SOU 1947:15
Betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare
N 4-0 ('?
oå (—
- CUL"
&( &. IGT?»
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947:15 FINANSDEPARTEMENTET
1941. ÅRS LÄRARLÖNESAKKUNNIGA
BETÄNKANDE
MED FÖRSLAG TILL
LÖNEREGLERING FÖR ÖVNINGSLÄRARE
STOCKHOLM 1947
8
4
6
7.
stävernn till det departe
Kronologisk
Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hushållens tvittarbete. Baggström. xv, 84 s. S. Betänkande angående fiskerinäringens efterkrigspro- blem sunt den prisreglerande verksamheten på. nskets område. Antonsons. Göteborg. 825 5, Jo. Elkrettutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detaljdistrlbutörerna samt deras råkrattkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledende översikt. Sv. Tryckeri AB. 84 s. K. , Bettnknnde med förslag till etandardtar ner för detalj- dlstrlbutlon av elektrisk ln—ait. nggst öm. 126 s. K. 1944 års mllltärejnkvardskommlttés betänkande. Del 2. Beckman. 170 s. . Betänkmde med förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. Idun. 61 s. K. Betänk-nde med förslag angående lantmäteripersona- lens organisation samt avlöningstörhfxllanden m. 11). Marcus. 132 s. .lo.
W-
Anm.
departementet.
förteckning
8. 9.
10. 11.
12. 18. 14. 15.
Betänkande med förslag angående fiskets administra- tion m. m. Kihlström. 165 s. Jo. Betänkande om tandläkarntbildningens ordnande m.m. Del 3. Tandläkarlnstltntens organisation m. m. Beck- man. 166 5. E. Betänkande med förslag rörande clvlltörsverets orge- nisatlon m. m. Beckman. 262 s. S. 1940 m skolutrednlngs betänkanden och utredningar 8. Utredning och förslag rörande vissa socialpedago- giska. anordningar inom skolväsendet. Idun. 148. s. E. Ungdomens tritidsverksamhet. Ungdomsverdskommit- téne betänkande del 4. V. Petterson. 392 s. Ju. Betänkande med utredning rörande rlksräkenskeps- verkets organisation. Marcus. 114 s. Fi. Handeln med olja. Betänkande med förslag ev vet av oljeutredningen 1946. Baggström. 843 s. & pl. 0. 1941 års lurarlönesekkunnjga. Betänkande med förslag tilå lönereglering för övningslarare. Sv. Tryckeri AB. 37 E. F .
Om särskild tryckort ej angivas, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelse—bok- ment, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = eeklesiestikdepartementet, Jo. = jordbruks-
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR1946:15 FINANSDEPARTEMENTET
1941 ÅRS LÄRARLÖNESAKKUNNIGA
BETÄNKANDE
M ED FÖRSLAG TILL
LÖNEREGLERING FÖR ÖVNINGSLÄRARE
. STOCKHOLM 1947 SVENSKA TRYCKERIAKTIEBOLAGET
TiII
Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. I"inansdepartementet.
1941 års lärarlönesakkunnign få härmed vördsamt överlämna »Betän- kande med förslag till lönereglering för övningslärare».
De sakkunnigas förslag avse i första hand att genom organisatoriska och lönetekniska åtgärder förbättra övningslärarnas anställnings- och tjänst- göringsförhåll—anden. I denna del ha förslagen i huvudsak godtagits av öv- ningslärarorganisationernas representanter. De föreslagna lönegradsplace— ringarna ha däremot i vissa hänseenden mött invändningar från represen- lanternas sida. Deras slutliga yttranden ha intagits i Bilaga 4 till betänkan- det.
I Bilaga 3 har intagits en förteckning över inlagor och framställ— ningar, som behandlats i samband med utarbetandet av betänkandet.
1 den slutliga utformningen av betänkandet och i utarbetandet av för- fattningsförslagen har generaldirektören Swartling icke deltagit.
Stockholm den 23 januari 1947. DAVID ANDERSSON V. ARVIDSSON ESKIL KÄLLQUIST
ERIK SWARTLING GUSTAF TAMM
/ John Ulne
Kap. 1. Historik.
Den följande historiken avser icke att vara någon uttömmande redogö- relse för tidigare löneregleringar utan begränsar sig till huvudpunkterna i utvecklingen. Endast för principiella frågor, till vilka de sakkunniga ha att taga ställning, redogöres mera ingående. Utförligast behandlas de all— männa läroverken», eftersom regleringen av övningslärarnas löneförhållan- den vid dessa undervisningsanstalter i stort sett varit normerande för avlö- ningsbestämmelserna vid övriga högre skolformer.
Allmänna läroverk.
Lönehestämmelser åren 1858—1904. Löneregleringar för de allmänna läroverkens övningslärare ha hittills genomförts samtidigt med löneregle— ringar för läroverkens övriga lärare. Den första verkliga löneregleringen för läroverkslärare antogs av 1856—58'ärs riksdag och tillämpades från och med 1858. Med vissa mindre jämkningar och löneförbättringar gällde den ända till 1904 års lönereglering.
Någon viss undervisningsskyldighet var från början icke bestämd för övningslärarna. Sedan 1863 utgick emellertid extra arvode till gymnastik- lärare vid högre allmänt läroverk, där lärjungeantalet i betydligare mån översteg 200. Från och med 1879 reglerades teckningslärarnas tjänstgöring på sådant sätt, att läraren för sin lön var skyldig att tjänstgöra högst 15 veckotimmar. För tjänstgöring utöver 15 veckotimmar utgick särskilt arvode.
1904 års lönereglering. Pä grundval av ett betänkande. avgivet den 8 december 1902 av 1899 års läroverkskommitté, framlades för 1904 års riks- dag proposition (nr 50) angående reglering av läroverkslärarnas löner.
Under förarbetena hade frågan om principerna för avlöning till övnings— lärarna varit föremål för ganska ingående behandling. I propositionen framhöll sålunda departelnentschefen, att olika men—ingar gjort sig gällan- de om det lämpligaste sättet att vid avlöningens beräknande taga hänsyn till växlingen i övningslärarnas tjänstgöring. Departementschefen yttrade bland annat (s". 232—236):
»Somliga föreslå en för alla tjänster af samma slag gemensam fast lön, till bc— loppet motsvarande den minsta tjänstgöring, som för sådan befattning ifrågakom- mer, samt dessutom godtgörelse i form af arfvode för mera omfattande eller be- tungande tjänstgöring. Andra föreslå, att befattningarna skola indelas i olika löne— klasser, hvar och en med en viss bestämd tjänstgöringstid och däremot svarande fast lön. Den förra uppfattningen ligger till grund för nu gällande bestämmelser och för kommitténs förslag; den senare har lagts till grund för de förslag till reglering af teckningslärarnas löner, hvilka framställts i de nådiga propositionerna till riks- dagarna 1887, 1890 och 1892 och har vunnit anslutning bland flertalet af de myndig- heter, som utlåtit sig öfver kommitténs förslag i den föreliggande frågan.
En sträng tillämpning af löneklassystemet kommer alltid att medföra, att lärare. med olika antal tjänstgöringstimmar inom samma löneklass få uppbära samma löne— förmåner, detta ej blott för verklig tjänstgöring utan äfven vid sjukdomsförfall och efter pensionstagandet. Detta har icke ansetts rättvist. Redan i den nådiga propositionen till 1887 års riksdag angående lärarnes lönereglering föreslog Eders Kungl. Maj:t, att tjänstgörande teckningslärare inom hvarje löneklass skulle få uppbära särskildt arfvode för de undervisningstimmar, som öfversköte det för löneklassen fastställda minimitalet. Såsom redan erinrats, hafva teckningslärarne själfva påyrkat, att hän- syn till den verkliga tjänstgöringstiden skall tagas jämväl i fråga om aflöning under sjukdom, en uppfattning som Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänt. Slutligen hafva teckningslärarne vid de allmänna läroverken i Stockholm uti en med anledning af kommitténs betänkande ingifven petition föreslagit, att det inom hvarje löneklass förekommande arfvodet skall tagas med i räkningen jämväl vid bestämmandet af pensionsbelo-ppet. Pensionen skulle i regel utgöra medeltalet för år af den aflöning, extra arfvodet däri inräknadt, som läraren under de senaste fem åren uppburit eller skulle hafva uppburit, därest han själf bestridt sin tjänst.»
Departementschefen förklarade sig icke kunna ansluta sig tjll förslaget om befattningarnas indelande i olika lönegrader alltefter tjänstgöringens omfattning:
»Under sådana omständigheter kan jag ej ansluta mig till den af flertalet myn— digheter förordade anordningen, desto mindre som dess praktiska genomförande är förbundet med svårigheter, som näppeligen låta sig öfvervinnas. Såsom dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden den 14 januari 1898 erinrat, hafva åtskilliga myndigheter vid ett föregående tillfälle, då denna fråga varit å hane, mot indelningen i klasser framhållit, att behofvet af teckningstimmar vid samma läroverk ingalunda är konstant, utan ofta växlar läsår efter läsår, he- roende på lärjungeantalct i de särskilda klasserna och andra skiftande omständig— heter, samt att de faktiska förhållandena icke hänvisa på någon naturlig gruppering af läroverken med afseende på ifrågavarande synpunkt. En följd häraf måste blifva att, om den föreslagna grupperingen genomfördes, den efter en tid måste göras om, något, som dock antagligen skulle möta stora svårigheter, enär man icke kunde höja den ordinarie lönen vid de läroverk, som borde uppflyttas i högre löneklass, utan att sänka densamma vid läroverk, som i stället skulle nedflyttas i lägre löneklass, men en sådan sänkning läte sig ej göra, så länge den ifrågavarande lönen innehades af en teckningslärare, som sökt och erhållit befattningen med den högre lönen. Rätt ofta skulle det därför komma att inträffa, att två lärare med ganska olika tjänst- göring dock uppbure samma lön samt till och med att en lärare för större tjänst- göring komme att åtnjuta mindre godtgörelsc än en annan för en mindre tjänst— göring, äfven om båda vore i samma lönegrad, hvar och en i sin löneklass.
Af det anförda framgår, att jag delar kommitténs uppfattning angående grun- derna för reglering af öfningslärarnes löner. Jag anser alltså, att aflöningen bör utgå i en för alla lärare af samma slag bestämd fast lön samt dessutom extra arfvode för mera omfattande eller ansträngande tjänstgöring. Vidare anser jag, att den nu angående teckningslärares aflöning under sjukdomsförfall gällande bestämmelsen bör tillämpas på samtliga öfningslärare, hvilka alltså i sådant fall skulle uppbära tre fjärdedelar af det belopp, de skulle hafva uppburit, därest de själva bestridt sin tjänstgöring.»
Med smärre jämkningar bifölls propositionen av 1904 års riksdag (riks— dagens skrivelse nr 172). Den i anledning därav den 27 augusti 1904 (nr 42) utfärdade kungörelsen angående ny löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets allmänna läroverk tillämpades från och med 1905 och gällde med vissa ändringar intill utgången av år 1918.
Avlönvi-ngsbeloppen för adjunkt samt för lärare i teckning, musik och gymnastik framgå av tabell 1. Lärarinna i kvinnligt handarbete erhöll ett timlärararvode av 1 krona 50 Öre för varje undervisningstimme. Under år 1918 utgick tillfällig löneförbättring.
Tabell 1. Lärarlöner vid allmänna läroverken åren 1905—1917.
Avlöning i lönegrad I. ii r a r e 1 2 3 4 5 Adjunkt, lön .................................. 2 000 2 350 2 700 3 050 3 400 tjänstgöringspengar .......................... 1 000 1 150 1 300 1 450 1 600 Teekningslärare vid realskola för högst 8 veckotimmar 700 800 900 — — per veckotimme över 8 till och med 32 ........ 80 95 110 — -— vid högre läroverk för högst 15 veckotimmar . . . . 1 400 1 600 1 800 2 000 — per Veckotimme över 15 till och med 32 ........ 80 95 110 125 _ (iymnasliklärure vid realskola1 .................... 700 800 900 »— — vid högre läroverk1 .......................... 1 400 1 600 1 800 2 000 _ Musiklärare vid realskola för högst 6 veckotimmar . . 550 650 750 _ —- för varje av högst 3 veckotimmar över 6 ........ 80 95 110 — — vid högre läroverk för högst 12 veckotimmar . . . . 1 100 1 300 1 500 1 700 — för varje av högst 3 veckotimml över 12 ...... 80 95 110 125 — 1 Därjämte tilläggsarvode å högst 650 kronor enligt Kungl. Maj:ts beslut åt gymnastiklärare med mera ansträngande tjänstgöring.
1918 års lönereglering. Den 31 oktober 1914 avgav lärarlönenämnden betänkande med förslag till löne- och pensionsreglering för lärarna vid allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier, folk- och småskolor (beträffande småskolor endast förslag till löneregle— ring), högre folkskolor och kommunala mellanskolor. För iäroverkens öv- ningslärare innebar detta förslag, att 1904 års lönesystem i huvudsak bibe- hölls. Den ordinarie lönen bestämdes sålunda med hänsyn till det minsta
Tabell 2. Lärarlöner vid allmänna läroverk enligt 1918 års lönreulering.
Högre allmänna läroverk
Realskolor och samskolor
årslön för årslön för
lärare i lärare i I. ä r a r (_ ä m n (_ Löne- årslön läsämne årslön läsämnc ” grad per resp. for per resp. for vecko- 30 vecko- vecko- 30 vecko— timme timmar i timme timmar i kronor övnings- kronor övnings— amne amne kronor kronor Adjunkt ordinarie manlig hegynnelselön ........ _ _ 4 300 _ 4 300 incl. 1 ålderstillägg .......... _ _ 4 800 _ 4 800 » 2 » .......... _ — 5 300 — 5 300 » 3 » .......... — _ 5 800 _ 5 800 manlig timlärare adjunktskompetent . . . . _ 140 — 140 _ Adjunkt kvinnlig begynnelselön ................ _ — 3 600 — 3 600 incl. 1 ålderstillägg ............ _ _ 3 900 _ 3 900 » 2 » ............ _ _ 4 200 _ 4 200 » 3 >> — —- 4500 —— 4500 kvinnlig timlärare adjunktskompetent _ 130 _ 130 _ Åmneslärarinna ordinarie ej adjunktskompetent begynnelselön ................ _ _ _ _ 2 800 incl. 1 ålderstillägg ............ — _ _ — 3 100 » 2 » ............ _ _ — _ 3 400 » :; » ............ _ _ _ _ 3 700 T eckning, gymnastik, musik ordinarie manlig lärare ................ 1 120 3 600 115 3 450 » » » 2 135 4 050 130 3 900 » » » ................ 3 150 4 500 145 4 350 » » » ................ 4 165 4 950 160 4 800 vikarierande manlig lärare .............. _ 90 2 700 90 2 700 ordinarie kvinnlig lärare ................ 1 105 3 150 100 3 000 » » » ................ 2 117 3 510 112 8 360 » » » ................ 3 * 129 3 870 124 8 720 » » » ................ 4 141 4 230 136 4 080 vikarierande kvinnlig lärare . . . _ 85 2 550 85 2 550 Kvinnligt handarbete ordinarie lärarinna ........ 1 _ _ 80 2 400 » » ........ 2 — _ 92 2 760 » » 3 — '— 10-1— 3 120 » » 4 _— _ 116 3 41-80 vikarierande lärarinna .............. _ _ _ 75 2 250
Sedermera ökades lönen vid olika tillfällen med lönetillägg av olika slag.
antal undervisningstimmar, som förekom i ämnet vid det slag av läroan— stalter, varom i varje särskilt fall var fråga. För extra tjänstgöring därut- över intill en viss fastslagen gräns lämnades ersättning, beräknad efter veckotimme och utgående med högre belopp, allteftersom läraren befann sig i högre lönegrad. Vid bestämmande av avlöning under sjukdom och pen—sion skulle ersättningen för den extra tjänstgöringen tillgodoräknas på samma sätt som den ordinarie lönen.
Lärarlönenämndens förslag framlades av Kungl. Maj:t (proposition nr 7260) för 1918 års riksdag. Riksdagen anförde visserligen (skrivelse nr 394), att riksdagen icke kunnat undgå att finna systemet för övningslärarnas av- löning invecklat, och framhöll särskilt systemets olägenheter, då det gällde att finna enhetliga grunder för lärarnas pensionering. Riksdagen ansåg sig dock icke utan föregående utredning kunna vidtaga en omläggning av avlö- ningsgrunderna.
Den i anledning av riksdagens beslut utfärdade kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 660) angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken trädde i kraft den 1 januari 1919 och gällde med vissa ändringar intill utgången av 1937.
Enligt kungörelsen den 22 juli 1918 utgick avlöning till adjunkter och övningslärarc med belopp, som angivas i tabell 2.
1937 års lönereglering. Vid redogörelsen för 1937 års lönereglering och förarbetena för denna må först själva lönesystemet och därefter löneklass— plaeeringarna upptagas till behandling.
Lönesystemet. Den 15 augusti 1923 avgav 1920 års lärarlönekouunitlé betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter (SOU 1924: 13). Lärarlönekommiltén fann det dåvarande avlöningssystemet för övningslärarc kännetecknas av en obestridlig rättvisa, i det att avlöningen utginge alltefter befattningshavarens tjänstgöring, men kunde dock icke förorda dess bibehållande, enär i så fall för övningslärarnas del undantag måste göras, då det gällde att på skolstatens personal söka tillämpa kom- munikationsverkens löneprinciper och system. En så mycket större anled— ning att frångå de dittillsvarande grunderna såg kommittén i ovan berörda uttalande av 1918 års riksdag.
Lärarlönekommittén föreslog i stället _ med utgångspunkt från syste- met med minimi— och maximisiffror för ämneslärarnas tjänstgöring —— en serie olika lönegrader för övningslärarna alltefter tjänstgöringens omfatt- ning. Såsom den lägsta undervisningsskyldighet, vilken skulle berättiga till ordinarie anställning, föreslog kommittén 10 timmar i veckan. De vecko— timtal, som i övrigt lågo till grund för placeringen i lönegrad, voro a) 10_— 14 timmar, b) 15—19 timmar, c) 20—24 timmar, (1) 25—29 timmar, e)
12 30—34 timmar. Inom var och en av de sålunda fixerade timserierna skulle läraren kunna åläggas ökad eller minskad undervisningsskyldighet utan ändring i den honom tillkommande lönen, vilken skulle utgå i överensstäm- melse med den för varje serie bestämda lönegraden.
I utlåtande den 30 september 1924 över lärarlönekommitténs betänkan- de framhöll skolöverstyrelsen, att det föreslagna systemet med latitud i fråga om antalet timmar för vecka icke ägde samma tillämpning för öv- ningslärare som för ämneslärare. Anordningen vore för de senare tillkom— men för att åstadkomma en utjämning i de olika lärarnas arbetsbörda, i det att en lärare, som hade många skrivlag eller annat därmed jämförligt arbete utom lek-tionstimmarna, tilldelades färre veckotimmar än en annan lärare med dylikt arbete i mindre utsträckning. En ämneslärare med t. ex. 24 veckotimmars undervisning ktmde därför i stort sett anses utföra fullt ut samma arbetsprestation som en lärare med 28 veckotimmar. Övningslärare däremot hade endast i undantagsfall att utföra arbete, som kunde jäm- ställas med ämneslärarnas arbete utom den egentliga undervisningstiden.
Skolöverstyrelsen påpekade vidare, att lärarlönekommitténs förslag skul-_ le leda till åtskilliga icke önskvärda konsekvenser. Så i. ex. skulle skillna- den i avlöning för en teckningslärare, som hade 25 veckotimmar, och för en annan, som hade 24 veckotimmar, i respektive högsta löneklasser bliva för ortsgruppen D 1050 kronor och för ortsgruppen G 1140 kronor. Å andra sidan skulle en lärare med 19 veckotimmar få samma lön som en med 15 timmar, under det att den förre för det dåvarande hade omkring 1000 kronor mera än den senare, om de båda befunne sig i högsta löne- graden.
På samma gång som skolöverstyrelsen erkände, att det måste stöta på stora svårigheter att konstruera fram ett för övningslärarna lämpligt av- löningssystem, ansåg sig överstyrelse-n icke kunna tillstyrka det av kom-— mittén framlagda förslaget i oförändrad form. Överstyrelsens majoritet förordade därför vissa modifikationer i lärarlönekommitténs förslag, bl. a. användning av fler lönegrader och därav följande mindre latituder i fråga om t jänstgöringsskyldighcten.
Emellertid framlade Skolöverstyrelsen samtidigt ett alternativt förslag enligt annan princip för avlöningens anpassning efter den faktiska tjänst- göringen. Då denna princip — de sakkunniga komma att i fortsättningen benämna den treprocenttegeln -— senare kom att läggas till grund för reg- lering av övningslärarnas avlöning, må förslagets ursprungliga motivering här återgivas:
»Den närmaste anledningen till att det alltid mött så stora svårigheter att finna ett lämpligt avlöningssystcm för övningslärarna vid de allmänna läroverken är, att dessa lärares tjänstgöring, ehuru till arten och kvaliteten i det hela _lika, dock är så olika till kvantiteten, beroende på de olika läroverkens olika behov. I fråga om
vissa av dessa lärare, särskilt musiklärarna vid de högre läroverken och alla övnings- lärare vid flertalet realskolor och samskolor, gäller det, att respektive skolor icke till fullo kunna utnyttja hela den arbetsprestation, som staten kan ha rätt att fordra av en löntagare, som skall komma i åtnjutande av full lön. Deras tjänstgöring kan betraktas som endast partiell, eller, från en annan synpunkt sett, kan man säga, att de måste på grund av omständigheterna tilldelas partiell ledighet från full tjänst— gör—ing.1 Om man går ut ifrån att en övningslärares hela tjänstgöring bör omfatta 30 veckotimmars undervisning, kan man alltså säga, att en lärare, som undervisar endast 20 veckotimmar, har ledighet från 10 veckotimmars tjänstgöring och därför bör avstå ett visst belopp av den för hel tjänstgöring fastställda lönen. Avlöningen för hel tjänstgöring bör här som i andra fall bestämmas såväl med hänsyn till den utbild- ning, som erfordras av tjänstinnehavaren, som till tjänstens vikt och betydelse för det allmänna, varjämte tydligen i vissa fall även andra omständigheter böra kunna få inverka. Om man då i likhet med kommittén anser, att en manlig övningslärare med 30 timmars tjänstgöring i veckan bör placeras i lönegraden A 13, böra enligt den nyss angivna utgångspunkten alla övningslärare placeras i sagda lönegrad — beträffande gymnastiklärares något högre placering har överstyrelsen yttrat sig i annat sammanhang — men de lärare, som icke hava full tjänstgöring (30 vecko- timmar), böra vidkännas visst löneavdrag för varje timme, varmed tjänstgöringen understiger 30 timmar. Storleken av detta löneavdrag bör lämpligen bestämmas till något lägre belopp än en trettiondedel av lönen för full tjänstgöring, enär man torde böra räkna med att en del av lönen närmast motsvarar lärarens utbildningskost— nader och en annan del det i tjänsten uträttade arbetet.1 Om man räknar med ett avdrag av 3 % för varje veckotimme, blir detta avdrag för en tjänst å Den i löne- graden A 13 209 kronor 52 öre för varje veckotimme.
Enligt nu omförmälda förslag skulle vederbörande lärare i vanlig ordning flyttas upp i högre löneklass inom lönegrad A 13. Likaså skulle han betala pensionsavgifter svarande mot samma lönegrad, dock med t. ex. 3 % avdrag för varje veckotimme understigande 30.»
Ur .skolöverstyrelsens utlåtande den 30 september 1924 må här ytterli- gare anföras, att Skolöverstyrelsen förordade en undersökning av huruvida man icke å vissa orter kunde inrätta övningslärarbefattningar, vilkas in— nehavare skulle hava undervisningsskyldighet vid olika skolor. Till denna fråga återkom Skolöverstyrelsen i ett underdånigt yttrande den 4 januari 1927 över en framställning från Musikaliska akademien. Skolöverstyrelsen hemställde där, att Kungl. Maj:t ville föranstalta utredning angående för— ändrade anställningsförhållanden för övningslärarna vid allmänna läro— verk, kommunala mellanskolor och högre folkskolor i syfte förnämligast att genom förening av flera tjänster antingen vid läroanstalter av sagda slag eller i annan anställning bereda dessa lärare skälig bärgning.
Den 5. k. treprocentregeln upptogs av 1928 års lönekommitté i ett den 21 juli 1930 avgivet betänkande med förslag till lönereglering för befatt- ningshavare vid undervisningsväsendet (SOU 1930: 20). Kommittén före- slog sålunda, att som villkor för erhållande av full lön enligt vederbörlig löneklass bestämdes en tjänstgöring av 30 veckotimmar samt att för varje
1 Kursiveringen ej i originalet.
veckotimme, som tjänstgöringen över- eller underslege 30 veckotimmar, tillägg respektive avdrag skulle ske med 3 0/0 ä lönen.
Varken lärarlönekommitténs eller 1928 års lärarlönekonunittes förslag lades direkt till grund för proposition i ämnet. I stället tillkallade chefen för finansdepartementet fyra sakkunniga, som antogo benämningen läro- verlcslönesakkunniga, med uppdrag att för proposiwtionsändamäl överar— beta de tidigare framlagda förslagen samt att fullständiga utredningsma- lerialet. I deras direktiv; ingick att anpassa lärarnas löner till det statliga lönesystemet samt att jämställa manliga och kvinnliga lärare i löneav— seende. Läroverkslönesakkunniga framlade icke något betänkande utan i stället promemorior över sina utredningar, vilka sedan redovisades i pro- position i ämnet till 1937 års riksdag (nr 271).
I fråga om principerna för övningslärarnas avlöning anslöto sig läro- verkslönesakkunniga till treprocentregeln, varvid dock vissa smärre mo— difikation-er i 1928 års lönekommittés förslag förordades. Bland annat skul- le avdrag å lönen få göras endast för ett begränsat antal veckotimmar, detta för att övningslärarna skulle garanteras en viss minimilön. Sålunda skulle lärare i teckning, musik och gymnastik åtnjuta lön för lägst 9 vec- kotimmar samt lärarinna i kvinnlig slöjd för lägst ö veckotimmar. Vidare föreslogs en bestämmelse, som förhindrade, att en lärare i övningsämne med tjänstgöring vid mer än en statlig läroanstalt finge högre samman- lagd lön än han skulle hava uppburit, om han haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en läroanstalt. I övrigt skulle treproccntsregeln tillämpas icke blott vid beräknande av lärarens avlöning utan även vid fastställande av tjänstledighets- och pensionsavdrag samt vid tjänstårsbe- räkningen för pension.
Vid 1937 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t (proposition nr 271), att tre— procentregeln med de av läroverkslönesakkunniga förordade jämknin—garna skulle tillämpas beträffande övningslärarna. Riksdagen (skrivelse nr 469) hade intet att erinra mot den principiella utformningen av hithörande be- stämmelser. Emellertid gjorde riksdagen med anledning av två motioner (I: 292 och II: 549) det uttalandet, att det torde kunna förväntas, att stats- makterna skulle medverka till att på ett eller annat sätt bereda en tjänste- innehavare kompensation, därest timtalet på hans tjänst, exempelvis på grund av organisationsändringar, underginge en varaktig minskning av mer betydande art.
I anslutning till riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 30 septem— ber 1937 avlöningsreglemente för ordinarie lärare vid statens undervis- ningsväsende (kungörelse nr 873). Denna författning trädde beträffande bl. a. de allmänna läroverken i kraft den 1 januari 1938.
Enligt 1918 års liksom tidigare löneregleringar ätnjöto alla icke—ordina— rie övningslämre vid de allmänna läroverken arvode, beräknat för vecko- timme respektive undervisningstimme. Varken 1920 års lärarlönekommitté eller Skolöverstyrelsen i utlåtande över denna kommittés betänkande före— slog någon ändring i detta förhållande.
Av 1928 års lönekommitté behandlades de icke-ordinarie lärarnas ställ- ning dels i ovan berörda betänkande den 21 juli 1930 (SOU 1930: 20), dels i ett betänkande den 27 maj 1931 (SOU 1931: 12). Kommittén föreslog, att de icke-ordinarie lärarna skulle fördelas på tre olika kategorier: extra or- dinarie lärare, extra lärare och timlärare. För extra ordinarie och extra övningslärare skulle lönen beräknas enligt samma grunder som föreslagits för ordinarie lärare. Avlöningsbeloppen för timlärare avpassades efter extra lärares lön för motsvarande uppgifter.
Till 1928 års lönekommittés förslag på denna punkt anslöto sig läroverks— lönesakkunniga. Minimitjänstgöringen för extra ordinarie och extra lärare begränsades dock till 8 veckotimmar. Förslaget framlades sedan i proposi- tion till 1937 års riksdag (nr 271), och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed (skrivelse nr 469).
I anslutning till riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 3 december 1937 kungörelse (nr 954) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie lärare m. fl. vid statens undervisningsväsende.
Lönegradspluceringar. Genom 1937 års lönereglering anpassades kom- munikationsverkens lönesystem å skolstaten. De olika lärarka-tegorierna inplacerades sålunda i vissa lönegrader.
Vid 1918 års lönereglering blevo lärare i teckning, musik och gymnastik jämställda i löneavseende. Av 1920 års lärarlönekommitté omnämndes yr- kanden på ändring härutinnan, dels till musiklärarnas, dels till gymnastik- lärarnas förmån, men kommittén fann icke tillräckliga skäl anförda för en sådan åtgärd. Beträffande de yrkanden, vilka gått ut på likställande av gymnastiklärarna med läroverksadjunkter, förklarade sig kommittén be— hjärta de skäl, som gjorts gällande till förmån för en dylik anordning, sär- skilt i betraktande av ej endast den stora betydelse, som i undervisningen alltmer tillmättes ämnet gymnastik och den fysiska fostran över huvud, utan även dessa lärares betungande arbete och klena befordringsutsikter. Enligt kommitténs mening förelåge dock i fråga om utbildning-stid och kom- petensvillkor en väsentlig skillnad mellan gymna—stiklärarna >och ämneslä- rarna, varför någon ändring tills vidare icke borde vidtagas. Om större jämförlighet med ämneslärarna i avseende på utbildningen komme att vin— nas i samband med en eventuell omorganisation av gymnastiska centrall— in—stitutet, kunde gymnastiklärarnas lönefråga upptagas till ny behandling. Lärarlönekommittén upptog också frågan, huruvida i fortsättningen
skilhiad i avlöningshänseende borde göras mellan å ena sidan de högre all- männa läroverkens övningslärare och å andra sidan motsvarande lärare vid realskolorna och samskolorna. Orsaken till att en sådan skillnad av gammalt förefunnits torde vara att söka i olika kompetensfordringar _— dock hade i avseende å kompetensfordringarna i musik någon sådan skill— nad icke förelegat. Erfarenheten hade emellertid givit vid handen, att den s. k. lägre kompetensen endast i särskilda undantagsfall förefunnits och att kompetenskraven för de högre allmänna läroverken i regel uppfyllts även av lärarna vid realskolorna. Dä undervisningen i övningsämnen torde kunna sägas vara ungefär lika krävande vid båda slagen av skolor, fann kommittén billigheten kräva, att den dittills rådande olikheten i avseende å avlöningsgrunderna försvunne.
För ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik vid såväl högre allmänt läroverk som realskola och samskola föreslog sålunda lärarlöne- kommittén en och samma lönegrad. Vid en tjänstgöring av lägst 30 vecko— limmar skulle dessa lärare placeras i 13 lönegraden (motsvarande 21 löne- graden vid 1937 års lönereglering).
Över lärarlönekommitténs betänkande yttrade sig Skolöverstyrelsen den 30 september 1924. Överstyrelsen förklarade som sin mening, att lärarna i gymnastik borde tillerkännas något högre avlöningsförmäner än teck— nings- och musiklärare. Som huvudsakligt skäl härför ville överstyrelsen anföra, att gymnastiklärarna särskilt vid större skolor måste anses hava ett mera ansvarsfullt och ett i hög grad mer betungande arbete än lärar- na i teckning och musik. Gymnastikläraren bure i stor utsträckning ansv: - ret för den yttre disciplinen och lärjungarnas allmänna uppträdande inom en skola, vartill komme, att gymnastiken och den fysiska fostran över huv vud laget med rätta börjat tillmätas en allt större betydelse i skolarbetet. Även om de vid vissa skolor förekommande onaturligt stora gymnastikav— delningarna i framtiden skulle kunna minskas, komme gymnastiklärarna dock i regel att få undervisa avdelningar motsvarande minst två klass-av— delningar. Särskilt vid redskapsgynmastiken måste läraren ägna synnerlig uppmärksamhet åt att å ena sidan lärjungarna vore i full verksamhet men att å andra sidan faran för olycksfall och överansträngning undvekes. Lek- tionerna hölles vanligen i mycket stora lokaler med jämförelsevis läg tem- peratur. Det vore tydligt, att nämnda omständigheter såväl psykiskt som fysiskt verkade i hög grad betungande. Då härtill komme, alt gymnastik- lärarnas utbildning i stort sett kunde anses ligga på ett något högre plan än de övriga övningslärarnas, ansåg sig överstyrelsen böra hemställa, att gym- nastiklärarna tillerkändes något högre löneförmäner _ i regel närmaste högre lönegrad än tecknings- och musiklärare. ;
I fråga om inbördes lönegradsplacering för övningslärare vid högre all—: mänt läroverk och realskola anslöt sig Skolöverstyrelsen till lärarlönekom-—
mitténs mening, att tillräckliga skäl för skillnad i avlöningshänseende ej förelåge.
Liksom lärarlönekommittén och Skolöverstyrelsen den 30 september 1924 fann 1928 års lönekommitté likställighet böra råda mellan övnings- lärare vid högre allmänt läroverk och realskola.
Beträffande förslaget om högre löneställning för gymnastiklärare ansåg sig kommittén icke kunna förbise det förhållandet, att genom den nya läroverksorganisationen gymnastik och därmed sammanhängande idrotts— och friluftsverksamhet erhållit en annan och betydelsefullare plats i skol- arbetet än tidigare. Till det arbete och ansvar för planläggningen och över— vakandet av ungdomens friluftsliv, som ävilade läroverkens gymnastiklä- rare, syntes viss hän—syn kunna tagas vid lönesättningen, ehuru kommittén icke funne tiden inn-e att i fråga om själva lönegradsplaceringen ställa gymnastiklärarna över de andra övningslärargrupperna. En placering av gymnastiklärarna en lönegrad högre än övriga övningslärare vid de all- männa läroverken syntes kommittén för övrigt mindre rationell även ur den synpunkten, att skäl till dylikt hänsynstagande icke föreläge i fråga om övriga läroanstalters motsvarande lärare. I stället förordade kommit— ién, att läroverkens gymnastiklärare vid avlöningens beräknande skulle få det antal veckotimmar, som i varje fall beräknades som underlag för lön, ökat med 1 timme för intill 13 timmars tjänstgöring, med 2 timmar för 14—21 timmars tjänstgöring och med 3 timmar för 22 eller flera timmars tjänstgöring.
De lönegrader, som av kommittén föreslogos, voro 20 lönegrad-en för manlig lärare i teckning, musik och gymnastik och 18 lönegraden för kvinnlig lärare i dessa ämnen.
I sitt yttrande den 17 oktober 1930 över lönekommitténs betänkande hänvisade Skolöverstyrelsen till sitt tidigare förslag om bättre lönegrads- placering för gymnastiklärare än för tecknings- och musiklärare och fann ännu starkare skäl härför än förut efter den nya läroverksorganisationen. Den av lönekommittén anförda motiveringen för avtöningsförbättring på annat sätt än genom högre lönegrad kunde överstyrelsen svårligen finna härkraftig men hade å andra sidan intet väsentligt att erinra mot sättet i fråga. Beträffande avlöningsrelationen mellan tecknings— och musiklärare ansåg sig överstyrelsen visserligen böra säga, att om man alls skulle räkna med möjligheten av en skillnad, man snarast skulle vara benägen att be- reda musiklärarna något bättre avlöningsförhållanden än teckningslärarna på den grund, att de förras tjänstgöring till följd av större undervisnings- avdelningar ofta vore mer ansträngande än de senares, men att överstyrelsen icke tillmätte denna skillnad någon avgörande betydelse.
I anslutning till en reservation av en av ledamöterna i lönekommittén
föreslog Skolöverstyrelsen vidare, att lönegradsplaceringen för manlig lä- 9
.:
rare i teckning, musik och gymnastik skulle höjas från den av kommittén föreslagna 20 lönegraden till 21 lönegraden. Överstyrelsen hänvisade där- vid till övmngsämnena-s betydelse och erinrade om att överstyrelsen i sitt utlåtande 1924 för lärarna i teckning och musik föreslagit den dåvarande lönegrad, som motsvarade 21 lönegraden, och för lärarna i gymnastik den lönegrad, som motsvarade 22 lönegraden. För kvinnlig lärare i teckning, musik och gymnastik föreslog överstyrelsen i likhet med kommittén 18 lönegraden.
Beträffande skolöverstyrelsens förslag till lönegradsplaceringar 1930 torde här böra påpekas, att överstyrelsen för manlig adjunkt föreslog 24- lönegraden och för kvinnlig adjunkt 21 lönegraden.
Läroverkslönesakkunniga funno sig i likhet med Skolöverstyrelsen böra förorda en placering i 21 lönegraden av de allmämta läroverken-s lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott, vilken placering jämväl skulle gälla för kvinnlig lärare. _(För adjunkt förordades av ordföranden och ytterligare en ledamot 23 lönegraden, under det att de båda övriga le— damöterna påyrkade 24 lönegraden.) Ävenledes förordades, att lärare i gymnastik med lek och idrott skulle få tillgodoräkna sig vissa timmar med planläggningen och övervakandet av ungdomens friluftsliv: 1 timme för tjänstgöring högst 12 veckotimmar, 2 timmar för tjänstgöring 13—20 vec- kotimmar och 3 timmar för tjänstgöring mer än 20 veckotimmar.
I proposition till 1937 års riksdag (nr 271) förklarade sig departements- chefen icke kunna ansluta sig till läroverkslönesakkunnigas förslag till lönegradsplacering av lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott i 21 lönegraden utan förordade i stället 20 lönegraden, vilken skulle komma att gälla även kvinnliga lärare. Däremot biträdde departements- chefen läroverkslönesakkunnigas förslag om kompensation ät läroverkens gymnastiklärare för arbetet med planläggandet och övervakandet av ung? domens friluftsliv.
Riksdagen (skrivelse nr 469) anslöt sig till departementschefens förslag i fråga om lönegradsplacering för lärarna i teckning, musik och gymna— stik med lek och idrott liksom i fråga om kompensation för arbetet med friluftsverksamheten. De ordinarie lärarna i dessa ämnen placerades så- lunda samtliga i 20 lönegraden.
Av 1928 års lönekommitté föreslogs placering av extra ordinarie och extra lärare i övningsämnen två lönegrader under den, i vilken motsvaran- de ordinarie lärare placerades. I teckning, musik och gymnastik skulle sålunda manlig extra ordinarie och extra lärare placerasi 18 lönegraden och kvinnlig i 16 lönegraden.
Skolöverstyrelsen föreslog i sitt yttrande den 20 november 1930 över 1928 års lönekommittés betänkande, att extra ordinarie lärare i teckning.
musik och gymnastik med lek och idrott skulle placeras, manlig i 19 och kvilmlig i 16 lönegraden. Med tillämpning av de av lönekommittén före- slagna grunderna skulle härvid extra lärare i samma ämne placeras, man— lig i 17 och kvimilig i 14 lönegraden, om de vore behöriga till ordinarie lärartjänst i vederbörande ämne, eljest i 16 respektive 13 lönegraden.
Läroverkslönesakkunniga förordade placering av extra ordinarie och *extra lärare i teckning, musik och gymnastik med lek och idrott i 18 löne- ' graden.
Till detta förslag anslöt sig också departementschefen, och riksdagen be— islöt i överensstämmelse därmed. * Först genom 1918 års lönereglering inrättades ordinarie tjänster i kvinn- ligt handarbete.
Med hänsyn till den ringa undervisningsskyldigheten i detta ämne före- slog emellertid 1920 års lärarlönekommitté, att samtliga handarbetslära- rinnor vid samskolorna i fortsättningen skulle anställas såsom icke ordinarie.
I utlåtande den 30 september 1924 ansåg sig Skolöverstyrelsen icke böra avstyrka detta förslag men ville dock framhålla önskvärdheten av att tjänster i detta ämne vid de större samskolorna bleve ordinarie befatt— ningar.
Mera bestämt till förmån för den ordinarie anställningens bibehållande uttalade sig 1928 års lönekommitté. Denna kommitté föreslog också inrät- tande av ordinarie tjänster i hushållsgöromål. Ävenså tog kommittén un— der övervägande, huruvida lärare i manlig slöjd borde erhålla fastare an- ställningsformer. Det vore inkonsekvent, att lärarinnor i kvinnligt hand- arbete kunde bliva ordinarie, ehuru deras tjänster omfattade mindre vec- ,kotimtal än undervisningen i manlig slöjd. Åtminstone de slöjdlärare, vil- ikas tjänstgöring uppginge till minst 20 veckotimmar, syntes böra erhålla ordinarie anställning.
Såsom lämpliga lönegrader föreslog 1928 års lönekommitté 13 lönegra- den för lärarinnor i kvinnligt handarbete och hushållsgöromål samt 14 lönegraden för manlig lärare i manlig slöjd och 12 lönegraden för kvirmlig lärare i detta ämne.
I sitt utlåtande den 17 oktober 1930 över lönekommitténs betänkande fann Skolöverstyrelsen, att det enligt kommitténs förslag blivit alltför långt avstånd mellan lönegraderna för lärarinnor i kvinnlig slöjd och kvinnliga innehavare av lärartjänst i teckning, med vilket ämne den kvinnliga slöj- dens syntes närmast jämförlig. Emellertid fann överstyrelsen, särskilt med hänsyn till olikheten i de båda lärarinnegruppernas utbildning, svårt att placera lärarinnorna i slöjd för flickor högre än i 14 lönegraden och stannade alltså för denna placering.
Beträffande inrättande av ordinarie tjänster i hushållsgöromål och man—
lig slöjd fann överstyrelsen dessa båda frågor böra ingå i en omfattande utredning angående övningsämnenas och övningslärarnas ställning, var- om överstyrelsen gjort underdånig framställning den 4 januari 1927. Tills vidare borde ordinarie tjänster i de båda ämnena icke inrättas.
Läroverkslönesakkunniga förordade för ordinarie lärarinna i kvinnlig slöjd placering i 16 lönegraden, vilken uppräkning föranletts av likalöns- principens genomförande. Ordinarie tjänster i manlig slöjd och i hushålls- göromål ansågos av de sakkunniga med hänsyn till gällande undervis- ningsplan tills vidare icke böra inrättas vid de allmänna läroverken.
Till läroverkslönesakkunnigas ståndpunkt i dessa avseenden anslöt sig departementschefen i proposition (1u' 271) till 1937 års riksdag. Riksdagen beslöt i överensstämmelse med departementschefens förslag (skrivelse nr 469). Ordinarie lärare i kvimilig slöjd blevo sålunda placerade i 16 löne- graden.
Extra ordinarie och extra lärare i manlig slöjd, kvirm-lig slöjd och hus- hållsgöromål placerades efter förslag av läroverkslönesakkunniga, tillstyrkt av departementschefen, i 15 lönegraden.
1939 års lönereglering. Genom 1939 års lönereglering för det statliga undervisningsväsendet (proposition nr 217, riksdagens skrivelse nr 320) inarbetades bestämmelserna i med 1937 års lönereglering sammanhängande författningar i civila avlöningsreglementet, kungörelse 1939z272 den 15 juni 1939, och civila icke-ordinariereglementet, kungörelse 1939:273 den 15 juni 1939.
Under förarbetena för denna lönereglering hade den» s. k. treprocent— regelns fortsatta tillämpning varit föremål för delade meningar.
Den sakkunnige, som tillkallats för att biträda med utarbetande av för- slag till ändrade avlöningsbestämmelser vid statens undervisningsväsende, förordade, att treprocentregeln skulle utbytas mot den s.k. trettiondels- regeln. Enligt denna skulle avdrag eller tillägg ä lönen ske med en trettion- del för varje veckotimme, varmed tjänstgöringen understege eller överstege 30 veckotimmar. Som motivering för omläggning framhöll den sakkunnige, att treprocentregeln vid den praktiska tillämpningen vållat en del olägen- heter. Om exempelvis en lärare i teckning tjänstgjorde vid två läroverk med 15 veckotimmar vid vartdera, skulle — därest ej en särskild spärregel införts — hans lön i båda fallen bliva lika med löneklasslönen minskad med 45 0/0. Han skulle sålunda vid vartdera läroverket ha fått uppbära 55 0/o eller tillhopa 110 0/0 av löneklasslönen. Visserligen hade vid lönereg— leringen en spärregel införts, som förhindrade utbetalning av högre lön än om hela tjänstgöringen vari-t förlagd till ett och samma läroverk, men förfaringssättet bleve dock i praktiken tämligen otympligt. Därtill komme,' att 1938 års riksdag godkänt trettiondelsprincipen för övningslärarna vid»
de högre kommunala skolorna. Anledningen härtill hade främst varit, att det knappast ansågs möjligt att tillämpa någon spärregel för lärare, som innehade tjänst i samma lönegrad vid mer än en kommunal skola, efter- som de olika skolorna ofta hade olika huvudmän. Den sakkunnige ville också särskilt understryka de avsevärda olägenheter, som vid treprocent- a regelns tillämpning skulle uppstå i de fall, då övningslärare samtidigt tjänstgjorde vid ett statsläroverk och en eller flera kommunala skolor. Den enklaste utvägen vore enligt hans mening, att man ändrade bestäm- melserna för de statliga övningslärarna på sådant sätt, att de komme att. överensstämma med de bestämmelser, som godkänts för de kommunalt anställda lärarna.
Skolöverstyrelsen uttalade sig emellertid i sitt utlåtande den 9 december 1938 till förmån för treprocentregelns bibehållande och hänvisade bl. a. till att trettiondelsregeln för ett stort antal övningslärare vid det statliga un- dervisningsväsendet skulle komma att innebära en reducerad löneökning. Även om trettiondelsregeln ur teknisk synpunkt vore att föredraga, hade den även vissa nackdelar. Övningslärare med en undervisningsskyldighet av mer än 30 veckotimmar skulle nämligen tack vare trettiondelsregeln ! få ökad ersättning för övertimmarna, under det att treprocentsregeln nå- got reducerade denna ersättning. För övning-slärare med under 30 vecko- timmar åter verkade trettiondelsregeln åt andra hållet. Avdragen förstora- des, och den sammanlagda lönen för våra läroverks lägst avlönade befatt- ningshavare bleve reducerad. Avlöningen vid samtidig tjänstgöring ä stat- lig och kommunal befattning torde enligt överstyrelsens mening kunna regleras genom särskilda av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.
Statskontoret däremot tillstyrkt'e införande av trettiondelsregel i stället för treprocentregel, och tuidervisningsväsendets lönenämnd fann sig icke böra framställa någon erinran däremot. Tre reservanter i lönenämnden förordade dock treprocentregelns bibehållande.
I proposition (nr 217) till 1939 års riksdag biträdde departementschefen förslaget att utbyta treprocentregeln mot trettiondelsregeln. Till stöd här- för anförde han följande:
»En vägledande synpunkt vid den senast genomförda löneregleringen för lärar- personalen vid de högre kommunala skolformerna har varit, att löneförmånerna för nämnda personal borde i möjligaste mån överensstämma med de löneförmåner, som tillkomma lärarpersonalen vid det statliga undervisningsväsendet. En dylik överensstämmelse kunde emellertid icke åstadkommas i fråga om övningslärarna; för bestämmandet av dessas årslöner infördes vid de kommunala skolorna trettionde- delsregeln. Då övningslärare icke sällan samtidigt innehar anställning såväl vid statlig som kommunal läroanstalt, måste de olika beräkningsgrunderna anses inne- bära en betydande olägenhet, desto mer som det i syfte att bereda övningslärarna bättre utkomst i och för sig synes angeläget att underlätta en dylik förening av tjänster.
Ur löneteknisk synpunkt är, såsom också vitsordats av de i ärendet hörda m_vn- digheterna, trettiondedelsregeln att föredraga framför treprocentregeln.
Den senare nödvändiggör icke blott en i praktiken tämligen svårtillämplig spärr- regel till förhindrande av att en övningslärare genom förening av flera befattningar erhåller högre lön än den han skulle erhållit, om tjänstgöring av samma omfattning fullgjorts å endast en tjänst, utan även att årslönerna för de olika befattningarna mäste bestämmas efter en och samma dyrortsgrupp även i de fall, då tjänstgöringen fullgöres å skilda orter, tillhörande olika ortsgrupper. Jämväl i pensionshänseende föranleder tillämpningen av treprocentregeln vissa olägenheter.
En Övergång till trettiondedelsregeln medför emellertid en minskning av övnings- lärarnas löneförmåner i fall veckotimmarnas antal understiger trettio. Då löneställ- ningen härigenom bringas i överensstämmelse med den löneställning för motsva— rande övningslärare vid de högre kommunala skolformerna, som godkändes vid förra årets riksdag, synes denna omständighet icke böra utgöra hinder för den ifrågasatta ändringen. Härvid utgår jag dock i likhet med lönenämnden från, att en övergångsbestämmelse utfärdas i syfte att skydda nuvarande tjänstinnehavare mot löneminskning.»
Riksdagen (skrivelse nr 320) beslöt emellertid, att treprocentregehi tills vidare skulle bibehållas. Riksdagen anförde i detta hänseende följande:
Riksdagen finner sig kunna godkänna den av departementschefen hävdade me— ningen, att det är önskvärt, att de grundläggande avlöningsbestämmelserna för öv- ningslärarna vid de statliga och de kommunala högre läroanstalterna bringas att sammanfalla. Den strävan, som förefunnits att genom förening av tjänster söka be- reda övningslärarna bättre utkomst, måste givetvis i fortsättningen underlättas, därest de grundläggande avlöningsbestämmelserna vid olika slags tjänster göras likartade. I princip anser alltså även riksdagen, att samma regel bör tillämpas vid de statliga och de kommunala läroanstalterna.
Emellertid har riksdagen icke känt sig övertygad om att en förändring i beräk- ningssättet för de statsanställda övningslärarnas lön, på sätt departementschefen för- ordat, bör äga rum vid civila avlöningsregl-ementets ikraftträdande för dessa lärare. Riksdagen vill erinra därom, att föredragande departementschefen i propositionen nr 278 till innevarande års riksdag angående ändrade pensionsbestämmelser för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor uttalat sig för, att en utredning bör komma till stånd beträf- fande de kommunalt anställda övningslärarnas avlöningsförhällanden och anställ- ningsvillkor m.m. Med hänsyn härtill förefaller det riksdagen, som om jämförelse för närvarande icke med nödvändighet behövde ske med det kommunala skolväsen- dets förhållanden, då det gäller bestämmandet av löneställningen för de statsan- ställda övningslärarna. Det synes riksdagen naturligt, om en utredning angående de kommunala övningslärarnas anställnings- och avlöningsvillkor komme att beröra även de statsanställda övningslärarnas förhållanden. Då löneställningen för sist- nämnda lärargrupper sålunda torde kunna förväntas komma under övervägande vid den i utsikt ställda utredningen, har riksdagen — under erinran, att ett genom- förande av trettiondedelsregeln i allmänhet medför en sänkning av den för när- varande fastställda löneställningen vid vederbörande statliga övningslärartjänster såsom sådana i förhållande till den, som följer av en tillämpning av treprocentregeln — funnit sig höra besluta, att treprocentregeln tills vidare bibehålles för övnings- lärarna vid de statliga läroanstalterna. I samband med civila avlöningsreglementets ikraftträdande för dessa lärare bör emellertid vid sådant förhållande föreskrivas,
att övningslärarna skola vara pliktiga att, i förekonnnandc fall mot personlig löne- l'yllnad enligt av departementschcfcn förordade grunder, underkasta sig ändrade be- stämmelser rörande grunden för årslöncns beräknande vid timantal, som över- rcspcktivc understiger 30 veckotimmar.
Vid 1939 års lönereglering bibehölls alltså 1937 års avlöningssystem för övningslärare. Endast ett par mindre jämk'ningar företogos. Sålunda be- stämdes en maximigräns 34 veckotimmar — för det timtal, som skulle kunna läggas till grund för årsavlöningens beräknande. Vidare skulle kompensation åt lärare i gymnastik med lek och idrott för arbetet med friluftsverksamheten ej längre utgå automatiskt utan efter Skolöverstyrel- sens prövning i varje särskilt fall. I avlöningsreglementet fastställdes en- dast. att vid avlöningens beräknande högst 3 timmar finge läggas till den egentliga tjänstgöringen. I propositionen hade departementschefen uttalat, att han förutsatte, att den friare prövningen icke vid den praktiska till- liimpningen skulle medföra förmånligare resultat än förut gällande regler.
För kännedom om bestämmelserna i 1939 års löneförfattningar i övrigt hänvisas till kapitlet Gällande bestämmelser.
Folkskoleseminarier.
Vid 1904 års lönereglering fastställdes för folkskoleseminariernas öv— ningslärare avlöning enligt samma system, som samtidigt bestämdes för de allmänna läroverkens övningslärare. Ersättningen för övertimmar skul- le dock utgå med fixt belopp per timme utan ålderstillägg. Bestämmelserna intogos i särskild kungörelse den 27 augusti 1904 (nr 42) angående ny löne- och pensionsreglering för lärare och lärarinnor vid rikets folkskole- seminarier.
Avlöningen per veckotimme till lärare i musik, teckning och gymnastik ' svarade ungefär mot avlöningen till lärare i samma ämnen vid de allmänna läroverken. Lärarna i manlig slöjd och kvinnlig slöjd hade något lägre av- löning än övriga övningslärare.
I samband med 1918 års lönereglering för lärarpersonalen vid de all- männa läroverken fingo även folkskoleseminariernas lärare sina löne- och . pensionsförhållanden reglerade (kungörelse nr 662). Avlöningsgrunderna blevo desamma för folkskoleseminariernas och de allmänna läroverkens övnings-lärare. Beträffande avlöningsbeloppen för de olika slagen av öv- ningslärare må anmärkas, att avlöningen till lärare i musik, teckning och gymnastik var beräknad efter 10 kronors högre ersättning per veckotim- me vid seminarierna än vid de högre allmänna läroverken och till lärarin-
nor i kvinnlig slöjd efter 10 kronors högre ersättning vid seminarierna än vid statssamskolorna. Motsvarande skillnader gällde även ersättningarna till vikarierande övningslärare.
Folkskoleseminarierna inbegrepos även i 1937 års lönereglering (propo— sition nr 271, riksdagens skrivelse nr 469, kungörelserna nr 873 och 954). Samma grunder bestämdes därvid för övningslärarnas'avlöning vid de skilda skolformer, som omfattades av löneregleringen. .
Under förarbetet för denna lönereglering hade alla de olika lönekom— mittéerna förordat högre lönegradsplacering för seminariernas övningslä— rare än för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Som skäl här— till framfördes den synpunkten, att seminariernas övningslärare skulle meddela undervisning i sådana ämnen, i vilka de blivande folkskollärarna skulle hava att själva undervisa. Beträffande de olika lärargruppernas in— bördes placering hade emellertid olika meningar gjort sig gällande.
För lärare i teckning, musik och gymnastik föreslog 1920 års lärarlöne— kommitté samma lönegradsplacering. Skolöverstyrelsen åter påyrkade i sitt utlåtande över lönekommitténs betänkande den 30 september 1924. en löne— grads högre placering för gymnastiklärarna än för de båda andra lärar- grupperna och hänvisade därvid till sin motivering för motsvarande place- ring av läroverkens gymnastiklärare. 1928 års lönekommitté, som för läro— verkens gymnastiklärare hade förordat samma lönegradsplacering som för tecknings- och musiklärare men samtidigt föreslagit annan form för kom- pensation av gynmastiklärarnas arbete med friluftsverksamheten, placerade de tre lärargrupperna vid folkskoleseminarierna i samma lönegrad utan att ifrågasätta någon kompensation för gymnastiklärarnas arbete med fri— luftsverksamheten. Häremot anförde Skolöverstyrelsen i sitt utlåtande den 17 oktober 1930 över 1928 års lönekommittés betänkande, att enligt över— styrelsens förmenande ingen annan skillnad förelåge mellan tjänstgöringens art och de skyldigheter, som ävilade gymnastiklärarna vid folkskolesemina- rium och allmänt läroverk, än den som sammanhängde med att de förra även omhänderhade lärarutbildning. Läroverkslönesakkunniga ans-lölo sig emellertid till 1928 års lönekommittés förslag om gemensam lönegradspla— cering utan kompensation för arbetet med friluftsverksamheten. Efter för— slag av departementschefen beslöt riksdagen i överensstämmelse därmed.
Lärare i manlig slöjd placerades av lärarlönekommitte'n två lönegrader lägre än lärare i teckning, musik och gymnastik och av 1928 års lönekom— mitté fyra lönegrader lägre än dessa lärare. Skolöverstyrelsen anslöt sig till lärarlönekommitténs placering (yttranden den 30 september 1924 och den 17 oktober 1930), under det att läroverkslönesakkunmiga biträdde 1928 års ]ärarlönekommittés förslag. Departementschefen stannade emellertid i pro- positionen för tre lönegraders skillnad. Detta blev också riksdagens beslut.
Beträffande lärarinnor i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål föreslog lä- rarlönekommittén en lönegrads högre placering för den senare gruppen. Skolöverstyrelsen däremot hävdade i sitt utlåtande den 30 september 1924, att lärarinna i kvinnlig slöjd icke kunde i löneavseende ställas efter lära— rinna i hushållsgöromål vare sig med hänsyn till utbildningen eller arbetets art. 1928 års lönekommitté föreslog lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola till lön enligt samma lönegrad som slöjdlära- rinna vid allmänt läroverk och slöjdlärarimia vid kvinnligt seminarium till två lönegraders högre placering. För lärarinna i hushållsgöromål förordades placering i mellanliggande lönegrad. Därvid anfördes, att sådan lärarinna icke hade att utbilda eleverna till facklärarinnor i vederbörande ämne. Läroverkslönesakkunniga slutligen placerade lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola samt lärarinna i hushållsgöromål i samma lönegrad som lärarinna i kvinnlig slöjd vid allmänt läroverk och lä- rarinna i kvinnlig slöjd vid kvinnligt seminarium två lönegrader högre. Departementschefen hade icke något att erinra mot läroverkslönesak- kunnigas förslag, och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed.
Enligt 1918 års lönereglering uppburo icke-ordinarie lärare i övnings— ämnen vid folkskoleseminarierna något högre arvode än motsvarande lä— 'are vid de allmänna läroverken. Lärarlönekommittén och 1928 års löne— kommitté liksom .skolöverstyrelsen föreslogo också, att så fortfarande skulle vara förhållandet. Läroverkslönesakkunniga däremot förordade samma lönegra—dsplacering för extra ordinarie och extra lärare i teckning. musik och gymnastik med lek och idrott vid seminarium och allmänt. läro— verk. Likaså placerade de lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt semina— riums övningsskola och i hushållsgöromäl i samma lönegrad som vid läro— verken. För lärare i kvinnlig slöjd vid kvinnligt seminarium och i manlig" slöjd föreslogs en lönegrads högre placering än vid läroverken. Departe- mentschefen följde i här berörda avseenden läroverkslönesakkunnigas för- slag och anförde som skäl härför, att de icke ordinarie lärarna kunde an- tagas komma att flytta mellan olika slag av läroanstalter, innan de vunne ordinarie anställning, varvid en enhetlig lönegradsplacering torde vara för- enad med vissa fördelar. Riksdagen hade icke någon erin'an att göra mot departementschefens förslag.
Vid 1937 års lönereglering blevo sålunda folkskoleseminariernas öv— ningslärare placerade i följande lönegrader:
Ordinarie lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott 21 löne- graden;
i manlig slöjd 18 lönegraden; i kvinnlig slöjd vid kvinnligt. seminarium 18 lönegraden och vid man— ligt seminariums övningsskola 16 lönegraden;
i hushållsgöromål 16 lönegraden;
mrlm ordinarie och errtra lärare i teckning. musik och gymnastik med lek och idrott 18 lönegraden;
i manlig slöjd 16 lönegraden; i kvinnlig slöjd vid kvinnligt seminarium 16 lönegraden och vid manligt seminariums övningsskola 15 lönegraden;
i hushållsgöromål 15 lönegraden. Vid 1939 års lönereglering, då bestämmelserna i 1937 års författningar inarbetades i civila avlöningsreglemenitet (kungörelse 1939: 272) och civila icke-ordinariereglemenlet (kungörelse 1939z273) jämte därmed samman— hängande författningar, skedde icke någon ändring av avlöningsprinciper och lönegradsplaceringar för folkskoleseminariernas övningslärare.
För närmare kännedom om sedan 1939 gällande bestämmelser hänvisas till kapitlet (iällande bestämmelser.
Småskoleseminarier.
Före 1937 års lönereglering fanns vid småskoleseminarierna endast en ordinarie lärarbefattning i övningsämnen (befattningen som skolköksföre— ståndarinna vid seminariet i Lycksele). Läroverkslönesakkunniga förordade. att undervisningen i övningsämnen skulle bestridas av såväl ordinarie som icke-ordinarie lärare och att ordinarie befattningar skulle inrättas vid de se- minarier, där efter fullt genomförd organisation undervisningen komme att omfatta minst 15 veckotimmar. För ordinarie och icke ordinarie befatt- ningar föreslogos samma lönegrader som vid folkskoleseminarierna. Till lärarinnan i hushållsgöromäl vid seminariet i Lycksele skulle utgå ett extra arvode, för det fall att hon tjänstgjorde såsom föreståndarinna för det vid seminariet inrättade skolköket. I propositionen till 1937 års riksdag (nr 271) anslöt sig departementschefen till läroverkslönesakkunnigas ståndpunkt om samma lönegrader som vid folkskoleseminarierna, och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed.
1937 års avlöningsförfatlningar, kungörelserna nr 873 och 954, trädde beträffande småskolcseminarierna i kraft den 1 juli 1938.
Även efter 1939 års lönereglering (kungörelserna 272 och 273) äro smä— skoleseminariernas (")vningslärare jämställda med motsvarande lärare vid folkskoleseminarierna.
Läroanstalter för blinda och dövstumma.
Genom lagen den 29 maj 1896 (nr 34) angående blindunder-visningen in- fördes obligatorisk undervisning för de blinda, vilken skulle omhänderta- gas av staten.
Beträffande lärare i musik och gymnastik vid läroanstalterna för blinda ansägo 1928 års lönekommitté, Skolöverstyrelsen och läroverkslönesakkunf niga, att de borde jämställas med motsvarande lärare vid de allmänna läro- verken. I enlighet härmed placerades de vid 1937 års lönereglering (propo- sition nr 271, riksdagens skrivelse nr 469, författning 1937: 873 och 954) såsom ordinarie i 20 lönegraden.
I fråga om manliga arbetslärare och kvimiliga arbetslärare (handarbets- lärarinnor) förordade 1928 års lönekommitté 15 lönegraden för arbetslä- rare och 13 lönegraden för handarbetslärarinnor. Kommittén framhöll, att kommittén även föreslagit 15 lönegraden för manlig folkskollärare. Löne— ställningen för arbetslärarna syntes kommittén visserligen hög med hänsyn därtill, att kravet på pedagogisk utbildning hos lärarna komme i andra rummet. Riksdagen hade emellertid tidigare särskilt fäst sig vid att dessa lärare borde bibringa sina elever sådana färdigheter, varav dessa bleve be- roende för framtida förvärvsarbete. Avlöningen borde därför tillmätas så, att personer med utmärkt yrkesskicklighet, parad med för den speciella blindundervisningen lämpade personliga egenskaper, kunde förvärva-s för dessa lärarbefattningar. Skolöverstyrelsen åter förordade lägst 16 lönegra- den för manliga arbetslärare och 14 lönegraden för handarbetslärarinnor. medan läroverkslönesakkunniga föreslogo 15 lönegraden för båda lärarka— tegorierna. DepartementSchefen anslöt sig till läroverkslönesakkunnigas förslag, och riksdagen beslöt i överensstämmelse därmed.
För en lärarinna i hushållsgöromål föreslogo 1928 års lönekommitté 13 lönegraden, Skolöverstyrelsen 14 lönegraden och läroverkaslönesakkunniga 15 lönegraden. Då hennes tjänstgöringsskyldighet regelmässigt översteg 30 veckotimmar, skulle enligt läroverkslönesakkurmigas förslag treprocents- regeln icke tillämpas å befattningen. Departementschefen och riksdagen an- stöto sig till läroverkslönesakkunnigas förslag.
Beträffande extra ordinarie och extra lärare beslöts vid 1937 års riksdag i enlighet med läroverkslönesakkunnigas förslag, att i den mån sådana be- fattningshavarc komme att anställas, lärare i musik och gymnastik skulle tillhöra 18 lönegraden samt arbetslärare, inklusive handarbetslärarinnor och lärarinnor i hushällsgöromål, 14 lönegraden.
Vid 1939 års lönereglering överfördes lärarna vid läroanstalterna för blinda utan ändring av lönegradsplaceringen till civila avlöningsreglementet.
Vid 1946 års riksdag anförde departementschefen i statsverkspropositio- nen (_Vlll sid. 377), att han med hänsyn till den pågående utredningen rö- rande anställnings- och avlöningsförhållandena för övningslärare vid de statliga och statsunderstödda undervisningsanstalterna icke kunde förorda ett framställt förslag om ordinariesättning av den extra ordinarie musik- lärarbet'attningen vid institutet ä Tomteboda.
Enligt lagen den 31 maj 1889 (nr 27) angående (lövstuznundervisningen voro landsting och stadsfullmäktige i de städer, som icke deltogo i lands- ting, skyldiga att föranstalta om undervisning åt de inom vederbörande landstingsområden eller städer befintliga barn, som avsåges i lagen. Lands- tingsområdena och städerna voro för dövstumundervisningens ordnande indelade i sju dövstumskoldistrikt med var sin skola. Inom ramen för givna bestämmelser ägde distrikten frihet att själva besluta om skolornas organi- sation och undervisningens ordnande efter olika metoder. Distrikten ägde även bestämma lärarnas löner. I fråga om lönerna förelågo stora olikheter mellan distrikten.
Vid 1937 års riksdag (proposition nr 109, riksdagens skrivelse nr 214) beslöts, att staten skulle från och med den 1 juli 1938 under vissa förut— sättningar övertaga ansvaret för dövstumundervisningsväsendets fortsatta uppehällande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 212) bc- slöt 1938 års riksdag (skrivelse nr 241), att bestämmelserna i avlönings— reglementet för ordinarie lärare vid statens undervisningsväsende skulle göras tillämpliga ä lärare vid statens dövstumskolor (kungörelsen 1938: 435). År 1939 inordnades dessa lärare under civila avlöningsreglementet.
Högre folkskolor.
Liksom det stora flertalet lärare vid det statliga och statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet fingo övningslärarna vid de högre folk- skolorna sin avlöning reglerad genom beslut av 1918 års riksdag. Avlönings- bestämmelserna meddelades i kungörelse (nr 759) den 16 september 1918 angående avlöning ät lärare vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan skola. Kungörelsen trädde i kraft den 1 januari 1919.
Enligt 1918 års avlöningskungörelse avlönades samtliga lärare i övnings— ämnen vid högre folkskolor som timlärare. Dock kunde genom kommu- nernas försorg övningslärare erhålla fastare anställning med vissa grund- löner och ålderstillägg samt pensionsrätt genom 5. k. »reglering av befatt- ning». De statligt fastställda (mini-mi)arvodena till timlärare voro i musik och gymnastik desamma som vid de allmänna läroverken, under det att teckning vid högre folkskolor jämställdes med läroämnen. Lärarinna i hus— ligt arbete hade vid allmän högre folkskola samma timlärararvode som samskolornas lärarinnor i kvinnligt handarbete, vid yrkesbestämd högre folkskola något högre timlärararvode. Lärare och lärarinnor i slöjd upp- buro ersättning per undervisningstimme enligt stadganden i särskild kun— görelse.
Frågan om inrättande av ordinarie och extra ordinarie övningslärartjän- ster vid högre folkskolor upptogs av Skolöverstyrelsen i dess utlåtande den 30 september 1924 över lärarsakkunnigas betänkande och av 1928 års löne— kommitté (SOU 1930:20). Skolöverstyrelsen ansåg, att lärare med full tjänstgöring borde kunna anställas som ordinarie med löneförmåner, av- passade i förhållande till ämneslärarnas löner. 1928 års lönekommitté ifrå- gasatte, huruvida icke vid skolor med permanent behov av övningslärare med full tjänstgöring, d. v. s. 30 veckotimmar, ordinarie tjänster skulle kunna inrättas i sådana övningsämnen, i vilka funnes ordinarie lärar- tjänster vid läroverk. Lön borde därvid utgå efter samma system, som kommittén föreslagit för övningslärare vid läroverk.
I augusti 1937 avlämnade 1936 års lärarlönesakkunniga betänkande med förslag till lönereglering för lärarpersonalcn vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor och högre folkskolor (SOU 1937: 27). Dessa sak- kunnig a föreslogo, att möjlighet till ordinarie och extra ordinarie anställ— ning skulle beredas övningslärare vid nämnda skolformer, om de vid en och samma skola kunde erhålla stadigvarande tjänstgöring med ett större antal veckotimmar. Den fastare anställningen syntes lämpligen böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med förhållandena vid de statliga realsko- loma. Av praktiska skäl kunde dock de sakkunniga icke förorda den s.k. treplocentsregelns tillämpning vid de högre kommunala skolorna. Någon späriegel, som hindrade en lärare med tjänstgöring vid mer än en skola att uppbära högre lön, än han skulle hava uppburit med tjänstgöring vid en enda skola, kunde nämligen icke utan avsevärda svårigheter genomföras vid de kommunala skolformerna, eftersom de olika skolorna ofta hade olika huvudmän. Det skulle också kunna komma att inträffa, att lärare samtidigt innehade fast anställning vid en statlig undervisningsanstalt och vid någon av de högre kommunala skolformerna. De sakkunniga föreslogo därför, att lönen skulle utgå med en trettiondels avdrag eller tillägg för varje veckotimme, varmed lärarens tjänstgöring under- eller överstege 30 veckotimmar (den s. k. trettiondelsregeln). Med en dylik anordning komme en övningslärares avlöning att utan särbestämmelser kunna regleras själv- ständigt för varje skola, där han hade anställning. Beträffande det timtal, som borde föreskrivas som minimum för fastare anställning, ansågo de sakkunniga icke "tillrådligt att, innan en mera omfattande utredning angåen- de övningslärarnas ställning blivit verkställd, frångå bestämmelserna i reg- lementet för statens pensionsanstalt, enligt vilka för pensionsrätt fordrades en tjänstgöring av minst 20 undervisningstimmar i veckan. De sakkunniga stannade däiför för 20 veckotimmars undervisningsskyldighet som mini- mum för ordinarie och extra ordinarie anställning. Inrättande av extra an- ställning ifrågasattes icke. Vad slutligen anginge lönesättningen, förordade
de sakkunniga samma lönegradsplacering som vid de allmänna läroverken. under förutsättning att samma behörighetsvillkor uppställdes.
Över 1936 års lärarsakkunnigas betänkande uttalade sig skolävcrslyrelsmz den 25 november 1937. Överstyrelsen beklagade bland annat med tanke pa lärarrekryteringen, att minimiantalet veckotimmar för ordinarie och extra ordinarie anställning satts så högt som till 20. Med hänsyn till bestämmel- serna i reglementet för statens pensionsanstalt ansåg sig dock överstyrelsen icke kunna direkt motsätta sig de sakkunnigas förslag på denna punkt men uttryckte det önskemålet, att hindren för ett lägre minimital genom Kungl. Maj:ts försorg snarast möjligt måtte bliva undanröjda, så att skillnaden mellan statliga och högre kommunala skolor i fråga om minimitjänstgöi ringen, så långt ske kunde, bleve utjämnad. Beträffande lönegradsplauf- ringen fann överstyrelsen alltför stor skillnad mellan å ena sidan lärarna i teckning, musik och gymnastik och å andra sidan kvinnlig slöjd och hus- hållsgöromål. En skillnad på fyra lönegrader syntes under alla förhållan- den icke vara motiverad av skilhiaden i utbildningstid. Vidare framhöll överstyrelsen, att undervisningen i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål vid de högre kommunala skolornas praktiskt betonade linjer hade en helt an- nan omfattning och betydelse än i realskolan och pä den kommunala flick- skolans teoretiska linje och även ställde långt större krav på lärarna. Över— styrelsen föreslog därför, att lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromäl vid de yrkesbetonade hög—re folkskolornas och de praktiska mellanskolornas hushållslinje samt de kommunala flickskolornas praktiska linje skulle placeras två lönegrader högre än vid övriga linjer eller i samma lönegrad som lärarinna i kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium.
I proposition till 1938 års riksdag (nr 230) biträdde departenwntsclzefen lärarlönesakkunnigas förslag utom beträffande lönegradsplaeeringen av lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöromäl, där han anslöt sig "till SkOlÖVBY—— styrelsens mening. I likhet med de sakkunniga utgick han från att samma behörighetsvillkor skulle tillämpas vid de högre kommun-ala skolorna som vid de allmänna läroverken. Den av Skolöverstyrelsen framkastade tanken att genom justeringar i gällande pensionsbcstännnelser bereda möjlighet för inrättande av tjänster med mindre omfattande tjänstgöring än 20 vecko- timmar fann han böra tagas under övervägande vid den utredning angående anställnings- och löneförhållandena för övningslärarna vid det kommunala skolväsendet i övrigt, som enligt hans mening borde igångsättas, sedan den föreliggande löneregleringsfrågan blivit avgjord.
Riksdagen (skrivelse nr 339) godkände den av departementschefen för- ordade regleringen av anställnings- och löneförhållandena för övningslärar- personalen vid berörda skolor. I anslutning till riksdagens beslut utfärdades den 11 november 1938 avlöningsreglemente för lärare vid kommunala flickskolor, kommunala mellanskolor, praktiska mellanskolor och högre
folkskolor (kungörelse nr (360). Löncregleringen trädde i kraft den 1 januari 1939 och gäller fortfarande beträffande övningslärarna. Dessa lärare in— begrepos nämligen icke i 1943 års avlöningsreglemente för de högre kom- munala skolorna.
För närmare kännedom om bestämmelserna i 1938 års avlöningsregle- mente hänvisas till kapitlet Gällande bestämmelser. »
Kommunala mellanskolor;
Även de kommunala mellanskolornas övningslärare fingo sin avlöning reglerad genom beslut av 1918 års riksdag. Avlöningsbestämmelserna med— delades i kungörelse den 19 november 1918 (nr 927) angående avlöning ät lärare vid kommunal mellanskola samt statsbidrag till sådan skola. Be- stämmelserna trädde i kraft den 1 januari 1919. Timlärararvodena till lä- rare fastställdes till samma belopp, som tidigare vid samma riksdag be- stämts för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Därjämte kundc- kommunala tillägg utgå.
1938 års lönereglering. I 1918 ärs avlöningsbestämmelser för kommunala mellanskolor upptogs icke någon ordinarie anställningsform för lärare i övningsämnen. Visserligen kunde genom vederbörande skoldistrikts försorg sådan lärare erhålla fastare anställning och pensionsrätt genom »reglering av befattning», och vidare kunde ett övningsämne efter skolöverstyrelsens beprövande ingå i ordinarie ämneslärartjänst. Det stora flertalet övnings- lärare hade dock endast anställning som timlärare. Med anledning därav uttalade Skolöverstyrelsen i sitt utlåtande den 30 september 1924 önskvärd- heten av att fastare anställningsform för övningslärarna skapades åtmin- stone vid de större kommunala mellanskolorna. Överstyrelsen var dock icke beredd att omedelbart framlägga förslag i frågan, vilken i första hand vore en organisationsfräga, men ansåg den vara av så stor betydelse, att den snarast borde upptagas till utredning och lösning. 1928 års lönekom- mitté instämde i skolöverstyrelsens uttalande om önskvärdheten av fastare anställningsform. Det syntes sålunda kommittén, som om övningslärare med minst 20 veckotimmars tjänstgöring i sådana övningsämnen, inom vilka vid läroverken anställdes ordinarie lärare, skulle kunna erhålla ordi— narie anställning och avlönas enligt samma grunder som motsvarande lärare vid läroverken. Något förslag därom ansåg sig dock kommittén icke kunna framlägga.
För 1936 års lärarlönesakkmmigas förslag om inrättande av ordinarie övningslärartjänster vid kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor
32 och högre folkskolor samt för frågans fortsatta behandling har redogörelse lämnats ovan 3. 29 f.f. Enligt 1938 års för de olika högre kommunala skolor- na gemensamma avlöningsreglemente (kungörelse nr 660) kunde alltså ordi- narie och extra ordinarie tjänst inrättas vid en tjänstgöring av minst 20 veckotimmar. Vid beräkningen av avlöningen till dessa lärare skulle tret— tiondelsregeln tillämpas. Lönegradsplaceringarna och timlärararvodena blevo desamma som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.
Praktiska mellanskolor.
Beslut om försöksvis inrättande av praktiska mellanskolor fattades av 1933 års riksdag (proposition nr 161, riksdagens skrivelse nr 257). Beträf- fande avlöning till dessa skolors lärare uttalade departementschefen i pro— positionen, att de för de högre folkskolorna gällande bestämmelserna borde gälla, och riksdagen hade intet att erinra däremot. Föreskrifter därom ut- färdades senare av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall vid upprättande av praktisk mellanskola.
Vid 1938 års lönereglering (kungörelse 1938: 660) jämställdes genom för— fattning lärare i övningsämne vid praktisk mellanskola med motsvarande lärare vid högre folkskola.
Kommunala flickskolor.
Kommunala flickskolor inrättades genom beslut av 1928 års riksdag" (proposition nr 116, riksdagens skrivelse nr 356). I anledning av riksdagens beslut utfärdades kungörelse den 22 juni 1928 (nr 229) angående avlöning ät lärare vid kommunal flickskola samt statsbidrag till sådan skola.
Enligt 1928 års avlöningskungörelse avlönades samtliga lärare i övnings— ämnen vid kommunal flickskola såsom timlärare. Enligt samma år utfärdad stadga kunde dock ett övningsämne ingå i ordinarie ämneslärartjänst. Där— jämte fanns möjlighet till >>reglering av befattning» genom kommunens försorg. De statligt fastställda timlärararvodena, utöver vilka kommunala tillägg kunde utgå, uppgingo i teckning, musik och gymnastik till samma belopp som vid de allmänna läroverken och i slöjd och hushållsgöromål till samma belopp som i motsvarande ämnen vid yrkesbestämd högre folk- skola.
Såsom av redogörelsen ovan 5. 29 f.f. framgår, föreslog 1936 års lärarlöne- sakkunniga genomgående samma avlöningsförmåner för de kommunala
flickskolornas övningslärare som för motsvarande lärare vid kommunala mellanskolor, under det att Skolöverstyrelsen påyrkade högre lönegrads- placering än vid dessa skolor för lärare i kvinnlig slöjd och hushållsgöro- mål på bland annat den kommunala flickskolans praktiska linje. Departe- mentschefen (proposition nr 230) biträdde på denna punkt Skolöverstyrel- sens mening, och riksdagen beslutade i överensstämmelse därmed (skrivelse nr 339). Bestämmelserna om anställnings- och avlöningsvillkor för de kom- munala flickskolornas övningslärare ingingo i avlöningsreglementet den 11 november 1938 (kungörelse nr 660), vilket omfattade samtliga högre kom- munala skolor och i fråga om övningslärarna alltjämt är gällande.
Folkskolan.
Enligt det klasslärarsystem, som varit rådande i folkskolan alltsedan dess tillkomst, förlägges i princip en lärares hela tjänstgöring till en enda klass, där läraren skall undervisa i samtliga förekommande läro- och övnings— ämnen. Redan tidigt började emellertid vissa skoldistrikt, särskilt -i de större städerna, att anställa facklärare för undervisningen i övningsämnen. Dessa lärares avlöning reglerades då helt genom kommunala beslut. På vissa villkor utgick emellertid statsbidrag till undervisningen i slöjd för gossar sedan 1877, i slöjd för flickor sedan 1896 och i huslig ekonomi sedan 1906.
Frågan om en fastare anställning och verklig lönereglering för dessa facklärare i folkskolan upptogs av 1912 års lärarlönenämnd. I sitt den 31 oktober 1914 avgivna betänkande 1, band 1 (huvudbetänkande), yttrade lärarlönenämnden beträffande delaktighet för facklärarna i den för folk- oeh småskollärare föreslagna löneregleringen i huvudsak följande:
Nämnden har undersökt, huruvida över huvud taget övningslärarna vid folksko- lorna skulle kunna genom laga stadganden tillförsäkras den fastare ställning och de avlöningsförmåner, som må tillkomma folkskollärare i allmänhet. Det har därvid allt klarare framträtt, att frågan om övningslärarinstitutionen vid folkskolorna är en ) pedagogisk fråga, som icke torde böra lösas som ett moment i den allmänna löne-
regleringsfråganv. Mot en anordning sådan som den ifrågasatta torde också inom folkskolan i allmänhet förefinnas någon obenägenhet, grundad på den uppfattningen, att facklärarsystemet över huvud taget är mindre lämpligt på folkskolans område och åtminstone icke bör genom några enkom för ändamålet avsedda åtgärder där
! beredas ökad terräng. Om bärkraften av detta argument har nämnden som helhet
icke någon bestämd mening. För nämnden står det emellertid klart, att om berörda lärares anställnings- och avlöningsförhållanden skola regleras, detta icke kan ske, med mindre bestämmelser träffas angående deras utbildning och kompetens. Nämn- den har genom sin statistiska undersökning funnit, att ifrågavarande lärares utbild- ning är synnerligen växlande och, beträffande vissa grupper, i många fall helt visst 3
ganska bristfällig. Att i nu berörda hänseende verkställa ytterligare utredning och avgiva förslag, som mer eller mindre djupt ingripa i skolans organisation, därtill saknar nämnden nödiga förutsättningar. Nämnden tror för övrigt, att förhållandena på ifrågavarande område ännu icke vunnit den stadga, att ett fastställande av vissa bestämda kompetensfordringar skulle medföra större gagn än olägenhet. Härtill kommer, att antalet övningslärare med full tjänstgöring är jämförelsevis litet, samt att sådana lärare icke förekomma annorstädes än i några få större samhällen. Att nu genom en allmän rikslagstiftning angående övningslärarnas kompetens—, anställ- nings- och avlöningsförhållanden regelbinda övningslärarinstitutioncn torde icke vara lämpligt. Emellertid fordrar billigheten, att där övningslärare med full tjänst- . göring blivit mera stadigvarande anställda de ock skola beredas en någorlunda tryg- * gad ekonomisk existens. Att draga försorg härom tillkommer i första hand de sam- hällen, där sådana lärare anställts. För att underlätta samhällenas strävan här— utinnan har nämnden i samband med sitt förslag till reglemente för folkskolläraruas pensionsinrättning upptagit vissa bestämmelser, som, utan att nu intvinga övnings— lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden i vissa bestämda former, i allt fall komma att på dessa förhållanden verka reglerande i syfte att bereda övniugslärarna en mera tryggad ställning.
Med sistnämnda uttalande åsyftade lönenämnden i sitt förslag, att lärare i ett eller flera av ämnena teckning, gymnastik, sång, huslig ekonomi och slöjd skulle kunna vinna delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning, om undervisning-skyldigheten utgjorde minst 24 veckotimmar under 8 må- nader av året och slutavlöningen uppginge till vissa minimibelopp.
I sitt den 8 november 1915 avgivna betänkande II, del 1, tillkännagav lä— rarlönenämnden, att den frångätt sin nyssnämnda ståndpunkt beträffande lärarinnor i huslig ekonomi men vidhölle den i fråga 0111 övriga övnings— lärare. Nämnden hade nämligen kommit fram till den meningen, att frågan om facklärarsystem eller icke facklärarsystem kunde, vad angingc :imncl huslig ekonomi vid folkskolorna, anses tills vidare vara avgjord till fack-( lärarsystemets förman. Nämnden kunde icke heller finna nagot sakligt skäl. , varför icke skolkökslärarinnorna skulle tillförsäkras samma t1ygghet il avseende å anställning och avlöning som folkskollärarinnorna N'imndeni föreslog sålunda en verklig lönereglering för lärarinnor i huslig ekonomi (hushållsgöromål) och anförde därom bland annat:
En skillnad i avseende å skolkökslärarinnornas och folkskollärarinuornas ställ-| ning betingas emellertid därav, att ämnet huslig ekonomi icke är obligatoriskt vid.» folkskolorna. En föreskrift, varigenom skoldistrikten ålades att giva'skolkökslårarin—j norna en viss ställning och avlöning, skulle distrikten kunna undandraga sig genom att i sina folkskolor slopa undervisningen i ämnet. Under sådana omständigheter torde den föreliggande frågan icke kunna lösas på annat sätt, än att bland villkoren för erhållande av statsbidrag till undervisning i huslig ekonomi stadgas, att lärarin- norna i ämnet skola erhålla en viss avlöning. I avlöningsförmånerna för fast anställd skolkökslärarinna med full tjänstgöring böra, liksom för ordinarie folkskollärarin— nor, ingå jämväl älderstillägg och rätt till pension. . .
Att genomföra de grunder, nämnden i berörda hänseende förordnat, är jämförelse— vis lätt, dä det gäller de större skoldistrikten, men synnerligen svårt, då det gäller
de mindre skoldistrikten . . ., där en skolkökslärarinna icke kan få full tjänstgöring och där undervisningen i ämnet på grund härav mäste bestridas av s.k. ambule- rande lärarinnor. Teoretiskt kunde denna fråga lösas så, att flera distrikt sloge sig tillsammans om en lärarinna, en anordning, på vilken nämnden funnit exempel. Praktiskt har frågan delvis lösts på det sättet, att landsting, hushållningssållskap eller andra enkom för ändamålet avsedda institutioner anställa och avlöna skolköks- lärarinnor, 50111 tillhandahållas de mindre distrikten... Nämnden har nu tänkt sig, att landsting, hushållningssällskap eller annan av Kungl. Maj:t för ändamålet god- känd organisation skulle gentemot skolkökslärarinna kunna intaga samma ställning, som, enligt vad ovan sagts, skulle kunna tillkomma skoldistrikt... Ochdär flera distrikt vilja, utan förmedling av landsting o.s.v., sammansluta sig för anställandet av en för distrikten gemensam skolkökslärarinna, bör en sådan sammanslutning i nu berörda hänseende få samma ställning, som, enligt vad ovan sagts, skulle till- komma landsting.
Lönenänmnden hade jämväl övervägt, huruvida den föreslagna lönereg- leringen— för lärarinnor i huslig ekonomi borde föranleda dylik reglering av lönerna för lärare i övriga övningsämnen, således även för lärare i slöjd, men funnit sig icke kunna förorda en sådan anordning. Däremot föreslog nämnden en höjning av och delvis ändrade grunder för statsbidraget till undervisning i slöjd för gossar och slöjd för flickor. Enligt nämndens me- ning borde statsbidraget till undervisning i slöjd för gossar och slöjd för flickor till sitt belopp utgå efter samma grund och icke såsom tidigare med dubbelt så stort belopp för undervisningstimme i slöjd för gossar som i slöjd för flickor. Vidare borde icke beloppen sättas lägre, än att lärarens mini- miavlöning komme att någorlunda motsvara den kontanta avlöningen för extra ordinarie folkskollärare eller folkskollärari-nna. 4
Över lärarlönenämndens förslag yttrade sig folkskolöuerstyrelsen den 31 augusti 1918 i samband med sina äskanden om anslag till folkundervis- ningen för budgetåret 1920. Överstyrelsen framhöll därvid, att ett starkt behov av förbättrade avlönings- och pensionsförhållanden föreläge icke endast för lärarinnor i hushållsgöromål utan också för lärare i slöjd. En- bart i slöjd undervisade är 1917 omkring 300 lärare med en tjänstgöring uppgående till minst 26 timmar i veckan. Det gällde sålunda ett ingalunda obetydligt antal lärare, som hade sin huvudsakliga utkomst av slöjdunder- visningen i folkskolan. På grund härav framlade överstyrelsen förslag till lönereglering för såväl lärare i slöjd som lärarinnor i hushållsgöromål.
I proposition till 1919 års lagtima riksdag (prop. 1, VIII) förklarade departementschefen sig icke kunna biträda det av folkskolöverstyrelsen framlagda förslaget om löne- och pensionsregler-ing för lärare i slöjd och hushållsgöromål. Beträffande slöjdlärare yttrade han bland annat:
I likhet med lärarlönenämnden, som icke ansett sig kunna föreslå en dylik löne- reglering, håller jag nämligen före, att frågan om övningslärarinstitutionen vid folkskolorna är en pedagogisk fråga, som icke bör lösas såsom ett moment i den all-
männa löneregleringsfrågan. Mä vara, att man inom vissa städer, huvudsakligen några av de större, för ett eller annat ämne samt för vissa stadier inom folkskolan redan anställt särskilda facklärare, så äro dock meningarna ännu mycket delade i fråga om lämpligheten av att i någon större utsträckning tillämpa facklärarsyste- met. Härtill kommer, att antalet facklärare i slöjd, vilka hava full tjänstgöring till samma omfattning som ordinarie folkskollärare, ännu är jämförelsevis litet och de skoldistrikt, det här gäller, äro ganska få.
Rörande undervisningen i hushållsgöromål anförde departementschefen bland annat följande:
Det finnes en annan synpunkt, som för den föreliggande frågans bedömande torde vara den huvudsakliga, nämligen undervisningsämnets ställning inom den egentliga folkskolan. Hushållsgöromål är icke ett obligatoriskt ämne inom denna skola, utan det beror på skoldistriktet självt, huruvida undervisning i detta ämne skall inom distriktet anordnas eller icke. Och någon utsikt att under den närmaste tiden få ämnet hushållsgöromål infört såsom obligatoriskt ämne i den egentliga folkskolan torde icke heller förefinnas, ehuru ämnets stora betydelse för den kvinnliga ung- domens uppfostran numera lärer vara allmänt erkänd. Sedan riksdagen beviljat medel är 1917 till understöd åt husmodersskolor och år 1918 till understöd åt prak— tiska ungdomsskolor (fortsättningsskolor, lärlingsskolor, yrkesskolor och hushålls— skolor), torde det kunna förväntas, att dessa skolor komma att upptaga ett kraftigt arbete för den kvinnliga ungdomens utbildning i hushållsgöromål. Vilken inverkan detta kan komma att utöva på den egentliga folkskolans undervisning i ämnet kan icke nu med säkerhet bedömas, men med tanke på den tidiga ålder, vid vilken flic— korna i den egentliga folkskolan måste deltaga i berörda undervisning och den svaga kroppsliga utveckling, som utmärker många av dem vid denna ålder, är det icke uteslutet, att en stor del av den undervisning i hushållsgöromäl, som nu är förlagd till den egentliga folkskolan, framdeles, sedan erfarenhet vunnits om de för- utnämnda nya skolarternas förmåga att tillgodose sagda undervisning, kan anses lämpligen böra överflyttas till dessa skolarter.
På dessa grunder ansåg sig departementschefen icke kunna tillstyrka bi- fall till lärarlönenämndens och folkskolöverstyrelsens förslag om inrät-
tande av ordinarie lärartjänster och införande av ett däremot svarande av- ;
löningssystem. Riksdagen (skrivelsen nr 8 A) anslöt sig till departementschefen-s uttalan—
de. Det syntes sålunda riksdagen böra ankomma på vederbörande skol— » distrikt att sörja för en i ekonomiskt avseende mera fast och tryggad ställ— ning för facklärare med tjänstgöring i full utsträckning. Även beträffande lärarinnorna i hushållsgöromål förklarade riksdagen sig vilja för sin del i huvudsak ansluta sig till den åsikt, departementschefen gjort gällande, under framhållande att det borde ankomma på vederbörande myndigheter eller korporationcr, som anordnade kurser i hushållsgöromål, att därest sysselsättning året om kunde beredas lärarinnor, sörja för en i ekonomiskt avseende mera fast och tryggad ställning för dessa. Författningsbestämmelser angående statsbidrag för undervisning i slöjd och hushållsgöromål med tillämpning från och med den 1 januari 1920 ut-
färdades den 30 juni 1920 (nr 572 och 573). Som villkor för statsbidrag till lärarnas avlöning föreskrevs bland annat, att lärarnas arvode skulle uppgå till minst 1 krona 20 öre för varje undervisningstimme i slöjd och minst 7 kronor 50 öre för varje arbetsdag om fem timmar i hushållsgöromål. Lä;— rarinna i hushållsgöromål skulle därjämte åtnjuta fri kost i sammanhang med de praktiska övningarna i ämnet samt fri bostad jämte nödigt bränsle eller ersättning därför. Till de kontanta avlöningsförmånerna skulle stats- bidrag utgå med nio tiondelar av minimiarvodena. Vidare föreskrevs, att ät lärare i slöjd med full tjänstgöring skoldistriktet och åt lärarinna i hus- hållsgöromål med full tjänstgöring skoldistriktet eller annan organisation, som svarade för hennes anställning, skulle kunna genom särskild reglering bereda fastare anställning i rättsligt och ekonomiskt hänseende. En dylik reglering skulle även kunna avse pensionsrätt i statens anstalt för pensio- nering av folkskollärare m. fl.
Dessa bestämmelser gälla i stort sett alltjämt, låt vara att ett flertal änd- ringar, bl. a. av arvodesbelopp och statsbidragsprocenten, företagits. Se vidare kapitlet Gällande bestämmelser.
Vid åtskilliga tillfällen sedermera har emellertid frågan om övningslärarnas anställningsförhållanden varit föremål för behandling, bland annat av 1936 års Iärarlönesakkunniga. I sitt betänkande med förslag till lönereglering för lärare vid folk— och småskolor (SOU 1936: 48) yttrade dessa sakkunniga bland annat:
De sakkunniga hava haft frågan om övningslärarnas anställnings- och avlönings- l'örhållanden under prövning. Enligt de sakkunnigas mening föreligger otvivelaktigt behov av en reglering av dessa lärares löne- och anställningsvillkor. Det torde emel- lertid vara nödvändigt att vid en dylik reglering i ett sammanhang upptaga frågan om övningslärarnas ställning vid samtliga statsunderstödda läroanstalter, varvid särskilt mäste uppmärksammas och närmare undersökas möjligheten av att fast an- ställa lärare i övningsämne för undervisning vid flera undervisningsanstalter av olika slag. Hela detta spörsmål är av en särdeles invecklad beskaffenhet och kräver ganska mycken tid för utredning. De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra, att ingen av de föregående sakkunnigberedningarna upptagit berörda fråga till en uttömmande behandling.
Tyvärr har deticke varit de sakkunniga möjligt att på den korta tid, som stått dem till buds, närmare intränga i frågan om övningslärarnas anställnings- och av— ]öningsförhållanden, vadan de sakkunniga nödgas inskränka sig till att framhålla be- hovet av att denna fråga med det snaraste göres till föremål för särskild sakkunnig— utredning.
I proposition till 1937 års riksdag (nr 270) angående lönereglering för folk- och småskollärare m. m. förklarade departementschefen, att han i likhet med 1936 års lärarlönesakkunniga ansåge, att spörsmålet om öv- ningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden- borde underkastas särskild utredning, vadan han icke närmare ginge in på nämnda spönsmål.
Riksdagen förklarade sig (skrivelsen nr 468) i likhet med departementsche- fen och vissa motionärer anse, att spörsmålet om övningslärarnas anställ- nings- och avlöningsförhållanden borde underkastas särskild utredning. vilken borde bedrivas så skyndsamt, som ämnets invecklade-natur medgåve.
Fortsättningsskolan.
Enligt 1877 års kungörelse (nr 33) angående anslag för lärares avlöning vid fortsättningsskolor skulle undervisning vid fortsättningsskola meddelas i bland annat teckning. Även slöjd kunde, enligt en alternativ normalplan från 1878, ingå bland undervisningsämnena. Först efter fortsätt'tningsskollans genomgripande omorganisation genom beslut av 1918 års riksdag (proposi— tion nr 96, riksdagens skrivelse nr 248, fortsättningsskolestadga den 16 sep- tember 1918, nr 1001) fingo emellertid de 5. k. övningsämnena en större plats på fortsättningsskolans schema, nämligen i den s. k. yrkesbestämda fortsättningsskolan. I en typ av denna fortsättnings-skola dominera ämnena hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, och i vissa yrkesbestämda fortsättnings- skolor, dock ej något större antal, förekommer manlig slöjd i betydande omfattning. Vidare stadgas, att där omständigheterna sådant medgiva, gymnastikövningar skola ingå i fortsättnin—gsskolans undervisning.
Minimiersäcttningar till fortsättningsskolans lärare bestämdes genom för— fattning den 16 september 1918 (nr 762) angående statsbidrag till avlönande av lärare vid fortsättningsskolan. Lärare i slöjd skull-e ha minst 1 krona 25 öre för undervisningstimme och lärarinna i hushållsgöromål minst 5 kronor för arbetsdag, omfattande minst fyra undervisningstimmar. Till jämförelse härmed må nämnas, att minimiarvodet till lärare i övriga ämnen var 2 kro— l nor 50 öre eller, i arbetskunskap under vissa förhållanden, 3 kronor för 1 undervisningstimvme. Om kvinnlig slöjd eller hushållsgöromål inginge i * ämnet arbetskunskap, skulle dock ersättningen alltjämt vara den lägre. Statsbidraget till lärarnas avlöning skulle utgå med belopp motsvarande nämnda minimiarvoden.
I underdånig skrivelse den 28 december 1926 framhöll Skolöverstyrelsen, att det för fortsättningsskolans normala utveckling och i vissa fall för möj- ligheten a-tt uppehålla undervisningen vore nödvändigt att anställa lärare med arbetet inom fortsättningsskolan såsom huvudsyssla, samt framlade vissa förslag, ägnade att undanröja skoldistriktens ekonomiska betänklig- heter mot att reglera tjänster enligt bestämmelserna i reglementet för sta- tens pensionsanstaltr Frågan därom upptogs av 1929 års fortsfittningsskol— sakkunniga i deras den 29 maj 1931 avgivna betänkande (SOU 1931: 17). De sakktumiga framhöllo bland annat:
Emellertid erfordras för den fortsatta undervisningen även lärare med annan ut- bildning än folkskollärarens, i främsta rummet lärarinnor i hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd. Den anställning, som gällande författningar tillförsäkra dessa lära— rinnor och andra fortsättningsskolans lärare, vilka icke hava annan befattning att återgå till, måste betecknas som mycket otillfredsställande. Såsom förut framhållits, kunna tjänsterna visserligen regleras och lärarna därmed erhålla fast anställning och pensionsrätt. Sådan reglering har också kommit till stånd i en del skoldistrikt. Men då därmed icke följa några ökade bidrag av statsmedel, äro skoldistrikten själv- fallet ganska obenägna att genomföra tjänsteregl—eringar, som skulle medföra ökade kommunala kostnader för fortsättningsskolan. Alltjämt äro därför hår ifrågavarande lärare i stor utsträckning anställda för en kurs i sänder eller möjligen tills vidare med uppsägningsrätt utan andra löneförmåner än det utgående statsbidraget. Drabbas de av sjukdom, åtnjuta de ingen lön, så länge sjukdomen varar, och ofta förlora de omedelbart anställningen. Hur länge de än tjänstgöra, erhålla de intet ålderstillägg . . .
Detta bör icke längre fortgå inom de skoldistrikt, där antalet fortsättningsskol- pliktiga flickor är så stort, att deras undervisning i hushållsgöromål medför full sys- selsättning för en skolkökslärarinna under större delen av året. I sådant skoldistrikt bör tjänsten regleras och lärarinnan erhålla fast anställning. Svårare ställer det sig att ordna denna angelägenhet i distrikt, där det årligen erfordras endast en eller ett par 5—6 veckors kurser i hushållsgöromål. Förekommer intet ordnat samarbete mellan flera sådana skoldistrikt, uppstå lätt svårigheter att upprätthålla undervis- ningen på ändamålsenligt sätt.. .
Det är därför önskvärt, att mellan flera skoldistrikt, som icke var för sig behöva en skolkökslärarinna med full tjänstgöring, anordnas ett organisatoriskt samarbete i här berörda avseende. Detta samarbete bör leda till att så många skoldistrikt, att de tillsammans hava behov av en skolkökslärarinna med full tjänstgöring, samman- sluta sig och gemensamt inrätta en tjänst för sådan lärarinna.
Fortsättningsskolsakkunniga förklarade vidare sin anslutning till den tanken, att vid fortsättningsskolan tjänstgörande skolkökslärarimior, vilka icke vore anställda å reglerad tjänst, likväl skulle tillerkännas rätt till ålders- tillägg, lön under sjukdom samt pension. Emellertid stode denna fråga i nära samband med liknande spörsmål rörande vid andra skolor anställda övningslärare. De sakkunniga ansåge sig därför böra för det dåvarande icke föreslå annan åtgärd beträffande den föreliggande frågan, än att vid den utredning angående övningslärarnas tjänsteförhållanden, vilken före- slagits av Skolöverstyrelsen och 1928 års lönekommitté, hänsyn måtte tagas även till de fortsättningsskolans lärare, som hade arbetet i fortsättnings- skolan till huvudsyssla men likväl icke enligt dåvarande författningar er- höllo fast anställning.
I proposition till 1932 års riksdag (nr 134) fann departementschefen skä- len för statsbidrag till ålderstillägg åt fast anställd lärare vid fortsättnings- skola och till arvode åt vikarie för sådan lärare så starka, att han icke tvekade att tillstyrka förslagen därom. Statsbidraget borde dock tills vidare utgå, endast om lärarens tjänstgöring enbart vid fortsättningsskolan vore så omfattande, att den skulle kunna medföra pensionsrätt, eller närmare be-
stämt 20 timmar i veckan under minst 18 veckor av året. Riksdagen biföll förslaget endast med den ändringen, att tjänstgöringen skulle omfatta minst 24 veckor, motsvarande fyra 6-veckorskurser för år (riksdagens skrivelse nr 195). Författning med anledning av riksdagens beslut utfärdades den 30 december 1932 (nr 587).
Vissa justeringar i fråga om minimiarvodena till folkskolans lärare i slöjd och hushållsgöromål ha i olika omgångar företagits (kungörelser 1921: 448, 1925:286, 1941:469, 1944:224, 1946:367).
Vissa provisoriska förbättringar av speciellt skolkökslärarinnornas löne— och anställningsförhällanden ha därjämte, sedan 1941 års lärarlönesakkun— niga den 11 december 1943 framlagt förslag därom, genomförts efter beslut av 1944 års riksdag (proposition nr 90, riksdagens skrivelse nr 182, kungö- relse nr 225). För närmare kännedom härom hänvisas till kapitlet Gällande bestämmelser.
Kap. 2 . Gällande bestämmelser.
Beträffande de statliga skolformerna ha nedan endast de allmänna läro- verken blivit mera ingående behandlade. För övriga statliga skolformer an— givas huvudsakligen de bestämmelser, som mera väsentligt avvika från dem, som gälla för de allmänna läroverken.
Allmänna läroverk.
Lärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden regleras i fölsta hand' 1 läroverksstadgan (senaste lydelsen 1945: 581 med senare ändringar).
De allmänna läroverken äro av tre slag, nämligen dels flistående real— skolor, dels högre allmänna läloverk, omfattande förutom 1ealskola även gymnasium, dels ock lyceer( (% 1). Föl närvarande finnas dock icke någla lyceet upprättade. Vissa allmänna läroverk äro avsedda för e11ba1t mau-' liga eller enbart kvinnliga lärjung är men flel talet för både manliga och kvinnliga lärjungar.
Den femåriga realskolan bygger på genomgången fjälde klass i någon av folkskolans A- eller B- former och den fyraåriga realskolan på genom— gången sjätte klass i folkskola av nämnda slag. Realskolan avslutas med Jealexamen (% (2). Gymnasiet omfattar antingen f)lfl ringar, som utgå från realskolans näst högsta klass, ellei också tre lingal, som utga från real- examen.
Läsåret skall, utöver tiden för inträdcs— och flyttningsprövningar, omfatta 38 veckor. I läsåret inräknas påsk- och pingstlov och den ledighet, som vid slutet av varje termin oundgängligen erfordras för skolarbetets avslutande. Läsåret skall börja senast första söckendagen i september och sluta inom juni manad, därest icke särskilda omständigheter föranleda undantag liöstteiminerna bruka omfatta cirka 17 veckor och va1term1nerna cirka 21 veckor. I läsåret vid realskola inga i regel 204 arbetsdagar (SOU 1945: 61 sid. 228).
Lärjunge må ej äläg "gas deltaga i mer än sju lektioner om dagen. De tva första lektionerna på morgonen och efter frukostrasten omfatta 45 minuter, övriga lektioner 40 minuter.
Under 10—12 dagar av läsåret skall det vanliga skolarbetet ersättas av friluftsverksamhet.
Önningsämnen äro i realskolan välskrivning, teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd (slöjd för gossar), kvinnlig slöjd (slöjd för flickor) samt hushållsgöromål. l gymnasiet förekomma endast övnings- ämnena teckning, musik och gymnastik med lek och idrott.
Enligt timplanen (1933: 110 med senare ändringar) skola övningsämnena i olika klasser och ringar förekomma i den omfattning följande uppställ— ning utvisar (g : gossar, fl : flickor).
Antalveckotimmar ,. Gymna- Hus— Klass V'il' Teck- . stik med Slqjd Skild hålls- eller skrlv- . Mu51k for for .. ring ning ning lek OCh vossar flickor gore- idrott ” mål Femårig realskola ........ 15 1 2 2 4 2 2 — » » ........ 25 1 2 2 4 2 2 — » 4» ........ 35 — 2 2 4 2 2 —— » » ........ 45 — 25 111 1 [1 4 g 3 fl 3 — 4 11 » » ........ 55 — 2 1 3 -— — -— Summa — 2 10g911 7g 8ll 19g1811 9 6 4 11 Fyraårig realskola ........ 14 — 2 2 4 2 2 —— » » ........ 24 — 2 2 4 2 2 —— » » ........ 34 — 2glll 111 4g 311 3 _ 411 » » ........ 44 — 2 1 3 _— — _— Summa — _ 8g7ll äg till löglé'll 7 4 411 Fyraårigt latin- eller realgymnasium l4 —- 2 1 4 — — — » » » II4 — 2 2 4 —— — —— » » » Ill4 — 1 ). 4 _— — _ » » » IV'1 — 1 2 3 _ '— _— Summa — — G 7 15 —— -— — Treårigt latin- eller realgymnasium I3 — 2 2 4 —— -— —— » » » II3 — 1 2 4 _ _ _ » » » III3 — 1 2 3 —— '— _— Summa —- —— 4 6 l l — — ——
I skolor med inbyggd praktisk linje inträda vissa smärre förskjutningar i dessa timtal.
I övrigt äro de upptagna timtalen för de särskilda undervisningsämnena icke bindande för undervisningstimmarnas fördelning å varje särskild vec- ka men skola lända till efterrättelse vid beräkning av den sammanlagda tid, som under läsåret skall tillkomma varje särskilt ämne.
Den ovan angivna timplanen har emellertid icke helt trätt i tillämpning. (Jfr övergångsbestämmelser 1 till läroverksstadgan.) Sålunda tilldelas läro-
verken ett lägre timtal i musik än det, som enligt timplanen skulle ha er- l'ordrats (för närvarande 75 a 80 %). Vidare är hushållsgöromål tills vidare, utom på de praktiska linjerna, ett frivilligt ämne. Vid många realskolor förekommer icke någon undervisning i ämnet. Om undervisning i hushålls— göromål icke är anordnad, skola flickorna i realskolans näst högsta klass liksom gossarna undervisas i teckning under två timmar i veckan. Manlig slöjd är obligatoriskt ämne endast i de båda lägsta klasserna av den fem- ariga realskolan samt å de praktiska linjerna.
Enligt anmärkningar till timplanen kan, om behov därav förefinnes och anslagna medel så medgiva, välskrivning under en veckotimme anordnas i första klassen av den fyraåriga realskolan. I övrigt kunna lärjungar i hela realskolan, om förhållandena så påkalla och medgiva, av rektor hänvisas att deltaga i vid läroverket anordnad undervisning i välskrivning. Utom timplanen må, i den utsträckning därtill anslagna medel så medgiva, un- dervisning i frivillig teckning och instrumentalmusik anordnas ävensom i frivillig slöjd i realskolans högsta klass och i gymnasiet. Lärjunge, som önskar deltaga i undervisningen i frivillig teckning eller slöjd, kan av rektor hänvisas att erhålla dylik undervisning å tid, då enligt arbetsordningen klassundervisning i teckning respektive slöjd förekommer. Dessutom kan hållningsrättande gymnastik, i den utsträckning därtill anslagna medel lämna tillgång, meddelas åt de lärjungar, som efter skolläkarens bestäm- mande äro i behov därav.
] fråga om undervisningsavdelningarnas storlek gäller följande. I teck— ning sammanfaller som regel undervisningsavdehäng med klassavdelning. l gymnastik undervisas vanligen två klassavdelningar samtidigt. Undantag" härifrån medgives i sådana fall, då skälig hänsyn till lokalutrymme, lär- jungarnas åldersstadium eller kön betingar en avvikelse (riksdagens skri- velse 1933: 8 sid. 54). I slöjd för gossar och flickor samt hushållsgöromål må årsklass eller avdelning av årsklass, då antalet av de lärjungar, som deltaga i undervisningen, överstiger 16, efter medgivande av Skolöversty- relsen kunna uppdelas på två undervisningsavdelningar.
I musik sker fördelningen efter i huvudsak följande grunder, vilka an- givas i undervisningsplanen för rikets allmänna läroverk.
I realskolans klass 1 sammanfaller undervisningsavdelning med klassavdelning. Varje sådan avdelning undervisas 2 veckotimmar. I denna undervisning deltaga alla lärjungar. I klasserna 55 och 44 samt ring 14 sammanfaller jämväl undervisningsav- delning med klassavdelning, för såvitt icke lårjungarnas antal är så ringa, att en sammanslagning av klassavdelningar kan ske. Varje sådan avdelning undervisas 1 veckotimme. I denna undervisning deltaga alla lärjungar. Lärjunge, som lämpligen kan deltaga i den för övriga avdelningar gemensamma körsången, kan av musik- läraren hänvisas dit och erhålla befrielse från undervisningen i egen avdelning. Övriga årsklasser bilda tillsammans en köravdelning. I denna undervisning deltaga de lärjungar, som äga förutsättningar att tillgodogöra sig sångundervisningen och
icke befinna sig i målbrottet. Avdelningen åtnjuter 1 tinnne i veckan gemensam undervisning i körsång. Dessutom uppdelas avdelningen i mindre avdelningar för ståmövning och teoretisk undervisning. Sådana avdelningar höra i regel förekomma vid högre allmänna läroverk för gossar eller för gossar och flickor till ett antal av minst fyra: sopran, alt, tenor och bas; vid högre allmänna läroverk för flickor och vid realskola med större lårjungeantal minst tre: 1:sta och 2:dra sopran samt alt: vid annan realskola till ett antal av två: sopran och alt. Varje avdelning undervisas 1 veckotimme. Varje lärjunge erhåller sålunda sammanlagt 2 timmars undervisning i veckan — med undantag för klass 45 respektive 3*.
Antalet lärartimmar i övningsämnen bestämmes av Skolöverstyrelsen för varje läsår och läroverk. Överstyrelsen skall härvid taga hänsyn icke blott till ovan angivna föreskrifter angående timplaner och undervisningsavdel- ningarnas storlek m. in. utan även till de föreskrifter Kungl. Maj:t i övrigt kan meddela. I detta hänseende bestämmer Kungl. Maj :t för varje läsår det sammanlagda timtalet i varje övningsämne, och Skolöverstyrelsen har alltså att tillse, att detta timtal icke överskrides.
Vid de allmänna läroverken förekomma för övningslärarna anställnings- formerna ordinarie, extra ordinarie, extra och biträdande lärare samt tim- lärare. Med biträdande lärare avses lärare, som har tjänstgöring av samma omfattning som extra lärare men som har förordnande för kortare tid än en termin eller — oberoende av förordnandetidems längd — saknar föreskriven kompetens. I manlig slöjd och hushållsgöromäl finnas dock icke för närvarande ordinarie och extra ordinarie lärare.
Ordinarie tjänst inrättas efter beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen, me- dan tjänsternas placering vid de olika läroverken ankommer på Kungl. Maj:t en.—sam. I några fall har ordinarie lärare av Kungl. Maj:t medgivits rätt att i sin tjänst få inräkna tjänstgöring vid annan läroanstalt. Ordinarie tjänst skall kungöras ledig i Post- och Inrikes tidningar och genom anslag' i skolöverstyrelsens lokal. Tjänsten tillsättes av Skolöverstyrelsen, sedan rektor vid läroverket yttrat sig över sökandena.
Antalet extra ordinarie övningslärartjänster i olika övningsämnen be— stämmes av Kungl. Maj:t. Extra ordinarie tjänst tillsättes av skolöversty- relsen. Ledigförklarande vid visst läroverk äger icke rum, utan lärare, som önskar bliva antagen som extra ordinarie lärare, har att före viss av skol- överstyrelsen föreskriven tid insända ansökan härom jämte föreskrivna handlingar till överstyrelsen. Förordnandet avser icke visst läroverk, utan vederbörande förordnas till extra ordinarie »vid de allmänna läroverken». varefter överstyrelsen för visst budgetår eller budgethalvår förordnar, var han skall'tjänstgöra. Tjänstgöringen förlägges stundom till mer än ett lä- roverk. Extra ordinarie lärare beredas företräde till tjänstgöring framför övriga icke-ordinarie lärare.
Extra anställning skall omfatta minst en termin. Extra övningslärare
förordnas av skolöverstyrelsen efter förslag av rektor att tjänstgöra vid ett eller flera läroverk. Förordnandet avser vanligen en termin eller ett läsår.
Även biträdande lärare och timlärare tillsättas i regel av skolöverstyrel- sen. Rektor äger dock i vissa fall utse vikarier.
Besvär må icke anföras över beslut, varigenom icke-ordinarie lärare för- ordnas att tjänstgöra vid visst eller vissa läroverk, eller över beslut om för- ordnande av vikarie.
Innan rektor förordnar lärare som vikarie för minst 14 dagar eller för icke—ordinarie lärare föreslär förordnande hos Skolöverstyrelsen, bör han ä överstyrelsens extralärarbyrå efterhöra aspiranter ä förordnandet.
Unden)isningsskyldigheten å ordinarie övningslärartjänst kan fastställas inom intervallen 9—34 veckotimmar för lärare i teckning, musik och gym- nastik med lek och idrott samt inom intervallen 6—34 veckotimmar för lärare i kvinnlig slöjd. Ordinarie lärare kan dock icke utan sitt medgivan- de åläggas mer än 28 veckotimmars undervisningsskyldighet. Ordinarie övningslärare äger därjämte visst företräde till erhållande av 28 veckotim- mars undervisning i ämnet framför icke-ordinarie lärare och i tjänsten vid läroverket yngre ordinarie lärare i samma ämne. För extra ordinarie, extra och biträdande övningslärare skall undervisningsskyldigheten ligga inom intervallen 8—34 veckotimmar.
Organiserandet av övningslärarnas tjänstgöringsförhållandeii är nästan helt centraliserat till skolöverstyrelsen. Överstyrelsen bestämmer timtalet i de olika övningsämnena vid varje läroverk, tillsätter varje ordinarie och icke—ordinarie övningslärartjänst utom vikarier i vissa fall samt bestäm- mer för varje läsår timtalet å varje tjänst.
Det administrativa förfarandet har härvid i stora drag ordnats på föl- jande sätt. Före den 1 maj skall rektor till överstyrelsen inkomma med för- slag angående behovet av icke-ordinarie lärarkrafter vid läroverket för nästa läsår. Före den 25 maj respektive 20 december skall rektor beträf- fande extra ordinarie lärare, som kan bibehållas vid läroverket för nästa budgetår eller budge-thalvår, inkomma till överstyrelsen med förslag till förnyat förordnande. Om möjligt utsättes därvid antalet veckotimmar för extra ordinarie övningslärare (överstyrelsens cirkulär den 12 juni 1941). Skolöverstyrelsen fastställer i juni eller början av juli antalet timmar i de olika övningsämnena vid varje läroverk, "arvid överstyrelsen även angiver timlalen å de ordinarie tjänsterna. Därefter skola rektorerna före den 15 juli till överstyrelsen inkomma med förslag till förordnanden av andra icke- ordinarie lärare i övningsämnen än de extra ordinarie. I samband härmed skola förut ingivna förslag till förordnanden av extra ordinarie övnings- lärare kompletteras med uppgift på den undervisningsskyldighet, som av— setts för dem, därest sådan uppgift icke tidigare lämnats. Skolöverstyrel-
sen fastställer därefter timtalen för extra ordinarie övningslärare samt för- ordnar i samband därmed övriga icke ordinarie lärare.
Tjänstledighet beviljas i regel av Skolöverstyrelsen. Rektor äger dock bevilja lärare ledighet för styrkt sjukdom, offentligt uppdrag eller militär tjänstgöring under kortare tid än en termin, inberäknat omedelbart förut åtnjuten tjänstledighet, samt av annan anledning högst fjorton dagar i följd. I vissa fall skall frågan om tjänstledighet underställas Kungl. Maj:ts prövning (läroverksstadgan % 121). . l
Avlöningen till övningslärarna regleras i civila avlöningsreglementet och civila icke-ordinarie reglementet. Lönegradsplaceringarna framgå av följande uppställning.
Teckning, musik och gym— nastik med lek och idrott
Hushållsgöromål samt
Anställningsform manlig och kvinnlig slöjd
Lönegrad Löneklasser Lönegrad Löneklasser Ordinarie ...................... A 20 20—23 A 16 16—20 Extra ordinarie .................. Ro 18 17—21 Ro 15 14—18 Extra i den mån tjänster finnes . . .. Ex 18 15—17 Ex 15 12—14
Biträdande lärare åtnjuter ersättning med belopp motsvarande lön enligt lägsta löneklassen för motsvarande extra lärare, uppräknad med för när- varande fjorton procent samt ökad med provisoriskt lönetillägg (k. k. 1942: 787 och 1946: 403).
Timlärare åtnjuter ersättning med visst belopp för veckotimme räknat enligt särskild kungörelse, för närvarande 1946: 403. ' )
Vissa erforderliga särbestämmelser rörande övningslärarnas avlöning ) återfinnas i 55 ä 9 mom. och 52 % 4 mom. av respektive reglementen. Den % viktigaste av dem är den s. k. treprocentregeln, som gäller för alla katego- l rier övningslärare utom timlärare. Enligt treprocentregeln utgår det för 3 vederbörande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet vid en under- visningsskyldighet av 30 veckotimmar. Lönen ökas eller minskas med 3 procent för varje veckotimme, som undervisningsskyldigheten är större el— ler mindre än 30 inom den för befattningen gällande intervallen för under- visningsskyldjgheten. Års-lönen jämkas till närmast högre med 3 delbara hela krontal.
Kallortstillägg till övningslärare reduceras till hälften av eljest utgående belopp, därest lärarens undervisningsskyldighet understiger 16 veckotim- mar.
Enligt 66 % 4 mom. civila avlöningsreglementet är emellertid ordinarie övningslärare pliktig att, i förekommande fall mot personlig lönefyllnad. som i särskild ordning bestämmes, underkasta sig ändrade bestämmelser
rörande grunden för ärslönens beräknande vid timantal, som över- respek- tive understiger 30 veckotimmar.
Vid förening av flera befattningar må vid årslönens bestämmande hän- syn icke tagas till den del av den sammanlagda undervisningsskyldighc— ten, som överstiger 34 veckotimmar. Ej heller må vid förening av flera övningslärarbefattningar i samma lönegrad utgå högre sammanlagd års- lön, än vederbörande lärare skulle ha uppburit, om han haft tjänstgöring av samma omfattning vid allenast en läroanstalt. Motsvarande inskränk- ning saknas emellertid för det fall, att flera övningslärarbefattningar i olika lönegrader förenas. Om sålunda t. ex. ordinarie övningslärare i lönegraden A 20 tillika är extra ordinarie övningslärare i lönegraden Ro 18 och tjänst- gör 15 timmar är vardera befattningen, får han 55 procent av full lön både som ordinarie och extra ordinarie lärare.
Då lärare i en och samma anställning _ dock ej som timlärare — full— gör tjänstgöring å mer än en ort, bestämmes hela lönen efter den orts- grupp, till vilken den ort blivit hänförd, som enligt skolöverstyrelsens be— stämmande skall anses såsom lärarens stattioneringsort.
För lärare i gymnastik vid allmänt läroverk utom timlärare utgår viss tilläggsersättning för arbete med planläggning och övervakande av lärjung- arnas friluftsverksamhet. Skolöverstyrelsen mä, efter prövning för varje budgetår, bestämma, att till det antal veckotimmar undervisningsskyldig- heten omfattar skola för årslönens bestämmande läggas ytterligare högst tre veckotimmar. Antalet veckotimmar, som sålunda tillägges, skall be- stämmas med hänsyn till omfattningen av nämnda arbete. Årslönen utgör härvid det belopp, vartill densamma skulle uppgå enligt treprocentregem. ökat för varje sålunda tillagd veckotimme med 3 procent av det för veder- börande löneklass och ortsgrupp gällande lönebeloppet. Gymnastiklärare kan sålunda erhålla avlöning för sammanlagt högst (34 + 3 :) 37 vecko- _limmar eller med 1210/0 av årslönen enligt vederbörande löneklass och ortsgrupp. Ökningen bör emellertid icke Överskrida 1 veckotimme, om nu- dervisningsskyldigheten utgör högst 12 veckotimmar, och 2 veckotimmar, om undervisningsskyldigheten utgör lägst 13 och högst 20 veckotimmar. Det åligger rektor att till överstyrelsen avge ett med hänsyn till gymnastik- lärarens arbetsförhållanden i varje enskilt fall motiverat förslag till kom- pensation för arbetet med lärjungarnas friluftsverksamhet.
Treprocentregeln tillämpas icke blott å lönen utan även 51 A- och B- avdrag ä lönen vid förekommande tjänstledigheter. Avdragens i reglemen- tena fastställda belopp skola ökas respektive minskas med samma antal procent, varmed det för vederbörande ortsgrupp och löneklass gällande lönebeloppet ökats eller minskats; dock att, där sålunda uppkommande avdragsbelopp för dag icke slutar å helt femtal ören, detsamma skall jäm- kas till närmaste femtal.
Bland övriga särskilda bestämmelser för övningslärare må framhållas, att de ha möjlighet att innehava annan tjänst i långt större utsträckning än andra statliga befattningshavare. Enligt 55 ä 9 mom. 4 punkten civila av— löningsreglementet må med befattning som ordinarie övningslärare kunna förenas annan tjänst, därest Skolöverstyrelsen på därom gjord framställ— ning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum; dock att fråga om förening med sådan övningslärarbefattning av ordi- narie statlig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefattning skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Enligt 52 ä 4 mom. 6 punkten första stycket civila icke-ordinariereglementet må innehavare av extra ordinarie lärarbefattning i övningsämne dels kunna vara anställd såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare jämväl vid annan läroanstalt, dock att härvid den sammanlagda undervisningsskyldigheten i ordinarie och extra ordinarie eller i allenast extra ordinarie tjänst icke i något fall må överstiga 34 veckotimmar, dels ock kunna innehava annan tjänst än övningslärar- tjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sä— dant kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum.
Ordinarie och extra ordinarie övningslärare äro tillförsäkrade pension enligt civila tjänstepensionsreglementet av år 1934 och allmänna familje- pensionsreglementet av år 1936 (kungörelser 1939: 372 och 375). Enligt sär- skild bestämmelse i allmänna tjänstepensionsreglementet av år 1941 skall detta reglemente, till dess annorlunda förordnas, icke tillämpas å övnings- lärarbefattning, för vilken treprocentregeln gäller. ,
I fråga om pensionsunderlaget gälla samma bestämmelser som för andra statliga befattningshavare. Tjänstårsberäkningen sker emellertid efter andra grunder, då tjänstgöringen omfattar annat veckotimtal än 30. Tjänstetiden minskas eller ökas då med tre procent för varje veckotimme, varmed un- dervisningsskyldigheten är lägre eller högre än 30 veckotimmar inom sam- ma gränser som gälla för avlöningens beräknande. På samma sätt förfares med pensionsavdragen, vilka dessutom var för sig jämkas till närmaste hela med tre delbara krontal. För hel pension fordras 30 tjänstår.
Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvär, under vilket lärare i musik och gymnastik med lek och idrott uppnår 63 år och annan övningslärare 65 år. &
Folk- och småskoleseminarier.
Av folkskolaseminarierna äro vissa avsedda för endast manliga semina- rieelever (manliga seminarier), vissa endast för kvinnliga elever (kvinnliga seminarier), de övriga för såväl manliga som kvinnliga elever.
Vid folkskoleseminarierna finnas för närvarande fyraårig linje samt två- årig linje för elever, som avlagt studentexamen (studentlinje).
Med varje seminarium är i regel förenad en övningsskola. Läsåret omfattar 39 veckor, däri inberäknat tid för inträdes- och flytt- ningsprövningar samt påsk- och pingstlov. Höstterminen skall omfatta 17 och vårterminen 22 veckor. Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni, där icke särskilda omständigheter föranleda undantag.
Lektionerna omfatta 45 minuter, där ej i undervisningsplanerna annan fördelning av undervisningstiden medgives.
Vid folkskoleseminarierna förekomma övningsämnena teckning, välskriv— ning, musik, innefattande sång och instrumentalmusik, trädgårdsskötsel, slöjd, gymnastik med lek och idrott samt för kvimiliga elever hushållsgöro- mål. Seminarieeleverna utbildas att undervisa i dessa ämnen utom i hus— hållsgöromål.
Enligt timplanerna för folkskoleseminarierna (kungörelsen 1937: 659) skola övningsämnena förekomma i följande omfattning.
Antalveckotimmar .. .. Hus- . Val- Teck— _ Trad— hålls- Gymnastik Klass skriv- nin Musrk gårds— SlOJd öro- med lek ning g skötsel gmål och idrott Folkskoleseminarium, fyraårig linje ............ I 1/2 2 2 1 m 4 kv 2 kv 4 m ökv 4 » » ............ II —— 2 2 2 4 — 5 » » llI — 2 2 2 2 — 5 » » ............ IV — 2 2 — — — 5 Summa — 1/2 8 8 5 m 10 kv 8 kv & m 21 kv 19 Folkskoleseminarium, studentlinje ............ I 1/2 2 2 2 m 5 kv 2 kv 4 m 5 kv 4 » II — ll/2 2 11/2 4 — 5 Summa — 1/2 31/2 4 31/2 m 9 kv 6 kv 4 m 10 kv 9
Olika ämnen må växelvis under viss eller vissa delar av läsåret erhålla ett större timtal och under andra tider ett mindre antal timmar eller helt nedläggas.
Till tid utom timplanen förlägges undervisning i följande övningsämnen:
ämne: antal lärartimmar i veckan: , frivillig teckning, under lärares ledning 2 åvardera linjen körsång, under lärares ledning ' 1 å vardera linjen . individuell undervisning i instrumentalmusik (piano, orgel eller fiol) 4 för varje klassavdelning frivillig orkesterspelning, under lärares ledning ], å vardera linjen
goo
simundervisning 1 frivillig gymnastik med lek och idrott 1 4
vardera linjen paa vardera linjen
Då elevantalet i klass uppgår till minst 20, må klassen i teckning, musik och slöjd under ett antal lektionstirnmar, som av Skolöverstyrelsen på rek— tors förslag bestämmes, vara uppdelad i två grupper. Detsamma gäller undervisningen i hushållsgöromål, därest antalet deltagare uppgår till minst 16.
Beträffande övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållandeii gälla i stort sett liknande bestämmelser som vid de allmänna läroverken.
Följande avvikelser föreligga dock. Skolöverstyrelsen äger kalla lärare till ordinarie övningslärartjänst, utan att ledigförklarande ägt rum. Lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöro- mål må icke utan eget medgivande kunna åläggas mer än 30 veckotimmars un-dervisningsskyldighet, medan timtalet vid allmänna läroverk är 28. Ordinarie sådan lärare skall vidare äga företrädesrätt framför icke-ordina— rie lärare till erhållande av 30 veckotimmars undervisning i ämnet.
Övningslärare vid folkskoleseminarium (utom lärare i trädgårdsskötsel) tillhöra följande lönegrader.
Ordinarie Extra ordinarie Extra
A m n e Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- grad klasser grad klasser grad klasser
Teckning, musik, gymnastik med lek och idrott ...................... A 21 21—24 EO 18 17—21 Ex 18 15—17 Manlig och kvinnlig slöjd utom vid kvinnligt respektive manligt semi— nariums övningsskola ............ A 18 18—22 EU 16 15—19 Ex 16 13—15 vid nämnda övningsskolor ...... A 16 16—20 Ro 15 14—18 Ex 15 12—14 Hushållsgöromål .................. A 16 16—20 Eo 15 14—18 Ex 15 12—14
Småskoleseminarierna äro endast avsedda för kvinnliga elever. Med varje seminarium är i regel förenad en övningsskola.
Lärokursen är tvåårig utom vid seminariet i Haparanda, där den är tre— årig.
Undervisn—ingsplanen för tvåårig lärokurs upptager följande övningsäm- nen till nedan angivna timtal. ' '
Klass 1 Klass 2 Summa Teckning .................... 2 3 5 Välskrivning ................ 1/._,_ __ 1/2 Musik ...................... 2 2 4 Trädgårdsskötsel .............. 11/2 1/4 13/4 Slöjd ........................ 3 3 & Hushållsgöromål .............. 2 2 4 Gymnastik med lek och idrott.. 4 3 7 Summa 15 131/4 281/4 Utom timplanen förlägges dessutom: ämne: antal lärartimmar i veckan: frivillig teckning under lärares ledning 1 ä vardera linjen körsång under lärares ledning 1 å vardera linjen
individuell undervisning i instrumentalmusik i för varje klassavdelning
Då elevantalet i en klass uppgår till minst 20, må klassen i teckning, mu- sik och slöjd under det antal lektioner, som Skolöverstyrelsen på rektors förslag bestämmer, vara uppdelad i två grupper. Detsamma gäller i hus- hållsgöromål, därest antalet deltagare uppgår till minst 16.
I övrigt gälla för småskoleseminarierma liknande bestämmelser som för fo1kskoleseminarierna.
Läroanstaiter för blinda.
För närvarande filmas tre läroanstalter för blinda, nämligen institutet och förskolan för blinda å Tomteboda samt hantverksskolorna i Kristine— hamn för blinda män och i Växjö för blinda kvirmor. Dessutom finnes i Lund en vårdanstalt för blinda med komplicerat lyte, för vilket särskilt reglemente gäller. Nu nämnda anstalter stå under skolöverstyrelsens in- seende.
Enligt stadgan för statens läroanstalter för blinda (1932: 347 med änd— ringar), vilken dock icke äger tillämpning å anstalten i Lund, gäller föl- jande.
Läroanstalterna för blinda skola bibringa dels blinda barn ett kunskaps- mått jämförligt med folkskolans och färdighet i hantverk eller annat lämp- ligt arbete samt nödig kunskap i blindskrift, dels vuxna blinda män och kvinnor hantverks- eller annan arbetsutbildning jämte nödig kunskap i blindskrift, allt i syfte, att de blinda må kunna förtjäna sitt uppehälle eller åtminstone bidraga därtill.
I förskolan in'tagas barn det år de fylla sju år. Uppskov under högst två år kan dock medgivas. Förskolan omfattar fyra klasser. I institutet intagas barn, som nöjaktigt genomgått förskolan. Undantag kan dock medgivas. Lärokursen är beräknad till sex år för de lärjungar, vilka förut genomgått förskolan, Och till åtta år för övriga lärjungar. För barn, som under nämnda tid icke vunnit tillräcklig arbetsutbildning, kan skoltiden utökas med högst ett år. I hantverksskola intages blind, som fyllt 14 år och ej tidigare er- hållit särskild blindundervisning. Dessutom överflyttas lärjungar från in- stitutet till' hantverksskola för fortsatt utbildning. Lärokursen vid hant- verksskola är treårig för blinda, som icke tidigare åtnjutit blindundervis- ning. För lärjungar, som överflyttats från institutet, gälla motsvarande be- stämmelser som vid institutet. '
Undervisningen skall pågå 39 veckor om året, julferier och påskferier ej inräknade. Skolöverstyrelsen äger medgiva inskränkning av tiden till minst 38 veckor. Läsåret börjar i augusti och slutar i juni månad, där ej skolöverstyrelsen i särskilda fall annorlunda förordnar.
Lär—oä-mnen i förskolan äro bland annat sång, gymnastik med lek och idrott, handövningar och träslöjd samt vid institutet bland annat sång, in- strumentalmusik, gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd, hushållsgöromål, pianostämning och hantverk. Vid hantverksskola förekomma bland annat sång, gymnastik med lek och idrott, slöjd och hantverk. Endast sång, instrumentalmusik och gymnastik med lek och idrott äro här att anse som övningsämnen, medan manlig och kvinnlig slöjd, utom i förskolan, ha karaktären av arbetsämnen. Lärarna i sist— nämnda ämnen benämnas också arbetslårare. Undervisningen i hushålls— göromål tillmätes särskild betydelse.
Undervisningstimmarna omfatta 45—60 minuter i de arbels- eller hant- verksbetonade ämnena såsom manlig och kvinnlig slöjd samt 45 minuter i övriga ämnen, bland annat sång och gymnastik med lek och idrott. Under- visning pågår i allmänhet sex timmar om dagen med tre timmar om 60 minuterxoch tre timmar om 45 minuter.
För att kunna anställas som arbetslärare eller som lärare i övningsämne fordras, förutom lämplighet för lärarkallet, att hava goda vitsord om skick- lighet i vederbörande ämne och förmåga att däri meddela imdervisning.
Ordinarie lärartjänst tillsättes av direktionen eller styrelsen för anstalten. Extra ordinarie lärare liksom övriga icke ordinarie lärare utom vissa vika- rier förordnas av skolöverstyrelsen efter framställning av direktionen (sty- relsen) att för läsår eller annorlunda bestämd tid tjänstgöra vid viss eller vissa läroanstalter.
Undervisningsslcyldigheten omfattar för sådan lärare vid hantverksskola, vilken tillika undervisar i handarbete, 30 till 36 veckotimmar, för manlig
arbetslärare vid institutet 36—40 veckotimmar och för kvinnlig arbetslärare vid institutet 30—33 veckotimmar samt för manlig arbetslärare vid hant- verksskola 40—42 veckotimmar och för kvinnlig arbetslärare vid hantverks- skola 30—33 veckotimmar. Lärarinna i hushållsgöromål har en undervis- ningsskyldighet, som regelmässigt överstiger 30 veckotimmar. Timtalen å övningslärartjänslcrna bestämmas inom ovan angivna gränser av direktio- nen (styrelsen).
Det åligger lärare att på sätt rektor bestämmer var i sin ordning utöva tillsyn över lärjungarnas uppförande och ledning av deras utveckling även under den från egentlig undervisning lediga tiden, ävensom under ferierna med undantag för sommarferierna. Sådan tillsyn och ledning brukar be- träffande övningslärare och arbetslärare endast åläggas sådana lärare, som ha full tjänstgöring.
Lärarnas avlöning regleras i civila avlöningsreglementet och civila icke- ordinariercglementet. Särbestämmelserna i 55 % 9 mom. och 52 % 4 mom. respektive reglementen äga 'härvid tillämpning. Den 5. k. treprocentregeln gäller dock icke för lärarinna i hushållsgöromål.
Enligt personalförtecknin—gen finnas nu följande ordinarie lärartjänster vid läroanstalterna för blinda i övnings- och arbetsämnen.
Lönegrad 1 lärare i musik (Tomteboda) . . . .. . . . . . . . . . . . . . ........ A 20 2 lärare i gymnastik med lek och idrott (Tomteboda) ...... A 20 13 arbetslärare . .......................................... A 15 1 lärarinna i hushållsgöromål (Tomteboda) ................ A 15
Enligt brev den 14 juni 1946 må vid institutet från och med den 1 juli 1946 inrättas en befattning som lärarinna i hushållsgöromål i löne— graden Ro 14. "
Läroanstalter för dövstumma.
Enligt stadgan för dövstumundervisningen (1940: 347, ändrad 1945: 580) skola vid dövstumskolorna lärjungarna inöva modersmålet och om möjligt lära sig tala. De skola bibringa-s ett kunskapsmått, som så nära som möj- ligt molsvarar folkskolans, samt erhålla sådan yrkesutbildning, att de bliva i stånd att förtjäna sitt uppehälle eller bidraga därtill.
Den grundläggande undervisningen meddelas i fyra upptagningsskolor avsedda i första hand för var sitt distrikt av riket, nämligen i Manilla, Lund, Vänersborg och Härnösand. Dessutom finnes i Örebro en för hela landet avsedd specialskola för oegentligt dövstumma. Undervisningen fort= sättes och avslutas vid fortsättningsskolor, belägna i Växjö (flickor), Vä- nersborg (gossar) och Broby (lantbruksskola för gossar). För dövstumma
med komplicerat lyte finnes en särskild vårdanstalt, bestående av skolhem och arbetshem. Arbetshemmen äro avsedda för omhändertagande av döv— stumma, vilka erhållit undervisning i skolhemmet och äro i behov av fort- satt omvårdnad (nådigt brev till statskontoret den 30 juni 1942). Samtliga dövstumskolor stå under skolöverstyrelsens inseende.
Skolplikt inträder vid den för folkskolan föreskrivna åldern. Som lär- junge vid dövstumskola må ej .mottagas blind, ej heller obildbar sinnesslö. Skolplikt föreligger med vissa undantag under 12 år efter intagningen i dövstumskolan.
Upptagningsskola och specialskola omfatta åtta ettåriga klasser. Fort- sättningsskola omfattar för gossar fyra arbetsår, utom å skomakerilinjen, där den omfattar tre arbetsår, och för flickor två obligatoriska och två där— till anslutna frivilliga arbetsår.
Läsåret vid upprtagnings- och specialskola omfattar 39 veckor, påsk- och pingstledigheter samt lovdagar inräknade. Höstterminen skall omfatta om- kring 17 veckor. Vid fortsättningsskolan skall arbetsäret, utom fjärde året vid lantbruksskolan, som skall sluta den 31 mars, omfatta 46 veckor, påsk- och pingstledigheter samt lovdagar inräknade. Höstterminen skall omfatta omkring 20 veckor. Undervisningen i kunskaps— och övningsämnen pågår dock endast 39 veckor av året.
Beträffande avlönings— och arvodesmedel, som skola utgå efter läsår eller arbets-år, skall läsåret anses omfatta 273 dagar och arbetsåret 322 da- gar, räknade från höstterminens början.
Friluftsverksamhet förekommer varje är fyra dagar i upptagningsskola och specialskola och åtta dagar i fortsättningsskola.
Lektionerna omfatta 45 minuter. Föreståndaren för lantbruksskolan äger förlägga ferierna och övriga ledigheter till tider, som äro lämpliga med hänsyn till yrkesutbildningens behöriga fortgång och skolegendomens skötsel. Eljest bestämmes läsårets förläggning av Skolöverstyrelsen.
Vid uppttagningsskola och specialskola meddelas undervisning i följande övningsämnen, nämligen teckning, gymnastik med lek och idrott, manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål. Vid fortsättningsskolorna under- visas i gymnastik med lek och idrott. För flickorna meddelas dessutom yr- kesutbildning i husligt arbete, såsom sömnad och vävnad, matlagning, hem— vård och barnavård samt hushållslära.
Undervisningsskyldigheten för lärare i gymnastik med lek och idrott skall ligga inom intervallen 9—34 veckotimmar. Skolkökslärarinna skall under- visa i hushållsgöromål under minst 15 veckotimmar samt därutöver med- dela annan undervisning, öva tillsyn över lärjungarna eller utföra annat arbete för skolans räkning i den utsträckning, att sammanlagda tjänstgö- ringstiden "uppgår till minst 30 och högst 42 veckotimmar. Slöjdlärarinna
aligger att meddela undervisning i kvinnlig slöjd och yrkesritning under minst 10 veckotimmar samt därutöver meddela aman undervisning, öva tillsyn över lärjungarna eller utföra annat arbete för skolans räkning i den utsträckning, att sammanlagda tjänstgöringstiden uppgår till minst 40 och högst 42 veckotimmar.
Lärarna utom vissa vikarier tillsättas av skolöverstyrelsen. Överstyrelsen bestämmer för varje läsår timtalet för lärare i gymnastik med lek och idrott.
Dövstumskolestyrelsen skall före den 1 april inkomma med förslag rö- rande behovet av icke-ordinarie lärare under nästföljande läsår.
Lärarnas avlöning regleras i civila avlöningsreglementet och civila icke- ordinariereglementet. Särbestämmelserna i 55 & 9 mom. och 52 % 4 mom. av respektive reglementen äga härvid tillämpning. Den 5. k. treprocentre- geln gäller dock icke för skolkökslärarinna, skolköks- och kindergarten— lärarinna, slöjdlärarinna samt kindergarten- och gymnastiklärarinna vid läroanstalt för dövstunnna.
Enligt personalförteckningen finnas nu följande ordinarie lärartjänster i ("ivnings- och arbetsämnen o. (1. vid läroanstalterna för dövstumma:
Lönegrad 2 lärare i gymnastik med lek och idrott ....... i ........... A 20 7 arbetslärare i fortsättningsskola . ....................... A 15 1 skolkökslärarinna . .................................... A 15 2 skolköks- och kindergartenlärarinnor .................... A 15 10 arbetslärare i barndomsskola .......................... A 11 4 slöjdlärarinnor . .................. ' ..................... A 11 1 kindergartenlärarinna . .................. ' .............. A 11 1 kindergarten— och gymnastiklärarinna ................... A 11
Högre tekniska läroverk. I högre tekniskt läroverk _ den äldre benämningen »tekniska läroverk»
ändrades genom beslut av 1946 års riksdag till »högre tekniska läroverk» _ kan ingå enbart teknisk fackskola eller enbart tekniskt gymnasium eller både sådan fackskola och gymnasium. Skolorna stå under inseende av över- styrelsen för yrkesutbildning.
Enligt stadgan för dessa skolor (1919: 365 med senare ändringar) fordras för inträde i teknisk fackskolas första klass bland annat, att den inträdes- sökande fyllt 17 år, under minst 2 år deltagit i yrkesmässigt arbete och styr- ker sig äga kunskaper i teoretiska ämnen. För inträde i tekniskt gymna— siums första klass fordras bland annat, att den inträdessökande fyllt 15 år och under minst 2 månader deltagit i industriellt arbete.
Teknisk fackskola omfattar två ettåriga klasser och tekniskt gymnasium tre ettåriga klasser. Undervisningen är vid vissa läroverk delvis anordnad som aftonundervisning.
Läsåret omfattar 280 dagar vid teknisk fackskola och 270 dagar vid tek— niskt gymnasium. I läsåret inräknas tid för inträdes- och flyttningspröv— ningar samt påsk- och pingstlov. Läsåret skall börja i augusti och sluta i juni.
Undervisningstimmarna omfatta 50 minuter. En sänkning har dock ifrå- gasatts. Friluftsverksamhet förekommer icke. _
De högre tekniska läroverken ha icke någon allmän undervisningsplan, utan undervisningsplan fastställes av överstyrelsen för yrkesutbildning för varje skola och linje. Såsom övningsämnen upptagas gymnastik och i något fall musik, men endast gymnastik ingår ä timplanerna, vanligen med tre veckotimmar för varje undervisningsavdelning. Vid kurser med enbart af- tonundervisning brukar gymnastik icke förekomma. Teckning är här icke övningsämne utan läroämne. Undervisningen däri handhaves i många fall av ingenjörer, men stundom anlitas teckningslärare.
Beträffande lärarnas avlöning, tillsättning och förhållanden i övrigt gälla i stort sett liknande bestämmelser som vid de allmänna läroverken. Det ankommer emellertid på vederbörande skolas styrelse och icke på rektor att förordna vissa icke-ordinarie lärare, bevilja tjänstledighet och avgiva förslag till lärares tillsättning.
Vid de högre tekniska läroverken finnas icke några ordinarie gymnastik— lärartjänster. De extra ordinarie gymnastiklärarna tillhöra lönegrad Ro 18. 1 musik finnas endast timlärartjänster.
Högre kommunala skolor.
Särskilda stadgor finnas för kommunala flickskolor (1928: 426 med se- nare ändringar), kommunala mellanskolor (1933: 345 med senare ändring- ar) och högre folkskolor (1934: 248 med senare ändringar). För de olika praktiska mellanskolorna har skolöverstyrelsen utfärdat särskilda regle- menten, vilka nära ansluta sig till stadgan för högre folkskolor.
Vid kommunala flickskolor finnas dels sjuåriga kurser, som utgå från fjärde klassen i någon av folkskolans A- eller B-former, dels sexåriga kur— ser, som utgå från sjätte klassen i dylik folkskola. I de två högsta klasserna av kommunala flickskolor kan anordnas praktisk linje. Kommunal mellan— skola är anordnad på samma sätt som fyraårig realskola och leder till real- examen. Högre folkskola är en överbyggnad till den egentliga folkskolans sjätte klass. Den kan anordnas som allmän eller yrkesbestämd och må om- fatta högst fyra ettåriga klasser. Realexamen kan icke avläggas vid högre folkskola. Praktisk mellanskola är fyraårig och bygger likaledes på folk-
skolans sjätte klass. Sistnämnda skolform kan betraktas som en utbyggnad av de yrkesbestämda högre folkskolorna. Den leder till praktisk realexa- men, som kan avläggas vid skolan.
1 fråga om läsår, friluftsvcrksumhct och undervisningstimmarnus längd gälla för högre kommunala skolor i stort sett samma bestämmelser som för allmänna läroverk. Vid högre folkskola kan dock läsåret fastställas till 36 veckor, och vid några skolor omfattar det endast 34 veckor.
I timplanerna för kommunala flickskolor benämnas övningsämnena prak- tiska ämnen. Vanligen förekomma de i den omfattning nedanstående upp- ställning utvisar. Siffrorna äro hämtade från den vid stadgan fogade nor- malundervisningsplanen.
K ] a s s Praktiska ämnen Summa 1 2 3 4 o 6 7 Teckning (och välskrivning) . . 3 3 2 1 2 — 2 13 Musik .................... 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 10,5 Gymnastik med lek och idrott 4 4 1 J. 27 Slöjd ...................... 2 2 2 1 2 —— 3 12 Hushållsgöromål ............ — —— — 4,5 —— 4,5 — 9
Denna tabell avser sjuårig lärokurs med teoretisk utbildningslinje. Den sexåriga lärokursen har samma timplan som de sex högsta klasserna av den sjuåriga lärokursen med den avvikelsen, att teckning i den sexåriga läro- kursens första klass har 2 veckotimmar (i stället för 3 veckotimmar).
I flickskolor med praktisk utbildningslinje förekomma i de två högsta klasserna (nedan betecknade som klasserna 6 och 7) —— i stället för slöjd och hushållsgöromål enligt ovanstående tabell — praktiskt husliga ämnen i följande omfattning enligt normalundervisningsplanen.
K 1 a s s Praktiskt husliga ämnen Summa 6 7 Sömnad, större kurs1 .......... 6 9 15 Vävning1 .................... 6 12 Hushållsgöromål, större kurs2 .. 11,5 7 18,5 Barnavård .................... 6 12 Trädgårdsskötsel .............. 6 6 12 1 Häri ingår teckning 1 veckotimme varje klass. 2 Häri ingår fysik och kemi 1,5 veckotimme i varje klass.
Härtill är att märka, att trädgårdsskötsel för närvarande icke synes före— komma och barnavård endast i mycket begränsad omfattning.
Årsklass eller avdelning av ärsklass må, då antalet av de lärjungar, som deltaga i undervisningen, överstiger 16, efter medgivande av skolöversty- relsen kunna uppdelas i två undervisningsavdelningar vid undervisning i slöjd och hushållsgöromål. För lärjungar i ö-årig lärokurs kan undervis— ning i välskrivning anordnas med skyldighet för dem att deltaga däri. Fri- villig teckning och instrumentalmusik anordnas utom timplanen i den mån därtill anslagna medel så medgiva. Lärjunge, som önskar deltaga i frivillig teckning, kan också av rektor hänvisas att erhålla dylik undervisning å tid. då enligt arbetsordningen klassundervisning i teckning förekommer. Från- och med läsåret 1946—47 utgår statsbidrag också till hållningsrättande gymnastik.
Skolöverstyrelsen fastställer tim- och kursplaner för de kommunala flick- skolor-na med huvudsaklig ledning av normalundervisningsplancn.
Vid kommunala mellanskolor tillämpas de undervisnings- och timplaner, som gälla för fyraårig real-skola. Enligt övergångsbestämmelser skall dock tills vidare för musik, slöjd för gossar, slöjd för flickor samt hushållsgöromål i tillämpliga delar gälla vad .som tidigare varit stadgat om undervisning i nämnda ämnen. I dessa hänseenden gälla alltjämt bestämmelserna i stad— gan för kommunala mellanskolor den 19 november 1918 (nr 1114), enligt vilka särskild undervisningsplan av överstyrelsen fastställes för varje kom- munal mellanskola. Därvid ha i regel fastställts timplaner, som i stort sett motsvara dem, som enligt särskilda övergångsbestämmelser tillämpas för de fyraåriga realskolorna. Nämnda fyra övningsämnen torde dock kunna sägas ha fått en något bättre ställning vid de kommunala mellanskolorna än vid de fyraåriga realskolorna.
Allmänna högre folkskolor, som vanligen äro avsedda att med tiden bliva erkända som kommunala mellanskolor, ha timplaner liknande dem, som gälla för sistnämnda skolform. För de yrkesbestämda högre folkskolorna gälla olika timplaner allt efter skolans syfte. Manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål förekomma här å vissa linjer som yrkesämnen. Skol- överstyrelsen fastställer undervisningsplan för varje särskild skola.
För praktiska mellanskolor fastställer Skolöverstyrelsen särskild timplan för varje skola. Övningsämnen förekomma vanligen i mindre omfattning än vid de kommunala mellanskolorna. Vid de husliga linjerna förekomma kvinnlig slöjd och hushållsgöromål som praktiska läroämnen.
De högre kommunala skolornas styrelser skola före den 1 april med av- seende på nästföljande läsår eller viss del därav till skolöverstyrelsen in- komma med förslag angående den utsträckning, i vilken icke-ordinarie lä- rare utöver den på ordinarie stat upptagna lärarpersonalen böra vid veder- börande skola tjänstgöra.
Skolöverstyrelsen medgiver därefter genom särskilt beslut för varje skola och läsår, att statsbidrag för undervisning i varje särskilt övningsämne må
utgå till timlärare högst visst antal veckotimmar. Av beslutet framgår där- vid det antal veckotimmar, som beräknats för ordinarie och extra ordinarie lärare i de olika övningsämnena. Besluten reglera endast statsbidragsfrågan. Skolorna äro oförhindrade att efter skolöverstyrelsens medgivande anordna undervisningen utan statsbidrag.
Vid högre kommunala skolor gälla för övningslärarna anställningsfor- merna ordinarie, extra ordinarie och vikarierande lärare samt timlärare. Ordinarie och extra ordinarie övningslärartjänst mä ej inrättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.
I ämneslärartjänst må efter skolöverstyrelsens beprövande kunna i stället för ett läroämne ingå ett övningsämne. Sådan förening av läro- och öv- ningsämnen i ämneslärartjänst lär icke ha förekommit i samband med le— digförklarandet. Däremot undervisa stundom ämneslärare i övningsämnen, varvid denna undervisning anses ingå i den med tjänsten förbundna under- visningsskyldigheten. Då Skolöverstyrelsen fastställer antalet timmar, som undervisning i övningsämnen må äga rum, medräknas ej de timmar, som fullgöras av ämneslärare inom ramen för deras tjänstgöringsskyldighet.
Samtliga övningslärartjänster tillsättas av respektive styrelser för de hög— re kommunala skolorna. Ordinarie tjänst tillsättes efter ledigförklarande i Post- och Inrikes Tidningar. Tillträdes- och avgångstider i fråga om ordi- narie lärartjänster äro den 1 juli och den 1 januari, där ej annat avtalats. Samma tillträdes- och avgångstider gälla även för extra ordinarie lärar- tjänster, därest ej skolöverstyrelsen för särskilt fall almorlunda bestämmer. Förordnande för extra ordinarie lärare skall dock upphöra att gälla från och med samma dag läraren tillträder annan tjänst, som enligt gällande bestämmelser icke må förenas med innehavande extra ordinarie befattning. Extra ordinarie övningslärare förordnas av skolans styrelse tills vidare med minst tre månaders uppsägning. Uppsägning må dock icke avse annan avgångstid än som ovan angivits. Vikarierande lärare och timlärare för- ordnas tills vidare på viss tid, högst ett läsår.
Innan styrelse för högre kommunal skola antager icke-ordinarie lärare, skall skolöverstyrelsens extralärarbyrå anlitas på liknande sätt, som gäller för rektorerna vid allmänna läroverk. .
Undervisningsskyldigheten för ordinarie, extra ordinarie och vikarieran- de lärare skall ligga inom intervallen 20—34 veckotimmar. Ordinarie lärare i övningsämne må icke utan eget medgivande åläggas mer än 28 timmars undervisningsskyldighet. Däremot äger ordinarie övningslärare icke före- trädesrätt till 28 veckotimmars tjänstgöring liksom läroverkens övningslä- rare. Som regel erhålla emellertid lärarna minst 28 veckotimmar, om tim— talet förslår härtill.
Övningslärarna vid högre kommunala skolor kvarstå alltjämt å 1938 års lönereglering (kungörelsen 1938: 660), medan lärarna i teoretiska och prak-
tiska läroämnen samt yrkesämnen varit föremål för lönereglering år 1943 (kungörelsen 1943: 509). Vissa provisoriska avlöningsbestämmelser utfärdas dock årligen för övningslärarna; för budgetåret 1946/47 i kungörelsen 1946: 406. De lärare, .som ej övergått å de provisoriska avlöningsbestämmelserna, erhålla provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg (kungörelsen 1946: 467) samt dyrtidstillägg (kungörelsen 1939: 11 och 1939: 513).
Lönegrader och löneklasser framgå av följande uppställningar.
Övningsämnen.
Teckning, musik Manlig och och gymnastik kvinnlig slöjd " _ med lek och samt Anstallningsform idrott hushållsgöromål Löne- Löne- Löne- Löne— grad klasser grad klasser
Ordinarie ................ 20 20—23 16 16—20 Extra ordinarie ............ 18 16—21 15 13—18 Vikarierande .............. —— 15—16 —— 12—13
Praktiska läroämnen eller yrkesfimnen.
Ä m n e, a n st ä 1 1 n i n g 5 fo r m Lönegrad Löneklasser
Hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd, respektive sömnad vid praktisk mellanskolas eller yrkesbestämd högre folkskolas hushållslinje och kommunal nickskolas !
praktiska linje, ordinarie .......................... Ko 18 18—22 extra ordinarie .................................... KEo 16 15—19 extra .............................................. KB): 16 13—15 Verkstadsarbele1 ordinarie .......................... Ko 16 16—20 extra ordinarie .................................... KEo 15 14—18 extra .............................................. KB): 15 12—14
1 Efter prövning av Kungl. Maj:t må då särskilda skäl föreligga, lärare i ämnet vid prak- tisk mellanskola kunna hänföras till högre lönegrad, dock högst till 20 lönegraden för ordi- * narie samt 18 lönegraden för extre ordinarie och extra lärare. j
Kvinnlig lärare äger icke åtnjuta lön enligt högsta löneklassen av veder— börande lönegrad.
Timlärararvodena för lärarna i övningsämnen äro desamma som för motsvarande lärare vid de allmänna läroverken.
För övningslärarna gäller den s. k. trettiondels-regeln. Enligt denna utgår lön med det för vederbörande löneklass gällande belo-ppet vid en tjänst— göring av 30 veckotimmar. För varje veckotimme, som över- eller understi- ger 30,'sker tillägg respektive avdrag å årslönen med en trettionde] inom
intervallen 20—34 veckotimmar. Det efter tillägg respektive avdrag upp- komna talet skall, därest det icke utgöres av helt med tre delbart krontal, jämkas till närmast högre sålunda delbara hela krontal.
För lärare i gymnastik med lek och idrott skall säsom ersättning för ar- betet med friluftsverksamheten vid bestämmandet av det antal veckotim- mar, för vilket lön enligt trettiondelsregeln skall beräknas, antalet tjänst- göringstimmar ökas med två, om det utgör 20, samt med tre, om det ut- gör mer än 20.
Om lön till lärare i övningsämne utgår på grundval av ett lägre antal veckotimmar än 30, skall för varje understigande timme tjänstledighets- avdrag för dag, där det icke är lika med lönen, minskas med en trettiondel; dock att avdragsbeloppet, därest det icke är jämnt delbart med fem, jäm- kas till närmast högre sålunda delbara tal.
Med ordinarie befattning som lärare i övningsämne mä kunna förenas annan tjänst, därest Skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prö- var sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum. Extra ordinarie lärarbefattning mä ej innehavas av den, som är innehavare av ordinarie lärarbefattning å rikets eller kommuns stat, med mindre han frånträder utövandet av sistnämnda befattning; dock att ordinarie lärare i teckning, musik, gymnastik med lek och idrott, slöjd eller hushållsgöromål må utan hinder av dylik anställning vid annan läroanstalt kunna antagas till extra ordinarie lärare. Härvid må den sammanlagda tjänstgöringsskyl- digheten- i ordinarie och extra ordinarie tjänst icke överstiga 34 veckotim- mar.
Ordinarie och extra ordinarie övningslärare vid högre kommunala skolor åtnjuta pension enligt reglementet för statens pensionsanstalt (kungörelsen 1919: 878 med ändringar).
Tjänstepensionsunderlaget är 2/3 av den i gällande författning eller vid godkänd reglering fastställda kontanta minimiavlöningen. Där minimiårs- avlöningen såsom för övningslärarnia växlar med tjänstgöringens omfatt- ning, skall pensionsunderlaget av pensionsanstalten bestämmas efter den minimiårsavlöning, vilken svarar mot den omfattning av tjänstgöringen, som kan väntas i medeltal komma att åligga befattningshavaren. Tjänste- pensionsunderlaget mä ej överstiga 6000 kronor och må icke bestämmas efter högre minimiårsavlöning än den, som svarar mot en tjänstgöring av 30 veckotimmar.
Pensionsåldern inträder vid utgången av det kalenderhalvär, varunder lärare i teckning, slöjd och hushållsgöromål uppnår 65 år och annan lärare 63 år. För hel tjänstepension fordras 30 tjänstär.
De grundläggande bestämmelserna om folkskolan återfinnas i folkskole- stadgan.
Folk- och småskolestadiet skall omfatta tillhopa sju årsklasser. Över- gångsvis är dock folkskolan alltjämt på många håll sexårig. Efter med— givande av Kungl. Maj:t äger skoldistrikt anordna folk- och småskola med ett större sammanlagt antal obligatoriska årsklasser än sju.
Den årliga Iästiden skall utgöra antingen %% veckor eller 39 veckor. Läsåret skall sluta före utgången av juni. Antalet verkliga undervisningsda- gar under läsåret skall, därest undervisningen pågår veckans alla söckenda- gar, utgöra vid skolor med 36% veckors läsår minst 202 och vid skolor med 39 veckors läsår minst 214.
Friluftsverksamhet skall i folkskolor med heltidsläsning utan växellov förekomma i städer och stadsliknande samhällen under 8——12 heldagar (lö—24 halvdagar) och å andra orter under 6—10 heldagar (12—20 halv— dagar). Friluftsverksamheten ledes av klassläraren eller annan skolans lä- rare, som därtill av Skolstyrelsen utses (Kungl. Maj:ts cirkulär 19421273).
Lärotimme omfattar i regel 45 minuter utom i hushållsgöromål, där varje timme omfattar 60 minuter.
Bland ämnena i småskolan ingår hembygdsundervisning med arbetsöv- ningar, sång och gymnastik samt, där omständigheterna det medgiva, slöjd. För sistnämnda ämne utgår ej statsbidrag på detta skolstadium. Bland ämnena i folkskolan ingå hembygdsundervisning med arbetsövningar, teck- ning, sång, gymnastik med lek och idrott samt, där lämpligt jordland blivit upplåtet, trädgårdsskötsel. Därjämte bör, i den utsträckning omständighe— terna medgiva, undervisning i slöjd anordnas vid skolan för de gossar och flickor, som anmälas att deltaga i sådan undervisning, samt undervisning i hushållsgöromål beredas de flickor, som begära och erhålla tillstånd att däri deltaga. Förplirktelse att deltaga i undervisning i slöjd och hushålls— göromål kan dock av skoldistriktet beslutas med stöd av luingörelserna 1921: 261 respektive 1917: 900.
I folkskolans högre avdelning må undervisning kunna förekomma i bland annat följande ämnen: teckning, sång, gymnastik med lek och idrott, träd- gårdsskötsel, slöjd och hushållsgöromål. "
Timplanen för sjuklassig skola av A-form är beträffande ifrågavarande ämnen följande.
Småskols- _ . ._ stadiet Folkskolestadlct Ä m ,, en Lärar- och lärjungetimmar K 1 a s s 1 2 3 4 5 (i 7 Summa Arbetsövningar .............. 3 2 2 _ __ __ _. 7 Teckning .................. — — —— 11/2 2 2 2 71/2 Sång ...................... 1 1 2 11/2 1 1 1 31/2 Gymnastik med lek och idrott 1 2 3 3 3 3 3 18 Summa 5 5 7 8 6 6 6 41
Slöjd och hushållsgöromål falla utom timplanerna. Enligt 3 % folkskolestadgarn må särskilda lärare kunna antagas för under- visning i övningsämnen. Enligt 24 % samma stadga må särskilda lärare i övningsämnen av Skolstyrelsen efter omständigheterna anställas på viss tid, ej överstigande ett läsår, eller ock tills vidare med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, vederbörande dock obetaget att åt dem bereda en fastare anställning. Anställningsvillkoren må kunna bestämmas genom särskild reglering, som fastställes på sätt i gällande reglemente för statens pensionsanstalt är föreskrivet.
Då särskild lärare i övningsämne skall anställas och fråga ej är om an- ställande av lärare, som innehaft sammanhängande anställning inom distrik- tet under minst en av de senast förflutna åtta terminerna och som tillika äger behörighet att innehava den ifrågavarande befattningen, skall kungö- relse om ledighet av skolstvrelsen utfärdas och minst en gång offentliggöras i Post- och Inrikes tidningar. I kungörelsen skall, då fråga är om tjänst i skoldistrikt på landsbygden, angivas, till vilken skola tjänstgöringen tills vidare skall vara förlagd. Yttrande skall inhämtas från: statens folkskolin- spektör om de sökandes inbördes meriter, där fråga ej är om skoldistrikt, vars folkskoleväsende är befriat från inspektion av statens folkskolinspek- lör. Skolstyrelsen har därefter att bland de sökande till innehavare av be- fattningen utse den, som med tillämpning av befordringsgrunderna i 5 19 mom. 5 folkskolestadgan prövas mest meriterad för densamma. Vid anställ- lande av lärare i övningsämne skall i protokollet intagas uppgift om anställ- ningstid och om de för befattningen fastställda löneförmånerna.
Vid reglering av övningslärartjänster brukar emellertid ofta föreskrivas, att övningslärartjänst skall tillsättas enligt de grunder, som gälla för ordi- narie folk— eller småskollärartjänst. Detta innebär bland annat, att förslag över de sökande skall upprättas, upptagande högst tre sökande. samt att skolstyrelsen efter yttrande av statens folkskolinspektör äger utse en av de å förslaget upptagna sökandena, även om denne icke är den mest. meriterade.
I teckning, sång och gymnastik handhaves undervisningen till största delen av folk- och småskollärare. Några av de större skoldistrikten ha dock sär- skilda facklärare i dessa ämnen. l gymnastik ha en del skoldistrikt anställt facklärare för tjänstgöring det antal timmar, varmed överlärarens undervis- ningsskyldighet nedsatts.
Slöjdundervisningen börjar stundom redan i småskolan och är allmän åtminstone från och med 4 klassen. Vanligen omfattar undervisningen 4 veckotimmar i varje klass, d. v. s. sammanlagt 16 veckotimmar i 4—7 klas- serna. Facklärare i slöjd äro inom folkskolan anställda i ett flertal större skoldistrikt. Detta gäller särskilt kvinnlig slöjd.
Enligt kungörelsen 1920: 572 gälla bland annat följande villkor för statsbidrag till undervisning i slöjd inom folkskolan. I regel skall undervis— ningsavdelning i gosslöjd och flickslöjd omfatta minst 10 lärjungar. I vissa undantagsfall kan dock slöjdavdellring omfatta lägs—t 3 lärjungar. Två av- delningar må inrättas först, då antalet lärjungar uppgår till minst 25. Slöjdundervisningen skall under året omfatta minst 64 timmar och pågå minst 26 veckor med 2—6 timmar i veckan och högst 4 timmar om dagen. Slöjdlärare skall av statens folkskolinspektör ha befunnits duglig.
Statsbidragsbestämm-elserna äro så utformade, att statsbidrag till under- visning i slöjd i princip icke utgår, förrän samtliga fo—lk- och smäskollärare i skoldistriktet uppnått stadgad maximitjänstgöring. Tidigare måste därför sådana lärare ofta utfylla sin tjänstgöring med undervisning i slöjd. Numera kan emellertid Skolstyrelsen bestämma, att läraren i stället skall utnyttjas till förbättring av undervisningen inom egen undervisningsavdelning genom att denna vissa timmar uppdelas (kungörelse 1946: 309). I folkskolans fjär- de och högre årsklasser tages lärarnas tjänstgöringsskyldighet helt 1 an— språk enligt gällande timplan.
Statsbidraget för slöjdundervisningen regleras genom kungörelse den 22 juni_1945 nr 548. Statsbidraget, som sammanfaller med minimiarvodena till lärarna, utgör 1 krona 20 öre för varje undervisningstimme, därest lärarens undervisning i slöjd enligt fastställd arbetsordning omfattar lägst 20 tim- mar i veckan, och eljest minst 2 kronor för undervisningstimme. Å det förra arvodet men ej å det senare utgår dyrtidstillägg inklusive barntillägg och kristillägg (kungörel'serna 1939:784 och 1941: 163) samt provisorisk avlöningsförbättring (kungörelse 1931: 191).
Skoldistrikt äger tillerkänna lärare i slöjd högre ersättning än minimi- arvodet. Distriktet äger även bereda honom fastare anställning med pen- sionsrätt i statens pensionsanstalt, därest tjänstgöringen motsvarar minst 20 timmar i veckan under minst 24 veckor av året.
Undervisningen i hushållsgöromål är i flertalet skolor, särskilt ä lands- bygden, förlagd till fortsättningsskolan. l icke så få skolor förekommer
. .———.__..._. .- 12_;__w.___
dock undervisning i detta ämne i 7 klassen och undantagsvis 6 klassen av folkskolan. Där 8 klassen införts vid folkskolan, torde sådan undervisning alltid meddelas i denna klass. Undervisningen handhaves av facklärare.
Enligt kungörelsen 1921: 372 må för lärjungar i folkskola, som deltaga i undervisningen i hushållsgöromäl, anordnad enligt de för erhållande av statsbidrag till sådan undervisning stadgade grunder, den i undervisnings- planen för övriga ämnen fastställda tiden kunna nedsättas med ett timtal motsvarande det, unde1 vilket de deltaga i sagda undervisning, dock med sammanlagt högst 170 timmar för läsar.
Enligt kungörelsen den 30 juni 1920 nr 573 gälla bland annat följande villkor för statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål inom folkskolan». Skolkökskurs skall i regel omfatta minst 34 undervisningsdagar med en undervisningstid av fem timmar om dagen, d. v. s. sammanlagt minst 170 timmar. Antalet lärjungar i skolkökskursen må ej understiga 8, ej heller överstiga 16, såvida icke statens folkskolinspektör det medgivit, varvid an- talet dock unde1 inga förhållanden får överstiga 20. Undervisning får ej meddelas åt andra lärjunga1 än flickor, som antingen äro intagna i egent— lig folkskola och vare sig där uppflyttats till folkskolans sjätte årsklass eller uppnått 12 ars ålder eller ock avslutat sin skolgång; dock att på skol- överstyrelsens beprövande må bero, om även gossar i vissa fall skola få deltaga i undervisningen.
Arvodet till lärarinna i hushållsgöromål skall utgöra minst 255 kronor för varje hel kurs om minst 34 undervisningsdagar. Där arvode i vissa fall skall utgå för kortare tid än hel kurs, beräknas det efter 7 kronor 50 öre för arbetsdag. Dessutom utgår enligt kungörelsen 1931: 191 provisorisk av- löningsförbättring med 40 kronor för kurs, dock högst 240 kronor för år, samt enligt kungörelsen 1941: 163 dyrtidstillägg och kristillägg. Lärarinna äger i sammanhang med de praktiska övningarna i ämnet åtnjuta fri kost vid läroanstalten samt fri bostad jämte nödigt bränsle eller ersättning där- för. Ambulerande lärarinna äger att för av tjänsten föranledda 1e501 från hemmet till kursort, mellan kursorter samt från kursort till hemmet av statsmedel åtnjuta resckostnads- och traktamentsersättning enligt klass lll E i allmänna resereglementet. Dessutom äger lärarinna rätt till arvode i vissa fall, då hon är hindrad tjänstgöra.
Åt lärarinna i hushållsgöromäl må skoldist1ikt kunna bereda högre er- sättning och fastare anställning på samma villkor som åt lärale i slöjd. Lärarinna i hushållsgöromål skall ha genomgått av Kungl.1 Nlaj: t godkänd kurs.
Forts ättningsskolan.
Fortsättningsskolans förhållanden regleras i huvudsak genom fortsätt- ning-sskolstadgan samt i kungörelsen den 30 december 1932 (nr 587) om 5
avlöning åt lärare vid fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlö- ning med däri vidtagna ändringar och kungörelsen den 12 maj 1944 (nr 225) med provisoriska bestämmelser om avlöning åt lärarinnor i hushållsgöro— mål vid fortsättningsskolan samt statsbidrag till sådan avlöning m. m. med däri vidtagen ändring (1946: 368). AV nämnda författningar framgår bland annat följande.
Fortsättningsskolan omfattar i skoldistrikt med sexårig folkskola minst 360 och högst 540 undervisningstimmar, i regel fördelade å minst två år. Härvid skall varje årskurs omfatta minst 120 timmar. I skoldistrikt med obligatorisk sjuårig folkskola må fortsättningsskolan omfatta en årskurs med minst 180 undervisningstimmar. Den som genomgått obligatorisk åttaårig folkskola är icke skyldig genomgå fortsättningsskola. Kurs i fort- &
c
sättningsskolan kan samlas a ett mindre antal veckor med högst 30 timmar i veckan eller. utbredas över en längre tid av året eller under en del av arbetsåret hållas mera samlad och under övriga delen mera utbredd. Undervisningstimme skall omfatta 50 minuter eller vid hel läsdag 45 minuter. I hushållsgöromål omfattar dock varje undervisningstimme van— ' ligen 60 minuter.
Två eller flera skoldistrikt äga efter medgivande av Skolöverstyrelsen för- ena sig om en gemensam fortsättningsskola. Fortsättningsskolpliktiga barn kunna även beredas undervisning inom anna-t skoldistrikt än det de tillhöra.
Fortsättningsskolan skall anordnas som yrkesbestämd eller allmän. Av övningsämnen ingå stundom gynmastik men framför allt hushållsgöromål och även i ganska stor utsträckning kvinnlig slöjd. Manlig slöjd förekom- mer inom viss typ av fortsättningsskola. Yrkesbestämda fortsättningsskolor med undervisning i husligt arbete (kvinnlig slöjd och hushållsgöromål) böra upprättas särskilt i sådana skoldistrikt, där icke på annat sätt är sörjt för .
den kvinnliga ungdomens utbildning i husliga sysslor (fortsättningsskole- stadgan 2 €).
Såsom villkor för statsbidrag till undervisning i hnshållsgöromäl gäller bland annat, att den dagliga undervisningstiden må omfatta högst 6 under- visningstimmar och, i vad den avser praktiskt arbete i skolkök, ej under- stiga 4 undervisningstimmar. Antalet lärjungar i avdelning skall vid kur- sens början utgöra minst ätta i hushållsgöromål och minst tio i manlig och i kvinnlig slöjd.
Minimiarvodet, som sammanfaller med statsbidraget, är för lärare i man- lig och kvinnlig slöjd 2 kronor 50 öre för undervisningstimme. Därest man- lig slöjd ingår i ämnet arbetskunskap vid yrkesbestämd fortsättningsskola, kan minimiarvodet utgå med 3 kronor 50 öre för undervisningstimme (1946:367). I vissa fall kan för fast anställd lärare utgå statsbidrag för ålderstillägg.
Enligt kungörelsen 1944: 225 (ändrad 1946: 368) åligger det skoldistrikt,
som önskar statsbidrag till undervisning i hushållsgöromål vid fortsätt- ningsskola, att för sådan undervisning för varje redovisningsår anställa den eller de lärarinnor, som statens folkskolinspektör anvisar, dock att distrikt må utan sådan anvisning anställa lärarinna å med pensionsrätt reglerad befattning samt vikarie å sådan befattning. Dä inspektör äger anv-isa lära— rinna, skall han jämväl efter samråd med skolstyrelsema eller representan- ter för dessa bestämma, å vilken tid undervisningen skall äga rum.
Skolöverstyrelsen skall, efter hörande av folkskolinspektören, till varje inspektionsområde hänvisa lärarinnor i hushållsgöromål till det antal, som motsvarar det mera fasta behovet vid fortsättningsskolan utöver lärarinnor å reglerade befattningar vid folk- eller fortsättningsskola. Hänvisning skall gälla tills vidare. Lärarinnorna skola genom ledigförklarande i de allmänna tidningarna beredas tillfälle att inkomma med ansökningar om sådan hän- visning.
Statens folkskolinspektör skall med ledning av de direktiv, som skolöver- styrelsen utfärdar, för varje redovisningsår upprätta en plan över de kurser, till vilka han äger anvisa lärarinna. I planen skatt för varje kurs angivas , den tid, under vilken kursen skall pågå, samt den lärarinna, som skall an- ' ställas för kursen. Inspektören skall i första hand anvisa lärarinna, som
skolöverstyrelsen hänvisat till inspektionsområdet.
Arvodet till lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan utgår efter fyra arvodesgrupper. I dessa utgår arvodet för undervisningstimme med lägst 2 kronor 75 öre, 3 kronor, 3 kronor 25 öre respektive 3 kronor 50 öre. För uppflyttning i arvodesgrupp fordras, att lärarinnan tillhört den lägre arvodesgruppen minst tre är och därunder tjänstgjort minst 2 160 tim- mar vid folk- eller fortsättningsskola, vid annan statsunderstödd kommu— nal skola eller vid statlig skola. Nämnda timtal motsvarar 4/5 av 5 sexvec- korskurser årligen under tre år. Vanligen anses 6 sexveckorskurser motsva- ra full tjänstgöring, men då dessa lärarinnor ofta ha mindre än full tjänst- : göring, har en något gynnsammare beräkningsgrund fastställts. Tid, efter . vilken avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarinnas tjänstgöring in—
om undervisningsväsendet, må dock ej tillgodoräknas.
Lärarinna i hushållsgöromål åtnjuter därjämte fri kost i samband med de praktiska övningarna i ämnet. Skoldistrikt skall dessutom under på- gående kurs tillhandahålla lärarinna i hushållsgöromål lämplig bostad jämte bränsle och för matlagning erforderliga anordningar eller, där lära- * rinnan så p—åfordrar, ersättning därför med minst 1 krona 50 öre om dagen.
Skoldistrikt kan också bestämma ersättning till lärare vid fortsättnings—
. skola i form av årsavlöning, reglerad för delaktighet i statens pensionsanstalt " på grundval av lägst de för lärarna fastställda minimiarvodena.
Lärarinnor i hushållsgöromäl samt i viss mån även lärare i manlig och i kvinnlig slöjd äro tillförsäkrade löneförmåner vid vissa slag av ledigheter
eller hinder att tjänstgöra. Ambulerande sådana lärare äga åtnjuta rese— kostnads- och traktament—sersättning för av tjänsten föranledda resor från hemmet till kursort, mellan kursorten och från kursort till hemmet.
I vissa fall anordnas för elever, som avgått från mindre folkskola eller avgått från folkskolan utan fullständigt avgångsbetyg, undervisning vid ersättningsslcola i stället för vid förut angiven fortsättningsskola. Minimi- arvodena vid ersättningsskolan äro lägre än vid fortsättningsskolan.
Kap. 3.
Ovningslärarnas nuvarande
anställnings- och tjänstgöringsförhållanden.
Folk- och fortsättningsskolan. Vid folk- och fortsättningsskolan an— : kommer det på skoldistrikten att inrätta facklärartjänster i övningsämnen och bestämma anställningsvillkoren. De sakkunniga ha från skoldistrikten erhållit uppgifter angående deras redovisningsåret 1944/45 fastare anställda övningslärare med en tjänstgöring av minst 15 veckotimmar vid folkskolan respektive minst 480 timmar om året vid fortsättningsskolan. Uppgifter saknas från några skoldistrikt. De föreliggande uppgifterna torde dock i stort sett vara belysande för lärarnas anställningsförhållanden. Uppgif-
Antal lärare (fastare anställda) i _ . . _ . Hushålls— Slloldlslrlkt m. m. Teck- Musik Gym- Manlig Krånn— göromål o. Ill-Iållils- ning nastik slöjd 5165 d kvinnlig Ö :l'ål J slöjd % ro Stockholm ...................... 17 19 32 53 52 _ 41 Göteborg ........................ — 8 13 58 71 — 41 Malmö .......................... -— 1 5 6 29 — 12 Hälsingborg .................... 5 1 —— -— 13 — 9 Norrköping ...................... —— —— 2 5 19 — 5 Gävle .......................... 1 —- 1 7 9 — 4 Övriga .......................... 3 4 13 256 287 49 247 Summa 26 33 66 385 480 49 359 Därav 1. a) manliga .................. 5 15 11 385 —— — —— b) kvinnliga .................. 21 18 55 — 480 49 359 2. vid folkskola eller folk- och fort- sättningsskola :l) ä reglerade befattningar . 25 31 60 236 404 27 213 b) är oreglerade befattningar . . 1 2 6 64 61 5 22 Summa 2 a och b 28 33 66 300 1.65 32 235 3. vid fortsättningsskola :l) ä reglerade befattningar — — — 46 10 14 116 b) 5. oreglerade befattningar . . . . _ — -—- 39 5 3 8 Summa 3 a och b — —— — 85 15 17 124
terna om lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål ha för granskning underställts lärarnas fackorganisationer.
Antalet av skoldistrikten redovisade lärare framgår av uppställningen å s. 69.
Anstållningsförhållandena för folk— och fortsättningsskolans övningslärare ha i många fall reglerats i anslutning till något statligt fastställt lönesys- tem, t. ex. 1918, 1937 eller 1942 års lönereglering för folk- och småskollä- rare eller det statliga lönesystemet enligt 1921 eller 1939 års lönereglering. En del befattningar äro reglerade med lön motsvarande endast det minimi— arvode, för vilket statsbidrag utgår. För åtskilliga befattningar gälla emel— lertid lönevillkor, som avsevärt avvika från dem, som gälla i de statligt fast- , ställda lönesystemen.
För att kunna jämföra övningslärarnas löneställning inom olika skol- distrikt och' med övningslärarnas i andra skolformer ha de sakkunniga i nedanstående uppställningar angivit den lönegrad i löneplan A av civila av- löningsreglementet, som varje ordinarie och icke ordinarie lärares lön när- mast motsvarar. Härvid ha endast slutlönerna beaktats. Lärarna ha alltså placerats i den lönegrad av löneplan A, där lönen enligt slutlöneklassen närmast motsvarar den för läraren gällande slutlönen. För kvinnliga lärare har dock jämförelsen skett med näst sista löneklassen av motsvarande löne- grad i löneplan A. Kvinnliga folk- och småskollärare, vilkas löner redan äro reglerade i anslutning till det statliga lönesystemet, äga nämligen" icke rätt till lön enligt sista löneklassen av för dem gällande lönegrader. I många fall erhålla kvinnliga övningslärare samma lön som folk- eller småskollärarinna. Det har då ansetts lämpligast att hänföra dessa övningslärare till de för folk- och småskollärarinnor gällande lönegraderna (A 17, A 16 och A9). För att jämförelsen mellan olika kvinnliga övningslärare skall bliva enhetlig, har det då blivit nödvändigt att även i andra fall verkställa jämförelsen med näst sista i stället för med sista löneklassen av lönegr'aderna i löneplan A. Fr. o. m. den 1 juli 1947 torde dock i anslutning till pågående omreglering av det slutliga lönesystemet folk- och småskollärarinnor få rätt till lön även enligt sista löneklassen.
Vid jämförelsen har hänsyn tagits till den dyrortsgrupp lärarna tillhöra. Vidare har hänsyn tagits till av dyrtiden betingade tillägg och förmånen av fri bostad och bränsle. Dessa naturaförmåner ha värderats till det belopp, som hyresavdraget utgör för en småskollärarirma å samma ort. Förmånen av fri måltid under pågående kurs för lärarinna i hushållsgöromål har där- emot ej beaktats. Vid tjänstgöring av mindre omfattning än 25 veckotim— mar eller 700 timmar för år har lönen uppräknats att motsvara 30 vecko- timmar respektive 1 080 timmar för år. Däremot har en motsvarande redu- cering ej skett, då tjänstgöringen varit av större omfattning än 30 vecko— timmar respektive 1080 timmar för år. Detta är i stor utsträckning fallet
beträffande lärare i manlig slöjd, vilka ofta ha en tjänstgöringsskyldighet av 36 veckotimmar. Även i kvinnlig slöjd är tjänstgöringsskyldigheten i många fall något högre än 30 veckotimmar.
Vidare har vid jämförelsen de i löneplan A för olika löneklasser och orts- grupper angivna lönebeloppen ökats med för budgetåret 1944/45 gällande rörligt tillägg och kristillägg å tillhopa 31 procent. Samma skoldistrikt ha stundom, särskilt i de större städerna, både ordinarie och extra ordinarie tjänster reglerade vid statens pensionsanstalt. Med de extra ordinarie tjän- sterna brukar då vara förenad en lägre avlöning än med de ordinarie.
Lärarnas Iöneställning, angiven i lönegrader enligt löneplan A av civila avlöningsreglementet, framgår av följande uppställningar.
Lönegrader enligt löneplan A.
A n t a l l ä r a r e Lönegra d teckning musik gymnastik manlig slöjd Löne gra d folksk. forts.-sk. regl. oregl. regi. oregl. regl. oregl. reg]. oregl. regl. oregl. 22 — — - _ 11) — —— _ _ _ 22 20 _ _— _ — 12) _ — — _ _ 20 18 _ _ — _ 1 — — — _ _ 18 17 1 _ 3 1 s — 4 — 8 _ 17 16 1 _ 3 —— 1 — 3 — — — 16 15 12 _ 9 _ 23 1 41 3 4 _ 15 14 4 __ 10 _ 3 1 95 2 8 — 14 13 — _ _ _ 5 1 9 _ — _ 13 12 _ _ 1 _ _ _ 18 4 4 2 12 11 5 — 4 _ 15 _ 13 3 2 — 11 10 1 —_ 1 — _ _ 25 1 2 1 10 9 — 1 — — 1 —— 11 6 8 — 9 8 _ — _ _ 1 2 4 — 1 1 8 7 1 — _ 1 _ _ 5 _ 2 _ 7 6 _ — —— _ _ — 3 1 2 5 6 5 , _ _ _ _ _ _ 1 4 2 8 5 4 _ —- _ _ — _ _ 2 — 5 4 3 _ — — _ —— _ 1 2 2 8 3 2 — _ — _ _ _ 1 2 _ 2 2 1 _ —— _ — — 1 2 34 1 7 1 , Summa 25 1 31 2 60 6 236 64 40 39 Summa
Därav med kommunal
pension 19 1 25 _ 38 3 109 6 6 _
1 Gymnastikkonsulent i Göteborg. 2Gymnastiköverlärare i Norrköping.
Lönegrader enligt löneplan A.
Antallärare Lönegrad kvinnlig slöjd hgiäåfågägäål hushållsgöromål Lönå' folksk. forts.-sk. folksk. forts. sk. folksk. forts.-sk. gra regl. orcgl. reg]. oregl. reg]. oregl. regl. oregl. regl. oregl. regl. oregl. 17 _ _ _ — l _ 1 _ 29 _ 3 1 17 16 — — _ _ 1 _ _ _ 8 _ 5 _ 16 15 39 _ _ _ 1 1 1 _ 46 1 1 _ 15 14 1 _ 2 _ 2 1 _ _ 27 _ 6 _ 14 13 _ _ _ _ 1 1 1 _ 43 _ 9 _ 13 12 6 _ _ — 2 _ — _ 8 1 6 _ 12 11 32. 4 — _ 8 _ _ _ 19 2 7 1 11 10 74 _ 1 _ 1 _ 1 _ 7 2 8 _ 10 9 205 2 4 _ 6 _ 2 _ 15 1 11 _ 9 8 6 _ _ 2 1 — _ _ 2 3 5 — S 7 16 5 2 _ 1 _ 1 _ 3 2 4 _ 7 6 10 2 _ 1 1 _ 1 _ 2 _ 17 _ 6 5 4 2 1 _ _ _ — — 2 1 15 2 5 4 4 1 _ — _ 1 4 2 2 2 7 _ 4 3 _ 5 _ _ 1 _ 2 1 _ 3 2 1 3 2 4 3 _ _ _ _ _ _ — 4 10 3 2 1 3 37 _ 2 _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 Summa 404 61 10 5 27 5 14 3 213 -2 116 8 Därav med kommu— nal pension 242 7 4 _ _ 1 _ _ 127 1 _ 8 — Övningslärarnas ålder framgår av följande tabeller. A n t a l l ä r a r e Födelseår teckning musd. gymnastik manlig slöjd ' folksk. forts.—sk. regl. oregl. regl. oregl. regl. oregl. : regi. oregl. regl. oregl. _1884 ...... _ _ _ _ 3 _ 6 2 1 _ 1885—1889 ...... 4 — 6 _ 5 _ 29 7 4 1890—1899 ...... 11 _ 12 _ 19 2 84 10 13 6 1900—1909 ...... 7 _ 12 1 21 2 80 17 18 '19 1910—1919 ...... 3 1 1 1 12 2 36 28 7 8 1920— ...... _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 ej angivet ........ _ _ _ _ _ _ 1 — _ 1 Summa
Hushållsgöromål och
Kvmnlig slöjd Hushåiisgöromål kvinnlig slöjd
Födelse” Folksk. Forts. sk. Folksk. Forts. sk. Folksk. Forts. sk. reg]. oregl. oregl. oregl. regi. oregl. regi. oregl. regl. oregl. regi. oregl.
—1884 ...... 3 _ _ _ 2 _ _ _ 1 _ _ _ 1885—1889 ...... 72 3 2 _ 46 _ 7 _ 5 — _ _ 1890—1899 ...... 179 15 4 2 106 3 32 1 8 _ 4 1 1900—1909 ...... 123 26 4 2 45 9 54 3 9 2 6 1 1910—1919 ...... 23 14 — 1 14 9 22 4 4 3 3 1 1920— ...... 4 3 _ _ — _ _ _ _ _ 1 _ ej angivet ...... _ _ _ _ _ 1 1 _ _ _ _ _ Summa 404 61 10 5 213 22 116 8 27 5 14 3
L'lhiltlningslid å seminarium för lärarinnor i kvinnlig slöjd.
. _ _ _ Folkskolan Fortsättningsskolan Semmarleutblldnig regi. oregl. regi. oreg]. Minst 2 år .......... 151 30 4 % Cirka 11/2 år ........ 141 17 4 1 Högst 1 år .......... 100 11 2 1 Ej angivet .......... 12 3 _ _ Summa 404 61 10 5
De sakkunniga ha vidare från statens folkskolinspektörer infordrat vissa uppgifter beträffande de lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningssko— lan, som Skolöverstyrelsen jämlikt kungörelsen 1944.- 225 hänvisat till tjänstgöring inom visst inspektionsområde. Sådana uppgifter ha inkommit beträffande 249 lärarinnor.
Deras ålder framgår av följande uppställning.
Födelseår 1890—99 1900—09 1910—19 ej angivet S:a Antal lärarinnor 27 64 157 1 249
Deras tjänstgöringsförhållanden framgå av följande uppställning, vari redovisas dels av inspektören anvisad tjänstgöring, dels deras sammanlagda tjänstgöring.
Antal lärarinnor
Antal timmar Avinspektör anvisadtjänstgöring Total
for ar l:a 2:a Summa t'lafmt-
halvåret halvåret gormg 1440— .......... _ _ _ 7 1332—1439 .......... _ _ _ ' 1260—1331 .......... _ _ 10 14 1188—1259 .......... _ _ 9 14 1080—1187 .......... _ _ 71 76 972—1079 .......... — _ 20 25 900—971 .......... 1 _ 65 60 720—899 .......... 30 15 41 37 540—719 .......... 119 72 19 6 360—539 .......... 79 103 10 4 180—359 .......... 14 41 3 1 1—179 .......... 1 4 _ _ 0 .......... 5 14 1 1 249 249 249 249
Av dessa lärarinnor hade 67 jämväl tjänstgöring vid annan skolform än folk- och fortsättningsskolan. All tjänstgöring har angivits i timmar för år. En veckotimme har därvid ansetts motsvara 36 timmar för år.
Högre skolformer. De sakkunniga ha ansett det 'ara av särskilt intresse att undersöka övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden vid de högre skol- formerna. Uppgifter härom avseende vårterminen 1942 ha inhämtats från rektorerna vid folk- och småskoleseminarier, allmänna och tekniska läro- verk samt högre kommunala skolor. I en del fall torde uppgifterna icke vara fullständiga. Det inkomna materialet torde dock i stora drag giva en bild av dessa lärares tjänstgöringsförhållanden.
I följande tablå ha dessa uppgifter sammanställts. Varje lärare redovisas endast en gång, även om han tjänstgjort vid två eller flera skolor. Såsom hans huvudtjänst upptages den tjänst, där läraren har det största timtalet, eller där han har ordinarie anställning. Har läraren det största timtalet vid annan än nu ifrågavarande skolformer redovisas dock såsom huvudtjänst hans tjänstgöring vid någon av sistnämnda skolformer. Tjänstgöring, som uppehålles av ämneslärare samt lärare i praktiska läroämnen och yrkes- ämnena, redovisas icke. Däremot har tjänstgöring, som uppehåiies av folk- och småskollärare, medtagits. Dessa lärare ha i regel tjänstgöring & mindre än åtta veckotimmar.
[O
. Anställningens art 5 huvudtjänsten
ordinarie .................... extra ordinarie .............. övriga ......................
Summa huvudtjänsler ..........
därav folk- eller småskollärare. .
. Antal huvudtj änster ålägst 40 veckot.
35—39 »
30—34 » Summa huvudtjänster
å minst 30 veckotimmar ......
15—29 veckotimmar ..........
8—14 » .......... 1— 7 » .......... Summa 2 ......................
. Lärarnas sammanlagda undervis-
ning i olika skolor och övnings- ämnen
lägst 40 veckotimmar .......... 35—39 »
30 _ 34 » .......... Summa lärare med tjänstgöring
minst 30 veckotimmar ........
15—29 veckotimmar ..........
8—14 » .......... 1— 7 » .......... Summa 3 ......................
. Antal övningslärare (ej folk- och
småskollärare) med tjänstgöring
a) vid mer än en skola ........
b) vid folkskolan ............
e) å mer än en ort ............
d) även i teckning ............ » i musik .............. » i gymnastik .......... » i manlig slijd ........ » i kvinnlig slöjd ........ » i hushållsgöromål
Summa 4 d ................ ..
Antal lärare
Kvinn- Hus 1 slöjd mål
149 101 151 8 79 44 532 42 10 67 1 34 15 169 128 168 194 119 132 112 953 319 279 1.12 128 245 171 1 554 20 48 19 34 5 — 126 — — — — — 1 1 — 1 12 _ — 2 15 67 12 70 7 19 15 190 67 13 82 7 19 18 206 136 86 158 14 72 56 522 89 82 123 29 83 38 444 27 98 49 78 71 59 382 319 279 412 128 245 171 1 554 18 3 9 15 2 2 49 22 7 28 11 9 11 86 70 18 81 22 47 36 274 110 28 116 48 59 49 409 140 98 175 19 99 83 61.4 . 46 64 82 14 53 27 286 23 89 39 47 35 12 245 319 279 412 128 245 171 1 554 114 62 118 62 94 98 548 6 14 33 45 61 47 206 32 17 6 2 7 10 74 — 1 2 — 8 — 11 2 — 2 1 _ — 5 21 — 1 —— _ —— 22 33 — 5 — — 10 48 — — — — 4 _ 4 56 1 10 1 12 10 90
Av tablån framgår bland annat följande. Vid folk- och smäskolesemina- rier, allmänna och tekniska läroverk samt högre kommunala skolor tjänst- gjorde vårterminen 1942 1 554 övningslärare. Av dessa voro 126 folk- eller småskollärare, vilka i särskilt stor utsträckning handhade undervisningen i musik [48 av 279 lärare). Av övningslärarna torde dock ett flertal, särskilt vid kommunala mellanskolor och högre folkskolor, icke ha föreskriven fackutbildning.
Endast 532 lärare hade ordinarie anställning, varav-149 i teckning, 101 i musik och 151 i gymnastik med lek och idrott, varjämte 169 lärare voro extra ordinarie, medan icke mindre än 853 lärare saknade pensionsberätti- gande anställning. I sistnämnda tai ingå dock 126 folk- eller småskollärare. Det är att märka, att ett stort antal av de ordinarie och extra ordinarie tjän- sterna omfattade relativt låga timtal.
Av de redovisade 1 554 lärarna hade endast 206 minst 30 veckotimmar å sina huvudtjänster, medan den sammanlagda tjänstgöringen vid olika sko- lor och i olika övningsämnen uppgick till nämnda timtal för 409 lärare. Ett timtal av 15—29 veckotimmar förekom å 522 huvudtjänster, medan 614 lärares sammanlagda tjänstgöring låg inom denna intervall. Timtal lägre än 15 veckotimmar hade 826 huvudtjänster. Om hänsyn togs till lärarnas sammanlagda tjänstgöring, hade endast 531 lärare ett så lågt timtal, därav 126 folk- och småskollärare.
Vid mer än en skola tjänstgjorde 548 övningslärare. Av dessa tjänstgjorde 206 vid folkskola. Tjänstgöring å olika orter hade 74 lärare, varav 32 i teckning. Kombinerad undervisning i olika övningsämnen förekom icke i någon större omfattning. De vanligaste kombinationerna voro teckning- kvinnlig slöjd (33 + 8), teckning-manlig slöjd (21) och kvinnlig slöjd-hus- hållsgöromål (10 + 4).
Kap. 4.
Allmänna synpunkter.
Frågan om övningslärarnas anställnings- och löneförhållanden innesluter en rad mycket svårlösta problem. I den svenska skolan, och särskilt i de högre skolformerna, går gränsen skarp mellan de s. k. övningsämnena och s. k. läroämnen, och lika markerad är skiljelinjen mellan >>övningslärare» och >>ämneslärare». Icke heller ha de olika övningsämnena mycket gemen- sam-t sinsemellan utom den sammanfattande benämningen. De speciella öv- ningslärarna ha, på några undantag när, helt skild utbildning, och vid de allmänna läroverken är det för närvarande lika omöjligt att till en enhetlig tjänst förena undervisning i två övningsämnen som det är omöjligt att för- ena övningsämne och' läroämne. Dessa skarpa gränsdragningar ha i åtskil- liga avseenden haft ogynnsamma verkningar. De ha bidragit till att öv— ningsämnena ännu icke kommit att i skolan få en sådan ställning och värde- ? sättning, som motsvarar deras betydelse för ungdomens fostran, och de ha lagt hinder i vägen för en mer rättvis värdering de olika övningsämnena ,k emellan. Icke minst ha de haft ödesdigra följder för övningslärarnas anställ— ningsförhållanden.
Åtskilliga tecken tyda på att övningsämnena komma att spela en viktigare roll och röna större uppskattning i framtidens skola än hittills. För att und- vika skenet av deras mindervärdighet i förhållande till övriga ämnen har också föreslagits, att själva termen övningsämne skall slopas. De sakkun- niga vilja uttala sin anslutning till strävanden i demia riktning men ha dock ! ansett, att frågorna därom i stort sett ligga utanför de sakkunnigas upp- ? drag. Därjämte förutsätta de sakkunniga, att dessa frågor komma att bliva föremål för en ingående behandling av 1946 års skolkommission, speciellt av den delegation inom kommissionen, som fått i uppgift att framlägga för- ; slag till en efter den förestående omvandlingen av skolväsendet anpassad lärarutbildning. De sakkunniga ha sålunda i sina egna utredningar och för- slag utgått från nuvarande förhållanden rörande övningsämnenas ställning i skolorganisationen, även om de sakkunniga varit väl medvetna om att en fullt tillfredsställande lösning av vissa med en lönereglering för övningslä- rarna sammanhängande problem icke kan vinnas med de förutsättningar, som nu äro för handen. De sakkunniga ha också av praktiska skäl bibehål- lit benämningen övningslärare. Övningsämnenas särställning i olika avseen-
den motiverar nämligen vissa för dessa lärare fördelaktiga specialbestäm- melser, och då är ett sammanfattande namn för dem oundgängligt.
Vid statliga och högre kommunala skolor äro övningslärarna visserligen liksom övriga befattningshavare placerade i viss lönegrad, men i motsats till ämneslärarna äro de icke ens som ordinarie tillförsäkrade den lönein— komst, som eljest enligt gällande författningar följer med lönegradsplace- ringen. Lönen utgår nämligen i förhållande till det antal veckotimmar de tjänstgöra, och detta antal kan på grund av organisatoriska förhållanden växla avsevärt från det ena året till det andra. Endast de större skolorna kunna erbjuda tillräckligt många veckotimmar för en heltidstjänst och detta blott i vissa övningsämnen. I många fall motsvarar tjänstgöringen icke ens en halvtidstjänst. Flertalet övningslärare komma sålunda icke upp till den lön å tjänsten, som utgår vid full tjänstgöring. För att erhålla en. skälig in— komst måste därför många lärare söka anställning vid flera skolor eller skaffa sig annat arbete vid sidan av lärarbefattningen. Då tjänstgöringen är förlagd till två eller flera skolor, varierar vanligen anställningens art vid de olika skolorna. Läraren kan t. ex. vara ordinarie — med lågt timtal *- vid en skola och extra lärare eller timlärare vid en annan. I många fall har läraren endast anställning som timlärare vid en eller flera skolor. Vid folk- skolorna är övningslärarnas belägenhet bättre i det avseendet, att de, i den mån deras tjänster där äro pensionsreglerade, ha tjänstgöringens omfatt- ning fastställd, men å andra sidan äro icke dera-s löne- och anställningsvill- kor generellt reglerade. _
En väsentlig del av övningslärarkåren har alltså fått nöja sig med myc— ket blygsamma inkomster. Å andra sidan ha de övningslärare, som vid de högre skolformerna lyckats erhålla ordinarie anställning med 30 eller flera veckotimmar, fått en relativt god löneställnzing. Skillnaden i löneförmåner är bland övningslärarna större än inom övriga lärargrupper. Angeläget är, att denna olikhet i möjligaste mån blir utjämnad.
På grund av ovan påpekade omständigheter blir en reglering av övnings- lärarnas löne- och anställningsförhållanden i första hand ett organisations— problem, mindre en fråga om placering i viss lönegrad. Det gäller att orga- nisera betydligt flera tjänster, som giva vederbörande innehavare full syssel— sättning samt därmed full försörjning och bättre pensi—onsförmåner.
De sakkunniga vilja i detta syfte förorda följande åtgärder:
1. Tjänstgöring vid två eller flera skolor bör kunna förenas till en tjänst. I större och medelstora städer har det statliga och statsunderstödda högre kommunala undervisningsväsendet en sådan omfattning, att tillräckliga arbetsuppgifter finnas för ett antal lärare i varje övningsämne. På mindre orter med endast en eller ett par högre skolor är det givetvis värre att orga— nisera tjänster av tillfredsställande omfattning, men i många fall kunna
tjänster erhållas genom kombination av tjänstgöring å närbelägna orter. Det bör dock framhållas, att en sådan anordning kan vara förenad med större eller mindre schematekniska svårigheter och att det för en skola är en olägenhet att vissa tider icke kunna disponera en lärare _ problemet ställer sig dock något olika för olika övningsämnen. Också för lärarna måste det nästan alltid bli besvärande med en uppdelning av tjänstgöringen på flera skolor, särskilt om dessa ligga på större avstånd från varandra och den kombinerade tjänstgöringen medför tidsödande resor och längre uppehåll utanför bostadsorten. Kombinationer böra därför förekomma, endast då de icke medföra större olägenheter för skolorna eller ställa sig alltför betung- ande för de enskilda lärarna.
Nu angivna åtgärd har den förmånen, att den kan genomföras redan i samband med löneregleringens ikraftträdande. Åtminstone tills vidare kom- mer den därför att vara den mest effektiva.
2 ch'instgöring i två övningsämnen bör kunna förenas till en tjänst. Möjligheterna till dylik förening äro beroende av lärarnas utbildning. Endast i kombinationen hushållsgöromål-kvilmlig slöjd finns för närvaran- de gemensam utbildning (en av linjerna vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala). Därjämte kunna eleverna vid teckningslärarinstitutet vid konst— fackskolan, om de så önska, utbilda sig till lärare i manlig slöjd, och en motsvarande utbildning i kvinnlig slöjd vid teckningslärarinstitutet har ock- så ifrågasatts. I framtiden borde en sådan dubbel utbildning kunna vinna större utbredning, även om man icke, bl. a. på grund av att övningsämnena delvis kräva en ganska utpräglad specialbegävning, kan räkna med att öv- ningslärarna på samma sätt som ämneslärarna regelmässigt skola förvärva kompetens i mer än ett ämne. Att närmare ingå på detta problem torde falla utanför de sakkunnigas egentliga uppdrag. De sakkunniga vilja emellertid föreslå, att tjänster i mer än ett övningsämne inrättas redan nu, ordinarie tjänster dock endast i kombinationerna teckning och man- lig slöjd, teckning och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. Särskilt å mindre orter, där övningslärarnas tjänstgöring icke kan ordnas tillfredsställande på annat sätt,. böra dylika kombinationer vara av värde.
3. Tjänstgöring :" övningsämnc och :" läroämnen bör kunna förenas till en tjänst. Ur olika synpunkter skulle det ofta vara till fördel för både lärare och lärjungar, om en lärare undervisade i såväl läroämnen som övningsämnen. Uttalanden till förmån härför ha flerstädes gjorts av Skolöverstyrelsen och av sakkunnigkommittéer. Bland annat har föreslagits, att kompetens i visst övningsämne skulle kunna ersätta akademiskt examensämn-e i filosofisk ämbetsexamen. Man borde också kunna ifrågasätta, om icke redan utbildade övningslärare — i den mån de vore berättigade att inskrivas vid universitet
och högskola — kunde medgivas att avlägga filosofisk ämbetsexamen i ett eller flera skolämnen, på samma sätt som teologie kandidater för närvaran- de kunna undergå s. k. särskild prövning i vissa till filosofiska fakulteten hörande ämnen efter fordringarna för filosofisk ämbetsexamen. En på detta sätt vunnen lärarbehörighet i ett eller flera läroämnen skulle icke oväsentligt utvidga möjligheterna för övningslänarna att erhålla mer om- fattande tjänstgöring. Dessa frågor komma emellertid icke att. här tagas upp till övervägande, alldenstund de sakkunniga ha anledning förmoda, att de i annan ordning bliva föremål för utredning.
4. Skolundervisnlng [ musik och tjänstgöring som kyrkomusiker böra kunna förenas till en tjänst. De sakkunniga ansluta sig i detta hänseende i stort sett till av 1942 års 3 kyrkomusikerutredning framlagda synpunkter och förslag. Demia fråga behandlas närmare å s. 196—201.
Av de sakkunniga verkställda utredningar visa, att genom kombination av tjänstgöring vid olika skolor och i viss mån även i olika övningsämnen ; ett så stort antal tjänster med full tjänstgöring (heltidstjänster) skulle kun- na komma till stånd, att övningslärarna regelbundet —— där icke familje- förhållanden eller andra skäl avhölle dem från att byta tjänstgöringsort _ efter en icke alltför lång tjänstetid kunde erhålla en sådan tjänst.
Såsom orsak till de ofta mycket otillfredsställande avlöningsförmånerna för övningslärarna ha de sakkunniga ovan angivit vissa brister i anställl ningsförhållandena. Däremot kan man knappast finna övningslärarnas pla- cering i lönegrad —- där sådan förekommer _ särskilt låg. Tvärtom har den i en del fall förefallit de sakkunniga påfallande hög i förhållande till vissa andra länargrupper och till statligt och kommunalt anställda befatt- ningshavare i övrigt. Det torde också kunna ifrågasättas, om icke vid den tidigare behandlingen av övningslärarnas lönefråga förelegat ett orsakssam- manhang mellan lönegradsplaeeringen och det låga timtalet ä flertalet tjänster. Då det icke varit organisatoriskt möjligt att i regel låta nämnda
, lärare få heltidstjänster, har det måhända ansetts lämpligt med en Viss kompensation i form av relativt hög lönegradsplacering. Under alla om— ständigheter är den vid de statliga skolorna gällande s. k. treprocentregeln ett uttryck för en sådan tankegång.
De sakkunniga ha fattat sitt uppdrag så, att de borde utarbeta förslag i syfte att bereda övningslärarna en säkrare och genom möjligheten till mer omfattande tjänstgöring i det stora hela bättre ekonomisk ställning. Detta synes kunna ske framför allt genom ovannämnda organisatoriska åtgärder. I förhållande därtill har själva lönegradsplaceringen synts vara av sekundär betydelse. De sakkunniga ha icke heller ansett sig strängt bundna av tidi- gare lönegradsplacering. I vissa fall, där denna synts otillräckligt motive-
rad, komma de sakkunniga att föreslå ändring. Beträffande ordinarie lärare ha de sakkunniga också föreslagit en något mer differentierad löneskala än den, som nu förekommer, medan de å andra sidan minskat avståndet mellan ordinarie och extra ordinarie lärare. För en del befattningar ha dessa förändringar kommit att medföra viss lönesänkning eller mistning av vissa förmåner. Att detta icke får tolkas som någon undervärdering av övningsämnenas betydelse torde framgå av vad ovan anförts. Det torde i övrigt vara alldeles ofrånkomligt, att vid en så genomgripande omreglering som den här föreslagna, där hela övningslärarkåren med dess nu ytterst skiftande förhållanden innefattas och där sålunda en mångfald olika syn- punkter måste beaktas och avvägas mot varandra, de sakkunniga stund- om varit nödsakade att föreslå lösningar, som sedda från ett enda håll icke alltid kunnat framstå helt oanfäktbara. De sakkunniga äro emellertid över- tygade om, att de reducer'mgar, som enligt de sakkunnigas mening i en del fall icke kunnat undvikas, mer än väl kompenseras av de förbättringar, som i andra avseenden föreslagits för samma kategorier av övningslärare.
De sakkunnigas förslag om lönereglering ansluter sig till det statliga lö- nesystemet. Icke oväsentliga avvikelser ha dock visat sig nödvändiga på grund av övningslärarnas speciella tjänstgöringsförhållanden.
Kap. 5. Löneregleringens omfattning.
Skolformer. Det övervägande antalet övningslärare äro anställda vid all- männa läroverk, högre kommunala skolor, folkskolor och fortsättningssko- lor. I de för de sakkunniga meddelade direktiven förutsättes, att dess-a skol- i . former skulle ingå i löneregleringen. Enligt direktiven bor-de under utred- ' ningsarbetets fortgång klarläggas, i vad mån regleringen även skulle omfatta andra skolformer. Den 24 juli 1942 har Kungl. Maj:t sedermera an- befallt de sakkunniga att jämväl taga under övervägande, vad 1942 års riksdag i skrivelse nr 444 anfört angående anställnings- och avlöningsför- hållanden för övningslärarna vid folkhögskolor.
I anslutning till vad de sakkunniga anfört under Allmänna synpunkter hål- la de sakkunniga före, att en väsentlig förutsättning för förbättrandet av öv- ningslärarnas ställning är, att tjänstgöring vid olika skolor förenas till en- hetliga tjänster. För att dylika kombinationer skola komma till stånd kräves dock i regel, att skolformerna sinsemellan icke förete alltför stora olikheter ifråga om bl. a. läsårets längd, ferietid och lärarnas arbetsförhållanden i övrigt. Möjligheterna för genomförande av en enhetlig reglering av öv- ningslärarnas löne- och anställningsförhållanden bli därför i viss mån bc— gränsade.
Av de i direktiven angivna skolformerna ha allmänna läroverk, högre kommunala skolor och folkskolor undervisningen anordnad på i stort sell likartat sätt. Av de sakkunnigas undersökningar framgår, att i teck- ning, musik och gymnastik med lek och idrott ett betydande antal tjänster kunna organiseras genom att tjänstgöring för lärare vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor kombineras. I manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål äter äro möjligheterna att organisera tjänster med undervisning enbart vid dessa skolformer ej lika stora. Däremot kunna ett större antal sådan-a tjänster komma till stånd genom kombinationer mellan folkskolor och nämnda högre skolformer.
Folkskolans övningslärare ha ännu icke varit föremål för någon allmän statlig lönereglering. De av skoldistrikten beslutade anställnings- och av- löningsvillkoren äro ofta ogynnsamma för övningslärarna, varför en löne- reglering för dem är särskilt påkallad. Emellertid utgår nu icke statsbidrag till folkskolans facklärare i teckning, musik och gymnastik med lek oclt idrott. För undervisningen i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöro—
mål ha såsom villkor för statsbidrag fastställts vissa minimiarvoden, vilka helt täckas av statsbidraget. Dessa arvoden äro emellertid ganska låga. Beträffande folkskolan är vidare att märka, att det ankommer på beslut av skoldistrikten, huruvida undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål över huvud taget skall meddelas. Dessutom äga distrik- ten avgöra, i vad mån imdervisningen i övningsämnen utom hushållsgöro- mål skall fullgöras av facklärare eller av folk- och småskollärare. De sak- kunniga vilja icke ifrågasätta någon ändring i dessa hänseenden i arman män, än att statsbidrag under vissa förutsättningar bör kunna utgå till samtliga övningslärare i folkskolan och täcka en väsentlig del av avlöning- en. Till denn-a fråga återkomma de sakkunniga i kapitlet Statsbidrag. I övrigt bör regleringen vid folkskolan endast gälla de övningslärare, för vilka statsbidrag utgår. Distrikten böra emellertid vara oförhindrade att anställa lärare på andra villkor, därest statsbidrag ej sökes till lärarnas avlöning. "
Beträffande andra skolformer, som böra ingå i den föreslagna enhetliga löneregleringen för övningslärare, få de sakkunniga anföra följande.
I 55 5 9 mom. civila avlöningsreglementet och 52 % 4 mom. civila icke- ordinariereglementet finnas ett flertal särbestämmelser beträffande statligt anställda övningslärare. Dessa bestämmelser avse utom allmänna läroverk även statens skolköksseminarium och hushållsskola, folk- och småskolese- minarier, läroanstalter för blinda och dövstumma, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte och högre tekniska läroverk. Vid statens skolköks- seminarium och hushållsskola utbildas eleverna till facklärare i hushålls- göromäl, varför lärarinnorna i detta ämne icke kunna anses vara övnings— lärare i egentlig mening. I lärarinnornas tjänstgöringsskyldighet ingår övningsundervisning vid statens normalskola, och kombinationer 'med andra skolor kumia här i vissa fall vara önskvärda. Vid läroanstalterna för blinda och dövstumma ställas i viss mån speciella krav på övningslä- rarna. Olikheterna äro dock icke av större betydelse. Vid de högre tek- .. niska läroverken, som numera stå under inseende av överstyrelsen för yr-
kesutbildning, förekommer endast gymnastik som obligatoriskt övnings- ämne och i undantagsfall musik som frivilligt ämne. Kombinationer mel-
' lan dessa läroverk och andra skolor äro önskvärda.
För de i föregående stycke omnämnda skolformerna gälla alltså redan
* nu enhetliga bestämmelser. Undervisningens art och kraven på lärarnas
utbildning äro i stort sett desamma. Lästiderna äro visserligen något av- vikande från de allmänna läroverkens — vid statens skolköksseminarium omfattar läsåret 36 veckor och vid de högre tekniska läroverken 40 veckor gentemot läroverkens 38 veckor, frånsett tid för inträdes- och flyttnings— prövningar — men olikheterna äro enligt de sakkunnigas mening icke större, än att enhetliga bestämmelser alltjämt böra kunna tillämpas å dem.
De sakkunniga föreslå därför, att dessa skolformer skola ingå i löneregle— ringen.
Bland andra kommunala skolor än högre kommunal skola och folkskola ha de kommunala gymnasierna undervisningen anordnad på i stort sett samma sätt som de hittills berörda skolformerna. Kommunala gymnasier äro anknutna till realskolor, och realskolans övningslä1 are undervisa regel- mässigt även i det kommunala gymnasiet. Statsbidrag utgår emellertid icke till lärarnas avlöning vid de kommunala gymnasterna. Därest statsbidrag skall utgå, bör det avse både ämneslärare och övningslärare. Frågan härom kan emellertid knappast prövas i detta sammanhang. På grund härav kunna de sakkunniga icke förorda, att de kommunala gymnasierna förl närvarande skola ingå i löneregleringen.
Beträffande enskilda skolor ha de statsunderstödda privatläroverken un- dervisningen anordnad på liknande sätt som hittills berörda skolformer. Utredning pågår om en lönereglering för lärarna vid dessa skolor. Innan denna slutförts, synes böra anstå med lönereglering för övningslärarna en— ligt del lönesystem, som av de sakkunniga föreslås.
?
Av skolformer med mera speciella tjänstgöringsförhållanden märkes sär- , skillt fortsättningsskolan. Den är vanligen och särskilt på landsbygden kon- centrerad till kortare kurser om 6—8 veckor med undervisning 5 timmar varje vardag Enligt 1940 års skolutrednings förslag skulle den efter en övergångsperiod på 12 år ersättas av andra skolformer. I manlig och kvinn- ; lig slöjd samt hushållsgöromål undervisa emellertid samma lärare oftai både vid distriktets folkskola och fortsättningsskola. Från olika håll harl också framhållits angelägenheten av att fortsättningsskolans övningslärare snarast bliva föremål för en lönereglering, då deras nuvarande anställ- ningsförhållanden äro osäkra och många lärare närma sig pensionsåldernl utan att ha haft möjlighet att på sina knappa löner trygga sin ålderdom. De sakkunniga ha med hänsyn härtill ansett sig böra föreslå lönereglering även för fortsättningsskolans övningslärare. Denna måste emellertid i flera avseenden genom särbestämmelser avvika från löneregleringen i övrigt.
De statsunderstödda folkhögskolorna intaga i flera avseenden en särställ- ning i förhållande till förut berörda skolformer. Arbetet vid dessa skolor bedrives under sommar- och vinterkurser. Läsåret sammanfaller sålunda- icke med läsåret vid andra skolformer, och även av andra orsaker kunna tjänstgöringskombinationer med andra skolor endast i begränsad omfatt- .» ning komma till stånd. Med hänsyn härtill och till lärarnas vid folkhögsko- ? lorn'a delvis speciella tjänstgöringsfö1hållanden anse de sakkunniga, att dessa övningslärares löner böra bliva föremål för en särskild lönereglering. Det vore önskvärt, om därvid ämnes och övningslärarnas anställningsför- hållanden kunde regleras samtidigt.
Övningslärare förekomma även vid andra statliga eller statsunderstödda skolformer än de hittills nämnda. De sakkunniga anse dock, att viss för— siktighet bör iakttagas med deras inordnande under reglementet och stad- gan för övningslärare. I de sakkunnigas förslag ingå nämligen åtskilliga tidigare ej tillämpade bestämmelser rörande administrativa och lönetek- niska förhållanden. Innan närmare erfarenhet vunnits härav, bör enligt de sakkunnigas mening löneregleringen endast avse skolformer, där verk- ningarna kunna någorlunda överblickas'. Sedermera bör det ej möta hinder att, om så skulle visa sig möjligt och lämpligt, låta löneregleringen omfatta även andra skolformer än de nu föreslagna.
Det förekommer emellertid i stor utsträckning, att lärare, anställd inom skolform, för vilken löneregleringen avses gälla, tillika tjänstgör vid skol— 1 form, som icke föreslagits ingå i denna. De sakkunniga ha ansett sig böra ) öppna lönetekniska möjligheter för att tjänstgöringen vid sistnämnda skol— i former skall kunna inräknas i lärarens tjänst. Frågan härom behandlas | under kapitlet Tjänstgöring vid olika skolor.
Beträffande de centrala verkstadsskolorna har svenska gymnastiklärar- sällskapet i skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 juni 1941 hemställt, att gym- nastiklärarna vid dessa skolor måtte inordnas under de förslag till lönereg- lering, som vore att vänta från 1941 års lärarlönesakkurmiga. Skrivelsen har remitterats till de sakkunniga. I anledning härav få de sakkunniga framhålla, att arbetsåret vid denna skolform omfattar omkring 46 veckor, medan läsåret vid de skolformer, som skulle bliva föremål för en enhetlig lönereglering, i regel omfattar endast cirka 39 veckor. På grund härav kunna de sakkunniga icke förorda, att denna skolform ingår i löneregle— ringen. Däremot bör det öppnas möjlighet för gymnastiklärare, anställd vid skolform, som omfattas av löneregleringen, att i sin tjänst få inräkna även tjänstgöring vid central verkstadsskola. Tjänstgöringen å tjänsten bör ' dock i sådant fall avse endast 40 veckor av arbetsåret. För återstående sex & veckor, vilka böra anses infalla under ferietid, bör timlärararvode utgå.
Vidare har Kungl. Maj:t den 8 november 1946 i anledning av underdånig ' framställning från styrelsen för allmänna svenska föreningen för vården i 'om sinnesslöa och fallandesjuka uppdragit åt de sakkunniga att verkställa i utredning och avgiva förslag i fråga om dels reglering av anställnings- och , avlöningsförhållandena för vissa lärargrupper vid statsunderstödda sinnes- slöskolor och för lärare vid fristående arbetshem, dels ock statsbidrag till avlöning åt sådana lärare, som komma att omfattas av regleringsförslaget. De sakkunniga komma senare att i ett särskilt betänkande framlägga för- slag till lönereglering för ifrågavarande lärare.
De sakkunniga föreslå alltså lönereglering för
folk— och småskoleseminarierna, statens skolköksseminarium och hushållsskola, de allmänna läroverken, läroanstalterna för blinda och för dövstumma ävensom vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, de högre tekniska läroverken, de högre kommunala skolorna, folkskolan samt, med vissa specialbestämmelser, fortsättningsskolan.
Ämnen. De vanligaste övningsämnena äro teckning, vä-lskrivning, musik. gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hushålls- ! göromål. Dessa ämnen böra givetvis ingå i löneregleringen.
Med musik bör jämställas sång i folkskolan samt sång och pianostäm- ning vid läroanstalt för blinda.
Barnavård och ekonomilära förekomma vid kommunala flickskolor ? och vissa andra skolformer. De sakkunniga anse, att ekonomilära i den i mån, som undervisningen däri omhänderhaves av lärarinna i hushå'llsgöro- ' mål, bör ingå i löneregleringen. I mindre utsträckning handhaves undervis- ningen i barnavård av lärarinnor i hushållsgöromål. De sakkunniga förorda därför, att undervisning i barnavård bör kunna inräknas i den med tjänst i hushållsgöromål förenade tjänstgöringen.
De sakkunniga ha icke ansett tillräckliga skäl föreligga för att låta äm- nena pappslöjd och kindergartenarbete ingå i löneregleringen.
Trädgårdsskötsel, som nu förekommer endast vid folk- och småskolese- i minarierna, kräver speciella tjänstgöringsförhållanden. Bland annat ha i lärarna i detta änme att svara för seminarieträdgårdens skötsel och ekono- ! miska förvaltning. De åtnjuta vidare semester i stället för ferier. De sak— ' kunniga föreslå därför, att trädgårdsskötsel icke bör ingå i löneregleringen.
De sakkunniga föreslå alltså, att löneregleringen skall avse övnings- lärare i
teckning och välskrivning, musik, sång vid folkskolan samt sång och pianostämning vid läroanstalt för blinda,
gymnastik med lek och idrott, manlig slöjd, - |
kvinnlig slöjd samt * hushållsgöromål, i vilket ämne även ekonomilära och barnavård bör kunna inräknas, om undervisningen omhänderhaves av lärarinna i hus- hållsgöromål.
Tjänster. Stundom kan det möta svårigheter att avgränsa övningslärare från vissa andra kategorier av lärare.
De sakkunniga anse, att löneregleringen i princip bör begränsas till be- l'atlningshavare, i vilkas tjänsteåligganden i huvudsak endast undervisning och därmed förenade arbetsuppgifter ingå. Denna synpunkt har särskild betydelse för vissa lärarkategorier vid läroanstalterna för blinda och döv- stumma. Såsom framgår av redogörelsen i kapitlet Gällande bestämmelser, kunna lärarna vid dessa anstalter i regel knappast anses vara övningslärare i egentlig mening utan snarare betecknas som arbetslärare. Även andra lärare i övningsämnen vid dessa läroanstalter kunna i ganska stor utsträck- ning åläggas arbetsuppgifter vid sidan av undervisningen. Tjänstgörings- skyldigheten kan sålunda förete så stora avvikelser från övningslärarnas i allmänhet, att en förändring därav till större överensstämmelse med andra (Wuingslärare skulle kunna påverka berörda skolors hela organisation. Där sådana förhållanden föreligga, böra tjänsterna åtminstone icke tills vidare ingå i löneregleringen. Att i författning avgränsa, vilka tjänster vid berörda läroanstalter, som böra anses vara övningslärartjänster, möter emellertid vissa svårigheter. Med hänsyn härtill förorda det sakkunniga, att beträffande dessa läroanstalter i varje särskilt fall bör prövas, om tjänsten skall anses vara övningslärartjänst eller icke. Denna fråga bör prövas av Kungl. Maj:t och riksdagen i samband med inrättande av ordinarie tjänster och av skolöverstyrelsen beträffande icke-ordinarie tjänster.
Vid de högre kommunala skolorna ha lärare i praktiska läroämnen och yrkesänm'en genom 1942 års lönereglering jämställts med lärare i teoretiska ämnen.'Kvim11ig slöjd och hushållsgöromål samt i en del fall manlig slöjd äro emellertid såsom praktiska läroämnen och yrkesämnen så lika motsva- rande övningsämnen, att de sakkunniga ansett, att lärare i praktiska läro- ämnen och yrkesämnen böra vara skyldiga att å sina tjänster undervisa i motsvarande övningsämnen, liksom det bör åligga övningslärare att under- visa i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. Beträffande öv- ningslärarna bör dock i regel fordras, att de ha erforderlig kompetens för sådan undervisning.
Kap. 6.
Undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring.
Enligt principen i de sakkunnigas förslag till reglering av övningslärarnas
an-ställnings- och tjänstgöringsförhållanden böra övningslärartjänsterna —— 1 i den mån så är möjligt — liksom andra lärartjänster och befattningar i allmänhet vara heltidstjänster. Detta fordrar, att undervisningsskyldigheten å övningslärartjänster regleras på helt annat sätt än som hittills skett. Av grundläggande betydelse blir då frågan om det antal veckotimmar, som skall anses motsvara full tjänstgöring och för vilket de i löneplanen angivna !
beloppen skola utgå. Härav beror, huru många tjänster med full tjänst- göring som kunna inrättas, och även i viss mån, huru anställningsvillkoren böra utformas, bland annat lönegradsplaceringen.
Inledningsvis vilja de sakkunniga påpeka, att de skolformer, som skola omfattas av den gemensamma löneregleringen, förete vissa olikheter be— träffande den årliga lästiden och undervisningstimmarnas längd. (Jfr bi— laga 1 och Gällande bestämmelser.)
Den årliga lästiden är vid flertalet av ifrågavarande skolformer 38—39 veckor. En kortare lästid förekommer endast i undantagsfall, nämligen vid statens skolköksseminarium, där emellertid det synnerligen krävande och kvalificerade arbetet särskilt för lärarinnorna i hushållsgöromål samt ar— bete med inventering efter läsårets slut 111. m. bör kunna uppväga det kortare läsåret, ävensom vid ett fåtal folkskolor och högre" folkskolor. Längre läsår ha de tekniska fackskolorna (40 veckor). Dessa varia— tioner äro enligt de sakkunnigas mening så pass obetydliga, att de icke böra föranleda några särbestämmelser i fråga om undervisningsskyldigheten. Vid fortsättningsskolorna däremot råda speciella förhållanden. Undervis— ningen där är vanligen koncentrerad till kortare kurser, i regel 6 a 8 veckor. Detta nödvändiggör specialbestämmelser om evalvering av kurserna till del av normalt läsår.
Från olikheterna i fråga om undervisningstimmarnas längd torde man kunna helt bortse. I regel skall undervisningstimme omfatta 45 minuter, i vissa fall 40 minuter (den tredje och därpå följande timmar på morgonen
i &
och efter frukostrasten vid allmänna läroverk och högre kommunala sko— lor) och i några fall 50 minuter (de högre tekniska läroverken).
Större växlingar förekomma endast i ämnet hushållsgöromål. Undervis- ningen löper här i allmänhet i en följd utan raster. Vid folkskolan räknas 60 minuter som en undervisningstimme i hushållsgöromål. Vid läroverken och de högre kommunala skolorna har icke någon bestämd praxis utfor- mats. Vanligen omfattar en dags undervisning utöver de egentliga lektions- tiderna om 45 eller 40 minuter även viss tid motsvarande rasterna, men det förekommer stundom, att undervisningen begränsas till den tid, som betingas av antalet lektioner. De sakkunniga finna denna olikhet mindre tillfredsställande. Det förhållandet, att undervisningen i hushållsgöromål vanligen ej avbrytes av raster, bör icke kunna åberopas som stöd för en minskning av lärarinnans tjänstgöring med tid, som i andra fall motsvarar rasterna. Andra lärare äro nämligen mer eller mindre sysselsatta under rasterna med iordningställande av undervisningsmateriel före eller efter lektionerna eller med vakttjänstgöring. Till frågan om tmdervisningstidens längd i detta ämne, vilken givetvis bör avgöras från pedagogiska synpunk— ter, anse sig de sakkunniga i övrigt icke behöva taga ställning på annat sätt än att de sakkunniga vilja uttala önskemålet om större likformighet olika skolformer emellan.
Beträffande full tjänstgöring gäller för närvarande för statliga och högre kommunala skolor, att full lön enligt lönepvlanen utgår vid en undervisning av 30 veckotimmar. Detta gäller samtliga övningsämnen. Vid folkskolan variera timtalen å reglerade tjänster betydligt i olika skoldistrikt och äm- nen. I allmänhet håller sig timtalet kring 30, men särskilt i manlig och även kvinnlig slöjd är ett högre timtal vanligt. Ofta ligger undervisningsskyl- digheten här inom en viss intervall. [ En jämförelse med motsvarande ämnes- och klasslärare visar följande.
Vid folkskolan, där klasslärarsystemet vanligen tillämpas, har undervis-
f ningsskyldigheten bestämts till ett visst antal veckotimmar. För folkskol- : lärare är den 30 veckotimmar. I s.k. hjälpklass är dock undervisningsskyl— . (ligheten 4 veckotimmar lägre, och även i övrigt kan nedsättning medgivas under vissa villkor. För adjunkter vid allmänna läroverk och ämneslärare vid skolformer motsvarande realskolan utgör undervisningsskyldigheten 24 ——30 veckotimmar eller i medeltal 27 veckotimmar, varvid dock vid tjänst— göring å gymnasiet, i realskolas eller kommunal mellanskolas högsta klass eller i kommunal flickskolas högsta klasser reduktion av antalet vecko— timmar skall företagas efter vissa normer. Vid de högre skolformerna be- stämmes sålunda undervisningsskyldigheten från fall till fall. Orsaken härtill är delvis, att en lärare av pedagogiska skäl bör åtminstone under några år i följd undervisa samma lärjungar i sina ämnen, vilka icke lta
samma antal veckotimmar i alla klasser. Framför allt betingas emellertid skiftningarna i ämneslärares undervisningsskyldighet av att olika ämnen och olika undervisningsstadier äro olika krävande, bland annat med av— seende på lärarens hemarbete. En lärare med 24 veckotimmars undervis- ning och många skrivlag kan sålunda vara minst lika arbetslyngd som en lärare med 30 veckotimmar utan egentliga skrivlag. Tjänstgöringens om- fattning för olika ämneslärare bestämmes enligt läroverksstadgan av rektor med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet och till den tid, som erfordras för fullgörande av arbetet vid sidan av lektionstimmarna.
Beträffande övningslärarna. föreligga icke samma skäl till variation av den undervisningsskyldighet, som skal-l anses mots 'a'a full tjänstgöring. (iivetvis måste även övningslärarna utföra visst arbete vid sidan av lek- tionstimmarna. För gymnasiets teckningslärare kan såltutda g'anskning av lärjungarnas linearritnin'g bliva ganska tidskrävande. Musiklärarna äro ofta nödsakade att skriva ut noter och duplice*a notskrift och måste allt— emellanät lägga ned tid och arbete på skolkörens eller skolorkesterns med— verkan vid skolfester eller andra framträdanden för offentligheten. För gymnastiklärarnas del tillkommer arbetet med planläggning och övervak- ning av lärjungarnas friluftsverksamhet, och de anlitas därjämte ofta för ledning av frivillig idrottsverksamhet bland skolans clever. Lärarinuor i hushållsgöromäl ha att ombesörja inköp och förvaring av matvaror samt bokföra inkomster och utgifter, och i fortsättningen torde de också komma att i betydande utsträckning tagas i anspråk för den lokala skolmältids— verksamheten — i vilken omfattning detta arbete bör medföra särskild er- sättning, undandrager sig för när 'arande varje bedömande. Lärarinnor i kvinnlig slöjd få ofta svara för inköpet av material, och lärare i manlig slöjd skola ställa i ordning verktyg och hålla slöjdsalens utrustning i gott skick. I det stora hela mäste emellertid övningslärarnas arbete med prepa- rationer betraktas såsom mindre ansträngande än ämneslärarnas, och till dessas skrivningsräitning ha de att uppvisa endast relativt obetydliga mot— svarigheter. Därtill kommer, att deras arbete vid sidan av lektionstimmar- na i regel är tämligen konstant år från år. _
De sakkunniga ha därför stannat för att föreslå, att undervisningsskyldig- heten för övningslärare bestämmes till ett visst antal veckotimmar utan annan variation än den, som i speciella fall kan betingas av särskilda om— ständigheter. Enligt de sakkunnigas mening finnes sålunda icke tillräcklig anledning till reduktion av timtalet vid undervisning å högre åldersstadium. såsom förhållandet är beträffande ämneslärarna. I stället bör hänsyn till det mer krävande arbetet å högstadiet tagas vid lönegradsplacering av öv- ningslärarna vid olika skolformer. Icke heller synes det de sakkunniga ändamålsenligt att differentiera undervisningsskyldigheten efter de olika övningsämnen-a. Visserligen skulle vissa motiv härför kunna anföras,
bland annat att för närvarande timtalet å reglerade tjänster i manlig slöjd vid folkskola i många fall är högre än i andra övningsämnen. En differen— tiering i detta avseende skulle emellertid medföra avsevärda organisatoriska svårigheter, och såsom nedan kommer att påpekas, blir en viss begränsning av undervisningsskyldigheten, särskilt vid tjänstgöring vid mer än en skola, nödvändig av schematekniska skäl. De sakkunniga finna därför, att de olika fordringarna på lärarna i olika övningsämnen icke böra föranleda någon differentierad undervisningsskyldighet utan i stället böra tagas i beaktande vid lönegradsplaceringen. I manlig slöjdlärares åligganden bör dock ingå att verkställa erforderliga reparationer å inventarier och att hålla verktyg i gott stånd.
Vid bestämmandet av det antal veckotimmar, som undervisningsskyldig— heten å heltidstjänst skall omfatta, har man en given utgångspunkt däri, att för närvarande lön enligt löneplanen vid de högre skolformerna skall utgå & vid 30 veckotimmars undervisning. Till samma timtal är ju också folk- skollärarnas undervisningsskyldighet fixerad, och vidare utgör 30 vecko- timmar den övre gränsen för ämneslärarnas ä realskolestadiet undervis- ningsskyldighet. De sakkunniga ha dock övervägt, om icke —— med hänsyn till att övningslärarnas arbete vid sidan av lektionerna i regel måste anses mindre tidskrävande än ämneslärarnas och folkskollärarnas — full tjänst- göring för övningslärare lämpligen borde fastställas till ett något högre timtal. Betydande olägenheter skulle emellertid vara förenade med en så- dan höjning. Redan schematekniskt skulle den stöta på svårigheter. Så— lunda kan i hushållsgöromål i regel icke mer än 30 veckotimmar uttagas på grund av timplanerna. I de fall, då en lärare har sin tjänstgöring för- delad på olika skolor och icke under en rast kan. förflytta sig från en skola till en annan, torde det också ofta nog bli svårt att få in ett högre timtal på arbetsordningen, i all synnerhet som man torde få räkna med att antalet lektionstimmar ä schemat i överensstämmelse med förslag av 1940 års skolutredning minskas från för närvarande sju till sex om dagen. Beträf— fande gymnastiklärarna gäller därjämte, att de på grimd av timplanen för de högre skolorna i regel mäste tjänstgöra under minst fyra veckodagar vid samma skola och sålunda, om de ha kombinerad tjänstgöring, under minst två veckodagar vid mer än en skola. Därtill kommer, att det sammanlagda timtalet i ett övningsämne ofta är knappt vid de högre skolorna. Skulle ett högre timtal än 30 fordras för full tjänstgöring, skulle antalet tjänster med sådan tjänstgöring bli ganska begränsat, även om möjligheterna till kombinationer med andra skolor utnyttjades. På grund av det här anförda ha de sakkunniga stannat vid att föreslå, att full tjänstgöring skall anses föreligga vid en undervisning av 30 veckotimmar, d. v. 5. det timtal som enligt nu gällande bestämmelser berättigar till full lön.
På grund av särskilda omständigheter bör emellertid kunna medgivas,
att undervisningsskyldigheten i vissa fall mä anses vara fullgjord även vid något lägre antal veckotimmar. Vid folk- och vsmåskoleseminarierna ha så— lunda särskilt lärarna i teckning, musik och gymnastik, vilka skola utbilda seminarieeleverna i vederbörande ämne, ett betydande arbete vid sidan av lektionstimmarna med preparationer, handledning m. m. Deras undervis- ningsskyldighet bör därför enligt de sakkunnigas mening kunna anses vara fullgjord vid 27 veckotimmars undervisning. Vidare bör någon nedsättning av undervisningstimmarnas antal vara möjlig för övningslärare, som ha särskilt krävande tjänstgöringsförhållanden i jämförelse med andra lärare i samma ämne. De sakkunniga återkomma till dessa frågor i kapitlet An- ställningsformer. Slutligen komma de sakkunniga att i kapitlet Lönegrads- placering på grunder, som där anföras, föreslå viss nedsättning för gym- nastiklärare vid vissa skolformer.
' Kap. 7.
Anställningsformer.
Ordinarie anställning. De sakkunnigas i Bilaga 2 redovisade provorga- nisation av övningslärartjänster vid de högre skolformerna på grundval av veckotimtalen läsåret 1944/45 har givit följande resultat.
Antal tjänster med 1—7 I 8—14 [ 15—19l20—24l25—29 | 30— jSumma veckotimmar Teckning: läsåret 1944/45 ...... 54 121 55 46 40 90 406 enligt provorganisationen ...... 30 29 54 40 18 1641 335 Musik: läsåret 1944/45 ........ 140 99 36 33 28 22 358 enligt provorganisationen ...... 94 22 43 21 102 871 277 Gymnasik: läsåret 1944/45 ...... 82 156 74 63 61 84 520 enligt provorganisationen ...... 26 69 83 48 20 1781 424 Manlig slöjd: läsåret 1944/45 . . 96 44 6 8 3 11 168 enligt provorganisationen ...... 84 23 3 3 32 261 142 Kvinnlig slöjd: läsåret 1944/45. . 99 97 33 41 39 43 352 enligt provorganisationen ...... 80 ' 47 25 13 32 1301 298 Hushållsgörumål: läsåret 1944/45 59 67 16 32 31 33 238 enligt provorganisationen ...... 56 32 7 9 82 961 208
1 En del av dessa tjänster ha för närvarande något lägre timtal än 30. 3En del av dessa tjänster ha mer än 29 veckotimmar, vilket dock icke beräknas kunna bli varaktigt.
För läsåret ]944/45 redovisas timtalen nämnda är å ordinarie, extra ordi- narie och extra tjänster, medan återstående timmar vid varje särskild skola redovisats som en enda tjänst, även om flera lärare varit anställda, utom i de fall då timtalet överstigit 30. I gymnastik ha dessutom timtalen alltid uppdelats å manliga och kvinnliga lärare. Samma lärare ha i stor utsträck- ning uppehållit mer än en av de för läsåret 1944/45 redovisade tjänsterna.
Vid provorganisationen har undervisning vid olika skolor och delvis i olika övningsämnen sammanförts till en tjänst. Sådana kombinationer ha dock icke verkställts annat än då tjänster å minst 15 veckotimmar kunnat bildas. Möjligheterna till kombinationer ha utnyttjats med viss försiktighet. Det är avsett, att samma lärare skall kunna uppehålla en enda av de prov-
organiserade tjänsterna, såvida icke det samman-lagda timtalet å två tjän— ster är mindre än 15 veckotimmar.
Vid folkskolan är proportionen mellan tjänster med full tjänstgöring och andra tjänster redan nu ganska gynnsam.
De sakkunniga utgå från att de vid de högre skolformerna redovisade tjänsterna å 1—14 veckotimmar i manlig och kvinnlig slöjd samt hushålls— göromäl i stor utsträckning skola kunna förenas med tjänster med högre timtal vid folkskolan och sålunda uppehällas av vid folkskolan anställda. övningslärare. De sakkunniga komma att föreslå särskilda bestämmelser för att underlätta sådana kombinationer. Härigenom skulle även tjänstgö- ringsförhållandena vid folkskolan bliva bättre.
[ manlig slöjd kommer dessutom timtalen vid realskolor och kommu- nala mellanskolor att öka väsentligt, i den mån ämnet blir obligatoriskt.
I teckning, musik och gymnastik med lek och idrott äro kombinationer med folkskolan likaledes önskvärda. De torde dock ej, åtminstone under den närmaste tiden, bliva så vanliga utom möjligen i gymnastik. Till 1 tjänsterna år 1—7 veckotimmar möter det nu stora svårigheter att erhålla t fackutbildadc lärare. En del av dem uppehällas av kvinnliga övningslärare. som ingått äktenskap och icke önska högre timtal. Någon ändring i detta hänseende torde icke vara att påräkna. Det är dock önskvärt, att tjänster i dessa ämnen å åtminstone 8 veckotimmar uppehällas av övningslärare. Enligt provorganisa—tionen skulle proportionen mellan heltidstjänster, andra tjänster med minst 15 veckotimmar och tjänster å 8—14 veckotimmar i l dessa tre ämnen vid de högre skolformerna bliva 429—337—120 eller i 1 procent 48—38—14. I musik äro emellertid timtalen tillsvidare lägre än ' enligt de beslutade timplanerna, vilka i denna det ännu icke trätt i kraft, '
Även en relativt obetydlig ökning av timtalen i musik skulle avsevärt ! öka möjligheterna att organisera heltidstjänster i ämnet. Därtill kommer som nämnts, att 1942 års kyrkomusikerutredning framlagt förslag, att med kyrkomusikerbefattningarna skulle förenas un—dervisningsskyldighet vid ifrågavarande skolor. Enligt de sakkunnigas mening skulle det för skol- väsendet vara särskilt önskvärt, 0111 tjänster med låga timtal i musik kunck uppehållas av kyrkomusiker. I så fall skulle tjänstgöring—sförhållandena i ämnet musik bliva gymisamma.
Provorganisationen visar alltså, att genom kombination av undervisning i olika skolor och delvis även i olika övningsämnen antalet heltidstjänster skulle= bliva vida större vid de högre skolformerna än för närvarande är fallet. Framdeles skulle övningslärarna säväl vid dessa skolformer som vid folkskolan kunna påräkna att i rimlig tid före pensionsåldern erhålla heltidstjänster.
Sammanlagda antalet provorganiserade heltidstjänster skulle dessutom
bliva nåvot större än antalet nuva'ande ordinarie t'änster, såsom l'öl'ande b . uppställning utvisar.
Antaltjänster Antal _ veckotimmar Teckning Musik 63:32”— &:lörjiig K:;gjläig gåsgågä' Summa Ordinarie tjänster läsåret 134-5/45.
S—H 5 19 (i — 9 2 :i! IF)—lt) ........ 20 23 8 —— 8 2 61 20—24 ........ 29 25 32 — 26 12 124 25—29 ... . . ... 24 25 JJ.) 1 2.7 22 148 30— ........ 79 18 73 7 .t'" 23 237
Summa 157 110 188 8 107 bl till l'rovorguuiserude heltidstjänster: — . . . . . . . . 1671 | 87 178 26 130 96 (581
Av uppställningen framgår, att antalet heltidstjänster skulle bli 'a 681 mot 611 ordinarie tjänster vid de högre skolformerna läsåret 1944/45. Hel— tidstjänsternas antal skulle bliva större än antalet ordinarie tjänster i varje övningsämne utom musik, där endast 87 heltidstjänster skulle kuima in- rättas, medan antalet ordinarie tjänster nu är 110, därav 42 å mindre än 20 veckotinnnar. Som nämnts kunna dock flera heltidstjänster i musik or— ganiseras, om de fastställda timplanema träda i kraft, varjämte en del av undervisningen eventuellt konnner att överföra—s å kyrkomusikerhefattning— ar. Vidare är att märka, att ett stort antal ordinarie tjänster utom i manlig slöjd för närvarande ha mycket låga timtal. Av Bilaga 2 framgår vidare, att heltidstjänsterna delvis skulle organiseras vid andra skolformer än där de ordinarie tjänsterna nu äro placerade. Särskilt vid realskolorna blir antalet heltidstjänster lägre än nuvarande antalet ordinarie tjänster, medan mot- satsen gäller för de högre kommunala skolorna.
På grund av nu anförda omständigheter anse de sakkunniga sig kunna förorda, att endast heltidstjänster framdeles skola kunna inrättas såsom ordinarie tjänster. Dessa tjänster böra då få samma karaktär som motsva— rande ordinarie ämneslärartjänster. En ordinarie övningslärare bör alltså vara garanterad den enligt löneplanen för tjänsten angivna lönen, även om timtalet å tjänsten i något fall skulle sjunka under det, som motsvarar full tjänstgöring. Det nuvarande systemet, enligt vilket lönen utgår i förhållande till det antal veckotimmar, som övningsläraren tjänstgör, skulle alltså upp— höra för de ordinarie lärarnas del.
Beträffande inrättandet av ordinarie övningslärartjänster vilja de sak- kunniga anföra följande.
Därest endast heltidstjänster skola kunna inrättas som ordinarie tjänster, komma efter hand ett icke obetydligt antal nuvarande ordinarie tjänster vid högre skolformer att avvecklas. Detta förhållande bör kompenseras av att nya ordinarie tjänster i stället inrättas, där möjligheter till full tjänstgö- ring erbjuda sig. Enligt de sakkunnigas mening bör i princip gälla, att varje övningslärartjänst vid de högre skolformerna, som varaktigt bereder inne- havaren full tjänstgöring, skall inrättas som ordinarie tjänst. Proportionell mellan ordinarie och icke ordinarie övningslärare vid dessa skolor skulle, annars ställa sig synnerligen ogynnsam för dessa grupper av befattnings5 havare. Även med denna princip tillämpad blir proportionen avsevärt mindre förmånlig för övningslärarna vid de högre skolorna än för ämnes- lärarna. Också vid folk— och fortsättningsskolor böra i regel ordinarie tjän- j ster inrättas vid varaktigt behov av heltidstjänst. l
Vid de statliga skolformerna bestämmas för närvarande antalet ordina-j rie tjänster av Kungl. Maj:t och riksdagen. De sakkunniga anse, att så bör ! ske även i fortsättningen. Tjänsternas placering vid olika skolor har hittills bestämts av Kungl. Maj:t. Placeringarna komma emellertid framdeles att i hög grad bero på hur tjänstgöringen vid närliggande skolor uppdelas på olika tjänster, vilken bedömning lämpligen bör ankomma på skolöversty- relsen. Skolöverstyrelsen, eller beträffande de tekniska läroverken översty— relsen för yrkesutbildning, bör då även äga besluta, vid vilka skolor de för . varje skolform beslutade tjänsterna skola placeras. Givetvis må ordinarie t övningslärare, som innehar tjänst vid viss skola, icke kunna förflyttas till; annan skola annat än efter beslut av Kungl. Maj:t. i
Vid de högre kommunala skolorna ha för närvarande vederbörandei kommunala myndigheter rätt att efter Kungl. Maj:ts tillstånd inrätta or- dinarie övningslärartjänster. De äro dock icke skyldiga härtill, något som sannolikt torde bero på de oftast låga timtalen i övningsämnena. Av de sakkunnigas utredningar framgår, att man just vid dessa skolor skulle kunna inrätta ett flertal ordinarie heltidstjänster. Eftersom antalet sådana tjänster blir relativt lågt vid de högre skolformerna, är det av stor bety- delse, att dessa tjänster inrättas. De sakkunniga vilja också erinra om att det beträffande ämneslärare finnes föreskrivet, att ett visst antal ordinarie tjänster skola finnas vid varje kommunal mellanskola och kommunal flickskola. En sådan bestämmelse kan visserligen icke införas beträffande övningslärarna på grund av de olika förhållandena i olika skolor och olika ämnen. De sakkunniga vilja dock förorda, att Kungl. Maj:t bör äga att, där särskilda skäl därtill föreligga, ålägga högre kommunal skola att inrätta ordinarie tjänst i övningsämne. Enligt de sakkunnigas uppfattning bör dy— ligt åläggande i allmänhet ej ifrågakomma, såvida icke minst 20 veckotim-
mar av tjänstgöringen faller å den kommunala skolan. Endast om en del av tjänstgöringen skall fullgöras vid folkskolan å orten, kan det vara moti- verat att ålägga den högre kommunala skolan att inrätta ordinarie tjänst. även om timtalet vid sistnämnda skola uppgår endast till 15.
Vid folkskolan ankommer det utom i hushållsgöromål på beslut av ve- derbörande skoldistrikt, om folk- och småskollärare eller facklärare skola anlitas för undervisningen i övningsämnen. Det är givetvis önskvärt, att om skoldistrikt anställt facklärare i ett övningsämne, vilken varaktigt kan påräkna full tjänstgöring, denne erhåller ordinarie tjänst. De sakkunniga anse dock, att Kungl. Maj:t bör kunna ålägga skoldistrikten att inrätta or- dinarie tjänster endast i hushållsgöromål.
Beträffande ordinarie tjänster i manlig och kvinnlig slöjd föreslå emeller- tid de sakkunniga i det följande, att statens folkskolinspektör skall äga be- fogenhet att anvisa lärare tjänstgöring i andra skoldistrikt, därest de ej kunna beredas full tjänstgöring i det distrikt, där de äro anställda. Här- igenom minskas skoldistrik-tens ekonomiska risker vid inrättande av ordi- narie tjänster i dessa ämnen.
Efter genomförandet av den föreslagna löneregleringen kommer inrättan- det av en ordinarie övningslärartjänst att beröra samtliga skolor i närheten. Dels kan läraren komma att tjänstgöra även vid annan skola än den, där tjänsten är placerad, dels kan inrättandet av tjänsten förhindra, att en mot— svarande tjänst inrättas vid någon annan skola. Dessutom kommer varje ordinarie tjänst vid högre kommunal skola eller folkskola att öka behovet av statsbidrag. Sådan tjänst bör därför icke få inrättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Uppkommer fråga om indragande av kommunal övningslärar- tjänst vid vakans, bör frågan likaså underställas Kungl. Maj:ts prövning och avgörande. I dylika ärenden bör givetvis skolöverstyrelsens yttrande alltid inhämtas.
n
Undervisniizgsskyldigheten a ordinarie övningslärartjänst skall, såsom nämnt—s, motsvara full tjänstgöring eller 30 veckotimmar. Denna regel bör
* emellertid för de ordinarie lärarnas del i vissa hänseenden modifieras.
Sålunda ha lärarna vid folk— och småskoleseminarierna i sådana övnings- ämnen, i vilka seminarieeleverna skola utbildas till lärare, ett betydande arbete vid sidan av lektionstimmarna med preparationer, handledning m. m., vilket åtminstone för lärarna i teckning, musik och gymnastik bör medföra en generell sänkning av undervisn—in—gsskyldigheten. De sakkunniga kunna till jämförelse nämna, att övningsskollärarna vid seminarierna ha en undervisningsskyldighet av 22—26 veckotimmar, under det att undervis- ningsskyldigheten för andra folkskollärare utgör 30 vecko—timmar. På grund av det här anförda föreslå de sakkunniga, att undervisningsskyldigheten 7
för folk- och småskoleseminariernas övningslärare i teckning, musik och gymnastik bör kunna begränsas till lägst 27 veckotimmar.
Samma nedsättning i imdervi—sningsskyldigheten till 27 veckotimmar bör också gälla lärarinnorna i hushållsgöromål och därmed jämförliga ämnen vid statens skolköksseminarium. Föreskriften i Kungl. brevet den 17 maj 1935, att en föreläsningstimme här i fråga om fullgörande av lärares under— visningsskyldighet samt i avlöningshänseende skall anses motsvara två van- liga undervisningstimmar, bör dessutom alltjämt äga tillämpning.
Vidare bör någon nedsättning i undervisningsskyldigheten vara möjlig för övningslärare, som ha särskilt krävande tjänstgöringsförhållanden i jämfö- relse med andra lärare i samma ämne. Detta torde främst få tillämpning i de fall, då en lärare tjänstgör vid två eller flera skolor och måste företaga tidsödande resor mellan dessa eller uppehålla sig å annan ort än bostads- i
orten. För att timtalet skall kunna sänkas med en veckotimme, bör emeller— tid tidsförlnsten genom resor o. dyl. vara avsevärt större än en timme i vec— kan, och i intet fall bör timtalet få nedgå till lägre än 27 veckotimmar. Där— jämte skulle sådan nedsättning av undervisningsskyldigheten kunna anses' motiverad, om läraren har ett ovanligt stort antal undervisningsavdelningar, såsom förhållandet kan vara för musiklärare vid folkskolan.
Vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor utgår för närvarande ' särskild ersättning till gymnastiklärare för arbetet med planläggning och övervakande av lärjungarnas friluftsverksamhet. Denna särskilda ersättning bör enligt de sakkunnigas mening utbytas mot viss minskning av tjänstgö- ringen. Närmare motivering härför framlågges i kapitlet Lönegrader. De sakkunniga föreslå sålunda, att gymnastiklärares undervisnings- skyldighet vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor mä kunna anses vara fullgjord vid 28 veckotimmars undervisning.
Slutligen skulle nedsättning av undervisningsskyldigheten kunna komma i fråga, om timtalet enligt timplanen vid en skola tillfälligt sjunker under 30 veckotimmar och fyllnadstjänstgöring vid annan skola icke lämpligen kan beredas läraren. I sådana fall bör dock i regel lärarens undervisning utfyllas till 30 veckotimmar genom undervisning utanför den egentliga tim— planen, l. ex. i frivillig teckning, instrumentalmusik eller hållningsrättande gymnastik, eller genom extra gruppindelning i Slöjd.
Beträffande övningsämnet musik vid de allmänna läroverken ha de sak- kunniga ovan påpekat, att 1933 års timplaner ännu icke trätt i kraft. Timtalen äro därför omkr. 20 0/o lägre än de skulle ha varit enligt timplanen, även om en viss successiv utökning förekommit under de allra sista åren. Undervis— ningsavdelningarna få därför ofta göras ganska stora, och särskilt har un- dervisningen i instrumentalmusik blivi—t beskuren—. Reduceringen av timtalen betyder, att ett läroverk, som för närvarande har omkring 24 veckotimmars undervisning i musik eller därutöver, skulle få ett timtal av lägst 30 vid
timplanens fullständiga genomförande. Enligt de sakkunnigas mening bör skolöverstyrelsen vara oförhindrad att, därest en skola har ordinarie mu- siklärare, som ej skulle kunna beredas full tjänstgöring vid tilldelning av undervisningstimmar enligt de vanliga normerna, för skolan bestämma ett något ökat timtal. Därigenom skulle undervisningsavdelningarna kunna göras något mindre eller instrumentalmusiken få någon timmes utökning. Dock må icke det timtal överskridas, som skolan skulle ha erhållit vid full tilldelning enligt timplanen.
Med hänsyn till arbetsfördelningen vid en skola kan det stundom möta vissa svårigheter att fördela tjänstgöringen i olika klasser så, att varje lärare får just det timtal, som skall svara mot hans undervisningsskyldighet. Lära- ren bör då, om erforderliga timmar i ämnet finnas tillgängliga, vara skyldig att undervisa ytterligare någon eller några veckotimmar mot särskild er— sättning för de timmar, varmed hans undervisning överskrider den för ho- nom gällande undervisningsskyldigheten. Vidare torde det i ganska många fall bliva svårt att ordna undervisningen i ett övningsämne vid en skola, om icke den ordinarie läraren åtager sig undervisning under några timmar ut- ! över det för hans tjänst fastställda timtalet. De sakkunniga föreslå därför, i att ordinarie lärare skola vara skyldiga att mot särskild ersättning tjänst-
_ ._—_—W__._ __
[
göra högst fyra veckotimmar utöver den för tjänsten stadgade undervis- ningsskyldigheten. Lärare, som tjänstgör vid mer än en skola med tidsödan- de resor mellan skolorna, bör dock i regel icke åläggas sådan tjänstgöring. Ordinarie statstjänstemän, även ämneslärare, kunna beviljas nedsättning av tjänstgöringstiden, varvid A-, B- eller C-avdragen reduceras i förhållande till nedsättningens omfattning. Förslag om en närmare reglering av frågan om deltidstjänstgöring för dem, som önska vårda hemmavarande barn eller idka studier, har också framlagts av deltidstjänstutredningen (SOU 1946: 71). De sakkunniga anse, att för ordinarie övningslärare i dessa hänseenden bör gälla samma bestämmelser som för ordinarie statliga ämneslärare.
Extra ordinarie anställning. Beträffande den undervisningssIcyldighet, som bör åligga extra ordinarie övningslärare, få de sakkunniga anföra följande. 4
För närvarande kan extra ordinarie anställning beredas övningslärare vid statliga skolor, så snart undervisningsskyldigheten omfattar minst 8 veckotimmar. För statstjänstemän i allmänhet fordras i regel full tjänstgö- , ring för sådan anställning; undantagsvis kan dock extra ordinarie anställ-
ning erhållas vid halvtidstjänstgöring. Vid de högre kommunala skolorna är minimigränsen för extra ordinarie anställning av övningslärare 20 vec- kotimmar.
Enligt ovannämnda provorgam'sation skulle vid de högre skolformerna antalet tjänster med låga timtal avsevärt reduceras (se sid. 93). Bland annat
skulle tjänster å 8—14 veckotimmar vid de högre skolformerna minska från 584 till 222. Vid folkskolan är som nämnts antalet tjänster med låga timtal redan nu ganska ringa. Genomföras de sakkunnigas förslag, torde övnings- lärarna sålunda kunna räkna med att några år efter examen erhålla tjän- ster ä minst 15 veckotimmar. Heltidstjänster kunna de däremot icke på- räkna förrän efter åtskilliga års tjänstgöring.
På grund av det anförda anse de sakkunniga, att övningslärare liksom nu böra kunna erhålla extra ordinarie anställning, även om de icke ha full tjänstgöring. Befordringsgången skulle eljest bli betydligt sämre för dem än för ämneslärare och förvaltningspersonalen i allmänhet. Minimigränsen bör emellertid kunna fastställas till 15 veckotimmar, d. v. s. halvtidstjänst- göring eller den tjänstgöring, som eljest inom statsförvaltningen är minimi- gräns för extra ordinarie anställning. Detta innebär en höjning av det er- forderliga timtalet för de statliga skolornas övningslärare men en sänkning för de högre kommunala skolornas.
Timtalen å icke-ordinarie övningslärartjänster torde ofta komma att va- riera från år till år. Inträdande växlingar i timtalen i övningsämnen kom- ma sålunda nästan uteslutande att beröra de icke ordinarie tjänsterna, ef - tersom ordinarie lärare så vitt möjligt skola beredas konstant full tjänstgö- ring. Dessutom torde kombinationer av undervisning vid olika skolor stund— om behöva ändras, utökas eller indragas. De extra ordinarie lärarna böra därför kunna åläggas att inom en relativt vid intervall fullgöra undervis— ning det antal timmar, som från år till år kan erfordras. De sakkunniga förorda att intervallen skall omfatta 15—30 veckotimmar. Dessutom böra extra ordinarie lärare liksom ordinarie lärare vara skyldiga att mot särskild ersättning tjänstgöra ytterligare 4 veckotimmar eller tillhopa 34 vecko— timmar.
De sakkunniga ifrågasätta vidare, huruvida icke extra ordinariebegreppvl för övningslärarna bör kunna bättre anpassas efter deras tjänstgöringsför— : hållanden. Härom få de sakkunniga anföra följande.
Vid de allmänna läroverken är antalet extra ordinarie befattningar i olika övningsämnen bestämt av Kungl. Maj:t. Befattningarna äro egentligen icke knutna till särskilda skolor utan till befattningshavarna, vilka av skolöver— styrelsen antagas till extra ordinarie lärare »Vid de allmänna läroverken—_ Om en sådan extra ordinarie lärare överflyttas från en skola till en annan, följer också den extra ordinarie befattningen med honom. Vid andra stat- liga skolformer däremot äro de extra ordinarie befattninearna stundom knutna till viss läroanstalt. Så är också förhållandet med de högre kom— munala skolorna, där Kungl. Maj:t för varje särskilt fall medgiver inrättan- de av extra ordinarie tjänst, vilken sedan tillsättes av vederbörande skol— styrelse. Vid folkskola förekommer extra ordinarie anställning för övnings- lärare endast i ringa omfattning.
Om efter genomförandet av de sakkunnigas förslag rätten till extra ordi- narie anställning skulle knytas till särskilda tjänster, komme sådan an- ställning otvivelaktigt i ganska många fall ej att beredas övningslärare med minst 15 veckotimmars undervisning, även om medel till sådana tjänster vore beviljade i erforderlig omfattning. Uppkomme en tjänst med varaktigt minst 15 veckotimmars undervisning, torde det nämligen dröja ett eller annat år, innan beslut fattades om dess inrättande såsom extra ordinarie. Förelåge risk för att timtalet kunde nedgå till mindre än 15 veckotimmar, skulle en extra ordinarie tjänst sannolikt icke komma att inrättas. Särskilt :i mindre orter kunde det ej sällan inträffa, att under ett eller flera år i följd undervisning i olika skolor kunde kombineras till en befattning på minst 15 veckotimmar, utan att tjänsten skulle kunna göras till extra ordinarie. Bestämmelserna om tjänstgöring vid olika skolor å samma tjänst skulle vidare medföra, att särskilt i de största städerna en del lärare kunde på- räkna sammanlagt minst 15 veckotimmars undervisning vid statliga och i kommunala skolor men ofta måste få tjänstgöringen förlagd till olika sko- ' lor under olika läsår. För sådana lärare torde extra ordinarie tjänster knap— past komma att inrättas i större utsträckning. Vikarierande lärare a vakan— la ordinarie kommunala övningslärartjänster skulle icke heller kunna inne- hava extra ordinarie anställning under denna tjänstgöring. Vid vikariat å ordinarie statliga övningslärartjänster kunde visserligen en extra ordinarie lärare förordnas att fullgöra tjänstgöringen, men då torde en annan lärare utan extra ordinarie anställning i hans ställe få uppehålla en tjänstgöring av lägst 15 veckotimmar.
Systemet med till vissa skolor knutna extra ordinarie tjänster ställer sig sålunda så pass ogynnsamt för övningslärarna, att de sakkunniga icke anse sig kunna förorda detsamma. Något gynnsammare skulle situationen bliva, om på sätt, som nu tillämpas vid de allmänna läroverken, extra ordinarie anställning knötes till lärarna och dessa kunde placeras vid varje av regle- ' ringen berörd statlig eller kommunal skola. En sådan anordning kan emel- lertid icke gärna genomföras utan centraliserad tillsättning av icke ordina— rie tjänster. Även de kommunalt anställda extra ordinarie övningslärarna skulle sålunda förordnas av Skolöverstyrelsen. De sakkunniga anse, att ett sådant ingrepp icke bör ske i de kommunala myndigheternas rätt att själva tillsätta sina lärare. Anordningen i fråga skulle också medföra en icke önsk- värd belastning för den centrala administrationen.
För folk- och småskollärare tillämpas efter 1942 års lönereglering ett mer automatiskt verkande system. Vid folkskolorna finnas numera icke några särskilda extra ordinarie tjänster, utan varje för minst en termin anställd lärare med full tjänstgöring anses ha extra ordinarie anställning, därest han fyller behörighetsvillkoren för extra ordinarie anställning och ledigförkla- rande ägt rum, då så fordras. Anledningen till införandet av detta system,
som visat sig fungera väl, var i första hand folkskolans uppdelning på mindre enheter utan organisatoriskt samband med varandra vid tjänstetill- sättning. Systemet företer till sina verkningar viss likhet med det, som till- lämpas för befattningshavaina vid de statliga verken. Där finnas visserligen formellt sett extra ordinarie tjänster, men antalet tjänster i de lägre löne- graderna är icke konstant, och tjänstemännen bruka efter viss tid beford- ras till extra ordinarie oberoende av det förutvarande antalet extra ordinarie tjänster. I praktiken är sålunda icke heller här den extra ordinarie anställ- ningen knuten till på förhand bestämda tjänster.
Desakkunniga vilja förorda ett liknande system för övningslärarna. I princip böra övningslärarna efter en viss minimitjänstgöring erhålla extra ordinarie anställning, så snart tiden för anställningen uppgår till minst en termin och tjänstgöringen omfattar minst 15 veckotimmar. Möjligheterna att bereda övningslärarna pensionsberättigande anställning skulle i så fall betydligt ökas, och de skulle i regel kunna påräkna att efter några år erhålla sådan anställning. Vidare skulle befordran till extra ordinarie anställning bli jämnare, och det skulle icke i lika hög grad som eljest bero av tillfäl- ligheter, om en lärare kunde vinna extra ordinarie anställning eller icke. Lärarna skulle också lättare kunna överflyttas från en skola till en annan * utan att förlora den extra ordinarie anställningen. Slutligen skulle skolöver- : styrelsens arbete med organisationen av tjänstgöringen underlättas högst i väsentligt. ,
Med det föreslagna systemet följer, att en lärare, som erhållit extra ordi- 1 narie anställning, måste vara beredd att särskilt under de första åren mista ] sin anställning som extra ordinarie, om timtalet å tjänsten skulle sjunka ; under 15 veckotimmar eller om den tjänst han uppehållit blir tillsatt med ! ordinarie innehavare. Han kan i så fall få övergå till icke pensionsberättigan- ' de tjänstgöring med sämre avlöningsförmåner. Statligt anställd extra ordina- rie lärare torde icke heller kunna bibehållas vid sin rätt till ersättning för flyttningskostnader. De sakkunniga vilja icke underska-tta tyngden av dessa invändningar, men finna å andra sidan, att övningslärarna med ett annat system över huvud taget icke skulle kunna påräkna extra ordinarie anställ- ning under den tid, som deras enligt de sakkunnigas förslag extra ordinarie anställning skulle kunna betraktas såsom mindre säker. Vis-sa ogynnsam— ma konsekvenser borde också kunna elimineras genom specialbestämmelser, som de sakkunniga ämna föreslå, t. ex. angående timlärararvodena. I det stora hela skulle enligt de sakkunnigas mening det föreslagna systemet vara förmånligt för övningslärarna. Att en dylik förmån är väl motiverad med hänsyn till övningslärarnas befordringsgång, ha de sakkunniga ovan framhållit.
De sakkunniga viljai detta sammanhang erinra om att 1945 års lönekom- mitté bland annat uttalat följande: »Det synes lönekommittén angeläget,
! i | !
| i | i i i
att de förmåner, som den extra ordinarie anställningen bereder, skola kunna tillkomma tjänstemännen, även om anställningens varaktighet icke är fullt säker. Härav följer å andra sidan, att extra ordinarie tjänsteman bör kunna entledigas, bland annat, om den extra ordinarie tjänsten blir överflödig.» (SOU 1946: 48 sid. 18.)
För statsverket skulle det angivna systemet med extra ordinarie anställ— ning, som icke är knuten till vissa tjänster, icke medföra några svåröverskåd— liga ekonomiska konsekvenser. Antalet timmar i olika övningsämnen och skolor skall fastställa-s i enlighet med i timplaner eller eljest meddelade di- rektiv, och angående undervisningsavdelningarnas storlek finnas redan fö- reskrifter eller kunna ytterligare föreskrifter utfärdas. Antalet lärartimmar i olika övningsämnen är sålunda i stort sett begränsat genom författningar eller eljest utfärdade direktiv. I den mån en prövning i'det enskilda fallet blir nödvändig, bör den ligga hos Skolöverstyrelsen.
Beträffande folk— och småskollärare gäller vidare, att de betraktas som extra ordinarie, även då de från början varit förordnade för del av termin i ett skoldistrikt men förordnandet i samma distrikt sedan förlängts till ter- minens slut. Vidare betraktas anställningen såsom avseende hel termin, även om anställningstiden understiger det för terminen gällande dagantalet med högst fem dagar på grund av avbrott i anställning under terminen, an- ställnings tillträdande efter terminens början eller anställnings avslutande före terminens utgång. Motsvarande bör gälla även för övningslärarna.
För extra ordinarie anställning bör i regel fordras att tjänstgöringen le- digförklarats. Frågan härom behandlas närmare i kapitlet Tillsättning av tjänster.
I fråga om allmänna behörighetsvillkor för extra ordinarie anställning föreslå de sakkunniga följande.
Övningslärarna böra, som redan antytts, liksom folk- och småskollärare icke vara berättigade till extra ordinarie anstälhiing, förrän de efter veder- börlig examen eller behörighetsförklaring fullgjort viss minimitjänstgöring. De skola givetvis även uppfylla eljest gällande behörighetsvillkor, såsom he— träffande hälsotillstånd, oförvitlig van-del 111. 111. Enligt folkskolans avlönings- reglemente fordras för anställning som extra ordinarie lärare, att två år för- flutit efter vederbörlig examen och att läraren efter nämnda examen tjänst- gjort minst 256 dagar med full tjänstgöring i det statliga eller det statsun- derstödda kommunala undervisningsväsendet. Detta innebär, att visserligen två år sko-la hava förflutit efter examen men att läraren därunder endast behöver ha tjänstgjort ett år. Övningslärarna kunna under de första åren efter examen icke påräkna full eller ens halv tjänstgöring. Dessutom kan antalet veckotimmar växla avsevärt under olika terminer och vid vikariat även under terminerna. Med hänsyn härtill synes det lämpligast att fordra, att läraren skall ha tjänstgjort sammanlagt ett visst antal timmar (således
icke veckotimmar). De sakkunniga förorda för sin del timtalet 600, som ungefärligen motsvarar tjänstgöring 15 veckotimmar under ett läsår (15 X 39 = 585) eller 8 veckotimmar under två läsår (8 X 2 X 39 : 624).
För underlättande av detta tim—tals uträknande bör gälla, att vid anställ— ning med tjänstgöring visst antal veckotimmar antalet veckotimmar ma multipliceras med det antal veckor, som få tillgodoräknas.
I anslutning till vad som föreskrives i läroverksstadgan bör nu nämnda tjänstgöring kunna fullgöras vid skola, som omfattas av löneregleringen, eller vid musikhögskolan, gymnastiska centralinstitutet, konstfackskolan i Stockholm, försvarets läroverk, kommunalt gymnasium, central verkstads- skola, statsunderstödd kommunal yrkes- eller lärlingsskola, statsunderstödd folkhögskola eller enskild skola under skolöverstyrelsens omedelbara in- seende.
Från ifrågavarande krav på tjänstgöring efter behörighetsförklaring bör dock Skolöverstyrelsen äga att helt eller delvis dispensera dels lärare, som innan han av överstyrelsen förklara-ts behörig till övningslärartjänst, under längre tid undervisat i det eller de ämnen, som ingå i sådan tjänst, eller i motsvarande praktiska läroämnen eller yrkesämnen, dels övningslärare, som är behörig att anställas som extra ordinarie folk- eller smäskollärare.
De sakkunniga anse, att nu föreslagna behörighetsvillkor böra uppställa-s även för ordinarie anställning, även om de där i regel torde sakna praktisk betydelse.
I fråga om extra ordinarie övningslärares avlöning och anställningstid vilja de sakkunniga framhålla följande.
De extra ordinarie övningslärarnas tjänstgöring torde som nämnts ofta komma att växla från år till år. Detta gäller, även om de kvarbliva å samma tjänst. På grund härav kunna de icke på samma sätt som de ordinarie lä- rarna garanteras viss lön å sina icke-ordinarie tjänster. De sakkunniga anse därför, att det nuvarande systemet, enligt vilket lönen varierar i förhållande till tjänstgöringens omfattning, bör bibehållas för de extra ordinarie lärar— na. Lön enligt _löneplanen bör utgå vid full tjänstgöring, d. v. 5. vid 30 vec- kotimmar. Vid lägre timtal bör den reduceras, och vid högre timtal bör Särskild ersättning utgå. Den närmare utformningen härav behandlas nedan under kapitlet Lönesystem för extra ordinarie lärare.
Extra ordinarie folk- och smäskollärare uppbära i enlighet med av de sak— kunniga framlagt förslag (SOU 1942: 9 sid. 33 och 34) kalenderärsavlöning eller lön med samma belopp varje kalendermånad under hela anställnings- tiden. Som motivering för sitt förslag härom framhöllo de sakkunniga, att detta utbetalningssätt vore det förmånliga—ste för lärarna. Därest de komme att anställas tillsvidare, vilket föreslogs av de sakkunniga, syntes ytterligare skäl föreligga för införande av kalenderårsavlöning. I fråga om lärare,
vilka inom ett skoldistrikt innehade extra ordinarie anställning i samman- hängande följd under ett redovisningsår eller längre tid, medförde ett dy- ligt utbetalningsförfarande inga större olägenheter. Visserligen komme en vid höstterminens början nylillträdande lärare, som skulle äga tillgodoräkna sig lön från den 1 juli, att ulbekomma lön för tid, varunder han ej fullgjort någon tjänstgöring. Motsvarande förhållande gällde emellertid för läro- verkslärare, då han erhölle extra ordinarie anställning. 0111 extra ordinarie anställning kunde vinnas först sedan dels viss tid förflutit, efter det läraren avlagt lärarexamen, och dels läraren fullgjort tjänstgöring av viss omfatt— ning, syntes det icke befogat att tillmäta nämnda förhållande större bety— delse. Vid en del skolor omfattade höstterminen ett något mindre antal vec- kor än vårterminen. Om systemet med kalende'årsavlöning tillämpades, komme dock lönen att utgå med lika stora belopp till en lärare, som vore anställd under höstterminen, som till den-, vilken fullgjorde sin tjänstgöring under vårterminen. För lärare, som innehade anställning såväl höst- som vårterminen, saknade nämnda förhållande all betydelse, och även för den terminsanställde läraren skedde givetvis en utjämning, därigenom att hans anställning komme att avse terminer av olika längd.
På samma grunder, som då anfördes för de extra ordinarie folk- och små- skollärarnas vidkommande, anse de sakkunniga, att jämväl extra ordinarie ('ivningslärare böra erhålla kalenderårsavlöning.
Extra ordinarie övningslärare bör anställas tillsvidare, där ej tiden för ljänstgöringens upphörande från början kan angivas. Det är av vikt, att tidpunkten för anställningens upphörande så vitt möjligt angives redan vid anställandet av läraren. Kan icke en bestämd tidpunkt angivas, bör dock mången gång tiden för anställningen kunna angivas på annat sätt, exempel- vis så länge viss annan lärare åtnjuter tjänstledighet eller så länge en tjänst är vakant.
Då extra ordinarie lärare skall erhålla lön även under ferietid, bör extra ordinarie anställning räknas från ingången av ifrågavarande kalenderhalv- är. Tjänstgöringen skall som nämnts regelmässigt börja med ingången av höstterminen, men även då läraren under en termin erhåller extra ordinarie anställning efter tidigare timläraranställning, bör den extra ordinarie anställ- ningen räknas retroaktivt från kalenderh-alvårets början. Är tjänstgöring av- sedd att fortgå till slutet av en termin, bör likaså den extra ordinarie an- ställningen räknas till utgången av samma kalenderhalvår. Om en vid en skola anställd extra ordinarie lärare icke kan_ påräkna fortsatt tjänstgöring vid skolan under hela den följande höstterminen, skall den extra ordinarie anställningen anses upphöra den 1 juli. Läraren skulle eljest uppbära väl stor lön under sommar-ferierna utan att utföra motsvarande arbete under höstterminen. Skall däremot tjänstgöringen upphöra under pågående vår-
termin, bör den extra ordinarie anställningen anses upphöra vid samma tidpunkt, som tjänstgöringen upphör.
Entledigande av extra ordinarie lärare bör ske skriftligen senast tre må- nader före anställningens upphörande, utom då läraren anställts för viss tid eller då timtal-et från början av en termin nedgår från minst 15 till mindre än 15 veckotimmar. Har en lärare gjort sig skyldig till tjänstefel, behöver icke heller fastställd uppsägningstid iakttagas.
Bestämmelsen om retroaktiv tillgodoräkning av extra ordinarie anställning bör tillämpas på följande sätt. Har läraren anställts som timlärare med minst 15 vecko- timmar iör exempelvis två månader från en hösttermins början och får han där— efter vid samma skola förlängd anställning för tjänstgöring minst 15 veckotimmar till terminens utgång, skall han, om han är behörig, anställas som extra ordinarie till och med den 31 december. Dessutom skall den tidigare timläraranställningen om- räknas till extra ordinarie räknat från och med den 1 juli. Har lärare anställts såsom timlärare två månader från en termins början och har han därunder exempel— vis 14 dagar varit frånvarande på grund av sjukdom eller annan anledning, som icke innebär frånträdande av anställningen, bör detta icke utgöra hinder för omräk- ning till extra ordinarie anställning, därest lärarens tjänstgöring vid skolan skulle förlängas till terminens utgång. Den omständigheten att läraren icke innehaft an— ställning vid skolan under högst fem dagar av terminen, skall som nämnts icke heller utgöra hinder för sådan omräkning. I så fall skall emellertid C-avdrag göras för nämnda dagar. l i Vid retroaktiv omräkning till extra ordinarie anställning, skall hela ka— l lenderhalvåret tillgodoräknas som tjänstår i pensionshänseende. Skulle lä- i rare avlida, medan han har anställning som timlärare från, en termins bör» | jan men innan han erhållit förlängd anställning för tjänstgöring till termi— i nens slut, kan familjepension icke utgå, även om det sedermera skulle fram— gå, att han, om han levat, skulle ha erhållit dylikt förlängt förordnande. Avlider däremot sådan lärare, sedan han erhållit sådant förlängt förordnan- de till terminens utgång, skall familjepension utgå till hans efterlevande. ]- vissa fall kan läraren få högre avlöning vid timläraranställning än vid extra ordinarie anställning, nämligen om terminen är relativt lång. Han bör emellertid ej äga rätt att motsätta sig en omräkning till extra ordinarie '
l anställning. i l
Timläraranställning. Vid de statliga skolorna finnas förutom extra ordi- % narie anställning tre olika an-ställningsformer för icke—ordinarie övnings— lärare, närnligen anställning såsom extra lärare, såsom biträdande lärare och såsom timlärare. '
För förordnande som extra lärare erfordras för närvarande anställning för minst en termin och tjänstgöring av samma omfattning, som är före- skriven för extra ordinarie lärare. Enligt de sakkunnigas förslag skulle lä-
rarna i regel kunna påräkna extra ordinarie anställning redan efter två års tjänstgöring. Under tiden dessförinnan kan det knappast anses föreligga tillräckliga skäl att tillförsäkra läraren den rätt till bl. a. sjukavlöning, som för närvarande följer med extra anställning i statens tjänst. Till jämförelse mä påpekas, att extra anställning enligt folkskolans avlöningsreglemente icke medför rätt till sjukavlöning. Det bör också framhållas, att anställning- en som extra lärare icke haft eller kunnat ha samma betydelse för övnings- lärare, vilkas avlöning utgått i proportion till antalet undervisningstimmar, som för ämneslärare, vilkas undervisningsskyldighet ä heltidstjänst varierar alltefter tjänstgöringens beskaffenhet och den tid, som erfordras för fullgö- rande av arbete vid sidan av lektionstimmarna. Innan denna anställnings- form infördes, då motsvarande lärare avlönades såsom timlärare, hade näm- ligen lärare med full tjänstgöring i regel lägre ersättning vid undervisning av lärjungar få högre åldersstadium än å ett lägre åldersstadium. På grund av vad här anförts ha de sakkunniga ansett, att övningslärare icke skola kunna anställas som extra lärare. Derma anställningsform har för övrigt icke heller hittills förekommit för övningslärare vid högre kommunala sko— lor. *
På i stort sett samma grunder ha de sakkunniga uteslutit anställningen som biträdande lärare. Den har under de senaste åren förekommit vid statliga läroanstalter, då lärarens tjänstgöring omfattat endast en del av en termin eller då läraren icke uppfyllt de för extra lärare fastställda kompe- tenskraven. Ersättning har utgått med för motsvarande extra lärare i löne» planen angivna belopp utan rörligt tillägg och kristillägg men uppräknade med visst procenttal. Den vid de högre kommunala skolorna förekomman— de anställningsformen vikarierande lärare bör likaledes bortfalla.
Utöver ordinarie och extra ordinarie anställning föreslå sålunda de sak- kunniga icke någon annan anställningsform för övningslärare än anställ— ning såsom timlärare. Övningslärare skulle alltså anställas såsom timlärare dels å varje tjänst med mindre än 15 veckotimmars undervisning, dels å tjänst om 15 veckotimmar eller mera, om tjänstgöringen icke omfattar hel termin eller om läraren icke äger med avseende å utbildning eller tidigare tjänstgöring föreskriven behörighet för extra ordinarie anställning eller tjänsten icke ledigförklarats, då så föreskrives.
Av de sakkunnigas provorganisation av undervisningen vid de högre skolformerna framgår emellertid (sid. 93), att antalet tjänster med en tjänst- göring av 8—14 veckotimmar här alltjämt skulle bliva ganska stort. Sam- manlagt skulle 222 sådana tjänster kvarstå, varav 69 i gymnastik med_ lek och idrott. Des-sa tjänster torde vanligen komma att uppehällas av fackut- bildade övningslärare, och i varje fall är det för skolväsendet önskvärt, att så sker.
På grund härav förorda de sakkunniga, att då sådan tjänst uppehälles av övningslärare, som är behörig till extra ordinarie anställning, denne bör vara berättigad till ett högre arvode än det, som eljest utgår vid timläraranställ- ning. Timlärararvodenas närmare utformning behandlas i kapitlet Tim- lärararvoden.
Kap. 8.
Tjänstgöring vid olika skolor.
Skolformer. En väsentlig förutsättning för genomförandet av de sakkun- nigas förslag till lönereglering är, att tjänstgöring vid olika skolor kan förenas till enhetliga tjänster. Vid de av löneregleringen berörda skol- formerna ha övningslärarna i stort sett likartade tjänstgöringsförhållanden. Kombinationer mellan dessa skolor medföra därför i regel knappast sär- skilda svårigheter i fråga om tjänstgöring eller i lönetekniskt hänseende. De sakkunniga förorda med hänsyn härtill, att undervisning vid en skol— 101 111, som ingår i löneregleringen, bör kunna kombineras med undervisning vid varje annan sadan skolform, där så befinnes lämpligt. Beträffande fort- sättningsskolor råda dock speciella förhållanden. De behandlas i ett särskilt kapitel.
Vidare bör, såsom i kapitlet Löneregleringens omfattning framhållits, i av lönereglering berörd tjänst få inräknas tjänstgöring vid kommunalt gym- nasium, central verkstadsskola eller annan statlig skola eller vissa andra skolor, om skolöverstyrelsen finner skäl därtill föreligga. Den skola, som mottager läraren för tjänstgöring, bör givetvis ersätta avlöningskostnaderna.
De lönetckniska frågorna och frågorna, i vad mån lärarna skola kunna alägg as tjänstgöring vid andra skolor, behandlas i särskilda avsnitt häl nedan.
Timtalet å kombinerade tjänster. Genom att förena undervisning vid olika skolor till enhetliga tjänster avse de sakkunniga framför allt att i större utsträckning bereda övningslärarna ordinarie eller extra ordinarie anställ- ning med därmed förenad rätt till pension, sjukavlöning, sjukvårdsförmå- ner m.m. Enligt de sakkunnigas förslag skulle för ordinarie anställmng 101 dras tull tjänstgöring och för extra ordinarie anställning tjänstgöring om i iegel minst 15 veckotimmar, medan tjänster med lägre antal veckotimmar skulle berättiga endast till timläraranställning. Då timlärararvode utgår, är det emellertid särskilt beträffande tjänster å mindre än 15 veckotimmar för läraren av mindre betydelse, om hans undervisning vid olika skolor be- traktas som en enhetlig tjänst eller som skilda tjänster. De sakkunniga anse däl för, att undervisning vid olika skolor skall kunna förenas till enhetliga tjänster, enda-st om det sammanlagda timtalet vid skolorna uppgår till så stelt antal veckotimmar, att det berättigar till extra ordinarie anställning.
Tjänster 5. minst 15 veckotimmar måste emellertid uppehållas av timlärare. dels 0111 innehavaren ännu'icke blivit behörig till extra ordinarie anställ— ning, dels vid vikariat under kortare tid än en termin, dels om föreskrivet ledigförklarande icke ägt rum. I sådana fall kan det vara en fördel för tim- läraren, att anställningen betraktas som enhetlig. Har han erhållit anställ- ning efter ledigförklarande, bör t. ex. nytt ledigförklarande icke äga rum. om han sedermera blir behörig till extra ordinarie anställning. Ur administ— rativ synpunkt torde det också bli enklare att i detta hänseende tillämpa samma bestämmelser på en tjänst oavsett den för läraren gällande anställ- ningsformen. De sakkunniga anse därför, att om en tjänst å minst 15 vec- kotimmar med undervisningen förlagd till olika skolor uppehålles av tim— lärare, denne skall anses ha en enhetlig anställning på samma sätt som or- dinarie och extra ordinarie lärare.
tet 55 % 9 mom. 4 punkten må ordinarie befattning som övningslärare vid statlig läroanstalt förenas med annan tjänst, därest Skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådan förening kunna äga rum, dock att förening med sådan övningslärarbefattning av ordinarie statlig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefattnmg skall underställas Kungl. * Maj:ts prövning. I samma moment punkt 5 givas även föreskrifter för be— ! räkning av årslönen vid på sådant sätt förenade befattningar. Tydligt är, att i läraren här förutsättes vara innehavare av två skilda ordinariebefattningar. i I övrigt förekommer icke för närvarande någon dylik tjänsteförening.
! Huvudtjänst och fyllnadstjänstgöring. Enligt civila avlöningsreglemen-
Däremot förekommer, låt vara i ganska begränsad omfattning, att en or— dinarie övningslärare, med stöd av en motsvarande bestämmelse i civila icke-ordinariereglementet 52 & 4 mom. 6 punkten, samtidigt är extra ordina- rie övningslärare vid en annan skola. Också här är fråga om två skilda an- ställningar, vilket gör sig gällande bl. a. vid beräknandet av avlöningen.
Något annorlunda ställa sig förhållandena för helt icke-ordinarie öv— ningslärare. Extra ordinarie lärare vid de statliga läroanstalterna antagas till extra ordinarie vid viss skolform och förordnas sedan vid viss skola. Om sådan lärare erhåller tjänstgöring i samma ämne vid ytterligare en eller flera skolor tillhörande samma skolform, erhåller han förordnande som . extra ordinarie även vid dessa skolor. Enligt civila icke-ordinariereglemen- 3 tet 52 % 4 mom. 7 punkten beräknas då avlöningen, som om han haft tjänstgöring av samma omfattning vid endast en läroanstalt. Und-antagsvis har också förekommit, att extra ordinarie övningslärare vid en statlig skol- form fått i sin extra ordinarie anställning inräkna tjänstgöring vid skola tillhörande annan statlig skolform. Däremot har extra-ordinarie anställning vid statlig skola icke kunnat sammanslås med extra ordinarie anställning
vid högre kommunal skola. Beträffande extra lärare är det ganska vanligt, att sådan lärare har tjänstgöring vid två eller flera statliga läroanstalter, tillhörande samma eller olika skolformer. Avlönin—g utgår då, liksom för extra ordinarie lärare, efter enhetlig beräkningsgrund. Om en extra lärare vid statlig läroanstalt samtidigt är anställd vid kommunal skola, måste där— emot avlöningen för den kommunala tjänstgöringen beräknas för sig.
Om samtliga fall, då en övningslärare för närvarande tjänstgör vid mer än en skola, gäller, att förordnandena äro formellt sett helt oberoende av varandra och kombinationen därför är av mer tillfällig karaktär. Initiativet till sådan dubbel eller i en del fall flerdubbel anställning har icke heller ut— | gått från central myndighet utan fått tagas av vederbörande lärare själv, | | I
möjligen av rektorerna vid berörda skolor.
Förenas undervisningen vid olika skolor till en tjänst, måste tjänstens ställning i förhållande till skolorna närmare regleras. En möjlighet vore att betrakta en sådan tjänst såsom gemensam för skolorna. Då måste emel- lertid för skolornas samarbete vid tillsättning av lärare och handläggning av andra frågor rörande läraren införas regler, som i flera hänseenden skul- le väsentligt avvika från nu gällande bestämmelser. Om tjänstgöring vid en av skolorna efter någon tid skulle behöva utbytas mot tjänstgöring vid en annan skola, måste också tjänsten ombildas och nytt tillsättningsförfarande i eventuellt äga rum. Vidare mäste ofta tjänstgöring vid statliga och kommu— i nala skolor kombineras, och en tjänst skulle då samtidigt vara statlig och kommunal. De sakkunniga kunna icke förorda ett sådant system.
Däremot synas knappast några mera vägande erinringar kunna göras mot ett system med huvudtjånst och fyllnadstjc'instgöriiig, motsvarande den anordning, som under senare tid tillämpat-s, då lärare vid folk- och småsko— leseminarierna på grund av tillfällig minskning av antalet undervisningsav— delningar fått utföra viss del av sin tjänstgöring vid andra läroanstalter. De sakkunniga anse, att detta system bör läggas till grund för övningslärarnas kombinerade tjänstgöring. Övningslärartjänst bör alltså vara placerad vid en enda skola. Med denna huvudtjänst bör fyllnadstjänstgöring vid annan skola kunna förenas såväl vid inrättandet av tjänsten som senare, och fyll- nadstjänstgöring vid en skola bör kunna utbytas mot sådan tjänstgöring vid annan skola, utan att tjänsten därigenom anses ändra karaktär eller nytt ledigförklarande blir erforderligt. I sådana fall, då flera kommunala skolor ha gemensam styrelse, bör dock tjänsten kunna avse de under styrelsen sor— terande skolorna utan att vara knuten till en av dessa skolor. Vid folksko- lan bör vidare läraren vara anställd inom skoldistriktet och ej vid en be- stämd folkskola.
För huvudtjänsten torde i stort sett kunna gälla de bestämmelser, som avse övningslärartjänster i allmänhet, vilka behandlas nedan i särskilt av- snitt. '
Huvudtjänstens placering. I regel bör en övniugslärartjäust med tjänst- göring vid mer än en skola vara placerad vid den skola, där större delen av tjänstgöringen fullgöres. Vid inrättandet av en ordinarie tjänst bör dock detta ej alltid vara avgörande för tjänstens placering. Om t. ex. het *äffande en sådan tjänst, omfattande tjänstgöring vid ett högre allmänt läroverk och en kommunal mellanskola, kan förutses, att huvuddelen av tjänstgöringen redan inom något eller några år kommer att förläggas till den kommunala mellanskolan, bör den redan från början placeras vid den kommunala mel— lanskolan, även om tjänstgöringen där till att börja med skulle fara mindre omfattande än vid det högre allmänna läroverket. Likaså bör en ordinarie tjänst bibehållas vid den skola, där den är placerad. så länge samma mm» havare uppehåller tjänsten, även om timtalet där skulle minskas, så att det blir lägre än vid den andra skolan. Innan ny innehavare tillsättes, bör i sådant fall prövas, om icke tjänsten bör överflyttas till sistnämnda skola.
Icke-ordinarie tjänst bör automatiskt placeras vid den skola, som har det största antalet undervisningstimmar å tjänsten. Någon överflyttning bör dock icke förekomma under pågående läsår och icke heller i sådana fall, då på grund av förhållanden, som ej kunnat förutses, timtalen förskjutits efter skolöverstyrelsens beslut rörande timfördelningen för nästföljande läsår. Växlingar i tjänsten-s placering alltefter mindre förskjutningar i timtalen måste ävenledes anses mindre lämpliga såväl för läraren som skolorna. Sålunda måste läraren få nytt förordnande, och utfärdande av tjänstgö— ringsbetyg försvåras. Tillhöra skolorna olika ortsgrupper, kommer lärarens avlöning att växla, vilket även blir fallet, om lönegradsplaeeringen ändras. Det kan också förefalla rimligt, att en kombinerad icke-ordinarie tjänst med tjänstgöring vid samrealskola och kommunal mellanskola med huvud- tjänsten från början vid den statliga skolan får, åtminstone till uppkom— mande vakans, ha huvudtjänsten kvar å denna skola, även om timtalet i den kommunala skolan skulle stiga och bliva något högre än i samrealsko— lan. På grund härav bör Skolöverstyrelsen äga befogenhet att besluta om annan placering av icke-ordinarie tjänst än vid den skola, som har det högsta timtalet å tjänsten. Tjänstgöring vid skola, som ej ingår i löneregle— ringen, stal] givetvis alltid anses som fyllnadstjänstgöring.
Lärarnas skyldighet att åtaga sig fyllnadstjänstgöring. Såsom de sak- kunniga flerstädes anmärkt, är det av stor vikt, att möjligheterna att orga— nisera kombin-erade tjänster tillvaratagas. Särskilt :i mindre orter bliva ? kombinationsalternativen ganska få, och i många fall gives endast en enda möjlighet. Om i sådana fall en lärare vid en skola skulle kunna vägra att utföra fyllnadstjänstgöring vid en annan skola med lågt timtal, skulle den särskilde övningslärare, som måste anställas vid den senare skolan, fä mye ket otillfredsställande tjänstgöring. Det torde då bliva svårt att erhålla en
kvalificerad facklärare, och skolan kan rent av få nöja sig med lärare utan föreskriven utbildning. Både för skolväsendet och övningslärarkåren är det alltså ett intresse, att den enskilde läraren icke obehörigen skall kunna väg- ra att utföra fyllnadstjänstgöring. De sakkunniga anse därför, att övnings- lärarna i princip skola vara skyldiga att utföra fyllnadstjänstgöring. Detta bör gälla icke endast, när en tjänst ledigförklarats med angivande av fyll- nadstjänstgöring vid viss skola, utan även eljest, när det ur undervisning- ens synpunkt kan anses motiverat att kombinera tjänstgöring vid två eller flera skolor. Fyllnadstjänstgöring vid en skola bör också kunna utbytas mot sådan tjänstgöring vid annan skola.
Skyldigheten att utföra fyllnadstjänstgöring bör dock avse endast sådana skolformer, som omfattas av löneregleringen, samt dessutom kommunala ! gymnasier. Fyllnadstjänstgöring vid andra skolformer bör kunna äga rum l endast efter lärarens medgivande. I regel torde fyllnadstjänstgöringen, om I I | , fyllnadstjänstgöring icke varit bestämd redan vid ledigförklarandet, icke , komma att omfatta något större antal veckotimmar. De sakkunniga ha ' emellertid icke ansett, att skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör begränsas till något visst timtal. En extra ordinarie lärare å en tjänst å ex- empelvis 18 veckotimmar bör sålunda sedermera kunna åläggas fyllnads- l tjänstgöring vid annan skola med högst 16 veckotimmar, så att den sam- t manlagda undervisningsskyldigheten uppgår till maximitjänstgöring eller
34 veckotimmar. I regel bör dock tjänstgöringen icke överstiga 30 vecko-
, timmar.
För lärarna innebär det emellertid i allmänhet en del olägenheter att tjänstgöra vid två skolor, och särskilt om skolorna ligga på större avstånd från varandra kunna dessa olägenheter bliva avsevärda. När en lärare av särskilda skäl icke önskar åtaga sig en fyllnadstjänstgöring, bör därför för- _ sök göras att så vit-t möjligt organisera tjänstgöringen på annat sätt. De ' sakkunniga anse sålunda, att garantier böra skapas mot att tjänstgöringen medför större olägenheter för lärarna. I detta hänseende få de sakkunniga anföra följande. * Frågor om fyllnadstjän—stgöring böra avgöras centralt av skolöverstyrel— i serna. Vid folkskolan böra dock skoldistrikten efter hörande av statens ' folkskolinspektör äga besluta därom. [ Ordinarie lärare bör äga företräde framför icke-ordinarie lärare till tjänstgöring vid den skola, där tjänsten är placerad, såvida ej särskilda för- hållanden föranleda undantag. Finnas vid 'skolan två eller flera ordinarie lärare i samma övningsämne, bör den i tjänsten äldre läraren äga sådant företräde framför den i tjänsten yngre. Icke-ordinarie lärare däremot bör icke äga företrädesrätt till tjänstgöring vid den skola, där hans tjänst är placerad, men i allmänhet torde det befinnas lämpligast att där giva ho- nom högsta möjliga timtal intill fult tjänstgöring.
I vissa fall kunna emellertid skäl föreligga att ej tilldela en övningslärare all undervisning i ämnet vid en skola. I gymnastik bör undervisningen av manliga och kvinnliga lärjungar uppdelas å manliga och kvinnliga lärare ej blott på högre åldersstadium, där sådan uppdelning är föreskriven, utan helst också på lägre stadium, om förhållandena det medgiva. I kvinnlig slöjd vid skola med enbart kvinnliga lärjungar kan det av schematekniska skäl vara lämpligast att vid uppdelning av klass i undervisningsavdelningar anställa två lärarinnor, som samtidigt undervisa var sin avdelning. Om en lärare i manlig eller kvinnlig slöjd vid folkskola har fyllnadstjänstgöring i kommunal mellanskola eller realskola med lågt timtal i ämnet, hör han kun- na åtaga sig all tjänstgöring i den senare skolan, även om timtalet i folk— skolan skulle vara tillräckligt för full tjänstgöring. Vid folkskola ställer det sig nämligen i allmänhet lättare att ordna undervisning med ett lägre timtal i dessa ämnen med hjälp av tillgängliga lärarkrafter. Slutligen kan det stundom vara ändamålsenligt, att undervisningen i ett övningsämne vid en. skola å en mindre ort fullgöres såsom fyllnadstjänstgöring av en lärare med huvudtjän—st vid en skola å en större ort i närheten, trots att till- fredsställande tjänstgöring skulle kunna beredas läraren utan nämnda fyll— nadstjänstgöring. Å den större orten torde det nämligen vara avsevärt lät- tare att även för ett mindre antal veckotimmars undervisning förvärva kompetent lärare.
I första hand böra givetvis kombinerade tjänster omfatta skolor å samma ort, men även skolor å närliggande orter böra komma ifråga. Kommunika- tionerna mellan skolorna böra emellertid i dessa fall vara så goda, att läraren icke behöver övernatta utanför bostadsorten. Han bör på morgonen eller förmiddagen kunna resa från den ort, där huvudstjänsten är placerad, till den skola, där fyllnadstjänstgöring skall ske, och sedan efter ett par tim- mars undervisning företaga återresan på eftermiddagen eller kvällen. Stundom kan det dock vara lämpligt, att läraren två eller tre dagar i följd utför fyllnadstjänstgöring vid skolan utanför hemorten och övernattar där. Dock bör en sådan anordning tillämpas endast undantagsvis, dels på grund av schematekniska svårigheter i övrigt, dels med hänsyn till att den blir ganska pressande för läraren. Försiktighet bör sålunda iakttagas vid in- rättande av särskilt ordinarie tjänster, som förutsätta dylika åtgärder.
För gymnastik med lek och idrott föreligga speciella förhållanden. Ämnet förekommer vanligen fyra olika veckodagar för varje undervisningsavdel— ning. En lärare med kombinerad tjänstgöring måste alltså minst två dagar i veckan kunna undervisa vid mer än en skola. När skolorna äro belägna å olika orter, måste därför kommunikationerna orterna emellan vara särskilt gynnsamma, om fyllnadstjänstgöring skall kunna förekomma.
Fyllnadstjänstgöring bör avse helt läsår, såvida icke tjänsten tillträdes under pågående läsår. Den som vikarierar å tjänst med fyllnadstjänstgö-
ring, bör dock, oberoende av vikariatets längd, vara skyldig att fullgöra fyllnadstjänstgöringen. Däremot bör varken ordinarie eller icke-ordinarie lärare vid en skola kunna åläggas att tillfälligtvis, t. ex. på grund av sjuk— domsfall eller annan tjänstledighet under kortare tid än en termin, tjänst- göra vid annan skola.
Läsåren vid de olika skolformerna kunna börja och sluta vid olika tid- punkter. För övningslärare med ferier böra sommarferierna icke utan hans medgivande kunna inskränkas till mindre än 45 dagar.
De sakkunniga anse, att övningslärarna icke böra äga rätt till fyllnads- tjänstgöring.
Kompetenskrav vid fyllnadstjänstgöring. I allmänhet bör övningslärare
& fylla_de formella kompetenskrav, som uppställas för motsvarande anställ-A
ning vid den skola, där fyllnadstjänstgöringen äger rum. Man bör emeller- tid kunna bortse från mindre brister i den formella behörigheten, om lära— ren kan anses i sak kompetent att handha undervisningen, särskilt om fyll— nadstjänstgöringen icke omfattar något större antal veckotimmar. Musik- lärare bör t. ex. kunna utföra fyllnadstjänstgöring vid folk— och småskole-i seminarium, även om han icke avlagt högre organistexamen, och vid folk- skola anställd lärarinna i hushållsgöromål, vilken genomgått å lanthus- hållning inriktad utbildning, bör kunna fullgöra fyllnadstjänstgöring vid skolformer, där denna utbildning eljest ej godtages.
Avlöningsfrågor. Enligt de sakkunnigas förslag till lönegradspllaceringvar för övningslärarna, som de sakkunniga senare i detta betänkande komma att framlägga, differentieras lönegradsplaceringarna i ett och samma öv- ningsämne i viss mån efter de olika skolformerna. Bland annat" föreslås ordinarie tjänster i teckning, musik och gynmastik tillhöra högre lönegrad" vid högre allmänt läroverk än vid realskola, högre kommunal skola och' folkskola samt ordinarie tjänster i hushållsgöromål högre lönegrad vid kommunal flickskola än vid flertalet övriga skolformer. Vidare ha såväl ordinarie som extra ordinarie lärare vid seminarierna i regel placerats högre än vid övriga skolformer. Skillnaden i årsavlöning per veckotimme kommer dock i allmänhet att vara mindre än 35 kronor utom vid semi- narierna. '
Vid fyllnadstjänstgöring i skolform med högre lönegradsplacering än den, som är fastställd för huvudtjänsten, skulle det vara möjligt att låta ett tilläggsarvode utgå, som motsvarade skillnaden i lön mellan de båda löne- graderna, men om huvud-tjänsten har den högre löneg-radsplaceringen, kan ett motsvarande avdrag knappast göras. En annan utväg vore att fastställa viss reducering av timtalet vid fyllnadstjänstgöring i skolor med högre löne-
gradsplacerin-g än huvudtjänstens och motsvarande ökning av timtalet vid fyllnadstjänstgöring i skolor med lägre lönegradsplacering. Sådana reduk- tioner skulle emellertid enligt de sakkunnigas förslag icke förekomma vid tjänstgöring å olika stadier inom en och samma skola, och i övrigt skulle den ifrågasatta anordningen i många fall vara svår att rättvist genomföra. Den skulle därjämte komplicera den administrativa handläggningen på ett sätt, som knapp-ast kunde motsvara eventuella ekonomiska fördelar därav för det allmänna och för en del av de enskilda befattningshavarna. De sakkunniga föreslå därför, att lön vid kombinerad tjänstgöring skall utgå, som om hela tjänstgöringen fullgjorts vid den skola, vid vilken huvudtjän— sten är placerad.
Timlärararvode vid fyllnadstjänstgöring bör dock alltid utgå med det belopp, som gäller för den skola, där undervisningen fullgöres, men efter den ortsgrupp, till vilken nämnda skola hänförts. En timlärare, med fyllnadstjänstgöring — sådana fall kunna inträffa vid vikariat, även— som när läraren icke fullgjort föreskriven minimitjänstgöring — skall alltså kunna få timlärararvode med olika belopp för veckotimme å huvud- tjänsten och å fyllnadstjänstgöringen. När en ordinarie lärare har tjänstgö- ring utöver den med tjänsten förbundna undervisningsskyldigheten, skall undervisningen å huvudtjänst alltid vara det primära. Timlärararvodet för de överskjutande veckotimmarna skall alltså, om fylhiadstjänstgöring ingår i tjänsten, utgå med det belopp, som gäller för den skolform, där fyllnads- tjänstgöringen utföres. På samma sätt skall förfaras, när en extra ordinarie lärare har mer än 30 veckotimmars tjänstgöring.
Om en extra ordinarie lärare vid överflyttningen av en tjänst från en skola till en annan blir placerad i lägre lönegrad, hör han icke äga rätt att bibehålla sin löneklassplacering. Någon lönesänkning för en extra ordinarie lärare av denna anledning torde emellertid endast i undantagsfall kunna kon" ma i fråga, alldenstund de extra ordinarie lärarnas lönegradsplacering i ett och samma övningsämne enligt de sakkunnigas förslag i stort sett är enhetlig vid de olika skolformerna.
Vid de skolformer, som omfattas av löneregleringen, äro _ bortsett från fortsättningsskolan —— tjänstgöringsförhållandena i stort sett likartade. Tjänstledigheter och ferier torde därför knappast komplicera beräkningen av avlöningen. Visserligen kan, om läsåren ej sammanfalla, lärarens ferier bliva något kortare än vid tjänstgöring vid en enda skola, men några sär- bestämmelser krävas knappast i anledning härav. De sakkunniga förorda därför, att avlöning till ordinarie och extra ordinarie lärare i sin helhet ut- betalas av den skola, där huvudtjänsten är placerad. Detta bör gälla även beträffande timlärararvode.
Reseersättning. För i anledning av fyllnadstjänstgöring företagna resor
bör en övningslärare erhålla ersättning. Sådan ersättning brukar redan nu under vissa villkor utbetalas åt lärare vid tjänstgöring vid mer än en statlig skola. De sakkunniga anse sig emellertid icke kunna föreslå någon tillämp- ning av allmänna resereglementet. Vid resa å tåg bör läraren äga rätt till er— sättning efter 3 klass. Dagtraktamente bör ej utgå, om läraren samma dag kan återvända till stationeringsorten. Ersättning för nattlogi till statligt an- ställda lärare, som tjänstgöra å två orter, utgår för närvarande blott i myc- ket begränsad omfattning. Genomföres de sakkunnigas förslag, böra lärarna kunna tillerkännas traktamente, icke blott då återresa samma dag ej är möjlig, utan även så snart återresa till hemorten på eftermiddagen skulle medföra mera avsevärda olägenheter för läraren. Traktamentets storlek bör fastställas med hänsyn både till kostnaderna för nattlogi och ökade uppe- ! hållskostnader i övrigt. Det bör för enkelhetens skull i regel fastställas till i ett visst belopp för natt räknat, förslagsvis sju kronor. Rektorerna böra ! om möjligt ordna lärarens tjänstgöring så, att hans resor underlättas och ! uppehåll å annan ort än stationeringsorten undvikes. Kostnader för resor | i samma ort böra ej ersättas. Vissa skäl skulle tala för att resekostnaderna skola ersättas av den skola, där fyllnadstjänstgöring äger rum. Emellertid kan ofta den skola, där tjän- i sten är placerad, ha ett lika stort intresse av att få fyllnadstjänstgöring an- j ordnad. Att i varje särskilt fall på lämpligt sätt fördela kostnaderna skulle | stöta på avsevärda svårigheter. Fördelningen skulle också lätt kunna orsaka i tvister eller irritation mellan skolorna. De sakkunniga vilja därför föreslå, | att rese— och traktamentskostnaderna i sin helhet ersättas av statsmedel. I de fall, då rese— och traktamentsersättning skall utgå av statsmedel, bör ersättningen bestämmas av Skolöverstyrelsen. !
Beslutanderätten. Eftersom en övningslärare vid fyllnadstjänstgöring anses vara anställd endast vid den .skola, där huvudtjänsten är placerad, böra de beslutande myndigheterna för denna skola beträffande läraren ha i huvudsak samma befogenheter — i den mån dessa icke överlåtits på central myndighet — som om läraren hade haft hela sin tjänstgöring vid skolan i fråga. Dock bör även den andra skolan ha möjlighet att bevaka & sina intressen. Lämpligen bör detta tillgå på det sättet, att denna skola all- tid skall få tillfälle att yttra sig, innan beslut beträffande läraren fattas av sådan räckvidd, att skolan beröres därav. Så bör ske bland annat vid tjän— stetillsättning, varom de sakkunniga i kapitlet Tillsättning av tjänster komma att föreslå närmare bestämmelser, samt vid utfärdande av tjänst- göringsbetyg. Tjän-stgöringsbetyg bör gälla hela tjänstgöringen, sålunda även fyllnadstjänstgöringen med angivande av vid vilken eller vilka skolor den ägt rum. Betyget bör, efter samråd med rektor vid skola, där fyllnads— tjänstgöring utförts, utfärdas av rektor vid den skola, där huvudtjänsten är
placerad. Vidare bör fyllnadstjänstgöringens skola äga påfordra, att beslut. i frågor rörande fyllnadstjänstgöringen fattas av huvudtjänstens skola, samt äga underställa varje beslut beträffande läraren skolöverstyrelsens prövning. Rektorn för den skola, vid vilken fyllnadstjänstgöring utföres, bör givet-' vis kunna lämna läraren erforderliga anvisningar m. m. beträffande tjänst. göringen Vid skolan. Ävenså bör rektorn, om läraren gör sig skyldig'titl' mindre försummelser under fyllnadstjänstgöringen, äga påpeka saken för läraren. Så snart det blir fråga om disciplinära åtgärder, skall frågan där? emot hänskjutas till den skola, där huvudtjänsten är placerad. Det anÅ kommer då på denna Skola att i vanlig ordning handlägga ärendet.
Vid uppgörandet av arbetsordning böra rektorerna samråda om den— lämpligaste fördelningen av tiderna för lärarens tjänstgöring. Den skola. där huvudtjänsten är placerad, bör i detta fall icke ensam ha beslutanderätt Kan enighet ej uppnås, bör frågan hänskjutas till Skolöverstyrelsen eller vid tvist mellan två skoldistrikt till statens folkskolinspektör.
Vad ovan sagts om rektor, gäller vid folkskolan i tillämpliga delar skol- styrelsens ordförande, kommunal folkskolinspektör eller distriktsöverlärare.
Kap. 9. Tjänstgöring i två övningsämnen m. m.
Ordinarie tjänster i två övningsämnen. I kapitlet Allmänna synpunk- ter ha de sakkunniga framhållit önskvärdheten av att övningslärarna i större utsträckning än nu utbilda sig i två ämnen. För att stimulera lärarnas intresse för dubbel utbildning böra enligt de sakkunnigas mening ordinarie tjänster inrättas i ämneskombinationern—a teckning—manlig slöjd, teck- ning—kvinnlig slöjd och hushållsgöromål—kvinnlig slöjd, där redan nu vis— sa lärare ha föreskriven dubbel kompetens och kombinerad tjänstgöring förekommer (jfr Bilaga 2.) Antalet ordinarie tjänster i teckning och manlig eller kvinnlig slöjd bör emellertid hållas relativt lågt, intill dess att ett större antal lärare förvärvat föreskriven kompetens i båda ämnena. I andra kombinationer av övningsämnen torde åtminstone för närvarande antalet lärare med erforderlig utbildning vara så lågt, att tjänster icke skul- le kunna tillsättas efter konkurrens mellan flera sökande.
Ordinarie tjänster i enbart teckning skulle enligt de sakkunnigas förslag i regel tillhöra en betydligt högre lönegrad än tjänster i manlig eller kvinn- lig slöjd vid samma skolformer. Vid flertalet skolformer skulle sålunda tjänsterna i teckning tillhöra lönegrad Ca 22, medan tjänster i manlig och kvinnlig slöjd skulle tillhöra lönegrad Ca 18 respektive Ca 16. Vidare skul- le tjänster i hushållsgöromål i regel vara placerade två lönegrader högre än tjänster i kvinnlig slöjd.
Om ordinarie tjänst i två av ifrågavarande ämnen placerades i lägre lönegrad än tjänst i det ämne, som har den högre lönegradsplaceringen, torde innehavare av tjänst i två ämnen efter några år söka sig till tjänst enbart i det ämne, som har den högre lönegradsplaceringen. Ur skolans syn-punkt äro ofta förekommande växlingar å ordinarie tjänster icke önsk- värda En sådan lönegradsplacering skulle icke heller kompensera lärarna för den mera omfattande och kostsamma utbildning, som den dubbla kom- petensen krävt. Då lärare med utbildning i två övningsämnen dessutom få anses vara av särskilt värde för skolväsendet, anse de sakkunniga, att or”- dinarie tjänst i två övningsämnen bör tillhöra samma lönegrad som ordi- narie tjänst i det av ämnena, som medför den högre lönegradsplaceringen. Tjänster i teckning och manlig slöjd samt i teckning och kvinnlig slöjd skulle sålunda tillhöra samma lönegrad som motsvarande tjänster i enbart
teckning. Tjänster i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd skulle i regel till— höra samma lönegrad som motsvarande tjänster i enbart hushållsgöromål.
Ä dessa tjänster skulle alltså undervisningen i det ena ämnet avlönas högre, än om den uppehållits av facklärare med kompetens i endast detta ämne. Med hänsyn härtill bör ordinarie tjänst i två ämnen icke inrättas, då en ordinarie tjänst i det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, lämpligen kan inrättas genom att till en tjänst förena undervisningen vid olika skolor å samma ort. Vidare bör det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, omfatta minst hälften av den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten eller i regel minst 15 veckotimmar. Skulle timta- let varaktigt sjunka under hälften, bör frågan om förflyttning upptagas till prövning.
Det bör i och för sig icke föreligga något hinder för att i en ordinarie tjänst förena undervisning i ett övningsämne vid en skola och fyllnads- tjänstgöring i annat ämne vid annan skola.
Inrättande av ordinarie tjänst i två övningsämnen bör ske på samma sätt som inrättande av ordinarie tjänst i ett ämne. Vid statliga sko—lor torde det emellertid vara svårt att förutse, till vilket antal tjänster böra inrättas i två ämnen. Med hänsyn härtill höra i de personalförteckningar, som Kungl. Maj:t och riksdagen besluta, antalet sådana tjänster icke fixeras. I stället böra tjänster i två ämnen ingå i det antal, som bestämts för det ämne, som har den högre lönegradsplaceringen. I personalförteckningen bör sålunda angivas ett visst antal ordinarie lärare i exempelvis »teckning eller teckning och manlig slöjd eller teckning och kvinnlig slöjd». Det bör därefter ankomma på Skolöverstyrelsen att inom den angivna ramen bestämma antalet tjänster i ett eller två övningsämnen.
Tillsättningsförfarandet å ordinarie tjänster i två ämnen bör vara det- samma som för ordinarie tjänster i ett ämne.
Icke-ordinarie tjänster i två övningsämnen. I de ämneskombinationer, vari ordinarie tjänster skulle kunna inrättas, böra givetvis även icke-ordina— rie tjänster kunna förekomma. Särskilt för teckningslärarna skulle kom— binationerna med manlig och kvinnlig slöjd bliva av värde. Vid de sak— kunnigas provorganisation av övningslärartjänster ha 5 ordinarie och 36 icke—ordinarie tjänster i teckning erhållit tjänstgöring vid skolor å olika orter. Dessa höra i viss utsträckning kunna ersättas med tjänster i teckning och slöjd med all tjänstgöring å en och samma ort. För skolorna, särskilt å mindre orter, skulle emellertid också andra ämneskombinationer vara värdefulla. Även om endast ett begränsat antal lärare skaffa sig sådan ut- bildning, bör det vara möjligt att för dem inrätta icke-ordinarie tjänster i två ämnen. De sakkunniga anse alltså, att icke-ordinarie tjänst bör kunna in»- rättas i varje kombination av övningsämnen, därest tjänsten kan tillsättas
med lärare, som har föreskriven kompetens i båda ämnena, och därest så- dan tjänst i övrigt får anses önskvärd med hänsyn till förhållandena i varje särskilt fall.
Liksom ordinarie tjänst i två övningsämnen bör icke-ordinarie sådan tjänst tillhöra den högre av de lönegrader, som gälla för motsvarande tjän— ster i ett av änmena. Skall i en icke-ordinarie tjänst i två ämnen ingå un- dervisning i två skolor, bör tjänsten placeras vid den skola, som i båda ämnena sammanlagt har det största timtalet, och tillhöra den lönegrad, som gäller för det ämne, som medför den högre lönegradsplaceringen vid skolan. Skolöverstyrelsen bör dock äga besluta, att tjänsten skall placeras på annat sätt och tillhöra annan lönegrad, därest särskilda omständig- heter föreligga. _
Minst hälften av undervisningen bör vidare liksom beträffande ordinarie tjänster fullgöras i det ämne, som berättigar till den högre lönegradspla- ceringen. Timtalet ä icke-ordinarie tjänst kan emellertid variera mellan 15 och 30 veckotimmar, och om två ämnen ingå i tjänsten, kan från år till är än det ena och än det andra ämnet få det högre timtalet. Det skulle emellertid icke vara lämpligt, om icke-ordinarie tjänst i två ämnen skulle kunna inrättas endast för de år, då det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, uppgår till minst hälften av undervisningen.
De sakkunniga föreslå därför, att icke-ordinarie tjänst i två ämnen skall kunna inrättas, så snart timtalet i det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, uppgår till minst 8 veckotimmar, d.v.s. det lägsta hela timtal, som motsvarar minst hälften av den lägsta undervisningsskyldigheten å extra ordinarie tjänst. I det ämne, som eljest medför en lägre löneställning, bör läraren såsom extra ordinarie icke få avlöning för flera timmar än i först- nämnda ämne. För överskju-tande timmar bör timlärararvode utgå med belopp, som gäller för det ämne, som medför den lägre löneställningen.
Därest tjänster i vartdera av de båda ämnen, som ingå i en icke-ordinarie tjänst, tillhöra samma lönegrad, böra timtalen i ämnena kunna variera utan annan begränsning än att de sammanlagt skola uppgå till minst 15 vecko- timmar.
Är timtalet i det övningsämne, som medför den högre lönegradsplace- ringen, mindre än 8 veckotimmar, bör en icke-ordinarie tjänst i två öv- ningsämnen icke få inrättas.
Det bör i och för sig icke vara något hinder för att bilda en icke-ordinarie tjänst i två ämnen med all undervisning i det ena ämnet vid en skola och all undervisning i det andra ämnet såsom fyllnadstjänstgöring vid en an— nan skola. .
Följande exempel torde kunna belysa det anförda. (De sakkunniga förutsätta där- vid den lönegradsplacering för extra ordinarie lärare, varom förslag framlägges i senare kapitel.)
1. I en icke-ordinarie tjänst vid allmänt läroverk ingår 10 veckotimmar teckning, lönegrad Ce21, och 18 veckotimmar manlig slöjd, lönegrad Ce 17. Om förutsätt- ningar därför i övrigt föreligga, skall läraren anställas som extra ordinarie i Ce 21 för (2X10 :) 20 veckotimmar och som timlärare i manlig slöjd för (18—10:) 8 veckotimmar.
2. I en icke-ordinarie tjänst vid allmänt läroverk ingår 8 veckotimmar hushålls— göromål, lönegrad Ce 17, och 20 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce 15. Om förutsättningarna därför i övrigt föreligga, skall lärarinnan anställas som extra ordinarie i Ce 17 för (2X8 =) 16 veckotimmar och som timlärare i kvinnlig slöjd för (20 —— 8 =) 12 veckotimmar.
3. I en icke-ordinarie tjänst vid kvinnligt folkskoleseminarium ingår 8 veckotim- mar hushållsgöromål, lönegrad Ce17, och 20 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce 21. Om förutsättningar därför i övrigt föreligga, skall lärarinnan anställas som extra ordinarie i Ce 21 för (20 + 8 =) 28 veckotimmar.
4. En icke—ordinarie lärare vid kommunal mellanskola har 6 veckotimmar teck- ning, lönegrad Ce 21, och 10 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce 15. Då timtalet i teckning, som har den högre lönegradsplaceringen, är lägre än 8, kan lärarinnan icke erhålla extra ordinarie anställning utan skall anställas som tim— lärare i teckning respektive kvinnlig slöjd.
5. I en icke—ordinarie tjänst ingår vid småskoleseminarium 8 veckotimmar kvinn- lig slöjd, lönegrad Ce 21, och 12 veckotimmar hushållsgöromål, lönegrad Ce 17, samt vid kommunal flickskola 8 veckotimmar kvinnlig slöjd, lönegrad Ce 15. Om förut- sättningar därför i övrigt föreligga, skall lärarinnan anställas som extra ordinarie vid småskoleseminariet i lönegrad Ce 21 för (2 X 8 =) 16 veckotimmar och som tim— lärare i hushållsgöromål vid småskoleseminariet för 4 veckotimmar och i kvinnlig | slöjd vid den kommunala flickskolan för 8 veckotimmar. I ett fall som detta bör
1 l
emellertid Skolöverstyrelsen kunna medgiva, att hon för hela sin tjänstgöring an- ställes som extra ordinarie i lönegrad Ce17.
Icke-ordinarie tjänster i två övningsämnen böra inrättas på liknande sätt som sådana tjänster i ett övningsämne. Beträffande statliga och högre kom— munala skolor bör alltså Skolöverstyrelsen äga besluta i detta hänseende. Vid folkskolan bör det ankomma på beslut av därav berörda skolstyrelser.
Sådana tjänster böra emellertid tillsättas i särskild ordning, för att icke sökande med dubbel kompetens skola bliva i alltför hög" grad gynnad på bekostnad av dem, som ha utbildning endast i ett ämne. Ledigförklarandet bör avse tjänstgöringen i vartdera ämnet för sig, men samtidigt bör angivas, att om samma sökande tillsättes i båda ämnena, en tjänst i två ämnen skall anses föreligga. Härigenom kan en viss konkurrens uppstå mellan sökande med kompetens i endast ettdera av ämnena och sökande med kompetens i båda ämnena. Att sökande har kompetens i två ämnen, bör dock i sådana fall tillmätas särskild betydelse. Tjänstgöring i teckning bör, om så befinnes lämpligt, kunna ledigförklaras samtidigt med tjänstgöring både i manlig slöjd och i kvinnlig slöjd. Tillsättes sökande med kompetens i teck- ning och manlig slöjd, kombineras dessa ämnen till en tjänst; tillsättes åter sökande med kompetens i teckning och kvinnlig slöjd, kombineras dessa ämnen till en tjänst.
Allmänna behörighetsvillkor för tjänster i två övningsämnen. Kraven på lärarutbildningen i ett visst övningsämne höra i princip vara desamma, vare sig läraren utbildas i endast detta ämne eller även i annat övnings- ämne. Den allmänna pedagogiska skolning, som lärare förvärvat genom utbildning i ett övningsämne, bör dock kunna räknas honom tillgodo vid" utbildning i ytterligare ett övningsämne.
Efter examen eller behörighetsförklaring i ett ämne skola emellertid i regel minst två år ha förflutit, och läraren skall därunder full gjort minst 600 undervisningstimmar i ämnet, innan han kan erhålla anställning så- som ordinarie eller extra ordinarie.
För lärare, som utbildats eller förklarats behörig i två öxmingsämnen, bör vara tillfyllest, att han fdull t,jort sammanlagt 600 undervisningstimmar, därav minst 150 timmar i det ämne, där han haft den minst omfattande undervisningen. Beträffande ett av ämnena bör vidare den tid, som skall ha förflutit efter examen eller behörighetsförklaring, kunna begränsas till ett 511. Dessa modifierade villkor böra gälla, även om läraren söker tjänst i cttdera ämnet.
Tjänstgöring i praktiskt läroämne eller yrkesämne. Praktiska läro- ämnen och yrkesämnen förekomma vid praktiska mellanskolor och yrkes— bestämda högre folkskolor samt vid praktiska linjer av kommunala flick- , skolor och stundom realskolor och kommunala mellanskolor. Vissa av ' dessa ämnen motsvara i viss mån övningsämnen, men undervisningen har | givetvis en mera yrkesbetonad karaktär. Detta gäller hushållsgöromål och kvinnlig slöjd (sömnad) men stundom även verkstadsarbe-te, som då mot- l svarar manlig slöjd. Ritteknik företer däremot större avvikelser från öv- !
ningsämnet teckning. Det förekommer i ganska stor utsträckning, att samma lärare undervisar i både övningsämne och i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. Även om undervisningen sker vid samma skola, kunna för närvarande övningsämnen och motsvarande praktiska lä- roämnen och yrkesämnen ej för—enas till en tjänst, vilket innebär avsevärda olägenheter för lärarna. ; I de praktiska läroämnena och yrkesämnena ställas större krav på lärar- i nas utbildning än i motsvarande övningsämnen. I hushållsgöromål och i kvinnlig slöjd är visserligen seminarieutbildningen densamma, men för be- hörighet till tjänster i praktiska läroämnen eller yrkesämnen fordras dess— utom längre kvalificerad tjänstgöring och kompletterande utbildning m. 111. De sakkunniga ans-e, att lärare i praktiska läroämncn och yrkesämnen skola kunna å sina tjänster även undervisa i motsvarande övningsämnen. Motsvarande övningslärartjänster äro visserligen i regel placerade i en något lägre lönegrad, men om timtalet i övningsämnet icke är för hög-t, får det an- ses vara till fördel både för skolväsendet och lärarna att kunna förena den-
na undervisning till enhetliga tjänster. Dessa böra tillhöra samma lönegrad som tjänster i enbart praktiskt läroämne eller yrkesämne.
Emellertid bör även i övningslärartjänster kunna inräknas undervisning i motsvarande praktiska läroämnen och yrkesämnen ävensom, där så be- 'finnes lämpligt, i ritteknik vid de högre tekniska läroverken. Medgivande därom bör emellertid i varje sådant fall inhämtas av vederbörande över- styrelse, enär prövning av övningslärarens kompetens för uppgiften i varje särskilt fall torde vara erforderlig. De sakkunniga anse, att övningslärare bör vara skyldig att fullgöra sådan undervisning.
Om övningslärartjänst eller tjänst i praktiskt läroämne eller yrkesämne bör inrättas, bör bero på vilketdera ämnet som har det större timtalet.
Kap. 10.
Organisationen av övningslärarnas tjänstgöring.
Antalet timmar 1 övningsämnen. Enligt gällande timplaner och eljest meddelade direktiv skola övningsämnen obligatoriskt ingå med visst antal veckotimmar i undervisningen inom de olika klasserna eller ringarna av vederbörande skolform. I gymnastik och musik skola ofta flera klasser sammanföras till en undervisningsavdelning, medan i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål klasserna stundom uppdelas å flera undervis- ningsavdelningar. Därutöver förekomma övningsämnena i begränsad om- fattning som frivilliga ämnen. Vid folkskolan ankommer det för närvarande ' på vederbörande skoldistrikt, om manlig och kvinnlig slöjd samt hushålls- göromål över huvud taget skola ingå i undervisningen. Flertalet distrikt ha dock sådan undervisning.
Antalet sålunda erforderliga lärartimmar i olika övningsämnen faststäl- les före läsårets början för varje statlig skola av vederbörande överstyrelse. Vid de högre kommunala skolorna fastställer Skolöverstyrelsen före läsåret-s början för varje skola det antal lärartimmar i varje övningsämne, för vilket statsbidrag må utgå. Vid folkskolan bestämma skoldistrikten själva timta- len i övningsämnena i enlighet med timplaner och eljest lämnade direktiv. Teckning, musik och gymnastik ingå vanligen i klasslärarens undervis- ning, och om facklärare anlitas i dessa ämnen, utgår icke statsbidrag till _ hans avlöning utom i undantagsfall, främst då facklärare uppehåll-er.de
timmar, varmed överlärares undervisningsskyldighet nedsatts.
De sakkunniga vilja icke ifrågasätta ändring i förevarande hänseenden. Beträffande folkskolan förorda dock de sakkunniga, att statsbidrag skall *: utgå efter delvis andra grunder och även till facklärare i teckning, musik (sång) och gymnastik med lek och idrott.
Vid de högre skolformerna förekommer det stundom, att kommunerna helt av egna medel bekosta ytterligare undervivsningstimmar i vissa öv- ningsämnen. För lärarna skulle det i löne- och pensionshänseende ofta vara oförmånligt, om denna tjänstgöring icke finge inräknas i deras tjänster. Likaså skulle organisationen av tjänsterna i vissa fall komma att mindre väl svara mot de faktiskt föreliggande förhållandena. De sakkunniga anse därför, att sådan tjänstgöring bör kunna inräknas i övningslärartjänsterna. Förutsättningen bör dock vara, att såväl Skolöverstyrelsen som vederbö-
rande kommun lämna sitt medgivande härtill. Tjänstgöringen ifråga bör i så fall anses ingå i löneregleringen, och lärarna böra icke äga rätt att un- dandraga sig tjänstgöringen. Statsbidrag bör dock icke utgå till avlöningen för dessa timmar.
I detta sammanhang vilja de sakkunniga beträffande de statliga skolorna göra följande uttalande. För närvarande bestämmes antalet undervisnings- timmar i varje övningsämne av Kungl. Maj:t, och nämnda tal äro maxime- rade. Då skolöverstyrelsen före början av ett läsår skall fastställa antalet undervisningstimmar vid varje särskild skola, måste överstyrelsen sålunda icke blott taga hänsyn till timplaner och eljest meddelade bestämmelser utan också tillse, att det beviljade sammanlagda timtalet i ämnet för skol— formen icke överskrides. Skolöverstyrelsens beräkningar av nämnda totala timtal i samband med dess framställning om anslag för ett följande bud- getår måste därför ske med en noggrannhet, som blir mycket tidskrävande. Likväl kan det inträffa, att timtalen på grund av ändrade förhållanden icke helt motsvara det verkliga behovet. Detta tillvägagångssätt har fördenskull visat sig föga ändamålsenligt, och efter genomförandet av de sakkunnigas förslag, som bl. a. innebär inrättande av heltidstjänster med viss möjlighet till nedsättning i undervisningsskyldigheten, när särskilda skäl därtill för- anleda, skulle anordningen medföra ytterligare svårigheter och osäkerhet i beräkningen. I övrigt har dylik maximering hittills icke förekommit vid de högre kommunala skolorna, och några egentliga olägenheter härav ha icke försports. Genom de gällande timplanerna regleras i själva verket auto- matiskt tilldelningen av undervisningstimmar i de obligatoriska övnings- ämnena. Om så skulle befinnas erforderligt —— det skulle i så fall främst gälla uppdelningen i undervisningsavdelningarna i gymnastik, där skif- tande förhållanden vid olika skolor nödvändiggöra något varierande upp- delningar — kunna allmänna direktiv komplettera timplanens bestämmel- ser. De sakkunniga föreslå fördenskull, att de totala timtalen i obligato- riska övningsämnen icke vidare skola maximeras av Kungl. Maj:t. Endast för frivilliga grenar av ett övningsämne, såsom frivillig teckning, hållnings- rättande gymnastik och manlig slöjd i sådana klasser, där undervisning däri är frivillig, bör maximering bibehållas. Vidare bör för ämnet musik, så länge timplanerna i ämnet vid de högre skolformerna icke blivit ge- nomförda, av Kungl. Maj :t lämnas anvisning för i vilken utsträckning un— dervisningstimmar däri må tilldelas skolorna.
Beslutanderätten. Om organisationen av övningslärartjänster med un- dervisning vid olika skolor skall kunna genomföras tillfredsställande, måste den bli föremål för en fortlöpande central ledning och kontroll. Detta gör, att skolöverstyrelsen i vissa fall måste tillerkännas något vidgade befogen- heter.
l l l l l 1
Tjänst i övningsämne med undervisning vid två skolor eller i två öv- ningsämnen bör inrättas genom särskilt beslut av vederbörande skolmyn- dighet. Om en lärare på eget initiativ skaffar sig tjänstgöring vid olika skolor eller i olika ämnen & sammanlagt minst 15 veckotimmar, hör han ej anses ha en enhetlig tjänst, såvida ej särskilt beslut härom fattas.
Vid de statliga läroanstalterna utom de högre tekniska läroverken kan skolöverstyrelsen i detalj reglera all fyllnadstjänstgöring, eftersom översty- relsen tillsätter varje övningslärare och bestämmer omfattningen av hans tjänstgöring. De högre tekniska läroverken sortera under överstyrelsen för yrkesutbildning. Enligt de sakkunnigas mening bör skolöverstyrelsen efter samråd med överstyrelsen för yrkesutbildning äga besluta, att viss tjänst- göring vid tekniskt läroverk skall ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst vid annan skola eller att i tjänst vid tekniskt läroverk skall ingå fyllnads- tjänstgöring vid annan skola. Det torde därvid bliva fråga huvudsakligen : om tjänster i gymnastik.
De högre kommunala skolorna äro redan nu föremål för *en detaljerad kontroll från skolöverstyrelsens sida. I fortsättningen bör skolöverstyrel- sen kunna föreskriva, att viss tjänstgöring vid högre kommunal skola skall ingå som fyllnadstjänstgöring i tjänst vid annan skola eller att i tjänst vid högre kommunal skola skall ingå fyllnadstjänstgöring vid annan skola. Innan skolöverstyrelsen fattar beslut härom, bör den högre kommunala skolans styrelse ha beretts tillfälle att yttra sig.
Bestämmelserna om fyllnadstjänstgöring skulle emellertid, som förut nämnts, kunna bli illusoriska, om de kommunala myndigheterna finge fastställa timtalen å övningslärartjänsterna. På grund härav bör skolöver- styrelsen framdeles vid de högre kommunala skolorna årligen fastställa antalet undervisningstimmar i veckan icke blott å varje ordinarie övnings- lärartjänst- utan också å icke—ordinarie tjänst, om timtalet uppgår till minst 15 veckotimmar.
Vid folkskolan besluta skoldistrikten själva, i vilken omfattning fack- lärare i övningsämnen skola anställas. Skolöverstyrelsen har icke heller för närvarande detaljerade uppgifter om tjänstgöringsförhållandena beträffan- de facklärare i övningsämnen vid folkskolan, och det skulle medföra ett avsevärt administrativt arbete att årligen införskaffa sådana uppgifter. De sakkunniga anse därför, att folkskolan även i fråga om fyllnadstjänstgöring bör få intaga en självständigare ställning än de högre kommunala skolor- na. I teckning, musik (sång) och gymnastik med lek och idrott bör det så— lunda få bero på överenskommelse mellan skoldistriktet och skolöversty- relsen, om undervisning vid folkskola och högre skolform skall förenas till en tjänst. Kombination av undervisning i dessa ämnen vid olika folkskolor bör bero på överenskommelse mellan skoldistrikten.
I manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål är det emellertid nöd- vändigt med ett närmare samarbete mellan folkskola och högre skolformer. Särskilt är det önskvärt, att folkskolans övningslärare å mindre orter uppe— hålla undervisningen i dessa ämnen vid sådana realskolor och kommunala skolor, som icke ha mera än omkring 10 veckotimmar i ifrågavarande äm- ne. De sakkunniga anse, att skolöverstyrelsen, om särskilda skäl föreligga, bör kunna ålägga skoldistrikt att avstå från övningslärare i dessa ämnen för fyllnadstjänstgöring vid högre skolform, dock med högst 10 undervis- ningstimmar i veckan. Vid de högre skolformerna finnas emellertid också ett flertal tjänster i dessa ämnen, vilka genom utfyllnad av timtalen vid folkskolan böra kunna inrättas såsom ordinarie eller i varje fall såsom icke-ordinarie med inemot 30 veckotimmars tjänstgöring. På grund härav bör skolöverstyrelsen, om särskilda skäl föreligga, kunna ålägga skol- distrikt att för fyllnadstjänstgöring mottaga vid högre skolform anställd lärare i ifrågavarande ämnen. Sådan fyllnadstjänstgöring bör dock icke få bliva av den omfattningen, att distriktets ordinarie övningslärare i ämnena icke kunna beredas full tjänstgöring. Vidare bör skoldistrikt efter anvis- ning av statens folkskolinspektör vara skyldigt att för fyllnadstjänstgöring i dessa ämnen mottaga ordinarie övningslärare från annat skoldistrikt, som där ej kan beredas full tjänstgöring.
Beträffande kommunala gymnasier bör skolöverstyrelsen äga besluta, att skolan skall för fyllnadstjänstgöring mottaga av överstyrelsen anvisad lä- rare, därest detta intagits i villkoren för dimissionsrätten. Vid-andra sko- lor, som icke omfattas av löneregleringen, bör däremot fyllnadstjänstgö— ring kunna organiseras endast efter överenskommelse med vederbörande skolas styrelse.
Det administrativa förfarandet. De sakkunniga anse, att det skulle vara önskvärt, om samtliga statliga och statsunderstödda kommunala skolor å en ort hade en gemensam styrelse. Samarbetet mellan skolorna skulle un- derlättas, och skolöverstyrelsens arbetsuppgifter skulle kunna i viss mån decentraliseras till dessa styrelser. Icke blott övningslärarnas tjänstgörings- förhållanden utan även andra frågor skulle kunna lösas enklare och smi- digare än nu. Nämnda fråga ligger emellertid vid sidan av de sakkunnigas uppdrag. I stället föreslå de sakkunniga följande anordning.
Enligt gällande bestämmelser skall rektor vid allmänt läroverk och se- minarium före den 1 maj och rektor vid högre kommunal skola före den 1 april inkomma med förslag, i vilken utsträckning under nästföljande läsår eller viss del därav icke-ordinarie lärarkrafter böra tjänstgöra vid läroan- stalten utöver den ordinarie personalen. Skolöverstyrelsen fastställer där- efter för varje dylik skola sammanlagda antalet veckotimmar, som under—
_ .. .....—.
visning må äga rum i de olika övningsämnena, och det antal veckotim- mar, som beräknas för ordinarie lärare.
Frågor om fyllnadstjänstgöring böra lämpligen väckas i samband med att rektorerna vid läroverk och högre kommunala skolor till skolöversty- relsen inkomma med förslag angående behovet av icke-ordinarie lärar- krafter. Tidpunkten för avgivande av sådant förslag torde för de högre kommunala skolornas del kunna framflyttas till den 1 maj för att bliva densamma som vid läroverken. Samtidigt bör frågan även upptagas av folkskolorna och andra skolor, där kombinerad tjänstgöring kan komma ifråga. Representanterna för de olika skolorna å samma och eventuellt närliggande orter böra härvid först sammanträda och överlägga om möj- ligheterna att organisera övningslärartjänster genom fyllnadstjänstgöring vid olika skolor. Övningslärare och andra av frågan berörda lärare (så- som ämneslärare med undervisning i övningsämne) böra beredas tillfälle att närvara vid sådant sammanträde och framlägga sina önskemål. Van- ligen torde det vara enklast, att varje skola efter nämnda överläggning av- giver särskilt förslag om anlitande av andra skolors övningslärare för fyll- nadstjänstgöring eller fyllnadstjänstgöring vid andra skolor för skolans egna lärare. Det bör åligga rektorerna för övriga skolor, som beröras av ett sådant förslag, att avgiva skriftligt yttrande häröver, lämpligen tecknat å eller bilagt det förslag, som avgives i ärendet. Om fyllnadstjänstgöring därvid avstyrkes, bör avstyrkandet vara motiverat. Därest fyllnadstjänst— göring eller inrättande av tjänst icke föreslås, oaktat timtalen vid de olika skolorna skulle möjliggöra en sådan anordning, böra skälen härför angi- vas. Med ledning av sålunda inkomna uppgifter bör skolöverstyrelsen ha möjlighet att avgöra, om undervisning vid olika skolor bör kombineras till .en tjänst, samt fastställa antalet veckotimmar å tjänsterna. Med ett sådant förfaringssätt skulle överstyrelsen ha att taga befattning med tjänstgö- ringsförhållandena för övningslärare vid folkskolan endast i den mån fyll- nadstjänstgöring kan komma i fråga.
Det ligger i sakens natur, att genomförandet av de sakkunnigas förslag kommer att medföra ökat administrativt arbete för skolöverstyrelsen. Sär— skilt under de första åren, då en omfattande omorganisation av övningslä- ,rarnas tjänstgöringsförhållanden skall verkställas, torde denna ökning bli Iwavscvärd. De sakkunniga utgå från att skolöverstyrelsens personalbehov för i-ifrägavarande ändamål tillgodoses. Ävenså torde det få anses oundgängligt, latt särskilda konsulenter för teckning och manlig slöjd anställas — i övriga iövningsämnen filmas redan dylika konsulenter. (Till frågan om konsulent *i manlig slöjd återkomma de sakkunniga s. 156.)
Kap. 11.
Tillsättning av tjänster.
Ordinarie tjänster. Systemet med fyllnadstjänstgöring får till följd, att tillsättningen av övningslärartjänst ej sällan kommer att påverka förhål- landena icke blott vid den skola, där tjänsten är placerad, utan även vid andra skolor i närheten, där fyllnadstjänstgöring fullgöres eller kan kom- ma att fullgöras. En enhetlig och så vitt möjligt opartisk prövning av de olika skolornas intressen i dett-a hänseende skulle, såsom tidigare framhål- lits, lättast komma till stånd, om för såväl statliga som kommunala skolor å en ort funnes en gemensam styrelse. En annan utväg vore, att även de kommunala tjänsterna tillsattes av skolöverstyrelsen. Detta skulle emeller— tid innebära en betydande inskränkning i den kommunala beslutanderät- ten. De sakkunniga anse sig därför icke böra påyrka en sådan anordning utan föreslå, att de myndigheter, som nu ha befogenhet att tillsätta öv- ningslärare, åtminstone tills vidare behålla denna befogenhet. Övningslärar- tjänster vid statliga skolor böra sålunda tillsättas av vederbörande översty-_ relse och vid kommunala skolor av vederbörande kommunala styrelse.| Detta bör gälla, oberoende av om fyllnadstjänstgöring vid annan skola in—i går i tjänsten eller icke. j
Då ordinarie tjänst beräknas bliva ledig till följd av innehavarens pen-! sionering eller blivit ledig på grund av dödsfall eller av annan anledning, som icke kunnat i förväg beräknas, bör — i överensstämmelse med vad som nu är föreskrivet för de allmänna läroverken — vid statlig skola rek- tor och vid annan skola skolstyrelsen till vederbörande överstyrelse insända förslag, hur med tjänsten skall förfaras. Efter prövning av förslaget beslutar överstyrelsen, vilka åtgärder som skola vidtagas. Om tjänsten anses böra indragas, skall frågan därom underställas Kungl. Maj:ts prövning och avgörande. Därest beslut fattats om tjänstens återbe- sättning, skall tjänsten kungöras ledig i Post- och Inrikes Tidningar av överstyrelsen, när tjänsten är statlig, och i andra fall av skolans styrelse. Dock bör överstyrelsen, då särskilda skäl därtill föreligga, äga att utan ledigförklarande kalla lärare till ordinarie tjänst vid folk- eller småskole— seminarium eller till tjänst vid statens skolköksseminarium. Ansök— ningstiden bör vara trettio dagar. Tjänsten bör sökas hos den mynidghet,
som lcdigförklarat den. Innan tjänst vid statlig skola tillsättes, bör veder- börande rektor ha beretts tillfälle att yttra sig över ansökningarna. I nämn- da tidniug bör även tillsättningen kungöras.
Dessa allmänna bestämmelser om ledigförklarande och tillsättning av ordinarie övningslärartjänster — rörande detaljerna hänvisas till det bifo- gade förslaget till stadga för övningslärare — måste kompletteras med vissa speciella bestämmelser för de tjänster, som omfatta tjänstgöring vid mer än en skola.
För att de kombinerade tjänsterna skola bliva organiserade så ända— målsenligt som möjligt, bör vid varje uppkommande ledighet frågan om —tjänstens organisation i fortsättningen tagas under omprövning. Rektor vid den skola, där en tjänst med tjänstgöring vid flera skolor är placerad, i eller beträffande folkskolan den kommunala inspektören eller distrikts— ? överläraren eller skolstyrelsens ordförande bör därför, då en sådan kom—
binerad tjänst beräknas bliva ledig eller blivit ledig, kalla skolledarna vid _ de av löneregleringen berörda skolorna å orten till sammanträde för över- ! läggning, om tjänsten bör bibehållas, ändras, indragas eller överflyttas till ! annan skola. Även av frågan berörda lärare böra därvid få tillfälle att *, framlägga sina synpunkter. I det förslag rörande tjänsten, som sedan av rektor vid statlig skola respektive styrelsen för kommunal skola ingives till vederbörande överstyrelse, böra uppgifter lämnas om de önskemål, som framförts vid sammanträdet, om det beräknade antalet veckotimmar i tjän- sten vid de skolor, som beröras eller kunna förväntas bliva berörda av tjänsten, om skolväsendets sannolika utveckling å orten och om andra för- hållanden, som kunna vara av betydelse för ärendets prövning.
Innan en tjänst med tjänstgöring vid flera skolor tillsättes, bör den eller de skolor, där fyllnadstjänstgöring skall utföras, få tillfälle att yttra sig över ansökningarna. Sådan—t yttrande bör avgivas vid statlig skola av rek- tor och vid kommunal skola av vederbörande skolas styrelse. Är tjänsten placerad vid statlig skola, bör denna skolas rektor, sedan han själv yttrat sig, för: yttrande översända ansökningarna till fyllnadstjänstgöringens , skola. Om åter tjänsten är placerad vid kommunal skola, bör det få ankom- ma på denna skolas styrelse att avgöra, huruvida skolans rektor skall yttra sig över ansökningarna, innan dessa för yttrande översändas till fyllnads- tjänstgöringens skola. Yttrandena i här nämnda fall böra avgivas skrift- ligt. Det torde emellertid kunna förutsättas, att de olika skolledarna före avgivandet av yttrandena muntligen samråda i ärendet och i flertalet fall uppnå enighet om vilken sökande som i första rummet bör förordas.
Om kommunal skolas styrelse tillsätter annan sökande å ordinarie tjänst än den, som förordats av fyllnadstjänstgöringens skola, bör denna skola ha rätt att underställa beslutet vederbörande överstyrelse-s prövning.
Icke-ordinarie tjänster. Icke-ordinarie övningslärartjänster böra enligt de sakkunnigas mening tillsättas av samma myndigheter som ordinarie tjänster: alltså vid statliga skolor av vederbörande överstyrelse och vid kommunala skolor av vederbörande skolas styrelse. Dock bör vid statliga skolor rektor äga förordna övningslärare vid vikariat i överensstämmelse med vad som enligt läroverksstadgan gäller för lärare i allmänhet. För de närmare bestämmelserna därom hänvisas till de sakkunnigas författnings— förslag.
För att i möjligaste mån göra de icke-ordinarie övningslärarnas anställ— ningsmöjligheter oberoende av tillfälligheter och obehörigt inflytande, böra även icke-ordinarie tjänster tillsättas efter kungörelseförfarande, om nn- dervisningen uppgår till visst antal veckotimmar och avses omfatta icke alltför begränsad tid. De sakkunniga finna lämpligt, att antalet veckotimmar och tjänstgöringstidens omfattning sammanfaller med vad som berättigar till extra ordinarie anställning. De sakkunniga föreslå alltså, att i regel var— je icke-ordinarie anställning med lägst 15 veckotimmars undervisning, vil- ken är avsedd att omfatta minst en hel termin, skall ledigförklaras i Post- och Inrikes Tidningar. Vid ledigförklarandet bör angivas dels det beräknade antalet veckotimmar å tjänsten, dels också för hur lång tid anställningen kan beräknas. Sålunda bör det av annonsen klart framgå, om utsikter till mer varaktig tjänstgöring förefinn'as, även om anställningstiden av for— mella skäl begränsas till blott en termin eller ett läsår. Ävenså bör, om an- talet veckotimmar kan förväntas undergå en mer avsevärd förändring, uppgift därom lämnas. Beträffande tjänster med mindre än 15 veckotim— mars undervisning bör hinder icke möta att på samma sätt ledigförklara dem.
Eftersom tillsättningen av icke-ordinarie tjänster ofta blir brådskande, bör ansökningstiden göras kortare än för ordinarie tjänster och begränsas till 20 dagar. Alltid, där så är möjligt, bör tjänsten ledigförklaras så tidigt, att den kan tillträdas vid terminens början. Detta är betydelsefullt icke minst ur lärarnas synpunkt, eftersom en lärare måste ha tillträtt sin tjänst senast å sjätte dagen efter terminens början för att kunna erhålla extra or- dinarie anställning — annars får han nöja sig med timläraranställning.
Sökandena skola omedelbart skriftligen underrättas om tillsättningen, och den, som tillsätts, skall därefter utan dröjsmål meddela, huruvida han mottager förordnandet. Inkommer icke sådant meddelande inom 10 dagar efter det han underrättats därom, bör annan av sökandena kunna utses.
Tjänsten bör kunna tillträdas, även om beslutet om tillsättningen icke skulle ha hunnit vinna laga kraft. Om besvär över tillsättningen skulle an- föras och bifallas, bör den nye innehavaren av tjänsten icke få tillträda tjänsten under löpande termin.
Undantag från regeln om ledigförklarande av icke-ordinarie anställning om lägst 15 veckotimmar bör kunna göras, om tjänsten icke kunnat ledig- förklaras så tidigt, att läraren hinner tillträda tjänsten vid terminens bör- jan. Främst torde detta inträffa i sådana fall, då den tidigare innehavaren av tjänsten omedelbart före terminens början avlidit eller erhållit förflytt- ning till annan tjänst eller då en ordinarie eller extra ordinarie tjänstein- nehavare på grund av sjukdom eller av annan anledning erhållit tjänstle- dighet för terminen och tjänstledigheten icke kunnat förutses i tillräckligt god tid för ledigförklarande i vanlig ordning. Vissa garantier torde emel- lertid i sådana fall böra anses erforderliga, för att icke en lärare med re- lativt svaga meriter skall kunna tillskansa sig en mer varaktig anställning till förfång för bättre meriterade. Sålunda bör skyldighet föreligga att i god tid före nästa termins början ledigförklara tjänsten, om anställningen kan beräknas bliva utsträckt även över den terminen.
Den lärare, som efter kungörelseförfarande erhållit en extra ordinarie anställning, bör vara berättigad att utan nytt kungörelseförfarande behålla sin anställning, även om denna utsträckes utöver den vid ledigförklarandet angivna tiden eller tjänstgöringen utökas till ett högre timtal eller, i fråga om tjänst med fyllnadstjänstgöring, tjänsten på grund av ändrade timtal överflyttas till annan skola. Skulle timtalet nedgå till mindre än 15 vecko- timmar och anställningen sålunda förändras från extra ordinarie anställ- ning till timläraranställning, bör läraren, om han kvarstår å tjänsten som timlärare, utan kungörelseförfarande erhålla extra ordinarie anställning å tjänsten, därest timtalet ånyo uppgår till lägst 15 veckotimmar.
Undantag från regeln om kungörelseförfarandet bör slutligen också kun- na medgivas, om en lärare under en längre tid, förslagsvis 5 år, innehaft timläraranställning å en tjänst med mindre än 15 veckotimmars undervis- ning, dock lägst 8 veckotimmar, och timtalet å tjänsten stiger till 15 vecko- timmar eller däröver. I sädana fall bör emellertid frågan, huruvida tjänsten skall ledigförklaras eller icke, hänskjutas beträffande högre skola till veder- börande överstyrelse och beträffande folkskolan till statens folkskolinspek- tör.
Icke-ordinarie tjänst ledigförklaras beträffande statlig skola av skolans rektor och beträffande annan skola av vederbörande skolas styrelse. An- sökning till ledigförklarad icke-ordinarie tjänst bör ingivas till rektor vid den skola, där tjänsten är placerad, oavsett om tjänsten är statlig eller kom- munal. Vid statlig skola bör rektor så skyndsamt som möjligt översända an— sökningshandlingarna till överstyrelsen med angivande av vilken eller vilka sökande han främst anser sig böra förorda. Om fyllnadstjänstgöring ingår i tjänsten, hör han före avgivande av förord ha samrått med rektor vid den skola, där fyllnadstjänstgöringen skall fullgöras. Skulle rektor vid den se- nare skelan vara av annan mening än rektor vid den skola, där tjänsten är
placerad, bör detta angivas. Givetvis bör rektor vid fyllnadstjänstgöringens skola äga att, därest han så önskar, skriftligt motivera sin avvikande me- ning. Motsvarande bör gälla, om tjänsten är placerad vid kommunal skola och följaktligen skall tillsättas av demia skolas styrelse.
I de fall, då ledigförklarande av icke-ordinarie anställning för hel ter- min ej medhinnes och tjänsten för terminen i fråga får tillsättas utan kun- görelseskyldighet, bör skyldighet föreligga att hos skolöverstyrelsens extra- lärarhyrå efterhöra aspiranter å tjänsten. Detsamma bör beträffande högre skola gälla, så snart en lärare med lägst 8 veckotimmars tjänstgöring er- fordras för längre tid än 14 dagar.
Över besluten om tillsättning av övningslärare bör högre kommunal skola vara skyldig att snarast efter tillsättningen till skolöverstyrelsen in- sända protokollsutdrag. Härav bör framgå, om kungörelseförfarande ägt rum eller om extralärarbyrån anlitats. Om intetdera skett, böra skälen här- för angivas. Skoldistrikt bör vara skyldigt att på samma sätt till statens folkskolinspektör lämna meddelande om tillsättning av övningslärare vid folkskolan för tid uppgående till minst en termin.
Beträffande speciella förhållanden vid tillsättning av icke-ordinarie tjän- ster i två övningsämnen hänvisas till kapitlet Tjänstgöring i två ämnen, s. 122 ff.
Befordringsgrunder. Vid tillsättning av ordinarie och icke-ordinarie öv- ningslärartjänster, även tjänster å mindre än 15 veckotimmar, böra hittills gällande befordringsgrunder tillämpas, nämligen i första hand undervis- ningsskicklighet och nit samt sätt att behandla lärjungarna och förmåga att bland dem uppehålla ordning, i andra hand examensbetyg o. d. och i tredje hand tidigare tjänstgöringstid. Härvid må en mindre underlägsen- het enligt en föregående befordringsgrund uppvägas av ett större företrä- de enligt en senare.
Vidare förorda de sakkunniga, att tjänstgöringen vid de olika av löne- regleringen berörda skolformerna i merithänseende bör anses vara lik- värdig, där ej särskilda skäl tala för en annan värdering såsom beträffan- de tjänstgöring vid seminarierna.
Kap. 12.
Lönesystem för extra ordinarie lärare.
Vid bestämmande av avlöningen till ordinarie och extra ordinarie öv- ningslärare vid tjänstgöring av annan omfattning än 30 veckotimmar till- lämpas för närvarande olika regler vid de statliga och de högre kommunala skolorna. Vid de statliga skolorna tillämpas den s. k. treprocentregeln, en- ligt vilken lönen ökas eller minskas med tre procent för varje veckotimme, varmed undervisningen inom vissa gränser över- eller understiger 30 vec— kotimmar. Vid de högre kommunala skolorna tillämpas den s. k. trettion- delsregeln, enligt vilken lönen på motsvarande sätt ökas eller minskas med en trettiondel. I båda fallen tillämpas regeln för högst 34 veckotimmar.
Såsom framgått av historiken ovan 5. 20 ff. var treprocentregelns fort- satta tillämpning vid de statliga skolorna föremål för delade meningar i samband med 1939 års lönereglering. Kungl. Maj:t föreslog sålunda, att trettiondelsregeln av lönetekniska och administrativa skäl skulle gälla även för de statliga skolorna. Riksdagen beslöt emellertid -— »under erinran, att ett genomförande av trettiondelsregeln i allmänhet medför en sänkning av den för närvarande fastställda löneställningen vid vederbörande statliga övningslärartjänster såsom sådana i förhållande till den, som följer av en tillämpning av treprocentregeln» —— att treprocentregeln tillsvidare skulle. bibehållas i avvaktan på en allmän lönereglering för övningslärarna.
Treprocentregeln är vid timtal lägre än 30 och, särskilt vid mycket låga timtal, förmånligare än trettiondelsregeln men mindre förmånlig vid tim— tal utöver 30. Förhållanden-a belysas av följande uppställning.
Lön enligt Lön i % av löneplanen treprocentregeln belopp enligt i procent av Antal 1/30 3% lön enligt 1/30 veckotimmar regeln regeln regeln 34 1 13 1/ 3 1 1 2 99 30 100 100 100 25 831/ 3 85 102 20 662/ 3 7 0 1 05 l 5 50 55 1 10
8 262/3 34 128
Enligt de sakkunnigas förslag skola ordinarie lärare alltid inneha hel- tidstjänster, varå de garanteras lön enligt löneplan. Vidare skall enligt för- slag, som framlägges i ett senare kapitel, för tjänstgöring utöver heltids- tjänst — i regel 30 veckotimmar _— ej längre utgå viss del av lönen enligt vederbörlig löneklass utan timlärararvode. Slutligen skola lärare med mindre än 15 veckotimmars tjänstgöring i regel anställas som timlärare. Frågan, huruvida trettiondelsregeln eller treprocentregeln skall tillämpas, blir alltså aktuell endast för extra ordinarie lärare och för dessa endast vid tjänstgöring 15—29 veckotimmar.
För treprocentregeln har tidigare åberopats framför allt, att den bereder lärarna en viss kompensation vid tjänstgöring av ringa omfattning. För trettiondelsregeln åter har anförts, att den är enklare att tillämpa och le- der till jämnare resultat vid tjänstgöring i olika skolor. Ingendera syn- punkten torde emellertid efter genomförande av de sakkunnigas förslag till lönereglering få någon större räckvidd. De extra ordinarie övningslä- rarnas anställningsförhållanden komma sålunda att förbättras och tjäns- terna om mindre än 15 veckotimmar, där treprocentregeln verkat särskilt fördelaktigt, att förändras till timlärartjänster. De sakkunniga komma vidare att förorda en omläggning av övningslärarnas pensionsförhållanden, vilken bland annat skulle innebära, att tjänstgöringens omfattning under den tid en lärare innehar extra ordinarie anställning i allmänhet icke skulle påverka pensionen. Det inflytande på pensionsunderlaget för de statligt an- ställda övningslärarna, som treprocentregeln för närvarande har, skulle alltså i stort sett elimineras. I övrigt torde kompensation för de extra ordi- narie lärarnas begränsade tjänstgöring kunna vinnas genom en relativt gynnsam lönegradsplacering, låt vara att kompensationen per veckotimme då blir lika stor, vare sig tjänstgöringen omfattar 15 eller 29 veckotimmar. Vad däremot beträffar de lönetekniska olägenheter, som skulle vara för- bundna med tillämpning av treprocentregeln vid tjänstgöring i olika sko-- lor, torde de i stort sett bortfalla genom det föreslagna systemet med fyll- nadstjänstgöring. Vid sitt ställningstagande till frågan om treprocentre- geln eller trettiondelsregeln anse sig därför de sakkunniga tämligen obe— roende av de ovan till vardera regelns förmån åberopade synpunkterna.
Enligt de sakkunnigas mening böra särbestämmelser för övningslärare icke förekomma, utan att bestämda skäl tala därför. I och med att trepro- centregeln, som saknar motsvarighet inom statsförvaltningen i övrigt, blivit av väsentligt mindre betydelse för lärarna än tidigare, finns det knap— past tillräcklig anledning att längre upprätthålla den. För dess avskaffande talar slutligen en annan omständighet, som för de sakkunniga varit avgö- rande. I ett följande kapitel komma nämligen de sakkunniga att föreslå en sådan konstruktion av timlärararvodet för övningslärare, att det skall be- räknas på viss löneklass och utgå med en trettiondel av löneklassens be-
lopp, inklusive rörligt tillägg, för varje veckotimme och läsår. Eftersom en övningslärare alltemellanåt utan eget förvållande måste övergå från extra ordinarie anställning till timläraranställning, kommer också att före- slås, att en timlärare under vissa förutsättningar skall få sitt arvode beräk- nat efter den högre löneklass han tillhört såsom extra ordinarie. På det sättet förlorar han visserligen sin extra ordinarie anställning men besparas en större inkomstminskning än den, som betingas av den minskade tjänst- göringen. Skall ett sådant system kunna genomföras, måste givetvis extra ordinarie lärares och timlärares avlöning beräknas efter i stort sett enhet- liga grunder, och då treprocentregeln av olika skäl icke gärna kan tilläm— pas vid beräkning av timlärararvoden, bör den icke heller komma ifråga beträffande extra ordinarie lärare. De sakkunniga föreslå därför, att i fort- sättningen trettiondelsregeln må tillämpas vid beräkning av extra ordinarie lärares avlöningsförmåner även vid de skolformer, där annan beräknings- grund nu förekommer. Lönen bör sålunda utgå med en trettiondel av ve- derbörligt lönebelopp enligt löneplanen för varje veckotimme, som tjänst- göringen omfattar eller skall anses motsvara, dock högst med det i löne- planen angivna beloppet.
Kap. 13.
Lönegrader.
I kapitlet Gällande bestämmelser har redogörelse lämnats för övningslä- rarnas nuvarande placering i lönegrader vid de statliga och de högre kom- munala skolorna. Beträffande folkskolans och fortsättningsskolans övnings- lärare har framhållits, att deras löner icke varit föremål för allmän regle- ring utan beslutats av varje särskilt skoldistrikt, varför de äro mycket skif- tande och ofta påfallande låga.
Då det för s-tällning—stagandet till frågan om lönegradsplacering kan vara ' av betydelse att ha kännedom om vilka avlöningsbelopp, som efter det nya lönesystemets genomförande äro förbundna med viss lönegrad, ha de sak- kunniga nedan infört en tabell, upptagande begynnelselön och slutlön å högsta och lägsta ortsgrupperna eller grupperna 1 och 5 i de lönegrader och löneklassen som i förevarande sammanhang kunna bliva aktuella eller tjäna till jämförelse. Tabellen upptaget nettolöner inklusive (i"/o rörligt tillägg motsvarande levn-adskostnadsnivån under 2 kvartalet 1946. l
)
Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 5 [
Löne rad Löneklasser
g Begylggelse' Slutlön Begylggelse' Slutlön | Ca 13 .............. 13—16 5424 6108 6444 7272 Ca 14 .............. 14—17 5652 6360 6720 7572 Ca 15 .............. 15—18 5880 6612 6996 7872 Ca 16 .............. 16—19 6108 6924 7272 8244 Ca 17 .............. 17—20 6360 7236 7572 8628 Ca 18 .............. 18—21 6612 7680 7872 9144 Ca 19 .............. 19—32 6924 8136 8244 9696 Ca 20 .............. 20—23 7236 8628 8628 10 260 Ca 21 .............. 21—24 7680 9120 9144 10 848 Ca 22 .............. 22—25 8136 9720 9696 11448 Ca 23 .............. 23 - 26 8628 10 332 10 260 12 060 Ca 24 .............. 24—27 9120 10 980 10 848 12 708 Ca 25 .............. 25—28 9720 11 628 11 448 13 356 10 332 12 288 12 060 14 016
Till ledning för bedömandet må inledningsvis också meddelas en tablå över motsvarigheten mellan lönegraderna enligt det nya och det äldre löne- systemet.
Lönegrad Ca 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 ——- 23 24 25 26
LönegradA 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23
Då A-lönegrad under den tjugonde uppntager fem löneklasser och i löne- grader från och med den tjugonde fyra löneklasser men (Ia—lönegrad fyra löneklasser, blir relationen fullständig först från och med Ca 23. För de lägre lönegraderna gäller jämförelsen ovan sålunda icke begynnelselöne- klassen inom lönegraden men väl slutlöneklassen. En lärare i A 16 uppnår sålunda den slutlöneklass, som motsvarar slutlöneklassen för Ca 20. Där- emot får läraren i A 16 börja en löneklass lägre än den, som motsvarar den lägsta för Ca 20. På det sättet bli i själva verket Ca-lönegrader under Ca 23 något förmånligare än. A-planens lönegrader under A 19.
De sakkunniga ha slutligen förutsatt, att Ca-lönegrader skola tillämpas icke blott å befattningar inom det statliga undervisningsväsendet utan även å samtliga befattningar, som omfattas av löneregleringen för övningslärare.
I kapitlet Allmänna synpunkter ha de sakkunniga uttalat, att de i sitt förslag till lönegradsplacering av övningslärarna icke ansett sig bundna av tidigare placeringar. Flera skäl ha gjort det motiverat att nu upptaga hela frågan om lön-egradsplaceringarna till saklig omprövning. Bland annat ha de sakkunniga föreslagit, att samtliga ordinarie övningslärartjänster skola vara förbundna med full tjänstgöring. Lönegradsplaceringen för dessa lä- rare kan därför göras oberoende av den synpunkten, att de hittills i många fall låga timtalen å övningslärartjänster rättvisligen borde föranleda en viss kompensation i form av relativt hög lönegradsplacering. Framför allt blir emellertid omprövningen nödvändig av den anledningen, att olika skolformer med förut mycket skiftande löneskalor nu skola föras in under ett enhet- i ligt avlöningsreglemente. Det synes ej de sakkunniga rimligt, att lärare
med samma kompetens skola uppbära väsentligt olika avlöning för likvär- ' dig undervisning på ungefär samma åldersstadium. Åtskilliga jämkning-ar
måste därför företagas, och det må då också anses förklarligt, om de sak- kunniga icke ansett sig kunna föreslå enbart jämkningar uppåt. De sak- , kunniga komma nedan att diskutera lönegradsplaceringarna för de olika
kategorierna av övningslärare var för sig. Dessförinnan vilja emellertid de sakkunniga framlägga vissa allmänna synpunkter, som legat till grund för de sakkunnigas bedömande. A-tt avvägningen av de olika synpunkterna ställer sig svår att rättvist genomföra, ligger i sakens natur. Detta har varit en anledning till att försiktighet iakttagits gentemot alltför stora rubbningar
av nu gällande lönegradsplaceringar. I en del fall ha dock dylika rubb- ningar icke kunnat undvikas.
Vägledande för de förslag, som komma att framläggas, ha varit de löne- gradsplaceringar, som tidigare bestämts för de olika kategorierna av äm— neslärare vid de allmänna läroverken och högre kommunala skolorna samt för folkskolans lärare. Hänsyn har därvid tagits dels till tjänstgöringens art och omfattning, dels till utbildningstidens längd och studiekostnader. Att lönegradsplaceringen för övningslärare ställes i viss relation till utbild- ningstiden är ofrånkomligt —— så har ju också skett beträffande övriga lä- rare. De sakkunniga vilja emellertid hävda, att denna synpunkt icke ensam , eller ens i första rummet får vara bestämmande. Då skulle risk uppstå för , ett sådant system, att det för en höjning av lönegradsplaceringen för en ? viss kategori av lärare blott erfordrades, att utbildningstiden förlängdes med ett eller annat år. Varje tendens till utbildningstidens förlängning hu- vudsakligen för löneförhöjningens skull måste enligt de sakkunnigas me- ning bestämt tillbakavisas. Givetvis är det för varje lärarkategori önskvärt, att den får en så god utbildning som möjligt, men utbildningskravet får icke drivas hur långt som helst utan måste avvägas i förhållande till vad som kan anses rimligt och ur ekonomisk synpunkt möjligt att fordra av vederbörande lärare. Lönegradsplaceringen kan sålunda icke rätta sig enbart efter utbildningstiden utan måste också taga hänsyn till vad som ur andra synpunkter kan befinnas skäligt.
De sakkunniga ha vidare haft att taga ställning till frågan, huruvida lö- negradsplaceringen för lärare i visst ämne bör vara densamma inom samt- liga skolformer och på skilda åldersstadier eller om differentiering i dessa avseenden bör genomföras.
Såsom flerstädes påpekats och särskilt framgår av redogörelsen i kapit- . let Övningslärarnas nuvarande anställnings— och tjänsteförhållanden (s.* 71 f.), ha folkskolans och fortsättningsskolans övningslärare i regel avsevärt lägre avlöningsförmåner än de högre skolformernas. Detta gäller speciellt om lärarinnorna i kvinnlig slöjd men även om övriga lärarkategorier, icke minst gymnastiklärarna. De sakkunniga finna detta förhållande oegentligt. Enligt den uppfattning, de sakkunniga kommit till, företer nämligen under- visningen i övningsämnen av elever på samma åldersstadium i regel icke . några större olikheter inom skilda skolformer. En enhetlig lönegradsplace— ring i ett och samma övningsämne på samma åldersstadium oavsett skol- formen bör därför vara den riktiga. De sakkunniga vilja även påpeka, att den ur löneteknisk synpunkt är synnerligen önskvärd, eftersom kombine- rad tjänstgöring inom olika skolformer är en förutsättning för åstadkom- mande av väsentligt förbättrade anställningsförhållanden för övnings- lärarna.
En viss precisering av uttrycket »samma åldersstadium» torde här vara
erforderlig. De sakkunniga ha därvid ansett, att realskolan och därmed jämförliga skolformer i stort sett representera samma åldersstadium som folkskolan och fortsättningsskolan. Redan nu löpa flera av realskolans klasse-r parallellt med folkskolans, och skillnaden i ålder vid realexamen och vid fortsättningsskolans avslutande är sålunda relativt obetydlig —' högst ett par år. Med den förlängning av folkskolctiden, som man torde få räkna med, blir det än mer än för närvarande befogat att betrakta folk- skolan och realskolan som samma åldersstadium. Det bör också påpekas, att övningsämnena slöjd för flickor och slöjd för gossar icke förekomma i realskolans högsta klasser och timtalen understiga folkskolans.
Något annorlunda ställer sig problemet vid undervisning å skilda ålders- stadier. Givetvis kräver t. ex. undervisningen i linearritning på gymnasiet större kvalifikationer och medför även en avsevärt stön'e arbetsbelastning än teckningsundervisningen i realskolan. Körledningen ställer också större krav på gymnasiets musiklärare än på realskolans, och gymnastik- och idrottsövningarna bli mer avancerade i gymnasiet. Vidare förekommer slöjd för flickor och hushållsgöromål i större utsträckning och i högre klasser i den kommunala flickskolan än, i övriga skolformer och kan där- för drivas icke oväsentligt längre. I här berörda fall ha emellertid löne- gradsplaceringarna varit enhetliga för de högre skolformerna utom be- träffande seminarierna, som härvidlag intaga en särställning.
Före 1937 års lönereglering rådde viss differentiering i löneavseende mel- lan de högre allmänna läroverkens och realskolornas lärare i teckning, mu- sik och gymnastik. Såsom av redogörelse s. 16 framgår, hade den grundats på olika kompetensfordringar (utom i musik). Sedan det visat sig, att även realskolans lärare regelmässigt hade den högre kompetensen, fann 1920
* års lärarlönekommitté motiverat, att olikheten i löneavseende försvunne,
och till denna mening anslöto sig också skolöverstyrelsen, 1928 års löne-
. kommitté och läroverkslönesakkunniga. Det anfördes därvid även, att ' undervisningen i övningsämnen kunde sägas vara ungefär lika krävande
vid båda slagen av skolor. De sakkunniga kunna på grunder, som nyss framhållits, icke helt ansluta sig till denna mening. Av annan anledning har emellertid den gemensamma lönegradsplaceringen hittills kunnat anses försvarlig. Vid de högre allmänna läroverken ha nämligen berörda öv— ningslärare — utom i musik —— i stor utsträckning kunnat beredas full tjänstgöring, medan de vid realskola och mellanskola i regel fått nöja sig med ett mera begränsat tim-tal. Under sådana förhållanden kunde olägen- heten av en nödtvungen begränsning av tjänstgöringens omfattning för realskolans lärare i viss mån sägas vara kompenserad av att dessa lärare trots något mindre kvalificerat arbete voro placerade i samma lönegrad som gymnasiets lärare. Detta skäl för gemensam lönegradsplacering bort- faller i och med att samtliga ordinarie lärare enligt de sakkunnigas förslag
skola erhålla full tjänstgöring. De sakkunniga finna därför sakligt befogat att på ena eller andra sättet återgå till viss differentiering mellan lärare i teckning, musik och gymnastik vid å ena sidan högre allmänt läroverk och å andra sidan övriga skolformer. Likaså torde en differentiering mellan lärarinnorna i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd i kommunala flickskolor å ena sidan och övriga skolformer å andra sidan vara motiverad. (I båda fallen bortses där från seminariernas övningslärare, till vilka de sakkun- niga senare skola återkomma.)
De sakkunniga ha övervägt olika möjligheter att åstadkomma sådan dif- ferentiering. För de allmänna läroverkens ämneslärare gäller, att under— visningsskyldigheten i gymnasiet (i medeltal 22 veckotimmar) är lägre än i realskolan (i medeltal 27 veckotimmar), och i sin tur är undervisnings— skyldigheten i realskolan något lägre än i folkskolan (30 veckotimmar). En , motsvarande anordning skulle i princip kunna vara tänkbar även beträf— fande övningslärarna. När de sakkunniga stannade för 30 veckotimmars undervisningsskyldighet såsom full tjänstgöring, skedde det emellertid —— förutom med hänsyn till att 30 veckotimmars undervisning nu berättigar till full lön enligt löneplanen —— genom kompromiss mellan två synpunkter: å ena sidan att övningslärarna på grund av mindre arbete vid sidan av l lektionstimmarna än ämneslärarna och folkskollärarna skulle kunna * åläggas en något högre undervisningsskyldighet, å andra sidan att högre undervisningsskyldighet än 30 veckotimmar skulle väsentligt minska möj- ligheten att inrätta tjänster med full tjänstgöring. I betraktande av dessa omständigheter finna de sakkunniga det icke tillrådligt att vare sig minska l undervisningsskyldigheten med exempelvis 2 veckotimmar för gymnasiets ) övningslärare eller öka den med 2 veckotimmar för lärarna å lägre sta- & dium. Det återstår då enligt de sakkunnigas mening endast att låta diffe— rentieringen taga sig uttryck i olika lönegradsplacering.
De sakkunniga vilja i detta sammanhang erinra om att differentiering i löneavseende _— och en mycket kraftig sådan — för närvarande råder mellan folkskolans övningslärare och de högre skolformernas övningslärare. Såsom av det föregående framgår, kunna de sakkunniga icke finna några bärande skäl för differentiering i lönegrader enbart på grund av skolfor- lnen. Däremot synes det de sakkunniga rimligt, att övningslärare vid skol— former med mer kvalificerad undervisning på grund av lärjungarnas högre ålder erhålla en högre lönegradsplacering än övriga lärare tillhörande samma lärarkategori. Att i stort sett samma utbildningskrav ställas på lä- rarna, vare sig de tjänstgöra på högre eller lägre stadium, utgör enligt de sakkunnigas mening icke 'något avgörande hinder för viss olikhet i löne- gradsplaceringen. Dessa principer —— samma lönegradsplacering för lärare i samma ämne vid olika skolformer, om lärjungarna tillhöra samma ål— dersstadium, men med möjlighet» till högre lönegradsplacering, om lär—
jnngarna i en skolform representera högre åldersstadium — ha av de sak- kunniga ansetts böra läggas till grund för samtliga förslag om lönegrads- placeringar för övningslärarna.
Konsekvensen härav blir, att lärare i teckning, musik och gymnastik lämpligen böra placeras i högre lönegrad vid de högre allmänna läroverken än vid realskola, folkskola och därmed jämförliga läroanstalter. Den kom- munala flickskolan torde i detta avseende böra jämställas med realskolan. Vidare böra lärarinnor i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål placeras i högre lönegrad vid kommunal flickskola än vid övriga skolor, frånsett se- minarierna. Fortsättningsskolan torde, även där den är yrkesbestämd, ge- nomgående böra likställas med folkskola. Vid den omständigheten, att en vid skola med högre lönegradsplacering utnämnd övningslärare delvis får sin tjänstgöring förlagd till skolans lågstadium, bör emellertid ej fästas avseende.
En särställning intaga övningslärarna vid folk- och småskoleseminarier- na. Delvis äro dessa läroanstalters lärjungar avsevärt äldre än övriga sko- lors, och framför allt bör hänsyn tagas till att seminarierna äro lärarut- bildningsanstalter. Samtliga övningslärare vid folk- och smäskolesemina— rierna utom lärarinnorna i hushållsgöromål och i vissa fall lärarna i man- lig slöjd och kvinnlig slöjd deltaga i utbildningen av lärare i respektive öv- ningsämnen. Deras tjänstgöring blir därför väsentligt mer kvalificerad och åtskilligt mer arbetstyngd än övriga övningslärares. De sakkunniga ha av denna anledning redan föreslagit något minskad undervisningsskyldighet för dem, men därjämte är det enligt de sakkunnigas mening av stor vikt, att seminariernas övningslärartjänster erhålla en sådan lönegradsplace- ring, att de verkligen kunna draga till sig de mest kvalificerade lärarna. De sakkunniga återkomma till denna fråga vid behandlingen av de olika lärar- kategorierna.
Ovan har uttalats, att nu gällande lönegradsplaceringar för läroverkens ämneslärare och för folkskolans lärare varit vägledande för de sakkunnigas förslag till lönegradsplaceringar av övningslärarna. Det är dock knappast tillräckligt att härvidlag nämna endast lönegradernas nummer. Även vissa för övningslärarnas avlöning speciella förhållanden böra tagas i betrak- tande.
Övningslärarna vid de statliga och högre kommunala skolorna uppbära för närvarande full lön enligt löneplanen vid 30 veckotimmars undervis- ningsskyldighet. Undervisningsskyldigheten kan emellertid bestämmas till högre timtal än 30, dock högst 34. För varje veckotimme, varmed deras undervisningsskyldighet överstiger 30 veckotimmar, erhålla de lön med vid de statliga Hiro-anstalterna 30/0 och vid de högre kommunala skolorna 1/30
av beloppet enligt löneplanen, dock för högst 4 veckotimmar enligt denna beräkningsgrund. På det sättet kommer i verkligheten t. ex. en tecknings- lärare i 20 lönegraden att med 32 veckotimmars undervisningsskyldighet uppbära ungefär samma avlöningsförmåner som en tjänsteman i 21 löne- graden och med 34 veckotimmars undervisningsskyldighet ungefär samma avlöningsförmåner som en tjänsteman i 22 lönegraden. En jämförelse mel- lan t. ex. läroverksadjunkternas 23 lönegrad och teckningslärarnas 20 löne- grad blir därför ganska haltande, i all synnerhet som adjunktens arbets- börda med 27 veckotimmars undervisning och rättande av ett antal skriv- lag kan vara minst lika betungande som teckningslärarens med 32—34 veckotimmars undervisning. För gymnastiklärarnas del tillkommer ytter- ligare ersättning för arbete med friluftsverksamheten, i regel med belopp motsvarande avlöningen för 3 veckotimmars undervisning enligt ovan an— givna beräkningssätt. En gymnastiklärare med 34 veckotimmars undervis- ningsskyldighet och ersättning för friluftsverksamheten kommer sålunda upp till avlöningsförmåner, som överstiga en läroverksadjunkts. Dylika överskjutande timmar äro vanliga särskilt för tecknings- och gymnastik- lärare. Vid de högre allmänna läroverken ha sålunda under läsåret 1946— 47 av 71 ordinarie teckningslärare ej mindre än 57 mer än 30 veckotim- mars undervisningsskyldighet, därav 11 lärare 34 veckotimmar och 5 lärare 33 veckotimmar, samt av 68 ordinarie gymnastiklärare 50 mer än 30 vecko- timmars undervisningsskyldighet, därav 7 lärare 34 veckotimmar och 7 lärare 33 veckotimmar frånsett ersättningen för friluftsverksamhet. I öv- riga ämnen äro de överskjutande timtalen mera sällsynta.
Enligt de sakkunnigas förslag skall full lön enligt löneplanen utgå till varje ordinarie övningslärare. Däremot skall icke på samma sätt som hit- tills ersättning för överskjutande veckotimmar utgå med viss del av på löneplanen angivet belopp. Emellertid kan det ofta vara mindre lämpligt av schematekniska skäl att tilldela läraren just 30 veckotimmar, och där- till kommer, att det ej sällan torde vara fördelaktigt för skolan att låta lä- raren uppehålla ytterligare några veckotimmars undervisning. Det är ex- empelvis icke alltid möjligt att för ett fåtal överskjutande timmar erhålla särskilda timlärare med fullgod kompetens. De sakkunniga ha därför före- slagit, att varje övningslärare skall vara skyldig att utöver den med tjänsten förenade undervisningsskyldigheten bestrida tjänstgöring med högst 4 vec- kotimmar. De sakkunniga anse, att en lärare för dessa undervisningstim- mar, som han är skyldig att åtaga sig, bör ersättas med något högre belopp än det lägsta timlärararvodet. Närmare förslag därom kommer att fram- läggas senare i betänkandet. Även i fortsättningen torde man därför få räkna med att övningslärarna särskilt i vissa ämnen i ganska stor utsträck- ning komma att få uppbära avlöningsförmåner, som överstiga de belopp, som upptagas på löneplanerna, låt vara att avlöningstilläggcn på grund av
i i | I 2 i
mindre gynnsamma beräkningsgrunder icke bliva lika betydande som för närvarande. Viss hänsyn till denna omständighet torde böra tagas även vid lönegradsplaceringarna.
Efter dessa allmänna synpunkter på övningslärarnas lönegradsplacering övergå de sakkunniga till att behandla de olika kategorierna av övnings- lärare och för dem föreslå vederbörliga lönegrader.
Ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik. Sedan lång tid till- baka ha lärarna i teckning, musik och gymnastik vid de högre skolformer- na varit jämställda i lönehänseende. Vid de allmänna läroverken ha emel- lertid gymnastiklärarna sedan den 1 januari 1938 och vid de högre kom— munala skolorna sedan den 1 januari 1939 visserligen tillhört samma lö- negrad som tecknings- och musiklärare men uppburit särskild ersättning för arbetet med friluftsverksamheten. Sådan ersättning har däremot icke utgått vid seminarierna och övriga ovan ej nämnda skolformer. Skolöver- styrelsen har dock, sedan friluftsverksamhet från och med 1941 (cirkulär Sv. fört). saml. 1941: 606) blivit obligatorisk även i folkskolan och semina— riernas gymnastiklärare därför fått att handhava denna verksamhet vid övningsskolorna och att utbilda seminarieeleverna häri, i underdånig skri- velse den 16 oktober 1942 hemställt, att de för de allmänna läroverken godkända reglerna om ersättning för arbetet med friluftsverksamheten skulle tillämpas även vid seminarierna. Skrivelsen har den 24 september 1943 överlämnats till de sakkunniga för att tagas under övervägande vid fullgörande av dem meddelat uppdrag.
Den löneförmån i förhållande till tecknings- och musiklärarna, som genom den särskilda ersättningen för arbetet med friluftsverksamheten tillkom- mer gymnastiklärarna, är ganska betydande. Uppbär gymnastiklärare vid allmänt läroverk lön enligt lägsta löneklassen av A 20, uppgår enligt tre— procentregeln ersättningen, beräknad efter 3 veckotimmar, för närvarande till cirka 800 kronor å I-ort och 600 kronor å A-ort, rörligt tillägg och kris- tillägg inräknade. Ä slutlön enligt högsta löneklassen inom lönegraden är ersättningen inemot 1 000 kronor å I-ort och cirka 750 kronor å A-ort. Vid de högre kommunala skolorna, där trettiondelsregeln tillämpas, blir er- sättningen ännfu något högre. Med tillämpning av det nya lönesystemet skulle ersättningen komma att stiga ytterligare. Till jämförelse kan näm- nas, att skillnaden i avlöning för närvarande mellan 20 och 21 löneklas— serna å I-ort utgör omkring 560 kronor och å A-ort omkring 450 kronor och mellan 23 och 24 löneklasserna cirka 625 kronor å säväl I-ort som A- ort. Gymnastiklärarnas särskilda ersättning gör sålunda, att de få uppbära avlöningsförmåner, som i regel väsentligt överstiga dem, som de skulle ha uppburit, om de hade varit placerade i A 21 i stället för i A 20. Efter ge- nomförandet av det nya lönesystemet och med treprocentregeln genom- 10
gående ersatt av trettiondelsregeln skulle den särskilda ersättningen när- ma sig skillnaden mellan två lönegrader.
Särskild ersättning åt gymnastiklärarna för arbetet med friluftsverksam- heten föreslogs av 1928 års lönekommitté i stället för en höjning av deras lönegradsplacering i förhållande till tecknings— och musiklärare, varom för- slag framlagts av bl. a. skolöverstyrelsen 1924. Å s. 15 ff. har en översiktlig redogörelse lämnats för dessa förhållanden. De sakkunniga anse sig här böra upptaga hela frågan till saklig omprövning.
Det står utom allt tvivel, att gymn-astiklärarna måste anses ha ett mycket ansvarsfullt arbete. Den fysiska fostran har med rätta fått en allt större , betydelse i skolarbetet, och även på lärjungarnas allmänna uppträdande kunna gymnastik-lärarna utöva stort inflytande. Det bör vidare framhållas. att gymnastiklektionerna måste anses ganska pressande på grund av stora gymnastikavdelningar — i allmänhet två undervisningsavdelningar i de högre skolformerna — och till följd av ansvaret för lärjungarnas liv och lem under t. ex. redskapsgymnastik och idrottsövningar. Därtill kommer det extra arbete med planläggning och ledning av friluuftsverksamheten, som åligger gymnastiklärarna. Givetvis kan gymnastikläraren också i icke ringa utsträckning tagas i anspråk för frivillig gymnastik- och idrottsverk- samhet inom skolan, där hans medverkan visserligen icke är obligatorisk men likväl svår att undandraga sig.
Fråga är emellertid, om gymnastiklärarna i dessa avseenden intaga nä— gon absolut särställning i förhållande till tecknings- och musiklärarna. Även ämnena teckning och musik torde kunna göra anspråk på en bety— delsefullare roll i skolarbetet än tidigare. Det kan t. ex. anföras, att enligt , skolöverstyrelsens kungörelse med anvisningar rörande meritvärdering vid 4 tillsättande av folk— och småskollärartjänster (Sv. förf. saml. 1946: 593) i betyg i teckning i folkskollärar- och småskollärarexamina i likhet med be— ' tygen i modersmålet, matematik samt psykologi och pedagogik skall ha dubbelt så stort poängvärde som betyg i övriga ämnen. Liksom gymnastik- lärarna få också musiklärarna vid de högre skolformerna delvis arbeta med mycket stora undervisningsavdelningar. Vid folkskolorna äter ha mu- siklärarna ofta ett mycket stort antal undervisningsavdelningar med kan- ske endast en veckotimme i varje klass, vilket givetvis måste tynga arbetet väsentligt.
Vad arbete vid sidan av lektionerna beträffar, har teckningslärar- nas granskning av linearritningsuppgifter redan omnämnts. Musiklä- rarna å sin sida få nedlägga tid på utskrift av noter, ledning av liturgiska morgonandakter, övningar av sko-lorkester, musikalisk underhållning vid skolfester m. m. Det förefaller sannolikt, att detta arbete i regel icke går upp mot gymnastiklärarnas arbete, utom de egentliga undervisningstim-
”___.—
marna, arbetet med friluftsverksamheten inberäknat, men troligen är skill— naden mindre än man ofta föreställer sig. På grund av det förhål- landet, att en avsevärd ersättning för närvarande utgår för friluftsverk- samheten, må man nämligen icke överskatta detta arbetes omfattning. För friluftsverksamheten skola 10—12 dagar årligen tagas i anspråk, av vilka dagar dock några skola användas för exkursioner och andra studieutflyk- ter. I skolöverstyrelsens anvisningar för de högre läroanstaltern'as frilufts- dagar, utfärdade den 2 februari 1944, heter det: »Många skäl tala för att l'riluftsverksamhet utövas av hela skolan samtidigt. .. I skolor, som ha mer än en gymnastiklärare, kan det ibland vara möjligt och lämpligt att låta en del av skolans elever bedriva friluftsverksamhet, under det att öv- riga elever ha skolarbete i vanlig ordning.» Det synes härav och av anvis- ningarna i övrigt framgå, a—tt gymnastiklärarna i regel ha att för 'arje läsår förbereda 8—10 dagars friluftsverksamhet eller, om heldagsövningar ut- bytas mot halvdagsövningar, vid ytterligare några tillfällen. Vid annan organisation av friluftsverksamheten kan förberedelsearbetet möjligen bli något mer betungande. Med den brist på gymnastiklokaler, som för när- varande är rådande, kan gymnastiken på sina ställen delvis få ersättas av friluftsverksamhet. Sannolikt medför detta öka-t arbete för gymnastiklära- ren. Under alla omständigheter synes det likväl stå ganska klart, att gym- nastiklärarens merarbete i förhållande till teckningslärarna och musiklä- rarna särskilt på grund av friluftsverksamheten icke kan ha den omfatt— ning, att det ensamt skulle kunna motivera högre lönegradsplacering. Icke heller gymnastiklärarnas utbildni-ngsförhållanden synas giva anled- ning till någon särställning. För inträde å gymnastiska centlrualinstitutet fordras i praktiken studentexamen, och utbildningstiden är för närvarande tvåårig. I teckningslärarinstitutet är utbildningstiden nominellt fyraårig men i praktiken med få undantag femårig. I fråga om teoretiska förkun— skaper erfordras lägst realexamen eller motsvarande kunskaper samt från och med läsåret 1947—48 studentkunskaper i matematik å latinlinjen. En betydande del av institutets elever _ innevarande läsår drygt 30 0/0 — ha emellertid avlagt studentexamen. För behörighet som musiklärare är ut- bildningstiden särskilt dryg. Efter realexamen erfordras i allmänhet ganska tidsödande förstudier — medelåldern- vid inträde i musiklärarklassen vid musikhögskolan är 22 är _ och vid musikhögskolan är studietiden i ge— nomsnitt ungefär fyra år (enligt uppgifter i 1942 års kyrkomusikerutred- nings betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefatt- "ningarna m. ni., det 1, SOU 1945: 16, s. 90). För tjänst vid seminarierna in- går dessutom högre organistexamen i behörighetsvillkoren. Om musiklä- rarnas utbildning gäller därjämte, att den är förhållandevis dyrbar till följd av nödvändigheten att anskaffa noter och inköpa eller förhyra olika slags Imisikinstrument. De sakkunniga ha ovan förklarat, att de icke anse
utbildningstidens längd och kostnader böra vara ensamt avgörande för lönegradsplacering, men så mycket är dock tydligt, att en jämförelse i detta avseende mellan gymnastiklärare, teckningslärare och musiklärare icke ut- faller till förmån för en högre placering av den förstnämnda gruppen. De sakkunniga ha sålunda kommit till det resultatet, att det varken med hänsyn till arbetets omfattning eller utbildningen finnes skäl att i fråga om lönegradsplacering göra någon åskillnad mellan gymnastiklärare, teck- ningslärare och musiklärare. De sakkunniga våga icke heller hävda, att arten och betydelsen av gymnastiklärarnas arbete skulle kunna vara till- räcklig att för dem motivera en högre lönegrad. De sakkunniga anse sig dock böra nämna, att de under ett tidigare skede av sitt utredningsarbete varit benägna för en något förmånligare placering av gymnastiklärarna. Vid sitt första ställningstagande till frågan hade nämligen de sakkunniga , att taga hänsyn också till det verkligt betydande merarbete, som värntjän- * sten särskilt i de högre skolorna medförde för gymnastiklärarna. Sedan värntjänsten avskaffats (från och med läsåret 1945—1946), har frågan del— vis kommit i ann—at läge, och på utredningens Slutstadium ha de sakkunniga , stannat för att placera teckningslärare, musiklärare och gymnastiklärare i ; samma lönegrader.
Sedan några år tillbaka ha, som redan nämnts, gymnastiklärarna vid flertalet skolformer genom den extra ersättningen för arbete med frilufts— verksamheten intagit en gynnsammare ställning i avlöningshänseende. Med hänsyn härtill äro de sakkumiiga beredda att föreslå Viss kompensa- tion. Den nuvarande formen med särskild ersättning förefaller därvid ad- ministrativt och lönetekniskt för otymplig för att bibehållas för ordinarie lärare. Dessa skola ju också enligt principerna i de sakkunnigas förslag liksom andra befattningshavare erhålla lön enligt löneplanen för sitt ar- bete i tjänsten, dock med vissa möjligheter till timlärarersättning för över- tidsarbete. Däremot vore det knappast förenat med några större olägenhe- ter att betrakta gymnastiklärarnas undervisningsskyldighet såsom full- gjord vid något mindre än 30 veckotimmars tjänstgöring. Det skulle också i viss mån framstå som försvarligt med hänsyn till de sakkunnigas ovan uttalade förmodande, att gymnastiklärarnas arbete vid sidan av lektionerna i allmänhet vore något mer omfattande än teckningslärarnas och musik- lärarnas, låt vara att merarbetet enligt de. sakkunnigas uppfattning icke motiverade högre lönegradsplacering. En minskning av deras tjänstgöring ' med tre veckotimmar, motsvarande det nuvarande tillägget vid mer om— fattande tjänstgöring, synes dock de sakkunniga för kraftigt tilltagen. I be- traktande av de här föreliggande speciella förhållandena vilja emellertid de sakkunniga icke motsätta sig en minskning med 2 veckotimmar till 28 veckotimmar vid de skolformer, där särskild ersättning för närvarande ut- går. De sakkunniga vilja i detta sammanhang påpeka, att en sådan minsk-
I 1 &
ning även ur en annan synpunkt kan anses önskvärd. Det visar sig näm- ligen svårare att för gymnastiklärare än för andra övningslärare organisera heltidstjänster med kombination av tjänstgöring på olika orter, beroende dels på att gymnastiklärarna i regel måste tjänstgöra på varje ort minst fyra dagar i veckan, dels på att bristen på gymnastiklokaler schematek- niskt i hög grad försvårar kombinationer av tjänstgöring vid olika skolor. För ordinarie gymnastiklärare föreslå alltså de sakkunniga, att undervis- ningsskyldigheten skall anses fullgjord vid 28 veckotimmars undervisning. Denna nedsättning bör dock enligt de sakkunnigas mening begränsas till de skolformer, där lärarna för närvarande åtnjuta särskild ersättning för arbetet med friluftsverksamheten, d. v. 5. de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna. När det gäller extra ordinarie gymnastiklärare och andra gymnastiklärare med mindre än 28 veckotimmars undervisning, går det icke att på samma sätt minska tjänstgöringen. I stället föreslå de sakkunniga, att sådana lärare vid 14—20 veckotimmars undervisning auto- matiskt skola få uppbära avlöning för en veckotimme utöver antalet un— dervisningstimmar och vid mer än 20 veckotimmars undervisning för två veckotimmar utöver antalet undervisningstimmar.
Lärarna i teckning, musik och gymnastik äro för närvarande placerade i A 21 vid folk- och småskoleseminarierna samt i A 20 vid de allmänna läroverken och de högre kommunala skolorna. Vid folkskolorna äro avlö- ningsförmånerna varierande, i flertalet fall motsvarande A 15 eller A 14, beträffande gynmastiklärarna dock i stor utsträckning motsvarande A 11 (se översikten s. 71).
De sakkunniga föreslå, att Ca 23, motsvarande A 20, må bibehållas för de högre allmänna läroverkens lärare, d. v. 5. för flertalet av de nuvaran- de ordinarie lärarna med full tjänstgöring. Samma lönegrad bör även på grund av lärjungarnas högre ålder gälla gymnastiklärarna vid de högre tekniska läroverken. Då friluftsverksamhet icke förekommer vid dessa sistnämnda skolor, bör emellertid gymnastiklärarnas undervisningsskyl- dighet där bestämmas till 30 veckotimmar.
l överensstämmelse med de synpunkter, som utvecklats ovan 5. 140 f., före— slå de sakkunniga något lägre lönegrad för lärare i teckning, musik och gynmastik vid övriga skolformer utom folk- och småskoleseminarierna. Från början hade de sakkunniga i detta fall ifrågasatt två lönegraders skill- nad och därmed placeringen i A 18 för ifrågavarande lärare. Sedermera har den mellanliggande lönegraden (A 19) slopats i det nya lönesystemet, varför skillnaden blivit begränsad till en lönegrad. De sakkunniga ha ansett sig böra acceptera denna konsekvens av det förändrade lönesystemet och föreslå sålunda Ca 22. Denna lönegrad innebär en betydande höjning för folkskolans lärare i teckning, musik och gymnastik men sänkning med en
lönegrad för realskolans och de högre kommunala skolornas lärare. Då folkskollärarna (i skolor med 39 veckors läsår) bliva placerade i Ca 21. komma sålunda vissa övningslärare i folkskolan att få en lönegrads bättre löneställnjn—g än de egentliga folkskollärarna. De sakkunniga äro väl med- vetna om att detta förhållande icke är fullt tillfredsställande, möjligen med undantag för de fall, då instruk'törsverksamhet ingår i övningslärarnas uppgifter i folkskolan. I själva verket måste nog folkskolläraren anses ha det mest ansvarsfulla arbetet, och utan tvivel har han också den största ar- betsbördan. Enligt de sakkunnigas princip, att övningslärare skola erhålla samma avlöning för undervisning på ungefär samma åldersstadium — en princip, som de sakkunniga icke vilja göra avsteg från, utan att undervis— ningens art kan motivera det — böra emellertid folkskolans övningslärare 1 vara placerade i samma lönegrad som bl. a. realskolans, och att sänka de senares lönegradsplacering med ytterligare en lönegrad ha de sakkunniga j icke funnit tillrådligt under föreliggande omständigheter, låt vara att ett i ! stort antal av dessa lärare på grund av lägre undervisningsskyldighet än 30 veckotimmar icke uppburit full lön enligt löneplanen. För att dispro- portionen mellan avlöning och arbetsbelastning ej skall bli alltför påfal- lande vid jämförelse mellan folkskollärare och gymnastiklärare, föreslå dock de sakkunniga, att gymnastiklärare vid folkskola skola vara skyldiga att undervisa 30 veckotimmar. I detta fall kan ju icke tidigare åtnjuten er— sättning för friluftsverksamheten åberopas som skäl för nedsättning av i undervisningsskyldigheten. Det kan också anföras, att gymnastiklärarna ! vid folkskolan i regel ha mindre undervisningsavdelningar — vanligen en ? klassavdelning —— och icke i samma utsträckning som vid de högre skolor- * n'a organisera och svara för friluftsverksamheten. ' Folk- och småskoleseminariernas lärare i teckning, musik och gym- nastik äro för närvarande placerade en lönegrad högre än de allmänna läroverkens. I verkligheten ha lärarna i gymnastik vid seminarierna trots ' sitt mer kvalificerade arbete varit lägre avlönade, alldenstund de icke upp— burit särskild ersättning för arbetet med friluftsverksamheten. För att tjänsterna vid seminarierna skola kunna besättas med särskilt väl kvalifi- cerade sökande, är enligt de sakkunnigas mening den nuvarande skillna- den i lönehänseende för ringa. De sakkunniga föreslå därför, att dessa tjänster placeras i Ca 25 motsvarande A 22. Undervisningsskyldigheten har ovan föreslagits till normalt 27 veckotimmar. Det torde icke här finnas tillräcklig anledning att ytterligare reducera midervisningsskyldigheten för
gymnastiklärarna. Sammanfattningsvis må beträffande här föreslagna lönegrader konsta- teras, att de _ bortsett från de speciella förhållandena för gymnastiklä—
rarna och den mindre förmånliga beräkningen vid tjänstgöring över 30 veckotimmar — innebära en höjning för seminariernas och framför allt
folkskolans övningslärare, bibehållande av nuvarande lönegrad för de, högre allmänna läroverkens lärare samt någon sänkning för realskolans och de högre kommunala skolornas lärare. De sakkunniga äro övertygade om, att den för dessa olika lärare föreslagna omregleringen i det hela in- nebär en icke oväsentlig förbättring. Lika övertygade äro de sakkunniga om, att en dylik förbättring är synnerligen motiverad för lärarna i dessa för ungdomens fostran och undervisning betydelsefulla ämnen.
Ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål. Vid de allmänna läroverken förekomma för närvarande icke några ordinarie lärarinnor i hushållsgöro- mål. Vi—d de kommunala flickskolorna och seminarierna äro de ordinarie lärarilmorna placerade i A 16. I folkskolan och fortsättningsskolan äro av— löningsförmånerna mycket skiftande och, såsom framgår av tabell å sid. 72, i allmänhet låga.
I fråga om tjänstgöring och utbildning torde lärarinnorna i hushållsgö- romål närmast böra jämföras med folkskollärarinnor. Emellertid torde folkskollärarinnornas arbete få anses något mer betungande dels till följd av mer omfattande hemarbete, dels till följd av det allmänna ansvar för lärjungarnas fostran, som åvilar dem. Enligt de sakkunnigas mening böra därför lärarinnorna i hushållsgöromål i regel erhålla en något lägre löne— ställning än folkskollärarinnorna, vilka tillhöra A 17 eller, vid 36% veckors läsår, A 16. De sakkunniga föreslå Ca 18 som normallönegrad, d. v. 5. den lönegrad som närmast motsvarar A 14. De sakkunniga förbise icke, att skäl för en något högre lönegradsplacering kunna åberopas, icke minst där- för att skolkökslärariimornas insats för skapande av sundare och mer ra- tionella hushållsvanor kan vara av mycket stor nationalekonomisk betydel- sc. Särskilt med hänsyn till det stora antal skolkökslärarinnor vid folkskola och fortsättningsskola, som komma att omfattas av löneregleringen och därigenom få sin avlöning högst väsentligt förbättrad, ha de sakkunniga dock icke ansett sig böra föreslå högre placering än den nu angivna.
Med motivering, som ovan 5. 141 anförts, föreslå de sakkunniga vidare, att lärarinnorna vid kommunal flickskola placeras i Ca 20. Denna löne- grad motsvarar visserligen i regel A 16, till vilken de kommunala flicksko- lornas lärarinnor nu hänföras. Det bör dock anmärkas, att dessa såsom an- ställda vid högre kommunal skola för närvarande icke kunna uppflyttas i lönegradens högsta löneklass, och då därjämte lägsta löneklassen enligt A- planen bortfallit, ha i själva verket dessa lärarinnor genom placering i Ca 20 vunnit en lönegrad i förhållande till sin nuvarande ställning. Med kommunal flickskola bör i detta fall statens normalskola likställas, bl. a. på grund av att 7-årig flickskolelinje där ingår. Denna skola är även öv- ningsskola för statens skolköksseminarium, och undervisningen i hushåll-s- göromål torde även framdeles i stor utsträckning uppehållas av lärarinnor
vid nämnda seminarium. Även lärarinnor vid folk- och småskolesemina— rierna böra enligt de sakkunnigas uppfattning placeras i denna lönegrad på grund av seminarieelevernas högre ålder och tidigare åtnjuten undervis- ning i ämnet.
Enligt kapitlet Löneregleringens omfattning skola också skolkökslärarin- norna vid statens skolköksseminarium falla under avlöningsreglementet för övningslärare. Då dessa lärarinnor ha att undervisa och handleda de blivande lärarinnorna i hushållsgöromål, synes det de sakkunniga ange- läget, att de få en lönegradsplacering, som svarar mot deras betydelsefulla uppgifter. De sakkunniga föreslå fördenskull samma lönegradsplacering som för folk- och småskoleseminariernas lärare i teckning, musik och gymnastik, d. v. s. Ca 25.
Ordinarie lärarinnor i kvinnlig slöjd. Lönegradsplaceringen av lärarin— ( nor i kvinnlig slöjd erbjuder särskilda vanskligheter, därför att dessa lära— ( rinnor för närvarande ha synnerligen skiftande avlöningsförmåner. Å ena » sidan ha de en relativt hög lönegradsplacering (A 16) vid de allmänna läro- ( verken, där dock endast ett litet fåtal ha full tjänstgöring, och vid de högre ( kommunala skolorna, däribland de kommunala flickskolorna, där ganska ( många ha full tjänstgöring. Å andra sidan är avlöningen i regel låg i folk-" skolorna och fortsättningsskolorna, där det överväldigande antalet slöjdlära- rinnor äro anställda. Vanligt är, att de där ha ungefär samma löneställ- ning som småskollärarinnor (A 9), men i många fall är avlöningen avse- värt lägre, stundom motsvarande de lägsta lönegraderna på nuvarande A-plan eller rent av därunder. I ett litet antal skoldistrikt —— däribland dock stora skoldistrikt som Stockholm och Göteborg — äro de förhållande- vis väl avlönade. Se därom vidare tabell å sid. 72.
De sakkunniga finna sig icke ha någon anledning att beträffande slöjd— lärarinnorna frångå principen om lika lön i folkskola och realskola, och det kan under sådana förhållanden svårligen undgås, att de sakktumigas förslag till lönegradsplacering måste stanna någonstädes mellan de för närvarande högst avlönades och de lägre avlönades. Efter överväganden från olika utgångspunkter föreslå de sakkunniga Ca 16 (motsvarande A 12) vid andra skolformer än kommunala flickskolor och seminarier.
En sänkning med fyra lönegrader vid flera skolformer, låt vara, att icke så många lärarinnor vid dessa skolformer haft annat än ganska begränsad tjänstgöring, är givetvis en mycket uppseendeväckande åtgärd. Och även bortsett från den helt naturliga opposition, som ett sådant förslag måste framkalla från den därav berörda lärarkårens sida, kunna tvivelsutan in- vändningar göras mot denna placering, invändningar av olika innebörd alltefter utgångspunkten. Att slöjdlärarinnorna böra placeras betydligt lägre än folkskollärarinnorna, torde vara ganska obestridligt. Dels förelig-
lighet med de ovan uttalade principerna finnas skäl för en något högre pla-
ger alltjämt viss skillnad i utbildnings—tidens omfattning, dels måste folk- skollärarinnornas arbete anses mer arbetstyngt och ansvarsfullt. Det är dock fördenskull icke givet, att så mycket som fem lönegraders skillnad därigenom kan motiveras. Även placeringen i förhållande till skolkökslä- rarinnorna är något osäker. Denna senare lärarkategori har dock något längre utbildningstid, och den har också i regel varit något bättre avlönad vid folk— och fortsättningsskolorna än slöjdlärarinnorna. De sakkunniga ha likaså kommit till den uppfattningen, att skolkökslärarinnornas arbete är något mer krävande i fråga om preparationer och organisationsförmåga — eleverna representera också i stort sett något senare ål-dcrskategorier. Fram— stär en placering av slöjdlärarinnorna i Ca 16 relativt låg ur senast anförda synpunkter, kan den åter från en annan utgångspunkt synas förhållande— vis hög. I stor utsträckning är nu slöjdlärarinnornas avlöning vid folkskola reglerad till ungefärlig överensstämmelse med småskollärarimiornas. Dessa senare äro placerad i A 9, närmast motsvarande Ca 13. Då småskollärarin- nornas arbete icke kan sägas vara av mindre betydelse för det uppväxande släktets fostran än slöjdlärarinnornas, kunna slöjdlärarinnorna med pla- cering i A 12 förefalla gynnade i förhållande till småskollärarinnorna. De sakkunniga vilja emellertid erinra om, att de i sitt betänkande med förslag till folkskolans avlöningsreglemente m. 111. (SOU 1942z9) förklarade, att framför allt med hänsyn till relationen mellan kvinnliga folk- och små— skollärares löner »skäl kunde anföras för vidtagande av åtgärder i syfte att giva småskollärare en något förmånligare lönegradsplacering» men att sade sakkunniga jämväl med beaktande av det allmänna ekonomiska läget ansett sig icke kunna framlägga förslag härom». I anledning av proposition med förslag till folkskolans avlöningsreglemente uttalade också 1942 års riksdag (skrivelse nr 443), att frågan om den riktiga avvägningen mellan småskollärarnas och folkskollärarn-as löner icke torde kunna »på ett de- finitivt sätt upptagas till omprövning, förrän det slutgiltiga resultatet av 1940 års skolutrednings pågående arbete föreligger och ställning tagits till spörsmålet om småskolans och folkskolans inbördes förhållande i organi- satoriskt hänseende». Särskilt som småskollärarinnornas löneställning, en- ligt vad av ovantående framgår, för närvarande är något svävande, ha de sakkunniga icke ansett småskollärarinnornas placering i A 9 behöva utgöra något oöverstigligt hinder för en mer definitiv placering av slöjdlärarin— norna i Ca 16. I övrigt bör enligt de sakkunnigas mening i ett avlöningsreg- lemente, som skall omfatta samtliga övningslärare men inga andra befatt- ningshavare, jämförelsen mellan de olika kategorierna av övningslärare i första hand bli bestämmande för lönegradsplaceringarna.
Flertalet av de lärarinnor i kvinnlig slöjd, som nu med placering i A 16 ha full tjänstgöring, äro anställda vid de kommunala flickskolorna. I en—
cering vid dessa skolor än i flertalet övriga skolformer. De sakkunniga föreslå därför, att lärarinnor i kvinnlig slöjd vid kommunala flickskolor placeras i Ca 18. Det innebär i realiteten en sänkning med en lönegrad för deras vidkommande —— för närvarande kunna ju kvinnliga lärare vid de högre kommunala skolorna icke uppflyttas i_ högsta löneklassen inom lönegraden. Med kommunala flick-skolor bör härvid statens normalskola likställas.
ILärarutbildning i kvinnlig slöjd förekommer vid folkskoieseminarier med kvinnliga seminarieelever och vid småskoleseminarierna. Tjänsterna i ämnet äro för närvarande placerade i A 18. Då det måste vara av särskild betydelse, att till dessa befattningar kunna förvärva väl kvalificerade in- nehavare, enär man måste räkna med att även i fortsättningen en mycket stor del av slöjdundervisningen i folkskolan kommer att omhänderhavas av folkskollärarinnor och småskollärarinnor, anse de sakkunniga en pla— cering av dessa tjänster i Ca 23 vara befogad. Till jämförelse må nämnas, att seminariernas övningsskollärare tillhöra denna lönegrad. Vid folkskole- seminarium med enbart manliga seminarieelever, där sålunda undervis- ning i kvinnlig slöjd förekommer endast i övningsskolan, böra lärarinnor— na i ämnet vara placerade i samma lönegrad som vid annan folkskola.
Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola finnes en ordinarie befattning i kvinnlig slöjd i A 16. Då enligt vad de sakkunniga inhämtat med tjänsten är förenat kravet på ett mycket kvalificerat arbete, torde tjänsten i lönehänseende böra jämställas med tjänster vid folk- och småskolesemi- narier.
Som förutsättning för placering i nu angivna lönegrader bör enligt de sakkunnigas mening gälla, att lärarinnan genomgått tvåårig seminarie- kurs. Vid folk- och fortsättningsskolorna finnas dock ett ej obetydligt antal slöjdlärarinnor med mindre omfattande utbildning. Det förefaller de sak- kunniga obilligt att helt utesluta sådana lärarinnor från rätt till ordinarie tjänst. De sakkunniga vilja därför föreslå, att skolöverstyrelsen bemyndigas medgiva behörighet för lärarinna, som under en längre följd av är, för- slagsvis 10 år, undervisat i kvinnlig slöjd, att antagas till ordinarie lära— rinna, utan hinder av att hon saknar nämnda tvååriga seminarieulbildning. Sådan lärarinna bör dock placeras i lägre lönegrad, förslagsvis Ca 13. I samma lönegrad böra även nu fast anställda lärarinnor med mindre till- fredsställande kompetens placeras.
Beträffande lönegradsplaceringama för lärarinnor i kvinnlig slöjd vilja de sakkunniga slutligen utt—ala, att dessa placeringar även för de sakkunniga framstå som förhållandevis låga vid jämförelse med de placeringar, som föreslagits för vissa andra lärarkategorier. Om —— för att taga ett extremt fall — en flicka med anlag både för teckning och handarbete efter avlagd realexamen eller förvärvad realskolekompetens står i valet mellan att ut-
bilda sig till teckningslärarinna eller slöjdlärarinna, kan hon, om hon an- lägger enbart ekonomiska synpunkter på frågan, knappast tveka i valet. Väljer hon teckningslärarbanan, kan hon få den två eller högst tre är längre utbildningstiden kompenserad genom ungefär sex lönegraders bättre lönegradsplacering, motsvarande i högsta löneklassen en löneskillnad på ungefär 3 200 kronor om året å högsta dyrort och ungefär 2 800 kronor å lägsta dyrort. När de sakkunniga ändock, trots starka betänkligheter mot en lönerelation av sådan art, icke ansett sig kunna för slöjdlärarinnornas del sträcka sig högre än som skett, har till sist hänsynen till lönereglering— cns verkningar för slöjdlärarinnorna blivit avgörande för ställningstagan- I det. Det förhåller sig nämligen så, att ehuru de under nuvarande förhållan— den bäst betalade befattningarna få lönegraden avsevärt sänkt och befatt— I ningarna över lag kunna anses lågt placerade i förhållande till övriga öv- , ningslärarkategorier, det likväl icke torde vara någon kategori av övnings- !
!
lärare _ det skulle i så fall vara skolkökslärarinnorna _ som i det stora hela fä icke blott sina anställningsformer väsentligt förbättrade utan också i ekonomiskt avseende göra så stora vinster genom ett realiserande av de sakkunnigas förslag, som just slöjdlärarinnekåren.
Ordinarie lärare i manlig slöjd. Vid de allmänna läroverken förekomma inga ordinarie lärartjänster i manlig slöjd, och vid de högre kommunala skolorna finnes för närvarande endast en ordinarie befattning i manlig slöjd som övningsämne. Denna befattning är placerad i A 16. Vid folkskole- seminarier med manliga seminarieelever äro ordinarie tjänster i manlig slöjd placerade i A 18 — vid övriga seminarier saknas ordinarie tjänster i ämnet. Vid folkskolorna är lönesättningen skiftande. Vanligast är, att av— löningsförmånerna motsvara lönegraderna 10—15. Se vidare sammanställ— ningen sid. 71.
Lönegradsplaceringen av lärarna i manlig slöjd försvåras väsentligt av tvenne omständigheter: delsfinnes icke någon ordnad lärarutbildning eller några fastställda behörighetskrav för dessa lärare, dels torde det vara nöd— vändigt att för deras vidkommande beakta den rådande konkurrensen å arbetsmarknaden. Den förra av dessa omständigheter skulle möjligen kunna tala för uppskov med slöjdlärarnas mera definitiva lönegradsplace- ring, till dess deras utbildning blivit ordnad. De sakkunniga anse sig dock ej böra föreslå, att så sker. Det finns många slöjdlärare med en formellt och väl även reellt sett ganska svag kompetens, men det finns också myc- ket väl kvalificerade lärare. Det framstår icke minst med hänsyn till kon- kurrensen på arbetsmarknaden angeläget, att dessa senare lärare få lön efter sina kvalifikationer och icke lockas över till andra banor. Slöjdlärar— banan mäste göras så pass lönande, att den» också kan draga till sig skick- liga yrkesmän och betala de kostnader dessa måst lägga ned på att skaffa
sig erforderliga pedagogisk-a insikter. Det skulle dock icke vara tillräckligt motiverat att utsträcka en mera förmånlig lönegradsplacering även till lä- rare, som icke äga eller komma att förvärva annat än tämligen medelmåt- tiga kvalifikationer. De sakkunniga vilja därför beträffande manlig slöjd föreslå — förutom speciella lönegradsplaceringar vid vissa läroanstalter — två skilda lönegrader alltefter lärarens individuella kompetens och ha därvid stannat för Ca 18, närmast motsvarande A 14, för lärare med sär- skilt god kompetens och Ca 16 för annan behörig lärare.
Givetvis ställer det sig svårt att avväga och rättvist tillämpa två olika behörighetskrav, när icke en metodiskt genomförd lärarutbildning kan läg- gas till grund för bedömandet. De sakkunniga vilja betona, att kraven på i den högre kompetensen icke få sättas för lågt. Det bör fordras såväl fram— stående yrkesskicklighet och överblick över yrkesfrågor som pedagogisk ! förmåga och erfarenhet av undervisning. Förslagsvis vilja de sakkunniga * nämna följande behörighetskrav: t
gesällprov i snickeri eller metallarbete vid exempelvis lärlingsskola, vil— l ket helst bör ha berättigat till silvermedalj;
kurs i metallslöjd, om gesällprov avlagts i snickeri, och kurs i snickeri, om gesällprov avlagts i metallarbete;
kurs i teckning; slöjdpedagogiska kurser, minst av den omfattning som kurserna i trä— slöjd och metallslöjd vid slöjdseminariet på Nääs;
auskultation under minst tre månader hos någon eller några av skolöver- styrelsen anvisade slöjdlärare; *
erforderlig allmänbildning. _- Särskilt i och med att slöjden vinner in— * steg i även de högre klasserna i realskolan och därmed jämförliga skolfor- , mer, skulle ett eftersättande av detta sista krav kunna ogynnsamt påverka I undervisningen. De sakkunniga vilja dock icke uppställa realexamen som villkor, men denna examen eller styrkta motsvarande kunskaper böra be— traktas som en merit.
Innan slöjdlärarutbildningen blivit närmare reglerad, torde det böra an- komma på skolöverstyrelsen att efter prövning i varje särskilt fall meddela behörighet. Skolöverstyrelsen bör därvid icke vara bunden av alltför de- taljerade kompetensföreskrifter utan ha möjlighet att taga hänsyn till bland annat ådagalagd speciell pedagogisk skicklighet. För detta uppdrags fullgörande torde det vara oundgängligen nödvändigt, att en särskild kon— sulent för manlig slöjd anställes inom skolöverstyrelsen.
Även på den lägre kompetensen böra bestämda krav upprätthållas. Så- lunda bör det fordras god yrkesskicklighet, dokumenterad genom gesäll- prov eller på annat sätt, kurs i teckning samt slöjdpedago-giska kurser, minst av den omfattning som den s. k. andra kursen vid slöjdseminariet
på Nääs. Också i detta fall bör skolöverstyrelsen efter individuell prövning meddela behörighet.
Lärarna i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna skola utbilda de man- liga seminarieeleverna att undervisa i ämnet. I regel ha de nu anställda slöjdlärarna avlagt folkskollärarexamen. Då övningsskollärarna vid semi- narierna äro placerade i A 20, framstår slöjdlärarnas nuvarande placering i A 18 såsom väl låg. De sakkunniga föreslå fördenskull Ca 23 motsvarande A 20. Att seminariernas slöjdlärare själva avlagt folkskollärarexamen, tor- de ha visat sig fördelaktigt ur flera synpunkter, men enligt de sakkunni- gas uppfattning böra dock icke ifrågavarande tjänster vara förbehållna slöjdlärare med folkskollärarexamen. Vid dessa tjänsters tillsättning böra emellertid sökandenas pedagogiska förmåga och insatser tillmätas särskild betydelse. Vid folkskoleseminarier, där lärarutbildning i manlig slöjd icke förekommer, liksom vid småskoleseminarium böra .slöjdlärarna tillhöra samma lönegrader som vid vanlig folkskola.
Extra ordinarie lärare. De nuvarande lönegrads- och löneklasskillnader- na mellan ordinarie och extra ordinarie lärare av olika kategorier framgå av följande uppställningar.
Övningsskol- Folkskol- Småskal- lärare lärare lär: a
Lö'ne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne- Löne-
| |
| Adjunkt Ämneslärza
1 grad klass grad klass grad klass grad klass grad klass l
Ordinarie ........ 23 23—26 21 21—24 20 20—23 17 17—21 9 9—13 Extra ordinarie. . . . 21 20—23 18 17—21 18 17—2l 15 14—18 7 6—10 Skillnad 2 3 3 4—3 2 3—2 2 3 2 3 [ Lär. i teckning, musik, gymnaStik Lär. i bl. a. kvinnlig slöjd Seminarierna Allm. lärov. Seminarierna Allm. lärov.
Löne— Löne- Löne- Löne— Löne- Löne- Löne- Löne- grad klass grad klass grad klass grad klass
Ordinarie ........ 21 21—24 20 20—23 18 18—22 16 16—20 Extra ordinarie. .. . 18 17—21 18 17—21 16 15—19 15 14—18 Skillnad 8 4—3 2 3—2 2 3 1 2
Ovanstående tabeller utvisa, att extra ordinarie lärare i allmänhet äro placerade två lönegrader och tre löneklasser under motsvarande ordinarie lärare. För den större löneskillnaden mellan seminariernas ordinarie och extra ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik har anförts som skäl, att man velat giva de extra ordinarie lärarna samma löneställning
som vid de allmänna läroverken, då man räknade med att dessa lärare skulle i rätt stor utsträckning flytta från den ena skolformen till den andra. Att skillnaden mellan ordinarie och extra ordinarie lärare i kvinnlig slöjd vid de allmänna läroverken fastställts till endast en lönegrad, synes icke ha motiverats.
Det bör i detta sammanhang påpekas, att i det nya lönesystemet extra ordinarie befattningshavare skola åtnjuta lön enligt samma löneklasser som ordinarie befattningshavare i samma lönegrad. Detta betyder, att de extra ordinarie adjunkterna auto-matiskt uppflyttas en löneklass och öv- riga extra ordinarie lärare två löneklasser utom i lönegradens slutlöneklass, där uppflyttningen stannar vid en löneklass.
Av de sakkunnigas utredningar framgår, att övningslärarna måste räkna med att under längre tid än ämneslärare och folkskollärare uppehålla timläraran'ställning eller extra ordinarie anställning, innan de erhålla or- dinarie tjänster. Därtill kommer, att de i extra ordinarie anställnin-g mera ) sällan kunna påräkna full tjänstgöring. Tvärtom kommer tjänstgöringen ! i många fall att bliva ganska låg. Vid de högre skolformerna skulle sålunda l enligt de sakkunnigas beräkningar antalet tjänster å 15—-19 veckotimmar i teckning, musik och gymnastik utgöra omkring hälften av det antal tjän- ster, varå extra ordinarie anställning skulle erhållas. En viss kompensa— tion för de låga timtalen har tidigare vid de statliga läroanstalterna givits genom tillämpning av den s. k. treprocentsregeln vid avlöningens beräk- nande. Denna kompensation kommer att försvinna vid genomförandet av de sakkunnigas förslag. Med hänsyn till dessa förhållanden anse de sak- kunniga, att skillnaden i lönegrad-er mellan ordinarie och extra ordinarie befattningar bör vara mindre för övningslärare än för ämneslärare och ] folkskollära-re. :
Då icke-ordinarie lärare kunna beräknas i avsevärd omfattning övergå ( från den ena skolformen till den andra, torde det vara lämpligt att, icke minst på lönelekniska grunder, i allmänhet göra lönegradsplaceringen obe— roende av skolformen. Extra ordinarie lärare i teckning, musik och gym— nastik böra därför tillhöra samma lönegrad, oberoende av om de tjänst- göra vid högre allmänt läroverk eller realskola, högre kommunal skola eller folkskola. Motsvarande bör gälla om extra ordinarie lärarinnor i hus- hållsgöromål och i kvinnlig slöjd, vare sig de äro anställda vid kommunal flickskola eller annan skola. Undantag bör enligt de sakkunnigas mening göras endast för det fall, att extra ordinarie lärare tjänstgör vid läroanstalt. som utbildar lärare i hans ämne. För att lärarutbildningsanstalterna skola tillförsäkras utmärkta lärare även i icke-ordinarie anställning, böra extra ordinarie lärare vid dessa skolor få en högre lönegradsplacering än vid övriga. Beträffande ordinarie lärarna i manlig slöjd ha de sakkunniga för- ordat en viss lönedifferens alltefter individuell kompetens. De sakkunniga
finna även motiverat, att extra ordinarie lärare i manlig slöjd erhålla olika lönegradsplacering allt efter sin kompetens på sätt som gäller för ordinarie lärare.
På grund av här anförda förhållanden föreslå de sakkunniga, att extra ordinarie övningslärare i regel skola placeras endast en lönegrad under den normala lönegrad, som enligt de sakkunnigas förslag skall gälla för motsvarande ordinarie lärare. Extra ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik skulle sålunda vid alla skolformer utom vid seminarierna tillhöra Ce 21, extra ordinarie lärare i hushållsgöromål utom vid statens skolköksseminarium Ce 17, extra ordinarie lärare i kvinnlig slöjd utom vid seminarierna Ce 15 samt extra ordinarie lärare i manlig slöjd utom vid se- minarierna Ce 16 eller Ce 14, alltefter sin kompetens. Vid lärarutbildnings- anstalterna torde, bland annat med hänsyn till relationen till ordinarie lä- rarens placering vid övriga skolformer de extra ordinarie lärarna böra pla— ceras "två lönegrader under den för motsvarande ordinarie lärare gällande lönegraden.
De sakkunnigas förslag till lönegradsplaceringar av ordinarie och extra ordinarie övningslärare framgår av följande uppställning:
Extra Tj ä n s t e r Ordinarie ordinarie
teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk— och småskoleseminarierna .................. Ca 25 Ce 23 vid högre allmänt läroverk och högre tekniskt läroverk Ca 23 Ce 21 vid övriga skolformer ............................. Ca 22 Ce 21 hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium .................... Ca 25 0323 vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskolesemina-
rium, kommunal flickskola och statens normalskola Ca 20 Ge 17 vid övriga skolformer ............................ Ca 18 Ce 17 kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskolesemina-
rium och statens skolköksseminarium . ............ Ca 23 Ce 21 vid kommunal flickskola och statens normalskola . . .. Ca 18 Ce 15 vid övriga skolformer .............................. Ca 16 Ce 1—5 manlig slöjd vid manligt folkskoleseminarium ................... Ca 23 Ce 21 vid övriga skolformer
högre kompetens ............................... Ca 18 Ce 17 lägre kompetens ................................ la 16 Ce 15
Kap. 14.
Timlärararvoden.
De timlärararvoden, som nu vid de statliga och de högre kommunala sko— lorna utgå med i författning fastställda belopp för varje ämne och dyr- ortsgrupp, reglerades i princip genom 1937 års lönereglering för de statliga nndervisningsanstalterna och voro avsedda att motsvara lön enligt näst lägsta löneklassen för motsvarande extra lärare. Rörligt tillägg och kristill— lägg ha efter 1939 års lönereglering icke utgått å timlärararvodena, i men dessa ha i olika omgångar höjts, senast genom kungörelsen 1946: t 403. Åren 1940—1942 gällde två olika arvoden: ett högre, som ut- i gick, då undervisningen var att betrakta som lärarens huvudsakliga * sysselsättning eller förvärvskälla, och ett lägre för övriga fall. Denna . uppdelning upphävdes 1942 på förslag av 1941 års lärarlönesakkun- niga. Dä timlärararvodena icke höjts i samma mån som avlöningar i övrigt, måste de för närvarande anses relativt låga. I stället för att motsvara den andra löneklassen i för extra lärare gällande lönegrad motsvara de, till följd av nu utgående rörligt tillägg, kristillägg och proviso- riskt lönetillägg till extralärare, närmast den löneklass, som ligger två löne- i klasser under den lägsta för extra lärare. I förhållande till vid 1937 års ; riksdag godtagna principer ha timlärararvodena sålunda i realiteten fått vidkännas en sänkning motsvarande ungefär tre löneklasser. Vid folk- och fortsättningsskolor utgår timlärararvodet i regel med visst belopp för varje undervisningstimme. De fastställda minimiarvodena för undervis- ning i slöjd och hushållsgöromål äro för närvarande mycket låga. De ha visserligen vid flera tillfällen varit föremål för smärre justeringar uppåt men ingalunda höjts i samma mån som avlöningarna till folkskolans lärare i övrigt.
Timlärararvoden till övningslärare vid de statliga skolorna utgå endast till.]ärare med högst 7 veckotimmars tjänstgöring _ vid 8 timmars tjänst- göring eller däröver uppbära icke-ordinarie lärare lön som extra ordinarie, extra eller biträdande lärare — samt för undervisningstimmar utöver den för lärare fastställda undervisningsskyldigheten. Vid högre kommunala skolor saknas för övningslärarna anställningsformerna extra och biträdan- de lärare, och för extra ordinarie anställnings inrättande erfordras minst 20 veckotimmars tjänstgöring. Timlärararvodena spela därför en betydligt
större roll för de högre kommunala skolornas lärare än för de statliga skolornas. '
Enligt de sakkunnigas förslag skulle övningslärare anställas som extra ordinarie å tjänster om minst 15 veckotimmarl, därest tjänstgöringen om- fattade minst en hel termin och villkoren i övrigt _ främst full behörighet och viss föregående tjänstgöring under minst två år —— uppfylldes. Anställ— ningsformerna extra lärare och biträdande lärare skulle icke förekomma. Vidare skulle avlöning såsom ordinarie och extra ordinarie utgå för högst 30 veckotimmar och, i enlighet med vad som senare i detta kapitel skall närmare motiveras, ersättning för överskjutande timmar — i fortsättning- en benämnas sådana timmar för korthetens skull tilläggstimmar _ utgå med timlärararvode. Timlärararvode skulle alltså ifrågakomma i följande fall:
a) vid varje tjänstgöring om mindre än 15 veckotimmar;
b) vid tjänstgöring om minst 15 veckotimmar, om den omfattar kortare tid än en termin;
c) vid tjänstgöring om minst 15 veckotimmar, om innehavaren ej är be- hörig att anställas som extra ordinarie, vilket alltid inträffar under de två första åren efter avlagd examen;
(1) vid ordinarie och extra ordinarie lärares tjänstgöring utöver den fast- ställda undervisningsskyldigheten (tilläggstimmar).
Det är sålunda tydligt, att »timlärarförordnande vid de statliga skolorna skulle förekomma i avsevärt större omfattning än för närvarande. En följd härav blir, att frågan om timlärararvodenas avvägning får ökad vikt. Det nuvarande systemet att fastställa timlärararvodet i författning till vissa be- lopp för veckotimme och läsår har lett till att beloppen tid efter annan ha mäst justeras i förhållande till förändringarna i prisnivån. Därvid har dock, såsom ovan visats, justeringarna långt ifrån hållit jämna steg med förbätt- ringarna av löneförmånerna för andra lärare och befattnin-gshavare i öv- rigt. Då för en stor del av timlärarna bland övningslärarna timlärararvodena komma att motsvara andra befattningshavares avlöning, finna de sakkun- niga det nuvarande systemet mindre tillfredsställande för dessa lärare och kunna fördenskull icke förorda dess bibehållande. I stället föreslå de sak- kunniga, att timlärararvodena anknytas direkt till Vissa löneklasser å löne- planen. För varje veckotimmes undervisning bör arvode då utgå med en trettiondel av de avlöningsförmåner, som tillkomma befattningshavare pla- cerade i ifrågavarande löneklass. Arvodet kommer sålunda att beräknas med hjälp av trettiondelsregeln på samma sätt som avlöningen för extra ordinarie lärare. *
11 vissa undantagsfall skulle undervisningsskyldigheten för extra ordinarie lärare kunna an- ses fullgjord vid 14 veckotimmars undervisning. För enkelhetens skull räknas i fortsättningen genomgående med 15 veckotimmar.
11
För närvarande finnes vid de högre skolorna endast ett timlärararvode för övningslärare i visst ämne. Däremot är timlärararvodet för ämneslärare vid samma skolor differentierat efter kompetensen. Timlärare i teoretiskt läroämne, som äger behörighet att vinna anställning som extra ordinarie adjunkt eller att genomgå provårskurs, uppbär sålunda ett något högre ar- vode än annan timlärare i samma ämne. De sakkunniga anse, att en lik— nande differentiering bör införas även beträffande övningslärare. Också i det fallet bör enligt de sakkunnigas mening behörigheten att vinna anställ- ning som extra ordinarie bilda gränslinjen. För sådan behörighet kräves förutom vederbörlig utbildning, att minst två år efter examen förflutit och läraren därunder fullgjort viss minimi-tjänstgöring. Det synes de sakkun- niga rimligt, att övningslärarna under denna första tjänstgöring — mot— svarande aspiranttiden enligt 1945 års lönekommittés preliminära förslag ' angående anställningsformer inom statsförvaltningen _— få åtnöja sig med lägre avlöningsförmåner än senare.
Båda dessa arvoden böra emellertid avse övningslärare med fullgod ut— bildning. Det kan emellertid icke undgås, att som timlärare i övningsämnen måste i många fall anställas lärare utan verklig fackutbildning _ det gäller alldeles särskilt ämnena manlig slöjd och kvinnlig slöjd i landsbygdens ' folkskolor. I sådana fall bör enligt de sakkunnigas mening timlärararvodet sättas ännu lägre än för fullt utbildade lärare under de båda första årens tjänstgöring.
De sakkunniga föreslå alltså tre olika timlärararvoden: ett högre arvode, benämnt A-arvode, för timlärare, som är. behörig att anställas som extra ordinarie lärare,
ett lägre arvode, benämnt B—arvode, för timlärare, som med avseende på utbildning men ej med hänsyn» till tidigare tjänstgöring är behörig att an— ställas som icke—ordinarie lärare, samt
ett lägsta arvode, benänmt C-arvode, för annan timlärare. Beträffande de löneklasser, som dessa olika arvoden böra motsvara, få de sakkunniga anföra följande.
Sedan en övningslärare efter vederbörlig utbildning under minst två år , fullgjort den fastställda minimitjänstgöringen, kommer han under fortsatt ' tjänstgöring som icke-ordinarie lärare att erhålla extra ordinarie anställ- ning, under förutsättning att anställningen avser minst en termin och tjänstgöringen omfattar minst 15 veckotimmar. Det är emellertid icke alltid säkert, att hans fortsatta tjänstgöring kan få denna omfattning — i vissa ämnen äro nämligen tjänsterna om mindre än 15 veckotimmar propor— tionsvis ganska många (jfr sammanställning s. 93). Den tjänst han uppe- håller räknar kanske 10—14 veckotimmar, och det kan ur skolans syn— punkt anses önskvärt, att han kvarst-annar ytterligare någon tid å tjänsten i stället för att söka en tjänst med högre timtal. Det kan då synas obilligt
mot honom, att han icke blott går miste om möjligheten till extra ordinarie anställning utan också får nöja sig med lägre lön för de veckotimmar han tjänstgör. Det förefaller därför motiverat, att han får uppbära arvode en— ligt samma löneklass, som han skulle ha tillhört, om han kunnat anställas som extra ordinarie. De sakkunniga föreslå alltså, att A-arvode med nedan angivet undantag skall beräknas efter den lägsta löneklassen för extra or— dinarie övningslärare i samma ämne vid ifrågavarande skolform.
De sakkunniga vilja här erinra om att denna lönesättning väl svarar mot principerna för timlärarnas avlöning vid 1937 års lönereglering. Enligt ut- talande av läroverkslönesakkunniga, till vilket uttalande departementsche- fen anslöt sig, voro beloppen för timlärare i allmänhet »kcnstrncrade med utgångspunkt från lönen i den högre av de båda för extra lärare av mot— ,svarande slag ifrågakommande löneklasserna». Den högre löneklassen för icxtra övningslärare vid 1937 års lönereglering var densamma som den läg- ; sta löneklassen för motsvarande extra ordinarie lärare. Genom 1939 års lönereglering höjdes sedan den lägsta löneklassen för extra ordinarie öv- ningslärare så, att den korn att sammanfalla med tredje löneklassen för extra lärare. Därvid är dock att märka, att de extra ordinarie lärarna i mot- isats till de extra lärarna vidkännas pensionsavdrag, varför beträffande kon— itantlön den lägsta löneklassen för extra ordinarie övningslärare ungefär motsvarar den andra löneklassen för extra lärare. I övrigt anfördes av [läroverkslönesakkunniga som motivering för den högre löneklassen, att ,timlärarna icke såsom de extra lärarna vore tillförsäkrade några särskilda iförmåner, såsom avlöning vid s'jukledighet etc.
Med den utformning, som den extra ordinarie anställningen fått i de sakkunnigas förslag, måste man emellertid räkna med att extra ordinarie lärare stundom ej kunna bibehållas vid sin extra ordinarie anställning utan måste övergå till timläraranställning. Sålunda kan t. ex. timtalet å en extra Dordinarie tjänst tillfälligt komma att understiga 15 veckotimmar. Det kan också inträffa, att den tjänst, som en extra ordinarie lärare uppehållit, blir besatt med ordinarie innehavare, varvid den extra ordinarie läraren icke kommit i fråga, och att han då icke omedelbart kunnat erhålla anställning med minst 15 veckotimmar utan måst nöja sig med ett lägre timtal. Det måste synas hårt mot sådana lärare, att de icke blott förlora den extra ordinarie anställningen utan också, om de som extra ordinarie åtnjutit lön efter en högre löneklass än den lägsta inom lönegraden, få en lägre avlö— ning för den undervisning de i fortsättningen komma att bestrida. De sak- kunniga anse därför befogat, att timlärarersättningen till sådana lärare be- räknas efter den löneklass de förut tillhört. Skulle en föregående tjänstgö— ring som extra ordinarie ha varit förlagd till skola med högre placering av extra ordinarie lärare än den skola, där läraren sedan tjänstgör som tim- ärare, bör dock timlärarersättningen beräknas endast efter den löneklass
inom den för den senare skolan gällande lönegraden, som beträffande ord- ningstalet motsvarar den löneklass läraren tillhört inom den för den andra skolan gällande lönegraden. De sakkrmniga komma i ett följande kapitel att föreslå likartade bestämmelser för extra ordinarie lärares löneklassplace— ring vid förflyttning mellan olika tjänster. Enligt de sakkunnigas mening bör sålunda den ovan givna regeln rörande A-arvodet kompletteras med en bestämmelse av innehåll, att för timlärare, som innehaft extra ordinarie anställning, A-arvodet efter beslut av skolöverstyrelsen må kunna beräknas efter den löneklass, som läraren vid det tillfälle, då han tillträdde sin tjänst— göring som timlärare, skulle ha varit berättigad till i egenskap av extra ordinarie vid ifrågavarande skola.
Såsom nyss anmärkt—es, är numera skillnaden i begynnelselön för extra; ordinarie och extra lärare i övningsämnen två löneklasser, varvid dock extra ordinarie lärare i motsats till extra lärare för närvarande vidkännas pensionsavdrag. Skillnaden i kontantlön motsvarar därför i runt tal endast en löneklass. De sakkunniga föreslå dock, att B-arvodet skall beräknas efter den löneklass, som ligger två löneklasser under den lägsta löneklassen för extra ordinarie övningslärare i samma ämne. Det blir nämligen fråga om en relativt kort tid, varunder lärarna få arvodet beräknat efter denna' löneklass.
C—arvodet, vilket avser lärare utan föreskriven fackutbildning, tor—de böra sättas ganska lågt. De sakkunniga vilja för timlärare i ämnena teckning, musik och gymnastik, vilka ha en relativt hög lönegradsplacering, förorda beräkning efter den löneklass, som är sex löneklasser lägre än den lägsta för extra ordinarie lärare, och för timlärare i övriga övningsämnen beräk— ning efter den löneklass, som är fem löneklasser lägre än den lägsta förl extra ordinarie lärare. De sakkunniga kunna påpeka, att dessa lägsta tim—l lärararvoden å högsta dyrort nästan exakt svara mot de nuvarande tiin-j lärararvodena för timlärare vid de högre skolorna i teckning, musik, gym- nastik och hushållsgöromål men något understiga timlärararvodena i manlig och kvinnlig slöjd vid samma skolor. I förhållande till minimiarvo- dena för lärare i hushållsgöromål, manlig slöjd och kvinnlig slöjd vid folk— och fortsättningsskolor beteckna de föreslagna lägsta arvodena en mycket väsentlig förbättring, i vissa fall en fördubbling eller ännu mer.
Enligt ovan föreslagna villkor för åtnjutande av de olika arvodena skulle; ordinarie och extra ordinarie övningslärare för tilläggstimmar (tjänstgö—j ring utöver undervisningsskyldigheten, högst 30 veckotimmar) uppbära A— arvode. För närvarande kunna de erhålla lön enligt treprocentsregeln re— spektive trettiondelsregeln å sina ordinarie och extra ordinarie löneklas— ser för högst 4 veckotimmar utöver 30, under det att de för ytterligare tjänstgöring åtnjuta timlärararvode. Å ena sidan skulle de sålunda få vid- kännas viss försämring i löneförmånerna för de första veckotimmarna .ut—
över 30 men för de följande någon förbättring med hänsyn till att det nu- varande timlärararvodet kommit att utgå med så lågt belopp.
De sakkunnigas förslag på denna punkt torde böra ytterligare belysas, särskilt med hänsyn till de av 1946 års riksdag antagna bestämmelserna rörande övertidsersättning. Enligt dessa bestämmelser skall ersättning för övertidsarbete utgå i relation till vederbörande befattningshavares löne- klassplacering och uppgå till belopp, som vid normal arbetstid av 200 tim- mar för månad innebär 40 0/o förhöjning av den ordinarie timlönen. Det kunde möjligen för övningslärarna ligga nära till hands att betrakta till- läggstimmar som ett slags övertidsarbete. De sakkunniga vilja emellertid framhålla, att 5. k. övertidsarbete inom statsförvalmingen, vilket uttryck- ligen icke ansetts böra förekomma annat än undantagsvis och för vilket ersättning ej alls utgår i de högre lönegraderna, icke i princip kan jämstäl— las med en för hd termin eller helt läsår bestämd utökning av en lärares tjänstgöring. Lärarnas arbetsförhållanden äro för övrigt särpräglade på det sättet, att till ett visst antal undervisningstimmar kommer hemarbete (pre— parationer och skrivningsrättning), vars omfattning icke kan närmare fixeras och därjämte i viss utsträckning kan rättas efter omständigheterna. Om läraren åtager sig ett större antal tilläggstimmar, uppstår därför risk i för att detta inkräktar på arbetet vid sidan av lektionerna icke blott beträf— ! |
fande tilläggstimmarna utan också beträffande de undervisningstimmar, som ingå i hans egentliga tjänstgöring. Ökningen av den faktiska tjänstgö- ringen blir därför icke alltid proportionell mot ökningen av antalet under— visningstimmar. Detta förhållande, som ur skolsynpunkt givetvis är att be— klaga, bör motivera en viss försiktighet vid lönesättningen för tilläggstim— mar. Möjligen skulle för övningslärarnas vidkommande den nuvarande begränsningen till 34 veckotimmar för undervisning, berättigande till lön enligt för läraren gällande löneklass, kunna anses ha fog för sig ur de syn- punkter, som här anlagts, i all synnerhet som övningslärarna enligt de sak- kunnigas förslag skola vara skyldiga att, om förhållandena så påfordra, åtaga sig högst fyra veckotimmars tjänstgöring utöver undervisningsskyl— [ digheten. De sakkunniga anse dock icke tillräckliga skäl föreligga för att. i * avlöningshänseende särskilja de fyra första tilläggstimmarna från even- j tuellt ytterligare tilläggstimmar. Detta skulle också ställa övningslärarna i | en särskilt gynnad undantagsställning i förhållande till övriga lärare, vilket efter den förändring av pensionssystemet för övningslärare, som de sakkun— niga ämna förorda, icke längre kan motiveras med hänsyn till pensionsför- llållandena. Om sålunda de sakkunniga icke anse sig böra föreslå avlöning för tilläggstimmar med samma belopp som för veckotimmar å den egentliga tjänsten, finna de sakkunniga å andra sidan skillnaden mellan avlöningen å tjänsten och de nu utgående timlärararvodena oproportionerligt stor. Det har synts de sakkunniga som en rimlig medelväg, att ersättningen för till-
läggstimmar beräknades efter den lägsta för motsvarande extra ordinarie lärare gällande löneklassen. Ersättningen skulle sålunda sammanfalla. med normalt A—arvode, vilket skulle utgå till lärare, behöriga att anställas som extra ordinarie. Några särbestämmelser skulle sålunda icke erfordras.
På grundval av de synpunkter, som ovan anförts, skulle sålunda timlä- rararvodena i olika övningsämnen beräknas efter följande löneklasser i anslutning till de sakkunnigas i föregående kapitel framlagda förslag till lönegradsplaceringar av extra ordinarie lärare.
Löneklasser för beräknande av Lönegrad timlärararvode e. o. lärare A-arvode B-arvode C-arvode Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- och småskoleseminarier Ce 23 23 19 (15)
vid övriga skolformer ............ Ce 21 21 19 15 Hushållsgöromål *
vid statens skolköksseminarium . . . . Ce 23 23 15 — vid övriga skolformer ............ Ce 17 17 15 12 ! Kvinnlig slöjd ? vid kvinnligt folkskoleseminarium , och småskoleseminarium ...... Ce 21 21 13 (10) * vid övriga skolformer ............ Ce 15 15 13 10 ; Manlig slöjd l
vid manligt'folkskoleseminarium. . Ce 21 21 13 (10) vid övriga skolformer ........... Ce 17,15 15 13 10 Vid högre skolor och folkskolor bör timlärararvode utgå för veckotimme
I
med en trettiondel av det för de ovan angivna löneklasserna fastställda be— . loppet, ökat med eventuellt förekommande rörligt tillägg. Läsåret förut-| sättes därvid omfatta 39 veckor. För anställning kortare tid än 39 veckor ' utgår arvodet i förhållande till anställningstidens längd. Vid fortsättnings- skola däremot, där tjänstgöringsförhållande även i andra avseenden nöd- vändiggöra specialbestämmelser, bör arvode utgå för undervisningstimme med en ettusenåttiondel (1/1080) av ifrågavarande belopp.
Angående ovanstående uppställning mä ytterligare anföras, att endast ett högre timlärararvode för manlig slöjd upptagits, motsvarande avlöningen för extra ordinarie lärare med den lägre kompetensen. Man torde nämligen kunna antaga, att lärare i manlig slöjd med den högre kompetensen icke under någon längre tid komma att uppehålla tjänster om mindre än 15 veckotimmar.
För att i manlig slöjd erhålla B-arvode erfordras, liksom i övriga öv- ningsämnen, vederbörlig fackutbildning. På grund av de alltjämt ganska
obestämda behörighetsvillkoren i detta ämne torde emellertid alltemellan- ät tvekan kunna uppkomma, om timlärare skall avlönas med B-arvode eller C—arvode. Särskilt kan detta beräknas bliva förhållandet vid folkskol- färares tjänstgöring som timlärare i manlig slöjd. En prövning av skol- överstyrelsen i varje sådant fall skulle bliva administrativt alltför betung— ande och sannolikt omöjlig att genomföra inom rimlig tid. De sakkunniga föreslå fördenskull en generell bestämmelse, att folkskollärare, som efter utbildning i slöjd vid folkskoleseminarium genomgått den s. k. andra kur- sen i träslöjd vid slöjdlärarseminariet å Nääs, skall vara berättigad att som timlärare uppbära B-arvode. Man torde nämligen kunna utgå från att den allmänna pedagogiska utbildning och erfarenhet, som folkskolläraren för- värvat, vid slöjdundervisningen skall kunna kompensera avsaknaden av egentlig yrkesutbildning, när lärarens intresse för ämnet och praktiska för— måga likväl dokumenterats genom de genomgångna kurserna å slöjdsemi- nariet ä Nääs.
Även beträffande folkskollärarinna och småskollärarinna, som tjänst- göra som timlärarinnor i kvinnlig slöjd, torde samma synpunkter på den allmänna pedagogiska utbildningens värde kunna anläggas. Det torde dock för närvarande saknas sådana fortbildningskurser i kvinnlig slöjd för dessa lärarinnor, att en genomgång av vissa kurser skulle generellt kunna berät- tiga till behörighet till extra ordinarie tjänst. Tills vidare torde det därför vara riktigast att fastställa, att folkskollärarinnor och småskollärarinnor vid undervisning i kvinnlig slöjd skola uppbära C-arvode, såvida de icke avlagt vederbörlig examen vid slöjdlärarinneseminarium eller efter genom- gång av mera omfattande fortbildningskurser av skolöverstyrelsen förkla- rats berättigade att uppbära B-arvode.
För att ge en föreställning om vilka belopp som i realiteten skulle utgå, ha de sakkunniga i nedanstående tabell upptagit de mot ifrågavarande lö— neklasser svarande timlärararvodena för veckotimme å ortsgrupperna 1 och 5. l beloppen är 60/0 rörligt tillägg inräknat.
Arvode för veckotimme
Löneklass Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 5 23 287160 342:— 21 256:— 304z80 19 230:80 274z80 17 212:— 252z40 15 196:— 233:20 13 180:80 214:80 12 172z80 205:60 10 156:80 186z40
Kap. 15.
Löneklassplacering.
Uppflyttning i löneklass i en och samma tjänst. Enligt det statliga lönesystemet uppflyttas tjänstinnehavare till närmast högre löneklass, se— dan han tillhört eller beräknas ha tillhört den lägre löneklassen tre år och under minst fyra femtedelar av denna tid bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst. Som tjänstetid räknas jämväl semes- ter, ferier under vilka tjänstemannen uppburit oavkortad lön ävensom vissa slag av tjänstledighcter. Tjänstemannen- skall alltså kunna tillgodoräkna : lägst (3 X 4/5 X 365 =) 876 dagar. Uppflyttning sker vid kvartalsskiftet näst efter det, varunder nämnda villkor uppfyllts.
I folkskolans avlöningsreglemente tillämpas i stort sett samma system. , Läraren skall ha bestritt sin tjänst eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning vid det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller på förordnande uppehållit befattning i statens tjänst under minst fyra femtedelar av den i folkskolestadgan föreskrivna minsta årliga lästiden (36% veckor), (1. v. s. minst (3 X 4/5 X 256 =) 615 ' dagar. F erietid skall sålunda ej inräknas men väl samma slag av tjänstle— ; digheter som enligt det statliga lönesystemet. ! För övningslärare, skulle uppflyttning i löneklass vid anställning å en och samma tjänst endast komma ifråga beträffande ordinarie och extra ordi- narie lärare. Vid de av löneregleringen berörda skolformerna kan läsårets längd variera mellan 36 och 40 veckor. Vid fyllnadstjänstgöring kunna dessutom terminerna vid de skolor, där läraren tjänstgör, börja och sluta vid olika tidpunkter, och tjänstetiden kan då bliva något längre än 40 vec— i kor. Dessa olikheter skulle vara av mindre betydelse, om i enlighet med det statliga lönesystemet i tjänstetiden för uppflyttning i löneklass inräknades även ferietid. I så fall måste emellertid tjänstledighet kunna omfatta även ferietid. De sakkunniga föreslå emellertid nedan (5. 268), att för övnings- lärare i detta hänseende skall tillämpas samma system som för folk- och småskollärare, d. v. 5. att tjänstledighet endast skall kunna omfatta lästid. I stället skall avdrag ä lön kunna äga rum under ferietid, om läraren läng— re tid varit tjänstledig under lästid.
På grund härav förorda de sakkunniga, att övningslärare för uppflytt— ning i löneklass icke skola äga tillgodoräkna ferietid, De av löneregleringen
| i i _
berörda skolorna ha med få undantag en årlig lästid av omkring 39 veckor. Fyra femtedelar av en treårsperiod motsvarar då (**/5 X 3 X 273 =) 655 dagar. Då lästiden i en del fall omfattar mindre än 39 veckor.. och en stor del av övningslärarkåren är anställd vid folkskolan, förorda de sakkunniga, att samma dagtal tillämpas som för folk- och småskollärare eller 615. Läsår av olika längd böra emellertid icke i allt för hög grad kunna inverka på rätten till uppflyttning i löneklass. De sakkunniga förorda därför, att under ett läsår icke må tillgodoräknas mer än. 256 dagar eller det antal dagar, som legat till grund för beräkningen av talet 615. En liknande bestämmelse gäll- de för folkskolans lärare enligt 1937 års lönereglering (kungörelsen 1937: 868, 10 % 3).
Den tjänstgöring, som mä tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass, kan enligt gällande författningar vara ganska skiftande. Enligt civila av- löningsreglementet 7 % 2 mom. a) må sålunda tillgodoräknas tid, varunder tjänsteman bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst. I folkskolans avlöningsreglemente 12 å a) avser tillgodoräknande— rätten tid, varunder läraren bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan lärartjänst eller skolledarbefattning vid det statsunderstödda kom- munala undervisningsväsendet eller på förordnande uppehållit befattning i statens tjänst. Löneregileringen för övningslärarna avser fjorton olika statliga och kommunala skolformer, vid vilka det övervägande flertalet övningslärare äro anställda. Med hänsyn härtill och då bestämmelserna höra bliva så lättillämpade som möjligt, ha de sakkunniga ansett sig böra förorda, att den generella rätten att tillgodoräkna tjänstgöring bör inskrän- kas att avse endast dessa skolformer. Nämnda rätt bör vidare kunna in— skränkas till tjänstgöring å övningslärartjänster och å tjänster i motsva- rande praktiska läroämnen och yrkesämnen. I fråga om annan tjänstgö- ring i övningsämnen eller motsvarande praktiska läroämnen eller yrkes- ämnen eller såsom arbetslärare, t. ex. vid kommunala yrkesskolor, centrala verkstadsskolor och enskilda skolor, bör det få ankomma på skolöversty- relsen att besluta, i vad mån tjänstgöringen må tillgodoräknas. Har en övningslärare i något fall haft annan tjänstgöring, t. ex. som skolledare eller som fo—lk— eller småskollärare, bör frågan om tillgodoräknande av så- dan tid få ankomma på prövning av Kungl. Maj:t.
Rätten att tillgodoräkna tid, varunder läraren åtnjutit tjänstledighet för offentligt uppdrag, bör för övningslärarna vara densamma som enligt det statliga lönesystemet och folkskolans avlöningsreglemente.
För övningslärarna anses för närvarande tjänstgöring inom den för ve— derbörande anställningsform gällande intervallen alltid berättiga till löne— klassuppflyttning efter tre år. Denna för övningslärarna förmånliga regel sammanhänger med att de på grund av skolorganisatoriska förhållanden ofta icke kunna beredas full tjänstgöring. De sakkunniga anse, att denna
regel alltjämt bör gälla för övningslärare. Den får emellertid i allmänhet tillämpning endast för extra ordinarie lärare, vilkas undervisningsskyldig- het skulle omfatta intervallen 15—30 veckotimmar.
Ordinarie lärare, vilka alltid skola inneha heltidstjänster, skola enligt de sakkunnigas förslag kunna medgivas nedsättning av tjänstgöringsti—den enligt samma grunder som i 17 & 1 mom. civila avlöningsreglementet. Där— est deltidstjänstutredningens förslag till deltjänstgöring för vård av hemma— varande barn eller för studier genomföres, bör motsvarande gälla även för övningslärarna. Enligt nämnda utrednings förslag får visserligen tid för begränsad tjänstgöring tillgodoräknas vid uppflyttning i löneklass under deltidstjänstgöringen men endast efter diskretionär prövning vid uppflytt— ning i löneklass efter återgång till full eller mera omfattande tjänstgöring. Ett system med diskuretionär prövning, verkställd av en rad olika kommuna— la organ, skulle emellertid bliva alltför invecklat och ojämnt till sina verk- ningar. Enligt de sakkunnigas mening äro för övningslärarnas vidkomman- de enhetliga och i tillämpningen enkla bestämmelser nödvändiga. Då extra ordinarie lärare utan avkortnin—g skulle äga tillgodoräkna tid med mind- re än full tjänstgöring för uppflyttning i löneklass, bör enligt de sakkunni- gas mening detsamma kunma gälla även för ordinarie lärare vid olika slags deltidstjänstgöring. Tjänstgöringen bör dock motsvara minst 15 veckotim- mar. Är den av mindre omfattning, bör den ej fä tillgodoräknas.
Placering i löneklass av extra ordinarie lärare vid tillträde av tjänst. I det statliga lönesystemet tillämpas den s. k. sneddningsregeln, enligt vil- ken tjänsteman vid befordran i regel placeras minst en löneklass högre än den han i den lägre tjänsten tillhörde. I folkskolans avlöningsreglemente åter gäller den s. k. tillgodoräknanderegeln, enligt vilken lärare vid tillträde av tjänst i viss omfattning för placering i löneklass äger tillgodoräkna före— gående tjänstetid. Denna olikhet sammanhänger dels med folkskolans organisation i mindre skoldistrikt utan organisatoriskt samband vid tjänste- tillsättning, dels också med vissa speciella anställningsförhållanden. Sålun- da tillhöra ordinarie och extra ordinarie folkskollärare olika lönegrader allt efter lästidens längd, och lärarna växla stundom mellan anställning som extra ordinarie och extra, särskilt som extra ordinarie anställning kan inne- fatta även terminsvikariat.
Extra ordinarie övningslärare skulle enligt de sakkunnigas förslag få en ställning, som i dessa hänseenden liknar folk— och småskollärarnas. Extra ordinarie anställning skulle sålunda kunna erhållas vid terminsvikariat, och lärarna torde icke så sällan komma att växla anställning dels mellan olika skolformer, vilket i vissa fall kan medföra ändrad lönegradsplace— ring, dels ocksä mellan extra ordinarie anställning och timläraranställning.
De sakkunniga förorda därför, att för extra ordinarie övningslärare tilläm- pas en modifierad tillgodoräknanderegel.
Enligt det statliga lönesystemet mister befattningshavare sin löneturs- rätt vid avbrott i anställningen och får börja på nytt i lägsta löneklassen. Kungl. Maj:t kan dock medgiva en högre löneklassplacering. Enligt folk- skolans avlöningsreglemente medför avbrott i anställning icke någon änd- ring i lönetursrätten, såvida icke avbrott å mer än tre år i följd förelegat i lärarens anställning inom undervisningsväsendet. De sakkunniga anse, att en liknande regel även bör gälla för extra ordinarie Övningslärare.
Då det visat sig möta svårigheter att i det enskilda fallet avgöra, vad som skall anses vara anställning inom undervisningsväscndelt, förorda emellertid de sakkunniga, att för övningslärarnas del bör fordras anställning inom det statliga eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet. Dock bör denna regel kompletteras med en föreskrift, att därest läraren under så— dant avbrott haft anställning som lärare eller skolledare vid annan skola eller innehaft liknande befattning, skolöverstyrelsen skall äga besluta, i vad mån anställning före avbrottet må tillgodoräknas vid placering i löne- klass.
Extra ordinarie folk- och småskollärare äga för placering i löneklass till- godoräkna tidigare anställningar som ordinarie och extra ordinarie lärare, samt, med avdrag för tre år, som extra lärare. För övningslärare skulle an— ställningsformen extra lärare icke finnas utan ersättas av timläraranställ- ning. Att vid löneklassplacering tillgodoräkna timläraranställning möter emellertid principiella betänkligheter. Verkställda utredningar visa också, att för tillgodoräknande av sådan anställning skulle erfordras synnerligen invecklade och svårtillämpade bestämmelser. Därtill kommer, att extra ordinarie övningslärare erhållit en i förhållande till ordinarie lärare rela- tivt hög lönegradsplacering. Med hänsyn till det nu anförda förorda de sak- kunniga, att övningslärare vid tillträde av extra ordinarie anställning en- dast får tillgodoräkna tidigare extra ordinarie anställning och i förekom— mande fall tidigare ordinarie anställning men icke timläraranställning. Endast anställning i samma eller högre lönegrad bör få tillgodoräknas. Denna regel torde bliva ganska enkel att tillämpa. Då löneregleringen avser ett stort antal skolformer, är det av särskild vikt, att invecklade beräk- ningsgrunder undvikas.
Det kan emellertid inträffa, att en lärare tjänstgjort så många år i en lägre lönegrad, att han där uppnått en högre löneklass än den han enligt nyssnämnda regel erhåller i den högre lönegraden. I sådana fall hör han efter beslut av skolöverstyrelsen kunna placeras i samma löneklass, som han skulle tillhört i tidigare innehavd ordinarie eller extra ordinarie an— ställning i lägre lönegrad.
I första hand bör extra ordinarie övningslärare få tillgodoräkna all tidi-
gare anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare vid de skolformer, som ingå i förevarande lönereglering och som i detta hänseen- de böra behandlas som en enhet. Då löneregleringen omfattar flertalet skol- former, torde endast ett ringa antal övningslärare ha haft tidigare anställ- ning vid andra skolformer. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att en generell regel om tillgodoräknande av anställning begränsas till de skol- former, som ingå i löneregleringen. Vid dessa skolformer bör endast få till- godoräknas anställning å övningslärartjänster eller tjänster i motsvarande praktiska läroämnen eller yrkesämnen. Har lärare haft sådan anställning vid annan skolform bör, i likhet med vad de sakkunniga förordat vid upp- flyttning i löneklass å samma tjänst, sådan anställning få tillgodoräknas endast efter särskild prövning av skolöverstyrelsen. Härvid bör översty- relsen i enlighet med av Kungl. Maj:t tillämpad praxis endast få tillgodo- räkna anställning, å vilken läraren åtnjutit minst lika stora avlöningsför- måner som å den tjänst, vilken han tillträder. Därest läraren i något fall önskar tillgodoräkna annan tjänstgöring än som övningslärare, som lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesänme eller som arbetslärare i motsvarande ämne, bör frågan härom prövas av Kungl. Maj:t. ;
De sakkunnigas förslag innebär alltså, att övningslärare vid tillträde av j extra ordinarie anställning för placering i löneklass bör få tillgodoräkna tidigare anställning i samma eller högre lönegrad såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare eller lärare i motsvarande praktiska läro- j ämne eller yrkesämne vid skola, som omfattas av löneregleringen. Annan % anställning som övningslärare, som lärare i motsvarande praktiska läro— ämne eller yrkesämne eller som arbetslärare i motsvarande ämne bör efter beslut av skolöverstyrelsen få tillgodoräknas, därest därvid åtnjuten avlö- ning uppgått till eller överstigit den avlöning, som utgår å den extra ordi- narie anställningen. I andra fall bör tillgodoräknande ske endast efter Kungl. Maj:ts prövning i anslutning till vad som eljest gäller enligt det stat- , liga lönesystemet.
Särskilt med hänsyn till att extra ordinarie anställning även avser ter— min-svikariat bör gälla, att en extra ordinarie lärare, som i en högre löne— grad uppnått en löneklass, icke skall äga rätt bibehålla denna, om han. övergår till anställning med lägre lönegradsplacering.
Placering i löneklass vid tillträde av ordinarie tjänst. Ordinarie öv— ningslärare torde i allmänhet under längre tid bibehålla de tjänster de en gång erhållit. Deras anställningsförhållanden äro således i stort sett lik- artade med ämneslärarnas. De sakkunniga föreslå därför, att den eljest inom statsförvaltningen gällande s. k. sneddningsregeln bör tillämpas för dem. Denna innebär, att tjänsteman vid befordran skall placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde.
Dessutom skall för bestämmande av tidpunkt för löneklassuppt'lyttning i den högre tjänsten tagas i beräkning den tid, varunder tjänstemannen i den lägre tjänsten tillhört eller beräknas ha tillhört löneklassen närmast un- der den, till vilken han skall hänföras. Genom beslut av 1946 års riksdag har den tid, som sålunda må tillgodoräknas, utsträckts från 3 till 9 år.
Vid befordran från ordinarie övningslärartjänst till sådan tjänst i högre lönegrad bör den i det statliga lönesystemet gällande sneddningsregeln kun- na tillämpas utan modifikationer. Sneddning bör kunna ske mellan samt- liga tjänster, som ingå i löneregleringen, oavsett om de äro statliga eller kommunala.
Vid befordran från extra ordinarie anställning eller timläraranställning till ordinarie tjänst måste däremot en viss komplettering ske av sneddnings- regeln. Den skulle eljest verka ojämnt, då löneklassplaceringen skulle bli beroende av vilken anställning läraren just vid tidpunkten för befordran innehade. Om han då saknade anställning eller innehade timläraranställ- ning, skulle han alltid, oavsett tidigare tjänstgöring som extra ordinarie, placeras i lägsta löneklassen som ordinarie och komma i avsevärt sämre belägenhet än andra lärare med likvärdig tidigare extra ordinarie tjänst.- göring. De sakkunniga föreslå därför, att lärare, som vid tillträde av ordi- narie tjänst innehar icke-ordinarie tjänst eller saknar anställning, först placeras i löneklass, såsom om det varit fråga om extra ordinarie anställ- ning vid den skola, där den ordinarie tjänsten är placerad. Därefter bör sneddningsregeln tillämpas, såsom om det gällt befordran från extra ordi- narie till ordinarie anställning vid skolan.
Kap. 16.
Fortsättningsskolan.
Vid fortsättningsskolan är undervisningen ofta och särskilt på landsbyg— den koncentrerad till kurser på 6—8 veckor med undervisning varje var- dag. Det förekommer dock, särskilt i städerna, att en större eller mindre del av kursen är fördelad på en längre tidsperiod med undervisning endast en eller annan dag i veckan. Kurserna kunna vara förlagda såväl till den tid, varunder läsåret vid folkskolan i samma skoldistrikt pågår, som till folkskolans ferietid. På landsbygden förläggas kurser ofta till veckorna före vårterminens början. Undervisningen i fortsättningsskolan är sålunda icke uppdelad på läsår på samma sätt som vid övriga skolformer, vilka in- * gå i löneregleringen. 1 övrigt är fortsättningsskolan endast i större skol- 1 distrikt av sådan omfattning, att den kan bereda lärare full sysselsättning. 1
Av övningsämnen ingå i fortsättningsskolan praktiskt taget endast man- i lig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål. Vid den yrkesbestämda fort— [ sättningsskolan betecknas ämnena arbetskunskap. De sakkunniga anse, att i ämnet arbetskunskap i detta sammanhang bör jämställas med övnings- i
amne.
Undervisningen i manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan uppe- hålles i stor utsträckning såsom bisyssla av folk- och småskollärare och andra, ofta utan mera omfattande utbildning härför. Det finnes dock många facklärare, vilka ha undervisning i dessa ämnen såsom huvudsyss— la och vilka besitta en fullgod facklig och pedagogisk utbildning. I hus- hållsgöromål uppehålles undervisningen regelmässigt av facklärare med samma utbildning, som kräves vid högre skolformer. Ett mycket stort an- tal av dessa lärare har undervisningen vid fortsättningsskolan som huvud— syssla. Meia detaljerade uppgifter om dessa lärale återfinnas under Kap. 3 Övningslärarnas nuvarande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden, s. 73 f.
En mycket stor del av nämnda undervisning fullgöres nu mot timlärar- arvode. Även om löneregleringen genomföres, torde timlärararvode komma att utgå i stor utsträckning.
Vid en lönereglering för fortsättningsskolans övningslärare mäste deras speciella tjänstgöringsförhållanden beaktas. Bestämmelserna måste utfor-
mas så, att de kunna tillämpas, oaktat något bestämt läsår icke föreligger och tjänstgöringen vissa tidsperioder av året kan omfatta ett större och andra tider ett lägre timtal för vecka. Slutligen måste hänsyn tagas till att en och samma lärare ofta tjänstgör inom olika skoldistrikt under olika ti- der av året samt att läraren olika är tjänstgör inom olika skoldistrikt. Av särskild betydelse ha de sakkunniga ansett det vara att i så stor utsträck- ning som möjligt kunna bereda icke-ordinarie lärare med tjänstgöring i olika skoldistrikt ordinarie och extra ordinarie anställning.
De sakkunniga ha eftersträvat att åstadkomma enkla och lättillämpliga bestämmelser för fortsättningsskolan. Reglerna ha härigenom i vissa hän- seenden blivit något summariska och för lärarna mindre gynnsamma än vid andra skolformer. De sakkunniga ha emellertid funnit, att det endast med dylika förenklade regler över huvud taget är möjligt att inordna fort- sättningsskolan i förevarande lönereglering. Jämfört med nuvarande an— ställningsförhållanden medför löneregleringen större fördelar för fortsätt- ningsskolan—s lärare än för andra lärare.
Vid fortsättningsskolan erfordras särbestämmelser i första hand för de lärare, som äro anställda vid denna skolform. Emellertid erfordras även specialbestämmelser för lärare vid annan skolform med fyllnadstjänstgö- ring vid fortsättningsskolan. Båda dessa fall behandlas i detta kapitel. Där ej annat sägs, böra de för folkskolans övningslärare gällande bestämmel- serna tillämpas även vid fortsättningsskolan.
Undervisningsskyldigheten. Ä reglerade tjänster vid fortsättningsskolan angives undervisningsskyldigheten nu vanligen i timmar för redovisnings- år. Ofta angives en intervall, t. ex. 1 000—1 200 timmar. Undervisningsskyl— digheten företer stora olikheter i skilda skoldistrikt, och i samma skol- distrikt är den stundom olika för tjänster i olika övningsämnen.
Då undervisningsskyldigheten vid fortsättningsskolan icke är knuten till visst läsår med fastställda ferier utan t jänstgöringens omfattning för vecka kan variera under olika tidsperioder av året, kan undervisningsskyldigheten här icke som vid övriga i löneregleringen ingående skolformer bestämmas till visst antal veckotimmar för läsår. De sakkunniga förorda, att under— visningsskyldigheten vid fortsättningsskolan angives i undervisningstimmar för redovisningsår eller för kalen-derhalvår. Härvid bör hänsyn tagas endast * till faktiskt fullgjord tjänstgöring. Om undervisningen varit inställd t. ex. på
grund av helgdag, böra undervisningstimmar för ifrågavarande dag icke få tillgodoräknas.
Då lärare anställd vid fortsättningsskola även å sin tjänst har fyllnads- tjänstgöring vid folkskolan eller annan högre skolform, som ingår i löne- regleringen, bör vid beräknande av undervisningens omfattning varje vec- kotimmes undervisning under ett läsår anses motsvara 36 undervisningstim—
mar. En veckotimmes undervisning under en termin bör anses motsvara 18 * veckotimmar, oavsett terminens längd. Vid folkskolan kan det åtminstone för närvarande på grund av statsbidragsbestämmelsernas utformning in— träffa, att undervisningen i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål icke pågår hela läsåret. Sådana fall torde även eljest kunna inträffa. Vid evalvering från veckotimmar till undervisningstimmar bör då samma regel tillämpas som vid beräkningen av antalet undervisningstimmar, vilka skola ha fullgjorts, ilman extra ordinarie anställning kan erhållas (s. 104). Antalet undervisningstimmar erhålles alltså genom att antalet veckor multipliceras- med antalet veckotimmar.
För lärare anställd vid folkskolan eller högre skolform bör på motsva— rande sätt 36 undervisningstimmar vid fortsättningsskolan under ett redo- visningsår anses motsvara en veckotimme under ett läsår och 18 undervis- ningstimmar under ett kalenderhalvår en veckotimme under en termin..
Enligt de sakkunnigas mening bör full tjänstgöring vid fortsättningsskola motsvara 6 sexveckorskurser med 5 undervisningstimmar om dagen, såsom nu ofta är fallet i hushållsgöromål, d. v. s. (6 X 6 X 6 X 5 =) 1 080 timmar för redovisningsår. Vid folkskolan skall i ett läsår å 39 veckor ingå 214 verkliga undervisningsdagar, inräknat tid för friluftsverksamhet. Vid en undervisning av 5 timmar om dagen uppgår alltså timtalet vid folkskolan till (5 X 214 =) 1 070 timmar för är. Det föreslagna timtalet för fortsätt- ningsskolan svarar sålunda ganska väl mot den faktiska tjänstgöringen vid folkskolan.
I manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskolan undervisa emellertid lärarna ofta mer än 30 timmar i veckan. I manlig slöjd omfattar sålunda lä- rarens undervisning ej sällan 36 timmar i veckan. I sådana fall skulle den med full tjänstgöring förenade undervisningen kunna fullgöras på (1 080,36 =) 30 veckor. Av flera skäl anse de sakkunniga en så kort tidsperiod för full tjänstgöring vara mindre lämplig. På grund härav förorda de sakkun- niga, att högst 30 timmar i veckan må inräknas i den tjänst, varå läraren har ordinarie eller extra ordinarie anställning. Vid full tjänstgöring måste då en sådan lärare meddela undervisning minst 36 veckor. För timmar ut- över 30 under en vecka bör timlärararvode utgå. Dessa timmar böra anses infalla i slutet av veckan, sedan läraren fullgjort 30 timmars undervisning.
Ordinarie lärare vid fortsättningsskolan bör liksom ordinarie lärare vid övriga skolformer uppehålla heltidstjänst och sålunda ha en undervisnings- skyldighet av 1 080 timmar för varje redovisningsår. Han bör vara garan- terad lön enligt löneplanen, även om timtalet i något fall skulle sjunka un- der 1 080 timmar.
Vidare bör ordinarie lärare kulma åläggas att utöver full tjänstgöring mot timlärararvode fullgöra tjänstgöring av sådan omfattning, att den motsva- rar ytterligare en sexveckorskurs, d. v. s. 180 timmar. Sammanlagt bör allt— så en sådan lärare vara skyldig att meddela undervisning (1 080 + 180 :)
| i i i i t
i
1 260 timmar. Detta är visserligen något mer än som skulle gälla för andra skolformer men motsvarar dock ej mer än 42 veckors tjänstgöring med 30 nndervisningstimmar i veckan.
Undervisningsskyldigheten å extra ordinarie anställning vid andra skol- former skulle enligt de sakkunnigas förslag uppgå till lägst 15 veckotimmar, d. v. s. hälften av undervisningsskyldigheten å heltidstjänst. Att undervisv ningsskyldigheten satts så lågt, sammanhänger med att de skolorganisato- riska förhållandena knappast medgiva ett tillfredsställande antal extra or- dinarie anställningar med högre timtal. Vid fortsättningsskolan torde beting- elserna för mer omfattande tjänstgöring ställa sig avsevärt gynnsammare. Här fördelas undervisningen vanligen på kurser med heltidstjänstgöring un- der den tid kurserna pågå. De schematekniska svårigheterna till följd av tjänstgöring varje vecka och i vissa fall på en och samma dag vid mer än en skola göra sig sålunda icke här på samma sätt gällande. Av översikten ä 5. 74 över lärarinnornas i hushållsgöromål nuvarande anställningsförhål- landen framgår också, att endast ett relativt fåtal sådana lärarinnor ha mindre omfattande tjänstgöring än fyra sexveckorskurser eller 720 under- visningstimmar per redovisningsår, d. v. s. undervisning av den omfattning! som motsvarar 20 veckotimmar vid andra skolformer. Under sådana om— ständigheter finna de sakkunniga motiverat, att lägsta undervisningsskyl- digheten för extra ordinarie anställning vid fortsättningsskolan fastställes till 720 timmar för redovisningsår. Hinder bör därvid icke möta att, om så befinnes lämpligt, fördela undervisningen så, att exempelvis 270 timmar fal- la på ena halvåret och 550 timmar på andra halvåret.
Liksom ordinarie lärare bör extra ordinarie lärare kunna åläggas under- visning under 1 260 timmar för redovisningsår, dock att ersättning med timlärararvode skall utgå för timmar utöver 1 080. Vidare bör vid bestäm— mande av undervisningsskyldigheten endast 30 timmar i veckan få ingå i den extra ordinarie anstå-ltningen. För ytterligare timmar under en vecka bör timlärararvode utgå.
Extra ordinarie anställning vid fortsättnin-gsskola bör liksom vid övriga skolformer kunna avse även ett kalenderhalvår. 1 så fall bör undervis- ningsskyldigheten omfatta lägst 360 och högst 540 timmar för halvåret och läraren kunna åläggas att mot timlärararvode tjänstgöra ytterligare 90 timmar.
Om en lärare, som från början anställts som timlärare för tjänstgöring exempelvis 180 timmar under ett halvår, sedermera får tjänstgöringen i sam"- ma skoldistrikt utökad till lägst 360 veckotimmar, hör han anses ha extra ordinarie anställning under halvåret. Lönen för under samma halvår redan fullgjord tjänstgöring bör retroaktivt omräknas. Sådan retroaktiv anställ- ning som extra ordinarie lärare bör däremot icke medgivas, om. timlärare sedermera erhåller utökad tjänstgöring i annat skoldistrikt.
12
Under ett och samma kalenderhalvår bör lärare icke äga rätt att erhålla extra ordinarie anställning å mer än en tjänst. Har en lärare under pågåen- de termin, exempelvis den 1 mars, slutat extra ordinarie anställning vid folkskola eller högre skol-a (jfr ovan 5. 105 f.), hör han icke kunna erhålla extra ordinarie anställning vid fortsättningsskola samma kalenderhalvar. även om han därunder skulle erhålla tjänstgöring ä minst 360 timmar.
Tjänstgöring i skilda skoldistrikt. Timta—len & skoldistrikten äro på lands— bygden vanligen så låga, att de icke förslå att bereda läraren ens extra or- dinarie anställning. om sådan anställning skall kunna komma ifråga, måste därför läraren tjänstgöra inom flera skoldistrikt. Sådan kombinerad tjänst— göring bör emellertid komma till stånd under viss tillsyn och ledning av statens folkskolinspektör. Varje inspektionsområde bör härvid beträffande fortsättningsskolan i viss mån betraktas som en enhet, och endast tjänstgö- ring inom samma inspektionsområde bör kunna förenas till en tjänst.
I hushållsgöromål är, som ovan 5. 67 nämnts, sådan kombinerad tjänst- göring redan provisoriskt organiserad. Enligt kungörelsen 1944: 225 åligger skoldistrikt, som önskar statsbidrag till undervisning i detta ämne å icke med pensionsrätt reglerad befattning, att för sådan undervisning för varje redovisningsår anställa den eller de lärarinnor, som statens folkskolin— spektör anvisar. Inspektören äger för anvisad lärariima efter samråd med skolstyrelsema eller representanter för dessa bestämma, å vilken tid kur- serna i ämnet skola äga rum i de skoldistrikt, där lärarinnan skall tjänst- göra.
De sakkunniga anse, att nämnda provisoriska organisation bör ersättas av ett system, som närmare ansluter sig till det för övriga skolformer före- slagna systemet med huvudtjänst och fyllnadstjänstgöring. Iluvudtjänsten hör placeras vid det skoldistrikt, som har det största timtalet, och tjänstgö- ringen vid andra skoldistrikt bör betraktas som fylhiadstjänstgöring. ln- spektören bör dock äga rätt att bestämma annan placering av huvudtjäns- ten, varvid särskilt bör beaktas, var läraren är bosatt. Fyllnadstjänstgöring- en kommer vid fortsättningsskolan vanligen att fullgöras å helt andra tids— perioder än tjänstgöringen å huvudtjänsten. Vid fortsättningsskölan blir det därför lättare att organisera fyllnadstjänstgöring än vid andra skolformer, då några schematekniska svårigheter icke uppstå.
De sakkunniga anse, att statens folkskolinspektör bör tillerkännas föl- jande befogenheter i fråga om fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskolan. Inspektören bör liksovm vid folkskolan kunna ålägga skoldistrikt att för fyllnadstjänstgöring mottaga ordinarie lärare, vilken är anställd vid folk— eller fortsättningsskolan i annat skoldistrikt och i sistnämnda distrikt icke kan erhålla full tjänstgöring. Sådant åläggande bör dock ej inkräkta på distriktens möjligheter att bereda sina egna lärare full tjänstgöring i ämnet.
Liksom vid folkskolan bör Kungl. Maj:t dessutom kunna ålägga skoldistrikt att inrätta ordinarie tjänst i hushållsgöromål.
Beträffande icke-ordinarie tjänster bör det åligga inspektören att i god tid före varje redovisningsår i samråd med representanter för skoldistrik- ten upprätta en plan, huru undervisningen skall organiseras i olika tjänster inom inspektionsområdet. Tjänsterna böra så vitt möjligt få sådan omfatt- ning, att innehavarna kunna beredas extra ordinarie anställning. Planen kommer huvudsakligen att få betydelse för lärarinnor i hushållsgöromål, men där det är möjligt, böra sådana tjänster organiseras även i manlig och kvinnlig slöjd. I planen bör angivas, vilka skoldistrikt som böra förena sig om en tjänst, under vilka tider kurserna i distrikten böra pågå och i vilket distrikt tjänsten bör placeras. Kurserna böra så vitt möjligt läggas i följd, så att läraren kan erhålla längre tids ledighet på sommaren och under julen. Det bör därefter åligga av planen berörda skoldistrikt att i godtid före den 1 juli eller den tid, då tjänstgöringen skall börja, taga ställning till planen. Vilja de avtala andra kombinationer, bör inspektörens medgivande fordras. Skoldistrikt, som motsätter sig av inspektören föreslagen eller godtagen kombination med annat eller andra skoldistrikt, bör icke äga rätt till stats- bidrag för undervisningen i ämnet.
Såsom förutsättning för att tjänstgöring inom olika skoldistrikt skall kunna förenas till sådan tjänst, som berättigar till extra ordinarie anställ— ning, bör i regel gälla, att vederbörligt beslut härom föreligger före tjänst- göringens början samma redovisningsår eller kalenderhalvår. En i behörig ordning inrättad icke-ordinarie tjänst, vare sig tjänstgöringen skall fullgö- ras i ett enda eller i flera skoldistrikt, bör emellertid under redovisnings- årets eller kalenderhalvårets lopp efter medgivande av statens folkskolin- spektör och beslut av därav berörda skoldistrikt kunna undergå jämkning— ar i fråga om sin organisation eller utökas med tjänstgöring i ytterligare något skoldistrikt.
Tjänstgöring i två ämnen. T jänstgöring i två övningsämnen förekom- mer stundom vid fortsättningsskolan, nämligen i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd. De för sådan tjänstgöring eljest gällande reglerna böra till- lämpas även här. Sålunda böra ordinarie och extra ordinarie lärare till— höra den lönegrad, som gäller för enbart hushållsgöromål. Timtalet i hus— hållsgöromål bör ingå med minst hälften i tjänsten. Beträffande icke—ordi—' narie tjänster bör hushållsgöromål omfatta minst 360 timmar för år eller 180 timmar för halvår, och kvinnlig slöjd bör icke få ingå i tjänsten med högre timtal än hushållsgöromål. För timmar i kvinnlig slöjd därutöver bör det för kvinnlig slöjd gällande timlärararvodet utgå. "
Ledigförklarande. I fråga om ledigförklarande av ordinarie tjänste-r
och icke-ordinarie tjänster, där extra ordinarie anställning kan komma i fråga, böra samma regler gälla som för övningslärare vid folkskolan. I regel böra alltså sådana tjänster ledigförklaras, innan de tillsättas, där ej särskilda skäl föreligga, som att kungörelse icke hinner utfärdas i god tid före tjänstgöringens början m. m. I sådana fall bör ledigförklarande i stället äga rum i god tid före nästa kalenderhalvår.
Liksom för övriga skolformer bör gälla, att ledigförklarande ej erfordras vid fortsatt förordnande å samma tjänst eller då fyllnadstjänstgöring från år till år växlar mellan olika skoldistrikt eller då huvudtjänsten på grund av ändrat timtal eller av annan anledning flyttas till annat skoldistrikt.
Övergångsvis bör gälla, att de av skolöverstyrelsen till visst inspektions- område hänvisade lärarinnorna i hushållsgöromål böra kunna första året efter löneregleringens genomförande anställas å tjänst inom samma inspek- tionsområde med rätt till extra ordinarie anställning, utan att ledigförkla- rande ägt rum. Därefter böra de äga rätt till fortsatt extra ordinarie an- ställning å samma tjänst utan nytt ledigförklarande. Statens folkskolinspek- tör bör vidare under första året av stadgans tillämpning kunna ålägga skol- distrikt att anställa sådan lärarinna.
Lönegrader. I fråga om fortsättningsskolans övningslärare är att märka, l att de i regel undervisa elever på samma åldersstadium som i folkskolans 7 ; och 8 klasser. Vidare torde fortsättningsskolan med tiden ersättas av en ul- l vidgad folkskola och fortsättningsskolans övningslärare i samband därmed l övergå till folkskolan. Med hänsyn härtill förorda de sakkunniga, att ordi— ' narie och extra ordinarie övningslärare vid fortsättningsskolan placeras i samma lönegrader som övningslärarna vid folkskolan. Vidare anse de sak- kunniga, att skillnad i lönehänseende icke bör göras mellan undervisning, som bedrives såsom övningsämne och såsom s. k. arbetskunskap. Löne— gradsplaceringarna skulle alltså bliva följande: I
Lönegrad (la Ce
manlig slöjd, högre kompetens ................ 18 17 » >> , lägre ) .............. l6 15 kvinnlig slöjd . ................................ 16 15 hushållsgöromål ............................... 18 1 7
Timlärararvoden. Även timlärararvodena böra beräknas enligt samma löneklasser som vid folkskolan och såsom där uppdelas i A-arvoden, B-arvo— den och C-arvoden. Arvodena skola således utgå enligt följande löneklasser:
Löneklass A-arvode B-arvode C-arvode manlig slöjd ..................... 15 13 10 kvinnlig slöjd .................... 15 13 10 hushållsgöromål ................. 17 15 12
Därest undervisning undantagsvis skulle meddelas även i annat Övnings- ämne, bör läraren likaledes placeras i samma lönegrad eller erhålla timlä- rararvode efter samma löneklass som vid folkskolan. . Folk- och småskollärare böra vidare såsom timlärare i övningsämnen | vara berättigade till B-arvode enligt samma villkor som vid folkskola.
I
| l l
Vid fortsättningsskolan måste emellertid timlärararvodet beräknas för un- dervisningstimme och icke som eljest för veckotimme. Då full tjänstgöring beräknats till 1 080 undervisningstimmar, bör arvodet för undervisnings- timme fastställas till 1/1080 av nettolönen, inklusive rörligt tillägg, i veder- börande löneklass. Detta arvode blir, såsom framgår av beräkningar ovan 5. 176, obetydligt lägre än ersättningen för varje faktisk undervisningstim- me vid folkskolan.
Storleken av timlärararvodena vid fortsättningsskolan (1/1 080), beräknat å nettolöner inklusive 60/0 rörligt tillägg motsvarande levnadskostnadsni- vån under andra kvartalet 1946, framgår av följande uppställning. Arvodet angives i uppställning för lägsta och högsta eller 1 och 5 ortsgrupperna, och för A-arvodet angives endast beloppet i lägsta löneklassen.
A-arvode kr. | B-arvode kr. | C-arvode kr.
1 5 1 5 | 1 5 Manlig slöjd ............ 5.44 6.48 5.02 5.97 4.36 5.18 Kvinnlig slöjd ............ 5.44 6.48 5.02 5.97 4.36 5.18 Hushållsgöromål ........ 5.89 7.01 5.44 6.48 4.80 5.71
l | l l l ! | Ortsgrupper t
.» Av uppställningen jämfört med tidigare lämnade uppgifter framgår, att arvodena innebära en avsevärd förhöjning av de nu utgående arvodena.
Löneklassplaeering. Då undervisningsskyldigheten för fortsättningssko- lans lärare skall beräknas i undervisningstimmar och icke såsom eljest i veckotimmar, erfordras också särbestämmelser i fråga om reglerna för lö- neklassplacering.
Enligt den provisoriska arvodesregleringen för fortsättningsskolans lära— rinnor i hushållsgöromål (kungörelsen 1944:225) skall för uppflyttning 'i' arvodesgrupp fordras, att lärarinnan tillhört den lägre arvodesgruppen minst tre år och därunder tjänstgjort minst 2 160 timmar. Sistnämnda tal motsvarar 4/5 av 5 sexveckorskurser under tre år (**/5 X 3 X 5 X 180 :
2160). Att till grund för beräkningen lades 5 sexveckorskurser och icke 6 sådana kurser, som anses motsvara full tjänstgöring, motiverades med att lärarinnorna ofta icke uppnådde full tjänstgöring. Lärarinnorna tillgodoräkna hela det antal undervisningstimmar, som de efter avlagd exa- men eller behörighetsförklaring oförvitligt tjänstgjort vid folk- eller fort- sättningsskola, vid annan statsunderstödd kommunal skola eller vid stat- lig skola. Hänsyn tages alltså endast till tjänstgöringens omfattning och icke till anställningsformen.
För övriga i löneregleringen ingående skolformer ha de sakkunniga för- ordat, att endast tjänstgöring såsom ordinarie eller extra ordinarie skall få tillgodoräknas. Enligt de sakkunnigas mening bör detsamma gälla även för fortsättningsskolans lärare.
På grund av forbsättningsskolans organisation torde det även i fortsätt- ningen bliva nödvändigt att som villkor för uppflyttning i löneklass fast— ställa undervisning under ett minsta antal timmar och icke ett minsta antal dagar som vid övriga skolformer. Detta medför emellertid, att något olika beräkningsgrunder böra tillämpas beträffande ordinarie och extra ordina— rie lärare på grund av olika tmdervisningsskyldighet, under det att vid de övriga skolformerna samma antal dagar kunde fastställas oberoende av un-dervisningsskyldigheten.
Ordinarie lärare vid fortsättnmgsskolan skola ha en årlig undervisnings- skyldighet av 1 080 timmar. Fyra femtedelar av antalet timmar under tre år uppgår sålunda till (% X 3 X 1 080 =) 2 592 timmar. Det synes därför rimligt, att ordinarie lärare för uppflyttning i löneklass under loppet av minst tre är å ordinarie tjänst skall ha tjänstgjort minst (2 592 avrundat uppåt till) 2 600 timmar.
För extra ordinarie lärare med undervisningsskyldigheten inom interval- len 720—1080 timmar för redovisningsår borde det för löneklassuppflytt- ningen erforderliga minimiantalet timmar växla alltefter undervisnings- skyldigheten i varje särskilt fall. Beräkningar därav skulle emellertid ställa sig synnerligen invecklade och stundom knappast vara möjliga att praktiskt genomföra. De sakkunniga anse därför, att för vinnande av större enkelhet ett enda minimital bör fastställas för alla extra ordinarie lärare, låt vara att det drabbar olika lärare något ojämnt. Minimitalet bör icke sättas alltför lågt med hänsyn till att det kan gälla lärare med upp till 1080 timmars tjänstgöring. Å andra sidan bör det icke sättas högre, än att extra ordinarie lärare med minimitjänstgöring, d. v. s. 720 timmars undervisning för varje år, efter tre år kunna uppflyttas i löneklass, om de tjänstgjort utan ledighet. De sakkunniga föreslå därför, att extra ordinarie lärare för uppflyttning i löneklass under loppet av minst tre är å extra ordinarie anställning skall ha tjänstgjort minst (3 X 720 =) 2160 timmar. Såsom framgår av det ovan anförda, erfordras just detta minimiantal timmar vid uppflyttning i
arvodesgrupp av lärarinnor i hushållsgöromål vid fortsättningsskola enligt nuvarande provisoriska bestämmelser.
I icke ringa utsträckning ha lärare vid fortsättningsskola fyllnadstjänst- göring vid folkskola och lärare vid folkskola fyllnadstjänstgöring vid fort- sättningsskola. Efter genomförandet av de sakkunnigas förslag torde kom- binationer även med de högre skolformerna bli ganska talrika. Ovan s. 175 f. ha anvisningar lämnats för erforderliga evalveringar vid heräknandet av undervisnings—skyldigheten å dylika kombinerade tjänster. Beträffande be- räknande av tjänstgöringen vid löneklassuppflyttning få de sakkunniga an- föra följande.
Har vid fortsättningsskola anställd lärare fyllnadstjänstgöring vid folk- skola eller högre skolform, bör vid beräkning av fyllnadstjänstgöringens timtal antalet veckotimmar multipliceras med det antal veckor, som tjänst- göringen omfattat, dock så att en veckotimmes undervisning under ett läsår ej mä motsvara mer än 36 timmar. Hänsyn bör givetvis tagas endast till de tidsperioder, under vilka läraren tjänstgjort eller vilka han, ehuru han icke tjänstgjort, likväl äger tillgodoräkna för löneklassuppflyttn-ing. Om sålunda en lärare under ett redovisningsår vid fortsättningsskola undervisat 540 timmar och vid folkskola 10 veckotimmar under 20 veckor —- han förut- sättes ha varit sjuk under en del av läsåret —— skall undervisningen vid folk- skolan räknas som (10 X 20 :) 200 timmar. Läraren äger alltså för löne- klassuppflyttning vid fortsättningsskola tillgodoräkna (540 + 200 :) 740 timmar.
Har åter vid folkskolan anställd lärare fyllnadstjänstgöring vid fortsätt- ningsskola. torde man vid tillgodoräknandet helt kunna bortse från tjänst- göringen vid fortsättningsskolan. Vid folkskolan äger han nämligen tillgo- doräkna ett visst antal dagar, och detta antal är oberoende av antalet vec- kotimmar å tjänsten vid folkskola. Att en del av tjänstgöringen är förlagd till fortsättningsskola i stället för till folkskola bör då icke förändra hans ställning. I sådana fall, då tjänstgöringen i fortsättningsskolan äger rum på folkskolans ferietid, kan det visserligen inträffa, å ena sidan, att en lä- rare, som är sjuk under folkskolans lästid men kan sköta sin tjänst vid fortsättningsskolan, icke för löneklassuppflyttning får tillgodoräkna någon- ling under året, trots att han faktiskt tjänstgjort viss tid, och å. andra sidan, att en lärare, som varit sjuk under fortsättningsskolkursen men tjänstgjort un— der folkskolans läsår, får tillgodoräkna hela läsåret, trots att han icke under året fullgjort all honom tillkommande tjänstgöring. Skulle hänsyn till så- dana i praktiken säkerligen ytterst sällan förekommande specialfall kunna tagas, måste emellertid ganska komplicerade beräkningsgrunder införas, och detta bör enligt de sakkunnigas mening undvikas. Över huvudtaget är det ofrånkomligt, att vissa ojämnheter uppstå vid evalveringar av tjänstgö-
ring vid så organisatoriskt olika skolformer som fortsättningsskolan och andra skolor, och i stort sett torde det föreslagna systemet fungera fullt tillfredsställande.
Vidare torde det ej sällan konnna att inträffa, att vid fortsättningsskola anställd lärare tidigare haft anställning vid annan skolform eller att vid annan skolform anställd lärare tidigare haft anställning vid fortsättnings- skola, ävensom att lärare upprepade gånger växlat anställning mellan fort- sättningsskola och annan skolform. Varje tidsperiod om minst tre år, som medfört uppflyttning i löneklass vid ena skolformen, bör då utan vidare berättiga till uppflyttning även vid den andra skolformen, förutsatt att be— fattningen vid den senare skolformen icke är placerad i högre lönegrad än den innehavda befattningen vid den förra skolformen. Om tjänstgöringen under en del av en treårsperiod varit förlagd till forbsättningsskola och un— der en annan del till annan skolform, måste emellertid evalvering från da- gar till timmar respektive från timmar till dagar företagas. Evalverings— talen komma då också att ställa sig något olika för ordinarie och extra or- dinarie lärare, eftersom olika timtal för ordinarie och extra ordinarie lärare enligt de sakkunnigas förslag skulle fastställas som villkor för uppflyttning i löneklass.
Beträffande ordinarie lärare vid fortsättningsskola skulle som villkor för . löneklassuppflyttning gälla, att han tjänstgjort minst 2600 timmar. Vid andra skolformer skulle tjänstgöringen omfatta minst 615 dagar. Minimi— antalet timmar blir sålunda "ungefär fyra gånger så stort som minimian— talet dagar. De sakkunniga föreslå därför talet 4 som relationstal vid sam- manräkning av ordinarie lärares tjänstgöring. Om t. ex. en vid fortsättnings- skola anställd ordinarie lärare under ett läsår inom treår-sperioden varit anställd som ordinarie vid folkskola och därvid tjänstgjort 210 dagar, hör han alltså för uppflyttning i löneklass få tillgodoräkna dessa dagar som (4 X 210 =) 840 timmar. Hel hösttermin vid folkskola eller högre skola bör få tillgodoräknas som (4 X 120 =) 480 timmar och hel vårtermin som (4 X 150 :) 600 timmar oavsett terminernas längd. Om åter en vid folk— skola anställd ordinarie lärare under ett redovisningsår varit anställd som ordinarie vid fortsättningsskola och därvid undervisat 540 timmar, höra dessa timmar få tillgodoräknas som (540/4 :) 135 dagar. Undervisning vid fortsättningsskola under ett redovisningsår må emellertid ickc tillgodoräk- nas såsom mer än 256 dagar, eftersom detta antal dagar fastställts som maximum för vad lärare vid folkskola får tillgodoräkna under ett läsårs tjänstgöring. T jänstgöring vid fortsättningsskola under mer än (4 X 256 I) 1 024 timmar under ett redovisningsår tillgodoräknas sålunda icke för vid folk-skola anställd lärare. Givetvis bör maximeringen till 256 dagar gälla även för lärare, som ena halvåret tjänstgjort vid fortsättningsskola och
'» t t » t »
t t t t t
andra halvåret vid folkskola. Om en lärare sålunda under redovisnings- årets förra hälft tjänstgjort 540 timmar vid fortsättningsskola och under vårterminen 151 dagar vid folkskola, får han icke tillgodoräkna (540/4 + 151 f:) 286 dagar utan endast 256 dagar. Den omfattande tjänstgöringen un- der hösten kan emellertid i detta fall komma läraren till godo, om han un- der vårterminen åtnjutit tjänstledighet.
För extra ordinarie lärare vid fortsättningsskola skulle för löneklassupp- flyttning erfordras minst 2160 timmars tjänstgöring, under det att tjänst— göringen vid andra skolformer skulle omfatta minst 615 dagar. Det förra talet är här ungefär tre och en halv gånger så stort som det senare, och en— ligt de sakkunnigas mening bör relationstalet 3,5 kunna användas vid eval- veringar mellan timmar och dagar. De sakkunniga äro väl medvetna om att tjänstgöringsförhållandena — vid fortsättningsskola vanligen kortare kurser med 30 veckotimmars tjänstgöring under kurstiden, sammanlagt minst 720 timmar, och vid andra skolformer vanligen mindre omfattande tjänstgöring, lägst 15 veckotimmar, utbredd över hela läsåret äro alltför olika, för att dylik evalverint1 skulle kunna bliva fullt adekvat, men i det hela torde den dock leda till ett godtagbart resultat. För underlättande av beräkningarna torde lämpligen böra fastställas, att för vid fortsättnings— skola anställd extra ordinarie lärare tjänstgöring under hel hösttermin vid folkskola skall tillgodoräknas med 400 timmar och under hel vårtermin med 500 timmar. (Jfr 256 )( 3,5 : 896.) Vidare bör extra ordinarie lärare vid folkskola eller högre skolform för undervisning vid fortsättningsskola få tillgodoräkna högst 256 dagar.
Reglerna för evalvering av extra ordinarie lärares tjänstgöring må bely- sas med ett par exempel. Om en vid fortsättningsskola anställd extra ordina- rie lärare under ett tidigare år inom treårsperioden tjänstgjort 210 dagar som extra ordinarie vid folkskola, skall han, oberoende av tjänstgöringens omfattning vid folkskolan, tillgodoräkna (210 )( 3,5 :) 735 timmar. Har han däremot under en hösttermin varit anställd som extra ordinarie vid folkskola och därvid tjänstgjort hela terminen samt under närmast följan- de kalenderhalvår tjänstgjort 540 timmar som extra ordinarie vid fortsätt— ningsskola, äger han för höstterminen tillgodoräkna 400 dagar (: maxi- mum för hösttermin) och sålunda för hela året 940 timmar. En maxime- ring till 900 timmar för år har i sådant fall icke ifrågasatts av de sakkun- niga. Om åter en vid.folkskola anställd extra ordinarie lärare under förra hälften av ett redovisningsår som extra ordinarie vid fortsättningsskola tjänstgjort 450 timmar och under närmast följande vårtermin tjänstgjort 128 dagar som extra ordinarie vid folkskola, får han tillgodoräkna (450/3,5 + 128 :: 128 + 128 =) 256 dagar. Skulle han under vårterminen ha tjänst- gjort mer än 128 dagar, får han likväl icke för året tillgodoräkna mer än' 256 dagar.
Avlöningens beräknande. I fråga om avlöning till ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan äro vissa särbestämmelser erfor- derliga på grund av de säregna tjänstgöringsförhållandena.
Beträffande ordinarie lärare, vilka skola uppehålla heltidstjänster, anse de sakkunniga sig kunna förorda, att avlöningen utgår för varje kalender— månad med 1/1—2 av årslönens belopp, oavsett huru stor deras tjänstgöring varit under olika månader. Deras tjänstgöring måste nämligen fortgå under minst 36 veckor (se 5. 176). Vid avlöningens beräknande bör vidare obser- veras, att högst 30 timmar i veckan få inräknas i tjänsten. Är tjänstgöring— en för vecka av större omfattning, bör som nämnts timlärararvode utgå för dessa timmar. Detta arvode bör utbetalas månadsvis i efterskott i förhål- lande till antalet dylika timmar under månaden. Har läraren å sin tjänst fullgjort föreskriven full tjänstgöring år 1080 timmar, bör vidare timlärar- arvode utgå för den tjänstgöring, som han därutöver fullgör. Under slutet av ett redovisningsår bör alltså läraren, om han redan tjänstgjort 1 080 tim— mar, utöver den med tjänsten förenade månadslönen få uppbära timlärar— arvode för samtliga timmar.
Extra ordinarie lärare åter kunna under ett redovisningsår ha tjänstgö- ringen koncentrerad till endast (720/30 :) 21 veckor. Den tjänstefria tiden kan alltså uppgå till (52 — 24 =) 28 veckor. Dessutom kan tjänstgöringen ( vissa perioder omfatta 30 timmar i veckan och andra perioder ett vida ) lägre timtal. På grund härav kan kalenderårslön knappast komma i fråga. ( De sakkunniga förorda därför, att avlöningen till extra ordinarie lärare * vid fortsättningsskolan utbetalas månadsvis i förhållande till antalet tim- mar under månaden. För varje undervisningstimme bör avlöning utgå med 1/1 080 av årslönens belopp. Lärarna böra likväl anses innehava ext'a or- dinarie anställning för hela kalenderhalvåret. Detta blir av betydelse i frä— ga om pensionsrätten och rätten till sjukvårdsförmåner. De senare böra utgå vid sjukdom även under tid, då någon tjänstgöring icke äger rum.
Även för extra ordinarie lärare bör gälla, att högst 30 timmar i veckan få inräknas i den extra ordinarie anställningen. För överskjutande timmar bör timlärararvode utgå. Är extra ordinarie lärare anställd för endast ett ( kalenderhalvår, bör lön som extra ordinarie utgå för högst (1 080/2 :) 540 ) timmar och timlärararvode utgå för överskjutande timmar. Är han däremot ; anställd för helt redovisningsår, bör lön som extra ordinarie utgå för de ! första 1 080 timmarna med högst 30 timmar i veckan, även om mer än 540 + timmar skulle infalla under ena hälften av redovisningsåret, och timlärar- arvode utgå för de timmar utöver 1 080 timmar, som infalla under andra halvåret. Har en lärare, t. ex. en vikarie, anställts för första hälften av ett redovisningsår och därunder tjänstgjort t. ex. 630 timmar och alltså upp- burit timlärararvode för 90 timmar, bör dock någon retroaktiv omräkning av timlärararvodet till lön som extra ordinarie icke äga rum. därest han
följande halvår erhåller fortsatt anställning som extra ordinarie i samma skoldistrikt. För fortsatt extra ordinarie anställning fordras även i ett så- dant fall, att tjänstgöringen det senare halvåret omfattar minst 360 timmar.
Att reglera tjänstledighetsavdragen vid fortsättningsskolan möter särskil— da svårigheter.
Enligt det statliga lönesystemet sker A-, B- och C-avdrag med visst be- lopp för varje dag, som tjänstledigheten eller tjänstgöringshindret varar. Detta gäller även för lärare. Emellertid omfatta deras ferier omkring (365 _ 273 :) 92 dagar, medan andra befattningshavares semester omfattar 25—45 dagar beroende på lönegrad och ålder. Lärarna ha alltså ett vida mindre antal tjänstgöringsdagar än andra tjänstemän. På grund härav har i 55 % 9 mom. 10 punkten i civila avlöningsreglementet stadgats, att om tjänsteman, som ägt åtnjuta ferier, icke under två på varandra följande terminer minst 60 dagar bestritt sin egen eller annan statens tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning, skall han under närmast därpå föl- jande ferietid vidkännas A-avdrag, i den mån denna ferietid icke innefat- tas i tiden för tjänstemannen meddelad tjänstledighet.
För folk- och småskollärare tillämpas ett något avvikande system, då det visat sig, att skoldistrikten i regel utbetalade oavkortad lön under ferierna, även om läraren varit tjänstledig läsår efter läsår. Enligt folkskolans avlö- ningsreglemente skall tjänstledighet endast kunna avse lästid och läraren i regel uppbära oavkortad lön under ferietid. Följande undantag gälla dock enligt 18 å i reglementet. Lärare, som icke under två på varandra följande terminer minst sextio dagar bestritt sin egen eller annan lärartjänst inom det statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet eller bestritt stat- lig tjänst eller fullgjort uppdrag för statens räkning, skall under närmast därpå följande ferietid vidkännas A-avdrag. Lärare, som under ett läsår beviljats tjänstledighet längre tid än 120 dagar för enskilda angelägenheter, är —— i förekommande fall utöver vad nyss sagts — skyldig att under ferie- tid, som följer närmast efter ledigheten, vidkännas avdrag å avlöningen i den omfattning skolöverstyrelsen bestämmer.
För fortsättningsskolans övningslärare måste beaktas, att deras tjänst- göring icke är förlagd till något läsår, att tjänstgöringen beräknas efter undervisningstimme och icke efter veckotimme, samt att tjänstgöringens omfattning kan växla i omfattning under olika perioder av samma kalen— derhalvår. De sakkunniga förorda med hänsyn härtill, att avdragen vid denna skolform bestämmas till visst belopp för undervisningstimme.
Beträffande avdragens belopp vid tjänstledigheter, som omfatta längre tidsperioder, exempelvis ett helt redovisningsår, böra de vara så avpassade, att årslönen minskas med samma belopp som för andra tjänstemän-. Ä tjänst med full tjänstgöring motsvarar avdraget för helt år för andra tjänstemän 365
A-, B- eller C-avdrag. Vid fortsättningsskolan böra då A— och B-avdragen för undervisningstimme fastställas till ett belopp, som motsvarar 365 A- resp. B-avdrag, delat med 1 080. Avrundas talet till (360/1 080 :) 1/3 kom mer alltså A- och B-avdragen för undervisningstimme att motsvara 1/3 av A-avdraget respektive B-avdraget för dag i samma löneklass. C-avdraget åter, som omfattar samtliga kontanta avlöningsförmåner, bör för under- visningstimme fast-ställas till 1/1 080 av årslönen i vederbörande löneklass. Detta tal motsvarar timlärararvodet för samma löneklass.
Vid tjänstledigheter av kortare varaktighet brukar oavkortad lön utga för semester och ferier samma år. Avdragen komma alltså att då avse en dast den tid tjänstgöring skulle ägt rum. Detta innebär, att avdragen fak- tiskt bliva gynnsammare vid kortare än vid längre tjänstledigheter. Om samma förmån skulle tillerkännas fortsättningsskolans lärare, skulle av- dragen för förslagsvis de första 90 timmarna av ett kalenderhalvår kunna bestämmas till exempelvis 3/4 av det eljest gällande avdraget. A— eller B- avdraget för undervisningstimme skulle då bliva (3/4 X 1/3 :) 1/4 av A— respektive B-avdraget för dag. (".-avdraget för undervisningstinnne skulle då utgöra (3/4 )( 1/1080 :) 1/1440 av årslönen. Vid tjänstledighet, som omfattar all undervisning under ett kalenderhalvår, böra dock i så fall de större avdragen tillämpas för hela kalenderhalvåret.
De sakkunniga anse emellertid, att avdragsreglerna måste vara så enkla som möjligt för fortsättningsskolan och att avdragen därför böra göras en- hetliga oavsett ledighetens omfattning.
Med hänsyn härtill föreslå de sakkunniga, att A- och B-avdraget för un- dervisningstimme alltid skola motsvara 1/3 av A- respektive B-avdraget för dag samt att C-avdraget för nndervisningstinnne skall motsvara 1/1080 av årslönen enligt vederbörande löneklass. Det torde icke möta någon svårig- het att avgöra, huru många timmar som läraren under en tjänstledighet skulle ha tjänstgjort. Dessa regler verka likformigt, huru än lärarens tjänst- göring är fördelad uinder redovisningsåret.
Dct föreslagna C-avdraget kan emellertid för de ordinarie lärarna i vissa fall bliva större än kalendermånadslönen. Det överskjutande avdraget bör då verkställas å därefter utgående månadslöner samma redovisningsår el- ler kalenderhalvår, om anställningen skall upphöra den 31 december. Om i något fall nämnda månadslöner icke skulle förslå att täcka avdraget, bör läraren enligt de sakkunnigas mening icke vara skyldig att vid redovis- ningsårets slut eller anställningens upphörande återbetala då kvarstående del av avdraget. Även för andra lärare kan det nämligen under vissa för- hållanden inträffa, att de trots C-avdrag under del av läsår uppbära lön under ferier, och i övrigt dela de sakkunniga de allmänna betänkligheter-na mot att en befattningshavare skall vara skyldig att återbära uppburen lön. Det är vidare av vikt att vid fortsättningsskolan varje redovisningsår he-
? l l
traktas som en enhet, dels med hänsyn till rekvisition av statsbidrag och dels och framför allt med hänsyn till att avlöningskostnaderna för ett och samma redovisningsår ofta skola fördelas mellan olika skoldistrikt, som ingå i tjänsten. Under ett följande år kan tjänsten omfatta delvis andra skoldistrikt, och även eljest måste man räkna med att de olika skoldistrik- ten då icke ingå i tjänsten med exakt samma timtal.
Vid andra skolformer anses lärarens stationeringsort vara den ort, där huvudtjänsten är placerad, oavsett var läraren är bosatt. Vid fortsättnings- skolan torde det ofta inträffa, att exempelvis en lärarinna i hushållsgöro- mål är bosatt i en stad eller en tätort och har sin tjänstgöring förlagd till skoldistrikten å landsbygden i närheten. Med hänsyn till kommunikatio- nerna kan en sådan anordning även ur skoldistriktens synpunkt vara den lämpligaste. De sakkunniga anse sig emellertid icke böra föreslå någon ändring av eljest gällande regler för bestämmande av stationeringsorten. Även i sådana fall bör lönen utgå efter den ortsgrupp, som gäller för den skola i det skoldistrikt, där tjänsten är placerad. Enligt denna ortsgrupp bör lönen utgå, även då ordinarie eller extra ordinarie lärare har fyllnads- tjänstgöring i andra skoldistrikt, som tillhöra annan ortsgrupp. Detta bör gälla icke blott de timmar, som ingå i tjänsten, utan också överskjutande timmar, för vilka timlärararvode utgår, ävensom för lärare, som ha timlä- raranställning, oaktat timtalet å tjänsten i och för sig skulle medgiva extra ordinarie anställning. .
Lärare i hushållsgöromål vid fortsättningsskolan äga för närvarande un- der pågående kurs rätt till fri bostad jämte bränsle och för matlagning cr- forderliga anordningar eller, där lärarinna så påfordrar, ersättning. därför med minst 1 krona 50 öre om dagen. Tjänstgör lärarinnan å annan ort än bostadsorten, skall bostaden vara försedd med erforderliga möbler. Enligt det. statliga lönesystemet liksom enligt folkskolans avlöningsreglemente skola lärarna i princip icke åtnjuta förmånen av fri bostad. De sakkunniga anse, att detsamma i princip bör gälla för fortsättningsskolans övningsläl rare. Emellertid måste dessa lärare i stor utsträckning tjänstgöra å andra orter än bostadsorten. Då så är fallet, böra skoldistrikten vara skyldiga att tillhandahålla fri bostad jämte bränsle och för matlagning erforderliga an- ordningar eller ersättning därför med minst 1 krona 50 öre om dagen. Det— ta bör gälla samtliga övningslärare och icke blott såsom nu lärarinnor i hushållsgöromål. Denna skyldighet bör i första hand åvila de skoldistrikt, där fyllnadstjänstgöring äger rum, men må även kunna utsträckas till det skoldistrikt, där tjänsten är placerad, därest statens folkskolinspektör med hänsyn till kommunikationerna till de olika skoldistrikten finner förmån— ligt, att läraren är bosatt å annan ort än huvudtjänsten-s.
Ersättning för resor. För närvarande gäller, att till ambulerande lä-
resereglementet för av tjänsten föranledda resor från hemmet till kursort. mellan kursorter samt från kursort till hemmet. Traktamente skall härvid från och med den 1 januari 1947 utgå med 12 kronor för dag om minst 8 timmar och 6 kronor för dag om minst 3 timmar samt med 8 kronor för natt (klockan 0—6). Rese- och traktamentsersättning må dock i regel icke överstiga 25 kronor för enkel resa. De sakkunniga anse, att ersättning för sådana resor och traktamente i samband därmed alltjämt bör utgå. För undvikande av räkningar å småbelopp bör dock gälla, att ersätt— ning icke utgår för resor, som draga en kostnad av mindre än 5 kronor. Beträffande ersättning för resor mellan bostadsort och stationeringsort vid anställnings tillträdande och upphörande anse de sakkunniga, att sådan ersättning icke bör utgå till ordinarie och extra ordinarie lärare. Däremot torde sådan ersättning alltjämt böra utgå till timlärare, som erhållit an- ställning för mindre än 240 timmar. Över huvud taget är enligt de sakkun- nigas mening frågan om reseersättning till olika slags lärare _— sålunda även ämneslärafre vid de högre skolorna och folkskollärare —— under kor- tare tjänstgöringar förtjänt av en närmare uppmärksamhet. Tills vidare torde det emellertid vara motiverat att för fortsättningsskolans lärare med de modifikationer, som ovan föreslagits, bibehålla nu utgående ersätt- ningar.
Ofta torde inträffa, att en lärare dagligen resor från kursort å landet till sin bostad å närliggande tätort. Kostnaderna härför torde i stort sett bliva täckta av den ersättning å minst 1 krona 50 öre om dagen, som lärari— äger påfordra i stället för bostadsförmåner in natura. Överstiga resekost- naderna detta belopp, torde skoldistrikten lämpligen böra höja ersättningen för den avstådda bostadsförmänen, så att den täcker resekostnaderna. Det torde nämligen i regel vara en fördel för distriktet att icke behöva ställa möblerad bostad till förfogande.
Utbetalning av avlöning och fördelning av kostnaderna. Vid tjänst- göring enbart vid fortsättningsskolan men med tjänstgöringen ä samma tjänst förlagd till olika skoldistrikt, bör det skoldistrikt, där tjänsten är pla- cerad, vara huvudman. Detta skoldistrikt hör till ordinarie och extra ordina— rie lärare utbetala all avlöning, sålunda även sådant timlärararvode. som kan utgå vid tjänstgöring i annat skoldistrikt. Vidare bör samma skol- distrikt vid tjänstledighet anställa vikarie och utbetala avlöningen till den- ne. För de sammanlagda kostnaderna ä tjänsten under redovisningsåret bör distriktet rekvirera statsbidrag. Den del av nämnda avlöningskostnader. som icke täckes av statsbidraget, bör fördelas mellan samtliga skoldistrikt, som det året ingått i tjänsten, i förhållande till antalet undervisningstim- mar inom varje skoldistrikt.
rare vid fortsättningsskolan utgår ersättning av statsmedel enligt allmänna
Ersättning för bostadsförmän bör utbetalas av varje skoldistrikt för sig direkt till läraren.
I den mån ersättning för resor skall utgå av statsmedel, bör läraren å härför avsett formulär rekvirera ensättningen hos vederbörande myndighet.
Då lärare, som är anställd vid fortsättningsskolan, har fyllnadstjänstgö- ring vid folkskola eller högre skola, måste särbestämmelser tillämpas. Det- samma gäller, då lärare, som är anställd vid folkskolan eller annan skol- form, har fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskolan. Avlöningen vid fort— sättningsskolan beräknas nämligen med hänsyn till antalet undervisnings— timmar, medan den vid övriga skolformer beräknas i förhållande till anta— let veckotimmar.
Vid beräkning av undervisningens omfattning skall en veckotimme an- ses motsvara 36 undervisningstimmar; härvid bör hänsyn ej tagas till brut— na tal. Sedan undervisningen vid vardera skolformen fastställts, bör under- visningen vid vardera skolan i lönehänseende behandlas särskilt. Reglerna om avlöning, tjänstledighetsavdrag och timlärararvode vid fortsättnings— skolan bör gälla för den del av tjänstgöringen, som fullgöres vid fortsätt- ningsskolan, och på motsvarande sätt bör förfaras med tjänstgöringen vid den andra skolformen. Vardera skolan hör till läraren utbetala sin del av lönen.
Det senast anförda torde belysas av följande exempel. En ordinarie lärarinna i hushållsgöromål vid folkskolan har där 20 veckotimmar. Vid fortsättningsskolan har hon 360 timmar om året. Den sammanlagda tjänstgö— ringen motsvarar alltså (360/30 : 10) 30 veckotimmar. För tjänstgöringen utgår, efter- som hon är ordinarie, kalendermånadslön från båda skolorna. F olkskolan utbetalar % av lönen i vederbörande löneklass och fortsättningsskolan 1/3. Erhåller hon under läsåret tjänstledighet för sjukdom, skall hon är lönen från folkskolan vidkännas sed- vanligt A-avdrag för dag, vilket alltså utgör ”"/se av fullt A-avdrag för varje dag tjänstledighcten omfattar. För tjänstgöringen vid fortsättningsskolan skall hon vid- kännas det för undervisningstimme gällande A-draget för varje sådan timme, som infaller under tjänstledigheten. Pågår fortsättningsskolan även under ferietid vid folk- skolan, och erhåller hon då tjänstledighet på grund av sjukdom, skall hon uppbära oavkortad lön från folkskolan, medan hon vid fortsättningsskolan får vidkännas sed— vanligt A-avdrag för undervisningstimme, som infaller under tjänstledighetcn.
En extra ordinarie lärarinna i hushållsgöromål har å huvudtjänsten vid fortsätt— ningsskolan 720 timmar om året och fyllnadstjänstgöring vid folkskolan 5 veckotim— mar. Den sammanlagda undervisningen motsvarar alltså (720 + 5X36 :) 860 timmar. Fortsättningsskolan bör här utbetala lön med 1/1080 av årslönen enligt vederbörande löneklass för varje undervisningstimme. Denna lön utbetalas endast i den mån tjänst- göring ägt rum. Har någon tjänstgöring icke ägt rum vid fortsättningsskolan under en månad, erhåller hon alltså icke heller någon avlöning från fortsättningsskolan för den månaden. Vid folkskolan åter skall lön utbetalas även under ferietid, såvida icke annat är föreskrivet. För varje månad skall alltså vid folkskolan utbetalas 1/12 av 5.730 av årslönen enligt vederbörande löneklass.
Kap. 17.
Pensionssystem.
Gällande bestämmelser. För statligt anställda ordinarie och extra or- dinarie övningslärare tillämpas nu civila tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglememtet. För varje veckotimme, som tjänst- göringen under- eller överstiger 30 veckotimmar, avdrages eller tillägges tre procent å tjänståret inom samma gränser, som gälla för lönens bestäm— mande. Pensionsunderlaget är däremot oberoende av tjänstgöringens om- fattning.
Övningslärarbefattnin'gar vid högre kommunala skolor samt vid folk— -och fortsättningsskolor kunna förenas med pensionsrätt i statens pensions— anstalt. Ordinarie och extra ordinarie befattning vid högre kommunala skolor äro alltid förenade med sådan pensionsrätt. Enligt reglementet för statens pensionsanstalt fastställes för varje tjänst ett pensionsunderlag i förhållande till omfattningen av den tjänstgöring, som kan förutses vara förenad med tjänst-en. Ändringar i tjänstgöringens omfattning inverka icke på pensionsunderlagets eller pensionsavgifternas storlek, såvida ej efter ansökan statens pensionsanstalt fastställer ett nytt pensionsunderlag med hänsyn till ändrade förhållanden. Pensionsunderlaget må icke beräknas för mera än 30 veckotimmar. Ä många tjänster vid folk- och fortsättnings— skolor utgår särskild kommunal pension.
Förslag till nytt pensionssystem. De sakkunniga förutsätta, att i sam- band med regleringen av övningslärarnas avlöning även deras pension cr— håller en enhetlig reglering. Man torde kunna räkna med, att pensionen regleras i anslutning till allmänna tjänste- och familjepensionsreglemen- tena.
Det statliga pensionssystemet, enligt vilket tjänstgöringens omfattning inverkar på tjänstårsberäkningen, har visat sig medföra avsevärda admi- nistrativa olägenheter. De sakkunniga vilja därför ifrågasätta, om icke andra grunder för beräknande av pensionen böra tillämpas.
Genomföres de sakkunnigas förslag, torde flertalet övningslärare 10—15 är närmast före pensionsåldern komma att inneha ordinarie tjänster och dessförinnan under en lång följd av år extra ordinarie anställning, var—
med enligt de sakkunnigas förs-lag skall vara förenad en undervisnings- skyldighet av minst 15 veckotimmar. En del lärare torde dock av olika skäl kvarstanna som extra ordinarie med relativt lågt timtal under hela tjänste— tiden.
De sakkunniga anse, att endast ordinarie och extra ordinarie anställning men icke timtläraranställning böra få tillgodoräknas såsom tjänstår i pen- sionshänseende. Härvid bör omfattningen av den med tjänsten förenade tmdervisningsskyldigheten icke inverka å tjänstårsberäkningen. Ett års anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie bör alltså tillgodoräknas såsom ett helt tjänstår, oavsett om anställningen avser 15 eller 34 vecko- timmar. Eljest gällande bestämmelser om avdrag vid vissa slag av tjänst— ledighcter böra givetvis tillämpas även åt övningslärarna.
I stället bör den reducerade tjänstgöringen beaktas vid bestämmande av pensionsunderlaget. Detta bör bestämmas med hänsyn till tjänstgöringens omfattning å av läraren innehavda tjänster under de tio sista åren före pensionsåldern eller, om han avgår tidigare, före avgången. Har läraren innehaft ordinarie tjänst, hör han därvid alltid anses ha haft full tjänstgö— ring, även om han varit helt tjänstledig eller haft nedsatt tjänstgöring. För extra ordinarie lärare bör tjänstgöringens omfattning alltid anses mot- svara den, som fastställts för tjänsten. Den omständigheten, att läraren viss tid varit tjänstledig, bör icke beaktas vid beräkningen av pensionsunder— laget utan endast vid tjänstårsberäkningen, då eljest en dubbel reduktion skulle äga rum. Har däremot läraren icke haft ordinarie eller extra ordi- narie anställning under någon del av de tio sista åren. bör pensionsunder- laget reduceras i förhållande härtill.
Pensionsunderlaget bör bestämmas till det antal trettiondelar av det för lönegraden gällande pensionsunderlaget, som motsvarar medeltalet av de timtal, som gällt för av läraren innehavda pensionsberättigande tjänster linden de tio sista åren före pensionsåldern, eller, om han avgår tidigare, före avgången. Uppstår brutet tal bör detta höjas till närmast högre tim- tal. Har t. ex. en lärare under de tio sista åren varit extra ordinarie under fem år med timtal av 20, 22, 24, 25, 26 veckotimmar och därefter ordinarie, blir alltså en"-onsunderla et 20 + 22 + 24 + 25 + 26 + 5 X 30 _ *"*p ”1 g 10>(30 _
3.1.— : 26,7/30) eller 27/30 av det för lönegraden gällande pensions- 10 X 30 _ ' underlaget.
Avgår lärare med pension innan han uppnått tio är å pensionsberätti— gande anställning, bör pensionsunderlaget bestämmas efter skälighetspröv- ning.
Den i 16 5 1 mom. allmänna tjänstepensionsreglementet föreskrivna re— duktionen av tjänstepensionsunderlaget, om läraren innehaft tjänst i sam— 13
ma lönegrad mindre än tre år före pensionsåldern-, bör även gälla” för öv— ningslärare.
Det nu föreslagna systemet ansluter sig till det, som för statligt anställda övningslärare gällde före 1937 års lönereglering (kungörelsen 1919: 508).
Enligt folkskolan-s tjänstepensionsreglemente beräknas varje tjänstår omfatta 365 dagar, varvid även ferietid inräknas. Avdrag göres för tjänst— ledigheter med C-avdrag med undantag för tjänstledighet för offentligt uppdrag. Vidare avdrages ferietid, varunder läraren enligt beslut av skol— överstyrelsen vidkänts C-avdrag. De sakkunniga förorda, att samma sys— tem tillämpas för övningslärarna.
Fortsättningsskolan. Vid fortsättningsskolan beräknas, som nämnts, un— dervisningens omfattning i undervisningstimmar och icke i veckotimmar. Med hänsyn härtill erfordras .vissa specialbestämmelser för fortsättnings- skolan. De sakkunniga äro emellertid icke beredda att framlägga förslag i detta hänseende, utan torde denna fråga få närmare prövas i samband med en blivande pensionsutredning.
Övergångsanordningar. Lärare, som övergår å det nya lönesystemet, bör även vara skyldig att övergå å det nya pensionssystemet.
Anställning före ikraftträdandet av det nya pensionssystemetbör jämväl kunna tillgodoräknas. Anställning vid statliga skolor som ordinarie och extra ordinarie bör tillgodoräknas som fulla tjänstår oavsett tjänstgöring- ens omfattning, i varje fall om sådan anställning omfattat minst 15 vecko— timmar.
Lärare vid högre kommunala skolor erhålla för närvarande pension från statens pensionsanstalt, därest de inneha med pensionsrätt i'anstalten för- enad befattning. För sådan pensionsrätt erfordras i regel, att tjänstgöringen omfattar minst 20 veckotimmar. I allmänhet tillgodoräknas för pension endast den tid lärare innehaft sådan befattning. Ett retroaktivt tillgodoräk- nande av tidigare anställning kan emellertid medgivas, därest denna an- ställningomfattat i regel minst 20 veckotimmar och läraren erlagt före— skrivna retroaktiva avgifter. Varje års tjänstgöring räknas därvid som fullt tjänstår, medan pensionsunderlaget bestämmes i förhållande till tjänstgö- ringens omfattning. För folkskolans övningslärare tillämpas väsentligen samma pensionssystem.
De sakkunniga anse, att övningslärarna i varje fall böra äga tillgodoräkna det antal tjänstår, som de åt med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt reglerade befattningar uppnått vid ikraftträdandet av det nya lönesystemet. Då tjänstår därvid endast räknas, om tjänstgöringen omfattat minst 20 vec— kotimmar, medan pensionsrätt enligt de sakkunnigas förslag skulle kunna
inträda vid tjänstgöring å 15 veckotimmar, vilja de sakkumriga ifrågasätta om icke en något gynnsammare beräkningsgrund bör tillämpas. En sådan är särskilt påkallad för fortsättningsskolans del. Den närmare utform— ningen av sådana bestämmelser synes böra ankomma på en blivande pen— sionsutredning.
Kap. 18.
Kyrkomusikerutredningens förslag.
0
1942 års kyrkomusikerutredning har avgivit betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningar m. m. (Del I S. 0. U. 1945: 16 och del 11. S. 0. U. 1946: 50).
Efter remiss ha 1941 års lärarlönesakkurmiga avgivit utlåtande den 3 juli 1945 över Del I och den 30 september 1946 över Del II av betänkandet.
Kungl. Maj:t har den 20 december 1946 uppdragit åt de sakkunniga att med beaktande av vad vid ärendets föredragning i statsrådet den 8 novem- ber 1946 anförts verkställa överarbetning av de med sistnämnda betän— kande avgivna förslagen till kyrkomusikerstadga, avlöningsreglemente för kyrkomusiker m. fl. författningar, främst i vad dessa avsåge sättet för be- stämmandet av de kyrkomusikaliska tjänsteuppgifternas omfattning vid självständig kyrkomusikertjänst samt tjänste- och avlöningsregleringen i övrigt för självständig deltidstjänst, men därjämte även, i den mån de sak— kunniga funne sådant påkallat, i vad de föreslagna författningsbestämmel- serna överhuvudtaget ägde samband med lärarlöne- eller andra till de sak— kunniga för utredning överlämnade frågor.
De sakkunniga ämna snarast möjligt verks-tälta nämnda överarbetning av kyrkomusikerutredningens förslag. Vissa delar av förslaget angå emel- ; lertid nära musiklärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden, varför de sakkunniga ansett sig böra redan nu preliminär-t beröra dessa frågor.
Enligt kyrkomusikerutredningens förslag skulle i flertalet mindre kyrko- musikerområden de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna handhavas av folk- eller småskollärare, liksom redan nu är fallet. För dem skulle inrät- tas enhetliga kyrkomusiker-folkskoletjänster. Där de kyrkomusikaliska arbetsuppgifterna vore av större omfattning, skulle självständiga kyrkomu- sikertjänster inrättas, vilka skulle kunna utökas med fyllnadstjänstgöring vid bland annat skolor, som inginge i förevarande lönereglering. Ordinarie sådana tjänster skulle vara heltidstjänster, medan tjänstgöringen å extra ordinarie tjänster skulle motsvara lägst hälften av full tjänstgöring. Även den kyrkliga tjänstgöringen skulle beräknas i veckotimmar, varvid liksom för övningslärare 30 veckotimmar skulle anses motsvara full tjänstgöring.
I sitt nämnda utlåtande den 30 september 1946 anförde de sakkunniga bei. träffande tjänstgöringsförhållandena följande. - -
De självständiga kyrkomusikernas fyllnadstjänstgöring som musiklärare vid sko- 101 na får enligt de sakkunnigas mening anses bliva av särskilt värde för skolväsen- det å mindre orter, där timtalet i musik vid skolorna år så lågt, att en musik- lärare icke kan beredas tjänstgöring av tillfredsställande omfattning. För närvarande nödgas sådana skolor ofta anlita icke fackutbildade musiklärare. Då timtalet-.i musik vid skolorna å en ort eller eljest å en tjänst uppgårtill minst 20 veckotim- mar, är emellertid musiklärarens arbete av sådan omfattning, att det varken ur sko- lans eller kyrkotjänstens synpunkt kan anses lämpligt, att musiklärartjänsten förenas med en självständig kyrkomusikertjänst. '
All undervisning i musik vid en skola bör också, så vitt möjligt, handhavas av en och samma lärare. Undervisningen' 1 instrumentalmusik bör dock utan större ölägen-
! heter helt eller delvis kunna meddelas av annan lärare.
De sakkunniga kunna alltså tillstyrka, att kyrkomusiker erhålla fyllnadstjänst- göring som musiklärale vid skolor, därest undervisningen omfattar mindre än 20 veckoti1nma1.En förutsättning härför bör dock vara, att kyrkomusikern kan handha all eller huvudparten av unde1v1sn1ngen i musik vid en och samma skola. Kan han icke åtaga sig en så omfattande undervisning vid en skola, bör fyllnadstjänstgöringen i regel endast avse de överskjutande timmar, vanligen i instrumentalmusik, som skolans musiklärare på grund av tjänstgöringens omfattning icke kan fullgöra.
Enligt de sakkunnigas provorganisation skulle antalet musiklärartjänster med låga timtal alltjämt bliva stort, även om tjänstgöring vid olika skolor kombinerades till enhetliga tjänster. I Bilaga 2 redovisas sålundaföljande antal nuvarande och provorganiserade tjänster med olika timtal.
Antal veckotimmar
1—7 8—14 15—19 20—24 25—29 30— S:a Antal tjänster Läsåret 1944/45 140 99 36 33 28 22 358 Provorganisation 94 22 43 21 10 87 277 Ökning (+), minskning (#) —46 —77 + 7 —12 —18 + 65 ——81
Av sammanlagt 277 tjänster skulle alltså kvarstå (94 + 22 :) 116 tjänster med mindre än 15 veckotimmar, varå extra ordinarie anställning icke skul- le kunna erhållas. Genomföres kyrkomusikerutredningens förslag, torde . ett stort antal av dessa tjänster kunna ingå som fyllnadstjänstgöring i själv—
ständiga kyrkomusikertjänster. Även en del tjänster å 15—19 veckotimmar eller å högre timtal, därest de bildats genom tjänstgöring vid olika skolor", torde kunna ersättas med självständiga kyrkomusikertjänster,(med fyll- nadstjänstgöring vid skolorna ifråga. Tjänster å minst 20 veckotimmar
med all tjänstgöring vid en enda skola böra däremot, som nämnts, alltjämt uppehållas av särskilda musiklärare.
För såväl skolväsendet som för musiklärarna, av vilka flertalet torde ha ” eller komma att förvärva kompetens till självständiga kyrkomusikerbe- , fattningar, torde kyrkomusikerutredningens förslag innebära betydande fördelar. Förslaget försvårar icke heller genomförandet av en lönereglering för de musiklärare, som icke skulle ha kyrklig tjänstgöring. Den musikun dervisning vid skolorna, som skall fullgöras av självständiga kyrkomusiker, kommer namligen att ligga helt vid sidan av den undervisning, som skall ankomma på musiklärarna. I vilken omfattning musikundervisningen skall anförtros kyrkomusiker eller särskild musiklärare, blir en lämplighetsfråga, som får prövas i varje särskilt fall.
För musiklärarna minskas väsentligt antalet tjänster med låga timtal, medan antalet tjänster med högre timtal torde bli det, som framgår av provorganisationen. Av tabellen å sidan 75 framgår för övrigt, att under våren 1942 av 279 musiklärare vid folk— och småskoleseminarier, allmänna läroverk och högre kommunala skolor 48 voro folk— eller småskollärare. Av dem tjänstgjorde flertalet vid kommunala mellanskolor och högre folksko- lor. De torde efter förslagets genomförande i stor utsträckning ersättas av självständiga kyrkomusiker.
Av de sakkunnigas nämnda utredning angående musiklärarnas tjänstgö- ringsförhållanden våren 1942 framgår vidare, att av 231 musiklärare — folk— och småskollärare ej medräknade — icke mindre än 94 tillika hade kyrklig tjänstgöring. Dessa lärares timtal i musik vid en eller flera skolor framgå av följande uppställning.
Antal veckotimmar Antal lärare Summa
40———44 3 t 35—39 4 ' 30—34 7 ' 25—29 9 20—24 16 39 15—19 9— 10—14 17
5— 9 23 i— 4 6 55
__ 94
De sakkunniga ha icke närmare undersökt omfattningen av ifrågavaran- de lärares kyrkliga åligganden. Den sammanlagda arbetsbördan måste dock i flera fall anses ha varit uppenbarligen för stor till men för undervis- ningen.
t )
Med stöd av 55 ä 9 mom. 4 punkten första stycket i civila avlöningsreg- lementet kan med ordinarie statlig musiklärarbefattning förenas kyrkomu- sikalisk tjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prö- var sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum. Medgivande skall, där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre år 1 sänder. Ett motsvarande stadgande infördes redan vid 1937 års löneregle- ring (prop. 1937: 271 s. 408). Enligt 15 å i förslaget till stadgan för övnings- lärare skall denna möjlighet upphöra, då ordinarie tjänster framdeles skola vara heltidstjänster. Genomföres kyrkomusikerutredningens förslag, ökas dessutom arbetsuppgifterna å de kyrkomusikaliska befattningarna. Musik-
0
lärartjänster a minst 20 veckotimmar böra därför, som nämnts, icke ingå , i självständiga kyrkomusikerbefattningar.
Enligt de sakkunnigas förslag till övergångsbestämmelser skulle emeller- tid ordinarie musiklärare kunna övergå å det nya lönesystemet, även om de_ icke ha full tjänstgöring. Läraren bör då icke samtidigt kunna inneha så- dan självständig kyrkomusikertjänst, som avses i kyrkomusikerutredning- ens förslag. Är timtalet å lärartjänsten mindre än 20, bör om möjligt inrät- tas en ordinarie självständig kyrkomusikertjänst (heltidstjänst) med musik- lärartjänstgöringen som fyllnadstjänstgöring.
Därest någon ordinarie musiklärare skulle vilja kvarstå å de nuvarande bestämmelserna, bör han icke erhålla fortsatt medgivande att uppehålla kyrkomusikertjänst, därest denna med'hänsyn bland annat till arbetsupp» gifternas blivande utökning kan antagas inverka hinderligt å lärartjänsten. Hithörande frågor komma de sakkunniga att närmare behandla vid överar— betningen av kyrkomusikerutredningens förslag.
I fråga om de självständiga kyrkomusikernas lönegradsplacering fram- höllo de sakkunniga i sitt utlåtande den 30 september 1946 följande.
Enligt kyrkomusikerutredningen bör självständig kyrkomusikertjänst i varje fall placeras minst tre lönegrader högre än den högsta, som fastställes för musiklärare, för vilken endast kråves musiklärarexamen. Utredningen räknar för den skull tills- vidare med en placering i lönegrad A 23.
Musiklärarnas lönegradsplacering har ännu icke blivit slutligen prövad av de sak- kunniga. Vid förhandlingar med övningslärarorganisationernas representanter, vilka ännu icke avslutats, ha olika lönegrader övervägts. Såsom normallönegrad för mu- siklärarna har därvid närmast förhandlats om lönegrad A 18. Varken de sakkun- niga eller representanterna ha emellertid tagit definitiv ställning härtill. I nuva— rande läge anse de sakkunniga sig emellertid böra utgå från denna lönegradsplace- rmg. .
Vid de högre allmänna läroverken skulle dock musiklärarna tillhöra lönegrad A 20, vilket sammanhänger med dels att undervisningen där får anses vara mera krävande och dels att de sakkunniga önskat tillskapa befordringstjänster. Musik- lärarna vid folk— och småskoleseminarier skulle uppflyttas från lönegrad A 21 till lönegrad A 22 med hänsyn till vikten av att till dessa för musikundervisningen vid folkskolan viktiga befattningar kunna förvärva särskilt kvalificerade befattnings—
havare, vilket icke minst blir av betydelse för de folk- och småskollärare, som till— lika skola fullgöra kyrkomusikalisk tjänstgöring. Lönegraderna A 18, A 20 och A 22 motsvaras av lönegraderna Ca 22, Ca 23 och Ca 25 enligt 1945 års. lönekommittés för- slag (SOU 1946: 48 sid. 66). I nämnda förslag finnes nämligen icke någon, motsvarig— het till lönegrad A 19. '
I likhet med kyrkomusikerutredningen anse de sakkunniga att de självständiga kyrkomusikernas löneställning bör bestämmas i anslutning till musiklärarnas löne— ställning. Vid bedömandet av den lämpliga löneställningen för självständig kyrko— musiker synes dock hänsyn böra tagas icke blott till de uppställda kompetensford- ringarna utan även och kanske i främsta rummet till de med befattningen förenade arbetsuppgifterna. De sakkunniga anse det motiverat, att självständig kyrkomusiker, särskilt med hänsyn till tjänstgöringens egenart, erhåller en förmånligare löneställ— ning än musiklärare. En större löneskillnad skulle emellertid bliva till påtagligt men för skolväsendet. Den skulle få till följd, att de musiklärare, som hade uteslutande skoltjänstgöring, i stor utsträckning skulle söka erhålla kyrkornasikerbefattningar. Täta ombyten å tjänsterna vid de högre allmänna läroverken skulle därför befaras äga rum till men för undervisningen. De sakkunniga ha redan uttalat, att skäl syntes föreligga för att självständig kyrkomusikertjänst placerades lägst två eventuellt tre lönegrader högre än övningslärartjänst i musik. Enligt de sakkunnigas mening bör denna skillnad räknas i förhållande till normallönegraden för musiklärartjänsterna. På grund härav kunna de sakkunniga icke tillstyrka, att självständiga kyrkomusiker placeras högre än i lönegrad A 21 (Ca 24). Skillnaden blir då tre lönegrader enligt A planen och två lönegrader i den nya planen.
Med en sådan placering torde musiklärartjänsterna vid högre allmänna läroverk i A 20 (Ca 23) få anses vara i stort sett likvärdiga med de självständiga kyrkomusi- kertjänsterna, om hänsyn tages till, att en väsentlig del av tjänstgöringen å de kyrk— liga tjänsterna måste fullgöras å sön- och helgdagar. Hänsyn bör också tagas till att musiklärarna vid musikhögskolan tillhöra lönegrad A 22 (Ca 2.5) samt att musik— lärarna vid folk— och småskoleseminarierna av de sakkunniga ifrågasatts böra pla- ceras i samma lönegrad. En god rekrytering till dessa för musiklivet synnerligen viktiga befattningar skulle äventyras, därest de självständiga kyrkomusikerna place— rades i en högre lönegrad än den, som av de sakkunniga ifrågasättes.
Vidare torde de självständiga kyrkomusikerna i stor utsträckning få fyllnadstjänst- göring vid realskolor, högre kommunala skolor eller folkskolan men" endast i ett fåtal fall vid högre allmänna läroverk. Om de placerades i högre lönegrad än A 21 (Ca 24), skulle lönen för skoltjänstgöringen bliva väl hög i förhållande till den som utgår till motsvarande musiklärare, vilka ofta kunna förutses ha lika. omfattande utbildning som kyrkomus-ikerna.
Kyrkomusikerutredningen har föreslagit, att extra ordinarie självständiga kyrko- musiker skulle placeras i lönegrad En 21. Enligt 1945 års lönekommittés förslag skulle för extra ordinarie och ordinarie tjänstemän i samma lönegrad gälla samma löneklasser, medan nu löneklasserna för extra ordinarie ligga en löneklass lägre än i motsvarande ordinarie lönegrader. Vid löneregleringens genomförande skulle. de extra ordinarie uppflyttas en löneklass. Den lägre löneställningen för extra ordinarie. kyrkomusiker har i betänkandet motiverats med att en sådan skillnad uppehållits vid regleringar på det allmänna löneområdet. Två reservanter, herrar K. G. Gustafs- son och E. Ralf, ha emellertid framhållit, att det mest framträdande exemplet på en sådan löneskillnad vore till finnandes inom undervisningsväsendet, där ordinarie adjunkter vore placerade i lönegrad A 23 och extra ordinarie adjunkter i lönegrad Eo 21. Antalet ordinarie adjunkter vore emellertid 1 336 och antalet extra ordinarie
' adjunkter 320. De extra ordinarie adjunkterna vore sålunda att betrakta såsom re- kryteringsanställda. För självständiga kyrkomusiker komme förhållandena att ställa sighelt annorlunda. Endast 75—100 ordinarie befattningar torde komma att inrättas, medan 400—425 befattningar, samtliga deltidstjänster, torde bliva extra ordinarie. Utsikterna för de extra ordinarie kyrkomusikerna att erhålla ordinarie tjänst vore sålunda mycket små och de extra ordinarie kunde under inga förhållanden rubri— ceras som rekrytcringsanställda. Med hänsyn härtill förordade reservanterna löne- graden 150 23.
De sakkunniga finna de av reservanterna framförda synpunkterna värda beak- tande och vilja ifrågasätta, om icke extra ordinarie självständiga kyrkomusiker borde erhålla en i förhållande till de ordinarie gynnsammmare löneställning än som förordas av majoriteten inom kyrkomusikerutredningen.
Domkyrkomusikerna böra enligt de sakkunnigas mening ha en enhetlig lönegrads- placering oavsett kyrkomusikerdistriktens storlek. Den föreslagna lönegraden A 24 synes emellertid väl hög i jämförelse med den, som gäller för musiklärarna vid mu— sikhögskolan och av de sakkunniga ifrågasättes för musiklärare vid folk- och små- skoleseminarier.
De sakkunniga komma att laga slutlig ställning till här berörda frågor vid överarbetningen av kyrkomusikerutredningens förslag.
Kap. 19.
Statsbidrag.
Enligt gällande bestämmelser utgår statsbidrag till avlönande av övnings- lärare vid högre kommunala skolor enligt samma grunder, som gälla för statsbidrag till ämneslärare vid skolorna, d. v. s. statsbidraget utgör 78 pro- cent av avlöningskostnaderna. Vid folkskolan och fortsättningsskolan utgår statsbidrag till avlönande av lärare i manlig slöjd, kvinnlig slöjd och hus— hållsgöromål med belopp motsvarande den för vederbörliga ämnen och skol- former bestämda minimiavlöningen. Däremot utgår icke något statsbidrag till avlönande av särskilda lärare i musik, teckning och gymnastik.
Ett genomförande av lärarlönesakkunnigas förslag till anställnings- och avlöningsreglering för övningslärarna förutsätter i viss mån en omläggning av statsbidragsreglerna beträffande folkskolan och fortsättningsskolan. Ge- nom den föreslagna regleringen med dess likställighet i anställningsformer för lärare i olika ämnen accentueras nämligen det otillfredsställande med de nuvarande reglerna, att kommunerna icke erhålla något statsbidrag till avlönande av övningslärare i vissa ämnen. Vid ett genomförande av de sak— kunnigas förslag om kombinerade tjänster framträder även önskemålet om samma statsbidragsregler för alla de avsedda skolformerna med större styr- ka. För en kommun måste det te sig svårförklarligt, om den till avlönande av två övningslärare, som båda tjänstgöra i t. ex. kommunal mellanskola och folkskola, skulle erhålla olika utmätt statsbidrag på den grund, att den ene lärarens tjänst ansåges hänför—d till kommuna-la mellanskolan och den andres till folkskolan.
Problemet om det lämpliga statsbidraget till övningslärarnas löner kom- pliceras emellertid därigenom, att det icke kan ses som en isolerad fråga utan intimt sammanhänger med frågan om statsbidrag till avlönande av ämneslärarna vid de högre kommunala skolorna och av folk- och småskol— lärarna. Som förut nämnts, utgör statsbidraget till de angivna ämneslärar— nas avlöning för närvarande 78 procent av avlöningskostnaderna. Statsbi- draget till folk- och småskollärares avlöning utgår i regel med ett belopp motsvarande hela avlöningen, minskad med det för vederbörande lärare gällande oreducerade hyresavdraget. Detta sätt att bestämma statsbidraget till folk- och småskollärares avlöning medför, att statsbidraget procentuellt sett varierar rätt väsentligt. Det är olika stort för folkskollärare och små-
;skollärare. Inom samma lönegrad varierar det med hänsyn till olika löne- klasser. Inom samma löneklass är det också olika stort på olika ortsgrup- per och icke ens lika stort för alla lärare inom samma ortsgrupp och löne— klass, enär det är direkt beroende av den hyresgrupp, till vilken lärarens stationeringsort blivit hänförd, och dyrortsgrupp och hyresgrupp i många fall ej överensstämma. Statsbidraget till avlönande av folkskolans lärare kan i stort sett sägas växla mellan 70 och 90 procent av hela avlöningen. Det är procentuellt störst på orter i låg ortsgrupp. Det är vidare något större beträffande småskollärarna än beträffande folkskollärarna.
Enligt de sakkunnigas mening måste man utgå från att ett statsbidrags- system sådant som det, som gäller beträffande folk- och småskollärares av- löning, icke kan genomföras beträffande övningslärarna ens vid folkskolan. Tjänstebostäder till övningslärare torde nämligen icke kunna ifrågakomma, ,och då framstår en anknytning till vissa hyresavdrag såsom synnerligen , onaturlig. Ett annat system måste därför väljas. Härvid framträder med
särskild styrka ovannämnda önskemål att erhålla ett enhetligt statsbidrags— system för alla övningslärare, oberoende av vid vilken skolform de äro an- ställda och i vilka ämnen de undervisa. Tänkbart vore emellertid, att en- hetligheten skulle kunna sträcka sig längre och omfatta även alla andra lärare vid ifrågavarande skolor. Detta skulle medföra en omläggning av 1 nu gällande statsbidragsbestämmelser för folkskolans lärare. Problemet , utökas därför till en allmän översyn av bestämmelserna om statsbidrag till ? lärarlöner vid nämnda skolor, ett problem som är av den räckvidd, att det ej kan lösas utan omfattande utredningar. De sakkunniga ha vid sitt tillkallande också erhållit i uppdrag att utreda frågan om den lämpliga avvägningen av och det lämpliga-ste systemet för ' statsbidraget till folk— och småskollärarnas avlöning. Sedermera har ett mot- svarande uppdrag givits åt 1945 års folkskolesakkunniga. Vilken av sak- kunnigkommittéerna som skall upptaga frågan till behandling, är ännu ej slutgiltigt avgjort, men en allmän översyn av detta statsbidragssystem skall dock ske. En viss revision av statsbidragsbestämmelserna måste i övrigt verkställas i anledning av den omläggning av hyresavdragsbestämmelserna, som måste följa på ikraftträdandet av den. nya boställsordningen för folk- i skolans lärare från och med den 1 juli 1947. Å Då enligt de sakkunnigas mening frågan om statsbidrag till övningslä- i rarna ej bör lösas separat, finna de sakkunniga sig för närvarande endast i kunna föreslå provisoriska bestämmelser i avvaktan på den allmänna över- |
syn av statsbidragsbestämmelserna, som bör ske. De sakkunniga vilja så- lunda föreslå, att statsbidraget till avlönande av övningslärare vid högre kommunala skolor, folkskolor och fortsättningsskolor tills vidare fastställes till 78 procent av avlöningskostnaderna, d. v. s. samma procenttal, som gäl- ler för ämneslärare vid de förstnämnda skolorna. För folkskolornas del
innebär detta, att statsbidraget till övningslärarna blir lägre än slatsbidra- , get till folk- och småskollärare, såvitt gäller orter i låg ortsgrupp. Detta synes emellertid vara lämpligare än fastställande av ett högre procenttal med därav följande större statsbidrag till övningslärare än till folk- och småskollärare på orter i hög ortsgrupp, d. v. 5. de städer och de större samhällen, där särskilda övningslärare i första hand förekomma.
Kap. 20.
Kostnadsberäkningar.
Statliga skolor. Statligt anställda övningslärare och ämneslärare avlö- » nas från samma anslag. I räkenskaperna redovisas de icke heller separat.
Från och med den 1 juli 1947 skall det statliga lönesystemet omläggas, var- ' för eventuella kostnadsberäkningar måste korrigeras med hänsyn härtill, om en jämförelse skall kunna ske med kostnaderna enligt de sakkunnigas förslag. Sistnämnda kostnader åter bliva i hög grad beroende av, i vilken utsträckning undervisning vid olika skolor och i skilda övningsämnen kombineras till enhetliga tjänster. De sakkunniga räkna med att kom- binationer inom några år efter löneregleringens ikraftträdande kunna ge- nomföras i ungefär den omfattning, som framgår av den i Bilaga 2 redovi— sade provorganisationen av undervisningen läsåret 1944/45. Sedan dess har emellertid antalet undervisningsavdelningar betydligt ökat vid både semi- narier och läroverk, varför icke heller nämnda provorganisation längre motsvarar den organisation, som undervisningen torde erhålla.
Då kostnaderna för de statliga övningslärarna icke kunna beräknas utan hänsyn till den blivande organisationen av undervisningen och en ny prov- organisation skulle taga en avsevärd tid att färdigställa, ha de sakkunniga nödgats att grunda sina beräkningar å provorganisationen för läsåret 1944/45.
De sakkunniga ha verkställt delvis ganska detaljerade undersökningar angående avlöningskostnaderna läsåret 1944/45 dels enligt faktiskt förelig- gande organisation och dels enligt provorganisationen. Därvid ha de sak- kunniga i båda fallen beräknat avlöningen enligt det nya statliga lönesys- tcmet. Nämnda undersökningar visa, att de sakkunnigas förslag för de stat- ligt anställda övn-ingslärarnas del torde medföra en kostnadsökning av i runt tal 300000 kronor. På grund av övergångsbestämmelserna, enligt vilka nuvarande ordinarie och extra ordinarie lärare skulle bibehålla sin lönegradsplacering, blir dock kostnadsökningen övergångsvis högre. Sam- manlagt torde den under de närmaste åren kunna uppskattas till 400 000 kronor.
Av kostnadsökningen belöper sig en mindre del å de föreslagna höjda lö- negradsplaceringarna för åtskilliga av seminariernas övningslärare samt å höjningar av timlärararvodena. Huvudparten av ökningen hänför sig emel-
lertid till det förhållandet, att undervisningen framdeles i avsevärt större omfattning än nu kommer att uppehållas av ordinarie och extra ordinarie lärare, medan extra och vikarierande lärare icke längre skulle finnas och antalet timlärare skulle väsentligt reduceras.
De sakkunnigas förslag innebära i vissa hänseenden kostnadsminsk— ningar. Sedan övergångsbestämmelserna upphört att tillämpas, komma de föreslagna sänkta lönegraderna för vissa lärargrupper att göra sig mer gäl- lande. Kostnadsminskningar, om ock av ganska obetydlig storlek, föranle— das vidare av att treprocentregeln utbytts mot trettiondelsregeln för extra ordinarie lärare samt av att ersättningen till gymnastiklärarna för deras befattning med friluftsverksamheten begränsats.
De sammanlagda avlöningskostnaderna för statligt anställda övningslä— rare enligt provorganisationen för läsåret 1944/45 uppskatta de sakkunniga till i runt tal 6 000 000 kronor, varav för folk- och småskoleseminarier drygt 1 000 000 kronor.
Högre kommunala skolor. Övningslärarnas anställnings- och tjänstgö- ringsförhållanden äro i stort sett desamma vid de högre kommunala sko- lorna som vid de statliga skolorna. Vad de sakkunniga anfört i fråga om sistnämnda skolor gäller därför i stort sett även de högre kommunala sko- l lorna. Vissa olikheter föreligga dock. Vid dessa skolor få övningslärarna ! vidkännas sänkta lönegradsplaceringar i större utsträckning än vid de stat- i liga skolorna. Detta uppväges emellertid av att undervisningen nu i stor ' omfattning uppehålles av timlärare, medan den enligt förslaget skulle till största delen uppehållas av ordinarie och extra ordinarie lärare.
Enligt de sakkunnigas uppskattningar skulle förslaget medföra en kost— nadsökning för övningslärarna vid de högre kommunala skolorna av i runt tal 200 000 kronor om året beräknat efter samma grunder som för de statliga skolorna. Övergångsvis skulle dock ökningen bliva större eller sammanlagt drygt 300 000 kronor.
De sammanlagda avlöningskostnaderna för övningslärarna vid högre kommunala skolor enligt provorganisationen för läsåret 1944/45 uppskatta de sakkunniga till i runt tal 3 500 000 kronor, varav staten skulle svara för 78 procent eller i runt tal 2 700 000 kronor.
Folkskolan. Vid folkskolan utgår nu icke statsbidrag till facklärare i teckning, musik och gymnastik. De sammanlagda blivande kostnaderna för de nu anställda övningslärarna i dessa ämnen uppskatta de sakkunniga till i runt tal 1 400 000 kronor om året. En mindre del härav torde dock uppvä— gas av att en del folkskollärartjänster torde kunna ersättas av övningslärar— tjänster i nämnda ämnen vid folkskolans högsta klasser i de största skol- distrikten.
I manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål utgå visserligen stats— bidrag med minimiarvodenas belopp jämte bidrag för ålderstillägg för vissa tjänster reglerade med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt. För läsåret 1944/45 utgick statsbidrag i manlig och kvinnlig slöjd med i runt tal 2 800 000 kronor och i hushållsgöromål med i runt tal 300 000 kronor. Där- till komma dyrtids- och kristillägg. De sakkunniga uppskatta de samman— lagda årliga avlöningskostnaderna enligt förslaget för nu anställda lärare i dessa ämnen vid folkskolan till i runt tal 9 000 000 kronor.
Kostnaderna för övningslärare vid folkskolan skulle alltså uppgå till H) 400 000 kronor, varav staten skulle betala 78 procent eller i runt tal 8 100 000 kronor.
F ortsättningsskolan. Vid fortsättningsskolanutgår statsbidrag med mi- nimiarvodenas belopp. Medelsutgången var budgetåret 1944/45 för samtliga lärare 3 340 000 kronor, varav omkring en tredjedel torde belöpa å lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål.
Genomföres de sakkunnigas förslag, torde kostnaderna för lärarlöner i nämnda tre ämnen vid fortsättningsskolan kunna uppskattas till 3 000 000 kronor, varav staten skulle ersätta 78 procent eller i runt tal 2 300 0.00 * kronor.
l l Stunmanfattning. Enligt de sakkunnigas förslag torde avlöningskostna— ! derna för övningslärare och statens andel därav kunna uppskattas till föl— g' jande belopp.
Sammanlagda
kostnader Statens kostnader . kronor kronor statliga skolor .................... 6 000 000 6 000 000 högre kommunala skolor .......... 3 500 000 2 7 00 000 folkskolan ........................ 10 400 000 8 100 000 fortsättningsskolan ................ 3 000 000 2 300 000
Summa kronor . .................. 22 900 000 19 100 000
Kap. 2]. Speeialmotivering till stadgan för övningslärare.
Stadgans benämning och uppställning. Den föreslagna löneregleringen omfattar fjorton skolformer och för varje skolform gäller en stadga eller liknande bestämmelser med undantag för praktiska mellanskolor, där fö- reskrifter utfärdats för varje skola. De sakkunnigas förslag innebära ge— nomgripande förändringar i övningslärarnas nuvarande anställningsförhål- landen och de erforderliga författningsbestämmelserna ha visat sig bliva ganska omfattande. I stort sett skulle dessa bliva enhetliga för övningslärar- na vid samtliga skolformer. Endast vid fortsättningsskolan erfordras spe— cialbestämmelser i större utsträckning. De sakkunniga ha funnit det vara lämpligast att sammanföra bestämmelserna i särskilda författningar, vilka äro avsedda att tillämpas å säväl statligt som kommunalt anställda öv— ningslärare. Bestämmelserna om avlöning ha sammanställts i ett avlö— ningsreglemente och övriga bestämmelser i en stadga.
De sakkunniga ha ansett det önskvärt, att dessa författningar givas be- nämningar, som bekvämt kunna användas vid hänvisningar och citat. Med hänsyn härtill ha de sakkunniga valt beteckningarna stadga för övningslä— rare och avlöningsreglemente för övningslärare.
I samband med löneregleringens genomförande böra i de för övningslä- rare nu gällande olika stadgarna m. in. alla bestämmelser upphävas, som strida mot stadgan för övningslärare. Dessutom bör i varje särskild sådan stadga m. m. införas en bestämmelse av innehåll, att utöver vad i stadgan för skolformen i fråga sägs, skola för övningslärarna gälla bestämmelserna i stadgan för övningslärare. De sakkunniga ha icke utarbetat förslag till nämnda författningsändringar.
] & Skolformer. 2 & Övningslärare. Hithörande frågor behandlas i ka- pitlet Löneregleringens omfattning (s. 82—87).
För fortsättningsskolan skall i allmänhet gälla samma bestämmelser som för folkskolan, där ej specialbestämmelser erfordras. För att ej tynga'för— fattningstexten med bestämmelserna om fortsättningsskolan har i 1 %; in— tagits en allmän bestämmelse i detta hänseende jämte hänvisning till 8 kap.
3 5 Tillämpning av andra starlgor m. m. Stadgan för övningslärare
reglerar endast vissa för övningslärarna mera speciella förhållanden. I öv- rigt skola för dem gälla bestämmelserna vid den skolform, där de äro an- ställda eller tjänstgöra, t. ex. i fråga om läsårets och undervisningstimmar- nas längd m. in. En uttrycklig föreskrift i detta hänseende har ansetts böra intagas i stadgan för övningslärare.
.t. 5 Rektor. 5 g” Skolöverstyrelsen. De högre tekniska läroverken sortera under överstyrelsen för yrkesutbildning, medan övriga statliga skolor, som ingå i löneregleringen, äro underställda skolöverstyrelsen. Beträffande lä- rare anställda vid högre tekniska läroverk bör därför yrkesöverstyrelsen ha de befogenheter, som beträffande övriga nämnda skolor enligt stadgan till- kommer skolöverstyrelsen. För att författningstexten ej skall tyngas av specialbestämmelser beträffande de högre tekniska läroverken, har i 4 % in- . tagits en allmän föreskrift i detta hänseende. Av bestämmelsernas innebörd : lorde i allmänhet framgå, vilken'dera överstyrelse som bör äga beslutan- derätten i olika frågor. Organiserandet av övningslärartjänster bör ske i samråd mellan överstyrelserna (s. 127). Tillsättning av övningslärare och beslut om rätt att med övningslärartjänst förena annan tjänstgöring enligt 15 5 m. m. bör handhavas av överstyrelsen för yrkesutbildning.
Av samma anledning ha de sakkunniga ansett sig böra intaga en allmän l bestämmelse, att vad som i stadgan sägs om rektor, vid folkskolan skall & avse distriktsöverlärare eller kommunal folkskoleinspektör eller, om sådan
ej finnes, skolstyrelsens ordförande, där annat ej angives. Stadgandet äger ' enligt 1 % motsvarande tillämpning även för fortsättningsskolan.
6 5 Anställningsformer. Enligt de sakkunnigas förslag skulle det en- dast finnas tre anställningsformer för övningslärare, nämligen som ordi- narie och extra ordinarie samt som timlärare (s. 93—108). I allmänhet be- handlas dessa anställningsformer parallellt i stadgan. Endast vissa före- skrifter för ordinarie och icke-ordinarie tjänster ha behandlats i olika av- snitt.
7 & Begreppet fyllnadstjänstgöring. Dä möjligheten att kombinera tjänstgöring vid olika skolor till enhetliga tjänster utgör en av de mera centrala delarna av de sakkunnigas förslag, ha de erforderliga bestämmel- serna av stadgekaraktär sammanförts i ett särskilt kapitel.
Bestämmelserna i förevarande paragraf behandlas ä 5. 109—112. Ingår i tjänst fyllnadstjänstgöring vid skola, varå stadgan icke äger tillämpning, skall tjänsten givetvis anses placerad vid den skola, för vilken stadgan gäl- ler, även om tjänstgöringen vid förstnämnda skola är av större omfattningt
8 £ Kommunal skolas skyldigheter beträffande fyllnadstjänstgöring. 1'1
Hithörande frågor behandlas a s. 126—128. För högre kommunala skolorll böra samma regler gälla beträffande motsvarande praktiska läroämnen och yrkesämnen. De sakkunniga förutsätta, att i samband med löneregle— ringens genomförande bestämmelser i detta hänseende intagas i stadgorna för de högre kommunala skolorna.
9 g" Lärares skyldighet att åtaga sig fyllnadstjänstgöring. Bestämmel— serna ha utformats i anslutning till vad de sakkunniga anfört ä 5. 112—115.
10 5 Beslut rörande lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring. [frågas-'a- rande bestämmelser behandlas ä 5. 117—118.
11 & Undervisningsskyldighet. Enligt de sakkunnigas förslag (5. 88—92) skall en undervisning av 30 undervisningstimmar i veckan i regel anses vara full tjänstgöring. Ordinarie tjänst skulle alltid vara förbunden med full tjänstgöring (s. 93—95) och innehavaren tillförsäkrad lön enligt löne— planen, även o-m full tjänstgöring i något fall icke skulle kunna beredas ho— nom. Utöver full tjänstgöring skall ordinarie och extra ordinarie lärare kunna åläggas att tjänstgöra ytterligare högst fyra veckotimmar (s. 99 och 100).
Undervisningsskyldigheten för extra ordinarie lärare behandlas 51 s. 99 och 100.
12 & Beräknandet av underuisningsskgldighet. Full tjänstgöring skall enligt de sakkunnigas förslag beträffande samtliga övningsämnen och skol- former föreligga vid en undervisning av 30 veckotimmar. I vissa fall bör dock med hänsyn till arbetsuppgifter m. in, vid sidan av lektionstimmarna [ eller, om dessa äro särskilt krävande, ett mindre antal lektion.stimmar kun- na anses motsvara full tjänstgöring (s. 91, 92, 97 och 98). För motsva— rande ämneslärare samt folk- och småskollärare, vilka ju ha full tjänstgö— ring, medgives i liknande fall nedsättning av undervisningsskyldigheten till ett lägre timtal. En dylik anordning skulle också kunna genomföras för ordinarie övningslärare, vilka enligt de sakkunnigas förslag skulle inneha heltidstjänster. För extra ordinarie lärare, vilkas undervisningsskyldighet kan variera mellan 15 och 30 veckotimmar, kan emellertid ett system med nedsättning av undervisningsskyldigheten i sådana fall knappast komma i fråga. Då bestämmelserna för ordinarie och extra ordinarie övningslärare så vitt möjligt böra vara lika, ha de sakkunniga ansett det lämpligast, att övningslärarna i sin undervisningsskyldighet kunna få tillgodoräkna ett visst antal veckotimmar utöver det antal veckotimmar de meddela under-
visning. Denna rätt bör tillkomma endast ordinarie och extra ordinarie lärare men icke timlärare.
Med stöd av 1 mom. bör sålunda en ordinarie eller extra ordinarie teck- ningslärare vid ett folkskoleseminarium kunna erhålla full lön enligt lö- neplanen, då han meddelar undervisning 27 veckotimmar. Vid fyllnads- tjänstgöring bör den tid, som åtgår för resor, uppgå till betydligt mer än en timme i veckan, innan läraren härför äger tillgodoräkna en veckotimme vid bestämmande av undervisningsskyldighetens omfattning. Sådant tillgodo- räknande bör i regel icke ske för resor mellan skolor å stationeringsorten. De sakkunniga utgå från, att extra ordinarie lärare med ett relativt lågt an- tal undervisningstimmar därutöver tillgodoräknas mindre än tre veckotim- mar utom i undantagsfall vid resor för fyllnadstjänstgöring.
Gymnastiklärarnas rätt enligt 2 mom. att tillgodoräkna timmar för arbetet
_ med planläggning och övervakande av elevernas friluftsverksamhet be—
handlas ä 5. 145—149. Ordinarie gymnastiklärare, som före lönereglering- cns ikraftträdande ägt tillgodoräkna tre veckotimmar i detta hänseende, sko- la dock enligt särskild övergångsbestämmelse kunna av skolöverstyrelsen medgivas att å samma tjänst alltjämt tillgodoräkna nämnda timtal. Föreskriften i 3 mom. torde för närvarande bliva tillämplig endast å en , lärarinna i hushållsgöromål vid småskoleseminariet i Lycksele. Stadgandet
t
"
har emellertid givits en så allmän avfattning, att det även kan tillämpas vid andra skolformer än småskoleseminarier.
På grund av bestämmelserna i denna paragraf kan lärare vinna extra or- dinarie anställning, även om antalet lektionstimmar å tjänsten är något lägre än 15 veckotimmar. Gymnastiklärare vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor kunna sålunda regelmässigt erhålla extra ordinarie an— ställning, då nämnda timtal uppgår till 14 veckotimmar. Detta har beaktats i Bilaga 2.
13 5 Särskilda bestämmelser om undervisningsslcyldighet. I enlighet med vad de sakkumiiga föreslagit i kapitlet Löneregleringens omfattning ts. 87), ha de sakkunniga under 1 mom. intagit. en bestämmelse, att öv- ningslärare är skyldig undervisa i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne. Föreskriften blir aktuell i första hand för lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål. Den kan emellertid även tillämpas å lärare i teckning för undervisning i mera yrkesbetonad teckning vid högre tekniskt läroverk eller efter teckningslärarens medgivande för dylik under- visning vid kommunal yrkes— eller lärlingsskola.
I 2 mom. har intagits en föreskrift, att teckningslärare skall äga företräde till undervisning i välskrivning. En dylik företrädesrätt föreligger icke för närvarande.
Då flertalet lärare i gymnastik numera erhållit utbildning i planlägg—
ning och övervakande av friluftsverksamhet, har en föreskrift om skyldig— het för dem att fullgöra sådant arbete intagits i 3 mom. Arbetet bör emel- lertid, om så anses lämpligt, kunna anförtros åt andra. De sakkunniga ut— gå från, att äldre gymnastiklärare, som före löneregleringens ikraftträdan- de icke handhaft friluftsverksamheten, icke heller framdeles åläggas nämnda arbete.
I !; mom. har i enlighet med vad de sakkunniga förordat i kapitlet Löne— regleringens omfattning (s. 86) intagits en föreskrift, att i tjänst i hushålls- göromål må ingå undervisning i barnavård och ekonomilära.
14 5 Särskilda åligganden för ordinarie lärare. Ifrågavarande bestämmel- ser äro vanligen intagna i avlöningsreglementen. De äro emellertid av stad- gekaraktär, och i 3 5 av förslaget till avlöningsreglemente för övningslärare har intagits en bestämmelse, att lärare är skyldig underkasta sig föreskrif- terna i stadgan.
Ordinarie lärare bör kunna förflyttas, om timtalet å tjänsten varaktigt nedgår under det, som motsvarar full tjänstgöring, och detta icke kan kom- penseras genom fyllnadstjänstgöring. Beträffande tjänst i två ämnen,», där motsvarande tjänster i vartdera ämnet ha olika lönegradsplacering, bör frå- gan om förflyttning upptagas, därest det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, varaktigt skulle sjunka betydligt under hälften (s. 120).
15 5 Förening av tjänster m. m. Enligt 55 ä 9 mom. 4 punkten civila avlöningsreglementet må med befattning som ordinarie lärare i övnings- ämne vid någon av de i momentet avsedda läroanstalterna kunna förenas annan tjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådan förening kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum; dock att fråga om förening med sådan övningslärarbefattning av ordinarie stat- ! lig eller därmed jämförlig kommunal övningslärarbefattning skall under- . ställas Kungl. Maj:ts prövning. Medgivandet skall,'där så kan ske, avse viss tid, som ej bör överstiga tre år i sänder. Nämnda för övningslärarna spe- ciella bestämmelser ha tillkommit på grund av de ofta låga timtalen på övningslärartjänsterna.
Ordinarie övningslärartjänster skulle emellertid enligt de sakkunnigas förslag vara heltidstjänster och timtalen å sådana tjänster kunna utökas genom fyllnadstjänstgöring vid närliggande skolor. Under sådana förhål- landen föreligger knappast längre behov av speeialbestämmelser för ordi- narie övningslärare i detta hänseende.
l 1 mom. ha de sakkunniga därför infört samma bestämmelser, som en- ligt 4 & 1 mom. civila avlöningsreglementet gälla för statstjänstemän i all- mänhet. Då tjänstledighet för övningslärare liksom för folk- och småskol- lärare ej skall avse ferietid, har bestämmelsen utformats i anslutning till
10 ä 1 mom. folkskolans avlöningsreglemente. Bestämmelsen innebär bland annat, att ordinarie musiklärare icke längre skall äga inneha befattning som kyrkomusiker, där ej Kungl. Maj:t och riksdagen för visst fall annat beslutit. Frågan härom behandlas närmare under kapitlet Kyrkomusiker— utredningens förslag.
För skolväsendet innebär det påtagliga olägenheter, om de ordinarie lä- rarna annat än i undantagsfall uppehålla extra ordinarie anställning i hög- re lönegrad. De ordinarie tjänsterna måste nämligen då är efter är uppe- hållas av vikarier. För övningslärarnas del skulle dessa olägenheter bli särskilt framträdande, då antalet ordinarie tjänster är relativt lågt. Då regleringen omfattar ett stort antal skolformer, skulle det dessutom bli särskilt olägligt, om ordinarie lärare vid en skolform i större omfattning uppehölle extra ordinarie anställning i en annan skolform.
I allmänhet torde de ordinarie lärarna icke söka extra ordinarie anställ- ning i högre lönegrad av den anledningen, att de ordinarie tjänsterna skola vara heltidstjänster, medan med extra ordinarie anställning vanligen är förbunden en mindre omfattande tjänstgöring. De sakkunniga anse sig icke böra förorda, att lärarna i sådana fall garanteras samma lön som vid full tjänstgöring å sina ordinarie tjänster.
Extra ordinarie lärare ha endast vid seminarierna en högre lönegrads- l placering än ordinarie lärare vid andra skolformer. Åtminstone under de 3 närmaste åren torde till följd av folk- och småskoleseminariernas utvidga- ! de organisation ett icke ringa antal extra ordinarie anställningar vid dessa
skolformer bliva förbundna med full eller i det närmaste full tjänstgöring. Nämnda extra ordinarie lärare böra icke i större utsträckning kunna sam- tidigt inneha ordinarie tjänster i lägre lönegrad vid andra skolformer. De sakkunniga förorda därför, att ordinarie lärare må beviljas tjänstledighet _ för att uppehålla extra ordinarie anställning i högre lönegrad endast då ' synnerliga skäl föreligga. Dessutom har beviljandet av sådan tjänstledighet gjorts beroende av medgivande av skolöverstyrelsen beträffande de högre kommunala skolorna och av statens folkskolinspektör beträffande folk- skolan. _
Om en ordinarie lärare erhåller extra ordinarie anställning i högre löne- grad, hör han emellertid enligt de sakkunnigas mening kunna få kvarstå å den ordinarie tjänsten något år. Därefter bör vidare tjänstledighet å den ordinarie tjänsten icke beviljas, utan han bör vara skyldig att välja, vilken- dera tjänsten han önskar inneha och uppehålla.
Vid teclmingslärarinstitutet vid konstfackskolan i Stockholm uppehålles undervisningen delvis av” extra ordinarie lärare, som tillika inneha ordina- rie teckningslärartjänster med begränsad tjänstgöring vid andra skolor. Konstfackskolan ingår icke i löneregleringen. Som full tjänstgöring vid skolan anses 24 veckotimmar. I sådana och liknande fall bör en tjänsteför-
ening alltjämt kunna äga rum, och en undantagsbestämmelse har i detta hänseende intagits i förevarande moment. Den ansluter sig till 52 ä 5 inom. civila icke-ordinarie reglementet. Däremot bör ordinarie lärare vid konst- » fackskolan icke längre samtidigt kunna uppehålla ordinarie övningslärar— tjänst (jfr 55 ä 9 a mom. 1 punkten civila avlöningsreglementet).
I vissa fall kan det för skolväsendet vara en fördel, att ordinarie lärare under en eller ett par terminer eller läsår uppehåller icke-ordinarie tjänst vid annan skola, i samma eller lägre lönegrad. I sådana fall kan läraren enligt 21 å i förslaget till avlöningsreglemente för övningslärare erhålla avlöning såsom om hans innehavande ordinarie tjänst vore placerad vid skolan i fråga.
Föreskriftenna i 2 mom; ha utformats i huvudsaklig överensstämmelse med 10 % 2 inom. folkskolans avlöningsreglemente. Enligt 52 ä 4 mom. 6 punkten civila icke-ordinarie-reglementet må extra ordinarie öv- ningslärare dels kunna vara anställd såsom ordinarie eller extra ordinarie öv- ningslärare jämväl vid annan läroanstalt, dock att härvid den sammanlag— da undervisningsskyldigheten icke i något fall må överstiga 31 veckotim- mars, dels ock kunna innehava annan tjänst än övningslärartjänst, därest skolöverstyrelsen på därom gjord framställning prövar sådant kunna utan olägenhet för undervisningen äga rum. Genom de av de sakkunniga före- slagna bestärmnelserna om fyllnadstjänstgöring kan tjänstgöring vid olika skolor förenas till enhetliga tjänster. Några särbestämmelser för övningslä- rare äro alltså icke längre erforderliga. I 4- mom. ha de sakkunniga där- för intagit en bestämmelse, motsvarande 4 % 5 mom. civila icke-ordinarie- reglementet. Sistnämnda stadgande gäller endast för extra ordinarie med full tjänstgöring. Nämnda begränsning bör dock icke gälla för öv- ningslärare, vilka genom fyllnadstjänstgöring kunna erhålla utökad tjänst- göring vid andra skolor.
Bestämmelsen medför, att en extra ordinarie övningslärare, som innehar icke—ordinarie tjänst vid en skola, mäste frånträda denna tjänst, om han erhåller terminsvikariat å annan tjänst, å vilken han erhåller extra ordi- narie anställning.
I folkskolans avlöningsreglemente saknas liknande bestämmelser för extra ordinarie lärare, vilket sammanhänger med att skoldistrikten icke äga be- vilja längre tids tjänstledighet för uppehållande av annan tjänst inom folk- skoleväsendet annat än efter medgivande av statens folkskolinspektör.
16 och 17 55 Allmänna behörighetsvillkor. I 16 g 1 mom. upptagas de villkor, som eljest bruka fordras för anställning som ordinarie eller extra ordinarie lärare. Någon föreskrift om lärarens ålder (23 år) har icke med- tagits, då det knappast torde kunna förekomma, att en lärare före 23 års ålder kan erhålla ordinarie anställning.
. Villkoren i 16 % 2 mom. ha uppställts med hänsyn till det vidsträckta extra-ordinariebegrepp, som föreslås för övningslärarna (s. 100—103) och utformats i anslutning till motsvarande bestämmelser i 1 & 2 mom. folk- skolans avlönirngsreglemente (s. 103 och 104). Villkoren för behörighet i två ämnen behandlas ä 5. 123. Nu angivna villkor ha ansetts böra bliva till- lämpliga även å ordinarie lärare. För extra ordinarie lärare har icke uppställts kravet på 20 års ålder, då det knappast kan, förekomma, att en övningslärare förvärvat föreskriven utbildning före 18 års ålder.
18 5 Särskilda behörighetsvillkor. Frågan om övningslärarnas utbildning ingår icke i de sakkunnigas uppdrag. Under kapitlet Allmänna synpunkter ha de sakkunniga blott framhållit, att övningslärarnas tjänstgöringsförhål— landen skulle kunna avsevärt förbättras, om de i större utsträckning hade utbildning i två övningsämnen. De sakkunniga ha också öppnat möjlighe- ter att inrätta tjänster i två övningsämnen.
Behörighetsvillkoren böra enligt de sakkunnigas mening vara enhetliga vid samtliga skolformer, där ej särskilda skäl föranleda avvikelse. Då nu föreliggande olikheter i stort sett äro obetydliga, ha de sakkunniga ansett sig kunna i samband med löneregleringen införa i stort sett enhetliga be- stämmelser på detta omräde. Därest framdeles övningslärarnas utbildning skulle omläggas, böra därmed korresponderande ändringar i stadgan vid- tagas.
Föreskrifterna ansluta sig till nuvarande bestämmelser i 5 187 läroverks- stadgan. Beträffande manlig slöjd lämn—as ä 5. 156 en redogörelse för de krav, som skolöverstyrelsen enligt de sakkunnigas mening bör uppställa för behörighet i ämnet. I kvinnlig slöjd överensstämma föreskrifterna i stort sett med vad som föreskrives i Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1934 och den 12 september 1919.
19 ä' Befordringsgrunder. Bestämmelserna överensstämma väsentligen med vad som för närvarande gäller för olika lärarkategorier. I 2 mom. ha dock lämnats särbestämmelser för seminarierna.
20 å Inrättandet av ordinarie tjänster. Tjänster i två ämnen behandlas å s, 79, 119 och 120 samt inrättande och placering av ordinarie tjänster ä 5. 96 och 97. Föreskriften i 5 mom. ansluter sig till motsvarande bestämmel- ser i folkskolestadgaun % 23. Avgörandet har dock lagts hos statens folk- skolinspektör och icke hos domkapitlet.
21 å Förberedelser till ledigförklarande. Åtgärder för återbesättande av ordinarie tjänst böra så vitt möjligt vidtagas i så god tid, att den icke be- höver uppehållas av vikarie. Ä många ordinarie tjänster erfordras icke
fyllwnadstjanstgorlng och de böra då kunna aterbesättas utan någon utred— & ning om den lämpliga organisationen av undervisningen i ämnet eller äm— ' nensa å orten och å närliggande orter. Där fyllnadstjänstgöring kan bliva aktuell för en ledig ordinarie tjänst, bör emellertid rektor verkställa sådan utredning som avses i denna paragraf. | i t
22 5 Ledigförlrlarande. Tjänsten bör ej ledigförklaras tidigare, än att den ej behöver uppehållas av vikarie. Om ordinarie lärare kvarstår efter pen- sionsåldern, bör således ledigförklarande äga rum först i anslutning till hans avgång från tjänsten.
Föreskrifterna i 3 mom. ha hämtats från folkskolestadgan % 20 och läro— verksstadgan & 186 mom. 4.
23 5 Ansökningshandlingar. Bestämmelserna ha utformats med ledning av läroverksstadgans & 188.
25 ä' Tillsättning. Föreskrifterna ha utarbetats i anslutning till läro— verksstadgan % 186, men de ha kompletterats med en bestämmelse att ytt— rande skall inhämtas från skola, där fyllnadstjänstgöring äger rum. Denna fråga behandlas ä 5. 130 och 131. Vid tillsättning skall sålunda icke upprät— tas förslag å högst tre sökande. De kommunala skolorna ha alltså att välja den mest meriterade av sökandena. I detta hänseende avviker förslaget från folkskolestadgans bestämmelser om ordinarie folk- och s-måskollärare.
I 4 mom. har intagits en bestämmelse som motsvarar & 189 mom. 2 i läro—
:.
verksstadgan.
26 ä' Tillträdande av ordinarie tjänst. I regel bör ordinarie tjänst tillträ— das den 1 januari eller den 1 juli. Föreligga särskilda skäl, bör dock annan tillträdesdag kunna beslutas. De sakkunniga utgå från, att skolöverstyrel— sen sedan besvär över tjänstetillsättning avgjorts, kan bestämma annan dag för tillträde av tjänsten än den 1 januari eller den 1 juli. Motsvarande be— stämmelser finnas i läroverksstadgan % 190 och folkskolestadgan % 28.
27 5 Ämnen i icke—ordinarie tjänst. Icke-ordinarie tjänster å minst 15 veckotimmar böra kunna inrättas i varje kombination av två övningsäm— nen, förutsatt att sökanden har erforderlig behörighet. Frågan härom be- handlas å s. 120—123.
28 &" Ledigförlclarande av icke-ordinarie tjänst. De sakkunniga ha ä 5. 100—103 föreslagit, att "”extra ordinarie anställning skall kunna erhållas, så snart den därmed förbundna tjänstgöringen är avsedd att fortgå minst en
termin och un'dervisningsskyldigheten motsvarar minst 15 veckotimmar. ifrågavarande extra-ordinariebegrepp ansluter sig till det, som gäller för l'olk- och småskollärare. Liksom för sistnämnda lärare bör då gälla, att extra ordinarie anställning å en tjänst i regel bör erhållas endast efter le— digförklarande (s. 132—134). Ledigförklarande av tjänst i två ämnen be- handlas å s. 123. Bestämmelserna ha utformats med ledning av folkskolestadgan % 24. Det nuvarande systemet, enligt vilket övningslärare antagas till extra or- dinarie » vid de allmänna läroverken», mäste sålunda upphöra. De sakkun- niga inse, att ledigförklarandet av terminsanställningar å minst 15 vecko- t timmar kommer att medföra ett ökat administrativt arbete vid de högre * skolformerna, särskilt vid löneregleringens ikraftträdande. Därest ledigför- klarande ej medhinnes till närmaste hösttermin, kan det emellertid enligt 4 mom. uppskjutas till i god tid före nästa vårtermin, varvid läraren likväl erhåller extra ordinarie anställning under höstterminen. Möjligheterna att erhålla extra ordinarie anställning utan ledigförklaran- de äro mera begränsade än enligt folkskolestadgan & 24. l l i i 28 9" Ansökan till ledigförklarad icke—ordinarie anställning. Ansöknings- l tiden har fastställts till 20 dagar liksom för icke-ordinarie folk- och små- ! skollärare. En längre ansökningstid skulle knappast vara möjlig, då frågan : om inrättande av icke-ordinarie tjänster ofta icke hinner avgöras förrän en ' kort tid före höstterminens början. 29 3? Tillsättning av icke—ordinarie anställning. Bestämmelserna ansluta ; sig till folkskolestadgan & 24. Icke-ordinarie tjänst har ansetts böra kunna tillträdas utan hinder av att beslutet icke vunnit laga kraft. Om annan efter besvär erhåller förordnandet, hör han tillträda anställningen först från bör- jan av nästföljande kalenderhalvår.
30 & Villkor för extra ordinarie anställning. Då villkoren för extra ordi- narie anställning äro av stor betydelse för hela lönesystemet, ha de sak- kunniga ansett det lämpligt att på ett ställe angiva samtliga i olika sam- ; manhang meddelade bestämmelser i detta hänseende. Vidare ha de sak- ! kunniga närmare preciserat, vad som avses med tjänstgöring omfattande ' en termin. Motsvarande bestämmelser för folk- och smäskollärare återfin-
nas i 1 S 2 mom. folkskolans avlöningsreglemente.
31 & Anställningstid för extra ordinarie lärare. Liksom för extra ordina- rie folk- och småskollärare böra extra ordinarie övningslärare anställas tills vidare, där ej tiden för anställningens upphörande angivits vid tillsättning- en (folkskolestadgan & 2—1 mom. 1).
Dä extra ordinarie övningslärare skola åtnjuta lön även under ferietid, ha i 2 och 3 mom. intagits bestämmelser, att anställning, som avser tjänst— göring hel termin, skall anses omfatta hela kalenderhalvåret. Hithörande frågor behandlas ä 5. 104—106.
Avlöningen för juli torde i många fall ej kunna fastställas förrän vid höstterminens början, då timtalet å tjänsten blivit definitivt fastställt. De sakkunniga utgå från, att erforderliga regleringar av lönen verkställas å må— nadslönen för augusti.
32 ä' Förberedande åtgärder beträffande fyllnadstjänstgöring. 33 5 För— slag från skolorna. Initiativet till fyllnadstjäns[göring bör tagas av de. lokala skolmyndigheterna, som ha erforderlig kännedom om både skolorga- nisationien å orten och lärarnas egna önskningar i detta hänseende. Be- stämmelserna ha utformats i anslutning till de sakkunnigas förslag ä 5. 128 och 129.
34 5 Beslut av skolöverstyrelsen, Beträffande de högre skolformerna har skolöverstyrelsen redan nu en vittgående beslutanderätt, vilken enligt de sakkunnigas mening åtminstone tillsvidare bör bibehållas, tills frågan om den lokala skolorganisationen blivit föremål för utredning (s. 128). Före— varande bestämmelser ansluta sig till de sakkunnigas förslag ä 5. 126—128.
35 å Skoldistrilrtens befogenheter. Beträffande folkskolan ha de sakkun- niga ansett, att det i regel bör ankomma på skoldistrikten att besluta om övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden. Deras beslutanderätt inskränkes dock genom föreskrifterna i 8 % angående fyllnadstjänstgöring.
36 5 Undervisningsslcyldigheten vid fortsättningsskolan. 37 å' Beräknat:— a'et av undervisningsskgldigheten vid fyllnadstjänstgöring. Hithörande frå— gor behandlas ä 5. 175—178.
38 S' Ämnen i icke-ordinarie tjänst. 39 & Lecligförklarande vid icke-ordi- narie anställning. 40 &" Villkor för extra ordinarie anställning. För extra- ordinarie anställning vid fortsättningsskolan skall fordras en undervis- ningsskyldighet av minst 720 undervisningstimmar för redovisningsår, vil— ket motsvarar 20 veckotimmmar, medan eljest endast fordras en undervis— ningsskyldighet av minst 15 veckotimmar. Med hänsyn härtill fordras spe— eialbestämmelser beträffande tjänster i två ämnen om ledigförklarande och om villkor för extra ordinarie anställning, då dessa bestämmelser endast skola avse tjänster, varå extra ordinarie anställning kan erhållas. Övergångsstadgandet till 39 % behandlas ä 5. 180.
41 5 Undervisningens planläggning. Om undervisningen i slöjd och hus- hållsgöromål vid fortsättningsskolan skall kunna organiseras på ett till-
genheter i detta hänseende. Bestämmelserna i ämnet ha utformats i enlig- het med vad de sakkunniga anfört ä 5. 178 och 179. ' fredsställande sätt, måste statens folkskolinspektör tillerkännas vissa befo- 42 9 Besvär. Övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden komma att väsentligt avvika från andra lärares. Vid fyllnadstjänstgöring komma också lärarna ofta att tjänstgöra vid olika skolformer. Med hänsyn härtill är det av vikt, att besvär över beslut, som avse övningslärare, hand- läggas av en och samma myndighet. På grund härav ha de sakkunniga fö- ' reslagit, att skolöverstyrelsen skall bliva besvärsinstans beträffande samt- i liga sådana beslut av kommunala myndigheter. För närvarande äro dom— ! kapitlen besvärsinstans beträffande övningslärare vid folk- och fortsätt—
' ningsskolan.
& i |
.Kap.22.
Speeialmotivering till avlöningsreglementet
för övningslärare.
3 & Tjänstgöringsföreskrifter. En liknande bestämmelse återfinnes i 3 ;" 1 mom. civila avlöningsreglementet. Enligt civila avlöningsreglementet 55 ä 9 mom. 3 punkten äro ordinarie lärare skyldiga att högst sex månader av samma kalenderhalvår såsom vikarie bestrida befattning inom högre lönegrad. De sakkunniga ha icke ansett en motsvarande bestämmelse lör övningslärare ha någon uppgift att fylla.
4 & Avlöning. Bestämmelserna ansluta sig väsentligen till motsvarande föreskrifter i 2 % folkskolans avlöningsreglemente.
7 5 Tjänsteförteclming. Hithörande frågor behandlas i kapitlen Löne— grader (5. 138—159) och Tjänstgöring i två övningsämnen m. m. (5. 119—- 124). I stadgan för övningslärare lämnas föreskrifter om inrättande av or- dinarie tjänster i 20 å och om ämnen i icke-ordinarie tjänst i 26 %. l
8 5 Löneplan. De i statens löneplan nr 1 upptagna beloppen skola höjas och sänkas i förhållande till levnadskostnadernas stegring eller fallande. , På grund härav erfordras icke längre några bestämmelser om rörligt till- ;
lägg.
9 5 Löneklass. 10 5 Ortsgrupp. Bestämmelserna överensstämma väsent— ligen med vad som enligt det beslutade nya statliga lönesystemet skall gälla för statliga tjänstemän. Full tjänstgöring skall anses motsvara 30 veckotim— mar, vilket angivits i 9 5. Vidare har intagits en föreskrift, att ordinarie lä- rare skall vara garanterad lön enligt löneplanen, även om han icke kan beredas full tjänstgöring.
I kapitlet Lönesystem för extra ordinarie lärare (s. 135—137) ha de sak- kunniga motiverat den s. k. trettiondelsregeln. Denna kommer i första hand och i stor utsträckning att tillämpas å extra ordinarie lärare med en undervisningsskyldighet, som är lägre än 30 veckotimmar. Den skall emel- lertid även tillämpas ä ordinarie och extra ordinarie lärare, som enligt 20 _S i avlöningsreglementet erhållit nedsatt tjänstgöring.
11 g” Månadslön. Ordinarie och extra ordinarie lärare skola enligt de sakkunnigas förslag uppbära lön även under ferietid. En extra ordinarie lärare, som anställts för tjänstgöring en hel termin, skall i enlighet härmed enligt 31 å i stadgan anses inneha extra ordinarie anställning även under ferietiden samma kalenderhalvår. De sakkunniga ha ansett, att en före- skrift om månadslönens storlek bör inflyta i avlöningsreglementet.
Grundbeloppen för månadslön skola, enligt vad de sakkunniga under hand inhämtat, i det nya statliga lönesystemet angivas i en särskild för- ordning, benämnd statens löneplansförordning. Med stöd av denna skola tabeller utfärdas över de belopp, som skola gälla vid ändringar i prisnivån.
För övningslärarnas del mäste dessa belopp ofta reduceras i förhållande till tjänstgöringens omfattning.
12 å Begynnelselön och uppflyttning i löneklass i samma tjänst. Stad-
, gandet motsvaras av 11 å i folkskolans avlöningsreglemente.
Har extra ordinarie lärare på grund av minskat timtal måst övergå till timläraranställning vid samma skola eller i samma skoldistrikt, och erhål- ler han sedermera vid ökat timtal ånyo extra ordinarie anställning, hör han ," anses ha innehaft samma tjänst under hela tiden. För uppflyttning i löne-
klass skall emellertid tiden för timläraranställning ej tillgodoräknas. Före- skrifterna i 2 mom. ha avfattats med hänsyn härtill.
13 å Villkor för Iöneklassuppflyttning. Dessa frågor behandlas närmare :i s. 168—170. Stadgandet avser endast uppflyttning i löneklass å samma tjänst. Frågan om placering i löneklass vid tillträde av ny anställning be- handlas i 14—17 åå.
Ä egen tjänst skall ordinarie lärare i regel bestrida full tjänstgöring. Un- dervisningsskyldigheten kan dock i vissa fall enligt 20 % nedsättas. Har undervisningsskyldigheten nedsatts till lägst hälften, bör den likväl, liksom nu är fallet, få tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass utan någon re- duktion (s. 170). Detsamma gäller extra ordinarie lärare, som erhållit ned- satt tjänstgöring enligt nämnda stadgande. Har undervisningsskyldigheten nedsatts till mindre än hälften av full tjänstgöring, bör den- dock ej alls få tillgodoräknas. Enligt 15 5 1 mom. i stadgan för övningslärare kan skolöver- styrelsen bestämma en lägre undervisningsskyldighet än som motsvarar hälf- ten av full tjänstgöring, då ordinarie lärare samtidigt uppehåller annan lärartjänst. Den sammanlagda tjänstgöringen blir dock i sådana fall minst hälften av full tjänstgöring och bör alltså få tillgodoräknas för uppflytt- ning i löneklass.
Beträffande rätten att under tjänstledighet från egen tjänst tillgodoräkna tjänstgöring å annan tjänst är följande att märka. Rätten till sådant till— godoräknande har med hänsyn till det stora antal skolformer, för vilka
reglementet gäller, begränsats till tjänstgöring i övningsämne eller i mot- ! svarande läroämne eller yrkesämne vid skola, varå reglementet äger till— lämpning. Skolöverstyrelsen kan dock, om synnerliga skäl föreligga, till- godoräkna sådan tjänstgöring även vid vissa andra skolor samt tjänstgö- ring såsom arbetslärare i motsvarande ämne, t. ex. vid statsunderstödd lä- roanstalt för sinnesslöa, och såsom konsulent vid skolöverstyrelsen. Den omständigheten, att tjänstgöringen ä annan tjänst är av mindre omfatt- ning än å den egna tjänsten, hindrar icke, att tjänstgöringstiden mä tillgo- doräknas i full utsträckning. Den skall dock för att få tillgodoräknas mot- svara minst hälften av full tjänstgöring. Att lönen för tjänstgöringen är lägre än å den egna tjänsten, bör ej hindra ett tillgodoräknande. Anställ— ningsformen å den uppehållna tjänsten saknar även betydelse. En extra ordinarie övningslärare bör sålunda, vid tjänstledighet från nämnda an— ställning, kunna tillgodoräkna tid som timlärare i övningsämne eller mot- svarande praktiska läroämne eller övningsämne å annan tjänst. Timlärar- anställning bör tillgodoräknas i den omfattning tjänstgöringen fullgöres. Vid anan anställning bör tillgodoräknas den tid, som i denna anställning mä tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass, dock icke ferietid.
14 5 Placering i löneklass vid tillträde av extra ordinarie anställning. 1 mom. Vid tillträde av extra ordinarie anställning skall läraren, som nämnts, äga tillgodoräkna tidigare ordinarie och extra ordinarie anställning i samma eller högre lönegrad som övningslärare vid skola, som ingår i löneregleringen. Däremot må timlärarahställning som övningslärare ej till— godoräknas. Motsvarande anställning 'som lärare i praktiskt läroämne eller yrkesämne får även tillgodoräknas. För sistnämnda anställning skall emel- lertid avlön-ingsreglementet för övningslärare ej gälla, utan skall alltjämt gälla avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna. Enligt detta reglemente fordras emellertid full tjänstgöring både för ordinarie och extra ordinarie anställning. De sakkunniga anse därför, att även anställ- ning som timlärare i praktiskt läroämne eller yrkesämne bör få tillgodo- räknas för placering i löneklass som övningslärare, under förutsättning att anställningen omfattat minst en termin med en tjänstgöringsskyldighet motsvarande minst hälften av full tjänstgöring samt att motsvarande extra ordinarie tjänst i ämnet vid skolan icke tillhör lägre lönegrad än den, som gäller för den anställning som tillträdes. Sistnämnda villkor blir av bety- delse vid anställning som extra ordinarie vid seminarierna.
För lärare med kompetens i två ämnen komma reglerna att leda till en viss ojämnhet vid löneklassplaceringen. En lärarinna med utbildning i både hushållsgöromål och kvinnlig slöjd får i regel ej tillgodoräkna an- ställning å tjänst i kvinnlig slöjd vid placering i löneklass såsom lärarinna i hushållsgöromål eller i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd, enär sistnämnda
i i i i i
anställningar i regel tillhöra högre lönegrader än anställning i enbart kvinn- lig slöjd.
2 mom.. Tillgodoräknande av anställning såsom ordinarie eller extra or- dinarie lärare i praktiskt läroämne eller yrkesämne bör ske i den omfatt- ning, sådan tjänstgöring tillgodoräknas enligt de för sådan anställning gäl- lande bestämmelserna. Enligt dessa skall emellertid även ferietid tillgodo— räknas, vilket icke bör ske då det är fråga om anställning som övnings- lärare.
3 niom. Dä avbrott i anställning inom det statliga eller statsunderstödda kommunala undervisningsväsendet utesluter rätten att tillgodoräkna tidi- gare anställningar, har det ansetts lämpligt att tilldela skolöverstyrelsen en diskretionär prövningsrätt i detta hänseende, därest läraren under avbrot- tet haft annan läraranställning eller liknande befattning.
4 mom. Motsvarande stadgande finnes i 13 % 3 mom. folkskolans avlö- ningsreglemente.
5 mom. Dä rätten att tillgodoräkna tidigare anställningar inskränkts, har det i stället lagts i skolöverstyrelsens hand att medgiva tillgodoräknan- de av annan anställning som övningslärare och lärare i motsvarande prak- tiska läroämne eller yrkesämne än som i 1 mom. sägs. Även anställning som arbetslärare bör kunna tillgodoräknas. En förutsättning för stadgan- dets tillämpning är här, att avlöningen å sådan anställning uppgått till eller varit större än den avlöning, som utgår i den anställning läraren till— träder.
Stadgandet bör tillämpas, då exempelvis en lärare erhåller anställning som extra ordinarie teckningslärare vid seminarium (Ce 23), om han så— som extra ordinarie teckningslärare vid högre allmänt läroverk (Ce 21) eller som ordinarie sådan lärare vid realskola (Ca 22) redan uppnått 24 löneklassen. Han bör då få bibehålla sin löneklassplacering.
6 Inom. Stadgandet har hämtats från 13 & 5 mom. folkskolans avlö- ningsreglemente.
15 &" Placering i löneklass vid tillträde av ordinarie tjänst. I 1——3 mom. behandlas de fall, då ordinarie lärare övergår till ordinarie tjänst i samma eller högre lönegrad. Reglerna ansluta sig till dem, som eljest tillämpas enligt det statliga lönesystemet.
4 mom.. Tillträdes ordinarie tjänst av icke-ordinarie lärare eller lärare, som omedelbart före tillträdet saknat anställning, erfordras en specialbe- stämmelse. Han skall först placeras i löneklass, som om det gällt extra or4 dinarie i stället för ordinarie anställning vid skolan. Därefter skall snedd- ningsregeln tillämpas på vanligt sätt.
5 mom. överensstämmer med vad som framdeles skall gälla enligt det statliga lönesystemet.
b' och 7 mom. motsvara 13 % 5 och 6 1110111. i folkskolans avlöningsregle- mente.
16 5 Undantagsbestämmelser om löneklassplaccring av ordinarie lärare. Möjligheterna att i särskilda fall tillämpa en högre löneklassplacering. än som framgår av 12—15 åå, har för övningslärarnas del ansetts böra be— gränsas till de lärare vid seminarierna, som utbilda seminarieeleverna till lärare i ämnet i fråga. Stadgandet motsvarar 9 å civila avlöningsregle— mentet.
17 5 Avlöning vid förflyttning m. m. Stadgandet har hämtats från 10 5. civila avlöningsreglementet.
18 S' Avdrag å avlöning m. 111. De sakkunniga ha av 1945 års lönekom- mitté under hand inhämtat, att avdragen vid tjänstledighet i huvudsak sko— la vara konstruerade på samma sätt som enligt gällande bestämmelser. A- avdraget kommer att angivas i en särskild förordning, benämnd statens löneplansförordning. B-avdraget skall alltjämt motsvara dubbla A-avdra- get. C-avdraget skall omfatta samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlöningsförmåner. Dagbeloppen för C-avdraget skola även angivas i tabel— ler i nämnda förordning. Enligt förordningen kommer avdragens storlek att på samma sätt som lönen variera i förhållande till prisnivån. Vid varje sådan ändring skola nya tabeller utfärdas. För övningslärarnas del måste dessa belopp ofta reduceras i förhållande till tjänstgöringens omfattning. Föreskrifterna om sjukvårdsförmäner vid tjänstledighet med C-avdrag ha hämtats från 15 % folkskolans avlöningsreglemente.
19 # 'I'jiinstlcdighet. Bestämmelserna ha utformats i anslutning till 16 och 41 åå i folkskolans avlöningsreglemente. Därest andra avdragsreglcr komma att gälla enligt det nya statliga lönesystemet, böra dessa även gälla för övningslärarna.
20 £ Nedsättning av undcrvisningsskyldigheten. En motsvarande bestäm- melse finnes i 17 & 1 mom. civila avlöningsreglementet. I den mån deltids— tjänstutredningens förslag till deltidsanställning och delljänstgöring genom— föras, böra motsvarande bestämmelser införas för övningslärarna.
21 5 Uppehållande av (llllltlll övningslärartjänst. Stundom kan det vara till fördel för skolväsendet, att en ordinarie övningslärare någon tid uppe— håller annan tjänst, t. ex. om han erhållit den ordinarie tjänsten under ett läsår och önskar kvarstå å sin tidigare tjänst till läsårets slut. Under nu rådande svårigheter att erhålla bostad vid överflyttning till annan ort bör läraren även kunna få uppskjuta överflyttningen. tills bostad anskaffats.
Stadgan—det har utformats i anslutning till 55 5 9 mom. 12 punkten civila avlöningsreglementet. Medför extra ordinarie anställning å den uppehållna tjänsten högre lönegrad än å den ordinarie tjänsten, torde det dock i all- mänhet vara fördelaktigare för läraren att förordnas som extra ordinarie på sätt i 15 å i stadgan för övningslärare bestämmes. Är timtalet lågt, bör emel- lertid läraren i stället kunna förordnas att uppehålla tjänsten med stöd av förevarande stadgande. Lönen kan i så fall utgå efter ett högre timtal, om skolöverstyrelsen så beslutar.
I fråga om beviljande av tjänstledighet å den ordinarie tjänsten bör gäl- la, vad de sakkunniga anfört i specialmotiveringen till 15 & stadgan för öv- ningslärare.
22 g" Avlöning under ferier. Bestämmelserna ha utformats i anslutning till 18 % folkskolans avlöningsreglemente. I 1 mom. har tillagts, att A-avdrag under ferietid ej skall äga rum i anledning av tjänstledighet enligt 19 % 5 punkten, varunder oavkortad avlöning utgår (olycksfall i tjänsten rn. m.). I sådana fall lär Kungl. Maj:t nu efter framställning medgiva oavkortad
, avlöning under ferietid.
_,_
23 5 Tjänstgöringshinder 111. m. Bestämmelserna överensstämma med 20 % folkskolans avlöningsreglemente.
24 5 Ersättning för utsträckt undervisning m. rn. För tjänstgöring ut- över 30 veckotimmar utgår för närvarande vid statliga och högre kommu- nala skolor ersättning för veckotimme med 3 procent respektive 1/30 av årslönen för högst 4 veckotimmar och för tjänstgöring därutöver timlärar- arvode. Enligt de sakkunnigas förslag (s. 164—166) skall i stället timlärar- arvode utgå. Utom i lägsta löneklassen för extra ordinarie blir arvodet läg- re än förstnämnda ersättning men högre än nuvarande timlärararvoden.
Timlärararvode skall i första hand utgå för undervisning utöver 30 vec- kotimmar. Äger läraren enligt 12 & stadgan för övningslärare tillgodoräkna visst antal veckotimmar (högst 3), skola dessa inräknas i undervisnings- skyldigheten. Har t. ex. en lärare i musik vid folkskoleseminarium 30 lek- tionstimmar i veckan, och äger han med hänsyn till undervisningens krä- vande beskaffenhet tillgodoräkna 3 veckotimmar, skall alltså i den med tjänsten förbundna undervisningsskyldigheten endast inräknas 27 lektions— timmar i veckan (27 + 3 : 30). Han bör sålunda erhålla timlärararvode för 3 veckotimmar.
Har extra ordinarie lärare mindre än 30 veckotimmar, och fullgör han vid t. ex. annan lärares sjukdom under en kortare tid ytterligare några 15
timmar i ämnet, böra dessa timmar ej anses ingå i hans tjänst. Timlärar- arvode bör alltså utgå för dessa timmar.
Ingå två ämnen i en tjänst, kan timlärararvode utgå även då undervis- ningsskyldigheten är lägre än 30 veckotimmar. Dessa frågor behandlas ä 5. 120—123.
25 5 Fri kost. Enligt bestämmelserna om statsbidrag till undervisningen i hushållsgöromål vid folk- och fortsättningsskolan, skall lärarinna i hus- hållsgöromål erhålla fri kost i samband med de praktiska övningarna i äm- net. Av praktiska skäl bör detta gälla för samtliga av löneregleringen be- rörda skolor.
26 5 Kallortstillägg. För extra ordinarie lärare skall undervisningsskyl— digheten enligt de sakkunnigas förslag omfatta lägst 15 veckotimmar. Kall— ortstillägget har med hänsyn härtill fastställts till samma belopp oavsett undervisningsskyldighetens omfattning. Enligt 55 % 9 mom. 13 punkten civila avlöningsreglementet åter reduceras det till hälften, då lärarens un- dervisningsskyldighet understiger 16 veckotimmar.
27 5 Reseersättning. De sakkunniga ha intagit en bestämmelse om rese- ersättning, motsvarande 22 å i civila avlöningsreglementet. Den torde emellertid endast undantagsvis bliva tillämplig å övningslärare. Resor i anledning av fyllnadstjänstgöring skola ersättas enligt 36 % i avlöningsreg- lementet för övningslärare.
Däremot ha de sakkunniga icke ansett sig böra intaga någon bestämmel- se om tjänstgöringstraktamente. Om undantagsvis sådan ersättning bör utgå, torde frågan få avgöras av Kungl. Maj:t.
28 5 Ersättning för flyttningskostnad. De sakkunniga ha endast ansett sig böra reglera rätten till ersättning för flyttningskostnad vid tvångsför— flyttning. I vilken utsträckning ersättning för sådan kostnad bör utgå även i andra fall synes tveksamt, och de sakkunniga äro icke beredda att nu taga ställning härtill. Med hänsyn till det vidsträckta extra ordinarie- begrepp, som av de sakkunniga föreslås, kan det ifrågasättas, om extra or- dinarie lärare böra erhålla sådan ersättning (jfr s. 102).
29 5 Ersättning för särskilda uppdrag. Löneregleringen är avsedd att till fullo reglera övningslärarnas avlöningsförhällanden. Kommunala lönetillägg skola sålunda icke få utgå. Enligt övergångsbestämmelserna kan dock i vissa fall personlig lönefyllnad utgå.
Stadgandet har avfattats med ledning av 28 % 3 mom. civila avlönings— reglementet.
30 5 Sjukvård. Vid de statliga skolorna erhålla lärarna på. statens bed kostnad läkarvård jämte läkemedel. Vården ombesörjes i första hand av verksläkare. Vid de högre kommunala skolorna och folkskolan åter utgår ersättning av statsmedel för lärarnas kostnader för läkarvård jämte läke— medel, dock endast i den mån kostnaderna överstiga 100 kronor för redo- visningsår. En särskild verksläkarinstitution har icke heller inrättats för. dem.
De sakkunniga anse, att för övningslärare bör gälla samma bestäm- melser som för andra lärare vid den skolform, där läraren är anställd. För övningslärare vid fortsättningsskolan böra gälla samma bestämmelser som. för lärare vid folkskolan.
31 9" Begravningshjälp. 1 mom. Stadgandet Överensstämmer i sak med motsvarande föreskrifter i 40 g 1 mom. civila avlöningsreglementet. Bestämmelser om begravnings— hjälp vid dödsfall genom vissa yrkessjukdo-mar ha dock tillagts. Beträf4 fande kommunalt anställda lärare erfordras en särbestämmelse, då kom- munerna genom försäkring eller självrisk ha att svara för ersättningen en— ligt olycksfallsförsäkringslagen och lagen om försäkring för vissa yrkes- sjukdomar. Därest de stå självrisk för begravningshjälpen enligt nämnda lagar, bör det åligga kommunerna att utbetala denna del av begravnings= hjälpen, och endast återstoden bör utgå enligt avlöningsreglementet.
2 mom. I 40 5 2 mom. civila avlöningsreglementet finnes en föreskrift om rätt till förhöjning av begravningshjälpen på sätt i 1 mom. stadgas, då den avlidne åtnjuter familjepensionsrätt enligt andra föreskrifter än som innefattas i allmänna familjepensionsregleme-ntet. De sakkunniga ha icke funnit skäl att i förevarande reglemente intaga en sådan bestämmelse. Däremot har intagits bestämmelsen i 40 5 3 mom. civila avlöningsreglemen— tet om ersättning för transportkostnader vid dödsfall å annan ort än statio- neringsorten, vilket kan bliva aktuellt vid fyllnadstjänstgöring.
32 ,59' Allmänna grunder för timlärararvoden. 33 5 Timlärararvodenas storlek. De sakkunnigas förslag beträffande timlärararvoden återfinnas ä 5. 160—167.
Läsåret omfattar i regel 273 dagar. Vid teknisk fackskola omfattar det dock 280 dagar. Denna olikhet bör dock icke föranleda någon höjning av årsarvodet vid de tekniska fackskolorna. Är läsåret kortare än 273 dagar, bör däremot timlärararvode utgå med ett i förhållande till den kortare läs— tiden reducerat belopp. Vid folkskolan pågår stundom undervisningen i slöjd och hushållsgöromål icke under hela läsåret. Läraren bör då icke äga uppbära arvode för längre tid än undervisningen pågått. För varje dag av nämnda tid bör timlärararvode utgå med 1/273 av årsarvodet. Varierar an-
talet veckotimmar under olika tidsperioder av läsåret, bör arvodet beräk- nas särskilt för varje sådan tidsperiod.
Systemet med avlöning för veckotimme förutsätter, att anställningen om- fattar minst en vecka. Är anställningstiden kortale än en vecka, kan där- emot ersättningen bliva uppenbart för låg. De sakkunniga ha därför läm— nat kompletterande bestämmelser för arvodets beräkning vid sådan anställ- ning och vid tjänstle-digheter å mindre än en vecka.'De sakkunniga utgå härvid från, att en timlärare, som anställts för viss tid eller tillsvidare, icke mister sin anställning, om han under någon tid på grund av sjukdom eller av annan anledning icke kan tjänstgöra. Avdrag skall då ske med visst be- lopp för undervisningstimme. De sakkunniga ha därvid valt samma bråk- tal som gäller vid fortsättningsskolan eller 1/1 080 av årslönen enligt veder- börande löneklass. Nämnda belopp är något högre än det belopp, som ut- går för vecka och veckotimme eller 1/1 170 av årslönens belopp (1/30 )( 1/39), vilket sammanhänger med att arvodet ej utgår för timmar, som in- falla under helgdagar o. d.
35 5 Avlöning vid fyllnadstjänstgöring. Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänst bör den avlöning, som belöperå tjänsten, inberäknat avlöning vid ledighet och till vikarier, utgå, som om all tjänstgöring fullgjorts å huvudtjänsten. Avlöningen bör alltså utgå enligt den löneklass och ortsgrupp, som gäller för huvudtjänsten. Endast timlärararvodet bör utgå enligt den löneklass. som gäller för sådan tjänstgöring vid den skola, där den fullgöres, men efter den ortsgrupp huvudtjänsten tillhör. Då timlärararvode för hel ter- min skall utgå till ordinarie eller extra ordinarie lärare för tjänstgöring ut- över 30 veckotimmar, böra dessa timmar i allmänhet anses vara fullgjorda såsom fyllnadstjänstgöring, enär tjänstgöringen å huvudtjänsten i första hand skall anses ingå i tjänsten.
2 mom. blir tillämpligt vid fyllnadstjänstgöring vid central verkstads-
skola (5. 85).
36 Q' Ersättning för resor m. 111. vid fyllnadstjänstgöring. Ifrågavarande ersättning behandlas å sid. 116 och 117.
37 å Fördelningen av kostnaderna för fyllnadstjänstgöring. Vid fyll— nadstjänstgöring bör i allmänhet avlöningen fördelas mellan skolorna i för- hållande till antalet veckotimmar vid vardera skolan. Har t. ex. en ordina- rie lärare 20 veckotimmar ä huvudtjänsten och 14 veckotimmar i fyllnads- tjänstgöring, utgår utöver lön enligt löneplanen timlärararvode för fyra veckotimmar, vilka enligt 35 % skola anses fullgjorda som fyllnadstjänst- göring. Enligt de sakkunnigas mening föreligga emellertid icke t1111ack11 skäl för att den skola, där fyllnadstjänstgöring fullgöres, ensam skall åt-
-..-w ___.
njuta fördelen av de lägre kostnaderna, som tjänstgöringen mot timlärar— arvode i regel medför. Kostnaderna för både lön och timlärararvode böra sålunda i det anförda exemplet fördelas med 20/34 å huvudtjänsten och 14/34 å fyllnadstjänsten. Den skola, där fyllnadstjänstgöring äger rum, kan vidkännas kostnad för avlöning enligt annan ortsgrupp än den, till vilken skolan hänförts.
Kommunal skola bör dock icke för fyllnadstjänstgöring utgiva högre er- sättning än som motsvarar kostnaderna enligt den lönegrad eller löneklass, som gäller för sådan tjänstgöring vid skolan. Följande exempel torde belysa det anförda. En ordinarie teckningslärare vid realskola har utöver 20 vec- kotimmar i teckning och 6 veckotimmar i kvinnlig slöjd vid realskolan dessutom 6 veckotimmar i kvinnlig slöjd vid folkskolan. Läraren uppbär lön som teckningslärare för 30 veckotimmar enligt lönegrad Ca 22 samt timlärararvode för två veckotimmar enligt löneklass 15, motsvarande A— arvode i kvinnlig slöjd. Vid folkskolan tillhör ordinarie lärare i kvinnlig slöjd Ca 16. A-arvodet i kvinnlig slöjd är detsamma vid folkskola och real- skola. Folkskolan bör ersätta realskolan med 6/32 av kostnaderna för 30 veckotimmar enligt lönegrad Ca 16 i den löneklass läraren skulle tillhört i lönegraden, samt 6132 av timlärararvodet enligt löneklass 15. .
Är såväl huvudtjänst som fyllnadstjänstgöring förlagd till statliga skolor, böra kostnaderna fördelas mellan skolorna, om de tillhöra olika skolfor- mer, då kostnaderna i så fall bestridas från olika anslag. Tillhöra däremot skolorna samma skolform, är någon uppdelning knappast erforderlig.
39 5 Avlöning till ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättnings» skolan. Undervisningsskyldigheten kan vid fortsättningsskolan icke angi— vas i veckotimmar som vid andra skolor, varför avlöningen måste bestäm- mas i förhållande till antalet undervisningstimmar (s. 175—178). Lön som ordinarie eller extra ordinarie utgår för högst 30 timmar i veckan och 1 080 timmar för redovisningsår eller, 0111 extra ordinarie anställning om- fattar ett kalenderhalvär, för högst 540 timmar. För överskjutande timmar i veckan eller redovisningsåret utgår timlärararvode enligt,43 &. Nämnda timmar anses infalla i slutet av veckan, redovisningsåret respektive kalen— derhalvåret.
Har lärare erhållit extra ordinarie anställning i ett skoldistrikt för ett kalenderhalvär, och har han därunder tjänstgjort 720 timmar, skall alltså lön som extra ordinarie utgå för 540 timmar och timlärararvode för 180 timmar. Erhåller han därefter fortsatt anställning under nästa kalender- halvår, bör någon retroaktiv omräkning av lönen icke kunna äga rum.
Enligt 36 ä 2 mom. i stadgan för övningslärare kan lärare vinna extra ordinarie anställning för ett helt redovisningsår, då tjänstgöringen omfattar minst 720 timmar, varav lägst 180 timmar ena kalenderhalvåret. Har där-
emot lärare anställning i ett skoldistrikt under ett helt kalenderår med 180 timmar första kalenderhalvåret och 540 timmar andra kalenderhalvåret, bör han erhålla extra ordinarie anställning endast under det senare kalen— derhalvåret, enär halvåren infalla under olika redovisningsår. Varje redo- visningsår måste nämligen behandlas som en enhet för att underlätta rek- visitionerna och kontrollen av statsbidragen.
40 och 41 55 Löneklassplacering. De sakkunnigas förslag beträffande löneklassplacering återfinnes ä 5. 181—185.
42 5 Tjänstledighetsavdrag. Vid fortsättningsskolan ha avdragen vid tjänstledighet bestämts till visst belopp för undervisningstimme (s. 187— 189).
43 3" Timlärararvode. Även timlärararvodet måste beräknas för under- visningstimme (s. 180 och 181). Är en ordinarie lärare med. en undervis- ning av 36 timmar i veckan sjuk under en sådan vecka, skall han vidkän— nasA-avdrag för 30 timmar och avstå A-arvode för 6 timmar. Har en or- dinarie lärare under ett redovisningsår uppburit lön som ordinarie för 1 080 timmar, utgår A-arvode för de timmar, som han därefter tjänstgör. Ätnjuter han tjänstledighet på grund av sjukdom under sistnämnda tid, skall han därunder uppbära sin månadslön som ordinarie utan något avdrag men avstå från timlärararvodet.
44 å Kallortstillc'igg. För att underlätta beräkningen av avlöningen, sär- skilt vid tjänstledigheter, har även kallortstillägget bestämts till visst be— lopp för undervisningstimme. Detta innebär, att extra ordinarie lärare med mindre än full tjänstgöring erhåller ett reducerat kallortstillägg.
45 & Fri bostad. 46 & Ersättning för resor. Dessa frågor behandlas ä 5. 189 och 190.
47 &” Kostnadsfördelning. Om huvudtjänsten är placerad vid annan skol- form än fortsättningsskolan och tjänsten tillhör högre lönegrad än motsva- rande tjänst vid fortsättningsskolan, kommer avlöningen vid sistnämnda skola att utgå efter högre lönegrad än som eljest förekommer. De sakkun— niga förutsätta, att statsbidragsbestämmelserna utformas så, att skol- distriktet icke skall bära nämnda merkostnad.
48—50 få Grundarvodestabeller. För att underlätta beräkningen av de av de sakkunniga föreslagna timlärararvodena böra tabeller utfärdas. Enligt vad de sakkunniga inhämtat, kommer detta att föreslås för andra lönebe- lopp enligt det nya statliga lönesystemet. De sakkunniga ha ansett det lämp- ligast, att grundarvodena för timlärararvodena intagas i reglementet.
Övergångsbestämmelser. 1 punkten. De sakkunniga ha föreslagit en sänkt lönegradsplacering för många ordinarie tjänster. Nuvarande ordinarie in- nehavare böra emellertid kunna övergå å det nya lönesystemet med bibe- hållen lönegradsplacering. Därvid böra de placeras i de lönegrader, som i det nya lönesystemet motsvara deras nuvarande lönegrader.
För övningslärarnas del möter det speciella svårigheter att placera dem i löneklass enligt de nya bestämmelserna, därest dessa skola tillämpas även för tid före reglementets ikraftträdande. De sakkunnigas förslag inne- bär nämligen en väsentlig omläggning av villkoren för ordinarie och extra ordinarie anställning. En omräkning skulle kräva ett avsevärt arbete och likväl knappast leda till rättvisa resultat. Dessutom torde det ofta knappast vara möjligt att få tillförlitliga uppgifter om all tidigare tjänstgöring.
För de statligt anställda övningslärarna torde vidare en sådan omräk- ning kunna bliva oförmånlig, då deras nuvarande lönegradsplaceringar ofta delvis torde grunda sig på anställningar med tjänstgöring av så ringa omfattning, att den icke skulle kunna tillgodoräknas enligt det nya löne- systemet. För de högre kommunala skolornas övningslärare kräves visser- ligen nu 20 veckotimmars tjänstgöring för ordinarie eller extra ordinarie anställning. Övningslärare vid dessa skolformer skulle emellertid erhålla en sänkt lönegradsplacering utom lärarinnor i hushållsgöromål vid kommunala flickskolor. Det kan därför icke anses vara oskäligt, om dessa lärare bibehållas i sin nuvarande löneklassplacering.
Det är dessutom att märka, att även om lärarna bibehållas i nuvarande lönegrader och löneklasser, det nya statliga lönesystemet medför, att en viss uppflyttning i löneklass likväl äger rum. Samtliga ordinarie lärare i löne- grader under A 19 (Ca 22) uppflyttas nämligen en löneklass utom i slutlöne- klassen. Lärarinnor i hushållsgöromål vid kommunala flickskolor uppflyt- tas även i slutlöneklassen. .
De sakkunniga föreslå alltså, att or-dinare övningslärare vid statliga och högre kommunala skolor bibehålla sin nuvarande placering i löneklass vid övergång å det nya lönesystemet. Med utgångspunkt från nämnda löne- klassplacering böra de lärare, som bibehålla sin lönegrad, placeras i mot— svarande löneklasser i de nya lönegraderna. De lärare åter, som skola er- hålla en högre lönegrad (vid seminarierna), böra därefter med tillämpning av sneddningsregeln kunna erhålla en högre löneklassplacering.
För att underlätta tillämpningen av nu angivna principer ha de sak- kunniga utarbetat en tabell, varav framgår, vilken löneklass i det nya löne- systemet varje ordinarie lärare, som kvarstår i samma tjänst, skall tillhöra.
Bestämmelsen i 2 punkten innebär, att om en lärarinna i kvinnlig slöjd vid t. ex. kommunal mellanskola på grund av 1 punkten placerats i Ca 20, oaktat tjänsten tillhör Ca 16, hon äger bibehålla sin lönegradsplace— ring, om hon sedermera övergår till folkskola (Ca 16) eller kommunal flick-
skola (Ca 18). Övergår hon sedermera till ordinarie tjänst vid småskolese- minarium skall hon givetvis placeras i Ca 23. Däremot äger lärarinna i kvinnlig slöjd vid kommunal flickskola (Ca 18), som enligt 1 punkten tillhör Ca 20, icke bibehålla sin lönegrad, om hon övergår till ordinarie tjänst vid kommunal mellanskola (Ca16) eller folkskola (Ca 16).
I 3 punkten regleras lärarnas lönegradsplacering, om de övergå å annan tjänst i samband med löneregleringens genomförande.
4 punkten. För extra ordinarie anställning föreslå de sakkunniga i flera fall en lägre lönegrad än den-, som motsvarar deras nuvarande lönegrader.
Nuvarande extra ordinarie övningslärare vid statliga eller högre kommu- nala skolor ha i allmänhet haft en lång tids anställning inom skolväsen- det, innan de erhållit extra ordinarie tjänst. Med hänsyn härtill ha de sak— kunniga ansett sig böra förorda, att de vid ikraftträdandet av reglementet få bibehålla sin nuvarande lönegrad och löneklass efter väsentligen samma grunder, som föreslagits för de ordinarie lärarna.
För att underlätta tillämpningen ha de sakkunniga även för dem upp- rättat en tabell över deras blivande lönegrads- och löneklassplaceringar.
Bestämmelserna i 5 och 6 punkterna för extra ordinarie lärare motsvara dem, som gälla för ordinarie lärare enligt 2 och 3 punkterna. Då extra ordinarie lärare för placering i löneklass skola äga tillgodoräkna tidigare anställningstid, ha emellertid bestämmelserna måst givas en avvikande ut- formning.
7 punkten. Extra ordinarie lärare, som ej avses i 4—6 punkterna, bör för placeringen i löneklass äga tillgodoräkna anställning såsom ordinarie och extra ordinarie lärare vid statliga och högre kommunala skolor före regle- mentets ikrafträdande, i den mån anställningen, om den ägt rum efter ikraftträdandet, fått tillgodoräknas. Härvid skall dock även medräknas anställning vid statliga skolor, som omfattar mindre än 15 veckotimmar.
Anställning utöver 3 år som extra lärare kommer nu genom sneddnings- regeln läraren tillgodo vid placering i löneklass som extra ordinarie. Så bör alltjämt vara fallet. De sakkunniga anse, att detsamma även bör gälla vid anställning som vikarierande lärare vid högre kommunal skola samt vid terminsanstäillning som timlärare med en undervisningsskyldighet av minst 15 veckotimmar vid sådan skola. Dessutom bör viss tjänstgöring i praktiskt läroämne eller yrkesämne få tillgodoräknas. I övrigt böra be— stämmelserna i avlöningsreglementet 14 % 2—7 mom. äga motsvarande till— lämpning.
8 punkten. Folk- och fortsättningsskolan. Då en befattningshavare över- går från icke statligt reglerad anställning till sådan anställning, placeras han enligt nu tillämpad praxis i regel i så hög löneklass inom lönegraden, att han icke lider minskning i sin avlöning. Vid löneregleringen år 1946 för skogsvårdsstyrelsernas personal förordade emellertid riksdagen en något
sma-r,
gynnnsammare beräkningsgrund (jordbruksutwskottets utlåtande nr 61 sid. 45 och 46 samt memorial nr 71, riksdagens skrivelse nr 391).
Därest folk— och fortsättningsskolans övningslärare icke skulle placeras i högre löneklass än som motsvarar deras nuvarande avlöning, skulle det stora flertalet lärare å landsbygden placeras i lägsta löneklassen, oavsett tjänstgöringstidens längd, medan lärarna i de större städerna, där avlö- ningen i flera fall är högre än den nu föreslagna, i stor utsträckning skulle tillhöra högsta löneklassen. Att lägga lärarnas nuvarande avlöning till grund för en löneklassplacering skulle kräva ett avsevärt administrativt arbete, då hänsyn måste tagas icke blott till fast lön, rörliga tillägg och na— turaförmåner utan även till tjänstgöringens omfattning. I nuvarande läge lnöter det dessutom särskilda svårigheter att få till stånd en rättvis jämfö- relse, då det kan ifrågasättas, om de statliga lönehöjningar, som skola ge- nomföras den 1 juli 1947, böra medräknas vid jämförelsen eller icke.
Med hänsyn till nu anförda omständigheter ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå en regel, som blir enklare i tillämpningen och dessutom leder till ett mera rättvist resultat. Lärare å tjänster reglerade med pensionsrätt i statens pensionsanstalt böra få tillgodoräkna varje femårsperiod i sådan anställning för uppflyttning en löneklass. De sakkunniga ha valt en tids- period, som är längre än tre år, som eljest for-dras för uppflyttning i löne- klass, enär hänsyn ej skall taga-s till tjänstledigheter. Det är att märka, att lärare å reglerade tjänster ofta dessförinnan ha haft längre tids fastare anställning.
Detsamma bör även gälla för andra övningslärare vid dessa skolformer, om de haft en fastare anställning av samma omfattning, som kräves för tjänsts reglering med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt. Här bör dock en tid av fem år avdragas, för att de ej skola komma i en gynnsam— mare ställning än förstnämnda lärare.
De sakkunniga inse, att den föreslagna regeln kan verka ojämnt vid jämförelse mellan lärare med tjänstgöring av ungefär samma omfattning. I stort sett torde den dock leda till rättvisa resultat och bland annat med- föra, att lärarna erhålla högsta löneklassen före pensionsåldern, vilket 1946 års riksdag ansett vara av vikt vid länsskogvaktarnas inplacering i det statliga lönesystemet.
9 punkten. Bestämmelserna om personlig lönefyllnad ha utformats med ledning av tidigare vid andra löneregleringar utfärdade liknande bestäm- melser.
10 punkten. De ordinarie lärare, som icke ha full tjänstgöring, böra lik- väl kunna övergå å reglementet. Sådana tjänster böra uppföras å över- gångsstat. Då befattningshavaren avgår, bör tjänsten ej få kvarstå såsom ordinarie, så vida den icke förenas med full tjänstgöring.
Vid 1939 års riksdag uttalades, att de lärare, som åtnjöto lön enligt den
förmånligare treprocentregeln, borde erhålla kompensation härför, därest denna sedermera upphörde att tillämpas. De sakkunniga anse, att nämn— da kompensation bör inskränkas till de ordinarie lärare, som icke erhålla heltidstjänster. Däremot bör timlärararvode utgå för tjänstgöring utöver 30 veckotimmar. Det av de sakkunniga föreslagna timlärararvodet är vis- serligen i regel lägre än ersättningen enligt treprocentregeln men dock vida högre än det nu gällande timlärararvodet.
11 punkten. Vid genomförandet av löneregleringen torde kombinatio— ner av undervisning vid olika skolor till enhetliga tjänster icke kunna ge- nomföras i större utsträckning förrän efter ett par år. Bland annat av den- na anledning böra de nuvarande statligt anställda extra ordinarie lärarna med mindre än 15 veckotimmar under tre år få bibehålla sin anställning som extra ordinarie, tills nämnda kombinationer hinna organiseras.
Sådan tjänstgöring bör i full utsträckning få tillgodoräknas för uppflytt- ning i löneklass.
12 punkten. Lärarinnor i kvinnlig slöjd vid folk- eller fortsättningssko- lan böra enligt de sakkunnigas förslag (5. 154) övergångsvis kunna erhålla ordinarie eller extra ordinarie anställning, även om de icke fylla eljest gäl- lande behörighetsvillkor. De skola dock då placeras i en lägre lönegrad.
Kap. 23. Förslag till stadga för övningslärare.
1 kap. Allmänna bestämmelser.
1 5. Skolformer.
Denna stadga gäller för i 2 % angivna övningslärare vid folk- och småskoleseminarier, statens skolköksseminarium och hushållsskola, allmänna läroverk (högre allmänna läroverk, realskolor och samreal- skolor),
högre tekniska läroverk (tekniska fackskolor och tekniska gymnasier), läroanstalter för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalter för dövstumma, högre kommunala skolor (kommunala flickskolor, kommunala mellan— skolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor),
folkskolor samt
fortsättningsskolor.
Vad i stadgan sägs om lärare och tjänster vid folkskola skall i tillämp- liga delar. gälla lärare och tjänster vid fortsättningsskola, där ej nedan i 8 kapitlet annat föreskrives.
2 ,é' . Övningslärare.
Stadgan gäller övningslärare i teckning, musik (vid folkskolan sång samt vid läroanstalt för blinda sång och pia- nostämning) ,
gym-nastik med lek och idrott,
manlig slöjd, .
kvinnlig slöjd (handarbete) och hushållsgöromål.
Vid läroanstalter för blinda och dövstumma och vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte gäller dock stadgan endast för lärare, vilka innehava eller uppehålla tjänster, som genom särskilda beslut förklarats vara öv-
ningslärartjänster. Beslut härom fattas beträffande ordinarie tjänster av Kungl. Maj:t och beträffande icke-ordinarie tjänster av skolöverstyrelsen.
3 5. Tillämpning av andra stadgar m. m.
För övningslärare sko-la utöver bestämmelserna i denna stadga i till— lämpliga delar även gälla stadgar och föreskrifter i övrigt för den skolform, där läraren är anställd eller tjänstgör, dock endast i den mån de ej strida mot denna stadga.
4 5. Rektor.
Föreskrifter i stadgan, som avse rektor, skola, där annat ej angives, vid folkskola i tillämpliga delar avse distriktsöverlärare eller kommunal folk- skolinspektör eller, om sådan ej finnes, skolstyrelsens ordförande.
5 5. Skolöverstyrelsen.
Vad i stadgan sägs om skolöverstyrelsen skall i tillämpliga delar avse överstyrelsen för yrkesutbildning beträffande högre tekniska läroverk.
6 5. Anställningsformer.
Övningslärare skall anställas som ordinarie eller extra ordinarie lärare eller som timlärare.
2 kap. Fyllnadstjänstgöring.
7 5. Begreppet fyllnadstjänstgöring.
:( mom. I övningslärartjänst med minst 15 veckotimmars undervisnings- skyldighet må ingå tjänstgöring vid mer än en skola. Tjänstgöring vid an- nan skola än den, där tjänsten är placerad, skall då anses som fyllnads- tjänstgöring.
2 mom. Fyllnadstjänstgöring må fullgöras vid annan skola, å vilken denna stadga äger tillämpning, kommunalt gymnasium, central verkstadsskola, eller annan statlig eller statsunderstödd skola efter framställning från därav berörda skolor.
3 mom. Fyllnadstjänstgöring vid annan skola än fortsättningsskola skall avse helt läsår eller hel termin.
4 mom. Icke-ordinarie tjänst, i vilken fyllnadstjänstgöring ingår, skall vara placerad vid den skola, där större delen av tjänstgöringen fullgöres, såvida icke annorlunda beslutas av skolöverstyrelsen eller beträffande tjänst, som berör enda—st folkskola, av statens folkskolinspektör.
8 5. Kommunal skolas skyldigheter beträffande fyllnadstjänstgöring.
1 mom. I den mån undervisning i övningsämvne eller" motsvarande prak- tiska läroämne eller yrkesämne icke ingår i ämneslärartjänst, är högre kommunal skola skyldig att låta undervisningen ingå som fyll—nadstjänst— göring i tjänst vid annan skola ävensom att låta i tjänst vid skolan ingå fyllnadstjänstgöring vid annan skola. Beslut därom fattas av skolöver— styrelsen.
2 mom. I den mån undervisningen i manlig slöjd, kvinnlig slöjd eller hushållsgöromål vid folkskola icke skall fullgöras av ordinarie övnings- lärare i skoldistriktet eller ingå i folk- eller småskollärares undervisnings- skyldighet, är skoldistrikt skyldigt att låta undervisningen ingå som fyll- nadstjänstgöring i tjänst vid statlig eller högre kommunal skola eller i or- dinarie övningslärartjänst i annat skoldistrikt inom samma inspektion—s- område. Beslut därom fattas av skolöverstyrelsen eller beträffande tjänst vid folkskola av statens folkskolinspektör.
Där särskilda skäl därtill föranleda, äger skolöverstyrelsen föreskriva, att i tjänst vid folkskola i manlig slöjd, kvinnlig slöjd, hushållsgöromål eller kvinnlig slöjd och hushållsgöromål skall ingå fyllnadstjänstgöring med högst 10 veckotimmar vid statlig eller högre kommunal skola.
9 5. Lärares skyldighet att åtaga sig fyllnadstjänstgöring.
1 mom. Där skäl därtill föranleda, må skolöverstyrelsen eller beträffan- de tjänst vid folkskola statens folksko-linspektör besluta, att fyllnadstjänst- göring skall ingå i tjänst, i vilken fyllnadstjänstgöring icke ingått vid tjäns- tens tillsättning, ävensom att fyllnadstjänstgöring skall fullgöras vid annan skola än den, som avsetts vid tjänstens tillsättning. Dock må läraren åläg- gas fyllnadstjänstgöring endast vid sådan skola, å vilken denna stadga äger tillämpning, samt vid kommunalt gymnasium.
Lärare må ej åläggas fyllnadstjänstgöring vid skola å annan ort, därest resorna skulle medföra större olägenheter för honom. Ej heller må läraren åläggas fyllnadstjänstgöring, om hans sammanhängande sommarledighet därigenom skulle komma att understiga 45 dagar.
2 mom. Ordinarie lärare äger företräde till tjänstgöring vid den skola, där tjänsten är placerad, framför i tjänst vid skolan yngre ordinarie lärare och framför icke-ordinarie lärare, därest ej särskilda förhållanden föran- leda undantag.
10 5. Beslut rörande lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring.
1 mom. Tjälnstgöringsbetyg för lärare, som fullgjort fyllnadstjänstgö— ring, skall utfärdas av rektor eller styrelse vid den skola, där tjänsten är placerad, efter samråd med rektor vid skola, där fyllnadstjänstgöring full-
gjorts. I tjänstgöringsbetyget skall angivas, vid vilken eller vilka skolor fyllnadstjänstgöring fullgjorts, samt fyllnadstjänstgöringens omfattning.
2 mom. Beslut om anställning, tjänstledighet, disciplinära åtgärder in. in. rörande lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring, skall fattas av rektor el- ler styrelse vid den skola, där tjänsten är placerad, i för denna skola före- skriven ordning. Innan beslut fattas, skall rektor vid skola, där fyllnads- tjänstgöring fullgöres, beredas tillfälle att yttra sig.
Rektor eller styrelse vid skola, där fyllnadstjänstgöring fullgöres, äger hos rektor eller styrelse vid den skola, där tjänsten är placerad, påfordra, att beslut fattas i frågor, som beröra lärarens fyll—nadstjänstgöring.
3 mom. Tjänstgöringstider för lärare, som fullgör fyllnadstjänstgöring, bestämmas efter samråd mellan vederbörande rektorer. Kunna dessa icke enas, må frågan hänskjutas till skolöverstyrelsen eller beträffande lärare, som tjänstgör endast i folkskola, till statens folkskolinspektör.
4 mom. Beslut av rektor eller styrelse rörande lärare, som fullgör fyll— nadstjänstgöring, äger rektor eller styrelse vid skola, där fyllnadstjänstgö- ring fullgöres, underställa skolöverstyrelsens prövning, därest beslutet är av betydelse för sistnämnda skola.
3 kap. Lärarnas åliggande.
11 5. Undervisningsslcyldighet.
] mom. Med ordinarie tjänst skall vara förenad en undervisningsskyldig- het av 30 veckotimmar. Ordinarie lärare är dessutom skyldig att mot sär- skild ersättning meddela undervisning under ytterligare högst 4 veckotim- mar.
2 mom. Med extra ordinarie anställning skall vara förenad en undervis- ningsskyldighet av lägst 15 och högst 30 veckotimmar. Extra ordinarie lä- rare är dessutom skyldig att mot särskild ersättning meddela undervisning under högst 4 veckotimmar utöver 30 veckotimmar.
3 mom. Timlärare är skyldig att meddela undervisning i den omfattning, som i vederbörlig ordning ålägges honom, dock högst under 34 veckotimmar.
12 &. Beräknandet av undervisningsskyldighet.
1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare, som å sin tjänst meddelar undervisning under minst 14 veckotimmar, må därutöver tillgodoräkna högst tre veckotimmar,
då undervisningen avser utbildning av lärare i något av ämnena teck- ning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk— eller småskolese- minarierna eller i ämnet hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola,
. . -”..N_.._.. 4
då fyllnadstjänstgöring föranleder tidsödande resor, eller då eljest särskilda skäl föreligga. 2 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare i gymnastik med lek och idrott, som handhar planläggning och övervakande av elevernas frilufts- verksamhet vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola, må härför tillgodoräkna en veckotimme, därest han vid sådan skola meddelar under- visning 14—20 veckotimmar, och två veckotimmar, därest nämnda under- visning överstiger 20 veckotimmar.
3 mom. Lärarinna i hushållsgöromål, som tjänstgör såsom elevhemsföre- ståndarinna, må tillgodoräkna denna tjänstgöring såsom visst antal under- visningstimmar i veckan.
4 mom. Det antal veckotimmar, som tillgodoräknas enligt 1—3 mom., skola medräknas vid bestämmande av lärarens undervisningsskyldighet.
5 mom. Ingår i tjänst fyllnadstjänstgöring vid fortsättningsskola, skall vid beräknandet av undervisningsskyldigheten 36 undervisningstimmar un- der redovisningsår eller 18 undervisningstimmar under kalenderhalvår vid fortsättningsskolan räknas som en veckotimme under läsår respektive termin.
6 mom. Beslut om tillgodoräknande enligt 1—3 mom. fattas av skolöver- styrelsen eller beträffande lärare vid folkskola av statens folkskolinspektör.
Övergångsstadgande.
Har ordinarie lärare i gymnastik med lek och idrott vid allmänt läroverk eller högre kommunal skola före reglementets ikraftträdande erhållit er- sättning motsvarande avlöning för tre veckotimmars undervisning för ar- betet med planläggning och övervakande av elevernas friluftsverksamhet, må han, så länge han kvarstår i samma tjänst och fullgör nämnda arbete, efter beslut av skolöverstyrelsen tillgodoräkna tre veckotimmar för arbetet vid bestämmande av undervisningsskyldigheten.
13 5. Särskilda bestämmelser om. undervisningsskyldighet.
1 mom. Lärare i övningsämne är skyldig att även undervisa i motsva- rande praktiska läroämne eller yrkesämne.
2 mom. Lärare i teckning är skyldig att även undervisa i välskrivning och äger vid annan skola än folkskola företräde till undervisningen i detta ämne framför annan lärare.
3 mom. Lärare i gymnastik med lek och idrott är skyldig att, om så på- fordras, leda arbetet med planläggning och övervakande av elevernas fri- luftsverksamhet.
!; mom. I tjänst i hushållsgöromål må även inräknas undervisning 1 bar- navård och ekonomilära.
14 5. Särskilda åligganden för ordinarie lärare.
1 mom. Ordinarie lärare är skyldig att underkasta sig den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som kan bliva ho— nom ålagd, dock icke förändringar beträffande föreskrifterna i 2 mom.
2 mom. Vid omorganisation av den skolform läraren tillhör, vid indrag— ning av övertalig lärartjänst och då eljest synnerliga skäl därtill äro, är lä- rare, om så erfordras, pliktig att låta förflytta sig till annan i stadgan av- sedd ordinarie tjänst i det eller de ämnen, som ingå i lärarens innehavan— de tjänst, eller i något av dessa ämnen.
Statligt anställd lärare är dock icke skyldig att låta förflytta sig till kom- munal tjänst.
Kommunal skola är skyldig att mottaga och utfärda förordnande för or- dinarie lärare, som enligt detta moment förflyttats till skolan. Bestämmel— ser om förfarandet vid förflyttning meddelas av Kungl. Maj:t.
15 5. Förening av tjänster m. 111.
1 Inom. Med ordinarie tjänst må förenas ordinarie statlig befattning, vil— ken tillsättes genom förordnande tills vidare och med vilken pensionsrätt icke är förenad, ävensom extra ordinarie anställning inom högre lönegrad i statens tjänst eller vid det statsunderstödda kommunala undervisningsvä- sendet. Som förutsättning därför skall gälla, att läraren frånträder utövan- det av förstnämnda tjänst. Dock må ordinarie lärare, där särskilda skäl där-. till föreligga, efter medgivande av skolöverstyrelsen jämsides med den or— dinarie tjänsten uppehålla extra ordinarie läraranställning, om undervis- ningsskyldigheten ä denna anstälhiing icke motsvarar full tjänstgöring. Därvid skall undervisningsskyldigheten å den ordinarie tjänsten i motsva- rande mån nedsättas enligt beslut av skolöverstyrelsen. Ordinarie lärare må endast, då särskilda skäl därtill föreligga, beviljas tjänstledighet för att uppehålla extra ordinarie anställning. Vid högre kom- munal skola må dylik tjänstledighet icke beviljas annat än efter medgi- vande av skolöverstyrelsen och vid folkskola icke annat än efter medgi— vande av statens folkskolinspektör. I övrigt må ordinarie lärartjänst icke förena-s med ordinarie eller extra ordinarie befattning i statens tjänst, ej heller med jämförlig kommunal be— fattning, så framt ej Kungl. Maj:t och riksdagen för visst fall annorlunda beslutit. 2 mom. Utan särskilt tillstånd må ordinarie lärare ej åtaga sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk, bolag, för- ening eller inrättning, som har till ändamål att driva rörelse inom industri. handel, transport-, bank- eller försäkringsväsen eller annan näringsgren eller vars verksamhet eljest har huvudsakligen ekonomiskt syfte,
befattning såsom tjänsteman hos verk, bolag, förening eller inrättning, som nyss sagts, eller annan tjänstebefattm'ng eller därmed jämförligt uppdrag. Tillstånd beviljas, utom i 5 mom. avsedda fall, av skolöverstyrelsen eller j vid folkskola av statens folkskolinspektör. Om inspektören vägrar tillstånd, må frågan kunna underställas skolöverstyrelsen. Innan tillstånd beviljas kommunalt anställd lärare, skall skolstyrelsen höras.
Tillstånd må beviljas endast för så vitt uppdraget eller befattningen prö- vas icke inverka hinderligt för utövande av den ordinarie tjänsten. Det bör avse viss tid.
Vad i detta moment stadgas gäller icke i fall, där Kungl. Maj:t eller skol- överstyrelsen meddelat uppdrag eller tillsatt tjänstebefattning.
3 mom. Föranleder befattning eller uppdrag, varom i 2 mom. förmäles, att ordinarie lärare tillfälligtvis icke kan bestrida sin tjänst, skall han göra framställning om ledighet i erforderlig omfattning.
4 mom. Extra ordinarie lärare må icke samtidigt innehava annan extra ordinarie statlig anställning eller extra ordinarie kommunal lärara-nställ- ning. Ej heller må extra ordinarie anställning enligt denna stadga inneha- vas av den, som innehar ordinarie statlig tjänst eller ordinarie kommunal lärartjänst, med mindre han frånträder utövandet av den ordinarie tjänsten. » 5 mom. Ordinarie och extraordinarie lärare må ej åtaga sig undervis- . ning i annan skola utan medgivande. av rektor. Sådant medgivande må efter " av skolöverstyrelsen givna riktlinjer lämnas, där undervisningen icke kan ' anses inverka hinderligt vid utövandet av tjänsten. Medgivandet skall avse
högst ett läsår i sänder.
4 kap. Behörighetsvillkor och befordringsgrunder.
16 5. Allmänna behörighetsvillkor för ordinarie lärare.
1 mom. Sökande till ordinarie tjänst skall
a) vara fri från sjukdom och lyte, som gör honom olämplig för lärar- kallet,
b) vara känd för hedrande vandel,
c) äga god förmåga att undervisa, gott sätt att behandla eleverna och grundlig insikt i det eller de ämnen, som ingå i tjänsten, samt
(I) hava meddelat undervisning i den omfattning, som i 2 mom. stadgas. 2 mom. Sökande till ordinarie tjänst skall, där ej nedan i detta moment annorlunda stadgas, vid ansökningstidens utgång under minst två år efter föreskriven examen eller behörighetsförklaring hava meddelat undervisning under minst 600 undervisningstimmar i det övningsämne, som ingår i tjäns- ten, eller i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne.
Har läraren haft anställning med tjänstgöring visst antal veckotimmar, 16
skall vid beräkningen av antalet undervisningstimmar antalet veckotim- mar multipliceras med det antal veckor, som anställningen varat och var- under läraren fullgjort med anställningen förenad tjänstgöring.
Undervisningen skall hava fullgjorts vid skola, å vilken denna stadga äger tillämpning, musikhögskolan, gymnastiska centralinstitutet, konstfackskolan, försvarets läroverk, kommunalt gymnasium, central verkstadsskola, statsunderstödd kommunal yrkes- eller lärlingsskola, statsunderstödd folkhögskola, eller enskild skola under skolöverstyrelsens eller överstyrelsens för yrkesutbild- ning omedelbara inseende.
Ingå två ämnen i tjänsten, skall sökanden hava meddelat undervisning under minst 150 undervisningstimmar i vartdera ämnet och sammanlagt minst 600 undervisningstimmar. Vid ansökningstidens utgång skola minst två år hava förflutit efter föreskriven examen eller behörighetsförklaring i det ena ämnet och minst ett år i det andra ämnet.
Har lärare genom avlagd examen eller på almat sätt vunnit behörighet att undervisa i två ämnen, skall han, då han söker tjänst i ettdera ämnet, uppfylla villkoren i fråga om tidigare tjänstgöring antingen enligt första eller enligt fjärde stycket här ovan.
Från villkoren i detta moment äger skolöverstyrelsen helt eller delvis undantaga dels lärare, som före avlagd examen eller behörighetsförklaring undervisat i ifrågavarande övningsämne eller i motsvarande praktiska öv- ningsämne eller yrkesämne, dels ock övningslärare, som är behörig att an- ställas som extra ordinarie folk- eller småskollärare.
17 ,9'. Allmänna behörighetsvillkor för extra ordinarie lärare.
Extra ordinarie lärare skall uppfylla de allmänna behörighetsvillkor, som enligt 16 & gälla för ordinarie lärare, dock att vad i 2 mom. sägs om ansökningstidens utgång i stället skall gälla anställningens tillträdande.
18 5. Särskilda behörighetsvillkor.
1 mom. Särskilda villkor för behörighet till ordinarie tjänst eller extra ordinarie anställning i övningsämnen äro
a) i teckning: Sökande skall hava erhållit avgångsbetyg från teckningslärarinstitutet vid konstfackskolan i Stockholm.
b) i musik: Sökande skall hava avlagt musiklärarexamen vid musikhögskolan. Sökande till musiklärartjänst vid folk- eller småskoleseminarium. skall därjämte hava avlagt högre organistexamen.
c) i gymnastik med lek och idrott:
Sökande skall hava nöjaktigt genomgått fullständig gymnastiklärarkurs vid gymnastiska centralinstitutet.
d) i manlig slöjd: Sökande skall hava erhållit en grundlig praktisk och pedagogisk llt-, bildning och av skolöverstyrelsen förklarats behörig att söka och innehava tjänst i ämnet vid den skolform, som ansökningen avser.
e) i kvinnlig slöjd: Sökande skall hava genomgått lärarinnekurs i handarbete vid förening- en handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetssemina- rium eller lärarinnekursen i huslig ekonomi och handarbete vid facksko- lan för huslig ekonomi i Uppsala (B-kursen) eller efter 1929 lärarinnekur- sen vid Maria Nordenfelts högre handarbetsseminarium i Göteborg eller ock efter på annat sätt förvärvad utbildning av skolöverstyrelsen hava för- klarats behörig att söka och innehava tjänst i ämnet.
För tjänst vid folkskoleseminarium, småskoleseminarium, statens skol—' köksseminarium och hushållsskola, statens normalskola och kommunal flickskola äger skolöverstyrelsen föreskriva ytterligare krav på utbildning.;
f) i hushållsgöromål:
Sökande skall hava genomgått statens skolköksseminariums och hus- hållsskolas skolkökslärarinnekurs eller lärarinnekursen vid Ateneums skolköksseminarium i Stockholm eller Göteborgs skolkökssemina— rium eller vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala lärarinnekursen för skolkök (A-kursen) eller i huslig ekonomi och handarbete (B-kursen)-
Behörig att söka och innehava tjänst vid högre folkskola, folkskola och fortsättningsskola är dessutom lärarinna, som genomgått lärarinnekursen i huslig ekonomi med lanthushållning vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala (C-kursen) eller skolkökslärarinne- och lanthushållningslärarin- nelinjerna vid Fredrika Bremer-förbundets lavnthushållsseminarium i Rim- forsa.
För tjänst vid statens skolköksseminarium och hushållsskola, folkskolese- minarium, småskoleseminarium, statens normalskola och kommunal flick-= skola äger skolöverstyrelsen föreskriva ytterligare krav på utbildning.
2 mom. Tjänst i gymnastik med lek och idrott kan sökas och innehavas vid manligt folkskoleseminarium och skolor med enbart manliga elever endast av man och vid kvinnlig folkskoleseminarium, småskoleseminarium' och skolor med enbart kvinnliga elever endast av kvinna.
Övergångsstadganden.
1. Behörig att söka och innehava tjänst i teckning är även lärare, som ti- digare nöjaktigt genomgått den vid tel—miska skolan i Stockholm anordnade högre undervisningskursen för teckningslärare, och behörig att söka och innehava tjänst i musik är även lärare, som tidigare vid musikkonservato— rium avlagt musiklärarexamen. Dock skall sökanden hava avlagt real- examen eller genom intyg av vederbörande ordinarie lärare vid allmänt lä- roverk eller på annat sätt hava styrkt sig äga motsvarande kunskaper, där- est han enligt tidigare bestämmelser vunnit fackutbildnin-g utan nämnda examen eller motsvarande kunskaper.
2. Behörig att söka och innehava tjänst i gymnastik med lek och idrott är även lärare, som tidigare genomgått fullständig gymnastiklärarkurs vid J. E. Arvedsons gymnastiska institut i Stockholm eller sydsvenska gym— nastikinstitutet i Lund.
3. Behörig att söka och innehava tjänst i kvinnlig slöjd är även lärarin- na, som tidigare genomgått sådan lärarinnekurs, varifrån avgångsbetyg medförde rätt till lönetursberäkning såsom lärarinna i handarbete vid statsunderstödda enskilda läroanstalter.
4. Lärarinna i kvinnlig slöjd vid folkskola, som under minst tio år tjänstgjort vid folk- eller fortsättningsskola å tjänst, förenad med pensions- rätt i statens pensionsanstalt, skall efter skolöverstyrelsens medgivande kunna erhålla ordinarie tjänst i det skoldistrikt, där hon är anställd, oaktat hon icke har i denna paragraf angiven utbildning.
19 5. Befordringsgrunder.
1 mom. Vid tillsättning av tjänst skola följande befordringsgrunder gäl— la i nedan angiven ordning:
a) undervisningsskicklighet och nit samt sätt att behandla lärjungarna och förmåga att bland dem upprätthålla ordning;
b) betyg, erhållna i avlagda examina och prov, eller på annat sätt åda- galagda kunskaper och färdigheter i det eller de ämnen, som kunna vara av betydelse för lärarens verksamhet; '
c), längden av föregående väl vitsordad tjänstgöring vid i 16 % 2 mom. nämnda läroanstalter, varjämte skälig hänsyn må tagas jämväl till väl vitsordad annan lärartjänstgörin-g vid under skolöverstyrelsens omedelbara inseende stående läroanstalt.
. Härvid må en mindre underlägsenhet enligt en föregående befordrings- grund kunna uppvägas av ett större företräde enligt en senare. 2 mom. Vid tillsättning av tjänst vid läroanstalt, där utbildning av lärare i ämnet ingår i med tjänsten förenade åligganden, skall särskilt avseende
_.- ___-.- "V -
fästas vid sådana förtjänster, som ådagalägga sökandes lämplighet såsom lärare vid lärarutbildningsanstalt.
5 kap. Ordinarie tjänster.
20 å. Inrättande av ordinarie tjänst.
1 mom. Ordinarie tjänster må inrättas i
teckning, lnusik,
gymnastik med lek och idrott,
manlig slöjd, kvinnlig slöjd (handarbete), hushållsgöromål, teckning och manlig slöjd, teckning och kvinnlig slöjd, samt hushållsgöromål och kvinnlig slöjd.
? mom. Kungl. Maj :t och riksdagen fastställer för varje statlig skolform antalet ordinarie tjänster dels i teckning eller teckning och manlig slöjd el— ler teckning och kvinnlig slöjd, dels i hushållsgöromål eller hushållsgöro- mål och kvinnlig slöjd, dels ock i ett vart av övriga övningsämnen.
Inom den sålunda fastställda ramen bestämmer skolöverstyrelsen, vid vilka skolor tjänster i ett eller två övningsämnen skola vara inrättade.
3 mom. Vid kommunal skola må ordinarie tjänst ej inrättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Blir sådan tjänst ledig, må den ej återbesättas utan skol- överstyrelsens medgivande. Fråga om tjänstens indragning skall hänskju- tas till Kungl. Maj:ts prövning.
4 mom. Där särskilda skäl föreligga, äger Kungl. Maj:t föreskriva, att ordinarie tjänst i övningsämne skall inrättas vid högre kommunal skola samt ordinarie tjänst i hushållsgöromål vid folkskolan.
5 mom. Vid folkskolan skall ordinarie tjänst avse skoldistriktets skolor men tillsvidare vara placerad vid viss skola.
I skol—distrikt å landsbygden må ordinarie lärare ej flyttas till annan sko- la utan medgivande av statens folkskolinspektör.
21, 5. Förberedelser till ledigförklarande.
Nio månader före pensionsåldems inträde för ordinarie lärare och oför- dröjligen, då ordinarie tjänst oförutsett blivit ledig genom dödsfall eller annorledes, skall rektor verkställa utredning, huruvida tjänsten bör bibe- hållas, ändras, indragas eller flyttas till annan skola. Om fyllnadstjänst- göring förekommit eller kan tänkas förekomma, skall rektor kalla till så- dant sammanträde, som avses i 32 5. Efter verkställd utredning skall rek-
tor till skolöverstyrelsen insända förslag rörande tjänsten. I förslaget skola uppgifter lämnas om antalet veckotimmar i ifrågavarande ämne eller äm— nen vid den eller de skolor, som beröras eller kunna komma att beröras av tjänsten, om skolväsendets sannolika utveckling å orten och om andra förhållanden, som kunna vara av betydelse för ärendets prövning, i före- kommande fall också om de önskemål, som framförts vid nämnda sam- manträde.
Skolöverstyrelsen skall därefter besluta, om tjänsten skall återbesättas eller andra åtgärder skola vidtagas.
22 ä'. Ledigförlclarande.
1 mom. Ordinarie tjänst skall om möjligt ledigförklaras i så god tid, att tjänsten icke behöver uppehållas av vikarie.
Statlig ordinarie tjänst ledigförklaras av skolöverstyrelsen och kommu- nal ordinarie tjänst av den kommunala skolstyrelsen.
Tjänsten skall kungöras ledig i allmänna tidningarna, statlig tjänst även genom anslag i skolöverstyrelsens ämbetslokal.
Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall detta angivas i kungörelsen.
Beträffande tjänst vid folkskolan bör i kungörelsen angivas, till vilken eller vilka skolor inom skoldistriktet tjänstgöringen tills vidare skall vara förlagd.
2 mom. Ansökan jämte därtill hörande handlingar skall vara den myn- dighet, som ledigförklarat tjänsten, tillhanda senast å trettionde dagen ef— ter den dag, då kungörelsen blivit intagen i allmänna tidningarna. Infaller trettionde dagen å helgdag, skall ansökningstiden omfatta även nästföl- jande söckendag.
3 mom. Har ingen behörig sökande anmält sig till ledigförklarad tjänst, skall tjänsten ofördröjligen ånyo kungöras ledig. '
Om blott en eller två behöriga sökande anmält sig, må tjänsten ånyo förklaras ledig, därest sökandenas kompetens befinnes mindre tillfreds— ställande.
4 mom. Där särskilda skäl föreligga, äger skolöverstyrelsen att utan le- digförklarande kalla lärare till tjänst vid folk- eller småskoleseminarium eller till tjänst i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hus- hällsskola.
23 &. Ansökningshandlingar.
Vid ansökning skall fogas behörigen styrkt merit- och tjänsteförteck— ning enligt formulär, som av skolöverstyrelsen fastställes, ävensom a) åldersbetyg; . b) läkarintyg, utfärdat tidigast 'sex månader före ansökningstidens 'ut-
gäng enligt av medicinalstyrelsen fastställt formulär, angående frihet från sjukdom och lyte, som gör sökanden olämplig för lärarkallet;
c) examensbetyg eller intyg över vunnen behörighet enligt 18 %;
d) betyg över tjänstgöring, som föreskrives i 16 % 2 mom.;
e) därest icke sistnämnda betyg avser de senaste sex månaderna före ansökningstidens utgång, annat vederbörligt intyg över verksamhet och vandel för sagda tid; ävensom
f) uppgift om föregående befattningar, utgivna arbeten, av offentliga myndigheter undfångna betyg samt andra omständigheter, vilka sökanden vill åberopa såsom befordringsskäl.
Ansökningen bilagda betyg skola företes i original eller behörigen styrkt avskrift.
24 &. Tillsättning.
1 mom. Ordinarie statliga tjänster tillsättas av skolöverstyrelsen, efter det att rektor avgivit yttrande över ansökningshandlinganna.
Ordinarie kommunal tjänst tillsättes av skolstyrelsen, efter det att sko- lans rektor haft tillfälle att yttra sig över ansökningshandlingarna.
Ingår i tjänsten fyllnadstjänstgöring vid annan skola, skall rektor, innan han avgiver eget yttrande, hava inhämtat skriftligt yttrande från rektor vid den andra skolan eller, om denna är kommunal, från dess styrelse.
Vid folkskolan må tjänst ej tillsättas, förrän statens folkskolinspektör yttrat sig över sökandenas inbördes .meriter. Sådant yttrande erfordras dock icke i skoldistrikt, vars folkskoleväsen är befriat från inspektion ge- nom statens folkskolinspektör.
2 mom. Tillsättningen skall ofördröjligen kungöras i allmänna tidning— arna, beträffande statlig tjänst även genom anslag i skolöverstyrelsens lokal.
3 mom. Ordinarie statlig tjänst tillsättes genom fullmakt och ordinarie kommunal tjänst genom förordnande.
Fullmakt eller förordnande dateras den dag, då beslutet över tillsätt- ningen vunnit laga kraft, eller, om besvär anförts, då dessa slutligt avgjorts.
1; mom. Ordinarie statlig tjänst i gymnastik med lek och idrott, vars in- nehavare av Kungl. Maj:t förordnats att under viss tid uppehålla lärar- bcfatlning i gymnastik eller i lek och idrott vid gymnastiska central- institutet, samt ordinarie statlig tjänst i teckning, vars innehavare av Kungl. Maj:t förordnats att under viss tid uppehålla befattning som före- ståndare för teclmingslärarinstitutet vid konstfackskolan i Stockholm. skall återbesättas med ordinarie innehavare. Denne skall, därest den före— gående innehavaren övertager utövningen av sin tjänst, träda i tjänstgö— ring vid den statliga läroanstalt, skolöverstyrelsen bestämmer. Förbehåll härom intages i hans fullmakt.
25 5. Tillträde av ordinarie tjänst.
Ordinarie tjänst tillträdes den 1 januari eller den 1 juli, som infaller närmast efter det beslutet om tillsättningen vunnit laga kraft eller däröver anförda besvär blivit slutligen avgjorda, såvida ej vid tillsättningen annor- lunda bestämmes.
6 kap. Icke-ordinarie tjänster.
26 å. Ämnen i icke-ordinarie tjänst.
I icke-ordinarie tjänst må ingå ett av de i 2 % nämnda övningsämnena. Dessutom må i sådan tjänst ingå ytterligare ett av nämnda ämnen, där- est med tjänsten är förenad en undervisningsskyldighet motsvarande minst 15 veckotimmar. Därest ämnena i och för sig medföra olika lönegradspla- cering, skall det ämne, som medför den högre löneställningen, ingå i tjäns- ten med min-st 8 veckotimmar. Det andra ämnet må icke i lönehänseende inräknas i tjänsten med högre timtal än förstnämnda ämne.
27 5. Ledigförklarande vid icke-ordinarie anställning.
1 mom. Anställning å icke ordinarie tjänst, varmed är förenad en un.- dervisningsskyldighet motsvarande minst 15 veckotimmar, och vikariat å ordinarie tjänst, vilka äro avsedda att omfatta minst en hel termin, skola kungöras lediga i allmänna tidningarna, där ej i 4 mom. annat stadgas.
Ingår fyllnadstjänstgöring i anställningen, skall detta angivas i kungö- relsen. Vidare skall det beräknade antalet veckotimmar angivas. Kan en mer avsevärd förändring av timtalet förutses, bör även detta meddela-s. Där- jämte bör, då så ske kan, angivas, hur lång tid anställningen beräknas omfatta.
2 mom. Beräknas två övningsämnen skola ingå i anställning, som avses i 1 mom., skall anställningen i vartdera ämnet ledigförklaras för sig men i samma kungörelse. Däri skall tillika angivas, att om samm-e sökande er- håller båda anställninganna, dessa skola bilda en tjänst.
3 mom. Anställning, som avses i 1 mom., skall ledigförklaras av rektor. 4 mom. Ledigförklarande av anställning, som avses i 1 mom., erfordras icke,
a) då lärare erhållit sådan anställning efter föreskrivet ledigförklarande och fråga är om fortsatt icke-ordinarie anställning vid samma skola eller skoldistrikt;
b) då tjänst med fyllnadstjänstgöring överflyttas till skola, där fyll— nadstjänstgöring förut fullgjorts, eller då tjänst utökats med tjänstgöring i annat övningsämne, allt under förutsättning att fråga är om fortsatt an—
ställning för lärare, som erhållit sin anställning efter föreskrivet ledigför- klarande;
c) då lärare under minst fem år i följd haft timläraranställning å en tjänst, varmed varit förenad en undervisningsskyldighet motsvarande 8— 14 veckotimmar, och timtalet å tjänsten stiger till minst 15 veckotimmar, därest skolöverstyrelsen eller beträffande folk- och fortsättningsskola sta- tens folkskolinspektör lämnar medgivande därtill;
(1) då ledigförklarande icke kan ske i god tid före tjänstgöringens början. I fall, som avses under d) här ovan, skall ledigförklarande i stället äga rum i god tid före början av nästa termin-, förutsatt att tjänstgöringen kan påräknas hela denna termin.
28 5. Ansökan till Iedigförlclarad icke-ordinarie anställning.
Har anställning, som avses i 27 %, ledigförklarats, skall ansökan jämte därtill hörande handlingar vara rektor, som ledigförklarat anställningen, tillhanda senast å tjugonde dagen efter den dag, då kungörelse blivit inta- gen i allmänna tidningarna. Infaller tjugonde dagen å helgdag, skall an- sökningstiden även omfatta nästföljande söckendag.
Ansökan skall åtföljas av de handlingar, som föreskrivas i 23 %, dock att lärare, som under de senaste sex månaderna avlagt vederbörlig examen och icke därefter kan åberopa betyg över tjänstgöring, icke behöver förete intyg över verksamhet och vandel.
29 5. Tillsättning vid icke-ordinarie anställning.
1 mom. Har anställning, som avses i 27 5 1 mom., ledigförklarats, sker tillsättning på samma sätt som gäller för ordinarie tjänst enligt 24 5 1 mom.
Samtliga sökande skola omedelbart efter tillsättningen skriftligen under- rättas därom av skolöverstyrelsen eller beträffande kommunal skola av skolstyrelsen. Den, som förordnas, skall därefter utan dröjsmål meddela skolöverstyrelsen respektive skolstyrelsen-, huruvida han mottager förord— navndet.
Har sådant meddelande icke inkommit inom tio dagar efter det under- rättelsen i rekommenderat brevkort med mottagningsbevis för befordran till hans uppgivna adress avlämnats till postanstalt, må annan söka—nde utses till befattningen. De i 19 % angivna befordringsgrunderna sko-la härvid iakt- tagas.
Tjänsten tillträdes utan hinder av att beslutet icke vunnit laga kraft. Förordnas efter besvär annan att innehava tjänsten, skall denne tillträda tjänsten räknat från början av närmast följande kalenderhalvår.
2 mom. Icke-ordinarie anställning, som ej skall ledigförklaras, tillsättes
vid statlig skola av skolöverstyrelsen och vid kommunal skola av skolsty— relsen.
Rektor eller styrelse äger dock förordna vikarie i den omfattning och enligt de föreskrifter, som gälla för vederbörande skolform.
Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänsten, skall därvid iakttagas, vad i 10 ä 2 mom. stadgas.
3 mom. Då icke-ordinarie anställning vid statlig eller högre kommunal skola tillsättes utan ledigförklarande, skall i första hand komma ifråga lärare, som anmält sig till skolöverstyrelsens extralärarbyrå.
Högre kommunal skola skall ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som i detta hänseende meddelas eller kunna komma att meddelas av skol- överstyrelsen.
30 5. Villkor för extra ordinarie anställning.
1 mom. Lärare, som erhållit icke-ordinarie anstälhiing, skall anställas som extra ordinarie lärare, om följande villkor uppfyllas:
a) läraren skall enligt 17 och 18 %% vara behörig att anställas som extra ordinarie lärare;
b) med anställningen skall enligt 10 och 11 %% vara förenad en under— visningsskyldighet av minst 15 veckotimmar;
c) tillsättningen skall hava skett efter ledigförklarande, därest ej annat framgår av 27 5 4 mom.; samt
(1) den med anställningen förenade tjänstgöringen skall, där ej annat följer av vad nedan i detta moment sägs, taga sin början med ingången av termin och avses omfatta minst en hel termin.
Tjänstgöring vid samma skola eller skoldistrikt skall anses hava om— fattat hel termin, även om läraren på grund av avbrott i anställning un- der terminen, anställnings tillträdande efter terminens början eller anställ- nings avslutande före terminens slut icke tjänstgjort under sammanlagt högst fem dagar av de för terminen gällande tjänstgöringsdagarna.
Tjänstgöring vid samma skola eller skoldistrikt under hel termin skall anses omfatta hel termin, även om läraren från början icke varit anställd för hela terminen.
Tjänstgöring vid samma skola eller skoldistrikt från ingången av ett. läsår till viss tidpunkt under vårterminen skall anses omfatta minst en hel termin, även om läraren från början icke varit anställd för hela ifrågava— rande tid. Däremot må tjänstgöring under hösttermin, som följer på tjänst- göring under hela den närmast föregående vårterminen, icke anse-s ingå i tjänstgöring omfattande minst en hel termin, såvida anställningen icke av- ser hela höstterminen.
2 mom. Uppfyllas ej i 1 mom. angivna villkor, skall läraren anställas som timlärare.
31 &. Anställningstid får extra ordinarie lärare.
1 mom. Extra ordinarie lärare skall anställas tills vidare eller, om tiden för anställningens upphörande vid tillsättningen kan angivas, för viss tid.
2 mom. Anställning som extra ordinarie lärare skall räknas från ingång- en av det kalenderhalvår, varunder den med anställningen förenade tjänst- göringen skall taga sin början.
3 mom. Anställning som extra ordinarie lärare skall anses upphöra med utgången av kalenderhalvår, dock att då den med anställningen förenade tjänstgöringen är avsedd att avslutas vid annan tidpunkt under vårtermi- nen än terminen—s slut, anställningen skall upphöra vid nämnda tidpunkt.
# mom. Extra ordinarie lärare, vilken anställts tills vidare, skall uppsä- gas skriftligen senast tre månader före anställningens upphörande. Sådan uppsägningstid behöver dock icke iakttagas, då tjänstgöringens omfattning vid början av termin nedgår till ett lägre antal veckotimmar än det, som berättigar till extra ordinarie anstälhiing.
'.5 mom. Har extra ordinarie lärare gjort sig skyldig till fel eller försum- melse i tjänsten, må han kunna omedelbart entledigas, vare sig han an- ställts tills vidare eller för viss tid, och skall anställningen anses upphöra den dag, då beslutet om entledigande fattats.
7 kap. Fastställande av övningslärarnas tjänstgöring.
32 5. Förberedande åtgärder beträffande fyllnadstjänstgöring.
I början av april böra rektorerna vid av denna stadga berörda skolor å samma ort sammanträda för planering av övningslärarnas tjänstgörings- förhållanden under nästföljande läsår. Ifrågasättes fyllnadstjänstgöring vid skolor å annan ort, böra rektorerna även vid dessa skolor kallas till sam- manträdet.
Rektor, som är äldst å innehavande tjänst, bestämmer tid och plats för första sammanträdet. Ordförande väljes å sammanträdet. Där så befinnes lämpligt, må planeringen hänskjutas till en- delegation med representanter för de olika skolformerna.
Övningslärarna och andra av frågan berörda lärare böra beredas tillfälle att vid sådant sammanträde framlägga sina önskemål.
Vid planeringen av övningslärarnas tjänstgöringsförhållanden bör tillses, att tjänstgöring, som icke fullgöres av ordinarie lärare, om möjligt samman- föres till heltidstjänster eller åtminstone tjänster om minst 15 veckotimmar.
33 5. Förslag från skolorna.
Före den 1 maj skall rektor vid statlig och styrelse vid högre kommunal skola till skolöverstyrelsen inkomma med förslag för nästföljande läsår arn- gående
antalet veckotimmar i olika övningsämnen vid skolan, fyllnadstjänstgöring, avsedd att ingå i tjänster vid skolan, ävensom fyll- nadstjänstgöring vid skolan, avsedd att ingå i tjänster vid annan skola, samt
antalet veckotimmar å ordinarie tjänster och å icke ordinarie tjänster, som äro avsedda att omfatta minst 15 veckotimmars undervisningsskyldig— het.
Föreslås fyllnadstjänstgöring, bör skriftligt yttrande inhämtas från rektor vid därav berörd skola, beträffande fyllnadstjänstgöring vid folk- och fort- sättningsskola även från statens folkskolinspektör. Sådant yttrande bör bi— läggas skrivelsen till skolöverstyrelsen.
34 5. Beslut av skolöverstyrelsen.
1 mom. Efter prövning av i 33 % nämnda förslag bestämmer skolöver— styrelsen för varje läsår antalet veckotimmar i olika övningsämnen vid varje statlig skola samt på enahanda sätt det antal veckotimmar vid högre kommunal skola, för vilket statsbidrag må utgå.
2 mom. Med iakttagande av bestämmelserna i 10 och 11 åå bestämmer skolöverstyrelsen vidare för varje läsår antalet veckotimmar å ordinarie tjänster samt å icke-ordinarie tjänster med undervisningsskyldighet mot- svarande minst 15 veckotimmar vid statlig skola och högre kommunal skola ävensom i förekommande fall, i vad mån fyllnadstjänstgöring skall ingå i tjänst vid statlig och högre kommunal skola.
På därom gjord framställning äger skolöverstyrelsen medgiva, att i öv- ningslärartjänst må inräknas jämväl helt av kommunala medel bekostad undervisning i övningsämne eller i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne ävensom undervisning vid central verkstadsskola och stats- understödd kommunal eller enskild skola, som ställts under skolöversty- relsens eller överstyrelsens för yrkesutbildning omedelbara inseende.
35 5. Skoldistriktens befogenheter.
1 mom. Vid folkskolan bestämma skoldistrikten för varje läsår antalet veckotimmar i olika övningsämnen i enlighet med timplaner och eljest med- delade bestämmelser.
I vad mån statsbidrag skall utgå, prövas av—sta—tens folkskolinspektör i samband med granskningen av rekvisitionerna av statsbidrag till lärarnas avlöning. Pä därom gjord framställning äger statens folkskolinspektör även medgiva, att i övningslärartjänst vid folkskolan må inräknas jämväl helt av
kommunala medel bekostad undervisning i övningsämne eller i motsv.- rande praktiska läroämne eller yrkesämne.
2 mom. Vid folkskolan bestämma skoldistrikten vidare för varje läsår an— talet veckotimmar å tjänsterna, dock att medgivande av statens folkskolin- spektör erfordras för fyllnadstjänstgöring inom annat skoldistrikt.
3 mom. I händelse av missnöje med beslut av statens folkskolinspektör enligt 1 och 2 mom. äger skoldistrikt underställa beslutet skolöverstyrelsen.
8 kap. Fortsättningsskolan.
36 å . U ndervisningsskgldighet.
1 mom. Med ordinarie tjänst vid fortsättningsskola skall vara förenad en undervisningsskyldighet av 1 080 undervisningstimmar för redovisningsår. Högst 30 undervisningstimmar för vecka må därvid inräknas i undervis- ningsskyldigheten. Ordinarie lärare är dessutom skyldig att mot särskild ersättning meddela undervisning under ytterligare högst 180 timmar för re— dovisningsär.
2 mom. Med extra ordinarie anställning vid fortsättningsskola skall vara förenad en undervisningsskyldighet av lägst 720 och högst 1 080 undervis- ningstimmar för redovisningsår, dock lägst 180 timmar under ena kalender- halvåret, eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, lägst 360 och högst 540 undervisningstimmar för kalenderhalvåret. Högst 30 under- visningstimmar för vecka må därvid inräknas i undervisningsskyldigheten å tjänsten. Extra ordinarie lärare är dessutom skyldig att mot särskild er- sättning meddela undervisning nnder ytterligare högst 180 timmar för redo- visningsår eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, högst 90 timmar för kalenderhalvåret.
3 mom. Timlärare är skyldig att meddela undervisning i den omfattning, som i vederbörlig ordning ålägges honom, dock högst 1 260 timmar för re- dovisningsår eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalvår, högst 630 timmar för kalenderhalvåret.
37 å. Beräknandet av undervisningsslcyldigheten vid fyllnadstjänstgöring.
Ingår i tjänst vid fortsättningsskola fyllnadstjänstgöring vid annan skola, skall vid beräknandet av undervisningsskyldigheten en veckotimme under ett läsår anses motsvara 36 undervisningstimmar och en veckotimme under en termin anses motsvara 18 veckotimmar.
38 &. Ämnen i icke-ordinarie tjänst.
I icke-ordinarie tjänst vid fortsättningsskola må ingå två av de i 2 & nämnda övningsämnena, därest med tjänsten är förenad en undervis-
ningsskyldighet av den omfattning, som i 36 % 2 mom. sägs. Om ämnena i" och för sig medföra olika lönegradsplacering, skall det ämne, som medför den högre löneställningen, ingå i tjänsten med minst 360 timmar för redo- visningsår eller 180 timmar för kalenderhalvår. Det andra ämnet må icke i lönehänseende inräknas i tjänsten med högre timtal än förstnämnda amne.
39 5. Ledigförklarande vid icke-ordinarie anställning.
o
1 mom. Anställning vid fortsättningsskola a icke-ordinarie tjänst och vi— kariat å ordinarie tjänst av den omfattning som i 36 % 2 mom. sägs, skola kungöras lediga i allmänna tidningarna, där ej i 2 mom. annat stadgas.
Ledigförklarandet skall i tillämpliga delar ske på sätt i 27 5 1—3 mom. stadgas.
2 mom. Ledigförklarande av anställning, som avses i 1 mom., erfordras icke,
a) då fråga är om fortsatt tjänstgöring i samma skoldistrikt under de vill- kor, som angivas i 27 % 4 mom. a) och b);
b) då ledigförklarande icke kan ske i god tid före tjänstgöringens början. I fall, som avses under b) här ovan, må anställningen avse högst ett ka- lenderhalvår. Ny anställning skall ledigförklaras i god tid före början av nästa kalenderhalvår, förutsatt att fortsatt tjänstgöring av den omfattning, som i 36 % 2 mom. sägs, då kan påräknas.
Övergångsstad gande.
Under första året efter _det denna stadga trätt i tillämpning skall det ålig— ga skoldistrikt att i hushållsgöromål utan ledigförklarande anställa den lä- rarinna, som statens folkskolinspektör anvisar. Sådan lärarinna äger rätt till extra ordinarie anställning, såsom om ledigförklarande ägt rum, därest förutsättningarna därför i övrigt föreligga. Inspektören äger härvid endast anvisa lärarinna, som enligt kungörelsen 1944: 225 av skolöverstyrelsen hän- visats tilvl tjänstgöring vid fortsättningsskolan inom inspektionsområdet och som under redovisningsåret 1946/47 efter anvisning av inspektören haft sådan tjänstgöring.
40 5. Villkor för extra ordinarie anställning.
1 mom. Lärare, som erhållit icke-ordinarie anställning vid fortsättnings- skola, skall anställas som extra ordinarie lärare, om följande villkor upp- fyllas:
a) läraren skall enligt 17 och 18 55 vara behörig att anställas som extra ordinarie lärare;
...—Ww_— -..
b) med anställningen skall vara förenad en undervisningsskyldighet av den omfattning, som angives i 36 ä 2 mom.;
c) tillsättningen skall hava skett efter ledigförklarande, därest ej annat framgår av 39 5 2 mom.
Tjänstgöring vid samma skoldistrikt med undervisning under minst 360 timmar under kalenderhalvår må anses vara förenad med extra ordinarie anställning, även om anställningen icke från början avsett hela denna tjänstgöring.
2 mom. Uppfyllas ej i mom. 1 angivna villkor, skall läraren anställas som timlärare.
41 5. Undervisningens planläggning.
1 inom. Statens folkskolinspektör skall i god tid före varje redovisnings- års början i samråd med skolstyrelserna upprätta plan över undervisningen i slöjd och hushållsgöromål vid fortsättningsskolor inom inspektionsom- rådet, i den mån undervisningen icke bestrides av ordinarie lärare. I planen skall angivas, i vilken utsträckning undervisning i samma och olika skol- distrikt bör sammanföras till enhetliga tjänster, tjänsternas placering och tiden för kurserna inom de olika skoldistrikten. Om så befinnes lämpligt el- ler erforderligt, må även tjänstgöring vid folkskola eller annan skola ingå i planen.
2 mom. Skoldistrikt skall i god tid före tjänstgöringens början under re— dovisningsåret fatta beslut angående undervisningen i övningsämnen vid fortsättningsskola i distriktet. Beslut, som innebär avvikelse från den i 1 inom. angivna planen, må ej fattas utan inspektörens medgivande.
Om skoldistriktets skyldigheter beträffande fyllnadstjänstgöring stadgas i 8 5.
9 kap. Besvär.
49 5. Besvär.
1 mom. Över beslut angående övningslärare, anställd vid statlig skola, anföras besvär i den ordning som stadgas för besvär över sådana beslut.
2 mom. Över beslut av styrelsen för högre kommunal skola, folkskola eller fortsättningsskola angående övningslärare anföras besvär hos skolöver— styrelsen.
Besvärstiden: är trettio dagar. Vid beslut om tillsättning av ordinarie lä- rare räknas besvärstiden från den dag, då kungörelse härom införts i all- männa tidningarna och eljest från den dag, då klaganden bevisligen erhål- lit del av beslutet.
Före besvärstidens utgång skall klagan—den hos skolstyrelsen anmäla, att han anfört besvär, vid äventyr att besvären ej upptagas till prövning.
3 mom. Besvär över skolöverstyrelsens beslut anföras i den ordning, som stadgas i den för överstyrelsen gällande instruktionen-.
4 mom. Besvär må icke anföras över beslut om tillsättning av timlärare med en undervisningsskyldighet av mindreän 15 veckotimmar eller med en tjänstgöringstid som är kortare än en termin.
Denna stadga träder i kraft den
Kap. 24.
Förslag till avlöningsreglemente
för övningslärare.
1 avd. Allmänna bestämmelser.
1 5. Tillämpningsområde.
Detta reglemente gäller i 2 % angivna lärare vid folkskoleseminarier, småskoleseminarier, statens skolköksseminarium och hushållsskola, allmänna läroverk (högre allmänna läroverk, realskolor och samreal- skolor),
högre tekniska läroverk (tekniska fackskolor och tekniska gymnasier), läroanstalter för blinda, vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte, läroanstalter för dövstumma, högre kommunala skolor (kommunala flickskolor, kommunala mellan— skolor, praktiska mellanskolor och högre folkskolor),
folkskolor samt
fortsättningsskolor.
För tjänstgöring vid fortsättningsskolor gälla de bestämmelser, som äro intagna i 4 avd. här nedan. '
2 5. Lärare.
Reglementet gäller för de lärare, vilka enligt stadgan för övningslärare anställts såsom ordinarie eller extra ordinarie lärare eller som timlärare.
3 ä'. Tjänstgöringsföreskrifter.
Lärare, som avses i detta reglemente, är underkastad föreskrifterna i stadgan för övningslärare samt andra stadgor och bestämmelser, som gälla för den eller de skolor, där han tjänstgör.
4. Q'. Avlöning. 1 mom. Lärare äger åtnjuta avlöning enligt detta reglemente jämte de 17 '
tilläggsbestämmelser, som på grund av stadgande i reglementet utfärdas av Kungl. Maj:t.
24 mom. Avlöning till ordinarie och extra ordinarie lärare utgöres av lön jämte i reglementet angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.
Till timlärare utgår avlöning i form av arvode. 3 mom. Avlöning utgår från och med den dag anställningen tillträdes till och med den dag läraren frånträder densamma, där ej annat stadgas i reglementet. .
Angående ordinarie lärares skyldighet att avgå från tjänsten stadgas i gällande bestämmelser om tjänste- och familjepension.
4 mom. Avlöning utbetalas månadsvis i efterskott, i den mån icke be- träffande särskild ersättning utbetalning i amian ordning är särskilt stad- gat eller eljest finnes lämpligen böra ske.
Upphör anställning under loppet av kalendermånad, bör dock avlöning utbetalas vid anställningens slut.
Utbetalning till kommunalt anställd lärare sker genom postverket, där ej annorlunda emellan skolstyrelse och lärare överenskommits.
5 mom. Uppbär kommunalt anställd lärare livränta enligt olycksfallsför— säkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar på grund av arbete i_statlig eller kommunal tjänst, skall hans avlöning nedsättas med belopp motsvarande livräntans storlek, såvida ej Kungl. Maj :t för visst fall annorlunda medgiver.
Det åligger lärare, som uppbär dylik livränta, att göra anmälan härom till skolstyrelsen.
6 mom. Är lärare berättigad till tjänstepension eller årligt understöd av statsmedel, prövas i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer, om och i vad mån avdrag å lönen skall ske.
Pension enligt gällande bestämmelser angående pensionering av försvars- väsendets reserver av befäl' och civilmilitär personal skall dock ej avdragas från lönen.
5 5. Lönenämnd.
Ärenden angående tillämpningen av detta reglemente jämte därtill höran- de. tilläggsbestämmelser skola beredas av en lönenämnd, i vilken löntagar—. förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade.
Nämnden skall bestå av ordförande och sex ledamöter, vilka förordnas av Kungl. Maj:t för högst tre år i sänder.
Suppleanter för ordföranden och ledamöterna förordnas i enahanda ordning.
Instruktion för lönenämnden utfärdas av Kungl. Maj:t.
6 5. Skolöverstyrelsen.
Vad i reglementet sägs om skolöverstyrelsen skall i tillämpliga delar gäl- la Överstyrelsen för yrkesutbildning beträffande högre tekniska läroverk.
2 avd. Ordinarie och extra ordinarie lärare.
1 kap. Tjänsteförteekning och löneplan.
7 ä'. Tjänsteförteckning.
1 mom. I följande tjänsteförteckning angivas lönegrader för ordinarie och extra ordinarie lärare, som innehava tjänster i ett övningsämne, samt löneklasserna i varje lönegrad.
Ordinarie Extra ordinarie Lärare i .. löne- .. löne- lonegrad klasser lonegrad klasser Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk- och småskoleseminarier .............. Ca 25 25—28 Ce 23 23—26 vid högre allmänt läroverk och högre tekniskt läroverk ................................ Ca 23 23—26 Ce 21 21—24 vid övriga skolformer ........................ Ca 22 22—25 Ce 21 21—24 Hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium. .. .. . . .. .. .. . . Ca 25 25—28 Ce 23 23—26 vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskolese- minarium, kommunal flickskola och statens normalskola .............................. Ca 20 20—23 Ce 17 17—20 vid övriga skolformer ........................ Ca 18 18—21 Ce 17 17—20 Kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium, småskolese- minarium och statens skolköksseminarium Ca 23 23—26 Ce 21 21—24 vid kommunal flickskola och statens normalskola. . Ca 18 18—21 Ce 15 15—18 vid övriga skolformer ........................ Ca 16 16—19 Ce 15 15—18 Manlig slöjd vid manligt folkskoleseminarium .............. Ca 23 23—26 Ce 21 21—24 vid övriga skolformer högre kompetens .......................... Ca 18 18—21 Ce 17 17—20 lägre kompetens .......................... Ca 16 16—19 Ce 15 15—18
2 mom. Innehar ordinarie eller extra ordinarie lärare tjänst i två öv- ningsämnen, och tillhöra motsvarande tjänster i vartdera ämnet olika löne- grader, skall läraren tillhöra den högre av dessa lönegrader. Skolöversty- relsen äger dock, där särskilda skäl föreligga, bestämma lönegradsplacering- en för extra ordinarie sådan lärare.
8 5. Löneplan.
Till ordinarie och extra ordinarie lärare utgår lön enligt statens löne— plan nr 1.
9 ä' . Löneklass.
Lönen utgår enligt den löneklass, som läraren enligt 12—17 åå tillhör. I löneplanen angiven årslön utgår vid en undervisningsskyldighet av 30 undervisningstimmar i veckan (veckotimmar).
För varje veckotimme, som undervisningsskyldigheten är mindre än 30 veckotimmar, skall lönen minskas med 1/30.
Ordinarie lärare äger rätt till i löneplanen angiven lön, även om fult tjänstgöring å 30 veckotimmar icke kan beredas honom.
10 å. Ortsgrupp.
Lön-en utgår efter den ortsgrupp, till vilken lärarens stationeringsort bli- vit hänförd.
Med stationeringsort förstås orten för den skola, där tjänsten är placerad. Orterna fördelas å de olika ortsgrupperna av Kungl. Maj:t med hänsyn till levnadskostnaderna.
11 5. Mänadslön.
Till ordinarie och extra ordinarie lärare utbetalas lön för varje månad av anställningstiden med 1/12 av årslönens belopp, där ej avdrag å lönen skall ske.
2 kap. Löneklassplacering.
12 5. Begynnelselön och uppflyttning i löneklass i samma tjänst.
1 mom. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst eller extra ordinarie anställ- ning erhåller lärare lön enligt den för vederbörande lönegrad fastställda lägsta löneklassen, där ej annat följer av 14—17 åå.
2 mom. Efter det läraren såsom ordinarie eller extra ordinarie å tjänsten tillhört eller beräknats hava tillhört samma löneklass under tre år, uppflyttas han till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till den därpå följande löneklassen och så vidare, intill dess högsta löneklassen inom lö- negraden uppnåtts, där ej annat följer av 13 ä.
3 mom. Lärare uppflyttas till högre löneklass vid ingången av kalender— kvartalet näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tiden i den lägre löneklassen tilländagått.
4 mom. Beslut om placering och uppflyttning i löneklass fattas av skol- överstyrelsen efter därom av rektor gjord framställning.
Vid folkskola beslutar dock skolstyrelsen i detta hänseende, som därvid först skall inhämta yttrande från statens folkskolinspektör. Sådant yttrande erfordras ej vid placering i den lägsta för anställningen gällande löneklas— sen och icke heller, dä skoldistriktet är befriat från inspektion genom sta- tens folkskolinspektör.
5 mom. Lärare skall vid tillträde av anställning förete vederbörligen styrkt intyg enligt av skolöverstyrelsen fastställt formulär över tidigare innehavda anställningar, som han önskar åberopa för sin placering i löneklass.
13 &. Villkor för löneklassuppflyttning.
För uppflyttning i löneklass i innehavande tjänst enligt 12 % gälla föl- jande villkor:
a) Läraren skall under minst 615 dagar hava bestritt sin egen tjänst el- ler på förordnande uppehållit annan övningslärartjänst eller motsvarande tjänst i praktiskt läroämne eller yrkesämne vid skola, varå detta regle- mente äger tillämpning.
Tjänstgöringen skall hava omfattat minst hälften av full tjänstgöring. Är tjänstgöringen av mindre omfattning, må den ej tillgodoräknas.
Läraren må jämväl tillgodoräkna tid, varunder han åtnjutit tjänstledig- het, som avses i 19 % punkterna 1 a—d, 2 a——d eller 3—5, samt tid, under vilken han icke tjänstgjort av anledning, som omförmäles i 23 5 1 mom. punkterna 1, 2 eller 4, i sistnämnda fall dock endast, om innehållen avlö- ning utbetalas.
Högst 256 dagar må tillgodoräknas för varje läsår, och ferietid må icke medräknas.
Har lärare under tjänstledighet från egen befattning tjänstgjort som öv- ningslärare eller lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne vid statlig eller kommunal skola, varå reglementet icke äger tillämpning, eller vid enskild skola under inseende av skolöverstyrelsen eller översty— relsen för yrkesutbildning, eller har han tjänstgjort som arbetslärare i mot- svarande ämne eller som konsulent inom skolöverstyrelsen, äger dock skol- överstyrelsen, därest tjänstgöringen motsvarat minst hälften av full tjänst- göring och synnerliga skäl föreligga, medgiva, att sådan tid tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass.
Annan tjänstgöring må tillgodoräknas endast efter medgivande av Kungl. Maj:t.
b) Uppskov med uppflyttning prövas icke böra äga rum på grund av mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid lärare tillhört den lägre löneklassen. Härvid må hänsyn tagas till viss i tjänsten begången förseelse,
för vilken läraren särskilt bestraffats, endast då förseelsen kan sägas karak- terisera arten av tjänstgöringen i dess helhet.
Beslut om sådant uppskov må icke fattas, utan att läraren erhållit till- fälle att förklara sig. Beslutet skall avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Vid uppskovstidens utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgö- ringen under nämnda tid givit anledning till förnyat uppskov därmed.
Har ordinarie lärare först efter viss tids sådant uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra föranleda därtill, kunna förordnas, att han för uppflyttning till än högre löneklass skall äga tillgodoräkna sig jämväl den tid uppskovet varat. c) Läraren skall icke hava uppnått pensionsåldern.
14 &. Placering i löneklass vid tillträde av extra ordinarie anställning. 1 mom. Vid tillträde av extra ordinarie anställning äger läraren för pla- cering i löneklass tillgodoräkna tidigare anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare vid skola, varå detta reglemente äger tillämp- ning, därest han därvid icke tillhört lägre lönegrad än den, som gäller för den anställning, som tillträdes.
Han äger därjämte tillgodoräkna tidigare anställning såsom lärare i mot- svarande praktiska läroämne eller yrkesämne vid sådan skola, därest an- ställningen omfattat minst en hel termin med en undervisningsskyldighet motsvarande minst hälften av full tjänstgöring och extra ordinarie tjänst i ämnet vid skolan icke tillhör lägre lönegrad än den-, som gäller för den anstälhting, som tillträdes.
Tillgodoräknande sker på sätt i 2—4 mom. sägs. 2 mom. Anställning å övningslärartjänst tillgodoräknas i den omfattning anställningen enligt 13 % må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass.
Anställning såsom ordinarie, extra ordinarie eller extra lärare i praktiskt läroämne eller yrkesämne tillgodoräknas i den omfattning anställningen en- ligt för sådan tjänst gällande bestämmelser må tillgodoräknas för uppflytt- ning i löneklass. Annan anställning i nämnda ämnen tillgodoräknas endast i den mån den med anställningen förbundna tjänstgöringen fullgjorts. För varje läsår må dock tillgodoräknas högst 256 dagar, och ferietid må ej medräknas.
3 mom. Tid, efter vilken avbrott å mera än tre år i följd förelegat i lära- rens anställning inom det statliga eller statsunderstödda kommunala under- visningsväsendet, må icke tillgodoräknas.
Därest läraren under sådant avbrott haft anställning som lärare eller skolledare vid annan skola eller innehaft annan liknande befattning, äger dock skolöverstyrelsen besluta, i vad mån anställning enligt 1 mom. före avbrottet må tillgodoräknas vid placeringen i löneklass.
4 mom. För varje hel tidsperiod, som nedan sägs, placeras läraren en löneklass högre än eljest skolat ske.
Första tidsperioden räknas från och med första dagen i ordinarie eller extra ordinarie anställning, som må tillgodoräknas, till utgången av det ka- lenderkvartal, under vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit, och läraren minst 615 dagar innehaft anställning, som må tillgodoräknas. Andra tidsperioden räknas från nästföljande kalenderkvartals ingång till utgången av det kalenderkvartal, under vilket från tidsperiodens början minst tre år förflutit och läraren minst 615 dagar innehaft anställning, som må tillgodoräknas. På samma sätt räknas efterföljande tidsperioder.
Anställningstid, som icke tagits i anspråk för lärares inplacering i högre löneklass, äger läraren rätt att taga i beräkning för bestämmande av tid- punkt för löneklassuppflyttning enligt 12 ä.
5 mom. Har lärare haft annan anställning som övningslärare eller lärare i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne, än som i 1 mom. sägs, eller anställning såsom arbetslärare i motsvarande ämne och föreligga med hänsyn till tjänstgöringens omfattning, anställningstidens längd och där- under åtnjuten avlöning synnerliga skäl, äger skolöverstyrelsen besluta, i vad mån sådan tid må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass på sätt i 2—4 mom. sägs.
6 mom. Förevligga beträffande lärare med hänsyn till föregången långvä— rig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning eller föregående kom- munal eller annan icke statlig anställning av allmännyttig beskaffenhet syn- nerliga skäl för placering i högre löneklass än den, till vilken han enligt 1—5 mom. hänförts, må medgivande i sådant avseende kunna lämnas av Kungl. Maj:t.
7 mom. Extra ordinarie lärare må icke i andra fall än som i 6 mom. av- ses placeras högre än i den högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för anställningen.
15 5. Placering i löneklass vid tillträde av ordinarie tjänst.
1 mom. Övergår ordinarie lärar-e till annan ordinarie tjänst i samma lö- negrad, skall han bibehålla den placering i löneklass, som han hade i den förra tjänsten, samt för uppflyttning i löneklass tillgodoräkna den tid, som han tillhört eller beräknas hava tillhört nämnda löneklass.
2 mom. Befordras ordinarie lärare till ordinarie tjänst i högre lönegrad, skall han placeras lägst i löneklassen närmast över den, som han i den lägre tjänsten senast tillhörde, samt för upp—flyttning i löneklass tillgodoräk- na den tid, dock högst 9 år, som han i den lägre tjänsten tillhört eller be- räknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han sålunda eller enligt 12 % 1 mom. skall hänföras.
3 mom. Vad i 1 och 2 mom. sägs, skall äga motsvarande tillämpning, då ordinarie tjänst tillträdes av lärare, som omedelbart dessförinnan innehaft motsvarande ordinarie tjänst i praktiskt läroämne eller yrkesämne eller såsom arbetslärare vid skola, varå detta reglemente äger tillämpning, eller vid annan statlig skola eller vid statsunderstödd läroanstalt för bildbara sinnesslöa.
4 mom. Vid tillträde av ordinarie tjänst i andra fall än som i 1——3 inom. sägs, skall läraren placeras lägst en löneklass över den, till vilken han en- ligt 14 5 skulle hänförts i motsvarande extra ordinarie anställning vid skolan.
För uppflyttning i löneklass äger läraren tillgodoräkna den tid, dock högst 9 år, som han i nämnda extra ordinarie anställning beräknas hava tillhört löneklassen närmast under den, till vilken han sålunda eller enligt 12 & 1 mom. skall hänföras.
5 mom. Har läraren vid placering i löneklass enligt 2—4 mom. icke kun— nat tillgodoräkna hela den tid av högst 9 år i en löneklass, som avses i nämnda moment, äger han tillgodoräkna återstoden vid befordringar till ordinarie tjänster i än högre lönegrader.
6 mom. Föreligga beträffande ordinarie lärare med hänsyn till föregå—ng- en långvarig statsanställning och därunder åtnjuten avlöning eller före- gående kommunal eller annan icke statlig anställning av allmännyttig be- skaffenhet synnerliga skäl för placering i högre löneklass, än han enligt 1—5 mom. skolat hänföras, må medgivande i sådant avseende kunna läm- nas av Kungl. Maj:t.
7 inom. Ordinarie lärare må icke i andra fall än som i 6 mom. avses pla- ceras högre än i den högsta löneklassen inom den lönegrad, som gäller för tjänsten.
16 &. Undantagsbestämmelser om löneklassplacering av ordinarie lärare.
I fråga om tjänst vid folk- eller småskoleseminarium eller vid statens skolköksseminarium och hushållsskola, vari ingår utbildning av seminarie- elever till lärare i ämnet, må Kungl. Maj:t undantagsvis och där undervis- ningsväsendets intresse sådant påkallar, för förvärvande av särskilt kvali- ficerad person eller för sådan. persons bibehållande vid tjänsten kunna till- dela honom lön enligt högre löneklass inom vederbörande lönegrad än den, till vilken han enligt de i 12—15 55 angivna grunderna skolat hänföras.
Är fråga om bibehållande vid tjänsten av lärare, som redan kommit i åtnjutande av 'lön enligt lönegradens högsta löneklass, äger Kungl. Maj:t under enahanda förutsättning bevilja lön enligt en högre löneklass, dock högst två löneklasser över den högsta för lönegraden gällande.
17 5. Avlöning vid förflyttning m. m.
1 mom. Förflyttas ordinarie lärare på grund av föreskrift i 14 % stadgan för övningslärare till annan ordinarie tjänst inom samma lönegrad, skall han bibehålla den löneklassplacering han vid förflyttning innehade.
F örflyttas ordinarie lärare utan eget förvållan-de till tjänst inom lägre lö— negrad, skall såväl ifråga om löneklassplacering som beträffande övriga av- löningsförmåner så anses, som om han fortfarande tillhörde den högre lönegraden.
Har ordinarie lärares förflyttning till befattning inom lägre lönegrad för- anletts av lärarens förhållande i tjänsten, utgår avlöningen enligt den lägre lönegraden, dock att lön icke i något fall må utgå enligt lägre löneklass än den för läraren före förflyttningen gällande.
2 mom. Nedflyttas ordinarie tjänst till lägre lönegrad, skall den, som då innehar tjänsten, såväl i fråga om löneklassplacering som beträffande övriga avlöningsförmåner anses fortfarande tillhöra den högre lönegraden.
3 kap. Tjänstledighet och ferier m.m. 18 &. Avdrag å avlöning m. m.
Under tjänstledighet och ferier skall med ordinarie och extra ordinarie lärares avlöning förhållas på sätt i 19—21 %% stadgas, så framt icke Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, skolöverstyrelsen finner skäl att för visst fall annorlunda bestämma.
Avdrag å lönen vid tjänstledighet och ferier äro av tre slag: A-avdrag, B-avdrag och C-avdrag.
A-avdraget skall vid en undervisningsskyldighet av 30 veckotimmar ske med belopp, som framgår av statens löneplansförordning. För varje vec- kotimme, som undervisningsskyldigheten är mindre än 30 veckotimmar, minskas A-avdraget med 1/30. Beloppet jämkas till närmaste hela öretal.
B-avdrag skall motsvara dubbla A-avdraget. C-avdrag utgör samtliga å ledighetstiden belöpande kontanta avlönings- förmåner.
Omfattar tjänstledighet med C-avdrag mera än 14 dagar i följd, skall läraren för tiden efter 14 dagar även avstå från sjukvårdsförmåner enligt 30 %, dock icke vid tjänstledighet, som avses i 19 g 1 c) och d). Skolöversty- relsen äger medgiva, att nämnda förmåner undantagsvis må bibehållas högst tre månader.
Angående ordinarie lärares skyldighet att avstå från avlöning vid uppe- hållande av vissa lärartjänster stadgas i 21 5.
19 Q'. Tjänstledighet.
Vid tjänstledighet skall med ordinarie och extra ordinarie lärares avlö- ning förfaras på följande sätt. Med år avses nedan kalenderår beträffande
statligt anställd lärare och redovisningsår beträffande kommunalt anställd lärare.
Åtgärd med avlöningen för
Orsak till tjänstledighet ordinarie extra ordinarie lärare lärare
1. Offentligt uppdrag.
a) Uppdrag, där ersättning utgår allenast med visst A-avdrag A-avdrag belopp för sammanträdes- eller förrättningsdag och läraren icke medgivits rätt till gottgörelse för de av- löningsförmåner han under ledigheten avstått
b) Uppdrag såsom ledamot av liksdagen eller att vara A-avdrag _ A-avdrag riksdagens revisor.
c) Anställning hos riksdagen eller dess revisor eller C-avdrag C-avdrag hos kyrkomötet.
d) Uppdrag att deltaga i eller biträda vid utredning, C-avdrag C-avdrag som beslutats av Kungl. Maj:t eller, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, av departementschef (kommitté- eller sakkunniguppdrag).
e) Annat offentligt uppdrag. C-avdrag C-avdrag
2. Militärtjänst i fredstid, där ej annat följer av vad i punkt 3 sågs.
a) Beställningshavare i reserven, å reservstat eller B-avdrag B-avdrag å övergångsstat åliggande tjänstgöring.
b) Utbildningskurs för äldre reservofficerare, B-avdrag B-avdrag
c) Landstormsbefälsövning eller landstormsrepeti- B—avdrag B-avdrag tionsövning för landstormen tillhörande värnpliktig.
d) Beiälskurs, landstormsbefälsövning eller komplet- B-avdrag högst 14 dagar av ett och teringskurs eller med kompletteringskurs jämställd samma år. Därefter C-avdrag annan kurs eller övning, som föreskrives för i freds- tid konstituerad landstormsofficer.
e) Annan värnpliktstjänstgöring än i a)—d) sägs. B-avdrag C-avdrag. I stället ut- går dagsersättning med 2 kronor 50 öre.
f) Annan militärtjänst. C-avdrag C-avdrag
3. Militärtjänst vid mobilisering och förstärkt för- Enligt av Kungl. Maj:t meddelade svarsberedskap. bestämmelser
11. Studier eller iakttagelser, som Kungl. Maj:t prö- Oavkortad lön Se punkten 10 vat vara av beskaffenhet att kunna på ett påtagligt sätt tjäna undervisningsväsendets intressen.
5. Olycksfall, smittsam sjukdom m. m. a) Olycksfall i tjänsten samt våld eller annan miss- Oavkortad lön Oavkortad lön intill ett handel, som läraren utsatts för på grund av sin ärfrån dagenför olycks- tjänst, med därav föranledd sjukdom eller förlust av fallet, våldet eller miss- arbetsförmågan. Med olycksfall i tjänsten skall förstås handeln, därefter A-av- vad som enligt olycksfallsförsäkringslagen är att hän- drag, där ej skolöver- föra till olycksfall i arbete. styrelsen på grund av
särskilda förhållanden medgiver, att avdrag icke skall äga rum.
Orsak till tjänstledighet
Åtgärd med avlöningen för
ordinarie
lärare
extra ordinarie lärare
b) I tjänsten ädragen yrkessjukdom, varom förmäles i lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, eller smittsam sjukdom, som enligt epidemilagen skall an- mälas till vederbörande myndighet.
c) Förbud att tjänstgöra till förekommande av smit- tas spridning.
6. Bchörigen styrkt sjukdom i andra fall än i punkt 5 avses.
7. Tvångsvis anordnad läkarundersökning i enlig- het mcd vad därom särskilt är stadgat. 8. Svag hälsas vårdande, dä behovet av ledighet härför är behörigen styrkt.
9. Havandeskap eller barnsbörd.
10. Enskild angelägenhet.
a) Flyttning, då lärare förflyttats utan egen ansö— kan eller därom uttryckt önskan och flyttning icke lämpligen kan ske under ferierna.
b) Studier eller arbete, som Kungl. Maj:t prövar vara av betydelse för undervisningsväsendet, eller skol- överstyrelsen prövar vara av betydelse för lärarens kompetens för viss uppgift eller befattning inom i detta reglemente avsedd läroanstalt.
c) Uppdrag inom sådan personalsammanslutning, som avser att tillvarataga lärarnas intressen i tjänsten eller främja deras yrkesutbildning, beträffande lärare anställd vid folkskola dock endast om vederbörande folkskolinspektör efter av skolöverstyrelsen utfärdade direktiv finner skäl föreligga för tjänstledighet.
d) Enskild angelägenhet av vikt, beträffande lärare anställd vid folkskola dock endast om vederbörande folkskolinspektör finner skäl föreligga för tjänstledig— het.
Oavkortad lön
Oavkortad lön
A-avdrag
A-avdrag, i
Oavkortad lön högst ett år, därefter A-avdrag, där ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda förhållanden medgiver, att avdrag icke skall äga rum. Oavkortad lön högst ett år, därefter A-avdrag, där ej skolöverstyrelsen på grund av särskilda förhållanden medgiver, att avdrag icke skall äga rum. A-avdrag högst sex må- nader av ett och sam- ma är. För tid därut- över bestämmer skol- överstyrelsen, om stör- re avdrag skall ske. den mån annat ej är särskilt stadgat.
B-avdrag
A-avdrag hö för tid efter ningen, För
Oavkortad lön högst 3 dagar. Därefter
C-avdrag. B—avdrag sammanlagt högst 180 da- gar av den tid läraren innehar he— fattning inom en och sam- ma lönegrad. Därefter C-avdrag. B-avdrag högst 15 (la- gar av ett och samma år. Därefter C-avdrag. B-avdrag högst 15 da— gar av ett och samma år. Därefter C-avdrag.
B-avdrag högst 30 da- gar av ett och samma år. Därefter C-avdrag. gst 120 dagar, dock ej 90:e dagen från förloss- tid därutöver C-avdrag.
C—avdrag
B-avdrag sammanlagt 120 dagar av den tid läraren innehar extra ordinarie anställning. Därefter C-avdrag.
B-avdrag högst 10 da- gar av ett och samma år. Därefter C—avdrag.
B-avdrag högst 10 da- gar av ett och samma år. Därefter C-avdrag.
20 5. Nedsättning av undervisningsskyldigheten.
Där ordinarie eller extra ordinarie lärare av anledning, som enligt 19 % medför tjänstledighetsavdrag, medgives nedsättning av undervisningsskyl- digheten, skall avdraget å lönen beräknas i förhållande till den omfattning, vari undervisningsskyldigheten nedsatts.
Skolöverstyrelsen bestämmer, i vad mån avdraget även skall omfatta ferietid samma kalenderhalvår.
21 5. Uppehållande av annan tjänst m. m.
1 mom. Uppehåller ordinarie lärare annan tjänst i övningsämne eller i motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne vid skola, varå detta reg- lemente äger tillämpning, må han åtnjuta avlöning, såsom om han i in- nehavande tjänst vore ordinarie lärare vid den skola, där han tjänstgör.
Har läraren därvid mindre än full tjänstgöring, äger skolöverstyrelsen bestämma det antal veckotimmar, efter vilket avlöningen skall beräknas.
Omfattar förordnandet hel termin, skall avlöningen i enahanda ordning utgå under ferietid samma kalenderhalvår.
Ordinarie lärare må endast då synnerliga skäl föreligga, beviljas tjänst- ledighet för uppehållande av annan i detta moment avsedd tjänst. Ordina- rie lärare vid högre kommunal skola må beviljats sådan tjänstledighet en- dast efter medgivande av skolöverstyrelsen och ordinarie lärare vid folk— skolan endast efter medgivande av statens folkskolinspektör.
2 mom. Under tid ordinarie lärare uppbär avlöning å tjänst, som avses i 1 mom., eller ä extra ordinarie anställning i högre lönegrad, skall han avstå samtliga avlöningsförmåner å den ordinarie tjänsten.
22 å Avlöning under ferier.
1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare skola under ferietid åtnjuta oavkortad lön, där annat ej följer av 20 eller 21 åå eller av 2 eller 3 mom. här nedan eller av vad eljest särskilt stadgas.
2 mom. Har ordinarie eller extra ordinarie lärare under två terminer i följd bestritt sin tjänst sammanlagt mindre än 60 dagar, skall han vidkän— nas A-avdrag under närmast därpå följande ferietid. Med tjänstgöring å egen tjänst skall jämställas tjänstgöring å annan lärartjänst inom det stats- understödda kommunala undervisningsväsendet eller är statlig tjänst samt uppdrag för statens räkning och tjänstledighet enligt 19 5 5 punkten, var- under oavkortad avlöning utgår.
3 mom. Har ordinarie eller exra ordinarie lärare under två terminer i följd varit tjänstledig med C-avdrag mera än sammanlagt 120 dagar av annan anledning än enligt 19 ä 1 c) och (1), skall han — i förekommande fall utöver vad i 2 mom. sägs —— vara skyldig att under ferietid rnärmast
,.--
»?
efter ledigheten vidkännas C-avdrag i den omfattning skolöverstyrelsen bestämmer.
23 å. Tjänstgöringshinder m. m.
1 nedan angivna fall skall med ordinarie och extra ordinarie lärares av-
löning förfaras på följande sätt. Tjänstgöringshinder m. m.
1. Undervisningen inställes på grund av smittsam sjukdom.
[Q Undervisningen inställes, inskrän- kes eller avkortas på grund av lerig, krigsfara eller därmed sam— manhängande förhållanden.
3. Läraren är avstängd från tjänst— göring, enär han vägrar under- kasta sig älagd läkarundersök- ning.
4. Läraren är avstängd från tjänst- göring av annan anledning än i 3 punkten sägs, kvarltälles av polis- myndighet såsom misstänkt för brott, hålles häktad för brott el- ler undergår frilietsstru/f.
4). Lärare avhåller sig från tjänstgö- ring utan att hava erhållit tjänst— ledighet eller kunna styrka gil— tigt förfall.
Åtgärd med avlöningen.
Oavlcortad lön.
Oavlcortad län, där ej Kungl. Maj:t annorlunda föreskriver.
Kungl. Maj:t bestämmer avlöningen i varje särskilt fall.
C—avdrag, där det ej pröva-s skäligt att låta honom uppbära någon del av avlöningen. Beslut härom fattas av skolöverstyrelsen. Vid folkskola fattas dock beslut av skolstyrelsen efter medgivande av statens folkskol- inspektör.
Finnes avstängningen hava varit obefogad eller blir den kvarhållne ej häktad eller frikännes den häktade, skall innehållen avlöning utbetalas.
C-avdrag.
4 kap. Fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.
24 5. Ersättning för utsträckt undervisning m. m.
Fullgör ordinarie eller extra ordinarie lärare undervisning utöver den med tjänsten förbundna undervisningsskyldigheten, utgår A-arvode på sätt i 32 % 1 och 2 mom. samt 33 och 34 55 föreskrives, där ej nedan annat
stadgas.
Ingå två ämnen i tjänsten, och tillhöra motsvarande tjänster i vartdera äm- net olika lönegrader, skall det ämne, som enligt 7 % 2 mom. medför den högre lönegradsplaceringen, i första hand anses ingå i tjänsten. A-arvode skall i förekommande fall utgå med belopp, som gäller för det andra ämnet.
Till extra ordinarie lärare å sådan tjänst i två ämnen skall i stället för lön som extra ordinarie utgå A-arvode för det antal timmar, som översti- ger dubbla antalet timmar i det ämne, som medför den högre lönegrads- placeringen. Skolöverstyrelsen äger dock, där särskilda skäl föreligga, be- stämma annat timtal för lön som extra ordinarie.
25 5. Fri kost.
Lärarinna i hushållsgöromål äger åtnjuta fri kost i samband med de praktiska Övningarna i ämnet.
26 5. Kallortstillägg.
Kallortstillägg utgår till ordinarie och extra ordinarie lärare, som är stationerad å ort inom rikets nordligaste delar, där vistelsen på grund av klimatiska förhållanden och levnadsbetingelserna i övrigt kan anses med- föra avsevärda olägenheter i fysiologiskt hänseende. Tillägget utgår med nedanstående för olika lcallortslclasser bestämda belopp för år, nämligen: Kallortsklass I II III IV V VI Kallortstillägg kr. 90:— 150;— 2401— 360:— 540:—— 720:—
27 5. Reseersättning.
Allmänna resereglementet och särskilda av Kungl. Maj:t meddelade fö- reskrifter skola gälla vid resa för förrättning i statens ärenden, där ej an— nat stadgas i 36 5.
28 €. Ersättning för flyttningslcostnad.
I mom. Förflyttas ordinarie lärare med stöd av 14 % mom. 2 stadgan för övningslärare utan egen ansökan eller därom uttryckt önskan, ersät— tas flyltningskostnaderna enligt de föreskrifter, som Kungl. Maj:t meddelar.
Beslut om sådan ersättning fattas av skolöverstyrelsen, som har att i ärendet inhämta yttrande av statskontoret.
2 mom. I andra än i 1 mom. angivna fall utgår ersättning för flyttnings- kostnad enligt vad därom är särskilt stadgat.
29 Q'. Ersättning för särskilda uppdrag.
Utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen medgivits, må ordinarie och extra ordinarie lä—
rare icke för tjänstgöring vid skola, där han är anställd eller där han utför fyllnadstjänstgöring, åtnjuta ersättning eller förmån, så framt ej Kungl. Maj:t för uppdrag eller arbete, vilket kan anses falla utom lärarens van— liga tjänstutövning, anvisat särskilda medel eller eljest finner skäl medgiva särskild gottgörelse.
5 kap. Sjukvård och begravningshjälp.
30 3. Sjukvård. Ordinarie och extra ordinarie lärare skola erhålla sjukvård eller sjuk- vårdsersättning enligt de grunder, som gälla vid den skolform, där de äro anställda.
31 &. Begravningslijälp.
1 mom. Avlider ordinarie eller extra ordinarie lärare, utgår begravnings— hjälp till dödsboet med 400 kronor. Äga lärarens anhöriga på grund av dödsfallet rätt till familjepension enligt familjepensionsreglementet för öv— ningslärare, skall dock begravningshjälpen ökas med ett belopp motsva- rande skillnaden mellan lärarens månadslön och familjepensionen för må- nad, så vida lönen är större än pensionen. Lön och pension skola därvid beräknas efter förhållandena den månad dödsfallet inträffat.
Skall på grund av dödsfallet begravningshjälp även utgå enligt olycks— fallsförsäkringslagen eller lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, skall nämnda ersättning beträffande statligt anställd lärare anses inbe— gripen i hegravnin-gshjälpen enligt första stycket. Beträffande kommunalt anställd lärare skall begravningshjälpen enligt första stycket minskas med det belopp, varmed begravningshjälp enligt nämnda lagar skall utgå.
2 mom. Avlider lärare under tjänstgöring å annan ort än stationerings- orten, må utöver begravningshjälp enligt 1 mom. efter skolöverstyrelsens bestämmande bestridas kostnaderna för transport av den avlidne till sta- tioneringsorten eller till annan ort, i sistnämnda fall dock högst med be- lopp motsvarande kostnaderna för transport till stationeringsorten.
3 avd. Timlärare.
32 5. Allmänna grunder för timlärararvoden.
1 mom. Är timlärare anställd för ett läsår å 273—280 dagar, utgår tim- lärararvode för varje veckotimme under läsåret med 1/30 av årslönen för den löneklass, efter vilken arvodet enligt 33 & skall utgå ( ärsarvode). Års- arvodet skall jämkas till närmaste hela kron-tal eller, om det slutar å 50- öre, till närmast högre krontal.
Omfattar anställningen mindre än 273 dagar, utgår timlärararvodet för veckotimme med 1/273 av nämnda årsarvode för varje dag anställningen varar.
Omfattar anställningstiden mindre än en vecka, utgår dock timlärar- arvode med 1/1080 av årslön-en enligt vederbörande löneklass för varje undervisningstimme, som läraren därunder fullgjort.
Omfattar anställningen mer än 280 dagar under ett läsår, utgår timlä- rararvode för veckotimme med 1/273 av årsarvodet för varje dag utöver 280 dagar.
2 mom. Då timlärare på grund av tjänstledighet eller av annan orsak ej fullgör den med anställningen förbundna undervisningsskyldigheten, av- drages för varje dag och veckotimme därå belöpande del av årsarvodet.
Är uppehållet i tjänstgöringen av kortare varaktighet än; en vecka, skall dock för varje undervisningstimme, som läraren icke fullgjort, avdragas 1/1080 av årslönen för vederbörande löneklass.
3 mom. Inställes, inskränkes eller avkortas undervisningen på sätt i 23 ä 1 eller 2 sägs, skall skolöverstyrelsen besluta, huruvida timlärararvode skall utgå. Vid kommunal skola fattas dock sådant beslut av skolstyrelsen efter av skolöverstyrelsen givna direktiv. Vid folkskolan skall dessutom statens folkskolinspektör höras, innan beslut fattas.
33 5. Timlärararvodenas storlek.
Timlärararvode utgår efter följande löneklasser i statens löneplan nr 1.
Löneklass
Ämne. Skolform. A-arvode B-arvode C-arvode
Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott folk- och småskoleseminarier ...................... 23 , 19 (15) övriga skolformer ................................ 21 19 15 Hushållsgöromål statens skolköksseminarium och hushållsskola ...... 23 15 (12) övriga skolformer ................................ 17 15 12
Kvinnlig slöjd kvinnligt folkskoleseminarium, småskoleseminarium
och statens skolköksseminarium och hushållsskola 21 13 (10) övriga skolformer ................................ 15 1 3 10 Manlig slöjd manligt folkskoleseminarium ...................... 21 13 (10) övriga skolformer ................................ 15 13 10
A—arvode utgår till timlärare, som är behörig vinna extra ordinarie an- ställning vid den skola, där han tjänstgör.
Där lärare utan eget förvållan—de måste övergå från extra ordinarie an- ställning till timläraranställning och anställningen är avsedd att omfatta minst en termin med en tjänstgöring av minst 8 veckotimmar, må dock skol- överstyrelsen besluta, att A-arvode för högst 30 veckotimmar skall utgå efter den löneklass, i vilken läraren skulle placerats, om det i stället varit fråga om extra ordinarie anställning.
B—arvode utgår till timlärare, som efter föreskriven examen, utbildning eller behörighetsförklaring fullgör i 16 % 2 mom. stadgan för övningslärare angiven tjänstgöring.
C—arvode utgår till annan timlärare.
34 å. Arvodets utbetalning.
Timlärararvode utbetalas månadsvis i efterskott under läsåret med det belopp, som belöper å tjänstgöringen under månaden.
4 avd. Fyllnadstjänstgöring.
35 5. Avlöning vid fyllnadstjc'instgöring.
1 mom. Ingår fyllnadstjänstgöring i tjänst, skall avlöning utgå, som om all tjänstgöring fullgjorts vid den skola, där tjänsten är placerad (huvud- tjänsten).
Timlärararvode skall dock utgå efter den löneklass, som gäller vid den skola, där tjänstgöringen äger rum, men efter den ortsgrupp, till vilken huvudtjänsten hänförts. Tjänstgöring å huvudtjänsten skall härvid i första hand anses ingå i tjänsten.
Avlöning och timlärararvode skall i sin helhet utbetalas å huvudtjänsten. 2 mom. Fullgöres fyllnadstjänstgöring vid skola med ett läsår av mer än 40 veckor, skall timlärararvode utgå för tjänstgöring utöver 40 veckor.
36 5. Ersättning för resor m. 121. vid fyllnadstjänstgöring.
Vid fyllnadstjänstgöring å annan ort än stationeringsorten ersättas kost- naderna för resorna mellan orterna med skäligt belopp. Dagtraktamente utgår icke. Resa å järnväg ersättes efter III klass.
Där det skulle medföra olägenheter för läraren att resa åter till statio- neringsorten samma dag, som han haft fyllnadstjänstgöring å annan ort, och läraren därför övernattar utom stationeringsorten, utgår traktamente med sju kronor för natt.
Ersättning enligt denna paragraf utgår av statsmedel i efterskott för varje termin eller läsår.
Skolöverstyrelsen bestämmer, huruvida och i vilken omfattning ersätt- ning skall utgå. 18
1 mom. Vid fyllnadstjänstgöring skall varje skola bära så stor del av avlöningskostnaderna å tjänsten, som svarar mot tjänstgöringens omfatt- ning vid skolan, där ej nedan annat stadgas. I kostnaderna skola även in— räknas avlöning till lärare under tid, då han ej tjänstgjort, och avlöning till vikarier.
Har fyllnadstjänstgöring fullgjorts vid kommunal skola, där motsvaran- de tjänstgöring berättigar till en lägre lönegrad eller beträffande timlärar— arvode en lägre löneklass, skall dock skolan icke ersätta mer än som skulle utgått enligt den lägre lönegraden eller löneklassen.
Är huvudtjänsten placerad vid statlig skola, och är fyllnadstjänstgöring— en förlagd till annan statlig skola av samma skolform, skola kostnaderna för fyllnadstjänstgöringen belasta huvudtjänsten.
2 mom. Skola, där fyllnadstjänstgöring ägt rum, skall erlägga kostnader- na enligt 1 mom. efter utgången av varje redovisningsår eller kalender- halvår.
5 avd. Fortsättningsskolan. 38 &. Reglementets tillämpning ä fortsättningsskolan.
Reglementets bestämmelser om övningslärare vid folkskolan skola äga motsvarande tillämpning å sådana lärare vid fortsättningsskolan, där ej nedan annat stadgas.
39 5. Län till ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan.
1 mom. Till ordinarie lärare vid fortsättningsskolan utgår årslön efter den löneklass och ortsgrupp i statens löneplan nr 1, som läraren tillhör.
Nämnda lön skall utgå, även om ordinarie lär-are icke kan beredas full tjänstgöring med högst 30 timmar i veckan och sammanlagt 1 080 timmar för redovisningsår.
Till ordinarie lärare utbetalas lön för varje månad av anställningstiden med 1/12 av årslönens belopp, där ej avdrag å lönen skall ske.
2 mom. Till extra ordinarie lärare vid fortsättningsskolan utgår för varje undervisningstimme lön med 1/1080 av årslönen enligt den löneklass och ortsgrupp i statens löneplan nr 1, som läraren tillhör. Lönen för undervis- ningstimme skall jämkas till närmaste öretal.
Nämnda lön må utgå för högst 30 undervisningstimmar i veckan och sammanlagt för högst 1 080 timmar under ett redovisningsår eller, om an- ställningen endast omfattar ett kalenderhalvår av ett redovisningsår, för högst 540 timmar.
Till extra ordinarie lärare utbetalas lönen månadsvis för det antal un- dervisningstimmar, som under månaden ingått i anställningen, där ej av— drag å lönen skall ske.
275 40 å. Löneklassplacering vid fortsättningsskolan.
1 mom. För uppflyttning och placering i löneklass av lärare vid forl- sättningsskola skall vid tillämpningen av 12—-17 %% iakttagas, att i stället för 615 dagar ordinarie lärare skall tillgodoräkna 2600 undervisningstimå mar och extra ordinarie lärare 2160 undervisningstimmar.
Har ordinarie eller extra ordinarie lärare vid fortsättningsskola fyll— nadstjänstgöring vid skola, där undervisningsskyldigheten beräknas i vec- kotimmar, äger läraren tillgodoräkna nämnda tjänstgöring med en under- visningstimme för varje veckotimme och vecka under den tid, som mä tillgodoräknas. Dock må å tjänsten högst 1080 undervisningstimmar un— der ett redovisningsår tillgodoräknas.
2 mom. Har ordinarie lärare vid fortsättningsskolan under tidsperiod, varom i 14 5 4 mom. stadgas, inne—haft ordinarie anställning vid skola, där undervisningsskyldigheten beräknas i veckotimmar, skall varje dags sådan anställning, i den mån den må tillgodoräknas, anses motsvara fyra under- visningstimmar. Dock må högst 480 undervisningstimmar för hösttermin och högst 600 undervisningstimmar för vårtermin tillgodoräknas, och skall anställning under termin, som i sin helhet må tillgodoräknas, oberoende av antalet dagar under terminen anses motsvara nu nämnda antal under- visningstimmar. ,
För extra ordinarie lärare vid fortsättningsskola skola motsvarande tal vara 3,5, 400 respektive 500 undervisningstimmar.
3 mom. Tidsperiod, som vid annan skola medfört uppflyttning en löne- klass i samma lönegrad som anställningen vid fortsättningsskola eller i högre lönegrad, skall tillgodoräknas på samma sätt vid fortsättningsskolan.
41 5. Tillgodorälming av tjänstgöring vid fortsättningsskolan vid anställning i annan skolform.
1 mom. Ordinarie och extra ordinarie lärare vid skola, där undervisnings- skyldigheten beräknas i veckotimmar, äga icke tillgodoräkna fyllnadstjänst— göring vid fortsättningsskolan för placering eller uppflyttning i löneklass. Tjänstgöringen ä huvudtjänsten må i stället tillgodoräknas, även om under- visningsskyldigheten där är mindre än 15 veckotimmar.
2 mom. Har ordinarie lärare vid skola, där undervisningsskyldighelen beräknas i veckotimmar, tidigare som ordinarie eller extra ordinarie lärare haft anställning vid fortsättningsskolan, som må tillgodoräknas, skola fyra undervisningstimmar vid fortsättningsskolan tillgodoräknas som en dag vid den skola, där läraren är anställd. För varje redovisningsår äger dock lä- raren tillgodoräkna högst 256 dagar.
Motsvarande skall gälla för extra ordinarie sådan lärare, dock att 3,5 undervisningstimmar skola anses motsvara en dag. 1s* *
Tidsperiod, som vid fortsättningsskolan medfört uppflyttning en löne— klass i samma lönegrad som vid den skola, där läraren är anställd, skall dock på samma sätt tillgodoräknas vid sistnämnda skola.
42 5. Tjänstledighetsavdrag.
Vid fortsättningsskolan skola A-, B- och C-avdrag ske med följande be- lopp för varje undervisningstimme, som infaller under den tid läraren ej tjänstgör.
A-avdraget skall utgöra 1/3 av A-avdraget för dag i samma löneklass. Bravdraget skall utgöra dubbla A-avdraget. C-avdraget utgör för varje undervisningstimme 1/1080 av årslönen en- ligt den löneklass, som läraren tillhör, samt beträffande annan avlöning den del därav, som belöper å varje undervisningstimme.
Där C—avdrag för ordinarie lärare under en månad skulle bliva större än månadslönen, skall avdrag för den överskjutande delen av C-avdraget, där så ske kan, verkställas å därpå utgående månadslöner samma redovisnings- år. Läraren skall ej vara skyldig att av denna anledning återbetala redan uppburen lön.
A-avdrag och C-avdrag å lönen jämkas till närmaste öretal.
43 5. 'Timlärararvode.
] mom. Vid fortsättningsskolan utgår timlärararvode för varje undervis— ningstimme med 1/1080 av årslönen enligt den löneklass i statens löneplan nr 1, som läraren enligt 33 % tillhör.
2 mom. Till ordinarie och extra ordinarie lärare utgår A-arvode enligt 1 mom. för tjänstgöring utöver det timtal, för vilket lön enligt 39 % utgår.
Arvodet skall därvid utgå för de timmar som infalla sist under veckan eller redovisningsåret eller, om anställningen avser endast ett kalenderhalv- år av ett redovisningsår, sist under kalenderhalvåret.
44 5. K allortstillägg.
Kallortstillägg till ordinarie och extra ordinarie lärare vid fortsättnings- skolan utgår med följande belopp för undervisningstimme, dock för högst 1 080 timmar för redovisningsår. Kallortsklass I II IlI IV V VI Kallortstillägg kr. —: 10 —: 15 —: 25 —: 35 —: 50 ——: 65
45 å. Fri bostad.
Lärare i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål, som tjänstgör vid fortsättningsskolan å annan ort än bostadsorten, äger under pågående kurs rätt till fri bostad jämte bränsle. Bostaden skall vara försedd med
—_-—, W— WMF—",-
erforderliga möbler och för matlagning erforderliga anordningar. Där lä- raren så påfordrar, skall dock i stället för bostadsförmåner utgå ersättning härför med minst 1 krona 50 öre om dagen.
Ordinarie och extra ordinarie lärare skola dock icke äga rätt till nämnda förmån å stationeringsorten annat än efter medgivande av statens folkskol— inspektör.
Bostadsförmån eller ersättning därför tillhandahålles av det skoldistrikt, där tjänstgöringen äger rum.
46 5. Ersättning för resor.
För resor i samband med tillträdande och avslutande av tjänstgöring vid fortsättningsskolan utgår ersättning av statsmedel enligt klass lll E allmän- na resereglementet, i den omfattning nedan angives.
Ersättning utgår för resor från bostadsorten till kursort, mellan kurs- orter och från kursort till bostadsort.
Äro kostnaderna för resan mindre än fem kronor och uppgår resetidcn till mindre än 3 timmar, utgår icke någon ersättning. Högst 25 kronor må utgå för en resa.
Ersättning utgår icke till ordinarie och extra ordinarie lärare och till timlärare endast i den mån tjänstgöringen omfattar mindre än 240 under- visningstimmar.
47 5 . K ostnads/ördelning.
1 mom. Ingår i tjänst vid fortsättningsskolan fyllnadstjänstgöring vid fort- sättningsskolan i annat skoldistrikt, skall å tjänsten utgående avlöning och timlärararvode i sin helhet utbetalas av det skoldistrikt, där huvudtjänsten är placerad. Avlöning och timlärararvode skall utgå efter den ortsgrupp, till vilken huvudtjänsten hänförts.
Sistnämnda skoldist1ikt skall rekvirera statsbidrag. Återstående kostnader skola fördelas mellan skoldistrikten i förhållande till tjänstgöringens om- fattning vid distrikten. Nämnda fördelning skall ske vid slutet av varje redovisningsår. '
2 mom. Ingår i tjänst undervisning både vid fortsättningsskola och skola, där undervisningsskyldigheten beräknas i veckotimmar, skall följande gälla.
Vid beräkningen av undervisningsskyldigheten skall en veckotimme för läsår anses motsvara 36 undervisningstimmar och en veckotimme för ter— min 18 undervisningstimmar.
Avlöning utgår efter den lönegrad och ortsgrupp, som gäller för den
, skola, där huvudtjänsten är placerad. Timlärararvode utgår efter den löne—
klass, som gäller för sådan tjänstgöring vid den skola, där tjänstgöringen äger rum, men efter den ortsgrupp, som gäller för huvudtjänsten.
Avlöning och timlärararvode för undervisningen vid fortsättningsskolan skola i övrigt utgå enligt de för denna skolform gällande grunderna och för undervisningen vid den andra skolan efter de för denna skolform gällande grunderna. Vardera skolan utbetalar den på skolan belöpande delen av lö- nen till läraren. ,
6 avd. Arvodestabeller.
48 å. Grundarvodestabeller.
Ortsgrupp —. (dagar : d) Timlärararvode för en veckotimme, kronor Löne- klass års- ' - ' arvode31d JOd 29d 28d1$d12di1led 9d Sd 7d //-9 ä'. Grundarvodestubeller för fortsättningsskolan. Ortsgrupp (undervisningstimme : t)
Löne- Timlärararvode för undervisningstimme, kronor
klmit 21 3t|4t 5: 6t'l7tl8tl9t180t
50 5. Utfärdande av tabeller.
De i 48 och 49 55 intagna beloppen för timlärararvodcn skola höjas och sänkas på samma sätt som grundlönebeloppen i statens löneplan nr 1. Det åligger den myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer, att utfärda tabeller över de sålunda tillämpliga beloppen.
Övergångsbestämmelser.
1. Innehar ordinarie lärare vid statlig eller högre kommunal skola tjänst, varå detta reglemente blir tillämpligt, och övergår han vid reglementets ikraftträdande, i innehavande tjänst å reglementets bestämmelser, skall han tillhöra den lönegrad och löneklass, som framgår av följande uppställning.
Tjänst i Lönegrad Löneklass Teckning, musik och gymnastik med lek och idrott vid folk— och småskoleseminaricr ........ A 21 21 22 23 24 övergår till ...................... Ca 25 25 26 27 28 20| vidövrigaskolor A20 20 21 22 23 övergårtill (3323 23 24 25 26 Hushållsuöromål 'vid statens skolköksseminarium och hus— hållsskola .......................... A 19 19 20 21 22 23 övergår till ...................... Ca 25 25 25 25 26 27 I 16 vid övriga skolor ...................... A 16 16 17 18 19 20 övergår till ...................... Ca 20 20 21 22 23 23 Kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium och små- skoleseminarium .................... A 18 18 19 20 21 22 övergår till ...................... Ca 23 23 24 25 26 26 vid statens skolköksseminarium och hus— hållsskola .......................... A 16 16 17 18 19 20 övergår till ...................... Ca 23 23 23 23 24 25 | 16 vidövrigaskolor A16 16 17 18 19 20 övergårtill 61120 20 21 22 23 23 Manlig slöjd vid manligt folkskoleseminarium . .. . . .. . . . A 18 18 19 20 21 22 övergårtill Ca23 23 24 25 26 26 ! 16 vid övriga skolor ...................... A 16 16 17 18 19 20 övergår till ...................... Ca 20 20 21 22 23 23
Kvinnlig lärare vid högre kommunal skola, som skulle placerats i högsta löneklassen inom lönegraden, därest denna varit tillämplig å henne, skall anses tillhöra nämnda löneklass vid övergången å detta reglemente.
För uppflyttning i löneklass äger läraren tillgodoräkna den tid, dock högst tre år, som han före reglementets ikraftträdande tillhört eller beräk- nas hava tillhört den löneklass, i vilken han då var placerad. Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola äger dock lärare i hushållsgöromål icke tillgodoräkna tid i löneklasserna 19 och 20 samt lärare i kvinnlig slöjd icke tid i löneklasserna 16 och 17.
2. Tillhör ordinarie lärare med stöd av 1 punkten högre lönegrad än som enligt 7 % gäller för tjänsten, äger han bibehålla sin lönegrads- och löne- klassplacering, därest han övergår till annan ordinarie tjänst, varå regle- mentet äger tillämpning och som tillhör samma lönegrad som eller högre lönegrad än den, som enligt 7 % gäller för den tjänst han innehar.
3. Därest i samband med reglementets ikraftträdande ordinarie lärare å tjänst vid statlig eller högre kommunal skola, varå reglementet blir tillämp- ligt, övergår å annan ordinarie tjänst, för vilken reglementet gäller. skall han placeras i lönegrad och löneklass, som om han vid ikraftträdandct kvar- stått å sin tidigare tjänst och därefter övergått å den nya tjänsten.
4. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande extra ordinarie anställning vid statlig eller högre kommunal skola å tjänst, varå detta regle- mente blir tillämpligt, och kvarstår läraren i motsvarande extra ordinarie an- ställning vid samma skola eller skoldistrikt efter ikraftträdandet, skall han tillhöra den lönegrad och löneklass, som framgår av följande uppställning.
Tjänst i Lönegrad Löneklass Teckning, musik och gymnastik med lek och Idrott vid folk- och småskoleseminarier. .. . 150 18 ' 17 18 19 20 21 övergår till ................ Ce 23 23 24 25 26 26 vid övriga statliga skolor .......... Eo 18 17 18 19 20 21 övergår till ................ Ce 22 22 23 24 25 25 vid högre kommunala skolor ...... 18 16 17 18 19 20 21 övergår till ................ Ce 22 22 23 24 25 25 25 Hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium och hushållsskola ................ Ro 17 16 17 18 19 20 övergår till ................ Ce 23 23 23 24 25 26 vid övriga statliga skolor .......... Eo 15 14 15 16 17 18 övergår till ................ Ce 19 19 20 21 22 '22 vid högre kommunala skolor ...... 15 13 14 15 16 17 18 övergår till ................ Ce 19 19 20 21 22 22 22 Kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium och småskoleseminarium ...... Eo 16 15 16 17 18 19 övergår till ................ Ce 21 21 22 23 24 24 vid statens skolköksseminarium och hushållsskola ................ Eo 15 14 15 16 17 18 övergår till ................ Ce 21 21 21 22 23 24 vid övriga statliga skolor .......... Eo 15 14 15 16 17 18 övergår till ................ Cc 19 19 20 21 22 22 vid högre kommunala skolor ...... 15 13 14 15 16 17 18 övergår till ................ Ce 19 19 20 21 22 22 22 Manlig slöjd vid manligt folkskoleseminarium. . . . 130 16 15 16 17 18 19 övergår till ................ Ce 21 21 22 23 24 24 vid övriga statliga skolor .......... Eo 15 14 15 16 17 18 övergår till ................ Ce 19 19 20 21 22 22 vid högre kommunala skolor ...... 15 13 14 15 16 17 18 övergår till ................ '
Kvinnlig lärare vid högre kommunal skola, som skulle placerats i högsta löneklassen inom lönegraden, därest denna varit tillämplig åt henne, skall anses tillhöra nämnda löneklass vid övergången å detta reglemente.
För uppflyttning i löneklass äger läraren tillgodoräkna den tid, dock högst tre år, som han före reglementets ikraftträdande tillhört eller beräk- nas hava tillhört den löneklass, i vilken han då var placerad. Vid statens skolköksseminarium och hushållsskola äger dock lärare i hushållsgöromål icke tillgodoräkna tid i 16 löneklassen och lärare i kvinnlig slöjd icke tid i 14 löneklassen.
5. Tillhör extra ordinarie lärare med stöd av 4 punkten högre lönegrad än som enligt 7 % skulle gälla för anställningen, äger han bibehålla sin lö- negradsplacering, därest han sedermera erhåller extra ordinarie anställning ä annan tjänst, varå reglementet äger tillämpning, där sistnämnda anställ- ning eljest berättigar till samma lönegrad som eller högre lönegrad än den, som enligt 7 % skulle gällt för förstnämnda anställning. ' Vid placering i löneklass äger läraren därvid tillgodoräkna så lång tid, som skulle erfordrats för hans uppflyttning till den löneklass, som han i den förra tjänsten senast tillhörde, samt den tid, som han tillhört nämnda löne- klass.
På samma sätt skall läraren i förekommande fall placeras i löneklass vid motsvarande timläraranställning mot A-arvode.
Bestämmelserna i denna punkt skola dock icke gälla vid avbrott i anställ- ning, som avses i 14 % 3 mom.
6. Bestämmelserna i 4 och 5 punkterna skola gälla, även om lärarens extra ordinarie anställning upphör vid reglementets ikraftträdande, blott han därefter erhåller där avsedd extra ordinarie anställning eller motsvarande timläraranställning, utan att sådant avbrott i anställningen å tre år förele- gat, som avses i 14 ä 3 mom.
7. Extra ordinarie lärare, som omedelbart före reglementets ikraftträdande icke innehaft extra ordinarie anställning vid statlig eller högre kommunal skola å tjänst, varå detta reglemente blir tillämpligt, eller, om han haft så— dan anställning, omedelbart därefter haft sådant avbrott i anställning, som avses i 14 % 3 mom., äger för placering och uppflyttning i löneklass — i förekommande fall utöver vad i 8 punkten sägs —— tillgodoräkna
a) anställning såsom ordinarie och extra ordinarie lärare vid statlig eller högre kommunal skola å tjänst, varå detta reglemente blir tillämpligt, där- est anställningen efter ikraftträdandet skulle hava medfört samma eller högre lönegrad än den anställning, vilken han tillträder, 4
b) med avdrag för tre är dels anställning som extra lärare vid statlig skola, dels anställning å minst en termin som vikarierande lärare vid högre kommunal skola, dels timläraranställning vid högre kommunal skola å
minst 15 veckotimmar, som omfattat minst en termin, därest motsvarande extra ordinarie anställning må tillgodoräknas enligt a), samt
c) anställning i praktiskt läroämne eller yrkesämne, som avses i 14 % 1 mom. andra stycket.
Varje tidsperiod av ovan angiven anställning, som medfört uppflyttning en löneklass, skall på samma sätt tillgodoräknas efter reglementets ikraft- trädande.
I övrigt skola bestämmelserna i 14 5 2—7 mom. äga motsvarande till- lämpning.
8. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande innehaft tjänst vid folk- eller fortsättningsskolan, förenad med pensionsrätt vid statens pen— sionsanstalt, och erhåller han sedermera ordinarie eller extra ordinarie an- ställning vid samma skolformer, skall han för varje tidsperiod av fem år, som han före ikraftträdandet innehaft sådan tjänst, placeras en löneklass högre än eljest skolat ske. Del av en femårsperiod må därvid icke tillgodo— räknas för uppflyttning i löneklass. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande haft annan fas— tare anställning vid folk- eller fortsättningsskolan med en tjänstgöring av minst den omfattning, som kräves för t jänsts reglering med pensionsrält vid statens pensionsanstalt, skall han, med avdrag för fem år, för varje tidspe- riod av fem år, som han innehaft sådan anställning, placeras en löneklass högre än eljest skolat ske. Del av en femårsperiod må därvid ej tillgodoräk- nas för uppflyttning i löneklass. Vad nu sagts skall även gälla, dä läraren efter ikraftträdandet erhåller ordinarie eller extra ordinarie anställning, vid annan skola än folk- eller fortsättningsskola, därest läraren därvid tillhör samma lönegrad som vid sistnämnda skolformer. Bestämmelserna i denna punkt skola dock icke gälla, därest läraren ome- delbart efter reglementets ikraftträdande får sådant avbrott i anställning, som avses i 14 5 3 mom.
9. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande haft fastare anställning vid folk- eller fortsättningsskolan med tjänstgöring av den om- fattning, som kräves för tjänstens reglering med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt, och anställes han från och med reglementets ikraftträ— dande såsom ordinarie eller extra ordinarie övningslärare i samma skoldi- strikt., skall han, så länge han kvarstår i samma eller motsvarande befatt— ning i distriktet såsom personlig lönefyllnad erhålla gottgörelse av distrik- tet för genom övergången till reglementet minskad löneinkomst. Den personliga lö-nefyllnaden skall vid varje tidpunkt motsvara skillna- den mellan å ena sidan de avlöningsförmåner, som skulle utgått för tjänst— göringen enligt de omedelbart före ikraftträdandet av reglementet för tä- raren gällande bestämmelserna inberäknat dyrtidstillägg och andra mot—
svarande tillägg samt naturaförmåner, och å andra sidan den avlöning, som utgår enligt reglementets bestämmelser.
Avlöningen enligt de före reglementets ikraftträdande gällande bestäm- melserna skall minskas med de pensionsavgifter, som det då ålåg läraren att erlägga för pension i statens pensionsanstalt och i förekommande fall för kommunal pension.
Naturaförmåner skola uppskattas enligt ortens pris. Hänsyn skall ej ta- gas till förmåner för lärarinna i hushållsgöromål av fri måltid under på- gående kurs. Kunna läraren och skoldistriktet ej enas om värderingen av naturaförmånerna, skall värdet fastställas av statens folkskolinspektör efter av skolöverstyrelsen meddelade anvisningar.
Utgår avlöningen enligt de före ikraftträdandet gällande bestämmelserna för läsår, skall jämförelse ske med den avlöning, som enligt reglementet skulle utgått, därest jämväl denna avlöning utgått för läsår.
I avlöningen enligt reglementet skall inräknas kallortstillägg och i före- kommande fall ersättning för tjänstgöring utöver 30 veckotimmar.
10. Ordinarie lärare vid statlig eller högre kommunal skola är tjänst, varå reglementet blir tillämpligt, äger övergå å reglementet, även om full tjänst- göring icke kan beredas honom. Vid statlig skola skall lönen i så fall minskas med tre procent för varje veckotimme, som undervisningsskyldigheten är mindre än 30 veckotim- mar och vid kommunal högre skola med 1/30 för varje sådan veckotimme. 11. Har lärare omedelbart före reglementets ikraftträdande innehaft extra ordinarie tjänst å mindre än 15 veckotimmar vid statlig skola, varå reglementet blir tillämpligt, skall han under tre år därefter äga kvarstå så- som extra ordinarie å'tjänsten, oaktat timtalet icke uppgår till 15 vecko- timmar. Lönen skall i så fall minskas med 1/30 för varje veckotimme, som under- visningsskyldigheten är mindre än 30 veckotimmar. 12. Har lärarinna i kvinnlig slöjd omedelbart före reglementets ikraft- trädande i en följd haft fastare anställning vid folk- eller fortsättningsskola under minst tio år med tjänstgöring av den omfattning, som fordras för tjänsts reglering med pensionsrätt vid statens pensionsanstalt, äger skol- överstyrelsen medgiva henne behörighet till ordinarie eller extra ordinarie anställning i ämnet inom det skoldistrikt, där hon vid ikraftträdandet var anställd, oaktat hon icke fyller de i 18 & stadgan för övningslärare angivna behörighetsvillkoren. Sådan lärarinna skall tillhöra lönegrad Ca 13 eller Ce 12.
Kap. 25. De sakkunnigas hemställan.
Under åberopande av vad 1941 års lärarlönesakkunniga i det föregående i skilda hänseenden anfört och föreslagit, få de sakkunniga hemställa,
I. att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna
a) de i förevarande betänkande framlagda grunderna för ordnande av övningslärarnas anställningsi och tjänstgöringsförhållanden;
b) de i betänkandet föreslagna lönegradsplaceringarna för ordinarie och extra ordinarie övningslärare samt grunderna för bestämmande av tim- lärararvoden i övningsämnen;
c) att ett avlöningsreglemente för övningslärare utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med det i betänkandet framlagda förslaget till ett sådant reglemente; samt
(1) att statsbidrag till avlöning åt kommunalt anställda övningslärare ut- går enligt de i betänkandet förordade grunderna;
II. att Kungl. Maj:t måtte
a) utfärda stadga för övningslärare i enlighet med i betänkandet intaget förslag; samt
b) vidtaga de ändringar i stadgor och andra författningar, som föranle- das av de sakkunnigas förslag; ävensom
III. att Kungl. Maj:t måtte föranstalta
a) om en utredning angående tjänste- och familjepensionsbestämmelser för övningslärare; samt
b) att skolöverstyrelsens personalorganisation förstärkes med konsulent- befattningar i teckning och manlig slöjd samt med den personal, som er— fordras för handläggning av organiserandet av övningslärartjänster m. m.
gasol-'"Z—hz—hrh
Skolor, som ingå i löneregleringen, utom folkskolor och fortsättningsskolor.
Uppgifterna. avse läsåret 1944/45.
[_ 0 r t Statens skalköksseminarizun och hushållsskola
Folkskoleseminarier.
Falun .......................... Göteborg ......................
Karlstad ........................ Linköping ...................... Luleå Lund .......................... Stockholm ...................... Umeå .......................... Uppsala ........................
Sum ma Småskoleseminarier.
Haparanda. .................... Härnösand .................... Landskrona .................... Lycksele ........................ Skara ..........................
Summa
Högre allmänna läroverk.
Boden .......................... Borås .......................... Eksjö .......................... Eskilstuna ...................... Eslöv .......................... Falun .......................... Gävle .......................... Göteborg hal f. 11 ............
Hvitf. hal .......... hal i Majorna ...... Vasa hal ............ Halmstad ...................... Haparanda .................... Hudiksvall ....................
Elev- antal
104
72 93 48 72 93 72 93 92 98 98
1 831
65 100 104
96 104 103 104
1 676
371 930 391 592 883 673 788 522 961 774 766 801 3114 380
Ort
Hälsingborg: hal f. 11.2 ........ hal f. g. ........ Härnösand .................... Hässleholm .................... Jönköping ...................... Kalmar ........................ Karlskrona2 .................... Karlstad ........................ Kristianstad .................... Kristineham .................... Landskrona .................... Lidingö ........................ Linköping ...................... Ludvika ........................ Luleå .......................... Lund: katedralsk ............... Malmö: hal f. fl. .............. hal f. g. .............. Motala .......................... Norrköping .................... Nyköping ...................... Skara .......................... Skellefteå ...................... Skövde ........................ Sollefteå ........................ Stockholm: hal f. tl. å Norrmalm hal hal hal hal
. å Södermalm ...... å Norrmalm _ å Södermalm ...... romma .............. hal Kungsholmen ........ hal Östermalm ............ h. reall. å Norrmalm ........ N_va elementarskolan ........ Statens normalskola ........ Strängnäs ...................... Sundsvall ...................... Södertälje ...................... Uddevalla ...................... Umeå .......................... Uppsala ........................
i; qv: :|:
1 Avser endast seminarieelever, ej elever vid övningsskolan. & Skolan har tillstånd att; ha, praktisk linje.
390 960 452 643 438 619 684 572 267
838 405 713 925 1 111 874 795 611 507 157 268 717 583 567 881 919
Elev- 0 ' 2 antal Visby .......................... 397 Vänersborg2 .................... 433 Västervik 2 .................... 385 Västerås ........................ 744 Växjö .......................... 694 Ystad 2 ........................ 428 Örebro: hal f. a. .............. 264 " Karolinska hal ........ 548 ansköldsvik .................. 531 Ostersund ............... Ä Summa 39 236 Realskolor.
Göteborg: östra ................ 624 Malmö .......................... 489 Stockholm: Katarina .......... 497 Vasa ' ............ 628 Summa 2 238
Samrealskolor. Alingsås ........................ 226 Alvesta 3 ...................... 1 77 Anderslöv ...................... 104 Arboga 2 ........................ 95 Arvidsjaur3 .................... 76 Arvika 1 2 ...................... 368 Askersund ...................... 78 Avesta 2 ........................ 187 Bengtsfors 3 .................... 118 Bollnäs2 ........................ 243 Borgholm ...................... 96 Borlänge ...................... 368 Bräcke 3 ........................ 127 Enköping ...................... 228 Falkenberg .................... 175 Falköping ...................... 296 Filipstad 2 ...................... 194 Gudmundrå, adr. Kramfors .. 315 Hallsberg 2 .................... 212 Hedemora ...................... 181 Huskvarna .................... 184 Hyltebrukil .................... 116 Höganäs 2 ...................... 240 Hörby .......................... 145 Karlshamn 1 .................... 389 Karlskoga 1 2 .................. 263 Katrineholm .................... 254 Kinna 3 ........................ 1 23
Kiruna 1 ........................ Klippan ........................ Kungsbacka 3 .................. Köping ........................ Laholm ........................ Leksand ........................ Lidköping ...................... Lindesberg3 .................... Ljungby ........................ Ljusdal ........................ Lycksele3 ...................... Lysekil ........................ Malmberget .................... Mariestad 2 .................... Mjölby2 ........................ Molkom 3 ...................... Mora .......................... Mönsterås ...................... N ederkalix .................... Norrtälje ...................... Nybro 2 ........................ Nässjö 2 ........................ Oskarsham 2 .................... Piteå 2 .......................... Ronneby ........................ Sala 2 .......................... Sandviken 2 .................... Simrishamn .................... Skuru p ........................ Skänninge3 .................... Solna 2 .......................... Stockholm: Enskede ..........
Ängby ............ Ström, adr. Strömsund ........ Strömsnäsbruk3 ................ Strömstad 2 .................... Sundbyberg .................... Sunne 2 ........................ Svalöv 3 ........................ Svedala ........................ Sveg 3 .......................... Säfde 2 .......................... Söderhamn 1 .................... Söderköping 2 .................. Sölvesborg ...................... Tidaholm 2 ...................... Tomelilla ...................... Torsås 3 ........................ Tranås ........................
1 Till skolan är anslutet kommunalt gymnasium. 2 Skolan har tillstånd att ha. praktisk linje. 2 Förstatligande pågår. Lärjungeantalet avser he1a skolan.
Elev- antal 260 157 135 197 103 111 322 95 106 218 139 101 257 267 117 121 153 118 236 101 112 324 213 283 211 196 253 177 83 105 227 165 250 86 83 135 101 184 163
75 220 337 123 201 104 250 110 236
Elev- 0 r t antal Trelleborg 2 .................... 257 Trollhättan .................... 259 Ulricehamn 2 .................. 186 Vadstena ...................... 139 Valdemarsvik 1 ................ 89 Vara ............................ 167 Varberg ........................ 275 Vaxholm 2 ...................... 78 Vellinge 1 ...................... 100 Vetlanda ...................... 238 Vimmerby ...................... 146 Värnamo ...................... 188 émål .......................... 256 éstorp .......................... 148 ålmhult 1 ...................... 229 Angelholm .................... 356
Summa 17 103 Högre tekniska läroverk.
Stockholm ...................... 471 Eskilstuna ...................... 190 Norrköping .................... 299 Malmö .......................... 298 Göteborg ...................... 270 Borås .......................... 169 Orebro .......................... 380 Västerås ........................ 200 Härnösand .................... 172 Skellefteå ...................... 54 Luleå .......................... 113
Summa 2 616
Läroanstalter för blinda.
Institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda ........ 140 Hantverksskolan i Kristine- hamn för blinda män ...... 50 Hantverksskolan i Växjö för blinda kvinnor .............. 30 Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte ...... 183 Summa 403
Läroanstalter för dövstumma.
Barndomsskolorna.
Manilla, Stockholm ............ 114 Lund .......................... 68
Elev- 0 r 2 antal Vänersborg .................... 67 Härnösand .................... 79 Gävle (vårdanstalt med skol- __ hem) ........................ 57 Orebro .......................... 99 Summa 484
Fortsättningsskolorna.
Vänersborg .................... 89 Växjö .......................... 65 Broby .......................... 22 Summa 176
Kommunala flickskolor. Borås .......................... 443 Eskilstuna vt 1945 ............ 186 Falun 2 ........................ 1 54 Gävle 2 ........................ 197 Göteborg: Kjellbergska ........ 285 Majorna ............ 387 Vasa ................ 631 Halmstad 2 .................... 271 Hudiksvall .................... 97 Härnösand2 .................... 173 Jönköping ...................... 495 Kalmar 2 ...................... 19 5 Karlskrona2 .................... 301 Karlstad ........................ 415 Kristianstad .................... 245 Kristinehamn 2 ................ 126 Landskrona .................... 172 Linköping ...................... 482 Luleå .......................... 103 Lund 2 .......................... 300 Malmö 2 ........................ 700 Norrköping .................... 427 Nyköping 2 .................... 194 Skara .......................... 103 Skö vde 2 ........................ 190 Stockholm: Bromma .......... 532 Kungsholmens .... 578 Norrmalms 2 ...... 603 Södermalms ...... 1 080 Vasastadens ...... 638 Östermalms ........ 589 Strängnäs ...................... 108 Sundsvall ...................... 276 Söderhamn .................... 1 16
1 Förstatligande pågår. Lärjungeantalet avser hela skolan. 2 Skolan har tillstånd att ha. praktisk linje.
U 1- t antal Södertälje 1 .................... 147 Uddevalla ...................... 134 Umeå .......................... 1 78 Uppsala ........................ 446 Varberg 1 ...................... 1 19 Vänersborg .................... 1 59 Västerås ........................ 263 Växjö 1 ........................ 228 Ystad 1 ........................ 1 94 Qrebr01 ........................ 258 Ostersund ...................... 254
Summa 14 172
Kommunala mellanskolor.
Båstad ........................ 96 Emmaboda .................... 115 Fagersta ........................ 156 Finspång ...................... 151 Flen ............................ 123 Gislaved ........................ 88 Gnesta .......................... 96 Grängesberg .................... 104 Göteborg ...................... 1 066 Hallstavik ...................... 69 Herrljunga .................... 124 Hjo ............................ 74 Hofors .......................... 104 Höör .......................... 106 Karlsborg ...................... 84 Kopparberg .................... 78 Kungälv ........................ 160 Lilla Edet ...................... 117 Lund .......................... 223 Malmköping .................... 71 Malmö .......................... 625 Malung vt 1945 .............. 105 Mellerud ...................... ] 13
17 Skolan har tillstånd att ha praktisk linje.
Munkfors ...................... Mölndal 1 ...................... Nora ............................ Norberg ........................ Nordmaling .................... Norrbärke ...................... Norrköping .................... Nynäshamn .................... Orsa ............................ Råneå .......................... Rättvik ........................ Skoghall ........................ Slite ............................ Sollentuna ...................... Spånga ........................ Stockholm: Norra ..............
Södra .............. Stocksund ...................... Storvik ........................ Svenljunga .................... Säter .......................... Tierp .......................... Timrå .......................... Torsby ........................ Töreboda ...................... Undersåker .................... Vilhelmina ....................
Åtvidaberg .................... Älvsbyn vt 1945 .............. Orkelljunga .................... Qsthammar .................... Overkalix ......................
Summa
127 119 93 82 86 89 234 118 116 83 114 109 54 99 180 667 638 96 116 101 61 124 211 150 104 100 69
110 80 94
9 052
Praktiska mellanskolor (prm) och högre folkskolor (hf).
0 1- 1; Län Skolform Linje 12:88 Elevantal ! | Allerum .................. i Mlh hf & ordbruk ) 34 25 1 ushgt arbete Arlöv .................... __ » » l handel 38 58 BOrås .................... AlVl) » n 36 113 » .................... » » hu slig 36 47 Brunnby ................ M lh » allmän 34 24 Dorotea .................. Vbt » j » 37 53 Edsbyn .................. Gvb » | 38 81 ] teknisk ! 68 - Falun .................... Kpb » ilhuslig ) 38 15511 Fleuinge ................ Mlh » i allmän 34 17 Gränna .................. J kp » | » 38 66 Gräs torp ................ Skb * » l » 38 78 Gävle .................... Gvb i » detaljhandel 38 83 » .................... » l » huslig 38 28 Göteborg ................ Gbg * prm handel, gossar 39 178 » ................ » i » » Hickor 39 381 » ................ » ' » teknisk 39 383 » ................ » l » huslig 39 244 Hagfors .................. Vrml 1 hf allm än 38 108 Ho fors .................. Grvb » jjlaäåliagukshantermg % 38 110 Hoting .................. Vstn » allmän 37 49 Hultsfred ................ Iglm » » 38 97 Hällefors ................ Orb » » 38 77 Hälsingborg .............. Mlh prm handel 38 194 » .............. » » teknisk 38 97 » .............. » » hu slig 38 93 Högsby .................. Klm hf allmän 38 42 Jonstorp och Farhult Mlh » » 34 17 Jämshög ................ Blk » n 38 38 Jönköping ................ ka prm handel 38 346 Kalmar .................. Klin hf huslig och allmän 38 195 Kattarp .................. Mlh » allmän 34 21 Kisa .................... Ost g » » 38 66 Klinteham ................ th » » 36 33 Kristianstad .............. Krst prm teknisk 38 67 » .............. » hf huslig 38 65 Lund .................... Mlh » han del 38 109 Malmö .................. » prm » 39 560 » .................. » hf huslig 39 194 Marstrand ................ Gbg » allmän 38 27 Mörbylånga .............. Klm » » 38 43 Nacka .................... __Sth prm han del 38 240 Norrköping .............. Ostg » » 38 186 » .............. » » teknisk 38 152 » .............. » hf huslig 38 167 Norsjö .................. Vbt » allmän 38 56 Ons ala .................. Hll » » 36 17 Smålandsstenar .......... Jkp » » 38 82 Stockholm ................ Sth prm handel 38 762 » ................ » » teknisk 38 641 » ................ » » hushållsteknisk 38 493 Stora Kil ................ Vrml hf allmän 38 121 Sunne .................... » » jordbruk 36 74 Sävsjö .................... Jkp » allmän 36 69 Sö dertälj e ................ Sth hf teknisk 38 55
0 r t Län Skolform Linje 18638 Elevantal Södertälj e ................ Sth hf huslig 38 69 Töre .................... th » allmän 39 33 Uddevalla ................ Gbg prm handel 38 156 Uppsala. .................. Ups » » 38 197 » .................. » hf teknisk 38 48 » .................. » » huslig 38 1 15 Vindeln .................. Vbt » allmän 38 68 Virserum ................ Klm » » 38 49 Visingsö .................. Jkp » » 36 16 Väsb .................... Mlh » jordbruk » y .................... » » huslig 34 20 Västerås ................ Vstm » handel 38 87 » ................ » » teknisk 38 77 Xtterlänn äs .............. Vstn » allmän 38 101 Orebro .................. Orb prm handel 38 297 » .................. » » teknisk 38 201 __ » .................. » » huslig 38 70 Ostersund ................ J mtl » handel 39 205
Summ a 9 555
Provorganisation av övningslärarnas tjänstgöring läsåret 1944/45.
De sakkunniga ha med ledning av timtalen å olika övningslärartjänster under läsåret 1944/45 verkställt en provorganisation av övningslärarnas tjänstgörings- förhållanden. Provorganisationen avser tjänster vid de skolor, som skulle ingå i löneregleringen utom folk- och fortsättningsskolan. Vid provorganisationen har tjänstgöring vid skolor å samma eller närliggande orter i samma övningsämne förenats till enhetliga tjänster. Dessutom ha i begränsad omfattning organiserats en del tjänster i ämneskombinationerna teckning—manlig slöjd, teckning—kvinnlig slöjd och hushållsgöromål-kvinnlig slöjd. I hushållsgöromål och kvinnlig slöjd samt i viss mån i manlig slöjd ha även redovisats tjänster i motsvarande praktiska läroämnen och yrkesämnen. Med de provorganiserade tjänsterna har, om ock i begränsad omfattning, förenats tjänstgöring vid folk- och fortsättningsskolan samt även med andra statliga eller statsunderstödda kommunala eller enskilda skolor.
Provorganisationen har särskilt syftat till att ådagalägga, i vilken omfattning tjänster kunna organiseras, som varaktigt bereda innehavarna full tjänstgöring. Såsom full tjänstgöring har härvid i enlighet med de sakkunnigas förslag ansetts undervisning minst 30 veckotimmar eller vid seminarierna 27 veckotimmar. Dessa tjänster ha redovisats särskilt och betecknats heltidstjänster. I vissa fall ha tjänster med lägre än nämnda timtal redovisats som heltidstjänster, då timantalet efter läsåret 1944/45 stigit. Vederbörande skolledare ha hörts över ifrågasatta heltidstjänster med tjänstgöring vid mer än en skola eller i mer än ett ämne. I regel ha endast sådana heltidstjänster organiserats, mot vilka skolledarna icke haft något att erinra.
Även deltidstjänster ha emellertid organiserats, såvida det sammanlagda tim- talet vid olika skolor eller i olika ämnen uppgått till minst 15 veckotimmar. Där tjänst å. minst 15 veckotimmar icke kunnat erhållas, har någon kombination icke verkställts. Samma. lärare kan därför tänkas uppehålla mer än en i provorganisa- tionen upptagen tjänst å sammanlagt mindre än 15 veckotimmar. Däremot är det avsett. att lärare skall kunna uppehålla endast en tjänst å minst 15 veckotimmar. som ingår i provorganisationen. Av de för läsåret 1944/45 redovisade faktiskt föreliggande tjänsterna ha i många fall två eller stundom tre uppehållits av samma lärare.
De sakkunniga ha strävat efter att endast upptaga sådana kombinationer, som i och för sig borde vara ganska lätta att genomföra och alltså borde kunna komma till stånd i samband med eller inom en relativt kort tid efter löneregleringens genomförande. Bland annat ha kombinationer med folk- och fortsättningsskolan och skolformer, som icke ingå i löneregleringen, ifrågasatts endast i ringa omfatt— ning. Av schematekniska eller andra skäl torde de provorganiserade tjänsterna stundom ha bort tilldelas ett annat timtal eller ersatts med andra kombinationer. I stort sett torde dock provorganisationen belysa möjligheterna att förbättra övningslärarnas anställningsförhållanden vid de högre skolformerna.
Vid provorganisationen har hänsyn icke tagits till nuvarande övningslärares anställnings— och tjänstgöringsförhållanden eller till deras särskilda önskemål. Provorganisationen är nämligen avsedd att belysa, i vilken grad systemet med. kombinerade tjänster i och för sig kan förbättra övningslärarnas tjänstgörings- förhållanden, sedan det i större utsträckning genomförts. De sakkunniga utgå emellertid från, att vid löneregleringens genomförande vederbörlig hänsyn tages till redan anställda övningslärares önskemål beträffande tjänstgöringsförhållanden.
Uppgifterna om den faktiska tjänsteorganisationen läsåret 1944/45 ha hämtats från handlingar inom skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning. För ordinarie, extra ordinarie och extra tjänster angivas de timtal, som tjänst- göringen faktiskt omfattat. Av kommunen bekostade timmar ha dock i regel ej medtagits. Återstående timmar vid varje skola redovisas som en enda tjänst, även om tjänstgöringen varit fördelad å flera lärare. Endast då sistnämnda timtal överstiger 30, redovisas två eller flera tjänster. I gymnastik ha dessutom tim- talen uppdelats å manliga och kvinnliga lärare. I timtalen för teckning ingår även välskrivning. Sedan vederbörande överstyrelse fastställt timtalen å de olika övningslärartjänsterna, kunna emellertid ändringar ha inträtt, vilka icke alltid observerats. Vid de högre kommunala skolorna kunna dessutom andra tim- tal ha tillämpats än de, för vilka statsbidrag beviljats. Dessa ändringar ha så vitt möjligt införts i tabellerna. Med det stora siffermaterial, som redovisas i tabellerna, torde det dock icke ha kunnat undvikas, att en del timtal icke äro fullt exakta. I tabellerna användas följande förkortningar:
fs : folkskoleseminarium f : folkskola eller fortsättningsskola mfs :folkskoleseminarium för enbart ys :yrkesskola
manliga seminarieelever y :yrkesämne eller praktiskt läro— kfs :folkskoleseminarium för enbart ämne
kvinnliga seminarieelever !) :biträdande lärare ss =småskoleseminarium m :tjänst för manlig lärare hal :högre allmänt läroverk k :tjänst för kvinnlig lärare sr : samrealskola t : timme r : realskola vt : veckotimme tl :högre tekniskt läroverk H :huvudtjäust, d. v. s. den skola (i :läroanstalt för dövstumma där tjänsten är avsedd att vara bl :läroanstalt för blinda placerad km :kommunal mellanskola F =fyllnadstjänstgöring vid annan prm :pralrtisk mellanskola skola eller i annat ämne hf :högrc folkskola
Provorganiserade tjänster redovisas i regel vid den skola, där större delen av tjänstgöringen skulle förekomma (huvudtjänsten H). Här angives den övriga tjänstgöringen (fyllnadstjänstgöringen F) i kolumnen längst till höger, varvid uppgift lämnas om timtal och skola, där fyllnadstjänstgöring skulle äga rum. Skall fyllnadstjänstgöringen utföras å annan ort, angives även namnet är denna ort. Vid den skola, där fyllnadstjänstgöring skall äga rum, angives i samma kolumn huvudtjänsten och det timtal, varmed fyllnadstjänstgöringen vid skolan skall ingå i huvudtjänsten.
Varje ämne redovisas i det följande för sig. Först lämnas en sammanställning över resultatet av provorganisationen och därefter en specificerad tabell över de olika tjänsterna. Sistnämnda tabell är uppställd länsvis. I varje län ha skolor å samma ort sammanförts och orterna uppställts i bokstavsordning. De olika ämnena återfinnas å följande sidor av betänkandet.
Sid. teckning (välskrivning) .......................................................... 293 musik (sång samt pianostämning) .............................................. 304 gymnastik med lek och idrott .................................................. 314— manlig slöjd .................................................................... 326 kvinnlig slöjd (handarbete) .................................................... 332 hushållsgöromål ................................................................ 342
——
Sammandrag av provorganisationen i Tjänsternas veckotilntal.
! Antal veckotimmar
SummaJ l——7 8—14215—19l20—24 25—29' 30— t'" , ___ _j, . janster _ . _, _ Antal tjänster Olymusat/on liisaret 1944/40 : ___»; i ' T ___—, _ | Ordinarie .............................. — i 5 I 20 : 29 * 24 79 157 Extra, ordinarie ........................ —— 9 j 7 [ 7 14 10 47 Extra .................................. — 17 I 4 - 6 l — 28 Biträdande lärare, timlärare ............ 54 90 ' 24 l 4 1 1 174 * Summa 54 121 i "5 | 46 I 40 90 406 l l Prol'quanisatimmrl: .................. 30 29 i 54 ,, 40 , 18 1164 335 Ökning (+), minskning (_) ............ f — 24 —- 92 ! —— 1 j — 6 i —— 22 i + 74 I— 71 1 Hcltidstjänster. vilka i en del fall har mindre än 30 vt. , Tjänster il minst 15 veckotimmar. ; Antal tjänster : & 30 ;t— övriga 2 resp. å. ä minst Summa 1 " heltid 15 vt : j Organisation läsåret 1944/45: .............................. 90 i 141 231 ' j Pronarganz'satz'onen: ! ( j 1. Tjänster med tjänstgöring vid en enda skola. ............ 122 i 51 173 i l 2. Tjänster med tjänstgöring vid mer än en skola | i a) 21 samma ort ........................................ 37 25 62 i b) & olika orter ........................................ 5 36 41 | " Summa 164 112 276 i ' Därav med tjänstgöring: ' i i manlig slöjd .......................................... » 5 ] s 13 ; ' i kvinnlig slöjd .......................................... l 9 * 16 25 [ vid folkskolan (teckning eller slöjdl ...................... ! 1 i 7 8 , Ordinarie och extra ordinarie tjänster. i * Tjänster 1944/45 1 Provorganiserade tjänster i , ,, ,, l ! . . l . . . ' heltids- lövriga tjänster ordinarie l extra ordinarie _ u minst Tjänster vid ( ' t111115t01 15 vt lönc- 131357" M"— Ti; _A—löne- grad antal grad antal grad antal grad antal __ _ | A Eo Ca(A) Ce (EO) _ » 1. Folk- och småskoleseminarier. 21 16 18 1 — 2522) 16 i23 20) 1 i 2. Högre allmänna läroverk ? 20 67 18 24 2320) 79 21L17) 17 > 3. Realskolor” .................. » 20 48 18 14 2208) 25 2107) 53 1 4. Högre kommunala skolor 1). . . . 1 20 26 18 9 2:3(18)I 44 21(l7) 41 j Summa högre skolor ——— 1 157 | —— l 3 47 _ 164 — ' 112 i 5. Folkskolorf .................. 15 _ 25 | 10 g 1 22(18), 25 21(17) 1 5 182 1 — | 43 , 139 l —— | 114 . 4 .__- ! 230 | 303 1 Numera linnas 6 extra ordinarie tjänster vid ss. -— & Varav 5 tjänster å 8—14 vt och 49 tjänster & 151—24 vt, —— " Varav 9 tjänster 51 mindre än 15 vt, —— 4 Vid folkskolan iiro lönegra- I derna uppskattade. Ett medeltal för tjänsterna angives. Reglerade tjänster redovisas som ordinarie
Provorganisation av undervisningen i teckning.
Län, ort Skola
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade tim- __ . _ lärare hel- ovrlga
("d' e 0 611" bitr.]. mh tjänster å. 0») S:a _
tjans. _ t , (] tjänster ter mms Pill] re 15 Vt en 1.5 vt,
Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)
Stockholm. Stockholm ......
Norrmalm
Södermalm ......
Norrmalm
Södermalm ......
Bromma,
Kungsholmen . . . . Östermalm ......
Norrmalm reall. . . Nya elem. skolan
Statens norm alsk. K atarina ........ Vasa ............ Enske de ........ An gby .......... B tomma.
Kungsholmen. . . .
Norrmalms ......
Södermalms
Yasastadens Östermalms ......
Södra H andels mellansk. Hushållstekniska mellansk .......
Antal tjänster
fs hal &
Stockholms län. Hallstavik Lidingö Nacka
1 2 3 4 5 6
» H » g » g
245
j km l ........ l hal
10
I 281 4 åå
! än 1 271 & 19
läl
35 13
13
71
42 39
44 49 35
8 39 13
2] vt sr Ängby och 5 vt hal Bromma samma lärare. 24 vt hal Östermalm + 10 vt Vasa real samma lärare. 9 vt r Katarina + 16 vt sr Enskede + 7 vt hal Lidingö bilda 6 vt kfl Bromma + 20 vt kfl Norrmalm samma lärare. 19 vt kil Östermalm + ?. vt kil Bromma samma lärare.
%
0—10909 ODODCDODODOD &&COHCO?
wa
,d— Apa—'.;— __
301 301
30 301 30! 30
32 30
03 (x')
18
18 22
26 22
Även e 0 vid sr Enskede och r Katarina; å Lidingö ingå 4 vt vid kfl
81180
linje.
F4vtkle
F 9 vt hal N real
H 9 vt sr Ängby
F 4 vt m slöjd
F 7 Vt stat. normalsk. H 9 vt hal g N
H 7 vt hal ö H 9 vt sr Enskede
F 9 Vi: r Katarina F 9 vt hal Bromma.
HövtkilV
H7vtkiiS H4V-thalle-l—6vt kilo
F 7 vt kil K F 6 vt kil Bromma F 6vtkHN+7 vthal Lidingö F 3 vt hushållst. prm
H 3 vt handels prm
H 8 vt km .Östhammar H 7 vt kil O Sthlm
tjänst.
läsåret 1944/45 Provorgani serade
1 Nyreglerad tjänst i teckning, välskrivning och slöjd. 2 Uppehålles av vikarie, som har extra anställning.
.. t' . ' Huvud länst H Lan, ort Skola ord e o extra 131133 1191" övriga . f]- -(— ) ' .b1t1-.1- tids. tjänster & Fyllnadstjanstgormg (F) (I)) S:a tjäns- in t ' dre tjänster tcr & 5 "mm vt _an 15 vt Norrtälje ........ sr _ _ 9 — 9 _ 17 _ F kv. slöjd 4 vt km + 4 vt f Nynäshamn ...... km _ _ — 9 9 _ 17 — F kv. slöjd 8 vt km Sollentuna. ...... » — — _ 9 9 — — _ H 9 vt sr Solna Solna .......... sr _ 17 _ _ 17 — 26 _ F 9 vt km Sollentuna Spånga .......... km _ _ _ 16 16 — 25 _ F 9 vt sr Sundbyberg Stocksund ...... » — — _ 8 8 — — _ H 8 vt sr Vaxholm Sundbyberg sr _ 9 _ _ 9 — — _ H 9 vt km Spånga Södertälje ...... hal 32 18 — _ 50 32 16 — F 8 vt km Gnesta H 10 vt kli » ...... kfl —— — -— 15 15 30 — _ F 5 vt hf + 10 vt hal » ...... hf _ — — 5 5 — _ — H 5 vt kfl Vaxholm ........ sr _ 9 _ _ 9 —— 19 _ F 8 vt km Stocksund 2 t __ m. slöjd sr Östhammar ...... km _ _ _ 9 9 _ 17 _ F 8 vt km Hallstavik Antal tjänster _ 2 4 1 9 _ 3 7 1 Uppsala län. Enköping ........ sr 24 _ — — 24 — 24 — _ Tierp ............ km — — — 12 12 — 30 — m 8151th ”Sk" Sko” UPP' Uppsala ........ hal 32 27 — — 59 ( gg) — — r 3 vt fs » ........ fs 31 _ _ _ 31 28 _ _ H 3 vt hal » ........ kil 25 _ _ 10 35 30 _ — H 5 vt prm » ........ hfprm _ _ — 110 10 _ 23 _ F 5 vt kli + manl. slöjd Antal tjänster — 4 1 — s — 4 3 — 8 Vt Pm" Södermanlands län. Eskilstuna ...... hal 34 14 — — 48 l åå? _ — F 13 vt kfl " ...... kH — — — 13 13 — _ _ H 13 vt hal Flen ............ km —— -— — 12 12 _ 18 — F kv. slöjd 6 vt km Gnesta .......... » —— _ _ 8 8 _ _ _ H 8 vt hal Södertälje Katrineholm .. . . sr 17 _ — _ 17 — 27 — F 2 vt f + 8 vt km Malm- köping Malmköping . km —— — I — 8 8 _ — — H 8 vt sr Katrineholm Nyköping ........ hal * 34 —— * _- 3 37 32 _ — H 5 vt kfl » ........ kli —— _ j _ 18 18 29 _ _ F 5 vt hal + 6 vt ys Strängnäs ...... hal 27 _ ' — 27 31 _ — F 4 vt manl. slöjd hal " ...... ss 27 _ _ 27 27 _ — " ...... kil — -— 16 16 30 _ -—— F 14 vt kv slöjd kil Antal tjänster — 5 1 — 7 —— 7 2 — Östergötlands län. Finspång ........ km — —— _ 14 14 — 22 — F 8 vt kv. slöjd km Kisa. ............ hf — — — 6 6 — —— 6 Linköping ...... ha] 30 29 — _ 59 30 29 —
Antal veckotimmar l läsåret 1944/45 l_ Provorganisernde i Län, ort Skola * . 131151) 1 hel- övriga Huvudtjänst (11) ("d' "' 0 extra L bitr. 1. * td tjänster å Fyllnadstjänstgöring (lf/1 , (hl S:a [ 1 S- | t'" t H l tjtäns minst mindre Jm ” | " 15 vt än 15vt _ _ _ Linköpimr ...... fs 30 — _ _ 30 30 l l » ...... kfl 34 _ 2 36 32 _ ] Mjölby .......... sr _ — 11 _ 11 — 301F 9 vt sr Skänninge + 10 ' vt ys ' Motala .......... hal 33 _ _ 2 35 33 _ 1 2 1 . _ [321 | lF2vtkm+11vtsr 1 _ _ _ _ Norrköping ...... » 32 1!) 47 1 28! :lSöde1köpi11g » ...... kn 30 , _ _ _ 30 30 _ ] _ » ...... km — _ _ 16 16 _ l _ 3 ! H 11 vt pun hf + 2 vt l ; hal » ...... prmhf _ _ _ 21 21 32 _ _ 3 F 11 vt kni Skänninge ...... sr — -— _ 9 9 _ _ _ 1 H 9 vt s1 Mjölby Söderköping » _ 1 11 _ _ 11 _ _ _ & H 11 vt hal Norrköping Vadstena ........ » 12 _ _ _ 12 _ 18 1 F 6 vt kv. slöjd sr Valdemarsvik . . . . » — _ _ 9 9 _ 17 _ 1 F kv. slöjd 4 vt sr + 4 vt f Åtvidaberg ...... km _ _ _ 9 9 _ 19 _ i F kv. slöjd 6 vt sr + & vt f Antal tjänster — 7 2 1 9 _ 8 6 4 2 l 1 l l i Jönköpings län. i ' ' l Eksjö .......... hal 32 _ _ 3 35 32 _ 3 1 1 Gislaved ........ km _ _ _ 9 9 — _ 9 l 1 Gränna .......... hf _ — _ 8 8 _ _ 8 l ; Huskvarna ...... sr 15 — _ _ 15 28 _ _ l F Jönköping 13 vt hal l Hyltebruk ...... » _ _ _ 12 12 _ 20 _ j F kv. slöjd 3 vt sr + lacks! ' 8 vt hf Smålandsstenar Jönköping ...... hal 34 _ _ 1311 45 32 _ _ H 13 vt sr Huskvarna » ...... kd 30 _ — 11 41 30 — _— H 11 vt prm " ...... prm — _ _ 12 12 _ 23 —— F 11 vt kll Nässjö .......... sr 20 — _ _ 20 32 _ _ F kv. slöjd 12 vt sr Smålandsstenar .. hf _ _ _ 8 8 _ _ — H 8 vt Hyltebruk sr Tranås .......... sr 19 _ — _ 19 29 _ _ F 10 vt kv. slöjd sr Vetlanda ........ n 17 _ _ _ 17 _ 17 — Visingsö ........ hf —— —— _ Ö 5 _ — Ö Värnamo ........ sr _ _ 2 15 _ 15 _ 24 _ F 9 vt sr Ljungby Antal tjänster —— 7 — 1 9 _ 6 4 4 l 1 Kronobergs län. Alvesta .......... sr — _ _ 15 15 _ 23 _ FB Svt kv. slöjd sr Ljungby ........ » — _ 2 9 _ 9 _ _ _ HQ vt sr Värnamo Strömsnäsbruk . . » _ _ _ 3 8 8 _ _ 8 Växjö .......... hal 31 14 _ — 45 31 — 11 H 3 vt ss » .......... ss 24 _ _ _ 24 27 — _ F 3 vt thal » .......... kfl — _ — 19 19 —— 19 _ Almhult ........ sr _ _ _ 10 10 _ 16 _ 1 Antal tjänster _ 2 1 _ 4 _ 2 3 2 1 ' 15 vt hal Norrköping och 11 vt sr Söderköping bilda 011 e () tjänst. ” 15 vt sr Värnamo och 9 vt sr Ljungby uppehullas av samma extra lärare,
3 Fördel ade & tre ämneslärare.
Antal veckotimmar
1 1
l l 1
l Tillika extra lärare S vt i manlig slöjd vid skolan.
läsåret 1944/45 Provorgnniserade 1 1.11", ort Skola d 1 t_ 111121; heh övriga * Huvuclflanstlli) or ' 1 e 0 ex ”' big-1.1. . tids- tjänster & Lyllnadstjanstgorlng (F) * ' ( ) bm. tjäns— _ _ d t'änster ter mmst "mln re | J 15 vi: nu 15vt ; 1 1 Kulnzar län. 1 i Borgholm ...... sr _ _ 1 9 _ 9 _ _ 9 Emmaboda ...... km —- _ _ S 8 _ 16 _ F 8 vt kv. slöjd km Hultsfred ........ hf _ _ _ 5 5 _ — _ H & vt sr Vimmerby Högsby ........ » —1 — _ 5 5 _ _ 5 ' ' Kalmar .......... hal 32 1 26 — _ 58 1 gäll _ — F 4 vt ys. » .......... fs 29'5 _ _ _ 295 29-15 _ _ " .......... kil _ _ _ 18 18 30 _ _ F 12 vt hf - » .......... hf _ __ _ 12 12 _ _ _ H 12 vt kil Mönsterås ...... ' sr _ _ 9 _ 9 _ 17 _ F kv. slöjd sr 4 vt + f4 vt Mörbylånga ...... | hf _ _ — 5 5 — — 5 Nybro .......... sr _ _ _ 9 9 _ _ 9 Oskarshamn » 18 _ _ _ 18 _ 24 _ F kv. slöjd 6 vt sr Torsås .......... » — _ _ 9 9 _ — 9 Vimmerby ...... » 12 — — _ 12 _ 17 — F 5 vt hf Hultsfred Virserum ........ hf _ . _ _ 4 4 _ _ 4 Västervik ........ 11111 34 ; — 1 _ _ 34 34 _ _ Antal tjänster _ 5 1 l 2 9 — 5 4 6 | Gollmzds lim. *' 1 1 Klintehamn ...... hf ? - l _ -— 2 2 _ _ 2 Slite ............ km 1 _ 1 — _ 9 9 _ _ 9 Visby .......... hal 34 l _ _ 1 35 34 — 1 Antal tjänster — 1 *' _ —— 3 _ 1 — 3 Blekinge län. i 1 Jämshög ........ hf _ l _ _ 4 4 _ _ 4 Karlshamn ...... er 24 i _ _ 7 31 30 _ 5 F 4 vt kg Karlskrona. ...... hal 32 1 1 25 _ _ 57 32 25 —
» ...... kfl 25 3 _ _ _ 25 30 _ — F 5 vt kv. slöjd kli Ronneby ........ 51 16 l _ l _ _ 16 _ , 20 _ F manl. slöjd 4 vt sr Sölvesborg ...... » 17 l _ _ _ 17 _ 17 _
Antal tjänster —- 5 1 1 _ 2 — 3 3 2 l Kristianstads län-. ; Båstad .......... km _ l _ _ 9 9 _ 17 _ F 8 vt sr Laholm Hässleholm ...... hal 34 1 — _ — 34 34 _ _ _ Klippan ........ sr _ 1 14 _ _ 14 _ _ _ H 14. vt Astom sr Kristianstad . . . . hal 8 l "4 _ _ 52 30 _ » kfl 25 1 _ _ _ 25 31 _ — F 6 vt prm hf » ....1prmhf _ ; _ _ 6 G _ — _ H 6 vt 1111 Simrishamn sr __ 1 16 _ _ 16 _ 16 _ , r1_'omelilla. ........ » 2]. I _ 1 _ _ 21 _ 21 _ ' Åstorp .......... » 15 l _ 1 — _ 15 29 — _ F 14 vt Klippan sr Angelholm ...... * » 30 _ 1 _ — 30 30 _ _ Orkelljnnga ...... ' km _ . _ 1 _ 9 9 1 _ — 9 1 Antal tjänster-1 _ 1 6 1 s 1 _ 3 _ 1” 5 4 1 l
Län, ort Skola
Antal veckotimmar
Provorganiseradc
övriga tjänster å
minst mindre ! 15 vt än 15 vt
Huvn dtj änst '_H: Fyllnadstjänstgörin ; (F)
Malmöhus län-.
Allerum Anderslöv Arlö v Brunnby ........ Eslöv ............ Fleninge ........ Hälsingborg
»
Höganäs
» , Väsby. . Hörby .......... Höör ............ Jonstorp-Farhult Kattarp Landskrona ......
Skurup .......... Svalöv .......... Svedala Trellebm g ......
Antal tjänster
Hallands län.
Falkenberg ...... Halmstad ........ » ........ Kungsbacka. Laholm .......... Onsala .......... Varberg ........
1)
Antal tjänster
.halil
)) g
. prm
SI'
sr hal kfl
sr
)) hf kfl
SI"
1 E 0 i Anderslöv, Skurup och Ystad. 2 E 0 i Malmö och Svedala.
läsåret 1944/45 tim- " ord. e o extra 1322”? 11.91" tjänster ter _ __ _ 1 1 _ _ 1 9 _ _ 9 _ _ _ _ 1 1 _ _ _ __ 1 1 _. 26 — _ — 26 30 __ __ __ 2 2 __ 27 _ — — 27 30 32 26 —— __ 56 1 331 _ _ _ 9 9 _ 16 _ _ — 16 _ _ _ __ 2 2 _ _ _ 13 —- 13 _ _ _ _ 9 9 _ _ _ _ 1 1 _ _ _ _ 4 4 _ 34 _ _ 8 42 32 25 _ _ _ 25 29 _ _ 15 15 _ 32 _ 14 — 46 32 34 — _ _ 34 34 24 _ — _ 24 30 _ _ _ 16 16 _ __ _ _ 4 4 _ 26 _ — _ 26 30 34 33 _ _ 67 1 g?) 34 — — 19 53 32 30 — _ 6 36 30 _ _ _ 29 29 29 30 2 11 _ _ 41 30 __ 1 9 _ _ 9 _ _ _ _ 15 15 _ _ 11 9 _ _ 9 _ 24 —- _ — 24 24 34 1 2 _ — 36 32 _ — — 17 17 _ 16 4 2 19 — 18 16 _ — — 16 — 33 = 2 _ _ 59 32 24 _ _ _ 24 30 _ _ _ 11 11 _ _ s 8 _ _ 8 _ _ _ _ 1 ! 1 _ _ _ _ 13 13 — 26 _ _ _ 26 30 4 1 — | 3 _ 3 Laholm.
åll
läl
F .9 vt sr Skurup
F 4 vt hf Lund
F 3 vt hal g
åH 3 vthalii+F 9 vt prm
9 vt hal g 4 vt hf Kattarp + 2 vt hf Väsby 2 vt sr Höganäs 9 vt km Höör 9 vt sr Hörby 4 vt Höganäs sr 10 vt kfl 4 vt kv. slöjd ss 10 vt hal 1
menmen 'ä'ä'ämtd men äh 43 .. 13: + 3 ; 9”...
H 6 vt. km Vellinge
F 9 vt sr Svedala H 9 vt sr Anderslöv
H 9 vt r Malmö kg fr. o.1n. 1945/46 F 6 vt km Malmö H 4 vt kfl F 4 vt bal
Teckning. Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provorganiscrade Län, ort Skola 11:11:35 hel— övriga Huvudtjlinst (H) ord. c 0 extra 1,th tids tjänster & Fyllnadstjänstgöring (F) (17) S:a _ i- t'" t _ tjtans- minst mindre J""s " " 15 vt än 15 vt Göteborg och Bohus län Göteborg ........ hal_d 29 _ _ _ 29 29 — _ » Hvitfeldtska hal 34 33 — 2 69 % åå? _ _ H 5 vt hal Majorna » Majorna .. » 32 27 _ _ 59 i 33% — _ F 5 vt bel Hvitf. » Vasa ...... » 34 22 _ — 56 32 åå _ F 4 vt fs " östra r 32 17 _ _ 49 32 ' — F 6 vt km » .......... fs 34 — _ 05 345 305 _ _ H 4 vt hal Vasa. » Kjellbergska kd — — — 21 21 30 _ _ F 9 vt kd Vasa » Vasa ...... » 23 22 _ — 45 32 _ _ H 4 vt kd Majorna + 9 vt kd Kjellb. » Majorna .. » 28 _ _ _ 28 32 _ _ F 4 vt kd Vasa » .......... km 30 30 _ 6 66 ' 901 _ — H 6 vt r 1 00] » .......... prm _ _ — 30 30 30 _ _ Kungälv ........ km _ — — 15 15 _ 21 _ F 6 vt km Lilla. Edet (Lysekil .......... sr _ 8 _ — 8 _ _ 8 Marstrand ...... hf _ _ _ 1 1 _ — 1 Mölndal ........ km _ _ _ 9 9 _ — — H 9 vt sr Kungsbacka Strömstad ...... sr 12 _ _ _ 12 _ — 12 Uddevalla ...... hal 32 — 11 _ 43 2 _ _ H 11 vt kd » ...... kd _ _ _ 14 14 30 _ —- F 11 vt hal + 5 vt prm » ...... prm _ _ — 5 5 _ _ _ H ?) vt kd Antal tjänster _ 11 7 1 10 _ 16 3 3 Älvsborgs län.. Alingsås ........ sr 18 — — — 18 27 _ _ F 9 vt km Herrljunga Bengtsfors ...... » _ _ — 9 9 _ _ _ H 9 vt km Mellerud Borås .......... hal 33 32 _ _ 65 % gå; _ _ " .......... kd 32 — _ 2 34 32 _ 2 » .......... hf -— _ — 5 5 — _ & Herrljunga ...... km — _ — 9 9 _ — _ H 9 vt sr Alingsås Kinna .......... sr _ _ — 9 9 _ _ —— H 9 vt kd Varberg Lilla Edet ...... km — — — 6 6 _ _ _ H 6 vt km Kungälv Mellerud ........ » — _ _ 11 11 _ 20 _ F 9 vt sr Bengtsfors Svenljunga ...... » _ _ _ 8 8 _ _ 8 Trollhättan ...... sr 17 _ _ _ 17 — 17 _ Ulricehamn ...... » 17 _ _ _ 17 30 — _ F manl. slöjd 2 vt sr + 11 vt f Vänersborg ...... hal 32 _ _ 3 35 32 _ _ H 3 vt kd _ ” ...... kd _ _ — 13 13 _ 16 _ F 3 vt hal Amål ............ sr 26 — — — 26 26 — _ Antal tjänster _ 7 1 _ 10 _ 7 8 3 Skaraborgs län. Falköping ...... sr 26 — _ — 26 26 _ _ Timtalet ökas Grästorp ........ hf — — _ 8 g — _ —9 H 8 vt sr Vara Hjo ............ km _ _ _ 9 _ — ] Karlsborg ...... » — — _ 9 9 _ _ _ H 9 vi: sr Askersund
läsåret 1944/45 Provorgan iserade
Län, ort Skola låg,” hel. övriga Huvudtjänst (H) ord. c 0 extra bitr.]. t'd tjiiuster å Fyllnadstjänstgöring (F) _ (bl S:a 3.5" t'" t tjtans- minst mindra __ jens er er 15 vt än 15 vt _ _ ____ | Lidköping ...... sr 26 _ _ _ 26 26 _ l _ l Mariestad ...... » 24 _ — _ — 24 30 — — F 6 vt kv. slöjd sr l Skara .......... hal 32 _ 15 _ 47 [23215 1 _ _ F 143 vt kd ; » .......... kfl _ _ _ 145 145 -_ — — H 145 vt hal » .......... ss 30 _ _ — 30 30 _ — Skövde .......... hal 32 _ 8 3 43 32 _ 3 H 8 vt kd » .......... kd _ _ _ 17 17 31 _ F 6 vt kv. slöjd (bokllant- verk) kfl + 8 vt. teckning hal Tidaholm ........ sr — _ 9 _ 9 _ 15 — F kv. slöjd 6 vt sr Töreboda ........ km _ _ _ 8 8 _ — 8 Vara ............ sr 14 _ — — 14 —— 22 — F S vt hf Grästorp Antal tjänster _ 7 _ 3 7 _ 8 2 3 : Värmlands län. i Arvika .......... sr 28 _ _ — 28 32 _ _ F 4 vt kg 3 Filipstad ........ » 16 — _ _ 16 _ 16 _ ! Hagfors ........ hf _ — _ 8 8 — _ 1 _ H 8 vt km Munkfors Karlstad ........ hal 32 _ 22 _ 54 1 33,1 _ * _ r 3 vt manl. slöjd hal » ........ fs 28 » _ _ _ 28 28 _ l _ » ........ kd 33 _ _ _ 33 33 — * _ Kristinehamn. . .. hal 33 11 _ — 44 31 — j _ H 13 vt kfl » kd _ _ _ 16 16 29 _ l _ F 13 vt hal Molkom ........ sr —— _ _ 9 9 _ — 9 Munkfors ........ km _ — —— 10 10 _ 18 — F 8 vt Hagfors lif Skoghall ........ n _ _ _ 9 9 — 18 F 9 vt hf St. Kil Store. Kil ........ hf _ _ 9 9 _ _ | _ H. 9 vt km Skoghall Sunne .......... sr — 16 _ _ 16 _ 21 l _ F 5 vt hf » .......... hf _ — _ 5 5 _ _ . —— 1 H 5 vt sr Säffle .......... sr 20 _ _ _ 20 _ 20 _ i Torsby .......... km 3 _ _ _ 16 16 _ 16 _ . Arjäng .......... » _ _ _ 9 9 _ _ ; 9 1 Antal tjänster — 7 2 1 9 _ 7 8 ' 2 1 | i 1 Örebro län. ; ; Askersund ...... sr _ _ 9 — 9 _ 18 i _ F 9 vt sr Kurlsborg Hallsberg ...... n 18 _ _ _ 18 _ 18 ' _ Hällefors ........ hf _ _ _ 0 9 _ _ ' 0 Karlskoga ...... sr 22 _ _ _ 22 _ 26 1 — F 2 vt kg + 2 vt mani. l slöjd sr Kopparberg km _ _ — S 8 _ _ _ H 8 vt km Grängesberg Lindesberg ...... sr _ _ _ 9 9 _ 17 _ F 8 vt km Nora. !. Nora. .......... km _ _ _ 8 8 _ _ — H 8 vt sr Lindesberg— Orebro .......... held 21 _ l _ 21 — 21 | _ E » Karolinska » g 32 _ 11 _ 43 32 _ | _ * H 11 vt prm " .......... kd 26 —- — _ 26 30 _ ! _ F 4 vt prm » .......... prm — _ _ 17 17 — 24 l — | F 11 rt hal _a: + H 4 vt kdf Antal tjänster _ L 5 . _ . 2 » 5 _ 2 i 6 i 1 i '
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade Län, ort Skola &;ng hcl- övriga Huvudtjanst (H) ord' 9 0 extra bitr. 1. t'd tjänste,— å Fyllnadstjänstgöring (F) (bl S-a 3.5" ' tim- m tjanster ter 15 vt än 15 vt Västmanlands län. Arboga .......... sr _ _ , 1 9 _ 9 _ _ — H 9 vt sr Köping agersta ........ km — _ _ 13 13 — 22 — F 9 vt km Norberg öping .......... sr _ _ 1 _ 14 _ 23 — F 9 vt sr Arboga orbeiu' ........ km _ _ _ 9 9 _ _ _ H 9 vt km Fagersta ala. ............ sr 17 _ | _ _ 17 _ 17 — asterås ........ hal 32 _ 22 _ 54 32 18 _ H 4 vt kH >7 ........ kfl 24 — _ — 24 30 _ _— F 2 vt hf + 4 vt hal » ........ hf _ _ _ 2 2 — _ — H 2 vt kli Antal tjänster _ 3 _ 2 3 _ 2 4 _
opparbergs län.
Avesta .......... sr _ _ 15 15 _ 17 _ F 2 vt manl. slöjd sr Borlänge ........ » 25 _ — _ 25 _ 25 — [Falun .......... hal 33 _ 12 7 52 32 17 — H 11 vt kB F S vt fs ! » .......... fs 30 _ . 8 _ 38 30 _ — H 8 vt hal
* » .......... kli _ _ ! _ 16 16 30 _ _ F 3 vt hf+ 11 vt hal » .......... hf — _ ; — 3 3 — _ _ H 3 vt kfl rängesberg km _ _ ' — 9 9 — 17 _ F 8 vt km Kopparberg edemora ...... sr 15 _ _ _ 15 _ 24 _ F 9 vt km Säter eksand ........ » _ 8 _ — 8 _ _ — H 8 vt km Rättvik udvika ........ hal 22 _ _ — 22 — 22 _ alung ........ km _ — _ 4 4 — — 4 ora, ............ sr 15 _ _ 15 _ 21 —- F 6 vt kv. slöjd sr orrbärke ...... km _ _ — 9 9 _ _ 9 rsa ............ » _ _ _ 9 9 _ 15 — F 6 vt kv. slöjd km attvik .......... » _ l _ _ 9 9 _ 17 _ F 8 Vt sr Leksand äter ............ » _ I _ _ 9 9 — _ _ H 9 vt sr Hedemora
Antal tjänster _ 6 1 3 9 _ 3 9 2 Gävleborgs län. ollnäs .......... sr 20 _ _ _ 20 — 20 _ dsbyn .......... hf _ _ _ 8 8 _ _ 8 ävle .......... hal 32 25 _ _ 57 32 25 _ " .......... kfl _ _ _ 20 20 30 _ _ F 8 Vt hf + 2 vt borgar- skola » .......... hf _ _ _ '” y 8 _ — — H 8 vt kli ofors .......... km _ — _ 9 9 _ 16 — F 3 vt hf + 2 vt f + 2 vt km Storvik » .......... hf — _ _ 3 3 _ _ H 3 vt km udiksvall ...... hal "2 — — 5 37 — — H :") vt kH » ...... kfl _ _ — 14 14 _ 19 — F 5 vt hal jusdal .......... sr _ _ 20 _ 20 _ 20 _ andviken ...... » 21 _ _ — 21 31 -— _ F 10 vt man]. slöjd sr torvik .......... km _ _ _ 2 2 _ _ _ H 2 vt km Hofors
Söderhamn ...... sr 31 — _ _ 31 31 _ —
» ...... kfl _ _ — 16 16 _ 16 _ Antal tjänster _ 5 | 1 1 , 9 _ 5 6 1
1 Samma lärare i Arboga och Köping.
Teckning. Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provoz'ganis—eraEe— Län, ort Skola ”33:e m- övriga Huvudtjänst 111) ord. e 0 chtr3 utgå]. ” lids- tjänster å Fyllnadstjänstgöring (I?) ( Sa tjäns- _. _. d _ ) tjänster ter ””St.?” *” l 15vtan15vt __W j ! Västernorrlands = län. 4 Gudmundrå. sr 22 _ _ —— 22 32 _ _ F 10 vt kv. slöjd sr , Hoting .......... hf _ _ —- 4 4 — _ 4 ' Härnösand ...... hal 32 — 13 _ 45 3 _ _ H 13 vt ss » ...... ss 14 _ _ _ 14 27 _ _ F 13 Vt hal » ...... kli 19 — _ _ 19 _ 19 _ Sollefteå ........ hal 21 — _ — 21 _ 21 _ Sundsvall ...... » 30 23 _ _ 53 30 18 _ H 3 vt kH + 2 vtkm Tim! » ...... kli 27 — _ _ 27 30 _ _ F 3 vt ha] Timrå .......... km _ _ _ 13 13 _ 15 — F 2 vt hal Sundsval Ytterlännäs ...... hf _ _ —_ 6 6 — _ 6 Ange ............ km _ _ _ 14 14 _ 24 _ F 10 vt sr Bräcke Örnsköldsvik . . . . hal 32 _ 12 _ 44 32 _ 12 Antal tjänster _ 8 1 2 4 _ 6 5 Jämtlands län. Bräcke .......... sr _ _ _ 10 10 _ _ _ H 10 vt km Ånge Ström .......... » _ 9 _ _ 9 _ 17 _ F kv. slöjd 4 vt sr + 4 vt Sveg ............ » — — _ 8 8 _ _ 8 Undersåker ...... km _ _ — 8 8 — — 8 Östersund ...... hal 32 _ 13 _ 45 30 15 _ , » ...... kfl 24 _ _ _ 24 29 _ _ F 5 vt prm l » ...... prm _ — — 5 5 _ _ -_ H 5 vt kfl Antal tjänster — 2 1 1 4 _ 2 2 2 Västerbottens län. Dorotea ........ hf _ _ _ 8 8 _ _ 8 Lycksele ........ sr _ _ — 11 11 — 4 H 7 vt ss » ........ ss 23 _ _ _ 23 30 _ _ F 7 vt sr Nordmaling km _ _ _ 8 8 _ _ 8 Norsjö .......... hf _ _ _ 7 7 _ _ 7 Skellefteå. ...... hal 30 _ 22 _ 52 30 22 _ Umeå .......... hal 33 31 _ _ 64 ( gå) _ _ » .......... fs 33 — _ _ 33 30 _ _ H 3 vt kfl » .......... kH _ _ _ 16 16 _ 25 _ F 3 vt fs + (3 vt km Vännäs Vilhelmina ...... km _ _ _ 9 9 _ _ 9 Vindeln ........ hf _ _ _ 6 6 _ _ 6 Vännäs .......... km _ _ — 6 6 _ _ _ H 6 vt kil Umeå Asele .......... » _ — _ 8 8 _ _ 8 Antal tjänster — 4 1 1 9 _ 5 2 7 Norrbottens län. Arvidsjaur ...... sr _ _ _ 9 9 _ 16 _ F 7 vt menl. slöjd sr Boden .......... hal 30 _ _ _ 30 30 —— _ Haparanda ...... » 29 _ _ _ 29 29 _ —— » ...... ss _ _ 17 _ _ _ 17 _
Teckning. i Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provorgnniserade _ ( Län, ort Skola ”33:e hel- övriga Huvudtjanst *H) ord. 8 " extra bitti-. 1. S tids- tjänster & Fyllnadstjänstgöring (F) ( " : _ t'" t 11 tjtans- minst mindre Jm " er 15 vt än15 vt irnna .......... sr _ _ 19 _ 19 — 25 _ F 6 vt kg uleå. .......... hal 34 _ 12 _ 46 32 — _ H 5 vt fs + 9 vt kfl » .......... fs 23'5 _ _ _ 235 285 _ _ F 5 vt hal " .......... kfl _ — _ 13 13 _ 22 _ F 9 vt hal almberget sr 21 _ _ _ 21 33 — _ F 12 vt kv. slöjd sr ederkalix ...... sr 18 _ _ _ 18 _ 22 _ F 4 vt ys iteå. ............ sr 24 _ _ _- 24 32 _ _ F 8 vt man]. slöjd sr .åneå. .......... km _ _ — 8 8 _ _ 8 _öre ............ hf _ — _ 3 3 _ _ 3 __ lvsbyn ........ km — — _ 9 9 _ _ 9 _ verkalix ...... » _ _ _ 8 8 _ 15 _ F 7 vt man]. slöjd km Antal tjänster _ 7 _ 3 8 — 6 8 3 Totala antalet tjänster . . . . _ 157 47 28 174 _ 164 112 59
> . . ___,__,
Sammandrag av provorganisationen i musik. Tjänsternas veckotimtnl.
Tjänster å minst 15 veckotimmar.
Antal veckotimmar 1—7 8—14j15_19j20—24j25_29l 30— Simma __ jnnster _ _ 0 Antal tjänster Organisation läsaret 1944/45 : Ordinarie .............................. _ 19 | 23 25 l 25 18 110 Extra ordinarie ........................ 1 10 3 4 3 4 25 Extra .................................. _ 25 1 1 _ _ 27 Biträdande lärare, timlärare ............ 139 45 9 3 _ — 196 Summa. 140 99 36 33 28 22 358 Provorganisationen: .................. 94 22 43 21 10 1 87 277 Ökning (+), minskning (_) ............ — 46 | — 77 + 7 _ 12 — 18 + 65 _ 81
1 En del av dessa tjänster ha nu något mindre än 30 veckotimmar men ha här upptagits som heltidstjänster med hänsyn till att timtalen vid allmänna läroverk och högre kommunala skolor inom några år torde öka till bättre överensstämmelse med stadgornas timplaner.
Organisation läsåret 1944/45: ................
Provorganisationen: 1. Tjänster med tjänstgöring vid en enda skola
3.) å. samma ort b) & olika orter
2. Tjänster med tjänstgöring vid mer än en skola
Därav med tjänstgöring vid folkskolan .........
? 30 vt resp. heltid
Antal tjänster
övriga & minst Summa 15 vt 97 | 119 26 71 "18 53 30 37 74 161 11 18
Ordinarie och extra ordinarie tjänster.
Tjänster 1944/45 Provorganiserade tjänster . övrirra tjänster ordinarie extra ordinarie heltids- b å Tjänster vid maneter mm 15 vt lönc- löne- löne- löne- 1 if grad antal grad antal grad antal grad % antal A Eo Ca (A) Co (EO) 1. Folk- och småskoleseminarier.. 21 17 18 *_ 25(22) 17 23(20) 5 2. Högre allmänna och högre tek- niska. läroverk ................ 20 61 18 3 23(20) 39 21(17) 23 3. Realskolor, läroanstalter för blinda. och dövstumma ........ 20 25 18 12 2238) 7 21(l7) 34 4. Högre kommunala skolor ...... 20 7 18 10 2218) 24 21.17) 12 Summa högre skolor _ 2110 _ 3 25 _ 87 _ 74 5. Folkskolor4 .................. 14 31 13 2 22(18) 31 21(17) 2 Totalsumma 141 _ 27 118 *I 76 168 194 * Numera finnas 14 extra ordinarie tjänster vid fs och ss. _ ? Varav 19 tjänster & 8—14 vt
och 48 5. 15—24 vt. _ 3 Varav 11 tjänster & mindre än 15 vt. _ 4 Vid folkskolan äro lönegra-
Provorganisation av undervisningen i musik.
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45
Provorganiserade
tim-
Huvudtjänst (H)
1 Samma ordinarie tjänst i kd Bromma och Vasastaden. ? Samma lärare är ordinarie 17 vt hal Lidingö och e o 6 vt sr Sundbyberg.
Län, ort Skola .. " ina ord— 0 0 extra diff. åå mig;. & Fyllnadstjänstgöring (r) __ 07) S:a t'äns '] ' minst mindre tjanster ter 15 vt än 15% Stockholms stad. Stockholm ...... fs 32 — 8 — 40 28 — _ H 12 vt hal d. Södermalm Norrmalm ...... hal d 26 _ — — 26 30 _ _ F 4 vt hal g. Norrmalm Södermalm ...... » » — 16 — _ 16 28 — _ F 12 vt fs Norrmalm ...... » g 24 — — _ 24 _ 20 — H 4 vt hal d. Norrmalm Södermalm ...... » » 28 _ _ _ 28 28 _ _ Bromma ........ hal 32 _ — _ 32 32 -— _ 'Kungsholmen. . .. » 26 _ _ — 26 29 _ — F 3 vt km Norra Östermalm ...... n 26 _ _ — 26 26 _ — Norrmalm reall... » 17 _ _ _ 17 — 17 — Nya elementar .. » 16 — — _ 16 — 16 _ Statens normalsk. » 26 — _ _ 26 2 — — Katarina ........ r 20 — — _ 20 30 _ — F 10 vt sr Enskede Vasa ............ » 22 _ _ — 22 _ 22 _ Enskede ........ sr _ — 10 _— 10 — — _ H 10 vt r Katarina Angby .......... » _ _ 12 — 12 _ _ _ H 12 vt kd Bromma Bromma ........ kd ' 35 20 — _ 235 305 _ _ H 5 vt kd Kungsholmen F 12 vt sr Angby Kungsholmens » _ 25 _ _ 25 30 _ _ F 5 vt kd Bromma Norrmalms ...... » — 25 — 4 29 29 _ — Södermalms » 30 21 — _ 51 30 21 _ . Vasastadens » 1 165 — _ 1515 32 32 _ — Östermalms ...... » — 20 _ 8 28 28 _ _ Norra .......... km _ 25 _ 8 33 30 _ H 3 vt hal Kungsholmen Södra .......... » _ 32 _ — 32 32 _ _ Handelsmellan- prm 30 — _ — 30 30 _ _ skolan Hushållstekniska » — _ _ 20 20 —— 20 — mellanskolan Tomteboda ...... bl 30 15 _ 8 53 30 15 8 Antal tjänster _ 16 9 3 6 — 19 7 1 Stockolms län. Hallstavik ...... km _ _ _ 5 5 _ — 5 Lidingö ........ hal ” 17 _ _ _ 17 — 17 — Nacka .......... prm _ — 11 11 _ 19'5 _ F 85 vt f Norrtälje ........ sr — _ _ 7 7 _ _ 7 Nynäshamn ...... lan _ — — 8 8 _ — 8 Sollentuna ...... » _ _ _ 9 9 _ _ H 9 vt sr Solna Solna .......... sr — _ — 12 12 _ 21 _ F 9 vt km Sollentuna. Spånga .......... km — _ — 9 9 _ 15 _ F 6 vt sr Sundbyberg Stocksund ...... » _ _ _ 9 9 _ — 9 Timtalet ingår i vid folk- skolan reglerad musik- lärartjänst Sundbyberg sr _ 2 6 — _ 6 _ — — H 6 vt km Spånga Södertälje ...... hal 22 — _ _ 22 31 — _ F 9 vt kd » ...... kfl — _ _ 9 9 — — — H 9 vt hal
Län, ort Skola
Antal veckotimmar
Huvudtjänst XH) Fyllnadstjänstgöring (F)
Södertälje Yaxholm ........ Osthammar ......
Antal tjänster
Uppsala län.
Enköping ........ Tierp ............ Up ps ala. ........
Antal tjänster
Södermanlands län.
Eskil stuna
Gnesta .......... Katrineholm Malmköping Nyköping ........ ” ........ Strängnäs ......
Antal tjänster
Östm-göllamls län.
Finspång ........ Kisa. ............ Linköping ...... )) » ...... Mjölby .......... Motala. ..........
Norrköpin g ......
Skänninge ...... Söderköping . . . Vadstena ........ Yaldemarsvil: . . . . & Atvidaberg ......
Antal tjänster
hf sr km
sr
km hal fs
kfl prm,
h al
hal ss kfl
km
fs hal kH sr hal
läsåret 1944/45 Provorganiscrado Itim- __ _ ärm-e h 1- ovriga ord. 6 o extra bitr. 1. tiås- tjänster 31 (b) S:a __ _ tjans- .———.— t'änster ter minst "mmdre J 15 vt an 15vt _ _ __ 3 3 — _ 3 _ _ _ 5 5 _ _ 5 _ _ — 5 5 _ _ 5 2 1 _ 12 _ 1 4 7 13 _ — — 13 — — 13 — — _ 3 3 _ _ 3 28 _ _ _ 28 28 — _ 6 34 _ _ hg; 48 32 16 _ _ _ — 19 19 _ 25 — > — — — 6 6 _ —- _ 3 — — 5 _ 2 2 2 i 1 21 _ _ _ 21 27 ? — _ _ _ — 6 6 _ ' _ — _ _ _ 5 5 _ _ _ _ _ — 2 2 _ — 2 12 — — _ 12 28 I — — _ — _ 3 3 _ 3 — 3 17 _ _ _ 17 _ 17 _ — — _ 11 11 _ 15 _ 14 _ _ — 14 25 _ 34 — _ — 34 30 — _ _ _ _ 7 7 _ _ _ 5 — — 6 — 3 8 2 _ _ _ 11 11 — 1 — _ _ _ 2 2 — _ 2 32 — 11 _ 43 29 — _ 26 _ _ 26 26 _ — — _ _ 15 15 29 _ _ _ _ _ 7 7 _ — 7 17 _ — _ 17 27 ' — — ? 1 22 _ _ _ 22 28 1 — l — _ _ — 215 215 29 ] _ , 3' _ _ _ 12 12 _ 1 _ 1 _ 'l— — _ 17—5 17-5 29-5 _ 1 — _ _ —- 5 5 _ j _ » _ _ _ _ 6 6 — * — f — _ — _ 7 7 _ — ' 7 _ _ _ .. 5 _ _ I 5 _ _ — 8 8 _ _ S 4 — 1 12 —— | 7 | — 6
5
F 6 vt prm H 6 vt kfl
F 6 vt kfl H 6 vt hal H 5 vt sr Katrineholm
F 11 vtf+5vtkmFle
F4vtf F7vtkil+4vtss H4vthal H7vthal
H 11 vt kil Norrköping H 14 vt kH F 14 vt fs
F 5 vt f + & vt sr Skän- ninge F 6 vt sr Söderköping F 11 Vt. km Finspång H 12 vt prm
F 12 vt km
H 5 vt hal Motala H 6 vt hal Norrköping
Län, ort
Jönköpings län. Eksjö Gislaved ........
' Gränna .......... Huskv arna, ......
Hyltebruk Jönköping ......
Nässjö .......... Smålandsstenar. . Sävsjö .......... Tranås .......... Vetlanda ........ * Visingsö ........ .; Värnamo ........
Antal tjänster
Kronobergs län.
Alvesta .......... Ljungby ........ Strömsnäsbruk . .
Älmhult ........ Antal tjänster
Kalmar län.
Borgholm
Emm abodn. ...... Hultsfred ........ Högsby K almar ..........
Mönsterås Mörbylånga Nybro .......... , Oskarshamn Torsås .......... — Vimmerby ...... 3 Virserum ........ . Västervik ........
Antal tjänster
Antal veckotimmar
läsåret 1944/46 Pruvorganiserade
tim-' .
extr lärare hel- övrlga " bittra]. ticls- tjänster ?]
_—( ) tjäns-
tjänster ter minst mlndrc
le lol NIHNI'QONI OGPPU'
_- N
1 Summa lärare i Nässjö sr och Vetlanda sr.
15 vt än lövt
Huvudtjänst (H:) Fyllnadstjänstgöring (F)
H 6 vt hal + 3 vt kH Jön- köping
F 6 vt sr Huskvarna F 3 vt sr Huskvarna
F 10 vt sr Vetlanda
F 6 vt f H 10 vt sr Nässjö
H 4 vt sr Älmhult
F 11'5 vt kli H 11'5 vt hal
F 4 vt sr Alvesta
vt hal vt fs
H3 F?: F7vthf V 7
tkfl
H H vt sr Oskarshamn
F 7 vt sr Mönsterås
Antal veckotimmar # läsåret 1944/45 Provorganiserade Län, ort Skola liirTre hel- övriga Huvudtjänst KH) ord. e o extra bitr. 1. t' (] tjänster å Fyllnadstjänstgöring (F) (b) S:a tf.?" t'" t _ jtans- minst mindre Jans ” " 15 vt än 15vt Gotlands län. Klintehamn ...... hf — _ — 1 1 _ _ 1 Slite ............ km _ _ —— 5 5 _ — 5 Visby .......... hal 17 _ _ _ 17 _ 25 — F S vt f Antal tjänster _ 1 _ — 2 _ — 1 2 Blekinge län. Jämshög ........ hf _ — — l 1 _ — 1 Karlshamn ...... sr 16 — — _ 16 — 18 — F 2 vt kg Karlskrona ...... hal 28 _ — _ 28 28 — _ » ...... kil _ _ _ 15 15 —— 15 — Ronneby ........ sr 12 _ — _ 12 _ _ 12 Sölvesborg ...... » _ _ 9 — 9 _ _ 9 Antal tj änster _ 3 — 1 2 _ 1 2 3 Kristianstads län. Båstad .......... km _ — _ 3 3 -— — 3 Hässleholm ...... hal 19 _ _ _ 19 _ 19 _ _ Klippan ........ sr -— 8 _ _ 8 _ _ — H 8 vt sr Astorp Kristianstad .. hal 24 — _ — 24 27 _ _ F 3 vt prm » . . . . kH — _ _ 11 11 — — 11 ,, lipglj— _ _ 3 3 _ — — Havthal Simrishamn ...... sr _ _ 10 _ 10 _ — _ H 10 vt sr Tomelilla Tomelilla ________ » — 14 _ 14 _ 24 — F 10 vt sr Simrishamn Astorp .......... » _ 9 — _ 9 _ 17 _ F 8 vt sr Klippan Angelholm ...... n 16 _ _ _ 16 _ 16 — Orkelljunga ...... km _ _ _ 5 5 _ _- 5 Antal tjänster — 3 3 1 4 _ 1 4 8 Malmöhus län. Allerum ........ hf _ — _ 1 1 — 1 Anderslöv ...... sr — _ 5 5 _ — 5 Arlöv .......... hf — _ — 2 2 _ 2 Brunnby ........ ” — _ — 1 1 — — 1 Eslöv ............ hal _ 115 _ _ 15 _ 23 _ F 8 vt sr Hörby Fleninge ........ hf — — 1 1 _ _ 1 Hälsingborg hal il 18 _ _ _ 18 _ 21 _ F 3 vt prm " . » g 26 _ — _ 26 26 — » ....prm _ _ — 3 3 _ — _ HthhalH Höganäs ........ sr 11 — _ _ 11 _ 17 _ F & vt f + 1 vt hf Väsby » , Väsby hf _ _ — 1 l _ _ H 1 vt sr Höganäs Hörby .......... sr — 1 8 — _ 8 _ _ _ H 8 vt hal Eslöv Höör ............ km _ _ — 6 6 _ _ 6 Jonstorp—Farhult hf _ _ — 1 1 _ — 1 Kattarp ........ » — — _ 2 2 _ _ 2 Landskrona ...... ss 40 _ — — 40 30 _- _ H 10 Vt kfl » ...... hal 20 — — 20 _ 20 _
1 Samma tjänst i Eslöv hal och Hörby sr.
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade L" |; Sk 1 mm Huvudtjänst (H) un, OY o & ord. e o extra i)??? 1191" gång: Fyllnadstjänstgöriug (F) (bi ' S:a 9.95" ] "& ? t'änster tlf)”- minst mindre J ” 15 vt än lövt Landskrona ...... kH — _ _ 10 10 27 — _ F '? vt f + 10 t ss Lund ............ fs 28 — 15 _ 43 28 15 » ............ hal 21 _ _ 21 _ 21 _ » ............ kil _ _ — 14 14 26 _ — F 11 vt km + 1 vt hf » ............ km — _ _ 11 11 _ _ _ H 11 vt kfl » ............ hf — _ 1 1 _ _ H 1 vt kli Malmö .......... hal il 16 _ _ — 16 29 — _ F 13 vt prm » .......... » g 28 _ _ 28 28 — _ » .......... kd 27 — — _ 27 27 _ _ » .......... km 27 — _ 27 27 — _ » .......... prm _ _ 13 13 _ — _ H 13 vt hal ii » .......... 17 19 _ _ _ 19 _ 25 _ F 6 vt sr Vellinge Skurup .......... sr — _ _ 5 5 _ _ 5 Svalöv .......... » — _ _ 3 3 _ _ 3 Svedala ........ » _ _ — 6 6 _ _ — H 6 vt sr Trelleborg Trelleborg ...... » 12 — _ _ 12 — 18 — F 6 vt sr Svedala Vellinge ........ » _ _ _ 6 6 _ _ —- H 6 vt r Malmö Ystad .......... hal 17 — _ 17 27 _ — F 10 vt kfl » .......... kfl — — 10 10 _ _ _ H 10 vt hal Antal tjänster 14 1 1 20 _ 10 8 10 Hallands län. Falkenberg ...... sr _ 10 _ 10 — — 10 Halmstad ........ hal 27 — — 27 27 _ _
» ........ kd _ _ _ 135 1315 17'5 — F 4 vt f Kungsbacka sr _ — — 7 7 _ _ — H 7 vt sr Varberg Laholm .......... » — — 5 5 _ _ 5 Onsala .......... hf _ — _ 1 1 _ — 1 Varberg ........ kli — _ 7 7 _ _ _ H 7 vt sr
» ........ sr 13 _ _ — 13 27 _ _ F 7 vt kli + 7 vt sr Kungs- backa Antal tjänster 2 _ 1 5 _ 2 1 3 Göteborgs och Bohus län. Göteborg ........ fs 24 _ 21 _ 45 27 18 _ » ........ hal 11 17 _ — — ]7 30 _ _ F 13 vt kil Kjellbergska » Hvitfeldtska hal 29 _ — — 29 29 _ _ » Majorna » 26 _ _ _ 26 26 — — » Vasa ...... » 24 _ _ _ 24 _ 24 _ ” Osti-a ...... r 14 — 8 _ 22 30 — _ F 8 vt f » Kjellbergska kH _ _ — 13 13 _ — _ H 13 vt hal & » Vasa ...... » 24 _ _ 5 29 29 — » Majorna » _ _ — 19 19 29 _ _ F 10 vt km prm [ 31 . 31 ,, .......... [ km _ 1 32l _ 3 ”5 32 l _ _ lprm _ 30 — 7 37 30 J _ — H 10 vt kfl Majorna. Kungälv ........ km _ _ _ 5 5 _ _ 5 Lysekil .......... sr _ — _ 5 5 _ _ 5 Marstrand ...... hf _ — 1 1 _ _ 1 Mölndal ........ km _ _ 2 2 — _ 2 Strömstad ...... sr _— _ 7 7 _ _ 7
Musik. 1 Antal veckotimmar i i läsåret 1944/45 Provorganisernde L" 1: Sk ] tim— — Huvudtjiinst (l'l) n, 0 a :, ' .. .0 9. or ord. 0 o extra ämm? IPL slyniga Fyllnadstjänstgöring (_l—", l (hj - S:a 11515" jans er ' tJlms' minst mindre | tjanster ter 15 vt än 15vt Uddevalla ...... hal 19 — _ — 19 29 _ _ F 10 vt kil » ...... kil _ _ _ 10 10 _ _ — H 10 vt hal » ...... prm _ _ _ 6 6 — _ 6 Antal tjänster 8 3 2 12 — 11 2 6 Älvsborgs län. Alingsås ........ sr 11 — _ _ 11 — 17 _ F 6 vt km Herrljunga Bengtsfors ...... » _ _ _ 6 6 _ _ 6 Borås .......... hal 29 — _ — 29 29 — — » .......... kfl _ _ — 21 21 30 _ _ F 9 vt hf » .......... hf — — _ 9 9 _ — _ H 9 vt kfl Herrljunga ...... km _ E _ _ 6 6 _ _ — H 6 vt sr Alingsås Kinna .......... sr _ _ _ 4 4 _ _ 4 Lilla Edet ...... km — _ _ 4 4 _ _ — H 4 vt sr Trollhättan Mellerud ........ » _ — _ 4 4 — _ 4 Svenljunga ...... » _ _ _ 3 3 _ 3 Trollhättan ...... sr 12 _ _ _ 12 _ 16 _ F 4 vt km Lilla Edet Ulricehamn ...... » — _ 10 — 10 _ _ 10 Vänersborg ...... hal 17 _ _ — 17 _ 23 _ F 6 vt kli _ » ...... kfl _ —— _ 6 6 _ _ — H 6 vt hal Amal ............ sr 13 _ _ _ 13 _ _ _ H 13 vt sr Same Antal tjänster 5 _ 1 9 _ 2 3 5 Skaraborgs län. Falköping ...... sr 14 — _ _ 14 _ 19 — F 5 vt sr Tidaholm Grästorp ........ ht' _ _ _ 7 7 — _ _ H 7 vt sr Vara Hjo ............ km — _ _ 5 5 _ _ 5 Karlsborg ...... » _ — _ 4 4 _ _ 4 Lidköping ...... sr 13 _ _ _ 13 28 _ _ F 15 vt f Mariestad ...... » 13 _ _ — 13 _ 19 — F 6 vt hf Töreboda Skara .......... ss 32 _ _ — 32 32 _ _ » .......... hal 21 _ _ — 21 295 — _ F 815 vt kli » .......... kfl _ _ _ 85 85 _ —- _ H 85 vt hal Skövde .......... hal 20 — _ _ 20 305 _ _ 10 105 vt kfl » .......... kil _ _ _ 105 105 __ — —-- H 106 vt hal Tidaholm ........ sr _ — — 5 5 _ _ _ H 5 vt sr Falköping Töreboda ........ km — — — 6 6 — _ _ H 6 vt sr Mariestad Vara ............ sr _ _ 9 _ 9 _ 16 _ F 7 vt hf Grästorp Antal tjänster 3 _ "I _ 4 2 Värmlands län. Arvika .......... sr 15 _ _ _ 15 — 17 _ F 2 vt kg Filipstad ........ , » _ _ 10 _ 10 _ 16 _ F 6 vt sr Molkom Hagfors ........ ; hf _ _ — 6 6 — — 6 Karlstad ........ : fs 33 — 4 _ _ 33 30 _ _ H 3 vt hal " ........ ,. hal 24 _ , _ »_ ' 24 27 _ F 3 vt. fs » ........ l kil _ _ ' _ 16'5 16'5 _ 205 _ F 4 vt lif Stora Kil Kristinehamn. . . [ hal 21 _ — _ 21 32 _ F 7 vt kil + 4 t bl » ..1 kfl _ _ _ 7 7 _ _ _ H 7 vt hal » ..l bl _ _ _ 4 4 — — — H—lvt hal Molkom ........ ? sr l _ _ — 6 " 6 W _ _ _ H 6 vt sr Filipstad Munkfors ........ ; km l — _ _ 7 7 : — _ 7
Antal veckotimmar
läsåret 1 944/4 5
l Pruvorganiseradc
Huvudtjänst (H*,
Ll'n. r fm” ' -- . ' 1 0 t Skola ord. ! e o extra hit—6,11. åå:- 133635er Fyllnadstjänstgöring (F) | (b) S:a tjäns- '- . . _ t'änster ter mmSt .."]de J 15 vt en 15 vt Skoghall ........ km — — _ 1 1 — _ 1 Stora Kil ........ hf _ _ _ 4 4 _ _ _» H 4 vt kil Karlstad Sunne .......... sr — _ 9 _ 9 _ 21 — F 3 vt hf + 9 1; km Torsby » .......... hf — — — 3 3 _ — _ H 3 vt sr _ Säifle .......... sr — _ _ 11 11 — 27 _ F 3 vt f + 13 vt sr Amal Torsbv .......... km _ _ _ 9 9 _ — — H 9 vt sr Sunne Arjäng .......... » _ _ _ 3 3 _ _ 3 Antal tjänster 4 _ 2 12 _ 3 5 4 Örebro län. Askersund ...... sr — 15 _ — 5 — _ _ H 5 vt sr Hallsberg Hallsberg ........ » _ 1 11 _ —— 11 — 16 _ F 5 vt sr Askersund Hällefors ........ lif —— _ _ 6'5 6'5 _ _ 65 Karlskoga ...... sr _ — 13 _ 13 _ 19 _ F 2 vt kg + 4 t f Kopparberg km _ _ _ 5 5 _ _ 5 Lindesberg ...... sr — — _ 8 8 _ 19 _ F 4 vt f + 7 vt km Nora Nora ............ km _ _ _ 7 7 _ _ _ H 7 vt sr Linde Orebro .......... hal 11 11 _ _ _ 11 — _ _ H 11 vt hal g » .......... » g 20 _ _ _ 20 31 _ _ F 11 Vt lial li » .......... kil _ _ _ 12 12 _ — _ H 12 vt prm » .......... prm _ _ _ 18 18 30 _ _ F 12 vt kfl Antal tjänster 2 1 1 6 — 2 3 2 Västmanlands län. 5 Arboga .......... sr 9 _ _ _ 9 _ _ _ H 9 vt sr Köping Fagersta ........ km —- — _ 6 6 _ _ 6 Köping .......... sr _ _ _ 139 9 — 23 _ F & vt f + 9 vt sr Arboga Norberg ........ ' km _ _ — 4 4 _ — 4 Sala ............ sr _ — 10 — 10 _ _ 10 Västerås ........ hal 25 _ _ _ 25 _- 25 _ » ........ kfl _ _ _ 165 155 _ 16'5 _ F 1 vt hf » ........ hf _ -— _ 1 1 _ _ _ H 1 vt kll Antal tjänster 2 _ 1 5 _ __ 3 3 Kopparbergs län. , Avesta .......... ; sr _ l _ 10 _ 10 _ 19 _ F 9 vt sr Hedemora Borlänge ........ » 15 _ _ _ 15 _ 15 _ Falun .......... fs 30 _ 13 _ 43 30 21 _ F 2 vt hf + 6 rt kfl » .......... hal 24 l _ _ _ 24 24 _ » .......... kil — 1 — _ 6 6 _ _ _ H 6 vt fs » .......... hf — l _ _ 2 r 2 _ — _ H 2 vt fs Grängesberg km _ i — _ 4 4 _ _ _ H 4 vt lm] Ludvika Hedemora ...... sr _ _ _ 9 _ 9 _ _ _ H 9 vt sr Avesta Leksand ........ » _ l _ _ 5 5 —— _ 5 Ludvika ........ hal _ ; — 12 — 12 _ 22 _ F 6 vtt + 4 vt km Gränges- l l berg Malung ........ hf _ l _ _ (i l 6 — _ 6 Mora ............ sr _ 1 9 — _ l 9 . _ 5 17 — F 8 vt km Orsa Norrbärke . . . . . .. km _ ' _ _ 4 l 4 i _ l _ 4
1 5 vt sr Askersund och 11 vt sr Hallsberg bilda en tjänst.
Antal veckotimmar
1 Tillika domkyrkoorganist.
läsåret 1944/45 Provorgnniserade Län ort Skola tim» Huvudtjänst (H) , larm—e _ övriga .. _. " ._ ord. e o extra. ')iåfgl' S. ää- tjänster Fy]lnndstjunstgmml= (F '" tjäns- . . tjänster ter minst "mmdre 15 vt an 15 vt Orsa. ............ km — _ — 8 8 _ — _ H 8 vt sr Mora. Rättvik .......... » — — _ 8 8 _ _ 8 Säter ............ » —— _ — 3 3 — _ 3 Antal tjänster 3 1 4 9 _ 1 8 5 Gävleborgs län. Bollnäs .......... sr _ _ 12 _ 12 _ 17 _ F 5 vt hf Edsbyn Edsbyn .......... hf _ — _ 5 5 _ _ _ H 5 vt sr Bollnäs Gävle .......... hal 25 _ _ — 25 28 _ _ F 3 vt hf » .......... kfl _ — _ 8'5 8'5 _ _ _ H 8'5 vt sr Sandviken » .......... hf _ — _ 3 3 _ _ _ H 3 vt hal Hofors .......... km _ _ _ 5 5 _ _ 5 » .......... hf _ _ — 3 3 _ 3 Hudiksvall ...... hal 17 _ — _ 17 _ 24'5 _ F 7'5 vt kil
» ...... Idi _ _ _ 7'5 7'5 _ _ — H 7'5 vt hal Ljusdal .......... sr — _ 12 _ 12 — — 12 Sandviken ...... o _ 13 _ 13 _ 21'5 _ F 8'5 vt kfl Gävle Storvik .......... km _ _ _ 4 4 _ _ 4 Söderhamn ...... sr 15 — _ _ 15 — 25 _ F 4 vt kg + 6 vt kil
» ...... kfl _ _ _ 6 6 _ _ _ H 6 vt sr
Antal tjänster 3 1 2 8 — 1 4 4 Västernorrlands län. Gudmundrå sr _ _ 13 _ 13 — _ 13 Hoting .......... hf _ — _ 3 3 _ 3 Härnösand ...... hal 1 20 _ — _ 20 27 _ _ F 7 vt kil
» ...... ss 30 _ _ — 30 30 _ — » ...... kfl _ _ — 7 7 _ _ — H 7 vt hal Sollefteå. ........ hal 14 _ _ _ 14 _ _ 14 Sundsvall ...... » 25 — — _ 25 _ 25 —
» ...... kfl _ _ _ 9 9 _ 16 _ F 7 vt km Timrå. Timrå, .......... km _ _ _ 7 7 _ _ H 7 vt kfl Sundsvall Ytterlännäs ...... hf _ _ _ 6 6 — 6 __ nge ............ km _ _ _ 6 6 — _ 6 Örnsköldsvik .. . . hal 20 — _ _ 20 26 _ _ F 6 vt f
Antal tjänster 5 _ 1 6 _ 3 2 5 Jämtlands län. Bräcke .......... sr _ _ _ 6 6 _ _ 6 Ström .......... » — _ — 5 5 _ _ 5 Sveg ............ » — _ _ 4 4 _ _ 4 Undersåker ...... km _ _ _ 5 5 _ _ 5 Ostersund ...... hal 21 _ _ _ 21 3215 _ _ F 11'5 vt kli » ...... kfl _ _ _ 11'5 11'5 — — — H 115 vt hal » ...... prm _ — _ 3 3 — —- 3 ' Antal tjänster 1 — _ 6 _ 1 _ 5
Antal veckotimmar
1 Tillika domkyrkoorganist.
läsåret I944/45 Provorganiserade . _ Huvudtjänst (H) L:" . ort kola. "tim " ' an) S ord. e o extra &??? ååå"- åäfå Fyllnadstjänstgöring (F) _ (b) S:a tiäns- . l. . d' tjänster ter mms "mm m 15 vt an 15vt Västerbottens län. Dototea ........ hf _ _ _ 3 3 _ _ 3 Lycksele ........ ss 34 _ _ _ 34 34 _ — » ........ sr _ _ — 7 7 — _ 7 Nordmaling ...... km _ _ _ 4 4 _ — 4 Norsjö .......... hf —- — _ 3 3 _ _ 3 Skellefteå. ...... hal 25 _ — _ 25 — 25 — Umeå .......... fs 34 — 12 _ 46 30 26 _ F 10 vt kfl » .......... hal 28 — _ _ 28 28 _ — » .......... kH _ _ —— 10 10 _ _ — H 10 vt fs Vilhelmina ...... km _ _ _ 3 3 _ — 3 Vindeln ........ hf _ _ — 4 4 _ _ 4 Vännäs .......... km _ _ _ 5 5 _ _ 5 Asele .......... » _ _ _ 3 3 _ _ 3 Antal tjänster 4 _ 1 9 _ 3 2 & Norrbottens län. Arvidsjaur ...... sr _ _ _ 7 7 _ — 7 Boden .......... hal 16 _ —— _ 16 _ 16 — Haparanda ...... ss 28 — _ _ 28 28 — _ » ...... hal _ 14 _ _ 14 _ _ 14 Kiruna .......... sr — 12 _ _ 12 32 _ _ F 8 vt kg + 12 vt f Luleå .......... fs 1 34 — _ _ 34 27 _ _ H 7 vt hal » .......... hal 23 _ _ — 23 30 _ _ F 7 vt fs » .......... kfl _ _ — 7 7 _ _ 7 Malmberget sr _ — — b 13 13 _ _ 13 Nederkalix ...... » _ 11 _ _ 11 — _ 11 " Piteå. ............ » _ _ _ b12 12 _ 17 _ F 5 vt km Alvsbyn Råneå. .......... km _ _ — 5 5 _ _ 5 Töre ............ hf _ _ _ 2 2 — _ 2 Alvsbyn ........ km _ _ _ 5 5 — _ H 5 vt sr Piteå Overkalix ........ » _ _ _ 4 4 _ _ 4 Antal tjänster 4 3 _ 8 _ 4 2 8 Totala antalet tjänster . . . . 110 25 27 196 _ 87 74 116
Sammandrag av provorganisationen Tjänsternas timtal.
Antal veckotimmar — l . Summa 1_4 i 8 —14 ilö—-19120_24i25_29'30__ tjänster . _ . __ Antal tjänster Orgarzzsatzmz läsåret 1944/40 : _J— — _ Ordinarie .............................. — 5 6 8 i 32 49 i 73 168 Extra ordinarie ........................ — + 17 18 ' 18 10 10 73 Extra. .................................. _ 40 11 7 1 _ 59 Biträdande lärare, timlärare ............ 82 ' 93 37 6 1 1 220 Summa 82 156 74 63 61 84 52. Provorganisationen: .................. 26 69 83 48 20 1 178 424 Ökning (+), minskning _; ............ —56 1 —87 1 + 9 _15 — 41 + 94 —96 1 Heltidstjiinster, vilka i en del fall ha mindre än 30 veckotimmar. Tjänster & minst 15 veckotimmar. Antal tjänster "il—30 vt övriga resp. å minst Sununu heltid 15 vt Organisation läsåret 1944/45 : ............................ 84 198 i 282 Prooorganz' sati onen : l 1. Tjänster med tjänstgöring vid en enda skola. ............ 129 88 217 2. Tjänster med tjänstgöring vid mer än en skola av) åt samma ort ........................................ 47 49 96 b) 21 olika orter ........................................ 2 14 16 Summa 178 151 329 Därav med tjänstgöring vid folkskolan .................... 10 _ 12 __ 22
Ordinarie och extra ordinarie tjänster. (inklusive folkskolan)
Provorgnniserade tjänster '
i Tjänster 1944/45 : ordinarie extra ordinarie heltidstjänster ävrigu tjänrster Tjänster vid lf a minst 10 VE | löne— i löne- ' löue- löne— grad | antal graod , antal grad antal grad antal i A + 5 | Ca (A) Ce (En) ,, * l 1. Folk- och småskoleseminarier . . ) 21 20 % 18 1 _ 2522)! 19 23(20) 4 2. Högre allmänna och högre tek-l . l niska läroverk ................ 1 20 66 18 27 23(20ll 77 21(17) 30 3. Realskolor, läroanstalter för * l blinda och dövstumma ........ i 20 39 [ 18 21 22(18)l 20 21(17) 57 4. Högre kommunala skolor ...... : 20 43 ; 18 25 22l£18)1 62 2l(17) 60 Summa högre skolor " _ 2168 l _ | 5 73 —— I 178 — 151 5. Folkskolor* .................. & 14 60 i 13 | 6 22(1s.l_ 92-311”) fe)! ; 228 | _ | 79 1 238 l _ i 157 Totalsumma. ! i 307 J 395 1 Numera finnas 8 extra ordinarie tjänster vid is och ss. _ ? Varav 6 tjänster i 8—14 vt och 40 11 15—24 vt. _ 3 Varav 17 tjänster å 8—14 vt. _ 4 Vid folkskolan äro lönegraderna uppskat- tade. Ett medeltal för tjänsterna angives. Reglerade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade tjänster som extra ordinarie.
Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provorganiserade Län. ort Skola W. 1 ”3.136 hel övriga. Huvudtjiinst (H) ord c () extra mål;)? 1. S tids- tjänster å Fylliiadstjänstgöring (F) tjans- minst mindre ””St" ”" 15 vt än lövt Stockholms stad. Stockholm ...... fs 34 k _ 14k _ 48 30k 221: _ F 4 vt statens skolkökssem. Statens skolköks- _ _ _ _ 41; 4 _ —— — H 4 vt fs seminarium Norrmalm ...... lhal fl 26k 26 k — _ 52 (38% > — _ F 8 vt hal Nya element—ar Södermalm ...... l » tl 30k — _ _ 30 30k _ _ _. Norrmalm ...... » g 34m _ llm _ 45 32m _ _ H 7 vt hal 0 + 6 vt hal K Södermalm ...... » g jim 33n1 _ _ 67 Såå? 4— _ ) [i m ( _ _ _ 132m 2 111 l _ 4 _ _ . Bromma ........ ) 1291; 117L 12111 92 l30k 261: i F 112113]; (111) + 10 vt (k) sr &: Y iKungsholmen . . . . » 30111 1 91; 14111 _ 53 30m jag? ;— — F 6 vt hal g N —: _. F 6 vt (klhal N ya elementar |»05termalm ...... » 34111 _ 13m _ 47 32m 22m _ F 7 vt hal g N iNorrmalm reall... » 33m — 8m _ 41 32m — _ H 9 vt hal Lidingö '.1 ( lNya elem. sk.. » — + — 221513?) — 19111 — H 8 vt (k) hal 11 N + 6 vt '. (k) hal K Statens normalsk. » 29k 211: — — 50 291: 21k _ tl _ _ 18m _ 18 _ 27111 _ F 9 vt prm tekn Katarina ........ r 29m _ 2 Sm _ 37 30m _ _ H '? vt r Vasa Vasa ............ » 34m — 210111 — 44 32m 19m F 7 vt r Katarina Enskede ........ sr — 12 k — _ 12 _ _ 12 Angby .......... » — l1011 ”10m _ 20 _ — _ H 20 vt hal Bromma Bromma ........ kfl _ alök _ 24k 39 30k _ _ H 9 vt kH Kungsholmen Kuiwsliolmons .. n — 533k 1 _ 12k 43 30k 221: _ F 9 vt kH Bromma 0 ] glx l Norrmalms ...... kfl (5311; > _ _ 12k 66 (ägt ) — _ H 6 vt kfl Ö .. , _ . 28k ( ._ 3111: 1 _ Södermalms » 221: 11231; 1 __ 11,1. se (30k l201; _ H 9 vt 111 Vasa l2111 l 201; l Vasastadens » _ 1201: _ 16k 77 30k 181: _ F 9 vt kii S l20k ( ll8k ( Östermalms ...... » (ååå; ( _ — _ 42 30k 18k _ F 6 vt kH N + , |21k _ _ 130k % _ som .......... km 251: 134111 > 80 130111 201; . ) .' J27k ( __ . ;"30k %. _ _ Södra .......... ) 2,81: l29m [ 84 l30m 24k 32k - _ andelsmellan- prm — 29m % _ __ 91 gåt 129111 _ skolan l30k ' Tekniska mellan- » 30111 33m — 6111 69 428311 _ — H 9 Vt tl skolan _ ushållstekniska » 28k, 201; — 241; 72 låg!]; jam: — F & vt bl mellanskolan l 1
1 9 vt hal Kungsholmen + 10 vt sr Ängby bilda en e o tjänst. 2 8 vt r Katarina + 10 vt r Vasa + 10 vt sr Angby bilda en extra tjiinst. " 15 vt kil Bromma + 8 vt kil Kungsholmen bilda en 0 o tjänst,
Län, ort Skola
Antal veckotimmar
Huvudtjiinst (H) Fyllnadstjänstgöring (F)
Manilla .......... Tomtebo da ......
Antal tjänster
Stockholms län.
Hallstavik Lidingö Nacka
Norrtälje ........ Nynäshamn ...... Sollentuna. ......
Solna. Spån ga .......... Stocksund Sundbyberg Södertälje
Yaxholm ........ Ostliammar ......
Antal tjänster
Uppsala län.
Enköping ........ Tierp ............ Uppsala ........
Antal tjänster
Södermanlands län.
Eskilstuna
Flen ............ Gnesta. .......... Katrineholm . . . . Malmköping . . . . Nyköping ........
bl
km hal prm sr km
SI
km
sr hal kfl hf
sr km
sr km hal
fs
kfl
( hf prm
hal tl sr km hal
1 5 t simning.
kfl
läsåret 1944/45 Provorganiserade tim- _. _ lärare h 1- ovriga '” - e ” ut" mä.) 1. s- tå? tjänster å .a tjäns— ___—. . minst mindre Umm ”" 15 vt än låvt 30k _ _ _ 30 30k _ _ 14m _ _ Sk 22 _ _ 14m 24 22 8 11 _ 34 20 2 _ — _ 12m 12 — 16m 21m 161; _ — 37 SOm 16k _ 28m _ _ 28 28m _ — _ _ 14m _ 14 _ 19m _ — — — 12m 12 _ _ 12111 _ _ _ lök 15 _ lök _ 16m — _- _ ink ) 27 _ 19m _ — 22k — _ 22 _ 221: _ _ _ _ J 4k _ _ I ml & sm —— l4k _ _ 14 _ 25k _ I32m &nu 201: _ — 52 [30k % — — _ _ _ 19k 19 _ l7k _ _ _ _ | Sk _ _ 1 smi 14 Gm _ _ 12k _ 12 _ _ 12k — _ _ lök 15 30k — — 2 5 2 11 _ 5 3 4 12m _ Sk — 20 _ 20m — _ — _ Sk 8 — _ ök 34m _ 8k 4m 46 32m — _ 34m _ 11m 1 Öm 50 30m 26m _ _ _ 1301: I _, _ 251: 20k lik 51 1291; [1 k Ök i— _ * iiomiZÖ _ immi— 4 1 3 6 _ 4 4 1 29111 17k _ _ 46 32111 22k _ 25k _ _ _ 25 30k _ _ _ _ _ Bm 3 _ _ _ — _ _ 181: 18 — 20k _ _ _ _ 121: 12 _ — 121; 20k _ — _ 20 _ 20k — — _ _ 111; 11 _ _ llk 28m _ _ 4]: 32 28111 _ _ 30k — — _ 30 341; _
H 8 vt prm husht.
F 4 vt f F 9 vt (m) hal N. real, Sthlm
Fövtf
F 3 vt fH 11 vt sr Sundby berg
F 11 vt sr Solna
F 10 vt kil HlOvthalFSvthf H 8 vt (k) kil
F 15 vt f
H 8 vt (k)kfl + 6vt(m)f F 6 vt hal
F 8 vt hal
Fth(m)f
(m) tl + & vt (k) 1 f hal f
H 4 vt kB F 4 vt hal
l l
l i l | l
. 314 Gymnastik. 1 - A __ i 1 Antal veckotimmar ! läsåret 1944/45 Provorgauiserade Län, ort lSkolnL | ' Håål-le hel. övriga Huvudtjänat (H) 1 i ord e 0 extra 111231. S'" tids. tjänster 5 Fyllnadstjiinstgöring (F) 1??? tjans- minst mindre ] ””St" t" 15 vt. än lhvt Pi ” l Strängnäs ...... hal ' 28111 1 4ki _ _ 32 28m — _ H 4 vt ss » ...... ss 1131: 14kL _ _ 17 _ 211; — F 4 vt hal ” ...... kfl [ _ _ ; _ 161: 16 __ ( le _ Antal tjänster 7 2 * _ 6 _ 5 i 5 2 Östergötlands län. l Finspång ........ km _ _ _ 141: 14 — 14k 1 — . . | 2k _ _ Kisa ............ hf. —— — — 1 2m 11 4 41 Linköping ...... hal 32m 16k _ _ 48 32111 16k — ” ...... fs 34m _ _ 7k 41 34m _ — H 7 vt kH » ...... kH 30k _ _- 12k 42 30k 191; _ F 7 vt fs Mjölby .......... sr _ — 14k — 14 _ 26k F 12 vt sr Skänninge Motala .......... hal 29m — Sk — 37 29m _ H 8 vt sr Vadstena Norrköping ...... » 34m —— Sk _ 42 34m _ H 8 vt kil ! " ...... kfl 27k —— _ 30k 57 321: 33k _ F 8 vt hal : » ...... km — — — 112121 18 — _ _ H14vt(k)prm+4vt(m)tl " [prm l _ _ _ |12m _ _ _ , ...... lhf ] 1151(127 291 Fl4vt(k)ka-I12vt(m)tl " ...... tl _ _ löm _ lö 31m _ _ F 12 vt prm + 4 vt km Skänninge ...... sr _ _ — 12k 12 _ —— — H 12 vt sr Mjölby Södexköping .... » _ llrn _ — 11 _ — 11111 Vadstena ........ » l4k _ _ — 14 _ 22k _ F 8 vt hal Motala Valdemarsvik _ . .. » _ — _ l'äk 12 _ 12k Åtvidaberg ...... km _ _ 11 k ll _ — 11 k Antal tjänster 7 2 4 13 _ 8 6 4 Jönköpings län. Eksjö .......... hal 32m _ —— 71; 39 32m _ 7k Gislaved ........ km _ _ 12k 12 — _ 12k Gränna .......... hf _ _ _ Bm 8 _ — Sm Huskvarna ...... sr _ lök _ — 15 _ 191: _ F 4 vt prm Jönköping Hyltebruk ...... » _ _ — i &? > 12 _ _ 121: Jönköping ...... hal 31m _ 20k — öl gå?? _ _ F 10 vt (k) prm » ...... kfl 34 k _ _ 2811 62 32 k 30 k _ » ...... prm _ _ _ llåäl 22 _ _ Sm H 10 vt hal + 4 vt sr Hus-E kvarna Nässjö .......... sr 28m _ _ _ 28 28m — _ Smålandsstenar . . hf . _ _ _ 12m 12 _ 12111 Sävsjö .......... » — — — 8 k 8 _ _ 8 k Tranås .......... sr _ — 19m _ 19 19m _ Vetlanda ........ » 22k _ _ _ 22 22k _ Visingsö ........ hf _ _ _ 2m 2 — Zm Värnamo ........ sr ] — lök _ _ lö _ lök — Antal tjänster 1 5 2 2 11 _ 5 5 8
1 Samma e o lärarinna vid hal och sa.
Län, ort Kronabm'gs län. Alvesta .......... sr Ljungby ........ » Strömsnäsbruk .. » Växjö .......... hal » .......... ss » ........... kfl » .......... bl " r .......... d Almhult ........ ; sr Antal tjänster Kalmar län. Borgholm ...... sr Emmaboda ...... 1 km Hultsfred ......... hf Högsby ........ , » Kalmar .......... 1 hal » .......... fs » ........._:kfl » .......... * hi' Mönsterås ...... sr Mörbylånga hf Nybro .......... sr , Oskarshamn . . . . » Torsås .......... 1 » Vimmerby .... . .l ” Virserum ........ : hf Västervik ........ ' hal Antal tjänster) Gotlands län. ? Klintehamn ...... ? hf Slite ............ km Visby .......... hal Antal tjänster;. Blekinge län. Jämshög ........ ; hf Karlshamn ...... ; sr Karlskrona ...... i hal » ...... l kfl Ronneby ........ & sr ' Sölvesborg ...... . »
1 Antal tjänster 1
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade % 1 1tim- 1 övr" & . _ lirare ] ]. ig ord. ; e 11 extra WEBI' S. tills-1 tjänster 11 | ___ __ '" tjäna-—___. d , t'änster ter ”"H"!” ”' _ _ J __ __" lövt anlövt » ' l l * l 1 _ _l _ 161: 16 _ 161: _ _ _ l llk _ 11 _ — uk] _ * _ 1 _ 14k 14 141 _ ; .nml llk] Sk _ 50 31111 151: _ * 2413 _ 1 _ _ 24 281; _ _ 231; _ * _ 23 _ 231: _ _ .j — l _ 251; 25 _ _ — _ : _ 1 161: _ 16 _ 18—51 _ _j * _ lök 18 — 18k _ 3 1 l 3 4 1 _ 2 6 ' 1 _. _112m _ 12 _l _ 12:11] _1 "1 _ 121: 12 _| 12k, _3 _l _ 6k 6 _' 6k1 3— — , _ Sm 8 _ ' — Sml -1m ; _ . 131111 ; :101; 11 _l *" * 61 1301; l _ ; 30k _; _ _ 30 30k _. _ 231: _ l _ 8— 23 311; _ ! k ; _ _ j _ i4ml 12 _ _ 4m _ _lllk _ 11 _ _1 111: 21; , _ _ . _ 1 21111 4 _ _ 3 4111 _ _ _ 121: 12 _ _1 121; 16111 — * _ _ 16 _ 16m' _ _ _ _ 101: 10 _ _| 101 _ 1211 _ 12 _ _j 1211 _ ; -—-- _— 4m 4 _ _ 4m 32mk _ l _ 4k 36 32m _ l 4k 6 1 _ l s 11 _ 5 1 1 12 l l _1 _1 _ 2m 2 _ 2m _- _ ! Sk 8 _ _ 1 8]; 29m isk! _ _ 42 29m _* 131: 1 1 3 _ l 2 _ 1 — 1 3 ; 1 * _ _ , _ 41; 4 _ _ l 4k 24m _] _ _ 24 28m —-1 _ . _ __ 32111 52111 2711 8111 67 130]; > _ ! sm 341: _1 _ lk 35 321; _1 _ _ 151; _ _ 15 _ lök _ _ _ 21m _ 21 _ 2lm _
Huvudtjänst (H) Fyllnadstjänstgöring (F
FSvthf HthkH
F4vtkg F3vtkfl H3vthal
Gymnastik. l Antal veckotimmar i läsåret 1944/46 Provorganiserade Län, ort l Skola låga hel övriga Huvudljunst (H) ! ord. e o extra bm. ;. , ' timer & Fyllnadstjänstgöring (F) | (bl S-a. tlds— J 1 ' tjäns- _. d | tjänster ter m nst .mln re | lö vt än lövt -....- i __ _ "Å ! ' | '.'rzfsiicmstads län. : i 'åstad .......... 5 km l _ -— _ H få] 8 _ — _ H 8 vt sr Laholm 1- ässleholm ...... ; hal 1 271; _ _ * 4m 31 271 _ 4m 111ppan sr * _ 141; _; 14 _ 141: _ Kristianstad hal 33111 Sk 13k 1 _ 54 33111 21 k — » kfl 231: _ —' _l 23 29k _ _ FG vt prm » .H.;lplfgnll_ — _ll 211312 _ _ 6m Hövtkfl 1imrisl1nmu ...... [ sr — 19k _ 1 _ 19 _ 19k _ omelilla ........ ” 231: _ _ | __ 23 30k _ _ F 7 vt f " storp .......... » , _ l12111 . _ 12 — 21m _ F 9 vt prm Hälsingborg éngelholm ...... l " l 2411 — | _ 24 _ 2411 _ Örkelljunga ...... ! km _ _ 1 llk 11 _ llk "1 Antal tjänster Ä 5 3 1 l 6 _ 4 5 3 ; 1 l .Malmöhus län. ; ' fåAllerum ........ ! hf _ _ 2m 2 _ — 2111 lAnderslöv ...... | sr _ 12 k _ 12 — _ 12 k —'Arlöv .......... hf — _ Gk 6 _ _ — H 6 vt kB Malmö i: runnby ........ » _ _ _ 2m 2 _ _ 2m slöv ............ hal 28k — _ _ 28 30k _ _ F 6 vt (k) hf Lund H 4 vt km Lund ) leninge ........ hf _ _ _ 2111 2 — _ 2m 1- alsingborg hal fl 29k _ _ 2k 31 31k _ _ " .... » g 34111 118m _ — 52 32111 20111 _ " .... prm — _ _ 113151) 27 — 18k — H 9 vt sr Åstorp "' öganäs ........ sr 221: _ — 22 _— 241: _ F 2 vt hf Höganäs—Väsby » , Väsby hf _ _ _ 2k 2 _ _ — H 2 vt. sr Höganäs ;1' örby .......... sr _ 111: — 11 _ _ 11 k 'l- Öör ............ km _ _ 11k 11 _ _ llk 11 onstorp _Farhult hf _ — — 2 m 2 _ _ 2 111 K attarp ________ n _ __ _ tim 4 — _ 4m _.4 andskrona ...... hal 30m 12k _ — 42 30111 _ H 12 vt kfl 1 » ...... ss 27]: _ _ _ 27 27k — _ n ...... kil — _ —— 161: 16 2811 _ _ F 12 vt hal ] und ............ hal 31m _ 11k _ 42 31m _ H 11 vt km ) 34m 30:11 > ............ fs #30]; ; _ — _ 64 l30k > _ — H 4 vt (1111) km » ............ kli 27k — _ Sk 35 30k — _ H 5 vt km llk 116111 ' x » ............ km _ _ _ i 19 _ _ F 4 vt (m) fs + 4vt (m, sml 12” hal Eslöv F 5 vt (101111 + 11 vt (kl hal » ............ hf _ _ _ Gk 6 — _ _ H 6 vt hal Eslöv » ............ d _ — 14k ” 3 k 17 _ 17k _ Malmö .......... 118.111 29k _ — Zk 31 31k _ _ .1 ” .......... » g 28m 32:11 _ — 60 ägg?? — _
1 Samma e o tjänst 12 vt sr Åstorp och 18 vt hal g Hälsingborg. ** Ingår i ordinarie tjänst i annat ämne.
; Antul veckotimmar ; läsåret 1944/45 Provorganiscmdc ; . u 'dt'" 'H' Län, ort Skola ; llink]; ; övriga m 11 Jurist; ) ; ord. c 0 extra Ihåg"; 1101" ; _ , Fyllnadstjänstgöring (;F) ; (bj — S'n txds— tjanstur a. ___” '———; ' tjäns- . . ; Vänster ; ter mmst lmndre ; ; 15 vt. an lövt; ; ; ; __,A i i ' ' ; ; 1 Malmö .......... ; kli ;3”? ; _; _ ; 23k; 85 ;;31k ;26k _ i F ththrlöv H3vt ; su | . ; han: | ; » .......... ; km 27k 25111; _ ; _ 52 ; 30k 25111 _ * F 3 vt kfl rm ; ; ; 16m ; ; ; » .......... ;th ; _ _ 4 _ .18k 44 ; 281; 16111 _ ; ; ;10k | ; = » .......... tl _ _ ; _ ; löm 15 ; _ 15m _ » .......... r 31m _ , _ 1 — 31 ; 31m _ _ ; Skurup .......... sr _ Sk; _— _ 8 , _ — ; H 8 vt. sr Svedala Svalöv .......... » _ _ ; _ 121: 12 , _ _ 12k; Svedala ........ » _ _ llk _ 11 — 191: _ ; F 8 vt sr Skurup Trelleborg ...... » 23m — — _ 23 , 23m _ _ ; kg fr. o. m. 1945/46 Vellinge ........ » _ _ ; » — 14k 14 ; — 141: _ Ystad .......... hal 30m _ * — 4k 34 30m _ — H 4 vt kfl » .......... kH _ —— _ 213k 23 ; 27k _— ——- F 4 Vt hal Antal tjänster 18 6 4 27 ; —— 21 ; 12 9 Hallands län. ; Falkenberg ...... sr 17k _ _ _ f 17 , _ 17k _ ; .; : ”32,11 | ; Halmstad ........ hal 32m 30k; —— _ ; 62 ;l32k ;» — _ ; F 2 vt: kH ., ........ kil 311: _; _ 4k; 35 ; 321: _ _ i H 2 vt hal Kungsbacka sr ; _ _ ; — 19k; 19 ; _ 19k —— ; Laholm .......... » , — — ; 81x _ ; 8 ; — 161; _ ; F 8 vi: km Båstad Onsala .......... hf L _ — ; _ 2m 2 ,; — _ ”lm; Varberg ........ kfl ; — _ _ 12k. 12 ; 17k _ ; F 5 vt sr » ........ sr,22k _;_ _ 22:_ 17m _ ;Hövtkll Antal tjänster; 4 1 ; 1 4 ; _; 3 5 1. ; Göteborg och. ; ; ; ' Bohus län. .' ; ; ; ; Göteborg ........ hal &; 30k *lOk _ » __ ; 40 30k 181: _ ; F 8 vt hal Majorna » Hvitfeldtska » ; 34111 30m _ ; 64 gå?; _ _ ; ., Majorna._,_ » ;32m;llå;j; _ ; _ ; 53 30m löm; _ ; H 8 vt hal fl » Yasa ...... » ; 34111 lb'm _ ; _ | 50 32111 27111 _ " F 9 vt tl » Ostra ...... r 32m _ 1 m; — 44 32m 22m _ ; F 10 vt. km Mölndal Göteborg ........ fs ;ååls; _ ; — ' _ 62 gå?; _ _ ; » Kjellbergska kH 30k — ; _ 41; 34 501: _ _ ; H 4 vt kil Vasa 5231; ; - |30k . _. » Vasa ...... » _ 21k; _ Sk 18 . _ ZSk; _ ; F 4 vt kil h.;ellbervska, + ;;26k ;; ; BUL ; ; G H; kfl Majornac » Majorna » 241: —— ; _ ,; 12k 36 30k — ; H 6 vt kfl Vasa, |32m ; Göteborg ........ km gå?;28k _ ; 121; 101 12815 ;18k; _ ; F 9 vt (k) prm ; 34m ; 1341!) In ; _ 34111 ; , x » ........ prm 30k o4m _ 9L 137 30k _ — » H 9 vt ;k, km ;30k [ ; ; 30k ; » ........ tl — _ ; _ ; 9111 9 _ _ — H 9 vt hal Vasa
Antal veckotimmar
; läsåret. 1944/45 ; Provorganiscrade ; ; » __ — ' Huvudtjänst (HN L” t ;Sk ; . Liul— ; __ _"; ; , nn, or ; o 11; ord ; e o;eXt1a 1211le 12313- tygel—tig: ä ; Fyllnadstjänstgöring (F) ; i (h_> _ S:a " , t ; tjg"? minst mindre; ; tjäns er ; 01 15 vt än lövt; ' ; ; » | ; ' Kungälv ........ ; km ; _ ; ; _ 23111; 23 _ ; 23111 — ; Lysekil .......... ; sr; _' ; _ ;2—; ;; 11 _ _; 111; Marstrand ...... hf ' _ ; ; _ ; _) i 4 — —— ; 4m; ; ; ; —-m 1 Mölndal ........ ; km _ ; ; — 10111 10 _ _ ; _ ; H 10 vt r ostm Göteborg Strömstad ...... s1' 1,3k; ; _ _ ; 12 — 261; _ ; F 14 vt f Uddevalla ...... hal ; 32111; ; _ ; _ ! 45 32m _ _ ; H 16 vt kfl » ...... kfl . _; ; — ;16k; 16 3211 _ _ ; F 16 vt hal ; ; r | » ...... prm" — ; ; _ ;;lå?” 18 ; _ 15111 311; ; ; Antal tjänster 13 | ; 1 ;13 ; ;21 ; 3 E * ; ; ; Älvsborgs län. ; Alingsås ........ sr 19k , _ -— 19 _ 19]: » l'engtsfors ...... »; — ; _ ; llk 11 2 _ _ 11k 1- . ; - ; _ ;l30m _ _ H & vt (m) tl -OI'å.S .......... ' hill 52111 231x "— 55 ;;30k _ ; __ F 6 Vt (k hf + 3 Vb kd » .......... kfl ".)ök; —;;Sk 33;30k _; _ ;H3vthal » .......... hfl _; ; ;;gå; 8; _ _; — Hövt(k)hal+2vt(m)tl » .......... 11 ; _ j ; 9111; _ 9 _ 15m= — F 2 vt hf+4 vt hal 'errljunga. ...... km' _; : _ ; lök, 15; _ lök; _ '1nna .......... sr ' _ ; ; _ ; 12k1 12 _ _ ; 121: : illa Edet ...... km _ ; ; | 1211; 12 _ _ I 121: ellerud ........ » _ _ 12111 12 _ ; ; 12111 venljunga ...... » _ ; — 14k 14 ; _ ; 141: _ ! rollhätran ...... sr 19k ; _ _ 19 ; — 19k _ lluicehamn ...... » 1 _ ; _ 17 ' — 17k; _ , änersborg ...... hal ;_ 28m _ ; 4k 32 28m _ _ H 1 vt kfl ...... 111 _ ; 12k 12 _ 16k; _ F 4 vt hal » ...... d 30—m _ _ 30 30111 — _ nål ............ ; sr 231: — ; _ 23 _ 23k _ Antal tjänster; 7 ; 2 ;11 _ 5 4 ; ; ; Ä Skaraborgs län. * ; alköping ...... sr 191; — _ 19 _ 19k; _ ; - ; 411 l _ __ rästorp ........ ; hl _ _ ; 4m ; 8 ; Sm jo km — ; _;1lk 11 _ _; llk ;. arlsborg ...... ; » _ ' — ; Sk Sk — _ ; Sk ; idköping ...... ; en 271; _ ; _ ; 27 2711 _ ; _ ariestad ...... ; » 19k 1 _ ; _ 19 _ 19k _ kara. .......... ; hal 32111 ; 12141; _ 44 32m — , _ H 9 vt kfl + 3 Vt ss » .......... ; kfl _ ; _;1ck 12 _ 2111; _ F 9 vt hal » .......... ss 2511 ; _ _ 25 281; _ ; _ F 3 vt hal kövde .......... hal 32111 ! _ ; 71»: 39 32m _ ; _ H 7 vt kil » .......... ; kil 231: ; _ '; _ 23 30k _ ; _ F 7 vi; hal | idaholm ........ ; sr _ ; 1* k; _ 12 _ _ 12k öreboda ........ ; km _ ; _ ; 121: 12 _ — 121; 'ara. ............ sr _ _ ; — 19 _ 19m _ Antal tjänster 7 ; 2 ; 7 _ ; 5 5
; Län, ort
Skola
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45
Provorganisorade
S:a
hel- ti [ls- tj äns-
ter
övriga tj änstor &.
15 vt minst mindre
änlövt
Huvudtjänst (H); Fyllnadstjiinstgöring (F)
Värmlands län.
Arvika. .......... Filipstad ........ Hagfors ........
Karlstad ........
Kristinehamn . . . . )) I) Molkom ........ Munkfors ........ Skoghall ........ Stora. Kil ........ Sunne
Antal tjänster
Örebro län.
Askersund ...... Hallsberg
Hällefors ........
K arlsknga ...... Kopparberg Lindesberg ...... Nora ............ O rebro ..........
Antal tjänster
Västmanlands län.
Arboga .......... anersta ........ Köping .......... Norberg ........ Sala. ............ Västerås ........
Antal tjänster
sr km
sr km
sr hal kli
hf tl
tim- ord. & o extra 332??? (b) tjänster 28m _ _ _ 15111 — _ _ _ _ _ 16m 32m llk 12m _ 32111 — _ — 27k _ _ 12k 28m 20k — _ _ — 12k — _ -— 3k _ _ 10k _ _ 19k _ — _ 8k _ _ _ 12k _ ; 15m _ _ — I — _ 4m 25111; — _ _ _ ; _ _ 19m _ ; — — 12k 7 3 1 11 12k — _ _ _ 20k — _ _ __ __ ; 4k l3m — _ 14k 6111 _ — 12k _ 13m _ _ _ 13k 25k _ — _ 32m _ l6111 — 23k _ — — 22k _ _ löm — _ * 6111 6111 — — lök — 5 1 3 8 _ _ 11k _ _ _ _ 16k _ _ 19k _ — — 8k _ 17m — — 31m 16k 4m 23k _ _ _ _ _ __ ; 9m 9k — _ 9111 _ 2 1 4 6
; 32111
SOm
32111
30111
lök l9k 23m lök
22m
_,—
;;;1;
;ähj
4vt kg ; 15 vtf ;
9vnks+4vc(m)fs'
4 vt hal 9 vt hal 3 vt bl
tt; ӊmm?
3 vt hal
8 vt hf Stora, Kil 8 vt km Skoghall 4 vt hf 4 vt sr 5 vt f 7 vt f
Pääm'äkjm
ääämä *ä '#
F 6 vtl' H 4 vt tl F 9 vt hf H 9 vt (k) kfl + 9vt(n1)
F9vthf+4vthal
'
Antal veckotimmar
. läsåret 1944/45 Provorganiserade L" 1; lSk 1 tim- l Huvudtjänst (kl) 8.11. nr 0 a ,. _ _ _ -- ' __ _ _ ' l ord 9 o extra. 53:15 3315"- & näää: & Fyllnadstmnstgormg (14) l _____ Å__l_(b) S:a __ , ————- tjans— . . [ Vänster ter mmst mindre» & J 1 | 15 vt änlåvti >_ _ I 1 l [ ; = i Kopparbergs län. 4 l ] & Avesta. .......... sr —— lönn; — l — & 15111 —- 15111 — ; Borlänge ........ » 291; — l _ — 29 29k _ —— , i Falun .......... hal 26m _ I 201: _ 48 34111 241- _ ; H 10 vu kn F 5 vi; (k) fsi + 12 vt hf , " .......... fs 30k — 1 k -— 38 30k| —— — ] H 8 vt hal » .......... 1:11 201; _ i _ _ 20 30k; _ | F 10 vt hal ; u _— _ _ [ Gk _ __ _ ' l .......... hf ! I 6111 I 12 1 H 12 vc hal ; Grängesberg km * — [ — 12k 12 — , — l2k, Hedemora ...... sr ,... '— löm — 1 15 — ; 23m —— ; F S vt sr Säter Leksand ........ » — 11m — l —— 11 — *; 24111 — 1 F 13 vt f Ludvika ........ hal _ _ 20110 _ 20 _ 20111 _ & Malung ........ km —— —— , —— lök lf) — lök —— Mora ............ sr —- —— l 1 k —— 16 291: —— __ ' F 13 vt f Norrbärke ...... km _— " ; ——— 121; 12 — _- 12kl Orsa. ............ » — f i — 1 141: 14 —— E 27k —— ! F 13 vt f Rättvik .......... » _ _ » L lök 15 _ * lök —— i Säter ............ » — —— _ Smu 8 —— l — — * H 8 vt; sr Hedemora Antal tjänster| 4 | 2 1 5 8 — 5 i B 2 ? 1 i Gävleborgs län. * I i ! Bollnäs .......... sr 23111 — l — ? — 23 — 23m — Edsbyn .......... hf — _ —— 15]: l:") _— 21k —— », F 6 vt l' Gävle .......... hal 31 m -— 231; — * 54 31m 23k _— ' » .......... kli —_ 2311 — »— 23 311: —— » ; F S vb hf , ' Bk : ' ) .......... 5hf|_ _1_W4mll1z _ _ vimlHSvtkfl Hofors .......... ] km i _ _ 1 ”åk > 15 _ l 251; _ - F 10 vt hf , 1 H 151 1 ; n .......... hf _ _1 _H 21310 _ _ — 'HlO vt km Hudiksvall ...... ; hal 31m —-— l l — 31 27m — — ' H 4 vt. kfl » ...... & kfl _ _ ! _ ! 201; 20 _ 241: _ F 4 vr. hal Ljusdal .......... [ at 23111 — | — ' —— 1 23 — 23m —— Sandviken ...... _ » | —— 19k. —— —— 1 19 — 191»; -— Storvik .......... ' km _ _ ! _ 17k! 17 _ 17k _ Söderhamn ...... 1 sr ' 27111 — , — 211 29 31111 — —— F 4 vb kg H :: vt kil » ...... 1 kB — — 5 —— 161: 16 —» 20k — F 2 vt sr + 2 t kg Antal tjänsten l 5 * 2 5 1 11 I — , 4 9 i 1 Västernorrlands 1 l län. ! j_ Gudmundrå, ...... ', sr 29k _ J — _— i 29 291: — — Hoting .......... i hf _ _ | _ ( 331211 12 _ _ 12m Härnösand ...... | hal 24m Sk -— kl 40 SOm — i — H 4 vt ss + 6 vt kH » ...... ss 241; _ y _ _ 24 281: _ ; _ *1' 4 vthal ,. ...... kfl 23]; — -— — 23 291; — l —— F 6 vt ha] » ...... tl — —— 1 9m 1 9 — — 1 9ml » ...... : d — — 20k —— * 20 | — 201r
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade L" t Sk ] tim- —— Huvudtjänst (H) an, or o & I" ,. _ övriga. ' .. . . e o extra bil?—351?" S% 3131- tjänster å F)]lnadstjnnstgormg (B) t'" tjana. miust mindre ”"St” 1" 15 vt än lhvt l Sollefteå. ........ hal _ _ _ 29 29111 _ _ ; Sundsvall ........ » 20k _ _ 52 32m lök _ l » ........ kli _ _ _ 26 30k _ _ 1 Timrå. .......... km — _ 15111 15 _ " 15111 _ ? Ytterlännäs ...... hf _ — 12m 12 _ I — 12ml fånge ............ km _ _ lök 16 — ; 161: _ Orusköldsvik hal _ Sm _ 39 Slki _ sml Antal tjänster 2 3 6 _ 8 ; 4 4 : | Jämtlands län. Bräcke .......... sr _ _ 15m 15 _ 1 15m _ Ström .......... » llm _ _ 11 — » _ llm S 4k [ . ' veg ............ » — l — 4m l 8 _ _ Sk Undersåker ...... km _ _ 141: 14 -— 14]: _ Ostersund ...... hal _ 12k _ 40 34m _ ]2kl F ö vt (m) prm » ...... kfl _ _ _ 23 29k _ —— l F 6 vt (k) prm » ...... prm _ _ (211; 12 — _ _ iHövt hal+6vt kfl Antal tjänster 1 1 6 _ 2 2 3 l Västerbottens län. ' Dorotea ........ hf _ ' — 151; 15 ' lök _ Lycksele ........ ss —— _ — 27 27 k — — » ........ sr _ _ 12k 12 — — 12k Nordmaling ...... km _ _ 12k 12 _ _ 12k . Norsjö .......... hf _ — % (15111 > 8 — — 8m| Skellefteå ...... hal _ 19 k _ 51 32 m 19 k _ » ...... t] — _ 3111 3 _ — 3111 l32m Umeå. .......... hal > _ _ —— 59 )&”; > _ _ _ __ _ . 134m __ _ » .......... fs % 60 1291; ) ! » .......... kd 2611 _ _ 26 _ 26k — Vilhelmina ...... km _ _ 121: 12 _ _ 12k Vindeln ........ hf — _ 9111 9 — _ l 9m Vännäs .......... km — _ 12m 12 _ _ 12rn sele .......... » _ _ 121; 12 _ _ 12k * Antal tjänster 1 1 10 _ 6 3 8 l 1 l Norrbottens län. | Arvidsjaur ...... sr _ _ 12k 12 _ _ 12kl Boden .......... hal — — 4k 31 27m _ — * H 4 vt (k) hal Luleå. Haparanda ...... » _ _ _ 31! _ 25m — » ...... ss — — _ 22 27k — _ Kiruna .......... sr _ _ 19 27m _ _
Antal veckotimmar l __ läsåret 1944/45 1 Provorganiscrade l L" t Sk 1 tim— *Al I Huvudtjiinst (H) an or _ o a ,.r , " ' , __ _ » ord. ' e o extra 16:31, 2318"- tjatig??? å | byllnudstjanstgormg (F) __.1, _a, Sm få & ____.__ t'" t lt" _ minst mindre , Jans " | " 15 vt än 15 vt * _ _ l [ : , Luleå. .......... fs & 34111! — l 13k lmi 48 30m 17kl _ ! F 4 vt (k) hal Boden H 51 * ; l i * vt hal ,, .......... hal 28m _l15k, _; 43l335l— —lF12vtk11+5vt(m)fs » .......... kfl _ _l_l12k112 _, _ _!H12vthel » .......... tl _ _ 5 _ 61111 6 _ = _ Gml Malmberget sr 25111 _ ; _ _ ; 25 _ 25m _ ! Nederkalix ...... » _ 2 kl _ — _ 21 — 211; _ , Piteå ............ » 23111 _ l _ — ! 23 30m _ _ ' F 7 vt f » Råneå .......... km _ —— ' —— 14141] 14 _ 141; _ ' Töre ............ hf _ l — _ ql åk % 8 _ _ 8kl .. ', m' _ * ålvsbyn ........ km — — _ | lök 10 _ lök _ : Overkalix ...... » _ _ l _ 1 14111 14 _ 14m — ! Antal tjänster ; s 1 l 2 _ 1o ; _ 7 7 3 1 ' Totala antalet l 1 1 l tjänster 168 73 1 59 3220 % _ 178 151 95 »
Sammandrag av provorganisationen i manlig slöjd. Tjänsternas veckotimtal.
Antal veckotimmar *
”__" ”'i'" "—*Summa 1—7 *8—14 15—19*20 24*25_29* 30— ***-änder Organisation läsåret 1944/45 : _111___,_.__ Antal tjä'wmr ________,i ,1_ , | l Ordinarie .............................. — * _ _ _ l 1 * 7 * 8 *Extra .................................. 1. 27 4 6, _* 4l 42— : Biträdande lärare, timlärare ............ 95 17 2 2 . 2 _ * 118 * * Summa 96 44 6 * 8 3 * 11 * 168 ' Provorganisationen: ................... 84 23 3 * 3 * 3 * 126 * 142 * Ökning (+), minskning (_). .............. * _12 _21 _3 * _5 l _0 * + 15 l— 26 * 1 Heltidstjänster av vilka en del ha något lägre timtal än 30. Provorganiserade tjänster 5 minst 15 veckotimlllar. * Antal tränare?—_— 11 30 vt övriga _— * resp. å & minst Summa * * heltid 15 vt ! Organisation läsåret 1944/45: ............................ * 11 * 17 * 28 l * Provorganisationen: * i * 1. Tjänster med all tjänstgöring vid en skola .............. * 13 2 15 * 2. Tjänster med tjänstgöring vid mer än en skola it samma ort * 13 7 20 . * Summa* 26 9 35 * * Därav med tjänstgöring i folkskolan * 6 * 4 * 10 lj'jänster i teckning med utfyllnad i manlig slöjd .......... * 5 __ __ 8 * _13_l Ordinarie och extra. ordinarie tjänster. * Läroåret 1944/45 * Provorganiserade tjänster __"qu *_._ Fi ' ' *Wnrrml _ ordinarie extra ordinarie kelt1ds- & minst * Tjänster vid * tjanster 15 vt * löne- l __ löne- * löne- * ,— löne- * grad ental * grad antal ]- grad * antal grad antal l _ * A Eo * Ca (AM Ce (En) * l ' l l l l '" * 1. Folk— och småskoleseminarier: I * * ; ' a) för utbildning av seminarie-| * * elever ...................... * 18 7 _ l l " * 23(20) 10 |21(17) l * bl enbart övningsskola ........ *, 16 _ _ * _ * 12114) 1 * 17(13) _ l 2. Allmänna läroverk ............. _ _ _ ' *18(14)* 10 l 17(13) o * 3. Högre kommunala skolor ...... * 16 1 _ . _ 11114), 5 *17(13) 2 * Summa högre skolor _ 8 _: _ * _ _ * 26 , _ 9 * 4. Folkskolor: högre kompetens”.. * 14 120 * 13 14 18'14) 120 l7(13) 14 * lägre kompetens2 .. * 11 116 * 2 * 50 1642) 116 15(11) 50 ' 5. Fortsättningsskolor: * * ', * ' högre kompetensin * 14 25 l _ * _ l18(14l 25 »17r131. _ lägre kompetens2 .. * 2 21 * 5 * 39 16(12) 21 * 15111) 39 * - , * Summa folk— o. fortsättningsskolor-* —— 282 * _ * 108 _ 282 * _ 103 , . * * * Totalsummal _ 290 * _ * 103 _ * aos * _ 112 ___—1 |__—”__ * 393 l ! 420 * ' Numera finnas 3 extra ordinarie tjänster vid fs. _ ? Fördelningen av lärare med högre och * lägre kompetens har skett uppskattningsvis. _ 3 Vid folk- och fortsättningsskolor äro lönegradernn
uppskattade. Ett medeltal för samtliga tjänster angives. Regler-ade tjänster redovisas som ordinarie * och oreglerade som extra ordinarie. *
Provorganisation av undervisningen i manlig slöjd.
Län, ort
Stockholm.
Stockholm Norrmalm
Östermalm .......... Norrmalm reell ...... Katarina ............
Vasa ................
Enskede ............ Angby ..............
Antal veckotimmarl
............ hal g Södermalm .......... Bromma ............ Kungsholmen ........
Antal tjänsten
Stockholms län. Nacka
Norr-tälj'eÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄI Sollentuna ..........
Stocksund Sundbyberg
Uppsala län.
Enköping ............
Uppsala
Vaxholm ............ Antal tjänster
Antal tjänster *
Södermanlands län.
Eskilstuna Katrineholm
Nyköping Strängnäs
Antal tjänster
Gnesta ..............
1 I manlig slöjd funnos icke några extra ordinarie tjänster läsåret 1944/45.
* läsåret 1944/45 Prover aniserade * * s t. . Huvudt'änst H *Skola ord extra 13230 hel- övriga 7 & ...J .. ( ) * blå).)- S- tilis- tiänster & Pyllna stjanstgorlng (F) ' * _ 'u ljiins-—. _. * *. få,” ter * ter minst mindre * * * * 15 vt änlövt * * __ * * * * , l : , l ' i * l ** * *kfs*_*10 _*10 _ _|10 ._ _* 8 _* 8 _*_ _ HSvthalO ..l ll g* _ * 32 —— * 32 32 * —— — ..*nn, _ 30 _, 30 3l)* _ _ * * n — * 16 _ * 16 _ * _ _ H 4 vt teckn._—_l—H 12 vt * * * * 111. slöjd sr Angby ” _ * 24 _ * 24 32 _ _ F 8 vt hal g N » —— 34 — ' 34 34 _ — r _ 20 —-- * 20 _ * 20 _ » __ _I 24 __ 30lv __ _ i _, * **24*4 * 48 leon Flzrtf sr _ ' _ ; S ' 8 _ * — 8 '. » ' _ * 14 * _ * 14 _ 26 ** _ F 12 vt hal Kungsholmen; k * . 4 22 _. * . *fn**30*_*10 22*30*22 _ FSvtt ' 1 * 11 * 3 * _ 7 ' s 2 * | , .. prm| _ _ * 6 6 _ * _ 6 ..* sr * — _ ; 2 2 _ * — 2 ..* km * _ * 7 7 _ _ 7 . » * _ _ : 5 5 _ _ 5 sr ' — _ * 6 6 _ * -— 6 » _ _ * 2 2 _ i _ _ H teckning — * _ * s _ _ * _ 5 * * * * * sr * _ _ * 4 4 _ * _ 4 llal*_ —* 6 6 _*_ _ Hövtfs ! _ * ' 30** _ ' _ 6 t h 1 ..* fs * 34 *bZO 54130* * F v a * _ _ 3 8 8 _ * _ _ H teckning * prm * * * " 1 _ * 4 _ z * _ 1 * * * = ! hal*_ 14|_ 14 _*18 _ F4vtf , km * _ _ j 2 2 _ : _ 2 sr ; — — * 4 4 _ * _ 4 hal * _ _ * 6 6 _ ! _ 6 » i _ 10 — * 10 _ * _ 6 H 4 vt teckning *; _ 2 * s * _ ! _ * 1 4
Län, ort
* | * *
() ;tergötlands län.
Finspång .............. Linköping ............
))
Mjölby ................ Norrköping ............ Skänninge ............ Söderköping .......... Vadstena, .............. Valdemarsvik ..........
Antal tjänster
Jönköpings län. *
Eksjö ................ Gränna ................ J enköping ............
)) Tranås ................ Visingsö .............. Värnamo ..............
Antal tjänster
Kronobergs län.
Strömsnäsbruk ........ A lmhult ..............
Antal tjänster Kalmar län.
Mörbylånga .......... Oskarshamn .......... ' Västervik ..............
Antal tjänster
Gotlands län. * Visby ................ Antal tjänster
Blekinge län.
Karlskrona ............ i Ronneby .............. *
Antal tjänster!
hal
hal
prm
hf sr
SI
* hal
kfs hf
sr hal
hal
hal sr
Antal veckotimmar
* läsåret 1944/45 Pruvorganiseradc ' ' _ ff * Hu dt'" t H* ord extra lit-linie hel- övriga | * "lupus"? ) * båtbr).1. S tids- tjänster & * l:yllnadstjanstgormg (F, t'iinster i! Utåt—q- minst mindre 1 e 15 vt än 151-t * * * | * » ; _ * _ 6 _ _ 6 * _ * 8 _ 8 _ _ _ * H 8 vt fs 34 16 _ 50 * 30* _ _ * r s vt ha] 28 * _ | _ 2 2 _ _ * 2 : _ _ b8 8 — _ 8 * _ _ 4 4 _ _ 4 * _ _ 2 2 _ _ 2 * _ 2 2 _ _ 2 _ _ 7 7 _ _ 7 * 1 2 7 _ ' 2 _ 7 * , * _ _ 2 21 _ _ 2 * ! _ _ 4 4 , _ — 4 _ _ 2 2 _ _ _ * H 2 vt prm _ _ 8 S* —_ 18 _ *FSvtf+2vthal ' _; _ 4 4, _ _ 4 ! _ : — 6 6 * _ _ 6 * * e _ 4 4 ' _ * _ 4 * * _ — 7 —— _ * 1 * 5 e : I 1 * * _ _ 6 6 * _ _ , 6 1 * _ _ 14 14 — — * 14 * * — 12 8 20 31 _ _ * F 7 vt fs + 4 vt i” * _ _ 7 7 _ _ _ H 7 vt hel _ _ 28 28 32 _ _ * F 4 vt f _ _ 4 | 4 _ _ * 4 * _ 10 _* 10 _ _ * 10 * — * _ 4 4 _ _ * 4 * _ * 2 5 _ 2 _ : 3 * ' * ; ' * * _*_b1212 _ _*12* _ * _ 1 * _ _ _ * 1 * * * * _* 18 17; 25 _ 2 _ _ * —— 4 * 4 _ _ * _ H teckning * — * — 2 — — 1 * _
* Uppehålles av eo teckningsläraren vid skolan.
Antal veckotimmar
; ; ; ; ; ; ; ; ;
—— läsåret 1944/45 Provorganiserade .. _— t' . | Huvudt'änst H" Lan, ort Skola or extra ”Sign heL ; övriga ."J " ( ) . ; bitr. l.; tids- tjänster & Fyllnudstjanstgormg (F) . * * ""Q— Sz" tiäne'm—gg— d; 5 ; tjänster ter "nu 1- ; | ; 15 vt anlåvt ; """" ; ; | ' ; Kristianstads län. ; ; ; ; Båstad ................ ; km ; _ — 3 ; 3 — — ; 3 Klippan .............. ; sr ; — — 4 ; 4 —— — ; 4 Kristianstad .......... ' hal ; 4 —— G ; 6 —— — ; 6 Astorp ................ ; sr ; — — 2 ' 2 — — ; 2 Antal tjänster; * —— 1 : 5 , — —— — ; 4 Alu/mölzus län. ; ; ; Hälsingborg .......... ;hal g; _ 32 — 5 32 32 ,- ; —- ; » .......... prm; -— — 4 ; 4 — —— ' 4 Höganäs .............. sr ; — _; 4 ; 4 —— — ; 4 » . Väsby ........ hf , — — 4 ; 4 —— — 4 Hörby ................ ; sr ; , 4 | 4 —- — 4 Landskrona ............ , hal ; —- — , 2 ; 2 — -—- 2 Lund .................. » ; _ 12 _ ; 12 — —— —— H 12 vt fs ., .................. fs : 34 14, _; 48 ;38; _; _ F12vtha1 » .................. ; km ; —— — : 2 ; 2 _ — ; 2 Malmö ................ n ; 4 _ ' 14 ; 14 — — ; ,_ H 14 vt prm » ................ *;P£?;— —,15'15 29 —;— F14vtkm Trelleborg ............ sr — ; —— ; 2 2 f *— 2 "Ystad ................ ha.! —— * — 2 ; 2 ; _ —— ; 2 Antal tjänster. ; 1 3 ; 10 _ ; 4 —— ; 8 Hallands [fin. ; ; ; ; Falkenberg ............ ; sr — — 6 6 ——— —— 6 ; ' Halmstad .............. ; hal —— 10 — 10 -— —— 10 ; Onsala ................ ; hf —— —— 2 2 - — 2 ; Varherg .............. ; sr —— »— 2 2 —— — 2 ; Aut-al tjänster; — 1 3 —— — —— 4 ; Göteborgs ovh, Bohus län. Göteborg. Hvitfeldtska | hal —— 14 14 32 —— F8vthalM.+10vthalVasa; " . Majorna. ') _ 8 — 8 —— — —— H 8 vi: hel HV— » , Yaga, ________ ; n —— 10 — 10 — —— »— ; H 10 Vt hal HV. » Ostra. ...... ; r — 10 —— 10 _ 15 —— ' F 5 vt fs » .............. fs 34 —-- 1 35 30 -— 5 » .............. km --— 28 28 32 — — ; F 4 vt f Mölndal .............. ' » ——- — 2 2 —— — 2 ; Strömstad ............ sr — — 2 2 — —— 2 ; Uddevalla ............ hal -— —— 6 6 —— -»— 6 ; Antal tjänster; 1 4 5 _ 3 1 4 ; Älvsborgs län. ; ; Borås ................ hal — 16 —— 16 —— 28 — F 12 Vt f Ulricehamn ............ sr —— —— 2 2 — —— — H teckning Vänersborg ............ hal —— — 2 2 _— — 2 . Amål .................. sr — 8 — 8 —— — 8 ; Antal tjänster — 2 2 »— — 1 2
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganieeradc Län; ort Skole 1231. & hel— övriwu Huvudtjänst (H) ; ord. extra bi%._1. tids- tjänatebr & Fyllnadstjänstgöring (F) ; ( ) S:a, tjäns- . . d ; tjänster ter mmm; nm] re ,,,_ ; 15 vtnn15vt Å _ Skaraborgs län. ; * Falköping ............ ; sr ; —— 10 —— 10 ! — — 10 ; Karlsborg ............ ; » ; — — 7 — —— 7 ; ;Mariested ............ » ; —A —- e 2; _— — 2 = ; Skara. ................ hal ; -— 20 —- 20 ; 31 _ --— F 8 vt f + 3 r ss '; » ................ ss ; — — 3 3 | —— —- H 3 vt hal ; Skövde ................ hal ; _ —— 4 4 ; — ; _ 4 ; Tidaholm .............. sr ; — — 2 2 ; — ; — 2 ; ; Töreboda .............. ; km ; — -— 4 4 — — 4 ; Antal tjänster; ; — 2 6 —— 1 f 6 ; ; ; Värmlands län. ; ; ; ; Arvika ................ sr ; —— — 4 4 _ _ 4 ; ; Filipstad .............. » — — 2 2 —— — 2 ; Karlstad .............. hal ; — 18 —— 18 —— —— -— H 8 vt teckning + 10 vt fs; . » .............. fs 26 112 — 38 27 ; 21 ; _ F 10 vt hal ; ; Kristinehamn .......... hal — —— 6 6 ; 6 ; ' Sunne ................ sr — — 2 2 , — 2 ; » ................ hf —— —— l2y 12 —— — 12y : ; Säffle ................ sr — — b8 8 —— — 8 ; Torsby ................ km — — 4 ; 4 —— — 4 ; Antal tjänster ; 1 2 7 ; — 1 1 7 . Örebro län.. ; ; , Askersund ............ sr —— —— 2 2 — — 2 i Hallsberg ............ » — — 2 2 — —— 2 Karlskoga ............ » —— —— 2 2 —- -— —— H teckning Kopparberg .......... km —— — 7 7 — — 7 Lindesberg ............ sr — — 8 8 _ — 8 Orebro ................ hal g — — 2 2 — — 2 n ................ prm — —- 8 8 —— —— 8 Antal tjänster — ; # 7 —— — — 8 | , ; Västmanlands län. ; ; Arboga ................ sr ; —— ; —— 4 4 —— # 4 Köping ................ » ; _— ; _ 10 10 __ — 10 Norberg .............. km # ; — 4 4 — _ 4 Sala .................. sr — '; —— 2 2 —— — 2 Västerås .............. hel _ i 10 —— 10 »— — 10 ; n .............. hf ; —— —- 4 4 —— ; -—— ; 4 ; , ; ; . ; Antal tjänster ' — ; 1 & —-— — ; — 6 ; Kopparbergs län. ; ; Avesta ................ sr —— ; —- 2 2 — _ ; — H teckning Falun ................ hal — 6 —— 6 — —— 4 6 » ................ kfs —— 21 — — 29 — —— F 8 vt f Grängesberg .......... km ——- — 4 4 —— —— 4 . Hedemora ............ sr — — 6 6 — ' —— 6
1 Uppehålles av lärare i trädgårdsskötsel,
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade ; .. Huvudt'änst H Lau. ort Skola. ord mtl-ullig”; hel— övriga "_l ( ) ; '" hin-. 1. ; tids- tjänster & Fyllnadstjanstgormg (F) ; ;——— (b) ___—; S:a tjäns- _. ta. (1 ' ; tjänster ; ter mms nun re , ; ; ; 15 vt an 15vt Norrbärke ............ ; km ; _ _ 6 ; 6 — _ ; 6 Orsa .................. » ; _ _ 7 ; 7 _ _ ; 7 Rättvxk ................ » i _ _ 6 ; 6 _ _ ; 6 Antal tjänster _ 2 6 _ : 1 _ ; & Gävleborgs län. ; ; ; ; Bollnäs ................ sr ; — — 6 | 6 ; _ _— ä 6 Edsbyn ................ hf ; -— _ 2; 2; — _! 2 Gävle ................ ; _ _ 8 8 | _ _ ! 8 Hofors ................ km ; _ — 7 7 _ _ ; _ H 7 vt hf » ................ hf ; _ _ 24 24 31 _ " _ F 7 vt km fHudiksvall ............ hal ; _ 8 _ 8 _ _ ; 8 ;Sandviken ............ sr — 10 _ 10 _ _ ; _ H teckning ;Söderhamn ............ » ; _ — 2 2 ; _ _ ; 2 i ; ; Antal tjänster| ; _ 2 6 , _ ; 1 _ ; 5 ; ; Västernorrlands län. ; ; ; ; Gudmundrå ............ ; sr — 10 — 10 _ _ ' 10 ;Härnösand ............ ! hal _ _ 2 2 _ _ ; 2 ............ ; _ _ 4 4 _ _ ;; 4 Sollefteå .............. ; hsal —- 10 _ 10 — —— ; 10 sundsvall .............. » — _— 6 6 _ _ 6 Ornsköldsvik .......... n _ _ 2 2 _ — 2 ; Antal tjänster; _ 2 4 — _ _ 6 ; Jämtlands län. ; ; Bräcke ................ sr _ _ 6 6 _ — 6 Undersåker ............ km _ _ 4 4 — — 4 Ostersund ............ prm _ _ 8 8 _ _ 8 Antal tjänster _ — 3 _ _ _ 3 Västerbottens län. ,, Lycksele .............. sr _ _ 6 6 — —- 6 ; ” .............. ss _ _ 4 4 _ —— 4 ; Skellefteå ............ hal _ 14 _ 14 _ _ 14 ;,Umeå ................ » — 8 -— 8 _ _ 8 "_ n ................ fs 33 _ _ 33 33 — _ 5 Antal tjänster 1 2 2 _ 1 —— 4 ; Norrbottens län. Arvidsjaur ............ sr _ _ 7 7 _ _ _ H teckning Boden ................ hal — _ 4 4 _ _ 4 Haparanda ............ » _ _ 4 4 _ — 4 » ............ ss _ _ 4 4 _ _ 4 Kiruna ................ sr _ _ 6 6 _ — 6 '?Luleå ................ hal _ 8 — 8 — _ 8 n ................ fs 31 _ — 31 31 — — Nederkalix ............ sr — — 2 2 _ _ 2 Piteå. .................. n — _ b8 8 _ _ _ H teckning Överkalix .............. km _ _ 7 7 _ _ _ H teckning Antal tjänster 1 1 8 —- 1 — 6 Totala antalet tjänster 8 42 118 — 26 9 107
Sammandrag av provorganisationen i kvinnlig slöjd.
(medräknat motsvarande praktiska läroämne och yrkesämne).
Tjänsternas veckotimtal.
Antal veckotimmar
Summa!
, 1—7 !8—14!15—19 20—24!25—29! 30— tjänster!
I Antal tjänster ! Faktisk organisation läsåret 1944/45 : _!
| I | ! ! l ! ! ! ! ! Ordinarie .............................. ! — |
: | * ' ! ! 8 ! 26 ' 27 ! 37 107 ! | Extra, Oidinnrie ........................ — ! 20 6 ! 3 7 f) 41 ! Extra .................................. — ! 29 2 | 2 1 . f— 34 ! ! Biträdande lärare och timlärare ........ 99 ! 39 17 ! 10 4 ! 1 170 , ! Summa. 99 ! 97 ! 33 ! 41 ! 39 ' 43 352 ! 1 * ! ! ! Provmyanisatz'onen: .................. ! 80 ! 47 ! 25 13 ! 3 !2 130 298 ! ! Ökning (+), minskning (—) ............ i —— 19 ! — 50 ! ._ 8 28 ! — 36 + 87 —- 54
! 1 En del av dessa tjänster ha mera än 29 vt, vilket icke bexiiknas bliva varaktigt. ! 3 Heltidstjänstcr av vilka en del ha något lägre timtal än 30.
&) Tjänster & minst 15 veckotimmar. ! Antal tjänster ! . 5. 30 vt övriga. ! resp. å minst Summa ' heltid 15 vt _l__ ___—"i , .! Organisation läsåret 19.44/45: ............................ ! 43 ! 113 ! 156 , ! ! , ! Provorganisationen : : ! 1. Tjänster 1 allenast kvinnlig slöjd : ! a.) med tjänstgöring vid en enda skola .................. ! 81 16 ! 97 b) med tjänstgöring vid mer än en skola, å, samma. ort ..! 48 ! 21 i 69 el med sedan tjänsrgöring & olika orter ................ ! — ! 4 | 4 2 Tjänst (fs) med tjänstgöring jämväl i hushållsgöromål . . . .! l ! —— ! 1 Summa! 130 ! 41 ! 171. Därav med tjänstgöring i folkskolan ...................... ' 29 ! 12 ! 41 ! ! Tjänster i teckning, som utfyllts med kvinnlig slöjd ........ ' 9 16 ! 25 ! T)änster i hushållsgöromål, som utfyllts med kvinnlig slöjd 4 2 ! 6 !
Ordinarie och extra ordinarie tjänster.
Tjänster 1944/45 Provorganiserade tjänster . övriga tjänster ordinarie extra ordinarie heltids- å minst Tjänster vid Jm ” 15 vt lönc- löne- löne— grad antal grad antal grad antal grad antal | A En Ca (A) Ce (Eo) 1. Folk- och småskoleseminarier: a) där elever utbildas till lärare i ämnet .................... 18 13 16 l——- 23(20) 15 2l(17) 3 b) övriga seminarier .......... 16 3 15 — 16(12) 3 15(11) — | 2. Statens skolköksseminarium .. 16 1 15 — 2320) 1 21(17) — 3. Allmänna. läroverk ............ 16 31 15 27 1632) 23 1501) 25 ! 4 Kommunala fiickskolor och sta- ! tens normalskola: ! a) praktiskt läroämne ........ 18 — 16 — 2218) 5 20(16) — * b! övningsämne .............. 16 43 15 9 18(14) 53 15111) 8 5. Kommunala o. praktiska mellan- skolor samt högre folkskolor: a.) praktiskt läroämne eller yrke s- ämne ...................... 18 14 16 3 22(18) 23 2Q16) 1 ! b) övningsämne .............. 16 2 15 2 16(12) 7 15(11) 4 , Summa. högre skolformer — Sl107 — 8 41 — 130 — 41 ! 6. Folkskolor samt folk- och fort- ! sättningsskolor: a) omkring 1'/s års seminarie- utbildning eller mera. ...... 10 292 5 47 16(12) 292 15(11) 47 b) högst 1 års seminarieutbild- ! ning ...................... 8 112 2 14 13 (9) 112 12 (8) 14 * 7. Fortsättningsskolan a) minst omkring 11/2 års semi- narieutbildning ............ 9 8 8 4 1602) 8 1501) 4 b) högst 1 års seminarieutbild— ning ...................... 7 2 1 1 13 (9) 2 12 (8) 1 Summa folk- och fort- ! sättningsskolan '. . . . — 414 _ 66 — 414 — 66 ! Totalsumma _ 521 — 107 —- 544 —— 107 628 651 * Numera finns 7 extra ordinarie tjänster i kvinnlig slöjd vid ss. * Varav endast 37 tjänster å minst 30 vt och 43 å 8— 24 vt. 3 Varav 20 tjänster å 8—14 vt. "* Vid folk- och fortsättningsskolan äro lönegraderna uppskattade. Ett medeltal för samtliga tjänster angives Reglerade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade som extra ordinarie.
Provorganisation av undervisningen i kvinnlig slöjd. (medräknat motsvarande praktiska läroämne eller yrkesämne.)
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade | Liin, ort Skola 133139 he]. övriga Huvudtjänst (H) "d' e 0 extra bm, 1, tids tjänste,- å Fyllnadstjänstgöring (F) ! (b) S:a ' ! _ t'" t tjtans— minst mindre ! J”" " " 15 vt än lövt , Stockholm. Stockholm ...... fs 34 _ 27 _ 61 % ! — — Statens skolköks- seminarium . . . . 30 — — — 30 30 — — Norrmalm ...... hal 11 28 — 12 40 30 — — H 10 vt kfl N Södermalm ...... n » — 1 24 — — 24 32 — —— F 8 vt f Bromma ........ » 20 1 6 — — 26 30 — — F 4 vt f Nya elem. sk. :) — 1 2 — —— 2 — —— — H 2 vt hal statens normal- skola Statens normal— skola .......... » 31 —— — 15 46 31 17 —— F 2 vt hal Nya elemental Enskede ........ sr — — 12 —— lå —— — lå Angby .......... » — — 14 — 1 — — 1 [214 s _ _ 30 __ _ Bromma ........ kli 1 26 20 60 30 9 Kungsholmens .. n 30 * 4 — 28 62 ! gä ! —— — * 23 30y 20 Norrmalms ...... .. 5 2; ! 26 ! _ 14 87 !33 17 ! — F 10 vt hal (1 N. Södermalms » ! 29 !26 — 12 122 [se!! äg )— 26 130 ! 23 Vasastadens » ! 23 !419 — — 72 !28 ) 18 — F 6 vt kfl Ostermalms ? 7 Östermalms ...... u ! åå ! 88 — 10 66 ägg ! — —- H 6 vt kfl Vasastaden Norra .......... km 28 _ —— 20 48 30 ! __ Södra .......... » _ 30 — 8 38 30 20 H 6 Vt husmusg' . 301 Hushåll s tekniska. | 30y 30y __ 30y _ mellanskolan .. prm 1 32), 325,11 27y 151 ggy 5313? Y Antal tjänster 19 9 4 8 — 26 8 2 Stockholms län. Hallstavik ...... km — —— 4 4 — — 4 Lidingö ........ hal — 12 —- — 12 —— 16 — F 4 vt f Nacka .......... prm — — — 8 8 — — 8 Norrtälje ........ sr — — —— 4 % — — —— H tecäning Nynäshamn ...... km —— — 8 —— —— — H tec ning * Samma eo lärare i hal tl Södermalm, hal Bromma och hal Nya elementar. 2 14 vt Bromma + 7 vt Vasastaden kfl samma ord. lärare. 3 20 vt kli Bromma + 8 vt kli Östermalm samma eo lärare. ' 19 vt kli Vasastadens + 4 vt slöjd och 6 vt välskrivning kil Kungsholmen samma co lärare. 5 Varav 14 vt y.
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade Län, ort Skola millii; hel- övriga Huvudtjanst (H) ord. e (: extra blir? S tids- tjänster & Fyllnadstjänstgöriug (P) :E _ t'" ( tjtans- minst mindre Jm " " 15 vt änlövt ' Sollentuna ...... km — — _ 8 8 —— —— 8 Solna .......... sr — — _— 6 6 — — 6 Spånga .......... km _ _ _— 8 8 —— —— 8 Stocksund ...... » —— —— —— 4 4 — _ 4 Sundbyberg sr -— — — 4 4 — — 4 Södertälje ...... hal 24 -— — — 24 30 — — F 6 vt kfl » ...... kfl —— —— —— 24 24 30 -— —— H 6 vt hal F 12 vt f » ...... hf _— —— — 20y 20 32y — — F 12 vt f Yaxholm ........ sr — — — 4 4 — — 4 Osthammar ...... km — — — 4 4 — — 4 Antal tjänster 1 1 — 13 —— 3 1 9 Uppsala län. Enköping ........ sr — 10 —— 4 14 —— 18 — F 4 vt f Tierp .......... km —- — — 8 8 — —- 8 Uppsala ........ mfs 30 — — — 30 30 — —— » ........ kH 28 26 _ — 54 ( gg % _ _ F & vt hf prm » ........ hf 30y » ........ prml 32y 32y _ 2 66 % 30yl _ _ H 6 Vt ka Antal tjänster 3 3 — 3 — 5 1 1 Södermanlands län. Eskilstuna ...... hal 20 —— — — 20 30 — — F 10 vt f » ...... kil 25 — —— 25 29 —— — F 4 vt f Flen ............ Imi — — — 6 6 —— — — H teckning Gnesta .......... » — — —— 4 4 — — 4 Katrineholm . . . . sr — — 8 — 8 —— — 8 Malmköping km —— — — 4 4 — -— 4 Nyköping ...... hal —— — — b 10 10 —— — 10 » ...... kfl 1 30 — -— — 30 30 — — 'ESträngnas ...... hal — — 4 6 — 6 — 17 — F 4 vt ss + 3 vt kfl + 4 ! vt f f » ...... ss 28 _ 4 4 _ 32 28 _ _ H 4 vt hal » ...... kil — — -— 17 17 — — — H 14 vt teckning kfl + 3 vt hal Antal tjänster 4 — 2 5 — 4 1 4 Östergötlands län. Finspång ........ km — — — 8 8 — — — H teckning Linköping ...... mfs 20 — — — 20 30 —— — F 10 vt hushållsgöromål fs » ...... kil 30 28 _ * 60 ( gg l- _ Mjölby .......... sr — — —— 6 6 — -—— 6 otala. .......... hal — — 14 — 14 — 22 — F S vt f orrköping ...... kfl 28 -— —— 23 51 30 21 — , » ...... km — — — 12 12 30 —— — F 12 vt prm + 6 vt f 1 Varav 5 vt y. 2 Uppehålles av ord. lärarinna i hushållsgöromål. 3 Samma lärarinna undervisar även 9 vt i hushållsgöromål. 4
Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provorganiseradc Län, ort Skola läte hel övriga Huvudtjänst (H) ord. e o extra bits). 1. tids- tjängter å Fyllnadstjänstgöring (F) ( S:a __ t'änster Utsåg- minst mindre 1 15 vt än 15 vt i 30y __ . prm 30y _ _ 30y 11021 J [ _ __ Norrköpmg ...... % hf 30y _ _ 12 _l] gg; | H 12 vt km Skänninge ...... sr -— — — 2 2 — —— 2 Söderköping . . . . » — — -— 4 4 —— —— 4 Vadstena ........ » —— — — 6 6 — — —— H teckning Valdemarsvik. . .. n —— —— — 4 4 -— — —— H teckning Atvidaberg ...... km — — — 6 6 — —- — H teckning Antal tjänster 6 1 1 12 — 8 2 3 Jönköpings län. Eksjö .......... hal —— 12 — —— 12 — — 12 Gislaved ........ km —— _ —— 4 4 — -— 4 Gränna .......... hf — -— # 4 4 — — 4 Huskvarna ...... sr —— »— 8 — 8 — 20 — F 12 vt ys Hyltebruk ...... » — — — 6 6 —— — —— H teckning Jönköping ...... kfl % gå % — — — 61 % 33 > —— — » ...... prm — — -— 2 24 24 — 24 —— Nässjö .......... sr — —— 12 — 12 — — — H teckning Tranås .......... » — 10 — — 10 — — — H teckning Vetlanda. ........ » -— — — 10 10 — —— 10 Visingsö ........ hf — —-— -— 6 6 — — 6 Värnamo ........ sr _ —— 3 12 — 12 -— 16 _— F 4 vt sr Ljungby Antal tjänster 2 2 6 — 2 5 Kronobergs län. Alvesta .......... » — —— — 8 8 —— — —— H teckning Ljungby ........ » — —— * 4 — 4 — — — H 4 vt sr Värnamo Strömsnäsbruk .. » —— — — 4 4 _ — 4 Växjö .......... hal — 16 — — 16 —— 16 — » .......... ss 30 — — — 30 30 — — " » .......... kil 28 —— — — 28 28 — — Almbult ........ sr — — —— 10 10 — — 10 Antal tjänster 2 1 — 3 — 2 1 Kalmar län. Borgholm ...... sr —— — —— 4 4 — — 4 Emmaboda ...... km — —— — 8 8 — —— —— H teckning Kalmar .......... hal 20 -— —- — 20 30 — -— F 10 vt ys » .......... fs 30 — —— 10 40 30 18 — F 8 vt hf » .......... kil 28 —— — — 28 32 —— —— F 4 vt hf » ..... . . . hf ” 34y —— — 12 46 32y — — H 4 vt kli + 8 vt fs Mönsterås ...... sr -— — — 4 4 — — —— H teckning Mörbylånga ...... hf — — — 4 4 — — 4 Nybro .......... sr — — —- 4 4 —— —— 4
1 Varav 96 vt y. ? Ordinarie å kommunal stat; undervisar även 6 vt i teckning. 5 Även i Ljungby sr. ** Även i Värnamo sr. 5 Varav 18 vt y.
Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provorgnniseradc Län, ort Skola liir-1329 h I övriga Huvudtjanst (H) ord. c 0 extra bult,-5 1. tiåsi tjänster å Fyllnadstjänstgöring (F) —— ( S*” tjäns- . . d. t'änster ter 1111”th le ] 15 vt nn 15 vt Oskarshamn sr — —— — 10 10 — — 4 H 6 vt teckning Torsås .......... » — — -— 4 4 —— —— 4 Vimmerby ...... » 8 -— — — 8 — — 8 Västervik ........ hal — 18 —— — 18 30 —— —— F 12 vt f och enskild Hick- skola Antal tjänster 5 1 — 9 — 5 1 6 Gotlands län. Klintehamn ...... hf — — -— 4 4 — —— 4 Slite ............ km — —— — 4 4 — — 4 Visby .......... hal 14 —- — — 14 — — 14 Antal tjänster 1 —— — 2 —— — — 3 Blekinge län. Karlshamn ...... sr 16 —— —- —- 16 — 16 — Karlskrona ...... hal 24 —— —— — 24 29 — — F 5 vt kfl » ...... k:a 30 — — 10 40 30 — —— H 5 vt teckning + 5 vt hal Ronneby ........ sr — — 8 _ 8 —— -— 8 Sölvesborg ...... n — —- 8 —— 8 — — 8 Antal tjänster 3 — 2 1 — 2 1 2 Kristianstads län. Båstad .......... km —- — —— 6 6 — —— -— H 6 vt sr Ängelholm Hässleholm ...... hal — 14 — —— 14 —— — 14 Klippan ........ sr — —— — 6 6 — — 6 Kristianstad hal 20 — — — 20 32 — — F 12 vt f » . . . kfl 32 — — — 32 32 — — bl _ prm __ _ _ _ _ » hf i 27y 27 2737 Simrishamn ...... sr — 8 —— 8 — — 8 Tomelilla, ........ » — 12 — — 12 — 20 — F 8 vt f Astorp .......... » — 10 — 10 —— —— 10 Angelholm ...... » 16 —- — -— 16 — 26 — F 4 vt f + 6 vt km Båstad Orkelljunga ...... km —— — — 7 7 — -— 7 Antal tjänster 4 2 2 8 — 3 2 6 Malmöhus län. Allerum ........ hf — —- — 3y 3 — — 3y Anderslöv ...... sr — —— 4 4 — — 4 Eslöv ............ hal — 10 — — 10 -— _ —— H hushållsgöromål Hälsingborg . hal fl 20 — —— —— 20 30 —- — F 10 vt f » . . . . prm — — — 1 28y 28 28y — _— Höganäs ........ sr — 8 — -— 8 — — 8 » , Väsby.. hf — — — 4y 4 — _ 4y Hörby .......... sr —— 8 —- —— 8 — —- 8 Höör ............ km — — — 4 4 — —— 4 Jonstorp-Farhult hf — — -— 4 4 — — 4 Kattarp ........ » — — — 4 4 — — 4
1 Tjänsten är reglerad och numera ordinarie.
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiscrade _Län, ort Skola d 12.121"... hel- övriga Huvudtjanst (H) or ' e " extra bitr.]. ti de— tjänster å Fyllnadstjanstgöring (F) (b) S:a tjäns- . . t'änster ter minst "mindre 1 15 vt an 15 vt Landskrona ...... hal — — 12 4 16 30 —— —— F 14 vt ys » ...... ss 34 — —— — 34 30 — H 4 vt teckning » ...... kfl 21 —— -— — 21 28 — F 7 vt f Lund ............ fs 32 — —- — 32 32 — — » ............ kli 30 — — 11 41 30 — — H 11 vt km » ............ km — —— — 14 14 29 — F 11 vt kfl + 4 vt f Malmö .......... hal H 16 —— — — 16 30 — -— F 14 vt f 129 | 34 » .......... kfl %*34 —— — 18 115 3337 % 18 — 834 ] 30y » .......... km — ——- — 22 22 30 —— — F 8 vt f ) 29y 29y ; ---------- P1? % 29,7; _ _ 19 1106 % 29419 — .......... 29y 29y Skurup .......... sr —— — — 4 4 — — 4 Svalöv .......... » — —— 6 6 — — 6 Svedala ........ » —— — 4 4 — —— 4 Trelleborg ...... » 12 — — 12 — — 12 Vellinge ........ » — — 4 4 —— — 4 Ystad .......... hal —— 12 — —— 12 — 17 _ F 5 vt ys » .......... kH — — — 5 29 29 29 — — Antal tjänster 13 4 1 18 — 17 3 13 Hallands län. Falkenberg ...... sr — — ——- 8 8 — 16 —— F 8 vt i" Halmstad ........ hal 24 —— — — 24 30 — — F 6 Vt kil » ........ kli ” 30 —— 16 46 30 -— 10 H 6 vt hal Kungsbacka .. sr —— — —— 6 6 — —— 6 Laholm .......... » — —— — 4 4 —- 4 Varberg ........ kli —— — — 17 17 29 -— —— F 12 vt sr » ........ sr — 12 — — 12 _— — —— H 12 vt kli Antal tjänster 2 1 — 5 — 3 1 3 Göteborgs och Bohus län. Göteborg ........ fs 34 —— 12 — 46 30 16 — * » ........ ha] fl — — 16 —— 16 — 20 — F 4 vt f » Kjell- bergska kfl 24 —— — 7 31 31 — — » Vasa » ( åå ; __ — 18 70 11 28 > —- — H 10 vt Majorna kil » Majorna » 30 — —— 14 44 30 24 —- F 10 vt Vasa kfl » ........ km — 28 —- 16 44 30 —— 14 28y J 2Sy [ » ........ prm % 28y% — — — " 86 28y —— —— 30 I 30 | 1 Varav 9 vt y 2 » 6 n n _ 3 n 12 » ». 4 » 85 » » . 5 n 8 n n , 6 )) 13 )) n , 1
1 Varav 15 vt y.
läsåret 1944/45 Provorganiserade Län, ort Skola I&I-åta hel- övriga Huvudtjiinst (H) ord. 6 0 extra bitr. 1_ t'd tjänster & Fyllnadstjänstgöring (F) (b) S:a tis" Jans- minst mindre tjanster ter 15 vt än 15 vt Kungälv ........ km — — 8 8 — — 8 Lysekil .......... sr —— — 4 4 — — 4 Marstrand ...... hf — — —— 4 4 —— — 4 Mölndal ........ km — 7 7 — —— 7 Strömstad ...... sr — — — 6 6 — —- 6 Uddevalla ...... hal — 16 — —— 16 29 — —— F 9 vt kil + 4 vt i » ...... kfl — —— —— 18 18 — — —- H 9 vt hushållsg. + 9 vt hal Antal tjänster 8 2 2 10 — 10 3 6 Älvsborgs län. Alingsås ........ sr 10 — —— —- 10 —— — 10 Bengtsfors ...... » — — — 8 8 — — 8 Borås .......... hal -— — 8 — 8 — —— -— H 8 vt kil » .......... kd 32 _ _ 22 54 % gå % — — r s vt hal » .......... hf — —— 16y 16 30y — — F 14 rt f Herrljunga ...... km — — — 6 6 — 6 Kinna .......... sr — — — 8 8 — — 8 Lilla Edet ...... km — —— — 4 4 — 4 Mellerud ........ » — — 4 4 —— —— 4 Svenljunga ...... » -— — — 6 6 — —— 6 Trollhättan ...... sr — — b 8 8 — — 8 Ulricehamn ...... » — — 8 — 8 —— — 8 Vänersborg ...... hal —— — 12 — 12 —— — — H 8 vt kfl _ » ...... kfl — — —— 21 21 29 — — F 8 vt hal Amå-l ............ sr — 16 — —— 16 — — — H 16 vt hushållsg. Antal tjänster 2 1 3 10 — 4 — 9 Skaraborgs län. Falköping ...... » 14 — _ — 14 30 — —— F 12 vt ys + 4 vt f Hjo ............ km — — — 2 2 —— —— 2 Karlsborg ...... » — —— —— 4 4 — —— 4 Lidköping ...... sr — 18 —- 18 — 18 — Mariestad ...... » — 12 — — 12 — — 6 H 6 vt teckning Skara .......... hal — 14 -— — 14 31 —— —- F 13 vt kfl + 4 vt f » .......... kfl — —— —- 13 13 — — — H 13 Vt hal » .......... ss 30 —— —— —— 30 30 — —— Skövde .......... hal 16 — — —— 16 32 — — F 16 vt f » .......... kil 31 — 6 37 31y — —— H 6 vt teckning Tidaholm ........ sr — — — 6 6 —- — — H teckning Töreboda ........ km —- — — 4 4 — — 4 Vara ............ sr — — — b 8 8 — — 8 Antal tjänster 4 3 — 7 —— 5 1 & Värmlands län.. Arvika .......... » 18 —— —— 18 30 — -— F 8 vt f + 4 vt ys Filipstad ........ » — —- 4 8 — — 8 Karlstad ........ mfs 26 — — 26 30 — F 4 vt f » ........ kfl 28 26 _ — mååålk— — FSvtf
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade Län, ort Skola. d lågt—e hel- övriga Huvudtjänst (H) or ' e 0 extra bitr. 1. tids- tjänster & Fyllnadstjiinstgöring (F) (”O) S:a t'äns- t'änster Jter minst mindre J lövt än15 vt Kristinehamn . . . . hal 16 — — —— 16 — —- 4 H 12 vt kfl » kf. 19 — _— _— 19 31 — F 12 Vi: hal Molkom ........ sr — — — 4 4 — — 4 Munkfors ........ km _- — 6 6 — 6 Skoghall ........ » — — _ 4 4 — — 4 Sunne .......... sr — _ 8 —— 8 — — 8 » .......... hf — —— —- 12y 12 — 12y Säffle .......... sr 8 — 8 —— — 8 Torsby .......... km — _ — 6 6 — — 6 Arjäng .......... » — —— —— 2 2 —— —— 2 Antal tjänster 6 1 3 6 — 5 —— 10 Örebro län. Askersund ...... sr —- — — 4 4 _— — 4 Hallsberg ........ » — 8 — _ 8 — — 8 Karlskoga ...... » — — -— b 10 10 — —— 10 Kopparberg km — — — 4 4 + 4 Lindesberg ...... sr — -— 6 6 — —— 6 Nora ............ km — — _ 4 4 -— — 4 Orebro .......... hal 11 — —— 8 4 12 —-— 16 —- F 4 vt f » .......... kd 127 24 — — öllggyl— _ F8vtf » .......... prm 28y — — 28 28y — —— Antal tjänster 2 2 1 6 — 3 1 6 Västmanlands län. Arboga .......... sr — _ — 4 4 —— — 4 Fagersta ........ km — — — 8 8 — 17 — F 9 vt ys Köping .......... sr — — — 8 8 — — 8 Norberg ........ km — —— 4 4 -— — 4 Sala ............ sr —— 8 — — 8 —— 8 Västerås ........ hal + — 22 — 22 — 22 —— » ........ kfl 34 —— — 4 38 34 — — H 4 vt hushållsgöromål Antal tjänster 1 1 1 5 — 1 2 4 Kopparbergs län. Avesta .......... sr — — 8 ,_ 8 — — —— H 8 vt sr Hedemora Borlänge ........ » — 14 — — 14 — 26 — F 12 vt f Falun .......... hal 14 — — — 14 — — — H 8 vt fs + 6 vi: kil » .......... fs 30 — 12 —— 42 30 20 — F 8 vt hal » .......... kfl 24 — —— — 24 30 — — F 6 vt hal » .......... hf — —- — 203” 20 30y — — F 10 vt f Grängesberg . . . . km -— —— —— 4 4 — — 4 Hedemora ...... sr — — -— 10 10 —— 18 — F 8 vt sr Avesta. Leksand ........ » — — — 4 4 — — 4 Ludvika ........ hal -— 8 — — 8 —— — 8 Mora ............ sr — — — 6 6 — — — H teckning Norrbärke ...... km — — —- 4 4 — —— 4 Orsa ............ » — _ — 6 6 _— — —— H teckning
1 Varav 13 vt y.
Antal veckotimmar
läsåret 194 4/4 5
Provorganiserade
Län, ort Skola 131132 hol övriga Huvudtjänst (H) ord. e 0 extra mål)-) 1. tids- tjänster å Fyllnadstjänstgöring (F) S:a _— —— tjans- minst mindre tjanster ter 15 vt änlövt Rättvik .......... km — _ —— 6 6 — — 6 Säter ............ » — -—— — 4 4 —— — 4 Antal tjänster 3 2 2 9 + 3 8 6 & Gävleborgs län. Bollnäs .......... sr — — 10 —— 10 — -— 10 Gävle .......... hal 22 _ — — 22 30 — _ F 8 vt f : » .......... kd 34 — — 4 1 38 32 — — H 6 vt hf ( » .......... hf * 26y — — — 26 32y —— -— F 6 vt kd Hofors .......... km — — — 6 6 — — 6 " _ _ __ [3163' _ __ .......... hf 1516yl 32 32y Hudiksvall ...... hal 14 — — — 14 — — — H 14 vt kd » ...... kd — — — 19 19 33 — — F 14 vt hal Ljusdal .......... sr —— — 10 — 10 —— — 10 Sandviken ...... » — — 10 —— 10 — — 10 Storvik .......... km — — —— 4 4 — — 4 Söderhamn ...... sr —— 12 -— — 12 — — —— H 12 vt kd » ...... kd _ — 16 16 28 — — F 12 vt sr Antal tjänster 4 1 3 7 —— 6 — 5 L Västernorrlands ! län. Gudmundrå ...... sr _ — — b 10 10 —— — - H teckning Härnösand ...... hal —— 14 — — 14 — —— 8 H 6 vt ss ? » ...... ss 22 — — ' 6 28 28 _ F 6 vt hal H 6 vt hus- hållsgöromål ss » ...... kd 30 — —— — 30 30 -— -—— Sollefteå ........ hal — 10 _— — 10 _ 18 — F 8 vt f Sundsvall ...... » 5 16 — — — 16 30 —— —— F 14 vt kd I! » ...... kfl ” 20 — — 16 36 30 —— —— H 14 vt hal F 8 vt f Finita .......... km —— —— —— 8 8 — — 8 %nge ............ » — — — 8 8 —— —— 8 rnsköldsvik . . . . hal 22 — —— — 22 — 22 — ; Antal tjänster 5 2 — 5 — 4 2 3 'Ja'mtlands län. räcke .......... sr —- — 4 4 — — 4 tröm .......... » — — — 4 4 —— — — H teckning ve ............ » — — — 4 4 — — 4 ndersåker ...... km — — —— 4 4 — — 4 stersund ...... hal — _ 14 — 14 — 16 -— F 2 vt kd » ...... kfl 34 — — —— 34 32 — — H 2 vt hal Antal tjänster
1 Varav 13 vt y. - & » 18 » »; tjänsten avser nkvinnlig slöjd och teckning». ;, 3 Två tjänster i ”kvinnlig slöjd och teckning» & vardera 16 vt i kvinnlig slöjd. , 4 Samma. lärarinna undervisar 6 vt i kvinnlig slöjd och 14 vt i hushållsgöromål. 5 Samma lärare är ordinarie både vid hal och kd.
läsåret 1944/45 Provorganiserude Län, ort Skola & t Igår—e heL övriga Huvudfähd ÄH) , or . e 0 ex ra blå?; 1. S tids- tjänster & Fyllnadstjanstgönng (F) 18. ... tjans- minst mindre Umm m 15 vt än 15 vt Västerbottens län. Dorotea ........ hf _ _ _ 4 4 _ — 4 Lycksele ........ sr _ — — 6 6 — — 6 Lycksele ........ ss 30 _ — _ 30 30 _ _ Nordmaling ...... km _ — _ 4 4 — — 4 Skellefteå. ...... hal 24 — _ — 24 32 _ _ F 8 vt f Umeå .......... » 24 _ — — 24 30 — _ F 6 vt fs » .......... fs 34 _ _ — 34 28 _ _ H 6 vt hal » .......... kd — _ _ 24 24 32 _ — F 8 vt f Vilhelmina ...... km _ _ _ 4 4 _ — 4 Vindeln ........ hf — — _ 4 4 _ _ 4 Vännäs .......... km _ _ _ 4 4 _ _ 4 Asele .......... » _ — — 4 4 _ — 4 Antal tjänster 4 _ — B _ 6 _ 7 Norrbottens län. Arvidsjaur ...... sr — — — 4 4 _ — 4 Boden .......... hal _ _ 12 _ 12 _ 17 _ F 5 vt hal Luleå Haparanda ...... » 12 _ — _ 12 _ _ 12 ' » ...... ss _ _ 22 — 22 30 _ _ F 8 vt f Kiruna .......... sr _ _ 8 _ 8 — _ 8 Luleå. .......... hal 20 _ _ — 20 _- — _ H 15 vt kd + 5 vt hal Bode; » .......... fs 28 _ — _ 28 28 _ — » .......... kil _ _ _ 1 15 30 _ _ F 15 vt hal Malmberget ...... sr _ _ _ b 12 12 — _ — H teckning N ederkalix ...... n — 16 — _ 16 — 16 _ Piteå, ............ » 12 _ _ _ 12 _ 24 _ F 12 vt f Töre ............ hf — _ _ 1 1 — — 1 Överkalix ........ km — _ — 3 3 — _ 3 Antal tjänster 4 1 3 6 _ 3 8 5 Totala antalet tjänster. . . .| 107 41 34 170 _ 130 41 127
Sammandrag av provorganisationen i hushållsgöromål. Tjänsternas veckotimtal.
Provorganisationen :
1 En del tjänster ha. mera. än 29 vt, del ha mindre än 30 vt.
Organisation läsåret 1944/45 :
Ordinarie .............................. Extra ordinarie ........................ Extra. .................................. Biträdande lärare. timlärare ............
Summa
Ökning (+), minskning (_) ..............
l
l 1
| Antal veckotimmar . Summa 1—7 18—14I15—19|20—24|25—29| 30— tjänster, Antal tjänster _ l 2 l 2 | 12 22 i 23 61 _ 1 — 7 4 8 20 _ 29 7 2 _ _ 38 59 35 7 11 5 2 119 59 67 16 32 31 33 238 56 32 7 9 18 296 208 _3 —85 _9|_23!_23 +63 _30
vilket icke beräknas bliva varaktigt. — ? Heltidstjiinster, av vilka en
Organisation läsåret 1944/45 : ............................ Provorganisatz'onen :
1. Tjänster i allenast hushållsgöromål a) med tjänstgöring vid en enda skola .................. b) med tjänstgöring vid mer än en skola i samma ort. .. . 0) med sådan tjänstgöring å, olika orter .................. 2. Tjänster i hushållsgöromål och kvinnlig slöjd med tjänst- göring i en enda skola ................................ Summa
An tal tj änstcr
Summa
Därav med tjänstgöring vid folkskolan ....................
d 30 vtl övriga resp. å. ä minst heltid 15 vt 33 79 60 11 32 9 1 1 3 3 96 24 12 1
112
71 41 2
6 120 13
Ordinarie och extra ordinarie tjänster.
Tjänster 1944/45 Provorganiseradc tjänster . övriga t'änster ordinarie extra ordinarie hilhds' å minst Tjänster vid tianster 15 v, löne- löne- löne- löne- grad antal grad antal grad antal grad antal A Eo Ca (A) Ce(Eo) 1. Folk- och småskoleseminarier . . 16 7 15 1 1 2006) 11 1703) 1 2. Statens skolköksseminarium . . 19 4 17 3 2522) 5 2320) 3 3. Allmänna läroverk, läroanstalter för dövstumma .............. 16 _ 15 _ 1804) 1 1703) 7 4. Kommunala flickskolor och sta- tens normalskola: a) praktiskt läroämne .......... 18 _ 16 — 22.18) 6 20.16) _ b) övningsämne .............. 16 32 15 7 2006) 39 1703) 9 5. Kommunala och prakt. mellan— skolor samt högre folkskolor: a) praktiskt läroämne eller yrkes- ämne ...................... 18 15 16 4 2208) 24 2006) 2 b) övningsämne .............. 16 3 15 5 1804) 10 1703) 2 Summa vid högre skolor _ ” 61 _ 20 — 96 — 24 6. Folkskolor samt folk- och fort- I sättningsskolor: ” a) hushållsgöromål ............ 14 213 9 22 1804) 213 1703) 22 b) hushållsgöromål och kvinnlig slöjd ...................... 11 27 11 5 1804) 27 1703) 5 7. Fortsättningsskolor: a) hushållsgöromål, fast an- ställda 5 .................... 9 116 5 8 1804) 116 1703) 8 hänvisade av skolöversty- relsen ...................... _ — — — 181114) 100 1703) 145 b) hushållsgöromål och kvinnlig slöjd ...................... 9 14 4 3 1804) 14 1703) 3 S:a vid folk- o. fortsättningsskolor3 _ 370 _ 38 — 470 — 183 Totalsumma _ 431 _ 58 _ 586 _ 207 ___/; ___—_a 489 | 773
1 Numera dnnas 6 extra ordinarie tjänster vid ss. _ 'I Varav 16 tjänster å. 8—24 veckotimmar. — ? Yid folk— och fortsättningsskolan iiro lönegraderna uppskattade. Ett medeltal för samtliga tjänster har angrvxts. Reglerade tjänster redovisas som ordinarie och oreglerade som extra ordinarie. De av skolöverstyrelsen enligt kungörelsen 1944: 225 hänvisade lärarinnorna torde i regel få. extra ordinarie anställning.
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade L" t Sk _ mm * Huvudtjänst (II) an, or 1 .., _ -- * 0 8. ord. = e o extra 1351? tillåt- 03:31:35: å Fyllnadstjänstgöring (F) lb) S:a Ä; _— tjans- minst mindre ””St" ”" 15 vt än 15vt Stockholm. Stockholm ...... fs 28 —— 12 _ 40 28 _ — H 12 vt statens skolköks' seminarium 27 .. 30 30 [ 27 30 Statens skolkoks—P 30 30k 210 27 30 F 12 t f seminarium _ 30 _ _ . _ V' 5 30! 27 27 30 27 Bromma ........ hal _ _ 24 _ 24 _ 24 _ Bromma. ........ kfl _ 22'5 _ 13'6 36 30 _ _ H 6 vt kfl Kungsh. Kungsholmen. . . . n 27 _ _ 18 45 30 21 — F 6 vt kfi Bromma - 2 Norrmalms ...... » ilägg )23'5 — _ 66'5 ( ggy) _ _ H 6,5 vt kil Södermalm . r Södermalms » _ åå; 1 _12221 90 i 38 51415 ;» _ F 6,5 vt kfl Norrmalm Vasastadens » % åå> _ _ _ 54 30 24 _ Östermalms ...... » 22'5 _ _ 225 45 30 25 — F 10 vt prm handels Norra .......... km 24 20 _ -— 44 [ 30l — _ Södra .......... » _ 128 > — _ 40 I 30[ _ — F 6 vt kv. slöjd 30 Handelsmellan- _ [35 ] 30l __ , " skolan ........ l prm _ _ 135 1 70 ) 20! H H 10 Vt Mi O' . Oy Hushållstekniskal _ 30y . l mellanskolan. .! ' 30y lSOyl _ 25y 115 % gg; |27y _ Antal tjänster 13 12 2 8 22 10 _ Stockholms län. Lidingö ........ hal — — — 4 4 _ — 4 Nacka, .......... prm — _ _ 16 16 _ _ € 585 ], Ingår i 2 tjänster vid f. Norrtälje ........ sr _ _ — 4 4 _ _ 4 Nynäshamn ...... km _ _ _ 4 4 _ _ 4 Sollentuna ...... » _ — _ 8 8 _ _ 8 Stocksund ...... » _ — _ 4 4 _ _ 4 Södertälje ...... kfl — _ _ 20 20 31 — — F 11 vt hf . ...... hf _ _ _ azsy 26 30y — _ 113195;ka Vaxholm ........ sr — _ _ 4 4 _ _ 4 Antal tjänster — _ _ 9 _ 2 _ 8 Uppsala län. Tierp ............ km _ 4 4 — _ Uppsala ........ mfs _ — _ 10 10 _ _ — H 10 vt kfl » ........ kli 22'5 _ 18 40'5 30 205 _ F 10 Vt fs 25 ” hf _ ;, _ 4 y 30y _ ........ prm) .oy % 333 90 130y >30y Antal tjänster 1 1 _ 6 _ 3 2 1
Varav 5 vt y. Varav 10 vt y.
buen.-
Hushållsgöromål. r— Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provorganiserudc L" t Sk 1 lim- Huvudtjänst (H) an, ” o a ord. e o extra ånger? 291" 622315: & FyllnadstjäBStgöring (F) __ (b) S:a. tills" __] t'" t [tjtans- minst mindre Jans er '? er lö vt än 15vt Södermanlands län. Eskilstuna ...... hal — -— 8 # 8 —— — 8 » ...... kl'l — — — 9 9 —— —— 9 Nyköping ...... kil * 30 — — — 30 30 — — Strängnäs ...... hal — — 8 —— 8 — -— 8 » ...... ss — — 16 — —— 29'5 — —— F 13,5 vt kfl » ...... kfl —— — — 135 13'5 —— — —— H 13,5 vt ss Antal tjänster 1 —— 3 -— 2 —— 3 Östergötlands län. Linköping ...... mfs — — — 10 10 — — — H kv. slöjd fs » ...... kfl 236 — —— 39 45 32 23 — F 10 vt f Mjölby .......... sr — — — 4 4 —— — 4 Norrköping ...... kfl 31'5 —— —— 45 36 31'5 —— 4'5 ” prm! 29y __ _ |29y _ ...... hf l 4265]? 8 63 130yi 4 Skänninge ...... sr — — — 4 4 — — 4 . Valdemarsvik . . . . sr —— —— —— 4 4 — — 4 '! Atvidaberg ...... km — — — 4 4 — —- 4 Antal tjänster 4 -— — 8 —— 4 1 6 Jönköpings län. Hyltebruk ...... sr — — — 4 4 4 Jönköping ...... kil 31'5 — —— 13'5 45 315 185 —— F & vt prm » ...... prm — —-— —— 5 5 — H 5 Vt kil Nässjö .......... sr —- —— — 4 4 — — 4 Tranås .......... sr — — —— 4 4 — — 4 Visingsö ........ hf — — — 5 5 — -— 5 Värnamo ........ sr — — — 4 4 — — 4 Antal tjänster 1 — —— 7 — 1 1 5 Kronobergs län. Alvesta. ........ sr — —- — 8 8 —— — 8 Växjö .......... ss —— — 16 — — 28 — —— F 5 vt f + 7 vt ys » .......... kfl —— 27 -— —— 27 32 _— —— F 5 vt f Antal tjänster — 1 1 1 — 2 — 1 Kalmar län. Kalmar .......... hal _ l — 12 -— 12 # —— _ H 12 vt kli » .......... fs 27 ' — — — 27 27 — — " .......... kfl 20 —— -— — 20 32 — — F 12 vt hal , 30 _ _ [3 _ _ » .......... hf —( 53557) 65 133” Oskarshamn . . . . sr — — — 8 & — — 8 Virserum ........ hf — — — 8 8 _ —— 8 Västervik ........ hal — — — 4 4 — — 4 Antal tjänster 2 . 2 1 3 — 4 l — 3
Varav 11 vt y. Undervisar tillika 2 vt i kvinnlig slöjd. Uppehålles av e o lärarinna i kvinnlig slöjd. Varav 22 vt y. Varav 30 Vi y.
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade . tlm- Huvudtjänst (H) Län, ort Skola lärare övriga .. . e o extra bitr 1. tjänster 5, Fyllnadstjanstgonng (F) W) S:a. t'ä ter ' minst mindre 3” 15 vt änlåvt Gotlands län. Klintehamn ...... hf — — 5 5 — 5 Visby .......... hal — — b8 8 — 8 l Antal tjänster — —— 2 —— — 2 3 Blekinge län. Karlskrona ...... hal —— 20 — 20 20 — n ...... kfl — — —- 22'5 — — F 8 vt i Sölvesborg ...... sr —— 8 — 8 — 8 Antal tjänster — 2 — -— 1 Kristianstads län. Kristianstad kfl — — —— 20 — — F 10 vt f ) prm _ __ __ __ _ » .. .l hf 30 Tomelilla. ........ sr — — b8 8 — 8 Antal tjänster — _— 1 — — 1 Malmöhus län. Allerum ........ hf — — 5y 5 — 5y Anderslöv ...... sr —— —— — 4 4 — 4 Eslöv .......... hal — — 8 — 8 18 — F 10 vt kv. slöjd Fleninge ........ hf — — — 5 5 — 5 Hälsingborg helfl — —— 12 — 12 — — H 12 vt prm 5 » . . prm Oy — —— 20 50 — — F 12 vt hal & Höganäs ........ sr —— — 4 4 4 » , Väsby. . hf — —- — 537 5 — 5y Hörby .......... sr — — 4 4 4 Landskrona. ...... ss — 16 — 16 — — F 14 vt ys » ...... kil — —- 18 18 — — F 12 vt f Lund .......... fs —— —— — 19 — — F 8 vt f » .......... kfl — — — 23'5 — — F 4 vt km + 5 vt hf » .......... km — — 4 4 _ — H 4 vt kH » .......... hf — — 5 5 —— — H & vt kfl » .......... d —- — 5 5 —— 5 Malmö .......... helfl —- 16 — 16 20 — F 4 vt km » .......... kn % — _ — 60'5 — — » .......... km — — 12 12 — —— HB tprm+4vt halfi » .......... Pm] _ — 23-5y110-5 _ — F 8 vt km hf ] Trelleborg ...... sr — — 4 4 Ystad .......... hal —— 8 -— 8 —— — H 8 vt kfl » .......... kd —- — — 23'5 — F 8 vt hal Antal tjänster — 5 14 — 2 8
1 Varav 5'5 vt y. 2 » 5'5 » n_ n 10 l) i). » 5'5 » », » 5 » ».
Hushållsgöromål. Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provorganiserade L" t Sk ] tim- Huvudtjänst (H) an, OT (: & ord. 6 o extra &??? hel- Hägg: 5, Fyliundstjänstgöring (Fl _ (b) S:a 2.515" ] t'" t tjrns— minst mindre Jans " " 15 vt än lövt Hallands län. Halmstad ........ hal _ _ 16 _ 16 30 — F 10 vt kil + 4 vt ys ; n ........ kli J30'5 _ _ 10 405 30'5y — _ H 10 vt hal Varberg ........ kfl — _ — 15 15 — 15 Antal tjänster 1 _ 1 2 _ 2 1 _ Göteborgs och Bohus län. .Göteborg ........ hal fl _ — 16 _ 16 _ _ 6 H 10 vt fs ? » ........ fs 112 — 8 — 20 30 _ _ F 10 vt hal fl » Kjellb. kli 20 _ _ _ 20 30 _ _ F 10 vt km » Vasa. » 427 i _ _ 4'5 54 Pol _ _ F 6 vt kil Ma'orna. 22-5 ; 30; J » Majorna » 29 _ _ 9 38 32 _ — H 6 vt kfl Vesa. .. ........ km 32 32 _ 8 72 32 30 _ H 10 vt kil Kjb. 30y 3Uy 25y| 2 30y » ........ prm 30y _ _ 25 165 _30y 15 — 3Uy] I30y 25 30 Strömstad ...... sr — _ 4 4 _ — 4 Uddevalla ...... hal — — 12 _ 12 — _ _ H 12 vt kfl » ...... kfl _— _ 9 9 30 — — F 12 vt hel + 9 vt kv. slöjd Antal tjänster 11 1 3 s _ 12 2 2 kd Älvsborgs län. ,Borås .......... hal — _ — 4 4 _ _ 4 ' .. .......... kil 27 _ _ 45 315 3113 _ -— » .......... hf _ _ — låg?; 40 30y — 10y Trollhättan ...... sr _ 12 _ 12 17 _ F 5 vt & Vänersborg Ulricehamn ...... » _ — 8 _ 8 — _ 8 Vänersborg ...... hal _ _ _ 8 8 _ — _ H 8 vt kfl » ...... kfl _ — _ 20 20 28 — _ F 8 vt hal _ » ...... d _ _ _ 5 5 _ _ _ H & vt sr Trollhättan Amål ............ sr _ _ 12 — 12 _ 28 _ F 16 vt kv. slöjd Antal tjänster 1 — 3 7 _ 3 2 8 Skaraborgs län. Falköping ...... sr _ — 8 — 8 _ — 8 Hjo ............ km _ _ _ 4 4 _ _ 4 Mariestad ...... sr _ — _ 4 4 — _ 4 Skara .......... hel _ _ 8 _ 8 _ _ _ H 8 vt kfl ' " .......... kH - _ _ 18 18 31 _ _ F 8 vt hal + 5 vt f » .......... ss _ — 16 — 16 28 _ _ F 12 vt f Skövde .......... kfl *33'6 _ — 33'6 33'5y _ _ Tidaholm ........ sr — 4 4 — _ 4 Töreboda. ........ km — _ 4 4 -- — 4 Antal tjänster 1 _ 3 5 _ 3 — 5 Vikarie.
Varav 105 vt y. Varav 15'5 vt y. Varav 18 vt y,
Antal veckotimmar
läsåret 1944/45 Provorganiserade Län, ort Skola 141-låna hel. övriga Huvudtjänst (H) ord. 6 o extra bitr.]. t' (! tjänster å Fyllnadstjiinstgöring (F) W) S:a .1.. s- t'" tjans- minst mindre langt" t" 15 vt änlövt Värmlands län. Arvika .......... sr _ _ 8 — 8 _ _ 8 Filipstad ........ » — — — 4 4 _ _ 4 Karlstad ........ mfs _ — 8 — 8 8 » ........ kli 31'5 — _ _ 31'5 31'5 _ Kristinehamn . . . . hal _ _ _ 8 8 _ — _ H 8 vt kil » . . .. kli _ — _ 135 135 295 _ _ F 8 vt hal + 8 vt ys Munkfors ........ km _ — _ 4 4 — 4 Sunne .......... sr _ _ 8 _ 8 — _ 8 » .......... hf _ _ _ 13y 13 _ _ 13y Såfde .......... sr _ _ 12 _ 12 _ _ 12 Antal tjänster _ 1 _ 4 5 _ 2 _ 7 Örebro län. Hallsberg ...... sr _ _ 8 — 8 _ _ 8 Karlskoga ...... sr — — _ 4 4 _ _ 4 Kopparberg km _ _ _ 4 4 — _ 4 Nora. ............ » _ _ _ 4 4 — _ 4 Orebro .......... hal ii _ _ 8 _ 8 — _ _ H 8 vt d » .......... kli 132'5 _ _ 810 425 3253 _ _ H 10 vt prm » .......... prm 22957 _ __ 422 51 låg? lf _ _ F 10 vt kfl ». .......... d — _ — 10 10 _ 18 _ F 8 vt hal Antal tjänster _ 2 _ 2 6 _ 3 1 4 Västmanlands län. Arboga .......... sr _ _ _ 4 4 _ _ 4 Köping .......... sr _ 8 _ 8 _ — 8 Norberg ........ km _ _ _ 7 7 _ _ 7 Sala ............ sr _ _ _ 4 4 _ _ 4 Västerås ........ kli 27 — _ _ 27 31 _ _ F 4 vt kv. slöjd kil » ........ hf _ _ _ 10 10 _ _ 10 Antal tjänster _ 1 _ 1 4 _ 1 _ 5 Kopparbergs län. Avesta .......... sr — _ _ 4 4 _ _ 4 Falun .......... få 31 _ 8 _ 39 31 _ _ H 8 vt kfl » .......... kii 15 _ _ _ 15 29 — _ F 8 vt fs + 6 vt ys » .......... hf 30y — _ _ 30 30y _ _ Grängesberg . . . . km _ _ — 4 4 -— _ 4 Norrbärke ...... » _ — _ 4 4 - _ 4 Orsa ............ » _ _ _ 4 4 _ _ 4 Rättvik .......... » _ _ _ 4 4 _ _ 4 Antal tjänster _ 3 _ 1 5 _ 3 _ 5
Varav 10 vt y. Varav 25 vt y. Varav 5'5 vt y. Varav 10 vt y.
Amw—
Antal veckotimmar läsåret 1944/45 Provorganiserade Län, ort Skola 121]er hel- l övriga Huvudtjanst (H) ();-(L 0 o extra mål:] _. ”&_ tjänster å Fyllnadstjänstgöring (F) _ p S:a tjäna. _. . l— t'änstcr tcr minst _nnnr ie J 15 vt an 1514 Gävleborgs län. Bollnäs .......... sr _ _ 8 _ 8 _ _ 8 Edsbyn .......... hf _ _ _ 4 4 _ _ 4 Gävle .......... kli _ 1 29 _ _ 29 29 y _ _ ' » .......... hf 230y _ _ 10 40 30y — 10 Hofors .......... » _ — _ 20y 20 30y — _ F 10 vt f Hudiksvall ...... kii _ _ _ 9 9 _ _ 9 Sandviken ...... sr _ _ _ 8 8 _ _ 8 _ Storvik .......... km _ _ — 4 4 _ _ 4 , Söderhamn ...... sr _ _ 12 _ 12 _ _ _ H 12 vt kfl » ...... kfl _ _ _ 13'5 13'5 30'6 _ _ F 12 vt sr + 5 vt f Antal tjänster _ 1 1 2 7 _ 4 _ 6 Västernorrlands län. Härnösand ...... ss 1114 _ — 14 _ 20 _ F 6 vt kv. slöjd » ...... 1111 425 o _ _ _ 255 295 _ _ F 4 vt f Sundsvall ...... » 25 _ _ _ 25 29 _ _ F 4 vt km Timrå. ri'imräl .......... km _ —- — 8 8 _ _ 4 H 4 vt kfl Sundsvall Ange ............ » _ _ _ 8 8 _ — 8 Antal tjänster _ 2 1 _ 2 _ 2 1 2 Jämtlands län. , Östersund ...... hal — _ 8 — 8 _ _ 4 H 4 vt kfl » ...... kfl 25 _ — _ 25 29 _ _ F 4 vt hal » ...... prm _ — _ 10 10 _ _ 10 Antal tjänster _ 1 _ 1 1 _ 1 _ 2 Västerbottens län. Dorotea ........ hf _ _ _ 4 4 _ _ 4 Lycksele ........ sr _ _ _ 4 4 _ _ 4 » ........ ss ö10 _ _ 4 4 27 _ _ förestår elevhushållet Umea .......... fs 27 — _ — 27 27 _ _ » .......... kfl _ 20 _ _ 20 30 _ _ F 10 vt f Vindeln ........ hf _ _ _ 4 4 _ _ 4 Antal tjänster _ 2 1 _ 4 _ 3 _ 3 Norrbottens län. Arvidsjaur ...... sr —- _ _ 4 4 — _ 4 Haparanda ...... hal _ _ 8 — 8 — _ 8 >> ...... ss _ _ _ _ _ — _ _ kurs på sommaren Luleå .......... fs _ — 14 _ 14 _ — _ H 14 vt kfl » .......... kil — _ 15 15 29 _ _ F 14 vt fs jNederkalix ...... sr _ _ 8 — 8 _ — 8 *Fiteä ............ sr _ — _ b8 8 _ — 8 Överkalix ........ km _ _ _ 4 4 _ _ 4 Antal tjänster _ _ — 3 4 _ 1 _ 5 otala ant. tjänster _ 61 20 38 119 _ 96 24 88 1 Varav 15'5 vt y. 2 Varav 20 vt y. ' 3 Samma lärarinna undervisar 14 vt i hushållsgöromål och 6 vt i kv. slöjd.
350
Förteckning över framställningar, vilka överlämnats eller ingivits till de
10.
11.
12.
13.
sakkunniga och behandlats i samband med förevarande betänkande.
A. Från Kungl. Maj:t till de sakkunniga överlämnade framställningar.
. Riksdagens skrivelse den 4 maj 1938, nr 281, angående skolkökslärarinnornas vid fortsättningsskolorna anställnings-;- bostads, löne- och pensionsförhål- landen. i . En i oktober 1936 dagtecknad "framställning av styrelsen för fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala angående. utredning av frågan om löneförhållandena vid skolan, över vilken framställning skolöverstyrelsen avgivit infordrat ut- låtande. . En i april 1937 dagtecknad framställning från svenska musikläraresällskapet angående reglering av löne- och anställningsvillkoren för musiklärare vid rikets undervisningsanstalter. . En den 19 maj 1937 dagtecknad framställning, vari Sveriges slöjdlärarinne- förening hemställt, att representanter för föreningen måtte få såsom sakkun- niga deltaga i väntad utredning rörande övningslärarnas anställnings' och löneförhållanden. En den 1 juni 1937 dagtecknad framställning av slöjd- och yrkeslärarnas riks- förbund angående anställningsförhållandena för särskilda facklärare i manlig slöjd och verkstadsarbete samt för yrkeslärare. . En den 6 november 1937 dagtecknad skrift, vari dr Birger Anrep-Nordin, Göteborg, gjort framställning om utredning i fråga om beredande av ökade till- fällen för svensk ungdom till utbildning i instrumentalmusik, över vilken fram— ställning efter remiss utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och musikaliska akademien. En den 24 februari 1938 dagtecknad skrift, vari teckningslärarnas riksförbund gjort vissa uttalanden i fråga om lönereglering för övningslärarna vid folk- skolan. - . En den 17 april 1939 dagtecknad framställning av övningslärareorganisa- tionernas centralråd i fråga om utredning angående löne— och anställningsför- hållandena för övningslärare vid folk- och fortsättningsskolan. . Framställning i november 1940 av styrelsen för Norrköpings mellanskolor om utredning angående sådana ändringar i gällande bestämmelser, att e. o. öv- ningslärartjänster i teckning, gymnastik och musik måtte kunna inrättas för flera skolor gemensamt. En den 81 mars 1941 dagtecknad framställning av centralstyrelsen för Sveriges extralärareförening angående ändrad ordning för tillsättning av vissa icke—ordinarie lärare vid högre kommunala skolor, över vilken framställ- ning skolöverstyrelsen avgivit infordrat utlåtande. En den 10 april 1940 dagtecknad framställning av centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen i fråga om rätt för övningslärare vid kommunala flick— skolor att tillgodoräkna tjänstgöring vid enskilda läroanstalter m. m., över vilken framställnig efter remiss utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, all— männa lönenämnden och statskontoret. En av skolöverstyrelsen med skriv-else den 31 oktober 1941 till Kungl. Maj:t överlämnad framställning av folkskolestyrelsen i Arvidsjaurs skoldistrikt an- gående åtgärder för förbättring av löneförmåner för fortsättningsskollärare. En den 6 december 1941 dagtecknad framställning av svenska gymnastikdi- rektörsförbundet i fråga om gymnastiklärares likställighet med ämneslärare,
14.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
över vilken framställning efter remiss utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen och allmänna lönenämnden. En den 25 mars 1942 dagtecknad framställning av gymnastikläraren vid små- skolseminariet i Haparanda Ellen Lindbeck om kompensation för löneförlust i anledning av inskränkning i seminariets verksamhet, över vilken framställ- ning skolöverstyrelsen avgivit infordrat utlåtande. . Skolöverstyrelsens skrivelse den 16 oktober 1942 angående anslag till folk-
och småskoleseminarierna för budgetåret 1943/44, i vad skrivelsen innefattar hemställan om viss ändring av 55 & 9 mom. 5 punkten c) civila avlöningsre— glementet. Med skrivelsen har tillika överlämnats allmänna lönenämndens ut- låtande i ärendet samt transumt av statskontorets utlåtande i anledning av nämnda hemställan. En den 21 oktober 1942 dagtecxnad framställning, vari centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarfören'ng anhållit, att vissa i framställningen angivna önskemål måtte beaktas vrd utredningen angående övningslärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden En den 28 december 1942 dagtecknad framställning av styrelsen för elevkåren vid musikhögskolan angående reglering av löne- och tjänstgöringsförhållandena för musiklärare vid rikets läroverk. Avskrift av dels en den 12 september 1943 dagtecknad framställning av Sveriges småskollärarinneförening med vissa synpunkter och förslag beträf- fande slöjdundervisningen i folkskolan, dels ock över framställningen infordrat utlåtade av skolöverstyrelsen. Framställningen har överlämnats i vad avsåge ifrågasatt ändring av grunderna för avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor. En den 11 november 1943 dagtecknad framställning av styrelsen för Sveriges folkskollärarförbund om förbättrade avlöningsförmåner vid tjänstgöring i fortsättningsskola och vid slöjdundervisning. En av skolöverstyrelsen med eget utlåtande den 8 maj 1946 till Kungl. Maj:t överlämnad framställning av gymnastikläraren vid dövstumskolorna i Väners- borg E. Sundbeck i fråga om ersättning för arbete med planläggning och över- vakande av elevernas friluftsverksamhet. En den 26 juni 1946 dagtecknad framställning av svenska gymnastikläraresäll- skapet angående avlöningsförmåner åt lärare vid de centrala verkstadskolorna.
B. Till de sakkunniga ingivna framställningar.
. En den 28 november 1941 dagtecknad skrift från svenska seminarielärarföre- ningen, med vilken skrift föreningen även överlämnat två framställningar från vissa övningslärare vid folkskoleseminariet i Göteborg och från en represen- . tant för lärarna i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna. . Framställning den 29 januari 1942 av svenska skolkökslärarinnornas förening. . Framställning den 1 februari 1942 av svenska gymnastikläraresällskapet. . Framställning den 5 mars 1942 av övningslärareorgam'sationernas centralråd. . Framställning den 16 mars 1942 av slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund. . Framställning den 30 mars 1942 av teckningslärarnas riksförbund. . Framställning den 1 april 1942 av svenska seminarielärarföreningens arbets- utskott. . Framställning den 2 maj 1942 av Sveriges slöjdlärarinneförening. . Framställning den 14 augusti 1942 av svenska gymnastikläraresällskapet. . Framställning den 15 oktober 1942 av musiklärarnas riksförbund. . Framställning ingiven den 5 november 1942, av svenska gymnastikläraresäll-
skapet.
. Framställning den 25 juni 1943 av svenska gymnastikläraresällskapets cen- trals tyrelse.
13. Framställning den 15 maj 1944 av Sveriges slöjdlärarinneförening. 14. Framställning den 26 oktober 1945 av svenska gymnastikläraresällskapet. 15. Framställning den 17 november 1945 av centralstyrelsen för svenska skol- kökslärarinnornas förening. 16. Framställning den 7 december 1945 av centralstyrelen för svenska skolköks- lärarinnornas förening. 17. Framställning den 15 januari 1946 av svenska gymnastikläraresällskapet. 18. Framställning den 7 maj 1946 av styrelsen för svenska seminarielärarföre- ! ningen. 19. Framställning den 24 maj 1946 av slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund. 20. Framställning den 18 oktober 1946 av svenska gymnastikläraresällskapet. 21. Framställning den 18 oktober 1946 av teckningslärarnas riksförbund. 22. Framställning den 20 november 1946 av slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund.
. -4..—,_ -..a. , ,__
353
Särskilda yttranden av övningslärarorganisationernas personal- representanter.
Jämlikt vederbörligt bemyndigande beslöt departementschefen den 28 mars 1942, efter därom av de sakkunniga gjord framställning, att anmoda följande sam- manslutningar att genom nedan angivna representanter överlägga med de sakkun- niga, nämligen
övningslärarorganisationernas centralråd: teckningsläraren Ragnar Bendelius, Stockholm;
svenska gymnastikläraresällskapet: kaptenen J. Håkansson, Djursholm; svenska skolkökslärarinnornas förening: fröken Tilda Hansson, Stockholm; Sveriges slöjdlärarinneförening: fröken Sylvia Sandgren, Stockholm; musiklärarnas riksförbund: musikdirektören Ernfrid Bjuring, Ronneby; teckningslärarnas riksförbund: tekningsläraren Yngve Anshelm, Stockholm; samt
slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund: yrkesläraren Erik Gustafsson, Stockholm. I anledning av en av de sakkunniga gjord framställnig beslöt departementsche- fen den 25 oktober 1945, att nedan angivna sammanslutningar i fortsättningen skulle deltaga i nämnda överläggningar med följande representanter, nämligen
övningslärarerganisationernas centralråd: kaptenen J. Håkansson, Djursholm; svenska gymnastikläraresällskapet: gymnastikdirekt—ören A. Thorson, Äppel- viken; samt
svenska skolkökslärarinnornas förening: föreståndarinnan för Ateneums skol- köksseminarium, numera skolköksinspektrisen vid Stockholms folkskolor, Greta Kastman, Stockholm.
De sakkunniga ha haft överläggningar med nämnda representanter den 4 och 5 maj 1942, den 26 och 27 oktober 1945 samt den 25 september 1946.
Vidare ha de sakkunniga berett representanterna tillfälle att inkomma med ytt- randen över betänkandet, vilka intagits här nedan.
Yttrande av representanten för övningslärarorganisationernas eentralråd kap- tenen Håkansson.
Med hänsyn till att övningslärarna allt hitintills fåt-t dras med synnerligen be- svärliga arbetsförhållanden och varierande löner — även för dem med ordinarie anställning — har den föreliggande utredningen motsetts med stora förväntningar. De sakkunnigas huvudsakliga uppgift beträffande övningslärarna har givetvis varit att bereda dessa lärare bättre anställningsformer och om möjligt en fast inkomst byggd på konstant och full sysselsättning. Redan 1924 begärdes av skolöverstyrel- sen utredning i sådant syfte. I 23 år ha övningslärarna fått vänta på denna utred- nings verkställande. Att de sakkunnigas uppgift icke varit lätt framgår bland annat därav, att utredningen tagit fem år i anspråk.
Det förhållandet att ingen representant för de lärarkårer, som varit berörda av utredningen, varit knuten till de sakkunniga har i viss mån kompenserats genom att ombud för de olika övningslärarkategorierna i senaste skedet av utredningen inför de sakkunniga fått framlägga sina synpunkter. Med erkännande må antecknas att de sakkunniga beaktat många av ombuden framförda önskemål.
Som totalomdöme om de sakkunnigas betänkande kan från vår synpunkt sägas, att det återspeglar övningsämnenas alltmer erkända betydelse och värde. I många avseenden ha de sakkunniga sökt förhjälpa ämnenas företrädare till bättre arbets- villkor. Den tryggare ställning som efter förslagets genomförande kommer de ordi- narie lärarna till del är —- ehuru i och för sig högst rimlig — en avsevärd förbätt-
ring. Anordningen med sammanslagning av tjänster till ordinarie eller extra ordi- narie befattningar ha de sakkunniga löst på ett sätt, som förtjänar vår uppskatt— ning. Likaså kan ur de sakkunnigas förslag utläsas en uppenbar Vilja att skapa bästa möjliga allmänna villkor för de extra ordinarie lärarna och timlärarna. Några ytterligare organisatoriska möjligheter att ge övningslärarna med övriga tjänste— innehavare likartade anställningsvillkor torde icke för närvarande vara möjligt. Det ligger nämligen i de här ifrågavarande ämnenas utformning, omfattning på skolschemat, lärarnas utbildning m. m. att de stora olägenheter, som lärarna i dessa ämnen hittills fått vidkännas, i stor utsträckning måste kvarstå trots de sakkunnigas mycket lovvärda ansträngningar.
Det för denna grupp av lärare säregna och högst ofördelaktiga förhållandet, att en stor del först vid hög ålder eller aldrig få >>full tjänst» kommer att bestå. Även de sakkunniga konstatera detta faktum och säga härom bland annat: »En del lärare torde dock av olika skäl kvarstanna som extra ordinarie med relativt lågt timtal under hela tjänstetiden.» Av ur bilaga 2 tillgängliga siffror angående prov- organisationen framgår, att när denna genomförts, följande situation beträffande anställningsförhållanden vad avser fördelningen av ordinarie, extra ordinarie och timlärare — sammanlagt 1 477 tjänster — uppstår:
ordinarie (med full tjänst) ................................. extra ordinarie (15—34 veckotimmar) .................. timlärare (mindre än 15 veckotimmar) ..................
Dawes ramo &&ä
Hur oförmånliga dessa siffror än te sig, äro de dock fördelaktigare än för nu— varande förhållanden. De återgiva emellertid ett läge, som torde kunna uppnås — först om något tiotal år. Som jämförelse kan nämnas att för ämneslärarna vid de allmänna läroverken voro förhållandena vårterminen 1946:
ordinarie ........................... 73 % över stat ........................... 18 % vikarierande ..................... 9 %
Icke »full tjänst» hade endast en mindre del i den sistnämnda gruppen. Det är mer än förvånande att med dessa siffror för ögonen, de relativt låga lönegradsplaceringarna och praktiskt taget frånvaron av befordringsmöjligheter det likväl varit möjligt att rekrytera dessa lärarkategorier. En förklaring torde möjligen ligga däri, att företrädarna för de ämnesgrupper det här gäller ha en så pass utpräglad håg och fallenhet för sitt ämne att de vid val av levnadsbana bortsett från de dåliga och ovissa utsikterna. Då det nu visat sig, att det icke är möjligt att undanröja de ofördelaktiga anställningsvillkoren och de förbättrade löneförmånerna inskränka sig att omfatta endast mindre grupper under det att andra kategorier få vidkännas större eller mindre lönesänkningar, ser det synner- ligen mörkt ut för en —— i varje fall kvalificerad —— rekrytering. Svårigheterna äro redan mycket påtagliga.
De sakkunniga ha av huvudsakligen tekniska skäl föreslagit, att den vid statliga skolorna gällande 3 %-regeln skall utbytas mot trettiondedelsregeln. Detta innebär för extra ordinarie lärare med ett timantal av 15 veckotimmar en löneminskning jämfört med nuvarande inemot en lönegrad. En kompensation härför vilja de sak- kunniga skapa genom att för vissa skolformer låta de extra ordinaries löner endast med en lönegrad understiga de ordinaries. Denna relation har emellertid vanligen tillskapats genom att sänka de ordinarie befattningarna med en lönegrad. Jag kan icke finna att någon kompensation för 3 %-regelns bortfallande härigenom uppstår. En viss kompensation torde dock vinnas genom att de extra ordinarie lärarnas lönegrader kommer att omfatta samma löneklasser som motsvarande ordinarie lönegrad.
För de ordinarie lärarna innebär det även en försämring, att övertimmar komma att avlönas med timlärararvode i stället för enligt 3 %-regeln eller med en tret- tiondedel. Vi vilja emellertid icke yrka på 3 %—regelns bibehållande, då timlärar- arvoden även gäller för andra lärare och då olägenheterna av dess eliminering tack vare ett förbättrat timlärararvode icke äro så påtagliga som vissa andra eko— nomiska försämringar. Till dessa senare torde då i främsta rummet få räknas att stora grupper av övningslärare komma att placeras en till fyra lönegrader lägre än nu gällande. Jag avser här närmast de vid realskolor och liknande skolformer anställda. Antalet sådana skolor överstiger 200. En sämre löneställning kommer således att gälla för större delen av dessa lärargrupper. Att en lönereglering i denna riktning måste medföra stora väder för rekryteringen torde vara ofrånkomligt.
Med vissa justeringar i lönegradshänseende skulle de sakkunnigas nu framlagda förslag kunna godtas av berörda lärargrupper som en definitiv lösning och garan- tier skapas för en nöjaktig rekrytering.
Yttrande av representanten för musiklärarnas riksförbund musikdirektören Bjuring.
Det föreliggande sakkunnigeförslaget innebär för musiklärarna såväl fördelar som nackdelar. Till de förstnämnda räknas bland annat samordning av tjänst— göring vid olika skolor till en enhetstjänst, statsbidrag till folkskolans musik—(sång) lärare, differentierade timlärararvoden samt förbättrad löneställning vid folkskolor och seminarier. Nackdelarna innebära bland annat, att nuvarande möjlighet för ordinarie tjänst vid allmänt läroverk med 9 veckotimmar och högre kommunala skolor med 20 veckotimmar saint extra ordinarie tjänst vid allmänt läroverk med 8 veckotimmar upphör, och de ordinarie tjänsterna vid realskolor och högre kom— munala skolor nedplaceras en lönegrad.
Vid de förda förhandlingarna har jag förordat en lönegradsplacering av A21 för de högre allmänna läroverken samt bibehållande av nuvarande A20 för real- skolor och högre kommunala skolor. Med hänsyn till musiklärarnas särskilt dryga utbildningstid och därmed förknippade kostnader (betänkandet s. 147 0. f.), vilka väl tåla jämförelse med exempelvis läroverksadjunkternas, anser jag även en sådan placering vara synnerligen låg. Enligt bland annat SOU 1945: 16, s. 90, är musik- lärarcns utbildningstid efter realexamen i regel fem års förberedande musik— studier samt därefter fyra år vid musikhögskolan. För behörighet till seminarium tillkommer sedan högre organistexamen. (Närmare redogörelse härom i en under- dånig hemställan från kungl. musikhögskolans lärarförening den 9 december 1941, återgiven i Kungl. Maj:ts proposition 1945/191 s. 20—21.) Härtill bör också näm- nas, att en betydande del av musiklärarkandidaterna vid musikhögskolan _ för- flutna hösttermin 40 % — avlagt studentexamen.
Under hänsynstagande till förslaget i stort, särskilt då samordningen av olika tjänstgöring, samt den välvilliga inställning, som sakkunnigas betän- kande som helhet ger uttryck åt, har jag dock efter samråd med min riks- organisation — trots från de sakkunniga i ovan nämnda punkter avvikande mening — ansett mig böra godtaga förslaget i dess slutgiltiga form. Skulle vid reali— serande av ett så genomgripande förslag så småningom önskan om förbättring av vissa punkter uppstå, torde kanske sådan förbättring också vara möjlig att genom- föra efter vunnen erfarenhet.
Yttrande av representanten för svenska skolkökslärarinnornas förening skol- köksinspektrisen Kastman.
Det i betänkandet framlagda förslaget rörande organisatoriska åtgärder för att förbättra övningslärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden måste i stort sett anses innebära en synnerligen stor förbättring av de nuvarande förhållandena.
En del erinringar måste dock göras däremot. I hög grad beklagligt är, att det stora flertalet av de övningslärare, som ha sitt arbete förlagt till skolor, som sor— tera under överstyrelsen för yrkesutbildning, icke komma att beröras av det fram- lagda förslaget och att det icke heller förutskickats, att ett förslag rörande dessa lärare skall komma att framläggas. Om också vissa skäl kunna framdragas för att icke så skett, hade man dock kunnat ha anledning att hoppas, att löne- och anställ- ningsförhållandena för dessa lärare skulle ha lösts och att åtminstone större möjlig- heter till fyllnadstjänstgöring skulle ha framlagts och i vissa fall större vikt skulle ha fästs vid förutvarande tjänstgöring vid samtliga de skolor, som sortera under överstyrelsen för yrkesutbildning. Detta sistnämnda gäller exempelvis vid tillgodo— räkning av föregående tjänstgöring för placering i högre lönegrad och vid beräkning av tjänsteår för tillsättande av tjänster. I detta sammanhang kan påpekas, att, i den mån lanthushållslärarinneexamen ger behörighet till tjänst vid i betänkandet berörda skolformer, tjänstgöring vid lanthushållsskolor, speciellt då denna har haft ordinarie eller extra ordinarie karaktär, bör kunna få tillgodoräknas för uppflytt— ning i högre löneklass och vid beräkning av tjänstetid vid tillsätt-andet av tjänster.
Beträffande lönegradsplaceringen måste starka invändningar anföras. Såsom de sakkunniga påpeka, framhöll redan 1912 års lärarlönenämnd i sitt 1915 avgivna betänkande, att nämnden icke kunde finna något sakligt skäl, var- för icke skolkökslärarinnorna skulle tillförsäkras samma trygghet i avseende ä anställning och avlöning som folkskollärarinnorna.
År 1924 anförde skolöverstyrelsen i yttrande över ett betänkande avgivet av 1920 års lärarlönekommitté, att alla övningslärare borde placeras i samma löne- grad.
Över 1936 års lärarsakkunnigas betänkande uttalade sig skolöverstyrelsen i november 1937. Härvid anfördes, att beträffande lönegradsplaceringen överstyrel— sen fann skillnaden alltför stor mellan å ena sidan lärare i teckning, musik och gymnastik och å andra sidan kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. En skillnad på 4 lönegrader syntes under alla förhållanden icke vara motiverad av skillnaden i utbildningstid.
Vidare kan citeras, att de sakkunniga i förevarande betänkande uttalar den åsikten, att övningsämnena komma att spela en viktigare roll och röna större upp- skattning i framtidens skola än hittills, samt att angeläget är att den stora skill— naden i löneförmåner bland övningslärarna blir utjämnad.
Med detta som bakgrund och med hänsyn till den krävande och dyrbara utbild- ningen av lärarinnor i hushållsgöromål, men främst med anledning av hushålls- undervisningens utomordentligt stora betydelse för svensk ungdom måst-c efter- tryckligen framhållas, att lärarna i hushållsgöromål inom de flesta skolformer i förslaget fått en omotiverat låg löneplacering.
1942 har svenska skolkökslärarinnornas förening i skrivelse till lärarlönesak— kunniga meddelat sina synpunkter på lönegradsplacering för lärarinnor i hushålls- göromål inom olika skolformer. Därvid har som normerande lönegrad föreslagits A 17, (1. V. s. i denna lönegrad skulle placeras nämnda lärarinnor inom folk- och fortsättningsskolan samt vid statlig och högre kommunal skola i den mån hushålls- göromål utgör övningsämne och ej praktiskt läroämne eller yrkesämne. De sak- kunniga ha i sitt förslag ej placerat lärarinnorna inom någon av dessa skoltyper i denna lönegrad. Lärarinnor vid kommunala flickskolor ha fått bibehålla sin nu- varande placering i lönegrad A 16. De som äro anställda i kommunala och pralk- tiska mellanskolor samt högre folkskolor ha fått lönegradsplaceringen sänkt från A 16 till A 14, och i denna lönegrad har även förslagsvis placerats lärarinnor vid allmänna läroverk, folk— och fortsättningsskolor.
Ett av motiven för denna placering med lönegrad A 14 som normgivande ha för de sakkunniga varit att genom denna placering ett stort antal skolkökslärarinnor Vid folk- och fortsättningsskolor skulle komma att få sin avlöning väsentligt för-
bättrad. Att så skulle bliva fallet— är beträffande ett visst antal ovedersägligt. Vid granskning av tabellen på s. 72 framgår dock, att inom folkskolan de flesta lärarin- nor med reglerad tjänst äro placerade mellan lönegraderna A 13 och A 17. Den lägre placeringen för en del av lärarinnorna avser extra ordinarie befattningar. Denna. lönegradsplacering måste anses förvånansvärt hög med hänsyn till det låga statsbidraget till dessa lärarinnors löner. Att lärarinnorna i fortsättningsskolan ha. lägre lönegradsplacering är icke att förundra sig över, då de mycket låga tim- arvodena utgör statsbidraget även till reglerade tjänster. Ett faktum är att ett stort antal skoldistrikt förklarat som sin mening, att rättvisa lönegradsplaceringen vore A 17, men att kommunerna, icke ville bidraga med erforderliga medel, då det ansetts som en statens angelägenhet att lämna skälig lön till denna lärarinne- kategori. En motsvarande lönegradsuppflyttning av extra ordinarie lärarinnor borde också komma till stånd.
Det torde vara onödigt att här orda om ämnets stora betydelse. Några speciella skäl för den av föreningen föreslagna lönegradsplaceringen, från vilken ej finnes anledning att vika, må här påpekas.
Som ett motiv för höga lönegradsplaceringar har i betänkandet anförts svårig— heter vid undervisningen ur disciplinär synpunkt. Att utan märkbara åtgärder hålla önskvärd fri ordning vid ett arbete, där eleverna äro så självverksamma och i sådan rörelse som vid undervisningen i hushållsgöromål, är odiskutabelt synnerligen kräva-nde.
Att i regel minst en femtedel av undervisningen ägnas åt teoretiska lektioner inom en mångfald ämnen, borde motivera en högre lönegradsplacering än den här föreslagna.
Vid folkskolan och ävenledes vanligen fortsättningsskolan utgöres en undervis- ningstimme av 60 minuter i detta ämne. En sådan lång lektionstid förekommer inte i något annat ämne i de allmänna skolorna. Om inte härvidlag en ändring kommer till stånd, så att undervisningstiden i hushållsgöromål kommer att mot- svara lektionstidcn i andra ämnen jämte tid för vakttjänst, är detta ytterligare en motivering för en högre lönegradsplacering.
Dessutom åvilar en lärarinna, i hushållsgöromål utöver den egentliga tjänst— göringen alls icke oväsentliga göromål, såsom rättning av skriftliga uppgifter, lektionspreparationer, inköp, journal- och bokföring m. m. Därtill kommer, att dessa lärarinnor flitigt anlitas vid fester och sammankomster av alla slag inom skolan.
Önskvärt hade varit att generösare bestämmelser hade föreslagits för de lära- rinnor, som ha kompetens att undervisa i både hushållsgöromål och sömnad, på så sätt att ordinarie lärarinna placerades i den lönegrad, som är närmast över den, som tillkommer lärarinna i hushållsgöromål.
Då samma lärarinna undervisar i hushållsgöromål, dels i form av övningsämne dels i form av praktiskt läroämne eller yrkesämne, borde hon alltid erhålla särskild ersättning för de timmar, då sistnämnda undervisning pågår.
En särskild bestämmelse borde finnas, som tillförsäkrar de lärarinnor, som förestå internat-, en särskild ersättning eventuellt i form av kommunalt tilläggs- arvode.
Några speciella frågor må här vidare beröras. De hava huvudsakligen samband med fortsättningsskolans lärarinnor.
Lönen för fortsättningsskolans lärarinnor skall enligt förslaget beräknas efter effektiva undervisningstimmar. Full tjänstgöring utgör 1 080 timmar. Med 30 veckotimmar kommer detta att motsvara 36 effektiva arbetsveckor. Därtill skola fortsättningsskolans lärare i likhet med andra övningslärare kunna åläggas viss fyllnadstjänstgöring. För lärare inom andra skolformer förutsättes, att denna tjänstgöring förlägges till samma tidsperiod, som den övriga tjänstgöringen. För fortsättningsskolans lärare ha de sakkunniga tänkt sig att denna fyllnadstjänst-
D!
göring skall kunna, förläggas efter de 36 tjänstgöringsveckorna, på så sätt att den sammanlagda tjänstgöringstiden skall kunna komma att uppgå till 42 effektiva arbetsveckor. Detta borde dock endast få ske i sällsynta undantagsfall och efter skolöverstyrelsens medgivande. I realiteten ha de lärarinnor inom fortsättnings- skolan, — och dessa äro de flesta —— som icke äro stationerade på en plats, längre tjänstgöring än vad som framgår av deras tjänstgöringstid. Tid för upp— och ned- packning av köksinventarier tar en tid av tre dagar per kurs. För sex kurser blir detta sammanlagt tre veckor. Ferierna för dessa lärarinnor måst-e ofta anpassas efter för skoldistrikten lämpliga kurstider, varför de ej sällan komma att erhålla jämförelsevis dåliga, ofta ej sammanhängande ferier. Man måste protestera emot att fortsättningsskolans övningslärare, vilka ej sällan ha det mest slitsamma arbe- tet i ofta dåliga lokaler, skola bli sämre ställda vad fyllnadstjänstgöringen beträffar än andra övningslärare.
Den i förslaget till stadgan för övningslärare föreslagna ordalydelsen till % 14 mom. 1 synes hava alltför tänjbar formulering.
De sakkunniga ha anfört, att det är tänkbart, att på grund av den föreslagna bättre lönegradsplaceringen för teckningslärarinnor än för slöjdlärarinnor en viss risk kan finnas för att en del ungdomar hellre välja teckningslärarinnebanan än slöjdlärarinnebanan. Om de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering för skol- kökslärarinnor bleve verklighet, komme med säkerhet förhållandet att bliva lik- artat vid val mellan folkskollärarinne- och skolkökslärarinnebanorna. Redan nu har en märkbar tendens till minskning av antalet inträdessökande till skolköks- seminarierna kunnat konstateras. Delvis har detta berott på de hittills synner- ligen ojämna löneförmånerna för skolkökslärarinnor. Med de av de sakkunniga före- slagna lönegradsplaceringarna är det mycket troligt, att man icke kommer att få den goda rekrytering till banan, som är nödvändig för en god undervisning av den svenska ungdomen i det mångfasetterade ämnet hushållsgöromål.
En placering i lönegrad Ca 21 (A 17) av de lärarinnor, som av de sakkunniga föreslagits, till Ca 18 (A 14) torde enligt en ungefärlig beräkning komma att med— föra en årlig utgiftsökning av cirka 550 000 kronor, en jämförelsevis liten summa i förhållande till de stora värden, som stå på spel.
Yttrande av representanten för svenska. gymnastikläraresällskapet gymnastik- direktören Thorson.
De sakkunniga uttala i olika sammanhang sin uppskattning av övningsämnenas betydelse och värde och föreslå beträffande lärarnas anställnings- och arbetsför- hållanden åtskilliga förbättringar. I detta avseende är huvudintrycket av de sak- kunnigas förslag mycket gott. Flera av olägenheterna i nu rådande förhållanden bliva undanröjda vid ett realiserande av de sakkunnigas förslag.
En del olägenheter komma emellertid att kvarstå för gymnastiklärarna såväl som för övriga i betänkandet berörda lärargrupper i fråga om anställningsförhållandena — något som de sakkunniga också framhålla. På grund av de komplicerade förhål- landen, som orsakas bland annat av facklärarsystemet, har det icke varit möjligt för de sakkunniga att helt råda bot på alla de nuvarande mindre tillfredsställande förhållandena. Kanske hade man hoppats att de sakkunniga i högre grad än som skett skulle sökt ekonomiskt kompensera de kvarstående olägenheterna.
Beträffande de. ordinarie gymnastiklärartjänsterna konstaterar man med till- fredsställelse, att samtliga sådana tjänster i framtiden äro avsedda att omfatta >>full tjänst». Därmed har också en ordinarie gymnastiklärare tillförsäkrats samma förmåner som tillkomma varje annan statligt eller kommunalt anställd ordinarie befattningshavare.
I fråga om lönegradsplacering m. ni. av de ordinarie gymnastiklärarna förtjäna följande förhållanden påtalas.
Folk- och småskoleseminarierna. De ordinarie gymnastiklärarnas lönegradsplace- ring föreslås bliva höjd en. grad och undervisningsskyldighe.ten föreslås sänkt från 30 till 27 timmar. Med hänsyn till dessa lärares ansvarsfulla uppgift torde denna för- bättring kunna anses väl motiverad. Man måste emellertid beklaga, att de sakkun- niga icke ansett sig kunna föreslå någon ersättning till seminariernas gymnastik- lärare för bestyret med friluftsverksamheten. Skolöverstyrelsen har i samband med tidigare löneregleringar ansett det skäligt, att seminariernas gymnastiklärare bland annat med hänsyn till organiserandet och ledandet av friluftsverksamheten sättas i en lönegrad högre än tecknings- och musiklärare. De sakkunniga föreslå nu samma lönegrad som för sistnämnda kategorier och ingen ersättning för fri- luftsverksamhetens planläggning och ledning. Det synes mig därför som om semi- nariernas gymnastiklärare fått en relativt sämre ställning ur lönesynpunkt än teck- nings— och musiklärarna.
För de högre allmänna läroverken föreslå de sakkunniga en lönegradsplacering, som direkt motsvarar den nu gällande. I fråga om ersättningen för planläggningen och ledningen av friluftsverksamheten föreslås emellertid en minskning motsva- rande ersättningen för en veckotimme. För närvarande utgår nämligen till dessa lärare ett arvode för friluftsverksamheten, som i regel motsvarar tre veckotimmar. Nu föreslås att ersättningen nedsättes till två timmar i form av minskad tjänst— göringsskyldighet. Visserligen torde det icke kunna bestridas, att uppskattningen av detta arbete till två veckotimmar i ett och annat fall kan motsvara verkliga. förhållandet, men lika visst torde också vara, att tre timmar i regel är en rikti- gare uppskattning.
Om de föreslagna lönevillkoren för de högre allmänna läroverkens gymnastik- lärare — med bortseende från påtalad minskning för friluftsverksamheten —i stort sett kunna. sägas motsvara nu gällande, så konstaterar man däremot, att gymnastik- lärarna vid realskolor, kommunala mellanskolor och flickskolor direkt nedplaceras en grad. Dessutom lida de samma avbräck i fråga om ersättningen för friluftsverk- samheten som ovan påtalats beträffande de högre allmänna läroverkens gymnastik- lärare. Principen om samma lön för lärare i realskolor och högre allmänna läro- verk har därmed frångåtts, sedan den tillämpats efter de senast genomförda löne— regleringarna. Då dessa skolformer uppgå till över 200 (de högre allmänna läro- verken äro cirka 75) drabbar denna allvarliga försämring större delen av kårens medlemmar. Jag finner icke att de sakkunniga framlagt tillräckligt starka skäl för denna sänkning av lönegradsplaceringen.
De vid dövstumskolornas fortsättningsskolor tjänstgörande gymnastiklärarna föreslås likaledes placerade en lönegrad under den nu gällande. Detta är så mycket mer förvånande som elevernas ålder vid denna skolform är närmast jämförlig med elevernas i gymnasiernas högsta ringar.
Gymnastiklärarna vid folkskolorna ha hittills icke haft någon enhetlig lönepla- cering. Mot de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering för dessa lärare har jag intet att erinra
Som av ovanstående framgår komma samtliga statligt anställda gymnastiklärare utom de vid seminarierna att vid tillämpning av nu föreslagna lönevillkor få Vid- kännas en mer eller mindre betydande försämring av löneställningen. Redan nu ha stora svårigheter visat sig vid rekrytering av de manliga gymnastiklärarnas Skulle det nu framlagda löneförslaget genomföras i oförändrat skick försvåras helt säkert denna rekrytering ytterligare.
Gymnastiklärarnas nuvarande lönegradsplacering är baserad på tvenne löne— kommittéers överväganden, vilka sedan granskats och godkänts av Kungl. Maj:t-, statsutskott och riksdag. Veterligen har tidigare icke från något håll yrkats på en sämre löneställning än den nuvarande. Redan år 1924 höll skolöverstyrelsen före, att gymnastiklärarna skulle placeras i lönegrad 22 vid de högre statliga läroan— stalt—erna. Sedan friluftsverksamheten införts 1928, ansåg sig skolöverstyrelsen ha.
särskilda skäl att fasthålla vid detta förslag, eller, om detta icke kunde godtagas, yrka på ersättning i annan form för bestyret med friluftsverksamheten. Riksdagen ansåg sig emellertid icke kunna sträcka sig längre än till 20:e lönegraden för så- väl realskolans som högre allmänna läroverkens gymnastiklärare. Skolöverstyrel- sens motivering för en högre lön åt gymnastiklärarna var, att dessa intoge en central plats i skolans liv och jämte rektor i främsta rummet— kunde anses ha an— svaret för elevernas allmänna hållning i en skola. Gymnastikläraren har att ensam svara för de ungas fysiska fostran. Det ansträngande arbetet med de för vårt land anmärkningsvärt stora gymnastikavdelningarna har även framhållits, liksom det ansvar för liv och lem, som åvilar gymnastikläraren. I skolöverstyrelsens yttrande, fogat till 1924 års lönebetänkande, betonades den ökade betydelse, som gymnastik, idrott och friluftsverksamhet fått i skolarbetet. Det behöver väl knappast fram- hållas, att vad som då anfördes, gäller i ännu högre grad i dag. Det vore därför välmotiverat och skulle utan tvivel väcka allmän förståelse om gymnastiklärarna finge en förbättrad löneställning. De förbättringar, som de sakkunniga nu föreslå i organisatoriskt avseende, kunna enligt mitt förmenande icke motivera, att löne- villkoren försämras för det stora flertalet ordinarie gymnastiklärare.
Med stöd av skolöverstyrelsens i olika sammanhang uttalade mening och _ be— träffande lönegradsplacering för realskolornas lärare _ tidigare lönekommittéers rekommendation och riksdagens tidigare ställningstagande måste som skäliga anses följande krav beträffande gymnastiklärarnas lönevillkor.
Seminarier. För bestyret med friluftsverksamheten bör utgå ersättning motsva— rande den vid läroverken.
Högre allmänna läroverk. I stället för att nedsätta. undervisningsskyldigheten med två veckotimmar såsom kompensation för bestyret med friluftsverksamheten vore det enligt min mening naturligare att denna ersättning utginge i form av en högre lönegrad. Härigenom skulle visserligen gymnastiklärarna erhålla en något mindre reallöneförbättring än övriga statstjänstemän i samma lönegrad, men denna olägenhet skulle kompenseras genom ett något förbättrat pensionsunderlag
Realskolor och därmed jämställda. Med anledning av vad ovan anförts anser jag inga särskilda skäl föreligga att frångå hittills gällande. princip med samma lönegradsplacering för gymnastiklärarna vid de högre allmänna läroverken och realskolor m. fl.
Fortsättningsskolor för dövstumma. De speciella förutsättningar, som fordras av lärarna i denna skolform och elevernas ålder motiverar, att lönegradsplaceringen icke försämras utan bibehålles vid nuvarande och jämställes med den vid högre all- mänt läroverk.
Mot de sakkunnigas förslag beträffande de extra ordinarie gymnastiklärarnas anställningsformer har jag intet att erinra. De utgöra en bestämd förbättring av nu rådande förhållanden. I fråga om de extra ordinarie lärarnas löner drabbar 3 %-regelns ersättande med trettiondedelsregeln denna kategori lärare, vilket icke är tillfredsställande. Därest realskolornas ordinarie lärare placerades i samma löne- grad som de högre allmänna läroverkens och de extra ordinarie lärarna placerades en lönegrad lägre än de ordinarie skulle en kompensation för 3 %-regelns bortta— gande erhållas.
Arvodena till timlärare synas väl avvägda. Beträffande undervisningsskyldigheten säga de sakkunniga bland annat: »Vidare bör någon nedsättning i undervisningsskyldigheten vara möjlig för övningslärare, som ha särskilt krävande tjänstgöringsförhållanden i jämförelse med andra lärare i samma ämne». Som exempel anföres, att sådan nedsättning kan komma i fråga för lärare, som är nöclsakad företaga besvärliga resor mellan olika skolor eller för lärare, som ha ett ovanligt stort antal undervisningsavdelningar. Enligt mitt för- menande bör detta först och främst gälla sådana lärare, som ha exeptionellt stora undervisningsavdelningar. För gymnastiklärarnas del räknas i många fall med två
klassavdelningar per undervisningsavdelning. Redan detta är enligt normer som gälla i andra länder att betrakta som mycket stora avdelningar. Då i icke så få fall avdelningarna äro ännu större, synes det mig väl motiverat, att viss nedsättning i undervisningsskyldigheten sker för gymnastiklärare, som äro anställda vid skolor, där gymnastikavdelningarna äro anmärkningsvärt stora.
Ett annat fall, där nedsättning bör kunna ske, är vid de högre tekniska läro- verken. Läsåret är där 40 veckor (mot vanligen 39) och samtliga lektionstimmar 50 minuter (mot vanligen 45 och 40). Härtill kommer, att eleverna i dessa läroverk äro av mogen ålder, många äro studenter, varför gymnastiklärarna böra vara högt kvalificerade. Av dessa skäl bör undervisningsskyldigheten vid de tekniska läro- verken kunna minskas med en eller annan veckotimme. Det bör överlämnas åt respektive överstyrelse att på rektors framställning besluta om viss minskning i undervisningsskyldigheten med hänsyn till ovan anförda skäl.
Yttrande av representanten för Sveriges slöjdlärarinneförening fröken Sandgren. Till en början vill föreningen framhålla, att den icke haft tillfälle att på den korta tid, som stått till föreningens förfogande, i detalj granska de sakkunnigas förslag. Föreningens yttrande kommer därför att i huvudsak endast beröra de ur föreningens synpunkt mest betydelsefulla frågorna. Föreningen förutsätter att den under ärendets fortsatta behandling får tillfälle att i detalj granska det föreliggande förslaget.
Övningsämnenas betydelse.
De sakkunniga framhålla i kapitel 4 Allmänna synpunkter att »övningsämnena ännu icke kommit att i skolan få en sådan ställning och värdesättning, som mot svarar deras betydelse för ungdomens fostran». I fortsättningen anföres att »åt- skilliga tecken tyda på att övningsämnena komma att spela en viktigare roll och röna större uppskattning i framtidens skola än hittills». De sakkunniga säga sig för- utsätta att frågan om övningsämnenas förhållande till övriga ämnen m. m. komma att bliva föremål för en ingående behandling av 1946 års skolkommission, speciellt av den delegation inom kommissionen, som fått i uppgift att framlägga förslag till en efter den förestående omvandlingen av skolväsendet anpassad lärarutbildning. Föreningen vill instämma i vad de sakkunniga sålunda anfört. Föreningen förut- sätter även att vissa av de spörsmål, som behandlats av 1941 års lärarlönesak- kunniga, kunna komma. att upptagas till förnyat övervägande vid den tidpunkt, då resultaten av 1946 års skolkommissions verksamhet föreligga.
Organisatoriska frågor.
De sakunnigas förslag förutsätter vissa mycket betydelsefulla organisatoriska spörsmål såsom förenande av tjänst-er vid två eller flera skolor m. m. Föreningen vill i princip uttala sin stora tillfredsställelse med de förslag, som de sakkunniga i detta hänseende framlägga. Beträffande förening av två övningsämnen till en tjänst föreslås bland annat kombinationerna teckning — kvinnlig slöjd och hus- hållsgöromål — kvinnlig slöjd. Ordinarie tjänst i två övningsämnen föreslås under vissa förutsättningar tillhöra samma lönegrad som ordinarie tjänst i det av äm- nena, som medför den högre lönegradsplaceringen. I samband härmed uttala de sakkunniga att ordinarie tjänst i två ämnen icke bör inrättas, då en ordinarie tjänst i det ämne, som berättigar till den högre lönegraden, lämpligen kan inrättas genom att till en tjänst förena undervisningen vid olika skolor å samma ort. För- eningen vill i detta sammanhang understryka de sakkunnigas sistnämnda utt—a.— lande. Föreningen förutsätter att sådan kombinerad ordinarie tjänst icke skall komma att inrättas annat än i undantagsfall, då organisatoriska åtgärder icke med— giva inrättande av ordinarie eller extra—ordinarie tjänst i ettdera ämnet.
Vad gäller den föreslagna löneregleringen uttalar de sakunniga att de icke an- sett sig bundna av tidigare lönegradsplaceringar. Flera skäl anses ha motiverat att hela. frågan om lönegradsplaceringarna upptages till saklig omprövning. Vidare anföres att avvägningen av de olika synpunkterna, som legat till grund för de sak— kunnigas bedömande, har ställt sig svår att rättvist genomföra och att detta har varit anledningen till att försiktighet iakttagits gentemot alltför stora rubbningar av nu gällande lönegradsplaceringar. Sådana rubbningar har dock, anför de sak— kunniga, i en del fall icke kunnat undvikas. De lönegradsplaceringar, som tidigare bestämts för de olika kategorierna av ämneslärare vid de allmänna läroverken och högre kommunala skolor samt för folkskolans lärare har varit vägledande vid de sakunnigas förslag. Hänsyn har därvid tagits dels till tjänstgöringens art och om- fattning, dels till'utbildningstidens längd och studiekostnader.
Beträffande lönegradsplaceringen av lärarinnorna i kvinnlig slöjd uttala de sak— kunniga å s. 152 att denna erbjuder särskilda vanskligheter, därför att dessa lära— rinnor för närvarande ha synnerligen skiftande avlöningsförmåner. Efter över— väganden från olika synpunkter föreslå de sakkunniga lönegrad Ca 16 (motsvarande A 12) vid alla skolformer med undantag för kommunala flickskolor och seminarier. I samband härmed anföra de sakunniga att en sänkning med fyra lönegrader vid flera skolformer givetvis är en mycket uppseendeväckande åtgärd. Det anföres vidare, att ett sådant förslag även bortsett från den helt naturliga opposition, som det måste framkalla från den berörda lärarkåren, tvivelsutan kan medföra in- vändningar av olika innebörd alltefter utgångspunkten. Ä s. 154 anföres att löne- gradsplaceringarna för lärarinnorna i kvinnlig slöjd även för de sakkunniga framstå som förhållandevis låga vid jämförelse med de placeringar, som föreslagits för vissa andra lärarkategorier. Härefter göra de sakkunniga en jämförelse med den föreslagna lönegradsplaceringen för teckningslärarinnorna. Jämförelsen visar att en flicka, som väljer teekningslärarbanan får den två eller högst tre års lämgre utbildningstiden kompenserad med ungefär sex lönegraders bättre lönegradsplace- ring motsvarande en skillnad i slutlön å högsta dyrort av cirka 3 200 kronor om året (1. v. s. 250 kronor i månaden. De sakkunniga ha trots starka betänkligheter mot en sådan lönerelation icke ansett sig kunna sträcka sig högre än vad som skett av den anledningen att icke någon annan kategori _ det anses i så fall vara skolkökslärarinnorna _ i ekonomsikt avseende göra så stora vinster genom ett irea- liserande av de sakkunnigas förslag, som just slöjdlärarinnekåren.
För de kommunala flickskolornas del uttala de sakkunniga på s. 154 att löine gradsplaceringen för lärarinnor vid kommunal flickskola (Ca18, vilket motsvarar A 14) i realiteten innebär en sänkning med en lönegrad, då ju kvinnliga lär.-are icke uppflyttas i högsta löneklassen inom lönegraden. Kvinnliga lärare kunna så- ledes för närvarande icke uppflyttas till slutlöneklassen inom lönegraden. De ssak- kunnigas uttalande om endast en lönegradssänkning gäller emellertid endast i de fall då jämförelse sker mellan respektive lönegrads slutlöner. Jämföres därennot begynnelselöneklasserna A 16 respektive A 14 blir skillnaden två lönegrader.
De sakkunnigas förslag till lönegradsplaceringar för ordinarie övningslärare i kvinnlig slöjd framgår av nedanstående sammanställning, där även nuvaramde löneförmåner m. m. angivits.
lönegrad . . Förbättrad (+) ("19m parentes resp. försämrad angives närmast 1, d motsvarande (_) 12225? S' lönegrad i löne- P g plan A)
N nvarande lönegrad
Vid kvinnligt folkskoleseminarium och
småskoleseminarium .................. A 18 Ca 23 (A 20) + 2 Vid statens skolköksseminarium, kom-
munal flickskola och statens normal- skola .................................. A 16 Ca 18 (A 14) — 2 Vid högre allmänt läroverk ............ A 16 Ca 16 (A 12) —— 4 Vid läroanstalter för blinda ............ A 15 Ca 16 (A 12) —— 3 Vid läroanstalter för dövstumma ...... A 11 Ca 16 (A 12) + 1 Vid folk- och fortsättningsskola ........ A 9—10 Ca 16 (A 12) + 2 a 3
De sakkunnigas förslag och dess innebörd jämfört med nuvarande förhållanden utvisas av ovan intagna sammanställning. Härav framgår bland annat att förslaget på de flesta betydelsefulla punkterna innebär en försämrad lönegradsplacering mot- svarande 2—4 lönegraden. De sakkunnigas starka betänktligheter mot förslaget är därför icke ägnade att förvåna.
Vid den sakliga omprövning, som de sakkunniga företagit, synes det föreningen som om man fäst alltför stort avseende vid slöjdlärarinnetjänsternas för närvarande exceptionellt låga lönegradsplaceringar. Att, som de sakkunniga bland annat anföra, slöjdlärarinnekåren i ekonomiskt avseende gör större vinster än andra lärarkate- gorier än enligt föreningens mening icke något skäl för att man skall konservera de uppenbart otillfredställande förhållanden i olika avseenden exempelvis beträf- fande lönerelationen mellan gymnastik- och tckningslärare å ena sidan och slöjd- lärarinnor å andra sidan som nu äro rådande och vilka icke i någon större grad bliva eliminerade genom de sakkunnigas förslag. För gymnastiklärarnas del kan utbildningstidens längd vid respektive utbildningsanstalter jämställas. Det synes föreningen som om den kvinnliga slöjden närmast bort jämställas med hushålls- göromål och manlig slöjd; härför tala flera skäl. Likställigheten mellan manlig och kvinnlig slöjdlärare samt lärarinna i hushållsgöromål är i flera fall redan nu gällande. Vid högre allmänna läroverk åtnjuta sålunda dessa lärare lön enligt samma lönegrad. Samma är förhållandet vid seminarierna, blindskolorna samt de högre kommunala skolorna. Statsbidragen till skoldistrikten för manlig och kvinnlig slöjd är även lika stora. De sakkunniga uttala, som tidigare framhållits, att övnings- ämnena ännu icke kommit att få en sådan ställning och värdesättning, som mot- svarar deras betydelse för ungdomens fostran. Med hänsyn till de sakkunnigas sistnämnda uttalande synes det föreningen synnerligen anmärkningsvärt att de sakkunniga ändock anse sig kunna föreslå att de kvinnliga slöjdlärarna skola. pla— ceras i en lönegrad, som i flera fall innebär en så kraftig reducering jämfört med nuvarande lönegradsplaceringar. Föreningen anser att de sakkunnigas förslag i denna del icke på något sätt står i samklang med de sakkunnigas tidigare reglerade positiva uttalande angående övningsämnenas betydelse. Föreningen vill även vända sig mot förslaget om placering i samma lönegrad som den, vilken föreslås för lärare i manlig slöjd med s. k. lägre kompetens.
Lärarinna för kvinnlig slöjd vid högre allmänt läroverk åtnjuter för närvarande lön enligt lönegrad A 16. Om man bortser från nu gällande bestämmelse om att kvinnlig lärare icke äger åtnjuta lön enligt högsta klassen, vilken bestämmelse för övrigt skall upphöra att gälla efter genomförandet av den statliga löneregleringen, Som väntas träda i kraft 1 juli 1947, utgör slutlönen på I-ort inklusive rörligt till- lägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg men med avdrag för pensionsavgiften
9 818 kronor 40 öre per år. Enligt de sakkunnigas förslag skulle den nya lönegrids— placeringen bliva lönegrad Ca 16, vilket innebär en slutlön å ö—ort (I—ort) inklusive 6 % rörligt tillägg av 7 272 kronor per år. Den årliga minskningen utgör 2546 kronor 40 öre. På större orter, där det efter förslagets genomförande under en lång följd av år skulle finnas både gamla tjänster med nu utgående löneförmåner och nya tjänster med de föreslagna lägre lönegradsplaceringarna måste detta enligt föreningens mening få till följd en icke önskvärd irritation inom slöjdlärarinnekåren. För innehavarna av de nya lägre placerade tjänsterna kommer de sakkunnigas förslag att te sig som en social orättvisa. Föreningen vill även betona, att de sakkunnigas förslag till lönegradsplacering icke kan väntas medföra en fullgod rekrytering till slöjdlärarinnebanan i konkurrens med de övriga övningsämnena. Föreningen vill i detta sammanhang påpeka att utbildningen av lärarinnor i kvinnlig slöjd tager en tid av 21/2 år. Om man undantager fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala (B-kursen) äger utbildningen rum vid helt privata seminarier med blygsamma stats— bidrag, vilket medför höga utbildningskostnader. I dessa kost-nader ingå höga ter- minsavgifter, stora materialkostnader och därjämte i de flesta fall utgifter för inackordering. De sammanlagda utbildningskostnaderna torde många gånger upp- gå till 10 000—12 000 kronor. Med hänsyn såväl till nu gällande lönegradsplace— ringar för slöjdlärarinnor som till ovan anförda skäl, anser föreningen att lära— rinnor i kvinnlig slöjd vid alla skolformer med undantag för kvinnligt folkskole— seminarium, småskoleseminarium, statens skolköksseminarium, kommunal flick— skola och statens normalskola böra placeras i lägst lönegrad Ca 18 (A 14). Lära- rinnor i kvinnlig slöjd vid statens skolköksseminarium, kommunal flickskola och statens normalskola böra placeras i lägst lönegrad Ca 20 (A 16). För extra ordinarie lärare böra motsvarande förhöjningar av lönegradsplaceringar ske.
Beträffande de föreslagna övergångsbestämmelserna konstaterar föreningen med tillfredsställelse, att lärare, som omedelbart före det nya reglementets ikratträdande haft fastare anställning vid folk- eller fortsättningsskolan med tjänstgöring av den omfattning, som kräves för tjänstens reglering med pensionsrätt vid statens pen- sionsanstalt, skola erhålla gottgörelse av skoldistriktet för minskad löneinkomst genom personlig lönefyllnad. De sakkunniga hemställa bland annat, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en särskild utredning angående tjänste- och familje— bestämmelser för övningslärare. I sitt betänkande uttala de sakkunniga även, att resultatet av en sådan utredning bör kunna behandlas samtidigt med de sakkun- nigas nu föreliggande betänkande. Föreningen vill i detta sammanhang endast starkt understryka önskemålet av att nu fastare anställda övningslärare, som enligt de sakkunnigas förslag skola erhålla personlig lönefyllnad, även hållas skadelösa i vad det gäller de pensionsförmåner lärarna nu äro tillförsäkrade. En sådan ordning kan exempelvis genomföras genom att berörda lärare tillerkännas s. k. personlig pensionsfyllnad.
I de sakkunnigas hemställan ingår bland annat att skolöverstyrelsens personalor— ganisation förstärkes med konsulent i teckning och manlig slöjd. Slöjdlärarinneför- eningen vill i detta hänseende bestämt framhålla det stora behovet av att minst en heltidsanställd konsulentbefattning i kvinnlig slöjd inrättas vid skolöversty— relsen.
I övrigt har de sakkunnigas förslag icke vid detta tillfälle föranlett yttranden från föreningens sida.
Yttrande av representanten för teckningslärarnas riksförbund herr Anshelm. Den reform av övningslärarnas anställnings- och lönevillkor, som 1941 års lärar— lönesakkunniga föreslå, betyder för de berörda lärarna avlägsnandet av en mängd sedan årtionden rådande, svåra missförhållanden. De sakkunniga ha gjort sitt yttersta för att åt övningslärarna tillskapa lika drägliga villkor, som andra lärar-
365 grupper redan länge haft. Att vissa olägenheter trots allt komma att stå kvar, beror på skolorganisatoriska förhållanden, åt vilka för närvarande intet kan göras. Man kan i lärarlönesakkunnigas betänkande inte upptäcka många punkter, mot vilka hållbara. invändningar kunde resas. Lönegradsplaceringen utgör dock härvidlag ett markant (undantag.
Som en inledning tillåter jag mig nämna om den behandling, teckningslärarnas lönefråga rönt i tidigare utlåtanden från olika lönekommittéer samt skolöversty- relsen. Från 1924, då. teckningslärarna första gången föreslogos inplacerade i det 8. k. kommunikationsverkens lönesystem, har för manlig, ordinarie teckningslärare med 30 veckotimmars tjänstgöring omväxlande 21 och 20 lönegraden nämnts. Lärarlönekommittén: .................... 21 lönegraden (för 30—34 vtr). Skolöverstyrelsen i yttrande häröver: .. 21 lönegraden (för 30 vtr). 1928 års lönekommitté: ................ 20 lönegraden (reservation för 21 löne— graden). Skolöverstyrelsen i yttrande häröver: .. 21 lönegraden. Läroverkslönesakkunniga: .............. 21 lönegraden. Kungl. Maj:ts proposition 1937: ........ 20 lönegraden.
Trots att dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet beträffande flertalet lärargrupper följde 1936 års läroverkskommitté, följde han i fråga om lärarna i teckning, musik och gymnastik 1928 års lönekommitté och föreslog dessa sålunda till endast 20 lönegraden. Egentlig motivering för denna sänkning saknas i propo- sitionen. Kanske hänförde den sig till_den inkomstökning, som en del tecknings- lärare med möjlighet till 32 vtr tjänstgöring tack vare treprocentregeln skulle uppnå. En sådan betydde nämligen trots allt en löneställning motsvarande 21 lönegraden. Utsträckningen av tjänstgöringen till 32 vtr, vilka få anses utgöra en normal arbetsbörda för en teckningslärare, beror på en skolöverstyrelsens — säkerligen av riksdagen förut-sedda och gillade — praxis.
Ställer man en teckningslärares lön i relation till en adjunkts, finner man, att hans lön för 32 vtr tjänstgöring före 1938 uppgick till 89 96—90 % samt från och med detta år ävenledes till omkring 90 % av adjunkts lön. Denna jämförelse torde inte få anses obefogad, och av det anförda borde likaså. klart framgå, att läro- verkens teckningslärare på intet sätt blivit för gynnsamt placerade.
Den standard, som enligt gällande bestämmelser uppnås av en ordinarie teck- ningslärare med 32 vtr tjänstgöring, anser teckningslärarkåren normerande. Då kårens flertal hittills fått nöja sig med betydligt reducerad tjänstgöring och/eller icke-ordinarie anställningsform, har man goda skäl att önska, att nämnda stan- dard kunde beredas omkring tre fjärdedelar av kårmedlemmarna. vilket skulle mot- svara ämneslärarnas vid läroverken villkor. Det sistnämnda förefaller inte att inom den närmaste tiden bli möjligt. Så mycket mindre skäl har man att nu med- ge en nedjustering av ovannämnda optimala standard för en teckningslärare. Detta måste gälla, trots att lärarna med mindre än full tjänst föreslås få åtskilliga förbättringar.
I fråga om lönegradsplaceringen göra de sakkunniga ett par allmänna ut- talanden, vilka icke direkt sägas gälla teckningslärarna: .
»Däremot kan man knappast finna övningslärarnas placering i lönegrad — där sådan förekommer — särskilt låg. Tvärtom har den i en del fall förefallit de sak— kunniga påfallande hög i förhållande till vissa andra lärargrupper och till statligt och kommunalt anställda befattningshavare i övrigt. Det torde också kunna ifråga- sättas, om icke vid den tidigare behandlingen av övningslärarnas lönefråga före- legat ett orsakssammanhang mellan lönegradsplaceringen och det låga timtalet å flertalet tjänster. Då det icke varit organisatoriskt möjligt att i regel låta nämnda lärare få heltidstjänster, har det måhända ansetts lämpligt med en viss kompen- sation i form av en relativt hög lönegradsplacering. Under alla omständigheter är
366 den vid de statliga skolorna gällande s. k. treprocentregeln ett uttryck för en sådan tankegång.»
Tvärt emot detta stycke talar ett yttrande av 1928 års lönekommitté: »På grund av olika på frågan inverkande omständigheter och då övningslä— rarnas tjänstgöring i synnerligen många fall understiger, var kommittén ansett böra betraktas såsom normerande för lönegradsplaceringen, kan kommittén icke placera lärare i gymnastik, musik eller teckning högre än manlig i 20 lönegraden och kvinnlig i 18 lönegraden.»
Detta oklara resonemang, som rönte skarp kritik i skolöverstyrelsens remiss- yttrande, syftar antagligen på treprocentsregelns verkningar, vilka medföra en i förhållande till arbetet något högre lön åt lärare med lågt veckotimantal än åt dem med fulla 30 veckotimmar.
Denna motivering för en lägre lönegrad mister tydligen sin aktualitet, när för ordinarie teckningslärare endast tjänster om 30 vtr skall ifrågakomma.
Emellertid föreslå de sakkunniga, att de ordinarie teckningslärarna vid real- skolan och de högre kommunala skolformerna skola placeras en lönegrad lägre än motsvarande lärare vid de högre allmänna läroverken. I motiveringen härför jämföres teckningsundervisningen i folkskolan med den i realskolan. Där nämnes om »likvärdig undervisning på ungefär samma åldersstadium» och deklareras: »Enligt den uppfattning, de sakkunniga kommit till, företer nämligen undervis- ningen i övningsämnen av elever på samma åldersstadium i regel icke några större olikheter inom skilda skolformer.»
Det är med en viss tvekan, som jag utan erfarenheter från folkskolan tar till orda i detta spörsmål, men jag anser mig inte helt kunna dela en sådan uppfatt- ning. Dels kan i realskolan stämningen inför avgångsexamen lätt insmyga sig även till teckningslektionerna, dels har man här också en klar skyldighet att lägga grunden för gymnasiets kurser. Denna synpunkt vill jag dock på intet sätt över- driva.
Större vikt borde följande tillmätas. Om teckningsläraren i realskolan i lönehänseende jämföres med folkskolläraren, som i folkskolans högsta klasser undervisar samma åldersgrupper, måste konse— kvensen bli, att den sistnämnda, kvalificerade folkskolläraren flyttas upp i löne- graderna, ej att teckningsläraren sättes ner. De ökade krav, som ställas på folk— skollärarna, göra ju inte arbetet lättare för realskolans lärare.
En teckningslärares arbete på gymnasiet är, såsom de sakkunniga framhålla, otvivelaktigt mera krävande, än i realskolan, och skillnaden kunde eventuellt komma till synes vid lönegradsplaceringen. Under hänvisning till det ovan om lönesättningen anförda måste jag dock bestämt hävda, att en differentiering ej bör åstadkommas genom en sänkning av lönegraden för realskolans tecknings- lärare. En höjning av lönegraden för teckningslärarna vid de högre allmänna läro- verken vore enligt min mening naturligare. _
Då emellertid teckningslärarnas riksförbund icke tidigare i fråga om heltids- tjänstgörande, ordinarie teckningslärare ansett sig böra begära någon förbättrad ställning, kan jag nu ej heller uppställa några anspråk i detta avseende.
En speciell synpunkt kan också anläggas på denna fråga. Sättas teckningslärar— tjänst vid realskola och samma tjänst vid högre allmänt läroverk i olika löne- grader, blir förflyttning från den förra till den senare liktydlig med befordran och den senare typisk sluttjänst. _
Det bleve ur undervisningens synpunkt mindre lyckligt, att gymnasiema regel— bundet erhölle äldre lärare. Bland annat skulle dessa ofta på grund av sin tidigare tjänstgöring i realskolor sakna tillräckliga erfarenheter av gymnasiets krävande linearritningsundervisning och likaså färska kunskaper i denna ämnesgren.
För staten skulle en livligare omsättning på tjänsterna medföra ökat admini- strativt arbete och de talrikare befordringsfallen ökade kostnader för flyttnings- ersättningar.
% i 7 |
Flera starka skäl tala således för en placering av teckningslärartjänster vid såväl realskola som högre allmänt läroverk i lönegraden A 20 (Ca 23).
En Sänkning av lönegraden för en statlig tjänst, där inte arbetets art ändrats eller den för tjänsten erforderliga utbildningen minskats, förefaller särskilt i nu- varande tid fullständigt orimlig.
Med detta har jag sökt klarlägga, i vilka avseenden teckningslärarkårens stånd- punkt skiljer sig från de sakunnigas. I de frågor, vilka här ej behandlats, in- stämma teckningslärarna i huvudsak med de sakkunniga. '
Yttrande av representanten för slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund herr Gustafsson.
På. grund av den korta tid, som stått till riksförbundets disposition, har för- bundet endast ansett sig i detta sammanhang kunna gå in på de ur riksförbundets synpunkt mest viktiga frågorna. Riksförbundet förutsätter emellertid att det vid. den fortsatta handläggningen av de sakkunnigas förslag får tillfälle att mera i detalj granska de sakkunnigas förslag.
Beträffande de av de sakkunniga föreslagna organisatoriska frågorna vill riks- förbundet uttala sin tillfredsstälellse med det omfattande arbete, som de sakkun- niga här nedlagt. De sakkunniga framföra härmed bland annat förslag om förening av två tjänster i övningsämnena teckning—manlig slöjd. Riksförbundet vill i det-ta hänseende framhålla att en sådan anordning givetvis är värdefull ur skol- synpunkt men riksförbundet förutsätter dock att en sådan förening av tjänster icke skall ske då en ordinarie tjänst i exempelvis manlig slöjd kan inrättas genom organisatoriska åtgärder. Riksförbundet vill i detta sammanhang påpeka, att en kombination av övningsämnena teckning—slöjd torde stöta på särskilda svårig- heter om en nöjaktig kompetens skall krävas i båda ämnena.
Beträffande frågan om löneregleringens omfattning noterar riksförbundet med tillfredsställelse att de sakkunniga avse att senare i ett särskilt betänkande fram- lägga förslag till lönereglering för slöjdlärare vid sinnesslöskolor.
Vad gäller frågan om de manliga slöjdlärarnas lönegradsplacering finner riks- förbundet det anmärkningsvärt att den av de sakkunniga föreslagna differentierade lönegradsplaceringen med en lägre och en högre kompetens icke överhuvudtaget berörts vid överläggningarna mellan de sakkunniga och riksförbundets represen- tant. De sakkunniga framhålla som mycket angeläget att löneställningen för slöjd- lärare blir sådan att denna lärarbana drager till sig skickliga yrkesmän. Riksför- bundet vill understryka de sakkunnigas uttalande i denna fråga. Till en början vill riksförbundet erinra om de behörighetskrav som de sakkunniga föreslå å sid. 156. Dessa behörighetskrav anser riksförbundet i och för sig lämpligt utformade. Beträffande utbildningen vill riksförbundet framhålla att denna enligt behörighets- kraven är mycket allsidig och fördelar sig på flera olika ämnen. Enbart utbildningen för utförande av gesällprov drager i regel en tid av fyra år. Härut- över komplettera blivande slöjdlärare i regel sin utbildning med praktiskt arbete hos hantverkare samt teoretiska studier. Med nuvarande arbetsmarknadsförhållanden, den stora efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft och de särskilt inom industrien förefintliga goda löne— och befordringsförhållandena kan man redan nu konstatera, att den bästa och lämpligaste arbetskraften lockas till mera lönande anställningar. Riksförbundet hävdar den bestämda meningen att en tillfredsställande rekrytering till den manliga slöjdlärarbanan icke kan erhållas genom en lägre lönegradspla- cering för ordinarie lärare än lönegrad Ca 19 (motsvarande A 15).
Den av de sakkunniga föreslagna differentieringen anser sig riksförbundet under nuvarande förhållanden kunna godtaga såsom en övergångsformintill dess frågan om slöjdlärarnas utbildning har på ett tillfredsställande sätt ordnats av statsmak— terna. Det är riksförbundets förhoppning att denna fråga skall lösas inom en, icke alltför avlägsen framtid. Beträffande lönegradsplaceringen för manlig slöjdlärare med lägre kompetens föreslår riksförbundet med hänvisning till vad (Wan anförts angående lärare med högre kompetens enplacering i lägst lönegrad Ca 17 (A 13).
Vad gäller behörighetskraven konstaterar riksförbundet att skolöverstyrelsen efter prövning i varje särskilt fall föreslås skola meddela behörighet för slöjdlärarkom— petens. Riksförbundet anser ett sådant förfarande lämpligt med hänsyn till att slöjdlärarutbildningen icke ännu är reglerad. I samband härmed vill riksförbundet särskilt erinra om att kravet på utfört gesällprov i praktiken icke bör upprätt— hållas för exempelvis skickliga verktygsarbetare och finmekaniker.
Vad beträffar övriga mera speciella frågor har riksförbundet uppmärksammat att i manlig slöjdlärares åligganden föreslås böra ingå att verkställa erforderliga repa— tioner å inventraier och att hålla verktyg i gott stånd. Riksförbundet vill framhålla. att det i de fall en slöjdlärare kommer att få sin tjänstgöring förlagd till flera skolor, kan dessa särskilda åligganden säkerligen bliva allt för betungande för läraren. Därför föreslås följande ändring: I manlig slöjdlärares åligganden ingår att verkställa smärre reparationer å inventarier och att hålla verktygen i gott stånd. Om slöjdlärarens tjänstgöring är förlagd till flera slöjdsalar böra nämnda åligganden endast förekomma vid en av dessa slöjdsalar. Riksförbundet stödjer sig i detta fall på en statistisk undersökning bland landets slöjdlärare. Härvid har framkommit att det i medeltal åtgår 3—4 timmar per vecka för verktygsvård och övrig tillsyn samt dessntom cirka 48 timmar per år vid läsårets slut för översyn av verktyg m. m.
Riksförbundet vill i detta sammanhang även fästa uppmärksamheten på det för- hållandet att slöjdlärarnas tjänstgöring i hjälp- och psykopatklass icke medför någon reducering av undervisningsskyldighet. Sådan reducering fastställd till_fyra veckotimmar gäller däremot för folk- och småskollärare enligt kungörelsen den 30 juni 1942. Riksförbundet anser att motsvarande stadgande bör gälla även för slöjdlärare med dylik tjänstgöring. I den mån slöjdlärare icke har full tjänst- göring i hjälp- eller psykopatklass bör undervisningsskyldigheten reduceras i för- hållande till antalet veckotimmar i sådan klass.
Riksförbundet vill till sist något beröra de föreslagna övergångsbestämmelserna. Riksförbundet har med tillfredsställelse konstaterat att övningslärare med fastare anställning vid folk- eller fortsättningsskola skola hållas skadeslösa genom per- sonlig lönefyllnad för den minskade löneinkomst som övergången till det nya reglementet kan medföra. Riksförbundet vill i samband härmed framhålla vikten av att dessa lärare i den mån de nu äro berättigade till högre pensioner även hållas skadeslösa i detta hänseende genom personlig pensionsfyllnad.
Vid reglementets ikraftträdande kommer övningslärare i regel att erhålla lön i efterskott till skillnad mot nu utgående förskottslön. I dylika fall ha i regel vid tidigare löneregleringar ordinarie befattningshavare vid det månadsskifte, då löne- regleringen träder i kraft av statsmedel ägt uppbära ett belopp, motsvarande vad de skulle hava uppburit i förskott för närmast följande månad, om de dittills- varande avlöningsbestämmelserna fortfarande varit gällande. Riksförbundet anser att liknande anordning bör gälla vid övningslärarnas lönereglering. Vad beträffar frågan om inplacering i löneklass anser riksförbundet att för övningslärarna. böra gälla samma bestämmelser, som fastställdes i samband med löneregleringen för folk— och småskollärarna år 1937. Enligt dessa bestämmelser skulle extra ordinarie och vikarierande lärare för inplacering i högre löneklass än den lägsta få tillgodo- räkna sig all föregående tjänstgöring som ordinarie, extra ordinarie eller som vikarierande lärare. Ordinarie lärare skulle vid inplacering i löneklass få tillgodo- räkna sig den tid utöver 5 år han efter avlagd examen innehaft icke ordinarie an- ställning. För tid härefter erfordrades tre år för löneklassuppflyttning. Tjänst- ledighet för fullgörande av värnplikt, sjukledighet på grund av olycksfall i tjänsten m. ni. skulle därvid icke frånräknas. Riksförbundet anser att de nämnda övergångsbestämmelsema för folk- och småskollärare böra i allt väsentligt även gälla för övningslärarna-s lönereglering.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Skrivelse till statsrådet och chefen för jinansdepartementet ........................
Kap. 1. Kap. 2. Kap. 3. Kap. 4 Kap. 5. Kap. 6. Kap. 7. Kap. 8. Kap. 9. Kap. 10. Kap. 11.
Kap. 12.
Historik ..............................................................
Allmänna läroverk s. 7. — Folkskoleseminarier s. 23. _— Småskolesemi— narier s. 26. — Läroanstalter för blinda och dövstumma s. 26. — Högre folkskolor s. 28. — Kommunala mellanskolor s. 31. — Praktiska mellan- skolor s. 32. — Kommunala flickskolor s. 32. — Folkskolan s. 33. —— Fort- sättningsskolan s. 38.
Gällande bestämmelser ................................................
Allmänna läroverk s. 41. — Folk- och småskoleseminarier s. 48. — Läro- anstalter för blinda. &. 51. -— Läroanstalter för dövstumma s. 53. — Högre tekniska läroverk s. 55. — Högre kommunala skolor s. 66. — Folkskolan s. 62. —— Fortsättningsskolan s. 65.
Övningslärarnas nuvarande anställnings- och tjänstgöringsförhållanden Allmänna synpunkter ..................................................
Löneregleringens omfattning ............................................ Skolformer s. 82. — Ämnen & 86. — Tjänster s. 87.
Undervisningsskyldigheten vid full tjänstgöring ........................
Anställningsformer .................................................... Ordinarie anställning s. 93. —— Extra ordinarie anställning s. 99. — Tim- läraranställning s. 106.
Tjänstgöring vid olika skolor ..........................................
Skolformer s. 109. — Timtalet a kombinerade tjänster 5. 109. —— Huvud- tjånst och fyllnadstjänstgöring s. 110. — Huvudtjänstens placering 5.112. —— Lärarnas skyldighet att åtaga sig fyllnadstjänstgöring s. 112. — Kompe- tenskrav vid fyllnadstjänstgöring s. 115. — Avlöningsfrågor s. 115. — Reseersättning s. 116. -— Beslutanderätten s. 117.
Tjänstgöring i två övningsämnen m. m. .............................. Ordinarie tjänster i två. övningsämnen s. 119. — Icke-ordinarie tjänster-i två övningsämnen s. 120. — Allmänna behörighetsvillkor för tjänster i två övningsämnen s. 123. — Tjänstgöring i praktiskt läroämne och yrkes- ämne s. 123.
Organisationen av övningslärarnas tjänstgöring ........................ Antalet timmar i övningsämnen s. 125. — Beslutanderätten 5.126. -— Det administrativa förfarandet s. 128.
Tillsättning av tjänster ................................................ Ordinarie tjänster s. 130. _— Ieke-ordinarie tjänster s. 132. —— Befordrings- grunder s. 134.
Lönesystem för extra ordinarie lärare ................................
Sid. 5
69 77 82
88 93
Kap. 13. Lönegrader ............................................................ 138 Allmänna synpunkter s. 138. — Ordinarie lärare i teckning, musik och gymnastik s. 145. —— Ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål s. 151. — Ordinarie lärarinnor i kvinnlig slöjd s. 152. — Ordinarie lärare i manlig
slöjd s. 155. — Extra ordinarie lärare s. 157. —- Tjänsteförteckning s. 159.
Timlärararvoden ......................................................
Löneklassplacering .................................................... Uppdyttning i löneklass i en och samma tjänst s. 168. — Placeringi löneklass av extra ordinarie lärare vid tillträde av tjänst s. 170. — Placering i löneklass vid tillträde av ordinarie tjänst s. 172.
Kap. 16. Fortsättningsskolan .................................................... 174 Undervisningsskyldigheten s. 175. —- Tjänstgöring i skilda skoldistrikt 5.178. —— Tjänstgöring i två. ämnen s. 179. — Ledigförklarande s. 179.
Lönegrader s. 180. — Timlärararvoden s. 180. — Löneklassplacering s. 181. Avlöningens beräknande s. 186. — Tjänstledighets'avdrag s. 187. — Er- sättning för resor 5. 189. — Utbetalning av avlöning och fördelning av kostnaderna s. 190.
Kap. 17. Pensionssystem ........................................................ 192 Kap. 18. Kyrkomusikerutredningens förslag ...................................... 196 Kap. 19. Statsbidrag ............................................................ 202 Kap. 20. Kostnadsberäkningar .................................................. 205 Kap. 21. Specialmotivering till stadgan för övningslärare ........................ 208 Kap. 22. Specialmotivering till avlöningsreglementet för övningslärare ............ 220 Kap. 23. Förslag till stadga för övningslärare .................................. 235
Allmänna bestämmelser 3. 235. — Fyllnadstjänstgöring s. 236. -— Lärarnas åliggande s. 238. Behörighetsvillkor och befordringsgrnnder s. 241. —- Ordinarie tjänster 5. 245. —— Icke-ordinarie tjänster 5. 248. — Fastställande av övningslärarnas tjänstgöring s. 251. — Fortsättningsskolan s. 253. — Besvär s. 255.
Kap. 24. Förslag till avlöningsreglemente för övningslärare ...................... 257 1 avd. Allmänna bestämmelser s. 257. — 2 avd. Ordinarie och extra. ordi-
narie lärare s. 259. — Tjänsteförteckning och löneplan s. 259. -— Löneklass— placering s. 260. — Tjänstledighet och ferier m.m. s. 265. — Fasta löne- tillägg och särskilda ersättningar s. 269. — Sjukvård och begravnings- hjälp s. 271. — 3 avd. Timlärare s. 271. — 4 avd. Fyllnadstjänstgöring s. 273. ——__5 avd. Fortsättningsskolan s. 274. —— 6 avd. Arvodestabeller s. 278. — Overgängsbestämmelser s. 278. Kap. 25. De sakkunnigas hemställan ............................................ 284 Bilaga 1. Skolor, som ingå i löneregleringen, atom folkskolor och "fortsättningsskolor ........... ». . . . . . ....................... 285 Bilaga 2. Provorganisation av övningslärarnas tjänstgöring läsåret 1944/45 .......... . ................................... 291 Teckning s; 293. _ Musik 5304. — Gymnastik s. 314. — Manlig slöjd s. 326. —— Kvinnlig slöjd s. 332. — Hushålls— göromäl s. 342.
Bilaga 3. Förteckning över till de sakkunniga inkomna framställningar och inlagor, _ vilka behandlatsi samband med betänkandet 350
"Bilaga 4. Särskilda yttranden av övningslärarnas personalrepresentanter 353
Statens offentliga Än redningar 1947 Systematisk” förteckning (Sinai-na inom klammer beteckna ntredningsm'ss nummer i den kronologiska förteckningen.)
Minin lagstiftning. Bitte-kipning. Fingvird. Yammvisen. Skogsbruk. Bergsbruk.
But-mustang. Allmän statsförvaltning. industri.
Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets organisation. [13] '
Kommunalförvaltning. Handel och sjöfart.
Handeln med olijs. Betänkande med rör-slag avgivet av olje- utredningen 1945. [14]
Status och kommunerna: iinansvisen. Kommunikationsvisen. Politi. . Bulk-, kredit- ook penningvisen. Nationalekonomi och socialpolitik. ' _ Fönikringsvisen.
Kollektiv tvltt. Betänkande med förslag att underlätta hushållens tvätten-bete. [1]
Kyrkovilen. Umdervisningsviisen. Andlig odling i övrigt. Betlnkande mega förslag till geotysiskt observatorium i
nilso- och sjukvård. Kirun- m. m.. a .
Betänkande mm tandläkarntbildnin ens ordnande m. m. Del !. Tmtdläikarinstitutens organ sstion m. m. [9]
1318 ;: Kallstenius betänkanden och utredningar. s. Utredning oolh förelag rörande vuss socialpedagogiska anordningen inom skolväsendet. [11 .
Ungdomens mltidsverksamhet. Ung omsvårdskommittens
Alimint niringsvisen. betänkande:. mel. (» [12] .. t'll
Elknttutredningens redogörelse nr 1 Redogörelse för 1941 5" ilmlöineeaökåiånnigä. Betäägfn de med forslag !
' ar . det-ndiasnbntörems samt deras råkrattkostnsder ooh ””Namn" för ”se ' 9 priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande över-
sikt. [sil Försvarsvisen. Betänksn e med förslag till standardtsriiter för detalj- _ 5 distribution av elektrisk kraft. [i] 1944 m mnatsxsjnkvlrdskommittés betanksnde. Del 2. [ ] Betlnkande mad förslag rörande oiviltbrsvsrets organisa- Fsst egendom. Jordbruk med binär-ingar. tion m. m. [1101 [ Betänkande sng. nskerinllringens efterkrigsproblem samt ! den prisreglernnde verksamheten på nekats område. [2] Unika! ärenden. Internationell rätt. &
Betänkande med förslag ang. lsntmäteriperaonalens orga- nisation samt avlöningsförhållanden m. m. [7 Betänkande med förslag ang. iiskets administrs 'on m. m.
[Bl
Stockholm 1947. R. L. Beckmans Boktryckeri. 2377 46