SOU 1957:51
1955 års universitetsutredning
1. Undersökningens ändamål och omfattning samt vissa metodiska problem
En av universitetsutredningens huvuduppgifter är att klarlägga, hur stort samhällets behov av universitets- och högskoleutbildad arbetskraft kan väntas bli under den närmaste framtiden. Det framhålles särskilt i direktiven, att det ej blott är fråga om en allmän förutsägelse om utveck- lingen på arbetsmarknaden, utan att behovet bör undersökas inom olika yrkesområden.
En utgångspunkt för en sådan framtidsbedömning är en beskrivning av nu verksamma akademikers fördelning efter ålder och examen inom de olika yrkesområdena. Den undersökning, som här presenteras, har i första hand syftat till att ge en sådan beskrivning av den akademiska arbetskraftens sammansättning år 1955. För att ge en bakgrund åt fram- ställningen har dessutom ett försök gjorts att i stora drag belysa utveck- lingen sedan år 1935.
Man kan tänka sig olika tillvägagångssätt för att erhålla erforderliga data om de nu verksamma akademikerna. Det bästa sättet är givetvis att tillfråga hela befolkningen (eller ett urval av densamma) om utbildning och sysselsättning. Kostnaderna för en sådan undersökning skulle dock bli ofantligt stora, om den skulle utföras fristående. Utförs den däremot i samband med en allmän folkräkning, blir merkostnaderna sannolikt rela- tivt obetydliga.
En annan metod är att enbart vända sig till de personer, som avlagt akademisk examen. Vid varje universitet och högskola finns personupp— gifter för de under olika är examinerade. För att erhålla upplysningar om de examinerades nuvarande sysselsättning skulle då erfordras, att man till dem som ej kunnat återfinnas i matriklar o. d., riktade en personlig för— frågan.
Saken kompliceras av att examensstatistiken endast ger uppgift om antalet examina och ej om antalet examinerade personer. Sålunda kan en och samma person avlägga två eller flera examina, antingen byggda på varandra, såsom t. ex. fil. kand.- och fil. lic.-examen, eller kompletterande varandra, såsom t. ex. fil. kand.— och jur. kand.-examen. Det skulle därför erfordras ett omfattande identifieringsarbete, innan man ens kommit där- hän, att ett fullständigt register över de examinerade personerna vore till- gängligt. Den avgörande svårigheten ligger dock i att erhålla uppgift Om
sysselsättningen för de uppskattningsvis femtiotusen personer, som be— röres av undersökningen. Visserligen skulle ett stort antal kunna åter- finnas i föreningsmatriklar och kataloger m. m., men den resterande grup- pen torde dock vara så stor, att man med hänsyn till erforderliga tids- och kostnadskrävande kontroller och kompletteringar ej kan generellt tillämpa denna metod.
Ett tredje alternativ består i att efterforska antalet akademiker inom olika verksamhetsområden genom hänvändelse till arbetsgivare av skilda slag. Exempelvis kan man för skolväsendet genom respektive skola in- hämta uppgifter om de anställda lärarnas utbildning; för de anställda inom industrin kan motsvarande uppgifter erhållas från industrins arbets- givare etc. Metoden skiljer sig sålunda från de två tidigare nämnda där- igenom att personuppgiften i detta fall lämnas av arbetsgivaren och ej av den examinerade själv. Tillvägagångssättet har påtagliga nackdelar: det är svårt att nå vissa yrkesgrupper, t. ex. fria företagare; man kan ej erhålla uppgifter om de icke yrkesverksamma akademikerna; man stöter på svårigheter till följd av att många akademiker har anställning hos mer än en arbetsgivare, d. v. s. man löper risk för dubbelräkningar.
Emellertid är metoden trots sina uppenbara svagheter användbar i en undersökning som denna. För stora verksamhetsområden finns nämligen f. n. uppgifter om de anställdas utbildning och ålder. Detta gäller främst hela den statliga arbetsmarknaden, industrin och sjukvården samt ytterli- gare ett antal avgränsade yrkesområden.
Vid valet mellan de metoder, som här i korthet berörts, har vi'stannat för det sistnämnda alternativet; inventeringen av akademikerna har så- lunda huvudsakligen skett efter verksamhetsområde. För vissa examens- kategorier har vi dock — i överensstämmelse med alternativ två ovan — litat till de särskilda förteckningar över de examinerades nuvarande verk- samhet, som funnits tillgängliga; detta gäller t. ex. agronomer, farmaceu- ter, jägmästare och veterinärer.
Vid sidan av denna inventering, som syftat till att beskriva förhållan- dena vid slutet av år 1955, ges i den fortsatta framställningen även en Översikt dels av examinationen sedan år 1930, dels av totalantalet personer med olika akademiska examina åren 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. Den sistnämnda historiska översikten har baserats på dels beräkninga1 av det sannolika antalet kVarlevande av dem som examinerats under tidigare är, dels äldre inventeringar av olika utbildningsgrupper.
Då översikten som regel bygger på ett från inventeringen fristående material, har inventeringens resultat kunnat kontrolleras i vad avser hela antalet personer med olika examina på så sätt att antalet akademiker i inventeringen jämförts med det beräknade antalet akademiker år 1955.
Undersökningen omfattar personer med examen från följande läro- anstalter. +
Universiteten, Stockholms högskola och Karolinska institutet De tekniska högskolorna
Handelshögskolorna Tandläkarhögskolorna
Farmaceutiska institutet
Veterinärhögskolan Lantbrukshögskolan Skogshögskolan
Gymnastiska centralinstitutet Gränsdragningen mellan högskolor i trängre bemärkelse och övriga högre läroanstalter har skett genom att endast utbildningslinjer med stu- dentexamen som inträdeskrav medtagits. I överensstämmelse härmed ingår i undersökningen examinerade från gymnastiska centralinstitutets gym- nastiklärarlinje men ej examinerade från dess sjukgymnastlinje. Personer med enbart distriktsåklagarexamen ingår ej heller i undersökningen.
På den svenska arbetsmarknaden förekommer även ett antal personer med utländsk akademisk utbildning. Dessa har redovisats i den mån upp- gifter om dem kunnat erhållas; någon fullständig beskrivning av denna kategori har det dock ej kunnat bli fråga om.
2. Undersökningens utförande
A. Inventeringen av antalet yrkesverksamma akademiker år 1955
”Tillgänglig statistik
Statistiska centralbyrån insamlar årligen statistiska uppgifter om de statsanställda.1 I statistiken, vilken hänför sig till den 1 oktober varje år, redovisas bl. a. ålder och utbildning för personer anställda av statlig myndighet.2 Vid avgränsning av statliga myndigheter från icke statliga, främst statsunderstödd verksamhet av olika slag, har statistiska central- byrån begagnat den indelning, som tidigare använts av riksräkenskaps- verket.3 För följande kategorier, som avlönas enligt av staten fastställda avlöningsreglementen men som i centralbyråns redovisning ej räknas som statstjänstemän, har från statistiska centralbyrån särskilda uppgifter er- hållits: kyrkomusiker, personal vid hushållningssällskap och skogsvårds- styrelser, lärarpersonal vid Stockholms högskola och socialinstituten samt polispersonal.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och socialstyrelsen inhämtar år— ligen uppgifter om bl. a. industritjänstemännens löner. Vid undersökningen
* För ett sammandrag av 1955 års statistik se Statistisk Tidskrift, häfte 7 1955. 2 Personal vid postverket, televerket, väg- och vattenbyggnadsverket samt arbetsmarknads- styrelsen är dock redovisade per den 1 januari.
” Centralbyråns uppgifter har kompletterats med uppgiften om statsråden och vid hovet anställda. " "
i augusti 1955 innehöll formuläret även en fråga om de anställdas ut- bildning. De framkomna siffrorna har ställts till utredningens förfogande och utgör stommen till uppgifterna rörande akademikerna inom industrin.
En inventering av lärarkårens storlek och sammansättning företogs år 1954. Resultatet finns publicerat i realskoleutredningens betänkande.1 För denna undersökning hade uppgifter om lärarna vid allmänna läroverk, enhetsskolans högstadium, högre tekniska läroverk, folk- och småskole- seminarier lämnats av statistiska centralbyrån. Uppgifterna om lärarna vid kommunala och privata högre skolor samt folkhögskolor hade erhål- lits från Läroverkslärarnas riksförbunds årsbok 1954 och skolöverstyrelsen.
Realskoleutredningens undersökning avser år 1954. Då emellertid före- liggande inventering hänför sig till förhållandena år 1955, har det synts önskvärt att så långt som möjligt aktualisera realskoleutredningens sta- tistik över lärarna. För lärare vid allmänna läroverk, enhetsskolans högsta- dium, högre tekniska läroverk samt folk- och småskoleseminarier har därför utnyttjats centrabyråns uppgifter för år 1955. För lärare vid övriga skolor bygger dock inventeringen på realskoleutredningens uppgifter från år 1954.
Matriklar m. m.
Vid sidan av den nu nämnda statistiken finns för akademikerna ett värdefullt statistiskt grundmaterial i form av matriklar, kataloger, före- ningsregister o. (1. Dessa är så fullständiga, att många utbildningskategorier rätt väl kunnat kartläggas på denna väg. En grupp har utgjorts av de aka- demiker, som för sin yrkesutövning behöver legitimation eller auktorisa- tion, t. ex. läkare, tandläkare, veterinärer, advokater m. fl. Den legitimerande myndigheten eller auktoriserande föreningen har som regel kunnat tillhan- dahålla tillförlitliga och aktuella uppgifter om bl. a. ålder, kön och verk- samhet för de berörda akademikerna.
En annan grupp bildar de akademiker, som genom sin fackorganisa- tion finns bokförda i matriklar. Emellertid har inte alla medlemsregister kunnat utnyttjas. Endast sådana som redovisar samtliga personer med viss utbildning — alltså oavsett medlemskap i sammanslutningen — har begagnats. För jägmästare, apotekare, farmaceuter, agronomer och arkitek- ter har härigenom relativt fullständiga uppgifter kunnat erhållas. Enkäter "' Pa.;
I syfte att fylla ut kartans återstående vita fläckar har en serie av enkätundersökningar företagits. I tablån på sidan 18 anges de verk- samhetsområden eller yrkeskategorier, som berörts av enkäterna. Som synes upptar förteckningen även två kompletterande undersökningar inom industrin. Det material, som erhållits från SAF och socialstyrelsen, om-
! Realskolan under övergångstiden (S.O.U. 1955: 53).
fattade nämligen ej befattningshavare i ledande ställning. Denna kategori har härför gjorts till föremål för särskild undersökning.
Det frågeformulär, som använts för ingenjörsbyråer (grupp 9 i tablån) och med endast obetydliga ändringar även för samtliga övriga grupper, återfinnes som bilaga 1.
Beträffande undersökningsmetodiken må följande framhållas.
1. Huvudsvårigheten har varit att skaffa ett aktuellt och tillförlitligt företags- eller företagarregister. I fyra fall har detta problem lösts genom att telefonkatalogens yrkesregister anlitats (för grupperna 9, 10, 11 och 14 i tablån). Registret torde vara relativt fullständigt för dessa kategorier företagare. För sju grupper har olika föreningars medlemsförteckningar begagnats (1, 7, 12, 15, 16, 17 och 19). I endast två fall (advokatbyråer och konsum- tionsföreningar) täcker dessa förteckningar hela verksamhetsområdet. I övriga fall har de olika föreningarnas förteckningar därför fått komplet- teras med uppgifter från andra källor. Detta gäller t. ex. försäkrings- bolagen och pressen. Grupp 13, organisationer, omfattar en rad olika sammanslutningar, av vilka endast några huvudtyper angivits i tablån. Därutöver ingår politiska central- och distriktsorganisationer, nykterhetsorganisationer, handelskam- rarna m. m. samt till arbetsgivar- och löntagarorganisationer anknutna utredningsinstitut m. fl. liknande organ. Tillvägagångssättet vid uppgö- rande av det register, som legat till grund för denna delundersökning, har varit följande. I första hand har uppgifter inhämtats om till olika central- organisationer anslutna förbund och institutioner; så har bl. a. SAF, HAO, KF, SACO, TCO, LO, RLF, SL härvid tillfrågats. I andra hand har till- gängliga uppslagsverk anlitats (t. ex. Svensk Industrikalender, Blå Boken, Sveriges Statskalender o. d.). Slutligen har telefonkatalogens yrkesregister (rubrik: föreningar och sällskap) samt folkräkningens föreningsregister utnyttjats. Så gott som samtliga sammanslutningar, vilka är av den stor- leksordningen, att de varaktigt sysselsätter avlönade tjänstemän, torde på detta sätt ha kommit med i undersökningen.
2. Det har visat sig nödvändigt att för områden med ett stort antal små- företag begränsa undersökningarnas omfattning. Strävan har varit att — där en totalundersökning av verksamhetsområdet ej kunnat komma ifråga — utvälja de med hänsyn till antalet anställda tjänstemän största företagen. Urvalsmetoden har dock i varje särskilt fall fått anpassas efter de tillgängliga registrens uppläggning.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16. 17. 18.
19.
20.
Verksamhetsområde eller kategori
. Vid advokatbyråer an-
ställda biträdande jurister
. Annonsbyråer
. Bildningsorganisationer och privata skolor
. Enskilda järnvägar
. Företagsledare m.fl. ej medtagna i socialstyrelsens lönestatistik
. Företagsledare m.fl. ej medtagna i SAF:s löne- statistik
. Försäkringsbolag
. Handelsföretag
. Ingenjörsbyråer
Juridiska byråer Kemisk-tekniska firmor Konsumtionsföreningar Organisationer Patentbyråer
Pressen
Rederier Resebyråer Restauranger
Revisorer
Städer
Följande har tillfrågats
Samtliga advokatbyråer enligt Sveriges advokatsamfunds ma- trikel år 1955
Vissa större, av Tidningsutgivareföreningen auktoriserade annonsbyråer
Skolor upptagna under rubriken »Skolor för teknisk utbild- ning» och »Skolor för handelsutbildning» enligt S.O.U. 1949: 55 samt övriga privata, icke statsunderstödda skolor, enligt telefonkatalogens yrkesregister; bildningsförbund och studie- förbund
Enskilda järnvägsföretag enligt Sveriges statskalender 1955, vilka ej utgör del av företag, som i annat sammanhang till- frågats Samtliga i socialstyrelsens statistik ingående företag med mer än 11 anställda tjänstemän
Samtliga till SAF anslutna företag med mer än 10 anställda tjänstemän
Bolag, vilka ingår i försäkringsbolagens förhandlingsorga- nisation eller upptagits som medlemmar av Svenska försäk- ringsbolagens riksförbund samt därutöver vissa större fri- stående bolag Företag, som ingår i socialstyrelsens register över handels- företag och vilka vid styrelsens undersökning i maj 1955 redovisade kontorspersonal i chefsställning eller med i övrigt kvalificerat arbete Samtliga byråer och enskilda ingenjörer, upptagna i telefon- katalogens yrkesregister under rubrikerna »Ingenjörer och ingenjörsfirmor» och »Konsulterande ingenjörer» Samtliga byråer upptagna i telefonkatalogens yrkesregister under rubriken »Juridiska byråer» Samtliga firmor upptagna i telefonkatalogens yrkesregister under rubriken »Kemiska analyser» Till Kooperativa förbundet anslutna föreningar som under år 1954 haft en omsättning överstigande 10 milj. kr. Arbetsgivar- och löntagarorganisationer, bransch- och närings- organisationer, religiösa och ideella organisationer m. fl. Samtliga byråer upptagna i telefonkatalogens yrkesregister under rubriken »Patentbyråer» Samtliga tidningsföretag upptagna i Svenska tidningsut- givareföreningens matrikel år 1955; omfattar dagstidningar, veckotidningar och vissa facktidningar; dessutom vissa tele- grambyråer Rederiföretag med två eller flera registrerade fartyg enligt Sveriges redareförenings årsbok 1955 Vissa större resebyråer, anslutna till Svenska resebyråför— eningen Ett fåtal större restaurangföretag Till Föreningen auktoriserade revisorer anslutna revisorer och deras firmor. Kompletterande uppgifter har inhämtats genom Svenska civilekonomföreningens matrikel år 1956. Lönemyndigheten i landets samtliga städer
I tab. 1 visas svarsprocenten i enkätundersökningarna. Det framgår, att det totala antalet svar utgör 6316 av 7 124 tillfrågade adressater. För samtliga undersökningar gör detta en svarsfrekvens av 89 procent.
Tab. 1. Antalet tillfrågade respektive antalet som svarat i enkätundersökningarna för- delade på undersökningsgrupper Table 1. The number of persons sent a questionnaire, and the number replying, distributed according to the occupational grouping used in the survey
Antal Antal svar Verksamhetsområde eller kategori tillfrågade adressater abs. %
Advokatbyråer .............................. 135 129 96 Annonsbyråer ............................... 25 25 100 Bildningsorganisationer och privata skolor ...... 88 72 82 Enskilda järnvägar ........................... 7 7 100 Företag anslutna till SAF .................... 1 996 1 861 93 Övriga industriföretag ........................ 355 300 85 Försäkringsbolag ............................. 71 71 100 Handelsföretag .............................. 1 401 1 336 95 Ingenjörsbyråer .............................. 1 663 1 271 76 Juridiska byråer ............................. 384 299 78 Kemisk-tekniska firmor ....................... 17 16 94 Konsumtionsföreningar ....................... 39 39 100 Organisationer ............................... 357 351 98 Patentbyråer ................................ 61 57 93 Pressen ..................................... 206 177 86 Rederier .................................... 78 74 95 Resebyråer .................................. 6 6 100 Restauranger ................................ 5 5 100 Revisorer ................................... 97 88 91 Städer ...................................... 133 132 99
Summa 7 124 6 316 89
Endast i två fall ligger svarsprocenten under 80, nämligen beträffande ingenjörsbyråer och juridiska byråer. Det är ganska naturligt att man just för dessa två kategorier fått nöja sig med en så pass låg andel svar. Ett flertal av de i telefonkatalogen upptagna firmorna torde nämligen vara av så ringa omfattning, att de ej bereder innehavaren varaktig syssel— sättning. Vidare torde av firmainnehavarna ett icke ringa antal vara pen- sionerade f. d. yrkesutövare.
Då vi i denna undersökning syftat till att beskriva det totala antalet per- soner med viss examen och viss verksamhet, har det varit nödvändigt att upp— skatta hur många akademiker inom varje examensgrupp och verksamhets- område, som ej kommit med i inventeringen. En beskrivning av hur dessa uppskattningar utförts redovisas i bilaga 2.
Sammanfattning av källmaterialet
I nedanstående tablå ges en sammanfattande översikt av hela materialets fördelning på de olika huvudkällorna till inventeringen. För varje utbild- ningskategori har vidare gjorts en uppskattning av hur stor del av hela
antalet personer med olika utbildning, som erhållits från de angivna käl- lorna. Denna uppskattning har av tekniska skäl måst göras ungefärlig. Följande beteckningar har använts i tablån:
Andel av skilda utbild- ningskategorier från an-
Beteckning i tablån given källa Samtliga ...................................... 95—100 % å Nästan alla ................................... 75— 95 % 4 Flertalet ...................................... 50— 75 % 4 En mindre del ................................ 10— 50 % Ett fåtal ...................................... 0— 10 %
För samtliga oavsett examen har det däremot varit möjligt att göra en mera exakt bedömning av materialets fördelning på de olika huvudkällorna.
Andel av olika utbildningskategorier, som erhållits från de olika källmaterial, som begagnats i inventeringen
Bearbetningen av materialet
Undersökningen har gällt kön, ålder, examen och verksamhet. Strävan har varit att redovisa samtliga akademiker under 65 år i femårsåldersklasser. I några fall har det varit nödvändigt att göra approximationer, därför att grundmaterialet endast ger totalantalet över 60 år.
, Statistiska SAF och Annan Matriklar, Utbildningskategori centralb rån social— tillgänglig register Enkäter y styrelsen statistik o. d. , i Teologer ............ En mindre — Ett fåtal Nästan alla Ett fåtal ' del Jurister ............. Flertalet Ett fåtal Ett fåtal En mindre En mindre ! del del Politices magistrar. . . Flertalet Ett fåtal Ett fåtal —- En mindre 1 del 1 Filosofer ............ Flertalet Ett fåtal En mindre — En mindre ? del del % Civilingenjörer ....... En mindre En mindre Ett fåtal Ett fåtal En mindre l del del del ! Civilekonomer ....... En mindre En mindre Ett fåtal En mindre En mindre j del de] del del % Läkare och tandläkare —— — — Samtliga — 1 Apotekare och farma- . ceuter ............ — — _ Samtliga —- ? Veterinärer .......... — _— — Samtliga _ 1
Jägmästare .......... —— — —— Samtliga _ Agronomer .......... — — —— Samtliga —— l Gymnastiklärare ..... Flertalet —— En mindre Ett fåtal Ett fåtal [ det | Totalt 26 % 9 % 4 % 44 % 17 % ! 1 l l i i 1
Vid gruppering på verksamhetsområden har använts den näringsgrens- indelningen, som kommer till användning i folkräkningarna. Indelningen har ej gjorts alltför detaljerad. Detta har givetvis medfört, att vissa aka-
demikergruppers verksamhet ej närmare kunnat specificeras. I gengäld har dock redovisningen kunnat göras mera överskådlig.
En viss avvikelse från den i folkräkningarna använda näringsgrens- indelningen har dock gjorts. Den näringsgren, som i 1950 års folkräkning rubriceras som »organisationer för intressegemenskap, ej annorstädes redovisade» motsvaras här av »organisationer för intressegemenskap». Till denna grupp har m. a. o. förts samtliga akademiker med sysselsättning i olika slags intresseorganisationer. Som exempel kan nämnas, att anställda i jordbrukets föreningsrörelse redovisas i denna grupp, medan de i folk- räkningarna hänförs till jordbruksnäringen. Vidare har till gruppen »orga- nisationer» även förts akademiker sysselsatta vid vissa till organisatio- nerna anknutna organ (utredningsinstitut m. m.).
Den tidpunkt inventeringens uppgifter avser år i regel den 1 oktober 1955. Anledningen till att detta datum valdes var, att statstjänstemännen redovisas per den 1 oktober. I samtliga enkätundersökningar har därför detta datum angivits. För vissa områden, där vi varit hänvisade till redan införskaffat statistiskt material, har dock annan tidpunkt mäst godtagas. Sålunda är de i industrin verksamma akademikerna redovisade per den 31 augusti 1955, medan uppgifterna om prästerna hänför sig till början av år 1956; farmaceuterna har bokförts efter sysselsättningen vårvintern 1955 och för agronomerna har uppgifter från 1953 måst användas.
Vad beträffar totalantalet akademiker med skilda examina år 1955 torde den olika dateringen av vissa delundersökningar ej i nämnvärd utsträck- ning ha påverkat resultaten. Det är naturligtvis möjligt att några personer kommit att bokföras två gånger; likaså att en del akademiker, som mellan angivna tidpunkter bytt sysselsättning ej blivit medräknade. I stort torde emellertid dessa fel taga ut varandra. För de flesta utbildningskategorier, som ej kunnat undersökas vid slutet av år 1955 (agronomer, farmaceuter m. fl.), har emellertid det tillgängliga materialet kompletterats med upp- gifter om de nyexaminerade fram till år 1955.
Vad så beträffar akademikernas fördelning på olika verksamhetsområ- den torde olikheten i fråga om redovisningstidpunkt vara något mera be- svärande. Minst tillförlitliga i detta avseende är uppgifterna för agrono- merna, för vilka inga uppgifter kunnat erhållas om hur många, som bytt sysselsättning sedan år 1953. För agronomer, liksom för övriga utbildnings- kategorier, som ej kunnat undersökas vid slutet av år 1955, har vi måst an- taga, att verksamheten vid slutet av år 1955 var densamma som vid under- sökningstillfället.
B. Beräkningar av antalet akademiker 1935—55
Ett försök har även gjorts att i stora drag beskriva utvecklingen på den akademiska arbetsmarknaden under de senaste tjugu åren genom att beräkna antalet akademiker med olika utbildning åren 1935, 1940,
1945, 1950 och 1955. Härvid har i första hand tidigare undersökningar av olika akademikergrupper utnyttjats. Endast ett fåtal av dessa ger emellertid data, som hänför sig till samtliga de fem tidpunkter, som översik- ten anknutits till. Det har därför varit nödvändigt att för flertalet examina beräkna antalet akademiker vid dessa tidpunkter. Härvid har i stora drag förfarits på följande sätt.
För de flesta utbildningsgrupper har utgångspunkten för beräkningarna varit de uppgifter om antalet akademiker fördelade efter ålder vid slutet av år 1933, som finns redovisade i Wicksell—Jernemans betänkande an- gående tillströmningen till de intellektuella yrkena (S. 0. U. 1935: 52). Det sannolika antalet kvarlevande åren 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955 av dem som var i livet vid slutet av år 1933 har beräknats genom att fram- skriva de givna åldersfördelningarna till respektive år med hjälp av död- lighetstabeller för perioden 1946—50. Till de så beräknade värdena har lagts det sannolika antalet kvarlevande av dem som examinerats sedan år 1934 och fram till nämnda tidpunkter, varvid ett antagande gjorts om medelåldern vid examens avläggande och avgången på grund av dödsfall beräknats med ledning av 1946—50 års dödlighet.
Beräkningar enligt denna metod har utförts för var och en av de ut- bildningsgrupper, för vilka erforderliga uppgifter om beståndet under tidigare är ej direkt kunnat erhållas. Det har härvid genomgående antagits, att medelåldern vid examens avläggande är 25 år. Endast vad beträffar exa- minerade från filosofisk fakultet har beräkningar utförts separat för män och kvinnor.
C. Kontroller av akademikerinventeringen
Som tidigare nämnts har en kontroll av inventeringens resultat av" seende totala antalet personer med olika examina kunnat göras genom att jämföra det beräknade antalet akademiker år 1955 med det observe- rade antalet enligt inventeringen. Kontrollberäkningar har utförts för teologer, jurister, politices magistrar, filosofer, civilingenjörer och civil- ekonomer. Vid jämförelse mellan siffrorna för det totala antalet personer med skilda examina enligt de två olika undersökningarna måste beaktas, att de beräknade totalsiffrorna till skillnad från de siffror, som hämtats från inventeringen, innefattar dels personer, som ej är yrkesverksamma, dels personer som vistas i utlandet.
Följande bör framhållas om hur storleken av skilda grupper av ej yrkesverksamma bestämts.
a) Arbetsoförmögna, d. v. s. personer, som av sjukdom och liknande skäl ej är yrkesverksamma, ingår ej i inventeringen. Någon säker upp- skattning av hur stor del av hela antalet akademiker, som utgöres av arbetsoförmögna, har ej kunnat göras. För jurister uppskattade Wicksell—— Jerneman denna grupp till ca 2,5 procent av totalantalet under 67 år.
i E ! .
Bl. a. med hänsyn till att den övre åldersgränsen för akademiker i yrkes- verksam ålder i denna undersökning satts vid 65 år, har det synts befogat att använda en något lägre siffra. Här räknas med 2 procent av samtliga akademiker under 65 år för andelen arbetsoförmögna.
b) Icke yrkesverksamma kvinnliga akademiker. Som underlag för att be- döma hur stor del av de kvinnliga akademikerna, som ej har förvärvsarbete utanför hemmet, har använts dels en undersökning av yrkesverksamheten bland kvinnorna i studentårgången 1937 (se Sociala meddelanden 1957: 1), dels en undersökning rörande de kvinnliga akademikernas yrkesverksam- het, utförd på uppdrag av Sveriges förenade studentkårers sociala utskott år 1953 (stencil), dels ock uppgifter från 1945 års folkräkning (jfr nedan sid. 26). De två förstnämnda undersökningarna pekar på att i genomsnitt 30—40 procent av de kvinnliga akademikerna ej är yrkesverksamma utanför hemmen de första tio åren efter avlagd examen. Med ledning av uppgifter från 1945 års folkräkning för hela antalet kvinnor under 65 är, vilka avlagt examen vid någon av de fem fakulteterna eller avbrutit sina studier vid dessa fakulteter utan examen, har andelen ej yrkesverksamma kvinnor med sådan utbildning är 1945 kunnat beräknas till 45 procent. Då det finns anledning att antaga att den övervägande delen av de kvin- nor, som avbrutit sina studier utan examen, tillhör gruppen ej yrkes- verksamma, torde andelen ej yrkesverksamma bland de examinerade kvin- norna ha varit något mindre än 45 procent, kanske omkring 40 procent.
c) Nyexaminerade och studerande. I de beräknade värdena ingår samt- liga akademiker examinerade intill årsskiftet 1955/56. Den övervägande delen av uppgifterna i inventeringen avser emellertid oktober 1955. Man måste därför vid en jämförelse taga hänsyn till att de akademiker, som examinerats under hösten 1955, ej finns medtagna i inventeringen. Vidare torde många av de under våren 1955 examinerade ej ha hunnit få en så fast anställning den 1 oktober 1955, att uppgifter för dem lämnats i enkä— terna och i centralbyråns statistik. De torde många gånger ha varit semester- vikarier, auskultanter o. d. Därtill kommer, att flertalet av de nyexamine- rade, som vid undersökningstillfället höll på med kompletterande studier eller fullgjorde militärtjänstgöring, ej finns redovisade i inventeringen.
Så gott som samtliga akademiker, som år 1955 var sysselsatta med studier för licentiatexamen eller med doktorsavhandlingsarbete, är där- emot medtagna. Uppgifter om dessa har erhållits från universitetsutred- ningens forskningsvolymsundersökningar.
Det har antagits, att ett antal motsvarande de under år 1955 examine- rade ej var yrkesverksamma vid undersökningstillfället. Detta antagande har dock måst modifieras för vissa utbildningsgrupper, bl. a. med hänsyn till den kännedom man har om hur pass många akademiker inom respek- tive utbildningsområde, som fortsätter med kompletterande studier efter primärexamen.
Det har ej varit möjligt att genom inventeringen närmare fastställa hur många akademiker, som är verksamma i utlandet.1 Den tillgängliga sta- tistiken liksom även enkätundersökningarna omfattar endast i Sverige verksamma personer med akademisk examen. För några utbildningskate- gorier har dock vissa uppgifter kunnat erhållas genom matriklar o. d.
Uppgifterna på denna punkt är mest fullständiga för teologerna. Likaså , torde uppgifterna om antalet i utlandet verksamma jägmästare och agro- % nomer vara så gott som fullständiga. Vissa upplysningar har även kunnat erhållas om antalet civilingenjörer och civilekonomer i utlandet. Däremot saknas uppgifter helt för jurister, politices magistrar och filosofer.
Strävan har varit att särredovisa samtliga i utlandet verksamma akade- miker. I fråga om läkare, tandläkare och veterinärer har dock ej detta varit möjligt, då inga uppgifter kunnat erhållas om hur många i utlandet verksamma som ingår i grundmaterialet.
Genom inventeringen har uppgifter även erhållits om ett antal personer I med utländsk akademisk examen, som år 1955 var verksamma inom landet. ! Dessa personer har dock skilts från den övriga delen av materialet. De an- ' talsuppgifter, som hämtats från inventeringen, avser därför genomgående l personer med svensk akademisk examen. i
| | 1 1
Vid jämförelse mellan det vid inventeringen observerade och det på grund- val av examensuppgifterna beräknade antalet akademiker måste även tagas hänsyn till förekomsten av dubbelexamina. En och samma person kan näm- ligen avlägga två grundexaminag, t. ex. jur. kand.- och civilekonomexamen, vilket medför, att vederbörande kommer att ingå dels i det beräknade anta- let personer med jur. kand.-examen, dels i det beräknade antalet personer 3 med civilekonomexamen. Vill man t. ex. bestämma det sammanlagda antalet | personer med jur. kand.- och/eller civilekonomexamen erfordras därför, 1 att man, sedan man adderat de för varje examen beräknade värdena, reduce— ; rar summan med hänsyn till hur många personer, som avlagt både jur. kand.- och civilekonomexamen. Detta tillvägagångssätt blir tämligen komplicerat, när man vill beräkna hela antalet personer med akademisk examen och har att taga hänsyn % till ett stort antal olika grundexamina och möjliga kombinationer av sådana. i Dels gäller det att bestämma, hur många akademiker, som avlagt mer än 1 en grundexamen, dels gäller det att fastställa, efter vilka principer personer ; med två akademiska examina skall grupperas. ' Den vanligaste kombinationen av två grundexamina är fil. kand.-examen och fil. ämbetsexamen. Men fil. kand.-examen kombineras ofta även med en icke-filosofisk examen. Antalet personer med två grundexamina, varav _1 Akademiker anställda inom den svenska utrikesrepresentationen ingår dock i undersök- ningen.
' Med grundexamen avses första slutexamen (t. ex. fil. kand., fil mag., med. lic., veterinär- examen etc.).
ingen är fil. kand., är förhållandevis ringa. Den övervägande delen består av personer med jur. kand./jur. pol. mag. och civilekonomexamen. Även kombinationen civilingenjör-civilekonom förekommer samt i enstaka fall fil. ämbetsexamen utan tidigare fil. kand.-examen i kombination med teol. kand., jur. kand., eller annan akademisk examen.
Beträffande grupperingen av personer med dubbelexamina har huvud- regeln varit den att personer med två examina grupperats med hänsyn till den mest specialiserade utbildningen, såvida det icke varit uppenbart, ! att den mindre specialiserade utbildningen varit den väsentligaste för hans & yrkesutövning. En person med jur. kand. och fil. kand. har satts som l jur. kand., en person med teol. kand. och fil. kand. som teol kand., en ] person med civilekonomexamen och fil. kand. som civilekonom etc. * För att komma tillrätta med de problem, som sammanhänger med . dubbelexamina, har bl. a. en undersökning gjorts av 1946 års filosofie * kandidater. Resultatet av denna undersökning redovisas i bilaga 3. Där lämnas även en något utförligare redogörelse för de principer, efter vilka ! personer med två examina grupperats.
Redogörelsen för undersökningens resultat sker i två huvudavsnitt. I det
; första ges en sammanfattning av undersökningens resultat. Efter en över— ', sikt av antalet akademiska examina sedan år 1910 ges först resultaten I av beräkningarna av antalet akademiker med skilda examina 1935—55 och sedan huvudresultaten av 1955 års akademikerinventering. I andra avsnittet
| lämnas detaljerade redogörelser för olika utbildningskategorier. Redogörel- l serna har disponerats så att inledningsvis behandlas examinationen under tidigare år, varefter ges en översikt av antalet akademiker vid slutet av
åren 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. På basis av akademikerinvente- ringen beskrivs så akademikernas ålder och verksamhet är 1955, varvid, där så är erforderligt, inventeringens resultat jämföres med de på basis av examensstatistiken beräknade värdena.
II. Undersökningens huvudresultat
3. Examinationen 1910—55
I tab. 2 anges antalet grundexamina vid universitet och högskolor sedan år 1910. Redovisningen har skett för varje kalenderår med uppdelning på kön, i den mån uppgifter härom funnits att tillgå. I diagram 1 visas hela antalet avlagda examina sedan 1910.1 Vidare redovisas antalet studentexa— mina under perioden. Kurvan över studentexamina har förskjutits fem år i förhållande till kurvan för de akademiska examina.
Kurvan för de akademiska examina visar en jämn ökning under de fyrtiofem åren. Åren 1920—34 synes uppgången ha varit speciellt påtaglig liksom även under den senaste femårsperioden. Den tillfälliga nedgången år 1940 torde kunna tillskrivas inkallelserna i samband med den för- stärkta beredskapen detta år. Som man kan vänta, visar studentexamina- tionen och avlagda akademiska examina en stark samvariation.
I diagram 2 anges dels det årliga antalet »universitetsexamina», d. v. s. teol. kand., jur. kand., kansliexamina, pol. mag., med. lic., fil. kand. och fil. ämbetsexamina, dels det årliga antalet »fackhögskoleexamina» (exkl. gymnastiklärarexamina). Kurvorna i diagrammet återspeglar i stort antalet examina vid läroanstalter med icke reglerad tillströmning och vid de spärrade högskolorna.
Fram till slutet av tjugutalet dominerade universitetsexamina helt. Antalet från fackhögskolor examinerade studerande höll sig omkring 400, medan antalet universitetsexamina uppgick till ca 600 per år. Denna ut- veckling bröts omkring år 1930 genom att fackhögskolorna starkt ökade sin andel av examinationen. En lika påtaglig ökning av examinationen vid fackhögskolorna skedde under fyrtiotalet. Så uppgick antalet exami- nerade vid fackhögskolorna år 1947 till 1028, en siffra som obetydligt skiljer sig från det sammanlagda antalet universitetsexamina (1052). Från och med detta år går dock de båda kurvorna isär.
Som synes har antalet från fackhögskolor examinerade kvinnor varit obetydligt. Över hälften utgöres av farmaceuter.
Man finner, att den fortlöpande ökningen av antalet akademiska examina, som vi studerat i diagram 1, under perioder då antalet fackhögskoleexa— mina legat på nära konstant nivå (åren 1910—28, 1931—44 och 1948—55) bäres upp av en ökning av universitetsexamina, medan under år, då fack-
1 I summan av antalet avlagda examina ingår ej gymnastiklärarexamen, då examensupp- gifter saknas för åren före år 1934.
Diagram ]. Studentexamina och akademiska grundexamina åren 1910—55
Graph. 1. Higher Certificate (»student») examination and first degrees, 1910—55
Anm '905 [QIO
Är för studentexamina l920 l930
lllllllllllllllltllllllllll
[940 |950
lLlllllll
5.009 HH
llllllll'
4.000
|||||||1|
Studentexamina, samtliga
JM
1000
||||||||| lllllllll
2.000 -/_/ V V M_— Akademiska qrundexamina,5amtligo [
LODO /Ax/*—
lllllIJLL
M
Akademiska grundexamina, kvinnor
cllll
l9l0 |9|5
Tlll[||llllllllllllllljllllllllllllll
|945 l955
1925 l935 Är för akademiska grundexamina
Tab. 2. Akademiska grundexamina åren 1910—55
Table 2. First degrees, 1910—55
Examen
34 35 36 37 38 39 40 41 42
Teologie kand.-ex. män........... kvinnor.
Juris kandidatex. män. . . . . . . . kvinnor. . . . .
Kansliexamen män . . . . . . . . kvinnor. . . . .
Statsvetenskapl.- jur. examen män........... kvinnor.........
Med. licentiatex. mån.......... kvinnor........
Filosofisk ämbets- examen mån........... kvinnor. . . . . . . .) Filosofie kand.-ex. män........... kvinnor.
Statsvetenskapl.— fil. examen män............ kvinnor.........
Examen
Civilingenjörsex. män........... kvinnor.
Civilekonomex. mån . ..... kvinnor ...... . .
Tandläkarexamen män.........j
kvinnor........ Apotekarexamen män........... kvinnor.
Farm. kand. [recep- tarieexamen
män........... kvinnor........
Veterinärexamen män.......... kvinnor. . . . . Civiljägmästarex. män..........
Agronomexamen män......... kvinnor. . . . . .
Gymnastiklärar- examen män......... kvinnor. . . . ..
Anmärkningar till tab. 2
Samtliga uppgifter för åren 1910—29 har hämtats från S.O.U. 1935: 52 och anger genom- snittliga antalet årligen examinerade per femårsperiod. För följande examina är femårsmedel— talen räknade per läsår, varvid årtalssiffran hänför sig till höstterminen: teol. kand.-examen, jur. kand.-examen, kansliexamen, med. lic.-examen, fil. kand.-examen, fil. ämbetsexamen och veterinärexamen. Härigenom har under vårterminen 1930 avlagda examina blivit dubbelre- dovisade.
Teol. kand. Källa: Statistiska centralbyrån.
Jur. kand. Källa: Statistiska centralbyrån.
Kansliexamen Källa: Statistiska centralbyrån.
Statsvetensknplig-juridisk examen Källa: Statistiska centralbyrån.
Med. lic. Källa: Statistiska centralbyrån.
Fil. ämbetsexamen Källa: Statistiska centralbyrån
Fil. kand. Källa: Statistiska centralbyrån.
Statsvetenskaplig-filosoiisk examen
Källa: Statistiska centralbyrån samt S.O.U. 1953: 16, sid. 102. Anm. År 1936 redovisar S.O.U. 1953: 16 3 examinerade utan angivande av kön. St.c. redo- visar ej några examinerade detta år. St.c. anger antalet examinerade år 1937 till 6 män och 2 kvinnor. 1 S.O.U. 1953:16 anges sammanlagt 10.
Uppgifterna i tabellen för år 1936 och 1937 bygger på S.O.U. 1953:16, varvid det antagits att de 3 år 1936 examinerade var män.
Civilingenj örsexamen
Källa: S.O.U. 1943: 35, statistiska centralbyrån samt lantmäteristyrelsen. Tabellen visar det sammanlagda antalet vid KTH och CTH (tidigare CTI) examinerade (inkl. lantmätare).
Uppgifter om antalet examinerade civilingenjörer (exkl. lantmätare) har erhållits från S.O.U. 1943: 35. Där anges ej någon fördelning efter kön. Uppgifter härom har erhållits från central- byrån och avser för perioden 1930—39 läsår (årtalssiffran hänför sig till höstterminen). Upp- gifter om examinerade lantmätare 1930—39 har erhållits från lantmäteristyrelsen (»Promemoria angående lantmätarnas fördelning på åldersklasser»). Från och med år 1940 bygger redovis— ningen på statistiska centralbyråns uppgifter. Fördelningen på kalenderår för åren 1940—44 är dock approximativ.
Civilekonomexamen
Källa: Åren 1930—41: Svenska civilekonomföreningens matrikel 1956. Åren 1942—55: Sta- tistiska centralbyrån.
Anm. Den första civilekonomen examinerades år 1911. Medeltalet för åren 1910—14 är be- räknat som det genomsnittliga antalet examina under fyra år.
Antalet examinerade under åren 1942—55 enligt Svenska civilekonomföreningens matrikel överstiger centralbyråns redovisning med 40.
Taudliikarexamen
Källa: Åren 1930—33: S.O.U. 1935: 52. Åren 1934—40: Statistiska centralbyråns läsårsvis givna examensuppgifter. Åren 1943—55: Statistiska centralbyråns kalenderårsvis givna exa- mensuppgifter.
Anm. För åren 1934—40 hänför sig årtalssiffran till höstterminen, varför uppgifterna sålunda avser ht. 1934—vt. 1941. Detta innebär att de under vt. 1934 examinerade fallit bort och att de under vt. 1941 examinerade dubbelräknats. För åren 1937—41 överensstämmer statistiska centralbyråns läsårsvis givna siffror exakt med de för kalenderår givna siffrorna i S.O.U. 1953: 36. Totalantalet examinerade kalenderåren 1941 och 1942 har hämtats från S.O.U. 1953: 36. Antalet kvinnor har satts lika med antalet examinerade kvinnor under ht. 1941 resp. ht. 1942 enligt centralbyråns redovisning.
Apotekarexamina och fann. kand./receptarieexamina
Källa: Åren 1910—29 S.O.U. 1935: 52, tab. 102. Åren 1930—37: Farmaceutiska föreningen. Åren 1938—55: Statistiska centralbyrån.
Anm. I S.O.U. 1935: 52 lämnas motstridiga uppgifter om antalet farm. kand.—examina åren 1910—24. (jfr tab. 102 och tab. 10 i betänkandet).
Veterinär-examen
Källa: 1930—34: S.O.U. 1935: 52. 1935—55: Statistiska centralbyrån. Anm. Fördelningen på kalenderår år 1935 och 1936 är approximativ. Examinerade utlänningar ingår ej.
Civiljägmästarexamen _
Källa: 1930—33: S.O.U. 1935: 52. 1934—41: Arbetsmarknadskommissionens undersökning »Behovet av skogligt utbildad personal». 1942—55: Statistiska centralbyrån.
Anm. Enligt skagshögskolans stadgar skall studerande efter fullgjorda studier ingiva ansökan till rektor om examen. Emellertid har det visat sig att de studerande — sedan de avslutat de studier som erfordras för att avlägga examen — ofta väntar med att taga ut examen. Tid- punkten för examen och för studiernas avslutande sammanfaller sålunda icke alltid. Central— byråns uppgifter avser antalet avlagda examina, d. v. s. antalet personer som erhållit exa- mensbevis.
Agronomexamen ,
Källa: 1930—33:_S.O.U. 1935:52. 1934—55: Statistiska centralbyrån. Anm. Uppgifterna för åren 1934 och 1935 avser läsåren 1934/35 och 1935/36. Antalet examina år 1936 har satts lika med antalet examinerade hösten 1936.
Gymnastiklärarexamen
Källa: 1934—55: Statistiska centralbyrån. Anm. Uppgifterna för åren 1934—38 avser läsåren 1934/35—1938/39. Därigenom har de under vt. 1939 examinerade redovisats som examinerade 1938. Hösten 1939 examinerades inga gym— nastiklärare. Uppgifterna inkluderar examinerade officerare.
Diagram 2. Antalet årligen avlagda examina vid universiteten (inkl. Stockholms högskola och Karolinska institutet) samt fackhögskolorna (exkl. G.C. I) ,
Graph. 2. The number of degrees taken annually at the faculties (including the Karolinska ] Institute) and the colleges of university standing (excluding the Central Institute for Physical :
Training)
Antal
2000
Universitetsexamina, samtliga
,/
|.5DD _ / w
i.000 A
% i l i i
Högskoleexamina, samtliga A / |
500
! i i i ! ]
Universiteisexamina, kvinnor W
Högskoleexaminax. kvinnor 0 lliililli|Ili]iilllliiTilIlIliiijiiiilliii
ISIU mo mo |91+0 |950 |955 Är
högskolorna starkt ökat sin andel (åren 1928—31 och 1944—48), antalet universitetsexamina ligger nära nog stilla.
4. Antalet akademiker 1935—55
För att ge ytterligare en bakgrund åt den bild av nuläget, som vi senare skall beskriva, har ett försök gjorts att beräkna det totala antalet akademiker åren 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. Det är givet, att sådana beräkningar måste bli mycket approximativa främst beroende på svårigheter att elimi- nera dubbelexamina.
Tab. 3. Hela antalet akademiker ( exkl. agronomer och gymnastiklärare ) under 65 år vid slutet av olika är
Table 3. The total number of graduates (excluding those with degrees in agriculture, and teachers of physical training) under the age of 65 at the end of various years
1935 1940 1945 1950 1955 Grupp abs. rel. abs. rel. abs. rel. abs. rel. abs. rel. ' Teologer ......... 2 900 9,2 3 200 8,8 3 400 8,3 3 500 7,4 3 400 6,3 ; Jurister o. pol. mag. 5 000 15,9 5 620 15,5 6 390 15,5 7 060 14,9 7 530 13,8 ; Läkare ........... 2 580 8,2 3 130 8,6 3 710 9,0 4 330 9,1 4 980 9,1 Filosofer ......... 8 000 25,4 9 200 25,3 10 700 26,0 12 100 25,6 14 800 27,2 Civilingenjörer. . . . 6 700 21,2 7 700 21,2 8 500 20,7 9 800 20,7 11 400 21,0 Civilekonomer . . . . 1 700 5,4 2 200 6,1 2 700 6,6 3 600 7,6 4 300 7,9 Tandläkare ....... 1 770 5,6 2 130 5,9 2 550 6,2 3 230 6,8 3 850 7,1 Apotekare ........ 880 2,8 900 2,5 920 2,2 940 2,0 950 1,7 Farmaceuter/recep- tarier .......... 820 2,6 1 050 2,9 1 050 2,6 1 440 3,0 1 760 3,2 ! Veterinärer ....... 510 1,6 520 1,4 550 1,3 630 1,3 650 1,2 Jägmästare ....... 660 2,1 670 1,8 670 1,6 750 1,6 810 1,5 Summa 31 520 100,0 36 320 100,0 41 140 100,0 47 380 100,0 54 430 100,0 Index ........... 100 — 115 — 131 — 150 — 173 — Procentuell ökning per femårsperiod — — 15 — 13 — 15 — 15 ——
! I tab. 3 visas den högre utbildade arbetskraftens sammansättning vid slutet av fem olika år. Då säkra uppgifter för agronomer och gymnastik- lärare ej kunnat erhållas, har dessa grupper uteslutits. Tabellen bygger i vissa delar på resultatet av inventeringen. Bl. 3. har redaktioner för antalet , teologer, jurister, politices magistrar, filosofer och civilekonomer med 3 dubbelexamina åren 1935, 1940, 1945 och 1950 gjorts med ledning av de uppgifter om förekomsten av dubbelexamina år 1955, som kunnat erhållas ur inventeringen.
Hela antalet akademiker synes sedan år 1935 ha ökat med drygt 70 procent. Ökningstakten har varit mycket stabil. Perioderna 1935—40, 1945 —50 och 1950—55 steg antalet med ca 15 procent, under det att en något lägre siffra, 13 procent, erhålles för perioden 1940—45.
Endast obetydliga förskjutningar av akademikernas relativa fördelning på skilda examina har ägt rum sedan år 1935. Teologerna synes ha minskat sin andel med inte fullt 3 procentenheter. En minskning — om än i mindre omfattning — av andelen jurister (inkl. pol. mag.), civilingenjörer, apote- kare, veterinärer och jägmästare synes även ha skett. Häremot svarar en ökning för läkare, filosofer, civilekonomer, tandläkare och farmaceuter med tillsammans 7 procentenheter. Det bör påpekas, att relativtalen i tab. 3 bygger på, i vissa fall till hundratal, avrundade siffror.
I nedanstående tablå anges akademikernas andel av hela antalet jämn- åriga åren 1935, 1940, 1945, 1950 och 1955. Beräkningarna bygger på slutsummorna i tab. 3 och på uppgifter om folkmängden i åldrarna 25—65 år vid slutet av de angivna åren.
År 1935 1940 1945 1950 1955
Antal akademiker (exkl. agronomer och gymnastiklärare) i% av folkmängden i åldrarna 25—65 år .................. 0,99 1,06 1,14 1,25 1,41 Ökning i antal procentenheter ........ + 0,07 + 0,08 + 0,11 + 0,16
Som synes har det relativa antalet akademiker ökat från ca 1 procent till ca 1,4 procent av folkmängden. Ökningen har varit mest markerad under den senaste femårsperioden. Åren 1950—55 ökade akademikernas andel av folkmängden med 0,16 procentenheter. Motsvarande siffra för åren 1935—40 var 0,07 procentenheter.
I samband med 1945 års folkräkning inhämtades vissa uppgifter rörande befolkningens yrkesutbildning. Tyvärr publicerades inga resultat från denna del av folkräkningen. Med ledning av råtabellerna har emellertid vissa data kunnat erhållas rörande antalet personer med akademisk examen år 1945 och andelen yrkesverksamma bland dessa. I följande tablå redovisas hela antalet personer med viss akademisk utbildning enligt 1945 års folk- räkning och det av oss beräknade antalet akademiker under 65 år vid slutet av år 1945. De uppgifter, som hämtats från folkräkningen, omfattar samtliga personer med angiven utbildning, alltså även personer i åldern 65 år och däröver. De avser dessutom endast personer med avslutad yrkes-
Antal personer Beräknat antal enligt 1945 års under 65 år folkräkning (jfr tab. 3) Examen vid teologisk fakultet ........................ 3 406 3 400 juridisk » ........................ 7 270 6 300 medicinsk » ........................ 4 656 3 710 filosofisk » ........................ 10 509 10 700 ej uppgiven » ........................ 211 — tekn. högskola ........................... 9 051 8 500 handelshögskola .......................... 2 651 2 700 Tandläkarutbildning ........................ 2 690 2 550 Veterinärutbildning ........................ 512 550
utbildning. Folkräkningsuppgifterna visar en relativt god överensstämmelse med de av oss beräknade värdena för flertalet grupper.
5. Antalet yrkesverksamma akademiker år 1955
Hela antalet personer under 65 år med svensk akademisk examen kan vid slutet av år 1955 beräknas ha uppgått till ca 56 660. Detta framgår av tab. 4, där en översikt ges av antalet akademiker efter utbildning.
Tab. 4. Hela antalet akademiker under 65 år vid slutet av år 1955 samt antalet i in— venteringen ingående
Table 4. The total number of graduates under 65 at the end of 1955 and the number included in the survey
1 2 | 3 4 5 6 7 Hela antalet Antal Med under 65 år enligt .. . .. . utlandsk Grupp I pro- invente- Darav 1 examen cent ringen utlandet 11. h. t. m. h. t. under under dubbelex. dubbelex. 65 å 65 år r
Teologer .................... 3 400 3 400 6 13 383 65 Jurister ..................... 7 200 7 000 12 6 029 — Politices magistrar ........... 670 2530 1 357 — . . Läkare ...................... 5 020 4 980 9 84 975 . . 563 Filosofer .................... 15 700 14 800 26 10 538 — . . Civilingenjörer ............... 11 400 11 400 20 *10 554 239 412 Civilekonomer ............... 4 400 4 300 8 3 459 138 . . Tandläkare .................. 3 850 3 850 7 53 848 . . 430 Apotekare ................... 960 950 2 6950 . . . . Farm. kand./receptarier ....... 1 790 1 760 3 71 765 2 61 Veterinärer .................. 650 650 1 646 . . 15 Jägmästare .................. 810 810 1 809 5 74 Agronomer .................. 91 270 1 270 2 1 268 15 47 Gymnastiklärare ............. (960) (960) (2) 957 — . . Summa 58 080 56 660 100 49 538 464 1 602
1 Exkl. personer, som prästvigts efter dispens från kravet på teol. kand. (84 st.). ” Det har antagits att, förutom i bilaga 2 redovisade antalet politices magistrar med dubbel- examen, 30 politices magistrar, som dessutom avlagt fil. lic.-examen ingår bland filosoferna. Jfr sid. 56. 3 Utländska läkare med allmän behörighet har ej medtagits; vid avräkningen har dessa antagits vara under 65 år. 4 Inkl. 239 civilingenjörer i utlandet, som antagits vara under 65 år. 5 Exkl. de 40 utländska tandläkare, som ingår i tab. 23. Dessa har antagits vara under 65 år. & Exkl. 5 apotekare som avlagt med. lic.-examen. 7 Inkl. 2 farmaceuter i utlandet, vilka ej ingår i tab. 25 och 26, men exkl. 24 farmaceuter, som avlagt med. lic.- eller tandläkarexamen. & Exkl. estländska och lettländska agronomer.
I den andra kolumnen i tabellen har angivits hela antalet examinerade, oavsett om annan akademisk grundexamen dessutom avlagts. För teologer, jurister, politices magistrar, filosofer, civilingenjörer och civilekonomer grundas de angivna värdena på beräkningar av det sannolika antalet kvar-
levande år 1955 av dem som examinerats under tidigare år enligt den metod, som tidigare redovisats.1 Siffrorna är approximativa och har avrun- dats till jämna hundratal. Antalsredovisningen för övriga grupper bygger på observerade värden erhållna ur matriklar, förteckningar o. d., som givit data för samtliga levande personer med respektive utbildning. Ett undantag härifrån utgör gymnastiklärarna, för vilka säkra uppgifter ej kunnat erhål— las. De nu berörda siffrorna i kol. 2 har avrundats till jämna tiotal.
Det bör observeras, att summan i kol. 2 ej anger antalet personer med akademisk examen, då en och samma person kan ingå i två olika grupper.
I kol. 3 har ett försök gjorts att rensa antalsredovisningen i kol. 2 från överskattningar på grund av dubbelexamina. Hur detta tillgått redovisas i bilaga 2. Avrundningar har gjorts på samma sätt som i kol. 2.
Det är givet, att de angivna siffrorna, särskilt vad beträffar dem, som grundas på beräkningar, måste bli osäkra. Detta beror till största delen på att förekomsten av dubbelexamina ej fullständigt kunnat klarläggas. Emellertid torde summa 56660 utgöra ett maximivärde för antalet per- soner med akademisk examen. Den undre gränsen kan ej exakt fast- ställas men torde ej ligga under 56 300.
I kol. 5 (tab. 4) anges hela antalet personer under 65 år, som omfattas av inventeringen. Siffrorna inkluderar de akademiker, som — enligt vad som framgått av inventeringen — vistas i utlandet. Som synes har upp- gifter härom kunnat erhållas endast för vissa grupper.
Såsom tidigare nämnts har inventeringen främst inriktats på att belysa de yrkesverksamma akademikernas ålder och sysselsättning. Det är där- för av intresse att närmare granska, i vilken utsträckning detta syfte uppnåtts.
Hela antalet personer, för vilka uppgifter erhållits i inventeringen, ut- gör enligt kol. 5 i tab. 4 49 538 personer. I denna siffra ingår emellertid 1 201 personer, som ej var yrkesverksamma eller för vilka sysselsättningen ej angivits. Dessa personer tillhör i regel de utbildningskategorier. för vilka uppgifter erhållits genom matriklar o. (1. Om man antager, att samtliga 1 201 var icke-yrkesverksamma vid tidpunkten för inventeringen, innebär det, att 48 337 eller i runt tal 48 300 yrkesverksamma akademiker under 65 år blivit räknade genom inventeringen. På basis av de antaganden angående ar- ] betsoförmögna, icke-yrkesverksamma kvinnliga akademiker och studerande, som redovisats i avsnitt 2 C, kan vidare antalet ej yrkesverksamma aka- demiker i de utbildningsgrupper, för vilka uppgifter om antalet ej yrkes- ! verksamma ej kunnat erhållas genom matriklar o. d., uppskattas till ca , 4 200. De under hösten 1955 examinerade akademikerna, vilka genom del- & undersökningarnas olika datering ej blivit medtagna i inventeringen, har * därvid ej inbegripits. Sammanlagt gör detta 5 400 (4 200 + 1 200) ej yrkes- verksamma akademiker.
1 Se ovan sid. 22.
Förutom de 48 300 yrkesverksamma akademikerna enligt inventeringen kan man räkna med att man borde ha erhållit uppgifter om ytterligare ca 700 personer, om nämligen svar erhållits från samtliga tillfrågade i enkätundersökningarna och om vissa i inventeringen utelämnade verksam- hetsområden undersökts (se bilaga 2). Detta gör tillhopa 49000 yrkes- verksamma. Lägger vi därtill antalet ej yrkesverksamma och antalet under hösten 1955 examinerade akademiker, vilka ej blivit medtagna i invente- ringen (sammanlagt ca 900 personer), erhålles siffran 55 300. Då antalet akademiker vid slutet av år 1955 utgjorde ca 56660 (se tab. 4 kol. 3), betyder detta, att ca 1300 aktiva akademiker under 65 år på grund av ofullständigheter i inventeringen kan antagas ej ha blivit redovisade. (På grund av gjorda avrundningar blir differensen 1 360 eller avrundat 1 400. Mera exakta beräkningar ger dock ett värde, som ligger närmare 1 300.) Denna grupp torde till övervägande delen bestå av dels akademiker an— ställda vid vissa mindre företag, som av praktiska skäl ej kunnat under- sökas, dels företagare med egen rörelse av begränsad omfattning, dels ock ett antal akademiker, som vistas i utlandet.
I nedanstående tablå ges en sammanfattning av nu nämnda beräkningar och uppskattningar.
Yrkesverksamma under 65 år
Enligt inventeringen ................................ 48 300 Bortfall i inventeringen ............................ 700 Bortfall på grund av ofullständighet .................. 1 300
Summa 50 300 därav kvinnor 6600 Ej yrkesverksamma under 65 år
Enligt inventeringen ................................ 1 200 Enligt uppskattningar .............................. 4 200 Summa 5 400 därav kvinnor 3 700
Samtliga ................................................ 55 700
därav kvinnor 10 300
Genom inventeringen har sålunda uppgifter kunnat erhållas för ca 48 300 yrkesverksamma akademiker under 65 år eller ca 96 procent av samtliga yrkesverksamma under 65 år Andelen ej yrkesverksamma av de manliga och de kvinnliga akademikerna under 65 år vid tidpunkten för invente- ringen kan vidare beräknas till 4 respektive 36 procent. För personer med avslutad utbildning vid de fem fakulteterna var motsvarande siffror enligt 1945 års folkräkning 3 respektive 45 procent. För samtliga oavsett kön blir
Diagram 3. Svenska akademiker [ yrkesverksam ålder vid slutet av år 1955 Graph 3. Swedish graduates of working age at the end of 1955
|. Teologer 2. Jurister 5. Politices mogistror 4. Läkare 5 Filosofer 6, civilingenjörer 7. Civilekonomer 8. Tandläkare 9. Apotekare IO. Form.kond./recepturier l l. Veterinärer lZ. lagmästare lö. Aqronomer l4. Gymnastiklärare
andelen ej yrkesverksamma 10 procent enligt denna undersökning, medan 11 procent redovisas som ej yrkesverksamma i 1945 års folkräkning.
Det har med säkerhet kunnat fastställas, att åtminstone 1 602 personer med utländsk högre utbildning var verksamma i landet är 1955. Som framgår av tab. 4 (kol. 7) har antalet utlänningar kunnat beräknas endast inom vissa utbildningsgrenar, varför det verkliga antalet personer med utländsk högre utbildning inom landet torde vara betydligt större. I den följande sammanfattningen har personer med utländsk högre utbildning ej medtagits. Ej heller har svenska akademiker i utlandet inbegripits.
Den universitets— och högskoleutbildade arbetskraftens relativa fördel- ning på olika utbildningskategorier har beräknats i kol. 4 (tab. 4). Resul- tatet illustreras i diagram 3.
Som synes är filosoferna den största gruppen bland akademikerna (26 procent) närmast följd av civilingenjörerna (20 procent). 13 procent av samtliga utgöres av jurister (inkl. pol. mag.), medan personer med medi— cinsk utbildning i vidsträckt bemärkelse svarar för 22 procent av hela antalet (läkare 9, tandläkare 7, apotekare 2, farmaceuter 3 och veterinärer 1 procent). Bland de övriga dominerar teologer och civilekonomer, 6 resp. 8 procent av totalantalet, medan jägmästare, agronomer och gymnastik- lärare tillsammans svarar för endast 5 procent av totalantalet.
Det bör betonas, att de nu anförda siffrorna hänför sig till hela antalet under 65 är, alltså inklusive de ej yrkesverksamma. Gruppernas relativa storlek blir något annorlunda, om man gör avdrag för de ej yrkesverk- samma, särskilt vad beträffar andelen filosofer och farmaceuter. Såsom
Diagram 4. Hela antalet akademiker fördelade efter utbildning, kön och andelen yrkes- verksamma
Graph. 4. The total number of graduates distributed by degree, sex and the proportion of graduates working
Antal
. Ej quesverksommo _ C] Urkesverksammu
l
Teo- Juris- Pol- Läkare Filo— Clvil— Civil- Tand— Apote- Formo- Veteri- ]oq- Agro- qun:
0 FI.. _. IMIKVI Mlllvl Ierwl |M|Kv| Mlhvl thl lllllKvl IMlKvl lMlKvl lMIKvI IMlhvl lMlml lMlel lMlel
loger ter moq sofer ing. ekon. läkare kare cevler närer mästare nomer lärare l
framgår av diagram 4, där hela antalet akademiker med skilda examina samt de ej yrkesverksammas andel av varje grupp angivits, är en relativt stor del av särskilt de kvinnliga filosoferna ej yrkesverksamma. Även de kvinnliga farmaceuterna visar en förhållandevis stor andel ej yrkesverk- samma. : Följande tabell visar akademikernas äldersfördelning. I tabellen ingår i — med några undantag —— endast i Sverige yrkesverksamma personer med ' svensk akademisk examen. Då fullständiga åldersuppgifter saknas för [ gymnastiklärarna, är dessa ej medtagna i tabellen. Åldersfördelningen åter- l ges i form av en ålderspyramid i diagram 5. i Den mest karakteristiska egenskapen hos pyramiden är den stympade l basstapeln, som representerar antalet akademiker under trettio år. Som ! förklaring till denna —— särskilt för de manliga akademikerna — onormala avvikelse från den i övrigt tämligen jämna åldersstrukturen må följande framhållas.
Om man kunde beräkna medelåldern vid examens avläggande för alla akademiska utbildningsgrenar tillsammans, skulle man säkerligen finna,
Diagram 5. Ålderspyramid för de yrkesverksamma akademikerna vid slutet av år 1955 Graph 5. An age pyramid for the graduates working at the end of 1955
Ålder
60—S4är
55-59är
Stl-Står
[#5th är
lill-%år
55—59tir
30—545r
lllllll lTlerTllTlll lllllllllllll
2000 l000 0 Antal 0 l000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Kvinnor Män
Tab. 5. Hela antalet yrkesverksamma akademiker (exkl. gymnastiklärare) fördelade efter ålder vid slutet av år 1955
Table 5. The total number of graduates working (excluding teachers of physical training) by age at the end of 1955 *
l ! —29 år 1 l l l
Födelseår Ålder den 31/12 —55 Samtliga Därav kvinnor ' —30 —29 5 775 1 315 l 1925—21 30—34 8 161 1 249 i 1920—16 35—39 7 960 972 1 1915—11 40—44 6 442 665 ! 1910—06 45—49 6 482 670 l 1905—01 50—54 5 369 468 1900—96 55—59 3 942 298 1895—91 60—64 3 195 233 * 1890— 65— 1 677 101 l okänd ålder 54 16 l Summa 49 057 5 987 I
Anm. Tabellen upptar 340 utländska läkare med allmän behörighet samt 40 utländska tand- läkare i överensstämmelse med tab. 21 och tab. 22. Redovisningen inkluderar även 84 teologer, som prästvigts efter dispens. Antalet i tabellen ingående agronomer överensstämmer med redo- visningen i tab. 30 med avdrag för estländska och lettländska agronomer. Agronomernas ålders- fördelning hänför sig sålunda till år 1955, vilket medfört att den här redovisade åldersfördel- ningen för samtliga akademiker ej överensstämmer med den i tab. 7.
att detta medeltal något översteg 25 år. Medelåldern är särskilt hög för läkare, veterinärer och apotekare (omkring 28 år), medan endast recep- tarier (och gymnastiklärare) genomsnittligen torde vara under 25 är, då de examineras. Detta gör, att man vid en given tidpunkt och med en måttlig
ökning av examinationen kan vänta sig ett något större antal personer i intervallet 30—34 år än i intervallet under 29 år.
Såsom framgår av diagrammet synes detta »bortfall» bland de manliga akademikerna under 30 år vara relativt sett större än bland de kvinnliga. Detta sammanhänger med att medelåldern vid examens avläggande är lägre för kvinnor än för män. Vidare finns bland de kvinnliga akademi- kerna ett stort antal farmaceuter, vilka som regel är ganska unga vid examenstillfället.
Av större betydelse torde dock det förhållandet vara, att en stor del av de ej yrkesverksamma akademikerna återfinnes i åldrarna under trettio är, bl. a. de studerande. Såsom framgått av diskussionen i avsnitt 2 C är de akademiker, som bedriver kompletterande studier, ej medtagna i inven— teringen.
Till slut torde dessutom som förklaring gälla, att det finns en grupp — företrädesvis yngre akademiker — som vid undersökningstillfället tempo— rärt var utan fast anställning. Hit hör för det första de nyexaminerade, som i avvaktan på en gynnsam anställning utfyller luckan mellan examensdatum och tillträdesdagen med vikariat eller tillfälliga uppdrag, liksom även de, som utan formellt anställningsavtal praktiserar vid olika företag och insti- tutioner, ibland i utlandet. Vidare torde värnpliktstjänstgöringen i vissa fall fullgöras efter det att studierna avslutats.
Samtliga akademiker, för vilka uppgifter om sysselsättningen kunnat erhållas, har grupperats efter näringsgren. Som tidigare nämnts ansluter sig näringsgrensindelningen till den som används vid folkräkningarna, dock med viss avvikelse ifråga om gruppen >>organisationer för intressegemen- skap». Det har ej alltid varit möjligt att gruppera materialet med ledning av arbetsgivarens näringsgrenstillhörighet. Sålunda har en avvikelse skett ifråga om läkare och tandläkare, för vilka detaljerade uppgifter om sys- selsättning saknats. Samtliga läkare och tandläkare har hänförts till nä- ringsgrenen >>hälso- och sjukvård», vilket medfört att bl. a. industriläkare, läkare vid universitetsklinikerna och Karolinska institutet därigenom ej redovisas i den rätta näringsgrenen.
Till näringsgrenen »religionsvård» har förts enbart prästvigda personer inom statskyrkan, medan de fåtaliga akademikerna inom andra religiösa samfund redovisas under rubriken »organisationer».
Följande tabell visar akademikernas fördelning på näringsgrenar. Tabel- len upptar endast de i inventeringen ingående yrkesverksamma under 65 år. En mera översiktlig bild ges i diagram 6.
Diagrammet visar att akademikerna är koncentrerade till ett fåtal om- råden. I runt tal 25 procent är verksamma såsom lärare eller vetenskaps- män. Inom hälso- och sjukvård sysselsättes — med den gjorda avgräns-
Tab. 6. Hela antalet yrkesverksamma akademiker (exkl. gymnastiklärare) under 65 år inom olika näringsgrenar
Table 6. The total number of graduates working (excluding teachers of physical training) under 65 by various occupations and industries
Juris- Teolo- ter o. Filoso- ger pol. fer abs. rel. mag.
Hela antalet Civil- Civil- Far- J äg-
. Läk — T nd- A 0 e- Vet - .. mgen- ekono- rea läkare katie ma- rinäfer mas- jörer mer ceuter tare
Agro- nomer
Näringsgren
Jordbruk med binäringar ............. 702 Gruvbrytning ........................ 147 Metall- och verkstadsindnstri .......... 3 213 Jord- och stenindustri ............... 209 Träindustri. . . . . ..................... 212 Pappers- och grafisk industri ......... 610 Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksind. 299 Textil- och sömnadsindustri .......... 315 Läder-, här— och gummivaruind. ...... 77 Kemisk-teknisk industri .............. 604 Byggnadsverksamhet ................. 734 El-, gas- och vattenverk m. m. ....... 389 Samfärdsel .......................... 903 Varuhandel .................. . . ..... 601 Bank— och försäkringsverksamhet ...... 1 149 Advokatverksamhet .................. 1 180 Patent—, ingenjörs- och arkitektbyråer.. 1 261 Bokförings- och revisionsverksamhet. . . 377 Annons- och reklambyråer, fastighetsför- valtning m. m ..................... 133 0,3 — 5 7 4 107 — — — — — Statl. och komm. förvaltn. m. m. ..... 7 791 16,4 — 3 998 701 2 365 401 — — — — — Hälso- och sjukvård ................. 11 621 24,5 — — — — — 5 315 3818 829 1 085 574 Religionsvård. ....................... 2 804 5,9 2 804 — — — — Undervisn. och vetenskaplig verksamhet 10 855 22,9 513 150 8 853 709 181 — — 20 Litterär och konstnärlig verksamhet. .. 321 0,7 7 17 219 15 52 — — 2 Arbetsgivarorganisationer ............. 210 0,4 — 115 20 23 26 — — 11 1
— 9 3 4 12 — — — — — 437 237 — 3 11 122 11 — — — _- -— — — 32 28 2 674 417 — — — — — 32 — 8 7 160 34 — — — — — — — 10 5 96 63 — — — — — 37 — 23 55 286 122 — — — — — 123 — 13 28 146 86 — — — — —- 1 15 10 149 135 — — — — — 5 5 31 36 — — — — — — 10 33 367 117 — — 39 24 — — 11 1 679 41 —- — — — — — 12 4 350 16 — — — — — 1 84 143 533 134 — — — — — — 28 24 97 446 — — — — —- — 496 197 106 335 — — — — — — 1 175 1 — — 6 15 1 202 38 — — — — -— — 1 — 7 367 — — — — — 4 _ _ _ _ _
ll|"l"ml*o|ll
mmwwwmwhqmmwmmwmhw HOOOOHOCCHHOHHNNNO
Löntagarorganisationer ............... 81 0,2 1 47 16 5 8 — — Bransch- och näringsorganisationer 375 0,8 — 86 28 56 108 — — Ideella och politiska organisationer . . . . 159 0,3 37 10 106 — 6 -— — Övriga organisationer ................. 78 0,2 — 17 18 23 18 — —
Summa 47 410 100,0 3364 6386 10538 10 209 3321 5315 3818 902 1 123 618
www—l | Iw'” | I ll
!# CD Q' 'å'
*” (O [*
1 052
Anm. Agronomernas fördelning på näringsgrenar avser slutet av år 1953 (jfr tab. 29). Tabellen inkluderar 340 utländska läkare och 40 utländska tandläkare. Politices magistrarna ingår bland juristerna.
näringsgrenar
Graph 6. The total number of graduates under 65 working with distribution by occupation
or industry
.. . I% av hela l”/o av hela Nal'nqiqren "Ch Antal antalet i antalet med arr utbildningsgrupp näringsgrenen iven utbildning
. .. . 5.000 3.000 Jordbruk med binorinqor , , , , | , , , | Jäqmtisture 62.0 57.2 Agronomer 34.0 205 Övriga 4.0 - Industri och gruvbrgtning Jurister 2.i 2.3 Civilingenjörer 74.3 49.0 Civilekonomer l5.a 525 _Jöqmöstore 2.9 25.9 Ovriga 4.9 — Samfördsel Filosofer l5.a |.0 'Eivilinqenjärer 59.0 6.7. Civilekonomer |4.a 4.0 Ovriga "1.4 _ Varuhandel givilekonomer 74.2. lä.-$ Ovriga 25.0 — ”180 nk- och ffäi'sökr-verks. Jurisjer 45.2 7.5 Civilekonomer 29.1 lO.i (ivriga 27.6 - Uggdrogsverksomhel m.m. Jurister 40.2 |9.1 Civilingenjörer 4l.i ll.9 Civilekonomer I7.5 l5.5 Ovriga 1.7. — Stotl och kommjorvoltn Jurister 513 52.5 Civilingenjörer 30.4 23.2 Filosofer 9.0 6.6 Civilekonomer 5.1 IZJ Aqronomer 3.6 26.9 lagmästare 0.5 6.5 Hälso—och s*ukvdru Läkare 45.8 1000 Tandläkare 52.9 l00.o Apotekare 71 9|.| Formocevter 9 3 96 Veterinärer 49 l00.o Religionsvdrd Teologer l000 82.0 (U'n'dervisn. ovetensk, verks Teologer 4.7 IZs Jurister |A» 2.l Filosofer als 84.0 Civilingenjörer 6.5 7.1 Civilekonomer l7 7.0 A'qronomer 2.9 31.9 Öi/riqo 1.2 — Litterär och konstn. verks. Somtligu l00.o — Organisationer Jurister 50.5 5.6 Filosofer 20.3 Lo Civilekonomer l8.4 5.0 Övriga 50.3 —
Tab. 7. Hela antalet yrkesverksamma akademiker ( exkl. gymnastiklärare) enligt inventeringen fördelade efter näringsgren och ålder
Table 7. The total number of graduates working (excluding teachers of physical training) according to the survey, by occupation or industry, and by age
Hela därav i åldern 0- j Näringsgren an" sa— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 65— känd ! talet ålder ' ——29 34 39 44 49 54 59 64 — Jordbruk med binäringar ....... 718 49 79 82 50 82 93 140 127 16 Gruvbrytning .................. 149 22 31 35 20 12 11 11 5 2 Metall- o. verkstadsindustri ..... 3 254 472 735 620 408 302 282 240 153 41 1 j Jord- och stenindustri .......... 209 14 39 59 34 20 15 20 8 ; Träindustri .................... 217 9 39 44 32 22 22 29 14 5 1 ' Pappers- och grafisk industri 617 74 132 132 92 61 48 49 22 7 ? Livsmedels-, dryckesvaru- och , tobaksindustri ............... 303 25 50 40 42 38 41 34 29 4 . Textil— o. sömnadsindustri ...... 317 44 70 63 55 32 24 16 11 2 Läder-, hår- 0. gummivaruindustri 77 4 20 14 16 7 5 4 7 Kemisk-teknisk industri ........ 616 78 118 140 91 61 46 42 28 12 Byggnadsverksamhet ........... 752 104 150 136 120 78 66 52 28 18 El-, gas- o. vattenverk m. m.. .. 394 38 78 69 67 40 32 38 26 5 1 Samiärdsel .................... 908 94 159 164 157 118 81 72 56 5 2 , Varuhandel ................... 620 78 128 127 87 57 45 47 24 19 8 * Bank— 0. försäkringsverksamhet . 1 171 62 149 210 184 168 171 117 87 22 1 4; Advokatverksamhet ............ 1 310 44 177 211 145 132 208 171 89 130 3 ! Patent-, ingenjörs- och arkitekt- * byråer ...................... 1 385 197 306 207 164 150 94 75 67 124 1 , Bokförings- o. revisionsverks. 392 55 97 81 42 42 23 21 13 15 3 3 Annons- 0. reklambyråer, fastig- , hetsförvaltning m. m ......... 135 16 30 22 20 21 13 6 4 2 1 * Statl. o. komm. förvaltning, social— ' vård, hålso— o. sjukvård, reli- . gionsvård ................... 23 132 2 422 3 435 3 409 3 018 3 472 2 828 2 004 1 624 916 4 ; Undervisning o. vetenskaplig verk- 1 samhet ...................... 11 126 1 709 1 884 1 839 1 397 1 434 1 086 677 804 271 25 .» Litterär o. konstnärlig verksamhet 331 36 49 49 49 40 46 27 25 10 l, Arbetsgivarorganisationer ....... 213 24 39 53 34 18 21 12 9 3 Löntagarorganisationer ......... 81 8 24 24 13 5 4 2 1 Bransch- o. näringsorganisationer. 383 38 65 70 63 42 48 28 21 8 ; Ideella o. politiska organisationer 168 16 20 28 33 20 15 16 8 9 3 , Övriga organisationer .......... 80 12 13 21 10 10 6 5 1 2 5 Summa 49 058 5 744 8 116 7 949 6 443 6 484 5 374 3 955 3 291 1 648 54 därav kvinnor 5 987 1 315 1 249 972 665 670 468 298 233 101 16
ningen — ca 25 procent, medan 16 procent tjänstgör inom förvaltningen och 14 procent inom industrin.
Även vissa examensgrupper företer en stark koncentration till ett fåtal områden. Bortser vi från medicinalpersonalen, gäller detta framför allt filosofer och civilingenjörer. Undervisning och vetenskap disponerar nära 85 procent av filosoferna, medan ca 50 procent av civilingenjörerna finns inom industrin. Däremot är jurister och civilekonomer företrädda inom så gott som samtliga områden, dock med en viss koncentration av juris— terna till förvaltningen.
Tab. 8. De yrkesverksamma akademikernas medianälder; fördelning efter näringsgren och examen
Table 8. The median age of the graduates working; distribution hy occupation or industry, and by type of degree
Jurister . o. pol. Filo— mag. Teo-
Näringsgren Samtl. loger
sofer
Civil- ingen- jörer Civil— ekono-
mer
J åg-
mås-
tare
Jordbruk med binäringar. . . . . . . 50,5 -— . . . . Industri och gruvbrytning . . . 38,9 . . 42,9 41,8 Samfärdsel.................... 41,1 .. 42,8 41,5 Varuhandel................... 38,6 — 46,7 42,0 Bank- o. försäkringsaverksamhet 44,2 _ 45,5 45,2 Uppdragsverksamhet. . . . . . . . . . . 40,4 —- 45,4 41,7 Statl. och komm. förvaltning. . . . . 41,8 — 42,5 43,0 Hälso- och sjukvård . . . . . . . . . . . 42,1 — Religionsvård. . . . . . . . . 48,2 48,2 — — Undervisning och vetensk. verks. 40,0 45,2 41,0 39,9 Litterär och konstnärlig verks. . . 42,8 . . . . 43,0 Organisationer. .. . . . . . . . . . . . .. 39,9 42,5 38,9 42,8
39,0 41,3 42,7 39,1 38,0 39,9 34,5 40,4 37,0 38,3 37,4 43,2 37,5 39,3 44,4 40,5
Samtliga näringsgrenar 41,5 47,7 42,8 40,7|
39,0
Anm. Medianåldern har ej beräknats för grupper innehållande mindre än 20.
Ca 70 procent av akademikerna är anställda i offentlig tjänst — statlig och kommunal förvaltning, hälso- och sjukvård, religionsvård samt under- visning och vetenskaplig verksamhet — medan övriga antingen är egna företagare eller i enskild tjänst.
I tab. 7 redovisas akademikerna efter ålder och näringsgren i kombina— tion. Ett sammandrag ges i tab. 8, som anger medianåldern inom skilda huvudnäringsgrenar. Dessutom visas medianåldern för varje utbildnings— grupp. Beräkningarna grundar sig på antalet akademiker i yrkesverksam ålder (under 65 år).
Medelåldern för samtliga akademiker inom de olika näringsgrenarna visar sig ligga omkring fyrtio år. Med undantag av jordbruk och religions- vård visar sig avvikelserna från medelvärdet för samtliga, 41,5, vara små. Medelvärdet påverkas starkt av ålderssammansättningen hos de yrkes- grupper, som med varierande storlek ingår i respektive näringsgren. Teolo- ger och agronomer har hög medelålder, vilket leder till den höga medel— åldern inom näringsgrenarna jordbruk och religionsvård. Lägsta medel- åldern har farmaceuterna, vilket förklaras bl. a. av att ett stort antal kvinn- liga farmaceuter lämnar sitt yrke redan vid unga år. Medelåldern för civil- ekonomer ligger betydligt lägre än genomsnittet — en naturlig följd av att handelshögskoleutbildningen började först på 1910-talet.
Om man närmare granskar avvikelserna från medelåldern efter examen inom olika näringsgrenar, finner man, att akademikerna inom bank- och försåkringsväsendet genomgående har relativt hög medelålder i motsats till akademikerna inom organisationsväsendet, vilket med några undantag synes rekrytera förhållandevis ung personal.
6. Teologer
Tillströmningen till den teologiska studiebanan har, till skillnad från tillströmningen till övriga studiebanor, fortgående avtagit sedan början av 1930-talet. Examinationen nådde ett maximum år 1933 med 164 teologie kandidatexamina (tab. 2). Examenskurvan (diagram 7) stupar därefter brant nedåt. År 1955 examinerades endast 36 teologie kandidater.
Även ur en annan synpunkt har teologutbildningen hittills intagit en särställning, nämligen ifråga om studiegången. År 1955 trädde en ny examensstadga i kraft, som bl. a. innebar, att teol.-fil.-examen avskaffades.
! Tidigare hade en studerande, som önskade inskriva sig vid teologisk fakultet, först måst avlägga examen vid annan fakultet. I regel skedde detta vid filosofisk fakultet genom den för blivande teologer inrättade teologisk-filosofiska examen. Men även annan akademisk examen god- kändes för inträde på den teologiska studiebanan. Denna studiegång har lett till att ett rätt stort antal präster och kristendomslärare förutom sin teologiska examen avlagt även annan akademisk grundexamen.1 I under- sökningen har dock samtliga personer med både teologisk och filosofisk grundexamen inbegripits bland teologerna.
Det bör framhållas, att det för prästvigning ej räcker med att ha avlagt teol. kand.-examen. Dessutom erfordras en praktisk-teologisk övningskurs (under ca en termin), vilken avslutas med prov.2
Antalet teologer under 65 år vid olika tidpunkter visas i nedanstående tablå. Siffrorna är beräknade med utgångspunkt från Wicksell—Jernemans uppgifter. Resultatet av beräkningarna har dock korrigerats med ledning av resultatet av inventeringen (se sidan 51).
III. Olika utbildningskategorier l ! |
Vid slutet av år ..................... 1935 1940 1945 1950 1955
Antal personer med teologisk examen under 65 år3 ...................... 2 900 3 200 3 400 3 500 3 400
Från 1935 till 1940 ökade antalet teologer med ca 300 personer. Även på fyrtiotalet skedde en ökning om än i mindre omfattning. Under den senaste femårsperioden synes däremot antalet teologer i yrkesverksam
1 Teologisk-filosofisk examen utgör dock ej grundexamen i här avsedd mening. = Prästexamen avläggas inför domkapitlet i det stift, där den blivande prästen vill inträda. Efter godkänd examen sker prästvigning, som även är en rent kyrklig angelägenhet. 3 Exklusive personer, som prästvigts efter dispens.
Diagram 7. Teol. kand.-examina åren 1930—55 Graph 7. Degrees in theology (teol. kand.), 1930—55
n 0 T T I I | 1 l T
mo l555 |94o _ |95o 1955 År
ålder ha nedgått med ca 100 personer. Av examenssiffrorna att döma kommer minskningen att bli än mer markant under de närmaste åren.
För inventeringen av teologerna har i huvudsak tre källor anlitats, näm- ligen >>Statistisk matrikel för svenska kyrkans prästerskap 1956», statis- tiska centralbyråns redovisning av statstjänstemännen och realskoleutred- ningens undersökning av lärarna vid kommunala m. fl. skolor. Materialet har kompletterats med de uppgifter om ej prästvigda personer, som erhål— lits i enkätundersökningarna.
Prästmatrikeln innehåller uppgifter om samtliga inom svenska kyrkan prästvigda personer enligt förhållandena vid mitten av år 1956. Vid sam- manställningen av matrikelns uppgifter har vissa justeringar vidtagits i syfte att bättre belysa förhållandena vid slutet av år 1955. Totalt redo- visas här 3631 personer,1 fördelade på följande kategorier (ordinarie befattning).2
1 Matrikeln upptar sammanlagt 3 720 prästvigda personer. ? Sammanställningarna ur prästmatrikeln har utförts vid statistiska institutionen i Göteborg under ledning av preceptor Hannes Hyrenius.
Biskopar .................................. 13 Kyrkoherdar .............................. 1 370 Komministrar ............................ 871 Kyrkoadjunkter ............................ 373 Stiftsadjunkter ............................ 42 Pastorsadjunkter .......................... 252 Summa aktiva i egentlig prästtjänst inom landet . . . . 2 921 Lärare (inkl. professorer) .................. 188 _ Övriga inom landet ........................ 37 Övriga utomlands .......................... 67 Summa övriga aktiva ............................ 292 Summa aktiva ........................................ 3 213 Emeriti .............................................. 418 Samtliga .............................. . . 3 631
De i egentlig prästtjänst inom landet verksamma utgör 91 procent av hela antalet aktiva. Därtill bör läggas 2 procent, som tjänstgör utomlands. Huvuddelen av dessa är nämligen legationspräster, sjömanspräster eller missionärer.
Av de prästvigda var 548 i åldern 65 år och däröver vid slutet av år 1955.
Till det här angivna antalet prästvigda har, med uteslutande av grup- perna >>lärare>> och »övriga inom landet», lagts 1) samtliga statstjänste- män med teologisk examen enligt statistiska centralbyråns redovisning, 2) teologer i övrig lärartjänst, 3) teologer enligt enkätundersökningarna. Resultatet av denna gruppering framgår av tab. 9. En sammanställning ges i nedanstående tablå, som upptar antalet teologer under 65 år.
Antal
Verksamhet abs. rel. I egentlig prästtjänst inom landet ............ 2 758 82,0 Lärarverksamhet ............................ 430 12,8 Övrig verksamhet ........................... 176 5,2
Summa 3 364 100,0 Ej yrkesverksamma ......................... 38 I utlandet ................................. 65
Samtliga 3 467
Enligt pensionsreglementet för präster kan pensionering äga rum vid uppnådda 65 år. Vederbörande må dock kvarstå till 67 års ålder. Vissa möjligheter finns även att kvarstå i tjänst efter denna ålder. Det bör noteras, att tablån sålunda ej anger samtliga yrkesverksamma teologer. Som framgår av tab. 9 finns därutöver bl. a. 163 präster i aktiv tjänst.
Det totala antalet personer under 65 år med teologisk utbildning är enligt tablån 3467. Emellertid har de beräkningar av antalet teologer under 65 är, vilka gjorts med utgångspunkt från Wicksell—Jernemans
Tab. 9. Antal personer med teol. kand.-examen vid slutet av år 1955 fördelade efter verksamhet och ålder
Table 9. The number of persons with teol. kand. (theology) degrees at the end of 1955 with distribution by appointment, and by age
därav i åldern Hela Okänd verksamhmområde antalet 29 30— 35— 40— 45— 54— 55— 60— 65_ ålder _ 34 39 44 49 54 59 64
I svenska kyrkan:
Biskopar .................. 13 1 4 1 5 2 ( Kyrkoherdar .............. 1 370 2 21 67 306 340 239 258 137 » Komministrar ............. 871 8 39 113 206 240 134 68 41 22 * Kyrkoadjunkter ........... 373 15 68 101 89 62 28 7 3 Stiftsadjunkter ............ 42 3 17 10 8 1 2 1 Pastorsadjunkter ........... 252 64 57 68 29 15 11 6 1 1 Lärare vid:
Universitet och högskolor .. 34 3 10 5 8 2 2 4 Folk— o. småskoleseminarier.. 32 1 4 8 6 8 3 2 Allmänna läroverk ......... 260 5 15 37 42 60 44 28 29 l Övriga skolor .............. 104 1 11 18 22 20 11 9 11 1 I annan offentlig tjänst ...... 49 1 3 3 9 9 10 3 8 3 l Ideella organisationer ........ 38 3 4 8 6 4 6 3 2 1 1 1 Övrig verksamhet ............ 93 16 25 20 15 8 4 3 1 1 ( Ej yrkesverksamma (emeriti). . 418 3 13 6 16 380 i I utlandet ................... 67 4 16 17 14 5 2 4 3 2
Summa 4 016 120 261 430 520 747 618 384 384 549
därav kvinnor ............... 65 2 7 14 9 6 15 4 7 1 »
Anm. Tabellen inkluderar personer, som prästvigts efter dispens från kravet på teol.kand.- , examen. i uppgifter, givit vid handen, att det år 1955 bör ha funnits ca 3 300 per- soner med teologisk examen. Denna differens kan till en del förklaras ] av att prästkårens dödlighet kan vara något lägre än den allmänna död- ligheten för män. Vid beräkningar med ledning av officiella dödlighets- 1 siffror skulle sålunda avgången på grund av dödsfall ha överskattats.
Av större betydelse torde dock det förhållandet vara, att bland de präst— ! vigda förekommer ett antal personer utan teologisk examen (prästvigda | efter dispens). För att belysa prästernas utbildning lämnas nedan en över— * sikt av de uppgifter härom, som kunnat erhållas ur matrikeln. l
%
Enbart teologisk examen ...................................... 2 880 Teologisk och filosofisk examen ................................ 624 Teologisk och annan akademisk examen ........................ 5 Ingen angiven examen samt övriga utan teologisk examen ........ 122 därav emeriti .............................................. 38 Summa 3 631
Antalet präster (exkl. emeriti) utan angiven examen eller utan teologisk examen uppgick till 84. Om man från det i tablån på föregående sida
angivna antalet teologer (3 467) drar antalet präster utan teologisk exa- men, erhålles 3383, en siffra, som med ca 100 överstiger det beräknade antalet. För att erhålla något mera rättvisande uppgifter om antalet teo- loger under skilda år har därför de beräknade siffrorna korrigerats på så sätt att till det beräknade antalet är 1955 lagts det för år 1955 observe- rade överskottet. Motsvarande uppräkning av de beräknade värdena har skett för åren 1950, 1945, 1940, dock med den skillnaden att överskottet successivt reducerats för varje femårsperiod. (Se tablån sid. 47.)
7. Jurister
Inom de juridiska fakulteterna vid universiteten och Stockholms hög- skola avlägges för närvarande två olika grundexamina, nämligen juris kandidatexamen och statsvetenskaplig-juridisk examen.l Tidigare kunde inom juridisk fakultet även avläggas kansliexamen. Denna examen av- skaffades emellertid i samband med tillkomsten av den nuvarande stats- vetenskapliga examen. Kansliexamen avlades sista gången år 1939.
I den följande redogörelsen har bland jurister endast inbegripits per- soner, som avlagt jur. kand.- eller kansliexamen. Uppgifter om de per- soner, som avlagt statsvetenskaplig-juridisk examen, kommer tillsammans med motsvarande data för personer med statsvetenskaplig-filosofisk examen att presenteras i nästa avsnitt.
Det årliga antalet jur. kand.— och kansliexamina åren 1930—55 framgår av tab. 2. En grafisk framställning av utvecklingen sedan år 1930 visas i diagram 8. .
Som synes har antalet årligen examinerade juris kandidater varierat kraftigt under de senaste tjugofem åren. Två maxima kan konstateras, det ena omkring år 1940 och det andra i början av 1950-talet. I genom- snitt har under åren 1930—55 ca 200 juris kandidater årligen examinerats, , under det att antalet årligen avlagda kansliexamina fram till år 1937 ' höll sig omkring 30. », Juristkårens utveckling sedan 1935 visas i nedanstående tablå. Siffrorna har framräknats med utgångspunkt från Wicksell—Jernemans redovis- ning av antalet jurister år 1933 och har avrundats till jämna hundratal.
Vid slutet av år ................... 1935 1940 1945 1950 1955 Antal personer med jur. kand. och kansliexamen under 65 år .......... 5 000 5 600 6 300 6 800 7 200
Tillväxten var starkast under perioden 1940—45. Det totala tillskottet på arbetsmarknaden var ca 700 personer, medan ökningen under de två nästföljande perioderna endast rörde sig om ca 500 resp. 400. I stort sett kan man räkna med att arbetsmarknaden har absorberat ca 2 000 jurister
1 Distriktsåklagarexamen, som endast kan avläggas vid Stockholms högskola, beröres — såsom tidigare framhållits — ej av undersökningen.
Diagram 8. Jur. kand.—, jur. pol. mag.-, fil. pol. mag.-examina samt kansliexamina åren 1930—55
Graph 8. Degrees in law and social sciences (jur. kand., pol. mag.), 1930—55
IM] Jur. kond.exomen V V
Jur. pol. mag. + 3
_ [Kansliexumen Fil. pol, muqexamen _ _ x_fX/x
mo 1955 man |945 mm 1955 Är l l sedan år 1935 utöver det antal, som erfordrats för att ersätta de av ålders- skäl eller annan orsak avgångna.
Underlaget för kartläggningen av juristkårens sammansättning år 1955 har erhållits genom en sammanläggning av de från skilda verksamhets- områden införskaffade uppgifterna. Källorna har i stort varit följande: 1) statistiska centralbyråns redovisning av de statsanställda, 2) advokat- samfundets matrikel för år 1955, 3) enkätundersökningarna (särskilt | undersökning 1 och 10 enligt tablån sid. 18), 4) SAF:s och socialstyrelsens l statistik, 5) Svensk bankmatrikel för år 1955. i
Tab. 10 visar antalet i inventeringen ingående personer med jur. kand.- I examen och kansliexamen vid slutet av år 1955. Sammanlagt upptar tabellen 6 207 jurister, varav 6 029 under 65 är (inkl. 7 personer med okänd ålder). | De beräkningar av antalet jurister under skilda år, vilkas resultat angivits i tablån ovan, har dock givit vid handen, att det vid slutet av år 1955 bör ha funnits ca 7 200 jurister under 65 år, varav ca 500 kvinnor. Differensen upp- går sålunda till ca 1 200. Det är emellertid möjligt att till en del förklara denna.
Ett relativt stort antal jurister har förutom jur. kand.-examen (eller kansliexamen) avlagt även annan akademisk grundexamen (se bilaga 3). Av jurister med två akademiska grundexamina har endast personer med kombinationen juridisk och filosofisk examen och kombinationen jur.
Table 10. The number of persons with jur. kand. (law) degrees at the end of 1955 by occupation or industry, and by age Tab. 10. Antal personer med jur. kand.— och kansliexamen vid slutet av år 1955 för- delade efter näringsgren och ålder
kand. och pol. mag. inräknats i tab. 10.1 Antalet personer med juridisk examen och annan akademisk examen, som hänförts till andra grupper än jurister, uppgår enligt bilaga 3 till 164. Då våra uppgifter om dubbel- examina är ofullständiga, kan hela antalet dylika personer med juridisk examen år 1955 antagas ha uppgått till ca 200.
Antalet ej yrkesverksamma bland de 7 000 (7 200—200) personer som här betecknas som jurister kan uppskattas sålunda: arbetsoförmögna 140, : gifta kvinnliga jurister 130 (av de ca 480 kvinnliga juristerna under 65 år ' har det antagits, att 70 procent var gifta och att 40 procent av de gifta var j ej yrkesverksamma), studerande och nyexaminerade 200. Sammanlagt gör ! detta 470 ej yrkesverksamma jurister. Som framgår av bilaga 2 kan man
därav i åldern Näringsgren Hela Okänd antalet _29 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 65 ålder 44 49 54
Jordbruk och skogsbruk ...... Industri och gruvbrytning. . . . 139 4 12 32 29 24 15 12 7 3 1 Handel och samfärdsel ....... 100 4 12 17 18 7 15 14 11 2 Bank- och försäkringsväsen. . . 473 11 48 75 69 69 86 63 36 15 1 Advokatverksamhet .......... 1 305 44 177 210 145 132 207 168 89 130 3 Annan uppdragsvcrksamhet . . . 12 3 3 4 1 1
[ Statlig och kommunal förv.. . . 3 804 427 551 552 592 533 478 326 323 20 2 Undervisning m. m ........... 77 3 8 17 15 10 9 6 9
| Övrig vetenskaplig verks ...... 47 10 3 3 10 5 5 4 6 1 Litterär o. konstnärlig verks. . . 12 1 6 1 1 3 ! Arbetsgivarorganisationer ..... 108 9 13 33 23 11 8 7 1 3
! Löntagarorganisationer ....... 35 3 8 11 4 4 3 1 1 I Branseh— o. näringsorg ........ 67 2 10 14 17 8 10 4 2 Andra organisationer ......... 19 1 1 5 4 2 2 4
Summa 6 207 518 844 973 936 811 842 607 491 178 7
därav kvinnor ............... 352 64 73 60 69 36 22 18 5 4 1
|
| vidare räkna med att ca 90 jurister fallit bort på grund av ofullständig : svarsfrekvens m. m. 5 Jurister verksamma såsom lärare vid kommunala och privata skolor har 1 ej blivit medtagna i inventeringen. Med ledning av realskoleutredningens I undersökning av lärarna vid kommunala och privata skolor kan dessa l juristers antal uppskattas till 10. Jfr bilaga 3.
Av skillnaden mellan det beräknade antalet jurister, exkl. personer med dubbelexamen, och antalet jurister enligt inventeringen (7000—6030: 970) återstår sedan avdrag gjorts för antalet ej yrkesverksamma (470)
1 De i statlig tjänst anställda akademikerna med utbildningen fil. dr, lic. jämte jur. kand. (11 st.) har dock räknats som filosofer. I tab. 10 ingår dessutom 12 advokater med civileko- nomexamen.
och det beräknade bortfallet (90 + 10) ca 400 jurister, för vilka verksam- heten ej kunnat angivas. En del av restgruppen torde återfinnas i mindre företag, som av praktiska skäl ej kunnat undersökas. Vidare har jurister, som är verksamma i utlandet, ej kunnat redovisas.
Beträffande juristernas ålderssammansättning (se tab. 10) observerar man det ringa antalet jurister i åldern under 29 år. Detta bekräftar vårt antagande, att en stor del av de nyexaminerade ej blivit redovisade i under- sökningen.
Åldersstrukturen är i övrigt ganska jämn; dock visar sig antalet jurister i åldrarna 50—54 år vara något större än normalt. Detta sammanhänger med ett examensmaximum vid 1920-talets slut.
Juristernas relativa fördelning på näringsgrenar belyses av tab. 11. Som synes är drygt 60 procent av juristerna anställda i offentlig tjänst. Den näst största gruppen, omfattande ca 20 procent av samtliga, utgöres av jurister i advokatverksamhet. Förutom advokater ingår även här vid juri- diska byråer sysselsatta personer samt vid advokatbyråer anställda bi— trädande jurister. Den största gruppen av de övriga juristerna bildar de, som är verksamma inom bank- och försäkringsväsendet.
Tab. 11. Det relativa antalet jurister under 65 år inom olika näringsgrenar
Table 11. The relative number of persons with law degrees under the age of 65 by various occupations and industries
Antal under 65 år Antal) 1 ädgarna Näringsgren _ r
abs. rel. abs. rel.
Jordbruk och skogsbruk ...................... 9 0,1 9 0,2 Industri och gruvbrytning .................... 136 2,3 132 2,4 Handel och samfärdsel ....................... 98 1,6 94 1,7 Bank- och försäkringsverksamhet .............. 458 7,6 447 8,1 Advokatverksamhet .......................... 1 175 19,5 1 131 20,5 därav advokater ........................... 904 15,0 903 16,4 Annan uppdragsverksamhet ................... 12 0,2 12 0,2 Statlig och kommunal förvaltning .............. 3 784 62,8 3 357 60,9 Undervisning m. m ........................... 77 1,3 74 1,4 Övrig vetenskaplig verksamhet ................ 46 0,8 36 0,7 Litterär och konstnärlig verksamhet ........... 12 0,2 12 0,2 Arbetsgivarorganisationer ..................... 105 1,7 96 1,7 Löntagarorganisationer ....................... 35 0,6 32 0,6 Bransch- och näringsorganisationer ............ 67 1,1 65 1,2 Andra organisationer ......................... 15 0,2 14 0,2 Summa 6 029 100,0 ] 5 511 100,0
Det kan vara av intresse att se inom vilka områden av den statliga sektorn, som de statsanställda juristerna huvudsakligen har sin verksam- het. I tab. 12 har juristerna fördelats på sju statliga verksamhetsområden. Det bör anmärkas, att indelningen icke helt ansluter sig till den närings— grensindelning, som i övrigt begagnats i undersökningen.
Tab. 12. Samtliga jurister i statlig tjänst fördelade efter verksamhetsområde
Table 12. All persons with law degrees in government employment, by occupation
Verksamhetsområde Hela antalet I procent Skolor, sjukvård och socialvård ................ 20 Försvarsväsendet ............................. 148 4,8 SJ, postverket, televerket och tullverket ........ 50 1,6 Andra industri— och kommunikationsverk ....... 73 2,4 Rätts- och ordningsväsendet ................... 1 210 39,2 Bibliotek och forskningsinstitutioner ............ 28 0,9 Övrig förvaltning ............................. 1 518 49, därav centralförvaltning ..................... 969 31,4 lokal förvaltning ...................... 549 17,7 Summa 3 090 100,0
Man finner, att ca 40 procent av juristerna i statlig tjänst är verksamma inom rätts- och ordningsväsendet. Central- och lokalförvaltningen anlitar dock en större del av de statsanställda juristerna eller ca 50 procent. Som synes är även en relativt stor del av juristerna sysselsatta inom försvars- väsendet.
8. Politices magistrar
Den samhällsvetenskapliga utbildningen bedrivs för närvarande inom två fakulteter. Inom juridisk fakultet avlägges statsvetenskaplig-juridisk examen (jur. pol. mag.-examen), medan statsvetenskaplig-filosofisk examen (fil. pol. mag.—examen) avlägges inom filosofisk fakultet. Båda examina är tämligen nya. Den första politices magistern examinerades 1936. År 1945 uppgick antalet avlagda statsvetenskapliga examina till 51 (se diagram 8). Examinationen har därefter varit tämligen konstant med ca 40 exami- nerade per år.
Med utgångspunkt från en undersökning från år 1950 av personer med jur. pol. mag.- och fil. pol. mag.-examenl kan antalet samhällsvetare vid ? slutet av år 1955 beräknas ha uppgått till 670, därav 370 med jur. pol. mag.— examen och 300 med fil. pol. mag.-examen, samtliga under 65 år. Det kvinnliga inslaget kan uppskattas till 60 respektive 45.
Utvecklingen fram till år 1955 åskådliggöres i nedanstående tablå. An- talet kvarlevande år 1940 och 1945 har satts lika med antalet examinerade fram till utgången av respektive år. Siffran för år 1950 har — liksom den för år 1955 — beräknats på basis av Näverfelts undersökning.
Vid slutet av år ........................... 1940 1945 1950 1955 Antal personer med pol. mag.-examen ..... 58 255 465 670
1 Arne Näverfelt: Undersökning rörande politices magistrar och vissa filosofie kandidater (S.O.U. 1953: 16, bilaga 7).
Det framgår, att vid utgången av år 1940 hade 58 politices magistrar examinerats. Kåren har därefter ökat med ca 40 personer per år.
Det är ej möjligt att ur dessa siffror utläsa hur stort tillskottet på arbetsmarknaden varit av politices magistrar utan ytterligare examen. En relativt stor del av politices magistrarna har nämligen avlagt även annan akademisk examen. Om vi bortser från dem som även avlagt fil. kand.-exa- men, vilken examen ofta utgör ett steg på vägen mot fil. pol. mag.-examen, fanns det år 1955 åtminstone 108 politices magistrar, som hade avlagt annan akademisk grundexamen (se bilaga 3). Härtill kommer de politices magist- rar, som avlagt fil. lic.-examen eller disputerat. Samtliga filosofie doktorer och filosofie licentiater ingår nämligen i inventeringen bland filosoferna. I ämnena statskunskap, nationalekonomi, statistik och sociologi (de s. k. pol. mag.-ämnena) har under åren 1946—55 133 personer avlagt fil. lic.-examen. Det är svårt att säga hur många av dessa, som byggt sin licentiatexamen på en pol. mag.-examen. Uppskattningsvis rör det sig om ett trettiotal, som där- igenom i inventeringen blivit redovisade tillsammans med filosoferna.
Det sagda innebär, att åtminstone ca 140 politices magistrar i inventeringen torde ha blivit redovisade i en annan examensgrupp. Antalet »rena» politices magistrar torde sålunda år 1955 ej ha uppgått till mer än 530. Av dessa torde ca 70 vara ej yrkesverksamma. (På grund av kårens ungdom har endast en procent eller 5 personer antagits vara arbetsoförmögna. Antalet gifta, ej yrkesverksamma kvinnor har antagits uppgå till 30, nyexaminerade och studerande till 35.)
Det bör även nämnas, att politices magistrar — liksom jurister —— verk- samma som lärare vid kommunala och privata skolor ej ingår i invente- ringen. Såsom framgår av bilaga 3 kan dessas antal uppskattas till 10.
Tab. 13. Antal personer med pol. mag.-examen vid slutet av år 1955 fördelade efter näringsgren och ålder
Table 13. The number of persons with pol. mag. (social sciences) degrees at the end of 1955 With distribution by occupation or industry, and by age
" _ Hela antalet därav i åldern Okänd Näringsgren ålder abs. rel. —29 30—34 35—39 40—44 45— Industri, handel och samfärdsel . 20 5,6 2 4 10 2 2 Bank- och försäkr.verks. ....... 38 10,7 3 14 16 5 Statlig och kommunal förv ...... 215 60,2 31 58 86 34 5 1 Undervisning och vet. verks. . . . 31 8,7 9 13 9 Intresseorganisationer ........... 53 14,8 14 15 16 - 8 Summa 357 100,0 59 104 137 49 7 1 därav kvinnor ............... 57 6 24 21 4 2
Anm. Det bör observeras att i tabellen ingår ej personer, som jämte pol. mag.-examen avlagt icke-filosofisk grundexamen eller högre filosofisk examen.
i
Tab. 13 visar ålder och verksamhet för de politices magistrar, för vilka uppgifter kunnat erhållas genom inventeringen. Uppgifterna härrör från i stort sett samma källor som uppgifterna för juristerna. Då jur. pol. mag. och fil. pol. mag. ej är åtskilda i statistiska centralbyråns examenskod, har det ej varit möjligt att i tabellen särredovisa personer med jur. pol. mag.- resp. fil. pol. mag.-examen.
Sammanlagt redovisas 357 politices magistrar eller 78 procent av samt- liga yrkesverksamma. Flertalet av dessa (60 procent) är anställda i offent- lig tjänst. Endast ett fåtal är sysselsatta inom industrin, medan däremot en påfallande stor andel är verksamma i intresseorganisationer av olika slag.
9. Filosofer
De filosofiska grundexamina är till antalet tre, nämligen filosofisk äm- betsexamen, filosofie kandidatexamen och statsvetenskaplig—filosofisk exa— men. Personer, som avlagt statsvetenskaplig-filosofisk examen, har tidigare separat redovisats, varför beteckningen filosofer i fortsättningen endast avser dem, som avlagt fil. ämbetsexamen och/eller fil. kand.—examen, och dem som gått vidare från filosofisk grundexamen eller jur. pol. mag.-exa- men till fil. lic. och fil. dr.
I diagram 9 (s. 58) visas antalet årligen avlagda fil. ämbets- och fil. kand.—examina sedan år 1930 (se även tab. 2).
Examenskurvorna visar en mycket jämn utveckling fram till början av femtiotalet. Andelen kvinnor har i stort sett varit konstant. År 1953 ökade antalet fil. ämbetsexamina starkt, medan en motsvarande nedgång skedde för fil. kand.-examina. Dessa avvikelser hänger till stor del samman med att ny examensstadga trädde i kraft år 1953. Genom denna sänktes näm- ligen kravet på antalet betygsenheter i fil. ämbetsexamen från sju till sex, (1. v. s. till samma nivå, räknat i antalet betygsenheter, som för fil. kand.
Ökningen av fil. ämbetsexamina efter 1953 utgöres av dels ett engångs- tillskott av tidigare fil. mag.-aspiranter, som genom de sänkta betygs- fordringarna kunnat avlägga examen tidigare än annars skulle blivit fal— let, dels av personer vilkas examina omedelbart blev tillräckliga för fil. ämbetsexamen enligt den nya stadgan eller vilka innan stadgan trädde i kraft avsett att avlägga fil. kand.-examen (ev. åtföljd av fil. ämbetsexamen enligt gamla stadgan) men som genom de mildrade fordringarna i stället direkt kunde förvärva magisterkompetens. Dessutom torde bland de ny- examinerade filosofie magistrarna ingå ett icke obetydligt antal äldre filosofie kandidater, som genom den nya examensstadgan funnit det lockande att komplettera sin fil. kand. till en magisterexamen.
När man med hjälp av examensstatistiken skall söka bestämma an- talet filosofer under olika år, uppstår ett flertal svårigheter, vilka till
Graph 9. Degrees taken at faculties of Arts and Sciences (at least fil. kand. or fil. mag.), 1930—55
Antal 400
500 7 v
Fil, k nd.examen*, man
i 200 K A A __-
"vd.-examen. kvinnor
v ar— ! _ Is___ I I &” )Q—Fltk ' * I.—
[&
Fil. ömbets examen |män
!
| I
_ "
zoo ,
_ I I — I
(09 IÅNI,N_**** " A
& I * & */,*-I
Fil, ämbets exomen,kvinnor
”I " a , I (00 __ __ l' _ _ _ ' r _ , N' & r ! 0 | | I | | | | I 1 | I l I | | I I | l l 1 en I935 1940 |945 msn isssÅr 1 400 I 2500 . l l l l
större delen har sin grund däri, att fil. kand.-examen i stor utsträckning har karaktären av förberedande examen, särskilt för dem, som sedermera avlägger teol. kand.-, pol. mag.- eller fil. ämbetsexamen. En framskrivning baserad på Wicksell—Jernemans uppgifter om antalet filosofer 1933 med tillägg för examensstatistikens uppgifter om både antalet avlagda fil. kand.— examina och fil. ämbetsexamina skulle ge alltför höga siffror, då många filosofie kandidater avlägger fil. ämbetsexamen eller kombinerar en filoso- fisk examen (fil. mag., fil. kand.) med en icke-filosofisk examen (t. ex. teol. kand., civilekonomexamen). För att erhålla en uppfattning om i vilken utsträckning fil. kand. kombineras med övriga examina har —— som tidi- gare nämnts — 1946 års filosofie kandidater undersökts på denna punkt. Resultatet redovisas i bilaga 3. Det framgår av redovisningen där, att av 1946 års kandidater hade 40 procent avlagt fil. ämbetsexamen före juni 1956. Av männen har 45 procent nöjt sig med fil. kand. som enda grund- examen. 55 procent har sålunda utökat sin kompetens med annan grund- examen. Motsvarande siffror för kvinnorna var 57 procent med enbart fil. kand.; 43 procent hade sålunda annan grundexamen.
Det är naturligtvis omöjligt att avgöra, om dessa relationer generellt. kan tillämpas för hela perioden 1933—55. I brist på säkrare hållpunkter har emellertid dessa resultat fått bilda utgångspunkt för en uppskattning av antalet filosofer under skilda år.
I tablån, sid. 60, anges för olika är först bruttoantalet personer under 65 år med filosofisk examen. Bruttosiffrorna, som hänför sig till hela antalet personer med filosofisk examen oavsett om annan icke—filosofisk grundexamen avlagts, har beräknats under antagande, att 40 procent av samtliga manliga och kvinnliga filosofie kandidater examinerade åren 1934—54 sedermera avlagt fil. ämbetsexamen. Endast 60 procent av antalet kandidatexamina åren 1934—54 har sålunda medräknats. Däremot ingår hela antalet år 1955 examinerade filosofie kandidater liksom även _ sedan reduktion gjorts för den sannolika avgången på grund av dödsfall —— hela antalet sedan år 1934 examinerade filosofie magistrar.
För att erhålla nettoantalet filosofer, d. v. s. bruttoantalet reducerat med hänsyn till de filosofer, som sannolikt avlagt icke-filosofisk grundexamen har det beträffande filosofie kandidaterna antagits, att 45 procent av de manliga och 55 procent av de kvinnliga kandidaterna, som examinerats 1934—54, nöjt sig med enbart fil. kand.-examen. Antalet filosofie kandidater åren 1934—54 har sålunda reducerats till 45 respektive 55 procent av de årli- gen examinerade. Resultatet av de beräkningar, som på basis av dessa anta— ganden utförts, visas även i tablån.
Svagheterna i den begagnade beräkningsmetoden kan sammanfattas så- lunda:
1. Ett antal av de filosofer, som ingår i Wicksell—Jernemans under- sökning (8 259 under 65 år) torde ha avlagt ytterligare en filosofisk grund-
1935 1940 1945 1950 1955 Bruttoantalet filosofer under 65 år man ........................ 6 200 7 000 7 800 8 500 10 000 kvinnor ..................... 1 900 2 500 3 400 4 200 5 700 Summa 8 100 9 500 11 200 12 700 15 700 Nettoantalet filosofer under 65 år män ........................ 6 200 6 700 7 400 8 000 9 300 kvinnor ..................... 1 800 2 500 3 300 4 100 5 500 Summa 8 000 9 200 10 700 12 100 14 800
examen, t. ex. en fil. kand. examinerad 1933, som avlagt fil. mag. 1936. Detta medför en överskattning både av bruttoantalet och nettoantalet.
2. Ett antal av de filosofer, som ingår i Wicksell—Jernemans under- sökning kan ha avlagt icke-filosofisk examen efter år 1933, t. ex. en fil. kand. examinerad 1933, som avlagt teol. kand. år 1936. Detta medför en överskattning av nettoantalet.
3. Ett antal av de personer, som i Wicksell—Jernemans undersökning betecknats som icke-filosofer men som förutom sin icke-filosofiska examen även hade en filosofisk examen, avlagd innan år 1934, har ej blivit med- räknade i vare sig bruttoantalet eller nettoantalet.1 Detta medför, att brutto- antalet underskattats.
4. Ett antal filosofie magistrar, som examinerats efter år 1933, har se- nare avlagt icke-filosofisk examen. Detta medför en överskattning av netto- antalet.
5. Ett antal filosofie kandidater, som examinerats under senare år, torde ej ännu ha hunnit att avlägga ytterligare en grundexamen. Detta innebär en underskattning både av bruttoantalet och nettoantalet. Att närmare precisera inverkningarna av de nu nämnda felkällorna låter sig ej göra. Nettoeffekten torde dock gå i den riktningen, att brutto- antalet filosofer enligt de redovisade beräkningarna —— särskilt med hän- syn till punkt 3 — något har underskattats, under det att nettoantalet något överskattats.
Genom inventeringen har ålder och verksamhet kunnat fastställas för 11977 personer med filosofisk examen. Av dessa har emellertid 1 166 avlagt även annan akademisk grundexamen (se bilaga 3), varför de ej räknats som filosofer i vår redovisning. Inventeringen omfattar sålunda 10 811 (= 11 977 _ 1 166) filosofer, vilket framgår av tab. 14. Hela antalet filosofer under 65 år uppgår enligt tabellen till 10538, varav 2466 är
1 Wicksell-Jerneman redovisar i regel såsom filosofer endast personer med enbart filosofisk examen. I de från Wicksell-Jerneman hämtade uppgifterna om antalet akademiker i olika åldrar fördelade efter examen, vilka utgör utgångspunkten för våra beräkningar, ingår därför ett antal personer med filosofisk examen i icke-filosofiska examensgrupper (t. ex. i grupperna teologer, jurister, medicinare).
kvinnor.1 En jämförelse med det för år 1955 beräknade brutto- resp. nettoantalet filosofer ger följande resultat.
Antal filosofer år 1955
Brutto Netto
Beräknat antal under 65 år män ................................ 10 000 9 300 kvinnor ............................. 5 700 5 500
Summa 15 700 14 800
Observerat antal under 65 år
män ................................ — 8 072 kvinnor ............................. — 2 466 Summa 11 704 10 538
Procent i inventeringen
mån ................................ _ 86,8 kvinnor ............................. — 44,8
Av det beräknade bruttoantalet filosofer har nära tre fjärdedelar blivit representerade i inventeringen, medan en något mindre andel erhålles, om man stöder sig på det beräknade nettoantalet. Av männen ingår nära nittio [ procent, räknat på nettoantalet, medan inte ens hälften av de kvinnliga filosoferna blivit redovisade. Motsvarande beräkningar på bruttoantalet har ej kunnat utföras då — såsom framgår av bilaga 3 — personer med dubbelexamina ej är uppdelade på kön.
Såsom ovan framhållits är skillnaden mellan bruttoantalet och nettoantalet filosofer lika med antalet personer, som avlagt både filosofisk och annan akademisk examen. För år 1955 uppgår denna skillnad till 900. Emellertid har inventeringen visat, att det år 1955 fanns åtminstone 1 166 personer
. under 65 år, som jämte sin filosofiska examen även avlagt icke-filosofisk ; grundexamen. Detta tyder på att vi genom den använda beräkningsmetoden ] antingen underskattat bruttoantalet eller överskattat nettoantalet eller ; underskattat bruttoantalet och överskattat nettoantalet. Bl. a. med hän- syn till punkt 3 ovan har det dock ansetts, att nettovärdena är behäftade med mindre felmarginal än bruttovärdena och att alltså representativite- , ten bör ligga närmare 71 procent än 75 procent. * Innan vi övergår till att granska filosofernas verksamhet, bör bortfallets > storlek och orsaker något beröras.
| Summa 74,5 71,2 i |
En stor del av de nyexaminerade filosoferna ägnar sig med all säkerhet åt fortsatta studier. En del av dessa har kunnat medtagas i inventeringen, nämligen de, som vid slutet av år 1955 var sysselsatta med högre studier (licentiander och doktorander). Storleken av den återstående delen kan ej närmare angivas. Man kan dock utgå ifrån, att huvuddelen av de under hösten 1955 examinerade (514 st.) ej blivit representerade i inventeringen.
1 De 16 filosofer, för vilka åldersuppgift saknas, har antagits vara under 65 år.
Tab. 14. Antal personer med filosofisk examen vid slutet av år 1955 fördelade efter näringsgren och ålder
Table 14. The number of persons having taken degrees at faculties of Arts and Sciences (at least fil. kand. or fil. mag.) at the end of 1955, by occupation or industry, and by age Hela därav 1 åldern
Näringsgren
antalet 40—44 45—49 50—54
Jordbruk och skogsbruk . . . . . . Industri................ ...... . Varuhandel och samfärdsel. . . . . . Bank- och försåkringsverksamhet.. Uppdragsverksamhet m. m.. . . . . . . Statlig och kommunal förvaltning. Universitet och högskolor. . . . . . . . . Undervisning iövrigt. . . . . . . . . . . .. Bihlioteks-, musei— o. arkivverksamhet. Annan vetenskaplig verksamhet. . . . . Litterär och konstnärlig verksamhet .. Organisationer.......................
Summa
därav kvinnor
Tab. 15. Det relativa antalet filosofer under 65 år inom olika näringsgrenar
Table 15. The relative number of persons having taking degrees at faculties of Arts and Sciences (at least fil. kand. or fil. mag.) under the age of 65 in various occupations and industries
Antal under 65 år AntBaå 1 [ååådäarna .. . — r Näringsgren abs. abs. rel. Jordbruk, skogsbruk och industri ............. 190 1,8 174 1,9 Varuhandel och samfärdsel ................... 167 1,6 156 1,7 Bank- och försäkringsverksamhet .............. 197 1,9 181 2,1 Uppdragsverksamhet m. m .................... 23 0,2 19 0,2 Statlig och kommunal förvaltning ............. 701 6,6 645 7,2 Universitet och högskolor ..................... 541 5,1 519 5,8 Undervisning i övrigt ........................ 6 152 58,4 5 359 59,7 därav: folk- och småskoleseminarier ......... 301 2,9 283 3,2 allmänna läroverk ................... 3 857 36,6 3 334 37,1 högre tekniska läroverk .............. 80 0,8 78 0,9 komm. gymnasier och realskolor ....... (297) (2,8) (253) (2,8) praktiska realskolor ................. (272) (2,6) (251) (2,8) privata läroverk ..................... (312) (3,0) (284) (3,2) folkhögskolor ........................ (329) (3,1) (303) (3,4) Biblioteks-, musei- och arkivverksamhet ....... 823 7,8 760 8,5 Annan vetenskaplig verksamhet ............... 1 337 12,7 794 8.8 Litterär och konstnärlig verksamhet ........... 219 2,1 193 2,2 Organisationer ............................... 188 1,8 174 1,9 Summa 10 538 100,0 8 974 100,0
Anm. Siffrorna inom parentes har hämtats från realskoleutredningens undersökning, vilken avser förhållandena år 1954. Som framgår av bilaga 2 har vissa antaganden om de i denna under- sökning ingående lärarnas examen måst göras. Det har sålunda ansetts sannolikt att det vid de berörda skolorna fanns 20 lärare med teologisk examen och 20 med juridisk eller statsvetenskap- lig examen. Då det ej är möjligt att fördela dessa efter skolformer ingår alltså 40 icke-filosofer i de inom parentes angivna antalsuppgifterna, däremot ej i totalsiffran (10 538).
Om man vidare antager, att antalet filosofer, som bedriver fortsatta studier (exkl. doktorander och licentiander) ungefär uppgår till antalet under vårterminen 1955 examinerade, kan gruppen studerande och nyexamine- rade sättas till ca 1200.
Till detta kommer sedan antalet ej yrkesverksamma på grund av sjuk- dom 0. d., säg 300 personer (: 2 procent av nettoantalet filosofer i yrkes- verksam ålder), samt ett beräknat bortfall på 100 personer (se bilaga 2).
Såsom framgått av tablån på sid. 61 har endast 2 466 eller 45 procent av det ; beräknade nettoantalet kvinnliga filosofer blivit redovisade i inventeringen. ' Om kvinnornas verksamhet hade kunnat kartläggas i samma utsträckning l l
som männens, borde man ha funnit 4774 st. Man har skäl att antaga, att skillnaden mellan detta värde och det observerade (2 308 eller 42 procent av samtliga kvinnor) till mycket stor del kan tillskrivas det för- hållandet, att ett icke obetydligt antal kvinnliga filosofer ej är yrkesverk- samma.
Såsom framgår av tab. 14 återfinnes en stor del av de yngre filosoferna under rubriken »annan vetenskaplig verksamhet». Detta förklaras av att
samtliga med forskning sysselsatta icke-statsanställda (här i betydelsen »icke-löneplansanställda») filosofer ingår i denna grupp, vilken sålunda innehåller bl. a. doktorander och licentiander. Under rubriken »universitet och högskolor» har däremot inbegripits samtliga vid universitet och hög- skolor löneplansanställda filosofer samt lärarpersonal vid Stockholms hög- skola och handelshögskolorna.
Filosofernas relativa fördelning på olika verksamhetsområden visas i tab. 15. Det stora antalet filosofer inom undervisningsväsendet har motive- rat en något mera detaljerad redovisning av denna grupp än den som pre- senterats i tab. 14.
Nära sextiofem procent av filosoferna är verksamma inom undervis— ningsväsendet (inkl. universitet och högskolor). Emellertid ingår ej tim- lärare med mindre än 15 undervisningstimmar per vecka i inventeringen.1 Antalet filosofer inom undervisningsväsendet torde sålunda vara något större än som angivits i tabellen. Med den avgränsning som är gjord be- höver man dock knappast räkna med att något betydande antal inom undervisningsväsendet heltidstjänsfgörande filosofer fallit bort.
10. Civilingenjörer, arkitekter och lantmätare
År 1930 examinerades vid Tekniska högskolan och dåvarande Chalmers tekniska institut 191 civilingenjörer, arkitekter och lantmätare.2 1955 hade antalet civilingenjörsexamina vid de två läroanstalterna ökat till 531. Såsom framgår av diagram 10 (se även tab. 2) var ökningen mest markant omkring fyrtiotalets mitt. Examinationen har sedan år 1947 hållit sig vid 500 per år.
Civilingenjörsbeståndet under olika år visas i nedanstående tablå. Upp- gifterna grundar sig på Wicksell—Jernemans undersökning av civilingen- jörernas åldersfördelning år 1933 samt på en liknande undersökning från år 1939.3 Siffrorna är avrundade till jämna hundratal.
Vid slutet av år ............. 1935 1940 1945 1950 1955 Antal civilingenjörer under 65 år 6 700 7 700 8 500 9 800 11 400
Som synes uppgick nettotillskottet under perioden 1935—40 till ca 1 000 ingenjörer. Trots att examinationen var större under åren 1940—45 än under föregående femårsperiod, ökade antalet endast med 800 dessa år.
1 Denna avgränsning har dock endast använts för lärare vid allmänna läroverk, folk- och småskoleseminarier samt högre tekniska läroverk. För övriga skolformer gäller att lärare, som i Läroverkslärarnas riksförbunds årsbok betecknats som timlärare, ej medtagits. ” Ordet civilingenjör används i det följande för att beteckna samtliga med examen från teknisk högskola, alltså även arkitekter och lantmätare. 3 E. Olsson: Statistisk undersökning av ingenjörsbeståndet i Sverige år 1939 (S.O.U. 1943: 34, bihang 3, stencil). Denna undersökning omfattade ej lantmätare, varför materialet kompletterats med uppgifter från lantmäteristyrelsen.
Diagram 10. Civilingenjörsexamina åren 1930—55 Graph 10. Engineering degrees, 1930—55
0 | T I | | l l l l l T | l | | | | I | |
mo |955 1940 1945 |95o |9J5Är'
Detta förklaras av ett betydligt större antal pensioneringar under åren 1940—45 än under åren 1935—40. Tillväxten under de två senaste femårs- perioderna synes ha uppgått till ca 1 300 respektive 1 600. Källorna till den sammanställning av civilingenjörernas ålder och verk— samhet år 1955, som presenteras i tab. 16, har i huvudsak varit följande: 1) statistiska centralbyråns redovisning av statstjänstemännen, 2) SAF:s och socialstyrelsens statistik, 3) enkätundersökningarna, 4) Svenska arki- tekters riksförbunds matrikel för år 1955. Erhållna data har kompletterats med uppgifter om dels antalet vid statliga skolor verksamma lärare med
Tab. 16. Antal personer med civilingenjörsexamen vid slutet av är 1955 fördelade efter näringsgren och ålder
Table 16. The number of persons With engineering degrees at the end of 1955, with distribution by occupation or industry, and by age
Hela darav l åldern
antalet 30—34 40—44 45—49 50—54
Okänd ålder
Näringsgren
Jordbruk.................................... 4 3 1 Metall— o. verkstadsind. samt gruvbrytn. . . . . .. 2 831 420 642 518 349 268 246 222 130 35 1 Jord- och stenindustri. . . . . . . . . . . . . . 160 12 26 43 29 14 15 15 6 Träindustri.............................. . 99 3 17 18 15 11 10 11 11 3 Pappers- och grafisk industri. . . . . . . . . . . . . . . . . 290 40 60 58 42 30 23 21 12 4
1 1
Livsmedels-, dryckesvaru— o. tobaksindustri 147 8 21 19 25 17 21 21 14 Textil- och sömnadsindustri. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 21 31 36 25 15 9 8 4 Läder-, hår- 0. gummivaruindustri . . . . . . . . . 31 2 7 2 8 2 3 3 4 Kemisk-teknisk industri . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . 373 41 67 82 57 48 27 30 15 6 Byggnadsverksamhet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 697 102 135 124 108 71 61 51 27 18 El-, gas- o. vattenverk m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . 354 33 75 61 58 36 30 33 24 4
3 1
Samfärdsel och varuhandcl. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 633 68 117 96 107 97 53 58 34 . 107 3 28 27 17 8 7 8 8 . 1 335 193 295 200 152 144 92 71 65 122 1 . . . . . . . 2 376 292 489 409 338 317 208 170 142 11 Undervisning. . . 390 93 68 53 44 26 37 38 31 * Annan vetenskaplig verksamhet m. m.. . . . 336 113 99 49 20 18 10 9 9 2 7 Organisationer............................... 111 7 24 23 12 11 9 15 6 4 Utan angiven sysselsättningl. . . . . . . . . . . . . . . . 106 55 36 9 3 3
Summa 10 530 1 506 2 237 1 827 1 412 1 137 861 784 542 215 9 därav kvinnor 109 23 39 17 16 7 2 2 1 2
Bank- och försäkringsverksamhet. . Patent-, ingenjörs— 0. arkitektbyråer m. Statlig och kommunal förvaltning. . . . .
1 Gruppen innehåller de arkitekter för vilka sysselsättningen ej angivits i arkitektmatrikeln samt de arkitekter, vilka ej är medlemmar av SAR.
civilingenjörsexamen, dels antalet civilingenjörer vid vissa forskningsin- rättningar. Endast personer med svensk civilingenjörsexamen är medtagna i tab. 16.
Som framgår av tabellen har ålder och verksamhet kunnat fastställas för 10530 civilingenjörer (åldersuppgifter saknas dock för 9). Av dessa var 109 kvinnor. Hela antalet under 65 år uppgår till 10 315.1
I jämförelse med det för år 1955 beräknade antalet (11400) saknas ca 1 100 civilingenjörer i yrkesverksam ålder. Såsom framgår av bilaga 1 kan man emellertid räkna med att ca 370 verksamma civilingenjörer (huvudsakligen inom industrin) fallit bort. Vidare vistas ett relativt stort antal ingenjörer i utlandet. En grov uppskattning av detta antal kan man erhålla ur Svenska teknologföreningens ledamotsförteckning 1955. Där | upptages 239 föreningsmedlemmar bosatta i utlandet, varför man kan
räkna med att det i utlandet finns åtminstone 240 civilingenjörer. Summeras de sistnämnda posterna (370 +240) och de i tab. 16 redo- visade under 65 år (10 315) erhålles 10 925, vilken siffra sålunda approxi- mativt anger antalet yrkesverksamma civilingenjörer under 65 är vid
Tab. 17. Det relativa antalet civilingenjörer under 65 år inom olika näringsgrenar
Table 17. The relative number of engineers under 65 in various occupations and industries
Antal under 65 år Ang:; l öåådäarna Näringsgren _ r abs. rel. abs. rel. 5 Industri och gruvbrytning samt jordbruk ...... 5 064 49,6 4382 50,0 , därav metall— och verkstadsindustri ......... 2 796 27,4 2 376 27,1 * jord- o. stenindustri .................. 160 1,6 148 1,7 i träindustri .......................... 96 0,9 93 1,1 ' pappers- och grafisk industri ......... 286 2,8 246 2,8 5 livsmedels-, dryckesvaru- och tobaks-
' industri ........................... 146 1,4 138 1,6 textil— och sömnadsindustri ........... 149 1,5 128 1,5 läder-, hår- och gummivaruindustri ..... 31 0,3 29 0,3 kemisk-teknisk industri ............... 367 3,6 326 3,7 byggnadsverksamhet ................. 679 6,7 577 6,6 el—, gas- och vattenverk .............. 350 3,4 317 3,6 Samfärdsel och varuhandel ................... 630 6,2 562 6,4 Bank- och försäkringsverksamhet .............. 106 1,0 103 1,2 Patent-, ingenjörs- och arkitektbyråer m.m. . .. 1 213 11,9 1 020 11,7 Statlig och kommunal förvaltning ............. 2 365 23,2 2073 23,7 Undervisning (inkl. universitet och högskolor) . . . 390 3,8 297 3,4 Annan vetenskaplig verksamhet m. m .......... 334 3,3 221 2,5 Organisationer ............................... 107 1,0 100 1,1 Summa 10 209 100,0 8 758 100,0
I utlandet .................................. 240
Utan angiven sysselsättning .................. 106
Totalt ...................................... 10 555
1 Samtliga ingenjörer med okänd ålder har antagits vara under 65 år.
inventeringstillfället. I hela civilingenjörsbeståndet ingår dessutom ca 230 personer, som på grund av sjukdom och liknande orsaker ej är yrkes- verksamma samt de under hösten 1955 examinerade (230 st.)1
En översikt av civilingenjörernas relativa fördelning på näringsgrenar ges i tabell 17. Den ovannämnda uppskattningen av antalet civil- ingenjörer i utlandet har införts i tabellen. Det har sålunda antagits att samtliga i utlandet verksamma var under 65 år.
Vårt material för statstjänstemännen tillåter en något mera detaljerad uppdelning av de statsanställda civilingenjörerna än som framgår av tab. 17. I nedanstående tabell visas samtliga civilingenjörer i statlig tjänst för- delade efter verksamhetsområde. Indelningen följer icke helt den i övrigt tillämpade näringsgrensindelningen.
Tab. 18. Samtliga civilingenjörer i statlig tjänst fördelade efter verksamhetsområde
Table 18. All the government-employed engineers by their appointments
Verksamhetsområde Hela antalet I procent Skolor och sjukvård .......................... 353 12,0 Försvarsväsendet ............................. 547 18,7 SJ, postverket, televerket och tullverket ........ 403 13,7 Andra industri- och kommunikationsverk ....... 701 23,9 Rätts- och ordningsväsendet ................... 565 19,3 Bibliotek och forskningsinstitutioner ............ 142 4,8 Övrig förvaltning ............................. 222 7,6 därav: centralförvaltning .................... 98 3,3 lokalförvaltning ...................... 124 4,3 Summa 2 933 100,0
Anm. Enligt Statistisk tidskrift häfte 7, 1955 uppgick antalet civilingenjörer i statlig tjänst i oktober 1955 till 2 962. Av centralbyråns primärmaterial framgår emellertid att 29 civilingen- jörer torde ha blivit dubbelredovisade.
Det bör påpekas, att i gruppen »rätts- och ordningsväsendet» ingår bl. a. patent- och registreringsverket samt lantmäteriväsendet. Detta för- klarar det jämförelsevis stora antalet ingenjörer inom detta verksamhets- område.
Hittills har endast berörts civilingenjörer med svensk examen. På den svenska arbetsmarknaden finns emellertid även ett icke ringa antal per- soner med utländsk högre teknisk utbildning. Sammanlagt har genom inventeringen uppgifter erhållits för 431 utländska ingenjörer. Något mer än hälften av dessa var verksamma inom industrin och vid ingenjörs- byråer; ungefär en fjärdedel var anställda i statlig eller kommunal för- valtning, medan en tiondel var sysselsatta vid universitet och högskolor.
Inventeringen är vad beträffar denna grupp icke fullständig. Detta beror
1 Med hänsyn dels till att relativt få civilingenjörer fortsätter med studier efter sin examen, dels till att de nyexaminerade civilingenjörerna under nuvarande goda konjunkturer så gott som omedelbart erhåller anställning, har det synts rimligt att antaga, att antalet i inventeringen ej redovisade endast uppgår till antalet under hösten 1955 examinerade. Jfr. sidan 23.
framför allt på brister i det grundmaterial som avser industrin (SAF:s och socialstyrelsens statistik). Hela antalet i landet verksamma personer med utländsk högre teknisk utbildning torde vara betydligt större än det här redovisade antalet.
1 1 . Civilekonomer
Civilekonomkåren är en förhållandevis ung yrkeskår. De första 60 civil- ekonomerna examinerades 1911. Omkring 1930 hade antalet årligen exa- minerade stigit till ca 90. Examinationen sedan 1930 visas i nedanstående
: diagram (jfr även tab. 2). ' Bortsett från en mindre nedgång vid fyrtiotalets början ökade examina- tionen fram till 1948. En viss tillbakagång har därefter skett, och antalet årligen examinerade har under de senaste fem åren hållit sig omkring 180.
Yrkeskåren har expanderat kraftigt under de sista decennierna. År 1935 omfattade kåren ca 1 700 personer, medan antalet är 1955 uppgick till ca 4400. Detta framgår av nedanstående översikt. De angivna värdena är beräknade och har avrundats till jämna hundratal.
Vid slutet av år ............... 1935 1940 1945 1950 1955
Antal civilekonomer under 65 år 1 700 2 200 2 700 3 700 4 400 | J | l l l | | | )
Diagram 11. Civilekonomexamina åren 1930—55
Graph 11. Degrees in economics and commerce (civilekonom)
Förklaringen till att antalet civilekonomer ökat så snabbt är delvis den att kåren är relativt ung, varför det fram till år 1955 knappast förelegat något ersättningsbehov.
Uppgifterna om civilekonomernas ålder och nuvarande verksamhet har i huvudsak erhållits från följande källor: 1) statistiska centralbyråns redo— visning av de statsanställda, 2) SAF:s och socialstyrelsens statistik, 3) enkätundersökningarna, 4) Svenska civilekonomföreningens matrikel 1956, 5) Svensk bankmatrikel 1955. I tab. 19 ges en översikt av inventeringens resultat. Tabellen upptar sammanlagt 3501 civilekonomer, varav 3459 under 65 år. Av de 3459 är 81 kvinnor.
Tab. 19. Antal personer med civilekonomexamen vid slutet av år 1955 fördelade efter näringsgren och ålder
Table 19. The number of persons with the civilekonom degree at the end of 1955, with distribu- tion by occupation or industry, and by age
Hela därav i åldern Okänd Namgsgre" till; __29 30— 35— 45- 45— 50— 55— 60— 65_ ålder 34 39 44 49 54 59 64
Jordbruk med binäringar ...... 12 1 2 3 1 1 1 2 1 Metall- och verkstadsind ....... 419 63 104 104 52 33 27 16 18 2 Pappers- och grafisk ind ....... 122 22 33 30 12 12 5 5 3 Kemisk-teknisk industri ....... 118 30 25 21 17 4 8 4 8 1 Textil— och sömnadsind. ...... 135 22 38 23 23 13 9 4 3 Övrig industri ................ 288 28 76 71 38 29 16 21 7 1 1 Samfärdsel ................... 134 18 27 32 24 11 10 8 2 2 Varuhandel .................. 454 70 105 101 54 40 26 25 17 8 8 Bank- och försäkringsverks. . . . 338 29 37 64 60 59 51 22 13 3 Revisionsverksamhet .......... 381 54 94 79 42 41 23 20 11 14 3 Annan uppdragsverksamhet. . . . 150 17 39 27 26 22 7 7 3 1 1 Statl. och komm. förvaltning. . 403 37 85 91 76 51 25 17 19 2 Underv. och vetensk. verks.. . . 234 25 49 45 33 32 20 13 15 1 1 Arbetsgivar- och löntagarorg. .. 34 6 11 10 4 — 2 — 1 _— Övriga organisationer ......... 135 30 26 24 25 12 10 4 1 3 I utlandet .................... 144 20 41 35 13 7 11 9 2 6
Summa 3 501 472 792 760 500 367 251 177 124 42 16
därav kvinnor .............. 81 23 21 19 9 7 2
Skillnaden mellan det för år 1955 beräknade antalet civilekonomer under 65 år och antalet enligt inventeringen uppgår till inte mindre än ca 900 personer eller 20 procent av hela kåren. Det finns emellertid vissa möjlig- heter att förklara åtminstone en del av denna differens.
Ett rätt stort antal civilekonomer har avlagt även annan akademisk grundexamen. Bland civilekonomföreningens medlemmar fanns år 1955 287 civilekonomer med annan akademisk examen enligt följande:
Filosofisk examen ...................... 76 Pol. mag.—examen ...................... 21 Civilingenjörsexamen .................. 50 Annan ak. examen .................... 9
Summa 287
Som framgår av bilaga 3 har civilekonomer med civilingenjörsexamen redovisats bland civilingenjörerna och civilekonomer med »annan akade- misk examen» (med. lic., tandläkare, apotekare m. fl.) hänförts till | respektive övrig utbildning. Tolv civilekonomer, som är advokater, in- ' går bland juristerna. Sammanlagt har 71 civilekonomer redovisats i I andra examensgrupper. Vårt beräknade jämförelsetal blir därför 4330. i Det har vidare beräknats, att ca 160 civilekonomer fallit bort i invente- ringen på grund av uteblivna svar m. m. (se bilaga 2). Antalet arbets— I oförmögna och antalet gifta ej yrkesverksamma kvinnliga civilekonomer | kan beräknas uppgå till sammanlagt ca 100. Vidare kan antalet stude- |
I
rande och nyexaminerade uppskattas till ca 180 personer. Det sagda kan sammanfattas sålunda:
Redovisade .......................... 3 460 Beräknat bortfall .................... 160 Ej yrkesverksamma: arbetsoförmögna och gifta kvinnor. . . . 100 studerande och nyexaminerade ...... 180 Övriga .............................. 430
Summa 4 330
Gruppen »övriga» är en restpost erhållen såsom skillnaden mellan det beräknade jämförelsetalet (4 330) och summan av övriga poster (3 900). En blick på åldersfördelningen i tab. 19 säger oss, att en stor del av rest- gruppen består av yngre civilekonomer.1 Det är därför möjligt att antalet studerande och vid inventeringstillfället ej yrkesverksamma civilekonomer något underskattats. Men huvudorsaken till att en så pass stor del av de aktiva Civilekonomerna ej blivit redovisad i inventeringen torde dock vara, att många civilekonomer driver egen rörelse, ofta av så begränsad om— fattning, att deras företag ej berörts av de enkäter, som inventeringen till stor del bygger på (jfr punkt 2 på sid. 17 samt urvalsmetoden för grupp
1 Antalet personer i åldern under 30 år uppgår till 472. Då medelåldern vid examens avläggande är 25 år, kan man med ledning av uppgifter om antalet examinerade sedan år 1951 (932 st) uppskatta antalet är 1955 kvarlevande civilekonomer under 30 är till c:a 900. Gör vi avdrag för de år 1955 examinerade, uppgår antalet till c:a 760. Då antalet redovisade under 30 år upp- går till 472, betyder detta, att av restgruppen är ca 290 sådana civilekonomer, som examinerats under 1950-talet.
5, 6 och 8 i tablån på sid. 18. Härtill kommer att i utlandet verksamma civilekonomer ej fullständigt kunnat redovisas.
I tab. 20 redovisas civilekonomernas relativa fördelning på olika närings- grenar. Det är påfallande, hur spridd kåren är på arbetsmarknaden. Unge— fär en tredjedel är verksamma inom industrin, medan de övriga synes vara tämligen jämnt fördelade på övriga områden.
Tab. 20. Det relativa antalet civilekonomer under 65 år inom olika näringsgrenar
Table 20. The relative number of persons with the civilekonom degree under the age of 65 in various occupations and industries
Antal under 65 år Antag? l åådäarna .. . — r Naringsgren abs. rel. abs. rel.
Jordbruk och skogsbruk ...................... 12 0,4 11 0,4 Industri .................................... 1 078 32,5 913 31,8 därav metall- och verkstadsind .............. 417 12,6 354 12,3 pappers- och grafisk ind .............. 122 3,7 100 3,5 kemisk-teknisk industri ............... 117 3,5 87 3,0 textil- och sömnandsind .............. 135 4,1 113 3,9 Samfärdsel .................................. 134 4,0 116 4,0 Varuhandel .................................. 446 13,4 376 13,1 Bank— och försäkringsverksamhet .............. 335 10,1 306 10,7 Hevisionsverksamhet ......................... 367 11,0 313 10,9 Annan uppdragsverksamhet ................... 149 4,5 132 4,6 Statlig och kommunal förvaltning ............. 401 12,1 364 12,7 Undervisning och vetenskaplig verksamhet ..... 233 7,0 208 7,2 Arhetsgivar- och löntagarorganisationer ........ 34 1,0 28 1,0 Övriga organisationer ........................ 132 4,0 102 3,6 Summa 3 321 100,0 2 869 100,0
I utlandet .................................. 138 118
Totalt 3 459 2 987
12. Läkare och tandläkare
I diagram 12 ges en översikt av produktionen av läkare och tandläkare under de senaste tjugufem åren. Som synes har det årliga tillskottet av läkare och tandläkare endast ökat obetydligt under perioden. Antalet kvinnliga medicinare (se tab. 2) har ökat mest, medan det kvinnliga in- slaget bland tandläkarna i stort sett hållit sig konstant. I medeltal exami- nerades under åren 1931—35 133 medicine licentiater och 162 tandläkare. Motsvarande tal för de senaste fem åren var 204 respektive 163.
År 1935 uppgick antalet läkare under 65 år till ca 2 580. Antalet tand- läkare utgjorde vid samma tidpunkt 1 770. Utvecklingen belyses av nedan- stående tablå. Siffrorna, som endast avser antalet läkare och tandläkare med svensk examen, är avrundade till jämna tiotal.
Vid slutet av år ............... 1935 1940 1945 1950 1955
Antal läkare under 65 år ....... 2 580 3 130 3 710 4 330 4 980 Antal tandläkare under 65 år. . . 1 770 2 130 2 550 3 230 3 890
Diagram 12. Med. lic.- och tandläkarexamina åren 1930—55 Graph 12. Medical (med. lic.) and dental degrees, 1930—55
Med. licexomenf
X yr—Tondläkarexamen
1950 |935 l940 |945 ISS!) [955 År
Tablån visar, att både antalet läkare och antalet tandläkare kraftigt ökat sedan 1935. Absolut sett har läkarkåren ökat mest, nämligen med 2 400 ny- tillkomna jämfört med 2 120 nya tandläkare. I relation till hela antalet är 1935 visar dock tandläkarkåren en något större ökning; kåren har mer än fördubblats, under det att antalet läkare visar en något lägre relativ ökning.1
: Följande redogörelse för läkarnas och tandläkarnas ålder och verksam- ; het år 1955 bygger på uppgifter från medicinalstyrelsen.2 l ; * Ullll llll ll|l llll Iljl | | » l
Läkare Läkarnas antal i slutet av år 1955 har av styrelsen beräknats sålunda:
&) Legitimerade läkare ........................................ 5 500 b) Utländska läkare, som jämlikt Kungl. Maj:ts resolution fått all- män behörighet att utöva läkarkonsten i riket ................ 340
medicinalstyrelsen som vakansvikarier på sjukvårdsanstalter m. m. 223 d) Härifrån avgår ett beräknat antal icke yrkesverksamma (5 %) av
; c) Utländska läkare, som saknar allmän behörighet, förordnade av 1 j förstnämnda två grupper jämte 42, som tillika är tandläkare . . _ . 332
Nettosumma 5 731
1 Om antalet är 1935 sättes till 100, blir läkar- och tandläkarkårens storlek år 1955 lika med 193 respektive 220. 2 Allmän hälso- och sjukvård 1955. Kommentaren till materialet utgör ett sammandrag av motsvarande avsnitt i berättelsen.
Hela antalet personer, som år 1955 verkat som läkare, utgjorde enligt tablån 5 731. Räknar man bort de 223, som icke haft full kompetens en- ligt svenska krav, blir antalet 5508. Lägger man därtill de legitimerade icke yrkesverksamma, får man hela antalet legitimerade läkare och övriga läkare med allmän behörighet år 1955. Kårens älderssammansättning m. m. vid slutet av år 1955 visas i tab. 21.
?
Tab. 21. Legitimerade läkare och övriga läkare med allmän behörighet år 1955 fördelade ! efter ålder och innehav av ordinarie befattningar :
Table 21. Registered medical practitioners and other authorized doctors in 1955 With distribu- tion by age and certain permanent positions
därav i åldern
. Hela Befattning antalet _29 30— 35— 40— 45— 50— ss— 60— 65— 34 39 44 49 54 59 64 Provinsialläkarel ......... 523 10 32 76 92 101 121 89 2 (inkl. extra) Stadsläkare m.fl.2 ........ 220 4 23 38 47 46 38 21 3
Läkare vid kroppssjukhus 2182 126 470 542 369 262 203 112 88 10 Läkare vid mentalsjukhus 231 1 22 38 35 47 36 37 14 1 Övriga läkare ............ 2 642 206 349 321 295 309 275 232 188 467 Summa 5 798 333 855 956 813 757 661 540 400 483 därav kvinnor ......... 633 59 143 129 73 62 39 47 31 50
1 Inkl. förste provinsialläkare. ” Förste stadsläkare samt stads—, stadsdistrikts-, köpings—, municipal— och socialläkare. Anm. Läkare som tillika är tandläkare ingår icke.
De icke yrkesverksamma läkarna har i tabellen inkluderats bland »övriga i läkare». Vidare har i tabellen, vad tjänsteinnehavet beträffar, endast ordi- narie innehavare av tjänsterna medräknats, då individuella uppgifter om vikarierna saknats. Avsevärt flera än i tabellen redovisade läkare tjänst- gjorde sålunda vid tidpunkten i fråga vid sjukhus eller som provinsial- läkare. Gruppen >>övriga läkare» omfattar ej endast de uteslutande privat- praktiserande. Dessas antal har av medicinalstyrelsen uppskattats till mel- ! lan 500 och 1 000.
Av läkarna var år 1955 42 tillika tandläkare. Någon uppgift om övriga f förekommande akademiska examina har ej kunnat erhållas. ,
Som framgår av tablån på sid. 73 verkade i landet är 1955 även ett relativt , stort antal utländska läkare. Av de 563 utländska läkarna hade 340 fått allmän behörighet. De övriga 223 utgjordes av sådana, som förordnats av medicinalstyrelsen som vakansvikarier på sjukvårdsanstalter m. m., men , vilka saknade allmän behörighet. '
Antalet legitimerade, yrkesverksamma tandläkare uppgick vid slutet av år 1955 till 3973. Härtill bör läggas ca 390 utländska tandläkare, som verkade jämlikt tillstånd av Kungl. Maj:t.1 Detta gör tillsammans 4363 praktiserande tandläkare. Av dessa var 42 tillika legitimerade läkare. Tandläkarkårens ålderssammansättning m. m. framgår av tab. 22.
Tab. 22. Svenska tandläkare samt vissa tandläkare med utländsk examen1 år 1955 fördelade efter ålder, yrkesverksamhet m.m.
Table 22. Swedish dentists and certain dentists with foreign degrees in 1955 by age, by whether or not they are working and by type of position held
_ därav i åldern ' .. . Hela Nanngsgre" antalet 29 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 65_ _ 34 39 44 49 54 59 64 Vid distriktspolikliniker. . . 988 311 175 107 69 114 109 62 33 8 Övriga yrkesverksamma . . 2 985 272 519 380 322 593 425 201 126 147 Ej yrkesverksamma män. 52 2 4 5 5 7 29 Ej yrkesverks. kvinnor. .. 78 1 8 13 7 10 8 31 Summa 4 103 583 695 489 399 724 546 278 174 215 därav kvinnor. . . . . . . . . 1 079 152 201 149 114 164 121 68 51 59 l 1 Tandläkare med utländsk tandläkarexamen, vilka av medicinalstyrelsen givits tillstånd att utöva tandläkarkonsten inom folktandvården (40 st.).
I tabellen har endast ordinarie innehavare av befattning inom folktand— vården kunnat särskiljas. Hela antalet där verksamma är sålunda större. Tandvårdsinspektörer har inbegripits i gruppen. Där ingår icke tandläkare i kommunal tandvård utanför den statsunderstödda folktandvården, lik- som ej heller tjänsteinnehavare vid centraltandpolikliniker. Dessa ingår i gruppen »övriga yrkesverksamma», där de privatpraktiserande tandläkarna dominerar.
Tandläkarkåren består till 26 procent av kvinnor. Av de kvinnliga tand- ; läkarna under 65 år var ca 5 procent ej yrkesverksamma. Motsvarande . andel för de manliga var 1 procent.
Den övervägande delen av de utländska tandläkarna inom landet var _ verksamma inom folktandvården på befattningar, som icke kunnat besättas j med i Sverige utbildade tandläkare.
13. Apotekare och farmaceuter
Utbildning av farmaceutisk personal bedrivs på två linjer. Den ena leder fram till apotekarexamen, den andra till receptarieexamen.
Studietiden för apotekarexamen är ca fem år. Därav skall två är full- göras som elev på apotek. Receptarieexamen beräknas som regel kunna
1 Hela antalet yrkesverksamma utländska tandläkare utgjorde 430. Därav är 40 medtagna i tab. 22.
Graph 13. Degrees in pharmacy, and dispensing chemist degrees (farm. kand./receptarieexa- men), 1930—55
Antal
ISG l — Form. kand] j _ Receptarie examen | soc l/XV _ I P _ n " ' ll 50 ! $ ' | i * ' '. l _ II Ivf. [& 'x , I & ,, X—Apoiekarexomen | I | ! x 8 & | '- I I 1 — ,a , " I,, | I lx! x/ */ Xl Xl, t-.*s | _. X ' l, | I 17 V && t 8, |, |" s. 0 I l l I | | | 1 l l | | I | | | | | l i man 1935 1940 |945 [950 1955 År 5
avläggas på tre år. Studietiden omfattar två perioder: två år såsom apoteks- elev och ett år för studier vid Farmaceutiska institutet.
Tidigare avlades vid institutet farmacie kandidatexamen. Denna mot- & svarade i huvudsak den nuvarande receptarieexamen men utgjorde även ' en genomgångsexamen för apotekarexamen. Numera leder studierna på i apotekarlinjen direkt fram till apotekarexamen. I samband med att under- i
I !
visningen år 1952 lades om i denna riktning ersattes farm. kand.-examen med receptarieexamen. Den sista farmacie kandidaten examinerades år 1953.
Antalet årligen examinerade apotekare och farmacie kandidater/recep- :, tarier visas i tab. 2. Examinationen har grafiskt åskådliggjorts i diagram 13.
Som synes har antalet avlagda apotekarexamina, sett i stort, varit konstant sedan 1930-talets början. Antalet examinerade kvinnliga apote- kare har dock ökat något sedan 1940-talet (tab. 2). Examenssiffrorna visar kraftiga variationer år från år. Detta torde kunna tillskrivas det förhållan- det att intagningen av apotekselever tidigare skedde endast vart annat år.
Antalet examinerade kvinnliga receptarier har mer än fyrdubblats sedan 1930-talets början. Däremot har antalet examinerade manliga receptarier sjunkit, särskilt sedan år 1952. Detta torde sammanhänga med den tidigare omtalade omläggningen av utbildningen.
Vid slutet av år 1935 fanns i landet ca 1 700 personer under 65 år med farmaceutisk utbildning. Av dem var 880 apotekare och 820 farmacie kan- didater. Utvecklingen sedan 1935 visas i nedanstående tablå. Siffrorna för år 1935 har beräknats med utgångspunkt från Wicksell—Jernemans upp- gifter om den farmaceutiska personalen vid slutet av år 1933. Uppgifter för åren 1940 och 1945 är något mer approximativa; de har framräknats med ledning av de data om farmaceutisk personal i apoteksväsendet under olika är, som finns angivna i Svensk farmaceutisk matrikel 1955; den utan- för apoteksväsendet tjänstgörande personalen har uppskattats med hänsyn till dess relativa andel av hela apotekar- resp. farmaceutkåren åren 1935 och 1950. Uppgifterna för år 1950 har beräknats med ledning av 1950 års matrikel.
Vid slutet av år 1935 1940 1945 1950 1955 Apotekare under 65 år 880 (900) (920) 950 960 Farm. kand. /recepta-
rier under 65 år ..... 820 (1 060) (1 070) 1 460 1 790 Summa 1 700 (1 960) (1 990) 2 410 2 750
Antalet personer med apotekarexamen har ökat obetydligt: från 880 år 1935 till 960 år 1955. Nedgången år 1945 var endast tillfällig och torde ha berott på en större pensionering än normalt.
Antalet farmacie kandidater/receptarier har däremot mer än fördubblats sedan 1935. Man skulle kunna tro, att detta kunde tillskrivas det förhållan- det, att ett relativt större antal farmacie kandidater/receptarier numera söker sig till andra verksamhetsområden än apoteksväsendet. Detta torde emeller— tid icke vara fallet.
Det här konstaterade förhållandet tyder på att apoteksorganisationens utökning nästan helt skett genom nyanställning av farmacie kandidater. Endast en obetydlig del av ökningen faller på apotekarna.
Med ledning av Svensk farmaceutisk matrikel 1955 har sammanställ- ningar gjorts för den farmaceutiska personalens ålder och sysselsättning. Matrikelns uppgifter hänför sig till förhållandena i början av år 1955.
De personer, som avlagt apotekarexamen (tab. 23) har uppdelats på fyra grupper, nämligen apoteksinnehavare, farmaceuter, sådana som ut- övar annan verksamhet och sådana, som icke är yrkesverksamma. I den sistnämnda gruppen ingår även personer utan angiven sysselsättning.
Antalet icke yrkesverksamma apotekare över 68 år (vid slutet av 1954) uppgick till icke mindre än 164 personer. Denna höga siffra torde knap- past Vara riktig. Den förklaras sannolikt av bristande information ifråga om inträffade dödsfall.
verksamhetens art och ålder
Table 23. The number of persons with a degree in pharmacy at the beginning of 1955, with distribution by type of position held and by age
Män Kvinnor därav därav Födelseår 3117112 Hela a ot- anilan l?e?- Hela a ot- anilan icke 1955 anta- iånel farma- ve k- )i/erk- anta- iånel- farma- verk- yrkes- let h ceuter r let ceuter verk- av. sam- sam- hav. sam- sam mal het ma1 het 1930—26 25—29 17 — 13 3 1 6 — 5 — 1 1925—21 30—34 87 1 63 21 2 32 — 28 2 2 1920—16 35—39 137 6 101 29 1 59 2 45 4 8 1915—11 40—44 110 18 71 18 3 33 2 24 1 6 1910—06 45—49 166 81 73 6 6 13 3 8 — 2 1905—01 50—54 107 96 11 — — 14 5 7 — 2 1900—96 55—59 84 75 5 1 3 28 22 1 1 4 1895—91 60—64 45 42 — 1 2 17 11 1 — 5 1890—86 65—69 65 34 1 1 29 9 3 — — 6 1885—81 70—74 47 — 1 2 44 9 — — —- 9 1880— 75— 113 — — 6 107 4 _ —- 4 Summa 978 353 339 88 198 224 | 48 119 8 49
1 Inklusive personer utan angiven sysselsättning.
Av de manliga apotekarna är 5 med. lic., 1 jur. kand., 1 teol. kand., 3 civilekonomer, varjämte 11 avlagt filosofisk examen. Bland kvinnorna finns 2 filosofie doktorer och 1 tandläkare.
De personer, som avlagt farmacie kandidatexamen eller receptarieexa- men, har uppdelats efter verksamhetens art, nämligen farmaceuter, så— dana som utövar annan verksamhet, sådana som icke utövar någon verk- samhet och sådana som bedriver studier vid Farmaceutiska institutet. I tab. 24 redovisas 1 931 farmacie kandidater/receptarier, varav 246 män och 1 685 kvinnor. Härtill kommer två män, som har emigrerat.
Vad ovan sagts om antalet överåriga och andelen icke yrkesverksamma bland dem, som avlagt apotekarexamen, äger sin giltighet även här.
Av de män, som utövar annan verksamhet, är 10 läkare, 18 tandläkare, 9 veterinärer och 1 lantmätare. Dessutom har 10 avlagt filosofisk examen samt 4 teol. kand.-examen. Av kvinnorna i annan verksamhet är 4 läkare, 3 tandläkare samt 1 filosofie doktor.
Det relativa antalet personer med farmaceutisk utbildning inom olika verksamhetsområden framgår av tab. 25. Ehuru matrikeln avser förhål- landena vid början av år 1955, anger tabellen antalet personer, som vid slutet av år 1955 var under 65 år. Det fel, som uppkommit härigenom, torde ej nämnvärt ha påverkat de relativa talen.
Pensionsåldern är för apoteksinnehavare 67 år, för manliga anställda 65 år och för kvinnliga 60 år. För att kunna jämföra antalet farmaceutiskt
Tab. 24. Antal personer med farm. kand./receptarieexamen i början av år 1955 för— delade efter verksamhetens art och ålder
Table 24. The number of persons with farm. kand./receptarieexamen (dispensing chemists) at the beginning 01! 1955, with distribution by type of position and by age
Män Kvinnor därav därav .. den i icke ] i icke Födelseår 31/12 Så]; f annan yrkes- stud. Så:; annan yrkes- stud. vid —55 arma- verk- verk— Vld farma- verk- verk- farm. let let ceuter farm. ceuter . sam- sam- . t sam- sam— lnst. het mal lns ' het ma1 ! 1935—31 20—24 5 — — 1 4 138 120 1 14 3 1930—26 25—29 31 12 2 8 9 534 384 7 127 16 ' 1925—21 30—34 43 14 7 11 11 305 187 3 110 5 1920—16 35—39 32 7 12 12 1 195 93 7 94 1 | 1915—11 40—44 7 1 5 1 — 67 36 1 30 — 1910—06 45—49 9 3 2 4 — 107 53 1 53 — i 1905—01 50—54 11 4 6 1 — 95 63 1 31 — | 1900—96 55—59 21 12 5 4 — 120 69 2 49 — 1895—91 60—64 19 8 8 3 — 50 12 1 37 — 1890—86 65—69 20 2 10 8 — 31 1 1 29 — 1885—81 70—74 17 — 11 6 — 18 — — 18 — 1880— 75— 31 — 11 20 — 25 — — 25 — Summa 246 63 79 79 25 1 685 1 018 25 617 25
| | 1 Inklusive personer utan angiven sysselsättning. l
Tab. 25. Det relativa antalet apotekare och farmacie kandidater/receptarier under 65 år inom olika verksamhetsområden
l Table 25. The relative number of pharmacists and dispensing chemists under 65 in various l occupations and industries
: Apotekarexamen Farm. kand./receptarie- Samtliga examen * Verksamhetsområde _
Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvmnor abs. rel. abs. rel. abs. rel. abs. rel. abs. rel. abs. rel. ( Apoteksväsendet ...... 656 89,3 164 95,3 61 56,5 1 017 97,7 717 85,1 1 181 97,4 l I annan verksamhet .. 79 10,7 8 4,7 47 43,5 24 2,3 126 14,9 32 2,6 ' därav: Kem.-tekn. industri. 37 5,0 2 1,2 19 17,6 5 0,5 56 6,6 7 0,6 Hälso- o. sjukvård.. 4 0,5 3 1,7 25 23,1 7 0,7 29 3,4 10 0,8 Summa 735 100,0 172 100,0 108 100,0 1 041 100,0 843 100,0 1 213 100,0 Ej yrkesverksamma. . . 18 30 45 545 63 575 Stud. vid farm. inst... — — 25 25 25 25 Totalt
utbildade i yrkesverksam ålder med motsvarande antal för övriga aka- demiker har dock i tab. 25 hela antalet personer under 65 år angivits. Tabellen ger därför en något missvisande bild av kvinnornas yrkesverk— samhet. De kvinnliga farmaceuterna lämnar som regel apotekstjänsten re- dan vid uppnådda 60 år. Antalet ej yrkesverksamma kvinnor under 65 år med farmaceutisk utbildning uppgår till 575 eller 31,7 procent av samt- liga under 65 år. Räknar man i stället på antalet kvinnor under 60 år, blir andelen ej yrkesverksamma 30,5 procent. Skillnaden är sålunda obetydlig.
Den 1 januari 1955 tjänstgjorde vid apoteken dessutom 61 personer med utländsk farmaceutisk examen. Åldersuppgifter för denna kategori saknas. Samtliga torde dock vara under 65 år.
14. Veterinärer
Under perioden 1930—55 har i genomsnitt 19 studerande per år avlagt veterinärexamen. Såsom framgår av diagram 14 har antalet årligen exa— minerade veterinärer varierat kraftigt (jfr även tab. 2). I stort visar kurvan en svag ökning under de senaste åren.
Veterinärkären är den minsta bland våra akademikergrupper. Den om— fattade vid slutet av år 1955 endast 766 personer, varav 646 under 65 år. Utvecklingen under tidigare år belyses i nedanstående tablå. Upp- gifterna för åren 1935, 1940 och 1945 har beräknats med utgångspunkt från antalet »aktiva» veterinärer dessa år enligt en undersökning som utförts av 1946 års högskoleutredning.1 Uppgifterna för år 1950 har häm- tats ur en sammanställning ur veterinärkalendern utförd av arbetskrafts- utredningen. Siffrorna är avrundade till jämna tiotal.
Vid slutet av år ............... 1935 1940 1945 1950 1955 Antal veterinärer under 65 år . . 510 520 550 630 650
Det framgår, att den veterinära arbetskraften endast ökat med ca 140 personer sedan år 1935. Ökningen var mest markerad under perioden 1945 50, då kåren ökade med 80 personer. Nettotillskottet under de se- naste fem åren utgjorde endast ca 20 personer.
Tab. 26 visar antalet legitimerade veterinärer fördelade efter befattning och ålder. Tabellen utgör en sammanställning av uppgifterna i 1956 års veterinärkalender. Utöver de i tabellen redovisade upptar kalendern 15 veterinärer, som ej innehar legitimation såsom svensk veterinär men som äger rätt att ordinera läkemedel.
1 Betänkande angående utbyggnad av lantbruks-, skogs- och veterinärhögskolorna (S.O.U. 1947: 67), bilaga 8. Antalet »aktiva» veterinärer anges för åren 1935, 1940 och 1945 till 526, 550 och 590 respektive. I siffrorna ingår dock vissa pensionerade veterinärer. Antalet aktiva, ej pensionerade veterinärer anges för år 1945 till 545. Motsvarande antal för år 1935 och 1940 har ej kunnat erhållas, varför från de »aktiva» dragits siffran 20 resp. 30, vilket ungefär torde motsvara antalet överåriga bland de »aktiva» under dessa år.
Diagram 14. Veterinärexamina åren 1930—55 Graph 14. Degrees in veterinary surgery, 1930—55
Antal 56
Tab. 26. Legitimerade veterinärer vid slutet av år 1955 fördelade efter verksamhet och ålder
Table 26. Registered veterinary surgeons at the end of 1955, with distribution by appoint- ments and age
därav i åldern Hela Okänd Bemumng ”itf" 29 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60— 65 ålder e _ 34 39 44 49 54 59 64 _ Veterinärer vid: Veterinärstyrelsen ........... 9 1 2 2 3 1 Veterinärhögskolan .......... 45 6 16 9 5 1 4 1 2 1 Veterinärinrättn. i Skara . . . . 2 1 1 Djursjukhuset i Hälsingborg . 2 1 1 Veterinärmedicinska anstalten 21 2 5 4 6 2 1 1 Kontrollslakterier ........... 53 5 8 8 12 6 3 8 3 Hushållningssällskap ........ 28 8 7 5 5 2 1 Länsveterinär ................ 23 3 6 5 8 1 Distriktsveterinär ............. 257 3 24 40 45 50 48 45 2 Militärveterinär ............... 18 2 4 7 1 3 1 Stuteriveterinär ............... 1 1 Stadsveterinär ............... 25 3 4 4 7 4 3 Slakthusveterinär ............. 7 1 2 3 1 Inseminationsveterinär ......... 63 8 30 18 5 1 1 Civila veterinärstipendiater ..... 7 4 2 1 Veterinärer utan fast stat.-ort.. 64 21 28 15 Pension. f. d. tj.veterinärer . . . . 115 2 7 106 Övriga veterinärer ............ 26 2 5 3 2 5 7 Summa 766 41 103 99 86 91 79 64 79 120 4 därav kvinnor .............. 19 3 3 6 5 2
Av de 766 var 115 pensionerade f. d. tjänsteveterinärer. Gruppen »övriga veterinärer» omfattar veterinärer, för vilka kalendern ej lämnar uppgift om verksamheten. Man kan förmoda, att flertalet av dessa lämnat veteri- närbanan. Sex av de nitton kvinnliga veterinärerna ingår i denna grupp.1
15. J ägmästare
Diagram 15 visar antalet civiljägmästarexamina åren 193041955. Jäg— mästarkåren är helt manlig.
Diagram 15. Civiljägmästarexamina åren 1930—55 Graph 15. Degrees in forestry, 1930—55
Antal 58
G | I | i I I I i I I I I I l l [ T l l l
1930 [935 1940 (945 l950 |955 År
Under perioden 1931—35 var antalet examina i genomsnitt 13 per år. Detta antal var relativt konstant fram till år 1944. Det har därefter skett en viss ökning av examinationen. Genomsnittet för åren 1946—50 var 23 examinerade per år och för åren 1951—55 31 examinerade per år.
Jägmästarkårens tillväxt under de senaste tjugofem åren visas i följande tablå. Siffrorna för åren 1935 och 1940 är framräknade med utgångs- punkt från Wicksell—Jernemans uppgifter om jägmästarkårens ålders- fördelning år 1934. Beräkningarna av antalet jägmästare år 1945 har hase- rats på arbetsmarknadskommissionens undersökning: »Behovet av skogligt utbildad personal». För år 1950 har uppgiften hämtats från den matrikel, som Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund utgav detta år. Siffrorna är avrundade till jämna tiotal.
Vid slutet av år ............... 1935 1940 1945 1950 1955 Antal jägmästare under 65 år. .. 660 670 670 750 810 1 Sedan år 1934 har enligt tab. 2 endast 13 kvinnliga veterinärer examinerats. Då veterinär- kalendern upptar 19 kvinnliga veterinärer under 50 år, kan man utgå ifrån att examensstatisti— ken är felaktig på denna punkt.
Kårens numerär synes ha varit tämligen konstant under åren 1935—45. En viss ökning har därefter skett med 80 nytillkomna under åren 1945—50 och 60 under den senaste perioden. År 1955 var, utöver de ovan redovisade, 74 jägmästare med utländsk examen verksamma inom landet. Ingen av dessa har dock medtagits i den följande redovisningen.
För att erhålla uppgifter om jägmästarnas älderssammansättning och nuvarande sysselsättning har matrikeln »Sveriges jägmästare och forst- mästare 1956» anlitats. Matrikeln innehåller uppgifter om samtliga från Skogsinstitutet och Skogshögskolan examinerade jägmästare och forst— mästare. För de vid matrikelns utarbetande i livet varande jägmästarna och forstmästarna är bl. a. födelseår och sysselsättning angivna. Matrikelns biografiska uppgifter har inhämtats genom personlig förfrågan under hösten 1955.
Tab. 27. Antal personer med civiljägmäslarexamen vid slutet av år 1955 fördelade efter näringsgren och ålder
Table 27. The number of persons with degrees in forestry at the end of 1955, with distribution by occupation or industry, and by age
Hela därav 1 åldern
Näringsgren anta" 30— 35— 40— 45— 50— 55— 60—
let —29 34 39 44 49 54 59 64 65— Skogsbruk ................. 440 47 64 74 39 38 36 74 65 3 Industri och gruvbrytning. . 202 10 41 44 37 16 17 28 5 4 därav träindustri ........... 38 9 6 5 4 4 7 2 1 pappersindustri ...... 125 7 27 33 22 7 8 16 3 2 Samfärdscl ................ 5 2 3 Bank- och försäkringsverks.
m. m .................... 7 2 1 3 1 Statlig o. komm. förvaltning . 50 2 6 7 6 5 15 7 2 Undervisnings- och vetenskap-
lig verksamhet m .m.. . . . . 60 12 12 7 6 5 6 7 5 Organisationer ............. 9 2 2 3 2 Utan angiven sysselsättning
samt ej yrkesverksamma. . 212 1 2 4 3 3 10 9 8 172 I utlandet ................ 5 1 3 1
Summa 990 73 127 136 90 75 76 141 91 181
Tab. 27 visar jägmästarnas fördelning efter ålder och näringsgren vid slutet av år 1955. Åldersfördelningen är anmärkningsvärd. Åldersklassen 55—59 år innehåller nästan dubbelt så många som de båda närliggande åldersklasserna. Förhållandet observerades redan år 1934 av Wicksell— Jerneman, som härvid citerar skogshögskolestyrelsens förklaring: »Denna stora åldersklass är tillkommen som resultat av den optimistiska förhopp- ningen om ökad användning av skogspersonal, vilken under krigsårens högkonjunktur gjorde sig gällande.»
Som regel har vid näringsgrensindelningen arbetsgivarens näringsgrens- tillhörighet varit bestämmande. Jägmästare, anställda vid sådana enskilda bolag, som vid sidan av sin industriella produktion, även förvaltar skog, betraktas sålunda såsom anställda inom industrin. Man bör därför hålla i minnet, att jägmästare med skogsvård som huvudsaklig arbetsuppgift ej blott ingår under rubriken »skogsbruk» utan även i stor utsträckning finns företrädda inom gruppen >>industri».
Det framgår av tab. 27, att den stora anhopningen av personer i åldrarna 55—59 år är särskilt påtaglig inom nåringsgrenarna skogsbruk och statlig och kommunal förvaltning.
Tab. 28 beskriver de aktiva jägmästarnas verksamhet är 1955.
Tab. 28. Det relativa antalet jägmästare under 65 år inom olika näringsgrenar
Table 28. The relative number of graduates in forestry under 65 in various occupations and
industries Antal under 65 år Näringsgren abs. rel.
Skogsbruk ................................... 437 57,2 därav domänstyrelsen ....................... 266 34,8 skogsvårdsstyrelser .................... 110 14,4 skogsägareföreningar ................... 20 2,6 häradsallmänningar ................... 1 1 1 ,4 Industri och gruvbrytning ..................... 198 25,9 därav träindustri ........................... 37 4,8 pappersindustri ....................... 123 16,1 Samfärdsel ................................... 5 0,7 Bank- och försäkringsverksamhet ............... 7 0,9 Statlig och kommunal förvaltning .............. 48 6,3 Undervisning och vetenskaplig verksamhet ...... 60 7,8 Organisationer ................................ 9 1,2 Summa 764 100,0
I utlandet ................................... 5 Utan angiven sysselsättning ................... 40
Totalt 809
Det framgår, att ca 83 procent av de aktiva jägmästarna år 1955 var sysselsatta inom skogsbruk och industri. Därtill kommer ca 8 procent inom undervisning och vetenskaplig verksamhet, varav majoriteten visat sig be- driva skogsvetenskaplig forskning och/eller undervisning vid skogsskolor.
Det bör slutligen framhållas, att den högre skogligt utbildade arbets- kraften ej enbart består av jägmästare. Hit räknas vanligen även personer med forstmästarexamen. Utbildningen av forstmästare upphörde 1938 (den sista forstmästaren examinerades 1939). År 1955 tjänstgjorde ca 250 forst- mästare i landet och man kan räkna med att en stor del av dem så små- ningom kommer att ersättas av jägmästare.
16. Agronomer
Utbildningen av agronomer sker sedan år 1932 vid Lantbrukshögskolan. Före år 1932 skedde utbildningen vid två lantbruksinstitut (Alnarp och Ultuna). I och med att Lantbrukshögskolan inrättades och agronomutbild- ningen blev »högskolemässigt» ordnad, förlängdes utbildningstiden från i genomsnitt 2 år till 31/2 är, samtidigt som inträdeskraven skärptes.1
På arbetsmarknaden finns sålunda för närvarande dels institutsagrono- mer, dels högskoleagronomer. Det har ej synts nödvändigt att i denna un- dersökning särskilja dessa två kategorier, då de ur arbetsmarknadssyn- punkt torde vara likställda.
Någon uppgift om antalet årligen examinerade agronomer från de tidi- gare lantbruksinstituten har ej kunnat erhållas. I diagram 16 (sid. 86) anges endast antalet årligen examinerade från Lantbrukshögskolan (se även tab. 2).
Någon sammanställning av de yrkesverksamma agronomernas ålders- sammansättning i kombination med yrke eller näringsgrenstillhörighet sy- nes ej tidigare ha utförts. Wicksell—Jerneman upptar agronomutbildningen under rubriken »Diverse högre examina» och anför bland annat: »Ej hel- ler hava de sakkunniga kunnat vinna upplysningar om antalet befatt- ningar för agronomer i privat tjänst eller om antalet agronomer, som nu äro egna företagare. Det är därför ogörligt, att för agronomerna beräkna ersättningsbehovet.» Då vi sålunda saknar uppgifter om agronombeståndet under tidigare år och då dessutom erforderliga uppgifter om examinatio- nen ej stått till förfogande, har det ej varit möjligt att -— såsom skett för övriga utbildningskategorier — redovisa utvecklingen under tidigare år.
Nedan återgivna sammanställningar rörande agronomerna bygger på uppgifter i matrikeln »Sveriges Agronomer», utgiven 1953. Ur förordet må följande citeras: »Vad det gäller omfattningen av matrikeln har kommit- téns tanke varit att den om möjligt skulle upptaga samtliga i aktiv tjänst varande agronomer. Detta har i stort sett uppnåtts genom att alla agrono- mer utexaminerade fr. o. 111. år 1900 medtagits. Därutöver har emellertid av de fåtaliga ännu tidigare utexaminerade medtagits dem som redaktio- nen kunnat få kontakt med dock utan att fullständighet kunnat nås för dessa årgångar. Från och med år 1900 är emellertid samtliga agronomer redo- visade. Ett femtiotal estländska och lettländska agronomer är f. n. verk- samma i Sverige. Dessa har medtagits i en speciell avdelning.» Det fram- går vidare av förordet, att namnuppgifter och Vissa personliga data erhål- lits ur Alnarps- och Ultuna-matriklarna samt att de biografiska uppgif—
1 För inträde vid lantbruksinstituten fordrades ej någon examen. Endast i undantagsfall torde det ha förekommit, att studenter sökt inträde. För antagning vid Lanthrukshögskolan erfordras däremot studentexamen eller avgångsexamen från specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogsstuderande vid Vilan.
Diagram 16. Agronomexamina åren 1934—55 Graph 16. Degrees in agriculture, 1934—55
Antal 75—
x .: . F/ — X__/
* /
0 l l l l | I l l | | l l l l l l l ] I |
l930 mä 1940 1945 |95u (955 Är
terna till övervägande delen inhämtats genom personlig förfrågan. Matri- kelns redigering är avslutad i maj 1953.
Tab. 29 har sammanställts med ledning av de uppgifter om födelseår och verksamhet som kunnat erhållas ur matrikelns biografiska notiser. Uppgif- terna avser början av år 1953. Tabellen upptar även de estländska och lett- ländska agronomerna (35 resp. 18, samtliga män) samt de agronomer för vilka i matrikeln angivits, att säkra uppgifter om sysselsättning saknats.
Beträffande åldersfördelningen observerar man den låga siffran i födelse— årgångarna 1911—15. Detta får ses mot bakgrunden av dels den omläggning av undervisningen, som skedde 1932 och som innebar att agronomutbild- ningen blev treårig, dels de dåliga framtidsutsikterna inom jordbruks- näringen vid 1930-talets början.
Fördelningen på näringsgrenar för födelseårgångarna 1890 och tidigare är mycket osäker, då för äldre agronomer matrikelns uppgifter i allmän- het är mycket knapphändiga.
Den i tab. 29 redovisade fördelningen på ålder har framskrivits till den 31/12 1955. Materialet har därefter kompletterats med de under 1953 55 examinerade agronomerna.1 Agronomer, vilka är bosatta i utlandet (30 st.), har ej medtagits. Resultaten redovisas i tabellerna 30 och 31.
1 Enligt universitetsstatistiken utgjorde dessa 141 st. En förteckning över examinerade agronomer 1953—55 erhållen från Lantbrukshögskolan upptar 144 namn. Beräkningarna har baserats på Lantbrukshögskolans uppgifter. Fem stycken av de 144 är dock medtagna i matrikeln, varför de ingår i tab. 29.
Tab. 29. Antal personer med agronomexamen (inkl. institutsagronomer samt estländska och lettländska agronomer) vid början av år 1953 fördelade efter näringsgren och födelseår Table 29. The number of persons with degrees in agriculture (including those with diplomas from institutes of agriculture and those with Estonian and Latvian degrees in agriculture) at the beginning of 1953, with distribution by occupation or industry, and by year of birth
därav födda år Hela Namgsgre" ”få? — 1925 1920 1915 1910 1905 1900 1895 1890 1926 —21 —16 —11 —06 ——01 -——96 ——91 — Jordbruk med binäringar . . . 250 1 0 4 6 40 53 3 Industri ................... 87 3 6 4 4 10 23 17 17 3 därav metall— o. verkst.ind. 35 1 2 3 3 3 6 8 7 2 livsm. o kem.tekn. ind. 40 1 4 1 1 4 13 7 8 1 Varuhandel o. samfärdsel. . . . 12 1 1 4 1 3 2 Bank- och försäkringsverks. samt fastighetsförvaltn.. . . 24 1 3 8 2 6 4 | Förvaltning, socialvård, hål- 50- o. sjukvård samt reli- l gionsvård ............... 303 1 25 37 32 57 50 45 43 13 Undervisning och vetenskap- lig verksamhet ........... 352 3 50 55 39 56 54 34 48 13 därav univ. o. högskolor . . 51 1 11 15 3 11 2 3 4 1 Litterär o. konstnärlig verk- samhet ................. 10 1 2 2 3 2 Organisationer ............. 111 2 16 14 11 15 23 15 13 2 Utan angiven sysselsättning samt ej yrkesverksamma . . 455 2 3 2 14 12 24 34 364 I utlandet ................. 30 7 8 15 Summa 1 634 12 108 118 95 198 229 209 234 431 | därav kvinnor 15 1 4 2 1 4 1 2 l 1
Tab. 30. Beräknat antal i livet varande agronomer vid slutet av är 1955.
1 Table 30. Estimated number of graduates in agriculture alive at the end of 1955
. Födelseår Ålder får; 31/12 Antal Därav kvinnor 1930—26 ................... 25—29 77 2 1925—21 ................... 30—34 166 4 1920—16 ................... 35—39 132 2 1915—11 ................... 40—44 94 1 1910—06 ................... 45—49 196 4 1905—01 ................... 50—54 224 — 1900—96 ................... 55—59 196 1 1895—91 ................... 60—64 215 2 1890— ..................... 65— 383 —
Summa 1 683 | 16
De i tab. 29 använda benämningarna från den officiella statistiken har i tab. 31 i några fall ändrats så att det framgår mera klart, inom vilka verksamhetsområden agronomerna har sin utkomst.
Tab. 31. Beräknat antal agronomer under 65 år samt antal i åldrarna 30—54 är vid slutet av år 1955 inom olika näringsgrenar
Table 31. Estimated number of graduates in agriculture under the age of 65, and the number between 30—54, at the end of 1955 in various occupations and industries
Antal under 65 år Antal i åldrarna .. . 30—54 år Naringsgren abs. rel. abs. rel. Jordbruk med binäringar ...................... 235 20,5 114 15,1 Metall- och verkstadsindustri .................. 34 3,0 18 2,4 Livsmedelsindustri ........................... 26 2,3 15 2,0 Kemisk-teknisk industri ...................... 13 1,1 9 1,2 Övrig industri ............................... 12 1,0 7 0,9 Varuhandel och samfärdsel ................... 10 0,9 6 0,8 Bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsför- valtning m. m ............................. 20 1,7 12 1,6 Offentlig förvaltning (centralförvaltning, lant- bruksnämnder, hushållningssällskap, jordbruks- konsulenter m. m.) ......................... 308 26,9 213 28,2 Universitet och högskolor ..................... 51 4,4 47 6,2 Lantbruksskolor, lantmannaskolor, folkhögskolor samt undervisning i. ö ...................... 237 20,7 168 22,2 Övrig vetenskaplig verksamhet ................ 78 6,8 57 7,6 Litterär verksamhet .......................... 8 0,7 5 0,7 Organisationer ............................... 115 10,0 84 '11,1 Summa 1 147 100,0 755 100,0 I utlandet .................................. 15 —— Utan angiven sysselsättning .................. 153 57 därav studerande1 .......................... 50 16 Totalt 1 315 812
1 Upptagna som aktiva medlemmar i Lantbrukshögskolans studentkårs matrikel läsåret 1955—1956.
17. Gymnastiklärare
Fram till år 1934 var studentexamen inträdeskrav för manliga stude- rande vid Gymnastiska centralinstitutet, medan endast normalskolekom- petens fordrades av kvinnliga gymnastikläraraspiranter. Numera fordras i praktiken för inträde för såväl manliga som kvinnliga sökande endera studentexamen eller folkskollärarexamen.1 Det bör nämnas, att de man- liga årskurserna före år 1934 till stor del bestod av officerare, som efter avslutad utbildning återvände till sin militära tjänst men som i många fall vid sidan av denna tjänst undervisade i gymnastik vid läroverken. Efter år 1934 har antalet officerare per årskurs varit begränsat till högst sju.
Antalet årligen examinerade gymnastiklärare visas i tab. 2. Det har ej varit möjligt att ge examenssiffror för tiden före läsåret 1934/35. Wick— sell—Jerneman uppger, att det vid trettiotalets början från gymnastik-
1 Även realexamen eller normalskolekompetens ger formell behörighet dock med vissa betyg kompletterade till studentexamensfordringarna.
lärarkursen examinerades 8—15 studenter. Sedan år 1940 har i genom— snitt 18 manliga och 27 kvinnliga gymnastiklärare examinerats per år. Examinationen har ökat från ca 40 per år under fyrtiotalets förra hälft till ca 60 per år under de senaste fem åren.
Wicksell—Jerneman ger ej några upplysningar om hur många gymna- stiklärare, som var verksamma år 1933. Detta tillika med det faktum att examenssiffror för tidigare år ej stått till förfogande har gjort, att det ej varit möjligt att beräkna antalet personer med gymnastiklärarexamen un- der skilda år. Emellertid har för år 1955 vissa uppgifter om gymnastik- lärarkåren kunnat erhållas genom 1) »Förteckning över Sveriges gymna- stiklärare», 2) statistiska centralbyråns redovisning av statstjänstemän— nen, 3) skolöverstyrelsen.
Gymnastiklärarförteckningen, vilken hänför sig till förhållandena vid slutet av år 1953, upptar 983 personer, varav 357 män och 626 kvinnor. Verksamheten finns angiven för 329 män och 516 kvinnor, medan ålders- uppgifter saknas för 99 personer. Med hänsyn till att åldersuppgifter sak- nas för ett relativt stort antal personer, har det ej varit möjligt att med utgångspunkt från denna redovisning beräkna det sannolika antalet gym- nastiklärare år 1955. I stället har den utvägen valts, att matrikelns upp- gifter aktualiserats dels för lärare vid allmänna läroverk, folk- och små- skoleseminarier, folkskolor och för övriga statstjänstemän med hjälp av centralbyråns statistik, dels för lärare vid kommunala flickskolor och realskolor samt praktiska realskolor med ledning av uppgifter från skol- överstyrelsen. Därutöver har materialet kompletterats med uppgifter från enkätundersökningarna. Resultatet av sammanställningen framgår av föl- jande tabell.
Tab. 32. Gymnastiklärare under 65 år inom olika verksamhetsområden.
Table 32. Teachers of physical training under the age of 65 according to various positions held
Samtliga Verksamhet Män Kvinnor abs. rel. Allmänna läroverk ............... 179 162 341 39,2 Kommunala flickskolor ........... — 110 110 12,6 Kommunala realskolor ........... 19 20 39 4,5 Praktiska realskolor .............. 15 23 38 4,4 Folkskolor ...................... 24 130 154 17,7 Folkskole- och småskoleseminarier. 26 37 63 7,2 Andra skolformer samt offentlig
tjänst i övrigt ................. 19 44 63 7,2 Övrig verksamhet ................ 15 48 63 7,2 Summa 297 574 871 100,0 I utlandet ...................... 3 3 6 Utan angiven sysselsättning ....... 12 68 80
Totalt 312 645 957
1 Utgiven av Svenska gymnastikläraresällskapet 1954.
Då åldersuppgifter ej kunnat erhållas för samtliga lärare, ges endast en antalsredovisning. I tabellen ingår ej officerare med gymnastiklärarexa- men, vilka tjänstgör i försvarsväsendet.1 Ett frågetecken måste sättas för posterna »i utlandet» och »utan angiven sysselsättning». Dessa uppgifter grundar sig på matrikeln och är alltså två år äldre än de övriga. Men även om man bortser från detta, är uppgifterna mycket osäkra. Matrikeln torde nämligen ej fullständigt redovisa de icke yrkesverksamma gymnastik- lärarna.
Sammanlagt redovisas 957 gymnastiklärare, varav 312 män (33 procent) och 645 kvinnor (67 procent). Emellertid har andelen män bland de exa- minerade gymnastiklärarna i genomsnitt sedan 1934 uppgått till ca 40 procent. Denna bristande överensstämmelse med resultatet av invente- ringen torde bero på att officerare med gymnastiklärarexamen ej ingår i redovisningen.
1 I försvarsväsendet fanns, enligt centralbyråns redovisning, sju personer med gymnastik- 1 lärarexamen. Detta antal synes vara alldeles för lågt och torde grunda sig på ofullständiga upp— ] gifter om officerarnas sidoutbildning. Enligt uppgift ingår i gymnastiklärarmatrikeln inga office— * rare i aktiv tjänst. '
! | % | i i
Summary
The present study has two aims. (a) Firstly it aims to record how persons with an academic education working in the autumn of 1955 were distributed by kind of degree, by age, and by occupation or industry (the graduate survey 1955). (b) Secondly the study aims to describe how the number of persons of working age (under 65) with various types of academic educa- tion has changed during the 1935—55 period (the retrospective inquiry).
As persons with an academic education (graduates) have been counted persons who have taken degrees at the following faculties and institutions of university standing:
the faculties of theology, law, medicine, the humanities and the sciences at the universities of Uppsala, Lund and Gothenburg, at the University College in Stockholm, and at the Karolinska Institutet (the equivalent of a medical faculty at a university);
the two colleges of technology (the Royal Institute of Technology in Stockholm and Chalmers' Institute of Technology in Gothenburg) ;
the two colleges of dentistry in Stockholm and Malmö; the Pharmaceutical Institute, the Veterinary College, the College of Agriculture, the College of Forestry, the Central Institute of Physical Training;
the two colleges of Economics and Commerce in Stockholm and Gothen- burg.
a) The Survey. The description of the number of graduates working in the autumn of 1955 is based on information from different employers. The information has been collected in various ways. In the case of all government employees paid according to the official Salary Scheme, particulars are collected annually on, inter alia, education, age and Salary Scale. These particulars have been used in the present survey. Particulars on salaries are also collected annually in respect of salaried employees working in industry. When these particulars were being collected in 1955, data were also collected on education, these data being used in the present survey. In the case of certain professional groups such as veterinary surgeons, lawyers, forestry officers, pharma— cists, dispensing chemists and architects, data on age, type of degree, etc., may also be found in printed registers. It has been possible to use the par— ticulars set out in these registers to a considerable extent in the survey.
From these sources we have been able to obtain particulars on more than 80 % of all the graduates working in 1955. The data have been composed in such a way that it has proved possible to eleminate the majority of cases of duplication in the various original sources.
Information on the remaining graduates working in the autumn of 1955 has been obtained from written questionnaires sent to employers of various kinds. An example of the form used is appended (in Swedish) as Appendix 1 to this report.
b) The retrospective inquiry. As has been mentioned before, the second object of the present study has been to record how the number of persons of working age with different kinds of degrees has changed between 1935 and 1955. The material provid- ing a basis of this inquiry has been the investigation made in 1933 of all per- sons with an academic education then living, with distribution by type of degree and age. With, as a guide, particulars on the number of academic degrees of different kinds taken annually and also on the death rate in various age—groups, it has then been possible to make an approximate esti— mate of the number of persons with different kinds of academic degrees under the age of 65 for 1935, 1940, 1945, 1950 and 1955. Duplication, as a consequence of one and the same person having taken more than one acade- mic degree, has been eliminated by making a number of intensive studies into the existence of persons with two degrees. The findings for 1955, according to this method of calculation, have been compared with the find- ings of the survey on the number of graduates working in the autumn of 1955.
The results of these studies are set out in two main sections. As an intro- duction to the first section (pp. 26—46) the degrees taken at universities and colleges during the 1910—55 period are recorded on pp. 26——33. Then (pp. 33—35) the main findings of the retrospective inquiry into the number of graduates of working age between 1935—55 are presented, and finally the main findings of the survey in the autumn of 1955 into the number of graduates then working are recorded on pp. 35—46.
The second section (pp. 47—90) records for each of the various degree groups both the findings of the survey of the autumn of 1955 into the num- ber of graduates then working, and the findings of the retrospective inquiry into the number of graduates of working age during the 1935—55 period.
From the findings of the studies, some of those recorded in the first main section of the report will be set out here.
In 1935 about 1.600 degrees were taken at universities and colleges. In 1955 the corresponding figure was approximately 2,900. The increase in the total number of degrees has been very even during the intervening twenty years. (See Graph 1.)
Table 3 shows the total number of graduates under 65 at the end of 1935,
1940, 1945, 1950 and 1955. Persons with degrees in agriculture and teachers of physical training are however not included in the table. The total num- ber of graduates has increased by more than 70 % between 1935 and 1955. The rate of increase has been very steady. During the periods 1935—40, 1945—50 and 1950—55 the number of graduates rose by 15 %, while a some— what lower figure is obtained for the 1940—45 period. Only insignificant changes have taken place since 1935 in the relative distribution of graduates with different types of degrees. The table below gives the proportion of graduates among the total number of their contemporaries in 1935, 1940, 1945, 1950 and 1955.
Year 1935 1940 1945 1950 1955 the number of graduates (excluding those
with degrees in agriculture, and teachers of physical training) as a % of the total
population aged 25—65 .............. 0.99 1.06 1.14 1.25 1.41
| ! | ' In 1955 persons having taken degrees at faculties of Arts and Sciences ! (at least fil.kand. or fil.magA) accounted for 26 % of all graduates. Engi— i neers accounted for 20 %, persons with law degrees for 13 %, while the | number of persons with medical training in the broad sense of the word [ (doctors, dentists and pharmacists) accounted for 22 % of the total number of graduates. (See Table 4, column 4.)
In the autumn of 1955 there was a total of about 55,700 persons under the age of 65 with Swedish academic degrees, 10,300 of them being women. The proportion of graduates under the age of 65 not working has been estimated as 4 % of the men, 36 % of the women and 10 % of the men and women combined. Approximately 25 % of the graduates working were teachers or scientists. Twenty-five per cent were working in the public health services,
! while 16 % were in public administration and 14 % in industry. About : 70 % of all the graduates working were employed in the public services _ | governmental and municipal administration, the public health services, the i Church, education and scientific bodies — while the remainder were either working on their own account or private employees.
Bilaga I Enkätformulär
1955 ÅRS UNIVERSITETSUTREDNTNG
Uppgifter om födelseår och' akademisk examen förfföretagsledare, tjänstemän och" övriga personer sysselsatta vid företaget den 1,0ktober;1955.
Blanketten insändes så snart som Företagets namn eller identifieringsnummer:- möjligt och senast den 20 februari 1956 till: 1955 års universitets- utredning, Ecklesiastikdepartemen- tet, Stockholm.
I detta ärende efterfrågas hos uni- versitetsutredningen: Pol.mag. Ulf Rundin, tel. 22 12 20 ankn. 70
I detta ärende efterfrågas hos företaget: Postadress och datum Namnunderskrift
Ingen vid företaget har akademisk examen D
1 2 3 4 5 7 8
lniu'aler el. Födel Kön Universitets- annan iden- seår Mel. Befattning Akademisk examen Företagets anmärkningar utredningens lifiering K
Uppskattningar och beräkningar av bortfallet i inventeringen
Svenska arbetsgivareföreningens tjänstemannalönestatistik
Svarsfrekvensen i statistiken för augusti 1955 uppgick till 85 procent. Totalt redovisas uppgifter för 140 244 tjänstemän, varav 105607 män och 34 637 kvin- nor. Enligt SAF:s kamerala redovisning torde antalet tjänstemän i augusti 1955 ha uppgått till 164 042.
Det är ytterst vanskligt att söka bestämma, hur stor del av det totala bortfallet på 23 798 personer, som kan ha bestått av akademiker. Ännu svårare är det att fördela denna del på civilingenjörer, civilekonomer och övriga akademiker. Enligt vad som meddelats från SAF torde emellertid den övervägande delen av de i statistiken ej ingående tjänstemännen vara anställda i mindre företag. Endast ett fåtal större företag är nämligen orepresenterade i statistiken. Man kan utgå ifrån att antalet akademiker är relativt få i småföretagen. Med ledning härav har följande uppskattning av bortfallet gjorts.
Antal I procent Anmärkningar Totalt antal redovisade tjänstemän 140 244 -— därav civilingenjörer .......... 3 353 2,39 civilekonomer ........... 591 0,42 övriga akademiker ...... 482 0,34
därav civilingenjörer .......... 238 1,00 Procentsiffran uppskattad civilekonomer ........... 83 0,35 » » övriga akademiker ...... 59 0,25 » »
Antalet »övriga akademiker» i SAF:s statistik utgör 482, som framgår av tablån. Gruppen är ej specificerad i SAF:s redovisning. Genom en granskning av primär- materialet har dock utbildningen i 345 fall kunnat fastställas. Gruppen bestod bl. a. av 49 jurister och 83 filosofer. Dessutom ingick här jägmästare, agronomer, farmaceuter, mejeriingenjörer, hryggeriingenjörer m. in. Det har endast varit av intresse att bestämma antalet jurister och filosofer bland de »övriga akademi- kerna». För övriga här förekommande och av undersökningen berörda examina har upplysningar inhämtats på andra vägar.
i
|
| | |
' Totala bortfallet ................ 23 798 l
|
i
: En uppskattning av bortfallet av jurister och filosofer ger följande resultat. 1
!
Jurister Filosofer Specificerade ................................ 49 83 Bortfall p. g. a.: ofullständig redovisning .................... 6 12 85 procent svar ......................... 7 12
Totalt 62 därav uppskattat bortfall ................... 13 24
Tjänstemännen i industrin utanför SAF
Det har ej varit möjligt att erhålla uppgifter om hur många tjänstemän, som fallit bort i denna delundersökning. Antalet tillfrågade företagsenheter utgjorde
2635 (exkl. företag, som ej hade tjänstemän anställda eller eljest föll utanför ramen för undersökningen). Av dessa svarade 2068 eller 78 procent.
Antalet tjänstemän per företagsenhet inom denna del av industrin var betydligt lägre än inom den del, som är ansluten till SAF. Socialstyrelsen har beräknat antalet tjänstemän per företagsenhet för dessa två grupper till 8,8 respektive 22,2.
I industriföretag som ej är anslutna till SAF sysselsattes enligt undersökningen den 31 augusti 1955 291 akademiker, varav 175 civilingenjörer, 82 civilekonomer och 34 »övriga akademiker». Med hänsyn dels till det ringa antalet redovisade aka- demiker, dels till att antalet tjänstemän per företag inom denna del av industrin ligger väsentligt under genomsnittet för hela industrin, torde bortfallet på grund av låg svarsprocent kunna försummas.
Utbildningen för de 34 övriga akademikerna har ej kunnat bestämmas. Upp- skattningsvis finns bland dessa 5 jurister och 10 filosofer.
! i ! l %
Enkätundersökningarna
Ovan sid. 19 och följande har lämnats en översikt av svarsfrekvensen i enkät- undersökningarna. Då det har gällt att beräkna det antal akademiker, som fallit bort ur undersökningen på grund av att vissa företag eller företagare ej lämnat de begärda uppgifterna, har följande metod valts.
I tabell 33 lämnas en översikt av resultatet av enkätundersökningarna. (Grupper med hundra procent svar har dock uteslutits.) Med ledning av svarsprocenten har antalet akademiker, som sannolikt fallit bort, beräknats. Dessa har sedan fördelats på olika utbildningar med hänsyn till den observerade relativa fördel- ningen på examina bland dem, som ingår i svarsmaterialet. För ingenjörsbyråer och juridiska byråer har dock den låga svarsprocenten motiverat en särskild undersökning genom telefonintervjuer av ett urval av de icke svarande. Bortfallet har därför något säkrare kunnat bestämmas för dessa grupper.
I tabellen har det uppskattade bortfallet angivits inom parentes.
Table 33. Estimated non-response in the questionnaire inquiries
| Tab. 33. Beräknat bortfall i enkätundersökningarna
. . . . Svars— Hela . . Civ1l- Civ11- . antalet Jurister Fllosofer ingenjörer ekonomer Övriga Säg; Advokatbyråer ..... 148 (6) 148 (6) —— —— — -— 96 Bildningsorg. o. priv. skolor ........... 97 (19) 5 (1) 57 (12) 15 (2) 2 (—) 18 (4) 82 Företag anslutna till SAF ............ 1 785 (133) 80 (6) 69 (5) 1 043 (78) 405 (30) 188 (14) 93 Öv. industriföretag. 179 (32) 12 (2) 30 (5) 77 (14) 38 (7) 22 (4) 85 Handelsföretag ..... 248 (13) 34 (2) 44 (2) 47 (2) 95 (5) 28 (2) 95 1 Ingenjörsbyråer. . . . 879 (40) 4 (_) 6 (—) 782 (40) 37 (_) 50 (—) 76 Juridiska byråer. . . 150 (35) 138 (35) 1 (_) — 4 (_) 7 (——) 78 ' Kemisk-tekniska , firmor .......... 13 (1) _ 4 (_) 4 (1) _ 5 (_) 94 l Organisationer ..... 1 239 (25) 274 (5) 299 (6) 190 (4) 179 (4) 297 (6) 98 Patentbyråer ...... 97 (7) 2 (_) 6 (——) 71 (6) 1 (—) 17 (1) 93 Pressen ........... 366 (60) 48 (8) 205 (34) 18 (3) 77 (13) 18 (2) 86 Rederier .......... 105 (5) 20 (1) 2 (_) 28 (1) 45 (3) 10 (_) 95 *, Revisorer .......... 284 (28) 1 (——) _ — 274 (27) 9 (1) 91 ' Städer ............ 2 814 (28) 966 (10) 486 (5) 893 (9) 54 (_) 415 (4) 99 i Summa 8 404 (432) 1 732 (76) 1 209 (69) 3 168 (160) 1 211 (89) 1 084 (38) —— , l Reducerat bortfall . 216 38 34 80 45 19 1
Man har anledning att förmoda, att orsaken till att ett företag underlåtit att besvara förfrågan i många fall varit, att det ej sysselsatt akademiskt utbildad personal. Den här angivna metoden torde därför överskatta bortfallets storlek. Med hänsyn härtill har det synts rimligt att endast räkna med halva det beräknade bortfallet.
Ej undersökta verksamhetsområden
Beträffande landstingen och landskommunerna har, såsom framgår av redo- görelsen, några särskilda undersökningar ej företagits. Detta har motiverats av att antalet akademiker i denna verksamhet är ringa. På basis av arbetskrafts- utredningens undersökningar från år 1950 av de i offentlig tjänst anställda har nedanstående kalkyl utförts.1 Den relativa ökningen av jurister och civilingenjörer vid landstingen och landskommunerna under perioden 1950—1955 har antagits vara lika stor som motsvarande ökning vid städerna under perioden (3,9 resp. 5,5 procent).
Utb' ' Vid landstingen år Vid landskommunerna Samtliga år
tidning 1955 1950 1955 1950 1955
Jurister ............. 29 30 4 4 34 Filosofer ............ 4 4 7 7 11 Civilingenjörer ....... 1 1 26 27 28
Skolor för yrkesundervisning
Realskoleutredningens undersökning av lärare vid kommunala och statsunder- stödda skolor omfattade ej yrkesundervisning. För uppskattning av antalet aka- demiker i denna verksamhet har litats till en undersökning avseende lärare läs- året 1949/50 vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning, för vilka överstyrelsen för yrkesutbildning är central tillsynsmyndighet.2
Av undersökningen framgick, att antalet lärare med utbildning av högskole- karaktär var obetydligt. Filosofisk examen angavs för 15 män och 3 kvinnor. Bland de manliga lärarna fanns 17 civilingenjörer och 26 civilekonomer, bland de kvinnliga 3 civilekonomer. Emellertid har yrkesundervisningen starkt expan— derat sedan år 1950. Antalet elever vid centrala verkstadsskolor och kommunala och enskilda statsunderstödda läroanstalter för yrkesundervisning var 84 177 på hösten 1949. Motsvarande antal hösten 1955 var 112 346.
Någon exakt beräkning av antalet lärare inom yrkesundervisningsorganisatio- nen år 1955 kan därför icke göras. Om man emellertid antar, att antalet lärare med akademisk examen ökat i takt med antalet elever, kan akademikerna i yrkes- undervisningen år 1955 uppskattas till ca 85, varav ca 25 skulle vara filosofer, 25 civilingenjörer och 35 civilekonomer.
1 För civilekonomer har dock uppgift kunnat erhållas ur civilekonomföreningens matrikel. * Ragnar Lundblad: Åldersfördelningen av lärarna vid yrkesundervisningen (stencil).
Bonfallets storlek; sammanfattning
I nedanstående tablå har sammanställts de uppskattningar och beräkningar av bortfallets storlek, som ovan redovisats.
. . Civil— Civil- Jurister Fllosofer ingenjörer ekonomer
SAF:s statistik .................. 13 24 238 83 Industrin utanför SAF ........... 5 10 —— _— Enkätundersökningarna ........... 38 34 80 45 Landsting och landskommuner. . . . 34 11 28 —— Skolor för yrkesundervisning ...... —— 25 25 35 Samtliga ........................ 90 104 371 163 avrundade tal ................. 90 100 370 160
Bi_laga 3
Förekomsten av dubbelexamina
De svårigheter, som uppstår, då man med ledning av examensstatistiken skall räkna fram det totala antalet personer med akademiska examina, beror bl. a. på att en person kan ha avlagt mer än en examen. Inom vissa utbildningsområden är det regel att, förutom slutexamen, även en »delexamen» avlägges (t. ex. odont. kand., med kand., vet. kand.). Denna för vissa läroanstalter speciella studiegång är dock av mindre betydelse, då beräkningarna av antalet examinerade endast har gjorts för de examina, som har karaktären av slutexamina. Förekommer flera på varandra byggda slutexamina (t. ex. fil. kand., fil. lic., fil. dr) har beräk- ningarna baserats på den första slutexamen. Sådan slutexamen kallas här grund- examen.
Beräkningar av antalet personer med viss grundexamen har utförts för följande grupper: teol. kand., jur. kand., jur. pol. mag., kansliexamen, fil. kand., fil. mag., fil. pol. mag., civilingenjörsexamen och civilekonomexamen.
Den kvantitativt viktigaste beräkningen gäller hur många av filosofie kandida- terna som jämväl avlägger annan examen. För att erhålla en uppfattning härom har en särskild undersökning uförts rörande dem som avlade filosofie kandidatexamen år 1946. Primärmaterialet har erhållits från statistiska centralbyrån. Materialet Oln- fattar listor över de personer, vilka under kalenderåret 1946 avlade filosofie kandi- datexamen. Totalt avlade 396 pesoner fil. kand.-examen år 1946. Av dessa fanns 27 ej medtagna i studiekortsregistret. Detta berodde i de flesta fall på att veder- börande inskrivits tidigare än år 1937, då studiekortsregistrering infördes. Föl— jande tabell visar antalet examina efter läroanstalt och kön.
Tab. 34. Antalet fil.kand.-examina år 1946 efter läroanstalt och kön
Table 34. The number of graduates having taken the degree of fil. kand. in 1946, with distribu- tion by university and sex
Kön Uppsala Lund Shtåcä Göteborg Samtliga Män ............................... 89 57 62 28 236 Kvinnor ........................... 67 33 47 13 160 Samtliga 156 90 109 41 396 Uppgift om vidare utbildning saknas. 8 8 9 2 27
I tab. 35 redovisas antalet personer, som utöver fil. kand.-examen även avlagt annan akademisk examen. Beträffande tidpunkten för examens avläggande har, då flera på varandra byggda examina förekommit, tidpunkten angivits med hän- syn till den lägre examen (7 st. fil. mag., lic., dr år 1947 innebär sålunda, att sju personer avlade fil. mag.-examen år 1947 och att dessa senare avlagt fil. lic.— examen, ev. även disputerat). Det framgår, att 156 män och 73 kvinnor (72 resp. 48 procent av dem för vilka uppgift om vidare utbildning finns tillgänglig) av-
lagt annan akademisk examen utöver fil. kand.-examen. Det bör observeras _ särskilt vad beträffar antalet licentiater och doktorer -— att i siffrorna ingår endast antalet examina resp. antalet disputationer intill undersökningsdatum d. v. s. juni 1956. Man kan därför vänta sig ytterligare ett antal licentiater och dok— torer ur 1946 års kandidatkull. I övrigt framgår av tab. 35, att över hälften av-
lagt sin andra grundexamen inom fyra år.
Tab. 35. Antalet år 1946 examinerade filosofie kandidater, vilka avlagt annan akademisk examen fördelade efter examenstyp, examensdr och kön
Table 35. The number of graduates having taken fil. kand. in 1946 who have taken another
degree, with distribution by type of degree, year of degree, and sex
Examensår Examen 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953 1954 1955 S:a M Kv M Kv M KV M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv Fil.mag .......... 5 819 1018 21 8 7 4 4 6 1 3 2 1 31 1 1 66 57 Fil. mag., lic., dr .. 7 1 4 7 1 1 1 2 1 21 4 Fil. lic., dr ........ 3 3 1 7 1 9 1 4 1 2 2 3 1 3 2 36 7 Fil. pol. mag ...... 2 3 2 1 1 1 7 3 Jur. kand ......... 3 1 1 2 7 — Jur. pol. mag ...... 1 1 1 2 1 Teol. kand ........ 1 3 1 1 1 2 8 1 Med. kand., lic. . . . 1 3 1 5 —— Civilekonom m.m. 1 1 1 1 4 — Summa 10 933 13 28 22 32 819 513 4 9 4 4 4 5 2 3 2156 73 Samtliga oavsett kön ............ 19 46 50 40 24 17 13 8 7 5 229 Kumulerad summa 19 65 115 155 179 196 209 217 224 229 I procent av antalet fil.kand. år 1946. 5,1 17,6 31,2 42,0 48,5 53,1 56,6 58,8 60,7 62,1 Tab. 36 visar antalet kandidater, vilka avlagt annan grundexamen (alltså exkl. de licentiater och doktorer, vilka endast har fil. kand. som grundexamen) för— delade på kön och typ av examen. Man observerar, att 40 procent av både män- nen och kvinnorna har avlagt fil. ämbetsexamen. Däremot har övriga grund- examina avlagts i större utsträckning av män. Ca 45 procent av de manliga filo- sofie kandidaterna har nöjt sig med fil. kand. som enda grundexamen. För kvin- norna är motsvarande siffra 57 procent.
Uppdelas materialet efter läroanstal, finner man, att det relativa antalet per- soner som endast avlagt fil. kand.-examen är mycket varierande på de olika studieorterna. Likaså varierar det relativa antalet personer med fil. ämbetsexa- men kraftigt.
Det är svårt att ur detta knapphändiga material dra några allmängiltiga slut— satser för den tjugoårsperiod, vi skall undersöka, rörande antalet personer med fil. kand.—examen, som även avlägger annan akademisk grundexamen. Undersök- ningen synes endast bekräfta arbetskraftsutredningens antagande, att ca 50 pro- cent av de under ett år examinerade filosofie kandidaterna nöjer sig med denna grundexamen. Vidare torde en större andel av männen än av kvinnorna komplet- tera sin fil. kand.-examen med annan grundexamen.
Tab. 36. Antalet filosofie kandidater från år 1946, vilka avlagt annan grundexamen Table 36. The number of graduates having taken the degree of fil. kand. in 1946 who have aiterwards taken another first degree
Män Kvinnor Samtliga Examen
abs. rel. abs. rel. abs. rel. Fil. mag .................. 87 40,1 61 40,0 148 40,1 Fil. pol. mag .............. 7 3,2 3 2,0 10 2,7 Jur. kand ................ 7 3,2 — — 7 2,0 Jur. pol. mag .............. 2 0,9 1 0,7 3 0,8 Teol. kand ................ 8 3,7 1 0,7 9 2,4 Med. kand., lic ........... 5 2,3 — — 5 1,3 Civilekonom m.m. ........ 4 1,9 —— — 4 1,1
Samtliga med två grund- examina ............... 120 55,3 66 43,4 186 50.4 Endast fil. kand .......... 97 44,7 86 56,6 183 49,6 Totalt 217 100,0 152 100,0 369 100,0
Såsom framhållits var syftet med undersökningen av 1946 års filosofie kandi— dater framför allt att erhålla en någorlunda säker utgångspunkt för beräkning av det verkliga antalet personer år 1955 med filosofisk examen. Emellertid har svårigheterna med dubbelexamina även kommit in i ett annat sammanhang. Primärmaterialet redovisar nämligen ett antal personer med olika examens- kombinationer. Frågan uppstår då: efter vilka principer skall dessa personer grupperas i redogörelsen? Skall en civilekonom med jur. kand.-examen räknas som jurist eller civilekonom? Bör en tandläkare, som tillika är legitimerad läkare, ingå bland tandläkarna eller bland läkarna?
Det ur alla synpunkter mest tillfredsställande tillvägagångssättet är att hänföra en akademiker med två olikartade grundexamina till den utbildning, som är den väsentligaste för hans yrkesutövning. Helt naturligt har detta varit omöjligt att genomföra på grund av de knapphändiga personuppgifterna i primärmaterialet. Problemet har i stället fått lösas mera schematiskt.
Huvudregeln har varit, att klassificeringen skulle ske med hänsyn till den mest specialiserade utbildningen, såvida det icke varit uppenbart, att den mindre specialiserade utbildningen varit den väsentligaste för vederbörandes yrkesutöv— ning. Det har dock varit nödvändigt att i vissa fall frångå denna regel på grund av ofullständigheter i primärmaterialet. Detta gäller läkare, tandläkare, apotekare, farmaceuter, veterinärer, agronomer och jägmästare, för vilka uppgifter erhållits ur matriklar o. d. Dessa akademiker redovisas samtliga såsom läkare, tandläkare, apotekare etc. oavsett om de utöver sin yrkesutbildning även har annan akademisk grundexamen (t. ex. juridisk, filosofisk, civilingenjörs- eller civilekonomexamen). Någon hänsyn till inbördes kombinationer av dessa »fackexamina» t. ex. agronom- examen plus veterinärexamen har icke tagits utom vad gäller kombinationen apo— tekarexamen eller farm. kand./receptarieexamen plus med. lic. eller tandläkar- examen och kombinationen med. lic.-examen plus tandläkarexamen. I tab. 3 och 4 i redogörelsen har härvid vederbörlig reduktion gjorts för att undvika dubbel- redovisning.
Beträffande teologer, jurister, politices magistrar, filosofer, civilekonomer och civilingenjörer gäller, att personer med kombinationer av dessa utbildningar grupperats enligt följande.
Nedan är de olika examina »rangordnade». Av två förekommande examina har som regel den övre varit utslagsgivande vid grupperingen.
1) Civilingenjörsexamen 2) Civilekonomexamen
3) Teologisk examen 4) Juridisk examen 5) Pol. mag.-examen 6) Filosofisk examen En civilingenjör med civilekonomexamen har sålunda betecknats som civil- ingenjör, en civilekonom med juridisk examen såsom civilekonom o. s. v. Undan- tag från regeln förekommcr dock bl. a. beträffande personer med civilekonom- examen plus jur. kand.-examen i advokatverksamhet.
Det i inventeringen begagnade materialet från statistiska centralbyrån upptar vissa icke entydiga examenskombinationer. Sålunda anges i utbildningskoden kombinationen fil. kand., fil. mag., pol. mag. plus jur. kand., pol. mag. Man vet ej, om en person med denna utbildning har avlagt jur. pol. mag. plus jur. kand. och sålunda skall betecknas som jurist eller om han avlagt enbart filosofisk examen t. ex. fil. kand. plus fil. pol. mag. eller en kombinerad juridisk och filosofisk examen, såsom fil. kand. plus jur. kand.
I nedanstående tablå redovisas centralbyråns icke entydiga examenskombina- tioner samt de antaganden om utbildningens inriktning som gjorts.
På grund härav beräknat bortfall l invente- bland . . . rinven Anglven utbildning beteckna cl Antal civileko— civil- som filosofer jurister nomer ingen- ]orer Fil. lic., dr + jur. kand.,pol. mag .................... Filosof 11 — 11 _ — Fil. kand. mag., pol. mag. + jur. kand., pol. mag ..... Jurist 145 145 — — -— Fil. kand., fil. mag. + teol. kand .................. Teolog 156 156 — —— —— Teknisk högskola + akade- misk examen ........... Civilingenjör 32 16 16 — — Teknisk högskola + handels- högskola ............... Civilingenjör 6 -— — 6 —— Handelshögskola + akade— misk examen ........... Civilekonom 67 30 37 — — Halldclshögskola + teknisk högskola ............... Civilekonom 3 — —— —— Summa 420 347 64 6
I de sammanställningar av antalet personer med akademisk examen, som re- rovisats i redogörelsens huvudavsnitt II, har redaktioner fått göras i överens- stämmelse med de antaganden och grupperingsmetoder, som nyss berörts. Före— komsten av dubbelexamina visas i nedanstående tablå. Om tablån läses vågrätt, erhålles för varje grupp det antal personer med i tabellhuvudet specificerad utbildningstyp, som i redogörelsen ingår i gruppen. Sålunda finns bland teolo- gerna 3 personer med juridisk och 809 med filosofisk examen samt 2 med annan akademisk examen. Bortfallet kan för varje kategori avläsas lodrätt. Av det totala antalet personer, som avlagt juridisk examen ingår sålunda 3 bland teolo- gerna, 11 bland filosoferna etc.
Annan akademisk examen Akademiker grupperade . . under rubriken Teol. Jur. POL Fil. CIV" pw" Öv. mag. ek. ing. Summa ex. ex. ex. ex. ex. ex. ex. Teologer .................. x 3 —— 809 —— _— 2 814 Jurister ................... 1 x 87 190 12 — »— 290 Pol. mag .................. — —- x 4 — — —- 4 Filosofer .................. _ 11 —— x _- _ —- 11 Civilekonomer ............. -— 131 21 76 x 3 —— 231 Civilingenjörer ............. — 17 — 36 50 x — 103 Övriga .................... 6 2 — 51 9 3 35 106 Summa 164 108 1 166 71 6 35 1 559
Det bör starkt understrykas, att redovisningen i tablån är mycket ofullständig. Tablån upptar endast de dubbelexamina, som framkommit i inventeringen. Hela antalet personer med akademiska dubbelexamina uppgår sannolikt till över 2 000.
Vad slutligen beträffar de av realskoleutredningen angivna examina för lärare vid kommunala och privata högre skolor samt folkhögskolor har följande antagits.
Antagen fördelning Angiven utbildning Antal . . . . Politices Teologer Jurister Filosofer magistrar Teol., fil., el. tekn. dr . 103 8 _ 95 — Te01., fil., el. tekn.iic. 149 12 —— 137 — Fil. el. jur. kand., pol. mag .............. 259 —— 10 239 10 Summa 511 | 20 10 471 10
Relationen mellan teologer och filosofer bland doktorer och licentiater har antagits vara densamma, som gällde år 1949/50 bland lektorer vid de högre icke statliga skolorna. Uppgifter härom har erhållits ur en av undervisningsrådet R. Lundblad utförd undersökning »Åldersfördelning av lärare vid de högre sko- lorna». Det har därutöver antagits, att inga civilingenjörer ingår bland dessa lärare och att samtliga kvinnor hade filosofisk examen.
