SOU 1952:5

Det yngsta fångvårdsklientelet : en undersökning

N 4-0 (;(

nå (-

- CU m

&( 4. IGT?»

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1952:5 JUSTITIEDEPARTEMENTET

' Det yngsta fångvårdsklientelet

En undersökning cw

Torsten Eriksson

STOCKHOLM 1952

Statens Offentliga utredningar 195297.

Kronologisk förteckning

. 1949 års uppbördssakkunniga. 2. Betänkande med . Löneplan eller kollektivavtal. Kihlström. 99 =. C. förslag till vissa. ändringar i uppbördsförfarandet. . Nordisk passfrihet. Del 1. Passfriheten för nordbor. Heggström. 457 s. Fi. Beckman. 38 9. U.

2. Förslag till lag om bankrörelse m. m. Gummesson. . Det yngsta fångvårdsklientelet. Av T. Eriksson.. 212 s. Fi. Kihlström. 19 s. Ju. '

-A.nm. Om särskild tryckort ej angiven. är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebok- ':

stävar-na till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex.. E. = eckleaiastikdepartementet, Jo. = jord- ! bruksdepartementet. '

STATENS ()FFENTLIGA UTREDNINGAR 1952:5 JUS'I'I'I'IEDEPÅR'I'EMEY'l'E'l'

Det yngsta

fångvårdsklientelet

En undersökning av

Torsten Eriksson

Stockholm 1952

Emil lx'illlströms Tryckeri AB

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Justitiedepartementet.

Enligt Herr Statsrådets uppdrag får jag härigenom vördsamt överlämna en undersökning beträffande fångar som dömts till straff före uppnådda aderton år.

Stockholm den 5 mars 1952.

Torsten Eriksson

II. III. IV.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning 15—17-årsgruppen den 15 november 1951 . Återfallsstatistik .

Sammanfattning och slutsatser .

QQ!

18

1. INLEDNING

Föreliggande enligt justitieministerns uppdrag utförda undersökning beträf- fande underåriga fångar avser att före- bringa material till belysning av de spörsmål rörande behandlingen av de yngsta lagöverträdarna som upptagits i strafflagberedningens, barnavårdskom- mitténs och ungdomsvårdsskoleutred- ningens gemensamma förslag i ämnet den 19 januari 1952.

Uppdraget avsåg för det första att ge en bild i tvärsnitt av det på fångvårds— anstalterna vid en viss tidpunkt mot slu- tet av år 1951 samtidigt intagna kliente- let av brottslingar som dömts före ader— ton års ålder och för det andra att klar- göra frekvensen av återfall bland dylika underåriga fångar under en femårs- period.

Undersökningen påbörjades den 15

november 1951. Samma dags beläggning vid fångsvårdsanstalterna valdes också för tvärsnittsundersökningen. För re— sultatet redogöres i kapitel II.

För återfallsundersökningen valdes perioden 1946—50. Resultatet framläg- ges i kapitel III.

Materialet har insamlats av amanuen- sen Ulla Larsson och under välvillig medverkan av personal på fångvårds- styrelsens centrala fångregister, straff- registret, elevregistret på socialstyrel- sens skolbyrå samt av styresmän m. fl. vid de anstalter, där de unga fångarna varit intagna, konsulenter och tillsyns- män över villkorligt frigivna, social- vårdsfunktionärer m. fl. Till alla dessa medverkande ber undersökningsledaren att få framföra sitt tack.

11.15—17-ÄRSGRUPPEN DEN 15 NOVEMBER 1951

Undersökningen per den 15 november 1951 omfattar samtliga straff— och fäng- elsefångar som vistades på fångvårds- anstalt sagda dag och dömts före upp- nådda aderton år, tillhopa tre straff- fångar och sjutton fängelsefångar. Av dessa tjugu unga fångar hade två dömts som sextonåringar och aderton som sjuttonåringar. Åtta var intagna på fång- vårdsanstalten i Kristianstad och fyra i Hudiksvall, de övriga på åtta andra an- stalter (Långholmen, Härlanda, Malmö, Mariestad, Håga, Västerås, Halmsjön och Bogesund).

Den ådömda strafftidens längd fram- går av följande uppställning:

Straffarbete Fängelse 5 månader ...... 1 (i månader 2 6 månader ...... 1 7 månader 1 4 år 3 månader 1 10 månader 3 Summa 3 1 år . ............ 2 1 år2månader 3 1 årömånader 4 1 år7 månader 1 2 år ............. 1

Summa 17

Klientelet har studerats enligt i prin- cip samma metod som använts vid un- dersökningen av ungdomsfängelse- och annat ungdomsklientel 1950, publicerad i SOU 1950:47 »En anstalt för svårbe— handlade». Samma formulär har begag- nats. Anstaltschefen, eventuellt med bi- träde av assistent eller kurator, har sva-

rat för insamlingen av uppgifterna och därvid följt en skriftlig instruktion. De sociala och medicinska data har hämtats ur på anstalterna tillgängligt aktmatie- rial, d. v. s. i allmänhet verkställighets- undersökning, förundersökning vid villl- korlig dom, rättspsykiatrisk undersök- ning, läkarundersökning vid Villkorlig dom. Erhållna uppgifter har sedermera centralt kontrollerats och komplettera ts med bland annat material från social— styrelsens skolbyrå.

Självfallet kan en undersökning på ett så litet material som tjugu fall endast ge upplysningar av begränsat värde ur statistisk synpunkt. De insamlade data måste också betecknas som i viss mån osäkra och kan inte pressas. Detta gäller främst person]ighetsbedömningen, där uppgiftslämnaren fått följa enbart den skriftliga instruktionen och sitt eget omdöme. (Vid 1950 års undersökning medverkade en av undersökarna person- ligen vid denna bedömning.)

Undersökningsformulärets uppställ- ning går ut på att ge statistiska upplys- ningar om en hel grupp. I beskrivande syfte har som komplement också utarbe- tats en kortfattad kasuistik, byggd på centrala fångregistrets intagningskort och tillgängliga verkställighetsundersök- ningar samt uppgifter angående ung— domsvårdsskoleelever hos socialstyrel- sens skolbyrå. Denna kasuistiska del redovisas först här nedan. Därefter framlägges den sammanfattande redogö- relsen för undersökningsresultaten.

Kristianstad

Fall 1. Född 2.3.34, dömd 31.10.51. Född inom äktenskapet, modern slö och likgiltig, barnen fått otillräcklig tillsyn. Tidig vanart, snatteri, beltleri, rymning- ar hemifrån. Placerad på barnhem 1942—44. Nya rymningar, skolskolk och snatterier. 1944—51 med kortvariga av- brott intagen på ungdomsvårdsskolorna Råby, Lövsta, Ljungaskog, Margretelund och Långanäs. Från samtliga anstalter upprepade rymningar, bland annat för- bundna med biltillgrepp. Villkorligt dömd. Under rymning från Långanäs brott, varför han dömts till tio måna— der fängelse. Intagen i Jönköping, för- flyttad till Kristianstad. — Starkt efter- bliven vanerymmare. Liknöjd, stundom uppbrusande, primitiv, lättledd och om- dömeslös.

Fall 2. Född 21.5.33, dömd 21.12.50. Född utom äktenskap, känner inte ta- dern. Första åren hos modern, därpå dels på barnhem, dels i tre fosterhem. Började snatta 1945. Efter cykel- och motorcykeltillgrepp samt förskingring från arbetsgivare intagen på Sundbo ungdomsvårdsskola 1948 samt på Lövsta 1949—50. I samband med rymningar stölder, skadegörelse och biltillgrepp. Villkorligt dömd två gånger, sinnesun- dersökt 1949. Nu dömd till ett år sju månader fängelse för stöld och biltill- grepp. Intagen på Långholmen, förflyt- tad till Kristianstad. — Sinnesunder- sökt: psykisk abnormitet, ej jämställd med sinnessjukdom. Normalbegåvad. Miljöskadad, rotlös, otrygg. Känslokall och hård, men sårbar, emotionellt omogen.

Fall 3. Född 18.2.33, dömd 5.10.50. Fadern straffriförklarad för mordbrand. I skolan utpekad som son till mordbrän- nare, ständig skolkare, ofta måst hämtas med polis. På grund av skolk och snat-

terier intagen på Vemyra ungdoms- vårdsskola 1947. Förflyttades till Ljunga- skog 1948, till Johannisbergs ungdoms- vårdsskola och till Lövsta 1949. Under anstaltsvistelserna rymningar och bil- tillgrepp. Sinnesundersöktes 1949 och intogs efter villkorlig dom på Långanäs. Försöksutskriven, nya brott, återintagen. Rymning, nya biltillgrepp och andra brott. Försöksutskriven, nya biltill- grepp. Villkorlig dom ytterligare två gånger. Nu dömd till ett år sex månader fängelse. Intagen i Malmö, förflyttad till Kristianstad. — Sinnesundersökt. Intel- lektuellt normal med konstitutionella abnormdrag. Starkt hereditärt belastad, miljöskadad. Outvecklad, slapp och ini- tiativlös med benägenhet för kortslut- ningsreaktioner. Inbunden och opålitlig.

Fall 4. Född 7.5.33, dömd 22.2.51. Född utom äktenskap, uppfostrad hos morföräldrar till elva år, därefter hos mor och styvfar. Bortskämd av modern, inget intresse från styvfadern. Varnad av' barnavårdsnämnd för snatterier, två gånger åtalseftergift för stölder och bil- tillgrepp. Intagen på Ivarsbergshemmet (Göteborgs barnavårdsnämnds upptag- ningshem) samt ungdomsvårdsskolorna Forsane och Lövsta 1948—49. Under anstaltsvistelserna rymningar och in- brott. 1950 avtjänat fängelsestraff för grov stöld, ransoneringsbrott m. m. på fångvårdsanstalterna Härlanda, Umeå och Mäshult. Nu dömd för inbrott i ur- makeriaffär m. m. till fem månader straffarbete. Intagen på Härlanda, för- flyttad till Östersund och Mäshult, efter rymning åter till Härlanda samt där- ifrån till Kristianstad. — Intellektuellt normal. Svår Skallskada vid sju års ålder. Neurotiserad genom olämplig mil- jö. Trotsig, hård, stundom blödig, loj och intressefattig.

Fall 5. Föräldrarna skilda, eftersatt tillsyn. Hösten 1948 kort tid intagen på lärlings- hem efter skolskolk, ett flertal bil- och motorcykeltillgrepp samt stölder. Intogs i december 1948 på Fagareds ungdoms- vårdsskola. Därifrån rymningar och nya biltillgrepp. Villkorligt dömd. Överför- des till Långanäs, rymde och begick åter biltillgrepp. 1950 dömd till ett år fäng- else, som avtjänades i Jönköping, Vä- nersborg och Härlanda. Villkorligt fri- given i april 1951. Nu dömd för inbrott och nya biltillgrepp till ett år sex måna- der fängelse. Intagen på Långholmen, flyttad till Falun och Kristianstad. — Normalbegåvad, sluten, spänd, känslo- mässigt omogen.

Fall 6. Född 13.2.35, dömd 6.7.51. Född inom äktenskap, enda barnet. Bå- da föräldrarna haft förvärvsarbete, mo- dern vek, fadern sträng. I skolan svår- hanterlig och störande. Undersökt på rådgivningsbyrå 1948, placerad i hjälp- klass. Efter nya beteendebrister intagen på Boxtorps barnhem för en termin. Började hösten 1948 med biltillgrepp. 1950 villkorlig dom. Har tillsammans med andra tillgripit ett trettiotal bilar och andra motorfordon samt begått di- verse andra brott. Dömd till ett år fäng- else. Intagen på Långholmen och för- flyttad till Kristianstad. — Intellektuellt

Född 11.4.34, dömd 30.7.51.

underutvecklad, omdömeslös, torftig, omogen och aggressiv. Fall 7. Född 1.5.34, dömd 9.8.51. Född före äktenskapet, fadern bötfälld för fylleri. Rastlös och orolig som barn, skolkade under de två sista skolåren. Ett flertal mycket kortvariga arbetsanställ- ningar efter skolans slut. Åtalseftergift för biltillgrepp och inbrott, villkorlig dom för samma slags brott. 1950 intagen på Sundbo. Under april—juli 1951 till- sammans med kamrater begått en hel rad brott, häleri, flera inbrott, motor- cykeltillgrepp m. m. Hade arbete och

bodde i föräldrahemmet, då brotten be- gicks. Dömd till ett år fängelse. Intagen på Långholmen, förflyttad till Kristian- stad. — Normalintelligens. Kylig, ytlig, hållningslös, slät och beräknande, hyste- roida drag.

Fall 8. Född 14.3.34, dömd 29.8.51. Född utom äktenskap, i fosterhem till 5 års ålder, därpå hos modern och styv- fadern. Dålig tillsyn, styvfadern sjuklig. 1946 omhändertagen på grund av stöl- der och placerad hos morföräldrarna. Begav sig hösten 1947 på rymmarstråt med inbrott, intogs på Vemyra. Efter nya stölder till Fagared, rymde, begick inbrott och biltillgrepp. Dömdes till fängelse men intogs efter ändrad dom på Långanäs. Lockade under provut- skrivning med sig anstaltskamrater på färd i stulna bilar. Nu dömd till ett är två månader fängelse. Intagen i Jön- köping, förflyttad till Kristianstad. — Väl begåvad. Miljöskadad. Tillgänglig, undfallande, hållningslös. Ledartyp men även lättlcdd.

Till anstalten i Kristianstad, på fem- tio platser, sammanförs huvudsakligen klientel undcr tjugufem år. Huvudpir- ten av de åtta skildrade pojkarnas anstaltskamrater vid undersökningstll- fället var födda åren 1925—33 med en- staka inslag av äldre personer. Till stor del rör det sig här om ungdomar med rätt långvarig kriminell karriär, med wis- telse på ungdomsvårdsskolor, rymningar och biltillgrepp som dominerande :n- slag. De kamrater som de yngsta fälg- arna här har att umgås med kan altså sägas bestå av äldre och mer avance'a- de upplagor av dem själva. Ett par fX- empel: (uppgifterna hämtade ur ve'k- ställighetsundersökningar).

20-årig straffånge. Dåligt hem, skols'å- righeter, skolk, snatterier och raserianfxll, hotat kamrater med kniv. Vid 12 år in Råby. Vistades där sammanlagt sex år. In- der rymningar därifrån inbrottsturn-er. 1949 vid 18 är dömd till ungdomsfängdse

för våldsamt motstånd, grov stöld i tio fall och försök till grov stöld i elva fall. Nu dömd för motorcykeltillgrepp m. m. till åtta månader. —- Kylig, ytlig, labil med impulsiva eller hysteriska, bizarra reaktio- ner, rymningar och självstympning (av ett finger). Svårtillgänglig, självhävdande.

22—årig straffånge. Sträng och tjatig upp- fostran, besvärlig i skolan. Vid 10 år över- rakad av barnavårdsnämnd för stöld. Rym- de hemifrån till Stockholm vid 15 års ålder (1944), gjorde sig skyldig till snatterier m. m., ätersänd genom barnavårdsnämn- den. Begav sig snart efter skolans slut åter till Stockholm. Under 1947 först villkorlig dom, därpå ungdomsfängelse för stöld, grov stöld m. m. Efter provutskrivning åter an- hållen efter några månader. 1949 avtjänat ett är två månader straffarbete för grov stöld och 1950 åtta månader för grov stöld. Avtjänar nu ett är sex månader för biltillgrepp, inbrott i bilar och bostad. Skadeståndsskyldig med 3.500 kronor. Del- vis alkoholpåverkad vid brotten. — Något underbegåvad, slapp, hållningslös och äventyrlig.

23-drig straffånge. Föräldrar skilda, upp- fostrad hos morföräldrar. Snattade tidigt, varnad av barnavårdsnämnd vid 12 år. 1946 vid 18 år motorcykeltillgrepp och stöld. 1947 50 för liknande brott ungdomsfäng- else. Under provutskrivning alltid nya för- seelser och återintagning. 1950 nya billån och stölder med åtta månader straffarbete som följd .En vecka efter frigivningen en rad liknande brott för vilka han nu dömts till ett är tre månader straffarbete. _ Torftig, slapp, egocentrisk psykopat. Opå— litlig rymmare, obalanserad, glåpig och nervös på anstalt.

25-årig straffånge. Ojämn uppfostran, svår, rå och drumlig i skolan och hemmet. Omhändertogs 1944 vid 18 års ålder för oordentligt levnadssätt. Lövsta i ett par omgångar. 1946 ungdomsfängelse för grov stöld m. m. 1947 på nytt ungdomsfängelse för grov stöld. 1948 dömd till ett är fyra månader straffarbete för häleri, grov stöld m. m. Avtjänar nu ett år tio månader straffarbete för en mångfald brott på oli— ka platser tillsammans med andra samt billån. Klart asocial, »måste anses utöva ett synnerligen skadligt inflytande på sitt umgänge». Sinnesundersökt 1946: psyko- pati.

Hudiksvall

Fall 9. Född 21.1.34, dömd 13.8.51. Föräldrarna mest levt åtskilda. Fadern sjuklig, något efterbliven, modern tatta- re och gårdfarihandlare. Följt modern

på hennes vandringar. Varit intagen på barnhem. Vagabonderande levnadssätt. Under 1950 stölder, fylleri och homo- sexuell prostitution på ett flertal platser. Åtalseftergift för stöld. Placerad på Ivarsbergshemmet för stölder och homo- sexuell prostitution i Göteborg, därefter intagen på Långanäs. Villkorligt utskri— ven april 1951. Nu dömd till sex måna- der fängelse för inbrott, fylleri, förar— gelse samt våld mot tjänsteman (slagit en polis under Berzeliikravallerna). In- tagen på Långholmen, förflyttad till Hu- diksvall. — Något underutvecklad in- telligens. Smidig tattartyp med starkt frihetsbegär. Flack, inställsam och själv- säker.

Fall 10. Född 12.2.34, dömd 6.7.51. Mycket fäst vid fadern som dog 1949. Modern klen, nervös och tjatig. Gått i observationsklass på grund av skolsvå- righeter. 1945 anmäld till barnavårds— nämnd för tillgrepp av cyklar. 1949 åtalseftergift för diverse tillgrepp. 1950 kort tid intagen på Skrubba (Stock- holms barnavårdsnämnds ungdomshem) efter flera tillgrepp av bilar och motor- cyklar. Har nu tillsammans med två andra ynglingar hunnit med tillgrepp av minst trettio motorfordon. Dömd till ett är två månader fängelse. Intagen på Långholmen, förflyttad till Hudiksvall. — Normalbegåvad i underkant, impul- siv, lättledd, ytlig, flyktig och till- gänglig.

Fall 11. Född 29.1.33, dömd 20.9.50. Hemmet av slumkaraktär, fadern sprit- missbrukare och hustrumisshandlare. Började snatta i 12-årsåldern. Intagen på Lövsta i två omgångar 1945—48 för stöl- der och snatterier. 1949 villkorligt dömd för grov stöld och biltillgrepp, återin- togs på Lövsta, rymde, begick biltill- grepp och stölder. Åter villkorlig dom, av hovrätten ändrad till tio månader fängelse. Innan straffet började nytt bil- tillgrepp, nu dömd till ett år fängelse.

Efter verkställighetens början begått in- brott och försök till biltillgrepp under rymning; härför sex månader tillägg. Intagen i Gävle, förflyttad till Hudiks- vall. — Något underbegåvad, starkt neurotiserad och miljöskadad, inbun- den, spänd, skygg, osäker.

Fall 12. Född 4.9.33, dömd 20.8.51. Uppfostrad av modern efter föräldrar- nas skilsmässa 1943. Arbetat som mu- rarlärling. Dömd villkorligt i juni 1951 för stöld, grov stöld och egenmäktigt förfarande. En månad senare inbrott i fabrikslokalcr. Dessutom tre motor- cykeltillgrepp. Samtliga brott i samråd med kamrat. Dömd till sex månader fängelse. Intagen på Långholmen, för- flyttad till Hudiksvall. — Normalintelli- gens. Tämligen kylig och irritabel men lugn och skötsam under anstaltsvis- telsen.

Fångvårdsanstalten i Hudiksvall är en liten anstalt, endast tjugutvå platser. Klientelet är vanligtvis ganska ungdom- ligt. Ett ofta förekommande inslag är samvetsömma som undergår straff för lydnadsvägran. Några andra kamrater till de fyra 17-åringarna ser emellertid ut på följande sätt.

24-årig straffånge. Uppväxt på barnhem och i olika fosterhem. 1944—46 till Skrub— ba för stöld. Tillhörde Björnstrådgårdsli- gan, biltillgrepp, kvalificerade stölder. Tid- vis sprit- och fenedrinmissbruk. 1946 vill- korlig dom för grovt egenmäktigt förfa- rande. 1947 villkorligt anstånd för grov stöld. 1948 ett år två månader straffarbete för grov stöld. Januari 1949 sex månader straffarbete för häleri, september 1949 åtta månader straffarbete för grov stöld. Nu dömd till tio månader för hotell- och post— bedrägerier, stöld, förskingring m. m. — Sinnesundersökt 1948: miljöskadad, psyko- infantil, hysteroid, schizothym person i den psykiska puberteten.

23-årig straffånge. Som minderårig an- mäld till barnavårdsnämnd för stöld. Sprit- missbrukare. En villkorlig dom för stöld och misshandel. 1949 avtjänat sex månader straffarbete för stöld och misshandel av sin mor. Nu dömd för fylleri, misshandel, grovt egenmäktigt förfarande m. m. Till- sammans med två supkamrater (varav den

ene moderns fästman) köpt sprit från en dansk ångare. Misshandlade och tog pengar från de andra. — Normalbegåvad i under— kant, nervösa hesvär, självupptagen, häftig.

23-årig straffånge. Tidig spritmissbruka- re, även använt droger. En villkorlig dom för egenmäktigt förfarande. En månad fängelse för rymning och tjänsteförsum— melse. Från 1948 ungdomsfängelse för grov stöld. Tre månader straffarbete 1950 för grov stöld, samma år fyra månader för drogbcrusning, förargelse, våld m. in. Av- tjänar nu tio månader för förargelse, tjän- stefel och rymning samt stöld tillsammans med andra. Fylleriböter. — Bråkig, poc- kande dagdrivartyp.

Håga

Fall 13. Född 10.5.34, dömd 4.10.51. Född utom äktenskap, uppfostrad av mor och styvfar. Skolskolkare. 1948 varnad av barnavårdsnämnd för stöld, 1949 åtalseftergift för flera stölder och inbrott. Homosexuellt prostituerad. ln- tagen på Fagared och Lövsta under 1950, rymt tre gånger med biltillgrepp och inbrott. Nu dömd för en serie tvil- tillgrepp och inbrott till sju månader fängelse. Intagen på Långholmen, fir- flyttad till Håga. — Normalbegåvad, in- fantil, slappt hållningslös, oppositionell och resignerad.

Västerås

Fall 14. Född 9.7.33, dömd 1.651. Fadern tidvis lidit av psykisk depres- sion, modern död i the 1941. I skoan självsvåldig översittare. Varnad av har— navårdsnämnd 1944. Upprepade snå- stölder och snatterier sedan skoltiden. 1949 villkorlig dom för misshandel. 1950 intagen på Johannisberg i samband ned en serie inbrott och stölder. Flera rym- ningar med biltillgrepp och inbrott. Nu dömd till tio månader fängelse. Intagen i Härnösand för sinnesundersökn'ng, förflyttad till Hudiksvall och Gävle. Återförd till Härnösand efter rymn'ng, därpå förflyttad till Västerås. —— Si mes- undersökt: psykopati. Omogen, lätti'ri-

terad, pubertetsjuvenil, hävdar sig ge- nom brutalitet och brottslighet.

Västeråsanstalten har ett starkt inslag av ungdomligt klientel. Omkring hälften av de intagna är under 25 år.

Mariestad

Fall 15. Född 21.10.33, dömd 11.9.51. Föräldrarna kusiner och tattare, fadern död 1945. Täta flyttningar, mindervär- diga bostäder. Kriminalitet i familjen. Snattericr sedan 1945, lösdriveri. 1950 intagen på Margretelund, var då polis- anmäld för trettiofem brott. Rymde fyra gånger, därvid biltillgrepp och and- ra brott. Under 1950 avtjänat åtta måna- der straffarbete på Mariestad, Umeå, Gävle och Singeshult. Efter frigivning- en tillsammans med kamrat inbrottstur- né i stulna bilar. Nu dömd till sex må- nader straffarbete. Intagen i Mariestad. —- Debil, öppen, indifferent, foglig. All- mänt asocial med vandringsoro.

De tre följande fallen var intagna på landets största slutna anstalter. Huvud- anledningen härtill torde ha varit rym- ningsrisk och allmän opålitlighet.

Långholmen

Fall 16. Född 13.7.34, dömd 25.10.51. Född utom äktenskap. Fadern död innan sonen föddes. Modern, som aldrig haft kontakt med sonen, varit intagen på sin- nessjukhus och avtjänat frihetsstraff. Uppfostrad hos farföräldrar, farfadern död 1945. »Ett av Stockholms vilda barn.» 1948 efter två motorcykeltill- grepp placerad på barnhem och ung- domspensionat. Villkorligt dömd för grov stöld 1949 och 1950, intagen på Skrubba och Forsane. Rymt under an- staltsvistelserna, biltillgrepp. November 1949—februari 1950, d. v. s. vid 15 års ålder, avtjänat fängelsestraff för bland annat grov stöld och biltillgrepp på Här- landa och Kristianstad. Därpå till Lån- ganäs. Nu dömd till tio månader fäng-

else för bland annat grov stöld och bil- tillgrepp. Intagen på Långholmen. — Normalbegåvad. Synnerligen negativ samhällsinställning, söker spänning i biljakter. Vrång, tjurig, saknar känslo- kontakter, handlar planlöst och impul— sivt, betecknas som opålitlig och farlig för kamrater.

Härlanda

Fall 17. Född 9934, dömd 8.3.51- Föräldrarna skilda 1946, bristande till- syn i hemmet. Envis skolskolkare. Visat vanart sedan 1945. Intagen på Ivars- bergshemmet 1947—48 på grund av skolk, stölder och biltillgrepp. Under återintagning på grund av liknande för— seelser rymning och nya brott. Efter villkorlig dom intagen på Fagared 1949. Nya rymningar, biltillgrepp och in— brott, ny villkorlig dom. Nu dömd till två år fängelse för inbrott (värden till 20.000 kronor). Intagen på Härlanda, flyttad till Mäshult, efter rymning och nya brott åter till Härlanda—Normal— begåvad. Allvarlig hjärnskakning i sju- årsåldern. Omogen, indolent, slapp och ytlig.

Malmö

Fall 18. Född 12.2.33, dömd 7.9.50. Fadern avled i the 1936, modern sam- manbodde en tid med ökänd langare. Under uppväxten sjuklig (tbc, hjärtfel). 1942 stöld av eka, 1943 cykeltillgrepp, 1945—46 ett 15-tal inbrott och stölder samt tre rån. Placerades på skolhem i Göteborg, rymde och begick brott. Inta- gen på Lövsta och Johannisberg 1946— 48. Upprepade rymningar och biltill- grepp, togs in på Långanäs 1949. Har tre villkorliga domar. Nu dömd till ett är sex månader fängelse för inbrott. In- tagen på Härlanda, förflyttad till Umeå. Efter rymning införpassad till Härnö— sand, där han var aktiv vid julupplop- pen 1950. Överfördes till sinnessjukav-

delningen på Långholmen och därifrån till Malmö. _— Normalbegåvad, infantil, labil och irritabel, affektivt flack, svår- tillgänglig.

Bogesund (koloni)

Fall 19. Född 30.1.35, dömd 6.7.51. Enda barn, ojämn fostran. Vek, alkoho- liserad far, manhaftig, besviken mor. Fadern på senare år sträng och morali- serande. Trotsattityd mot fadern och alla i auktoritetsställning. Intagen på barnbyn Skå 1949—50 efter upprepade biltillgrepp och Skolvägran. Nu dömd för nya biltillgrepp till ett är två måna- der fängelse. Intagcn på Bogesund. _ Intellektuellt normal. Asocialiteten ett delfcnomen i en patologisk pubertetsut- veckling. Ambivalent neurotisk fixering vid föräldrarna. Tecken på ingrodd ka- raktärsneuros. Arrogant försvarsattityd, men samtidigt kontaktsökande. Sköter sig väl vid förståndig behandling.

Halmsjön (koloni)

Fall 20. Född 19.10.31, dömd 1.10.49. Uppfostrad hos morföräldrar. Inga tidi- gare samhällsåtgärder. Veckorna före anhållandet dagdrivarliv (vunnit pengar på motortävling). Begick minst fem bil- och motorcykeltillgrepp. Tillhörde ett gäng motorcykelfantaster, som lockade en 15-årig flicka på åktur och våldtog henne i kompani. Dömd till fyra är tre månader straffarbete. Intogs på Lång- holmen, förflyttades till Umeå, Falun och Halmsjön. —— Intelligens under me- delmåttan, tämligen flack och omogen. Inga tecken på psykiska egenheter eller sjukdom. Angelägen att sköta sig.

De båda senast beskrivna ungdomarna avtjänade sitt straff under bättre miljö- betingelser än de övriga. Trots detta var naturligt nog deras dagliga umgänge bland de medintagna inte alltid det

lämpligaste —— åtminstone inte om man ser till de senares förflutna. På kolonien Halmsjön tedde sig några av klientelet på följande sätt:

51-årig straffånge, dömd till fyra år för otukt med kvinna som ej fyllt 12 år. Tidi- gare straffriförklarad för otukt med små— flickor (diagnos: presenil demens) och in— tagen på sinnessjukhus. Enligt läkarutlä- tande psykiskt insufficienstillstånd hos en subvalid och schizotym samt hjärnläderad person. Skötsam på anstalt.

24—årig straffånge, dömd till fyra är sex månader för misshandel varav döden följt, hustrumisshandel och annan misshandel. Tidigare skyddsuppfostran. Läkarutlåtan- de: debil, sorglös hysteriker, uppbrusande under rus. Tidvis mycket svårhanterlig, spelat över. Har på Halmsjön förhållit sig i stort sett väl.

30—årig straffånge, dömd till ett är åtta månader för grovt bedrägeri och grov för- skingring. Tidigare ostraffad, välbegåvad, skolbildad. Smidig, ytlig, fåfäng och kylig. Amerikaniserad, van leva på stor fot, föga nogräknad, dupör, oberörd av sin situation. Inget att anmärka på hans uppförande.

45-årig straffånge, dömd till fyra är sex månader för otukt med dotter. Förut ostraffad. Läkarutlåtande: själslig abnor- mitet, hysterisk konstitution. Egocentrisk, flyktig, ytlig, känslosam, fromma talesätt.

Kolonin Bogesund tar mest emot ratt fyllerister, alltså ett relativt godartat kli- entel. Av tjugusex intagna var emeller- tid hälftcn tidigare straffade. Några ted- de sig på följande vis:

40—årig fängelsefånge, dömd till fyra må— nader för rattfylleri. Tidigare villkorlig dom för häleri, fängelse för rattfylleri oct straffarbete för stöld.

36-årig fängelsefånge, dömd till fem må- nader för rattfylleri. Tidigare villkorlig. dom för förskingring och fängelse för ratt- fylleri.

36—årig fängelsefånge, dömd till fem mä- nader för vållande till annans död, grox vårdslöshet vid förande av bil samt ratt- fylleri. Tidigare dömd för rattfylleri.

47—årig fängelsefånge, dömd till fyra må— nader för våld mot tjänsteman. Tidigare skyddsuppfostran och fängelsestraff för misshandel.

Som brukar vara fallet med unga kri- minella är de undersökta övervägande stadsbarn. Tretton av de tjugu har växt upp i storstad och fyra i annan stad.

Den väsentligaste faktorn i all ung- domsbrottslighet, mindervärdiga famil- je- och uppväxtförhållandcn, är mar- kant framträdande även i den fåtaliga grupp det här gäller. Sexton av de un- dersökta har haft ofullständiga eller stympade hem, flyttats mellan foster- hem eller vårdats på barnhem. Endast fyra har under hela sin uppväxt bott hos sina båda riktiga föräldrar. Hos två av dessa senare fall har dock förekom- mit påtagligt ogynnsamma omständig- heter i hemmiljön. Högst två av de nu- dersökta kan alltså ha haft 5. k. >>nor- mala» uppväxtförhållanden.

I sammanlagt sexton fall har uppväxt- 1niljön företett grava missförhållanden i form av bristande tillsyn, dålig eko- nomi, spritmissbruk, sjuklighet, krimi- nalitet etc.

Ingen av de undersökta har gått an- nat än i folkskola, i några fall med hjälp- klassundervisning. Skolsvårigheter, mest i form av skolk, har förekommit hos minst hälften.

Uppgifterna om yrkesinriktning och arbetsanpassniug torde på grund av kli- entelets ungdom och anstaltsbelastning vara tämligen intetsägande. Att det är fråga om ungdomar med dåliga arbets- vanor är emellertid uppenbart. För sjut- ton angcs t. ex. täta arbetsbyten. Att så många som åtta genomgått yrkesutbild- ning (definierat: utbildning i skolform eller hos mästare) beror på att de under längre tid varit intagna på ungdoms- vårdsskola.

Av kasuistiken framgår, att kriminali- tet och andra missanpassningssymptom för det stora flertalet har kommit till ut- tryck mycket tidigt. I endast ett fall har

inga samhällsåtgärdcr vidtagits före det aktuella straffet. Varning av barna— vårdsnämnd har förekomit i elva fall och åtalseftergift i sju. Fjorton har tidi- gare haft en eller flera villkorliga do- mar. Tidigare anstaltsvistelser har ader- ton bakom sig. Inte mindre än femton har varit intagna på ungdomsvårdsskola (åtta av dem därutöver på barnhem), de övriga på Boxtorp, Skrubba och Skå. Fyra har dessutom hunnit med att av- tjäna ett frihetsstraff.

Särskilt förtjänar uppmärksammas den omfattande »anstaltsbefarenhet» som dessa tonåringar förvärvat. Om man bortser från sådana institutioner som barnhem, upptagningshem och ung- domshem i vilka många vistats, ibland i flera omgångar, och endast ser till ung- domsvårdsskolor och fångvårdsanstalter hade tolv vistats på minst fyra olika an- stalter, ibland i flera omgångar. Fem ha— de varit intagna på minst sju olika ung- domsvårdsskolor och fångvårdsanstal- ter, två på åtta olika sådana anstalter. I samtliga fall gäller att varje enskild an- stalt endast räknats en gång, även om vederbörande intagits där flera gånger.

»Asocialitetstendenser» utövar krimi- naliteten förefaller inte vara särskilt ut- talade. För fyra anges lösdriveritcnden- ser, för två spritmissbruk och för två ho- mosexuell prostitution.

Kriminalitetcn består övervägande av egendomsbrott med biltillgrepp som det ojämförligt dominerande inslaget. En- dast en av de undersökta har såvitt bc- kant aldrig ägnat sig häråt och i ett par fall gäller den aktuella domen inte bil- tillgrepp. Minst fjorton är kvalificerade >>billånare>> med ett flertal tillgrepp bakom sig. Andra slag av tillgrepp, med eller utan inbrott, har begåtts av aderton undersökta. En i gruppen har dömts för misshandel och en för våldtäkt.

De undersöktas fysiska status är inte möjligt att få någon närmare uppfatt- ning om till följd av det knapphändiga materialet. Det finns dock ingenting som motsäger den uppfattningen, som även understödes av 1950 års undersökning, att unga brottslingar brukar vara mer storväxta än sina jämnåriga. Medelläng- den för detta ungdomliga klientel är 177 cm, medan den för 20-åriga värnpliktiga år 1950 utgjorde 175,3 cm. (Anmärkas bör dock att stadsungdomar i genom- snitt är längre än landsbygdsungdomar. De förras dominans i brottslingsklien- telet gör jämförelsen osäker.) Sju be- tecknas som kraftiga, tre som klena och för tio anges ordinär kroppsbyggnad.

Fysiska skador och defekter av be- tydelse är Skallskada i tre fall och för två andra kraftigt nedsatt synförmåga efter olyckshändelse.

Det väsentligaste som går att få fram om de undersöktas psykiska utrustning synes vara följande.

Endast sju har betecknats som nor- malt mogna för sin ålder. Utvecklings— mässigt skulle således nästan två tredje- delar av de undersökta 17-åringarna vara ännu yngre än deras verkliga ålder visar.

I intelligensavscende har tretton be- dömts som normala, sex som något och en som klart underutvecklade, en för- delning som förefaller ganska sannolik.

Åtta beskrivs som aktiva, fem som passiva och sin som ordinära till sin ak- tivitetstyp. Beträffande den psykiska rörligheten, en svårbedömbar faktor, har drygt hälften kallats ordinära, fem snabba och fyra tröga.

»Känsloreaktionernas typ» och >>reak— tionssätt inför yttre incitament» är fak— torer om vilka det är vanskligt att ge differentierade omdömen. Sex under- sökta betecknas som känslomässigt ode- ciderade. Åtta har uppfattats som käns-

lokalla och hårda och sex som flackia och ytliga, vilket skulle innebära att ått- minstonc två tredjedelar av gruppen hair ett känsoliv som enligt vanligt betrakt- telsesätt avviker från det normala. Föir nio undersökta (i sju fall sammanfall— landc med de känslomässigt abnorma.) har uppgivits att de är lättirritabla oclh benägna för kortslutningsreaktioneir, följaktligen särskilt svårskötta. Intte mindre än femton har betecknats sonn öppna och tillgängliga (enligt instrukc- tionen är det här bara fråga om den ytt- liga kontaktförmågan). Fyra år blygza eller slutna och endast en påträngande).

Åtta uppges vara praktiskt och tvzå teoretiskt lagda, medan resten är av ein indifferent intressetyp. Arbetsuthålligi- heten, som kanske är lättare att bedöma, är det som väntat intet mycket med, i varje fall inte under anstaltsförhällan-- den. Hos tretton är uthålligheten litem, och inte hos någon är den god.

Tre klara ledartyper har utskilts. AW de övriga är åtminstone fyra så lätt- ledda att de kan kallas >>hjordvarelser>>, medan resten tydligen varit svårbedöm- bara (indifferenta eller ingen uppgift) .

Från de i undersökningen berörda an— stalternas synpunkt förefaller det inte som om de yngsta intagna skulle vara speciellt svårskötta. Det finns visser— ligen elva rymmare och på annat sätt problembetonade bland dem, men de förnuftigt anstaltsanpassade uppges dock till nio och i inte mindre än tret- ton fall anser anstaltscheferna att särbe- handling inte är behövlig. Särbehand- ling av säkerhetsskäl anses endast två intagna behöva. Eftersom flertalet av de undersökta vistades på slutna anstalter kan givetvis behovet av säkerhetsanord- ningar inte bli speciellt framträdande. Tre fall anses kräva särskild behandling av psykiska orsaker och för ett fall skulle detta också vara nödvändigt på grund av fysisk defekt.

Under åren 1946—1950 frigavs från fångvårdsanstalterna sextiosex manliga fångar, som vid tiden för domen inte hade fyllt 18 år (straffade som efter på- börjad verkställighet av nåd fått domen ändrad till villkorlig samt utländska medborgare ej inräknade). Dessa under- åriga fångar har efterundersökts med avseende på sin laglydighet efter frigiv- ningen. Observationsperioden sträcker sig till sex år för de tidigast frigivna från drygt ett år för de sist frigivna, eller till och med den 31 januari 1952. Samma person har bara räknats en gång även om han frigivits flera gånger under observationstiden.

Flertalet uppgifter har hämtats från centrala fångregistrets intagnings- och avgångskort. En straffregisterkontroll har företagits på de fall som inte åter- intagits i fångvårdsanstalt.

De fem årgångarna frigivna har i viss mån något olika karaktär och samman- sättning. Fram till mitten av 1948 före— kommer sålunda elva korttidsstraffade volontärer som dömts för militära disci- plinbrott. Denna grupps speciella karak- tär motiverar att den redovisas för sig.

De elva disciplinstraffade volontärer- na har strafftider från en till tre må- nader fängelse. Ingen har tidigare varit föremål för samhällsåtgärder. Brotten består av rymning och lydnadsvägran, i några fall dessutom skadegörelse och förskingring av kronans egendom. Straf- fen har i allmänhet avtjänats på öppen

anstalt; samtliga utom två har avgått från koloni. Åtta av de elva har efter avtjänat straff inte vidare kommit i så- dan konflikt med lagen att de på grund härav införts i straffregistret. (Anm. I straffregistret upptas alla frihetsberö- vande åtgärder och villkorliga domar samt därutöver vissa allvarligare bötes— straff för förmögenhetsbrott.) Två har undergått nytt fängelsestraff, den ene för stöld och den andre för ny mili- tärförseelse. En tredje har två gånger dömts till straffarbete för grov stöld och andra brott.

De återstående femtiofem underåriga fångarna består av tjugusju dömda till straffarbete och tjuguåtta dömda till fängelse. Vad brotten beträffar är skill— naden mellan dessa kategorier inte sär- skilt framträdande, vilket torde förkla- ras av den allmänna tendensen att som regel döma de yngsta lagöverträdarna till fängelse oavsett brottets grovhet. Olikheten i strafftidens längd är knap- past heller anmärkningsvärd, som sy— nes av nedanstående tabell:

Straffarbete Fängelse

Under sex månader 4 7 Sex månader — ett år... 17 12 Över ett år ............... 6 9

Summa 27 28

'Båda kategorierna kommer i fortsätt-

ningen att redovisas sammanslagna. De undersöktas ålder vid domen fördelar sig på följande sätt:

15 år ........................ 2 16 >> ........................ 16 17 >, ........................ 37

Summa 55

De upplysningar som står till buds om de undersöktas levnadsomständig— heter är knapphändiga och ojämna. Vis— sa minimiuppgifter går emellertid att få fram. Sålunda är högst tjugutvå upp- fostrade av sina riktiga föräldrar, me- dan minst trettio har haft stympade hem, fosterhem eller eljest ofullständig uppfostriugsmiljö. I tre fall finns inga uppgifter. I minst trettio fall har före- kommit missförhållanden i form av bristande tillsyn, spritmissbruk, psykisk rubbning o. s. v. I högst elva fall har den undersökte uppfostrats utan att så- vitt man kan se av aktmaterialet gravare missförhållanden förelegat.

Endast i två fall har inte förekommit något tidigare samhällsingripande. En övervägande majoritet av klientelet är före detta elever vid ungdomsvårdssko- lor. Fyra femtedelar eller fyrtiotre har undergått skyddsuppfostran på ung- domsvårdsskola. Fem fall ur de tidigare årgångarna har undergått både skydds- och tvångsuppfostran och två fall enbart tvångsuppfostran. De tidigare anstalts- behandiade utgör sålunda — om man bortser från barnhem o. dyl. _ tillsam— mans fyrtiofem fall. Tidigare villkorligt dömda är tjugusju, varav åtta utan sam- band med annan åtgärd. Uppgifter om åtalseftergift och av barna- vårdsnämnd finns inte tillgängliga. En- ligt de upplysningar som står till buds scr sålunda samhällsåtgärderna mot kli- entelet ut på följande vis:

varning

Ingen åtgärd ............................... 2 . Enbart villkorlig dom ................... 8 Anstaltsbehandling ...................... 45 Summa 55

Till sin kriminalitetstyp skiljer sig de undersökta på intet sätt från de tidigare beskrivna tjugu aktuella intagna. Biltill- grepp (fyra femtedelar av fallen) och annan tjuvnad dominerar. Vidare före— kommer några fall med förskingring och bedrägeri sanlt ett fall av misshandel och ett av våldtäkt.

Dessa femtiofem underåriga fångar har nu undersökts med hänsyn till åter- fall i kriminalitet efter den första fri— givningen från fångvårdsanstalt under observationsperioden.

Som återfall i brott har räknats att ve— derbörande återintagits i fångvårdsan- stalt eller annars registrerats i straff- registret efter frigivningsdagen. Det vi— sar sig att de undersökta i överväl- digande utsträckning återfallit i brott efter att ha avtjänat sitt första frihets— straff. Av de fem'tiofem fallen har fyr- tiosju på nytt straffregisterförts för brott. (Se dock nedan.) Återintagning i fångvårdsanstalt 41 Eljest straffregisterbrott ............... & Ej på nytt straffregisterförda ......... 3

Summa åt

Det har inte varit möjligt att fastställt hur snart efter frigivningen som återfall let i allmänhet skett. Gruppens ringa an— tal gör för övrigt alla differentierade bt— räkningar meningslösa. Som framgår a' nedanstående sammanställning är emel— lertid återfallstalen för de sist frigivm ingalunda lägre än för de tidigare år gångarna. Detta skulle tyda på, vilke också all erfarenhet talar för, att dä' återfall sker inträffar det kort efter fri- givningen. För detta speciella klientc torde man nog också få anta en fortgå ende försämring i dess sammansättning På annat sätt kan man knappast för— klara, att av de tjugusex som frigavs un, der år 1950 tjugufyra har återfallit straffregisterbrott fram till den 31 ja nuari 1952.

Frigivna år Antal fall register— förda 1946 ............... 7 5 2 1947 ............... 1 1 — 1948 ............... 7 (i 1 1949 ............... 14 11 3 1950 ............... 26 24 2 Summa 55 47 8

Som redan framhållits tillåter grup- pens litenhet inga beräkningar över sambandet mellan återfall och andra faktorer. Eftersom det emellertid kan vara av intresse att veta hur det tidigare ungdomsvårdsskoleklientelet bland de undersökta förhåller sig efter ett avtjä- nat frihetsstraff presenteras nedanståen— dc tabell:

Antal Atcrf'ill Ej straffre— gisterföi da

Tidigare intagna på ung- domsvårdsskola1 ....... 45 42 3 Tidigare ej intagna på ungdomsvårdsskola 10 5 5 Summa 55 47 8

De undersökta har trots sin ungdom endast undantagsvis utstått straffet på öppen anstalt, vilket antagligen får ses i samband med deras tidigare starka kri— minalitetsbelastning och misskötsamhct. Från öppen anstalt frigavs tretton och från sluten anstalt fyrtiotvå. Av de för- ra, som alltså skulle utgöra en något mer lättskött klientelgrupp, har nio återfallit och av de senare trettio-åtta eller, bort- sett från slumpfaklorer, proportionsvis fler.

Åtta ungdomar har ovan upptagits så—

1 Inberäknat två intagna på tvängsupp- fostringsanstalt.

som ej straffregisterförda för återfall i brott. Detta betyder emellertid inte, att alla i denna grupp skulle ha varit sköt- samma eller ens laglydiga efter frigiv- ningen. Genom särskilda efterforsk- ningar med hjälp av kriminal- och socialvårdsmyndigheter har följande upplysningar erhållits.

Nr 1. Tidigare ungdomsvårdsskola. Har efter frigivningen 1949 skött sig mycket bra.

Nr 2. Tidigare ungdomsvårdsskola. Efter frigivningen 1950 värnpliktstjänst— göring, varunder han två gånger straf- fats med vaktarrest för rymning och en gång med dagsböter för misshandel. »Sköter sig annars bra och är intresse— rad av utbildningen.»

Nr 3. Tidigare ungdomsvårdsskola. Har efter frigivningen 1950 skött sig till- fredsställande.

Nr 4. Tillhör en kriminell familj. Ef- ter frigivningen 1946 dömd till dags— böter för krossande av butiksruta (miss— tänkt för inbrottsavsikt) och för fylleri.

Nr 5. Zigenare, frigiven 1946. Ainbu- lerar med tivoli. Intet känt.

Nr 6. Undermälig och lat lantbrukar- son, frigiven 1948. Fortfarande i hem- met. Tre gånger dagsböter för motor- förseelser. »Polisen håller ögonen på ho- nom.»

Nr 7. Skött sig mycket bra efter fri- givningen 1949.

Nr 8. Frigax's ningar.

Mot tre av dem som icke på nytt före— kommer i straffregistret kan sålunda vissa skötsamhetsanmärkningar göras. Återstår alltså av hela gruppen på fem- tiofem under åren 1946—50 frigivna un- deråriga fångar endast fem som skött sig fullt tillfredsställande, så vitt känt är.

1949. Inga anmärk-

1. Den 15 november 1951 fanns på fångvårdens anstalter tjugu manliga fångar (tre undergick straffarbete, sjut- ton fängelse) som dömts före fyllda aderton år. Strafftiden varierade mellan lägst fem månader och högst fyra år tre månader. Tolv hade en strafftid av ett år eller mera. Klientelet var utspritt på tio anstalter, varav två kolonier med vardera en intagen.

Sjutton av de intagna hade vuxit upp i städer, tretton i någon av de tre största städerna. Endast fyra hade under hela uppväxten bott hos båda sina riktiga föräldrar. I sexton fall visade uppväxt— miljön grava missförhållanden. Hela gruppen karakteriserades av dåliga ar- betsvanor med täta arbetsbyten.

Endast i ett fall hade inga tidigare samhällsingripandcn på grund av van- art eller kriminalitet förekommit. Ader— tcn hade vistats på anstalter. Vid tiden för undersökningen hade tolv vistats på minst fyra ungdomsvårdsskolor eller fångvårdsanstalter, ibland i flera om- gångar. Fem hade varit intagna i minst sju olika ungdomsvårdsskolor eller fång- vårdsanstalter, två i åtta sådana anstal- ter, i en eller flera omgångar. Dessutom förekom många anstaltsplaceringar av annat slag såsom barnhem, upptagnings- hem, ungdomshem.

Kriminaliteten dominerades av biltill- greppen. Endast en av de intagna hade, så vitt bekant, aldrig ägnat sig häråt.

Fysiskt kännetecknades gruppen av

påfallande längd. Psykiskt betecknades endast sju som normalt mogna för sin ålder och sju var intellektuellt underut- vecklade. Två tredjedelar av gruppen angavs ha ett känsloliv som avviker från det som brukar betecknas som normalt. Hos tretton var uthålligheten liten, hos ingen god.

2. Under åren 1946—50 frigavs från fångvårdsanstalterna sextiosex ungdo— mar av manligt kön som dömts före fyll— da aderton år, bortsett från utlänningar och benådade. Av dessa sextiosex hade elva undergått straff för militära disci- plinförseelser. Straff- och fängelsefång- ar fördelade sig lika bland de avgångna. Om militärfångegruppen undantas. hade endast i två fall av femtiofem inte förekommit något tidigare samhällsin- gripande. Majoriteten består av före detta elever från ungdomsvårdsskolor. Två hade dömts som 15-åringar, sexton som It)-åringar och trettiosju som 17- åringar.

Under en observationsperiod som om- fattade 1—6 år hade av de femtiofem fallen samtliga med undantag av åtta— återfallit i sådana brott som registreras hos straffregistret. Av de nämnda åtta fallen hade emellertid tre dömts för andra förseelser. Allenast fem fall var alltså prickfria, så vitt känt är. Av dc tjugusex som frigavs år 1950 hade tjugu- fyra återfallit och därutöver en upp- repade gånger dömts för förseelser som ej registreras i straffregistret. Av de fyr-

tiofem fall som tidigare varit intagna på ungdomsvårdsskolor hade alla utom tre återfallit, en av de sistnämnda hade dock dömts upprepade gånger för för- seelser som ej registreras i straff- registret.

3. Återfallet i brott bland de under- åriga fångarna är anmärkningsvärt högt. Uträknat i procenttal blir det för samt- liga frigivna 75 procent. Undantas mili- tärförseelserna blir återfallet 85 procent. För dem som överförts från ungdoms- vårdsskolor uppgår det till 90 procent.

Då räknas ändå enbart med straffregis- terbrottsligheten.

Utredningen synes bestyrka att man har att räkna med ett antal unga lag— överträdare i åldern under aderton år för vilka samhällets nuvarande åtgärder är otillräckliga för att förhindra deras utveckling till återfallsförbrytare. Man torde även kunna dra den slutsatsen av materialet, att någon förbättring i detta hänseende icke kan ske genom att dessa unga lagöverträdare ådöms frihetsstraff av befintlig typ.