SOU 1960:4

Fastighetsbeskattningen

Sammanfattningsvis kan alltså sägas att en fullständig avveckling av fastighetsbeskattningen för urvalskommunerna —— och därmed även de kommuner dessa representerar -—- genomsnittligt medför en höjning av hela den kommunala utdebiteringen med 43 a 44 öre per skattekrona.

B. Fastighetsbeskattningens betydelse för städer, som ej deltager i landsting

Inledning

Det resultat beträffande fastighetsbeskattningens effektivitet, som erhål- lits genom undersökningen av urvalskommunerna, kan inte läggas till grund för beräkning av effektiviteten i de sex i landsting ej ingående städerna, där

fastighetsbeståndet så gott som uteslutande utgörs av fastigheter av annan fastighets natur. Inom denna grupp fastigheter är omständigheterna jämväl i övrigt i åtskilliga hänseenden olikartade de, som råder i urvalskommu- nerna. Hyres- och rörelsefastigheterna dominerar exempelvis på ett påfal— lande sätt garantiskatteunderlaget. Vidare är de juridiska personernas fas- tighetsinnehav av helt annan omfattning än i urvalskommunerna. Slutligen har vid beräkning av nettointäkt för en- och tvåfamiljsfastigheterna avdrag i betydande utsträckning verkställts för tomträttsavgäld, något som inte förekom i urvalskommunerna. För beräkning av fastighetsbeskattningens effektivitet i städerna som ej deltager i landsting har en undersökning be— träffande Stockholms stad utförts. Förhållandena i Stockholm torde i fråga om fastighetsbeståndets sammansättning tämligen väl överensstämma med de, som råder i nyssnämnda städer.

En fullständig genomgång av samtliga deklarationer med fastighetsbi- lagor har inte företagits, enär vi ansett att en totalundersökning av vissa taxeringsdistrikt kompletterad med en likaledes fullständig undersökning beträffande det omfattande fastighetsinnehav, som deklarerats av Vissa juridiska personer, möjliggör en nöjaktig beräkning av fastighetsbeskatt- ningens nuvarande betydelse för staden.

Fastighetsbeskattningens effektivitet inom vissa taxeringsdistrikt

Efter samråd med förste taxeringsintendenten vid överståthållarämbe- tets skatteavdelning beträffande urval av representativa taxeringsdistrikt har vi undersökt fastighetsbeskattningens betydelse inom Oscars 2:a, Adolf Fredriks 2:a, Sofia 2:a samt Enskede 4:e taxeringsdistrikt. Vid undersök- ningens genomförande har undantagits sådana inom nu nämnda distrikt belägna juridiska personer tillhöriga fastigheter, som redovisas i närmast följande avsnitt av framställningen. Ej heller har sådana fastigheter, som tillsammans med andra fastigheter utgör en förvaltningsenhet och där ägarna inte varit mantalsskrivna inom någon av nu nämnda församlingar, medtagits. I det bearbetade materialet ingår inte någon jordbruksfastighet.

I tabell D redovisas en sammanställning av undersökningsmaterialet. Så- som framgår av tabellen har undersökningen genomförts i stort sett efter samma metod, som tillämpats vid undersökningen av annan fastighet i ur- valskommunerna. 1957 års deklarationsmaterial har bearbetats och beräk- ningarna för år 1958 har verkställts med beaktande av samma korrigering- ar, som gjorts beträffande urvalskommunerna.

Av inbofastigheter, som ägdes av fysiska personer, omfattade hyresfas- tigheterna 204 fastigheter. Av dessa hade vid 1957 års taxering 182 effek- tiva garantibelopp. De effektiva garantibeloppen uppgick till 45,5 procent av de totala. Vid 1958 års taxering, som beträffande nu förevarande under- sökning berörde samma fastigheter som 1957 års taxering, hade antalet fastigheter med effektiva garantibelopp nedgått till 125 och effektiviteten sjunkit till 26,2 procent.

Tabell D. Fastighetsbeskallningens effektivitet för fastigheterna i Oscars 2:a, Adolf Fredriks 2:a, Sofia 2:a och Enskede 4:e taxeringsdistrikt iStockhoIm vid 1957 och 1958 års taxeringar

Fastighetsslag 1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastigheter tillhöriga Antal Tax Effektiva Tax . Effektiva *fååfräfnzezSS- fez";— essl (115333 ee t- ', v"1*gletplfl9'7 'irs heter fastighet (4 o/p) belopp med fastlghet (2 5 7) belopp med M' av(ärden) & ( & 1956 skkor (eff' gb') eff b 1957 s'kk; (eff' gb') eff gb 1000 kr skkr 'g . 1000 kr skkr ' ' 1 | 2 3 4 5 0 7 s 0 10

Hyresfastigheter m.m. Fys. pers. ; inbor. . . 204 124 898 49 960 22 736 182 127 098 31 774 8 324 125 Fys. pers.; utbor.. . 26 19 035 7 614 4 792 24 19 433 4 858 2 239 16

Summa .......... 230 143 933 57 574 27 528 206 146 531 36 632 10 563 141

En—och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor. . .

( 20 000 ...... 6 53 21 19 6 75 19 17 5 20 —— 40 000 ...... 787 17 309 6 924 5 246 755 24 400 6 100 4 922' 744 2 40 000 ...... 143 4 366 1 746 1 510 140 6 026 1 506 1 297 137 Samtliga inbor . . . . 936 21 728 8 691 6 775 901 30 501 7 625 6 236 886 Fys. pers.; utbor .. 1 23 9 5 1 32 8 2 1 Summa .......... 937 21 751 8 700 6 780 902 30 533 7 633 6 238 887

Till statl. ink.-skatt icke skattskyldiga " stiftelser m. fl. . . . . 10 2 857 1 143 691 9 3 316 829 472 7 Ovriga jur. pers. . . . . 52 32 758 13 103 7 038 40 33 801 8 450 3 080 31 Fast., som användes i av ägaren bedriven rörelse ............ 20 14 630 5 852 2 302 11 18 252 4 563 1 511 11 Samtliga fastigheter. . 1 249 215 929 86 372 44 339 1 168 232 433 58 107 21 864 1 077

Av de 26 utbofastigheter, som ägdes av fysiska personer, hade 24 effek- tiva garantibelopp vid 1957 års taxering medan vid 1958 års taxering så var fallet för endast 16 fastigheter. De effektiva garantibeloppen i procent av de totala utgjorde vid 1957 års taxering 62,9 och vid 1958 års taxering endast 46,1.

De effektiva garantibeloppen uppgick för samtliga hyresfastigheters del år 1957 till 27 528 skattekronor eller 47,8 procent av totala antalet. Vid taxeringen år 1958 sjönk motsvarande belopp till 10 563 skattekronor resp. 28,8 procent. Den markanta nedgången i effektiviteten mellan de båda åren beror främst på de vid ifrågavarande taxeringar tillämpade olika reparti— tionstalen. Emellertid inverkar även det förhållandet att för de undersökta hyresfastigheterna i Stockholm blev höjningen av taxeringsvärdena vid 1957 års allmänna fastighetstaxering endast 1,8 procent. Ortsavdragsrefor— men påverkar däremot inte effektiviteten för hyresfastighe'ternas Vidkom- mande, av den anledningen att ägarna av dylika fastigheter praktiskt taget utan undantag redovisat så stora inkomster, att ortsavdragen kunnat ut- nyttjas.

I det undersökta materialet ingår 937 en- ,och tvåfamiljsfastigheter. Samt- liga är belägna inom Enskede 4:e taxeringsdistrikt. Av dessa fastigheter

hade 787 taxeringsvärden, som enligt 1957 års allmänna fastighetstaxering låg mellan 20 0004—40 000 kronor. Nästan alla undersökta en- och två— familjsfastigheter hade effektiva garantibelopp. Sålunda hade av de 937 fastigheterna 902 år 1957 och 887 år 1958 effektiva garantibelopp. Effekti- viteten utgjorde vid 1957 års taxering 6 780 skattekronor, eller 77,9 procent, och vid 1958 års taxering 6238 skattekronor, eller 81,7 procent, allt av de totala garantibeloppen för nu förevarande slags fastigheter. Samtliga fas- tigheter _ på ett undantag när — var inbofastigheter. Den konstaterade förändringen i effektiviteten mellan åren 1957 och 1958 torde främst bero på höjda taxeringsvärden, sänkt repartitionstal samt ändrade bestäm- melser för beräkning av intäkt för detta slags fastigheter. De nya kommu- nala ortsavdragen, som ävenledes beaktats vid taxeringen för år 1958, har i någon mån påverkat effektiviteten i sänkande riktning.

I undersökningsmateria]et ingår jämväl fastigheter, som ägas av till slut- lig inkomstskait ej skattskyldiga stiftelser m. fl. Vid 1957 års taxering hc— löpte på dylika fastigheter 691 skattekronor av effektiva garantibelopp, el— ler 60,5 procent. För år 1958 beräknas de effektiva garantibeloppen nedgä till 472 skattekronor, eller 56,9 procent av de totala garantibeloppen. Ned— gången av effektiviteten förklaras av att höjningen av taxeringsvärdena vid 1957 års allmänna fastighetstaxering för dessa fastigheter stannade vid 16,1 procent.

För fastighet-er, som tillhör övriga juridiska personer, beräknas effekti- viteten inom de undersökta distrikten nedgå från 7 038 skattekronor, eller 53,7 procent, till 3 080 skattekronor, eller 36,4 procent.

Vad slutligen beträffar fastigheter, som används i av ägaren bedriven rörelse. uppgick dessa till tjugo, av vilka elva redovisade effektiva garanti— belopp. Att rörelsefastigheter inte ingick i det undersökta materialet till större antal förklaras av den begränsning av undersökningsmaterialet, för vilken tidigare redogjorts. Vid 1957 års taxering uppgick de effektiva ga- rantibeloppen till 2302 skattekronor, eller 39,3 procent av totala garan- tibeloppen. Effektiviteten nedgick vid 1958 års taxering till 1 511 skatte- kronor, eller 33,1 procent. Anledningen är även här sänkt repartitionstal och obetydliga höjningar av taxeringsvärdena.

Fastighetsbeskattningens effektivitet beträffande vissa juridiska personer tillhöriga fastigheter

Såsom inledningsvis framhållits är i Stockholms stad de juridiska per- sonernas fastighetsinnehav betydande. Vi har därför ansett det vara av vikt att belysa fastighetsbeskattningens effektivitet beträffande vissa större fas- tighetsinnehav, som tillhör juridiska personer. Undersökningen har omfatu tat Stockholms stads fastigheter, alla försäkringsbolag, fyra större fastig- hetsaktiebolag samt alla allmännyttiga bostadsföretag, bostadsrättsföre- ningar och fastighetsföreningar. Undersökningen har grundats på primär- uppgifter ur såväl 1957 som 1958 års självdeklarationer. I tabell E redovi- sas en sammanställning av undersökningsresultatet. Av tabellen framgår

Tabell E. Fastighelsbeskattningens effektivitet för fastigheter tillhöriga vissa juridiska personer i Stockholm vid 1957 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Tax. Garanti- Effektiva Tax. Garanti— Effektiva Fastigheter tillhöriga värde ä belopp garantibelopp värde ä belopp garantibelopp fastighet (4 %) fastighet (2,5 %) ___—- 1956 1957 1 000 kr skkr skkr % 1 000 kr skkr skkr %

1 2 3 4 5 6 7 8 9 Stockholms stad ........ 426 001 170 401 170 401 100 501 755 125 439 125 439 100 Försäkringsbolag ........ 282 091 112 836 37 644 33,4 312 928 78 232 25 600 32,7 Större fastighetsaktiebolag 133 462 53 385 15 758 29,5 147 998 36 999 2 378 6,4 Allmännyttiga bostadsfö-

retag ................ 1 058 117 423 247 394 847 93,3 1 109 386 277 347 249 280 89,9 Bostadsrättsföreningar . . 847 153 338 861 300 245 88,6 892 251 223 063 185 391 83,1 Fastighetsföreningar . . . . 153 365 61 346 44 795 73,0 164 917 41 229 25 220 61,2

Summa 2 900 189 1 160 076 963 690 83,1 3 129 235 782 309 613 308 78,4

att fastigheterna i det bearbetade materialet vid 1957 års taxering hade ett sammanlagt taxeringsvärde av 2 900 milj. kronor samt att detta vid 1957 års allmänna fastighetstaxering höjts till 3 129 milj. kronor eller med en— dast 7,9 procent. Sistnämnda taxeringsvärde utgör 30,0 procent av värdet å samtliga inom Stockholms stad belägna fastigheter.

Undersökningen utvisar, att garantibeloppen å de av Stockholms stad ägda fastigheterna vid såväl 1957 som 1958 års taxeringar i sin helhet är effektiva. Ett slopande av fastighetsbeskattningen skulle enbart för dessa fastigheter vid 1958 års taxering medföra bortfall av 125 400 skattekronor, ett bortfall som emellertid givetvis inte skulle komma att innebära en verk— lig inkomstminskning för staden.

I undersökningen ingår vidare fastigheter, tillhöriga tjugoen försäkrings- bolag. Av dessa fastigheter hade åtta effektiva garantibelopp. I stor ut- sträckning redovisades fastigheterna i förvärvskällan rörelse. De effektiva garantibeloppen utgjorde vid 1957 års taxering 37 600 skattekronor, eller 33,4 procent av de totala garantibeloppen, och vid 1958 års taxering 25 600 skattekronor, eller 32,7 procent.

Undersökningen har jämväl omfattat fyra större fastighetsaktiebolag, vilkas fastigheter enligt 1957 års allmänna fastighetstaxering hade ett taxe- ringsvärde å tillhopa 148 milj. kronor. De effektiva garantibeloppen för dessa fastigheter uppgick vid 1957 års taxering till 15 800 skattekronor, el- ler 29,5 procent, och vid 1958 års taxering till endast 2400 skattekronor, eller 6,4 procent.

För sådana fastigheter, som äges av allmännyttiga bostadsföretag, har un- dersökningen givit till resultat att de effektiva garantibeloppen vid 1957 års taxering utgjorde 93,3 procent av de totala garantibeloppen och vid 1958 års taxering 89,9 procent. I absoluta tal har de effektiva garantibeloppen ned- gått från 394800 till 249300 skattekronor, eller med 36,9 procent. Ned-

gången torde förklaras av det sänkta repartitionstalet och den ringa höjning— en av fastigheternas taxeringsvärden.

Beträffande fastigheter ägda av bostadsrättsföreningar har i tabellen en— dast upptagits sådana fastigheter, vars intäkter vid inkomsttaxeringen be- räknats enligt schablonmetod. Övriga bostadsrättsföreningar, som redovisat intäkter och utgifter fullständigt, har hänförts till gruppen fastighetsför- eningar, då de i inkomsttaxeringshänscende likställs med dylika. Bostads- rättsföreningarnas antal utgjorde 639 och fastighetsföreningarnas 186. Un- dersökningen utvisar, att de effektiva garantibeloppen för bostadsrättsför- eningarna uppgick vid 1957 års taxering till 300 200 skattekronor, eller 88,6 procent och vid 1958 års taxering till 185 400 skattekronor, eller 83,1 pro— cent. För fastighetsföreningarna var motsvarande tal 44 800 skattekronor, eller 73,0 procent, resp. 25 200 skattekronor, eller 61,2 procent.

I syfte att erhålla en ungefärlig uppfattning om den utdebiteringshöjning, som vid en avveckling av fastighetsbeskattningen skulle erfordras i Stock- holm, har en beräkning av de effektiva garantibeloppens storlek verkställts för samtliga fastigheter. Resultatet framgår av efterföljande uppställning, som hänför sig till taxeringsåren 1957 och 1958.

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Tax.vär— Garanti- Effektiva ga- Tax.vär— Garanti— Effektiva ga— de å belopp rantibelopp de å belopp rantibelopp fastighet (4 %) fastighet (2,5 %) 1956 1 000 1 000 ? 1957 1 000 1 000 (7 milj. kr skkr skkr ” milj. kr skkr skkr ” 1 2 3 4 5 6 7 8 Jordbruksfast. ........ 21 8 2 18,4 18 5 1 19,1 I tab. E redovisade fast ................. 2 900 1 160 964 83,1 3 129 782 613 78,4 En— och tvåfarniljsfast. 550 220 171 77,9 785 196 160 81,7 Övriga hyres— och rö- relsefast.. . .' ......... 5 830 2 332 1 129 48,4 6 488 1 622 503 31,0 Samtliga fastigheter . . 9 301 3 720 2 266 60,9 10 420 2 605 1 277 49,0

I anslutning till uppställningen må anföras följande. Antalet jordbruksfastigheter inom Stockholm utgjorde vid 1957 års in- gång enligt en av överståthållarämbetets skatteavdelning tillhandahållen sta- tistik 27. Taxeringsvärdena å dessa fastigheter belöpte vid 1957 års taxe- ring till 21,1 milj. kronor och vid 1958 års taxering till 17,5 milj. kronor. Nedgången i taxeringsvärdena har föranletts av att vissa fastigheter vid 1957 års allmänna fastighetstaxering ändrat beskattningsnatur. De effek— tiva garantibeloppen för jordbruksfastigheterna har beräknats med led- ning av de procenttal, som framkom vid bearbetningen av materialet för de tre i urvalskommunerna ingående städerna. Dessa tal uppgick vid 1957 års taxering till 18,4 procent och vid taxeringen år 1958 till 19,1 procent. I abso—

luta tal har effektiviteten mellan de båda åren nedgått med cirka 700 skatte- kronor.

Vid beräkning av 'de effektiva garantibeloppen för en- och tvåfamiljsfastig— heterna har resultatet av undersökningen inom Enskede 4:e taxeringsdistrikt utnyttjats. Medeltaxeringsvärdet för villafastigheterna uppgick här vid 1957 års taxering till 23 200 kronor. Överståthållarämbetets skatteavdelning har upplyst, att det inom Stockholms stad vid 1952 års ingång fanns 22156 villa— fastigheter och vid 1957 års ingång 24 095. Med beaktande av under åren 1952—1955 verkställd nybyggnad av en— och tvåfamiljsfastigheter har vid 1956 års ingång antalet dylika fastigheter i Stockholm beräknats till om- kring 23 700. Taxeringsvärdet å dessa har med stöd av förestående uppgif- ter vid 1957 års inkomsttaxering beräknats till 550 milj. kronor. Enär effek— tiviteten inom Enskededistriktet år 1957 utgjorde 77,9 procent kan de to— tala effektiva garantibeloppen för samtliga villafastigheter sagda år beräk— nas ha uppgått till 171 000 skattekronor. Vid 1957 års allmänna fastighets— taxering steg medeltaxeringsvärdet för nu förevarande villafastigheter till 32 600 kronor. De effektiva garantibeloppen vid taxeringen för år 1958 inom Enskede 4:e taxeringsdistrikt uppgick till 81,7 procent. Med stöd av dessa uppgifter har de totala effektiva garantibeloppen för en- och tvåfamiljs- fastigheterna år 1958 beräknats till 160 000 skattekronor.

Taxeringsvärdet å samtliga fastigheter i Stockholm uppgick vid inkomst- taxeringen år 1957 till 9301 milj. kronor och vid 1958 års taxering till 10 420 milj. kronor. Ökningen i taxeringsvärdena utgjorde sålunda endast 12,0 procent. I det föregående redovisade fastigheter hade åren 1957 och 1958 taxeringsvärden å 3 471 resp. 3 932 milj. kronor. Återstående fastighe- ter, vars sammanlagda taxeringsvärden år 1957 uppgick till 5 830 milj. kro— nor samt år 1958 till 6 488 milj. kronor, utgörs av rörelsefastigheter, hy— resfastigheter, ägda av fysiska personer, samt fastigheter tillhöriga andra juridiska pesoner än de, som tidigare redovisats i detta avsnitt. Den ge- nomsnittliga effektiviteten för dessa fastighetsslag uppgick inom de fyra undersökta taxeringsdistrikten till 48,4 procent år 1957 samt 31,0 procent år 1958. Med tillämpning av dessa procenttal kan de effektiva garantibelop- pen för ej tidigare upptagna fastigheter beräknas vid 1957 års taxering till 1 129 000 skattekronor och vid 1958 års taxering till 503 000 skattekronor.

Ovanintagna sammanställning utvisar slutligen att för samtliga fastig- hetsslag i Stockholm de effektiva garantibeloppen genomsnittligen kan be— räknas vid 1957 års taxering till 60,9 procent och vid 1958 års taxering till 49,0 procent av de totala garantibeloppen. I absoluta tal har de effektiva garantibeloppen nedgått från 2 266 000 skattekronor år 1957 till 1 277 000 skattekronor år 1958. Minskningen utgör 43,6 procent.

De i det föregående redovisade beräkningarna möjliggör en ungefärlig upp- skattning av storleken av den utdebiteringshöjning, som skulle bli följden av ett slopande av fastighetsbeskattningen. Medelutdebiteringen för år 1959 utgjorde 13: 28 kronor per skattekrona och skatteunderlaget på vilket utde-

biteringen grundats uppgick till 56 591240 skattekronor. Skatteunderlags— bortfallet till följd av fastighetsbeskattningens slopande har beräknats till 1 277 000 skattekronor, eller 2,3 procent av totala skatteunderlaget. För att täcka detta bortfall fordras en utdebiteringshöjning av 31 öre. Om hänsyn tas till att de å stadens egna fastigheter belöpande effektiva garantibeloppen i själva verket inte påverkar stadens utdebiteringsbehov, stannar utdebite- ringshöjningen vid 28 öre.

C. Fastighetsbeskattningens betydelse för specialkommunerna

Inledning

I ett föregående avsnitt har närmare belysts garantibeskattningens bety- delse för kommuner av inte särpräglad beskaffenhet. Ett utmärkande drag för dessa var att garantiskatteunderlaget i procent av totala skatteunderla- get var jämförelsevis lågt. Det varierade sålunda mellan 4,9 procent i Vad- stena stad och 12,9 procent i Tyresö. Det effektiva garantiskatteunderlaget var emellertid genomgående väsentligt lägre och motsvarade i urvalskom- munerna genomsnittligt endast 2,9 procent av skatteunderlaget.

Nu förevarande undersökning omfattar de 32 kommuner i riket där re- lationstalet mellan garantiskatteunderlaget och totala skatteunderlaget är högst. Procenttalet varierar mellan lägst 15,3 i Långsele i Västernorrlands län och högst 35,8 i Ådals—Liden i Västernorrlands län samt Fors i Jämt- lands län. Inom specialkommunerna är vidare förhållandena såväl med av- seende å fastighetsinnehavet som ock beträffande fastighe'tsbeståndets sam— mansättning så olikartade, att fastighetsbeskattningens effektivitet inte kan bedömas utan undersökning av omständigheterna i varje särskild kommun.

Av nu ifrågakomna kommuner är sju belägna i Jämtlands län, sex i Stockholms län, fem i Västernorrlands län, fyra i Hallands län, två i var- dera Kronobergs och Värmlands län samt en i vardera Östergötlands, Jön— köpings, Malmöhus, Örebro, Västerbottens och Norrbottens län. Samtliga kommuner är landskommuner.

Uppgifter och jämförelser angående undersökningens huvudsakliga resultat

Resultatet av undersökningen redovisas för varje enskild kommun i tabell 22 i tabellbilagan.

Den statistiska undersökningen har utförts på grundval av 1957 och 1958 års taxeringar och har således liksom den tidigare undersökningen av urvalskommunerna omfattat förhållandena under åren 1956 och 1957. Som primärmaterial för undersökningen har använts resp. fastighetslängder samt i viss utsträckning vederbörandes självdeklarationer. Sistnämnda förhål— lande har varit fallet beträffande dels samtliga under domänstyrelsens och vattenfallsstyrelsens förvaltningar stående fastigheter _ i det följande be- nämnda domänstyrelsens resp. vattenfallsstyrelsens fastigheter — dels ock större skogs- och jordbruksfastigheter, kraftverksfastigheter, rörelsefastig- heter samt schablonbeskattade bostadsföretags fastigheter. Taxeringsvärdena

& dessa fastigheter har antecknats och fördelats a jordbruksfastighet och annan fastighet. De sålunda erhållna taxeringsvärdena jämte taxeringsvär— dena å sommarstugorna har frånräknats summa taxeringsvärden å all inom kommunen befintlig fastighet. Resterande taxeringsvärden har i tabellbi- lagan upptagits såsom »Övriga fastigheter». Beträffande taxeringsvärdena för år 1958 har prövningsnämndens ändringar iakttagits; så är emellertid inte fallet beträffande 1957 års taxering.

De i tabell 22 redovisade effektiva garantibeloppen grundar sig beträf- fande sommarstugefastigheter och »Övriga fastigheter» inte på uppgifter i vederbörandes deklarationer. För sommarstugefastigheterna har de effek— tiva garantibeloppen beräknats med ledning av det resultat, som erhållits vid av oss utförd undersökning av fastighetsbeskattningens betydelse för sommarstugefastigheterna i Ljusterö och Onsala kommuner. En redogö- relse för nämnda undersökning lämnas i det följande. För »Övriga fastig— heter» har de effektiva garantibeloppen beräknats genom utnyttjande av de procenttal, som framkommit vid utredningen om garantibeskattningens effektivitet inom urvalskommunerna.

I detta sammanhang torde böra anmärkas, att många företag redovisat nettointäkt, som exakt motsvarat garantibeloppen. Det har även observe- rats, att nedgången i nettointäkterna mellan taxeringsåren 1957 och 1958 beträffande vissa företag överensstämmer med sänkningen av repartitions— talet. Vid ett slopande av garantibeskattningen torde skäl därför föreligga för antagandet att nu redovisade nettointäkter helt eller delvis kommer att försvinna. Vid våra beräkningar av utdebiteringshöjningar m. ni. har emel- lcrtid några korrigeringar på grund av dessa iakttagelser inte gjorts.

Bland specialkommunerna kan urskiljas två till sin struktur helt skilda typer. Den ena utgörs av sommarstugekommunerna, som kännetecknas av att fastigheter med förhållandevis låga taxeringsvärden är fördelade på ett stort antal ägare. Den andra kommuntypen utmärks av att ett fåtal juridiska personer äger fastigheter, vars sammanlagda taxeringsvärden re— presenterar en väsentlig del av taxeringsvärdena å samtliga fastigheter in— om kommunerna. Tre av kommunerna låter sig emellertid inte inrymmas i någondera av dessa huvudtyper.

Sommarstugekommunerna är sju till antalet: Blidö, Ljusterö, Djurö, Värmdö och Dalarö, samtliga i Stockholms län samt Räng i Malmöhus län och Onsala i Hallands län.

Till den andra huvudtypen hör kommuner med sinsemellan tämligen olikartat fastighetsbestånd. I femton av dessa kommuner finns huvudsak- ligen kraftverksanläggningar, nämligen i Knäred och Ätran i Hallands län, i Långsele, Resele, Ramsele, Ådals-Liden och Junsele i Västernorrlands län, i Fors, Ragunda, Stugun, Frostviken, Kall och Undersåker i Jämtlands län, i Vännäs i Västerbottens län samt i Jokkmokk i Norrbottens län. I några av dessa kommuner finns dessutom stora skogsfastigheter; framför allt gäller detta Jokkmokk. I två kommuner, Södra Göstring i Östergötlands län och Åseda i Kronobergs län, är skogsegendomarna betydande. Fyra

blandkonnnuner med såväl kraftverksfastigheter som större skogs- och jordbruksfastigheter finns, nämligen Annerstad i Kronobergs län, Finn- skoga-Dalby och Gustav Adolf i Värmlands län samt Hogdal i Jämtlands län. Slutligen hör till denna huvudtyp av kommuner Ekeby och Gällersta i Örebro län. I denna kommun utgör taxeringsvärdet å Svenska skifferolje- aktiebolagets anläggningar en väsentlig del av sammanlagda taxeringsvär- det inom kommunen.

Av återstående tre kommuner har Österåker i Stockholms län framför allt en omfattande sommarstugebebyggelse. Därjämte finns i denna kom- mun också stora skogs- och kraftverksfastigheter samt bostadsföreningar lll. m. I Laholms landskommun förekommer stora kraftverksfastigheter samt många sommarstugor. En kommun —- Linderås i Jönköpings län _ har varken ett större antal sommarstugor eller mycket stora fastigheter.

__ Taxerings- Garanti- Effektiva garantibelopp Agare eller fastighetsslag värde belopp 1 000 kr ' skkr skkr % 1 | 2 3 4 5

1957 års taxering Domänstyrelsen ........................ 26 138 10 455 5 619 53,7 Andra större skogs— och jordbruksfast. . . . . 104 615 41 846 2 185 5,2 Vattenfallsstyrelsen ..................... 558 423 223 369 223 369 100,0 Andra större kraf tverksf ast. .............. 623 583 249 433 53 409 21,4 Vissa större rörelsefast.; äkta bostadsför-

eningar rn. m. ........................ 65 909 26 364 22 798 86,5 Sommarstugor .......................... 204 965 81 986 41 050 50,1 Övriga fastigheter

a) jordbruksfast. ...................... 292 430 116 972 18 716 16,0 b ) annan fast. ........................ 240 394 96 158 50 476 52,5

Summa 2 116 457 846 583 417 622 49,3

1958 års taxering Domänstyrelsen ........................ 77 434 19 358 11 156 57,6 Andra större skogs— och jordbruksfast. . . . . 208 329 52 082 2 026 3,9 Vattenfallsstyrel sen ...................... 1 001 220 250 305 250 305 1000 Andra större kraftverksfast. .............. 1 011 163 252 791 60 035 23,7 Vissa större rörelsefast.; äkta bostadsför-

eningar m. m. ........................ 76 469 19 117 14 678 76,8 Sommarstugor .......................... 291 125 72 781 21 802 30,0 Övriga fastigheter

a) jordbruksfast. ...................... 466 312 116 578 19 818 17,0

b) annan fast. ........................ 362 346 90 587 47 172 52,1

Summa 3 494 398 873 599 426 992 48,9

Sålunda uppgår inte taxeringsvärdet å någon fastighet till en miljon kronor. Däremot förefinns ett tjugotal av fysiska personer ägda jordbruksfastig— heter med taxeringsvärden mellan 200 000—1 000 000 kronor, vilka fastig- heter tillhopa representerar omkring 25 procent av taxeringsvärdet å samt- liga fastigheter i kommunen.

De sammanlagda taxeringsvärdena å fastigheterna i specialkommunerna, dårå belöpande garantibelopp samt effektiva sådana framgår av ovanstående uppställning.

Av sammanställningen framgår att taxeringsvärdena å samtliga fastighe- ter vid 1958 års taxering uppgick till 3 494 milj. kronor, varav 2 012 milj. kronor eller 57,6 procent belöper på kraftverksfastigheter. Vid 1957 års taxering var taxeringsvärdena å samtliga fastigheter 2116 milj. kronor, var— för dessa vid 1957 års allmänna fastighetstaxering ökat med 1 378 milj. kro- nor eller 65,1 procent. Som jämförelse kan nämnas att för samtliga fastig- heter i urvalskommunerna ökningen av taxeringsvärdena mellan de båda åren allenast utgjorde 45,7 procent.

I absoluta tal har de å fastigheterna belöpande effektiva garantibeloppen i nu förevarande kommuner ökat från 418000 skattekronor vid 1957 års taxering till 427 000 skattekronor vid 1958 års taxering, eller med 2,2 pro- cent. I urvalskommunerna däremot visade de effektiva garantibeloppen för de undersökta fastigheterna en nedgång med 16,5 procent. Detta förhållande belyser på sitt sätt olikheterna i strukturen mellan urvalskommunerna, å ena sidan, och specialkommunerna, å andra sidan. Orsaken till den nyss på— talade skillnaden i effektiviteten är främst den konstaterade differensen de olika kommuntyperna emellan i uppgången av taxeringsvärdena. För domän— styrelsens fastigheter utgör ökningen av de effektiva garantibeloppen 5 537 skattekronor, eller 98,5 procent, under det att beträffande sommarstugefas— tigheterna en sänkning av de effektiva garantibeloppen skett med 19 248 skattekronor, eller 46.9 procent.

När det gäller de effektiva garantibeloppens procentuella andel av de totala garantibeloppen är variationerna mellan de. båda undersökta åren tämligen ringa. Samma iakttagelse gjordes i urvalskommunerna. Större differenser ut- visar endast sommarstugefastigheterna, där effektiviteten år 1957 var 50,1 procent och år 1958 endast 30,0 procent.

Högsta effektiviteten utvisar vattenfallsstyrelsens fastigheter. Garantibe— loppen var för dessa under båda åren 100-procentigt effektiva. Av intresse är det förhållandet att kraftverksfastigheter, som tillhör enskilda juridiska personer, endast utvisar en effektivitet av 21,4 procent år 1957 och 23,7 procent år 1958. Domänstyrelsens fastigheter hade år 1957 effektiva garanti- belopp till 53,7 procent och år 1958 till 57,6 procent. Dessa år hade andra större skogs- och jordbruksfastigheter mycket låg effektivitet, nämligen 5,2 resp. 3,9 procent. För vissa större rörelsefastigheter var effektiviteten år 1957 genomsnittligt 86,5 procent samt är 1958 76,8 procent. I denna grupp fas- tigheter ingår'Svcnska skifferoljeaktiebolaget i Kvarntorp, där effektivite- ten sagda år var 95,8 resp. 84,7 procent, fem bostadsföretag, som samtliga hade 100-procentig effektivitet, en skolfastighet med likaledes 100-procentig effektivitet båda åren samt två industriföretag utan effektiva garantibelopp. För det ena av dessa korresponderade nettointäkterna med garantibeloppen.

Som resultat av undersökningen kan helt allmänt sägas att den ger belägg för det redan påpekade förhållandet att fastighetsbeskattningens effektivi- tet _ och därmed även storleken av den utdebiteringshöjning, som blir följden av ett slopande av fastighetsbeskattningen _ är beroende såväl av ägarinnehavet som ock av sammansättningen av det i kommunerna befintliga

fastighetsbeståndet. Detta medför att de primärkommunala utdebiterings- höjningarna kommer att bli av mycket växlande storleksordning.

Av fastighetsbeskattningens avveckling föranledda utdebiteringshöjningar

I efterföljande uppställning har för en var av specialkommunerna angetts garantibelopp, effektiva garantibelopp samt mot de sistnämnda svarande pri— märkommunala utdebiteringshöjningar för år 1959.

Av uppställningen kan utläsas att utdebiteringshöjningarna i tretton kom- muner skulle uppgå till högst 0,50 kronor, i åtta kommuner ligga mellan 0,51 och 1,00 kronor, i ytterligare sju kommuner mellan 1 och 2 kronor samt i återstående fyra kommuner över 4 kronor, allt per skattekrona.

. De effekti-

så?-gå?; va garanti- Mot eff.gb. Primär—kom.

_ belopp beloppen svarande utdeb.-höj-

Ko mmun (eff. gb.) primärkom. gmgc1 eiålg. Länsbeteckning ut eb.- si .

i% av totala skatte- höjning given för- underlaget vid 1958 kr per skkr utsättning

års taxering 1 2 | 3 4 5

Blidö ................ B 17,6 6,9 0,75 0,75 Österåker ........ .. B 16.9 7,0 0,81 0,92 Ljusterö ............ B 23,3 6,9 0,78 0,78 Djurö ................ B 30,6 10,8 1,29 1,29 Värmdö .............. B 24,5 8,7 1,10 1,11 Dalarö .............. B 19,4 7,1 10,88 10,93 Södra Göstring ...... E 18,1 2,3 0,22 1,24 Linderås ............ F 15,9 4,1 0,34 0,59 Åseda .............. G 15,6 2,4 0,18 0,46 Annerstad ............ G 16,0 3,9 0,38 0,84 Räng ................ M 20,2 6,4 0,57 0,57 Knäred .............. N 15,4 2,4 0,22 0,92 Laholms landsk ....... N 22,3 4,3 0,36 1,11 Ätran .............. N 15,9 2,6 0,27 0,87 Onsala .............. N 16,2 6,4 0,46 0,46 Finnskoga-Dalby ...... S 17,2 4,7 0,54 1,51 Gustav Adolf ........ S 17,1 0,4 0,04 2,04 Ekeby och Gällersta .. T 20,2 13,9 1,60 1,90 Långsele ............ Y 15,3 1,8 0,21 1,77 Resele .............. Y 20,9 15,4 1,98 2,24 Ramsele ............ Y 21,8 5,4 0,63 2,72 Ådals-Liden . . . . Y 35,8 31,7 4,74 5,26 Junsele .............. Y 18,1 2,8 0,38 2,47 Fors ................ Z 35,8 31,3 4,74 5,31 Ragunda ............ Z 24,2 3,5 0,39 2,83 Stugun .............. Z 32,0 27,4 4,16 4,60 Frostviken .......... Z 20,1 10,5 1,56 2,80 Kall ................ Z 19,3 13,8 1,82 1,82 Undersåker .......... Z 21,0 7,5 1,01 2,77 Hogdal .............. Z 19,5 1,4 0,18 2,39 Vännäs ....... AC 21,9 8,6 0,89 2,06 Jokkmokk .......... BD 26,5 22,7 4,26 4,76

1 Hänsyn till numera skedd kommunsammanslagning har ej tagits.

För vissa grupper fastigheter växlar erfarenhetsmässigt effektiviteten i be— lydande utsträckning är från år. Då Skattelagssakkunniga år 1953 framlade sitt betänkande om fastighetsbeskattningen (SOU 1953: 8) var effektiviteten för vattenkraftsfastigheternas vidkommande mycket låg. Vattenfallsstyrel- sen redovisade genomgående för sina fastigheter nettointäkter, som översteg garantibeloppen. Från och med 1956 års taxering har emellertid garanti- beloppen av dessa fastigheter i sin helhet varit effektiva. På samma sätt har effektiviteten snabbt växlat för domänstyrelsens fastigheter. Enbart mellan åren 1957 och 1958 förekom stora förändringar i effektiviteten, förändringar som emellertid delvis måste tillskrivas den kraftiga ökningen av skogsfastig- heternas taxeringsvärden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering. Nu om- nämnda förhållanden kommer att närmare beröras i ett par följande av— snitt av framställningen.

Det är emellertid inte bara beträffande domänstyrelsens och vatten- fallsstyrelsens fastigheter, som garantieffekten i vissa lägen kan förutses komma att tas i anspråk. För övriga kraftverksfastigheter liksom för andra större skogs— och jordbruksfastigheter än domänstyrelsens samt för rörelse- fastigheter över huvud taget torde fastighetsbeskattningens effektivitet ha visst samband med konjunkturläget. Vid vikande konjunkturer kommer nor- malt effektiviteten att öka. Till följd härav har vi verkställt beräkningar om utdebiteringshöjningarnas storlek för det tänkta fallet att i tabell 22 kol. 3——7 omförmälda fastigheter skulle redovisa i sin helhet effektiva garantibelopp under det att sommarstugefastigheter och övriga fastigheter antas ha samma effektivitet som för närvarande. Utdebiteringshöjningarna skulle då variera mellan lägst 0,46 kronor per skattekrona i Åseda och Onsala och högst 5,31 i Fors. Utdebiteringshöjningarna för de enskilda kommunerna under nu an- givna förutsättningar framgår av uppställningen ä 5. 58, kol. 5.

De utdebiteringshöjningar som förut berörts i detta avsnitt avser endast de primärkommunala utdebiteringshöjningarna. Härtill kommer ökningen i lanvdstingsskatten, som kan beräknas till 12 å 13 öre per skattekrona.

D. Fastighetsbeskattningens betydelse för kommuner med utpräglad sommarstugebebyggelse

Inledning

Kommuner, som inom sig rymmer ett stort antal sommarbostäder, är _ på sätt framgår av den i föregående avsnitt lämnade redogörelsen — bero- ende av fastighetsbeskattningen i större utsträckning än kommuner med mera differentierat fastighetsbestånd. I synnerhet är så fallet i skärgårds— kommunerna. En av orsakerna härtill ligger i ett år från år vikande be- folkningsunderlag. Ytterligare sammanslagning av dylika kommuner _ ut- över den som skedde i samband med kommunindelningsreformen _ med angränsande kommuner i syfte att ernå ur ekonomisk synpunkt mera här- kraftiga enheter har till följd av kommunernas belägenhet ansetts vara förenad med betydande svårigheter.

Skattelagssakkunniga har i sitt betänkande om fastighetsbeskattningen an- sett sig kunna utgå från att fastighetsskatteunderlaget i en typisk sommar- stugekommun — Djurö i Stockholms skärgård —— vid 1952 års taxering varit effektivt till 80 procent. I den i oktober är 1956 upprättade promemorian an— gående fortsatt successiv avveckling av fastighetsbeskattningen m. m. fram- hölls att skäl fanns för antagandet att effektiviteten sedan dess avsevärt sjunkit. Som stöd härför anfördes bland annat att inkomst av sommarstuge- fastighet från och med 1955 års taxering i allmänhet beräknades efter en scha- blon, som torde ha medfört att fastigheter av nyss nämnt slag numera visade nettointäkt i helt annan utsträckning än vid tiden för tidigare utredningar. Vid ett slopande av fastighetsbeskattningen kommer dessa nettointäkter att kvarstå såsom skatteunderlag för ifrågavarande kommuner. Den nu verk— ställda utredningen ger belägg för antagandets riktighet.

Uppgifter och jämförelser angående undersökningens huvudsakliga resultat

Den av oss företagna undersökningen har avsett att belysa garantibeskatt- ningens betydelse för ett par kommuner med ett mycket stort antal utbo— fastigheter, nämligen Ljusterö i Stockholms skärgård samt Onsala, belägen i norra Halland. Kommunerna har —— efter samråd med vederbörande taxe— ringsintendenter —— utvalts främst med tanke på dessa kommuners typiska sommarstugekaraktär. Det resultat, som utvunnits av undersökningen torde vara representativt för andra kommuner av likartad beskaffenhet. Sinsemel— lan är Ljusterö och Onsala —— främst med hänsyn till bebyggelsens ålder och karaktär _— ganska olikartade. Detta framgår bland annat av det förhål- landet att det genomsnittliga taxeringsvärdet ä sommarstugorna år 1958 är mer än 7 600 kronor högre i Onsala än på Ljusterö. För båda kommunerna gäller att de inte berörts av kommunindelningsreformen, som i vissa andra kommuner medfört, att tidigare typiska sommarstugekommnner samman- slagits med kommuner av annan och i ekonomiskt hänseende mera här- kraftig struktur.

Fastighetsvärdenas fördelning på inbo- och utbofastigheter i nyssnämnda kommuner framgår av följande tablå.

Taxeringsvärde å skattepliktig fastighet, 1 000 kr Kommun År Jordbr.fastighet Annan fastighet Kol 4 + 6 Inbo- Utbo- Inbo— Utbo- summa 11,%1 33 fast. fast. fast. fast. *0 ' '

1 2 3 4 5 G 7 8 Ljusterö ........ 1956 3 030 628 4 368 11 398 19 424 62 » ........ 1957 4 225 818 6 578 16 966 28 587 62 Onsala .......... 1956 4 305 420 9 025 18 039 31 789 58 » .......... 1957 5 447 514 14 273 28 100 48 334 59

Såsom framgår av tablån uppgick taxeringsvärdet av utbofastigheterna i Ljusterö vid såväl 1956 som 1957 års taxeringar till 62 procent av taxe—

ringsvärdet å samtliga fastigheter i kommunen. Motsvarande procenttal var beträffande Onsala vid 1956 års taxering 58 och vid 1957 års taxering 59. För Onsala har länsstyrelsen utfärdat utboförordnandel, varför den ovanin- tagna fördelningen är exakt. Dylikt förordnande har emellertid inte ut— färdats för Ljusterö. Uppdelningen av fastigheterna har här skett med led- ning av taxerings- och debiteringslängderna för år 1956. Smärre felaktig— heter har därvid inte kunnat undvikas. Så har exempelvis för år 1957 som utbofastigheter endast upptagits de fastigheter, som år 1956 redovisats såsom sådana. Förefintliga felaktigheter är emellertid inte av den storleksord- ningen att de nämnvärt kunnat påverka undersökningens resultat.

Utbofastigheterna har sammanförts i tre grupper, nämligen jordbruksfas- tigheter, en- och tvåfamiljsfastigheter samt övriga typer av annan fastig- het — främst »liyresfastigheter» och tomter _— som inte är hänförliga till en- och tvåfamiljsfastigheter. Till grund för utredningen ligger uppgifter, som hämtats ur vederbörande fastighetsägares deklarationer år 1957. Beträf- fande sådana utbofastigheter, som utgörs av en- och tvåfamiljsfastigheter och vilka regelmässigt deklarerats å deklarationsformulär 2 b, har det för beräkningen av nettointäkterna varit nödvändigt införskaffa uppgifter om storleken av fastigheterna åvilande gäld och gäldränteavdrag genom att un- dersöka de uppgifter härom, som vederbörande ägare lämnat i sina all- männa självdeklarationer. Med ledning av 1957 års deklarationer har prov- taxeringar verkställts för år 1958. Därvid har sådana jämkningar företagits, som betingats av ändrad lagstiftning mellan taxeringsåren 1957 och 1958. Dessa ändringar har angivits i samband med redogörelsen för urvalskom- munerna.

Följande uppställning utvisar taxeringsvärdet dels å samtliga utbofastig— heter, dels ock å de i undersökningen ingående fastigheterna.

Taxv. år 1956 å utbofast., Taxv. år 1956 å undersökta Kommun 1 000 kr utbofast., 1 000 kr

J ordbr.fast. Annan fast. J ordbr.fast. Annan fast.

Ljusterö .......... 628 11 398 610 10 790 Onsala .......... 420 18 039 413 16 509

Av utbofastigheter, som är jordbruksfastigheter, har sålunda undersökts i Ljusterö kommun 97 procent och i Onsala kommun 98 procent. Motsvaran— de procenttal beträffande annan fastighet är i resp. kommuner 95 och 92.

Av i det följande intagna uppställningar framgår för vart slag av jord- bruksfastigheter, en- och tvåfamiljsfastigheter samt övriga slag av annan fastighet, som inte är hänförliga till en- och tvåfamiljsfastigheter, resp. fas- tigheters taxeringsvärden, garantibelopp samt effektiva garantibelopp vid såväl 1957 som 1958 års taxeringar. För fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser, som omförmäles i 10 5 1 mom. förordningen om statlig

1 Angående innebörden härav se 5. 32.

inkomstskatt, har beskattningsbara inkomsten angivits i hela hundratal kro- nor, så att överskjutande belopp, som inte uppgått till helt hundratal kro- nor, ej medräknats.

Jordbruksfastigheternas antal uppgick endast till 19 i Ljusterö samt 15 i Onsala. Taxeringsvärdena vid 1957 års allmänna fastighetstaxering höjdes i sagda kommuner med 30 resp. 55 procent. Enär denna höjning inte helt mot— svarar sänkningen i repartitionstalet har garantibeloppen minskat något.

Ljusterö Onsala

Taxeringsvärde är 1956, 1 000 kr ............................ 610 413 Garantibelopp vid 1957 års taxering, skkr .............. 244 165 Effektiva garantibelopp, skkr ............................. 132 121 Taxeringsvärde år 1957, 1 000 kr ............................ 792 641 Garantibelopp vid 1958 års taxering, skkr .................. 198 160 Effektiva garantibelopp, skkr .............................. 98 120

De effektiva garantibeloppen i förhållande till de totala garantibeloppen utgjorde vid 1957 års taxering för jordbruksfastigheternas vidkommande i Ljusterö 54 procent och i Onsala 75 procent. Vid 1958 års taxering blev motsvarande procenttal 49 resp. 75. I absoluta tal har effektiviteten nedgått med så obetydliga belopp som 34 skattekronor i Ljusterö samt 4 skattekro- nor i Onsala.

Antalet undersökta en— och tvåfamiljsfastigheter utgjorde i Ljusterö 1 152 och i Onsala 1 146. Denna grupp utbofastigheter utgör såväl med hänsyn till antalet fastigheter som ock till dessas sammanlagda taxeringsvärden den mest betydelsefulla gruppen av utbofastigheter.

1957 års taxering

Ljusterö Onsala

1. Taxeringsvärde, 1 000 kr ............................ 9 819 15 591

2. Garantibelopp, skkr ................................ 3 928 6 237 3. Garantibelopp, avrundade belopp (: beskattningsbar inkomst), skkr ...................................... 3 407 5 730

4. Nettointäkt, 100 kr .................................. 2 226 2 726

5. Nettointäkt, avrundade belopp, 100 kr ................ 1 731 2 281

6. Effektiva garantibelOPP (= rad 3—rad 5), skkr ........ 1 676 3 449

1958 års taxering

7. Taxeringsvärde, 1 000 kr ............................ 14 732 23 430

8. Garantibelopp, skkr ................................ 3 683 5 858 9. Garantibelopp, avrundade belopp (= beskattningsbar in- komst) , skkr ........................................ 3 129 5 318 10. Nettointäkt, 100 kr .................................. 2 880 3 736 11. Nettointäkt, avrunda—de belopp, 100 kr ................ 2373 3 262 12. Effektiva garantibelopp (== rad 9—rad 11), skkr ........ 756 2 056

För sommarstugorna utgjorde vid 1957 års taxering de effektiva garanti— beloppen i Ljusterö 43 procent och i Onsala 55 procent. Vid 1958 års taxe- ring sjönk procenttalen till 21 resp. 35. Härvid är att märka att — såsom tidigare omnämnts —— vid beräkningarna hänsyn inte kunnat tas till de ändringar i ränteläget, som inträtt mellan beskattningsåren 1956 och 1957.

I detta sammanhang må erinras om att vi på grundval av i det föregående redovisade uppgifter beträffande sommarstugorna vid samtliga beräkning- ar # utom för Ljusterö och Onsala —— schablonmässigt räknat med en ef— fektivitet av 50 procent vid 1957 års och 30 procent vid 1958 års taxeringar. Anledningen härtill är att garantibeskattningens betydelse för en- och två— familjsfastigheterna endast kan utrönas genom granskning av bilagorna till vederbörande ägares allmänna självdeklaration. Det särskilda deklara- tionsformuläret (nr 2 b) saknar ju bland annat uppgift om gåldränteav— dragels storlek. Kännedom härom kan därför erhållas endast genom ett synnerligen tidskrävande arbete. Det undersökta materialet i Ljusterö och Onsala är emellertid så omfattande att detsamma torde belysa förhållan— dena för utbofastigheterna i allmänhet.

I absoluta tal minskade de effektiva garantibeloppen avsevärt mellan 1957 och 1958 års taxeringar. För samtliga garantibelopp är minskningen dår— emot inte så framträdande. Detta beror på att repartitionstalet sänkts från 4 till 2,5 under det att bruttointäkterna beräknats efter 3 resp. 2,5 procent av taxeringsvärdena. För en obelånad fastighet har alltså effektiviteten nedgått från en procent av taxeringsvärdet till 0.

I Ljusterö är 39 procent och i Onsala 51 procent av en- och tvåfamiljs— fastigheterna belånade. Detta framgår av nedanstående sammanställning.

Ljusterö Onsala Antal fastigheter ...................................... 1 152 1 146 Antal belånade fastigheter .............................. 449 584 Taxeringsvärde år 1956, 1000 kr ........................ 9 819 15591 Taxeringsvärde år 1957, 1000 kr ........................ 14 732 23 430 Skuldbelopp, 1 000 kr .................................. 2 006 4 984 Gäldränta, 1 000 kr ...................................... 95 252 Gäldränta i procent av skuldbelopp ...................... 4,75 5,06 Gäldränta, som ej kunnat utnyttjas vid den statliga taxeringen: år 1957. 1 000 kr .................................... 23 57 år 1957, procent ...................................... 24 23 år 1958, 1 000 kr .................................... 15 40 år 1958, procent ...................................... 16 16

Skuldbeloppet utgör genomsnittligt i Ljusterö 20 procent och i Onsala 32 procent av taxeringsvärdet år 1956.

Det gäldränteavdrag, som ej kunnat utnyttjas vid den statliga taxeringen, har i båda kommunerna minskat med omkring en tredjedel mellan 1957 och 1958 års taxeringar. Anledningen härtill är att bruttointäkterna ökat, vilket i sin tur beror på att de höjda taxeringsvärdena mer än uppvägt sänk- ningen av procenttalet vid den schablonmässiga inkomstberäkningen.

Det genomsnittliga taxeringsvärdet år 1957 å i undersökningen ingående fastigheter var i Ljusterö 12 800 kronor och i Onsala 20 400 kronor. Fastig- heternas fördelning efter taxeringsvärdenas storlek framgår av nedanståen- de tablå. Genom garantiskattesystemets konstruktion erhålles därvid även en fördelning av fastigheterna efter det antal skattekronor, som påföres dem.

Antal sommarstuge— Antal skattekronor av sommarstugor Taxeringsvärde fastigheter i enligt nuvarande grunder år 1957 kl. Ljusterö Onsala pågå;— i Ljusterö i Onsala 1 2 3 4 5 6 — 3 999 . . . . 68 23 — — — 4000— 7999 291 140 1 291 140 8 000— 11 999 . . . . 264 175 2 528 350 12 000— 15 999 . . . . 228 216 3 684 648 16 000— 19 999 . . . . 133 154 4 532 616 20 000— 23 999 . . . . 78 96 5 390 480 24 000— 27 999 . . . . 32 116 6 192 696 28 000— 31 999 . . . . 23 63 7 161 441 32 000— 35 999 . . . . 12 42 8 96 336 36 000— 39 999 . . . . 8 21 9 72 189 40 000— 59 999 . . . . 12 67 10—14 137 770 60 000— 79 999 . . . . 3 22 15—19 46 350 80 000— 99 999 . . . . — 6 20—24 — 127 100 000—200 000 . . . . _ 5 25—50 — 175 Summa 1 152 1 146 — 3 129 5 318

Enligt 51 & kommunalskattelagen inträder skatteplikt till kommunal in- komstskatt, då den beräknade beskattningsbara inkomsten i kommunen uppgår till minst 100 kronor. Genom att skattepliktens inträde bedöms med hänsyn till den skattskyldiges inkomstförhållanden inom var kommun för sig samt ägare av sommarstugefastigheter regelmässigt inte har andra in- komster i den kommun, där sommarstugan är belägen, kan man _ som tablån utvisar _ direkt av taxeringsvärdet utläsa antalet skattekronor, som resp. ägare har att erlägga skatt efter. Vid 1958 års taxering uppgick ga— rantibeloppen för 68 fastigheter i Ljusterö och 23 fastigheter i Onsala inte till så höga belopp att skatteplikt inträdde. För inte mindre än 291 fastig- heter i Ljusterö och 140 fastigheter i Onsala uppgick den på dessa fastig- heter belöpande beskattningsbara inkomsten endast till en skattekrona.

Därest garantibeskattningen slopas kommer skatteuttaget att anknytas till nettointäkten. I uppställningen å s. 65 har en- och tvåfamiljsfastighe- terna fördelats med hänsyn till utfallet av 1958 års taxering.

Såsom närmare framgår av sammanställningen har antalet fastigheter för vilka beskattningsbar inkomst inte påförts stigit i Ljusterö till 264 och i Onsala till 281.

En väsentlig del av taxeringsvärdena å annan fastighet, som ej består av en- och tvåfamiljsfastigheter, utgöres av obebyggda tomter. Enär dessa

Antal sommarstuge- Antal skattekronor av sommarstugor Nettointäkt fastigheter i om garantibeskattningen slopas år 1957 kr Ljusterö Onsala pågå?- i Ljusterö i Onsala 1 2 3 4 5 6 —— 99 ........ 264 281 — — — 100—— 199 ........ 272 225 1 272 225 200— 299 ........ 241 178 2 482 356 300— 399 ........ 175 146 3 525 438 400— 499 ........ 92 91 4 368 364 500— 599 ........ 50 50 5 250 250 600— 699 ........ 16 54 6 96 324 700—— 799 ........ 14 36 7 98 252 800—— 899 ........ 12 23 8 96 184 900— 999 ........ 4 11 9 36 99 1 OOO—1 499 . . . 9 29 10—14 104 340 1 500—1 999 . 3 15 15—19 46 241 2 000—2 499 . . . . — 3 20—24 — 61 2 500—3 624 ........ _ 4 25—36 _ 128 Summa 1 152 1 146 — 2 373 3 262

inte lämnar någon avkastning blir de till närmast lägre hundratal kronor avrundade garantibeloppen i sin helhet effektiva. Detta utgör förklaringen till den höga effektiviteten.

Ljusterö Onsala

Taxeringsvärde år 1956, 1 000 kr ............................ 971 918 Garantibelopp vid 1957 års taxering, skkr .................. 388 367 Effektiva garantibelopp, skkr .............................. 232 232 Taxeringsvärde år 1957, 1 000 kr .......................... 1 313 1 493 Garantibelopp vid 1958 års taxering, skkr .................. 328 373 Effektiva garantibelopp, skkr .............................. 188 248

Vid 1957 års taxering var för här omförmälda fastigheter i Ljusterö 60 procent och i Onsala 63 procent av garantibeloppen effektiva. År 1958 ut- gjorde motsvarande procenttal 57 resp. 66.

Av fastighetsbeskattningens avveckling föranledda utdebiteringshöjningar

I efterföljande tablå redovisas en sammanställning av de effektiva ga- rantibeloppen för olika slag av utbofastigheter. Beloppen har hämtats från ovan intagna sammanställningar.

Som framgår av tablån minskas de effektiva garantibeloppen avsevärt mel- lan år 1957 och år 1958. Detta gäller framför allt beträffande en- och två- familjsfastigheterna. Orsaken härtill är såsom nyss framhållits, att netto- intäkten år 1958 ökat Väsentligt. Garantibeloppen däremot har endast un— dergått en mindre minskning. Kommunernas skatteunderlag har till följd härav inte nämnvärt påverkats genom de höjda taxeringsvärdena och det i samband härmed sänkta repartitionstalet.

Effektiva garantibelopp, skkr . Annan fastighet Taxerings- Kommun år Jordbruks- En- och Övriga Summa fasughet tvåfamiljs— fastig— fastigheter heter Ljusterö ................. 1957 132 1 676 232 2 040 » ................. 1958 98 756 188 1 042 Onsala .................. 1957 124 3 449 232 3 805 » .................. 1958 120 2 056 248 2 424

Ett slopande av garantibeskattningen för utbofastigheterna skulle såsom ävenledes framgår av tablån medföra att skatteunderlaget vid 1958 års in- komsttaxering beräknas minska med 1 042 skattekronor för Ljusterö samt 2 424 skattekronor för Onsala. Detta bortfall avser det bearbetade materia— let. Det har inte varit möjligt erhålla uppgifter beträffande samtliga utbo- fastigheter i kommunerna. På grund härav har de ovan angivna skatte— bortfallen —— med antagande att effektiviteten är densamma för de icke undersökta fastigheterna — uppräknats så att desamma motsvarar samtliga utbofastigheter. Efter denna uppräkning utgör antalet skattekronor för Ljusterö 1 100 och för Onsala 2 694. Jämföres dessa skattebortfall med de skatteunderlag på vilka kommunerna grundat sin utdebitering för är 1959 framgår av följande uppställning den utdebiteringshöjning som ett slo- pande av garantibeskattningen för utbofastigheternas del medför.

Ljusterö Onsala

Skatteunderlag på vilket utdebiteringen för år 1959 grun- dats, skkr ............................................ 30 585 74 052 Skatteunderlagsbortfall vid garantibeskattningens slopande för utbofastigheterna, skkr ............................ 1 100 2 694 Skatteunderlagsbortfall i procent av hela skatteunderlaget .. 3,6 3,6 Primärkommunala utdebiteringen för år 1959, kr per skkr . . 10,61 6,80 Beräknad utdebiteringshöjning, kr per skkr .............. 0,40 0,26

Tidigare har framhållits att vid beräkningarnas utförande hänsyn inte tagits till den under år 1957 inträdda räntehöjningen. En överslagsvis gjord beräkning — under antagande att räntehöjningen utgjort en procent _ ut- visar att nettointäkterna för en- och tvåfamiljsfastigheterna skulle sjunka så mycket att de erforderliga utdebiteringshöj ningarna utöver de ovan angiv— na skulle uppgå till för Ljusterö sex öre och för Onsala fyra öre.

Vid framräknandet av de utdebiteringshöjningar, som nämnts i det före- gående, har Vi utgått från att garantibeskattningen slopats för alla slag av utbofastigheter. För att täcka det skatteunderlagsbortfall, som belöper på enbart en- och tvåfamiljsfastigheterna, d. v. s. de egentliga sommarstugefas- tigheterna, skulle krävas en utdebiteringshöjning i Ljusterö av 28 öre och i Onsala av 22 öre. Skatteunderlagsbortfallet i procent av totala skatteun- derlaget utgjorde vid 1958 års taxering i Ljusterö 2,6 och i Onsala 3,1.

Av undersökningen framgår att garantibeskattningen för sommarstuge- kommunernas vidkommande är av ej oväsentlig betydelse. Med utnyttjande av de genom undersökningen utvunna resultaten har vi för några typiska sommarstugekommuner uträknat hur stor del av den primärkommunala utdebiteringshöjningen som — vid ett slopande av fastighetsbeskattningen — belöper på sommarstugorna. De högsta utdebiteringshöjningarna skulle falla på kommuner i Stockholms län. Sålunda skulle utdebiteringen per skatte- krona behöva höjas med 74 öre 1 Djurö, 59 öre i Värmdö, 41 öre 1 Dalaröl, 28 öre i Österåker, 27 öre 1 Blidö samt 23 öre 1 Tyresö. I Räng i Malmöhus län skulle utdebiteringshöjningen uppgå till 25 öre under det att den i La— holms landskommun skulle stanna vid 8 öre. Det största procentuella skat- teunderlagsbortfallet skulle drabba Djurö med 6,5 procent och Värmdö med 4,8 procent.

E. Fastighetsbeskattningens betydelse för skogskommunerna Inledning

I sitt betänkande om fastighetsbeskattningen framhöll skattelagssakkun- niga att i den allmänna debatten om fastighetsskatten som skäl mot dess av- skaffande. bland annat framhållits att sådana norrlandskommuner, där en stor del av skogsfastigheterna ägdes av aktiebolag, var _ i synnerhet under låg- konjunkturer — starkt beroende av den fastighetsskatt, som kommunerna ägde uppbära av bolagen. För att belysa fastighetsskattens betydelse för dessa kommuners ekonomi utförde de sakkunniga en undersökning beträf- fande tio kommuner i Västernorrlands län, där skogsmark och skog till övervägande delen ägdes av aktiebolag. Undersökningen, som omfattade taxeringsåren 1948—1952, gav vid handen att för kommunerna sammanlagt ett bortfall av de å bolagsägd jordbruksfastighet belöpande effektiva fas- tighetsskattekronorna endast skulle medföra en obetydlig höjning av den primärkommunala utdebiteringen eller lägst ett öre för år 1952 och högst nio öre för år 1951. Emellertid blev resultatet annorlunda om utdebiterings- höjningen beräknades för varje kommun för sig. För enstaka kommuner skulle då utdebiteringshöjningar upp till 40 öre bli följden.

Sedan Skattelagssakkunniga avlämnat sitt betänkande har förhållandena ändrats i ett par viktiga hänseenden. Sålunda har nya taxeringsvärden åsatts vid de allmänna fastighetstaxeringarna åren 1952 och 1957. Särskilt sist- nämnda fastighetstaxering är därvid av intresse eftersom vid denna taxe- ring för första gången tillämpades en ny metod för beräkning av värdet å skogsmark och växande skog, en metod som — inom vissa delar av landet — visat sig medföra ganska stora höjningar av taxeringsvärdena å sagda ägoslag. Enligt statistiska centralbyråns publikation Skattetaxeringarna samt fördel- ningen av inkomst och förmögenhet taxeringsåret 1957, som innehåller en statistik över taxeringsutfallet sagda år enligt taxeringsnämndernas beslut, har skogsmarkens värde ökats med 11,8 procent för hela riket. Skillnaderna

1 Hänsyn till numera skedd kommunsammanslagning har ej tagits.

mellan länen är emellertid" stora. Under det att värdet på landsbygden stigit i Hallands län med 128, i Kristianstads län med 111 och i Blekinge län med 103 procent, har det i Jämtlands län nedgått med 75 procent och i Väster- bottens, Västernorrlands och Norrbottens län mellan 60 och 70 procent. Vad skogsvärdet beträffar har detta mer än fördubblats för hela riket och samma förhållande gäller för landsbygden i tolv län. På landsbygden förekommer den största ökningen i Norrbottens län med 305 och därnäst i Västerbot- tens län med 158 procent. Enligt fastighetstaxeringsnämndernas beslut steg värdet per hektar å skogsmark och växande skog för riket i genomsnitt med 97,3 procent.

En annan orsak till det förändrade läget för skogsfastigheternas vidkom- mande är att söka i ny lagstiftning. Sålunda har möjligheterna för skogs- ägare med fastigheter i skilda kommuner att utnyttja procentavdraget vid- gats. Då 1950 års skattelagssakkunniga verkställde sina undersökningar be— traktades fastigheter i olika kommuner alltid som skilda förvärvskällor och beräkning av till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst skedde särskilt för varje förvärvskälla. Från och med 1954 års taxering skall emellertid fastigheter, som ligger i sambruk, redovisas som en förvärvskälla även om de är belägna inom olika kommuner. Denna ändring har medfört att från den för dessa fastigheter gemensamt härflutna nettointäkten avdrag jämlikt 45 å kommunalskattelagen skall göras med belopp, motsvarande garantibe- loppen för samtliga till en och samma förvärvskälla hörande fastigheter. Då de större skogskomplexen _— såväl i enskild som allmän ägo — regelmässigt sträcker sig över flera kommuner har denna lagändring varit av tämligen stor betydelse när det gäller fastighetsbeskattningens verkningar för kommu- nerna.

Uppgifter och jämförelser angående undersökningens huvudsakliga resultat

Före 1957 års fastighetstaxering var fastighetsbeskattningen i allmänhet inte effektiv beträffande skogsfastigheter. Vi har funnit det påkallat att utreda hur förhållandena numera gestaltar sig sedan de höjda taxeringsvär- dena och den ändrade lagstiftningen påverkat fastighetsbeskattningens effek- tivitet. Undersökningen omfattar endast allmänna skogar och aktiebolags skogar. Beträffande övriga enskilda skogar torde förhållandena framgå av undersökningen om urvalskommunerna.

Av tabell F framgår det procentuella sambandet vid 1958 års taxering mel- lan garantiskatteunderlaget å skogsmark och växande skog beträffande all- männa skogar och aktiebolags skogar, å ena, samt det totala skatteunder- laget på vilket kommunerna grundat sin utdebitering för år 1959, å andra sidan. Beräkningarna av uppgifterna i tabellen har möjliggjorts genom be- arbetning av det primärmaterial rörande skogarnas fördelning efter ägare— kategorier, som införskaffats av sakkunniga med uppdrag att undersöka taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet på landsbygden vid 1952 års allmänna fastighetstaxering. Vid beräkningarnas utförande har förut— satts att taxeringsvärdena å allmänna skogar och aktiebolags skogar vid 1957

Tabell F. Landskommunernas och käpingar'nas fördelning efter allmänna skogars och aktiebolags skogars skatteunderlag'av garantibelopp i procent av hela skatteunderlaget enligt 1958 års taxering

Hela Antal kommuner med nedanstående ] än antalet procenttal _ än"; _1 99 2,00— 3,00— 4,00— 5,00— 6,00— 7,00— 8,00— 9,00—

, 2,99 3,99 4,99 5,99 6,99 7,99 8,99 9,99

Stockholms .......... 42 42 _ _ _ _ _ _ _ _ Uppsala .............. 23 18 5 — — _ _ _ _ _ Södermanlands ........ 30 30 _ _ _ _ _ _ _ _ Östergötlands ........ 40 32 6 1 — — — — — 1 Jönköpings .......... 45 41 4 — _ — _ _ _ _ Kronobergs .......... 42 35 5 2 _ — _ _ — _ Kalmar .............. 44 37 6 — 1 _ _ _ _ _ Gotlands ............ 13 13 — _ _ _ _ _ — _ Blekinge .............. 21 21 — — _ _ _ __ _ _ Kristianstads ........ 54 54 _ _ _ _ _ _ _ _ Malmöhus ............ 63 63 — — _ _ _ _ _ _ Hallands .............. 34 34 _ _ _ _ _ _ _ _ Göteborgs 0. Bohus. . .. 37 37 _ _ — _ — — _ _ Älvsborgs ............ 61 59 2 — _ _ _ _ _ _ Skaraborgs ............ 49 45 2 1 _ 1 _ _ -— —- Värmlands ............ 46 34 4 4 2 1 — _ — 1 Örebro .............. 27 21 3 3 — — _ _ _ _ Västmanlands ........ 23 21 1 1 _ _ _ _ _ _ Kopparbergs .......... 44 28 6 3 3 _ 3 1 — —-— Gävleborgs ............ 37 27 5 _ 1 — 1 1 1 1 Västernorrlands ...... 39 32 4 1 2 — _ _ __ _ Jämtlands ............ 34 25 2 4 2 — 1 — — _- Västerbottens ........ 30 19 6 2 2 _ 1 —— -— —— Norrbottens .......... 25 16 4 4 1 — — — -— —- Hela riket år 1958 903 784 65 26 14 2 6 2 1 3 » » » 1956 903 816 49 19 10 4 2 3 —- —

års allmänna fastighetstaxering höjts i samma utsträckning som varit fallet för övriga skogsägarekategorier. Tabellen utvisar bland annat att garantiskat- teunderlaget å förutnämnda skogsfastigheter i en kommun inom vardera Östergötlands, Värmlands och Gävleborgs län överstiger nio procent av to- tala skatteunderlaget. I 14 kommuner överstiger garantiskatteunderlaget för nu ifrågavarande fastigheter fem procent. Härav framgår att utfallet av skogsbruket i åtskilliga kommuner väsentligt kan påverka dessas utdebite- ringsbehov.

För att siffermässigt kunna belysa fastighetsbeskattningens effektivitet för skogsfastigheternas vidkommande vid såväl 1957 som 1958 års taxering- ar har vi verkställt undersökningar, grundade på taxeringslängder och de- klarationer, dels beträffande samtliga allmänna skogar och aktiebolags sko- gar i 16 kommuner, dels ock beträffande samtliga under domänstyrelsens förvaltning stående fastigheter, de 5. k. kronoskogarna. Resultatet av un- dersökningarna redovisas i det följande. Vid en jämförelse mellan 1957 och 1958 års taxeringar bör beaktas att repartitionstalet det senare året sänkts från 4 till 2,5. De tidigare omnämnda kraftiga ökningarna av taxerings-

värdena hade emellertid till följd att en avsevärd höjning av fastighets- beskattningens effektivitet beträffande nu förevarande slag av fastigheter inträdde.

Allmänna skogar och aktiebolags skogar

Till allmänna skogar har hänförts kronoskogar, ecklesiastika skogar samt övriga skogar av allmän natur, t. ex. kommuners skogar, härads- och socken- allmänningars skogar samt vissa staten tillhöriga skogar av relativt liten omfattning, som förvaltas av annan myndighet än domänstyrelsen.

I samtliga de kommuner, som varit föremål för undersökning, har det procentuella skatteunderlaget av garantibelopp för allmänna skogar och aktiebolags skogar varit högt i förhållande till kommunernas totala skatte- underlag. Sålunda utgjorde det över 9 procent i Södra Göstring i Östergöt- lands län, i Gustav Adolf i Värmlands län och i Los i Gävleborgs län. För en var av de undersökta kommunerna framgår procenttalet av tablån å s. 71. I undersökningsmaterialet ingår två kommuner i ett vart av norrlandslänen, Östergötlands, Värmlands och Kopparbergs län.

Taxerings- Garanti- Effektiva garantibeIOpp Skogsägarekategori värde belopp 1 000 kr skkr skkr % 1 2 3 4 5 195 7 års taxering Allmänna skogar ................... 89 541 35 817 1 788 5,0 Aktiebolags skogar ................. 117 378 46 951 156 0,3 Summa 206 919 82 768 1 944 2,3 1958 års taxering Allmänna skogar ................... 212 287 53 072 13 050 24,6 Aktiebolags skogar ................. 223 959 55 989 196 0,4 Summa 436 246 109 061 13 246 12,1

För de undersökta kommunerna framgår taxeringsvärdet å skogsmark och växande skog enligt 1956 och 1957 års taxeringar av ovanstående sam- manställning. Den utvisar även de effektiva garantibeloppen dels enligt 1957 års taxering och dels enligt de skattskyldigas deklarationer år 1958.

Beträffande de enskilda kommunerna lämnas specifika uppgifter i tabell 23. Av denna liksom även av ovanstående uppställning framgår att garanti- beloppen för de allmänna skogarna efter 1957 års fastighetstaxering blivit effektiva i väsentligt större utsträckning än vad som tidigare varit fallet, under det att de bolagsägda jordbruksfastigheterna fortfarande regelmässigt inte utvisar någon effektivitet.

De allmänna skogarna förvaltas till alldeles övervägande delen av do- mänstyrelsen. Betydelsen av garantibeskattningens slopande för kommuner, där dylika fastigheter är belägna, redovisas även i det följande.

Ett bortfall av de å bolagsägd jordbruksfastighet belöpande effektiva ga- rantibeloppen skulle för närvarande antingen inte innebära någon utdebi-

rantibelopp g ] Mot eff. gb. Oppen svarande Kommun .. primärkom. .. . av allmänna skogar och Lansbetecknmg aktiebolags skogar i% åådåål- av totala skatteunder— .. ler slgck laget vid 1958 års ore p r taxering

Södra Göstring ...... E 9,9 —— — Ydre ................ E 3,8 0,2 2 Värmlandsberg ........ S 6,0 0,1 1 Gustav Adolf ........ S 9,4 — — Särna .............. W 6,7 0,0 0 Idre ................ W 7,8 0,0 1 Los ................ X 9,9 0,1 1 Ramsjö .............. X 8,5 — _ Haverö .............. Y 4,3 0,7 7 Fjällsjö .............. Y 3,2 0,8 11 Sveg ................ Z 5,2 0,1 1 Lillhärdal ............ Z 6,3 0,0 0 Åsele köping ........ AC 4,4 1,8 23 Fredrika ............ AC 5,9 2,5 33 Arvidsjaur .......... BD 5,0 0,9 14 Edefors ............ BD 3,7 2,2 34

teringshöjning alls eller ock medföra en så obetydlig sådan att densamma hel-t skulle sakna betydelse för kommunernas ekonomi. Ovanstående upp- ställning utvisar för de undersökta kommunerna de effektiva garantibelop— pens procentuella andel av totala skatteunderlaget vid 1958 års taxering ävensom storleken av de vid ett bortfall av det skatteunderlag, som belöper på de effektiva garantibeloppen, erforderliga utdebiteringshöjningarna.

Såsom framgår av uppställningen överstiger de effektiva garantibeloppen endast i tre kommuner en procent av de totala. I dessa kommuner uppgår utdebiteringshöjningarna, som så gott som uteslutande beror på effektivite- ten hos de allmänna skogarna, till 34, 33 resp. 23 öre, allt per skattekrona.

Aktiebolagens skogsdrift är betydande. Av taxeringsvärdet å skogsmark och växande skog i hela riket belöpte vid 1957 års taxering 2 381 milj. kro— nor, eller 22,7 procent av totala taxeringsvärdet å sagda ägoslag, på bolags- fastigheter. Aktiebolagens intressen i skogsfastigheter framgår även av det förhållandet att medan deras andel av de totala fastighetsvärdena för jord- bruksfastighet i hela riket utgjorde 12,6 procent uppgick skogsmarksvärdets procentuell-a andel till 14,9 och skogsvärdets till 23,7 procent.

Bolagsskogarna utgörs i stor utsträckning av större skogskomplex, som enligt vad i det föregående utvecklats har gemensam inkomstberäkning för skogsområden i skilda kommuner. J ämlikt 56 & kommunalskattelagen skall den från fastigheterna gemensamt härflutna inkomsten tas till beskattning i varje kommun till så stor del, som kan anses ha influtit inom respektive kommun. Dessförinnan skall från den för fastigheterna gemensamt här-

flutna nettointäkten avdrag ha gjorts med belopp, motsvarande garantibe— loppen för samtliga fastigheter. Kan ej utrönas hur stor del av inkomsten, som kan anses ha influtit inom viss kommun, skall fördelning av fastig— hetsinkomsten ske mellan de kommuner från vilka intäkt av fastigheterna härflutit eller ock med hänsyn till det förhållande, vari fastigheternas taxe- ringsvärden stått till varandra.

Vid genomgång av undersökningsmaterialet har iakttagits, att i ett icke ringa antal fall nettointäkterna för fastigheter, som är belägna i annan kom- mun än ägarens hemortskommun, beräknats till belopp, som exakt uppgått till garantibeloppen. Hur ett slopande av fastighetsbeskattningen skulle på- verka skatteunderlaget för dylika kommuner kan inte med säkerhet bedö- mas. Man måste dock räkna med möjligheten av att bolagens nettointäkter kommer att fördelas mellan kommunerna på ett annat sätt än för närva— rande. Följden härav skulle bli att det skatteunderlag, som nu redovisas i skogskommunerna, kommer att understiga det som för närvarande mot- svaras av garantiskatteunderlaget. Vid beräkningarna av utdebiteringshöj- ningarna i tablån å s. 71 har hänsyn till nu angivna förhållanden inte kun— nat tas.

Särskild undersökning av under domänstyrelsens förvaltning stående skogsfastigheter

För domänstyrelsens jordbruksfastigheter har garantibeskattningens ef— fektivitet undersökts såväl beträffande 1957 som 1958 års taxeringar.

1957 1958 Taxeringsvärde, 1 000 kr .................. 697 009 1 459 223 Garantibelopp, skkr ...................... 278 804 364 806 Effektiva garantibelopp, skkr ............. 24 108 69 924 Effektiva garantibelopp, procent .......... 8,6 19,2

Primärmaterialet har i flertalet fall hämtats ur de sammanställningar, som upprättats å domänstyrelsens statistikkontor med ledning av från vederbö— rande revirförvaltare avlämnade deklarationer för sagda år. I den mån de- klarationerna inte i oförändrat skick godtagits av taxeringsnämnderna, har av dessa vidtagna ändringar inte beaktats vid denna undersöknings utfö— rande.

Taxeringsvärden m. m. å nu ifrågavarande slag av jordbruksfastigheter enligt 1957 och 1958 års deklarationer framgår av ovanstående uppställning.

Den höjning av taxeringsvärdena, som kom till stånd genom 1957 års all- männa fastighetstaxering och som totalt uppgick till 109 procent, varierar avsevärt inom olika län. Den genomsnittligt högsta höjningen ägde rum i Norrbottens län, där den uppgick till 257 procent.

Effektiva garantibelopp förekommer enligt 1958 års deklarationer i samt— liga kommuner inom Norrbottens län, där domänstyrelsen redovisar fastig— hetsinnehav, ävensom i åtskilliga kommuner inom Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län. Proeentuellt sett faller 90,1 procent av samtliga

effektiva garantibelopp på fastigheter inom nyssnämnda län. De utdebite- ringshöjningar, som skulle bli följden av ett bortfall av de effektiva garanti— beloppen å domänstyrelsens jordbruksfastigheter inom de olika kommuner- na i Norrland varierar enligt 1958 års tax-ering mellan 0 och 47 öre. Antalet kommuner där domänstyrelsen innehar fastigheter samt de ökningar av ut- debiteringsbehovet, som blir följden av ett bortfall av vid 1958 års taxering redovisade effektiva garantibelopp, framgår av följande sammanställning.

Antal kommuner med nedanstående utdebiterings— Hela h" "nin i " kkr Län antalet 0] g ore per 5 kommuner högst 5 6—10 11—15 16—20 över 20 Västernorrlands ........ 14 11 2 1 _ — Jämtlands .............. 24 18 4 1 1 — Västerbottens .......... 9 3 3 1 _ 2 Norrbottens ............ 24 10 2 7 — 5

Vid framräkning av utdebiteringshöjningarna för respektive kommuner har skattebortfallen jämförts med de skatteunderlag på vilka kommunerna grundat sin utdebitering för år 1959.

Kommuner, för vilka utdebiteringshöjningarna skulle överstiga 20 öre per skattekrona, är i Västerbottens län Fredrika, 33 öre och Åsele, 22 öre samt i Norrbottens län Arjeplog, 47 öre, Tärendö, 40 öre, Edefors, 32 öre, Jokkmokk, 29 öre och Pajala, 26 öre. Dessa utdebiteringshöjningar, SOm i och för sig är av stor betydelse för kommunerna, framstår som desto all- varligare, enär det ofta rör sig om kommuner, vilka inom sig rymmer jäm— väl kraftverksanläggningar, som har helt eller delvis effektiva garantibelopp.

Återstående tio procent av de i det föregående nämnda effektiva garanti- beloppen, som härflyter från domänstyrelsens jordbruksfastigheter, är för- delade på ett hundratal kommuner inom Stockholms, Uppsala, Kalmar, Got- lands, Kristianstads och Malmöhus län. För de enskilda kommunerna skulle ett bortfall av detta skatteunderlag helt sakna betydelse.

Fastighetsbeskattningens effektivitet mellan taxeringsåren 1957 och 1958 har kraftigt ökat såsom framgick av tablån ä 5. 72. Till en del förklaras detta av taxeringsvärdenas uppgång vid 1957 års allmänna fastighetstaxe- ring. Sänkningen av repartitionstalet kunde nämligen för detta slag av fas- tigheter inte neutralisera uppgången av taxeringsvärdena. En annan orsak till den ökade effektiviteten är minskade nettointäkter av vissa fastigheter i övre Norrland. Utfallet av skogsbruket under år 1957 blev nämligen för dessa fastigheter betydligt sämre än under föregående år. Under hösten 1958 har domänstyrelsens skogsförsäljningar utvisat en oregelbunden prismarknad. En allmän tendens har dock varit vikande priser. Vid sådant förhållande kan förutses en ytterligare uppgång av de effektiva garantibeloppen vid 1959 års taxeringar. Detta kommer att inträffa inte endast i sådana kommuner, som redan har fastigheter med effektiva garantibelopp, utan även för ett antal kommuner, där nettointäkterna vid 1958 års taxeringar endast obetydligt

översteg garantibeloppen. I syfte att belysa relationerna vid 1958 års taxe- ringar mellan de av domänstyrelsen redovisade nettointäkterna, å ena, samt garantibeloppen, å andra sidan, har följande översikt sammanställts.

Redovisade nettointäk- Antal Taxerings- Nettointäkt Garanti- Effektiva ter i % av garanti- revir värde (Underskott) belopp garantibe- beloppen 1 000 kr 100 kr skkr lopp, skkr 1 2 3 4 5 6 0 ................. 14 149 961 _ 46 715 37 490 37 490 1— 50 ............ . . 9 90 564 3 816 22 641 18 825 51—100 ............ . . 13 188 214 33 445 47 054 13 609 101—150 .................. 14 186 956 59 441 46 740 _ 151—200 .................. 7 112 375 49 826 28 094 _ 201—300 .................. 22 319 878 207 252 79 969 _ 301—400 .................. 17 265 443 232 851 66 361 — >400 .................. 10 137 117 168 552 34 279 _ Av annan myndighet disp. fast ..................... _ 8 715 . . 2 178 ni = 755 183 Summa 106 1 459 223 iund = 46 715 364 806 69 924

Av sammanställningen framgår att 36 revir redovisade effektiva garan- tibelopp. I 14 revir översteg nettointäkterna garantibeloppen med högst 50 procent. Vid ett försämrat utfall av skogsbruket har man att räkna med att även dessa i viss utsträckning kommer att få effektiva garantibelopp. För övriga revir torde däremot någon överhängande risk för att effektivitet skall uppstå knappast för närvarande vara för handen.

F. Fastighetsbeskattningens betydelse för kraftverkskommunerna

Inledning

Vattenkraftsfastigheterna brukar i regel uppdelas i fyra kategorier: out- byggda vattenfall, kraftverk, regleringsdammar och ersättningskraft. Någon definition på de tre förstnämnda kategorierna torde inte erfordras. Med er- sättningskraft avses sådan kraft, som jämlikt vattenlagen tillhandahålles en fastighetsägare som ersättning för honom tillhörig vattenkraft, vilken en annan fastighetsägare enligt vattendomstols beslut vid utbyggnad av ett vattenfall berättigats tillgodogöra sig.

För kommuner inom vilka kraftverksanläggningar finns har fastighets- beskattningens garantieffekt i stor utsträckning trätt i funktion först under senare år. Så sent som i mitten av 1950-talet skulle ett avskaffande av fas- tighetsbeskattningen regelmässigt inte ha medfört någon minskning av skatteunderlaget för kraftverkskommunerna. Från och med 1956 års taxe- ring _ det första år då vattenfallsstyrelsen deklarerade underskott av sin verksamhet _ har läget i nu nämnt avseende blivit ett annat. Innan vi när- mare redogör för följderna för kraftverkskommunernas vidkommande av fastighetsbeskattningens slopande vill vi emellertid lämna en orienterande översikt beträffande den nuvarande vattenkraftproduktionen och dess san-

nolika utveckling under 1960-ta1et. Sakuppgifterna är hämtade ur det av norrländska vattenkraftutredningen den 25 september 1957 avgivna betän- kandet »Norrländska vattenkraftfrågor».

Produktionsförmågan under normala vattenår hos den vattenkraft, som förelåg utbyggd den 1 januari 1957, var 26,5 miljarder kWh/år och utgjorde en tredjedel av de totalt utbyggnadsvärda vattenkrafttillgångarna, som torde uppgå till cirka 80 miljarder kWh/år. Medan 30 procent av den ut- byggda vattenkraften år 1957 var belägen i Dalälven och i vattensystem söder om denna, utgjorde motsvarande procenttal för de totala tillgångarna endast 15 procent. Den helt övervägande delen av de outnyttjade vattenkraft- tillgångarna ligger i Norrland, där också sedan flera år tillbaka de huvud- sakliga vattenkraftutbyggnaderna ägt rum. I slutet av 1959 väntas produk- tionsförmågan hos vattenkraftstationerna komma att uppgå till cirka 33 mil- jarder kWh/år, vilket innebär ett tillskott på 6,5 miljarder kWh/år under tre år.

Fördelningen av den beräknade vattenkraftproduktionen år 1959 på olika älvar, de totalt utbyggnadsvärda tillgångarna i resp. älvar samt den plane- rade utbyggnaden av vattenkraft under 1960-ta1et, allt uttryckt i miljarder kWh/normalår, framgår av följande uppställning.

Utbygg- Utbyggd Projekt Tänkbar Res- __ nadsvärda vatten- aktuella utbyggnad terande Alvsystem vatten- kraft för ut- tillgångar kraft- byggnad tillgångar 1959 1960—64 1965—69 1 2 3 4 5 6 Övre Norrland Kalix älv .................... 5,4 0,0 _ _ 5,4 Lule älv ...................... 12,5 3,6 3,4 4,0 1,5 Pite älv ...................... 3,6 0,1 _ 1,1 2,4 Skellefte älv ............... 4,0 0,7 1,2 1,1 1,0 Vindelälven . . ..... 2,5 0,0 _ — 2,5 Ume älv ........... 8,2 4,5 1,4 1,2 1,1 Ovrigt ........................ 0,8 0,0 0,1 0,2 0,5 Summa 37,0 8,9 6,1 7,6 14,4 Mellersta och nedre Norrland Ångermanälven1 .............. 11,0 6,3 2,6 1,0 1,1 Indalsälven .................. 10,0 7,9 0,9 0,4 0,8 Ljungan ...................... 2,5 0,8 0,9 0,6 0,2 Ljusnan ...................... 4,8 1,6 1,4 1,0 0,8 Övrigt ........................ 2,7 0,3 0,1 0,3 2,0 Summa 31,0 16,9 5,9 3,3 4,9 Svealand och Götaland Dalälven .................... 5,0 2,4 1,0 0,6 1,0 Klarälven .................... 1,8 0,8 0,7 0,3 — Ovrigt ........................ 5,2 4,3 0,3 0,2 0,4 Summa 12,0 7,5 2,0 1,1 1,4 Hela riket 80,0 33,3 14,0 12,0 20,7

1 Inkl. Faxälven, Fjällsjöälven och Åseleälven.

Orsaken till att Ljungan och Ljusnan liksom Svealands båda huvudvatten- drag, Dalälven och Klarälven, inte utnyttjats i större utsträckning är _ framhåller vattenkraftutredningen _ de relativt dåliga regleringsmöjlig— heterna i dessa älvar, som avsevärt sänker värdet av elproduktionen. Av uppställningen framgår att de stora outbyggda resurserna, räknat såväl i procent av de utbyggnadsvärda tillgångarna som i absoluta tal, finns i övre Norrland.

Uppgifter och jämförelser angående undersökningens huvudsakliga resultat

Någon exakt uppgift om sammanlagda taxeringsvärdet å kraftverksfas— tigheterna i riket torde inte finnas. Enligt uppgifter från vederbörande kraft— verksföretag, införskaffade av den utredningsman inom skattelagssak- kunniga, som utreder frågan om en översyn av bestämmelserna om be- skattning av kraftverk, uppgick år 1955 taxeringsvärdet å 23 större kraft- verksföretag och fem regleringssamfälligheter till sammanlagt 1 020 milj. kronor. Härtill kom vattenfallsstyrelsens fastigheter med ett taxeringsvärde av 992 milj. kronor. Den sammanlagda summan å över 2 000 milj. kronor är givetvis för låg, enär långtifrån alla fastigheter är redovisade. Vid 1957 års allmänna fastighetstaxering hade taxeringsvärdet å vattenfallsstyrelsens fas- tigheter _ däri inbegripet sedan år 1955 nybyggda företag —— uppgått till 1 868 milj. kronor. Under förutsättning, att taxeringsvärdet å övriga kraft- lverksföretags fastigheter ökat i samma utsträckning som varit förhållandet med vattenfallsstyrelsens fastigheter, torde taxeringsvärdet ä samtliga vat- tenkraftfastigheter i riket för närvarande överstiga 4 000 milj. kronor. En- dast en mindre del av detta belopp hänför sig till fastigheter, belägna i stå- derna. Det sammanlagda taxeringsvärdet för alla fastigheter å rikets lands- bygd enligt 1957 års taxering var 44 702 milj. kronor, varför kraftverks- fastigheterna då svarade för ungefär en tiondel av taxeringsvärdet för samt- liga fastigheter å rikets landsbygd.

Taxeringsvärdet å kraftverksfastigheterna stegras kraftigt år från år allteftersom nya anläggningar tillkommer. Utvecklingen förväntas _ såsom framgår av det föregående _ fortgå under hela 1960—ta1et. Enligt norrländ- ska vattenkraftutredningens beräkningar får man med ett kraftstationsläge ungefär vid Ångermanälven—Ume älv räkna med en anläggningskostnad av 1 000 ä 1 200 kr/kW.

Å Vattenkraftstationer chleringar r statliga övriga totalt statliga övriga totalt

1959 186 299 485 20 41 61 1960 180 325 505 20 41 61 1961 183 326 509 27 41 68 1962 180 308 488 27 41 68 1963 175 290 465 27 41 68 1964 169 272 441 27 41 68 1965 160 254 414 27 41 68

I Balanserad expansion (SOU 1957: 10) beräknas investeringarna i miljo- ner kronor i vattenkraftstationer och regleringar för åren 1959—1965 så— som framgår av uppställningen är S. 76.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså vattenkraftanläggningar under åren 1959—1965 tillkomma med anläggningsvärden å cirka 3800 milj. kronor, därav statliga å cirka 1 400 milj. kronor.

För fastighetsbeskattningens vidkommande medför kraftverksfastigheter- na speciella problem bland annat genom det förhållandet att investeringarna är nedlagda i ett relativt begränsat antal kommuner. Av nedanstående upp- ställning, som omfattar 15 av oss undersökta typiska kraftverkskommuner, framgår taxeringsvärdena å samtliga skattepliktiga fastigheter inom kom- munerna samt hur stor del därav i absoluta och relativa tal som vid 1957 och 1958 års taxeringar belöper på större kraftverksfastigheter.

Taxeringsvärde år 1956 Taxeringsvärde år 1957 Kommun samtliga därav större samtliga därav större Länsbeteckning fastig- kraftverksfast. fastig- kraftverksfast. heter heter 1 000 kr 1 000 kr % 1 000 kr 1 000 kr %

1 | 2 3 4 5 6 7 Knäred .......... N 24 375 11 883 48.8 36 122 16 229 44,9 Ätran .......... N 25 269 9 859 39,0 41 172 13 267 32,2 Långsele ........ Y 102 901 72 687 70,6 150 954 101 669 67,4 Resele .......... Y 67 774 48 751 71,9 114 801 86 777 75,6 Ramsele ........ Y 169 995 138 353 81,4 254 322 206 750 81,3 Ådals-Liden ...... Y 137 532 124 769 90,7 282 805 262 180 92,7 Junsele .......... Y 86 837 64 415 74,2 133 776 94 548 70,7 Fors ............ Z 147 794 133 777 90,5 210 240 185 651 88,3 Ragunda ........ Z 121 413 96 516 79,5 177 408 134 367 75,7 Stugun .......... Z 92 223 72 341 78,4 199 043 163 818 82,3 Frostviken ...... Z 39 140 26 336 67,3 75 094 50 972 67,9 Kall ............ Z 17 761 8 991 50,6 28 734 16 407 57,1 Undersåker ...... Z 68 803 48 666 70,7 104 789 74 783 71,4 Vännäs ........ AC 59 424 33 514 56,4 150 286 111 450 74,2 Jokkmokk ...... BD 243 284 195 802 80,5 455 91.5 333 449 73,1

Av sammanställningen framgår att endast i två kommuner, båda belägna i Hallands län, taxeringsvärdena å kraftverksföretagens fastigheter under— stiger 50 procent av totala taxeringsvärdena inom kommunerna. I Ådals- Liden och Ramsele i Västernorrlands län utgör procenttalen vid 1958 års taxering 92,7 resp. 81,3 och i Fors och Stugun i Jämtlands län 88,3 resp. 82,3. I ytterligare sex kommuner ligger procenttalet över 70. Härav följer att skatteintäkterna från kraftverksfastigheterna _ vare sig de beräknas på grundval av inkomst eller av garantibelopp för fastighet — spelar en utom- ordentligt stor roll för kraftverkskommunernas ekonomi.

Fastighetsbeskattningen är för kraftverksfastigheternas vidkommande i allt väsentligt reglerad enligt enahanda bestämmelser, som gäller för andra fastigheter. En särbestämmelse gäller dock för regleringsdammar i det att,

oaktat garantibeloppen för dessa upptagits såsom skattepliktig inkomst för deras formella ägare, regleringssamfälligheterna, de strömfallsägare, som är skyldiga att bidraga till kostnaden för regleringsföretaget, äger njuta av- drag för å regleringsdammen belöpande garantibelopp. Bestämmelsen till- kom i samband med den år 1950 beslutade omläggningen av vattenfallstaxe- ringen. Enär regleringsföretagen regelmässigt inte har möjlighet utnyttja avdrag med belopp motsvarande garantibeloppen, förordade departements- chefen i prop. nr 71 till 1950 års riksdag att procentavdraget för reglerings- damm skulle få åtnjutas av vattenfallsägarna i vattenregleringsföreningar- nas ställe. För regleringskommunernas vidkommande torde bestämmelsen inte vara av större betydelse. Regleringsdammarna är i regel belägna i andra kommuner än strömfallen, varför strömfallsägarnas rätt till avdrag för sina andelar av regleringsdammens garantibelopp inte inverkar på det förhållan- det att den till regleringskommunerna erlagda skatten å garantibelopp utgör effektiv fastighetsskatt för regleringskommunerna.

Av de fyra tidigare omnämnda slagen av vattenkraftfastigheter avkastar outbyggda vattenfall, regleringsdammar och ersättningskraft i regel ingen inkomst, varför man kan utgå från att effektiv fastighetsskatt erlägges för dem.

Samma förhållande råder beträffande kraftverk, som är under byggnad. De färdigställda kraftverken utgör emellertid den ur värdesynpunkt vik— tigaste kategorien av vattenkraftfastigheter. Kraftverken ingår såsom rö- relsefastigheter i kraftföretagen. Vid beskattning av kraftföretags inkomst av rörelse verkställs uppdelningen av beskattningsrätten mellan berättigade kommuner på följande sätt.

Från nettointäkten av rörelse dras, enligt 45 5 1 st. kommunalskattelagen, garantibeloppen för de i rörelsen använda fastigheterna. Garantibeloppen be- skattas på vanligt sätt i de kommuner, i vilka fastigheterna är belägna. När fråga är om kraftföretag innebär detta att garantibeloppen i huvudsak till- delas kraftverkskommunerna.

Vad som återstår av nettointäkten, sedan garantibeloppen avdragits, för— delas därefter enligt reglerna i 58 & kommunalskattelagen med i princip 10 procent till huvudkontorskommun, 25 procent till kraftverkskommuner och 65 procent till förbrukningskommuner.

På kraftverkskommunernas andel kommer alltså dels garantibeloppen för kraftverken och dels 25 procent av nettointäkten, minskad med garantibe- lopp för rörelsefastigheter. Nuvarande beskattningsregler lämnar _ såsom tidigare påtalats i samband med redogörelsen för skogskommunerna —- fö- retagen möjligheter att inom vissa gränser reglera intäkternas storlek. Skä- len för att dessa möjligheter utnyttjas torde vara flera. Norrländska vatten- kraftutredningen har på tal härom påpekat att utdebiteringarna regelmäs- sigt är höga i kraftverkskommunerna samt att då annan kommun än den, där anläggningen är belägen, helt eller delvis äger kraftföretaget, det ter sig naturligt att företaget eftersträvar en så låg taxering som möjligt i produk- tionskommunen. Om och i den mån orsakerna är de nu nämnda, har man

grundad anledning förmoda att nettointäkterna av kraftverksfastigheterna kommer att nedgå eller helt försvinna i vissa kommuner, om fastighetsbe- skattningen bortfaller. Utöver vad i det föregående framhållits torde det även förhålla sig på det sättet att vissa kraftbolag inte för närvarande till fullo utnyttjar dem tillkommande avskrivningsrätt. Slutligen finns skäl för antagandet att även andra kraftverksföretag än vattenfallsstyrelsen vid en konjunkturavmattning kan komma att _ i stället för som för närvarande är fallet redovisa överskott _ gå med förlust.

I den mån nettointäkten av kraftverksrörelse understiger garantibeloppen uppkommer givetvis effektiv fastighetsskatt för rörelsefastigheterna. Någon nettointäkt att fördela på huvudkontorskommunerna och förbrukningskom- munerna finns då ej. Vid ett slopande av fastighetsbeskattningen har vi vid våra beräkningar förutsatt att kraftverkskommunerna erhåller hela netto- intäkterna _ intill nuvarande garantibelopp — för ifrågavarande företag. Storleken av det ytterligare skattebortfall, som kraftverkskommunerna skulle få vidkännas till följd av de nuvarande fördelningsreglernas utform- ning, har inte tagits hänsyn till. En total avveckling av fastighetsbeskatt- ningen torde nödvändiggöra tillskapandet av nya fördelningsregler.

Beträffande vattenfallsfastigheternas beskattning pågår för övrigt en ut— redning om den kommunala beskattningsrättens fördelning mellan flera kommuner av en särskild sektion inom Skattelagssakkunniga. Av denna an- ledning kommer vi i det följande inte att beröra beskattningsreglernas ut- formning utan endast att belysa fastighetsbeskattningens nuvarande bety— delse för kraftverkskommunerna under ovan angivna förutsättningar.

Ett slopande av fastighetsbeskattningen skulle för kraftverkskommuner- nas vidkommande medföra ett bortfall av all effektiv fastighetsskatt. Här- igenom skulle outbyggda vattenfall, regleringsdammar och ersättningskraft bli fria från beskattning. För kraftverkens del skulle den skatt bortfalla, som belöpte på de belopp, varmed garantibeloppen för kraftverken översteg den del av kraftföretagens inkomster, som tilldelats kraftverkskommunerna.

I de av oss undersökta, i det föregående omnämnda kraftverkskommu- nerna utgjorde för större kraftverksfastigheter de totala garantibeloppen vid 1957 års taxering 434 665 skattekronor och vid 1958 års taxering 463 078 skattekronor. De effektiva garantibeloppen uppgick vid sammalårs taxe- ringar till 266 665 resp. 299 899 skattekronor. Garantibeloppen var alltså för sagda fastigheters vidkommande nu nämnda är effektiva till 61,3 resp. 64,8 procent. De effektiva garantibeloppens procentuella andel av totala skatte- underlaget varierade emellertid högst väsentligt mellan de enskilda kom- munerna. Följande sammanställning avser att beträffande en var av kom- munerna för taxeringsåren 1957 och 1958 belysa skatteunderlagets storlek samt de större kraftverksfastigheternas totala garantibelopp och effektiva garantibelopp i absoluta och relativa tal i förhållande till hela skatteunder- laget.

I flera av de i uppställningen förekommande kommunerna pågår utbygg- nad av kraftverk. I de kommuner, där utbyggnad av kraftverk inte förekom—

Större kraftverksfastigheter Taxe- Totalt . . . . _ Kommun rings- skatte- Taxe- Garantibelopp ' Eff. garantibelopp Länsbeteckning år underlag TinS— ' skkr varde skkr % skkr % 1 000 kr 1 2 3 4 5 6 7 8 Knäred .......... N 1957 56 530 11 883 4 753 8,4 26 0,0 __ 1958 58 765 16 229 4 057 6,9 _ _ Atran ............ N 1957 62 549 9 859 3 944 6,3 2 0,0 1958 64 854 13 267 3 316 5,1 1 0,0 Långsele ........ Y 1957 274 084 72 687 29 074 10,6 _ _ 1958 246 973 101 669 25 417 10,3 1 175 0,5 Resele .......... Y 1957 134 950 48 751 19 501 14,5 17 487 13,0 1958 137 645 86 777 21 694 15,8 19 396 14,1 Ramsele ........ Y 1957 291 708 138 353 55 341 19,0 12 700 4,4 1958 291 367 206 750 51 688 17,7 12 877 4,4 Ådals-Liden ...... Y 1957 202 112 124 769 49 908 24,7 49 908 24,7 1958 197 327 262 180 65 545 33,2 61 060 30,9 Junsele .......... Y 1957 185 028 64 415 25 766 13,9 4 036 2,2 1958 184 821 94 548 23 637 12,8 2 421 1,3 Fors ............ Z 1957 146 592 133 777 53 511 36,5 50 963 34,8 1958 146 953 185 651 46 412 31,6 44 095 30,0 Ragunda ........ Z 1957 181 919 96 516 38 606 21,2 2 929 1,6 1958 183 175 134 367 33 592 18,3 3 624 2,0 Stugun .......... Z 1957 147 138 72 341 28 936 19,7 28 936 19,7 1958 155 392 163 818 40 954 26,4 40 954 26,4 Frostviken ...... Z 1957 93 257 26 336 10 535 11,3 10 220 11,0 1958 93 381 50 972 12 743 13,6 7 801 8,4 Kall ............ Z 1957 36 854 8 991 3 597 9,8 3 597 9,8 1958 37 225 16 407 4 102 11,0 4 102 11,0 Undersåker ...... Z 1957 125 296 48 666 19 466 15,5 6 018 4,8 1958 124 844 74 783 18 696 15,0 6 781 5,4 Vännäs ........ AC 1957 150 007 33 514 13 406 8,9 1 522 1,0 1958 171 469 111 450 27 863 16,2 12 250 7,1 Jokkmokk ...... BD 1957 385 992 195 802 78 321 20,3 78 321 20,3 1958 429 958 333 449 83 362 19,4 83 362 19,4

mer, synes höjningarna av taxeringsvärdena å kraftverksfastigheterna vid 1957 års allmänna fastighetstaxering som regel inte ha kompenserat sänk- ningen av repartitionstalet. I dessa kommuner har därför de effektiva ga- rantibeloppen minskat något.

Vid undersökningens genomförande har kraftverksfastigheterna uppdelats efter ägarinnehavet i två grupper, nämligen dels sådana som äges av staten — vattenfallsstyrelsens fastigheter _ dels ock övriga kraftverksföretag, ägda av kommuner eller enskilda företag. Enligt uppgift i betänkandet Sta- tens vattenfallsverk, som avgivits av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna (SOU 1957: 26), behärskar vattenfallsstyrelsen något mindre än hälften av landets elkraftproduktion medan återstoden hänför sig till övriga kraftverksföretag.

Vid den av oss företagna undersökningen, som omfattat såväl 1957 som 1958 års taxeringar, har framkommit att vattenfallsstyrelsen redovisat i sin helhet effektiva garantibelopp. Intäkterna för de kommuner, där vatten-

fallsstyrelsens fastigheter varit belägna, har därför såvitt avser dessa fas- tigheter endast grundats på garantibeloppen. Med hänsyn till dessas storlek har emellertid de effektiva garantibeloppen ofta utgjort en väsentlig del av kommunernas totala skatteunderlag. För övriga kraftverksfastigheter i de förut omnämnda femton kraftverkskommunerna är effektiviteten år 1958 endast 23,7 procent. I verkligheten måste man emellertid räkna med högre effektivitet, enär vi funnit att åtskilliga kraftföretag redovisat nettointäk- ter av samma storlek som garantibeloppen, vilket som tidigare antytts kan bero på ej till fullo utnyttjat avskrivningsunderlag o. dyl.

I nedanstående uppställning har vi under alt. I kommunvis angivit stor- leken av de effektiva garantibelopp, som enligt 1958 års taxering belöper på vattenfallsstyrelsens och andra större kraftföretags fastigheter samt de ut- debiteringshöjningar, som skulle blivit följden därest vid sagda års taxering

Vattenfallsstyrel- Andra större kraft- Samtliga större kraft— sens fastigheter verksfastigheter verksfastigheter höjn. kr höjn. kr höjn. kr båg?) per skkr hägg!) per skkr båg?!) per skkr 1 2 3 4 5 6 7 3 Knäred .......... I — _ _ _ A 11 > _ j _ 4 057 0,65 4 057 8,33 tran ............ I — — 1 » 11 i 1 i 0400 3 915 0,53 3 316 0,53 Långsele .......... 1 1 __ j _ 1 175 0,05 1 175 0,05 II ] 25 417 1,31 25 417 1,31 Resele ............ I 155 0,01 19 396 1,79 . ,. 119241? 32 22% 92 Ramse e .......... I 7 , , . " * l 240 239 22 då s- i en ...... I _ — » 11 i 61 060 i 4457 4 495 0,24 65 545 5,07 Junsele .......... I — _ 2 421 0,18 r 11 i 2 421 i 0418 21 216 3.74 12 ggg åå; * ors ............ I 11 376 ,87 , n i 32 719 1 2,98 13 693 1,07 46 412 4.81 Ragunda ........ I % 1 0 00 3 623 0,22 3 624 0,22 11 i i 33 591 2,43 33 592 223,32 Stugun .......... 1 . _ _ 40 954 ' 11 i 40 904 i 3194 _ _ 40 954 3,94 Frostviken ........ I % 892 % 0 13 6 909 1,06 7 801 1,21 11 " ' 11 851 1,93 12 743 2,10 Kall .............. I 4 102 1,41 4 102 1,41 11 i _ — 4 102 1,41 4 102 1,41 å 62 6 781 0,71 Unders ker ...... I — 5 977 0, n i 804 i 0108 17 892 2,07 18 696 2,18 Vännäs .......... I 1 555 > 0 03 11 695 0,70 12 250 0,73 II | ' 27 308 1,80 %; ggg %% Jokkmokk ........ I — — . n i 83 362 i 3149 _ _ 83 362 3,49

effektiva garantibelopp inte ingått i skatteunderlaget. På grund av förut nämnda omständigheter, som talar för att ökad effektivitet kan inträda för de större kraftverksföretagens fastigheter, har vi under alt. II angivit skatte- underlagsbortfallet vid helt effektiva garantibelopp jämte de utdebiterings- höjningar, som detta bortfall skulle medföra.

De utdebiteringshöjningar, som enligt ovanstående uppställning skulle drabba kraftverkskommunerna vid ett bortfall av det på kraftverksfastighe- terna belöpande skatteunderlaget, hänför sig endast till den primärkommu- nala utdebiteringen. De största utdebiteringshöjningarna förekommer i kom- muner, där vattenfallsstyrelsens fastigheter är belägna. Så är fallet i Ådals- Liden, Fors, Stugun och Jokkmokk, där utdebiteringshöjningarna för kraft— verksfastigheterna vid 1958 års taxering skulle komma att uppgå till 4,57. 4,47, 3,94 resp. 3,49 kronor per skattekrona. 1 kommuner, där kraftverks- företagen huvudsakligen innehas av andra ägare än vattenfallsstyrelsen uppgår utdebiteringshöjningarna inte i något fall till 1,50 kronor per skatte- krona. Kall, Frostviken och Vännäs har de största ökningarna med 1,41, 1,21 resp. 0,73 kronor per skattekrona. Bortsett från Fors förekommer det inte att en och samma kommun inom sig rymmer flera verkligt betydande anlägg— ningar, som äges av olika fysiska eller juridiska personer.

G. Beräkningar avseende fastighetsbeskattningens betydelse för riket i dess helhet

Den metod, som tillämpats vid genomförandet av den statistiska undersök- ningen, har möjliggjort en ungefärlig beräkning för riket i dess helhet av den sammanlagda effektiva fastighetsbeskattningen taxeringsåren 1957 och 1958, d. v. s. storleken av den på de effektiva garantibeloppen belöpande de— len av den kommunala inkomstskatten. Beräkningarna har utförts med för- delning å jordbruksfastighet och annan fastighet samt för fem olika kom- mungrupper, nämligen städer utom landsting, övriga primärkommuner, landsting, municipalsamhällen och tingslag. Som utgångspunkt för beräk- ningen har de sammanlagda taxeringsvärdena för de olika fastighetsslagen och kommungrupperna sammanställts på grundval av uppgifter i förefintlig officiell statistik samt från länsstyrelserna införskaffat material. Vid be— räkningen av fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 års inkomst- taxering har de av taxeringsnämnderna äsatta taxeringsvärdena legat till grund, under det att vid 1958 års inkomsttaxering hänsyn tagits till de av prövningsnämnderna vidtagna ändringarna.

För de sex städerna, som ej deltager i landsting, har beräkningarna ut- förts för varje stad för sig. Sedan taxeringsvärdena sammanställts på nyss angivet sätt har garantibeloppen uträknats, varefter de effektiva garantibe- loppen erhållits genom antagandet att effektiviteten varit densamma som för Stockholmsmaterialet, d. v. 5. för jordbruksfastighet 18,4 procent år 1957 och 19,1 procent år 1958 och för annan fastighet 61,0 procent resp. 49,1 pro— cent. I uppgifterna för år 1958 har hänsyn tagits till den inverkan på effek—

tiviteten som de höjda kommunala ortsavdragen beräknas medföra fr. o. m. 1959 års inkomsttaxering. Slutligen har storleken av den effektiva fastig- hetsbeskattningen uträknats genom att de effektiva garantibeloppen multi— plicerats med utdebiteringssatserna för åren 1958 och 1959 för resp. stad.

För övriga primärkommuner har beräkningarna beträffande de trettiotvå kommuner, där garantibeloppens andel av totala skatteunderlaget översteg 15 procent (specialkommunerna) utförts särskilt för var och en av dem. Övriga1 998 kommuner har däremot behandlats såsom en enhet. Beträffande specialkommunerna har i det föregående redogjorts för hur de effektiva ga— rantibeloppen bestämts. För återstående kommuner har de effektiva garan- tibeloppen erhållits genom antagandet att effektiviteten varit densamma som för urvalskommunerna, d. v. s. för jordbruksfastighet 16,0 procent år 1957 och 17,0 procent år 1958 samt för annan fastighet 52,3 procent resp. 50,5 procent. Storleken av fastighetsbeskattningen för dessa kommuner har se- dan erhållits genom att de effektiva garantibeloppen multiplicerats med en genomsnittlig primärkommunal utdebiteringssats för ifrågavarande kom- muner. De genomsnittliga utdebiteringssatserna för åren 1958 och 1959, 10,00 resp. 10,37 kronor per skattekrona har beräknats på grundval av hos statistiska centralbyrån befintligt material rörande utdebiteringsbehovet i de olika kommunerna.

För landstingen är de effektiva garantibeloppen identiskt lika stora som de i föregående stycke omtalade effektiva garantibeloppen för övriga primär- kommuner. Uträkningen av fastighetsbeskattningens effektivitet har ej gjorts för varje landsting för sig utan för samtliga landsting tillhopa på grundval av en genomsnittlig utdebiteringssats av 3,82 resp. 4,10 kronor per skatte- krona.

De effektiva garantibeloppen i municipalsamhällena har uträknats under den förutsättningen att effektiviteten varit densamma som ovan angivits för urvalskommunerna. Liksom fallet var för landstingen har uträkningen av effektiviteten för municipalsamhällena ej gjorts för varje municipalsamhälle för sig utan för samtliga tillhopa på grundval av en genomsnittlig utdebi- teringssats av 1,60 resp. 1,63 kronor per skattekrona. Förändringen av fas- tighetsbeskattningens effektivitet från år 1957 till år 1958 för samtliga mu— nicipalsamhällen beror inte endast på höjda taxeringsvärden, sänkt reparti- tionstal, ändrad effektivitet och höjd utdebitering utan även på det förhål- landet att antalet municipalsamhällen, som enligt indelningen den 1 januari 1958 utgjorde 107, enligt indelningen den 1 januari 1959 nedgått till 90.

Storleken av den effektiva fastighetsbeskattningen i tingslagen har beräk- nats efter enahanda grunder som för gruppen övriga primärkommuner. Ge— nomsnittliga utdebiteringssatserna för åren 1958 och 1959 har varit 5,97 resp. 5,77 öre per skattekrona.

Resultatet av beräkningarna, angivet i 1 OOO-tal kronor, framgår av föl- jande uppställning.

1 Genom kommunsammanslagningar har antalet kommuner reducerats något den 1 januari 1959.

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Kommuner Jordbruks- Annan Samtliga Jordbruks- Annan Samtliga fastighet fastighet fastigheter fastighet fastighet fastigheter 1 2 3 4 5 6 7

Städer utom landsting . . 96 53 487 53 583 74 31 167 31 241 Övriga primärkommuner 8 693 72 366 81 059 9 715 60 597 70 312 Landsting .............. 3 318 27 502 30 820 3 825 23 782 27 607 Municipalsamhällen . . . . 3 272 275 3 184 187 Tingslag .............. 51 304 355 53 248 301

Summa 12 161 1153 931 166 092 13 670 115 978 129 648

För hela riket uppgick sålunda den beräknade effektiva fastighetsbeskatt- ningen till ca 166 milj. kronor år 1957 och ca 130 milj. kronor år 1958. Av sistnämnda belopp beror ca 5 milj. kronor på de höjningar i utdebiterings— satserna, som beslutats för år 1959. De höjda taxeringsvärdena och det sänkta repartitionstalet jämte ändrade bestämmelser för beräkning av intäkt av en- och tvåfamiljsfastigheterna har alltså för riket i dess helhet medfört en minskning av den effektiva fastighetsbeskattningen med ca 41 milj. kro- nor. Av den effektiva fastighetsbeskattningen härrör endast en mindre del, är 1958 ca 14 milj. kronor, från jordbruksfastigheter.

Taxeringsvärdet å samtliga fastigheter i hela riket uppgick år 1956 till 64 365 milj. kronor och vid 1957 års allmänna fastighetstaxering till 86 353 milj. kronorl, d. v. s. en ökning med 34,2 procent. Genom sänkningen av repartitionstalet från 4 till 2,5 har garantibeloppen trots den inträdda ök- ningen av fastigheternas taxeringsvärden nedgått. Vid 1957 års taxering uppgick totala garantibeloppen till 25 746 000 skattekronor och vid 1958 års inkomsttaxering till 21 588 000 skattekronor. Minskningen uppgår till 16,2 procent. De effektiva garantibeloppen har för nyssnämnda taxeringsär be- räknats till 12 087 000 resp. 9 039 000 skattekronor, d. v. 5. en minskning med 25,2 procent. De effektiva garantibeloppen i procent av de totala garanti— beloppen har nedgått från 46,9 till 41,9. Nedgången i effektiviteten är störst i städerna utom landsting och beror för dessas vidkommande på den ringa höjningen av taxeringsvärdena.

Vid en fullständig avveckling av fastighetsbeskattningen skulle de erfor— derliga höjningarna av de totala utdebiteringssatserna _ på grundval av 1957 och 1958 års taxeringar __ för riket i dess helhet genomsnittligt uppgå till 55 resp. 40 öre per skattekrona.

Av efterföljande uppställning framgår utdebiteringshöjningarna beträf— fande sistnämnda års taxeringar för olika slag av kommuner.

1 Efter av prövningsnämnderna vidtagna ändringar.

Skatte— Samtliga De effektiva Mot eff.gb. underlag1 garantibelopp garantibeloppen svarande Kommuner vid 1958 utdeh.- års taxering 1 000 i % av 1 000 i % av höjning milj. skkr skkr kol. 2 skkr kol. 2 öre per skkr 1 2 3 4 5 6 7 Städer utom landsting . . 101,6 4 714 4,6 2 306 2,3 31,5 Övriga primärkommuner 2326 16 874 7,3 6 733 2,9 231,1 Landsting .............. 227,8 16 874 7,4 6 733 3,0 12,5 Municipalsamhällen 4,28 233 5,4 115 2,7 4,5 Tingslag .............. 146,8 13 812 9,4 5 212 3,6 0,2 1 Med nya ortsavdrag samt inkl. av staten tillskjutet skatteunderlag. — 2 Uppgiften avser den

erforderliga primärkommunala utdebiteringshöjningen.

K A P I T E L V De sakkunnigas ställningstagande

A. Frågan om fullständig avveckling av fastighetsbeskattningen

Av den statistiska undersökningen framgår att en total avveckling av fas- tighetsbeskattningen skulle medföra att skatteunderlaget i urvalskommu- nerna kommer att minska med i genomsnitt 2,9 procent. Detta skatteunder- lagsbortfall har beräknats på grundval av 1958 års taxering. Beträffande de sex i landsting ej ingående städerna är motsvarande procenttal 2,3. För kommunerna av speciell karaktär (sommarstugekommuner, skogskommuner och vattenkraftkommuner) uppgår minskningen i genomsnitt till 10,8 pro- cent. Inom denna grupp av kommuner konstaterades betydande variationer kommunerna emellan. Sålunda uppgår minskningen lägst till 0,4 procent och högst till 31,7 procent.

Det förhållandet att fastighetsbeskattningens avveckling förorsakar en minskning av det skatteunderlag, varmed en kommun eljest haft att räkna, innebär emellertid inte att skatteunderlaget i kommunen för det år, under vilket reformen genomförs eller först verkar, med nödvändighet måste bli mindre än det skatteunderlag, som fanns tillgängligt i kommunen året dess- förinnan. Alla de faktorer _ främst den allmänna inkomstutvecklingen _ som påverkar det kommunala skatteunderlaget, kan medföra en sådan steg— ring av de till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomsterna att skatte- underlaget minskar i mindre grad eller kanske till och med i vissa kommuner ökar trots att garantibelopp för fastighet inte längre ingår i underlaget för den kommunala inkomstskatten.

Kommunerna har under senare år haft ett fortlöpande stigande skatte- underlag. Av efterföljande sammanställning framgår det primärkommunala skatteunderlagets storlek _ inkl. av staten tillskjutet skatteunderlag _ en- ligt 1953—1959 års taxeringar. Det bör observeras, att de procentuella ök-

. Antal skkr i Ökning i % från Taxermgsär milj. kronor föregående år 1953 .............. 251,5 12,6 1954 .............. 255,8 1,7 1955 .............. 2782 8,8 1956 .............. 302,0 8,6 1957 .............. 315,0 4,3 1958 .............. 334,2 6,1 1959 1 ............ 346,31 3,6

1 Preliminära uppgifter.

ningarna av skatteunderlaget avser genomsnittliga siffror för riket i dess helhet. Självfallet kan i den enskilda kommunen utvecklingen visa annan tendens.

Denna stegring kan endast till viss del förklaras av den med penningvär- dets förändring sammanhängande höjningen av löner och priser. Den beror jämväl på en viss realmässig ökning av skatteunderlaget. Av sammanställ- ningen framgår att skatteunderlaget enligt 1959 års taxering är 37,7 procent större än skatteunderlaget vid 1953 års taxering. Under samma tid har lev- nadskostnadsökningen utgjort omkring 21 procent. Socialstyrelsens konsu— mentprisindex har sålunda stigit från 126 (= ånsmedeltal för år 1952) till 152 (= årsmedeltal för år 1958). I detta sammanhang vill vi även framhålla, att kommunernas möjligheter att realmässigt öka sitt skatteunderlag är mycket varierande. Härvid spelar sådana omständigheter som befolknings- underlag, näringslivets inriktning i de enskilda kommunerna, kommunika- tionsförhållandena och dylikt en betydande roll.

I den mån en realmässig ökning av det kommunala skatteunderlaget kom- mer att vara för handen i en kommun, medför detta givetvis ökade möjlig- heter för kommunerna att bära den genom fastighetsbeskattningens avveck- ling inträdda minskningen i skatteunderlaget. Å andra sidan bör emellertid framhållas, att kommunerna ställts inför ständigt växande utgiftsbehov ge- nom att omfattningen av kommunernas uppgifter ökat.

Den kommunala ekonomien är numera regelmässigt uppbyggd på en långsiktig planering av utgifterna. En dylik planering bygger på en påräk- nelig jämn utveckling av skatteunderlaget. En naturlig följd härav blir att några egentliga marginaler för att med oförändrad utdebitering möta ett skatteunderlagsbortfall, som man vid planeringen inte kunnat beakta, knap- past finns. En fullständig avveckling av fastighetsbeskattningen i sådana kommuner, där denna i större utsträckning är effektiv, ryms inte inom pla— neringen utan måste medföra höjning av utdebiteringssatserna. Det blir då nödvändigt att ta ställning till frågan hur stora utdebiteringshöjningar, som rimligen bör tolereras i anledning av fastighetsbeskattningens avveckling.

Innan vi går närmare in på denna fråga må följande mera allmänna syn- punkter framhållas. Av den statistiska undersökningen framgår, att ett bortfall av fastighetsbeskattningen ger upphov till utdebiteringshöjningar av mycket varierande storlek. Härigenom uppkommer förskjutningar i skatte- trycksrelationerna mellan olika kommuner. Vidare omfördelas skattebördan mellan olika grupper skattskyldiga inom de enskilda kommunerna.

De betydande variationerna mellan olika kommuners skattetryck har i den allmänna diskussionen om den kommunala beskattningen ofta framförts som en följd av brister i skattereglernas utformning. Det har därvid framhållits att medan man vid den statliga beskattningen på skilda sätt sökt uppnå en skälig och rättvis avvägning av skattebördan har motsvarande uppmärksam- het inte i samma mån ägnats den kommunala beskattningen. Redan före- fintliga olikheter i skattetrycket kommer vid ett slopande av fastighetsbe-

skattningen att ytterligare förstärkas. Vid lika stora utdebiteringshöjningar i alla kommuner kommer ökningen i utdebiteringssatserna inte i och för sig att inverka på redan bestående skillnader i skattetrycket. Annorlunda blir emellertid fallet vid varierande utdebiteringshöjningar. Även om i och för sig är eftersträvansvärt, att kommunalskatterna så långt möjligt utjämnas, måste å andra sidan måttliga ojämnheter i Skattetrycket kommunerna emel- lan tillåtas slå igenom i samband med fastighet-sbeskattningens avveckling. Mindre ökningar i skattetrycket år inte heller ägnade inge betänkligheter under förutsättning att de drabbar kommuner med lågt skattetryck. Vid utdebiteringsökningar i kommuner med redan förut högt skattetryck torde det emellertid bli nödvändigt att mot varandra väga önskemålet om ett slo- pande av fastighetsbeskattningen mot angelägenheten av att förebygga det till följd av fastighetsbeskattningens avveckling inträdande högre skatte- trycket.

För skattskyldiga inom en kommun innebär en utdebiteringshöjning, som föranleds av fastighetsbeskattningens avveckling, en viss omfördelning av skattebördan. Härvid är att märka att skattskyldig, som inte är fastighets— ägare liksom även fastighetsägare, som inte erlägger effektiv fastighetsskatt, får bära hela utdebiteringshöjningen under det att övriga fastighetsägare i regel får en viss Skattelättnad. Inom den sistnämnda gruppen av fastighets- ägare kan emellertid även förekomma fall, där skatten trots garantibeskatt- ningens slopande blir högre än tidigare. Detta beror som regel på att veder- börande fastighetsägares inkomst från andra förvärvskällor är så stor att den skatteökning, som uppkommer till följd av utdebiteringshöj ningen, blir större än den minskning i skattebördan, 'som fastighetsbeskattningens slo- pande i och för sig medför. I den mån förändringarna hålls inom någorlunda snäva gränser torde ur principiell synpunkt intet vara att inv-ända mot denna konsekvens av fastighetsskattens slopande. Ett borttagande av fastighetsbe- skattningen har nämlig-en motiverats med att fastighetsägarna som grupp betraktad svarar för en i förhållande till icke fastighetsägarna för stor del av kommunalskatten.

Av efterföljande sammanställning framgår ökningen av den sammanlagda kommunala och statliga1 inkomstskatten för fysiska personer, som inte är fastighetsägare (liksom även för fastighetsägare, som inte erlägger effektiv fastighetsskatt) om garantibeskattningen slopas. Uträkningarna har utförts för gift skattskyldig i ortsgrupp III. Den nuvarande kommunala utdebitering- en har antagits vara 14 kronor per skattekrona och garantibeskattningens slopande har antagits medföra en höjning av denna utdebitering med 0,25, 0,50 eller 1,00 kronor per skattekrona.

Av kolumnerna 3, 5 och 7 framgår ökningen av skatten i absoluta tal vid olika årsinkomster. Kolumnerna 4, 6 och 8 visar den procentuella skatteök— ningen. Utdebiteringshöjningarna medför att inkomsttagare i lägre inkomst— skikt relativt sett får vidkännas större skatteökningar än inkomsttagare i högre liggande skikt.

1 Enligt 1959 års skatteskala.

Kommunal utdebitering i kronor per skattekrona 14,00 14,25 14,50 15,00 ÅTSinkomSt Skatt enl. ökning i skatt för icke fastighetsägare vid ett nuvarande slopande av garantibeskattningen grunder

Kr Kr Kr % Kr % Kr %

1 2 3 4 5 6 7 8 6 000 ................ 388 5 1,3 8 2,1 16 4,1 8 000 ................ 844 8 0,9 16 1,9 33 3,9 10 000 ................ 1 296 13 1,0 25 1,9 50 3,9 12 000 ................ 1 749 17 1,0 34 1,9 67 3,8 15 000 ................ 2 485 21 0,8 41 1,6 88 3,5 18 000 ................ 3 374 25 0,7 51 1,5 105 3,1 20 000 ................ 4 083 27 0,7 54 1,3 112 2,7 25 000 ................ 6 001 35 0,6 70 1,2 140 2,3 30 000 ................ 8 138 37 0,5 78 1,0 160 2,0 50 000 ................ 17 838 61 0,3 127 0,7 258 1,4 100 000 ................ 46 740 109 0,2 217 0,5 439 0,9 200 000 ................ 111 652 170 0,2 339 0,3 685 0,6

För kommunernas vidkommande har under senare år genomförts en rad ändringar i skattelagstiftningen, som tillsammantagna medfört minskade möjligheter att begränsa de utdebiteringsstegringar, som fastighetsbeskatt- ningens slopande beräknas medföra. Denna utveckling kan antas fortsätta. I propositionen nr 162 till 1959 års riksdag med förslag till förordning om allmän varuskatt m. m. har sålunda finansministern förklarat, att han har för avsikt att vid 1960 års riksdag anmäla dels förslag om en revidering av reglerna för sambeskattningen, dels ock förslag om rätt till förlustutjäm— ning och till avskrivning på inventarier i jordbruksdrift. Slutligen må i detta sammanhang påpekas att de till kommunerna utgående statsbidragen i an- ledning av ortsavdragsrleformen från och med år 1961 i vissa kommuner kommer att successivt minska.

Ökningen av den genomsnittliga kommunala utdebiteringen för hela ri— ket framgår av följande tablå.

Utdebitering för år Kronor per skattekrona 1954 ...................... 12.39 1955 ...................... 12,24 1956 ...................... 12,36 1957 ...................... 12,60 1958 ...................... 13,68 1959 ...................... 14,20 19601 ...................... 14,63

1 Preliminär uppgift.

Tidigare har nämnts att vid 1958 års taxering den på effektiva garantibe- lopp belöpande delen av den kommunala inkomstskatten för riket i dess hel—

het uppgick till omkring 130 milj. kronor. För att motverka ett skattebortfall av denna storlek skulle _ under förutsättning av oförändrat utdebiterings— behov _ kommunernas utdebiteringar genomsnittligt behöva höj as med 40 öre per skattekrona. En dylik utdebiteringshöjning ger måhända i och för sig stöd för uppfattningen att tidpunkten nu är lämplig för en slut- giltig avveckling av fastighetsbeskattningen. Emellertid har såsom nyss fram— hållits den statistiska utredningen klart visat, att utdebiteringshöjningarna kommer att variera avsevärt mellan de skilda kommunerna. Av denna anled- ning kan något ställningstagande till frågan om fastighetsbeskattningens av- veckling inte grundas på genomsnittsvärdena. Det avgörande måste enligt vårt förmenande vara, hur förhållandena kommer att gestalta sig för de en- skilda kommunerna och då i synnerhet för sådana, där garantibeskattning- en antingen fortfarande är av mera väsentlig betydelse eller ock vid ändrade ekonomiska konjunkturer eller andra förhållanden, som mera påtagligt på- verkar fastighetsbeskattningens effektivitet, kan förväntas få sådan.

Spännvidden mellan den högsta och lägsta primärkommunala utdebite- ringsökningen per skattekrona, som skulle erfordras vid en total avveckling av fastighetsbeskattningen, utgör _ om 1958 års taxering läggs till grund för beräkningarna — 4,70 kronor. Den högsta utdebiteringshöjningen förekom- mer i Ådals-Liden i Västernorrlands län och Fors i Jämtlands län, 4,74 kro- nor per skattekrona, och den lägsta i Gustav Adolf i Värmlands län, 0,04 kro- nor per skattekrona. Även Stugun i Jämtlands län samt Jokkmokk i Norr- bottens län skulle nödgas höja sina primärkommunala utdebiteringssatser med mera än fyra kronor per skattekrona. Ytterligare sju av de undersökta kommunerna skulle komma att få vidkännas utdebiteringsökningar på mel- lan en och två kronor per skattekrona, nämligen Djurö, Värmdö, Ekeby och Gällersta, Resele, Frostviken, Kall samt Undersåker. Som exempel på utde- biteringsökningar, som inte uppgår till en krona men likväl är betydande, kan nämnas 88 öre i Dalarö, 81 öre i Österåker, 78 öre 1 Ljusterö, 75 öre i Blidö och 68 öre i Tyresö, samtliga belägna i Stockholms län samt 89 öre i Vännäs i Västerbottens län.

I samtliga nu nämnda kommuner med stor utdebiteringsökning överstiger den primärkommunala utdebiteringssatsen för år 1959 _ med undantag för Ekeby och Gällersta samt Vännäs _ den för hela landsbygden genomsnittliga primärkommunala utdebiteringssatsen, som uppgår till 10,10 kronor per skat— tekrona. För ett extremt fall _ Jokkmokk -— där utdebiteringssatsen för år 1959 uppgår till ej mindre än 14,50 kronor per skattekrona skulle en höjning till 18,76 kronor erfordras vid ett totalt slopande av fastighetsbeskattningen. Medan den genomsnittliga utdebiteringssatsen för landsbygden endast skulle stiga med ca 32 öre skulle utdebiteringssatsen i Jokkmokk komma att över— stiga medelutdebiteringen för landsbygden med 8,34 kronor mot 4,40 kronor för år 1959.

I tio av de förut nämnda kommunerna, som skulle få vidkännas stora ut— debiteringshöjningar i samband med slopande av fastighetsbeskattningen, beror höjningarna så gott som uteslutande på bortfallet av effektiv fastig-

hetsskatt från sådana fastigheter, som äges av juridiska personer. I återstå— ende sju kommuner hänför sig den effektiva fastighetsskatten i stor ut— sträckning till sommarstugefastigheter.

Av det sagda framgår att en total avveckling av fastighetsbeskattningen medför att skillnaden i skattetryck kommunerna emellan kraftigt skärps samt att i vissa kommuner en betydande omfördelning av skattebördan från juri- diska personer till fysiska personer blir följden. På grund härav finner vi oss inte kunna förorda en fullständig avveckling av garantibeskattningen med mindre denna kan kombineras med särskilda åtgärder i syfte att begränsa de största utdebiteringshöjningarna.

Den statistiska undersökningen har utvisat att för det stora flertalet kom- muner varken fastighetsbeskattningens garantieffekt eller dess funktion att tillföra kommunerna en viss årlig inkomst för närvarande är av nämnvärd betydelse. Sistnämnda förhållande gör att vi övervägt huruvida de antalsmäs- sigt ganska få kommuner, där fastighetsbeskattningen fortfarande är av större praktisk betydelse, genom statsbidrag skulle kunna kompenseras för det inkomstbortfall, som fastighetsbeskattningens avveckling skulle med- föra. Rent principiellt kan naturligtvis ifrågasättas om en ändring i den kom— munala skattelagstiftningen, som syftar till att undanröja en sedan länge ur rättvisesynpunkt kritiserad beskattningsform, kan motivera att staten i större eller mindre utsträckning håller kommunerna skadeslösa för av änd- ringen orsakad inkomstminskning. Utan att närmare ta ställning till detta spörsmål, vill vi dock framhålla att vid en total avveckling av fastighetsbe- skattningen starka hillighetsskäl talar för statlig hjälp åt vissa kom-muner. Det kan i detta sammanhang nämnas, att i flera av de i berörda hänseende mest utsatta kommunerna de effektiva garantibeloppen till inte ringa del här- flyter just från staten tillhöriga fastigheter.

Vilken utdebiteringshöjning som i ett eventuellt statsbidragssystem skulle berättiga till kompensation är självfallet en ömtålig avvägningsfråga. Att flertalet av de kommuner, som urvalskommunerna representerar, och där höjningen av hela den kommunala utdebiteringen i medeltal uppgår till 43 52 44 öre per skattekrona, inte skulle kunna ifrågakomma för statsbidrag an- ser vi dock uppenbart. Statsbidragsgivningen skulle under alla förhållanden få begränsas till att avse kommuner, som i fråga om utdebiteringshöjning mera markant avviker från genomsnittet. Storleken av härför erforderliga bidrag är svår att ens uppskattningsvis beräkna men torde uppgå till ett eller annat tiotal milj. kronor. Huruvida det ur statsfinansiell synpunkt före- ligger utrymme för en statsbidragsgivning av denna storleksordning har vi inte haft att ta ställning till. Däremot har vi undersökt hur ett dylikt stats- bidrag skulle kunna utformas. Vi har därvid funnit att det stöter på stora praktiska svårigheter att konstruera ett statsbidragssystem, som ger ett med hänsyn till syftet tillfredsställande resultat för de enskilda kommunerna.

Såsom grund för ett eventuellt statsbidrag måste föreligga en beräkning av det skatteunderlag som bortfaller på grund av fastighetsbeskattningens

slopande. För utformningen av statsbidraget kan tänkas åtminstone två olika, system, nämligen antingen statsbidrag med ett i kronor bestämt belopp eller statsbidrag med tillskjutet skatteunderlag. Enligt det förstnämnda systemet skall det konstaterade skattennderlagsbortfallet omvandlas till ett i kronor bestämt belopp, som i stort sett motsvarar den inkomstminskning, som upp- står genom att kommunen får utdebitera på ett lägre skatteunderlag. Be- räkningen av inkomstminskningen och därmed av statsbidraget måste där- vid grundas på en utdebiteringssats, som, därest icke beräkningarna upp- repas med jämna mellanrum, efter ganska få år skulle framstå såsom in- aktuell. I det andra fallet skulle statsbidraget bestämmas genom anknyt- ning till den för varje bidragsår bestämda utdebiteringen i vederbörande kommun. Härigenom anpassas visserligen statsbidraget automatiskt till för- ändringarna i det kommunala utdebiteringsbehovet, men däremot tas inte hänsyn till förändringarna i fastighet-sbeståndet. Av det sagda framgår att båda bidragssystemen är behäftade med vissa olägenheter, vilka dock inte i och för sig är av beskaffenhet att utesluta deras tillämpning.

För att konstatera bortfallet av skatteunderlag skulle emellertid krävas mycket omfattande undersökningar. Det räcker nämligen inte med att ut— räkna skatteunderlagsbortfallet i de kommuner, där garantiskatteunderlaget utgör en förhållandevis stor andel av inkomstskatteunderlaget, utan under- sökningarna måste utsträckas till att omfatta samtliga kommuner för att ett rättvisande och tillförlitligt resultat skall uppnås. Det kan ej heller vara till— fyllest att fastställa skatt-eunderlagsbortfallet för enbart de större fastigheter- na, utan undersökningen måste omfatta samtliga fastigheter. Vid våra sta- tistiska undersökningar har. vi fått belägg för att ett dylikt konstaterande av skatteunderlagsbortfallet för samtliga fastigheter skulle bli synnerligen tids- ödande och arbetskrävande. Från dessa olägenheter skulle man möjligen kun— na bortse om uträkningarna av skattennderlagsbortfallet blev en engångsfö- reteelse. Så är emellertid inte fallet. Fastighetsbeskattningens effektivitet kan nämligen variera kraftigt från det ena året till det andra. Att fastlåsa kom- munernas statsbidrag under en följd av år på grundval av uppgifter, som för enskilda kommuner kan ha varit av exceptionell natur, leder till orättvisor kommunerna emellan och kan därför inte godtas. _ En annan anledning till att beräkningen av skatteunderlagsbortfallet inte kan ske en gång för alla är nybildning och fortsatt bebyggande av fastigheter. Sålunda kan fastighets- beskattningen exempelvis för kommuner med för närvarande outbyggd vat- tenkraft framdeles få stor betydelse genom en kraftig uppgång av taxerings- värdena.

De påtalade olägenheterna finner vi så stora, att vi anser att statsbidrag inte bör ifrågakomma i samband med fastighetsbeskattningens avveckling.

Sammanfattningsvis får vi sålunda konstatera att en fullständig avveck- ling av fastighetsbeskattningen skulle för vissa kommuner medföra utdebi— teringshöjningar, som ur de synpunkter vi i det föregående utvecklat inte kan godtas. Vidare har vi funnit att ett system med statsbidrag till före-

byggande av olägenheterna med avvecklingen inte skulle bli en ändamåls- enlig och lämplig anordning och sålunda ej kunnat av oss förordas. Under sådana omständigheter saknas enligt vårt förmenande för närvarande för- utsättningar för en fullständig avveckling av fastighetsbeskattningen.

B. Olika möjligheter till fortsatt avveckling av fastighetsbeskattningen

Även om vi sålunda inte ansett oss nu kunna föreslå en fullständig av- veckling av fastighetsbeskattningen, har vi undersökt om möjligheter före- ligger för en ytterligare avveckling av fastighetsbeskattningen. Två metoder synes därvid kunna komma till användning. Den ena vore att ytterligare sänka repartitionstalet och därigenom nedbringa den effektiva fastighetsbe— skattningen. Ett annat sätt vore att slopa fastighetsbeskattningen för vissa slag av fastigheter. I princip möter inget hinder att tillämpa dessa metoder var för sig eller i kombination med varandra.

1. Sänkning av repartitionstalet

Det enklaste sättet att minska fastighetsbeskattningens effektivitet är att sänka repartitionstalet. Genom en sådan åtgärd bibehålls för samtliga fas- tighetsägare garantiskattesystemet i princip oförändrat. Resultatet blir för kommunernas vidkommande en minskning av den på grundval av garanti- belopp för fastighet beräknade kommunala inkomstskatten. Sett ur den en— skilde fastighetsägarens synpunkt medför givetvis en sänkning av reparti- tionstalet att den effektiva garantiskatten — i den mån sådan utgår —— blir lägre.

När frågan om sänkning av repartitionstalet senast var föremål för stats— makternas bedömande, uttalade departementschefen i proposition nr 71 till 1957 års riksdag, att som riktpunkt för den då aktuella sänkningen borde uppställas att densamma bestämdes till den lägsta nivå, som var för- enlig med ett skäligt hänsynstagande till de kommuner för vilka fastighets— beskattningen fortfarande hade mera avsevärd betydelse. Repar-titionstalet fastställdes vid 1957 års riksdag till 2,5 procent av fastighetens taxerings- värde. Dessförinnan hade det utgjort 4 procent. Den kraftiga sänkningen var närmast föranledd av de omfattande höjningarna av taxeringsvärdena, som väntades vid 1957 års allmänna fastighetstaxering. De prognoser be- träffande taxeringsutfallet, som låg till grund för beslutet, har sedermera visat sig vara i allt väsentligt riktiga. För skogen blev dock, som tidigare be- rörts, taxeringsvärdena högre än man i allmänhet räknat med.

En sänkning' av repartitionstalet nu skulle få en helt annan effekt än fallet var nyssnämnda år, eftersom denna sänkning inte skulle sammanfalla med en däremot svarande höjning av taxeringsvärdena. Särskilt känsliga för en sänkning av repartitionstalet är givetvis de kommuner av speciell karaktär, där fastighetsskatteunderlaget av olika anledningar (vattenfall& kommuner, skogskommuner, sommarstugekommuner och liknande) utgör en betydelsefull del av hela skatteunderlaget. Till bilden hör också att vissa

av dessa kommuner fick vidkännas ett förhållandevis större skattebortfall vid 1957 års sänkning av repartitionstalet än övriga kommuner.

För att konkret belysa det nu sagda har vi beträffande fyra norrlands- kommuner verkställt beräkningar beträffande verkningarna vid 1958 års taxering av ett till 2 procent sänkt repartitionstal. De undersökta kommu- nerna är Ådals-Liden i Västernorrlands län, Fors och Stugun i Jämtlands län samt Jokkmokk i Norrbottens län. Beräkningarna har begränsats till domänstyrelsens fastigheter, andra större skogs- och jordbruksfastigheter, kraftverksfastigheter samt vissa större rörelsefastigheter.

I Ådals-Liden kommer vid en sänkning av repartitionstalet från nuvarande 2,5 procent till 2 procent skatteunderlaget för nyssnämnda fastigheter att minska med 12 215 skattekronor, eller 6,2 procent. Denna minskning av skatteunderlaget skulle medföra en primärkommunal utdebiteringshöjning av 67 öre per skattekrona. I Ådals-Liden härflyter de effektiva garantibe— loppen så gott som uteslutande från vattenfallsstyrelsens fastigheter.

I Fors skulle skatteunderlaget minska med 9 360 skattekronor, eller 6,4 procent. För att kompensera detta bortfall skulle erfordras en primärkom- munal utdebiteringshöjning av 71 öre per skattekrona. Vattenfallsstyrelsens samt vissa andra större kraftverksföretags fastigheter svarar här för de effektiva garantibeloppen.

I Stugun har omräkningen medfört en minskning av skatteunderlaget med 8242 skattekronor, eller 5,3 procent. Denna nedgång i skatteunder— laget skulle medföra en primärkommunal utdebiteringshöjning av 62 öre per skattekrona. Liksom fallet var beträffande Ådals-Liden härflyter de effektiva garantibeloppen så gott som uteslutande från vattenfallsstyrelsens fastigheter.

Vad slutligen beträffar Jokkmokk skulle skatteunderlaget för denna kom- mun minska med 19 147 skattekronor, eller 4,5 procent. Bortfallet härav skulle förorsaka en primärkommunal utdebiteringshöjning av 68 öre per skattekrona. Förutom från vattenfallsstyrelsens fastigheter härrör de effek- tiva garantibeloppen i denna kommun även från domänstyrelsens fastig- heter.

De beräknade utdebiteringshöjningarna blir i verkligheten något högre av den anledningen att inte samtliga fastigheter inom resp. kommuner med— räknats. Vidare bör understrykas att endast de primärkommunala utdebi- teringshöjningarna beaktats samt att, åtminstone beträffande Jokkmokk, redan nu utgående utdebiteringssats är mycket hög.

De exempel vi lämnat syns oss tillräckligt klart ådagalägga att inte ens en så ringa sänkning av repartitionstalet som från 2,5 till 2 är genomförbar för specialkommunernas vidkommande utan att dessa utsätts för kännbara ekonomiska påfrestningar. På grund av det anförda kan vi inte förorda att en ytterligare avveckling av fastighetsbeskattningen sker genom sänkning av repartitionstalet. Det kan i sammanhanget också förtjäna påpekas att en så- dan sänkning inte innebär någon som helst förenkling i det nuvarande taxeringsarbetet. Garantiskattesystemet som sådant bibehålls ju för alla

fastigheter och sålunda även för sådana fastigheter som i fortsättningen inte skulle ha att svara för någon effektiv fastighetsskatt. Härigenom skulle det nuvarande systemet framstå såsom än mera onödigt och betungande ur taxeringssynpunkt.

2. Avveckling av fastighetsbeskattningen för vissa grupper av fastigheter enligt två undersökta alternativ Bland de möjligheter, som erbjuder sig att nedbringa fastighetsbeskatt- ningens omfattning genom att fritaga vissa grupper av fastigheter från fas- tighetsbeskattningen, har vi övervägt två alternativ, i det följande benämnda alternativ I och II. Alternativen är i tekniskt hänseende anknutna till de skattskyldigas redovisning i inkomstlängdens olika delar.

Enligt 34 5 taxeringskungörelsen skall inkomstlängden bestå av tre de- lar, A-längden, B-längden och C-längden.

I A-längden upptas fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser. I B-längden upptas var för sig följande två grupper av skattskyldiga, näm— ligen dels svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstalter, som inte är aktie- bolag och sådana utländska juridiska personer, som inte skall upptas i A- längden, dels ock andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksför- eningar ävensom sparbanker, Sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges all- männa hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteks- föreningar, Svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar.

I C-Iängden upptas övriga skattskyldiga. Här redovisas sålunda bl. a. in- komst, som härflyter från statens fastighetsinnehav.

Alternativ I innebär avveckling av fastighetsbeskattningen beträffande samtliga fastigheter, som tillhör i A-längden upptagna skattskyldiga.

Alternativ II innebär avveckling av fastighetsbeskattningen dels beträffan- de samtliga fastigheter, som tillhör i A-längden upptagna skattskyldiga, dels ock beträffande fastigheter, som äges av bostadsföreningar, bostadsaktiebolag eller allmännyttiga bostadsföretag. I syfte att förenkla deklarations-, taxe- rings- och uppbördsförfarandet föreslås vidare att sommarstugefastigheter skall beskattas i ägarens hemortskommun. För att inte detta förslag skall leda till att de kommuner, där sommarstugorna är belägna, skall få minskat skatteunderlag, föreslås vidare att nyssnämnda kommuner i samband med statsverkets utbetalning av kommunalskatt erhåller kompensation från hem- ortskommunerna för bortfallet av den på sommarstugefastigheterna nu belö- pande garantiskatten.

Redogörelse för vissa med de båda alternativen sammanhörande beskattningsregler

Innan vi övergår till att närmare redogöra för innebörden och verkningarna av de båda alternativen torde det vara erforderligt att i korthet belysa ett par särskilda spörsmål. Det första angår beskattningsreglerna samt taxe- rings- och uppbördsförfarandet beträffande en- och tvåfamiljsfastigheter,

som är belägna i annan kommun än ägarens hemortskonnnun (huvudsakligen sommarstugefastigheter). Det andra gäller nuvarande regler för beskattning av bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag.

Nettointäkt av s 0 m m a r s t 11 g e f a stig h et e r beskattas för närvarande till statlig inkomstskatt i den kommun, där fastighetens ägare är mantals- skriven. Därvid upptas såsom intäkt 2,5 procent av taxeringsvärdet. Avdrag får göras dels för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital, dels ock för tomt-rättsavgäld eller annan liknande avgäld. Sådant extra avdrag om 200 kronor, som genom beslut av 1957 års riksdag tillkommer egnahemsägare, som själv bebor sin fastighet, medges däremot i regel inte. Om vid tillämp- ning av dessa regler underskott uppkommer får detta avdras under »Allmänna avdrag». Bestämmelserna om beskattning av inkomst av en- och tvåfamiljs- fastigheter finns intagna i 24 ä 2 mom. och 25 Q 3 mom. kommunalskatte- lagen jämte tillhörande anvisningar.

I den kommun, där fastigheten är belägen, beskattas fastighetsägaren till kommunal inkomstskatt för fastighetens garantibelopp. Han har därför att i sommarstugekommunen avlämna särskild självdeklaration enligt formulär nr 2 b. Härvid bortses —- liksom i det följande —— från sådana fastigheter, som brukar uthyras eftersom dessa inte är schablonbeskattade.

Garantibeloppet utgör 2,5 procent av fastighetens taxeringsvärde. Om fas- tighetsägaren inte åtnjutit annan inkomst, som skall beskattas i kommu- nen, kommer garantibeloppet att tillika utgöra taxerad och, i regel, efter av- rundning nedåt till helt hundratal kronor även beskattningsbar inkomst. Av- drag för underskott, som uppkommit vid beräkning av nettointäkten, kan i detta fall inte utnyttjas av den skattskyldige.

Skatteplikt till kommunal inkomstskatt inträder först då den beräknade beskattningsbara inkomsten i kommunen uppgår till 100 kronor.

Av den utredning, som verkställts beträffande sommarstugefastigheterna, framgår bland annat att taxeringsvärdena å detta slags fastigheter genom- snittligt inte uppgår till så höga belopp. I Ljusterö kommun var sålunda genomsnittsvärdet vid 1957 års allmänna fastighetstaxering omkring 12 800 kronor och i Onsala kommun omkring 20 400 kronor. Antalet i undersök- ningen ingående fastigheter var i den förstnämnda kommunen 1 152 och i den sistnämnda 1 146. Av dessa fastigheter hade i Ljusterö 851, eller 74 pro- cent, och i Onsala 554, eller 48 procent, påförts högst tre skattekronor per fastighet. Vidare har undersökningen givit vid handen att belåningen av sommarstugorna är av måttlig omfattning, vilket haft till följd att de effek- tiva garantibeloppen för detta slag av fastigheter inte kan beräknas utgöra mer än ca 30 procent av de totala. Det administrativa bestyret såväl med den årliga taxeringen av de omkring 177 000 sommarstugefastigheterna i riket som ock med upphörd och i förekommande fall indrivning av på desamma belöpande skatter är betydande, vilket torde framgå av den arbetsrutin, som _— med vissa smärre variationer _ tillämpas för varje kommun. I detta hänseende hänvisas till den sammanställning, som lämnas i bilaga 4. Av

bilagan framgår att de olika arbetsmoment _- varav en del tämligen tids— ödande —— som ägare av sommarstugefastighet samt olika myndigheter har att utföra för en var fastighet regelmässigt uppgår till femton å aderton.

Genom beslut av 1954 års riksdag kom inkomst av fastighet, som äges av bostadsförening eller bostadsaktiebolag, att beräknas efter samma schablonmetod, som gäller för en- och tvåfamilj sfastigheter. Hela fas— tighetsinkomsten upptas efter denna lagändring till beskattning hos för- eningen (bolaget). Medlemmen (delägaren) inkomstbeskattas enligt de nya reglerna blott om han hyr ut sin lägenhet. I propositionen nr 37/1954 fram- hölls att man genom dessa regler erhöll en åsyftad anpassning till den verk- liga skatteförmågan, eftersom vid inkomstberäkningen hänsyn togs rtill den högre eller lägre ränta, som utgick på det lånade kapitalet.

Bestämmelserna om bostadsföreningars och bostadsaktiebolags beskatt- ning för inkomst av fastighet återfinns i 24 5 3 mom. och 25 ä 3 mom. kommunalskattelagen. De är 1957 beslutade ändringarna i fråga om beräk- ning av inkomst av en- och tvåfamiljsfastigheter berörde inte bostadsför- eningar och bostadsaktiebolag. Bruttointäkten av dessa fastigheter beräk- nas alltså fortfarande efter 3 procent av taxeringsvärdet.

Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås enligt anvisningar- na till kommunalskattelagen »ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägas av föreningen eller bolaget». Frågan huruvida en bostadsförening eller ett bo- stadsaktiebolag är av den beskaffenhet, som avses i nyssnämnda anvis- ningar, har överlämnats åt praxis att avgöra. Emellertid förutsatte såväl departementschefen i proposition nr 3/1957 som bevillningsutskottet i sitt betänkande nr 5/1957, att riksskattenämnden skulle meddela vägledande anvisningar till ledning för tax-eringsmyndigheterna.

Dylika anvisningar har riksskattenämnden meddelat den 9 oktober 1957. Att observera är således att inte alla bostadsföreningar och bostadsaktie— bolag beskattas efter schablon. För beräkning av inkomst av ej schablon- beskattad fastighet skall — där fråga inte är om en- eller tvåfamiljsfastig- het — av företaget lämnas fullständig redovisning enligt deklarationsfor- mulär nr 6 a. Företaget är därvid berättigat till avdrag — förutom för öv- riga omkostnader för fastigheten — dels för värdeminskning å hela fastig- heten, dels ock för garantibeloppet för fastigheten.

Vid 1954 års riksdag tillkom även bestämmelsen om schablonmässig in- komstberäkning för fastighet som tillhör vissa al ] m ä n n y t t i g a b 0- s t a d s f ö r e t a g. Med allmännyttigt bostadsföretag förstås bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebyrå) eller läns- bostadsnämnd erkänts såsom allmännyttigt bostadsföretag. Reglerna för be- skattningen av de allmännyttiga bostadsföretagen var ursprungligen något

annorlunda utformade än de, som gällde beträffande en- och tvåfamiljs— fastigheter samt bostadsföreningars och bostadsaktiebolags fastigheter. Ge- nom beslut av 1959 års riksdag (prop. nr 9/1959) beräknas emellertid nu- mera inkomst av fastighet, som tillhör allmännyttigt bostadsföretag, enligt samma schablonmetod, som tillämpas beträffande fastighet, som äges av bostadsförening eller bostadsaktiebolag. Riksdagen beslöt vidare, att scha— blonmetoden skulle tillämpas på alla allmännyttiga bostadsföretag. Taxe— ringsmyndigheterna har ej att bedöma bostadsföretagets karaktär utan har att hålla sig till om företaget vunnit nyss nämnt erkännande. Bestämmelserna, som reglerar beskattningen av de allmännyttiga bostads— företagen, återfinns i 24 5 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen.

Närmare redogörelse för de båda alternativen

Alternativ I

Detta alternativ innebär i princip att gränslinjen mellan fastigheter för vilka fastighetsbeskattningen föreslås avvecklad och fastigheter för vilka in- komst av garantibelopp fortfarande skall beräknas, går mellan fastigheter, som äges av fysiska personer, å ena, samt fastigheter, som äges av juridiska personer, å andra sidan. Ur praktisk taxeringssynpunkt kan detta även ut— tryckas så att garantibelopp för fastighet inte skall beräknas för i A-längden upptagna skattskyldiga under det att så fortfarande skall ske för övriga skattskyldiga.

En fortsatt avveckling av fastighetsbeskattningen i överensstämmelse med detta alternativ undanröjer i allt väsentligt den kritik, som riktats mot fastighetsbeskattningen i dess nuvarande utformning. Denna kritik utmyn- nar i att fastighetsbeskattningen inte står i Överensstämmelse med princi- pen >>skatt efter förmåga». Beträffande de juridiska personerna har skatte— lagstiftningen inte på samma sätt som när det gäller de fysiska personerna låtit skatteförmågesynpunkterna träda i förgrunden. De juridiska perso- nerna åtnjuter exempelvis inte ortsavdrag eller extra avdrag för nedsatt skatteförmåga och får i regel ej heller tillgodogöra sig andra allmänna av— drag än avdrag för underskott å förvärvskällor. De juridiska personernas inkomster är ej heller underkastade progressiv beskattning, vilket på sitt sätt är ett uttryck för att andra synpunkter gör sig gällande vid skattebör- dans avvägning än när det är fråga om fysiska personer.

Genom att på sätt som föreslås i detta alternativ knyta avvecklingen av fastighetsbeskattningen till ägarinnehavet uppnås också för de, ur kommu— nernas synpunkt, mest angelägna fallen —— nämligen de juridiska personer- nas fastighetsinnehav —— att fastighetsbeskattningens garantieffekt bevaras. Den statistiska undersökningen har klarlagt att en ändring av reglerna om fördelning mellan olika kommuner av inkomst av rörelse, vari fastig— het ingår, inte kan bidra till en mera rättvis inkomstfördelning kommu- nerna emellan, enär fastighetsbeskattningen helt eller till väsentligaste delen är effektiv. Det rör sig i dessa fall, där de skattskyldigas enda bi-

drag till kommunernas skatteunderlag utgörs av garantibeloppen, huvud- sakligen om större fastighetskomplex, där ägarna antingen är det allmänna eller bolag. Såsom närmare framgår av den förut lämnade redogörelsen har uppmärksammats en tendens hos juridiska personer med fastigheter inom skilda kommuner att i någon eller några av dessa redovisa nettointäk— ter, som endast motsvarar garantibeloppen. Dessas storlek synes alltså _ även om fastighetsbeskattningen inte är effektiv _ vara av direkt betydel— se för omfattningen av det kommunala skatteunderlaget.

Det skattebortfall för kommunerna, som genomförandet av alternativ I skulle medföra, framgår av nedanstående uppställning där som jämförelse angivits det skattebortfall, som en fullständig avveckling av fastighetsbe— skattningen skulle föranleda. Därvid har skattebortfallet enligt alternativ I beräknats efter enahanda grunder som tillämpats vid uträkningen av den sammanlagda effektiva fastighetsskatten i hela riket.

Skattebortfall, beräknat på grundval av 1958 års taxering, 1 000 kr vid total avveckling av enligt alternativ I Kommuner fastighetsbeskattningen Annan Samtliga Annan- Samtliga Jprdåräkts- fastig- fastig- Jgdtliygäs' fastig- fastig- as g e het heter 5 g het heter 1 2 3 4 5 6 7 Städer utom landsting . . 74 31 167 31 241 46 10 846 10 892 Ovriga primärkommuner 9 715 60 597 70 312 4 389 41 121 45 510 Landsting .............. 3 825 23 782 27 607 1 735 16 253 17 988 Municipalsamhällen ...... 3 184 187 1 133 134 Tingslag ................ 53 248 301 24 166 190 Summa 13 670 115 978 129 648 6195 68 519 74 714

Av tablån framgår att skattebortfallet för kommunerna enligt detta alter- nativ skulle bli omkring 75 milj. kronor. Den återstående effektiva fastig- hetsskatten uppgår då till 55 milj. kronor. Tabell G (s. 102) utvisar storle- ken av de primärkommunala utdebiteringshöjningar, som skulle erfordras i samtliga undersökta kommuner vid genomförandet av detta alternativ.

Som tidigare nämnts skulle. för 17 av de undersökta kommunerna stora höjningar av utdebiteringssatserna bli erforderliga vid en fullständig av- veckling av fastighetsbeskattningen. I tio av dessa kommuner föranleddes utdebiteringshöjningen nästan helt av borttagandet av garantibeloppet för av juridiska personer ägda fastigheter medan i återstående sju kommuner utdebiteringshöjningen i stor utsträckning berodde på fastighetsskattens slopande för sommarstugefastigheter. Då enligt nu förevarande alternativ garantibeskattningen bibehålls för de förstnämnda fastigheterna men slo— pas för de sistnämnda medför detta att de betydande utdebiteringshöjning- ar som skulle erfordras vid en fullständig avveckling av fastighetsbeskatt-

ningen för de tio förstnämnda kommunerna väsentligt reduceras. För de sju sommarstugekommunerna kommer dock utdebiteringshöjningarna i stort sett att kvarstå. För de tio förstnämnda kommunerna minskar utde- biteringsökningen t. ex. i Ådals-Liden från 4,74 till 0,05 kronor per skatte- krona, i Fors från 4,74 till 0,07, i Jokkmokk från 4,26 till 0,11 och i Stugun från 4,16 till 0,07; i ingen av de övriga kommunerna skulle utdebiterings- höjningen enligt detta alternativ överstiga 0,17 kronor per skattekrona. För sommarstugekommunerna skulle emellertid som nämnts utdebiteringshöj— ningarna fortfarande bli höga. De skulle exempelvis uppgå i Djurö till 1,10 kronor, i Värmdö till 0,96 kronor och i Dalarö till 0,73 kronor, allt per skattekrona.

Alternativ II

Förut har i korthet omnämnts att detta alternativ innehåller förslag om att garantibelopp framdeles _ utöver vad som följer av alternativ I — inte skall fastställas för fastigheter, som äges av bostadsföreningar och bostads- aktiebolag samt allmännyttiga bostadsföretag. Vidare har nämnts att för sommarstugefastigheterna i förenklingssyfte föreslås att en teknisk omlägg- ning av beskattningsförfarandet genomförs. För närvarande beskattas dessa fastigheter statligt i hemortskommunen men kommunalt, där fastigheten är belägen. Alternativ II innebär att sominarstugefastigheterna skall beskat- tas såväl statligt som kommunalt i hemortskommunen, men att sommar- stugekommunen i samband med avräkningsförfarandet av kommunalskatt skall tillföras ett skatteunderlag, som motsvarar 2,5 procent av fastigheter— nas sammanlagda taxeringsvärden. De skattskyldiga får enligt alternativ II & liksom även var förhållandet beträffande alternativ I —— utnyttja gäld— ränteavdraget och, i förekommande fall, avdrag för tomträttsavgäld eller annan liknande avgäld. Skillnaden mellan alternativen ligger däri att enligt alternativ II nyssnämnda avdrag minskar skatteunderlaget i hemortskom- munen under det att sagda avdrag enligt alternativ I minskar skatteunder- laget i den kommun, där fastigheten är belägen. Då bruttointäkterna av som- marstugefastigheterna enligt schablon skall bestämmas till 2,5 procent av taxeringsvärdet och sålunda städse uppgår till samma summa som garanti— beloppen, bestäms skattebortfallet i sommarstugekommunerna vid garanti- beskattningens slopande av gäldränteavdragens storlek. Enligt alternativ II kommer alltså detta skattebortfall i sommarstugekommunerna att få bäras av sommarstugeägarnas hemortskommuner.

I ett föregående avsnitt av detta kapitel har lämnats en detaljerad redogö- relse för nu gällande beskattningsregler samt förfaringssättet för taxering, uppbörd och indrivning av skatt beträffande sommarstugorna. Alternativ II söker tillgodose kravet på enklare regler i nu nämnda avseenden. Det nuva- rande systemet förutsätter att ägare av en sommarstuga avlämnar deklara- tion för sin fastighet såväl i hemortskommunen för taxering till statlig inkomstskatt som i sommarstugekommunen för taxering till kommunal inkomstskatt. Självfallet skulle en betydande förenkling åstadkommas om

den skattskyldige endast behövde avlämna uppgift i hemortskommunen. I ett särskilt avsnitt kommer att redovisas verkningarna i olika hänseenden vid ett genomförande av detta förslag ävensom för det sätt på vilket vi tänkt oss lösa vissa med detsamma förknippade tekniska spörsmål.

Det skattebortfall för kommunerna, som genomförandet av alternativ 11 skulle medföra, framgår av följande uppställning. En närmare redogörelse beträffande den förändring i kommunernas skatteintäkter, som föranleds av omläggningen av sommarstugebeskattningen, lämnas i bilaga 5. I övrigt har skattebortfallet enligt alternativ II beräknats efter enahanda grunder som tillämpats vid uträkningen av den sammanlagda effektiva fastighetsskatten i riket.

Skattebortfall, beräknat på grundval av 1958 års taxering, 1 000 kr

vid total avveckling av . . Kommuner fastighetsbeskattningen enligt alternativ ”

Annan Samtliga _ Annan Samtliga

Jprdtbrlukts- fastig- fastig- Jprdtbräkts fastig- fastig-

as lg e het heter as lg e het heter

1 2 3 4 5 6 7

Städer utom landsting . . 74 31 167 31 241 46 22 433 22 479 Övriga primärkommuner 9 715 60 597 70 312 4 389 46 248 50 637 Landsting .............. 3 825 23 782 27 607 1 735 18 252 19 987 Municipalsamhällen . . . . 3 184 187 1 151 152 Tingslag ................ 53 248 301 24 183 207 Summa 13 670 115 978 129 648 6195 87 267 93 462

Skattebortfallet för kommunerna skulle enligt detta alternativ bli om- kring 93 milj. kronor. Den återstående effektiva fastighetsskatten uppgår därefter till omkring 36 milj. kronor.

Av tabell G kan direkt utläsas det skatteunderlagsbortfall och därav för- anledda primärkommunala utdebiteringshöjningar för samtliga undersökta kommuner, som skulle bli följden dels av en total avveckling av fastighets- beskattningen, dels ock vid en fortsatt successiv avveckling av fastighets— beskattningen enligt de båda alternativ, som undersökts av de sakkunniga. Enligt alternativ II uppkommer inte i någon av de undersökta kommunerna större primärkommunal utdebiteringsökning än 29 öre.

De sakkunnigas ställningstagande till de båda alternativen

Av den tidigare redogörelsen framgår att båda alternativen medför att det önskade resultatet en avsevärd minskning av fastighetsbeskattning- ens omfattning —— uppnås. Sålunda minskar den del av den kommunala in- komstskatten, som enligt nuvarande bestämmelser utgår på grundval av garantibelopp för fastighet, från omkring 130 milj. kronor till omkring 55 milj. kronor enligt alternativ I samt till omkring 36 milj. kronor enligt alter— nativ II. Minskningen utgör 75 resp. 93 milj. kronor eller i relativa tal 58

Tabell G. Skatteunderlagsbortfall och därav föranledda utdebiteringshöjningar för samt— liga undersökta kommuner vid en total avveckling av fastighetsbeskattningen samt enligt de alternativ för en fortsatt avveckling av densamma som övervägts av de sakkunniga

Skatteunderlagsbortfall

Erforderliga höjningar av de primärkommunala utdebiteringssatserna

Garantib. i % vid avveckling av . __ ,. ,

Kommun i % av to- fastighetsbeskattningen ] kil?” Skkfr *tldhaz' Länsbeteckning tala skatte— vec 1,23, atv ias lg e s-

underlaget s a n ligen

en]. en]. en]. enl. malt alt. I alt. 11 tom” alt. I alt. 11

1 2 3 4 5 6 7 8

Tyresö ............ B 12,9 6,2 5,6 2,4 0,68 0,61 0,26 Floda .............. D 10,2 2,1 1,8 1,8 0,21 0,19 0,18 Boxholms köping .. E 7,5 2,7 1,9 1,9 0,28 0,20 0,20 Hamneda .......... G 11,5 1,8 1,6 1,5 0,16 0,14 0,13 Fagerhult .......... H 11,2 2,5 2,4 2,4 0,26 0,24 0,24 Borrby ............ L 8,9 2,0 1,5 1,5 0,17 0,13 0,13 Skegrie ............ M 11,1 3,2 1,8 1,8 0,23 0,13 0,12 Ytterby ............ 0 5,3 2,5 2,2 2,2 0,22 0,19 0,19 Bjärke ............ P 10,0 1,9 1,6 1,5 0,18 0,15 0,14 Lyrestad .......... R 8,4 2,0 1,7 1,6 0,23 0,19 0,18 Grava .............. S 6,2 2,2 1,8 1,7 0,24 0,19 0,19 Kolbäck ............ U 6,9 3,5 1,9 2,0 0,42 0,22 0,24 Söderbärke ........ W 9,1 3,2 0,8 0,7 0,35 0,08 0,07 Attmar ............ Y 7,7 2,8 0,9 1,0 0,33 0,11 0,12 Jörn .............. AC 7,1 1,5 1,2 1,4 0,25 0,20 0,23 Oxelösund .......... D 6,1 2,6 1,2 1,6 0,28 0,13 0,17 Vadstena .......... E 4,9 3,1 2,1 2,6 0,33 0,22 0,27 Höganäs ............ M 6,1 2,9 2,0 2,6 0,32 0,23 0,29 Stockholm .......... A 4,6 2,3 0,8 1,6 0,31 0,11 0,21 Blidö .............. B 17,6 6,9 5,5 2,4 0,75 0,59 0,25 Österåker . . . . . B 16,9 7,0 4,4 2,0 0,81 0,50 0,22 Ljusterö ............ B 23,3 6,9 5,4 1,3 0,78 0,60 0,14 Djurö .............. B 30,6 10,8 9,4 1,0 1,29 1,10 0,10 Värmdö ............ B 24,5 8,7 7,6 1,2 1,10 0,96 0,14 Dalarö 1 ............ B 19,4 7,1 6,0 1,6 0,88 0,73 0,19 Södra Göstring ...... E 18,1 2,3 1,3 1,3 0,22 0,13 0,13 Linderås ............ F 15,9 4,1 2,7 2,7 0,34 0,22 0,22 Åseda .............. G 15,6 2,4 1,2 1,2 0,18 0,09 0,09 Annerstad .......... G 16,0 3,9 1,2 1,2 0,38 0,11 0,11 Räng .............. M 20,2 6,4 5,1 1,4 0,57 0,45 0,11 Knäred ............ N 15,4 2,4 1,5 1,5 0,22 0,14 0,13 Laholms landsk. N 22,3 4,3 2,9 1,8 0,36 0,25 0,15 Atran .............. N 15,9 2,6 1,6 1,5 0,27 0,16 0,15 Onsala ............ N 16,2 6,4 5,3 1,7 0,46 0,38 0,12 Finnskoga-Dalby . . . . S 17,2 4,7 1,0 1,0 0,54 0,11 0,11 Gustav Adolf ...... S 17,1 0,4 0,3 0,3 0,04 0,03 0,03 Ekeby och Gällersta T 20,2 13,9 1,0 1,0 1,60 0,10 0,10 Långsele ............ Y 15,3 1,8 0,9 0,9 0,21 0,10 0,10 Resele .............. Y 20,9 15,4 0,7 0,7 1,98 0,08 0,08 Ramsele ............ Y 21,8 5,4 0,6 0,6 0,63 0,07 0,06 Ådals-Liden ........ Y 35,8 31,7 0,5 0,5 4,74 0,05 0,05 Junsele 18,1 2,8 0,8 0,8 0,38 0,11 0,10 Fors .............. 35,8 31,3 0,6 0,6 4,74 0,07 0,07 Ragunda .......... Z 24,2 3,5 0,9 0,8 0,39 0,09 0,09 Stugun ............ Z 32,0 27,4 0,6 0,6 4,16 0,07 0,07 Frostviken .......... Z 20,1 10,5 1,1 1,1 1,56 0,15 0,14 Kall ................ Z 19,3 13,8 1,3 1,3 1,82 0,15 0,15 Undersåker ........ Z 21,0 7,5 1,3 1,3 1,01 0,17 0,16 Hogdal ............ Z 19,5 1,4 0,8 0,8 0,18 0,10 0,10 Vännäs ............ AC 21,9 8,6 0,9 0,8 0,89 0,08 0,08 Jokkmokk .......... BD 26,5 22,7 0,8 1,0 4,26 0,11 0,14

resp. 72 procent. Att skillnaden mellan alternativen inte blir större beror givetvis på att de bygger på en och samma grundprincip, nämligen att ga- rantibelopp inte vidare skall beräknas för fastigheter, som tillhör fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser.

De undersökningar, som vi företagit, har bibragt oss den uppfattningen att en på ägarinnehavet baserad gränsdragning är den enda uppdelning av fastighetsbeståndet, som under nuvarande förhållanden är genomförbar. därest man vill åstadkomma en påtaglig minskning av fastighetsbeskatt- ningens betydelse utan att kommunerna tvingas till mera betydande utde- biteringshöjningar. Vi anser också att en sådan uppdelning _ när nu de ekonomiska konsekvenserna inte tillåter en fullständig avveckling av fas— tighetsbeskattningen — ger en ur materiell synpunkt godtagbar lösning av frågan om en minskning av fastighetsbeskattningens omfattning. Därvid har inte förbisetts, att vissa bolag och föreningar i åtskilliga hänseenden, såsom fallet exempelvis är beträffande familjebolagen, står de fysiska per— sonerna mycket nära. Denna omständighet kan emellertid inte enligt vårt förmenande rimligen ge anledning till uppdelning av de juridiska perso- nernas fastighetsinnehav i vidare mån än som framgår av alternativ II. Detta ställningstagande har i första hand dikterats av praktiska taxe- ringssynpunkter. Därest en fortsatt avveckling av fastighetsbeskattningen skall ske genom en begränsning av de fastigheter för vilka garantibelopp skall beräknas, anser vi det vara en angelägenhet av största vikt att gräns- dragningen mellan från fastighetsbeskattning undantagna fastigheter och sådana fastigheter för vilka garantibelopp alltjämt skall beräknas sker efter enkla regler, som inte ger anledning till tvekan eller tolkningssvårighe- ter varken för de skattskyldiga eller för beskattningsmyndigheterna.

Genom att fastighetsbeskattningen föreslås bibehållen för fastigheter, som tillhör juridiska personer, erfordras inte att särskilda garantier tillskapas för att det skatteunderlag, som med nuvarande bestämmelser härflyter från sagda fastigheter i form av inkomst av garantibelopp, även fortsättningsvis kommer att tillföras de kommuner, där dylika fastigheter är belägna.

En annan konsekvens av att fastighetsbeskattningen endast delvis slopas är att avdrag för underskott i förvärvskälla i annan kommun än den där beskattning av från förvärvskällan härflytande inkomst skall ske i princip inte bör ifrågakomma. Om fastighet ingår i förvärvskälla, som utvisar un— derskott, får nämligen underskottet inte avräknas från garantibeloppet för fastigheten. Vi anser oss — med det undantag som alternativ II innebär beträffande sommarstugefastigheterna — inte kunna förorda att utsträcka rätten till avdrag för underskott i förvärvskälla, däri fastighet ingår, så att skatteunderlaget minskas i annan kommun, medan den kommun där fas- tigheten är belägen får beskatta garantibeloppet ograverat.

Vi tillstyrker sålunda i princip att fastigheter som äges av fysiska per— soner fritas från garantibeskattning. Härefter återstår att bedöma huru- vida de modifikationer av alternativ I, som innefattas i alternativ II, är sakligt motiverade.

Beträffande fastigheter, som tillhör bostadsföreningar och bostadsaktie- bolag finner vi bärande skäl föreligga att med avseende å garantibeskatt- ningen behandla dessa på samma sätt som en- och tvåfamiljsfastigheterna. Här avses endast sådana bostadsföretag för vilka reglerna i 24 5 3 mom. kommunalskattelagen om schablonbeskattning är tillämpliga, alltså i egent- lig mening äkta bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. På samma sätt som egnahemsägare förvärvat sina fastigheter i syfte att tillgodose sitt bostads- behov och inte för att förvärva inkomst, har bostadsföreningar och bostads- aktiebolag huvudsakligen tillkommit för att bereda medlemmarna (delägar- na) bostäder.

Med hänsyn till det syfte, som sålunda tillgodoses av dessa företag, före— ligger en klar skillnad mellan dessa, å ena sidan, och föreningar eller aktie— bolag, som bedriver vanlig fastighetsförvaltning eller annan verksamhet, å andra sidan.

Vad därefter angår de allmännyttiga bostadsföretagen må framhållas att dessa företag bildats av eller garanteras av kommuner. De drivs i regel så- som aktiebolag eller stiftelse. Utmärkande för dem är att de endast idkar sådan byggnadsverksamhet till vilken utgår statligt eller kommunalt stöd. Enligt de normalstadgar för bolagsordning eller stiftelse, som bostadssty- relsen fordrar för att företaget skall godkännas som allmännyttigt, krävs bland annat att företagens bostadshus upplåtes såsom hyreslägenheter utan insats från hyresgästens sida. Ändring av bolags eller stiftelses stadgar får inte vidtas utan medgivande av kommunens beslutande organ så länge av bostadsstyrelsen eller länsbostadsnämnd beviljat statslån anlitas för fi- nansieringen av bolaget eller stiftelsen tillhörigt företag. Skulle bolag eller stiftelse upphöra, skall dess behållna tillgångar — utöver tillskjutet kapi- tal _ helt tillfalla viss kommun för att användas till främjande av bostads- försörjningen i kommunen.

Såsom förut nämnts skall enligt beslut av 1959 års riksdag inkomst av fastighet, som tillhör allmännyttigt bostadsföretag, beräknas efter samma schablonmetod som gäller för bostadsföreningar och bostadsaktiebolag.

De allmännyttiga bostadsföretagen är alltså vid inkomsttaxeringen lik- ställda med bostadsföreningar och bostadsaktiebolag. Anledning torde sak— nas att i samband med fastighetsbeskattningens avveckling göra åtskillnad mellan dessa grupper. Vi finner därför att även de allmännyttiga bostads- företagen bör undantas från skyldigheten att beräkna garantibelopp för sina fastigheter.

Av tabell G (s. 102) framgår att fastighetsbeskattningens slopande för sommarstugornas vidkommande skulle —— därest ej särskilda åtgärder vid- tas —— i åtskilliga kommuner medföra besvärande utdebiteringshöjningar. I den allmänna diskussionen har ofta gjorts gällande att den övervältring av skattebördan till andra grupper av skattskyldiga, som ett borttagande av fastighetsbeskattningen innebär, blir särskilt framträdande i sådana kom- muner, där en inte oväsentlig del av fastighetsskatteunderlaget härrör från

fastigheter, som äges av personer, bosatta utom kommunen. Den bofasta be- folkningen i dessa kommuner får _ har det sagts _ i större utsträckning än fallet är i andra kommuner svara för det allmännas utgifter för vatten- och avloppsledningar, renhållning samt väg-, brand- och polisväsen. Kom- munernas utgifter för berörda ändamål blir i dessa fall större än eljest, enär hänsyn måste tas till behovet under den kortare del av året då folkmängden är störst. Å andra sidan får ej förbises att sommarstugeägarna på många sätt bereder den bofasta befolkningen möjligheter till extra inkomster.

Även beträffande jordbruksfastigheterna visar utredningen att garanti- beskattningen för utbofastigheternas vidkommande är effektiv i långt större utsträckning än för andra jordbruksfastigheter. Det skulle då kunna hävdas, att dessa utbofastigheter vid en avveckling av fastighetsbeskattningen borde behandlas på samma sätt som sommarstugefastigheterna. Häremot talar dock flera skäl. De jordbruksfastigheter, det här är fråga om, torde i regel an- tingen vara utarrenderade eller drivas av anställd personal. Arrendatorn eller de anställda torde vanligtvis vara bosatta i kommunen och där erlägga skatt för sina inkomster. Sammanlagt torde fastighetsinkomsten och arren- datorns, resp. de anställdas, inkomster merendels inte understiga garanti- beloppet för fastigheten. Dessutom är antalet utbofastigheter av denna ka- raktär så ringa, att ett bortfall av på desamma belöpande garantibelopp tor- de vara utan betydelse för utdebiteringssatsernas höjd. Vi har alltså funnit att ett slopande av garantibeskattningen för utbofastigheter, som tillhör fy- siska personer, får praktisk betydelse för den kommunala ekonomien endast såvitt gäller kommuner med ett större antal sommarstugor. För att tillgodo- se dessa kommuners berättigade anspråk på visst skatteunderlag från ifråga- varande fastigheter är man _ då utvägen med särskilda statliga bidrag för att kompensera ett skattebortfall knappast kan ifrågakomma _ hänvisad att beträffande sommarstugorna i en eller annan form garantera kommu- nerna visst skatteunderlag. Alternativ II har tagit sikte på detta förhållande och innehåller vissa förslag, varigenom sommarstugekommunerna i princip får behålla samma skatteunderlag från dessa fastigheter, som de tidigare haft. Detta resultat uppnås, såsom förut nämnts, genom att sommarstuge- kommunerna _ utan att någon beskattning av sommarstugorna sker i des- sa kommuner _ får tillgodoräkna sig ett skatteunderlag, som motsvarar 2,5 procent av sommarstugefastigheternas taxeringsvärden. Sommarstugorna skall i stället deklareras och inkomstbeskattas i hemortskommunerna. ] realiteten innebär detta att de på sommarstugorna belöpande gäldränteav- dragen får minska skatteunderlaget i hemortskommunerna.

De gäldräntor, varom här är fråga, skall enligt gällande bestämmelser avdragas från inkomst av annan fastighet. Avdraget sker i den kommun, där fastigheten är belägen. Vi har emellertid kommit till att goda skäl kan anföras för att i stället låta hemortskommunerna bära gäldränteavdragen, oaktat detta utgör ett avsteg från eljest tillämpade principer i fråga om kost- nader, som belöper på fastigheter. Olika hänsyn och synpunkter gör sig här- vid gällande. Sommarstugekommunerna har givetvis ett starkt intresse av

att i fortsättningen liksom hittills få uppbära intäkterna av sommarstuge— fastigheterna ograverade. De utgifter kommunerna kan åsamkas för sommar- stugorna är uppenbarligen lika stora vare sig ägarna har sina fastigheter belånade eller ej. Å andra sidan har ägarna till sommarstugorna ett i och för sig berättigat intresse av att kunna utnyttja gäldränteavdragen.

Vid bedömandet av de konsekvenser, som ett överförande av gäldränte- avdragen till hemortskommunerna skulle medföra för dessa, bör följande beaktas.

Sommarstugeägarnas hemortskommuner har redan enligt gällande be- skattningsregler att vidkännas avdrag för ränta å gäld, som ej kan hänföras till förvärvskälla utanför kommunen. Sålunda får skattskyldig, som upptagit lån för att tillgodose något personligt behov, exempelvis i samband med för- värv av båt eller bil, göra avdrag för räntan å länet i hemortskommunen. Över huvud taget har denna kommun att vidkännas alla ränteavdrag, som enligt gällande bestämmelser skall avdras från inkomst av kapital, d. v. 5. ränta som inte är hänförlig till annan förvärvskälla. Gäldränta å sommar— stugor står enligt vårt förmenande till sin natur mycket nära sådan ränta, som är hänförlig till ägarens personliga behov. Ofta kan det bero på en skattskyldigs eget gottfinnande huruvida han skuldsätter sig i samband med uppförandet eller förvärvandet av en sommarstuga. Han kan exempelvis ha tillgångar, som han inte vill läsa fast i sommarstugan, och tar därför upp ett lån. Huruvida räntan härför skall redovisas under inkomst av kapi- tal och avdras i hemortskommunen eller anses hänförlig till fastigheten är ofta vanskligt att avgöra. I praktiken torde detta avgörande komma att ligga hos vederbörande ägare själv. Taxeringsnämnderna torde i regel inte anse sig kunna bedöma de verkliga orsakerna till en skuldsättning i sam- band med sommarstugeinnehav. Av denna anledning anser vi det naturligt att hemortskommunerna bör svara för gäldränteavdragen å sommarstugor- na. Vi har därvid fäst vikt vid att hemortskommunen har beskattningsrät- ten till huvuddelen av den skattskyldiges inkomster.

Om hemortskommunerna skall bära gäldränteavdragen å sommarstuge- fastigheterna, medför detta givetvis ett visst skattebortfall i dessa kommuner. Av tabell 25 i bilaga 5 framgår emellertid att detta skattebortfall för riket i dess helhet endast uppgår till omkring 2 milj. kronor. För att täcka ett dylikt skattebortfall krävs en genomsnittlig höjning av primärkommuner- nas totala utdebiteringar med 0,6 öre per skattekrona. På grund av att de kommuner, som har många sommarstugeägare mantalsskrivna inom kommu- nen regelmässigt även har ett gott skatteunderlag, kommer den erforderliga utdebiteringshöjningen i de enskilda kommunerna endast i undantagsfall att uppgå till ett öre per skattekrona. Överflyttningen av gäldränteavdragen för sommarstugorna till hemortskommunerna medför således inga kännbara ekonomiska verkningar för dessa kommuner.

En närmare redogörelse för den tekniska utformningen av alternativ II lämnas i ett senare avsnitt.

På grund av vad nu anförts har vi ansett att de modifikationer, som alter- nativ II innehåller i förhållande till alternativ I, är påkallade och sakligt väl underbyggda. De förenklingar i taxerings- och uppbördsförfarandet, som alternativ II innebär, medför därjämte inte oväsentliga fördelar såväl för de skattskyldiga som för taxerings- och uppbördsmyndigheterna.

Vi föreslår därför, att en fortsatt avveckling av fastighetsbeskattningen sker enligt alternativ II. Utdebiteringshöjningarna kan då för samtliga kom— muner hållas inom snäva gränser. Den genomsnittliga primärkommunala utdebiteringshöjningen blir sålunda endast 22 öre. Av de i tabell G upp- tagna kommunerna skulle den största primärkommunala utdebiteringshöj— ningen stanna vid 29 öre. Härvid är att märka att våra undersökningar sär- skilt inriktats på de kommuner, som vid tidigare utredningar visat sig vara i hög grad beroende av fastighetsbeskattningen.

För någon enstaka kommun kan dock utdebiteringshöjningen på grund av speciella orsaker —— exempelvis egenartad fastighetsstruktur — beräknas bli något större. En dylik kommun är Bara i Malmöhus län, som inom sig rymmer flera mycket stora jordbruksfastigheter och, enligt vad tidigare ut- redningar givit vid handen, visar avsevärd känslighet för rubbningar i det kommunala fastighetsskatteunderlaget. Av denna anledning har vi med ledning av 1958 års deklarationer verkställt en fullständig undersökning av fastighetsbeskattningens nuvarande betydelse för kommunen. Under- sökningen, vars resultat redovisas i bilaga 6, utvisar bland annat att den primärkommunala utdebiteringshöjningen enligt det av oss förordade alter- nativet likväl stannar vid 40 öre.

Med den av oss föreslagna ytterligare avvecklingen av fastighetsbeskatt- ningen torde man ha nått så långt, som under nuvarande förhållanden är möjligt.

KAPITEL VI

Särskilda frågor

A. Den tekniska utformningen av beskattningen av sommarstugor enligt de sakkunnigas förslag

Deklarations- och taxeringsförfarandet

Taxering till kommunal inkomstskatt av sommarstugefastigheter skall enligt Vårt förslag ske i den skattskyldiges hemortskommun. Ägaren har därför att i sin allmänna självdeklaration redovisa fastighetsinkomsten bland de inkomster, som är underkastade kommunal inkomstskatt i kom— munen. Är ränteavdragen så stora att underskott å fastigheten uppkommer, får detta avdragas såsom allmänt avdrag. Särskild självdeklaration behö- ver inte fortsättningsvis avlämnas i den kommun, där fastigheten är be— lägen. Då det här uteslutande rör sig om schablonbeskattade fastigheter förekommer inte de problem av skiftande beskaffenhet, vilka eljest gör taxeringen av inkomst av fastighet i hög grad beroende av den lokalkänne- dom, som taxeringsnämnden i orten där fastigheten är belägen besitter. Ur praktisk taxeringssynpunkt må även framhållas att behovet av taxe— ringskontroll för dessa fastigheters vidkommande inte är så framträdan- de. Ett belägg härför är att vid de undersökningar, som utförts beträffande Ljusterö och Onsala, och där vi _ för utrönande av gäldränteavdragets stor- lek — haft att granska bilagorna till vederbörandes allmänna självdeklara- tioner, utbofastigheterna på några få undantag när återfunnits. Den före- slagna metoden möjliggör också att det tidsödande och ofta eftersatta under- rättelseförfarandet mellan taxeringsnämnderna beträffande nu förevarande fastigheter kan slopas.

I samband med allmän fastighetstaxering eller när redan bestående fas— tighets taxeringsvärde eljest ändras liksom även beträffande nytillkomna fastigheter torde i kontrollsyfte genom respektive länsbyrås försorg av- tryekskort, upptagande fastighetens registerbeteckning, ägarens namn och adress samt fastighetens taxeringsvärde böra tillställas taxeringsnämnden i den skattskyldiges hemortskommun. Dessa uppgifter står sedan taxe- ringsnämnden i hemortskommunen till buds vid de årliga taxeringarna.

Genom det nu skisserade förfaringssättet uppstår i jämförelse med den nu tillämpade rutinen betydande arbetsbesparingar för såväl de skattskyldiga, de lokala skattemyndigheterna som taxeringsnämnderna i de orter, där som- marstugorna är belägna.

Det merarbete, som uppkommer för taxeringsnämnden i hemortskommu—

nen, inskränker sig till att taxeringsnämndsordföranden vid sammanställ- ningen för taxering till kommunal inkomstskatt å deklarationsformuläret antecknar 2,5 procent av taxeringsvärdet (utan avrundning) å schablonbe- skattad fastighet, som är belägen i annan kommun. Denna anteckning är nödvändig eftersom hemortskommunen vid avräkningsförfarandet med stats- verket inte får tillgodogöra sig det skatteunderlag, som belöper på sådan fastighet.

Vi förutsätter att lokal skattemyndighet inna-n stomme till fastighets- längd överlämnas till taxeringsnämnd på lämpligt sätt i längden anger de fastigheter, som vid nästföregående års taxering hänförts till schablonbe- skattad utbofastighet. Taxeringsnämnd i den ort där fastigheten är belä- gen skall granska huruvida ändrade taxeringsförhållanden inträtt beträffan- de nu förevarande utbofastigheter samt anteckna nytaxerade dylika. Ord- föranden lämnar via lokal skattemyndighet till vederbörande länsstyrelse uppgift på sammanlagda taxeringsvärdet å utbofastigheterna.

Till undvikande av missförstånd torde böra understrykas att förslaget om ändrad beskattningsort endast avser beskattningen av inkomst av annan fastighet. Realisationsvinstbeskattning liksom allmän och särskild fastig- hetstaxering av i förslaget avsedda fastigheter förutsätts skola ske enligt nu gällande regler.

Vid Längdföringen införes i särskilda kolumner dels den skattskyldiges till kommunal inkomstskatt i hemortskommunen totala beskattningsbara inkomst, dels ock 2,5 procent av taxeringsvärdet å en- eller tvåfamiljsfas- tighet, belägen i annan kommun än ägarens hemortskommun. I intet fall får dock sistnämnda belopp beträffande en var fastighetsägare överstiga hans beskattningsbara inkomst.

Längdföringen i hemortskommunen kommer enligt vårt förslag att bli något mera arbetskrävande än nu är fallet och måste dessutom ägnas sär- skild uppmärksamhet. Dessa olägenheter bör å andra sidan inte överdri- vas, enär längdföring numera sker centralt hos lokal skattemyndighet under överinseende av för detta ändamål särskilt kvalificerad arbetskraft.

Debiterings- och uppbördsförfarandet

I den debetsedel, som utfärdas i den skattskyldiges hemortskommun, bör all den kommunalskatt, som belöper på den totala beskattningsbara inkoms- ten debiteras i en post. Skatten uträknas efter hemortskommunens utdebite- ring även till den del den belöper å sommarstugor. Den skattskyldige er- håller alltså enligt förslaget blott en debetsedel å slutlig skatt i stället för som nu är fallet två (en rörande taxeringen i hemortskommunen och en beträffande den kommun, där sommarstugan är belägen). Ej heller kom- mer särskild debetsedel å preliminär skatt för sommarstugor att behöva utfärdas, något som för vissa fall sker enligt nu gällande bestämmelser.

Såsom förut nämnts innebär förslaget att de kommuner, där sommarstu— gor är belägna, får tillgodoräkna sig ett skatteunderlag, som i princip mot- svarar nuvarande garantibelopp för fastigheterna. Skatten på detta belopp

tillförs kommunerna i samband med statsverkets utbetalning av kommunal- skatt.

Gällande uppbördssystem innebär att den allmänna kommunalskatten inflyter tillsammans med de statliga inkomst— och förmögenhetsskatterna i ett sammanhang till statsverket. Kommun äger sedan av statsverket er— hålla den kommunalskatt, som debiterats i förhållande till det antal skatte— kronor och skatteören, som påförts de skattskyldiga enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen. Till grund för utbetalningen läggs den utdebite- ringssiffra, som bestämts att gälla för den preliminära skatt, som utgått un- der året före taxeringsåret.

För visst år får kommun av statsverket såsom förskott uppbära det be- lopp, som beslutats till utdebitering för året. Detta belopp ingår i kommu- nens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslu- tet om utdebiteringen fattats. Förskottet avräknas sedan mot den allmänna kommunalskatt, som kommunen får uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet utanordnats.

Förslaget innebär viss jämkning av det skatteunderlag som skall ligga till grund för statsverkets utbetalning av skatt till kommunerna. Å ena sidan skall nämligen från det totala skatteunderlaget avdrag göras med det antal skattekronor och skatteören, som finns upptagna i den för utbofastighet ny— tillkomna kolumnen i taxeringslängden, under det att å andra sidan tillägg skall ske med det antal skattekronor och skatteören, som motsvarar två och en halv procent av taxeringsvärdet å inom kommunen belägna sommarstu- gor. Sammanlagda taxeringsvärdet å sistnämnda fastigheter har, såsom framgår av det föregående, lämnats av vederbörande taxeringsnämnd.

Ekonomiska verkningar

I bilaga 5 lämnas en detaljerad redogörelse för de ekonomiska konsekven- ser, som förslaget medför för sommarstugeägarna, sommarstugekommuner- na, sommarstugeägarnas hemortskommuner samt statsverket. Sammanfatt- ningsvis innebär förslaget att sommarstugeägarna genom att gäldränte- avdraget kan utnyttjas även vid den kommunala taxeringen — kan påräkna en Skattelättnad på 0,95 milj. kronor under det att skatteintäkterna i de kom- muner, där sommarstugorna är belägna, ökas med 1,21 milj. kronor. Denna ökning beror på att den avrundning till jämnt lägre hundratal kronor av beskattningsbara inkomsten, som nu tillämpas för varje sommarstugeägare i den kommun där sommarstugan ligger, bortfaller genom att taxeringen en- ligt förslaget skall ske på ett ställe. En minskning i skatteintäkterna in- träder för sommarstugeägarnas hemortskommuner och statsverket med 2,05 milj. kronor resp. 0,11 milj. kronor. I bilagan har emellertid inte närmare berörts de besparingar, som uppkommer för statsverket genom att det admi- nistrativa förfarandet i betydande utsträckning kan förenklas. I vissa fögde- rier blir arbetsbesparingarna betydande. Sålunda fanns exempelvis i Värmdö fögderi, som omfattar större delen av Stockholms skärgård, vid 1957 års

allmänna fastighetstaxering 52 585 fastigheter. Dessa bildade 40 973 taxe- ringsenheter av vilka inte mindre än 24 047 ägdes av utbor. Enligt nu gäl- lande bestämmelser skall för det övervägande antalet av dessa utfärdas debetsedlar i fas-tighetskommunen. Varje debetsedel lyder regelmässigt å ett obetydligt belopp. Såsom framgår av bilaga 5 torde det genomsnittliga skatteunderlaget enligt nuvarande beskattningsregler uppgå till 2,7 skatte- kronor per sommarstuga. Vid en fullständig avveckling av fastighetsbe- skattningen kommer det genomsnittliga skatteunderlaget att nedgå till omkring 2,0 skattekronor per sommarstuga. Totala antalet sommarstugor utgör så- som i det föregående nämnts omkring 177 000.

Genomföres det av oss framlagda förslaget erfordras inte i fortsättningen tryckning av debetsedlar i sommarstugekommunerna och ej heller blir själv- deklarationer enligt formulär 2 b behövliga. Vidare inbesparas dels i ersätt- ning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörden omkring 85 000 kronor, och dels ersättningar till taxeringsfunktionärer för granskning av de särskilda deklarationerna samt underrättelseförfarandet till olika taxe— ringsnämnder. Sistnämnda poster är svåra att ens överslagsvis beräkna men torde i vart fall uppgå till minst 150 000 kronor.

B. Frågan om förfarandet vid allmän fastighetstaxering

Allmän fastighetstaxering har senast ägt rum är 1957 och skall jämlikt förordningen den 19 februari 1954 (nr 46) därefter ske vart femte år. Nästa allmänna fastighetstaxering skall sålunda äga rum är 1962.

Sedan taxeringsvärde åsatts en fastighet vid allmän fastighetstaxering får nya taxeringsvärden endast i särskilda fall, som närmare anges i 12 5 2 mom. kommunalskattelagen, fastställas under löpande femårsperiod. Formellt sker emellertid taxering av fastigheterna varje år. De särskilda fastighetstaxe- ringar, som äger rum under de år då allmän fastighetstaxering inte företas, verkställs som regel av de ordinarie taxeringsnämnderna. Därvid skall, om inte i 12 5 2 mom. kommunalskattelagen angivna förutsättningar föreligger, fastigheterna oförändrade upptas till nästföregående års taxeringsvärden. Huvuddelen av de vid en allmän fastighetstaxering åsatta taxeringsvärdena blir därför oförändrade under den period, som ligger mellan två allmänna fastighetstaxeringar. Sker omtaxering under mellanperioden skall taxerings- värden åsättas efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt som tillämpades vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen,

Den allmänna fastighetstaxeringen handhas av särskilda taxeringsorgan, beredningsnämnder, fastighetstaxeringsnämnder och fastighetsprövnings- nämnder. Bestämmelserna rörande förfarandet, som återfinns i taxeringsför— ordningen, är olika å landet och i städerna. Å landet upprättar berednings- nämnderna förslag till taxering, varefter en _— ofta för flera berednings- distrikt gemensam —— fastighetstaxeringsnämnd beslutar om taxeringen. I städerna åter verkställer fastighetstaxeringsnämnderna direkt taxeringen.

För varje län finns en fastighetsprövningsnämnd, som beslutar över an-

förda besvär och gjorda framställningar i anledning av fastighetstaxerings- nämndernas beslut.

I Stockholms stad är prövningsnämnden tillika fastighetsprövningsnänmd. Vid fastighetstaxering bestämmes fastighets beskattningsnatur d. v. s. hu- ruvida fastighet är att hänföra till jordbruksfastighet eller annan fastighet. Denna uppdelning är bestämmande för till vilket slag av inkomst fastig- hets-inkomsten skall hänföras.

Vid fastighetstaxering skall fastighet — med undantag för skogsmark och växande skog _ åsättas det taxeringsvärde, som prövas utgöra taxeringsen- hetens värde efter ortens pris, varmed enligt anvisningarna till 9 & kommu- nalskattelagen förstås det belopp, som en förståndig köpare kan antas vilja betala för fastigheten om den tänkes såld inom den kundkrets, som för en dylik egendom kan antas vara att påräkna, och köpt för ett med hänsyn till fastighetens beskaffenhet lämpligt utnyttjande. Skogsmark och växande skog skall upptas till det värde, de kan anses äga vid uthålligt skogsbruk.

I syfte att ernå enhetlighet och jämnhet i taxeringen har en rad bestäm- melser meddelats såväl i taxeringsförordningen som i skogsvärderingsin- struktionen. En närmare redogörelse för dessa bestämmelser torde inte er— fordras i detta sammanhang. Vi vill dock påpeka, att det åligger landskam- rerare att på grundval av bland annat lagfartsförteckningar och uppgifter från hypoteksinrättningar angående belåningsvärden redogöra för pri—serna vid försäljning av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde, som enligt hans mening kan dragas av dessa priser.

I samband med fastighetstaxering prövas också huruvida viss eller vissa fastigheter skall undantas från skatteplikt. De fall då undantag från skatte- plikt medges är uttryckligen angivna i 5 & kommunalskattelagen.

Ursprungliga avsikten med allmänna fastighetstaxeringar var att åsätta fastigheterna värden, som skulle tjäna som underlag för beräknandet av den kommunala fastighetsbeskattningen. Efterhand har emellertid taxeringsvär- dena — som i det följande skall närmare angivas _ även fått stor betydelse såväl inom beskattningsväsendet i övrigt som i andra hänseenden.

I skilda sammanhang har under senare är såväl fastighetstaxeringen som sådan liksom också formerna för densamma varit föremål för diskussion. Bland annat infordrade riksdagens revisorer efter 1957 års allmänna fastig— hetstaxering genom rundskrivelse till överståthållarämbetet och länsstyrel- serna upplysningar rörande erfarenheter m. ni. av nyssnämnda taxering. I sin den 16 december 1957 dagtecknade berättelse erinrar revisorerna om att 1957 års riksdag fattat principbeslut om fastighetsbeskattningens avveckling och framhåller att — även om fastighetsbeskattningen inom en nära framtid kan komma att upphöra som särskild beskattningsform — det enligt deras mening är uppenbart, att allmänna fastighetstaxeringar inte kan undvaras för framtiden. Som skäl härför anföres bland annat fastigheternas betydelse som kreditobjekt.

Ehuru vi inte ansett oss .kunna framlägga förslag till en fullständig av- veckling av fastighetsbeskattningen, vill vi likväl i anslutning till reviso- rernas uttalande framhålla att taxeringsvärdena —— utöver användningen inom kreditväsendet — även efter en total avveckling av fastighetsbeskatt- ningen kommer att inom vitt skilda områden av beskattningsväsendet i övrigt vara av avsevärd betydelse. För inkomsttaxeringens vidkommande har fas- tighetstaxeringen fått särskild betydelse genom bestämmelserna i 24 5 2—3 mom. kommunalskattelagen om schablonmässig inkomstberäkning för en- och tvåfamiljsfastigheter samt för fastigheter tillhöriga bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och vissa allmännyttiga bostadsföretag. För dessa fastig- heter beräknas som bekant intäkten till viss procent av taxeringsvärdena. Genom denna reform, som'bland annat uppbars av ett mycket starkt ut- talat intresse att uppnå ett förenklat deklarations- och taxeringsförfarande, har samtidigt kravet på en rättvisande fastighetstaxering skärpts. Vid in- komsttaxeringen används vidare som regel taxeringsvärdet vid beräkning av värdeminskningsavdraget för byggnader. Även vid fördelning till be- skattning i flera kommuner av inkomst av fastigheter finns möjlighet att i vissa fall göra inkomstfördelningen efter taxeringsvärdena. I övrigt kan er- inras om att taxeringsvärdet ligger till grund vid bestämmandet av under- laget för den statliga förmögenhetsskatten ävensom att skogsvårdsavgiften bygger på de särskilda värden som vid fastighetstaxering åsatts för skogs— mark och växande skog. Slutligen skall fast egendom vid beräknande av arvs- och gåvoskatt upptas till taxeringsvärdet.

Ovannämnda exempel visar att fastighetstaxeringen numera har en mera självständig betydelse och sålunda inte har det omedelbara samband med frågan om den kommunala fastighetsbeskattningen, att en utredning om denna senare [beskattnings avskaffande i och för sig aktualiserar frågan om den allmänna fastighetstaxeringen. De för oss meddelade direktiven innehål- ler ej heller ett dylikt utredningsuppdrag.

I samband med utredningen av fastighetsbeskattningen har vi emellertid uppmärksammat de från olika håll framförda förslagen till ändringar i själ- va taxeringsorganisationen. Ehuru vi inte haft möjlighet närmare överväga de framkomna ändringsförslagen har vi bibragts den uppfattningen att de bestämmelser, som reglerar den allmänna fastighetstaxeringen, snarast bör bli föremål för en översyn. Av särskild vikt synes därvid vara att åstadkom- ma ett förenklat taxeringsförfarande. Enligt Vårt förmenande bör en dylik översyn ske innan nästa allmänna fastighetstaxering skall äga rum. Kan erforderliga undersökningar inte slutföras innan förarbetena för 1962 års allmänna fastighetstaxering måste igångsättas, synes en förlängning av nu gällande femårsperiod lämpligen böra ske. För ett dylikt uppskov talar också den omständigheten, att det synes lämpligt att statsmakterna först hinner ta ställning till de av oss framlagda förslagen och att en eventuell reform är genomförd innan ny allmän fastighetstaxering äger rum. Om fastighetsbe- skattningen inskränkes på det sätt vi föreslagit, förefaller det troligt, att för- farandet för fastighetstaxeringen kan i betydande utsträckning förenklas.

C. Frågor i samband med ikraftträdandet

De av oss förordade ändringarna i fastighetsbeskattningen torde böra träda i kraft vid ett årsskifte. Utan att ha tagit direkt ståndpunkt till tidpunkten för ikraftträdandet har vi dock för att få en konkret utgångspunkt för dis- kussionen i den fortsatta redogörelsen antagit att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1962 och att dessa tillämpas första gången vid källskatteuttaget för nämnda år samt vid 1963 års taxering. I samband med ikraftträdandet uppkommer bland annat frågan om särskilda övergångsbe— stämmelser erfordras dels i syfte att åstadkomma största möjliga överens- stämmelse mellan preliminär och slutlig skatt, dels ock för redovisning av kommun tillkommande utskylder.

Den kommunala inkomstskatten skall —_ även till den del densamma beräknas på garantibelopp för fastighet _ i princip erläggas preliminärt. Därvid är att märka att förhållandena gestaltar sig olika därest skatten ut- görs i form av A—skatt eller B—skatt ävensom om densamma härflyter från garantibelopp av inbofastighet eller av utbofastighet.

För skattskyldig med preliminär A-skatt saknar lokal skattemyndighet _ såvitt vederbörande ägare inte inkommit med framställning därom _ möj— lighet att vid utfärdandet av debetsedel räkna med fastighetsinnehav.

Har skattskyldig åter att erlägga preliminär B-skatt debiteras denna en- ligt huvudregeln i uppbördsförordningen för visst är till samma belopp som föregående års slutliga skatt. Till följd härav kan _ om ej övergångsbe- stämmelser meddelas _ skattskyldig med B-skatt komma att under två års tid få erlägga för hög preliminär skatt. Olägenheterna härav blir dock inte så framträdande, då åtskilliga dylika skattskyldiga av andra orsaker än sådana, som har samband med garantibeskattningen, har så varierande in- komster från år till år att de därför genom att avlämna preliminär själv- deklaration eller genom jämkningsförfarande tillser att den preliminära skatten inte debiteras till för högt belopp. Ägare till utbofastighet har endast undantagsvis att erlägga preliminär skatt —— B-skatt _ för sin fastighet av den anledningen att jämlikt bestämmelserna i uppbördsförordningen preli— minär skatt i annan kommun än hemortskommunen, som understiger 200 kronor, skall påföras endast efter begäran av skattskyldig. Enligt vårt förslag skall sommarstugorna, som ju utgör övervägande antalet av utbofastigheter— na, beskattas i ägarens hemortskommun.

Vi anser därför att de olägenheter, som i vissa fall kan komma att uppstå genom för högt preliminärt skatteuttag, inte är av den betydenhet att till förekommande därav särskilda övergångsbestämmelser erfordras.

Beträffande verkningarna av vårt förslag med avseende å kommunernas inkomstberäkningar må framhållas att, därest inga övergångsbestämmelser meddelas, förslaget inte inverkar på storleken av utbetalningarna till kom- munerna under år 1963 eller tidigare år. Under år 1964 och följande år kommer beräkningar av förskott och slutavräkningar att grundas på ett skatteunderlag, som inte innefattar garantibelopp för fysiska personer m. fl.

tillhöriga fastigheter. Under utbetalningsåren 1964 och 1965 påverkas emel- lertid slutavräkningarna, som nyssnämnda år avser 1962 resp. 1963 års inkomster, i en för kommunerna ogynnsam riktning, enär förskotten för åren 1962 och 1963 beräknats på ett skatteunderlag, som innehåller effek- tiva garantibelopp för fysiska personer m. fl. Resultatet härav blir att un— der åren 1964 och 1965 skattebortfallet blir ungefär dubbelt så stort som det av oss beräknade. Från och med redovisningsräkningarna för år 1966 är övergångstiden passerad och avräkning sker genomgående efter skatte- underlag, som inte innefattar garantibelopp för fastigheter, som äges av fysiska personer.

De grovt räknade dubbla utdebiteringshöjningarna för åren 1964 och 1965 skulle kunna elimineras genom särskilda övergångsbestämmelser om minskning av de skatteunderlag, varå förskotten för åren 1962 och 1963 skall grundas. Ur kommunernas synpunkt skulle inte något vara att vinna genom dylika övergångsbestämmelser, ty kommunerna skulle då _ i det tänkta fallet _ nödgas höja sina utdebiteringar redan för år 1962 i stället för år 1964. En omräkning av skatteunderlaget är, såsom vi i ett tidigare sammanhang belyst, förenat med så stora tekniska olägenheter, att vi redan av denna anledning inte kan förorda en sådan.

Under hänvisning till det anförda finner vi att ej heller beträffande nu förevarande spörsmål särskilda övergångsbestämmelser är erforderliga.

K A P I T E L V I I Detaljmotivering till föreslagna författningsändringar

Beträffande utformningen av de olika författningsändringarna må föl- jande nämnas.

Förslaget till ändringar i kommunalskattelagen

Det av oss framlagda förslaget innebär att det övervägande antalet fastig- heter befrias från skatteplikt. Genomföres förslaget kommer ju i fortsätt- ningen endast de juridiska personernas fastighetsinnehav att vara under- kastat fastigh'etsbeskattning. Under sådana omständigheter kan det synas mindre ändamålsenligt att fortfarande belasta kommunalskattelagen med de regler, som gäller fastighetstaxering ooh garantibeskattning. Ett sätt att undvika detta hade varit att utbryta dessa regler ur kommunalskattelagen och sammanföra dem i en särskild författning.

Emot en sådan omredigering i detta sammanhang talar emellertid det för— hållandet, att en allmän teknisk revision av kommunalskattelagen ingår i det till Skattelagssakkunniga Överlämnade utredningsuppdraget. I avvaktan på denna revision torde författningsändringarna inte höra göras mera ingripan- de än nödvändigt för att uppnå det med ändringarna åsyftade materiella resultatet. Även om vi är medvetna om att författningstekniskt sett bättre lösningar kunnat uppnås med en annan metod, har vi likväl begränsat oss till att inarbeta vårt förslag i kommunalskattelagen utan ändring av dess systematik.

I anslutning till de föreslagna bestämmelserna torde följande få anmär- kas.

2 5.

Det tillägg som gjorts till denna paragraf avser endast att markera den ändring i garantibeskattningens omfattning, som vårt förslag innebär.

Den av oss föreslagna rubriken till andra kapitlet torde bättre än den nu-

varande täcka kapitlets huvudsakliga innehåll. 4 5.

Allmän kommunalskatt utgår från och med år 1955 såsom kommunal inkomstskatt, vilken beräknas på grundval av inkomst och av garantibe— lopp för fastighet. Garantibelopp fastställs enligt nu gällande bestämmelser för all skattepliktig fastighet. Skatteplikt är regel och skattefrihet åtnjutes endast i de fall, då sådan är uttryckligen medgiven.

Någon ändring i regeln att garantibelopp endast fastställs för skattepliktig fastighet innehåller inte vårt förslag. Bestämmelsen härom har emellertid överflyttats till 47 5. I 4 & anges de fastigheter som är skattepliktiga. I 5 5

anges de undantag från skatteplikt, som motiveras av fastighetens använd- ning. 5 och 6 åå.

Enligt nuvarande bestämmelser föreligger skatteplikt beträffande bygg- nad eller med varandra sammanhängande byggnader, som är uppförda å annans grund, endast därest värdet å dylik byggnad eller byggnader upp- går till eller överstiger 3000 kronor. Understiger värdet å sådan byggnad 3 000 kronor skall den över huvud taget inte åsättas något värde.

Då enligt vårt förslag skatteplikt inte föreligger för fastigheter, som äges av fysisk person, kan detta moment endast bli tillämpligt för det fall att juridisk person uppför byggnad å mark, som tillhör annan juridisk person. Enär fallet syns sakna praktisk betydelse föreslår vi att bestämmelserna i nuvarande mom. 4 utgår.

De i 5 5 4 mom. avsedda byggnaderna blir för närvarande inte åsatta taxe— ringsvärde. Ej heller fortsättningsvis syns de böra bli taxerade. 6 5 2 mom. har omarbetats med hänsyn härtill.

Det torde i detta sammanhang böra nämnas att till de sakkunniga över- lämnats en den 16 oktober 1957 till Konungen inkommen framställning från Sveriges förenade studentkårer med hemställan om ändrade regler för be— skattning av studentbostäder innebärande att studentbostadshus, som drivs utan vinstsyfte, inte skulle bli föremål för beskattning till kommunal in- komstskatt för garantibelopp.

Med anledning av nämnda framställning har verkställts viss utredning angående studentbostäderna i Uppsala, den statliga långivningen till de- samma m. m.

I den mån studentbostäder äges av allmännyttiga bostadsföretag eller bostadsrättsföreningar o. dyl. tillgodoser vårt förslag det av Sveriges för- enade studentkårer i nyssberörda framställning framförda önskemålet. I övrigt har vi inte ansett oss böra framlägga något förslag med sikte direkt på studentbostäderna eftersom detta skulle förutsätta en omarbetning av reglerna när i och för sig skattepliktiga fastigheter av särskilda skäl bör un- dantas från skatteplikt. Enligt vad vi har oss bekant har redan ett antal förslag om ändring i skatteplikt för fastighet för utredning överlämnats till Skattelagssakkunniga. I den mån förevarande framställning från Sveriges förenade studentkårer inte blir tillgodosedd genom vad vi föreslagit beträf- fande sådana fastigheter, som avses i 24 5 3 mom. kommunalskattelagen, torde densamma böra prövas i samband med att ställning tas till de till Skattelagssakkunniga överlämnade framställningarna.

12 5.

2 mom. Sedan taxeringsvärde vid allmän fastighetstaxering blivit åsatt en fastighet skall detta värde enligt nu gällande bestämmelser endast i spe- ciella fall, som avses i detta moment, bli föremål för ändring under löpande femårsperiod. Ett sådant undantag är när »fastighet, som förut varit undan— tagen från skatteplikt, blivit skattepliktig» d. v. s. att i 5 & angivet undantag

från skatteplikt upphör att vara tillämpligt på fastigheten. Orsaken till att omtaxering i dessa fall bör ske torde vara att taxering av skattefria fastig— heter av skilda anledningar inte brukar ske med samma noggrannhet som fallet är med övriga fastigheter.

Enligt vårt förslag undantas huvuddelen av fastighetsbeståndet från skat- teplikt. Detta förhållande aktualiserar emellertid inte i och för sig — såsom vi närmare utvecklat i betänkandet _ frågan om den allmänna fastighets- taxeringen. Ur andra synpunkter än sådana, som direkt har samband med den kommunala fastighetsbeskattningen, krävs att fastigheterna fortfarande åsätts likformiga och rättvisande taxeringsvärden. Om efter ett genomföran- de av vårt förslag en fastighet genom byte av ägare skulle övergå från att vara skattefri till att bli skattepliktig föreligger under sådana förhållanden inte anledning verkställa ny taxering av fastigheten.

Genom den föreslagna ändringen i 2 mom. kommer omtaxering endast att ske i sådana fall, där dylik enligt nu gällande bestämmelser skolat ske.

32 5. I denna paragraf föreslagen ändring är endast av redaktionell natur.

47 5.

Denna paragraf har omredigerats. Bestämmelsen om att garantibelopp för fastighet endast skall fastställas för skattepliktig fastighet har överförts från nuvarande 4 5.

De materiella bestämmelserna om hur garantibelopp skall beräknas samt inom vilken kommun detsamma skall upptas till beskattning kvarstår oför- ändrade liksom även huvudregeln att den subjektiva skattskyldigheten skall åvila fastighetens ägare.

Nuvarande 47 5 innehåller bland annat föreskriften, att som ägare jäm- väl skall anses fideikommissarie eller annan som utan vederlag besitter fas- tighet på grund av testamentariskt förordnande. Dessutom anges vissa per- soner, som >>i ägarens ställe» är skattskyldiga för fastighet. Nu nämnda be- stämmelser har överflyttats till 64 &.

Då enligt vårt förslag skatteplikt för garantibelopp inte föreligger för fas- tighet, som äges av fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse kom- mer bestämmelserna i nuvarande 47 & femte stycket att sakna praktisk be— tydelse, varför desamma inte medtagits i vårt författningsutkast.

53 Q. 3 mom. Då garantibelopp för fastighet inte skall utgå för i sista stycket av förevarande moment omnämnd skattskyldig, har lagtexten omarbetats.

56—58 55. I nuvarande 57 & stadgas i vilka kommuner inkomsten skall beskattas och i 58 & regleras inkomstens fördelning mellan kommunerna. Såsom fastighetsbeskattningen för närvarande är uppbyggd bidrar den till en viss uppdelning av inkomsten mellan kommunerna. I kapitel III s. 29 ff.

i betänkandet: har vi närmare belyst fastighetsskattens betydelse i nu nämnt hänseende.

Reglerna om beskattningsort i 56 5 kommunalskattelagen utgör — även vid en fullständig avveckling av fastighetsbeskattningen _ en viss garanti för att inkomst i förvärvskällorna jordbruksfastighet och annan fastighet kommer att beskattas i varje kommun "till så stor del, som kan anses ha in- flutit i kommunen. Inom förvärvskällor av dessa slag finns sålunda möjlig— het att bland annat fördela inkomsten efter taxeringsvärdena. Motsvarande bestämmelser finns däremot inte beträffande förvärvskällan rörelse. Då en- ligt vårt förslag fastighetsbeskattningen föreslås bibehållen för fastigheter, som tillhör juridiska personer, tillförsäkras emellertid de kommuner, där fastigheter som tillhör dylika skattskyldiga är belägna, Visst skatteunderlag i form av inkomst av garantibelopp. Denna garanti slopas enligt förslaget när rörelse bedrivs av fysisk person. I och för sig är det möjligt att genom ändring i 56 och 57 55 tillförsäkra dessa kommuner samma skatteunderlag, som för närvarande tillkommer dem i den mån fastighetsskatten inte är effektiv. En sådan regel syns dock i viss mån komplicera reglerna om för- delning av rörelseinkomsten mellan kommunerna. Med hänsyn till att frågan torde vara av ringa betydelse för kommunerna, har vi inte framlagt förslag till sådan ändring.

64 5.

Till denna paragraf har överflyttats de i nuvarande 47 5 meddelade be- stämmelserna i vilka fall innehavare av fastighet vid taxering till kommu- nal inkomstskatt är likställd med ägare. Omredigeringen av paragrafen är endast av formell natur.

Ändringarna i 4 5 kommunalskattelagen nödvändiggör ett par rent for- mella ändringar i 3 5 förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt och i 1 5 förordningen samma dag (nr 577) om statlig förmö- genhetsskatt.

Förslaget till ändringar i kommunallagen m. m.

De ändringar i kommunallagen, som författningsutkastet innehåller, för- orsakas av förslaget att låta sommarstugekommunerna i princip behålla det skatteunderlag, som för närvarande härflyter från sommarstugefastig- heterna. I kap. VI av betänkandet lämnas en redogörelse för innebörden av detta förslag.

För närvarande fastställes, enligt 67 5 kommunallagen, en kommuns ut— debitering i förhållande till den vid taxeringen bestämda beskattningsbara inkomsten. Den debiterade kommunalskatten tillgodoförs därefter kommu- nen enligt bestämmelserna i 72 5.

Förslaget nödvändiggör viss omräkning av den beskattningsbara inkoms— ten för att erhålla kommunens skatteunderlag. Å ena sidan skall nämligen till den beskattningsbara inkomsten läggas ett belopp, som motsvarar 2,5 procent av taxeringsvärdet nästföregående är å inom kommunen belägna

sommarstugefastigheter. Å andra sidan skall frånräknas summan av de be- lopp, som införts i den föreslagna nya kolumnen i A-längden, d. v. 5. 2,5 pro- cent av taxeringsvärdet av sommarstugefastigheter, som är belägna i annan kommun än ägarens hemortskommun. Inkomsten av sistnämnda fastighe— ter ingår nämligen enligt förslaget i den beskattningsbara inkomsten i hem- ortskommunen, medan den därpå belöpande skatten inte avses komma den- na kommun tillgodo. En särskild uträkning av kommunens skatteunderlag för skattskyldiga, som hänförs till A-längden, måste därför ske och införas i längden. Denna arbetsuppgift bör anförtros åt lokal skattemyndighet och kommer —— såsom framgår av följande exempel — inte att innebära någon nämnvärd arbetsbelastning. Exemplet hänför sig till en typisk sommarstuge- kommun.

Av taxeringsnämnden i A kommun antagen beskatt- ningsbar inkomst (nuvarande kolumn 19) ........ skkr 75 000

Tillkommer : Två och en halv procent å inom kommunen A belägna sommarstugor med sammanlagt taxeringsvärde av 6 000 000 kr .................................... skkr 15 000 90 000 Avgår: Summan av i den nytillkomna kolumnen i A—längden införda belopp . ................................ skkr 100 Summa skkr 89 900

Genom att A-längden förses med en sådan sammanställning innebär inte förslaget någon ytterligare arbetsbelastning för de statliga och kommunala myndigheter, som har att verkställa beräkningar på grundval av det kom- munala skatteunderlaget.

Erforderliga bestämmelser beträffande längdföringen torde böra utfärdas i administrativ ordning.

I 72 5 föreslagna ändringar är endast av teknisk natur.

Därest de sakkunnigas förslag genomförs krävs ändringar av motsvarande innehåll, som i det föregående angivits beträffande kommunallagen, i föl— jande författningar. 1) Kommunallagen för Stockholm den 1 mars 1957 (nr 50); 2) Lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse; 3) Lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm; 4) Landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319); 5) Förordningen den 31 december 1945 (nr 903) om utdebitering av tings- husmedel ; samt 6) Lagen den 16 maj 1957 (nr 202) med särskilda bestämmelser om kom- muns, landstingskommuns och annan samfällighets utdebitering av skatt för åren 1958—1965.

KAPITEL VIII

Sammanfattning av de sakkunnigas förslag

Den kommunala inkomstskatten beräknas på grundval av inkomst och av garantibelopp för fastighet.

Under senare år har en fortgående ökning av det totala skatteunderlaget ägt rum. Denna ökning härrör emellertid helt från inkomstsidan. Skatte- underlaget från fastighet har däremot, såväl absolut som relativt, undan för undan minskat. Vid 1958 års taxering utgjorde sålunda garantibeloppen en- dast 6,5 procent av totala skatteunderlaget. Den del därav, som bestod av effektiva garantibelopp, var väsentligt mindre eller ca 2,7 procent.

Till följd av fastighetsbeskattningens konstruktion förefinns en utbredd missuppfattning rörande dess verkliga innebörd. Många uppfattar garanti- beskattningen i sin helhet som en pålaga, som en fastighetsägare får bära till följd av sitt fastighetsinnehav. I själva verket innebär garantibeskatt- ningen en ökad skattebelastning för den enskilde fastighetsägaren och en merinkomst för kommunerna endast om och i den mån fastighetsbeskatt- ningen är effektiv. När så är förhållandet beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Härvid är avgörande inte endast den verkliga inkomsten av den förvärvskälla, vari fastighet ingår, utan också storleken av fastighets- ägarens övriga inkomster, hans allmänna avdrag liksom även hans orts— avdrag och eventuella avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Garantibeloppet skall upptas som skattepliktig inkomst för fastighetsäga- ren inom den kommun, där fastigheten är belägen. Till följd härav bidrar fastighetsbeskattningen till en viss fördelning av beskattningsbar inkomst mellan kommuner i sådana fall, då en förvärvskälla omfattar verksamhet i flera kommuner.

Den statistiska utredningen har givit vid handen att vid 1958 års taxering den på effektiva garantibelopp belöpande delen av den kommunala inkomst- skatten för riket i dess helhet uppgick till ca 130 milj. kronor. Endast en mindre de], ca 14 milj. kronor, härrörde från jordbruksfastigheter.

För att vid en fullständig avveckling av fastighetsbeskattningen motverka ett skattebortfall av denna storlek skulle kommunernas utdebiteringar ge- nomsnittligt behöva höjas med ca 40 öre per skattekrona. För städer, som ej deltar i landsting, skulle utdebiteringshöjningen stanna vid ca 31 öre under det att densamma för övriga primärkommuner skulle uppgå till ca 43 öre.

Den statistiska utredningen har emellertid klart visat, att utdebiterings- höjningarna kommer att variera avsevärt mellan skilda kommuner. För det alldeles övervägande antalet kommuner skulle utdebiteringshöjningarna bli

måttliga under det att för ett mindre antal kommuner av speciell karaktär (sommarstugekommuner, skogskommuner och vattenkraftskommuner) ut- debiteringshöjningarna skulle bli betydande. Sålunda uppgår de beräknade primärkommunala utdebiteringshöjningarna i vissa fall "till mellan 4 och 5 kronor.

I de kommuner, som skulle få vidkännas stora utdebiteringshöjningar i samband med en avveckling av fastighetsbeskattningen, beror höjningarna så gott som uteslutande på bortfallet av skatt från sådana fastigheter, som antingen äges av juridiska personer eller ock utnyttjas såsom sommarbo- städer.

En total avveckling av fastighetsbeskattningen skulle medföra att skill- naderna i skattetryck mellan kommunerna kommer att kraftigt skärpas samt att i vissa kommuner en betydande omfördelning av skattebördan från juri- diska personer till fysiska personer kommer att äga rum. På grund härav har vi inte funnit oss kunna förorda en fullständig avveckling av fastighets- beskattningen med mindre denna kombineras med särskilda åtgärder i syfte att begränsa de största utdebiteringshöjningarna.

Vi har övervägt huruvida de antalsmässigt ganska få kommuner, där fas— tighetsbeskattningen fortfarande är av större praktisk betydelse, genom statsbidrag skulle kunna kompenseras för det inkomstbortfall, som fastig- hetsbeskattningens avveckling skulle medföra. Vi har emellertid funnit att ett system med statsbidrag inte skulle bli en ändamålsenlig och lämplig an— ordning till förebyggande av olägenheterna med avvecklingen, varför vi inte kunnat förorda ett dylikt.

I detta läge har vi ansett att en fullständig avveckling av fastighets- beskattningen inte nu kan genomföras. Vårt förslag har därför begränsats till att avse en fortsatt partiell avveckling. I detta hänseende föreslår vi att fastighetsbeskattningen avvecklas dels för samtliga fastigheter, som äges av fysiska personer, dels ock beträffande fastigheter, som tillhör bostads- föreningar, bostadsaktiebolag eller allmännyttiga bostadsföretag. Genom- föres förslaget skulle sålunda i fortsättningen fastighetsbeskattningen i sin nuvarande form bibehållas för fastigheter, som tillhör övriga juridiska personer (vanliga aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl.) samt för det allmännas fastighetsinnehav.

Beträffande sommarstugefastigheter uppkommer vissa speciella problem vid borttagande av fastighetsbeskattningen. Våra undersökningar har visat att kommuner med omfattande sommarstugebebyggelse skulle tvingas till ganska kännbara utdebiteringshöjningar för att kompensera bortfallet av de på sommarstugorna belöpande effektiva garantibeloppen. Ett bibehållan— de av fastighetsbeskattningen för dessa fastigheter skulle å andra sidan in— nebära att det nuvarande tungrodda systemet med dubbla deklarationer och debetsedlar _ en i hemortskommunen och en i sommarstugekommunen — och därav följande administrativt merarbete måste bibehållas. Då det här gäller ca 177 000 fastigheter har det framstått som en angelägen uppgift att försöka genomföra en förenkling.

Vårt förslag beträffande sommarstugorna innebär att dessa fastigheter i fortsättningen skall deklareras och inkomstbeskattas endast på ett ställe, nämligen i ägarens hemortskommun. För att tillgodose sommarstugekom- munernas berättigade anspråk på visst skatteunderlag från sommarstugor- na föreslår vi att dessa kommuner får tillgodoräkna sig ett skatteunderlag, som i princip motsvarar nuvarande garantibelopp för fastigheterna. Skat- ten på detta belopp tillförs kommunerna i samband med statsverkets utbe- talning av kommunalskatt. I gengäld skall staten behålla den kommunal- skatt, som i hemortskommunen belöper på sommarstugor. I ett hänseen- de innebär förslaget även en materiell ändring av nu gällande beskattnings— regler. Avdrag för gäldränta, som är att hänföra till sommarstugor, kan för närvarande som regel inte göras vid den kommunala beskattningen. I sam- band med att fastighetsbeskattningen avskaffas bör sådant avdrag få verk- ställas. En konsekvens av vårt förslag är att gäldränteavdraget skall göras i hemortskommunen. Vi har ansett att starka rättviseskäl talar för en sådan ordning.

Vårt förslag har beräknats medföra att den effektiva fastighetsbeskatt- ningen kommer att minska med ca 72 procent. I absoluta tal innebär detta ett skattebortfall för kommunerna av ca 93 milj. kronor. Trots att skattebort— fallet blir så pass stort kommer likväl utdebiteringshöjningarna att hålla sig inom snäva gränser, beroende på att reduceringen av fastighetsskatteunder— laget är tämligen jämnt fördelad över samtliga kommuner. Den genomsnitt- liga primärkommunala utdebiteringshöjningen blir sålunda endast 22 öre. I ett fall har vi konstaterat en utdebiteringshöjning av 40 öre. Här gäller det emellertid en kommun med alldeles speciella förhållanden. I övrigt uppgår den högsta primärkommunala utdebiteringshöjningen till 29 öre.

Vi har inte tagit ståndpunkt till frågan vid vilken tidpunkt ändringarna i fastighetsbeskattningen skall träda i kraft. Med hänsyn till erforderliga för— beredelsearbeten kan emellertid ett riksdagsbeslut i frågan tillämpas först vid den taxering, som äger rum två år efter beslutet.

it).—

I: .r ut! Ainali-fivlv'm; n. _,— "rna 'r* .'.' :fiu ”.. '.'.'.1|. JA afv- åt.—' | * . f i' ,. ,;l'tr'rtu .! :|.- ,

ALE-1.4 "nu-. ut': _luu'lu - . f.d 'I'i u 'i'.—'! "511 "Ill.! JL "'|'”! ll ' l » (DIM—.!" ..::: [ -—.. P|-"4115A"v|3'.4

_.P Ill

4". '»liji'l ||.|.— | |: 3.3 -.! lltl illtäl

. _ _ n' . " w "- -.'...; .-...t... lim...

'.IL'!- . til.. ("milf .:. '.i'l 1.174? ' ”I” ha .. ;r'."'.:.. L'l fr:"? " " " . '_., l . . i -. ":U' .| fr" lärt 1 af)

.' . fl.. ,. Jari: "IHJ . 31 : 'lL.lI lift.

1,35?" ut..-.l." .: tgultlui- ..fl. ml.-Hai: , "W'i'i'FI'lu'Åii , _ . ... i..".k'nå fli' |.)nf. " — .m .. 3,1.f'lflz..'.. ”ut! Li..

J.- .' ':r'tf' " . .. .ru. a..

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att rubriken till 2 kap. kommunalskattelagen den 28 september 19281 skall erhålla den lydelse nedan sägs samt att 2 5, 4 5, 5 5 4 mom., 6 5 2 mom., 12 5 2 mom., 32 5 1 mom., 47 5, 53 5 3 mom., 56 5 och 64 5 1 mom. samma lag ävensom anvisningarna till 47 och 60 55 nämnda lag2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) 2 5. Allmän kommunalskatt utgår så- som kommunal inkomstskatt, vilken

beräknas på grundval av inkomst och av garantibelopp för fastighet.

Såsom underlag _ — — beskatt- ningsbar inkomst.

Etthundra skatteören bilda en skattekrona.

2 KAP. Om skatteplikt för fastighet Skattepliktig fastighet

4 5.

Garantibelopp som i 2 5 sägs fast- ställes för skattepliktig fas- tighet.

Skattepliktig är all inom ri— ket belägen fastighet med de undan- tag, varom stadgas i 5 5.

Med fastighet — — _ till fastighet.

1 Senaste lydelse av rubriken se 1953: 400.

(Föreslagen lydelse) 2 5.

Allmän kommunalskatt utgår så- som kommunal inkomstskatt, vilken beräknas på grundval av inkomst och i förekommande fall av garanti- belopp för fastighet.

Såsom underlag — — — beskatt— ningsbar inkomst.

Etthundra skatteören bilda en skattekrona.

2 KAP. Om taxering av fastighet Skattepliktig fastighet 4 5. Skattepliktig är, med de undantag, varom stadgas i 5 5, all inom riket belägen fastighet, som äges av annan skattskyldig än fysisk person, oskift dödsbo eller familje— stiftelse.

Med fastighet — —— _ till fastighet.

2 Senaste lydelse av 2 5, 4 5, 32 5 1 mom., 535 3 mom. och 64 5 1 mom. se 1953: 400, av 5 5 4 mom., 47 5 samt av anvisningarna till 47 och 60 55 se 1957: 105, av 12 5 2 mom. se 1932: 291 samt av 565 se 1951: 790.

1126 (Nuvarande lydelse) 5 5.

4 mom. Därest värdet av byggnad eller med varandra sammanhängande byggnader, som äro uppförda å mark, för vilken garantibelopp icke skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för byggnadsägaren, understiger 3 000 kronor, föreligger icke skatteplikt för byggnaden eller byggnaderna.

6 5. 2 mom. Taxering skall ej ske av fastighet, som avses i 5 5 2 och 4 inom.

12 g.

2 mom. Nya taxeringsvärden _ _ — beskattningsnatur inträtt,

eller fastighet, som förut varit un- dantagen från skatteplikt, blivit skat— tepliktig,

eller fastighets _ — _ en femtedel.

Taxering, som _ _ _ berörda prisläge.

värde genom

32 5.

1 mom. Till intäkt — _ —- 31 5 avses. Som intäkt —— — — med tjänst. Har tjänsteinnehavare såsom löne- förmån innehaft fastighet på sådant sätt, att garantibelopp för fastigheten skall enligt 47 5 upptagas som skatte- pliktig inkomst för honom, skall dock

(Föreslagen lydelse) 5 5.

4 mom. Från skatteplikt undanta- ges därjämte fastighet, som avses i 24 5 3 mom.

65.

2 mom. Taxering skall ej ske av fastighet, som avses i 5 5 2 mom., och ej heller av byggnad eller med var- andra sammanhängande byggnader, som äro uppförda & annan än bygg- nadsägaren tillhörig mark, därest värdet av byggnaden eller byggnader- na understiger 3 000 kronor.

12 g.

2 mom. Nya taxeringsvärden _ _ _ beskattningsnatur inträtt,

eller fastighet, som förut enligt 5 5 1—3 och 5 mom. varit undantagen från skatteplikt, blivit skattepliktig,

eller fastighets värde genom _ _ _ en femtedel.

Taxering, som _ _ — berörda prisläge.

32 5.

1 mom. Till intäkt _ _ _- 31 5 avses.

Som intäkt _ _ _ med tjänst.

Har tjänsteinnehavare såsom löne- förmån innehaft fastighet på sådant sätt, att han enligt 64 5 1 mom. ("ir likställd med ägare av fastigheten, skall dock intäkt, vilken tjänsteinne—

(Nuvarande lydelse)

intäkt, vilken tjänsteinnehavaren åt- njutit från fastigheten, räknas såsom intäkt av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

47 5.

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, be— räknas garantibelopp till två och en halv procent av fastighetens taxe- ringsvärde förstnämnda är. Garanti- beloppet upptages inom den kommun, där fastigheten är belägen, såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar fastighet med fidei- kommissrätt eller eljest utan vederlag besitter fastighet på grund av testa- mentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall i stället gälla:

(1) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med val- tenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet till bergshan- teringens understöd, till kanalbolag eller till stad eller annan menighct; samt

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord.

Såsom innehavare av publikt bo- ställe eller på lån anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller an- nan, som författningsenligt äger nytt- ja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande i ecklesiastik boställsordnving avsett löneboställe är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

(Föreslagen lydelse)

havaren åtnjutit från fastigheten, räknas såsom intäkt av jordbruksfas— tighet eller av annan fastighet.

47 5.

Garantibelopp som i 2 5 sägs fast- ställes för fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig. Garantibeloppet beräknas till två och en halv procent av fastighetens taxe- ringsvärde förstnämnda är och upp- tages inom den kommun, där fastighe— ten är belägen, såsom skattepliktig in- komst för fastighetens ägare eller därmed enligt 64 5 1 mom. likställd innehavare,

128 (Nuvarande lydelse)

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a) el- ler c) omförmäles, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens skogsvärde.

Där beträffande fastighet, som in- nehaves med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin rätt icke äger utöver husbehovet till— godogöra sig avkastning av skog å fastigheten, skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxe- ringsvärdet ingående skogsvärdet.

Garantibelopp beräknas _ — _ hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

53 5.

3 mom. Avlider

— _ — den avlidne.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga motsvaran— de tillämpning beträffande garantibe- lopp för fastighet.

skattskyldig,

56 5.

Skatt för inkomst av j 0 r (1- bruksfastighet eller av an- nan fastighet skall utgöras till kommun, där fastigheten är belägen.

Äro fastigheter _ _ _ till var-- andra.

Garantibelopp beräknas —— hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

53 5.

3 mom. Avlider skattskyldig, _ — —— den avlidne. 56 5.

Skatt för inkomst av jor d- bruksfastighet eller av an— n a n få 5 t i g h e t skall utgöras till kommun, där fastigheten är belägen. Inkomst av fastighet, som avses i 24 5 2 mom. och som är belägen i annan kommun än ägarens hemortskom- mun, skall dock 'i stället beskattas i sistnämnda kommun, om ägaren är fysisk person, oskift dödsbo eller fa- miljestiftelse.

Äro fastigheter — _ _ till var— andra.

(Nuvarande lydelse) 64 5.

1 mom. Vid taxering till kommunal inkomstskatt skall med ägare av fas- tighet likställas den, för vilken ehuru han icke är ägare garantibelopp för fastighet likväl skall upptagas såsom skattepliktig inkomst i enlighet med vad därom stadgas i 47 £.

(Föreslagen lydelse) 64 5.

1 mom. Vid taxering till kommunal inkomstskatt skall med ägare av fas- tighet likställas den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt eller eljest utan vederlag besitter fastig- het på grund av testamentariskt för- ordnande.

Vad som vi denna lag sägs om ägare- skall i förekommande fall i stället gälla: _

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med vat- tenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet till bergshan- teringens understöd, till kanalbolag eller till stad eller annan menvighet; samt

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord.

Såsom innehavare av publikt bo— ställe eller på lån anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller an- nan, som författningsenligt äger nytt- ja fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande i ecklesiastik boställsordning avsett Iöneboställe är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a) eller 0 ) omförmäles, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens skogsvärde.

Anvisningar (Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse ) till 47 5. till 47 5. Till ledning _ _ _ följande e x- Till ledning _ _ — följande e x- empel. empel.

1. Har rörelseidkare, som använder av honom ägd fastighet i rörelsen, gjort sådan omläggning av räken— skapsår att beskattningsåret kommit att omfatta 9 månader, beräknas ga- rantibeloppet till 9/ 12 av det belopp, som motsvarar två och en halv pro- cent av fastighetens taxeringsvärde. Har beskattningsåret kommit att om- fatta 15 månader, beräknas garantibe- loppet til-l 15/12 av nyss angivet be- lopp.

2. Har i fall, då beskattningsår sammanfaller med kalenderår, fastig— het bytt ägare den 1 september be— . skattningsåret, beräknas garantibe- loppet för den tidigare ägaren till 8/12 och för den nye ägaren till 4/12 av det belopp, som motsvarar två och en halv procent av fastighetens taxe- ringsvärde.

3. Har en rörelseidkare gjort sådan omläggning av räkenskapsår att det beskattningsår, som ligger till grund för 1958 års taxering, omfattar tiden 1/7 1956—31/12 1957 samt har han för sin rörelse förvärvat en fastighet den 1 september 1956 och en annan fastighet den 1 april 1957, beräknas garantibeloppet vid nyssnämnda taxe- ring för förstnämnda fastighet till 16/12 och för sistnämnda fastighet till 9/12 av vad som motsvarar två och en halv procent av respektive fas- tigheters taxeringsvärden.

till 60 g. Till ledning _ _ _ följande e x- 0 111 p el.

1. Har ett aktiebolag, som irörelsen använder egen fastighet, gjort sådan omläggning av räkenskapsår att be- skattningsåret kommit att omfatta 9 månader, beräknas garantibeloppet till 9/12 av det belopp, som motsvarar två och en halv procent av fastighe- tens taxeringsvärde. Har beskatt— ningsåret kommit att omfatta 15 må- nader, beräknas garantibeloppet till 15/12 av nyss angivet belopp.

2. Har i fall, då beskattning-sär sammanfaller med kalenderår, fastig- het bytt ägare den 1 september be- skattningsåret, beräknas i förekom- mande fall garantibeloppet för den ti— digare ägaren till 8/ 12 och för den nye ägaren til-l 4/12 av det belopp, som motsvarar två och en .halv procent av fastighetens taxeringsvärde.

3. Har ett aktiebolag gjort sådan omläggning av räkenskapsår att det beskattningsår, som ligger till grund för 1.962 års taxering, omfattar tiden 1/7 1960—31/12 1961 samt har bo— laget för rörelsen förvärvat en fastig— hct den 1 september 1960 och en an— nan fastighet den 1 april 1961, beräk— nas garantibeloppet vid nyssnämnda taxering för förstnämnda fastighet till 16/12 och för sistnämnda fastig— het till 9/12 av vad som motsvarar två och en halv procent av respektive fastigheters taxeringsvärden.

till 60 &.

Till ledning _ _ _ följande e x— c 111 p e l.

1. Ett aktiebolag _ _ _ 160 000 kronor.

Om den _ _ _ 56—59 åå.

?. I en kommun finnes ett munici— palsamhälle. En person A är bosatt inom det utanför municipalsamhället belägna området av kommunen. A äger de inom kommunen belägna fas- tigheterna B och C, av vilka C ligger inom municipalsamhället. Fastighe- ternas taxeringsvärden utgöra respek- tive 60 000 kronor och 140 000 kronor.

A:s beskattningsbara inkomst ut- gör 3 000 kronor. Därav upptagas 2 100 kronor såsom belöpande på mu- nicipalsamhället.

3. En person är mantalsskriven i det inom kommunen B belägna muni- cipalsamhället C och har bedrivit rö- relse inom den del av kommunen, som är belägen utanför municipalsamhäl- lets område. Han har haft inkomst dels av rörelsen, däri fastighet icke ingår, till belopp av 9 000 kronor och dels av kapital till belopp av 3000 kronor eller sålunda tillhopa 12 000 kronor. Efter frånräknande av all— männa avdrag, ortsavdrag m. m. ut- gör den beskattningsbara inkomsten 8 000 kronor. Av sistnämnda belopp skola alltså 2 000 kronor upptagas såsom belöpande å municipalsamhäl- let.

Denna lag träder i kraft den

1. Ett aktiebolag _ _ _ 160 000 kronor. Om den _ —— _ 56—59 55.

2. En person är mantalsskriven i det inom kommunen B belägna mu- nicipalsamhället C och har bedrivit rörelse inom den del av kommunen, som är belägen utanför municipal- samhällets område. Han har haft in- komst dels av rörelsen, däri fastighet icke ingår, till belopp av 9 000 kronor och dels av kapital till belopp av 3000 kronor eller sålunda tillhopa 12 000 kronor. Efter frånräknande av allmänna avdrag, ortsavdrag m. m. utgör den beskattningsbara inkoms— ten 8 000 kronor. Av sistnämnda be- lopp skola alltså 2 000 kronor uppta- gas usåsom belöpande å municipal- samhället.

Förslag till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (m- 623)

Härigenom förordnas, att 22 ä 1 mom., 136 5 1 mom. och 181 5 2 mom. taxeringsförordningen den 23 november 19561 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

22 5. 1 mom. Nedannämnda skattskyl-

diga _ _ _ (sj älvdeklara- tio n), nämligen:

1) aktiebolag och _ _ _ ekono- miska intressen,

2) annan juridisk -_ _ _ 100 kronor,

' 3) fysisk person, _ _ —— 100 kro- nor,

4) fysisk eller _ _ _ kronor, samt

5) fysisk eller juridisk person, för vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig in— komst.

Vi'd bedömandet _ _ _ statlig förm'ögenhwetsskatt.

Hava makar, _ _ —— och förmö— genhet.

Skall skattskyldig _ _ _ deklara— tionsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning _ _ _ riket bo- satta.

I fråga _ _ _ den avlidne.

136 5. 1 mom. Till ledning vid allmän fas- tighetstaxering skall för varje fastig-

1 Senaste lydelse av 22 5 1 mom. se 1958: 299.

(Föreslagen lydelse)

22 5.

1 mom. Nedannämnda skattskyl- diga _ _ _ (självdeklara- tio n), nämligen:

1) aktiebolag och _ _ __ ekono- miska intressen,

2) annan juridisk _ _ _ 100 kro- nor,

3) fysisk person, _ _ —_ 100 kro- nor,

4) fysisk eller _ _ —— kronor, samt

5) den, för vilken garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet _ _. _ statlig förmögenhetsskatt.

Hava makar, —— _ _ och förmö- genhet.

Skall skattskyldig _ _ _ dekla- rationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning _ _ _ riket bo- satta.

I fråga _ _ _ den avlidne.

136 &.

1 mom. Till ledning vid allmän fas- tighetstaxering skall för varje fastig-

(Nuvarande lydelse)

het, med undantag för sådan, som av- ses i 5 5 2 mom. eller 5 5 4 mom. kommunalskattelagen, av fastighe- tens ägare utan anmaning avgivas deklaration (al lm ä n f a s t i g— hetsdeklaration). Därest fas- tighet innehaves av någon, som en- ligt 4.7 5 kommunalskattelagen är att anse såsom ägare eller är i ägares ställe skyldig att erlägga skatt för garantibelopp för fastigheten, skall vad nu sagts om ägare i stället gälla sådan innehavare.

Allmän fastighetsdeklaration skall

avfattas _ _ _ fastställt formulär.

Allmän fastighetsdeklaration skall innehålla _ _ _ och anskaffnings- kostnader.

Är jordbruksfastighet _ _ _ eller innehavaren.

Kungl. Maj:t _ _ _ statistiskt ändamål.

181 g.

2 mom. Besvär i _ _ _ av fas—

tighet,

1) om fastighet uppförts såsom skattepliktig, ehuru den är undanta- gen från skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt 4 & tredje stycket kommunal- skattelagen är att hänföra till fastig- het,

2) om fastighet taxerats _ _ _ rum, samt

3) om fastighet på _ _ _ felak- tigt taxerad.

Besvär som _ _ _ pröva målet. Kammarrätten må, _ _ _ av prövningsnämnden.

Denna förordning träder i kraft den

(Föreslagen lydelse )

het, med undantag för sådan, som avses i 6 9) 2 mom. kommunal— skattelagen, av fastighetens ägare utan aumaning avgives deklaration (allmän fastighetsdekla— r a t i o n) . Därest fastighet inneha— ves av någon, som enligt 64 9” 1 mom. kommunalskattelagen är att anse så- som ägare, skall vad nu sagts om ägare i stället gälla sådan innehavare.

Allmän fastighetsdeklaration skall avfattas _ _ _ fastställt formulär. Allmän fastighetsdeklaration skall

innehålla _ och anskaffnings- kostnader.

Är jordbruksfastighet _ _ el- ler innehavaren.

Kungl. Maj:t _ _ _ statistiskt ändamål.

181 5.

2 mom. Besvär i _, _ _ av fas—

tighet,

1) om fastighet uppförts såsom skattepliktig, ehuru den är undanta- gen från skatteplikt, eller taxering ägt rum av annan egendom än som enligt 4 5, andra stycket kommunal— skattelagen är att hänföra till fastig- het,

2) om fastighet taxerats _ _ _

rum, samt

3) om fastighet på _ _ _ felak- tigt taxerad.

Besvär som _ _ —— pröva målet. Kammarrätten må, _ _ _ av prövningsnämnden.

Förslag till

förordning om ändrad lydelse av 3 5 2 mom. och 4 5 1 mom. uppbördsför- ordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 3 5 2 mom. och 4 5 1 mom. uppbördsförord- ningen den 5 juni 19531 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) 3 5. 2 mom. Preliminär skatt _ _ —— preliminär B-skatt. 1. Preliminär A-skatt _ _ _ bedriven rörelse.

Med tjänst _ _ _ till avdrag. Preliminär A-skatt _ _ _ av in- komsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jäm- väl för annan inkomst, för garanti— belopp för fastighet eller för förmö- genhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, före- skriva att preliminär A-skatt skall er— läggas jämväl för sistnämnda in- komst eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt be- räknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell å nämn- da inkomst ökad med visst belopp el- ler ock utgå med visst bel-opp utöver vad i skattetabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i _ _ _ preliminär A-skatt.

(Föreslagen lydelse) 3 5. 2 mom. Preliminär skatt _ — _ preliminär B-skatt. 1. Preliminär A-skatt _ _ —— bedriven rörelse.

Med tjänst _ _ _ till avdrag. Preliminär A-skatt — _ _ av in- komsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst, skattskyldig jäm- väl för annan inkomst eller för för- mögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda, föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst eller för förmögenheten. Där— vid skall den skattskyldiges prelimi- nära skatt beräknas antingen till viss procent av den huvudsakliga inkoms- ten av tjänst eller enligt skattetabell å nämnda inkomst ökad med visst belopp eller ock utgå med visst be- lopp utöver vad i skattetabellen an- gives för den huvudsakliga inkomsten av tjänst.

Är i _ _ _ preliminär A-skatt.

1 Senaste lydelse av 3 & 2 mom. se 1954: 340 och av 4 5 1 mom. se 1959: 558.

(Nuvarande lydelse) 4 5.

1 mom. Har lokal _ _ _ sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika in- komstbelopp, beräknade för vecka el- ler den längre tid som riksskatte- nämnden bestämmer, angiva dårå be- löpande preliminär skatt. Tahellerna skola grundas på följande förutsätt- ningar, nämligen

att inkomsten samt ortsavdraget äro oförändrade under inkomståret,

att den skattskyldige icke kom- mer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastighet eller för förmögenhet,

a tt den skattskyldige icke har att erlägga tilläggspensionsavgift, samt

a tt vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige än dels ortsavdrag, dels därutöver ett belopp av fyrahundra— femtio kronor för skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) här nedan, och trehundra kronor för an- nan skattskyldig, dels ock, såvitt an- går taxeringen till statlig inkomst- skatt, för kommunala utskylder med belopp, motsvarande för skattekrona och skatteöre det belopp, som enligt 3 mom. legat till grund vid uträknan- det av de i vederbörlig tabell angivna utskylderna.

Tahellerna skola _ _ _ antal kronor.

Denna förordning träder i kraft den

(Föreslagen lydelse ) 4 5.

1 mom. Har lokal _ _ _ sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika in- komstbelopp, beräknade för vecka el— ler den längre tid som riksskatte- nämnden bestämmer, angiva dårå be— löpande preliminär skatt. Tahellerna skola grundas på följande förutsätt- ningar, nämligen

att inkomsten samt ortsavdraget äro oförändrade under inkomståret,

att den skattskyldige icke kom- mer att taxeras för annan inkom-st än som i tabellen angives och ej heller för förmögenhet,

a tt den skattskyldige icke har att erlägga tilläggspensionsavgift, samt

att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den skattskyldige än dels ortsavdrag, dels därutöver ett belopp av fyrahundra- femtio kronor för skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) här nedan, och trehundra kronor för an- nan skattskyldig, dels ock, såvitt an- går taxeringen till statlig inkomst— skatt, för kommunala utskylder med belopp, motsvarande för skattekrona och skatteöre det belopp, som enligt 3 mom. legat till grund vid uträknan- det av de i vederbörlig tabell angiv—

na utskylderna. Tahellerna skola _ _ _ antal kronor.

Förslag till

förordning angående ändrad lydelse av 1 5 förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om Skogsvårdsavgift

Härigenom förordnas, att 1 5 förordningen den 28 juni 1946 om skogs— vårdsavgift1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) 1 5.

Den, för vilken vid taxering till kommunal inkomstskatt såsom skat- tepliktig inkomst upptagits garantibe- lopp för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, är skyldig erlägga skogsvårds- avgift. Sådan avgift utgår med högst en och en halv promille av summan utav de värden å skogsmark och växande skog, som legat till grund för beräkning av garantibeloppet.

Har garantibeloppet jämkats i en- lighet med vad därom i 47 å” sista stycket kommunalskattelagen före— skrives, skall jämkning ske jämväl av underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift. För varje _ _ _ året utgå.

Skogsvårdsavgift skall _ _ _ hela krontal.

Denna förordning träder i kraft den

1 Senaste lydelse av 1 5 se 1953: 403.

(Föreslagen lydelse) 1 5.

Ägare eller därmed enligt 6/I- & 1 mom. kommunalskattelagen likställd innehavare av sådan jordbruksfas- tighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogs- mark oc—h växande skog, är skyldig erlägga skogsvårdsavgift. Sådan av- gift utgår med högst en och en halv promille av summan utav de värden å skogsmark och växande skog, som åsatts fastigheterna.

Skogsvårdsavgift beräknas för be— skattningsår. Omfattar beskattnings- året kortare eller längre tid än 12 må- nader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift jämkas med hänsyn härtill.

För varje _ — _ året utgå. Skogsvårdsavgift skall _ _ _ hela krontal.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 1 5 förordningen den 1 juni 1951 (nr 442) om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom förordnas, att 1 5 förordningen den 1 juni 1951 om rätt att av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor1 skall er- hålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) 1 &.

Riksskattcnämnden må, — _ — eller ersättningsskatt.

Vad ovan sagts skall äga motsva- rande tillämpning, när ägare till fas- tighet eller den, för vilken ehuru han icke är ägare garantibelopp för fas- tighet likväl skall upptagas såsom skattepliktig inkomst i enlighet med vad därom stadgas i 4—7 5 kommunal— skattelagen, önskar på förhand erhål— la besked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten.

Om rått _ — _ allmän varuskatt.

Denna förordning träder i kraft den

1 Senaste lydelse av 1 5 se 1959:510.

(Föreslagen lydelse) 1 &.

Riksskattenämnden må, _ — _ eller ersättningsskatt.

Vad ovan sagts skall äga motsva- rande tillämpning, när ägare till fas- tighet eller den, vilken ehuru han icke är ägare likväl i enlighet med vad därom stadgas i 64 5 1 mom. kommunalskattelagen skall likstäl- las med sådan, önskar på förhand er- hålla besked angående ViSS fråga, som avser taxering av fastigheten.

Om rätt _ — — allmän varuskatt.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 67 och 72 %% kommunallagen den 18 december 1953 (nr 753)

Härigenom förordnas, att 67 och 72 55 kommunallagen den 18 december 1953 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse )

67 &.

Utdebitering av allmän kommunal- skatt skall fastställas i förhållande till de skattekronor och skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunal- skattelagen vid senaste taxering på- förts de till kommunen skattskyl- diga.

(Föreslagen lydelse) 67 &.

Utdebitering av allmän kommunal- skatt skall fastställas i förhållande till ett på sätt i nästföljande stycke sägs beräknat skatteunderlag.

Detta skatteunderlag utgöres, i skattekronor och skatteören räknat, av skillnaden mellan

å e n a sida n de sammanlagda beskattningsbara inkomster, som vid senaste taxering påförts de till kom— munen skattskyldiga enligt bestäm- melserna i kommunalskattelagen med tillägg av ett belopp, motsvaran- de två och en halv procent av taxe- ringsvärdet nästföregående år å inom kommunen belägna, i 24 5 2 mom. kommunalskattelagen avsedda fastig- heter, som ägas av fysiska personer, oskifta dödsbon eller familjestiftel- ser för vilka kommunen icke utgör hemortskommun ; samt

å andra sidan ett belopp motsvarande två och en halv procent av taxeringsvärdet nästföregående är å sådana i nyssnämnda lagrum av- sedda, utom kommunen belägna fas- tigheter, som ägas av fysiska perso-

72 g.

Kommun äger av statsverket upp- bära allmän kommunalskatt med be- lopp, motsvarande vad som skulle ut- gå på grundval av det antal skatte- kronor och skatteören, som vid taxe- ring för visst år påföras de till kom- munen skattskyldiga, efter det be- lopp för skattekrona och skatteöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Har jämlikt 13 & femte stycket annan utdebiterings- grund slutligen fastställts än som be- slutats vid fullmäktigsammanträde i oktober månad, skal-l till grund för utbetalningen läggas den utdebite- ring, som bestämts i samband med utgifts— och inkomststatens faststäl- lande. Har dödsbo enligt 75 & kom- munalskattelagen medgivits befrielse från att erlägga allmän kommunal- skatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Kommunen äger av statsverket så- som förskott uppbära det belopp, som på grundval av taxeringsnämnds beslut visst är rörande taxering till kommunal inkomstskatt beslutats till utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebi- tering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fattades.

ner, oskifta dödsbon och familjestif- telser, för vilka kommunen utgör hemortskommun; dock att å en var fastighetsägare belöpande del av be- loppet icke må överstiga hans i kom- munen beskattningsbara inkomst.

72 å.

Kommun äger av statsverket upp- bära allmän kommunalskatt med be- lopp, motsvarande vad som skulle utgå på grundval av det antal skatte- kronor och skatteören, som för visst år utgör kommunens på sätt i 67 5 sägs beräknade skatteunderlag, efter det belopp för skattekrona och skat— teöre, som bestämts till utdebitering för nästföregående år. Har jämlikt 13 å femte stycket annan utdebite- ringsgrund slutligen fastställts än som beslutats vid fullmäktigsam- manträde i oktober månad, skall till grund för utbetalningen läggas den utdebitering, som bestämts i sam- band med utgifts- och inkomststa- tens fastställande. Har dödsbo enligt 75 & kommunalskattelagen medgivits befrielse från att erlägga allmän kommunalskatt, skall belopp, som kommunen eljest ägde uppbära av statsverket, nedsättas i motsvarande mån.

Kommunen äger av statsverket så- som förskott uppbära det belopp, som på grundval av det i 67 5 om- förmälda skatteunderlaget visst är beslutats till utdebitering för näst— kommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst efter det, då beslutet fat- tades. Förskottet'avräknas mot den

(Nuvarande lydelse)

Förskottet avräknas mot den all- männa kommunalskatt, som kommu- nen äger uppbära av statsverket på grundval av taxeringen under året efter det, då förskottet enligt bestäm- melserna i nästföljande stycke utan- ordnas.

Belopp, som _ _ — mars månad.

Denna lag träder i kraft den

(Föreslagen lydelse)

allmänna kommunalskatt, som kom- munen äger uppbära av statsverket på grundval av skatteunderlaget un— der året efter det, då förskottet en- ligt bestämmelserna i nästföljande stycke utanordnas.

Belopp, som _ _ _ mars månad.

; dock att äldre bestämmelser

alltjämt skola gälla beträffande allmän kommunalskatt, som utgår på

grundval av

eller tidigare års taxering.

BILAGOR

Tabeller till urvalskommunerna (tab. l—tab. 21)

Tab. 1. Tyresö. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal . _ - _ , _ _ , . Fastigheter tillhöriga fas- 32356 Ga-_ i??? Antal 53,0 Gaj 11%; Antal Fastigheterna uppdelade tig- å fas- rantl- aranti- fast. å fas— rantl— arantiv fast. i grupper efter taxerings- he- tighet lif/11%)? gbelopp med ti ghet 515,38 gbelopp med vardet (1957 års varden) ter 1956 o (eff.gb.) då. 1957 -': o (&&ng efbf. 1000 kr skkr skkr % ' 1000 kr skkr skkr g ' 1 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 9 | 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor (50 000 ....... 9 155 62 _ _ 172 43 _ _ 50— 100 000 ....... 2 123 49 49 2 148 37 37 2 100_ 200 000 ....... _ _ _ _ _ _ __ __ _ 200—1 000 000 ....... — _ _ _ _ _. _. _ _ 21 000 000 ....... 1 1 338 535 359 1 1 801 450 274 1 Samtliga inbor ....... 12 1 616 646 408 3 2 121 530 311 3 Fys. pers.; utbor ...... 4 874 350 156 3 1 224 306 130 3 Jur. pers ............. — _ _ _ _ _ _ _ _ Pers, som ej dekl. . . . . — _ _ _ _ _ _ _ _ Summa jordbruksfast. 16 2 490 996 564 6 3 345 836 441 6 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor . . . . 57 842 336 252 49 1 286 321 234 48 Fys. pers.; utbor 26 250 100 61 24 400 100 64 25 Jur. pers ........... 10 2 247 899 878 10 3 279 820 820 10 Summa 93 3 339 1 335 1 191 83 4 965 1 241 1 118 83 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor (20 000 ......... 233 1 368 547 303 109 1 837 459 322 107 20—40 000 ......... 503 11 880 4 752 3 352 463 15 664 3 915 2 937 458 240 000 ......... 248 9 513 3 805 2 983 236 12 743 3 185 2 378 224 Samtliga inbor ..... 984 22 761 9 104 6 638 808 30 244 7 559 5 637 789 Fys. pers.; utbor . . . . 4 230 39 364 15 746 7 873 . . 58 276 14 569 4 371 . . Jur. pers ........... 20 1 288 515 512 19 1 669 417 415 19 Summa 5 234 63 413 25 365 15 023 1827 90 189 22 545 10 423 1808 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 28 610 244 4 1 833 208 4 2 Fys. pers.; utbor 3 68 27 — _ 100 25 — _ Jur. pers ........... 3 113 46 _ _ 129 32 _ _ Summa 34 791 317 4 1 1 062 265 4 2 Bostadstöreningar m.m. _ _ _ _ _ _ _ _ — Fast., vars ägare ej dekl. 8 240 96 87 8 274 69 60 7 Summa annan fastighet 5 369 67 783 27 113 16 305 1919 96 490 24120 11 605 1900 Samtliga fastigheter 5 385 70 273 28 109 16 869 1925 99 835 24 956 12 046 1906

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 2. Floda. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal _ , __ . . _ _ , _ Fastigheter tillhöriga fas— 3231... Ga-_ Egg; Antal släkte Ga". 5,9?" Antal Fastigheterna uppdelade tig- 'i f (SL rantl— aranti— fast. ,. f Tam—1" , ” t' fast,. i ..gmpper efter taxeringS— he— tigfiet bil?)? gbelopp med ägåä boelrotlfp gräl,); med vardet (1957 års varden) tor 1956 ( o (eff.gh.) efbf. 1957 (_,J 41) (eff.gb.) efbf. 1000 kr skkr skkr g ' 1000 kr skkr skkr % ' 1 2 3 4 5 6 7 S 9 10 J ordbruksfastighet Fys. pers.; inbor 000 ....... 109 2 040 816 57 8 2 852 713 31 5 50— 100 000 ....... 45 2 279 912 19 1 3 222 805 16 1 100— 200 000 ....... 27 2 471 988 25 1 3 762 940 22 1 200_1 000 000 ....... 6 1 684 673 — — 2 549 637 _ _ 21 000 000 ....... 2 3 929 1 572 346 1 5 362 1 341 343 1 Samtliga inbor ....... 189 12 403 4 961 447 11 17 747 4 436 412 8 Fys. pers.; utbor ...... 30 5 162 2 065 510 19 7 544 1 886 437 19 Jur. pers ............. 9 1 127 451 134 4 1 610 403 117 3 Pers, som ej dekl. . . . . _ _ _ _ _ — _ _ _ Summa jordbruksfast. 228 18 692 7 477 1 091 34 26 901 6 725 966 30 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor . . . . 13 304 122 29 4 358 90 16 3 Fys. pers.; utbor . . . . — _ _ — _ _ _ — — Jur. pers. .......... 6 131 52 52 6 158 39 39 6 Summa 19 435 174 81 10 516 129 55 9 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor (20 000 ......... 70 586 235 107 57 780 195 124 50 20_40 000 ......... 46 988 395 324 46 1 297 324 285 46 240 000 ......... 4 118 47 34 4 170 42 31 4 Samtliga inbor ..... 120 1 692 677 465 107 2 247 561 440 100 Fys. pers.; utbor 49 169 67 34 .. 231 58 17 .. Jur. pers ........... 2 45 18 9 2 56 14 9 2 Sulnlna 171 1 906 762 508 1109 2 534 633 466 1102 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 8 113 45 _ _ 131 33 _ _ Fys. pers.; utbor 2 119 48 — — 129 32 _ _ Jur. pers ........... 5 395 158 20 3 405 101 10 3 Summa 15 627 251 20 3 665 166 10 3 Bostadsföreningar m.m. _ _ _ — _ — _ — _ Fast., vars ägare ej dekl. 3 17 7 7 3 19 5 5 3 Summa annan fastighet 208 2 985 1 194 616 1125 3 734 933 536 1117 Samtliga fastigheter 436 21 677 8 671 1 707 1159 30 635 7 658 1 502 1147

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 3. Boxholms köping. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal _ _ _ Fastigheter tillhöriga fas- TFK" Ga- Effek Antal TEIX' Ga—_ Effek Antal . varde _ ' tlva varde tlva Fastigheterna uppdelade tlg- å fas- lam-1" aranti— fast. å fas— rantl- aranti— fast. i grupper efter taxerings— he- tighet belopp g med bEIOPP gbelopp med

.. o belopp tighet 2, :) valdet (1957 års varden) ter 1956 (4 6) (&&ng ett. 1957 ( 54») (eff.gb.) ett.

1000 kr skkr skkr gb' 100016 skkr skkr gb-

1 2 | 3 4 5 s 7 s 9 10 .lordbruksfastighet Fys. pers.; inbor (50 000 ....... 57 881 352 17 3 1 198 299 15 3 50_ 100 000 ....... 11 549 220 13 1 764 191 _ _ 100— 200 000 ....... 13 1 080 432 7 l 1 625 407 5 1 200—1 000 000 ....... 3 796 318 10 1 1 124 281 1 1 21 000 000 ....... — _ _ _ _ _ — _ _ Samtliga inbor ....... 84- 3 306 1 322 47 6 4 711 1 178 21 5 Fys. pers.; utbor ...... 20 969 388 133 11 1452 363 115 8 Jur. pers ............. 10 4 750 1 900 910 5 7 958 1 989 1 020 5 Pers, som ej dekl. . . . . 1 50 20 20 1 70 18 18 1 Summa jordbruksfast. 115 9 075 3 630 1 110 23 14 191 3 548 1 174 19

Annan fastighet Hyresfastigheter m. m.

Fys. pers.; inbor . . . . 38 2 096 838 323 28 2 478 620 174 22 Fys. pers.; utbor . . . . 2 60 24 22 1 69 17 16 1 Jur. pers ........... 13 252 101 87 12 325 81 69 11

Summa 53 2 408 963 432 41 2 872 718 259 34

Ell- och Lvåfalniljsfast. Fys. pers.; inbor .. . .

( 20 000 ......... 114 985 394 170 80 1241 310 184 70 20_40 000 ......... 251 5 382 2 153 1 492 226 7 382 1 845 1 330 214 _>_40 000 ......... 51 1 635 654 .569 50 2 380 595 491 49 Samtliga inbor ..... 416 8 002 3 201 2 231 356 11 003 2 750 2 005 333 Fys. pers.; utbor .... 14 146 58 29 .. 181 45 13 .. Jur. pers. .......... 2 36 14 10 2 47 12 9 2 Summa 432 8 184 3 273 2 270 1358 11 231 2 807 2 027 '335 Rörelsefastigheter

Fys. pers.; inbor . . . . 17 552 221 4 1 663 166 4 1 Fys. pers.; utbor . . . . 2 78 31 5 1 94 23 3 1 Jur. pers. .......... 6 14 127 5 651 133 4 16 035 4 009 97 4 Summa 25 14 757 5 903 142 6 16 792 4 198 104 6

Bostadsförellingar m.m. — _ _ _ — — _ — — Fast., vars ägare ej dekl. 17 1 820 728 701 8 3 051 763 698 8 Summa annan fastighet 527 27 169 10 867 3 545 1413 33 946 8 486 3 088 1383 Samtliga fastigheter 642 36 244 14 497 4 655 1436 48 137 12 034 4 262 1402

* Exkl. sommarstugor.

Tab. 4. Hamneda. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 195 7 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal . Fastigheter tillhöriga fas- 32351; Ga'_ Egg? Antal Bååt; Ga-_ Råå;— Antal Fastigheterna uppdelade tig- å fas- rantl- aranti- fast. å fas- "mtl" aranti- fast. i grupper efter taxerings- he— ti het hEIOPP gbelo med ti het belopp gbelo med värdet (1957 års värden) ter 1956 (4 %) (dig?; eff. 1g957 (2,5 A)) (digi)? eff. 1000 kr skkr skkr gb. 1000 kr skkr skkr gb. 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 s 9 10 J ordbruksfastighet Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 423 6 474 2 589 120 43 10 667 2 666 117 39 50— 100 000 ....... 118 4 490 1 796 13 2 7 774 1 944 15 2 100_ 200 000 ....... 9 584 234 51 3 1 004 251 58 3 200—1 000 000 ....... _ _ _ — _ _ _ _ — 21 000 000 ....... — _ _ _ _ _ — _ _ Samtliga inbor ....... 550 11 548 4 619 184 48 19 445 4 861 190 44 Fys. pers.; utbor ...... 58 1 687 675 377 31 2 963 741 420 32 Jur. pers ............. 12 1 356 542 29 3 2 554 638 68 5 Pers., som ej dekl. . . . . 76 639 256 57 12 1 053 263 57 11 Summa jordbruksfast. 696 15 230 6 092 647 94 26 015 6 503 735 92 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor 4 42 17 4 3 58 15 4 1 Fys. pers.; utbor . . . . 3 58 23 11 2 72 18 8 1 Jur. pers. .......... 4 200 80 79 4 236 59 58 4 Summa 11 300 120 94 9 366 92 70 6 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor (20 000 ......... 74 542 217 104 66 778 194 128 56 20—40 000 ......... 3 746 298 190 37 1 030 258 160 35 240000......... 2 57 23 17 2 89 22 14 2 Samtliga inbor ..... 115 1 345 538 311 105 1 897 474 302 93 Fys. pers.; utbor 25 186 74 37 275 69 21 Jur. pers........... _ __ _. _ _ _ _ _ __ Summa 140 1 531 612 348 1105 2 172 543 323 193 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 17 350 140 _ _ 435 109 _ — Fys. pers.; utbor . . .. 5 49 20 2 1 55 1 Jur. pers ........... 5 171 68 59 3 178 3 Summa 27 570 228 61 4 668 4 Bostadsföreningar m.m. _ _ _ _ _ _ Fast., vars ägare ej dekl. 59 212 85 29 5 337 Summa annan fastighet 237 2 613 1 045 532 1123 3 543 Samtliga fastigheter 933 17 843 7 137 1 179 1217 29 558

* Exkl. sommarstugor.

Tab. 5. Fagerhult. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 195 7 och

1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering' 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal _ __ _ _ . Fastigheter tillhöriga fas— Estée (":a-_ 1533 Antal Exige Ga- Efi??? Antal Fastigheterna uppdelade tig- å fas— rantl- aranti- fast. å fas- ranti- garanti- fast. i _grupper efter taxerings- he- ti gh et &??? gbelopp med ti ghet ggg/li; belopp med vardet (1957 års varden) ter 1956 o (eff.gb.) at:. 1957 , o (eff.gb.) efg. 1000 kr skkr skkr % ' 1000 kr skkr skkr 5 - 1 2 3 4 5 6 7 8 | 9 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 102 1 696 678 51 11 2 875 718 53 10 50— 100 000 ....... 70 2 615 1 046 56 5 4 727 1 182 59 4 100— 200 000 ....... 37 2 475 990 _ _ 4 686 1 172 _ — 200—1 000 000 ....... 5 685 274 _ _ 1 354 338 _ — 21000000....;.. _ _ _ — _ — — _ — ' ' Samtliga inbor ....... 214 7 471 2 988 107 16 13 642 3 410 112 14 Fys. pers.; utbor ...... 46 2 741 1 097 349 14 4 722 1 181 345 17 Jur. pers ............. 3 376 151 _ — 700 175 2 2 Pers., som ej dekl. . . .. 13 186 74 48 6 296 74 49 8 Summa jordbruksfast. 276 10 774 4 310 504 36 19 360 4 840 508 41 =Annan fastighet ' Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor .. . . 24 398 159 98 18 574 144 90 16 Fys. pers.; utbor .. .. 3 118 47 16 2 143 36 14 1 Jur. pers ........... 4 109 44 39 4 157 39 37 4 Summa 31 625 250 153 24 874 219 141 .. 21 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor ( 20 000 ......... 135 1 020 408 199 122 1 425 356 226 97 20—40 000 ......... 80 1 343 538 370 75 2 100 525 362 70 240 000 ......... 4 121 48 28 3 170 42 28 3 Samtliga inbor ..... 219 2 484 994 597 200 3 695 923 616 170 Fys. pers.; utbor . . .. 22 127 51 25 .. 208 52 15 Jur. pers ........... _ — _ _ _ — — — _ Summa 241 2 611 1 045 622 1200 3 903 975 631 1170 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor . . . . 23 335 134 33 3 431 108 25 3 Fys. pers.; utbor . . .. 1 32 13 12 1 24 6 6 1 Jur. pers ........... 9 641 256 51 5 863 215 43 5 Summa 33 1 008 403 96 9 1 318 329 74 9 Bostadsföreningar m.m. _ _ _ _ _ _ _ _ _ Fast., vars ägare ej dekl. 78 641 256 147 17 926 232 132 16 Summa annan fastighet 383 4 885 1 954 1 018 1250 7 021 1 755 978 1216 Samtliga fastigheter 659 15 659 6 264 1 522 !286 26 381 6 595 1 486 1257

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 6. Borrby. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 195 7 och 195 8 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal _ _ _ _ Fastigheter tillhöriga fas- Bååt) Ga-_ I??? Antal 323173 Ga-_ Eåfifå: Antal Fastigheterna uppdelade tig- å fas- rantl- aranti- fast. å fas- ranti- aranti- fast. i grilpper efter taxerings- he- ti gh et bil?? gb el opp med ti ghet 133521; gb el opp med vardet (1957 års varden) ter 1956 ( o (eff.gb.) efbf. 1957 ( » 4 &”.ng eg. 1000 kr skkr skkr g ' 1000 kr skkr skkr g ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor (50 000 ....... 300 3 940 1 576 97 35 5 433 1 356 78 30 50_ 100 000 ....... 57 2 927 1 171 17 1 4101 1 025 4 1 100_ 200 000 ....... 49 4 850 1 940 44 4 7 046 1 762 32 3 200_1 000 000 ....... 24 4 555 1 822 54 2 6 509 1 627 30 2 21 000 000 ....... _ — — — — — — _ _ Samtliga inbor ....... 430 16 272 6 509 212 42 23 089 5 770 144 36 Fys. pers.; utbor ...... 10 427 171 38 3 602 150 25 3 Jur. pers ............. 18 1 407 563 141 11 2 347 587 113 10 Pers., som ej dekl. . . . . 29 183 73 2 1 241 60 1 1 Summa jordbruksfast. 487 18 289 7 316 393 57 26 279 6 567 283 50 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor . . . . 29 687 275 81 14 835 208 45 10 Fys. pers.; utbor . . .. 3 25 10 0 1 35 9 0 1 Jur. pers ........... 13 595 238 223 12 756 189 177 9

Summa 45 1 307 523 304 27 1 626 406 222 20

En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor

( 20 000 ......... 428 3 453 1 381 626 346 4 302 1 075 698 319 20—40 000 ......... 157 3 211 1 284 732 150 4 194 1 048 640 144 240 000 ......... 12 412 165 116 12 556 139 95 12 Samtliga inbor ..... 597 7 076 2 830 1 474 508 9 052 2 262 1 433 475 4 Fys. pers.; utbor . . .. 164 696 279 139 .. 1 222 306 92 Jur. pers ........... 2 16 6 2 1 17 4 1 1 Summa 763 7 788 3 115 1 615 1509 10 291 2 572 1 526 1476 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 39 1 179 472 — — 1 477 369 _ _ Fys. pers.; utbor . . .. _ _ _ — — _ _ _ _ Jur. pers. . . .. . . . . . . 11 680 272 138 6 869 218 92 6 Summa 50 1 859 744 138 6 2 346 587 92 6 Bostadsföreningar m.m. 2 429 171 171 2 441 110 110 2 Fast., vars ägare ej dekl. 79 635 254 13 1 855 214 12 1 Summa annan fastighet 939 12 018 4 807 2 241 1545 15 559 3 889 1 962 1505 Samtliga fastigheter 1 426 30 307 12 123 2 634 1602 41 838 10 456 2 245 1555

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 7. Skegrie. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 195 7 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal _ _ _ _ Fastigheter tillhöriga fas- 33516 Ga-_ Et??? Antal 32338 Gai I??? Antal Fastigheterna u pdelade tig- ranti- fast. rantl- fast. p å fas-

i grupper efter taxerings- he— 170101)?! garantl- med å fas- belopp garantl- med

.. .. tighet :) belopp tighet o belopp vardet (1957 års varden) ter 1956 (4 /0) (eff.gb.) efg. 1957 (2,5 Å») (eff.gb.) efg. 1000 kr skkr skkr g ' 1000 kr skkr skkr g ' 1 | 2 | 3 4 | 5 s 7 s 9 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 54 1 084 433 21 7 1 407 352 12 5 50_ 100 000 ....... 29 1 641 657 48 4 2 290 573 34 3 100_ 200 000 ....... 57 5 743 2 297 170 10 8181 2 045 128 10 200—1 000 000 ....... 42 9 378 3 751 372 10 13 182 3 295 271 9 _>_1 000 000 ....... _ _ _ — — _ _ — _ Samtliga inbor ....... 182 17 846 7 138 611 31 25 060 6 265 445 27 Fys. pers.; utbor ...... 34 4 373 1 749 453 15 6 215 1 554 370 13 Jur. pers ............. 30 3 716 1 486 1 035 25 5 373 1 343 1 236 27 Pers., som ej dekl. . . . . 4 143 58 29 2 205 51 26 2

Summa jordbruksfast. 250 26 078 10 431 2 128 73 36 853 9 213 2 077 69

Annan fastighet

Hyresfastigheter m. m.

Fys. pers.; inbor . . . . 344 138 57 356 89 28 Fys. pers.; utbor

23 Jur. pers ........... 5 38 15 12 52 13 11 38

Summa 409 164 76 23 440 110 41 19

En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor

(20 000 ......... 306 2 126 850 438 245 2 338 583 447 234 20_40 000 ......... 53 1 187 475 374 53 1 353 338 287 53 240 000 ......... 8 272 109 88 8 342 86 63 8 Samtliga inbor ..... 367 3 585 1 434 900 306 4 033 1 007 797 295 Fys. pers.; utbor . . . . 47 230 92 46 . . 264 66 20 Jur. pers ........... — _ _ — — _ _ _ _

Summa 414 3815 1526 946 1306 4297 1073 817 1295

Rörelsefastigheter

Fys. pers.; inbor .. . . 29 355 142 10 1 393 98 7 1 Fys. pers.; utbor 1 7 3 _ — 7 2 _ _ Jur. pers. .......... 12 711 284 167 10 723 181 95 7 Summa 42 1 073 429 177 11 1 123 281 102 8 Bostadsföreningar m.m. — — _ — — — _ — _ Fast., vars ägare ej dekl. 8 33 13 4 1 36 9 3 1 Summa annan fastighet 502 5 330 2 132 1 203 ll341 5 896 1 473 963 1323 Samtliga fastigheter 752 31 408 12 563 3 331 1414 42 749 10 686 3 040 1392

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 8. Ytterby. Fastighetsbeskattningens "effektivitet vid.]95 7 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal _ __ _ _ Fastigheter tillhöriga fas- 323218 Ga- Egg; Antal 321—läg G:a-_ Iiris: Antal Fastigheterna uppdelade tig- å fas- ranti- aranti- fast. å fas- ranti- aranti- fast. i _grUpper efter taxerings- he- ti ghet &??? gbelopp med ti ghet ägg?; gb el opp med vardet (1957 års verden) ter 1956 o (eff. gb.) efbf. 1957 » o (eff. 81%) efbf. 1000 kr skkr skkr g ' 1000 kr skkr skkr g ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor (50 000 ....... 111 2 205 882 55 14 2 922 730 42 11 50— 100 000 ....... 19 877 351 _ _ 1 216 304 _ — 100_ 200 000 ....... 1 113 45 39 1 112 28 21 1 200—1 000 000 ....... 1 205 82 _ _ 256 64 — — 21 000 000 ....... _ _ _ _ _ _ — _ _ Samtliga inbor ....... 132 3 400 1 360 94 15 4 506 1 126 63 12 Fys. pers.; utbor ...... 8 83 33 18 6 125 31 17 5 Jur. pers ............. 4 881 353 47 3 1234 309 29 2 Pers., som ej dekl. . . . . 1 49 19 ' 19 1 64 16 16 1 Summa jordbruksfast. 145 4 413 1 765 178 25 5 929 1 482 125 20 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor .. . . 31 715 286 151 16 893 223 104 17 Fys. pers.; utbor . . .. 9 244 98 75 7 310 78 53 5 Jur. pers ........... 9 504 201 145 7 654 163 127 5 Summa 49 1 463 585 371 30 1 857 464 284 27 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor (20 000 ......... 71 697 279 135 57 794 198 137 50 20_40 000 ......... 166 4 196 1 678 1 308 159 4 834 1 209 1 038 156 240 000 ......... 27 959 384 301 25 1 288 322 227 24 Samtliga inbor ..... 264 5 852 2 341 1 744 241 6 916 1 729 1 402 230 Fys. pers.; utbor 132 387 155 78 647 162 48 .. Jur. pers ........... 1 3 1 1 1 5 1 1 1 Summa 397 6 242 2.497 1 823 1242 7 568 1 892 1 451 1231 Rörelsefastigheter . Fys. pers.; inbor . . . . 8 82 33 _ _ 120 30 _ _ Fys. pers.; utbor .. . . 3 27 11 — _ 51 13 1 1 Jur. pers. .......... 8 663 265 38 3 839 209 26 3 Summa 19 772 309 38 3 1 010 252 27 4 Bostadsföreningar m.m. 1 231 92 92 1 266 67 67 1 Fast., vars ägare ej dekl. 2 22 9 _ _ 25 -6 _ _ Summa annan fastighet 468 8 730 3 492 2 324 1276 10 726 2 681 1 829 1263 Samtliga fastigheter 613 13 143 5 257 2 502 1301 16 655 4 163 1 954 ,283

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 9. Bjärke. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1.95 7 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal _ _ _ _ Fastigheter tillhöriga fas— 321-äe Ga—_ E__f_f$_l_( Antal VII—gräl! G3'_ Etage? Antal Fasti heterna u delade tig- ranti- fast. rantl— fast. g pp å fas-

. . anti- å fas— b 1 garanti- 1 grupper efter taxerings— he- _ . belopp Sar med . e OPP med värdet (1957 års värden) ter- tighet (4 %) belopp eff. tighet (2,5 %) belopp eff.

1956 (eff.gb.) b 1957 (eff.gb.) b 1000 kr skkr skkr g ' 1000 kr skkr skkr g ' 1 2 ' 3 4 5 6 7 8 9 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 587 9 615 3 846 116 38 14 812 3 702 90 33 50— 100 000 ....... 133 5 327 2 131 73 6 8 532 2 133 64 5 100_ 200 000 ....... 14 1 117 447 _ _ 1 842 460 2 1 200—1 000 000 ....... 2 545 218 71 1 830 207 65 1 21 000 000 ....... 2 3 291 1 316 177 2 6 147 1 537 397 2 Samtliga inbor ....... 738 19 895 7 958 437 47 32 163 8 039 618 42 Fys. pers.; utbor ...... 35 547 219 55 11 950 238 57 10 Jur. pers ............. 12 1 380 552 133 5 2 473 618 145 5 Pers., som ej dekl. . . . . 34 350 140 24 10 542 135 24 10

Summajordbruksfast. 819 22172 8869 649 73 36128 9030 844 67

Annan fastighet Hyresfastigheter m. m.

Fys. pers.; inbor . . . . 51 1 333 533 179 23 1 810 453 145 23 Fys. pers.; utbor 4 219 88 59 3 261 65 41 3 Jur. pers. . . .. . . . . . . 11 211 84 81 9 369 92 89 9

Summa 66 1 763 705 319 35 2 440 610 275 35

En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor

(20 000 ......... 191 1 351 540 240 159 1 909 477 291 133 20_40 000 . . . . . . . 144 2 655 1 062 657 140 3 779 945 602 131 240 000 ......... 13 474 190 128 13 648 162 108 13 Samtliga inbor ..... 348 ' 4 480 1 792 1 025 312 6 336 1 584 1 001 277

Fys. pers.; utbor . . . . 167 1 000 400 200 .. 1 390 347 104 . . _ 3 57 23 19 3 80 20 15 3 Jur. pers ........... ' Summa 518 5537 2215 1244 1315 7806 1951 1120 1280

Rörelsefastigheter ' Fys. pers.; inbor . . . . 87 1 229 491 8 2 1 768 442 7 2

Fys. pers.; utbor .. . . _ — _ _ _ _ _ _ _ Jur. pers ........... ' 14 945 378 129 11 1 142 286 116 11

Summa 101 2174 869 137 13 2910 728 123 13

Bostadsföreningar m.m. _ _ — _ _ _ — _ _ Fast., vars ägare ej dekl. 119 572 229 10 3 849 212 8 3 Summa annan fastighet 804 10 046 4 018 1 710 1366 14 005 3 501 1 526 1331 Samtliga fastigheter 1 623 '32 218 12 887 2 359 1439 50 133 12 531 2 370 1398

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 10. Lyrestad. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslac Antal _ _ _ Fastigheter ullhåriga fas- T.?x" Gal-_ Effek Antal T.?x' Gaj Effek Antal Fastigheterna uppdelade tig- varde "mtl" tlva_ fast. varde rantl- tlva_ fast. å fas- belopp garantl- med å fas- belöpp garantl- med

i grupper efter taxerings- he- ti . .. .. ghet 4 o belopp tlghet 2,5 0 belopp vardet (1957 års varden) ter 1956 ( Aa) (eff.gb.) 25.195? ( /o) &”..ng åf. 1000 kr skkr skkr ' 1000 kr skkr: skkr ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jordbruksfastighct Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 145 2 167 867 25 13 3 516 879 19 13 50_ 100 000 ....... 47 1 872 749 34 4 3 168 792 36 4 100_ 200 000 ....... 18 1 140 456 28 1 2 059 515 35 1 200—1 000 000 ....... 2 417 167 — _ 776 194 _ _ 21 000 000 ....... _ — — _ _ _ _ — — Samtliga inbor ....... 212 5 596 2 239 87 18 9 519 2 380 90 18 Fys. pers.; utbor ...... 27 461 184 70 14 818 204 81 15 Jur. pers ............. 8 474 190 33 3 852 213 39 3 Pers., som ej dekl. . . . . 13 138 55 8 3 228 57 8 3 Summa jordbruksfast. 260 6 669 2 668 198 38 11 417 2 854 218 39

Annan fastighet Hyresfastigheter m. m.

Fys. pers.; inbor . . . . 18 370 148 37 6 549 137 42 5 Fys. pers.; utbor . . .. 4 124 50 6 1 171 43 4 1 Jur. pers ........... 4 125 50 49 4 188 47 46 3 Summa 26 619 248 92 11 908 227 92 9 En- och tvåfamiljsfast.

Fys. pers.; inbor (20 000 .. ....... 198 1 375 550 205 154 2 044 510 294 133 20—40 000 ......... 60 1 006 402 228 55 1 669 417 257 54 _>_40 000 ......... 4 102 41 26 4 170 43 24 4 Samtliga inbor ..... 262 2 483 993 459 213 3 883 970 575 191 Fys. pers.; utbor 37 195 78 39 .. . 339 85 25 . . Jur. pers ........... 12 79 32 30 9 93 23 20 7 Summa 311 2 757 1 103 528 1222 4 315 1 078 620 1198

Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 11 104 41 _ _ 158 39 _ _ Fys. pers.; utbor . . .. 1 1 0 0 1 2 l 1 1 Jur. pers ........... 5 244 98 66 2 275 69 42 2 Summa 17 349 139 66 3 435 109 43 3 Bostadsföreningar m.m. _ _ _ _ _ _ — — _ Fast., vars ägare ej dekl. 43 240 96 16 2 361 90 16 2 Summa annan fastighet 397 3 965 1 586 702 1238 6 019 1 504 771 1212 Samtliga fastigheter 657 10 634 4 254 900 1276 17 436 4 358 989 1251

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 11. Grava. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetssla g Antal Tax . . .. . _ .- Ga_ Effek— Fastlgheter tlllhorlga fas värde ranti- tiva

F t' h t d lad ti - . - as lg e erna upp e e g åfas- belopp garantl- med åfas- belopp garantl- med i grupper efter taxerings- he- . . värdet (1957 års värden) ter tåg? (41%) (325255 eff. tåg?? (25%) (513213 eff.

1000 kr skkr skkr gb. 1000 kr skkr skkr gb.

Tax.- G _ Effek- Antal .. a . Antal fast. varde ranti— tlva fast.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor (50 000 ....... 141 2 565 1 026 149 36 3 431 858 95 28 50_ 100 000 ....... 28 1 309 524 5 4 1 796 449 _ _ 100_ 200 000 ....... 14 1 223 489 _ _ 1 766 441 _ — 200—1 000 000 ....... 6 1 038 415 208 3 1 451 363 175 3 21 000 000 ....... _ _ _ _ — _ _ — _ Samtliga inbor ....... 189 6 135 2 454 362 43 8 444 2 111 270 31 Fys. pers.; utbor ...... 25 465 186 68 10 727 182 53 10 Jur. pers ............. 6 1 568 627 188 3 2 777 694 171 3

Pers., som ej dekl. . . . . _ Summa jordbruksfast. 220 8 168 3 267 618 56 11 948 2 987 494 44

Annan fastighet Hyresfastigheter m. m.

Fys. pers.; inbor . . . . 17 294 118 34 10 454 113 37 10 Fys. pers.; utbor . . . . 1 3 1 1 1 3 1 _ _ Jur. pers ........... 15 388 155 141 14 608 152 134 14

Summa 33 685 274 176 25 1 065 266 171 24

En— och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor

(20 000 ......... 176 1 415 566 301 134 1 952 488 323 124 20—40 000 ......... 125 2 530 1 012 701 110 3 622 905 650 109 240 000 ......... 11 428 171 119 11 614 153 79 8 Samtliga inbor ..... 312 4 373 1 749 1 121 255 6 188 1 546 1 052 241 Fys. pers.; utbor . . . . 67 397 159 79 . . 503 126 38 . . Jur. pers ........... 7 73 29 23 7 91 23 16 6 Summa 386 4 843 1 937 1 223 1262 6 782 '1 695 1 106 1247 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 16 381 152 48 2 537 134 41 2 Fys. pers.; utbor . . . . 4 150 60 26 1 274 68 15 1 Jur. pers ........... 4 265 106 22 3 331 83 7 1 Summa 24 796 318 96 6 1 142 285 63 4 Bostadsföreningar m.m. _ _ _ _ _ _ — — _ Fast., vars ägare ej dekl. 54 409 164 64 7 646 162 67 9 Summa annan fastighet 497 6 733 2 693 1 559 1300 9 635 2 408 1 407 1284 Samtliga fastigheter 717 14 901 5 960 2 177 1356 21 583 5 395 1 901 1328

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 12. Kolbäck. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal _ _ _ _ Fastigheter tillhöriga fas- gååe Ga-_ 153555 Antal vTååe Ga-_ Jag??? Antal Fastigheterna uppdelade tig— å fas— 131111" aranti- fast. å fas- rantl- aranti- fast. i grupper efter taxerings- he- ti het belopp gbelo med ti het belopp gbelo med värdet (1957 års värden) ter 1g956 (4 %) (diggg eff. 1g957 (2,5 %) (eff.g53 eff. 1000 kr skkr skkr gb. 1000 kr skkr skkr gb. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 42 879 352 22 5 1 129 282 14 4 50— 100 000 . . . 41 2 116 846 53 4 2 892 723 35 3 100_ 200 000 ....... 23 2 140 856 136 6 2 944 736 100 5 200_1 000 000 ....... 13 3 575 1 430 495 4 4 751 1 188 381 4 21 000 000 ....... _ _ _ _ — — _ _ — Samtliga inbor ....... 119 8 710 3 484 706 19 11 716 2 929 530 16 .Fys. pers.; utbor ...... 11 303 121 48 7 411 102 29 6 Jur. pers ............. 11 1 623 649 137 6 1 979 495 99, . 6 Pers., som ej dekl. . . . . 6 82 33 _ _ 123 31 _ _ Summa jordbruksfast. 147 10 718 4 287 891 32 14 229 3 557 658 28 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. " ' Fys. pers.; inbor . . . . 28 1 005 402 216 20 1 263 316 132 16 Fys. pers.; utbor . . . . 18 653 261 106 14 818 204 89 11 Jur. pers ........... 10 303 121 116 9 384 96 92 8 Summa 56 1 961 784 438 43 2 465 616 313 35 En— och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor (20 000 ......... 210 1 943 777 371 156 2 404 601 359 140 20—40 000 . . ....... 233 4 740 1 896 1 329 221 6 556 1 638 1 229 214 240 000 ......... 33 1 143 457 306 32 1 681 420 221 31 Samtliga inbor ..... 476 7 826 3 130 2 006 409 10 641 2 659 1 809 385 Fys. pers.; utbor .. .. 617 5 326 2 131 1 065 . . 6 186 1 547 464 . . Jur. pers ........... 3 357 143 143 3 411 103 103 3 _ Summa 1 096 13 509 5 404 3 214 1412 17 238 4 309 2 376 1388 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 14 590 236 _ _ 755 189 _ _ Fys. pers.; utbor .. .. _ _ _ _ _ .— _ — _ Jur. pers ........... 25 5 240 2 096 1 463 16 8 375 2 093 1 525 16 . Summa 39 5 830 2 332 1 463 16 9 130 2 282 1 525 16 Bostadsföreningar m.m. 3 2 375 950 950 3 3 663 916 916 3 Fast., vars ägare ej dekl. 22 910 364 335 10 850 213 191 8 Summa annan fastighet 1 216 24 585 9 834 6 400 1484 33 346 8 336 5 321 1450 Samtliga fastigheter 1 363 35 303 14 121 - 7 291 1516 47 575 11 893 5 979 1478

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 13. Söderbärke. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 195 7 och ” 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal _ _ _ Fastigheter tillhöriga fas- 33151; Gäl-_ Et??? Antal 331 e Gaj Egg: Anta Fastigheterna uppdelade tig- å fas- rantl- aranti— fast. å fas- rantl- aranti— fast. i grupper efter taxerings— he- ti ghet bil??? gbelopp med ti ghet hägg; gbelopp med vardet (1957 års varden) ter 1956 ( Å: (eff.gb.) efbf. 1957 ( , o (eff.gb.) efg. 1000 kr skkr skkr % ' 1000 kr skkr skkr "3 ' 1 | 2 3 4 | 5 6 7 s 9 | 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor (50 000 ....... 130 1 903 761 62 27 2 810 702 45 20 50_ 100 000 ....... 33 1 461 584 20 2 2 217 554 21 2 100_ 200 000 . . . . . 21 1 537 615 _ _ 2 804 701 6 1 200—1 000 000 ....... 6 884 354 34 1 1 408 352 27 1 21 000 000 ....... _ — _ — _ _ _ _ — Samtliga inbor ....... 190 5 785 2 314 116 30 9 239 2 309 99 24 Fys. pers.; utbor ...... 31 1 174 469 110 20 2 106 526 133 19 - .] ur-. pers ............. 11 14 049 5 620 2 252 5 32 995 8 249 3 147 5 . Pers., som ej dekl. . . . . 4 21 9 1 1 26 7 1 1 Summa jordbruksfast. 236 21 029 8 412 2 479 56 44 366 11 091 3 380 49 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor .. . . 7 207 83 11 1 264 66 8 1 Fys. pers.; utbor .. .. 1 30 12 _ _ 38 9 _ — Jur. pers ........... 4 1 531 612 612 4 1 929 482 482 4 Summa 12 1 768 707 623 5 2 231 557 490 5 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor ( 20 000 ......... 306 2 442 977 427 244 3 318 829 544 201 20—40 000 ......... 57 904 361 216 53 1 315 329 217 52 . 240 000 ......... 5 209 84 38 5 287 72 27 5 . Samtliga inbor ..... 368 3 555 1 422 681 302 4 920 1 230 788 258 Fys. pers.; utbor . . . . 162 812 325 163 . . 1 204 301 90 . . Jur. pers ........... 8 370 148 37 7 531 133 1 1 Sumlna 538 4 737 1 895 881 1309 6 655 1 664 879 1259 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor . . . . 38 451 180 4 2 562 141 2 2 Fys. pers.; utbor . . . . 3 90 36 — _ 105 26 _ — Jur. pers ........... 12 440 176 83 5 561 140 63 4 ' " Summa 53 981 392 87 7 1 228 307 65 6 ? Bostadsföreningar m.m. _ — _ _ _ _ _ _ _ . ' : Fast., vars ägare ej dekl. 43 202 81 20 1 323 81 13 1 Summa annan fastighet 646 7 688 3 075 1 611 1322 10 437 2 609 1 447 1271 ' " Samtliga fastigheter 882 28 717 11 487 4 090 1378 54 803 13 700 4 827 1320

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 14. Attmar. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 195 7 och 1.958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal

Fastigheter tillhöriga fas- Tax" Ga- Effek' Antal Tax" Ga- Effek' Antal

' . . " de '- tiva värde t'- tiva Fastigheterna uppdelade tlg- var rantl ._ fast. _ ran 1 ._ fast. i grupper efter taxerings- he- ååå??? belopp garantl med ågfhlåt belopp ggågå) med

värdet (1957 års värden) ter 1956 (4 %) (312333 eff. 1957 (21570) (eff.gb.) eff.

1000 kr skkr skkr gb. 1000 kr skkr skkr gb.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ' Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 304 4 086 1 634 68 24 5 744 1 436 48 21 50_ 100 000 ....... 32 1 450 580 _ _ 2 213 553 _ _ 100_ 200 000 ....... 9 664 266 _ _ 1 088 272 _ _ 200—1 000 000 ....... 3 421 168 _ _ 728 182 _ _ 21 000 000 ....... _ _ _ _ _ _ _ _ _ Samtliga inbor ....... 348 6 621 2 648 68 24 9 773 2 443 48 21 Fys. pers.; utbor ...... 44 543 217 56 13 907 227 63 13 Jur. pers ............. 6 3 318 1 327 856 3 6 907 1 727 1 240 3 Pers., som ej dekl. . . . . 31 331 133 91 8 461 115 83 7 Summa jordbruksfast. 429 10 813 4 325 1 071 48 18 048 4 512 1 434 44

' Annan fastighet Hyresfastigheter m. m.

Fys. pers.; inbor . . . . 6 96 38 38 6 130 33 33 6 Fys. pers.; utbor . . . . _ _ _ _ _ _ _ _ __ Jur. pers ........... 12 234 94 11 4 223 55 23 3

9

Summa 18 330 132 49 10 353 88 56

En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor

(20 000 ......... 107 684 274 159 87 984 246 179 80 20—40 000 ......... 31 508 203 170 29 868 217 177 29 240 000 ......... 1 33 13 13 1 41 10 10 1 Samtliga inbor ..... 139 1 225 490 342 117 1 893 473 366 110 Fys. pers.; utbor 61 320 128 64 . . 452 113 34 Jur. pers ........... _ _ _ _ — _ _ _ _

Summa 200 1545 618 406 1117 2345 586 400 1110

Rörelsefastigheter

Fys. pers.; inbor . . . . 18 157 63 _ 226 57 _ _ Fys. pers.; utbor _ _ _ _ _ _ _ _ — Jur. pers ........... 2 291 116 _ _ 448 112 _ — Summa 20 448 179 — — 674 169 _ _ Bostadsföreningar m.m. 1 51 20 20 1 500 125 125 1 Fast., vars ägare ej dekl. 70 330 132 30 5 491 123 31 5 Summa annan fastighet 309 2 704 1 081 505 1133 4 363 1 091 612 1125 Samtliga fastigheter 738 13 517 5 406 1 576 1181 22 411 5 603 2 046 1169

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 15. Jörn. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 195 7 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal _ _ _ _ Fastigheter tillhöriga fas- gåt; Ga—_ Effek Antal T_ax. Ga'_ Effek Antal . . e nti- tiva varde ranti- tiva F astlgheterna uppdelade tlg- å f ra . fast. . fast. . . as- belo garanti— å fas- belo garanti- 1 _grupper efter taxermgs- he- tighet (4 &)? belopp med tighet (2 551; belopp med vardet (1957 års varden) ter 1956 o (eff. gb.) ett?. 1957 : o (eff. gb.) ;fbf. 1000 kr skkr skkr g ' 1000 kr skkr skkr ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 | 10 Jordbruksfastighct Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 596 7 454 2 981 184 68 12 038 3 008 172 62 50_ 100 000 ....... 10 314 126 2 613 153 23 3 100_ 200 000 ....... _ _ — _ _ _ — _ _ 200—1 000 000 ....... _ _ _ _ _ _ _ _ _ 21 000 000 ....... _ _ _ _ _ _ _ — _ Samtliga inbor ....... 606 7 768 3 107 186 70 12 651 3 161 195 65 Fys. pers.; utbor ...... 41 326 130 38 15 484 121 32 15 Jur. pers ............. 6 7 000 2 800 _ _ 13 223 3 306 _ _ Pers., som ej dekl. . . . . _ _ _ _ _ _ _ _ _ Summa jordbruksfast. 653 15 094 6 037 224 85 26 358 G 588 227 80 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor .. . . 17 480 192 86 11 636 159 63 8 Fys. pers.; utbor 5 112 45 6 2 159 40 6 1 Jur. pers ........... 19 1 835 734 86 12 3 001 750 149 12 Summa 41 2 427 971 178 25 3 796 949 218 21 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor (20 000 ......... 126 982 393 239 112 1 473 368 268 107 20—40 000 ......... 85 1 396 558 415 79 2 356 589 435 77 240 000 ......... 47 1 416 567 491 45 2 410 602 486 45 Samtliga inbor ..... 258 3 794 1 518 1 145 236 6 239 1 559 1 189 229 Fys. pers.; utbor 16 107 43 21 179 45 14 Jur. pers ........... _ _ _ _ _ _ _ _ — Summa 274 3 901 1 561 1 166 1236 6 418 1 604 1 203 1229 Rörelsefastighcter Fys. pers.; inbor .. . . 20 400 160 14 2 611 153 16 2 Fys. pers.; utbor . . . . _ _ _ _ _ — _ _ _ Jur. pers ........... 3 230 92 _ _ 239 60 _ _ Summa 23 630 252 14 2 850 213 16 2 Bostadsföreningar m.m. 3 868 347 347 3 1 024 256 248 3 Fast., vars ägare ej dekl. 6 34 13 7 2 38 9 5 2 Summa annan fastighet 347 7 860 3 144 1 712 1268 12 126 3 031 1 690 1257 Samtliga fastigheter 1 000 22 954 9 181 1 936 1353 38 484 9 619 1 917 1337

' Exkl. sommarstugor.

Tab. 16. Oxelösunds stad. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 och

195 8 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal _ _ _ 4 Fastigheter tillhöriga fas- 323; Ga-_ EÅ? Antal 333 e Gaj 11255: Antal Fastigheterna uppdelade tig— å fas- ranti- aranti— fast. å fas— ranti- ara nti- fast. i grupper efter taxerings- he- rti gh et 122113)? gbel opp med ti ghet ???; gbel 0 pp med vardet (1957 års varden) ter 1956 o (eff.gb.) efg. 1957 -'v a ((£ng efbf. 1000 kr skkr skkr g ' 1000 kr skkr skkr g ' 1 2 3 4 5 6 7 s 9 | 1 0 J ordbruksfastighet Fys. pers.; inbor (50 000 ....... 5 112 45 17 1' 138 35 10 1 50_ 100 000 ....... 7 332 133 5 1 448 112 1 1 100_ 200 000 ....... — _ _ _ _ _ _ _ _ 200—1 000 000 ....... 2 581 232 10 1 1 061 265 41 1 21 000 000 ....... _ _ _ _ _ _ _ _ _ Samtliga inbor ....... 14 1 025 410 32 3 1 647 412 52 3 Fys. pers.; utbor ...... _ _ _ _ _ _ _ — _ Jur. pers ............. 11 931 372 39 5 1 060 265 23 4 Pers., som ej dekl. . . . . _ _ _ _ _ _ _ _ _ Summa jordbruksfast. 25 1 956 782 71 8 2 707 677 75 7 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor . . . . 64 2 581 1 032 523 42 3 274 819 356 42 Fys. pers.; utbor . . .. 20 2 280 912 417 16 2 706 676 276 15 Jur. pers ........... 5 87 35 16 3 128 32 16 3 Summa 89 4 948 1 979 956 61 6 108 1 527 648 60 En— och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor (20 000 ......... 187 1 010 404 159 175 1 528 381 298 171 20_40 000 ......... 216 4 661 1 864 1 250 207 7 044 1 761 1 187 202 240 000 ......... 158 4 982 1 993 1 650 155 7 548 1 886 1 521 153 Samtliga inbor ..... 561 10 653 4 261 3 059 537 16 120 4 028 3 006 526 Fys. pers.; utbor . . . . 610 3 745 1 498 749 6 007 1 502 451 .] ur. pers ........... _ _ _ _ _ _ _ _ _ Summa 1 171 14 398 5 759 3 808 1537 22 127 5 530 3 457 1526 Rörelsefastigheter ': Fys. pers.; inbor .. . . 8 119 48 7 1 163 41 6 1 Fys. pers.; utbor _ _ _ — — _ — _ _ Jur. pers ........... 38 32 789 13 116 3 935 25 46 872 11 718 2 959 ' Summa 46 32 908 13 164 3 942 26 47 035 11 759 2 965 2 Bostadsföreningar m.m. 21 7 108 2 843 2 735 21 10 628 2 657 2 157 19 Fast., vars ägare ej dekl. 72 1 243 497 235 31 2 125 531 232 33 Summa annan fastighet 1399 60 605 24 242 11 676 1676 88 023 22 004 9 459 1663 Samtliga fastigheter ' 1 424 62 561 25 024 11 747 1684 90 730 22 681 9 534 1670

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. '17. Vadstena stad. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 195 7 och

1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal Fastigheter tillhöriga fas- Säga Gal-_ 112552" Antal 3318 Ga—_ Etfifg Antal Fastigheterna uppdelade tig- å fas- Tant!" aranti- fast. å fas- rantl- aranti- fast. i ”grupper efter taxerings- he— ti gh et 1221??? gb el 0 p p med ti gh et bygg!; gb el opp med . vardet (1957 års varden) ter 1956 o (eff.gb.) efbf. 1957 ( : 0 (312ng efg. 1000 kr skkr skkr 3 ' 1000 kr skkr skkr % ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ! Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor ( 50 000 ....... 25 550 220 7 4 772 193 4 4 50_ 100 000 ....... 10 525 210 6 2 732 183 6 1 100_ 200 000 ....... 3 336 134 46 1 504 126 44 1 200—1 000 000 ....... 2 561 224 _ _ 788 197 _ _ 21 000 000 ....... _ — _ _ — _ — _ _ Samtliga inbor ....... 40 1 972 788 59 7 2 796 699 54 6 Fys. pers.; utbor ...... 9 1 135 454 162 3 1 732 433 153 2 Jur. pers ............. 6 1 150 460 107 3 1 761 440 111 3 Pers., som ej dekl. . . . . 1 4 2 2 1 4 1 1 1 Summa jordbruksfast. 56 4 261 1 704 330 14 6 293 1 573 319 12 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. ,

' Fys. pers.; inbor . . . . 119 5 475 2 190 1 215 93 _ 6461 1 615 658 78 Fys. pers.; utbor 13 1 009 404 172 9 1 141 285 98 10 Jur. pers ........... 11 1 841 736 643 10 2 392 598 516 10

Summa 143 8 325 3 330 2 030 112 9 994 2 498 1 272 98 En- och tvåfamiljsfast.

Fys. pers.; inbor (20 000 . . .. . . . . . 48 468 187 126 42 582 145 117 40 20—40 000 ......... 169 4 114 1 646 1 197 162 4 878 1 220 960 158 240 000 ......... 127 5 232 2 093 1 823 125 6 432 1 608 1 398 127 Samtliga inbor ..... 344 9 814 3 926 3 146 329 11 892 2 973 2 475 325 Fys. pers.; utbor 13 273 109 54 .. 373 93 28 .. Jur. pers ........... 2 70 28 20 1 92 23 23 2 Summa 359 10 157 4 063 3 220 1330 12 357 3 089 2 526 1327

Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 12 394 158 _ _ 455 114 _ _ Fys. pers.; utbor . . . . — _ _ _ _ _ _ _ — Jur. pers ........... 13 2 135 854 515 10 2 771 693 393 9 Summa 25 2 529 1 012 515 10 3 226 807 393 9 Bostadsföreningar m.m. 6 3 600 1 440 1 440 6 4 105 1 026 1 026 6 Fast., vars ägare ej dekl. 25 1 720 688 639 19 3 010 753 720 20 Summa annan fastighet 558 26 331 10 533 7 844 1477 32 692 8 173 5 937 1460 Samtliga fastigheter 614 30 592 12 237 8 174 ,491 38 985 9 746 6 256 1472

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 18. Höganäs stad. Fastighetsbeskattningens effektivitet vid 1957 och

1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal _ _ _ ,_ , Fastigheter tillhöriga fas— 33536 Gli-_ €£$: Antal 32310 Ga; Etfifå Antal Fastigheterna uppdelade tig- å fas- rantl- ar anti— fast. å fas- rantl- aranti- fast. i grupper efter taxerings— he- ti ghet tång)? ghel 0 p p med ti gh et 251231; gbel opp med ' vardet (1957 års varden) ter 1956 o (eff.gb.) 251957 : o (eff.gb.) efbf. 1000 kr skkr skkr ' 1000 kr skkr skkr g ' 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 10 Jordbrukstastighet Fys. pers.; inbor (50 000 ....... _ _ _ _ _ _ — _ _ 50_ 100 000 ....... 1 71 28 _ _ 95 24 — _ 100_ 200 000 ....... 1 114 45 _ _ 142 36 _ — 200—1 000 000 ....... 1 106 43 _ _ 241 60 _ _ 21 000 000 ....... _ _ _ _ _ _ _ _ _ Samtliga inbor ....... 3 291 116 — _ 478 120 _ _ Fys. pers.; utbor ...... 2 135 54 53 2 146 36 35 2 Jur. pers. ............ 2 665 266 72 1 743 186 57 1 Pers., som ej dekl. . . . . 1 42 17 16 1 49 12 12 1 ' Summa jordbruksfast. 8 1 133 453 141 4 1 416 354 104 4 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor .. . . 123 6 862 2 745 1 326 90 7 836 1 959 877 77 Fys. pers.; utbor . . .. 21 1 681 672 270 15 1 890 472 142 11 Jur. pers ........... 11 2 059 824 729 9 2 140 535 465 9 , Summa 155 10 602 4 241 2 325 114 11 866 2 966 1 484 97 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor .. . . * (20 000 ......... 695 7 051 2 820 1 757 656 9 112 2 276 1 578 510 ' 20—40 000 ......... 552 11 879 4 752 3 753 532 15 579 3 895 3 181 515 240 000 ......... 85 3 533 1 413 1 028 84 4 735 1 183 802 83 Samtliga inbor ..... 1 332 22 463 8 985 6 538 1 272 29 426 7 354 5 561 1 108 Fys. pers.; utbor 56 752 301 150 . . 1 049 262 79 . . Jur. pers ........... 2 12 5 4 2 15 4 2 2 '. Summa 1 390 23 227 9 291 6 692 11 274 30 490 7 620 5 642 11 110 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor .. . . 61 2 083 834 175 4 2 498 624 93 4 _ Fys. pers.; utbor .. .. 3 70 28 6 1 87 22 3 1 . Jur. pers ........... 23 28 456 11 382 378 8 26 756 6 689 257 7 . Summa 87 30 609 12 244 559 13 29 341 7 335 353 12 ' Bostadsföreningar m.m. 7 8 108 3 243 3 220 7 8 171 2 043 2 018 7 . Fast., vars ägare ej dekl. 23 239 95 _ — 289 72 _ — Summa annan fastighet 1 662 72 785 29 114 12 796 11 408 80 157 20 036 9 497 11 226 . Samtliga fastigheter 1 670 73 918 29 567 12 937 11 412 81 573 20 390 9 601 11 230

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 19. Fastighetsbeskattningens effektivitet för fastigheter & landsbygden vid 195 7 och 1958 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering Fastighetsslag Antal Tax _ Effek- Ta x _ Effek- ; Fastigheter tillhöriga fas- värde G?!-. tiv Antal värde Gai tiva Antal Fastigheterna uppdelade tig- å fas- rantl— ararälti fast. å fas- rantl- anti- fast. , iqgrupper efter taxerings- he- ti ghet bil?)? gbelopp med ti ghet 135233; gälle- 1 opp med _ vardet (1957 års varden) ter 1956 ( Å) &”ng efg. 1957 ( 1 Å: (eff.gb.) efg. 1000 kr skkr skkr g ' 1000 kr skkr skkr g ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor . ( 50 000 ....... 3 110 47 142 18 857 1 044 332 71 006 17 745 830 284 ; 50_ 100 000 ....... 675 29 351 11 741 402 38 45 674 11 417 343 30 - 100_ 200 000 ....... 292 25 138 10 055 500 27 38 919 9 729 409 27 1 200—1 000 000 ....... 113 24 183 9 673 1 242 22 34 916 8 728 951 21 ' 21 000 000 ....... 5 8 558 3 423 883 4 13 309 3 328 1 014 4 _' Samtliga inbor ....... 4 195 134 372 53 749 4 071 423 203 824 50 947 3 547 366 | Fys. pers.; utbor ...... 424 20 132 8 053 2 480 192 31 250 7 812 2 306 188 Jur. pers ............. 146 43 026 17 210 5 895 76 82 981 20 745 7 427 79 Pers., som ej dekl. . . . . 212 2 175 870 299 45 3 310 827 283 45 . Summa jordbruksfast. 4 977 199 705 79 882 12 745 736 321 365 80 331 13 563 678 ' Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor . . . . 365 9 213 3 685 1 596 222 11 945 2 986 1 156 199 ; Fys. pers.; utbor 87 1 923 769 369 64 2 512 628 297 52 . Jur. pers ........... 139 8 702 3 481 2 612 115 12 318 3 079 2 352 106 ; Summa 591 19 838 7 935 4 577 401 26 775 6 693 3 805 357 ; En- och tvåfamiljsfast. _ Fys. pers.; inbor .. .. i (20 000 . . . . . . . .. 2 745 20 968 8 387 4 023 2 128 27 578 6 890 4 522 1901 ' 20_40 000 ......... 2 030 42 671 17 069 11 859 1 896 58 018 14 502 10 607 1 842 | 240 000 ......... 470 16 893 6 757 5 255 451 23 591 5 897 4 283 433 ' Samtliga inbor ..... 5 245 80 532 32 213 21 137 4 475 109 187 27 289 19 412 4 176 ; Fys. pers.; utbor .. . . 5 810 49 463 19 785 9 892 . . 71 558 17 889 5 367 . . .] ur. pers ........... 60 2 324 930 786 54 3 000 750 590 45 : Summa 11115 132 319 52 928 31 815 '4 529 183 745 45 928 25 369 14 221 i Rörelsefastigheter ; ' Fys. pers.; inbor . . . . 373 6 889 2 755 127 14 9 100 2 274 105 15 ' Fys. pers.; utbor . . . . 25 621 249 45 5 841 210 27 6 : Jur. pers ........... 124 25 156 10 062 2 368 71 31 411 7 853 2 153 65 - Summa 522 32 666 13 066 2 540 90 41 352 10 337 2 285 86 . Bostadsföreningar m.m. 10 3 954 1 581 1 581 10 5 895 1 473 1 466 10 Fast., vars ägare ej dekl. 611 6 316 2 527 1 469 73 9 080 2 270 1 261 71 ! Summa annan fastighet 12849 195 093 78 037 41 982 15103 266 847 66 701 34 186 14 745 , Samtliga fastigheter 17826 394 798 157919 54727 15839 588212 147032 47 749 15 423

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 20. Fastighetsbeskattningens effektivitet för fastigheter i städerna vid 1.957'roch 195 8 års taxeringar

1957 års inkomsttaxering 1958 års inkomsttaxering

Fastighetsslag Antal _ _ _ Fastigheter tillhöriga fas- T.?x'" Gäl-, Effek Antal T.?x' Gäl-, Effek Antal Fastigheterna uppdelade tig- varde rantl- tiva_ fast. varde rantl- tlva_ fast. å fas- belopp garantl- med å fas- belopp garantl- med

i grupper efter taxerings— he— ti . . .. .. ghet o belopp tighet _5 o belopp vardet (1957 års varden) ter 1956 (4 Å») (eff.gb.) erg. 1957 2 Å») (eff.gh.) erg. 1000 kr skkr skkr 5 ' 1000 kr skkr skkr % ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 J ordbruksfastighet | Fys. pers.; inbor * ( 50 000 ....... 30 662 265 24 5 909 227 14 5 50_ 100 000 ....... 18 929 371 11 3 1 275 319 6 ' 2 100_ 200 000 ....... 4 449 180 46 1 647 162 44 1 200—1 000 000 ....... 5 1 247 499 10 1 2 090 523 41 1 | 21 000 000 ....... _ _ _ _ _ _ _ _ _ | Samtliga inbor ....... 57 3 287 1 315 91 10 4 921 1 231 105 9 i Fys. pers.; utbor ...... 11 1 271 508 215 5 1 877 469 188 4 * Jur. pers ............. 19 2 746 1 099 217 9 3 564 891 191 8 Pers., som ej dekl. .. . . 2 46 18 18 2 54 13 13 = 2 Summa jordbruksfast. 89 7 350 2 940 541 26 ' 10 416 2 604 497 23 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. . . Fys. pers.; inbor .. . . 306 14 918 5 967 3 065 225 17 572 4 392 1 890 197 Fys. pers.; utbor . . . . 54 4 970 1 988 859 . 40 5 737 1 434 517 36 Jur. pers ........... 27 3 987 1 595 1 387 22 4 659 1 165 997 22

Summa 387 "23875 9550 5311 287 27968 6991 3404 255

En— och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor . . . .

(20 000 ......... 930 8 529 3 411 2 041 873 11 221 2 803 1 993 721 20—40 000 ......... 937 20 654 8 262 6 201 901 27 502 6 875 5 328 875 240 000 ......... 370 13 747 5 499 4 501 364 18 715 4 678 3 722 363 Samtliga inbor ..... 2 237 42 930 17 172 12 743 2 138 57 438 14 356 11 043 1 959 Fys. pers.; utbor . . .. 679 4 770 1 908 954 . . 7 429 1 857 557 - . . Jur. pers ........... 4 82 33 23 3 107 27 25 4 Summa 2 920 47 782 19113 13 720 12141 64 974 16 240 11 625 11 963 Rörelsetastigheter

Fys. pers.; inbor . . . . 81 2 596 1 039 182 5 3 116 778 99 5 Fys. pers.; utbor . . . . 3 70 28 6 1 87 22 3 1 Jur. pers ........... 74 63 380 25 352 4 828 43 76 399 19 100 3 608 40

Summa 158 66046 26419 5016 ' 49 79602 19900 3710 46

Bostadsföreningar m.m. 34 18 816 7 526 7 395 34 22 904 5 726 5 201 32 Fast., vars ägare ej dekl. 120 3 202 1 281 875 50 5 424 1 356 953 53 Summa annan fastighet 3 619 159 721 63 889 32 317 12561 200 872 50 213 24 893 12 349 Samtliga fastigheter 3 708 167 071 66 829 32 858 12587 211 288 52 817 25 390 12 372

1 Exkl. sommarstugor.

Tab. 21. De effektiva garantibeloppen i procent av de totala för fastigheterna i urvals— kommunerna vid 1957 och 1958 års taxeringar

Jord— Därav _ Kommun Taxe— bruks— Apnan E _ å Sålmttllga _, . rings- as- n- 0. v - .. as lg- Lansbeteckmng år &;th tighet Häggs fagåjs- Rafie" heter

1 2 3 4 5 6 7 8 Tyresö ............ B 1957 (56,6) 60,1 89,2 59,2 1,4 60,0 1958 (52,7) 48,1 90,1 46,2 1,7 48,3 Floda ............. D 1957 14,6 51,6 (46,6) 66,6 (7,9) 19,7 1958 14,4 57,5 (43,1) 73,6 (6,1) 19,6 Boxholms köping . . . E 1957 30,6 32,6 44,9 69,3 2,4 32,1 1958 33,1 36,4 36,1 72,2 2,5 35,4 Hamneda .......... G 1957 10,6 50,9 (77,8) 56,8 26,8 16,5 1958 11,3 51,2 (77,2) 59,5 22,1 16,1 Fagerhult .......... H 1957 11,7 52,1 61,1 59,6 23,9 24,3 1958 10,5 55,7 64,5 64,7 22,5 22,5 Borrby ............ L 1957 5,4 46,6 58,2 51,8 18,5 21,7 1958 4,3 50,4 54,5 59,3 15,7 21,5 Skegrie ............ M 1957 20,4 56,4 46,5 62,0 41,2 26,5 1958 22,5 65,4 36,9 76,2 36,4 28,5 Ytterby ........... 0 1957 10,1 66,6 63,4 73,0 (12,3) 47,6 1958 8,5 68,2 61,2 76,7 (10,5) 46,9 Bjärke ............ P 1957 7,3 42,5 45,2 56,2 15,8 18,3 1958 9,3 43,6 45,0 57,4 17,0 18,9 Lyrestad .......... H 1957 7,4 44,3 37,3 47,8 (47,2) 21,2 1958 7,6 51,3 40,7 57,5 (39,5) 22,7 Grava ............. s 1957 18,9 57,9 64,1 63,1 (30,2) 36,5 1958 16,5 58,4 64,2 65,3 (21,9) 35,2 Kolbäck ........... U 1957 20,8 65,1 55,8 59,5 62,7 51,6 1958 18,5 63,8 50,9 55,1 66,8 50,3 Söderbärke . . . . . . . . W 1957 29,5 52,4 (88,1) 46,5 22,1 35,6 1958 30,5 55,4 (87,8) 52,8 21,1 35,2 Attmar . . .. . . . . . . . . Y 1957 24,8 46,7 (37,3) 65,6 (_) 29,2 1958 31,8 56,1 (63,2) 68,4 (_) 36,5 Jörn .............. AC 1957 3,7 54,5 18,3 74,7 (5,7) 21,1 1958 3,4 55,7 23,0 75,0 (7,5) 19,9 Medeltal 1957 16,0 53,8 57,7 60,1 19,4 34,7 1958 16,9 51,3 56,9 55,2 22,1 32,5 Oxelösund ......... D 1957 9,0 48,2 48,3 66,1 29,9 46,9 1958 11,0 43,0 42,4 62,5 25,2 42,0 Vadstena .......... E 1957 19,3 74,5 61,0 79,3 50,9 66.8 1958 20,3 72,6 50,9 81,8 48,7 64,2 Höganäs ........... M 1957 (31,1) 44,0 54,8 72,0 4,6 43,8 1958 (29,3) 47,4 50,0 74,0 4,8 47,1 Medeltal 1957 18,4 50,6 55,6 71,8 19,0 49,2 1958 » 19,1 49,6 48,7 71,6 18,6 48,1 Medeltal för samtliga ur- 1957 16,0 52,3 56,6 63,2 19,1 39,0 valskommuner 1958 17,0 50,5 52,7 59,5 19,8 36,6

Anm. Procenttal inom parentes anger att undersökningsmaterialet omfattar mindre än 25 fastig-

heter.

Tabell till specialkommunerna

Bilaga 2

Tab. 22) Fas!ighetsbeskatlningens effektivitet för fastigheterna i specialkommunerna vid 1957 och 1958 års taxeringar

I tabellen använda förkortningar:

last. = fastigheter Lkr = 1 OOO-tal kronor jordbr.fast. = jordbruksfastigheter gb. = garantibelopp (1957 = 4 91, och kraftv.fast. = kraftverksfastigheter 1958 = 2,5 % av tax.v.) rör.fast. = rörelsefastigheter skkr = skattekronor bostadsf. = bostadsföreningar eff. gb. = effektiva garantibelopp tax.v. = taxeringsvärde Vissa .. _. _ I' Do- Andra Vatten- Andra större Onlga fast. xommun , _. män- större falls— större rör. Som— Samt— Läns- Faxcällings- styrel— skogs— styrcl- kraflv. fast.; mar— "or 1_ liga beteckning sens o. jord— sens fast. ho- stugor bjruks- annan fast. fast. br.fast. fast. o. dyl. stadsf. fast fast. m. m. ' 1 2 3 4 5 G 7 8 9 1 0 1 1 1957 Blidö, B Tax.v., tkr. . —— — —— = 7 016 1 941 5 220 14177 gb., skkr . . . = — = = = 2 807 776 2 088 5 671 eff. gb., skkr — = = — 1 403 124 1 103 2 630 1958 Tax.v., tkr. . — — = 9 997 2 036 8 510 20 543 gb., skkr . . . = — = = — 2 500 509 2 127 5136 eff. gb., skkr _ = = — 750 87 1163 2 000 __ 1957 Osteråkcr, B Tax.v., tkr. . 3 929 2 831 2 248 = 9 330 50 673 7 959 25 124 102 094 gb., skkr . . . 1 572 1 133 899 = 3 732 20 269 3 183 10 050 40 838 eff. gb., skkr 1 526 599 899 — 3 732 10 135 509 5 306 22 706 1958 Tax.v., tkr. . 5 213 3 859 4 613 = 10145 71065 12 383 35 476 142 754 gb., skkr . . . 1 303 965 1 153 — 2 537 17 766 3 096 8 869 35 689 eff. gb., skkr — 414 1 153 — 2 464 5 330 526 4 851 14 738 1957 Ljusterö, B Tax.v., tkr. . — — — — — 10 372 3 658 5 394 19 424 gb., skkr ... — — — = — 4 149 1463 2 158 7 770 eff. gb., skkr = = = = — 1 771 234 1 139 3 144 1958 Tax.v., tkr. . = — 8 = = 15 578 5 065 7 891 28 542 gb., skkr . . . = — 2 = = 3 895 1 266 1 973 7 136 eff. gb., skkr — 2 — — 800 215 1079 2 096

Vissa Övri 21 fast Do- Andra Vatten- Andra större g ' Kommun T _ . män— större falls- större rör. Som- Samt- Läns— axeårlngs- styrel- skogs- styrel- kraftv. fast.; mar— 'ord- liga beteckning r sens o. jord- sens fast. bo— stugor thuks— annan fast. fast. br.fast. fast. o. dyl. stadsf. fast fast. m. m. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 1957 Djurö, B Tax.v., tkr . . — = 6 = = 30 982 2 534 10 499 44 021 gb., skkr . . . = = 2 = = 12 393 1 013 4 200 17 608 eff. gb., skkr — = 2 = = 6 196 162 2 218 8 578 1958 Tax.v., tkr. . = = 6 = 45 275 3 228 15 589 64 098 gb., skkr . . . = — 1 = = 11 319 807 3 898 16 025 eff. gb., skkr = = 1 = = 3 396 137 2 132 5 666 1957 Värmdö, B Tax.v., tkr. . 6 2 314 23 = 40 081 7 051 10 148 59 623 gb., skkr . . . 3 926 9 = = 16 032 2 820 4 059 23 849 eff. gb., skkr = 446 9 = = 8 016 451 2 143 11 065 1958 Tax.v., tkr. . 7 3 364 26 = = 55 147 10 618 14 589 83 751 gb., skkr . . . 1 841 7 = = 13 787 2 655 3 647 20 938 eff. gb., skkr = 801 7 = = 4 136 451 1 995 7 390 1957 Dalarö, B Tax.v., tkr. . 126 759 29 = — 17 649 1 983 9 354 29 900 gb., skkr . . . 50 304 11 — = 7 060 793 3 742 11 960 eff. gb., skkr 50 = 11 = = 3 530 127 1 976 5 694 1958 Tax.v., tkr. . 182 1 044 50 = = 25 531 3 230 13 362 43 399 gb., skkr . . . 45 261 12 = = 6 383 808 3 341 10 850 eff. gb., skkr = 99 12 = = 1 915 137 1 827 3 990 1957 . Södra Göst- Tax.v., tkr. . 396 11 864 12 — = 9 002 3 795 25 069 ring, E gb., skkr . . . 158 4 746 5 = = 3 601 1 518 10 028 eff. gb., skkr = = 5 = = 576 794 1 375 1958 Tax.v., tkr. . 666 19 650 15 = = 14 990 4 823 40 144 gb., skkr . . . 167 4 912 4 = = 3 747 1 206 10 036 eff. gb., skkr = = 4 = = 637 609 1 250 1957 Linderås, F Tax.v., tkr. . 302 4 236 = = = 11 602 2 547 18 687 gb., skkr . . . 121 1 694 — = = 4 641 1 019 7 475 eff. gb., skkr = 579 = = = 743 533 1 855 1958 Tax.v., tkr. . 495 7 315 = = = 18 640 3 390 29 840 gb., skkr . . . 123 1 829 = = = 4 660 848 7 460 eff. gb., skkr = 681 = = = 792 428 1 901 1957 Åseda, G Tax.v., tkr. . 303 2 470 = = = 11 381 1 231 15 385 gb., skkr . . . 121 988 = = = 4553 492 6 154 eff. gb. , skkr = = = = = 728 258 986 1958 Tax.v., tkr. . 562 5 180 = = = 18 827 1 446 26 015 gb., skkr . . . 140 1 295 = = = 4 707 362 6 504 eff. gb., skkr — = = (= = 800 183 983

Vissa - . K Do- Andra Vatten— Andra större Övrlga fast. ommun , . män— större falls- större rör. Som- Samt— Läns_ Taxgrmgs- styrel- skogs- styrel- kraftv. fast.; mar— . (] liga beteckning ar sens o. jord- sens fast. bo- stugor gork_- annan fast. fast. br.fast. fast. o. dyl. stadsf. f?ts fast. m. m. 5 ' 1 2 3 4 5 | 6 | 7 8 9 1 0 1 1 1957 Anncrstad, G Tax.v., tkr. . 1 050 1 417 = 8 264 = 14 579 3 845 29 155 gb., skkr . . . 420 567 = 3 305 = 5 832 1 538 11 662 eff. gb., skkr = 12 = 1 413 = 933 804 3162 1958 Tax.v., tkr. . 2 856 2 818 11 558 = 23 168 4 352 44 752 gb., skkr . . . 714 704 — 2 890 = 5 792 1 088 11 188 eff. gb., skkr = = 1 197 — 985 549 2 731 1957 Räng, M Tax.v., tkr. . — — = 25 550 13 741 10 781 50 072 gb., skkr . . . = = = = = 10 220 5 497 4 312 20 029 eff. gb., skkr — — 5 110 879 2 277 8 266 1958 Tax.v., tkr. . = — — — = 33 812 19 389 15 682 68 883 gb., skkr . . . = = = = = 8 453 4 847 3 921 17 221 eff. gb., skkr — — — = = 2 536 824 2 144 5 504 1957 Knäred, N Tax.v., tkr. . 112 = 1 11 882 — 7 101 5 279 24 375 gb., skkr . . . 45 = = 4 753 = 2 840 2 112 9 750 eff. gb., skkr — — = 26 = 455 1 104 1 585 1958 Tax.v., tkr. . 352 = 16 228 = 12 273 7 268 36 122 gb., skkr . . . 88 = = 4 057 = 3 068 1 817 9 030 eff. gb., skkr = = = = = 521 918 1 439 1957 Laholms Tax.v., tkr. . 644 = 57 14 534 = 5 605 12 572 6 047 39 459 landskom., N gb., skkr . . . 258 = 23 5 813 = 2 242 5 029 2 419 15 784 eff. gb., skkr = = 23 31 = 1 121 805 1 277 3 257 1958 Tax.v., tkr. . 1 051 = 85 18 487 — 8 302 19 123 8 982 56 030 gb., skkr . . . 263 = 21 4 622 — 2 075 4 781 2 246 14 008 eff. gb., skkr = = 21 = — 623 813 1 228 2 685 _ 1957 Ätran, N Tax.v., tkr. . 395 = 5 9 854 = 10 461 4 554 25 269 gb., skkr . . . 158 = 2 3 942 = 4 184 1 822 10 108 eff. gb., skkr = — 2 = = 669 953 1 624 1958 Tax.v., tkr. . 1 045 = 6 13 261 — 20 001 6 859 41 172 gb., skkr . .. 261 = 1 3 315 = 5 001 1 715 10 293 eff. gb., skkr — = 1 = — 850 866 1 717 1957 Onsala, N Tax.v., tkr. . = = = = = 17 036 4 725 10 028 31 789 gb., skkr ... = = = = = 6 815 1 890 4 011 12 716 eff. gb., skkr = — — = — 3 769 302 1958 Tax.v., tkr. . = = = = = 26 417 .5 972 gb., skkr . . . = = = = = 6 604 1 493 eff. gb., skkr = = = = = 2 318 254

Vissa - . Do- Andra Vatten- Andra större Ovriga fast. Kommun T . män- större falls- större rör. Som— Samt— Läns_ axtäings- styrel- skogs- styrel— kraf tv. fast.; mar— 'ord— liga beteckning sens o. jord- sens fast. bo- stugor l)]ruks- annan fast. fast. br.fast. fast. o. dyl. stadsf. fast fast. 111. 111. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 1 1957 Finnskoga— Tax.v., tkr . . = 14 884 = 39 383 = 31 099 13 292 98 658 Dalby, S gb., skkr . . . = 5 954 = 15 753 = 12 439 5 317 39 463 eff. gb., skkr — 501 — 7 719 1 990 2 781 12 991 1958 Tax.v., tkr. . 2 809 27 762 — 81 195 57 778 17 090 186 634 gb., skkr . . . 702 6 941 = 20 299 = 14 444 4 273 46 659 eff. gb., skkr = 30 = 8 043 2 456 2 158 12 687 1957 Gustav Tax.v., tkr. . 44 9 827 = 7 790 = 184 '1 412 19 257 Adolf, S gb., skkr . . . 18 3 930 = 3 116 = 74 565 7 703 eff. gb., skkr = = = = = 12 295 307 1958 Tax.v., tkr. . 79 20 812 = 11 805 = 196 1 668 34 560 gb., skkr . . . 20 5 203 — 2 951 = 49 417 8 640 eff. gb., skkr = = — = = 8 211 219 1957 Ekeby och T ax.v., tkr. . 77 = = 48 340 10 224 4 952 63 593 Gällersta, T gb., skkr . . . 31 = = = 19336 4089 1 981 25 437 eff. gb., skkr = 18 528 654 1 036 20 218 1958 Tax.v., tkr. . 108 — — 54 379 13 967 7 644 76 098 gb., skkr . . . 27 = — = 13 595 3 492 1 911 19 025 eff. gb., skkr = = = 11 518 594 965 13 077 1957 Långsele. Y Tax.v., tkr. . 550 = 72 687 2 965 5 755 14 944 102 901 gb., skkr . . . = ) 620 = 29 074 1 186 2 302 5 978 41 160 eff. gb., skkr = = = — 368 3 127 3495 1958 Tax.v., tkr. . = 13 767 = 101 669 3 934 9 130 22 454 150 954 gb., skkr . . . — 3 442 = 25 417 984 2 283 5 613 37 739 eff. gb., skkr — 1 175 = 388 2 835 4 398 1957 Resele, Y Tax.v., tkr. . 6 — 43 519 5 232 14 633 4 384 67 774 gb., skkr . . . 2 — 17 408 2 093 — 5 853 1 754 27 110 eff. gb., skkr = = 17 408 79 936 917 19 340 1958 Tax.v., tkr. . 13 = 76 964 9 813 = 21 454 6 557 114 801 gb., skkr . . . 3 = 19 241 2 453 = 5 364 1 639 28 700 eff. gb., skkr 2 = 19 241 155 = 912 828 21 138 1957 Ramsele, Y Tax.v., tkr. . 532 5 571 20 815 117 538 14 363 11 176 169 995 gb., skkr . . . 213 2 229 8 326 47 015 = 5 745 4 470 67 998 eff. gb., skkr 212 = 8 326 4 374 919 2 338 16 169 1958 Tax.v., tkr. . 1 091 11 769 28 370 178 380 = 19 759 14 953 254 322 gb., skkr . . . 273 2 942 7 093 44 595 = 4 940 3 738 63 581 eff. gb., skkr 211 — 7 093 5 784 = 840 1 888 15 816

Vissa . Do- Andra Vatten- Andra större Övriga fast. Kommun Taxerin s- män- större falls- större rör. Som- Samt- Läns- år g styrel— skogs- styrel- kraftv. fast.; mar- . ord- liga beteckning sens o. jord- sens fast. bo- stugor 61'uks- annan fast. fast. br.fast. fast. o. dyl. stadsf. fast fast. m. m. ' 1 2 3 4 5 6 7 3 | 9 1 0 1 1 1957 Ådals- Tax.v., tkr. . 30 = 124 769 = = 7 948 4 785 137 532 Liden, Y gb., skkr . . . 12 = 49 908 = = 3 179 1 914 55 013 eff. gb., skkr = = 49 908 = = 508 1 001 51 417 1958 Tax.v., tkr. . 59 = 244 242 17 938 = 12 562 8 004 282 805 gb., skkr . . . 15 = 61 060 4 485 = 3 140 2 001 70 701 eff. gb., skkr 11 = 61 060 = 534 1 011 62 616 1957 Junsele, Y Tax.v., tkr. . 1 320 4 236 2 760 61 655 = 9 162 7 704 86 837 gb., skkr . . . 528 1 694 1 104 24 662 — 3 665 3 082 34 735 eff. gb., skkr — = 1 104 2 932 = 586 1 612 6 234 1958 Tax.v., tkr. . 2 598 8 812 9 685 84 863 = 15 281 12 537 133 776 gb., skkr . . . 650 2 203 2 421 21 216 = 3 820 3134 33 444 ett. gb., skkr 504 = 2 421 — = 649 1 583 5 157 1957 Fors, Z Tax.v., tkr. . 820 2 518 89 094 44 683 = 5 647 5 032 147 794 gb., skkr . . . 328 1 007 35 637 17 874 = 2 259 2 013 59 118 eff. gb., skkr 324 = 35 637 15 326 = 361 1 053 52 701 1958 Tax.v., tkr. . 1 531 5 328 130 876 54 775 = 9 239 8 491 210 240 gb., skkr . . . 383 1 332 32 719 13 693 = 2 310 2123 52 560 eff. gb., skkr 383 32 719 11 376 = 392 1 072 45 942 1957 Ragunda, Z Tax.v., tkr. . 291 3 759 2 96 514 = 14 124 6 723 121 413 gb., skkr . . . 116 1 504 1 38 605 = 5 650 2 689 48 565 eff. gb., skkr 81 — 1 2 928 = 904 1 406 5 320 1958 Tax.v., tkr. . 594 6 517 2 134 365 = 23 593 12 337 177 408 gb., skkr . . . 149 1 629 1 33 591 = 5 898 3 084 44 352 ett. gb., skkr 149 = 1 3 623 1 003 1 557 6 333 1957 Stugun, Z Tax.v., tkr. . 793 6 191 72 341 = = 9 212 3 686 92 223 gb., skkr . . . 317 2 476 28 936 = = 3 685 1 475 36 889 ett. gb., skkr 52 = 28 936 = = 590 771 30 349 1958 Tax.v., tkr. . 1 023 11 917 163 818 = = 14 706 7 579 199 043 gb., skkr . . . 256 2 979 40 954 = — 3 677 1 895 49 761 eff. gb., skkr 62 = 40 954 = = 625 957 42 598 1957 Frost- Tax.v., tkr. . 634 3 404 4 000 22 336 = 3 795 4 971 39 140 viken, Z gb., skkr . . . 254 1 361 1 600 8 935 = 1 518 1 988 15 656 eff. gb., skkr 242 — 1 600 8 620 = 243 1 040 11 745 1958 Tax.v., tkr. . 1 947 6 093 3 570 47 402 = 6 189 9 893 75 094 gb., skkr . . . 487 1 523 892 11 851 = 1 547 2 473 18 773 eff. gb., skkr 487 = 892 6 909 = 263 1 249 9 800

Vissa - . K Do- Andra Vatten- Andra större Övrlga fast. ommun . män- större falls- större rör. Som- Samt- L äns_ Taxcäings— styrel- skogs- styrel- kraftv. fast.; mar- 'or d- liga beteckning sens o. jord- sens fast. bo- stugor bJruks- annan fast. fast. br.fast. fast. o. dyl. stadsf. fast fast. m. m. ' 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

1957 %

Kall, Z Tax.v., tkr. . 563 = 8 991 = 5 916 2 291 17 761 1 gb., skkr . . . 225 — = 3 597 — 2 366 916 7 104 * eff. gb., skkr 215 = 3 597 = 379 479 4 670 1958 Tax.v., tkr. . 949 — = 16 407 = 7 595 3 783 28 734 gb., skkr . . . 237 = = 4 102 = 1 899 946 7 184 eff. gb., skkr 237 — 4 102 = 323 477 5 139 1957 Underså— Tax.v., tkr. . 961 = 2 123 46 543 3 929 4 312 10 935 68 803 ker, Z gb., skkr . . . 384 = 849 18 617 1 572 1 725 4 374 27 521 eff. gb., skkr = = 849 5 169 = 276 2 288 8 582 1958 Tax.v., tkr. . 1 767 3 216 71 567 5 223 6 362 16 654 104 789 gb., skkr . . . 441 = 804 17 892 1 306 1 591 4 163 26 197 eff. gb., skkr 229 — 804 5 977 = 270 2 102 9 382 1957 Hogdal, Z Tax.v., tkr. . 1 265 15 600 = 22 999 = 7 630 4 075 51 569 gb., skkr . . . 506 6 240 = 9 200 = 3 052 1 630 20 628 eff. gb., skkr = = = = = 488 853 1 341 1958 Tax.v., tkr. . 2 770 29 160 = 32 218 = 14 275 6 373 84 796 gb., skkr . . . 692 7 290 = 8 055 = 3 569 1 593 21 199 eff. gb., skkr 113 = = = = 607 805 1 525 1957 ' Vännäs, AC Tax.v., tkr. . 530 = 817 32 697 = 18 286 7 094 59 424 gb., skkr . . . 212 = 327 13 079 = 7 315 2 837 23 770 eff. gb., skkr — — 327 1 195 = 1 170 1 484 4 176 1958 Tax.v., tkr. . 948 = 2 219 109 231 = 27 522 10 366 150 286 gb., skkr . . . 237 = 555 27 308 = 6 881 2 591 37 572 eff. gb., skkr = = 555 11 695 = 1 170 1 308 14 728 1957 Jokkmokk, Tax.v., tkr. . 11 007 6 185 195 802 = 1 345 9 851 19 094 243 284 BD gb., skkr . . . 4 403 2 474 78 321 = 538 3 940 7 638 97 314 eff. gb., skkr 2 916 50 78 321 = 538 630 3 995 86 450 1958 Tax.v., tkr. . 46 721 23 160 333 449 = 2 787 17 761 32 037 455 915 gb., skkr . . . 11 681 5 790 83 362 = 697 4 440 8 009 113 979 eff. gb., skkr 8 766 = 83 362 = 697 755 4 045 97 625

Tabell till skogskommunerna

Bilaga 3

Tab. 23. Fastighetsbeskattningens effektivitet för vissa skogsfastigheter vid 1957 och 1958 års taxeringar

Garantibelopp: 1957 = 4 % och 1958 = 2,5 % av taxeringsvärdet.

Värden å skattepliktig fastig- Effektiva het, 1 000 kr garantibelopp Kommun Garan- L" . Taxe- Därav: Sam— tibe- ansbetecknmg rings- Jord- sko s- man- 10 i 0. .. år g Skogs- lagt pp. _ . ”) Skogsagargrupp bruks- mar- Vär de taxe— skkr skkr av de värde kens rings- totala varde värde 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Södra Göstring, E Allmänna skogar ..... 1957 348 103 746 1 094 438 25 5,7 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 2 942 1 376 9 091 12 033 4 813 = = Summa 1957 3 290 1 479 9 837 13 127 5 251 25 0,5 Allmänna skogar ..... 1958 466 124 1 331 1 797 449 = = Aktiebolagsskogar . . . . 1958 3 516 1 804 16 480 19 996 4 999 — Summa 1958 3 982 1 928 17 811 21 793 5 448 = = Ydre, E Allmänna skogar ..... 1957 2 014 907 6 120 8 134 3 253 84 2,6 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 1 700 716 4 776 6 476 2 591 3 0,1 Summa 1957 3 714 1 623 10 896 14 610 5 844 87 1,5 Allmänna skogar ..... 1958 2 380 1 177 11 228 13 608 3 402 330 9,7 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 1 834 993 9 155 10 989 2 747 4 02 Summa 1958 4 214 2 170 20 383 24 597 6 149 334 5,4 Värmlandsberg, 5 Allmänna skogar ..... 1957 390 215 1 208 1 598 639 7 1,1 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 6 551 4 631 18 786 25 337 10 135 146 1,4 Summa 1957 6 941 4 846 19 994 26 935 10 774 153 1,4 Allmänna skogar ..... 1958 553 279 2 938 3 491 873 100 11,5 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 6 187 4 876 42 049 48 236 12 059 154 1,3 Summa 1958 6 740 5 155 44 987 51 727 12 932 254 2,0 Gustav Adolf, S Allmänna skogar ..... 1957 261 252 1 059 1 320 528 = = Aktiebolagsskogar . . . . 1957 1 714 1 658 5 430 7 144 2 857 — = Summa 1957 1 975 1 910 6 489 8 464 3 385 = = Allmänna skogar ..... 1958 151 127 2 515 2 666 666 — = Aktiebolagsskogar . . . . 1958 1 542 1 476 14 668 16 210 4 053 Summa 1958 1 693 1 603 17 183 18 876 4 719 Särna, XV Allmänna skogar ..... 1957 1 781 1 466 7 406 9 187 3 675 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 560 388 1 797 2 357 943 Summa 1957 2 341 1 854 9 203 11 544 4 618 Allmänna skogar ..... 1958 616 148 18 862 19 478 4 870 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 399 76 4 739 5 138 1 284 Summa 1958 1 015 224 23 601 24 616 6 154

Tab. 23 (forts.)

Värden å skattepliktig fastig- Effektiva het, 1 000 kr garantibelopp Kommun Garan- .. _ . Taxe- Därav: Sam- tibe- Lansbetecknmg nngs- Jord- skogs- man- lopp i % Skogsägargrnpp år bruks- mar— sååå? 32561 skkr skkr av de värde kens rings- totala varde Värde 1 '2 3 4 5 6 7 8 9 Idre, W . Allmänna skogar ..... 1957 1 435 1 068 5 789 7 224 2 889 8 0,3 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 441 268 1 311 1 752 701 = = Summa 1957 1 876 1 336 7 100 8 976 3 590 8 0,2 Allmänna skogar ..... 1958 551 87 14 521 15 072 3 768 27 0, Aktiebolagsskogar . . . . 1958 612 19 2 774 3386 847 = = Summa 1958 1 163 106 17 295 18 458 4 615 27 0,6 Los, X Allmänna skogar ..... 1957 2 753 2 348 13 057 15 810 6 324 109 1,7 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 1 541 1 130 4 114 5 655 2 262 — = Summa 1957 4 294 3 478 17 171 21 465 8 586 109 1,3 Allmänna skogar ..... 1958 1 718 963 32 687 34 405 8 601 79 0,9 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 699 405 9 558 10 257 2 564 = = Summa 1958 2 417 1 368 42 245 44 662 11 165 79 0,7 Ramsjö, X Allmänna skogar ..... 1957 426 395 1 830 2 256 902 = = Aktiebolagsskogar . . . . 1957 1 816 1 540 8 358 10 174 4 070 = = Summa 1957 2 242 1 935 10 188 12 430 4 972 = = Allmänna skogar ..... 1958 206 142 4 038 4 244 1 061 — = Aktiebolagsskogar . . . . 1958 1 131 650 19 573 20 704 5 176 = = Summa 1958 1 337 792 23 611 24 948 6 237 = = Haverö, Y Allmänna skogar ..... 1957 942 749 3 294 4 236 1 694 = = Aktiebolagsskogar . . . . 1957 1 543 1 448 4 091 5 634 2 254 6 0,3 Sulnma 1957 2 485 2 197 7 385 9 870 3 948 6 0,2 Allmänna skogar ..... 1958 360 182 6 436 6 796 1 699 570 33,5 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 464 315 7 560 8 024 2 006 6 0,3 Summa 1958 824 497 13 996 14 820 3 705 576 15,6 Fjällsjö, Y Allmänna skogar ..... 1957 863 600 2 197 3 060 1 224 613 50,0 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 2 161 1 716 5 825 7 986 3 195 = = Summa 1957 3 024 2 316 8 022 11 046 4 419 613 13,9 Allmänna skogar ..... 1958 423 167 5 319 5 742 1 435 1 044 72,7 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 640 507 10 842 11 482 2 871 = = Summa 1958 1 063 674 16 161 17 224 4 306 1 044 24,2 Sveg, Z Allmänna skogar ..... 1957 212 106 440 652 261 88 33,9 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 2 831 2 359 8 411 11 242 4 496 = = Summa 1957 3 043 2 465 8 851 11 894 4 757 88 1,9 Allmänna skogar ..... 1958 115 26 1 115 1 230 307 98 32,0 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 1 267 495 23 017 24 284 6 071 = = Summa 1958 1 382 521 24 132 25 514 6 378 98 1,5

Tab. 23 (forts.)

Värden å skattepliktig fastig- Effektiva het, 1 000 kr garantibelopp Kommun Garan— .. . Taxe- Därav: Sam- tibe- Lansbeteckmng rings- Jord- skogs- man- lopp i % Skogsägargrupp år bruks- mar- 22%? åååå skkr skkr av de

värde kens rm g s- totala varde värde 1 2 3 4 5 6 7 8 Lillhärdal, Z Allmänna skogar ..... 1957 25 13 57 82 32 = Aktiebolagsskogar . . . . 1957 1 754 1 441 5 243 6 997 2 799 = Summa 1957 1 779 1 454 5 300 7 079 2 831 = Allmänna skogar ..... 1958 7 3 186 193 48 = Aktiebolagsskogar . . . . 1958 783 321 13 496 14 279 3 570 21 Summa 1958 790 324 13 682 14 472 3 618 21 Åsele köping, AC Allmänna skogar ..... 1957 2 194 1 275 5 432 7 626 3 051 675 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 1 810 1 660 6 453 8 263 3 305 = Summa 1957 4 004 2 935 11 885 15 889 6 356 675 Allmänna skogar ..... 1958 418 230 16 031 16 449 4 112 3 672 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 584 550 18 122 18 706 4 677 = Summa 1958 1 002 780 34 153 35 155 8 789 3 672 Fredrika, AC Allmänna skogar ..... 1957 932 816 3 725 4 657 1 863 = Aktiebolagsskogar . . . . 1957 358 345 1 261 1 619 648 = Summa 1957 1 290 1 161 4 986 6 276 2 511 = Allmänna skogar ..... 1958 165 133 8 698 8 863 2 216 1 321 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 90 82 3 771 3 861 965 = Summa 1958 255 215 12 469 12 724 3 181 1 321 Arvidsjaur, BD Allmänna skogar ..... 1957 6 215 2 737 12 966 19 181 7 672 = Aktiebolagsskogar . . . . 1957 189 128 535 724 290 = Summa 1957 6 404 2 865 13 501 19 905 7 962 = Allmänna skogar ..... 1958 2 074 919 64 807 66 881 16 720 3 219 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 81 37 1 910 1 991 498 10 Summa 1958 2 155 956 66 717 68 872 17 218 3 229 Edefors, BD Allmänna skogar ..... 1957 1 229 510 2 197 3 426 1 371 140 Aktiebolagsskogar . . . . 1957 956 693 3 027 3 983 1 593 = Summa 1957 2 185 1 203 5 224 7 409 2 964 140 Allmänna skogar ..... 1958 791 216 10 581 11 372 2 843 2 554 Aktiebolagsskogar . . . . 1958 326 191 6 089 6 415 1 604 = Summa 1958 1 117 407 16 670 17 787 4 447 2 554

(Q

8.

10.

11. 12.

13. 14.

16.

17.

18.

Bilaga 4

Sammanställning över arbetsmoment vid beskattning av fastigheter, belägna i annan kommun än ägarens hemortskommun, samt vid debitering, upphörd och restindrivning av skatt å dylika fastigheter

. Vederbörande länsstyrelse trycker stomme till inkomsttaxeringslängd och de- biteringslängd å utbofastigheter efter förprickning i särskild längd av lokal skattemyndighet. Därest utboförordnande meddelats, utsorteras utboplåtarna varefter dessa läggs till grund för tryckning av erforderliga längder. . Fastighetsägare lämnar särskild självdeklaration enligt formulär nr 2 b för taxering till allmän kommunalskatt i den kommun, där fastigheten är be- lägen. . Lokal skattemyndighet sorterar inkomna deklarationer och förser desamma med nummer å sida och rad i inkomstlängden samt översänder desamma till vederbörande taxeringsnämndsordförande.

. Taxeringsnämnd kollationerar och — eventuellt _ justerar adressuppgifterna

i fastighetslängden, kontrollerar det uppgivna taxeringsvärdet, uträknar ga- rantibeloppen samt verkställer anteckning härom å deklarationerna.

. Underrättelse om hur taxeringen utfallit tillställs den taxeringsnämnd, som skall taxera fastighetens ägare till statlig inkomstskatt. . Deklarationerna översänds till vederbörande lokala skattemyndighet, som längdför desamma och verkställer avskrifter av taxeringslängden. . Taxerad och beskattningsbar inkomst överförs till debiteringslängden, vilken avstäms mot inkom-stlängden. Kommunalskatten debiteras i debiteringslängden, varvid avstämning sker sida för sida och i sammandrag. . De av länsstyrelserna tryckta slutliga debetsedlarna, som jämväl innehåller

uppbördskorten, påförs med hjälp av debiteringsmaskin förekommande be- lopp. Vid debetsedlarna fogade återbetalningskort å överskjutande preliminär skatt makuleras för hand. Debetsedlarnas summa och delbelopp införs i debiteringslängden, som därefter avstäms. Kreditkorten avskiljs från debetsedlarna. Debetsedlarna viks och postas. Kreditkorten jämte sammandrag över dessa till- ställs länsstyrelsen. De skattskyldiga inbetalar skattebeloppen på postanstalt. Länsstyrelsen Översänder kreditkorten till postens skatteavdelning för kredite- ring av influten skatt. . Postverket verkställer kreditering, upprättar restlängd över ej inbetald skatt

samt återsänder kreditkorten till länsstyrelsen. Länsstyrelsen uppdebiterar restförda belopp och överlämnar restlängderna till vederbörande utmätningsmän för indrivning. Utmätningsmännen (ev. exekutionsbiträdena) tillställer de skattskyldiga krav- brev. Eventuellt översänds ärendet till den skattskyldiges hemortskomm-un för indrivning. Indrivna poster redovisas till länsstyrelsen, som verkställer härav föranledda bokföringstransaktioner.

Redogörelse för beräkningen av de beloppsmässiga verkningar som en ändrad beskattning av sommarstugor enligt olika alternativ skulle medföra för sommarstugeägarna, staten och kommunerna

Med sommarstuga avses i detta sammanhang sådan en- eller tvåfamiljsfastighet, som är belägen i annan kommun än fastighetsägarens hemortskommun och som ägs av fysisk person, oskift dödsbo eller familjestiftelse. Beräkningarna har utförts för de båda av de sakkunniga övervägda alternativen till fortsatt successiv avveckling av fastighetsbeskattningen genom en begränsning av de fastigheter för vilka ga- rantibelopp skall beräknas. En närmare redogörelse för dessa alternativ har täm— nats i kap. V. För somm'arstugefastigheternas del innebär båda alternativen ett slopande av garantibeskattningen. Skillnaden mellan alternativen ligger beträffan- de nu förevarande fastigheter främst däri att det skatteunderlagsbortfall som upp— kommer genom garantibeskattningens slopande enligt alternativ I får bäras av sommarstugekommunerna men enligt alternativ II av sommarstugeägarnas hemorts- kommuner.

Som utgångspunkt för beräkningarna av de ekonomiska konsekvenser, som de av de sakkunniga undersökta alternativen skulle medföra i olika hänseenden, har tagits de 1 kap. IV redovisade uppgifterna om sommarstugefastigheterna i Ljus- terö. Anledningen till att endast sommarstugorna i Ljusterö lagts till grund för beräkningarna i stället för samtliga sommarstugor i såväl Ljusterö som Onsala beror på att det förstnämnda materialet har ansetts bättre motsvara de genom- snittliga förhållandena i hela riket än det sistnämnda. På grund av det mycket begränsade material som beräkningarna bygger på torde endast storleksordningen av det siffermässiga resultatet vara riktigt, men det torde likväl i allt väsentligt återspegla det verkliga förhållandet. För sommarstugorna i Ljusterö har uträknats vissa genomsnittsvärden per fastighet vid 1958 års taxering. Storleken av dessa genomsnittsvärden framgår av tab. 24.

Beräkningarna har utförts för var och en av följande fem kommungrupper, nämligen: städer ej ingående i landsting, övriga primärkommuner, landsting, muni— cipalsamhällen och tingslag. Vid beräkningarna har de genomsnittliga utdebite- ringssatserna liksom antalet sommarstugor i de olika kommungrupperna kommit till användning. Slutligen har även uppgift om sommarstugornas fördelning efter ägarnas hemortskommuner varit erforderlig för beräkningarna. Samtliga dessa uppgifter har redovisats i tab. 24. Antalet somm-arstugor i de olika kommungrup- perna har erhållits från de uppgifter, som länsstyrelserna under år 1957 lämnat till ledning vid beräknande av ersättning för arbete i taxeringsnämnd. Sommar- stugornas fördelning efter ägarnas hemortskommuner bygger på en överslagsvis gjord uppskattning. Sålunda har antagits att hälften av sommarstugorna har ägare som är bosatta i de sex i landsting ej ingående städerna.

På rad a i tab. 25 redovisas kommunernas nuvarande skatteintäkter å sommar- stugorna. Den totala kommunalskatten å samtliga sommarstugor i riket har be- räknats till 6,84 milj. kr. Beloppen har framräknats på följande sätt. Det genom- snittliga skatteunderlaget per sommarstugefastighet uppgår till 2,716 skattekronor enligt rad 3 i tab. 24. Genom att multiplicera detta skatteunderlag med de på raderna 8=13 i tab. 24 redovisade utdebiteringssiffrorna har erhållits den ge—

Tab. 24. Vissa dala beträffande sommarstugorna som legat till grund för beräkning av kommunalskatt & dessa fastigheter enligt olika alternativ

Genomsniltsuärden per sommarstugefastighet i Ljusterö vid 1958 års taxering:

1. Taxeringsvärde, kr .......................................................... 12789 2. Garantibelopp, skkr ........................................................ 3.197 3. Dito, avrundat belopp (= beskattningsbar inkomst), skkr .................... 2,716 4. Nettointäkt, 100 kr ........................................................ 2,500 5. Dito, avrundat belopp, 100 kr .............................................. 2,060 6. Effektivt garantibelopp (= rad 3—1'ad 5), skkr .............................. 0,656 7. Gäldränteavdrag, 100 kr .................................................... 0,827

Genomsnittliga utdebiteringssatser för år 1959 i:

8. Städerna utom landsting, kr per skkr ........................................ 13,51 tl. Övriga primärkommuner (primärkommunal utdebitering), kr per skkr ........ 10,38 10. Därav: landskommunerna (primärkommunal utdebitering), kr per skkr ........ 10,05 11. Landstingen, kr per skkr .................................................... 4,10 12. Municipalsamhällena, kr per skki ............................................. 1,63 13. Tingslagcn, kr per skkr .................................................... 0,0577 Antal sommarstugor i: 14. Hela riket .................................................................. 177000 15. Städerna utom landsting .................................................... 2000 16. Övriga primärkommuner .................................................... 175000 17. Landstingen ................................................................ 175000 18. Municipalsamhällena ........................................................ 3000 19. Tingslagen .................................................................. 170000 Uppskattat antal sommarstugor med ägare bosatta i: 20. Hela riket .................................................................. 177000 21. Städerna utom landsting .................................................... 88 500 22. Övriga primärkommuner .................................................... 88500 23. Landstingen ................................................................ 88500 24. Municipalsamhällena ........................................................ 2 000 25. Tingslagen .................................................................. 55 000

nomsnittliga kommunalskatten per sommarstuga i de fem kommungrupperna. Vid uträkningen av detta genomsnittsvärde för »övriga primärkommuner» har den genomsnittliga utdebiteringssatsen i landskommunerna använts i stället för den genomsnittliga utdebiteringssatsen i samtliga »övriga primärkommuner». Då en— dast ett litet antal sommarstugefastigheter är belägna i städer och köpingar har detta förfaringssätt ansetts medföra ett riktigare resultat. Totalsummor på den sammanlagda kommunalskatten är samtliga sommarstugor har sedan erhållits ge- nom att de genomsnittliga skattebeloppeu per sommarstuga multiplicerats med de på raderna 14—19 i tab. 24 redovisade uppgifterna om antalet sommarstugor.

Den på sommarstugorna belöpande kommunalskatt, som återstår om garanti- beskattningen å dessa fastigheter slopas, framgår av rad b i tab. 25. Enligt detta alternativ _ alternativ I _— uppgår det genomsnittliga skatteunderlaget per som- marstugefastighet till 2,060 skattekronor enligt rad 5 i tab. 24. I övrigt har upp- gifterna på rad b i tab. 25 uträkna—ts på samma sätt som uppgifterna på rad a. Anledningen till att det genomsnittliga skatteunderlaget per sommarstuga vid garantibeskattningens slopande sjunker från 2,716 till 2,060 skattekronor eller med 0,656 skattekronor är att de skattskyldiga enligt alternativ I får utnyttja gäldränteavdraget och, i förekommande fall, avdrag för tomträttsavgäld eller an- nan liknande avgäld. Då bruttointäkterna av sommarstugefastigheterna städse uppgår till samma summa som garantibeloppen, beror minskningen av skatteun- derlaget på gäldränteavdragens storlek. Emellertid är gäldränteavdragen ofta så stora att underskott uppstår. Enligt alternativ I kan de skattskyldiga inte utnyttja

Tab. 25 . Beräknad förändring i kommunernas skatteintäkter dels om garantibeskatt—

ningen a sommarstugor slopas dels om den av de sakkunniga förordade omläggningen av beskattningen & sommarstugor genom/öres

Beräkningarna utförda på grundval av 1958 års taxering

Städer Övriga . . utom primär— Lands- M1;mu' Tings— S lands- kommu— ting på'suam- lag umma ting ner a en a) Nuvarande kommunalskatt å som— marstugor, 1 000 kr ............ 73 4 777 1 949 13 27 G 839 Om garanti beskattningen å sommarstugor slopas (alt. I) b) Återstående kommunalskatt å sommarstugor, 1 000 kr ........ 56 3 623 1 478 10 20 '.') 187 c) Kommunalt skattebortfall (rad a—rad b), 1 000 kr ............ 17 1 154 471 3 7 1652 Om det av de sakkunniga förordade för— slaget genomföres (alt. II) d) Kommunalt skattebortfall genom gäldränteavdraget, 1000 kr .. .. 989 760 300 3 3 2 055 e) Statsverkets intäkter av kommu— nalskatt för sommarstugor,1 000 kr 3 822 2 937 1 160 10 10 7 939 f) Statsverkets utbetalning av kom— munalskatt för sommarstugor, — ? | 1 000 kr ........................ 86 5 623 2 294 16 31 8 050 g) Ökning (+) eller minskning (__) _ i de kommunala skatteintäkterna -1 (rad f—rad a—rad d), 1 000 kr ——976 +86 +45 0 +1 —844

dessa underskott. Därför uppgår det genomsnittliga gäldränteavdraget till 0,827 skattekronor per sommarstuga _ enligt rad 7 i tab. 24 — medan alternativ I som nyss sagts endast medför en reducering av det genomsnittliga skatteunderlaget per sommarstuga med 0,656 skattekronor. De beloppsmässiga verkningar som al— ternativ I beräknas medföra består i en Skattelättnad för sommarstugeägarna på 1,65 milj. kr medan sommarstugekommunerna får vidkännas ett motsvarande in- täktsbortfall. Sommarstugeägarnas hemortskommuner eller staten beröres inte av alternativet.

Det av de sakkunniga förordade förslaget _— alternativ II _ innebär för som- marstugeägarnas del att garantibeskattningenslopas och att sommarstugorna skall deklareras och beskattas i ägarnas hemortskommuner. Den skatt å sommarstu- gorna som ägarna skall erlägga bestäms sålunda efter de i ägarnas hemortskom- muner gäll-ande utdebiteringssatserna. Genom att statsverket för hemortskommu- nerna avräknar skatten å bruttoinkomsterna av sommarstugorna uppkommer för dessa kommuner ett skattebortfall genom gäldränteavdraget. Storleken av detta skattebortfall framgår av rad (1 i tab. 25. Vid uträkningen av detta be10pp har antagits att gäldränteavdragen till fullo har kunnat utnyttjas av de skattskyldiga. I den mån avdragen leder till underskott å förvärvskällan kan nämligen dessa underskott i hemortskommunen regelmässigt kvittas mot inkomster å övriga för- värvskällor. På grund av att sommarstugorna skall beskattas i ägarnas hemorts- kommuner kan en ägare helt eller delvis befrias från skatten på stugan genom

inverkan av ortsavdrag, extra avdrag och allmänna avdrag. Då detta förhållande torde vara mycket sällsynt har inte hänsyn tagits härtill vid beräkningarna. Sam- manlagt har gäldränteavdraget beräknats medföra ett skattebortfall på 2,05 milj. kr för sommarstugeägarnas hemortskommuner. Anledningen till att detta belopp överstiger det skattebortfall på 1,65 milj. kr som sommarstugekommunerna skulle få vidkännas om gäldränteavdraget fick göras där, som alternativ I förutsätter, är framför allt, som nyss nämnts, att underskotten å förvärvskällan regelmäsmgt kan utnyttjas i hemortskommunerna. Beloppen på rad (1 i tab. 25 har uträknats genom att det genomsnittliga gäldränteavdraget per sommarstuga — motsvarande (),827 skattekronor enligt rad 7 i tab. 24 _— har multiplicerats med utdebiterings- satserna på raderna 8—13 och antalet sommarstugor på raderna 20—25 i samma tabell. Vid uträknandet av skattebortfallet för »övriga primärkommuncr» har inte medelutdebiteringen för landskommunerna utnyttjats utan medelutdebiteringen för samtliga »övriga primärkommuner».

Statsverkets intäkter av skatt i sommarstugeägarnas hemortskommuner å brut- toinkomsterna av sommarstugorna framgår av rad e i tab. 25. Statsverkets mot— svarande utbetalningar till sommarstugekommunerna redovisas på rad f. Uträk- ningarna av beloppen på båda raderna grundar sig på den genomsnittliga brutto- inkomsten per sommarstuga som enligt rad 2 i tab. 24 uppgår till 3,197 skatte- kronor. I övrigt har beloppen på raderna e och f uträknats på enahanda sätt som beloppen på raderna d resp. a. Sammanlagt har statsverkets intäkter beräknats till 7,94 milj. kr och utgifterna till 8,05 milj. kr. Den nettoutgift på 0,11 milj. kr som uppstår för statsverket beror på att skatten som inflyter bestäms av utdebi- teringssatserna i sommarstugeägarnas hemortskommuner under det att den skatt som utbetalas bestäms av utdebiteringarna i sommarstugekommunerna. De sist— nämnda utdebiteringssatserna är genomsnittligt något högre än de förstnämnda.

Omläggningen av sommarstugebeskattningen enligt alternativ II ökar sommar- stugekommunernas skatteintäkter från nuvarande 6,84 milj. kr till 8,05 milj. kr eller med 1,21 milj. kr. Detta beror på att skatten enligt alternativ II utgår efter en beräknad inkomst av 2,5 % av det sammanlagda taxeringsvärdet å samtliga sommarstugor i kommunen utan att denna beskattningsbara inkomst för varje fastighet avrundas till närmast lägre hela hundratal kronor såsom nu är fallet. Genom taxeringen av sommarstugorna i ägarnas hemortskommuner går sommar- stugeägarna miste om denna avrundning då avrundningen av den beskattnings- bara inkomsten i hemortskommunerna redan förut regelmässigt kunnat utnyttjas. Alternativ II beräknas medföra en Skattelättnad för sommarstugeägarna på 0,95 milj. kr [rad a _ (rad e _— rad (1) = 6,84 _ (7,94 — 2,05)]. Det är framför allt den nyssnämnda avrundningen av den beskattningsbara inkomsten som medför att sommarstugeägarna får mindre skattelättnader enligt detta alternativ än en- ligt alternativ I trots att gäldränteavdragen kan utnyttjas bättre enligt alternativ II.

Sammanfattningsvis kan sägas att sommarstugeägarna kan påräkna en skatte- lättnad på 1,65 milj. kr enligt alternativ I och på 0,95 milj. kr enligt alternativ II. Sommarstugekommunerna beräknas enligt alternativ I få vidkännas en minskning av sina skatteintäkter med 1,65 milj. kr medan alternativ II beräknas medföra en ökning av skatteintäkterna på 1,21 milj. kr. Sommarstugeägarnas hemortskom- muner samt staten beröres inte av alternativ I medan alternativ II beräknas med- föra en minskning av hemortskommunernas skatteintäkter på 2,05 milj. kr och en nettoutgift för staten på 0,11 milj. kr varvid dock hänsyn inte tagits till de besparingar som kommer statsverket tillgodo genom förenklingarna i taxerings- och uppbördsförfarandet.

Bilaga (;

Fastighetsbeskattningens betydelse för Bara kommun

Vid tidigare utredningar om fastighetsbeskattningen har Bara kommun i Malmö— hus län i viss mån visat sig intaga en särställning. Vid den undersökning, som 1950 års Skattelagssakkunniga verkställde, och som grundade sig på 1950 års dekla— rationsmaterial, befanns sålunda att av samtliga provtaxerade jordbrukskommu— ner Bara skulle drabbas av den högsta utdebiteringshöjningen vid fastighetsbeskatt— ningens avveckling. Denna beräknades uppgå till en krona 18 öre. Som skäl till den kraftiga ökningen angavs av skattelagssakkunniga att kommunen var en typisk jordbrukskommun, vilken inom sig rymde ett antal mycket stora jordbruksfastig— heter, ävensom att inom kommunen ej mantalsskrivna fysiska och juridiska perso- ner innehade betydande jordbruksfastigheter.

Nu relaterade omständigheter har gjort, att det ansetts påkallat att med lednlng av 1958 års deklarationer verkställa en undersökning av fastighetsbeskattningens nuvarande betydelse för kommunen.

Undersökningens resultat framgår av bifogade tabell. Bearbetningen av deklarationsmaterialet har ägt rum efter enahanda principer som tillämpats vid undersökningen av urvalskommunerna. Garantibeloppen för samtliga fastigheter inom kommunen utgjorde 11,6 procent av det skatteunderlag, som legat till grund för utdebiteringen» för år 1959. I övrigt gav undersökningen följande huvudsakliga resultat.

Jordbruksfastighet

Kommunen domineras av fem jordbruksfastigheter, därav en utbofastighet, med ett sammanlagt taxeringsvärde av 19,3 milj. kronor. Sistnämnda belopp utgjorde 58,7 procent av taxeringsvärdet å samtliga jordbruksfastigheter inom kommunen.

De effektiva garantibeloppen i Bara var procentuellt sett större än vad som ge- nomsnittligt var fallet i urvalskommunerna. I Bara uppgick sålunda effektiviteten till 41,1 procent under det att den i urvalskommunerna genomsnittligt stannade vid 17,0 procent. Effektiviteten för inbofastigheterna var 42,2 procent, för utbofas- tigheterna endast 19,8 procent under det att den för fastigheter, som tillhörde i B— och C-längderna upptagna skattskyldiga, var 62,5 procent. Motsvarande procenttal för urvalskommunerna var 7,0, 30,1 resp. 35,2. Av de effektiva garantibeloppen här-» flöt 76,0 procent från de nyssnämnda inbofastigheterna med taxeringsvärden över- stigande en miljon kronor.

Annan fastighet

Skillnaden i fastighetsbeskattningens effektivitet för detta slags fastigheter var ringa mellan Bara kommun, å ena sidan, samt urvalskommunerna, å andra sidan. Genomsnittligt uppgick nämligen effektiviteten i Bara till 49,7 procent och i ur—- valskommunerna till 50,5 procent. För de skilda typerna av annan fastighet var — såsom tabellen utvisar — förhållandena växlande.

En total avveckling av fastighetsbeskattningen skulle för Baras vidkommande innebära en minskning av det totala skatteunderlaget med 5,0 procent. För urvals- kommunerna utgjorde minskningen i genomsnitt 2,9 procent. För att täcka skatte- underlagsbortfallet i Bara skulle för år 1959 krävas en primärkommunal utdebite- ringsökning av 46 öre per skattekrona. Vid en partiell avveckling av fastighetsbe- skattningen enligt det av oss förordade förslaget skulle utdebiteringshöjningen bli 40 öre.

F astighetsslag

- . . .. . Tax.värde Garanti- Effektiva F hastigheter tillhorlga _ Antal å fastig- belopp garantihe- Anta] astigheterna uppdelade | fastlg- 0 fast. med .. het 1957 (2,5 A,) lopp (eff. grupper efter tax. vardet heter 1 000 kr skkr b ) skkr eff. gb. (1957 års värden) g ' l 2 3 4 5 G Jordbruksfastighet Fys. pers.; inbor ( 50 000 ............ 31 786 196 33 9 50— 100 000 ............ 18 1 229 307 43 3 100— 200 000 ............ 28 4 282 1 071 174 8 200—1 000 000 ............ 10 3 216 804 126 3 2 1 000 000 ............ 4 18 178 4 544 2 545 4 Samtliga inbor ............ 91 27 691 6 922 2 921 27 Fys. pers.; utbor .......... 13 3154 789 156 7 Jur. pers. ................ 10 1 732 433 270 8 Pers., som ej dek] ......... —— — — — — Summa jordbruksfast. 114 32 577 8 144 3 347 42 Annan fastighet Hyresfastigheter m. m. Fys. pers.; inbor ........ 8 147 37 10 6 Fys. pers.; utbor ........ 6 386 96 37 6 .lur. pers ............... _ —— —— — — Summa 14 533 133 47 12 En- och tvåfamiljsfast. Fys. pers.; inbor ( 20 000 .............. 124 1 249 312 193 97 20—40 000 .............. 97 2 703 676 441 86 2 40 000 .............. 23 1 301 325 216 22 Samtliga inbor .......... 244 5 253 1 313 850 205 Fys. pers.; utbor ........ 31 330 82 25 .. .lur. pers. .............. 4 234 59 57 3 Summa 279 5 817 1 454 932 1208 Rörelsefastigheter Fys. pers.; inbor ........ 20 493 123 4 1 Fys. pers.; utbor ........ 2 131 33 19 1 Jur. pers. .............. 10 3 182 796 261 4 Summa 32 3 806 952 284 (i Bostadsföreningar m. m. .. — — — — —— Fast., vars ägare ej dek]... — _- —— — — Summa annan fastighet 325 10 156 2539 1 263 1226 Samtliga fastigheter ...... 439 42 733 10 683 4 610 1268

1 Exkl. sommarstugor.