Förslag till Lag

angående ändring i lagen om aktiebolag.

Härigenom förordnas, dels att 17, 50, 56, 132 och 133 åå lagen om aktie- bolag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad 74 a &, av nedan angivna lydelse:

17 &.

Bolagsordning skall — — — till behandling. I de —— —— —— i stiftelseurkunden.

Ej må i bolagsordning intagas bestämmelse, som inskränker bolagsstäm- mas rätt att besluta bildande av stiftelse, som avses i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, eller Överföring av vinstmedel till sådan stiftelse.

50 %. Beslut om — — — i ärendet. Beslut om — — — ansökningen bifallen. Innefattar beslut _ —— —— ansökningen bifallen. Rättens beslut, —— —— — för registrering. Nedsättning av — — — nedsättning medgivits. Har till _ —— —— påskrift därom.

Har pensions- eller annan personalstiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, fordran hos bolaget, må ansökan om nedsättning varom i 2 mom. eller om vinstutdelning varom i 3 mom. sägs icke bifallas, med mindre det inför rätten styrkes, att styrelse eller god man för stiftelsen med tillstånd av tillsynsmyndigheten för sådana stiftelser därtill lämnat medgivande eller att säkerhet, som av rätten god— kännes, ställts för fordringen.

56 &. Jämte vad — — aktiebolags balansräkning: 1) Bolagets tillgångar — — —— eller tillverkning. 2) Andra tillgångar —— — —— fullständigt angivas. 3) Osäkra fordringar — —— — fordringar avskrivas. 4) Tillgångar, avsedda — — — ifrågavarande tillgångar. 5) Tillgångar, som — —— —— fastställda balansräkning.

• Sida 29
•  Original

6) De belopp, vartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder samt andra fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. Fond må ej redovisas under benämningen pensionsfond eller understödsfond eller under annan benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd. Har efter vad i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är stadgat pensionsstiftelse eller annan personalstiftelse bildats, skall skuld på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter, och skuld på grund av tidigare överföringar skola för sig angivas.

7) Kostnader för _ — _ såsom tillgång. 8) Äger bolaget — —— —— fastställda balansräkning.

74aå.

Hör till bolaget pensions- eller annan personalstiftelse, varom i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser sägs, skall revisorernas granskning avse jämväl stiftelsens förvaltning samt dess räkenskaper; och skall vad i 74 Q är stadgat beträffande bolagets styrelse äga motsvarande till- lämpning å styrelse eller god man för stiftelsen. I sin berättelse skola re- visorerna jämväl yttra sig rörande granskningen av stiftelsen, så ock, där stiftelsen står under särskild förvaltning, samtidigt med överlämnande till bolagets styrelse av berättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftel- sen överlämna särskilt yttrande rörande granskningen.

132 5.

Med böter —— — _— fängelse straffes 1) stiftare, som —— _ _— oriktig uppgift; 2 styrelseledamot eller _— _ —— oriktig uppgift;

styrelseledamot, med »— — —- ej angivits; styrelseledamot eller —- -— _ i aktieboken; styrelseledamot eller — _ _— till aktieägare;

6 styrelseledamot, som _— _— — i 56 ä; 7 revisor eller — — —- honom granskats;

7 a) revisor, där han mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift i yttrande, vilket enligt 74 a % överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som avses i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

8) revisor, som, — —— —— hans uppdrag; 9) en var, — — — 76 ä 2 mom. Ej må _ — — strängare straff.

• Sida 30
•  Original

133 &.

Bryter någon — — —— fem hundra kronor.

Samma lag vare om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats i 74 5 mom., 74 a & 2 punkten eller 106 5 2 mom. 1 punkten, '

om likvidator, — — _— 117 % åligger,

om god man, där han försummar fullgöra vad i 109 g 3 mom. eller 115 5 2 mom. finnes stadgat,

samt om ledamot i styrelse eller god man för aktiebolags personalstiftelse, om han underlåter iakttaga föreskrift i 74 a & 1 punkten.

Förseelse mot — _— varje aktieägare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 193. .

• Sida 31
•  Original

Förslag till Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 74) om bankrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 4, 39 1), 4-3, 251 och 252 åå lagen om bank- rörelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad 69 a &, av nedan angivna lydelse:

4 %.

Bolagsordning för _ _ _ deras befattningar. Där ej _ _ av aktier. Skall förbehåll _ _ _ i bolagsordningen.

Ej må i bolagsordning intagas bestämmelse, som inskränker bolagsstäm- mas rätt att besluta bildande av stiftelse, som avses i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, eller överföring av vinstmedel till så- dan stiftelse.

39bå.

Beslut om -_ _ _ för registrering. Beslut om — — _ ansökningen bifallen. Innefattar beslut _ _ _ ansökningen bifallen. Rättens beslut, _ _ _ för registrering. Nedsättning av _ _ _ nedsättning medgivits. Har till — _ _ påskrift därom.

Har pensions- eller annan personalstiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, fordran hos bolaget, må ansökan om nedsättning varom i 2 mom. eller om vinstutdelning varom i 3 mom. sägs icke bifallas, med mindre det inför rätten styrkes, att styrelse eller god man för stiftelsen med tillstånd av tillsynsmyndigheten för sådana stiftelser därtill lämnat medgivande eller att säkerhet, som av rätten god- kännes, ställts för fordringen.

43 &. Jämte vad — _ — bankaktiebolags balansräkning:

1) Bolagets tillgångar _ _ _ eller anskaffande. 2) Andra tillgångar _ _ _ att avlämna.

• Sida 32
•  Original

3) Osäkra fordringar — _ _ fordringar avskrivas. 4) Fast egendom, _ _ _ föregående balansräkning.

5) De belopp, vartill grund- och reservfonder samt andra fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. Fond nå ej redovisas under benämningen pensionsfond eller understödsfond eller inder annan benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd. Har efter rad i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är stadgat pen- sionsstiftelse eller annan personalstiftelse bildats, skall skuld på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överfiring som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter. och skuld på grund av tidigare överföringar skola för sig angivas.

6) Kostnader för _ -_ — såsom tillgång.

ögaå.

Hör till bolaget pensions- eller annan personalstiftelse, varom i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser sägs, skall revisorernas granskning avse jämväl stiftelsens förvaltning samt dess räkenskaper. och skall vad i 69 % är stadgat beträffande bolagets styrelse äga motsvarande till- lämpning å styrelse eller god man för stiftelsen. I sin berättelse skola revi— sorerna jämväl yttra sig rörande granskningen av stiftelsen, så ock, där stiftelsen står under särskild förvaltning, samtidigt med överlämnande till bolagets styrelse av berättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftel- sen överlämna särskilt yttrande rörande granskningen.

251 &. Med böter _ _ _ fängelse straffes 1) stiftare, som _ _ _ oriktig uppgift; 2) styrelseledamot eller _ _ _ oriktig uppgift; 3) styrelseledamot eller — _ _ i aktieboken; 4) styrelseledamot ell-er likvidator, som uppsåtligen i strid med bestämmel- ser i 39 b 5 3 mom. eller 41 ä 1 mom. 1 punkten låter verkställa utbetalning till delägare;

5) styrelseledamot, som vid upprättandet av balansräkning mot bättre vetande förfari strid med bestämmelserna i 43 å; '

6) styrelseledamot eller _ _ _ lämna upplysning; 7) revisor, där _ _ — honom granskats;

7 a) revisor, där han mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift i yttrande, vilket enligt 69 a 5”; överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som avses i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

8) revisor, som, _ _ _ hans uppdrag;

• Sida 33
•  Original

9) en var, som falskeligen avgiver sådan försäkran, som omförmäles i 71 5. Ej må _ _ _ strängare straff.

252 %.

Bryter någon mot. vad i 2 5, 22 ;) eller 28 ä 2 mom. finnes stadgat,

eller underlåter _ _ _ och 3 mom., '

eller underlåter styrelseledamot att iakttaga föreskrift, somi 21 &, 23 % sista momentet, 30 €, 32 %, 33 ä 4 mom., 36 ä 1 mom., 38 % sista momentet, 39 a 5 3 mom. andra punkten, 39 b % 1 mom. fjärde punkten eller 4 mom., 59 5, 65 g, 69 ä 1 mom., 73 ä 1 eller 4 mom. eller 87 % är meddelad,

eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 76 ä 1 mom. stad- gas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och Översän—da den till bolagets delägare eller att, då delägare enligt 4 mom. i 76 % påyrkat hän- skjutande av visst ärende till prövning å bolagsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen,

eller bryter någon, som enligt 111 & under bankbolags konkurs företrätt ho- laget såsom konkursgäldenär, mot vad i 112 5 2 mom. är stadgat,

straffes med _ _ _ fem hundra kronor.

Samma lag vare om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelas i 69 % 6 mom., 69 a 5 2 punkten eller 100 & 2 mom. 1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 99 %, 100 ä 2 mom., 103 % eller 110 & åligger,

samt om ledamot i styrelse eller god man för bolagets personalstiftelse, om han underlåter iakttaga föreskrift i 69 a 5 1 punkten.

Förseelse mot 65 5, 69 Q 1 eller 6 mom., 73 ä 1 eller 4 mom., 76 5 1 mom., 100 % 2 mom. eller 103 %, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 76 % omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till bolagsstämma av bolagets delägare påyrkats enligt 4 mom. i samma paragraf, må åtalas alle- nast av målsägande; och skall härvid såsom målsägande anses såväl bolaget som varje delägare däri.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 193..

• Sida 34
•  Original

Förslag till Lag

angående ändring i lagen den 25 maj_1917 (nr 257) om försäkringsrörelse.

Härigenom förordnas, dels att 4, 48, 258 och 259 åå lagen om försäkrings- rörelse skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, dels ock att i lagen skall införas en ny paragraf, betecknad 65 a &, av nedan angivna lydelse:

4å.

Bolagsordning för _ _ _ i utlandet.

Ej må i bolagsordning intagas bestämmelse, som inskränker bolagsstäm- mas rätt att besluta bil-dande av stiftelse, som avses i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, eller överföring av vinstmedel till sådan stiftelse.

48 g.

Jämte vad _ _ försäkringsaktiebolags balansräkning: 1) Bolagets tillgångar _ _ _ eller anskaffande. 2) Andra tillgångar — _ _ att avlämna.

) Osäkra fordringar —— _ _ fordringar avskrivas. ) Under förutsättning, _ _ _ är lägre. ) Fast egendom, _ _ ——föregående balansräkning.

6) De belopp, vartill aktiekapitalet, den aktieägarnas tillskottsplikt mot- svarande fonden, reservfonden samt bolagets övriga fonder uppgå, skola var för sig i balansräkningen uppföras bland skulderna. Fond må ej redo- visas under benämningen pensionsfond eller understödsfond eller under an- nan benämning, som utmärker att fonden bildats för tryggande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd. Har efter vad i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är stadgat pen- sionsstiftelse eller annan personal-stiftelse bildats, skall skuld på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas -i särskild post med upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring som beslutats vid balansräkning-ens fastställande, skuld för ränta för det år balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot utgifter, och skuld på grund av tidigare överföringar skola för sig angivas.

7) Förvärvad egen _ _ — som tillgång. 8) De vid _ _ _ följande är. Där enligt _ _ _ inom linjen.

• Sida 35
•  Original

Göaå.

Hör till bolaget pensions- eller annan personalstiftelse, varom i lagen om aktiebolags pensions— och andra personalstiftelser sågs, skall revisorernas granskning avse jämväl stiftelsens förvaltning samt dess räkenskaper; och skall vadi 65 Q är stadgat beträffande bolagets styrelse äga motsvarande till- lämpning å styrelse eller god man för stiftelsen. I sin berättelse skola revi- sorerna jämväl yttra sig rörande granskningen av stiftelsen, så ock, där stiftelsen står under särskild förvaltning, samtidigt med överlämnande till bolagets styrelse av berättelsen, till styrelsen eller gode mannen för stiftel— sen överlämna särskilt yttrande rörande granskningen.

258 g.

_ ed böter _ _ _ fänf'else stlaffes stiftare, som _ _ _ oriktig uppgift: styrelseledamot eller _ _ _ oriktig uppgift; styrelseledamot, med _ _ _ ej angivits; styrelseledamot eller _ _ _ i aktieboken; styrelseledamot eller _ _ _ eller garant; styrelseledamot, som _ _ _ eller 149 & revisor, där _ _ _ honom granskats;

7 a) revisor, där han mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift i yttrande, vilket enligt 65 a & överlämnas till styrelse eller god man för stiftelse som avses i lagen om aktiebolags pensions- och and1a pelsonalstiftelser;

8) revisor, som, _ _ _ hans uppdrag: 9) den, som _ _ _ 4) sägs; 10) en var, _ _ _ 67 ä 2 inom. Ej mä _ _ _ strängare straff.

259 %

Bryter någon _ _ _ femhundra kronor.

Samma lag vare om revisor, vilken underlåter iakttaga föreskrift, som meddelats i 65 ä 3 mom., 65 a 5 2 punkten, 97 få 2 mom. 1 punkten, 166 ä 3 mom. eller 192 % 2 mom. 1 punkten,

om likvidator, som ej fullgör vad honom enligt 96 %, 97 ä 2 mom., 99 å, 106 &, 191 %, 192 % 2 mom., 1945 ,201 % eller 227 & 1 mom. åligger,

samt om ledamot i styrelse eller god man för försäkringsaktiebolags perso- nalstiftelse, om han underlåter iakttaga föreskrift i 65 a 5 1 punkten.

Bryter någon _ _ _ 1 mom. sägs. Förseelse mot _ _ _ eller garant.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 193 ..

• Sida 36
•  Original

F ö r s 1 a g till L & g om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 55 handelsbalken.

Härigenom förordnas, att 17 kap. 4 och 11 åå handelsbalken skola er- hålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

4 å.

Är gäldbunden _ _ _ kortare tid.

Förmånsrätt i den ordning, som i första stycket stadgas för betjänters och tjänstehjons lön, gälle ock för fordran å pension, som tillkommer pensions- tagare på grund av tjänst eller annan arbetsanställning, vilken innehafts av honom själv eller av anhörig till honom, dock ej för längre tid än samman- lagt ett är och ej heller för tid, som förflutit mer än ett år innan konkurs— ansökningen gjordes. Samma förmånsrätt äge ock pensionsstiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser. för fordran varom i 2 å nämnda lag sägs, i den mån fordringen motsvarar pensionsfordringar som utgå med förmånsrätt efter vad nu är sagt, dock alle- nast sävitt fordringarna avse pension intill belopp varom stadgas i 9 å sista stycket nämnda lag.

Därefter skall _ _ —— lag sägs.

11 å.

Därefter skola, _ _ _ är sagd. Sedan uttages _ _ _ att utgiva.

Förmånsrätt efter vad i andra stycket sägs tillkomme pensionsstiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, för fordran varom i 2 å nämnda lag sägs, i den mån fordringen icke utgår med förmånsrätt enligt 4 å.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 193 men skall icke äga tillämpning i konkurs, vari beslut om egendomsavträde tidigare meddelats.

• Sida 37
•  Original

Förslag till Lag

om ändring i konkurslagen.

Härigenom förordnas, dels att i konkurslagen skall införas en ny paragraf av nedan angivna innehåll och betecknad 28 a å, dels ock att 34 å samma lag skall erhålla följande ändrade lydelse:

28aå.

Har, på sätt i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstif- telser stadgas, beslut fattats om överföring av medel från aktiebolag, bank— aktiebolag eller försäkringsaktiebolag till pensionsstiftelse eller annan per- sonalstiftelse, som hör till bolaget, och finnas bolagets borgenärer därav hava lidit märklig skada, skall, om den balansräkning enligt vilken medlens överföring skett icke till registreringsmyndigheten eller, såvitt angår bank— aktiebolag, till bankinspektionen inkommit tidigare än etthundraåttio dagar innan konkursansökningen gjordes eller, där registrering av stiftelsen skett först efter det balansräkningen inkommit, registreringen icke ägt rum tidigare än nyss är sagt, överföringen av medlen på talan av konkursboet återgå.

34 å.

Har i fall, då 28, 28 a, 29, 32 eller 33 å icke är tillämplig, gäldenären innan beslutet om egendomsavträde meddelades ingått avtal, varav kommit skada för borgenärerna, och var det vid avtalets ingående hans avsikt att till- skynda dem skada, gånge, där den, med vilken avtalet ingicks, hade känne— dom om gäldenärens avsikt, det avtal på talan av konkursboet äter; dock må, sedan fem år förflutit från det avtalet ingicks, sådan talan ej anställas mot annan än gäldenärens make.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 193 .. Har pensions- eller annan personalstiftelse bildats efter vad i övergångs- bestämmelserna till lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstif— telser är stadgat, skall i händelse av bolagets konkurs stiftelsebildningen på talan av konkursboet återgå, där registrering av stiftelsen ej ägt rum tidiga- re än etthundraåttio dagar innan konkursansökningen gjordes och bolagets borgenärer finnas hava lidit märklig skada av stiftelsebildningen. Angåen- de sådan talan gälle i övrigt vad i konkurslagen om återvinning är stadgat.

• Sida 38
•  Original

Förslag till Lag

angående ändring i lagen den 24 maj 1929 (nr 116) om tillsyn över stiftelser.

Härigenom förordnas, att 2 % lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stif- telser skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

2 &. Anmälningsplikt äger ej rum beträffande: stiftelse, vars — —— —— i riksräkenskapsverket; stiftelse, som —— — — fastställt stadgar; stiftelse, som — — — anordnad tillsyn; stiftelse, anförtrodd —— _— _— annat samfund; stipendiestiftelse vid enskild undervisningsanstalt; stiftelse till — —— — vissa släkter; stiftelse, vars förmögenhet ej överstiger femtusen kronor; 7 a) stiftelse, varom i lagen om aktiebolags pensions- och andra" personal- stiftelser stadgas; samt ' & stiftelse, som —— -—— — denna lag.

' Denna lag träder i kraft den 1 januari 193 ..

• Sida 39
•  Original

MOTIV.

• Sida 40
•  Original

• Sida 41
•  Original

Inledning.

Enligt gällande aktiebolagslagstiftning äger ordinarie bolagsstämma i sam- Gällande rätt. band med fastställandet av balansräkning för bolaget fatta beslut om an- vändningen av vinstmedel, sedan föreskriven avsättning skett. till reservfon- den, antingen till vinstutdelning eller ock till avsättning till en dispositions- fond eller till reservation i annan ordning eller till avsättning till fonder för särskilt angivna ändamål. Beträffande aktiebolags balansräkning gäller en- ligt 56 å aktiebolagslagen, att de belopp, vartill aktiekapitalet, reserv- och förnyelsefonder samt andra fonder uppgå, skola vart för sig uppföras bland skulderna. I aktiebolagens balansräkningar redovisas i stor utsträckning så— som särskilda fonder passivposter, som beteckna för visst av bolagsstämman angivet ändamål reserverade vinstmedel. Rörande användningen av sådana medel kunna ändrade bestämmelser beslutas av bolagsstämman, såframt ej avsättningen skett på grund av särskilda stadganden i bolagsordningen som medföra hinder mot annan användning, i vilket fall bolagsordningsändring först måste äga rum. Och enligt 53 & sista stycket aktiebolagslagen må av bolaget reservfonden tillgripas för täckande av förlust, först i den män för— lusten icke kan ersättas av andra befintliga, till framtida förfogande avsatta medel d. v. s. först efter det andra fonder tagits i anspråk.

Bland fonder, som sålunda uppföras i aktiebolagens balansräkningar, finnas i betydande omfattning fonder avsedda att trygga utbetalningar,.av pensioner till personal anställd hos bolaget. Fonder förekomma ock med ändamål att även på annat sätt befordra personalens välfärd, exempelvis ge- nom beredande av sjukhjälp, hjälp vid olycksfall, begravningshjälp, studie- bidrag m. m. Såväl tidigare som också under den sista depressionsperio- den har behovet för vissa bolag att anlita reservfonden medfört att dylika pensions- och välfärdsfonder måst först tillgripas, och även eljest torde det hava förekommit att bolag —— mer eller mindre av nödtvång — tillgripit så- dana fonder. Den allmänna uppmärksamheten har därigenom riktats på att dessa fondbildningar ej erbjuda den trygghet som pensionstagarna — och mången gång jämväl aktieägarna och bolagets ledning — torde hava föreställt sig. .

Säkerhet för att av aktiebolag för pensionsändamål anslagna medel kom- ma till användning för ändamålet kan vinnas därigenom att medlen över- föras till en särskilt inrättad pensionsstiftelse. Härför fordras emellertid

• Sida 42
•  Original

enligt gällande rätt avskiljande av tillgångar från bolaget att förvaltas såsom självständig förmögenhet av en därtill utsedd styrelse.

Till tryggande av pensionering av personalen vid ett företag eller persona— lens efterlevande kan ock bildas en till detta ansluten understödsförening (pensionskassa) med eller utan bidrag från företaget.

Under senare år har vidare i enskild tjänst anställda i betydande omfatt- ning av bolagen tillförsäkrats pension genom anslutning till svenska perso- nal-pensionskassan eller annan central pensionsinrättning eller genom pen— sionsförsäkring hos försäkringsbolag eller anlitande av den frivilliga folk— pensioneringen.

A_v särskilt Frågan om tryggandet av pension åt anställda i enskild tjänst har under ååffffåfåa senare år vid åtskilliga tillfällen varit föremål för statsmakternas uppmärk- 1927och19285amhet. Sedan från vissa organisationer av privatanställda framställning fmaå'ffhzt' gjorts om lagstiftning i ämnet, tillkallades inom justitiedepartementet såsom mir frivillig sakkunniga överdirektören P. G. Laurin samt hovrättsassessorn Evert Sand- ta?/måfå!” berg, vilka är 1927 utarbetade ett utkast till lag om frivillig tjänstepensione- ring. Utkastet, som remitterades för yttrande till vissa myndigheter och korporationer, stadgade skyldighet för arbetsgivaren att trygga utfäste pen- sionsförmåner genom försäkring. I de i anledning av remissen från arbets- givarhåll avgivna yttrandena avstyrktes emellertid enstämmigt en lagstift— ning på området såsom innebärande ett alltför allvarligt ingrepp i avtals- friheten. Det ifrågasattes, huruvida icke en sådan lag komme att minska ar- betsgivarintresset för de anställdas pensionering och förty mera skada än gagna de anställda. Efter remissen överarbetade de sakkunniga utkastet samt framlade den 8 september 1928 i betänkande (statens offentliga utred- ningar 1929: 3) ett nytt utkast till lag om frivillig tjänstepensionering. Även detta utkast var byggt på försäkringstvång.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 18 december 1931 överlämnades ovan- nämnda betänkande till den s. k. kommittén angående privatanställda, med uppdrag att till vidare behandling och för avgivande av förslag upptaga i betänkandet avhandlade spörsmål.

Rgformyrkun. Vid 1935 års riksdag upptogs frågan om beredande av skydd för enskilda dåtangksfå? företags pensionsfonder och med sådana fonder likställda fonder.

' I likalydande motioner, i första kammaren nr 12 och andra kammaren nr

29, hemställdes, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning och förslag angående beredande av skydd för pensionsfonder inom enskilda

företag. Visserligen torde man icke — anförde motionärerna — hava anled-

ning befara att företagen i allmänhet ej skulle visa tillbörlig hänsyn till så- dana medel som fonderats för pensionsändamål. Men situationer kunde

uppkomma, då från det ena eller andra hållet restes krav på att medlen skulle tagas i anspråk för andra ändamål än de avsedda, såsom i fall av företagens insolvens o. s. v. Med hänsyn till den betydelse pensionsfonderna numerai många fall erhållit, torde det därför vara angeläget att undersöka, i vad mån en mera betryggande ställning skulle kunna tillförsäkras dem.

Motionärerna påpekade, att inom åtskilliga företag tryggandet av pensions-

• Sida 43
•  Original

fonderna vore en angelägenhet, som anginge icke blott de anställda utan även arbetarna, då medel avsatts även för deras pensionering. Givetvis mäste arbetarnas intressen här beaktas i lika hög grad som de anställdas. För frågans lösning torde bl. a. en ändring i aktiebolagslagen bliva nödvän- dig.

Vidare anfördes i två andra likalydande motioner, iförsta kammaren nr 98 och andra kammaren nr 78, bl. a.: När ett enskilt företag nått därhän, att de för företagets stabilitet nödvändiga fonderingarna och avskrivningar- na gjorts, torde frågan om beredande av pensioni en eller annan form åt den vid företaget anställda personalen, såväl tjänstemän som arbetare, så snart ske kunde upptagas till prövning. Åtskilliga företag ägde redan större eller mindre pensionsfonder, avsatta under bättre konjunkturer, till fromma för de anställda. Åtskilliga företag hade _ ej minst under senare år —— vidtagit åtgärder för pensionering av sin personal genom dennas kollektiva eller individuella inlösning i pensionsinrättning (exempelvis svenska perso- nal-pensionskassan). De pensionsfonder, som sålunda funnes, borde enligt motionärernas uppfattning erhålla ett kraftigare och effektivare skydd än som med nuvarande lagstiftning vore fallet. Under senare tid inträffade händelser hade aktualiserat detta krav. Det måste erkännas att förhållan- dena kunde gestalta sig så, att ett ianspråktagande av ett företags samtliga tillgångar kunde vara motiverat för att rädda företaget undan fullständig ruin och därmed följande större arbetslöshet för större eller mindre antal personer. Men i allmänhet borde dock en redan avsatt pensionsfond vara skyddad så att den uteslutande kunde tjäna sitt ändamål. För närvarande påginge visserligen utredning i fråga om aktiebolagslagstiftningen. Något hinder syntes dock ej behöva föreligga att redan nu för sig särskilt upptaga frågan om beredande av ökat skydd för enskilda företags pensionsfonder utan avvaktan på slutförandet av nämnda antagligen långvariga utredning. Det hemställdes därför, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla om ut- redning om och förslag till sådana bestämmelser, att effektivare skydd be- reddes enskilda företags pensions— och därmed likställda fonder och insti— tutioner mot att tagas i anspråk för andra ändamål än dem, för vilka de ursprungligen tillkommit.

Andra lagutskottet, dit motionerna hänvisades, lämnade bl. a. landsorga- nisationen, Sveriges industriförbund, svenska hankföreningen och svenska pcrsonal-pensionskassan tillfälle att yttra sig över motionerna.

Landsorganisationen uttalade som sin åsikt, atti avseende å sådana pen- sionsfonder, som icke organiserats såsom självständiga rättssubjekt med från företagets tillgångar avskild förmögenhet, vore en lagstiftning, som garan- terade deras användning endast för det avsedda ändamålet, en trängande social angelägenhet. Landsorganisationen framhöll önskvärdheten jämväl av att de anställdas rättigheter i avseende å fonderna fastsloges och även bringades till uttryck genom de anställdas representation inom de organ, vilka, därest fond-erna organiserades såsom särskilda rättssubjekt, komme att handhava förvaltningen. Utredningen borde avse icke endast aktiebo-

• Sida 44
•  Original

lagens pensionsfonder utan även sådana fonder, som avsatts av handelsbo- lag, ekonomiska föreningar och enskilda näringsidkare.

Svenska personal-pensionskassan anförde bl. a.: De f. n. befintliga for- merna för pensionering av personal i enskilda företags tjänst vore i huvud- sak följande: 1) Anslutning till en central pensionsinrättning: pensionssty- relsen genom anlitande av dess frivilliga försäkring, svenska personal-pen- sionskassan, enskilda järnvägarnas pensionskassa eller svenska publicister- nas pensionskassa. 2) Bildande av en från respektive företag fristående pen- sionskassa eller stiftelse, vars verksamhet vore begränsad till de vid detta företag anställda. 3) Direkt pensionering från respektive företags sida, vare sig pensions- eller liknande fond funnes inom företaget avsatt eller icke. Under det att tidigare den tredje av dessa former torde hava varit den mest brukliga, hade numera den första blivit den förhärskande. I svenska personal-pensionskassan vore sålunda cirka 25,000 anställda försäkrade och de samlade fonderna uppginge till cirka 120 miljoner kronor. Kassan hölle före, att omkring 1,300 enskilda företag hade sina anställdas pensionering ordnad genom centrala pensionsinrättningar, att denna pensionering omfatta- de ungefär 36,000 anställda och att de samlade fonderna uppginge till bort- åt 250 miljoner kronor. Vad anginge den ungefärliga storleken av det kapi- tal, som funnes uppsamlat i de egna pensionskassorna (och -stiftelserna) uppskattade svenska personal—pensionskassan detta kapital på grundval av vissa från socialstyrelsen inhämtade uppgifter till 150 år 200 miljoner kro- nor, varav dock en del belöpte på pensionskassor, som icke vore avsedda för tjänstepensionering. Inom företag avsatta pensions- och understödsfon- der torde uppgå till 100 miljoner kronor. Denna siffra grundades på en av kassan verkställd bearbetning av uppgifter lämnade i Aktieägarens Upp- slagsbok 1934—1935, Svensk Försäkringsbok 1934 och Svensk Bankmatri- kel 1932. Av de anförda siffrorna framginge, att för pensionering av i en- skild tjänst anställda för närvarande funnes avsatt ett belopp av lägst 500 miljoner kronor, varav cirka 100 miljoner kronor eller inemot 20 procent vore att betrakta såsom oskyddade. Det vore också att märka, att medan i särskilda pensionsinrättningar befintliga fonder raskt tillväxte, summan av de oskyddade pensionsfonderna kunde förväntas snarare minska än öka.

I yttrandet anfördes vidare: En betydande svårighet för en lagstiftning som ville hindra, att pensionsfonder togesi anspråk för andra ändamål än det avsedda, läge däruti att bestämmelser angivande ifrågavarande fonders ändamål i stor utsträckning helt saknades eller vore mer eller mindre ofull- ständiga. Det vore för den skull nödvändigt, att i den ifrågasatta lagstift- ningen definiera begreppet pensionsfond och, i den mån föreskrifter därom saknades, angiva vilka grupper av anställda och pensionärer skulle anses delaktiga ien avsatt pensionsfond, arten och storleken av de pensionsförmå- ner, som skulle tillkomma de enskilda delägarna o. s. v. Då för närvarande bestämmelser angående användning av pensionsfond oftast kunde upphävas eller ändras genom ensidigt beslut från företagets sida, måste ställning ock- så tagas till frågan, huruvida och under vilka förutsättningar sådana ändrin-

• Sida 45
•  Original

gar finge av ett företags ledning göras i eventuellt befintliga regler för pen- sionsfonds användning, varigenom försämring uppstode i enskild anställds delaktigheti fonden. Slutligen torde man vid lagstiftningen också komma in på frågan om den s. k. oantastbarhetsprincipen d. v. s. på frågan om en i förtid avgående anställd skulle anses hava rätt till de på anställningstiden belöpande pensionsförmånerna. Motionärernas hemställan om utredning an- gående beredande av skydd för pensionsfonder inom enskilda företag till- styrktes. Men då man vid en lagstiftning av den art, som motionärerna tor- de hava åsyftat, måste komma in på frågor som vore desamma eller likar- tade med dem, som redan varit föremål för behandling i det betänkande och förslag till lag om frivillig tjänstepensionering, vilket blivit remitterat till kommittén angående de privatanställda, ansåge kassan den begärda utred- ningen böra sammanföras med den nämnda kommitté åvilan—de mera all- männa utredningen angående de privatanställdas pensionsförhållanden, en utredning som för övrigt hade avseende å personer såväl i tjänstemanna- som i arbetarställning. Då en mera fullständig utredning av nu berörda frå- gor helt säkert krävde ansenlig tid men ett framträdande önskemål vore, att på senare tid ej sällan förekommande fall av disposition av pensionsfonder för andra ändamål än de avsedda i möjligaste mån inskränktes, ville kassan betona önskvärdheten av snara åtgärder i motionernas syfte och såsom en sådan rekommendera en ändring i aktiebolagslagen därhän, att reservfond skulle kunna få nedsättas innan en inom företaget avsatt pensionsfond be- hövde tillgripas. -

Sveriges industriförbund anförde bl. a. att enligt en inom svenska per- sonal-pensionskassan utförd uppskattning skulle för närvarande endast omkring 20 0/0 av de enskilda företagens pensionsavsättningar utgöras av medel, som kunde bliva föremål för det särskilda skydd motionärerna ön— skade bereda, och detta procenttal vore säkerligen i sjunkande. Motionärer- nas önskemål vore därför redan nu av relativt begränsad betydelse. Det förtjänade framhållas, att i det övervägande antalet fall av pensionsfonds- medels användning för annat ändamål hade de anställda icke i realiteten blivit lidande därpå, enär pensionerna oberoende därav fortsatt att utgå. l detta sammanhang torde erinras därom att säkerligen många företag gärna skulle av eget initiativ avsätta pensionsmedel under för de anställda mer betryggande former än som skedde vid vanlig avsättning till pensions— fond, om icke därvid de avsatta medlen bleve föremål för särskild beskatt- ning. Enligt nu gällande författningar torde medel, som för pensionsända- mål helt frånskildes ett företags äganderätt, bliva föremål för gåvoskatt och sedan för såväl inkomst- som förmögenhetsbeskattning. _ Då emeller— tid avsättandet av en pensionsfond oundvikligen framstode såsom en arbets— givarens förberedande åtgärd för pensionering, vore det naturligt att de anställda uti befintligheten av en pensionsfond såge ett vittnesbörd både om arbetsgivarens avsikt och vilja att bereda dem pension och om att me- del därtill komme att finnas. När därför ett företag av någon anledning nödgades använda sin pensionsfond för annat ändamål än det avsedda,

• Sida 46
•  Original

hade detta i vissa fall väckt oro och missnöje hos de anställda. Och det vore förklarligt om önskemål framkommit beträffande pensionsfondernas bevarande för deras ursprungliga ändamål. Industriförbundet ansåge sig därför böra tillstyrka att frågan om enskilda företags pensionsfonder gjor- des till föremål för utredning och att därvid såväl ovanberörda svårigheter beträffande beskattningen som ock de av motionärerna påpekade bestäm- melserna i aktiebolagslagen toges i betraktande.

Svenska bankföreningen yttrade bl. a.: Att en i ett aktiebolags balans- räkning under benämningen pensionsfond särskilt redovisad fond icke hade annan juridisk ställning inom bolaget än såsom dispositionsfond hade stun- dom icke stått klart för vare sig de anställda eller ens bolagets styrelse. Det vore för den skull icke ägnat att förvåna, att då sådana fonder i samman- hang med nedskrivning av värdet å företagets tillgångar måst tagas i an- språk, detta ofta väckt stark misstämning hos de anställda, som känt åt- gärden som en dem tillfogad rättsförlust. Det borde emellertid bestämt av- rådas från att försök gjordes att genom tvångslagstiftning av ett eller annat slag föranleda de företag, hos vilka pensionsfonder av här avsedd beskaf- fenhet redovisades, att på rättsligt bindande sätt avskilja mot dylik fond svarande tillgångar. Många företag skulle icke eller endast med svårighet kunna vidtaga en dylik åtgärd. I sådana företag skulle en tvångsföreskrift här således långt ifrån att bliva till gagn för de anställda snarare kunna lända dem till stort förfång. I tydlighetens intresse kunde det däremot vara förtjänt att överväga, huruvida icke i bolagslagstiftningen förbud borde meddelas mot att i balansräkning benämningen pensionsfond användes för reserverade medel, som rättsligt icke hade en mot benämningen svarande karaktär. Denna fråga torde dock icke hava någon stor praktisk betydel— se, eftersom, enligt vad föreningen hölle före, bildandet av sådana s. k. pen- sionsfonder, som med motionerna avsäges, tämligen upphört. Numera an- litade de företag, vilka kunde och ville bestrida med personalpensionering förbundna kostnader, andra och mera betryggande utvägar därför. Enligt vad föreningen inhämtat, vore det aktiebolagskommitténs avsikt att över- väga de frågor, som genom motionerna blivit berörda. Vid dylikt förhål- lande förefölle någon åtgärd från riksdagens sida icke vara påkallad.

Andra lagutskottet anförde härefter i sitt utlåtande (nr 19) bl. a.: Avsätt- ningar, vilka under namn av pensionsfond eller dylikt i många fall skedde, beredde icke de pensionsberättigade trygghet. Sådana fonder kunde näm- ligen i allmänhet enligt gällande aktiebolagslagstiftning tagas i anspråk för ändamål, för vilka de _ enligt vad av deras benämning framginge —— icke varit avsedda. I 53 % aktiebolagslagen stadgades nämligen, att befint- liga till framtida förfogande avsatta medel först måste tagas i anspråk för att täcka förlust, som enligt fastställd balansräkning uppstått å rörelsen i dess helhet, innan'nedsättning av reservfonden finge beslutas. Att pen- sionsfonder icke bildades under mera betryggande former än som vanligen skedde syntes bero bland annat därpå, att för de medel, som blivit avsatta

• Sida 47
•  Original

till sådana tryggade pensionsfonder, enligt nuvarande beskattningslagstift- ning skulle utgå såväl gåvoskatt som inkomst- och förmögenhetsskatt. Vi- dare erinrades, att, då en anställd flyttade från ett företag, som genomfört pensionering av sina anställda, till ett annat företag, innan pensionsåldern inträtt, detta ofta för honom medförde förlust av pension. I fråga om sådana fall saknades för närvarande laglig reglering. Av de till utskottet inkomna yttrandena och i övrigt inhämtade upplysningar framginge visser- ligen, att anledning funnes att förvänta, att de i motionerna omförmälda spörsmålen komme att till vissa delar beröras vid de utredningar, som verk- ställas inom lagberedningen vid dess revision av aktiebolagslagstiftningen samt inom kommittén angående privatanställda. Utskottet ansåg frågan om att bereda betryggande former för de privatanställdas pensionering böra lösas ur enhetlig synpunkt under beaktande av förhållandena på hela det område, som därav berördes, och hemställde att riksdagen mätte hos Kungl. Maj:t begära utredning av frågan om lagstiftning i syfte att få till stånd betryggande former för pensionering av anställda hos enskilda företag och sammanslutningar.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagens kamrar och skrivelse i ären- det avläts den 5 april 1935, nr 141.

Den 23 maj 1935 beslöt Kungl. Maj:t, att kommittén angående privatan- ställda skulle befrias från de delar av utredningen rörande frågan om tryggad rätt till pension för de i enskild tjänst anställda, som varit föremål för kommitténs behandling.

Genom beslut den 15 november 1935 anbefallde Kungl. Maj:t lagberednin- Rama,; nu gen att avgiva utlåtande över riksdagens skrivelse den 5 april 1935 beträffan- båggång?" de frågan att få till stånd betryggande former för pensionering av anställda gmuembgr hos enskilda företag, såvitt ärendet berörde området för beredningens upp- 325521th; drag att verkställa utredning av frågan om revision av aktiebolagslagstiftnin—januari 1935, gen och vad därmed kunde äga sammanhang. Den 31 januari 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet Carl Rom- berg att efter samråd med lagberedningen verkställa utredning och avgiva förslag till lagstiftning i syfte att få till stånd betryggande form-er för pen- sionering av privatanställda.

Vid 1936 års riksdag upptogs åter pensionsfrågan till behandling. I två likalydande motioner, i första kammaren nr 212 och andra kammaren nr 474, begärdes förnyad utredning av frågan om pensionering av i enskild tjänst anställda och i två andra likalydande motioner, första kammaren nr 257 och andra kammaren nr 589, hemställdes om utredning rörande de åtgärder, som genom samhällets försorg lämpligen kunde vidtagas till främjande av de pri- vatanställdas pensionering, samt om framläggande av de förslag vartill den- na utredning kunde föranleda.

Andra lagutskottet anförde i utlåtande över motionerna (nr 57), att frågan om pensionering av personer anställda i enskild tjänst vid flera tillfällen va- rit föremål för övervägande, därvid dock frågan om betryggande former för pensioneringen trätt i förgrunden. Emellertid vore frågan om åtgärder i övrigt

• Sida 48
•  Original

för att främja pensioneringen av i enskild tjänst anställda av stor social be- tydelse, därvid utskottet med uttrycket anställd i enskild tjänst avsågt— alla arbetstagare utan undantag, sålunda även kroppsarbetare. _ Åtgärder i så- dant syfte borde därför vidtagas, exempelvis för utveckling av den frivilliga folkpensioneringen, för ökad'anslutning till pensionskassor m. m. Därvid borde emellertid iakttagas, att den obligatoriska folkpensioneringens grund- valar icke rubbades. Utskottet hemställde därför, att riksdagen ville i skri- velse till Kungl. Maj:t anhålla, att utredning måtte verkställas rörande de åt- gärder, som genom samhällets försorg lämpligen kunde vidtagas för att främ- ja pensionering av personer, anställda i enskild tjänst, samt att de förslag, vartill utredningen kunde föranleda, måtte framläggas för riksdagen.

Utskottets hemställan bifölls av riksdagens kamrar och skrivelse i ärendet avläts den 27 juni 1936, nr 421.

Kommitté får Kungl. Maj:t har därefter på hemställan av chefen för justitied-epartemen- ”fifi-(532552?) tet, "vilken ansåg den mera vidsträckta utredning som borde komma till anatälldaien- stånd lämpligen böra anförtros åt en kommitté, genom beslut den 11 septem-

Bkild tjänat ber 1936 bemyndigat honom att tillsätta en kommitté, bestående av tre sak- kunniga, att verkställa utredning beträffande frågan om pensionering av i enskild tjänst anställda personer ävensom att utarbeta de författningsförslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Chefen för justitiedepartementet anförde till stöd för denna sin hemstäl- lan bl. a.: Den tidigare utredningen hade huvudsakligen tagit sikte på beho- vet av åtgärder till tryggande av rätten till pension när sådan blivit utfäst. I likhet med riksdagen ansåge statsrådet det emellertid vara av vikt, att ut- redning även verkställdes angående andra åtgärder som från samhällets sida borde ifrågakomma för att främja en ändamålsenlig utveckling av pensions— förhållandena för ifrågavarande kategori anställda. Ehuru krav icke torde saknas på införande av bestämmelser om skyldighet för arbetsgivarna att, oavsett utfästelse av pension, ombesörja pensionering av hos dem anställd personal, funne statsrådet dock övervägande skäl tala för att utredningen be- gränsades att avse åtgärder, som utan att rubba principen om frivilliga pen- sionsutfästelser från arbetsgivarnas sida vore ägnade att skapa en tillfreds- ställande lösning av pensionsproblemet. Därvid borde undersökas, vilka åtgärder som från det allmännas sida kunde vidtagas för att främja utbred- ningen av den frivilliga pensioneringen, i främsta rummet genom ytterligare utbyggnad av den frivilliga folkpensioneringen och ökad anslutning till pen— sionskass-or. Frågan om säkerställandet av de anställdas rätt att utfå dem tillförsäkrade pensionsförmåner bord-e upptagas till allsidig prövning, därvid samtliga de spörsmål som avhandlades i 1928 års betänkande borde göras till föremål för förnyat övervägande. Särskild uppmärksamhet borde härvid ägnas frågan om pensionens oantastbarhet, d. v. s. huruvida och i vilken om- fattning den anställde vid avgång ur tjänsten före pensionsåldern skulle bibe- hållas vid sin rätt till den på hans tjänstetid belöpande pensionen. Vad an- ginge det under ärendets tidigare behandling i riksdagen uppmärksammade spörsmålet om säkerställande av pensionsfonder som avsatts inom enskilda

• Sida 49
•  Original

företag vore detta föremål för utredning inom lagberedningen som torde kom- ma att framlägga förslag till bestämmelser i ämnet.

Chefen för justitiedepartementet har den 19 september 1936 förordnat till ledamöter i kommittén statssekreteraren numera häradshövdingen Ä. Harte- lius, tillika ordförande, byråchefen i pensionsstyrelsen A. R. Telander samt byråchefen i socialstyrelsen 0. E. Tegendal med hovrättsrådet A. Schedin såsom sekreterare.

Främmande aktiebolagslagstiftning synes i allmänhet icke innehålla regler Utländak rätt. som bereda särskilt skydd åt pensionsfonder eller andra välfärdsfonder. Det är understundom omstritt, huruvida sådana fonder över huvud kunna bil- das, eller om de kunna bildas utan stöd i bolagsordningen. Faktiskt före- komma i ej ringa utsträckning av vinstmedel avsatta pensions- och andra välfärdsfonder, och dessa fonder synas vanligen intaga samma ställning som enligt vad förut utvecklats är händelsen enligt gällande svensk rätt. Detta är, åtminstone i stort sett, fallet i Finland, Norge och Tyskland.

Enligt dans]: rätt kan av bolagsstämma vinstmedel avsättas ej blott till lagstadgad reservfond utan även till andra reservfonder, exempelvis pensions- fonder. Sådana pensionsfonder äro oskyddade och vid bolagets konkurs el- ler likvidation äro de jämställda med övriga reserver av vinstmedel. Emel- lertid hava till skydd för pensionsintressena vissa föreskrifter meddelats i Lov den 11 Maj 1935 om Tilsyn med Pensionskasser, vilken till sitt huvud- sakliga innehåll närmast motsvarar den svenska lagstiftningen om understöds- föreningar i vad den angår pensionskassor. Lagen avser i första hand för- eningar och sammanslutningar _ vare sig mellan tjänsteanställda inbördes eller mellan tjänsteanställda och de företag de tillhöra _ vilka hava till ända- mål att bereda pension åt de tjänsteanställda (ålders-, invaliditets- och fa- miljepension), utan att dock driva affärsmässig försäkringsverksamhet. I lagen stadgas emellertid även, att om ett företag gjort utfästelse om ålders-, invaliditets— eller familjepension åt anställda, föreligger på grund av denna utfästelse en under lagen hörande pensionskassa, dock under villkor att före- tagets pensionsförpliktelse icke överförts på ett erkänt livförsäkringsbolag (& 1 st. 2). Även å en i sådan utfästelse grundad pensionskassa äga lagens bestämmelser om registrering, förvaltning, tillsyn m. m. tillämpning. Bestå pensionskassans tillgångar helt eller delvis i ett uppsägbart tillgodohavande hos det företag, vars personal kassan omfattar, skola tillgångarna inom lop— pet av 25 år från lagens ikraftträdande den 1 januari 1936 frigöras och an- bringas i säkra värdehandlingar. I motiven framhålles, att under lagens be— stämmelser icke komma sådana fall då ett företag, utan att avgiva något ut- tryckligt eller tyst löfte om pension, reserverar vinstmedel för pensionering på liknande sätt som medel avsättas till vinstregleringsfond, delcrederefond e. (1.

I den schweiziska lagen den 18 december 1936 om ändring av bl. a. de de- lar av den schweiziska obligationsrätten som behandla aktiebolagsrätten, vil- ken lag avs-es skola träda i kraft den 1 juli 1937, har beträffande dispositio-

• Sida 50
•  Original

Statistisk ut- redning rö- rande aktie- bolagens pen- aions- och andra perso- nalfonder.

nen av vinstmedel upptagits en bestämmelse (art. 673) av följande lydelse: Statuterna kunna föreskriva bildande av fonder till grundande och understöd- jande av välfärdsinrättningar för anställda och arbetare hos företaget. Om till- gångar tydligt anslås till välfärdsändamål, skola de utskiljas ur bolagets för- mögenhet och överföras till en stiftelse. I stiftelseurkunden kan bestämmas, att stiftelseförmögenheten består i en fordran mot bolaget. Inbetalas till grundan— de av välfärdsfonder jämte bidrag från bolaget även sådana från anställda eller arbetare, skall till dem vid tjänsteförhållandets upphörande utbetalas minst summan av erlagda betalningar, såframt de icke komma i åtnjutande av väl- färdsfondens förmåner. Vidare stadgas (art. 674) att bolagsstämman av vinstmedel kan anslå bidrag till dylika och andra välfärdsändamål, även om statuterna ej innehålla föreskrift därom; för sådana bidrag gälla samma reg- ler som för statutenliga välfärdsfonder.

Innebörden av dessa bestämmelser torde, såvitt av förarbetena kan utläsas, vara följande. Något tvång för bolagen att genom inrättande av välfärds- fonder sörja för personalen finnes icke. Men om ett bolag redovisar till- gångar såsom särskilt avsatta för välfärdsändamål, skall särskild stiftelse bildas för ändamålet. Om tillgångarna utgöras av individuellt bestämd egen- dom, skall denna överföras i stiftelsens ägo. Om åter allenast ett visst be— lopp redovisas såsom avsatt till välfärdsändamål, behöver beloppet icke av- skiljas på annat sätt än att det anses motsvara en skuld till stiftelsen.

Till skydd för dessa välfärdsfonders förmögenhet har genom art. 15 i över- gångsbestämmelserna den förmånsrätt, som enligt das Bundesgesetz iiber Schuldbetreibung und Konkurs art. 219 tillkommer fordringar, vilka hän- föras under den i nämnda artikel upptagna andra klassen,1 tillerkänts ford- ringar s-om fonder till grundande och understödjande av välfärdsinrättningar för anställda och arbetare äga hos arbetsgivaren, om fonderna äro rättssub- jekt (stiftelser).

Rörande i aktiebolagens balansräkningar upptagna pensions- och andra personalfonder har av statistiska centralbyrån på grund av Kungl. Maj :ts be- slut den 23 maj 1935 utarbetats en statistisk redogörelse, grundad å de upp- gifter som jämlikt nämnda beslut infordrats från aktiebolagen. I de blanket- ter till uppgifter, som översänts till bolagen, hava uppgifter begärts rörande de i deras balansräkningar upptagna personalfonderna med angivande av fondens namn och anmärkning, huruvida fonden hade karaktären av stiftelse och i sådant fall särskilda tillgångar voro för fonden avskilda eller huruvida fondens belopp motsvarade en personalens fordran hos bolaget eller endast motsvarade medel, som avsatts för det med fonden avsedda ändamålet och således finge anses vara bolagets eget kapital. Av bolagen har beträffande

1 Art. 219 av nämnda lag innehåller för fordringar, som icke täckas av pantsäkerhet, en för- månsrättsordning med olika klasser. Till klass I höra lönefordringar. I klass II nämnas bl. a. fordringar som tillkomma personer, vilkas förmögenhet i kraft av förmynderskap eller föräldra- makt anförtrotts åt gäldenären. Enligt klass 111 tillkommer förmånsrätt vissa fordringar å läkarelön, läkemedel och vård av gäldenären och hans husfolk (Hausgenossen). Förmånsrätt enligt klass IV tillkommer under vissa förutsättningar hälften av hustruns fordran å ersätt— ning för hennes i makarnas bo införda egendom. Till klass V höra övriga fordringar.

• Sida 51
•  Original

åtskilliga såsom pensions- eller personalfonder upptagna poster uppgivits, att de motsvarade skuld till stiftelse eller till bolagets personal. Vidare har av vissa bolag meddelats, att under annan beteckning än fond i deras balansräkningar redovisades särskilda skuldposter, avseende skulder till stif- telse eller personal för pensionering eller annat välfärdsändamål, samt i några fall att sådana skulder funnos redovisade i den i balansräkningen upp— tagna allmänna skuldposten (diverse kreditorer, andra skulder o. d.). Beträf- fande den av åtskilliga aktiebolag lämnade uppgiften, att en i balansräknin- gen upptagen fondpost motsvarade skuld till en stiftelse, torde böra fram- hållas, att riktigheten av uppgiften att stiftelsebildning föreligger ej sällan är tvivelaktig och att det torde kunna befaras att sådana passivposter vid konkurs eller i händelse fråga Väckes om användning av reservfonden i åt- skilliga fall skulle befinnas avse för visst ändamål avsatta, bolaget fortfaran- de tillhöriga medel. Vid de från aktiebolagen inkomna uppgifternas bearbet- ning har emellertid av statistiska centralbyrån i stor utsträckning dels jäm- förelser gjorts med Aktieägarens Uppslagsbok 1935—36 och dels för vinnan- de av utredning i tvivelaktiga fall under hand upplysningar inhämtats från aktiebolagen såväl rörande de uppgivna posternas natur av fond- eller skuld- post som angående det med dem avsedda ändamålet. De inkomna uppgif— terna gälla utgången av det räkenskapsår, för vilket vid uppgiftens lämnande balansräkning senast blivit fastställd, således i allmänhet 1934 års utgång. Den statistiska redogörelsen har —— i vad den avser aktiebolag, å vilka allmänna aktiebolagslagen är tillämplig, d. v. 5. andra aktiebolag än bank- och försäkringsaktiebolag1 — lämnats i fem tabeller, avseende, tabell 1, personalfonder tillhöriga bolagen, tabell 2, personalfonder motsva- rande skulder till stiftelser, och tabell 3, personalfonder motsvarande skul- der till personalen. Beträffande tabellerna 2 och 3 torde böra påpekas, att vissa där redovisade poster i bolagets balansräkning ej upptagits såsom fond- post utan under särskild skuldbeteckning samt i några fall ingått i den all- männa skuldposten. Tabell 4 innehåller sammanställning av uppgifter som lämnats om avsättningar till stiftelser avskilda från bolagen, och tabell 5 motsvarande sammanställning av uppgifter om avsättningar till understöds- föreningar. Emellertid torde i allmänhet av balansräkningarna upplysning ej vinnas om bolagens inbetalningar till sådana stiftelser och understöds- föreningar (pensionskassor), och det är uppenbart att inbetalningar före— tagas i vida större omfattning än som utmärkes av tabellerna 4 och 5. Enligt tabell 1 finnas i balansräkningarna för 428 aktiebolag uppförda 486 pensions- och andra personalfonder, motsvarande av bolagen för tryggande av pensioner eller eljest för främjande av personalens "välfärd avsatta, bo- lagen tillhöriga medel, till sammanlagt belopp av 87 919 516 kronor. Fon- dernas ändamål angives vara, för 249 fonder till sammanlagt belopp av 66 235 307 kronor, pensionering, för 136 fonder till sammanlagt belopp av 18 587 297 kronor, understöd eller pensionering och understöd, eventuellt jämte annat ändamål, samt, för 81 fonder till sammanlagt belopp av

1 Jfr nedan vid 36 % förslaget till lag om aktiebolags pcnsions- och andra personalstiftelser.

• Sida 52
•  Original

2 721 661 kronor, annat ändamål (t. ex. sjukhjälp, hjälp vid olycksfall, be- gravningshjälp, studiebidrag, semesterbidrag, julpengar, tillfällig hjälp till be- hövande bland anställda och anhöriga till anställda). Personalfonder, som uppgivits utan att ändamålet angivits eller kunnat inhämtas, uppgå till ett antal av 20 med sammanlagt belopp av 375 251 kronor.

Enligt tabell 2 har beträffande 36 i balansräkningarna upptagna pensions- och andra personalfonder eller under andra beteckningar uppförda passiv- poster till sammanlagt belopp av 11 261 427 kronor, avseende 28 bolag, upp- givits eller under den statistiska bearbetningen av uppgifterna inhämtats, att posterna utgjorde skuld till sti/telse. Enligt uppgifterna avse 11 poster med sammanlagt belopp av 4944 738 kronor pensionering (därav Mo och Domsjö aktiebolag en post å 3101 291 kronor), 12 poster med sammanlagt belopp av 6033 798 kronor understöd eller pensionering och understöd, eventuellt jämte annat ändamål (därav Stora Kopparbergs Bergslags aktie- bolag en post ä 5 513 060 kronor) samt 11 poster med sammanlagt belopp av 242 513 kronor annat ändamål (t. ex. sjuk- och begravningshjälp, un- derstöd utöver pension åt skötsamma arbetare eller deras änkor, lånefond, semesterstipendiefond, studiestipendier åt arbetare, inköp av god littera- tur). För 2 poster med sammanlagt belopp av 40 378 kronor har ändamå- let ej uppgivits eller kunnat inhämtas.

Enligt tabell 3 har i fråga om 65 pensions- och andra personalfonder eller under annan beteckning redovisade passivposter till sammanlagt belopp av 4 444 274 kronor, avseende 44 bolag, uppgivits att de motsvarade skulder till personalen. Enligt uppgifterna avse dessa, till antal av 14 med samman- lagt belopp av 2 555 052 kronor, pensionering, till antal av 12 med samman- lagt belopp av 982 960 kronor, understöd eller pensionering och understöd, eventuellt jämte annat ändamål, samt till antal av 27 med sammanlagt be— lopp av 543 275 kronor, annat ändamål (t. ex. sjuk- och läkarvård, hjälp vid olycksfall, begravningshjälp, semesterpcngar, bidrag till personal vid arbetsbrist, fattigvård, biblioteksfond). För 12 av dessa poster, till samman- lagt belopp av 362 987 kronor, har ändamålet ej utrönts.

Enligt tabell 4 hava 4 bolag uppgivit, att av vinsten enligt balansräkningen för det räkenskapsår uppgiften avser avsättning verkställts till stiftelser, av- skilda från bolagen, till sammanlagt belopp av 38 500 kronor. Dessa avsätt- ningar avse, 10000 kronor pensionering, 28000 kronor pensionering eller understöd samt 500 kronor semester- och rekreationsändamål.

Enligt tabell 5 hava slutligen 4 bolag uppgivit, att i 5 fall avsättning för det räkenskapsår uppgiften avser skett till understödsföreningar till sam- manlagt belopp av'293 443 kronor, därav 3 avsättningar till sammanlagt belopp av 244 138 kronor för pensionering, 1 avsättning å 25 000 kronor för understöd samt 1 avsättning å 24 305 kronor för en arbetarnas självhjälps- fond.

Beträffande vissa av de i tabellerna 2 och 3 redovisade passivposter har av de lämnade uppgifterna eller av erhållna upplysningar inhämtats, att de härröra från donation av enskild person. I regel torde — där donationen ej

• Sida 53
•  Original

avsett bildande av stiftelse (självständig stiftelse) — donationen hava inne- fattat en gåva till bolaget av medel, som ingått i dess förmögenhet, med för- pliktelse för bolaget att varaktigt använda medlen enligt de till donationen knutna föreskrifter. Mot donationens redovisning såsom skuldpost torde ej heller i sådant fall med hänsyn till bolagets förpliktelser i fråga om de donerade medlens användning något vara att erinra. Möjlighet föreligger naturligtvis även för att donationer kunna förekomma bland de fondposter som äro upptagna i tabell 1. Rörande sådana donationers ställning får lag- beredningen vidare hänvisa till vad som yttras i motiven till övergångsbe- stämmelserna till den föreslagna lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

I fråga om redovisningen i aktiebolags balansräkning av pensionsförplik-Redovisningen telser mot bolagets personal föreligger för närvarande en viss osäkerhet. I fgpätnjgf'i aktiebolags liksom i annan bokföringsskyldigs balansräkning skola samt- aktiebolagens liga skulder upptagas (7 och 8 åå bokföringslagen). Bland aktiebolags skul— bäggik' der skall således bl. a. redovisas skuld på grund av förfallna löneanspråk. Däremot upptages icke skuld på grund av det en anställd enligt anställnings- avtalet tillkommande anspråket gentemot bolaget att mot fullgörande av viss tjänsteprestation utbekomma lön för anställningstiden. Detta anspråk mot- svaras av bolagets anspråk på tjänsteprestationen, vilket anspråk icke är av beskaffenhet att kunna upptagas såsom tillgång i balansräkningen. I den mån löneanspråket förfaller, ingå de förfallna lönebelopp, som utbetalas, utan vidare bland bolagets utgifter. På samma sätt behandlas i allmänhet pensionsfordringar även sedan rätten till pension inträtt. Endast förfallna, oguldna pensionsbelopp torde sålunda i allmänhet upptagas såsom skuld. Emellertid märkes, att sedan rätt till utfäst pension inträtt, ett anspråk före- ligger, som icke längre är beroende av motprestation från den berättigades sida. Pensionsanspråket framstår enligt numera allmänt rådande uppfatt— ning såsom till sin natur utgörande ett intjänat anspråk på lön som succes- sivt förfaller efter den tidpunkt då rätten till pension inträtt. I händelse av konkurs äger pensionstagare enligt 139 & konkurslagen, i den mån pensions- fordringen icke är förfallen å den dag från vilken tiden för klander mot ut— delningsförslaget är att räkna, rätt att erhålla utdelning för pensionsrättens kapitalvärde nämnda dag, beräknad på sätt angives i paragrafen. Ehuru således i en konkursbouppteckning och även i en sådan likvidationsbalans, som avses i 98 % aktiebolagslagen, pensionsanspråkets kapitaliserade värde bör upptagas såsom skuld, redovisas detta vanligen ej såsom skuld i den resultatutredningsbalans, som den årliga balansräkningen innefattar. Under- stundom upptagas pensionsförpliktelser bland bolagets ansvarsförbindelser. Med hänsyn till den årliga balansräkningens uppgift att utvisa jämväl bo- lagets ställning är det tvivelaktigt, om underlåtenhet att upptaga skuld mot— svarande pensioner kan anses rättsligen grundad i andra fall än då pension utgår utan utfästelse t. ex. på grund av bolagets beslut att »tills vidare» ut- betala pension. Tydligt är emellertid, att bolaget icke kan förmenas att så— som skuld redovisa kapitalvärdet av dylika pensionsförpliktelser. Härvid

• Sida 54
•  Original

Huvudgru'n- derna. för lag-

beredningens förslag.

torde märkas, att enligt 11 % förordningen om statlig inkomst- och förmö- genhetsskatt skulder skola upptagas till sitt kapitalvärde vid beskattnings- ärets utgång och att kapitalvärdet av förpliktelse, som innefattar skyldighet att till annan utgiva pension, beräknas på samma sätt som angives i kon— kurslagen (jfr Reg. Rzns årsbok 1936 Fi. 81). Finnes i balansräkningen re- dovisad en pensionsfond, må naturligen skuld på grund av pensionsutfästel- ser upptagas allenasti den mån skulden överstiger fondens belopp. _

Till den del en i balansräkningen upptagen pensionsfond motsvarar det kapitaliserade värdet av fordringar hos bolaget på grund av redan inträdda pensionsförpliktelser, synas goda skäl tala för att fondposten betraktas så- som en verklig skuldpost. Vad åter angår avsättningar till fullgörande av framtida ännu icke inträdda pensionsförpliktelser, synes det visserligen, då redan i anställningsavtalet pension utfästes, vara ekonomiskt riktigt att be- lasta rörelsen med årlig avsättning till en pensionsfond. Men det synes syn- nerligen tvivelaktigt, huruvida till den del en pensionsfond motsvarar så- dana avsättningar densamma kan behandlas såsom en verklig skuldpost, un- der annan än den — för visso sällsynta — förutsättningen, att i anställnings- avtalet oantastbarhetsprincipen erkänts, exempelvis på sådant sätt, att bola- get förbundit sig att, om tjänstemannen efter viss tjänstgöringstid avflyttar innan pensionsrätt inträtt, utbetala vad av pensionsrättens värde skall anses belöpa å anställningstiden, och följaktligen för den anställde en fordran successivt uppkommer.

Till frågan huru pensionsskulder böra redovisas iaktiebolagens årliga balansräkningar torde lagberedningen återkomma i sitt betänkande med förslag till ny aktiebolagslag.

Av vad här ovan utvecklats framgår att de i aktiebolagens balansräknin- gar upptagna passivposter, som avse beredande av pension åt bolagens per- sonal eller tillgodoseende på annat sätt av personalens välfärd, i allmänhet motsvara för visst ändamål avsatta, bolagen tillhöriga vinstmedel. Detta torde ej sällan gälla även då bolagen själva utgå ifrån att posten motsvarar skuld till en stiftelse. Det skydd, som för närvarande möjligen skulle i viss utsträckning kunna vinnas för en i ett aktiebolags balansräkning upptagen fond av för pensionsändamål avsatta vinstmedel, i den mån den — enligt vad ovan erinrats — motsvarar fordringar, som tillkomma pensionstagare eller anställda på grund av pensionsrätt mot bolaget, är beroende av om fordringsanspråk mot bolaget kan anses föreligga. Detta torde — i fråga om anställds anspråk på pension under förutsättningar som ännu ej inträtt -— i stor utsträckning icke vara fallet. Och det är uppenbarligen av vikt att betryggande täckning kan beredas successivt uppkommande pensionsan— språk. Vidare är att märka, att ofta pensioner utgå utan utfästelse i an- ställningsavtalet eller i samband med den anställdes avgång ur tjänsten, alle- nast på grund av beslut att pension skall tills vidare utbetalas till honom. Även i sådana fall, då en rättslig förpliktelse ej åligger bolaget att utgiva pension men pensioner faktiskt utgå, synas de belopp, som avsatts för pen-

• Sida 55
•  Original

sionering av bolagets personal, böra kunna tryggas för det ändamål för vilket de sålunda avsatts.

Den ordning, i vilken avsättning av vinstmedel för pensions- eller annat välfärdsändamål äger rum, är _ såsom vid behandlingen av denna fråga vid 1935 års riksdag framhölls _ onekligen ägnad att hos de anställda fram- kalla den föreställningen, att de för sådant ändamål fonderade medlen äro tryggade till förmån för de anställda. Avsättningarna beslutas av bolags- stämma i samband med balansräkningarnas fastställande samt redovisas därefter, avsättningarna för pensionsändamål vanligen under benämningen pensionsfond och avsättningarna för välfärdsändamål under andra särskilda fondbenämningar, i de lagligen fastställda till registreringsmyndigheten av- givna och för allmänheten tillgängliga balansräkningarna. Och det är na- turligt att tillgripandet av sådana fonder ofta, såsom bankföreningen i sitt yttrande till lagutskottet vid 1935 års riksdag framhåller, för de an- ställda ter sig såsom en dem tillskyndad rättsförlust. Att dessa fonder fram- stå såsom avsatta för personalens läkning har även medfört, att varken aktie- ägarna vid beräknandet av värdet av sina andelsrätter i bolaget eller hola— gets borgenärer vid bedömandet av den kreditbas, som föreligger för bola- gets gäldsstiftelse, i regel taga hänsyn till de medel, som avsatts till dessa fonder. I allmänhet torde även, om ock i något enstaka fall illojalt för- farande förekommit, bolagen respektera de rörande sådana fonders ända- mål träffade bestämmelser. Beslut av bolagsstämma om ändrad disposition av dylika fonder lärer sällan förekomma utan samband med ett förestående anlitande av reservfonden. Ehuru ej rättsligt äga dessa personalfonder lik- väl reellt ett ganska starkt skydd i hänsynen till de anställdas intressen, som det vanligen är angeläget för bolagsledningen att iakttaga, och även till den allmänt rådande uppfattningen, att det är otillbörligt att utan nödtvång till— gripa personalfonder för annat ändamål än det avsedda. Och i de relativt sällsynta fall, då de för reservfon—ds användande gällande bestämmelser för- anlett tillgripande av pensions- eller annan personalfond, torde i allmänhet detta hava skett med motvilja från bolagets sida och fondens återställande har eftersträvats, så snart bolagets ekonomiska förhållanden det medgivit. En lagstiftning, upptagande sådana ändringar i gällande aktiebolagslagstift- ning, att därigenom personalfondernas bevarande för det med fondbildnin- gen avsedda ändamålet möjliggöres, torde därför enligt beredningens mening komma att mötas med tillfredsställelse även från aktiebolagens sida.

Enligt gällande svensk rätt bildas stiftelse utan medverkan av offentlig myndighet därigenom, att egendom anslås att såsom självständig förmögen- het fortvarande tjäna ett bestämt ändamål och styrelse utses för handhavan- det av den sålunda grundade stiftelsens angelägenheter. Syftet att trygga aktiebolagens pensions- och andra personalfonder genom en lagstiftning inom aktiebolagsrättens ram synes lagberedningen lättast kunna vinnas där- igenom, att möjlighet öppnas för aktiebolagen att i enkla former få till stånd en stiftelsebildning. Att för en sådan stiftelsebildning kräva avskiljande från bolagens tillgångai av en självständig stiftelseförmögenhet torde emellertid

• Sida 56
•  Original

ej vara tillrådligt. Ett sådant avskiljande skulle av många bolag ej alls eller endast med stora svårigheter kunna genomföras. Och den försämring av bolagens ställning, som skulle bliva en följd av en sådan åtgärd, skulle kun- na lända till nackdel ej minst för de anställda själva. En lagstiftning om aktiebolags personalstiftelser måste vidare grundas på frivillig medverkan från aktiebolagens sida. Detta synes följa icke blott av det läge, vari den allmänna frågan om förbättra—de pensionsförhållanden för anställda hos en- skilda företag för närvarande befinner sig, utan även av de särskilda hän- syn dessa personalfonders nuvarande rättsliga natur måste påkalla.

En viktig uppgift från praktisk synpunkt för denna lagstiftning torde bliva att söka vinna en sådan tillämpning av de övergångsbestämmelser som kny— tas till denna, att de före'den nya lagstiftningens ikraftträdande avsatta fon- derna i största möjliga omfattning föras in under densamma. Med hänsyn till den inverkan, som en sådan fonds förvandling till stiftelse kan utöva på bolagets ekonomiska ställning, lärer en sådan förvandling ej skäligen kun- na äga rum mot bolagets vilja. Det är därför nödvändigt att söka vinna en frivillig medverkan från aktiebolagens sida i vidast möjliga utsträckning. Detta torde vara möjligt endast under förutsättning att den stiftelseförmö-

genhet, som skapas genom fondens förvandling till stiftelse, må — så- som enligt den nya schweiziska aktiebolagslagstiftningen -— innestå så- som fordran hos bolaget. Om i aktiebolagslagen bestämmelser givas röran- de särskild redovisning av sådan fordran i bolagets balansräkning och denna fordran följaktligen erhåller den publicitet, som blir en följd av en dylik redovisning, synes utan större vådor för andra fordringsägare förmånsrätt för fordringen i bolagets konkurs kunna tillerkännas stiftelsen. Därest i enlighet med det förslag lagberedningen anser sig böra framlägga till ändrin— gar i 17 kap. handelsbalken förmånsrätt förbindes med en pensionsstiftelses fordran, synes stiftelsebildningen, även utan stiftelseförmögenhetens utbryt— ning ur bolagets tillgångar, komma att, där aktiebolagslagstiftningens be— stämmelser till tryggande av borgenärernas ställning ej helt åsidosättas, i be- tydande omfattning medföra säkerhet för att de medel som anslagits till pensionsändamål verkligen komma att tjäna det sålunda avsedda ända- målet. De stiftelser som bildas enligt förslaget böra emellertid kunna ej blott vara rättssubjekt för sådana stiftelsefordringar hos bolagen utan även äga andra tillgångar. Och i den mån stiftelserna genom avbetalningar från bolagen å stiftelsefordringarna eller eljest bekomma medel, böra dessa me— del bliva föremål för en betryggande placering i överensstämmelse med sär- skilda föreskrifter. Men att en utbrytning ur bolagens tillgångar av medel motsvarande stiftelsefordringarna ej ovillkorligen kräves torde vara ägnat att befordra bildningen av sådana stiftelser, som avses med förslaget, även på grund därav att de stora svårigheter undvikas som för närvarande före- ligga mot vinnande av tillfredsställande förräntning å placeringsobjekt i överensstämmelse med dylika föreskrifter.

I fråga om den stiftelsebildning i enkla former, som lagberedningen anser sig böra föreslå beträffande aktiebolagens pensions- och andra personal-

• Sida 57
•  Original

stiftelser, synes därför enligt beredningens mening kravet på förvaltning av avskilda tillgångar såsom självständig stiftelseförmögenhet böra eftergivas. Så länge under bolagens bestånd det beträffande stiftelserna icke förekom- mer annat än att i bolagens offentligen tillgängliga balansräkningar redovi- sas avsättningar av vinstmedel till stiftelserna och deras förmögenheter så- ledes utgöra på dessa avsättningar grundade fordringar hos bolagen, synes det lagberedningen icke heller nödigt att särskilt förvaltningsorgan inrättas för stiftelserna. Bolagens styrelser torde utan olägenhet kunna vara organ jämväl för stiftelserna. Aktiebolags personalstiftelse skall därför enligt lag- beredningens förslag komma till stånd i och med det att bolagsstämmans beslut om bildande av personalstiftelse införes i aktiebolagsregistret, och stif- telseförmögenheten skall utgöras av fordran hos bolaget motsvarande de överföringar av vinstmedel som enligt bolagets balansräkningar ägt rum till stiftelsen. Skulle på grund av avbetalningar, som av bolaget verkställas å stiftelsens fordran hos bolaget, eller eljest medel tillfalla stiftelsen eller så- dana förhållanden inträda att intressekollision mellan bolaget och stiftel- sen kan uppstå, skall enligt lagberedningens förslag ett särskilt förvaltnings- organ inrättas för stiftelsen.

Av aktiebolag bildad pensionsstiftelse skall enligt lagberedningens förslag avse tryggande av pension åt pensionstagare och anställda samt efterlevan- de efter avlidna pensionstagare och anställda främst i händelse av bolagets upplösning med eller utan konkurs. F öreträdesrätt till betalning ur stiftelse- förmögenheten skall tillkomma dem, som hava fordringar på grund av pen— sionsrätt mot bolaget. Av vad som återstår skall efter billighet tilldelning ske till pensionstagare och anställda samt efterlevande efter avlidna pen— sionstagare och anställda, därvid i första hand sådana personer böra ifråga- komma som _— utan att pensionsrätt blivit dem tillerkänd — omfattats av en av bolaget faktiskt utövad pensionering, men tilldelning skall om tillgång finnes jämväl ske till andra, som innehaft anställning hos bolaget, eller äro efterlevande efter avlidna anställda, i den mån tilldelning av pension eller pensionsbidrag framstår såsom med hänsyn till anställningsvillkor påkallad eller enligt rådande allmän åskådning såsom från social och humanitär synpunkt grundad, därvid oantastbarhetsprincipen, på sätt nedan närmare angives, bör vinna beaktande.

Bildande av pensionsstiftelse medför icke, där pensioner utgå från bolaget, någon ändring i bolagets skyldighet att av bolagets medel bestrida löpande pensionsutgifter. Enligt lagberedningens förslag må bolaget anlita stiftelse— t'örmögenhetens kapital till täckning av sådana utgifter, först när stiftelse- förmögenheten överstiger det belopp, som enligt försäkringstekniska beräk- ningsgrunder erfordras till täckning för kapitalvärdet av de pensioner, som utgå från bolaget, samt av bolagets utfästelser av pension åt anställda hos bolaget och åt efterlevande efter anställda, ökat med en tiondel (pensions- reserv).

Tillsynsmyndighet över aktiebolags personalstiftelser synes böra vara den myndighet, som utövar tillsyn å understödsföreningar (pensionskassor).

• Sida 58
•  Original

Ehuru utredning beträffande frågan om pensionering av i enskild tjänst anställda personer pågår av den allmänna omfattning, som angivits av che- fen för justiticdepartementet i hans anförande i statsrådet den 11 september 1936, synas lagberedningen goda skäl dock föreligga för att ifrågavarande spörsmål om tryggande av aktiebolags pensions- och andra personalfonder genom en lagstiftning inom aktiebolagsrättens ram av det huvudsakliga in— nehåll, som ovan utvecklats, upptages till behandling omedelbart och utan avvaktande av nämnda utredningsresultat. En sådan lagstiftning innefattar naturligtvis ej en slutlig lösning av frågan om tryggandet av pension åt anställda hos aktiebolagen. Dessa bolag måste — om genom en lagstift- ning rörande enskild pensionering förpliktelse skulle komma att åläggas arbetsgivarna att trygga utfäst pension exempelvis genom försäkring — underkastas samma förpliktelse, om ej tillsynsmyndigheten efter en pröv— ning av de beträffande visst bolag föreliggande förhållanden finner till bo- laget hörande pensionsstiftelse erbjuda tillfredsställande trygghet för bolagets pensionsutfästelser. Utan att uttala någon mening om huru härvid bör för- faras _ vilket naturligen blir beroende av en sådan lagstiftnings innehåll —— vill lagberedningen framhålla, att genom lagstiftningen vissa allmänna villkor torde böra uppställas bl. a. beträffade dels stiftelseförmögenhetens successiva uppbringande till viss storlek i förhållande till kapitalvärdet av bolagets pen- sionsutfästelser och dels stiftelseförmögenhetens betryggande därigenom att en viss del av densamma avskiljes från bolagets förmögenhet genom avbe- talningar av bolaget å stiftelsefordringen enligt viss amorteringsplan och placeras i säkra värdehandlingar.

Det är uppenbart, att en från bolagets fullt avskild förmögenhet såsom grundval för en försäkringsmässigt tryggad pensionsbetalning erbjuder de an— ställda den största tryggheten. Men huruvida en sådan grundval under alla förhållanden verkligen kan tillskapas, är beroende av åtskilliga ekonomiska och sociala faktorer, om vilkas framtida betydelse det lärer vara svårt att uttala någon mening. Emellertid synes lagberedningens förslag ej binda ut- vecklingen i detta hänseende. Sålunda har lagberedningen i sitt förslag hållit möjligheten öppen för det bolag, som inrättar pensionsstiftelse, att övergå till försäkringsformen och i samband därmed successivt använda stiftelse- förmögenheten. Lagberedningen har också öppnat möjlighet för stiftel- seförmögenhetens användande såsom bidrag från bolagets sida vid inrät- tande av en understödsförening, pensionskassa, för de anställda hos bo— laget. Alldeles frånsett vilken betydelse i ett framtida system för tryggandet av pensioneringen av anställda i enskild tjänst den nu föreslagna lagstift- ningen kan erhålla, har lagberedningen ansett, att densamma i allt fall bör antagas komma att äga betydelse för en avsevärd tid framåt, en tid som med hänsyn till långvarigheten av pensionsutfästelsers fullgörande kan be- räknas till decennier. Under denna tid är denna lagstiftning — i förbindelse med den allmänna lagstiftning som kan ifrågakomma —— ägnad att skänka dem, som äga erhålla pension direkt av bolagen, väsentligt större trygghet än för närvarande.

• Sida 59
•  Original

På framställning av lagberedningen hava utkast till lag om aktiebolags Remiss qv pensions- och andra personalstiftelser och till därmed sammanhängande änd- Miyagi/$$$ ringar i andra lagar jämte utkast till motiv genom nådig remiss den 23 de- heter, institu- cember 1936 för yttrande överlämnats till åtskilliga myndigheter, institu- 222253 tioner och sammanslutningar, vilkas verksamhet beröres av den ifrågasatta slutning”— lagstiftningen.

Yttranden hava inkommit från socialstyrelsen, pensionsstyrelsen, patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, bank- och fondinspektio- nen, statskontoret, kommittén för pensionering av i enskild tjänst anställda, svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund, svenska bankför- eningen, landsorganisationen, de anställdas centralorganisation, svenska per- sonal-pensionskassan och svenska försäkringsföreningen.

I de utkast till lagtext och motiv som utställdes till yttrande hava efter re- missen vissa ändringar av formell natur eller till tydliggörande av försla- gets ståndpunkt i vissa hänseenden vidtagits, utan att i motiven särskilt an- givits att ändring skett, såframt ej ett sådant angivande ansetts vara av in- tresse. Där väsentliga ändringar av saklig natur ägt rum, har detta påpe— kats, och i den mån ändringen föranletts av avgivet yttrande, har hänvis- ning gjorts till yttrandet. Viktigare ändringar hava verkställts efter sam— råd med kommittén för pensionering av i enskild tjänst anställda.

• Sida 60
•  Original

Förslag till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

I 1—15 åå upptagas bestämmelser om dem av aktiebolagens personalstif- telser, som från såväl social som ekonomisk synpunkt komma att hava den största betydelsen, nämligen stiftelserna till tryggande av pension åt anställ— då och efterlevande till anställda (pensionsstiftelser). 16 5 innehåller stad- gande om andra personalstiftelser än pensionsstiftelser. Bestämmelser om personalstiftelses förvaltning och tillsynen därå upptagas i 17—21 åå och om registrering i 22—27 55. Bland särskilda bestämmelser i 28—36 åå märkas stadganden om skadeståndsskyldighet och straff.

Om pensionsstiftelser.

1 &. I denna paragraf gives den grundläggande bestämmelsen om rätt för ak— tiebolag att i särskild i denna lag stadgad ordning för tryggande av betalnin- , gen av pensioner åt anställda hos bolaget och efterlevande till anställda bil- da stiftelse, vars förmögenhet helt eller delvis må utgöras av fordran hos bo- laget. Närmare bestämmelser om ordningen för sådan stiftelses bildande och för överföring av medel från bolaget till stiftelsen meddelas i 2 &. Peasions- Enligt de rörande pensionsstiftelses ändamål i denna paragraf första styc- äga?; ket föreslagna stadgandena skall sådan stiftelse tjäna till tryggande såväl av pension åt de hos bolaget anställda själva utan hänsyn till arten av ar- betsanställning (egenpension) som av pension åt efterlevande till anställda (familjepension). Lagberedningen har därför till tydliggörande av försla- gets ståndpunkt i 1 % första stycket upptagit uttrycken » tjänst eller annan arbetsanställning» och »anställda» i stället för de i utkastet använda ut- trycken >>tjänsteanställning>> och >>tjänsteanställda».1 I fråga om egenpen— sion åt anställda har lagberedningen i anslutning till stadgandena i 1 & la—

1 Uttrycket arbetsanställning betecknar i lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering 7 %, liksom i lagen den 15 juni 1934 om offentlig arbetsförmedling, såväl anställning av tjänstemän eller förmän genom tjänsteavtal (jfr betjänter och tjänstehjon i 17 kap. 4 & handelsbalken) som anställning av arbetare enligt kollektivavtal (lagen den 22 juni 1928 om kollektivavtal). I an- slutning till uttrycket i lagtexten utjänst eller annan arbetsanställning» har lagberedningen an- sett sig kunna föreslå uttrycket »anställda» i avseende å dem, som hos bolaget hava tjänst eller annan arbetsanställning, utan avseende å anställningens beskaffenhet. I denna lag står i all- mänhet uttrycket »anställda» i motsättning till uttrycket »pensionstagare».

• Sida 61
•  Original

gen den 29 juni 1912 om understödsföreningar angivit stiftelsens ändamål vara tryggande av pension åt anställda efter avgång från tjänst eller annan arbetsanställning, efter uppnående av viss ålder eller vid bestående förlust eller nedsättning av arbetsförmågan (invaliditet). Beträffande familjepen— sionen har lagberedningen ansett sig böra föreslå, att den familjepensione- ring, vars betryggande avses med stiftelsen, skall kunna — i likhet med familjepensioneringen enligt allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 (nr 542) -— omfatta pension efter anställds död åt efterlevan— de make och barn ävensom åt frånskild make.1 Stiftelsen skall avse tryg- gande av pension jämväl åt personer, som vid stiftelsens bildande redan voro pensionstagare hos bolaget, samt åt efterlevande till dessa.

De rörande stiftelsens ändamål föreslagna bestämmelserna angiva endast ramen för den — från social och humanitär synpunkt önskvärda _ pensio- nering, vars betryggande kan vinnas genom inrättande av pensionsstiftelse. Däremot innefatta dessa bestämmelser icke föreskrift om innehållet av de pensionsutfästelser, som kunna givas av aktiebolagen. SåSOm förut fram- hållits utgår denna lagstiftning från full avtalsfrihet beträffande rätten till pension och förutsättningarna för pensionsrätten. Ett aktiebolag kan så- lunda begränsa sina pensionsutfästelser till att avse pension åt anställd utan familjepension och exempelvis såsom förutsättning .för pensionsrättens in— träde för den anställde ovillkorligen föreskriva viss ålder och viss tjänstetid vid avgången från arbetsanställningen. I fråga om familjepension torde ut- fästelser om pension till änkling efter anställd för visso komma att bliva säll- synta och utfästelserna av pension åt anställds hustru lära väl också först så småningom få sådant innehåll att de kunna vinna tillämpning å frånskild. För fordringar på grund av pensionsrätt mot bolaget skall enligt beredningens förslag företrädesrätt föreligga till utdelning ur stiftelsens tillgångar. I den mån medel därefter återstå, skola dessa efter billighet användas till tilldel- ning av pensioner eller pensionsbidrag inom den ram som angives genom de i denna paragraf första stycket upptagna bestämmelser och som med hänsyn bl. a. till personalens anställningsvillkor måste anses påkallad eller som el- jest av sociala och humanitära grunder framstår såsom eftersträvansvärd. Härvid bör med tillämpning av oantastbarhetsprincipen tilldelning kunna ske även till anställda, för vilka rätt till pension ännu ej inträtt. Beträffande tilldelningen av pension eller pensionsbidrag till efterlevande till anställda lära förhållandena sällan vara sådana, att billigheten påkallar att en kvinnlig an- ställds efterlevande make medtages. I regel torde tilldelningen av familje- pension komma att avse allenast änkor samt barn und-er viss ålder, efter för- hållandena exempelvis aderton, nitton eller tjugoett år (jfr lagen om barn utom äktenskap, allmänna familjepensionsreglementet, familjepensionsreg- lementet för arbetare, svenska personal-pensionskassans normalplan och la- gen om barn i äktenskap). Vad angår frånskild make, särskilt hustru, som vid äktenskapsskillnad fått sig tillerkänt underhållsbidrag, synes däremot del i familjepension böra ifrågakomma, då en prövning av föreliggande omstän-

1 Jfr s. 86.

• Sida 62
•  Original

digheter giva vid handen att rätt för henne till del i familjepension skulle stå i överensstämmelse med de grundsatser som kommit till uttryck i det all— männa familjepensionsreglementet. Denna prövning, vilken beträffande från- skild make till befattningshavare i statens tjänst verkställes av domstol i samband med äktenskapsskillnaden, måste här ankomma på de organ, som skola träffa avgörande om tilldelningen av pensioner eller pensionsbidrag ur stiftelseförmögenheten. Lagberedningen återkommer till denna fråga vid 9 5.

Under pensionering, som av aktiebolag må tryggas genom inrättande av pensionsstiftelse, bör kunna hänföras ej endast utbetalning efter pensions- fallet till den anställde eller till efterlevande till honom av periodiskt pen- sionsbelopp (livsvarig livränta för anställd, livsvarig livränta till efterlevande och frånskild make, eventuellt upphörandei händelse av omgifte, till viss tid begränsad livränta för barn) utan också sådana smärre kapitalbelopp, som tämligen allmänt vid pensionering eller vid pensionsförsäkring —— exempel- vis hos svenska personal-pensionskassan _ till lindrande av övergången till lägre inkomst utbetalas vid avgång från arbetsanställningen, efter pensions— ål-derns uppnående eller vid fullständig och varaktig arbetsoförmåga, samt vid den anställdes död.

Under lagberedningens överläggningar med dem, som förordnats att så- som sakkunniga biträda beredningen vid revisionen av aktiebolagslagstift- ningen, har framhållits, att det skulle vara ägnat att för aktiebolagen un- derlätta vinnande av överblick över deras pensionsförhållanden och insikt om betydelsen av de överföringar av vinstmedel som göras för pensions- ändamål, om möjlighet öppnas för aktiebolag att bilda pensionsstiftelse, som avser pensionstagare och anställda, som innehaft eller innehava vissa be- fattningar eller slag av befattningar hos bolaget, samt efterlevande till så- dana pensionstagare och anställda. Det kan sålunda tänkas vara från prak- tisk synpunkt önskvärt att inrätta särskild pensionsstiftelse för dem, som innehaft eller innehava sådana befattningar eller slag av befattningar, vil- kas innehavare av bolaget betecknas såsom tjänstemän, och en allmän eller särskild stiftelse, huvudsakligen avseende arbetare. Den i 7 & lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering upptagna bestämmelsen att bland inkomst som föranleder nedsättning av folkpensionen ej skall räknas pension, som utgår på grund av egen eller anhörigs förutvarande arbetsanställning, i den mån pensionen ej överstiger 300 kronor, synes vara ägnad att befordra ut- betalning till arbetare direkt från bolagen av pensioner avsedda att ut- göra tillägg till folkpensionen. Och det torde kunna förväntas att bolagen komma att finna en särskild fondbildning till tryggande av sådana pensio- ner önskvärd.

Lagberedningen, som funnit dessa synpunkter beaktansvärda, har i för- slaget upptagit bestämmelser om stiftelser, avseende tryggandet av pension åt pensionstagare och anställda, som innehaft eller innehava vissa befattnin- gar eller vissa slag av befattningar hos bolaget, samt efterlevande till så- dana pensionstagare och anställda. Dessa pensionsstiftelser kallas särskil- da pensionsstiftelser. Har vid pensionsstiftelses bildande någon dylik be-

• Sida 63
•  Original

gränsning ej bestämts i fråga om de pensionstagare och anställda, som avses med stiftelsen, skall densamma tjäna till tryggande av alla utfästelser som av bolaget givas om pension åt anställda hos bolaget eller åt efterlevande till anställda utan hänsyn till arten av de befattningar den anställde haft hos bolaget, således av pensionsutfästclser till såväl tjänstemän och förmän som arbetare, så ock till tryggande —— i den utsträckning stiftelseförmögen- heten lämnar tillgång därtill — av pension eller pensionsbidrag efter bil- lighet till anställda eller efterlevande till anställda hos bolaget. Med an- ställd menas i denna lag såsom ovan nämnts alla slag av arbetstagare hos bolaget och med ordet befattning avses icke någon begränsning med hän- syn till arbetets art. En stiftelse, som utan begränsning till vissa befatt- ningar eller slag av befattningar utgör säkerhet för pensioner till anställda hos bolaget samt anställdas efterlevande, kallas bolagets allmänna pensions- stiftelse. Beträffande användningen av sådan stiftelses förmögenhet skola stadgandena i 8—12 åå gälla. I fråga om särskild pensionsstiftelse skola nämnda stadganden tillämpas med iakttagande av de särskilda bestämmel- serna i 13 &.

Finnes jämte särskild pensionsstiftelse av bolaget bildad allmän pensions— stiftelse, skall denna tjäna till tryggande av pension även åt pensionstagare och anställda som avses med den särskilda pensionsstiftelsen samt deras efterlevande, i den mån den särskilda pensionsstiftelsen ej lämnar tillgång därtill. Lagberedningen återkommer till denna fråga vid 13 &.

2å.

Beträffande ordningen för överföring av medel från aktiebolag till en av bolaget bild-ad pensionsstiftelse har lagberedningen ansett sig böra söka vinna så nära överensstämmelse som möjligt med den ordning, som nu gäl— ler för avsättning av vinstmedel till pensionsändamål. Vid utformningen av bestämmelserna i ämnet måste beaktas, att överföring av medel från bolaget till pensionsstiftelsen medför uppkomsten av fordran för denna hos bolaget och därmed en minskning av bolagets förmögenhet. Överföring av medel till stiftelsen äger bolaget företaga, vare sig utfästelser om pensionsrätt givits eller icke, och det ankommer på bolaget att fritt bestämma storleken av det belopp som överföres. Beloppet kan således överstiga eller understiga det kostnadsbelopp, som enligt försäkringstekniska grunder skulle belöpa på visst räkenskapsår vid en genomförd egen- och familjepensionering av de hos bolaget anställda. Under år då bolagets rörelse lämnar en mera betydan— de vinst kan bolaget, i likhet med vad som för närvarande ofta sker, över- föra mera bety—dande belopp till stiftelsen och andra är helt underlåta över— föring. Med den handlingsfrihet som sålunda. tillkommer bolaget, synes det tydligt, att sådan överföring —— trots den åskådning beträffande pensions- rättens grund som lagberedningen anser riktig — bör kunna göras allenast av vinstmedel. För bolagets övriga borgenärer innebär ett vidhållande av denna ståndpunkt uppenbarligen ett effektivare skydd än som kan vinnas

Bealut om bildande av pensionsstif- telse samt om överföring av

vinstmedel till sti/telsen.

• Sida 64
•  Original

genom den regel om återvinning, vars införande i konkurslagen föreslås av lagberedningen.

Då även en sådan stiftelse, som avses i förevarande lagförslag, enlig: lag- beredningens mening bör för sin tillkomst förutsätta befintligheten av en stiftelseförmögenhet, och därför, i samband med beslutet om pensionsstif- telses bildande, beslut jämväl skall fattas om överföring av vinstmedel till stiftelsen, måste beslut om bildande av pensionsstiftelse liksom beslut om överföring av vinstmedel till sådan stiftelse ankomma på ordinarie bolags- stämma som i 82 å aktiebolagslagen avses.

Beslutar aktiebolag bilda pensionsstiftelse, utan att begränsning sker av stiftelsens ändamål till att avse tryggandet av pension allenast åt pensions- tagare och anställda, som innehaft eller innehava vissa befattningar eller vis- sa slag av befattningar hos bolaget, samt åt efterlevande till sådana pen- sionstagare och anställda, kommer stiftelsen att utgöra allmän pensions— stiftelse för bolaget och skall beträffande stiftelseförmögenhetens använd- ning gälla vad i 8—12 åå stadgas. Om åter ett aktiebolag vill bilda särskild pensionsstiftelse, skall i bolagsstämmans beslut om stiftelsens bildande tyd- ligt angivas de befattningar eller slag av befattningar hos bolaget som av— ses med stiftelsen. I fråga om användningen av sådan särskild pensionsstif- telses förmögenhet skall gälla vad i 8—12 åå stadgas med iakttagande av be- stämmelserna i 13 å.

Då beslut fattas om bildande av pensionsstiftelse, skall bolagsstämman också besluta benämning å stiftelsen. Denna benämning skall innehålla ordet pensionsstiftelse. En för N. N. aktiebolag bildad allmän pensionsstif— telse kan således benämnas N. N. aktiebolags pensionsstiftelse. Beträffande särskild pensionsstiftelse skall benämningen tillika innehålla ett kortfattat angivande av stiftelsens särskilda ändamål. Om pensionsstiftelsen skall av- se exempelvis tryggandet av pension åt dem, som innehaft eller innehava sådana befattningar hos bolaget, vilkas innehavare betecknas såsom tjänste- män hos detta, måste i beslutet om stiftelsens bildande tydligt angivas dc befattningar eller slag av befattningar, vilkas innehavare av bolaget hän- föras till nämnda grupp anställda, men pensionsstiftelsen kan benämnas N. N. aktiebolags pensionsstiftelse för tjänstemän.

Att såsom villkor för inrättandet av pensionsstiftelse föreskriva, att bolags- stämman skall besluta ett pensionsreglemente för stiftelsen, är ej påkallat med hänsyn till utgångspunkten för detta lagförslag, att anställds rätt till pension skall vara beroende av utfästelse från bolagets sida. En sådan före- skrift skulle vidare särskilt i fråga om befintliga pensionsfonder i hög grad försvåra ombildning till stiftelse. Ett aktiebolag kan naturligen tillför- säkra de anställda pensionsrätt genom antagande av ett pensionsreglemente, innehållande de villkor, under vilka pensionsrätt inträder för de hos bolaget anställda eller för vissa grupper bland dem och för anställdas efterlevande. Om reglementet ändras av bolaget, gäller enligt allmänna rättsregler ändrin- gen ej till nackdel för dem, som dessförinnan förvärvat pensionsrätt mot bolaget på grund av reglementet. Rätt till pension kan emellertid grundas

• Sida 65
•  Original

icke blott på sådana rörande de hos visst företag anställda utfärdade pen- sionsreglementen utan också på särskilda i samband med anställningen giv- na pensionsutfästelser. Och understundom torde även utan uttrycklig be- stämmelse vid anställningen pensionsutfästelse kunna anses föreligga i an- slutning till en under lång tid tillämpad pensionering eller eljest framgå av omständigheterna vid anställningsavtalets ingående (jfr Kungl. Maj:ts dom den 3 juli 1931, N. J. A. 1931. A 234). Pensionsutfästelser givas ock ej sällan först i samband med anställdas avgång från anställningen. Frå— gan om den ordning, i vilken utfästelse av pensionsrätt lämpligen bör givas, har lämnats helt utanför denna lagstiftning. Däremot skapas genom före- varande lagstiftning en ordning för fastställande av pensionstagares och an- ställdas rättigheter i avseende å pensionsstiftelses förmögenhet, då fråga upp- kommer om densammas användning i dess egenskap av säkerhet för pen— sionstagare och anställda. Beträffande förslagets ställning härutinnan hän- visas till vad som yttras i motiven till 9 och 10 åå.

I fråga om överföringen av vinstmedel från aktiebolag till en av bolaget bildad pensionsstiftelse föreskrives i denna paragraf tredje stycket, att så- dan överföring må beslutas allenast vid fastställandet av balansräkningen för föregående räkenskapsår och skall avse räkenskapsårets utgång (balansda- gen). Då avsättning till reservfonden är att beräkna på årsvinsten utan avdrag för överföring till pensionsstiftelse, kan sådan överföring göras en— dast utav återstående vinstmedel. Överföring skall särskilt redovisas i ba- lansräkningen. Rörande redovisningen föreslår lagberedningen införande av bestämmelser i 56 å 6) aktiebolagslagen av innehåll, att om efter vad i lagen om aktiebolags pcnsions- och andra personalstiftelser är stadgat pen— sionsstiftelse eller annan personalstiftelse bildats, skuld på grund av överfö- ring av medel från bolaget till stiftelsen skall redovisas i särskild post med upptagande av stiftelsens benämning, därvid skuld på grund av överföring, som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år balansräkningen avser, i den mån den ej avräknats mot pensionsutgifter efter vad som stadgas i 8 och 13 åå denna lag, och skuld på grund av tidi- gare överföringar skola för sig angivas.

Överföring av vinstmedel skall redovisas i balansräkningen per balansda— gen, även om betalning av beloppet äger rum omedelbart efter den ordinarie bolagsstämma som beslutat Överföringen. Beslutet om överföring måste även i sådant fall komma till uttryck i balansräkningen, för att beträffan- de överföringen den publicitet skall komma till stånd, å vilken den före- slagna återvinningsregel är grundad, vars införande föreslås i en ny para- graf, 28 a å, konkurslagen. Med anledning av vad socialstyrelsen härutin- nan yttrat vill lagberedningen framhålla, att då den föreslagna ordningen står i full överensstämmelse med den ordning som för närvarande gäller i fråga om avsättning av vinstmedel till pensionsfond, större fara knappast torde föreligga för underlåtenhet från bolagens sida att upptaga överförin- gen i balansräkningen för det år, av vars vinst överföringen göres, även om betalning omedelbart erlägges.

• Sida 66
•  Original

Stijtelsem registrering

och verkan därav.

I samband med inrättandet av pensionsstiftelse skall beslut fattas om över- föring av vinstmedel för bildande av en stiftelseförmögenhet.' Det har synts lämpligt föreskriva att beslutet skall avse överföring till stiftelsen av ett be- lopp utgörande minst 500 kronor.

Av skäl, som närmare utvecklats i redogörelsen för huvudgrunderna till förevarande lagförslag, skall personalstiftelse, som bildas av aktiebolag, kom- ma till stånd i och med stiftelsens registrering. Beslutar bolagsstämma att bilda pensionsstiftelse, skall därför genom styrelsens försorg ofördröjligen hos den myndighet, som för aktiebolagsregistret, anmälan därom göras för registrering av stiftelsen. För registrering fordras vidare att beslut fattats om stiftelsens benämning och om överföring till stiftelsen av minst 500 kro— nor.

Sedan registrering av pensionsstiftelsen skett, skall stiftelsen på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen äga fordran till motsvarande belopp. Ä denna fordran kan bolaget frivilligt verkställa avbetalningar, men betalning må ej krävas av stiftelsen, som följaktligen ej heller äger på grund av densamma påkalla konkurs. Träder bolaget i likvidation eller försättes i konkurs, skall till stiftelsen betalning ske av fordringen i den ordning, varom stadgas i 9 och 10 åå. För fordringen skall stiftelsen enligt beredningens förslag äga förmånsrätt enligt 17 kap. handelsbalken. Till frågan om hur förmånsrätten bör bestämmas återkommer lagberedningen vid förslaget till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 åå handelsbalken. För mottagande av avbetalning å stiftelsens fordran hos bolaget kräves särskilt förvalt- ningsorgan för stiftelsen enligt 5 å.

Då stiftelsebildningen blir fullbordad först genom stiftelsens registrering, bör, om bolaget försättes i konkurs, innan registrering av pensionsstiftelsen skett, stiftelsebildningen anses förfallen. Stadgande härom'har upptagits i sista styck-et. Av detta stadgande följer, att registrering av stiftelsen skall vägras efter det underrättelse om beslutet om egendomsavträde enligt 118 å ak- tiebolagslagen ingått till registreringsmyndigheten. Skulle registrering av stif- telsen komma att ske efter det bolaget försatts i konkurs, är stiftelsebildnin— gen naturligen dock ej gällande och bevakningsrätt i bolagets konkurs till- kommer ej stiftelsen för belopp som i balansräkningen angivits såsom över- fört till stiftelsen. Innan stiftelsebildningen enligt vad nu är sagt förfallit, är bolaget skyldigt att respektera de avsättningar, som av bolaget gjorts till stif- telsen efter det beslutet om dess bildande fattats, och skall följaktligen iakttaga vad i 8 å stadgas.

Överföring av vinstmedel från aktiebolag till pensionsstiftelse som hör till bolaget, vilken överföring såsom nämnt medför uppkomst av skuld för bolaget till stiftelsen, kan lända till skada för bolagets borgenärer, även om för överföringen medel tagas i anspråk som enligt fastställd balansräkning framstå såsom disponibla vinstmedel. Oavsett om balansräkningen kan an- ses hava varit felaktig synes, med hänsyn till det nära förhållande som kom- mer att bestå mellan bolaget och stiftelsen och då vidare förutsättning för överföring av medel till en pensionsstiftelse ej är att pensionsskulder för bo-

• Sida 67
•  Original

laget gentemot de anställda uppkommit, återvinningsrätt böra föreligga, om borgenärerna lidit märklig skada av medlens överföring och konkurs inträf- far inom tid, som bestämmes i anslutning till stadgandena i 28 å konkursla- gen rörande återvinning av gåva. Såsom utgångspunkt för tidsfristen synes böra angivas den tid, då till registreringsmyndigheten inkom den balansräk- ning, enligt vilken medlens överförande ägt rum. Har registrering av stiftel- sen skett först efter det balansräkningen inkommit till registeringsmyndig— heten, skall tiden räknas från registreringen. Bestämmelser om återgång av överföring av medel till aktiebolags pensionsstiftelse hava upptagits i försla- get till 28 a å konkurslagen, vilken avses med hänvisningen i förevarande paragraf sista stycket.

Då den trygghet för de till pensionsändamål avsatta medlen, som åsyftas med denna lag, är beroende av att styrelsen ombesörjer registrering av stif- telsen, har underlåtenhet att fullgöra denna skyldighet ansetts böra beläggas med straff (32 å). Dessutom kan skadeståndsskyldighet komma att åvila styrelsen efter vad anföres vid 28 å.

3 å.

Såsom i redogörelsen för huvudgrunderna till förevarande lagförslag ut- Pensionsatif— v-ecklats synes i fråga om aktiebolags pensionsstiftelse behov av annat organ taggiga?" för stiftelsen än bolagets styrelse, åtminstone i regel, ej finnas så länge be- träffande stiftelsen icke förekommer annat än överföringar i bolagets balans- räkningar av vinstmedel från bolaget till stiftelsen och dess förmögenhet således utgöres endast av fordran hos bolaget på grund av dessa överföringar. Enligt lagberedningens förslag äger därför aktiebolag besluta bildande av pensionsstiftelse, utan att särskild styrelse för stiftelsen inrättas. Skall annan egendom än fordran hos bolaget som i 2 å avses förvaltas för stiftelsens räkning eller inträder sådant förhållande att intressekollision mellan bola- get och stiftelsen kan uppkomma, bör ett särskilt förvaltningsorgan tillsättas för stiftelsen. Angående de fall, då en särskild förvaltning av stiftelsens an- gelägenheter ansetts böra föreskrivas, får beredningen hänvisa till vad vid 5 å anföres.

Oberoende av huruvida en särskild förvaltning av stiftelsens angelägen-Inrättande av heter enligt förslaget skall komma till stånd eller ej, synes det lämpligt att jga/755,15 bereda det aktiebolag, som bildar pensionsstiftCISe, möjlighet att meddela be- stämmelse om inrättande av en särskild styrelse för stiftelsen. Bolagsstäm— ma, som i 82 å lagen om aktiebolag sägs, bör kunna meddela sådan bestäm— melse vid stiftelsens bildande eller senare. Beslutet kan naturligtvis vara föranlett av en önskan, att i fall som avses i 5 å stiftelsens förvaltning skall ombesörjas av en särskild styrelse i stället för en av rätten förordnad god man.

Vad angår den särskilda styrelsens sammansättning må idetta samman- hang erinras, att landsorganisationen i sitt yttrande till andra lagutskottet över motionerna vid 1935 års riksdag angående skydd för pensionsfonder inorn enskilda företag framhöll önskvärdheten av de anställdas representation

• Sida 68
•  Original

inom de organ, vilka därest fonderna organiserades såsom särskilda rätts- subjekt komme att handhava förvaltningen. För det fall att bolaget vill inrät- ta särskild styrelse för pensionsstiftelse, synes det lagberedningen böra före- skrivas att styrelsen skall äga ett lika starkt inslag från pensionstagare och anställda hos bolaget som från arbetsgivaren, bolaget. Enligt lagbered- ningens förslag kan styrelseledamöternas antal bestämmas till tre eller fem, därav en skall vara styrelsens ordförande. Lika stort antal, en eller två, skall väljas av bolagsstämma, som ej behöver vara ordinarie, samt av dem som äro pensionstagare hos bolaget eller äro anställda hos detta och innehaft anställning minst fem år eller den kortare tid, som stadgas i de av bolags- stämman meddelade bestämmelserna. De sålunda valda ledamöterna skola utse ytterligare en ledamot, som skall vara styrelsens ordförande. Valperio- den har föreslagits till högst tre år.

Att i denna lag upptaga bestämmelser om inrättande av ett särskilt organ, en stämma, av pensionstagare och anställda hos bolaget, åt vilket organ kun- de överlämnas val av styrelseledamöter, utövande av tillsyn över stiftelsens förvaltning genom val av revisorer och beslutanderätt i fråga om decharge eller klander av förvaltningen, har synts lagberedningen stöta på alltför stora praktiska svårigheter. Till frågan om tillsynen över stiftelser återkommer lagberedningeni det följande. Beträffande själva ordningen för valet av de styrelseledamöter, som skola utses av pensionstagare och anställda, har lag— beredningen ansett det böra ankomma på bolagsstämman att i samband med beslutet om inrättande av styrelse för stiftelsen meddela närmare bestämmel- ser, exempelvis om samlande av rösterna å de särskilda arbetsplatserna eller insändande av rösterna med posten. Beträffande valrätten anser lagbered— ningen, att bolagsstämman bör kunna bestämma att, där två styrelseleda- möter skola utses av pensionstagare och anställda, den ena skall väljas av dem som varit eller äro innehavare av vissa befattningar eller slag av be- fattningar hos bolaget eller äro pensionstagare efter sådan anställd.

Vid val av ledamot i styrelse för särskild pensionsstiftelse skall valrätten för pensionstagare och anställda tillkomma allenast dem som avses med stiftelsen. Även för sådant fall äger bolagsstämman, om två styrelseleda- möter skola utses av pensionstagare och anställda, bestämma att en styrelse- ledamot skall väljas av dem, vilkas pensionsrätt är anknuten till vissa be— fattningar eller slag av befattningar bland dem som avses med den särskilda pensionsstiftelsen.

Kunna beträffande valet av den styrelseledamot, som skall vara styrelsens ordförande, de av bolaget samt pensionstagare och anställda valda styrelse- ledamöterna ej enas, föreslås i förevarande paragraf andra stycket att den- ne på anmälan därom skall förordnas av rätten. Av socialstyrelsen har i dess yttrande över lagberedningens utkast ifrågasatts, huruvida icke, liksom det ankommer på tillsynsmyndigheten exempelvis enligt 36 & förordningen den 26 juni 1931 om erkända sjukkassor att utse en ledamot av centralsjuk- kassas styrelse, det kunde ankomma på tillsynsmyndigheten att vid oenig-

• Sida 69
•  Original

het utse ordförande i styrelsen för pensionsstiftelse. Då emellertid fråga här" är om att utse ordförande i förvaltningsorganet för lokala stiftelser, spridda över hela landet, synes med hänsyn till behovet av personalkännedom lokal myndighet vara att föredraga. Ej minst för de anställda torde närheten till en lokal myndighet vara av betydelse. Socialstyrelsen har vidare ifrågasatt att rätt att förordna ordförande skulle liksom i det i4 å andra stycket avsedda fall tillkomma rätten eller domaren. Nämnda stadgande gäller emellertid endast interimistiskt förordnande. Då oenighet uppkommer om valet av ordförande, torde förordnande av sådan i regel vara en angelägenhet av så ömtålig beskaffenhet att den bör ankomma på rätten. Vanligen torde ären- det ej vara av så brådskande natur att rättens beslut ej kan avvaktas. Om förhållande uppkommer som avses i 5 5, kan god man förordnas till dess styrelse för stiftelsen efter lagakraftvunnet beslut om förordnande av ord- förande kommit till stånd. Däremot har lagberedningen ansett sig böra i 5 å upptaga bestämmelse om interimistiskt förordnande genom rätten eller domaren av god man. Sådant förordnande kan naturligen givas person, som bör kunna ifrågakomma såsom ordförande.

Anmälan att enighet om ordförandeval ej kunnat vinnas kan naturligtvis göras av en Styrelseledamot. Behörighet att förordna ordförande tillkommer domstolen å den ort där bolagets styrelse har sitt säte (34 å andra stycket). Det föreskrives vidare att tillfälle att yttra sig skall beredas bolagets styrelse, så ock i ordning SOnl finnes lämplig pensionstagare och anställda. I sist- nämnda hänseende synes det ligga närmast till hands att delgivning sker med någon eller några av de anställda, helst sådana som med hänsyn exempel- vis till på platsen befintliga sammanslutningar kunna betraktas såsom de anställdas förtroendemän, med anmodan att fortskaffa underrättelsen till andra som kunna antagas äga intresse av att yttra sig i ärendet. Ett kungö— relseförfarande kan även tänkas böra ifrågakomma.

I förevarande paragraf tredje stycket har upptagits ett stadgande, som ger dem som utse styrelseledamot rätt att utse suppleant i samma ordning, således jämväl domstol vid förordnande av ordförande i styrelsen. Denna rätt föreligger oberoende av bestämmelse därom av bolagsstämma.

Vad angår styrelsens för pensionsstiftelse behörighet att företräda stiftel- sen samt styrelsens åligganden hänvisas till lagens följande stadganden, sär- skilt till 7 och 14 åå samt reglerna om personalstiftelses förvaltning och till- synen dårå.

Enligt förevarande paragraf sista stycket skall beslut av bolagsstämma om styrelses inrättande anmälas för registrering. Angående denna anmälan och registreringen av densamma hänvisas till 23 och 24 åå. J ämlikt 27 & crf håller tillsynsmyndigheten underrättelse om att styrelse skall inrättas för stiftelsen och blir på grund av bestämmelserna i 6 % satt i tillfälle kontrollera att beslutet om inrättande av styrelse verkställes.

I 15 & behandlas spörsmålet om ändring i bolagsstämmas beslut enligt före- varande paragraf.

• Sida 70
•  Original

o

Landsorgani—J Landssekretariatet har i sitt a landsorganisationens vägnar avgivna ytt- %%? rande över utkastet uttalat, att det syntes ändamålsenligt att en särskild sty- relse för stiftelsen vore obligatorisk även för fall, då stiftelsens förmögenhet är begränsad till stiftelsefordringen, samt att det syntes önskvärt, att en stämma av intressenterna i stiftelsen skapades. Då i det av landssekretariatet avsedda fall förekommer — utöver redovisning i bolagets balansräkning av bolagets överföringar till stiftelsen — allenast avräkning av pensionsutgif- ter å bolagets i allmänhet frivilliga förräntning av stiftelsefordringen, har behov av särskilt förvaltningsorgan ej synts lagberedningen föreligga. Något verkligt inflytande över stiftelsen, i vilket det för de anställda är av intresse att äga del, kan i dessa fall ej utövas av ett sådant förvaltningsorgan. Därtill kommer att möjligheten särskilt vid stiftelsebildningen att anlita ett red-an be- fintligt förvaltningsorgan såsom organ för stiftelsen är ägnad att i hög grad underlätta den automatiska ombildning av äldre pensionsfonder till stiftel- ser, som lagberedningen anser vara av stor vikt för denna lagstiftnings ge- nomförande. Lagberedningen har därför ej ansett sig böra föreslå, att ett särskilt förvaltningsorgan alltid skall finnas för pensionsstiftelse. Men till de bestämmelser om straff och om efterföljande kontroll från tillsynsmyn- dighetens sida, med vilka avsetts att betrygga inrättandet av sådant organ där det skall ske, har lagberedningen med anledning av detta yttrande an- sett sig böra föreslå upptagande i 27 5 av ett stadgande om skyldighet för registreringsmyndigheten att göra anmälan till tillsynsmyndigheten i de vik- tigaste fallen, nämligen då bolaget träder i likvidation eller försättes i kon- kurs. Mot det i yttrandet framställda förslaget om utformandet av lag- bestämmelser om en stämma av pensionstagare och anställda hos ett bolag möta svårigheter på grund av de olikartade förhållanden till vilka hänsyn måste tagas. Då användningen av en pensionsstiftelses medel regleras ge- nom lagbestämmelser, skulle vidare en sådan stämma huvudsakligen få den uppgiften att exempelvis vart tredje år fungera såsom valkorporation. Att för nämnda ändamål upptaga regler om stämma har icke synts lämpligt (jfr 31 5 lagen den 29 juni 1912 om arbetarskydd). Det har vidare för pen- sionsintressenas tillgodoseende synts mera betryggande att uppdraga gransk- ningen av stiftelsens förvaltning åt en offentlig myndighet än åt revisorer, valda av de anställda. Lagberedningen har därför ansett sig icke böra här— utinnan frångå det i utkastet upptagna förslaget.

4å.

Emzedigande I denna paragraf första stycket har i överensstämmelse med vad som ”ååå-ZZ?" gäller exempelvis enligt 57 % aktiebolagslagen och 17 % lagen om understöds- föreningar upptagits bestämmelse om rätt för dem som utsett styrelseledamot eller suppleant att entlediga honom innan tiden för hans uppdrag gått till ända. En ledamot av pensionsstiftelses styrelse, som erhållit sin befattning genom val av pensionstagare och anställda hos bolaget, kan naturligen skil- jas från densamma endast i den ordning som gäller för nämnda val. Av

• Sida 71
•  Original

rätten enligt 3 5 andra stycket förordnad ordförande i styrelsen må skiljas från sitt uppdrag genomrättens beslut.

Vid missvård från styrelseledamots sida kan ingripande äga rum enligt stadgande som föreslås i 29 å. _

Komplettering av styrelse skall ske i den för styrelseval gällande ordning. Skulle av något skäl en ledig befattning såsom styrelseledamot icke genast kunna i behörig ordning tillsättas och finnes ej suppleant, äger, enligt före- varande paragraf andra stycket, rätten eller domaren, där omständigheterna det påkalla, att förordna lämplig person att under tiden bestrida befattningen. En liknande regel återfinnes i 10 % lagen om tillsyn över stiftelser. Vid med- delande av dylikt förordnande bör hänsyn tagas till huruvida den befattning, varom fråga är, innehafts av representant för bolaget eller för dess pensions— tagare och anställda.

55.

Såsom förut vid 3 % och i redogörelsen för huvudgrunderna till förevaran- de lagförslag anförts kunna förhållanden inträffa som medföra, att pensions- stiftelses angelägenheter ej längre böra handhavas av bolagets styrelse. Fin- nes ej efter vad i 3 % stadgas särskild styrelse inrättad för stiftelsen, måste i dylika fall särskild förvaltning av stiftelsen anordnas. Bestämmelser där- om hava upptagits i 5 %.

Bland de fall, då enligt lagberedningens förslag särskild förvaltning av stiftelsen måste anordnas, må först nämnas, att på grund av avbetalningar, som av bolaget verkställas å skuld till stiftelsen som i 2 & avses, eller eljest medel tillfalla stiftelsen. Behov av särskild förvaltning föreligger naturligen även, om eljest fråga uppkommer om förvaltning för stiftelsens räkning av annan egendom än fordran som i 2 % avses t. ex. av egendom, som bolaget vill lämna såsom pant för sådan fordran. Skulle bolaget göra gällande rätt att enligt vad i 8 och 13 åå stadgas tillgodogöra sig ersättning för pensions- utgifter genom nedsättning av bolagets skuld till pensionsstiftelsen eller ut- betalning av medel från stiftelsen, måste ett särskilt förvaltningsorgan finnas för stiftelsen. I dylikt fall skall det tillses, att nedsättning eller utbetalning sker allenast om stiftelseförmögenheten överstiger den i 8 & sista stycket stadgade pensionsreserven och genom nedsättningen eller utbetalningen icke bringas att nedgå under densamma. Då fråga om utbetalning av medel kan uppkomma endast när stiftelsen har andra tillgångar än fordran hos bola- get och sålunda redan i anledning härav särskild förvaltning skall vara an- ordnad för stiftelsen, har föreskrift om sådan förvaltning upptagits, där fråga uppkommer om nedsättning av bolagets skuld till pensionsstiftelsen enligt 8 eller 13 %. Däremot synes särskilt förvaltningsorgan ej behöva inrättas, då fråga är allenast om avräkning för pensionsutgifter å bolagets i allmänhet frivilliga förräntning av fordran som i 2 & avses.

Ett särskilt förvaltningsorgan för stiftelsen är alltid erforderligt, om bola- get träder i likvidation eller konkurs och således reglerna om stiftelseförmö- genhetens fördelning skola bringas till tillämpning. Även i det sällsynta fall,

I nzerimistiskt förordnande.

Särskilt för- valtnings- organ i vissa fall obliga- toriskt.

• Sida 72
•  Original

Förordnande av god man.

att bolag gör ansökning om inledande av offentlig aekordsförhandling, synes särskilt förvaltningsorgan böra anordnas.

Vidare bör ett särskilt förvaltningsorgan för stiftelsen inrättas, då fråga uppstår om rättshandling för stiftelsen, exempelvis deltagande av represen- tant för stiftelsen i ärende om överföring enligt 11 % till annat aktiebolag i samband med överlåtelse av bolagets rörelse eller om överlåtelse av stiftel- sens förmögenhet å pensionskassa eller försäkringsbolag enligt 12 %. Särskilt organ för stiftelsen bör ock förordnas, om eljest anledning uppkommer att ställa stiftelsen under särskild förvaltning. Behov kan sålunda uppkomma av ett dylikt organ för bevakande av stiftelsens intressen i rättegång, exem— pelvis vid klander av bolagsstämmobeslut rörande stiftelsens bildande eller överföring av medel till stiftelsen. Uppkommer fråga om sådan överföring av medel från en pensionsstiftelse till annan eller sådan ändring i bestämmelser- na rörande pensionsstiftelse, som avses i 15 5, eller om upphörande av pen- sionsstiftelse, skall även, där särskilt förvaltningsorgan för stiftelsen ej förut finnes, sådant organ förordnas, och skall tillsynsmyndigheten ej giva sitt till- stånd till ändringen eller överföringen utan att förvaltningsorgan för stiftelsen förordnats och kunnat ägna frågan övervägande.

Lagberedningen anser sig böra föreslå, att, där i nu angivna fall styrelse för stiftelsen ej finnes inrättad, till särskilt organ för denna skall av rätten förordnas en god man. Med hänsyn till möjligheten att inrätta särskild sty- relse har anledning icke ansetts föreligga att medgiva tillsättande av flera gode män. Enligt 29 5 kan ock vid missvård från sådan styrelses sida för- ordnas god man samt, om god man gör sig skyldig till missvård, annan god man i hans ställe. I ärende om förordnande av god man skall tillfälle bere- das bolagets styrelse eller likvidatorer att yttra sig. Rätten skall ock bereda pensionstagare och anställda hos bolaget tillfälle att yttra sig och härvid an- lita den ordning för yttrandets inhämtande som rätten själv finner lämplig. I detta avseende hänvisas till vad vid 3 & anförts. Rätten kommer givetvis att vid förordnandet tillägga de förslag som framställas stort avseende. Be- aktande bör därvid även skänkas kostnadsfrågan. Ofta lärer det vara lämp- ligt att till god man utse någon inom de anställdas krets bl. a. därför att an- språk på arvode för uppdraget med sannolikhet då ej kommer att resas. Om bolaget och de anställda ena sig om förslag å god man, bör rätten endast i undantagsfall frångå dylikt förslag.

Då anledning till förordnande av god man uppkommer, skall det åligga bolagets styrelse eller likvidatorer att därom göra anmälan för rätten. Rätten skall ock förordna god man, där pensionstagare eller anställd hos bolaget an- mäler förhållande som innefattar anledning att ställa stiftelsen under sär- skild förvaltning, och skall själv taga initiativ till sådant förordnande, om dy- likt förhållande eljest varder kunnigt för rätten.

Försummar bolagets styrelse eller likvidatorer att göra anmälan enligt vad ovan nämnts, inträder straff enligt 32 %.

Såsom beredningen i motiven till 3 & anfört har beredningen ansett sig böra —— med avvikelse från utkastet — i förevarande paragraf upptaga be-

• Sida 73
•  Original

stämmelse om befogenhet för rätten eller domaren att, där det finnes erfor— derligt, förordna god man för tiden intill dess slutligt beslut meddelas. I an— slutning härtill har ock stadgande införts därom, att mot rättens eller doma- rens beslut om sådant förordnande skall, i händelse av missnöje, särskild talan föras. Av den föreslagna bestämmelsen i andra stycket sista punkten synes utan särskild föreskrift uppenbart, att slutligt beslut skall lända till efterrättelse till dess högre rätts beslut vunnit laga kraft, även om detta beslut innefattar ändring i det överklagade beslutet.

Angående rättens eller domarens skyldighet att, sedan god man förordnats, giva tillsynsmyndigheten och registreringsmyndigheten underrättelse stadgas i 6 5 andra stycket.

Av rätten eller domaren förordnad god man äger handhava stiftelsens an- gelägenheter och företräda densamma.

0111, efter det god man förordnats, särskild styrelse inrättas för stiftelsen, skall gode mannen entledigas. Detta synes utan särskilt stadgande uppenbart.

6 &.

När genom inrättande av styrelse för pensionsstiftelse eller förordnande av god man stiftelsen ställes under särskild förvaltning, bör den myndighet som enligt 17 5 skall äga utöva tillsyn över stiftelsen erhålla underrättelse därom. Tillsynsmyndigheten bör ock äga kännedom om vilka personer som hand- hava förvaltningen.

Beslut om inrättande av styrelse är enligt 3 % sista stycket, jämfört med 22 och, 24 åå, föremål för registrering i aktiebolagsregistret. Då registrerings— myndigheten i 27 % fått sig ålagt att lämna tillsynsmyndigheten uppgift an- gående införingar i registret, erhåller tillsynsmyndigheten kännedom om så- dant beslut genom registreringsmyndigheten. För att tillsynsmyndigheten skall erhålla upplysning om val av styrelseledamöter har i förevarande para- graf första stycket och andra s_tycket första punkten föreskrift givits om an- mälan hos tillsynsmyndigheten dels av styrelsens ordförande om val av sty- relseledamöter och suppleanter med angivande av deras namn och hemvist ävensom ändring i styrelsens sammansättning, dels ock av rätten eller doma- ren om förordnande av ledamot av styrelse eller suppleant på grund av 3 & andra stycket andra punkten och tredje stycket, 4 å andra stycket eller 29 5 första stycket. Försummar styrelsens ordförande att iakttaga föreskriften i förevarande paragraf första stycket, inträder straff enligt 33 &.

Beträffande förordnande av god man för pensionsstiftelse gives i andra stycket en motsvarande regel om skyldighet för rätten eller domaren att giva tillsynsmyndigheten meddelande därom. Sådant meddelande skall jämväl lämnas, när förordnande gives i samband med mål eller ärende som avses i 29 å. Ytterligare stadgas att vid första förordnande av god man underrättelse skall givas registreringsmyndigheten att stiftelsen ställts under förvaltning av god man. Däremot synes det ej erforderligt, att det såsom av socialstyrel- sen ifrågasatts —— sörjes för registrering därav, att då god man entledigats till följd av styrelses inrättande, stiftelsen icke längre står under förvalt-

Anmälan om val av styrelse och förord- nande av god man för pen- sionsstiftelse.

• Sida 74
•  Original

ning av god man. Det torde vara tillräckligt, att jämlikt 3 å beslutet om inrättande av styrelse blir föremål för registrering.

7 å. Representa. Har pensionsstiftelse ej ställts under särskild förvaltning, skola stiftelsens tijoxgjgnf/fr angelägenheter handhavas av bolagets styrelse. Dessa angelägenheter äro telse, endast redovisning i bolagets balansräkning av stiftelsens fordran enligt 2 å hos bolaget, räntefordringen efter den avräkning varom stadgas i 8 å första styck-et och 13 å. Uppstår fråga om rättshandling för stiftelsen, skall sär- skilt förvaltningsorgan inrättas.

Om däremot för stiftelsen utsetts särskilt förvaltningsorgan, styrelse eller god man, äger detta organ förvalta stiftelsens angelägenheter och företräda stiftelsen. Det åligger sålunda styrelsen eller gode mannen för stiftelsen bl. a. att vårda stiftelsens rätt mot bolaget i fråga om nedsättning av bola- gets skuld till stiftelsen eller utbetalning till bolaget av medel från stiftelsen efter vad i 8 och 13 åå stadgas, att vid konkurs bevaka stiftelsens fordran och i övrigt iakttaga stiftelsens intressen. samt att i samband med bolagets upp- lösning föranstalta om delning av stiftelsens behållning i överensstämmelse med föreskrifterna i 9, 10 och 13 åå. Har stiftelsen annan egendom än fordran som i 2 å avses, skall egendomens placering ankomma på förvalt- ningsorganet. Räkenskapsföring och redovisningsskyldighet åvilar detta (19 å)-

Någon annan bestämmelse om särskild representant för stiftelsen har lag- beredningen ej ansett sig böra föreslå än att, förutom styrelsen, jämväl sty- relsens ordförande skall äga företräda stiftelsen. En sådan anordning synes praktisk. Någon invändning mot att rätt tillerkännes honom att represen- tera stiftelsen synes knappast kunna göras med hänsyn till de särskilda före- skrifter som i 3 å andra stycket upptagits rörande utseende av styrelsens ordförande.

Den rätt att företräda stiftelsen som efter vad nu sagts tillkommer styrel- sen eller dess ordförande avser också rättshandlingar i förhållande till utom- stående. I första hand komma härvid i fråga sådana rättshandlingar Som erfordras i och för placering och förvaltning av annan stiftelsen tillhörig egendom än fordran mot bolaget. Vidare kan representationsrätten komma till utövning exempelvis vid mottagande av betalning från bolaget å stiftel- sens fordran hos detta, men ock vid mottagande av egendom från utomstå- ende, även av gåva. Det må påpekas, att representationsrätten naturligtvis här som eljest i liknande förhållanden — jämför 66 å aktiebolagslagen — be- gränsas av stiftelsens ändamål. Då detta för pensionsstiftelses del är fast- slaget genom tvingande bestämmelser angående förmögenhetens användning och fördelning, följer därav, att stiftelseorganet icke äger ikläda stiftelsen skyldighet att på annat sätt disponera egendom som tillhör stiftelsen. Stif- telsen kan sålunda icke mottaga egendom från utomstående med skyldighet att använda den till annat ändamål än pensionsändamål eller till pensione- ring i annan ordning än den i förslaget föreskrivna. På grund härav är en

• Sida 75
•  Original

pensionsstiftelse i förslagets mening icke ägnad att utbyggas till en pensions- inrättning, som mottager bidrag till pensionerna av de anställda. Men med pension från bolaget, tryggad genom pensionsstiftelse, kan naturligtvis för- bindas pension genom försäkring grundad på premiebetalning av de anställda.

I andra stycket av 7 å har upptagits en regel om fattande av beslut inom styrelsen. Motsvarighet till regeln återfinnes i 62 å aktiebolagslagen och 23 å lagen om understödsföreningar. Att därutöver, på sätt skett exempelvis i sistnämnda lagrum, giva föreskrifter angående grunderna för styrelsens be- slutförh-et och kallelse till styrelsesammanträde, har synts icke vara erfor- derligt. Utan uttryckliga lagregler lärer det vara klart, att på styrelsens ordförande ankommer att till styrelsesammanträde kalla samtliga styrelsens ledamöter samt att icke hålla sammanträde om ej ett rimligt antal ledamö- ter äro tillstädes.

Lagberedningen anser arvode icke böra förekomma i vidare mån än till en av rätten förordnad ordförande i styrelse för pensionsstiftelse och till god man för sådan stiftelse. Såsom ovan vid 5 å antytts bör vid förordnande av god man vederbörligen beaktas den synpunkten, att stiftelsen i möjligaste mån besparas kostnader för den särskilda förvaltningen. Detsamma bör iakttagas, när rätten enligt 3 å förordnar ordförande i stiftelsens styrelse. För fall då fråga uppkommer om ersättning för nämnda uppdrag, har i tredje stycket av förevarande paragraf föreslagits stadgande att skäligt arvode skall utgå samt ersättning lämnas för kostnader. Har stiftelsen ej annan egen- dom än fordran som i 2 å avses, skall arvodet och ersättning-en gäldas av bolaget mot avräkning å fordringen.

Så.

De i 8—12 åå upptagna bestämmelserna gälla av aktiebolag bildad allmän pensionsstiftelse men äga enligt 13 å motsvarande tillämpning i avseende å särskild pensionsstiftelse med de ändringar och tillägg som stadgas i sist- nämnda paragraf.

Å de belopp, som av aktiebolagen redovisas i deras balansräkningar såsom avsatta till pensionsfonder, äger för närvarande i allmänhet ränteberäkning ej rum. Och ehuru ränteberäkning å den fordran, som enligt detta lagför- slag uppkommer för en av aktiebolag bildad pensionsstiftelse på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen, vanligen skulle framstå så- som önskvärd med hänsyn till angelägenheten av att befordra stiftelseför- mögenhetens tillväxt, har lagberedningen ej ansett sig böra föreslå att ovill- korlig ränteplikt ålägges bolaget. Vid överläggningarna med de sakkunniga har visserligen av dem uttalats den uppfattningen, att bolagen i allmänhet torde vara villiga att underkasta sig förräntning av sådan pensionsstiftelse tillkommande fordran, om bolagen tillåtas 'att å den årligen uppkommande ränteskulden avräkna sina löpande pensionsutgifter. Men det har jämväl framhållits, att en Ovillkorlig ränteplikt skulle kunna befaras avhålla bola- gen från att — i likhet med vad för närvarande ej sällan sker —— under år då rörelsen lämnar mer betydande vinst göra mer betydande avsättningar av

Fallande av beslut inom styrelsen.

Arvode och kostnadser- sättning.

Rdnteberäk- ning å fordran som avses i ') 5

.:

• Sida 76
•  Original

Avräkning för pensions- utgifter &. ränte fordran .

vinstmedel till en sådan pensionsstiftelse. Att genomföra avsättning av även ganska stora belopp intjänade vinstmedel utan ränteskyldighet torde ej säl— lan vara väsentligt lättare än att vinna bifall till ett beslut, som skulle med- föra ränteskyldighet jämväl under förlustår. Lagberedningen har därför ansett sig böra föreslå, att ränta skall för varje räkenskapsår beräknas å pen- sionsstiftelses fordran hos bolaget på grund av överföring av medel från ho- laget till stiftelsen allenast där annat förbehåll ej gjorts vid stiftelsens bil- dande. För sådant fall torde dock den ränta, som det skall åligga bolaget tillgodoräkna stiftelsen, ej böra bestämmas högre än till den högsta ränta som allmänt gottgöres å depositionsräkning hos bank. .

I det remitterade utkastet upptogs den bestämmelsen, att ränteplikten skul- le upphöra när stiftelsens förmögenhet uppginge till det belopp som skäligen borde beräknas såsom säkerhet för personalen tillkommande pensioner, stif- telsens pensionsreserv. Innebörden av denna bestämmelse var, att ränteplikt skulle föreligga för varje räkenskapsår, då stiftelseförmögenheten balansda- dagen — frånsett sedermera beslutad ny överföring av medel — understeg pensionsreserven. Med hänsyn till vad socialstyrelsen och pensionsstyrelsen erinrat därom att bestämmelsen möjligen kunde föranleda det missförstånd att bolag förmenade sig befriade från ränteplikt så snart pensionsreserven uppnåtts utan att sedermera inträffad ökning av pensionsreserven beaktades, samt om önskvärdheten av pensionsreservens förräntning, har beredningen ansett sig höra i anslutning till socialstyrelsens yttrande föreslå, att i avseen- de å stiftelsefordringen ränteplikt ej skall föreligga å belopp, varmed stiftelse- förmögenheten överstiger stiftelsens pensionsreserv. Bolaget må således under- låta att fullgöra förräntning allenast av belopp, varmed stiftelseförmögenhe- ten visas överstiga pensionsreserven.

Genom förbehåll vid stiftelsens bildande kan bolaget fritaga sig från ränte- plikt men också förbinda sig till förräntning enligt viss procent avvikande från den i lagen föreskrivna. Även om bolaget fritagit sig från ränteplikt, kan naturligen från bolagets sida förräntning frivilligt äga rum. Till skydd för bolagets borgenärer har beredningen dock ansett föreskrift böra medde- las, att av bolaget högre ränta än sex procent för året ej må gottgöras stiftel- sen. Därutöver kan endast överföring av vinstmedel beslutas enligt 2 å.

Bildande av pensionsstiftelse medför icke, där pensioner utgå från bolaget, någon ändringi bolagets skyldighet att av bolagets medel bestrida löpande pensionsutgifter. För varje räkenskapsår må emellertid bolagets pensions- utgifter under året enligt lagberedningens förslag av bolaget avräknas mot räntefordran, som tillkommer stiftelsen för samma år. Understiga pensions- utgifterna bolagets ränteskuld till stiftelsen, skall överskjutande del av skul- den enligt förslaget till ändrad lydelse av 56 å aktiebolagslagen vid redo- visningen av bolagets skuld till stiftelsen för sig upptagas i balansräkningen.

Till pensionsutgifter bör bolaget äga hänföra ej endast pensioner, vilka di- rekt utgivas av bolaget, utan även utgifter, vilka avse pensionering i annan ordning av dem som äro eller varit anställda hos bolaget och efterlevande till sådana personer. Bolaget äger sålunda till pensionsutgifter räkna belopp,

• Sida 77
•  Original

som av bolaget erlägges för inköp åt pensionstagare av en genast börjande livränta, motsvarande pensionen. Ävenså hör till pensionsutgifter hänföras kostnaden för inköp av uppskjuten livränta ät anställd eller av överlevelse— ränta åt efterlevande till anställda och pensionstagare. Till pensionsutgifter böra vidare räknas av bolaget utbetalade pensionsförsäkringsavgifter för an- ställda eller efterlevande till anställda. Sådana avgifter böra kunna hänföras till pensionsutgifter, för vilka bolaget skall kunna gottgöra sig ersättning, även där försäkringen innefattar ytterligare förmåner för den anställde eller hans efterlevande än bolagets egen pensionering, så snart bolaget använder sådana vid varje tid gängse försäkringsformer som allmänt brukas för tryggande av anställdas eller deras efterlevandes pensionering.

Överstiga bolagets pensionsutgifter under räkenskapsåret bolagets ränte— skuld för samma år, uppkommer fråga, om av bolaget ersättning må tagas av stiftelsens kapitalförmögenhet. För närvarande förekommer ej sällan, att när betydande avsättningar skett för pensionsändamål under år då stora vin- ster stått till bolagsstämmans förfogande, erforderliga belopp tagas av de av- satta medlen till bestridande av löpande pensionsutgifter under år, då bolagets intäkter nedgå. En rätt för det bolag som bildat pensionsstiftelse att fritt använda stiftelsens förmögenhet till bestridande av löpande pensionsutgifter synes emellertid icke kunna medgivas. Genom en sådan rätt skulle stiftelsens främsta uppgift, att i händelse bolaget kommer på obestånd eller dess verk— samhet eljest upphör, tjäna till säkerhet för utgående pensioner och gjorda pensionsutfästelser, äventyras. Men i den mån stiftelseförmögenheten över- stiger vad som skäligen bör beräknas såsom säkerhet för personalen tillkom- mande pensioner, stiftelsens pensionsreserv, synes förmögenheten böra få anlitas även för löpande pensionsutgifter. Beredningen återkommer här ne- dan till frågan hur stiftelsens pensionsreserv bör beräknas.

Kan ersättning för pensionsutgifter under visst räkenskapsår ej vinnas genom avräkning å ränteskuld för året, må, där enligt balansräkningen för räkenskapsåret skuld finnes som i 2 % avses, ersättning enligt förevarande paragraf andra stycket beredas bolaget genom nedsättning av skulden, dock ej i vidare mån än att det belopp till vilket nedsättning sker icke understiger stiftelsens pensionsreserv, beräknad efter förhållandena balansdagen. Har pensionsstiftelsen erhållit betalning helt eller delvis för fordran hos bolaget, som i 2 % avses, eller har stiftelsen eljest annan egendom än sådan fordran hos bolaget, böra, vid bedömandet av frågan om bolagets rätt att för pen- sionsutgifter bekomma ersättning ur stiftelseförmögenheten, fordringen och denna egendom sammanräknas. Skulle ej fordran, som i 2 & avses, finnas eller räcka till den ersättning för pensionsutgifter som är medgiven, bör bo- laget äga av stiftelsen utfå medel till motsvarande belopp. En annan stånd- punkt skulle lätt kunna avhålla bolagen från att verkställa avbetalningar å skulden till stiftelsen.

Slutligen torde böra påpekas, att då i förevarande paragraf andra stycket stadgas, att nedsättning av bolagets skuld till stiftelsen ej må, annorledes än efter betalning å skulden, ske i annan ordning än vad där föreskrives, med

N edsättning eller utbetal- m'ng enligt andra. stycket.

• Sida 78
•  Original

Avräkning, nedsättning eller utbetal- ning enligt tredje stycket.

Pensione- reder-vens- beräkning.

betalning å bolagets skuld måste anses likställd enligt 7, 22 och 30 åå bolaget medgiven avräkning.

Då fråga väckes om nedsättning av bolagets kapitalskuld till pensions- stiftelse — vilket tills vidare torde med hänsyn till storleken av befintliga pensionsfonder endast sällan kunna ifrågakomma —— skall, om styrelse ej finn-es inrättad för stiftelsen, god man förordnas enligt 5 5. Har stiftelsen annan tillgång än fordran som i 2 % avs-es, skall, om styrelse ej finnes inrät- tad för stiftelsen, god man redan enligt 5 5 vara förordnad. På styrelsen el- ler gode mannen för stiftelsen ankommer att i första hand bedöma, huru- vida av bolaget företagen nedsättning av skuld till stiftelsen eller påkallad ut- betalning av medel från stiftelsen må äga rum enligt bestämmelserna i före— varande paragraf. Om styrelsen eller gode mannen för stiftelsen skulle an— se, att nedsättning eller utbetalning ej må ske efter vad i denna paragraf stadgas, skall frågan underställas tillsynsmyndighetens avgörande. Bestäm- melse härom har upptagits i 14 å, och får beredningen hänvisa till vad som anför—es vid nämnda paragraf.

Skulle — ehuru styrelse eller god man ej finnes som kan företräda stif— telsen _ nedsättning av stiftelsefordringen företagas av bolaget, skall natur- ligtvis rättelse kunna påkallas i avseende å belopp, som därefter upptages i balansräkning för bolaget, även om nedsättningen skett i tidigare balans- räkning.

Samma rätt till avräkning å ränta för skuld till pensionsstiftelse samt till nedsättning av skulden eller betalning av medel från stiftelsen som årligen tillkommer bolaget enligt första och andra styckena, bör tillkomma bolaget, om det träder i likvidation, eller dess konkursbo, om det försättes ikonkurs, för sådana pensionsutgifter som gjorts under tiden från utgången av det rä- kenskapsår, för vilket förvaltningsberättelse med tillhörande balansräkning senast framlagts å bolagsstämma, intill dess likvidatorer utsetts eller beslut om egendomsavträde meddelats. Bestämmelse därom har upptagits i före- varande paragraf tredje stycket. När bolaget träder i likvidation, må ned- sättningen företagas i den balansräkning, vilken ingår i redovisning som skall av styrelsen avgivas enligt 106 & aktiebolagslagen. Träder bolaget i likvida- tion i början av ett räkenskapsår innan förvaltningsberättelse för föregående år framlagts å ordinarie bolagsstämma, kommer redovisningen enligt 106 å att avse sistnämnda räkenskapsår och den del av löpande räkenskapsår, som förflutit innan likvidatorer utsetts. Försättes bolaget i konkurs, saknas be- stämmelser om styrelsens redovisningsskyldighet för tiden före konkursen. Styrelsen, som är skyldig att ställa sig de i konkurslagen rörande konkursbos övertagande av konkursförvaltningen och med avseende å bouppteckning i konkurs givna föreskrifter till efterrättelse, har naturligtvis att vid boupp- teckningen uppgiva det belopp, vartill enligt styrelsens förmenande fordran som tillkommer stiftelsen mot bolaget eller bolaget mot stiftelsen rätteligen skall uppgå.

Vid fastställandet av regler för pensionsreservens bestämmande synes hän- syn böra tagas till önskvärdheten av att ej bolagen i en omfattning, som för

• Sida 79
•  Original

dem skulle te sig obillig, avstängas från möjligheten 'att, i liléhet med vad för när- varande, efter vad ovan påpekats, i vissa fall förekommer, anlita överförda medel för pensionsutgifter. Det skulle eljest kunna befaras att deras benägen- het minskas att verkställa mera betydande överföringar till pensionsstiftelser. Det är även av vikt, att reglerna ej medföra att bolagen på ett för dem obe- räkneligt sätt hindras använda överförda medel. Vid ett övervägande av dessa synpunkter å ena samt angelägenheten av att bereda pensionsintressena skydd å andra sidan, har lagberedningen ansett sig böra föreslå, i fråga om utgående pensioner, att vid bestämmandet av pensionsstiftelses pensions- reserv skall enligt försäkringstekniska grunder beräknas täckning för kapi- talvärdet, såväl av de pensioner som utgå på grund av pensionsutfästelse av bolaget, som ock av de pensioner som rent faktiskt utbetalas av bolaget utan tidigare i samband med anställningen eller vid avgången ur bolagets tjänst lämnad utfästelse. Beträffande utgående pensioner är det ofta svårt att av- göra, huruvida de böra anses utgå på grund av utfästelse eller icke, och även i fråga om pensioner, som utbetalas av bolaget utan att på grund av beslu- tets innehåll utfästelse kan anses föreligga, synes täckning böra äga rum, då det bör antagas att pensionsutbetalningen kommer att fortfara. Däremot anser lagberedningen, i fråga om pensioner som kunna beräknas komma att framdeles utgå till anställda eller efterlevande som i 1 5 första stycket avses, täckning böra fordras allenast i fall bolaget givit pensionsutfästelse. En föreskrift om täckning av hela den framtida pensionering, som inom den i 1 5 första stycket givna ramen framstår såsom från social synpunkt önskvärd utan hänsyn till om pensionsutfästelse föreligger från bolaget, skulle för- anleda betydande svårigheter vid pensionsreservens beräkning och dessutom medföra att pensionsreserven skulle komma att uppgå till en sådan storlek, att hinder nästan alltid skulle komma att föreligga för bolagen att under år, då bolagets intäkter nedgä, använda överförda medel till bestridande av pen— sionsutgifter. En sådan föreskrift skulle även stå illa tillsammans med för- slagets utgångspunkt, att omfattningen av bolagets pensionering är föremål för bolagets fria bestämmande. Däremot synes det av hänsyn till de an- ställda påkallat samt icke Obilligt mot bolaget, att föreskrift gives om täck- ning av bolagets pensionsutfästelser även såvitt de avse utgivande av pension först framdeles. Täckning bör enligt lagberedningens mening beräknas, jäm- väl då utfästelsen icke upptager oantastbarhetsprincipen och fordringsan- språk följaktligen icke uppkommer förrän exempelvis när den anställde ef- ter viss anställningstid uppnår viss ålder. Det synes riktigt, att man vid pensionsreservens beräkning utgår ifrån att den anställde, till vilken pen— sionsutfästelse givits, kommer att kvarstå i sin anställning hos bolaget intill uppnådd pensionsålder, och att enligt försäkringstekniska grunder pensions- täckning, så länge han är anställd hos bolaget, för honom beräknas med hänsyn till den förflutna anställningstiden.

I detta sammanhang torde böra påpekas, att om bolaget skulle underlåta att till pensionstagare utbetala pension, som skolat utgå till honom på grund

• Sida 80
•  Original

av utfäst—else, denna omständighet naturligen ej föranleder att täckning icke skall beräknas för kapitalvärdet av pensionen.

Med anledning av den tvekan som i vissa yttranden yppats rörande förfa- randet vid beräkningen av kapitalvärdet av bolagets pensionsutfästelser har lagberedningen ansett sig böra något närmare ingå på grunderna för pen- sionsreservens beräkning.

I fråga om utgående pension skall kapitalvärdet av en livsvarig livränta motsvarande pensionen uträknas, vare sig pensionen utgår till förutvarande anställd eller till efterlevande eller frånskild make. Är pensionstagaren barn till förutvarande anställd, skall kapitalvärdet uträknas efter det antal år, un- der vilka pensionen skall utgå till barnet. Lagberedningen får härutinnan hänvisa till vad som anföres i motiven till 9 % angående tilldelning av familje- pension. Beräkningen av kapitalvärdet av utgående pensioner och av givna pensionsutfästelser skall avse balansdagen eller i fall, varom stadgas i före- varande paragraf tredje stycket, dagen för utseende av likvidatorer eller för beslutet om egendomsavträde. Beträffande utfästelse om framdeles utgående pension skall värdet beräknas av den pensionsrätt, som då med avseende å tiden för fullgjord anställning må anses intjänad. Omfattar utfästelsen ej blott pension åt den anställde utan även familjepension, skall hänsyn därtill tagas. Och det torde böra påpekas, att även då anställd uppnått pensions— åldern och kapitalvärdet av den till honom utgående pensionen beräknas, ock— så familjepension —— när utfästelse om sådan pension föreligger — skall beak- tas, så att täckning beräknas jämväl för denna utfästelse. Att närmare ingå på dessa beräkningsfrågor synes icke ankomma på lagberedningen. Fast- ställandet av de försäkringstekniska beräkningsgrunder, som skola tillämpas, torde böra ankomma på Kungl. Maj:t, och förslag till beräkningsgrunder lärer lämpligen böra framläggas av tillsynsmyndigheten.

Det belopp som motsvarar kapitalvärdet av utgående pensioner och givna pensionsutfästelser kommer att undergå förändringar, som kunna innefatta för stiftelsen oförmänliga avvikelser från de grunder som fastställas för be- räkningen av nämnda kapitalvärden. Dessa avvikelser kunna bliva ganska betydande med hänsyn därtill, att pensionsstiftelsen avser allenast ett visst aktiebolags till numerären begränsade personal. Beredningen har därför an- sett sig böra föreslå, att vid pensionsreservens bestämmande nämnda belopp skall höjas med en tiondel.

Såsom ovan framhållits äger bolaget bland pensionsutgifter inräkna be- lopp, som av bolaget erlägges för inköp åt pensionstagare av en genast bör- jande livränta motsvarande pensionen. Då ett sådant livränteköp medför att täckningsbehov ej längre föreligger för den pension vars utgående sålunda tryggats genom köpet, blir därav en följd att stiftelsens pensionsreserv ned- går. I den mån härigenom stiftelseförmögenheten kommer att överstiga pensionsreserven, lösgöras medel med vilka utgiften för livränteköpet kan ersättas. Om för anställd exempelvis vid avgång från anställning hos bolaget inköpes uppskjuten livränta, kunna ock — om pensionsutfästelse förelegat — medel frigöras till betalningen av inköpet. Detsamma gäller "vid inköp av

• Sida 81
•  Original

överlevelseränta till efterlevande.. I den mån pensionsförsäkring av anställda samt änkor och barn efter anställda äger rum, nedgår även behovet av pen- sionstäckning. Shfkdseähanögenheten får dock användas tHl besnidande av pensionsförsäkringsavgifter endast i den mån täckning finnes kvar för utgå— ende pensioner och för pensionsutfästelser till pensionstagare och äldre an- ställda, som bolaget efter vad allmänt förekommer behåller till pensionering direkt från bolaget.

Med anledning av vad härom anföres i Sveriges industriförbunds yttrande vill lagberedningen framhålla, att med föreskriften om täckning vid pensions- reservens beräkning för kapitalvärdet av bolagets pensionsutfästelser avses täckning av utfästelser om utbetalning av pension f r ä n b 0 l a g e t till an- ställda eller efterlevande till anställda. Ingår i ett anställningsavtal förbindel- se från bolagets sida att under anställningstiden erlägga på arbetsgivaren belö- pande del av avgifter för pensionsförsäkring, omfattas ej den anställde av den pensionering som bolaget själv fullgör och för vilken pensionsstiftelsen skall utgöra säkerhet, och hänsyn till den anställde skall ej tagas vid pen- sionsreservens beräkning. Skulle bolaget träffa överenskommelse med en an- ställd, till vilken pensionsutfästelse tidigare givits, om hans tryggande genom pensionsförsäkring, måste det vanligen antagas vara mellan dem avsett, att den tidigare utfästelsen om pension från bolaget skall förfalla, såframt ej meningen är att _ utöver den pension som avses skola tillfalla den anställde genom försäkring _ en tilläggspension skall utgå från bolaget. I sådant fall skall beräkning ske av kapitalvärdet av sålunda i samband med försäkringen given utfästelse om tilläggspension.

Någon annan ändring i de föreslagna lagbestämmelserna om pensionsre- serv, mot vilka erinran ej framställts av vare sig socialstyrelsen eller pen- sionsstyrelsen, än vidtaget förtydligande av texten har lagberedningen i samråd med kommittén för pensionering av i enskild tjänst anställda och byråchefen i pensionsstyrelsen E. Stridsberg icke ansett erforderlig. De som därvid företrätt den försäkringstekniska sakkunskapen hava icke haft något att erinra mot uttalandena i motiven om beräkningen av pensionsstiftelses pensionsreserv.

Verkställandet av försäkringsteknisk beräkning av pensionsreservens stor- lek måste, så snart tvekan föreligger, komma att bliva en förutsättning för att gottgörelse av ränta skall kunna underlåtas eller för att nedsättning eller utbetalning, varom i denna paragraf andra och tredje styckena stadgas, skall kunna äga rum. På sätt socialstyrelsen och pensionsstyrelsen föreslagit har lagberedningen i 20 % upptagit bestämmelse om rätt för stiftelsen eller bola- get att genom tillsynsmyndighetens förmedling erhålla en försäkringstek- nisk utredning om stiftelsens pensionsreserv. Lagberedningen föreslår i nämnda paragraf jämväl stadgande om befogenhet för tillsynsmyndigheten att, där det med hänsyn till bestämmelserna i förevarande paragraf finnes vara erforderligt, på bolagets bekostnad föranstalta om dylik utredning. Lag- beredningen hänvisar härom till motiven till 14 &.

• Sida 82
•  Original

Användnin- gen av all- män pensions- stiftelses för- mögenhet vid bolagets lik- vidation.

A vräkning och utbetala ing får pensions— utgifter.

9 %.

Då aktiebolags verksamhet upphör på grund av konkurs eller likvidation utan konkurs, skall av bolaget bildad pensionsstiftelses förmögenhet använ- das till fullgörande av stiftelsens främsta uppgift, att trygga bolagets perso- nal mot de ogynnsamma verkningar i pensionshänseende som upphörandet av bolagets verksamhet kan medföra. Stiftelseförmögenheten skall därvid, på sätt anförts redan vid 1 5, i första hand användas till betalning av ford- ringar på grund av pensionsrätt mot bolaget. I den mån tillgångar återstå efter det sådan betalning skett, skall av behållningen tilldelning ske till andra intressenter i stiftelsen.

Träder aktiebolag, till vilket hör pensionsstiftelse, i likvidation, skall un- der likvidationen, om ej överföring av stiftelsen sker till annat aktiebolag enligt bestämmelserna i 11 &, betalning av likvidatorerna erläggas till dem, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, så ock till pensions- stiftelsen för fordran, som avses i 2 &.

Då stiftelseförmögenheten iförsta hand skall tjäna till täckning av deras fordringar, som äga pensionsrätt mot bolaget, och endast en sedan dessa blivit tillfredsställda befintlig återstod av stiftelseförmögenheten skall komma andra intressenter i stiftelsen till godo, följer därav att rätt till ersätt- ning ur stiftelseförmögenheten bör tillkomma bolaget för vad av likvidato- rerna utgives till dem, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bola- get, såsom betalning för pensionsbelopp som förfalla under likvidationen och såsom gottgörelse för kapitalvärdet av pensionsrätten. Sedan sådan ersätt— ning utgått, skall av behållningen hos stiftelsen tilldelning ske till övriga in- tressenter i stiftelsen. Såsom gottgörelse till pensionstagare för pensionsrät- tens kapitalvärde kan ifrågakomma inköp av genast börjande livränta, mot— svarande pensionens belopp, och överlevelseränta till hans efterlevande eller ock ett kapitalbelopp, som godtages av pensionstagaren, intill köpeskillingen för sådana livräntor. Har anställd. som fått pensionsrätt sig tillförsäkrad av bolaget, på grund av härvid med tillämpning av oantastbarhetsprincipen stad- gade villkor fordringsanspråk mot bolaget, ehuru de för pensions utbekom- mande bestämda förutsättningarna, pensionsfallet, ännu ej inträtt, äger bo- laget jämväl rätt till ersättning ur stiftelseförmögenheten för vad av likvida- torerna utgivits såsom gottgörelse för fordringens kapitalvärde exempelvis för inköp av uppskjuten livränta eller överlevelseränta eller för pensionsför- säkring eller genom utbetalning av kapitalbelopp.

Då stiftelsen äger fordran hos bolaget som i 2 % avses, bör för vad sålunda av likvidatorerna utgives till dem, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, ersättning beredas bolaget genom avräkning av dessa utgifter å stiftelsefordringen med dårå upplupen ränta. Innan skifte av bolagets till- gångar må ske, helt eller delvis, skall bolaget till stiftelsen utbetala vad som efter sådan avräkning återstår av nämnda fordran med ränta. Överstiger vad likvidatorerna utgivit till dem, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, pensionsstiftelsen tillkommande fordran hos bolaget som i 2 %

• Sida 83
•  Original

avses med ränta, bör, om stiftelsen har annan egendom, bolaget av samma skäl som anförts vid 8 % äga rätt att erhålla betalning ur stiftelsens medel.

Rätt till ersättning ur stiftelseförmögenbeten bör ej tillkomma bolaget för utbetalning till andra än dem som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget. Bolaget skulle eljest kunna genom utbetalningar till andra intres- senter i stiftelsen helt eller delvis utesluta en sådan tillsynsm_vndigheten un— derställd tilldelning till dessa som avses i denna paragraf andra stycket.

För att stiftelsen skall kunna väl tillgodose sitt ändamål är det önskvärt, att likvidatorerna snarast möjligt genom inköp av livränta, överlevelseränta eller pensionsförsäkring eller annorledes på sätt ovan utvecklats gottgöra dem, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, och därefter ut- betala det belopp som återstår av stiftelsens fordran efter avräkning för bo- lagets utgifter. Innehållande av medel enligt 112 & aktiebolagslagen för ford- ran på grund av pensionsrätt mot bolaget bör ske endast i undantagsfall, främst om tvist uppkommit huruvida pensionstagare eller anställd har sådan fordran. För att såvitt möjligt den ordning, som sålunda framstår såsom önskvärd, skall komma att iakttagas, har lagberedningen ansett sig böra före- stå, att avräkning skall få ske allenast för utgifter som avses i 9 5 första styc- ket första punkten, men ej för medel som av bolaget vid skifte innehållas för betalning av pensionsfordran. Om hos bolaget medel innehållas för nämnda ändamål, böra emellertid hos stiftelsen medel innehållas till belopp motsvz - rande kostnaden för inköp av livränta eller överlevelseränta eller för pen— sionsförsäkring. Av dessa medel skall utbetalning till bolaget ske, i den mån likvidatorerna visa att de, exempelvis sedan tvist rörande pensionsfordran blivit avgjord, betalat förfallna pensionsbelopp samt verkställt inköp av liv- ränta för pensionstagaren intill det hos stiftelsen innehållna beloppet. För närvarande saknas i aktiebolagslagen bestämmelser om tryggande av medel som av bolaget vid skifte innehållas för den avsedde borgenärens räkning, men genom denna ordning vinnes iallt fall för pensionsborgenären den för- del, som i allmänhet måste följa därav att medel hos stiftelsen finnas till er— sättning av bolagets pensionsutgifter för honom intill det hos stiftelsen inne— hållna beloppet.

Stiftelsens fordran å belopp som återstår efter skedd avräkning skall, se- nast innan skifte av bolagets tillgångar helt eller delvis äger rum, av bolaget betalas till stiftelsen. Den rätt bolaget äger att hava fordran som i 2 & avses hos sig innestående upphör således vid skifte. Skulle betalning av fordrin- gen ej ske före skifte, är densamma förfallen till betalning och stiftelsen äger samma rätt som andra borgenärer att av bolaget söka betalning för fordrin- gen, eventuellt genom konkurs, samt att fordra skadestånd av likvidatorerna (135 % aktiebolagslagen) och efter omständigheterna mot aktieägarna göra gällande återbäringsskyldighet eller skadeståndsskyldighet (112 och 135 åå aktiebolagslagen).

Lagberedningen har ej ansett sig kunna föreslå att fordran, som i 2 5 av- ses, skall förfalla till betalning vid likvidationens början. Men det är natur- ligen med hänsyn till pensionsstiftelsens ändamål önskvärt, att likvidatorerna

Innehållande av malet en- ligt 112 5 aktiebolags- lagen.

Betalning till sti/telsen av fordran samt) 2 5 avses.

• Sida 84
•  Original

i mån av likvidationens fortskridande verkställa lämpliga avbetalningar ä fordringen. Detta är särskilt angeläget, om i avseende å de från bolaget ut- gående pensionerna fordringsrätt mot bolaget icke skulle föreligga för pen— sionstagarna utan dessa äro för pensionens utbekommande hänvisade till pensionsstiftelsen. Beredningen har därför föreslagit den bestämmelsen, att betalning av fordringens återstående belopp skall, utan oskäligt dröjsmål och senast innan skifte äger rum, av likvidatorerna erläggas till stiftelsen.

Om likvidationen verkställes med den skyndsamhet, som med hänsyn till bolagets förhållanden framstår såsom skälig, och jämväl i övrigt vid till- gångarnas försäljning och gäldens betalning så förfares att stiftelsens liksom övriga borgenärers intressen tillgodoses, synes det ej lämpligt att giva stiftel- sen rätt till ingripande. Skulle däremot vid egendomens försäljning eller gäl- dens betalning genom åtgärd eller försummelse av likvidatorerna stiftelsens intressen äventyras, exempelvis åtgärder vidtagas som innefatta uppenbart eftersättande av stiftelsens intressen till fördel för andra borgenärer, synes stiftelsen böra kunna till sitt skydd vidtaga samma åtgärder som annan bor- genär. Till de i utkastet i första stycket upptagna bestämmelserna, som för vinnande av större tydlighet omarbetats och fullständigats, har beredningen därför ansett sig böra foga ett stadgande av innehåll, att om genom åtgärd eller försummelse av likvidatorerna stiftelsens rätt och bästa uppenbarligen äventyras, fordran som i 2 & avses skall genast vara förfallen till be-

. talning.

Ttlldelning ur Sedan likvidationen avslutats — under vilken de, som äga fordran på

%;;fäfxnåz; grund av pensionsrätt mot bolaget, måste antagas hava i allmänhet blivit andra stycket. förnöjda för sina fordringar och betalning av vad som efter företagen av- räkning återstår av stiftelsens fordran hos bolaget hava ägt rum _ skall av den behållning som uppkommit för stiftelsen tilldelning efter billighet ske till övriga intressenter i densamma d. v. s. till pensionstagare, som utan att äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget faktiskt åtnjutit pension, samt till dem, som voro eller varit anställda hos bolaget och ej på grund av- ut- fästelse upptagande oantastbarhetsprincipen ägt fordran hos bolaget, samt till efterlevande efter anställda som i 1 % första stycket omförmälas. Förslag till delning skall enligt 14 % upprättas av styrelse eller god man för pensions- stiftelsen och underställas tillsynsmyndigheten för prövning och fastställelse. Hinder bör emellertid icke föreligga mot att, därest på grund av tvist angå— ende pensionsfordran eller av annan orsak storleken av stiftelsens behållning ej utan väsentlig tidsutdräkt kan slutligen bestämmas, tilldelning redan in- nan likvidationen bragts till slut sker av medel, som på grund av omständig- heterna kunna med trygghet beräknas motsvara behållning hos stiftelsen, och att följaktligen successiv delning företages efter vad i 14 % tredje stycket är stadgat.

Med anledning av vad socialstyrelsen och svenska arbetsgivareföreningen yttrat därom, att billigheten fordrade att vid delningen hänsyn toges till av bolaget beträffande pensionering tillämpade grunder, har lagberedningen an- sett sig böra, jämte de omständigheter som enligt utkastet skulle vid till-

• Sida 85
•  Original

delningen särskilt beaktas, nämligen anställningens beskaffenhet, anställ— ningstidens längd, ålder och de med anställningen förbunda löneförmåner, ytterligare upptaga »anställningsvillkor». Vid tilldelningen bör således be— aktas den pensionering, som bolaget själv tillämpat, antingen i anslutning till ett av bolaget för de anställda antaget pensionsreglemente eller till sär- skilda utfästelser till de anställda (1. v. 5. de för'dem gällande anställnings- villkoren, eller ock utan utfästelser rent faktiskt i sitt förhållande till per— sonalen. Tilldelning skall således ske till pensionstagare, som utan att äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget faktiskt åtnjutit pension från detta, samt till dem som voro eller varit anställda hos bolaget och som på grund av utfästelse skolat äga pensionsrätt om de uppnått pensionsåldern men som, då oantastbarhetsprincipen ej ingått i utfästelsen, icke ägt ford- ran mot bolaget. Vidare skall tilldelning äga'rum till dem, som utan att pen- sionsutfästelse givits dem kunnat på grund av sin anställning påräkna att komma i åtnjutande av en av bolaget faktiskt tillämpad pensionering, så ock till efterlevande efter pensionstagare och anställda, som på grund av anställ- ningsvillkor eller faktiskt tillämpad pensionering kunnat beräkna att er- hålla pension från bolaget. Tilldelning bör ock ske till andra, som inne- hava eller innehaft anställning hos bolaget eller som äro efterlevande till an— ställda, i den mån tilldelning av pension eller pensionsbidrag enligt rådan- de allmän åskådning framstår såsom från social och humanitär synpunkt grundad.

Om den behållna stiftelseförmögenheten lämnar tillgång därtill, bör del- ningen verkställas sålunda, att envar' av dem, som enligt vad nu är sagt framstår såsom intressent i stiftelsen, tilldelas det belopp som skäligen bör på honom belöpa med tillämpning, vid kapitaliseringen av pensioner och pensionsbidrag, av de försäkringstekniska beräkningsgrunder som enligt vad i 8 % sista stycket stadgas skola fastställas av Kungl. Maj:t. Det bör ej anses uteslutet, att vid denna fördelning bidrag lämnas jämväl till sådana pensions- tagare och anställda, vilka erhållit betalning för fordran på grund av pen- sionsrätt mot bolaget, om de dem tillförsäkrade pensionerna framstå såsom oskäligt små och tillgång finnes till en ökning av dessa samtidigt som andra rimliga intressen kunna tillgodoses. Om åter behållningen ej räcker för tillgodoseende till fullo av alla intressenter i stiftelsen, skulle understundom en proportionell nedsättning av vad som skolat belöpa på var intressent ej vara ändamålsenlig och icke överensstämma med vad som från social och humanitär synpunkt framstår såsom billigt och riktigt. I sådant fall synes den föreslagna regeln, att tilldelning skall ske efter billighet med hänsyn främst till anställningsvillkor, anställningens beskaffenhet, anställningstidens längd, ålder och de med anställningen förbundna löneförmåner, enligt lag- beredningens mening i allmänhet böra föranleda därtill, att i första hand de personer tillgodoses, som faktiskt åtnjutit pension. I fråga om anställda och efterlevande till anställda synes billigheten i allmänhet kräva, att de böra äga företräde, som omfattats av pensionsutfästelser ehuru fordran mot bola- get för dem ej uppkommit, framför dem, som skolat omfattas av en rent

• Sida 86
•  Original

Överskott till svenska aktie- bolagens pen— sions— och understöds- fond.

faktisk pensionering, och de. senare synas böra i allmänhet äga företräde framför dem, som ej skulle hava omfattats av en sådan faktisk pensione- ring utan allenast av en pensionering som enligt rådande allmän åskåd- ning bort äga rum. Beträffande va' av dessa grupper torde billigheten tala för att de särskilt tillgodoses som stå nära den ålder vid vilken pension slm- lat eller bort tillkomma dem. I fråga om anställda, för vilka sådan hän- delse ej inträffat att de skola komma eller bort komma i åtnjutande av pension, bör således oantastl)arhetsprincipen äga tillämpning, i den mån den ej bör träda tillbaka för den företrädesrätt, som enligt lagberednin- gens mening bör gälla för dem som faktiskt åtnjutit pension eller stå nära den ålder vid vilken pension skolat eller bort tillkomma dem.

Såsom vid 1 % framhållits torde i allmänhet billighetsgrunder ej tala för fainiljepensionerings utsträckande till andra efterlevande till anställd än änka och barn under viss ålder samt i vissa fall till frånskild hustru efter anställd, som vid äktenskapsskillnaden tillerkänts rätt till underhåll av den- ne. I frfga om tilldelning till änka, barn eller frånskild hustru synes böra tjäna till ledning vad om fördelning av familjepension för efterlevande till befattningshavare i statens tjänst föreskrives i allmänna familjepensions- reglementet den 16 oktober 1936 (nr 542). Beträffande änka och barn under viss ålder har där föreskrivits, att när jämte änka finnes ett barn, det grund- belopp, som tillkommer änka såsom ensam pensionstagare, skall höjas med femtio procent, och att när jämte änka och ett barn finnas ytterligare barn, grundbeloppet skall därutöver höjas med tjugo procent för vart av dessa barn. Om efter befattningshavare finnes jämte änka frånskild hustru, som förklarats vara berättigad till familjepension, skola de erhålla hälften var av grundbeloppet. Finnas barn efter anställd, vilkas mor ej är i livet eller saknar pensionsrätt, eller finnas barn i olika äktenskap, torde vid tilldel- ningen ledning jämväl böra hämtas av de för sådant fall i allmänna pen— sionsreglementet givna bestämmelser.

Den efterlevande make eller frånskild make tillkommande andelen i famil— jepension utgår enligt nämnda reglemente [2 &) för livstiden, såframt ej ma— ken ingår nytt äktenskap. Vid kapitalisering bör sådan pension, som vid tid- punkten för kapitaliseringen fortfarande utgår — med bortseende från att pensionen vid periodisk betalning kunnat komma att upphöra på grund av omgifte — behandlas såsom en livsvarig livränta. Någon återbäringsskyldig- het vid omgifte synes lika litet böra ifrågakomma beträffande sådant upp- buret kapitalbelopp som beträffande ett till frånskild make en gång för alla utgivet underhållsbidrag (giftermålsbalken 11 kap. 26 å). Såvitt angår den barn efter anställd tillkommande andelen i familjepension bör kapitalisering av denna ske med hänsyn till det antal år, under vilka pension efter förhål- landena finnes böra utgå för barnet.

Skulle stiftelsens medel vid en skälig tilldelning till dem, som framstå så- som intressenter i stiftelsen, ej helt förbrukas, bör enligt lagberedningens mening överskottet ej återgå till bolaget utan tillfalla en allmän fond, svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond, Om vilken bestämmelser med—

• Sida 87
•  Original

delas i 35 &. Även om en föreskrift härom endast sällan skulle komma till tillämpning, torde föreskriften dock hava den stora betydelsen, att genom densamma undanröjes en frestelse, som eljest under vissa förhållanden skulle kunna tänkas uppstå för bolaget att före avvecklingen av sin rörelse söka ordna sina personalförhållanden sålunda att ett överskott vid bolagets upp- lösning verkligen uppkommer oeh äterföres till bolaget. Fara för att åt- gärder, som en gång vidtagits för de anställdas tryggande, icke respekteras kan uppstå, exempelvis i fall då ett bolag förvårvas av nya ägare vilkas av- sikt är att avveckla rörelsen. Den föreslagna bestämmelsen kan i en sådan för de anställda riskfylld situation utgöra ett betydelsefullt stöd för dem. Att vinstmedel, som en gång överförts från bolaget till pensionsstiftelsen, ej återgf till bolaget utan definitivt äro anslagna till välfärdsändamål, torde även underlätta genomförandet av vissa skattelindringar såväl till förmån för bolaget som stiftelsen, vilka synas vara erforderliga för att syftet med ifråga 'arande lagstiftning skall kunna förverkligas.

Av statskontoret, svenska arbetsgivare/'öreningen och svenska försäkrings— föreningen har ansetts, att denna bestämmelse borde utgå och återstående medel tillföras bolaget, bl. a. av det skäl att faran för att dessa medel skulle gå till ett för bolaget främmande ändamål kunde befaras minska benägen- heten att verkställa överföringar, och det har framhållits, att slutttelindrin- gar dock borde vara motiverade, därest efterbeskattning stadgades för be- lopp som återginge till bolaget.

Lagberedningen inser väl, att sådana farhågor kunnat uppstå, men ifrågc - sätter, huruvida grund till dylika farhågor föreligger därest till fullo be— aktas lagförslagets tanke att stiftelsen skall tjäna till tryggande ej blott av utgående pensioner utan även av pensionsbidrag till anställda, som före pensionsåldern lämna bolaget, bestämt med hänsyn till anställningstiden en- ligt oantastbarhetsprincipen. Vid nedgång av ett bolags rörelse och därmed av antalet anställda kan en successiv användning av stiftetseförmögenhe- ten för pensionsändamål ske genom utbetalning av pensioner eller inköp av livräntor åt pensionstagare eller överlevelseräntor åt efterlevande samt inköp av livräntor åt eller pensionsförsäkring av avflyttande anställda. Skul— le ett mera omedelbart upphörande av bolagets verksamhet äga rum, torde ock i de flesta fall stiftelseförmögenheten komma att helt förbrukas, om ej blott pensionstagare utan även de anställda tillgodoses på sätt med förslaget avses. Lagberedningen, som av förut angivna skäl anser den föreslagna be- stämmelsen vara av stor betydelse för de anställda och för en tillfredsstäl- lande lösning av de med den föreslagna stiftelseformen förbundna beskatt- ningsfrågorna,1 har därför utgått ifrån att bestämmelsen knappast kommer att få någon avsevärdare betydelse för bolag, som vilja lojalt befordra en användning av stiftelsens medel för dess ändamål, och har ansett sig böra bibehålla densamma. Däremot har beredningen ansett regeln i 16 å utkastet, att behållningen hos annan personalstiftelse än pensionsstiftelse vid bolagets

* Jfr. s. 150—153.

• Sida 88
•  Original

upplösning skall tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och understöds- fond, böra undergå omarbetning. Tredje Då det är och under en avsevärd tid framåt kommer att vara för aktie- Stycm' bolagen betungande att jämte bestridandet av löpande pensionsutgifter av— sätta medel till tryggande av kommande pensionsutbetalningar, måste det antagas, att under åtskilliga år i avsevärd utsträckning pensionsstiftelsernas förmögenhet ej kommer att uppbringas till så stort belopp, att förmögenheten räcker till full täckning av utfäst pensionsrätt eller av faktiskt utgående pen— sioner till personalen. Från samhällelig synpunkt är det naturligen av vikt att, där en fullständigt genomförd pensionering icke kan tryggas genom pen- sionsstiftelsen, täckning genom densamma först beredes lägre pensionsbe- lopp, innan täckning gives för högre. Och ett hänsynstagande härtill synes så mycket mera påkallat, som för stiftelseförmögenhetens skyddande infö— randet av en förmånsrätt för sådan fordran som i 2 & avses —— på sätt tidigare framhållits —— framstår såsom önskvärt. Lagberedningen anser sig därför böra föreslå, att företrädesrätt till betalning ur pensionsstiftelses förmögenhet skall tillkomma intressent i stiftelsen för pension allenast intill ett visst i lagen bestämt belopp. I detta hänseende synes för anställds pension ett be- lopp av 6000 kronor vara lämpligt. Detta belopp överensstämmer med svenska personal-pensionskassans normalplan och tillämpas även eljest inom den frivilliga pensionsförsäkringen. I fråga om familjepension har beloppet för ensam pensionstagare, exempelvis änka eller ett barn efter anställd, an- setts böra bestämmas till en tredjedel av egenpension eller 2 000 kronor. För det fall att efter anställd flera än en pensionstagare finnas, har lagbered- ningen vid beloppets bestämmande ansett sig böra tillämpa de normer som fastställts i allmänna familjepensionsreglementet. Lagberedningen föreslår följaktligen ett belopp av 2 000 kronor åt en pensionstagare (änka eller ett barn efter anställd), 3 000 kronor åt två pensionstagare (änka och ett barn eller två barn efter anställd), och åt flera pensionstagare ytterligare 400 kro- nor för var av det överskjutande antalet pensionstagare. Där såväl efter- levande make som ock frånskild make vilken må anses avsedd med pen- sionsutfäst-elsen finnes, skola i överensstämmelse med vad förut anförts dessa härvid räknas såsom en pensionstagare. Vid likvidation skall således till den, som äger fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, utgivas full be- talning för den pension han äger utbekomma av bolaget. Men ersättning för denna utgift genom avräkning å stiftelsens fordran hos bolaget eller utbe- talning ur stiftelseförmögenheten må bolaget åtnjuta allenast för vad av ut- giften motsvarar betalning av pension till belopp varom i denna paragraf sista "stycket stadgas d. v. s. beträffande förutvarande anställd som exempelvis äger av bolaget uppbära en pension ä 8 000 kronor allenast efter 6 000 kro- nor. Finnes efter avräkningen återstående fordran som i 2 % avses, skall den utbetalas till stiftelsen. Därefter skall tilldelning äga rum enligt andra styc- ket. Skulle därvid överskott uppkomma, skall av detta utbetalning ske till bolaget till täckning av vad av likvidatorerna utbetalats till pensionsberät- tigade utöver det belopp, för vilket ersättning utgått till bolaget. Och tyd-

• Sida 89
•  Original

ligt är, att vid den tilldelning efter billighet, som skall ske enligt andra stycket —— vid vilken i allmänhet tillgång ej kommer att finnas till pensioner överstigande de i sista stycket första punkten angivna högre belopp ej bör givas personer som i nämnda stycke avses än att en motsvarande höjning kan beräknas för pensionsberättigade, å vilka tillämpning skett av bestäm- melserna i sista stycket första punkten, så att ytterligare ersättning efter motsvarande pensionsbelopp beredes bolaget för de till nämnda pensions- berättigade gjorda utbetalningar.

Med hänsyn till bestämmelserna i förevarande paragraf sista stycket måste det antagas, att en till ett aktiebolag hörande pensionsstiftelse i allmänhet ej kan bereda erforderlig trygghet för pension å högre belopp. I fråga om så- dan pension torde emellertid den lämpligaste ordningen vara dess betryg- gande genom försäkring. Mera betydande pensioner utgå i allmänhet endast till någon eller några befattningshavare i bolaget och skulle betyda en myc- ket ojämn belastning av pensionsstiftelsen. Även från denna synpunkt synes det riktigt att en sådan pension tryggas genom försäkring.

10 5.

I förevarande paragraf hava bestämmelser upptagits rörande användnin- * gen av allmän pensionsstiftelses tillgångar, i händelse det aktiebolag, till vil- ket stiftelsen hör, försättes i konkurs.

Då aktiebolag försättes ikonkurs, inträder för den, som äger fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, rätt att i konkursen erhålla utdelning ej blott för oguldna före konkursen förfallna pensionsbelopp och pensionsbe- lopp, som under konkursen förfalla intill den dag från vilken tiden för klan- der mot utdelningsförslaget är att räkna, utan även — enligt reglerna i 139 & konkurslagen om uppskattningen av icke förfallen fordran å livsvarig liv- ränta — för kapitalvärdet nämnda dag av pensionsrätten för tiden därefter, beräknat efter en räntefot av fem procent om året och med användande av den dödlighets- och livslängdstabell för riket, som av vederbörande myndighet sist blivit utgiven. Denna regel gäller ej blott beträffande pensionstagare, som åtnjuter pensionsrätt på grund av förutvarande anställning hos bolaget, utan även beträffande pensionstagare, som är efterlevande make eller från— skild make efter anställd och vilkens pensionsrätt efter vad förut nämnts bör behandlas såsom livsvarig livränta. Är pensionstagaren barn efter an- ställd, skall dess fordran på andel i familjepension kapitaliseras såsom liv- ränta på viss tid med användning av för sådant fall tillämplig tabell. Har anställd erhållit utfästelse om pension vi-d framdeles inträffande tidpunkt och äro med utfästelsen förknippade villkor, varigenom oantastbarhetsprin- cipen blivit helt eller i viss utsträckning godkänd, exempelvis att den an- ställde skall efter visst antal tjänsleår vara berättigad att vid avflyttning er- hålla vad på hans tjänstetid belöper av pensionsrättens värde, synes det vara naturligt att, om anledning ej föreligger till annan tolkning av avtalets in- nebörd, tillerkänna den anställde fordran i konkursen till belopp motsvarande pensionsutfästelsens kapitalvärde, beräknat efter samma grunder, som efter

Använd- ningen av allmän pen- sionsstiftelses tillgångar vid bolagets Icon- kura. Utdelningen i konkursen för pensiona- fordran.

• Sida 90
•  Original

vad ovan utvecklats i motiven till 8 & böra tillämpas vid pensionsreservens bestämmande. Vid beräkningen måste dock den i 139 & konkurslagen före- skrivna räntefoten av fem procent om året användas.

Pensionsstif- Hör till aktiebolag som försättes i konkurs allmän pensionsstiftelse, bör 121135?! 8,11ng den företrädesrätt till betalning ur stiftelseförmögenheten som enligt försla— kursen som get skall tillkomma dem som äga fordringar på grund av pensionsrätt mot ”mdgaldmm' bolaget —— med hänsyn till förslagets ståndpunkt att stiftelseförmögenheten i första hand skall utgöra säkerhet för bolagets pensionsskulder — vara be- roende därav, att betalningsrätt i konkursen tillkommer dem för de pensions- fordringar de vilja göra gällande. Ingen annan än den, vars påstående om fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget godkänts i konkursen, bör hava företrädesrätt till betalning av stiftelsen, liksom å andra sidan den, vars påstående godkänts i konkursen, bör äga företrädesrätt till betalning ur stiftelsen för den pensionsfordran, för vilken han njutit betalningsrätt i kon- kursen, iden lnån densamma ej guldils genom utdelning. Då den omstän- digheten, att betalningsrätt'i konkursen tillerkännes den som bevakat pen- sionsfordran, medför att betalningsräit subsidiärt tillkommer honom mot stiftelsen, bör jäv mot bevakningen kunna göras ej blott av pensionsberätti- gade, som bevaka pensionsfordringar i konkursen, utan jämväl för andra in- tressenter i stiftelsen, som icke äga bevakningsrätt i konkursen för pensions- fordringar. Det synes emellertid tillräckligt, att för 'altningsorganet för pen- sionsstiftelsen — styrelsen eller gode mannen för stiftelsen — i detta hänseen- de företräder dessa intressenter. Även om stiftelsen icke äger fordran somi 2 & avses och styrelsen eller gode mannen för stiftelsen följaktligen ej efter be- vakning av sådan fordran kan å stiftelsens vägnar framställa jäv mot andra be 'akningar, bör styrelsen eller gode mannen äga föra talan i konkursen. Pensionsstiftelsen bör på grund av den betalningsskyldighet, som subsidiärt åvilar stiftelsen gentemot dem vilkas pensionsfordringar godkännas i kon- kursen, tillerkännas samma ställning i konkursen som medgäldenär. Styrel- sen eller gode mannen för stiftelsen bör följaktligen även äga, jämte den som har pensionsfordran, bevaka denna och framställa anmärkningar mot andra bevakningar. Skulle pensionsstiftelsen under konkursen utbetala för- fallande pensionsbelopp, bör utdelningen för dessa tillfalla stiftelsen. De i 100 och 134—136 åå konkurslagen upptagna bestämmelserna böra äga till- lämpning å stiftelsen. Lagberedningen föreslår därför, att i förevarande pa- ragraf första stycket upptages en bestämmelse av innehåll, att där aktiebo— lag, till vilket hör allmän pensionsstiftelse, försättes i konkurs, skall i fråga om fordringar, som tillkomma pensionstagare och anställda på grund av pensionsrätt mot bolaget, vad enligt konkurslagen gäller beträffande med- * gäldenär äga motsvarande tillämpning ä pensionsstiftelsen. Andra stycket. Dä stiftelseförmögenheten iförsta hand skall tjäna till täckning av deras anspråk, som äga fordran mot bolaget, och i andra hand, sedan dessa blivit tillfredsställda, komma andra intressenter till godo, följer därav, såsom av beredningen utvecklats vid 9 5, att bolaget bör äga rätt till ersättning ur stiftelseförmögenheten för vad som utgives till den som äger fordran på

• Sida 91
•  Original

grund av pensionsrätt mot bolaget. Om istiftelseförmögenheten ingår fordran, som i 2 % avses, bör stiftelsen icke äga uppbära utdelning å densamma, i den mån utdelning i konkursen utgår å där bevakade pensionsfordringar. Från utdelning till pensionsstiftelsen för fordran hos bolaget, som i 2 % avses, bör således avdragas vad som utdelas å fordringar på grund av pensionsrätt mot bolaget. Skulle utdelningen å sådana fordringar överstiga vad i konkursen belöper å fordran, som avses i 2 %, bör, om stiftelsen har annan egendom än dylik fordran, medel till mots 'arande belopp utbetalas till konkursboet. Be— stämmelser härom ha upptagits i förevarande. paragraf andra stycket. Vad sålunda stadgas gäller naturligen vare sig utdelningen tillfaller de pensions- berättigade själva eller på grund av betalning från stiftelsen denna.

Till belysning av bestämmelsens innebörd torde kunna anföras följande exempel, därvid bortses från det i förevarande paragraf fjärde stycket av- sedda fallet:

1) Den förmögenhet, som tillkommer ett aktiebolags allmänna pensions- stiftelse uppgår till 200000 kronor, därav 140 000 kronor är fordran hos bolaget som i 2 % avses och 60 000 kronor annan egendom. De pensions- fordringar, för vilka betalningsrätt godkänts i konkursen, motsvara enligt 139 & konkurslagen sammanlagt 120000 kronor. Å sistnämnda fordringar utgår utdelning 20 000 kronor med förmånsrätt jämlikt 17 kap. 4 % handels- balken enligt den av lagberedningen föreslagna lydelsen samt ytterligare utan förmånsrätt 50000 kronor. Vid sådant förhållande äger stiftelsen i kon- kursen för sin fordran lyfta på densamma belöpande utdelning 70000 (140 000—70 000) kronor. Då i förevarande fall utdelning antagits utgå med 50 0/0 för oprioriterade fordringar och följaktligen nämnda belopp 70 000 kronor till fullo utgår på grund av den förmånsrätt, som enligt bered- ningens förslag skall tillkomma stiftelsens fordran jämlikt 17 kap. 11 & han— delsbalken, står hos stiftelsen ett belopp av 130 000 kronor efter avdrag för förvaltningskostnader till förfogande för fördelning. Av nämnda medel äga de, som i konkursen njutit betalningsrätt för pensionsfordringar, företrä- desrätt till utbekommande av sammanlagt 50 000 (120 000 — 70 000) kronor. Återstoden må användas för tilldelning till andra intressenter.

2) Om stiftelseförmögenheten uppgår till 200000 kronor, därav 60000 kronor är stiftelsefordran hos bolaget och 140 000 kronor annan egendom, samt de pensionsfordringar, för vilka betalningsrätt godkänts i konkursen, motsvara liksom i föregående exempel 120000 kronor — varav utdelning 20 000 kronor utgår med förmånsrätt jämlikt 17 kap. 4 % handelsbalken_ äger, om år pensionsfordringarna utdelas sistnämnda belopp jämte ytterligare utan förmånsrätt 50 000 kronor, stiftelsen i konkursen icke uppbära någon utdelning å stiftelsefordringen, och för det belopp, varmed den samman- lagda utdelningen 70000 kronor överstiger vad i konkursen belöper å stif- telsefordringen 60 000 kronor, eller 10000 kronor bör konkursboet äga ut- bekomma ersättning från stiftelsen. Till fördelning mellan borgenärer, vilka njutit betalningsrätt i konkursen för pensionsfordringar, och övriga intres-

• Sida 92
•  Original

Tredje stycket.

senter återstår 130000 (140 000 _ 10000) kronor med avdrag för förvalt- ningskostnader.

Sedan vid konkursens avslutande utdelningarna å fordringar på grund av pensionsrätt mot bolaget och å fordran, som i2 % sägs, blivit tillgängliga för lyftning och eventuellt utbetalning från stiftelsen till bolaget skett enligt förevarande paragraf andra stycket andra punkten, skall fördelning av stif- telsens medel företagas efter vad i tredje stycket föreskrives. Därvid skall tilldelning först ske till dem, vilka njutit betalningsrätt i konkursen för ford- ringar på grund av pensionsrätt mot bolaget, i den mån betalning till dem ej utgått i konkursen. Tilldelningen till dem bör, om stiftelsens medel icke räcka, bestämmas i förhållande till nämnda fordringar och med beaktande av den förmånsrätt som i konkursen tillerkänts dem, så att de i första hand erhålla full eller proportionell täckning av pensionsfordran, som utgår med förmånsrätt enligt 1.7 kap. 4 & handelsbalken, och i andra hand full eller proportionell täckning av pensionsfordran som är oprioriterad.

Skulle medlen ej åtgå vid tilldelningen till dem, som sålunda äga före- trädesrätt till betalning ur stiftelsens tillgångar, skall med återstoden förfa- ras på sätt i 9 % andra stycket är stadgat för fall av bolagets likvidation utan konkurs. Vid tillämpningen av stadgandena i nämnda lagrum bör emeller- tid beaktas, att den i 139 % konkurslagen upptagna regeln om beräkningen av kapitalvärdet av livränta för närvarande med hänsyn till ränteläget med- för, att det belopp, för vilket betalningsrätt i konkursen tillerkännes den som har fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, Väsentligt understi- ger det belopp som erfordras till inköp av en livränta, motsvarande pensio- nen. Enligt utkastet till motiv till förevarande paragraf avsåg lagberednin- gen, att vid tilldelningen efter billighet med tillämpning av bestämmelserna i 9 5 andra stycket tilldelning skulle äga rum jämväl till dem, som njutit be— talningsrätt i konkursen för fordringar på grund av pensionsrätt mot bolaget, för utjämning av den skillnad som kan föreligga mellan pensionsrättens be- räknade kapitalvärde och priset för en motsvarande livränta. Om den ord- ning, i vilken sådan tilldelning enligt lagberedningens mening billigtvis bor- de äga rum, förekom intet särskilt uttalande. Socialstyrelsen och kommit- tén för pensionering av i enskild tjänst anställda hava emellertid i sina ytt- randen uttalat den uppfattningen, att de borgenärer, vilka njutit betalnings- rätt i konkursen för fordringar på grund av pensionsrätt mot bolaget, borde äga företrädesrätt till betalning ur stiftelsens tillgångar jämväl för belopp som erfordras till dylik utjämning. Med anledning härav vill lagberednin- gen framhålla, att de för betalning av pensionsfordringar gällande rättsreg- ler innebära, att gäldenärens konkurs medför både rätt och plikt för den, som äger fordran på grund av pensionsutfästelse, att såsom betalning mot- taga ett kapitalbelopp, beräknat på sätt stadgas i 139 & konkurslagen, medan sådan borgenär eljest icke är skyldig mottaga ett kapitalbelopp såsom gott- görelse för sin fordran utan kan kräva en livränta motsvarande pensionen, vars inköp för närvarande betingar ett högre belopp. Å andra sidan kom- mer den, för vilken enligt gällande rättsgrundsatser fordran på grund av pen-

• Sida 93
•  Original

sionsutfästelse redan uppkommit vid gäldenärens konkurs, på grund av sin rätt till utdelning i konkursen att intaga en mycket gynnad ställning fram- för dem, för vilka fordran på grund av pensionsutfästelse ännu ej "uppkom- mit. Att på sätt socialstyrelsen och kommittén föreslagit ytterligare utsträcka den företrädesrätt till betalning, som enligt förslaget tillkommer pensionsbor- genär, synes lagberedningen därför möta vissa betänkligheter. Emellertid vill beredningen påpeka, att den ändring, vilken av skäl som utvecklats i motiven till 9 g — vidtagits i nämnda paragraf andra stycket, föranleder, att vid den tilldelning, som bör äga rum till dem som äga pensionsutfästelse fram- för dem som allenast omfattats av en faktisk pensionering, tilldelning bör ske till pensionsborgenärer för utjämning av ovan nämnda prisskillnad. Med den lydelse 9 5 andra stycket erhållit i förslaget, synes därför tillsynsmyn— digheten hava erhållit möjlighet att i den utsträckning som i varje fall fin- nes vara skälig tillgodose pensionsborgenärs berättigade krav i det av social- styrelsen och kommittén anmärkta hänseendet.

Även vid användningen i aktiebolags konkurs av pensionsstiftelses till- gångar böra de regler iakttagas som föreslagits i 9 & sista stycket. Skulle av bolaget lämnade pensionsutfästelser avse högre årliga pensioner än som angivas i 9 % sista stycket, må således för utdelning till dem, som äga ford- ringar på grund av pensionsrätt mot bolaget, avdrag från utdelningen till pensionsstiftelsen för fordran, som i 2 & avses, eller utbetalning till konkurs— boet från stiftelsen enligt bestämmelserna i denna paragraf andra stycket icke ske för större del av utdelningarna än som motsvarar pensioner till de i 9 % sista stycket angivna belopp. Företrädesrätten för dem, som njutit betal- ningsrätt i konkursen för fordringar på grund av pensionsrätt mot bolaget, till tilldelning ur stiftelsens medel, må ej heller gälla för pension till högre be— lopp än i9 5 Sista stycket angivits. Först om överskott uppkommer vid den fördelning av behållningen hos stiftelsen, som skall ske enligt denna paragraf tredje stycket, kan ytterligare tilldelning till dem, som njutit betalningsrätt i konkursen för fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, och utbetal- ning till konkursboet från stiftelsen äga rum. Härutinnan får beredningen hänvisa till vad som yttrats i motiven till 9 % sista stycket.

Bestämmelser rörande det fall, att av bolaget lämnade pensionsutfästelser avse högre årliga pensioner än som angivas i 9 & sista stycket, hava upptagits iförevarande paragraf fjärde stycket.

Vid överföring av pensionsstiftelse från ett aktiebolag till ett annat i sam- band med överlåtelse av rörelsen enligt bestämmelser, som föreslåsi 11 %, må förbehåll träffas om företrädesrätt till betalning ur stiftelsen för pen- sionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda hos det bolag från vilket överföringen sker. Hör till aktiebolag som försatts i konkurs allmän pensionsstiftelse, vilken sålunda Överförts från annat bo- lag, skall beträffande yrkande av den, som äger fordran på grund av pen- sionsrätt mot bolaget, om företrädesrätt till betalning ur stiftelsen på grund av sådant förbehåll i tillämpliga delar gälla vad om förmånsrättsyrkande är

Fjärde stycket.

Femte stycket.

• Sida 94
•  Original

stadgat i konkurslagen. Yrkandet skall således göras i bevakningshandlin- gen och jäv mot yrkandet må framställas i vanlig ordning. Agqudleller De i denna paragraf andra, tredje och fjärde styckena föreslagna bestäm» båggång; melserna avse det fall då bolagets konkurs avslutas i vanlig ordning genom kurS- utdelning. Aktiebolags konkurs kan emellertid avslutas jämväl genom ac- ! kord eller förlikning, men skall i sådant fall, liksom då efter slututdelning ( tillgångar återstå, likvidation verkställas (119 & aktiebolagslagen). Ackord * eller förlikning i aktiebolags konkurs torde därför endast i undantagsfall förekomma. Särskilda bestämmelser om pensionsstiftelsens ställning vid ac- kord eller förlikning har beredningen ej ansett erforderliga. Av stadgandet i förevarande paragraf första stycket följer, att om i konkursen bjudes ackord, samma rösträtt och rätt att bestrida ackordets fastställande, som enligt konkurslagen tillkommer medgäldenär (169 och 182 åå konkurslagen), även tillkommer pensionsstiftelse. I fråga om utbetalningar som av konkurs- boet gjorts till dem, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, skall i avseende å likvidationen gälla vad i 9 & stadgas om utbetalningar som verkställts av bolaget. Har konkursen avslutats genom förlikning, bör för— likningen tillerkännas samma rättsverkan i avseende å pensionsborgenärer- nas ställning till pensionsstiftelsen som beträffande betalningsrätt mot med-

gäldenär.

Ackord utan Enligt lagen om ackordsförhandling utan konkurs kan annat aktiebolag konkurs' än bank- och försäkringsaktiebolag erhålla ackord som i nämnda lag avses. Även sådant ackord torde ytterst sällan förekomma för aktiebolag, med hän- syn till aktiebolags skyldighet enligt 97 % aktiebolagslagen att träda i likvi- dation när aktiekapitalet till viss del gått förlorat. Att giva närmare regler för det sällsynta fall, att för aktiebolag till vilket hör pensionsstiftelse ac- kord kommer till stånd utan konkurs, har ej synts erforderligt. Lagbered- ningen har ansett sig böra föreslå allenast upptagande i förevarande paragraf sista stycket av den bestämmelsen, att pensionsstiftelsens förmögenhet eller del av denamma må fördelas mellan pensionstagare och anställda eller ef- terlevande till pensionstagare och anställda hos bolaget, i den mån det med hänsyn till stiftelsens ändamål och föreliggande omständigheter finnes på— kallat. Av styrelse eller god man för stiftelsen upprättat delningsförslag skall enligt 14 å andra stycket prövas av tillsynsmyndigheten. Vid en sådan del- ning torde skäligen tilldelning kunna ske efter billighet till pensionstagare, som genom ackordet endast fått täckning för en del av utgående pension (36 % lagen om ackordsförhandling utan konkurs), ävensom till anställda och efterlevande till anställda, vilkas ställning i pensionshänseende försäm— rats. !

11 &. Överföring av I de ganska vanliga fall, då ett aktiebolag överlåter sin rörelse med där-

(Lillian/526 till hörande tillgångar och skulder till ett annat aktiebolag, kan det ej sällan

å annat bolag komma att framstå såsom önskvärt, att samtidigt som det senare helt eller

725327; i väsentlig omfattning övertager det förras personal och dess förpliktelser telse av

• Sida 95
•  Original

mot denna, jämväl en av detta bolag inrättad pensionsstiftelse må överföras till det andra bolaget. Ju mer det förvärvande bolagets övertagande av det förras tillgångar och skulder samt av den i rörelsen anställda personalen när- mar sig ett totalövertagande, desto mer skulle en överföring av en sådan pensionsstiftelse komma att framstå såsom välgrundad. Lagberedningen har därför ansett,_att i förevarande lagförslag möjlighet bör öppnas för ett ak- tiebolag, som inrättat pensionsstiftelse, att i samband med rörelsens överlå— telse till ett annat aktiebolag också överföra pensionsstiftelsen ä detta. Be- stämmelser härom meddelas i förevarande paragraf.

Överlåtelse av aktiebolags rörelse måste naturligen grunda sig på ett av bolaget genom behöriga representanter —— styrelse, särskilda firmatecknare, likvidatorer — träffat avtal med det bolag vartill överföringen sker. Huru- vida ett avtal, innefattande en så ingripande åtgärd som avhändelse av bola- gets rörelse, må ingås utan stöd av bolagsstämmobeslut och under vilka för- utsättningar ett dylikt beslut är giltigt är en allmän aktiebolagsrättslig fråga som icke kan upptagas till närmare behandling i detta sammanhang. Näm— nas må blott, att ett avtal innefattande totalföryttring av bolagets tillgångar, där ej samtliga aktieägare äro ense, i regel kan genomföras endast i sam- band med likvidation, varför ett före likvidationstillståndets inträde slutet avtal vanligen måste förses med det villkoret att bolagsstämman beslutar lik- vidation. Vidare måste understundom tagas med i beräkningen att en enligt 108 % aktiebolagslagen tillsatt god man kan komma att sätta sig emot trans- aktionen och att denna" därför även såtillvida bör göras villkorlig. Att ett av behöriga representanter för bolaget efter erforderligt bolagsstämmobeslut ingånget avtal skall föreligga har iförevarande paragraf uttryckts med orden »av bolaget». Avtal om överföring av en till bolaget hörande allmän pen- sionsstiftelse mä slutas allenast i samband med överlåtelsen av bolagets rörel- se och naturligen i samma ordning som avtalet om överlåtelsen.

Det är vidare uppenbart, att ett överförande av en pensionsstiftelse ej bör få äga rum, med mindre de pensionstagare och anställda, vilka äro intressen- ter i stiftelsen, ej "blott rättsligen utan också rent faktiskt erhålla lika god ställning efter det förvärvande bolagets inträde i det överlåtande bolagets ställe som de ägt tidigare. Att till betryggande härav utforma detaljbestäm— melser har synts lagberedningen icke vara möjligt. Däremot har lagbered— ningen ansett det böra krävas, ej blott att överföringen av pensionsstiftelsen biträdes av särskilt organ, styrelse eller god man för stiftelsen, utan även att överföringen godkännes av tillsynsmyndigheten, som vid sin prövning har att bevaka pensionstagares och anställdas rätt och bästa.

I denna paragraf första stycket första punkten uppställes såsom villkor för överföring av aktiebolags allmänna pensionsstiftelse dels att överföringen av stiftelsen skall ske i samband med överlåtelse av bolagets rörelse — en över- låtelse av en rörelsegren är således ej när det gäller allmän pensionsstiftelse tillräcklig — dels att det bolag vartill överföringen sker ikläder sig ansvarig- het såväl för bolaget åvilande skuld till stiftelsen som ock för betalningen av de pensioner som utgå från bolaget, på grund av utfästelse eller rent faktiskt

• Sida 96
•  Original

utan att utfästelse kan visas föreligga, samt för'bolagets utfästelser av pen- sion åt anställda samt åt efterlevande för vilka pensionsfall ej inträffat. Kra- vet på övertagande av ansvarigheten gentemot pensionstagare och anställda samt deras efterlevande bortfaller naturligen, i den mån deras rätt i annan ordning säkerställes. Särskilt i fråga om dem, till vilka pension redan utgår, torde det ofta framstå såsom lämpligt, att de säkerställas genom inköp av genast börjande livränta, och för övriga kan efter omständigheterna inköp av uppskjuten livränta eller överlevelseränta eller pensionsförsäkring komma i fråga. Tillsynsmyndigheten har naturligtvis att tillse att dylikt säkerstäl- lande sker, i den mån det är behövligt och lämpligt, särskilt i det fall då yr- kande därom framställes av vederbörande rättsägare. Förslagets ståndpunkt innebär emellertid, att pensionstagare och anställda icke hava ovillkorlig rätt att kräva dylikt säkerställande eller att, där sådant ej gives, vägra att god- taga det nya bolaget såsom ansvarigt för utgående pensioner och utfästelser i stället för det gamla ej ens då pensionstagaren eller den anställde har egen- skap av borgenär. Visserligen kan enligt allmänna rättsgrundsatser ett ut- byte av gäldenär icke ske utan borgenärens samtycke. Men när såsom i före- varande fall lagstiftningen tillägger borgenären särskilda förmåner i form av ökad säkerhet för hans fordrans utfående, synes det icke Obilligt, att borgenä- ren i gengäld kan få finna sig i ett utbyte av gäldenär —— i samband med en måhända av ekonomiska skäl nödvändig och för de anställda i allmänhet gag- nelig rörelseöverlåtelse — helst som rimliga krav på beaktande av borg-enä- rens rätt och bästa måste anses tillgodosedda genom att såväl ett särskilt or- gan för stiftelsen, vilket har till uppgift att företräda de med stiftelsen avsed— da personernas intressen, som en offentlig tillsynsmyndighet skall pröva trans— aktionen och vägra sin medverkan, om den befinnes äventyra dessa intressen.

Emellertid är det ej nog att stiftelsens och de pensionsberättigades rättsliga ställning icke försämras genom stiftelsens överföring till annat bolag. Stif- telseorganet och tillsynsmyndigheten måste ock pröva, huruvida det förvär- vande bolagets ekonomiska ställning är sådan att den erbjuder trygghet för fullgörande av övertagna förpliktelser. Vidare måste beaktas, att såsom förut framhållits i stor utsträckning inom aktiebolagen pensionering fak- tiskt äger rum av anställda och deras anhöriga utan bindande utfästelser från bolagets sida och att med pensionsstiftelsen avses att trygga även såda- na personers intressen. Tillsynsmyndigheten bör tillse, särskilt där stiftel- seförmögenheten skulle lämna tillgång till skyddande även av dessa intres- sen, att de ej genom stiftelsens överföring till ett annat bolag sättas i fara. Då den trygghetskänsla en faktisk pensionering varit ägnad att ingiva ett bo- lags personal icke alltid kan föreligga iförhållande till ett förvärvande bo- lag, torde det understundom vara påkallat att tillsynsmyndigheten av det nya bolaget fordrar utfästelser i förhållande ej blott till pensionstagare utan även i viss omfattning till anställda, särskilt om dessa stå nära pensionsåldern. Ett särskilt skäl härtill ligger även i den omständigheten att det kommer att ligga idet nya bolagets hand att, med iakttagande av de villkor som följa av de föreliggande anställningsavtalen, reducera personalen. Skulle det över-

• Sida 97
•  Original

låtande bolaget hava före överlåtelsen avskedat personal i syfte att minska belastningen å stiftelseförmögenheten, kan tillsynsmyndigheten jämväl så— som villkor för godkännande uppställa, att den avskedade personalen erhåller pensionsbidrag.

När ett bolag till ett annat Överlåt-er sin rörelse, är det ide flesta fall me- ningen att det förra bolaget skall likvidera, och ofta sker överlåtelsen i ome- delbart samband med likvidationen. Även i sådant fall skall övertagande av pensionsstiftelse kunna ske, men tillsynsmyndigheten bör naturligtvis över- väga, om delning av stiftelseförmögenheten skulle lända till fördel för pen- sionstagare och anställda samti sådant fall vägra godkännande av stiftelsens överlåtande.

Syftet med överföringen av en pensionsstiftelse från ett aktiebolag till ett annat är att det senare skall inträda i det förras rättsställning i avseende å stiftelsen. Denna kommer beträffande det övertagande bolagets personal att tjäna det ändamål som angivesi 1 5, och bestämmelserna i 8—10 och 13 åå komma till tillämpning å förhållandet mellan det nya bolaget och stiftelsen. Förslaget utgår från att en överförd allmän pensionsstiftelse blir allmän pen- sionsstiftelse för det övertagande bolaget. Har detta redan förut inrättat all- män pensionsstiftelse, bör följaktligen den överförda stiftelsen uppgå däri. Bestämmelse därom har upptagits i första stycket sista punkten. Det kan emellertid framstå såsom naturligt och önskvärt, att stiftelsen icke alltid blir allmän pensionsstiftelse för det övertagande bolaget. Om exempelvis detta ämnar fortsätta den övertagna rörelsen såsom en från sin allmänna rörelse skild verksamh-etsgren, kan det vara lämpligt, att den överförda stiftelsen — oavsett om den hos det bolag, från vilket överföringen sker, varit särskild eller allmän pensionsstiftelse — hos det övertagande bolaget blir en särskild pensionsstiftelse, avsedd för anställda i denna verksamhetsgren. Det kan också understundom vara lämpligt, att den överförda stiftelsen uppgår i en av det övertagande bolaget förut inrättad särskild pensionsstiftelse, såsomi fall den senare avser anställda inom en viss rörelsegren, vari den övertagna rörelsen skall uppgå, eller i fall den övertagna personalen är av en kategori, . som avses med den särskilda stiftelsen. Såväl när den överförda stiftelsen sålunda hos det övertagande bolaget blir eller uppgår i en särskild pensions- stiftelse som när den enligt huvudregeln i förslaget blir eller uppgår i en allmän pensionsstiftelse, kunna skäl föreligga att iviss omfattning giva den övertagna personalen, som förut avsetts med stiftelsen — främst pensionsta- gare och anställda som stå nära pensionsåldern, vilka ej i annan ordning säkerställts — företrädesrätt till de förmåner stiftelsen kan bereda. I före- varande paragraf första stycket andra punkten hava upptagits föreskrifter som tillgodose de nu angivna önskemålen. Enligt dessa föreskrifter må med tillsynsmyndighetens tillstånd meddelas bestämmelse, att stiftelsen skall upp- gå i särskild pensionsstiftelse för det bolag till vilket överföringen sker eller för nämnda bolag utgöra särskild pensionsstiftelse, så ock förbehåll om före- trädesrätt till betalning för pensionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda hos det bolag från vilket överföringen sker.

• Sida 98
•  Original

Sådant förbehåll kan träffas, även om stiftelsen skall utgöra eller uppgåi all- män pensionsstiftelse.

Vad pensionstagare och anställda, till vilkas förmån gjorts sådant förbe- håll om företrädesrätt som ovan nämnts, hava att iakttaga för bevakande av sin rätt i konkurs beröres i motiven till 10 och 13 åå.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att landssekretariatet i sitt å landsorganisationens vägnar avgivna yttrande förordat, att då en pensionsstif— telse vid överföring från ett bolag till ett annat icke förenas med en det se- nare förut tillhörig pensionsstiftelse, företrädesrätt till betalning ur stiftelsen borde på grund av lagbestämmelse utan särskilt förbehåll tillkomma den personal, som övertagits från det bolag varifrån stiftelsen överförts.

En sådan bestämmelse torde stöta på svårigheter. Stiftelsen kommer hos det bolag, till vilket den överförts, att avse tryggande av pension både åt den personal, som övertagits, och åt förutvarande samt nyanställd perso— nal. Successivt bör för hela personalens räkning under tiden för dess an— ställning hos bolaget avsättningar göras av detta, "och en legal företrädesrätt för den övertagna personalen skulle — utan en invecklad reglering som knappast kan ifrågakomma kunna leda till orättvisor. Det synes därför icke möjligt att gå längre än att på sätt skett i förslaget medgiva att genom stiftelsens organ under tillsynsmyndighetens kontroll träffas förbehåll om företrädesrätt, vilket huvudsakligen torde komma att ske vad angår särskild pensionsstiftelse. Åtminstone i avseende å allmän pensionsstiftelse lärer ett sådant förbehåll i regel kunna ifrågakomma endast beträffande pensions- tagare och anställda, för vilka med hänsyn till tiden för deras anställning hos det bolag från vilket överföringen sker och övriga omständigheter pension bör anses vara i väsentlig omfattning intjänad redan före över- föringen.

Ehuru en överföring av pensionsstiftelse i samband med överlåtelse av rö- relsen till annat aktiebolag ofta framstår såsom naturlig och lämplig, kan undantagsvis fara för missbruk föreligga. Finnes i ett aktiebolags pensions- stiftelse ett stort överskott, kan det understundom te sig betänkligt, att stif- telsen övertages av ett bolag som själv underlåtit sörja för avsättningar för pensioneringsändamål. Ett bolags rörelse kan nedgå och åter ökas och där- igenom ett större personalbehov uppkomma. Att i sådant fall en befintlig pensionsstiftelse länder till trygghet för de inom rörelsen nyanställda synes. riktigt och överensstämmande med stiftelsens syfte. Och hinder bör ej möta mot att en pensionsstiftelse kommer till sådan användning efter rörelsens övertagande av ett annat bolag. Men är det av de föreliggande omständighe- terna tydligt, att med övertagande av en pensionsstiftelse, i vilken finnes ett betydande överskott, huvudsakligen avses att trygga det övertagande bola- gets egen förutvarande eller nyanställd personal, innebär stiftelsens överflytt- ning att det överlåtande bolaget mot gottgörelse, som kommer dess aktie- ägare till del, tillgodogör sig det värde som finnes i stiftelsen med åsidosät- tande av den rätt som eljest skolat tillkomma svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond. I sådant fall bör godkännande vägras av tillsynsmyn-

• Sida 99
•  Original

(ligheten, enär eljest det skydd för det överlåtande bolagets egen personal som _— enligt vad i motiven till 9 & utvecklats — åsyftas med regeln, att inom pen- sionsstiftelse befintligt överskott skall tillfalla den allmänna fonden, skulle kunna äventyras.

En sådan överföring av pensionsstiftelse som i förevarande stadgande av— ses bör registreras. Då en registreringsåtgärd för såväl det överlåtande som det övertagande bolaget är erforderlig, synes registreringsanmälan böra göras av båda bolagens styrelse, resp. av likvidatorerna i det överlåtande och styrel— sen i det övertagande bolaget. Enklast är att anmälan göres i en och sam- ma handling. Närmare bestämmelser om registreringsanmälan och vad där- vid skall fogas meddelas i 22 och 23 åå. Ingår i pensionsstiftelsens benäm— ning det överlåtande bolagets namn, skall det utbytas mot det förvärvande bolagets.

På grund av den betydelse för pensionsstiftelses uppkomst som förslaget tillägger registreringen stadgas i förevarande paragraf, att överföringen ej må gå i verkställighet, innan registrering skett. Intill dess skall sålunda stif- telsens organ fungera och det gamla bolagets ansvar mot personalen kvarstå. 1 och med registreringen inträda alla de med överföringen avsedda rättsverk- ningarna. Det för stiftelsen utsedda organet upphör att fungera, och det ankommer därför på det bolag, vartill överföringen skett, att i fall av behov föranstalta om inrättande av styrelse för stiftelsen, liksom under förutsätt- ningar som angivas i 5 % god man skall förordnas. Särskilt stadgande att det gamla organet för stiftelsen i och med överföringens fullbordan genom registreringen skall upphöra att fungera har icke ansetts erforderligt.

I motsats mot flera utländska lagar innehåller gällande svensk lag inga bestämmelser om s. k. fusion. De utländska reglerna därom innebära stun- dom att ett bolag kan uppgå i ett annat utan att likvidera, i samband varmed det gamla bolagets skulder automatiskt övergå på det nya bolaget under vissa former, ägnade att skydda fordringsägarna mot förluster. Därest sådana fusionsregl-er införas i svensk lag genom den kommande aktiebolagslagstift- ningen, får till övervägande upptagas frågan om pensionsstiftelses ställning vid dylik fusion.

12 &.

Sådana pensionskassor, som avses i lagen den 29 juni 1912 om under- Överlåtelse av stödsföreningar, äro enligt vad upplysts i övervägande antalet' fall knutna åxå/få?... till visst företag på det sätt att dels endast företagets personal kan vinna tillgångar d medlemskap i kassan, dels medlemskap i kassan är obligatoriskt för företa- Fiffi:? gets personal på grund av avtal. Understundom är dock en pensionskassa gemensam för flera företag.

Då pensionskassa bildas, som är avsedd för personal anställd vid visst fö- retag, är det vanligt att av detta för pensionsändamål fonderade medel an- vändas såsom bidrag från företagets sida.

Därest pensionskassa bildas för anställda vid ett aktiebolag, till vilket hör pensionsstiftelse, synes därför ock lagen böra bereda möjlighet till överlåtelse

• Sida 100
•  Original

av en sådan stiftelses tillgångar på kassan. Möjlighet till dylik överlåtelse torde även böra finnas i fall där en pensionskassa avser anställda vid flera aktiebolag.

Det är uppenbart att ett överförande av stiftelses tillgångar ej bör få äga rum, med mindre pensionstagare och anställda, vilka äro intressenter i stif- telsen, genom medlemskapet i kassan erhålla en lika god ställning som de ägt tidigare. Till säkerställande härav bör, liksom när det gäller överföring av pensionsstiftelse från ett aktiebolag till annat, för överlåtelse av stiftel- sens tillgångar krävas såväl att bolaget och styrelse eller god man för stif- telsen förena sig om överlåtelsen, som ock att tillsynsmyndigheten lämnar sitt tillstånd. Med hänsyn till frågans beskaffenhet torde av bolagets styrel- se i regel bolagsstämmans beslut böra påkallas i ärendet.

I förevarande paragraf första stycket första punkten har därför upptagits en bestämmelse, att till aktiebolag hörande allmän pensionsstiftelses till- gångar må av bolaget och styrelse eller god man för stiftelsen med tillstånd av tillsynsmyndigheten överlåtas å pensionskassa, varom stadgas i lagen den 29 juni 1912 om understödsföreningar, avseende anställda hos bolaget samt anställdas efterlevande eller ock sådana personer jämte anställda samt efter- levande till anställda hos andra företag.

I avtalet om överlåtelse av stiftelses tillgångar till pensionskassa bör alltid angivas hur stor del av tillgångarna som skall användas till premiebetalnin- gar för de medlemmar av pensionskassan, till vilka vid tiden för överlåtel- sen pension utgick frän bolaget eller till Vilka utfästelse om pension — egen- pension eller eventuellt jämväl familjepension — givits av bolaget vid tiden för överlåtelsen ehuru pensionsfall ännu ej inträtt. Där stiftelsens tillgångar skulle överstiga vad som åtgår till dylika premieinbetalningar, bör i fråga om det överstigande beloppet i avtalet givas föreskrifter om överskottets an- vändande exempelvis såsom bidrag till övriga anställdas avgifter till kassan. Bestämmelse härom har intagits i förevarande paragraf första stycket andra punkten. Tillsynsmyndigheten har att tillse att föreskrifterna tillgodose per- sonalens rätt och bästa och skall iannat fall avslå ansökningen.

Ingår i stiftelsens tillgångar även fordran å bolaget som i 2 % avses, bör fordringen av bolaget inbetalas till kassan inom viss tid enligt en bestämd amorteringsplan. För denna kassans fordran hos bolaget, för vilken ford- ran den för aktiebolags pensionsstiftelse föreslagna förmånsrätten ej skall åtnjutas, bör betryggande säkerhet ställas. Detta torde ock överensstämma med det förfaringssätt som för närvarande tillämpas, där ett bolags pensions- fond av bolaget tillskjutes såsom dess bidrag vid bildande av pensionskassa. En bestämmelse härom torde därför även böra inflyta i avtalet om tillgån— garnas överlåtande på pensionskassa. I fråga om den säkerhet som därvid bör ställas synes böra tjäna till ledning dei 87 & lagen om understödsför- eningar givna bestämmelser om de värdehandlingar, i vilka för understöds- föreningar med godkända stadgar tillgångar motsvarande premiereserven för livförsäkringar skola vara placerade. Även här har tillsynsmyndigheten naturligtvis att utöva kontroll och att vägra tillstånd, där ej transaktionen framstår såsom tillfredsställande.

• Sida 101
•  Original

Såväl socialstyrelsen som svenska personal—pensionskassan och svenska för- såkringsföreningen hava hemställt, att överlåtelse av pensionsstiftelses till- gångar må kunna ske jämväl ä försäkringsbolag.

Då 8 % förslaget, såsom i motiven till nämnda paragraf närmare fram- hållits, öppnar möjlighet för bolaget att vid övergång till försäkringsformen i den mån pensionsreserven minskas använda pensionsstiftelses tillgångar till pensionsförsäkringsavgifter och livränteköp, torde intet större praktiskt behov föreligga att kunna å försäkringsbolag verkställa sådan överlåtelse som i 12 % avses. Lagberedningen har emellertid icke velat motsätta sig, att möjlighet öppnas till en dylik överlåtelse, som måhända någon gång kan underlätta övergången till pensionsförsäkring. I förevarande paragraf har därför införts bestämmelse av innebörd, att överlåtelse med tillsynsmyndig- hetens tillstånd också må ske å försäkringsbolag i samband med inköp av livränta för pensionstagare eller inköp av livränta eller överlevelseränta eller pensionsförsäkring för anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda. Liksom vid överlåtelse till pensionskassa skall i avtalet upptagas närmare bestämmelser om tillgångarnas användning för nämnda ändamål. Därvid skola de, till vilka pension utgår från bolaget eller för vilka utfästelse om pension givits av bolaget, först tryggas; därefter skola andra anställda och efterlevande tillgodoses så långt medlen förslå. Lika litet som i fråga om överlåtelse å pensionskassa har i förslaget upptagits någon ingående regle— ring av sättet för fördelningen mellan olika intressenter; det får ankomma på tillsynsmyndigheten att besluta härutinnan med ledning av de principer som kommit till uttryck i 9 &. Lagberedningen har icke heller ansett sig böra ingå på frågan, under vilka förutsättningar det för ett försäkringsbolag kan vara lagligt och lämpligt att såsom gottgörelse för pensionsförsäkring eller livränteutfästelse taga annan egendom än penningar. Naturligtvis måste ett försäkringsbolag vid ett förvärv av annan egendom beakta, att föreskrif- terna om försäkringsfondens redovisning i vissa tillgångar (lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse, 215 &) icke komma att åsidosättas. -

Överlåtelse av pensionsstiftelses tillgångar på pensionskassa eller försäk- ringsbolag bör i likhet med överföring av en pensionsstiftelse från ett aktie- bolag till ett annat registreras. Överlåtelsen bör ej gå i verkställighet, förrän registrering av överlåtelsen skett.

13 5.

De bestämmelser, som föreslagits i 1—7 55, avse aktiebolags pensionsstif- telse, såväl allmän som särskild, och i den män, med hänsyn till särskild pen- sionsstiftelses ändamål, särskild bestämmelse i de i nämnda paragrafer be- handlade ämnen ansetts erforderlig, har sådan bestämmelse där upptagits.

Däremot avse i 8—12 55 föreslagna stadganden allenast allmän pensions- stiftelse. Att där upptaga de modifikationer i dessa stadganden, som erford— ras i avseende å särskild pensionsstiftelse, har visat sig medföra stora svårig- heter och dessutom synts vara ägnat att hindra överblicken över de regler

Överlåtelse å försäkrings- bolag.

Tillämpning av bestämmel- serna i 8—12 55 & särskild pensions- stiftelse.

• Sida 102
•  Original

som skola gälla beträffande allmän pensionsstiftelse. I förevarande paragraf föreskrives därför, att nämnda i 8—12 åå föreslagna stadganden skola äga motsvarande tillämpning i avseende å särskild pensionsstiftelse, därvid skall iakttagas, dels att vad i 8—12 åå är sagt om pensionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda hos bolaget skall gälla bc- träffande pensionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda, som avses med den särskilda pensionsstiftelsen, dels ock att vid tillämpningen av stadgandena i 8—12 åå å särskild pensionsstiftelse vissa i förevarande paragraf upptagna regler skola gälla, som utgöra modifikatio- ner i eller tillägg till nämnda stadganden.

Då fråga uppkommer om tillämpning i avseende å särskild pensionsstiftelse av bestämmelserna i8 &, skall vid avräkning å räntefordran, som tillkommer stiftelsen, eller vid nedsättning av stiftelsen tillkommande fordran hos bola- get som avses i 2 %, eller vid utbetalning av medel från stiftelsen till bolaget, hänsyn naturligtvis ej tagas till andra pensionsutgifter än dem som gjorts för personer, som avses med den särskilda stiftelsen. Vid pensionsreservens be- räkning skall ock hänsyn tagas endast till kapitalvärdet av de från bolaget utgående pensioner till personer, som avses med den särskilda stiftelsen, och av utfästelser om pension åt anställda och efterlevande till pensionstagare och anställda som avses med stiftelsen.

Hör till aktiebolag jämte särskild pensionsstiftelse även allmän pensions- stiftelse, skall denna enligt 1 % sista stycket tjäna till tryggande av pension jämväl åt pensionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda som avses med den särskilda pensionsstiftelsen, i den mån den senare ej lämnar tillgång därtill. Härav bör följa, att om i sådant fall för bolagets pensionsutgifter för dem som avses med den särskilda pensionsstif- t—elsen avräkning, varom i 8 5 första stycket förmäles, ej kunnat till fullo ske mot dess räntefordran hos bolaget, avräkning för återstoden må äga rum mot räntefordran, som tillkommer den allmänna pensionsstiftelsen, i den mån denna räntefordran ej tages i anspråk för avräkning av pensionsutgifter för pensionstagare och anställda som ej avses med den särskilda pensionsstiftel- sen. Kan ersättning för bolagets nämnda pensionsutgifter icke vinnas ge— nom en sådan avräkning, skall ersättning beredas bolaget i första hand ge- nom nedsättning av bolagets skuld till den särskilda pensionsstiftelsen eller genom utbetalning av medel från denna stiftelse till bolaget och i andra hand genom nedsättning av bolagets skuld till den allmänna pensionsstiftelsen eller utbetalning från denna. Bestämmelser härom hava upptagits i förevarande paragraf tredje stycket.

Vid bolagets likvidation må enligt förevarande paragraf första och andra styckena avräkning å den särskilda stiftelsens fordran och utbetalning från stiftelsen för vad bolaget utgivit under likvidationen äga rum, endast såvitt bo- lagets utgifter hänföra sig till pensionstagare och anställda som avses med den särskilda stiftelsen. Skulle vid tilldelning, varom stadgas i 9 & andra och tredje styckena, ur behållning hos den särskilda stiftelsen till dem, som avses med denna stiftelse, uppkomma överskott, har stiftelsens uppgift att tjäna så-

• Sida 103
•  Original

som säkerhet för dem som avsetts med stiftelsen blivit fylld. Men finnas även andra pensionstagare och anställda hos bolaget, synes Överskottet icke höra i första hand tillfalla de svenska aktiebolagens pensions- och under- stödsfond utan i erforderlig utsträckning ingå i en delning mellan övriga pen- sionstagare och anställda samt efterlevande efter pensionstagare och anställda hos bolaget efter de grunder som finnas stadgade i 9 % andra och tredje styc- kena. Detta bör gälla vare sig allmän pensionsstiftelse finnes eller icke. Skulle överskottet ej åtgå, skall återstoden tillfalla svenska aktiebolagens pen- sions- och understödsfond. Härom har beredningen lämnat föreskrift i 13 % fjärde stycket första punkten.

Har bolag, till vilket jämte särskild stiftelse hör allmän pensionsstiftelse. trätt i likvidation, och räcker ej den särskilda stiftelsens förmögenhet vid avräkning eller utbetalning enligt 9 5 första stycket för vad bolaget utgivit till pensionstagare och anställda som avses med den särskilda stiftelsen, bör bolaget för återstoden äga bereda sig ersättning genom avräkning å skulden till den allmänna pensionsstiftelsen eller utbetalning från densamma. Före- skrift härom återfinnes i 13 å femte stycket första punkten.

Lämnar vid likvidation behållning hos särskild stiftelse ej tillgång till till- delning, varom stadgas i 9 5 andra och tredje styckena, till pensionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda, som avses med den särskilda stiftelsen, böra de enligt den grundsats som kommit till ut- tryck i 1 & sista stycket vid tilldelning ur behållningen hos den allmänna stif- telsen njuta lika rätt med andra pensionstagare och anställda samt efterlevan— de till andra pensionstagare och anställda hos bolaget.

Har bolaget försatts i konkurs, äger särskild stiftelse ställning av medgäl- denär i fråga om fordringar som på grund av pensionsrätt mot bolaget till- komma pensionstagare och anställda som avses med den särskilda stiftelsen.

Vid fördelning av allmän pensionsstiftelses medel skall enligt 10 % tredje stycket andra punkten först till dem, som njutit betalningsrätt i konkursen för fordringar på grund av pensionsrätt mot bolaget, tilldelning från stiftel- sen äga rum, i den mån betalning till dem ej utgått i konkursen. Särskilt. yrkande härom i bevakningsinlagan har ej synts erforderligt. Vill pensions- borgenär göra gällande dylik rätt till betalning ur särskild pensionsstiftelse, bör han däremot vara skyldig att framställa yrkande härom i bevaknings- handlingen. Rörande sådant yrkande bör i tillämpliga delar gälla vad om förmånsrättsyrkande stadgas i konkurslagen (13 % fjärd-e stycket andra punk- ten). Jäv mot yrkandet må således framställas i vanlig ordning. Avgörande i konkursen kan naturligtvis vinnas endast beträffande rätt till betalning ur den särskilda stiftelsen, som tillkommer den som äger fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget. I fråga om rätt för annan som avses med särskild pensionsstiftelse att jämlikt 13 å första och andra styckena, jämförda med 10 å tredje stycket sista punkten och 9 å andra stycket, av behållningen hos stiftelsen erhålla tilldelning efter billighet träffas bestämmande genom del- ningsförslag, som prövas av tillsynsmyndigheten efter vad i 14 & stadgas. Därvid bestämmes vilka som skola anses vara avsedda med den särskilda

10 5.

• Sida 104
•  Original

pensionsstiftelsen. Om klagan över tillsynsmyndighetens beslut skola de i 21 & föreslagna bestämmelserna gälla. Då här icke är fråga om en verklig fordringsrätt, kan den som vid billighetsfördelningen anser sig obehörigen utesluten icke föra talan vid domstol.

Skulle i bevakningsinlaga av pensionsborgenär yrkande om rätt till betal- ning ur särskild pensionsstiftelse ej framställas i fall, då sådan rätt för ho- nom må anses föreligga, äga —— om den verkan som denna omständighet kan medföra beträffande avdraget å stiftelsefordringen enligt förevarande para- graf, jämförd med 10 å andra stycket, har betydelse för konkursboet — konkursförvaltaren och borgenärer i konkursen påkalla prövning av hans rätt till betalning ur den särskilda stiftelsen genom att i jävsanmärkning mot bevakningen av den särskilda pensionsstiftelsens fordran yrka avdrag för utdelningen å nämnda pensionsfordran.

Har i avseende å särskild pensionsstiftelse, som är överförd till bolaget från annat aktiebolag efter vad i 11 å sägs, förbehåll träffats om företrädesrätt till betalning ur stiftelsen, skall det i 10 & femte stycket beträffande yrkande om sådan företrädesrätt föreslagna stadgandet äga motsvarande tillämpning.

Skulle efter avslutad konkurs vid tilldelning ur behållningen hos särskild pensionsstiftelse till dem som avses med stiftelsen uppkomma överskott, bör detta såsom ovan för fall av likvidation anförts tilldelas andra pensionstagare och anställda samt efterlevande till andra pensionstagare och anställda hos bolaget och allenast vad av överskottet ej åtgår tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond (13 % fjärde stycket första punkten).

Hör till bolag, som försatts i konkurs, jämte särskild pensionsstiftelse även allmän pensionsstiftelse, skall, där utdelningarna till sådana pensionstagare och anställda, som äga rätt till betalning ur den särskilda stiftelsen, ej täckas genom avdrag å utdelning till stiftelsen eller utbetalning från stiftelsen, var- om i 10 å andra stycket stadgas, för återstoden avdrag å utdelning till den allmänna stiftelsen eller utbetalning från denna äga rum (13 & femte stycket första punkten).

Lämnar efter konkursens avslutande behållningen hos den särskilda stif- telsen ej tillgång till tilldelning, varom stadgas i 10 & tredje stycket, till pen- sionstagare och anställda samt efterlevande till pensionstagare och anställda, som avses med den särskilda stiftelsen, skola de vid tilldelning ur behållnin- gen hos den allmänna stiftelsen njuta lika rätt med andra pensionstagare och anställda samt efterlevande till andra pensionstagare och anställda hos bolaget. Föreskrift härom har upptagits i 13 % femte stycket andra punkten. Av denna bör följa, att där sådana pensionstagare och anställda, som äga företrädesrätt till betalning ur särskild pensionsstiftelse, ej erhålla full betal- ning vid delningen av behållningen hos denna stiftelse, de böra för vad som återstår oguldet å deras fordringar njuta samma företrädesrätt till betalning ur behållningen hos den allmänna pensionsstiftelsen, som tillkommer övriga pensionsborgenärer.

Överföres särskild pensionsstiftelse i samband med överlåtelse av bolagets hela rörelse till annat aktiebolag, må stiftelsen uppgå i särskild pensionsstif-

• Sida 105
•  Original

telse för det övertagande bolaget, eller ock för nämnda bolag utgöra särskild stiftelse. Förbehåll om företrädesrätt för dem som avsetts med den överförda stiftelsen må ock i dessa fall träffas.

För det fall att ett aktiebolag har flera verksamhetsgrenar kan överlåtelse på annat aktiebolag av viss rörelsegren ifrågakomma. Har bolaget bildat en särskild pensionsstiftelse avseende allenast pensionstagare och anställda i denna gren av bolagets rörelse, bör möjlighet finnas att i samband med över- låtelse av denna rörelsegren till annat aktiebolag överföra även den särskilda stiftelsen till detta bolag. I förevarande paragraf sista stycket har därför upp- tagits en föreskrift av innehåll, att där särskild pensionsstiftelse avser allenast pensionstagare och anställda i viss gren av bolagets rörelse, en överföring av stiftelsen till annat aktiebolag må ske i samband med överlåtelse av denna rö- relsegren.

14 5.

Enligt de av beredningen i 8 å andra och tredje styckena samt 13 % före- slagna bestämmelser äger aktiebolag, till vilket hör pensionsstiftelse, att för erlagda pensionsutgifter njuta betalning ur stiftelsens kapitaltillgångar genom nedsättning av fordran som i 2 % avses eller genom utbetalning från stiftelsen,

Tillsynsmyn- dighelens prövning av nedsättning eller utbetal- ning enligt

allenast i den mån nämnda tillgångar överstiga stiftelsens pensionsreserv. 85200h38t. Såsom i motiven till 8 % närmare utvecklats skall beräkningen av pensions- reserven ske enligt försäkringstekniska grunder, som efter tillsynsmyndighe- tens förslag fastställas av Kungl. Maj:t. För verkställandet av denna beräk- ning fordras kännedom om de till pensionstagare hos bolaget utgående pen- sioner, om pensionsutfästelser till anställda, om pensionstagares och anställ- das ålder, familjeförhållanden m. m. I fråga om större bolag med ett flertal pensionstagare och med pensionsutfästelser till ett mera betydande antal anställda är vanligen en försäkringsteknisk utredning om pensionsreser— vens storlek genom en sakkunnig person erforderlig. Men beräkningen synes lagberedningen i enklare fall kunna utan allt för stor svårighet ombesörjas av styrelsen eller gode mannen för stiftelsen med ledning av tabeller, som tillhandahållas av tillsynsmyndigheten. Rätt till erforderliga upplysningar av bolaget tillkommer stiftelsens förvaltningsorgan enligt 18 å andra stycket.

Enligt beredningens förslag skall nedsättning jämlikt bestämmelserna i 8 & andra och tredje styckena samt 13 & prövas av styrelse eller god man för stiftelsen. Det åligger naturligtvis förvaltningsorganet för stiftelsen att tillse att, innan godkännande av sådan nedsättning sker eller utbetalning av me- del jämlikt nämnda bestämmelser verkställes, försäkringsteknisk utredning rörande pensionsreservens storlek finnes i fall där fara kan föreligga för att nedsättningen eller utbetalningen skulle beröra pensionsreserven. Skulle för- valtningsorganet anse, att nedsättning av skulden till stiftelsen eller utbe- talning av medel från stiftelsen ej må ske enligt nämnda lagrum, skall jämlikt stadgande i förevarande paragraf första stycket frågan underställas tillsynsmyndigh—etens avgörande. Och tydligt är, att så snart förvaltnings- organet, som i ärendet handlar under skadeståndsansvar enligt 28 & detta

• Sida 106
•  Original

förslag, finner frågan tveksam, underställning bör ske. l fall då frågan icke underställts tillsynsmyndigheten erhåller denna vid granskningen av styrel- sens eller gode mannens förvaltning av stiftelsen tillfälle att framställa erin— ran och påkalla rättelse. Tillsynsmyndighetcn kan därvid föranstalta om försäkringsteknisk utredning samt äger från bolaget och stiftelsen enligt 18 å första stycket och 20 & första stycket begära erforderliga handlingar och upplysningar.

I sitt yttrande över det remitterade utkastet framhåller socialstyrelsen, att ett konstaterande av huruvida täckning finnes för pensionsreserven förut— sätter försäkringsteknisk beräkning av pensionsreservens storlek. Verkstäl- landet av sådan beräkning torde i regel komma att bliva en förutsättning för att nedsättning av skuld, varom i 8 5 andra stycket förmäles, skall kunna äga rum. Det kunde ifrågasättas om icke detta borde uttryckligen angivas i lagtexten. — Pensionsstyrelsen anser starka skäl föreligga för att nedsätt- ning eller utbetalning enligt 8 % alltid skall underställas tillsynsmyndighetens prövning, varvid för beräkning av pensionsreserven erforderliga utrednings- handlingar skola överlämnas. En sådan ändring av bestämmelsernai 14 5 skulle bereda tillsynsmyndigheten lättnad i det ansvar som pålägges densamma.

Med anledning av vad sålunda av socialstyrelsen och pensionsstyrelsen an- förts vill lagberedningen framhålla, att sådana bestämmelser, som ifrågasättas av pensionsstyrelsen, tydligen skulle innefatta ett effektivare skydd mot att nedsättning eller utbetalning sker i strid mot bestämmelserna i 8 och 13 åå och måhända även i viss mån underlätta tillsynsmyndighetens kontrollupp— gifter. Å andra sidan synes en något friare ordning erbjuda praktiska för- delar. Nedsättning av stiftelsefordringen beslutas av ordinarie bolagsstämma vid fastställandet av balansräkning för föregående räkenskapsår, i allmänhet efter förslag av bolagets styrelse. Och frågan om nedsättning eller utbetal- ning skall påkallas torde i allmänhet bliva föremål för ett slutligt övervägan- de från styrelsens sida först vid bokslutet. En framställning till tillsynsmyn- digheten vid nämnda tidpunkt torde ofta ej kunna ägnas en så snabb hand- läggning att icke olägenheter för bolaget skulle uppkomma. I de fall då med hänsyn till storleken av en pensionsstiftelses förmögenhet samt kapital- värdet av utgående pensioner och pensionsutfästelser spörsmål över huvud kan anses föreligga om stiftelseförmögenheten innefattar ett överskott över pensionsreserven, synes — så snart beräkningen ej är av synnerligen enkel beskaffenhet — bolagets styrelse böra, igod tid innan fråga väckes om er- sättning ur. stiftelsens tillgångar för pensionsutgifter dels framlägga frågan för styrelse eller god man för stiftelsen och dels vända sig till tillsynsmyn- digheten med begäran om försäkringsteknisk beräkning av pensionsreserven, så att en sådan beräkning finnes när frågan väckes från bolagets sida. Skulle nedsättning godkännas eller utbetalning lämnas av förvaltningsorganet för stiftelsen utan att tillfredsställande beräkning av pensionsreserven föreligger och tillsynsmyndigheten vid granskning av stiftelsens förvaltning finna an— ledning till anmärkning, lärer väl en sådan anmärkning i allmänhet medföra, att förvaltningsorganet för framtiden visar försiktighet, och jämväl utan större

• Sida 107
•  Original

svårigheter föranleda rättelse. Och den fara, som möjligen enligt lagbered- ningens utkast kunnat föreligga för att några bolag skulle söka undandraga sig kostnaden för en försäkringsteknisk beräkning av pensionsreserven itankc att en sådan vid tillsynsmyndighetens granskning av stiftelsens förvaltning kommer att företagas av tillsynsmyndigheten, synes kunna väsentligen före- byggas, därest bestämmelse upptages om rätt för tillsynsmyndigheten att, när det finnes erforderligt med hänsyn till stadgandena i 8 och 13 åå, på bo- lagets bekostnad föranstalta 0111 försäkringsteknisk beräkning av pensions- stiftelses pensionsreserv. Kostnaderna för beräkningen synas böra läggas på bolaget och ej på stiftelsen, då behovet av densamma uppkommer på grund av ett anspråk från bolaget och utredningen, där den finnes erforderlig, fram- står såsom en förutsättning för bifall till nämnda anspråk. Lagberedningen föreslår därför upptagande i 20 & av en dylik bestämmelse men anser i Öv— rigt den av lagberedningen föreslagna ordningen för dessa frågors behand- ling böra bibehållas.

Då enligt förevarande paragraf första stycket fråga huruvida av bolaget påkallad nedsättning av skuld till pensionsstiftelse eller av utbetalning av medel från stiftelsen må äga rum, underställes tillsynsmyndigheten av bola- get eller förvaltningsorganet för stiftelsen, är tillsynsmyndighetens avgörande bindande, om det ej överklagas, och torde följaktligen för visso i regel kom- ma att efterföljas. Skulle ett åsidosättande verkligen ske, äger förvaltnings- organet för stiftelsen att genom talan inför domstol bevaka stiftelsens intres- sen. Jämväl i fall då efterföljande anmärkning framställts av tillsynsmyndig- heten lär vanligen rättelse kunna godvilligt erhållas, och rättelse torde även genom talan vid domstol kunna åtminstone i vissa fall genomföras. I allt fall kan stiftelsens förvaltningsorgan enligt 28 å hållas ansvarigt för upp- kommen förlust och vid pliktvidrigt förfarande från dess sida kan tillsyns- myndigheten ingripa med stöd av bestämmelserna i 28 30 åå.

Om i fall, då aktiebolag, till vilket hör pensionsstiftelse, trätt i likvidation Tillsynsmyn- eller försatts i konku1s, efter likvidationens eller konkursens avslutande be- ”(ZZZÄZMM hållning finnes hos stiftelsen, skall styrelsen eller gode mannen för stiftelsen delning enligt upprätta fo1 slag till delning av denna behållning enligt bestämmelserna i 9,9 105539" 13 10 och 13 åå. Även efter det för bolaget ackord utan konkurs kommit till ' stånd, kan delning förekomma efter vad i 10 & sista stycket sägs. Lagbe- redningen hänvisar till vad om delningen närmare anförts i motiven till nämn- da paragrafer. Då bolaget försatts i konkurs, blir frågan, om pensions- tagare eller anställd hos bolaget äger fordran hos detta på grund av pensions- rätt, avgjord i bolagets konkurs. Den, som njuter betalningsrätt i konkur- sen för sådan fordran, äger företrädesrätt till betalning ur stiftelsen. Påstå- ende om rätt till betalning ur särskild pensionsstiftelse prövas ock i konkur- sen (13 & fjärde stycket andra punkten). Träder bolaget i likvidation utan samband med konkurs, skall av likvidatorerna betalning erläggas till dem. som äga fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget. Det är ej uteslutet att förvaltningsorganet för stiftelsen kan göra gällande, atti visst fall be- talning erlagts till person som ej ägt fordran på grund av pensionsrätt mot

• Sida 108
•  Original

bolaget. Uppkommer tvist, ankommer det på domstol att avgöra om bo- laget må i förhållande till stiftelsen verkställa avräkning ä skuld till stiftelsen eller utbekomma ersättning av stiftelsen för sådan betalning. I dylik tvist måste ock avgörande träffas, om meningsskiljaktighet eljest uppkommer rö- rande rätten till avräkning eller ersättning gentemot särskild pensionsstiftelse.

Den tilldelning, som därefter skall äga rum enligt 9, 10 eller 13_ &, skall verkställas efter billighetsgrunder, bland vilka i 9 & särskilt angivits anställ- ningsvillkor, anställningens beskaffenhet, anställningstidens längd, ålder och de med anställningen förbundna löneförmåner. Bland anställningsvillkor är särskilt av vikt, om med anställningen varit förbunden pensionsutfästelse ehuru fordran på grund av pensionsrätt ännu ej inträtt. I fråga om anställ- ningens beskaffenhet bör beaktas, om den omfattats av en faktisk pensione- ring från bolagets sida eller icke. De omständigheter, som skola beaktas vid den tilldelning efter billighet som sålunda skall äga rum, äro föremål för förvaltningsorganets för stiftelsen bedömande. Vid upprättandet av del- ningsförslag skall förvaltningsorganet för stiftelsen av bolaget samt pensions- tagare och anställda inhämta erforderliga upplysningar rörande samtliga på delningen inverkande omständigheter. Delningsförslaget skall därefter, en- ligt förevarande paragraf andra stycket första punkten, underställas tillsyns- myndigheten för prövning och fastställelse. Vid förslaget böra fogas de handlingar, som av förvaltningsorganet för stiftelsen införskaffats för för- slagets upprättande. Tillsynsmyndigheten äger, efter inhämtande av för- klaring samt eventuellt infordrande av ytterligare handlingar och upplysnin- gar från bolaget eller stiftelsen enligt 18 & första stycket och 20 & första stycket, med eller utan ändring fastställa förslaget. Vid dess prövning skall naturligen tillsynsmyndigheten jämväl, i den mån det finnes lämpligt, be- reda pensionstagare och anställda tillfälle att yttra sig.

Då det i regel framstår såsom för vederbörande intressent i stiftelsen mest betryggande och från social synpunkt ändamålsenligast, att det honom till- delade beloppet av stiftelsen användes efter omständigheterna till inköp av en genast börjande eller uppskjuten livränta eller överlevelseränta eller till pensionsförsäkring, har det i förevarande paragraf andra stycket andra punk- ten ålagts tillsynsmyndigheten att meddela föreskrift därom, såframt ej till- synsmyndigheten finner särskilda skäl tala däremot, exempelvis att beloppet är ringa eller att på grund av särskilda omständigheter användandet av ett kapitalbelopp skulle vara särskilt fördelaktigt för en pensiontagare eller an- ställd till börjande av en rörelse, inköp av en fastighet e. d.

Svenska personal—pensionskassan har i sitt yttrande framhållit såsom önsk- värt, att jämväl belopp, som i bolagets konkurs utdelas å fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, skulle regelmässigt användas till inköp av liv- ränta eller till pensionsförsäkring. Att framlägga förslag till upptagande i konkurslagen av en allmän bestämmelse om förpliktelse för borgenär att i stället för utdelning för fordran på grund av pensionsrätt mottaga för utdel- ningen inköpt livränta eller tagen pensionsförsäkring faller utanför lagbe- redningens uppdrag. Och tydligt är, att en särskild bestämmelse avseende

• Sida 109
•  Original

dem, som äga fordran på grund av pensionsrätt mot aktiebolag, ej kan ifrå- gakomma. Endast i fall genom denna lagstiftning betalning tillföres sådan borgenär för hans fordran utöver vad som eljest skolat tillkomma honom i konkursen, synes grund föreligga till meddelande av särskild bestämmelse. Härvid kunde möjligen ifrågasättas en föreskrift om skyldighet för borgenä- ren att, därest han gör gällande rätt till betalning ur stiftelseförmögenheten, underkasta sig tillsynsmyndighetens bestämmande i förevarande avseende jämväl såvitt angår den utdelning, som i konkursen belöper å det kapitali- serade värdet av pensionsrätten vid konkursens avslutande. Förslag till en sådan i pensionsborgenärs rätt till utdelning i konkurs ingripande regel synes lagberedningen dock knappast böra ifrågakomma — lika litet som en mot- svarande regel beträffande gottgörelse som erlägges till pensionsborgenär vid bolagets likvidation —— förrän måhända i samband med den pågående all- männa utredningen om pensionering av i enskild tjänst anställda frågan om sättet för betalning av livränta blivit föremål för övervägande. Lagberednin— gen har därför icke ansett sig kunna föreslå annan bestämmelse än den som upptagits i förevarande paragraf andra stycket andra punkten.

Då fall kunna inträffa där utbetalning av pension utan längre dröjsmål är Önskvärd, har i förevarande paragraf andra stycket sista punkten införts en bestämmelse, som ej fanns upptagen i utkastet, av innehåll, att tillsyns— ' myndigheten äger giva styrelsen eller gode mannen för stiftelsen tillstånd att utbetala pension under tiden till dess exempelvis livränteköp kan äga rum.

Såsom ovan påpekats kan tvist uppkomma, exempelvis rörande fordran på grund av pensionsrätt mot bolaget, och även andra omständigheter kunna inträffa, som medföra att en slutlig fördelning av stiftelseförmögenheten ej kan ske utan avsevärd tidsutdräkt. Det synes för sådant fall av hänsyn till

Successiv del- ning av stif-

telscförmögen- heten.

intressenternas i pensionsstiftelsen välfärd önskvärt, att möjlighet föreligger _ till en successiv delning, varvid naturligtvis hänsyn alltid måste tagas till de tvistiga anspråk som kunna medföra företrädesrätt till betalning ur stiftelse- förmögenheten. Beredningen har därför ansett sig böra såsom ett tredje stycke i förevarande paragraf upptaga en bestämmelse därom, att med till- synsmyndighetens tillstånd successiv delning av stiftelseförmögenheten må företagas, där det lämpligen kan ske, samt att i dylikt fall det av förvalt- ningsorganet för stiftelsen upprättade första delningsförslaget skall inne- hålla en plan för den följande delningen. Vid denna plans framläggade måste naturligen hänsyn tagas till de huvudalternativ, med vilka på grund av föreliggande omständigheter det måste räknas. Även tillsynsmyndighetens beslut om fastställelse av ett delningsförslag, avseende en del av stiftelseför- mögenheten, skall kunna överklagas av intressenter i stiftelsen, vilka anse skäl föreligga till antagande att deras berättigade intressen hotas genom del- ningen. 15 &.

I det till yttrande remitterade utkastet upptog förevarande paragraf förslag till stadganden om rätt för bolagsstämma som i 82 & aktiebolagslagen sägs

• Sida 110
•  Original

Örerför'ing av pensionsst if- telaes till- gångar till annan pen— sionsstiftelse.

att, där ändrade förhållanden påkallade det eller det eljest prövades lämp- ligt, med tillsynsmyndighetens tillstånd besluta ändring dels i de bestämmel- ser, vilka rörande särskild pensionsstiftelse träffats i fråga om de befattnin— gar eller slag av befattningar hos bolaget som avsågos med stiftelsen, och dels i de bestämmelser, vilka beträffande styrelse, som enligt 3 & inrättats för pensionsstiftelse, meddelats i avseende å ledamöternas antal, valrätten, ord- ningen för det val, som skall företagas av pensionstagare och anställda, samt den tid, för vilken styrelseledamot skall utses. Stadgande upptogs ock om ändring i pensionsstiftelses benämning. Med anledning av yrkanden som framställts i yttranden över utkastet hava i förevarande paragraf ytterligare införts stadganden om överföring av tillgångar från en pensionsstiftelse till en annan samt om pensionsstiftelses upphörande. I samband därmed har paragrafen underkastats en redaktionell omarbetning.

Svenska personaI-pensionskassan, som i sitt yttrande över utkastet utgick ifrån att de i 15 & upptagna stadgandena möjliggjorde uppdelning av en sär- skild pensionsstiftelse, har framhållit såsom önskvärt, att samma möjlighet infördes i fråga om allmän stiftelse; exempelvis kunde ett bolag vilja upp- dela en sådan pensionsstiftelse i två särskilda stiftelser, en för tjänstemän och en för arbetare.

Lagberedningen, som vid avfattandet av utkastet icke ansett något star- kare praktiskt behov föreligga av andra ändringar i avseende å inrättade pensionsstiftelser än de i 15 & utkastet angivna, har efter förnyat övervägande av frågan ansett sig böra i sitt slutliga förslag upptaga en bestämmelse, som tillgodoser det av svenska personal-pensionskassan framförda önskemålet. Ett särskilt skäl härtill har för beredningen varit, att de av beredningen före- slagna övergångsbestämmelserna medföra automatisk ombildning av pen- sionsfond till allmän pensionsstiftelse, om ej åtgärd vidtages av bolaget, och det kan tänkas ej sällan inträffa, att bolag, som underlåtit sådan åtgärd, se- nare vid närmare övervägande finner, att det hade varit lämpligare att fon- den eller en del därav ombildats till en särskild pensionsstiftelse. Även el- jest torde fall kunna inträffa, då tillgångar som överförts till en allmän pen- sionsstiftelse eller en del av dem synas lämpligen höra i stället användas för ändamål som avses med särskild pensionsstiftelse. Om exempelvis ett bolag, som redan har en allmän pensionsstiftelse med betydande tillgångar, från ett annat företag, kanske ett dotterbolag, övertager en ny rörelsegren med nya grupper anställda, kan det framstå såsom önskvärt att en del av den allmänna pensionsstiftelsens medel reserveras för innehavare av vissa befattningar eller slag av befattningar inom bolagets förutvarande rörelse genom överföring till en särskild pensionsstiftelse. Det kan också tänkas vara önskvärt att sam- manföra en allmän och en särskild pensionsstiftelses tillgångar med varand- ra, exempelvis om den särskilda pensionsstiftelsen på grund av omläggning av bolagets verksamhet kommer att sakna ändamål. I detta fall kunde vis- serligen redan enligt de i utkastet 15 % upptagna stadgandena ändring ske i bestämmelserna rörande ändamålet för den särskilda stiftelsen, men en över- föring av dess medel till bolagets allmänna pensionsstiftelse var icke i nämnda

• Sida 111
•  Original

stadganden förutsedd. Det enklaste sättet för möjliggörande av nu antydda förändringar torde vara att upptaga en bestämmelse av innehåll, att pon- sionsstiftelses tillgångar eller del därav må, när ändrade förhållanden på. kalla det eller det eljest prövas lämpligt, genom beslut av ordinarie bolags- stämma överföras till allmän eller särskild pensionsstiftelse, som hör till bo— laget eller i samband med överföringen bildas för bolaget. En sådan be- stämmelse har upptagits i förevarande paragraf första stycket 1. Till över- föringen fordras tillstånd av tillsynsmyndigheten, som skall innan tillstånd meddelas bereda styrelse eller god man för den stiftelse varifrån överföring sker tillfälle att yttra sig (fjärde stycket första punkten). Finnes ej förut särskilt förvaltningsorgan för stiftelsen, måste alltså ett sådant organ till- sättas. Enligt fjärde stycket andra punkten må tillsynsmyndigheten ej giva sitt tillstånd till överföringen, där denna kan antagas lända till förfång för dem som avses med stiftelsen. Vid bedömningen av frågan huruvida en över- föring kan antagas komma att lända nämnda intressenter till förfång har till- synsmyndigheten att taga alla omständigheter i betraktande. För—fång upp- kommer sålunda icke, om en stiftelses tillgångar äro så stora, att de över- stiga det belopp som kan tagas i anspråk för dem som avses med stiftelsen och allenast överskottet överföres till en annan stiftelse. Vidare kan det för- fång, som en överföring av medel skulle medföra för vissa intressenter, före— kommas därigenom att bolaget i annan ordning, genom försäkring e. d., tryg- gar deras intressen.

Då medel överförts från aktiebolag till en till bolaget hörande pensions- stiftelse, skola enligt detta förslag medlen, av skäl som anförts vid 9 %, vara definitivt bestämda för användning till tryggande av pensioner åt bolagets personal eller, om överföring av stiftelsen sker till annat aktiebolag, åt dess personal. I den mån medlen ej sålunda förbrukas för pensionsändamål, sko— la de tillfalla en allmän fond, svenska aktiebolagens pensions- och understöds- fond. Av den ståndpunkt förslaget härutinnan intager följer, att någon änd- ring beträffande allmän pensionsstiftelses ändamål icke torde böra få ske. Enligt förevarande paragraf första stycket 1 kan dock överföring av till- gångar äga rum från sådan stiftelse till annan pensionsstiftelse för bolaget och tillgångarna därigenom i annan ordning än som gäller för allmän pen- sionsstiftelse lända till betryggande av pensioner åt bolagets personal.

Vad angår särskild pensionsstiftelse synes däremot, om ändrade förhållan- den påkalla det eller det eljest prövas lämpligt, ändring böra kunna av ordi- narie bolagsstämma med tillsynsmyndighetens tillstånd beslutas i de bestäm- melser, vilka träffats i fråga om de befattningar eller slag av befattningar hos bolaget som avses med stiftelsen. Stadgande härom har upptagits i förevaran- de paragraf första stycket 2. En tillämpning av detta stadgande kan tänkas ske på olika sätt. Det kan exempelvis inträffa att ett bolag, som driver flera rörelsegrenar och till tryggande av pension åt innehavarna av vissa befatt— ningar eller slag av befattningar inom en rörelsegren inrättat en särskild pen- sionsstiftelse, nedlägger denna rörelsegren. För sådant fall bör bolaget äga med tillsynsmyndighetens tillstånd, om de med stiftelsen avsedda befattnings-

Ånd-ring i pensions- stiftelses ändamål.

• Sida 112
•  Original

Ändring 'i pensionsstif- telses benäm— ning.

Ändring i bestämmel- serna om sär- skild styrelse för pensions- sti/telse.

Pensionsstij- telses upp- hörande.

havarnas pensionering tryggats, bestämma ändring i de bestämmelser, som meddelats beträffande de befattningar eller slag av befattningar som avses med stiftelsen. En sådan ändring kan innefatta, att stiftelsen skall utan be- gränsning till vissa befattningar eller slag av befattningar tjäna till tryggande av pension åt bolagets personal. Stiftelsen blir då en allmän pensionsstiftel- se. Ändringen kan även innefatta endast en avvikande bestämning av de befattningar som avses med stiftelsen. Även i avseende å ändring varom nu är fråga skall tillsynsmyndigheten bereda stiftelsens organ tillfälle att yttra sig, och tillstånd må ej givas, där ändringen kan antagas lända till förfång för dem som förut avsetts med stiftelsen.

En ändring i fråga om särskild pensionsstiftelses ändamål kan medföra att stiftelsens förutvarande benämning blir missvisande. I sådant fall skall i be- nämningen göras erforderlig ändring. Skulle eljest aktiebolag, till vilket hör allmän eller särskild pensionsstiftelse, finna ändring i stiftelsens benämning

önskvärd, står det bolagsstämma —— ordinarie eller extra — fritt att besluta därom, naturligtvis med iakttagande av föreskriften i 2 & andra stycket andra punkten.

Där för allmän eller särskild pensionsstiftelse inrättats styrelse, kunna i av- seende å de bestämmelser, som meddelats i fråga om styrelseledamöternas antal, valrätten och ordningen för val som skall företagas av pensionstagare och anställda, sådana förändrade förhållanden inträffa, att en ändring i dessa bestämmelser kan finnas vara av behovet påkallad. I och med att ett bolags rörelse utvidgas kan t. ex. antalet intressenter i en av bolaget bildad allmän pensionsstiftelse ökas, vilket i sin ordning finnes böra föranleda en ökning av antalet styrelseledamöter från tre till fem. Och där beträffande särskild pensionsstiftelse ändrade bestämmelser meddelas i fråga om dem som skola avses med stiftelsen, kan till följd härav en ändring av bestämmelserna i avseende å valrätten eller ordningen för val bliva nödig. I förevarande para- graf första stycket 3 har därför stadgats, att ändring må beslutas i de be- stämmelser, vilka beträffande styrelse för pensionsstiftelse meddelats i av- seende å ledamöternas antal, valrätten och ordningen för val som skall före- tagas av pensionstagare och anställda, samt den tid för vilken styrelseleda- mot skall utses. Förutsättningarna för denna ändring äro enligt förslaget enahanda som för ändring enligt första stycket 1 och 2.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande över det remitterade utkastet erinrat, att personalstiftelses upphörande syntes böra göras till föremål för registre- ring.

En till ett aktiebolag hörande personalstiftelse upphör vid bolagets upp- lösning, där ej överföring av stiftelsen till annat aktiebolag sker enligt 11 %. Någon särskild registrering därav, jämte den registrering som skall ske i anledning av bolagets upplösning (117 & aktiebolagslagen), har icke synts lagberedningen påkallad. Tillsynsmyndigheten kommer att erhålla kän- nedom om personalstiftelses avveckling dels genom sin befattning med för- delningen av pensionsstiftelses tillgångar och dels genom sin granskning av förvaltningsberättelse och räkenskapssammandrag (19 å), som förvaltnings—

• Sida 113
•  Original

organet för pensions- eller annan personalstiftelse lämnar tillsynsmyndig- heten för det år under vilket avvecklingen sker. Några bestämmelser hade ej heller upptagits iutkastet, avseende personalstiftelses upphörande under bolagets beställd i fall då stiftelsen, på grund därav att dess tillgångar förbru- kats i överensstämmelse med reglerna i 8, 13 eller 16 & eller överlåtits på sätt varom stadgats i 12, 13 eller 16 %, icke längre har några tillgångar. Till dessa fall kan ock med hänsyn till den i förevarande paragraf första styc- ket 1 föreslagna bestämmelsen komma det fall, att på grund av överföring av pensionsstiftelses tillgångar till annan pensionsstiftelse den förstnämnda saknar tillgångar. Emellertid synes lagberedningen behov föreligga allenast av be- stämmelse om rätt för bolaget att, när pensionsstiftelse saknar tillgångar, be- sluta att stiftelsen skall upphöra. Tillsynsmyndighetens tillstånd synes dock erforderligt för vinnande av kontroll över att stiftelsens tillgångar använts i enlighet med gällande föreskrifter. Lagberedningen har på nu angivna skäl i förevarande paragraf tredje stycket upptagit bestämmelse, att om pensions- stiftelse saknar tillgångar, bolagsstämma som i 82 & aktiebolagslagen sägs med j tillsynsmyndighetens tillstånd må besluta, att stiftelsen skall upphöra. Även ! för "detta fall skall tillsynsmyndigheten bereda stiftelsens organ tillfälle att yttra sig.

Överföring av tillgångar enligt förevarande paragraf första stycket 1 har, vid det förhållande att registrering över huvud icke sker av överföringar till personalstiftelse, vilka erhålla publicitet genom intagande i balansräkningen, icke ansetts böra registreras. Däremot skola övriga i förevarande paragraf angivna beslut registreras och må ej innan registrering skett gå i verkställig- het. Angående registreringen hänvisas till 23 och 24 55.

Om andra personalstiftelser än pensionsstiftelser.

16 5.

Denna lagstiftnings huvudsyfte är att bereda trygghet för de avsättningar, O_m tillämp- SOlIl av aktiebolagen komma att göras eller av dem redan under äldre lag- äga?]??? stiftning gjorts för pensionering av deras personal. Den möjlighet att i en- å annan per- kel ordning erhålla en stiftelsebildning, som för vinnande av detta syfte öpp- ägg?/52% nas för aktiebolagen, synes emellertid lämpligen kunna stå öppen även be- stiftelse. träffande avsättningar av medel, som avse tillgodoseende av personalens väl- färd annorledes än genom pensionering. Även beträffande sådana avsätt— ningar synes det önskvärt att medlens användning för de avsedda ändamå- len kunna tryggas.

I fråga om det ändamål, som skall tillgodoses genom avsättningar varom här är fråga, och om användningen av de avsatta medlen kunna ej sådana stadganden givas i lagstiftningen som beträffande pensionsstiftelse. Den er- forderliga normeringen i dessa avseenden måste givas av bolaget vid stif- telsens bildande. Bolaget äger härvid frihet att träffa bestämmelser inom den gräns, som drages därigenom att stiftelsen skall avse de anställdas eller

• Sida 114
•  Original

deras anhörigas välfärd annorledes än genom pensionering. Med anhöriga avses en vidsträcktare och mera obestämd krets än som omfattas av uttryc- ket efterlevande enligt 1 & första stycket, exempelvis, där omständigheterna därtill föranleda, syskon eller barnbarn till anställd. För att en stiftelse av nu ifrågavarande slag skall kunna komma till stånd måste det krävas, att bolagsstämman i samband med fattande av beslut om stiftelsens bildande och överföring av medel till stiftelsen tillika meddelar erforderliga bestäm- melser om stiftelsens ändamål, om de villkor under vilka förmån från stif- telsen skall utgå och om ordningen i övrigt för medlens användande. Bo- lagsstämman bör ock besluta benämning å stiftelsen. I benämningen bör ingå ordet stiftelse och ett kortfattat angivande av stiftelsens ändamål. Vad angår övriga ämnen, beträffande vilka enligt 5 % lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser bestämmelser erfordras i stadgarna för stiftelse som där avses för vinnande av Konungens befallningshavandes fastställelse av stadgarna, synes det icke erforderligt att fordra särskilda föreskrifter av bo- lagsstämman.

I förevarande paragraf har därför upptagits stadgande av innehåll, att om bolag vill avsätta vinstmedel att användas för anställdas eller deras an- hörigas välfärd annorledes än genom beredande av pension, bolaget må för dylikt ändamål bilda stiftelse efter vad i 2 5 är stadgat, samt att i bolags- stämmans beslut om stiftelsens bildande skola upptagas tydliga bestämmel- ser om stiftelsens ändamål, om de villkor under vilka förmån från stiftelsen skall utgå och om ordningen i övrigt för medlens användande, så ock om stiftelsens benämning, vilken skall innehålla ordet stiftelse och ett kortfattat angivande av stiftelsens ändamål.

Sedan registrering skett, komma att hos registreringsmyndigheten finnas tillgängliga de handlingar, som innehålla av bolagsstämman i samband med beslutet om stiftelsens bildande meddelade konstituerande bestämmelser i ovan angivna ämnen, och de som äga intresse i stiftelseförmögenhetens an- vändande kunna där erhålla kännedom om bestämmelserna. På grund av stadgande i 27 5 kommer även tillsynsmyndigheten att äga tillgång till dessa bestämmelser.

I den mån utbetalningar av bolaget verkställas i överensstämmelse med de för stiftelsen gällande bestämmelserna, bör bolaget äga rätt till nedsätt- ning av sin skuld till stiftelsen eller utbetalning av medel från stiftelsen. Någon motsvarighet till den gräns, intill vilken enligt 8 % pensionsstiftelses förmögenhet må tagas i anspråk (pensionsreserven), kan naturligtvis ej stad- gas i fråga om annan personalstiftelse. Men en gräns kan följa av bestäm— melserna om de överförda medlens användande. Beträffande nu befintliga personalfonder föreskrives sålunda understundom, att det överförda belop- pet skall förräntas efter viss procent och att räntan må användas till utbe- talningar i stiftelsens syfte.

Upplöses bolaget, kan det synas tveksamt, hur med en sådan personalstif- telses förmögenhet bör förfaras. Huvudsyftet med en dylik stiftelse är att under bolagets bestånd tillgodose personalens välfärd i olika hänseenden.

• Sida 115
•  Original

Någon särskild uppgift avseende bolagets upplösning tillkommer i allmän- het ej stiftelsen. Det har dock ej synts lagberedningen lämpligt att låta stif- telseförmögenheten vid bolagets upplösning återfalla till bolaget. Även i fråga om en sådan personalstiftelse som här avses skulle bolagets förvalt- ning kunna obehörigen påverkas, om stiftelseförmögenheten kunde beräknas komma att ingå i en slututdelning. Lagberedningen får härutinnan hän— visa till vad beredningen yttrat i motiven till 9 & tredje stycket. Idet remitterade utkastet upptogs därför den regeln, att vid bolagets upplösning stiftelsens behållning skulle tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och un- derstödsfond. Emellertid hava, såsom i motiven till 9 & närmare anförts, i vissa över utkastet avgivna yttranden erinringar framställts, såvitt däri föreslagits överlämnande av överskott hos pensions- eller annan personal- stiftelse till en allmän fond. Då lagberedningen finner det angeläget att förslaget ej så utformas, att obenägenhet väckes hos aktiebolagen att över- föra medel till personalstiftelse varom här är fråga, har beredningen ansett möjlighet böra öppnas för användning av behållningen hos sådan stiftelse vid bolagets upplösning till förmån för bolagets personal. Beredningen an- ser sig därför böra föreslå, att om bolaget trätt i likvidation eller försatts i konkurs, behållningedhos stiftelsen eller del därav skall kunna användas för stiftelsens ändamål eller eljest till befrämjande av deras välfärd som äro eller varit anställda hos bolaget eller äro anhöriga till sådana personer. Med hänsyn till de växlande förhållanden, som kunna föreligga vid bolagets likvi- dation eller konkurs, har beredningen ansett rätt till initiativ i fråga om stif- telseförmögenhetens användning böra tillkomma organ såväl för bolaget som för stiftelsen. I händelse av bolagets konkurs synes för bolaget förslag böra avgivas av konkursförvaltaren och styrelsen i förening. Förslag skall un- derställas tillsynsmyndigheten för prövning och fastställelse. Över förslag som avgivits för bolaget bör förvaltningsorganet för stiftelsen höras, och över förslag från stiftelsen likvidatorerna för bolaget eller konkursförval- taren och bolagets styrelse. Hava olika förslag avgivits från bolagets och stiftelsens sida, blir det förslag gällande som av tillsynsmyndigheten fast- ställes med eller utan ändringar. I fråga om medlens användning bör så- ledes i första hand, i den mån det lämpligen kan ske, det ändamål tillgodo- ses, som skulle befrämjas genom stiftelsen. Men stiftelsens medel må även användas till andra mer eller mindre närliggande ändamål för befräm- jande av personalens välfärd. Härutinnan har någon begränsning ej an- setts böra uppställas. Medlen kunna således komma till användning för pensionsändamål, i den mån medel eljest icke finnas till en sådan från social och humanitär synpunkt önskvärd pensionering, som avses med bestämmel- serna i 9 5 andra stycket och 1.0 % tredje stycket sista punkten om tilldel- ning efter billighet ur pensionsstiftelse. På tillsynsmyndigheten ankommer det att tillse, att den föreslagna ordningen framstår såsom från persona- lens synpunkt ändamålsenlig och billig. Över tillsynsmyndighetens beslut må talan kunna föras i enlighet med bestämmelserna i 21 å andra stycket, och för att tillfälle skall beredas de anställda och deras anhöriga att genom

• Sida 116
•  Original

klagan skydda sina intressen, skall beslutet tillhandahållas dem på sätt i 21 5 första stycket stadgas.

Om hela stiftelseförmögenheten ej tages i anspråk genom ett av bolaget el- ler stiftelseorganet eller av dem gemensamt framlagt och slutligen fastställt förslag, skall överskottet tillfalla svenska aktiebolagens pensions- och under- stödsfond. Även när medel från stiftelsen tillfalla nämnda fond, böra de i första hand komma till användning för ändamål som avsetts med stiftelsen. I de bestämmelser, som enligt 35 & skola meddelas av Kungl. Maj:t om de villkor som skola gälla för utdelning från fonden, torde sålunda böra före- skrivas att medlen skola användas i första hand för stiftelsens syfte och i andra hand för annat såvitt möjligt därmed likartat ändamål. Därvid böra, så länge personer finnas som voro anställda hos bolaget eller äro anhöriga till anställda hos bolaget, dessa hava företrädesrätt. Först när icke längre dylika personer finnas, böra medlen komma andra som varit anställda hos svenska aktiebolag eller anhöriga till sådana personer till godo.

I den mån särskilda bestämmelser ej givits i 16 %, skall i avseende å annan personalstiftelse än pensionsstiftelse i tillämpliga delar gälla vad om pen- sionsstiftelse i 1 8, 11 och 12 55, 13 % sista stycket samt 14 5 är stadgat. Tillämpliga äro sålunda exempelvis bestämmelserna, att stiftelsen må avse allenast anställda, som innehaft eller innehava vissa befattningar eller vissa slag av befattningar hos bolaget, eller deras anhöriga (1 å andra stycket), och att beslut om stiftelses bildande må fattas av bolagsstämma, som i 82 & aktiebolagslagen avses (2 5), vidare bestämmelserna om överföring av medel till stiftelsen (2 5), om särskild styrelse (3 g), om god man (5 5), om skyl- dighet att betala ränta där förbehåll ej gjorts (8 % första stycket), om ordnin- gen för nedsättning av stiftelsefordran eller utbetalning av medel från stif- telsen till bolaget under bolagets bestånd (8 5 andra och tredje styckena, jämfört med 16 5 första stycket tredje punkten) och om överföring av sådan stiftelse å annat bolag (11 å). Vilja bolaget och styrelsen eller gode man— nen för stiftelsen överlåta dess förmögenhet å understödsförening, avseende anställda hos bolaget och deras anhöriga eller ock sådana personer jämte anställda hos andra företag och deras anhöriga, må sådan överlåtelse äga rum, där understödsföreningens ändamål motsvarar stiftelsens. Härom har bestämmelse upptagits i första stycket åttonde punkten. I övrigt skola be- stämmelserna om överlåtelse i 12 & gälla. Avser personalstiftelse allenast an- ställda som innehaft eller innehava vissa befattningar eller slag av befattnin- gar hos bolaget, kan vad i 13 & sista stycket stadgas komma att äga tillämp- ning. Tillämpliga å stiftelse, som i denna paragraf avses, bliva ock bestäm- melserna om tillsynsmyndighetens avgörande vid meningsskiljaktighet mel- lan styrelsen eller gode mannen för stiftelsen och bolaget angående nedsätt- ning eller utbetalning för utgifter, därvid en tolkning av de för stiftelsen giv- na bestämmelserna är utslagsgivande (14 5 första stycket). Beträffande för— slag rörande användningen av behållning hos personalstiftelse vid bolagets upplösning skola bestämmelserna i 14.- 5 andra och tredje styckena i tillämpli-

• Sida 117
•  Original

ga delar gälla, t. ex. föreskrift om livränteköp givas om medlen komma till användning för pensionsändamål.

Då fordran mot bolaget icke föreligger för intressent i stiftelse, som avses i 16 &, komma bestämmelserna i 9 och 10 55 att sakna tillämplighet.

I förevarande paragraf andra stycket hava upptagits bestämmelser som vä- sentligen motsvara reglerna i 15 %. Liksom i avseende på pensionsstiftelse meddelas sålunda den regeln, att överföring av annan personalstiftelses till- gångar kan ske till annan stiftelse som hör till bolaget eller i samband med överföringen bildas för bolaget. Överföringen skall kunna ske såväl till pen— sionsstiftelse som till annan personalstiftelse. Vidare öppnas möjlighet be— träffande personalstiftelse, som i förevarande paragraf avses, till ändring i bestämmelserna om stiftelsens ändamål, om de villkor under vilka förmån skall från stiftelsen utgå och om ordningen i övrigt för medlens användande. Överföringen eller ändringen skall blott få ske, där den påkallas av ändrade förhållanden eller eljest prövas lämplig, och även i övrigt skola å överförin— gen eller ändringen reglerna i 15 å äga motsvarande tillämpning. Sålunda skall beslutet fattas av bolagsstämma som i 82 % aktiebolagslagen sägs, och tillsynsmyndighetens tillstånd erfordras. Även föreskrifterna i 15 å andra och tredje styckena skola iakttagas, så ock bestämmelsen i fjärde stycket rörande registrering. Jämväl andra åtgärder som i 15 & avses skola kunna under där angivna förutsättningar vidtagas beträffande personalstiftelse var- om nu är fråga, nämligen ändring i bestämmelserna rörande styrelse, som inrättats för stiftelsen, ändring i stiftelsens benämning samt beslut om stif- telsens upphörande.

Om personalstiftelses förvaltning och tillsynen dårå.

17 &.

Den tillsyn, som enligt lagen den 24 maj 1929 skall utövas över stiftelser, åligger länsstyrelserna. Med hänsyn emellertid till den sakkunskap på det pensionsförsäkringstekniska området, som enligt denna lag erfordras vid ut- övandet av tillsyn över aktiebolagens pensionsstiftelser, kunna länsstyrelser- na ej ifrågakomma såsom tillsynsmyndighet för dessa stiftelser. I fråga om dem, och således jämväl över andra till aktiebolag hörande personalstiftelser, synes tillsynen lämpligen böra uppdragas åt samma myndighet som handhar tillsynen över sådana pensionskassor som avses i lagen den 29 juni 1912 om understödsföreningar.

I likhet med vad som gäller beträffande understödsföreningar enligt 70 & nämnda lag och rörande stiftelser jämlikt 21 & lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser har i förevarande paragraf föreskrivits, att över aktie— bolags personalstiftelser skall hos tillsynsmyndigheten föras förteckning. Förteckningen torde kunna föras enligt lösbladssystem. Material till föran- det av förteckningen kommer tillsynsmyndigheten att erhålla genom de upp- gifter och handlingar som enligt 27 % skola lämnas tillsynsmyndigheten av registreringsmyndigheten samt genom de meddelanden varom stadgas i 6 &.

Tillsyns- myndighet.

• Sida 118
•  Original

Uppgiftsskyl— dighet för al'- tiebolag, till vilket här personal- sti/telse, gentemot till— synsmyndig- heten och sti/telsen.

18 %.

Lagberedningen anser annan redovisningsskyldighet gentemot tillsyns- myndigheten icke böra åligga aktiebolags styrelse än att årligen inom en månad efter det balansräkning fastställts ombesörja att meddelande gives om den skuld som finnes upptagen i balansräkningen på grund av överfö— ring av medel från bolaget till stiftelsen. Enligt lagberedningens förslag till ändring i 56 ä 6) aktiebolagslagen skall i aktiebolags balansräkning, där pen- sionsstiftelse eller annan personalstiftelse bildats, skuld på grund av överfö- ring av medel från bolaget till stiftelsen redovisas i särskild post med upp— tagande av stiftelsens benämning. Därvid skall skuld på grund av överfö— ring som beslutats vid balansräkningens fastställande, skuld för ränta för det år balansräkningen avser, i den mån den ej på sätt enligt 8, 13 eller 16 5 är medgivet avräknats mot utgifter, och skuld på grund av tidigare överföringar för sig angivas. Då bolag, till vilket hör enligt den föreslagna lagstiftningen bildad pensionsstiftelse, äger hava hos sig innestående skuld till stiftelsen på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen och kontroll följaktligen ej bör åvila tillsynsmyndigheten över bolagets ställning, har lagberedningen ej ansett sig böra ålägga bolagets styrelse att till tillsyns- myndigheten insända avskrift av balansräkningen utan allenast att ombe- sörja att meddelande lämnas om balansräkningens innehåll i fråga om bo- lagets skuld till stiftelsen. Detta meddelande, som tillika skall innehålla uppgift om mot redovisningen av skulden anmärkning framställts av bola- gets revisorer eller icke samt där anmärkning framställts om dess innehåll, skall vara underskrivet av behörig eller behöriga firmatecknare som äro an- svariga för meddelandets riktighet (31 5). Skulle bolaget vilja översända av firmatecknare vitsordad avskrift av balansräkningen eller utdrag därur, föreligger naturligen intet hinder däremot, men skall i sådant fall särskilt meddelande givas om anmärkning av revisorerna. Träder bolaget i likvida- tion eller försättes detsamma i konkurs, bör tillsynsmyndigheten erhålla kän- nedom härom. För sådan händelse skall därför i förra fallet genom likvida- torernas ochi senare fallet genom styrelsens försorg av behörig eller behöriga firmatecknare underskrivet meddelande om likvidationen eller konkursen lämnas tillsynsmyndigheten.

Med behörig firmatecknare avses person, som äger ensam teckna bolagets firma, och med behöriga firmatecknare personer, som äga i förening teckna firman. Skulle mottagaren hava godtagit ett meddelande, som är underskri- vet av en person, som allenast i förening med annan äger teckna bolagets firma, är denne i allt fall förfallen till straff, om han i meddelandet mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift (31 å). Med firmatecknare i aktie- bolagslagens mening bör, såsom lagrådet framhöll vid granskningen av för- slaget till lagen om bankrörelse (60 å), anses envar som ensam eller i förening med annan äger teckna bolagets firma.

Om vid jämförelse med meddelande för föregående år tillsynsmyndigheten finner anledning till erinran, exempelvis på den grund att den finner ned-

• Sida 119
•  Original

sättning hava skett av bolagets skuld till stiftelsen, ehuru underrättelse att särskilt förvaltningsorgan tillsatts ej kommit tillsynsmyndigheten till handa, bör tillsynsmyndigheten kunna infordra upplysningar från bolaget. Upplys- ningar böra även kunna infordras, om anledning därtill eljest yppas exem- pelvis vid den granskning av stiftelsens förvaltning som enligt 20 & åligger tillsynsmyndigheten. I förevarande paragraf första stycket sista punkten har därför upptagits en bestämmelse om rätt för tillsynsmyndigheten att av sty- relsen eller likvidutorer för bolaget infordra erforderliga handlingar eller upplysningar.

När särskilt förvaltningsorgan enligt 3, 5 eller 16 & finnes för stiftelse. skall av detta organ berättelse och räkenskapssammandrag lämnas tillsyns- myndigheten enligt 19 % tredje stycket. Även för sådant fall bör skyldighet åvila bolagets styrelse att till tillsynsmyndigheten insända meddelande om bolagets skuld till stiftelsen för att bereda tillsynsmyndigheten möjlighet till jämförelse mellan bolagets och det särskilda förvaltningsorganets redovisning.

I förevarande paragraf andra stycket upptagas bestämmelser om den upp- giftsskyldighet som åvilar bolaget i förhållande till särskilt förvaltnings- organ, som enligt 3, 5 eller 16 & inrättats för stiftelsen. I detta avseende föreslås skyldighet för bolagets styrelse att årligen inom en månad efter det balansräkning fastställts för bolaget, låta en av behörig eller behöriga fire matecknare bestyrkt avskrift av balansräkningen tillställas styrelsen eller gode mannen för stiftelsen. Har bolaget trätt i likvidation, skall i stället genom likvidatorernas försorg lämnas bestyrkt avskrift av den redogörelse, som det enligt 109 & aktiebolagslagen åligger likvidatorerna att årligen sist två månader efter varje räkenskapsårs slut upprätta för sin förvaltning under året, till den del denna redogörelse kan anses vara av betydelse för stiftel- sen, nämligen såvitt den avser bolagets skuld till stiftelsen som i 2 & sägs jämte ränta ävensom bolagets motfordran på grund av pensionsutgifter, vil- ka enligt 9 å första stycket må avräknas vid betalning av fordringen.

För bedömandet av fråga om nedsättning av bolagets skuld till stiftelsen eller utbetalning av medel från stiftelsen enligt 8, 13 eller 16 & eller för upprättandet av förslag till delning av stiftelseförmögenheten enligt 9, 10 eller 16 % fordras, att styrelsen eller gode mannen för stiftelsen har tillgång till erforderliga uppgifter efter vad vid 8—10, 13 och 14 åå utvecklats. Be- hov av upplysningar kan även eljest föreligga på grund av styrelse eller god man för stiftelsen äliggande förvaltningsuppgifter. I sista punkten av förevarande paragraf har därför föreskrivits, att det skall åligga styrelse eller likvidatorer för bolaget att på begäran av styrelsen eller gode mannen för stiftelsen giva de upplysningar, som äro för styrelsen eller gode mannen erforderliga för handhavandet av stiftelsens angelägenheter.

Särskilda bestämmelser i nu berörda hänseenden för fall av bolagets kon- kurs ha icke ansetts erforderliga. För stiftelsens förvaltningsorgan stå de möjligheter till buds som enligt konkurslagen tillkommer borgenär exempel- vis att taga del av konkursförvaltarens redovisningshandlingar samt att av

• Sida 120
•  Original

Förvaltninga- organets för stiftelsen skyl- digheter i av- seende a för- vallning, rä- kenskaps- [öring och redovisning.

denne och rättens ombudsman begära upplysningar om konkursboet och dess förvaltning (59 & konkurslagen).

Skulle bolagets förvaltningsorgan anse, att styrelsen eller gode mannen för stiftelsen vid begäran om handlingar eller upplysningar går utöver vad som med hänsyn till handhavandet av, stiftelsens angelägenheter mä anses erforderligt, ankommer det naturligtvis på domstol, därest talan enligt 32 % väckes om ansvar för underlåtenhet att lämna handlingar eller upplysningar, att pröva huruvida bolagets förvaltningsorgan ägt fog för sin underlåtenhet. Detsamma får ock anses gälla, om bolagets förvaltningsorgan skulle fram- ställa påstående att av tillsynsmyndigheten begärda handlingar eller upplys— ningar ej varit erforderliga för tillsynsmyndighetens kontroll över stiftelsen, ett påstående som för visso endast iundantagsfall kan tänkas vinna något avseende.

19 5.

I förevarande paragraf hava bestämmelser upptagits om de skyldigheter, som skola åvila särskilt inrättad styrelse eller god man för aktiebolags perso— nalstiftelse i avseende å stiftelsens förvaltning samt räkenskapsföring och re- dovisning.

Beträffande personalstiftelses penningar och värdepapper föreslås i över- ensstämmelse med stadgande i 13 & lagen om tillsyn över stiftelser föreskrift att de ej må sammanblandas med annan tillhöriga penningar och värdepap- per. Någon motsvarighet till det undantag från kravet på avskild förvaltning som finnes stadgat i nämnda paragraf är ej erforderlig.

Stiftelsen tillhörig egendom bör så anbringas, att samtidigt som kravet på betryggande placering tillgodoses skälig avkastning erhålles. Lagberednin- gen har ej ansett sig böra föreslå, att i detta hänseende lagregler givas mot— svarande exempelvis reglerna i 87 5 lagen om understödsföreningar, utan ansett det böra överlämnas till Kungl. Maj:t att meddela närmare be— stämmelser. Dessa placeringsbestämmelser skola naturligtvis ej gälla i fråga om penningmedel, som böra hållas tillgängliga för utbetalningar från stiftel- sen. Visserligen kommer behov av medel för utbetalningar icke att i avsevärd omfattning föreligga förrän i samband med stiftelseförmögenhetens avveck- ling, men en undantagsbestämmelse avseende sådana medel har synts er- forderlig. Föreskrift har vidare, liksom i 8 kap. 6 % lagen om förmynder— skap, meddelats därom, att dessa penningmedel skola insättas hos bank å en för ändamålet lämplig räkning.

Beträffande räkenskapsföringen har i överensstämmelse med stadgandet i 14 & lagen om tillsyn över stiftelser föreskrivits, att styrelse eller god man för stiftelsen skall föra räkenskaper över stiftelsens tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter. Då stiftelsens bokföring av fordran hos bolaget, som i 2 & avses, mäste grundas å de överföringar av medel till stiftelsen, som ske i bolagets balansräkning, synes det vara lämpligt att stiftelsens räken- skapsår sammanfaller med bolagets. Den årliga redovisningen till tillsyns- myndigheten bör därför ske först efter det balansräkning för räkenskapsåret

• Sida 121
•  Original

fastställts å bolagsstämma. Beredningen föreslår därför i anslutning till 14 % lagen om tillsyn över stiftelser upptagande i förevarande paragraf tredje stycket av bestämmelse, att styrelsen eller gode mannen för stiftelsen skall årligen avsluta räkenskaperna samt inom två månader efter det bolagets ba- lansräkning för räkenskapsåret blivit fastställd, till tillsynsmyndigheten in- sända dels berättelse angående stiftelsens förvaltning under året, dels ock sammandrag av räkenskaperna. Där bolaget trätt i likvidation eller försatts i konkurs, har nämnda tid, med hänsyn till stadgandet i 109 % aktiebolags— lagen, bestämts till fyra månader efter räkenskapsårets utgång.

Berättelsen bör upptaga främst redogörelse för vad som förekommit be- träffande bolagets och stiftelsens inbördes förhållande, exempelvis nedsätt- ning eller utbetalning enligt 8, 13 eller 16 &, samt vidare sådana upplysningar som lämpligen böra förekomma i en styrelseberättelse till belysning av den räkenskapsmässiga redovisningen. Denna skall äga rum, på sätt föreskrivits i 14 & lagen om tillsyn över stiftelser, genom avlämnande av ett samman- drag av räkenskaperna enligt särskilt formulär. Detta bör fastställas av Kungl. Maj:t efter tillsynsmyndighetens hörande.

Med hänsyn till förhållandet mellan stiftelsen och det bolag till vilket stif- telsen hör synas bolagets revisorer böra verkställa granskning av stiftelsens förvaltning. Bestämmelse härom har intagits i en nyinförd paragraf, 74 a %, i aktiebolagslagen. Deras yttrande i anledning av verkställd granskning skall ock fogas vid de av styrelsen eller gode mannen för stiftelsen till tillsyns- myndigheten insända handlingarna.

20 5.

Den tillsyn över handhavandet av personalstiftelses angelägenheter innan särskilt förvaltningsorgan inrättats, som åvilar tillsynsmyndigheten, utövas på grundval av de meddelanden, som enligt 18 & skola lämnas tillsynsmyndig- heten av styrelse eller likvidatorer för bolaget. Om det av dessa meddelan- den skulle framgå eller det eljest skulle bliva känt för tillsynsmyndigheten att förhållande inträffat, som medför att särskilt förvaltningsorgan skall inrättas för personalstiftelsen, bör naturligen tillsynsmyndigheten tillse att så sker. Då rätten enligt & å andra stycket skall förordna god man, när för- hållande som påkallar sådant förordnande varder för rätten kunnigt, är det utan särskilt stadgande uppenbart, att en av tillsynsmyndigheten gjord an- mälan skall beaktas.

Finnes särskild styrelse eller god man för personalstiftelse, åligger det till- synsmyndigheten att verkställa granskning av styrelsens eller gode mannens förvaltning. Såsom redan vid 3 % framhållits anser lagberedningen icke att ett organ, stämma, för intressenterna i stiftelsen bör inrättas, på vilket kon- trollen över förvaltningsorganet skulle kunna grundas, utan att kontrollen bör överlämnas till offentlig myndighet. Till ledning vid tillsynsmyndig- hetens granskning skola främst tjäna de jämlikt 19 % insända handlingar- na. Granskningen bör ej blott avse styrelsens eller gode mannens förvalt-

Tillsynsmynt dighete'ns gransknings-— skyldighet .

• Sida 122
•  Original

Klagan över tillsynsmyn- dighetens be-

slut. Delgiv-

ning av be- slutet.

ning av stiftelseförmögenheten utan även innefatta tillsyn över att styrelsen eller gode mannen på tillfredsställande sätt bevakar stiftelsens intressen i för- hållande till bolaget, exempelvis i fråga om tillämpningen av bestämmel- serna i 8, 13 och 16 åå rörande nedsättning av bolagets skuld till stiftelsen eller utbetalning av medel till bolaget från stiftelsen. Då fall kunna före- komma, där tillsynsmyndigheten finner att en behörig granskning kräver tillgång till ytterligare handlingar eller upplysningar från styrelsen eller gode mannen för stiftelsen, skall tillsynsmyndigheten hava rätt infordra sådana (jfr 15 å lagen 0111 tillsyn över stiftelser och 80 5 lagen om understödsför- eningar). Detsamma bör, där erforderliga handlingar eller upplysningar kun- na erhållas hos bolaget, gälla även i förhållande till bolagets styrelse eller lik—- vidatorer. I förevarande paragraf första stycket andra punkten har intagits en regel om rätt för tillsynsmyndigheten att av styrelsen eller gode mannen för stiftelsen infordra erforderliga handlingar eller upplysningar. En mot- svarande regel återfinnes beträffande tillsynsmyndighetens rätt att erhålla handlingar eller upplysningar av bolagets förvaltningsorgan i 18 å första stycket sista punkten, vartill i detta sammanhang hänvisas. Försummelse av ledamot i styrelse för stiftelsen eller god man för stiftelsen att efter- komma tillsynsmyndighetens ifrågavarande begäran kan medföra straff en- ligt 33 å.

Skulle tillsynsmyndigheten vid granskningen av den redovisning som in— kommit från styrelse eller god man för stiftelsen eller eljest finna behov föreligga av inventering av stiftelsens medel eller genomgång av stiftelsens räkenskaper och övriga handlingar, är styrelsen eller gode mannen pliktig att vid straffpåföljd (33 %) bereda tillsynsmyndigheten tillfälle därtill.

I förevarande paragraf sista stycket har upptagits bestämmelse om till- synsmyndighetens skyldighet att tillhandagå personalstiftelse och det bolag till vilket stiftelsen hör med råd och upplysningar. Stadgandet har sin mot- svarighet i 82 % lagen om understödsföreningar och 9 % lagen om tillsyn över stiftelser. Såsom i motiven till 8 och 14 åå anförts har beredningen an- sett sig jämväl böra föreslå upptagande av bestämmelser dels om rätt för pensionsstiftelse och det bolag, till vilket sådan stiftelse hör, att genom till- synsmyndighetens försorg erhålla en försäkringsteknisk beräkning av stif— telsens pensionsreserv mot ersättning, som bestämmes av tillsynsmyndighe- ten, i likhet med vad som finnes stadgat i 81 % lagen om understödsförenin- gar, dels om befogenhet för tillsynsmyndigheten att, där det av densamma med hänsyn till bestämmelserna i 8 eller 13 å finnes erforderligt, på bolagets be- kostnad föranstalta om dylik beräkning. För dess verkställande skall till- synsmyndigheten anlita sådan person som med hänsyn till gällande bestäm- melser äger kompetens att företaga sådana beräkningar.

21 &. Ett av tillsynsmyndigheten meddelat beslut i ärende angående aktiebolags personalstiftelse bör kunna överklagas ej blott av stiftelsen utan även av bolaget. Beträffande aktiebolags pensionsstiftelse är det uppenbart, att kla-

• Sida 123
•  Original

gorätt bör tillkomma bolaget med hänsyn till det intresse bolaget äger i stif- telseförmögenhetens användning. Men äveni fråga om andra personalstif- telser måste det bolag, som bildat stiftelsen eller till vilket den eljest hör, anses äga det intresse i avseende å upprätthållande av stiftelsens ändamål och de beträffande stiftelsen gällande bestämmelser att klagorätt för bolaget synes välgrundad. Då det bör åligga tillsynsmyndigheten att —— på sätt stad- gas i 83 å lagen om understödsföreningar —— giva den som äger klaga över beslutet underrättelse om detsamma, har i förevarande paragraf första styc- ket första punkten upptagits föreskrift, att skriftlig underrättelse om till- synsmyndighetens beslut i ärende angående aktiebolags personalstiftelse skall ofördröjligen med allmänna posten försändas till bolagets styrelse samt, där för stiftelsen finnes särskild styrelse eller god man, till styrelsen eller gode mannen.

Emellertid bör i fråga om beslut rörande delningsförslag eller tillstånd till utbetalning av pension enligt 14 å andra eller tredje stycket eller rörande förslag till användning av personalstiftelses tillgångar enligt 16 & första stycket femte punkten rätt till överklagande tillkomma dem som beslutet rörer. Att ålägga tillsynsmyndigheten att tillställa sådana taleberättigade dess beslut synes ej kunna ifrågakomma. För att möjlighet skall beredas dem att erhålla kännedom om tillsynsmyndighetens beslut har skyldighet därför ansetts böra åläggas bolagets och stiftelsens organ att vidtaga vissa åtgärder, som äro ägnade att bringa beslutet till intressenternas kännedom. I detta hänseende har det synts lämpligt föreskriva, att bolagets styrelse eller likvidatorer samt styrelse eller god man för stiftelsen skola ombesörja att styrkt avskrift av beslutet på lämplig plats hålles tillgänglig för dem beslutet rörer. Härtill bör anknytas skyldighet för bolagets styrelse eller likvidatorer och det särskilda stiftelseorganet att ofördröjligen efter det be- slutet kommit bolaget eller stiftelsen till handa låta kungöra beslutet i tidning inom den eller de orter där bolaget har sin verksamhet. Kun— görelsen bör innehålla, att tillsynsmyndigheten meddelat beslut, med angi- vande av ärendets art, dagen för beslutets meddelande och stiftelsens benäm- ning. Tillika bör i kungörelsen intagas uppgift å den plats där avskrift av beslutet hålles tillgänglig. Bestämmelser härom hava upptagits i första styc- ket andra punkten.

I förevarande paragraf andra stycket har införts stadgande om rätt till talan mot tillsynsmyndighetens beslut i ärende angående aktiebolags perso- nalstiftelse. I överensstämmelse med vad ovan anförts om rätt till talan, har därvid föreskrivits, att talan mot tillsynsmyndighetens beslut må genom be— svär hos Konungen föras av bolaget och stiftelsen, så ock i ärende, varom i 14 å andra eller tredje stycket eller 16 % första stycket femte punkten stad- gas, av den som beslutet rörer. Med hänsyn till att i fråga om beslut som meddelats i ärende, varom i nämnda lagrum stadgas, en viss tid kan för- flyta innan beslutet kommit till stiftelseintressenternas kännedom och dessa i åtskilliga fall av naturliga skäl icke skola vara i stånd att snabbt träffa ett avgörande, om talan mot beslutet skallav dem fullföljas, har beredningen

• Sida 124
•  Original

ansett sig böra föreskriva en besvärstid av sextio dagar, räknat från den dag beslutet gavs.

Enligt lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skola besvär i bl. 3. mål om beslut av tillsynsmyndigheten över registrerade understöds— föreningar tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande. Uppenbar— ligen bör detsamma gälla jämväl besvär över tillsynsmyndighetens beslut i ärenden angående aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser. Det torde böra övervägas, huruvida i anledning härav ändring erfordras i 2 & 14:o) nämnda lag.

Om registrering.

22—27 åå.

Reglerna om skyldigheten att göra anmälan för registrering av bolags- stämmobeslut eller andra åtgärder beträffande aktiebolags personalstiftelser samt om verkningarna i vissa fall av registreringen hava behandlats i det före- gående (2, 3, 6, 11, 12, 13, 15 och 16 åå). I förevarande paragrafer upptagas föreskrifter angående ordningen för anmälan till registrering samt angående registreringsmyndighetens åligganden i och för registreringen m. m.

Med hänsyn till personalstiftelsernas samhörighet med aktiebolagen bör registreringen anförtros åt samma myndighet som omhänderhar registrerin- gen enligt aktiebolagslagen, och det har synts lämpligt att icke kräva upp- läggande av ett nytt register utan låta registrering ske i aktiebolagsregistret å upplägget för det bolag, vartill personalstiftelsen hör. Bestämmelse härom har upptagits i 22 5 första stycket. Vid registrering av stiftelses överföring från ett aktiebolag till ett annat bör registreringsåtgärden komma till uttryck å båda bolagens upplägg; närmare bestämmelser härom hava intagits i 24 & fjärde stycket. Då det emellertid är önskvärt att hava tillgång till en sam— lad förteckning över personalstiftelserna, har i 25 & intagits den föreskriften, att över stiftelser som införts i registret skall föras förteckning i bokstavs- följd med hänvisning till det bolag vartill Stiftelsen hör. Sker ändring i stif- telsens benämning, skall stiftelsen upptagas under den ändrade benämningen, naturligen med hänvisning till det bolag, till vilket stiftelsen hör. Vid regi- strering att stiftelse överförts till annat bolag skall anteckning därom göras i förteckningen.

Det i 22 å andra stycket upptagna stadgandet motsvarar 121 & första styc- ket aktiebolagslagen. Då skyldigheten att göra anmälan för registrering ålagts styrelsen för bolaget, måste bolaget i fall av behov förskottera avgif- ten för registreringen, men denna skall slutligt gäldas av stiftelsen. Har den- na ej annan egendom än fordran mot bolaget, äger detta, i likhet med vad som stadgas i 7 % tredje stycket, å sin skuld till stiftelsen avräkna avgiftens belopp. Åt denna regel har uttryck givits i 22 % tredje stycket. Skull—e stif- telsen sakna tillgångar, kommer avgiften att stanna å bolaget, vilket blir fallet vid registrering av stiftelses upphörande enligt 15 och 16 åå.

• Sida 125
•  Original

I 23 % angives vilka handlingar som skola fogas vid anmälan för registre- ring. När för registrering skola anmälas förhållanden som grunda sig på ett bolagsstämmobeslut —— d. v. s. pensionsstiftelses bildande (2 5), inrättan- de av styrelse för pensionsstiftelse (3 %) samt ändring av bestämmelserna rö- rande pensionsstiftelse eller sådan stiftelses upphörande (15 %) liksom mot- svarande åtgärder beträffande annan personalstiftelse än pensionsstiftelse (16 å) _ skall vid anmälningen fogas det vid bolagsstämman i ärendet förda protokollet i tre av notarius publicus eller med styrelseledamöternas i bola- get egenhändiga bevittnade namnteckningar styrkta avskrifter, varav en för- sedd med registreringsbevis skall återställas till den anmälande (26 & första punkten), en tillställas tillsynsmyndigheten (27 & första stycket) och en kvar- ligga hos registreringsmyndigheten såsom bilaga till registret (27 % tredje stycket). Då för bildande av pensions- eller annan personalstiftelse enligt 2 och 16 åå kräves, att bolagsstämman beslutat att till stiftelsen överföra minst 500 kronor, måste protokollet utvisa, att dylikt beslut fattats. När den kon- stitutiva handlingen i tillförlitlig avskrift bifogas anmälningen, har det icke ansetts behövligt att denna är undertecknad av styrelseledamöterna, ehuru styrelsen skall hava ansvaret för att anmälan å bolagets vägnar verkligen göres; i de nyss berörda paragraferna har därför föreskrivits att registre- ringsanmälningen skall ske genom styrelsens försorg.

Beträffande personalstiftelses överföring till annat aktiebolag eller över- låtelse av pensionsstiftelses tillgångar å pensionskassa eller försäkringsbolag eller av annan personalstiftelses tillgångar å understödsförening fordras en- ligt 11, 12, 13 och 16 åå tillsynsmyndighetens tillstånd. Innan sådant tillstånd beviljas, måste tillsynsmyndigheten tillse att alla för frågans bedömning be- tydelsefulla handlingar företes. Då registreringsmyndighetens prövning är av formell natur, har det synts tillräckligt att föreskriva bifogande av be- styrkt avskrift av de handlingar som företetts hos tillsynsmyndigheten utan rätt eller skyldighet för registreringsmyndigheten att infordra andra hand- lingar (23 å andra punkten). I dessa fall, liksom då eljest tillsynsmyndighe- tens tillstånd erfordras (15 och 16 åå), skall bevis om tillståndet bifogas regi- streringsanmälningen (23 % tredje punkten).

I 24 % hava införts bestämmelser om vad vid registrering skall intagas i re- gistret. Vad angår första stycket har införingen i registret icke ansetts böra omfatta de särskilda bestämmelser som skola finnas beträffande särskild pen- sionsstiftelse och annan personalstiftelse än pensionsstiftelse. Upplysning där- om kan av allmänheten vinnas genom den protokollsavskrift, som skall kvar- ligga hos registreringsmyndigheten såsom bilaga till registret; även tillsyns- myndigheten erhåll-er upplysning genom den protokollsavskrift som enligt 27 5 skall bifogas registreringsmyndighetens uppgift om registreringen. Be- träffande andra och tredje styckena må anmärkas, att registrering icke skall ske av namnen på styrelseledamöterna eller gode mannen. Med hänsyn till att stiftelser av ifrågavarande slag i allmänhet icke komma att uppträda så- som avtalsslutande part i förhållande till utomstående, är det av föga intresse för allmänheten att i registret kunna inhämta upplysningar rörande vem

• Sida 126
•  Original

som äger representera stiftelsen, och en anordning som möjliggör att re- gistret bleve en tillförlitlig upplysningskälla i nämnda avseende skulle bliva alltför vidlyftig. Däremot har det synts lämpligt, att antalet styrelseledamö- ter registreras, vilket underlättar tillsynsmyndighetens kontroll. Att redan bolagsstämmans beslut om inrättande av särskild styrelse för stiftelse skall anmälas, även om styrelsen ännu ej utsetts, sammanhänger därmed att regi- streringsmyndigheten ålagts att lämna tillsynsmyndigheten meddelande om vad som införes i registret (27 å); härigenom kommer tillsynsmyndigheten i tillfälle att kontrollera, att bolagsstämmans beslut om inrättande av styrelse vederbörligen sättes i verket. Innehållet av fjärde och femte styckena samt sjätte stycket första punkten torde icke tarva någon närmare motivering. Sjätte stycket andra punkten åsyftar beslut om ändring som avses i 15 5 för— sta stycket 2 samt första stycket 3, såvitt angår andra bestämmelser än dem som röra antalet styrelseledamöter, samt motsvarande beslut enligt 16 å andra stycket.

Dä införing i registret kommer att ske på bolagets och ej på ett för ifråga- varande stiftelse reserverat upplägg, måste naturligtvis varje införing rörande en stiftelse individualiseras genom angivande av stiftelsens benämning, vilket är av särskild vikt i det fall att flera stiftelser höra till ett och samma bolag. Någon särskild föreskrift härom har emellertid icke ansetts erforderlig.

När registrering av pensions- eller annan personalstiftelse eller av ändringi bestämmelserna rörande särskild pensionsstiftelse eller annan personalstiftelse än pensionsstiftelse sker, bör —i likhet med vad fallet är vid registrering av aktiebolag och ändring av bolagsordning (124 & aktiebolagslagen) _ bevis om registreringen tecknas på ett exemplar av de till registreringsmyndigheten inkomna protokollsavskrifterna, vilket därefter återställes till den anmälande. Detsamma har synts böra gälla vid registrering av beslut om inrättande av särskild styrelse och om personalstiftelses upphörande, för vilka fall jämväl tre protokollsavskrifter skola bifogas registreringsanmälningen. Föreskrift av nu angivet innehåll har upptagits i 26 5 första punkten. I andra fall då regi- strering skall ske, nämligen vid överföring av stiftelse till annat aktiebolag eller vid överlåtelse av stiftelses tillgångar å pensionskassa eller annan understöds- förening eller å försäkringsbolag, har det synts lämpligt att bevis om re- gistreringen meddelas det bolag till vilket stiftelsen överförts eller den pen- sionskassa eller understödsförening eller det försäkringsbolag vartill stiftel- sens tillgångar överlåtits. Härom har stadgats i 26 å andra punkten. Det där avsedda registreringsbeviset kommer icke att påtecknas särskild hand- ling, men för individualisering av registreringsåtgärden synes beviset'lämp— ligen böra innefatta en hänvisning till tillsynsmyndighetens tillstånd och dagen därför. _

Liksom vid den registrering som föreskrives i andra lagar skall även vid registrering enligt förevarande lag kungörelse genom registreringsmyndighe- tens försorg införasi allmänna tidningarna. Därjämte skall uppgift om re- gistreringen meddelas tillsynsmyndigheten. Såsom redan förut nämnts skall vid denna uppgift fogas en av de tre protokollsavskrifter, som skola fogas vid

• Sida 127
•  Original

anmälan enligt 23 % första punkten. Föreskriften härom har fått sin plats i 27 5 första stycket.

I övrigt böra i registreringsavseende aktiebolagslagens regler i tillämpliga delar gälla. I 27 % tredje stycket har sålunda hänvisning gjorts till aktiebolags- lagens bestämmelser 'i 122 % (om grund till registreringsvägran samt om be- svär över beslut om vägrad registrering), 126 €; (om samling av registrerings— kungörelser, förvaring av anmälningshandlingar), 127 5 (att närmare bestäm- melser rörande kungörelse, registreringsavgifter m. m. skola meddelas av Konungen) och 129 5 första stycket (om motanteckning i registret efter anmä- lan av part på grund av dom, som vunnit laga kraft). Dom, som avses i 129 & första stycket, kan erhållas i en av aktieägare väckt klandertalan mot bolags- stämmobeslut som registrerats enligt denna lag. Hänvisningen till 127 & inne- bär, att kungörelsen den 19 oktober 1911 om aktiebolagsregistrets förande i tillämpliga delar kommer att gälla. Tillämpningen av 5 & i densamma medför, att kungörelse skall jämte uppgift om dagen, då införandet i registret skedde, det bolag vartill stiftelsen hör och den ort där bolagets styrelse har sitt säte, eller, där bolaget trätt i likvidation, den domstol varunder bolaget lyder, upptaga den i registret införda anteckningen om innehållet av anmälan eller annan uppgift. Avgiften för registreringen och dess kungörande är enligt 6 5 i tio kronor. Anmärkas må att avgift naturligtvis icke skall utgå för sådan un- derrättelse av domstol i anledning av godmansförordnande som föreskrives i 6 % detta lagförslag. Kostnaderna för kungörandet komma sålundai detta fall att stanna på det allmänna. Härom torde särskilt förordnande höra med- delas av Konungen (jämför nämnda kungörelse 6 5).

Av skäl, som vid 3 & anförts, har beredningen väl icke ansett sig böra, på sätt landssekretariatet i sitt å Iandsorganisationens vägnar avgivna yttrande ifrågasatt, föreslå, att ett särskilt förvaltningsorgan alltid skall finnas för ak— tiebolags personalstiftelse. Men beredningen anser det naturligtvis vara av vikt, att ett sådant organ, där det enligt förslaget skall inrättas, ome- delbart kommer till stånd. För vinnande av ökad trygghet för att i de fall, då bolaget träder i likvidation eller försättes i konkurs, ett särskilt förvalt- ningsorgan ofördröjligen anordnas, har därför beredningen ansett sig böra föreslå upptagande av ett stadgande, som saknades i utkastet, av innehåll, att om registrering sker att aktiebolag, till vilket hör personalstiftelse, träder i likvidation eller försättes i konkurs, uppgift därom skall av registreringsmyn- digheten ofördröjligen meddelas tillsynsmyndigheten.

Särskilda bestämmelser.

28 5. I förevarande paragraf första stycket har upptagits en bestämmelse om Skadestånde- skadeståndsskyldighet för ledamot av styrelse, som inrättats för personalstif— Skyld'gw' telse, eller god man för stiftelsen eller, där stiftelsens angelägenheter handha- vas av bolagets styrelse, ledamot av nämnda styrelse. Till sitt innehåll anslu-

• Sida 128
•  Original

Miaavård av sti/telsens an— gelägenheler.

ter sig bestämmelsen till gällande stadganden, exempelvis i 70 5 första stycket aktiebolagslagen, 6 % lagen om tillsyn över stiftelser och 30 & första stycket lagen om understödsföreningar.

Där flera äro ansvariga för skada, uppstår frågan dels om gentemot den skadelidande solidarisk ansvarighet bör föreligga för hela skadan dels ock huruvida och efter vilka grunder skadeståndet bör fördelas mellan de ersätt- ningsskyldiga. Lagberedningen, som under sitt arbete på en revision av ak- tiebolagslagstiftningen lärer få anledning att taga ställning till dessa prin- cipiella spörsmål, har ansett sig i nu förevarande sammanhang icke böra när- mare ingå pä desamma. Emellertid har beredningen funnit det lämpligt att, i huvudsaklig anslutning till vad som skett i vissa under senare år tillkomna lagar, i förevarande paragraf andra stycket upptaga ett stadgande av inne- håll, att om flera äro ansvariga för skada som tillskyndats personalstiftelse, de skola solidariskt svara för ersättningen samt att ersättningsbeloppet skall slutligen mellan dem fördelas efter den större eller mindre skuld, som prövas ligga envar av dem till last.

F örsummelse från styrelsens för bolaget sida att göra anmälan för re- gistrering. av pensions- eller annan personalstiftelse medför icke ersättnings- skyldighet enligt förevarande paragraf. Sådan försummelse kan emellertid för dem som avsetts med stiftelsen medföra skada, då såSOm förut fram— hållits den trygghet för de till pensionsändamål avsatta medlen som åsyftas med den ifrågasatta lagstiftningen är beroende av stiftelsens registrering (2 g). Berörda försummelse har ansetts böra beläggas med straff (32 å). Dessutom torde enligt allmänna rättsgrundsatser skadeståndsskyldighet kunna komma att åvila styrelsen i förhållande till intressent i den stiftelse, vars bildande på grund av försummelsen icke blir fullbordad.

29 s.

Stadgandet i förevarande paragraf första stycket, som nära överensstäm- mer med 7 5 lagen om tillsyn över stiftelser, innebär, att därest personal- stiftelses styrelse eller ledamot av styrelsen gör sig skyldig till missvård av stiftelsens angelägenheter, vid domstol talan må föras om anordnande av annan förvaltning för stiftelsen. Rättens åtgärd skall lämpas ej blott efter förseelsens beskaffenhet utan även efter styrelsens sammansättning. En ledamot kan skiljas från befattningen, medan andra ledamöter få kvarstå. Om rätten utser ny ledamot i styrelseledamots ställe, bör rätten vid person- valet beakta av vilka den senare blivit utsedd. Rätten kan, där hela styrelsen gjort sig skyldig till missvård av stiftelsens angelägenheter, förordna att stiftelsen ställes under särskild förvaltning av god man efter vad i 5 & är stadgat.

Förevarande paragraf andra stycket innehåller en motsvarande regel för det fall att god man för personalstiftelse gjort sig skyldig till missvård av stiftelsens angelägenheter.

I fall där särskilt förvaltningsorgan icke finnes för stiftelsen, uppstår fråga

• Sida 129
•  Original

om påföljden av missvård från styrelsens för bolaget sida vid handhavandet av stiftelsens angelägenheter. Den missvård som i angivna hänseende kan tänkas förekomma torde huvudsakligen kunna bestå i bristfällig redovisning av de för stiftelsen avsatta medlen. Om sådant förhållande skulle föreligga, lärer rätten eller domaren, efter anmälan av exempelvis tillsynsmyndigheten, enligt 5 % äga förordna god man för stiftelsen.

Beträffande vem som äger föra talan enligt 29 % hänvisas till följande paragraf.

30 5.

Vid bestämmande av vem som skall äga utföra talan enligt 28 eller 29 % uppstår fråga huruvida omedelbar talan bör tillkomma varje person som kan betraktas såsom sakägare. Enligt 18 å lagen om tillsyn över stiftelser äger Konungens befallningshavande förordna om » utförande av talan, vartill enligt 6 eller 7 få fog må förefinnas», ändå att anmälan av sakägare icke gjorts. Vad angår talan om ersättningsskyldighet enligt 28 å och förord- nande om annan förvaltning enligt 29 & första stycket och ansökan om ent- ledigande av god man enligt sistnämnda paragraf andra stycket har det synts tydligt, att rätt att föra sådan talan eller göra sådan ansökan icke bör till— komma varje person som kan anses såsom sakägare. Det bör ej heller åläggas tillsynsmyndigheten att intaga partsställning. Då vidare på tillsynsmyndig- heten icke bör ankomma att meddela förordnande om utförande av talan, har beredningen ansett sig böra föreslå, att talan skall utföras och ansökan göras av god man, som på anmälan av tillsynsmyndigheten därtill förordnas av rätten eller domaren. Fråga om entledigande av god man för personal- stiftelse enligt 29 å andra stycket bör rätten kunna upptaga jämväl utan att särskild ansökan blivit gjord.

Då direkt talerätt sålunda icke skall tillkomma person som avses med personalstiftelse, har i andra stycket intagits en bestämmelse om rätt för pensionstagare eller anställd hos bolaget, som finner åtgärd påkallad, alt därom göra anmälan hos tillsynsmyndigheten.

I den mån kostnader iniål eller ärende, som avses i första stycket, icke täckas av vad genom rättegången kommit stiftelsen till godo, skola kostna- derna naturligen gäldas av stiftelsens medel. För det fall att stiftelsen ej har annan egendom än fordran som i 2 & avses, föreskrives i förevarande paragraf tredje stycket, i överensstämmelse med stadgandena i 7 & tredje stycket och 22 % tredje stycket, att kostnaderna skola betalas av bolaget mot avräkning å fordringen. Kostnaderna skola betalas av bolaget, även om fordringen ej skulle lämna tillgång till full ersättning.

Arvode till god man, varom förmäles i denna paragraf, lärer vara att be- stämma enligt allmänna regler.

31—33 åå. Bestämmelsen i 31 & om straff för styrelseledamot eller likvidator i ak- tiebolag eller annan, som vid anmälan till registrering mot bättre vetande lämnar oriktig uppgift, överensstämmer med 132 & 3) aktiebolagslagen.

Riill lill la!/11: enligt ”28 och "39 5,9.

Straff- beslz'inmzelser.

• Sida 130
•  Original

Vad angår bestämmelsen om straff för firmatecknare, där han mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift i meddelande eller vid bestyrkande av av- skrift som där avses, torde böra påpekas, att —— såsom antytts vid 18 å — bestämmelsen synes böra vara tillämplig, även om meddelandet givits eller avskriften vitsordats av firmatecknare, som ej äger ensam teckna bolagets firma, således exempelvis om styrelsen för personalstiftelse godtagit avskrift som i 18 å andra stycket första eller andra punkten avses, ehuru den vits— ordats av firmatecknare som ägt teckna bolagets firma allenast i förening med annan.

Straffbestämmelser liknande dem, som finnas upptagna i 31 &, återfinnas i 94 % lagen om understödsföreniugar och 132 & aktiebolagslagen.

Den anledning, som på grund av det i 132 % aktiebolagslagen upptagna särskilda bötesmaximum förelegat till införande av bestämmelsen i sista stycket samma paragraf, föreligger icke i fråga om 31 5. Är förseelse mot nu förevarande lag belagd med straff enligt strafflagen, skola allmänna reg- ler om konkurrens komma till tillämpning.

I 32 %, vartill motsvarighet finnes i 133 9” aktiebolagslagen, stadgas straff för vissa försummelser av styrelseledamot i aktiebolag eller likvidator.

I detta sammanhang må erinras, att i 132 och 133 åå aktiebolagslagen föreslås införande av vissa straffbestämmelser i fråga om bolagets revisorer.

Viss motsvarighet till de i 33 å för ordförande och ledamot av personal- stiftelses styrelse samt god man för stiftelsen upptagna straffbeståmmelserna finnes i 95 5 första och andra styckena lagen om understödsföreningar och 19 & första stycket lagen om tillsyn över stiftelser.

34 %. Åtal m. m. Med de i denna paragraf intagna bestämmelserna må jämföras exempelvis 19 å andra och tredje styckena lagen om tillsyn över stiftelser ävensom 95 & tredje stycket samt 96 och 97 åå lagen om understödsföreningar.

35 5. Svenska Av skäl som anförts vid 9 och 16 åå har beredningen ansett sig höra i 123522?”ng nämnda paragrafer upptaga stadganden av den innebörd, att vid bolags upp- underslöcls- lösning medel, som av bolaget överförts till pensions- eller annan personal- fond' stiftelse, icke skola återfalla till bolaget utan tillföras en allmän fond, be- nämnd svenska aktiebolagens pensions- och understödsfond, och berednin- gen har vid 9 & berört de yttranden, i vilka ifrågasatts lämpligheten av före-

skriften om inrättande av en sådan fond.

Beredningen anser denna fond böra hava det ändamål att av de medel, som tillfalla fonden, utdela pensioner eller understöd till dem som varit an- ställda eller äro anhöriga .till dem som varit anställda hos svenska aktie- bolag, eller eljest befordra sådana personers välfärd.

Då det knappast torde kunna antagas att stiftelsemedel i större utsträck- ning komma att övergå å fonden, har det icke ansetts erforderligt eller lämp- ligt att uppdraga förvaltningen av de medel, som kunna tillfalla fonden, till

• Sida 131
•  Original

ett särskilt organ. Beredningen föreslår i stället, att förvaltningen av fon- dens medel ,_ på sätt föreskrivits beträffande allmänna arvsfonden — över— lämnas åt statskontoret. I andra punkten föreskrives därför, att de medel, som tillfalla fonden, skola utan sammanblandning med andra medel förval— tas av statskontoret såsom en särskild fond.

För beslutande av utdelning av pension, understöd eller annan förmån från fonden bör emellertid för fonden finnas ett särskilt organ. Berednin- gen föreslår i detta hänseende, att beslutanderätten skall tillkomma en nämnd, vilkens samnumsättning torde böra bestämmas i administrativ ord- ning. Med tillsättandet av denna nämnd synes dock böra anstå, till dess fonden uppgår till så stort belopp att lämpligen utdelningar årligen kunna äga rum från fonden. Nämnden torde böra bestå av representanter för ak- tiebolagen och för sammanslutningar bland anställda samt av personer med social erfarenhet. I nämnden torde ock böra finnas en representant för till- synsmyndigheten.

De villkor, som skola gälla för utdelning av pensioner, understöd eller annan förmån från fonden, synas ock böra bestämmas i administrativ ord- ning. Vad utdelningar av pensioner och understöd angår är det naturligen av vikt, att fondens medel ej komma att så användas, att den medför benä- genhet hos bolagen att underlåta att själva vidtaga skäliga åtgärder för sin personals pensionering. I första hand böra därför sådana personer tillgodo- ses, som varit anställda hos bolag som upplösts utan att behållning uppkom- mit för aktieägarna. Pensioner till personer, som varit anställda hos bolag som fortfarande äga bestånd, torde böra givas med stor försiktighet och alle- nastunder villkor att bolaget — där det är möjligt — förbinder sig att bi- draga till pensioneringen. Medel, som överlämnas från annan personal- stiftelse än pensionsstiftelse, synas böra användas i första hand för stif- telsens syfte och i andra hand för annat såvitt möjligt därmed likartat ändamål. Så länge personer finnas, som varit anställda hos bolaget eller äro anhöriga till sådana, böra dessa hava företrädesrätt till utdelning.

Jämväl de övriga föreskrifter som bliva erforderliga böra kunna medde— las i administrativ ordning. Med utfärdandet av sådana föreskrifter torde även. på sätt statskontoret anfört i sitt yttrande över utkastet, kunna anstå till dess behov av föreskrift yppar sig.

Om bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

36 å.

Beträffande pensions- och andra personalfonder hos bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag har av statistiska centralbyrån utarbetats en statistisk redogörelse. Denna är ej grundad på de uppgifter, som enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 maj 1935 infordrats jämväl från bankaktiebolagen och försäk- ringsaktiebolagen, då dessa uppgifter icke, såsom uppgifterna från de allmän- na aktiebolagen, avsett balansräkningarnas innehåll. Till grund för den sta-

• Sida 132
•  Original

tistiska redogörelsen för försäkringsaktiebolagen ligga de av dessa bolag till försäkringsinspektionen ingivna balansräkningarna för år 1935. Den sta— tistiska redogörelsen för bankaktiebolagen är grundad på bankaktiebolagens balansräkningar för år 1935 och upplysningar som voro tillgängliga hos den statistiska avdelningen inom en av våra större banker.

Av den av centralbyrån lämnade statistiska redogörelsen, avseende bank- aktiebolagen, framgår, att i balansräkningarna för 6 bolag bland fonder re- dovisats 5 pensionsfonder å sammanlagt 2,262,163 kronor och en understöds- fond å 270,000 kronor. Bland skulder har 1 bolag upptagit pensionsfond å 165,700 kronor och 1 bolag skuld till understödskassa å 110,000 kronor. Ett bolag har för det år uppgiften avser av vinsten avsatt 35,000 kronor till pen- sionsstiftelse. Därjämte har inhämtats, att 1 bolag i särskild räkning uppta— git 1 pensionsfond å 500,000 kronor.

Vad försäkringsaktiebolagen angår hava i de efter fastställt formulär upp- rättade balansräkningarna upptagits för 6 bolag under rubriken »övriga av- sättningar» 6 pensionsfonder å sammanlagt 2,030,272 kronor och för 1 bolag 1 personalfond avsedd för semesterbidrag å 25,000 kronor. Under rubriken » övriga skulder» hava för 6 bolag upptagits ö fonder å sammanlagt 1,441,732 kronor avseende pensionering, för 1 bolag 1 fond för pensionstillägg åt bola- gets tjänstemän 369,846 kronor, för 1 bolag ett belopp å 10,000 kronor avse- ende fond för pension och understöd, för 1 bolag ett belopp å 283,448 kronor avseende >>understödsfonder», för 1 bolag ett belopp av 51,544 kronor, avse- ende fond för bidrag vid sjukdom, för 1 bolag en post å 249,699 kronor avse- ende »kapitalvärde av tillförsäkrade pensioner (pensionsfond) » och för 1 bo- lag en post å 32,000 kronor avseende skuld till pensionskassa. Därjämte har utrönts, att 1 försäkringsaktiebolag avskilt medel till en i balansräkningen icke uppförd stiftelse, vars förmögenhet vid 1935 års slut uppgick till 530,532 kronor.

Ehuru — såsom bank— och fozulinspelctionen samt försälrringsinspcktioncn i sina yttranden över utkastet anfört — det måste antagas att de hos bank- aktiebolag och försäkringsaktiebolag anställdas pensionsfråga i betydande ut- sträckning betryggasi annan ordning än genom avsättning av fonder, hava såväl bank- och fondinspektionen som försäkringsinspektionen ansett den fö- reslagna lagstiftningen vara av värde för bankaktiebolagen och försäkrings- bolagen. Försäkringsinspektionen har tillika uttalat, att den ansåge den före- slagna lagstiftningen böra göras tillämplig även å ömsesidiga försäkringsbo— lag, vilkas bolagsordningar blivit av Kungl. Maj:t eller Kungl. Maj:ts befall- ningshavande stadfästa.

Då lagberedningen anser de iförslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser upptagna bestämmelserna böra vara tillämpliga jäm- väl på de i lagen om bankrörelse och lagen om försäkringsrörelse reglerade företagsformer, som till sin juridiska natur äro aktiebolag, har dels i föreva- rande paragraf första punkten föreskrivits att vad i detta lagförslag stadgas om aktiebolag skall äga tillämpning jämväl å bankaktiebolag och försäkrings-

• Sida 133
•  Original

aktiebolag och dels förslag framlagts till liknande ändringar i lagen om bank— rörelse och lagen om försäkringsrörelse som i lagen om aktiebolag.

Beträffande bestämmelsen i förevarande paragraf första punkten torde böra anmärkas att tillämpning av 10 23, sista stycket är i avseende å bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag utesluten genom bestämmelserna i 55 % lagen den 13 maj 1921 om ackordsförhandling utan konkurs.

Enligt förevarande paragraf andra punkten skall i lagen förekommande hänvisning till lagen om aktiebolag gälla, beträffande bankaktiebolag, mot- svarande. stadgande i lagen om bankrörelse och, beträffande försäkringsaktie— bolag, motsvarande bestämmelse i lagen om försäkringsrörelse. Hänvisnin— garna till 82 & aktiebolagslagen skola sålunda anses avse 77 % lagen om bank- rörelse eller 73 & lagen om försäkringsrörelse. Vad försäkringsaktiebolagen angår har, då enligt 22 å i förslaget registrering skall ske i aktiebolagsregistret, en särskild föreskrift erfordrats, att vad i förslaget stadgas rörande aktiebo- lagsregistret skall avse försäkringsregistret. Utan särskilt stadgande är up- penbart, att beträffande försäkringsaktiebolag med registreringsmyndighet avses den myndighet som för försäkringsregistret. Tillsynsmyndighet äter för pensions- och andra personalstiftelser skall vara densamma för bankaktiebo- lag och försäkringsaktiebolag som för andra aktiebolag. Atti detta hänseen— de ålägga bankinspektionen och försäkringsinspektionen någon särskild till- synsplikt har icke ansetts lämpligt.

Frågan huruvida förslagets regler, med erforderliga jämkningar, böra brin- gas till tillämpning beträffande vissa andra aktiebolaget mer eller mindre när- stående företagsformer, såsom exempelvis ömsesidiga försäkringsbolag, spar- banker och ekonomiska föreningar, har ej kunnat bliva föremål för utred- ning i samband med det åt lagberedningen givna uppdraget.

Övergångsbestämmelser.

Såsom i redogörelsen för huvudgrunderna till detta lagförslag framhållits är det av vikt, att till lagen anknytas övergångsbestämmelser, som möjlig- göra att före dess ikraftträdande av aktiebolagen avsatta pensions- och andra personalfonder genom ombildning till stiftelser i största möjliga omfattning föras in under lagen. Med avseende ej blott å det läge, vari den allmänna frågan om förbättrade pensionsförhållanden för anställda hos enskilda före- tag för närvarande befinner sig, utan även å de särskilda hänsyn dessa fon- ders rättsliga natur måste påkalla anser emellertid lagberedningen, att över- gångsbestämmelserna icke må innefatta ett åsidosättande av aktiebolagens bestämmanderätt i fråga om sina fonder. Lagberedningen anser sig därför icke kunna föreslå, att den nya lagen utan vidare skall bringas till tillämp- ning å äldre fondbildningar. En sådan ståndpunkt skulle innebära, att vinst— medel, som under äldre lagstiftning frivilligt reserverats av bolagen och fort- farande tillhöra dessa, skulle komma att dragas från bolagens tillgångar till följd av uppkomsten av motsvarande stiftelsefordringar.

Hucudgrun- (lerna, till de föreslagna övergångsbe- stämmelserna.

• Sida 134
•  Original

I fråga om aktiebolagens pensionsfonder har lagberedningen — ehuru vissa fördelar särskilt i registreringshänseende skulle vara förbundna med en ordning, enligt vilken en äldre pensionsfonds ombildning till stiftelse skulle vara beroende av anmälan till registreringsmyndigheten från bola— get — emellertid icke ansett sig böra förorda en sådan ordning. Den skulle otvivelaktigt medföra fara för att många bolag, som skulle vara villiga att medgiva en automatisk stiftelsebildning, av ena eller andra skälet underlåta att vidtaga erforderliga åtgärder för en på anmälan beroende ombildning av fond tillpensionsstiftelse. Understundom skulle en sådan underlåtenhet kunna föranledas av en med hänsyn till oklarheten på ifrågavarande område förklarlig föreställning, att avsatta medel utgjorde skuld till en stiftelse, ehu- ru stiftelsebildning i verkligheten icke. föreligger. Beredningen har för den skull ansett sig böra förorda den ordningen, att pensionsfond, som av aktie- bolag redovisas i dess balansräkning vid den nya lagens ikraftträdande, skall genom registrering, som verkställes av registreringsmyndigheten efter utgån— gen av viss tid, bliva ombildad till pensionsstiftelse, såframt ej bolaget inom nämnda tid besluta ' att fonden skall utgå ur balansräkningen och där- om gör anmälan till registreringsmyndigheten. Genom en sådan ordning vinnes den fördelen, att alla äldre pensionsfonder —— i den mån anmälan ej göres _ erhålla, sedan registrering skett, det skydd denna lagstiftning av- ser att giva.

Allvarligare invändningar mot en sådan ordning torde knappast kunna framställas. På sätt lagberedningen i sin redogörelse för l'1uvudgrunderna till denna lagstiftning närmare utvecklat, torde det i allmänhet fram- stå såsom önskvärt för aktiebolagen, att de belopp, som i lagligen fastställda. för allmänheten tillgängliga balansräkningar avsatts för pensionering av bolagens personal, verkligen tryggas för det ändamål för vilket de avsatts. Då enligt den föreslagna lagstiftningen de fonderade medlen, även efter fondens ombildning till stiftelse, fortfarande må innestå hos bolagen, torde dessa i allmänhet vara villiga att underkasta sig den försämring i deras ställning, som en pensionsfonds ombildning till pensionsstiftelse med- för, för vinnande av den ökade trygghet för bolagets personal denna om— bildning innebär, en försämring som ofta på den grund ej ter sig reell, att varken aktieägarna vid beräkningen av värdet av sina andelsrätter i bo- laget eller bolagets borgenärer vid bedömande av den kreditbas, som före.- ligger för bolagets gäldstiftelse, tagit hänsyn till de medel, som avsatts till pensionsfonder. Skulle i undantagsfall denna försämring medföra ett så avsevärt försvagande av bolagets ställning att bolaget ej anser sig kunna underkasta sig densamma, synes det riktigt, att bolaget beslutar, att de av- satta medlen icke längre skola redovisas såsom pensionsfond — genom vil— ken benämning hos de anställda kan väckas den föreställningen att fonden verkligen betryggar deras pensionsintressen —— och att medlen i stället skola ingå bland reserverade vinstmedel. Att en dylik åtgärd icke kommer att vidtagas utan starka skäl torde kunna antagas, då bolagen för visso i allmän- het skola av hänsyn till de anställda draga sig för att annat än i verkligt

• Sida 135
•  Original

nödfall sålunda åsidosätta deras intressen. Kan ombildningen tänkas vara av betydelse för bolagets kreditvärdighet, torde frågan vanligen bliva föremål för samråd mellan bolagsledningen och bolagets kreditgivare. Och särskilt för våra banker, vilkas hållning naturligen får den största betydelsen, tor— de det i allmänhet knappast komma att framstå såsom tillbörligt att göra gällande, att ett kredittagande bolags pensionsfond eller andra personalfon— der tillmätts avgörande vikt vid bedömningen av bolagets ln'editvärdighet. Lagberedningen har därför ansett sig kunna förutsätta att från bolagens sida endast i relativt sällsynta undantagsfall hinder kommer att resas mot deras pensionsfonders ombildning till stiftelser.

Ehuru de nu utvecklade synpunkterna tala för en automatisk ombildning till stiftelser även av andra personalfonder än pensionsfonder och sådana understödsfonder, som enligt vad nedan anföres ansetts böra jämställas med pensionsfonder, har det av skäl som närmare utvecklats i motiven till 37 % synts nödvändigt att göra sådana fonders ombildning till stiftelser beroende av anmälan från bolaget till registreringsmyndigheten.

37 %.

I förevarande paragraf första stycket har upptagits stadgande om tid- punkten för den föreslagna lagens ikraftträdande. För vinnande av större. klarhet om de i förhållande till nämnda tidpunkt bestämda tider, som avses i de i förevarande paragraf upptagna stadganden, har beredningen i den föl- jande framställningen vid dessa tiders angivande utgått från antagandet att förslaget skulle träda i kraft den 1 januari 1938.

Enligt de, i 37 å andra stycket upptagna bestämmelser skall pensionsfond, vilken är uppförd i den sista balansräkning som före lagens ikraftträdande fastställts för aktiebolag, ombildas till sådan allmän pensionsstiftelse som avses i detta lagförslag, om ej inom ett år efter lagens ikraftträdande bola- gets styrelse jämlikt 37 % tredje stycket gjort anmälan för fondens ombild- ning till särskild pensionsstiftelse eller ock enligt fjärde stycket anmält att vid fastställandet av nästa balansräkning bolagsstämma som i 82 & aktie- bolagslagen sägs beslutat att fonden skall utgå ur balansräkningen. Har anmälan ej skett, skall såvitt möjligt före den 1 juli följande är registrering hava ägt rum. Skulle den föreslagna lagen om aktiebolags pensions— och andra personalstiftelser träda i kraft den 1 januari 1938, skulle således, om av bolagets styrelse anmälan enligt fjärde stycket ej göres före den 1 janu- ari 1939, registrering på grund av övergångsbestämmelserna hava ägt rum såvitt möjligt före den 1 juli 1939. I och med registreringen skulle allmän eller särskild pensionsstiftelse hava kommit till stånd, och fondens belopp skulle under nämnda förutsättning anses överfört till stiftelsen från lagens ikraftträdande den 1 januari 1938. Skulle ett aktiebolag önska en snabbare stiftelsebildning än sålunda vinnes enligt övergångsbestämmelserna, kan na- turligtvis bolaget med tillämpning av den nya lagen besluta bildande av pensionsstiftelse och i enlighet med lagens bestämmelser besluta överföring av vinstmedel motsvarande fondens belopp.

Första stycket.

A ndra stycke! . Ombildning av pensions- och under- stödsfond till pensionsstif- telse.

• Sida 136
•  Original

Den omständigheten att fonden understiger 500 kronor skall, i motsats till vad som gäller vid pensionsstiftelses bildande enligt 2 %, icke hindra stiftelsebildning enligt övergångsbestännnelserna.

Ej blott fonder, vilkas huvudsakliga ändamål är pensionering av anställda eller efterlevande till anställda hos bolaget, utan även fonder, vilkas huvud- sakliga ändamål är understöd av sådana personer, böra enligt beredningens mening bliva ombildade till pensionsstiftelser. Fonder, vilkas ändamål an- givits huvudsakligen vara understöd av förutvarande anställda eller av efter- levande till avlidna anställda, leda ofta sitt ursprung från en tid, då den uppfattning av pensionens verkliga natur, som nu allmänt omfattas, ännu ej på samma sätt gjort sig gällande. Därför torde det i regel te sig natur— ligt, att för sådant ändamål avsatta medel, i den mån pensionering ge- nomföres, tjäna till betryggande av pensioner. Då det emellertid un'der- stundom kan framstå såsom önskvärt att en sådan fond bevaras för annan understödsverksamhet — främst i fall bolaget avser att trygga pensionerin- gen utan fondens anlitande -— har genom särskild bestämmelse i förevaran- de paragraf femte stycket andra punkten möjlighet öppnats för bolaget att genom anmälan föranstalta om fondens ombildning till annan personalstif- telse än pensionsstiftelse.

On!/""lh'viny Enligt lagberedningens förslag skola bestämmelserna i 37 å andra styc— ,,,,” ägg,,ffåffå ket medföra bildande av pensionsstiftelse, ej blott om i aktiebolags balans- ,szi/mlse. räkning av bolaget avsatta medel redovisats såsom pensionsfond, utan även om ett bolag i sin balansräkning redovisat en särskild skuldpost, avseende pensionsförpliktelser mot personalen. Härigenom uppkommer för persona- len i händelse av bolagets konkurs ökad trygghet för utbekommande av dess pensionsfordringar på grund av den särskilda förmånsrätt, som skall tillkomma pensionsstiftelses fordran enligt lagberedningens förslag till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 åå handelsbalken. Skulle posten avse särskilda pensionstagare och anställda tillkommande fordringar, med- för stiftelsebildningen ej någon ändring i deras rätt mot bolaget. Har pant- säkerhet lämnats, kommer den fortfarande att liksom förut utgöra säker— het för deras fordringar hos bolaget. Ej heller för detta medför en sådan stiftelsebildning olägenhet, då det är tydligt att dessa pensionsskulder väl skola redovisas i bolagets böcker men att summan av desamma ej bör ut— föras i balansräkningen i vidare mån än den överstiger pensionsstiftelsens

belopp.1

Skuldpost till personalen, avseende dess pensionering, kan ock vara grun- dad å donation till bolaget. I fråga om sådan donation kan det vara beroen- de av en tillfällighet, huruvida passivposten i balansräkningen upptagits så— som pensionsfond eller pensionsskuld. Ombildning av en dylik skuldpost till pensionsstiftelse är ägnad att väsentligt trygga donationsändamålet. Lagbe- redningen återkommer i annat sammanhang till denna fråga.

Ombildning Av patent— och registreringsverket har i dess yttrande över det remittera-

83,5; 53,5; de ut_k35iet påpekats, att det kan inträffa att bolag under ett eller flera år

** Se 5. 53 och 54.

• Sida 137
•  Original

underlåter hålla ordinarie bolagsstämma och att följaktligen icke heller nå- räkningen luslställts mer gon balansräkning för föregående år fastställes för bolaget. Visserligen ,,,, ,,,, år för,, torde de bolag, som överhuvud i sina balansräkningar upptaga pensions- lrlf/mw ihm/t- fonder eller särskilda pensionsskulder, så gott som undantagslöst höra till "ädm'dc' den kategori av bolag som ställa sig till efterrättelse lagens föreskrifter om fastställande och insändande till registreringsmyndigheten av balansräkning. Men då en automatisk ombildning till pensionsstiftelse på grundval av en äldre balansräkning kan medföra olägenheter, har lagberedningen i 37 å andra stycket andra punkten upptagit den bestämmelsen, vilken saknade motsvarighet i utkastet, att stiftelsebildning enligt första punkten ej skall äga rum, ifall balansräkning icke blivit för aktiebolag fastställd efter viss dag. som enligt lagberedningens mening bör bestämmas till den 1 januari två år före lagens ikraftträdande d. v. s. under förutsättning att lagen träder i kraft den 1 januari 1938, den 1 januari 1936. Ett sådant undantag från bestämmelserna i andra stycket första punkten kan ock för registrerings— myndigheten i vissa fall förekomma omgång.

Den i slutet av andra stycket andra punkten upptagna hänvisningen av- ser bestämmelserna i tredje stycket, fjärde stycket första punkten och femte stycket andra punkten.

Uppkommer å aktiebolags rörelse förlust, böra besparade vinstmedel, i den ,S'Hflelsebild. mån sådana finnas, användas till täckning av förlusten. Detta brukar ock/[Zäfz'ilazls'tpgk iakttagas, där de besparade vinstmedlen äro i föregående balansräkning re- [t'/[gångar som (lovisade såsom besparade vinstmedel, dispositionsfond c. d. Hava däremot (,,,/52222; få] vinstmedel avsatts till en pensions- eller annan fond för personalens välfärd. aktiekapitalet. lärer det förekomma, att fonden ej minskas för vinnande av täckning för för- lusten förrän det anses nödvändigt att för täckning av uppkommen brist till- gripa reservfonden. Även i fall då i aktiebolags balansräkning redovisas pen- sions- eller annan personalfond till visst belopp, torde följaktligen brist kunna föreligga i balansräkningen. Detta är, i den mån fonden ej motsvaras av verkliga pensionsfordringar, oegentligt och torde sammanhänga med den egendomliga särställning dessa fonder kommit att intaga i den allmänna uppfattningen. Tydligt är, att där trots bristi balansräkningen sådan fond redovisats i densamma, överföring enligt övergångsbestämmelserna till en stiftelse ej utan vidare må anses hava ägt rum av medel motsvarande fondens belopp. Täckning måste av hänsyn till bolagets borgenärer återstå åtmin- stone för aktiekapitalet. Däremot synes det tveksamt om täckning ovillkorli— gen bör fordras för reservfonden. Såsom i inledningen närmare anförts har det framstått som Obilligt, att aktiebolagens redan för personalens räkning avsat- ta fonder före reservfonden tagas i anspråk till täckande av förlust. Lagbered- ningen har ej heller ansett förslaget böra intaga den ståndpunkten, att täck- ning skall med anlitande av personalfond beräknas för reservfonden. Skulle bolaget finna sådan täckning erforderlig av hänsyn till bolagets ställning, äger bolaget anlita den utväg som anvisas i 37 & fjärde stycket. Och bolagets bor- genärer äga enligt förslaget till lag om ändring ikonkurslagen möjlighet att bringa en för dem skadlig stiftelsebildning att återgå. Lagberedningen har

• Sida 138
•  Original

Tredje stycke! . 253. Särskild pensiomsl if- telse.

därför ansett sig böra stanna vid den ståndpunkten, att om brist i själva aktie- kapitalet skulle föreligga, ombildning till stiftelse skall ske endast av den del av fonden eller skuldposten som återstår sedan bristen i aktiekapitalet av— räknats. Bestämmelse härom har upptagits i 37 å andra stycket tredje punk- ten. Skulle bristen vara lika stor eller större än fonden eller skuldposten, kommer således ingen stiftelsebildning till stånd och registrering skall ej ske. Registreringsmyndighetens granskning av balansräkningarna måste följaktli— gen även innefatta ett konstaterade, huruvida aktiekapitalet enligt balansräk- ningen är täckt- eller icke, ett spörsmål vars besvarande endast i sällsynta undantagsfall torde kunna bliva föremål för tvekan. När registrering av nyss angivna skäl icke äger rum, bör emellertid registreringsmyndigheten, med hänsyn till det föreslagna tillägget till 56 ä 6) aktiebolagslagen, innefattande förbud att redovisa fond under benämning som utmärker att den är en per— sonalfond, lämpligen lämna bolaget meddelande om förhållandet. Är bristen i aktiekapitalet mindre än fonden eller skuldposten, skall anteckningen i re- gistret utmärka, att stiftelsebildningen avser fonden eller skuldposten efter avräkning för brist, vars storlek dock icke skall angivasi registret (38 å andra stycket).

Slutligen torde i detta sammanhang böra påpekas, att täckning naturligtvis alltid måste beräknas för värdeminskningskonton, förnyelsefonder och andra poster som avse värdeminskning å bolagets tillgångar.

För registrering av särskild pensionsstiftelse fordras enligt 2 & ett tydligt angivande av de befattningar eller slag av befattningar som avses med stif- telsen. En fond för pensionering eller understöd kan ej ombildas till särskild pensionsstiftelse utan att bestämmelser i nämnda hänseende bringas till re- gistreringsmyndighetens kännedom. Då dylika bestämmelser ej upptagas i balansräkningarna, måste en särskild anmälan hos registreringsmyndigheten ske. Föreligger ej sådan anmälan, följer av denna lagstiftnings allmänna grunder att fonden skall ombildas till allmän pensionsstiftelse. Detsamma gäller om en särskild skuldpost avseende pensionsförpliktelser till persona— len. En sådan anmälan, vilken — om lagen skulle träda i kraft den 1 januari 1938 — måste ske före den 1 januari 1939, skall innehålla, antingen att fon- den eller skuldposten på grund av redan tidigare träffad bestämmelse av— såg allenast anställda, som innehaft eller innehava vissa befattningar eller vissa slag av befattningar i bolaget, eller efterlevande till dylika anställda, eller ock att bolagsstämma, som i 82 & aktiebolagslagen sägs, vid fastställande första gången efter lagens ikraftträdande av balansräkning för bolaget beslu— tat bestämmelse därom. Vid anmälningen skall fogas bevis som i 38 % första stycket avses. Stadgande av nu angivet innehåll har upptagits i 37 % tredje stycket. Sker icke anmälan inom föreskriven tid eller i föreskriven ordning, har den icke den verkan, som i nämnda stadgande sägs, utan hu- vudregeln i andra stycket blir tillämplig, d. v. s. ombildning av fonden eller skuldposten sker till allmän pensionsstiftelse. Det är dock härvid att för- . vänta, att registreringsmyndigheten i enlighet med nuvarande praxis kom- mer atti avsevärd utsträckning genom påpekande av förefintliga formella

• Sida 139
•  Original

brister bereda bolagen möjlighet att rätta och komplettera skedda anmäl— ningar.

Dä registrering av pensionsstiftelse skett efter vad i 38 å andra stycket stadgas, är stiftelse bildad enligt dessa övergångsbestämmelser. Sedan re— gistrering ägt rum, skall fondens eller skuldpostens belopp _— eventuellt efter avräkning enligt andra stycket sista punkten _ anses från lagens ikraft- trädande vara överfört till den pensionsstiftelse som sålunda bildats för bo- laget. Detta stadgande innebär att, om anmälan ej göres enligt 37 & fjärde stycket, bolaget är skyldigt att respektera den avsättning eller debitering som ägt rum i den sista balansräkning som fastställts före lagens ikraftträ- dande, där ej stiftelsebildning på grund av stadgandet i andra stycket sista punkten är utesluten.

Såsom förut nämnts, öppnar förslaget möjlighet för bolag att undgå om- bildning av fond eller skuldpost till pensionsstiftelse genom anmälan till re- gistreringsmyndigheten. Föreskrift härom meddelas i 37 % fjärde stycket. Det däri föreskrivna tillvägagångssättet är, att å första ordinarie bolagsstäm- ma efter lagens ikraftträdande vid fastställandet av balansräkning för bola- get beslutas att fonden eller skuldposten skall utgå ur balansräkningen samt att styrelsen gör anmälan därom inom ett år från lagens ikraftträdande. Ett beslut av detta slag kan, om posten allenast avser för visst ändamål avsatta vinstmedel, utan vidare fattas på det sättet att medlen överföras exempelvis till dispositionsfond. Har posten karaktär av skuld till personalen, kan na- turligtvis bolaget icke föra över beloppet till någon fond, utan skuldposten får i stället sammanföras med annan skuldpost (»Diverse kreditorer» e. d.). I stället för att låta posten helt utgå kan bolagsstämma besluta dess nedsätt- ning med den verkan, att om anmälan på sätt nyss nämnts göres, blott postens nedsatta belopp blir överfört till den stiftelse, som i dylikt fall kom- mer till stånd. Närmare föreskrift om sådan anmälan och om registrerin- gen, där nedsättning skett, meddelas i 38 %.

Den tid, inom vilken ett bolag skall göra anmälan för att undgå nya la- gens tillämplighet å äldre fond eller skuldpost eller för att bringa ned skul- den till den stiftelse, till vilken fonden ombildas, har i förslaget såsom nyss nämnts avsetts skola utgöra ett år efter lagens ikraftträdande, d. v. s. i hän- delse lagen skulle träda i kraft den 1 januari 1938, skall sådan anmälan göras före den 1 januari 1939. För de vanliga fall, då ett bolags räkenskaps— år sammanfaller med kalenderår, är denna tid frikostigt utmätt. Ordinarie bolagsstämma som avses i 82 ;” aktiebolagslagen hålles vanligen på våren och måste enligt lagen hållas senast fö1e utgången av augusti månad. Sty— lelsen har sålunda minst fyra månader på sig fö1 anmälans veikställande. Men även för sådana bolag, vilkas räkenskapsår icke sammanfaller med ka— lenderåret, bör tiden till den 1 januari 1939 vara tillräcklig. Om räken- skapsåret utgår exempelvis den 30 september och ordinarie bolagsstämma hålles först i början av nästföljande kalenderår, blir den sista balansräk— ning. som fastställts före lagens ikraftträdande, den balansräkning som fast- ställts i början av år 1937 och som avser räkenskapsåret den 1 oktober 1935

SltT/lelsebild- n ingen genom registrering enligt över- gångsbestäm- melserna .

Fjärde

stycket. För-

hindrande (w sl iflelsebild- ning.

• Sida 140
•  Original

Post, avseende skuld till stiftelse, och, fond— eller * skuldpost på grund av donation..

—— den 30 september 1936. Bolagsstämma, som kan fatta beslut om ändrad redovisning av de såsom pensionsfond avsatta medlen, kommer således att hållas i början av år 1938. Om emellertid i dylikt fall på grund av bestäm- melse i bolagsordningen ordinarie bolagsstämma skall hållas inom de tre må— nader, som återstå av kalenderåret, och följaktligen balansräkning för rä- kenskapsåret den 1 oktober 1936—30 september 1937 fastställts vid stämma i december 1937, måste ändrad redovisning beslutas och anmälan ske före den 1 januari 1939. I sådant fall —— vilket för visso torde vara ytterst säll- synt — lärer det böra åligga bolaget att med erforderlig skyndsamhet ombe- sörja anmälan, om sådan skulle anses påkallad.

Sker anmälan varom nu är fråga icke inom föreskriven tid eller i före- skriven ordning, har den, alldeles som när det gäller anmälan enligt 37 $, tredje stycket, icke avsedd verkan. Detta innebär, att stiftelsebildning äger rum och skuld till stiftelsen uppkommer med hela fondens eller skuldpostens belopp. Har bolagsstämman vid balansräkningens fastställande beslutat att fonden eller skuldposten skall utgå eller nedsättas till beloppet, måste i så- dant fall rättelse ske i nästa balansräkning.

Anmälan om nedsättning av fondens eller skuldpostens belopp kan natur- ligtvis ske i samband med en anmälan för ombildning till särskild stiftelse enligt 37 % tredje stycket.

Den ombildning av fond eller skuldpost till pensionsstiftelse, varom stad- gas i 37 å andra och tredje styckena, gäller ej i balansräkningen upptagen särskild skuldpost avseende skuld till stiftelse. En sådan post beröres icke av de föreslagna övergångsbestämmelserna. Skulle en befintlig pensionsstif- telses tillgångar hava i balansräkningen felaktigt upptagits såsom tillhöriga bolaget och å skuldsidan ett belopp motsvarande stiftelseförmögenheten re- dovisats bland bolagets fonder, skola bestämmelserna i andra och tredje styc- kena ej heller äga tillämpning, men i sådant fall föreligger naturligtvis fara för att registrering av misstag skall komma att äga rum. En dylik redovis- ning torde emellertid vara sällsynt och, där den skulle förekomma, bör det åligga bolaget att i samband med denna lagstiftnings ikraftträdande verk- ställa råttelse och därom underrätta registreringsmyndighetcn. Möjligheten av dylik redovisning kan tänkas främst när vid bildandet av en stiftelse (självständig stiftelse) genom donation, exempelvis av en huvuddelägare i bolaget eller av en person som utövat ledningen i bolaget eller av annan an- ledning hyst intresse för dess personal, bolagets styr—else utsetts till förvalt- ningsorgan för stiftelsen. I sådant fall är det oriktigt att redovisa stiftelse- förmögenheten, vilken ju tillhör stiftelsen, såsom en bolagets fond i dess balansräkning. Då det åligger styrelsen i egenskap av förvaltningsorgan för stiftelsen att sörja för dess fortsatta förvaltning i överensstämmelse med (10- nationsvillkoren, är styrelsen skyldig tillse att rättelse sker av balansräknin- gen och lämna registreringsmyndigheten upplysning om förhållandet. Re- gistreringsmyndigheten kommer också att hava ledning av den utredning, som verkställts under den statistiska bearbetningen av bolagets uppgifter och vars resultat, då det avviker från eller innebär en komplettering av uppgiften,

• Sida 141
•  Original

finnes antecknat för de särskilda bolagen, och synes böra vid den brevväxling, som efter vad lagberedningen anför under 38 % torde böra äga rum mellan registreringsmyndigheten och bolagen, fästa deras uppmärksamhet å denna fråga. Skulle i något sällsynt fall registrering av misstag komma att ske, är registreringen utan verkan mot den äldre stiftelsen och dess förvaltning skall ske under iakttagande av donationsvillkoren.

Under den statistiska utredningen har det däremot befunnits att bland de i balansräkningarna redovisade särskilda skuldposterna, avseende skuld till stiftelse eller skuld till personalen, förekomma åtskilliga poster som hava sin grund i donation. I den mån dessa poster avse skuld till stiftelse, omfat- tas de såsom ovan nämnts ej av ombildningsreglerna i andra och tredje styc- kena. Detta är däremot förhållandet med poster, avseende pensionsförpliktel- ser till personalen. Sådana skuldposter hava redovisats främst i de fall, då donation skett till bolaget — utan att föreskrift att de donerade medlen skola hållas avskilda från bolagets förmögenhet meddelats, d. v. 5. utan att stiftelse (självständig stiftelse) uppkommit allenast med bestämmelse om skyldig- het för bolaget att varaktigt använda de till bolaget givna medlen, vilka in- gått i dess förmögenhet, till pensionering eller understöd. Att en sådan dona- tion, vare sig den i bolagets balansräkning redovisas såsom fond eller skuld- post, ombildas till stiftelse länder endast till betryggande av donationens be- stånd. Automatisk ombildning till pensionsstiftelse av sådan särskild skuld- post konnner enligt 37 å andra stycket att ske, endast då den avser pen— sionering. I fråga om skuldpost, vars huvudsakliga ändamål är understöd av anställda eller efterlevande till anställda, fordras för ombildning till stif- telse anmälan enligt 37 & femte stycket andra punkten. Beträffande andra särskilda skuldposter som förekomma, avseende växlande ändamål, kan ombildning enligt övergångsbestämmelserna överhuvud ej förekomma. Vill bolaget bilda stiftelse för tillgodoseende av det ändamål som avses med sådan skuldpost, får det ske genom stiftelsebildning enligt 2 % detta lag- förslag.

I den mån särskilda skuldposter i balansräkningarna, avseende persona- lens välfärd, hava sin grund i sådana donationer, som ej innefatta bildning av självständiga stiftelser, är det naturligtvis lämpligt att bolagen genom stiftelsebildning enligt 37 % femte stycket andra punkten eller 2 % detta lag- förslag sörja för att de donerade medlens användning för det föreskrivna än- damålet bctryggas. I sådana fall skall registreringsåtgärd vidtagas av re- gistreringsmyndigheten allenast efter anmälan. Och den automatiska ombild- ningen enligt 37 å andra stycket på grund av registreringsåtgärd, som åvilar registreringsmyndigheten utan föregående anmälan, torde med hänsyn till de upplysningar som framkommit under den statistiska utredningen röran- de skuldposter, avseende pensionsförpliktelser till personalen, komma att gälla allenast ett mindre antal fall och avse omkring 2.5 miljoner kronor.1

Lika litet som de i 37 å andra och tredje styckena upptagna ombildnings-

1 Jfr s. 52.

• Sida 142
•  Original

Femle stycket. Andra per- sonalfonde r än pensions-

fonder.

Likvidation eller konkurs före registre- ringen hin- drar sti/telse- bildning.

reglerna gälla i balansräkningarna såsom särskild post upptagen skuld till stiftelse, avse dessa regler skuld till rättssubjekt av annat slag, som bildats för personalens pensionering, exempelvis understödsföreningar.

Även en sådan personalstiftelse, som avses i 16 å detta lagförslag, har an- setts böra kunna komma till stånd med verkan från tidpunkten för lagens ikraftträdande, under samma förutsättning beträffande täckning för aktie— kapitalet som angivits i avseende å pensionsstiftelse. Då emellertid förut- sättningen för tillkomsten av en dylik personalstiftelse måste vara, att tyd- liga bestämmelser finnas i de ämnen, varom i 16 & första stycket stadgas, d. v. s. om fondens ändamål, om de villkor under vilka förmån skall från fonden utgå och om ordningen i övrigt för medlens användning, kan om- bildning till stiftelse icke äga rum, med mindre bolaget på sätt i 37 å femte stycket föreskrives till registreringsmyndigheten gör anmälan för registre- ring med bifogande av handlingar som visa, att sådana bestämmelser fun— nos, eller att bolagsstämma som i 82 & lagen om aktiebolag sägs vid fast- ställande första gången efter lagens ikraftträdande av balansräkning för bo— laget beslutat sådana bestämmelser. Om fonden skulle vara tillkommen genom en donation, har naturligtvis bolagsstämman att iakttaga de före— skrifter rörande medlens användning som kunna vara meddelade av do— nator. Dylik anmälan skall _— om lagen skulle träda i kraft den 1 januari 1938 —— göras före den 1 januari 1939. Försummas denna tid, har bolaget möjlighet att genom särskilt bolagsstämmobeslut bilda stiftelse i den ord- ning som föreskrives i 2 och 16 åå detta lagförslag.

Göres ej anmälan enligt 37 % femte stycket första punkten beträffande annan personalfond än sådan, som avses i andra stycket första punkten, ombildas icke dylik fond till stiftelse, och beträffande fondens redovisning i bolagets balansräkning skola de i 56 å (i) aktiebolagslagen föreslagna be— stämmelserna iakttagas.

Anmälan för ombildning till annan personalstiftelse än pensionsstiftelse har ock, på sätt i motiven till 37 å andra stycket anförts, ansetts böra kunna göras beträffande sådan fond eller särskild skuldpost, vars huvudsakliga ändamål är understöd av anställda eller efterlevande till anställda. Däremot har det icke ansetts böra stå bolaget öppet att göra sådan anmälan beträf- fande fond, vars huvudsakliga ändamål är pensionering av bolagets personal, eller skuldpost, avseende pensionsförpliktelser till personalen, då en dylik fonds eller skuldposts ombildning till pensionsstiftelse med hänsyn till den föreslagna lagstiftningens innehåll bättre betryggar medlens användande för personalens räkning än dess ombildning till annan personalstiftelse.

Skulle, innan registrering av stiftelse äger rum enligt övergångsbestämmel- serna, bolaget försättas i konkurs, förfaller frågan om ombildning av fond eller skuldpost till stiftelse i likhet med vad i 2 & sista stycket detta lagförslag är stadgat för fall då stiftelsebildning äger rum enligt nämnda pa- ragraf — och den rättsverkan upphör som tidigare i förhållande till bolaget följt av bestämmelsen, att fondens resp". skuldens belopp från lagens ikraft-

• Sida 143
•  Original

trädande skall anses hava tillhört sådan stiftelse. I detta hänseende hänvisas till motiven till 2 % sista stycket.

Enligt 2 och 16 åå detta lagförslag föreligger icke något hinder däremot, att på grund av bolagsstämmobeslut om bildande av pensions- eller annan personalstiftelse, vilket fattats innan bolaget trätt i likvidation, registrering av stiftelsen sker efter nämnda tidpunkt. Beträffande frågan om ombild- ning av en fond eller skuldpost. enligt de föreslagna övergångsbestämmel— serna märkes emellertid, att sedan likvidation inträtt, bolaget icke kan hålla sådan stämma som i 82 & aktiebolagslagen sägs och sålunda icke längre har möjlighet att genom det i 37 % fjärde stycket angivna förfaringssättet hindra stiftelsebildning. Lagberedningen har därför ansett stiftelsebildning på grund av övergångsbestännnelserna ej böra äga rum, när bolaget trätt i likvidation eller försatts i konkurs, innan registrering skett. Bestämmelse härom har upptagits i 37 % sjätte stycket.

Pensions- eller annan personalstiftelse kommer sålunda till stånd endast i händelse registrering sker före likvidationstillstånds inträde eller före kon- kursutbrott. Har registrering ägt rum dessförinnan, hindras däremot icke stiftelsens tillkomst genom en senare inträffande likvidation eller konkurs. En kort efter stiftelsens tillkomst utbruten konkurs medför emellertid enligt den föreslagna lagstiftningen möjlighet att bringa stiftelsebildningen att återgå, om bolagets borgenärer finnas därigenom hava lidit märklig skada. Bestämmelser om rätt till återvinningstalan i sådana fall hava upptagits i övergångsbestämmelsen till förslaget till lag om ändring i konkurslagen. Förutsättning i avseende å tiden för återvinning är att registrering ej verk— ställts tidigare än 180 dagar innan konkursansökningen gjordes.

Ä stiftelse som bildas enligt förevarande övergångsbestämmelser skall i till— lämpliga delar gälla vad som stadgas angående allmän eller särskild pensions- stiftelse eller annan personalstiftelse. Dock har, med hänsyn till sättet för stiftelsebildningen, den enligt 8 och 13 %% förslaget gällande regeln om skyl- dighet för bolag att, där ej annat förbehåll gjorts i beslutet om bildande av pensionsstiftelse, gälda viss ränta icke ansetts böra vara tillämplig å pensions- och annan personalstiftelse, som bildas enligt övergångsbestäm- melserna. Stadgande därom har upptagits i 37 % sista stycket.

Av de myndigheter, institutioner och sammanslutningar som yttrat sig över lagberedningens utkast hava allenast patent— och registreringsverket, landssekretariatet i sitt på landsorganisationens vägnar avgivna yttrande samt svenska arbetsgivareföreningen haft erinringar att framställa mot bestäm- melserna om ombildning av aktiebolagens nuvarande personalfonder till stif- telser. Lagberedningen återkommer till patent- och registreringsverkets ytt- rande vid 38 å. I sitt nyssnämnda yttrande har landssekretariatet förklarat sig anse, att lagberedningens betänksamhet mot en ovillkorlig ombildning av nuvarande fonder till stiftelser ej vore helt ogrundad, men att dock de sociala hänsynen borde överväga och föranleda lagens generella tillämpning å nämnda fonder, i den mån de verkligen motsvarade vinstmedel. Härvid har åberopats att genom särskild bestämmelse i utkastet vore sörjt för att,

Sista stycket.

Svenska ar- belsgivarefår- (aningens och landsorgani- sationena yttranden.

• Sida 144
•  Original

därest ],)alansräkningen utvisade brist, ej större del av fondens belopp över- fördes till stiftelse än som återstode sedan täckning beräknats för aktiekapi- talet. Med anledning av vad sålunda anförts får lagberedningen, utöver de skäl som tidigare åberopats emot en regel om ovillkorlig ombildning, ytter- ligare framhålla, att en brist som icke framgår av balansräkningen kan reellt föreligga i fråga om täckningen för ett aktiebolags fonder, nämligen på den grund att de i balansräkningen upptagna värdena å bolagets tillgån- gar överstiga deras verkliga värden. Ett sådant förhållande kan, lned hän- syn till föreskrifterna i 56 & aktiebolagslagen rörande tillgångar avsedda för stadigvarande bruk, föreligga trots att lagens regler till fullo iakttagits. En ovillkorlig ombildning till stiftelse skulle särskilt i dylika fall kunna inne- bära en för bolagets bestånd farlig försämring av dess ställning. Även av detta skäl anser lagberedningen det böra stå öppet för bolagen att själva pröva, huruvida de skola låta en ombildning av fond till stiftelse äga rum eller genom anmälan förhindra ombildning. Å andra sidan anser sig lag- beredningen icke kunna, på sätt av arbetsgivareföreningen i dess yttrande yr- kats, vidtaga den ändring av förslaget att ombildning till stiftelse av fond avseende pensionering eller understöd skulle äga rum endast på grund av anmälan från bolaget. Arbetsgivareföreningen anför bl. a. att den av lag- beredningen föreslagna automatiska ombildningen visserligen förefölle kun- na medföra stiftelsebildning i större omfattning än ombildning efter anmä- lan. Men en med de ekonomiska realiteterna föga harmonierande känsla av bundenhet att bibehålla de en gång avsatta pensionsmedlen, ävensom ett för- biseende att indraga pensionsfonderna och anmäla en sådan åtgärd till ak- tiebolagsregistret skulle bliva den verkliga grunden till den gynnsammare omfattningen av stiftelsebildningen i följd av de föreslagna övergångsbestäm- melserna. Lagberedningen vill häremot erinra, att beredningen utgår ifrån, att registreringsmyndighetens verksamhet för övergångsbestämmelsernas ge- nomförande kommer att, om förslaget blir lag, taga sin början på hösten samma är, således redan före tidpunkten för lagens ikraftträdande. Det tor- de vara mycket osannolikt, att ett bolag, vilket i sin i behörig tid nämnda år ingivna balansräkning redovisar sådan fond eller särskild skuldpost som enligt 37 å andra stycket skall bliva föremål för automatisk ombildning, icke skall komma att träffas av meddelande från registreringsmyndigheten i så god tid att tillfälle kommer att föreligga för bolaget att taga ombildnings- frågan i övervägande. Och lagberedningen måste finna det riktigt, om en känsla av bundenhet att behålla för pensionsändamål avsatta medel skulle förhindra en anmälan från bolaget i fall, då ej allvarliga ekonomiska skäl tala för att stiftelsebildning förhindras. Det synes därför lagberedningen tillräckligt att lagstiftningen lämnar denna möjlighet öppen för bolagen. En ändring av övergångsbestämmelserna på sätt arbetsgivareföreningen föresla- git skulle enligt lagberedningens uppfattning mycket väsentligt minska den omfattning, vari den nya lagen eljest kan beräknas vinna tillämplighet på äldre fondbildningar. I ännu högre grad skulle detta bliva fallet, om, på sätt jämväl av arbetsgivareföreningen föreslagits, rätten att bilda oskyddade

• Sida 145
•  Original

pensionsfonder skulle bibehållas vid sidan av den föreslagna ordningen. En lagstiftning av sådant innehåll skulle ej vara ägnad att medföra den ökade trygghet för pensionstagare och anställda, som är avsedd, och synes lagbered- ningen ej kunna ifrågakomma.

Beträffande den i 37 å sista stycket upptagna bestämmelsen, att bolaget ej skall vara pliktigt att till stiftelse, som tillkommit genom ombildning en- ligt övergångsbestämmelserna, gälda ränta å fordran som i 2 & avses, har landssekretariatet i det på landsorganisationens vägnar avgivna yttrandet gjort gällande, att regeln om villkorlig ränteplikt borde tillämpas beträffan- de senare överföringar, som göras till en enligt övergångsbestämmelserna bildad stiftelse. Lagberedningen medgiver, att en ränteplikt vore i och för sig önskvärd ur samma synpunkter som föranlett uppställandet av regeln i 8 och 13 åå. De fördelar som därigenom skulle vinnas komme emellertid att motvägas av olägenheter i form av mera komplicerad ränteberäkning och redovisning. På denna grund och då det i varje fall icke är fråga om ovill- korlig ränteplikt, har lagberedningen ansett övervägande skäl tala för att låta förräntningen av en enligt övergångsbestämmelserna tillkommen stif- telses fordran mot bolaget vara beroende av bolagets frivilliga åtgärder.

38 &.

I denna paragraf första stycket hava bestämmelser upptagits rörande de handlingar, som skola finnas fogade vid anmälan till registreringsmyndig- heten varom i 37 % tredje, fjärde och femte styckena sägs.

I fråga om anmälan enligt 37 % tredje stycket för vinnande av registre- ring av särskild pensionsstiftelse och enligt nämnda paragraf femte stycket för vinnande av registrering av annan personalstiftelse än pensionsstiftelse föreskrives, att vid anmälningen skola finnas fogade i två exemplar av 110- tarius publicus eller med styrelse]edamöternas egenhändiga bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av bolagsstämmas protokoll eller annan handling som utvisar, beträffande anmälan enligt tredje stycket, vilka be- fattningar eller slag av befattningar hos bolaget som avses med fonden eller skuldposten, samt, beträffande anmälan enligt femte stycket, vilka be- stämmelser som gälla om fondens ändamål, om de villkor under vilka för- mån skall från fonden utgå och om ordningeni övrigt för medlens använ- dande, eller motsvarande bestämmelser om skuldposten. Förutom avskrift av bolagsstämmoprotokoll kunna dessa handlingar vara, exempelvis sty- relseprotokoll, när bolagsstämma vid beslut om avsättning av medel för visst ändamål uppdragit åt styrelsen att fastställa närmare bestämmelser rörande medlens användning, eller i undantagsfall en donationsurkund, när medel givits till bolaget, utan bestämmelse att de skola hållas avskilda från bolagets förmögenhet, men med föreskrifter att medlen skola använ- das för pensionering eller understöd av viss personal hos bolaget eller för annat välfärdsändamål.

Vid anmälan, som i 37 & fjärde stycket sägs, skall finnas fogat i två exem- plar på enahanda sätt som ovan sagts till riktigheten styrkta exemplar av

Anmälan enligt 37 5 tredje, fjärde

och femte styckena.

• Sida 146
•  Original

protokoll vid den första efter lagens ikraftträdande hållna bolagsstämman, som i 82 å aktiebolagslagen avses, utvisande att stämman beslutat att fonden eller skuldposten skall utgå ur bolagets balansräkning eller att nedsättning av beloppet skall ske. Registreriwgm Föreskrifter rörande registreringsmyndighetens åliggandeni samband med % m" stiftelsebildningen samt rörande andra i samband med registreringen stående frågor hava influtit i 38 å andra stycket. Med hänsyn till stadgandet i 37 & fjärde stycket kan registrering av äldre fonds eller skuldposts ombildning en— ligt övergångsbestämmelserna till stiftelse icke ske tidigare än ett år efter lagens ikraftträdande d. v. s. om lagen skulle träda ikraft den 1 januari 1938, icke förrän den 1 januari 1939, såframt ej registreringsmyndigheten dess- förinnan fått visshet om att beslut enligt nämnda stadgande icke fat- tats eller vidare kan komma att fattas, exempelvis då anmälan göres om så— dant av bolagsstämma efter lagens ikraftträdande fattat beslut som avsesi 37 & tredje och femte styckena. Efter sistnämnda dag bör registreringsmyn- digheten så fort ske kan verkställa registrering av stiftelsebildningen, och enligt föreskriften i 38 å andra stycket skall registreringsmyndigheten såvitt möjligt före den 1 juli 1939 verkställa registreringen. För att myndigheten skall kunna fullgöra vad som ålägges den beträffande registreringen av pensionsstiftelse, som uppkommer genom automatisk ombildning av äld- re fonder eller skuldposter, bör registreringsmyndigheten vid mottagan- det av de sista före lagens ikraftträdande från aktiebolagen inkomman- de fastställda balansräkningarna upplägga en förteckning över de bo- lag, i vilkas balansräkningar redovisas sådan fond eller skuldpost var- om i 37 å andra stycket sägs. Registreringsmyndigheten torde ock med ledning av denna förteckning höra i god tid infordra uppgifter från bo- lageni de fall, då balansräkningspostens ändamål ej tydligt framgår av dess beteckning och eljest kända omständigheter. Sådana och andra erforderliga upplysningar torde måhända lämpligen infordras genom cirkulärskrivelse till de bolag i vilkas balansräkning dylik fond eller skuldpost upptagits. När registrering sker, skall —— under antagande att lagen skulle träda i kraft den 1 januari 1938 _— i registret införas att enligt övergångsbestämmelserna till denna lag en i bolagets balansräkning för angiven balansdag, vanligen den 31 december 1936, upptagen fond eller skuldpost skall anses från och med den 1 januari 1938 vara ombildad till stiftelse, varvid stiftelsens karaktär av all— män eller särskild pensionsstiftelse eller annan personalstiftelse skall utmär- kas. I registret skall även angivas benämning å stiftelsen. Registrerings- myndigheten har att vid bestämmande av stiftelsens benämning iakttaga vad om sådan benämning stadgats i 2 och 16 åå av förslaget. I övrigt skall re- gistreringsmyndigheten hämta ledning av fondens eller skuldpostens beteck- ning i balansräkningen, vari exempelvis en fond kan vara uppkallad efter en donator eller en person som bolaget velat hedra med inrättande av en hans namn bärande fond, samt fondens eller skuldpostens ändamål, vil- ket beträffande särskild pensionsstiftelse eller personalstiftelse som avsesi 16 å framgår av de protokollsavskrifter eller andra handlingar, som jämlikt

• Sida 147
•  Original

38 5 första stycket skola hava inkommit till registreringsmyndigheten. En av bolaget vald benämning bör icke frångås, såframt den ej strider mot fö— reskrifterna i denna lag, och där den av bolaget valda benämningen genom ett tillägg, exempelvis av ordet pensionsstiftelse, kan bringas i överensstäm- melse med lagen, bör detta ske. Ofta torde ett samråd mellan registrerings- myndigheten och bolaget i fråga om benämningen vara lämpligt. Som redan förut framhållits skall iregistret göras anmärkning såväl om avräkning för brist enligt 37 å andra stycket sista punkten som om nedsättning, vilken anmälts enligt 37 & fjärde stycket sista punkten, i båda fallen utan angivan— de av något belopp. Genom dessa anmärkningar i registret får även tillsyns- myndigheten uppmärksamheten särskilt riktad på frågan om stiftelseford- ringens storlek i dylika fall.

När registrering sker, skall registreringsmyndigheten ofördröjligen ombe— sörja kungörelse samt uppgift till tillsynsmyndigheten rörande registrerin- gen. I fråga om kungörelsen och uppgiften skall gälla vad i 27 5 första styc- ket första punkten sägs. Vid uppgiften skall, när registrering sker efter an- mälan varom i 38 % första stycket sägs, fogas ett exemplar av protokoll eller annan handling, som jämlikt föreskrifterna i nämnda stycke inkommit till registreringsmyndigheten. '

Med hänsyn till den betydelse för bolaget en registrering av nu ifråga- rande slag äger har i 38 & tredje stycket föreskrivits, att skriftlig underrättelse om registreringen ofördröjligen skall med allmänna posten försändas till bo— lagets styrelse. Vidare skall bevis om registreringen tillhandahållas bolaget. Att beredningen föreslagit, att underrättelsen skall sändas till styrelsen men beviset tillhandahållas bolaget, är beroende därpå, att underrättelsen ansetts säkrast komma bolaget till handa om den adresseras till styrelsen och ej till viss firmatecknare, medan beviset bör kunna uttagas av varje represen- tant eller ombud för bolaget. Därest ej, med hänsyn till sättet för stiftelsebild— ning enligt övergångsbestämmelserna, kostnaderna för registreringen och dess kungörande finnas böra falla å det allmänna, måste av Konungen sär- skilt förordnande, med stöd av hänvisningen i sista stycket av förevarande paragraf till 27 & tredje stycket, meddelas rörande den avgift bolaget har att vid registreringsbevisets erhållande erlägga för registreringen och dess kun- görande, varjämte föreskrifter torde böra meddelas rörande avgiftens utta- gande medelst utmätning, därest den ej inom viss tid erlägges (jämför för- ordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen % 19). Vidare bör bolaget äga att av stiftelsen återfå erlagd avgift och stadgandet i 22 & tredje stycket sålunda vara tillämpligt.

Enligt gällande rätt får ej klagan i administrativ ordning föras över med- delad registrering (Reg. Rzns årsbok 1915 s. 24). Då emellertid enligt övergångsbestämmelserna registrering kan komma att ske av allmän pen- sionsstiftelse, utan att anmälan för sådan registrering gjorts av bolaget, och sålunda måhända i fall då bolaget anser att registrering ej bort äga rum, bör möjlighet till klagan över registreringen i administrativ ordning öppnas. Lagberedningen föreslår därför upptagande i 38 & tredje stycket andra punk-

• Sida 148
•  Original

ten av en bestämmelse av innehåll, att om bolaget är missnöjt med registre- ringsmyndighetens beslut om registrering av allmän pensionsstiftelse efter vad i förevarande paragraf är stadgat, klagan över beslutet må hos Konun- gen föras genom besvär, vilka skola vid talans förlust hava inkommit till handelsdepartementet före klockan tolv å sextionde dagen från dagen för registreringsmyndighetens beslut. Besvären kunna avse att registreringen skall undanröjas, exempelvis på den grund att anmälan gjorts enligt 37 & fjärde stycket att fonden eller skuldposten skall utgå ur balansräkningen, eller på den grund att i balansräkningen förelåg brist i aktiekapitalet till be- lopp motsvarande eller överstigande fonden eller skuldposten. Men besvärs- talan kan också vara riktad på att erhålla en ändring i registreringen. Detta kan vara fallet, om bolaget gjort anmälan enligt 37 å tredje stycket för vin- nande av registrering av särskild pensionsstiftelse eller enligt 37 & femte stycket sista punkten för vinnande av registrering av personalstiftelse, som i 16 & avses, men registreringsmyndigheten av någon anledning — ofullstän— diga bestämmelser om fondens eller skuldpostens ändamål, formella fel i anmälningen _ icke ansett särskild pensionsstiftelse eller personalstiftelse, som i 16 % avses, kunna registreras utan i stället registrerat allmän pensions- stiftelse. Ett annat fall är, att på grund av en brist i aktiekapitalet, un- derstigande fondens eller skuldpostens belopp, registrering bort ske med an- märkning om avräkning för dylik brist. Bifallas besvären, skall registrerin- gen undanröjas eller ändras. Det bör ankomma på Konungen att meddela föreskrift om kungörande, utan kostnad för bolaget, av registreringens änd- ring eller undanröjande (jämför 129 % första stycket aktiebolagslagen samt kungörelsen den 19 oktober 1911 om aktiebolagsregistrets förande m. m. 6 5). I övrigt torde aktiebolagslagens regler rörande talan i registrerings- frågor böra vara tillämpliga. Att registrering i nyss angivna fall kan efter talan i administrativ väg ändras eller upphävas hindrar icke att beträffande samma registrering 129 3 första stycket aktiebolagslagen kan komma till an- vändning. Är exempelvis bolagsstämmans beslut om fastställande av den balansräkning, vari den såsom allmän pensionsstiftelse registrerade fonden upptagits, föremål för klandertalan av aktieägare, kan lagakraftvunnen dom i sådan process medföra, att motanteckning i registret skall efter anmälan av part göras. Beträffande registrering som sker på grund av anmälan från bolaget är denna väg den enda framkomliga, när det gäller att angripa re- gistreringen. Reglerna i 122 & aktiebolagslagen om vägrad registrering böra tillämpas i avseende å registreringsanmälan enligt 37 & femte stycket detta lagförslag. Patent- och Bland de uppgifter som genom övergångsbestämmelserna till detta lag- 'ngg'g; förslag åläggas registreringsmyndigheten komma utan tvivel de, som följa rande. av de i 37 å andra stycket föreslagna reglerna om automatisk ombildning av där avsedda fonder och särskilda skuldposter till stiftelser genom regi- strering, att — på sätt patent- och registreringsverket framhållit i sitt ytt- rande — med hänsyn till vidlyftigheten och beskaffenheten av det material, som måste genomgås, medföra ett tidsödande och krävande arbete för regi-

• Sida 149
•  Original

streringsmyndigheten. Men den automatiska ombildning av dylika balans- räkningsposter till stiftelser, som avses med dessa regler, är enligt lagbered- ningens mening av så stor betydelse, att dessa uppgifters överlämnande till registreringsmyndigheten ej kan undvikas. Såsom patent- och registrerings- verket påpekat kommer en viss fara att föreligga för att vid genomgången av bolagens balansräkningar sådan balansräkningspost som enligt 37 å andra stycket skall registreras såsom pensionsstiftelse icke uppmärksammas. I den mån detta är beroende av bristfällighet i balansräkningens uppställning kan en sådan händelse i allmänhet icke läggas registreringsmyndigheten till last. De balansposter, om vilkas ändamål tvekan kan uppkomma, torde emel- lertid i allmänhet hänföra sig till äldre avsättningar och beträffande dessa tor- de en god överblick kunna vinnas genom den utredning som verkställts av statistiska centralbyrån. Även i övrigt torde denna utredning kunna bliva till nytta för registreringsmyndigheten. Genom cirkulär till och brevväxling med bolagen torde dessutom i tveksamma fall upplysningar kunna erhållas från bolagen och, om dessa skulle vara vilseledande, synes ett därav vållat misstag ej heller kunna läggas registreringsmyndigheten till last. Patent- och registreringsverket har särskilt erinrat att det understundom inträffade. att aktiebolag underlåter att hålla ordinarie bolagsstämma för balansräk- nings fastställande eller att bolag trots amnaning icke inkommer med fast- ställd balansräkning. Det syntes ämbetsverket åtminstone i vissa fall be- tänkligt att, om dylik underlåtenhet i avseende å den sista balansräkningen förelegat, registrering av stiftelse skulle ske på grundval av en balansräk- ning, avseende det tidigare år, beträffande vilket balansräkning sist inkom- mit till registreringsmyndigheten. Med anledning av denna erinran har lag- beredningen föreslagit upptagande i 37 å andra stycket andra punkten av en bestämmelse av innehåll, att reglerna i 37 å andra stycket första punkten om automatisk ombildning av fond eller skuldpost som där avses till pensions- stiftelse ej skola gälla ifall balansräkning icke blivit för aktiebolag fastställd senare än två är före lagens ikraftträdande. Lagberedningen hänvisar till vad härom anförts i motiven till 37 å andra stycket.

39 5. I 39 & hava upptagits de föreskrifter som erfordras för att övergångsbestäm- melserna skola bliva tillämpliga på bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.

Övergånge- bestämmelser- nas tillämp-

Rörande innebörden av detta stadgande hänvisas till vad som yttrats i mo- lighet dbank- tiven till 36 &. Vad i 37 å andra stycket sista punkten föreskrives om att, där balansräkningen utvisar brist, icke större del av fonds eller skuldposts belopp skall anses överförd till stiftelsen än som återstår sedan täckning be- räknats för aktiekapitalet, skall i fråga om bankaktiebolag uppenbarligen avse grundfonden. Bestämmelse därom har upptagits i förevarande paragraf andra punkten.

De olika tider inom vilka ordinarie stämma skall hållas — för aktiebolag åtta månader, för bankaktiebolag fyra månader och för försäkringsaktie-

och försäk- ringsaktie- bolag.

• Sida 150
•  Original

Vissa. beskatt-

ningsfrågor

rörande aktie-

bolaga pen- aionsstiftelser.

Frihet från gåvoskatt får aktiebolags pensionsstif- telser.

bolag sex månader efter räkenskapsårets utgång — medföra inga svårigheter vid övergångsbestämmelsernas tillämpning.

Under den behandling, som tidigare ägnats frågan om tryggande av pen- sionsfonder har, såsom i inledningen till motiven till detta lagförslag om- nämnts, från åtskilliga häll betonats, hurusom den omständigheten att pen- sionsfonder icke bildades under mera betryggande former än som vanligen skedde syntes bero bl. a. därpå, att för medel som avsättas till sådana tryg- gade pensionsfonder enligt gällande beskattningslagstiftning skulle utgå så- väl gåvoskatt som inkomst- och förmögenhetsskatt (andra lagutskottets ut- låtande nr 19 vid 1935 års riksdag).

Med hänsyn till önskvärdheten av att aktiebolags pensionsfonder i största möjliga utsträckning ombildas till stiftelser enligt övergångsbestämmelserna till detta lagförslag samt att även aktiebolag, som icke tidigare redovisat pen- sionsfonder, skola — där de ej på annat sätt, exempelvis genom pensionsför- säkring, sörja för de anställdas pensionering — bilda pensionsstiftelser enligt 2 & lagförslaget, är det av vikt att dylika stiftelser i beskattningsavseende ej bliva missgynnade. I stort sett torde grunderna för gällande skattelagstiftning leda till att sådana pensionsstiftelser böra komma i åtnjutande av lämpliga förmåner i beskattningsavseende.

Genom ett avgörande år. 1936 har högsta domstolen (N. J. A. 1936 s. 251) givit uttryck åt den uppfattningen, att när ett aktiebolag under en följd av år avsatt medel i syfte att bilda en fond till förmån för bolagets tjänstemän, vilka medel ej hållits avskilda från bolagets tillgångar, gåvoskatt ej skall ut- gå, om medlen överföras till en särskilt bildad stiftelse för tjänstemännens pensionering. Högsta domstolen fann, att de förmåner bolaget åsyftat att genom avsättandet av ifrågavarande medel bereda tjänstemännen och deras efterlevande måste betraktas såsom vederlag för utfört arbete, samt att den omständigheten, att bolaget för säkerställande av nämnda förmåner överfört de avsatta medlen till en självständig stiftelse, icke medförde, att skattepliktig gåva skulle anses föreligga.

Det synes tydligt, att enligt den sålunda uttalade uppfattningen gåvoskatt ej bör utgå å en sådan överföring av vinstmedel, som enligt bestämmelserna i 2 % detta lagförslag kan komma att göras av ett aktiebolag till en jämlikt lagförslaget bildad pensionsstiftelse. Den omständigheten att i vissa fall så- dan överföring sker utan att pensionsutfästelser föreligga från bolagets sida bör lika litet medföra att gåvoskatt skall utgå, som den omständigheten att pension utbetalas utan pensionsutfästelse medför att pensionen skall be— traktas såsom gåva. Ej heller synes den omständigheten, att överföringarna kunna överstiga det för bolaget aktuella pensionsbehovet, böra medföra att gåvoskatt skall utgå, då genom lagförslaget sörjes för att vid bolagets upp- lösning för stiftelsen uppkommande överskott kommer en allmän fond, sven- ska aktiebolagens pensions- och understödsfond,- till godo.

• Sida 151
•  Original

Vid den automatiska ombildning till pensionsstiftelse, som enligt de i 37 å andra och tredje styckena upptagna övergångsbestämmelserna äger rum av fond, vars huvudsakliga ändamål är pensionering eller understöd av an- ställda eller efterlevande till anställda hos aktiebolag, eller av särskild skuld- post, som avser pensionsförpliktelser till sådana personer, hör av samma skäl gåvoskatt ej utgå. Detta synes böra gälla även då fonden eller skuldposten motsvarar medel, som tillfallit bolaget genom donation, vilket kan vara fal- let främst då medel givits till aktiebolag med bestämmelse om skyldighet för bolaget att varaktigt använda de till bolaget givna medlen, vilka ingått i dess förmögenhet, till pensionering eller understöd. Lagberedningen hänvisar till vad som härom anförts i motiven till 37 ä.

1 29 ä 1 mom. kommunalskattelagen medgives att från bruttointäkten Avdrag vid av rörelse avdrag må göras för vad som är att anse såsom driftkostnad, var- Tiaszgftxäl, till räknas bl. a. »avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed som överföras jämförliga periodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är tilgifjåbzslfw eller varit anställd i rörelsen». På grund av hänvisningen i 2 % av förordnin- stiftelser. gen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt gäller nämnda regel även be- träffande den statliga inkomstbeskattningen.

I praxis har i vissa fall avdrag medgivits bolag för avsättningar till pen— sionsstiftelser, pensionskassor 0. (1. som äro rättsligt skilda från bolaget. Då enligt föreliggande förslag är sörjt för att till aktiebolags pensionsstiftelse från bolaget överförda vinstmedel ej kunna återgå till bolaget, synes avdrags- rätt böra finnas för medel som överföras till sådan stiftelse. Emellertid mär- kes, att enligt förslaget överföring må ske av vinstmedel till växlande belopp för olika är efter bolagets fria bestämmande, vilket bestämmande ofta torde komma att bliva beroende av årsvinstens storlek. Det synes följaktligen va- ra i någon mån tvivelaktigt, om dessa överföringar fullt träffas av uttrycket periodiska utbetalningar för personal som är eller varit anställd hos bolaget. Utan hinder därav har emellertid i praxis avdrag medgivits för utbetalningar för pensionsändamål, även då utbetalningen avsett ett större belopp och ej motsvarat årlig premieberäkning enligt försäkringstekniska grunder. (Reg. Rzns årsbok 1926 Fi. 763 och 1933 Fi. 755.)

Enligt 2 & detta lagförslag skall överföring, som beslutas av bolagsstämma vid fastställande av balansräkning för föregående räkenskapsår, avse räken- skapsårets utgång (balansdagen). Härmed avses, att avdraget för överförin— gen bör gälla intäkterna för det år, varunder den årsvinst uppkommit från vilken överföringen sker. Avdrag från intäkterna för nämnda är bör kunna ske även i sådana fall, då bolagsstämma, sedan deklaration avgivits, be- slutar överföring till högre belopp än styrelsen föreslagit i balansräkningen eller beslutar överföring ehuru överföring ej föreslagits av styrelsen.

Ett särskilt spörsmål uppkommer beträffande avdragsrätt på grund av över- föring från aktiebolag av medel till pensionsstiftelse, som kommer till stånd enligt övergångsbestämmelserna till detta lagförslag genom ombildning av en äldre fond till stiftelse. Det synes böra övervägas, om ej avdrag bör med- givas exempelvis årligen för en femtedel av fondens belopp under fem år

• Sida 152
•  Original

från det registrering av pensionsstiftelse skett enligt övergångsbestämmelscr- na. Härvid bör emellertid beaktas, att avdragsrätt torde kunna medgivas alle- nast för fond, som bildats av bolaget genom avsättning av vinstmedel, och icke för fond som tillkommit genom donation till bolaget, samt ej heller vid ombildning av verklig skuldpost till pensionsstiftelse.

Pemiowslil- Beträffande aktiebolags pensionsstiftelse uppkommer ock fråga i vilken om- gäliåfgiåagm fattning frihet från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet bör tillkom- (

inkomst och ma stiftelsen. Enligt stadgandet i 53 ä 1 mom. (1) kommunalskattelagen äro förmögenhel' bl. a. pensionsanstalter, som icke äro bolag, och understödsföreningar skatt-

skyldiga endast för inkomst av fastighet. Nämnda rättssubjekt äro jämlikt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt 7 å e) och 12 g 1 mom. b) frikallade från dylik skatt. Med hänsyn till pensionsstiftelses ända- mål och därtill att uppkommande överskott skall komma en allmän fond till godo, synes sådan skattefrihet böra medgivas pensionsstiftelse. ) I detta sammanhang vill lagberedningen erinra, att försök till missbruk av de ifrågasatta lättnaderna i beskattningsavseende väl knappast torde behö- va befaras leda till allvarligare olägenheter. Skulle det inträffa, att ett aktie- bolag bildar en pensionsstiftelse under sådana förhållanden och med sådant ( syfte. att med stiftelsen i själva verket avses icke pensionering i normal ord- ( ning av bolagets personal, utan ett förtäckt tillgodoseende av aktieägares in- tresse av delaktighet i bolagets vinst d. v. s. reellt ett aktieägare-intresse, tor- , de beskattningsmyndigheterna hava möjlighet att vid tillämpningen av skat- ( telagstiftningen beakta det sålunda föreliggande syftet att kringgå samma lag- ) stiftning och trots stiftelsebildningen uttaga skatt. Lagberedningen hänvisar ) också till vad i motiven till förslaget till lag 0111 ändrad lydelse av 17 kap. 4 ( och 11 åå handelsbalken erinras därom, att med pension, till vars betryggan- * de aktiebolags pensionsstiftelse skall tjäna, avses pension på grund av tjänst eller annan arbetsanställning, och att frågan huruvida en fordran verkligen ) med hänsyn till sin grund är en pensionsfordran bör beaktas exempelvis vid i sådan tilldelning av medel ur aktiebolags pensionsstiftelse, varom stadgas i 9 och 10 åå förevarande lagförslag. Den risk som från nämnda synpunkt kan vara förbunden med ett missbruk av denna stiftelseform, som kommer att stå under tillsyn av offentlig myndighet, synes ock vara ägnad att förekom- ma ett dylikt missbruk.

Skallelätt- Lagberedningen anser det även böra tagas under övervägande, i vilken 0111- ( ”zäårzverilerfér fattning liknande skattelättnader som här ovan förordats beträffande aktiebo— , sonalsti/telser lags pensionsstiftelser böra kunna komma även andra till aktiebolag hörande , ”855532?" personalstiftelser till del. _ »

För nutida uppfattning i fråga om naturen av välfärdsanordningar till för- ( män för ett företags personal torde de förmåner, som genom aktiebolags per- sonalstiftelse skulle beredas personalen, i allmänhet — liksom pensionsför- måner —— framstå såsom förmåner på grund av anställningen hos bolaget. Då vidare lagberedningens förslag skulle förhindra särskilda avsättningar för personalens välfärd i den ordning nu sker utan att stiftelsebildning kommer till stånd, synes främst frihet från gåvoskatt å överföringar till andra perso-

• Sida 153
•  Original

nalstiftelser än pensionsstiftelser särskilt vara av vikt, då eljest fara kunde uppkomma för att personalens utsikter att få sådana välfärdsändamål till- godosedda minskades. Med hänsyn till det nu anförda och då enligt lagför- slaget till personalstiftelse överförda medel ej kunna återgå till bolaget, utan det genom särskilda bestämmelser blivit sörjt för att medlen skola komma välfärdsändamål, avseende personalen, eller allmänna välfärdsändamål till godo, synes det lagberedningen att ur skattesynpunkt allvarligare betänklig- heter ej borde möta mot sådana personalstiftelsers befriande från gåvoskatt.

Enligt de av lagberedningen föreslagna övergångsbestämmelserna (37 % femte stycket) skall ombildning av fond eller skuldpost till annan personal- stiftelse än pensionsstiftelse äga rum endast efter anmälan och de särskilda be- tänkligheter mot uttagande av gåvoskatt, som föreligga vid en automatisk stiftelsebildning, möta således icke. Men det är tydligt, att om gåvoskatt ej anses böra utgå vid överföring av vinstmedel till sådan personalstiftelse som bildas enligt 16 å, jämförd med 2 & detta lagförslag, gåvoskatt ej hel- ler bör utgå när överföring av medel sker i samband med ombildning av fond eller skuldpost till dylik personalstiftelse. Detta bör gälla även i fall då fonden eller skuldposten motsvarar medel som tillfallit bolaget genom en do- nation.

Vid ett direkt bestridande med bolagets medel av utgifter för sådana väl- färdsändamål, som enligt 16 å detta lagförslag avses med ifrågavarande per- sonalstiftelser, torde dessa utgifter i allmänhet med stöd av bestämmelserna i 29 ä 1 mom. kommunalskattelagen betraktas såsom rörelseomkostnader. Med hänsyn "till personalstiftelsernas ändamål och då enligt lagförslaget till stiftelse överförda medel ej kunna återgå till bolaget, torde det böra övervä- gas, ivilken omfattning avdragsrätt bör tillkomma aktiebolaget jämväl ifråga om överföringar till andra personalstiftelser än pensionsstiftelser. Frågan om avdrag får även beträffande sådana personalstiftelser betydelse vid stif- telses bildande enligt övergångsbestämmelserna till detta lagförslag (37 & femte stycket).

Om en av ett aktiebolag bildad personalstiftelses ändamål verkligen faller inom de gränser, som angivits i 16 & detta lagförslag, synas även skäl tala för att samma bestämmelser beträffande skattskyldighet för inkomst- och för- mögenhet må gälla för sådan personalstiftelse som för pensionsstiftelse. Rö- rande faran för missbruk av de ifrågasatta skattelättnaderna hänvisas till vad därom anförts beträffande pensionsstiftelser.

• Sida 154
•  Original

Förslag till lag angående ändring i lagen om aktiebolaou

17 5.

Beslut om bildande av pensions- eller annan personalstiftelse för aktie- bolag och om överföring av vinstmedel från bolaget till sådan stiftelse an- kommer enligt förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra perso- nalstiftelser på bolagsstämma som i 82 & aktiebolagslagen sägs. Vid över- föring av medel till pensionsstiftelse avser bolagsstämmans beslut — med hänsyn till pensionsstiftelses ändamål såsom det angives i 1 & nämnda för- slag — betryggande ej blott av betalningen av pensioner som utfästs av bolaget utan även av en pågående eller framtida faktisk pensionering av anställda och efterlevande till anställda i den omfattning, som enligt den vid var tid rådande allmänna åskådningen framstår såsom från social och humanitär synpunkt grundad. Tryggande av pensionering i sådan omfattning kan ej anses vara för bolagets verksamhet främmande och möter därför ej hinder av stadgandet i 55 % aktiebolagslagen.

Även frågan om bildande av andra personalstiftelser för aktiebolag och överföring av medel till sådana stiftelser skall ankomma på bolagsstämma som i 82 å aktiebolagslagen sägs. Beträffande dylika stiftelser skulle det måhända, om ock sällan, kunna ifrågakomma, att den i 55 % givna grän- sen för bolagsstämmans förfoganderätt över bolagets vinstmedel blir av betydelse.

En inskränkning i bolagsstämmans rätt att besluta inrättande av personal- stiftelse eller överföring av vinstmedel till personalstiftelse i vidare mån än som följer av 55 & bör ej kunna stadgas i bolagsordningen. Stämman bör ej kunna av bolagsordningen hindras att vidtaga åtgärder, som enligt rådan- de uppfattning framstår såsom av sociala och humanitära skäl påkallade av bolaget i dess egenskap av arbetsgivare. Stadgande härom har upptagits i förevarande paragraf. I bolagsordningen kan således införas bestämmelse, att pensionsstiftelse skall bildas och att årligen, om vinstmedel finnas, över- föring av medel till stiftelsen efter viss grund skall ske, men en sådan be- stämmelse utgör ej hinder för bolagsstämma att besluta överföring av större belopp än som skola överföras efter vad sålunda föreskrivits i bolagsord- ningen.

50 %.

I förevarande paragraf 2 och 3 mom. uppställas vissa regler till skydd för borgenärer vid sådan nedsättning av aktiekapital som i nämnda stadganden

• Sida 155
•  Original

avses. Dessa regler, som vid nedsättning utan att motsvarande belopp av- sättes till reservfonden hänföra sig till själva nedsättningens genomförande (2 mom.) men vid nedsättning i samband med avsättning av motsvarande belopp till reservfonden endast hänföra sig till en efter nedsättningen ske- ende vinstutdelning (3 mom.), gälla naturligtvis också till förmån för en pensions- eller annan personalstiftelse, som bildats enligt förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, beträffande såväl fordran varom i 2 & nämnda lagförslag sågs som annan fordran hos bolaget. För medgivande till nedsättning eller vinstutdelning fordras, att särskilt för- valtningsorgan förordnas för stiftelsen (5 5), om sådant organ ej redan finnes. Med hänsyn därtill att förvaltningsorganet icke alltid kan förväntas inta- ga en så självständig ställning gentemot bolaget att betryggande garanti för tillvaratagande av stiftelsens intressen i dylikt fall föreligger, utan kontroll från tillsynsmyndigheten synes påkallad, har såsom sista stycke i förevaran- de paragraf upptagits en bestämmelse, att ansökan om nedsättning enligt 2 mom. eller om vinstutdelning enligt 3 mom. icke må bifallas, med mindre det inför rätten styrkes, att styrelse eller god man för stiftelsen med tillstånd av tillsynsmyndigheten för sådana stiftelser därtill lämnat medgivande eller att säkerhet, som av rätten godkänts, ställts för stiftelsens fordran. Vid nedsätt- ning enligt 50 5 2 mom. kan det exempelvis framstå såsom naturligt att kräva proportionell avbetalning å stiftelsefordringen. Angående tillsynsmyndig- hetens beslut i ärende varom nu är fråga och angående talan mot beslutet gäller vad i 21 5 lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är stadgat.

56 &.

Redan nu är benämningen pensionsfond på en post å skuldsidan i ett aktie- bolags balansräkning ägnad att ingiva de hos bolaget anställda den föreställ- ningen att det belopp, till vilket fon-den upptages, tillkommer bolagets pen- sionstagare. Om sådan möjlighet som avses med förslaget till lag om aktie- bolags pensions- och andra personalstiftelser öppnas för aktiebolagen att be- trygga avsättningar för pensionsändamål genom stiftelsebildning, bör en så- dan benämning enligt lagberedningens mening ej få användas, med mindre stiftelsebildning föreligger. Visserligen kommer benämningen å en enligt förslaget bildad pensionsstiftelse att innehålla ordet pensionsstiftelse (2 5), men med hänsyn till att stiftelser i det allmänna språkbruket ofta kallas fonder, skulle ordet pensionsfond i en balansräkning lätt kunna framkalla den uppfattningen att en stiftelse föreligger.

Förslaget medför naturligtvis icke hinder för ett bolag att till dispositions- fond eller liknan-de fond avsätta medel, som enligt bolagets mening skola användas för framtida pensionsutgifter.

Om möjlighet till liknande stiftelsebildning som för pensionsfond beredes jämväl för andra fonder, som avse att befordra anställdas eller deras anhö- rigas välfärd annorledes än genom pension, torde förbudet böra utsträckas till att gälla benämningen pensionsfond eller understödsfond eller annan be-

• Sida 156
•  Original

nämning, som utmärker att fonden bildats för beredande av pension eller eljest för anställdas eller deras anhörigas välfärd.

Tillräcklig sanktion av detta förbud torde vinnas genom straffbestämmel- sen i 132 ä 6) aktiebolagslagen.

Enligt förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstif- telser uppkommer fordran för personalstiftelse genom att bolagsstämma, som i 82 % aktiebolagslagen sägs, vid balansräkningens fastställande beslutar överföring av vinstmedel till stiftelsen. Då till skydd för bolagets borgenä- rer föreslås att de genom återvinningstalan i konkurs skola kunna bringa sådan överföring, därest den länt dem till märklig skada, att gå åter, under förutsättning att konkursansökningen göres inom viss tid efter det balans- räkningen inkommit till registreringsmyndigheten (förslaget till lag om änd- ring i konkurslagen 28 a 52), måste balansräkningen särskilt utvisa den sista överföringen av vinstmedel. För möjliggörande av kontroll däröver att ränta, där sådan enligt 8, 13 eller 16 % förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser skall gottgöras stiftelsen, beräknas, bör även den för det räkenskapsår balansräkningen avser uppkomna ränteskulden redovisas särskilt, iden mån den ej avräknats mot utgifter som i 8 & första stycket tredje punkten, 13 å och 16 & första stycket nyssnämnda lagförslag omnämnas. Stiftelsens fordran i övrigt, (1. v. s. fordran på grund av tidigare överföringar och tidigare gottskrivna räntor med avdrag för gjorda avbetal— ningar och för belopp varmed bolagets skuld till stiftelsen nedsättes i enlig- het med 8, 13 eller 16 %, redovisas i en post.

De nu angivna posterna utgöra bolagets redovisning av dess skuld till stif- telsen å balansdagen under förutsättning att bolagsstämman fastställer ba- lansräkningen.

Av den sakkunnige, som förordnats att biträda lagberedningen vid utred- ning av frågan rörande redovisningen inom aktiebolagen och kontrollen där— över samt därmed sammanhängande spörsmål, har upplysts, att det ej säl- lan förekomme, att de avsättningar av vinstmedel till reservfonden eller annan särskild fond som föreslås av bolagets styrelse redovisades i balansräkningen såsom utförda vid räkenskapsårets utgång och att vid vinstens upptagande angåves, att denna upptoges, efter föreslagen avsättning till reservfonden av visst belopp och till annan fond av visst belopp, till det belopp som under förutsättning av balansräkningens fastställande vore disponibelt för utdel- ning. Om därvid inom linjen i skilda poster angivas från föregående år ba- lanserade vinstmedel och vinsten för året, synes intet vara att erinra mot förfarandet. Härigenom komma avsättningarna att i balansräkningen fram- träda såsom avseende balansdagen. Då överföringen av vinstmedel till ak- tiebolags pensions— eller annan personalstiftelse enligt 2 & förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser skall avse balansdagen, bl. a. av hänsyn därtill att vid bolagets beskattning avdraget för överföringen bör avse det år, varunder den vinst uppkommit av vilken överföringen äger rum, torde understundom ovannämnda redovisningssätt av bolagen finnas erbjuda fördelar. Sålunda kan med nämnda redovisningssätt bolagets skuld till per—

• Sida 157
•  Original

sonalstiftelse redovisas iett sammanhang, varvid de särskilda posterna må föras inom linjen och allenast summan utföras. Härvid måste emellertid alltid beaktas, att den andel av årsvinsten, som enligt 53 & aktiebolagslagen skall avsättas till reservfonden, är att beräkna på årsvinsten utan avdrag för överföring till personalstiftelse. Även om överföringen i balansräkningen redovisas endast vid dispositionen av vinsten, skall överföringen anses avse balansdagen.

Vid redovisningeni balansräkningen av skuld till personalstiftelse hör den- nas namn angivas. Om bolaget har mer än en personalstiftelse, skall natur- ligtvis för en var av dem särskild redovisning ske.

74aå.

18 och 19 åå förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra perso— nalstiftelser innehålla vissa bestämmelser, som förutsätta att aktiebolags re- visorer skola granska även en till bolaget hörande personalstiftelses förvalt- ning. Med hänsyn till det intresse ett aktiebolag har i en till bolaget hörande pensions- eller annan personalstiftelse, är det även för bolaget önskvärt att — vare sig stiftelsens förvaltning handhaves av bolagets styrelse eller stiftel- sen ställts under särskild förvaltning av styrelse eller god man för stiftelsen — bolagets revisorer granska stiftelsens förvaltning och dess räkenskaper. Stadgande därom meddelas i förevarande paragraf. Handhaves stiftelsens förvaltning av bolagets styrelse, i vilket fall stiftelsen ej har annan egendom än fordran mot bolaget, är revisorernas möjlighet att fullgöra granskningen tillgodosedd genom föreskriften i 74 & första stycket aktiebolagslagen, att styrelsen skall bereda revisorer tillfälle att när som helst inventera bolagets kassa samt granska alla bolagets böcker, räkenskaper och andra handlingar, liksom även tillhandagä revisor med av denne begärd upplysning. Har stif— telsen ställts under särskild för 'altning, skall enligt förevarande paragraf motsvarande skyldighet åligga styrelsen eller gode mannen för stiftelsen.

Dä till aktiebolag hör personalstiftelse, skola revisorerna i sin revisionsbe- rättelse jämväl yttra sig rörande granskningen av stiftelsen. Göres av dem anmärkning mot redovisningen av skulden till stiftelsen, skall enligt 18 5 första stycket ovannämnda förslag uppgift därom intagas i det årliga med— delande som genom styrelsens för bolaget försorg skall lämnas tillsynsmyn- digheten. Står stiftelsen under särskild förvaltning, skall yttrande av bola- gets revisorer rörande deras granskning av stiftelsens förvaltning och dess räkenskaper fogas vid berättelse och sammandrag, som enligt 19 & nämnda förslag skola av förvaltningsorganet årligen insändas till tillsynsmyndigheten. Föreskrift om revisorernas skyldighet i dessa hänseenden har intagits i före- varande paragraf.

132 och 133 åå.

I anslutning till de i 74 a % föreslagna stadgandena hava straffbestämmelser upptagits i 132 och 133 åå.

• Sida 158
•  Original

Förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

De aktiebolagsrättsliga stadganden, som i avseende å bankaktiebolag med- delas i lagen om bankrörelse beträffande bolagsordnings innehåll, nedsätt- ning av aktiekapital, balansräkning och revision, samt de i anslutning till be- rörda stadganden i nämnda lag upptagna straffbestämmelserna överensstäm- ma väsentligen med motsvarande stadganden i aktiebolagslagen. Samma ändringar, som till följd av den föreslagna lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser erfordras i aktiebolagslagen, måste därför, om den föreslagna lagen skall äga tillämpning å bankaktiebolag, vidtagas i lagen om bankrörelse.

• Sida 159
•  Original

Förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse.

Såsom förut anförts beträffande lagen om bankrörelse måste samma änd- ringar, som till följd av den föreslagna lagen om aktiebolags pensions— och andra personalstiftelser erfordras i aktiebolagslagen, vidtagas i lagen om för- säkringsrörelse, om den föreslagna lagen skall bliva tillämplig å försäkrings- aktiebolag. Då enligt lagen om försäkringsrörelse nedsättning av aktiekapital icke kan förekomma, uppkommer ej fråga om motsvarighet till förslaget om ändring i 50 & aktiebolagslagen.

• Sida 160
•  Original

Förslag till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 55 handelsbalken.

I förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser 2 å har upptagits den bestämmelsen, att sedan registrering av aktiebolags pensionsstiftelse skett, stiftelsen skall på grund av överföring av medel från bolaget till stiftelsen äga fordran hos bolaget till motsvarande belopp. Så- som lagberedningen i redogörelsen för huvudgrunderna för den föreslagna lagstiftningen och i motiven till nämnda bestämmelse framhållit, anser lag— beredningen den fordran stiftelsen sålunda skall äga hos bolaget böra vara förenad med förmånsrätt i händelse av bolagets konkurs.

Förmånsräti Enligt 17 kap. 4 5 första stycket andra punkten handelsbalken åtnjutes fö'lofåfåxm'förmånsrätt för bl. a. betjänters och tjänstehjons lön för sista året och för annan arbetares dagspenning eller avlöning, den där ej stått inne längre än sex månader från förfallodagen. Med den uppfattning beträffande pensions- anspråkets natur, som numera får anses vara den rådande och som jämväl kommit till uttryck i ett under år 1936 av högsta domstolen meddelat av- görande i mål rörande gåvoskatt vid bildande av stiftelse för pensionsända- mål (N. J. A, 1936 s. 251), nämligen att detta utgör ett anspråk på intjänad lön, vilket anspråk successivt förfaller efter den tidpunkt då rätten till pen- sion inträtt, synas skäl tala för att i förmånsrättshänseende i viss omfattning jämställa pensionsfordran med lönefordran. I rättstillämpningen synes emel— lertid ännu ej bestämd ståndpunkt hava tagits till frågan, huruvida eller i vilken utsträckning förmånsrätt såsom för lönefordran skulle kunna till- erkännas pensionsfordran. Med hänsyn till den rätt till betalning ur pen- sionsstiftelse, som enligt förslaget skall tillkomma dem som äga fordran på grund av pensionsrätt mot det aktiebolag till vilket stiftelsen hör, och den rätt som i bolagets konkurs skall föreligga att avräkna utdelning för sådana fordringar å utdelning för stiftelsens fordran i konkursen, måste frågan om förmånsrätt för pensionsfordringar upptagas till behandling i samband med frågan om införande av förmånsrätt för sådan stiftelses fordran hos bo- laget. Gcnom en sådan förmånsrätt för pensionsfordringar skulle dessutom de önskemål, vilka inom riksdagen framträtt i fråga om åtgärder av mera allmän räckvidd för främjande av de i enskild tjänst anställdas pensions- intressen, kunna på det sätt tillgodoses, att ökad säkerhet skulle beredas alla dem som äga göra gällande pensionsrätt i arbetsgivares konkurs.

Förutom gemensamheten i grund för fordran å lön och fordran ä pen- sion, nämligen tjänst eller annan arbetsanställning, bör såsom ett stöd för kravet på förmånsrätt för pensionsfordran jämväl beaktas, att en sådan fordran, som utgör vederlag för ett vanligen mångårigt fullgörande av arbets- anställning, i regel är den enda eller väsentliga ekonomiska grundvalen för

• Sida 161
•  Original

pensionstagarens underhåll, beträffande den anställde och hans make, under återstående delen av deras liv samt, beträffande barn, under uppväxtåren, och att fordringens säkerställande således är av stor social betydelse.

Den förmånsrätt, som enligt lagberedningens mening sålunda är påkallad beträffande pensionsfordringar, bör på grund av fordringarnas natur nära ansluta sig till den förmånsrätt, som gäller för lönefordringar. Emellertid kräver hänsynen till dem, som äga oprioriterade eller med lägre för- månsrätt försedda fordringar, att förmånsrätten för pensionsfordringar be— stämmes med försiktighet. Härvid måste beaktas, att den, som har pen- sionsrätt mot arbetsgivare, enligt 139 ; konkurslagen äger i dennes konkurs erhålla utdelning ej blott för oguldna före konkursen förfallna pensionsbe- lopp och pensionsbelopp som under konkursen förfalla intill den dag från vilken tiden för klander mot utdelningsförslaget är att räkna, utan även för kapitalvärdet nämnda dag av pensionsrätten för tiden därefter. Det är tyd- ligt att förmånsrätt såsom för lönefordran av hänsyn till andra fordrings- ägare kan tillerkännas pensionsborgenär, allenast såvitt hans fordran av- ser viss begränsad tid. Denna tid synes böra enhetligt bestämmas utan hän- syn därtill, om den arbetsanställning på grund av vilken pensionen utgår varit sådan, att den anställde för sina löneförmåner skulle hava åtnjutit för- månsrätt, som tillkommer betjänters och tjänstehjons lön, eller till följd av en sådan friare anställningsform, som numera inom åtskilliga yrken all- mänt tillämpas, allenast förmånsrätt, sem tillkommer annan arbetares dags- pvenning eller avlöning. Och lagberedningen har, då pension, av vad slag arbetsanställningen än må vara, naturligen kommer att utgå i regel endast efter en långvarig anställning, ansett denna tid böra för alla fall bestämmas till ett år. Förmånsrätt för pension för nämnda tid synes beredningen böra tillerkännas allenast pensionstagare d. v. s. anställd eller efterlevande till anställd, till vilken pension redan utgår. Att för sådan fordran. för vilken på grund av pensionsutfästelse, upptagande oantastbarhetsprineipen, betal- ningsrätt i konkurs kan tillkomma den anställde ilman pensionsfallet in- trätt — fordringar som för närvarande äro sällsynta men som i en fram- tid kunna erhålla avsevärd betydelse —— tillerkänna den anställde förmåns- rätt enligt förevarande lagrum, synes lagberedningen på grund av svårighe- ten att bedöma verkningarna av en dylik bestämmelse icke böra ifrågasättas av hänsyn till andra borgenärer, främst inteckningshavare. Däremot bör för- månsrätt tillkomma ej blott den anställde för egenpension utan ock efter— levande till honom för familjepension. Lagberedningen har därför ansett sig böra föreslå, att förmånsrätt i den ordning, som i 17 kap. 4 % första stycket stadgas för betjänters och tjänstehjons lön, skall gälla för fordran på pen- sion, som tillkommer pensionstagare på grund av tjänst eller annan arbets- anställning, vilken innehafts av honom själv eller av anhörig till honom. Av sistnämnda uttryck följer att kretsen av pensionstagare, som äga åtnjuta förmånsrätt, sträcker sig utöver make och barn till den anställde. Förmåns- rätt skall således, om utfästelse av familjepension skulle avse exempelvis ett barnbarn till den anställde, åtnjutas jämväl av detta.

• Sida 162
•  Original

Lagberedningen, som i det remitterade utkastet såsom tidsbegränsning upptagit, att förmånsrätten icke skulle gälla för längre tid än ett år och ej heller för fordran som stått inne mer än sex månader från förfallodagen, har _ på sätt hemställts i det yttrande som avgivits av de anställdas centralorganisation — särskilt med hänsyn därtill, att det kan ifrågasättas om ej enligt grunderna för gällande lagstiftning den förmånsrätt som åtnjutes för betjänters och tjänstehjons löneford- ringar för sista året jämväl bör åtnjutas för deras pensionsfordringar, an- sett sig böra i sitt förslag upptaga den tidsbegränsningen, att förmånsrätten ej skall gälla för längre tid än ett år och ej heller för tid som förflutit mer än ett år innan konkursansökningen gjordes. I motsats mot rätten till lön, som gentemot arbetsgivaren upphör i och med anställningens upphörande i samband med dennes konkurs, beröres ej rätten till pension av konkursen, vilken är förutvarande anställning grundade rätt redan är »intjänad» även i avseende å framtida belopp. Pensionsfordran kan därför enligt förslaget utgå med förmånsrätt också för tiden framåt, dock för sammanlagt högst ett år. Den föreslagna bestämmelsen, att förmånsrätten ej skall gälla för tid som förflutit mer än ett år innan konkursansökningen gjordes, får betydelse för det fall att pensionsrätten upphör, t. ex. på grund av pensionstagarens död, före konkursen eller under tiden närmast efter konkursens början.

Av vad ovan anförts framgår, att med tjänst eller annan arbetsanställning i det föreslagna stadgandet avses varje anställning, med vilken följer pen- sionsrätt, utan hänsyn till om densamma varit av sådan natur att den för ogulden avlöning medfört förmånsrätt, som åtnjutes för betjänters och tjän- stehjons lön, eller förmånsrätt, som gäller för annan arbetares dagspenning eller avlöning. Med den vidsträckta innebörd, som enligt praxis givits ut- trycket betjänter och tjänstehjon, är det tydligt, att även en person i mera ledande ställning, t. ex. en verkställande direktör hos ett bolag avses med uttrycket anställd. Pension på grund av förut innehavd tjänst eller annan arbetsanställning måste anses föreligga, ej blott då pension åt den anställde själv och åt hans efterlevande utfästs i samband med anställningen, utan även då eljest pensionsrätten äger sin grund i arbetsanställning, exempelvis när utfästelsen givits i samband med den anställdes avgång ur tjänsten eller till efterlevande vid hans frånfälle. Att förmånsrätten skall gälla ej blott pension åt den anställde själv utan även pension åt hans efterlevande synes välgrundat, såväl av hänsyn därtill, att jämväl pensionen till hans efterlevan- de framstår såsom en löneförmån för den anställde, som av sociala och hu— manitära skäl. .

Den föreslagna förmånsrätten gäller fordran på pension, som tillkommer pensionstagaren på grund av tjänst eller annan arbetsanställning. Om exem— pelvis en person, som på grund av betydande aktieinnehav kan utöva ett do— minerande inflytande inom ett bolag, innehar tjänst hos detta och låter till- försäkra sig såsom pension belopp, vilket icke står iskäligt förhållande till den fullgjorda tjänsten, anställningstidens längd och övriga föreliggande om- ständigheter och vilket följaktligen till sin verkliga beskaffenhet icke alls

• Sida 163
•  Original

eller endast till en del kan betraktas såsom pension på grund av tjänst eller annan arbetsanställning, synes förmånsrätt ej alls eller endast till nämnda del böra anses föreligga. Motsvarande spörsmål kunna uppkomma beträf- fande fordringar, som framträda såsom lönefordringar,1 och jämväl i fall då den anställde är anhörig till en sådan person. Det må även anmärkas, att frågan huruvida en fordran verkligen med hänsyn till sin grund är en pensionsfordran också bör beaktas exempelvis vid sådan tilldelning av me- del ur aktiebolags pensionsstiftelse, varom stadgas i 9 och 10 åå förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser.

Då i konkurs bevakas pensionsfordringar, skola de i 138 % konkurslagen upptagna reglerna om ränteberäkning beaktas. Om pensionen förfaller till betalning exempelvis kvartalsvis i förskott och pensionsfordran bevakas för tid före och för tid efter den dag då beslutet om egendomsavträde meddela- des, skall å de successivt förfallande pensionsbelopp, som motsvara ett års pension och följaktligen enligt förslaget skola utgå med förmånsrätt enligt 17 kap. 4 _5 handelsbalken, beräknas ränta efter de i nämnda paragraf andra stycket upptagna regler. Skulle fordran å pension för ett är icke vara förfal— len å den dag, från vilken tiden för klander mot utdelningsförslag i kon- kursen är att räkna, utan fordran återstår å pension exempelvis för sista kvartalet av året, måste vid beräkningen enligt 139 % av kapitalvärdet av den pensionsfordran som ej är'förfallen sagda dag, värdet av fordringen så- vitt den avser nämnda kvartal beräknas för sig och utgå med förmånsrätt enligt 17 kap. 4 % handelsbalken samt kapitalvärdet av pensionsfordringen i övrigt beräknas för sig och utgå såsom oprioriterad fordran.

Kommittén för pensionering av i enskild tjänst anställda har i sitt ytt- rande över lagberedningens utkast erinrat, att en anställd, vilken t. ex. ome- delbart före konkursutbrottet lämnat tjänsten med pension, med den i ut- kastet föreslagna avfattningen av 17 kap. 4 % handelsbalken syntes kunna bevaka såväl lön som pension med förmånsrätt, samt att enligt kommitténs mening förmånsrätt ej torde böra utgå för längre sammanlagd tid än ett år.

Med anledning av vad sålunda anförts får lagberedningen framhålla, att ett liknande spörsmål kommer att föreligga redan i fråga om pensionsford- ringar, vilka äga sin grund i samma arbetsanställning. Om pensionstagare, som själv varit anställd, dör under arbetsgivarens konkurs eller inom ett år före konkursutbrottet, kan, ifall han efterlämnar pensionsberättigade an- höriga, bevakning ske både av pensionsfordran tillkommande den förut an- ställde och pensionsfordringar som tillkomma efterlevande till honom. Frå- ga uppstår då, huruvida förmånsrätt för tid intill ett är bör tillkomma var av dessa bevakade pensionsfordringar. Då pensionstagare som själv varit anställd dör innan konkursen avslutats, blir därav en följd, att vid utdel— ningens bestämmande kapitalisering sker av den familjepension som efter hans död skall utgå till efterlevande och ej av hans egenpension, vilket skulle hava blivit förhållandet om konkursen avslutats före hans död. I sistnämn-

1 Jfr N. J. A. 1936 s. 129.

• Sida 164
•  Original

Förmånsräll får pensions- stiftelse, som bildas enligt förslaget till lag om aktie— bolags pen- simw— och andra per- sonalstiftelser.

da fall skulle således utdelning hava kommit att äga rum efter ett i allmänhet väsentligt högre kapitaliserat belopp. Föl'nlållsl'äll för såväl den avlidnes som de efterlevandes pensionsfordringar enligt 17 kap. 4 g skulle medföra en ökning av belopp som utdelas med förmånsrätt, vilken ökning understumlom skulle överstiga understundom understiga minskningen i avseende å belopp, som på grund av ändringen av pensionsrättens kapitalvärde kommer att ut- delas utan förmånsrätt. En regel, som sålunda skulle medgiva en Viss kom— pensation av en för pensionstagarna ogynnsam inverkan av konkursutred- ningens fördröjande, synes ej obillig, helst som en minskning av den beräk— nade utdelningen för dem vanligen skulle vara mycket kännbar. Lagbered- ningen har därför ansett övervägande skäl tala för att ett självständigt an— språk på förmånsrätt för högst ett år tillerkännes 'ar pensionstagare, utan hänsyn därtill att förmånsrätt tillkommit annan som åtnjutit pension till följd av pensionsrätt grundad å samma arbetsanställning.

Å andra sidan måste beaktas. att det kan inträffa * om det bortses från bolag och and 'a samfälligheter som i samband med konkurs måste upp— lösas — att samma arbetsgi 'are flera gånger försättes i konkurs. Om full täckning för en av pensionstagare bevakad pensionsfordran ej erhålles i den första konkursen, kan bevakning av återstoden äga rum i senare konkurs. Och det är tydligt, att om successiva bevakningar ske av pensionsfordringar tillkommande samma pensionstagare, förmånsrätt enligt förevarande lagrum ej var gång kan tillerkännas dessa fordringar för tid intill ett år. Endast ifall utdelning med förmånsrätt i en tidigare konkurs erhållits för kortare tid än ett år. bör förmånsrätt för återstående del av ett år ifrågakomma i en senare.

Ehuru en kumulering av utdelningar med förmånsrätt för lönefordran och för pensionsfordran tillkommande den anställde själv i vissa fall kan leda till resultat som ej te sig fullt tillfredsställande. anser dock lagberedningen grund knappast föreligga att föreslå bestämmelser till förhindrande av så- dan kumulering. Att utesluta förmånsrätt för pensionsfordran för den an— ställde på den grund, att lönefordran i en tidigare konkurs utgått med för- månsrätt, skulle uppenbarligen framstå såsom Obilligt. Och särskilda be— stämmelser avseende det fall, att i samma konkurs den anställde bevakar såväl lönefordran som pensionsfordran, hava icke synts erforderliga. Till stöd för utelämnandet av sådana bestämmelser torde ock kunna anföras, att även om i vissa hänseenden samma grunder tala för förmånsrätt för löne- oeh pensionsfordringar, grunderna dock ej helt sammanfalla.

Förutom bestämmelser om förmånsrätt för pensionstagares pensionsford— ran har lagberedningen ansett sig böra föreslå införande i 17 kap. handels— balken av bestämmelser, vilka avse att i aktiebolags konkurs bereda pen sionsstiftelse, som bildats enligt förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, förmånsrätt för fordran varom i 2 % nämnda lagförslag sägs. Syftet med denna förmånsrätt är i första hand att bereda ytterligare säkerhet för de i konkursen bevakade pensionsfordringarna så att, i den mån betalning för dem ej utgår i konkursen, ytterligare betalning

• Sida 165
•  Original

skall kunna erhållas ur den utdelning, som i konkursen belöper å bolagets skuld till pensionsstiftelsen på grund av överföringar av medel till denna från bolaget. I andra hand kommer förmånsrätten att lända övriga pen— sionsintressen till godo vid stiftelseförmögenhetens användande till tilldel- ning av pensioner eller pensionsbidrag ät anställda och efterlevande till an— ställda efter vad i 10 så tredje stycket nämnda lagförslag stadgas.

Vid övervägande av frågan vilken förmånsrätt som bör tillerkännas pen- sionsstiftelses ifrågavarande fordran hos bolaget måste beaktas, att då ford— ringen i första hand skall tjäna till täckning av pensionsfordringar som be- vakats i konkursen. stiftelsen icke skall äga uppbära utdelning å fordringen. i den mån utdelning i konkursen utgår ä pensionsfordringarna. Avräkning för denna utdelning skall ske. på sätt utvecklats i motiven till 10 5 för- slaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, allenast med visst undantag till vilket lagberedningen återkonnner. Såvitt avräkning sker för utdelning å pensionsfordringar med förmånsrätt enligt 17 kap. 4 % handelsbalken, måste pensionsstiftelsen för sin fordran tillerkännas samma förmånsrätt som pensitmsfordringarna. Den förmånsrätt. som bör tillkomma pensionsstiftelsen för återstoden av dess fordran, synes böra vara jämställd med den förmånsrätt varom stadgas i 17 kap. 11 å andra stycket handels— balken.

Visserligen har lagberedningen icke ansett sig kunna föreslå, att pensions- tagare tillerkännes förmånsrätt för pensionsfordran i vidare omfattning än som skett genom den föreslagna bestämmelsen i 17 kap. 4 & handelsbalken. Men att därutöver tillerkänna en sådan pensionsstiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, vidsträcktare förmånsrätt för dess fordran hos bolaget synes beredningen icke möta sam- ma betänkligheter av hänsyn till den publicitet, som kommer att förelig— ga i fråga om pensi—onsstiftelsens fordran, på grund av redovisningen för denna i bolagets balansräkning enligt lagberedningens förslag till ändrad lydelse av 56 & aktiebolagslagen. Fall kunna visserligen tänkas, då förmåns- rätten för pensionsstiftelses fordran kan medföra risk för övriga borgenärer. Detta gäller särskilt, om betydande överföringar av medel gjorts till sådan stiftelse. utan att avbetalningar verkställts å den därigenom uppkommande stiftelsefordringen. Förmånsrätten kan då komma att iväsentlig mån ut- tränga främst sådana borgenärer som äga fordringar på grund av löpande affärer med bolaget.

Emellertid synes, i den mån pensionsstiftelsers fordringar komma att när— ma sig sådana belopp att de kunna äga avsevärdare betydelse för bolagens kreditvärdighet i nu berörda hänseende, det ligga i bolagens eget intresse att använda vinstmedel till utbetalningar till stiftelserna, så att en del av stiftelseförmögenheten kommer att anbringas i för ändamålet tillåtna värde- handlingar som bliva föremål för särskild förvaltning.

Att av hänsyn till nämnda borgenärer jämställa en sådan stiftelsefordran med oprioriterade fordringar, skulle enligt lagberedningens mening innebära en betänklig minskning av den säkerhet som avses med stiftelsebildningen.

• Sida 166
•  Original

Av grunderna för den föreslagna lagstiftningen följer, att rätt ej kan tiller- kännas stiftelsens förvaltningsorgan att hos bolaget utsöka stiftelsefordrin- gen, eventuellt genom att begära bolagets försättande i konkurs. I detta hän- seende kommer stiftelsen att intaga en sämre sättning än andra bolagets borgenärer. Då stiftelsen icke kommer att äga samma medel som övriga bor- genärer att vaka över att dess möjlighet att erhålla betalning för stiftelse- fordringen ur bolagets tillgångar ej äventyras, synes det billigt och rimligt att stiftelsen tillerkännes förmånsrätt för denna fordran framför de opriori- terade borgenärerna. Och det torde i detta sammanhang böra påpekas. att den av lagberedningen föreslagna förmånsrätten enligt 17 kap. 11 å andra stycket handelsbalken är lägre än den förmånsrätt, som genom den nya schweiziska lagstiftningen1 — såvitt kunnat inhämtas —— utan allvarligare motsägelser införts för liknande stiftelser.

Vid utformningen av bestämmelserna om förmånsrätt för pensionsstiftelse, som bildats enligt förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra per— sonalstiftelser, för fordran, som avses i 2 % nämnda lagförslag, måste hänsyn tagas till stadgandena i 9 å sista stycket och 10 % fjärde stycket lagförslaget. Skulle av bolaget given pensionsutfästeISe avse årlig pension, överstigande i 9 % sista stycket angivet belopp, skall, på sätt där och i 10 % fjärde stycket stadgas, stiftelseförmögenheten utgöra säkerhet för pensionstagarens fordran hos bolaget allenast såvitt den motsvarar pension å detta belopp. I sådant fall må i bolagets konkurs avräkning från utdelning å stiftelsens fordran ske för utdelning å pensionsfordringen allenast såvitt denna avser pension å detta belopp. Och det är tydligt att förmånsrätt för stiftelsefordringen enligt 17 kap. 4 & handelsbalken bör åtnjutas allenast för motsvarande belopp.

Med hänsyn till det anförda får lagberedningen föreslå upptagande av bestämmelser om förmånsrätt för pensionsstiftelse, som bildats enligt lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, dels enligt 17 kap. 4 & handelsbalken, såsom för betjänters och tjänstehjons lön, för fordran som i 2 5 nämnda lag avses, i den mån fordringen motsvarar pensionsfordringar som utgå med förmånsrätt enligt samma lagrum, dock allenast såvitt sådana fordringar avse pension intill belopp varom stadgas i 9 å sista stycket nämn- da lag, och dels enligt 17 kap. 11 å andra stycket handelsbalken för stiftel- sens fordran, i den mån fordringen icke utgår med förmånsrätt enligt 17 kap. 4 %.

Av de föreslagna bestämmelsernas innehåll och samband med förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra persönalstiftelser följer, att för- månsrätt enligt dessa bestämmelser skall tillkomma allenast sådan pensions- stiftelse för dess fordran enligt 2 % nämnda lagförslag. Om enligt 12 & samma lagförslag överlåtelse av pensionsstiftelses tillgångar ägt rum å pen- sionskassa eller försäkringsbolag, föreligger ej förmånsrätt för pensionskas- san eller försäkringsbolaget för fordran å bolaget som övergått i samband med överlåtelsen. I avtalet om sådan överlåtelse skola bestämmelser med- delas om fordringens amortering och om ställande av säkerhet för densam- ma. Härom hänvisas till motiven till 12 & nämnda lagförslag.

• Sida 167
•  Original

Lag om ändrad lydelse av 17 kap. 14- och 11 55 handelsbalken. 167 I sitt över lagberedningens utkast avgivna yttrande har banlc- och fondin- spektionen förklarat sig icke anse den ifrågasatta ordningen, att en pensions- fond skulle givas karaktär av en vederbörande bolags skuld med förmåns- rätt i olika utsträckning för personalen eller för pensionsstiftelse, ur allmän borgenärssynpunkt vara av sådan betydelse att på grund därav invändning borde göras mot förslaget. Av övriga myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över utkastet, har erinran ej gjorts mot den föreslagna för- månsrätten i vidare mån än att av landssekretariatet i dess å landsorganisa— tionenx vägnar avgivna yttrande och av de anställdas centralorganisation i dess yttrande llemställts, huruvida ej en bättre ställning i förmånsrättshän- seende kunde tillerkännas pensionsstiftelses fordran. Det har emellertid icke synts lagberedningen med hänsyn till andra berättigade intressen möjligt att för den del av stiftelsen fordran, som icke enligt beredningens förslag åt— njuter förmånsrätt enligt 17 kap. 4 %, föreslå högre förmånsrätt än enligt 17 kap. 11 å andra stycket handelsbalken.

Vad angår annan personalstiftelse än pensionsstiftelse kommer enligt de föreslagna bestämmelserna i 16 & lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser vid bolagets upplösning behållningen hos stiftelsen eller del därav att med tillsynsmyndighetens tillstånd kunna användas för stiftelsens ändamål eller eljest till befrämjande av personalens välfärd. Några rätts- anspråk jämförliga med pensionsborgenärers föreligga dock ej för personalen i avseende å sådan stiftelses tillgångar. Personalens intresse i stiftelseför- mögenheten är —— med hänsyn till de olika ändamål en sådan stiftelse kan avse —— till beskaffenheten så växlande och obestämt, att lagberedningen icke ansett sig kunna föreslå att till förfång för bolagets oprioriterade borgenärer förmånsrätt enligt 17 kap. 11 å handelsbalken tillerkännes andra personal— stiftelser än pensionsstiftelser.

Enligt den föreslagna övergångsbestämmelsen till lagen om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 åå handelsbalken, vilken avses skola träda i kraft sam- tidigt som den föreslagna lagen om aktiebolags pensions- och andra personal- stiftelser, skall förstnämnda lag icke äga tillämpning i konkurs, vari beslut om egendomsavträde tidigare meddelats. Beträffande den förmånsrätt, som enligt utkastet tillerkännes pensionsstiftelse, framgår av den nya lagstiftnin- gens innehåll, att förmånsrätt icke kan föreligga i tidigare konkurs, eftersom en sådan hindrar uppkomsten av pensionsstiftelse. I detta avseende har så- lunda det i övergångsbestämmelsen gjorda undantaget i avseende å tidigare konkurser ingen självständig betydelse. Undantaget kan däremot hava be- tydelse i avseende å den förmånsrätt som tillerkännes pensionstagares pen— sionsfordran. Sådan förmånsrätt skall föreligga allenast i konkurs, vari beslut om egendomsavträde meddelats efter lagens ikraftträdande. I tidigare inträdd konkurs ankommer det på domstolarna att pröva, om och i vad mån förmånsrätt för pensionsfordran föreligger redan enligt nu gällande rätt.

Fraga om förmånsrätt

för annan personalstif- telse än pen- sionsstiflelse.

Övergångs- bestämmelse.

• Sida 168
•  Original

Förslag till lag om ändring i konluirslagen.

28aå.

På sätt i motiven till 2 å förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstit'telser framhållits kan ("iverföring av medel från aktiebolag till pensionsstiftelse. som hör till bolaget, lända till skada för dess borgenärer, och i händelse av bolagets konkurs bör därför, under vissa förutsättningar. återvinningsrz'itt föreligga.

Visserligen är icke utfästelse eller utgivande av pension enligt nutida rätts— uppfattning gåva. Men då överföring av medel till pensionsstiftelse kan ske utan hänsyn därtill, om utfästelser av pensionsrätt givits eller icke, och det helt ankommer på bolaget att fritt bestämma det belopp av vinstmedel som överföres till. stiftelsen, synes överföringen —' såsom i nämnda motiv jämväl anförts — höra i återvinningsavseende likställas med gåva. Lagberedningen föreslår därför införande i konkurslagen av en ny paragraf, betecknad 28 a %. enligt vilken återvinningsrätt skall föreligga, därest bolagets borgenärer fin- nas hava lidit märklig skada av medels överförande till stiftelsen och kon- kursansökningen gjorts tidigare än etthundraåttio dagar efter det överföringen vunnit publicitet, d. v. s. efter det den balansräkning inkommit till registre— ringsmyndigheten, enligt vilken medlens överföring skett, eller, där stiftelsen registrerats senare än balansräkningen inkommit, efter stiftelsens registre- ring.

Landssekretariatet har i sitt å lunds—organisrrtionens vägnar avgivna yttran- de anfört, att det vore stridande mot förslagets allmänna uppfattning av pensionsanspråkets natur att i åtcrvinningsavseende likställa överföring av vinstmedel till pensionsstiftelse med gåva, i varje fall till den del överförin- gen motsvarades av för bolaget bindande pensionsutfästelser. Att giva en särskild återvinningsregel beträffande överföringen av vinstmedel, såvitt överföringen motsvaras av pensionsutfästelser, och en annan, såvitt överföringen överstiger sådana utfästelser, har synts lagberedningen alltför mycket komplicera såväl denna frågas legislativa lösning som ock dess be- handling i rättstillämpningen. Skapandet av en stiftelseförmögenbet eller en ökning av en sådan förmögenhet senare än sex månader före bolagets för- sättande i konkurs kan vidare innebära en i övriga borgenärers intressen så ingripande åtgärd, att rätt till återvinningstalan bör stå öppen, även om med åtgärden avsetts betryggandet av tidigare pensionsutfästelser. Det må på- pekas, att om överföringen icke avsett större belopp än att sammanlagda

• Sida 169
•  Original

stiftelseförmögenheten icke väsentligt överstiger vad som i konkursen ut— delas för där bevakade pensionsfordringar, överföringen med hänsyn till reg- lerna i 10 % förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personal- stiftelser icke medfört märklig skada för bolagets borgenärer, varför åter— vinning i dylikt fall icke kan ifrågakomma.

Försättes bolaget i konkurs, innan registrering av stiftelse skett, är enligt 2 ?; sista stycket nämnda lagförslag stit'telsebildningen förfallen. Någon stif- telsefordran har i sådant fall icke uppkommit mot bolaget. Ett beslut om överföring av medel till pensionsstif'telse, som fattas först efter det beslut om egendomsavträde meddelats. kan naturligen ej heller medföra uppkomsten av en fordran för stiftelsen mot bolaget. Om däremot såväl stiftelsens registre— ring som behörigt beslut om överföring av medel ägt rum, innan beslutet om egendomsavträde meddelades. men den balansräkning enligt vilken medlens (")verf'örande skett inkommit. till registreringsmyndigheten först efter sistnämn— da beslut, har före konkursen uppstått fordran för stiftelsen mot bolaget till det belopp som enligt balansräkningen blivit överfört till stiftelsen. För återgång av ("iverföringen av medlen fordras därför i sådant fall återvinnings- talan.

De nu angivna reglerna skola gälla jämväl beträffande överföring av medel från aktiebolag till annan personalstiftelse, som hör till bolaget.

Samma regler skola äga tillämpning även på pensions- eller andra personal- stiftelser som höra till bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag. Beträf- fande bankaktiebolag har i lagtextens formulering beaktats, att sådant bolags balansräkning skall insändas icke till registreringsmyndigheten utan till bank- inspektionen.

34 %.

Frågan huruvida återvinningstalan enligt konkurslagen kan, utöver vad som följer av den föreslagna 28 a %, äga rum i avseende å bolagsstämmas beslut om överföring av medel till pensions- eller annan personalstiftelse sak- nar, på grund av tidsfristerna för sådan talans anställande, praktisk be- tydelse utom såvitt angår 34 's” konkurslagen. Detta lagrum, som efter vad av hänvisningen till 28 % framgår äger tillämpning i fråga om gåva, bör kun- na äga tillämpning jämväl på överföring av förevarande slag. Hänvisning har därför i 34 & intagits till 28 a %.

I avseende å andra transaktioner mellan bolaget och stiftelsen än beslut om överföring av medel kunna naturligtvis konkurslagens återvinningsregfer komma till tillämpning, exempelvis 29 och 30 åå för fall att bolaget erlagt be- talning till stiftelsen.

Då enligt övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om aktiebolags pen- sions- och andra personalstiftelser ombildning sker av fond till pensions- eller annan personalstiftelse, uppkommer i och med stiftelsebildningen fordran för stiftelsen mot bolaget, vanligen å det belopp vartill fonden uppgick. Stif- telsebildningen medför isådant fall uppkomsten av fordran för stiftelsen mot

• Sida 170
•  Original

bolaget på samma sätt som eljest beslut om överföring av medel från aktie- bolag till pensions— eller annan personalstiftelse. Och ombildningen av en skuldpost avseende pensionsförpliktelser mot personalen till pensionsstiftelse kan medföra förmånsrätt i bolagets konkurs i vidare omfattning än som tillkommer de pensionsberättigades egna fordringar. Skada för bolagets bor- genärer kan för den skull följa av stiftelsebildningen. Det är därför nöd- vändigt att öppna möjlighet för bolagets borgenärer att bringa stiftelse- bildningen att återgå. I övergångsbestämmelserna till denna lag har— i anslut- ning till de stadganden som föreslagits i 28 a 5 — upptagits bestämmelser av innehåll, att om pensions- eller annan personalstiftelse bildats efter vad i de föreslagna övergångsbestämmelserna till lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser är stadgat, stiftelsebildningen skall i händelse av bo— lagets konkurs på talan av konkursboet återgå, där registrering av stiftelsen ej ägt rum tidigare än etthundraåttio dagar innan konkursansökningen gjor- des och bolagets borgenärer finnas hava lidit märklig skada av stiftelsebild— ningen. Angående talan om återgång av stiftelsebildningen skola i övrigt gälla konkurslagens allmänna föreskrifter rörande återvinning.

• Sida 171
•  Original

Förslag till lag angående ändring i lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser.

Enligt 17 % förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personal- stiftelser skola där avsedda stiftelser stå under tillsyn av den myndighet, vil- ken handhar tillsynen å sådana pensionskassor som avses i lagen den 29 juni 1912 0111 understödsföreningar. Då dessa stiftelser följaktligen böra falla utanför tillämpningsområdet för lagen den 24 maj 1929 om_ tillsyn över stif- telser, har i 2 % nämnda lag föreslagits ett tillägg av innehåll att anmälnings- plikt enligt samma lag icke äger rum beträffande stiftelse, varom i lagen om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser stadgas.

• Sida 172
•  Original

INNEHÅLLSÖVERSIKT.

Sid. Skrivelse till Konungen ............................................. 3—5

Lngförslng. Förslag till

Lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser ............. 9—27

Om pensionsstiftelser s. 9. (.)in andra personalstiftelser än pensionsstiftelser 5.18. (')m personalstiftelses förvaltning och tillsynen diirå s. 18. Om registrering s. 21. Särskilda bestämmelser 5. 23. ()m bankaktiebolag och försäkringsaktielmlag s. 25. ()vergångsbestiimmelser s. 25 Lag angående ändring i lagen om aktiebolag ........................ 28—30 Lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse ....... 31—33 Lag angående ändring i lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse. .. 34—35 Lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 och 11 %& handelsbalken........ 36 Lag om ändring i konkurslagen.................................... 37 Lag angående ändring i lagen den 24 maj 1929 om tillsyn över stiftelser 38

Motiv.

Inledning ......................................................... 41—59

Gällande rätt 5. 41—42. Av särskilt tillkallade sakkunniga 1927 och 1928 fram- lagda utkast till lag om frivillig tjänstepensioner—ing s. 42. Heformyrkanden vid 1935 års riksdag s. 42—47. Remiss till lagberedningen den 15 november 1935 och beslut den 31 januari 1936 s. 47. 1936 års riksdag s. 47—48. Kommitté för frågan om pensionering av anställda i enskild tjänst s 48—49. Utländsk rätt 5. 49—50. Sta- tistisk utredning rörande aktiebolagens pcnsions— och andra personalfonder s. 50—53. Redovisningen av pensionsförpliktelseri aktiebolagens balansräkningar s. 53—54. Hu- vudgrunderna för lagberedningens förslag 5. 54—58. Remiss av utkast till vissa myndigheter, institutioner och sammanslutningar s. 59.

Förslag till lag om aktiebolags pensions- och andra pcrsonalsli/telser. ()m pensionsstiftelser. 1 %. Pensionsstiftelses ändamal. 2 &. Beslut om bildande av pensionsstiftelse samt om överföring av vinstmedel till stiftelsen s. 63—66. Stiftelsens registrering och verkan därav s. 66. Bolagets kon- kurs s. 66—67.

3 .

åensionsstiftelses förvaltningsorgan s. 67. Inrättande av särskild styrelse s. 67—70. 4 %.

Entledigande av styrelseledamot s. 70. Interimistiskt förordnande s. 71. 5 %.

Särskilt förvaltningsorgan i vissa fall obligatoriskt s. 71—72. Förordnande av god man 5. 72 —73.

• Sida 173
•  Original

CD %. ........................................................

Anmälan om val av styrelse och förordnande av god man för pensionsstiftelse 7 $. ........................................................ Heprcsentationsrätten för pensionsstiftelse s. 74—75. Fattande av beslut inom styrelsen s. 75. Arvode och kostmulsersättning s. 75.

8 ;. ........................................................

Ränteberäkning & fordran som avses i 2 5 s. 75—76. Avräkning för pensions- utgifter a räntefordran s. 76—77. Nedsättning eller utbetalning enligt andra stycket 5. 77—75. Avräkning, nedsättning eller utbetalning enligt tredje stycket s. 76. ]*ensionsreservens beräkning s. 78—91.

9 &. ........................................................ Användningen av allmän pensionsstiftelses förmögenhet vid bolagets likvidation s. 52. Avräkning och utbetalning för pensionsutgifter s. 82—83. lnnehällande av medel enligt 112 åyaktiebolagslagen s. 83. Betalning till stiftelsen av fordran som i 2 ;" avses s. 83—84. Tilldelning ur stiftelsens behållning enligt andra stycket s. 84—96. ()verskott till svenska aktiebolagens pensions— och understödsfond s. 86—- 88. Tredje stycket s. 88—89. 10 s. ....................................................... Användningen av allmän pensionsstiftelses tillgångar vid bolagets konkurs s. 89. Utdelning i konkursen för pensionsfordran s. 89—90. Pensionsstiftelsens ställning i konkursen som medgäldenär s. 90. Andra.st_veket s. 90—92. Tredje stycket 5. 92—93. Fjärde stycket s. 93. Femte stycket 5. 93—94. Ackord eller förlikning i bolagets konkurs s. 94. Ackord utan konkurs s. 94. 11 å. ....................................................... Överföring av allmän pensionsstiftelse a annat bolag i samband med överlåtelse av rörelsen. 12 &. ....................................................... _. Överlåtelse av allmän pensionsstiftelses tillgångar a pensionskassa 5. 99—100. ()verlatelse a försäkringsbolag s. 101.

13 S. ....................................................... Tillämpning av bestämmelserna i 8—12 55 å särskild pensionsstiftelse. 14 s .......................................................

Tillsynsmyndighetens prövning av nedsättning eller utbetalning enligt 8 5 2 och 3 st. 5. 105—107. Tillsynsmyndighetens prövning av delning enligt 9, 10 och 13 55 s. 107—109. Successiv delning av stiftelseförmögenheten s. 109.

15 s .......................................................

Överföring av pensionsstiftelses tillgangar till annan pensionsstiftelse s. 110—111. Ändring i pensionsstiftelses ändamål s. 111—112. Ändring i pensionsstiftelses benämning s. 112. Ändring i bestämmelserna om särskild styrelse för pensions— stiftelse s. 112. Pensionsstiftelses upphörande s. 112—113.

Om andra personalstiftelser än pensionsstiftelser.

16 s. .......................................................

Om tillämpning av 1—8 och 11—15 55 å annan personalstiftelse än pensions- stiftelse.

()m personalstiftelses förvaltning och tillsynen därå.

17 $,. ....................................................... Tillsynsmyndighet. 18 S. .......................................................

Uppgiftsskyldighet för aktiebolag, till vilket hör personalstiftelse, gentemot till- synsmyndigheten och stiftelsen.

Sid. 73—74 71—75 75—81 82—89 89—9-1

94—99 99—101 101— 105

105—109

109—113

113—117 117 118—120

• Sida 174
•  Original

Sid. 120—121

Förvaltningsorganets skyldighet i avseende å förvaltning, räkenskapsföring och redovisning. 20 å. ....................................................... 121——122 Tillsynsmyndighetens granskningsskyldighet. 21 å. ....................................................... 122—12-1 Klagan över tillsynsmyndighetens beslut. Delgivning av beslutet. Om registrering 22_27 åå.124_127 Särskilda bestämmelser. 28 %. 127—__ 128 Skadeståndsskyldighet. 29 5.128_129 Missvård av stiftelsens angelägenheter. 30 %. 129__130 131)

130—131

Svenska aktiebolagens pensions— och understödsfond.

Om bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. 131—133

Övergångsbestämmelser.

Huvudgrunderna till de föreslagna övergångsbestämmelserna ........... 133—135 37 5.

Första stycket 5. 135. Andra stycket. Ombildning av pensions- och understöds- fond till pensionsstiftelse s. 135—136. Ombildning av skuldpost till pensions— stiftelse s. 136. Ombildning sker ej, då sista balansräkningen fastställts mer än två år före lagens ikraftträdande s. 136—137. Stiftelsebildning må ej taga i anspråk tillgångar som erfordras till täckning av aktiekapitalet s. 137—138. Tredje stycket. Särskild pensionsstiftelse s. 138—139. Stiftelsebildning genom registrering enligt övergångsbestämmelserna s. 139. Fjärde stycket. Förhindrande av stiftelsebildning s. 139—140. Post, avseende skuld till stiftelse, och fond— eller skuldpost på grund av donation 5.140—142. Femte stycket. Andra personalfonder än pensionsfonder s. 142. Likvidation eller konkurs före registreringen hindrar stiftelsebildning s. 142—143. Sista stycket s. 143.

38 5. 145—14!) Anmälan enligt 37 & tredje, fjärde och femte styckena s. 145—146. Registre-

ringen m. m. s. 146—149.

39 5149—150 Övergångsbestämmelsernas tillämplighet å bank- och försäkringsaktiebolag.

Vissa beskattningsfrågor .......... . . . . ......................... 150—153 Vissa beskattningsfrågor rörande aktiebolags pensionsstiftelser s. 150. Frihet

från gåvoskatt för aktiebolags pensionsstiftelser 5.150—151. Avdrag vid inkomst- taxering för medel, som överföras till aktiebolags pensionsstiftelser s. 151—152. Pensionsstiftelses skattskyldighet för inkomst och förmögenhet s. 152. Skatte— lättnader även för andra personalstiftelser än pensionsstiftelser s. 152—153.

• Sida 175
•  Original

Förslag till lag angående ändring i lagen om aktiebolag.

132 och 133 åå. ................................................

Förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

Förslag till lag angående ändring i lagen den 25 maj1917 om lörsäkrings- rörelse

Förslag till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 4 oc1111 %% handelsbalken

Förmånsrätt för pensionsfordran 5.160—164. Förmånsrätt för pensionsstiftelse, som bildas enligt förslaget till lag om aktiebolags pensions- och andra personal- stiftelser, s. 164—167. Fråga om förmånsrätt för annan personalstiftelse än pensionsstiftelse s. 167. Övergångsbestämmelse s. 167.

Förslag till lag om ändring i konkurslagen .

Förslag till lag angående ändring i lagen den 24 sti/telser

154—155 155—157 157 157

158

159

160—167

168—169 169 169—170

• Sida 176
•  Original

• Sida 177
•  Original

• Sida 178
•  Original

as 'asmnd for stadhingsutreamng. Betanknise'

& speciella beräkningar och förslag rörande ersatt- _ ställningar-bete inom Vissa statliga sm— ! Stockäiblm m. m. _[7]

Nationalekonomi och sbclalpojitlk. .

'Boolallserlmsprogemet 2. nullius-mmm; prbblem

och fakta-ar. ', alkerlmsldéer och soulauserln'gspraxis [Sovjetunio- "* psn. 2.12] . Stahlo mm

4. Arbetslöshetsundlåfligklungen den 31 _fuli lass. ns]

» . -Hlilso- och" sjukvård. "EWalide ( abortfrågan [6] & ' ”| "

f_ianäua'nt' huringsvsseu; f :

Betänkande med Törslag till 1

Neil-lund [med

de av den norr- ; ,

k'onomiska ställ-

ang. _sårsklida

agstiitlilnk husbehoviéliogarl Västerbottens ammo ns läns ,

lappmarker m. m_- [5

trauma. Betsnkande med inslag röran- '