1946. ÅRS HÖGSKOLEUTREDNING

#

STOCKHOLM 1947

• Sida 3
•  Original

10. '11.

12. 13. 14. 15.

16.

17.

18.

19.

20.

21. 22. 23. 24.

25. 26.

.Betänkande med förslag till

Statens ”offentliga. utredningar 1947

Kronologisk.

. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att under— lätta hushållens tvättarbete. Häggström. xv. 284 s. S. . Betänkande angående fiskerinäringens efterkrigs- problem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område. Antonsons. Göteborg. 325 s. Jo. . Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detaljdistributörerna samt deras råkraftkostna- der och priser vid distribution av elektrisk kraft Inledande översikt. Sv. Tryckeri AB. 84 s. K. . Betänkande med förslag till standardtariffer för

dåtaljdistribution av elektrisk kraft. Häggström. 1 6

5. K. . 1944 års militärsj ukaåädskommittés betänkande. Del

2. Beckman. 170 s. geofysiskt observato— rium i Kiruna m. m. Idun. 64 5. K. . Betänkande med förslag angående lentmäterlperso- nalens organisation samt avlöningsförhålianden m. m. Marcus. 132 5. Jo.

.Betlnkande med förslag angående fiskets admi-

nistration m. m. Kihlström. 155 9. Jo. . Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande

m. m. Del 3. Tandläkarinstitutens organisation m. m. Beckman. 166 5. E. Betänkande med förslag rörande civilförsvaret: or- ganisation m. m. Beckman. 262 s. S. 1940 års skolutrednilngs betänkanden och utred- ningar. 8. Utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska inom skolväsendet. Idun. 148 5. E. Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskom- mittens betänkande del 4. V. Petterson. 392 s. Ju. Betänkande med utredning rörande rlksräkenskaps- verkets organisation. Marcus. 114 s. Fi. Handeln med olja. Betänkande med förslag avgivet av oljeutredningen 1945. Häggström. 343 s. 4 pi. Fo. 1941 års lärarlönesakkunniga. Betänkande med för- slag till lönereglering för övningslärare. Sv. Tryc- keri AB. 370 s. Fi. Förslag till konvention mellan Sverige. Danmark och Norge om erkännande och verkställighet av domar i brottmål m. m. Norstedt. 24 s. Ju. Stöd åt utvecklingshämmad ungdom. Ungdoms- iråzdskgmmitténs betänkande del. 5. V. Petterson. s. 11. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 2. Förslag angående yrkesvägledning och yrkesutbild- ning för partiellt arbetsföra m. m. Katalog och Tidskriftstryck. 324 s. S. Kompetensfordringar för statliga. vissa halvstntliga och kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar. för vilkas utövande krävcs av statlig myndighet utfärdad behörighetsförklaring eller le— gitimation. V. Petterson. 288 s. S. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 15. Redo- görelse för detaljdistributörema samt deras rå- kraftkosinader och priser vid distribution av elekt- risk kraft. Älvsborgs län. Beckman. 48 s. K. Socialvårdskommitténs betänkande. 15. Utredning och förslag angående särskilda barnbidrag och bi— dragsförskott m. m. V. Petterson. 114 s. S. Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning angående handel med skrot. lump och begagnat gods. Sv. Tryckeri AB. 125 5. H. 1945 års lönekommitté. 2. Betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. m. Marcus. 289 s. Fi. Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknads- organ. Norstedt. 220 5. S. 1945 års akademikerutredning. Norstedt. 64 5. E. Slutbetänkande avgivet av bostadssociala utred- ningen. Del 2. Saneringen av stadssamhällenas bebyggelse. Organisationen av låne- och bidrags- verksamheten för bostadsändamål. Idun. 598 5. S. . Betänkande med förslag till ändrad ordning be-

träffande vissa helgdagar. Katalog och Tidskrifts- tryck. 75 i. E.

förteckning

28. 29. 30. 31.

32.

33.

34. 35.

36. 37.

38. 39. 40.

41.

Stuveriverksamheten i svenska hamnar. Heegg- ström. 110 5. H. Välfärdsanordningar för sjöfolk i hamn. Haegg- ström. 118 8. H. Betänkande med förslag till lag om regionkommu— ner m. m. Beckman. 214 s. S. Betänkande med förslag angående utbildning av befäl för handelsflottan rn. m. Idun. 264 5. H. Utredning med synpunkter på sägverksdriften i Norrland och förslag angående inrättande av en Sentral sägverksskola. V. Petterson. 150 s. 1 karta. o Redogörelse i sammandrag för utredning rörande planering av jordbruket och skogsbruket i Neder— torneå kommun. V. Petterson. 177 s. 6p1. lkartaJo. 1940 års skolutrednings betänkanden och utred— ningar. 9. Gymnasiet. Idun. 622 5. E. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 12. Redo- görelse för detaljdistributörerna samt deras rå— kraftkostnader och priser vid distribution av elekt- risk kraft. Malmöhus län. Beckman. 43 5. K. Vid andra riksskogstaxeringen av Norrland åren 1938—42 använd metodik och härom vunna er- farenheter. Redogörelse avgiven av 1937 års riks- skogstaxeringsnämnd. V. Petterson. 205 5. Jo. 1945 års skogshärbärgesutrednings betänkande. Del 1. Utredning rörande bostads- och levnads- förhåilandena på he'zxunansskogama med förslag till åtgärder för bostadsbeståndeis komplettering och förbättrande. Idun. 301 5. S. Lagberedningens förslag till jordabalk. 1. Norstedt. 313 s. Ju. Supplement nr 7 till Sveriges familjenamn 1920. Statens Reproduktionsanstalt. 112 s. .Ju. Elkraftutredningens redogörelse nr 2:11. Redo- görelse för detaljdistributörerna samt deras rå- kraftkostnader och priser vid distribution av elekt- risk kraft. Kristianstads län. Beckman. 40 5. K. Statsmaktema och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 7. Tiden juli 1945—juni 1946. Idun. 449 s. Fo.

42. Betänkande angående organisationen av försöks- verksamheten på jordbrukets område. Katalog och Tidskriftstryck. 252 8. Jo. " Betänkande med förslag om upphävande av aldre ' giftermåisbalken. Norstedt. 72 s. Ju

45.

48.

49. 50. 51. 52. 53.

. Kommitténs för partiellt arbetsföra'betänkande. 3. Statens sjukhusutrednings av år 1943 betänkande.

3. Utredningar och förslag angående sysselsatt- nings- och arbetsterapi vid vissa sjukhus och vård- anstalåer m. m. Katalog och Tidskriftshyck. 176 5. p . . Polisen och allmänheten. Betänkande med förslag tig; tjänstereglemente för polisväsendet. Idun. 3. I . Betänkande angående familjeliv och hemarbete. 47. Beckman. 320 s. S. Fiskerättskommitténs förslag till fiskelag jämte därmed sammanhängande författningar. V. Petter- son. 558 s. 2 pl. Jo. Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 8—10. Redo— görelse för detaljdistributörerna samt deras rå- kraftkostnader och priser vid distribution av elem— risk kraft. Kalmar län, Gotlands län och Blekinge län. Beckman. 68 5. K. 1940 års skolutrednings betänkanden och utred- ningar. 10. Flickskolan. Idun. 253 5. E. Sysselsättningsförhåliandena inom varuhandeln. Beckman. 197 5. E. Betänkande om granskning och antagning av läro- böcker. Haeggström. 137 5. E. - Möbler. Betänkande avgivet av 1946 års möbel- utredning. Stockholms Bokindustri AB. 368 5. H. Kommunallagskommitténs betänkande 1 med för- slag angående ändringar i kommunallagarnas be- stämmelser om borgerlig primärkommuns kompe— 17:21? oIch om kvalificerad majoritet. Idun. 216. s. .

• Sida 1
•  Original

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947: 67 JORDBRUKSDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE

MED FÖRSLAG ANGÅENDE

UTBYGGNAD AVIANTBRUKSÄ SKOGS— OCH VETERINÄR— HÖGSKOLORNA

AVGIVET AV

AVDELNING I

FÖRSTA KAPITLET.

Inledning.

I skrivelse den 12 juli 1946 framlade styrelsen för lantbrukshögskolan för Kungl. Maj:t under hänvisning till det ökade behovet av agronomer förslag om provisoriska åtgärder för att möjliggöra en utökning av det årliga an- talet studerande vid högskolan. Förslaget innebar i huvudsak, att tills vidare från och med hösten 1946 skulle vid högskolan mottagas 50 i stället för såsom under de senaste åren 30 studerande om året. I anslutning härtill hemställde styrelsen, att ett belopp av 171600 kronor måtte anvisas å till- läggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/47. Styrelsen anhöll tillika, att, då de sålunda föreslagna provisoriska anstalterna snarast borde ersättas med definitiva anordningar, Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning rörande den utbyggnad av lantbrukshögskolans forskningsmöjligheter, lärarkrafter och lokaliteter, som erfordrades för tillgodoseende av det ökade behovet av agronomer.

Lantbrukshögskolans styrelse upptog sedermera i skrivelse den 22 augusti 1946 med anslagsäskanden för budgetåret 1947/48 förslag om inrättande av vissa nya professurer vid högskolan. Styrelsen föreslog sålunda, att den eko- nomiska ämnesgruppen, vilken endast företräddes av en professur i lant- bruksekonomi med marknadslära, måtte uppdelas i två professurer, näm- ligen en i lantbruksekonomi och en i marknadslära. Högskolestyrelsen ut- talade i detta sammanhang, att — då socialvetenskapernas ställning vid uni- versitet och högskolor vore under utredning genom särskilda sakkunniga, vilka kunde förväntas framlägga förslag härom under det närmaste året, och frågan om särskild företrädare för ämnet nationalekonomi vid lantbruks- högskolan syntes höra bliva föremål för behandling inom denna kommitté — styrelsen ansåge sig icke nu böra framlägga förslag om inrättande av en professur i nationalekonomi vid högskolan. Även inom det naturvetenskap— liga området ansåg högskolestyrelsen behov föreligga av en utökning av an- talet lärarkrafter. I detta avseende förordade styrelsen inrättandet av en

• Sida 8
•  Original

professur i växtpatologi. För att tillgodose behovet av utrymme för denna professur ansåg styrelsen, att nya institutionslokaler snarast borde uppföras. Därjämte gjorde styrelsen i skrivelsen framställning om inrättande av ytter- ligare vissa tjänster ävensom om anvisande av medel för docent- och forskar- stipendier. Framställning gjordes även om en höjning av utrustningsansla— get för anskaffande av viss dyrbarare apparatur.

I anslutning till högskolestyrelsens förstnämnda skrivelse föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 311 till 1946 års riksdag, att riksdagen skulle medgiva en omedelbar ökning av elevantalet vid lantbrukshögskolan. I propositionen anförde föredragande departementschefen bland annat följande.

Till följd av utvecklingen under de senaste åren på jordbruksnäringens område har behovet av utbildade agronomer starkt ökat. Någon motsvarande ökning av an- talet årligen vid lantbrukshögskolan utbildade agronomer har emellertid icke kom- mit till stånd. Följden härav har blivit, att tillgången på dylik personal visat sig vara otillräcklig för att fylla behovet och att det för närvarande råder en kännbar brist på agronomer i landet. Den i ärendet förebragta utredningen tyder på att denna brist i framtiden ingalunda torde komma att minska utan att behovet av agronomer tvärtom säkerligen kan väntas bliva än mer framträdande. Ett genom- förande av de åtgärder, som kunna komma att föranledas av de av 1942 års jord- brukskommitté framlagda förslagen, komma i hög grad att vara beroende av till- gången på agronomutbildad personal. På grund härav är det angeläget, att åtgärder snarast vidtagas för att möjliggöra utbildning vid lantbrukshögskolan av ett väsent- ligt större antal agronomer än vad nu kan ske. Ehuru frågan om härför erforder- lig utbyggnad av lantbrukshögskolan icke torde kunna avgöras omedelbart utan torde böra bliva föremål för en närmare utredning, synas likväl åtgärder för en ökning av elevantalet vid högskolan icke utan betydande olägenhet kunna uppskjutas. Med hän- syn härtill torde vissa provisoriska anordningar böra vidtagas redan under inneva- rande läsår.

Den 21 juni 1946 gjorde velerinärhögskolans styrelse framställning hos Kungl. Maj:t om igångsättande av en utredning rörande högskolans fram- tida arbetsförhållanden och behov av ytterligare anslag m. m. Vissa hit- hörande frågor upptogos vidare av högskolestyrelsen i dess skrivelse den 2 september 1946 till Kungl. Maj:t med anslagsäskanden för budgetåret 1947/48. Härvid erinrade styrelsen om en av högskolans lärarråd avgiven, av styrelsen den 24 augusti 1939 till Kungl. Maj :t överlämnad skrivelse av den 10 maj 1939 med plan för högskolans utveckling. I denna plan förorda-_ des bland annat en uppdelning av dels professuren i födoämneshygien, para— sitologi och bakteriologi i två professurer, nämligen en i bakteriologi och epizootilära samt en i födoämneshygien, och dels professuren i obstetrik och bujatrik i två professurer, nämligen en i obstetrik och en i bujatrik. Hög- skolestyrelsen har i sin skrivelse den 2 september 1946 anmält, att professorn i obstetrik och bujatrik hemställt, att sistnämnda uppdelning nu borde komma till stånd, samt att majoriteten av lärarrådet understött denna fram- ställning. Inom lärarrådet hade två professorer reserverat sig häremot. För egen del anförde styrelsen följande.

• Sida 9
•  Original

Styrelsen finner redan de av lärarkollegiet i skrivelse den 10 maj 1939 framförda synpunkterna starkt tala för att frågan om uppdelning av professuren i obstetrik och bujatrik — en uppdelning som, betraktad ensam för sig, synes ligga i utveck- lingens riktning och för vilken tungt vägande skäl blivit framförda — icke upptages till behandling och avgörande förrän i samband med den ifrågasatta uppdelningen av professuren i födoämneshygien, parasitologi och bakteriologi samt med beaktande jämväl av den nuvarande medicinprofessurens ämnesomfattning. Genom inrättandet år 1945 av professuren i fysiologi och farmakologi har sistnämnda ämne blivit avlastat från medicinprofessuren och den möjligheten kan icke anses utesluten, att vid uppdelning av nuvarande professuren i födoämneshygien m. m. jämväl ämnet epizootilära blir avlastat från medicinprofessuren. Frågan om sistnämnda professurs ämnesomfattning har således kommit i ett delvis nytt läge. Nuvarande innehavaren av den odelade professuren i födoämneshygien m. m. inträder i pensionsåldern den 12 februari 1949, och jämlikt högskolans stadgar skola åtgärder för ämbetets bc- sättande med ny innehavare påbörjas senast i februari 1948. Den ifrågasatta upp— delningen av denna professur kan följaktligen icke lämpligen anstå till senare tid- punkt än 1948 års riksdag. Det dröjsmål med uppdelningen av professuren i obstetrik och bujatrik, som skulle förorsakas genom en i och för sig synnerligen önskvärd och dessutom av sakliga grunder betingad samtidig behandling av dessa frågor om uppdelning av två professurer vid högskolan, kan således näppeligen avse mer än ett år. Någon fara av ett sådant dröjsmål torde icke kunna påvisas. På dessa grun- der och med beaktande jämväl av den meningsskiljaktighet som förekommit vid ärendets behandling i lärarkollegiet finner styrelsen sig icke kunna för närvarande understödja det framlagda förslaget om inrättande vid högskolan av en särskild professur i bujatrik.

Mot styrelsens yttrande anmäldes reservation av två ledamöter. I skrivelse den 6 mars 1946 hemställde styrelsen för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut hos Kungl. Ma jzt om ny reglering av ämnesom- rådet för professuren i skogsteknologi vid högskolan. I anslutning härtill framhöll styrelsen, att omreglering av professurens område skulle medföra behov av två speciallärare, nämligen en i vägbyggnadsteknik och en i skogs— dikning. I skrivelse den 29 augusti 1946 till Kungl. Maj:t med framställning om anslag för budgetåret 1947/48 anhöll styrelsen om medel för dessa äm— neslärare. Samtidigt föreslog styrelsen inrättande vid skogsforskningsinstitu— tet av en ny avdelning för forskning på skogsteknologiens område. Påpekas må även, att styrelsen den 20 augusti 1942 i framställning till Kungl. Maj:t orn medelsanvisning för budgetåret 1943144 ifrågasatte inrättande av en pro- fessur i skogszoologi men med hänsyn till det då rådande läget förklarade sig icke vilja påyrka inrättande av en sådan professur.

Efter att ha erinrat om förenämnda skrivelser anförde chefen för jord- bruksdepartementet vid utverkande den 29 november'1946 av Kungl. Maj:ts tiltlstånd till igångsättande av nu förevarande utredning i uttalande till stats- råidsprotokollet, att de resultat, som på den vetenskapliga forskningens om- råde under de senaste decennierna vunnits vid de inom jordbruket och skogs- bruket arbetande högre läroanstalterna och högskolorna, utan tvivel hade varit en i hög grad bidragande orsak till det stora uppsving, som under

• Sida 10
•  Original

denna tid i vissa avseenden utmärkt dessa näringar. Departementschefen framhöll samtidigt, att även den goda utbildning, som vid dessa läroanstalter lämnats dem, vilka i olika ställningar arbetade inom jordbruk och skogshan- tering, hade väsentligt verkat i samma riktning. Departementschefen under- strök tillika betydelsen av att forskningsarbetet inom dessa näringar icke stagnerade eller bleve efter i det allmänna framåtskridandet på dessa om- råden i utlandet samt av att den högre undervisningen här vore i nivå med tidens krav. Sedan departementschefen vidare erinrat om att under de se- naste krigsårcn av olika skäl en viss återhållsamhet måst iakttagas, då det gällt att tillgodose många av de be'ättigade krav, som från vetenskapsmän- nens sida rests på förbättringar i skilda hänseenden, uttalade han, att tiden nu vore inne att få till slånd en mera allmän upprustning av ifrågavarande högskolors vetenskapliga resurser. Enligt departementschefens uttalande borde för detta ändamål igångsättas en allsidig utredning rörande högsko- lornas behov, liksom ock upprättas en plan för deras vidare utveckling. Så- som närmare direktiv för denna utrednings bedrivande anförde departe- mentschefen följande.

Vid denna utredning bör undersökas i vad mån ytterligare professurer kunna vara behövliga. Såsom framgår av vad inledningsvis anförts, föreligger redan nu ett flertal framställningar om nya lärostolar vid högskolorna. Det bör emellertid framhållas, att vid prövningen av de förefintliga behoven i detta hänseende även måste beaktas de möjligheter till forskning och utbildning, som inom motsvarande ämnesområden finnas vid universiteten och andra högskolor. Sålunda bör exempel— vis vid prövningen av frågan om uppdelningen av professuren i lantbruksekonomi vid lantbrukshögskolan tagas i betraktande de möjligheter till forskning och under- visning, som inom den nationalekonomiska vetenskapen finnas på annat håll. Å andra sidan måste dock tillses, att i den mån speciella behov av vetenskaplig forsk- ning på jordbrukets eller skogsbrukets område förefinnas dessa bliva tillgodosedda. Det synes också angeläget, att den högre undervisningen rörande maskintekniken och därmed sammanhängande problem liksom undervisningen i arbetslära utvidgas. Emellertid torde böra understrykas vikten av att även om nya lärostolar upp- rättas och undervisningsmöjligheterna vidgas — det är av stor betydelse, att studie- tiden för ungdomen vid högskolorna icke förlänges.

Det synes under utredningen även böra undersökas i vad mån de forskare, som anknytas till exempelvis statens skogsforskningsinstitut och veterinärmedicinska an- stalten, kunna anlitas för undervisning vid motsvarande högskolor. Erinras må, att Vid lantbrukshögskolan och försöksanstalterna föreligger en viss växelverkan, vilken varit till gagn för såväl forskningen som undervisningen. Det förefaller därför icke uteslutet, att vissa arrangement kunna göras, vilka kunna möjliggöra ett frukt— bringande utbyte även vid förstnämnda institutioner. Särskilt torde detta gälla skogs- högskolan och skogsforskningsinstitutet, vilka båda institutioner framställt önskemål om utvidgade forskningsmöjligheter inom närliggande områden.

Vid utredningen synes även böra upptagas till övervägande om och på vad sätt från professorerna skulle kunna avlyftas vissa mera elementära delar av undervis— ningen, vilka skulle överflyttas på andra lärarkrafter, för att möjliggöra för profes- sorerna att mera odelat kunna ägna sig åt vetenskaplig forskning. I anslutning här- till bör även undersökas på vad sätt, man kan underlätta för studerande med veten- skaplig begavning och fallenhet för sådan forskning att kunna vidare utbilda sig till

• Sida 11
•  Original

professorer och forskare. Härvid bör upptagas till behandling frågan huruvida ett utbyggande av docentinstitntionen vid högskolorna är påkallad. De problem, som sammanhänga med publicering av de vetenskapliga forskningsresultaten, synas även böra närmare utredas.

Av vad tidigare anförts, framgår att en utbyggnad av lantbrukshögskolau är nöd- vändig för att tillgodose det stegrade behovet av agronomer. Utredningen bör under- söka i vilken utsträckning det blir erforderligt att i anledning härav mera permanent förse högskolan med ytterligare lärarkrafter och lokaler. Härvid bör kontakt sökas med den utredning, som för närvarande arbetar inom ccklesiastikdepartementet för att utreda lantmäteriundervisningens ordnande. Skulle denna utredning komma till det resultatet, att lantmäteriutbildningen i större eller mindre omfattning bör för- läggas till lantbrukshögskolan, bör detta vid den av mig nu förordade utredningen beaktas för att rätt avväga högskolans behov. Det synes även lämpligt, att frågan om en utökning av antalet elever vid de övriga högskolorna närmare utredes samt att. därest en dylik utökning skulle befinnas behövlig, förslag framläggas om i anledning därav påkallade utbyggnader av högskolorna. Givet är, att vid utred- ningen skall beaktas i vad mån de resultat, till vilka utredningen i övrigt kommer, påkalla utökning av personal samt utrustning och lokaler. Utredningen synes även böra överväga i vad mån de av universitetsbercdningen, naturvetenskapliga forsk- ningskommittén och de medicinska högskolornas organisationskommitté vunna re- sultaten kunna få tillämpning vid nu ifrågavarande högskolor. Det torde vara ända- målsenligt, att under ntredningsarbetet kontakt upprätthålles med jordbrukförsöks- utredningen, så att planerna i fråga om utbyggnadcrna av lantbrukshögskolan och försöksverksamheten i erforderlig omfattning samordnas.

ANDRA KAPITLET.

Allmänna synpunkter på lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas betydelse och behov.

A. Högskolor-nas allmänna betydelse.

Ett lands kulturella och materiella standard sammanhänger nära med den nivå, på vilken det uppehåller sin vetenskapliga forskning och högre under- visning. I klar förståelse härför ha statsmakterna också sökt att i möjligaste mån lämna sitt stöd åt forskningen och den högre undervisningen. Till följd av de svåra förhållanden, som under det senaste världskriget pressade vårt land, kommo emellertid våra universitet, högskolor och andra vetenskapliga institutioner icke att erhålla de medel, som voro nödvändiga för att de skulle kunna uppehålla sitt arbete i den omfattning, som måste anses berättigad och påkallad. Nästan omedelbart efter världskrigets slut grepo sig dock statsmakterna an med att bota dessa brister såvitt angick bland annat uni- versiteten och karolinska institutet. Det uppdrag, som anförtrotts 1946 års högskoleutredning, avser att även för de fackhögskolor, som handhava vetenskaplig forskning och högre undervisning på jordbrukets och skogsbru-

• Sida 12
•  Original

kets område, skapa förbättrade möjligheter att fullgöra sina betydelsefulla uppgifter i landets tjänst samt bringa dem upp till den standard, som tillför- säkrats universiteten och flertalet andra fackhögskolor.

Det arbete för forskning och undervisning, som under de senaste decen- nierna nedlagts vid dessa högskolor liksom ock vid andra vetenskapliga in- stitutioner inom jordbruket och skogsbruket, har otvivelaktigt i hög grad bidragit till det uppsving, som under denna tid känneteckna de olika nä- ringarna inom jordbruket och skogshantcringen. För växtodlingens del ha sålunda framsteg av väsentlig räckvidd gjorts tack vare forskningens och försöksverksamhetens resultat. De mest påtagliga av dessa framsteg torde ha möjliggjorts genom den växlgenetiska forskningen och den därpå grun- dade växtförädlingen. De senaste årtiondenas framåtskridande på växtod— lingens område kunna även i avsevärd utsträckning tillskrivas en förbättrad gödsling och alltmera utvecklade metoder för jordbearbetning. De anvis- ningar, vilka härvidlag tjäna jordbrukarna till vägledning, äro grundade på resultaten av forskning och försök på området. På samma sätt ha veten- skapens framsteg i fråga om jordens torrläggning, utsädets behandling, väx- ternas skydd och behandling under växttiden, de odlade växtprodukternas bärgning, förvaring och mera industrimässiga förädling m. m. bidragit till växtodlingens utveckling. Såsom ett exempel på frukterna av denna utveck- ling kan anföras, att enligt den officiella statistiken hektarskördarna i landet stigit från omkring 1 450 skördeenheter per år under 10-årsperioden 1881—— 1890 till omkring 2 150 skördeenheter per år under 10-årsperioden 1931—— 1940 eller under den mellanliggande perioden med i det närmaste 50 procent. Uppenbart är, att framstegen på växtodlingens område i betydande utsträck- ning skapat förutsättningarna för den förbättrade försörjningen med in- hemska livsmedel. Härvid är att märka, att framstegen i fråga om växtod- lingen ej blott direkt utan även indirekt äro av betydelse för livsmedels- försörjningen. Enär ej mindre än omkring fyra femtedelar av skörden plåga användas till foder åt kreaturen, är det nämligen givet, att utvecklingen inom växtodlingen i framträdande grad återverkar på husdjursskötseln.

På husdjursskötselns område har såväl agrar som veterinärmedicinsk forskning i avsevärd grad bidragit till de gjorda framstegen och därmed till ett förbättrat läge i avseende å landets försörjning med animaliska livsmedel. Ett på vetenskapliga grunder uppbyggt avelsarbete har kunnat eliminera förlustbringande arvssjukdomar samt skapa djurstammar med förmånli- gare produktionsanlag. Vidgade kunskaper om fodermedlens sammansätt- ning, smältbarhet och näringsvärde i samband med ökad kännedom om hus- djurens näringsbehov ha vidare resulterat i en stegrad och mera ekonomisk produktion av animaliska livsmedelsprodukter. Som exempel på framstegen inom husdjursskötseln kan nämnas, att medelavkastningen per ko i besätt- ningar, anslutna till kontrollföreningsverksamheten, under åren 1910—1914 uppgick till 2900 kilogram mjölk med en fetthalt av 53-14 procent. Under

• Sida 13
•  Original

perioden 1934—1939 hade samma medelavkastning stigit till ej mindre än 3 590 kilogram med en fetthalt av 3'68 procent.

En lönsam produktion av animaliska livsmedel förutsätter ett gott hälso- tillstånd hos djuren och för ett upprätthållande av detta erfordras en in- gående kännedom om icke blott djurorganismens normala byggnad och funktioner utan även om sjukdomarnas orsak och utveckling. På dessa om- råden har genom forskningsresultat, som vunnits inom olika grenar av vete- rinärmedicinen, kunnat inregistreras stora framgångar under de senare de- cennierna. Vidgade kunskaper om sjukdomsalstrande faktorer och sjukdo— marnas väsen ha skapat nya eller förbättrade diagnosticeringsmetoder samt ökade möjligheter för ett framgångsrikt förebyggande och bekämpande av såväl infektions- och parasitära sjukdomar som ock ämnesomsättnings- och bristsjukdomar. Som exempel må anföras de framgångar, som vunnits ge- nom användande av bland annat vaccination, serum- och kemoterapi samt antibiotica i kampen mot infektionssjukdomar. På liknande sätt har en mera ingående kännedom om djurens näringsbehov och terapeutisk användning av bland annat vitaminer och spårelement resulterat i ett mera framgångs- rikt bekämpande av bristsjukdomarna. Allt detta har i samband med fram- stegen inom kirurgien _ icke minst nötkreaturskirurgien _ bidragit till ett förbättrat hälsotillstånd och längre livslängd och därmed ökad och mera ekonomisk produktion av animaliska livsmedel.

Den skogliga forskningen, vilken utvecklats senare än jordbruksforsk- ningen, kämpar i flera avseenden med större svårigheter än denna, framför- allt därför, att så lång tid förflyter mellan sådd och skörd. Varje försöks- period omfattar en relativt liten del av trädets eller skogens livstid, och man är i stor utsträckning hänvisad till att hämta undersökningsmaterialet från naturliga bestånd, där möjligheterna att isolera de skilda produktionsfak— torernas inverkan äro begränsade. Icke desto mindre har den svenska skogs- forskningen gjort betydande framsteg. Sålunda har genom ingående studier av bland annat skogsmarkens omsältningsförhållanden och sättet för nä- ringsupptagningen, vilket visat sig vara särskilt betydelsefullt för skogsträ- den, bättre kännedom vunnits om produktionsförhållandena för skilda typer av skogsmark. Skogsträdens och virkets skadegörare —— framförallt svampar och insekter — ha blivit föremål för studier, som anvisat nya eller effek- tivare bekämpningsmetoder. Förbättrade uppskattningsmetoder för träd, be- stånd och skogsområden ha utarbetats och nyttiggjorts i det praktiska skogs- bruket. Nya problem tränga sig emellertid fram i nästan oöverskådlig om- fattning, och det råder icke något tvivel om att den skogliga forskningen nu står inför en rad uppgifter, vilkas lösning är av den största betydelse för skogsbruket och därmed också för de utomordentligt viktiga industrier, som hämta sin råvara från skogen.

Såsom tidigare antytts bedrives den högre undervisningen jämväl inom jordbruket och skogsbruket i samband med forskningen inom respektive

• Sida 14
•  Original

näringsgrenar. Genom denna anordning ha flera uppenbara fördelar vuii- nits. Sålunda har härigenom näringsgrenarnas behov av högre utbiildad arbetskraft kunnat tillgodoses med personer, som ej endast inhämtat ett visst mått av kunskap utan även på nära håll kunnat studera, huru kunsktapen på näringsområdet förmeras genom det fortgående forskningsarbetet. Nä- ringen har på detta sätt kunnat relativt snabbt tillgodogöra sig vetenskalpens landvinningar. Det vetenskapliga arbetet har jämväl självt haft fördeel av att vara kombinerat med undervisning, i det att härigenom unga forsskar- begåvningar redan i samband med undervisningen väckts till intressec för forskningen och på så sätt kunnat skolas för och knytas till forsskar- gärningen.

B. Högskolornas behov i allmänhet.

Under sitt arbete har högskoleutredningen funnit, att en av lantbrtuks-, skogs- och veterinärhögskolornas mest påfallande brister avser de persomella resurserna. Högskolorna äro sålunda utrustade med alltför få befattniings- havare, såväl vad beträffar självständigt arbetande vetenskapsmän som också — och måhända framför allt — vad angår vetenskapliga och atndra hjälpkrafter åt dessa. Då genom en utökning av högskolornas personatl be— tydande fördelar kunna vinnas, kommer utredningen i det följande att hiärut- innan framlägga ett flertal förslag. Enligt utredningens mening måste Ikraf- tiga åtgärder vidtagas för att bättra de brister, som här föreligga. Dett kan icke anses rimligt eller ekonomiskt försvarbart, att stora forskningsuppgtifter, som tränga till sin lösning inom högskolornas arbetsfält, lämnas åsido eller att — såsom nu ofta sker —— högt kvalificerade vetenskapsmän sysselssättas med rent rutinmässiga arbeten eller undervisning av elementär beskaffeinhet. Personalorganisationen vid högskolorna bör uppbyggas med sikte på attt be- reda ökade möjligheter för den högkvalificerade vetenskapliga personialen .— professorer, laboratorer och docenter m. fl. — att koncentrera sig på de mest maktpåliggande arbetena, medan de lägre befattningshavarna — sååsom assistenter, amanuenser, laboratoriebiträden och kanslipersonal —— diärvid lämna biträde eller övertaga enklare arbetsuppgifter. Vid högskolornars ut- byggnad bör även tillses, att möjligheter öppnas att till högskolorna kmyta unga forskarbegåvningar och att därvid giva dem erforderliga utkomsttmöj- ligheter och goda arbetsbetingelser i övrigt.

I icke ringa utsträckning ha under senare är vissa av högskolornas iinsti- tutioner och avdelningar kunnat förstärka sin personal med anlitandle av anslag från såväl forskningsråd, akademier eller andra offentliga organ-. som ock från enskilt håll. Dessa anslag ha emellertid i allmänhet beviljat.-s för att möjliggöra särskilda bestämda forskningsuppgifter. En dylik anordlning torde få anses ändamålsenlig, enär därigenom en del speciella forskniings- uppgifter, som under en mer eller mindre begränsad tid kräva särskiltt stor

• Sida 15
•  Original

eller särskilt utbildad personal, kunna genomföras med anlitande av medel utöver de för högskolorna avsedda ordinarie anslagen. En utveckling av detta slag torde även ha åsyftats av statsmakterna, som under senare är exempelvis inrättat de särskilda forskningsråden, vilka tilldelats icke obe- tydliga anslag för ifrågavarande ändamål. I betraktande av nu berörda förhållanden har utredningen vid utarbetande av sina förslag utgått från att de vetenskapliga institutionerna skola erhålla en sådan personalutrust— ning, att de kunna bedriva jämte undervisning _— en så att säga normal forskningsverksamhet. Utredningen har följaktligen icke ansett sig böra föreslå en personalorganisation, som skulle medföra, att. till respektive hög- skolor fast knötes deras nu med särskilda forskningsanslag avlönade per- sonal. Emellertid har utredningen härvid utgått från att även framdeles respektive prefekter böra utverka särskilda anslag för avlönande av den extra personal, som kan erfordras för genomförande vid högskolorna av så- dana tidsbegränsade forskningsuppgifter, för vilka den normala personal- staben icke är tillräcklig.

En naturlig följd av en utbyggnad av högskolornas personalorganisation blir, att även tillräckliga anslag, ändamålsenliga lokaler och lämplig utrust- ning i övrigt tillförsäkras högskolorna. Det kan icke anses förenligt med klok hushållning att låta vetenskapsmännen arbeta med otillräckliga pen- ningmedel eller i otillfredsställande lokaler med omodern eller bristfällig ut- rustning. Utredningens förslag om ökad personal vid högskolorna åtföljas därför av förslag om höjda årliga anslag till forskningens och undervis- ningens bedrivande, nya eller förbättrade lokaler samt ökad eller förbättrad utrustning i övrigt m. 111. Även vissa förslag rörande den av högskolorna bedrivna undervisningens organisation framlägger utredningen i det följande. Särskilt för skogshögskolans del äro sistnämnda förslag av betydande räckvidd.

Vad angår högskoleutredningens förslag om årliga anslag till de veten- skapliga institutionerna torde få anföras, att dessa anslag böra _— väsent- ligen i anslutning till vad redan nu gäller — användas för anskaffande av förbrukningsmateriel, instrument och apparater samt för avlöning åt till- fälliga hjälpkrafter av olika slag m. 111. Vid vissa institutioner ha eleverna för närvarande att erlägga vissa avgifter för kurser och dylikt. Utredningen anser, att dessa avgifter böra avskaffas liksom skett vid universiteten. De årsanslag, som utredningen i det följande föreslår, äro beräknade med hän- syn härtill.

Innan högskoleutredningen övergår till att närmare behandla frågan om de olika högskolornas behov i skilda hänseenden, skall i detta kapitel upp- tagas en del för högskolorna gemensamma spörsmål m. m. Därjämte må här anföras, att högskoleutredningen för att erhålla fasta hållpunkter för en bedömning av högskolornas nuvarande läge och behov anmodat styrelserna för högskolorna, att — efter hörande av respektive lärarråd — till utred-

• Sida 16
•  Original

ningen inkomma med de förslag och synpunkter angående högskobrnas framtida utveckling och omfattning, som ansåges böra beaktas i sarrband med denna utredning. I anledning härav ha styrelserna till utredningen över- lämnat skrivelser med dylika förslag och synpunkter såväl från styrelserna själva som ock från vederbörande lärarråd, från enskilda lärare samt från de studerandes sammanslutningar m. fl.

C. Olika typer av befattningar vid högskolorna.

1. Professorer. De ledande vetenskapliga befattningarna äro vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna liksom vid övriga högre läroanstalter professorsbe- fattningarna. Någon förändring härutinnan torde icke vara påkallad och har ej heller ifrågasatts i de till högskoleutredningen från högskolorna in- komna framställningarna. Beträffande professorernas löneställning ha emel- lertid från högskolehåll framförts vissa önskemål om förbättring. Detta spörsmål har sålunda berörts från lantbrukshögskolans och veterinärhög- skolans sida. Lantbrukshögskolans lärarråd har, under åberopande av ett tidigare av- givet yttrande i ämnet, framhållit nödvändigheten av att högskolans profes- sorer i lönehänseende jämställdes med professorerna vid universiteten och karolinska institutet. Lärarrådet har icke ansett någon anledning föreligga att placera högskolans professorer i en oförmånligare löneställning än nu sagts. I detta spörsmål har högskolestyrelsen uttalat, att — enligt vad sty- relsen erfarit — en utredning inom den närmaste tiden komme att igång- sättas rörande lönereglering för professorerna vid universiteten och karo- linska institutet. Enligt styrelsens mening vore det angeläget, att i samband härmed även frågan om lönereglering för professorerna vid faekhögskolorna utreddes. Veterinärhögskolans lärarkollegium har framhållit betydelsen av att pro- fessorerna vid högskolan i lönehänseende jämställdes med professorsbefatt- ningarna vid universiteten. Kollegiet har härvid åberopat, att skillnaden i lönehänseende mellan universitetens och fackhögskolornas professorer måste uppfattas som en orättvisa, varjämte skillnaden försvagade fackhögskolornas förmåga att vid sig knyta framstående vetenskapsmän. Veterinärhögskolans styrelse har tillstyrkt kollegiets förslag om uppflyttning av högskolans pro- fessorer till full jämställdhet i lönehänseende med professorerna vid univer- siteten. Högskoleutredningen vill erinra därom, att lantbruks-, skogs- och vete- rinärhögskolornas professorer i likhet med exempelvis de tekniska högsko- lornas professorer äro placerade såsom ordinarie tjänstemän i lönegrad 33. innebärande å ortsgrupp 3 en begynnelselön av 14 712 kronor och en slutlön av 16 224 kronor för år jämte rörligt tillägg efter för närvarande 12 procent.

• Sida 17
•  Original

Universitetens och karolinska institutets professorer ha tillförsäkrats en för: månligare löneställning. Dessa professorer åtnjuta sålunda en lön av 8 000 kronor för år, tjänstgöringspenningar med 4000 kronor för år samt dyr- tidstillägg efter för närvarande 26 procent och kristillägg efter för närva- rande 24'4 procent jämte provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt lönetillägg. Sistnämnda professorers lön kan efter fem år höjas med 1 000 kronor per år. Deras provisoriska löneförbättringar utgöra för professor med begynnelselön 1 692 kronor och för professor med ålderstillägg 2292 kronor för år.

Högskoleutredningen anser, att den löneskillnad som förefinnes mellan å ena sidan lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas professorer och å andra sidan universitetens och karolinska institutets professorer, icke kan anses sakligt motiverad, då de kompetenskrav, som ställas på nämnda hög- skolors professorer, icke äro lägre än motsvarande krav på universitetens och karolinska institutets professorer. I fråga om det ansvar och den all- männa betydelse, som utmärka professorsbefattningarna, ligga vidare ifråga- varande högskoleprofessurer icke efter professurerna vid universiteten och karolinska institutet. För utredningen framstår det därför såsom uppenbart, att professurerna vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna måste an- ses såsom fullt likställda med universitetens och karolinska institutets pro- fessurer. På grund härav synes någon skillnad i lönehänseende mellan dessa befattningshavaregrupper ej heller böra förefinnas.

Frågan om löneställningen för professurerna vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna torde emellertid sammanhänga med frågan om löne- ställningen för övriga fackhögskoleprofessurer och synes därför icke kunna lösas enbart för sig. Då därjämte frågan om lönereglering för universitets- professorer m. fl. torde vara aktuell ( prop. nr 272/1947 , sid. 4), anser hög- skoleutredningen sig icke böra närmare ingå på dessa lönespörsmål men vill förorda, att de upptagas till utredning i samband med universitetsprofesso- rernas löneregleringsfråga. Vid kostnadsberäkningarna i det följande räk- nar högskoleutredningen alltså med oförändrad löneställning för professo- rerna vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna.

I detta sammanhang torde tillika få erinras, att frågorna om universitets- professorernas undervisningsskyldighet, ledighet för forskning m. m. icke upptagits till behandling i samband med den senaste upprustningen av uni- versiteten, enär dessa frågor ansetts sammanhänga med spörsmålet om en blivande lönereglering för professorerna m. fl. (prop. nr 272/1947, sid. 4). Av samma skäl lämnar högskoleutredningen å sido sådana frågor, som avse lantbruks-, skogs- och veterinärhögskoleprofessorernas undervisningsskyldig- het, ledighet för forskning och dylikt.

Vid övervägande av spörsmålet om inrättande av nya professurer har hög- skoleutredningen i vissa fall funnit de från högskolorna framställda kraven på nya professurer alltför vittgående. För högskolorna har det synts utred-

• Sida 18
•  Original

ningen vara viktigast att få de redan befintliga professurerna bättre utrus- tade såväl i fråga om medhjälpande vetenskaplig och annan personal som i övrigt. Emellertid har utredningen ansett det påkallat, att vissa nya pro-' fessurer komma till stånd. Nya professurer ha föreslagits, där viktiga ämnesområden befunnits alltför omfattande för att kumia behärskas av en enda professor, eller där betydelsefulla ämnesområden över huvud icke före- trädas av någon professor. I fråga om de föreslagna nya professurerna har utredningen sökt övertyga sig om att tillräckligt kvalificerade vetenskapsmän kunna väntas stå till förfogande för befattningarna.

2. Andra vetenskapliga befattningar.

Inkomna förslag.

Lantbrukshögskolans lärarråd har uttalat, att en avvägning borde skc mellan de vid högskolan anställda professorernas skyldighet till undervis— ning och deras möjlighet till forskning, så att forskningens berättigade krav tillgodosåges. Härvid borde i första hand institutionerna utrustas med till- räckligt antal biträdande krafter av olika slag. I denna fråga har lärarrådet vidare anfört bland annat följande.

Till flertalet institutioner böra knytas laboratorer, vilka skola deltaga i arbetet med forskningen och undervisningen på institutionerna. Institutionsföreståndaren skall på laboratorn kunna avlasta en del mera kvalificerade och arbetskrävande upp- gifter, vilka icke lämpligen kunna anförtros annan underordnad befattningshavare. Åtminstone vid de större institutionerna böra finnas väl kvalificerade förste assisten- ter i lönegrad A 24 (27),1 som under professorns ledning ha att svara för mera maktpåliggande uppgifter i samband med institutionernas forskningsarbete. Därjämte torde vid åtskilliga institutioner erfordras kvalificerade assistenter i lönegrad Eo 21 (24), som skola biträda vid forskningen. Som biträden vid forskning och undervis- ning torde vidare erfordras assistenter i lönegrad Eo 18 (22). Vid vissa institutioner torde behov föreligga av assistenter med något lägre kompetens än nyssnämnda kategori. Dessa assistentbefattningar böra placeras i lönegrad Ro 15 (19). Såsom biträden framför allt vid övningskurserna torde i åtskilliga fall erfordras amanuen- ser. vilka alltefter arbetsuppgifternas omfattning böra erhålla arvode om 3600 kronor, 2400 kronor eller 1 400 kronor.

Lärarrådet vid lantbrukshögskolan har förordat, att högskolans laborato- rer och lektorer skulle placeras i lönegrad A 28 (31). Till motivering härför samt för förslaget, att högskolans förste assistenter skulle placeras i lönegrad A24 (27) och dess assistenter i lönegraderna Ro 21 (24), Ro 18 (22) och Ro 15 (19), har lärarrådet anfört i huvudsak.

Vid lantbrukshögskolan finnes för närvarande en laboratorsbefattning i lönegrad A 26 (29) samt två lektorsbefattningar i lönegrad Ro 26 (29). Lärarrådet anser, att vid flertalet av högskolans institutioner borde inrättas laboratortjänster. För att högskolan skall kunna förvärva framstående vetenskapsmän till dessa befattningar

1 Där i betänkandet använts de omedelbart före den 1 juli 1947 gällande lönegradsbe- teckningarna, ha inom parentes angivits motsvarande nu gällande lönegradsnummer.

• Sida 19
•  Original

är *det av största vikt, att högskolan har möjlighet att erbjuda tillräckliga löneför- måner. Med hänsyn dels till de stora krav, som måste ställas på laboratorerna och lektorerna, dels ock till lönegradsplaceringen för lektorerna vid läroverken samt till'de löneförmåner, som utgå till lärarna vid de lägre lantbruksundervisningsanstal- terna, anser lärarrådet det oundgängligen erforderligt, att laborators- och lektors- befattningarna uppflyttas i lönegrad A 28 (31).

Lärarrådet har i skrivelse till högskolans styrelse den 14 juni 1946 hemställt, att högskolans arvodesassistenter måtte inplaceras i löneplan. Styrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1946 framhållit, att svårigheten att besätta ifrågavarande befattningar med utexaminerade agronomer vore betydande. Den uppräkning av arvodena från 4800 till 6000 kronor, som verkställdes den 1 juli 1945, hade uppenbarligen icke varit tillräcklig för att högskolan skulle få möjlighet förvärva och för några år behålla lämpliga agronomer som assistenter. Den lämpligaste utvägen vore troligen, att befattningarna inplaeerades i löneplan som extra ordinarie. En sådan lösning av frågan torde dock icke kunna genomföras vid högskolan, om ej samtidigt en liknande reform genomfördes vid universiteten och övriga högskolor. Styrelsen hemställde därför, att assistentbefattningarna tills vidare förenades med samma arvode som vid universiteten eller 7 200 kronor.

Lärarrädet är av den bestämda uppfattningen, att ifrågavarande svårigheter icke kunna lösas, om icke assistentbefattningarna bliva förenade med pensionsrätt. Utexa- minerad agronom, som erhåller anställning som assistent vid högskolan, bör placeras i lönegrad Eo 18 (22). För placering i lönegrad Ro 21 (24) eller lönegrad A 24 (27) bör fordras avlagd högre examen. Vissa institutioner böra härutöver ha assistenter med lägre kompetens än här ovan angivits. Dessa assistenttjänster synas kunna pla- ceras i lönegrad Ro 15 (19). Assistentbefattning i lönegrad A 24 (27) skulle erfordra minst licentiatexamen och därutöver väl vitsordad tjänstgöring som forskningsassi- stent. Dessa befattningar böra benämnas förste assistenter. Även assistent i lönegrad EO 21 (24) bör ha avlagt licentiatexamen. Benämningen å befattningen i denna löne- grad bör ändras från förste assistent till enbart assistent.

l fråga om lantbrukshögskolans docentstipendiater har lärarrådet fram- hållit nödvändigheten av att stipendiaternas löneförmåner utginge efter samma grunder som vid universiteten, vilket hittills —— frånsett en kortare period —— varit fallet. Även forskarstipendier och extra ordinarie professurer skulle enligt lärarrådets förslag inrättas vid lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans doeentförening har anfört, att största möjliga likhet i anställningsförhållanden borde råda för de olika högskolornas och univer- sitetens personal. Föreningen har även förordat en utbyggnad av amanu- ens- och docentinstitutionerna vid lantbrukshögskolan samt inrättandet av forskarstipendier och extra ordinarie professurer vid densamma.

Lantbrukshögskolans studentkår har anfört en del allmänna synpunkter på högskolans utrustning med vetenskapliga befattningar och härvid för- ordat, att vid sidan av professorerna anställdes annan vetenskapligt skolad personal i större utsträckning än för närvarande. Vad kåren i detta avseende anfört, är av väsentligen följande innehåll.

Beträffande utbildningen i de tillämpade huvudämnena vill studentkåren under- stryka, att den bör kunna inriktas på djupet och i omedelbar anslutning till vid hög- skolan i dessa ämnen bedriven forskningsverksamhct. Detta aktualiserar en utökning

• Sida 20
•  Original

av den biträdande personalen vid institutionerna. Som biträdande lärare och kurs— ledare måste till varje institution _ i varje fall de tillämpade huvudinstitutionerna _ i helt annan utsträckning än hittills högt kvalificerad personal med grundlig veten- skaplig skolning vara knuten. Dessa lärar- och forskarbefattningar måste vara för— knippade med sådana löneförmåner, att de icke betraktas som genomgångsbefatt— ningar med täta byten av befattningshavare. Det förefaller sålunda önskvärt, att såväl laborators- som förste assistentbefattningar regelmässigt inrättas vid de till— lämpade institutionerna. Om institutionsföreståndaren icke uteslutande skall ägna sig åt undervisning och studiehandledning, måste de nuvarande förhållandena betraktas som mycket olyckliga, i det att varken undervisningen eller forskningen blir tillfreds- ställande tillgodosedd. Vidare erfordras ett antal från den löpande undervisningen fristående assistentbefattningar _ exempelvis av stipendienatur _ vid de tillämpade institutionerna, lämpade för blivande forskare, som arbeta på sin licentiatexamen eller doktorsgrad, samt ett utbyggande av doeentinstitutionen för att till högskolan knyta yngre forskare med doktorsgrad.

Skogshögskolans lärarråd har påpekat, att — med hänsyn till forskningens behov _ överkvalificerad arbetskraft icke borde användas vid högskolans undervisning. Härefter har högskolans lärarråd ytterligare utvecklat detta ämne på följande sätt.

Detta innebär, att i främsta rummet professorerna ej böra belastas med sådan undervisning av mera rutinmässig natur, som kan överlåtas till lärarpersonal, som ej är skolad för utövandet av självständig forskning. Det innebär emellertid även, att för den mera krävande undervisning, som handhaves av professorerna, tillräck— lig assistentpersonal bör finnas tillgänglig för förberedandet av denna undervisning genom bearbetande av föreliggade forskningsresultat till för undervisningen lämp— ligt skick, för komplettering av samlingar och studiematerial, för framställande av bildmaterial för undervisningen m. rn. Härigenom kan undervisningen bättre hållas & jour med framåtskridandet och göras mera rationell med avseende på utförandet, samtidigt som tid kan vinnas för forskningsuppgifter.

Lärarrådet vid skogshögskolan har vidare framhållit, att för den nödvän- diga utbildningen av skogliga forskare erfordrades jämväl förstärkning av högskolans docentinstitution. Studentkåren har understrukit detta uttalande.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har framhållit vikten av att högsko- lans lärarkrafter bleve förstärkta genom inrättandet av nya befattningar. Kollegiet har vidare i anslutning till såväl de medicinska högskolornas orga— nisationskommitté som naturvetenskapliga forskningskommittén uttalat, att laboratorerna (och prosektorerna) borde beredas motsvarande möjligheter som professorerna att ägna sig åt forskningsverksamhet, varför förstnämnda befattningshavares undervisningsskyldighet icke borde bliva större eller åtminstone ej mycket större än professorernas. I detta sammanhang erinrade kollegiet jämväl om att kollegiet tidigare föreslagit införande av samma be— stämmelser rörande tillsättande av laborators- och prosektorsbefattningar vid högskolan som gällde beträffande motsvarande befattningar vid universite- ten och karolinska institutet, d. v. s. samma bestämmelser som för profes- sorsbefattningarna. Kollegiet anförde, att det av kollegiet föreslagna inrät- tandet av laborators- och prosektorsbefattningar i flera fall vore tänkt såsom

• Sida 21
•  Original

ett första steg i riktning mot en framtida uppdelning av vissa professurer. Kollegiet har icke kunnat finna något skäl att betrakta högskolans labora- tors— och prosektorsbefattningar på annat sätt än motsvarande tjänster vid universiteten och karolinska institutet. Därför föreslog kollegiet, att samt— liga laborators- och prosektorsbefattningar vid veterinärhögskolan skulle överföras till ordinarie stat.

För att veterinärhögskolans professorer, laboratorer och prosektorer skola kunna befrias åtminstone från de mest elementära delarna av undervisningen har lärarkollegiet ansett, att ett antal nya assistentbefat[ningar oundgängli- gen behövde inrättas vid högskolan. Under äberopande av svårigheterna att rekrytera veterinärhögskolans assistentbefattningar har lärarkollegiet före- slagit, att befattningarna i fråga placerade i lönegrad Ex 21 (23) _ skulle överföras till lönegrad Eo 23 (26). Kollegiet ansäge vidare, att den nuva- rande amanuensinstitutionen vid högskolan borde utbytas mot amanuens— befattningar av samma slag som vid universiteten, d. v. s. förste, andre och tredje amanuenser med arvoden av respektive 3 600 kronor per år, 2 400 kronor per år och 150 kronor per tjänstgöringsmänad samt med tjänstgö- ringsskyldighet av respektive 600 timmar per år, 400 timmar per år och 2 timmar per dag.

Veterinärhögskolans styrelse har tillstyrkt lärarkollegiets förslag till om- bildning av högskolans laborators- och prosektorsbefattningar till ordinarie befattningar samt av högskolans assistentbefattningar till extra ordinarie befattningar.

Veterinärhögskolan har icke rätt att förordna docenter. Dess lärarkolle— gium har nu föreslagit, att docentinstitutionen skulle införas vid veterinär- högskolan. Kollegiet har i ämnet anfört i huvudsak:

I motsats till bland annat lantbruks- och skogshögskolorna har veterinärhögsko- lan icke haft rätt att förordna docenter. Detta förhållande har sedan länge fram- stått såsom en brist. Kollegiet finner tiden nu vara inne att även föreslå införande av docentstipendier och de för dylika stipendier gällande bestämmelserna även vid veterinärhögskolan. Kollegiet vill särskilt framhålla, att genom inrättandet av docent- stipendier möjligheter skulle öppnas till ett samarbete av oskattbart värde med fram- stående företrädare för veterinärmedicinen närstående vetenskapsgrenar.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har vidare uttalat, att med införande vid högskolan av docentinstitutionen följde nödvändigheten av en sådan på- byggnad, som vid universitet och andra högre läroanstalter tagit sig uttryck i inrättandet av forskarstipendier.

Frågan om ersättningen till speciallärare har upptagits av lantbrukshög- skolans lärarråd, som härvid föreslagit, att arvodet till högskolans special— lärare skulle höjas från 30 till 50 kronor per reducerad undervisningstimme för det i timplanen angivna timantalet.

• Sida 22
•  Original

Enligt till högskoleutredningen inkomna förslag skulle _ förutom profes— sorer _ vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna anställas väsent- ligen följande slag av vetenskapliga befattningshavare:

Befattningshavare Föreslagna tönetörmäner Laboratorer (prosektorer) och lektorer Lönegrad A 28 (31) och A 26 (29) Assistenter .......................... Lönegrad A 24 (27), Bo 23 (26), Ro 21

(24), Ro 18 (22) och Ro 15 (19) Amanuenscr ........................ 3600, 2400 och 1 400 kronor per år

samt 150 kronor per månad Docentstipendiater, forskarstipendiater,

extra ordinarie professorer .......... Samma som vid universiteten Speciallärare ...................... 50 kronor per reducerad undervisnings— timme

Om man bortser från de föreslagna löneförmånerna, innebära nyssnämnda förslag inga andra nyheter än att befattningar för forskarstipendiater och extra ordinarie professorer ansetts böra inrättas. På förevarande verksam— hetsområde finnas nämligen redan nu befattningar för laboratorer (prosek- torer), lektorer, assistenter, amanuenser, docentstipendiater och speciallärare.

Såsom framgår av vad tidigare anförts, anser högskoleutredningen det vara en angelägen-het av största vikt, att lantbruks-, skogs- och veterinär- högskolornas behov av annan vetenskaplig personal än professorer blir i erforderlig omfattning tillgodosett. I likhet med de olika högskoleinstanserna har utredningen funnit, att för detta ändamål nya typer av befattningar i stort sett icke behöva inrättas. Genom att bygga vidare på det nuvarande systemet torde de önskade resultaten i regel kunna uppnås. De befattningar. som för närvarande finnas av hithörande slag, äro emellertid helt otillräck— liga. Detta förhällande har, såsom förut berörts, lett till att professorerna i stor utsträckning måst syssla med arbete, som kunnat överlämnas till mindre kvalificerade krafter. Det nu rådande förhållandet måste därför betraktas såsom otillfredsställande och leder till slöseri med den kvalificerade arbets- kraften. Utan en tämligen betydande utökning av dessa personalgrupper vid högskolorna torde därför en verklig förbättring av högskolornas arbetsmöj- ligheter icke kunna ernås.

Beträffande de högst kvalificerade forskarna inom dessa grupper torde en tillfredsställande lösning kunna åstadkommas, endast om ett tillräckligt an- tal fasta befattningar med relativt god löneställning inrättas. Enligt utred— ningens mening bör därför en utbyggnad ske av systemet med laboratorer och liknande tjänster. Man torde härvid böra räkna med att i regel vid varje institution bör finnas åtminstone en laborator eller liknande tjänsteman. Även om en viss uppdelning sker av de nuvarande professurerna och ytter- ligare vissa nya sådana inrättas, torde likväl i de flesta fall ämnena vara av den omfattning, att, därest forskningen och undervisningen skola på ett till—

• Sida 23
•  Original

fredsställande sätt bedrivas, det blir nödvändigt att till flertalet institutioner knyta, utöver professorn, en mera kvalificerad vetenskapsman. Det är givet- vis även ur arbetssynpunkt av största betydelse, att två mera kvalificerade vetenskapsmän finnas vid vederbörande institutioner för överläggningar om och handhavande av de kvalificerade uppgifterna. Detta torde också vara nöd- vändigt för att skapa en bättre befordringsgång, vilken lockar dugande för- mågor att ägna sig åt den vetenskapliga banan. Därjämte bör högskolornas assistent- och amanuenspersonal utökas. Härvid har utredningen ansett, att i allmänhet varje professor och laborator såsom medhjälpare bör erhålla en assistent eller en eller flera amanuenser. Tillförsäkras ej de högre veten— skapliga befattningshavarna tillräcklig hjälp går, såsom förut berörts, stora delar av vinsterna med dessa befattningar förlorade. Enligt utredningens mening bör också docentinstitutionen ytterligare utvecklas och påbyggas, varjämte behovet av speciallärare i vissa fall synes böra tillgodoses i större utsträckning än för närvarande.

I syfte att docentstipendiaterna vid nu förevarande högskolor icke skola vara i ett sämre läge med avseende å den ekonomiska tryggheten än docent- stipendiaterna vid universiteten torde det vara påkallat att på samma sätt som skett vid universiteten utbygga högskolornas docentinstitution med forskarstipendier. I avsaknad av de med forskarstipendierna förknippade möjligheterna att i vetenskaplig gärning kvarhålla en dugande forskare, som av olika anledningar icke kunnat placeras å någon professur, torde dessa högskolor icke i längden kunna i tillbörlig utsträckning konkurrera om den vetenskapliga arbetskraften.

Vad angår frågan om en påbyggnad jämväl på forskarstipendierna —— exempelvis genom inrättande av extra ordinarie professurer — vid föreva- rande högskolor må framhållas, att frågan om en dylik påbyggnad för uni- versitetens och karolinska institutets del ställts på framtiden, enär den an- setts sammanhänga med frågan om en lönereglering för universitetsprofes- sorer m. fl. (prop. nr 272/1947, sid. 4). Därjämte torde redan ett införande vid högskolorna av systemet med forskarstipendier utgöra en avsevärd för- bättring, vars verkningar lämpligen höra iakttagas under någon tid, innan frågan om en påbyggnad på forskarstipendieinstitutionen vid högskolorna upptages till prövning. Högskoleutredningen anser sig därför icke böra när- mare ingå pä denna fråga.

Vad angår frågan om löneställningen för den nu åsyftade vetenskapliga personalen vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna må först anföras, att laboratorer (prosektorer) i likhet med motsvarande personalgrupper på annat håll i regel böra anställas såsom ordinarie befattningshavare. Fler— talet av här avsedda högskolors befattningshavare inom denna grupp har nu icke-ordinarie anställning, vilket i allmänhet måste anses oförenligt med be— fattningshavarnas höga kompetens och ansvar samtidigt som det ställer hög- skolorna i en oförmånlig ställning i vad avser deras strävanden att till sig

• Sida 24
•  Original

knyta dugande vetenskapsmän. Högskolornas möjligheter att göra en värde- full och bestående insats på forskningens och undervisningens områden ärc i hög grad beroende av huruvida för de befattningar, som här avses, kunna förvärvas och behållas verkligt framstående krafter.

* Lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas tjänstemän inom nu av- handlade personalgrupp tillhöra i regel lönegrad 29. Med utgångspunkt från att denna lönegrad är den normala för lönegradsplacerade laboratorer inom statsförvaltningen har högskoleutredningen funnit sig höra i det följande räkna med att förevarande högskolors laboratorer (prosektorer) i regel böra vara placerade såsom ordinarie tjänstemän i 29 lönegraden. Ehuru vissa liknande befattningar på annat håll placerats en eller annan lönegrad högre än nu sagts, har utredningen icke funnit sig ha anledning till att vid sina beräkningar frångå den vid högskolorna i fråga nu tillämpade principen, att befattningar av hithörande typ tillhöra lönegrad 29. Utredningen vill emel— lertid anföra, att laborator—erna vid universiteten och karolinska institutet äro avlönade enligt samma system som professorerna vid nämnda lärosäten och åtnjuta löneförmåner, vilka överstiga avlöningsförmånerna till i lönegrad 29 placerade tjänstemän i ungefärligen samma grad som gäller beträffande nämnda professorers avlöningsförmåner i förhållande till lantbruks-, skogs- och veterinärhögskoleprofessorernas avlöningsförmåner. Av i huvudsak samma skäl, som i det föregående åberopats med avseende å löneställningen för lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas professorer, vill högskole— utredningen förorda, att frågan om lönereglering för ifrågavarande högsko- lors befattningar av laboratorstyp utredes i samband med löneregleringsfrå- gan för universitetsprofessorerna m. fl.

I fråga om löneställningen för assistentpersonalen ha, såsom framgår av det föregående, ett flertal förslag framförts från de olika högskoleinstan— serna; Bland annat har av lantbrukshögskolans lärarråd föreslagits, att vissa assistenter skulle placeras på ordinarie stat. Med hänsyn till vad härvidlag gäller beträffande assistentbefattningar vid andra högre läroanstalter filmer högskoleutredningen emellertid detta förslag icke kunna förordas. Med hän- syn till önskvärdheten att kunna för assistentbefattningarna förvärva och under icke alltför kort tid behålla tillräckligt dugande krafter beräknar hög- skoleutredningen emellertid, att i regel extra ordinarieanställning skall före- komma för dessa befattningar. På grund av föreliggande rekryteringssvå— righeter synes extra- eller arvodesanställning icke kunna tillämpas.

I huvudsaklig likhet med vad nu i regel gäller beträffande vetenskaplig assistentpersonal synes denna personal vid förevarande högskolor böra in- delas i förste assistenter och assistenter. Förste assistent vid högskolorna bör, i anlutning till vad nu gäller vid lantbrukshögskolan, placeras såsom extra ordinarie i lönegrad 24. Genom att, såsom från ihögskolehåll ifrågasatts, till- mäta högre löneförmåner för de högst placerade assistentbefattningarna

• Sida 25
•  Original

skulle visserligen antagligen de nuvarande svårigheterna att rekrytera dessa tjänster kunna motverkas. Emellertid torde dessa svårigheter till övervä- gande del bottna i att möjligheterna till befordran från en assistenttjänst till en högre tjänst vid högskolorna i fråga för närvarande äro mycket begrän- sade. Då dessa möjligheter, vid bifall till högskoleutredningens förslag om inrättande av nya högre vetenskapliga befattningar, komma att avsevärt för- bättras, synes anledning knappast föreligga att placera förevarande högsko- lors förste assistenter i förmånligare löneställning än som nyss föreslagits. Utredningen har, i anslutning till nu angivna ställningstagande, funnit sig icke böra biträda det av 1945 års jordbruksförsöksutredning framlagda för- slaget om placering i lönegrad 27 av förste assistenter vid lantbrukshögsko- lans försöksanstalter.

Övriga vetenskapliga assistenter vid förevarande högskolor höra, i anslut- ning till vad förut anförts och till vad redan i vissa fall förekommer vid lant- brukshögskolan, i regel anställas såsom extra ordinarie i lönegrad 22. Fram- hållas må dock, att vid veterinärhögskolan icke torde kunna användas annan typ av assistentbefattningar än förste assistenttypen. Redan nu ha denna högskolas assistenter på grund av rekryteringssvårigheterna i regel måst pla- ceras i 24 lönegraden, och denna lönegrad torde böra tillämpas för hela ifrågavarande personalgrupp, om denna skall kunna rekryteras på ett till- fredsställande sätt. Utredningen vill vidare erinra, att vid lantbrukshög- skolan förekomma assistenter, som placerats i lägre lönegrad än lönegrad 22. För dessa assistenter synes emellertid i regel ej kunna krävas högskoleut- bildning eller liknande kvalifikationer. Assistenter av sistnämnda slag avses icke i utredningens förslag.

För docentstipendiater, forskarstipendiater och amanuenser torde vid lant— bruks-, skogs- och veterinärhögskolorna böra gälla samma löneförmåner som vid universiteten. Vad docent- och forskarstipendiaterna angår vill ut- redningen understryka att, därest pensionsrätt framdeles kommer att beredas universitetens docent- och forskarstipendiater, motsvarande förmån hör till- försäkras här förevarande högskolors arbetskrafter inom denna kategori. I fråga om amanuenserna synes anledning icke förefinnas att, på sätt som en- ligt efterföljande kapitel nu gäller, ha amanuensinstitutionen utformad an- norlunda vid nämnda högskolor än vid universiteten. Då amanuensinstitu- tionen synes kunna utgöra ett värdefullt instrument för forskarrekryteringen, torde det tvärtom vara mycket angeläget, att förevarande högskolor på denna punkt bliva fullt jämställda med universiteten.

Beträffande tjänstgöringsskyldigheten för universitetens amanuensperso— nal har såsom allmän norm fastställts, att skyldigheten i fråga skall avse i medeltal 3 timmar per dag eller 600 timmar per år för förste amanuens, 2 timmar per dag eller 400 timmar per år för andre amanuens samt 2 tim- mar per dag för tredje amanuens under den tid tjänstgöringen varar. lina-

• Sida 26
•  Original

handa normer böra gälla beträffande den amanuenspersonal, som avses i denna utredning.

Från lantbrukshögskolans lärarråd har framlagts förslag om viss förhöj— ning av speciallärararvodena vid högskolan. Denna fråga finner högskole- utredningen icke lämpligen böra lösas oberoende av liknande ersättnings— spörsmål på andra håll i statsförvaltningen. I anledning härav anser utred- ningen sig icke böra ingå på spörsmålet om speciallärararvodena vid föreva- rande högskolor. Därest emellertid en allmän uppräkning av arvoden av detta slag kommer till stånd, bör uppräkningen givetvis omfatta även spe- ciallärararvodena vid nu avsedda högskolor.

Högskoleutredningen vill här erinra, att lantbrukshögskolans laboratorer tillsättas på samma sätt som universitetens laboratorer, d. v. 5. enligt samma grunder, som härvidlag gälla för professorer. Skogs- och veterinärhögskolor- nas laboratorer (prosektorer) kunna däremot tillsättas enligt enklare grun- der, i det att sakkunnigeförfarandet icke behöver tillämpas. Det oaktat lärer vid veterinärhögskolan sakkunnigeförfarandet i regel tillämpas vid tillsät— tande av laboratorer (prosektorer). Enligt utredningens uppfattning bör för tillsättande av laboratorer (prosektorer) vid de i denna utredning avsedda högskolorna samma bestämmelser gälla, som i detta avseende gälla vid uni- versiteten. Utredningen föreslår därför, att ifrågavarande bestämmelser för skogs- och veterinärhögskolornas vidkommande ändras till överensstäm- melse med motsvarande bestämmelser för lantbrukshögskolan.

Vad angår grunderna för tillsättningen av docentstipendiater må anföras. att dessa grunder böra vara lika vid samtliga hithörande högskolor. Härvid torde de vid lantbrukshögskolan gällande grunderna böra tjäna såsom före- bild. Enär — såsom bland annat framgår av efterföljande redogörelser —— skogshögskolans bestämmelser för tillsättning av docentstipendiater i vissa avseenden skilja sig från motsvarande bestämmelser vid lantbrukshögskolan, torde därför skogshögskolans bestämmelser i ämnet böra ändras till huvud- saklig överensstämmelse med de vid lantbrukshögskolan gällande.

3. Övrig personal.

Inkomna förslag.

Högskoleinstanserna ha till utredningen framfört en det allmänna förslag rörande sistnämnda personalgrupper.

Lantbrukshögskolans lärarråd har sålunda uttalat, att vid vissa av hög- skolans institutioner erfordrades preparatorsbefattningar i lönegrad A 10 (14). Vid samtliga institutioner erfordrades tekniska biträden och institu- tionsvaktmästare i lönegrad A 7 (11). Vid de större institutionerna erfordra- des kanslibiträden i lönegrad A 7 (11). I vissa fall syntes föreligga behov av teknisk personal i större antal, varvid för en del arbetsuppgifter skulle

• Sida 27
•  Original

kunna anställas personal med lägre kvalifikationer. Denna personal skulle kunna inplaceras enligt följande sammanställning:

Biträdande vaktmästare .................... lönegrad A5 (9) Tekniskt biträde .......................... » A4 (8) Kontorsbiträde ............................ » A4 (8) Räknebiträde .............................. » A4 (8)

Skogshögskolans lärarråd har helt allmänt framhållit behovet av biträ- dande personal vid högskolan.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har funnit en ökning av antalet tek- niska biträden vid högskolan oundgänglig. För särskilt krävande prepara- tion eller analytiska arbetsuppgifter borde införas en särskild befattningstyp, preparator. Kollegiet räknade även med att institutionsföreståndarna vore i behov avkanslibiträden. Den tekniska biträdespersonalen vid högskolan har lärarkollegiet velat föreslå placerad i lönegrad på följande sätt, nämligen preparator i lönegrad A 10 (14), laboratoriebiträden i lönegrad A7 (11) respektive Eo 7 (11), kanslibträde i lönegrad Eo 7 (11) samt institutionsvakt- mästare i lönegrad A 7 (11).

Högskoleutredningens förslag.

Högskoleutredningen anser, såsom förut berörts, det vara mycket bety- delsefullt, att lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas utrustning med hjälpkrafter åt den vetenskapliga personalen undergår en avsevärd förstärk- ning. Endast om detta sker, kan man hysa förhoppning om att erhålla full valuta för en upprustning av högskolornas vetenskapliga personalresurser. Utredningen kommer därför att i det följande, jämsides med sina förslag om utökning av högskolornas vetenskapliga arbetskrafter, även förorda en utbyggnad av högskolornas övriga personalgrupper.

De av lantbrukshögskolans lärarråd föreslagna olika typerna av befatt- ningar för icke-vetenskaplig personal vid högskolans institutioner synas i huvudsak överensstämma med de vid 1946 och 1947 års riksdagar reglerade förhållandena vid universiteten. Ett uppförande av befattningarna på ordi- narie stat torde dock icke kunna ske generellt, utan en del av befattningarna torde få placeras på extra ordinarie stat. I likhet med vad som gäller vid universiteten, torde därjämte normallönegraden för preparatorer vid ifråga- varande högskolor böra vara lönegrad 13. För hithörande högskolors pre- paratorer förordar utredningen ordinarie-anställning. Benämningen tekniskt biträde synes böra utbytas mot benämningen laboratoriebiträde. Med hänsyn till den för kontorspersonalen inom statsförvaltningen, jämväl vid föreva- rande högskolor, nyligen genomförda befordringsgången synes vidare någon differentiering av högskolornas kontorspersonal i 8 och lägre lönegrader icke behöva beräknas. Till kontorspersonalen torde även de ifrågasatta räknebiträdena få anses hänförliga. Högskoleutredningen beräknar följakt-

• Sida 28
•  Original

ligen, att förevarande högskolors vetenskapliga institutioner böra utrustas med icke-vetenskapliga hjälpkrafter av väsentligen följande slag:

preparator ............................ lönegrad 13 laboratoriebiträde ...................... » 1 ] institutionsvaktmästare ................ » 1 l kanslibiträde .......................... » 1 1 vaktmästare .......................... » 9 laboratoriebiträde ...................... >> 8 kontors- och skrivbiträden, högst ........ » & Utredningen beräknar _ i avbidan på resultatet av utredningen rörande

löneplacering och befordringsgång för ]aboratoriebiträden — att av högsko- lornas laboratoriebiträden ena hälften bör tillhöra lönegrad 11 och andra hälften lönegrad 8. Likaså synes högskolornas kontorspersonal höra till ena hälften utgöras av kanslibiträden och till andra hälften av kontors- och skrivbiträden. Laboratorie- och kanslibiträden höra till 50 procent vara ordinarie och till 50 procent extra ordinarie.

Frågan om vaktmästarpersonalens framtida fördelning på olika institutio- ner eller avdelningar synes böra avgöras av respektive högskolestyrelser. Utredningen redogör därför icke i det följande för denna personals nuva- rande fördelning på institutioner och avdelningar eller för inkomna förslag i detta avseende.

4. Sammanfattning. Högskoleutredningen har med avseende å olika typer av befattningar vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna förordat att

a) frågan om löneställningen för högskolornas professurer och befatt- ningar av laboratorstyp utredes i samband med frågan om lönereglering för universitetsprofessorer m. fl.;

b) bestämmelserna om tillsättande av laboratorer vid skogs- och veteri- närhögskolorna ändras till överensstämmelse med motsvarande bestämmel- ser för lantbrukshögskolan;

c) bestämmelserna om tillsättande av docentstipendiater vid skogshög- skolan ändras till överensstämmelse med motsvarande bestämmelser vid lantbrukshögskolan ;

(1) vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolornas utrustning med veten- skaplig personal och med hjälpkrafter åt dylik personal i regel följande typer av befattningar skola användas, nämligen

Befattningslyp Av utredningen i regel beräknad löneställning professor .......................... Lönegrad 33 (ordinarie) laborator (prosektor) ................ » 29 (ordinarie) förste assistent ...................... >> 24 (extra ordinarie) assistent ............................ » 22 (extra ordinarie) förste amanuens .................... Årsarvode av 4 032 kronor andre amanuens .................... » » 2400 » tredje amanuens .................... Månadsarvode av 150 kronor för högst

åtta månader per år

• Sida 29
•  Original

Befattningstyp Av utredningen i regel beräknad löneställning docentstipendiat .................... Årsarvode av 7 2001 kronor forskarstipendiat .................... >> » 90001 » speciallärare ........................ Arvode med för varje särskilt fall be-

räknat belopp

preparator ........................ Lönegrad 13 (ordinarie) laboratoriebiträde .................. » 11 institutionsvaktmästare .............. >: 11 kanslibiträde ...................... :.» 11 (ordinarie vaktmästare ........................ »» 9 ' eller icke- laboratoriebiträde .................. » 8 ordinarie) kontors- och skrivbiträden ............ Högst

lönegrad 8

Vid framställningen i det följande har utredningen utbytt benämningen tekniskt biträde mot labO'atoriebiträde, varjämte skriv- och liknande per- sonal kallas biträden för kontorsgöromål. I efterföljande redogörelser över nuvarande personal kallas lantbrukshögskolans amanuenser med årsarvode av 1400 kronor samt skogshögskolans amanuenser för tredje amanuenser. I dylika redogörelser för veterinärhögskolans personal upptagas icke denna högskolas amanuenser, enär amanuensinstitutionen här är i hög grad annor- lunda utformad än som vanligen är fallet.

D. BehOvet av samarbete mellan högskolorna.

Vid en granskning av lantbruks-, skogs- och veteriniirhögskolornas arbets- uppgifter finner man, att de olika högskolornas verksamhetsomräden i flera viktiga avseenden gripa in i varandra. Sålunda framstå lantbrukshögskolans uppgifter i fråga om forskning och undervisning på husdjursområdet såsom delvis rätt likartade med motsvarande uppgifter vid veterinärhögskolan. Visserligen är lantbrukshögskolan i sin verksamhet på husdjursområdet av- gränsad från veterinärhögskolan på så sätt, att lantbrukshögskolan i huvud- sak är inriktad på förbättring av husdjurens produktionsegenskaper och dessas utnyttjande, medan veterinärhögskolan huvudsakligen .syftar till ett förbättrat hälsotillstånd bland husdjuren. Båda dessa högskolor äro dock sysselsatta med forskning och undervisning på husdjursområdet, varför be- röringspunkterna mellan desamma otvivelaktigt äro många och betydelse- fulla. Även mellan lantbrukshögskolan och .skogshögskolan förekomma ett flertal beröringspunkter, särskilt gäller detta på det ekonomiska området. Det svenska bondejordbruket bygger i stora delar av landet sin ekonomi på såväl jord som skog. Även maskintekniska frågor och växtodlings- problem torde skapa starka beröringspunkter mella-n lantbruks- och skogs- högskolorna. Såsom exempel på sambandet mellan veterinär- och skogs— högskolornas arbetsfält kan man erinra om det livliga samarbete, som under senare år ägt rum beträffande viltvården.

¹ Därjämte dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg.

• Sida 30
•  Original

Det samarbete, som hittillsägt rum mellan lantbrukets och skogsbrukets högskolor, har icke varit mera fast organiserat utan berott av de enskilda vetenskapsmännens eget initiativ. Med utgångspunkt från det anförda lig- ger emellertid den tanken nära till hands, att det vore önskvärt med ett fastare organiserat samarbete och att därmed vissa fördelar vore att vinna för högskolorna. Härigenom borde riskerna för dubbelarbete på hithörande områden säkrare kunna motverkas och arbetet i fråga över huvud taget bättre kunna rationaliseras. Tanken har ju tidigare på sin tid berört-s av besparingsberedningen, som t. o. m. ifrågasatte, om icke en sammanslag- ning av högskolorna borde övervägas. En dylik tanke är emellertid uppen- barligen numera orealiserbar. I syfte att undvika de risker för dubbelarbete, som i vissa fall kunna uppkomma på högskolornas verksamhetsfält, även- som att skapa bättre och ökade möjligheter för samverkan mellan de olika högskolorna synes emellertid böra övervägas inrättande av ett särskilt organ för samarbete mellan högskolorna. Genom ett på lämpligt sätt utformat dylikt organ torde vissa vinster vara att ernå. Forskningen inom det av- sedda verksamhetsfältet synes sålunda kunna organiseras effektivare sam- tidigt som forskarna stimuleras till intensivare insatser. Ett organiserande av s. k. team-work skulle sannolikt härigenom underlättas. Även under- visningen torde i vissa fall kunna berikas såsom följd av ett samarbets- organs verksamhet, exempelvis genom att lärarkrafter tillfälligtvis bytas mellan de olika högskolorna för meddelande av undervisning i speciella frågor.

Högskoleutredningen anser sig därför böra förorda att för främjande av samarbetet mellan lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna bildas en samarbetsnämnd, bestående av högskolornas rektorer samt en eller två pro- fessorer från varje högskola, vilka därtill utses av vederbörande lärarkol- legium. Skulle den av 1945 års jordbruksförsöksutredning föreslagna över- direktörsbefattningen för försöksverksamheten inrättas, bör vidare inneha- varen av denna befattning lämpligen bliva ledamot i det föreslagna sam- arbetsorganet. Det synes även lämpligt, att någon representant för vete- rinärmedicinska anstalten respektive statens växtskyddsanstalt inneslutes i samarbetsnämnden. Denna bör ha till uppgift att behandla frågor av gemensamt intresse för högskolorna och att därvid utgöra ett rådgivande organ. Nämnden bör sammanträda så ofta förhållandena det påkalla. Till sammanträdena böra de olika rektorerna äga att inkalla jämväl de andra ledamöter av respektive högskolas lärarkollegium, som kunna anses ha in- tresse av de frågor, vilka skola upptagas till behandling. Sålunda inkallade ledamöter böra vara likställda med övriga ledamöter. Nämnden synes även böra söka kontakt med andra sådana institutioner eller organ, som ha in- tresse av de frågor, nämnden behandlar, och till överläggningar inkalla re- presentanter för dessa. Nämnden bör äga att själv inom sig utse ordförande samt anskaffa sekreterare och övriga biträden. Ersättning till ledamöter och

• Sida 31
•  Original

sekreterare bör utgå enligt samma grunder som stadgas i kommittékungörel- sen och gäldas med en tredjedel från vardera högskola. '

E. Stipendier åt studerande vid högskolorna.

1. Stipendier för studier till agronom-, civiljågmästar- och veterinärexalmina.

Enligt redogörelser i följande kapitel disponera lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna över vissa medel till kontantstipendier åt dem, som vid högskolorna studera för respektive agronom-, civiljägmästar- och veteri- närexamen. Vid lantbrukshögskolan utgå dessa stipendier med 800 kronor per stipendiat och år, medan vid skogs- och veterinärhögskolorna stipen- dierna icke äro till storleken fixerade. Enligt vad högskoleutredningen in- hämtat utgå ifrågavarande stipendier vid skogshögskolan med 300 år 500 kronor per stipendiat och år samt vid veterinärhögskolan med 600 kronor per stipendiat och år. Utredningen anser, att nu avsedda stipendier böra utgå enligt samma grunder vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolan. Såsom årligt belopp för varje stipendium föreslår utredningen det vid lant- brukshögskolan redan nu gällande beloppet, 800 kronor.

?. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier.

Såsom framgår av närmare redogörelser i det följande för lantbruks—, skogs- och veterinärhögskolornas elevstipendier finnas vid högskolorna dy- lika ,stip-endier ej blott för dem,'som studera för agronom-, civiljågmästar- respektive veterinärexamen, utan även för dem, som vid högskolorna idka högre vetenskapliga studier. "Sålunda finnas vid lantbrukshögskolan tre och vid skogshögskolan två stipendier för licentiatstuderande. Dessa stipendier utgå med 1 300 kronor per stipendiat och år.1 Vid veterinärhögskolan, som icke utbildar licentiater, förekomma tre stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier, vilka stipendier utgå med 2 500 kronor per stipendiat och år.

Rörande frågan om stipendier för främjande av högre vetenskapliga stu- dier ha vissa synpunkter och förslag framförts till högskoleutredningen från högskolornas sida. Sålunda har lantbrukshögskolan föreslagit höjning av högskolans licentiandstipendier till 2 500 kronor för år. Vidare har förslag om införande vid lantbrukshögskolan av doktorandstipendier av samma typ som vid universtiteten framförts av högskolans lärarråd.

Skogshögskolans lärarråd har förordat höjning av högskolans licentiand- stipendier till 6 000 kronor per år, enär dessa stip-endier icke visat sig till- räckligt lockande. Studentkåren har understrukit behovet av en höjning av dessa stipendier. Lärarrådet har även föreslagit, att — om höjningen ge-

1 Under arbetet med betänkandets tryckning ha licentiandstipenderna höjts till 2500 kronor per stipendiat och år.

• Sida 32
•  Original

nomfördes —— stipendiaterna borde bliva skyldiga att under tre är fyra månader per år tjänstgöra vid högskolan.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har anfört, att högskolans s. k. dok- torandstipendier vore svåra att placera på grund av de med stipendierna förenade bestämmelserna och stipendiebeloppets storlek. Kollegiet har hän- visat till de förslag rörande doktorandstipendier, som framlagts av de medi- cinska högskolornas organisationskommitté och 1945 års universitetsbered- ning.

Vid 1947 års riksdag fattades beslut (prop. nr 272) om utbyggnad av bland annat universitetens system med stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier. Högskoleutredningen håller nu före, att behov före- ligger av en motsvarande utbyggnad för lantbruks-, skogs- och veterinär- högskolornas del. Vid dessa högskolor förekommer, liksom vid universi— teten, ett uppenbart behov av sådana resurser i fråga om stipendier, som kunna bidraga till att trygga rekryteringen av högre vetenskapliga befatt- ningar ävensom till att i Övrigt främja forskningen. Nyssnämnda riksdags- beslut innebar bland annat, att två slags stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier skulle finnas, nämligen dels licentiandstipendier ä 2 500 kronor per stipendiat och är, dels doktorandstipendier ä 5 000 kronor per stipendiat och år. Dock skulle inom de medicinska fakulteterna endast doktorandstipendier utgå, eftersom medicine licentiatexamen icke förutsatte någon självständig forskning. Vidare skulle för högre juridiska studier endast det högre stipendiet utgå, enär juris licentiatexamen icke kunde an- vändas för en kat-egoriklyvning av de studerande i licentiander och doktor- ander. Högskoleutredningen framlägger i det följande förslag om införande av skoglig doktorsgrad. Vid bifall härtill kommer doktorsgraden att kunna vinnas vid samtliga tre här ifrågavarande högskolor. Utredningen föreslår därför, att doktorandstipendier ä 5 000 kronor per stipendiat och år införas vid dessa högskolor. För lantbruks- och skogshögskolornas det bör denna åtgärd innebära en komplett-ering av det nuvarande stipendiesystemet. För veterinär-högskolans del bör åtgärden däremot _— i analogi med vad som skett vid de medicinska och juridiska fakulteterna —- avse en uppräkning av de nuvarande stipendierna för högre vetenskapliga studier, enär vid denna högskola icke förekommer särskild licentiatexamen. Lantbruks- och skogs- högskolornas licentiandstipendier böra höjas till 2 500 kronor för år, (1. v. s. till samma belopp som de särskilda lieentiandstipendierna vid universiteten.

I samband med genomförandet av ovan framförda förslag rörande lant— bruks-, skogs- och veterinärhögskolornas stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier torde beträffande dessa stipendier böra meddelas i huvudsak samma bestämmelser, som fastställts beträffande motsvarande stipendier vid universiteten. Sålunda böra stipendierna i fråga icke vara förenade med någon tjänstgöringsskyldighet. Stipendierna böra vidare ut- delas av högskolornas lärarråd (lärarkollegium), därvid licentiandstipen-

• Sida 33
•  Original

dierna böra utgå för ett år med möjlighet till prolongation under ytterligare ett år samt doktorandstipendierna likaledes för ett år med möjlighet till pro- longation under ytterligare högst två år. Samma studerande bör icke komma i åtnjutande av licentiand- och doktorandstipendier under sammanlagt längre tid än fyra år. Innehav av stipendium bör i regel icke få kombineras med avlönad amanuens- eller assistentbefattning. Järnväl i övriga avseenden böra grunderna för utdelande och innehav av lantbruks-, skogs- och veteri— närhögskolornas stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier i stort sett ansluta sig till motsvarande bestämmelser för universitetens vid— kommande.

F. Doktorsavhandlingar.

Vid 1947 års riksdag (prop. nr 272) behandlades för bland annat universi— tetens del frågan om formerna för publicering av doktorsarbete samt om tryckningsbidrag till doktorsavhandlingar.

Enligt de av riksdagen härvid godkända riktlinjerna rörande formerna för doktorsarbetets publicering borde dessa former i princip vara desamma som för andra arbeten inom samma vetenskapsgren. I anslutning härtill borde en doktorand — i motsats till vad nu är fallet _ ha rättighet att disputera jämväl på ett antal smärre, i kända vetenskapliga tidskrifter publi- cerade uppsatser utan att behöva sammanställa dessa till en särskild dok- torsavhandling. Denna disputationsordning borde dock tillåtas endast under förutsättning, att en kort sammanfattning, innehållande en fixering av pro- blemställningen i dess helhet jämte redogörelse för de vunna resultaten, framlades till disputationen utöver de tidigare publicerade skrifter, vilka disputanden önskade åberopa. Den sammanfattande skriften skulle anses utgöra doktorsavhandlingen i formell mening, av vilken det stadgade antalet pliktexemplar skulle avlämnas. Av doktoranden åberopade tidigare upp- satser skulle för sådant fall även finnas tillgängliga — i 25 a 50 exemplar —— för offentlig granskning.

I fråga om tryckningsbidrag till doktorsavhandlingar innebar riksdagens beslut, att systemet med anslag till ersättning för levererade pliktexemplar skulle upphöra, och att i stället ett enda anslag till tryckning av doktors- avhandlingar skulle beviljas. Tryckningsbidraget skulle i princip sätta-s till 75 procent av författarens egna kostnader. Författare av sådana avhand- lingar, som dragit en oskälig kostnad eller vilkas omfång blivit större än ämnets natur krävt, borde få vidkännas vederbörlig reduktion av trycknings- bidraget. Kostnaderna för tryckning av avhandlingsresuméer på något av de stora världsspråken skulle helt bestridas med statsmedel.

Lantbrukshögskolans lärarråd har till högskoleutredningen framför-t för- slag om att statsbidrag borde utgå till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolan med 75 procent av tryckningskostnaderna.

• Sida 34
•  Original

' ' De riktlinjer, som 1947 års riksdag godkänt för universitetens del i fråga om formerna för publicering av 'doktorsarbeten samt i fråga om tryckning-s— hidrag till doktorsavhandlingar, synas böra bringas i tillämpning även vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna. Några .skäl till att i dessa av- seenden ställa nämnda högskolor utanför utvecklingen vid universiteten synas icke förefinnas. Tvärtom förefaller det högskoleutredningen uppen— bart, att de fördelar, som genom nyssnämnda riksdagsbeslut tillförts uni- versitetens vetenskapliga verksamhet, böra komma även lantbruks—, skogs— och veterinärhögskolorna till del. Vid dessa högskolor böra alltså i princip samma bestämmelser gälla i fråga om formerna för doktorsarbetenas publice- ring som vid universiteten, varjämte statsbidrag till tryckning av doktors— avhandlingar bör utgå enligt i huvudsak samma grunder vid lantbruks-. skogs- och veterinärhögskolorna som vid universiteten. Sistnämnda bidrag bör vid ifrågavarande högskolor utdelas av respektive lärarråd (lärar- kollegium).

(i. Undervisningsnämnder.

År 1941 infördes i universitetsstatuterna vissa bestämmelser om under- visningsnämnder. Enligt des-sa bestämmelser skall för undervisningens plan- mässiga ordnande och för granskning av studieplaner och förslag till så— dana inom varje fakultet finnas en undervisningsnämnd, bestående av de- kanus och minst två valda ledamöter, vilka fakulteten årligen i september månad utser. Denna nämnd skall minst en gång varje läsår sammanträda med ombud för den akademiska ungdomen för överläggning angående under- visningens ordnande, studieplaner och därmed sammanhängande frågor. Ombuden utses på sätt universitetets rektor efter samråd med studentkårens ordförande bestämmer. Undervisningsnämnden skall senast en månad före lästerminens slut av samtliga lärare inom fakulteten infordra uppgifter rö- rande den undervisning, som de under nästa termin önska meddela, samt därefter upprätta förslag till undervisningsplan för sistnämnda termin. Vid terminens slut skola inom varje fakultet samtliga undervisningsskyldiga lärar-e sammanträda för att på grundval av nämndens förslag anordna den undervisning, som under nästa termin skall äga rum, ävensom fördela under— visningstimmarna.

Bestämmelser av enahanda innebörd som de nu berörda infördes år 1941 även i stadgan för karolinska institutet.

» Styrelsen för Sveriges förenade studentkårer har nu hos Kungl. Maj:t an- hållit, att bestämmelser skulle utfärdas om undervisningsnämnd-er jämväl vid lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna. Härvid har styrelsen bland annat uttalat, att undervisningsnämnder troligen skulle få lika stor bety- delse vid dessa högskolor som vid universiteten, samt att undervisnings- nämndernas betydelse skulle öka, om vissa reformkrav, som styrelsen fram-

• Sida 35
•  Original

35 fört i en till universitetsberedningen insänd promemoria, kunde vinna be- aktande. Enligt dessa reformkrav skulle bland annat undervisningsnämn- derna bliva rådgivande och förslagsställande organ i alla frågor rörande undervisningens planmässiga ordnande, varjämte representanter för profes- sorer, yngre akademiska lärare och studenter borde vara ordinarie ledamöter i nämnderna.

Genom den organisation med undervisningsnämnder, som införts vid uni- versiteten och karolinska institutet, ha studenterna vid dessa läroanstalter erhållit betydande möjligheter att få sina önskemål i fråga om undervis- ningen kända och beaktade. Vid lantbruks-, skogs— och veterinärhögskolorna förekommer redan nu ett visst samarbete i undervisningst'rågor mellan lärare och studerande, ehuru detta samarbete icke organiserats i lika fasta for- mer som vid universiteten och karolinska institutet. Enligt högskoleutred- ningens mening torde det kunna bliva till gagn för undervisningen vid ifrågavarande fackhögskolor, om dessas studerande beredas tillfälle att ge- nom särskilda organ av samma typ som ovannämnda undervisningsnämn- der samverka med sina lärare i fråga om undervisningens planläggning m. m. Utredningen tillstyrker därför, att bestämmelser utfärdas om inrät- tande vid envar av högskolorna av en dylik nämnd. Rörande lantbruks-. skogs- och veterinärhögskolornas undervisningsnämnder böra gälla i huvud- sak samma bestämmelser som finnas eller kunna komma att meddelas rö- rande dylika nämnder vid universiteten.

• Sida 36
•  Original

AVDELNING II

TREDJE KAPITLET.

Översikt över lantbrukshögskolans nuvarande organisation.

1. Allmänna uppgifter och ledning.

Den högre lantbruksundervisningen i vårt land erhöll i huvudsak sin nuvarande organisation år 1932 genom inrättandet av lantbrukshögskolan. För högskolan gälla av Kungl. Maj:t utfärdade stat gar. Nuvarande stadgar ha utfärdats den 28 oktober 1938 (nr 668) och ändrats genom kungörelserna nr 18/1940, 602/1942, 68/1943 och (Slö/1944.

Enligt stadgarna har lantbrukshögskolan till uppgift att genom vetenskap— lig forskning och särskild försöksverksamhet främja lantbrukets utveckling samt att meddela på vetenskaplig grund vilande undervisning i för lant— bruket viktiga ämnen. För detta ändamål finnas vid högskolan bland annat ett antal institutioner för forskning och undervisning samt en jordbruks- försöksanstalt och en husdjursförsöksanstalt. Högskolan står under ledning av en styrelse. I övrigt handhavas högskolans angelägenheter av rektor eller vid förfall för honom av prorektor samt av lärarrådet, försöksnämnden, för- söksrådet för jordbruksförsök och försöksrädet för husdjursförsök. Vid för- valtningen av högskolans angelägenheter biträda en sekreterare. en kam- rerare, en bibliotekarie samt Ultuna egendoms förvaltare.

Högskolestyrelsen består av sju ledamöter. Av dessa utser Kungl. Maj:t ordföranden och ytterligare fyra ledamöter. Högskolans rektor och lant— bruksstyrelsens chef äro självskrivna ledamöter. Det. åligger högskolesty- relsen bland annat att övervaka och årligen fastställa program för under- visningen och försöksverksamheten. Styrelsen skall även övervaka förvalt- ningen vid högskolan och därtill anslutna försöksgårdar samt handhava högskolans ekonomi.

Till rektor vid lantbrukshögskolan förordnar Kungl. Maj:t, efter förslag av styrelsen, en av högskolans professorer. Styrelsen utser en av profes- sorerna att såsom prorektor vid förfall för rektor fullgöra dennes åliggan- den. Rektor utövar den närmaste ledningen av högskolan. Särskilt åligger

• Sida 37
•  Original

det honom bland annat att övervaka undervisningens och försöksverksam- hetens gång samt att vara ordförande i lärarrådet, försöksnämnden och försöksråden.

Lärarrådet vid lantbrukshögskolan utgöres av högskolans samtliga pro- fessorer. Den, som vid högskolan innehar tjänst såsom speciallärare, labo- rator eller lektor, äger deltaga i lärarrådets överläggningar och beslut i frågor rörande vederbörandes läroämne med undantag av befordringsärenden. Lärar- rådet har till uppgift bland annat att ha inseende över högskolans veten- skapliga angelägenheter, att uppgöra förslag till program för undervisningen, att pröva inträdesansökningar och examensansökningar samt att besluta om utfärdande av examensbetyg.

Vid lantbrukshögskolan finnes en försöksnämnd, som har till uppgift att utarbeta och för försöksräden framlägga förslag till försöksprogram och kost- nadsberäkningar för dessas genomförande ävensom att handlägga försöks- frågor av löpande natur. Nämnden består av högskolans rektor såsom ord- förande, en av styrelsen utsedd representant i försöksråden, högskolans för- söksanstalters föreståndare, professorerna i allmän jordbrukslära, i växt- odlingslära ävensom i husdjurens utfodring och skötsel, Ultuna egendoms förvaltare samt svenska vall— och mosskulturföreningens föreståndare.

För utarbetande av slutliga förslag till årsprogram för försöksverksam- hetcn och kostnadsberäkningar för denna äro vid högskolan inrättade två försöksråd, nämligen ett för jordbruksförsök och ett för husdjursförsök. Båda råden ha högskolans rektor, föreståndarna för försöksanstalterna, Ul- tuna egendoms förvaltare samt svenska vall- och mosskulturföreningens föreståndare till självskrivna ledamöter. Vartdera rådet består därjämte av fem av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter, en av högskolestyrelsen inom sig utsedd för båda försöksräden gem-ensam ledamot samt en av lärarrådet inom sig utsedd ledamot. Professorerna i allmän jordbrukslära, i växt- odlingslära och i agronomisk hydroteknik samt statsagronomerna vid jord- bruksförsöksanstalten äga deltaga i jordbruksförsöksrådets överläggningar men ej i besluten. Detsamma gäller inom husdjursförsöksrådet beträffande professorerna i husdjurens avelvs- och raslära och i husdjurens utfodring och skötsel samt statsagronomerna vid husdjursförsöksanstalten.

2. Undervisning, examina och elevstipendier.

Vid lantbrukshögskolan meddelas undervisning i form av föreläsningar och övningar samt demonstrationer och exkursioner. Lärarkåren består av professorer, laboratorer, lektorer, speciallärare och docenter. Vid undervis- ningen biträda förste assistenter, assistenter och amanuenser. *

Det åligger lärare vid högskolan att inom sitt område följa vetenskapens och teknikens framsteg samt att enligt gällande program och timplan om- besörja undervisning. Professorer, lektorer och speciallärare ha att var och

• Sida 38
•  Original

en inom sitt-ämnesområde förrätta examination och däröver avgiva betyg. Laborator har att biträda vid undervisning och laboratoriearbete. Docent är skyldig att enligt styrelsens beslut och mot ersättning av de studerande, vilken bestämmes av styrelsen, meddela undervisning vid kurser, vari del— tagande cj är påbjudet, men som prövas nyttiga för de studerandes utbild- ning. Den, som innehar docentstipendium, har slutligen att i sitt läroämne utan särskild ersättning meddela propedeutisk undervisning eller hålla en föreläsningsserie av vetenskaplig karaktär eller fullgöra annan motsvarande tjänstgöring.

För inträde vid lantbrukshögskolan erfordras att den sökande avlagt stu- dentexamen och därvid eller i fyllnadsprövning erhållit minst betyget god- känd i modersmålet, i tyska eller engelska språken, i biologi med hälsolära samt i matematik, fysik och kemi — i sistnämnda tre ämnen efter ford- ringarna på realgymnasiet —— och dessutom kan förete betyg över kunskaper motsvarande fordringarna för flyttning till det fyraåriga gymnasiets näst högsta ring i geografi samt i det av nyssnämnda främmande språk, vari betyg över studentkunskaper icke företes. Därutöver fordras minst två års väl vitsordad jordbrukspraktik, vari må inräknas genomgången kurs vid lant- bruksskola eller vid lantmannaskola med skoljordbruk. I stället för student- examen kan den sökande ha erhållit avgångsbetyg från specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderandc. Högskolans styrelse kan i sär- skilda fall medgiva undantag från de fastställda inträdesfordringarna.

Vid högskolan kunna agronomexamen och agronomie licentiatexamen av- läggas. Härjämte kan lärarrådet tilldela agronomie doktorsgrad åt den, som offentligen försvarat disputationsavhandling.

Studierna till agronomexamen taga cirka S% är i anspråk. Undervisningen genomgås på omkring tre år. Angående agronomexamen har Kungl. Maj:t utfärdat stadga den 29 januari 1943 (nr 69). Agronomexamen avlägges en- ligt stadgan på jordbrukslinjen, husdjurslinjen, ekonomiska linjen eller all— männa linjen. På varje linje består examen av två delar. den första delen huvudsakligen omfattande ämnen. som äro grundläggande för ämnena i den andra delen. Ämnena i agronomcxamen indelas i tentamensämncn och förhörsämnen. Tentamensämnc vitsordas enligt en 5-gradig skala, förhörs— ämne enligt en 2-gradig skala. De olika linjernas tentamens- och förhörs- ämnen samt dessas indelning på examens första och andra del äro fast— ställda av Kungl. Maj:t. Tentamensänmenas antal uppgår till sju på jordbruks— och ekonomiska linjerna, till sex på husdjurslinjen och till åtta på allmänna linjen. De i agronomexamen förekommande läroämnena äro följande.

1. Lantbruksbotanik 5. Fysik och meteorologi 2. Lantbrukskemi 6. Marklära

3. Matematik 7. Ärftlighetslära

4. Statistik 8. Mikrobiologi

• Sida 39
•  Original

9. Husdjurens anatomioch fysiologi 19. Växtsjukdomslära

10. Fältmätningslära 20. Lantbrukszoologi . tl. Nationalekonomi 21. Agronomisk hydroteknik .

12. Författningskunskap 22. Husdjurens hälso- och sjukvårdslära 13. Allmän jordbrukslära 23. Mjölkhushållning * 14. Våxtodlingslära 24. Lantbruksbokföring 15. Husdjurens avels- och raslära 25. Marknadslära och jordbrukspolitik 16. Husdjurens utfodring och skötsel. 26. Husbyggnadslära 17. Lantbruksekonomi 27. Skogsskötsel1 18. Maskin- och redskapslära 28. Pedagogik Den, som vid lantbrukshögskolan avlagt agronomexamen, har rätt att där avlägga även agronomie licentiatexamen. Stadga för denna examen har utfärdats av Kungl. Maj:t den 3 april 1936 (nr 80), ändrad genom kull- görelsen nr 59/1941. Lieentiatexamen avläggcs i två av följande läroämnen: lantbrukskemi, växternas anatomi och fysiologi, systematisk botanik, ärftlig— hetslära, mikrobiologi, husdjurens anatomi och fysiologi, marklära, agro- nomisk hydroteknik, allmän jordbrukslära, växtodlingslära, husdjurens avels- och raslära, husdjurens utfodring och skötsel samt lantbruksekonomi med handelslära. Ett av de i examen ingående ämnena skall anses såsom huvud- ämne. I huvudämnet erfordras utöver muntligt prov, att den studerande författat en vetenskaplig avhandling. Kungl. Maj:t har den 30 juni 1942 fastställt stadga (nr 601) angående disputation och promotion vid lantbrukshögskolan. Rättighet att utgiva och vid högskolan offentligen försvara disputationsavhandling tillkommer enligt stadgan sökande till lärarbefattning vid högskolan eller den, som vill vinna anställning såsom docent vid högskolan, ävensom agronomie licentiat, som vill vinna agronomie doktorsgrad. Avhandlingen skall till sitt vetenskapliga innehåll höra till något av de ämnen, vilka få ingå i licentiatexamen. Dispu— tationsavhandling skall tryckas och för granskning överlämnas till lärar- rådet. Medgivande till avhandlingens ventilation lämnas av rektor. Varje disputationsavhandling skall senast 30 dagar före dess offentliga granskning anslås på därtill bestämd plats. Samma dag, som avhandlingen anslås, skall den utdelas till högskolans styrelse, lärare, bibliotek och studentkår till ett av lärarrådet bestämt antal. För lantbrukshögskolans studerande finnas tillgängliga 7 bostadsstipen— (lier och 19 kontantstipendi—er. Av kontantstipendierna utgå 16 med ett be— lopp av 800 kronor per stipendiat och är. Tre av kontantstipendierna äro avsedda för licentiatstuderande och utgå med 1300 kronor per stipendiat och år?. '

3. Försöksverksamhet.

Försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan bedrives genom jordbruks- försöksanstalten och husdjursförsöksanstalten jämte till dessa anstalter hö-

1 Förekommer endast å ekonomiska och allmänna linjerna. 2 Jfr not å sid. 31.

• Sida 40
•  Original

rande försöksgårdar och andra försöksanordningar. Var och en av försöks- anstalterna står under ledning av en föreståndare. Närmast under före- ståndarna handhavas försöksanstalternas uppgifter av statsagronomer. Vid anstalterna biträda förste assistenter och assistenter. För varje försöksgård finnes en föreståndare, som biträdes av en förste assistent eller assistent. Försöksanstalternas och försöksgårdarnas föreståndare samt statsagrono- merna ha att i enlighet med gällande försöksplaner utöva försöksverksam- heten. Anstalternas föreståndare samt statsagronomerna ha vidare till upp- gift bland annat att i anslutning till demonstrationer av försök i viss mindre omfattning, som bestämmes av högskolestyrelsen. utöva undervisning vid högskolan.

4. Personal.

Vid lantbrukshögskolan finnas 14 professorer, samtliga placerade såsom ordinarie tjänstemän i 33 lönegraden. Till den professor, som jämväl är rektor, utgår ett särskilt r-ektorsarvode av 2 004 kronor för år, varjämte ett belopp av 756 kronor för år utgår såsom esättning till undervisningsvikarie för rektor. Två av professorerna äro föreståndare för jordbruks— respektive husdjursförsöksanstalterna. De övriga 12 professorerna företräda var sitt av följande ämnesområden och förestå var sin av nedannämnda institutioner:

Ämnesområden Institutioner.

1. Växternas anatomi och fysiologi . . . . Växtfysiologiska institutionen

2. Husdjurens anatomi och fysiologi . . Djurfysiologiska institutionen

3. Systematisk botanik och ärftlighets- Botanisk-genetiska institutionen med ho— lära .......................... tanisk-genetiska trädgården

4. Lantbrukskemi .................. Kemiska institutionen med analyslabora- toriet

5. Mikrobiologi .................... Mikrobiologiska institutionen med balj— växtlaboratoriet

6. Marklära ...................... Institutionen för marklära

7. Allmän jordbrukslära ............ Institutionen för allmän jordbrukslära

8. Växtodlingslära ................ Institutionen för växtodlingslära

9. Agronomisk hydroteknik .......... Iiydrotekniska institutionen

10. Husdjurens avels- och raslära . . . . Institutionen för avels- och raslära

11. Husdjurens utfodring och skötsel .. Institutionen för husdjurens utfodring

och skötsel 12. Lantbruksekonomi med marknads- lära .......................... Ekonomiska institutionen

Tre laboratorer finnas anställda vid högskolan. En av laboratorsbefatt- ningarna är ordinarie i 29 lönegraden och tillhör ämnet lantbrukskemi. De andra två laboratorsbefattningarna ha inrättats såsom ett led i de anord- ningar, vilka sedan hösten 1946 tillkommit för att provisoriskt möjliggöra en ökning av antalet studerande vid högskolan. Den ena av de provisoriska laboratorsbefattningarna avser växternas anatomi och fysiologi, den andra

• Sida 41
•  Original

systematisk botanik och ärftlighetslära. Var och en av sistnämnda två be- fattningar är förenad med ett arvode av 12 000 kronor för år.

Lektorsbefattningarna vid lantbrukshögskolan äro två till antalet. Båda dessa äro extra ordinarie och placerade i 29 lönegraden. Den ena av lektors- befattningarna har inrättats för ämnesområdet fysik och meteorologi. Denna befattnings innehavare är föreståndare för den vid högskolan inrättade in- stitutionen för nämnda ämnesområde. Den andra lektorsbefattningen avser maskin- och redskapslära, för vilket ämne inrättats en särskild institution vid högskolan, maskintekniska institutionen. Denna institution förestås mot ett årligt arvode ä 3 000 kronor av chefen för det till Ultuna förlagda jord- brukstekniska institutet.

För det till lantbrukshögskolans institution för lantbrukskemi knutna centrala analyslaboratoriet har inrättats en ordinarie befattning såsom förste kemist i 27 lönegraden.

Antalet docentstipendier vid lantbrukshögskolan uppgår till fem. Vartdera stipendiet är fastställt till 7 200 kronor för är, å vilket bel-opp utgå dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg. Docentstipendium utdelas av högskolestyrelsen för en tid av högst tre år. Styrelsen äger förlänga stipen- diattiden så att denna kommer att uppgå till sammanlagt högst sex år. I vissa undantagsfall kan styrelsen hos Kungl. Maj:t göra framställning om ytterligare förlängning av stipendiattiden.

Utöver ovannämnda professorer, laboratorer, lektorer, förste kemist och docenter finnas vid högskolan en ordinarie sekreterare och [fyra ordinarie statsagronomer i 29 lönegraden, en ordinarie bibliotekare och sex ordinarie försöksgårdsföreståndare i 27 lönegraden, en extra ordinarie försöksgårds— föreståndare i 27 lönegraden, en ordinarie kamrerare i 25 lönegraden, ett antal assistenter. och amanuenser i olika löneställningar, ett antal arvodes- avlönade speciallärare samt i övrigt biträdande personal av olika slag.

Lantbrukshögskolans assistentpersonal är uppdelad i förste assistenter och assistenter. Förste assistenterna äro placerade i lönegrad Ce 24, medan assistenterna äro antingen placerade såsom extra ordinarie tjänstemän i högst lönegrad Ce 22 eller arvodesavlönade med högst 10 080 kronor per år. Amanuenserna vid högskolan åtnjuta arvode med 1 400 kronor för år.

Vad angår speciallärarna vid lanthrukshögskolan må anföras, att dylika finnas anställda i nedannämnda ämnen och med följande årsarvoden:

Ämne Årsarvode, kronor Fältmätningslära .................................... 5 210 Författningskunskap ................................ 3 983 Försöksstatistik .................................... 1 440 Geologi ............................................ 1 500 Husbyggnadslära .................................... 2 400 Husdjurens hälso- och sjukvårdslära .................. 1140 Lantbruksbokföring ................................ 2 435

• Sida 42
•  Original

. _ Ämne . . . _Årsarvode, kronor Affärsbokföring .................................... 750 Lantbrukszoologi .................. 1050 Marknadslära ...................... ' ................ 2 100 Mjölkhushållning .................................... 1 740 Nationalekonomi .................................... 3 384 Pedagogik .......................................... 540 Växtsjukdomslära .................................... 900 Skogsskötsel ........................................ 1 200

Summa kronor 29 772

För ersättning till experter för undervisning i maskinlära står ett belopp av 2 700 kronor till högskolans förfogande, varjämte 1 104 kronor anvisats för ersättning till biträde vid högskolans undervisning i husbyggnadslära.

För lantbrukshögskolan gäller för budgetåret 1947/48 följande avlöningsstat:

Kronor

]. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................... 552 200 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t för—

slagsvis .................................................... 275 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............ 859 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................................ 80 000

Summa kronor 1 767 000

Av de i avlöningsstaten såsom nr 2 och 3 ingående posterna avse 92 100 respektive 9800 kronor personalförstärkning till följd av ökningen av an— talet studerande.

5. Omkostnader m. m. _

Till omkostnader vid lantbrukshögskolan har för budgetåret 1947/48 an- visats ett förslagsanslag av 209 500 kronor. Enligt den för budgetåret fast— ställda omkostnadsstaten för högskolan äro nettoutgifterna upptagna för undervisningsinstitulionerna in. in. till 99 700 kronor, för försöksanstalterna till 62 600 kronor och för försöksgårdarna till 47 200 kronor. Den fastställda omkostnadsstaten har i avseende å undervisningsinstitutionerna m. m. föl- jande utseende:

Utgifter.

Kronor Kronor 1. Sjukvård m. m., förslagsvis ........................................ 3 000 2. Reseersättningar, förslagsvis ...................................... 31000 3. Expenser, förslagsvis ............................................ 131000 4. Publikationstryck, förslagsvis ...................................... 8000 5. Övriga utgifter:

a) Stallet, förslagsvis ...................................... 1000

b) Försäkringar, förslagsvis ................................ 400

• Sida 43
•  Original

c) Driftkostnader för lastbil, förslagsvis .................... 2000 d) Driftkostnader för baljväxtlaboratoriet, förslagsvis ........ 25000 0) Sjukvårdskostnader för studentkåren, förslagsvis .......... 1000 f) Inköp av grus, förslagsvis .............................. 500 g) Oförutsedda utgifter, förslagsvis .......................... 2 000 31 900

Summa kronor 204 900

Särskilda uppbördsmcc'lel. Försålda baljväxtkulturer och publikationer in. in. .................... 105200

Nettoutgift kronor 99 700

Av anslagsposten till expenser äro 80 000 kronor avsedda för bränsle, lyse och vatten samt 51000 kronor för övriga expenser.

För budgetåret 1947/48 har till materiel m. m. för lantbrukshögskolan an- visats ett reservationsanslag av 337 700 kronor. Av anslaget får ett belopp av 322 700 kronor disponeras enligt följande fördelning:

Kronor

). Institutioner och samlingar ...................................... 150000 2. Torrläggnings- och planeringsarbeten samt redskap m. in. vid botanisk-

genetiska trädgården .......................................... 4 200

3. Apparatur m. in. vid baljväxtlaboratoriet .......................... 4 000 4 Fortsatta försök rörande baljväxtodlingen ........................ 4 000

5. Apparatur m. in. vid mikrobiologiska institutionen .................. 15 000

6. Exkursioner .................................................. 6 200 7 Fortsatta jordbruksförsök ........................................ 3 950 & Fria föredrag .................................................. 550

9. Jordbruksinventarier m. m., avseende anstalten för jordbruksförsök .. 6 500 10. Ersättning till försöksvärdar m. m., avseende anstalten för jordbruks-

försök ...................................................... 42 000 11. Förbrukningsartiklar, avseende anstalten för husdjursförsök ........ 4 000 12. Försökskostnader, avseende anstalten för husdjursförsök .......... 29000 13. Försöksinventarier för husdjursförsöksanstalten .................... 6 600 14. Utrustning i anledning av utökning av antalet studerande ............ 15 700 15. Apparatur vid analyslaboratoriet .................................. 12 000 16. Apparatur vid institutionen för husdjurens anatomi och fysiologi .. .. 3 800 17. Apparatur vid institutionen för växtodlingslära .................... 4 800 18. Inventarier till Flahults försöksgård ............................ 6 900 19. Träd—gårdstraktor vid Ugcrups försöksgård ........................ 3 500

Summa kronor 322 700

De inkomster av försålda försöksdjur m. ni., som inflyta i den med ovan- stående post nr 1 avsedda verksamheten, ävensom de inkomster av försålda produkter, som inflyta i de med ovanstående poster nr 4 och 7 avsedda verk- samhetsgrenarna samt i den verksamhet, som avses med posten nr 12, skola tagas till upphörd ä respektive poster saint användas för med posterna av- sedda ändamål.

• Sida 44
•  Original

Till bokinköp och bokbindning för lantbrukshögskolans bibliotek har för budgetåret 1947/48 anvisats ett reservationsanslag av 35 000 kronor, varav 10 000 kronor avsetts för utfyllande av sådana luckor i bibliotekets bokhe- stånd, som uppkommit under krigsåren.

Ett reservationsanslag av 25 000 kronor har för budgetåret 1947/48 an- visats till underhåll av byggnader m. 111. vid lantbrukshögskolan. Inkomster av hyror och försålda trädgårdsprodukter skola tagas till upphörd på ifråga— varande anslag samt användas för med anslaget avsett ändamål.

Till särskilda undersökningar har ett reservationsanslag av 140 000 kronor för budgetåret 1947/48 anvisats till lantbrukshögskolans förfogande.

FJÄRDE KAPITLET_ Vissa ltndervisningsfrågm. m. m. vid lantbrukshögskolan.

1. Inledning.

I direktiven för utredningen har framhållits vikten av att studietiden för ungdomen icke bleve förlängd. För att få till stånd ett bättre utnyttjande av undervisningsmöjligheterna vid högskolan utan en förlängning av studie— tiden har utredningen undersökt föl—utsättningarna för att av den nuvarande undervisningen bortskära mera elementärt stoff, som lämpligen kan inhäm- tas på annat sätt.

Utredningen har vidare, i anslutning till direktiven, undersökt på vad sätt en utvidgning av lantbrukshögskolans undervisning i maskin- och redskaps— lära lämpligen bör ske. Synpunkter och förslag härutinnan ha ävenledes framförts till utredningen från högskolans sida. Även i fråga om högsko— lans undervisning i vissa andra ämnen ha från högskolans sida till utred— ningen framförts förslag om ökad undervisningstid.

Då utredningen haft att taga ställning till spörsmålet om ett bättre utnytt- jande av lanthrukshögskolans undervisningsresurser ävensom en ökning av tiden för högskolans undervisning på vissa läroområden, har utredningen funnit det påkallat att undersöka, huruvida man icke genom en revision av inträdesfordringarna vid högskolan skulle kunna frigöra undervisningstid där genom att fordra vissa teoretiska förkunskaper utöver studentexamen. Högskolans undervisningsprogram är nämligen redan nu så hårt belastat, att man knappast på annan väg torde kunna för något läroämne möjliggöra en utökad undervisningstid av någon betydenhet, med mindre den samman- lagda studietiden vid högskolan förlänges. Även beträffande ändring av in- trädesfordringarna ha Önskemål framförts till utredningen från vissa instan- ser vid högskolan.

Innan dessa spörsmål hehandlas, vill utredningen emellertid erinra om att frågan om antalet elever, som årligen skola få intagas vid lantbrukshög-

• Sida 45
•  Original

skolan, prövats så sent som vid 1946 års riksdag och därvid fastställts till 50. Utredningen har med hänsyn härtill icke funnit anledning föreslå någon ändring rörande antalet studerande vid högskolan.

2. Intl-ädesfordringarna m. m. Inkomna förslag.

Lantbrukshögskolans lärarråd har framlagt förslag om införande av krav på genomgång av lantmanna- eller lantbruksskolekurs för vinnande av in- träde vid högskolan. Enligt förslaget borde man försöksvis vid någon lant- manna- eller lantbruksskola anordna en särskild 4-månaders kurs i agro- nomiska ämnen för studenter. Lärarrådet har anfört.

För införande av en obligatorisk lantmanna- eller lantbruksskolekurs såsom in- trädesfordran synas flera skäl tala. Redan nu ha ett flertal av de studerande vid högskolan genomgått en sådan. De studerande, som genomgått dylik kurs, ha med- delats undervisning —— visserligen av mera elementär art — i ett flertal agronomiska ämnen. Hade alla studerande en sådan förutbildning, skulle detta möjliggöra ett bort- tagande från högskolans schema av vissa mera elementära kurser. I vissa fall skulle dessa ej behöva ersättas med andra kurser, iandra fall skulle vid högskolan endast behöva meddelas högre undervisning inom motsvarande ämne. Ett uteslutande av vissa nuvarande kurser i t. ex. fältmätningslära och bokföring kan givetvis ej inne- bära, att ämnena och motsvarande lärarbefattningar helt borttagas. Dessa ämnen med till förlutnskaperna anpassad undervisning måste givetvis ingåivissa linjer och höra också företrädas av särskild lärare på sätt som föreslagits i av lärarrådet till styrelsen för lantbrukshögskolan inlämnat förslag om högskolans utvidgningsbehov.

Bland de ämnen, i vilka undervisning meddelas vid lantmannaskolor och lant- bruksskolor, ingå också sådana grundlä 'gande ämnen, för vilka till studentexamen meddelats minst lika omfattande undervisning. Ett deltagande för studerande med studentexamen i undervisningen i dessa bör därför ej vara nödvändigt. Enligt upp— gift tillämpas vid nämnda skolor vanligen den ordningen, att studenter ej behöva deltaga i undervisningen utan endast skola tentera i nämnda ämnen. Då det emellertid är önskvärt, att tiden mellan studentexamen och inträde. vid lantbrukshögskolan så mycket som möjligt utnyttjas för praktik, synes man kunna ifrågasätta, att särskild lantmannaskolekurs omfattande endast agronomiska ämnen anordnades vid någon lantmanna- eller lantbruksskola för studenter. Kurstiden synes kunna sättas till 4 månader. Det torde böra ankomma på lantbruksstyrelscn att föreslå skola och utarbeta lämplig undervisningsplan för sådan kurs.

Rörande frågan om konsekvenserna för undervisningen vid lantbrukshög- skolan av införandet av lantmanna- eller lantbruksskolekurs såsom inträdes- krav har högskolans lärarråd anfört, att härigenom skulle möjliggöras dels ett borttagande från studieplanen av vissa ämnen, dels förändring av vissa kurser. Lärarrådet har ansett, att detaljgranskningen av hithörande spörs- mål borde ankomma på vederbörande lärare, och nöjt sig med att för egen del uttala i huvudsak följande.

På jordbrulrslinjen synes möjligt att bland förhörsämnena utesluta mjölkhus- hållning och lanthruksbokföring. Därjämte synes fältmätningsläran kunna begrän-

• Sida 46
•  Original

sas till den utökade kurs, som nu gives för förevarande linje. De föreslagna ämnes— förändringarna synas medföra en minskning i kurstider] av cirka 200 timmar.

För husdjurslinjen synes på enahanda sätt nuvarande kurser i fältmätningslära och lantbruksbokföring kunna utgå. Därjämte anser lärarrådet, att på denna linje marklära ej heller behöver medtagas i studieplanen. Ett slopande av dessa tre ämnen skulle också medföra en kurstidsminskning å cirka 200 timmar.

För den ekonomiska linjen synes lantmanna- eller lantbruksskolekurs möjliggöra dels slopande av ämnet fältmätningslära, dels någon minskning i kurstiden för lant— bruksbokföring. Då även på denna linje allmän jordbrukslära är förhörsämne, synes man kunna överväga ett borttagande av markläran. Även kan ifrågasättas, om ej ärftlighetsläran skulle kunna utgå. Det torde därför också inom denna linje finnas en möjlighet till minskning av kurstiden på cirka 200 timmar.

För jordbruks-, husdjurs-, och ekonomiska linjerna synes alltså finnas förutsätt— ningar för en minskning av nuvarande förhörsämnen med på vardera linjen tre ämnen. Denna minskning synes kunna innebära en kurstidsminskning på cirka 200 timmar. '

Inom den allmänna linjen, där man torde höra vara mera restriktiv i fråga om minskning av antalet ämnen, synes ej något annat ämne än fältmätningslära kunna borttagas. Däremot bör det även på denna linje vara möjligt att något nedskära kurs- tiden i lantbruksbokföring.

I samband med framläggandet av ovannämnda förslag rörande lantbruks- högskolans inträdesfordringar har högskolans lärarråd även förordat, att viss tid — 3 ä 6 månader —— för specialiserad praktik skulle införas i studie- tiden vid högskolan. Härom har lärarrådet uttalat.

Lärarrådet vill förorda, att viss praktiktid införes under studietiden vid lantbruks- högskolan. Denna praktik bör ha karaktären av specialiserad praktik, avpassad till den studieriktning, som den studerande valt. Valet av praktikplats bör därför också godkännas endera av läraren i det ämne, som den specialiserade praktiken närmast kan anses tillhöra, eller, om praktiken ej kan givas så preciserad innebörd, av lärarrådet. Bland institutioner vid vilka den specialiserade praktiken kan ske, kunna här näm- nas jordbruks- och husdjursförsöksanstalterna med försöksgärdar, växtförädlings— anstalterna med filialer, hushållningssällskap, lantbruksnämnder, ekonomiska för— eningar, bokföringsbyråer, vissa lantmanna- och lantbruksskolor samt några mera framstående jordbruk. För blivande maskinkonsulenter och för liknande befattningar torde specialpraktik böra ordnas förutom vid institutionerna på det jordbrukstek- niska området vid maskincentraler, verkstäder och liknande inrättningar.

Den specialiserade praktiken synes böra anordnas under det tredje läsåret, då de studerande hunnit genomgå större delen av kurserna i de tillämpade ämnena. Vid en sådan tidpunkt borde det även vara möjligt att låta praktiktiden för blivande lärare innebära viss handledning i undervisning, varvid förutsättes, att kursen i peda- gogik skall vara genomgången. Genom samråd med lantbruksstyrelsen torde lämpliga skolor för dylik provtjänstgöring som lärare kunna anvisas.

Vid sitt ställningstagande till den tid, den specialiserade praktiken bör pågå, har lärarrådet utgått från att denna för växtodlare bör omfatta en så gott som fullstän— dig vegetationsperiod (sex månader). Tiden för den specialiserade praktiken torde dock icke behöva vara lika för alla studerande. Specialpraktiken bör dock uppgå till minst 3 månader.

Ur schemateknisk synpunkt torde det vara nödvändigt att praktiken under studie- tiden förlägges till samma tid för samtliga studerande. I anslutning till vad som

• Sida 47
•  Original

sagts i det föregående torde den lämpligaste tiden vara tiden 16 april—15 oktober under tredje läsåret.

Lärarrådet har, under förutsättning att dess förslag om specialpraktik under studietiden vid högskolan genomföres, förordat en nedskärning av högskolans inträdeskrav i fråga om praktik från 24 till 20 månader, inklu- sive lantmanna- eller lantbruksskolekurs. I hithörande frågor har anförts bland annat.

Lärarrådet utgår från att, bortsett från militärtjänstgöring, en studerande skall kunna ha fullgjort sin praktik och sin kurs vid lantmanna- eller lantbruksskola till den 1 november året efter avlagd studentexamen. Vidare torde man ej kunna räkna med en praktiktid före studentexamen och efter fyllda sexton år på mer än tre månader. Med ett sådant utgångsläge har lärarrådet ansett sig böra stanna vid att föreslå en minimipraktik inklusive lantmanna- eller lantbruksskolan av 20 månader. Förutsättningen för att en minskning av praktiken från 24 till 20 månader skall kunna godtagas bör emellertid vara, att föreslagen specialpraktik under studietiden införes.

Av den erforderliga praktiktiden å 20 månader kommer i enlighet med framlagda förslag minst 4 månader att utgöras av kurs vid lantmanna- eller lantbruksskola. För den resterande delen eller 16 månader synes böra föreskrivas, att minst 6 må- nader skola utgöras av annan praktik än är fädernegården. Minst sex månaders borta- praktik skall ske på en och samma gård. Det måste anses vara ett viktigt önskemål. att bortapraktiken kan ske på elevgärdar, där eleverna och deras arbetsförhållanden kunna i olika avseenden kontrolleras.

Med i det föregående framlagda fordringar ä praktik för inträde vid lantbrukshög- skolan, vilka givetvis böra göras likartade för inträde vid specialgymnasiet å Hvilan, skulle en student med exempelvis tre månaders praktik före studentexamen lämp— ligen kunna fullgöra övrig praktik med omkring 7 månader hemma- eller bortaprak- tik före lantmanna- eller lantbruksskolekurs (4 månader) och därefter 6 månaders kontinuerlig bortapraktik å skolans jordbruk eller elevgård.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har ansett sig kunna i princip till- styrka lärarrådets förslag rörande ändring av högskolans inträdesfordringar samt rörande införande av specialpraktik i studietiden vid högskolan. Det har dock synts styrelsen tveksamt, om särskild lantmannaskolekurs skulle behöva anordnas för inträdessökande vid högskolan. Vissa fördelar kunde vinnas, om inträdessökandena hade genomgått vanlig lantbruks- eller lant- mannaskola, då de härigenom finge kontakt med yngre jordbrukare. Av schematekniska skäl borde den specialiserade praktiken ha samma längd för samtliga linjer vid högskolan. Denna praktik borde kunna begränsas till 3 a 4 månader.

Lantbrukshögskolans lärarråd har även framlagt ett av högskolestyrelsen utan erinran lämnat förslag om utsträckning av kurstiden för agronomexa- men med ett halvt år. Lärarrådet har i detta avseende uttalat i huvudsak följande.

Med införande av en specialiserad praktikutbildning om 3—6 månader synas kurserna höra utsträckas över tre och ett halvt år. Då den specialiserade praktiken

• Sida 48
•  Original

även omfattar en semestermånad, blir en månad frigjord för kurser. I samma rikt- ning verkar förslaget med införande av obligatorisk lantmanna- eller lantbruksskole— kurs, då det härav föranledda borttagandet från högskolans studieplan av vissa ele— mentära kurser även synes frigöra minst en månad för andra kurser. Man torde också kunna utgå från att de studerande under den specialiserade praktiken ha gan— ska goda möjligheter för teoretiska studier. Ett införande av 334.» års kurstid vari skulle ingå 6 månaders praktik synes under diskuterade förutsättningar realiter inne- bära icke oväsentliga möjligheter till kursernas utsträckning under längre tid, (1. v. s. minskning av den dagliga undervisningstiden.

Lärarrådet vill till slut framhålla att införandet av 3—6 månaders specialpraktik icke kan förväntas medföra en förlängning av studietiden för de studerande vid lant- brukshögskolan. Detta framgår av vad som anförts rörande förslagen om minsk— ningen i förpraktiken från 24 till 20 månader och kursminskuiugen vid högskolan genom obligatorisk lantmanna- eller lantbruksskola samt rörande specialpraktikens studiemöjligheter.

Lantbrukshögskolans studentkår har framlagt förslag om att genomgången ettårig lantbruksskola eller längre kurs vid lantmannaskola skulle utgöra inträdeskrav vid högskolan. Redan nu hade en stor procent av de stude- rande genomgått lägre lantbruksundervisningsanstalt. Dylik förutbildning vore nu obligatorisk för den, som genomginge specialgymnasiet för lanut- bruks-, mejeri- och skogsstuderande. Kåren har i ämnet framhållit bland annat.

Det har visat sig, att en stor del av högskolans smärre kurser och förhörsämnen äro identiska med eller fullt jämförbara med liknande kurser vid de lägre under— visningsanstalterna, vilket för många studerandes del innebär en ganska betydande dubbelläsning och tidsförlust. Om genomgången lantbruksskola eller lantmannaskola gjordes obligatorisk, skulle sådan dubbelläsning kunna undvikas genom att dessa ele- mentära kurser då avlastades från högskolans program och ökad tid vunues för ett fördjupat studium av huvudämnena. För närvarande finnas fem ämnen upptagna i högskolans undervisningsprogram, där innehåll och omfång helt eller delvis sam— manfaller med motsvarande ämnen vid lantbruks- och lantmannaskolor. Så är fallet med fältmätningslära, bokföring, skogsskötsel, husbyggnadslära och mjölkhushåll- ning. Studentkåren vill också framhålla värdet av den grundläggande allmänbildning inom lanthushållningen, som utbildningen vid en lantbruks- eller lantmannaskola skänker.

Studentkåren har även förordat en normering av studietiden för agronom- examen till fyra år. I realiteten komme härigenom ingen nämnvärd förläng- ning av studietiden- att följa, eftersom medelstudietideu redan läge närmare fyra än tre år. Däremot kunde åstadkommas ett fördjupat och mera själv- ständigt studium.

Högskoleutredningens förslag.

Såsom framgår av redogörelsen i nästföregående kapitel, erfordras nor- malt för inträde vid lantbrukshögskolan dels att ha avlagt antingen student- examen med i vissa avseenden särskilt föreskrivna betyg eller avgångsexa- men vid specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri— och skogsstuderande, dels

• Sida 49
•  Original

ock att ha förvärvat minst två års väl vitsordad jordbrukspraktik, inberäk- nat eventuellt genomgången kurs vid lantbruksskola eller vid lantmanna- skola med skoljordbruk. Då det gällt att bedöma, huruvida dessa ford- ringar böra utökas med krav på genomgången kurs vid lägre lantbruks- undervisningsanstalt, har det synts högskoleutredningen vara av intresse att erhålla kännedom om den omfattning, i vilken vid högskolan antagna elever genomgått dylik kurs. Utredningen har därför från högskolan införskaffat de vid högskolan tillgängliga uppgifterna i detta avseende och på grundval av desamma upprättat en här nedan intagen sammanställning. Vid studium av sammanställningen hör observeras, att sådana elever vid lantbrukshög- skolan, som genomgått specialgymnasiet, på grund av de för detta gymna- sium gällande inträdesfordringarna regelmässigt genomgått även lantmanna- skolas huvudkurs eller kurs vid lantbruksskola. Sammanställningen har föl- jande utseende:

Antagna elever Med studentexamen Å r Med examen Med lant- Totalt från special— mannaskolas gymnasiet Totalt huvudkurs Övriga eller lantbruks-

skolekurs 1 937 ............... 20 9 1 1 5 6 1 938 ............... 26 12 14 8 6 1 939 ............... 1 9 7 12 10 2 1 940 ............... 26 1 0 1 6 10 6 1 94 1 ............... 21 8 1 3 7 6 1 942 ............... 21 1 1 10 5 5 1 94 3 ............... 30 1 4 1 6 9 7 1944 ............... 31 8 23 1 1 1 2 1945 ............... 32 9 23 1 1 12 1946 ............... 51 12 39 22 1 7 Summa 277 100 177 98 79

Av sammanställningen framgår, att något mera än hälften —— 55 procent —— av de under 10-årsperioden 1937—1946 vid lantbrukshögskolan antagna eleverna med studentexamen hade genomgått huvudkurs vid lantmannaskola eller lantbruksskolekurs. Enligt sammanställningen ha vidare omkring 71 procent av samtliga de under nämnda IO-årsperiod vid högskolan an— tagna eleverna genomgått någon av nämnda kurser. Av de under ifråga- varande 10-årsperiod vid lantbrukshögskolan antagna eleverna skulle alltså omkring 29 procent icke ha genomgått huvudkurs vid lantmannaskola eller kurs vid lantbruksskola.

Såsom framgår av vad lantbrukshögskolans lärarråd och studentkår an- fört, synas betydande fördelar vara att vinna för högskoleundervisningens del, därest samtliga studerande vid högskolan hade före inträdet vid hög- skolan genomgått någon lägre lantbruksundervisningsanstalt. Under denna

• Sida 50
•  Original

förutsättning skulle sålunda högskolans arbetsprogram i icke oväsentlig grad kunna befrias från en del undervisning av mera elementär natur, var- igenom utrymme på programmet skulle kunna erhållas för annan undervis- ning. Genomgåendet av en lantmanna- eller lantbruksskola måste även an- ses vara av betydande värde för en blivande högskolestuderande genom den allmänna lantbrukskunskap och kontakt med den lägre lantbruksundervis- ningen, som han därvid erhåller. Då nu behov föreligger av att utvidga och fördjupa högskolans undervisning på vissa läroområden, vill utredningen med hänsyn till det anförda förorda en komplettering i här avsedd riktning av lantbrukshögskolans inträdesfordringar. På denna väg torde man —— utan en förlängning av studietiden för högskolans elever _— kunna vinna möjlighet att i icke oväsentlig utsträckning utbygga och fördjupa högsko— lans undervisning.

För närvarande gälla sådana inträdesfordringar vid specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande, att de studerande vid lantbruks- högskolan, som avlagt examen vid gymnasiet, i regel ha genomgått lant- mannaskolas huvudkurs eller kurs vid lantbruksskola. Högskoleutredningen har övervägt, huruvida den av utredningen nyss ifrågasatta kompletteringen av lantbrukshögskolans inträdesfordringar bör ansluta sig till vad sålunda redan gäller beträffande de'från specialgymnasiet kommande högskoleele- verna eller vara av ett något annorlunda innehåll.

I första hand har härvid diskuterats, huruvida vederbörande inträdessö- kande borde ha genomgått den s. k. 9-månaderskursen vid lantmannaskola. Sistnämnda kurs skänker givetvis åt deltagarna ett större kunskapsmått än som kan erhållas under lantmannaskolans kortare huvudkurser —— i regel s. k. 5-månaderskurser — och under ettårig kurs vid lantbruksskola. Ut- redningen anser därför önskvärt för att vinna det syfte, som utredningen eftersträvar, att sökandena till lantbrukshögskolan genomgått en dylik längre kurs vid lantmannaskola. Dessa längre kurser förekomma emellertid endast vid fyra skolor, av vilka tre äro belägna i Skåne och en i Uppland. Upp- ställes nu kravet på genomgång av 9-månaders kurs, skulle detta alltså med— föra, att sökandena från norra Sverige bleve tvingade att besöka lantmanna- skola i södra eller i vart fall mellersta Sverige. Detta har utredningen icke ansett tillfredsställande, och det måste uppenbarligen medföra en tunga för sökandena från de nordliga delarna av landet. Utredningen har ej heller velat bortse från att den, hos vilken efter genomgången av exempelvis en ö-månaderskurs vid lantmannaskola eller en ettårig lantbruksskolekurs väckts intresse för högre jordbruksstudier, bör kunna erhålla inträde vid lantbrukshögskolan utan att dessförinnan ha ånyo genomgått en kurs vid lägre lantbruksundervisningsanstalt och då av 9 månaders längd.

Med hänsyn till det anförda har högskoleutredningen stannat för att den här avsedda kompletteringen av lantbrukshögskolans inträdesfordringar bör innebära, att såsom inträdesfordran uppställes jämväl, att den sökande skall

• Sida 51
•  Original

ha genomgått och erhållit avgångsbetyg från antingen lantmannaskolas hu- vudkurs eller kurs vid lantbruksskola. Utredningen räknar härvid med att, där sökande åberopar kurs vid lantmannaskola, denna skall vara försedd med skoljordbruk för att kunna godtagas i förevarande avseende. Däremot bör icke påfordras, att den sökande därjämte skall ha varit elev vid skol- jordbruket.

Det må här framhållas, att vid överläggningarna inom högskoleutred- ningen starka sympatier uttalats för att 9-mänaderskursen skulle bliva obli- gatorisk för inträdessökandena oaktat de olägenheter, som detta, enligt vad förut anförts, skulle medföra. Skulle framdeles 9-mänaderskurserna mera allmänt anordnas vid lantmannaskolorna kan enligt utredningens mening spörsmålet rörande högskolans inträdesfordringar i förevarande hänseende upptagas till förnyat övervägande.

Utredningen åsyftar ingen ändring av det nuvarande förhållandet vid hög- skolan, att genomgången kurs vid lantbruksskola eller vid lantmannaskola med skoljordbruk får inräknas i jordbrukspraktiken. Om någon genomgått 9-månaders lantmannaskolekurs hör han givetvis få inräkna hela kurstiden i praktiken. Detta bör gälla även tiden för genomgång av kontrollassistent- kurs, enär det synes vara av värde, att studerande vid högskolan genomgått sådan kurs. Dock bör jordbrukspraktiken under minst ett år ha bestått i egentligt jordbruksarbete, vartill givetvis praktiskt arbete vid skoljordbruk är hänförligt. Även vederbörligen vitsordad praktik vid föräldrars eller eget jordbruk bör godtagas såsom jordbrukspraktik men under minst sex måna- der bör jordbrukspraktiken ha utövats vid ett främmande jordbruk samt vid ett och samma jordbruk. Vad angår inträdessökande, som avser att bedriva sina studier å den av utredningen i det följande föreslagna maskintekniska linjen, förordar utredningen, att jordbrukspraktiken må till tre månader utbytas mot praktik å mekanisk verkstad.

I detta sammanhang får högskoleutredningen anföra, att studenter vid genomgång av kurs vid lantmannaskola eller lantbruksskola lämpligen böra kunna befrias från en del elementär undervisning, exempelvis i svenska språ- ket och räkning. Så plägar ske redan nu. Önskvärt är givetvis — åtmins— tone om dessa elever ha för avsikt att söka inträde vid lantbrukshögskolan —— att de under den frigjorda undervisningstiden kunde givas tillfälle till ett fördjupat praktiskt och teoretiskt studium av de egentliga lantbruksämnena vid kursen. Enligt vad utredningen inhämtat hos lantbruksstyrelsen, kan detta önskemål redan nu tillgodoses i rätt väsentlig utsträckning, särskilt där det är fråga om ej blott enstaka elever utan åtminstone en mindre elevgrupp. Härvid är att märka, att även andra studenter vid dessa kurser än sådana, som avse att söka inträde vid lantbrukshögskolan, lämpligen kunna bliva föremål för här avsedda särskilda undervisning. I viss utsträckning torde detta gälla även beträffande sådana elever vid kurserna, som ha avlagt real- examen eller ha motsvarande kunskaper. Utredningen utgår från att lant—

• Sida 52
•  Original

bruksstyrelsen, i den mån så erfordras, meddelar skolorna anvisningar om den i viss mån differentierade undervisning vid lantbruks- och lantmanna- skolor, som av utredningen framställts såsom ett önskemål. En dylik diffe- rentierad undervisning torde böra prövas, innan — såsom lärarrådet ifråga- satt — särskilda lantmannaskolekurser anordnas för studenter. I likhet med högskolestyrelsen är utredningen tveksam beträffande behovet av att an- ordna sådana särskilda kurser.

Lantbrukshögskolans lärarråd har framlagt förslag om införande i studie- tiden vid högskolan av 3—6 månaders specialpraktik vid institutioner på jordbruksområdet eller framstående jordbruk m. 111. Vid bifall till detta för- slag skulle dels inträdeskraven i fråga om praktik nedsättas från nu 24 till 20 månader, inberäknat lantmanna- eller lantbruksskolekurs, dels kurstiden vid högskolan utsträckas från nu omkring 3 till omkring 31/2 år. Högskole- styrelsen har för sin del ansett, att specialpraktiken skulle ha samma längd -— 3 a 4 månader — för samtliga studerande.

Högskoleutredningen har vid övervägande av hithörande spörsmål kom— mit till den uppfattningen, att föga torde vara att vinna på att införa den ifrågasatta specialpraktiken. I många fall lärer det sålunda vara mycket svårt såväl för den studerande som för högskolans lärare att bedöma vilket slag av specialpraktik, som kan antagas bliva till största nyttan för den stu- derande. Man kan ej heller våga förutsätta, att den tjänstgöring, som vid olika institutioner skulle erbjudas de studerande, över lag skulle bliva av sådan art, att den verkligen bleve av värde för de studerandes framtida verk- samhet. I många fall skulle säkerligen de studerande under specialpraktiken komma att tilldelas alltför enkla och rutinmässiga uppgifter. Vidare synes det högskoleutredningen mycket angeläget, att högskolans inträdeskrav i fråga om jordbrukspraktik alltfort avSe sammanlagt 24 månader, inberäknat lantmanna- eller lantbruksskolekurs. Med hänsyn till jordbrukspraktikens grundläggande betydelse för högskolestudierna kan utredningen icke för sin del förorda en nedskärning av ifrågavarande inträdeskrav. Genom en dylik nedskärning skulle otvivelaktigt stora risker uppkomma för att högskolans elever skulle få otillräcklig förankring i praktiskt jordbruk. Endast i fråga om inträdessökande, som avse att följa den maskintekniska linjen, har ut—

o .

redningen funnit högskolans inträdeskrav a jordbrukspraktik kunna i viss mån begränsas i avseende å omfattningen. Högskoleutredningen vill alltså icke förorda införande i studietiden vid lantbrukshögskolan av specialprak- tik och — i anslutning härtill — ej heller tillstyrka begränsning av högsko- lans inträdeskrav i fråga om praktiktid eller utsträckning av kurstiden vid högskolan.

Sammanfattningsvis vill utredningen uttala, att enligt dess menng såsom ny inträdesfordran vid lantbrukshögskolan bör uppställas krav på genom- gången och med avgångsbetyg vitsordad kurs vid lantbruksskola eller hu- vudkurs vid lantmannaskola, som är försedd med skoljordbruk. Genom-

• Sida 53
•  Original

gången dylik kurs skall liksom nu inräknas i den sökandes jordbruksprak- tik. Denna skall enligt utredningens förslag under minst ett år ha bestått i egentligt jordbruksarbete, som under minst sex månader utförts vid annat jordbruk än föräldrars eller eget jordbruk samt vid ett och samma jord- bruk. Vid bifall till förslaget om införande av kurs vid lägre lantbruksunder- visningsanstalt såsom inträdesfordran vid lantbrukshögskolan blir det möj— ligt att befria högskolans undervisningsprogram från en del elementär under— visning. Detta programs framtida utformning är emellertid beroende av jämväl genomförandet av vissa av utredningen i det följande framlagda för- slag, varför utredningen återkommer till detta ämne längre fram i be- tänkandet.

3. Undervisningen i maskin- och redskapslära; specialiserad agronomexamen.

Statsmakternas beslut om inrättandet av befattningar som maskinkonsulent hos hushållningssällslcapen.

Den 4 oktober 1946 framlade lantbruksstyrelsen utredning med förslag angående utbildning för skötsel av jordbruksmaskiner. I denna utredning framhöll lantbruksstyrelsen, att det årliga rekryteringsbebovet av maskin- kunniga jordbrukare, driftsledare och arbetare kunde beräknas till omkring 4 700. På samma sätt som en allmän rådgivnings- och upplysningsverksam- het bedreves på bland annat växtodlingens och husdjursskötselns områden erfordrades en motsvarande verksamhet beträffande jordbrukets maskin- t'rågor, om jordbrukets mekanisering skulle kunna genomföras på ett ända- målsenligt sätt, något som vore av betydelse för jordbrukets rationalisering. Denna rådgivnings- och upplysningsverksamhet på maskinområdet borde enligt lantbruksstyrelsens mening handhavas av hushållningssällskapen. Hos varje hushållningssällskap borde för detta ändamål anställas bland annat en maskinkonsulent.

Enligt lantbruksstyrelsens förslag skulle maskinkonsulenten ha till upp- gift att

1) medverka vid organiserandet av olika slag av gemensam maskinan- vändning;

2) biträda inom hushållningssällskapets maskinlåneverksamhet; 3) vara rådgivare vid val av maskiner; 4) organisera och leda maskinkurser; 5) hålla föredrag i maskinfrågor i sällskapets verksamhet samt vara till- fällig föreläsare vid jordbrukets läroanstalter i aktuella maskinfrågor;

6) bedriva upplysning och rådgivning angående vattenförsörjning pä lant- gårdar i den mån denna uppgift icke omhänderhades av andra sakkunniga;

7) bedriva upplysning och rådgivning angående maskinell stenröjning och nyodling.

• Sida 54
•  Original

Beträffande maskinkonsulenternas kompetens beräknade lantbruksstyrel— sen, att för dessa befattningshavare erfordrades särskild utbildning. Härvid- lag vore två alternativ tänkbara. Det ena utgjorde en ökning av undervis— ningen i maskinlära vid lantbrukshögskolan på så sätt, att jordbrukslinjen efter två år uppdelades i en hydroteknisk linje och en maskinteknisk linje. Det andra bestode i att särskild maskinutbildning anordnades för stipendia- ter med agronomexamen. Lantbruksstyrelsen förordade det första alterna- tivet men ansåge sig ej böra ingå på den närmare utformningen därav. För tillgodoseende av det föreliggande behovet av en snabbutbildning på områ— det framlade styrelsen emellertid riktlinjer för anordnande genom jordbruks- tekniska institutets försorg av särskild maskinutbildning för agronomer. Så- som maskinkonsulenter skulle möjligen kunna till en början anställas kva- lificerade ingenjörer, som genom sin verksamhet skaffat sig god inblick i jordbruksproblem och dessutom genomgått särskild utbildning med beto- ning på jordbruksfrågor.

Lantbruksstyrelsens nu refererade utredning jämte däröver avgivna ytt- randen anmäldes i Kungl. Maj:ts proposition nr 76 till 1947 års riksdag an- gående omorganisation av hushållningssällskapen m. m. Enligt propositio— nen hade remissinstanserna i allmänhet i princip tillstyrkt eller intet haft att erinra mot lantbruksstyrelsens i utredningen framlagda förslag. Föredra- gande departementschefen uttalade, att jordbrukets fortsatta mekanisering måste i betydligt ökad omfattning taga hushållningssällskapens intresse och arbete i anspråk. För undervisning och upplysning rörande jordbrukets maskinfrågor hade sällskapen betydande arbetsuppgifter. För att sällska- pen skulle bliva i stånd att fylla sina uppgifter i nyssberörda avseende syntes det erforderligt, att särskilda tjänstemän anställdes hos sällskapen för hand— havande av dessa uppgifter. Statsbidrag borde därför beräknas för avlö— nande av maskinkonsulenter hos sällskapen.

I nyssnämnda proposition beräknades, att statsbidrag skulle utgå för an- ställande av en maskinkonsulent hos varje hushållningssällskap. För ma- skinkonsulentbefattning skulle enligt propositionen _ i avvaktan på närmare erfarenhet — stadgas, att innehavaren skulle antingen ha avlagt agronom- examen och därjämte ha genomgått särskild utbildning för maskinkonsu- lenter eller också ha avlagt ingenjörsexamen å mekanisk avdelning av lägst teknisk fackskola och därjämte ha förvärvat erforderlig jordbruksutbildning. Nämnda särskilda utbildning för agronomer borde anordnas av jordbruks- tekniska institutet i huvudsak på av lantbruksstyrelsen föreslaget sätt. Såsom jordbruksutbildning för ingenjörer för vinnande av kompetens såsom ma- skinkonsulent borde krävas genomgång av ettåriga kursen vid lantbruks- skola.

Vad i proposition nr 76 till 1947 års riksdag föreslagits rörande anstäl- lande av maskinkonsulenter hos hushållningssällskapen har av riksdagen godkänts (särsk. utsk. utl. nr 6/1947; r. skr. nr 463/1947).

• Sida 55
•  Original

I detta sammanhang må jämväl anföras, att avsikten med det åt 1946 års högskoleutredning lämnade uppdraget, såvitt angår en utvidgning av under- visningen på maskinområdet lärer främst vara att få till stånd en undersök- ning av möjligheterna att inom ramen för agronomutbildningen anordna en tillfredsställande utbildning av maskinkonsulenter och personer med lik- nande kompetens.

Inkomna förslag.

Med hänsyn till behovet av en utbildningsform för blivande maskinkon- sulenter och för andra personer med specialutbildning på det agronomiska området har lantbrukshögskolans lärarråd framlagt ett sedermera av hög- skolestyrelsen i princip tillstyrkt förslag om införande av en specialiserad agronomexamen. Denna skulle kunna avläggas inom endera av jordbruks-, husdjurs- och ekonomiska linjerna. För examens avläggande skulle den studerande ha erhållit vitsord i minst fem av vederbörande linjes tentamens- ämnen samt dessutom hagenomgått kurser och erhållit vitsord i övriga till linjen hörande tentamens- och förhörsämnen i sådan omfattning, att kurstid och studietid motsvarade nuvarande kurstid och studietid för vanlig agro- nomexamen. Den studerande skulle ha erhållit minst betyget med beröm godkänd i två av betygsämnena samt minst betyget berömlig i ett av dessa — huvudämnet. Av sistnämnda tre ämnen skulle två utgöras av obligato- riska tentamensämnen. I huvudämnet skulle den studerande utföra en egen undersökning, varöver skriftlig redogörelse skulle lämnas. Lärarrådet skulle äga att föreskriva omfattningen av kurser och betyg för icke obligatoriska ämnen. Efter förslag av rådet skulle styrelsen utfärda anvisningar om lämpliga ämneskombinationer för den specialiserade agronomexamen. Lärar- rådet har i ämnet anfört i huvudsak.

Den specialiserade agronomexamen synes böra så organiseras, att den för den studerande innebär möjlighet till mera ingående studier i vissa ämnen utan att kurs— tiden förlänges eller att den på densamma vunna examen blir alltför starkt begrän- sad i ämneskombinationen. Man kan härvidlag tänka sig en fristående linje vid sidan om nuvarande fyra och man synes också kunna anknyta den mera specialiserade ut- bildningen till nuvarande linjer. Lärarrådet har stannat för alternativet att hänföra den specialiserade utbildningen till nuvarande jordbruks-, husdjurs- och ekonomiska linjerna (J-, H- och E-linjerna). Införandet av en mera specialiserad agronomexamen synes böra ske försöksvis. En specialiserad examen kan förväntas omfattas med gan- ska stort intresse. Det förefaller inte osannolikt, att denna utbildningsform kan komma att ersätta nuvarande J-, H- och E-linjer. Önskvärdheten av en försöksvis införd anordning och av möjligheten till ett framtida utbyte av motsvarande J-, H- och E-linjer mot mera specialiserade utbildningsformer inom respektive linjer synas starkt tala för ett införande av en specialiserad agronomexamen i lantbrukshögsko- lans studieplan enligt den föreslagna anordningen härför.

Antalet tentamensämnen är för närvarande på J-, H- och E-linjerna respektive 7, 6 och 7 och antalet förhörsämnen 20, 21 och 21. Det bör nu möjliggöras för den studerande dels att begränsa antalet tentamensämnen, dels att bortvälja ett större antal förhörsämnen än som nu är möjligt. Lärarrådet vill föreslå, att i utbildningen

• Sida 56
•  Original

för en mera specialiserad agronomexamen den studerande får rätt att begränsa an- talet tentamensämnen till 5 på samtliga linjer. Någon föreskrift om antalet förhörs- ämnen synes däremot ej böra utfärdas, utan torde valet av förhörsämnen böra göras beroende av

I) valet av tentamensämnen och för dessa erforderliga kurser, förhör och betyg i förhörsämnen;

2) kravet på en viss total omfattning av kurser och betyg för den specialiserade agronomexamen.

I och med ett godtagande av den angivna principen för uppbyggnaden av en mera specialiserad agronomexamen måste också undervisningen i samtliga vid högskolan förekommande ämnen uppbyggas efter vissa gemensamma normer. Lärarrådet an- ser, att fordringarna för slutförhör och tentamina i förhörs- och tentamensämnen i fråga om förkunskaper, kurser och litteratur böra vara desamma vid den speciali— serade som vid vanlig examen. Det synes emellertid bliva nödvändigt vid införandet av en mera specialiserad agronomexamen, att i varje ämne vid högskolan, i vilket betyg kan tagas, bestämda kurser och litteraturfordringar upprättas för olika be- tygsgrader och för slutförhör. Vad gäller 5. k. tillämpade ämnen synes det också" nödvändigt, att i kursplanen för varje ämne angivas de fordringar, som ställas på förkunskaper i s. k. grundläggande ämnen i fråga om kurser och betyg. Med tillgång till uppgift om kurstid m. m. för olika betygsgrader synes en mera specialiserad examen relativt lätt kunna uppbyggas så, att liian tillgodoser kravet på både stu- diernas omfattning i varje enskilt ämne och på deras totala omfattning.

Det är givet, att en specialiserad examen ej får utan granskning konstrueras av den studerande i fråga om de i densamma ingående ämnena. Ett godkännande av de ämnen, som sammansätta examen, bör efter beredning av företrädarna för de obliga— toriska tentamensämnena på respektive linjer, linjenämnden, göras av lärarrådet. Gången för ämnesvalet synes böra vara, att den studerande på basis av genom högskolan utfärdade förslag till ämneskombinationer för olika befattningar med någon lärare diskuterar studieriktning och ämnesval. Det slutliga förslaget till äm— neskombination inlämnas så till linjenämnden för beredning och därefter till lärar- rådet för godkännande.

Det synes böra stadgas, att studeranden för att avlägga specialiserad agronomexa- men skall ha erhållit lägst betyget med beröm godkänd i minst två av hetygsämnena och berömlig i minst ett av dessa. Av dessa betygsämnen skola minst två utgöras av linjens tentamensämnen. I det ämne, i vilket den studerande skall uppnå betyget berömlig — den studerandes huvudämne — synes den studerande böra utföra ett självständigt arbete, varöver redogörelse skall utarbetas. Man bör söka fastställa en normal tidsåtgång för ett sådant arbete och inräkna den i kurstider).

Såvitt lärarrådet kunnat finna, innebär det av högskolestyrelsen till 1946 års hög— skoleutredning inlämnade förslaget rörande lantbrukshögskolans utvidgningsbehov ett tillräckligt hänsynstagande till de ökade behov av lärarkrafter ni. m., som en specialiserad agronomexamen måste medföra.

Lärarrådet vid lantbrukshögskolan har i princip tillstyrkt, att undervis- ningen för blivande maskinkonsulenter m. fl. ordnades väsentligen enligt ett förslag, som framlagts av föreståndaren för högskolans maskintekniska in- stitution och jordbrukstekniska institutet, ingenjören N. H. Berglund. Lärar- rådet har dock utgått från att denna utbildning skulle inordnas i systemet för den specialiserade agronomutbildningen.

Ingenjör Berglunds förslag innefattar i huvudsak följande principiella synpunkter på maskinutbildningen vid lantbrukshögskolan.

• Sida 57
•  Original

Undervisningen i maskinlära vid lantbrukshögskolan bör bestå av tre olika kurser, nämligen:

a) En stor kurs för utbildning av maskinkonsulenter m. fl.

b) En medelstor kurs för utbildning av lärare vid lantbruks- och lantmannaskolor m. fl.

c) En liten kurs, främst avsedd för dem som studera jordbruksekonomiska ämnen. Såsom självklart kan förutsättas, att det är möjligt att inordna den medelstora kursen liksom den lilla kursen i det nuvarande schemat för agronomkursen. Detta är däremot icke möjligt med den stora kursen för utbildning av maskinkonsulenter m. fl. Beträffande dessa tjänstemäns kompetens bör iakttagas, att kravet på allsidig jordbrukspraktik icke får uteslutas, enär få befattningshavare inom jordbruket komma att ha större behov av en grundlig praktisk kännedom om olika jordbruks- arbetens utförande och om jordbruksdriften och dess planläggning. Maskinkonsu— lenten måste vidare visserligen ha mycket goda kunskaper i maskinlärans olika delar ävensom i de tekniska ämnen, som ligga till grund för maskinläran, men han måste känna väl till också många andra ämnen. Det synes därför uteslutet, att man skulle kunna utbilda maskinkonsulenter enligt schemat för en eventuell agronomie kandidatexamen, d. v. s. en examen med universitetsstudier i naturvetenskapliga ämnen som förebild. Maskinkonsulenter och liknande böra alltså utbildas inom agro- nomexamens ram. Då de emellertid måste äga mycket större tekniska kunskaper än som kunna inhämtas enligt nuvarande studielinjer, och då studietiden för dessa tjänstemän icke bör göras längre än för andra agronomer, måste ifrågavarande ut- bildning anordnas såsom en specialiserad agronomutbildning.

Ingenjör Berglund har även upprättat en sammanställning över det tim— antal, som under läsåret 1946/47 anslagits för olika ämnen på lantbrukshög- skolans skilda studielinjer. I sammanställningen har under rubriken maskin- teknisk utbildning intagits även ett av Berglund utarbetat förslag rörande timantalet för olika ämnen vid den särskilda utbildningen av maskinkonsu- lenter m. fl. Sammanställningen återgives på sid. 58.

Enligt ingenjör Berglunds skrivelse skulle för den särskilda maskintek- niska utbildningen utöver det i tabellen upptagna timantalet erfordras åtta dagar för studieresor och exkursioner. Vidare borde av blivande maskin- konsulenter krävas viss verkstadspraktik, förslagsvis omfattande tre måna- der. Om de icke före inträdet vid högskolan förvärvat denna praktik, borde den med högskolans biträde förvärvas under de år, då den studerande vis— tades vid högskolan. Detta kunde ske antingen under ferierna eller mot slutet av studietiden, sedan föreläsningarna slutat. Vid utarbetande av timplanen för maskinkonsulentutbildningen hade förutsatts, att det borde bliva möj- ligt för lantbrukshögskolan att för alla — eller nästan alla —— studerande ordna gemensam undervisning under exempelvis de tre första månaderna efter inträdet vid högskolan. Under dessa första månader skulle de stude- rande träffa sitt val av studieriktning. Viss yrkesorientering skulle genom högskolans försorg meddelas de nyintagna studenterna.

Beträffande undervisningen i maskinlära för de agronomie studerande, som utbilda sig till lärare i jordbruksämnen vid lantbruks- och lantmanna- skolor, har ingenjör Berglund uttalat, att den nuvarande anordningen borde

• Sida 58
•  Original

Jordbruks— Husdjurs- Ekono- Allmänna Maskm— nuska . . tekmsk Å m n e n linjen linjen linjen linjen utbildning

timmar timmar timmar timmar timmar Statistik .......................... 55 55 55 55 55 Matematik ........................ 70 55 55 55 70 Fysik och meteorologi .............. 100 90 90 90 100 Lantbrukskemi .................... 265 265 265 265 150 Växtanatomi ...................... 65 65 65 65 30 Växtfysiologi ...................... 95 95 95 95 75 Systematisk botanik och ärftlighetslära 1 10 1 10 110 1 10 50 Våxtsjukdomslära .................. 30 30 30 30 30 Lantbrukszoologi .................. 40 40 40 40 40 Husdjurens anatomi och fysiologi . . . 70 240 70 70 — Marklära .......................... 110 55 55 55 55 Geologi ........................... 30 30 30 30 30 Mikrobiologi ....................... 80 80 80 80 40 Fältmätningslära ................... 174 74 74 74 50 Agronomisk hydroteknik ............ 280 70 70 70 70 Maskin- och redskapslära ........... 170 100 100 170 —— Mekanik och hållfasthetslära ........ _ _ _ _ 80 Materiallära ....................... _ _ _ _ 35 Maskinelement ..................... _ _ _ _ 65 Husbyggnadslära ................... 120 1 20 120 120 120 Allmän jordbrukslära ............... 225 80 80 225 100 Växtodlingslära .................... 225 80 225 225 225 Husdj urens avels- och raslära ....... 60 180 60 180 _ Husdjurens utfodring och skötsel. . . . 90 160 160 160 90 Husdjurens hälso- och sjukvårdslära. . 45 45 45 45 —— Mjölkhushållning ................... 40 65 65 65 _ Motorlära och elektroteknik ......... _ _ _ _ 135 Maskinarbetenas planering .......... _ _ _ _ 30

Lantbrukets maskiner och redskap

m. m ............................ _ _ _ _ 165 Nationalekonomi ................... 50 50 110 50 50 Lantbruksekonomi ................. 1 00 100 225 225 150 J ordbrukspolitik ................... 50 50 50 50 25 Marknadslära ...................... 30 30 90 30 30 Bokföring ......................... 80 80 80 80 80 Författningskunskap ............... 60 60 125 60 60 Pedagogik ......................... 25 25 25 25 25 Skogsskötsel ....................... _ _ 30 30 30 Summa 2 944 2 579 2 774 2 924 2 340

i huvudsak bibehållas, d. v. 5. att ifrågavarande studerande borde utbildas på jordbrukslinjen eller allmänna linjen. Med utgångspunkt härifrån har ingenjör Berglund kommit till att denna grupp av studerande vid lantbruks- högskolan skulle följa den medelstora kursen i maskinlära (ovan betecknad med b). Denna kurs skulle, starkt förkortad, innehålla i stort sett samma ämnesområden som kursen för maskinkonsulenter. Rörande den medelstora maskinkursen har ingenjör Berglund anfört i huvudsak följande.

I fråga om undervisningens omfattning i den medelstora kursen lärer man icke kunna undgå att beräkna en något längre studietid än som hittills vanligen använts av dem, som studerat med tanke på lärarbanan. Det framställes nämligen allt be- stämdare krav på att undervisningen i maskinlära vid lantbruks- och lantmannasko-

• Sida 59
•  Original

lorna skall få relativt sett större plats på schemat än som hittills varit fallet vid flertalet skolor. Det vore därför önskvärt, att vid lantbrukshögskolan icke blott tiden för de studerandes självstudier i ämnet maskinlära ökades, utan jämväl att antalet övningstimmar bleve större än det nu är. Emellertid är redan nu det totala timantalet för jordbrukslinjens studerande alldeles för stort. Därför bör i stället övervägas, om icke det totala antalet undervisningstimmar för agronomexamen skulle kunna redu- ceras. En sådan reducering borde kunna ske, dels därigenom att kompendier eller läroböcker infördes i de ämnen, som nu sakna sådana, dels därigenom att den effektiva arbetstiden för övningarna minskades genom att förberedelse- och avslut— ningsarbeten, liksom grovarbete och annat mindre kvalificerat arbete överlämnades till vaktmästare och teknisk personal, där så ej redan skett.

Förutom vad nu ifrågasatts beträffande undervisningstimmar för den medelstora kursen hör man räkna med att anslå tre hela dagar till studieresor.

Vad angår den minsta (ovan med c betecknade) kursen i maskinlära, av- sedd för studerande på den ekonomiska linjen och liknande, har ingenjör Berglund beräknat timantalet till 100, eller samma timantal som gäller för motsvarande nuvarande kurs.

Rörande de på husdjursämnena särskilt inriktade eleverna vid lantbruks- högskolan har ingenjör Berglund föreslagit, att dessa icke skulle ha maskin- läran såsom obligatoriskt ämne. Härom har ingenjör Berglund anfört.

Hittills har undervisningen i maskinlära meddelats också åt studerande på hus- djurslinjen. Fram till är 1944 (årskurs 1943) hade maskinläran ställning såsom kurs- ämne för husdjurslinjen. För dennas studerande fordrades därför före nämnda är icke förhör i maskinlära, vilket däremot numera fordras, eftersom ämnet erhållit ställ- ning såsom förliörsämne. Man kan alltså utgå från, att flertalet husdjursagronomer lämnat lantbrukshögskolan utan att ha studerat ämnet mycket mera, än att de när- varit vid ett antal föreläsningar och övningar. Likväl har några av dessa agronomer, sedan de blivit lärare, ålagts att undervisa i maskinlära. Hade detta ämne icke före- kommit på husdjurslinjen, skulle dessa agronomer icke fått detta åläggande, utan skolornas ledning hade tvingats att ordna maskinundervisningen på ett bättre sätt. Visserligen är maskinläran numera förhörsämne på husdjurslinjen, men den korta kurs, som här läses, är alltjämt otillräcklig för en blivande lärare i maskinlära.

Det förhållandet, att maskinlära medtagits på husdjurslinjen, är vidare till olägen- het för maskinundervisningen på andra linjer, eftersom det ökar antalet studerande och därmed anspråken på övningsmateriel. Det bör i detta sammanhang beaktas, att även efter en stark upprustning av maskintekniska institutionen det sannolikt kommer att råda knapphet på övningsmateriel. Denna olägenhet skulle minska, om husdjurslinjens studerande sluppe maskinlära som obligatoriskt ämne.

Enligt ingenjör Berglunds mening komme behov av mera specialiserad agronomutbildning sannolikt att snart göra sig gällande även ur andra äm- nens synpunkt än maskin- och 1'edskapslåran. Det borde därför vara ange- läget att vidtaga sådan ändring av lantbrukshögskolans undervisning, att högskolan gåve kurser av olika längd i flera ämnen än för närvarande. Här- för erfordrades emellertid en i vissa fall ändrad ämnesgruppering. Härom har ingenjör Berglund anfört.

Den viktigaste förändringen av ämnesval och linjeuppdelning kommer att bliva. att det i agronomkursen införes ganska stor valfrihet för dem, som önska speciali-

• Sida 60
•  Original

sera sig för vissa yrken. En sådan valfrihet jämsides med nuvarande enhetliga ut- bildning synes mycket väl genomförbar. Den kan exempelvis ordnas på så sätt, att i varje ämne de olika stora kurserna erhölle ett poängvärde, beräknat efter den ge- nomsnittliga studietid, som erfordrades för kursen i fråga. Examensstadgan skulle stipulera, att det för agronomexamen — och eventuellt för varje årskurs under studietiden —— erfordrades en viss poängsumma, samt att valfriheten begränsades på sådant sätt, att den åsyftade specialiseringen uppnåddes utan att kravet på kännedom om jordbruk i allmänhet eftersattes. Detta system skulle kunna tillämpas förslagsvis på så sätt, att den student, som önskar här nämnd specialisering, vid varje termins början rådgör med föreståndaren för den institution, som han huvudsakligen skall studera vid, om vilka ämnen han under terminen eller läsåret bör välja. Det förslag, som på så sätt uppgjorts i samråd med institutionsföreståndaren, överlämnar stu- denten sedan till rektor för granskning och godkännande.

Även lantbrukshögskolans studentkår har upptagit frågan om den specia- liserade agronomutbildningen. Kåren har förordat ett upphävande av hög- skolans nuvarande linjeindelning och införande i stället av en friare ämnes- kombination för agronomexamen. Varje kombination skulle godkännas av högskolan och vissa normgivande kombinationer skulle till de studerandes vägledning meddelas av högskolan. Kåren har anfört i huvudsak följande.

Utbildningen av forskare kräver en mera specialiserad grundläggande utbildnings- form än den nuvarande agronomexamen. Likaså kommer med all sannolikhet från näringslivet samt från den statliga yrkesundervisningen och rådgivningen att resas mera specialiserade och differentierade krav på agronomexamen än den nuvarande linje- indelningen kan tillgodose. Tiden synes därför vara mogen för en ändring av denna och för skapandet av mera specialiserade utbildningsformer. Studentkåren vill dock understryka, att samtliga agronomiska examina måste omfatta en god agronomisk allmänbildning och att deras tyngdpunkter förläggas till de speciella lantbruksämnena. Ett fördjupat studium av de tillämpade ämnena erfordrar emellertid en relativt bred grundläggande bas. En agronomisk specialexamen kan icke omfatta ett så begränsat ämnesområde som exempelvis filosofie kandidatexamen vid universiteten utan torde bäst kunna erhållas inom ramen av agronomexamen. Den fordrar blott, att den nuvarande linjeindelningen upphäves och att ämnesvalet göres fritt. Härvid förut— sättes bland annat en långt gående differentiering av fordringarna för de olika be— tygsgraderna. Om endast en minimibetygssumma lägges till grund för agronomexamen, torde alla utbildningskrav, såväl å allmän orientering som specialisering, kunna tillgodoses. Givetvis måste varje studerandes ämneskombination i detta fall av hög- skolan godkännas liksom också normgivande kombinationer för olika verksamhets- områden till de studerandes ledning angivas.

För att ifrågavarande reform skall kunna genomföras, fordras emellertid, att hög- skolans ämnesindelning och examensstadgar göras till föremål för en viss revide- ring. Sålunda måste nndervisningsschemats ämnen vara så avpassade, att de utgöra lämpliga enheter för erhållande av användbara examenskombinationer och för upp- byggandet av hetygssumman. Detta innebär, att samtliga på schemat stående ämnen måste kunna tillmätas ett bestämt betygsvärde med i förhållande till de övriga ämnena riktiga proportioner.

För närvarande lägger systemet med förhörsämnen stora hinder i vägen för in— rättandet av mera specialiserade examensformer. Samtliga högskolans ämnen böra vara betygsämnen. Detta kan ernås genom att de större, självständiga förhörsäm- nena uppflyttas till betygsänmen. I vissa fall torde ett par förhörsämnen kunna sam—

• Sida 61
•  Original

manslås till ett betygsämne. I många fall böra förhörsämnen sammanslås med redan befintliga betygsämnen och endast omfatta övningskurser eller deltentamina inom dessa. Förhörsämnen, som böra utgå ur agronomexamen, äro skogsskötsel och peda- gogik. Skogsskötseln torde i tillräcklig grad kunna inhämtas på lantmannaskolesta- diet _. studentkåren förutsätter att lägre skola blir obligatorisk för inträde -— och pedagogiken är icke något agronomiskt ämne.

Även betygsämnena fordrade en översyn. I vissa fall borde en uppdelning av dessa ske. Dessutom måste en mycket längre gående differentiering av be- tygskurserna än den nuvarande komma till stånd.

Lantbrukshögskolans assist—entförening har uttalat, att en mera differentie- rad agronomexamen borde kunna avläggas i ett betydligt mindre antal ämnen än den nuvarande och som grund för examens omfattning borde en minimibetygssumma läggas. Antalet ämnen i examen borde ej gärna under— stiga 7 och minimibetygssumman borde vara ungefär 12. För genomförande av den ifrågasatta examensreformen borde genomgång av lantmanna- eller lantbruksskola uppställas såsom inträdesfordran och begreppet förhörsämne elimineras. Flertalet förhörsämnen borde i stället uppflyttas till betygs- ämnen, i det att samtliga läroämnen måste omfatta utbildningskurser för erhållande av betyg såsom en förutsättning för specialiseringens genom— förande. Föreningen har vidare anfört i huvudsak.

De olika betygskurserna (för ett, två och tre betyg) måste vara mycket väl diffe- rentierade till sin omfattning och skilja sig såväl genom olika stora föreläsnings- och litteraturkurser som genom olika omfattande övningskurser. De halva betygsenhe- terna skola däremot endast ha till uppgift att skilja mellan olika väl inhämtade kur- ser och få ej tillgodoräknas i minimibetygssumman. Bestämmelser i denna riktning föreligga visserligen redan men ha i många fall ej tillräckligt beaktats. Generellt bör gälla att ett betyg innebär en allmän orientering i ämnet, 2 betyg ett grundligt stu- dium och 3 betyg ett fördjupat studium med specialarbete och eventuellt special- praktik.

En rationalisering av högskolans nuvarande studieplan och ämnesfördelning enligt ovan skisserade riktlinjer skulle kunna taga sig uttryck på ungefär följande sätt,

Nya betygsämnen: Ersätta de nuvarande ämnena: Växtfysiologi och anatomi .......... Lantbruksbotanik Växtsystematik och genetik ......... ) Ärftlighetslära (endast förhör) Kemi .............................. Lantbrukskemi Marklära .......................... Marklära Statistik .......................... Statistik (endast förhör)

Fysik och meteorologi .............. Fysik och meteorologi (endast förhör) Mikrobiologi ........................ Mikrobiologi (endast förhör) Jordbrukslära ...................... Allmän jordbrukslära Växtodlingslära .................... Växtodlingslära

_ __ _ __ Avronomisk hydroteknik Hydrotekmk med matnmgslara ........ lFåltmätningslära (endast förhör)

Maskin- och redskapslära ............ Maskin- och redskapslära

," _ Växtsjukdomslära (endast förhör) laxtpatologi ........................ Lantbrukszoologi (endast förhör) Husbyggnadslära .................. Husbyggnadslära (endast förhör)

• Sida 62
•  Original

Nya hctygsämuen: Ersätta de nuvarande ämnena: Husdjurens anatomi och fysiologi ...... Husdjurens anatomi och fysiologi Husdjurens utfodring och skötsel Husdjurens utfodring och skötsel ...... Sjukvårdslära (endast förhör)

Mjölkhushållning (endast förhör)

_ _ H d' a ' l.— l :ll' Husdjursgenetik .................... us jurens re s oc 1 ras ara

Ärftlighetslära Nationalekonomi .................... Nationalekonomi Författningskunskap ................ F örfattningskunskap Lantbruksekonomi .................. Lantbruksekonomi Marknadslära och jordbrukspolitik . . . . Marknadslära och jordbrukspolitik Lantbruksbokföring ................ Lantbruksbokföring (endast förhör)

Högskolans undervisningsprogram skulle alltså enligt denna skiss omfatta 21 be— tygsämnen, ur vilka minst sex :i sju med relativt stor frihet skulle kunna utväljas till en examensgivande kombination. Det bör åvila exempelvis lärarrådet att granska och godkänna varje enskild kombination.

Emellertid omfattar högskolans undervisningsplan för närvarande ytterligare tre förhörsämnen, nämligen matematik, skogsskötsel och pedagogik. Även dessa böra i fortsättningen elimineras som förhörsämnen.

Vad beträffar matematiken torde man kunna förutsätta, att samtliga studerande behöva en kortare kurs i tillämpad matematik utöver realgymnasiets nivå. Matema— tikundervisningen synes därför böra ordnas som en för alla studerande gemensam kurs i början av första undervisningsåret. Denna kurs synes ej behöva omnämnas i agronombetyget.

Undervisning i skogsskötsel kan och bör bedrivas vid de lägre undervisningsan- stalterna, där givetvis skogligt utbildad personal bör handhava undervisningen. Vid lantbrukshögskolan bör därför ingen särskild undervisning i skogsskötsel ifråga— komma.

Pedagogiken bör knappast ingå i en examen med agronomisk inriktning. I stället bör undervisningen i pedagogik frikopplas från agronomexamen, utvidgas och even- tuellt tillsammans med viss orienterande undervisning i samhällslära förläggas till en behörighetskurs för vissa kategorier av befattningshavare, såsom lärare och kon- sulenter. Sådana kurser torde kunna behöva anordnas en eller ett par gånger årligen på lantbrukshögskolan eller annorstädes samt stå öppna för personer med agronom— examen eller annan för arbete inom lantbruksundervisningen grundläggande examen, såsom jägmästare, lantbruksingenjörer och lantmätare.

Högskoleutredningens förslag.

Såsom framgår av det föregående, förefinnes ett stort behov av en ut— vidgad högre undervisning rörande jordbrukets mekanisering. Detta beh0v blir alltmera trängande i samma mån som kraven på jordbruksdriftens rationalisering öka. Statsmakternas förenämnda beslut om anställande av maskinkonsulenter hos hushållningssällskapen tyder närmast på att den erforderliga utvidgningen av hithörande högre undervisning bör åsyfta ut— bildning av sådana sakkunniga i jordbrukets mekaniseringsspörsmål, som med sin speciella sakkunskap förena en god agronomisk allmänbildning. Högskoleutredningen anser därför, att ifrågavarande utbyggnad av den högre undervisningen bör ske inom agronomut-bildningens ram. Jordbrukets råd-

• Sida 63
•  Original

givnings- och undervisningsverksamhet på hithörande område torde i läng- den kunna bättre uppbäras av agronomer med speciell teknisk utbildning än av exempelvis ingenjörer med .särskild jordbruksutbildning. Utbyggnaden bör följaktligen möjliggöra för lantbrukshögskolans studerande att utan för— längning av studietiden avlägga agronomexamen med tillräcklig specialise- ring på jordbrukets mekaniseringsspörsmål för uppnående av förut berörda syfte.

Utredningen, som i det följande avgiver förslag om införande vid hög- skolan av vissa möjligheter att avlägga s. k. specialiserad agronomexamen, har övervägt, huruvida icke den erforderliga specialutbildningen av maskin- konsulenter och liknande tjänstemän kunde ske inom ramen för dessa möj- ligheter och sålunda en särskild studielinje för ändamålet bliva onödig. Emellertid har utredningen avsett, att anordningen med den specialiserade agronomexamen till en början skulle ha karaktär av försöksanordning, och denna examen skulle kunna sammansättas efter relativt fria grunder. Med hänsyn till önskvärdheten av att utbildningen av maskinkonsulenter m. fl. inordnas i en redan från början relativt fast organisation har utredningen stannat för att föreslå en särskild linje för ändamålet. Med hänsyn till det anförda vill högskoleutredningen förorda, att vid lantbrukshögskolan införes ytterligare en studielinje. Denna torde lämpligen kunna benämnas maskin- tekniska linjen, och undervisningen å densamma synes i stort sett kunna ordnas i enlighet med ingenjör Berglunds i det föregående angivna förslag. Till denna fråga återkommer utredningen emellertid i det följande. Här torde dock få anföras, att antalet tentamensämnen å den nya linjen bör vara förslagsvis sju, exempelvis mekanik och hållfasthetslära, materiallära och maskinelement, kemi, lantbrukets maskiner och redskap (inklusive maskin- arbetets planering), motorlära och elektroteknik, lantbruksekonomi samt växtodlingslära. Beträffande förhörsämnena torde för den nya linjen böra gälla i stort sett samma grunder som för övriga linjer.

Enligt högskoleutredningens mening är det av stor betydelse, att de agro- nomer, som avlägga examen å lantbrukshögskolans maskintekniska linje, ha förvärvat praktisk erfarenhet ej endast från jordbruksarbete utan även i någon utsträckning från verkstadsarbete. I avsaknad av verkstadspraktik torde en agronom av detta slag svårligen kunna bliva fullt användbar såsom exempelvis maskinkonsulent. Högskoleutredningen får därför föreslå, att för agronomexamen å maskintekniska linjen skall erfordras även minst tre månaders verkstadspraktik, samt att dylik praktik — där den icke förvärvats av vederbörande studerande före inträdet vid högskolan —— anordnas genom högskolans försorg under ferierna eller på annan undervisningsfri tid.

Beträffande undervisningen i maskin- och redskapslära för de nuvarande linjerna vid lantbrukshögskolan synes i stort sett ingen ändring för närva- rande vara påkallad.. Såsom framgår av vad ingenjör Berglund anfört, ha emellertid kraven på lantbruks— och lan'tmannaskolornas undervisning i

• Sida 64
•  Original

förevarande ämne under senare tid ökat. Högskoleutredningen har därför intet att erinra mot att ämnet maskin- och redskapslära på högskolans jord- brukslinje och allmänna linje erhåller en något större andel av undervisnings- tiden än för närvarande. Det torde få ankomma på högskolans styrelse att, sedan ytterligare erfarenhet vunnits, närmare pröva denna fråga.

Högskoleutredningen övergår härefter till b-ehandlingen av frågan att vid lantbrukshögskolan införa större möjligheter till specialisering inom agro- nomexamens ram.

Från olika håll ha gång efter annan framförts önskemål, som tyda på ett icke ringa behov av agronomer med mera specialiserad utbildning än den, som nu normalt är möjlig inom ramen för vanlig studietid. Dessa önskemål ha i första hand framförts av företrädare för olika forsknings- och försöks- institutioner på jordbruksområdet, och det synes utredningen uppenbart, att man vid dylika institutioner i många fall är mera betjänt av arbetskraft med tämligen specialiserad utbildning än av tjänstemän med en mera brett lagd utbildning. Även inom ekonomiska och tekniska företag på jordbrukets område torde behov föreligga av agronomisk arbetskraft med mera speciell utbildning än den, som nu normalt förvärvas genom lantbrukshögskolans agronomutbildning. Utredningen hyser därför den övertygelsen, att införan- det av möjligheter till en mera specialiserad agronomutbildning skulle med- föra bättre förutsättningar i utbildningshänseende för ett icke ringa antal arbetsuppgifter på jordbruksområdet.

Även om sålunda större specialiseringsmöjligheter böra införas inom agro- nomexamens ram, synes det högskoleutredningen angeläget, att dessa möj- ligheter så utformas, att agronomexamen icke genom desamma förlorar sin nuvarande karaktär. Agronomutbildningen bör framdeles liksom nu avse att skänka en allmän agronomisk skolning. Specialiseringsmöjligheterna böra därför syfta till att öppna väg för den studerande att, om han så önskar, fördjupa sina studier på vissa ämnesområden utan att hans utbild- ning kommer att bliva alltför begränsad i fråga om ämnessammansättningen. Att härvid finna en lämplig lösning på frågan om reglerna för uppbyggna- den av examen är givetvis en vansklig uppgift. Ehuru vissa riktlinjer härför nu böra dragas upp, anser utredningen likväl, att dessa riktlinjer till en början böra få försökskaraktär i avvaktan på närmare erfarenhet. Sedan sådan vunnits, torde erforderliga justeringar kunna vidtagas.

De ökade specialiseringsmöjligheter, som högskoleutredningen alltså an- ser böra på försök införas i lantbrukshögskolans utbildning, torde i stort sett kunna anordnas på sätt högskolans lärarråd föreslagit. Härvid är dock att märka, att utredningen föreslagit införande vid högskolan av ytterligare en studielinje, maskintekniska linjen. Den specialiserade agronomexamen synes böra kunna avläggas inom endera av högskolans jordbruks-, husdjurs-, ekonomiska och maskintekniska linjer. För en dylik examen bör den stu- derande vidare ha rätt att begränsa antalet tentamensämnen till förslagsvis

• Sida 65
•  Original

fem, d. v. s. han bör ha rätt att från kategorien tentamensämnen avföra ett är två ämnen. I en specialiserad examen böra minst två av tentamensämnena ha vitsordats lägst med betyget med beröm godkänd, varjämte ett annat av de i examen ingående tentamensämnena — huvudämnet —- bör ha vitsordats med betyget berömlig. Av nu berörda tre ämnen böra lämp- ligen minst två ämnen utgöras av tentamensämnen inom linjen. I huvud- ämnet torde den studerande böra utföra ett självständigt arbete och avgiva redogörelse däröver. Någon generell föreskrift om vilket antal förhörsämnen, som skall ingå i en specialiserad agronomexamen, torde icke lämpligen böra utfärdas. Valet av förhörsämnen i denna examen bör nämligen göras be- roende av vilka tentamensämnen, som komma att ingå i examen, samt av vilka kurser m. in., som erfordras för tentamensämnena. Helt allmänt synes böra gälla, att den specialiserade examen skall vara så uppbyggd, att den i fråga om kurser och betyg erhåller ungefärligen samma totala omfattning som den vanliga agronomexamen.

Uppenbarligen kan man icke låta den studerande på egen hand kombinera en specialiserad agronomexamen. Till de studerandes ledning böra därför genom lantbrukshögskolans försorg olika förslag till ämneskombinationer för sådan examen utfärdas, varjämte ämneskombinationen i vart särskilt fall bör _— efter beredning av företrädarna för respektive linjes tentamens- ämnen — godkännas av lärarrådet.

Om en specialiserad agronomexamen skall kunna anordnas enligt av hög- skoleutredningen ovan förordade riktlinjer erfordras givetvis, att fordringarna i fråga om förkunskaper, kurser och litteratur i samtliga ämnen bliva lika vid den specialiserade examen som vid vanlig examen, samt att i varje ämne bestämda fordringar i fråga om kurser, litteratur m. m. fastställas för olika betygsgrader respektive för slutförhör. Endast om så sker, kan nämligen en specialiserad examen sammansättas så, att studierna för denna i avseende å såväl de enskilda ämnena som ock dessa tillsammantagna erhålla en lämp- lig omfattning. Det torde emellertid ankomma på högskolan att själv beakta dessa frågor, varför utredningen anser sig icke böra närmare ingå på de— samma.

FEMTE KAPITLET.

Lantbrukshögskolans behov av personal och anslag.

1. Inledning.

I andra kapitlet har redogjorts för de olika slag av befattningar, som en- ligt högskoleutredningens mening i regel skola täcka högskolornas behov av personal. I detta avsnitt skall behandlas lantbrukshögskolans behov av tjänstemän i olika befattningar. Härvid är att märka, att personalbehovet

• Sida 66
•  Original

vid lantbrukshögskolans försöksanstalter icke övervägts av högskoleutred- ningen. Frågan härom har behandlats av 1945 års jordbruksförsöksutred- ning i dess den 5 juni 1947 avgivna betänkande angående organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets område (SOU 1947:42). Högskoleut- redningen framlägger i detta kapitel även förslag rörande lantbrukshögsko- lans behov av anslag, dock ej anslag till byggnadsarbeten. Sistnämnda an- slagsfrågor behandlas i ett efterföljande kapitel.

Utredningens förslag i detta kapitel grupperas i huvudsak läroämnesvis. Vid förslagens utarbetande har utredningen, såsom tidigare anförts, i viss utsträckning följt gemensamma normer. Utredningen har även sökt åstad- komma en sådan avvägning av de olika institutionernas personalstater och anslag, att för institutioner, som nu äro relativt väl utrustade, föreslagits en mindre omfattande upprustning än för institutioner med för närvarande knappare resurser. Härvid har utredningen bland annat beaktat den under- visningsbörda, som nu åvilar olika lärarkrafter vid högskolan, och som när- mare framgår av en vid detta betänkande fogad tabellbilaga (bilaga 1 ).

I detta sammanhang vill utredningen anföra, att det givetvis är av värde, om den stora erfarenhet på vissa läroområden, som jordbruks— och hus- djursförsöksanstalternas kvalificerade tjänstemän besitta, i än högre grad än vad nu är fallet kunde komma lantbrukshögskolans undervisning till godo. Uppenbarligen är det värdefullt också för nämnda tjänstemän med en god kontakt med de blivande agronomerna samt med vetenskapsmännen vid högskolans forsknings- och undervisningsinstitutioner. Det synes emel- lertid ankomma på högskolan att själv vidtaga erforderliga åtgärder i syfte att försöksanstalternas kvalificerade befattningshavare på lämpligt sätt —— genom hållande av specialföreläsningar och demonstrationer eller dylikt — komma att utnyttjas vid undervisningen i önskvärd omfattning.

Innan utredningen övergår till att närmare behandla lantbrukshögskolans personalbehov, vill utredningen beröra ett av lärarrådet vid högskolan fram- fört förslag om inrättande av en professur i lantbrukets historia och geografi. Förslaget, som ansluter sig till ett av högskolans förre rektor, professor eme- ritus H. Flodkvist, framfört önskemål om en professur i jordbrukets historia vid högskolan, har av lärarrådet motiverats med väsentligen följande.

På den korta tiden av ungefär ett sekel har en betydande utveckling skett beträf- fande forskning och undervisning på lantbrukets område. Med all rätt dominera de tekniskt-naturvetenskapliga ämnena i undervisningen. Det förefaller emellertid, som om en svensk agronom borde ha kunskap om hur det svenska lantbruket ut- vecklats, åtminstone i huvuddragen. Han bör exempelvis veta något om hur od- lingen erövrat olika marktyper, hur jordbruket anpassats efter skilda geografiska förutsättningar inom landets olika provinser, hur lantbrukets huvudregioner vuxit fram 0. s. v. Vissa problem inom det moderna lantbrukets sfär borde lättare kunna förstås och bemästras, sedda i sitt historiska sammanhang. En kortare föreläsnings- serie skulle säkert kunna giva de agronomie studerandena en föreställning om hu- vuddragen i det svenska lantbrukets utveckling.

• Sida 67
•  Original

Utforskningen av lantbrukets utveckling har till sitt objekt i lika hög grad land- skapet som den mänskliga verksamheten för dettas utdaning i produktionens tjänst. Utan geografisk syn på den agrarhistoriska forskningsuppgiften kan denna ej till- fredsställande lösas. Ett mera ingående studium av lantbrukets historiska utveck- ling utom Nordeuropa förefaller att ligga utom ramen för den verksamhet, det här är fråga om. Däremot måste det anses nödvändigt, att de blivande agronomerna bibringas kunskaper om lantbrukets betingelser och den nutida livsmedelsproduk— tionen i olika delar av världen. Årligen borde givas en kortare föreläsningsserie, där världens jordbruk behandlas.

Vidsträckta områden inom det svenska lantbrukets historia äro outforskade eller bristfälligt undersökta. Likaledes är den svenska litteraturen rörande jordbruket i andra länder mycket knapp. Forskning rörande ovannämnda ämnen borde bliva en uppgift för en institution vid lantbrukshögskolan.

Ehuru kännedom om lantbrukets historia och geografi helt visst är av betydelse för ett rätt bedömande av flera problem på jordbruksområdet, har högskoleutredningen likväl icke ansett sig kunna förorda, att vid lantbruks- högskolan inrättas en särskild professur för dessa läroämnen. Forskningen på hithörande områden torde nämligen med större fördel kunna bedrivas liksom nu i samband med övrig historisk och geografisk forskning än iso- lerad för sig vid lantbrukshögskolan. Jordbrukets utveckling äger uppen- barligen ett sådant samband med den kulturella och ekonomiska utveck- lingen inom samhället i allmänhet, att den knappast lämpligen kan bliva föremål för forskning och studium enbart för sig. Den orientering i jord- brukets historia och geografi, som bör lämnas de studerande vid lantbruks- högskolan, synes utan svårighet kunna ske på sådant sätt, att ett antal före- läsningar i ämnena anordnas vid högskolan utan att särskild lärarkraft här— för anställes vid högskolan.

2. De ekonomiska och statistiska ämnesområdena.

För ämnena lantbruksekonomi, marknadslära, statistik, nationalekonomi och bokföring finnas för närvarande följande befattningshavare vid lant- brukshögskolan :

professor i lantbruksekonomi med marknadslära

1»; *—

assistenter

speciallärare i marknadslära speciallärare i försöksstatistik speciallärare i nationalekonomi speciallärare i lantbruksbokföring

FCH—b.l—

speciallärare i affärsbokföring

Därjämte avlönas med andra medel än högskolans avlöningsanslag två assistenter vid ekonomiska institutionen.

• Sida 68
•  Original

Lantbrukshögskolans lärarråd har erinrat, att högskolans studentkår år 1944 hemställde om utredning rörande omfattningen och ämnesindelningen vid högskolans ekonomiska linje, samt att Sveriges agronom- och lantbruks— lärarförbund i november 1944 gjorde framställning i samma ärende. Efter att ha redogjort för den förberedande behandlingen av frågan har lärarrådet meddelat, att högskolans styrelse i april 1946 uppdrog åt en särskild kom- mitté att verkställa ytterligare utredning i ärendet. Lärarrådet har därefter lämnat följande referat av kommitténs i juni 1946 avgivna utredning och förslag.

[ utredningen har framhållits, att de åtgärder, som borde vidtagas för erforderlig ökning av lantbrukshögskolans forsknings- och undervisningsresurser inom det eko- nomiska ämnesområdet, vore, att detta område tilldelades tre professurer, nämligen i lantbruksekonomi, i nationalekonomi och jordbrukspolitik samt i marknadslära. Utredningen har föreslagit att antalet undervisningstimmar i nationalekonomi och jordbrukspolitik skulle ökas med 20, i lantbruksbokföring med 45 och i marknads- lära med 75. Härtill skulle komma 50 undervisningstimmar i affärsbokföring. [ lantbruksekonomien skulle antalet undervisningstimmar minskas med 45. Den sam- manlagda ökningen av antalet undervisningstimmar skulle uppgå till 145. Lant- bruksbokföringen föreslogs uppflyttad till tentamensämne. Det förutsattes, att pro— fessorn i lantbruksekonomi skulle giva en speciell kurs i lantbruksbokföringens teori om 25 timmar, att antalet övningstimmar i lantbruksbokföring ökas från 80 till 100 samt att betyget i ämnet sattes av professorn och specialläraren gemensamt. Enligt denna uppställning skulle undervisningen på den ekonomiska linjen i de anförda ämnena ökas med 145 timmar. Denna ökning borde i huvudsak kunna kom- penseras genom att undervisningen i botanik, nu 215 timmar, å den ekonomiska linjen minskades med 100 timmar samtidigt som dessa ämnen å den ekonomiska linjen nedflyttades från tentamens- till förhörsämnen.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har i skrivelse i augusti 1946 med an- slagsäskanden för budgetåret 1947/48 funnit det synnerligen angeläget att utbygga undervisnings- och forskningsverksamheten vid lantbrukshögskolan inom den ekonomiska ämnesgruppen och delade i allt väsentligt de syn- punkter, som framförts i nyssnämnda utredning. Då emellertid socialveten- skapernas ställning vid universitet och högskolor vore under utredning ge- nom särskilda härför tillkallade sakkunniga, vilka kunde förväntas fram- lägga förslag härom under det närmaste året, och frågan om särskild före- trädare för ämnet nationalekonomi vid lantbrukshögskolan syntes bliva före- mål för behandling inom denna kommitté i samband med övriga frågor rörande forskning och undervisning i nationalekonomi i vårt land och sär- skilt vid Uppsala universitet, vore styrelsen icke beredd att framlägga för- slag om inrättandet av en professur i nationalekonomi vid högskolan. Sty- relsen begränsade sig därför till att föreslå, att ur den nuvarande professuren i lantbruksekonomi med marknadslära ämnet marknadslära utbrötes, samt att en särskild professur i detta ämne inrättades.

• Sida 69
•  Original

l årets statsverksproposition (IX H. T., punkt 17) har departementschefen anfört, att —— med hänsyn till den pågående utredningen rörande den fram— tida utvecklingen och omfattningen av högskolorna på jordbrukets och skogsbrukets område -— styrelsens förslag icke kunde upptagas till prövning.

T. f. professorn i lantbruksekonomi med marknadslära vid lantbrukshög- skolan N. XVestermarck samt docenterna på det ekonomiska området vid högskolan G. Brunnfält och K.-F. Svärdström ha i gemensam skrivelse för- ordat en uppdelning av professuren i lantbruksekonomi med marknadslära i en professur i lantbruksekonomi och en professur i marknadslära. Enligt förslaget skulle den nuvarande special]ärarbefattningen i marknadslära in- dragas. Såsom motivering har i skrivelsen framhållits bland annat den ökade betydelse, som marknadsläran erhållit för det moderna lantbruket. Man har vidare ansett, att ytterligare en professur på det ekonomiska om- rådet borde upprättas vid lantbrukshögskolan. Denna professur borde avse behandling av lantbrukets ekonomiska problem, sedda ur samhällets syn- punkt, d. v. s. lantbruket sett såsom en del av folkhushållet. Lärostolen borde förslagsvis benämnas lantbrukets nationalekonomi eller agrarpolitik och skulle omfatta bland annat de spörsmål, som hänförde sig till statsmak- ternas åtgärder för lantbruksnäringens förkovran. Inom professurens ämnes- område kunde lämpligen även lantbrukets historia placeras. Undervisningen i nationalekonomi kunde bestridas antingen av en biträdande lärare, even- tuellt i samarbete med Uppsala universitet, eller av en lektor. Högskolans speciallärarbefattniug i nationalekonomi skulle alltså bortfalla. I fråga om bokföringsundervisningen föreslogs, att utöver de nuvarande två special- lärarbefattningarna i ämnet — en i lantbruksbokföring och en i affärsbok- föring — skulle undervisning i bokl'öringens teori handhavas av en förste assistent. Beträffande personalbehovet i övrigt på det ekonomiska området har i ifrågavarande skrivelse vidare anförts bland annat.

Antalet yngre krafter på lantbrukets ekonomiska forskningsfält måste för när- varande anses för otillräckligt. För att säkerställa återväxten av forskare och veten— skapsidkare är det nödvändigt att ej blott utbygga systemet med docentstipendier utan även inrätta förste assistentbefattningar. För närvarande ställer det sig svårt att fixera det framtida behovet av dylika tjänster, men framstår det dock redan nu tydligt, att åtminstone en förste assistentbefattning utöver redan förefintlig assis- tentbefattning med det snaraste borde inrättas vid den lantbruksekonomiska insti- tutionen. Denna befattningshavare bör vara en kvalificerad kraft med helst licentiat- kompetens och han bör ha att jämsides med sin forskarverksamhet meddela under- visning närmast i bokföringens teori. Institutionerna för marknadslära och lant- brukets nationalekonomi kunde tills vidare nöja sig med vanliga assistentbefatt- ningar.

Ekonomiska institutionen har hittills saknat biträde för kontorsgöromål, vilket är en uppenbar brist. Envar av de ekonomiska institutionerna är i behov av ett eget dylikt biträde. Dessa biträden komma att ha full sysselsättning, då de vid behov även böra kunna utnyttjas i räknearbeten.

• Sida 70
•  Original

I en särskild promemoria har docenten Brunnfält anfört vissa synpunkter speciellt på den ifrågasatta professuren i lantbrukets nationalekonomi eller agrarpolitik. Efter framhållande av denna professurs betydelse har Brunn— fält i promemorian uttalat, att vid lantbrukshögskolan vore agrarpolitiken ett viktigare ämne än nationalekonomien. Skulle båda dessa ämnen ingå i en och samma professur, borde denna därför benämnas professur i agrarpolitik med nationalekonomi. Undervisningen i nationalekonomi borde handhavas av en biträdande lärare.

Även lantbrukshögskolans studentkår har behandlat de ekonomiska äm- nena vid högskolan. Härvid har kåren uttalat bland annat följande.

Bristerna i den ekonomiska linjens uppläggning och de minimala möjligheterna till forskning inom det ekonomiska området vid högskolan ha blivit alltmera fram- trädande. De ökade kraven på lantbruksekonomiskt utbildat folk ha icke på något sätt kunnat tillgodoses. Inför de stora rationaliseringsåtgärder, som nu planeras inom jordbruket, finner man att många spörsmål äro oklara och att personal med lämplig ekonomisk utbildning inte står till buds. För att en förbättring i detta hänseende skall kunna komma till stånd, fordras först och främst att möjlig-. heterna till forskning inom lantbruksekonomiens olika områden starkt utvidgas.

Studentkåren föreslår därför, att den tillämpade ekonomiska forskningen och un- dervisningen vid högskolan uppdelas på tre ämnesområden, vartdera företrätt av en professor, nämligen lantbruksekonomi, marknadslära och agrarpolitik.

Enligt socialvetenskapliga forskningskommitténs betänkande (SOU 1946:74) skulle ett samarbete mellan Uppsala universitet och lantbrukshögskolan, i vad rör undervisningen i nationalekonomi, böra närmare prövas. Studentkåren finner denna åtgärd vara lycklig, dels för att lantbrukshögskolan vid en så stor nationalekono— misk institution som den vid Uppsala universitet planerade skulle kunna erhålla mycket goda lärarkrafter, dels också för att nyttiga förbindelser härigenom lättare skulle kunna knytas mellan jordbruksekonomer och ekonomer med annan in- riktning.

Det torde kunna ifrågasättas, om det går att upprätthålla undervisningen i bok- föring med speciallärare. En speciallärare måste i sin egentliga sysselsättning ha tillfälle att följa utvecklingen på bokföringens område. Då någon för undervisningen på detta sätt lämpad sysselsättning knappast finnes, anser studentkåren, att ett lektorat i bokföring hör inrättas. Man skulle även kunna tänka sig, att chefsskapet för lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning knöts till denna lek- torsbefattning, och att denna undersökning underordnades lantbrukshögskolan, som på så sätt skulle tillförsäkras detta material, som är nödvändigt för den ekonomiska forskningen vid högskolan.

Lärarrådet har föreslagit, att en särskild professur skulle inrättas i lant- brukets marknadslära vid högskolan. Professuren skulle ersätta den nuva— rande speciallärartjänsten i ämnet. Personalen vid den nya institutionen skulle bestå av:

1 professor 1 assistent 1 biträde för kontorsgöromål.

T. f. professor Westermarcks samt docenterna Brunnfålts och Svärdströms ävensom högskolans studentkårs i det föregående refererade förslag beträf-

• Sida 71
•  Original

fande en professur i lantbrukets nationalekonomi eller agrarpolitik innebära, att undervisningen i nationalekonomi icke skulle åvila professorn. Lärar- rådet har förordat inrättande vid högskolan av en professur i lantbrukets nationalekonomi och ansett, att både nationalekonomi och agrarpolitik böra tillhöra professuren, som skulle ersätta speciallärarbefattningen i national- ekonomi. Jordbrukets historia skulle däremot icke förenas med professuren. Inom denna borde huvudvikten läggas vid frågan om jordbrukets omfatt- ning och tillstånd (lantbruksstatistik) och de av statsmakterna och lantbru- kets egna organisationer vidtagna åtgärderna (agrarpolitik). Högskolans be- hov på nationalekonomiens område kunde icke tillgodoses enbart genom samarbete med Uppsala universitet. För institutionen för lantbrukets natio- nalekonomi beräknades följande personal:

1 professor 1 förste assistent 1 assistent 1 biträde för kontorsgöromål.

Lärarrådet har förordat, att undervisningen i bokföringens teori skulle överlämnas åt en förste assistent vid lantbruksekonomiska institutionen.

Enligt t. f. professor Westermarcks samt docenterna Brunnfälts och Svärd- ströms förslag skulle högskolans lantbruksekonomiska institution utrustas med personal enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 förste assistent 1 förste assistent 3 assistenter 2 assistenter 1 assistent l biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— mål mål

Beträffande marknadsläreinstitutionens behov av årsanslag har lärarrådet anfört, att det material, som institutionen komme att behöva för sin forsk- ning, i stor omfattning måste insamlas av institutionen, vilket förhållande syntes medföra rätt betydande utgifter. Vidare ansåges tillfällig arbetskraft ofta behövas för bearbetningen av det insamlade materialet. Med hänsyn till dessa omständigheter räknade lärarrådet med att årsanslaget behövde sättas till minst 20 000 kronor.

Även i lantbrukets nationalekonomi torde —— har lärarrådet anfört — materialet för institutionens undersökningar komma att i rätt stor omfatt- ning insamlas av institutionen. Kostnaderna härför beräknades dock bliva mindre i detta ämne än i lantbrukets marknadslära. För bearbetningen av materialet erfordrades säkerligen tillfällig arbetskraft. Årsanslaget för in- stitutionen för lantbrukets nationalekonomi beräknades till 15 000 kronor.

Lantbruksekonomiska institutionens andel i högskolans materielanslag kan enligt meddelande av lärarrådet för budgetåret 1947/48 beräknas uppgå

• Sida 72
•  Original

till 3950 kronor. T. f. professor Westermarck har uttalat, att institutionen för lantbruksekonomi behövde ett årligt anslag _av 20 000 kronor.

För envar av institutionerna för lantbrukets marknadslära och lantbru- kets nationalekonomi har lantbrukshögskolans lärarråd beräknat ett en- gångsanslag av 20 000 kronor för möbler, räknemaskiner m. m.

Inkomna förslag rörande det statistiska ämnesområdet.

Lärarrådet vid lantbrukshögskolan har erinrat om att detsamma i juni 1946 föreslog inrättande vid högskolan av en professur i statistik. Härvid uttalades bland annat.

Det har länge känts som en brist, att i vårt land ingen befattning finnes, vars innehavare helt kan ägna sig åt den statistiska metodlärans tillämpning på jord- bruksforskningens problem. Det är i regel icke möjligt för forskare och försöks- män på jordbruksområdet att i önskvärd grad följa den statistiska forskningens fortgående utveckling, utan de äro i behov av råd och hjälp av statistiskt skolad expert vid försökens planläggning och materialets bearbetning. Den teoretiska sta- tistikens metodik är visserligen enhetlig, men då det gäller tillämpningen på jord- brukets försöksverksamhet eller inom husdjursforskningen måste metodiken an- passas efter de speciella problemen.

Vid jordbruksförsöksanstalten finnes en förste assistent, som huvudsakligen ägnat sig åt försökstekniken och försöksresultatens statistiska bearbetning. Man kan emel- lertid icke vänta sig, att på en så låg befattning erhålla en tillräckligt skicklig person för denna krävande uppgift. Det måste också anses opraktiskt att placera ut enk- lare statistisk expertis på ett flertal olika försöksanstalter och forskningsinstitutioner. Även husdjursförsöksanstalten och flera av lantbrukshögskolans forskningsinstitu- tioner äro nämligen i behov av sådana assistenter. En betydligt mera rationell lös- ning vinnes genom att inrätta en professur och en särskild forskningsinstitution för statistikens tillämpning på jordbruksområdet.

En statistisk institution skulle från jordbrukets forsknings- och försöksinstilutio- ner kunna mottaga material för bearbetning. Under sakkunnig ledning, med välträ- nad teknisk personal och med modern maskinell utrustning skulle materialets bear- betning i många fall kunna utföras på bråkdelen av den tid, som kräves då otrim- mad arbetskraft med primitiva hjälpmedel användes för detta arbete. Materialets bearbetning planlägges av den statistiska experten och respektive jordbruksforskare gemensamt och nära kontakt upprätthålles dem emellan under arbetets gång. Där- igenom kunna problemen granskas ur alla synpunkter: statistiska, försökstekniska, biologiska.

Professorn i husdjurens anatomi och fysiologi vid högskolan C. A. S. Westerlund har föreslagit inrättande vid högskolan av en professur i prak- tisk matematik och härvid anfört bland annat följande.

I laborationskursen i djurfysiologi ingår ett stort antal numeriska beräkningar, utan vilka kursen skulle förlora mycket av sitt värde. Kursledaren gör ständigt den iakttagelsen att kursdeltagarna i gemen ha mycket liten övning att utföra ifrågavarande beräkningar. Därför måste en avsevärd tid användas för att lära kurs- deltagarna några nödvändiga avsnitt av den teoretiska matematikens tillämpning på praktiska problem. Detta tillstånd måste ändras. Dels kan det icke vara någon

• Sida 73
•  Original

mening i att en lärare i fysiologi bibringar studenterna kunskap i praktisk mate- matik. Dels inkräktar undervisningen i praktisk matematik alltför mycket på den korta tid som står till buds för laborationskursen i djurfysiologi. I ännu högre grad gäller det, som här sagts, beträffande utbildningen för agronomie licentiatexamen.

Men behovet av praktisk matematik är ingalunda inskränkt till djurfysiologien. På snart sagt alla av lantbrukets domäner gör sig behovet av praktisk matematik gällande. Särskilt kan nämnas försöksverksamheten både på jordbrukets och hus- djurskötselns område, den agronomiska hydrotekniken samt hela det stora området av lantbrukets ekonomi.

Därför är en fyllig undervisning i praktisk matematik av behovet påkallad. Denna undervisning bör ledas av en professor, och i betraktande av att denna undervisning bör omfatta de speciella delar av ämnet, som ha betydelse för lantbruket, bör pro- fessuren förläggas till lantbrukshögskolan.

Lantbrukshögskolans studentkår har med utgångspunkt från att statisti- ken ansåges intaga en alltför undanskymd plats vid högskolan föreslagit, att vid denna skulle inrättas en särskild professur i statistik. Kåren har härvid anfört i huvudsak följande.

Den nuvarande undervisningen i statistik är synnerligen otillfredsställande, i det att en speciallärare endast giver en mycket elementär kurs i ämnet. Statistiken är icke att betrakta endast som ett grundläggande ämne vid högskolan. De statistiska problem, som uppställa sig i samband med försökstekniken inom jordbruks- och växtodlingsläran, på husdjursområdet och även inom lantbruksekonomien, äro av så speciell art, att de utgöra ett särskilt forskningsområde, som hittills icke haft någon företrädare inom landet och vars behandling givetvis borde förläggas till lantbrukshögskolan.

Det torde ha varit meningen, att de tillämpade delarna av statistiken skulle komma som en påbyggnad av den grundläggande speciallärarkursen inom respek- tive tillämpade ämnen: allmän jordbrukslära, avels- och raslära samt lantbruks- ekonomi. Att märka är emellertid, att ingen av institutionerna för dessa ämnen hittills kunnat giva någon mera djupgående jordbruksstatistisk undervisning eller bedriva någon tillämpad jordbruksstatistisk forskning. Denna brist har i särskilt hög grad gjort sig gällande på det försökstekniska omrädet.

Lärarrådet har nu uttalat, att detsamma vidhölle sin tidigare uttalade upp- fattning i ämnet. Lärarrådet hemställde därför, att en professur i tillämpad matematik inrättades vid högskolan. Angivna ämnesbenämning syntes rik— tigare än den tidigare föreslagna benämningen. Genom professurens inrät- tande bleve den nuvarande speciallärarebefattningen i statistik överflödig. Till ytterligare motivering har lärarrådet uttalat.

Om det endast vore fråga om undervisningen i statistik vid högskolan, torde saken enklast kunna ordnas genom samarbete med Uppsala universitet. Så är emellertid icke fallet. Det viktigaste skälet till lärar-rådets förslag är nämligen det stora behov, som föreligger vid högskolan av rådgivning angående planläggning och bearbetning av lantbruksvetenskapliga problem ur matematisk synpunkt. Denna professur skulle bliva av stor betydelse för försöksverksamheten, maskinläran, hydrotekniken m. fl. ämnen. Ytterligare en stor fördel skulle vinnas för högskolan genom inrättande av en sådan institution, nämligen därigenom, att högskolans institutioner skulle kunna lämna material till nämnda institution för matematisk bearbetning. Slutligen

• Sida 74
•  Original

skulle garanti skapas för att det påtagliga behovet av forskning rörande den mate- matiska behandlingen av jordbrukets problem, som otvivelaktigt föreligger, skulle kunna tillgodoses.

Enligt lärarrådets förslag skulle institutionen för tillämpad matematik utrustas med följande personal:

1 professor 1 förste assistent 1 räknebiträde, A 11 (15) 3 biträden för kontorsgöromäl.

Det behövliga årsanslaget för institutionen har lärarrådet uppskattat till 5 000 kronor och samtidigt uttalat, att frågan om årsanslagets s'torlek borde upptagas till ny prövning, när professuren i ämnet besatts. För möbler, räknemaskiner m. ni. har beräknats ett engångsanslag av 40 000 kronor. I detta belopp ha medel icke inräknats för apparatur utöver de vanligen före- kommande räknemaskinerna. Frågan om anskaffande av annan apparatur ansåg lärarrådet böra anstå till dess professuren erhållit innehavare.

I detta sammanhang torde få anföras, att socialvetenskapliga forsknings- kommittén i ett betänkande angående socialvetenskapernas ställning vid universitet och högskolor (SOU 1946: 74) föreslog, att en särskild för Upp- sala universitet och lantbrukshögskolan gemensam biträdande lärarbefatt— ning i statistik skulle inrättas. Statistikens betydelse för jordbruksforsk— ningen och agronomutbildningen motiverade enligt kommitténs mening, att detta ämne erhölle en förstärkt ställning vid högskolan. Enligt förslaget skulle den biträdande läraren förlägga en väsentlig del av sin verksamhet till lantbrukshögskolan och inrikta sin forskning på jordbruksstatistiska frågor men samtidigt även vara knuten till den statistiska institutionen vid universitetet. Det vore enligt kommitténs mening icke uteslutet att det vid en senare tidpunkt kunde befinnas lämpligt att ersätta den föreslagna bi- trädande lärarbefattningen med en professur vid lantbrukshögskolan.

Det av socialvetenskapliga forskningskommittén sålunda upprättade för- slaget ha statsmakterna icke tagit ställning till med hänsyn till nu föreva- rande utredning ( prop. nr 272/1947 ).

Vidare må erinras, att 1945 års jordbruksförsöksutredning i sitt betän- kande angående organisationen av försöksverksamheten på jordbrukets om- råde (SOU 1947:42) föreslagit, att en avdelning för statistik och försöks- teknik skulle inrättas vid jordbruksförsöksanstalten. Avdelningen skulle be- driva forskning på försöksteknikens område samt biträda lantbrukshögsko- lans försöks— och forskningsinstitutioner med råd och anvisningar i statistik och försöksteknik. Icke annat än i undantagsfall skulle avdelningen tjänst— göra såsom räknekammare. Försöksmaterialets bearbetning förutsattes ske på de olika institutionerna. Avdelningsföreståndaren borde ha att vid hög-

• Sida 75
•  Original

75 skolan undervisa i statistik och försöksteknik, varför en professor vid hög- skolan i försöksmatematik borde bliva obehövlig. Personalförteckningen för

avdelningen borde bliva följande: Jordbrukstörsöksutredningens

förslag Nuvarande personal Ökning 1 statsagronom, A 28 (31) 1 statsagronom, A 28 (31) 2 assistenter, Ro 21 (24) 1 förste assistent, Ro 21 1 assistent, Eo 21 (24) 2 skriv- och kontorsbiträ- (24) 2 skriv- och kontorsbiträ- den, Ex 2 (4)—A 4 (8) den, Ex 2 (4)—A 4 (8)

Högskoleutredningens förslag.

Såsom framgår av den föregående redogörelsen företrädes det ekonomiska ämnesområdet vid lantbrukshögskolan för närvarande av endast en profes- sor, nämligen i lantbruksekonomi med marknadslära. Därjämte meddelas undervisning i nationalekonomi, marknadslära och statistik av speciallärare. Jämväl i jordbrukspolitik lämnas en kortare kurs. En förstärkning av hög- skolans resurser på det ekonomiska området har av såväl högskolans sty- relse och lärarråd som dess studentkår framhållits som en av de mest ange- lägna uppgifterna vid en upprustning av högskolan.

Högskoleutredningen delar till fullo den uppfattning om denna ämnes- grupps betydelse, som kommit till uttryck i de till utredningen ingivna fram- ställningarna. Det är enligt utredningens mening obestridligt, att behovet av ekonomisk forskning och undervisning på jordbrukets område på senare tid i hög grad ökats. Detta förhållande sammanhänger med den utveckling, som jordbruksnäringen genomgått. I och med att jordbruket i ökad omfatt- ning blivit en av marknaden beroende produktion, har sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen inom jordbruket å ena och näringslivet i övrigt å den andra sidan blivit på en gång mera betydelsefullt och mera komplicerat. Alltså har denna utveckling givit ökad vikt även åt sådana spörsmål, som avse dels själva jordbruksföretagets ekonomiska förhållanden, dels jord- bruksprodukternas marknadsförande.

De problem, som aktualiserats för den ekonomiska forskningen på jord- brukets område, äro sålunda av dels allmänt socialekonomisk, dels företags- ekonomisk natur. För den fortsatta utvecklingen av jordbruksnäringen sy- nes en fördjupad forskning på dessa områden vara av stor betydelse. Här- till kommer, att behovet av ekonomiskt skolad personal inom såväl jord- bruket som bland annat den statliga förvaltningen på jordbrukets område under den senaste tiden i hög grad ökats och i fortsättningen kommer att stiga ytterligare. I detta sammanhang må erinras om att genomförandet av det stora rationaliseringsprogram för jordbruket, som antagits av 1947 års riksdag, förutsätter tillgång till ekonomiskt skolade och erfarna arbetskraf- ter. Även utvecklingen av jordbrukets organisationer har i hög grad ökat behovet av ekonomiskt utbildad personal inom jordbruket.

• Sida 76
•  Original

Med hänsyn till de omständigheter, som nu i korthet antytts, håller hög— skoleutredningen före, att det ekonomiska ämnesområdet är ett av lant— brukshögskolans viktigaste arbetsfält, och att det måste vara en både för jordbruket och för samhället i dess helhet viktig angelägenhet, att högsko- lans resurser i fråga om forskning och undervisning inom detta fält äro väl tillgodosedda.

Såsom förut angivits, kunna lantbrukshögskolans arbetsuppgifter på det ekonomiska området sägas vara av dels allmänt socialekonomisk, dels mera speciellt företagsekonomisk natur. Spörsmål avseende jordbrukets ställning inom näringslivet och dess roll i den ekonomiska utvecklingen falla helt inom ramen för den nationalekonomiska forskningen och förutsätta för en framgångsrik bearbetning förtrogenhet med dess forskningsmetoder. Den företagsekonomiskt inriktade forskningen och undervisningen fordrar vidare inom jordbruket såväl som på andra områden en nära kontakt med rent nationalekonomiska frågeställningar och metoder. för att densamma skall bliva verkligt fruktbärande.

Beträffande denna sistnämnda, företagsekonomiska, del av det ekonomiska ämnesområdet framträda två huvuduppgifter, som angivits redan i benäm— ningen pä den enda nu existerande ekonomiska professuren vid lantbruks— högskolan, lantbruksekonomi med marknadslära. Denna avser nämligen dels själva jordbruksproduktionen eller jordbruksföretagets ekonomiska för- hållanden, dels marknadsförandets eller distributionens problem. Såsom framgår av redogörelsen för de nuvarande förhållandena vid högskolan, har redan en viss uppdelning av det företagsekonomiska ämnesområdet skett efter dessa riktlinjer, i det att undervisningen i marknadslära ombesörjes av en speciallärare i detta ämne.

Vad nu sagts rörande arten av den ekonomiska forskning och undervis- ning, som bör bedrivas vid lantbrukshögskolan, synes närmast leda till den slutsatsen, att tre professurer erfordras inom detta ämnesområde, nämligen en i nationalekonomi, en i lantbruksekonomi och en i marknadslära. Rent principiellt synes en fullt utrustad ekonomisk linje vid lantbrukshögskolan böra innefatta professurer i dessa ämnen. Utredningen vill i detta samman- hang erinra om att en på detta sätt organiserad ekonomisk linje i viss män skulle motsvara vad som vid handelshögskolan i Stockholm ansetts erfor- derligt inom motsvarande ämnesområde.

Såsom framgår av det anförda, ha i de till utredningen ingivna framställ- ningarna meningarna varit i viss mån delade i fråga om ämnesområdet för en professur i nationalekonomi och angränsande ämnen vid lantbrukshög— skolan. Enligt ett förslag skulle denna professur avse lantbrukets national— ekonomi eller agrarpolitik och innefatta bland annat statsmakternas åtgär- der till lantbrukets förkovran samt lantbrukets historia, medan undervis- ningen i nationalekonomi skulle handhavas av en särskild lärarkraft. Enligt ett annat förslag skulle professuren avse lantbrukets nationalekonomi, vilket

• Sida 77
•  Original

skulle innebära, att nationalekonomi och agrarpolitik skulle tillhöra profes- suren. Ett tredje förslag innebär, att professuren skulle avse enbart agrar- politik.

Utredningen finner för egen del, såsom redan framhållits, principiellt goda skäl tala för att en professur i nationalekonomi inrättas vid lantbrukshög- skolan. Att angiva ämnesområdet för en dylik professur såsom lantbrukets nationalekonomi eller nationalekonomi med agrarpolitik skulle däremot en- ligt utredningens mening vara principiellt olämpligt, bland annat på grund av den inverkan som en dylik bestämning av professurens ämnesområde skulle erhålla vid bedömningen av de sökandes kvalifikationer. Förslaget om en professur i agrarpolitik kan utredningen icke biträda. Den närmare innebörden av ett på detta sätt betecknat forsknings- och undervisnings- ämne synes icke fullt klar. I den mån detsamma avser en ekonomisk analys av innebörden och verkningarna av statliga åtgärder på jordbrukets område synes detsamma närmast tillhöra nationalekonomiens ämnesområde. Behovet av att i undervisningen infoga en sammanhängande, mera översiktligt hållen redogörelse för de statliga åtgärdernas utformning torde, i likhet med vad som nu är fallet, kunna tillgodoses genom en kortare föreläsningskurs, hål- len av en speciallärare. Beträffande en i och för sig önskvärd kortare över— sikt över lantbrukets historia har utredningen tidigare uttalat sig.

Samtidigt som utredningen har funnit principiella skäl tala för upprättan- det av en professur i nationalekonomi vid lantbrukshögskolan, har utred- ningen haft att beakta den betydande förstärkning, som detta ämne genom beslut av 1947 års riksdag erhållit vid universiteten. Vid Uppsala universitet har sålunda inrättats bland annat en ny professur i ämnet. Denna förstärk- ning torde i viss utsträckning kunna komma även lantbrukshögskolan till godo genom de ökade möjligheter till kon-takter mellan universitetets och högskolans ekonomer, som densamma innebär. Det ökade antalet befatt- ningar i ämnet nationalekonomi vid universiteten torde också medföra vissa svårigheter att för närvarande erhålla väl meriterade sökande till en ny lärostol i ämnet vid lantbrukshögskolan. Under sådana förhållanden har ut- redningen ansett, att resultaten av den förstärkta nationalekonomiska repre- sentationen vid Uppsala universitet bör avvaktas, innan frågan om en natio- nalekonomisk professur vid lantbrukshögskolan upptages till avgörande. Utredningen har sålunda, trots de principiella skäl, som kunna anföras för en nationalekonomisk professur vid lantbrukshögskolan, avstått ifrån att föreslå inrättandet av en dylik professur. Utredningen räknar med att under- visningen i nationalekonomi vid lantbrukshögskolan även i fortsättningen skall ombesörjas av en speciallärare.

Vad angår det företagsekonomiska änmesområdet anser högskoleutred-i ningen däremot i anslutning till vad utredningen förut anfört, att högsko- lans nuvarande professur på detta område bör uppdelas. Professurens äm- nesområde — lantbruksekonomi med marknadslära har sedan länge all-

• Sida 78
•  Original

mänt ansetts såsom alltför stort för att kunna behärskas av en enda person. Å ena sidan lantbruksekonomien, som kan sägas innefatta lantbrukets egent- liga driftsekonomi samt å andra sidan lantbrukets marknadslära, som be- handlar marknaden för jordbrukets produkter och förnödenheter, äro nu— mera var för sig så stora och betydelsefulla discipliner, att de otvivelaktigt kräva var sin lärostol vid lantbrukshögskolan. Högskoleutredningen får där- för föreslå, att från högskolans nuvarande ekonomiprofessur avskiljes äm- net marknadslära och att för detta ämne inrättas en särskild professur vid högskolan. Samtidigt bör högskolans nuvarande speciallärarbefattning i marknadslära indragas.

Högskoleutredningen har funnit starka skäl tala för att statistiken beredes en starkare ställning än för närvarande vid lantbrukshögskolan. De statis- tiska arbetsmetoderna ha sedan länge fått en allt större betydelse för bland annat ekonomisk, teknisk och naturvetenskaplig forskning, och jordbrukets forskare ha blivit alltmera beroende av att erhålla hjälp med dessa metoders tillämpning på jordbruksområdet. Både vid planläggning av undersökningar och vid bearbetning av forskningsresultat äro forskarna sålunda i stort be- hov av att rådgöra med expertis på det statistiska området. De många spe- ciella problem, som möta vid den statistiska metodlärans tillämpning på jordbruksforskningens område, behöva vidare göras till föremål för ett vid- gat vetenskapligt studium. Utredningen vill därför förorda, att en professur i statistik knytes till lantbrukshögskolan. Härigenom skulle det vid hög— skolan hedrivna forskningsarbetet otvivelaktigt i hög grad vinna i effekti- vitet. Därjämte skulle givetvis även högskolans undervisning i statistik be- rikas och konkretiseras, vilket skulle bliva till gagn för de många stude- rande, som i framtiden komma att i olika befattningar ställas inför uppgiften att studera och tillämpa resultat från jordbruksforskningen. Den statistiska institutionen bör —— såsom det anförda giver vid handen — ej blott hand- hava undervisning och bedriva egen forskning utan även biträda vid plan- läggning och bearbetning av andra institutioners forskningar. Givetvis bör den på så sätt biträda även högskolans försöksanstalter. Då ifrågavarande statistiska professor i betydande utsträckning alltså kommer att syssla med försöksmatematiska spörsmål på jordbruksområdet, synes professuren i fråga böra benämnas professur i statistik och försöksmatematik. Genom professurens inrättande bortfaller uppenbarligen behovet av högskolans nu- varande speciallärartjänst i försöksstatistik.

Såsom framgår av det föregående har högskoleutredningen, i motsats till socialvetenskapliga forskningskommittén, funnit skäl tala för att en pro- fessur i statistik nu inrättas vid lantbrukshögskolan. Enligt utredningens åsikt torde merkostnaden för upprättande av professuren i stället för den av socialvetenskapliga forskningskommittén ifrågasatta biträdande lärarbefatt- ningen uppvägas av de fördelar, som för jordbruksforskningen och agronom-

• Sida 79
•  Original

utbildningen äro att vinna av att utrusta lantbrukshögskolan med profeSsu- ren i fråga. Ej heller jordbruksförsöksutredningens förslag om en avdelning för statistik och försöksteknik vid jordbruksförsöksanstalten kan högskole- utredningen ansluta sig till. Då högskolan, såsom ovan framhållits, sedan länge är i stort behov av en väl kvalificerad statistisk vetenskapsman, synes det utredningen befogat att nu taga steget fullt ut och alltså inrätta en pro- fessur på området vid högskolan.

Utredningen har i det föregående förordat omändring av lantbrukshög- skolans professur i lantbruksekonomi med marknadslära till en professur i lantbruksekonomi samt inrättande vid högskolan av två nya professurer, nämligen en i marknadslära och en i statistik och försöksmatematik. Ifråga- varande tre institutioner torde böra utrustas med personal enligt följande sammanställning:

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning

Institutionen för lantbruksekonomi:

1 professor 1 professor " _

2 förste assistenter 1 assistent (1 äOTSte assistent

1 assistent 1 assistent 1 andrad tJaHSt 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

Institutionen för marknadslära:

1 professor 1 speciallärare 1 ändrad tjänst I assistent 1 assistent 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

'Institutionen för statistik och försöksmatematik:

1 professor 1 speciallärare 1 ändrad tjänst I förste assistent 1 förste assistent

1 assistent 1 assistent 4 biträden för kontorsgöro- 4 biträden för kontorsgöro- 1nål mål

Utredningen har räknat med två förste assistenter för den lantbrukseko- nomiska institutionen och härvid bland annat avsett att möjliggöra för in- stitutionen att — utan åsidosättande av institutionens arbete i övrigt — på sitt program upptaga jämväl forskning inom arbetsläran. Utredningen har med hänsyn till arbetsproblemets betydelse funnit det synnerligen angeläget, att forskning och försök mera planmässigt upptagas på detta område inom högskolans ram. Enligt utredningens mening torde stora ekonomiska vinster kunna göras genom effektivare studier rörande arbetsmetoderna och redska- pens användning. Givetvis kommer denna forskning, att nära beröra den

• Sida 80
•  Original

maskintekniska forskningen, varför utredningen förutsätter, att ett intimt samarbete upptages mellan förevarande ekonomiska institution och de ma— skintekniska forskningsorganen inom jordbruket. Utredningen anser givetvis också det vara av synnerlig vikt, att en intensifierad undervisning meddelas de blivande agronomerna på detta betydelsefulla område. Särskilt gäller detta de blivande lärarna och konsulenterna.

Den nya institutionen för marknadslära torde ej omedelbart vara i behov av en förste assistent. Sedan verksamheten vid institutionen kommit i gång, torde dock tämligen snart en förste assistentbefattning behövas vid den- samma.

Om den föreslagna statistiska institutionen verkligen skall kunna tillgodose högskolans behov av biträde på det statistiska och försöksmatematiska om- rådet, torde en förhållandevis stor personalkader behövas vid institutionen. Därför har utredningen till hjälpkrafter åt ifrågavarande professor räknat med såväl en förste assistent som en assistent ävensom med fyra befattnings— havare ur kontorspersonalkategorien.

Utredningen avser icke någon ändring beträffande de nuvarande två spe— ciallärarbefattningarna i bokföring vid lantbrukshögskolan och har intet att invända mot att _ såsom högskolans lärarråd beräknat _ en assistent vid lantbruksekonomiska institutionen meddelar undervisning i bokföringens teori.

Såsom årsanslag synes böra beräknas 12 000 kronor för den lantbruks- ekonomiska institutionen, 10000 kronor för marknadsläreinstitutionen och 15 000 kronor för institutionen för statistik och försöksmatematik. Vid be— räkningen av den lantbruksekonomiska institutionens årliga anslag har ut- redningen utgått från att institutionen blir i tillfälle att utnyttja det material, som insamlas vid den av lantbruksstyrelsen ledda jordbruksekonomiska undersökningen. Tillika har förutsatts, att institutionen i samband med denna undersökning kan få insamla speciella uppgifter, av vilka institutio- nen kan vara i behov för sitt arbete. Ett dylikt förfaringssätt innebär givet— vis betydande besparingar. Därest denna utväg ej kan anlitas, kommer uppenbarligen betydligt större anslag att erfordras för institutionen. I sam— band med beviljande av anslag till den jordbruksekonomiska undersök- ningen torde böra meddelas de föreskrifter, som befinnas erforderliga i nu berörda avseende. För utrustning böra beräknas engångsanslag med 10 000 för den lantbruksekonomiska institutionen, 15 000 för marknadsläreinstitu- tionen och 30000 kronor för den statistiska institutionen. Beträffande den statistiska institutionen har utredningen icke ansett sig kunna förorda an- skaffande av mera omfattande maskinell utrustning än som kan inrymmas inom sistnämnda belopp, då den utrustning av detta slag, som fimles till— gänglig på annat håll —— exempelvis vid universitetet i Uppsala —— torde kunna utnyttjas av förevarande institution i erforderlig omfattning. Årsan- slaget har beräknats under beaktande av kostnaderna för hyra av maskiner.

• Sida 81
•  Original

Inkomna förslag.

Lantbrukshögskolans lärarråd har erinrat om att lärarrådet i juni 1946 avgav en framställning om inrättande vid högskolan av en professur i växt- patologi. I framställningen anfördes bland annat följande.

Behovet av en fytopatologisk institution vid lantbrukshögskolan är under nuva- rande förhållanden synnerligen starkt. För tillfället bedrives ingen forskning i fyto- patologi vid någon högskoleinstitution. Undervisningen handhaves för närvarande av två speciallärare. Detta slag av undervisning i ett så viktigt ämne som fytopato- logi är otillfredsställande. Det är omöjligt att på detta sätt utbilda jordbrukstjänste- män. som kunna fylla sina uppgifter såsom fytopatologer, sedan de utexaminerats från lantbrukshögskolan. Denna brist blir så mycket mera påtaglig som det utifrån landet framhållits, att agronomer med kunskaper i fytopatologi äro oundgängligen nödvändiga. Om en jämförelse göres med andra länder framstår bristen på undervis- ning och forskning inom detta betydelsefulla område än tydligare. I till exempel Förenta Staterna ha lantbrukshögskolorna institutioner för fytopatologi eller even- tuellt skilda institutioner för växtpatologi och entomologi. Institutionerna arbeta med svamp-, bakterie- och Virussjukdomar samt med sjukdomar och skador, som förorsakas av insekter, nematoder och andra lägre djurorganismer. Därest lant- brukshögskolan skall kunna fylla sin uppgift såsom en vetenskaplig anstalt, måste den också ha möjligheter att meddela undervisning inom fytopatologi och bedriva forskning inom samma ämne. För detta kräves att det inrättas en fytopatologisk institution under ledning av en professor. Till institutionsföreståndarens hjälp bör ställas en ordinarie befattningshavare med laborators tjänsteställning, eftersom fyto- patologin sönderfaller i en botanisk del och en entomologisk. Det är icke möjligt för en forskare att förvärva kompetens inom båda dessa sinsemellan olikartade om- råden. Av de båda befattningshavarna, professorn och laboratorn, bör därför den ena representera den botaniska delen och den andra den entomologiska.

l skrivelse till Kungl. Maj:t i augusti 1946 hemställde högskolestyrelsen, under åberopande av vad lärarrådet anfört, att en professorsbefattning i växtpatologi inrättades från och med budgetåret 1947/48.

I årets statsverksproposition ha medel icke upptagits för ändamålet. De- partementschefen har framhållit (IX H. T. punkt 17), att lösandet av denna fråga borde anstå för att icke föregripa de resultat, vartill nu ifrågavarande utredning kunde leda.

T. f. specialläraren i lantbrukszoologi vid lantbrukshögskolan, filosofie licentiaten F. Ossiannilsson, har framlagt vissa synpunkter på hithörande spörsmål. Skrivelsen är av i huvudsak följande innehåll.

Vid besättandet av professuren i växtpatologi kan man ej nöja sig med mindre än en vetenskapligt utbildad botanist med god erfarenhet av de praktiska aspek— terna på växtsjukdomsläran. Skulle fordringarna på de sökande inrymma även mot- svarande kompetens på det lantbrukszoologiska området, torde det vara omöjligt att få en kraft, som verkligen fyller de uppställda kraven. Växtsjukdomsläran och lantbrukszoologien äro därjämte vart för sig så omfattande, att de även i fortsätt- ningen böra hållas i sär. Att anförtro undervisningen i dessa båda ämnen åt en och samma person skulle därför ofrånkomligen vara detsamma som att efter- sätta den ena av dessa undervisningsgrenar.

• Sida 82
•  Original

Genom det planerade inrättandet av en professur i växtpatologi vid lantbruks- högskolan kan man anse behovet av en utvidgad och förbättrad undervisning i växtsjukdomslära på väg att fyllas på ett lyckligt sätt. Hur välbehövlig denna åt- gärd i och för sig än är, så måste den dock anses som en halvmesyr, så länge den ej kompletteras genom inrättande av en ordinarie lärartjänst även i lantbruks- zoologi. Studiet av skadeinsekter och andra skadedjur är ej mindre betydelsefullt för lantbrukets avkastning än kännedomen om sjukdomar, förorsakade av organis- mer ur växtriket. Samma starka skäl som tala för upprättandet av en lärostol i växtpatologi vid lantbrukshögskolan kunna därför med enahanda rätt åberopas för att undervisningen jämväl i lantbrukszoologi främjas genom motsvarande åtgärd.

Lärarrådet har nu uttalat, att dess tidigare förslag om inrättande vid lantbrukshögskolan av en professur i växtpatologi vore att betrakta såsom ett förslag till en provisorisk lösning av hithörande frågor. Det riktiga vore otvivelaktigt att redan från början inrätta två professurer på området, en i växtsjukdomslära och en i lantbrukszoologi. Med växtsjukdomslära avsåges härvid läran om växtsjukdomar, orsakade av dels parasiter tillhörande växt- riket och dels bristande tillgång till nödvändiga ämnen. Med lantbrukszoo— logi avsåges läran om växtsjukdomar, orsakade av parasiter tillhörande djur- riket. Till särskild motivering för professuren i lantbrukszoologi har lärar- rådet uttalat bland annat följande.

Angrepp av skadeinsekter och deras larver, nematoder in. in. på den växande grödan och på skörden, jämte de speciella växtsjukdomarna, bristsjukdomarna o. dyl., förorsaka årligen jordbruksnäringen allvarliga förluster uppgående till be- tydande belopp. En jämförelse mellan å ena sidan de åtgärder, som av statsmak- terna i vårt land vidtagits för att studera och bekämpa husdjurens sjukdomar och å andra sidan motsvarande åtgärder för att bringa växtsjukdomarna och parasit- angreppen på grödan under kontroll, visar en uppenbar disproportion, som är starkt till växtodlingens nackdel. Resultatet av en sådan jämförelse mellan å ena sidan åtgärderna för veterinärväsendet — veterinärhögskolan och statens veterinärmedi- cinska anstalt m. fl. _ å andra sidan statens växtskyddsanstalt och frökontrollan- stalterna utan egen undervisningsverksamhet och med en i förhållande till arbets— uppgifternas omfång och betydelse mycket begränsad möjlighet till forskningsarbete, måste leda till uppfattningen, att växtodlingens berättigade intressen i detta vitala avseende äro alldeles underrepresenterade och att agronomernas utbildning i hit- hörande discipliner befinner sig på en otidsenlig nivå och riskerar att bliva s_vn- net—ligen bristfällig.

Studentkåren vid lantbrukshögskolan har anfört, att växtpatologien vore synnerligen missgynnad vid högskolan. Behovet av en professur i ämnet vore trängande. Kåren ville därför understödja förslaget om inrättande av en dylik professur ävensom understryka vikten av_ att frågan snarast brag— tes till sin lösning.

Även styrelsen för statens växtskyddsanstalt har upptagit hithörande spörsmål och i skrivelse i mars 1946 till lantbrukshögskolans styrelse fram- hållit önskvårdheten av att högskolans undervisning i växtpatologi och lant- brukszoologi utvidgades och fördjupades.

• Sida 83
•  Original

här ifrågavarande institutioner. Sålunda skulle envar av institutionerna för växtsjukdomslära och lantbrukszoologi enligt lärarrådets beräkning utrustas med följande personal.

1 professor 1 förste assistent 1 biträde för kontorsgöromål.

Årsanslaget till envar av ifrågavarande två institutioner har lärarrådet be- räknat till 10000 kronor. För utrustning av institutionerna har lärarrådet upptagit ett belopp av 50 000 kronor för varje institution. Enligt lärarrådets mening finge man därjämte räkna med krav på ytterligare medel för ut— rustning, sedan professurerna tillsatts.

Hägskoleutredningens förslag.

litt effektivt bekämpande av växtsjukdomarna och skadeinsekterna utgör ett av de verksammaste medlen för att öka avkastningen från jorden. De förluster, som tillskyndas jordbruket genom växtsjukdomar och skadeinsek- ter uppgå i vårt land årligen till betydande värden. För bland annat led- ningen av de praktiska åtgärderna på detta område har statens växtskydds- anstalt inrättats. Däremot finnes i vårt land ingen institution, som har till uppgift att bedriva undervisning jämte forskning inom växtpatologien. Vid lantbrukshögskolan, som väl närmast borde handhava ifrågavarande uppgifter, företrädes växtpatologien sålunda endast av två speciallärare, varav en i växtsjukdomslära och en i lantbrukszoologi. Att detta är en allvarlig brist för landets jordbruk inses till fullo, då man betänker vilka betydande skördeförluster som årligen vållas av växtsjukdomar, beträf— fande vilka man ofta saknar kunskap om möjligheterna till ett effek— tivt bekämpande. Efter hand som forskningen på växtförädlingens och växtodlingens områden fortskrider, uppträda vidare nya problem inom växtpatologien, som tar ut en lösning, om vetenskapens landvinningar på förstnämnda områden skola kunna helt utnyttjas. Kravet på en bättre ut- bildning i växtpalologi för den], som skola bliva konsulenter och lärare på växtodlingens område,'har också på senare år vuxit sig allt starkare. Det kan icke längre anses försvarligt, att de, som skola undervisa jordbrukarna eller lämna dem råd och anvisningar i fråga om växtodlingen — lantbruks- lärarna och hushållningssällskapens jordbrukskonsulenter — icke erhålla en mera gedigen utbildning på ifrågavarande område och ha möjlighet att hålla kontakt med en på detta viktiga arbetsfält verksam forskning.

Högskoleutredningen har med hänsyn till det anförda kommit till den be- stämda uppfattningen, att växtpatologien icke för närvarande är tillräckligt tillgodosedd vid lantbrukshögskolan. Först sedan högskolan utrustats med vetenskaplig personal, som helt kan ägna sig åt växtpatologisk forskning och undervisning, torde man kunna vänta sig en nöjaktig utveckling på detta område.

• Sida 84
•  Original

Såsom framgår av det föregående, föreslogs år 1946 från lantbrukshögsko- lans sida, att högskolan skulle utrustas med en professur i växtpatologi, me- dan högskolans lärarråd nu förordat, att till högskolan skulle knytas två professurer på området, en i växtsjukdomslära och en i lantbrukszoologi. Ehuru utredningen finner det önskvärt, att två professurer kunde inrättas inom ifrågavarande stora arbetsfält, har utredningen likväl, då det näppe- ligen skulle vara möjligt att omedelbart erhålla tillräckligt kvalificerad ve- tenskaplig personal för ändamålet, stannat vid att nu föreslå inrättande av en professur i växtsjukdomslära vid högskolan. Professorn i fråga bör före- träda antingen den botaniska eller den zoologiska delen av ämnet, under det att den av dessa ämnesdelar, som icke företrädes av professorn, bör före- trädas av en laborator.

I detta sammanhang torde vidare få anföras, att virussjukdomarna under senare år blivit av allt större betydelse inom växtpatologien. Med hänsyn härtill har utredningen övervägt, huruvida icke även en laborator, som hu- vudsakligen sysslade med hithörande problem, borde knytas till lantbruks- högskolans institution för växtsjukdomslära. Härvid har utredningen kom- mit till den uppfattningen, att en dylik tjänst sannolikt kommer att ganska snart bliva erforderlig. Då det emellertid torde vara önskvärt, att ifråga- varande institution beredes tillfälle till en successiv utveckling, har utred- ningen icke velat föreslå ett omedelbart knytande till institutionen av en sär- skilt för virologien avsedd laboratorsbefattning.

Den institution för växtsjukdomslära, som enligt högskoleutredningens förslag skulle inrättas vid lantbrukshögskolan, bör utrustas med följande personal:

1 professor 1 laborator 1 förste assistent 1 assistent % preparator 2 laboratoriebiträden 1 biträde för kontorsgöromål.

Utredningen har vid beräkningen av personalbehovet utgått från att pro- fessorn och laboratorn böra ha tillgång till var sin assistent och var sitt laboratoriebiträde. Institutionerna för växtsjukdomslära och växtodlings- lära böra ha en preparator gemensamt. Vad angår institutionens för växt- sjukdomslära behov av preparatorshjälp torde få framhållas, att det för un- dervisningen i ämnet är av stor betydelse att ha tillgång till goda preparat för demonstration av olika slags sjukdomar m. m. Vid institutionens inrät— tande bortfaller givetvis behovet av högskolans nuvarande två speciallärare på området.

För institutionen för växtsjukdomslära bör beräknas ett årligt anslag av 20 000 kronor samt ett engångsanslag av 100 000 kronor för utrustning.

• Sida 85
•  Original

85 4. Lantbrukskemien och det kemiska centrallaboratoriet.

Inkomna förslag.

Föreståndaren för lantbrukshögskolans kemiska institution, professor A. K. 0. Svanberg har förordat, att den organiska kemien skulle avskiljas från högskolans professur i lantbrukskemi och utgöra forsknings- och un- dervisningsområde för en egen professur. Enligt professor Svanbergs utta- landen skulle man kunna diskutera möjligheten av att tillfälligtvis stanna vid en sådan lösning av denna fråga, att professuren i lantbrukskemi kom- pletterades med en laborator för organisk kemi. Professor Svanberg har an- fört i huvudsak.

Professuren i kemi vid lantbrukshögskolan är i stort behov av att utbyggas och kompletteras med andra lärare och forskare. Denna professur omfattar ett alltför vidlyftigt och heterogent kunskapsområde. Till professurens kompetensom- råde hör sålunda undervisning och examination i oorganisk kemi med särskild hän- syn till biogena element, organisk kemi med särskild hänsyn till naturämnen, bio- katalysen, fodermedlens och skördeprodukternas kemi, gödselmedlens kemi, växt- skyddsmedlens kemi, fysikalisk och analytisk kemi samt mjölk- och mejerikemi. Därjämte är professorn i kemi vid nuvarande anordning jämväl föreståndare för lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium.

Bortsett från vissa mindre omfattande undersökningar över fodermedlens innehåll av olika kolhydrater och från en nu i samarbete med husdjursförsöksanstalten på- gående undersökning över växttrådens definition och sammansättning, pentosfrågor m. m., förefinnes inom den kemiska institutionens ram tyvärr intet ytterligare utrymme för vetenskaplig verksamhet inom den tillämpade organiska kemiens syn- nerligen omfattande arbetsfält. Forskningsarbete över äggviteämnenas —— speciellt foderäggvitans — innehåll av olika aminosyror, vitaminers och andra biokatalysa- torers kemi, de organiska växtskyddsmedlen, ogräsbekämpningsmedlens och betnings- medlens speciella organiska kemi samt en auktoritativ representation av härmed sammanhängande, i snabb utveckling befintliga kunskapsområden av den organiska kemien erfordra inom en snar framtid inrättandet av en professur i organisk kemi vid lantbrukshögskolan. Som en mer tillfällig lösning av denna fråga kan man diskutera möjligheten att stanna vid en laboratorsbefattning i ämnet, som dock under alla förhållanden bör finnas representerat av en självständigt arbetande ve— tenskapsman.

Beträffande frågan om inrättande vid lantbrukshögskolan av en särskild professur 1 organisk kemi har lärarrådet anfört, att ett uppenbart behov förelåge av en uppdelning av högskolans nuvarande kemiprofessur, förslags- vis genom inrättande av en professur i organisk kemi vid högskolan. Till motivering har lärarrådet anfört i huvudsak följande.

En mångsidigarc och riktigare avvägd representation av alla de sinsemellan yt- terst olikartade kemiska fackkunskaper, vilka ligga till grund för forskning inom jordbruks- och husdjursnäringarna, än den nuvarande enda professuren i kemi vid lantbrukshögskolan, skulle obetingat utgöras av särskilda professurer inom föl- jande fyra områden av denna vetenskap, nämligen oorganisk kemi, organisk kemi, allmän och fysikalisk kemi samt lantbrukskemi, det sistnämnda ämnet en motsva- righet till den kemiska teknologien. Därjämte vore det befogat att vid lantbrukshög—

• Sida 86
•  Original

skolan inrätta en särskild professur i analytisk kemi, vars innehavare samtidigt skulle vara föreståndare för det centrala kemiska analyslaboratoriet.

Möjligheten att begränsa antalet kemiprofessorer vid lantbrukshögskolan till färre än fyra eller fem sammanhänger i viss utsträckning med det relativt ringa antalet undervisningstimmar, som inom den kemiska vetenskapens olika grenar kan ägnas åt de studerande. Men ett sålunda reducerat antal lärostolar i kemi står därvid icke i någon fullt rättvis proportion till hithörande vetenskapsgrenars betydelse för jord- brukets utveckling. Den organiska kemiens oerhört omfattande och ifråga om sina utvecklingsmöjligheter till synes outtömliga natur medför, att den kan förutspås en alltmera stegrad betydelse såväl för våra livsmedelsindustrier som för vår mate- riella odling över huvud taget. Det förefaller härvid att vara en i det närmaste få— fäng förhoppning, att den organiska kemiens företrädare vid våra universitet och övriga högskolor skola finna tid, intresse och erforderliga möjligheter att över- blicka och vetenskapligt behandla samtliga de delar av densamma, som inrymmas under för modernäriugen så utomordentligt viktiga rubriker som fodermedel, skörde- produkter, växtskyddsmedel, ogräsbekämpningsmedel m. m.

Forskningsarbete över äggviteämnenas, speciellt foderäggvitans innehåll av olika aminosyror, av utomordentlig betydelse för utfodringsläran, vitaminers och andra biokatalysatorers kemi rn. m. motivera tillfullo inrättandet av en professur i orga- nisk kemi vid lantbrukshögskolan. Härvid förutsättes, att den föreslagna nya in- stitutionen för att uppnå full arbetsduglighct på sitt viktiga område erhåller erfor- derliga hjälpkrafter och ej för sparsamt tilltagna arbetslokaler och utrustning.

Såsom personaluppsättning vid den ifrågasatta institutionen för organisk kemi har lärarrådet föreslagit följande befattningshavare: l professor 1 laborator 1 förste assistent 1 laboratoriebiträde t biträde för kontorsgöromål.

Rörande den hittillsvarande lantbrukskemiska institutionens personalut- rustning har professor Svanberg framlagt förslag enligt följande samman- ställning:

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor . 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste kemist . 1 förste kemist 1 förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens I tredje amanuens I tredje amanuens 4 laboratoriebiträden1 1 laboratoriebiträdc1 3 laboratoriebiträden % mekaniker, A 7 (11) % mekaniker 1 biträde för kontorsgöro-V l biträde för kontorsgöro- mål mål

Den enligt sammanställningen föreslagna förste kemisten skulle liksom förste assistenten biträda vid professorns forskningsverksamhet. Den nuva-

1 Därjämte arvodesavlönad biträdespersonal.

• Sida 87
•  Original

rande assistenten skulle framdeles liksom nu biträda vid undervisningen i kemi. Även den nya förste amanuensen skulle vara behjälplig vid kemi- undervisningen. T ill motivering för förste kemist- och förste amanuensbe- fattningarna har institutionsföreståndaren anfört i huvudsak följande.

På området för bristsjukdomar m. m. arbetar förste assistenten vid kemiska institutionen. Då någon minskning i önskemålen att bedriva dessa arbeten icke kan skönjas, utan i stället kontinuerligt ökat forskningsbehov framträder, är det icke sannolikt, att nämnda tjänsteman framdeles kan göras tillgänglig för andra ange— lägna forskningsuppgifter. Till dessa ansvarsfulla och maktpåliggande arbeten borde vid den kemiska institutionen filmas inrättad en befattning som förste kemist, var- jämte professorn liksom hittills borde förfoga över en förste assistent. Det sam- manlagda antalet undervisningstimmar i form av föreläsningar kan vid den kr:- miska institutionen icke anses vara så betungande, att man av denna anledning kan finna det önskvärt eller nödvändigt att från professuren avlyfta vissa mer elemen- tära delar av undervisningen för att därigenom bereda dess innehavare ökad möjlig— het att ägna sig åt vetenskaplig forskning. Detta kan däremot ej sägas ha sin luot- svarighet ifråga om laborationsövningarna. I detta avseende är situationen sådan. att man alltid riskerar, att antingen den vetenskapliga verksamheten eller labora- torieundervisningen blir lidande. Därför erinras om nödvändigheten av en förste amanuens för ett bättre tillgodoseende av undervisningens behov.

Vad angår laboratoriebiträdelia vid kemiska institutionen gäller, att den nuvarande befattningshavaren biträder professorn i hans forskningsarbete. Därjämte användas vissa andra medel än högskolans avlöningsanslag till an- ställande av ytterligare tre laboratoriebiträden för nämnda forskningsarbetes behov. Enligt professor Svanbergs beräkning skulle för hans forsknings- arbete erfordras tre laboratoriebiträden. För laboratorns forskningsarbete beräknades ett sådant biträde. Den förordade mekanikerbefatlningen skulle delas med analyslaboratoriet och institutionen för marklära.

Professor Svanberg har avgivit förslag även rörande tillgodoseende av personalbehovet vid lantbrukshögskolans kemiska centrallaboratorium. För— slaget har följande utseende:

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning l förste kemist 1 förste kemist 2 förste assistenter 1 förste assistent 1 förste assistent 4 assistenter 4 assistenter 5 laboratoriebiträden1 3 laboratoriebiträden1 2 laboratoriebiträden V:s mekaniker % mekaniker

Vid avgivande av detta förslag har föreståndaren erinrat om att central- - laboratoriet hade till huvuduppgift att dels tjäna som analysanstalt för jord- bruks- och husdjursförsöksanstalterna, dels betjäna högskolans undervis- ningsinstitutioner med utförande av analyser, huvudsakligen s. k. rutinana- lyser. Det nu avgivna förslaget till ökning av laboratoriets fasta personal

1 Därjämte arvodesavlönad biträdespersonal.

• Sida 88
•  Original

avsåge icke försöksanstalternas behov. Härom har professor Svanberg an— fört i huvudsak följande.

Den övervägande delen av de utförda analysuppdragen har hittills kommit för- söksanstalterna till godo. Detta har icke sin orsak däri, att analysuppdrag av större omfattning icke skulle kunna ha kommit från undervisningsinstitutionerna, utan däri, att laboratoriet överhopats med material från försöksanstalterna och saknat erforderliga resurser i fråga om personal, lokaler och utrustning. Den del av la- boratoriets verksamhet, som hänför sig till försöksanstalterna, har upptagits till be— handling av 1945 års jordbruksförsöksutredning. Med anledning av anmodan från försöksutredningen har till denna överlämnats förslag till erforderlig perso- nalökning vid laboratoriet för försöksanstalternas behov. Det förslag till ökning av den fasta personalen, som nu framlägges, avser icke försöksanstalternas behov. Det är starkt behövligt, att analyslaboratoriets organisation ytterligare utökas för att i framtiden bättre än hittills kunna fullgöra sin uppgift jämväl för de övriga institu- tionernas behov.

Såsom framgår av vad tidigare anförts, har professor Svanberg föreslagit, att en mekaniker skulle delas av kemiska institutionen, analyslaboratoriet och institutionen för marklära. Till detaljmotivering för den föreslagna ök- ningen av den medhjälpande fasta personalen vid analyslaboratoriet har professorn anfört.

De vetenskapligt arbetande institutionerna vid lantbrukshögskolan ha oftare än försöksinstitutionerna att göra med analysproblem, som äro svårare att bemästra än de löpande rutinanalyser, vilka i huvudsak utmärka materialet från jordbruks- och husdjursförsöksanstalterna. Av denna anledning är det ofta nödvändigt att hänvisa de vetenskapliga institutionernas analysfrågor till någon av de mest kvalificerade kemisterna. Härtill kommer, att de lägre avlönade assistentbefattningarna vid nu- varande löneförhållanden på arbetsmarknaden äro mycket svåra att besätta med någorlunda stadigvarande innehavare. Högskolans vetenskapliga institutioner äro otvivelaktigt bäst betjänta av ytterligare en förste assistent, som dessutom är en mer ekonomiskt arbetande analytiker än de lägre avlönade assistenterna av den anledningen, att han i regel samtidigt kan leda och övervaka ett större antal ar- beten, utförda av laboratoriebiträden, när så behöves. För att tillfullo kunna ut- nyttja arbetskapaciteten hos en nytillkommande dylik assistent böra ytterligare två laboratoriebiträden ställas till laboratoriets förfogande.

Såsom årsanslag för den nya organisk-kemiska institutionen har lärar- rådet föreslagit ett belopp av 25 000 kronor eller samma belopp, som i sär- skild skrivelse av professor Svanberg hade motiverats för lantbrukshögsko- lans nuvarande kemiska institution.

Lärarrådet har anfört, att högskolans nuvarande lantbrukskemiska in- stitutions och dess kemiska centrallaboratoriers andelar i högskolans mate- rielanslag för budgetåret 1947/48 kunde beräknas till 13 740 respektive 21570 kronor. Från forskningsrådet hade för budgetåret 1946/47 anvisats 600 kronor till förbrukningsmaterial vid lantbrukskemiska institutionen.

Professor Svanberg har framhållit, att årsanslaget borde höjas till 25 000 kronor för såväl högskolans nuvarande lantbrukskemiska institution som

• Sida 89
•  Original

dess kemiska centrallaboratorium. Till motivering har professor Svanberg uttalat bland annat.

Motsvarande anslag till de båda avdelningarna för oorganisk och organisk kemi vid Uppsala universitet ha i propositionen nr 273/1946 föreslagits höjda från sammanlagt 30 050 kronor (1945/46) till 50 000 kronor (1947/48) och vid motsva— rande avdelningar av kemiska institutionen av Lunds universitet är ökningen av respektive anslagssummor från 22 000 kronor till likaledes 50000 kronor, således i båda dessa fall till 25 000 kronor per avdelning (med ett utgångsläge vid anslags- summor av liknande storlek som lantbrukshögskolans båda kemiska avdelningars nuvarande anslagsbelopp).

Dessa stegringar av anslagen till Uppsala och Lunds universitets kemiska avdel- ningar motsvara enligt erfarenheterna vid lantbrukshögskolan ganska noggrant de mycket betydande prisstegringar. vilka i synnerhet under efterkrigstiden inträtt i fråga om kemiska inventarier och förbrukningsartiklar i förening med den ökning i fråga om den vetenskapliga verksamhetens omfattning, som för universitetens vid- kommande blivit föreslagen av den naturvetenskapliga forskningskommittén och i enlighet med riktlinjerna för högskoleutredningen i det ovan anförda motiverats för lantbrukshögskolans kemiska avdelningars vidkommande.

Med stöd av det så anförda hemställes, att årsanslagen till kemiska institutionen och kemiska' analyslaboratoriet vid lantbrukshögskolan ökas till vardera 25000 kronor, varvid dock en ökning i analyslaboratoriets verksamhet och personalupp- sättning för det statliga försöksväsendets vidkommande, som kan komma att före- slås av 1945 års jordbruksförsöksutredning. kan motivera ett årsanslag till analys- laboratoriet av 30000 a 35 000 kronor.

Såsom utrustningsanslag för den nya institutionen för organisk kemi har lärarrådet föreslagit ett belopp av 100 000 kronor och till motivering härför anfört i huvudsak följande.

Att diskutera storleken av ett lämpligt utrustningsanslag för en föreslagen, helt ny institution jämte professur i ett så experimentellt ämne som den organiska ke- mien i frånvaro av befattningens förste innehavare innebär stora svårigheter och kan genomföras endast med de största reservationer. Våra dagars organiska kemi arbetar i stigande utsträckning med en för varje enskild del av området speciell apparatur och instrumentutrustning. Det blir därför i hög grad beroende av förste innehavarens av professuren närmast liggande vetenskapliga aspirationer och ar— betsplaner, i vilken ordning institutionen skall utrustas med instrument och appa— rater för att efter hand kunna uppbygga en önskvärd vetenskaplig tradition.

Med hänsyn till det nu rådande allmänna prisläget i fråga om hithörande ut- rustning och att institutionen ej kan övertaga någon betydande del av de inventa- rier och apparater, som nu finnas tillgängliga vid högskolans övriga avdelningar. och med samtidig hänsyn till att i synnerhet kemikalieutrustningen innebär en rela- tivt dyrbar detalj vid en organisk-kemisk institution och att även en särskild sam- ling av handböcker och tidskriftslitteratur icke får saknas vid densamma, torde ett utrustningsanslag till lägre belopp än 100 000 kronor ej kunna komma i fråga.

Till utrustning för högskolans nuvarande kemiska institution har profes- sor Svanberg beräknat ett anslagsbehov av 171000 kronor, varav 52500 kronor för utrustning av större angelägenhetsgrad och 118500 kronor för utrustning, som erfordrades för en förutsedd utveckling av nu icke bearbe-

• Sida 90
•  Original

tade arbetsuppgifter m. 111. För utrustning av det kemiska centrallaborato— riet har professor Svanberg ifrågasatt ett anslag av 37 500 kronor. Vid fram- läggande av nu avsedda beräkningar har Svanberg utgått från att möbler, kylrumsutrustning, armatur, ventilationsanordningar, utrustning för luft- konditionerat rum samt kompressor för tryckluft skulle bekostas av särskilt anslag eller inräknas i byggnadskostnaderna.

Här torde få erinras, att 1945 års jordbruksförsöksutredning i sitt betän- kande föreslagit personalförstärkning vid lantbrukshögskolans kemiska ana- lyslaboratorium enligt följande.

Jordbruksiorisjgåzugtrednmgens Nuvarande personal Ökning 1 professor (gemensam 1 professor (gemensam med kem. inst.) med kem. inst.) ] laborator, A 26 (29) 1 laborator, A 26 (29)

1 förste kemist, A 24 (27) 1 förste kemist, A 24 (27) 1 institutionsvaktmästare, 1 institutionsvaktmästarc,

A 7 (11) A 7 (11) 1 assistent, Ro 21 (24) 1 förste assistent, Ro 21 (24) 2 assistenter, Ro 18 (22) 2 assistenter, Ro 15 (19) 2 assistenter, Ro 15 (19) 2 assistenter, Eo 15 (19) 2 tekniska biträden, 130 7 2 tekniska biträden, 150 7 (11) (11) 1 vaktmästare, 130 5 (9) 1 vaktmästare, EO 5 (9) 5 tekniska biträden, Eo 4 3 laboratoriebiträden, EO 4 2 tekniska biträden, Eo 4 (8) (8) (8) 1 skriv— och kontorsbitrii- 1 skriv- och kontorsbitrii- (le, Ex 2 (4)—A 4 (8) de, Ex 2 (4)—A 4 (8)

Försöksutredningen har även föreslagit anvisande av ett engångsanslag å 35 300 kronor för utrustning av ifrågavarande laboratorium.

Högslcoleutredningens förslag.

Såsom framgår av förestående referat av de till högskoleutredningen fram- förda synpunkterna och förslagen rörande lantbrukskemien vid lantbruks— högskolan omfattar detta ämne flera mycket viktiga grenar. Till ämnet höra sålunda alla de delar av det kemiska ämnesområdet, som ha betydelse för jordbruket, och då på flertalet naturvetenskapliga problem på jordbruksom- rådet i regel kan anläggas jämväl en kemisk aspekt, synes det uppenbart, att det verksamhetsområde, som anförtrotts professorn i lantbrukskemi vid hög- skolan är alltför stort. Även om anordningen med endast en professur i kemi vid högskolan måhända kunde ha sitt berättigande vid högskolans inrät— tande, synes det _ om det kemiska arbetsområdet skall erhålla sin tillbör- liga plats vid högskolan — närmast ofrånkomligt med en uppdelning av professuren. Det lärer för övrigt vara omöjligt att framdeles till den nuva- rande professuren erhålla innehavare med professorskompetens i ämnets

• Sida 91
•  Original

samtliga grenar. Med hänsyn till vikten av att forskningen på lantbrukske- miens olika områden icke eftersättes, förordar därför utredningen en upp- delning av professuren i fråga.

I likhet med lantbrukshögskolans lärarråd kan man med viss rätt disku- tera en uppdelning av lantbrukshögskolans kemiprofessur i ett flertal pro- fessurer, var och en omfattande viktiga avsnitt av det lantbrukskemiska området. Emellertid torde tiden ännu icke vara mogen för en dylik mera långtgående uppdelning av lantbrukshögskolans kemiprofessur. Högskole- utredningen vill, i anslutning till de till utredningen framförda förslagen, förorda en uppdelning i två professurer, varvid den organiska kemien av— skiljes för att bilda en egen professur och de övriga delarna av ämnesom— rådet kvarbliva under den nuvarande professuren, vilken framdeles bör bc- nänmas professur i allmän och oorganisk kemi. Visserligen finnes den organiska kemien företrädd av professorer vid andra högre läroanstalter, men enbart härigenom kunna icke de från jordbruksniiringens synpunkt väsentliga delarna av ämnet sägas vara representerade. För jordbruket så viktiga delar av kemien som fodermedlens och skördeprodukternas speciella organiska kemi samt de organiska växtskyddsmedlens, ogräsbekämpnings— medlens och betningsmedlens innehåll av organiska beståndsdelar behöva bliva föremål för ett noggrant vetenskapligt forskningsarbete, varjämte undervisningen och upplysningen på området behöva effektiviseras och för- djupas. En förutsättning härför är inrättandet av en särskild professur i or- ganisk kemi vid lantbrukshögskolan.

För lantbrukshögskolans båda kemiska institutioner föreslår högskoleut— redningen cn personalutrustning enligt följande sammanställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning Institutionen för allmän och oorganisk kemi. l professor ] professor [ laborator ] laborator 2 förste assistenter 1 förste assistent 1 förste assistent ! assistent 1 assistent I tredje amanuens I tredje amanuens t laboratoriebiträde1 1 laboratoriebiträdc1 1142 biträde för kontorsgöro- % biträde för kontorsgöro- mål mål

Institutionen för organisk kemi: 1 professor 1 professor l förste assistent 1 förste assistent 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde ”2 biträde för kontorsgöro— l/é biträde för kontorsgöro- . mål 4 mål Med hänsyn till att den organiska kemien beräknats bliva avskild från den nuvarande professuren i lantbrukskemi, har utredningen icke ansett sig

1 Därjämte arvodesavlönad biträdespersonal.

• Sida 92
•  Original

böra föreslå någon mera avsevärd personalupprustning för professuren i allmän och oorganisk kemi. Utredningen har ansett, att i själva delningen av professuren ligger en icke obetydlig förbättring av professurens resurser. Emellertid torde det vara behövligt, att ytterligare en förste assistent anstäl- les för ifrågavarande professur. Utredningen har räknat med att för denna professur och professuren i organisk kemi gemensamt en kontorstjänst bör stå till förfogande. Till professorn i organisk kemi torde icke omedelbart be- höva knytas en laborator. Däremot synes man höra tilldela denna professur en förste assistent och ett laboratoriebiträde såsom heltidsanställd fast personal.

Med avseende å lantbrukshögskolans kemiska centrallaboratorium får högskoleutredningen erinra om 1945 års jordbruksförsöksutrednings i det föregående nämnda förslag rörande detta laboratorium. Vid bifall till vad försöksutredningen i detta avseende förordat torde lantbrukshögskolans ke- miska centrallaboratorium tills vidare icke behöva erhålla någon mera avse- värd ytterligare utrustning med personal. Högskoleutredningen förutsätter nämligen, att all personal vid centrallaboratoriet utnyttjas för laboratoriets analysverksamhet, oberoende av huruvida analysuppdragen komma från högskolans försöksanstalter eller från dess undervisningsinstitutioner. Vidare torde det icke vara omöjligt, att den väntade utökningen av centrallaborato- riets verksamhet kan åtminstone i viss mån begränsas utan att den veten- skapliga verksamheten vid högskolan lider något men. Om sålunda de upp- dragsgivande institutionerna och anstalterna -— i motsats till vad nu lärer vara fallet — bleve debiterade ett visst pris för rekvirerade analyser, torde man kunna förvänta, att uppdragsgivarna bleve mera angelägna än nu att rekvirera endast verkligt erforderliga analyser. Högskoleutredningen utgår därför från att lantbrukshögskolan vidtager sådan förändring av nu gäl- lande ordning på ifrågavarande område, att de institutioner och anstalter vid högskolan, som rekvirera analyser från högskolans kemiska centrallabo- ratorium, skola för erhållna analyser till laboratoriet erlägga avgift, mot- svarande förslagsvis laboratoriets särskilda kostnader för analyserna.

Med hänsyn till det anförda anser högskoleutredningen det vara tillfyllest, om centrallaboratoriet, utöver den av försöksutredningen föreslagna perso— nalförstärkningen, erhåller ytterligare endast någon biträdespersonal. Hög- skoleutredningen föreslår sålunda, att vid laboratoriet anställas ytterligare 2 laboratoriebiträden.1

Här torde få anföras, att vid inrättande av den föreslagna professuren i organisk kemi den frågan uppkommer, huruvida det centrala laboratoriet skall sortera under professorn i organisk kemi eller under professorn i oor- ganisk kemi. Högskoleutredningen föreslår, att denna fråga tills vidare löses så, att laboratoriet skall tills vidare sortera under professor Svanberg.

För den nya institutionen för organisk kemi synes böra beräknas ett år—

1 Utöver (liksom nu) viss arvodesavlönad biträdespersonal.

• Sida 93
•  Original

ligt anslag av 15 000 kronor samt ett engångsanslag av 100000 kronor för utrustning. Det årliga anslaget för institutionen för allmän och oorganisk kemi synes böra upptagas med 18 000 kronor och för det kemiska central— laboratoriet med 10000 kronor. För utrustning av institutionen för allmän och oorganisk kemi torde få beräknas ett belopp av 60 000 kronor.

5. Husdjurens anatomi och fysiologi. Inkomna förslag.

Föreståndaren för djurfysiologiska institutionen vid lantbrukshögskolan, professor C. A. S. Westerlund, har rörande institutionens behov av personal avgivit förslag enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning l professor 1 professor 2 laboratorer 2 laboratorer 1 förste assistent ] förste assistent 1 assistent 1 assistent 2 tredje amanuenser I tredje amanuens I tredje amanuens 1 laboratorietekniker, A 10 1 laboratoriebiträde 1 ändrad tjänst (14) 1 preparator 1 preparator 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

Professor Westerlund har föreslagit, att benämningen på hans professur skulle ändras till professur i husdjurens fysiologi och anatomi. Såsom skäl härför har Westerlund anfört, att fysiologien utgjorde den viktigare delen av ämnet. Vidare vore det praktiskt taget omöjligt för en enda person att förvärva vetenskaplig skicklighet i två både med hänsyn till arbetsmetoder och frågeställningar så helt olika ämnen som fysiologi och anatomi. Det borde räcka med att professurens innehavare hade vetenskaplig skicklighet i det ena av professurens båda ämnesområden. Då härvid endast fysiologien borde komma i fråga, borde detta ämne sättas först i professurens namn. Ett tredje skäl läge däri, att det redan vore förenat med stora svårigheter att nödtorftigt följa litteraturen enbart inom fysiologien, och att det överstege en enda persons förmåga att därjämte följa litteraturen inom anatomien.

Professor Westerlund har uttalat, att de av honom för namnändringen å hans professur angivna skälen kunde tänkas böra leda till en uppdelning av professuren i två professurer, nämligen en i fysiologi och en i anatomi. Ett sådant förslag ville professor Westerlund dock icke framställa, främst eme— dan undervisningen på området borde planläggas av en enda person. En särskild professur i anatomi kunde befaras leda bort från anatomiens vik— tigaste uppgift vid högskolan, nämligen att vara grundval för fysiologien.

I stället för professurens delning har professor Westerlund föreslagit in- rättande av två laboratorsbefattningar, den ena i husdjurens anatomi och

• Sida 94
•  Original

den andra i husdjurens kemiska fysiologi. Till närmare motivering härav har institutionsföreståndaren framhållit, att högskolans undervisning i hus- djurens anatomi och fysiologi hittills icke hade kunnat genomföras enligt föreståndarens planer. Professor XVesterlund har ytterligare anfört bland annat följande.

Undervisningsbördan har under de gångna åren varit enorm, och givit blott liten tid över för vetenskaplig verksamhet. Den tid, som använts för rent timplans— fixerad undervisning, har uppgått till 250 timmar om året. Härtill komma examina- torier, slutförhör, tentamina och konferenser. Denna arbetstid kan icke utökas. Det är i stället nödvändigt, att den avsevärt inskränkes, på det att professorn må erhålla längre tid för egen forskning, litteraturstudier och hjälp åt yngre forskare i deras vetenskapliga gärning.

Det måste i detta sammanhang erinras om att den ämneskombination, som pro- fessuren företräder, är vid våra universitet och vid karolinska institutet uppdelad på fyra professurer, nämligen en i anatomi, en i histologi, en i fysiologi och en i fysiologisk kemi, och att ytterligare uppdelningar, särskilt av fysiologien, för- beredas.

En fråga, som sammanhänger med laboratorernas anställande är inrättandet av ett anatomiskt museum. Det finns knappast någon anstalt i vårt land med under- visningsskyldighet i morfologi, som icke är utrustad med samlingar av olika före- mål. Därför äro också två rum i lantbrukshögskolans stora institutionsbyggnad avsedda just för samlingar i anatomi. Avsikten från början var också, att dessa rum skulle rymma en fyllig samling av monterade skelett av husdjuren och en samling av på ett instruktivt sätt monterade preparat av mjukdelar, framför allt inre organ. Dessutom skulle i museet ingå en samling av icke monterade skelettdelar för direkt tentamensläsning. Slutligen skulle en mycket viktig del av ifrågavarande anatomiska museum utgöras av samlingar av histologiska och embryologiska snitt- serier. Dessa planer ha på grund av bristande tid icke kunnat förverkligas.

Professorn bör helt och hållet befrias från undervisningen i husdjurens anatomi för agronomexamen. Denna skulle i stället handhavas av laboratorn i anatomi. Dennes andra viktiga uppgift för undervisningen skulle vara att inrätta och svara för det anatomiska museet. Naturligtvis skulle laboratorn i anatomi även ägna sig åt vetenskaplig verksamhet på sitt område.

Laboratorn i kemisk fysiologi skulle för undervisningens det ha till uppgift att leda den stora kursen i experimentalfysiologi för agronomexamen, särskilt den del av densamma som innefattar kemisk-fysiologiska experiment, och det är den större delen. Nämnda kurs erfordrar permanent personlig övervakning. Denna laborators andra uppgift skulle vara den vetenskapliga verksamheten på husdjursfysiologiens område med sådana arbetsfält som mjölkbildningens, nutritionens, de endokrina organens och urinbildningens fysiologi.

Professorn, som helt skulle avlastas från undervisningen i anatomi, skulle själv undervisa i fysiologi i den gemensamma kursen för alla fyra linjerna, i special— kursen för husdjurslinjen för agronomexamen och leda laborationerna i fysiologi för samma examen. Vidare skulle han själv undervisa i fysiologi för agronomie licentiatexamen och leda för denna examen nödvändiga laborationer. Slutligen skulle professorn vara examinator i fysiologi för studenter på husdjurslinjen både för agronom- och agronomie licentiatexamen. På sådant sätt skulle professorns undervisningsbörda reduceras från 250 till 125 timmar.

Rörande assistent- och amanuenspersonalen har professor XVesterlund anfört.

• Sida 95
•  Original

En utökning av lärarkrafterna med två laboratorer medför ett ökat behov av assistentpersonal. Ett av förste assistentens åligganden skulle vara att tjänstgöra som forskningsassistent, i första hand vid det vetenskapliga arbete, som bedrives av pro- fessorn. I övrigt skulle båda assistenternas uppgift vara att biträda vid forskningen över huvud vid institutionen, att ägna sig åt egen vetenskaplig verksamhet, att bi- träda vid de anatomiska och fysiologiska övningarna både för agronomexamen och agronomie licentiatexamen, vidare att biträda vid museiarbetet och vid det histolo- giska arkivet.

Från högskolans inrättande har en amanuens varit anställd vid dess djurfysio- logiska institution. Amanuensens arbete har väsentligen bestått i manuellt biträde vid sektionerna och övervakning av de fysiologiska laborationerna. När nu stu- dentantalet blivit så stort, att sektionerna vid den gemensamma kursen i anatomi kräva två samtida sektioner vid olika bord, måste vid varje sektionsbord finnas en amanuens ständigt beredd för manuell assistans. Om antalet studenter i första årskursens husdjurslinje blir större än sex, erfordras även vid de för denna linje speciella sektionerna två amanuenser. Härtill kommer den högre dissektionskursen för lieentiander, vid vilken sannolikt under vissa tider båda amanuenserna måste vara till hands. Även det ökade antalet deltagare i de speciella laborationerna i fysiologi påkallar instruktion och övervakning av amanuenskaraktär. Redan under nuvarande förhållanden har en amanuens visat sig vara otillräcklig.

Beträffande övrig medhjälpande personal har professor Westerlund anfört, att det ena av institutionens tekniska biträden borde efter vissa år kunna uppflyttas i högre lönegrad, förslagsvis A 10 (14). En preparator borde där- jämte anställas. Denne skulle få det anatomiska museet till sitt egentliga arbetsområde.

Lärarrådet har anfört, att djurl'ysiologiska institutionens andel i högsko- lans malerielanslag för budgetåret 1947/48 kunde beräknas till 7 920 kronor. Enligt professor W'esterlunds förslag borde nämnda andel ökas med 7 080 kronor till 15 000 kronor. För apparatur m. m. har professor Westerlund beräknat ett engångsanslag av 71 400 kronor för institutionen.

Hög/skoIeutredningens förslag.

Lantbrukshögskolans institution för husdjurens fysiologi och anatomi bör enligt högskoleutredningens mening erhålla personalförstärkning enligt föl- jande sammanställning.

Erlorderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator 1 laborator l assistent 1 assistent I tredje amanuens I tredje amanuens 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden l preparator 1 preparator

Den med professuren nu förenade arbetsbördan synes vara alltför stor för att. lämna tid övrig för vetenskaplig forskning. Då därjämte fysiologi och

• Sida 96
•  Original

anatomi äro ganska artskilda ämnesområden, har högskoleutredningen an- sett sig böra föreslå inrättandet av en laboratorstjänst vid ifrågavarande institution. Med hänsyn till att fysiologien måste anses vara den viktigare delen av institutionens verksamhetsområde, torde laboratorstjänsten närmast böra avse husdjurens anatomi.

Utredningen har däremot icke ansett det påkallat, att vid institutionen in- rättas en särskild laboratorstjänst för vissa delar av fysiologien. Vad angår detta spörsmål må i övrigt anföras, att överdirektören G. A. Bouveng i egen- skap av särskilt tillkallad utredningsman för utredning rörande mejeriför- söksverksamheten m. m. i ett den 17 oktober 1947 avgivet betänkande med förslag angående forsknings- och försöksverksamheten samt undervisningen på mejerinäringens område m. m. (SOU 1947: 59) föreslagit, att vid lant- brukshögskolans djurfysiologiska institution skulle inrättas en befattning såsom laborator i mjölkbildningens fysiologi (juvrets fysiologi och allmän galaktologi). Högskoleutredningen vill ifrågasätta, om icke spörsmålet om denna befattnings behövlighet kommer i ett åtminstone delvis annat läge, därest den av utredningen nyss föreslagne laboratorn i anatomi knytes till institutionen. Det förefaller utredningen, som om professorns härigenom ökade möjligheter att ägna sig åt fysiologien och därmed även mjölkbild- ningens fysiologi böra föranleda ett uppskjutande av inrättandet av ytter— ligare en laboratorsbefattning vid institutionen.

Det synes erforderligt, att en preparator anställes vid institutionen för den framställning av anatomiska preparat, som är behövlig för en effektiv under- visning i anatomi. I övrigt har utredningen icke ansett påkallat att vidtaga ökning av personalen vid institutionen.

Däremot vill utredningen förorda, att benämningen å lantbrukshögskolans professur i husdjurens anatomi och fysiologi ändras till professur i husdju- rens fysiologi och anatomi, då fysiologien otvivelaktigt utgör den viktigare delen av professurens ämnesområde. Innehavaren måste därför äga profes- sorskompetens inom fysiologien, vilket måhända icke alltid kan bliva fallet i fråga om anatomien, eftersom fysiologi och anatomi utgöra ganska olik- ' artade ämnesområden.

Såsom årligt anslag för institutionen bör beräknas ett belopp av 14 000 kronor. Ett engångsanslag 51 50000 kronor bör anvisas till utrustning för institutionen.

6. Husdjurens avels- och raslära.

Inkomna förslag.

Föreståndaren för lantbrukshögskolans institution för husdjurens avels- och raslära, professor K. 1. Johansson, har framlagt ett i följande samman- ställning upptaget förslag rörande personalen vid institutionen.

• Sida 97
•  Original

Föreslagen personal Nuvarande personal1 Ökning 1 professor l professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 3 assistenter .! assistenter 1 assistent 5 djurskötare 1 djurskötare & djurskötare 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 3 biträden för kontorsgöro— 1 biträde för kontorsgöro- ?. biträden för kontorsgöro- mål mål mål

Till motivering av förslaget har institutionsl'öreståndaren till en början berört institutionens arbetsområde med väsentligen följande uttalanden.

Behovet av lokaler, personal och anslag för lantbrukshögskolans institution för avels- och raslära blir i viss mån beroende av denna institutions ställning till insti- tutet för husdjursförädling, vars framtida organisation nu är under utredning. För den händelse detta institut skall fortsätta sin verksamhet på Wiads gård, Eldtomta, skulle det ur alla synpunkter vara lämpligast att begränsa forsknings- och försöks- verksamheten vid institutet för husdjursförädling till de större husdjuren, under det att till lantbrukshögskolan förlägges en avdelning för husdjursgenetisk forskning med lantbrukets smådjur (fjäderfä, pälsdjur och kaniner). Smådjuren ha en rela- tivt snabb generationsväxling, penningvärdet per individ är förhållandevis lågt och kostnaderna för djurens inhysning, foder m. m. äro ävenledes låga. Av denna an- ledning är det synnerligen lämpligt att bedriva husdjursgenetisk forskning med små- djur i omedelbar anslutning till undervisningen vid lantbrukshögskolan. Licentiat- studerande och doktorander få här lämpliga arbetsobjekt, så att deras arbeten kunna slutföras inom rimlig tid. Vid institutionen för avels- och raslära finnes redan en kaningård. Husdjursförsöksanstalten förfogar över pälsdjursgård och hönseri. Pälsdjursgården skulle med förhållandevis små kostnader kunna utökas, så att även avelsförsök kunde bedrivas där. Däremot kräva avelsförsök med fjäderfä ovillkorligen uppförandet av en ny byggnad för detta ändamål. För den händelse hela den verksamhet, som nu bedrives vid institutet för husdjursförädling, skall flyt- tas till lantbrukshögskolan, kommer hela frågan om nybyggnader och personalbehov för institutionen för avelslära i ett nytt läge.

Med utgångspunkt från att nu nämnda förflyttning icke kommer att ske, har föreståndaren upprättat sitt förslag rörande institutionens personalut- rustning. Föreståndaren har vidare beträffande förslaget anfört.

Man kan icke räkna med att forskare på avelslärans (husdjursgenetikens) om- råde utbildas vid någon annan svensk institution än lantbrukshögskolan. Ingående kunskap om det material, man arbetar med, är betydelsefull vid all biologisk forsk- ning, och erfarenheten visar, att en uteslutande universitetsutbildad genetiker, som ägnar sig åt husdjursforskning, belastas med ett svårt handikap därigenom, att det tager lång tid att förvärva den nödvändiga teoretiska och praktiska kännedomen om husdjuren och om animalieproduktionens olika förutsättningar. Agronomutbildning på husdjurslinjen och licentiatstudier i husdjursgenetik, kompletterade med erfor— derliga kurser i grundvetenskaperna, äro otvivelaktigt bäst lämpade för utbildning av forskare på avelslärans område.

1 Med andra medel än högskolans avlöningsanslag finnas därjämte vid institutionen an- ställda 1 assistent, 1 assistentarhetare, l deltidsanställd assistent, 2 tekniska biträden och 1 biträde för kontorsgöromål.

• Sida 98
•  Original

Några befattningar i medelhöga lönelägen erfordras dels för att tillförsäkra professorn i ämnet kvalificerade medhjälpare för forskningen och undervisningen, dels för att säkra rekryteringen. Med det löneläge och den arbetstillgång, som nu råder i vårt land, kan man icke vänta sig, att en ung agronom fortsätter sina stu— dier för högre examen och doktorsgrad, om han icke har utsikt att inom en nära framtid få sådan anställning, att han kan bilda familj och uppnå en relativt gynn- sam levnadsstandard. Det bör ordnas så, att dugande unga forskare kunna avancera från arvodesassistenter till förste assistenter och vidare till laboratorer eller stipen- dierade docenter samt slutligen till professorer och institutionsförcständare.

Enligt vad lärarrådet uttalat rörande högskolans institution för husdjurens avels- och raslära kan institutionens andel i högskolans materielanslag för budgetåret 1947/48 beräknas till 7 260 kronor. Professor Johansson har an- fört, att för inköp av apparatur till institutionen erfordrades ett engångs- anslag på 40 000 kronor, varjämte såsom årsanslag för institutionen erford- rades 16 000 kronor enligt följande beräkning.

Kronor Foder (utöver inkomster från djuren) ...................... 6 000 Förbrukningsartiklar .................................... 2 500 Tillfällig arbetskraft .................................... 3 000 Undervisningsmateriel .................................. 1 500 Papper, telefon, tryck m. m. .............................. 3 000

Summa kronor 16 000

Erinras må, att 1945 års jordbruksförsöksutredning har Kungl. Maj:ts uppdrag att till utredning upptaga frågan om verksamheten vid institutet för husdjursförädling.

Högskoleutredningens förslag.

Högskoleutredningen föreslår, att lantbrukshögskolans institution för avels- och raslära utrustas med personal enligt följande sammanställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator l laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 2 assistenter 2 assistenter 3 djurskötare l djurskötare 2 djurskötare 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 2 biträden för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål mål

Såsom framgår av vad förut anförts, är frågan om den fortsatta verksam- heten vid institutet för husdjursförädling vid Wiad föremål för särskild ut- redning av 1945 års jordbruksförsöksutredning. Då detta arbete ännu icke avslutats och man sålunda ännu icke kan avgöra i vad mån institutets forsk- ningsresurser kunna komma att stå till högskolans förfogande, har högskole- utredningen icke kunnat taga ståndpunkt till spörsmålet på vad sätt institu-

• Sida 99
•  Original

tionen för avels- och raslära såvitt angår forskningen på detta område rö- rande de större husdjuren lämpligen bör förses med erforderliga forsknings- resurser. Högskoleutredningen vill emellertid framhålla, att, därest dylika resurser skulle ställas till institutionens förfogande vid högskolan på Ultuna, detta skulle draga betydande kostnader för såväl byggande av erforderlig ladugård som övrig utrustning. Utredningen har med hänsyn till nyssbe- rörda förhållanden vid uppläggande av sin plan för ifrågavarande institu- tions utbyggande utgått från att denna tillsvidare endast skall förses med resurser för genetisk forskning rörande mindre husdjur (fjäderfä, pälsdjur och kaniner).

I fråga om personalbehovet vid institutionen har utredningen, med hänsyn till det anförda och de principiella synpunkter utredningen anlagt på frågan om institutionens utrustande med personal, funnit sig böra föreslå att till ifrågavarande institution knytes en laborator. I betraktande av de ökade resurser, som utredningen anser böra ställas till institutionens förfogande för dess betydelsefulla forskningsverksamhet, vill utredningen föreslå, att även en förste assistent anställes vid institutionen. Därjämte torde ytterli- gare två djurskötare, ett laboratoriebiträde och ett biträde för kontorsgöro- mål vara erforderliga.

Såsom årligt anslag för ifrågavarande institution torde erfordras ett be- lopp av 13 000 kronor. Ett engångsanslag av 25 000 kronor synes böra an— visas för utrustning av institutionen.

7. Växtodlingslära. Inkomna förslag.

På uppdrag av professorn i växtodlingslära vid lantbrukshögskolan K. H. Osvald har docenten i samma ämne därstädes A. E. Åberg framlagt önske- mål om utökad personal vid högskolans institution för växtodlingslära. Do- cent Åberg har anfört.

Den personal, som för tillfället finns vid institutionen, har visat sig vara otill- räcklig redan under nuvarande förhållanden. Med utökad undervisningsskyldighet och utökad forskningsverksamhet kommer den att vara alldeles otillräcklig. Först och främst råder på institutionen brist på personal, kompetent att taga ledningen av arbetena. Som ordinarie anställd finns för tillfället endast en sådan person, nämligen institutionsföreståndaren.

Härefter har docent Åberg förordat inrättande av två laboratorsbefatt- ningar i växtodlingslära. I skrivelsen har vidare anförts, att antalet assisten- ter vid institutionen vore alltför lågt samt att bristen på laboratoriebiträden och personal för rutinarbeten vore särskilt påfallande vid densamma. På försöksfältet funnes en arbetsförman, men till hans förfogande för arbetet kunde endast ställas tillfälliga arbetare från den allmänna marknaden. Do-

• Sida 100
•  Original

cent Åberg föreslog ökning av institutionens arbetskrafter enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal1 Ökning 1 professor 1 professor 2 laboratorer 2 laboratorer 2 förste assistenter 2 förste assistenter 3 assistenter 2 assistenter 1 assistent I tredje amanuens I tredje amanuens ] preparator 1 preparator 2 biträden för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål mål 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden 1 arbetsförman 1 arbetsförman ] arbetsbiträde 1 arbetsbiträde

Till komplettering av docent Åbergs skrivelse har institutionsföreståndaren, professor H. Osvald, sedermera i en promemoria anfört i huvudsak följande.

Ämnet växtodlingslära vid lantbrukshögskolan inrymmer redan nu ej blott läran om åkerns kulturväxter och deras odling utan även läran om ogräscn och kampen lnot dem. Ämnet synes emellertid komma att ytterligare utvidgas, emedan ett stort antal tidigare endast trädgårdsmässigt odlade kulturväxter i allt större utsträckning flyttas från trädgården ut på åkern. Det förefaller också, som om inom växtodlings- läran borde behandlas växtförädlingsmetodiken. Denna behandlas icke inom ämnet systematisk botanik och ärftlighetslära. Genom det samarbete, som förekommer mellan institutionen för växtodlingslära och Sveriges utsädesförenings Ultuna-filial, skulle material lätt kunna ställas till förfogande för undervisning i växtförädlings- metodik. Utsädesföreningen har i skrivelse förklarat sig beredd till ett i vissa av- seenden vidgat samarbete. Vid institutionen för växtodlingslära bör finnas en per— son med hög vetenskaplig kompetens för vart och ett av följande fyra områden av växtodlingsläran, nämligen

1) växtodlingslära med särskild hänsyn till de åkerbruksväxter, som nu intaga en större areal;

2) växtodlingsläran med särskild hänsyn till specialodlingar (fröodling, fältmiis- sig köksväxtodling m. m.);

3) läran om ogräset och kampen mot detta; 4) växtförädlingsmetodik.

I den av professor Osvald nämnda skrivelsen från Sveriges utsädesförening har föreningen erinrat om att denna i avtal med lantbrukshögskolan åtagit sig följande:

1) att vid Ultuna genom sin därvarande filial och förädlingsavdelning bedriva växtförädling och försöksverksamhet på jordbruksområdet;

2) att såsom föreståndare för nämnda filial och avdelning ha en tjänsteman, som fyller de för avdelningsföreståndare vid huvudanstalten gällande kompetensford— ringarna;

3) att hålla sina fältförsök vid Ultuna tillgängliga för lantbrukshögskolans stu-

1 Av andra medel än högskolans avlöningsanslag avlönas — utöver i sammanställningen upptagen personal —— två assistenter, ett laboratoriebiträde och en jordbruksarbetare.

• Sida 101
•  Original

denter samt låta föreståndaren, då så för undervisningen befinnes lämpligt, för studenterna demonstrera försök och övriga arbeten;

4) att efter särskild överenskommelse bereda studerande vid lantbrukshögskolan tillfälle att deltaga i filialens arbeten.

Utsädesföreningen har i skrivelsen förklarat sig beredd till ett vidgat sam- arbete med lantbrukshögskolan och med avseende härå anfört.

Då samarbetet i första hand skulle avse att medverka till en utvidgning av under- visningen i den växtodlingen tillhörande växtförädlingen, skall här söka preciseras, huru filialen härvidlag skulle kunna bidraga

Då föreståndaren för filialen, såsom framgår av avtalet med högskolan, skall ha en utbildning, som gör honom berättigad till anställning som avdelningsförestån- dare vid utsädesföreningen, innebär detta, att han även bör vara skickad att handha viss undervisning. I vilken omfattning detta bör ske, torde lämpligen böra avgöras från fall till fall och i anslutning till personalen vid institutionen för växtodlings- lära. Från utsädesföreningens sida torde hinder ej möta att föreståndaren exem— pelvis såsom speciallärare vid behov åtager sig sådana uppgifter vid institutionen för växtodlingslära, som tillkomma den person, som skall handha undervisningen i växtförädling.

Förutom att föreståndaren för filialen sålunda bör kunna åläggas viss under— visning, kan filialens material i olika avseenden erbjudas i undervisningens tjänst. Utsädesföreningen är beredd att, utöver vad som framgår av redan befintligt avtal:

1) låta sortmaterialet allt framgent ha en sådan omfattning, att detta ger en tillfredsställande bild av sortutvecklingen i vårt land;

2) låta de studerande utnyttja filialens fältmaterial vid undervisningen i för- ädlingsmetodik (korsningar, urval, sortstudier m. m.);

3) låta de studerande medverka vid fältobservationerna och laboratorieundersök- ningarna å för undervisningen lämpligt förädlingsmaterial av själv- och korsbe- fruktare;

4) låta utföra erforderliga sammanställningar av filialens material till undervis- ningen för belysning av olika förädlingsmetodik samt i mån av behov anskaffa sådana sammanställningar från övrig verksamhet vid Sveriges utsädesförening;

5) låta specialstuderande i den mån så är möjligt med hänsyn till filialens övriga arbete utnyttja filialens material för speciella undersökningar.

I övrigt synas årligen överläggningar böra ske mellan föreståndarna för institu- tionen för växtodlingslära och för filialen för att överlägga om uppläggningen av filialens sort- och förädlingsmaterial, så att detta så långt möjligt kan bliva till- fyllest för undervisningen i växtförädling.

Beträffande lantbrukshögskolans institution för växtodlingslära har lärar— rådet anfört, att institutionens årsanslag för budgetåret 1947/48 kunde be- räknas till 8 860 kronor. På uppdrag av professor Osvald har docent Åberg föreslagit höjning av nämnda anslag till 35 000 kronor. Enligt docent Åbergs mening erfordrades därjämte engångsanslag med 100000 kronor för labo— ratorieutrustning och med 25 000 kronor för utrustning av försöksfältet med bland annat en vanlig mindre traktor, en parcelltraktor och en jeep.

Här torde få framhållas, att föreståndaren för högskolans botanisk-gene- tiska institution, professor G. Turesson föreslagit, att undervisningen i växt- förädlingsmetodik _— om detta ämne skulle införas vid högskolan — skulle förläggas till botanisk-genetiska institutionen.

• Sida 102
•  Original

Högskoleutredningens förslag.

Lantbrukshögskolans institution för växtodlingslära bör enligt högskole- utredningens åsikt erhålla personalförstärkning enligt följande samman- ställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning l professor l professor 1 laborator l laborator 1 förste assistent l förste assistent 2 assistenter 2 assistenter I tredje amanuens I tredje amanuens % preparator Vz preparator 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträdcn 1 arbetsförman 1 arbetsförman 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mäl mål

Enligt högskoleutredningens mening bör ämnet växtodlingslära vid lant- brukshögskolan givetvis omfatta läran om de vanliga åkerbruksväxterna och dessas odling. Även läran om åkerogräsen och dessas bekämpande faller uppenbarligen inom detta ämne. Under senare år ha flera speciella fält- mässiga odlingar vunnit en allt större utbredning inom landet, och vissa av dessa odlingar synas lämpligen böra hänföras till ämnet växtodlingslära. Detta gäller exempelvis om en del fröodlingar av åkerbruksväxter samt om oljeväxtodling och spånadsväxtodling. Beträffande den fältmässiga träd- gårdsväxtodlingen gälla särskilda förhållanden, till vilka utredningen i det följande återkommer. Växtförädlingsmetodiken torde böra ingå i högskolans undervisning i växtodlingslära. Undervisningen i växtförädlingsmetodik bör närmast avse växtförädlingens försöksteknik, sortprövning och sortkänne- dom. Undervisningen i växtförädlingens grunder bör däremot uppenbarligen tillhöra botanisk-genetiska institutionen.

I fråga om den fältmässiga odlingen av köksväxter må anföras, att lant- brukshögskolans styrelse i juli 1944 underställde Kungl. Maj:ts prövning frågan, huruvida nämnda odling skulle anses såsom vanlig jordbruksdrift och lokala försök på området betraktas som statsbidragsberättigade lokala växtodlingsförsök. I beslut den 9 februari 1945 fann Kungl. Maj:t framställ— ningen icke föranleda annan åtgärd än att avskrift av ett av lantbrukssty- relsen avgivet utlåtande i ärendet skulle överlämnas till lantbrukshögskolan.

Lantbruksstyrelsen framhöll i sitt nyssnämnda utlåtande, att Alnarpinsti- tutet i motsats till lantbrukshögskolan förfogade över erfarenhet och fack- kunskap på köksväxtodlingens område. Då därjämte såväl högskolans för- söksanstalt som statens trädgårdsförsök var för sig hade tillräckliga arbets- uppgifter, förelåge enligt lantbruksstyrelsens menng ingen anledning att göra någon ändring i den ordningen, att statens trädgårdsförsök bedreve för- söksverksamheten rörande köksväxter. Om lantbrukshögskolan önskade i ökad omfattning ägna sig åt den fåttmässiga köksväxtodlingen, kunde detta

• Sida 103
•  Original

önskemål tillgodoses — utan att jordbruksförsöksanstalten upptoge köks— växtodling på sitt program — genom att på Ultuna egendom i lämplig om- fattning och på härför lämpade jordar för demonstrations- och försäljnings- ändamål upptoges fältmässig köksväxtodling ävensom genom att därstädes i samma syfte anlades en mindre fruktodling.

Frågan, huruvida den fältmässiga trädgårdsväxtodlingen skall tillhöra ämnet växtodlingslära vid lantbrukshögskolan, sammanhänger nära med den större frågan om organisationen av undervisningen och forskningen på trädgårdsskötselns område. Då sistnämnda fråga är föremål för särskild utredning inom jordbruksdepartementet, torde denna utrednings resultat böra avvaktas, innan ställning tages till frågan om den fältmässiga träd- gårdsväxtodlingens ställning vid lantbrukshögskolan. Högskoleutredningen anser emellertid för sin del, att anledning icke förefinnes att vidtaga änd- ring i vad i förevarande hänseende nu tillämpas.

Av det förut anförda framgår, att ämnet växtodlingslära erbjuder ett för lantbrukshögskolan betydelsefullt och omfattande arbetsfält. Avsevärda upp- gifter föreligga sålunda både i fråga om de vanliga åkerbruksväxternas od- ling och i fråga om ogräsbekämpandet och odlingen av olika specialgrödor. Den ökning — med en laborator och en förste assistent av växtodlings- institutionens vetenskapliga personal, som högskoleutredningen ovan för— ordat, torde därför få anses väl motiverad. Utan en sådan ökning torde in- stitutionens arbetsresurser få anses alltför knappa.

Utredningen har övervägt att förorda inrättandet av ytterligare en förste assistentbefattning vid institutionen, vilken befattning i första hand skulle avse undervisningen i växförädlingsmetodik. Såsom framgår av det föregå- ende, torde emellertid förefinnas möjlighet att tillgodose undervisningsbeho- vet i växtförädlingsmetodik genom samarbete mellan lantbrukshögskolan och Sveriges utsädesförening. Det förslag till Vidgande av det redan förekom- mande samarbetet mellan högskolan och föreningen, som föreningen enligt redogörelsen i det föregående framlagt, vill utredningen i huvudsak biträda. [ syfte att detta vidgade samarbete icke skall bliva alltför mycket beroende av den utsträckning, i vilken föreståndaren för föreningens Ultunafilial kan ägna tid åt detsamma, torde det emellertid vara nödvändigt, att filialen ut- rustas med en särskild assistent med uppgift att ägna viss tid _— förslagsvis inemot halva arbetstiden — åt samarbetet mellan filialen och högskolan. En- ligt vad utredningen inhämtat har föreningen för avsikt att i sitt förslag till medelsanvisning åt föreningen för budgetåret 1949/50 beräkna bidrag för anställande av en dylik assistent.

Såsom tidigare anförts, har högskoleutredningen beräknat, att institutio- nerna för växtsjukdomslära och växtodlingslära skola ha en gemensam pre- parator. I likhet med institutionen för växtsjukdomslära har institutionen för växtodlingslära behov av välframställda preparat för en tillräckligt åskådlig undervisning. Utan tillgång till preparatorshjälp torde därför in-

• Sida 104
•  Original

stitutionen i fråga icke kunna prestera en fullt ändamålsenlig undervisning. För forskningens behov torde det vara nödvändigt, att minst två laboratorie- biträden knytas till växtodlingsinstitutionen.

För institutionen synes böra beräknas årligt anslag med 20000 kronor samt engångsanslag till utrustning med 95 000 kronor, varav 15 000 kronor till utrustning för försöksfält.

8. Allmän jordbrukslära.

Inkomna förslag.

Professor T. A. G. Torstensson, föreståndare för lantbrukshögskolans in- stitution för allmän jordbrukslära, har avgivit förslag rörande institutionens behov av personal. Förslaget framgår av följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personall Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 biträdande lärare 1 biträdande lärare 5 förste assistenter & förste assistenter 2 assistenter ?. assistenter l andre amanuens I tredje amanuens 1 ändrad tjänst I preparator 1 preparator 7 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 6 laboratoriebiträden 2 biträden för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— mål mål mål Enligt institutionsföreståndarens mening borde — förutom professorn —— två självständiga vetenskapliga befattningshavare finnas i nämnda ämne vid högskolan. Föreståndaren har därför förordat inrättande vid högskolan av en laboratorsbefattning för forskning särskilt rörande markfysik och jord- bearbetning samt av en biträdande lärarbefattning i allmän jordbrukslära. Efter att ha anfört, att arbetet vid högskolans institution för allmän jord— brukslära omfattade tre områden, nämligen markfysik och jordbearbetning, gödslings- och jordförbättringslära samt försöksteknik, anförde professor Torstensson bland annat följande.

Det förstnämnda området, markfysik och jordbearbetning, bearbetas ej av någon annan institution i vårt land. 1933 års jordbruksförsöksutredning föreslog inrättan- det av en statsagronombefattning för jordbearbetning och knlturteknik vid jord— l)ruksförsöksanstalten, men statsmakterna ställde frågan på framtiden. I avvaktan på en slutgiltig lösning har institutionen för allmän jordbrukslära sedermera er- hållit ctt årligt belopp ur anslaget för särskilda undersökningar, först under några är ä 7 500 kronor och sedermera å 10000 kronor per år, för att tills vidare svara för försöksverksamhet på jordbearbetningens område. Enligt meddelande av 1945 års jordbruksförsöksutredning kommer utredningen sannolikt att uttala sig för att denna anordning tills vidare bibehålles som ett provisorium, men att en stats-

1 Av andra medel än högskolans avlöningsanslag avlönas ytterligare viss personal, därav en heltidsanställd assistent.

• Sida 105
•  Original

agronombefattning för jordbearbetning inrättas så snart som förhållandena med- giva.

Forskning i mera teoretisk mening på hithörande område kommer däremot att liksom hittills helt åvila institutionen för allmän jordbrukslära. Det är emellertid nödvändigt, att institutionen äntligen erhåller härför lämpade resurser. För detta erfordras främst inrättande av en laboratorsbefattning i markfysik och jordbear- betning.

Förslaget om laboratorsbefattningen avser ett tillgodoseende av forskningsbehovet. Även för undervisningen erfordras vissa förbättringar. För uppnående av en lätt- nad i professorns betungande undervisningsskyldighet bör en befattning såsom biträdande lärare inrättas vid institutionen.

Enligt professor Torstenssons förslag skulle av de föreslagna förste assistenterna två arbeta på gödslings- och jordförbättringsområdet, en på försöksteknikens område och två på markfysikens, jordbearbetningens och undervisningens område. Professor Torstensson har anfört bland annat.

Det är nödvändigt, att institutionen erhåller för ämnesområdet markfysik och jordbearbetning lämpade resurser. För detta erfordras främst — utöver en labora- torsbefattning — en förste assistenttjänst. Vidare bör personalen å denna avdelning bestå av en assistent, en preparator och två laboratoriebiträden.

För att arbetsområdet gödslings- och jordförbättringslära skall kunna bliva nöjaka tigt tillgodosett är det nödvändigt, att två förste assistenter tillkomma. Den ena bör huvudsakligen arbeta med organiska gödselmedel, humusproblem och kolloidke- miska spörsmål, under det att den andra väsentligen bör upptaga forskning rörande oorganiska gödselmedel, spårämnen och dylikt samt spörsmål med mera direkt anknytning till växternas näringsförsörjning. Vardera av de båda assistenterna böra som medhjälpare ha ett laboratoriebiträde.

Forskningen på försöksteknikens område är mycket illa tillgodosedd i vårt land. Vid jordbruksförsöksanstalten finnes en försöksstatistiker i förste assistents tjänste- ställning. Dennes uppgift är dock huvudsakligen att upprätta försöksplaner samt att lämna direktiv för försöksmaterialets bearbetning. Någon forskning på hithörande område förekommer knappast. I längden är givetvis denna anordning ohållbar, och åtgärder måste vidtagas för att få en inhemsk forskning till stånd på detta viktiga område. Eftersom utbildningen i försöksteknik för de blivande agronomerna på jordbrukslinjen är och bör vara förlagd till institutionen för allmän jordbrukslära synes det mig lämpligt, att sagda institution erhåller sådan utökning av personal och övriga resurser, att den med framgång även kan upptaga forskningen på för- söksteknikens skilda områden. Härför fordras, att en befattning för en förste assistent inrättas, och som medhjälpare till denne fordras två laboratoriebiträden och ett biträde för kontorsgöromål.

För undervisningen bör —— utöver inrättandet av en befattning såsom biträdande lärare — den ena av institutionens nuvarande assistentbefattningar ändras till en förste assistentbefattning och den andra uppflyttas i lönegrad Eo 18 (22). Som skäl härför må påpekas, dels svårigheten att erhålla kompetenta sökande till de dåligt avlönade arvodesassistentbefattningarua, dels önskvärdheten av att inneha- varna av dessa tjänster ej växla alltför ofta.

Enligt vad lärarrådet anfört, kan förevarande institutions andel i högsko— lans materielanslag för budgetåret 1947/48 beräknas till 10 670 kronor. Pro- fessor Torstensson har förordat höjning av detta belopp till 30 000 kronor

• Sida 106
•  Original

och därjämte föreslagit ett engångsanslag av 216 000 kronor för utrustning av institutionen. Av sistnämnda belopp avsäges 16000 kronor för anskaf- fande av försökskärl.

Påpekas må att 1945 års jordbruksförsöksutredning har uttalat, att en av— delning för jordbearbetning borde inrättas vid jordbruksförsöksanstalten. Då området i fråga ännu ej tillräckligt genomarbetats för en mera brett upp- lagd försöksverksamhet och då icke tillräckligt antal specialister på området stode till förfogande, kunde utredningen icke tillstyrka ett omedelbart in- rättande av avdelningen utan borde försöksverksamheten på området tills vidare utföras av institutionen för allmän jordbrukslära. Därför borde denna institution förstärkas med en assistent i lönegrad Eo 21 (24), en arvodesav- lönad assistent och ett biträde i lönegrad Eo 4 (8).

Högskoleutredningens förslag.

Den personalförstärkning, som högskoleutredningen vill föreslå för lant- brukshögskolans institution för allmän jordbrukslära, framgår av följande sammanställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning l professor l professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent _ 1 förste assistent 2 assistenter 2 assistenter 1 andre amanuens 1 tredje amanuens 1 ändrad tjänst 3 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 2 laboratoriebiträden l biträde för kontorsgöro- l biträde för kontorsgöro- mål mål

Det inom ifrågavarande institution behandlade ämnesområdet är synner- ligen omfattande och berör ett flertal för jordbruket mycket betydelsefulla forskningsuppgifter och undervisningsgrenar. I anslutning till vad högskole- utredningen anfört rörande sin principiella inställning till personalbehovet vid förevarande högskolors institutioner och avdelningar har utredningen ansett, att denna institutions vetenskapliga personal bör förstärkas med en laborator och en förste assistent. Högskoleutredningen har upprättat sitt förslag med hänsyn jämväl till utredningens förslag om inrättande av en sta- tistisk institution vid lantbrukshögskolan. Under förutsättning av bifall till sistnämnda förslag torde jordbruksläreinstitutionens arbete på försökstek- nikens och försöksstatistikens områden kunna begränsas i icke oväsentlig grad. De förslag till personalökning vid institutionen, som framlagts av 1945 års jordbruksförsöksutredning, har högskoleutredningen icke närmare in- gått på, då desamma åsyfta ett tillgodoseende av försöksverksamhetens be- hov, men har från sina utgångspunkter intet att erinra mot förslaget.

• Sida 107
•  Original

Såsom årligt anslag för institutionen torde fä beräknas ett belopp av 20 000 kronor. För utrustning av institutionen bör beräknas ett engångsan- slag av 86 000 kronor, varav 16 000 kronor för försökskärl.

9. Växternas anatomi och fysiologi. Inkomna förslag.

Föreståndaren för lantbrukshögslwlans växtt'ysiologiska institution, pro- fessor H. G. Lundegårdli, har beträffande institutionen avgivit ett personal- förslag, vilket kan sammanfattas på följande sätt.

Föreslagen personal Nuvarande personal1 Ökning

! professor l professor 1 laborator t laborator 2 förste assistenter 1 förste assistent l förste assistent

2 förste amanuenser 2 förste amanuenser t tredje amanuens I tredje amanuens 2 laboratoriebiträden l laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål l trädgårdsmcdhjälpare, l trädgårdsmedhjälparc, En 5 (9) l verkstadsbiträde, E05 (9) 1 verkstadsbiträde

Professor Lundegårdh har erinrat om att en arvodesavlönad laborator i växternas anatomi och fysiologi provisoriskt anställts vid högskolan med anledning av den nyligen företagna ökningen av högskolans elevantal. Pro- fessor Lundegårdh har förutsatt, att denna laboratorsbefattning nu överföres å ordinarie stat. Till motivering har härvid åberopats dels den ökade under- visningsbördan och dels forskningens behov. En till institutionen knuten institutionsvaktmästare skulle enligt professor Lundegårdhs förslag uppflyt— tas från lönegrad A 7 (11) till lönegrad A 9 (13). Professor Lundegärdh har anfört bland annat följande.

För att möjligheterna till självständig växtfysiologisk forskning skola bevaras och utvecklas erfordras bland annat en lämplig avvägning mellan forskning och undervisning med avseende å personalen. Examensfordringarna i växtfysiologi för agronomexamen och agronomie licentiatexamen motsvara i stort sett fordringarna i jämförbara examina vid universiteten, men det avsevärt större elevantalet vid lantbrukshögskolan gör till exempel tentamensarbetet avsevärt mer betungande. 'llillgodoseendct av lärarkrafter och hjälpkrafter till dessa även med tanke på att icke avskära läraren. från möjligheter till egen forskning är därför ett oav- visligt krav, som ytterligare skärpts genom den nyligen genomförda ökningen av elevantalet.

Den nuvarande förste assistenten är till sin karaktär forskningsassistent, men institutionens storlek och omfattningen av dess verksamhet ha gjort, att hans tid i

1 Av andra medel än högskolans avlöningsanslag avlönas därjämte 31/2 assistenter, 1 biträde för kontorsgöromål och 5 laboratoriebiträden.

• Sida 108
•  Original

väsentlig grad åtgår till administrativa göromål. Vissa forskningsuppgifter, som er- fordra större kulturserier i växthusen, eller den vetenskapligt krävande delen av rutinmetodiken, till exempel spektralanalysen, ha också starkt lidit av bristen på ytterligare en vetenskapligt meriterad assistent. Ytterligare en förste assistent bör därför anställas.

Den nuvarande anordningen med en enda amanuens såsom ensamt biträde vid två dubblerade kurser och vid undervisningens skötsel är uppenbart orimlig och innebär ett slöseri med överkvalificerad arbetskraft. Ytterligare amanuenstjänster äro oundgängligen nödvändiga.

Ökningen av antalet självständigt arbetande forskare medför givetvis ökat behov av teknisk assistans liksom av skrivhjälp för de administrativa göromålen. Ytter- ligare ett laboratoriebiträde samt ett biträde för kontorsgöromål äro därför nöd- vändiga.

Institutionens arbeten äro i första hand inriktade på de högre gröna växternas fysiologi och erfordra ofta omfattande odlingsförsök, för vilkas skötsel en trädgårds- medhjälpare är behövlig.

Institutionens årsanslag för budgetåret 1947/48 kan enligt lärarrådets ut- talanden beräknas till 16 620 kronor. Till andra ändamål än avlönande av personal hade institutionen därjämte från forskningsråd, akademier m. fl. erhållit dels 4 200 kronor från och med den 1 oktober 1946, dels 4 600 kro- ner från och med den 1 februari 1946. Professor Lundegårdh har begärt höjning av årsanslaget till 35 000 kronor, vilket belopp motsvarade det verk— liga löpande årliga medelsbehovet under den senaste femårsperioden. För utrustning av ifrågasatta nya lokaler har professor Lundegårdh begärt ett engångsanslag av 100 000 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

Högskoleutredningen förordar, att lantbrukshögskolans växtfysiologiska institution utrustas med personal enligt följande sammanställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent I tredje amanuens I tredje amanuens 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål 1 trädgårdsmästare, Ca 14 1 institutionsvaktmästare 1 ändrad tjänst

I likhet med professor Lundegärdh har högskoleutredningen ansett, att den nuvarande arvodesavlönade laboratorn vid förevarande institution bör överföras till ordinarie stat. I anslutning till de principer, som utredningen i stort tillämpat i fråga om den vetenskapliga personalen, har utredningen vidare ansett sig böra föreslå inrättande av en assistenttjänst vid institutio- nen. En utökning av institutionens biträdespersonal med ett laboratoriebi-

• Sida 109
•  Original

träde och ett biträde för kontorsgöromål synes därjämte påkallad. Med hän- syn till att institutionens odlingsförsök av olika slag kräva kvalificerad sköt- sel synes det utredningen skäligt, att institutionens i lönegrad Ca 11 place- rade institutionsvaktmästartjänst omändras till en tjänst såsom trädgårds- mästare i lönegrad Ca 14.

Institutionens årsanslag bör beräknas till 25 000 kronor, varjämte ett be- lopp av 40 000 kronor bör anvisas såsom engångsanslag till utrustning för institutionen. Sistnämnda belopp har utredningen ansett närmast böra an- vändas för anordnande av en klimatkammaranläggning.

10. Systematisk botanik och ärftliglietsläi" . Inkomna förslag.

Lantbrukshögskolans botanisk-genetiska institutions föreståndare, profes- sor G. V. Turesson, har beträffande institutionens personal framlagt ett för- slag, som avser dels det omedelbara behovet och dels behovet efter tillkoms- ten av en ifrågasatt ny institutimisbyggnad. Förslaget framgår av följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning

Omedelbart: l professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent l förste assistent 2 assistenter 2 assistenter 1 trädgårdsmästare 1 trädgårdsmästare ?. trädgårdsmedhjälpare 2 trädgårdsmedhjälpare 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 fältmedhjälpare l fältmedhjälpare Eller färdigställandet av de nya lokalerna: 1 trädgårdsmästare 1 trädgårdsmästare 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro-

mål mål

Föreståndaren har påpekat, att utöver den i sammanställningen upptagna nuvarande personalen tillkomme tillfällig personal, som avlönades från hög- skolans anslag till särskilda undersökningar eller från medel, som anvisats av forskningsråd m. fl. Under sommarhalvåret utökades den tillfälliga per- sonalen synnerligen kraftigt.

Till följd av den vid 1946 och 1947 års riksdagar beräknade ökningen av elevantalet vid lantbrukshögskolan har en arvodesavlönad laborator provi- soriskt anställts vid högskolan för ämnesområdet systematisk botanik och ärftlighetslära. Professor Turesson har förutsatt, att ifrågavarande proviso- riskt inrättade laboratorsbefattning överfördes till ordinarie stat.

Beträffande den omedelbart erforderliga ökningen av medhjälparpersonal vid institutionen har professor Turesson anfört bland annat.

• Sida 110
•  Original

Då såväl den rena forsknings- som den praktisk-vetenskapliga försöksverksam- heten under de sista åren ökats i en utsträckning, som tidigare icke kunnat förut- ses, är en utökning av antalet befattningshavare vid institutionen och trädgår- den en tvingande nödvändighet. Föreståndaren måste få möjlighet att avlasta vissa vetenskapliga arbetsuppgifter på kvalificerad medhjälpare och erhålla effektiv hjälp vid bland annat bearbetandet av det omfattande försöksmaterialet. Innehavaren av en dylik befattning måste äga framstående kvalifikationer i framförallt ärftlighets- lära (såväl i cytologi som i ren genetik). En förste assistent är därför erforderlig. Institutionens behov av laboratoriebiträden torde tydligt framgå av arten av det arbete, som bedrives vid institutionen. Det tekniska förfarandet vid framställandet av bland annat användbara kromosompreparat fordrar stor teknisk skicklighet och då därtill kommer ett icke ringa årligt antal korsningar, pollenmätningar, frögro- ningar o. s. v. är anställandet av ännu ett laboratoriebiträde en synnerligen viktig angelägenhet.

För närvarande står den arvodesassistent, som har att svara för den praktiska skötseln av fältförsöken, sådd, skörd, tröskning 0. s. v. utan någon fast hjälp, efter— som de tvenne trädgårdsmedhjälparna icke medhinna andra uppgifter än själva trädgårdsarbetet. För arbetet i fråga måste tillgripas tillfällig arbetskraft, och det är en slump, om dessa personer lämpa sig härför. Anställandet av åtminstone en fältmedhjälpare är därför ett trängande behov. »

I fråga om befattningshtware, som enligt institutionsföreståndarens förslag skulle tillkomma efter färdigställandet av nya institutionslokaler, är före- ståndarens skrivelse av väsentligen följande innehåll.

I institutionsbygget ingå några växthus, varför växthusbeståndet då kommer att bli så pass stort, att en fördelning av trädgårdsarbetet på tvenne trädgårdsmästare blir nödvändigt. Ett önskemål, som redan nu är aktuellt, men som blir av ännu större vikt vid institutionens tillkomst, är inrättandet av en biträdesbefattning för kontorsgöromål.

Institutionens årsanslag kan, enligt vad lärarrådet anfört, för budgetåret 1947/48 beräknas till 13 470 kronor. Anslaget i fråga skulle enligt professor Turessons förslag höjas till 25 000 kronor, varjämte det under högskolans anslag till särskilda undersökningar upptagna beloppet år 25 000 kronor till undersökningar rörande kromosomfördubblade lantbruksväxter skulle in- arbetas i årsanslaget. Rörande sistnämnda förslag har professor Turesson anfört, att det finge anses oriktigt, att kostnaderna för det kanske mest vä- sentliga av institutionens praktiskt-vetenskapliga arbete skulle täckas med extra anslagsmedel.

För utrustning av de ifrågasatta nya lokalerna för institutionen har pro- fessor Turesson beräknat ett engångsanslag av 120 000 kronor, varjämte han för utrustning av trädgården beräknat ett engångsanslag av 24 850 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

Högskoleutredningens förslag rörande personalstaten för lantbrukshög- skolans botanisk-genetiska institution framgår av följande sammanställning.

• Sida 111
•  Original

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning l professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 assistent 1 ändrad tjänst I assistent l assistent l förste amanuens 1 förste amanuens 1 trädgårdsmästare [ trädgårdsmästare 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde ') trädgårdsmedhjälpare 2 trädgårdsmedhjälpare

Den nuvarande laboratorn vid botanisk-genetiska institutionen synes böra överföras till ordinarie stat. I syfte att institutionen må erhålla tillgång till' även en förste assistent torde vidare en av dess nuvarande assistenttjänster böra ombildas till en förste assistenttjänst. En förste amanuens synes jämväl behövlig för underlättande av undervisningen i ifrågavarande ämnen. Likaså lärer institutionen vara i behov av ett biträde för kontorsgöromål och ytter— ligare ett laboratoriebiträde. Någon ytterligare trädgårdsmästartjänst eller någon fältmedhjälpartjänst vid institutionen har utredningen däremot icke ansett sig kunna förorda. Institutionens behov av arbetskraft för fältför- sökens skötsel torde få tillgodoses enligt samma grunder som hittills. Den av utredningen nu föreslagna personalen är enligt utredningens mening till— räcklig även efter färdigställandet av ifrågasatta nya lokaler för institutionen.

För institutionen torde böra beräknas ett årligt anslag av 25 000 kronor. Såsom engångsanslag för utrustning av institutionen (jämte trädgården) sy- nes ett belopp av 105 000 kronor vara erforderligt.

11. Husdjurens utfodring och skötsel.

Inkomna förslag.

Av föreståndaren för lantbrukshögskolans institution för husdjurens ut- fodring och skötsel, professor J. Axelsson, har förslag framlagts beträffande institutionens utrustning med personal enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 2 laboratorer 2 laboratorer 2 förste assistenter 1 förste assistent 1 förste assistent 3 assistenter 2 assistenter 1 assistent 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 2 biträden för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål mål 1 djurskötare 1 djurskötare

Enligt förslaget skulle två laboratorsbefattningar inrättas vid institutionen, nämligen en befattning för ämnesdelen husdjurens skötsel, vilken hittills ej

• Sida 112
•  Original

kunnat beaktas, och en befattning för arbetet med en föreslagen respirations— kalorimeteranläggning för fullständiga ämnesomsättningsförsök med såväl större som medelstora och mindre djur. Professor Axelsson har till moti- vering härför anfört bland annat följande.

Samtliga studerande ha ämnet husdjurens utfodring och skötsel i sin examen, varvid det på tvenne linjer utgör tentamensämne. Det med undervisning och exa- mination förenade arbetet är därför rätt betungande. I ännu högre grad blir detta givetvis fallet efter utökningen av antalet studerande för agronomexamen.

Vid resursernas avvägning bör den erforderliga utbildningen av vetenskapsmän på utfodringslärans område beaktas, Som nuvarande resurser endast räcka för ut- bildning av högst två personer samtidigt, erfordras en väsentlig utökning av ar- betsmöjligheterna. Härvid bör huvuddelen av arbetet vara av experimentell art och laboratoriemässigt bedrivet, i det att främst ämnesomsättningsförsök med olika djurslag böra utföras. Även problem på foderkonserveringens liksom på den egent— liga utfodringens och skötselns områden böra dock kunna behandlas. Särskilt böra olika sidor av mjölkproduktionen kunna göras till föremål för forskning.

Vid avvägningen av personalbehovet bör beaktas, att den viktiga del av ämnet, som husdjurens skötsel utgör, hittills ej kunnat bearbetas, enär arbetskraft härför saknats. Nödvändigt synes vara, att — förutom en laborator —— en assistent er- hålles för hithörande uppgifter. Dessutom erfordras — förutom en laborator _ en förste assistent för det med den föreslagna respirationsanläggningen följande arbetet. Ytterligare en förste assistent erfordras emellertid enär undervisningens utövande ej kan åvila professorn enbart, i synnerhet som den mycket omfattande litteratursammanställningen vid institutionen tager en avsevärd del av hans tid i anspråk. Antalet assistenter av nuvarande slag bör i rekryteringssyfte utökas till tre.

Lärarrådet har anfört, att institutionens årsanslag för budgetåret 1947/48 kunde beräknas uppgå till 7 880 kronor. Professor Axelsson har påyrkat höjning av detta anslag till 12 000 kronor. Institutionens behov av engångs— anslag för utrustning har av professor Axelsson preliminärt beräknats till 225 000 kronor, varav 150 000 kronor för respirationskalorimelrar för såväl större som medelstora och mindre husdjur, 20 000 kronor för inköp av för- söksdjur samt 55 000 kronor för övrig utrustning.

Här torde få erinras om att 1945 års jordbruksförsöksutredning förordat, att en respirationsanläggning för större djur skulle utföras vid husdjursför- söksanstalten. Denna anläggning skulle få användas även av högskolans forsknings- och undervisningsinstitutioner på husdjursområdet för försök enligt av försöksrådet granskade planer. Anläggningen skulle utföras med fyra respirationskamrar och iordningställas i två etapper med två kamrar åt gången. Inredningskostnaden för en anläggning med fyra kamrar beräk- nades till 80 000 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

Enligt högskoleutredningens mening bör förevarande institution erhålla personalförstärkning enligt följande.

• Sida 113
•  Original

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor ! professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 assistent 1 ändrad tjänst 2 assistenter 2 assistenter 1 förste amanuens 1 förste amanuens 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde l biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål 1 djurskötare 1 djurskötare

&. ......_..,_._ .,.___.....,,...._..

I anslutning till sin principiella inställning till institutionernas utrustande med personal har högskoleutredningen ansett, att en laborator bör anställas även vid nu förevarande institution. Någon utbyggnad av institutionens assistentpersonal har utredningen däremot icke ansett påkallad. I stället torde en förste amanuens böra knytas till institutionen för att biträda vid den omfattande undervisningen inom ämnesområdet.

I detta sammanhang vill högskoleutredningen uttala, att utredningen fin- ner det uteslutet, att två respirationsanläggningar för större husdjur skola utföras vid lantbrukshögskolan, d. v. 5. en dylik anläggning för husdjurs— försöksanstalten och en för högskolans forsknings- och undervisningsinsti- tutioner på husdjursområdet. Utredningen anser för sin del, att en anlägg— ning av ifrågavarande slag bör tilläggas dessa institutioner och husdjursför- söksanstalten gemensamt. Det synes utredningen böra övervägas, om icke anläggningen bör förläggas till den ladugårdsbyggnad, som utredningen i det följande föreslår skola iordningställas för institutionen för husdjurens ut- fodring och skötsel. I varje fall vill utredningen bestämt hävda, att anlägg- ningen bör få användas av ifrågakomman'de forsknings- och undervisnings- institutioner utan att de undersökningar, som härvid avses, underkastats för- beredande granskning av försöksrådet. Mot försöksutredningens beräkning av kostnaderna för anläggningen har högskoleutredningen intet att erinra.

Såsom årligt anslag för förevarande institution bör beräknas ett belopp av 12 000 kronor. För institutionen bör vidare beräknas engångsanslag för utrustning med 35000 kronor. Detta belopp avser endast den utrustning, som är erforderlig för institutionen inom dess nuvarande ram med beak- tande av den föreslagna personalutbyggnaden. Skulle den försöksladugård, som föreslås i det följande, komma till utförande, kräves givetvis större ut- rustningsanslag. I betraktande av byggnadsfrågans läge, varpå utredningen närmare ingår i annat sammanhang, och då kostnadsberäkningen här måste lida av synnerligen stor osäkerhet, har utredningen ej ansett sig böra när- mare ingå på denna anslagsfråga.

8—717746. .I.

• Sida 114
•  Original

114 12. Marklära. Inkomna förslag.

Föreståndaren för lantbrukshögskolans institution för marklära, professor S. E. Mattson, har förordat ökning av institutionens personal enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator 1 speciallärare 1 ändrad tjänst I förste assistent 1 förste assistent 2 assistenter 2 assistenter 1 andre amanuens I tredje amanuens 1 ändrad tjänst 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1/3 mekaniker, A 7 (11) % mekaniker

Den av professor Mattson föreslagna laboratorn vore enligt hans mening nödvändig för den speciella del av markläran, som agropedologien utgjorde. Genom befattningens inrättande kunde den nuvarande speciallärartjänsten i geologi indragas. Professor Mattson, som även förordat uppflyttning av en till institutionen hörande institutionsvaktmäslare till laboratorietekniker i lönegrad A 11 (15), har uttalat bland annat följande.

Agropedologi är en gren av marklära, som först under senare år blivit uppmärk- sammad. Som exempel på hithörande frågor kunna nämnas markkarteringsmetoder- nas användningsområden och tillförlitlighet, studiet av spårelement i marken och deras tillgänglighet som funktion av andra faktorer, studiet av humustillståndet i åkerjordar och de faktorer som påverka detta, studiet av åkerjordsprofiler m. m.

På grund av små utrymmen och otillräckliga resurser såväl ifråga om anslag som kvalificerad arbetskraft har institutionens forskning inom agropedologin hittills varit ringa. Under de senaste åren har den påbörjats bland annat för mangan, och de resultat, som hittills nåtts, äro av så stort intresse, att undersökningen måste genomföras mycket grundligt. För att kunna genomföra en forskning på agropedo- logins område behöver institutionen en väl kvalificerad arbetskraft i laborators tjänsteställning. En dylik befattning är desto mer motiverad, eftersom den skulle kunna ersätta den befattning som speciallärare i geologi, som nu finns.

På grund av marklärans vidsträckta arbetsfält måste den nuvarande personalen vid institutionen anses vara alltför fåtalig. En förste assistent behöves som forsk- ningsassistent för institutionsföreståndaren. Han bör dessutom sköta institutionens bokföring och inköp, handha smärre delar av högre undervisning tillsammans med institutionsföreståndaren samt biträda vid handledningen av vetenskapliga special- arbetare. En annan assistent bör biträda den för institutionen föreslagna laboratorn. En tredje assistent bör ha de uppgifter som nuvarande assistenten vid institutionen har, nämligen att biträda vid undervisning (laboratorieövningar) samt utföra forsk- ningsarbete under institutionsföreståndarens ledning. Amanuensen, som för när- varande har 200 timmars tjänstgöring per är, bör få 400 timmars tjänstgöringstid per år på grund av det ökade arbete, som tillkommit genom det utökade student- antalet.

Nuvarande institutionsvaktmästaren har mera krävande arbetsuppgifter än som tillkomma en dylik befattningshavare. I enlighet med naturvetenskapliga forsknings- kommitténs förslag bör denna befattning kallas laboratorietekniker och placeras i lönegrad A 11 (15).

• Sida 115
•  Original

För budgetåret 1947/48 kan — enligt vad lärarrådet anfört —— markläre— institutionens materielanslag beräknas uppgå till 6750 kronor. Professor Mattson har uttalat, att anslaget ifråga borde höjas till 15 000 kronor. En— ligt förslag av professor Mattson skulle vidare ett engångsanslag av 32 700 kronor anvisas för komplettering av institutionens utrustning.

Högskoleutredningens förslag. Högskoleutredningen föreslår, att institutionen för marklära vid lantbruks- högskolan erhåller personalförstärkning enligt följande sammanställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning l professor 1 professor 1 laborator 1 speciallärare 1 ändrad tjänst 'I förste as_sistent_ 1 förste assistent 2 assistenter 2 assistenter 1 andre amanuens 1 tredje amanuens 1 ändrad tjänste 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

Utredningen har funnit det angeläget med hänsyn till agropedologiens slegrade betydelse, att markläreinstitutionen erhåller förbättrade möjlighe- ter till arbete inom detta område. Enligt utredningens mening bör därför till institutionen knytas en laboratorsbefattning. I anslutning härtill synes den nuvarande speciallärartjänsten i geologi kunna indragas. Ytterligare torde institutionens personal böra förstärkas med en förste assistent, var- jämte med hänsyn till den omfattande undervisningen i marklära det torde vara befogat att ombilda institutionens nuvarande amanuenstjänst till en andre amanuenstjänst. I samband med den förordade utbyggnaden av in- stitutionens vetenskapliga personal torde ytterligare en befattning såsom la- boratoriebiträde böra inrättas vid institutionen.

Institutionens årliga anslag bör höjas till 15 000 kronor, varjämte ett en- gångsanslag av 30000 kronor bör anvisas för utrustning av institutionen.

13. Mikrobiologiska institutionen med baljväxtlaboraloriet. Inkomna förslag. Förslag rörande personalen vid lantbrukshögskolans mikrobiologiska in- stitution med baljväxtlaboraloriet har framlagts av institutionsföreståndaren, professor N. R. Nilsson. I fråga om institutionen har förslaget det utseende, som framgår av föl- jande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning ] professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 2 förste assistenter 2 förste assistenter 2 assistenter 1 assistent 1 assistent 1 preparator 1 preparator 5 laboratoriebiträden 5 laboratoriebitrz'iden 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— mål mål

• Sida 116
•  Original

För baljväxtlaboratoricl har institutionsföreständaren upprättat förslag rörande personalen enligt följande.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 förste assistent 1 förste assistent l assistent 1 assistent 1 laboratoriebiträde1 1 laboratoriebiträde ] biträde för Imntorsgöro- l biträde för kontorsgöro- mål mål

Professor Nilsson har uppgivit, att utöver den i sist angivna två samman- ställningar intagna nuvarande personalen funnes anställda åtskilliga andra tjänstemän, som avlönades i annan ordning än från högskolans avlönings- anslag, exempelvis med medel, som anvisats av forskningsråd och enskilda företag. Till denna personalgrupp hörde 2 assistenter, 7 laboratoriebiträden _ (därav två endast vissa delar av året) och 1/2 diskerska.

Professor Nilsson har erinrat om att vid hans institution meddelades un— dervisning i mikrobiologi åt högskolans elever samt bedreves såväl grund- läggande som tillämpad forskning. Härefter har professor Nilsson anfört bland annat följande.

Bland institutionens mångskiftande arbetsuppgifter må nämnas grundläggande forskning av allmänt mikrobiologiskt respektive biokemiskt intresse. Särskilt under- sökes därvid det intermediära reaktionsspelet vid kolhydraternas nedbrytning och uppbyggande i den levande cellen och därvid verksamma biokatalysatorer. Vid baljväxtlaboratoriet har den grundläggande forskningen främst inriktat sig på ut- forskandet av baljväxtbakteriernas livsbetingelser och betingelserna för deras för- måga att i symbios med baljväxterna binda luftens kväve.

Hand i hand med dessa mera teoretiskt betonade studier pågå vid institutionen ett flertal undersökningar med en mera omedelbar praktisk syftning. Under senare år ha dessa senare undersökningar allt mera kommit att utgöra tyngdpunkten i institutionens arbete. De därvid uppnådda resultaten ha i ett flertal fall kunnat omedelbart tillämpas i praktiken. De därigenom erhållna ekonomiska vinsterna ha varit betydande. Den hittills mest betydelsefulla arbetsuppgiften av rent praktisk art består i institutionens framställning och distribution till de enskilda jordbru- karna av bakteriekulturer för ympning av baljväxter.

I vad professor Nilssons nu ifrågavarande förslag avser en ny befattning såsom laborator har det särskilt motiverats med att omfattningen av arbetet vid institutionen påkallade, att institutionsföreståndaren finge möjlighet att avlasta en del av sina mera kvalificerade arbetsuppgifter på en laborator. Den egentliga institutionens två förste assistenter beräknades vara sysselsatta med ledningen av det mikrobiologiska analysarbetet respektive med undersök- ningar rörande markens mikroorganismer. Särskilt efter inflyttningen i den nya institutionsbyggnaden syntes _ med det omfattande tekniska arbete, som där komme att bedrivas —— en tjänsteman i preparators ställning icke kunna undvaras.

¹ Därjämte (liksom nu) viss arvodesavlönad biträdespersonal.

• Sida 117
•  Original

Till motivering för förslaget rörande baljväxtlaboratoriet har professor Nilsson anfört bland annat.

Förste assistenten vid baljväxtlaboratoriet, vilken har den närmaste ledningen av arbetet med bakteriekulturcrnas framställning och distribution samt även av den vid baljväxtlaboratoriet bedrivna. speciellt på baljväxtympningen inställda forsknings- och försöksverksamheten, har en mycket ansvarsfull och synnerligen arbetskrävande tjänst. Det må erinras om att under senare år laboratoriets fram- ställning och distribution av bakteriekulturer för baljväxter har mångdubbelt ökats. Av allt att döma kommer under innevarande år omfattningen av distributionen av baljväxtkulturer att ytterligare väsentligt ökas. Med hänsyn till här berörda omstän— digheter torde Eo 21 (24) få anses vara en orimligt låg placering av ifrågavarande tjänsteman. Därför föreslås, att han lägst inplaceras i lönegrad A 24 (27).

Vad i övrigt angår personalstaten vid baljväxtlaboratoriet, föreslås, att laboratoriet erhåller ett laboratoriebiträde. Genom den starkt ökade omsättningen av bakterie- kulturer ha de vetenskapligt utbildade tjänstemännen vid laboratoriet blivit alltför starkt belastade av rutinarbete och få ej tid att i erforderlig omfattning ägna sig åt laboratoriets speciella forskningsuppgifter.

Lärarrådet har meddelat, att mikrobiologiska institutionens andel i hög- skolans materielanslag för budgetåret 1947/48 kunde beräknas till 8520 kronor, samt att institutionen för budgetåret 1946/47 mottagit bidrag från forskningsråd m. fl. till institutionens drift å sammanlagt 22300 kronor. Enligt av professor Nilsson framfört förslag skulle institutionens årsanslag höjas till 32000 kronor. Engångsanslag för utrustning av institutionen skulle, enligt vad professor Nilsson anfört, erfordras med 205000 kronor, varav 30000 kronor för att utrusta baljväxtlaboratoriet med skåpbil och konstbelysning i växthusen. Enligt professor Nilssons skrivelse kunde där- jämte, efter färdigställande av institutionens nybyggnad, uppkomma behov av ytterligare anslag för inredning och utrustning av de nya lokalerna.

Högskoleutredningens förslag.

Högskoleutredningen föreslår, att lantbrukshögskolans mikrobiologiska institution med baljväxtlaboratoriet utrustas med personal enligt följande sammanställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning Institutionen: 1 professor ! professor 1 laborator 1 assistent 1 ändrad tjänst I förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent 1 preparator 1 preparator 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden l biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro-

mål mål

• Sida 118
•  Original

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning Baljuåxtlaboratoriet: l laborator (personlig) 1 förste assistent 1 ändrad tjänst I assistent 1 assistent 1 laboratoriebiträde1 l laboratoriebiträde 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— mål mål

I anslutning till högskoleutredningens principiella inställning till frågan om den vetenskapliga personalen har utredningen ansett sig böra föreslå, att en av förevarande institutions assistenttjänster ombildas till en labora- torsbefattning. Någon ökning av den vetenskapligt utbildade personalens antal har utredningen däremot icke funnit för närvarande påkallad. Då vissa delar av det tekniska arbetet vid institutionen synas kräva stor skick- lighet och speciell övning, synes det önskvärt, att till institutionen knytes en preparatorstjänst. Det synes också nödvändigt, att institutionen, som för närvarande helt saknar fast anställda laboratoriebiträden, utrustas med minst två dylika befattningshavare. Även baljväxtlaboratoriet torde vara i behov av att —— i motsats till vad nu är fallet — erhålla någon fast labora— toriebiträdespersonal. Utredningen förordar, att ett laboratoriebiträde bc- räknas för baljväxtlaboratoriet.

Yad därefter angår professor Nilssons förslag, att förste assistenten vid baljväxtlaboratoriet skulle placeras i lönegrad Ca 27, må först anföras, att. högskoleutredningen icke räknat med så förmånlig löneställning för förste assistenter. Såsom framgår av professor Nilssons motivering, har emellertid ifrågavarande förste assistent mycket maktpåliggande och anvarsfulla arg- betsuppgifter. Befattningshavarens uppgifter såsom den närmaste ledaren såväl av arbetet med bakteriekulturernas framställning och distribution som ock av den speciellt på baljväxtympningen inställda forsknings- och försöks- verksamheten synas sålunda kräva både ett betydande ansvar och en icke oväsentlig vetenskaplig skicklighet hos befattningshavaren. Enligt vadut- redningen inhämtat, fullgör därjämte den nuvarande innehavaren av befatt- ningen, G. Bjälfve, ett så omfattande och kvalificerat arbete, att denna ar- betsbörda normalt icke kan anförtros åt en tjänsteman i lönegrad Ce 24 utan kräver en högre placerad befattningshavare. Utredningen har därför ansett, att —— ehuru ifrågavarande tjänst normalt icke borde ombildas till en labo- ratorstjänst —- en dylik ombildning nu ändock bör ske. Med hänsyn till den nuvarande tjänstinnehavarens skicklighet och till det värdefulla arbete, han uträttar, och då det för närvarande skulle vara till stor skada för labora- toriet, om ett skifte skulle ske på ifrågavarande befattning, vill utredningen alltså förorda, att för förste assistenten vid baljväxtlaboratoriet G. Bjälfve inrättas en personlig laboratorstjänst i lönegrad Ca 29 vid laboratoriet. Sam— tidigt härmed bör givetvis Bjälfves förste assistenttjänst indragas.

1 Därjämte (liksom nu) viss arvodesavlönad biträdesperSonal.

• Sida 119
•  Original

Såsom årligt anslag för institutionen bör beräknas ett belopp av 25 000 kronor. För utrustning av densamma bör beräknas ett engångsanslag av 130000 kronor, varav 30 000 kronor för utrustning av baljväxtlaboratoriet med en skåpbil samt med anordning för konstbelysning i växthus.

14. Agronomisk bydroteknik.

Inkomna förslag.

Föreståndaren för lantbrukshögskolans institution för agronomisk hydro- teknik, professor Y. H. Gustafsson, har beträffande institutionens behov av personal avgivit ett förslag, som framgår av följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal1 Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 2 förste assistenter 1 förste assistent 1 förste assistent 2 assistenter 2 assistenter 3 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 2 laboratoriebiträden 2 biträden för kontorsgöro— 2 biträden för kontorsgöro- mål mål

Förslaget om laboratorsbefattningen har motiverats med att befattningen vore nödvändig för en önskvärd utvidgning av forskningen på ämnesom- rådet. Särskilt har hänvisats till forskningsbehovet rörande täckdikningens behövlighet och utförande, torrläggningsintensiteten, metoder för förstärk- ning av kanal- och dikesslänter o. s. v. Likaså har professor Gustafsson er- inrat, att 1946 års kommitté för planläggning av täckdikningsförsök före— slagit intensifiering av forskningsverksamheten på hithörande område och ansett en laboratörstjänst vid"lantbrukshögskolan behövlig för ändamålet. I övrigt har professor Gustafsson såsom motivering för sitt förslag anfört bland annat- följande.

Den förre innehavaren av professuren har tidigare föreslagit inrättande av ytter- ligare en förste assistenttjänst vid institutionen. Denne förste assistent skulle fort- sätta och vidareutveckla institutionens verksamhet inom bevattningsområdet. Un- der framhållande av vikten av att den person, som arbetar inom detta alltmera betydelsefulla område, får tillfälle att inrätta sin verksamhet på lång sikt, åter- upptages förslaget ifråga.

Den av 1946 års kommitté för planläggning av täckdikningsförsök föreslagna utvidgningen av viss del av forskningsverksamheten vid institutionen har av kom- mittén beräknats komma att medföra behov av viss personalförstärkning vid in- stitutionen. Sålunda ha bland annat två tjänster som laboratoriebiträden och en biträdestjänst.för kontorsgöromål ansetts nödvändiga. Därför föreslås, att två laboratoriebiträdestjänster och en biträdestjänst för kontorsgöromål inrättas vid institutionen.

Vid institutionen för agronomisk hydroteknik finnes nu intet biträde för kontors— göromål. Detta är en påtaglig brist i institutionens organisation, som hittills kunnat

1 Av andra medel än högskolans avlöningsanslag avlönas dessutom bland annat en assistent.

• Sida 120
•  Original

kompenseras endast på så sätt, att laboratoriebiträdet måst i avsevärd grad utföra kontorsgöromål. Bristen kommer att vid en utvidgning av institutionen bliva än mer framträdande. Till uppfyllande av ett angeläget önskemål föreslås, att en tjänst som biträde för kontorsgöromål inrättas vid institutionen.

Enligt meddelande av lärarrådet kan institutionens andel i högskolans materielanslag beräknas uppgå till 10 190 kronor för budgetåret. 1947/48. Från forskningsråd m. fl. anvisades under budgetåret 1946/47 sammanlagt 41800 kronor till olika undersökningar vid institutionen. Professor Gustafs— son har föreslagit, att institutionens årsanslag skulle höjas till 16 800 kro— nor. Vidare borde enligt hans förslag årligen anvisas 15 000 kronor till forsk- ningar i anledning av den utökade täckdikningsförsöksverksamheten.

Professor Gustafsson har vidare anfört, att institutionen vore i behov av engångsanslag för utrustning å 186 650 kronor, varav 44 300 kronor för en lysimeteranläggning och 82000 kronor för särskilda forskningsuppgifter i anslutning till den utökade täckdikningsförsöksverksamheten.

Här torde få erinras om att 1945 års jordbruksförsöksutredning ansett, att lantbrukshögskolans jordbruksförsöksanstalt borde utrustas med en särskild avdelning för jordens torrläggning och bevattning. Med hänsyn till det nu- varande ringa antalet specialister på agronomisk hydroteknik har utred- ningen emellertid funnit nödvändigt, att försöksverksamheten på området tills vidare handhades av högskolans institution för agronomisk hydrotek- nik. För detta ändamål borde institutionens personal förstärkas med en laborator i lönegrad A 26 (29) och en assistent i lönegrad Ro 21 (24).

Högskoleutredningens förslag.

Lantbrukshögskolans institution för agronomisk hydroteknik bör enligt högskoleutredningens mening erhålla personalförstärkning enligt följande.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 2 assistenter 2 assistenter 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

Förslag om inrättande av en laborator-stjänst för forskningen vid ifråga— varande institution har tidigare väckts av 1946 års kommitté för planlägg- ning av täckdikningsförsök. Förslaget i fråga har dock av statsmakterna ställts på framtiden i avvaktan på högskoleutredningens resultat (prop. nr 40/1947). Högskoleutredningen, som anser inrättande av en laboratorsbe— fattning vid institutionen i hög grad motiverad med hänsyn till behovet av ett intensifierande av den vetenskapliga forskningen på institutionens arbets- område, vill därför för sin del tillstyrka, att ifrågavarande förslag genom-

• Sida 121
•  Original

föres. I anslutning härtill har utredningen funnit det påkallat, att ytterligare ett laboratoriebiträde anställes vid institutionen. Även ett biträde för kon- torsgöromål synes böra beräknas för institutionen. Vad angår det av profes- sor Gustafsson framförda önskemålet om en förste assistent, som speciellt skulle taga hand om institutionens verksamhet inom bevattningens område. vill utredningen anföra, att den förstärkning av institutionens vetenskapliga personal, som den nyss föreslagna laboratorstjänsten skulle utgöra, torde kunna medföra ökade arbetsmöjligheter för institutionen jämväl på bevatt— ningsområdet. Utredningen har även räknat med att institutionens arbets— resurser skola kunna i viss utsträckning förstärkas genom att institutionen erhåller del i de anslagsmedel, som av 1947 års riksdag anvisats till täck- dikningsförsök (prop. nr 40), eller som framdeles komma att anvisas för detta ändamål.

Det av 1945 års jordbruksförsöksutredning framlagda förslaget till per- sonalökning vid ifrågavarande institution har högskoleutredningen icke an- sett sig böra närmare ingå på, enär förslaget avser försöksverksamhetens be- hov. Utredningen har emellertid från sina utgångspunkter icke något att er- inra mot förslaget.

Såsom årligt anslag för institutionen bör beräknas ett belopp av 15 000 kronor. För utrustning av institutionen bör vidare beräknas ett engångsan- slag av 90 000 kronor.

15. Maskin— och redskapslära. Inkomna förslag.

Föreståndaren för lantbrukshögskolans maskintekniska institution, ingen- jör N. H. Berglund, har beträffande institutionens personalbehov avgivit föl- jande förslag.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning

t föreståndarel l l'öreslåndare' 1 lektor 1 lektor 1 lärare 1 lärare l assistent 1 assistent l verkmästare, Ro 10 (14) 1 verkmästare 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro-

mål mål

Ingenjör ll. H. Berglund har avgivit ett förslag till ökad maskinundervis- ning vid högskolan för bland annat utbildning av maskinkonsulenter, vilket förslag refererats i det föregående. I anslutning härtill har ingenjör Berglund föreslagit inrättande av en ny lärartjänst vid institutionen och härvid anfört i huvudsak.

1 Tillika chef för jordbrukstekniska institutet.

• Sida 122
•  Original

Undervisningen i de nya grundläggande tekniska ämnena för maskinkonsulenter m. fl., nämligen mekanik, hållfasthetslära och materiallära, borde helst givas av en fast anställd lärare. I så fall kunde samme lärare eventuellt undervisa även i ämnet maskinelement för dem, som specialisera sig på lantbruksmaskiner. Han kunde vidare eventuellt giva en påbyggnadskurs i hållfasthetslära för dem, som önska studera husbyggnadsläran som ett huvudämne. Skulle det emellertid av någon anledning anses olämpligt att nu anställa en ordinarie lärare i dessa ämnen, finge undervisningen tills vidare meddelas av en eller två speciallärare.

Vad sedan angår behovet av lärare i den tillämpade delen av maskinläran, näm- ligen motorlära och elektroteknik, lantbruksmaskiner och redskap samt maskin- arbetets planering ävensom maskinelement (om icke förutnämnde lärare undervisar däri). måste maskintekniska institutionen vara så väl utrustad med lärarkrafter, att den har möjlighet att samtidigt meddela undervisning i en stor kurs (för maskin- konsulenter m. fl.), i en medelstor kurs (för blivande lärare m. fl.) och i en mindre kurs (för studerande på ekonomiska linjen m. fl.).

Enbart agronomutbildningen kommer alltså att ställa stora krav på personalen vid maskintekniska institutionen. Man måste emellertid dessutom taga hänsyn till att institutionen fralndeles kommer att få ytterligare en stor arbetsuppgift, nämligen att tillsammans med jordbrukstekniska institutet anordna särskilda kurser för ut- bildning av redan utexaminerade agronomer och ingenjörer till maskinkonsulenter, ävensom att anordna eller medverka vid regelbundet återkommande fortbildnings— kurser såväl för maskinkonsulenter som för lärare i maskinlära vid lantbruks- och lantmannaskolor. Nu har visserligen i stadgarna för jordbrukstekniska institutet föreskrivits, att »befattningshavare vid institutet äro skyldiga att — efter hem- ställan av rektor vid lantbrukshögskolan och i den mån efter styrelsens bedö- mande så kan ske utan hinder för arbetet i övrigt vid institutet _ genom föreläs- ningar samt handledning av studiearbeten medverka till utbildningen av studerande vid lantbrukshögskolan inom området för institutets verksamhet». Denna bestäm- melse i institutets stadgar utnyttjas också för närvarande i hög grad, i det att år 1947 huvudparten av undervisningen ävensom undervisningslitteraturens iordning- ställande m. in. utföres och bekostas av institutet. Detta är dock endast ett provi— sorium, som icke kan få bestå alltför länge. och som bör ändras senast är 1948 eller 1949 då maskintekniska institutionens arbetsuppgifter bliva betydligt större än de nu äro. Däremot kan man räkna med att specialister hos jordbrukstekniska institutet även i fortsättningen hålla ett mindre antal föreläsningar, och att de an- ordna vissa övningar och demonstrationer, allt i den omfattning, som avsågs vid institutets tillkomst. När maskintekniska institutionen nu behöver starkt utvidgas. behöver den — utöver den nuvarande lektorn — ytterligare en högt kvalificerad lärare. Denne bör placeras i sådan löneställning. att institutionen kan få behålla honom även sedan han en gång blivit väl insatt i sina arbetsuppgifter. Han bör (lär— för placeras i samma lönegrad som laborator.

Ingenjör Berglund har vidare föreslagit. att maskintekniska institutionens personal skulle utökas med jämväl en verkmästare i lönegrad Eo 10 (14). Härom har i skrivelsen anförts.

Maskintekniska institutionen har för närvarande en vaktmästare och montör. placerad i lönegrad Eo 7 (11). När nu anspråken på institutionen komma att ökas mycket, främst i fråga om övningarna, kommer det att erfordras mycket mera verk- stadsarbete för att tillverka och montera övningsmateriel och för att biträda vid övningarna. och därför bör ytterligare en person anställas i verkstaden, nämligen

• Sida 123
•  Original

en verkmästare. Denne bör placeras i lönegrad En 10 (14) i likhet med motsva- rande befattningshavare hos statens maskinprovningar vid Ultuna.

Maskintekniska institutionens andel i högskolans materielanslag kan en- ligt meddelande av lärarrådet för budgetåret 1947/48 beräknas uppgå till 5 170 kronor. Enligt förslag av ingenjör Berglund borde detta belopp höjas lill 10000 kronor, varjämte ytterligare 1000 kronor borde anvisas till ex- kursioner. För komplettering av institutionens utrustning har ingenjör Berg— lund begärt ett engångsanslag av 30 000 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

Högskoleutredningen föreslår, att personalen vid lantbrukshögskolans maskintekniska institution utökas enligt följande.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 143232??? 1 . (1 " ' l ändrad tjänst I förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent l verkmästare, Ce 14 ] verkmästare I biträde för kontorsgöro- ] biträde för kontorsgöro—

mål mål

Med hänsyn framför allt till den stora utökning av den maskintekniska institutionens arbetsbörda, som införandet av den maskintekniska linjen kommer att medföra, synes det nödvändigt, att denna-institution utrustas med två laboratorer. Likaså bör institutionens assistentpersonal utökas med en förste assistent. Å andra sidan räknar utredningen med att institutionens nu 'a'ande lektorstjänst kan indragas. Även med den av utredningen före- slagna personalförstärkningen för institutionen torde det bliva nödvändigt att liksom för närvarande i viss utsträckning anlita jordbrukstekniska insti- tutets personal'för undervisningen vid högskolan. Å andra sidan torde det bliva möjligt för maskintekniska institutionens vetenskapliga personal att tidvis ägna sina krafter åt forskning, varvid jordbrukstekniska institutets resurser enligt utredningens mening böra kunna få utnyttjas av denna per- sonal. Genom här berörda samverkan mellan maskintekniska institutionen och jordbrukstekniska institutet torde de på detta område tillgängliga per- sonella och materiella resurserna bäst kunna till Yaratagas. Den förordade ökningen av maskinundervisningen torde vidare kräva anställande av en verkmästare vid institutionen. Denne befattningshavare, som bör placeras i lönegrad Ce14, lärer i avsevärd grad kunna bidraga till ett rationellt utnytt- jande av den för maskinundervisningen anslagna tiden.

Enligt jordbrukstekniska institutets stadgar skall _ om lantbrukshögsko- lans styrelse så beslutar — institutets chef vara föreståndare för högskolans maskintekniska institution. Denna personalunion är, såsom framgår av det

• Sida 124
•  Original

föregående, nu gällande och torde förväntas så förbliva under åtskillig tid. Med hänsyn härtill och såsom en naturlig följd av ett genomförande av hög- skoleutredningens förslag rörande utbyggnad av lantbrukshögskolans under- visning på det maskintekniska området synes den åtgärden böra vidtagas, att maskintekniska institutionens föreståndare beredes säte och stämma i lärar- rådet på samma sätt som professor vid högskolan. I anslutning härtill bör enligt högskoleutredningens mening chefen för jordbrukstekniska institutet erhålla professors titel.

För institutionen bör beräknas ett årligt anslag av 10 000 kronor samt ett engångsanslag för utrustning med 30 000 kronor.

16. Fysik och meteorologi.

Inkomna förslag.

F öreständaren för lantbrukshögskolans institution för fysik och meteoro- logi, lektor E. M. Lindberg, har beträffande institutionens personal avgivit följande förslag. '

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning ] lektor l lektor 1 förste amanuens 1 förste amanuens 1 tredje amanuens I tredje amanuens 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål1 mål

Lektor Lindberg har anfört.

En läroverkslektors undervisning kan ej jämföras med högskolelektorns. Dennes undervisning är liksom de övriga lärarnas vid lantbrukshögskolan högskolemässig. Den undervisningsskyldighet i form av föreläsningar och laborationsövningar, som åvilar läraren i fysik och meteorologi, är mer omfattande än den, som åvilar fler- talet övriga lärare vid högskolan. Därjämte har han förutom undervisning även andra uppgifter att fylla, nämligen övervakande och skötsel av det meteorologiska observatoriet, utförande av vetenskapliga jordbruksmeteorologiska undersökningar och bearbetande av registrerings- och observationsmaterial.

I framtiden kan det vara av betydelse att lektorstjänsten i fysik och meteorologi erbjuder lika goda ekonomiska villkor som de allmänna läroverkens lektorstjänster. Dessa äro placerade i A 27 (30). Högskolans lärare i fysik och meteorologi bör ha disputerat i ettdera av tjänstens ämnen. Och det är önskvärt, för att ej säga nöd- vändigt, att han är licentiat i både fysik och meteorologi. Men en sådan utbildning blir givetvis längre och kostsammare än den, som krävs för en lektorstjänst vid läroverk.

Institutionen hade tidigare ett biträde för kontorsgöromål, men från våren 1944 har institutionen ej haft något dylikt biträde till sitt förfogande. För de övriga institutionerna vid högskolan är det av intresse, att den fysisk-meteorologiska insti- tutionen sättes i stånd att snabbt bearbeta sina registreringar och undersökningar, så att resultaten så fort som möjligt kunna ställas till förfogande för de institutioner,

1 För närvarande finnes viss tillfällig kontorspersonal.

• Sida 125
•  Original

som äro beroende av meteorologiskt observationsmaterial. Därför anhålles, att in- stitutionen åter får ett biträde för utförande av planimetrering, maskinräkning, ma_ skinskrivning m. m.

Institutionen för fysik och meteorologi kan — enligt lärarrådets uttalan- den — för budgetåret 1947/48 beräknas erhålla 3 640 kronor av högskolans materielanslag. Lektor Lindberg har anfört, att institutionens årsanslag borde höjas i samma proportion som andra institutioners.

Högskoleutredningens förslag.

Högskoleutredningen anser för sin del, att beträffande personalen vid ifrågavarande institution för närvarande icke bör ske annan förändring än att densamma utökas med ett biträde för kontorsgöromål. Såsom årligt an- slag för institutionen torde få beräknas ett belopp av 5 000 kronor.

17. Övriga ämnesområden. Inkomna förslag. Lantbrukshögskolans speciallärare i fältmätningslära, agronomen E. Eriks- son, har föreslagit, att undervisningen i ämnet skulle ökas och att vid hög- skolan skulle i stället för hans speeiallärartjänst inrättas en lektorsbefatt- ning i fältmätnings- och skifteslära. Lärarrådet har tillstyrkt, att agronom Erikssons förslag skulle genomföras från och med budgetåret 1950/51, varunder Eriksson uppnådde pensions- åldern. Lektorn borde placeras i lönegrad A 28 (31). Lärarrådet har ansett, att undervisningen i husbyggnadslära borde utökas något. För detta ändamål har lärarrådet beräknat bland annat, att en ama— nuens med årsarvode av 1 200 kronor skulle anställas.

Högskoleutredningens förslag.

Beträffande i det föregående av detta kapitel icke behandlade ämnesom- råden vid lantbrukshögskolan vill utredningen anföra, att anledning icke för närvarande synes föreligga att utöka den för dessa ämnesområden avsedda personalen. Undervisningen i hithörande ämnen bör framgent liksom för närvarande i huvudsak handhavas av speciallärare. Utredningen har icke ansett sig böra räkna med höjning av de årliga materielanslagen för dessa ämnen. För utrustning torde för husbyggnadslärans behov böra beräknas ett belopp av 5 000 kronor.

18. Docent- och forskarstipendiater.

Inkomna förslag.

Lantbrukshögskolans lärarråd har beträffande högskolans behov av do- centstipendier —— nu fem till antalet —— uttalat, att i princip borde finnas

• Sida 126
•  Original

minst ett doeentstipendium inom varje professurs ämnesområde. Då man emellertid icke kunde räkna med att den 1 juli 1948 skulle finnas kvalifi- cerade sökande till docentstipendier inom samtliga ämnen, företrädda av pro- fessor, föreslog lärarrådet, att från och med den 1 juli 1948 inrättades ytter- ligare fem docentstipendier, samt att framdeles, så snart kompetenta krafter kunde erhållas, inrättades ytterligare det antal docentstipendier, som kunde visa sig erforderligt.

[ fråga om behovet av forskarstipendier vid högskolan har lärarrådet — med utgångspunkt från att forskarstipendium endast kunde tilldelas docent- stipendiat, som innehaft doeentstipendium i sex år _ föreslagit, att den 1 juli 1948 skulle inrättas ett forskarstipendium vid högskolan och att principbe- slut sknlle fattas om' inrättande därstädes i mån av behov av ytterligare forskarstipendier »

Lantblukshögskolans docentförening har föreslagit. att vid högskolan skulle finnas minst ett doeentstipendium föl varje ämnesområde samt tills vidare två forskarstipendier.

Högskoleutredningens förslag.

I fråga om lantbruksforskningen gäller, liksom i fråga 0111 annan forsk- ning, att forskarutbildningen mäste utgöra en central uppgift för forskning- ens organ. Eftersättes forskarutbildningen, kunna i själva verket ingaåt- gärder till forskningens främjande i det långa loppet bliva till avsedd nytta. Den vid lantbrukshögskolan bedrivna forskningen arbetar i likhet med forsk- ningen vid andra faekhögskolor i stor utsträckning inom områden med så speciella problem, att det i många fall möter svårigheter att rekrytera hög- skolans forskarkår med krafter, som utbildats vid andra l'ackhögskolor eller vid universitet eller fria högskolor. Därför synes det högskoleutredningen synnerligen angeläget, att lantbrukshögskolan kan bedriva utbildning av forskare i en fullt tillfredsställande omfattning. Den av utredningen i det föregående föreslagna utbyggnaden av högskolans olika institutioner med assistent- och amanuenspersonal kan givetvis i betydande grad bidraga till att trygga högskolans forskarutbildning. För detta ändamål synes emellertid mot nämnda utbyggnad böra svara en viss utbyggnad även av högskolans docentinstitution. I annat fall lärei det bliva en svårlöslig uppgift att söka stimulera unga forskarbegåvningar att i samband med assistent- och ama- nuenstjänstgöring kvalificexa sig för högre vetenskapliga befattningar.

Med hänsyn till det anförda får högskoleutredningen i likhet med hög- skolans lärarråd och docentförening förorda, att antalet docentstipendier vid högskolan ökas. Det torde vara nödvändigt, att ökningen icke blir alltför knapp. Å andra sidan synes det icke möjligt att inom de närmaste åren be— sätta ett mera avsevärt ökat antal stipendier. Utredningen föreslår för sin del, att utökningen tills vidare får avse ett antal av tre docentstipendier, så att sammanlagt åtta dylika stipendier komma att finnas vid högskolan.

• Sida 127
•  Original

Såsom framgår av andra kapitlet har högskoleutredningen beräknat, att lantbruks-, skogs— och veterinärhögskolorna skulle utrustas även med fors- karstipendier. Utredningen förordar nu, att till en början ett forskarstipen- dium knytes till lantbrukshögskolan.

19. Biblioteket. Inkomna förslag. I fråga om personalbehovet vid lantbrukshögskolans bibliotek har lärar- rådet framlagt förslag enligt följande. Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 bibliotekarie,A28 (31) 1 bibliotekarie, A 24 (27) Ändrad lönegrad 1 förste amanuens, Ro 18 1 förste amanuens (22) 3 kansliskrivare, En 11 ."t kansliskrivare (15) l biträde för kontorsgöro— 2 biträden för kontorsgöro- Minskning med 1 biträde mål mål

Såväl styrelsen som lärarrådet ha upptagit frågan om löneställningen för högskolans bibliotekarie. Styrelsen har framhållit angelägenheten av en löne- gradsuppflyttning för bibliotekarien, enär det vore av största vikt, att tjäns- ten ej komme att _ såsom nu riskerades — betraktas såsom en passage- tjänst. Lärarrådet har föreslagit, att bibliotekarien skulle uppflyttas i löne- grad A 28 (31). Härom har lärarrådet anfört i huvudsak följande.

Sedan befattningen inrättades år 1938 ha de flesta bibliotekarietjänster uppflyt- tats. Exempelvis ha andre bibliotekarierna (numera bibliotekarierna) vid nniversi- tetsbiblioteken uppflyttats från lönegrad A 21 (24) till lönegrad A 23 (26). Musika- liska akademiens bibliotekarie har uppflyttats först till lönegrad A 22 (25) samt därefter till lönegrad A 26 (29), och de tekniska högskolornas bibliotekarier (numera överbibliotekarier), vilka 1939 voro placerade i lönegraderna A 22 (25) och Ro 21 (24), till lönegrad A 28 (31).

Vid en jämförelse med dessa olika kategorier, mä det först framhållas, att de nyssnämnda bibliotekariebefattningarna vid universitetsbiblioteken äro jämförelse- vis underordnade tjänster, vilka alltså numera praktiskt taget äro likställda i löne- hänseende med lantbrukshögskolans bibliotekarie, som handhar förvaltningen av ett högskolebibliotek med omfattande bokanslag och vidsträckta bytesförbindelser.

Musikaliska akademiens bibliotekarie förvaltar ett bibliotek, vars bokanslag under innevarande budgetår utgör en sjundedel av lantbrukshögskolans och vilket bibliotek praktiskt taget saknar bytesförbindelser.

I lönegrad A 26 (29) äro också förste bibliotekarierna vid universitetsbiblioteken och de tekniska högskolorna placerade. Det måste härvidlag betonas, att lantbruks- högskolans bibliotekarie har en självständigare och mångsidigare verksamhet än förste bibliotekarierna, vilka dock ha en biblioteksman till chef, som i regel över- tager exempelvis ekonomiska och administrativa uppgifter.

En högre löneplacering än förste bibliotekariernas synes alltså i likhet med vad som gäller för de tekniska högskolebibliotekens chefer vara befogad för lantbruks- högskolans bibliotekarie. Lärarrådet får för den skull föreslå att bibliotekariebefatt- ningen vid högskolan uppflyttas från lönegrad A 24 (27) till lönegrad A 28 (31).

• Sida 128
•  Original

Bibliotekarien, I.. B. Frykholm, som för biblioteksutskottct vid högskolan avgivit förslag rörande den medhjälpande personalen vid biblioteket, har anfört.

Bibliotekets verksamhet har under senaste åren starkt ökats. Låneexpeditionens omfattning har underlde fyra senaste åren tredubblats, och det nyligen utökade antalet elever och forskningstjänster torde föranleda ytterligare ökning. Litteratur- anskaffningen har systematiskt intensifierats och särskilt koncentrerats på tidskrif- ter och andra seriepublikationer, vilka i stor utsträckning anskaffas såsom gåvor eller i byte.

Biblioteksarbetets behöriga fortgång påfordrar snarast en avsevärd förstärkning av personalen, vilken endast otillfredsställande kan bemästra det löpande arbetet. Det alltmer trängande behovet av revision av samlingarna måste också snarast möjligt tillgodoses, om dessa skola kunna nyttiggöras fullt effektivt.

Därför föreslås, att biblioteket erhåller en amanuensbefattning för den alltmer krävande låneexpeditionen med placering i lönegrad Ro 18 (22), och att biträdes- befattnjngarna uppflyttas i lönegrad Ro 11 (15), varjämte ännu en i samma löne- grad bör inrättas. Av de tre biträdena avses ett omhänderha fortsättningskatalogen, publikationsdistributionen, bindningen och nyuppställningen, ett att biträda vid katalogiseringen och det tredje att biträda i låneexpeditionen.

Det är också oundgängligen erforderligt, att biblioteket har ett biträde för kon— torsgöromål. För närvarande har bibliotekarien att ombesörja all korrespondens, vilket gör, att mera kvalificerat arbete måste eftersättas. Fördenskull föreslås, att biblioteket erhåller ett biträde för kontorsgöromål i lönegrad Eo 7 (11).

I syfte att ytterligare belysa bibliotekets personalbehov har här nedan en jäm- förelse med några till storleken närliggande bibliotek gjorts, varvid senast tillgäng- liga uppgifter anförts. Det ligger visserligen i sakens egen natur, att en dylik jäm- förelse alltid måste lida av stora osäkerhetsmoment, men den torde dock otvetydigt utvisa, att lantbrukshögskolans bibliotek har att bemästra sina nuvarande arbetsupp- gifter med en oskäligt liten personal.

Bibliotek Hemlän Personal Riksdagsbiblioteket .................................. 23 177 11 Karolinska institutets bibliotek ...................... 20 986 51/z' Vetenskapsakademiens bibliotek ...................... 17 564 71/52 Lantbrukshögskolans bibliotek ...................... 15 559 23%”

Till bokinköp och bokbindning för lantbrukshögskolans bibliotek har för budgetåret 1947/48 anvisats ett reservationsanslag av 35 000 kronor, varav 10000 kronor avsetts för utfyllande av sådana luckor i bibliotekets bokbe- stånd, som uppkommit under krigsåren. Lärarrådet har föreslagit höjning av årsanslaget till bokinköp och bokbindning med 20 000 kronor, varjämte för detta ändamål borde anvisas ett engångsanslag av 60 000 kronor. Enligt lärarrådets mening borde till expenser för biblioteket beräknas 4 000 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

För lantbrukshögskolans bibliotek föreslår högskoleutredningen personal— förstärkning enligt följande.

1 Jämte 9 000 kronor för tillfälligt anställd personal. Vaktmästarpersonal tillkommer. 2 Härtill kommer biträde av registratorn. Vaktmästarpersonal tillkommer. 3 Härav 1/2 förste expeditionsvakt.

• Sida 129
•  Original

Erforderlig personal gwi—"ft Nuvarande personal Ökning 1 bibliotekarie, Ca 31 l bibliotekarie, Ca 27 Ändrad löneställning 1 amanuens, Ce 22 1 amanuens ] kansliskrivare, Ce 15 1 kansliskrivare 2 biträden för kontorsgöro- 2 biträden för kontorsgöro- mål mål

Under senare år ha de kvalificerade krafterna vid vissa med lantbruks- högskolans bibliotek jämförliga bibliotek erhållit en sådan lönegradsplace- ring, att en förbättrad löneställning för lantbrukshögskolans bibliotekarie ur rättvisesynpunkt torde vara nödvändig. Ett bibehållande av den nuvarande löneställningen skulle medföra att tjänsten endast bleve en passagetjänst. Då det är av vikt för högskolans vetenskapliga verksamhet, att för dess biblio- tekarietjänst kan förvärvas och behållas en dugande kraft, har utredningen alltså ansett sig böra föreslå en lönegradsuppflyttning för nämnda tjänst. Härvid synes tjänsten böra placeras i lönegrad Ca 31.

En utökning av hjälpkrafterua vid biblioteket synes likaså vara påkallad, enär biblioteket arbetar med otillräckliga personella resurser. En förstärk- ning av bibliotekspersonalen med en i lönegrad Ce 22 placerad amanuens och en kansliskrivare i lönegrad Ce 15 synes kunna väl försvaras med hän- syn till omfattningen av bibliotekets verksamhet.

Årsanslaget till bokinköp och bokbindning bör enligt utredningens mening upptagas med 35000 kronor, varjämte för bibliotekets expensutgifter bör beräknas ett belopp av 4000 kronor. Något engångsanslag för bibliotekets behov har utredningen icke ansett behövligt.

20. Kansliet och kamrerarexpeditionen m. m.

Inkomna förslag.

Lantbrukshögskolans lärarråd har föreslagit, att arvodet till högskolans rektor skulle höjas från det nuvarande beloppet, 2 004 kronor, till 3 000 kro- nor för år. Vidare borde årligen ett belopp av 5 000 kronor anvisas till hög- skolan för representation.

I en är 1945 avgiven promemoria, innefattande förslag rörande personal- organisationen vid lantbrukshögskolans kansli och kamrerarkontor, föror- dade statskommissarien E. Norberg, att vid högskolan skulle inrättas en be- fattning såsom ekonomidirektör. Härigenom skulle rektor befrias från en del tyngande administrativa uppgifter, varjämte sekreteraren och kamrera- ren skulle erhålla lättnad i arbetsbördan.

Lärarrådet och högskolans styrelse ha i yttranden över promemorian an- slutit sig till uppfattningen, att rektors och sekreterarens arbetsbörda icke i längden kunde bemästras utan förstärkning av arbetskrafterna. Lärarrådet och styrelsen ansågo dock _ i viss män i motsats till statskommissarien Norberg att den nye befattningshavaren och högskolans sekreterare icke

• Sida 130
•  Original

skulle ha från varandra skilda arbetsuppgifter, d. v. s. handha huvudsak- ligen ekonomiska respektive kanslimässiga uppgifter. Den nye befattningsq havaren borde i stället fungera även såsom chef för kansliet. Lärarrådet har nu ånyo framfört sin nyssnämnda mening angående bc- hovet av en ny befattningshavare för högskolans administration. Beträffande personalbehovet i övrigt vid högskolans kansli har lärarrådet avgivit förslag enligt följande.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 sekreterare, A 26 (29) 1 sekreterare, A 26 (29) 1 biträdande sekreterare, 1 biträdande sekreterare A 21 (24) 1 förste amanuens, Ro 18 1 förste amanuens (22) 1 kanslist, A 15 (19) 1 kansliskrivare, Eo 11 1 ändrad tjänst (15) 3 biträden för kansligöro- 2 biträden för kontorsgöro— 1 biträde för kontorsgöro- mål mål mål

Med hänsyn till det ansvar, som åvilar högskolans kamrerare, och till om- fattningen av hans arbetsbörda har lärarrådet förordat, att kamreraren skulle uppflyttas i lönegrad A24 (27). Kamreraren borde liksom nu ha agronomutbildning. I betraktande av de löner, som numera utginge till be- fattningshavare med agronomisk utbildning, vore det nödvändigt, att befatt- ningen placerades lägst i lönegrad A24 (27), om högskolan skulle kunna förvärva lämplig person för befattningen. För kamrerarexpeditionen finge lärarrådet föreslå personal enligt följande.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 kamrerare, A 24 (27) 1 kamrerare, A 22 (25) Ändrad löneställning 1 kassör, A 18 (22) 1 kassör 1 kansliskrivare, A 11 (15) 1 kontorist, Eo 9 (13) 1 ändrad tjänst 3 biträden för kontorsgö- 2 biträden för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— romål mål mål

Därest försöksgårdarnas lantbruksbokföring skulle uppdragas åt kamre- rarexpeditionen erfordrades enligt lärarrådets beräkning ytterligare ett bi- träde för kontorsgöromål å expeditionen.

Beträffande vad lärarrådet föreslagit rörande kansliets och kamrerarex- peditionens personal har högskolestyrelsen uttalat, att den föreslagna per- sonalen vore behövlig redan för högskolans nuvarande behov. Styrelsen ville därför förbehålla sig att få återkomma till denna fråga, sedan klarhet vunnits rörande omfattningen av högskolans utbyggnad. Redan nu ville dock styrelsen framhålla, att det torde bliva nödvändigt att vid högskolan anställa en byggnadssakkunnig person för skötseln av högskolans byggnader samt såsom styrelsens representant vid nybyggnader. Denna person, som

• Sida 131
•  Original

kunde vara deltidsanställd och avlönas med arvode, borde benämnas intendent.

Lärarrådet har erinrat, att för eldnings- och reparationsarbeten funnes vid högskolan följande personal.

1 maskinist, A 10 (1—1) 2 eldare, Eo 6 (10) 1 eldare, Eo 5 (9) l eldare, Ex 5 (7)

Med hänsyn till det ökade ansvar och de ökade arbetsuppgifter, som komme att åvila maskinisten efter högskolans utbyggnad, har lärarrådet hemställt, att maskinistbefattningen uppflyttades i lönegrad A 12 (16). Vid genomförande av ett av lärarrådet framlagt nybyggnadsprogram skulle en- ligt lärarrådets mening behövas ytterligare två eller, om vedeldning skulle anordnas, ytterligare fyra eldare i lönegrad A 5 (9). Då eldarpersonalen, som hittills i viss omfattning kunnat utnyttjas för reparationer och installationer, komme att bliva helt upptagen av eldningsarbeten, erfordrades två repara- törer i lönegrad A 7 (11), en för elektriska arbeten och en för mekaniska arbeten och rörarbeten. För samtliga eldare beräknades placering på ordina- rie stat.

Beträffande personal för skötseln av högskolans park m. 111. har lärarrådet avgivit förslag enligt följande.

För skötseln av högskolans park, framkörning av ved m. m. finnes för närva- rande anställda en trädgårdsmästare i Eo 7 (11), en chaufför och gårdskarl i Eo 5 (9) samt fyra gårdskarlar i Bo 5 (9). Därjämte finnes timavlönad personal anställd. Arhetsuppgifterna för denna personal har ökats under senare år och kan beräknas komma att öka ytterligare efter högskolans utbyggnad. Lärarrådet får hemställa, att trädgårdsmästaren uppflyttas i lönegrad A 10 (14), att ytterligare en gårdskarl anställes, att en trädgårdsmedhjälpare i A 5 (9) anställes, som får till uppgift att under trädgårdsmästarens ledning ägna sig åt parken och planteringarna, att ytter- ligare 3000 kronor anvisas för tillfällig arbetskraft, att samtliga gårdskarlsbefatt- ningar bliva placerade i lönegrad A 5 (9), samt att befattningen som chaufför och gårdskarl förändras till en chaufförsbefattning i lönegrad A 6 (10).

Lärarrådets förslag beträffande maskinistens och trädgårdsmästarens lönegradsuppflyttning samt behovet av eldare och gårdskarlar har högskole- styrelsen velat kraftigt understryka. Beträffande den av lärarrådet före- slagna trädgårdsmedhjälparen ville styrelsen framhålla, att denne måste placeras i lönegrad A7 (11), om lämplig trädgårdskunnig person skulle kunna erhållas.

Lantbrukshögskolans lärarråd har föreslagit, att högskolans verkstad skulle kompletteras med en universalfräsmaskin, en elektrisk svetsapparat, tre elektriska motorer m. m. till en beräknad kostnad av sammanlagt 11 300

• Sida 132
•  Original

kronor. Även borde medel beräknas för inköp av en ljudfilmsapparat, en skioptikonapparat och en balloptikonapparat.

Lärarrådet har även upptagit frågan om ersättning åt av högskolan an- litade sakkunniga. Hittills hade högskolan erhållit medel till dylik ersätt- ning efter framställning till Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Lärarrådet ville ifrågasätta, om ej särskilt anslag borde anvisas för ändamålet.

Utredningen torde få erinra därom, att 1945 års jordbruksförsöksutredning i sitt förut berörda betänkande angående organisationen av försöksverksam— heten på jordbrukets område föreslagit följande nya befattningar vid den centrala förvaltningen vid högskolan, nämligen (sid. 96—100).

överdirektör för försöksväsendet i lönegrad C 7 (12) ekonomidirektör i lönegrad A 30 (33) byråsekreterare i lönegrad EO 21 (24) bokhållare (kamrerassistent) i lönegrad En 17 (21) kanslibiträde i lönegrad Eo 7 (11)

Hbl.—pd...

Högskoleutredningens förslag.

Utredningen anser i likhet med 1945 års jordbruksförsöksutredning att en förstärkning av förvaltningspersonalen vid högskolan är erforderlig och fin- ner sig i stort sett kunna ansluta sig till vad försöksutredningen föreslagit rörande antalet befattningshavare. Skulle högskoleutredningens förslag rö- rande högskolans utbyggnad genomföras, kommer emellertid arbetet vid kansliet att ytterligare ökas. Högskoleutredningen vill därför föreslå, att vid högskolans kansli anställes ytterligare en amanuens samt ett biträde för kon- torsgöromål i högre löneställning. För amanuensen bör tillämpas den be- fordringsgång, som gäller för amanuenspersonal vid den statliga civilför- valtningen. Enligt utredningens mening synas starka skäl tala för att kam- reraren vid högskolan, vilken nu är placerad i lönegrad Ca 25, bör uppflyt- tas i lönegrad Ca 27. En höjning av arvodet till rektor vid högskolan från 2 004 till 3 000 kronor synes skälig med hänsyn till den representation, som otvivelaktigt mer och mer kommer att påvila rektor.

Vid ett genomförande av de byggnadsprogram, som utredningen i det föl- jande kommer att föreslå, synes vaktmästarpersonalen vid högskolan böra förstärkas med ytterligare fyra institutionsvaktmästare i lönegrad Ca 11, varjämte eldarpersonalen vid högskolan bör utökas med två befattnings- havare i Ce 9. Även anställande av en reparatör i lönegrad Ce 11 vill utred- ningen förorda. En dylik tjänst torde få anses mycket välbehövlig vid en institution av sådan storlek och art som lantbrukshögskolan. Slutligen torde för ersättning åt sakkunniga böra anvisas ett belopp av 1 500 kronor.

För utrustning av högskolans verkstad eller för liknande ändamål synes ett engångsanslag av 10 000 kronor böra anvisas.

• Sida 133
•  Original

133 21. Sammanfattning av utredningens förslag rörande personal och anslag för lantbrukshögskolans institutioner 111. m.

Högskoleutredningen har i det föregående förordat förstärkning av lant- brukshögskolans personal enligt följande sammanställning.1

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning

Institutionen för lantbruksekonomi: 1 professor.(Ca 33) 1 professor (Ca 33) 1 förste assistent 2 forste assistenter (Ce 24) 1 assistent (6900 kr.) (I ändrad tjänst I assistent (Ce 22) 1 assistent (6900 kr.) 1 ändrad tjänst I biträde för kontorsgöro— 1 biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) mål Institutionen för marknadslära: 1 professor (Ca 33) 1 speciallärare (2100 kr.) 1 ändrad tjänst I assistent (Ce 22) 1 assistent 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— mål (Cf 4—Ca 11) mål Institutionen för statistik och försöksmatematik: 1 professor (Ca 33) 1 speciallärare (1440 kr.) 1 ändrad tjänst I förste assistent (Ce 24) 1 förste assistent 1 assistent (Ce 22) 1 assistent 4 biträden för kontorsgöro- 4 biträden för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) mål Institutionen för växtsjukdomslära: 1 professor (Ca 33) 1 speciallärare (900 kr.) 1 ändrad tjänst I laborator (Ca 29) 1 speciallärare (1050 kr.) 1 ändrad tjänst I förste assistent (Ce 24) ] förste assistent 1 assistent (Ce 22) 1 assistent % preparator (Ca 13) % preparator 2 laboratoriebiträden (Ce 8 2 laboratoriebiträden _Ca 11) 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) mål Institutionen för allmän och oorganisk kemi:

professor (Ca 33) 1 professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29) 1 laborator (Ca 29)

2 förste assistenter (Ce 24) 1 förste assistent (Ce 24) 1 förste assistent 1 l

1 l ...

assistent (Ce 22) assistent (6 900 kr.) 1 ändrad tjänst tredje amanuens (1200 tredje amanuens (1400 1 ändrad tjänst

kr.) kr.) 1 laboratoriebiträde (Ce 8 1 laboratoriebiträde (Cf 6)2 1 ändrad tjänst Ca 11)? 12 biträde för kontorsgö— ':'": biträde för kontorsgö— romål (Cf 4—Ca 11) romål

1 I sammanställningen redovisas även sådana, huvudsakligen i andra kapitlet föreslagna förändringar i avseende å löneställning och dylikt, som icke upptagits i utredningens i det föregående av detta kapitel framlagda personalförslag. 2 Därjämte viss arvodesavlönad biträdespersonal.

• Sida 134
•  Original

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning Institutionen för organisk kemi: 1 professor (Ca 33) 1 professor 1 förste assistent (Ce 24) 1 förste assistent 1 laboratoriebiträde (Ce 8 1 laboratoriebiträde —Ca 11) % biträde för kontorsgöro- mäl (Cf 4—Ca 11) Kemiska centrallaboratoriet: 1 förste kemist (Ca 27) l 1 förste assistent (Ce 24) 1

% biträde för kontorsgöro- mål

förste kemist (Ca 27) förste assistent (Ce 24)

4 assistenter (Ce 22) 4 assistenter(2 Ce 22;2 2 ändrade tjänster Ce 19) 2 laboratoriebiträden 5 laboratoriebiträden (Ce 8 3 laboratoriebiträden (Ce 3 eventuellt ändrade tjäns- —Ca 11)1 8)1 ter Djurfysiologiska institutionen: 1 professor (Ca 33) 1 professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29) 1 laborator 1 assistent (Ce 22) 1 assistent (6900 kr.) 1 ändrad tjänst I tredje amanuens (1200 I tredje amanuens (1400 1 ändrad tjänst kr.) kr.) " 2 laboratoriebiträden (Ce 8 2 laboratoriebiträden ([ Cei1 andrad tjatigt —Ca 11) 11; 1 3500 kr.) 1 eventuellt andrad tjänst I preparator (Ca 13) 1 preparator Institutionen för husdjurens avels- och raslära: 1 professor (Ca 33) 1 professor (Ca 33) l laborator (Ca 29) 1 laborator 1 förste assistent (Ce 24) 1 förste assistent 2 assistenter (Ce 22) 2 assistenter (6900 kr.) 2 ändrade tjänster 3 djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9) djurskötare laboratoriebiträde IO laboratoriebiträden (Ce 8 1 laboratoriebiträde (Cf 6)

—Ca 11) %

ändrad tjänst biträde för kontorsgöro- mål 1 eventuellt ändrad tjänst

* m_s—tg

Q

_ biträden för kontorsgöro- l biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) mål (Ce 8)

Institutionen för växtodlingslära: 1 professor (Ca 33) 1 1 laborator (Ca 29) 1 förste assistent (Ce 24) 2 assistenter (Ce 22)

I tredje amanuens kr.)

lvl-' preparator (Ca 13)

2 laboratoriebiträden (Ce 8 —Ca 11) 1 arbetsförman (Ce 11) 1 ! biträde för kontorsgöro- 1 mål (Cf 4—Ca 11)

professor (Ca 33)

1 laborator 1 förste assistent 2 ändrade tjänster assistenter (6900 kr.) _ 1 ändrad tjänst tredje amanuens (1400 kr.)

(1200 1

V: preparator 2 laboratoriebiträden

arbetsförman (Ce 11) biträde för kontorsgöro— 1 eventuellt ändrad tjänst mål (Ce 8)

1 Därjämte viss arvodesavlönad biträdespersonal.

• Sida 135
•  Original

Institutionen för allmän jordbrukstå'ra:

l l 1 2 1

3

1

Växtfysiologiska institutionen:

___-__

professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29) förste assistent (Ce 24) assistenter (Ce 22) 2 andre amanuens (2 400 1 kr.) laboratoriebiträden (Ce 8 1 _Ca 11) biträde för kontorsgöro- 1 mål (Cf 4—Ca 11)

professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29) 1 förste assistent (Ce 24) 1 assistent (Ce 22) tredje amanuens (1200 1 kr.) laboratoriebiträden (Ce 8 1 ——Ca 11) biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) trädgårdsmästare (Ca 14) 1

professor (Ca 33)

l 1 assistenter (6900 kr.) 2 tredje amanuens (1400 1

kr.)

laboratoriebiträde (Ce 8) (? biträde för kontorsgöro- 1 mål (Cf 6)

professor (Ca 33) laborator (12000 kr.) 1 förste assistent (Ce 24)

1 (1400 1

1 1

I

tredje amanuens kr.) laboratoriebiträde (Ce &(

institutionsvaktmästare 1 (Ca 1 1)

Botanisk-genetiska institutionen:

F.,—_|..—

professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29) 1 förste assistent (Ce 24) 1 assistent (Ce 22) 1 förste amanuens kr.) trädgårdsmästare 1 (Ca 14) biträde för kontorsgöro— mål (Cf 4—Ca 11)

(4 032

laboratoriebiträden (Ce8 1 _Ca 11) trädgårdsmedhjälpare 2 Ge 9)

professor (Ca 33) laborator (12000 kr.) assistent (6900 kr.) assistent (6900 kr.)

HHC-lv—

trädgårdsmästare (Ca 14) 1 . . .. l laboratoriebltrade (Cf 6) ll

trädgårdsmedhjälpare (Ce 9)

Institutionen för husdjurens utfodring och skötsel:

1

[G)—)—

...

professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29) förste assistent (Ce 24) 1 assistenter (Ce 22) 2 förste amanuens (4 032 kr.)

professor (Ca 33)

assistent (10080 kr.) assistenter (6900 kr.)

bulor-lo—

laborator förste assistent ändrade tjänster ändrad tjänst

laboratoriebiträden eventuellt ändrad tjänst

eventuellt ändrad tjänst

ändrad tjänst

assistent ändrad tjänst

laboratoriebiträde eventuellt ändrad tjänst

biträde för kontorsgöro- mål ändrad tjänst

ändrad tjänst ändrad tjänst ändrad tjänst förste amanuens

biträde för kontorsgöro- mål laboratoriebiträde ändrad tjänst

laborator ändrad tjänst ändrade tjänster förste amanuens

• Sida 136
•  Original

2 laboratoriebiträden (Ce 8 —-—Ca 11) 1 biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) 1 djurskötare (Ce 9)

Institutionen för marklära:

1 professor (Ca 33) l laborator (Ca 29) 1 förste assistent (Ce 24)

assistenter (Ce 22)

andre amanuens

kr.)

2 laboratoriebiträden (Ce8 _Ca 11)

_l»;

(2 400

1

1

1

1 1

')

1

1

Mikrobiologiska institutionen: 1 professor (Ca 33)

laborator (Ca 29) förste assistent (Ce 24) assistent (Ce'22) preparator (Ca 13) laboratoriebiträden (Ce 8 _Ca 11)

1 biträde för kontorsgöro— mål (Cf 4—Ca 11)

H).—,.....—

I»:

Buljväa'tlaboratoriet:

llaborator (Ca 29, sonlig) 1 assistent (Ce 22) 1 laboratoriebiträde (Ce 8 _Ca 11)1 1 biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11)

per-

1 1 1 1

p..

Nuvarande personal laboratoriebiträde (Ce 8) (; biträde för kontorsgöro- 1 mål (Cf 6) djurskötare (Ce 9)

professor (Ca 33) speciallärare (1500 kr.) 1 1 assistenter (6 900 kr.) 2 I

tredje amanuens (1400 kr.)

laboratoriebiträde (1 (Ce 11) 1

professor (Ca 33) assistent (10080 kr.) 1 förste assistent (Ce 24) assistent (6900 kr.)

rov——

biträde för kontorsaöro- 1 mål (Ce 8)

förste assistent (Ce 24) 1

assistent (6900 kr.) 1 1

biträde för kontorsgöro- 1 mål (4 860 kr.)

Institutionen för agronomisk hydroteknik: 1 professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29) 1 förste assistent (Ce 24) 2 assistenter (Ce 22) 2

1

1

')

professor (Ca 33)

Ökning laboratoriebiträde eventuellt ändrad tjänst

eventuellt ändrad tjänst

ändrad tjänst förste assistent ändrade tjänster ändrad tjänst

laboratoriebiträde eventuellt ändrad tjänst

ändrad tjänst ändrad tjänst preparator laboratoriebiträden

eventuellt ändrad tjänst

ändrad tjänst

ändrad tjänst laboratoriebiträde

ändrad tjänst

I laborator

förste assistent (Ce 24) 2 assistenter (6900 kr.)-

laboratoriebiträden (Ce8 1 laboratoriebiträde (Cf Mig

_Ca 11) 1 biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11)

1

ändrade tjänster eventuellt ändrad tjänst laboratoriebiträde

biträde för kontorsgöro— mål

1 För närvarande finnes viss arvodesavlönad teknisk eller liknande biträdespersonal. Sådan torde få finnas även framdeles.

• Sida 137
•  Original

137 Erforderlig personal Nuvaran de personal Ökning illaslcinteknislca institutionen: 1 föreståndare (3000 kr.) 1 föreståndare (3000 kr.)

2 laboratorer (Ca 29) 1 lektor (Ce 29) (1 laborator." 1 andrad tjänst I förste assistent (Ce 24) 1 förste assistent 1 assistent (Ce 22) 1 assistent (6900 kr.) 1 ändrad tjänst I verkmästare (Ce 14) 1 verkmästare 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— 1 eventuellt ändrad tjänst mål (Cf 4—Ca 11) mål (Cf 6) Institutioner: för fysik och meteorologi: 1 lektor (Ce 29) 1 lektor (Ce 29) 1 förste amanuens (4 032 1 förste amanuens (3600 1 ändrad tjänst kr.) kr.) I tredje amanuens (1200 I tredje amanuens (1400 1 ändrad tjänst kr.) kr.) 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mäl (Cf 4—Ca 11)1 mål

Docent- och forskarstipendiater: 8 docentstipendiater (7200 5 docentstipendiater (7200 3 docentstipendiater kr.) kr.) 1 forskarstipendiat (9000 1 forskarstipendiat kr.) Biblioteket: 1 bibliotekarie (Ca 31) 1 bibliotekarie (Ca 27) 1 ändrad tjänst 1 amanuens (Ce 22) 1 amanuens 1 kansliskrivare (Ce 15) 1 kansliskrivare 1 ändrad tjänst 2 biträden för kontorsgöro- 2 biträden för kontorsgöro- (1

, - t llt ; d” 1 rm mål (Cf 4 Ca 11) mål (om; Ce 11) mc" "6 I" ”" ””

Kansliet och kamrerarewpeditionen m. m.:

Rörande utredningens förslag i fråga om kansliet och kamrerarexpeditionen hän- visas till vad under avsnitt 20 av detta kapitel anförts.

Såsom framgår av nu angivna sammanställning innebära högskoleutred- ningens förslag om personalförstärkning vid högskolan i huvudsak

1) att 4 professurer skulle inrättas, av vilka 3 skulle ersätta nuvarande speciallärartjänster;

2) att: 12 laboratorsbefattningar skulle inrättas, av vilka 5 skulle ersätta nu befintliga tjänster av annat slag, nämligen 2 speeiallärnrtjänster, 2 assi- stenttjänster och 1 lektorat;

3) att 2 nuvarande arvodesavlönade laboratorsbefattningar skulle överfö- ras till lönegrad Ca 29, d. v. 5. den beräknade normala lönegraden för hög- skolans laboratorer;

_lFläöifii'äWarande finnes viss tillfällig arbetskraft.

• Sida 138
•  Original

4) att 13 förste assistenttjänster i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 3 skulle ersätta nu befintliga arvodesavlönade assistentbefattningar;

5) att 25 assistenttjänster i lönegrad Ce 22 skulle inrättas, av vilka 21 skulle ersätta nu befintliga, i regel arvodesavlönade assistentbefattningar;

6) att 3 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka en skulle ersätta en i stort sett liknande, redan befintlig tjänst;

7) att 2 arvodesavlönade andre amanuensbefattningar skulle erhållas ge- nom ombildning av nuvarande arvodesavlönade s. k. tredje amanuensbe- fattningar;

8) att 5 arvodesavlönade tredje ainanuensbefattningar skulle erhållas ge- nom ombildning av nuvarande liknande befattningar;

9) att 1 trädgårdsmästarbefattning i lönegrad Ca 14 skulle erhållas genom ombildning av en tjänst såsom institutionsvaktmästare i lönegrad Ca 11;

10) att 3 preparatorsbefattningar i lönegrad Ca 13 skulle inrättas; 11) att 18 laboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas och vissa löne- justeringar genomföras med avseende å en del redan befintliga dylika tjänster;

12) att 1 kansliskrivartjänst i lönegrad Ce 15 samt 14 tjänster såsom bi- träden för kontorsgöromål skulle inrättas ävensom vissa lönejusteringar genomföras med avseende å en de] redan befintliga biträdestjänster av sist- nämnda slag;

13) att 2 djurskötartjänster i lönegrad Ce 9 skulle inrättas; 14) att 3 docentstipendier och ett forskarstipendium skulle inrättas; 15) att rektorsarvodet skulle höjas från 2 004 till 3 000 kronor för år samt bibliotekarien uppflyttas från lönegrad Ca 27 till lönegrad Ca 31 och kamre- raren från lönegrad Ca 25 till lönegrad Ca 27;

16) att 2 lönegradsplacerade amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka en i lönegrad Ce 22 och en inordnad i den vid den statliga civilförvalt- ningen tillämpade befordringsgången för amanuenser;

17) att 1 verkmästar-, 4 institutionsvaktmästar-, 1 reparatörs- och 2 eldar- befattningar skulle inrättas (verkmästaren i Ce 14, institutionsvaktmästaren i Ca 11, reparatören i Ce 11 och eldarna i Ce 9);

18) att för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett belopp av 1500 kronor.

Såsom närmare framgår av vad i det följande anföres i samband med be- handlingen av lantbrukshögskolans undervisningsplan, bör man enligt ut- redningens mening vidare räkna med en ökning av det för ersättning åt speciallärare erforderliga beloppet med 3180 kronor och av det för ersätt- ning till experter vid undervisningen i maskinlära avsedda beloppet med 2 300 kronor.

Vad angår placeringen i olika lönegrader av laboratoriebiträdena och bi— trädena för kontorsgöromål må anföras, att vid högskolan för närvarande finnas endast sex ordinarie befattningar av hithörande slag, nämligen ett

• Sida 139
•  Original

kanslibiträde i lönegrad Ca 11 och fem kontorsbiträden i lönegrad Ca 8. Vid de institutioner m. m. inom lantbrukshögskolan, som avses i högskoleutred- ningens förslag, skulle enligt utredningens beräkning finnas sammanlagt 31 lönegradsplacerade laboratoriebiträden. I anslutning till utredningens i andra kapitlet angivna riktlinjer för tillgodoseende av personalbehovet vid ifrågavarande högskolor föreslår nu utredningen att av nämnda 31 labora- toriebiträden 7 placeras i lönegrad Ca 11, 8 i Ce 11, 8 i Ca8 samt 8 i Ce 8. Av de 27 biträden för kontorsgöromål, som utredningen beräknat, böra vi- dare 6 placeras i lönegrad Ca 11 och 7 i lönegrad Ce 11, varjämte för 14 bör tillämpas den inom civilförvaltningen gällande befordringsgången för skriv- och kontorsbiträden.

Den vid genomförande av högskoleutredningens personalförslag rörande lantbrukshögskolan uppkommande ökningen av högskolans avlöningsutgif— ter kan approximativt beräknas enligt följande sammanställning.

Årslöner enligt löneplan,l respektive årsarvoden, kronor Enligt För när- förslaget varande Ökning Institutionen för lantbruksekonomi ............ 46 560 28 512 18 048 Institutionen för marknadslära ................ 27 720 2 100 25 620 Institutionen för statistik och försöksmatematik 50 928 1 440 49 488 Institutionen för växtsjukdomslära ............ 61 800 1 950 59 850 Institutionen för allmän och oorganisk kemi. . . . 62 598 48 728 13 870 Institutionen för organisk kemi ............... 31 158 31 158 Kemiska centrallaboratoriet ................... 77 880 64 752 13 128 Djurfysiologiska institutionen ................. 51 780 31 624 20 156 Institutionen för husdjurens avels- och raslära.. 85 800 41 340 44 460 Institutionen för växtodlingslära .............. 76 524 39 368 37 156 Institutionen för allmän jordbrukslära ......... 74 544 38 144 36 400 Växtfysiologiska institutionen ................. 66 036 46 988 19 048 Botanisk-genetiska institutionen ............... 78 060 59 424 18 636 Institutionen för husdjurens utfodring och skötsel 76 044 51 420 24 624 Institutionen för marklära .................... 65 220 36 524 28 696 Mikrobiologiska institutionen .................. 64 596 45 456 19 140 Baljväxtlaboratoriet .......................... 30 144 21 180 8 964 Institutionen för agronomisk hydroteknik ...... 67 416 42 276 25 140 ltiaskintelmiska institutionen .................. 56 076 26 196 29 880 Institutionen för fysik och meteorologi ......... 22 236 17 408 4 828 Docent- och forskarstipendiater ............... 66 600 36 000 30 600 Biblioteket .................................. 37 296 19 776 17 520 Speciallärarna samt experter vid undervisningen i maskinlära ................................ 37 952 32 472 5 480 Kansliet och kamrerarexpeditioneu m. m. ...... 258 070 200 250 57 820 Summa 1 573 033 933 328 639 710 Ersättning till sakkunniga ............................................. 1 500 Rörligt tillägg, dyrtids— och kristillägg samt (till docent— och forskarstipen— diater) provisoriskt lönetillägg ....................................... 113 019 Summa 754 229 1 Här har räknats efter placering i lägsta löneklassen i fråga om såväl nuvarande kost— nader som kostnader enligt förslaget. Avlöningen till biträdena för kontorsgöromål har beräknats motsvara genomsnittligen lönegrad 9. Avlöningen till laboratoriebiträdena har beräknats i medeltal motsvara en placering mitt emellan lönegraderna 9 och 10.

• Sida 140
•  Original

Då lantbrukshögskolans avlöningsanslag för närvarande uppgår till 1 767 000 kronor, skulle detsamma alltså vid genomförande av utredningens förslag behöva höjas med omkring 754300 kronor till omkring 2521300 kronor. Avlöningsstatens ordinariepost skulle behöva uppräknas med om- kring 398 000 kronor och icke-ordinarieposten med omkring 400 700 kronor, medan arvodesposten skulle kunna nedsätlas med omkring 159 000 kronor. En ny post — ersättning till sakkunniga — skulle införas med ett belopp av 1 500 kronor.

Av högskoleutredningen framlagda förslag om årliga-anslag samt engångs- anslag till utrustning för lantbrukshögskolans institutioner m. in. kunna sammanställas på följande sätt.

Årligt anslag E 1" t F" " Engångs- n lg ' Ol' nar- knin anslag, förslaget varande (lfronof kronor kronor kronor Institutionen för lantbruksekonomi ............ 12 000 3 950 8 050 10 000 Institutionen för marknadslära ................ 10 000 10 000 15 000 Institutionen för statistik och försöksmatematik 15 000 15 000 30 000 Institutionen för växtsjukdomslära ............ 20 000 20 000 100 000 Institutionen för allmän och oorganisk kemi. . . 18 000 13 740 4 260 60 000 Institutionen för organisk kemi ............... 15 000 15 000 100 000 Kemiska centrallaboratoriet ................... 10 000 21 570 — 11 570 Djurfysiologiska institutionen ................. 14 000 7 980 6 020 50 000 Institutionen för husdjurens avels- och raslära.. 13 000 7 260 5 740 25000 Institutionen för växtodlingslära .............. 20 000 8 860 11 140 95 000 Institutionen för allmän jordbrukslära ......... 20 000 10 670 9 330 86 000 Växtfysiologiska institutionen ................. 25 000 16 620 8 380 40 000 Botanisk-genetiska institutionen ............... 25 000 13 470 11 530 105 000 Institutionen för husdjurens utfodring och skötsel 12 000 7 880 4 120 35 000 Institutionen för marklära .................... 15 000 6 750 8 250 30 000 Mikrobiologiska institutionen med baljväxtlabora- toriet ..................................... 25 000 8 520 16 480 130 000 Institutionen för agronomisk hydroteknik ...... 15 000 10 190 4 810 90 000 Maskintekniska institutionen .................. 10 000 5 170 4 830 30 000 Institutionen för fysik och meteorologi ......... 5 000 3 640 1 360 Husbyggnadslära1 ........................... 5 000 Summa 299 000 146 270 152 730 1 033 000 Biblioteket .................................. 35 000 35 000 Kansliet och kamrerarexpeditionen lll. in ....... 10 000 Summa 334 000 131 270 152 730 1 046 000

Vid bifall till utredningens förslag rörande nu berörda anslag skulle alltså lantbrukshögskolans materielanslag behöva uppräknas med 152 800 kronor. Därjämte skulle engångsanslag för utrustning behöva anvisas med 1 046 000 kronor.

22. Undervisningsplanen. Högskoleutredningen har i det föregående framlagt förslag om införande av en ny studielinje, maskintekniska linjen, vid lantbrukshögskolan. Vidare

1 För husbyggnadsläran och i tabellen ej berörda ämnen beräknar utredningen ingen höjning av nuvarande ärliga anslag.

• Sida 141
•  Original

har avsetts, att vid genomförande av utredningens förslag om utbyggnad av högskolans personella resurser, även en utvidgning bör äga rum i fråga om undervisningen på vissa läroområden inom de studielinjer, för vilka respek- tive ämnen äro särskilt betydelsefulla. Detta synes exempelvis böra ske i fråga om den ekonomiska linjens undervisning på det ekonomiska ämnes- området samt i fråga om jordbrukslinjens undervisning inom växtsjukdoms- läran. Dylika utvidgningar synas kunna genomföras i erforderlig omfatt- ning utan förlängning av studietiden, om man — såsom utredningen före- slagit — föreskriver genomgång av huvudkurs vid lantmannaskola eller kurs vid lantbruksskola såsom inträdesfordran vid högskolan, i det att härigenom högskolans nndervisningsprogram kan befrias från en del elementär under- visning.

Vissa förändringar böra alltså vidtagas med avseende å lantbrukshögsko- lans undervisningsplan. I samråd med representanter för lantbrukshögsko- lans lärarråd har högskoleutredningen upprättat ett preliminärt förslag till sådan ändrad undervisningsplan för högskolan. Den sålunda upprättade planen, vilken återgives å sid. 142, har i huvudsak godtagits av lärarrådet. Planen är, såsom framgår av vad förut anförts, icke avsedd att utgöra ett slutgiltigt förslag utan torde sannolikt bliva i behov av vissa justeringar i samband med detaljutformningen av högskolans undervisningsschema. Av planen framgår emellertid, att de aktuella önskemålen rörande högskolans undervisning i huvudsak torde kunna tillgodoses utan förlängning av studie- tiden. Utredningen har vid upprättande av förslaget sökt begränsa under- visningstimmarnas antal för att bereda större utrymme för självständigt arbete.

Av planen framgår bland annat, att timantalet för de för speciallärare framdeles avsedda ämnena —— samma som nu med undantag av att ämnena statistik, växtsjukdomslära, lantbrukszoologi, geologi och marknadslära —— beräknats skola undergå en nettoökning med sammanlagt 106 timmar.1 Det för ersättning åt speciallärare vid lantbrukshögskolan erforderliga beloppet synes därför böra höjas med 3 180 kronor. Vidare må här anföras, att ett för ersättning till experter vid undervisningen i maskinlära nu disponibelt belopp — 2 700 kronor — torde vid en utökning av denna undervisning en- ligt utredningens förslag böra uppräknas med 2 300 kronor till 5 000 kronor.

23. Anslagsbehovet för omkostnader och stipendier m. m.

Inkomna förslag.

För publikationstryck disponerar lantbrukshögskolan för budgetåret 1947/48 ett belopp av 8000 kronor. Lärarrådet har anfört, att —— därest 1 Häri har inräknats även jordbrukspolitiken, i vilket ämne undervisning från och med

budgetåret 1947/48 meddelas av speciallärare utan att ersättningen till specialläraren inräknats i högskolans avlöningsanslag.

• Sida 142
•  Original

Högskoleutredningens preliminära förslag till undervisningsplan för lant-

brukshögskolan. _ " Ma- J ordbruks- I—Ius d j urslinj en Ekonomiska Allmänna skin- _m1cn timmar lm] en lin] en tek- Ä m n e n timmar timmar timmar niska linjen Nu Förslag Nu Förslag Nu Förslag Nu Förslag tim— mar Statistik ............... 55 120 55 120 55 120 55 55 55 Matematik ............. 70 55 55 55 55 55 55 55 70 Fysik och meteorologi. . . 100 100 90 45 90 45 90 45 100 Kemi .................. 265 300 265 300 265 150 265 150 150 Växternas anatomi och fysiologi .............. 160 160 160 105 160 105 160 105 105 Systematisk botanik och ärftli'ghetslära ........ 110 110 110 80 110 80 110 80 50 Växtsj ukdomslära ....... 30 80 30 30 30 30 30 30 30 ' Lantbrukszoologi ....... _. 40 80 40 40 40 40 40 40 40 Husdjurens anatomi och fysiologi .............. 70 70 240 240 70 70 70 70 Marklära ............... 110 110 55 55 55 55 55 55 55 Geologi ................ 30 30 30 30 30 30 30 30 30 Mikrobiologi ............ 80 80 80 80 80 80 80 80 40 Fältmätningslära ........ 1 74 100 74 30 74 30 74 30 30

Agronomisk hydroteknik. 280 240 70 70 70 70 70 70 70 Maskin- och redskapslära 170 170 100 100 100 100 170 170 Mekanik och hållfasthets-

lära ................. 1 00 Materiallära och maskin-

element .............. 100 Husbyggnadslära ........ 120 100 120 100 120 100 120 140 140 Allmän jordbrukslära. . . . 225 225 80 80 80 80 225 225 80 Våxtodlingslära ......... 225 225 80 100 225 100 225 225 100 Husdj urens avels- och ras-

lära ................. 60 60 180 180 60 60 180 180 Husdjurens utfodring och

skötsel ............... 90 90 160 160 160 160 160 160 90 Husdj urens hälso- och

sj ukvårdslära ......... 45 45 45 45 45 45 M] ölkhushållnin g ........ 40 40 65 65 65 40 65 65 Motorlära och elektrotekn. 200 Lantbrukets maskiner och

redskap .............. 230 Nationalekonomi ........ 50 50 50 50 110 200 50 50 50 Lantbruksekonomi ...... 100 100 100 100 225 280 225 280 200 J ordbrukspolitik ........ 50 50 50 50 50 100 50 1 00 50 Marknadslära ........... 30 30 30 30 90 200 30 140 30 Bokföring och affärs-

teknik ............... 80 80 80 80 80 100 80 100 80 Författningskunskap. .. . . 60 60 60 60 125 125 60 60 60 Pedagogik .............. 25 25 25 25 25 25 25 25 25 Sko gsskötsel ............ 30 30 30 30 30

Summa 2944 2940 2579 2505 2774 2600 2924 2090 2390

ökade belopp anvisades för forskningen vid högskolan — en ökning av an- talet i högskolans annaler publicerade avhandlingar komme att äga rum. Lärarrådet finge därför föreslå, att beloppet för publikationstryck höjdes till 10 200 kronor.

• Sida 143
•  Original

För innevarande budgetår har under lantbrukshögskolans stipendieanslag anvisats 12 800 kronor till 16 stipendier a 800 kronor för agronomie stude- rande. I överensstämmelse med en tidigare framlagd plan för ökning av an- talet av dessa stipendier —— i anslutning till den sedan hösten 1946 vidtagna höjningen av elevantalet vid högskolan — har lärarrådet hemställt, att från och med den 1 juli 1948 måtte anvisas medel till 20 stipendier av detta slag.

Lärarrådet vid lantbrukshögskolan har föreslagit, att högskolans licen- tiandstipendier _ nu 3 51 1 300 kronor— skulle ökas till 4, varjämte stipen- diernas belopp skulle höjas till 2 500 kronor. Vidare har lärarrådet förordat, att vid högskolan skulle inrättas 2 doktorandstipendier ä 5 000 kronor.

Tidigare — till och med budgetåret 1939/40 _ fanns under lantbrukshög- skolans stipendieanslag upptagen en post å 3000 kronor till resestipendier för lärare. Lärarrådet har nu hemställt, att ett belopp av 10000 kronor måtte anvisas för ändamålet från och med budgetåret 1948/49. Lärarrådet har anfört.

Lärarrådet vill framhålla den stora betydelsen av att högskolans lärare få till- fälle att genom resor taga kännedom om den utländska lantbruksforskningens resul- tat och resurser. De resebidrag, som tidigare utdelades från anslaget, utnyttjades i regel för resor under ferierna inom Europa. Vikarier hade i regel icke anställts. Även i fortsättningen bör anslag för ändamålet som regel utnyttjas för resor under ferierna.

Högskolans styrelse har uttalat, att nu berörda anslag borde höjas till 30 000 kronor och få användas — förutom till resestipendier för lärare och tjänstemän — även såsom bidrag till dessa befattningshavare för bevistande av kongresser, fackmöten och dylikt.

Lantbrukshögskolans lärarråd har hemställt, att ett särskilt förslagsanslag för bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolan skulle upp- tagas å riksstaten. Bidrag av ifrågavarande slag borde utgå med 75 procent av tryckningskostnaderna och lärarrådet räknade med att till en början fyra avhandlingar per år komme att framläggas till offentlig granskning. Tryck- ningskostnaderna för dessa avhandlingar kunde beräknas till genomsnittli- gen 4 000 kronor, varför anslaget borde upptagas med 12 000 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

Vid genomförande av högskoleutredningens förslag om utbyggnad av lant- brukshögskolan torde det bliva erforderligt att något höja lantbrukshögsko- lans omkostnadsanslag. Utredningen räknar med att omkostnadsstatens sjukvårdspost bör höjas med 1 000 kronor till 4 000 kronor. Posten till rese- ersättningar synes böra uppräknas med 5 000 kronor till 36 000 kronor. An- slagsposten till expenser torde få höjas med 54 000 kronor till 185 000 kro- nor. Av denna höjning lärer ett belopp av 40 000 kronor behövas för bränsle, lyse och vatten samt ett belopp av 14 000 kronor för övriga expenser. En

• Sida 144
•  Original

höjning med 2 000 kronor till 10000 kronor av beloppet för publikations— tryck torde vidare få anses erforderlig för att tillgodose den väntade steg- ringen av önskemålen om att i högskolans annaler publicera forskningsre- sultat. Omkostnadsanslaget skulle alltså enligt utredningens mening be- höva höjas med sammanlagt 62 000 kronor.

I fråga om lantbrukshögskolans materielanslag må anföras, att utred- ningen i det föregående framlagt ett flertal förslag om höjning av institutio- nernas årliga anslag. Dessa förslag avse höjning av posten till institutioner och samlingar i den för materielanslaget fastställda dispositionsplanen. Pos— ten till exkursioner i denna plan synes böra höjas lned 1 800 kronor till 8 000 kronor i syfte att möjliggöra ett inläggande i undervisningen av ett större. antal exkursioner. Då det är önskvärt, att högskolan erhåller möjlighet att i större utsträckning än för närvarande anordna specialföreläsningar av utomstående krafter, synes vidare anslagsbeloppet för fria föredrag böra höjas med 450 kronor till 1 000 kronor.

Lantbrukshögskolans stipendier för agronomie studerande böra _ med hänsyn till ökningen av antalet studerande — ökas från nu 16 till 20 styc- ken. Antalet licentiandstipendier, vilkas storlek utredningen i andra kapitlet föreslagit höjd med 1 200 kronor till 2 500 kronor per år, synes vid ifråga- varande högskola böra ökas till fyra.1 Doktorandstipendierna — föreslagna i andra kapitlet — torde tills vidare böra beräknas till två. För stipendier till studerande skulle alltså framdeles erfordras ett belopp av (20 X 800 + 4 X 2 500 + 2 X 5 000 =) 36 000 kronor mot för närvarande 16 700 kronor. Emellertid torde i högskolans stipendieanslag böra inräknas ytterligare ett belopp, nämligen för resestipendier åt lärare och övriga befattningshavare vid högskolan. Dylika stipendier synas kunna bliva 'av stort värde för hög- skolans forskning och undervisning genom att befattningshavarna kunna beredas tillfälle att vid studieresor inom eller utom landet samla erfarenheter och vinna kontakter. För ändamålet torde ett belopp av 10 000 kronor böra beräknas. Ifrågavarande anslag bör alltså uppräknas med sammanlagt 29 300 kronor till 46 000 kronor.

I anslutning till det i andra kapitlet framlagda förslaget om bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar förordar högskoleutredningen, att ett förslagsanslag för dylika bidrag vid lantbrukshögskolan upptages å rikssta- ten. Tills vidare torde det vara tillfyllest, om anslaget beräknas till ett be- lopp av 9 000 kronor.

24. Sammanfattande kostnadsberäkning.

Högskoleutredningens i det föregående framlagda förslag rörande lant- brukshögskolan kunna beräknas medföra ökade årliga statsutgifter enligt följande sammanfattning.

1 Jfr not 1 sid. 31.

• Sida 145
•  Original

.. Enligt första fen Anslagsandamål kronor 5 Avlöningar .............................. 2 521 300 Omkostnader ............................ 161 700 Materiel m. m. ............................ 2311 750 Bokinköp och bokbindning ................ 35 000 Stipendier .............................. 46 000 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar . . 9 000

Nu Ökning

kronor kronor

1 767 000 754 300

199 700 62 000 "3156 750 155 000 35 000 16 700 29 300

9 000

Summa kronor 3 084 750

o

2 075 150 1 009 600

Utöver angivna ökning a 1 009 600 kronor av de årliga utgifterna för hög- skolan har utredningen beräknat engångsutgifter för utrustning av högsko— lan med sammanlagt 1 046 000 kronor.

1 Icke försöksanstalterna och försöksgärdarna. ? Endast posterna till institutioner och samlingar, till exkursioner samt till fria föredrag.

10—717746. J.

• Sida 146
•  Original

SJ ÄTTE KAPITLET.

Oversikt över skogshögskolans nuvarande organisation.

1. Allmänna uppgifter och ledning.

Den högre skogsundervisningen bedrives vid den till Stockholm och Gar- penberg förlagda skogshögskolan. Dennas nuvarande organisation fastställ- des i huvudsak vid 1936 års riksdag i samband med beslut rörande omorga- nisation av skogsundervisningen. För skogshögskolan gälla av Kungl. Maj:t den 31 juli 1945 utfärdade stadgar (nr 606).

Enligt stadgarna har skogshögskolan till uppgift att meddela på veten- skaplig och praktisk grund vilande undervisning i Skogshushållning samt att genom vetenskaplig forskning främja skogsbrukets utveckling. Högskolan står under ledning av en styrelse, som är gemensam för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut. I övrigt handhavas högskolans angelägen- heter av rektor eller vid förfall för honom av prorektor samt av lärarrådet. Vid förvaltningen biträder en sekreterare och kamrerare samt en biblio- tekarie.

Styrelsen för skogshögskolan utgöres av chefen för domänverket, chefen för Skogsstyrelsen samt högskolans rektor såsom självskrivna ledamöter ävensom sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter. En av ledamöterna utses av Kungl. Maj:t till ordförande. Vid handläggning av ärende, som angår skogsforskningsinstitutet, inträder institutets chef såsom ledamot. Det ålig- ger styrelsen bland annat att ha inseende över högskolan och främja dess verksamhet, att handhava högskolans ekonomi samt att årligen fastställa plan för undervisningen.

Till rektor för skogshögskolan förordnar Kungl. Maj:t efter förslag av styrelsen, en av högskolans professorer. Styrelsen utser en annan av pro- fessorerna att såsom prorektor vid förfall för rektor fullgöra dennes ålig- ganden. Rektor utövar den närmaste tillsynen över högskolan. Han har vidare bland annat att vara ordförande i lärarrådet, att vaka över undervis- ningen och att avgöra ansökningar om civiljägmästarexamen.

Skogshögskolans lärarråd utgöres av högskolans samtliga professorer. Föreståndare för samt biträdande lärare vid högskolans förberedande kurs kunna efter kallelse av rektor deltaga i lärarrådets överläggningar och be— slut i frågor rörande denna kurs. Speciallärare äger i regel att deltaga i

• Sida 147
•  Original

lärarrådets överläggningar och beslut i frågor rörande hans läroämne. Det åligger lärarrådet bland annat att ha inseende över högskolans vetenskap- liga angelägenheter och att till styrelsen avgiva förslag till undervisningens planläggning. På lärarrådet ankommer även att antaga studerande vid hög- skolan och att pröva ansökningar om skoglig licentiatexamen.

Här mä erinras, att skoglig forskning bedrives jämväl vid statens skogs- t'orskningsinstitut. För institutet har Kungl. Maj:t den 22 juni 1945 utfärdat instruktion (nr 439), ändrad genom kungörelsen nr 538/1946. Institutets huvuduppgift är att anordna och utföra vetenskapliga undersökningar och praktiska försök i syfte att utforska förutsättningarna för en ändamålsenlig skogshushällning. Närmaste ledningen av institutet tillkommer en chef, he- nämnd professor. Institutet omfattar en skogsavdelning, en statistisk avdel- ning, en avdelning för botanik och marklära, en genetisk avdelning och en zoologisk avdelning. Vid institutet finnas anställda — förutom chefen — bland andra fyra avdelningsföreständare och ett antal försöksledare.

2. Undervisning, examina och elevstipendier.

Undervisningen vid skogshögskolan meddelas dels vid en förberedande kurs, förlagd till Garpenberg och omfattande ett läroår, dels vid huvudkur- sen, förlagd till högskolans institutioner i Stockholm samt särskilda övnings— skogar. Huvudkursens läroår består av en hösttermin, en värtermin och en sommartermin. Huvudkursen beräknas omfatta sju terminer, därav två sommarterminer.

Skogshögskolans undervisning bedrives i form av föreläsningar med de- monstrationer, laborationer, seminarieövningar och andra övningar såväl å lärorummet som i övningsskogarna samt exkursioner och studieresor. Till lärarkåren höra vid högskolan anställd professor, lektor, laborator, förestån- dare för och biträdande lärare vid den förberedande kursen samt special- lärare och docent. Det åligger lärare vid högskolan att inom sitt ämnesom- råde följa vetenskapens och teknikens framsteg samt att meddela undervis- ning enligt gällande föreskrifter. Docent har att enligt beslut av styrelsen och mot av styrelsen bestämd ersättning, som uttages av de studerande, med— dela undervisning genom kurser, i vilka deltagande ej är föreskrivet men vilka befinnas vara nyttiga för de studerandes utbildning. Docentstipendiat är skyldig att i sitt läroämne utan särskild ersättning enligt styrelsens beslut meddela propedeutisk undervisning eller hålla en föreläsningsserie av veten- skaplig karaktär eller ock fullgöra annan motsvarande tjänstgöring.

I detta sammanhang torde få anföras, att befattningshavare vid statens skogsforskm'ngsinstitut är skyldig att efter styrelsens bestämmande hålla föreläsningar vid skogshögskolan över av honom vid institutet utförda un- dersökningar och därvid vunna resultat.

För att vinna inträde såsom ordinarie studerande vid skogshögskolans förberedande kurs erfordras, att den sökande avlagt godkänd studentexamen

• Sida 148
•  Original

eller teknisk studentexamen å merkantilt—teknisk linje med vissa minimibe- tyg eller också erhållit avgångsbetyg från specialgynmasiet för lantbruks-. mejeri- och skogsstuderande. I stället för nu nämnd teoretisk utbildning kan den sökande få ha avlagt realexamen eller vederbörligen styrkt sig äga motsvarande kunskaper samt därjämte i stadgad ordning undergått särskild prövning enligt fordringarna för studentexamen med vissa minimibetyg. Sö- kande skall vidare ha genomgått statens eller därmed jämförlig kolarskola. Därjämte skall han antingen ha genomgått statens eller därmed jämförlig skogsskola eller också ha med goda vitsord deltagit i till skogsbruket hö- rande praktiska arbeten, varvid sökande med studentexamen eller teknisk studentexamen skall ha deltagit i arbetena under minst 10 månader och annan sökande under minst 22 månader. Av sistnämnda tider fr 10 respek- tive 22 månader skola minst 5 månader avse praktik i sådan under högre utbildad fackmans ledning stående Skogsförvaltning, som rektor anvisar eller lärarrådet kan godkämia. Vissa ytterligare inträdesfordringar vid skogshög- skolan avse ålder och hälsa m. m. Styrelsen kan i vissa fall dispensera från inträdesfordringarna.

De examina, som kunna avläggas vid skogshögskolan, äro civiljägmästar— examen och skoglig licentiatexamen.

För eiviljägmästarexamen erfordras att ha genomgått såväl högskolans förberedande kurs som dess huvudkurs. Ämnena i denna examen indelas i betygsämnen, förhörsämnen och kursämnen. Godkända insikter i betygs— änme vitsordas enligt en 5-gradig skala. Motsvarande skala för förhörs— ämne är 2-gradig. För kursämne meddelas intyg om att undervisningen i kursen följts av den studerande. De för eiviljägmästarexamen föreskrivna ämnena äro följande.

A. Förberedande kursen.

1. Betygsämncna skogs— och fältmätning, skogsuppskattning, jakt- och jaktvård samt kartritning.

2. Förhörsämnena skogsteknologi, skogsskötsel, jordbruksekonomi samt husbygg— nadslära.

B. Huvudkursen.

1. Bet'ygsämnena skogsskötsel, skogsteknologi och skogsdikning, skogsuppskatt— ning och skogsindelning samt skogsekonomi (fackämnen), skoglig marklära samt skogsbotanik (grundläggande ämnen) ävensom skogszoologi, rättslära samt förvalt- ningslära.

2. Förhörsämnena organisk och teknisk kemi, syneförrättning vid jordbruks— arrende samt bokföring.

3. Kursämnena byggnadsritning, arbetarskydd, jaktvärd samt fiskevård.

Behörig att avlägga skoglig licentiatexamen är den som avlagt civiljäg— mästarexamen och därefter under minst ett år varit sysselsatt vid praktiskt skogsbruk, träförädlingsindustri eller anstalt för skoglig eller träteknisk för- söksverksamhet. Licentiatexamen avlägges i två av följande läroämnen.

• Sida 149
•  Original

1. Skogsskötscl. 4. Skogsekonomi. 2. Skogsteknologi Och skogsdikning. 5. Skoglig marklära. 3. Skogsuppskattning och skogsindel- 6. Skogsbotanik. ning.

Ett av de i licentiatexamen ingående ämnena skall anses såsom huvud- ämne. I detta ämne erfordras —— utöver muntligt prov att den stude- rande författat en vetenskaplig avhandling. Betyg i licentiatexamens ämnen graderas på samma sätt som civil jägmästarexamens betygsämnen.

Till stipendier vid skogshögskolan kan för budgetåret 1947/48 disponeras sammanlagt 12 600 kronor, nämligen 5 000 kronor för penningstipendier och 5 000 kronor för naturastipendier till ordinarie studerande samt 2 600 kro- nor till två licentiatstipendier, vartdera ä 1 300 kronor.1

3. Personal.

Professurerna vid skogshögskolan äro sex till antalet. Befattningarna äro ordinarie och placerade i 33 lönegraden. Den av professorerna, som är rek- tor, åtnjuter ett särskilt rektorsarvode ä 1 500 kronor för år. Professorerna företräda nedannämnda ämnesområden och förestå följande institutioner.

Ämnesområden Institutioner 1. Skogsskötsel. Avdelningen för skogsskötsel. 2. Skogsteknologi och skogsdikning. » » skogsteknologi, 3. Skogsuppskattning med skogsindel- » » skogsuppskattning med ning. skogsindelning. 4. Skogsekonomi. = : skogsekonomi. 5. Skogsbotanik. » >> skogsbotanik. 6 Skoglig marklära. "» » skoglig marklära och kemi.

Vid skogshögskolan filmas vidare tva lektorsbefattningar. Den ena av dessa, som är ordinarie i 29 lönegraden, är uppförd ä övergångsstat. Denna befattnings innehavare (född år 1885) biträder vid den skogsteknologiska undervisningen genom att undervisa i vägbyggnad, flottning och träföräd- ling. Den andra lektorsbefattningen är extra ordinarie i 29 lönegraden. Inne- havaren av denna befattning biträder vid undervisningen i botanik.

En extra ordinarie laborator i 29 lönegraden är vid skogshögskolan an- ställd för undervisningen i skogszoologi med jaktvård. Denna befattnings- havare förestår jämväl högskolans institution för skogszoologi.

För skogshögskolans förberedande kurs finnes en extra ordinarie före- ståndare i 29 lönegraden och en extra ordinarie biträdande lärare i 27 löne- graden.

En extra ordinarie befattning såsom bibliotekarie i 26 lönegraden samt en ordinarie befattning såsom sekreterare och kamrerare i 25 lönegraden finnas inrättade vid skogshögskolan.

1 Jfr not a sid. 31.

• Sida 150
•  Original

Vid skogshögskolan finnas två docentstipendier, ettvart ä 7 200 kronor jämte dyrtids- och kristillägg samt provisoriskt lönetillägg. Docentstipendium utdelas av styrelsen efter ansökan för ett år. Utan förnyad ansökan kan styrelsen utsträcka stipendiattiden med ytterligare ett år. Efter ansökan kan därutöver förutvarande docentstipendiat tilldelas doeentstipendium för ett år i sänder, dock att sådant stipendium icke utan Kungl. Maj:ts medgivande kan innehavas av samma person längre än sammanlagt sex år.

Slutligen förekommer vid skogshögskolan ett antal arvodesavlönade spe- ciallärare samt ett antal assistenter och amanuenser ävensom annan biträ— dande personal av olika slag. Assistenterna äro i regel placerade i lönegrad Ce 24, och på amanuenserna — åtta till antalet — fördelas ett belopp av 1 900 kronor såsom arvode. Speciallärare ha beräknats skola finnas vid hög— skolan under budgetåret 1947/48 i nedannämnda ämnen, envar med följande årsarvode.

Ämne 25:33; Kemi ................................................ 900 Rättslära .............................................. 2 800 Förvaltningslära ...................................... 2 200 Aktuella praktiska skogsförvaltningsproblem .............. 400 Skoglig arbetslära ...................................... 500 Jordbruksekonomi med husbyggnadslära .................. 2100 Bokföring ............................................ 620 Fiskevård ............................................ 325 Arbetarskydd ........................................ 300 Klimatologi .......................................... 150 Laga syneförrättningar .................................. 400 Naturskydd .......................................... 200 Vägbyggnadsteknik .................................... 1 870 Skogsdikning .......................................... 3 080

Summa kronor 15 845

Till avlöningar vid skogshögskolan har för budgetåret 1947/48 anvisats ett förslagsanslag av 350500 kronor. Anslaget är avsett att disponeras enligt följande avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 156800 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, för— slagsvis ...................................................... 40 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...................... 136000

4. Rörligt tillägg. förslagsvis ...................................... 17600

Summa kronor 350 500

Från den i avlöningsstaten intagna posten nr 2 skola följande ersätt- ningar utgå.

• Sida 151
•  Original

Kronor Arvode till rektor .................................................. 1500 Arvoden till speciallärare ............................................ 15 845 Gratifikation till nuvarande port- och planteringsvakt .................. 200 2 docentstipendier .................................................. 14 400 Assistent i skogsckonomi .......................................... 8 160

Summa kronor 40 105

4. Omkostnader m. m.

Skogshögskolans omkostnadsanslag har för budgetåret 1947/48 upptagits med ett belopp av 81900 kronor, för vars disposition följande omkostnads— stat fastställts.

Utgifter. Kronor 1. Sjukvård m. m., förslagsvis ...................................... 400 !. Reseersättningar, förslagsvis ...................................... 14000 3. Expenser, förslagsvis ............................................ 52000 4. Publikationstryck, förslagsvis .................................... 1 500

5. Övriga utgifter: Praktiska Övningar för ordinarie studerande, förslagsvis 16000

Summa kronor 83 900

Särskilda uppbördsmedel. Avgifter för bränsle och elektriskt ljus .............................. 2000 Nettoutgift kronor 81 900

Från ovanstående post till reseersättningar må utgå reseersättningar till styrelsen med 1 500 kronor, reseersättningar till lärare och assistenter med 11500 kronor samt resebidrag till lärare med 1 000 kronor. För posten till expenser har beräknats en fördelning med 30 000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt med 22 000 kronor på övriga expenser.

För budgetåret 1947/48 ha till materiel m. in. vid skogshögskolan anvisats ett reservationsanslag av 500 kronor samt till bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek ett resel'vationsanslag av 8500 kronor. Av sist— nämnda belopp äro 1 500 kronor avsedda för att avhjälpa de brister i biblio- tekets bokförråd, som uppkommit under krigsåren.

SJ UNDE KAPITLET.

Vissa undervisningsfrågor m. m. vid skogshögskolan.

Såsom framgår av fjärde kapitlet, har högskoleutredningen framlagt vissa förslag i undervisningsfrågor vid lantbrukshögskolan eller i andra vid denna högskola aktuella frågor, som ej direkt avse högskolans upprustning. Vid övervägande av skogshögskolaus behov i olika hänseenden har utredningen

• Sida 152
•  Original

funnit, att jämväl vid denna högskola föreligga en del frågor, vilka _— ehuru deej direkt beröra upprustningen av högskolans resurser i olika avseenden _ ändock böra upptagas till avgörande i detta sammanhang. Dessa frågor, som i allmänhet tillhöra utbildningens område, avser högskoleutredningen att behandla i detta kapitel.

1. Inträdesfordringar.

Inkomna förslag.

Såsom framgår av redogörelsen i sjätte kapitlet, fordras för inträde vid skogshögskolan, bland annat, att den sökande genomgått statens eller där- med jämförlig kolarskola. Statens kolarskola, som utgör en 2-månaderskurs, står under domänstyrelsens ledning och avser att meddela huvudsakligen praktisk utbildning i kolning. Styrelsen för skogshögskolan och skogsforsk- ningsinstitutet har nu uttalat önskvärdheten av att denna kolarskola ombil- dades till en skogsförmansskola med längre kurser, enär härigenom vissa fördelar för den högre skogsundervisningen skulle ernås. Härom har styrel- sen anfört.

Högskolans lärarråd har föreslagit, att kolarskolan borde utökas till en allmänt förberedande kurs, som skulle vara underställd högskolan och obligatorisk för vin— nande av inträde vid denna. Enligt vad styrelsen inhämtat från domänstyrelsen, har fråga uppkommit om eventuell ombildning av skolan till en förmansskola med av- sevärt längre kurser. I händelse så sker, skulle — utan att skolan underställdes skogshögskolan — en säkrare grund kunna vinnas för bedömande av de sökandes till skogshögskolan lämplighet för skogsmannabanan samtidigt som en minskning av förläggningstiden vid Garpenberg och en önskvärd omläggning av undervisnin- gen därstädes skulle kunna genomföras. Styrelsen får därför för sin del i princip uttala önskvärdheten av att kolarskolan ombildas på sätt som angivits.

Enligt det av styrelsen åberopade förslaget från lärarrådet skulle den nu— varande kolarskolekursen ombildas till en 4-månaderskurs med såväl kol- ning som andra skogsarbeten på programmet samt innefattande kortare teo- retisk utbildning i Skogshushållning. Genom att kursen gjordes obligatorisk för inträde vid skogshögskolan skulle den nu för inträdet föreskrivna skogs- praktiken kunna nedskäras med minst motsvarande tid. Lärarrådet har i denna fråga uttalat i huvudsak följande.

Enligt gällande stadgar för högskolan skall, om antalet behöriga inträdessökande är större än som må antagas till förberedande kursen, vid prövningen av företrädet mellan dem hänsyn tagas till såväl sökandens skicklighet i de för undervisningen vid högskolan grundläggande ämnena som ock beskaffenheten och omfattningen av hans praktiska utbildning samt lämplighet för skogsmannabanan.

Denna norm för urvalets genomförande är helt säkert riktig men blir under nu- varande förhållanden svår att följa, särskilt då det gäller bedömningen av den sö- kandes lämplighet för skogsmannabanan. För denna bedömning har lärarrådet endast att tillgå de omdömen, som lämnas av privata intygsgivare och av förestån—

• Sida 153
•  Original

daren för kolarskolan. Visserligen blir omdömet från kolarskolan mera vägande än de privata intygcn, enär det avgives efter enhetliga grunder, men dels är den korta tid, kolarskolan omfattar, i och för sig otillräcklig för en säkrare bedömning, och dels torde detaljen kolningsarhete lätt få en alltför stor vikt i detta omdöme rörande lämpligheten för skogsmannabanan. En betydligt säkrare grund för denna lämplighets bedömning skulle enligt lärarrådets mening kunna vinnas, om kolar- skolan utökades till en allmänt förberedande kurs för inträde vid skogshögskolan, omfattande förslagsvis 4 månader och med såväl kolning som diverse andra skogs- arbeten på programmet jämte även någon kortare teoretisk kurs berörande vissa mera elementära detaljer av svensk Skogshushållning.

Denna kurs skulle vara direkt underställd högskolan, ledas av en person med jägmästarutbildning jämte lämpligt antal biträden och så vitt möjligt givas den omfattningen, att den kan mottaga alla aspiranter till högskolan. Den skulle vidare vara förlagd såsom en flyttbar eller mera provisorisk lägerförläggning —— av lik- nande typ som den nuvarande kolarskolan vid Skinnskatteberg —— på något av statens större kronoparkskomplex, där mera permanent och tillräcklig tillgång på skilda former av skogsarbete stode till buds. Under förutsättning att av eleverna vid denna kurs utförda arbeten betalades efter gängse eller skäliga grunder skulle man kunna förutsätta, att elcvtiden vid denna kurs ej behövde vålla nämnvärda kostnader för deltagarna.

Vid inrättandet av en kurs av omförmält slag, som vore obligatorisk för inträde vid skogshögskolan, skulle givetvis den nu för inträde föreskrivna skogspraktiken kunna nedskäras i lika eller eventuellt högre grad. Genom det säkrare omdöme om sökandes lämplighet för skogsmannahanan, som vid denna kurs vunnes, skulle vidare denna lämplighet vid urvalet kunna tillmätas en högre vikt än under nu- varande förhållanden. Härav skulle följa, att kompletteringar av studentbetygen ej finge så högt värde i konkurrensen som nu, varigenom utbildningstiden skulle kunna förkortas.

Påpekas må, att skogshögskolans studentkår i huvudsak anslutit sig till förslaget om kolarskolans omläggning till allmän praktikkurs.

I likhet med styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet har högskoleutredningen från domänstyrelsen erfarit, att hos denna styrelse fråga uppkommit om förändring av den statliga kolarskolan till en allmän praktisk skogskurs. I anledning härav har utredningen haft överläggningar i ämnet med högskolan samt domänstyrelsen, vilken styrelse sedermera till Kungl. Maj:t avgivit förslag beträffande ombildning av statens kolarskola till en statens förberedande skogskurs. Härvid har domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Domänstyrelsen anser, att kolarskolan icke längre tillgodoser de krav, som nu- mera böra ställas på en förutbildning till statens skogsskolor. Det är önskvärt, att skolan ombildas i så måtto, att eleverna erhålla en betydligt mera allsidig praktik under kompetenta lärares ledning i alla de vanligast förekommande skogsarbetena. Beträffande den ofta mycket långa enskilda praktik, som fullgöres av de inträdes- sökande, erhålla praktikanterna i regel icke den individuella handledning i utfö- randet av arbetena, som är önskvärd.

Då emellertid genomgång av kolarskolan jämväl är fordran för inträde vid skogshögskolan, har styrelsen samrått i frågan med 1946 års högskoleutredning och skogshögskolans rektor. Därvid har framgått, att en ombildning av kolarskolan

• Sida 154
•  Original

anses önskvärd jämväl med hänsyn till utbildningen vid skogshögskolan. Styrelsen har på grund härav utarbetat förslag till omläggning av nu ifrågavarande förutbild- ning, vilket, såvitt styrelsen kan bedöma, skulle tillgodOSe såväl skogshögskolans som skogsskolornas intressen.

Domänstyrelsen föreslår, att genom styrelsens försorg anordnas en statens förv beredande skogskurs å omkring fyra månader enligt följande förslag till under-

visningsplan.

U ndervisningsämnen.

I. Skogsteknologi. skogen prov m_ m, a. Huggning av olika sortiment jämte aptering (även motorsågning) .............................. 130 b. Redskapskännedom och redskapsvård (minst 5 så- gar av olika typ skola uppfilas) .............. 48 c. Körning (lunning). Hästar måste finnas på skolan 48 d. Kännedom om hästar, seldon och körredskap .. 8 16 c. Avverkningens planläggning (uppgång av kör- skiften m. m.) . . . .' .......................... 16 4 f. Inmätning av virke i löst och fast mått .......... 32 12 g. Dikning och bäckrensning .................... 24 2 h. Väg- och basvägsarbeten med sprängning ...... 56 l i. Milkolning (inresning, risning, stybbning. kolning, utrivning och dämning) ...................... 120 10 Ugnskolning ................................ 8 490 48 [I. Skogsskötscl. a. Skogsbrukets betydelse för vårt land .......... 4 b. Röjning .................................... 36 4 c. Gallring .................................... 36 4 d. Stämpling .................................. 16 4 e. Hyggesvård ................................ 36 f. Sådd och plantering .......................... 72 4 g. Skogsbrandskydd ............................ 196 4 24 111. Övriga ämnen. A. Arbetarskydd m. m. a. Skogligt arbetarskydd .................... 6 b. Olycksfallsvård .......................... 20 c. Hygien och hälsovård .................... 20 2 8 B. Idrott. Skidåkning, orientering, simning .............. 34 34 4 4 C. Lägerarbeten .............................. 16 16 Summa timmar _ 756 84 840 timmar 90% 10 %

Beräknat antal timmar för praktiska arbeten och

övningar i

teoretisk undervis— ning, förhör,

• Sida 155
•  Original

I anslutning till undervisningsplanen har domänstyrelsen anfört bland annat.

Arbetena böra i regel betalas efter gängse arbetspriser. Härigenom vinnes att ele- vernas arbetsförtjänster böra komma att uppgå till minst det belopp, som kan be- räknas bliva erforderligt för uppehället och utgifter för undervisningsmateriel m. m. Kursen kommer sålunda ej att verka fördyrande på utbildningen.

Vid skogshögskolan beräknas, enligt vad styrelsen erfarit från 1946 års högskole— utredning, framgent komma att utexamineras 32—35 elever årligen. Motsvarande siffra för statens skogsskolor beräknas —— efter inrättande av ännu en skogsskola ... uppgå till cirka 95 elever och vid statens skogsmästarskola cirka 5 elever, som ej tidigare genomgått den nu föreslagna kursen. Härtill kommer Gammelkroppa skogs- skola med en kapacitet av cirka 18 elever per år. Summa 153 elever utbildas alltså årligen vid olika skogliga läroanstalter i landet. Styrelsen anser det principiellt önsk- värt, att man vid statens förberedande skogskurs kan taga in ett antal elever, som är dubbelt så stort som det antal elever, som årligen vidareutbildas, eller cirka 300, detta av den anledningen, att en viss gallring avseende lämpligheten för vidare- utbildning skall kunna ske under den förberedande kursen. Styrelsen anser dock tillräckligt, att den statligt förberedande skogskursen tillsvidare utbildar endast två tredjedelar av det önskvärda antalet eller cirka 200. Huruvida den statliga utbild- ningen bör utvidgas att omfatta större antal elever eller om skogsvårdsstyrelse eller enskilda företag skola omhändertaga utbildningen av visst antal sökande, synes böra bero av utvecklingen.

Två årliga kurser föreslås, fördelade på året enligt följande schema: l:a kursen

10 februari—20 juni; cirka 105 arbetsdagar och 30 helgdagar. 2:51 kursen

l:a omgången lö augusti—15 november; uppehåll 16 november—7 januari; 2:a omgången 8 januari——8 februari; cirka 105 arbetsdagar och 18 helgdagar.

Styrelsen anser det önskvärt, att båda kurserna pågå utan avbrott. Emellertid äro arbetena bundna av årstiderna. Under den första kursen synes samtliga arbeten medhinnas, trots att det blir en kort barmarksperiod för den norrländska vårkursen. Den andra kursen har styrelsen nödgats uppdela med hänsyn till att ett av kursens viktigaste arbeten, utdrivningen av virke, på grund av väderleksförhållandena i all- mänhet ej kan igångsättas förrän efter julhelgen.

Förutom de nu för kolarskolan gällande inträdesfordringarna föreslår styrelsen fordran på sex månaders skogspraktik, såvitt möjligt fördelad på olika årstider och arbeten, en fordran, som synes böra uppehållas såväl för sökande till skogs- högskolan som för sökande till skogsskolorna.

Den praktiska förutbildning, som för närvarande erfordras för inträde till skogs- skolorna, omfattar dels allmän praktik under två är, dels kolarskola under två månader eller sammanlagt minst 26 månader. Med hänsyn till den effektivisering av den praktiska utbildningen, som vinnes genom den föreslagna ombildningen av kolarskolan, anser styrelsen, att den sammanlagda praktiska förutbildningen kan minskas till att omfatta minst 24 månader, varav allmän praktik under 20 månader och förberedande skogskurs under fyra månader.

Högskoleutredningens förslag. Av redogörelsen i det föregående framgår, att det är väsentligen två syften, som man från skogshögskolans sida önskat ernå genom den ifrågasatta om-

• Sida 156
•  Original

bildningen av den statliga kolarskolan. Sålunda har man härigenom velat upprätta en säkrare grundval för bedömningen av skogshögskolans inträdes- sökandes lämplighet för skogsmannayrket., Vidare har man velat öppna möjligheter till en fördjupad teoretisk undervisning vid högskolan utan att förlänga studietiden, vilket skulle ske främst genom överflyttning till kolar- skolan av vissa praktiska arbeten, som nu utföras vid den förberedande kur— sen vid Garpenberg.

Vad angår förstnämnda önskemål, är det givetvis av betydelse, att de vid skogshögskolan antagna eleverna visat lämplighet för skogsmannayrket. Den nuvarande bestämmelsen, att vid prövningen av olika inträdessökandes in- bördes företräde hänsyn skall tagas bland annat till de sökandes lämplighet för skogsmannayrket, synes därför vara befogad. Å andra sidan torde man höra vara på sin vakt mot att övervärdera företedda vitsord om dylik lämp- lighet. Det synes nämligen vara mycket vanskligt att på grundval av sådana vitsord söka mera ingående gradera lämpligheten. Det torde vara en vanlig företeelse, att stora svårigheter möta, då det gäller att med ledning av betyg från kortare kurser och praktisk tjänstgöring söka bedöma olika personers större eller mindre lämplighet för ett visst yrke. Vid prövningen av olika inträdessökandes inbördes företräde till skogshögskolan torde man därför böra gradera företrädet mellan de för skogsmannayrket lämpliga med led- ning i första hand av de sökandes skicklighet i de för undervisningen vid högskolan grundläggande ämnena ävensom av omfattningen och beskaffen- heten av deras praktiska utbildning, däri inräknat under skolmässiga former erhållen praktisk utbildning.

Av vad nu sagts framgår, att högskoleutredningen anser, att möjligheten att bedöma de inträdessökandes lämplighet för jägmästaryrket med ledning av en kurs, som omfattar några få månader, är mycket begränsad. Utred- ningen anser likväl, att den ifrågasatta omändringen av den under domän- styrelsen stående kolarskolan kan bidraga till en förstärkning av dessa möj- ligheter, varför ombildningen ur denna synpunkt är önskvärd.

Det andra från skogshögskolans sida anförda önskemålet med en utbygg— nad av kolarskolan synes vara så angeläget, att det enbart för sig motiverar utbyggnaden. Sålunda är en omläggning i vissa avseenden av undervisningen vid skogshögskolan mycket önskvärd. Inom flera änmesavsnitt behöver undervisningen byggas ut och fördjupas för att kunna följa framstegen så- väl inom hithörande forskningsområden som inom det praktiska skogsbru- ket. Om detta skall kunna ske, utan att studietiden förlänges, lärer det vara nödvändigt att dels omorganisera högskolans förberedande kurs och dels avlasta vissa elementära delar av undervisningen från högskolans arbetspro- gram. Utredningen, som i det följande återkommer till frågan om den för- beredande kursens omorganisation, vill f rnmhålla, att genom en lämplig om- bildning av kolarskolan möjligheter torde öppnas för att vid skogshögskolan

• Sida 157
•  Original

utelämna vissa därstädes nu förekommande mera elementära undervisnings- avsnitt till förmån för en mera fördjupad undervisning vid högskolan.

Det nu framlagda förslaget synes tillgodose de aktuella kraven på en skol- mässig praktisk förutbildning för skogshögskolan. Det inträdeskrav vid skogshögskolan, som nu avser genomgång av statens eller därmed jämförlig kolarskola, bör följaktligen ändras till att avse förutberörda statens förbe- redande skogskurs eller därmed likvärdig utbildning. Då detta innebär en förlängning av den förberedande skolmässiga praktiken, men den samman- lagda utbildningstiden icke bör förlängas, torde vid förslagets genomförande en nedskärning få ske med avseende å den för inträde vid högskolan före- skrivna tiden för skogspraktik. Enär kolarskolans ombildning medför en förlängning av förpraktiken med två månader, borde inträdeskravet i fråga om den s. k. fria praktiken med hänsyn härtill nedsättas med denna tid. Utredningen anser emellertid, att sistnämnda praktik kan nedsättas med ytterligare två månader, emedan den föreslagna skogskursen utgör en effek- tivare form för praktiska övningar. För inträde vid skogshögskolan bör så- lunda fordras praktik av den, som avlagt studentexamen eller teknisk stu- dentexamen, under en tid av minst 6 månader — nu 10 månader —— och av annan sökande under en tid av minst 18 månader —— nu 22 månader.

Såsom ovan antytts, bör genomgång av den statliga förberedande skogs- kursen icke uppställas såsom oeftergivligt villkor för inträde vid skogshög- skolan. Även sådan annan utbildning, som är jämförlig med skogskursen, bör godtagas icke minst därför, att för skogsyrket intresserade, vilka besitta nödiga kvalifikationer, böra kunna förskaffa sig denna förutbildning utan alltför långa resor från hembygden och om möjligt också utan att hindras av begränsad tillgång till elevplatser. För närvarande synas några utbild- ningskurser av sådant slag icke förefinnas. Det är emellertid tänkbart, att dylika kurser komma till stånd, exempelvis genom medverkan av skogs- vårdsstyrelser eller större enskilda skogsföretag.

2. Den förberedande kursen m. m. Inkomna förslag.

Undervisningen vid skogshögskolan meddelas, såsom framgår av redogö— relsen i elfte kapitlet — förutom vid huvudkursen —— även vid en till Gar- penberg förlagd förberedande kurs. Skogshögskolans lärarråd har nu fram- lagt ett förslag rörande omorganisation av högskolans förberedande kurs. Förslaget, som lämnats utan erinran av styrelsen för högskolan och skogs- forskningsinstitutet, innebär, att —— under förutsättning av bifall till rådets förslag rörande kolarskolans ombildning _— den förberedande kursen skulle avskaffas och Garpenberg i stället bliva en fast förläggningsplats under hög-

• Sida 158
•  Original

158 skolan för praktiska övningar och för sådan teoretisk undervisning, som lämpligen borde meddelas i direkt anslutning till dessa övningar. Lärarrådet har till utveckling av sina synpunkter i frågan anfört väsentligen följande.

Genom kolarskolans ombildning torde en del av den undervisning, som nu meddelas vid den förberedande kursen vid Garpenberg, komma att meddelas vid den nya kursen. Från studentkåren framhålles som ett trängande önskemål, att under högskoletiden vid huvudkursen beredes avsevärt utökad tid för teoretiska självstudier före exa- mens avläggande, medan den nuvarande undervisningen vid Garpenberg utan olägen- het väsentligen skulle kunna inskränkas beträffande flera ämnesområden, som se- nare bliva föremål för en mera allsidig behandling vid huvudkursen. Lärarrådet, som delar denna uppfattning, anser därför, att en omorganisation av kursen vid Garpenberg behöver komma till stånd, och under förutsättning, att förslaget om kolarskolans ombildning vinner gillande, synes denna omorganisation lämpligast kunna genomföras på det sättet, att den nuvarande förberedande kursen avskaffas, och Garpenberg i stället blir en fast förläggningsplats under högskolan, närmast för genomförandet av praktiska övningar samt i viss mån jämväl för sådan teoretisk undervisning, som lämpligen meddelas i direkt anslutning till dessa övningar. För» läggningen till Garpenberg torde härvid kunna inskränkas till en tid av cirka 6 eller 7 månader, fördelade på olika årstider.

Skogshögskolans studentkår har uttalat önskvärdheten av att Garpenbergs- kursen reducerades och fråntoges karaktären av att vara förberedande kurs. Härigenom borde en termin kunna vinnas för teoretiska studier i Stock- holm. Vidare kunde undervisningen redan från början ställas under respek- tive avdelningars ledning samt upprepningar av vissa avsnitt undvikas.

Efter att ha tagit del av de inkomna förslagen rörande skogshögskolans förberedande kurs fann högskoleutredningen det vara nödvändigt att erhålla närmare kännedom om huru man från högskolans sida ansåg, att undervis- ningen vid högskolan borde anordnas efter ett slopande av den nuvarande förberedande kursen vid Garpenberg. Det förslag till undervisningsplan, som utredningen i anslutning härtill inhämtat från skogshögskolan, framgår — i jämförelse med nuvarande undervisningsplan av härvid fogade bilaga 2.

Enligt den av lärarrådet föreslagna undervisningsplanen skulle undervis— ningen vid Garpenberg förläggas till dels en första period för de nyintagna eleverna under tiden 1 juli—24 oktober med tyngdpunkten vid skogs- och fältmätning, vilket ämne skulle avslutas under denna period, samt med kor- tare kurser i skogsbotanik och skoglig marklära, dels en andra period under fjärde terminen, vilken skulle helt förläggas till Garpenberg (8 januari— 31 maj) med tyngdpunkten vid arbetsläran och virkesläran. Under sist- nämnda period skulle jämväl inläggas kortare kurser i skogsskötsel, skogs- indelning, jordbruksekonomi, skogsekonomi och vägbyggnad. Med undan- tag för vissa sommarövningar skulle undervisningen i övrigt förläggas till Stockholm. Andra sommaren skulle övningar bedrivas i södra Sverige och Norrland, medan under tredje sommaren övningar skulle anordnas i Ma-

• Sida 159
•  Original

lingsbo. Fjärde sommaren skulle vara fri från undervisning samt ägnas åt självständiga studier och vissa prov. Utbildningstiden vid skogshögskolan skulle enligt den föreslagna undervisningsplanen utgöra 31/2 år, (1. v. s. bliva av i stort sett samma längd som skogshögskolans nuvarande förberedande kurs och huvudkurs tillsamman.

Vid framläggande av nu avsedda undervisningsplan har skogshögskolans lärarråd påpekat, att vissa svårigheter uppkomme i samband med över- gången till den nya undervisningsplanen av den anledningen, att intagningen av nya elever enligt den nya planen skulle ske den 1 juli mot nu den 15 oktober. Härigenom komme den första årgången studerande enligt den nya planen att påbörja studierna vid Garpenberg, medan ännu den sista år- gången studerande enligt den gamla ordningen hade 21/2 månader kvar av sin utbildning vid Garpenberg. Dessa båda årgångar komme även under den fortsatta utbildningen i Stockholm och under sommarövningarna att dubb- lera varandra, ehuru med delvis olika studieprogram. Man hade därför att räkna med behov av ökade förläggningsmöjligheter under två somrar samt av viss ökning av lärarpersonalen och av ökade medel för resor, expen- ser m. m.

Högskoleutredningens förslag.

Vid behandling av frågan om ändring av inträdesfordringarna vid skogs- högskolan har högskoleutredningen uttalat, att högskolans undervisning på flera ämnesavsnitt behövde byggas ut och fördjupas samt att, om detta skulle kunna ske utan att studietiden förlängdes, det vore nödvändigt att, bland annat, omorganisera högskolans förberedande kurs. Vad utredningen så- lunda uttalat synes bestyrkt av vad skogshögskolans lärarråd anfört rörande denna kurs. Såsom även framgår av lärarrådets skrivelse förekommer så- lunda vid den förberedande kursen undervisning i en del ämnen, som till- höra även huvudkursen och som vid sistnämnda kurs upptagas till en all- sidigare behandling än vid den förberedande kursen. Detta gäller i första hand de betydelsefulla ämnena skogsuppskattning, skogsteknologi och skogs— skötsel. Att med denna anordning helt undvika dubbelundervisning före- faller att vara tämligen omöjligt, och då det nu gäller att bereda ökat ut- rymme åt en på ett högre plan lagd undervisning vid skogshögskolan utan att förlänga elevernas utbildningstid, synes det vara nödvändigt att här söka åstadkomma en rationellare ordning.

Den omorganisation, som härvidlag torde vara mest ändamålsenlig, synes högskoleutredningen vara, att den förberedande kursen inbygges i huvud- kursen. Vid den förberedande kursen gives en viss grundläggande skoglig utbildning, i det att vid densamma undervisas i — förutom, såsom nyss an- tyddes, skogsuppskattning, skogsteknologi och skogsskötsel —— även skogs-

• Sida 160
•  Original

och fåltmätning, jakt och jaktvård, kartritning, jordbruksekonomi samt hus- byggnadslära, varjämte — om tiden medgiver —— vid kursen förekomma öv- ningar i fiskevård m. m. Avgångsbetyg från den förberedande kursen be- rättigar till inträde vid huvudkursen, och den, som icke kunnat erhålla dy- likt avgångsbetyg, kan icke ånyo vinna inträde vid den förberedande kursen. Denna kurs tjänar sålunda syftet att från högskolans huvudkurs utestänga elever, som av en eller annan anledning icke kunnat tillgodogöra sig den grundläggande skogliga undervisningen vid den förberedande kursen. Under årens lopp har emellertid denna kurs alltmera förlorat i betydelse för an- givna syftemål, så att den erforderliga gallringen bland dem, som önska genomgå högre skoglig utbildning, numera i regel kan verkställas redan före inträdet i den förberedande kursen. Genomföres därjämte den av utred- ningen förordade ombildningen av statens kolarskola till en statens förbe- redande skogskurs, som i likhet med vad nu är fallet med kolarskolan i regel skall vara genomgången av de inträdessökande vid skogshögskolan, torde högskolans förberedande kurs erhålla ännu mindre betydelse för sitt nuvarande syfte. Däremot skulle genom ett infogande av denna kurs i hu- vudkursen givetvis kunna ernås betydande fördelar. Den nyligen påtalade dubbelundervisningen vid skogshögskolan skulle man sålunda på denna väg kunna komma ifrån, varjämte möjligheter skulle öppnas för en på vissa områden önskvärd utvidgning och fördjupning av högskolans undervisning.

Högskoleutredningen har alltså funnit sig böra föreslå, att skogshögsko- lans förberedande kurs infogas i högskolans huvudkurs. Det förslag till plan för undervisningen vid huvudkursen efter en dylik omorganisation, som framlagts av högskolans lärarråd, har utredningen funnit i stort sett kunna godtagas. Dock är det önskvärt, att första terminen vid Garpenberg utsträc— kes till julferierna.

Vad angår frågan om de av skogshögskolans lärarråd angivna problemen i samband med övergången till den nya undervisningsplanen vill utredningen anföra, att behovet av ökade förläggningsmöjligheter vid sommarövningarna under övergångstiden torde kunna tillgodoses genom förhyrning — exem- pelvis från arbetsmarknadsstyrelsen — av baracker. De medel, som under övergångstiden bliva behövliga för täckande av de särskilda kostnaderna på grund av kursdubbleringar och dylikt, torde skogshögskolan i sinom tid få begära hos Kungl. Maj:t.

3. Examina vid skogshögskolan.

Såsom framgår av redogörelsen i sjätte kapitlet kunna vid skogshögskolan avläggas civiljägmästarexamen och skoglig licentiatexamen. Däremot kan man vid skogshögskolan icke avlägga disputationsprov för vinnande av dok-

• Sida 161
•  Original

torsgrad. Högskoleutredningen skall i det följande upptaga två frågor rö- rande skogshögskolans examina, nämligen dels frågan om specialiserad civil— jägmästarexamen, dels frågan om införande av skoglig doktorsgrad.

Specialiserad civil jägmästarexamen.

Vad först angår frågan om en specialiserad civiljägmästarexamen må an— föras, alt ämnena i civiljägmästarexamen — angivna i elfte kapitlet —— in- delas i betygsämnen, förhörsämnen och kursämnen. Betygsämnena vits- ordas med något av betygen berömlig, med utmärkt beröm godkänd, med beröm godkänd, med nöje godkänd, godkänd och icke godkänd. Vid betygs angivande skall hänsyn tagas såväl till omfattningen av de inhämtade stu— diekurserna som även — och framförallt — till grundligheten av den stude- randes kunskaper och till graden av hans mogenhet och förmåga av själv- ständigt omdöme. För betygen med nöje godkänd och godkänd få icke ford— ras till omfattningen olika studiekurser. Förhörsämne vitsordas genom intyg att kursen inhämtats tillfredsställande eller väl. I kursämne skall studerande följa undervisningen i meddelad kurs, varom intyg utfärdas. För avläggande av examen erfordras, att studerande erhållit dels vitsordet med beröm god— känd i antingen två av ämnena skogsskötsel, skogsteknologi och skogsdik- ning, skogsuppskattning och skogsindelning samt skogsekonomi (fack— ämnen) eller ock ett av dessa ämnen samt ett av ämnena skoglig marklära och skogsbotanik (grundläggande ämnen), dels ock godkänt vitsord respek- tive intyg beträffande samtliga övriga föreskrivna ämnen.

Enligt vad sålunda gäller för civiljägmästarexamen förekommer ingen obligatorisk differentiering av undervisningen vid skogshögskolan. Bestäm- melserna stadga förbud mot krav på olika stora studiekurser för betygen med nöje godkänd och godkänd, medan något liknande förbud icke gäller i avseende å högre betyg. Enligt det förslag, som år 1935 upprättades inom jordbruksdepartementet och utgjorde grund för omorganisationen vid skogs- högskolan följande år avsågs emellertid, att för betyget med beröm godkänd eller högre betyg skulle fordras vissa arbeten, grundade på självstudier, eller vissa tilläggskurser (föreläsningskurser). I den män för dessa högre betyg dylika krav uppställas kunna alltså möjligheter öppnas för eleverna att spe- cialisera sina studier inom vissa delar av det för civiljägmästarexamen av- sedda ämnesområdet. Utredningen har emellertid inhämtat, att hittills så- dana specialiseringsmöjligheter i stort sett icke förelegat vid skogshögskolan.

Högskoleutredningen har —— med hänsyn till det på olika håll framträ- dande kravet på specialutbildad arbetskraft inom det allmänna näringslivet — ansett sig böra överväga frågan, huruvida icke möjligheterna till specia- lisering inom den högre skogliga utbildningen borde vidgas. Härvid har ut— redningen även beaktat, att norrlandskommittén i en den 16 april 1947 av- given utredning med synpunkter på sågverksdriften i Norrland m. m. (SOU 1947: 32) berört denna fråga. Kommittén har sålunda i fråga om yrkesut-

• Sida 162
•  Original

bildningen av driftsledare inom trävaruindustrien uttalat sammanfattnings- vis följande.

Yrkesutbildningen av driftsledare inom trävaruindustrien bör enligt kommitténs mening närmast anknyta till en teknisk utbildning, motsvarande ingenjörsutbildning på den maskintekniska linjen. Ett av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska un- dervisningen framfört förslag om inrättande vid tekniska högskolan av en special— lärarbefattning i träets mekaniska teknologi anser kommittén böra vinna beaktande, dock med viss utsträckning av undervisningstiden. Vidare bör vid skogshögskolan, vid sidan av professuren i skogsteknologi, inrättas en speciallärarbefattning för un- dervisning i mekanisk träbearhetning eller vidtagas annan anordning i motsvarande syfte. Kommittén ställer sig även sympatisk för en viss differentiering av undervis- ningen vid skogshögskolan, varigenom skulle kunna möjliggöras, att elever, som så önskade, kunde specialisera sina studier inom viss del av ämnesområdet, exempelvis skogsteknologi eller trävaruhandel. Vidare har kommittén funnit skäl tala för in— rättande vid något av de tekniska gymnasierna i Norrland av mera fullständig un- dervisning i sågverksteknik, än som hittills förekommit. Slutligen har kommittén velat förorda, att vid ett sågverk, som avses skola disponeras för utbildning av arbetare och förmått vid sågverken, även skola anordnas Specialkurser för drifts- ledare.

Det torde vara av intresse att taga del av huru motsvarande undervisning är anordnad i Finland, som ju intager en framträdande ställning på det skogliga området. Vid agrikulturforstvetenskapliga fakulteten av Helsing- fors universitet kan skogsexamen — motsvarande Sveriges civiljägmästar- examen —-— avläggas på ej mindre än fem olika linjer, nämligen den allmänna linjen, torvmarkslinjen, den tekniska linjen, den ekonomiska linjen och lin- jen för trävaruhandel. Den allmänna linjen är avsedd att giva en allmän högre skoglig utbildning, medan de övriga fyra linjerna syfta till en speciali- sering av studierna i enlighet med linjernas benämning.

Frågan om specialisering av studierna vid skogshögskolan har _— såsom framgår av vad ovan sagts —— varit föremål för övervägande vid den utred- ning rörande skogshögskolan, som verkställdes inom jordbruksdepartemen- tet år 1935. Förslag om anordnande av skilda utbildningslinjer framlades emellertid icke, men väl förslag om specialisering genom den ovan nämnda gruppindelningen av ämnena samt fordran på fördjupade studier i två huvudämnen.

Högskoleutredningen anser, att en specialisering av studierna vid skogs- högskolan bör utformas med stor försiktighet. Den synes icke kunna på samma sätt som i Finland få innebära en uppdelning av utbildningen på olika linjer. Vad särskilt angår den av norrlandskommittén i dess nyligen omnämnda utredning berörda utbildningen av driftsledare inom trävaru- industriell synes denna — såsom även nämnda kommitté avsett —— i första hand böra anknytas till den tekniska utbildningen och därjämte delvis ske vid'specialkurser. Att vid skogshögskolan anordna en särskild utbildnings- linje på trävaruomrädet synes därför icke lämpligt. Med hänsyn till skogs-

• Sida 163
•  Original

högskolans huvudsyfte —— att utbilda skogsförvaltare _— har högskoleutred- ningen överhuvudtaget icke funnit sig vilja föreslå en differentiering, som skulle innebära, att något av högskolans ämnen skulle kunna få uteslutas ur civiljägmästarexamen.

Utredningen anser, att en lämplig differentiering av studierna vid skogs— högskolan bäst kan vinnas genom en fortsättning på den väg, som man här- vidlag redan slagit in på. Sålunda hör alltjämt erfordras betyget med beröm godkänd i två av de ämnen, som i det föregående betecknats såsom fack- ämnen och grundläggande ämnen, d. v. s. skogsskötsel, skogsteknologi (vir— keslära och arbetslära) och skogsdikning, skogsuppskattning och skogsindel- ning, skogsekonomi, skoglig marklära samt skogsbotanik. För nämnda äm- nen böra därjämte krävas olika stora studiekurser för betygen godkänd, med beröm godkänd och berömlig, varjämte kravet för sistnämnda betyg bör skilja sig från kravet på betyget med beröm godkänd främst däri, att den studerande skall ha —— under ledning av läraren — utfört ett självstän- digt vetenskapligt arbete. Olika stora studiekurser böra däremot icke få på- fordras för betygen godkänd och med nöje godkänd respektive för betygen med beröm godkänd och med utmärkt beröm godkänd.

Möjligheterna att inom ramen för den ganska spända undervisningsplanen i praktiken genomföra en differentiering på sätt här sagts ha hittills varit begränsade. Det synes därför angeläget att inom planen bereda tillräckligt utrymme för en dylik specialisering. Den av lärarrådet framlagda, i det före- gående nämnda undervisningsplanen giver också väsentligt vidgade möjlig- heter i detta avseende, i det att de två sista terminerna föreslås vara i stort sett fria från obligatoriska föreläsningar och den närmast föregående ganska sparsamt utnyttjad för sådan undervisning, varjämte under sista sommaren god tid lämnas för utförande av specialarbeten.

I detta sammanhang torde få anföras, att den av norrlandskommittén väckta frågan om en speciallärare vid skogshögskolan för undervisning i mekanisk träbearbetning synes komma i ett annat läge genom det förslag till delning av högskolans professur i skogsteknologi, som högskoleutred- ningen framlägger i nästföljande kapitel. Då vid genomförande av detta för- slag skogshögskolans personella resurser på ifrågavarande läroområden skulle avsevärt förstärkas, torde man i varje fall tills vidare kunna avstå från den av norrlandskommittén ifrågasatta speciallärarbefattningen.

Det förslag till differentiering av skogshögskolans undervisning, som hög- skoleutredningen i det föregående framlagt, syftar, såsom utredningen nämnt, icke till en långtgående differentiering. Utredningen kan emellertid icke bortse från att berättigade önskemål kunna komma att framställas om en i vissa fall längre driven specialutbildning på det skogliga området än som möjliggöres genom bifall till utredningens nyssnämnda förslag. Då man icke nu synes kunna förutse arten och omfattningen av dessa önskemål, torde det icke vara möjligt att söka tillgodose desamma inom ramen för en fast

• Sida 164
•  Original

organisation. Utredningen räknar i stället med att fortbildningskurser av olika slag lämpligen böra anordnas genom försorg av skogshögskolan —— eventuellt i samarbete med annan sakkunnig institution ——- i syfte att möta uppkommande behov av specialutbildning för personer med civiljägmästar— examen. Exempelvis kunna dylika kurser anordnas i avverkningstcknik och drivningskunskap, skogsvård, virkesvård, skogsvägbyggnad och skogsdik- ning, Framställning om erforderliga medel för anordnande av sådana kur— ser torde styrelsen böra vid behov avgiva till Kungl. Maj:t. Frågan om kur— sernas organisation synes få avgöras från fall till fall. Utredningen utgår emellertid från att det i regel icke blir fråga om längre kurser än på 2 51 3 månader. I de flesta fall torde det bliva tillfyllest med kortare kurser på någon eller några få veckor.

I detta sammanhang vill högskoleutredningen föreslå, att kursämnena vid skogshögskolan överföras — liksom skett vid lantbrukshögskolan — till för- hörsämnen. Det synes knappast kunna anföras några bärande skäl för att icke förhör skola verkställas i de ämnen vid skogshögskolan, som nu hän- förts till gruppen kursämnen. Tvärtom lära uppenbara fördelar vara att vinna av att man genom förhör undersöker, huruvida undervisningen i äm- net verkligen inhämtats.

Skoglig doktorsgrad.

Frågan om inrättande av en skoglig doktorsgrad har sedan länge varit föremål för överväganden. Sålunda restes redan i skrivelse är 1924 av do— mänstyrelsen krav på utbildning vid skogshögskolan av skogliga vetenskaps— män. Med anledning av denna skrivelse avgav lärarrådet vid skogshögskolan i två yttranden år 1925 förslag till anordnande av skoglig licentiatexamen samt inrättande av en skoglig doktorsgrad. I yttrande den (3 februari 1926 hänvisade styrelsen för skogshögskolan till lärarrådets utredning och förslag samt förklarade sig vilja livligt tillstyrka anordnandet av en sådan högre skogsvetenskaplig utbildning, som av lärarrådet föreslagits. I skrivelse den 18 december 1929 förklarade sig även domänstyrelsen biträda detta för- slag till utvidgning av skogshögskolans verksamhet, dock med framhållande av att en längre praktisk verksamhet före den högre examens avläggande syntes styrelsen önskvärd. Sedermera föreslog emellertid skogshögskolans, lärarråd i skrivelse den 26 oktober 1933 endast inrättande av en skoglig licentiatexamen. Lärarrådet ansåg dock alltjämt, att rätten för högskolan att förläna skoglig doktorsgrad borde stå såsom ett eftersträvansvärt mål. Styrelsen för högskolan följde denna linje i det betänkande, som styrelsen avgav år 1934 (SOU 1935: 9) med förslag till omorganisation av den högre skogsundervisningen. Föredragande departementschefen anförde i proposi- tionen i ämnet till 1936 års riksdag (nr 136) bland annat följande.

Skogshögskolans uppgifter böra innesluta, förutom meddelande av den praktiska yrkesutbildning, som avslutas med civiljägmästarexamen, även fostrande av veten-

• Sida 165
•  Original

skapsmän på det skogliga området. Det är givet, att jägmästarutbildningen, som vad de teoretiska studierna beträffar bör bedrivas på liknande sätt och med samma medel som vid universitet och övriga högskolor, skall utgöra en god grund för fort- satta vetenskapliga studier. Större fordringar få emellertid i detta hänseende icke ställas på utbildningen. Då behovet av skogligt utbildade personer med förmåga att vetenskapligt behandla och analysera skogliga problem och forskningsuppgifter i detta sammanhang blivit på ett övertygande sätt ådagalagt, anser jag införandet av en högre skoglig examen vara en åtgärd, som icke längre bör uppskjutas. Jag fin- ner också lämpligt, att den, i analogi med agronomie licentiatexamen vid lantbruks— högskolan, gestaltas som en skoglig licentiatexamen. Däremot torde rättighet för skogshögskolan att utdela doktorsvärdighct för närvarande bliva av mindre värde för den skogliga forskningen. Huruvida skogshögskolan i sinom tid bör erhålla rättighet att utdela sådan värdighet är en fråga, som kan påverkas av erfarenheter från] licentiatexamen och som därför tillsvidare bör lämnas öppen.

I enlighet med vad departementschefen föreslog, beslöt sedermera riks- dagen.

Skogshögskolans studentkår har uttalat, att det vore rimligt, att högskolan i fråga om doktorsvärdigheten ställdes i nivå med de övriga fackhögskolorna. Ej minst när det gällde att intressera och tillvarataga forskarbegåvningar, syntes vägen till den högsta lärdomsgraden ha sin betydelse.

Det är givet, att det måste dröja avsevärd tid, innan en examen av sådan art som den skogliga licentiatexamen skulle komma att avläggas av jägmäs- tarna. Sedan dess tillkomst ha icke heller flera än två jägmästare avlagt denna examen. Ytterligare ett mindre antal arbetar för närvarande på exa- men. Det kan ju med hänsyn till det ringa antal jägmästare, som gått vidare på den vetenskapliga banan, ifrågasättas om skogshögskolan bör erhålla rätten att utdela doktorsgrad. Anledningen till att ett så förhållandevis ringa antal jägmästare sökt sig in på den skogsvetenskapliga banan torde emeller- tid ej minst ha varit de dåliga möjligheter högskolan har att bjuda dem, som vilja fortsätta sina vetenskapliga studier. Såväl de ekonomiska resur- ser, som högskolan förfogar över i form av stipendier, amanuensarvoden samt docent- och andra genomgångsplatser för vetenskapsmännen, som ock högskolans övriga resurser med avseende å utrustning, medel för vetenskap- ligt arbete och studiemöjligheter i övrigt ha varit allt för blygsamma. En för— bättring härutinnan kommer sannolikt att i hög grad stimulera intresset för vetenskapliga studier. Högskoleutredningen har också upptagit ett fler- tal förslag, vars genomförande även skulle medföra ett ökat intresse för så- dana studier. Behovet av vetenskapsmän på det skogsvetenskapliga området är, såsom framgår av vad förut anförts, synnerligen stort. För att skogshög- skolan skall kunna utbilda vetenskapsmän med sådana kvalifikationer, som numera uppställas för högre vetenskapliga befattningar, är det emellertid ofrånkomligt, att högskolan erhåller sådana möjligheter, att vid densamma kan förvärvas doktorsgraden. Sedan licentiatexamen börjat avläggas vid högskolan, synes konsekvensen också fordra, att de studerande, som av— lagt denna examen, kunna avlägga disputationsprov vid högskolan, om de

• Sida 166
•  Original

så önska. Ett upprustande av högskolan i enlighet med högskoleutredningens förslag kommer även att i stort sett ställa högskolan i fråga om vetenskap- liga resurser i paritet med de övriga högskolorna på jordbrukets område, vilka sedan flera år medgivits rätten att utdela doktorsgraden. Utredningen anser sig i betraktande av det nu anförda böra föreslå, att jämväl skogshög- skolan erhåller rätt att utdela doktorsgraden.

4. Behovet av högre utbildad skoglig arbetskraft.

Enligt de direktiv, som chefen för jordbruksdepartementet meddelat för högskoleutredningen, skall utredningen undersöka, om en ökning av antalet elever vid skogshögskolan bör komma till stånd. I anslutning härtill har utredningen hos statens arbetsmarknadskommission anhållit, att kommissio- nen skulle verkställa en utredning om det framtida behovet av jägmästare. Arbetsmarknadskommissionens utredning torde såsom bilaga 3 få fogas vid detta betänkande. Därjämte har högskoleutredningen hos domänstyrelsen, Sveriges skogsäga1eförbund och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund anhållit om svar å följande tre frågo1:

1) Föreligga sådana planer beträffande organisationen av den skogliga ve1',ksamheten som kunna antagas komma att påverka behovet av jägmästai— utbildad personal?

2) Vad innebära nämnda planer? 3) I vilken utsträckning skulle planernas utförande konnna att verka minskande respektive ökande på behovet av jägmästarutbildad personal?

Även de inkomna svaren torde såsom bilagor 4—-6 få fogas vid be- tänkandet.

Högskoleutredningen har dessutom låtit verkställa vissa undersökningar — med stöd av det material, som insamlats av 1944 års skogsvårdsstyrelse- utredning —— huruvida en utvidgning av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet i anslutning till denna utrednings förslag skulle påverka behovet av jäg- mästare. Såvitt denna undersökning utvisar, skulle detta endast i mycket ringa grad bliva fallet.

Av arbetsmarknadskommissionens utredning framgår, att under perioden 1943—47 från högskolan utexaminerats i medeltal 23 jägmästare. Vid ett antagande av en höjning av antalet utexaminerade jägmästare till 32, vilket antal ligger nära högskolans nuvarande maximala kapacitet, skulle antalet jägmästare, vilket 1943 beräknats till 970, till en början sjunka ned till 900, vilken siffra skulle nås 1963, för att därefter så småningom ånyo stiga och år 1973 uppnå 959. Enligt vad i promemorian uttalats, synes man böra stanna vid att intaga 32—35 elever, vilket motsvarar högskolans nuvarande kapa— citet. I stort sett samma uppfattning har uttalats i förenämnda skrivelser från domänstyrelsen, skogsägareförbundet och skogsägarföreningarnas riks— förbund.

Genom beslut den 3 oktober 1947 bemyndigade Kungl. Maj:t skogshög-

• Sida 167
•  Original

skolans styrelse att vid högskolans förberedande kurs innevarande år antaga högst 30 elever. Tidigare har antalet nyintagna elever varit 25.

Med hänsyn till vad som framkommit vid den genom högskoleutredning- ens försorg verkställda utredningen, synas starka skäl tala för att antalet ele- ver, som årligen intagas, bestämmes till 32 a 35. Detta är det högsta antal, som för närvarande kan intagas vid högskolan, utan att kurserna dubbleras med åtföljande utbyggnad av lärosalar, laboratorier och andra utrymmen för undervisningen. Utredningen vill erinra om det bakslag, vilket på sin tid följde på den häftiga expansion av elevantalet, som skedde efter förra världs- kriget. Mycket synes också tyda på att man i framtiden kommer att bruka personal med lägre utbildning för vissa skogliga arbeten, som nu påvila jäg- mästarna, liksom man framdeles kommer att använda specialutbildat folk för sådan vägbyggnads- och byggnadsverksamhet samt industri- och affärs- verksamhet, vartill för närvarande jägmästare i viss utsträckning anlitas. Å andra sidan komma sannolikt vissa ökade behov av jägmästare att göra sig gällande.

ÄTTONDE KAPITLET.

Skogshögskolans behov av personal och anslag. 1. Inledning.

Högskoleutredningen avser att i detta kapitel till behandling upptaga skogshögskolans behov av personal av olika kategorier ävensom högskolans behov av anslag till andra ändamål än byggnader. Med byggnadsfrågor sammanhängande anslagsspörsmål upptagas i ett efterföljande kapitel. Ut- redningen kommer här att, liksom skett i fråga om lantbrukshögskolan och sker i fråga om veterinärhögskolan i ett efterföljande kapitel, utgå från att personalbehovet i huvudsak Skall kunna tillgodoses med de typer av befatt- ningar, som föreslagits i andra kapitlet. Utredningen kommer vidare att jäm- väl i fråga om skogshögskolan behandla personalbehovet och anslagsbehovet i huvudsak läroämnesvis samt härvid i stort sett följa samma normer som i fråga om lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan. Med hänsyn till det sätt, varpå forskning och undervisning ordnats vid skogshögskolan, och till att tillgänglig vetenskapligt utbildad personal på det skogliga området är förhållandevis mera begränsad än inom de agrara och veterinära områdena har emellertid utbyggnaden vid skogshögskolan icke ansetts kunna ske i fullt samma utsträckning som i fråga om lantbrukshögskolan och veterinär- högskolan. Vid avvägningen av personalstaterna för olika avdelningar vid skogshögskolan har utredningen beaktat jämväl lärarnas nuvarande under- visningsbörda, vilken framgår av en vid betänkandet fogad tabell (bilaga 7). Vad beträffar behovet av årliga anslag till skogshögskolans olika avdelningar

• Sida 168
•  Original

är att märka, att dessa för närvarande äro helt i avsaknad av s. k. materiel- anslag. Högskolans nuvarande materielanslag, 500 kronor, användes för ut- givande av kompendier. Beträffande avdelningarnas årliga forsknings- och undervisningsanslag vill utredningen framhålla, att det synes synnerligen önskvärt att forskare vid högskolan för större och mera kostsamma forsk- ningsuppgifter kunna erhålla medel från fonden för skoglig forskning.

Innan högskoleutredningen övergår till att avhandla personal- och anslags- behoven för skogshögskolans olika ämnesområden, torde utredningen få till behandling upptaga frågan om arbetsfördelningen mellan högskolan och statens skogsforskningsinstitut. Denna fråga synes utredningen nämligen vara av väsentlig betydelse för ett bedömande av skogshögskolans personal- behov för vissa ämnesområden.

2. Arbetsfördelningen mellan skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet.

Inkomna förslag.

Styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet har framhållit, att den nuvarande arbetsfördelningen mellan högskolan och institutet borde i princip bibehållas, varigenom större och mera arbetskrävande undersök- ningar förlades till institutet och mera begränsade forskningsuppgifter till högskolan. Styrelsen har härom anfört i huvudsak följande.

Det synes styrelsen angeläget, att för skogsbruket finnes den forskning och under- visning, som svarar mot denna näringsgrens betydelse för samhället. Man måste emellertid beakta, att skogsforskningen är mycket ung och att dess kunskapsförråd är påfallande knappt. Det primära villkoret för en höjning av högskoleundervis- ningen är därför en kraftig vidgning och fördjupande av forskningen. Emellertid är tillgången på lämpliga forskare mycket begränsad. Det gäller således att taga hand om goda forskarälnnen och utbilda dem till självständiga forskare. Varken skogsforskningen eller skogsundervisningen kan därför utbyggas på en gång utan måste beredas tillfälle till organiskt växande.

Med hänsyn till föreliggande behov anser styrelsen, att den nuvarande arbetsför- delningen mellan högskolan och institutet i princip bör bibehållas, så att de stora och särskilt arbetskrävande undersökningarna förläggas till institutet, under det att mera begränsade forskningsuppgifter bearbetas vid högskolan. Den snabba ök- ning av kunskapsförrådet, som är nödvändig, synes på detta sätt bäst säkerställas.

Rörande spörsmålet om den utsträckning, i vilken forskning bör bedrivas vid skogshögskolan, har högskolans lärarråd anfört, att fördelarna av en kombination mellan undervisning och forskning syntes påtagliga. Härigenom kunde lärarna uppnå den nödvändiga kontakten med de aktuella problemen, varjämte undervisningen finge det verklighetsunderlag, som vore av särskild betydelse för undervisningen vid en fackhögskola. Den tid, som lärarna kunde frigöras från undervisningen, borde i möjligaste mån användas för forskning. Härom har lärarrådet ytterligare anfört.

• Sida 169
•  Original

Undervisningen bör organiseras så, att syftet med densamma ernås samtidigt som tid kan bliva disponibel för lärarnas forskning. Huvudparten av ansvaret härför faller på lärarna själva, som både i sin undervisning och genom initiativ till under- visningsplanens förbättrande ha möjlighet och skyldighet att sträva efter en fort- gående rationalisering på detta område. Ett led i denna hushållning med lärarkraf- terna är emellertid också, att överkvalificerad arbetskraft ej användes vid under- visningen.

Mcd hänsyn till dels den utbyggnad av forskningen vid skogshögskolan, som lä- rarrådet föreslår, och dels den under senare är avsevärt utökade verksamheten vid skogsforskningsinstitutet vill rådet uttala, att någon risk för överdimensionering av den skogliga forskningsapparaten härigenom ingalunda torde vara för handen. Forskningsuppgiftcrna på det skogliga området äro så omfattande, att problemet för den tid, som nu kan överblickas, främst torde bestå i att skaffa fram goda forskare samt att förse dem med de materiella resurser, som fordras för lösandet av deras uppgifter.

Lärarrådet har uttalat, att det icke kunde undvikas, att skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet forskade inom samma område av Skogshus- hållningen. En strängt genomförd arbetsfördelning i detta avseende vore näppeligen möjlig och ej heller eftersträvansvärd. Med utgångspunkt här- ifrån har lärarrådet anlagt följande synpunkter på frågan om en samord- ning av skogsforskningen.

Desto mera påkallat blir det då, att ett samordnande av forskningen kommer till stånd inom varje särskilt ämnesområde, så att olika forskare ej utföra dubbelarbete på samma forskningsuppgifter. Vidare bör ett utbyte av forskningsresultat komma till stånd i den omfattning, som gagnar samarbetet. Det synes lämpligt, att ett så- dant samarbete får utveckla sig under fria former genom personlig kontakt mellan de arbetande forskarna. Man torde kunna förutsätta, att en sådan kontakt av fors— karna själva kommer att uppfattas som självklar och fördelaktig.

Beträffande frågan om samarbete mellan skogshögskolan och skogsforsk- ningsinstitutet med avseende på högskoleundervisningen har högskolans lärarråd uttalat, att en samordning även i hithörande avseende syntes er- bjuda vissa fördelar. Lärarrådet har emellertid understrukit, att undervis- ningsskyldigheten för institutets forskare med nödvändighet borde vara be- gränsad, så att den icke bleve ett hinder för huvuduppgiften, som tillhörde forskningens område. Sin syn på denna fråga har lärarrådet utvecklat på i huvudsak följande sätt.

Lärarrådet vill uttala, att en samordning i berörda avseende synes erbjuda vissa fördelar. Även i detta fall bör den inlevelse i problemen, som forskningen ger, kunna skänka ökat värde åt den undervisning, som meddelas av forskaren. Vid anlitandet av skogsforskningsinstitutets forskarpersonal tillkommer emellertid det villkoret. att den ålagda undervisningsskyldigheten ej bör få utgöra ett hinder för huvudupp- giften, som ligger på forskningens område. Undervisningsskyldigheten synes redan av denna anledning böra få begränsad omfattning.

Lärarrådets uppfattning i denna fråga bestyrkes av den erfarenhet, som framgått lv tidigare tillämpade mera omfattande undervisningsskyldighet vid skogshögskolan "ör skogsförsöksanstaltens forskare. Denna undervisningsskyldighet har sedermera )ortfallit i och med att skogshögskolans lärarkrafter undergått en förstärkning,

• Sida 170
•  Original

vilket varit till fördel för båda de berörda institutionerna. En mera regelbunden kurs- undervisning vid skogshögskolan kan därför ej utövas av forskare vid skogsforsk- ningsinstitutet, utan att endera av dessa uppgifter blir lidande därpå. Denna syn— punkt är även tillämplig på en ifrågasatt kursundervisning vid skogshögskolan av den blivande föreståndaren för skogsforskningsinstitutets arbetsstudieavdelning, vilken fråga blivit aktuell i samband med omorganisationen av professuren i skogs- teknologi med skogsdikning vid skogshögskolan.

Emellertid bör ett utnyttjande av skogsforskningsinstitutets forskarpersonal i en mera begränsad omfattning kunna vara till gagn för skogshögskolan utan att bereda något avsevärt förfång för vederbörande forskare vid utövandet av deras huvud- uppgift. Lärarrådet tänker då närmast på möjligheten, att vid skogsforsknings- institutet knutna forskare vid föreläsningar å skogshögskolan redogöra för nyvunna forskningsresultat. Ett sådant samarbete möjliggöres redan genom gällande stadgar för skogsforskningsinstitutet, och högskolan har nyligen i samråd med institutet sökt åstadkomma ett fastare dylikt samarbete.

Statens skogsforskningsinstitut har biträtt uppfattningen, att stora, arbets- och tidsödande forskningar borde handhavas av institutet, medan mindre arbetskrävande och mindre långfristiga forskningsuppgifter borde handha- vas av skogshögskolan. Den nuvarande organisationen av skoglig forskning och högre skogsundervisning hade sålunda i hithörande hänseenden visat sig ändamålsenlig. Även i de nordiska grannländerna hade motsvarande orga— nisation framstått såsom gagnerik. Beträffande frågan om samarbete mellan skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet har institutet vidare anfört i huvudsak följande.

Det torde vara till fördel, att ett visst samarbete vidmakthålles mellan närbesläk- tade forsknings- och undervisningsinstitutioner. Beträffande skogsforskningsinstitu— tet och skogshögskolan har ett dylikt samarbete länge rått, både på forskningens och undervisningens område. I fråga om undervisningen åligger det befattnings- havare vid skogsforskningsinstitutet att efter styrelsens bestämmande hålla föreläs- ningar vid skogshögskolan över av honom vid institutet utförda undersökningar och därvid vunna resultat. Efter tillkomsten av nya forskarkrafter vid institutets omorganisation 1944 är detta nu berett att i större utsträckning än förut varit möj- ligt bidraga till undervisningen vid skogshögskolan genom framläggande av aktuella forskningsresultat. I vissa ämnen, exempelvis riksskogstaxcringens metodik och resultat samt matematisk statistik, synas mera fasta föreläsningar kunna komma till stånd genom institutets medverkan.

Ändamålsenlig och effektiv forskarutbildning är av största betydelse för en god utveckling på det skogsvetenskapliga liksom på andra motsvarande områden. Det synes lämpligt och önskvärt, att skogsforskningsinstitutet medverkar vid forskarut- bildningen. Detta skulle otvivelaktigt lända såväl skogshögskolan som institutet till fromma. Särskilda forskarbegåvningar bland licentiaterna torde i lämplig ut- sträckning böra beredas anställning vid institutet under längre tid för genomförande av speciella uppgifter. Härigenom torde på längre sikt forskarntbildningen och där- med även rekryteringen av lärare vid skogshögskolan väsentligt kunna befrämjas.

I detta sammanhang må anföras, att skogshögskolans studentkår uttalat sig för att en intimare kontakt borde komma till stånd mellan högskolans elever och skogsforskningsinstitutet.

• Sida 171
•  Original

Högskoleutredningens förslag.

Såsom närmare framgår av redogörelsen i elfte kapitlet, bedrives skoglig forskning i vårt land säväl vid skogshögskolan som vid skogsforskningsin- stitutet. Högskolan har sålunda till uppgift att, jämsides med undervis- ningen, genom vetenskaplig forskniug främja skogsbrukets utveckling, och institutets huvuduppgift är att anordna och utföra vetenskapliga undersök— ningar och praktiska försök i syfte att utforska förutsättningarna för en ändamålsenlig Skogshushållning.

I de direktiv, som chefen för jordbruksdepartementet utfärdat för utred- ningsarbetet, har framhållits, att det borde undersökas i vad mån de forskare, som anknötos till exempelvis statens skogsforskningsinstitut eller veterinär- medicinska anstalten, kunde anlitas för undervisning vid motsvarande hög- skolor. Det föreföll icke uteslutet att vissa arrangement kunde göras, vilka kunde möjliggöra ett fruktbringande samarbete mellan nyssnämnda institu— tioner. Särskilt syntes detta gälla skogshögskolan och skogsforskningsinsti- tutet, vilka båda institutioner hos Kungl. Maj:t framställt önskemål om ut- vidgade forskningsmöjligheter inom närliggande områden. I anslutning till vad chefen för jordbruksdepartementet sålunda anfört har högskoleutred— ningen upptagit till övervägande frågan huruvida och på vad sätt det ifråga- satta samarbetet mellan skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet lämp— ligen skulle kunna komma till stånd.

Såvitt utredningen kan finna. skulle ett fortsatt utbyggande parallellt av ifrågavarande två institutioner leda till att inom samma ämnesområden å ena sidan tillskapades vid skogsforskningsinstitutet rena forskningsinstitu- tioner, närmast då att betrakta såsom forskningsprofessurer med bestämda arbetsprogram, å andra sidan inrättades vid skogshögskolan professurer av den gängse typen med undervisning och forskning såsom uppgift. Utan tvi- vel skulle en sådan utbyggnad av högskolan och skogsforskningsinstitutet vara till största gagn för skogsbruket, under förutsättning att båda institu- tionerna erhölle fullt kompetenta arbetskrafter samt förstklassig utrustning och tillräckliga medel till sitt förfogande. För forskningen på det skogliga området finnas för närvarande synnerligen omfattande problem, vilka kräva sin lösning. Utredningen har det oaktat icke funnit sig kunna föreslå en ut— vidgning av högskolan och forskningsinstitutet enligt nyssberörda linjer av huvudsakligen två skäl. En sådan utbyggnad skulle sålunda medföra högst betydande kostnader för staten. Nybyggnader med omfattande utrustning skulle behövas såväl vid högskolan som institutet, och i nuvarande läge skulle det stöta på stora svårigheter att få dessa till stånd. Men även om statsmakterna med hänsyn till frågans vikt skulle anse sig böra ställa be- hövliga medel och erforderlig arbetskraft, byggnader och utrustning till för— fogande, torde det för närvarande icke vara möjligt om den höga veten- skapliga standard, som är erforderlig, skall upprätthållas — att fylla det

• Sida 172
•  Original

behov av vetenskapligt skolad personal, som vid en utbyggnad av nu antydd art skulle anmäla sig.

Enligt högskoleutredningens uppfattning är emellertid skogshögskolan, om densamma icke skall förlora sin karaktär av vetenskaplig forskningsin' stitution samt skall kunna uppehålla en utbildning av högskolemässig ka- raktär, i trängande behov av upprustning i fråga om såväl vetenskaplig per- sonal som materiella resurser. Utredningen är också av den uppfattningen, att det är ett oeftergivligt krav, att de som undervisa vid en lärdomsinstitu- tion av den art, högskolan avses skola vara, äro verksamma forskare. För att kunna leda och undervisa vid en högskola måste ve ederbörande professor själv bedriva vetenskaplig forskning. I annat fall skulle undervisningen och arbetet i övrigt icke kunna hållas uppe på det höga plan, som avsetts med densamma. Varje tanke på att vid högskolan utbilda forskare på det skogs- vetenskapliga området skulle man ju då bliva tvungen uppgiva.

I det läge frågan om högskolans och institutets utbyggnad sålunda be- finner sig har högskoleutredningen, i anslutning till vad i utredningens direk- tiv antytts, ansett sig böra förorda att en intimare samverkan bör komma till stånd mellan de båda institutionerna. Denna samverkan synes enligt ut- redningens mening inom de områden, där detta lämpligen låter sig göra, böra få den formen, att för båda institutionerna gemensamma vetenskapliga befattningar inrättas. Innehavare av dessa befattningar böra samtidigt vara knutna till högskolan och institutet. En professor vid högskolan bör sålunda samtidigt vara chef för motsvarande institution vid institutet och institutio— nen bör vara gemensam för högskolan och institutet. Ur rent administrativa synpunkter torde en dylik anordning knappast möta nägra betänkligheter, då högskolan och institutet äro ställda under ledning av gemensam styrelse. De gemensamma professorerna böra givetvis ha säte och stämma i högsko- lans lärarråd samt föreståndarkollegiet vid institutet. Skulle den nu ifråga- satta anordningen komma till stånd, böra givetvis högskolans rektor och in- stitutets chef ingå såsom självskrivna ledamöter i högskolans och institutets gemensamma styrelse för samtliga ärenden och icke såsom nu, endast då ärenden inom deras verksamhetsområden äro under behandling i styrelsen.

Forskningsverksamheten vid skogsforskningsinstitutet ledes av chefen för institutet och inriktas på att söka lösa vissa uppställda spörsmål. Forsk- ningen kan här alltså sägas följa ett program, och institutets krafter sam— ordnas ofta vid arbetet att lösa de föreliggande problemen. Vid högskolan å andra sidan har forskningsverksamheten såsom vid universiteten och lik— nande högskolor en mera obunden karaktär i det varje forskare äger frihet att själv välja sitt forskningsområde. En samverkan mellan högskolan och institutet av den karaktär, som högskoleutredningen i det föregående före- slagit, skulle uppenbarligen icke kunna ske med samtidigt bibehållande av de olika arbetsmetoder som nu tillämpas vid de båda institutionerna. Vid övervägande av vilken linje, som under sådana förhållanden bör följas, har

• Sida 173
•  Original

utredningen för sin del ansett, att för de befattningshavare, som äro för hög- skolan och institutet gemensamma, bör i fråga om forskningsverksamheten gälla samma regler som för forskarna vid den senare institutionen. Såsom läget för närvarande är inom den skogliga forskningen med stora, på sin lösning synnerligen trängande problem, måste det synas mest ändamåls- enligt, att samtliga krafter samordnas för att komma fram till snabba resul- tat. Förhållandena inom skogsbruket äro nu otvivelaktigt sådana att, därest de praktiska problem, som pocka på sin lösning, icke skulle kunna bemäst- ras, detta torde kunna medföra en viss stagnation i utvecklingen för en av vårt lands mest betydelsefulla näringar. Å andra sidan får den ståndpunkt, utredningen sålunda tagit för de för högskolan och institutet gemensamma professorerna, till konsekvens en viss beskärning av den fria forsknings- verksamhet, som i allmänhet ansetts höra stå öppen för de vid universitet och högskolor arbetande forskarna. Med hänsyn till de principiella betänk- ligheter, som detta ingiver, har utredningen ansett, att den av utredningen förordade ordningen tillsvidare endast bör försöksvis prövas och därvid givetvis endast vinna tillämpning, där praktiska olägenheter icke skulle följa av densamma. På vissa forskningsområden inom den skogliga vetenskapen förefinnas måhända mindre möjligheter att knyta forskningen samman med undervisningen, då forskningen kanske måste ske ute i landet på tider, då undervisningen pågår.

De ämnesområden, som högskoleutredningen _— i anslutning till vad nu anförts —— funnit lämpligen kunna komma i fråga för de gemensamma pro- fessurerna, äro dels skogsteknologien, dels skogszoologien. Närmare förslag härom framlägger utredningen i det följande.

Vad i övrigt angår frågan om förhållandet mellan skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet förutsätter högskoleutredningen i likhet med skogs- högskolans lärarråd, att ett intimt samarbete skall förekomma mellan de båda organen såväl i fråga om forskningen som undervisningen. Detta sam- arbete, som bör utvecklas av de olika befattningshavarna under så fria for— mer som möjligt, och som ytterst bör ledas av styrelsen för högskolan och institutet, synes ha till sina naturliga syften dels att undvika onödigt dubbel- arbete på forskningens område och dels att anordna lämplig medverkan av institutets forskarpersonal vid högskolans undervisning. Sistnämnda med- verkan synes främst böra bestå i att institutets forskarpersonal inför hög— skolans elever redogör för nya forskningsresultat. Även vid utbildningen av forskare på det skogliga området torde institutet kunna verksamt bidraga genom att bereda tillfälle till utförande av vetenskapliga arbeten.

3. Skogsteknologi och skogsdikning. Inkomna förslag. År 1946 framförde styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinsti- tutet till Kungl. Maj:t förslag rörande reglering av ämnesområdet för hög-

• Sida 174
•  Original

skolans professur i skogsteknologi och skogsdikning. Enligt förslaget skulle från professuren avskiljas skogsdikning och vägbyggnadsteknik, för vilka ämnesgrenar speciallärare skulle anställas. Professuren skulle innefatta vir- keslära och skoglig arbetslära, varjämte innehavaren skulle undervisa rö- rande träförädlingsindustrierna.

Det sålunda avgivna förslaget har vunnit statsmakternas gillande endast i så måtto, att medel anvisats för avlönande av speciallärare i skogsdikning och vägbyggnadsteknik. Förslaget i övrigt har ställts på framtiden i avvak- tan på resultaten av 1946 års högskoleutredning. Enligt 1947 års statsverks- proposition, nionde huvudtiteln, punkt 183, har sålunda departementschefen — med utgångspunkt från att för skogsforslmingsinstitalets del föreslagits en avdelning för skogsteknologisk forskning ansett att här erbjöde sig ett tillfälle att undersöka åndamålsenligheten av en samordning av forskning och högre undervisning inom de ämnesgrupper, som nu hänfördes till skogs— teknologien. Departementschefen uttalade i sammanhanget vidare, att man icke borde utesluta möjligheten, att en uppdelning av skogsteknologien i en professur i arbetslära och en professur i virkeslåra med skyldighet för inne- havarna av dessa befattningar såväl att deltaga i skogsforskningsinstitutets forskningsverksamhet som att handhava undervisningen vid högskolan, be- funnes vara den i framtiden lämpligast > anordningen.

Skogshögskolans lärarråd har nu ställt sig avvisande till tanken att inrätta en professur i virkeslära och en i arbetslära, vilka professurer skulle vara gemensamma för högskolan och forskningsinstitutet. Lärarrådet har så- lunda anfört väsentligen följande i detta ämne.

Såväl virkesläran som arbetsläran beröra var för sig ett stort antal vitt skilda forskningsområden, för vilkas bearbetning av forskarna kräves helt skild speciali- sering. Å andra sidan gripa virkesläran och arbetsläran så intimt in i varandra, att desamma åtminstone från undervisningssynpunkt ej lämpligen kunna särskiljas.

Mera väsentliga delar av virkesläran äro numera föremål för intensiv forskning vid träforskningsinstitutet. Denna forskning är visserligen i första hand inriktad på träkonsumenternas intressen, men den får därigenom även sin stora betydelse för skogshushållningen. Då därtill många av träets egenskaper intimt sammanhänga med skogsbeståndens behandling och ståndort, föreligga många problem inom virkes» lärans område, som endast kunna lösas i samarbete mellan den trätekniska forsk- ningen och den skogliga produktionsforskningen, ett samarbete som redan existerar mellan träforskningsinstitutet och skogsforskningsinslitntet. Givetvis följas och till- godogöras träforskningsinstitutets resultat och rön även av skogshögskolan. Den skogliga arbetsläran, som mera helt faller inom skogsliushållningcns egen intresse- sfär, är visserligen föremål för mycket betydande och värdefull forskning vid vissa till det praktiska skogsbruket direkt knutna forskningsinstitutioner, såsom Värm- lands skogsarhetsstudier samt Föreningen skogsal'hetens och domänstyrelsens ar— betsstudieavdelning, men den. är givetvis ej företrädd vid träforskningsinstitutct.

Från undervisningssynpunkt skulle det innebära påtagliga olägenheter att på skilda lärare fördela virkesläran och arbetsläran. Professorn i skogsteknologi vid skogshögskolan måste därför i viss grad behärska båda dessa områden, om än arbets- läran måste anses såsom en central del av hans ämne. Av samma skäl måste även

• Sida 175
•  Original

den forskning på skogsteknologiens område, som skall bedrivas av skogsforsk- ningsinstitutet direkt och utan behövligt samarbete med träforskningsinstitutet, främst gälla den skogliga arbetsläran.

Med den ämnesomfattning, som professuren i skogsteknologi vid skogshögskolan givits i styrelsens till Kungl. Maj:t härom ingivna förslag, kan en blivande professor med hänsyn till sin specialisering på något av de mångskiftande ämnesområden, som omspänner professuren, komma att bedriva sin forskning likaväl inom virkeslärans som arbetslärans områden eller inom bådadera. Och den forskning vid skogshög- skolan. som härvid kan komma att ske på arbetslärans område, bör vara lätt att samordna med forskningsinstitutets.

Lärarrådet har i detta sammanhang upptagit spörsmålet om en särskild gren av den skogliga arbetsläran, nämligen den skogliga maskin- och red- skapsläran. Denna ämnesdel skulle enligt lärarrådets mening med fördel kunna upptagas såsom ett mera självständigt undervisningsämne, varjämte forskningen i ämnesdelen behövde intensifieras. Dess uttalande i ärendet har i huvudsak följande lydelse.

Det finns inom den skogliga arbetsläran ett område av mycket stor praktisk be- tydelse, som med fördel skulle kunna upptagas såsom ett mera självständigt under- visningsämne, nämligen skoglig maskin- och redskapslära. Här gör sig behovet av speciallärarkraft vid skogshögskolan allt starkare gällande i takt med Skogstrans- porternas mekanisering och det allmänna kravet på skogsarbetets rationalisering. Detta krav gäller ej blott maskiner och redskap för avverkning och transport utan i lika män för skogskulturarbeten. Även forskningen inom detta område torde ha ett aktuellt behov av intensificring. Väl kan sägas, att vissa större industriföretag, som tillverka maskiner och redskap för skogsbruket, genom egna forskningsinsti— tutioner och i intimt samarbete med det praktiska skogsbruket på ett lyckligt sätt fört utvecklingen framåt inom flera områden —— främst kanske i fråga om avverk— ningsredskap _— ävensom att Föreningen skogsarbetens och domänstyrelsens ar- betsstudieavdelning samt Värmlands skogsarbetsstudier genom sin forskning på detta område under senare år lämnat värdefulla resultat. Men för bedömning och tillrätta- läggning av nya uppfinningar och konstruktioner av maskiner och redskap för skogs- bruket, vilka i stor omfattning framkomma på enskilt initiativ och ej sällan i mera hantverksmässig tillverkning, gör sig ofta påmint kravet om en särskilt härpå in- riktad institution. Statens maskin- och redskapsprovningsanstalters nuvarande or- ganisation och utformning gör, att man där i huvudsak endast sysslar med jord- brukets maskiner och redskap. Förvisso kräves även mycket grundläggande forsk- ning inom detta område, som självfallet lämpligast anknytes till en provnings- anstalt.

Lärarrådet har i detta sammanhang velat framföra den nu berörda frågan, då ;len även för undervisningen är betydelsefull, utan att närmare vilja ingå på frågan var en sådan institution bör förläggas (exempelvis i anknytning till maskin- och 'e.dskapsprovningsanstalterna eller till skogsforskningen).

I detta sammanhang mä anföras, att ej heller skogsforskningsinstitutet förordar inrättandet av för institutet och skogshögskolan gemensamma pro- fessurer på virkeslärans och arbetslärans områden. Institutet har anfört.

Enligt institutets förmenande gälla även för den skogsteknologiska forskningen med )förminskad styrka samma synpunkter som beträffande forskningeni allmänhet vid

• Sida 176
•  Original

institutet och högskolan. Forskningen på virkeslärans område torde böra ske genom samarbete mellan olika specialister inom skogsforskningsinstitutct, träforskningsinsti- tutet och skogshögskolan samt det praktiska skogsbruket. Skäl för att vid skogsforsk- ningsinstitutet organisera någon särskild avdelning för virkeslära synes ej föreligga. Däremot är inrättandet därstädes av en skogsteknologisk avdelning starkt motiverat. Denna avdelning skulle som huvuduppgift ha forskning på arbetslärans område men dessutom även handha skogsteknologiska undersökningar på virkesvårdens område samt rörande åtgärder för ernående av ökad flytbarliet. Arbetsfördelningen mellan denna avdelning och professorn i skogsteknologi vid skogshögskolan blir, att avdelningen vid institutet företrädesvis handlägger de stora, mera arbetskrävande och långfristiga forskningarna, medan professorn vid skogshögskolan huvudsak- ligen ägnar sig åt de mindre arbetskrävande undersökningarna.

Dåvarande föreståndaren för skogshögskolans avdelning för skogstekno- logi, professorn G. Lundberg, har föreslagit, att vid avdelningen skulle an- ställas en biträdande lärare —— dock först efter det högskolans nuvarande lektor på övergångsstat avgått ur tjänst —— samt två assistenter, varav dock den ene kunde tänkas vara gemensam med annan avdelning. Såsom förut— sättning för nämnda förslag har angivits, att den förberedande kursen vid Garpenberg skulle infogas i huvudkursen. Professor Lundberg har även, med åberopande av lärarrådets skrivelse, förordat inrättande av en special- lärartjänst i maskin- och redskapslära. Professor Lundberg har uttalat i huvudsak följande.

Vid högskolans senaste omorganisation förutsattes, att professorn i skogsteknologi liksom i skogsuppskattning och skogsindelning skulle hiträdas av assistent, men att denna assistenttjänst ej skulle tillsättas så länge lektorn i skogsteknologi vid förut- varande fortmästarkursen, vilken lektor då överfördes på övergångsstat, kvarstodc i tjänst. Under tiden skulle denna lektor i stället biträda vid undervisningen i skogs- teknologi.

Även om professorns i skogsteknologi undervisningsskyldighet i framtiden kom— mer att minska, därigenom att skogsdikningen avföres från professuren, och spe- ciallärare komma att biträda med undervisningen i skoglig vägbyggnad och even- tuellt, som nu av lärarrådet föreslås, jämväl i maskin- och redskapslära, kommer, för den händelse nuvarande Garpenbergskurs på sätt lärarrådet likaledes föreslagit skall inlemmas i huvudkursen, även i framtiden, efter nuvarande lektorns avgång ur tjänst att erfordras biträdande lärare. Särskilt kommer detta att erfordras för de praktiska arbeten och den därmed sammanhängande undervisning, som äro avsedda att äga rum vid Garpenbergsförläggningcn, för vilken även kräves biträde av assistent.

Behovet av biträdande personal vid skogsteknologiska avdelningen skulle därför, i händelse den nuvarande förberedande kursen vid Garpenberg inlemmas i huvud- kursen, bliva en biträdande lärare samt tvenne assistenter, varav dock den ene _— den som närmast är avsedd för de praktiska övningarna vid förläggningen vid Gar- penberg —— kan tänkas gemensam med annan institution. Såsom i lärarrådets skrivelse framhållits, föreligger behov av en speciallärare i skoglig maskin» och redskaps— lära med en undervisningsskyldighet av cirka 10 timmar.

Bortsett från speciallärarna har professor Lundberg alltså för den skogs— teknologiska avdelningen föreslagit följande personalförstärkning.

• Sida 177
•  Original

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning l professor 1 professor 1 biträdande lärare 1 lektor på övergångsstat 1 ändrad tjänst

(i assistent

') assistenter1 I tredje amanuens 1 ändrad tjänst

Professor Lundberg har anfört, att för resor i anslutning till skogstekno— logiska institutionens fältarbeten och till expenser för forskning vid institu- tionen erfordrades årligen cirka 6 000 kronor.

På anmodan av högskoleutredningen har chefen för skogsforskningsin- stitutet, professor M. Näslund, till utredningen avgivit förslag rörande orga- nisationen av för institutet och högskolan gemensamma avdelningar för ar- betslära och virkeslära. Enligt förslaget skulle vardera avdelningen utrustas med _ utöver en professor — en försöksledare eller laborator, en assistent (Ce 24) och fem biträden för kontorsgöromål. Avdelningen för arbetslära skulle därjämte erhålla ett tekniskt biträde (Ce 19) och ett skogsbiträde (Ce 13) samt avdelningen för virkeslära två skogsbiträden (Ce 13). För resor, expenser och tillfällig arbetshjälp för forskningens behov borde vardera av- delningen tilldelas årligen 26 000 kronor. Såsom engångsanslag för utrust— ning erfordrades 40 000 kronor för arbetsläran och 10 000 kronor för virkes- läran.

Högskoleutredningens förslag.

En av de mest vittomfattande professurerna vid skogshögskolan torde vara den i skogsteknologi och skogsdikning, Denna professur innesluter så stora forskningsområden som arbets- och virkesläran med förädlingsindustrierna samt dessutom skogsdikningen och vägbyggnadsläran. Det är att märka att inom arbetsläran för närvarande inrymmes ett så viktigt arbetsfält som maskin- och redskapsläran. Såsom framgår av vad förut anförts har man inom högskolans lärarråd varit medveten om att det i längden icke är möj- ligt att hålla dessa stora och betydelsefulla ämnesgrupper samlade under en och samme lärare och forskare. Enligt lärarrådets mening borde man emel- lertid för närvarande inskränka sig till att överlämna vissa delar av under- visningen inom professuren till speciallärare. De skäl som lärarrådet åbe- ropat härför — förnämligast att undervisningen i ämnet i övrigt borde sam- manhållas i en hand finner högskoleutredningen icke övertygande. För utredningen har det stått klart, att forskningen på detta område i första hand måste givas förbättrade resurser med hänsyn till den betydelse, som den äger för skogsbruket. Statsmakterna torde icke längre kunna lämna denna fråga olöst. Skall högskolan icke helt förlora sin ställning inom forskningen på detta område och låta densamma gå över på forskningsinsti- tutet eller enskilda initiativ, måste en upprustning av högskolans resurser

1 En av dessa eventuellt gemensam med annan avdelning. 12—717746. .I.

• Sida 178
•  Original

här ske. Med den uppfattning, som utredningen företräder rörande forsk- ningens betydelse även för den vetenskapliga undervisringen och utbild- ningen, måste ett bibehållande av den gamla ordningen på detta område så småningom även leda till en försämring ur utbildningssynpunkt. Det torde, såvitt utredningen kunnat finna, icke möta några oöverstigliga svårigheter att, om uppdelning av professuren sker, ordna undervisningen på ett sådant sätt, att någon dubbelundervisning icke äger rum. Med hänsyn till det an- förda vill utredningen förorda, att en uppdelning av professuren snarast genomföres. Vid uppdelningen av professuren synes det mest ändamålsen- ligt, att densamma uppdelas i en professur i arbetslära (rh en i virkeslära.

Den förstnämnda professuren synes böra omfatta avverkningsteknik (av- seende fällning och tillredning av virke med handredskap och maskinella hjälpmedel), avverkningens organisation, transport av virke med kälkar och hjuldon, traktor- och biltransporter av virke samt flottning. I ämnet bör lämpligen också innefattas tillämpning av skogsbrukets arbetsavtal, maski- nell skogsodlingsteknik och hyggesbränning, vilka avsnitt böra samordnas med ämnet skogsskötsel, ävensom bekämpande av skogseld. Såsom lärar- rådet föreslagit torde speciallärare — liksom för närvarande —— böra anlitas för undervisning i skogsdikning och vägbyggnadsteknik. Professuren i vir- keslära bör innesluta virkets tekniska egenskaper (såsom hållfasthet, krymp— ning, flytbarhet m. m.), virkessortiment och virkesvård, inmätning av virke samt virkesförädling (inklusive skogsindustrierna). I anslutning till vad ut— redningen tidigare uttalat böra de nya professurerna anknytas till såväl hög— skolan som skogsforskningsinstitutet.

Vad angår den särskilda gren av den skogliga arbetsläran, som maskin- och redskapsläran utgör, har denna gren länge varit föremål för intresse på skilda håll i landet. Sedan många år tillbaka ha enskilda större skogsbolag och domänverket bedrivit försöksverksamhet med användning av motor- sågar och motordrift vid skogstransporter av olika slag. Såväl motorsågning som traktordrift förekommer också numera i det praktiska skogsbruket — ehuru i mycket begränsad omfattning, då alltjämt åtskilliga frågor i sam- band med den maskinella driften i skogen återstå att lösa. Sedan år 1936 ha norrländska och värmländska skogsbolag bedrivit arbetsstudier beträffande avverkning och transport av virke. Sålunda inrättade Föreningen skogsar- beten nämnda år en arbetsstudieavdelning, till vilken domänverket anslöt sig år 1940, och som nu arbetar under beteckningen Föreningen skogsarbe- tens och domänverkets arbetsstudieavdelning (S. D. A.). Skogsbolagen i Värmland och västra Bergslagen äro från samma år sammanslutna till en institution för bedrivande av arbetsstudier benämnd Värmlands skogsarbets- studier (V. S. A.). Båda de institutioner, som nu nämnts, ha ägnat uppmärk- samhet åt utnyttjandet av maskiner och redskap i skogen. V. S. A. bedriver numera sin verksamhet i begränsad omfattning. S. D. A. torde däremot en- ligt ett under innevarande år utarbetat program komma att intensifiera sin

• Sida 179
•  Original

verksamhet framför allt på det maskintekniska området. Avsikten torde så— lunda vara att inom institutionen inrätta en särskild avdelning för motor- transporter.

Den forskning, varom nu är fråga, kräver stora ekonomiska resurser och måste för att nå resultat nära samarbeta med det praktiska skogsbruket, inom vilket dessa resultat kunna utnyttjas och från vilket impulser till nya uppslag och förbättringar kunna inhämtas. Såväl skogsbruket som maskin- företagen torde på detta område ha förhållandevis stora och snabba ekono- miska vinster att förvänta, vilket ock framgår av att det enskilda initiativet här tydligt framträtt. I likhet med vad som skett exempelvis i fråga om trä- forskningsinstitutet och jordbrukstekniska institutet synes det därför i fråga om verksamheten på detta område ändamålsenligt att ett samarbete kommer till stånd mellan staten och det enskilda näringslivet. Utredningen anser där- för denna fråga icke böra upptagas i samband med upprustningen av hög- skolans resurser utan vill utredningen förorda, att detta spörsmål blir före- mål för särskilda undersökningar och utredningar i samråd med intresserade parter. Skulle det visa sig, att den linje godtages, som högskoleutredningen antytt såsom lämplig, synes ett samarbete kunna ordnas mellan skogshög- skolan, skogsforskningsinstitutet och det blivande tekniska institutet på samma sätt som mellan lantbrukshögskolan och jordbrukstekniska institutet. Intill dess denna fråga löses, synes undervisningen på förevarande område kunna provisoriskt tillgodoses genom speciallärare.

Högskoleutredningen föreslår, att följande personal beräknas för nu av- handlade två avdelningar (nuvarande skogsteknologiska avdelningens per- sonal har upptagits såsom nuvarande personal för den nya avdelningen för virkeslära) .

Erforderug personal Nuvarande personal Ökning

Avdelningen för arbetslära: l professor 1 professor

1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 1 skogsbiträde, Ce 13 1 skogsbiträde 4 biträden för kontorsgö- 4 biträden för kontorsgö-

romål romål

Avdelningen för virkeslära: 1 professor 1 professor 1 laborator 1 lektor (på övergångsstat) 1 ändrad tjänst

I förste assistent I tredje amanuens 1 ändrad tjänst I skogsbiträde, Ce 13 1 skogsbiträde 4 biträden för kontorsgö- 4 biträden för kontorsgö-

romål romål

Det sålunda upprättade förslaget torde icke tarva utförligare motivering. Med hänsyn till föreliggande forskningsbehov har utredningen funnit påkal-

• Sida 180
•  Original

lat att föreslå en laborator för envar av ifrågavarande avdelningar. Labo- ratorsbefattningen vid avdelningen för virkeslära bör dock hållas obesatt så länge högskolans nuvarande lektor på övergångsstat kvarstår i tjänst. Vidare torde få anföras, att utredningen räknat med att liksom nu undervisningen i skogsdikning och vägbyggnadsteknik skall handhavas av speciallärare samt att undervisningen i maskin- och redskapslära framdeles skall handhavas likaledes av speciallärare. För vardera avdelningen bör beräknas även en förste assistent, ett skogsbiträde i lönegrad Ce 13 och fyra biträden för kon- torsgöramål.

Såsom årligt anslag bör beräknas ett belopp av 10 000 kronor för vardera avdelningen. För utrustning bör beräknas ett belopp av 40000 kronor för arbetsläran och ett belopp av 10 000 kronor för virkesläran.

4. Skogszoologi.

Inkomna förslag.

Skogshögskolans lärarråd har erinrat om att högskolans och skogsforsk- ningsinstitutets styrelse i augusti 1942 i skrivelse till Kungl. Maj:t ifråga- satte inrättande vid högskolan av en professur i skogszoologi men med hän- syn till tidsläget inskränkte sig till att tills vidare föreslå endast en labora-L torsbefattning i ämnet. Förslaget hade bifallits av statsmakterna, och den' härefter vid högskolan anställde laboratorn i skogszoologi hade parallellt med sin undervisning bedrivit en omfattande och betydelsefull jaktzoologisk forskning. Lärarrådet ville nu föreslå, att laboratorsbefattningen förändra-V des till en professur i skogszoologi. Härom har lärarrådet anfört i huvudsak följande.

Anslag till expenser för den jaktzoologiska forskningen har hittills genom Svenska i jägarförbundet erhållits från jaktvårdsfonden med mellan 30 000 och 58 000 kronor årligen, vilket förhållande dock medfört, att problemställningar och forskningsupp- gifter i väsentlig del kommit att dikteras av mera rent jaktzoologiska intressen.

Det högre djurlivets förhållande till skogshushållningen är emellertid ett forsk- ningsfält, som hittills är föga bearbetat i vårt land trots dess stora praktiska och ekonomiska betydelse, främst kanske på grund av de skador å växande skog, som _ det högre djurlivet vållar, men kanske även genom den nytta, vissa djurarter, fram- å förallt fåglar, kunna åstadkomma som förebyggande skydd mot skadeinsekter.

Även den utredning angående åtgärder från statens sida till förekommande av älgskador, som på grund av riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 maj 1945 (nr 265) utförts av domänstyrelsen och Skogsstyrelsen, understryker betydelsen av att de viltbiologiska frågorna _ närmast då berörande älgen _ i första hand göras till föremål för ett grundläggande studium på vetenskaplig bas.

Med hänsyn till de stora krav, som såväl undervisning som forskning numera måste uppställa beträffande ämnet skogszoologi — vilket ämne för övrigt vid alla andra skogshögskolor i Europa torde vara företrätt av särskild professor — anser * lärarrådet, att inrättandet av en professur i skogszoologi vid skogshögskolan nu ej längre hör uppskjutas.

• Sida 181
•  Original

Likaså anser lärarrådet det vara lämpligt och önskligt, att en blivande innehavare av denna professur i skogshögskolans stat tillförsäkras de anslag, som erfordras för åstadkommande av tillfredsställande forskningsmöjligheter inom denna centrala del av ämnet. Hithörande forskning bör vara mera direkt inriktad på skogsskyddet än den jaktzoologiska forskning, som nuvarande laboratorn hittills kunnat bedriva med anslag från jaktvårdsfonden.

Skogshögskolans studentkår har tillstyrkt lärarrådets förslag rörande in- rättandet av en professur i skogszoologi. , Föreståndaren för skogshögskolans skogszoologiska avdelning, laboratorn 3G. Notini, har föreslagit, att vid avdelningen skulle inrättas en assistenttjänst med så hög löneplacering, att sökande med god skogsvetenskaplig utbildning kunde påräknas. Assistenten skulle främst biträda vid forskning i skogs- skyddsfrågor. Laborator Notini har anfört bland annat följande.

, Behovet av planmässiga studier av det högre djurlivets inverkan på skogen, spe- ciellt de biologiska betingelserna för skadegörelse och metoder att förebygga sådan skada, har på ett markerat sätt understrukits av flera utredningar inom skogsskyd- dets område. Särskilt må hänvisas till resultaten av den utredning rörande medel och metoder till förebyggande och minskande av älgskador på växande skog, vilken begärts av riksdagen och på Kungl. Maj:ts uppdrag utförts av domänstyrelsen och Skogsstyrelsen gemensamt.

Av flera skäl synes det uppenbart, att ifrågavarande forskning bäst kommer till ut- förande genom samarbete mellan högskolans zoologiska avdelning och skogsforsk- ninginstitutet. I nuvarande läge torde den viltbiologiska delen av forskningen ha sitt naturliga hemvist vid högskolan, då annan institution icke torde kunna genomföra uppgiften.

Den viktiga frågan om skogens skydd mot viltskador är i vårt land nästan helt obearbetad. Många andra frågor av samma natur som älgskadorna äro fortfarande olösta.

Med stöd av ovanstående argumentering framhålles som ett mycket angeläget öns- kemål den skogszoologiska avdelningens utrustande med resurser för forskning be- rörande skogsskyddsfrågor. För detta ändamål föreslås inrättandet av en assistent- tjänst i skogszoologi med så hög löneplacering, att sökande med god skogsveten- skaplig utbildning kan påräknas.

Enligt lärarrådets och laborator Notinis förslag skulle alltså skogshög— skolans ifrågavarande avdelning erhålla personal enligt följande.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor ! laborator 1 ändrad tjänst I assistent 1 assistent ] tredje amanuens 1 tredje amanuens

Laborator Notini har anfört, att för forskningen i skogszoologi erfordrades årligen 4 700. kronor.. Därjämte borde ett engångsanslag av 32 000 kronor anvisas för utrustning av avdelningen. Härvid förutsattes, att en upprust- ning komme. till stånd även beträffande högskolans fotografiska avdelning.

jHögskoleutredningens förslag.

Enligt högskoleutredningens mening torde man jämväl i fråga om skogs- zoologien ha skäl” att försöksvis sammanföra skogshögskolans och skogs-

• Sida 182
•  Original

forskningsinstitutets verksamhet. Rörande den principiella motiveringen härför får utredningen hänvisa till avsnittet om arbetsfördelningen mellan högskolan och institutet.

Vad ytterligare angår skogszoologien vill utredningen erinra om att denna är företrädd av en särskild avdelning även vid skogsforskningsinstitutet. Forskningen vid denna avdelning bedrives i huvudsak inom det entomolo- giska området av skogszoologien, medan forskningen vid högskolans zoolo- giska avdelning är i huvudsak inriktad på den övriga delen av skogs- zoologien. Högskoleutredningen vill förorda, att befattningen såsom före- ståndare för forskningsinstitutets zoologiska avdelning omändras till en för högskolan och institutet gemensam professur i skogsentomologi samt att högskolans befattning såsom laborator i skogszoologi omändras till en lika— ledes för högskolan och institutet gemensam professur i allmän skogszoologi med viltvård. Utredningen har sålunda å ena sidan ansett det påkallat att förändra högskolans laboratorsbefattning i skogszoologi till en professur men å andra sidan av skäl, som tidigare angivits, velat knyta denna profes- sur jämväl till forskningsinstitutet. Vidare har utredningen funnit det olämp- ligt, att det för skogsbruket synnerligen viktiga ämnet skogsentomologi icke skulle vara företrätt av professur vid högskolan men väl ingå såsom huvud- beståndsdel i en avdelning vid forskningsinstitutet. Genom en sådan anord- ning, som utredningen förordat, torde förutsättningar kunna skapas för en god utveckling av såväl forskningen som den högre undervisningen på skogszoologiens område.

Den personal, som utöver föreståndaren finnes vid skogsforskningsinstitu- tets zoologiska avdelning, torde få kvarstanna vid denna, även sedan avdel— ningens benämning — i anslutning till föreståndarbefattningens omändring till professur i skogsentomologi vid högskolan och institutet —— ändrats till skogsentomologisk avdelning. Förstärkning av ifrågavarande personal med en förste assistent synes vidare få beräknas. Utredningens förslag rörande avdelningens personal framgår av följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande persona] Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator (försöksledare) l försöksledare 1 ändrad tjänst I förste assistent 1 förste assistent 1 första laboratoriebiträde 1 första laboratoriebiträde (Ce 15) (Ge 15) 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

För ämnesområdet allmän skogszoologi med viltvård beräknar högskole- utredningen följande personalbehov.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 laborator 1 ändrad tjänst I assistent 1 assistent 1 tredje amanuens I tredje amanuens 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

• Sida 183
•  Original

Såsom årligt anslag synes böra beräknas ett belopp av 2 000 kronor för den skogsentomologiska avdelningen och ett belopp av 5000 kronor för avdelningen för allmän skogszoologi. För utrustning av sistnämnda avdel— ning bör beräknas ett belopp av 32 000 kronor.

5. Skogsskötsel.

Inkomna förslag.

Föreståndaren för skogshögskolans avdelning för skogsskötsel, professor B. Lindquist, har föreslagit, att avdelningen skulle erhålla personalförstärk- ning enligt följande.

Föreslagen pcrsonal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 biträdande lärare, A 25 1 biträdande lärare (28) 1 förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent I tredje amanuens I tredje amanuens 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

Till motivering har professor Lindquist anfört i huvudsak. Undervisningen i skogsskötsel omfattar enligt nuvarande studieplan 622 timmar. Såväl undervisning som tentamina handhavas av föreståndaren ensam. Denna är därtill bunden av sommarövningar praktiskt taget från början av maj till slutet av augusti.

Kontakten med skogsförvaltningarna, som synes vara väsentlig för undervisningens kvalitet, kan med nuvarande arbetsprogram icke alls upprätthållas.

En forskningsverksamhet på området är med nuvarande skärpta krav på sådan forsknings kvalitet ogenomförbar på grund av det belastade undervisningspro- grammet.

Från de speciella norrlandsintressena ha gång på gång riktats krav på en för- djupad undervisning och forskning vid högskolan beträffande Norrlands skogssköt- selproblem. Samma sak har i ännu mera accentuerad form framhållits från södra Sverige. I sydligaste Sverige har man gång efter annan sökt sina skogsförvaltare från Danmark. Man måste erkänna, att detta bland annat bottnar i brister i skogs- skötselundervisningen vid skogshögskolan. För att bättre tillgodose de sydsvenska in- tressena såväl som de norrländska samt för att ge föreståndaren möjligheter till fort— löpande intim kontakt med praktikens män på andra orter än där sommarövningarna äro förlagda, och slutligen för att möjliggöra vetenskapligt forskningsarbete på skogs— skötselavdelningen, synes inrättandet av en biträdande lärartjänst och en till denna knuten assistenttjänst såsom oundgängligen nödvändiga. I nuvarande läge synes det lämpligt, att den biträdande läraren i första hand får avlasta en del av förestån- darens undervisnings— och forskningsarbete, när det gäller de speciella norrlands- problemen, varigenom föreståndaren erhåller möjligheter att något mera kunna ägna sig åt de hittills starkt åsidosatta sydsvenska skogsskötselfrågorna.

Professor Lindquist har föreslagit, att högskolans skogsskötselavdelning skulle tilldelas årsanslag med 10 000 kronor samt engångsanslag för utrust-

• Sida 184
•  Original

ning med 16 000 kronor. I fråga om engångsanslaget förutsattes, att traktor för markberedningsarbeten anskaffades genom skogsteknologiska avdel- ningen.

Högskoleutredningens förslag.

För ifrågavarande avdelning beräknar högskoleutredningen följande per- sonalförstärkning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator l laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent I tredje amanuens I tredje amanuens 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

Högskoleutredningen har funnit det erforderligt, att skogshögskolans av- delning för skogsskötsel tilldelas ytterligare en självständig vetenskaplig kraft. Forskningsbehovet på skogsskötselns område är betydande och forsk- ningsuppgifterna arbets— och tidskrävande. Därjämte är undervisningen i skogsskötsel av så stor omfattning, att det torde vara så gott som omöjligt för avdelningen att med nuvarande personalresurser bedriva forskning i till- fredsställande omfattning. Utredningen får därför föreslå, att en laborator knytes till avdelningen. Forskningsuppgifterna vid avdelningen synas böra under föreståndarens ledning fördelas på befattningshavarna enligt de i de särskilda fallen mest ändamålsenliga grunderna. Med hänsyn till avdel- ningens omfattande arbetsuppgifter torde tillika ytterligare en assistent ävensom ett biträde för kontorsgöromål böra beräknas för avdelningen.

Ett belopp av 10 000 kronor torde få beräknas såsom årligt anslag för av- delningen, varjämte ett engångsanslag ä 8 000 kronor hör anvisas för utrust- ning av densamma.

6. Skogsuppskattning med skogsindelning.

Inkomna förslag.

Professor S. Pelrini, föreståndare för skogshögskolans avdelning för skogs- uppskattning medbskogsindelning, har föreslagit, att en speciallärartjänst i matematik och statistik skulle inrättas vid högskolan, varigenom professorn vid förevarande avdelning skulle erhålla lättnad i undervisningsbördan. Pro- fessor Petrini har anfört bland annat.

Liksom fallet torde vara med ett flertal andra ämnen vid skogshögskolan, är det beträffande skogsuppskattning och skogsindelning önskvärt, att kurserna för olika betygsgrader göras av olika omfattning. Detta innebär, att kortare kurser, förslagsvis

• Sida 185
•  Original

20 timmar i uppskattning och 20 timmar i indelning, med tentamina fordras för betyget godkänd, under det att en särskild påbyggnad, förslagsvis 20 timmar i var- dera ätnnesdelen, behövas för erhållande av betyget med beröm godkänd. Föreläs- ningarnas antal kan i senare fallet reduceras i samma mån, som de kunna ersättas genom självstudier och seminarieövningar med diskussioner. De praktiska övning- arna i fält förutsättas vara lika för alla.

Emellertid ingår i professuren även ämnet matematisk statistik med 30 föreläs- ningstimmar och särskild tentamen. En uppdelning av kursen i statistik för tvenne betygsgrader (förslagsvis 20 + 20) anses också vara synnerligen önskvärd med tanke på elevernas olika läggning och på deras studier vid högskolan som ock med hänsyn till deras framtida verksamhet.

Om nu en uppdelning av nu angivet slag genomföres, kommer professorns tid att vara belagd i fullt samma omfattning som hittills med undervisning och direkt handledning enbart i fackämnena skogsuppskattning och skogsindelning. Det före- ligger därför behov av en särskild lärarkraft för matematik och statistik. Detta är så mycket mer motiverat, som statistiken undergår en så snabb utveckling, att man i framtiden kan komma att finna det svårt att uppbringa en professor för skogs- högskolan, som besitter nödiga kvalifikationer i alla tre disciplinerna. Därför före- slås att en speciallärartjänst i matematik och statistik inrättas vid skogshögskolan.

Ifrågavarande avdelning borde, enligt förslag av professor Petrini, tillde- las årsanslag med 1300 kronor samt engångsanslag för utrustning med 4 000 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

Personalen vid skogshögskolans avdelning för skogsuppskattning med skogsindelning består av —— förutom professorn _— en förste assistent och en tredje amanuens. I anslutning till professor Petrinis skrivelse beräknar hög- skoleutredningen ingen utökning av denna personal men väl ett överläm- nande av den i professorns undervisning ingående undervisningen i mate- matisk statistik på en särskild speciallärare. Genom sistnämnda åtgärd torde det aktuella framträdande kravet på fördjupad matematisk-statistisk utbild- ning av civiljägmästarna kunna tillgodoses, samtidigt som föreståndaren för ifrågavarande avdelning erhåller större möjligheter att koncentrera sig på de centrala områdena av avdelningens arbetsfält. Avdelningen bör erhålla ett årligt anslag av 5000 kronor samt engångsanslag för utrustning med i 000 kronor.

7. Skogsekonomi.

Inkomna förslag.

Föreståndaren för skogshögskolans skogsekonomiska avdelning, professor Th. Streyffert, har föreslagit följande personalförstärkning för avdelningen.

• Sida 186
•  Original

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 assistent ] assistent 1 lärare i nationalekonomi 1 lärare i nationalekonomi 1 tredje amanuens I tredje amanuens 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— mål mål

Professor Streyffert har föreslagit, att avdelningen för skogsekonomi skulle tilldelas årligt anslag med dels 1000 kronor, dels erforderligt belopp för en skogsekonomisk tillämpningskurs. Därjämte borde ett belopp av 1975 kronor anvisas såsom engångsanslag för utrustning av avdelningen.

Högskoleutredningens förslag.

Vid ifrågavarande avdelning synes personalbehovet böra tillgodoses enligt följande.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning l professor 1 professor 1 förste assistent 1 förste assistent 1 assistent 1 assistent I tredje amanuens I tredje amanuens 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

Med hänsyn till den ökade betydelse, de ekonomiska frågorna under se- nare år alltmera erhållit, synes det önskvärt, att institutionens föreståndare beredes mera tid för vetenskapligt arbete. För detta ändamål torde för låt— tande av hans arbetsbörda vid högskolan böra anställas en speciallärare i nationalekonomi. I syfte att säkerställa förevarande avdelnings behov av vetenskaplig arbetshjälp torde därjämte vid avdelningen böra inrättas en tjänst såsom förste assistent. Då omfattande räkne- och skrivgöromål före— finnas vid den skogsekonomiska avdelningen, torde vidare ett biträde för kontorsgöromål böra anställas vid densamma.

För avdelningen bör beräknas ett årligt anslag av 5 000 kronor samt en- gångsanslag för utrustning med 2 000 kronor.

8. Skogsbotanik.

Inkomna förslag.

Förre föreståndaren för skogshögskolans skogsbotaniska avdelning, pro- fessor T. Lagerberg, har beträffande avdelningens personalbehov föreslagit följande.

• Sida 187
•  Original

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 lektor, A 26 (29) eller 1 lektor, Eo 26 (29) 1 ändrad tjänst 27 (30) 1 förste assistent 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens I tredje amanuens I tredje amanuens 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

Såsom motivering har anförts i huvudsak.

På grund av brist på assistenthjälp vid kursundervisningen fullgör för närvarande lektorn till stor del dylik tjänst. För att ökade forskningsmöjligheter skola beredas professorn i skogsbotanik är det önskvärt, att en större de] än för närvarande av kursundervisningen överlåtes på lektorn, som alltså härigenom får ökad undervis- ningsskyldighet. Genom att inrätta en amanuenstjänst för kursundervisningen skulle denna anordning i hög grad underlättas.

För att kunna effektivt bedriva experimentell forskning inom skogsbotaniken är en kvalificerad assistent synnerligen önskvärd och i vissa fall nödvändig, t. ex. under professors resor med eleverna. Assistenten ifråga — som kunde vara antingen en universitetsutbildad botanist eller en jägmästare, som bedriver licentiatstudier vid skogshögskolan — bör även åläggas viss undervisningsskyldighet.

Mycket nödvändigt rutinarbete vid kursundervisningen utföres för närvarande av överkvalificerad arbetskraft, professorn och lektorn. Detta arbete, t. ex. hand- ledning i mikroskopering, förfärdigande av' mikroskopiska snitt och andra preparat, borde i stället lämpligen överlåtas på förslagsvis en förste amanuens med motsva- rande tjänsteställning som vid universiteten.

För bedrivande av experimentellt forskningsarbete erfordras av naturliga skäl ett tekniskt biträde med uppgift att under professorns ledning utföra manuellt för- söksarbete, ombesörja inköp för laboratoriet, fullgöra dagligt rutinarbete o. s. v. Tjänsten föreslås placerad i lönegrad A 11 (15) eller Ro 11 (15).

Professor Lagerberg har anfört, att avdelningen vore i behov av ett fast årligt anslag för en successiv utvidgning och modernisering av avdelningens materiel samt för forskningen. För utrustning av ett föreslaget skogsbiolo- giskt laboratorium borde beräknas engångsanslag med 30000 kronor. För kursändamål vore avdelningen även i behov av ett antal lupper och mikro- skoplampor samt en projektionsapparat för färgbilder.

Högskoleutredningens förslag.

För skogshögskolans skogsbotaniska avdelning föreslår högskoleutred- ningen personalförstärkning enligt följande sammanställning.

Erfordeng personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 lektor 1 lektor 1 förste assistent . 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens I tredje amanuens I tredje amanuens 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

• Sida 188
•  Original

Med nuvarande arbetsresurser synes det vara tämligen omöjligt att vid skogshögskolans botaniska avdelning bedriva ett tillfredsställande arbete inom det stora ämnesområde, som botaniken utgör. Särskilt må framhållas, att de växtfysiologiska frågorna inom Skogsskötseln tilldraga sig ett allt större intresse och erbjuda ett rikt arbetsfält. En ökning av avdelningens vetenskapliga personal med en assistent och en förste amanuens synes där- för motiverad. Ytterligare torde personalen vid avdelningen böra förstärkas med ett laboratoriebiträde. Det är även önskvärt att till ifrågavarande av- delning knytes en laboratorsbefattning. Emellertid har utredningen ansett att denna fråga med hänsyn till att vid avdelningen finnes en lektor, något kan anstå. En ombildning av lektorsbefattningen till en laboratorsbefattning bör framdeles, så snart ske kan, genomföras.

För avdelningen bör beräknas ett årligt anslag av 10 000 kronor samt ett engångsanslag för utrustning av 40 000 kronor.

9. Skoglig marklära och kemi.

Inkomna förslag.

Föreståndaren för skogshögskolans avdelning för skoglig marklära och kemi, professor O. Tamm, har beträffande avdelningens personalbehov framlagt förslag enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning l professor 1 professor 1 förste assistent 1 förste assistent ] förste amanuens _ 1 förste amanuens 2 tredje amanuenser 2 tredje amanuenser

Professor Tamm har till motivering anfört i huvudsak följande.

Det torde vara uppenbart, att undervisningen på lång sikt kommer att bliva li- dande, om icke professorn blir i stånd att angripa vetenskapliga problem inom grundforskningen. En oeftergivlig förutsättning för en förbättring av professorns forskningsmöjligheter är emellertid, att han får assistenthjälp, som dels frigör något av hans arbetskraft från övningarna och examensproven, dels utför det nödvändiga rutinarbetet för att hålla laboratoriet i funktionsdugligt skick, dels biträder honom vid hans egna laboratoriearheten. Skulle studentantalet ökas blott obetydligt över nuvarande antal, blir assistenthjälp absolut nödvändig även enbart för undervis- ningens behov, ty under sådana förhållanden kan ej professorn ensam räcka till vid handledningen av studenterna under övningarna.

En förste assistentbef'attning bör alltså inrättas och därjämte — speciellt om studentantalet vid högskolan skulle ökas —— en förste amanuensbefattning. Förste asistenten skall biträda professorn vid övningarna såväl på laboratoriet som i fält och dessutom biträda professorn vid dennes vetenskapliga forsknings- arbeten. Därjämte hör han själv bedriva forskningsarbete på den skogliga mark- lärans område. På så sätt skulle han småningom kunna bliva först docent- kompetent och småningom professorskompetent i skoglig marklära, varigenom det trängande rekryteringsbehovet kunde tillfredsställas. Förste amanuensen kan

• Sida 189
•  Original

lämpligen ha deltidstjänstgöring. Hans uppgift skulle vara att hålla laboratoriet i funktionsdugligt skick, att biträda vid laboratorieövningar (vilket bleve absolut nödvändigt vid eventuellt kommande ökning av studentantalet, ty då räcker ej förste assistenten till) samt att biträda studenterna vid utförande av examensprov.

Professor Tamm har föreslagit, att årsanslag skulle beräknas för avdel- ningen i fråga med 10 000 kronor. Vidare skulle ett engångsanslag av minst 20 000 kronor behöva anvisas för utrustning av avdelningen. Ytterligare en monter för avdelningens museum erfordras därjämte.

Högs-kol?utredningens förslag.

Högskoleutredningen förordar, att skogshögskolans avdelning för skoglig marklära och kemi erhåller personalförstärkning enligt följande samman- ställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 assistent 1 assistent l förste amanuens I tredje amanuens 1 ändrad tjänst I tredje amanuens I tredje amanuens 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

Ifrågavarande avdelning synes vara i behov av ökad biträdande veten- skaplig personal. Högskoleutredningen föreslår, att en assistentbefattning inrättas vid avdelningen och att en av dennas nuvarande amanuenstjänster förändras till en tjänst såsom förste amanuens. Även ett laboratoriebiträde torde få beräknas för avdelningen.

Denna bör tilldelas årsanslag med 10 000 kronor samt engångsanslag för utrustning med 25 000 kronor.

10. Övriga ämnesområden.

Beträffande i det föregående av detta kapitel icke behandlade ämnen vid skogshögskolan har utredningen icke funnit anledning att föreslå förstärk- ning av arbetsresurserna. Undervisningen i ifrågavarande ämnen bör, lik- som nu är fallet, i huvudsak handhavas av speciallärare.

11. Doeent- och forskarstipendiater.

Skogshögskolans lärarråd har uttalat, att docentstipendiernas antal vid högskolan borde ökas från för närvarande två till tre. Lärarrådet har fram- hållit, att högskolans nuvarande två docentstipendier på grund av brist på kompetenta personer visserligen icke haft någon sökande, men att denna brist inom en snar framtid torde komma att upphöra. Det vore vidare för den skogliga forskningens bedrivande och framför allt för lärarnas rekryte-

• Sida 190
•  Original

ring ett vitalt intresse, att docenter i större omfattning genom stipendier bundes vid högskolan.

Även för skogshögskolans del är det givetvis en angelägenhet av största vikt att utbilda forskare inom högskolans verksamhetsfält. Om icke hög- skolan utbildar dugande forskare i tillfredsställande omfattning, torde det icke i längden bliva möjligt för högskolan att upprätthålla sin verksamhet på en tillfredsställande nivå. Genom flera av de åtgärder av olika slag, som högskoleutredningen föreslår beträffande skogshögskolan, torde bland annat högskolans möjligheter att taga hand om och utbilda forskarbegåvningar bliva vidgade. Man torde därför kunna beräkna, att högskolan framdeles skall kunna frambringa docentkompetenta forskare, som bliva villiga att såsom docenter fortsätta sin vetenskapliga gärning vid högskolan. Utred- ningen föreslår, att för högskolan beräknas fyra docentstipedier och ett forskarstipendium.

12. Förläggningen vid Garpenberg.

Vid skogshögskolans förberedande kurs vid Garpenberg tjänstgöra en föreståndare i lönegrad Ce 29, en biträdande lärare i lönegrad Ce 27, en förste assistent, en kontorist (Ce 13) och en vaktmästare (Ce 10).

Vid ett infogande av den förberedande kursen i huvudkursen torde nyss- nämnda föreståndartjänst i lönegrad Ce 29 ävensom tjänsten såsom förste assistent kunna indragas. Vid överläggningar, som högskoleutredningen haft med domänstyrelsen, har framkommit, att de nuvarande innehavarna av nämnda båda befattningar torde kunna erhålla anställningar inom domän— verket med avlöningsförmåner, motsvarande dem de nu åtnjuta. Övriga nuvarande befattningar vid Garpenbergsförläggningen torde bliva behövliga jämväl framdeles.

13. Kansliet och biblioteket m. m.

Inkomna förslag.

Styrelsen för skogshögskolan och skogsforskningsinstitutet gjorde på sin tid framställning om att för budgetåret 1947/48 ett belopp av 5 000 kronor skulle avses för beredande av arbetshjälp å skogshögskolans kansli och bib— liotek. Härvid uttalade styrelsen, att högskolans kansli vore i trängande be- hov av ökad arbetskraft, varjämte det vore önskvärt, att bibliotekarien och biblioteksamanuensen i möjligaste män skulle kunna frigöras från enklare skrivarbeten.

Lärarrådet har anfört, att styrelsens nyssnämnda framställning icke bi- fallits, varför det i framställningen åsyftade behovet alltjämt kvarstode. Av

• Sida 191
•  Original

lärarrådet nu framlagda förslag rörande högskolans utbyggnad kunde emel- lertid åstadkommas ett ytterligare ökat, ännu ej fixerbart personalbehov vid kansliet.

Sedermera har högskoleutredningen från skogshögskolan erhållit förslag — delvis under hand — rörande personalbehovet för högskolans kansli och bibliotek m. 111. Förslaget kan sammanställas på följande sätt.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning

1 rektor (1500 kr.) 1 rektor (1500 kr.) 1 bibliotekarie (Ce 26) 1 bibliotekarie (Ce 26) 1 sekreterare och kamre- 1 sekreterare och kamre- Ändrad lönegrad

rare (Ca 27) rare (Ca 25) 5 biträden för kontorsgö- 2 biträden för kontorsgö- 3 biträden för kontorsgöro- romål romål mål 1 trädgårdsmästare och 1 trädgårdsmästare och preparator (Ca 14) preparator (Ca 14) 1 värmeledningsskötare 1 värmeledningsskötare (Ce 12) (Ge 12) 1 vaktmästare och maski- 1 vaktmästare och maski- nist (Ca 11) nist (Ca 11) 1 port- och planteringsvakt 1 port- och planteringsvakt (Ca 9) (Ca 9) 1 vaktmästare (Ce 9) 1 vaktmästare 1 vaktmästarebiträde 1 vaktmästarebiträde (1 250 kr.) (1 250 kr.)

Behovet av bokinköp och bindning för skogshögskolans bibliotek har från högskolans sida beräknats till 10 000 kronor. Vidare borde anvisas engångs- anslag med 15 000 kronor för utrustning av högskolans fotografiska ateljé och med 10000 kronor för sammanförande i ett registrerat bildarkiv av högskolans fotografiska negativ. För utrustning av högskolans verkstad borde beräknas ett engångsanslag av 3 000 kronor samt för utrustning av förläggningen vid Garpenberg 80 000 kronor, varav 30000 för anläggande av en klingsåg. Slutligen borde medel anvisas för att högskolan skulle kunna anskaffa lämpliga transportbilar för studenternas och lärarnas förflyttningar i samband med exkursioner och praktiska övningar.

I sistnämnda avseende har lärarrådet anfört i huvudsak följande. Vid studerandes exkursioner och praktiska övningar i fältet blir det ofta nöd- vändigt att göra vidsträckta förflyttningar. Före sista världskriget var det sed, att studenterna själva höllo sig med bilfordon i s. k. bilbolag, vilket i hög grad under- lättade exkursionerna och övningarnas effektiva bedrivande men å andra sidan vållade de studerande avsevärt stegrade studieomkostnader, då anslagna medel för studenternas resor ej räckte att täcka omkostnaderna.

För en rationellare och för de studerande mindre kännbar lösning av detta trans- portproblem ifrågasätter nu lärarrådet, att skogshögskolan anskaffar och håller lämpliga transportbilar för såväl studenters som lärares förflyttningar under dessa övningar och resor. En undersökning giver vid handen, att en vagnpark, rymmande en årgång studerande och deras lärare årligen skulle komma att utnyttjas för transporter och förflyttningar överstigande 1000 mil, varvid totala kostnaden för

• Sida 192
•  Original

en bil rymmande 8 personer och bagage enligt kalkyl skulle komma att understiga 3 kronor per mil. Härvid förutsättes då att chauffören utväljes bland de studerande själva, som i regel alla innehar körkort.

Högskoleutredningens förslag.

Vid en utbyggnad av skogshögskolan i enlighet med vad högskoleutred- ningen föreslagit i det föregående kommer arbetet vid högskolans centrala organ, särskilt dess kansli och kamrerarexpedition, att ökas. Utredningen föreslår därför, att befattningen såsom sekreterare och kamrerare vid hög- skolan uppflyttas från lönegrad Ca 25 till lönegrad (Ia 27. Rektorsarvodet bör vidare höjas till samma belopp, 3 000 kronor för år, som utredningen föreslagit i fråga om lantbrukshögskolan. Utredningen förordar, att ytter- ligare tre biträden för kontorsgöromål beräknas för gemensamma behov vid skogshögskolan. Med avseende å sistnämnda förslag är att märka bland annat, att utredningen endast i enstaka fall föreslagit, att de vetenskapliga avdelningarna skulle utrustas med biträden för kontorsgöromål. Vaktmästar- personalen bör förstärkas med en befattningshavare i lönegrad Ce 9.

För ersättning ät sakkunniga, som anlitas av styrelsen för skogshögsko- lan, bör beräknas ett belopp av 1500 kronor, eller samma belopp som ul- redningen föreslagit i enahanda avseende beträffande lantbrukshögskolan.

Såsom årligt anslag för bokinköp och bindning för högskolans bibliotek synes böra beräknas ett belopp av 20 000 kronor.

Utredningen anser, att stora fördelar skulle vara att vinna, om skogshög- skolan förfogade över egna bilar för transport av elever och lärare vid ex- kursioner och övningar. Utredningen föreslår därför, att medel anvisas ål högskolan för anskaffande av sex bilar för ifrågavarande ändamål. Härför samt för utrustning av Garpenbergsförläggningen, verkstaden och den foto- grafiska atelje'n m. m. torde ett engångsanslag av 125 000 kronor vara er- forderligt.

14. Sammanfattning av utredningens förslag rörande personal och anslag för skogshögskolans avdelningar m. m.

Högskoleutredningens förslag rörande skogshögskolans personalfrågor kunna sammanfattas på följande sätt.1 Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning

a

Avdelningen för skoglig arbets—lära:— 1 professor (Ca 33) 1 professor 1 laborator (Ca 29) 1 laborator 1 förste assistent (Ce 24) 1 förste assistent 1 skogsbiträde (Ce 13) 1 skogsbiträde

4 biträden för kontorsgöro- 4 biträden för kontorsgöro-

mål (Cf 4—Ca 11) mål

1 Se not. 1 å sid. 133. 2 Med skogsforskningsinstitutet gemensam avdelning.

• Sida 193
•  Original

Erforderlig personal

Avdelningen för virkeslära.-1 1 professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29)

] förste assistent (Ce 24)

1 skogsbiträde (Ce 13)

4 biträden för kontorsgöro—

mål (Cf —1—Ca 11) Avdelningen för skogsentomologi:1

1 professor (Ca 33) 1 försöksledare (Ca 29)

1 professor (Ca 33) ] laborator (Ca 29) 1 förste assistent (Ce. 24) 1 första laboratoriebiträde 1 första laboratoriebiträde

(Ce 15)

] laboratoriebiträde (Ce 8 1 laboratoriebiträde

(5 292 kr./år) indelningen för allmän skogszoologi med viltvård:1 1 laborator (Ce 29)

—Ca 11)

t professor (Ca 33) ] assistent (Ce 22)

I tredje amanuens (1200 I tredje amanuens (435

kr./år) . laboratoriebiträde (Ce 8—Ca 11)

tvclelningen för skogsskötsel.-

' professor (Ca 33) _ laborator (Ca 29) förste assistent (Ce 24) _ assistent (Ce 22)

tredje amanuens (1200 ] tredje amanuens (435

kr./år) biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4 Ca 11) indelningen för skogsuppskattning med skogsindelning: 1 professor (Ca 33)

1 förste assistent (Ce 24) tredje amanuens (1200 I tredje amanuens (arvode professor (Ca 33) förste assistent (Ce 24)

kr./år)

mlelningen för skogsekonomi: 1 professor (Ca 33) professor (Ca 33) förste assistent (Ce 24) assistent (Ce 22)

kr./år) biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4 Ca 11)

¹ Med skogsforskningsinstitutet gemensam avdelning. 2 Ändring först när lektorstjänsten blir ledig. 13—717740. J.

Nuvarande personal

1 professor (Ca 33) 1 lektor på övergångsstat 1

I tredje amanuens (100

1 professor (Ca 33)

1 förste assistent (Ce 24)

1 assistent (8160 kr./år) tredje amanuens (1200 I tredje amanuens (435

1

Ökning

ändrad tjänst2 ändrad tjänst skogsbiträde biträden för kontorsgöro- mål

ändrad tjänst förste assistent

ändrad tjänst

ändrad tjänst assistent ändrad tjänst

laboratoriebiträde

laborator

assistent ändrad tjänst

biträde för kontorsgöro- mål

ändrad tjänst

förste assistent ändrad tjänst ändrad tjänst

biträde för kontorsgöro- mål

• Sida 194
•  Original

Avdelningen för skogsbotanik:

1 professor (Ca 33) 1 professor (Ca 33) 1 lektor (Ce 29) 1 lektor (Ce 29)

1 förste assistent (Ce 24) 1 förste assistent l förste amanuens (4 032 1 förste amanuens kr./är) ' I tredje amanuens (1200 I tredje amanuens (100 1 ändrad tjänst kr./år) kr./är) ] laboratoriebiträde (Ce 8 1 laboratoriebiträde —Ca 11)

Avdelningen för skoglig marklära och kemi: 1 professor (Ca 33) 1 professor (Ca 33) 1 assistent (Ce 22) 1 assistent l förste amanuens (4032 I tredje amanuens (100 kr./år) kr./år) 1 ändrad tjänst I tredje amanuens (1200 1 tredje amanuens (195 kr./år) kr./år) 1 ändrad tjänst 1 laboratoriebiträde (Ce 8 1 laboratoriebiträde ——Ca 11)

Docentstipendiater:

4 docentstipendiater (7 200 2 docentstipendiater (7 200 2 docentstipemliater

kr./år) kr./år) 1 forskarstipendiat (9000 1 forskar-stipendiat kr./år)

Iv'örläggningen vid Garpenberg:

1 föreståndare (Ce 29) Avgårl föreståndare 1 biträdande lärare (Ce 27) 1 biträdande lärare (Ce 27)

1 förste assistent (Ce 24) Avgår 1 förste assistent 1 kontorist (Ce 13) 1 kontorist (Ce 13) 1 vaktmästare (Ce 10) l vaktmästare (Ce 10)

Kansliet och biblioteket m. m.:

Rörande utredningens förslag i fråga om kansliet och biblioteket m. m. hänvisas till vad som anförts under avsnitt 13 av detta kapitel.

Såsom framgår av nu angivna sammanställning innebära högskoleutred- ningens förslag om personalförstärkning vid skogshögskolan i huvudsak

1) att 2 professurer skulle inrättas, av vilka en skulle ersätta en nuvarande laboratorstjänst;

2) att 4 avdelningar skulle bliva gemensamma för skogshögskolan och statens skogsforskningsinstitut;

3) att 4 laboratorsbefattningar skulle inrättas, av vilka 2 skulle ersätta respektive 1 nuvarande lektorat på övergångsstat (utbytet skulle ske, när lektoratet blir ledigt) och I nuvarande försöksledarbefattning (vid skogs- forskningsinstitutet) ;

• Sida 195
•  Original

4) att 5 förste assistentbefattningar i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 1 skulle ersätta 1 nuvarande tredje amanuensbefattning;

5) att 4 assistentbefattningar i lönegrad Ce 22 skulle inrättas, av vilka 1 skulle ersätta I nuvarande arvodesassistentbefattning;

6) att 2 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas, av vilka 1 skulle ersätta I nuvarande tredje amanuensbefattning;

7) att 6 arvodesavlönade tredje amanuensbefattningar skulle inrättas ge- nom ändringar av motsvarande nuvarande tjänster;

8) att 2 skogshiträdesbefattningar i lönegrad Ce 13 skulle inrättas; 9) att 4 laboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas, av vilka 1 skulle ersätta I nuvarande arvodesavlönad dylik befattning;

10) att 13 tjänster såsom biträden för kontorsgöromål skulle inrättas; 11) att 2 docentstipendier och 1 forskarstipendium skulle inrättas; 12) att 1 befattning såsom föreståndare för Garpenbergsförläggningen (i lönegrad Ce 29) och 1 förste assistentbefattning därstädes (i lönegrad Ce 24) skulle indragas;

13) att befattningen såsom sekreterare och kamrerare skulle uppflyttas från lönegrad Ca 25 till lönegrad Ca 27:

14) att rektorsarvodet skulle höjas från 1500 till 3000 kronor för år; 15) att för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett belopp av 1 500 kronor;

16) att 1 vaktmästarbefattning i lönegrad Ce 9 skulle inrättas. I detta sammanhang må anföras, att —— enligt uppgift från skogshögsko— lan — man vid genomförande av den i sjunde kapitlet berörda undervis- ningsplanen för högskolan (bilaga 2) har att räkna med något ökade ut- gifter för ersättning åt speciallärare. De för speciallärare avsedda ämnena lorde få bliva desamma som nu, dock att arbetsläran bortfaller och mate- matisk statistik, maskin- och redskapslära samt nationalekonomi tillkomma såsom dylika ämnen. För ersättning åt speciallärare vid skogshögskolan bör beräknas ett belopp av omkring 16800 kronor mot för närvarande 15 845 kronor.

Vad angår placeringen i olika lönegrader av laboratoriebiträdena och bi- trädena för kontorsgöromål må anföras, att vid skogshögskolan för när- varande finncs intet laboratoriebiträde och endast 2 biträden för kontors- göromål, därav 1 kanslibiträde i lönegrad Ca 11. Av de 4 laboratoriebiträdes- befattningar, som utredningen i det föregående av detta kapitel föreslagit, lorde 1 böra placeras i lönegrad Ca 11, 1 i lönegrad Cell, 1 i lönegrad Ca 8 och 1 i lönegrad Ce 8. Av de 15 tjänster såsom biträden för kontorsgöromål, som utredningen beräknat, böra vidare 3 placeras i lönegrad Ca 11, 4 i löne- grad Ce 11, varjämte för 8 bör tillämpas den inom civilförvaltningen gäl— lande befordringsgången för skriv- och kontorsbiträden.

Den vid genomförande av högskoleutredningens personalförslag rörande skogshögskolan uppkommande ökningen av statens avlöningsutgifter kan approximativt beräknas enligt följande sammanställning.

• Sida 196
•  Original

Årslöner enligt löneplan1 respektive årsarvoden Ökning Enligt För när- , Kronor förslaget varande

Avdelningen för skoglig arbetslära ................ (35 040 65 040 » » virkeslära ........................ 05 040 28 852 36 188 » » skogsentomologi .................. 50 724 40 644 10 080 » » allmän skogszoologi med viltvård .. 31 008 13 659 17 349 » » skogsskötsel ...................... 54 324 26 199 28 125 » » skogsuppskattning o. skogsindelning 26 964 25 864 1 100 » » skogsekonomi .................... 41 100 24 123 16 977 » » skogsbotanik .................... 49 356 28 852 20 504 » » skoglig marklära och kemi ........ 35040 15 823 19 217 Docent— och forskarstipendier .................... 37 800 14 400 23 400 Förläggningen vid Garpenberg .................... 21 624 43 452 _ 21 828 Speciallärarna .................................. 16 800 15 845 955 Kansliet och biblioteket. in. in. .................. 80 470 58 114 22 356 Summa 575 230 335 827 239 463 Ersättning till Sakkunniga ................................................ 1 500 Rörligt. tillägg, dyrtids- och kristillägg samt till docent- och forskarstipendiater provisoriskt lönetillägg .................................................. 41 139 Summa 232 102

1 Se not 1 å sid. 139.

De i nu angivna sammanställning upptagna fyra första avdelningarna skulle vara gemensamma för högskolan och skogsforskningsinstitutet. För dessa avdelningar torde en särskild avlöningsstat böra fastställas och ett särskilt avlöningsanslag anvisas. Detta anslag skulle behöva upptagas med ett belopp av omkring 230 500 kronor, varav för ordinarie personal 126900 kronor, för icke-ordinarie personal 84900 kronor och för rörligt tillägg 24 700 kronor. I samband härmed skulle skogsforskningsinstitutets avlö- ningsanslag kunna minskas med omkring 44800 kronor, varav 28 800 kro- nor skulle avse ordinarie personal, 11 900 kronor icke-ordinarie personal och 4100 kronor rörligt tillägg. Vid genomförande av utredningens ifrågava— rande förslag skulle vidare skogshögskolans avlöningsanslag behöva höjas med omkring 90400 kronor, vilken ökning skulle utgöra nettoresultatet av en minskning av avlöningar till ordinarie personal med 2 000 kronor samt av en höjning av övriga avlöningsutgifter med 92400 kronor, varav om- kring 25 900 kronor avser arvodesposten, 1 500 kronor införandet av en ny post för ersättning äl sakkunniga, 44500 kronor posten till övrig icke- ordinarie personal och 20 500 kronor rörligt tillägg m. m. Nettoökningen av de årliga avlöningsutgifterna vid genomförande av utredningens förevarande förslag skulle alltså uppgå till omkring 282 100 kronor.

Av högskoleutredningen i detta kapitel framlagda förslag rörande årliga anslag samt engångsanslag till utrustning kunna sammanställas på föl— jande sätt.

• Sida 197
•  Original

Årligt Engångs- anslag1 anslag Kronor Kronor Avdelningen för skoglig arbetslära ............................ 10 0002 40 000 » » virkeslära .................................... 10 0002 10 000 » » skogsentomologi .............................. 2 0002 i » allmän skogszoologi med viltvård .............. 5 0002 32 000 » » skogsskötsel .................................. 10 000 8 000 » » skogsuppskattning och skogsindelning .......... 5 000 4 000 » » skogsekonomi ........................... . . . . 5 000 2 000 » » skogsbotanik ................................ 10 000 40 000 » » skoglig marklära och kemi .................... 10000 25 000 Summa 67 000 lGl 000 Biblioteket .................................................. 20 000 Kansliet m. m. .............................................. 125 000 Summa 87 000 286 000 1 För närvarande saknas anslag av detta slag vid skogshögskolan. 2 Avser ökning av skogsforskningsinstitutets omkostnadsanslag med anledning av om- organisationen.

15. Anslagshehovet för omkostnader och stipendier m. m. Inkomna förslag. Skogshögskolans lärarråd har anfört, att kostnaden för lärarnas och cle— vernas resor enligt fastställd studieplan sammanhängde intimt med elevan- talet och studieplanens utformning. En höjning av de nu tillgängliga belop- pen vore behövlig. Skogshögskolans lärarråd har vidare anfört, att högskolans behov av me- del till publikationslryck komme att avsevärt stegras om forskningsmöjlig- heterna komme att förbättras vid högskolan. Högskolans anslag till publi— kationstryck, nu uppgående till 1 500 kronor, borde höjas till 5 000 kronor. Högskolans studentkår har föreslagit en ytterligare höjning med 1000 kronor av anslaget till publikationstryck. Samtidigt ansåges eleverna böra få rätt att, efter lärarrådets godkännande, få anlita detta anslag. Härigenom ansåges forskning redan före civil jägmästarexamen kunna uppmuntras. Skogshögskolans lärarråd har föreslagit, att det nuvarande för utgivande av kompendier vid högskolan disponibla beloppet _— matcriclanslaget fr 500 kronor _— skulle höjas till 2 000 kronor. I detta sammanhang må anföras, att skogshögskolan för närvarande har rätt att inom vissa till domänverket hörande skogar bedriva övningar och utföra skogsvårdsåtgärder. Detta gäller beträffande vissa delar av de skogar, inom vilka högskolan har fasta förläggningar, d. v. s. Malingsbo, Bjurfors och Garpenberg. Vid Garpenberg har ett särskilt övningsområde ställts till högskolans förfogande, inom vilket område högskolan ansvarar för samtliga erforderliga skogsvårdsätgärder. Lärarrådet har nu föreslagit upprättandet av tre till skogshögskolan direkt knutna försöksskogar, belägna vid Garpen— berg, Malingsbo och vid någon lämplig ort i södra Sverige.

• Sida 198
•  Original

Högskoleutredningens förslag.

Om skogshögskolan utbygges enligt högskoleu[redningens förslag, bör högskolans omkostnadsanslag höjas. Utredningen beräknar en höjning av omkostnadsstatens sjukvårdspost få 200 kronor såsom erforderlig. Reseer— sättningsposten hör uppräknas med 10 000 kronor till 24 000 kronor, varav 1 500 kronor för reseersättning till styrelsen, 20 000 kronor för reseersätt— ning till lärare och assistenter samt 2 500 kronor för resebidrag åt lärare. Därjämte torde posten till expenser böra uppräknas till 103 000 kronor, eller med 51000 kronor. Denna post beräknas disponerad med 63 000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 40 000 kronor för övriga expenser. För publikationstryek böra beräknas 2 400 kronor, (1. v. 5. ett 900 kronor högre belopp än för närvarande. Omkostnadsanslaget skulle alltså enligt utred- ningens åsikt behöva höjas med sammanlagt 62100 kronor till 144 000 kronor.

För närvarande utgiver skogsforskningsinstitutet en serie med meddelan— den rörande vunna forskningsresultat. För enahanda ändamål disponerar högskolan sedan några år ett mindre anslagsbelopp. Därest utredningens förslag om gemensamma professurer för högskolan och institutet skulle genomföras, synes mest ändamålsenligt, att en gemensam publikationsserie utgives av högskolan och institutet. Kostnaderna för den gemensamma publikationen torde böra upptagas under institutets omkostnadsanslag, vilket vid ett genomförande av utredningens förslag torde böra höjas från 18 000 till 25 000 kronor. För publikationen torde en för högskolan och institutet gemensam publikationskommitté böra tillsättas av högskolans och institutets styrelse.

Skogshögskolans materielanslag är för närvarande upptaget med endast 500 kronor, vilket belopp användes för utgivande av kompendier. Högskole- utredningen har i det föregående framlagt förslag om beräknande av årliga anslag för högskolans avdelningar till sammanlagt 40000 kronor. Dessa anslag böra anvisas under högskolans materielanslag och där upptagas under rubriken »avdelningar och samlingar». Särskilda medel för utgivande av kompendier böra icke beräknas, utan torde avdelningarnas anslag böra få i erforderlig utsträckning användas även för kompendieutgivning. I hög— skolans materielanslag bör inräknas ett belopp av 500 kronor för fria före— drag. Materielanslaget bör sålunda uppgå till sammanlagt 40500 kronor.

Högskoleutredningen har i andra kapitlet föreslagit, att penningstipendier till de elever vid skogshögskolan, som studera för civiljägmästarexamen, skulle utgå med 800 kronor för år. Utredningen beräknar nu, att till en bör- jan 10 dylika stipendier böra stå till förfogande. Liksom nu torde ett belopp av 5 000 kronor böra stå till förfogande för naturastipendier åt ifrågavarande elever. Antalet licentiandstipendier, vilka i andra kapitlet beräknats höjda till 2 500 kronor per år, synes böra beräknas till fyral, varjämte högskolan

1 Jfr not å sid. 31.

• Sida 199
•  Original

torde böra disponera ett doktorandstipendium å — enligt förslag i andra kapitlet —— 5 000 kronor per år. För stipendier till studerande vid högskolan erfordras alltså ett belopp av sammanlagt (10 X 800 + 5 000 + 4 X 2 500 + 5 000 =) 28 000 kronor mot nn 12 000 kronor.

I anslutning till förslaget i andra kapitlet om bidrag till tryckning av dok- torsavhandlingar föreslår utredningen, att ett belopp av 6000 kronor an- visas för detta ändamål såsom ett särskilt förslagsanslag å riksstaten.

Utredningen har icke funnit anledning föreslå upprättande av särskilda under skogshögskolan lydande försöksskogar. I fråga om högskolans möj- lighet att disponera kronoparker för försöksändamål synes ingen ändring av nuvarande förhållanden vara påkallad.

16. Sammanfattande kostnadsberäkning.

l—tögskoleutredningens i det föregående framlagda förslag rörande skogs— höffskolan kunna beräknas medföra ökade årlan statsutTifter enli t föl "ande

b n & J sammanfattning.

Enligt

Anslagsändamål förslagen Nu Ökning Kronor Kronor Kronor

Avlöningar .................................. 1677 500 395 400 282 100 Omkostnader .............................. 2178 000 81 900 96 100 Materiel m. m. .............................. 40 500 500 40 000 Bokinköp och bokbindning .................... 20 000 8 500 11 500 Stipendier .................................. 28 000 12 600 15 400 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar . . . . 6 000 6 000

Summa kronor 950 000 498 900 451 100

Härtill komma beräknade engångskostnader för utrustning av högskolan ävensom av de för högskolan och forskningsinstitutet gemensamma avdel- ningarna å sammanlagt 286 000 kronor.

1 Härav falla 441000 kronor på högskolan, 236 500 kronor på de för högskolan och forsk- ningsinstitutet gemensamma avdelningarna. 2 Härav avse 34 000 kronor ökning av forskningsinstitutets omkostnadsanslag.

• Sida 200
•  Original

NIONDE KAPITLET.

Oversikt över veterinärhögskolans nuvarande organisation.

1. Allmänna uppgifter och ledning.

Veterinärundervisningen i vårt land bedrives vid veterinärhögskolan i Stockholm. Denna läroanstalt, som år 1915 organiserades såsom högskola, har av Kungl. Maj:t fastställda stadgar. Nu gällande stadgar ha utfärdats den 31 maj 1940 (nr 494) och ändrats genom kungörelserna nr 180/1947 och 265/1947.

Enligt stadgarna är veterinärhögskolans uppgift att bedriva vetenskaplig forskning och meddela på sådan forskning grundad undervisning i alla för en fullständig veterinärutbildning erforderliga ämnen ävensom att sörja för den examination, varom är förordnat i särskild stadgz. Vid högskolan har anordnats en hovslagarskola med ändamål att utbilda skickliga hovslagare. För hovslagarskolan ha särskilda stadgar fastställts av Kungl. Maj:t. Hög— skolan står under ledning av en särskild styrelse. I övrigt handhaves hög- skolans förvaltning av rektor samt av lärarkollegiet. Vid förvaltningen bi- träda en intendent och en bibliotekarie.

Veterinärhögskolans styrelse utgöres av en av Kungl. Maj:t utnämnd ord- förande, fyra av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter, chefen för veterinär- styrelsen samt högskolans rektor eller dennes vikarie. Tjänstgörande rektor skall i regel vara föredragande i styrelsen. Det åligger styrelsen bland annat att ha högsta uppsikten över undervisningen och ekonomien vid högskolan samt att fastställa undervisningsprogram.

Efter förslag av veterinärhögskolans styrelse förordnar Kungl. Maj:t en av högskolans professorer att vara rektor för högskolan. Rektor utövar den närmaste vården och tillsynen över högskolan. Det åligger honom bland annat att vaka över undervisningen och att vara ordförande i lärarkollegiet.

Veterinärhögskolans lärarkollegium består av högskolans samtliga profes— sorer. Övriga lärare, som självständigt meddela undervisning vid högskolan, äga deltaga i kollegiets överläggningar och beslut beträffande frågor, som omedelbart beröra vederbörandes läroämne eller undervisningen däri. Kol- legiet har till uppgift bland annat att ha inseende över högskolans veten- skapliga angelägenheter, att årligen till högskolestyrelsen avgiva förslag till

• Sida 201
•  Original

undervisningsprogram samt att avgöra inträdesansökningar och vilka stu- derande, som skola godkännas i examina vid högskolan.

I detta sammanhang lorde få anföras, att vetenskaplig forskning på det veterinära området bedrives ej blott vid veterinärhögskolan, utan även vid statens veterinärmedicinska anstalt, förlagd till Stockholm. Denna anstalt —— för vilken Kungl. Maj:t den 22 december 1943 utfärdat instruktion (nr 940) — har därjämte till uppgift att för myndigheters, sammanslutningars och enskildas räkning utföra prakliskt-vetenskapliga undersökningar och där- med sammanhängande arbeten inom veterinärmedicinens och födoämnes— hygienens områden. Veterinärmedicinska anstalten omfattar en bakteriolo- gisk avdelning, en patologisk-anatomisk avdelning och en serologisk avdel- ning samt ett kemiskt och ett parasitologiskt laboratorium. Vid anstalten, som står under ledning av en särskild styrelse, finnas anställda bland andra en föreståndare, benämnd professor, tre avdelningsföreständare, samt ett an- tal laboratorer, konsulenter och assistenter.

2, Undervisning, examina och elevstipendier.

Vid veterinärhögskolan skall meddelas undervisning i följande ämnen.

]. Anatomi 9. Parasitologi

2. Histologi 10. Läran om hovens sjukdomar 2 . Medicinsk kemi 11. Kirurgi

4. Fysiologi 12. Avelsbiologi och husdjurshygien 5. Farmakologi 13. Veterinär statsmedicin

6. Patologisk anatomi 14. Medicin 7 Hovbeslags- och anspannslära 15. Födoämnesbygien 8 Bakteriologi 16. Obstetrik och bujatrik

För beredande av tillfälle till klinisk undervisning och praktisk övning för de studerande utövas offentlig sjukvård vid högskolan. Denna sjukvård omfattar.

1. Kirurgisk stationär klinik och poliklinik för större och mindre husdjur.

2. Medicinsk stationär klinik och poliklinik för större och mindre husdjur.

3. Obstetrisk-bujatrisk, stationär och ambulatorisk klinik företrädesvis för häst, idisslare och svin.

Varje lärare vid veterinärhögskolan åligger att inom sitt ämnesområde uppehålla undervisningen enligt av styrelsen fastställd undervisningsplan. Föreläsningar, kurser och kliniska tjänstgöringar skola så anordnas, att de kunna avslutas på fem år.

Påpekas må, att statens veterinärmedicinska anstalt förutsatts skola kunna medverka vid veterinärhögskolans undervisning. Enligt anstaltens instruk- tion skola sålunda föreståndare, avdelningsföreständare, laborator, konsulent och assistent vid anstalten hålla demonstrationer och föreläsningar för stu-

• Sida 202
•  Original

derande vid veterinärhögskolan i den utsträckning, varom överenskommelse mellan högskolans rektor och anstaltens föreståndare kan träffas.

I fråga om examina vid veterinärhögskolan ha vissa bestämmelser med— delats av Kungl. Maj:t i en särskild stadga den 30 oktober 1914 (nr 373), ändrad genom kungörelserna nr 13,1'1920, 345/1924, 191/1928, 8/1930, 175/1930, 419/1931, 441/1934, 51/1935 och 495/1940.

Enligt dessa bestämmelser delas studietiden vid veterinärhögskolan i två perioder, av vilka den första avslutas med en förberedande examen —— vete- rinärkandidatexamen — och den andra avslutas med veterinärexamen. Exa- mina skola avläggas i vissa för varje examen fastställda examensämnen, i vilka betyg erhållas enligt en ö—gradig skala. Examensämneua äro följande.

1. Anatomi 10. Kirurgi

2. Histologi 11. Obstetrik

3. Medicinsk kemi 12. Bujatrik

4. Fysiologi 13. Läran om hovens sjukdomar

5. Allmän patologisk anatomi 14. Avelsbiologi och hnsdjurshygien 6. Farmakologi 15. Veterinär statsmediein

7. Speciell patologisk anatomi 16. Födoämneshygien

8. Hovbeslagslära med anspannslära 17. Bakteriologi

9. Medicin

Vid veterinärhögskolan utexaminerad veterinär, som vill vinna veterinär- medicine doktorsgrad, samt sökande till lärarbefattning vid högskolan har rättighet att utgiva och vid högskolan offentligen försvara disputationsav- handling i ämne, som tillhör högskolans undervisningsområde. Disputations— avhandlingen skall tryckas och för granskning överlämnas till lärarkollegiet. Det ankommer på högskolans rektor att medgiva avhandlingens ventilation. Avhandlingen skall senast trettionde dagen före dess offentliga granskning anslås å därtill bestämd plats. Samma dag, som avhandlingen anslås, skall den till högskolans styrelse, lärare och bibliotek samt till veterinärmedi- cinska föreningen (studentkåren) utdelas till det antal exemplar, som lärar- kollegiet bestämmer. Kollegiet skall förordna någon av högskolans lärare eller annan skicklig person att opponera vid disputationsakten. Lärare vid högskolan är skyldig att åtaga sig opponentuppdrag. Författaren har rätt att utse två opponenter. Disputationsprov, som avlagts för vinnande av veterinär-medicine doktorsgrad, bedömes av lärarkollegiet till såväl innehåll som försvar. Godkänt prov vitsordas enligt en 5-gradig skala. Promotion äger rum på sätt kollegiet bestämmer.

Till stipendier vid veterinärhögskolan har för budgetåret 1947/48 anvisats ett belopp av 6 000 kronor. Dessa stipendiemedel utdelas till dem av de stu- derande, som av lärarkollegiet utses till amanuenser vid högskolan. För främjande av högre vetenskapliga studier disponerar lärarkollegiet därjämte 7 500 kronor av reservationsanslaget till Gemensamma universitetsändamål:

• Sida 203
•  Original

Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier. Nämnda belopp är avsett att användas för tre stipendier, ettvart ä 2 500 kronor per år. Vad angår den vid veterinärhögskolan inrättade hovslagarskolan må här anföras, att denna föreslås av högskolans lärare i hovbeslag m. m. Vid hov— slagarskolan meddelas teoretisk undervisning i hästfotens byggnad, sjuk- domar och fel samt normal- och sjukbeslaget. Hovslagarskolan omfattar därjämte praktisk undervisning i besiktning av hästar för beslag, förfärdi- gande av hästskor för normala, felaktiga och sjuka hovar samt skoning.

3. Personal.

Vid veterinärhögskolan finnas nio ordinarie professorer, vilka äro place- rade i 33 lönegraden. En av professorerna är förordnad till rektor och åt- njuter särskilt rektorsarvode av 1 500 kronor. Till arvode åt undervisnings- vikarie för rektor är ett belopp av 1 104 kronor anvisat. Professorerna före- träda följande ämnesområden och förestå följande avdelningar och kliniker.

Ämnesområden Avdelningar och kliniker 1. Anatomi och histologi Anatomiska och histologiska avdelningen ?. Allmän och medicinsk kemi Kemiska avdelningen 3. Fysiologi och farmakologi Fysiologiska och farmakologiska avdel— ningen Patologisk anatomi Patologisk-anatomiska avdelningen 5. Födoämneshygien, parasitologi och Avdelningen för födoämneshygien, para- bakteriologi sitologi och bakteriologi 6, Kirurgi Kirurgiska klinikerna för större och mindre husdjur 7. Medicin Medicinska klinikerna för större och mindre husdjur 8. Obstetrik och bujatrik Obstetrisk-bujatriska klinikerna 9. Avelsbiologi och husdjursliygien Avdelningen för avelsbiologi och hus- djurshygien

En ordinarie befattning såsom lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar förekommer vidare vid högskolan. Denna befattning är placerad i 31 lönegraden.1 Befattningshavaren är föreståndare för högskolans avdel- ning för hovsjukdomar, hovbeslags- och anspannslära.

Två prosektors- och sju laboratorsbefattningar finnas inrättade vid vete- rinärhögskolan. Dessa befattningar äro extra ordinarie och placerade i 29 lönegraden. Prosektorstjänsterna äro knutna, den ena till anatomiska och histologiska avdelningen och den andra till patologisk-anatomiska avdel— ningen. Laboratorstjänsterna äro fördelade med en på kemiska avdelningen, en på avdelningen för födoämneshygien, parasitologi och bakteriologi, en på kirurgiska klinikerna för större och mindre husdjur, en på medicinska kli-

1 Nuvarande innehavaren har av Kungl. Maj:t tillagts professors namn samt förklarats äga säte och stämma i lärarkollegiet i likhet med ordinarie professor.

• Sida 204
•  Original

nikerna för större och mindre husdjur, två på obstetrisk-bujatriska klini- kerna samt en på avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien.

Vid högskolan finnas inrättade en extra ordinarie befattning såsom inten- dent i 27 lönegraden och en extra ordinarie befattning såsom bibliotekarie i 26 lönegraden.

Utöver befattningarna såsom professor, lärare i hovbeslag m. m., prosek— tor, laborator, intendent och bibliotekarie ha vid veterinärhögskolan anställts ett antal assistenter och speciallärare samt i övrigt biträdande personal av olika slag. Assistenterna äro i regel anställda i lönegrad Ce 24. Speciallärarna äro fyra till antalet och undervisa i nedannämnda ämnen mot följande års- arvoden.

Läroämne Arvode kronor Artificiell insemination .............................. 10 008 Tuberkulosdiagnostik .............................. 3 000 Läkemedelsekonomi ................................ 150 Allmän veterinär förfaltningskunskap ................ 600

Summa kronor 13 758

För veterinärhögskolan gäller under budgetåret 1947/48 följande avlö— ningsstat.

Kronor

. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 361600 2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, för— slagsvis ........................................................ 18 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........................ 469 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................................ 49 900

Summa kronor 899 400

För posten nr 2 i avlöningsslalen har följande fördelning beräknats.

Kronor

Arvode till rektor .................................................. 1500 >> » rektors undervisningsvikarie .............................. 1104 » » sekreterare hos lärarkollegiet .............................. 1 200 Arvoden till speciallärare ............................................ 13 758 Vikariatsersättningar, förslagsvis ................................... 850

Summa kronor 18 412

4. Omkostnader m. in.

Till omkostnader vid veterinärhögskolan har för budgetåret 1947/48 an- visats ett förslagsanslag av 163 800 kronor. Härvid har beräknats följande omkostnadsstat för högskolan.

• Sida 205
•  Original

Ulgi f ter. Kronor Kronor 1. Sjukvård m. m., förslagsvis .............................. 2000 2. Reseersättningar, förslagsvis .............................. 200 3. Expenser, förslagsvis ................................... .. 191900 4. Publikationstryck, förslagsvis .............................. 500 5. Övriga utgifter: a) Diverse utgifter, ej expensmedel. förslagsvis .............. 5 000 b) underhåll av park, förslagsvis .......................... 3000 0) Inköp av apparatur .................................. 7300 15300 Summa kronor 209 900 Särskilda uppbördsmrdel. Kronor 1. Överskott å högskolans rörelse .................................... 36 500 2. Ersättning för bränsle, elektrisk ström, gas och vatten .............. 9000 3. Inkomst av park ................................................ 100 1. Diverse inkomster .............................................. 500

Summa kronor 46 100

Nettoutgift kronor 163 800

Omkostnadsstatens expensutgifter ha beräknats fördelade med 130000 kronor på bränsle, lyse och vatten samt med 61900 kronor på övriga expenser.

För veterinärhögslmlans rörelse under budgetåret 1947/48 har följande stat beräknats.

Inkomster, Kronor Kronor Kirurgiska kliniken ........................................ 85 000 Medicinska » ........................................ 51 000 Försöksladugården ........................................ 4 000 llovbeslagssmedjan ........................................ 27 000 Ambulatoriska kliniken .................................... 28000 195 000 Utgifter. Arvoden till extra personal, förslagsvis ........................ 1 700 Underhåll, tillsyn och nyanskaffning av inventarier och instru- ment, förslagsvis ........................................ 8800 Diverse utgifter (foder, medicin, bandage, drivmedel m. m. till bilarna, järnvaror till smedjan m. m.), förslagsvis ............ 148 000 158 500

Summa överskott kronor 36 500

För budgetåret 1947/48 har till materiel m. m. för veterinärhögskolan an— visats ett reservationsanslag av 69 200 kronor. Härför har följande dispo- sitionsplan beräknats.

• Sida 206
•  Original

Kronor Anatomisk-his[ologiska avdelningen .................................. 4 200 Inköp av djur .................................................... 13 750 Kemiska avdelningen .............................................. 3000 Fysiologisk-farmakologiska avdelningen .............................. 5 000 Patologisk-anatomiska avdelningen .................................. 5 000 Kirurgiska avdelningen ............................................ 1 500 Medicinska » ............................................ 2 000 >> » : resekostnader .............................. 800 Avdelningen för husdjursskötsel .................................... 3000 » » nötkreatnrssjukdomar .............................. 5000 » » » : utfodring av övnings- och för- söksdjur ...................... 5 000 » » : studier av vissa fårsjukdomar .. 900

» » » : undervisning i artificiell insc— mination .................... 1 700 » » födoämneshygicn .................................. 5000 » » hovbeslag ........................................ 1500 Anspannslära .................................................... 250 Exkursioner ...................................................... 700 Utgivande av meddelanden .......................................... 5 050 Kliniskt materiel vid kirurgiska kliniken ............................ 1500 >> » » medicinska » ............................ 1850 >> >> » » » för undervisningen i svinsjuk- domar ...................... 500

Professor B. Carlströms vetenskapliga undersökningar angående bristsjuk— domar hos husdjuren ............................................ 8000 Professor K. Erikssons vetenskapliga forskningar rörande det biologiska värdet av fodermedel efter olika gödslingar m. m. .................... 41 000

Summa kronor 69 200

Varje post i ovanstående sammanställning har karaktär av reservations- anslag, å vilket i förekommande fall institutions inkomster av kursavgif- ter m. m. skola tagas till upphörd.

Till bokinköp och bokbindning för veterinär—högskolans bibliotek har för budgetåret 1947/48 anvisats ett reservationsanslag av 5 500 kronor.

TIONDE KAPITLET.

Vissa undervisningsfrågor m. m. vid veterinärhögskolan.

Liksom i fråga om lantbruks- och skogshögskolorna föreligga vid vete- rinärhögskolan vissa spörsmål, som ej omedelbart beröra högskolans behov av upprustning med personal och anslag. Dessa och liknande spörsmål lorde högskoleutredningen få upptaga till behandling i detta kapitel.

1 Enligt uppgift av lärarkollegiet avser denna post anatomisk-histologiska och kirurgiska avdelningarnas behov.

• Sida 207
•  Original

1. Frågan om specialisering av veterinär-examen.

[ fråga om studierna vid såväl lantbrukshögskolan som skogshögskolan har högskoleutredningen föreslagit vissa möjligheter för de studerande till större specialisering av examen. Vid lantbrukshögskolan skulle denna ut- ökning främst hestå i införandet av en ny linje — maskintekniska linjen — vilken funnits behövlig för att tillgodose önskemålet om agronomer med bättre maskinteknisk skolning. De möjligheter i övrigt, som upptagits för variation av studieinriktningen vid lantbruks- och skogshögskolorna, med- föra icke någon grundväsentlig ändring i examens natur. Utredningen har alltså avsett, att såväl agronom- som civiljägmästarexamen alltjämt bör skänka de studerande en gedigen och i möjligaste mån allsidig agronomisk respektive skoglig utbildning. Även i fråga om veterinärerna är utredningen av den uppfattningen, att utbildningen bör vara av sådan beskaffenhet, att de som bliva legitimerade veterinärer äga en så allsidig utbildning, att de kunna vara allmänt praktiserande veterinärer. Skulle de efter slutade studier ha för avsikt att ägna sig åt något arbete, som fordrar speciell utbildning utöver den som lämnas under de nuvarande studierna, torde sådan utbild- ning lämpligen böra inhämtas vid särskilda specialkurser.

2. Behovet av veterinärutbildad arbetskraft.

1 de direktiv, som chefen för jordbruksdepartementet utfärdat för utred- ningsarbetet, har uttalats, att frågan om en utökning av antalet elever vid veterinärhögskolan borde närmare utredas. Utredningen vill nu upptaga ifrågavarande spörsmål till behandling. Därvid må först erinras om att an— talet vid veterinärhögskolan årligen inskrivna studerande under läsåren 1937/38—1945/46 utgjorde 20, under det att antalet tidigare stannade vid 15. Under läsåret 1946/47 inskrevos vid högskolan 30 studerande. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 april 1947 må under läsåret 1947/48 intagas högst 30 studerande samt därutöver jämväl studerande till ett antal, motsvarande det antal studerande, som under läsåret 1946/47 avgått från högskolan utan att ha undergått veterinärexamen.

I fråga om det framtida behovet av veterinärer ha vissa utredningar verk- ställts genom medicinalslyrelsens försorg. Dessa utredningar ha samman- fattats av byråvelerinär I. Lauritzson i en den 29 mars 1947 dagtecknad pro- memoria med utredning angående behovet av veterinärer i riket med sär- skild hänsyn till det antal studerande, som bör intagas vid veterinärhögsko— lan under läsåren 1947/48—1949/50. Denna promemoria har bifogats hög- skoleutredningens betänkande såsom bilaga 8. Av promemorian framgår bland annat följande.

• Sida 208
•  Original

Antalet veterinära befattningar uppgick år 1934 till 403, under det att antalet år 1946 var 528. Under tolvårsperioden 1934—1946 utökades sålunda antalet befatt- ningar med sammanlagt 125 eller med i medeltal omkring 10 per år. Totala antalet legitimerade veterinärer vid årsskiftet 1946/47 var 651. Av dessa voro 595 aktiva och därav ej pensionerade 550. Pensionerade, men i husdjurssjuln'ård verksamma voro sålunda 4—5.

Av de 550 aktiva, ej pensionerade veterinärerna voro 11, sannolikt definitivt, engagerade i privatpraktik. För de 528 befattningarna stodo sålunda 539 veterinärer till förfogande. Därest från och med hösten 1947 årligen antagas 30 nya studerande vid högskolan, skulle antalet aktiva, ej pensionerade veterinärer under tioårsperio- den 1955—1965 växa från 588 till 704, d. v. 5. med 116 eller med i medeltal 11%? per år. Om förenämnda ökning av antalet befattningar med i medeltal 10 per år kan betraktas såsom normal, skulle teoretiskt sett behovet kunna förväntas bliva täckt, om antalet nyantagna studerande för framtiden fixerades till 30 per år.

Medicinalstyrelsen har i en skrivelse, med vilken styrelsen överlämnat nu refererade utredningar till veterinärhögskolan uttalat, att den ökning av veterinärernas antal, som enligt utredningarna skulle komma till stånd under de närmaste åren, icke kunde anses motsvara det beräknade behovet av veterinär arbetskraft. Styrelsen har med hänsyn härtill föreslagit, att det antal elever, som intages vid högskolan under läs-åren 1947/48—1949/50, skulle fastställas till 35.

Veterinärhögskolans ]ärarkollegium har i en skrivelse, vilken jämte skri- velse av högskolestyrelsen föranledde Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 30 april 1947 uttalat, att högskolans resurser icke tilläte en sådan utökning av antalet elever, som medicinalstyrelsen ansett nöd 'ändig. Därför föreslog kollegiet, att antalet studerande begränsades till 30.

Högskolestyrelsen har i sin skrivelse anfört, att styrelsen för veterinär- högskolan funne den i ärendet förebragta utredningen otvetydigt giva vid handen, att den av medicinalstyrelsen förordade utökningen av antalet stu- derande vid veterinärhögskolan till 35 studerande i varje årskurs påkallades av trängande behov och förty borde genomföras snarast. Genom vad lärar- kollegiet i ärendet anfört hade högskolestyrelsen emellertid blivit övertygad därom, att högskolans nuvarande resurser icke medgåve omedelbar utökning av antalet studerande utöver 30 och att en utökning till 35 studerande i varje årskurs med nödvändighet förutsatte utförandet av ändringsarbeten i fråga om vissa lokaler samt omedelbart tillgodoseende av högskolans mest trängande behov i fråga om förstärkning av lärarkrafter, övrig personal, materielanslag och utrustning beträffande vissa av högskolans avdelningar, framför allt i fråga om de prekliniska ämnena.

Av den föreliggande utredningen torde framgå, att en utökning av antalet veterinärer kommer att bliva behövlig under de kommande åren och att till följd härav en ökning av antalet studerande vid högskolan bör ske. Genom Kungl. Maj:ts beslut i år har en höjning av antalet nyintagna studerande medgivits från 20 till 30. Det ställer sig givetvis synnerligen vanskligt att bedöma, huruvida i framtiden denna höjning skall bliva tillräcklig för att

• Sida 209
•  Original

tillgodose det stegrade behovet av veterinär arbetskraft eller om en ytter— ligare ökning av antalet studerande, exempelvis till ifrågasatta 35, bör ske. Vid övervägande av denna fråga har högskoleutredningen, med hänsyn till den utveckling, som kan förväntas på det veterinära området, i likhet med medicinalstyrelsen och högskolestyrelsen kommit till den uppfattningen, att antalet studerande kan ökas till 35, utan att det till följd därav kommer att uppstå ett överskott av veterinärer, vilket icke kan utnyttjas. Utredningen får därför föreslå, att antalet studerande vid högskolan efter genomförande av utredningens förslag ökas till 35.

3. Veterinärinrättningen i Skara m. m.

Högskoleutredningen torde här till behandling få upptaga ytterligare två spörsmål, som upptagits från veterinärhögskolans sida utan att omedelbart beröra själva högskolans utbyggnad.

Sålunda har ifrågasatts en fortsatt utbyggnad av veterinärinrättningen i Skara och från nämnden för inrättningen har i sådant syfte till utredningen överlämnats en framställning i ämnet. Den nuvarande organisationen av veterinärinrättningar har emellertid helt nyligen genomförts, och någon er- farenhet av inrättnings verksamhet har därför icke kunnat erhållas. Med hänsyn härtill har utredningen ansett frågan om ytterligare utbyggnad av inrättningen icke nu böra upptagas till närmare överväganden utan i stället få anstå till dess verkningarna av den nyligen skedda omorganisationen kun- nat överblickas.

Från veterinärhögskolans sida har vidare ifrågasatts inrättande av för- söksgårdar även för högskolans behov på samma sätt som skett för lant- brukshögskolans försöksverksamhet.

Sålunda har professor B. Carlström vid högskolan anfört. Möjligheterna att bedriva klinisk experimentell forskning vid högskolan äro otill- fredsställande. Det material, som står till buds, utgöres huvudsakligen av sjuka djur. För experimentellt framkallande av sjukdomstillstånd erfordras även till- gång till friska djur. Att råda bot på denna olägenhet genom att till medicinska kliniken införa försöksdjur i ökad utsträckning synes vara omöjligt. En lämplig utväg är att inrätta ett antal försöksstationer på lantgårdar i Stockholms närhet. Gårdarna höra i så fall förses med laboratorier av enklare beskaffenhet. Försöks- gårdarna böra efter styrelsens bestämmande få utnyttjas gemensamt av högskolans forskare i mån av behov.

Kollegiet har funnit nu nämnda fråga beaktansvärd. Ofta uppstode näm- ligen behov av att förlägga vissa undersökningar — både av experimentell och annan natur —— till lämpliga gårdar ute i landet. Inrättandet av fasta, under högskolan sorterande försöksgårdar synes dock vara förenat med så stora kostnader, att det vore fördelaktigare om ett samarbete kunde etableras med lantbrukshögskolans husdjursförsöksanstalt, till vars försöksgårdar i

• Sida 210
•  Original

så fall efter överenskommelse ifrågavarande slag av undersökningar kunde förläggas. Ett visst anslag för dylika undersökningar vore erforderligt.

Det är givet, att försöksgårdar för veterinärhögskolan skulle vara en bety— dande tillgång vid högskolans arbete och att vid sådana gårdar skulle kunna verkställas försök och i större skala prövas de rön och upptäckter, som gjorts vid högskolan. Emellertid skulle en uppbyggnad av ett försöksgårds— väsende även för veterinärhögskolan komma att draga högst betydande kost- nader för statsverket. Vid överläggningar, som högskoleutredningen haft med husdjursförsöksanstaltens föreståndare beträffande detta spörsmål, har ifrågasatts, om de försöksgårdar, som stå till lantbrukshögskolans förfo- gande, icke även i viss mån skulle kunna få utnyttjas av veterinärhögskolan vid dess arbete. Det synes icke heller uteslutet att, därest institutet för hus- djursförädling vid Wiad kommer att fortsätta sin verksamhet, detta institut skulle kunna utnyttjas för samma ändamål. Högskoleutredningen vill där— för föreslå att — innan ytterligare åtgärder vidtagas — man försöker få till stånd ett samarbete mellan lantbrukshögskolan och veterinärhögskolan i fråga om utnyttjande av lantbrukshögskolans försöksgårdar. Detta samarbete synes kunna genomföras och närmare utvecklas genom den av utredningen föreslagna samarbetsnämnden för de tre högskolorna på lantbrukets och skogsbrukets område. Tills vidare synas särskilda medel icke behöva an- visas för nu ifrågavarande samarbete, utan de för respektive institutioner tillgängliga anslagen torde kunna anlitas för ändamålet.

ELFTE KAPITLET.

Veterinärhögskolans behov av personal och anslag.

1. Inledning.

I detta kapitel behandlas veterinärhögskolans behov av tjänstemän i olika slag av befattningar ävensom behov av anslag. Med byggnadsfrågor sam- manhängande anslagsfrågor komma dock att behandlas i ett efterföljande kapitel.

Liksom skett i kapitlen om lantbrukshögskolans och skogshögskolans per- sonal- och anslagsbehov, kommer utredningen i det följande av detta kapitel att dryfta personal- och anslagsfrågorna huvudsakligen läroämnesvis. För- slagen rörande veterinärhögskolan ha liksom motsvarande förslag beträf— fande lantbruks- och skogshögskolorna kunnat delvis utarbetas efter enhet- liga normer. Vid avvägningen av de olika avdelningarnas behov har utred- ningen sökt beakta bland annat den undervisningsskyldighet, som åvilar högskolans vetenskapliga krafter och som belyses av en vid betänkandet fo- gad tabell (bilaga 9).

• Sida 211
•  Original

Innan högskoleutredningen närmare ingår på frågan om behovet av per- sonal och anslag vid veterinärhögskolan, vill utredningen beröra frågan om samarbetet mellan högskolan och statens veterinärmedicinska anstalt.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har övervägt frågan om samarbete mellan högskolan och anstalten på bakteriologiundervisningens område. Kollegiet fann dylikt samarbete icke böra ske genom att högskolan och an— stalten hade någon gemensam befattningshavare men väl genom att de- monstrationer anordnades för högskolans studerande av intressantare mate- rial vid anstaltens bakteriologiska avdelning. Beträffande patologisk ana- tomi har kollegiet tillstyrkt, att under pågående obduktionskurs vid hög- skolan några kursdeltagare varje kursdag skulle få förrätta sektioner vid veterinärmedicinska anstalten och därefter få samtliga fall demonstrerade av avdelningsföreståndaren eller laboratorn vid anstaltens patologisk-anato- miska avdelning. I den mån så kunde anses erforderligt, vore det även för— delaktigt, om viss del av de av de studerande utförda självständiga sektio- nerna kunde förläggas till anstalten. Med avseende å undervisningen i epizootilära har kollegiet icke funnit anledning föreslå något särskilt orga- niserat samarbete mellan högskolan och veterinärmedicinska anstalten. I fråga om svin- och pälsdjurssjukdomarna har lärarkollegiet däremot funnit ett visst samarbete mellan högskolan och veterinärmedicinska anstalten kunna bliva av värde. I de fall, då till anstalten anmäldes fall av dylika sjuk— domar av särskilt intresse ur undervisningssynpunkt, vore det sålunda värdefullt, om materialet kunde demonstreras för högskolans studerande.

I de direktiv, som chefen för jordbruksdepartementet uppdragit för utred- ningens arbete, har ifrågasatts, huruvida icke undervisningen inom vissa om- råden av veterinärmedicinen kunde ordnas genom ett intimare samarbete mellan veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten. Som framgår av vad utredningen tidigare i detta betänkande anfört, har utredningen an— sett ett intimare samarbete mellan skogshögskolan och skogsforskningsinsti- tutet önskvärt och därför förordat, att för skogshögskolan och skogsforsk- ningsinstitutet gemensamma professurer inrättas. I anslutning till dessa för- slag har utredningen även övervägt, huruvida ett motsvarande system skulle befinnas ändamålsenligt beträffande veterinärhögskolan och veterinärmedi- cinska anstalten. De ämnesområden, som härvid närmast skulle kunna ifrågakomma, torde med hänsyn till veterinärmedicinska anstaltens arbets- uppgifter vara bakteriologi (inklusive serologi), patologisk anatomi och parasitologi.

Utredningen vill framhålla, att arbetsförhållandena vid skogsforsknings- institutet och veterinärmedicinska anstalten icke äro direkt jämförbara. Den förstnämnda institutionen, som på sitt arbetsprogram uteslutande har forsk- ningsuppgifter, är icke såsom veterinärmedicinska anstalten betungad av ett omfattande rutinarbete. Enligt sin instruktion skall nämligen veterinärmedi- cinska anstalten, förutom självständig vetenskaplig forskning, bedriva en

• Sida 212
•  Original

diagnostisk verksamhet, avseende i första hand de smittosamma husdjurs- sjukdomarna, samt framställa för dessas förebyggande och botande lämpade bakteriologiska preparat. Anstaltens diagnostiska och övriga mera praktiskt inriktade verksamhet har av myndigheter, veterinärer och djurägare under de senare åren anlitats i sådan utsträckning, att personalens hela arbetskapa- citet måst tagas i anspråk för nyssnämnda uppgifter. För närvarande före- finnas till följd härav icke tillräckliga möjligheter ens till den för en effek- tiv och kvalificerad diagnostisk verksamhet nödvändiga vetenskapliga forsk- ningen. Att under sådana förhållanden pålägga veterinärmedicinska anstal- ten ytterligare en huvuduppgift i form av en mera omfattande undervisning, organiserad på ett likartat sätt som den för skogsforskningsinstitutet före- slagna, kan icke anses vara tillrådligt. Även ur administrativ synpunkt skulle en sådan anordning erbjuda svårigheter, enär veterinärhögskolan och veterinärmedicinska anstalten icke i likhet med skogshögskolan och skogs- forskningsinstitutet ha gemensam styrelse.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har utredningen icke funnit sig böra föreslå inrättandet av för veterinärhögskolan och veterinärmedicinska an- stalten gemensamma professurer.

Å andra sidan anser utredningen, att den stora erfarenhet, som anstalten genom sin verksamhet och sitt rikhaltiga material otvivelaktigt måste äga inom särskilt bakteriologiens, patologiska anatomiens och parasitologiens områden, borde tillgodoföras undervisningen vid veterinärhögskolan. Denna fördel bör emellertid kunna vinnas även utan gemensamma professurer, om det samarbete mellan högskolan och anstalten, som förutsattes vid anstaltens omorganisation, ytterligare utbyggdes och fördjupades. Sålunda skulle vissa av anstaltens vetenskapligt utbildade befattningshavare med fördel kunna hålla föreläsningar för de veterinärstuderande och därvid delgiva dessa sina erfarenheter och rön. Likaså torde det utan svårigheter vara genomförbart, att anstaltens rikhaltiga och instruktiva material kommer till användning vid undervisningen genom demonstrationer av skilda slag för de studerande. En sådan anordning skulle även medföra en viss avlastning av undervis- ningsbördan för veterinärhögskolans företrädare för de här avsedda ämnes- områdena.

Med hänsyn till det anförda vill utredningen föreslå, att veterinärmedi— cinska anstaltens avdelningsföreståndare eller laboratorer i patologisk ana- tomi, bakteriologi och serologi samt dess konsulenter i svin-, pälsdjurs- och fjäderfäsjukdomar hålla ett begränsat antal föreläsningar eller demonstra- tioner för de studerande vid veterinärhögskolan. Beträffande undervisningen i patologisk anatomi böra de studerande, förutom att åhöra demonstrationer, även beredas tillfälle att själva utföra en del obduktioner vid anstalten, enär sektionsmaterialet där är tämligen olikartat det vid veterinärhögskolan före- kommande. Inom ämnesområdet parasitologi, som efter den i det följande föreslagna uppdelningen av högskolans nuvarande professur i bakteriologi

• Sida 213
•  Original

och födoämneshygien konuner att sakna företrädare vid högskolan, torde undervisningen helt kunna omhänderhavas av befattningshavare vid anstal- tens parasitologiska laboratorium.

Vid bifall till dessa förslag bör vid beräknande av anstaltens personalbe- hov beaktas de nya arbetsuppgifter, som avses böra åvila anstaltens befatt- ningshavare. För att anstalten bättre skall kunna tillgodogöra forskningen och undervisningen sitt material och arbete synes det utredningen i hög grad önskvärt, att även medel ställas till anstaltens förfogande för bedrivande av den forskningsverksamhet, som ingår i anstaltens uppgifter.

2. Medicin. Inkomna förslag.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har föreslagit, att högskolans profes- sur i medicin skulle dubbleras, varigenom vid högskolan skulle komma att finnas en professur för huvudsakligen idisslarnas speciella patologi och terapi samt en professur för övriga husdjurs speciella patologi och terapi. Kolle- giet har i denna fråga anfört i huvudsak följande.

Veterinärhögskolans nuvarande professur i medicin, omfattande husdjurens, med undantag av idisslarnas, speciella patologi och terapi, inrättades i samband med veterinärinstitutets omorganisation till veterinärhögskola (1914/15) och benämndes dessförinnan professur i patologi och terapi. Samtidigt sammanfördes den del av professorns i medicin ämnesområde, som avsåg idisslarnas speciella patologi och terapi, bujatriken, med obstetriken till en professur i obstetrik och bujatrik, vars innehavare samtidigt blev chef för den ambulatoriska kliniken. Till hög- skolans medicinska klinik infördes hästar och hundar rn; fl. smärre husdjur, men bujatriska sjukdomsfall kunde. däremot icke erhållas i för undervisningen till' fredsställande omfattning. Av rent praktiska skäl och av hänsyn till nödvändigheten av att utöka det kliniska undervisningsmaterialet överfördes därför undervisnings- skyldigheten i bujatrik till läraren i obstetrik, dock icke i hans egenskap av obstetriker utan i hans egenskap av chef för den ambulatoriska kliniken. Något närmare samband mellan å ena sidan obstetrikens, inklusive gynekologiens, å andra sidan interna medicinens ämnesinnehåll förefinnes nämligen icke.

Lärarkollegiet finner mycket starka skäl tala för ett avskiljande av bujatriken från ämneskombinationen obstetrik-bujatrik. Denna ämneskombination kan icke be- traktas såsom naturlig ur veten5kaplig synpunkt och har endast motiverats av nu— mera icke förefintliga praktiska skäl.

Kollegiet vill sålunda föreslå inrättandet omedelbart av en ny professur, i vars ämnesområde bujatriken ingår såsom en huvudbeståndsdel. Professuren vill kolle- giet föreslå benämnd professur i medicin och professurens examensämne bör om- fatta huvudsakligen idisslarnas Speciella patologi och terapi. Förslaget innebär sålunda en dubblering av professuren i medicin.

I detta sammanhang må anföras, att lärarkollegiet i skrivelse i maj 1939 framlade en plan för högskolans utveckling i den mån denna då kunde över- blickas. I denna till högskolestyrelsen ställda skrivelse framhöll kollegiet, att den bristande enhetligheten i medicinprofessurens omfattning varit en

• Sida 214
•  Original

ofta diskuterad olägenhet. Å ena sidan omfattade professuren ett ämne —— farmakologi —— som visserligen hade vissa anknytningar till medicinen men som i ett flertal andra avseenden närmare anslöte sig till fysiologien. Å andra sidan omfattade professuren däremot icke samtliga husdjurs interna medi- cin, enär bland annat bujatriken av rent praktiska skäl sammanförts med obstetriken. Kollegiet ansåg, att ovannämnda praktiska skäl alltjämt behölle sin fulla styrka, och hade därför icke ansett lämpligt föreslå någon ändring därvidlag. Kollegiet förutsåg emellertid, att en uppdelning av professuren i obstetrik och bujatrik i två professurer, en i obstetrik och gynekologi och en i bujatrik, skulle i en framtid komma att bliva av behovet påkallad. Beträf— fande epizootiläran, som i sin helhet hänförts till professorns i medicin ämnesområde, förordade kollegiet, att professuren i födoämneshygien och bakteriologi i en framtid skulle uppdelas i en professur i födoämneshygien och en professur i bakteriologi, och att epizootiläran då skulle sammanföras med bakteriologien.

Genom skrivelse till lärarkollegiet i maj 1946 framhöll professorn i obstetrik och bujatrik N. Lagerlöf under hänvisning till kollegiets sålunda framlagda plan över högskolans utveckling och med understrykande av den ekonomiska betydelsen av forskning inom obstetrikens och bujatrikens om- råden, att arbetet vid obstetrisk-bujatriska avdelningen tagit en sådan om- fattning, att det icke längre vore möjligt att hålla allt samman och dessutom få tid över för vetenskaplig forskning, samt hemställde, att kollegiet ville föreslå inrättande av en särskild professur i bujatrik. Kollegiet biföll denna framställning och framlade förslaget genom skrivelse till styrelsen i maj 1946. Styrelsen uttalade genom underdånig skrivelse i september 1946, att frågan om uppdelning av professuren i obstetrik och bujatrik icke borde upptagas till behandling förrän i samband med frågan om uppdelningen av professuren i födoämneshygien och bakteriologi samt den ifrågasatta om- placeringen av ämnet epizootilära.

Professor Lagerlöf har nu hänvisat till sitt nyssnämnda förslag i maj 1946 och även framlagt förslag rörande utformningen av en avdelning för obstetrik-gynekologi och en avdelning för bujatrik.

Å andra sidan har professorn i medicin B. Carlström i en promemoria framhållit, att inrättandet av en professur i bujatrik visserligen skulle med— föra åsyftad lättnad för den obstetrisk-bujatriska avdelningen, men att för- slaget, som innebure en i och för sig motiverad dubblering av professuren i medicin, samtidigt skulle betyda en synnerligen ojämn uppdelning av medi— cinens ämnesområde. Av professorn i bujatrik skulle endast komma att krävas kompetens inom detta speciella område av den interna medicinen, vilket icke vore lyckligt, enär den, som ägnade sig åt forskning och under- visning inom någon del av medicinen, borde vara allmänt orienterad inom hela den interna medicinens område. Professor Carlström har sålunda före- slagit, att den nya professuren inrättades såsom professur i medicin. Den

• Sida 215
•  Original

lämpligaste fördelningen av det internmedicinska undervisningsområdet på de två professurerna i medicin vore att till den ena professuren hänföra växt— ätarnas, speciellt idisslarnas, och till den andra köttätarnas, allätarnas och fåglarnas interna medicin. Enhetlighet beträffande undersökningsteknik och behandlingsformer skulle därmed uppnås inom respektive professurs under- visningsområde. I övrigt borde fördelningen av undervisningen i medicin icke en gång för alla fastläsas utan från tid till annan anpassas efter respek- tive professors speciella inriktning. Beträffande forskningen skulle respek- tive professor fritt få följa sin intresseriktning, vilket mycket väl kunde med- föra, att inom båda medicinska avdelningarna nötkreaturens invärtes sjuk- domar bleve föremål för forskning.

Under hänvisning till en av professor Carlström avgiven promemoria har lärarkollegiet föreslagit, att medicinska avdelningen för husdjur, med undan- tag av idisslare, skulle förses med personal enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 4 laboratorer 1 laborator 3 laboratorer 2 förste assistenter '. förste assistenter ] förste amanuens 1 förste amanuens 2 sjukvårdarförmän (Ca 2 sjukvårdarförmän (Ca 12, Ca 11) 12, Ca ]1) 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde [ laboratoriebiträde 1 röntgenbiträde (Ce 10) 1 röntgenbiträdc (Ce 10) 2 (ljursjukvärdare (Ca 9, 2 djursjukvårdare (Ca 9, Ge 9) Ce 9) 2 djurskötare (Ce 9) 2 djurskötare (Ce 9) 2 biträden för kontorsgöro- 2 biträden för kontorsgöro- mål mål

Beträffande sist avsedda avdelnings personalbehov har professor Carl- ström anfört bland annat.

Vid envar av medicinska klinikens båda avdelningar (kliniken för större djur och kliniken för mindre djur) erfordras en vetenskapligt utbildad kraft, som under professorns överinseende kan leda klinikarbetet. Vid nuvarande personalorganisa- tion måste som självständig lärare vid den ena avdelningen anlitas en assistent. Detta är ur flera synpunkter olägligt. Vid ombyte av assistent exempelvis blir pro- fessorn själv för lång tid bunden av klinikarbetet, då en nytillträdande assistent givetvis icke omedelbart är kompetent att arbeta självständigt vid kliniken.

Till arbetsuppgifterna vid medicinska avdelningen hör undervisning och forsk- ning beträffande svinens och pälsdjurens sjukdomar. För att medicinska avdel- ningen på ett tillfredsställande sätt skall kunna följa svinens och pälsdjurens sjuk- domar och handhava undervisningen däri, måste material erhållas från vitt skilda delar av landet. För den skull bör en kvalificerad befattning för svinens och päls— djurens sjukdomar inrättas. Visserligen finnes redan en assistentbefattning, som till- kommit just med tanke på de nu berörda förhållandena i fråga om svinens och pälsdjurens sjukdomar och vars innehavare bland annat har till uppgift att för avdelningens räkning företaga resor ute i landet. Erfarenheten har emellertid visat,

• Sida 216
•  Original

att omfattningen av assistentens övriga arbete är så stor, att endast mycket liten tid blir över till dessa resor. Dessutom erfordras för denna tjänst en mer kvalifi- cerad innehavare än som kan erhållas i assistents tjänsteställning.

Forskningen på den interna medicinens område fordrar tillgång på kemisk sak- kunskap. För att erhålla en väl utbildad kemist är det nödvändigt, att denne erhåller laborators tjänste- och löneställning. Därför föreslås, att på den medicinska kli- niken anställes en laborator som chef för forskningslaboratoriet med speciell kom- petens i medicinsk kemi eller biokemi.

Den vid medicinska kliniken tjänstgörande vetenskapligt utbildade personalen är i mycket stor utsträckning upptagen av undervisning och annat kvalificerat arbete och måste därför för sitt forskningsarbete ha tillgång till laboratoriebiträden. För närvarande finnes ett sådant laboratoriebiträde men ytterligare ett är erforderligt. Även med två laboratoriebiträden anställda vid avdelningen torde oftast erfordras ytterligare sådan arbetskraft, som dock i så fall kan avlönas genom bidrag från högskolans forskningsanslag.

Avdelningschefen har i stor utsträckning att syssla med skrivarbete. Den enda möjligheten att få hjälp med detta arbete har hittills varit att anlita laboratoriebiträ- det. Med hänsyn till omfattningen av kontorsarbetct vid avdelningen bör emellertid nu en biträdesbefattning för kontorsgöromål inrättas.

För den 11 'a medicinska avdelnint'cn för huvudsakliUen idisslare har lärar- !) b kollegiet — under hänvisning till förslag av professor N. Lagerlöf — för-

ordat följande personaluppsättning:

professor

laborator förste assistenter förste amanuens laboratoriebiträden biträde för kontorsgöromål institutionsvaktmästarc djur-sjukvårdare, Eo 5 (9)

r—le—V— HH—IQ

Professor Lagerlöf har anfört.

Laboratorn skall från ambulatoriska kliniken taga hand om fall av bujatriskt intresse, härvid i mån av behov biträdd av en assistent.

Ute i landets olika delar uppstå skilda problem, när det gäller idisslarnas interna sjukdomar, vilka bujatriska avdelningen bör få möjlighet att studera på ort och ställe. Hit höra icke minst fårsjukdomarna. Dessa ha hittills varit relativt litet utforskade, och många nya problem ha på detta område uppkommit i samband med att fårskötseln undergått en påtaglig omdaning. Det är synnerligen önskvärt, att den blivande avdelningen för idisslarnas interna medicin får ännu större möj- ligheter än tidigare till kontakt med de bujatriska sjukdomarna på skilda håll i landet. Detta gäller således ej enbart fårsjukdomar utan även vissa brist- och ämnes— omsättningssjukdomar hos nötkreatur och vissa andra sjukdomar, som ofta upp— träda lokalt i landet, exempelvis trumsjuka.

Med stöd av det anförda anhålles, att avdelningen även erhåller en assistent, vilken förutom arbete vid högskolan även skall biträda med forskningsuppgifter, där un- dersökningsmaterialet måste sökas ute i nötkreaturs- och fårbesättningarna på skilda håll i landet.

• Sida 217
•  Original

Inom idisslarnas interna medicin finnas många aktuella problem, vilka vänta på sin lösning. Hit hör en hel del fortfarande outredda kalvsjukdomar, rubbningar i våmdigestionen och dessas betydelse för uppkomsten av ämnesomsättningsrubb- ningar och bristsjukdomar. Dessa problem äro till stor del av den natur, att möjlig- heterna för en framgångsrik forskning i väsentlig grad skulle ökas, om en forsk- ningsassistent, helst med god utbildning i biokemi, kunde få anställas vid institu- tionen. Därför föreslås, att vid ifrågavarande institution inrättas ytterligare en assistenttjänst.

En förste amanuens bör anställas för att biträda med viss elementär undervis- ning och härigenom avlasta laboratorn, så att denne får tid över för vetenskapligt arbete.

För de förenämnda laboratoriearbetena behöver institutionen två laboratorie- biträden.

Professorns arbete skulle i väsentlig mån underlättas, om han till sitt förfogande hade ett biträde för kontorsgöromål. Vid den föreslagna avdelningen bör därför in- rättas en tjänst som biträde för kontorsgöromål.

Lärarkollegict har erinrat, att avdelningen för icke idisslande djurs interna medicin för budgetåret 1946/47 disponerade ett materielanslag av 5 150 kro- nor, varav 1 850 kronor för anskaffande av kliniskt material. Därjämte stode 8 000 kronor till förfogande för vissa av professor'Carlström bedrivna under- sökningar angående bristsjukdomar hos husdjuren. Kollegiet föresloge, att avdelningen framdeles skulle erhålla ett årligt anslag av 20 000 kronor, varav 5 000 kronor till anskaffande av kliniskt material och 8 000 kronor till undersökningar angående bristsjukdomar hos husdjuren. Den nya avdel— ningen för idisslarnas interna medicin borde tilldelas ett årsanslag av 17 500 kronor, varav 5000 kronor till utfodringskostnader. För avdelningen för icke idisslande djurs medicin beräknade lärarkollegiet engångsanslag med 24 000 kronor till inköp av epidiaskop och en djurtransportbil. För den nya medicinska avdelningen erfordrades engångsanslag med omkring 65 000 kro- nor för inköp av röntgenapparat.

Högskoleutredningens förslag.

Inom det medicinska ämnesområdet falla ett avsevärt antal av veterinär- högskolans viktigare arbetsuppgifter, bland annat profylaktiska och terapeu— tiska åtgärder, avseende de för landet betydelsefulla infektions- och brist- sjukdomarna samt parasitära sjukdomarna. Det bör därför icke råda någon tvekan om att det är angeläget, att högskolans forsknings- och undervisnings- resurser på detta område äro tillräckliga samt effektivt organiserade.

Av de till högskoleutredningen inkomna förslagen framgår, att man inom veterinärhögskolans lärarkollegium är enig om det olämpliga däri, att den viktiga del av det veterinärmedicinska ämnesområdet, som avser nötkreatu- ren, bujatriken, vid högskolan är sammanförd med ohstetriken och gyneko- logien till en gemensam professur. Denna professur synes omfatta ett ämnes- område, som numera är alltför stort för att kunna behärskas av en enda person och som dessutom består av två ur forskningssynpunkt föga samman-

• Sida 218
•  Original

hörande delar av veterinärmedicinen. Arbetsbördan för professorn vid den obstetrisk-bujatriska avdelningen är för närvarande så stor, att densamma jämte arbetet vid den ambulatoriska kliniken blivit denne befattningshavare övermäktig. En delning av denna professur är därför ett trängande behov för högskolan. Med hänsyn härtill synes det lämpligast, att obstetriken och gynekologien avskiljes och erhåller en egen professur. Den återstående pro- fessuren bör avse idisslarnas interna medicin, (1. v. s. nötkreaturens, fårens och getternas interna medicin. Den redan befintliga medicinprofessuren torde i anslutning härtill böra omfatta de icke-idisslande husdjuren, d. v. s. häst, svin, hund, katt, pälsdjur och fjäderfä.

Beträffande de båda medicinska avdelningarnas personalstater avgiver högskoleutredningen följande förslag.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning

Medicinska avdelningen för icke-idisslare. 1 professor 1 professor 2 laboratorer 1 laborator 1 laborator 2 förste assistenter 2 förste assistenter I tredje amanuens I tredje amanuens 2 sjukvårdarförmän (Ca 2 sjukvårdarförmän (Ca 12, Ca 11) 12, Ca 11) 1 laboratoriebiträde laboratoriebiträde 1 1 röntgenbiträde (Ce 10) 1 röntgenbiträde (Ce 10) 2 djursjukvårdare (Ca 9, 2 djursjukvårdare (Ca 9,

Ge 9) Ge 9) 2 djurskötare (Ce 9) 2 djurskötare (Ce 9) 1 biträde för kontorsgöro- - ] biträde för kontorsgöro— mål mål

Medicinska avdelningen för idisslare. 1 professor 1 professor 1 laborator l laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 1 tredje amanuens I tredje amanuens 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— mål mål 1 djursjukvårdare (Ce 9) 1 djursjukvårdare

Genom den sålunda framlagda personalstaten synes den interna veterinära medicinen vid högskolan kunna erhålla en i personellt hänseende fullt till— fredsställande upprustning. Tillkomsten av ytterligare en professur på om- rådet torde väsentligen öka möjligheterna till forskning. Vad beträffar den medicinska avdelningen för icke-idisslare må anföras, att utredningen an- sett, att avdelningen bör ha möjlighet att vid ledningen för envar av häst- kliniken och kliniken för mindre husdjur placera en laborator. I anledning härav har utredningen föreslagit ytterligare en laborator vid denna av- delning.

• Sida 219
•  Original

Beträffande de båda medicinska avdelningarnas anslagsbehov föreslår ut- redningen, att envar av dessa båda avdelningar tilldelas årsanslag med 8 000 kronor samt engångsanslag till utrustning med 10 000 kronor. Till kliniskt material torde vidare för vardera avdelningen böra beräknas ett årligt belopp av 4 000 kronor.

3. Fysiologi och farmakologi.

Inkomna förslag.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har —— i anslutning till ett förslag av högskolans professor i fysiologi och farmakologi, G. Y. Zotterman —- för— ordat, att högskolans professur i nämnda ämnen skulle uppdelas i två pro— fessurer, varav en i fysiologi och en i farmakologi. Kollegiet har härom an- fört bland annat.

Inom den moderna farmakologien spelar farmakodynamiken, studiet av läkemed— lens verkningar, en huvudroll. Ämnet ingår i den s. k. fysiologiska ämnesgruppen, vars uppgift är att tillämpa fysikens och kemiens rön på den levande organismen. På dessa områden har under 1900-talet skett en oerhört snabb utveckling och på de sistförflutna åren har farmakologien vunnit i betydelse, bland annat genom upp- täckten av sulfapreparaten, penicillin, streptomycin och andra antibiotica. Samtidigt ha inom fysiologien så snabba framsteg gjorts, att det blivit omöjligt för en enda ämnesrepresentant att behärska både det fysiologiska och farmakologiska kunskaps— området.

Lärarkollegiet vill livligt instämma med ämnesrepresentanten vid högskolan, pro- fessor Y. Zotterman, då han framhåller den stora betydelsen av att den fysiologiska ämnesgruppen erhåller en så bred bas vid högskolan, att fysikens och kemiens framsteg kunna utan tidsutdräkt komma veterinärmedicinen liksom humanmedi— einen till godo. Kollegiet vill sålunda föreslå, att professuren i fysiologi och far— makologi ombildas till en professur i fysiologi och en professur i farmakologi.

Professor Zotterman har bland annat uttalat följande.

Den oerhört snabba utveckling, som forskningen inom den fysiologiska ämnes- gruppen genomgått under detta århundrade, har nödvändiggjort en uppdelning av fysiologien på flera ämnen. Sålunda har den allmänna kemien och den fysiologiska kemien brutits ut till en lärostol i kemi, och fysiologien och farmakologien, vilket se- nare ämne tidigare representerades av professorn i medicin, ha sammanförts till en professur. Inom fysiologien har emellertid utvecklingen medfört, att det numera är omöjligt för en ämnesrepresentant att kunna behärska det oerhört omfattande kun- skapsområdet.

En ordentlig utbildning inom fysiologien och den medicinska kemien är ett abso- lut krav på den, som skall ägna sig åt klinisk forskning, och de kliniska forskarna måste ha möjligheter att kunna samarbeta med forskare inom den fysiologiska äm- nesgruppens olika områden. Den fysiologiska ämnesgruppen måste därför läggas på en tillräckligt bred bas.

För att kunna tillgodose en mera allsidig och fördjupad undervisning i fysiologi och farmakologi är det absolut nödvändigt att företaga en uppdelning av professu- ren i en lärostol i fysiologi och en i farmakologi, samt att var och en av dessa professorer får vid sin sida lärare med tillräcklig vetenskaplig utbildning.

• Sida 220
•  Original

Beträffande den efter farmakologiens avskiljande kvarstående fysiologiska avdelningens personalbehov har lärarkollegiet med hänvisning till en pro— memoria av professor Zotterman föreslagit följande.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor ] professor 2 laboratorer 2 laboratorer 1 förste assistent 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens 1 tredje amanuens I tredje amanuens 1 preparator 1 preparator 2 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 djurskötare, Eo 5 (9) 1 djurskötare 1 biträde för kontorsgöro- l biträde för kontorsgöro—

mål _ mål

Pcrsonalbehovet vid den farmakologiska avdelningen har lärarkollegiet beräknat på följande sätt. 1 professor

1 laborator 1 förste assistent

1 förste amanuens 1 laboratoriebiträde

Den för fysiologiska avdelningen beräknade befattningen såsom instru- mentmakare skullc enligt kollegiets mening tjänstgöra även vid farmakolo— giska avdelningen.

Professor Zotterman har rörande hithörande personalfrågor anfört väsent- ligen följande.

För undervisningen och forskningen i fysiologi är det av största betydelse att vid institutionen äga en forskare med gedigen utbildning i fysik. Den moderna fysikens och teknikens alla hjälpmedel tagas ju successivt i användning inom fysiologien. Till denna tjänst är avsikten närmast att knyta en veterinär eller medicinare, som besitter gedigna kunskaper i fysik eller en fysiker eller en väl kvalificerad hög- skoleingenjör med biologiska intressen.

En särskild laboratorsbefattning i fysiologi är nödvändig dels för laborationskur- sens handledande och dels för meddelande av specialundervisning inom olika delar av fysiologien. Med den omfattning, som fysiologien numera har, är det nödvändigt, att ännu en välmeriterad fysiolog knytes till den fysiologiska avdelningen, så att undervisningen liksom forskningen kan bliva mera mångsidig. Till denna befattning avses en vetenskapligt skolad veterinär- eller humanmedicinare eller biolog, som besitter en gedigen utbildning vid fysiologiskt laboratorium.

För forskningsverksamhetens rationella bedrivande föreligger ett trängande behov av en väl skolad preparator i lönegrad A 10 (14). Det kommer att åligga prepara— torn att tjänstgöra som speciellt skolad fysiologiskt-teknisk försöksassistent. Han skall äga färdighet vid handhavandet av mätinstrument och mera komplicerade apparater som oscillografer, förstärkareanläggningar m. m. Han skall alltså själv- ständigt kunna utföra mera krävande mätningar. Han skall vidare kunna biträda de. yngre forskarna vid planläggningen av deras försök och vid uppgörandet av rit-

• Sida 221
•  Original

ningar för apparater, kopplingsschemata o. s. v. Han måste för detta ändamål ha teknisk skolning samt helst äga kunskaper i tyska och engelska, så att han kan följa med den tekniska litteraturen inom sitt område samt vara väl förtrogen med utförandet av konstruktionsritningar.

För forskningen, liksom för kursverksamheten och skötseln av laboratoriet i övrigt, erfordras vidare två laboratoriebiträden.

Till att förestå institutionens expedition anhålles om ett biträde för kontors- göromål. För försöksdjurens vård måste slutligen anställas en djurskötare.

Med erinran, att fysiologisk—farmakologiska avdelningen åtnjöte ett års- anslag av 3 000 kronor1 samt kursavgifter av 600 kronor per år, har lärar- kollegiet föreslagit, att den fysiologiska avdelningen framdeles borde erhålla årsanslag av 21000 kronor. Såsom engångsanslag för denna avdelnings ut- rustning erfordrades ett belopp av omkring 81 500 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

Ämnet fysiologi var före år 1944 vid veterinärhögskolan sammanfört med kemien under en professur, varvid farmakologien tillhörde högskolans pro- fessur i medicin. Nämnda år avskildes kemien från sambandet med fysio- logien för att bilda egen professur. Samtidigt överfördes farmakologien till fysiologiprofessuren. Trots att sålunda endast några få år förflutit, sedan det fysiologiska och farmakologiska ämnesområdet vid högskolan reglerades, torde, då nu en allmän översyn äger rum i fråga om högskolans framtida utbyggnad, det vara nödvändigt att även undersöka lämpligheten av den nu- varande ämneskombinationen fysiologi farmakologi. Under de senaste åren har en mycket markant utveckling ägt rum på farmakologiens område —— bland annat genom upptäckten av nya läkemedel såsom exempelvis sulfa- preparaten, penicillin, streptomycin och andra antibiotica. Denna utveck- ling har i själva verket varit så omfattande, att den enbart för sig väl moti- verar en förbättrad ställning för farmakologien vid veterinärhögskolan. Här- till kommer, att den fysiologiska forskningen, som är av grundläggande be- tydelse för den interna medicinen, är stadd i snabb utveckling även på det veterinära området. Det torde därför i det långa loppet vara omöjligt för en enda person att på ett tillfredsställande sätt representera både fysio- logien och farmakologien vid högskolan. Skulle detta alltfort ske, föreligger risk för att högskolan kommer att bliva efter i utvecklingen på hithörande områden. Utredningen får därför föreslå, att en ny professur i farmakologi inrättas vid veterinärhögskolan samt att högskolans nuvarande professur i fysiologi och farmakologi ändras till en professur i fysiologi.

Utredningen föreslår följande personalstater för ifrågavarande två av- delningar. ' .

1 För budgetåret 1947/48 höjt till 5000 kronor.

• Sida 222
•  Original

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning Fysiologiska avdelningen. professor 1 professor laborator 1 laborator förste assistent 1 förste assistent förste amanuens 1 förste amanuens laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

Farmakologiska avdelningen.

v-Ar-tu-Au-tv—t—

1 professor 1 professor 1 förste assistent 1 förste assistent I tredje amanuens I tredje amanuens 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde

Med hänsyn till fysiologiens väsentliga betydelse såsom grundval för en del andra ämnen vid veterinärhögskolan har högskoleutredningen funnit det påkallat att något utöka den vetenskapliga personalen vid högskolans fysio— logiska avdelning. Om fysiologiens olika grenar skola kunna i tillräcklig grad beaktas vid avdelningen, synes det sålunda nödvändigt att — utöver professorn och förste assistenten — en laborator och en förste amanuens an- ställas därstädes. Ehuru vissa skäl kunna åberopas för att till avdelningen knyta ytterligare en laborator, har utredningen likväl _ i betraktande av den starka utbyggnad, som i övrigt föreslås —— icke ansett sig kunna förorda ytterligare vetenskaplig personal för avdelningen. Denna bör emellertid även utrustas med ett biträde för kontorsgöromål.

I fråga om den farmakologiska avdelningens personal anser utredningen, att det är lämpligare att, sedan någon tids erfarenhet vunnits, förstärka av- delningens arbetskrafter än att från början giva avdelningen en mera fyllig personalutrustning.

För fysiologiska avdelningen bör beräknas ett årligt anslag av 13000 kronor och för farmakologiska avdelningen ett årligt anslag av 10 000 kro- nor. Såsom engångsanslag för utrustning torde få anvisas 75 000 kronor för den fysiologiska avdelningen och 150000 kronor för den farmakologiska avdelningen.

4. Födoämneshygien, parasitologi och bakteriologi. Inkomna förslag.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har —— i likhet med föreståndaren för högskolans avdelning för födoämneshygien, parasitologi och bakteriologi, professor G. B. Hiilphers — föreslagit, att högskolans professur i nämnda ämnen skulle ombildas till en professur i födoämneshygien och en professur i bakteriologi, varjämte för den grundläggande undervisningen i parasitologi borde anställas en speciallärare. Kollegiet har till motivering anfört.

• Sida 223
•  Original

Bakteriologi och födoämneshygien ha under senare år undergått en så betydande utveckling, att det blivit omöjligt för en enda person att behärska hela ämnesom— rådet. Inom bakteriologien har tillkommit en helt ny och mycket betydelsefull gren, virologien. Den animala födoämneskontrollen har även väsentligt utvecklats och utgör ett viktigt led i de förebyggande åtgärderna till folkhälsans förbättring. Såväl en grundlig undervisning som fortsatt forskning inom födoämneshygienen är därför av största betydelse. Kollegiet finner det angeläget, att en särskild professur i födo- ämneshygien snarast inrättas. Härvid bör den nuvarande professuren i födoämnes- hygien m. m. ombildas till en professur i bakteriologi.

Beträffande ämnet parasitologi torde det lämpligaste vara, att den grundläggande undervisningen överlåtes åt vid högskolan anställd speciallärare, medan däremot parasitologi ur klinisk synpunkt självfallet ingår i undervisning vid respektive klinik vid högskolan. Såsom speciallärare torde i första hand tjänsteman vid veterinär- medicinska anstalten kunna komma ifråga.

Professor Hiilphers har i fråga om förevarande professurs delning uttalat bland annat.

De ämnesområden, som professuren omfattar, ha de senare åren undergått en betydande utveckling. Särskilt bakteriologiens och födoämneshygienens stora upp- sving har medfört, att det blivit omöjligt för en enda person att behärska desamma. Professorn i bakteriologi måste även behärska virologien, då många av de viktigaste sjukdomarna hos husdjuren äro orsakade av virus, och en viss undervisning i virologi bör även meddelas av professorn i bakteriologi.

Vad'beträffar det till professuren hörande ämnet parasitologi har även detta under senare tid fått en allt större betydelse för veterinärmedicinen, då de parasitära sjukdomarna hos husdjuren numera äro av stor nationalekonomisk betydelse. För att kunna på ett nöjaktigt sätt forska inom parasitologien fordras viss specialutbild- ning, vilken icke alltid kan ha förvärvats av den person, som innehar professuren i bakteriologi och födoämneshygien. Undervisningen i parasitologi borde därför lämp- ligen bestridas av en speciallärare.

Med—hänsyn till den betydande utveckling födoämneskontrollen fått i vårt land och på grund av de stora fordringar, som numera ställas på den med födoämnes- hygien sysslande veterinären, är det nödvändigt, att detta ämne blir självständigt och företrätt av en särskild professur vid veterinärhögskolan.

Från såväl forskningens som undervisningens synpunkt år det synnerligen önsk- värt, att nuvarande professuren i födoämneshygien, bakteriologi och parasitologi uppdelas i en professur i födoämneshygien och en i bakteriologi, vartill kommer inrättandet av en speciallärarhefattning i parasitologi.

Behovet av särskild professur i födoämneshygien har understrukits av Svenska stadsveterinärföreningen, som framhållit, att det inom veterinär- kåren sedan många är rätt den bestämda uppfattningen, att nuvarande pro- fessur i födoämneshygien, parasitologi och bakteriologi omfattade en ämnes- kombination, som vore för stor för att omhänderhavas av en och samma befattningshavare. Föreningen har påpekat, att födoämneskontrollen fått en allt större betydelse inom samhället, och att veterinärerna av naturliga skäl måste anses vara bäst skickade att handhava den animala livsmedelskontrol- len. Det syntes föreningen därför vara av största vikt, att veterinärernas ut- bildning på detta område bleve så god och fullständig som möjligt.

• Sida 224
•  Original

] anslutning till ett av professor lliilphers framlagt förslag har lärarkolle— giet förordat, att nuvarande personal vid avdelningen för födoälrmeshygien m. 111. skulle överföras till den nya bakteriologiska avdelningen, vilken där- jämte skulle erhålla ytterligare personal enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens I tredje amanuens I tredje amanuens 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

.—

djurskötare, Ro 53 (9) 1 djurskötare, EO 5 (9)

För den nya avdelningen för födoämneshygien har lärarkollegiet —— lika- ledes i anslutning till förslag av professor Hiilphers — beräknat följande personalbehov.

professor

laborator förste assistent förste amanuens tredje amanuens laboratoriebiträden biträde för kontorsgöromål djurskötare, Eo 5 (9)

y—HlOr—b—Hr—v—

Därest ett kemiskt samarbetslaboralorium icke skulle komma till stånd vid högskolan, borde enligt professor Hiilphers av kollegiet hiträdda mening även en kemist anställas vid avdelningen för födoämneshygien.

Lärarkollegiet har anfört, att högskolans nuvarande avdelning för födo- ämneshygien m. m. åtnjöte ett årsanslag av 5 000 kronor och uppbure kurs- avgifter med 300 kronor per år. Högskolans bakteriologiska avdelning borde framdeles tilldelas årsanslag av 21000 kronor. Lika stort årsanslag borde framdeles beräknas för avdelningen för födoämneshygien. För kurser i födoämneshygien uppbures för närvarande avgifter med (300 kronor per år. För inköp av apparatur för bakteriologiska avdelningen beräknade lärar— kollegiet ett engångsanslag av 21 200 kronor.

Högskoleutredningens förslag.

Den ämneskombination, varom här är fråga, måste betraktas såsom syn-' nerligen olämplig, enär forskningsuppgifterna inom vart och ett av de till den nuvarande professuren sammanförda ämnena, nämligen bakteriologi, parasitologi och födoämneshygien, äro både betydelsefulla och till sin in- riktning olikartade. Det torde också vara omöjligt för en enda person att

• Sida 225
•  Original

förvärva tillräcklig kompetens för att inom samtliga ifrågavarande områden kunna bedriva en fruktbärande vetenskaplig forskning och på sådan forsk- ning grundad undervisning. När härtill kommer, att samtliga berörda äm- nen otvivelaktigt ha en synnerligen stor betydelse för såväl vetenskaplig som praktisk veterinärmedicinsk verksamhet, föreligga starka skäl för en upp- delning av dell nuvarande professuren.

Bakteriologien, inkluderande virologien och immunitetsläran, är ett grund"- läggande och omfattande ämne, vars vetenskapliga och praktiska betydelse icke torde tarva någon utförligare motivering med hänsyn till den roll, som infektionssjukdomarna spela för djurens hälsotillstånd och produktionskapa- citet. Även om vägande skäl tala för en professur, omfattande enbart bakte- riologi, torde det vara synnerligen ändamålsenligt att till denna hänföra även epizootologien, vilken har nära samhörighet med bakteriologien, De väsent— ligaste delarna inom epizootologien beröra nämligen de smittosamma hus- djurssjukdomarnas bakteriologiska diagnostik, deras spridningssätt samt be- kämpande genom profylaktisk och terapeutisk behandling medelst bakterio- logiska preparat. Å andra sidan bör undervisningen i gällande författningar rörande smittosamma husdjurssjukdomar lämpligen omhänderhavas av samma speciallärare som undervisar i övrig författningskunskap vid hög- skolan. -

Även om parasitologien såsom undervisningsämne icke har samma om- fattning som bakteriologien, representerar den likväl ett från såväl teoretisk som praktisk synpunkt betydelsefullt område inom veterinärmedicinen, vil- ket bl. a. framgår av de stora förluster, som årligen orsakas landets djur- bestånd genom parasitära sjukdomar. Då parasitologiska spörsmål av natur- liga skäl måste beröras i samband med undervisningen i skilda ämnen, bl. a. patologisk anatomi, födoämneshygien och medicin, kommer den egentliga parasitologien, omfattande parasiternas morfologi och utveckling, att erhålla en relativt begränsad omfattning. Av denna anledning synes det utredningen lämpligt, att undervisningen i parasitologi omhänderhaves av en speciallärare.

Beträffande födoämneshygienen får utredningen i första hand konstatera, att forskningen inom detta för folkhälsan betydelsefulla område här i landet i motsats till förhållandet flerstädes i andra länder är förlagd till olika insti- tut och högskolor. Sålunda bedrives forskning i födoämneshygien "vid bl. a. statens institut för folkhälsan, vid lagringsforskningsinstitutet i Göteborg samt vid tekniska högskolan i anslutning till en därstädes innevarande år inrättad professur i livsmedelskemi. Av naturliga skäl måste ett så omfat— tande område som livsmedelshygien ingripa på ganska väsensskilda forsk- ningsområden, exempelvis bakteriologi, patalogisk anatomi, kemi, vitamin- lära, lagrings- och konserveringsteknik m. m. De delar av den animala födo- ämneskontrollen, som beröra rent veterinärmedicinska synpunkter och vars handhavande kräva grundlig utbildning i framförallt komparativ-bakterio-

15—717746. .l.

• Sida 226
•  Original

logi och patologi, äro såvitt utredningen kunnat finna icke representerade i de redan förefintliga födoämneshygieniska forskningsorganens verksamhet.

En icke ringa del av landets veterinärer äro helt eller delvis sysselsatta i livsmedelshygienens tjänst, och i deras arbetsuppgifter ingår en såväl över- vakande som konsultativ verksamhet rörande de animala livsmedlens pro- duktion, tillvaratagande, bearbetning och förvaring på sådant sätt, att livs- medlen icke äro eller genom olämplig behandling bliva hälsovådliga eller förlora i näringsvärde. Då sålunda en synnerligen betydande och ansvars- full del av den animala födoämneskontrollen är intimt förbunden med vete- rinärernas verksamhet, måste givetvis också av dessa tjänstemän krävas en grundlig utbildning. Redan av denna anledning torde det, såsom utredningen tidigare antytt, anses olämpligt att sammanföra två var för sig så omfat- tande änmen som bakteriologi och födoämneshygien under en professur. Den veterinära andelen i födoämneskontrollen måste liksom övriga områden av livsmedelshygienen byggas på vetenskaplig grund och taga forskningen i sin tjänst för att uppnå full effektivitet. De forskningsuppgifter, som böra åvila en professur i livsmedelshygien vid veterinärhögskolan, komma visserligen att få en bakteriologisk inriktning, men å andra sidan är livsmedelsbakterio- logien av specialiserad art och så omfattande, att den icke utan påtaglig olägenhet kan inrymmas i en bakteriologiprofessur, som omhänderhar forsk- ningen rörande för husdjuren patogena mikroorganismer jämte immunitets- lära och epizootologi.

F orskningsuppgifterna inom den veterinära livsmedelshygienen falla i stor utsträckning inom den komparativa bakteriologien och patologien samt be- röra i animala livsmedelsprodukter förekommande mikroorganismer, som äro patogena för såväl människa som djur. Andra hithörande uppgifter ha samband med livsmedelsförstörande saprofytära mikroorganismer, vidare mikrobiella förhållanden vid mjölkning och mjölkhantering, vid lagring och beredning av kött, köttvaror, hudar m. in., vid vatten- eller luftburna livs- medelsinfektioner o. s. v. Forskningsuppgifterna inom den veterinära livs- medelshygienen komma med andra ord dels att beröra sådana för folkhälsan viktiga spörsmål som livsmedelsförgiftningarna och möjligheterna att före- bygga dessa genom en rationell kontroll av de animala födoämnena, dels sådana mikrobiella och andra förhållanden, som nedsätta livsmedlens kvalitet.

Med hänsyn till det anförda föreslår utredningen, att den nuvarande pro- fessuren i födoämneshygien, bakteriologi och parasitologi uppdelas i en pro- fessur i födoämneshygien samt en i bakteriologi och epizootologi. Undervis- ningen i parasitologi bör, såsom förut nämnts, omhänderhavas av en special- lärare.

Högskoleutredningen föreslår, att veterinärhögskolans avdelning för bak- teriologi och epizootologi respektive födoämneshygien utrustas med personal enligt följande sammanställning.

• Sida 227
•  Original

Avdelningen för bakteriologi och epizootologi.

l professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent l förste assistent

1 förste amanuens 1 förste amanuens 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

1 djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9)

A vdelm'ngen för födoämneshygien.

1 professor 1 professor 1 förste assistent 1 förste assistent I tredje amanuens 1 tredje amanuens 1 laboratoriebiträde ] laboratoriebiträde 1 djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare

Genomföres det av högskoleutredningen framlagda förslaget om utbry- tande av födoämneshygien vid veterinärhögskolan ur sitt nuvarande sam- band torde någon mera avsevärd förstärkning av arbetskrafterna vid den gamla avdelningen på området icke vara erforderlig. En förste amanuens och ett biträde för kontorsgöromål torde dock böra tillföras ifrågavarande avdelning. Den nya avdelningen för födoämneshygien skulle enligt utred- ningens ovanstående förslag icke från början tillföras något mera betydande antal arbetskrafter. De utöver professuren föreslagna befattningarna vid av-

delningen —— en förste assistent, en tredje amanuens, ett laboratoriebiträde och en djurskötare — synas erforderliga, om avdelningen skall kunna bliva arbetsduglig.

Avdelningen för bakteriologi och epizootologi bör tilldelas årsanslag med 10000 kronor och engångsanslag för utrustning med 20000 kronor. För den födoämneshygieniska avdelningen synes böra beräknas lika stort års— anslag som för avdelningen för bakteriologisk epizootologi m. ut., eller 10 000 kronor. För utrustning av den födoämneshygieniska avdelningen torde böra anvisas engångsanslag med 150 000 kronor.

5. Anatomi och histologi.

Inkomna förslag.

Under hänvisning till en av föreståndaren för veterinärhögskolans anato- miska och histologiska avdelning, professor A. Palmgren, avgiven prome— moria har lärarkollegiet föreslagit en utökning av avdelningens personal en- ligt följande sammanställning.

• Sida 228
•  Original

228 Föreslagen personal Nuvarande personal Öknirg 1 professor 1 professor 2 prosektorer 1 prosektor 1 prosektor 1 förste assistent 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens 1 preparator 1 preparator 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

Lärarkollegiet har diskuterat, huruvida det icke vore hög tid att föreslå uppdelning av professuren i anatomi och histologi vid veterinärhögskolan, så att ämnesområdet bleve uppdelat på två professurer — en i anatomi, sär- skilt makroskopisk anatomi, och en i anatomi, särskilt histologi — i analogi med vad fallet vore vid de humanmedicinska institutionerna. Den ifråga- satta uppdelningen skulle emellertid icke nu kunna ske bland annat på grund av brist på lokalutrymmen. Kollegiet funne sig därför böra föreslå en upp- delning av professuren, när nuvarande innehavaren uppnådde pensions- åldern (våren 1957). '

Professor Palmgren har rörande personalbehovet vid ifrågavarande avdel- ning anfört bland annat följande.

Då det gäller att föreslå åtgärder till en förbättring av ifrågavarande ämnens ställning vid veterinärhögskolan, bör i första rummet framhållas, att ämneskombi- nationen anatomi-histologi-embryologi (avseende samtliga husdjur) är alltför vitt- omfattande för att i längden kunna bibehållas inom en och samma professur. En uppdelning av professuren i anatomi-histologi vid veterinärhögskolan är dock för närvarande knappast möjlig. En lämplig tidpunkt för uppdelningen av professuren vore emellertid då nuvarande innehavaren uppnår pensionsåldern (våren 1957).

För närvarande synes det angelägnast, att nuvarande organisation erhåller en sådan utbyggnad, att den bättre kan fylla sina uppgifter såväl beträffande forsk- ning som undervisning.

En första åtgärd i denna riktning synes böra vara inrättandet av ytterligare en prosektorsbefattning. Den nuvarande prosekturen skulle i så fall lämpligen böra be- gränsas till prosektur i anatomi, särskilt makroskopisk anatomi, och den nyinrättade bliva prosektur i anatomi, särskilt histologi. En dylik åtgärd skulle väsentligt bi- draga till åsyftad förbättring och samtidigt betyda ett första steg i riktning mot upp- delning av professuren.

En andra minst lika viktig åtgärd vore inrättandet av en assistentbefattning och en förste amanuensbefattning vid avdelningen. För närvarande måste de studerande i icke önskvärt stor utsträckning sköta sig själva under dissektionerna. Även under den histologiska kursen måste de studerande, som samtliga äro nybörjare i mikro— skopi, visas till rätta. Att här ett verkligt stort behov av underordnade lärare före— ligger är ställt utom allt tvivel.

Vid avdelningen skulle efter inrättandet av en prosektur i histologi förefinnas ett behov av tre laboratoriebiträdesbefattningar. På grund av arbetets art förordas emellertid, att behovet av teknisk biträdespersonal vid anatomisk-histologiska avdel- ningen tillfredsställes till en del genom inrättande av två fasta laboratoriebiträdes- befattningar och till enannan del genom enhöjningavinstitutionsanslaget. Förutom att på detta sätt antalet tekniska biträden i varje särskilt fall kan anpassas efter för till-

• Sida 229
•  Original

fället föreliggande behov, öppnas samtidigt en möjlighet att tillgodose tillfälligt behov av biträde även för andra ändamål än för histologisk-tekniska arbeten.

Av de två fasta befattningarna för teknisk personal synes den ena böra placeras i högre lönegrad än den andra. Beträffande teknisk personal föreslås sålunda in- rättande av 1 preparatorsbefattning och 1 laboratoriebiträdesbefattning.

Allt arbete, som de studerande utföra under den praktiska undervisningens gång, skall journalföras. Ytterligare skrivarbeten vid avdelningen krävas för registrering av institutionens samlingar av preparat och böcker samt utlåning från museer och boksamlingar. Även för t. ex. sammanställning av litteraturförteckningar m. ut. har avdelningen samma behov av en biträdesbefattning för kontorsgöromål som övriga, likartade avdelningar vid högskolan.

Lärarkollegiet har föreslagit, att för anatomisk-histologiska avdelningen skulle beräknas årsanslag med 15 600 kronor, varav 5 600 kronor för inköp av djur. Avdelningens nuvarande årsanslag uppginge till 7 950 kronor, varav 3 750 kronor för inköp av djur. I kursavgifter tillfördes avdelningen 1 500 kronor per år. Engångsanslag å 54 600 kronor borde beräknas för inköp av apparatur för avdelningen, däribland 30 kursmikroskop (30 000 kronor) för de studerande.

Högskoleutredningens förslag.

För veterinärhögskolans anatomiska och histologiska avdelning föreslår högskoleutredningen följande personalförstärkning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 prosektor 1 prosektor 1 förste assistent 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro— mål mål

Högskoleutredningen finner i likhet med veterinärhögskolans lärarkolle- gium behovet av en uppdelning av professuren i anatomi och histologi icke vara av trängande beskaffenhet. Då frågan icke synes bliva aktuell åtmins- tone inom de närmaste tio åren, har utredningen ansett sig icke böra upp- taga densamma till närmare övervägande. Såsom framgår av vad utred- ningen tidigare anfört, föreligga flera spörsmål rörande uppdelning av pro— fessurer, vilka omedelbart tränga till sin lösning. Emellertid är förevarande avdelning i nuvarande skick synnerligen illa utrustad med arbetskraft, och det synes oundgängligen nödvändigt att avlasta en del mindre kvalificerat arbete från professorn och den nuvarande prosektorn. På grund härav har utredningen ansett anställandet vid avdelningen av en förste assistent och en förste amanuens ofrånkomligt. Lika behövligt torde det vara att utöka avdelningens personal med några lägre befattningshavare. Det synes sålunda

• Sida 230
•  Original

erforderligt, att en avdelning, som i så stor utsträckning som den här av- sedda sysslar med laboratoriearbeten, är utrustad med vissa fast anställda tekniska hjälpkrafter. Utredningen har därför föreslagit, att avdelningens personal skulle förstärkas med två laboratoriebiträden. Jämväl ett biträde för kontorsgöromål bör beräknas för avdelningen.

För avdelningen bör beräknas årsanslag med 10 000 kronor och engångs— anslag för utrustning med 20 000 kronor. För inköp av djur för denna av- delning och kirurgiska avdelningen bör anvisas ett årligt belopp av 5 000 kronor.

(i. Kemi. Inkomna förslag.

Föreståndaren för veterinärhögskolans kemiska avdelning, professor K. Sjöberg, har föreslagit, att avdelningen skulle utbyggas med ett särskilt s. k. samarbetslaboratorium. Härom har professor Sjöberg anfört bland annat.

Den kemiska avdelningen erhåller ofta förfrågningar från andra av högskolans avdelningar om möjligheten att biträda med kemiska analyser. Den kemiska avdel— ningen har på grund av brist på arbetskraft, lokaler och anslag tyvärr ofta måst avstå från att tillmötesgå önskemål om sådant biträde. Då ett samarbete av detta slag är synnerligen önskvärt, bör därför vid veterinärhögskolan inrättas ett särskilt kemiskt laboratorium — ett samarbetslaboratorium —— med uppgift att stå övriga avdelningar till tjänst och med speciell inriktning på klinisk kemisk forskning. Då det icke torde vara lämpligt att omedelbart inrätta ett dylikt laboratorium såsom en självständig avdelning under särskild professors ledning, synes det böra vara förenat med den nuvarande kemiska avdelningen men vara en delvis självständig underavdelning. Härigenom skulle all den kemiska sakkunskapen kunna samarbeta till lösning av föreliggande problem, varjämte viss personal och dyrbarare instru- ment kunde gemensamt utnyttjas.

Lärarkollegiet har funnit det vara av synnerlig vikt, att den kemiska av- delningen kunde förses med sådana resurser, att den i större utsträckning kunde samarbeta med högskolans övriga avdelningar. Under hänvisning till professor Sjöbergs promemoria har lärarkollegiet föreslagit, att kemiska av- delningens personal skulle förstärkas enligt följande.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens 3 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 2 laboratoriebiträden % biträde för kontorsgöro- % biträde för kontorsgöro- mål mål 1 preparator 1 vaktmästare 1 ändrad tjänst

• Sida 231
•  Original

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning Sumarbetslaboratoriet: llaborator och förestån- llaborator och förestån- dare, A 28 (31) dare 1 förste assistent 1 förste assistent 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden lif—' biträde för kontorsgöro- % biträde för kontorsgöro- mål mål

Professor Sjöberg har i fråga om personalbehovet vid kemiska avdelningen anfört bland annat följande.

Undervisningen handhavcs av professorn och laboratorn. Kurserna äro mycket betungande för ledarna på grund av det stora antal analysprov, som skall iord- ningställas, och på grund av den övervakning av arbetet på kurslaboratoriet, som måste äga rum. Därför föreslås inrättandet av en assistentbefattning och en förste amanuensbefattning.

Avdelningen har endast ett laboratoriebiträde. I realiteten ha dock de sist för- flutna åren tre å fyra laboratoriebiträden varit anslutna till avdelningen och även detta antal har utgjort ett minimum. Därför föreslås att vid avdelningen placeras ytterligare två laboratoriebiträden. Dessutom har avdelningen behov av ett biträde för kontorsgöromål.

Vaktmästaren vid kemiska avdelningen har och måste ha helt andra kvalifikatio- ner än en vanlig vaktmästare. Den person, som för närvarande är anställd såsom vaktmästare, är en skicklig mekaniker och snickare. I hans uppgifter ingår att bereda lösningar och reagenser, att förfärdiga apparater, utföra glasblåsningsarhe- ten och han är dessutom kompetent att utföra enklare analysarbete. Det är av stor betydelse för avdelningen att få behålla en dylik kraft och att även i fortsättningen kunna räkna med en lika kompetent person. Därför föreslås, att vaktmästarebefatt- ningen överföres till preparatorsbefattning i lönegrad 10 (14).

Vad speciellt samarbetslaboratoriets personalbehov angår har professor Sjöberg uttalat.

Samarbetslaboratoriet bör förestås av en väl meriterad kemist, kompetent att självständigt bedriva forskning. Han bör helst besitta medicinsk eller veterinärme- dicinsk utbildning. Då laboratoriet skall lyda under professorn i kemi, torde det vara tillräckligt att placera honom som laborator, tillika avdelningsföreståndare, i 28 (31) lönegraden.

Det är svårt att för närvarande uppskatta, hur mycket arbete, som konturer att åligga detta laboratorium och att därför slutgiltigt fastslå, hur stor personalen bör vara. Laboratorn bör emellertid vid sin sida ha minst en utbildad kemist i assistents ställning. Dessutom föreslås tills vidare två laboratoriebiträden. Kemiska avdel- ningens biträde för kontorsgöromål och preparator torde kunna utnyttjas även vid samarbetslaboratoriet.

I detta sammanhang torde få anföras, att veterinärhögskolans lärarkolle- gium har — i anslutning till ett förslag av professor Carlström —— förordat. att vid högskolan skulle inrättas ett särskilt kliniskt centrallaboratorium. För laboratoriet har kollegiet beräknat följande personalbehov.

• Sida 232
•  Original

1 avdelningsföreståndare, A 28 (31) 1 preparator 1 laboratoriebiträde

Professor Carlström har i denna fråga framhållit, att i det löpande arbetet å högskolans kliniker inginge en mängd kemiska rutinundersökningar, så— som blod- och urinanalyser och dylikt. Detta arbete borde stå under ledning och kontroll av en erfaren kemist. Allt arbete av ifrågavarande slag borde koncentreras till ett centralt kliniskt-kemiskt laboratorium, vars föreståndare borde vara kemist med medicinsk utbildning och med någon klinisk erfaren- het, så att han kunde diskutera kliniska problem med de olika klinikcheferna. I föreståndarens uppgifter borde ingå undervisning och i viss mån även forskning. Centrallaboratoriet borde intaga en fullt självständig ställning i likhet med motsvarande laboratorier vid sjukhusen.

Lärarkollegiet har i samma fråga anfört i huvudsak följande.

Den kliniska och särskilt den medicinskt-kliniska verksamheten bygger ur veten- skaplig synpunkt till väsentlig del på den fysiologiska ämnesgruppens rön. Utveck- lingen har emellertid lett till en sådan specialisering, att en kliniker numera icke kan fullt behärska de grundläggande prekliniska ämnen, varav den kliniska verk— samheten är beroende. För att tillgodose klinikernas behov av samarbete med spe- cialister på den fysiologiskt-kemiska och även bakteriologiska ämnesgruppens om- råde har vid universitetssjukhusen inrättats kliniska centrallaboratorier med klinisk laborator såsom chef. Erfarenheterna av detta system ha varit mycket goda.

Kollegiet finner professor Carlströms förslag beaktansvärt. Det vore även av stort värde, om såväl de studerande som laboratoriebiträdena kunde få utbildning vid det föreslagna centrallaboratoriet i undersökningsmetoderna under verkligt sakkunnig ledning.

Ifrågavarande undersökningar äro emellertid icke enbart kemiska utan även i stor utsträckning morfologiska. I blodprov liksom i urinprov och andra prov måste celleleinent m. m. undersökas. Centrallaboratoriets föreståndare måste sålunda äga medicinsk utbildning, någon klinisk erfarenhet och tillfredsställande specialut- bildning. '

Lärarkollegiet har förordat, att kemiska avdelningen skulle erhålla ett årsanslag av 16000 kronor. Avdelningen åtnjöte nu ett dylikt anslag av 3000 kronor samt uppbure kursavgifter med 1 000 kronor per år. Sam- arbetslaboratoriet borde tilldelas årsanslag med 12 000 kronor och det kli- niska centrallaboratoriet med 5 000 kronor. För utrustning beräknades en- gångsanslag av 20000 kronor för kemiska avdelningen och 60000 kronor för samarbetslaboratoriet.

Högskoleutredningens förslag.

- Såsom framgår av det föregående har från veterinärhögskolans sida före- slagits bland annat, dels att högskolans kemiska avdelning skulle utbyggas med ett s. k. samarbetslaboratorium med huvudsaklig uppgift att biträda övriga avdelningar med vissa kemiska analyser, dels att vid högskolan skulle

• Sida 233
•  Original

inrättas ett särskilt s. k. kliniskt centrallaboratorium med huvudsaklig upp- gift att stå högskolans kliniker till tjänst med kemiska och morfologiska undersökningar av rutinartad karaktär, exempelvis blod- och urinanalyser.

Högskoleutredningen har icke blivit övertygad om vare sig lämpligheten eller behovet av att inrätta båda nu angivna två laboratorier. Av redogö- relsen i det föregående synes framgå, att man från veterinärhögskolans sida utgått från bland annat, att samarbetslaboratorict i huvudsak skulle betjäna den veterinära forskningen, medan det kliniska centrallaboratoriet skulle i huvudsak avlasta högskolans kliniker i fråga om en del rutinarbete. I första hand synes det utredningen tveksamt, huruvida en dylik gränsdragning mel- lan laboratoriernas uppgifter verkligen skulle kunna genomföras med en någorlunda tillfredsställande konsekvens, särskilt som man ifrågasatt forsk- ningsuppgifter även för det kliniska centrallaboratoriet. Utredningen har över huvud icke blivit övertygad om att det 5. k. samarbetslaboratoriet har någon verklig uppgift att fylla. Genom den upprustning, som nedan föreslås för den kemiska avdelningen, torde denna erhålla möjligheter att utföra jäm— väl de för ett samarbetslaboratorium beräknade arbetsuppgifterna. Den ke- miska avdelningen tordc — vid sidan om undervisning och forskning _ på samma sätt som andra avdelningar, exempelvis patologiska och bakteriolo- giska avdelningar, utan olägenhet kunna handha en del undersökningar av insänt material från andra avdelningar.

Beträffande det kliniska centrallaboratoriet åter synes det högskoleutred- ningen, som om synnerligen goda skäl föreligga för inrättandet av ett så— dant. Samtidigt med ökade fordringar på en mera specialiserad diagnostik har den rutinmässiga undersökningen av bland annat blod- och urinprov blivit allt vanligare. Enligt vad utredningen inhämtat utföres numera är- ligen ett avsevärt antal sådana undersökningar vid högskolan (cirka 18 000 per år) men ofta måste detta ske med hjälp av mindre tränade studerande till förfång för analysernas tillförlitlighet. Otvivelaktigt skulle avsevärda fördelar vinnas, om ifrågavarande rutinundersökningar från högskolans samtliga kliniker kunde centraliseras till ett härför utrustat laboratorium med för uppgifterna tränade arbetskrafter. Förutom en ökad tillförlitlighet hos analysresultaten skulle erhållas en önskvärd avlastning av klinikernas arbetsbörda.

Med hänsyn till det anförda vill utredningen föreslå dels en viss upprust- ning av den kemiska avdelningens personal, dels inrättande av ett självstän— digt kliniskt centrallaboratorium vid högskolan. '

Högskoleutredningen föreslår personalförstärkning för veterinärhögsko- lans kemiska avdelning enligt sammanställningen å sid. 234.

Till motivering av detta förslag torde utredningen få hänvisa till sina i andra kapitlet angivna principiella synpunkter på ifrågavarande högskolors personalfrågor. Liksom i fråga om lantbrukshögskolan (och veterinärhög- skolans övriga avdelningar med delvis rutinmässiga undersökningar) har

• Sida 234
•  Original

1 professor 1 professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent l förste assistent

I förste amanuens 1 förste amanuens 2 laboratoriebiträden l laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 biträde för kontorsgöro— 1 biträde för kontorsgöro-

mål

mål

utredningen utgått från att avdelningen i fråga skall för rekvirerade ana- lyser betinga sig vissa avgifter av rekvirenterna. På så sätt skulle avdel- ningen enligt utredningens beräkning kunna erhålla medel för att i mån av behov anställa extra arbetskraft.

Det kliniska centrallaboratoriet bör utrustas med en laborator såsom före- ståndare samt två laboratoriebiträden.

För kemiska avdelningen bör beräknas årligt anslag med 10000 kronor och engångsanslag för utrustning med 15 000 kronor. Årsanslaget för det kliniska centrallaboratoriet torde böra beräknas till 5 000 kronor. För detta laboratorium bör beräknas engångsanslag för utrustning med 40 000 kronor.

7. Patologisk anatomi. Inkomna förslag. I likhet med föreståndaren för veterinärhögskolans patologisk-anatomiska avdelning, professor K. S. Rubarth, har högskolans lärarkollegium framhål- lit vikten av en snar förstärkning av den patologisk-anatomiska och pato- fysiologiska sakkunskapen vid högskolan. Kollegiet ville föreslå en uppdel- ning av professuren på området i två professurer — en i allmän patologi med patofysiologi och en i patologisk anatomi —— så snart lokalfrågan kunde lösas. Detta borde kunna ske på av professor Rubarth föreslaget sätt, så snart för ämnet födoänmeshygien in. in. uppförts en av kollegiet föreslagen nybyggnad. Professor Rubarth har i nu berörda spörsmål anfört i huvudsak följande. De båda ämnen, allmän patologi och patologisk anatomi, som professuren i patologisk anatomi vid veterinärhögskolan omfattar, äro var för sig så stora, att en delning i likhet med vad som sedan länge är genomfört vid karolinska institutet och Lunds universitet samt snart synes komma att bliva genomfört vid Uppsala universitet är ett trängande behov även för veterinärhögskolans vidkommande. Inom dessa båda läroämnen går utvecklingen numera så raskt, att det blir omöjligt för en person att följa med de framsteg, som göras på olika områden. llärtill konnner, att de många och skilda djurarter, veterinärmedicinen innesluter, gör den patologiska anatomien synnerligen omfattande. Patolog—anatomiska undersökningar ingå numera i allt större utsträckning i forskningarna på olika områden inom medi- cinen, och en tillgång på tränade och erfarna patologer för denna forskning inom högskolan är av stort intresse. En dylik uppdelning bör därför komma till stånd, så snart lokalfrågan för den nya avdelningen kan lösas. Denna fråga skulle lösas på ett lyckligt sätt, om avdelningen finge övertaga de lokaler, som nu disponeras av avdelningen för födoämeshygien, parasitologi och bakteriologi.

• Sida 235
•  Original

Under hänvisning till ett förslag i ämnet av t. f. professor Rubarth har lärarkollegiet förordat, att personalbehovet vid patologisk-anatomiska avdel- ningen tills vidare skulle tillgodoses enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 2 prosektorer t prosektor ] prosektor ² förste assistenter 1 assistent (1 forste assistent " ” ' 1 andrad tjanst 1 förste amanuens 1 förste amanuens 2 preparatorer 2 preparatorer1 3 laboratoriebiträden ] laboratoriebiträde 2 laboratoriebiträden tlf—': biträde för kontorsgö- 1,5: biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- romål mål mål

Kollegiet har vidare tillstyrkt ett förslag av professor Rubarth, att — efter inrättandet av en professur i allmän patologi —— en laborator i experimentell patologi skulle knytas till avdelningen för allmän patologi.

Rörande personalbehovet för patologisk-anatomiska avdelningen har pro- fessor Rubarth anfört bland annat följande.

För att vid tiden för delningen av professuren kompetent sökande till den ena nya professuren skall finnas tillgänglig samt föratt till dess bereda professorn möjlighet till ökad forskning genom avlastning från honom av en det av undervis— ningen, föresläs, att en ny prosektorstjänst med huvudsaklig inriktning på det ena av de båda ämnena omedelbart inrättas vid avdelningen. avdelningen för födoämneshygien, parasitologi och bakteriologi.

Assistentbristen vid avdelningen är mest kännbar under kurserna, speciellt den nyinrättade obduktionskursen, som i största möjliga utsträckning tarvar en indivi- duell undervisning, och detta har fört med sig, att denna kurs från pedagogisk syn- punkt sett icke kunnat bedrivas på ett tillfredsställande sätt. En i flera avseenden och icke minst för undervisningen betydelsefull ökning (med 50 procent sedan 1939) av materialtillförseln samt ökningen av antalet studerande gör denna fråga än mer brännande och fordrar en omedelbar lösning av densamma.

I och med att amanuensinstitutionen vid högskolan omändras, böra de båda pato- logiska avdelningarna vardera få sig tilldelade en förste amanuens.

Den tekniska laboratoriepersonalen har icke på långt när räckt till för det lö- pande diagnostiska arbetet, men dessa svårigheter ha till en del bemästrats genom att ständigt 2 a 3 elever utan ekonomisk ersättning arbetat på avdelningen. Den tekniska personalen vid patolog-anatomiska avdelningen bör omedelbart utökas med 2 laboratoriebiträden.

De skrivgöromål, som finnas på avdelningen, ha icke tillnärmelsevis kunnat ut- föras med nuvarande skrivhjälp, varför anhålles om ett biträde för kontorsgöromål till avdelningen.

En utökning av personalen med ytterligare en vaktmästare är även ett trängande behov. En uträkning för två år sedan av preparatorns och vaktmästarens övertids- tjäustgöring enbart under vårterminen visade, att med 42 timmars tjänstgöring i veckan, enbart tjänstgöringen på obduktionssalen skulle kräva en extra man under 4 dagar i veckan. Om man dessutom beaktar, att preparatorn behövs i annat och

1 En av dessa är placerad 1 Ge 11. För denna använder utredningen i det följande be- nämningen laboratoriebiträde.

• Sida 236
•  Original

mer kvalificerat arbete än vad som fordras på obduktionssalen, framstår ganska tydligt behovet av ytterligare en vaktmästare vid avdelningen.

Det vore av stort värde för undervisningen, om högskolan finge en särskild före- trädare för patofysiologin, vilket ämne för förståelsen av de sjukliga tillstånden och processerna inom organismen är av mycket stor betydelse. Därför föreslås, att vid den nya avdelningen för allmän patologi inrättas en laboratorstjänst i experimen- tell patologi med skyldighet för innehavaren att meddela en på experimentell forsk- ning grundad undervisning i patofysiologi.

Lärarkollegiet har anfört, att patologisk-anatomiska avdelningen nu dis- ponerade över ett årsanslag av 5 000 kronor jämte kursavgifter till ett be- lopp av 1800 kronor per år. Avdelningen borde erhålla ett årsanslag av 12 700 kronor samt engångsanslag för utrustning med 35 000 kronor, avsett för bland annat inköp av lastbil för transport av obduktionsmaterial. Där- jämte erfordrades utrustning av ett skeletteriugsruln, vilket behövdes även för anatomisk-histologiska avdelningen.

Högskoleutredningens förslag.

Det förslag rörande uppdelning av veterinärhögskolans professur i pato- logisk anatomi, som framförts till högskoleutredningen, har utredningen icke funnit vara av den angelägenhetsgrad, att detsamma i samband med den nu ifrågasatta utbyggnaden av högskolan bör realiseras. Högskoleutredningen räknar därför i det följande med att förevarande ämnesområde skall tills vidare vara företrätt av allenast en professur vid högskolan.

Dennas patologisk-anatomiska avdelning bör enligt utredningens beräk- ning erhålla personalförstärkning enligt följande sammanställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 1 prosektor 1 prosektor __ _ 2 förste assistenter 1 assistent (1 forste assistent 1 andrad tjanst 1 förste amanuens 1 förste amanuens 1 preparator 1 preparator 3 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden l laboratoriebiträde 2 biträden för kontorsgöro- % biträde för kontorsgöro- 11,5 biträden för kontorsgö- mål mål romål

Högskoleutredningen har, i anslutning till sitt ställningstagande till frågan om en framtida uppdelning av förevarande professur, icke ansett sig böra föreslå inrättande av ytterligare en prosektorsbefattning vid denna avdel- ning. En förstärkning av avdelningens vetenskapliga personal med en förste assistent och en förste amanuens synes däremot erforderlig. Av vad profes- sor Rubarth anfört rörande avdelningens arbetsbelastning torde vidare framgä, att den av utredningen i övrigt föreslagna personalökningen måste anses mycket välmotiverad.

För avdelningen bör beräknas årsanslag med 10 000 kronor och engångs- anslag för utrustning med 24000 kronor. Av sistnämnda belopp ha 8 000 kronor beräknats såsom erforderliga för utrustning av ett skeletteringsrum.

• Sida 237
•  Original

8. Avelsbiologi och husdjurshygien.

Inkomna förslag.

Veterinärhögskolans lärarkollegium har —— i anslutning till ett av hög- skolans professor i avelsbiologi och husdjurshygien K. J. Eriksson i en pro- memoria framlagt förslag — förordat, att nämnda professur skulle uppdelas i två professurer, nämligen en i genetik och en i husdjurshygien. Uppdel- ningen skulle dock icke genomföras förrän i september 1957, då professor Eriksson inträder i pensionsåldern. Kollegiet har i denna fråga anfört.

Professuren i avelsbiologi och husdjurshygien omfattar sex delämnen, nämligen utfodrings-, hälsovårds-, exteriör—, ras-, avels- och ärftlighetslära. Dessa ämnen kunna emellertid inrangeras i två huvudavdelningar, nämligen avelsbiologi eller husdjursgenetik och husdjurshygien. Avelsbiologien bygger på ärftlighetsforskningen och dess praktiska tillämpningar och arbetar huvudsakligen med matematisk-sta- tistiska metoder, medan husdjurshygienen till stor del är grundad på näringsfysio- logien och använder kemiska och fysikaliska arbetsmetoder.

Professurens ämnesområde är sålunda icke endast omfattande utan innehåller även två ämnen utan närmare samband med varandra. En uppdelning i två professu- rer, en i genetik och en i husdjurshygien, faller sig därför naturlig. Då hela ämnes- området huvudsakligen är inriktat på eliminering av sjukdomsorsaker, och då in- tensiv forskning på området därför är av största betydelse, finner kollegiet en uppdelning av professuren väl motiverad. Då emellertid för närvarande varken lokaler till två skilda avdelningar eller kompetent sökande till den av de nya pro- fessurerna, som skulle komma att ledigförklaras, finnes att tillgå, måste med uppdelningen anstå, förslagsvis till dess nuvarande innehavare uppnår pensions- åldern (september 1957).

Under hänvisning till professor Erikssons promemoria har lärarkollegiet emellertid föreslagit personalförstärkning vid avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning

l professor 1 professor 2 laboratorer 1 laborator 1 laborator l förste assistent 1 förste assistent

1 förste amanuens 1 förste amanuens 4 laboratoriebiträden 3 laboratoriebiträden 1 laboratoriebiträde 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål

1 ladugårdsförman, tillika 1 ladugårdsförman, A 7 1 ändrad tjänst instruktör, A 10 (14) (11) 1 djurskötare, tillika för- 1 djurskötare, tillika för- söksbiträde, A 7 (11) söksbiträde 1 djurskötare, Eo 5 (9) 1 djurskötare, Eo 5 (9)

Till motivering av förslaget har kollegiet uttalat. Kollegiet vill framhålla, att husdjurshygienen ur veterinärsynpunkt tager sikte på uppkomsten av sjukdomar såsom följd av bristande ladugårdshygien eller felaktig utfodring och på metoderna att förhindra sjukdomars uppkomst. Husdjurshygienen betraktas sålunda vid veterinärhögskolan ur sjukdomsetiologisk och sjukdomsprofy-

• Sida 238
•  Original

laktisk synpunkt. Likaså behandlas husdjursgenetiken ur veterinär synvinkel genom inriktning på sjukdomsgenetiken, medan däremot den genetiska forskningen vid lantbrukshögskolan och vid institutet för husdjursförädling tager sikte på arvsfak- torer, som betinga de ur ekonomisk synpunkt viktiga produktionsegenskaperna. Hela ämnesområdets huvudsakliga målsättning är att förebygga skadefaktorers in- verkan. Forskning inom detta ämnesområde synes därför höra på allt sätt under- stödjas. Undervisningen vid veterinärhögskolan i ämnesområdet kan för närvarande på ett i huvudsak tillfredsställande sätt bedrivas — endast den praktiska undervis- ningen behöver i viss mån utbyggas. Forskningen däremot lider brist på personal och anslag.

Rörande det aktuella personalbehovet vid ifrågavarande avdelning har professor Eriksson anfört väsentligen följande.

Den teoretiska undervisningen kräver ingen utökning av lärarkraftema. Den prak- tiska undervisningen i ladugården och djurlaboratorierna behöver däremot byggas ut. Mjölkmaskinsanläggning skall nu installeras i försöksladugården och därmed blir det möjligt att ordna utbildning och praktiska övningar i maskin- och band- mjölkning. Det är angeläget, att veterinärkandidaterna erhålla sådan utbildning och praktisk övning för att kunna ge den djurägande allmänheten sakkunniga råd vid bekämpandet och förebyggandet av juverinflammationerna, som mycket ofta ha sin grund i felaktigt utförd mjölkning och felaktig skötsel av mjölkningsmaskiner. Då denna undervisning kommer att pågå dagligen året runt (med undantag för ferierna), krävas härför särskilda lärarkrafter. Den teoretiska delen av utbildningen och övervakningen av utbildningsarbetet bör lämpligen kunna anförtros åt en förste amanuens, medan den praktiska delen av utbildningen anförtros åt ladugårdsför- mannen. Det merarbete och ansvar, som därmed lägges på ladugårdsförmannen, bör kompenseras genom lönegradsnppflyttning från nuvarande A 7 (11) till A 10 (14) med tjänstetitel ladugårdsförman, tillika instruktör. Den nuvarande djurskötaren i Eo & (9) kommer även att belastas med ökat arbete i djurlaboratorierna, då han skall tillhandagå de studerande med praktiska demonstrationer i utfodring och skötsel av djuren. Han biträder dessutom såsom försöksbiträde, varför han bör uppflyttas i lönegrad A 7 (11) och benämnas djurskötare, tillika försöksbiträde.

I fråga om den vetenskapliga forskningen är bristen på personal särskilt kännbar. Biträdespersonalen är sålunda otillräcklig. Två är å rad har hemställts om ett laboratoriebiträde samt om en djurskötare i Bo 5 (9). Det är en oundgänglig förut- sättning för forskningsarbetets vidmakthållande, att dessa biträdestjänster inrättas.

Expeditionsarbetet på avdelningen befinner sig i oavbruten ökning och kan väntas ytterligare svälla ut, när förbindelserna med vetenskapliga institutioner utomlands nu åter komma i gång. Avdelningen är därför i behav av ett biträde för kontors- göromål.

För forskningsarbetet är avdelningen även i stort behov av en förste assistent, som kan biträda professorn och laboratorn vid provtagningar, övervakning och kontroll av pågående undersökningar och bearbetning av undersökningsmaterialet samt därjämte kan utföra självständiga undersökningar. Härmed skapas även en möjlighet för tillvaratagande och utbildning av unga forskarbegåvningar, som vilja ägna sig åt hithörande forskningsuppgifter.

En uppdelning av professuren bör förberedas på så sätt, att en ny laboratorsbe- fattning inrättas i genetik och nuvarande laboratorsbefattningen hänföres till hus- d jurshygienen.

Beträffande behovet av årsanslag vid avdelningen för avelsbiologi och , husdjurshygien har lärarkollegiet uttalat, att det nuvarande anslaget, 3000

• Sida 239
•  Original

kronor, borde höjas till 15200 kronor. Om försöksladugården skulle av- föras ur staten för högskolans rörelse, tillkomme ett årligt anslagsbehov av 5 000 kronor för ladugårdens driftskostnader.

Högskoleutredningens förslag. För veterinärhögskolans avdelning för avelsbiologi och husdjurshygien föreslår högskoleutredningen följande personalförteckning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor ] professor 1 laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 1 förste amanuens 1 förste amanuens 3 laboratoriebiträden 3 laboratoriebiträden 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål 1 ladugårdsförman (Ca 11) 1 ladugårdsförman (Ca 11) 2 djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare

Av samma skäl, som högskoleutredningen åberopat i fråga om delning av veterinärhögskolans professur i patologisk anatomi, har utredningen icke funnit sig böra förorda uppdelning av professuren i avelsbiologi och hus- djurshygien. Frågan om denna uppdelning synes alltså i detta sammanhang böra skjutas på framtiden.

Vid vissa av lantbrukshögskolans institutioner på husdjursområdet he- arbetas problem, som nära sammanhänga med de arbetsuppgifter, som handhavas av veterinärhögskolans här förevarande institution. Vid lant- brukshögskolan är man emellertid härvid inriktad på husdjurens normala förhållanden och syftar till att genom lämpligt avelsurval och rationell ut- fodring åstadkomma bästa möjliga produktion, medan man vid veterinär- högskolan är inriktad på eliminering av sjukdomsorsaker, som ha samband med avelsbiologiska respektive utfodrings- och ladugårdshygieniska spörs- mål. Mellan lantbruks- och veterinärhögskolornas här avsedda arbetsfält finnas av lätt insedda skäl gränsområden, som kunna innebära en viss risk för dubbelarbete. Ett sådant torde emellertid kunna undvikas genom att det samarbete, som redan förekommer mellan respektive institutioner vid ifråga- varande två högskolor, fortsätles och ytterligare fördjupas. Detta samarbete torde också i hög grad kunna främjas genom den av utredningen i andra kapitlet föreslagna samarbetsnämnden för de under jordbruksdepartementet lydande högskolorna.

Den utökning av veterinärhögskolans förevarande avdelning, som utred- ningen föreslagit, synes vara motiverad med hänsyn till önskvärdheten, att ej avdelningens kvalificerade forskarkrafter skola betungas med enklare göromål.

Avdelningen bör erhålla årligt anslag med 13000 kronor samt engångs- anslag för utrustniug (nya lokaler) med 150 000 kronor.

• Sida 240
•  Original

9. Hovsjukdomar, hovbeslagslära och anspannslära.

Inkomna förslag.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan har beträffande högskolans lärar- tjänst i hovbeslag m. m. anfört, att tjänstens innehavare, professor E. N. Åkerblom, i en promemoria framhållit, dels att ifrågavarande ämnesområde vid veterinärhögskolorna i exempelvis Miinchen, Berlin och Köpenhamn vore företrätt av professor, dels att ämnesområdet vore av stor betydelse ur såväl teoretisk som praktisk synpunkt. Med anledning härav och oaktat att äm- nesområdet vore mindre än de nuvarande professurernas ämnesområden ville kollegiet föreslå, att förevarande lärartjänst ombildades till professur.

Professor Åkerblom har beträffande professurens inrättande anfört bland annat följande.

Vid veterinärhögskolan finnas för närvarande tio självständiga avdelningar, var och en företrädd av en professur med undantag av en, nämligen avdelningen för hovbeslagslära, anspannslära och hovsjukdomar, där föreståndaren benämnes lärare [lönegrad A 28 (31)]. Någon väsentlig skillnad i vetenskapliga och praktiska kvali- fikationer vid tillsättandet av föreståndarna vid högskolans samtliga avdelningar föreligger icke, och tillsättningsförfarandet är exakt detsamma. Undervisningen för veterinärkandidater ligger givetvis på samma plan inom alla avdelningar, och de ämnen, sagde lärare representerar, äro ju minst lika viktiga för den blivande vete- rinären och därför lika högt kvalificerade som de övriga.

För att få fram ett adekvat uttryck för vad dessa ämnen i nuvarande stund be- tyda torde en jämförelse med ortopedien inom läkarvetenskapen, vilket ämne där företrädes av en särskild professur, vara rättast. Ämnena borde rättare benämnas extremitet-, hovkorrektions- och hovbeslagslära och ha även börjat benämnas så utomlands. _

Vad arbetets kvantitet beträffar kan framhållas, att nämnda lärare har ett lik- artat antal föreläsnings- och kurstimmar för kandidater med flera av högskolans pro- fessorer.

Av det anförda framgår sålunda, att både arbetets kvalitet och kvantitet motivera likställdhet mellan högskolans samtliga avdelningar med avseende på lön och tjänsteställning.

Hänvisande till professor Åkerbloms promemoria har lärarkollegiet före- slagit, att förevarande avdelning skulle erhålla personalförstärkning enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 lärare, A 28 (31) 1 ändrad tjänst I laborator 1 laborator 1 förste assistent 1 förste assistent 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 verkmästare, A 10 (14) 1 verkmästare, A 10 (14)

o:

F hovslagare, A 6 (10)

1 hovslagare, Eo 6 (10) )ändrad löneställning

hovslagare, A 9 (13)

Professor Åkerblom har anfört, att det med tanke på de väntande veten— skapliga uppgifterna vore nödvändigt, att en laborator och en förste

• Sida 241
•  Original

assistent knötes till avdelningen. Beträffande avdelningens behov av perso- nal utöver föreståndaren har professor Åkerblom vidare anfört bland annat.

Under de senaste 20 åren har arbetet vid avdelningen så småningom ökat väsent- ligt, varför föreståndaren har för liten tid till de vidgade vetenskapliga uppgifter, som alltmera framkomma. Dessutom tillkommer olägenheten, att föreståndaren vid resor i tjänsten måste söka vikarie från andra avdelningar och saknar en i avdel- ningens frågor insatt person att sätta i sitt ställe. Det måste anses som en berättigad åtgärd, att en förste assistent tillsättes vid avdelningen.

Med hänsyn till att hovslagarna äro väl kvalificerade yrkesmän med långvarig erfarenhet och god yrkesskicklighet samt med hänsyn till att deras arbetsuppgifter, när det gäller den praktiska undervisningen, nära överensstämma med verkmästa- rens, är deras lönegrad för låg. En mera rättvis proportion erhålles, om de placeras i lönegrad A 9 (13). Man måste vidare taga hänsyn till, att hovslagaryrket är ett av de fysiskt mest krävande som finnes, och att dess utövare, om de ej kompenseras med drägliga utkomstmöjligheter, helt naturligt föredraga att ägna sig åt andra, mindre ansträngande yrken. I fria marknaden har för övrigt en hovslagare en in- komst av cirka 416 kronor per månad. Smidesarbetare komma med ackordsarbete till cirka 520 kronor per månad. Hovslagarna vid avdelningen för hovbeslag utföra ett kombinerat smides- och hovslageriarbete, varför man får räkna med en lön liggande mellan en hovslagares och en smeds i den fria marknaden. Dä A 9 (13) för närvarande innebär omkring 440 kronor per månad, torde nämnda lönegrad vara ett minimum. Med tanke på att hovslagarna äro dugande yrkesmän med goda betyg och att de utföra ett undervisningsarbete är önskemålet A 9 att anse som mycket billigt.

Lärarkollegiet har föreslagit höjning av avdelningens årsanslag med 1250 kronor till 3 000 kronor samt anvisande av engångsanslag med erforderligt belopp för förlängning av avdelningens löpbana, anskaffande av röntgen- utrustning för avdelningen.

HögskoIeutredningens förslag.

För veterinärhögskolans avdelning för hovsjukdomar, hovbeslagslära och anspannslära föreslår högskoleutredningen följande personalförteckning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning l lärare, Ca 31 1 lärare, Ca 31 1 förste assistent 1 förste assistent 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 verkmästare, Ca 14 1 verkmästare, Ca 14 2 hovslagare, Ca 12 2 hovslagare, Ca 10 Ändrad löneställning l hovslagare, Ce 12 1 hovslagare, Ce 10 Ändrad löneställning

Från lärarkollegiets sida har ifrågasatts en omändring av den nuvarande lärarbefattningen vid avdelningen till en professur. Vid övervägande av detta spörsmål har högskoleutredningen icke kunnat finna, att det område, som innefattas under förevarande ämne, är av sådan omfattning, att det- samma kan motivera tillskapandet av en professur i ämnet. För att erhålla ett underlag för en professur torde det vara nödvändigt att utvidga ämnes-

• Sida 242
•  Original

området och låta detta omfalta även vissa delar av den undervisning och forskning, som för närvarande ligger på professorn i kirurgi. I avdelnings- föreståndarens promemoria har också detta antytts, i det att ämnet föresla- gits skola benämnas extremitets-, hovkorrektions- och hovbeslagslära. Utred- ningen finner sig emellertid icke vilja förorda en dylik utveckling, då det icke synes ändamålsenligt, att ur kirurgien utbryta de delar, som avse extre- miteternas icke operativa kirurgi. Enligt utredningens uppfattning har denna undervisning sådant sammanhang med kirurgien i övrigt, att densamma bör sammanhållas under detta ämne. Snarare anser då utredningen, som inga- lunda förbiser betydelsen och behovet av undervisningen och forskningen rörande hovens sjukdomar, att detta ämne bör sammanföras med kirurgien. Så länge den nuvarande föreståndaren, som nedlagt ett betydande arbete inom sitt ämnesområde, är i tjänst, synes denna fråga dock icke böra upp- tagas till avgörande. Utredningen finner sig alltså för närvarande icke vilja föreslå någon ändring rörande ifrågavarande ämnes ställning vid högskolan. För att möjliggöra för föreståndaren att ha tillgång till en vikarie, har ut- redningen likväl funnit sig böra förorda hans förslag, såvitt angår inrät- tande av en assistentbefattning vid avdelningen. Utredningen anser även skäligt, att de tre till avdelningen knutna hovslagarna uppflyttas, så att två komma att tillhöra lönegrad Ca 12 och en Ce 12. För avdelningen bör beräknas årligt anslag med 3 000 kronor.

10. Kirurgi. Inkomna förslag. Veterinärhögskolans lärarkollegium har beträffande personalbehovet vid högskolans kirurgiska avdelning åberopat ett av avdelningsföreslåndaren, professor C. E. G. Forssell, i en promemoria gjort uttalande, att nu allt för liten tid bleve övrig för avdelningens lärare att ägna sig åt vetenskaplig forskning. Enligt kollegiets mening kunde den kliniska undervisningen icke heller tillfredsställande organiseras, så länge tjänstgöringen vid poliklini- kerna och vid de stationära klinikerna vore sammanblandad. Rationalisering av undervisningen och skapande av forskningsmöjligheter kunde endast ske, om antalet lärare utökades samt hjälpkrafter och anslag i erforderlig nt- sträckning ställdes till förfogande. Under hänvisning till professor Forssells promemoria har kollegiet före- slagit personalförstärkning vid avdelningen enligt följande.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 2 laboratorer 1 laborator 1 laborator 2 förste assistenter 2 förste assistenter 1 förste amanuens 1 förste amanuens

• Sida 243
•  Original

tredje amanuens sjukvårdarförman (Ca 12) 1 fodermarsk (Ca 11)

laboratoriebiträden operationssköterska (Ce 10)

Nuvarande personal

sjukvårdarförman (Ca 12) fodermarsk (Ca 11) laboratoriebiträde operationssköterska (Ce 10)

243 Ökning

tredje amanuens

laboratoriebiträde

1 röntgenbiträde (Ce 10) ] röntgenbiträde 2 biträden för kontorsgöro- 2 biträden för kontorsgöro- mål (varav ett under för— mål utsättning av ny hund- klinikbyggnad) 4 djursjukvårdare (2 i Ce 4 djursjukvårdare (2 i Ce 9,2iCa9) 9,2iCa9)

Professor Forssell har anfört bland annat.

Olägenheterna med den nuvarande organisationen äro, att lärarna äro så upp- tagna med undervisning _ teoretisk och praktisk — och sjukvård, att mycket liten lid blir övrig för vetenskaplig forskning och vetenskaplig bearbetning av klinikma— lerialet. Det är icke möjligt att nu finna en tillfredsställande organisation av den kliniska undervisningen, då det sker en sammanblandning av tjänstgöringen på poli- clinikerna och på de stationära klinikerna. Dessutom är tillgången på biträdespersonal för liten, varigenom denna endast medhinner det löpande arbetet.

Genom utökning av antalet laboratorer till två möjliggöres, att professorn icke )iil' bunden vid det direkta handhavandet av endera underavdelningen. Den nuva- 'ande laboratorns undervisningsskyldighet minskas vidare genom den nya laborators- ".jänstens inrättande.

Innehavaren av den föreslagna förste amanuensbefattningen skulle ha till upp- gift att utföra behandlingen av en hel det enklare och mera rutinmässiga fall, tssistera vid operationer eller självständigt utföra mindre sådana samt biträda vid len vetenskapliga forskningen. Tredje alnanuensen skulle bland annat biträda vid ilinikarbetet och den vetenskapliga forskningen.

För det vetenskapliga arbetet samt även för vissa av de kliniska undersökningarna :räves ett biträde å laboratoriet med höga kvalifikationer. Avlöningen till detta )iträde bör vara minst A 7 (11). Det nuvarande biträdet kan icke medhinna ens le löpande kliniska undersökningarna. Det är därför nödvändigt, att även denna jänst bibehålles. En tillfällig tjänst såsom röntgenbiträde, som nu finns, bör iverföras till tjänst såsom extra ordinarie i lönegrad Eo 6 (10).

Nu finns en tillfälligt anställd kvinnlig sekreterare. Om möjligheterna till veten- kapligt arbete bliva väsentligt utökade, kommer också behovet av skrivhjälp att 'liva större. Det kommer då att finnas mer än nog av arbete för sekreteraren.

Lärarkollegiet har föreslagit, att förevarande avdelnings årliga anslag — Ill 3 000 kronor, varav 1 500 kronor till kliniskt material — skulle höjas till *500 kronor, varav 1500 kronor till kliniskt material. För avdelningen lorde vidare beräknas engångsanslag med 12000 kronor för anskaffande v epidiaskop.

• Sida 244
•  Original

Högskoleutredningens förslag.

För veterinärhögskolans kirurgiska avdelning föreslår högskoleutred- ningen personalförstärkning enligt följande sammanställning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning 1 professor 1 professor 2 laboratorer 1 laborator l laborator 2 förste assistenter 2 förste assistenter 1 förste amanuens 1 förste amanuens 1 sjukvårdarförman 1 sjukvårdarförman (Ca 12) (Ca 12) 1 fodermarsk (Ca 11) 1 fodermarsk (Ca 11) 1 laboratoriebiträde 1 laboratoriebiträde 1 operationssköterska i operationssköterska (Ce 10) (Ce 10) [ röntgenbiträde (Ce 10) 1 röntgenbiträde 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål 4 djursjnlu'årdare (2 i Ce 4 djursjukvårdare (2 i Ce 9,2iCa9) 9,2iCa 9)

Arbetet vid ifrågavarande avdelning är enligt vad utredningen inhälnlat, av betydande omfattning. Verksamheten vid de kirurgiska klinikerna för större och mindre husdjur — såväl poliklinik som stationär klinik — samt undervisningen synas taga avdelningens nuvarande vetenskapliga arbetskraf- ter i anspråk i så hög grad, att dessa knappast kunna ägna någon tid åt forskningen. Utredningen har därför ansett erforderligt, att ytterligare en laborator anställes vid avdelningen. Därjämte torde avdelningens personal böra förstärkas med en förste amanuens, ett röntgenbiträde och ett biträde för kontorsgöromål. Röntgenbiträdet synes böra placeras i samma lönegrad som valts för avdelningens operationssköterska eller lönegrad Ce 10.

För avdelningen bör beräknas årsanslag med 8 000 kronor samt engångs- anslag för utrustning med 10 000 kronor. Därjämte bör för avdelningen be- räknas ett årligt belopp av 1 500 kronor till kliniskt material.

11. Obstetrik och gynekologi. Inkomna förslog. Velerinärhögskolans lärarkollegium har, såsom i det föregående angivits, föreslagit, att ämnet bujatrik skulle avskiljas från högskolans nuvarande professur för obstetrik och bujatrik samt överföras till en ny professur i medicin. Detta förslag innebär även, att nuvarande professur för obstetrik och bujatrik skulle ombildas till professur i obstetrik och gynekologi. Kollegiet har anfört, att till denna professor komme att höra flera av de ur praktisk-ekonomisk synpunkt betydelsefullare kreaturssjukdomarna. Till avdelningen hänfördes även undervisningen i tuberkulos- och kastsjukebe- kämpandet. Denna undervisning meddelades av en speciallärare. Avdel—

• Sida 245
•  Original

ningen handhade slutligen även undervisning i artificiell insemination, för vilken undervisning särskild lärare svarade. Verksamheten vid avdelningen vore sålunda redan omfattande, men behövde det oaktat ytterligare utvidgas, speciellt vad beträffade forskningen rörande de för husdjursnäringen så be- tydelsefulla sterilitetsproblemen.

Den personal, som nu är verksam vid obstetrisk-bujatriska avdelningen, föreslås av kollegiet helt överförd till den obstetrisk-gynekologiska avdel- ningen. l)ennas personalresurser ville kollegiet under hänvisning till pro- fessor Lagerlöfs promemoria föreslå ytterligare förstärkt enligt följande sammanställning.

Föreslagen personal Nuvarande personal Ökning l professor 1 professor 2 laboratorer 2 laboratorer , 0 förste assistenter 2 assistenter åå forste "häften!" _ andradc tjänster 2 förste amanuenser 2 förste amanuenser 4 laboraloriebiträden 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål mål 1 speciallärare i artificiell 1 speciallärare i artificiell Ändrad löneställning insemination, Eo 26 (29) insemination, 100001 kr. 1 förste assistent 1 förste assistent 1 speciallärare i tuberku- 1 speciallärare i tuberku- Ändrad löneställning losdiagnostik, 5000 kr. losdiagnostik, 3000 kr. 1 sjukvårdarförman 1 sjukvårdarförman (Ca 11) (Ca 11) 2 djursjulu'årdare (Ce 9) 2 djursjukvårdare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9)

Professor Lagerlöf har rörande ifrågavarande personalbehov anfört sam— manfattningsvis i huvudsak följande.

Institutionen för obstetrik-gynekologi bör ha ökade möjligheter att upptaga svå— rare sterilitetsproblem även ute i landet. För dessa uppgifter behöver avdelningen en förste assistent, som även kan biträda med fältförsök.

För avdelningens nyinrättade hormonlaboratorium finnes för närvarande ingen personal, utan arbetet har där hittills bedrivits enbart med en arkivarbetare. Avdel- ningen behöver för detta laboratorium en förste assistentbefattning och ett labora— toriebiträde.

Det är av största vikt, att nuvarande lärartjänsten i artificiell insemination cr- håller sådan löneställning, att man kan erhålla kompetent person, och lärarkollegiet och styrelsen ha redan i budgetförslaget för år 1947/48 föreslagit en löneplacering i Ro 26 (29). Om erforderlig tid även skall bli över för forskningen, är det nödvän- digt, att i artificiell insemination även en tjänst som biträdande lärare, förslagsvis en förste assistenttjänst inrättas.

Vissa forskningsuppgifter i samband med tjursterilitet och sexualhormoner äro av den natur, att avdelningen skulle behöva ha tillgång till en forskningsassistent, eventuellt med biokemisk utbildning.

1 För budgetåret 1947/48 10 008 kronor.

• Sida 246
•  Original

En fråga, som för närvarande är synnerligen aktuell är den smittsamma juver— int'lammationen, orsakad av streptokocker. En intensiv forskning bör bedrivas rörande denna sjukdom. En mera effektiv undervisning, när det giiller streptokock- mastiternas kliniska diagnostik är också i hög grad påkallad. Bästa lösningen synes för närvarande vara, att det anställes en förste assistent med uppgift att bedriva forskning och undervisning rörande de smittsamma juverinflammationerna.

För att i någon mån bereda laboratorerna vid avdelningen ökad tid till forsk— ning föreslås inrättande av tvenne förste amanuensbefattningar samt för att under- lätta professorns arbete ett biträde för kontorsgöromål.

Lärarkollegiet har föreslagit, att förevarande avdelnings ärliga anslag skulle höjas — från nu 12 0001 kronor, varav 5 000 kronor till utfodrings- kostnader —— till 23 000 kronor, varav 5 000 kronor till utfodringskostnader och 3000 kronor till undervisning av veterinärbiträden i artificiell in— semination.

Högskola:tredningens förslag.

Högskoleutredningcn har i det föregående framlagt förslag om att bujatri- ken skulle avskiljas frän veterinärhögskolans nuvarande professur i obstetrik och bujatrik för att överföras till en ny professur i medicin vid högskolan. I anslutning härtill bör förstnämnda professur ombildas till en professur i obstetrik och gynekologi. Till denna bör liksom nu höra undervisningen i artificiell insemination ävensom tuberkulos- och kastsjukebekämpandet.

För denna avdelning föreslår utredningen följande personalförstärkning.

Erforderlig personal Nuvarande personal Ökning ! professor 1 professor 2 laboratorer 2 laboratorer _ ' förste assistenter 2 assistenter (1 iomtc assistent 2 ändrade tjänster 1 förste amanuens ! förste amanuens 2 laboratoriebiträden 2 laboratoriebiträden 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontor.—göro- mål mål 1 speciallärare i artificiell 1 speciallärare i artificiell Ändrad löneställning insemination (14 800 kr.) insemination (10008 kr.) 1 speciallärare i tuberku- 1 speciallärare i tuberku- losdiagnostik (3000 kr.) losdiagnostik (3000 kr.) 1 sjukvårdarförman 1 sjukvårdarförman

(Ca 11) (Ca 11) 2 djursjukvårdare (Ce 9) 2 djursjukvårdare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9)

I anslutning till detta förslag vill utredningen framhålla, att avskiljandet av bujatriken från avdelningens arbetsfält medför en icke obetydlig ökning av avdelningens arbetsresurser. En ökning av personalen med — såsom ut- redningen föreslagit — en förste assistent, en förste amanuens och ett biträde

1 För budgetåret 1917/48 11300 kronor.

• Sida 247
•  Original

för kontorsgöromål synes emellertid behövlig för att möjliggöra ett bättre utnyttjande av avdelningens mera kvalificerade vetenskapsmän. I detta sammanhang bör även beaktas, att högskolans ambulatoriska klinik är av— sedd att — såsom av det följande närmare framgår — sortera under denna avdelning. Bland annat torde en av de för avdelningen beräknade labora- torerna komma att vara tämligen helt bunden vid den ambulatoriska klini- kens verksamhet.

Arvodet till läraren i artificiell insemination torde med hänsyn bland annat till den allmänna löneutvecklingen böra höjas till 14 800 kronor för är.

För avdelningen bör beräknas årligt anslag med 8 000 kronor. Vidare bör för densamma beräknas ett belopp av 4000 kronor per år till kliniskt material.

12. Ambulatoriska kliniken. Inkomna förslag.

Veterinärhögskolans ambulatoriska klinik har till uppgift att tillförsäkra högskolan sådant kliniskt undervisningsmaterial, som icke införes eller icke lämpligen i tillräcklig utsträckning kan införas till högskolans polikliniker eller stationära kliniker. Den ambulatoriska kliniken står samtidigt djur- ägarna till tjänst med behandling av samtliga sjukdomsfall och utövar så- lunda allmän veterinärpraktik inom sitt verksamhetsområde. Professorn i obstetrik och bujatrik är chef för kliniken i fråga. I maj 1939 föreslog emel- lertid lärarkollegiet, att en särskild professur i bujatrik skulle inrättas och att ambulatoriska kliniken samtidigt skulle uppdelas så, att såväl den obstetriskgynekologiska som den bujatriska avdelningen skulle förses med en särskild ambulatorisk klinik.

Professor Lagerlöf har nu föreslagit, att ambulatoriska kliniken skulle för- bliva under ledning av professorn i obstetrik och gynekologi. Fall av bujat- riskt intresse skulle remitteras till avdelningen för bujatrik antingen på så sätt. att de insändes till denna avdelnings stationära klinik vid högskolan, eller så att en lärare från bujatriska avdelningen reste ut till de bujatriska fallen. Detta samarbete borde och kunde göras så smidigt, att dubbelresor till samma gård icke finge förekomma annat än i undantagsfall.

Professor Carlström har anfört, att den medicinska kliniken alltid haft svårigheter med anskaffandet av kliniskt undervisnings- och forskningsma- terial. Den obstetrisk-bujatriska avdelningen hade erhållit material genom den ambulatoriska kliniken, medan så praktiskt taget icke varit fallet be- träffande den medicinska avdelningen. Man kunde vid sådant förhållande tänka sig även den medicinska avdelningen utrustad med en ambulatorisk klinik, vilket dock syntes vara en opraktisk lösning. I stället borde den am- bulatoriska kliniken avskiljas från högskolans avdelningar och såsom fri- stående ställas under ledning av en praktiskt erfaren veterinär. Kliniken

• Sida 248
•  Original

skulle ha till uppgift att anskaffa material till samtliga kliniker vid högsko- lan och att under föreståndarens ledning bibringa de studerande en sista av- slipning, innan de ginge ut i praktisk verksamhet.

Lärarkollegiet har föreslagit, att professorn i obstetrik och gynekologi skulle vara föreståndare för den ambulatoriska kliniken, bland annat med hänsyn till att denne professor syntes ha det största intresset av sjukdoms- f allen inom den ambulatoriska klinikens verksamhetsområde. Kollegiet förut- satte, att fall av medicinskt, eventuellt även av kirurgiskt, intresse i ambu- latoriska kliniken remitterades till vederbörande avdelning vid högskolan. Från remittering skulle dock uteslutas fall av enklare beskaffenhet, vilka lämpligast kunde behandlas i samband med utresa från ambulatoriska kli- niken. Vid samtliga utresor skulle tillämpas samma taxa, så att icke djur— ägarna åsamkades extra utgifter. Den nuvarande obstetrisk-lmjatriska avdel- ningens djurtransportbil skulle ställas till samtliga ifrägakommande avdel- ningars gemensamma förfogande, varjämte ytterligare en dylik bil skulle inköpas. Ytterligare en bilförare, placerad i lönegrad 1305 (9), borde i an- slutning härtill anställas.

Lärarkollegiet har föreslagit, att ett årsanslag av 5 000 kronor skulle be- räknas för underhåll av den nuvarande obstetrisk-bujatriska avdelningens djurtransportbil, sedan denna ställts till ambulatoriska klinikens disposition. ;

Högskoleutredningens förslag. _

Om veterinärhögskolans ambulatoriska klinik organiserades såsom en & självständig avdelning inom högskolan, skulle detta givetvis innebära vissaå fördelar. Å andra sidan torde, med hänsyn till sjukresornas växlande frek- vens, klinikens tjänstemän bäst utnyttjas, om kliniken sorterar under en.; avdelning med likartade arbetsuppgifter. Några bärande skäl till att för- : ändra principerna för veterinärhögskolans ambulatoriska kliniks ställning och verksamhetssätt anser högskoleutredningen därför icke föreligga. Kli- niken i fråga bör alltså sortera under professorn i obstetrik och gynekologi, varjämte inom klinikens verksamhetsområde uppkommande betydelsefullarc fall av medicinskt eller kirurgiskt intresse böra remitteras till respektive av- delningar vid högskolan.

För ambulatoriska kliniken bör beräknas ett årligt anslag ä 2 000 kronor - till underhåll av djurtransportbil.

...a—..?. . ;. ,

13. Doeent- och forskarstipendiater. ! Såsom framgår av andra kapitlet har högskoleutredningen föreslagit, att docentstipendier och forskarstipendier skulle —— i motsats till vad nu är fallet , —— finnas tillgängliga vid veterinärhögskolan. Dennas lärarkollegium har föreslagit, att fem docentstipendier och ett forskarstipendium skulle knytas

• Sida 249
•  Original

till högskolan. Av samma skäl, som utredningen åberopat för sitt förslag rörande docent- och forskarstipendier vid lantbruks- och skogshögskolorna, synes det betydelsefullt, att även veterinärhögskolan i detta avseende blir utrustad på ett tillfredsställande sätt. Högskoleutredningen vill föreslå, att fem docentstipendier och ett forskarstipendium tilldelas veterinärhögskolan.

14. Det radiologiska arbetet.

l anledning av att två av veterinärhögskolans avdelningar hos högskole- utredningen föreslagit beräknande av avsevärda belopp för röntgenologisk utrustning och med hänsyn till att modern och dyrbar sådan utrustning redan finnes vid högskolans kirurgiska och medicinska kliniker, har utred- ningen ansett det motiverat att till behandling upptaga frågan, huruvida nägra fördelar vore att vinna genom en centralisering av det radiologiska arbetet inom veterinärhögskolan. För närvarande bedrives radiologiskt ar- bete huvudsakligen vid högskolans medicinska och kirurgiska kliniker samt i viss utsträckning även vid avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien. Nyssnämnda båda kliniker äro utrustade med modern apparatur för rönt- gendiagnostik och medicinska kliniken dessutom med en röntgenterapian- läggning. Någon specialutbildad röntgenolog finnes icke vid högskolan utan röntgenarbetet omhänderhaves av de kliniska lärarna med hjälp av två å kirurgiska respektive medicinska kliniken anställda laboratoriebiträden. Nå- gon undervisning i radiologi bedrives för närvarande icke vid veterinärhög- skolan.

Inom veterinärinedicinen har under de senare åren radiologien utnyttjats i allt större utsträckning, och särskilt inom röntgendiagnostiken ha avse- värda vinster kunnat inregistreras. Som följd härav ha vid en del veterinär— högskolor i Europa och Amerika inrättats särskilda röntgenavdelningar med specialutbildad personal. För Sveriges vidkommande kan nämnas, att de flesta av arméns sjukstallar numera äro utrustade med modern röntgen- apparatur.

Utredningen har kommit till den uppfattningen, att det radiologiska ar- betet vid veterinärhögskolan för närvarande icke är rationellt ordnat. Å ena sidan finnes moderna, välutrustade röntgenanläggningar, men å andra sidan saknas specialutbildad personal för deras omhänderhavande och effektiva utnyttjande. Radiologien är numera en så komplicerad vetenskapsgren, att den av sina utövare kräver en grundlig specialutbildning, om dess möjlig- heter skola kunna utnyttjas och fullgoda resultat kunna erhållas. Man bör i detta samband också taga hänsyn till det ansvar, som är förbundet med handhavandet av röntgenologiska anläggningar genom de risker, som alltid äro för handen vid röntgenologiskt arbete. I övrigt torde driftskostnaderna

• Sida 250
•  Original

vid röntgenologiska anläggningar utan tillgång till specialutbildad personal komma att ställa sig onödigt höga.

Med hänsyn till det anförda har utredningen ansett, att allt röntgenolo- giskt arbete vid högskolan bör anförtros åt en specialutbildad röntgenolog i laborators ställning. Önskvärt vore, att denna även tilldelades en viss under- visningsskyldighet i röntgenologi för de studerande. Som tekniska medhjäl- pare skulle laboratorn till sitt förfogande erhålla de båda röntgenbiträden som redan beräknats för kirurgiskt avdelningen respektive den ena av de medicinska avdelningarna. Ett genomförande av utredningens förslag skulle icke erfordra några nya lokaler eller ny apparatur, då röntgenologen avses skola utföra sitt arbete vid de redan förefintliga anläggningarna. Med an- skaffande av vissa från högskolan begärda nya röntgenanläggningar på sammanlagt 73 000 kronor synes tills vidare kunna anstå. Såsom årligt an- slag för det radiologiska arbetet vid högskolan bör vidare beräknas ett be- lopp av 5 000 kronor.

15. Biblioteket. Inkomna förslag. Beträffande velerinärhögskolans bibliotek har bibliotekarien föreslagit bland annat, att den nuvarande personalen —— en bibliotekarie — skulle ut- ökas med en amanuens i lönegrad Eo 18 (22). Veterinärmedicinska föreningen har i en promemoria framhållit, att bib- liotekets läsrum vore tillgängligt för de studerande endast klockan 9—12, alltså under en tid, då det övervägande flertalet av de studerande vore upp- taget av kurser och kliniktjänstgöring. Tillgång till läsrummet kunde endast beredas legitimerade veterinärer för vetenskaplig forskning. Jämfördes dessa fakta med förhållandena vid lantbrukshögskolan, skulle man finna, att bib- lioteket där vore tillgängligt för de studerande klockan 9—21, och att rym— liga lokaler disponerades för referensbibliotek och läsrum. Lärarkollegiet har förordat, att vid biblioteket skulle anställas —— utöver bibliotekarien — följande befattningshavare ] biblioteksamanuens, En 18 (22) l ltiblioteksbiträdc, Eo 7 (11)

Veterinärhögskolans bokbestånd omfattar cirka 1200 hyllmeter. Den är- liga accessionen uppgår till omkring 25 hyllmeter. Antalet löpande tidskrif- ter uppgår till 236 och antalet bytest'örbindelser till 202. Bibliotekets bc- sökarantal beräknas till 3 520 per år och dess hemlån till 2 420 per år.

Bibliotekets behov av årsanslag har av lärarkollegiet beräknats till 12 000 kronor. (Anslaget till bokinköp och bindning uppgår nu till 5 500 kronor.) Engångsanslag erfordrades vidare för bibliotekets utrustning med möb- ler m. m.

• Sida 251
•  Original

Högskoleutrcdningens förslag.

Av utredningen rörande bibliotekets arbetsomfattning synes framgå, att en så stor utökning av arbetskraften, som från högskolans sida ifrågasatts, icke synes av behovet på (allad. Utredningen vill här även hänvisa till den under- sökning, som högskoleu[redningen återgivit i samband med behandling av frågan om utökning av lantbrukshögskolans bibliotekspersonal. Genom be- slut av årets riksdag har till biblioteket knutits en heltidsanställd bibliote- karie i lönegrad Ce 26. Tidigare ha biblioteksgöromålen skötts av en halv- tidsanställd arbetskraft med mindre biblioteksutbildning. Med hänsyn här- till finner utredningen sig icke för närvarande kunna tillstyrka utökning av den högre utbildade personalen. Utredningen anser däremot, att biblioteka- rien bör erhålla hjälp med skrivgöromål och andra mindre kvalificerade ar- betsuppgifter vid biblioteket och vill därför förorda, att en biträdesbefattning för kontorsgöromål knytes till biblioteket.

Till bokinköp och bokbindning för biblioteket bör beräknas årsanslag med 10 000 kronor. Engångsanslag för bibliotekets utrustning med möbler 111. m. torde böra beräknas till 3000 kronor.

16. Sekretariatet 111. m. Inkomna förslag.

Enligt veterinärhögskolans stadgar har lärarkollegiet att inom eller utom sig utse sekreterare att vid kollegiets sammanträden föra protokoll och om- besörja av kollegiets beslut föranledda expeditioner. Enligt tidigare formu- lering av nämnda bestämmelse kunde kollegiet endast inom sig utse sek- reterare, som alltså måste vara en av högskolans professorer. Även efter omformuleringen har kollegiet _ enligt vad det meddelat —— ansett fördel- aktigast att till sekreterare utse en av sina ledamöter, enär sekreteraren an- setts böra vara väl initierad beträffande förekommande ärenden. Kollegiet har nu föreslagit, att ifrågavarande sekreteraruppdrag kombinerades med uppdraget att vara högskolestyrelsens och rektors sekreterare samt att för ändamålet inrättades en särskild sekreterarbefattning i 26 (29) lönegraden. Till sekretariatet i fråga skulle enligt förslaget även höra en biträdesbefatt- ning för kontorsgöromål. Till motivering har kollegiet anfört.

Sedan numera de göromål, som kommit att förbindas med sekreteraruppdragct, under den senast förflutna 10—ärsperioden ungefärligen tredubblats, medan arbetet bibehållit en mycket ojämn fördelning med periodvis stor anhopning av ärenden, åtföljd av större eller mindre sysslolöshet, torde det icke vara möjligt eller försvar- ligt vare sig att belasta en av högskolans professorer med detta uppdrag eller att överlåta sekreterararbetena på utomstående, som för dessa göromål endast kan avstå viss kortare tid per dag.

Under hänvisning till en av kollegiets nuvarande sekreterare, professor A. Palm- gren utarbetad promemoria vill kollegiet föreslå, att ifrågavarande sekreterarupp-

• Sida 252
•  Original

drag kombineras med uppdraget att vara sekreterare i högskolans styrelse och rektors sekreterare samt att för ändamålet inrättas en särskild sekreterarbcfattning, förslagsvis i lönegrad 26 (29). Med nuvarande uppdrag att vara kollegiets sekre— terare ha kombinerats göromål, som lämpligen torde böra överlåtas åt ett biträde för kontorsgöromål. Kollegiet vill därför föreslå samtidigt inrättande av en dylik biträdesbefattning vid högskolans sekretariat.

Professor Palmgren har i den åberopade promemorian uttalat bland annat följande.

Uppdraget att vara kollegiets sekreterare innebär att vid kollegiets sammanträden föra protokoll och att ombesörja av kollegiets beslut föranledda expeditioner. An- talet sammanträden under sist förflutna 10-årsperiod har i medeltal varit 25 per år. Därvid behandlade ärenden ha i medeltal varit 173 per år (läsåret 1936/37 139, läsåret 1945/46 238). Antalet utgående skrivelser var under läsåret 1936/37 70, under läsåret 1945/46 151.

Av kollegiets sammanträden äro stadgeenligt nio per år i första hand avsedda såsom examenssammanträden, d. v. s. sammanträden under vilka de studerandes ansökningar om examen upptagas till prövning och avgörande. Sekreteraren åligger att mottaga examensansökningarna och att i samband därmed genomgå och kont— rollera ansökningshandlingarna, uppbära och utskriva kvitto på examensavgift m. m.

Sekreteraren åligger att föra diarium över till kollegiet inkomna skrivelser och av desamma föranledda åtgärder, samt att i samband därmed införa inkommande skrivelser och avskrift av utgående skrivelser i kortregister över kollegiets arkiv och att handha detta arkiv (inklusive utlåning därifrån). Han har vidare att sköta en rätt omfattande korrespondens med studenter, som önska upplysningar och råd beträffande meritering för inträde såsom studerande vid högskolan. Samtliga inträ- dessökandes meriter skola överföras till blanketter av sekreteraren, som också skall uträkna meriternas poängvärdc jämte poängsummorna samt upprätta för- teckning över de sökande och deras meriter. Sekreteraren åligger att förrätta in- skrivning av nyantagna studerande, att utlämna tentamensböcker, att uppbära in— skrivningsavgifter, utskriva kvitto härpå och redovisa influtna avgifter. Två gånger årligen har sekreteraren att införa de studerandes samtliga nytillkomna tentamina och andra data i högskolestatistikens s. k. lokalregister samt att till statistiska centralbyrån översända tentamens-, examens- och värnpliktslistor jämte uppgifter om utdelade stipendier, amanuensförordnanden, närvarouppgifter m. m.

Utförandet av större eller mindre utredningar faller jämväl inom sekreterarens verksamhetsområde. Sekreteraren åligger att årligen till rektor överlämna redogö— relse till högskolans årsberättelse, ävensom att iordningställa manuskript och läsa korrektur till högskolans läroplan och katalog.

Vid högskolan finnes ingen skrivhjälp avsedd för sekreteraren, som alltså per- sonligen måste utföra allt ovanstående arbete. Karakteristiskt för de med sekreterar— sysslan företräde åliggandena är, att det huvudsakliga arbetet är ojämnt fördelat. Under den sist förflutna 10-ärsperioden ha emellertid sekreterargöromålen ungefär tredubblats. Det torde vara uppenbart, att det under sådana förhållanden icke längre kan vara lämpligt eller möjligt att uppdraga åt någon av högskolans professorer att vara sekreterare.

På grund av arbetets ojämna fördelning torde det bliva förenat med stora olägen- heter om sekreterargöromålen skulle övertagas av någon, som för dessa göromål endast kan avstå viss kortare tid per dag. Fördelaktigast skulle vara att kombinera ifrågavarande sekreteraruppdrag med uppdraget att vara sekreterare i högskolans

• Sida 253
•  Original

styrelse och att för dessa kombinerade uppdrag anställa en sekreterare på heltids— tjänst. Dylik sekreterare skulle även kunna anlitas av rektor, kollegiekommittéer och ——— vid förekommande behov -— även av institutionscheferna.

I detta sammanhang mä anföras, att högskolans styrelse uttalat, att per- sonalen å högskolans ekonomiska avdelning, inklusive sekretariat och kansli, redan vore otillräcklig och över hövan arbetstyngd samt att varje utökning av högskolans övriga personal komme att medföra ett oavvisligt behov av förstärkning av personalen å den ekonomiska avdelningen.

Den vid veterinärhögskolan för gemensamma ändamål anställda persona- len består av rektor (1500 kronor) intendent (Ce 27) sekreterare hos lärarkollegiet (1200 kronor) instrumentmakare (Ce 14) maskinist (övergångsstat, Ca 14) maskinist av andra klass (Ca 13)1 kontorist (Ce 13) biträden för kontorsgöromål2 förste expeditionsvakt (Ca 11) institutionsvaktmästare (Ca 11) vaktmästare, tillika bilförare (Ca 11) eldare av första klass (Ca 10) eldare av andra klass (Ca 9, Ge 9) bilförare (Ca 9) port- och telefonvakt (Ca 9) gårdskarlar (Ca 9, Ce 9) nattvakt (Ce 9)

_,4___—_._—___

HIGH—[QKCV—ea

Veterinärhögskolans lärarkollegium har föreslagit, att 1 000 kronor skulle anvisas för ersättning ål sakkunniga, som anlitades vid bedömning av dispu- tationsprov, samt att 6 000 kronor skulle anvisas för ersättning åt sakkunniga för bedömning av befattningssökandes meriter. Engångsanslag med erfor- derligt belopp borde vidare anvisas för förbättring av vissa föreläsnings- salars utrustning.

Högskoleutrcdningens förslag.

Ett genomförande av högskoleutredningens förslag om utökning av an- talet studerande vid högskolan samt inrättande av ett flertal nya professurer och ett icke obetydligt antal andra nya befattningar kommer otvivelaktigt att medföra en ökning av de administrativa göromål, som påvila styrelsen och rektor. Sedan professor Palmgren förklarat sig icke längre vilja åtaga sig sekreteraruppdraget, har detta —— enligt vad utredningen inhämtat ——

¹ Hålles obesatt, så länge den på övergångsstat uppförde maskinisten kvarstår i tjänsten. 2 En befattning såsom kanslibiträde (Ca 11) uppehålles icke, så länge befattningshavaren uppehåller kontoristtjänsten.

• Sida 254
•  Original

anförtrotts åt en administrativt utbildad arbetskraft. Enligt utredningens mening kan det icke vara god ekonomi att pålägga professorerna alltför om- fattande administrativa arbetsuppgifter till förfång för deras egentliga arbete med undervisning och forskning. För närvarande finnas vid högskolan en intendent i lönegrad Ce 27 samt en kontorist och två biträden för kontors- göromål. Enligt utredningens uppfattning böra sekreterargöromålen hos kol— legiet liksom nu handhavas av en administrativt utbildad arbetskraft. Dessa göromål torde icke kunna påläggas den nuvarande intendentcn, då denne synes helt upptagen av intendentsgöromålen och selu'eterararbetet för hög- skolans styrelse. Å andra sidan torde det knappast vara påkallat att inrätta en ny tjänst för att övertaga arbetet såsom sekreterare ät kollegiet, även om på denne befattningshavare skulle överflyttas en del av den nuvarande in- tendentens arbete med sekreterargöromål. Intendentsgöromålen torde icke vara av den omfattningen, att dessa ensamma kunna helt fylla intendentens arbetstid. Med hänsyn till det anförda har utredningen funnit sig böra före- slå, att arbetet vid kansliet ordnas så, att ett belopp av förslagsvis 3000 kronor ställes till högskolans förfogande för anställning av en administra- tivt utbildad arbetskraft, vilken såsom bisyssla kan övertaga sekreterargöro— målen hos lärarkollegiet samt delvis sekreterararbetet åt högskolans styrelse. Härigenom torde intendenten beredas sådan lättnad i sin arbetsbörda, att han å sin sida kan i större omfattning än nu är fallet biträda rektorn med dennes löpande arbete. Härutöver synes en förstärkning av arbetskrafterna vid kansliet böra ske genom anställande av ytterligare ett biträde för kon— torsgöromål. Detta skulle givetvis även kunna biträda vid skrivgöromål för kollegiets räkning.

Liksom vid lantbruks- och skogshögskolorna synes rektorsarvodet vid veterinärhögskolan böra höjas till 3 000 kronor.

Genomförandet av utredningens byggnadsprogram synes böra föranleda en ökning av vaktmästarpersonalen vid veterinärhögskolan med två institu- tionsvaktmästare i lönegrad Call.

Liksom skett i fråga om lantbruks- och skogshögskolorna beräknar utred- ningen, att ett belopp av 1 500 kronor bör stå till förfogande för ersättning åt sakkunniga vid veterinärhögskolan.

För förbättring av högskolans föreläsningssalars utrustning bör anvisas ett engångsanslag av 15 000 kronor.

17. Sammanfattning av utredningens förslag rörande personal och anslag för veterinärhögskolans avdelningar m. m.

Högskoleutredningens i det föregående av detta kapitel framlagda förslag till personalökning vid veterinärhögskolan upptagas i följande samman- ställning.

• Sida 255
•  Original

.tludicinsku avdelningen för icke-idisslare.

b—llOle—t

professor (Ca 33) laboratorer (Ca 29) förste assistenter (Ce 24) tredje amanuens (1 200 kr.) sjukvårdarförmän (Ca 12, Ca 11) laboratoriebiträde (Ce 8 ——Ca 11) röntgenbiträde (Ce 10) djursjulu'årdare (Ca 9, Ce 9) djurskötare (Ce 9) biträde för kontorsgöro— mål (Cf 4 Ca 11)

] professor (Ca 33) laborator (Ce 29)

1 ¹ l 2 förste assistenter (Ce 24) 1

2 sjukvårdarförmän (Ca 12, Ca 11) 1 laboratoriebiträde (Ca 10) 1 röntgenbiträde (Ce 10) 2 djursjukvårdare (Ca 9, Ce 9) djurskötare (Ce 9)

[O

Medicinska avdelningen för idisslare.

1

1 I 1

1

professor (Ca 33) laborator (Ca 29) förste assistent (Ce 24) tredje amanuens (1200 kr.) laboratoriebiträde (Ce 8 -—Ca 11) biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4 Ca 11) djursjukvårdare (Ce 9) Fysiologiska avdelningen.

_.

___...

professor (Ca 33) laborator (Ca 29) förste assistent (Ce 24) förste amanuens (4 032 kr.) laboratoriebiträde (Ce 8 _Ca 11) biträde för kontorsgöro— mål (Cf 4—Ca 11)

] professor (Ca 33)

1 förste assistent (Ce 24)

] laboratoriebiträde (Ce 10)

Farmakologiskt: avdelningen. 1 l l

1

professor (Ca 33) förste assistent (Ce 24) tredje amanuens (1200 kr.) laboratoriebiträde (Ce 8 —Ca 11) .-tvdelningen för bakteriologi och epizootologi. 1 l 1

professor (Ca 33) laborator (Ca 29) förste assistent (Ce 24)

1 professor (Ca 33) 1 laborator (Ce 29) l förste assistent (Ce 24)

1

1

...)—......—

laborator ändrad tjänst

tredje amanuens

eventuellt ändrad tjänst

biträde för kontorsgöro- mål

professor

laborator förste assistent tredje amanuens laboratoriebiträde biträde för kontorsgöro- mål

djursjukvårdare

laborator förste amanuens eventuellt ändrad tjänst

biträde för kontorsgöro- mål

professor förste assistent tredje amanuens

laboratoriebiträde

ändrad tjänst

• Sida 256
•  Original

Erforderlig personal Nuvarande personal 1 förste amanuens (4 032 kr.) 2 laboratoriebiträden (Ce 8 2 laboratoriebiträden —Ca 11) (Ca 10, Ge 10) l biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) 1 djurskötare (Ce 9) ] djurskötare (Ce 9)

Avdelningen för iödoämnesliygien. 1 professor (Ca 33)

1 förste assistent (Ce 24) I tredje amanuens (12th kr.) 1 laboratoriebiträde (Ce 8

Ca 11)

1 djurskötare (Ce 9)

Anatomiska och histologiska avdelningen. 1 professor (Ca 33) ] professor (Ca 33) 1 prosektor (Ca 29) 1 prosektor (Ce 29) 1 förste assistent (Ce 24) 1 förste amanuens (4032

kr.) 2 laboratoriebiträden (Ce 8

——Ca 11) 1 biträde för kontorsgöro-

mål (Cf 4—Ca 11)

Kemiska avdelningen. 1 professor (Ca 33) ] professor (Ca 33) 1 laborator (Ca 29) 1 laborator (Ce 29) 1 förste assistent (Ce 24) 1 förste amanuens (4032 kr.) 2 laboratoriebiträden (Ce 8 1 laboratoriebiträde —Ca 11) (Ca 10) 1 biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11)

Kliniska centrallaboratoriet. 1 laborator (Ca 29) 2 laboratoriebiträden (Ce 8 _Ca 11)

Patologisk-anatomiska avdelningen. 1 professor (Ca 33) 1 professor (Ca 33) 1 prosektor (Ca 29) 1 prosektor (Ce 29) 2 förste assistenter (Ce 24) 1 assistent (Cg 20)

1 förste amanuens (4032 kr.)

IO

Ökning förste amanuens

eventuellt ändrade tjäns— ter biträde för kontorsgöro- mål

professor förste assistent tredje amanuens

laboratoriebiträde

djurskötare

ändrad tjänst förste assistent förste amanuens

laboratoriebiträden

biträde för kontorsgöro— mål

ändrad tjänst förste assistent förste amanuens

laboratoriebiträde eventuellt ändrad tjänst

biträde för kontorsgöro- mål

laborator laboratoriebiträden

förste assistent ändrad tjänst förste amanuens

• Sida 257
•  Original

1

3 laboratoriebiträden (Ce8 2 laboratoriebiträden

2

preparator (Ca 14) 1 preparator (Ca 14) %

—Ca 11) (Ce10, Cell)

bitraden for kontorsgoro- 1/2 biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) mål (Ce 8)

Avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien.

1 1 1 1

1 professor (Ca 33) 1 laborator (Ce 29) 1

professor (Ca 33) laborator (Ca 29) förste assistent (Ce 24) förste amanuens (4 032 1 kr.)

laboratoriebiträden 3 laboratoriebiträden (1 i 3 (Ce 8—Ca 11) Ca 10, 2 i Ce 10) biträde för kontorsgöro- 1 mål (Cf 4—Ca 11)

ladugårdsförman (Ca 11) 1 ladugårdsförman (Ca 11) djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9) 1

Avdelningen för hovsjukdomar m. m.

lärare (Ca 31) 1 lärare (Ca 31) förste assistent (Ce 24) 1 laboratoriebiträde (Ce 8 1 laboratoriebiträde 1 ——Ca 11) (Ge 10) verkmästare (Ca 14) 1 verkmästare (Ca 14) hovslagare (Ca 12") 2 hovslagare (Ca 10) 2 hovslagare (Ce 12) 1 hovslagare (Ce 10) 1

Kirurgiska avdelningen.

1 2

_|»;

p..

;—

I—lb—A

1 professor (Ca 33) 1 laborator (Ce 29) 2

professor (Ca 33) 1 förste assistenter (Ce 24)i1 laboratorer (Ca 29) förste assistenter (Ce 24)

förste amanuens (4032 1 kr.)

sjukvårdarförman 1 sjukvårdarförman (Ca 12) (Ca 12) fodermarsk (Ca 11) 1 fodermarsk (Ca 11) laboratoriebiträde (Ce 8 1 laboratoriebiträde 1 _Ca 11) (Ge 10) operationssköterska 1 operationssköterska (Ce 10) (Ge 10) röntgenbiträde (Ce 10) 1 biträde för kontorsgöro- 1 mål (Cf 4—Ca 11) djursjukvårdare (2i 4 djursjukvårdare (2 i Ce9,2iCa9)

17—717746. J.

Ce9,2iCa9)

1 laboratoriebiträde 2 eventuellt ändrade tjäns-

ter 11/2 biträden för kontorsgö-

romål % eventuellt ändrad tjänst

ändrad tjänst

I förste assistent

förste amanuens

eventuellt ändrade tjäns— ter ' biträde för kontorsgöro- mål

djurskötare

förste assistent eventuellt ändrad tjänst

ändrade tjänster ändrad tjänst

laborator ändrad tjänst

förste amanuens

eventuellt ändrad tjänst

röntgenbiträde biträde för kontorsgöro- mål

• Sida 258
•  Original

Obstetrisk-gynekologiska avdelningen. 1 professor (Ca 33) 1 professor (Ca 33) 2 laboratorer (Ca 29) 2 laboratorer (Ce 29) ändrade tjänster 2 1 förste assistent 3 förste assistenter (Ce 24) 2 assistenter (Cf 22, Cg 20) ,,

ändrade tjänster

1 förste amanuens (4 032 1 förste amanuens kr.) 2 laboratoriebiträden (Ce 8 2 laboratoriebiträden 2 eventuellt ändrade tjäns- ———Ca 11) (Ca 10, Ce 10) ter 1 biträde för kontorsgöro- 1 biträde för kontorsgöro- mål (Cf 4—Ca 11) mål 1 speciallärare i artificiell 1 speciallärare i artificiell ltöjt arvode insemination (14 800 kr.) insemination (10 008 kr.) 1 speciallärare i tuberkn- 1 speciallärare i tuberku- losdiagnostik (3000 kr.) losdiagnostik (3000 ltr.) ] sjukvårdarförman 1 sjukvårdarförman (Ca 11) (Ca 11)

2 djursjukvårdare (Ce 9) 2 djursjukvårdare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9) 1 djurskötare (Ce 9)

Radiologisk verksamhet.

1 laborator (Ca 29) 1 laborator

Docent- och forskarstipendiater. 5 docentstipendiater (7 200 5 docentstipendiater kr.) 1 forskarstipendiat (9000 1 forskarstipendiat kr.)

Biblioteket och sekretariatet m. m.

Rörande utredningens förslag till personalförstiirkning vid biblioteket och sekre— tariatet m. m. hänvisas till avsnitten 15 och 16 av detta kapitel.

Såsom framgår av nu angivna sammanställning innebära högskoleutred- ningens förslag om personalförstärkning vid VClPl'itlål'hÖgSkOitln i huvudsak

1) att 3 professurer. skulle inrättas; 2) att 6 laboratorsbet'altningar skulle inrättas och nuvarande laborators- och prosektorsbefaltningar överföras från lönegrad Ce 29 till Ca 29, d. v. s. den beräknade normallönegraden för högskolans laboratorer (prosektorer);

3) att 12 förste assistentbefattningar i lönegrad Ce 24 skulle inrättas, av vilka 3 skulle ersätta nu befintliga i annan lönegrad placerade assistent- tjänster;

4) att 8 arvodesavlönade förste amanuensbefattningar skulle inrättas; 5) att 4 arvodesavlönade tredje amanuensbefattningar skulle inrättas; 6) att 9 laboratoriebiträdesbefattningar skulle inrättas och vissa lönejuste- ringar genomföras med avseende å en de] redan befintliga dylika tjänster;

• Sida 259
•  Original

7) att 12 tjänster såsom biträden för kontorsgöromål skulle inrättas, av vilka % tjänst skulle ersätta en redan befintlig dylik tjänst;

8) att 1 tjänst såsom röntgenbiträde i lönegrad Ce 10 skulle inrättas; 9) att 1 djursjukvårdar- och 2 djurskötartjänster i lönegrad Ce9 skulle inrättas;

10) att löneförbättringar skulle genomföras för 3 hovslagare och 1 special- lärare;

11) att 5 docentstipendier och 1 forskarstipendium skulle inrättas; 12) att 2 institutionsvaktmästartjänster i lönegrad Ca 11 skulle inrättas; 13) att 1 sekreterarbefattning med årsarvode av 3000 kronor skulle in- rättas i utbyte mot den nuvarande befattningen såsom sekreterare hos lärar- kollegiet, vilken är förenad med ett årsarvode av 1 200 kronor;

14) att för ersättning åt sakkunniga skulle beräknas ett belopp av 1500 kronor;

15) att rektorsarvodet skulle höjas från 1500 kronor till 3000 kronor för år.

Vad angår placeringen i olika lönegrader av laboratoriebiträdena och bi- trädena för kontorsgöromål må anföras, att vid högskolan för närvarande finnas anställda 5 laboratoriebiträden i lönegrad Ca 10, 8 laboratoriebiträden i lönegrad Ce 10, samt 41/2 biträden för kontorsgöromål, av vilka 1 i löne- grad Ca 111, 1 i Cell och 21/2 underkastade hefordringsgången för skriv- och kontorsbiträden. Vid veterinärhögskolan skulle enligt utredningens för- slag finnas sammanlagt 23 lönegradsplacerade laboratoriebiträden. I anslut- ning till utredningens i andra kapitlet angivna riktlinjer för tillgodoseende av personalbehovet vid ifrågavarande högskolor föreslår utredningen, att av nämnda 23 laboratoriebiträden 5 placeras i lönegrad Ca 11, 6 i Cell, 6 i Ca 8 och 6 i Ce 8. Enär vid högskolan nu finnas anställda 13 laboratoriebi- träden i lönegraderna Ca 10 och Ce 10, medan enligt utredningens förslag endast 11 laboratoriebiträden skulle placeras i lönegraderna Ca 11 och Ce 11, torde dock få beräknas, att — därest samtliga nuvarande laboratoriebiträ- den kvarstå i tjänst vid genomförande av förevarande utbyggnad — två laboratoriebiträden skola vara placerade i lönegrad Ca 10 eller Ce 10 i stället för i lönegrad Ca 8 eller Ce 8. Av de 15 biträden för kontorsgöromål, som utredningen beräknat, böra vidare 3 placeras i lönegrad Ca 11 och 4 i löne- grad Ce 11, varjämte för 8 bör tillämpas befordringsgången för skriv- och kontorsbiträden.

Den vid genomförande av högskoleutredningens personalförslag rörande veterinärhögskolan uppkommande ökningen av högskolans avlöningsutgifter kan beräknas enligt följande sammanställning.

¹ Denna befattning skall dock hållas vakant, så länge betattningshavaren uppehåller kon- toristtjänsten 1 Ge 13.

• Sida 260
•  Original

Årslöner enligt löneplanl, respektive årsarvoden, kronor

Enligt För när- . förslaget varande Ökning Medicinska avdelningnn för icke- idisslare ................ 110 400 91 128 19 272 » » idisslare .................... 55 308 55 308 Fysiologiska avdelningen ................................ 53 148 31 044 22 104 Farmakologiska avdelningen ............................ 32 100 32 100 Avdelningen för bakteriologi och epizootologi ............ 63 276 54 540 8 736 » » födoämneshygien ...................... 37 092 37 092 Anatomiska och histologiska avdelningen ................ 58 284 28 752 29 532 Kemiska avdelningen .................................. 58 284 34 032 24 252 Kliniska centrallaboratoriet ............................ 23 496 23 496 Patologisk-anatomiska avdelningen ...................... 84 984 56 897 28 087 Avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien .......... 78 960 55 140 23 820 » » hovsjukdomar m. m ..................... 53 604 41 892 11 712 Kirurgiska avdelningen ................................ 118 512 91 128 27 384 Obstetrisk—gynekologiska avdelningen .................... 130 312 103 356 26 956 Docent— och forskarstipendiater .......................... 45 000 45 000 Radiologisk verksamhet ................................ 13 224 13 224 Kansliet och biblioteket m. m ........................... 168 588 149 280 19 308 Summa 1 184 572 737 189 447 383 Ersättning till sakkunniga ................................................ 1500

Rörligt tillägg, dyrtids- och kristillägg samt (till docent- och forskarstipendiater) provisoriskt lönetillägg .................................................. 76 794 Summa 525 677 1 Jfr not ] å sid. 139.

Då veterinärhögskolans avlöningsanslag för närvarande är upptaget med 899400 kronor, skulle detsamma alltså vid genomförande av utredningens förslag behöva höjas med omkring 525 700 kronor till omkring 1 425100 kronor. Avlöningsstatens ordinarie post skulle behöva uppräknas med om- kring 327 000 kronor, arvodesposten med omkring 53 100 kronor och posten för övrig icke—ordinarie personal med omkring 67 300 kronor. En ny post — ersättning till sakkunniga — skulle vidare behöva införas med ett belopp av 1 500 kronor. Utgifterna för rörligt tillägg m. m. skulle öka med omkring 76 800 kronor.

Av högskoleutredningen framlagda förslag om årliga anslag samt engångs- anslag till utrustning för veterinärhögskolans avdelningar m. ni. kunna sam- manställas på följande sätt (sid. 261).

18. Undervisningsplanen.

Högskoleutredningen har i det föregående framlagt förslag om utbyggnad av bland annat veterinärhögskolans personella resurser. Härvid har avsetts att jämväl en utvidgning bör äga rum i fråga om undervisningen på vissa läroområden. Detta synes exempelvis böra ske inom fysiologi, farmakologi och födoämneshygien. Dylika utvidgningar kunna, enligt vad från lärar- kollegiets sida framhållits, ske utan att en förlängning av studietiden be-

• Sida 261
•  Original

Årligt anslag __ _. Engångs— _Enligt For nar- Ökning anslag, forslaget, varande, kronor kronor kronor kronor Medicinska avdelningen för icke—idisslare .......... 8 000 3 300 4 700 10 000 Dito till kliniskt material ........................ 4 000 1 850 2 150 Medicinska avdelningen för idisslare .............. 8 000 1 900 7 100 10 000 Dito till kliniskt material ........................ 4 000 4 000 Fysiologiska avdelningen .......................... 13 000 5 000 8 000 75 000 Farmakologiska avdelningen ...................... 10 000 10 000 150 000 Avdelningen för bakteriologi och epizootologi ...... 10 000 5 000 5 000 20 000 Avdelningen för födoämneshygien .................. 10 000 10 000 150 000 Anatomiska och histologiska avdelningen .......... 10 000 4 200 5 800 20 000 Till inköp av djur .............................. 5 000 3 750 1 250 Kemiska avdelningen ............................ 10 000 3 000 7 000 15 000 Kliniska centrallaboratoriet ...................... 5 000 5 000 40 000 Patologisk-anatomiska avdelningen2 ................ 10 000 5 000 5 000 24 000 Avdelningen för avelsbiologi och husdjurshygien .. .. 13 000 3 000 10 000 150 000 Avdelningen för hovsjukdomar m. m ............... 3 000 1 750 1 250 Kirurgiska avdelningen .......................... 8 000 1 500 6 500 10 000 Dito till kliniskt material ........................ 1 500 1 500 Obstetrisk-gynekologiska avdelningen .............. 8 000 6 700 1 300 Dito till kliniskt material ........................ 4 000 5 000 — 1 000 Ambulatoriska kliniken .......................... 2 000 2 000 Den radiologiska verksamheten .................... 5 000 5 000 Summa 151 500 51 450 100 050 674 000 Biblioteket ...................................... 10 000 5 500 4 500 3 000 Sekretariatet m. m. .............................. 15 000 Summa 161 500 56 950 104 550 692 000 1 Disponeras nu av obstetrisk-bujatriska avdelningen för vissa undersökningar rörande fårsjukdomar. 2 Därav 8 000 kronor för utrustning av skeletteringsrum.

höver uppkomma, enär dels viss ledig tid nu finnes i högskolans läroplan, dels de studerandes tjänstgöring å medicinska hundkliniken kan något minskas.

Vissa förändringar böra alltså vidtagas med avseende å veterinärhögsko— lans undervisningsplan. Efter samråd med högskoleutredningen har lärar- kollegiet utarbetat ett preliminärt förslag till sådan ändrad undervisnings- plan för högskolan. Planen innebär, att de aktuella önskemålen i fråga om högskolans undervisning torde kunna tillgodoses utan en förlängning av studietiden. Planen omfattar föreläsningar, övningar och kliniktjänstgöring till timantal, som — jämfört med nuvarande förhållanden — framgår av sammanställningen å sid. 262.

19. Anslagsbehovet för omkostnader och stipendier m. m.

Inkomna förslag.

Med utgångspunkt från att undervisningen vid veterinärhögskolan i vissa fall är förenad med exkursioner har högskolans lärarkollegium föreslagit,

• Sida 262
•  Original

Förelås— Övningar Kliniktjänst- Summa Å m n e ningar göring ' Nu Förslag Nu Förslag Nu Förslag Nu Förslag

Anatomi ...................... 104 104 604 604 _ _ 708 708 Histologi ...................... 35 35 75 75 _ _ 110 110 Kemi ........................ 155 155 234 234 — _ 389 389 Fysiologi ...................... 84 84 120 152 _ _ 204 236 Farmakologi .................. 56 66 _ 60 _ _ 56 126 Allmän patologi .............. 36 36 72 72 _ _ 108 108 Speciell patologisk anatomi . . . . 70 70 210 210 — _ 280 280 Hovbeslags- och anspannslära .. 28 28 90 90 _ _ 118 118 Hovsjukdomar ................ 17 17 28 28 _ _ 45 45 Bakteriologi .................. 28 28 28 28 — _ 56 56 Parasitologi .................. 38 38 _ _ _ _ 38 38 Födoämneshygien .............. 66 66 108 144 _ _ 174 210 Kirurgi ...................... 216 216 102 102 3181 318 636 636 Medicin ...................... 150 140 _ _ 420 420 570 560 Avelsbiologi och husdjurshygien 122 122 10 185 _ _ 132 307 Obstetrik .................... 46 46 57 57 500 I 500 603 671 Bujatrik ...................... 68 68 _ — _— ] ” 68 Läkemedelsekonomi ............ 6 6 _ _ _ _ 6 6 Författningskunskap .......... 10 10 _ _ _ _ 10 10