SOU 1958:14
Författningsutredningen
Kap.
Kap.
Kap.
Kap.
Kap.
Kap.
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
Sammanfattning
I kapitel I redovisar utredningen sina direktiv i de delar de beröra i föreva- rande betänkande behandlade frågor samt anger hur utredningsarbetet lagts upp i dessa delar. Bland annat beskri— ves den tillämpade metoden med inter- vjuer, hearings, med nuvarande och förutvarande regeringsledamöter och statssekreterare.
I kapitel 11, rörande regeringsären- dena, finner utredningen starka skäl tala för en omfattande decentralisering av regeringsärenden samt uttalar att en lösning främst måste vinnas genom överflyttande av beslutanderätt i vissa grupper av ärenden från Kungl. Maj:t till de centrala ämbetsverken eller läns- styrelserna. Utredningen
avböjer tanken på att decentralisera beslutanderätt till befattningshavare i departementen;
anvisar möjligheten av en försiktig begränsning av rätten att anföra besvär hos Kungl. Maj:t, under förutsättning att rättssäkerheten tillgodoses i annan ordning;
hänvisar beträffande överflyttande av besvärsärenden till regeringsrätten och om nådeärendena till pågående bered— ning,
föreslår
att av Kungl. Maj:t behandlade ut- nämningsärenden begränsas till att i första hand avse ledande administra- tiva befattningar,
att nuvarande stadgande om att en— dast Kungl. Maj:t kan besluta om natu-
ralisation av utlänningar borttages ur grundlagen,
att de centrala ämbetsverken i viss utsträckning erhålla ökade befogenhe- ter att utfärda administrativa tillämp- ningsförfattningar, . _
att en begränsad decentralisering av den ekonomiska förvaltningen genom— föres genom att för de centrala förvalt- ningsorganen i viss utsträckning till— lämpas ett system med ramhushållning, samt
att decentraliseringsfrågorna i sär- skild ordning ägnas en kontinuerlig uppmärksamhet inom regeringen.
I kapitel III rörande beslutsformerna har målsättningen varit att åvägabringa närmare överensstämmelse mellan det sakliga och det formella avgörandet.
Därför har rekommenderats: att olika beslutsformer skola kunna komma till användningz'å ena sidan för ärenden som ägna sig för formellt av- görande av enskilt statsråd; å andra sidan för i sak mer kollektivt betonade ärenden att formellt beslutas i ett kol- lektivt forum,
att den senare gruppen kan uppdelas i dels beslut i kungakonselj (ett mindre antal ärenden) dels beslut i minister- råd,
att delegation till enskilt statsråd bör möjliggöras genom en fullmaktsbestäm- melse, samt
att övriga statsråd tillförsäkras bätt- er möjlighet än nu att i förväg förskaffa sig kännedom om dylika förberedda beslut,
att det interna beredningsarbetet i dess olika former skall hållas vid makt, oavsett den slutliga formen för beslut.
Vidare har uttalats
att avskiljandet av en mångfald ru- tinärenden från formellt kollektiv hand- läggning bör medföra att intresset av kollektiv behandling av därför i sak ägnade ärenden kan mer effektivt till- godoses,
att analog effekt är att tillskriva över- förande till kategorin ministerrådsbe- slut av en huvudpart ärendesgrupper,
att de olika beslutsformerna icke böra tilläggas olika konstitutionell valör,
att en närmare precisering förbehål- les slutförandet av pågående översyn av hithörande grundlagsbestämmelser.
I kapitel IV, rörande beredningsfor- merna, framhålles att de allmänna be- redningarna böra betraktas som rege- ringens helt interna rådslag och icke göras till föremål för formell reglering. Utredningen
rekommenderar att såvitt möjligt an- vändes skriftlig kallelse av statsråd till allmän beredning med angivande av de frågor som skola behandlas, men
avböjer föreskrift om protokollföring, statsministern obetaget att sörja för att vissa anteckningar föras.
I anledning av framförda reformför- slag uttalar utredningen som sin åsikt,
att behov icke föreligger av ett inre kabinett,
att det samarbete, som kan behöva förekomma i form av regeringskommit- téer, icke bör bindas genom särskilda föreskrifter.
Utredningen föreslår att så snart ett ärende varit föremål för gemensam be— redning med annan departementschef eller konsult anteckning om de därvid deltagande alltid skall göras i besluts- protokollet.
I kapitel V behandlas frågor rörande
regeringens storlek och sammansätt— ning. Utredningen
uttalar som sin mening att statsmi— nistern endast i undantagsfall samti- digt bör vara departementschef eller eljest handlägga särskilda grupper av ärenden,
förordar bibehållande av systemet med »fackkonsulter» och särskilda »granskningskonsulter»,
avböjer förslag om inrättande av sär— skilda statsrådsplatser för »politiska konsulter» och för i egentlig mening biträdande departementschefer samt om att sammanföra vissa löpande ärenden utan påtaglig politisk karaktär till sär- skilda »expeditionsministrar»,
föreslår med utgångspunkt från att regeringen kan behöva innefatta, förutom statsmi- nistern, högst tretton departementsche- fer, två fackkonsulter, en juristkonsult och en administrativ konsult, att antalet regeringsledamöter i lag maximeras till aderton,
att i grundlag angivas endast allmänna principer för regeringens sammansätt— ning, samt
att i grundlag stadgas att ärendenas fördelning mellan departement samt mellan departementschefer och fackkon- sulter skall offentligen kungöras.
I kapitel VI rörande departementsin- delningen, uttalar utredningen att en översyn av denna snarast bör igång- sättas, och att en sådan översyn lämpli— gast bör utföras inom Kungl. Maj:ts kansli.
Utredningen finner att det största behovet av en avlastning föreligger inom finans- och ecklesiastikdepartementen samt dryftar, på basis av under hearings gjorda uttalanden, lämpligheten att in- rätta ett arbetsmarknads- och bostads- departement och måhända även ett ut- rikeshandelsdepartement ävensom om-
fördelning av vissa lärenden berörande utrikes-, social-, kommunikations-, fi- nans-, ecklesiastik-, handels- och inri- kesdepartementen. En tanke att inrätta ett totalförsvarsdepartement avvisas.
Beträffande fackkonsulternas arbets- uppgifter uttalas, att de böra tilläggas ärenden i lämpliga arbetsenheter från så få departement som möjligt samt be- träffande granskningskonsulterna att så- dan tilldelning av särskilda ärendes- grupper bör förekomma i så liten ut- sträckning som möjligt.
I kapitel VII behandlas frågan om sär- skilda organ för samordnings- och granskningsuppgifter.
Under avdelning A avstyrker utredningen ett förslag om att statsministern, utöver sin självklara roll som regeringens ledare, skulle be- lastas med speciella samordningsupp- gifter eller att en särskild samordnings- minister skulle utses,
föreslår utredningen
att ett regeringskansli inrättas med främsta uppgift att biträda statsminis- tern och granskningskonsulterna, lik- som att sammanhålla och praktiskt or- ganisera vissa för departementen ge- mensamma frågor och att svara för kontinuiteten i det praktiska arbetet inom regeringen,
att de nuvarande granskningskonsul- ternas verksamhet uppdelas på dels en juristkonsult, som med hjälp av kvali- ficerad arbetskraft inom regeringskans- liet ansvarar för den juridiskt betonade propositions- och författningsgransk- ningen samt andra juridiskt konsulta- tiva uppgifter, dels en administrativ konsult, som närmast under statsminis- tern leder regeringskansliet med sär- skild uppgift att verka för enhetlighet och ändamålsenlighet vid utformningen av den statliga förvaltningens organisa- tion,
att åt regeringskansliet uppdrages att ombesörja kallelser till konselj, rege- ringssammanträden och allmänna be- redningar, att föra protokoll vid kon- selj och ministerråd samt att mottaga och tillhandahålla listor över statsråds- beslut,
att till regeringskansliets fasta per- sonal skall minst höra en expeditions— chef för biträde med de administrativa uppgifterna och en lagbyråchef för bi- träde med den juridiska granskningen, samt
att till regeringskansliet skall i mån av behov knytas tekniskt-vetenskaplig ex— pertis samt budgetmässigt även stats- ministerns handsekreterare och en pressekreterare.
Under avdelning B uttalar utredningen som sin åsikt, att finansdepartementets allmänna budgetå- ra gransknings— och samordningsuppgif— ter, vilka äro självklart nödvändiga, likväl under senare år kommit att i väl stor utsträckning inriktas på detaljer, samt
rekommenderar att i görligaste mån budgetdiskussionerna mellan finans- och fackdepartementen begränsas till vissa anslagsramar inom vilka den när- mare anslagsfördelningen ankommer på vederbörande fackdepartement med särskild uppgift dock för finansdepar- tementet att pröva de konsekvenser för framtiden, som kunna följa av att nya utgiftsändamål upptagas inom anslags- ramarna.
I fråga om civildepartementets verk- samhet
framhåller utredningen att i den mån avlöningsbestämmelserna kunna genera— liseras och förenklas — vilket i och för sig anses önskvärt —— den centrala pröv- nings- och granskningsverksamheten genom civildepartementet kan i motsva- rande mån begränsas, samt
uttalar att fackdepartementen böra
givas större möjligheter till medver- kan och insyn i förhandlingar med per- sonalsammanslutningar.
I kapitel VIII behandlas vissa frågor rörande arbetet inom departementen. Utredningen
avstyrker förslagen om en permanent dubblering av statssekreterarbefattning liksom om särskild statssekreterare åt fackkonsult, dock under framhållande av att fackkonsult väl kan behöva bi- träde av särskild, kvalificerad tjänste- man,
föreslår att möjlighet öppnas för stats- råd att bemyndiga statssekreterare att lämna sakliga upplysningar under riks- dagsdebatt,
understryker vikten av att departe- menten erhålla erforderlig personal,
påpekar att modern kontorsutrust- ning bör komma till användning inom departement och regeringskansli,
förordar en effektivisering av anställ- nings- och prövningsförfarandet beträf- fande ny personal, och
förordar i anslutning till vad som an- förts i kapitel VI att personalförteck- ningarna för de skilda departementen i huvudsak sammanföras till en gemen— sam personalförteckning för Kungl. Maj:ts kansli och att gemensamma an- slag anvisas för departementens och
regeringskansliets avlöningskostnader.
Särskilt yttrande av herr Dahlén
Det föreligger ett visst behov av ökad decentralisering av handläggningen av vissa ekonomiska spörsmål. Tanken att denna fråga skulle kunna lösas genom att riksdagen inte i detalj fattar beslut om vissa anslagsfrågor utan överlåter detta dels åt vederbörande departe- mentschef och dels åt vederbörande ämbetsverk, kan jag endast delvis dela.
Med den behandling av budgeten som vi har och som synes svår att undvika, kommer t. ex. ämbetsverkens petitaskri- velser att framläggas oftast ett år eller mer innan de kan förverkligas. Häri ligger i vissa fall, som framhålles i be- tänkandet, en uppenbar olägenhet. Då det förefaller svårt att nämnvärt för- korta denna tidrymd, återstår endast den utvägen att riksdagen lämnar större rörelsefrihet när det gäller anslagsbe- viljandets former. Här uppstår dock omedelbart ett problem.
Riksdagen kan inte frånhända sig den yttersta beslutanderätten när det gäller ekonomiska spörsmål. Skulle ämbetsver- ken få möjligheter att inom vissa ramar själva, utan riksdagens hörande, ta ställ- ning till ekonomiska angelägenheter fö- religger risker för ekonomiskt prejudi- cerande beslut. Riksdagen skulle med andra ord kunna ställas inför åtgärder från ämbetsverkens sida som det skulle vara mycket svårt att senare gå emot. Även om detta dilemma eventuellt kun- de undvikas, föreligger dock en annan svårighet.
Det är inte ämbetsverken utan veder- börande statsråd som skall bära det po- litiska ansvaret inför riksdagen. Detta
ansvar avser även de åtgärder ämbets- verken vidtar. Ur riksdagens synpunkt är det oundgängligen nödvändigt att alla beslut hållas inom en sådan ram att denna statsrådens ansvarighet icke skju- tes i bakgrunden. Hur detta skall kunna ske med den konstruktion majoriteten tänkt sig har jag svårt att föreställa mig.
För min del synes därför enda ut- vägen vara, att riksdagen lämnar veder- börande departementschef något större befogenheter i ekonomiska spörsmål. Statsrådet har då att inom den av riks- dagen uppdragna ramen på sitt ansvar vidtaga de åtgärder som han finner önskvärda.
Ur riksdagens synpunkt torde lämp- ligaste metoden härför vara att man försöksvis ställer något större medel till de enskilda departementschefernas för- fogande att användas för oförutsedda behov. Vill då en departementschef t. ex. ställa viss summa till förfogande för ett ämbetsverk, sker detta på statsrådets eget ansvar.
Denna anordning bör kompletteras med ett försök att göra en mindre långt- gående detaljbeskrivning av vissa an- slag. Det kan dock visa sig bli svårig- heter härvidlag i förhållande till riks- dagsledamöternas möjligheter att motio- nera i olika ärenden. Därför bör anord- ningen införas endast på försök.
Åtgärder av denna art, som skulle leda till något ökad rörelsefrihet för departementscheferna, får givetvis un- der inga förhållanden medföra beslut i strid med riksdagens intentioner.
Särskilt yttrande av herrar Dahlén, Wahlund och Wrigstad
Förslaget att statssekreterare skall be- klädas med befogenhet att i departe- mentschefens ställe meddela riksdagen upplysningar är icke övertygande grun- dat. Hittillsvarande system _— att de- partementspersonal funnits tillgänglig och fortlöpande kunnat förse vederbö- rande statsråd med allt behövligt mate- rial för dennes egna inlägg —— har i stort sett fungerat tillfredsställande. En reform är därför inte av erfarenheten påkallad, detta så mycket mindre som utredningens majoritet själv erkänner att ej heller statssekreteraren alltid är den person som står primärupplysning- arna närmast. Även statssekreteraren kan, vitsordas det, i sin tur behöva suppleras med informationer från t. ex.
rättsavdelningschefen eller expeditions- chefen eller särskilt förordnad föredra- gande.
Under sådana förhållanden talar all rimlighet för att bevara kravet att stats- rådet ensamt skall företräda sitt depar- tement, varigenom den parlamentariska ansvarigheten även i det direkta mötet med folkrepresentationen oinskränkt markeras. Samtidigt undviks alla de komplikationer i fråga om formerna för statssekreterares yttranderätt (möjlig- heten att ta ordet närsomhelst, obegrän- sad replikrätt o. s. v.), vilka eljest kan befaras ytterligare förstärka det prak- tiska övertag regeringsbänken har i för- hållande till en riksdagsopinion.
Särskilt yttrande av herr Håstad
Utan att nu — innan författningsutred- ningens grundlagsförslag utarbetats och framlagts — kunna göra starkare pre- ciseringar vill jag anföra att jag icke kunnat ansluta mig till vissa av utred- ningens uttalanden rörande regeringen och finanspolitiken.
Visserligen finner jag det inte blott tänkbart utan även ändamålsenligt att riksstatsförslaget i vissa mycket detalje- rat specificerade poster måtte samman- trängas mera än som fallet är för när- varande. Jag hänvisar såsom exempel till universitetsanslagen, och jag kan inte anse att riksdagen verkligen är i stånd att ta ställning till frågan om an- talet amanuenser e. dyl. vid en viss ve- tenskaplig institution. I sådana fall talar lämpligheten för ett mera summariskt förfarande. Men jag kan inte förorda en sådan koncentration av budgeten till vissa större poster, att riksdagens möj- ligheter att påverka budgeten faktiskt inskränkas. Tvärtom synes mig utveck- lingen gå i den riktningen att riksdagens kontroll över finanspolitik och förvalt- ning för att bli reell kräver en verkligt ingående redovisning av statsutgifterna från regeringens sida. Att begränsa den- na kontrollmöjlighet ter sig för mig så- som ett steg åt fel håll. Och det synes mig alldeles självklart att statsverksam- hetens ändamål och omfång — vare sig det gäller stort eller smått — skall be- stämmas av riksdagen, i första hand via budgeten.
Jag är dessutom inte övertygad om att en minskning av antalet anslagsposter och en mera summarisk redogörelse för
äskandena i statsverkspropositionen all- tid skulle leda till en motsvarande lätt- nad av regeringens och riksdagens ar- bete. I stället för att anslagen motiveras i tryck skulle säkerligen allehanda munt- liga uppgifter infordras av utskotten. Ty hur skulle utskotten eljest vara i stånd att göra avvägningar mellan olika anslagsbehov och över huvud taget fatta ståndpunkt? För riksdagen i dess helhet skulle det betyda en stor olägenhet, om de sakuppgifter, varpå viktiga riksdags- beslut grundas, ej göras tillgängliga för envar ledamot genom riksdagstryeket utan förbehållas en liten krets av ut- skottsledamöter. Redan nu klagas det många gånger ieke utan rätt över att regeringspropositionerna blivit alltför knapphändiga.
Även riksdagsmännens motionsrätt skulle kunna faktiskt bli föremål för in- trång, om budgetbehandlingen göres alltför summarisk. Motionerandet har alltid spelat en stor roll i den svenska riksdagen, och varje beskärning av den- na rätt ter sig som ett opåkallat brott mot vår parlamentariska tradition. Vad riksdagsmotionärer företrädesvis intres- serat sig för har varit statsverksamhe- tens ändamål och omfång. Även om regeringen skulle via budgeten utrustas med fullmakter måste det bli svårt att tänka sig att förhindra riksdagsmän att motionera just om de ämnen, som full- makterna avse.
Jag har vidare icke oreserverat kun- nat ansluta mig till utredningens rekom- mendationer att beskära finansminis- terns allmänna granskningsuppgifter
gentemot fackministrarna vid regering- ens beredning av riksstatsförslaget. Det förefaller alls inte givet att det vore rationellast att i huvudsak tilldela varje departementschef en bestämd andel el- ler kvot av budgeten. Utan ingående granskning och jämförelser mellan fack- departementens anspråk måste det bli svårt för regeringen att bestämma stor- leken av dessa kvoter. Ett annat spörs- mål är, huruvida finansdepartementet alltid förfogar över tillräckligt kvalifi- cerad personal för den noggranna bud- getgranskning, som det nu utför.
I nära sammanhang härmed står min skepsis mot den ramhushållning, som utredningen åsyftar när den vill ge äm- betsverken större handlingsfrihet och för detta syftemål önskar se ämbetsver- ken tilldelade större anslagsposter, över vilka de skulle äga att förfoga med en viss frihet. Det skall villigt medges att den långa proceduren nu med petita, budgetberedning i regeringen, riksdags- behandling och utfärdande av regle- ringsbrev samt därtill kanske flera års väntan i anslagskön innan ett begärt an- slag upptas i riksstatsförslaget kan bli till hinder för en snabb och effektiv förvaltning. Men detta önskemål borde
kunna realiseras i annan form utan ned- brytande av en budgetordning, till vil- ken man efter långvarig konstitutionell strid nått fram och som nu blivit verk- ligt hävdvunnen. En ramhushållning av angivet slag skulle i hög grad inkräkta på riksdagens kontrollmöjligheter, fram- för allt därigenom att den skulle för- svåra för riksdagen att utöva ett bestäm- mande inflytande över statsverksamhe- tens ändamål och omfattning. Kontrol- len över hur ämbetsverken använda i klump beviljade anslag skulle ofta kun- na utövas av riksdagen först ett par år efter det att regeringen anvisat medlen. Även motionsrätten skulle de facto an- tastas. Hur skall riksdagen gå till väga, om riksdagsledamöter skulle vilja fram- föra önskemål om dispositionen av an- slagen till verken eller om dessas verk- samhet? Det måste nämligen bli ogör- ligt för riksdagen att å ena sidan till- låta regeringen att bevilja verken stör- re, ospecificerade anslagssummor till fri disposition rörande dessa anslag och att å andra sidan i detalj pröva väckta mo- tioner och med anledning därav på vis- sa punkter uppställa detaljerade anslags- villkor.
Särskilt yttrande av herr Wahlund
Författningsutredningen har i kapitel III rekommenderat förändringar i be- slutsformerna för regeringsärendena i avsikt att åstadkomma en närmare över- ensstämmelse mellan sakligt och for- mcllt avgörande. Någon slutgiltig pre- cisering av utredningens förslag har härvid ej verkställts, utan uppskjutits till en senare tidpunkt, då en pågående översyn av hithörande grundlagsbestäm- melser slutförts. Trots att frågan om be- slutsformerna sålunda ej inom utred- ningen upptagits till slutligt avgörande, vill jag redan nu anmäla, att jag på vis- sa punkter ej kunnat ansluta mig till ut- redningens uttalanden i ämnet.
I de moderna parlamentariska demo- kratierna har den konstitutionella mo- narkens personliga roll vanligen en snäv omfattning. Detta kan emellertid ej i och för sig anföras som skäl för att ytterligare beskära statsöverhuvudets uppgifter. Författningsutredningen för- ordar, att de flesta regeringsfrågorna, även de inom regeringskretsen kollek- tivt betonade, utlyftes ur kungakonsel- jen. Några enligt min mening avgörande
praktiska motiv för en sådan ordning anföres icke. Jag menar, att historiska och ceremoniellt betingade grunder gör, att en föredragning inför statsöverhuvu- det ter sig såsom naturlig, då det gäller mera väsentliga och icke rutinbetonade regeringsfrågor. Även praktiska skäl ta- lar för att dylika spörsmål behandlas inom en församling, vilken ledes av en person, som står ovanför partipolitiken.
Jag kan alltså ej biträda författnings- utredningens rekommendation, att som nytt forum för handläggning av nuva- rande konseljärend'en införa ett minis- terråd (allmänt regeringssammanträde). Däremot anser jag att praktiska skäl ta- lar för att man från konseljen avlastar icke »kollektiva» frågor av rutin- och expeditionskaraktär och överlämnar dem till avgörande av enskilt statsråd. Förfaringssättet skulle bli likartat som när man i ämbetsverken från chefen av- skiljer frågor av underordnad betydelse. Förteckningar över departementschefer- nas protokollförda beslut borde regel- mässigt inges till konseljen.
Förteckning över utredningens hearings.
Levinson ......... Wigforss ..........
G. H. Andersson i Rasjön ........ Quensel . . ........ .
Holmbäck ......... Möller . . . . . .......
Andrén ..... . . . . . . Nothin1 ...........
Gjöres ............ Danielson ......... Kling Karleby Mossberg ........ . . Edenman ......... Ewerlöf ........... Bergquist ......... Westerlind . ....... Schlyter1 .........
1955 datum
Statssekr.
Konsult
Ju K Jo In
Civ Fo
1/6 2/6 3/6 4/6 7/6 8/6 9/6 30/8 5/9 6/9 6/9 7/9 7/9 8/9 9/9
10/9 10/9
Fö 23
K 34—36
Civ 50—56 Fö 53— 8 44—45 E 50—57
Fi 54—
24—26 33—36 36—38 24—25 36—40 43—51 30—32
20 21—23 32—33
44—52 57— 45—47 57— 41—45 39—43 21—23 25—26 24—26
36 43—45
32—36
24—26 32—36 36—38 39—51 39—44 25—26 32—36 36—49
44—45
57—
38—39 47—48
47—51 41—47
1 Skriftlig redogörelse i stället för »hearing».
Forts. nästa sida
Bilaga A
af Geijerstam ...... Kock . . . . ......... Ohlin ............. Eekerberg ........ Sköld ............
Kjellin ............
Hj. R. Nilsoni Spånstad ........
Lundberg .........
Undén . . . .........
Domö1 ........... S. Andersson ...... Hedlund . . . . . ...... Erlander ..........
T. Nilsson ........ Nordenstam ....... Lange ............
Sträng ............ Persson i Skabersjö. Norup ............ U. Lindström1 .....
1956 datum
Statssekr.
Konsult
Ju Fö
Fi Jo In
Civ
Fo
16/2 17/2
8/3 15/3 22/3
27/4
3/5 4/5
17/5 19/5 24/5 11/6 12/6 12/6 13/6 14/6 14/6 14/6 14/6 14/7
In 53— 8 50—56 Jo 24—26 Ju 53—57
K 47-——51 U 51—56
S 38—44
Jo 47(46)—50 Fi 50-54
47—48 48—49 57— 51—57 1 7—20 32—36 41—44 48—51
44—45 46— (statsminister) 52—57 45—47
54—
20
24—26 45—
38—45 51—57
57—
51—55
44—45 51—57 45—51
49—55
55—
45—46 51—57
32—36 45—48 48—51 51—57 44—45 36—38 39—41
51—57
54—55
48—49 47——48
1 Skriftlig redogörelse i stället för »hearing».
engage???
10.
11.
12.
13. 14.
15. 16. 17. 18. 19.
Sammanställning av de i statsrådsprotokollen för år 1955 antecknade besluten
Antal beslut Antal beslut
Propositioner .......... 27 nande av domstol i vissa Lagrådsremisser ........ 17 fall .................. 23 Utfärdade författningar 51 20. Fångvård, verkställighet Kommittédirektiv ...... 11 av 'frihetsstraff, skydds- Övriga kommittéärenden 104 konsulenterna .......... 80 Nådevedermälen ...... 45 21. Straffregister .......... 29 Representationskostnader 17 22. Justitiekanslers- och riks— Förordnande eller entle- åklagarämbetena ...... 25 digande av ledamöter 23. Villkorlig frigivning 20 m. fl. i styrelse, nämnd 24. Utlämning av förbrytare 15 e. d. .................. 6 25. Medborgarskapsärenden. 8542 Utseende av officiella de- 26. Fideikommiss- och testa- legater ................ 8 mentsärenden, stiftelser 183 Resebidrag för deltagande 27. Inskränkningar i rätten i internationell kongress att förvärva fast egen- e. (l- -------------- 3 dom, gruva eller aktier i Departementets organisa- vissa bolag, bolagsord- tion och personal ...... 57 ningar ................ 65 Riksstyrelsen, regering 28. Tillstånd till äktenskap OCh riksdag ------------ 59 el. adoption .......... 32 Rikets judiciella indelning 15 29_ Svensk Författningssam- Lagskipningen, domsto- ling __________________ _ lama O_Ch (femåupersonal 267 30. Nådeärenden .......... 1 528 Offentjlg ”"Små”? 7 31. Hemliga ärenden (SO-års- Stadsfiskalsorgamsatlonen 12
_ _. protokoll) ............ 3 Tryckfrihetsarenden . . . . — _ __
Fastighetsregister ...... 18 32' Övriga arenden """""" _48__ Åtal för brott o. förord- Summa 11 317 Utrikesdepartementet Propositioner .......... 6 4. Kommittédirektiv ...... 4 Lagrådsremisser ...... — 5. övriga kommittéärenden 13 Utfärdade författningar .. 2 6. Nådevedermälen ...... 2
Justitiedepartementet
10.
11.
12.
10.
11.
POHPPI'ÅPJPF
???—PP?”
Representationskostnader Förordnande eller entle- digande av ledamöter m. fl. i styrelse, nämnd e. (l. Utseende av officiella de— legater Resebidrag för deltagande i internationell kongress e. (l. .. Departementets organisa- tion och personal ...... Rikets förhållande till och överenskommelser med främmande makter
13
14
50
98
42
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
Sveriges representation i utlandet Utländska beskickningar och konsulat i Sverige Svenska medborgares rätt och bästa i främmande länder Upplysningsverksamhet
rörande Sverige i ut- landet ................ Utrikesnämnden ........ Hemliga ärenden (50-års- protokoll) ............
Övriga ärenden ........
Summa
Försvarsdepartementet
Propositioner Lagrådsremisser ........ Utfärdade författningar . . Kommittédirektiv Övriga kommittéärenden Nådevedermälen Representationskostnader Förordnande eller entle- digande av ledamöter m. fl. i styrelse, nämnd e. (1. Utseende av officiella de- legater Resebidrag för deltagande i internationell kongress e. (1. Departementets organisa- tion och personal ......
Propositioner .......... Lagrådsremisser Utfärdade
Kommittédirektiv
författningar övriga kommittéärenden
Nådevedermälen
21 12. Försvarsmakten med där- — till hörande personal och 24 materiel .............. 4 13. Värnpliktsärenden 18 14. Undervisning, sjukvård, 5 veterinärvård och väl- 59 färdsanordningar ...... 15. Försvarets civila organ 16. Frivillig försvarsverksam- het .................... 42 17. Mark och byggnader 18. Sjökarteväsendet ...... 19. Arkiv och muséer ...... 20. Hemliga ärenden (50-års- 135 protokoll) ............ 21. Övriga ärenden ........ 21 Summa Socialdepartementet 31 7. Representationskostnader 1 8. Förordnande eller entle- digande av ledamöter 39 . .. m. fl. 1 styrelse, namnd 6 e. (1. ................. 35 9. Utseende av officiella de- 13 legater ................
201
37
10
94 55
648
1 452 2 193
300
542
11 113
191 62
5 199
12
55
10.
11.
12.
13.
14. 15.
16. 17.
18.
19.
erlagd-sets.—
10.
11.
12. 13.
Resebidrag för deltagan- de i internationell kon- gress e. (l. Departementets organisa- tion och personal ...... Arbetslöshet, arbetsför- medling, arbetstillstånd, arbetsmarknadsstyrelsen Arbetsmarknadsfrågor i övrigt, arbetsavtal, arbets- tvister ................ Fattigvård, socialhjälp .. Barnavård, barnbidrag, bidragsförskott Ungdomsskydd Understöd ur arvsfonden
allmänna
Mödra- och moderskaps- hjälp .................. Social hemhjälp ........
21
34
165
75
153
66 132
370
20. 21. 22.
23.
24. 25.
26.
27.
28.
29. 30.
Nykterhetsverksamhet, al- koholistvård .......... Socialstyrelsen, socialsta- tistik .................. Utvandring ur riket . . . . Bostadsväsendet, bosätt- ningslån, byggnadstill- stånd .................. Allmänna samlingslokaler Sjukförsäkring, yrkesska- deförsäkring, försäkrings- rådet Kooperationen Arbetarskydd, spektionen ............ Folkpensionering, pen- sionsstyrelsen, riksförsäk- ringsanstalten .......... Blindvård övriga ärenden ........
yrkesin-
Summa
Kommunikationsdepartementet
Propositioner .......... Lagrådsremisser ........ Utfärdade författningar . . Kommittédirektiv ....... övriga kommittéärenden Nådevedermälen Representationskostnader Förordnande eller entle- digande av ledamöter m. fl. i styrelse, nämnd e. (l. .................. Utseende av officiella de- legater Resebidrag för deltagan- de i internationell kon- gress c. d. . Departementets organisa- tion och personal ...... Postväsendet Tele-
och radioväsendet
11 26 7 17 5 15
49
33
18
19 61 71
14. 15. 16. 17. 18. 19.
20.
21.
22.
23. 24.
25.
Järnvägsväsendet Sjötrafik och hamnar . . . . Lufttrafik och flygplatser Vägtrafikregleringen . . . . Vägväsendet i övrigt . . . . Meteorologiska, hydrogra- fiska och geotekniska un- dersökningar Elektriska anläggningar och spårvägar Bebyggelseplanering och expropriation .......... Byggnadsstyrelsen och dess lokala organ ...... Vattenfall Kronans fastigheter och byggnader övriga ärenden ........
19
44
429 74
79
118
420
45
2 451
168 59 45
716
297 31
157
923
50 81
45
2 910
10.
11.
12.
13.
14.
15. 16.
17.
9051?”U'F.WPZ'*
FPP'ÄPJPE'”
Antal beslut
Propositioner Lagrådsremisser ........ Utfärdade författningar . . Kommittédirektiv Övriga kommittéärenden Nådevedermälen Representationskostnader Förordnande eller entle— digande av ledamöter m. fl. i styrelse, nämnd e. (l. Utseende av officiella de- legater Resebidrag för deltagan- de i internationell kon- gress e. d. Departementets organisa- tion och personal, sta- tens organisationsnämnd Riktlinjerna för den stat- liga finans- och penning- politiken, konjunkturin- stitutet ................ Statsregleringen, den all- männa förvaltningen och redovisningen av stats- medlen, statskontoret, statens sakrevision, riks- räkenskapsverket Statens skatteväsende, kammarrätten .......... Stämpelavgifter och lösen Det kommunala skattevä- sendet Statens
fasta och lösa
Finansdepartementet
66
2 88 14 65
1 13
69
[0
73
19
73
291 28
10
18. 19.
20.
21.
22.
23.
24.
26.
27.
28.
29. 30.
31.
Antal beslut.
egendom, kammarkolle- gium .................. Hov- och slottsstaterna . . Kommunal upplåning och fondbildning, borgenslån Tillverkning och försälj- ning av alkoholhaltiga drycker samt försäljning av vissa alkoholfria drye- ker, kontrollstyrelsen, vin- och Spritcentralen Tobaksmonopolet, statens tobaksnämnd Statliga bolag .......... Bank-, hypoteks- och fond- väsendet, postsparbanks- ränta Tullväsendet, valutakontoret Mynt- och justeringsvä- sendet, kontrollstämplar, mått och vikt .......... Folkbokföringen Vissa arvsfondsärenden samt testamentsklander i vissa fall .............. Jordeboksväsendet samt de jord eller lägenheter åtföljande rättigheter och skyldigheter .......... Statistiska centralbyrån Hemliga ärenden (50-års- protokoll) övriga ärenden ........
frihamnar,
Summa
Ecklesiastikdepartementet
Propositioner Lagrådsremisser ........ Utfärdade författningar . . Kommittédirektiv övriga kommittéärenden Nådevedermälen ........ Representationskostnader
18 38 15 26 57 10
8.
10.
Förordnande eller entle- digande av ledamöter m. fl. i styrelse, nämnd e. (1. Utseende av officiella de— legater Resebidrag för deltagan-
26 6
369
150
69
238
16 11
128
22 28
20 62
1 976
68
11.
12.
13. 14.
15.
16. 17.
18. 19. 20.
PSP?:PPJPI'”
10.
11.
12.
13.
Antal beslut
de i internationell kon- gress e. (1. ............ Departementets organisa- tion och personal ...... Ecklesiastika boställen och kyrkofondsärenden Ecklesiastikstaten Rikets ecklesiastika delning .............. De kyrkliga kommuner- nas angelägenheter övriga kyrkoärenden Rikets indelning i skol- distrikt Folkskoleväsendet Läroverken m. m. Universitet och högsko- lor
in-
248
27
149 394
11
36 47
69 1 052 1 307
21.
22.
23.
24. 25. 26. 27. 28. 29.
20.
Antal beslut
Universitetssjukhusen
utom i vad avser lärar- personal och undervis- ning Allmän folkbildning och folkuppfostran, folkhög- skolor Undervisningsväsendet i övrigt Biografväsendet ........ Teaterväsendet Arkivväsendet Biblioteksväsendet Museiväsendet ' Vitterhet och skön konst, musik ................ övriga ärenden ........
Summa
Jordbruksdepartementet
Propositioner Lagrådsremisser Utfärdade författningar . . Kommittédirektiv övriga kommittéärenden Nådevedermälen Representationskostnader Förordnande eller entle- digande av ledamöter m. fl. i styrelse, nämnd c. d. Utseende av officiella de- legater Resebidrag för deltagan- de i internationell kon- gress e. (1. ............ Departementets organisa- tion och personal ...... Jorbruks- och lantmanna- näringarna med därtill hörande forsknings-, för- söks- och undervisnings- väsende .............. Lantbrukskemiska kon-
31
56
13
28
13
329
14.
15. 16.
17. 18.
19.
20.
21.
22.
23.
24. 25. 26.
trollväsendet, mjölk- och margarinkontroll Frökontrollväsendet, växt- sjukdomar Fiske .................. Stuteriväsendet och häst- aveln, ridhuslån ........ Veterinärväsendet Jordbruksegnahemsväsen- det Jordbrukets kreditväsen- de och andelsrörelse Kolonisation, odlingsvä- gar, vanhävd, dikningsfö- retag .................. Skogsväsendet Jakt— och jaktvård, älg- skador, ersättning för av rovdjur dödade tamdjur Naturminnesmärken, na- tionalparker, fridlysning Lantmäteriet Allmänna kartväsendet . . Tillämpning av vattenla-
23
42
283 19 11 52 22 68
50 104
4717
25
29 130
54 153
51
34 288
326
157 28
28. 29.
10.
11.
12.
13.
14. 15.
16.
17.
18.
PONPP'vF—PNF
Antal beslut gen, lagarna om ägofred, 30. Inskränkningar i rätten virkesmätning .......... 8 att förvärva fast egen- . Lappväsendet .......... 43 dom .................. Flottning ............ — 31. Övriga ................ Den statliga verksamhe- Summa ten till tryggande av livs- medelsförsörjningen 2 Handelsdepartementet Propositioner .......... 23 gruvor, statens geologiska Lagrådsremisser ...... — undersökning .......... Utfärdade författningar 17 20. Patent, varumärken, Kommittédirektiv ...... 12 mönster och modeller, pa- Övriga kommittéärenden 39 tent- och registrerings- Nådevedermälen ........ 4 verket ................ Representationskostnader 3 21. Eldfarliga oljor, explosiva Förordnande eller entle- varor, atomfrågor ...... digande av ledamöter 22. Aktiebolag, handelsbolag, m. fl. i styrelse, nämnd enkla bolag, ekonomiska e. (1. ................. 50 föreningar ............ Utseende av officiella de- 23. Rätt för utlänning att va- legater ................ 8 ra styrelseledamot m. m. Resebidrag för deltagan- i svenskt bolag, rätt att id- de i internationell kon- ka handel eller annan nä— gress e. d. ............ 3 ring .................. Departementets 'organisa- 24. Det affärsmässiga försäk- tion och personal ...... 110 ringsväsendet, försäk- In- och utrikeshandel, ringsinspektionen ...... kommerskollegium, han- 25. Lotterier och använd- dels- och industrikommis- ningen av lotterimedel . . sionen ................ 91 26. Den ekonomiska försvars- Handelshögskoleväsendet, beredskapen, kontroll forskning, statens prov- över tillverkningen av ningsanstalt .......... 73 krigsmateriel .......... Sjöfart ................ 124 27. Prisutvecklingen, priskon— Navigations- och fyrvä- trollnämnden, prisutjäm- sendet ................ 10 ningsmedel ............ Lots— och livräddningsvä- 28. Regleringsåtgärder beträf- sendet, isbrytarverksam— fande förnödenheter av heten ________________ 38 vikt för befolkningen eller Statlig Iånegaranti för produktionen ---------- handels- och småindustri— 29. Utförseltillstånd ........ företag, låneverksamhet 266 30' Hemliga ärenden (50'år5f Torvhantering, hantverk, protokoll) """""" slöjd __________________ 16 31. övriga ärenden ........
210 68
2 209
35
35
20
80
296
20
199
_37
,32
21
114 78
Posasneses—vr—
10.
11.
13. 14. 15. 16.
17.
PNPP'FWEQ?
10.
11.
Antal beslut
Propositioner .......... Lagrådsremisser ........ Utfärdade författningar Kommittédirektiv Övriga kommittéärenden Nådevedermälen ........ Representationskostnader Förordnande eller entle- digande av ledamöter m. fl. i styrelse, nämnd e. (1. .................. Utseende av officiella de- legater Resebidrag för deltagan- de i internationell kon- gress e. d. Departementets organisa- tion och personal ...... Vanföreväsendet ........ Apoteksväsendet ........ Barnmorskeväsendet , . . . Tandvård .............. Sinnessjukvård, sinnesslö- vård Rättsmedicin och rättska-
Propositioner Lagrådsremisser ........ Utfärdade författningar Kommittédirektiv övriga kommittéärenden Nådevedermälen Representationskostnader Förordnande eller entle- digande av ledamöter m. fl. i styrelse, nämnd e. (1. Utseende av officiella de- legater Resebidrag för deltagan- de i internationell kon- gress e. (l. Departementets organisa- tion och personal ......
Inrikesdepartementet
Antal beslut
26 mi samt folkhälsan och — särskilda laboratorier 60 18. Alkoholist- och nykter- 15 hetsvård .............. 54 19. Lösdrivares behandling 46 20. Sjukvård i allmänhet, pro- 19 vinsialläkare och lasaretts- läkare samt öppen värd 21. Utlännings— och passkon- troll .................. 72 22. Länsstyrelser och lands- stat .................... 21 23. Kommuner och kommu— nalförbund ............ 24. Rikets administrativa in- 60 delning ................ 25. Valsättet .............. 43 26. Polisväsendet .......... 16 27. Brandväsendet ........ 64 28. Civilförsvar ............ 12 29. Vapen och ammunition . _ 91 30. Hemliga ärenden (50-års— protokoll) ............ 104 31. övriga ärenden ........ Summa Civildepartementet 12 12. Löneväsendet .......... —— 13. Allmänna resereglementet 25 14. Pensionsväsendet ...... 4 15. Förhandlingsrätt för sta- 14 tens tjänstemän ........ 1 16. Förhandlingsverksamhet 17. Statens lönenämnd 18. Statens bostadsnämnd 19. Statens avtalsnämnd . . . . 8 20. Statens befordringsnämnd 21. Dyrortsnämnden, pris- __ kontrollnämnden ...... 22. Civilstatens understöds- nämnd ................ __ 23. Arméns understödsnämnd 24. Övriga ärenden ........ 21 Summa
78
21 3
901
132
638
40 19 345 28 110 40
44 196
3 364
1 358 112 612
wet-»ww—
42
Bilaga C
Sammanställning av antalet i personalförteckningarna för de olika
departementen under skilda är upptagna tjänster
Följande sammanställningar ha upp- rättats med ledning av de för angivna budgetår fastställda personalförteck- ningarna för samtliga departement utom utrikesdepartementet. I uppgifterna
ingå även de extra ordinarie eller extra högre tjänster, vilka angivits i statslig- garen för respektive budgetår. Försva- rets kommandoexpedition samt telefon- växeln ha inte medtagits.
Budgetåret 1931/1932
Ju* Fö S K Fi E Jo H S:a Statssekreterare ......... 1 1 1 1 1 1 1 1" 8 Expeditionschef ......... 1 1 1 1 1 1 1 7 Byråchef för lagärenden. . 2 1 1 4 Byråchef för tekniska ärenden .............. 1 1 Kansliräd .............. 2 4 4 2 3 4 2 2 23 Första kanslisekreterare. . 1 2 5 4 5 5 3 4 29 Andre kanslisekreterare . . 2 4 3 3 3 6 3 3 27 Registrator ............. 1 1 1 1 1 1 1 7 Kansliskrivare ......... 1 1 1 1 1 1 & Förste expeditionsvakt. . . 2 1 1 1 1 1 1 1 9 Kanslibiträde ........... 1 2 2 2 3 2 1 1 14 Expeditionsvakt ........ 3 2 1 1 2 2 1 1 13 Kontorsbiträde ......... 3 3 3 3 5 5 1 3 26 Summa 19 21 24 20 27 29 16 18 174
* Därav för tjänstgöring i statsrådsberedningen: 1 förste expeditionsvakt 1 expeditionsvakt ** Tillika expeditionschef.
Budgetåret 1936/37
E?
Ju* Fö S K
Jo
P() :»
Statssekreterare ......... Expeditionschef ......... Byråchef för lagärenden. . Kansliräd .............. Föredragande i regerings-
rätten ............... Förste kanslisekreterare. . 1 2 Skyddshemsinspektör. . . . Andre kanslisekreterare . . Registrator ............. Kansliskrivare .......... Förste expeditionsvakt. . . Kanslibiträde ........... Expeditionsvakt ........ Kontorsbiträde .........
row—H l—IH .nu-AH» u-n-A wr—n—u—n
mem-Aro HN) WWNHH gå wNMHHHWH-BN WHNH Hus osv-a mmm—Hum ggg;
asp-x
micron—Han
v—u—n
N
WHHHHHB aH
WHHHHHW
M M M 'OQQWHGJQ WUQW
MHH 0091-9—
19 [0 CD
Summa 20 22 N &I
29 M |_- 18 185
* Därav för tjänstgöring i statsrådsberedningen: 1 förste expeditionsvakt 1 expeditionsvakt " Tillika expeditionschef
Budgetåret 1 941/ 42
Ju* Fö S K Fi Jo Fo .”? »:
Statssekreterare ............. 1 Expeditionschef ............. 1 Chef för rättsavdelning ....... Byråchef för lagärenden ...... 3 Byråchef ................... Kansliråd .................. 2 Föredragande i regeringsrätten Förste kanslisekreterare ...... 1 Förste byråingenjör .......... Andre kanslisekreterare ...... Registrator ................. Kansliskrivare .............. Förste expeditionsvakt ....... Kanslibiträde ............... Expeditionsvakt ............ Kontorsbiträde ..............
Hål wMNHp-n-Ap g; 3... ,..H $sum—HHC.” www HHH Hoa—yppiga HH GMva—th 0!wa HHP—l
mwwm (AMNH
HH
www.-iHb-Aaa mp.-.:;
HHH
exv-Aro
wNHD-ÅHHC:
NHMHHHQJ .a xo
HH D) CD N OOOCOGOOQHNMWAMMmQD N _]
IQ ,; N CO N N 03 .J—
Summa 23
03 03 25 H 00
215
* Därav för tjänstgöring i statsrådsberedningen: 1 förste expeditionsvakt 1 expeditionsvakt ** Tillika expeditionschef
Ju' Fö 5 K Fi E Jo H Fo S:a Statssekreterare ............. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 9 Expeditionschef ............. 1 1 1 1 1 1 1 1 1" 9 Chef för rättsavdelning ....... 1 1 1 3 Chef för löne- och pensionsav- delning ................... 1 1 Byråchef för-lagärenden ...... 3 1 4 Byråchef för tekniska ärenden 1 1 Byråchef ................... 1 2 1 1 5 Kansliråd .................. 2 4 3 3 4 4 3 2 25 Föredragande i regeringsrätten 2 1 5 1 1 10 Förste kanslisekreterare ...... 2 4 5 4 7 7 4 4 2 39 Förste byråingenjör ......... 1 1 Andre kanslisekreterare ...... 5 5 5 4 4 6 5 3 1 38 Registrator ................. 1 1 1 1 1 1 1 1 8 Kansliskrivare .............. 1 1 1 1 1 1 6 Förste expeditionsvakt ....... 2 1 1 1 1 1 1 1 9 Kanslibiträde ............... 3 3 3 2 2 3 1 2 19 Expeditionsvakt ............ 3 3 3 2 2 3 2 1 19 Kontorsbiträde .............. 2 3 5 3 5 5 3 3 29 Summa 25 28 32 25 38 35 25 20 7 235 * Därav för tjänstgöring i statsrådsberedningen: 1 första expeditionsvakt 1 expeditionsvakt Budgetåret 1951/52 Ju* Fö 5 K Fi E Jo H In Civ S:a Statssekreterare .................. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10 Expeditionschef .................. 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10 Chef för rättsavdelning ............ 1 1 1 3 Chef för landsstatsavdelning ....... 1 1 Byråchef för lagärenden ........... 3 1 4 Byråchef för tekniska ärenden ..... 1 1 Byråchef ........................ 1 1 2 3 2 2 1 1 1 14 Kansliråd ....................... 3 4 3 3 2 4 3 2 1 3 28 Föredragande i regeringsrätten ..... 1 1 5 1 1 9 Förste kanslisekreterare ........... 4 5 4 5 6 7 4 8 5 3 51 Förste byråingenjör ............... 1 1 Andre kanslisekreterare ........... 4 5 5 3 3 6 4 2 4 2 38 Registrator ...................... 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10 Kansliskrivare ................... 2 1 1 1 1 1 1 8 Kontorist . . .' .................... 1 1 Förste expeditionsvakt ............ 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 12 Kanslibiträde .................... 3 3 2 2 2 3 2 2 2 21 Expeditionsvakt ................. 3 2 2 2 3 3 2 1 2 1 21 Kontorsbiträde .................. 6 3 7 6 9 9 3 3 7 1 54 Summa 34 28 | 31 30 40 40 27 24 28 15 297
* Därav för tjänstgöring i statsrådsberedningen: 1 förste expeditionsvakt 1 expeditionsvakt
Statssekreterare .................. Expeditionschef .................. Chef för rättsavdelning ............ Chef för landsstatsavdelning ....... Byråchef för lagärenden ........... Byråchef för tekniska ärenden ..... Byråchef ........................ Kansliråd ....................... Regeringsrättssekreterare .......... Byrådirektör .................... Budgetsekreterare ................ Förste kanslisekreterare ........... Förste aktuarie .................. Kanslisekreterare ................. Registrator ...................... Kontorsskrivare .................. Förste kansliskrivare ............. Kansliskrivare ................... Kontorist ....................... Förste expeditionsvakt ............ Kanslibiträde .................... Expeditionsvakt ................. Kontorsbitråde ..................
Summa
Ju* Fö 5 K Fi E Jo H In Civ S:a 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10
1 1 1 3
1 1
4 1 1 1 1 8 1 1 2 1 1 2 4 2 2 1 2 2 19 3 4 4 3 3 4 3 2 4 3 33 1 2 13 1 17
1 1
1 1 2 1 1 1 1 1 9
8 7 4 6 6 12 7 7 6 4 67 1 1 2 2 4 3 2 2 1 1 1 1 19 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 10 1 1 2 1 1 3 2 1 1 1 1 1 10 1 2 2 1 6 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 12 4 3 2 2 2 3 2 3 2 23 3 2 2 2 3 3 2 2 2 1 22 11 2 6 10 14 9 3 5 6 3 69 45 29 32 36 60 46 27 28 31 20 354
* Därav för tjänstgöring i statsrådsberedningen: 1 byråchef för lagärenden 1 förste kanslisekreterare 1 förste expeditionsvakt 1 expeditionsvakt
Statsrådets namn
Undén
Sköld
Zetterberg
T. Nilsson
Sträng
Ericsson
Andersson
Ledigheter för statsråd under år 1955
Tid för ledighet
17/2 16—17/3 3—11/4 24—29/4 19/9—21/10
21—26/4 7/6
11/1—11/2 28/3—2/4 6/5 17/6 30/6
16/8
25/8 7—9/10
16/8
25/8 12/9 27—30/9 25—26/11 27—29/11
6—7/4 23—24/9, 26/9
25—26/2 25/8 22/12—1/1
2—8/3 7/6 17/6 30/6 7/10 17—25/10 4—11/11
Vikarie Lindell
» Zetterberg Lindell
»
Nordenstam
»
Lindell
» Nordenstam Lindell
) )) ) )
Sträng Andersson Nordenstam Lindell
» Nordenstam
Ericsson Lindell
Nordenstam Lindell
»
Nordenstam
»
»
»
» Hj. R. Nilson Nordenstam
Norup
Hedlund
Persson
Lindström '
Lange
Lindholm
4/2 7—10/3 2—3/5 17/6 16/8 25/8 7/10 14/10 18/11
5—8/ 1 28—29/1 4/3 9/5 17/6 25—28/9
2—6/4 16/8 25/8
7—10/1 31/3 27/5 24/9—20/10
12—15/1 2/6 16/8 12/9 25—28/11
Vikarie Hj. R. Nilson Nordenstam Hj. R. Nilson » » Hedlund » Hj. R. Nilson ) D
» »
Nordenstam Hj. R. Nilson » » Nordenstam Hj. R. Nilson
) )
Lindell Hedlund Lindström
Lindell )) »
»
Nordenstam ). Lindström Nordenstam Lindell
KUNGL. MAJ:TS instruk- tion för Dess denna dag till— förordnade regering; given Stockholms slott . . .
1 %. Regeringen sammanträder på Stock- holms slott, så ofta ärendena det fordra.
2 &.
Regeringen upptager och avgör alla de mål, vilka enligt regeringsformen, lag och författningar böra Kungl. Maj:t uti Dess statsråd föredragas, varifrån dock undantagas:
a) mål, som angå rikets förhållande till främmande makter och äro av stör- re vikt;
b) befordringar till ämbeten och tjänster; regeringen likväl obetaget att tillsvidare förordna någon att förestå ämbete eller tjänst, då sådant nödigt finnes;
0) frågor om nya allmänna författ- ningars utfärdande, om allmän förkla- ring, upphävande eller förändring av de nu gällande och om nya allmänna inrättningar i styrelsens särskilda gre— nar, dock att, där ärendet är av syn- nerligen brådskande natur, regeringen må utfärda, upphäva eller förändra all- män författning; samt
(1) alla de ämnen, om vilka 55 13, 35 och 37 regeringsformen samt & 35 riks- dagsordningen handla.
3 %. Uppstå vid någon frågas avgörande olika meningar regeringens ordförande och ledamöter emellan; då gälle såsom
regeringens beslut den mening varom de flesta sig förena; och då två stanna mot två, den mening ordföranden bi- träder.
4 %.
Expeditionschefen eller, vad justitie- ärenden angår, föredraganden för nå- deärenden i justitiedepartementet skall, i den mån det statsråd som i regeringen företräder vederbörande departement icke själv ombesörjer föredragningen, föredraga de mål, som enligt denna in— struktion tillkommer regeringen att upp- taga.
5 5.
1. Expeditioner, som jämlikt kungö- relsen den 22 april 1949 (nr 217) skola vara med Konungens underskrift och kontrasignation av vederbörande före- dragande försedda, undertecknas av re- geringens ordförande och samtliga le- damöter, sedan expeditionerna blivit av expeditionschefen kontrasignerade. Ovanför underskriften tecknas:
»Under Hans Maj:ts Vår allernådigste Konungs och Herres frånvaro, Dess tillförordnade regering:»;
2. övriga expeditioner undertecknas: resolutioner och utslag av det stats- råd som i regeringen företräder depar- tementet, sedan expeditionen kontra- signerats av expeditionschefen; därvid ovanför underskriften tecknas:
»Under Hans Maj:ts Vår allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga befallningz»;
ämbetsskrivelse, innefattande medels- anvisning, av det statsråd som i rege- ringen företräder departementet efter kontrasignation av expeditionschefen; samt annan ämbetsskrivelse av expeditions- chefen (föredraganden för nådeären- den). 6 5.
De protokoll, som i regeringen föras, höra av dess ordförande och ledamö- ter undertecknas och till expedierande befordras, sedan de på vanligt sätt ge- nomdragna, med Kungl. Maj:ts till ord- föranden lämnade sigill blivit försedda.
Regeringen ställer sig i övrigt rege- ringsformen, lag och författningar till noggrann efterrättelse; och låter Kungl. Maj:t allmän kungörelse om regering- ens tillförordnande utgå, med befall- ning till Kungl. Maj:ts ämbets- och tjänstemän jämte övriga undersåtar att med lydnad och hörsamhet efterkom- ma och verkställa vad regeringen uti Kungl. Maj:ts höga namn och på Dess vägnar bjuder och befaller.
Kungl. Maj:t förbliver Sin tillförord- nade regering med all kunglig nåd och ynnest städse välbevågen.
Bilaga F
Åren 1941—1955 meddelade förordnanden enligt 5 5 regeringsformen
Dag Föredragande
Ärenden
Justitiedepartementet:
28/10 48 Andersson (befriad 1/11 51)
1/11 51 Lindell (befriad 27/11 53)
4/6 54 Ulla Lindström
Ärenden rörande förvärv och förlust av svenskt medborgarskap. Ärenden rörande förvärv och förlust av svenskt medborgarskap. Förvaltningsärenden rörande förvär- vande och förlust av svenskt medbor- garskap.
Utrikesdepartementet:
6/2 51 Hammarskjöld
4/6 54 Ulla Lindström
Ärenden avseende Sveriges medverkan i det internationella samarbetet i Euro- pa och på det ekonomiska området, inom för detta samarbete upprättade or— gan, samt därmed sammanhängande, på utrikesdepartementets handläggning an- kommande handelsfrågor ävensom för- ordnande att, i vad angår utrikes ären- den i övrigt, biträda ministern samt, vid behov, på hans anmaning företräda honom vid dessas handläggning. Förvaltningsärenden rörande använd- ningen av anslaget till internationell hjälpverksamhet och därmed samman- hängande frågor om teknisk hjälp till s. k. underutvecklade länder.
Försvarsdepartementet:
7/3 41 Ewerlöf Ärenden rörande materiel, fastigheter och byggnader; övningar och kommen- deringar; undervisningsväsendet; offi- cers- och reservofficersaspiranter m. fl.; värnplikt och inskrivningsväsendet;
31/7 45 Chefen för jordbruksdeparte- mentet Sköld (befriad 11/4 47)
28/10 48 Andersson (befriad 4/1 50)
4/1 50 Lingman
manskapsrekrytering och civilanställ- ning; avlöning, pension och understöd; intendenturen; sjuk- och veterinärvår- den; ersättning (skadestånd); rekvisi- tions- och förfoganderätt; nådeveder- målen; expenser; anmälningar från regeringsrätten; befrielse från återbe- talnings- eller ersättningsskyldighet; samt sjökarteväsendet allt i den mån ärendena icke prövas äga sådant sam- band med ärenden, som beredas genom departementets statssekreteraravdelning eller angå förskottsstaten, att de böra till någon av nämnda kategorier hänföras. Ärenden, sammanhängande med avveck- lingen av den förstärkta försvarsbered- skapen, dock ej kommandomål, samt ärenden angående mark och byggna- der, dock ej ärenden avseende befäst- ningar, fastställande av stat för försva- rets fastighetsfond och försvarets bo- stadsanskaffningsfond eller medelsäs- kande å driftbudgeten för byggnads- ändamål.
Ärenden rörande besvär över myndig- hets beslut i fråga om tillsättande av eller entledigande från tjänst; avlö- ning, pension och understöd; ersättning (skadestånd); anmälningar från rege- ringsrätten; befrielse från återbetal- nings- eller ersättningsskyldighet; allt i den mån ärendena icke prövas äga sådant samband med ärenden, som be- redas genom departementets statssekre- teraravdelning, att de böra dit hän- föras.
Ärenden rörande avlöning, pension och understöd; ersättning (skadestånd); anmälningar från regeringsrätten; be- frielse från återbetalnings- eller ersätt- ningsskyldighet; allt i den mån ären- dena icke prövas äga sådant samband med ärenden, som beredas genom de— partementets statssekreteraravdelning, att de böra dit hänföras.
Dag Föredragande Ärenden Socialdepartementet: 19/6 42 Chefen för handelsdeparte- Ärenden angående förklaring, enligt
mentet Eriksson
till 43 » (befriad 22/1 43)
22/1 43 Rosander 18/9 43 Rubbestad (befriad 30/9 44)
18/9 43 Rosander (ersätter förordnan- det 22/1 43)
30/9 44 Erlander
3 % kungörelsen den 19 juni 1942 (nr 563) om arbetsförmedlingstvång för byggnadsverksamhet m. m., av visst byggnadsföretag såsom företrädesbe- rättigat med hänsyn till behovet av arbetskraft.
Förklaring att förordnandet 19/6 42 skall avse ärenden enligt kungörelsen den 11 december 1942 (nr 925). Samma grupp. Ärenden rörande fattigvård och barna- vård; ungdomsskydd, i den mån ären- dena icke prövas äga sådant samband med ärenden, som beredas genom de- partementets statssekreteraravdelning, att de böra dit hänföras; understöd ur allmänna arvsfonden; nykterhetsverk- samhet, i vad den ej tillhör annat depar- tement; alkoholistvård; behandling av lösdrivare; främjande av bostadsbyg- gande på landsbygden och därmed sam- manhängande frågor; apoteksväsendet; rikets administrativa indelning, i vad den ej tillhör annat departement; be- svärsmål angående avlöning till kom- munal polispersonal och angående till- sättande av kommunal polispersonal å landsbygden; landskommuner, munici- palsamhällen, köpingar, städer och landsting ävensom kommunalförbund, i vad dessa ärenden ej tillhöra annat de- partement; butiksstängningslagens till- lämpning samt det civila luftskyddet; utrymning. Ärenden rörande tillstånd till byggnads- arbete enligt lagen den 30 juni 1943 (nr 444) med därtill hörande tillämpnings- föreskrifter. Ärenden rörande arbetsförmedling; ar- betslöshet; arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsfrågor i övrigt; arbe- tarskydd, såsom skydd mot olycksfall och ohälsa i arbete, minderårigas och
31/7 45 Mossberg
31/8 45 Ericsson (befriad 24/9 48)
18/10 45 Mossberg (utöver i förordnan- det 31/7 45 angivna ärenden)
kvinnors användande till arbete, hen- industriellt arbete, arbetstidens längd och förläggning utom vad angår lr- betstiden å fartyg; vilotid; semestur; polisväsendet samt allmän ordning 0:11 säkerhet, i vad dessa ärenden ej tillagts annat departement; civilförsvaret; sant ärenden angående byggnadstillstånd tn- ligt lagen den 30 juni 1943 (nr 444) tm tillståndstvång för byggnadsarbete med därtill hörandetillämpningsföreskrifter. Ärenden rörande arbetsförmedling, U'- betslöshet, arbetslöshetsförsäkring 0:11 arbetsmarknadsfrågor i övrigt med in- dantag av ärenden angående byggnads- tillstånd enligt lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för bygg- nadsarbete med därtill hörande tillämp- ningsföreskrifter, fattigvård, barnavård, ungdomsskydd, understöd ur allmänna arvsfonden, nykterhetsverksamhet, al- koholistvård, behandling av lösdrivare, arbetarskydd, såsom skydd mot olycks- fall och ohälsa i arbete, minderårigas och kvinnors användande till arbete, hemindustriellt arbete, arbetstidens längd och förläggning utom vad angår arbetstiden å fartyg, vilotid, semester, apoteksväsendet, rikets administrativa indelning, polisväsendet samt allmän ordning och säkerhet, landskommuner, municipalsamhällen, köpingar, städer och landsting ävensom kommunalför- bund, samt civilförsvaret.
Ärenden angående byggnadstillstånd een- ligt lagen den 30 juni 1943 (nr 444) Om tillståndstvång för byggnadsarbete mued därtill hörande tillämpningsföreskrif- ter; samt investeringsrådet. Samtliga departementet tillhöramde ärenden, vilka instruktionsenligt ain- komma på expeditionschefens i depzar- tementet handläggning; ävensom fc'öl- jande departementet tillhörande äran- den i övrigt, nämligen ärenden röramde
24/9 48 Chefen för kommunikations-
departementet Nilsson (be- friad 28/10 48)
28/10 48 Sköld (befriad 4/1 50)
21/10 49 Sköld (befriad 4/1 50)
4/1 50 Andersson (befriad 12/10 51)
4/6 54 Ulla Lindström
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, såsom kollektiv- och andra arbetsavtal, arbetstvister; socialstatis- tik; arbetstillstånd för utlänningar; ut- vandring och tillsyn å utvandraragen- ter; kooperation; bosättningslån; un- derstödsföreningar; blindvård; förhål- landet till internationella arbetsorgani- sationer; allmän hälsovård; sjukvårds- väsendet; läkarkonstens utövning; ut- bildning av civil sjukvårdspersonal; un- dervisningsväsendet för barnmorskor och barnmorskeväsendet i övrigt; folk— tandvård; lantregeringen; civila bo— ställen.
Ärenden rörande byggnadstillstånd en- ligt lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete med därtill hörande tillämpningsföreskrif- ter; samt investeringsrådet. Ärenden rörande byggnadstillstånd en- ligt lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete med därtill hörande tillämpningsföreskrif— ter; samt investeringsrådet. Förklaring alt förordnande såsom chef för finansdepartementet icke skall rub- ba förordnandet för statsrådet Sköld den 28/10 48. Samma ärenden som enligt förordnan- det 28/10 48.
Lagstiftnings- och förvaltningsärenden rörande barnavård; allmänna barnbi- drag; bidragsförskott; social hemhjälp; husmoderssemester.
K ommunikationsdepartementet:
1/10 51 Hj. R. Nilson (befriad 30/12 55 såvitt avser förvaltnings- och lagstiftningsärenden rö- rande kanaler, farleder och hamnar)
Förvaltnings- och lagstiftningsärenden rörande anläggningar för vatten och avlopp; kanaler, farleder och hamnar; vägar, broar och färjor; geotekniska undersökningar och av statens väginsti- tut företagna undersökningar.
Finansdepartementet:
7/3 41 Ewerlöf
31/8 45 Ericsson (befriad 24/9 48)
Ärenden, som beredas genom departe- mentets första hyrå, pensionsbyrå och lönebyrå samt avse utövandet av Kungl. Maj :t tillkommande beslutandebefogen- het i vad angår löne- och pensions— väsendct; tillverkning och försäljning av drycker och andra varor som inne— hålla alkohol, med undantag av alkohol- haltiga apoteksvaror, försäljning av vissa alkoholfria drycker; bank-, hypo- teks- och fondväsendet; tullväsendet och frihamnar; myntväscndct, juste- ringsväsendet samt kontrollstämpling, mått och vikt; avstående av arv, som tillfallit allmän— na arvsfonden, samt klandcr av testa- mente i fall som avses i 4 5 lagen om allmänna arvsfonden; jordeboksväsen- det samt jord eller lägenheter åtföljande skyldigheter och rättigheter, i den mån sådana ärenden icke äro hänförliga till annat departement; allt i den mån ären- dena icke prövas äga sådant samband med ärenden, som beredas genom de- partementets statssekreteraravdelning, att de böra dit hänföras. Dels ärenden rörande personalen hos departementet underlydande verk utom ärenden som avse tillsättning, avsked eller entledigande av chefer för (ordfö- rande i) och ledamöter i nämnda verk; dels andra ärenden än nyss angivits, vilka beredas genom departementets första byrå, pensionsbyrå och löneby— rå samt av statens skatteväsende, i vad detsamma angår arvsskatt och gåvo- skatt; stämpelavgifter och expeditions- lösen; löneväsendet, pensionsväsendet, tillverkning och försäljning av drycker och andra varor, som innehålla alko- hol, med undantag av alkoholhaltiga apoteksvaror, försäljning av vissa alko- holfria drycker; bank-, hypoteks- och fondväsendet; tullväsendet, frihamnar;
Dag Föredragande
11/4 47 Karin Kock (befriad 28/10 48)
23/5 47 Danielson
28/10 48 Sköld (befriad 4/1 50)
28/10 48 Andersson (befriad 4/1 50)
Ärenden
myntväsendet; justeringsväsendet samt kontrollstämplingen, mått och vikt; folkbokföringen; avstående av arv, som tillfallit allmänna arvsfonden, samt klander av testamente i fall som avses i 4 & lagen om allmänna arvsfonden, för- säljning av fastigheter som tillfallit all- männa arvsfonden; jordeboksväsendet samt jord och lägenheter åtföljande skyldigheter och rättigheter; dels ock ärenden, som beredas genom departe- mentets löne— och pensionsavdelning samt avse pensioner i särskilda fall och statens pensionsanstalts verksam— hetsområde, allt i den mån ärendena icke prövas äga sådant samband med andra ärenden, som beredas genom de- partementets statssekreteraravdelning, att de böra dit hänföras.
Inom regeringen biträda med handlägg- ning av frågor av allmänt ekonomisk natur.
Inom regeringen handlägga och före- draga frågor rörande en allmän rationa- lisering inom statsförvaltningen. Inom regeringen deltaga i handläggning av frågor av allmänt ekonomisk natur. Dels ärenden rörande personalen hos departementet underlydande verk utom ärenden som avse tillsättning, avsked eller entledigande av chefer (ordfö- rande i) och ledamöter i nämnda verk, dels andra ärenden än nyss angivits, vilka beredas genom departementets första byrå, pensionsbyrå och löneby- rå samt avse statens skatteväsende, i vad detsamma angår arvs- och gåvo- skatter; stämpelavgifter och expedi- tionslösen; löneväsendet, pensionsvä- sendet; tillverkning och försäljning av drycker och andra varor, som innehål- la alkohol, med undantag av alkohol- haltiga apoteksvaror, försäljning av vis- sa alkoholfria drycker; bank-, hypoteks- och fondväsendet; tullväsendet, fri-
Dag Föredragande
21/10 49 Sköld
21/10 49 Andersson (ersätter förord- nandet 28/10 48. Befriad 4/1 50)
4/1 50 Andersson (befriad 12/10 51)
4/1 50 Lingman
hamnar; myntväsendet; justeringsvä- sendet samt kontrollstämplingen, mått och vikt; folkbokföringen; avstående av arv, som tillfallit allmänna arvsfon- den, samt klander av testamente i fall som avses i 4 5 lagen om allmänna arvs- fonden, försäljning av fastigheter som tillfallit allmänna arvsfonden; jorde- boksväsendet samt jord och lägenheter åtföljande skyldigheter och rättigheter, dels ock ärenden, som beredas genom departementets löne- och pensionsav- delning samt avse pensioner i särskilda fall och statens pensionsanstalts verk- samhetsområde, allt i den mån ären- dena icke prövas äga sådant samband med andra ärenden, som beredas genom departementets statssekreteraravdel- ning, att de böra dit hänföras. Förklaring att statsrådet Skölds förord- nande att vara chef för finansdeparte- mentet icke skall föranleda rubbning i förordnande 28/10 48 för honom att inom regeringen deltaga i handläggning av frågor av allmänt ekonomisk natur. Samtliga departementet tillhörande ärenden angående löneväsendet; all- männa resereglementet; pensionsväsen- det; förhandlingsrätt för statens tjänste- män.
I egenskap av konsultativt statsråd bi- träda inom regeringen med beredning av frågor av ekonomisk och organisato- risk natur. Ärenden rörande löneväsendet; allmän- na resereglementet; pensionsväsendet; förhandlingsrätt för statens tjänstemän.
Ecklesiastikdepartementet:
12/1 46 Quensel Ärenden rörande kyrkoväsendet, präst- ämbetets utövning; prästerskapets och kyrkobetjäningens avlöning och övriga förmåner; ecklesiastika boställen; ri- kets ecklesiastika indelning; samt för- samlingsstyrelsen och den kyrkliga
Dag
7/3 41 Domö
21/4 42 Domö
30/9 44 Rubbestad
Föredragande
Ärenden
kommunen i övrigt, i vad dessa ärenden ej tillagts annat departement.
Jordbruksdepartementet:
Ärenden rörande lantbruksstyrelsens kulturtekniska byrå och statens lant— bruksingenjörer; avdikning och övriga vattenlagen berörande frågor; täckdik- ning; veterinärhögskolan; veterinärsta- ten; veterinärinrättningen i Skara; sta- tens veterinärbakteriologiska anstalt; köttbesiktningskontrollen; smittsamma husdjurssjukdomar; lantmäteristyrelsen med lantmäteri- och avvittringsfrågor samt statens reproduktionsanstalt; ri— kets allmänna kartverk och kartverks- kommissionen; lappfogdarna och lapp— väsendet; markupplåtelser å kronomark ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län; jakt och fridlysning samt ersättning för skador av älg, björn m. fl.; tillämpningen av lagen om vir— kesmätning; vedeldning; samt åtgärder för tillgodoseende av behovet av in- hemskt motorbränsle, innefattande stats- subvention av träkolsfabriker och trä- kolsbrikettanläggningar, medelsanvis- ning till utredningar rörande vedgasge— neratorer, gengassystem å jordbruks- traktorer m. m. Ärenden rörande naturminnesmärken och nationalparker. Ärenden rörande lantbruksstyrelsens kulturtekniska byrå och statens lant- bruksingenjörer; avdikning och övriga vattenlagen berörande frågor; täckdik- ning; veterinärhögskolan; veterinärsta— ten; veterinärinrättningen i Skara; sta- tens veterinärbakteriologiska anstalt; köttbesiktningskontrollen; smittsamma husdjurssjukdomar; lantmäteristyrelsen med lantmäteri— och avvittringsfrågor samt statens reproduktionsanstalt; ri- kets allmänna kartverk och kartverks- komissionen; lappfogdarna och lappvä—
Dag Föredragande
31/7 45 Sträng (befriad 11/4 47 dock ej beträffande ärenden röran— de prisregleringar och andra av krisförhållandena betinga- de produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets om- råde samt fiske)
4/10 46 Sträng
1/10 51 Hj. R. Nilson
sendet; markupplåtelser å kronomark ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län; jakt och fridlysning samt ersättning för skador av älg, björn m. fl.; naturminnesmärken och natio- nalparker; tillämpningen av lagen om ägofred; vedeldning; samt åtgärder för tillgodoseende av behovet av inhemskt motorbränsle, innefattande statssubven- tion av träkolsfabriker och träkolsbri- kettanläggningar, medelsanvisning till utredningar rörande vedgasgencratorcr, gengassystem å jordbrukstraktorcr m. m. Ärenden rörande prisregleringar och andra av krisförhållanden betingade produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område; fiske; lantmäteriet samt jorddelnings-, avvittrings- och mätningsväsendet; bidrag av statsme- del för upprättande av fastighetsregis- ter; allmänna kartväsendet; tillämp- ning av lagen om ägofred; jakt och jakt- vård; naturminnesmärken, nationalpar- ker; lappväsendet; ersättning för rov- djursdödade tamdjur; det civila veteri— närväsendet; husdjurssjukdomar; vete- rinärundervisning; köttbesiktning och slakthus; tillämpning av vattenlagen, allt i den mån ärendena icke behandlas i IX huvudtiteln. Samma ärenden men jämväl då desam- ma behandlas i IX huvudtiteln. Förvaltnings- och lagstiftningsärenden rörande fiske. Förvaltningsärenden rö- rande lantmäteriet, jorddelnings-, av- vittrings- och mätningsväsendet samt bidrag av statsmedel för upprättande av fastighetsregister; allmänna kartväsen- det; särskilda regleringsåtgärder beträf- fande fisk.
Handelsdepartementet:
7/3 41 Domö Ärenden rörande landets bränsleför- sörjning och bränsleteknisk forskning,
30/9
31/8
11/4
4/6
1/10
16/11
18/4
44
47
54
51
51
52
41
Rubbestad
' Ericsson
Karin Kock
Ulla Lindström
i den mån ärendena icke äga sådant samband med ärenden, som ankomma på departementschefens föredragning, att de lämpligen höra av honom hand- läggas. Ärenden rörande landets bränsleför— sörjning och bränsleteknisk forskning, i den mån ärendena icke äga sådant samband med ärenden, som ankomma på departementschefens föredragning, att de lämpligen höra av honom hand- läggas. Ärenden rörande landets bränsleför- sörjning under sådana krisförhållanden, i den mån ärendena icke äga sådant samband med ärenden, som ankomma på departementschefens föredragning, att de lämpligen böra av honom hand- läggas. Ärenden, som avse strukturrationalise- ring inom näringslivet och därmed sam- manhängande spörsmål; eller disposi- tionen av de företag, i vilka förelegat tyska intressen. Förvaltningsärenden rörande konsu- mentupplysning och därmed samman- hängande frågor.
Inrikesdepartemenlet:
Hj. R. Nilson
Hj. H. Nilson
Nordenstam
Förvaltningsärenden rörande tillämp— ning av lagen om skyddskoppympning; tillämpning av butiksstängningslagen; städernas donationsjordar och andra kommunala donationstillgångar. Ärenden rörande ändring i rikets kom- munala indelning.
Ärenden rörande tillämpning av ut- länningslagen, i vad dessa ärenden ej tillhöra annat departement; samt sta- tens utlänningskommission och utlän- ningsnämnden.
Folkhushållningsdepartementet:
Domö Ärenden rörande regleringen av landets bränsleförsörjning, däri inräknat jäm-
Dag Föredragande
30/9 44 Rubbestad
31/7 45 Ericsson
29/12 49 Sträng
Härtill kommer ett antal förordnan- den att viss dag föredraga ärenden, vil- kas föredragning enligt särskilt förord- nande ankommer på annan än vederbö- rande departementschef (vikariat),
väl försörjningen med sådana bränslen som avses som ersättning för under normala förhållanden nyttjade; tillverk- ningen av gasgeneratorer för motordrift samt handeln med och användandet av sådana generatorer; samt den centrala drifttekniska ledningen av den elektris- ka kraftproduktionen och distributio- nen samt av det tekniska samarbetet mellan olika kraftföretag i landet. Ärenden rörande regleringen av lan- dets bränsleförsörjning, däri inräknat jämväl försörjningen med sådana bräns- len som avses som ersättning för under normala förhållanden nyttjade; tillverk- ning av gasgeneratorer för motordrift samt handeln med och användandet av sådana generatorer; samt den centrala drifttekniska ledningen av den. elek- triska kraftproduktionen och distribu- tionen samt av det tekniska samarbetet mellan olika kraftföretag inom landet. Ärenden rörande reglering av landets bränsleförsörjning, däri inräknat jäm— väl försörjningen med sådana bränslen som avses som ersättning för under normala förhållanden utnyttjade; samt den centrala drifttekniska ledningen av den elektriska kraftproduktioncn och distributionen samt av det tekniska samarbetet mellan olika kraftföretag inom landet. Ärenden, som tillhöra statens livsme- delskommissions förvaltningsområde.
ävensom några förordnanden att viss dag föredraga speciella ärenden, vilkas föredragning eljest skulle ankommit på vederbörande departementschef (jäv).
Förteckning över ärendesgrupper i departementsstadgan den 12 december 1930. (nr 447), vilka senare överflyttats till annat departement
S.F.S. 235/1934
366/1936
915/1937
365/1938
139/1941
203/1943
överflyttades från Jo till E ärenden angående naturmin- nesmärken och national- parker överflyttades från Ju till Jo mätningsväsendet inom lant- mäteriet samt ärenden rörande bidrag av statsmedel för upp- rättande av fastighetsre- gister överflyttades från S till Ju ärenden angående uppehålls- tillstånd för utlänningar överflyttades från S till Jo ärenden angående lappväsen- det utom i vad angår lappad- ministrationen utgick från Ju ärenden angå- ende antagande av släktnamn; överflyttades från S till Ju ärenden angående förenings- väsendet i allmänhet; överflyttades från S till Ju ärenden angående tillämpning av lagen om tillsyn över stif- telser överflyttades från S till Jo ärenden angående lappadmi— nistrationen överflyttades från Jo till H ärenden angående geologiska undersökningar överflyttades från E till Jo ärenden angående naturmin— nesmärken och nationalpar- ker
S.F.S. 799/1946
319/1947
överflyttades från H till K ärenden angående elektriska
anläggningar överflyttades från Jo till K ärenden angående hydrolo- giska undersökningar överflyttades från K till Fi ärenden angående förhand— lingsrätt för statens tjänste- män överflyttades till det nyinrät— tade inrikesdepartementet: från Ju ärenden rörande till— lämpning av utlänningslagen, i vad dessa ärenden ej tillhöra annat departement, och angå- ende val till riksdagens kam- rar; från S ärenden angående allmän hälsovård, sjuk- vårdsväsendet, i vad det ej ankommer på annat departe- ment, vanföreväsendet, läkar- konstens utövning, utbildning av civil sjukvårdspersonal, apoteksväsendet, undervis— ningsväsendet för barnmors- kor och barnmorskeväsendet i övrigt, folktandvård, rättsmedicinska undersök- ningar, nykterhetsverksamhet, i vad den ej tillhör annat departe- ment, alkoholistvård, behandling av lösdrivare, lantregeringen,
672/1947
rikets administrativa indel- ning, i vad den ej tillhör an- nat departement,
landskommuner, municipal— samhällen, köpingar, städer och landsting, ävensom kom- munalförbund, i vad dessa ärenden ej tillhöra annat de- partement,
civilförsvaret, samt från K brandväsendet överflyttades från Fo till H ärenden rörande särskilda åt- gärder för reglering av export och import
401/1950
195/1955
uppdelades folkhushållnings- departementets ärenden mel- lan Jo och H
överflyttades från Fi till Civ ärenden rörande löne- och pensionsväsendet samt angå- ende allmänna resereglemen- tet och förhandlingsrätt för statens tjänstemän överflyttades från In till S ärenden angående nykterhets- verksamhet ävensom alkoho- listvård utom sådan vård å sjukvårdsanstalt
P. M. angående de synpunkter, som framkommit vid en på föranstaltande av riksdagens revisorer företagen summarisk översyn av
arbetsfördelningen mellan statsdepartementen
Justitiedeparlementels arbetsuppgifter äro f. n. klart avgränsade, och någon ändring i dessa torde icke vara påkal- lad. Motsvarande gällcr beträffande ut- rikesdepartementet.
Det moderna krigets totala karaktär har bl. a. inneburit, att försvarsbered- skapen icke kan begränsas till enbart militära åtgärder. Det är därför nöd- vändigt att upprätthålla en beredskap på snart sagt alla samhällslivets om- Vråden. Vi ha med andra ord erhållit
ett totalförsvar, som i väsentliga avse- enden måste bedömas som en enhet. Särskilt med hänsyn till storleken av kostnaderna härför måste emellertid en noggrann avvägning ske mellan ut- gifterna för olika försvarsändamål; planläggningen av försvarsberedskapen måste vidare äga rum i intimt samar- bete mellan de organ, som ha ansvaret för totalförsvarets olika grenar. En dy- lik avvägning och samordning synes i första hand böra ske på det departe- mentala planet och då naturligen i för- svarsdepartementet. Till detta synes därför i möjligaste mån böra koncen- treras de ärenden, som avse den sam- lade försvarsberedskapen. Konkret ut- tryckt skulle detta innebära, att till försvarsdepartementet skulle — utöver de ärenden som redan nu handläggas i detta departement —— hänföras ärenden rörande civilförsvaret och det psykolo- giska försvaret, som f. n. lyda under
inrikesdepartementet, samt ärenden rö- rande den ekonomiska försvarsbered- skapen, som nu höra till handelsdepar- tementets ämbetsområde. Vad angår de ärenden som avse civilförsvaret och den ekonomiska försvarsberedskapen förbises icke, att vissa nackdelar följa med att rycka loss dessa ärendesgrup- per från deras samband med näralig- gande frågor i inrikes- och handelsde- partementen. De skäl som tala för en koncentration av här avsedda ärenden till försvarsdepartementet väga dock tungt. Erinras må för övrigt att den ekonomiska försvarsberedskapen tidi- gare sorterat under försvarsdepartemen- tet.
Till grund för den förut omnämnda riksdagsskrivelsen av år 1938 lågo mo- tioner, vilka i första hand åsyftade, att hälso- och sjukvårdsärendena skulle hänföras till ett nytt departement, ett hälsovårdsdepartement, för behandling av främst dessa ärenden. Mot denna tan- ke, anförde konstitutionsutskottet i sitt av 1938 års riksdag godkända utlå- tande nr 7, kunde med fog invändas att de förevarande frågornas antal i högsta instans såvitt då kunde bedö- mas vore allt för ringa för att lämp- ligen kunna utgöra den huvudsakliga grunden för ett nytt departements verk- samhet. Vidare kunde erinras att man vid genomförandet av 1919 års departe- mentsreform hade utgått ifrån att hälso-
och sjukvårdsärenden skulle ingå i sam- ma departement som de sociala ären- dena i egentlig mening. De förra stode också i så intimt samband med och i ett så nära växelförhållande till de se- nare, till vilka de i vidsträckt bemär- kelse enligt utskottets mening för öv- rigt räknades, att skälen mot dessa ärendens uppdelning på två skilda de- partement bleve övervägande.
Vid delningen år 1947 av socialdepar- tementet beaktades såsom känt icke des- sa synpunkter, utan hälso- och sjuk- vårdsärendena hänfördes till det nya inrikesdepartementet. Denna ärendes- fördelning kan dock knappast anses rationell. I enlighet med de synpunkter, åt vilka 1938 års konstitutionsutskott gav uttryck, torde ifrågavarande ären— desgrupper böra återföras till social- departementet i likhet med vad som ny- ligen skett med frågorna rörande nyk- terhetsvården. Utöver de av nyssnämn- da utskott åberopade motiven må sär- skilt framhållas tillkomsten av den all- männa sjukförsäkringen och därmed sammanhängande ärenden. Det måste föreligga ett starkt intresse, att det de- partement som handhar den statliga hälso- och sjukvården även ombesörjer det lagstiftnings- och administrativa ar- bete, som följer med den allmänna sjuk- försäkringen. Ur arbetsfördelningssyn- punkt synas ej heller några invänd- ningar kunna resas mot en dylik över- flyttning, då de ärenden, som avse ar- betsförmedling, arbetslöshet, arbetslös- hetsförsäkring och arbetsmarknadsfrå- gor i övrigt samt bostadsväsendet med dithörande verksamhet och som f. n. höra till socialdepartementet, lämpligen kunna förläggas till inrikesdepartemen- tet. Sistnämnda spörsmål behandlas när- mare i det följande.
Ärendena rörande kommunikationer till lands och i luften sortera f. n. un- der kommunikationsdepartementet. Sjö-
fartsfrågorna — ärenden rörande sjö- fartsverket samt säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m. —- ankomma emellertid på handelsdepartementet. Vissa skäl kunna onekligen åberopas för en dylik ordning — här åsyftas närmast sjöfar- tens nära samband med handel och in- dustri. Å andra sidan utgör sjöfarten obestridligen en del av vårt lands kom- munikationsväsende. Med hänsyn icke minst till bilismens utveckling och den omfördelning av transportarbetet mel- lan olika kommunikationsmedel som till följd därav fortlöpande pågår måste en noggrann avvägning ske mellan olika kommunikationsgrenar för att vårt land skall få ett kommunikationsnät, som bl. a. ur ekonomisk och närings- geografisk synpunkt bäst kan tillgodose skilda behov. I betraktande härav tala starka skäl för att sjöfartsfrågorna överföras till kommunikationsdeparte- mentet. Därest _ såsom nedan närmare kommer att utvecklas — ärendena rö- rande bebyggelseplaneringen och bygg- nadsväsendet överföras till inrikesde- partementet och ärendena rörande sta- tens vattenfall och deras tillgodogörande ävensom elektriska anläggningar till handelsdepartementet, skulle till följd därav kommunikationsdepartementets karaktär av speciellt organ inom Kungl. Maj:ts kansli för samfärdselanstalter bliva starkare accentuerad.
I fråga om finansdepartementet kun- na vissa skäl anföras till förmån för en överflyttning av bl. a. ärendena röran- de tullväsendet till handelsdepartemen- tet.
Ecklesiastikdepartementets verksam- hetsområde är _— om uppdelningen i kyrko- och undervisningsärenden läm- nas åsido — av utpräglat enhetlig be- skaffenhet. Det är emellertid att mä'r- ka, att vissa ärendesgrupper avseende både högre och lägre undervisningsan- stalter sortera under andra departe-
ment. Sålunda tillhöra ärendena röran- de lantbruks- och skogsbruksundervis- ningen jordbruksdepartementet samt handelshögskoleväsendet och sjöbefäls- skolorna handelsdepartementet.
Det är uppenbart, att undervisnings— väsendet under de närmaste åren kom- mer att taga i anspråk en allt större del av vårt lands resurser i olika avseen- den. Bl. a. med hänsyn härtill synes det angeläget att vid prövningen av de olika undervisningsanstalternas tillstånd och behov en inbördes avvägning kommer till stånd. Det vore därför i och för sig motiverat, att samtliga undervisnings- ärenden hänfördes till det departement, som nu handhar huvudparten därav. 1952 års yrkesutbildningssakkunniga (SOU 1954:11) uttalade sig också för en dylik samordning. Mot att överflytta ytterligare ärenden till ecklesiastikde- partementet talar emellertid, att detta departement utan tvekan hör till de mest arbetstyngda, något som — av skäl som nyss angivits _ torde komma att accentueras ytterligare under de när- maste åren.
Här må erinras att Kungl. Maj :t re- dan år 1926, i syfte att lätta ecklesia- stikdepartementets arbetsbörda, föreslog riksdagen att de kyrkliga förvaltnings- ärendena skulle överflyttas till justitie- departementet. Riksdagens båda kamrar stannade emellertid i skilda beslut, var- för frågan föll. Tanken på en dylik överflyttning diskuterades även i det förut omnämnda betänkandet av år 1939 men avvisades av utredningsman- nen. Skälen härför voro främst, att vissa beröringspunkter ansåges före- ligga mellan kyrka och skola samt att något motsvarande samband icke vore för handen mellan kyrkoärendena och någon mera betydande grupp förvalt- ningsärenden i annat departement. Sist- nämnda synpunkt torde alltjämt äga sin fulla giltighet _— ur sakliga synpunkter
synes en överflyttning av kyrkoären- dena till något annat av de nuvarande departementen därför knappast kunna motiveras, även om sambandet mellan kyrka och skola under årens lopp bli— vit allt mindre; inom en nära framtid torde det för övrigt komma att helt avskäras.
Ecklesiastikdepartementet synes re- dan nu ha en arbetsbörda, som skulle kunna motivera en delning av departe- mentet. Denna skulle förslagsvis kunna ske på sådant sätt, att samtliga ärenden rörande den högre undervisningen samt akademier, museer m. m. hänfördes till ett departement, dit även de kyrkliga förvaltningsärendena lämpligen kunde förläggas, medan ärendesgrupperna rö- rande den lägre undervisningen skulle koncentreras till ett annat departement. I dessa nya departement skulle utrym- me kunna beredas för de ärenden rö- rande undervisningsväsendet som f. n.. — i enlighet med vad i det föregående anförts — äro tilldelade andra departe- ment. I detta sammanhang må nämnas, att särskilda sakkunniga f. n. ha att ut- reda frågan om bl. a. yrkesutbildning- cns centrala ledning. I uppdraget ingår bl. a. att överväga huruvida yrkesut- bildningsfrågor från olika ämbetsverk skola samlas inom ett centralt ämbets- verk. Därest de sakkunniga skulle ut- tala sig för en dylik koncentration, komma de skäl som tala för en samord- ning i departementalt avseende av samt- liga undervisningsfrågor på en och samma nivå att få ökad tyngd. Å andra sidan bör icke förbises att vissa nack- delar följa med en delning av ecklesia- stikdepartementet, bl. a. ur den syn- punkten att det högre och det lägre undervisningsväsendet i väsentliga av- seenden böra bedömas som en enhet. Fråga är emellertid om icke fördelarna av ett sammanförande av samtliga ären- den rörande den högre respektive den
lägre undervisningen till samma depar- tement överväga. Även ur statsfinan- siell synpunkt kan en uppdelning ingiva vissa betänkligheter. Framhållas må emellertid i detta sammanhang, att frå— gan om departementens antal i första hand icke bör bedömas med hänsyn till vilka driftkostnader som följa med den ena eller andra organisationen; avgö- rande bör vara att åstadkomma en så- dan departementsindelning, som skapar de gynnsammaste förutsättningarna för en rationell handläggning i olika avse- enden av ärendena inom Kungl. Maj:ts kansli. Då det i huvudsak skulle bli fråga om en omdisponering av personal och fördelning av redan befintliga ar- betskrafter på två departement i stället för ett, kan den ökning av driftkostna- derna som skulle uppkomma i varje fall icke bliva av den betydelse, att den bör vara avgörande för frågans lösning.
Beträffande jordbruksdepartementet har i det föregående ifrågasatts, huru- vida icke de ärenden som stå i sam- band med vissa undervisningsanstalter böra överflyttas till annat departement. I fråga om lantmäteriet och det allmän- na kartväsendet torde få hänvisas till vad i det följande anföres. Någon över- flyttning i övrigt av ärendesgrupper från jordbruksdepartementet synes icke vara motiverad, i varje fall icke av några mer omfattande grupper.
Vårt land har för sin försörjning med elektrisk kraft hittills i huvudsak haft att lita till vattenkraften. Förvaltnings- ärendena rörande statens vattenfall och deras utnyttjande handläggas inom kommunikationsdepartementet. Dessa ärenden ha dock knappast något när- mare samband med övriga ärenden inom detta departement men äro av vä- sentlig vikt för bergsbruk och industri, vilka näringsgrenar i departementalt hänseende höra till handelsdepartemen- tet. Till detta ha även ärendena om den
fredliga användningen av atomenergien förlagts. Denna torde i en framtid kom- ma att få en avgörande betydelse för kraftförsörjningen och därmed för den industriella expansionen. Starka skäl tala för att frågorna om statens vatten- fall överflyttas till handelsdepartemen- tet, varigenom samtliga ärenden rö- rande landets energiförsörjning skulle komma att koncentreras till ett och sam- ma departement. Till detta torde som konsekvens härav från kommunika- tionsdepartementet även böra överföras ärendena rörande elektriska anlägg- ningar. — I det föregående har ifråga- satts, att ärendena rörande den ekono- miska försvarsberedskapen skola över- flyttas till försvarsdepartementet och ärendena rörande sjöfarten m. m. till kommunikationsdepartementet. Skäl, bl. a. ur arbetsfördelningssynpunkt, sy- nas tala för att å andra sidan bl. a. ärendena rörande tullväsendet överflyt- tas till handelsdepartementet.
Inom socialdepartementet handläggas bl. a. ärenden som avse arbetsförmed- ling, arbetslöshet m. m. ävensom bo- stadsväsendet. Dessa ärendesgrupper äro onekligen åtminstone delvis av so- cial natur. De ha emellertid även a'n- knytning till de lantregerings- och kom- munala ärenden som lyda under inri- kesdepartementet. Det förtjänar sålunda att nämnas, att länsstyrelsen enligt sin instruktion skall följa arbetet inom ar- betsmarknadsstyrelsens och bostadssty- relsens lokala organ — länsarbetsnämn— den och länshostadsnämnden _ samt att landshövdingen i regel är ordföran- de i båda dessa nämnder. Med hänsyn till dessa ärendens natur och till den betydelse nämnda organs verksamhet har för länens utveckling förefaller det, som om det vore både naturligt och lämpligt, att desamma överfördes till inrikesdepartementet. Härigenom skulle länsstyrelserna i huvudsak komma att
samarbeta med endast ett departement med de fördelar, som därav skulle följa i olika avseenden.
Till ett inrikesdepartement med nu angivna arbetsuppgifter torde vidare böra hänföras ärenden rörande stads- plane— och byggnadsväsendet. Dessa äga icke något samband med övriga på kommunikationsdepartementet nu an- kommande ärenden. Däremot föreligga, såsom redan framhölls i det år 1939 avgivna betänkandet, åtskilliga berö- ringspunkter mellan dem samt de kom- munala ärendena. En sådan överflytt- ning skulle få till följd att övervägande delen byggnadsärenden komme att handläggas i ett och samma departe- ment. Detta förhållande skullc ytter-
ligare accentueras, om ärendena röran- de lantmäteriet m. m. och allmänna kartväsendet, vilka äro av betydelse för bl. a. bebyggelseplaneringen, överför- des till inrikesdepartementet.
Därest vidare —— såsom ovan berörts — hälso- och sjukvårdsärendena åter- fördes till socialdepartementet och ären- dena rörande civilförsvaret överflytta- des till försvarsdepartementet, skulle vid ett genomförande av här ifrågasatta organisationsförändringar huvudparten av de frågor som avse den borgerliga kommunen komma att på ett ändamåls- enligt sätt koncentreras till inrikesde- partementet.
I fråga om civildepartementet ifråga- sättes icke någon ändring.
P.M. angående det norska regeringskansliet
Genom proposition till Stortinget den 21 oktober 1955, nr 121, framlade nor- ska regeringen förslag bl. a. om utbygg- nad av statsministerns kontor.
Som bakgrund till förslaget lämnades i propositionen vissa uppgifter rörande departementens tillväxt m. m. sedan århundradesskiftet. Det angavs bl. a. att departementens antal, från att åren 1920—1946 ha varit 10, ökat till 14, var- till komme statsministerns kontor. An- talet avdelningar och kontor i departe- menten hade sedan år 1939 i runda tal fördubblats samtidigt som antalet tjän- stemän i departementen tredubblats.
I propositionen uttalades, att rege- ringen på grundval av vunna erfaren- heter kommit till den uppfattningen att statsministern till sitt förfogande borde ha ett mindre ordinärt ämbetsverk. Det framhölls, att samordning och koordi- nation av departementens verksamhet, förberedande av regeringssammanträ- den m. m. vore ett administrativt arbe- te av samma natur som det administra- tiva arbetet i departementen. Det vore av betydelse icke minst vid regerings- skifte att erfarenheter av samordnings- och koordinationsarbete samlades och bevarades i ett ordinärt ämbetsverk. Statsministerns sekreteriat borde där- för organiseras som ett fast ämbetsverk med befattningar, vilka skulle tillsättas efter rent sakliga hänsyn på samma sätt som då det gällde ordinarie ämbetsbe- fattningar i departementen.
Statsministerns sekretariat föreslogs
skola stå under ledning av tre expedi- tionschefer, anställda på samma sätt och villkor som expeditionscheferna i de- partementen. En av dem skulle vara jurist med särskilda kunskaper på det statsrättsliga och administrativa områ- det. Han skulle ha det sakliga ansvaret för förberedandet av regeringssamman- träden och för det allmänna samord- ningsarbetet hos statsministern. Den andre expeditionschefen borde vara so- cialekonom och ha till uppgift att före- taga den sakliga förberedelsen av sam- manträdena med regeringens ekonomis- ka utskott samt vara statsministerns rådgivare i ekonomiska frågor. Den tredje slutligen skulle ha sin verksam- het inom säkerhets- och beredskapsom- rådet. Hans uppgift borde vara att för- bereda de ärenden, som ankommer på regeringens säkerhetsutskott och på försvarsrådet.
Propositionen hänsköts i Stortinget till administrasjonskommittéen, som däröver avgav utlåtande den 1 decem- ber 1955 (inst. S nr 297). Då menings- brytningarna i utskottet belyser den närmare innebörden av de i propositio- nen framlagda förslagen, torde här även böra lämnas en redogörelse för dessa i de delar de ha mera allmänt intresse.
Beträffande statsministerns sekreta- riat fann utskottsmajoriteten, att genom- förandet av en ordning med ett eget ämbetsverk för statsministern bröte mot invanda förhållanden i en omfattning som syntes innebära en principiell änd'
ring i landets styrelsesätt och resa spörsmål av konstitutionell karaktär. Man saknade erforderlig utredning i dessa hänseenden, såväl vad avsåge det praktiska genomförandet av förslaget som ock på vad sätt den nya ordningen komme att gripa in i de enskilda stats- rådens och departementens verksamhet, medföra ändring av ansvarsfördelning— en m. m.
En stark minoritet inom utskottet till- styrkte däremot förslaget och åbero- pade därvid bl. a. att förslaget vore av största vikt för att få en bättre sam- ordning av regeringens arbete. Det vore icke för mycket sagt att samordnings- frågan vore en av de viktigaste och vanskligaste frågor en regering stode inför. Det vore i första hand statsmi- nisterns uppgift att lägga upp arbetet i regeringen och dess utskott så att rege- ringen hade den överblick och den kontroll över den politiska och admini- strativa verksamheten, som den borde ha. Statsministern kunde visserligen an- moda de skilda departementen att ut- reda och bereda frågor, som han önska- de taga upp. Men statsministern hade också intresse av att för sin egen per- sonliga del få utvalda och bearbetade frågor innan de togos upp i regeringen eller departementen. Detta gällde främst nya frågor beträffande vilka statsminis- tern efter sådan utredning kunde bc- döma huruvida frågorna skulle tagas upp eller ej. Den fortsatta beredningen av de frågor, som ansågos böra tagas upp, ankomme givetvis på departemen- ten. Minoriteten kom till den slutsatsen, att det skulle vara sakligt oriktigt att vägra regeringen och statsministern den sakkunniga arbetshjälp, som regeringen själv funnit behov av. Det framhölls, att det vore av stor betydelse att till stats- ministerns och regeringens kansli knö- tes ett permanent sakkunnigt organ, som ständigt hade överblick över sitt
fackområde. Särskilt under den första tiden efter ett regeringsskifte hade stats- ministern behov av ett sådant ämbets- organ. När en ny statsminister tillträdde måste alltid finnas viktiga områden, som han ej hade full överblick över. Varje regering träffade dispositioner som finge verkningar för efterträdande regeringar. Det kunde vara frågor som förberetts eller beslut som vilat på för- utsättningar och material, som icke va- rit tillgängliga för offentligheten. Som exempel nämndes från det militära om- rådet de rekommendationer och för- svarsplaner, som förelåge från norska och allierade myndigheter, och från det ekonomiska området det omfattande in- ternationella och nordiska samarbetet.
Utskottsutlåtandet föranledde en om- fattande debatt i Stortinget (Sak nr 15 den 8 december 1955, sid. 3415—3455). Under debatten gjorde statsminister Gerhardsen ett principiellt uttalande, som torde få återgivas här.
»Enligt vår författning är det endast Ko- nungen i statsrådet och den enskilde de- partementschefen, som kan uppträda som handlande organ i statsförvaltningen. Stor— tinget kan när som helst göra vederbörande statsråd ansvarigt för vad som sker —— eller icke sker —— i hans departement. Det är ingen som tänkt att göra någon ändring i detta. De avgöranden som träffas i statsrå— det måste varje medlem av regeringen ta personlig ståndpunkt till och bli medan- svarig för. Detta gäller alla de propositio— ner och anmälningar som regeringen över- sänder till Stortinget och som där fördelas mellan utskotten. Det finns näppeligen nå- gon stortingsman som förmår läsa igenom alla de tryckta handlingar som regeringen sänder till Stortinget och det gör icke hel- ler någon av regeringens medlemmar. Ut- över de frågor som går till Stortinget kom— mer utnämningsärendena och alla de frå— gor som avgörs genom kungl. resolution. I de flesta ärendena är det endast fackmi- nistern som känner till alla detaljer och de övriga får ta ståndpunkt efter den redogö- relse de får om huvudpunkterna eller efter att ha satt sig in i speciella delar av den
sak som just föreligger. Statsministern måste emellertid söka att något närmare sätta sig in i de principiella och politiska sidorna av de frågor, som upptages av de olika departementen, än vad de flesta andra av regeringens medlemmar kan göra.
De uppgifter som staten tar sig an låter sig icke uppdela i 13 olika av varandra obe- roende sakområden, motsvarande departe- menten. De flesta ärendena berör ofta två eller flera departement och i vart fall har de oftast en ekonomisk sida, som drar in finansdepartementet. I ärenden av större ekonomisk betydelse beröres en rad olika intressen, ofta representerade av skilda de— partement. Men de avgöranden som träffas av de skilda fackdepartementen —— och som varje statsråd är ansvarigt för beträffande sitt departement — kan ha inbördes sam- manhang. Den koordinering och samordning som därför är nödvändig sker på många olika sätt, genom korrespondens och kon— ferenser mellan tjänstemännen i de olika departementen, genom diskussioner mellan statsråden, eller ofta i informella regerings- sammanträden. Regeringen kan icke be- handla alla de många ärenden som ständigt strömmar genom centraladministrationen. Den kan endast behandla de saker som har större politisk betydelse, frågor av särskild vikt eller berörande flera departement samt de principiella riktlinjer som administra- tionen skall följa. Envar av regeringens medlemmar kan icke gå igenom de uttalan- den och framställningar som ligger bakom de förslag som lägges fram. De mindre vä- sentliga frågorna och den rent tekniska sidan av sakerna måste vara avklarade och avskalade innan saken tages upp i regering- en, som helst bara skall behandla de cen- trala principspörsmäl den har att taga ståndpunkt till.
För att lätta detta omfattande och vik— tiga koordinerande arbete utan att i onö-
dan lägga beslag på statsrådens tid har re— geringen även efter kriget hänskjutit vissa större arbetsområden till behandling av särskilda regeringsutskott, antingen tillsat- ta för (len särskilda frågan eller mera per- manent. För tillfället har regeringen två fasta utskott, ett för ekonomiska frågor och ett för de frågor som avser beredskaps- och säkerhetsproblem. Dessa informella sammanträden, som i och för sig icke har någon författningsrättslig betydelse, kan resultera i att frågor av större vikt hän- skjutes till avgörande i statsrådet. Men i regel leder det till att ett eller flera departe— ment sätter i verket det man kommit över- ens om sedan i ett sammanhang tagits hän- syn till de skilda intressen, som avhänger av statsbudget, valuta, arbetskraft, terialtillgång m. m.
Även om frågorna förberedes i och sättes i verket inom de enskilda departementen, är det nödvändigt med en förberedande be- handling och en expedition av sakerna ef- ter behandlingen i regeringen oeh dess ut- skott. Innan frågorna tages upp till behand- ling mäste alla intresserade höras, det måste utarbetas översikter över de vikti— gaste spörsmålen som ankommer på rege- ringen att pröva, det måste göras upp dag— ordning och efter sammanträdena skall upp- rättas protokoll och redogörelser. De som har deltagit vill ha referat till stöd för min— net och de som eljest är intresserade, skall givas orientering.»
llltl—
Mot bakgrunden av den sålunda läm— nade redogörelsen utvecklade statsmi- nistern vidare förslaget om ett fast kansli för regeringen och statsminis- tern.
De i propositionen framlagda för- slagen bifölls av Stortinget efter vote- ring.
Samtidig behandling av ärenden i kammardebatter där statsråd deltagit.
1955 Samt. Tot. mm 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 Datum tim m tim m lllllllllllllllll - , 1 1 19.1 kk 23— 2330 AK 1 1 - 1 1 9.2 PK 21— 24— AK 1 1 , 1 2 23.2 FK _ 430 545 AK _1 2 FK 1 2.3 1— 230 AK 1 FK__1_ 9.3 8— 1115 AK 1 , 1 11.3 FIX _ 1— AK _1_ 1 2 ”3 16.3 FK _ _ 830 12— AK 1 _2_ 3 J 1 13.3 IK _ 230 AK 1 , .. 1 2 13.3 Fk— _ 330 930 AK 1 2 FK _ 1 25.3 4_ 445 AK 1 _ , 1 2 3 1 5 6 30.3 TK? ___ _ 945 AK:_3_ .1._ _4 _5 6 FK _1_ 1.4 230 3— AK 1 FK 1 ' 20.4 ,) _ 1— 245 AK_1. : , 1 2 3 4 27.4 FK __ "— 530 AK _1_-2__3 & FK 1 29.4 _— 1215 AK 1 1 2 4.5 FK __ 415 AK _1_—2 Transport 77—134 15
1955 Samt. Totot. k110 1112 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 1 2 Datum tim m tim 1 | | | | | | | | | | | | | | | | | * " Transport 77 -— 134 1 15 1 6.5 FK 5 _ 5 1 15 AK 1 FK _ 1 11.5 _ 30 2 4 45 AK ; FK 1 13.5 — 1 30 2 3 30 AK _1_. 1 2 18.5 FK ,) 12 _ _ AK — 1 1 1 2 3 20.5 FK _ 5 — 15 _ _ AK 2 1 3 1 2 3 4 5 6 7 24.5 FK _— — — — __ 2 30 13 3 30 AK _2 _3 __4_ __5__ _L _ ' 1 . 1 2 25.5 Fk ,) 4 _ 15 4 45 AK __ 1 1 2 26.5 FK 2 8 30 19 3 30 AK 1 1 FK 1 27.5 — 1 30 2 1 15 AK 1 FK 1 2.11 14 _ 18 3 30 AK 1 1 1 30.11 FK 4 30 6 1 15 AK _ 1 1 7.12 FK 10 30 15 3 30 AK _ 1 1 1 14.12 FK 5 30 s 3 30 AK 1 Summa 140 _ 276 3 30 ___— Samtidighet i % av tot. tid för debatt där statSråd deltagit. 50,6%
Anmärkning: De horisontella strecken angiva den tidrymd, under vilken de debatter d;där statsråd deltagit ägt rum i kamrarna. Ärendena äro numrerade och samtidighet föreligger nrnär linjer med samma nummer täcka samma tid.
PH 12,13 's-w. .J J
,. = 9.115"
H rullar.? "# ' ,!'-E!?
1"-', , f | ”"J— lif-'i'." '! ' 'i' | ""?" , .. __ . = *