder. Efter denna allmänna orientering angående trävaruhandelns förskjutning under krisen skall en gransk- ning göras av förhållandena i de viktigare träexporterande länderna med särskild hänsyn till det utgångsläge de erbjuda för en konkurrens under de närmaste åren.

Centraleuropas träexportländer. Den stora exporten från det centraleuropeiska blocket efter kriget med åtföljande stora överavverkning var betingad av flera samverkande faktorer, som hade sin grund i världskriget (kapitalbrist med inflation, agrarreformer med uppodling av skogsmark, insektshärjningar som följd av krigs- avverkningama, etc.). Genom inflationen kunde'de centraleuropeiska träexport— länderna verksamt konkurrera i Västeuropa fram till år 1927, vilket sistnämnda är de exporterade ej mindre än 640000 standards till denna marknad. År 1929, då Västeuropas import t. o. m. var större än är 1927, kunde de centraleuropeiska länderna ej exportera mer än 250000 standards till denna marknad. De nämnda samverkande faktorerna hade då mist en god del av sin kraft, särskilt genom att valutorna stabiliserats. I stället kunde då Sverige (och Ryssland) utnyttja den ökade efterfrågan från Västeuropa. Sverige fick på så sätt en rekordexport år 1929.

Man torde sålunda vara berättigad uttala den åsikten, att förutsättningarna för att det centraleuropeiska blocket skall ånyo öka sin trävaruexport till Västeuropa till 1927 års nivå (640 000 standards) äro små. Detta skulle förutsätta antingen en särdeles gynnsam konjunktur — varav i så fall Sverige skulle draga ännu större fördel — eller ock alldeles särskilda förhållanden eller åtgärder, t. ex. en inflation eller kraftiga statsåtgärder för exportens främjande. Även vid de sistnämnda alter- nativen synas förutsättningarna för en verkligt betydande ökning av trävaru- exporten till Västeuropa mindre, sedan den internationella handeln snörts in i en tvångströja, som knappast möjliggör någon kraftigare utvidgning på en viss punkt,

(SOm ej är föranledd av en motsvarande ökning av efterfrågan) utan att mot-

åtgärder vidtagas eller kompensation fordras. Som komplement till den föregående framställningen lämnas nedan en översikt

av det centraleuropeiska blockets export till skilda avsättningsområden under se- nare åren (tab. 10).

Tab. 10. Exporten av sågade trävaror (barrträ) från Centraleuropas träexporterande länder åren 1925—1933.

|_—--——_——'-—-"——_'———-—=

1925 1926 1927 ) 1928 ) 1929 ) 1930 ) 1931 ) 1932 1933 T i l 1 1000 standards ___—___— Västeuropa .............. 395 476 640 375 250 275 341 205 323 Central- och Sydeuropal. . 1 144 1 106 1 280 1 362 1 133 924 626 435 451 Andra världsdelar ........ 2 8 62 110 140 117 86 98 104 Summa ................. 1 541 1 590 1 982 | 1 847 1 523 | 1 316 1 053 738 878 Därav från Polen ........ 360 497 660 466 296 311 252 148 282 Polens export till Väst- europa ............... 183 306 477 206 102 131 199 ) 129 258 |

1 Innefattar även den obetydliga omsättningen mellan Centraleuropas träexporterande länder inbördes.

Finlands export av sågade trävaror nådde sitt maximum år 1927 med 1 180 000 standards (exkl. småvirke), och denna export går till samma marknader som Sve— riges. Denna maximumexport mot-svaras emellertid ej av skogarnas tillväxt. Ge- nom den finska riksskogstaxeringen har utrönts, att tillväxten är 44-4 milj. kbm (utan bark). En utredning angående avverkningens storlek är 1927 gav emellertid vid handen, att denna uppgick till 467 milj. kbm (inkl. 58 milj. kbm hyggesav- fall), vadan alltså en överavverkning förelåg. Storleken av denna överavverkning var visserligen endast 23 milj. kbm, men därtill bör rätteligen läggas vad som går förlorat genom naturlig avgång (självgallring, etc.) av virke, som ej kan tillvara- tagas, vilken kvantitet möjligen kan uppskattas till 3 a 4 milj. kbm. Beträffande barrskogen, som i detta sammanhang är det avgörande, beräknades emellertid överavverkningen till ett betydligt större belopp, i det mot en tillväxt av 320 milj. kbm stod en avverkning av 380 milj. kbm (inkl. hyggesavfall men exkl. naturlig avgång). Visserligen har Finland ett betydande överskott på gammal skog, vilket kan motivera en tillfällig överavverkning, men även i sådant fall finge man bereda sig på en framtida reduktion av avverkningarna (i den mån ej tillväxten kan höjas, vilket är en fråga på längre sikt). Troligen hade denna reduktion ej allt för länge låtit vänta på sig, om ej krisen kommit emellan. Överavverkningen är nämligen störst i södra och mellersta Finland, där sågverksindustrien har sin tyngdpunkt, medan industrien hittills visat mindre benägenhet att i större skala övergå till de statsägda urskogarna i norra Finland med deras visserligen grövre men kvalitativt sämre skogar och högre exploateringskostnader. Härtill kommer, att Finlands export av massa och papper sedan år 1927 har kraftigt ökat-s, en ökning, som t. o. m. fortsatt under krisen. Exporten av massa och papper tog år 1932 i anspråk närmare dubbelt så mycket råvara som år 1927 eller omkring 3 milj. kbm mer än sistnämnda år. Under år 1933 har en ytterligare ökning ägt rum,

och man har anledning vänta sig en fortsatt utveckling i denna riktning. Detta innebär, dels att massaindustrien börjar ta i anspråk en del av det klenare såg- timret, dels att Finland, vars export till 80 a 90 procent består av skogsprodukter, ej i samma grad som tidigare är hänvisat att även under mindre gynnsamma förhållanden pressa ut en stor export av sågade trävaror på marknaden. Sålunda kom en överenskommelse till stånd mellan Sveriges och Finlands exportörer om en begränsning av 1931 års trävaruexport med 20 procent, vilken överenskommelse emellertid ej förnyades, enär Ryssland ej ville biträda densamma (vilket ej heller var fallet är 1931). Under den innevarande krisen har Finlands export av sågade trävaror gått tillbaka lika mycket som vår egen, men landet har fått en viss er- sättning härför i den ökade exporten av massa och papper. Det synes ej föreligga någon särskild anledning att befara, att konkurrensen i fråga om trävaror framdeles skulle bliva hårdare än den hittills varit, därest ej andra faktorer, såsom löne- utvecklingen eller valutaförhållandena, skulle skärpa densamma.

Ryssland. Det stora frågetecknet i den europeiska trävarumarknaden är emeller- tid Ryssland. Vi ha nämligen här att räkna med alldeles särskilda förhållanden, i det produktionskostnaderna ej ha samma betydelse för Rysslands utrikeshandel som för övriga länders. För Ryssland är utrikeshandeln en byteshandel, i det man exporterar för att kunna importera de varor, som Ryssland behöver. Ju mera tvingande detta behov av varor är, ju mera tvingande har det också varit att driva upp exporten till ett motsvarande värde, enär lån från utlandet ej kunnat erhållas.

Exporten av sågade trävaror från europeiska Ryssland har enligt förut meddelade uppgifter utvecklats som nedan visas under senare åren.

Europeiska Rysslands trävaruexport.1

Ål" Standards År Standards 1925 ...................... 440 000 1930 .................. c:a 950 000 1926 ...................... 334 000 1931 .................. » 950 000 1927 ...................... 434 000 1932 .................. » 953 000 1928 ...................... 558 000 1933 .................. » 976 000 1929 ...................... 811 000

Att även Ryssland trots sin teoretiskt givna överlägsenhet i konkurrensen nått en kulmen för sin export kan måhända synas förvånande. Ett flertal anledningar härför kunna emellertid anföras, om det också är svårt att avgöra, vilken betydelse, som skall tilläggas var och en särskilt.

Vad trävaruexporten beträffar kunna hindren sägas ha varit av två slag, inre och yttre. De inre hindren ha bestått i svårigheten att i beräknad omfattning öka avverkningarna och bereda transportmöjligheter samt i den kraftiga ökningen av den egna förbrukningen för det industrialiserings- och uppbyggnadsarbete, som sedan några år tillbaka pågår i Ryssland. De yttre hindren ha sin grund i krisen, som fört med sig en minskning i världsmarknadens efterfrågan, på sätt förut har visats. Där krisen lett till importrestriktioner av olika slag (importkontingentering, valutarestrik- tioner, etc.), har ett underbjudande i pris ej haft någon verkan. I marknader, som fort- farit att vara något så när fria från restriktioner, har även underbjudandet i pris haft sin begränsning. Även om man obunden av produktionskostnaderna härigenom en- dast skulle åsyfta att öka exportens bruttovärde så blir framgången av denna politik

1 Dessa uppgifter ligga något under exporten från Sovjetunionen i dess helhet, enär export även äger rum från dess asiatiska område. Huru stor denna sistnämnda export varit, har för de senaste åren endast närmelsevis kunnat beräknas.

uppenbarligen beroende av huru stor ökning av exporten man kan uppnå genom en viss prissänkning. Då är att märka, att man näppeligen kan räkna med någon ökning av den totala efterfrågan genom en prissänkning på trävaror (snarare mot- satsen, enär man i en given situation oroar marknaden genom en prissänkning, var- för endast de aktuella behoven täckas). Vad man skall vinna måste alltså ske på konkurrenternas bekostnad. Ett faktum är också, att Ryssland vunnit på sina kon- kurrenter. Det första krisåret, 1930, kunde Ryssland öka sin trävaruexport ganska avsevärt, och fastän Ryssland under de båda följande krisåren ej kunde ytterligare öka exporten, kunde den dock upprätthållas på den nya nivån, vilket innebar en ökning av Rysslands procentuella andel av marknaden, som i detta fall är det av- görande. Detta förhållande kan avläsas i nedanstående sammanställning (tab. 11).

|

Tab. 11. Europeiska Rysslands export av sågade trävaror.

1929 ) 1930 ) 1931 ) 1932 ) 1933

1 000 standards

Total export ............................. 811 950 950 953 976 Därav inom Europa ...................... 766 874 895 865 849 Därav till Västeuropa .................... 711 780 736 691 688 % % % % % Andel av Europas import ................. 15-4 18-8 23-7 25-6 21'0 Andel av Västeuropas import ............. 21-5 . 24-1 26-2 27-8 21'9

Denna sammanställning visar emellertid också, att Rysslands procentuella andel av såväl Europas som av Västeuropas import gått avsevärt tillbaka under år 1933, beroende på att Ryssland ej i samma grad som sina konkurrenter förmått utnyttja det under år 1933 förbättrade marknadsläget. Detta har väsentligen sin grund i tillbakagången av exporten på England. Under år 1933 gick Rysslands export till England ned till 359 000 standards från 460 000 standards under föregående år.

Genom Ottawaavtalet föreligger en fortsatt tendens att begränsa importen till England från Ryssland till fördel för Canada, vilket emellertid tenderar att skärpa konkurrensen från Ryssland på övriga marknader.

Storleken av Rysslands trävaruexport under sista åren motsvarar ungefär den del av 1913 års export, som 'kan beräknas ha härrört från Rysslands nuvarande område.

Canada. Importen av trävaror till England från Canada gynnas enligt Ottawa- avtalet genom tullfrihet, medan trävaror från andra länder beläggas med en tull på 10 procent av värdet, sedan England år 1932 övergav frihandeln. Härigenom samt genom begränsningen av importen från Ryssland har Canadas export till Eng- land undergått en kraftig stegring, som närmast framgår av nedanstående samman- ställning.

Englands import av sågade trävaror (barrträ) från Canada.

År Standards År Standards 1925 ...................... 106 800 1930 ...................... 70 000 1926 ...................... 71 700 1931 ...................... 55 600 1927 ...................... 95 700 1932 ...................... 79 100 1928 ...................... 74 200 1933 ...................... 220 700 1929 ...................... 67 500

171—417154

Härmed har England på trävarumarknadens område gjort ett ingrepp, som dock ej kan jämställas med den kontingentering England infört för reglering av importen av vissa animaliska jordbruksprodukter. Huruvida England kommer att fortsätta vi- dare på denna väg beträffande trävarorna och eventuellt andra skogsprodukter är emellertid ovisst. Läget är beträffande dem ej detsamma som i fråga om ovan- nämnda jordbruksprodukter. Beträffande dessa är nämligen kontingenteringen av- sedd att planmässigt inskränka importen i syfte att bereda marknad för den i tull- skyddshägnet snabbt ökande inhemska produktionen. Vad man emellertid kan vänta är att England även framgent kommer att, så långt det är förenligt med dess andra intressen, gynna importen av canadensiskt virke. I vad mån Canada kommer att begagna sig härav mera aktivt kommer emellertid att i hög grad bliva beroende på hur avsättningsmöjligheterna för dess trävaror utveckla sig i dess huvudsakliga marknad, Förenta staterna. Därom är svårt att yttra sig, men under ett eller annat år framåt torde väl Canada finna behov av alla de fördelar England kan erbjuda i nu avhandlade hän-seende.

Sveriges andel i trävaruexporten under de närmaste åren. Vilja vi på grund- val av nu utredda konkurrensförhållanden söka bilda oss en uppfattning om hur dessa komma att ställa sig under den närmaste framtiden, kan man lämpligen formulera frågan så: I den händelse Europas sammanlagda import av trävaror ej undergår någon ökning, har Sverige då förutsättning att kunna behålla sin nu- varande export eller att öka den?

Även efter den ökning av efterfrågan, som ägde rum under år 1933, förefinnes i nära nog varje exportland en kraftig strävan att ytterligare öka exporten. Stor- leken av den export, som faktiskt kommer till stånd från varje land i detta kon- kurrensläge, bestämmes i hög grad av produktionskostnaderna. Det är emellertid mycket vanskligt att göra något uttalande om huru förskjutningarna i fråga om produktionskostnaderna kunna tänkas gynna det ena eller det andra landet under den närmaste tiden. Emellertid torde man få räkna med en faktor, som innebär en tendens till förskjutning av konkurrensförhållandet i viss, för oss ogynnsam riktning. ' I den mån, som vår nuvarande ställning innesluter en förmån vunnen genom vårt övergivande av guldmyntfoten, kan man ej räkna med att vi i längden skola kunna behålla denna förmån. En viss anpassning av produktionskostnaderna tvingar sig nämligen fram i guldmyntfotländerna, och därtill komma de exportfrämjande åtgär- der, som åtminstone vissa av dessa stater vidtaga för att återvinna konkurrenskraften på trävarumarknaden. Detta gäller särskilt om de centraleuropeiska exportländerna. Det sistförflutna året har ej bragt med sig någon nämnvärd ökning av efterfrågan i deras egentliga avsättningsområde, Central- och Sydeuropa, varför deras strävan att vinna en ersättning i Västeuropa är så mycket starkare. Slutligen kan guldmyntfotens bestående i de länder, som ännu fasthålla vid den, anses osäker och fortsatt de- valvering av myntvärdet torde i andra guldmyntfotländer kunna förväntas.

I detta läge finnes emellertid en återhållande faktor, som kan förväntas något mildra risken för en beskärning av den svenska exporten (vid oförändrad efter- frågan från Europa och närmast från Västeuropa). Den-na faktor är insikten om de konsekvenser för prisläget, som varje skarpare konkurrens för med sig. Hur långt denna faktor kan verka återhållande är emellertid svårt att säga. Den torde dock vara så pass påtaglig, att man har anledning räkna med den, särskilt sedan exporthandeln i flera av de träexporterande länderna nu organiserats i nära sam- verkan med statsmyndigheten.

Då man för år 1935 anser sig kunna räkna med en minskning av efterfrågan på

trävaror från den europeiska marknaden med c:a 10 procent gent emot 1934, synes det sannolikt att denna minskning även kommer att gå ut över den svenska exporten.

Sambandet mellan trävaruhandeln och den allmänna konjunkturutveck- lingen. I grova drag finnes ett uppenbart samband mellan den allmänna konjunk- turutvecklingen och trävarumarknaden. Så ock vid det sista omslaget på trävaru- marknaden.

Det torde få anses ligga utom ramen för denna utredning att uttala någon mer eller mindre grundad förmodan angående den blivande konjunkturutvecklingen. Här skola därför blott några fakta och synpunkter anföras, som kunna tjäna till ledning för ett omdöme om hur pass fast det allmänt antagna sambandet mellan den allmänna konjunkturutvecklingen och trävarumarknaden kan anses vara.

Den allmänna konjunkturutvecklingen kan bäst illustreras genom växlingarna i produktionen, närmare bestämt den industriella produktionen. Trävaruhandeln kom- mer bäst till uttryck genom återgivande av importen av sågade trävaror för Europa i dess helhet. För att åskådliggöra förhållandet mellan trävaruhandeln och handeln i dess helhet har i nedanstående sammanställning även en indexserie för Europas handel återgivits. Slutligen har även en indexserie för Sveriges export av sågade trävaror till den europeiska marknaden beräknats. (Indexserierna för den industri- ella produktionen och den samlade importen finnas ej uträknade för tidigare år än 1925)

Tab. 12. Indexserier belysande sambandet mellan den allmänna konjunkturutveck- lingen och trävarumarknaden åren 1925—1933. 1925—1929 = 100. ___—___—

1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933

Industriell produktion.

Europa utom Rysslandl ..

Handelsomsättning (samt- liga varor).

Europas import (volym)1 .

» export ( » )..

Handel med sågade trävaror

(barnfri).

Europas tmport' ......... Sveriges export inom Eu- ropa2 .................

1 Beräknat av Nationernas förbunds ekonomiska sektion (World Production and Prices, Geneve 1934). ' Beräknad på grundval av förut redovisat material.

Det framgår av denna sammanställning, att man kan konstatera ett ganska fast samband mellan den allmänna konjunkturutvecklingen och trävarumarknaden ät- minstone i så måtto, att en stegring av produktionen sammanfaller med ökad efter- frågan på trävaror och tvärtom. Beträffande förskjutningarnas storlek kan emel- lertid en betydande skillnad föreligga mellan den industriella produktionen och efterfrågan på trävaror, vilket är nog så naturligt. Även beträffande tendensen föreligger emellertid en avvikelse år 1928, i det Europas import av trävaror då visade tillbakagång, medan den industriella produktionen visade fortsatt stegring.

Man har emellertid näppeligen rätt att vänta sig något verkligt fast samband mel- lan tendensen hos den industriella produktionen i dess helhet och efterfrågan på en individuell produkt som sågade trävaror. Tar man hänsyn härtill skulle man snarast vilja säga, att den i sammanställningen ovan funna överensstämmelsen är anmärkningsvärt god, och man gör sig den frågan, om man kan vänta sig denna överensstämmelse även i framtiden. Att få ett svar härpå genom att undersöka detta samband för tidigare år låter sig emellertid ej göra, enär något representativt material för illustrerande av detta samband ej föreligger för dessa tidigare år, utan måste vi i fråga om dessa nöja oss med den erfarenhet vi redan äga om ett existerande grovt samband, utan att närmare kunna precisera, hur pass fast detta varit.

Helt generellt vågar man emellertid uttala, att det med största sannolikhet existe- rar ett principiellt samband av stor styrka mellan å ena sidan den allmänna kon- junkturutvecklingen, sådan denna kommer till uttryck i den industriella produktio- nen, å andra sidan efterfrågan (förbrukningen) på trävaror. Den allmänna konjunk- turutvecklingen får ju i första hand sin karaktär av växlingarna i produktionen av s. k. kapitalvaror, vilka tjäna underhållet och utvidgandet av produktions- och transportapparaten samt varaktiga konsumtionsföremål (däribland bostäder), och till dessa kapitalvaror (metaller, maskiner, byggnadsmaterial, diverse kemiska produkter, etc.) kunna även trävarorna i fråga om sina väsentliga användnings- ändamål hänföras. Förhandenvaron av detta principiella samband hindrar uppen- barligen ej att tillfälliga inflytelser kunna göra sig gällande (det allmännas ställ- ning till bostadspolitiken, importrestriktioner, etc.), vilka kunna verka modifierande eller förstärkande och vilka näppeligen kunna förutses. En speciell synpunkt till— kommer genom att det egentligen är själva förbrukningen av trävaror, som följer konjunkturerna, medan handeln med trävaror, som har att antecipera förbruk- ningen under några månader framåt (särskilt vintermånaderna) ej alltid kan be— räkna denna förbrukning så rätt, vilket leder till växlingar i lagerhållning och där- med även till växlingar i importbehovet, som något modifiera sambandet mellan trävaruimporten och konjunkturutvecklingen för de enskilda åren. Härtill kommer ett annat spekulationsmoment, som har sin grund i prisutvecklingen. Vid sjunkande priser finnes en tendens att hålla lagren så små som möjligt, vid stigande priser en tendens att fylla lagren något mer än som motiveras av den beräknade efter- frågan under viss tid framåt (vintersäsongen). Det är mycket möjligt, att den av- vikande tendensen mellan trävaruimport och den industriella produktionen under år 1928 bäst kan förklaras härigenom. Den starka stegringen av den industriella produk- tionen samt av trävarupriserna under år 1927 föranledde troligen både ett optimis- tiskt bedömande från importörernas sida av trävarukonsumtionen under det följande året samt rikligare inköp för att utnyttja den stigande pristendensen. Trots en fort- satt svag ökning av den industriella produktionen under år 1928 undergick den euro- peiska trävaruimporten i dess helhet en tillbakagång med 200000 standards eller 41 procent. (Samma år minskade Västeuropa sin import med 340000 standards eller 104 procent. Att Sveriges export likväl kunde visa ökning år 1928 berodde väsentligen på den kraftigt minskade exporten från Centraleuropa till den västeuro- peiska marknaden.) Den stigande konjunkturen under åren 1933 och 1934 har även föranlett inköp utöver konsumtionen med därav följande lagerökning i import- länderna, vilket är en anledning till att man för år 1935 ej anser sig kunna räkna med samma efterfrågan som år 1934, om ej en ytterligare förbättring av den all- männa konjunkturen skulle inträda.

Sambandet mellan Sveriges trävaruexport och den allmänna konjunktur- utvecklingen. Sambandet mellan Sveriges trävaruexport eller den allmänna

konjunkturutvecklingen blir naturligtvis ej lika fast som mellan konjunkturutveck- lingen och den europeiska trävaruimporten i dess helhet. I detta fall tillkommer en annan, förut avhandlad faktor, nämligen konkurrensen med andra träexporte- rande länder. Härtill skall blott påpekas, att avvikelser i fråga om tendenserna hos Sveriges export (till den europeiska marknaden) samt den sammanlagda importen på den europeiska marknaden i sammanställningen i tab. 12 kommo till synes åren 1928 och 1932. Vid det förra tillfället var avvikelsen väsentligen att hänföra till den minskade konkurrensen från Centraleuropa, vid det senare tillfället kan vårt övergivande av guldmyntfoten angivas som huvudorsaken till den gynnsam- mare utvecklingen för vår del.

Bestående konsekvenser för trävaruhantleln av krisen. Även under förutsätt- ning av en fortsatt konjunkturförbättring under de närmaste åren är det inte sanno- likt, att den internationella handeln i dess helhet kommer att återgå till den nivå, den förut intog vid en viss storlek hos världsproduktionen. Vid en viss produktion torde man in. a. o. kunna räkna med, att en förhållandevis mindre procentuell andel kommer att omsättas i den internationella handeln. Detta antagande är man be- rättigad att göra på grund av den ökade tendens till självförsörjning, som den lång- variga krisen bragt med sig. Den härmed förenade omläggningen av produktionen i de olika länderna torde man i rätt stor omfattning få räkna med för en oviss framtid. Vilka konsekvenser kan man beräkna, att detta skall medföra för handeln med sågade trävaror?

Man kan då först peka på det uppenbara förhållandet, att någon nämnvärt ökad självförsörjning med sågade trävaror ej kan vinnas i länder, vars skogar äro av ringa omfattning i förhållande till behovet, såsom fallet är i de marknader, dit vårt land exporterar större delen av sitt virke. I den mån denna självförsörjningstendens kan tänkas verka i riktning mot ett påskyndat ersättande av trä med andra material är det ej heller troligt, att den kommer att få större konsekvenser, åtminstone under de närmaste åren. Träets ersättande med andra material är nämligen ej blott en prisfråga utan bestämmes i hög grad även av andra, ovägbara faktorer, såsom all- mänhetens vanor, rådande smakriktning, materialets ändamålsenlighet, etc., vilka faktorer innebära ett ganska stort tröghetsmoment. Liksom hittills torde därför substitutionsprocessen komma att vara en faktor, som verkar på längre sikt.

Sammanfattning av synpunkter på förutsättningarna för exporten av såga- de trävaror från Sverige under de närmaste åren. Som en sammanfattning angående utsikterna för avsättningen av sågade trävaror från vårt land under de närmaste åren kan följande uttalas.

Av erfarenhet är känt, att ett samband föreligger mellan den allmänna konjunk- turutvecklingen, sådan denna kommer till uttryck i växlingarna i den industriella produktionen, samt konsumtionen av trävaror. För större områden (den europeiska marknaden), som medföra ett borteliminerande av diverse tillfälliga inflytelser, kan man med största sannolikhet räkna med att detta samband är så fast, att en viss tendens hos den allmänna konjunkturutvecklingen utlöser en motsvarande tendens beträffande konsumtionen av sågade trävaror. Härtill ansluter sig även nära han- deln med sågade trävaror, främst sådan denna får ett uttryck i importen till de domi- nerande importländerna (Västeuropa). En modifierande inverkan utövas emellertid av spekulationsmomentet, som vid ett konjunkturomslag anteciperar den kommande utvecklingen och därför vid den innevarande konjunkturförbättringen synes ha lett till inköp på något längre sikt, än som under föregående åren varit fallet. I hän- delse man ej anser sig kunna räkna med fortsatt förbättring av den allmänna

konjunkturutvecklingen eller blott en svag sådan, motiverar denna omständighet ett äterhållsamt bedömande av utsikterna på trävarumarknaden under det närmaste året, i det risk för en viss tillbakagång då kan anses föreligga. Räknar man med en påtaglig förbättring av den allmänna konjunkturutvecklingen, bör denna kunna uppväga den tillbakahållande verkan av nämnda moment.

Det nu sagda gäller om den europeiska trävarumarknaden i dess helhet. Beträf- fande avsättningen av svenska trävaror talar övervägande sannolikhet för att vi under de närmaste åren få räkna med hårdare konkurrens än under det sistförflutna året (1933). Även detta moment motiverar ett försiktigt bedömande av marknads- läget för svenska trävaror, och det måste tillmätas större betydelse än det ovan nämnda, enär det får antagas verka under en följd av år framåt. För den händelse man endast anser sig kunna räkna med oförändrad eller svagt förbättrad allmän konjunktur, föreligger risken att detta moment kan leda till en tillbakagång av vår export, vilken dock i så fall torde stanna vid en måttlig omfattning. Även om man räknar med en påtaglig förbättring av den allmänna konjunkturutvecklingen, förblir detta moment verksamt men överskuggas då av konjunkturförbättringen.

Den allmänna konjunkturutvecklingen påverkar vår trävaruexport mer eller mindre direkt och därmed även mer eller mindre starkt allt efter som den över- vägande är lokaliserad till Västeuropa eller till Central- och Sydeuropa. En kon- junkturförbättring i Västeuropa har en ojämförligt större betydelse för vår trä- varuexport än samma grad av konjunkturförbättring i Central- och Sydeuropa, vilken övervägande kommer de centraleuropeiska träexporterande länderna till godo.

Förändringar i konjunkturläget på de utomeuropeiska marknaderna kunna prin- cipiellt bedömas efter vad ovan anförts i tillämpliga delar.

Pappersmassa och papper.

Allmän orientering. Att avsättningsförhållandena för såväl massa som papper ställt sig betydligt gynnsammare än för trävarorna under krisen framgår av de i tab. 15—17 sammanställda översikterna av den europeiska marknadens handels- omsättning med dessa varuslag. Nedanstående sammanställning, som gäller världen i dess helhet, ger en god överblick av krisens inverkan på handeln med massa och papper i jämförelse med handeln med sågade trävaror, allt mot bakgrunden av volymförändringarna hos den totala världshandeln.1 Härvid är också att märka, att mellan åren 1925 och 1932 prisfallet varit något starkare för' trävaror än för pappersmassa och papper.

Tab. 13. Den totala världshandeln och handeln med sågade trävaror, massa och papper. 1925w1929 : 100.

| 1925 ) 1926 ) 1927 ) 1928 ) 1929 ) 1930 ) 1931 ) 1932

___-___.—————-——————-——_.——

Dentotalavärldshandelns volym. 91-5 ) 913-5 101 ) 105 110-5 102 ) 93 80

Sågade trävaror (barrträ) ....... 93 94 105 103 104 87 70 58 Pappersmassa .................. 91 96 97 102 115 111 107 103 Papper, papp .................. 84 93 98 107 117 109 99 88

Den djupgående skillnad mellan å ena sidan massa och papper, å andra sidan sågade trävaror, som häri kommer till synes, kan väsentligen hänföras till tvenne faktorer. Trävarorna ha väsentligen karaktären av _»kapitalvaror», och äro därmed

1 Th. Streyffert, Skogsprodukterna och världskrisen (Svenska skogsvårdsföreningens tid- skrift, h. I—II. 1934).

Tab. 14. De europeiska ländernas totala export av pappersmassa och papper under åren 1925—1933.

___—___— 1925 1926 1927 1928 1929 1930 ) 1931 1932 1933

Kemisk massa (torrvikt)

Total export ..... 1 000 ton 1 939 2 136 2 277 2 347 2 804 2 726 2 724 2 683 3 257 Sveriges export. . .1 000 » 977 1 086 1 207 1 047 1 452 1 377 1 301 1 071 1 602

Total export 1925—1929 =

100 ................... 84 93 99 102 122 118 118 117 142 Sveriges export 1925—1929 = 100 ................ 85 94 105 91 126 119 113 93 139

Mekanisk massa (torrvikt)

Total export ..... 1 000 ton 629 593 634 719 831 750 710 732 843 Sveriges export. . . 1 000 » 211 217 248 280 337 264 267 221 314

Total export 1925—1929 =

100 ................... 92 87 93 106 122 110 104 107 124 Sveriges export 1925—1929 =100 ................. 81 84 96 108 130 102 103 85 121

Papper och papp

Total export ..... 1 000 ton 2 362 2 479 2 507 2 599 2 800 2 621 2 419 2 288 2 307 Sveriges export. . . 1 000 » 406 420 425 411 489 444 486 473 517

Total export 1925—1929 =

100 ................... 93 97 98 102 110 103 95 90 91 Sveriges export 1925—1929 = 100 ................ 94 98 99 96 114 103 113 110 120

mera känsliga för konjunkturväxlingarna än papper (och därmed även pappers- massa), som övervägande kunna hänföras till »konsumtionsvarorna». Därtill kom- mer, att världens pappersförbrukning kännetecknas av en utpräglad tendens till stegring, på längre sikt räknat, och denna långtidstendens måste förutsättas ha gjort sin inverkan gällande även under själva krisen genom att mildra den kon- junkturbetingade nedgången i konsumtionen och underlätta återgången till den före krisen rådande utvecklingen med stigande papperskonsumtion, vilken under förutsättning att världen återvinner sin ekonomiska hälsa rätt snart kan förväntas överträffa den konsumtion, som man nått före krisen. För trävarornas del kan man ej räkna med en sådan långtidstendens till stegrad förbrukning.

Vad särskilt beträffar förbrukningen av pappersmassa, så bäres denna även upp av pappersmassans användning för nya ändamål, och förutsättningarna för en framtida ökning av konsumtionen efter denna linje synas goda. Bland dylika nya användningsformer, varav vårt land dragit stor nytta, förtjänar i detta sammanhang nämnas tillverkningen av konstsilke av sulfitmassa (silkemassa). Konstsilke är en av de få produkter, som vunnit ökad avsättning under krisen. Världs- produkbionen härav steg nämligen från 208000 ton år 1929 till c:a 232000 ton år 1932.

Med detta har redan det väsentliga sagts angående förutsättningarna för världs— marknadens efterfrågan på massa och papper under de närmaste åren. Dessa för- utsättningar bestämmas liksom efterfrågan på trävaror i grunden av konjunktur- utvecklingen, men de ligga beträffande massa och papper på ett betydligt gynn- sammare plan än i fråga om trävarorna. Under sådana förhållanden föreligger ej

Tab. 15. Europas handel med ___—___—

Export (1000ton) Land . 1900 1913 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 4 1933 Sverige ................ 138 636 977 1 086 1 207 1 047 1 452 1 377 1 301 1 071| 1 602 Norge ................. 85 210 337 215 228 264 265 236 128 259 243 Finland ............... 5 75 294 333 364 473 484 473 630 757 798 Estland ............... -— — — — 10 26 36 40 60 54 58 Litauen ............... — —— 38 40 40 48 61 54 44 39 48 Polen ................. ——- —— 15 15 8 10 8 12 16 8 8 Österrike (-Ungern) ..... 42 93 86 89! 86 94 93 101 105 91 108 Tjeckoslovakien ........ — — 72 78 92' 94 92 102 117 83 97 Tyskland .............. 67 179 173 228 190 233 265 288 279 282 254 Övriga ................ 41 68 47 52 52 58 48 43 44 39 41 Summa 378 1 261 1 939 2 136 2 277 2 347 2 804 2 726 2 724 2 68351 3 257 Tab. 16. Europas handel med _”

Export (1000ton)

Land 1900i 191311925i 1926 i 1927 1928>1929i 1930i 1931' 19354 1933 Sverige ................ 67 191 211 217I 248 280 337 264 267 221 314 Norge ................. 154 255 301 256| 250 263 302 307 260 306 296 Finland ............... 11 45 73 73 102 138 161 157 157 180 208 Österrike (-Ungern). . . . 7 10 27 ”i 26 26 19 16 16 11 12 Övriga ................ 7 24 17 20 8 12 12 6 10 14 13

Summa 246! 525| 629! 5931 634| 719| 831| 750| 710i 732i 843

Tab. 17. Europas handel med ___—___—

Export (1000 ton) Land

1900 11913 1925 1926 i1927 l1928 1929 |1930 ' 1931 1932 1933 Sverige ................ 59 218 406 420 425 411 489 444 486 473 517 , Norge ................. 49 186 298 269 314 325 332 311 184 299 283 Finland ............... 38 201 264 255 264 290 296 307 324 345 387 Randstatema .......... —— — 47 42 40 44 43 39 22 13 1 7 4 Österrike (-Ungern) . . . . 29 103 140 143 153 160 150 136 132 117 125 Tjeckoslovakien ........ — — 43 52 63 61 61 66 62 48 35 . Holland ............... 77 365 271 301 315 332 332 335 273 243 260. Belgien ................ 56 62 52 45 68 71 71 68 68 45 51 Frankrike ............. 36 67 78 90 89 98 96 95 82 74 78 * England ............... 61 193 257 243 222 234 259 219 167 199 192; Tyskland .............. 140 344 451 566 499 513 610 539 567 403 331 , Övriga ................ 24| 24 55| 53 55 60 61 62 52 29 31 , Summa 569| 1 763 2 362 2 479 2 507 2 599 2 800! 2 621j 2 419 2 288 2 307.

samma anledning som beträffande trävarorna att ingå på en detaljgranskning aV' läget på marknaderna för massa och papper med hänsyn till den konkurrens, vi där kunna vänta. I det följande skola därför blott några viktigare fakta och syn- punkter på denna fråga anföras.

kemisk massa (torrvikt).

Import (1 000 ton) Land

1900 1913 1925 1926 1927 1928 1929 19301 1931 i 1932 1933 ___—___— Danmark .............. 12 14 15 20 20 27 26 25 25 28 32 Holland ............... — 29 41 44 52 57 67 69 84 71 78i Belgien ................ 32 82 80 78 86 108 108 77 103 95 78 Frankrike ............. 57 206 207 250 187 205 297 323 291 297 395 England ............... 185 410 470 511 576 476 670 634 582 715 704

% Tyskland .............. 23 51 100 62 126 151 160 144 154 112 137 i Spanien ............... 33 61 56 53 48 65 79 79 72 76 81 Italien ................ 19 86 139 137 115 168 196 179 172 180 219 Ryssland .............. 18 8 35 44 53 38 38 43 15 3 2 Övriga ................ 52 45 55 574 66' 83 93 114 127 94 95 Summa 431 992 1 198 1 256 1 329 1 378 1 734 1 687l 1 625! 1 671 1 821

mekanisk massa (torrvikt). lm

Import (1000ton)

Land

i 1900 i1913 '19251 1926 > 1927 i1928 | 1929 1930 1931 I193211933

___—___—

i 55!

Belgien ................ 40 50 50 50 50 50 50 69 63 52 Frankrike ............. 45 147 126 121 95| 102 157 154 115 107 120 England ............... 140 292 391 417 434 410 490 446 427 522 569

? Spanien ............... _ — 18 18 19 25 29 34 36 26 33 Ryssland .............. 18 18 30 29. 29 29| 19 34 35 _ _ Övriga ................ 37 51 103 80 81 99 92 68 54 48 47

___—___..—

Summa 280 568 718 715 713 715 837 786! 737 766| 821

papper och papp. %

Import (1000ton)

Land 19001 1913 1925 1926 1927 * 19281 1929 1930'1931 | 1932 11933 I

Danmark .............. 9 17 41 40 41 47 59 63 73 64 75 Holland ............... 6 207 93 101 109 115 128 130 131 115 116 Belgien ................ 30 39 68 79 60 81 97 100 94 96 96 Frankrike ............. 15 33 161 198 153 171 245 188 166 163 103 England ............... 322 654 744 798 874 960 1 010 1 054 1 021 911 962 Irländska fristaten ..... -—- — 31 32 36 40 41 33 37 38 47 Tyskland. . . . . . . : ...... 16 33 16 10 26 30 30 41 24 20 22 Ryssland .............. 43 150 112 123 105 88 73 69 26 1 1 Ungern ................ — — 46 56 64 72 80 58 42 33 38 Italien ................ 12 26 44 41 37 39 38 35 29 23 25 Övriga Sydeuropa ...... 16 36 62 66 69 78 79 71 62 62 75 Övriga ................ 34 62 114 101 125 144 124 131 121 92 89 Summa 503 1 257 1 532, 1 645 1 699| 1 865| 2 004 1 973| 1 826| 1 618| 1 649

Konkurrensläget för massa och papper.

ären samt motsvarande export från Sverige.

1 Nedan ges på grundval av förut * meddelade uppgifter angående de europeiska ländernas handel med massa och papper en översikt av den sammanlagda exporten av dessa varuslag under senare

Omstående översikter ge vid handen, att Sverige i stort sett väl hävdat sin ställ- ning i konkurrensen. Undantag utgöra beträffande pappersmassa åren 1928 och 1932, då långvariga arbetskonflikter nedsatte produktionen och exporten. Beträf- fande papper har den svenska exporten ovanligt väl hävdat sin ställning, vilket dels synes bero på valutaförhållandena (efter guldmyntfotens övergivande), dels på den olika köpkraften i olika marknadsområden, varvid vi intagit en gynllad ställning. Vår ställning är 1933 innebär en ytterligare förbättring av vår andel i exporten över hela linjen. Sammanfattande uppgifter för Europa för detta år äro emellertid ännu ej möjliga att upprätta.

Beträffande konkurrensförhållandet kan tilläggas, att Finland visat en procen- tuellt mycket stark frammarsch. T. 0. in. vid krisens bottenpunkt, år 1932, hade detta land en avsevärt större export av såväl massa som papper än under högkon- junkturåret 1929. Ytterligare ökning av den finska exporten kan väntas under de närmaste åren. Någon nämnvärd export från Ryssland skulle man ej ha att emotse att döma av vad som nu är känt angående den ryska produktionsplanen för inne- varande femårsperiod, vilken utlöper år 1937, men detta utesluter ej, att Ryssland skulle kunna öka sin export av pappersmassa utöver den i planen förutsedda, om tillfälle härför erbjuder sig.

Internationella överenskommelser mellan producenterna av massa och pap- per. Den ovan redovisade utvecklingen av Sveriges export av massa och papper är emellertid ej uteslutande ett resultat av våra förutsättningar att hävda vår ställ- ning i fri konkurrens med andra exportländer. Redan före krisens början fanns en tendens till överproduktion 1 trots av den stigande efterfrågan. Genom att massa- och pappersindustrien i huvudsak bedrives vid ett jämförelsevis begränsat antal större företag ha emellertid helt andra förutsättningar förelegat för en samverkan mellan de större exportländernas producenter än fallet är i sågverksindustrien. En sådan samverkan har också kommit till stånd i ganska betydande omfattning. Vik- tigast har varit den överenskommelse om produktionsbegränsning, som ingicks i slutet av är 1930 mellan de större producenterna av sulfitmassa i Europa. Sedan slutet av år 1932 har en samverkan etablerats mellan producenterna av kraftpapper i Sverige, Norge och Finland, varigenom gemensam prissättning i förening med be- gränsning av produktionen inom denna viktiga gren av pappersindustrien genom- förts. Däremot upplöstes år 1931 en sedan år 1928 bestående sammanslutning mellan de nordiska ländernas slipmasseproducenter, som dock i vissa hänseenden för- nyades år 1935.

Hinder för den internationella handeln med massa och papper. Att även han- deln med massa och papper rönt en hämmande inverkan av kristidens restriktioner i form av kontingentering, valutarestriktioner och tullhöjni'ngar är naturligt nog. Tullens storlek kan därvid sägas vara av mindre betydelse än olikhet i tullsatserna gent emot skilda länder, i vilket senare avseende vi emellertid även lyckats hävda våra intressen rätt väl. Pappersmassa och tidningspapper äro för övrigt i flera för oss viktiga avsättningsländer alltjämt tullfria eller blott belagda med en låg tull. En ökad självförsörjning i fråga om papper kan i regel ej åstadkommas genom höj- ning av tullarna i annan måtto än att man genom höjd tull å papper skapar ökade förutsättningar för en inhemsk pappersindustri, vilket då i regel kommer att inne- bära en överflyttning av importen från papper till pappersmassa. I vår viktigaste marknad, Förenta staterna, skulle visserligen genom en tull å såväl massa som papper (och pappersved) självförsörjning kunna vinnas på basis av landets egna l'åvarutillgångar, men en sådan utveckling synes av flera skäl osannolik. Att, som

Tab. 18. Sveriges export av pappersmassa, papper och papp till olika länder åren 1929, 1932 och 1933. 1 000 ton (ton-vikt).

Kemisk massa Mekanisk massa Papper o. papp Land

1929 1932 1933 1929 1932 1933 1929 1932 1933

England .................... 298-8 181-6 230-2 156-0 116-8 183-4 173-3 159-7 180-5 Frankrike .................. 116-3 88-3 137-9 96-2 43—4 64-7 39-2 27-2 16-6 Tyskland ................... 46-0 39-1 40-3 3-3 0-6 1-4 14-1 13-7 15-5 Danmark ................... 20-2 13-4 17-1 9-2 1-7 2-1 23-1 26-0 34-3 Norge ...................... 24-7 6-3 16-5 2-3 2-7 2-6 5-8 4—6 4-8 Holland .................... 42-1 27-3 33—6 8-1 21 2-5 1313 19-5 22-1 Belgien .................... 37-5 26? 45-5 16-0 10—8 7-7 10-2 15-2 14-9 Spanien, Portugal ........... '43-9 52-3 61-2 19-9 25-5 27-4 34 2-3 12-6 Italien ..................... 57-1 60-2 78-1 1-8 0-1 0-1 0—9 , 1-8 3-1 Övriga Europa ............. 86 12-5 18-3 2-4 1-2 1-2 20-2 18-5 16-3 Förenta staterna ............ 672-8 465-7 781-O 10—1 7-5 14-8 56-3 54-7 66-4 Övriga Amerika ............ 47-0 45v6 70-1 9-5 5-1 5-1 57-4 49-8 51-7 Japan, Kina ................ 5-3 15-4 30-8 0—3 0-1 0-1 26-1 29-1 23-0 Australien .................. 24-5 32-8 29-7 0-5 32 0-9 19-0 15-7 13-8 Övriga länder .............. 7-6 4-8 11-3 1-3 — 0-1 26-6 35.1 41-1 Summa 1 4524 1 071-5 1 601-6 336-9 220'8 314-1 488-9 472-9 516—7

förut visats (tab. 13), världshandeln med papper gått tillbaka mer än handeln med pappersmassa under krisen kan ej så mycket spåras tillbaka till nämnda överflytt- ning av importen från papper till massa, vilket i mindre utsträckning faktiskt före- kommit, utan har förnämligast sin grund i tvenne andra omständigheter. Dels beror detta på den förhållandevis stora minskning pappersimporten till vissa transoceana länder (som ej importera massa) lidit genom dessa länders starkt minskade köp- kraft, dels har krisen jämförelsevis hårt drabbat Canadas stora export av tidnings- papper till Förenta staterna. Det senare är en följd av att krisen över huvud taget drabbat Förenta staterna hårdare än måhända något annat land, varjämte pappers- förbrukningen därstädes nått en så hög nivå per invånare räknat, att den blivit mera känslig för konjunkturväxlingarna än i andra länder. De närmaste årens avsätt- ningsförhållanden komma även för vårt land att bliva i avsevärd grad beroende av konjunkturutvecklingen i Förenta staterna.

Sveriges export av massa och papper till olika marknader. Den betydande förbättringen i avsättningsförhållandena för vår massa- och pappersindustri under år 1933 har i ej ringa mån sin grund just i konjunkturförbättringen i U. S. A., som närmare framgår av ovanstående sammanställning av Sveriges export av massa och papper till olika länder åren 1929, 1932 och 1933 (tab. 18).

Sammanfattning av synpunkter på förutsättningarna för exporten av massa och papper från Sverige under de närmaste åren. Som en sammanfattning av det ovan anförda kan uttalas, att världsmarknadens efterfrågan på pappersmassa och papper väsentligen är beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen. Detta beroende leder emellertid ej till lika stora variationer beträffande efterfrågan, som fallet är med trävarorna. Enär alltså efterfrågan på massa och papper ej nedgått närmelsevis så mycket som efterfrågan på trävaror under krisen, skulle man heller ej ha anledning vänta sig en lika stark ökning av efterfrågan på massa och papper vid en stigande konjunkturutveckling, om ej en annan faktor tillkomme,

nämligen en utpräglad långtidstendens till stegring av efterfrågan. Denna stegring av efterfrågan på massa och papper var ännu före krisen så kraftig, att den kan förväntas sätta sin prägel på efterfrågan även under de närmast kommande åren. Vid en stigande konjunktur talar all sannolikhet för att världens samlade efter- frågan på massa och papper snart skall uppnå och överstiga förkrisnivån. Det finns inga konkreta skäl, som tala mot att inte Sverige skulle liksom hittills få en väl tillmätt andel i en sålunda ökad efterfrågan. Därest man räknar med att det allmänna konjunkturläget ej kommer att böja sig över 1933 års nivå, är risken för tillbakagång mindre än för trävarorna, om den också ej är helt utesluten (den oväntat kraftiga ökningen av efterfrågan år 1933 torde delvis ha skett under på- verkan av den stigande prisnivån för ett rikligare påfyllande av lagren i import— länderna).