SOU 1961:48

Byggnadsstyrelsens organisation

Till Herr Statsrådet och chefen för Kungl. Kommunikationsdepartementet

Genom beslut den 25 november 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för kommunikationsdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att i enlighet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet samma dag angivna riktlinjer inom kommunikationsdepartementet verkställa en över— syn av byggnadsstyrelsens organisation.

Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga direktö— ren Erik Severin, tillika ordförande, professorn Nils Ahrbom, direktören Sven Dahlberg, överdirektören Paul Tammelin och byråchefen Ingmar Wet- terblad.

De sakkunniga har antagit namnet 1960 års byggnadsstyrelseutredning. Att såsom experter biträda de sakkunniga förordnades den 28 november 1960 budgetsekreteraren Ingvar Rörs och den 23 februari 1961 byrådirektö- ren Ragnar Johanson. Till sekreterare förordnades den 22 december 1960 distriktslantmätaren Åke Smith.

Utredningen har funnit starka skäl föreligga att i första hand angripa upp- giften med en översyn av byggnadsstyrelsens organisatoriska uppbyggnad och att om möjligt framlägga förslag härom i sådan tid att det skulle kunna underställas 1962 års riksdag.

Sedan utredningsarbetet i denna del nu slutförts, får utredningen härmed vördsamt överlämna betänkande med förslag rörande byggnadsstyrelsens or- ganisation.

För utredningen återstår härefter väsentligen vissa gränsdragningsfrågor gentemot andra myndigheter och organ samt undersökningar i olika detalj- spörsmål. Dessa frågor är icke av sådan natur, att de påverkar utredningens nu föreliggande förslag, varför detta torde kunna genomföras oberoende av resultaten av det fortsatta arbetet.

För budgetåret 1962/63 torde en lösning av personalfrågorna kunna ernås på grundval av förslag, som i anslutning till anslagsäskandena för nämnda budgetår lämnas av byggnadsstyrelsen i samråd med utredningen. Härige- nom torde utredningens ställningstaganden i fortsättningen icke komma att föregripas.

Stockholm den 12 september 1961.

Erik Severin

Nils Ahrbom Sven Dahlberg Paul Tammelin Ingmar Wetterblad

/Åke Smith

FÖRSTA KAPITLET

Utredningsuppdraget

I yttrande till statsrådsprotokollet för den 25 november 1960 anförde chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Gösta Skoglund, efter gemen- sam beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

Byggnadsstyr—elsens nuvarande organisation grundar sig på ett av statsmakter- na år 1918 fattat beslut. Enligt detta skulle dåvarande överintendentsämbetet upp- höra som myndighet och dess uppgifter, jämte vissa nya, läggas på ett nybildat ämbetsverk, byggnadsstyrelsen. År 1925 godkände statsmakterna en ändring i äm- betsverkets organisation innebärande, att byggnadsbyråns utredningsavdelning skulle ombildas till en självständig byrå. Genom denna organisationsförändring fick ämbetsverket i huvudsak sin nuvarande utformning. Under tiden efter år 1925 har styrelsens personal på grund av en betydande ansvällning av arbetsupp- gifterna i det närmaste tiodubblats utan att organisationen därvid till sina huvud- drag ändrats.

Frågan om byggnadsstyrelsens organisation har under den senaste 10-årsperio- den i flera sammanhang varit föremål för överväganden. Av olika skäl har emeller- tid framlagda förslag icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I skrivelse den 2 november 1960 har chefen för byggnadsstyrelsen aktualiserat frågan om en utredning av ämbetsverkets organisation och därmed sammanhängan- de spörsmål. Han har därvid erinrat om att styrelsen tidigare anhållit om en dylik utredning men sedermera återkallat sin framställning. Skälet till denna återkallel— se var att styrelsen ämnade försöka att inom ramen för sina befogenheter anpassa sin organisation efter de nya krav, som sammanhängde med den starka utveckling- en inom styrelsens verksamhetsområde. Byggnadsstyrelsen har också genomfört vissa begränsade organisatoriska förändringar och dessutom påbörjat interna un- dersökningar om bl.a. organisationen av värmetekniska avdelningen. Vissa om- läggningar av redovisningsteknisk art har därjämte förberetts. Det har emellertid visat sig, att dessa undersökningar blivit relativt omfattande och väckt spörsmål, om vilkas lösning det torde bli svårt att nå enighet.

Vidare framhålles att byggnadsstyrelsen otvivelaktigt står inför en fortsatt stark expansion. Främst utbyggnaden av den högre utbildningen och forskningen kom- mer att ställa utomordentligt starka krav på styrelsen, som dessutom i snabb takt tillföres nya förvaltningsobjekt. Situationen kan mycket snart bli brydsam till följd av den teknikerbrist, varav styrelsen haft besvärliga känningar under de senare åren.

Skrivelsen slutar i en hemställan, att en utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga måtte komma till stånd. Det framhålles som önskvärt, att utredningen bedrives med stor skyndsamhet och att delförslag framlägges på särskilt angeläg- na punkter.

Enligt min mening bör vid ett stållningstagande till den av chefen för bygg- nadsstyrelsen på nytt aktualiserade frågan om en översyn av styrelsens organi- sation beaktas bl. a. följande synpunkter.

En stor del av de uppgifter, som ankommer på byggnadsstyrelsen, anknyter till områden inom samhällslivet .och den statliga administrationen, där f.n. en

mycket snabb utveckling pågår. Styrelsens verksamhet berör—es sålunda i hög grad av den pågående expansionen på .bostadsbyggandets och samhällsbildning- ens områden genom den befattning styrelsen har med plan- och byggnadsväsen- det i allmänhet samt med statliga och kommunala byggnadsprojekt. Inom bygg— nadsindustrien har under senare år skett en stark utveckling mot mekanisering, och denna utveckling har i sin tur påverkat projekteringsarbetet. Även i fråga om byggnadsförvaltningen har helt andra krav gjort sig gällande än tidigare varit fallet. Vad här sagts påverkar i hög grad omfattningen och strukturen av bygg- nadsstyrelsens verksamhet. — Den fortgående utvidgningen av den statliga verk- samheten föranleder ett växande behov av lokalutrymmen, vilket till stor del mås- te tillgodoses genom ny- eller ombyggnadsarbeten. Större delen av dessa arbeten ankommer på byggnadsstyrelsen, vilken därvid ansvarar för såväl planeringen som arbetenas utförande antingen i egen regi eller genom utläggning på entre—pre— nad. Det kan här nämnas, att enligt uppgift i styrelsens senaste petita investerings- volymen för styrelsens husbyggnadsverksamhet und-er den närmaste 5-årsperio— den beräknas bli fyrdubblad. Som exempel på i investeringsprogrammet ingående arbetsobjekt har styrelsen särskilt framhållit ett stort antal institutionslokalcr m.m. för upprustning av universitet och högskolor (350 milj. kr.) samt byggnads— komplexet med ljudradio- och televisionslokaler för Aktiebolaget Sveriges Radio (150 milj. kr.). I samband med tillkomsten av nya byggnader ökas också successivt det fastighetsbestånd, som står under styrelsens vård och förvaltning.

Då det numera visat sig, att byggnadsstyrelsen —— i motsats till vad styrelsen tidigare antagit — själv icke, inom ramen för sina befogenheter, kunnat anpassa sin organisation till de nya förhållandena, är jag ense med chefen för byggnads- styrelsen, att en utredning om ämbetsverkets organisation bör komma till stånd genom särskilt för ändamålet tillkallade sakkunniga inom kommunikationsdepar— tementet.

I anslutning härtill vill jag också framhålla, att den utredning, som f.d. gene— raldirektören S. A.E. Ödeen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 3 juni 1960 verkställt angående orsakerna till kostnadsökningen vid ombyggnaden av operahuset i Stock- holm, bl.a. klart ådagalagt, att väsentliga brister föreligger i byggnadsstyrelsens organisation på vissa punkter.

De sakkunniga torde böra utgå ifrån, att några mer väsentliga ändringar be- träffande verksamhetens art icke bör komma ifråga. Styrelsen skall sålunda allt- jämt vara det centrala organet för planväsendet samt statens husbyggnadsverk- samhet och fastighetsförvaltning. Från dessa utgångspunkter ankommer det på de sakkunniga att lägga fram ett sådant förslag till organisation av byggnadssty- relsen, att dess uppgifter kan lösas effektivt och ekonomiskt.

Man torde böra utgå ifrån att den projekterande och byggande verksamhet, som står under byggnadsstyrelsens ledning, även i framtiden kommer att variera rätt avsevärt i omfattning under olika tidsperioder. Det synes därför böra ankom- ma på de sakkunniga att eftersträva en sådan utformning av styrelsens organisa- tion, att den kan smidigt anpassas alltefter den projekterande och byggande verk— samhetens aktuella omfattning. Såsom tidigare framhållits kan man för de när- maste åren räkna med att bl.a. den beslutade upprustningen av universitet och högskolor kommer att medföra en kraftig ökning av nyssnämnda verksamhet. Därtill kommer att byggnadsstyrelsen i ökad utsträckning bör medverka till att tillgodose det av bl.a. arbetsmarknadsstyrelsen i olika sammanhang kraftigt un- derstrukna behovet av att ha tillgång till en tillräckligt stor reserv av färdigpro- jekterade husbyggnadsföretag, som i händelse av sysselsättningssvårigheter på den allmänna arbetsmarknaden kan igångsättas med relativt kort förberedelsetid. Även om styrelsen anlitar utomstående arkitekter och andra tekniker för den helt övervägande delen av det egentliga projekteringsarbetet och de flesta byggnads- företagen utlämnas på entreprenad — något som jag närmare återkommer till i

det följande —— torde en viss utökning av styrelsens personal vara ofrånkomlig för ledningen och kontrollen av denna verksamhet. Det bör emellertid ankomma på de sakkunniga att söka finna sådana effektiva organisationsformer, att denna för- stärkning kan i möjligaste mån begränsas.

I detta sammanhang synes de sakkunniga även böra närmare klarlägga i vad mån den nu tillämpade fördelningen mellan byggnadsstyrelsen och de affärsdri- vande verken i fråga om projektering och byggande för affärsverkens behov kan anses vara den mest ändamålsenliga. Vidare bör de sakkunniga söka belysa om och i så fall under vilka förutsättningar det för framtiden kan vara ändamålsen- ligt att uppdraga åt speciella kommittéer att leda projektering och byggnadsverk- samhet inom vissa avgränsade förvaltningsområden.

Vad angår omfattningen av styrelsens byggnadsförvaltande verksamhet kommer denna att växa i samma mån som nya byggnadsobjekt upptages till redovisning på någon av de av styrelsen förvaltade delfonderna av statens allmänna fastig- hetsfond. Erinras bör också, att i olika sammanhang fråga uppkommit att till byggnadsstyrelsens förvaltning överföra sådana fastighetsbestånd, som nu förval- tas av statliga myndigheter och andra organ vilka saknar byggnadst-eknisk sak- kunskap och vilka icke är av den storleksordningen att de kan bära utgifterna för anställning i tillräcklig omfattning av här avsedd expertis. De sakkunniga bör överväga frågan huruvida förvaltningen av nu åsyftade fastighetsbestånd bör övertagas av byggnadsstyrelsen. Vidare bör beaktas, att utredningen om uni- versitetens egendomsförvaltning enligt sina direktiv har att, jämte annat, över- väga frågan om ett överförande till byggnadsstyrelsens förvaltning av Uppsala och Lunds universitets delfonder av allmänna fastighetsfonden samt att utredningen om djurgårdsnämndens verksamhet enligt sitt utredningsuppdrag har att under- söka huruvida icke nämndens återstående uppgifter bör övertagas av byggnads- styrelsen. Jag förutsätter att de sakkunniga samråder med dessa utredningar.

Det är särskilt angeläget, att styrelsens nuvarande indelning i byråer ingående och allsidigt utredes av de sakkunniga. I första hand bör därvid undersökas hu— ruvida indelningen i skilda byråer för den utredande, byggande och fastighets- förvaltande verksamheten är den mest ändamålsenliga. I sammanhanget må ock erinras om, att styrelsen väckt frågan huruvida värmetekniska avdelningen, som förestås av en extra ordinarie byråchef och i realiteten intar ställning av byrå, bör slås ihop med någon av styrelsens övriga byråer. 1947 års byggnadsstyrelse- utredning föreslog för sin del, att avdelningen skulle inlemmas i intendents-by- rån, medan byggnadsstyrelsen i sitt yttrande över utredningens förslag förordade, att byggnadsbyråns värme- och sanitetstekniska avdelning skulle sammanslås med värmetekniska avdelningen och bilda en särskild byrå.

Vad gäller de olika byråernas arbetsuppgifter bör, därest den nuvarande byrå- indelningen anses böra bibehållas även för framtiden, särskild uppmärksamhet ägnas åt gränsdragningen mellan de utredande, byggande och fastighetsförval- tande byråerna. Erfarenheten ger vid handen, att denna gränsdragning icke all- tid varit fullt klar och rationell. Det är synnerligen angeläget, att tvekan icke rå- der var gränsen för å ena sidan utrednings- och å andra sidan byggnadsbyråns ansvar går i fråga om ett visst byggnadsföretag. Därjämte är det av stor vikt, att garantier skapas för ett ingående samarbete mellan dessa byråer, vilket är en given förutsättning för ett ekonomiskt och riktigt utförande av ett byggnadsföre- tag.

I årets statsv-erksproposition (bilaga 2, För flera huvudtitlar gemensamma frå- gor) redogöres för vissa nya riktlinjer för handläggning av de statliga byggnads- frågorna. Det nya förfarandet syftar till att uppnå en rationellt och ekonomiskt bedriven statlig byggnadsverksamhet samt att åvägabringa en sådan ordning, att de kostnadskalkyler, på vilka statsmakterna grundar sitt ställningstagande beträf- fande ett visst byggnadsföretag, också håller i verkligheten. Det bör ankomma på

de sakkunniga att vid sin granskning av styrelsens organisation tillse, att denna blir sådan, att de intentioner som ligger bakom införandet av den nya ordningen kan effektivt fullföljas och att denna inte verkar försenande på byggnadsverk- samheten.

I sin egenskap av central fastighetsförvaltande myndighet måste byggnadssty- relsen ha en god överblick över utnyttjandet av de lokaler som staten disponerar i egna fastigheter eller genom förhyrning. Vidare måste styrelsen följa utveck- lingen för att kunna bedöma lokalbehovet på längre sikt. — I den mån detta 10- kalbehov behöver tillgodoses genom nybyggnader ankommer det på styrelsen att i god tid anmäla detta för statsmakterna. Med hänsyn till den betydelse sty- relsens verksamhet på dessa områden har för ett rationellt utnyttjande av tillgäng— liga lokaler och planeringen på längre sikt bör utredningen särskilt pröva i vad mån styrelsens nuvarande organisation kan anses tillfredsställande från denna synpunkt.

Styrelsens byggande verksamhet sker f.n. såväl genom entreprenadförfarande som i egen regi. 1958 års besparingsutredning har i sitt betänkande Besparingar inom statsverksamheten (SOU 1959:28, sid. 196) redovisat vissa synpunkter på byggnadsstyrelsens arbeten i egen regi. Utredningen har bl.a. framhållit, att nämnda verksamhet — även om tendensen på senare år varit något sjunkande _ är av avsevärd omfattning samt att den gör det nödvändigt för styrelsen att ha en betydande kader arbetsledande personal och en arbetsstyrka i storleksord- ningen 700 man. Förhållandet torde leda till en viss risk för att arbetsobjekt kom- mer till utförande i egen regi utan att denna lösning i det enskilda fallet blivit prövad och efter jämförelse med entreprenadanbud befunnen vara den ekono- miskt fördelaktigaste. Det är enligt besparingsutredningen av vikt, att byggnads- styrelsens organisation för byggande i egen regi så snart det är möjligt ned- bringas till vad som bedömes oundgängligen nödvändigt för att kunna bemästra eventuella tendenser till opåkallat höga priser från entreprenörernas sida, vilket torde ha varit det ursprungliga skälet för byggnadsorganisationens inrättande. Den av besparingsutredningen väckta frågan bör beaktas av de sakkunniga.

Utredningen bör vidare taga sikte på att skapa en ration—ell organisation för bokföring, ekonomisk kontroll samt handläggning av anslags— och budgetårenden. Därvid bör bl.a. övervägas huruvida dessa uppgifter —— som f.n. är spridda på olika byråer inom styrelsen — lämpligen bör sammanföras till en ekonomisk av- delning.

Ett annat viktigt led i utredningsarbetet bör vara att överväga kostnadsberäk- ningsavdelningens utformning och placering inom styrelsen. I samband härmed torde utredningen även böra närmare undersöka hur stora personalresurser som bör avdelas för efterkalkylering. Jag vill här särskilt understryka, att en metodisk upplagd efterkalkylering kan bli ett viktigt led i de samlade ansträngningarna att uppnå en rationell och ekonomisk *byggnadsverksamhet.

I det föregående har jag i huvudsak uppehållit mig vid styrelsens uppgifter på byggnadsområdet. Detta innebär givetvis ej, att de sakkunniga inte skall ägna upp- märksamhet även åt stadsplanebyråns och kulturhistoriska byråns organisation. Vad den förra byrån angår vill jag erinra om att den revision av byggnadslagstift- ningen, som ägde rum föregående år, för denna byrås del innebär, att vissa grup- per av ärenden bortföll men att ett antal nya sådana tillkom. Den samlade effekten härav bör beaktas vid bedömandet av byråns organisation.

Uppmärksamhet bör även ägnas åt frågan huruvida det genom decentralisering av beslutanderätten eller förändringar i arbetsformerna inom de olika byråerna är möjligt att åstadkomma en ökad effektivitet. I detta sammanhang bör verksam- heten inom styrelsens byggande och byggnadsförvaltande byråer särskilt beaktas, varvid utredningen synes böra tillgodogöra sig de erfarenheter som kan ha vun- nits bl. &. inom de privata byggnadsföretagen.

Vid utredningen bör särskilt undersökas i vad mån administrativa uppgifter, som nu utföres av styrelsens tekniska personal, kan renodlas från arbetsmoment av teknisk natur och överföras till befattningshavare med administrativ utbild- nin . Dgärest något eller några av de sakkunnigas förslag rörande styrelsen skulle komma att beröra länsarkitektorganisationen, bör därav betingade jämkningar i denna organisation även föreslås av de sakkunniga.

Med det anförda har jag berört vissa huvudproblem, som bör närmare över- vägas av de sakkunniga. Dessa bör emellertid vara oförhindrade att upptaga jäm- väl andra spörsmål, som sammanhänger med styrelsens organisation.

De sakkunniga bör närmare ange de ekonomiska konsekvenserna av olika förslag. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. I den mån så finnes erforderligt eller lämpligt, bör resultatet av utredningsarbetet successivt redovisas i form av delbetänkanden.

ANDRA KAPITLET

Nuvarande arbetsuppgifter och organisation

Byggnadsstyrelsen

Arbetsuppgifter Byggnadsstyrelsens verksamhet är reglerad genom instruktion,1 byggnadsla- gen och byggnadsstadgan samt vissa andra författningar ävensom genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t.

Enligt dessa författningar är byggnadsstyrelsen den centrala statsmyn— digheten i fråga om planläggning för bebyggelse och byggnadsväsende i öv- rigt. I hithörande uppgifter ingår bl. a. att meddela föreskrifter samt att ut— färda råd och anvisningar jämlikt 76 & byggnadsstadgan.

I den mån meddelade bestämmelser angående särskilda grenar av det of- fentliga byggnadsväsendet ej annat föranleder, åligger det byggnadsstyrelsen att öva högsta inseende över det offentliga husbyggnadsväsendet i riket samt uppgöra och granska förslag och i övrigt handlägga ärenden, som äger samband därmed.

Styrelsen har vidare att förvalta kronans för civilt ändamål avsedda fastig— heter, som icke är ställda under annan myndighets inseende, samt att efter vederbörligt uppdrag projektera och utföra byggnadsföretag för kronans räkning.

Styrelsen är chefsmyndighet för länsarkitektsorganisationen. Till byggnadsstyrelsens åligganden hör att anskaffa erforderliga lokaler för statsmyndigheterna, utreda behovet av statliga byggnadsföretag och verkställa förhyrningar för statens räkning, allt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet;

att förvalta slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas och byggnads- styrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond;

att handha statens bränslekontrollerande verksamhet (K.br. 4/5 1934);

att svara för Viss verksamhet avseende den kultur- och konsthistoriska byggnadsvården; samt

att insamla och bearbeta kunskapsmaterial inom styrelsens verksamhets— område ävensom utöva den rådgivande verksamhet och utgiva de publika— tioner, som kan föranledas härav.

Enligt K.K. den 26 november 1920, nr 744 (ändr. 651/1921, 46/1934, 531/ 1935, 641/1957, 689/1960) med föreskrifter rörande det offentliga byggnads- väsendet skall bl. a. förslag till husbyggnadsföretag, som skall underställas Kungl. Maj:ts prövning, granskas av byggnadsstyrelsen. Kungörelsen inne-

håller härjämte bl. a. bestämmelser om statliga hyggnadsminnesmårken, kyr- kor m. 111.

Då fråga uppkommer om uppförande av nybyggnad eller om avsevärd ändring eller utökning av befintlig byggnad för beredande för statlig myndig— hets eller institutions räkning av åmbets— eller tjänstelokaler, bostadslägen- heter eller lokaler för undervisnings— eller vårdanstalter av skilda slag, skall — enligt Kungl. cirkulär den 20 februari 1942, nr 55, ang. utredningar rö— rande tillämnade byggnadsföretag —— utredning rörande säväl byggnadsfö- retaget som för detsamma eventuell erforderlig tomtmark, i den mån den icke sker genom byggnadsstyrelsens försorg, verkställas i samråd med styrelsen. Arkitekt och konstruktör, som erfordras för utredningen, skall ut- ses av byggnadsstyrelsen.

Bestämmelsen skall dock icke tillämpas beträffande järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen samt, då fråga är om annan byggnad än byggnad för central förvaltning eller undervisning, försvarsväsendet och domänsty— relsen.

Enligt K.K. den 26 november 1920, nr 746, ang. förfarandet vid avyttringar av staten tillhörig tomtmark av visst slag skall vederbörligen beslutade för- säljningar av sådan mark verkställas genom byggnadsstyrelsens försorg, i den mån ej annat föreskrivits. Denna bestämmelse torde emellertid numera vara föråldrad och därför ej tillämpas.

Slutligen kan nämnas, att — enligt K.K. den 28 januari 1938, nr 48, med vissa bestämmelser angående tjänstebostäder för lärare vid statens un— dervisningsväsende —— överenskommelse angående den ersättning lärare skall erlägga för tjänstebostad såvitt möjligt skall träffas mellan byggnadsstyrel- sen och läraren. Genom Kungl. bre-V den 15 juni 1939 har denna bestäm- melse utsträckts att gälla även tjänstebostäder för vaktmästare och maski- nister vid allm. läroverk m. fl. statliga undervisningsanstalter.1

Byggnadsstyrelsens utredande, projekterande och byggande verksamhet torde i stort sett avse följande slag av byggnader.

1. Alla byggnader som redovisas på de av styrelsen förvaltade slotts- byggnadernas, beskickningsfastigheternas och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond, såvida byggnadsverksamheten ej upp- dragits åt tillfälliga organ. För närvarande är ett sådant organ verksamt, nämligen Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1961 års riksdagsber. I E: 10). Det kan här nämnas att i 1961 års statsverksproposi- tion, bil. 28 s. 152 departementschefen ifrågasatt om inte byggnadsverk- samheten för statens bilinspektion bör överflyttas till väg- och vattenbygg- nadsstyrelsen samt förordat att denna styrelse och byggnadsstyrelsen i sam— råd skall undersöka detta spörsmål och framlägga förslag till Kungl. Maj:t.

2. Beträffande lokaler för fångvården är byggnadsverksamheten anför- trodd fångvårdens byggnadskommitté (1961 års riksdagsber. I Ju: 23). Bygg- nadsstyrelsen har emellertid hittills fått i uppdrag att utföra huvuddelen av ifrågavarande byggnadsföretag. Dessa byggnader redovisas å fångvårdssty— relsens delfond av allmänna fastighetsfonden.

3. Bebyggelse för Uppsala och Lunds universitet. Kommittén för Akaade- miska sjukhusets i Uppsala utbyggande (1961 års riksdagsber. I In: 14) har dock byggnadsverksamheten för sjukhuset om hand. Byggnaderna reddovi- sas å respektive universitets delfonder av allmänna fastighetsfonden.

4. Byggnader för mentalsjukvärd utredes och projekteras av mentalsjijuk- vårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation (1961 års riksddags- ber. I In: 35) medan byggnadsstyrelsen i allt väsentligt svarar för bygggan- det. Byggnaderna redovisas å medicinalstyrelsens delfond av allmänna ! fas- tighetsfonden. Bebyggelse inom övriga delfonder av allmänna fastighetsfonden, nåmliligen generaltullstyrelsens, sjöfartsstyrelsens och karolinska sjukhusets delilfon- der utföres av vederbörande verk resp. av kommittén för karolinska sj:juk— husets fortsatta utbyggande (1961 års riksdagsber. I In: 13).

5. Lokaler för postverket vad avser objekt över 100 000: — kr. i byggnaads— kostnad (K.br. 15/6 1956). (Postverkets fond.)

6. Lokaler för televerket vad avser objekt med byggnadskostnad överrsti— gande 400 000: _— kr. (K.br. 13/5 1960 och överenskommelse med telestyyrel— sen). (Televerkets fond.) Byggnader som redovisas å statens järnvägars, statens vattenfallsvcerks och domänverkets affärsverksfonder utföres av vederbörande förvaltnimgs— myndighet.

7. Byggnader för luftfarten (redovisade å luftfartsfonden) i fråga omL ob- jekt med byggnadskostnad överstigande visst enligt överenskommelse imed luftfartsstyrelsen bestämt högre belopp.

8. Centrala ämbetsbyggnader för försvaret. (Försvarets fastighetsfomd.)

9. Förekommande nybyggnadsarbeten beträffande av riksgäldsfullnnäk— tige och riksbanken förvaltade byggnader. 10. Icke statliga undervisningssjukhus där staten bidrar med medel för vissa lokaler. Byggnadsstyrelsens tekniska och ekonomiska fastighetsförvaltning avser de fastigheter som redovisas på av styrelsen förvaltade delfonder av allnnän- na fastighetsfonden. Av dessa fastigheter är emellertid Kungl. Djurgården undantagen. Den förvaltas dels av djurgårdsförvaltningen, som är en av'del— ning under riksmarskalksämbetet, dels beträffande vissa exploateringsonnrå— den av djurgårdsnämnden. Även i vissa andra fall är styrelsens uppgifter för den tekniska förvalt- ningen begränsade. Som exempel hårpå kan nämnas att byggnadsstyrelsen beträffande de statliga teatrarna endast svarar för det yttre underhållet.

Organisation

Byggnadsstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt såsom le- damöter cheferna för styrelsens sex byråer och värmetekniska avdelning. Byråerna är administrativa byrån, byggnadsbyrån, intendentsbyrån, kul turhistoriska byrån, stadsplanebyrån och utredningsbyrån. Vardera av admi-

nistrativa byrån och värmetekniska avdelningen förestås av en byråchef, byggnadsbyrån av en byggnadschef och envar av övriga byråer av ett bygg- nadsråd. Styrelsens organisation och personal framgår närmare av nedanstående schema. Byggnadsstyrelsen 1.7. 1961 B A 20181614121086—Sa 6 4 3 1 26 24 23 21 1917 15 13119 7 1 Utredningsbyrån 1 9 7—7 9 'i L9 1 1—2 3 4 48 Radio och TV 1 1—2 1 5 Byggnadsbyrån _1 1 o 5—19 OR 96—21—6_5—5—4_27—24 172 Personal på byggnadsföre- tagen —1—2—4_8—13—12—7_3_—3—__9 62 Intendentsbyrån 1 1—1—6—6—16—14_2—2_3—2_12_9—6 81 1— Administrativa byrån 1 1 1 3 3_1——1—_1—4—11—14—30 70 Kulturhistoriska byrån 1 1 1—1 2 9 1——1 10 Stadsplanebyrån 1 1 4 7 5—1—1 3_2—3 28 Värmetekniska avdelningen 1 9 1 5 1 10 Värmelednings- personal 9 1 5 0 1 18 B A 20181614121086—Sa 6 4 3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 1 1 5 8 24 33 34 67 59 44 17 13 13 42 66 78 1505

1 Häri ingår 30 vakanser, till större delen hänförliga till lgr 21 eller högre.

Närmare redogörelse för de olika byråer-nus och värmetekniska avdelningens organisation och verksamhet

Administrativa byrån Administrativa byrån handlägger ärenden, som rör styrelsens medelsförvalt- ning, organisation och personal samt juridiska och administrativa ärenden, vilka ej tillhör annan byrå.

Administrativa byrån

1. 7. 1961 B A 20 18 16 14 12 10 8 6—- 1262423211917151311971S:a Allmän avdelning —-1_———.—1 2 Personalavdelning 1 1 2 Kansli 1——2—1_—2 6 Skrivcentral 1 2—13 16 Bibliotek 1 1 1__ Arkiv 1 2 2 Telefonväxel 1_—4 5 Expeditionsvakter 1—6—1 8 Kontorsmaterialförråd 1 1 2 Ombudsmannaavdelning 1 1 Kameralavdelning 1 1 1 1 5 9 7 18 Intendentsbyråns räkenskaper 1 2 1—1 5 Utredningsbyråns räkenskaper 1 1 B A 20 18 16 14 12 10 8 6—— 5.3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 ' 1 1 3 3 1 1 1 4 11 14 30 70

Byrån består av fyra avdelningar: allmänna avdelningen, personalavdel- ningen, omhudsmannaavdelningen och kameralavdelningen. Under personal- avdelningen sorterar på byrån placerad personal för hela styrelsens gemen- samma behov, nämligen skrivcentral, telefonväxel, expeditionsvakter, biblio- tek, arkiv och kontorsmaterielförråd samt byråns kansli.

Allmänna avdelningens viktigaste arbetsuppgift är en allmänt granskande, rådgivande och servicebetonad verksamhet i förhållande till de övriga byrå— erna i administrativa och juridiska frågor. Avdelningen handlägger vidare frågor, som sammanhänger med styrelsens och länsarkitektkontorens admi- nistration. Hit hör organisationsfrågor samt frågor om anslagsäskanden på

17 driftbudgeten, fördelning av anslag och om materialinköp. Avdelningen med- verkar vid utarbetandet av skrivelser till Kungl. Maj:t eller departement, bl. a. medelsäskanden på kapitalbudgeten, och andra skrivelser av större vikt samt granskar och handhar utgivningen av styrelsens publikationer, meddelanden och andra föreskrifter, som styrelsen har att utfärda. Slutligen svarar av- delningen för vissa rationaliserings-, förvaltnings- och säkerhetsfrågor.

Personalavdelningen handlägger personalärenden, inheräknat rekryterings- frågor.

På ombudsmannaudelningen ankommer ombudsmannaärenden vartill räk- nas bl. a. förande av styrelsens talan vid rättegångar t. ex. angående expro- priation, avtal och skadestånd av olika slag, kollektivavtal, konkurs och vat— tenrätt, vidare frågor angående lagtolkning, rådgivning, förhandlingar, be- arbetning av kontraktsformulär m. m.

Kameralavdelningen handhar bokföringen med undantag för den disposi- tionsboki'öring, som åligger byggnadsbyråns ekonomiavdelning. På avdelning- en föres sålunda inkomst- och utgiftsjournaler, inkomst- och utgiftsböcker samt huvudbok. Dessutom uppgöres månatliga kassarapporter till riksrä- kenskapsverket. På avdelningen föres även kontrollkonton beträffande maxi- merade anslag eller anslagsposter.

Kameralavdelningen svarar också för styrelsens kassarörelse, mottar inbe- talningar och verkställer direkt eller indirekt samtliga utbetalningar. Till avdelningen hör viss personal som för intendentsbyråns och utredningsby- råns räkenskaper och som är placerad vid dessa byråer.

Länsarkitektsorganisationens medelsförvaltning är delvis decentraliserad till länsstyrelserna.

Administrativa byråns organisation och personal den 1 juli 1961 redovisas i ovanstående översikt.

U tredningsbyrån

På utredningsbyrån handlägges ärenden, som avser utredning och projek— tering av byggnadsfrågor t. o. m. huvudhandlingar samt granskning av för— slag till byggnadsföretag och vad därmed äger samband.

Utredningar utföres på uppdrag av Kungl. Maj:t, efter hemställan från skilda myndigheter eller institutioner, eller på styrelsens eget initiativ. Det kan gälla aktuella eller framtida lokal- och markbehov eller allmänna nor— mer rörande utrymmesbehov och teknisk standard samt förutsättningar i övrigt för projektering av lokaler av olika slag. Samarbete äger härvid rum med byggnadsbyrån samt med olika sakkunniga utanför styrelsen. Där så befinnes lämpligt, upprättas typplaner.

För utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. anvisas varje år medel under ett särskilt anslag på driftbudgeten.

Översikter rörande aktuella och överblickbara statliga lokalbehov utarbe- tas i samverkan med företrädare för vederbörande myndigheter eller insti— tutioner samt med eventuellt tillsatta sakkunnigutredningar, för att med fram- 2—610848

18 lagt prognosmaterial som utgångspunkt erhålla riktlinjer för bedömamde av byggnadsbehoven.

Med ledning av en allmän planläggning beträffande sättet för lokallbeho- vens tillgodoseende och en gradering efter angelägenhet av erforderliga lbygg- nadsarbeten inom vederbörande verksamhetsområde inlämnar byggnadssty- relsen i samråd med huvudmannen förslag till Kungl. Maj:t rörande bygg— nadsfrågornas successiva lösning i enlighet med den ordning för byggznads- ärendenas behandling, som angetts i statsverkspropositionen år 1960, bil. 2 s. 17—20.

Från och med budgetåret 1960/61 skall enligt denna ordning ett bygg- nadsärende prövas av Kungl. Maj :t i två omgångar, varav första gången då byggnadsprogrammet utarbetats och andra gången när projekteringezn ut- förts så långt att huvudhandlingar föreligger och en såvitt möjligt nogggrann kostnadsberäkning verkställts.

Det första skedet avslutas med att Kungl. Maj:t fattar beslut om utförande av den första delen av projekteringen fram t. o. m. huvudhandlingzar av byggnadsobjektet. Genom beslutet skall också erforderliga medel ställas till förfogande för att täcka kostnaderna härför, vilket normalt förutsatts ske med anlitande av ett för samtliga departement gemensamt projekterimgsan— slag under fonden för förlag till statsverket.

I ett byggnadsärendes andra skede projekteras byggnadsföretaget i prin- cip fram till huvudhandlingar. För projekteringsarbetet och även för vissa utredningsarbeten anlitar byrån arkitekter utom styrelsen, varjämte bygg— nadsbyrån engagerar övriga konsulter för byggnads—, värme-, ventilations- och sanitets- samt elektrokonstruktioner. Utredningsbyråns uppgifter be— står härvid väsentligen av administration, ledning och kontroll av projek— teringsarbetena. Till anlitade arkitekter utgår i regel ersättning jämlikt av Kungl. Maj:t den 8 febr. 1957 fastställda regler för beräkning av arkitekt- arvode vid statliga husbyggnadsföretag jämte vissa därefter bestämda tillägg.

Sedan huvudhandlingar upprättats och byggnadsärendet ånyo underställts statsmakternas prövning samt byggnadsanslag anvisats, överlämnas ärendet till byggnadsbyrån, som med vederbörande arkitekt och övriga konsulter träffar överenskommelse om fullföljande av arbets- och detalj ritningar, bygg— nadsbeskrivningar m. m. för att sedan uppföra byggnaden på entreprenad eller i egen regi. Under härvid förekommande projekterings- och ritnings— arbete liksom under byggnadstiden äger samråd rum mellan utrednings— och byggnadsbyråerna.

Arbetsuppgifternas innebörd under de skeden av ett byggnadsföretag, för vilka enligt det föregående utredningsbyrån huvudsakligen ansvarar, torde i viss mån framgå av följande utdrag av »Projekteringsanvisningar 1961», vilka fastställts av byggnadsstyrelsen den 6 december 1960.

Den normala arbetsgången inom byggnadsstyrelsen vid handläggningen av ett byggnadsföretag kan uppdelas i olika skeden enligt följande:

1. Byggnadsprogram. 2. Förslags- och huvudhandlingar.

3. Bygghandlingar. 4. Upphandling. 5. Byggande.

6. Förvaltning.

Byggnadsprogram

Byggnadsprogrammet utarbetas av utredningsbyrån i samråd med byggnadsbyrån och intendentsbyrån med utgångspunkt från uppgifter från myndigheter eller bygg- nadskommittéer (blivande nyttjare) och skall ligga till grund för fortsatt projek- tering (projekteringsunderlag).

Byggnadsprogrammet skall bl. a. omfatta: Lokalprogram med utrymmesförteckning. Ev. erforderliga dispositionsskisser (som regel i skala 1: 400), där så anses nöd— vändigt med hänsyn till byggnadens speciella art och utformning.

Tomtprogram med uppgifter om lokalisering och orientering, utvändiga anord— ningar, befintliga ledningar och kablar, tomtens storlek och form etc.

Tomthandlingar (om platsen är bestämd) med uppgifter om stadsplanemässiga förutsättningar, eventuella servitut samt preliminära uppgifter om rådande grund- förhållanden m. m.

Preliminärt tidsschema för projekteringsarbetet och byggnadsarbetet. Sedan byggnadsprogrannnet utarbetats, skall detsamma jämte uppgifter om upp- skattad kostnad för projektering och byggande underställas Kungl. Maj:ts pröv- ning.

Kostnadsuppskattningen sker genom byggnadsbyråns avdelning B VI. Skedet avslutas med att Kungl. Maj:t fattar beslut om projektering av byggnads- företaget intill färdiga huvudhandlingar eller bygghandlingar.

Förslags— och huvudhandlingar

Sedan Kungl. Maj:ts beslut om denna första del av projekteringen meddelats, utser byggnadsstyrelsen arkitekt och övriga konsulter för uppgörande av erforderliga förslags- och huvudhandlingar, och skriftliga avtal med dessa träffas.

Byggnadskonstruktör, vvs- och el-konsulter samt övriga konsulter utses som re- gel efter samråd med arkitekten.

Avtal träffas enligt följande: Utredningsbyrån i samråd med byggnadsbyrån beträffande arkitekt samt event. erforderliga konsulter för trädgårdsanläggningar, storkök och dyl.

Byggnadsbyrån i samråd med utredningsbyrån beträffande byggnadskonstruk- tör, vvs—konsult, el—konsult och ev. ytterligare specialkonsulter.

Det är av synnerligen stor vikt, att såväl samarbetet mellan de olika konsulterna inbördes som samarbetet mellan konsulterna och handläggande organ inom bygg— nadsstyrelsen kommer till stånd på ett tidigt stadium.

Där ej annat av byggnadsstyrelsen bestämmes skall arkitekten ansvara för den inbördes samordningen av samtliga konsulters projekteringsarbete.

Kontakt skall av konsulterna på ett tidigt stadium även tagas med de granskan— de och övervakande myndigheter, vilkas anvisningar och föreskrifter kommer att beröra byggnadsföretaget, t. ex. brandmyndighet, yrkesinspektion, vattenvärds— myndighet etc.

Som underlag för denna del av projekteringen skall byggnadsprogrammet, när så erfordras, kompletteras med följande handlingar, vilka tillhandahålles av byg -

_adsstyrelsen, om inte särskild överenskommelse om annan ordning träffas, näm- igen

Stadsplan med bestämmelser eller andra motsvarande handlingar. Nybyggnadskarta eller annan motsvarande karta över byggnadsområdet.

Nivåkarta. Preliminära grundundersökningshandlingar inklusive utlåtande om grundför— hållandena.

Tekniska uppgifter rörande ledningar för vatten, avlopp, el, tele, gas etc. Fotografier av byggnadsområdet. Förteckning över och kopior av för ifrågavarande byggnadsföretag aktuella typ— ritningar och typbeskrivningar.

I samband med huvudhandlingarnas upprättande skall erforderlig komplette- ring av grundundersökningen utföras.

Förslagshandlingar Blivande nyttjares och byggnadsstyrelsens (byggnadskommittés) godkännande av förslagshandlingarna skall föreligga innan arbetet med huvudhandlingarna får påbörjas.

Arkitektens förslagshandlingar skall redogöra för byggnadens (byggnadernas) placering i plan och höjdled inom byggnadsområdet. Större förändringar av den ursprungliga marknivån redovisas. Anordningar för erforderlig trafik inom områ- det, t. ex. bilparkering, skall anges till omfattning och principiell utformning. Eventuell rivning av befintlig bebyggelse skall angivas.

Eventuell etappindelning och förekommande utbyggnadsmöjligheter liksom bygg— naoers eller byggnadsdelars samband med varandra skall klart framgå av hand- lingarna.

Planer, sektioner och fasader skall vara utförda på sådant sätt, att såväl före- kommande lokalgruppers inbördes sammanhang som deras inre organisation och de enskilda utrymmena kan studeras med avseende på funktionsduglighet, eko— nomi m. m.

I den till ritningarna hörande beskrivningen skall givas en kortfattad motive- ring för dispositionen i st—ort, en redogörelse för mera omfattande yttre arbeten och för byggnadens (byggnadernas) allmänna utformning samt för ev. avvikelser från vedertagen praxis ifråga om lokalernas detaljutformning. Vidare skall läm- nas redogörelse för valet av sådana material, som inte närmare behandlas av övri— ga konsulter och som har väsentlig betydelse för bedömning av projektet från bl. a. estetisk och ekonomisk synpunkt.

Byggnadskonstruktörens förslagshandlingar skall som regel utgöras av ritningar —— s. k. stomskisser — som visa byggnadsstommens principiella utformning.

VVS-konstruktörens förslagshandlingar skall bestå av en kortfattad teknisk be- skrivning, eventuellt kompletterad med enkla skisser över mera speciella anord- ningar, som kan vara av allmänt intresse vid detta stadium av projekteringen.

El-konstruktörens förslagshandlingar skall bestå av en kortfattad teknisk beskriv- ning, eventuellt kompletterad rned enkla skisser över mera speciella anordningar, som kan vara av allmänt intresse vid dett-a stadium av projekteringen.

Huvudhandlingar

.Sedan projekteringsarbetet förts så långt att huvudhandlingarna färdigställts, skall byggnadsföretaget på nytt underställas Kungl. Maj:t samt budgetbehandlas i sed- vanlig ordning. En noggrann kostnadsberäkning av byggnadsföretaget i regel base- rat på mass-beräkning skall föreligga vid denna prövning. Huvudhandlingarna måste därför vara så fullständiga, att kostnadsberäkningen kan göras med till- räcklig noggrannhet och tillförlitlighet. Sedan huvudhandlingarna godkänts av Kungl. Maj:t, får inga väsentliga ändringar föranledas av otillräckligt utredda arki— tektoniska, konstruktiva, vvs-tekniska, el-tekniska eller andra frågor av betydelse för byggnadskostnaderna.

Samarbetet såväl mellan de olika konsulterna inbördes som mellan konsulterna

och handläggande organ inom byggnadsstyrelsen skall ske fortlöpande. Det ålig- ger vvs-konsult och el-konsult samt ev. övriga anlitade konsulter att 1 god tid fore huvudhandlingarnas färdigställande exempelvis i form av en Pl_VI delge såväl arki— tekt och byggnadskonstruktör som byggnadsstyrelsen omfattningen av for resp. installationer erforderliga utrymmen och särskilda byggnadsarbeten.

Huvudbandlingarna skall utgöras av erforderliga ritningar och beskrivningar. Beskrivningarna skall sammanställas i en byggnadsdelsbeskrivning och dar så erfordras en rumsbeskrivning. " "

Byggnadsdelsbeskrivningen skall innehålla en koncentrerad redogorelse for byggnadens utförande. Den uppställes i anslutning till gällande Bygg AlllA.

Det åligger arkitekten att svara för att en byggnadsdelsbeskrivning upprattas och att samordna de olika konsulternas medverkan vid upprättandet av densamma.

Konstruktören skall utarbeta och ansvara för de avsnitt, som ur konstruktiv syn— punkt berör terräng, undergrund, byggnadsstomme samt kompletterande byggnads- delar och tillbehör i övrigt.

VVS- och el-konsulterna och ev. övriga konsulter skall utarbeta och ansvara för i beskrivningen ingående avsnitt inom vederbörande fackområde.

Byggnadsdelsbeskrivningen skall undertecknas av samtliga berörda konsulter. Särskild rumsbeskrivning behöver som regel icke upprättas utan hänvisning göres till de av byggnadsstyrelsen den 25.11.1958 och med komplettering maj 1960 fastställda standardbeskrivningarna. Val av alternativ i och eventuella avvikelser från dessa skall dock tydligt redovisas.

Särskild rumsbeskrivning upprättas endast i de fall standardbeskrivning saknas för ifrågavarande byggnadstyp.

För rumsbeskrivningen ansvarar arkitekten. Där ev. användning av fabrikstillverkade element, speciella konstruktioner eller arbetsförfaranden kan tänkas påverka hyggnadskostnaderna skall detta särskilt redovisas.

Huvudhandlingarna underställes genom byggnadsstyrelsens försorg huvudman samt ifrågakommande myndigheter för godkännande, innan ärendet överlämnas till Kungl. Maj:t för slutlig prövning.

Arkitektens ritningar skall omfatta detaljerad situationsplan, planer av samt- liga våningar, sektioner i sådan omfattning att den vertikala uppbyggnaden full— ständigt åskådliggöres samt alla fasader. Om takens form och vattenavrinningen icke klart framgår av dessa handlingar, lämnas även särskild takritning. Situa- tionsplanen upprättas i regel i skala 1: 400 och övriga ritningar i skala 1: 100.

Byggnadskonstruktörens huvudhandlingar skall omfatta ritningar med precise- rade uppgifter om alla bärande och andra väsentliga byggnadsdelar, såsom grund, väggar (även icke bärande ytterväggar), pelare, bjälklag, balkar, trappor och tak vad avser material, konstruktion och väsentliga dimensioner.

_Konstruktörens huvudritningar utarbetas i anslutning till arkitektens huvudrit- ningar.

VVS-konstruktörens huvudhandlingar skall omfatta ritningar, vvs-teknisk be- skrivning för huvudförslag med data noggrant angivna. Beskrivningen skall in- gå som del i byggnadsdelsbeskrivningen. n_K—onstruktörens huvudritningar utarbetas i anslutning till arkitektens huvudrit-

ingar.

ql-kolnstrak-törens huvudhandlingar skall innehålla preciserade uppgifter om ::;omtorsorjnlng och distributionssystem för hög- och lågspänning samt svag-

om.

ggvgdritningarna utarbetas i anslutning till arkitektens huvud-ritningar.

a gardskonsultens huvudhandlingar skall omfatta ritningar med preciserade- uppgifter om alla väsentliga yttre markarbeten.

Huvudhandlingar avseende anläggningar av mera speciell karaktär, såsom köks-,

tvätt-, kyl- och frysanläggningar, skall omfatta en detaljerad teknisk beskrivning, innehållande förteckning och data över all inredning, apparatur och maskinell ut- rustning av betydelse ur kostnadssynpunkt.

Granskningsarbetet inom utredningsbyrån i fråga om förslag till bygg- nadsföretag, som ej upprättats genom byggnadsstyrelsens försorg, är nume— ra väsentligt reducerat. Det omfattar bl. a. skogsskolor, lanthushålls- och lantmannaskolor samt tullväsende.

En icke oväsentlig del av byråns arbete utgöres av sådana undersökningar och utredningar, som erfordras för handläggning av remisser och framställ- ningar främst från statliga men även kommunala organ. Byrån har härvid ofta att yttra sig i frågor av mera allmän natur, som på ett eller annat sätt kan påverka det statliga och statsbidragsberättigade byggandet. Därvid kan även uppstå frågor för vilkas lösning byråns erfarenheter i andra fall kan ha betydelse. Av samma skäl är styrelsen genom utredningsbyrån repre- senterad i ett flertal av Kungl. Maj:t eller av olika myndigheter tillsatta kommittéer.

Utredningsbyråns organisation har på grund av arbetsuppgifternas vä- sentligt ökade omfattning under de senaste åren undergått flera förändring— ar. För närvarande (juli 1961) är byrån indelad i tre särskilda enheter, näm— ligen en avdelning för universitet och högskolor, en allmän avdelning och en anstaltssektion.

De olika enheterna har en huvudsakligen fristående ställning i förhållan- de till varandra och sorterar sålunda direkt under generaldirektören, varför de i viss mån har karaktär av byråer. Ett visst samband upprätthålles emel— lertid genom att cheferna för anstaltssektionen och allmänna avdelningen ålagts att samråda med byråns chef, vilken förestår avdelningen för univer- sitet och högskolor i frågor av principiell natur samt chefen för allmänna avdelningen även i frågor rörande anställningsförhållanden för den under- ställda personalen. För allmänna avdelningen och avdelningen för universi- tet och högskolor finns härjämte gemensamma planeringskontor och arkiv. I ett följande avsnitt rörande ärendenas handläggning m. ni. skall Viss yt— terligare redogörelse lämnas för nu antydda förhållanden.

Avdelningen för universitet och högskolor handlägger ärenden rörande universitet samt tekniska och medicinska högskolor, undervisningssjukhus, farmaceutiska institut, folkhälsoinstitutet, statens rättskemiska laborato— rium, statens skeppsprovningsanstalt, muséer och bibliotek.

Allmänna avdelningen handlägger allmänna utredningar samt ärenden rörande central och regional förvaltning, jordbruk, tekniska institutioner, post-, tele- och luftfartsbyggnader, Särskolor och sanatorier m. m.

Anstaltssektionen svarar för ärenden avseende byggnader för fångvård, mentalsjukvård, ungdomsvård och alkoholistvård.

Sektionens verksamhet är nära samordnad med arbetet i fångvårdens bygg— nadskommitté och mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustnings- delegation. Sektionens chef är ledamot av kommittén och expert åt delega- tionen samt jämväl chef för delegationens tekniska personal. Denna personal

och sektionens arbetar således som en enhet. Fångvårdens byggnadskom- mitté har ingen egen teknisk personal.

Vissa uppgifter rörande utredningsbyråns verksamhet åren 1956—1960 lämnas i efterföljande tabell, varjämte byråns personal och organisation den 1 juli 1961 visas i särskild översikt.

Särskild byrå för radio— och televisionshus En särskild, icke permanent byrå för ärenden rörande planering, projekte- ring och byggande av radio- och televisionshus i Stockholm, Göteborg och de eventuella andra orter, där dylika byggnader kan bli aktuella, är under uppbyggnad (juli 1961).

Utredningsbyra'ns verksamhet åren 1956—1960

Utredning och projektering . Övriga helt Till byggn.—byrån .. Gransk- . överlämnade el'sfågågårt Summa ning Remlsser År arenden ärenden Byggm Byggn—- Byggm- Antal kostn. Antal kostn. Antal kostn. Antal Antal milj. kr. milj. kr. milj. kr. ärenden ärenden 1956 39 71,2 5 23,8 44 95,0 46 82 1957 37 56,1 4 17,3 41 73,4 113 66 1958 55 71,5 4 8,3 59 79,8 79 48 1959 43 68,1 3 6,3 46 74,4 76 68 1960 74 76,4 3 3,2 77 79,6 15 44 U tredningsbyra'n 1. 7. 1961 B A 20 18 16 14 12 10 8 6— S'a 3 1 26 24 23 21 19 17 15 ' 13 11 9 7 1 ' Allm. avdelningen 1—2 3 5 3 1 1 1 1 9 20 ! Planeringskontor och arkiv 1 1 Avdelningen för universitet och högskolor GD— 1 4 3 4 9 1 1 1 1_1—1 20 Anstaltssektionen 1_1 1 1—1 1—1 7 B A 20 18 16 14 12 10 8 6—— Se. 3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 ' 1 2 7 7 9 6 3 2 1 1 2 3 4 48 Radio och TV S:a —1 1 2 1 5

Byggnadsbyrån

Byggnadsbyrån är styrelsens verkställande organ i avseende på ny-, om- och tillbyggnader. Byrån svarar dessutom för byggnadsärendenas projektering under hela projekteringsskedet beträffande byggnads-, VVS- och El-konstruk— tioner samt beträffande arkitekthandlingar fr. o. m. huvudhandlingarna, allt i samråd med vederbörande utredningsorgan. Kostnadsberäkning och -upp- skattning för styrelsens byggnadsärenden samt erforderliga tekniska utred- ningar och geotekniska undersökningar utföres på byrån.

Vid sidan av den byggande verksamheten tillhandahåller byrån genom sina specialavdelningar sakkunskap åt styrelsens övriga byråer i fråga om kostnader, byggnadsteknik, geoteknik, VVS- och El-teknik, svarar för gransk— ning åt Kungl. Maj:t och statliga myndigheter inom nämnda områden samt handhar den rådgivande och upplysande verksamhet åt allmänhet och myn— digheter som sammanhänger med styrelsens centrala ställning inom hus- byggnadsområdet.

Byrån består av åtta avdelningar, nämligen entreprenadavdelningen, egen— regiavdelningen, byggnadstekniska avdelningen, VVS—avdelningen, El-avdel- ningen, ekonomiavdelningen, samordnings— och kalkylavdelningen samt all- männa avdelningen.

Ett byggnadsärende överlämnas till byrån från vederbörande utrednings— organ sedan huvudritningarna godkänts.

Samordnings- och kalkylavdelningen i samverkan med övriga tekniska avdelningar fortsätter projekteringsarbetet fram till färdiga bygghandlingar, varefter ärendet beroende på om byggnadsföretaget skall utföras i egen regi eller på entreprenad överlämnas till entreprenadavdelningen eller egen—regi- avdelningen.

Vid byggnadens uppförande genom de byggande avdelningarnas försorg har VVS- och El—avdelningarna alltjämt att svara för arbetena inom sina respektive områden. Då byggnaden färdigställts, överlämnas den, om förvalt— ningen i fortsättningen ankommer på byggnadsstyrelsen, till intendentsbyrån eller i annat fall till den myndighet, som har att svara för byggnadens för— valtning.

Entreprenadavdelningen handlägger med bygnadsbyråns entreprenadverk- samhet i fråga om byggnadsarbeten sammanhängande ärenden. Sedan rit— ningar och beskrivningar inskaffats från vederbörande arkitekt och tekniska konsulter, utbjudes byggnadsarbetena på entreprenad. Entreprenadanbuden prövas, anbud antages och kontrakt tecknas med entreprenör. Den centrala handläggningen av byggnadsarbetet fram till slutbesiktningen och överläm- nandet består i huvudsak av teknisk-ekonomisk kontroll, prövning av upp- kommande frågor om tilläggs- eller ändringsarbeten samt inspektioner av arbetet. Den dagliga tillsynen av arbetena sker genom platskontrollant, som genom löpande rapporter håller avdelningen underrättad om arbetenas gång.

Egen-regiavdelningen handlägger samtliga frågor, som sammanhänger: med byggnadsbyråns verksamhet i egen regi beträffande byggnadsarbeten.

Sedan avdelningen vidtagit åtgärder motsvarande dem som entreprenad-

' avdelningen företagit beträffande entreprenadföretag, uppdrager styrelsen

åt en av arbetscheferna att utföra byggnadsarbetet. Under arbetets gång be- står den centrala handläggningen av byggnadsärendena inom avdelningen i huvudsak av teknisk-ekonomisk kontroll, upphandling av sådant material, som lämpligen uppköpes centralt, prövning av uppkommande frågor om ändringsarbeten samt inspektioner av arbetet. Arbetet övervakas och ledes av arbetschefen och honom underställda verkmästare.

På avdelningen finns en snickeriexpert och en målarmästare, som är råd— givande och kontrollerande även i fråga om entreprenadavdelningens ar- heten.

Byggnadstekniska avdelningen handlägger frågor beträffande markförhål— landen, byggnadsmaterial och byggnadskonstruktioner samt svarar för bygg— nadsstyrelsens normerings— och informationsverksamhet på det byggnadstek- niska området. Verksamheten fördelas i stort sett på tre huvudgrupper.

Vid de byggnadsföretag som uppföres genom styrelsens försorg medver- kar avdelningen vid såväl programarbete och projektering som byggande beträffande utförandet av markundersökningar, avvägningar och andra för- undersökningar samt utredningar angående grundläggnings- och dräne- ringsförhållanden, konstruktionssystem och materialval. Dessutom medver- kar avdelningen vid byggandet genom materialkontroll och provningar samt konstruktionsbesiktningar av i främsta rummet mera komplicerade grund- läggningsarbeten och stomkonstruktioner. Vidare utarbetas typritningar samt tekniska meddelanden. Vissa materialundersökningar och provningar utfö- res vid eget, mindre laboratorium. För upprättande av konstruktionshand- lingar anlitas för övervägande antalet byggnadsobjekt konsulterande ingen- jörer.

I egenskap av styrelsens expertorgan rörande byggnadstekniska frågor handhar avdelningen ärenden som sammanhänger med åliggandet för sty- relsen enligt byggnadslagen att svara för den allmänna uppsikten över bygg- nadsväsendet samt utarbetar därvid tekniska anvisningar till byggnadsstad— gan och prövar ärenden angående nya material, konstruktioner och metoder. I denna verksamhet ingår även att bearbeta forskningsresultat m. m. för att få fram underlag för normer och anvisningar samt att medverka i statliga och andra kommittéer beträffande bestämmelse— och normarbete. Avdel— ningen svarar även för styrelsens informationsverksamhet på det byggnads- tekniska området.

I fråga om ärenden rörande statliga eller statsbidragsberättigade bygg- nadsobj ekt och kyrkliga byggnader, som överlämnas till styrelsen för gransk- ning, samt beträffande ombyggnader och reparationsarbeten rörande fas- tigheter som förvaltas av intendentsbyrån svarar avdelningen för bl. a. kon- struktiv och byggnadsteknisk granskning samt grundundersökningar, preci— s10nsavvägningar och besiktningar.

V VS-avdelningen medverkar vid projektering, granskning och anläggning av värme-, ventilations- och sanitetstekniska installationer samt svarar för sådana arbetens utförande på entreprenad eller i egen regi.

Då ritningsförslag utarbetas genom styrelsens försor ', är VVS—avdelning- en på ett tidigt stadium inkopplad på utredningsarbetet. Sålunda svarar av— delningen bl. a. för att lämplig VVS-konstruktör utses. Denne utarbetar där- efter konstruktionerna i samråd med avdelningen. När det gäller smärre eller en del speciella anläggningar utarbetas i vissa fall konstruktionsförslag inom avdelningen.

El-audclningen svarar för de elektrotekniska arbetena. I likhet med vad som gäller i fråga om VVS-avdelningen är vid projektering genom styrelsens försorg de elektrotekniska fackmännen i ett tidigt skede inkopplade på ut- redningsarbetet. Elektrotekniska program utarbetas dels av konstruktörer utanför styrelsen i samråd med avdelningen, dels inom avdelningens eget konstruktionskontor. El—arbetena utföres för närvarande huvudsakligen i egen regi.

Ekonomi-avdelningen är organiserad i tre sektioner varav sektion 1 hand- lägger avlönings- och pensionsårenden i fråga om kollektivavtalsanställda arbetare, sektion 2 kameral granskning och färdigställande för betalning av fakturor samt viss dispositionsbokföring samt sektion 3 huvudbokföring, kalkylbokföring beträffande egenregi-företag, reskontrabokföring och fak- turer-ing av arbeten åt andra byråer eller utomstående samt därmed samman- hängande kontrollåtgärder.

Samordnings- och kalkylavdelningen svarar för samordningen och kon— takten med vederbörande utredningsorgan under projekteringsskedet samt utför erforderliga kostnadsuppskattningar och -beräkningar både för ar- beten som utföres genom styrelsens försorg och arbeten som utföres ge- nom andra organ och som granskas av styrelsen. Sedan ärendet överläm- nats till byrån följer avdelningen upp projekteringsskedet fram till färdiga bygghandlingar samt granskar konsulternas förslag båda ur teknisk och ekonomisk synpunkt.

Allmänna avdelningen samordnar närmast under hyggnadschefen arbetet mellan byggnadsbyråns olika avdelningar. Avdelningen handlägger därjämte till byggnadsbyrån hörande ärenden av sådan natur, att de icke lämpligen kan hänföras till någon av specialavdelningarna. Avdelningen utarbetar det byggnadskostnadsindex och det index för kostnadsreglering av husbyggnads- entreprenader, som det åligger styrelsen att föra. Avdelningen svarar för de ärenden, som sammanhänger med byggnadsregleringen. Till allmänna av- delningen hör byråns expedition, ritningsarkiv och ritningskopiering.

Expeditionen handhar registrering, expediering och arkivering av byråns samtliga ärenden.

Ritningsarkivet registrerar, förvarar och expedierar till byråns byggnads— företag hörande ritningar samt svarar för relationsritningar sedan byggnads— företagen färdigställts jämte arkivfotografering av ritningarna.

Arbetschefsorganisationen omfattar arbetschefer, som svarar för ledning- en av byggnadsarbetena i egen regi. Då arbetsplatserna ofta är belägna på stort avstånd från varandra utövar på var och en av de olika arbetsplatser- na verkmästare den omedelbara ledningen och tillsynen av arbetena.

För byggnadskontrollen beträffande entreprenadföretag finns numera en distriktsorganisation som omfattar sju distrikt. Denna organisation sorterar under entreprenadavdelningen. Inom varje distrikt finns under distriktskon- trollanten ett antal platskontrollanter, som svarar för den dagliga kontrollen av arbetena. Denna kontroll kan även under distriktsledningen anförtros åt någon konsulterande firma e. (1.

Omfattningen av byggnadsbyråns och dess olika avdelningars arbetsupp- gifter under senare år samt byråns organisation och personal den 1 juli 1961 redovisas i följande tabeller och organisationsschema.

Byggnadsbyråns verksamhet åren 1946H1960

Produktionsvärde milj. kronor

Entreprenadobj ekt Egen—re gi-ob j ekt Totalt Kalender- år Faktiskt 1960 års o/ Faktiskt 1960 års 0/ Faktiskt 1960 års prisläge prisläge ” prisläge prisläge " prisläge prisläge 1946 9,6 17,8 39 15,0 27,9 61 24,6 45,7 1947 14,4 25,4 45 17,4 30,7 55 31,8 56,1 1948 26,1 44,4 57 19,6 33,4 43 45,7 77,8 1949 25,7 43,2 53 22,5 37,8 47 48,2 81,0 1950 18,6 31,2 48 20,1 33,8 52 38,7 65,0 1 951 22,5 28,1 47 25,8 32,1 53 48,3 60,2 1952 33,9 40,5 54 28,9 34,6 46 62,8 75,1 1953 44,0 54,8 60 29,0 36,1 40 73,0 90,9 1954 43,6 54,8 60 29,1 36,5 40 72,7 91,3 1955 52,0 62,8 64 29,5 35,6 36 81,5 98,4 1956 43,9 504 61 28,3 32,6 39 72,2 83,0 1957 55,1 59,6 66 28,0 30,4 34 83,1 90,0 1958 72,5 78,6 70 31,3 33,9 30 103,8 112,5 1959 77,6 83,0 66 40,2 43,0 34 117,8 126,0 1960 85,2 85,2 67 41,5 41,5 33 126,7 126,7

Specifikation av verksamheten åren 1957—1960

Produktionsvärde milj. kr. faktiskt prisl. Produktionsform 1957 1958 1959 1960

A. Entreprenadarbeten Byggnadsarbeten .......................... 48,0 62,2 67,9 76,3 VVS-anläggningar .......................... 6,8 9,5 9,0 8,0 El-anläggningar ............................ 0,3 0,8 0,7 0,9 Summa A 55,1 72,5 77,6 85,2

B. Egen-regi-arbeten

Byggnadsarbeten .......................... 16,3 17,4 23,7 23,4 VVS-anläggningar .......................... 4,9 6,3 7,0 6,4 El-anläggningar ............................ 6,8 7 6 9,5 11,7 Summa B 28,0 ' 31,3 40,2 41,5 Summa A—B 83,1 103,8 117,8 126,7

Antalet slutförda byggnadsärenden å'ren 1952—1960

Byggnadsföretag Speciella arbeten År Summa entäågre' egen regi _vvs El 1952 .................... 26 7 —— 23 56 1953 .................... 35 12 3 31 81 1954 .................... 39 7 2 35 83 1955 .................... 42 11 2 22 77 1956 .................... 25 25 4 33 87 1957 .................... 37 23 2 40 102 1958 .................... 57 29 4 48 138 1959 .................... 61 40 6 40 147 1960 .................... 59 25 5 40 129 Byggnadstekniska avdelningens verksamhet åren 1955—1959 Uppgifter sammanhängande med År styrelsens Själ-eläens styrelsens Summa byggande inomb ppg._ granskande verksamhet väseådgån ' verksamhet Antal registrerade ärenden 1955 .................................. 115 274 62 451 1956 .................................. 147 328 78 553 1957 .................................. 164 370 58 592 1958 .................................. 147 381 91 619 1959 .................................. 198 ' 388 40 626 Uppgifternas volymmässiga fördelning i procent 59 35 6 56 40 4 61 37 2 58 38 4 60 37 3

VVS- och El-avdelningarnas uppgifter vid sidan av bgggnadsbyra'ns byggande verksamhet åren 1955—1960

År

Antal ärenden avseende utredningar, granskning, be- siktningar, råd och

, anvisningar m. m. VVS-avd. El-avd. 242 114 277 99 330 68 247 89 258 60 254 43

Antal kollektivavtalsanställda arbetare den 1 april 1961

Ort Bååågäfå" Rörarbetare Elektriker Summa , Stockholm ........................... 169 34 38 241 Vänersborg .......................... 27 6 3 36 Hälsingborg .......................... 6 2 — 8 Lund ................................ 35 5 4 44 Vejbystrand .......................... 5 1 3 9 Frövi ................................ 20 3 2 25 Kristinehamn ........................ 23 — 2 2 27 Karlstad .............................. 18 -—— — 18 Uppsala .............................. 26 4 8 38 Vadstena ............................ 29 2 4 35 Diverse orter (byggnadsentreprenader) .. -— 15 125 140 Summa 358 74 189 621 _' Byggnadsbyrån 1. 7. 1961 B A 20 18 16 14 12 10 8 6— Så 4 3 1 26 24 23 121 19 17 15 13 11 9 7 1 ' Entreprenadavd _ 1 8 1 1 3 14 Distriktsorganisation a R R A 9 1 9 33 Egen regi avd 1 1—9 5 2 1 1 1 4 18 Arbetschefsorganisation 1 2 1 9 & Q r. a 9 29 Byggnadsteknisk avd 4 9 a A 51 1 9 =) 9 o 25 VVS— avd 1 9 7 4 9 9 1 9 2 23 1_ El.— avd 1 1 1 9 2 7_19 =) 9 =) 32 Ekonomiavd ' 1 9 1 1 9 14—2 23 Samordnings- och kalkylavd ' 1 1 A "» =. 9 1 16 Allm. avd. med exp., arkiv och kopiering 1 _ 1 1 1 9 5 9 20 B A . 20 18 16 14 12 10 8 6— S a 4 3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 1 -—- 1 101 7 16 34. 39 33 13 8 5 7 27 33 234

* Varav en kontraktsanställd (chefen för den byggn. tekn. avd.)

Intendentsbyrån

Intendentsbyrån handlägger ärenden beträffande de under styrelsens för- valtning ställda, staten tillhöriga fastigheterna samt vissa nybyggnadsfrågor. Förvaltningen omfattar i första hand fastigheter, som invärderats på statens allmänna fastighetsfond och redovisas på byggnadsstyrelsens delfond, be- skickningsfastigheternas delfond och slottsbyggnadernas delfond, dock med undantag för Kungl. Djurgården. Byrån handlägger vidare på byggnadssty- relsen ankommande uppgifter beträffande möblering av vissa statliga re— presentationslokaler m. m. samt remisser i frågor rörande fastighetsförvalt- ning, köp och försäljning av fastigheter för statens räkning m. m. Byrån handhar slutligen förhyrning av lokaler för statsverkets räkning och uthyr- ning av lokaler i förvaltade fastigheter.

Arbetsuppgifterna fördelas i stort på sex avdelningar: Stockholms-, lands- orts- och slottsavdelningarna, som tillsammans bildar inrikessektionen, samt hyresavdelningen, allmänna avdelningen och utrikesavdelningen.

Byråchefen har till sitt förfogande två administrativa tjänstemän, samt den för byrån gemensamma expeditionen. För utredning och handläggning av frågor rörande behov, anskaffning, dispositiOn och fördelning av lokaler för de centrala statliga förvaltningsorganen i Stockholm tjänstgör en inten— dent (lokalplanerare).

Under chefen för inrikessektionen, som till sitt förfogande har en intendent för utredningar, planering och projektering av större ombyggnader 111. m., sorterar Stockholms-, landsorts— och slottsavdelningarna.

Stockholmsavdelningen svarar för förvaltningen av de på byggnadsstyrel— sens delfond redovisade fastigheterna inom Stockholms stad och Stockholms län samt för de ombyggnads- och ändringsarbeten, som med anlitande av särskilda medel utföres inom dessa fastigheter. Avdelningen ombesörjer härj ämte förekommande reparationer och ombyggnadsarbeten i av byggnads— styrelsen förhyrda lokaler i Stockholms stad och län.

Landsortsavdelningen svarar i samarbete med länsarkitektkontoren för förvaltningen av de på byggnadsstyrelsens delfond redovisade fastigheterna i landsorten. Avdelningen har även att svara för de ombyggnads- och änd- ringsarbeten, som med anlitande av särskilda medel utföres inom dessa fas— tigheter. Avdelningen handlägger dessutom frågor rörande den av statsme- del bekostade inredningen med möbler och övriga inventarier av statsvä— ningar inom landshövdings- och biskopsbostäder samt ämbetslokaler inom högre domstolar m. m.

Slottsavdelningen svarar för förvaltningen av de på slottsbyggnadernas delfond redovisade fastigheterna med undantag för Kungl. Djurgården. Fastigheterna omfattar de Kungl. slottens byggnader med uthyrda lägenhe- ter samt vissa kulturhistoriska byggnader och byggnadsminnesmärken. Ar— betet bedrives i viss omfattning i samråd med länsarkitektkontoren.

Hyresuvdclningen handhar förhyrning av lokaler för statsverkets räkning samt uthyrning av sådana lokaler och lägenheter i de av byggnadsstyrelsen förvaltade byggnaderna, som ej användes för statligt ändamål. I anslutning

därtill har avdelningen att företräda styrelsen i ärenden, som jämlikt hy- resregleringslagen hänskjutes till hyresnämnd, och i mål rörande avhys— ning m. 111. Vid förhyrning av kontorslokaler i nybyggnader upprättas rit- ningar över rumsindelning m. m. till ledning för byggherrens arkitekt. I öv- rigt handlägges på avdelningen bl. a. ärenden om reparations- och ändrings- arbeten i förhyrda lokaler samt — i samråd med riksrevisionsverket, ve- derbörande skolmyndigheter, statens personalbostadsdelegation och statens bostadsnåmnd — frågor om hyres— och tjänstebostäder.

Allmänna avdelningen utreder och handlägger ärenden, som är av mera allmän natur. Sålunda ankommer det bl. a. på avdelningen att handlägga remisser och förfrågningar från andra myndigheter i allmänna fastighetsför— valtningst'rågor och i frågor rörande fastighetsförvärv, att ombesörja inom byggnadsstyrelsen erforderliga fastighetsvärderingar och förhandlingar om fastighetsförvärv inom landet för styrelsens räkning, att handha till styrel- sen lämnade uppdrag rörande invärderingar av fastigheter på statens all— männa fastighetsfond samt att handlägga arrendefrågor ävensom frågor rö— rande ändring av stadsplaner o. dyl., där byggnadsstyrelsen beröres i egen— skap av fastighetsförvaltande myndighet.

Avdelningen för register över fastigheter, upptagna på byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond, beräknar ordinarie medel för byggnadsstyrelsens underhållsarbeten, för fortlöpande förteckning över 10- kaldispositionerna inom fastigheterna och beräknar hyror för lokaler, upp- låtna till statliga myndigheter. Vidare utför avdelningen, som f. 6. har att biträda byråns övriga avdelningar i ärenden rörande värme, ventilation och sanitet, projektering av vissa ombyggnads- och underhållsarbeten, ombesör- jer för byråns räkning infordrandet av anbud för antagande av årsentre- prenörer för stockholmsfastigheterna, uppgör förslag till avtal rörande dessa och andra förekommande upphandlingar samt upprättar byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex. Det åligger vidare avdelningen att svara för lö— pande arbetsuppgifter i samband med fastighetsförvaltningen, t. ex. skatte- och deklarationsfrågor, avtal med fastighetsskötare m. m. Allmänna avdel— ningen har dessutom att bevaka och utreda frågor angående underhåll av fastigheter och att samla iakttagelser betr. utförande och material, med sär- skild uppmärksamhet på möjligheterna att förbilliga och rationalisera under- hållet.

Inom avdelningen finnes ett ritkontor med uppgift att utföra ritningsar— beten i samband med ombyggnader i av byggnadsstyrelsen förvaltade fastig- heter. Samtliga ritningar över dessa fastigheter förvaras i ett till ritkontoret hörande ritningsarkiv.

Utrilcesavdelningcn svarar för förvaltningen av de på beskickningsfastig- heternas delfond redovisade fastigheterna samt förhyrning och uthyrning av lokaler och arrendering av markområden utomlands. Inom avdelningen hand— lägges vidare ärenden rörande projektering, nybyggnad, köp och försäljning av fastigheter samt möblering av nybyggda bostäder och kanslilokaler för utrikesrepresentationen.

Dispositionsbokföringen är vad angår inrikessektionens tre avdelningar sammanförd till en gemensam räkenskapsavdelning, som formellt sorterar under administrativa byrån. Detta gäller även utrikesavdelningens räken— skaper, medan hyresavdelningens bokföring ombesörjes av den på avdelning- en anställda personalen.

Omfattningen och sammansättningen av det av intendentsbyrån förvalta- de fastighetsbeståndet, arbetsmängdens utveckling samt byråns organisation och personal den 1 juli 1961 framgår av efterföljande tabeller och organi- sationsschema.

Fond— och nuvärden av fastigheter redovisade på byggnadsstyrelsens delfond ai statens allmänna fastighetsfond 30/6 1960

Nuvärde Fondvärde milj. kr. milj. kr. Antal Litt. (appr) Mark Byggn. Byggn. Obj. Byggn. I. Slottsb. ............ 1,1 4,6 15 5 15 II. Adm. b. Sthlm 42,6 110,0 209 51 70 III. » » landsort. .. 12,6 67,5 114 80 155 IV. Univ. högsk ......... 13,6 211,1 211 25 242 V. Vetensk. o. tekn. inst. 2,6 57,9 73 32 130 VI. Skolor ............ 9,1 93,8 171 60 362 VII. Ungd.v.sk. ........ 0,1 25,5 42 22 352 VIII. Sjukv.b ............. 1,8 14,7 25 7 170 IX. Kulturinst. ........ 29,3 30,9 134 14 43 X. Djurgardsf. ........ .__ 0,6 2 1 10 XI. Djurgårdsstaden 3,8 1,4 3 1 38 XII. Övr. fast.h. o. mark-

omr. .............. 1,4 3,0 8 7 72 XIII. Skyddsrumsanl. . . .. -—— 40,9 45 5 _— Summa 118,0 661,9 1 052 310 1 659

Fond— och nuvärden av fastigheter redovisade på slottsbyggnademas delfond a statens allmänna fastighetsfond 30/6 1960

Fondvärde Nuvärde milj. Antal Litt milj. kr. kr. (appr) Mark Byggn. Byggn. Obj. Byggn.

Kungl. slotten .......... 13,2 36,1 74 7 240

Kungl. Djurgården ...... 50,0 _ — 1 —- Övriga fastigheter (Lands-

krona och Hovdala).... 0,2 0,6 1 2 21 Historiska byggnadsmin-

nesmärken ............ 1,0 7,5 15 27 50

Summa 64,4 44,2 90 37 311

Byggnadsstyrelsens, slottsbyggnadernas och beskickningsfastigheternas delfonder

åren 1936—1960

Fondredovisade fastighetsvärden i milj. kronor

Byggnadsstyrclsens Slottsbyggnadcrnas Beskickningsfastig- Summa . delfond delfond heternas delfond Budget- ” Byggn.- Mark- Sum- Byggn.- Mark- Sum— Byggn.- Mark- Sum— Byggn.- Mark— Sum- värde värde ma värde värde ma värde värde ma värde värde ma 1936/37 109 63 172 109 63 172 1939/40 112 68 180 112 68 180 1944/45 153 72 225 153 72 225 1949-50 264 112 376 44 64 108 9 4 13 317 180 497 1954/55 414 106 520 44 64 108 16 7 23 474 177 651 1959/60 660 217 877 44 64 108 26 10 36 730 291 1021 Byggnadsvårdet & byggnadsstyrelsens delfond omräknat till 1960 års prisnivå (milj. kronor) Budgctår Stockholm Landsorten Totalt 1/ 7 — 35 .......... 304,2 1942/43 ............ 376,0 43/44 ............ 410,5 44/45 ............ 440,4 1945/46 ............ 475,8 46/47 ............ 509,3 47/48 ............ 351,0 164,5 515,5 48/49 ............ 399,4 189,2 588,6 49/50 ............ 411,8 206,7 618,5 1950/51 ............ 437,8 217,1 654,9 51 / 52 ............ 453,7 224,3 678,0 52/53 ............ 482,3 250,3 7326 53/54 ............ 502,4 265,2 767 ,7 54/55 ............ 516,1 299,3 815,4 1955/56 ............ 527,8 321,8 850,0 56/57 ............ 538,9 332,5 871,3 57/58 ............ 569,1 352,0 921,1 58/59 ............ 602,6 464,4 1 0670 59/60 ............ 653,3 486,2 1 139,5 Intendentsbyråns byggnadsverksamhet budgetåren 1955/56—1959/60 Anslag å kapitalbudgeten i milj. kronor Summa Byggnads- Beskicknings- Budgctår styrelsens fastigheternas lö än de omräknat till delfond delfond ii'iser 1960 års I prisnivå | I 1955/56 ...................... 1,6 2,2 3,8 4,4 56/57 ...................... 1,5 2,2 3,7 4,0 57 " 58 ...................... 1,6 2,5 4,1 4,4 58/59 ...................... 2,0 2,7 4,7 5,0 | 59/60 _ ..................... 0,5 6,0 6,5 6,5 53—610348

Reparations- och vnderhållskostnader m.m. på resp. delfonder-

i 1000-tal kronor

Faktiska utgifter omräknade till 1960 års prisnivå

Byggnads- Slotts- Beskicknings— Budgetår Index styrelsens byggnadernas fastigheternas delfond delfond delfond 1935 / 36 ...................... 99 3 560 36 / 37 ...................... 110 3 234 711 6 106 113 5 332 123 5 177 135 4 111 145 4 128 146 3 199 148 3 595 152 4 162 155 3 870 863 177 3 440 1 197 185 5 143 1 297 188 6 484 1 366 / 187 6 536 1 744 495 1950/51 ...................... 205 7 465 1 875 829 51/52 ...................... 251 6 123 1 311 1 218 52/53 ...................... 260 7 602 1 851 1 008 53/54 ...................... 261 8 634 1 548 1 218 54/55 ...................... 261 9 563 2 418 1307 1955 / 56 ...................... 282 7 396 1 947 1 073 56/57 ...................... 298 8 462 1 823 1 214 57/58 ...................... 317 10 2.02 2 054 1 280 58/59 ...................... 321 14 070 2 140 956 59/60 ...................... 344 13 794 1 503 1 080

Hyres— och arrendeutgifler för av staten förhyrda lokaler och markområden

i 1 000-tal kronor

Byggnads- Beskicknings- Budgetår styrelsens fastigheternas Totalt delfond delfond

1936/37 ...... 545 39/40 ...... 1 535 2 929 4 890 989 5 879 4 966 859 5 825 5 189 1 138 6 327

6 250 1 028 7 278 6 655 1 387 8 042 6 648 1 522 8 170 7 371 2 172 9 543 8 523 2 213 10 736 10 451 2143 12 594 12 047 2 203 14 250 14 175 2 263 16 438

Hyres— och arrendeinkomster för till enskilda upplåtna lokaler och markområden i 1000-tal kronor

Byggnads- Slotts- Beskicknings- Budget år styrelsens byggnadernas fastigheternas Totalt delfond delfond delfond 1936/37 ...................... 457 588 1 009 1 377 235 91 1 703 1 763 248 86 2 097 1 716 248 81 2 045 1 896 255 110 2 261 2 021 285 116 2 422 2 426 534 296 3 256 2 559 366 908 3 833 2 404 350 1 021 3 775 3 328 321 1 538 5 187 3 228 423 976 4 627 3 611 509 996 5 116 I ntendentsbyra'n 1. 7. 1961 B A ' 20 18 16 14 12 10 8 6 — S' 3 3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 ' Stockholmsavdelning _1 7 r: 1 1 16 Spec. arb. Harpsund 1 1 4 1 7 Landsortsavdelning 1 1 9 9 1 1 8 Slottsavdelning —1 1_—2 4 Utredningar 1 1 Lokalplanering 1 1 2 Expedition 1 1 3 2 7 Allmän avdelning med ritkontor och arkiv 1 1 3 1 1 1 1 4 1 14 Hyresavdelning 1 1 9 1 1 9 2 3 13 Utrikesavdelning —1 1 1 9 1 1 1—1 9 B A 20 18 16 14 12 10 8 6— S' 3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 .a 1 1 1 6 6 16 14 2 2 3 2 12 9 6 81

Kulturhistoriska byrån handlägger ärenden rörande statliga byggnadsminnesmärken samt kyrkor, kapell och andra byggnader eller anordningar på kyrkotomt ävensom begrav- ningsplalser och byggnader på dessa inklusive krematorier, begravningska- pell och kolumbarier.

De grundläggande bestämmelserna för byråns verksamhet återfinnes hu- vudsakligen i dels kungörelsen rörande det offentliga byggnadsväsendet, dels kungörelsen om begravningsplatser samt gravsättning och eldbegängelso m. 111.

Enligt förstnämnda kungörelse gäller i fråga om byggnadsminnesmärkc, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall åtnjuta särskild omvårdnad, att till— byggnad, ändring eller reparation av detta eller dess inredning ej får äga rum eller förberedas, så att utförandet bindes innan ett förslag efter sty— relsens och riksantikvariens gemensamma granskning blivit gillat —— av Kungl. Maj :t då det är fråga om med nybyggnad jämförlig åtgärd, och av styrelsen i övriga fall. Styrelsen har även att förbereda och väcka förslag hos Kungl. Maj:t om vilka statliga byggnadsverk, som bör förklaras såsom byggnadsminnesmärken, och skall föra en fullständig förteckning över de av Kungl. Maj :t beslutade. Styrelsen har vidare att i samråd med riksantik— varien utfärda närmare föreskrifter och anvisningar rörande vården samt utöva inseendet över denna. Beträffande byggnadsminnesmärken, som står under styrelsens direkta förvaltning, handhas frågorna av intendentsbyrån i samråd med kulturhistoriska byrån, dels vid uppgörandet av årliga s. k. generalplaner, dels i varje särskilt ärende. Där slottsarkitekt finnes samrådes med denne. Beträffande övriga byggnadsminnesmärken handlägges ärendena på kulturhistoriska byrån efter samråd med förvaltningsmyndigheten, riks- antikvarieämbetet och när så erfordras styrelsens tekniska avdelningar. An- talet statliga byggnadsminnesmärken, bland vilka märkes landets förnämsta byggnadsverk såsom exempelvis de kungliga slotten, utgör f. 11. cirka 300.

Enligt samma kungörelse bör församling inhämta byggnadsstyrelsens råd och anvisningar, innan den låter upprätta förslag till bl. a. nyanläggning eller ändring av kyrka, kapell och kyrkotomt. Om vid avsedda ändringsåt— gärder kulturhistoriska synpunkter måste särskilt beaktas, skall byggnads- styrelsen tillhandahålla program som grundval för fullständiga förslag. Alla förslag, omfattande i förekommande fall såväl huvud- som inredningsritning- ar samt beskrivningar och skisser till utsmyckning, skall sedermera grans- kas av styrelsen, vad gäller äldre anläggningar i samråd med riksantikvarie- ämbetet och, när så är påkallat, efter domkapitlets hörande. Förslagen till nya kyrkor och kapell samt till mera omfattande ändringar av befintliga sådana eller till åtgärder, varom styrelsen och ämbetet ej är ense, skall där— efter av styrelsen överlämnas till Kungl. Maj:t för prövning. Övriga förslag skall för att få utföras, godkännas av styrelsen. Eftersom kyrkobyggnad, till vilken förslag ej blivit godkänt enligt vad nyss sagts, ej får tagas i stadigva— rande bruk för sitt ändamål utan Kungl. Maj:ts tillstånd och framställningar i dylika fall skall ingivas till styrelsen, erhåller styrelsen ofta för förhands- granskning förslag från s. k. småkyrkostiftelser etc. I samtliga ärenden kan

medverkan vid granskningen erfordras från styrelsens tekniska avdelningar. Antalet befintliga kyrkobyggnader i landet rör sig om cirka 3 000.

Enligt kungörelsen om begravningsplatser m. m. gäller i fråga om an— läggning, utvidgning eller ändring av begravningsplats och byggnader på dy- lik, inklusive krematorium, motsvarande bestämmelser om att byggnads- styrelsen har att meddela råd och anvisningar innan förslag upprättas och att sedermera utföra granskning av förslagen. Styrelsen skall därvid i fler- talet fall höra länsstyrelse och domkapitel och i vissa fall riksantikvarieäm- betet för att därefter själv pröva om förslagen skall godkännas. När fråga är om anläggande av enskild begravningsplats, enskilt krematorium eller av minneslund, skall styrelsen dock efter granskningen under-ställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning liksom beträffande ärende, där styrelsen och ämbetet har olika mening.

Andra författningar, som fordrar viss medverkan från byggnadsstyrelsen inom luiltnrhistoriska byråns verksamhetsområde är kungörelserna angå— ende vården av vissa kyrkliga inventarier, ang. tillämpningen av ecklesiastik boställsordning (prästgårdar), ang. tillämpningen av fornminneslagen och ang. tillämpningen av byggnadsminneslagen. Kungl. Maj:t har vidare i vissa fall vid försäljning av statliga, kulturhistoriskt värdefulla byggnader föreskri- Vit att förändringar av dessa skall godkännas av byggnadsstyrelsen.

Kulturhistoriska byråns verksamhet åren 1956—1960

Ärendegrupp 56 '7 58 59 60 Under året handlagda ärenden ')

Rcstaureringar och andra åtgärder i äldre kyr- kor ....................................... 484 Nya kyrkor, kapell och staplar .............. 26 Gravkapell, bärhus och ekonomibyggnader . . . . 55 Krematorier ................................ 16 Genom byråns försorg upprättade program

till kyrkorcstaureringar och kyrkogårdsanlägg- ningar .................................... 3 Orgelärenden ................................ 83 lä'örsamlingslrus och småkyrkor .............. 62 l'iegravningsplatser .......................... 100 Profana byggnader, stadsplaner m. m. ........ 55 Diverse smärre ärenden ...................... 66 Summa 1 163 1 173 1 085 1 089 960 Vid årets slut icke avslutade ärenden ........ 134 145 127 163 142

Byråns ritningsarkiv omfattar såväl ovärderliga äldre originalritningar, som fotooriginal av dessa och av senare ritningar samt vävkopior av vissa ritningar. Både ritningsarkivet och handlingsarkivet utnyttjas dagligen av forskare. I författningen rörande det offentliga byggnadsväsendet stadgas även Skyldighet för byggnadsstyrelsen att inom förevarande område hålla ritningsarkiv. Till byråns arkiv hör också en fotografisamling och ett bil)— liotek, nödvändiga för det dagliga interna arbetet.

Kulturhistoriska byråns verksamhet ävensom byråns organisation och personal den 1 juli 1961 visas i vidstäende tabell och översikt.

K ullurhistoriska byrån

1. 7. 1961 B A 20 18 16 14 12 10 8 6—- Sn 3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 * '( Avdelning för utredning och information —1_——1—1 3 Granskningsavdclning 1_1 2 1—— Expedition 1 1 1 2 Arkiv 1——1 .. 1 1 1 1 2 2 1 1 10 S tadsplanebyrån

Byrån arbetar i princip på sex avdelningar: en avdelning för översiktlig planläggning, en avdelning för detaljplaner, en avdelning för utredning och information, en avdelning för juridiska frågor, en avdelning för samhällsve— tenskapliga frågor och en avdelning för vatten- och avloppstekniska frågor och frågor angående gatubyggnadskostnadsbestämmelser m. m.

Byrån handlägger de ärenden, som berör bebyggelseplaneringen och hu— vuddelen av de ärenden som avser byggande, vilka ankommer på styrelsen vid tillämpningen av byggnadslagstiftningcn. Ärendena utgöres i allmänhet av remisser från Kungl. Maj:t. Därjämte förekommer yttranden till andra centrala ämbetsverk och till länsstyrelser. Byrån granskar generalplaner, som enligt föreskrift i byggnadsstadgans 17 5 3 mom. före utställandet skall översändas till styrelsen. Därjämte besvarar byrån förfrågningar från en- skilda eller från kommunala eller statliga myndigheter i frågor rörande bebyggelseplaneringen. samt bedriver allmän utrednings- och upplysnings— verksamhet inom samma område. Byrån svarar för utarbetande och revi- dering av vissa delar av anvisningarna till byggnadsstadgan. Slutligen om- besörjer byrån kontakten mellan byggnadsstyrelsen och länsarkitektkon- toren i frågor rörande deras tjänsteutövning.

Byrån arkiverar regionplaner, generalplaner, stadsplaner, byggnadsplaner och kartor över utomplansområden, vilka författningsenligt skall överläm- nas till styrelsen.

Avdelningen för översiktlig planläggning handlägger ärenden rörande re- gionplaner och generalplaner. Då en översiktlig plan oftast berör flera olika områden av samhällslivet sker samråd med ett flertal myndigheter.

Avdelningen för detaljplaner handlägger ärenden rörande stadsplan, hygg- nadsplan och utomplansbestämmelser ävensom ärenden angående bygg- nadsförbud och dispenser. Flertalet ärenden består av remisser från Kungl. Maj:t. Vid avdelningen granskas inkomna planförslag särskilt med hän-

syn till bebyggelsens lokalisering, grundförhållanden, trafikförhållanden, vatten- och avloppsförhållanden, stadsbildssynpunl—zter och i fråga om pla— nernas ekonomiska genomförbarhet. I många fall erfordras samråd med andra myndigheter, såsom bostadsstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, lantmä- teristyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. fl. Härvid söker man så långt möjligt ersätta remissförfarandet med samråd under hand. Un- der beredningen av ärendet samarbetar vederbörande tjänstemän med inom byrån eller styrelsen i övrigt anställda jurister och tekniska fackmän.

Avdelningen för utredning och information upprättar förslag beträffande vissa delar av anvisningarna till byggnadsstadgan. Den ombesörjer vidare vissa utredningar beträffande bebyggelseplanering och byggande och ut- arbetar av dessa utredningar föranledda meddelanden och publikationer. På avdelningen handlägges frågor rörande tillämpningen av biografförord— ningen, hotell— och pensionatsstadgan m. fl. specialförfattningar ävensom taxefrågor och frågor om behörighet för stadsarkitekter. Avdelningen har även organiserat de kurser för utbildning av stadsplanetekniker, som sty— relsen anordnat självständigt eller i samarbete med överstyrelsen för yrkes- utbildning. Avdelningen ombesörjer byggnadsstyrelsens kontakter med läns— arkitektsorganisationen utom i vad avser personal- och anslagsfrågor. Läns- arkitektkontoren skall till styrelsen insända vissa uppgifter över innelig- gande och expedierade ärenden etc., vilka avdelningen handlägger.

På byråns juridiska avdelning ankommer i främsta rummet att biträda byråns olika avdelningar genom att granska ärenden ur juridiska synpunk— ter, bl. a. vid justering av koncept till utgående skrivelser. Den juridiska personalen bereder även i samråd med den tekniska personalen de ärenden, där överväganden av juridisk natur är särskilt nödvändiga, såsom besvärs- ärenden angående planer och byggnadsföretag samt ärenden angående ex— propriation, fastighetsbildning, administrativ indelning och gatubyggnads- kostnadsbestämmelser. Den har vidare att följa utvecklingen på byggnads- lagstiftningens område, uppmärksamma beslut av prejudicerande innebörd samt biträda styrelsen i yttranden över utredningar och förslag berörande byggnadslagstiftningen samt i de utredningar av författningskaraktär, som ankommer på styrelsen. I avsevärd utsträckning lämnar byråns jurister upplysningar vid förfrågningar utifrån angående tillämpningen av bygg- nadslagstiftningen i rättspraxis.

Byråns samhällsvetenskapliga samt vatten- och avloppstekniska avdel— ningar handlägger på motsvarande sätt frågor inom sina respektive ämnes- områden.

En stor del av arbetet inom byrån består i granskning och rådgivning i aktuella planläggningsfrågor. Byrån medverkar i mycket stor omfattning vid resor och vid besök på byrån i diskussioner rörande olika med bebyg- gelseplaneringen sammanhängande spörsmål.

Till följd av de ändringar i byggnadslagstiftningen, som trätt i kraft den I juli 1960, har byråns uppgifter delvis ändrat karaktär, framförallt genom att fastställelse av stadsplaner decentraliserats från Kungl. Maj:t till läns- styrelserna.

Stadsplanebyråns verksamhet åren 1951——1960 samt dess organisation och personal den 1 juli 1961 framgår av nedanstående tabell och organisa- tionstablå.

Stadsplanebyråns verksamhet åren 1951—1960

Antal per år behandlade ärenden

Fast- Sam- Be_ Därav stäl- hälls- Expr.- Disp.- Författ- - .

År lelse- bild- ären- ären- s_vains- nings- 255115; Sålm' Remisser Fastst. ären- nings- den den age ' ärenden a a från Kungl. av den ärenden en Maj:t stadspl.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1951 534 13 6 169 155 11 75 963 840 371 1952 514 10 18 221 158 18 86 1 025 900 347 1953 554 5 16 237 202 13 79 1 106 970 395 1954 548 13 18 263 176 20 169 1 207 994 413 1955 546 11 22 220 218 7 116 1 140 1 016 417 1956 530 9 25 209 248 4 101 1 126 1 005 408 1957 514 19 14 238 232 8 118 1 143 1 007 387 1958 559 10 15 209 226 16 92 1 127 971 421 1959 423 10 18 165 296 13 131 1 056 868 386 1960 305 8 19 141 221 10 95 799 661 271

Stadsplanebyrän 1. 7. 1961 B A 20 18 16 14 12 10 8 6— 5.3 3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 ' Avdelning för översiktlig planläggning 1—1—_1 1 4 Avdelning för detaljplanering 1 2_1 4 Avdelning för utredning och information —1—_1—_2 4 Avdelning för juridiska frågor 1 1 1 1 1— Avdelning för samhällsvetenskapliga frågor 2 2 Avdelning för mark— samt vatten- och avloppsl'rägor ' 1 1 Expedition . 1—2—1 4 Arkiv 2— 2 4 B A 20 18 16 14 12 10 8 6— S a 3 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 l 1 1 1 4 7 5 1 1 3 2 3 28

Vid en bedömning av byråns samlade arbetsbörda bör även beaktas den verksamhet som har karaktär av allmän rådgivning och information, över- läggningar och samråd med kommunala och statliga myndigheter, medver- kan vid kursverksamhet och i utredningsuppgifter av olika slag etc. Denna verksamhet torde uppskattningsvis vara av ungefär samma storleksord- ning som den vilken återspeglas av statistikförda ärenden.

Värmetekniska avdelningen Avdelningens huvudsakliga arbetsuppgifter består av bränslekontroll, utred- ningar av större värmetekniska frågor samt i viss mån av granskning av värmetekniska program. Därtill kommer tillsyn över byggnadsstyrelsens värmepersonal, frågor rörande personal vid samtliga av bränslekontroll be- rörda vårmeanläggningar samt anbudsgranskning, konstruktions- och be- siktningsarbete.

Den bränslekontrollerande verksamheten omfattar statsverkets och riks— dagens byggnader med undantag av dem, som järnvägsstyrelsen och för— svarets myndigheter förvaltar. Därjämte äger landstingen rätt att ansluta sina anläggningar mot en avgift, vars storlek Kungl. Maj:t årligen faststäl— ler. För närvarande är 20 landsting anslutna.

Kontrollarbetet bedrives genom besök vid anläggningarna, genom statis— tisk bearbetning av infordrade uppgifter och genom granskning av värme— tekniska program. Vid besöken klarlägges förbränningen, pannornas be- skaffenhet och fördelningen av värmen i de till varje värmecentral eller fjärrvärmeservisledning anslutna byggnaderna och lämnas råd rörande eld- ningsarbetet, värmeregleringen och den allmänna skötseln av anläggningar- na. Som komplettering härtill anordnas ibland särskilda instruktionskur- ser.

Vid granskningen av värmetekniska program tillser avdelningen att vär- mecentraler och värmesystem får en med hänsyn till skötsel och bränsle— ekonomi ändamålsenlig utformning. Därvid beaktas särskilt instrumente— ring, anordningar för ekonomisk reglering av rumsvärme och ventilation samt möjligheterna att vid behov elda med inhemska bränslen.

Ofta granskas program på begäran av styrelsens andra byråer eller cen- trala sjukvårdsberedningen, t. ex. förslag till värmecentraler och värme- system för anläggningar utanför bränslekontrollverksamheten i Vissa sjuk- vårdsanläggningar.

Med byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltande och byggande byråer äger ett nära samarbete rum i värme- och ventilationstekniska frågor.

Provning av värmepannor och eldningsanordningar utföres vid kontroll- besöken, när tiden så medger. Vid övergång till ny typ av bränsle eller nya pannkonstruktioner studeras eldningsmetoderna. Detta sker såväl på an- läggningar i drift som i byggnadsstyrelsens pannlaboratorium. Outredda värmetekniska problem upptages till behandling och mätmetoder utexperi- menteras.

Personalen vid värmecentralerna i ett antal ämbetshus i Stockholm är i arbetsavseende underställd avdelningen. Från vissa anläggningar begäres ofta yttranden över ansökningshandlingar till maskinchefs- eller maskinist- tjänstcr samt om arvoden till deltidsanställda värmeskötare.

Vid övergång till nya bränslen eller panntyper i av byggnadsstyrelsen för- valtade fastigheter upprättas i mån av tid mer eller mindre detaljerade för- slag till arbetenas utförande. Även anbudsgranskning och besiktningar av färdigställda arbeten utföres.

Den bränslekontrollerande verksamhetens omfattning och utveckling un- der det senaste årtiondet ävensom avdelningens organisation och personal den 1 juli 1961 redovisas i efterföljande tabell och översikt.

Byggnadssiyrelsens bränslekontrollverksamhel budgetåren 1950/51—1958/59

Statliga anläggningar Landstingens anläggningar Summa Bränsle- Bränslc— Bränsle- Budget- förbrukn. .. förbrukn. .. förbrukn. .. Bransle- _ Bransle- Bränsle— år Antal 1 Ogg-lta] kostnad Antal 1 Digital kostnad Antal 1 OSOOÅtal kostnad normal- milj. kr. normal- milj" kr normal- mil].kr. stenkol stenkol stenkol 1950/51 1 113 181 19,2 238 96 10,0 1 351 277 29,2 51/ 52 1 168 178 25,0 280 102 14,4 1 448 280 39,4 52/53 1 182 196 24,4 285 108 13 5 1 467 304 37,9 53/54 1 619 200 22,1 328 114 12,2 1 947 314 34,3 54/55 1 591 222 23,8 338 126 13,6 1 929 348 37,4 55 / 56 1 622 233 27,7 367 131 16,4 1 989 364 44,1 56/ 57 1 662 215 30,6 422 142 20,0 2 084 357 50,6 57/58 1 515 207 28,0 446 154 20,4 1 961 361 48,4 58/59 1 522 192 20,9 464 140 14,8 1 986 332 35,7 Värmetekn iska avdelningen 1. 7. 1961 B A 20 18 16 14 12 10 8 6— Sn 1 26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 1 " Bränslekontroll m. m. 2_1—5 8 1 Expedition 1 1 | 1 2 1 5 1 10 Värmeledningspersonal | 1. 7. 1961 9 1 =- 9__1 18

Rådet för översiktlig planläggning Till byggnadsstyrelsen är sedan år 1953 knutet ett råd för översiktlig plan— läggning.

Rådet fungerar som en samarbetsdelegation mellan statliga centrala äm- betsverk samt vissa andra institutioner och sammanslutningar, som har intressen att bevaka i samband med den översiktliga planläggningen.

I rådet ingår representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrel- sen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skolöverstyrclsen, väg- och vat— tenbyggnadsstyrelsen, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och statens råd för samhällsforskning. Ordförande är generaldirek- tören och chefen för byggnadsstyrelsen samt vice ordförande och föredra- gande chefen för styrelsens stadsplanebyrå. Till rådet har vidare knutits vissa experter. Vid behandlingen av frågor, som berör andra verk och myn- digheter, brukar representanter för dessa kallas att närvara.

Vid rådets tillkomst har ledamöterna och experterna utsetts av veder- börande myndighet eller institution efter hemställan från byggnadsstyrel- sen. Sedermera har rådet utsett ledamöter och experter efter initiativ an- tingen av rådet självt eller av respektive myndighet eller institution.

Rådets huvuduppgift har varit att verka för utformning av enhetliga be- dömningsgrunder inom olika sektorer av samhällsplaneringen. Det har vi- dare bedrivits viss utredningsverksamhet för belysning av principiella plan- läggningsfrågor.

Utredningsarbetet bekostas från anslagsposten för avlöningar till icke ordinarie personal under styrelsens avlöningsanslag, under vilken post ett belopp om 60 000 kronor per år beräknats för rådets verksamhet i dess hel— het. Av dessa medel avlönas rådets sekreterare. Återstående medel, vilka kan disponeras för utredningsarbetena, uppgår till omkring 40 000 kronor per år.

Ärendenas handläggning m. m.

Generaldirektören äger ensam beslutanderätt i ärenden, i vars prövning han deltar, med undantag av fråga om åtal eller disciplinär bestraffning. I sådan frågas avgörande deltar generaldirektören och samtliga ledamöter.

Genom arbetsordning eller särskilt meddelat beslut kan åt ledamot av styrelsen eller annan styrelsens tjänsteman överlämnas att avgöra ären- den som ej är av beskaffenhet, att prövningen därav bör ankomma på gene- raldirektören.

I fråga om delegering av beslutanderätten, på sätt i det föregående nämnts, gäller genom beslut av generaldirektören den 6 november 1956 för närva— rande

att beslut i andra ärenden än nedan sägs får fattas av vederbörande byråchef utan föredragning i styrelsen, nämligen

1. ärenden remitterade av Kungl. Maj:t eller departementschef —- dock att i plan- och byggnadsärenden av enkel beskaffenhet chefen för stads- planebyrån skall äga i generaldirektörens ställe fatta beslut,

2. ärenden innefattande uppdrag eller ålägganden av Kungl. Maj:t eller departementschef,

3. framställningar till Kungl. Maj :t eller statsråd (departement),

4. ärenden aktualiserade av riksrevisionsverket, statskontoret, JO, JK eller riksdagens revisorer,

5. fastställande av generalplaner för kommande budgetår i fråga om un- derhåll och reparation av de fastigheter, som är upptagna å de av byggnads— styrelsen förvaltade delfonderna av statens allmänna fastighetsfond,

6. upphandling och utförande av byggnads— och anläggningsarbeten i de fall, att kostnaderna överstiger 100 000 kronor och fråga ej är om arbeten upptagna ä fastställd generalplan för av byggnadsstyrelsen förvaltad del- fond av statens allmänna fastighetsfond,

7. förordnande av befattningshavare i högre lönegrad än A 11 eller med arvode högre än som svarar mot denna lönegrad,

8. ärenden i vilka ifrågasatts beslut, som avviker från av styrelsen dit- tills tillämpad praxis, eller som är av principiell art eller som på grund av ärendets vikt eller däri förekommande särskilda omständigheter lämpligen bör i vanlig ordning underställas styrelsens prövning;

att anmälan för generaldirektören av Kungl. brev och ämbetsskrivelser i ärenden, i vilka styrelsen gjort framställning eller yttrat sig, skall behöva ske endast i sådana fall, där Kungl. Maj:ts beslut innebär en avvikelse från den mening, varåt styrelsen i ärendet givit uttryck, samt

att vederbörande byråchef skall, i den omfattning som med hänsyn till ärendenas smidiga handläggning befinnes lämpligt, äga att åt befattnings— havare i avdelningschefs ställning överlämna att handlägga och meddela beslut i ärenden, som icke skäligen behöver underställas prövning av byrå- chefen.

I fråga om verksamheten inom byråerna gäller utöver vad som framgått av det föregående, i stort sett följande.

Utrednings byrån

Genom beslut den 15 december 1959 har generaldirektören förordnat att chefen för anstaltssektionen fr. o. m. den 1 januari 1960 i chefens för utred— ningsbyrän ställe skall handlägga å sektionen ankommande ärenden samt att byråchefen skall befrias från skyldigheten att närvara vid föredragning av dessa ärenden.

Genom beslut den 22 mars 1961 har byggnadsstyrelsen vidare dels med- delat byråns chef befrielse fr. o. m. den 1 april 1961 t. v. —— i den mån ge- neraldirektören för särskilda fall icke annorledes bestämmer _ från 110- nom ankommande andra arbetsuppgifter än dem som hänför sig till bygg— nadsutredningar rörande universitet och högskolor, dels ock förordnat ex av byråns byrådirektörer att t. v. fullgöra de arbetsuppgifter, från vilka by råchefen genom detta beslut erhållit befrielse.

Ifrågavarande byrådirektör har den 7 april 1961 av Kungl. Maj:t för

ordnats att t. v. inom styrelsen bestrida göromål, som eljest ankommer på innehavare av tjänst som ordinarie byggnadsråd.

Byggnadsbyrån

För byråns upphandlingsverksamhet har styrelsen fastställt instruktion den 23 april 1957. I fråga om upphandlingar har härjämte chefen för byrån meddelat närmare bestämmelser den 25 juni 1957 (byråmeddelande nr 25). Instruktionen innehåller följande.

1. Innan ett byggnadsarbete igångsättes upprättas på basis av infordrade anbud eller inom byggnadsbyrån gjorda detaljberäkningar kostnadstahlå enligt fastställt formulär upptagande i sammandrag kostnaderna för före- taget, fördelade på byggnadsarbeten, värme-, ventilations- och sanitelsarbe- ten samt el—arbeten. Sedan kostnadstablå fastställts _ av generaldirektören eller hyggnadschefen beroende på om slutsumman överstiger resp. understi- ger 100 000 kronor _ utgör den ekonomiavdelningens underlag för bokföring av anslagsfördelningen.

2. Avdelningschef som handhar entreprenadarbelen äger att med den in- skränkning, som framgår av punkten 4, enligt fastställt byggnadsprogram och inom ramen för de i kostnadstablån för resp. byggnads—, vvs- och el- arbeten upptagna beloppen i anslutning till antagna huvudentreprenader göra erforderliga kompletterings- och tilläggsupphandlingar intill för varje upphandling ett högsta belopp av 50 000 kronor.

3. Avdelningschef som handhar egen-regiarbeten äger att med den 111- skränkning, som framgår av punkten 4, intill för varje upphandling ett högsta belopp av 50 000 kronor upphandla varor med i huvudsak fasta pri- ser, t. ex. armeringsjärn, tegel, lättbetongvaror, rörmaterial och elmaterial. Avdelningschefen äger att inom ramen för sin i föregående stycke givna befogenhet delegera inköpsrätt till honom underställd arbetschef eller mon— tageingenjör intill för varje upphandling ett högsta belopp av 2 000 kronor. Utan hinder av vad för verkmästare eljest finns föreskrivet angående materialanskaffning och -kontroll må verkmästaren, om förhållandena är sådana att medgivande av arbetschef icke utan men för arbetenas bedri- vande kan hinna inhämtas, göra erforderliga mindre upphandlingar intill för varje upphandling ett högsta belopp av 500 kronor. Anmälan om dylik upphandling skall omgående ske till arbetschefen.

4. Då fråga är om upphandling, som leder till upprättande av kontrakt, fastställande av garantitider, utbetalning av förskott eller liknande, skall beslut i ärendet fattas av hyggnadschefen även om upphandlingsbeloppet understiger 50 000 kronor.

5. För att vid varje tillfälle ett byggnadsföretags ekonomiska tillstånd skall kunna rätt utläsas ur den av ekonomiavdelningen förda bokföringen är det ett oavvisligt krav, att envar som handhar ett upphandlingsärende be-- rörande företaget genom kopia av beställningsskrivelse eller på annat sätt skriftligen underrättar avdelningen om beställningen.

6. Det åligger vederbörande avdelningschef att, om det visar sig att kost- nadsramen för det arbete, för vilket han har ansvaret, inte kan hållas, här- om omgående underrätta byggnadschefen och framlägga förslag till ny kostnadstablå.

7. Chefen för allmänna avdelningen bemyndigas göra erforderliga upp— handlingar av kontorsinventarier intill för varje upphandling ett högsta belopp av 2 000 kronor. Byråmeddelandet nr 25/1957 innehåller bestämmelser om upphandlings— ärendenas formella handläggning, beställningsrutin, konsultarvoden m. m.. kostnadstablå och ekonomisk kontroll betr. entreprenadarbeten. För byggnadskontrollanter vid entreprenadarbeten samt för arbetschefer och verkmästare vid egenregi-arbeten har byggnadsstyrelsen vidare fast- ställt instruktioner i augusti 1956.

Intendentsbyrån Genom beslut den 22 juni 1960 har byråns chef bemyndigat chefen för in- rikessektionen att till beslut, som ej är av principiell art och inte avser änd- ring av lokaler, upptaga arbeten till en kostnad av högst 100 000 kronor samt bemyndigat samtliga avdelningschefer att under samma förutsätt- ning till beslut upptaga arbeten till en kostnad av högst 25 000 kronor. Från samma tid skall avdelningschef inom inrikessektionen i ärende, som avgöres av generaldirektören eller som är av principiell art, föredraga detta för byråchefen i närvaro av chefen för inrikessektionen.

Administrativa byrån Byråchefen har den 1 december 1958 beslutat att nedanstående befattnings- havare skall äga besluta i följande ärenden, nämligen

byrådirektören på allmänna avdelningen i ärenden beträffande vilkas of— fentlighet gäller inskränkningar till följd av Kungl. Maj:ts förordnanden med stöd av 2 kap. 14 å andra stycket tryckfrihetsförordningen samt 4, 7 och 21 åå lagen den 28 maj 1937 om inskränkning i rätten att utbekomma allmänna handlingar;

byrådirektören på ombudsmannaavdelningen i ombudsmannaärenden, dock icke där fråga är om utbetalning av statsmedel till högre belopp än 3000 kronor;

byrådirektören och förste byråsekreteraren på personalavdelningen i föl- jande ärenden beträffande byggnadsstyrelsens och lånsarkitektsorganisa— tionens personal; nämligen frågor rörande tillsättande av befordringstjäns— ter för anställd skriv- och kartritningspersonal, entledigande av sådan per— sonal, pensionsärenden, löneklassuppflyttningar, ledigheter av olika slag. tillstånd att i tjänsten använda egen bil samt anstånd med omstationering och därmed sammanhängande spörsmål.

Den 12 november 1959 har styrelsen vidare jämlikt 3 a 5 1952 års upp- handlingskungörelse utsett byrådirektören på allmänna avdelningen att direkt under generaldirektören handlägga ärenden ang. sekretessbestäm—

melser och anmälan till försvarsstaben i samband med infordrande av an- bud för och träffande av avtal om upphandling eller arbete för statens be— hov, som med hänsyn till rikets säkerhet bör hemlighållas.

Slutligen kan antecknas att föreskrifter angående byggnadsstyrelsens kas- sarörelse meddelats i K.K. den 21 juni 1946, nr 362.

Vissa uppgifter rörande byggnadsstyrelsens personal och anslag

E7.

E 2.

Avlönings- och omkostnadsstater för byggnadsstyrelsen budget- året 1961/62

. Avlöningar, förslagsanslag .................................. 4 718 000

Avlöningsstat (K. br. 26/5 1961)

Byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 1 406 800 2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ........................ 3000 3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................... 1 982 100 4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ . ........ 1 016 600 5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 67 800

Summa 4 476 300

Byggnadsstyrelsens värmeledningspersonal

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ 76 900 2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................... 106300 3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 54 900 4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 3600

Summa 241 700 Totalsumma 4 718 000

:)

Stat för icke-ordinarie personal a byggnadsbyrån avlönad av byggnadsmea'el (K. br. 30/6 1961)

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .................... 2190 500 2. Avlöningar till bitr. ingenjörer och arkitekter m. fl., förslagsvis 1 974 800 3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................ 657300 4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis 43 900 5. Sjukvård m.m., förslagsvis ................................ 17000

Summa 4 883 500

Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m.m. (K. br. 26/5 1961)

Reservationsanslag 700 000 Summa avlönings-, byggnads— och utredningsanslag 10 301 500 Omkostnader, förslagsanslag (K. br. 26/5 1961) .............. 559000

Summa avlöningar och omkostnader 10 860 500

Härtill komme-r kostnader för personal, som avlönas dels av fastighetsun- derbållsmedel på staten för allm. fastighetsfonden, dels från projekterings- anslag under fonden för förlag till statsverket dels från byggna-dsanslag utom ramen för ovanstående stat. För byggnadsbyrån erforderliga expens— utgifter och reseersättningar bestrides vidare från byggnadsanslag.

Byggnadsstyrelsens personal 1.7.1961 fördelad efter anslag och anslällningsform

1 Personalförteckningen upptar 49 Ao 5. Av dessa redovisas 20 i denna tablå. stående 29 kan 14 ej tillsättas och är 15 förenade med högre tjänst.

__ 20 18 16 14 12 10 8 6 _, Lonegrad B6 4 3 1 A26 24 23 21 19 17 15 13 11 9 7 _1 S.a Avlöningsanslag Verksamhet i allmänhet Ord. .................... 1 1 4 6 6 5 2 10 3 1 8 16 20 83 Ex. ord. ................ 1 3 8 6 13 13 8 3 2 6 19 17 9108 Extra, arv. .............. 1 5 4 1 2 1 3 2 5 6 15 45 Summa 1 1 5 7 9 18 12 24 18 9 4 5 8 32 39 44 236 Värmeledningspersonal Ord. .................... 2 1 3 (i Ex. ord. ................ 2 5 7 Extra, arv ............... 4 1 5 Summa 2 1 5 9 1 18 Byggnadsanslag Ex. ord. ................ 1 6 4 7 20 7 8 3 3 2 2 16 14 93 Extra, arv ............... 3 3 9 14 32 25 10 3 2 2 18 121 Summa 1 9 7 16 34 39 33 13 6 4 2 18 32 214 Utredningsanslag Ex. ord. ................ 2 2 3 7 Extra, arv ............... 4 8 2 4 1 2 21 Summa 6 8 4 7 1 2 28 Projekteringsanslag Ex. ord. ................ Extra, arv ............... Summa — Fastighetsanslag Extra ord. .............. 3 3 Extra, arv ............... 2 2 1 1 6 Summa 2 2 1 3 1 9 Totalt Ord. .................... 1 1 4 6 6 5 2 10 3 1 -— 2 1 11 16 20 89 Ex. ord. ................ 2 11 12 15 36 20 16 6 5 8 26 38 23218 Extra, arv. .............. 1 7 16 17 21 36 27 11 6 4 5 12 351198 Summa 1 1 5 8 24 33 34 67 59 44 17 13 13 42 66 178 505 Av de åter—

Byggnadsstyrelsens tjänstemän (tjänster) den 1. 7. 196] fördelade efter

utbildningskategori Tjänstemän _ .. . .. Icke hog- _. C1v.- med S:a hogskole- _ -- . Byrå 521132; ingen- annan utbildade iläfåålåte pågåhgal Summa jörer akadem. tjänstemän in en'örer utbildning g ]

Administrat. byrån —— — 9 9 — 61 70 Utredningsbyrån +

Radio och TV . . 27 — 4 31 9 13 53

Byggnadsbyrån .. 1 14 2 17 66 89 172

Intendentsbyrån . . 3 — 3 6 41 34 81

Kulturhistoriska

byrån .......... 5 -— — 5 — 5 10

Stadsplanebyrån . . 9 1 7 17 1 10 28 Värmetekniska avd. _ 3 _ 3 -— 7 10 Värmeledningsper-

sonal .......... -— _ -—— —— 2 16 18 Personal på bygg—

nadsföretagen .. — 1 _— 1 27 34 62

Summa 45 19 25 89 146 269 504

Antal vakanser 13 2 — 15 15 -— 30

Länsarkitektsorganisationen

Organisation

I varje residensstad finns ett länsarkitektkontor, som förestås av länsarki- tekten. Kontorets personal utgöres härjämte av biträdade länsarkitekter, arkitekter, ingenjörer samt biträdespersonal. Länsarkitektens verksamhets- område — länsarkitektdistriktet — bestänunes av Kungl. Maj:t. I Kungl. brev den 29 juni 1945 har förordnats att varje län skall omfatta ett sådant di- strikt.

Chefsmyndighet för länsarkitektsorganisationen är byggnadsstyrelsen. Be— fattningshavarnas fördelning på distrikten bestämmes beträffande länsarki- tekter och biträdande länsarkitekter av Kungl. Maj:t samt beträffande öv— rig personal av byggnadsstyrelsen.

Länsstyrelsen kan uppdraga åt länsarkitekt, biträdande länsarkitekt och arkitekt vid länsarkitektkontor att vara föredragande i länsstyrelsen i vissa ärenden berörande deras verksamhetsområde. Länsstyrelsen äger även be- stämma att dessa tjänstemän skall deltaga i handläggningen av visst ärende eller vissa slag av ärenden, även om de inte är föredragande. Länsarkitekten har med avseende på föredragning, som ankommer på honom underställd tjänsteman, samma befogenheter och skyldigheter som enligt länsstyrelse— instruktionen ankommer på sektionschef vid länsstyrelse.

För budgetåret 1961/62 utgör avlöningsanslaget för länsarkitektsorgani— sationen 5 911 000 kronor och omkostnadsanslaget 549 000 kronor eller till- sammans 6 460 000 kronor.

Anslagen utbetalas och disponeras av byggnadsstyrelsen samt länsstyrel—

serna i samtliga län. För samma budgetår har fastställts följande avlöningsstai.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .................. 1 070 400 2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .......................... 2939 000 3. Avlöningar till bitr. ingenjörer och arkitekter m.fl., förslagsvis . . . . 474 900 4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................... 1346 300 5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis .......... 80 400

Summa kronor 5 911 000

För länsarkitektsorganisationen gäller särskild instruktion utfärdad av Kungl. Maj :t.1

För uppdrag och förrättningar, som utföres av personal tillhörande läns— arkitektsorganisationen, utgår ersättning till statsverket enligt länsarkitekt- taxan den 31 maj 1957, nr 366 (ändr. 258/1958).

De olika länsarkitektkontorens personal den 1 juli 1961 framgår av ne— danstäende tabell.

Personal vid länsarkitektkontoren

1. 7. 1961 1235 lägåålfk. Övrig personal Län S:a B 3 A 26 24 23 21 19 17 15 130— 9 7 5—1

Stockholms .......... 1 2 2 1 1 1 [2 1 2 1 14 Uppsala ............ 1 1 2 1 2 1 2 10 Södermanlands ...... 1 1 2 1 1 6 Östergötlands ........ 1 1 1 2 1 1 2 9 Jönköpings .......... 1 1 2 2 1 1 8 Kronobergs .......... 1 1 2 1 1 1 2 1 10 Kalmar .............. 1 1 1 1 1 3 1 2 11 Gotlands ............ 1 1 1 1 4 Blekinge ............ 1 1 1 1 1 2 1 8 Kristianstads ........ 1 1 1 2 1 1 2 2 11 Malmöhus .......... 1 1 1 2 2 1 1 1 3 13 Hallands ............ 1 1 1 2 2 1 8 Göteborgs o. Bohus .. 1 1 1 1 2 3 1 1 1 1 4 17 Älvsborgs ............ 1 1 1 1 1 1 1 1 2 10 Skaraborgs .......... 1 1 2 [1 3 8 Värmlands .......... 1 1 1 1 1 1 2 8 Örebro .............. 1 1 1 1 2 1 1 3 11 Västmanlands ........ 1 1 2 1 1 1 7 Kopparbergs ........ 1 1 2 1 1 3 9 Gävleborgs .......... 1 1 2 2 1 5 12 Västernorrlands ...... 1 1 1 1 1 1 1 2 1 10 Jämtlands .......... 1 1 2 ]) El 1 1 8 Västerbottens ........ 1 1 1 1 1 2 1 1 1 10 Norrbottens .......... 1 1 1 2 1 1 2 1 5 15 Summa 24 24 9 5 32 20 11 9 30 7 20 46 237

1 Från den 1 oktober 1961 SFS 1961: 453.

Arbetsuppgifter Länsarkitekt skall med uppmärksamhet följa planläggnings_ och bebyggelse- förhållandena inom distriktet. Han skall verka för förbättring av gällande planer och andra inom distriktet gällande särskilda föreskrifter angående byggandet samt hos länsstyrelsen anmäla behov av planläggning eller an- nan åtgärd för reglering av bebyggelsen.

I fråga om byggnads- och planväsendet är länsarkitekten sålunda i första hand företrädare för det allmännas intressen och expert åt länsstyrelsen vid handläggningen av på den såsom tillsynsmyndighet inom länet ankom— mande ärenden enligt byggnadslagen, byggnadsstadgan och vissa andra för- fattningar. Dessa ärenden, som närmast tillhör landskansliets planerings— sektions uppgifter avser t. ex. granskning av och yttranden över region- och generalplaner, fastställelse av stadsplaner, byggnadsplaner, tonitindelning- ar och områden för utomplansbestämmelser, utfärdande av byggnads- och vissa andra förbud, dispenser för planer, bestämmelser och förbud samt be- svär över bl. a. byggnadsnämndernas beslut.

I den nu nämnda verksamheten har länsarkitekten ett ingående samarbe— te även med övriga berörda länsmyndigheter bland vilka kan nämnas över- lantmätaren, Vägförvaltningen, länsbostadsnämnden, distriktsingenjören för vatten och avlopp och länsarbetsnämnden samt med byggnadsnämnderna och andra kommunala organ.

Med avseende å kronans under byggnadsstyrelsens förvaltning ställda fastigheter har länsarkitekt att fullgöra sådana till den ekonomiska för- valtningen hörande göromål, som ej bestrides av befattningshavare hos bygg- nadsstyrelsen, samt att handha den omedelbara tillsynen och värden över fastigheterna.

I dessa uppgifter ingår bland annat att förrätta eller eljest närvara vid de årliga synerna å byggnaderna samt upprätta och inom bestämd tid till byggnadsstyrelsen avlämna förslag rö- rande nästkommande års reparationsarbeten;

att upprätta förslag till entreprenadkontrakt samt arbets- och leverans- avtal beträffande förekommande arbeten, leda och övervaka arbetenas ut- förande ävensom granska och attestera räkningar; samt

att jämväl i övrigt hos byggnadsstyrelsen eller annan vederbörlig myn— dighet göra de framställningar i avseende å byggnadernas vård som anses påkallade.

I den mån tjänsten i övrigt medger, är länsarkitekt skyldig att för stats— verkets räkning åtaga sig uppdrag av statliga, kommunala eller andra myn- digheter eller enskilda, att uppgöra förslag till planer m. m. samt att utföra arkitektuppdrag till statliga, kommunala eller med allmänna medel under— stödda byggnadsföretag och att företaga undersökningar, utÖVa kontroll samt verkställa besiktningar beträffande sådana företag eller därmed sam— manhängande anläggningar.

Länsarkitekt skall dessutom tillhandagå myndigheter och enskilda med

råd och upplysningar i alla frågor rörande stadsplane- och byggnadsväsen- det.

Länsarkitektsorganisationen har åtagit sig att såsom uppdrag åt länsbo- stadsnämnderna granska ritningar till byggnader, för vilka statliga lån sökts Vissa uppgifter rörande länsarkitektsorganisationens verksamhet åren 1956#1960 redovisas i nedanstående tabell.

Länsarkitektsorganisationens verksamhet åren 1956—1960. Ärenden rörande kronans byggnader ej medtagna

Uppdrag ......................

_ År Arendeslag 1956 1957 1958 1959 1960 Under året expedierade ärenden Granskningsärenden Generalplan .................... 17 13 8 15 13 Stadsplan ...................... 1 173 1 173 1 303 1 230 1 343 Byggnadsplan .................. 1 084 1 150 1 244 1 404 1 361 Utomplansbestämmelscr ........ 108 106 117 152 61 Tomtindelning .................. 2 559 2 738 2 869 3 030 3 092 Avstyckning .................... 5 262 5 839 5 422 5 575 5 045 Byggnadsordning ..... '. ........ 30 38 14 9 — Byggnadstillstånd ....... . . . 8 833 9 547 8 744 9 467 8 973 Avstyckningsförbud ..... 6 9 8 8 5 Byggnadsförbud ........... 403 326 386 336 385 Besvär ........................ 692 774 752 843 864 Övriga ärenden. . .............. 3 832 4 043 4 164 4 586 4 923 Summa 23 999 25 756 25 031 26 653 26 128 Uppdrag Planuppdrag .................. 177 145 137 130 143 Byggnadsuppdrag .............. 96 50 52 37 47 Övriga uppdrag ................ 537 577 524 533 513 Summa 810 772 713 700 703 Granskning för Iänsbosladsnämndei'na En- och tvåfamiljshus .......... 14 286 16 180 14 434 14 291 14 719 Flerfamiljshus .................. 722 561 649 800 714 Summa 15 008 16 741 15 083 15 091 14 719 Balans vid årets slut Granskningsärenden ............ 1 733 2 002 2 088 2 273 1 911 493 446 419 406 396

TREDJE KAPITLET

Vissa tidigare förslag

Kommitténs för stadsplaneväsendets omorganisation betänkande med förslag rörande planväsendets uppgifter och organisation (SOU 1950z45) Den på längre sikt mest rationella lösningen av planväsendets centrala ledning skulle enligt kommittén vara att inrätta ett fristående organ. Av olika skäl, främst ovissheten om plannppgifternas framtida omfattning, samt om statlig lokaliseringspolitisk verksamhet skulle komma att upp— tagas, ansåg emellertid kommittén att tillsynen över planväsendet och bygg- nadsväsendet tills vidare borde ankomma på byggnadsstyrelsen.

Frågorna borde enligt kommittén anförtros en särskild planavdelning inom styrelsen, vilken skulle stå under ledning av en överdirektör och vara organiserad på två byråer. Första byrån skulle handlägga ärenden rörande granskning och rådgivning, varvid ökad vikt ansågs böra läggas vid plan- förslagens ekonomiska konsekvenser. Andra byrån skulle huvudsakligen syssla med större utredningsuppgifter, uppgörande av normalförslag och utarbetande av anvisningar samt ägna särskild uppmärksamhet åt stora planprojekt, företrädesvis region— och generalplaner. Till byrån borde vidare knytas personal, som hade till särskild uppgift att befordra samarbetet mellan styrelsen och länsarkitektkontoren. Till planavdelningen föreslogs höra gemensam juridisk personal och biträdcspersonal. En icke oväsentlig ökning av personalen såväl inom styrelsen som på länsarkitektkontoren fö— reslogs härjämte.

1947 fälls byggnadsstyrelseutrednings förslag rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och organisation (SOU 1952:35) På grund av den utveckling, som ägt rum på byggnadsväsendets område, och det allmännas allt större delaktighet i och ansvar för husbyggandet hade enligt utredningen ett ökat behov av rådgivande och upplysande verk— samhet från byggnadsstyrelsen såsom centralorgan för husbyggnadsväsen- det gjort sig gällande. Styrelsen borde därför ges resurser att i olika avseen- den intensifiera denna sin utåtriktade verksamhet.

Av frågor, som ägde samband med byggnadsstyrelsens utredande och pro- jekterande verksamhet, berörde utredningen dess medverkan i bedömande av angelägenhetsgrad av och ordningsföljd för statliga byggnadsarbeten. En önskvärd samlad överblick av byggnadsbehovet skulle möjliggöras, om varje faslighetsförvaltande myndighet för sitt ämbetsområde hade att upp- rätta en behovsplan och till byggnadsstyrelsen översända ett exemplar där— av. Byggnadsstyrelsen liksom övriga fastighetsförvaltande myndigheter, var

och en inom sitt område, borde vidare ombesörja ett byggnadsarlsiv av främst relationsritningar för förvaltat byggnadsbeständ. Det borde ankom- ma på byggnadsstyrelsen att i samarbete med andra myndigheter m. fl. svara för allmänna normer för utrymmesbehov och teknisk standard för olika slag av byggnader, vilka normer borde underkastas en fortlöpande översyn.

För all granskning av ritningar till statsbidragsberättigade byggnadsföre— tag fordrades, framhöll utredningen, att den tekniska sakkunskapen var allsidigt representerad. Då det icke var möjligt att förse alla granskande verk och myndigheter med sådan expertis borde viss koncentration av granskningsarbetet till byggnadsstyrelsen ske.

Byggnadsverksamhetens ekonomi borde enligt utredningen ägnas största uppmärksamhet. Det skulle därför ankomma på byggnadsstyrelsen att ut- arbeta och hålla aktuellt ett nybyggnads- och ett underhållskostnadsindex för publicering två gånger årligen. Genom efterkalkyler borde utfallet av styrelsens byggande verksamhet kontrolleras.

Med hänsyn till underhållskostnadernas betydelse var det enligt utred- ningen viktigt att för byggnadsunderhållet endast anlitades erfarna och kunniga fackmän. Statliga byggnadsbestånd, som förvaltades av myndighe- ter med få eller inga byggnadstekniska fackmän, borde därför underställas byggnadsstyrelsens förvaltning. Utredningen föreslog på grund härav att byggnadsbestånd som förvaltades av fångvårdsstyrelsen, medicinalstyrel— sen, Uppsala och Lunds universitet samt Karolinska sjukhuset skulle över- flyttas till byggnadsstyrelsen. Vidare föreslogs att djurgårdsnämndens ar- betsuppgifter skulle övertagas av styrelsen.

Utredningens organisationsförslag berörde främst byggnadsstyrelsens led— ning samt byggnadsbyrån, administrativa byrån och värmetekniska avdel- ningen, varjämte det av kommittén för stadsplaneväsendets omorganisation framlagda förslaget rörande en särskild planavdelning redovisades med vissa förändringar.

Det var enligt utredningens mening av vikt att byggnadsstyrelsen erhöll en organisation, som så nära som möjligt anslöt till de olika specialområ- dena inom byggnadsbranschen. Specialisterna var nödvändiga icke endast för den byggande verksamheten utan i minst lika hög grad för en intensi- fierad utåtriktad verksamhet. En effektivisering av speeialistinslaget i sty- relsen var därför av nöden, om verket på ett tillfredsställande sätt skulle ku-nna fylla sina uppgifter. Mot bakgrund härav ansåg utredningen att som grundläggande princip vid utformningen av byggnadsstyrelsens organisa- tion borde gälla, att de olika specialisterna sammanfördes till fristående tjänsteställen.

I enlighet härmed föreslog utredningen att byggnadsstyrelsen organise- rades i sju byråer och sea: fristående avdelningar, nämligen i administrativa byrån, två stadsplanebyråer enligt tidigare förslag, kulturhistoriska byrån, utredningsbyrån, byggnadsbyrån och intendentsbyrån samt i juridiska av- delningen, egenregi—avdelningen, konstruktionsavdelningen, värme- och sani-

lclstckniska avdelningen, elektrotekniska avdelningen och byggnadsekono- miska avdelningen.

Med avvikelse från stadsplanekommitténs förslag inordnade utredningen under en överdirektör för stadsplanebyråerna även administrativa byrån och juridiska avdelningen. Överdirektören ansågs böra vara en administra- tivt väl förfaren jurist. En byggnadsöverdirektör föreslogs för ledningen 1111- der generaldirektören av byggnadsbyrån, intendentsbyrån och de fem tek- niska avdelningarna Under generaldilektörens direkta ledning skulle allt— jämt stå kulturhistoriska byrån och utredningsbyrån, varjämte genelaldi- rektören genom inrättandet av tjänsten som byggnadsöverdirektör förut- sattes komma att i ökad omfattning ägna uppmärksamhet åt planärendena.

Enligt utredningens mening skulle arbetet inom styrelsen och för de fackmän som styrelsen anlitade förenklas om organisationen av styrelsens utredande, pr'ojekteiande och byggande organ motsvarade de olika skede- na i en byggnads tillkomst. Därför föreslogs, förutom att egenregi- -avdelning- en skulle utbrytas ur by(f()nadsby1 an att ansvaret för projekteringen helt skulle överflyttas till byggnadsbyrån. Kompetensfördelningen mellan utred- ningsbyrån och byg gnadsbyrån skulle då i stort sett bli att utredningsby— rån sv'aiade för utredningsskedet t. o. m. skissritningar, varefter ärendet övertogs av bvggnadsbyrån, som skulle svara för projekteringen och bygg- företagets genomförande enligt fastställt program. Därvid skulle byrån an- svara för att anvisade medel ej överskreds och lämna redovisning över för- brukade belopp.

Värmetekniska avdelningens 11111 udupp )ift, bränslekontrollen, var enligt utredningen närmast att betrakta som en del av den fastighetsförvaltande verksamheten. Bränslekontrollen ansågs därför böra överflyttas till in— tendentsbyrån. Konstruktions- och granskningsverksamheten i fråga 0111 värme- och sanitetstekniska anläggningar föreslogs däremot helt böra an- komma på värme- och sanitetstekniska avdelningen. Personalen på värme— tekniska avdelningen borde därför uppdelas mellan förenämnda avdelning och intendentsbyrån.

På de olika byråerna och avdelningarna skulle enligt förslaget i huvudsak ankomma följande arbetsuppgifter.

Utredningsbyrån: utarbetande av allmänna normer angivande utrymmes- behov och teknisk standard samt råd och anvisningar till myndigheter och andra i arkitektoniska frågor, uppgörande av förslag till aktuella statliga byggnadsföretag antingen genom byråns egna tjänstemän eller genom utom- stående arkitekter, granskning av förslag till statliga och statsbidragsberät- liftade byggnadsföretag samt uppläg '()ande och vidmakthållande av ett bygg— uudsarkiv.

Arbetet föreslogs uppdelat på en utrednings- och en granskningsavdelning. Byggnadsbyrån: ansvar för projekteringsarbetet och samordning under projekteringstiden av de olika specialisternas arbeten, tecknande av kon- trakt med entreprenör eller träffande av överenskommelse med egenregi- avdelningen, ansvar för att tidsplan hålles och ritningsunderlag i rätt tid

överlämnas till arbetsledningen, kontroll och besiktning av entreprenörer— nas arbeten, uppföljning av arbetena till deras färdigställande och redovis— ning av samtliga byggnadsanslag.

Intendentsbyrån: nuvarande arbetsuppgifter väsentligt utvidgade genom förslagen om överflyttning till styrelsen av ytterligare förvaltningsobjekt samt bränslekontroll.

Kulturhistoriska byrån: nuvarande arbetsuppgifter jämte ärenden från intendentsbyrån rörande möblering av representationsrummen i landshöv— dinge- och biskopsbostäderna m. 111.

Administrativa byrån: personal- och kameralavdelningarnas arbetsupp— gifter jämte vissa för ämbetsverket gemensamma organ.

Juridiska avdelningen: samtliga ärenden av juridisk karaktär, med 1111- dantag av sådana inom stadsplancavdelningens kompetensområde, samt den rättsliga vården av det av styrelsen förvaltade fastighetsbeståndet.

Egen regi-avdelningen: organiserande och utförande av byggnadsföretag för statens räkning i egen regi. Avdelningen organiserad som en statlig byggnadsfirma inkluderande värme- och sanitetstekniska samt elektrotek— niska installationer, samt med anknutna byggnadskontor för materialinköp, administration, ekonomisk verksamhet m. 111.

Konstruktionsavdelningen: konstruktiv och byggnadsteknisk granskning av ritningar och beskrivningar, som utarbetats av konsulterande ingenjö- rer, grundundersökningar och avvägningar, undersökningar och provningar av material, undersökningar av byggnadsskador 111. m.; egen projektering samt byggnadstekniska utredningar och information.

Värme- och sanitetstekniska samt elektrotekniska avdelningarna: gransk- ning och projektering, utredningar och information. Installationsverksam- heten förutsattes, som förut nämnts, ankomma på egen regi—avdelningen.

Byggnadsekonomiska avdelningen: utarbetande av kostnadsberäkningar till aktuella byggnadsföretag, kostnadsgranskning av förslag, som av Kungl. Maj:t eller myndigheter överlämnas för utlåtande, efterkalkyl av företag utförda av egen regi-avdelningen, utarbetande och publicering av byggnads- kostnadsindex samt verkställande av ekonomiska och statistiska utred- ningar.

Utredningen föreslog slutligen, att halva antalet av de styrelsetjänstemäu, som erfordrades vid en beräknad årlig byggnadsvolym av 35 milj. kronor, skulle beredas ordinarie anställning och sålunda avlönas från avlönings— och icke från byggnadsanslag.

Yttrandena över SOU 1952: 35 m. m.

Förslaget 0111 överförande till byggnadsstyrelsens förvaltning av vissa fas— tighetsbestånd tillstyrktes eller lämnades utan erinran av statskontoret, orga— nisationsnämnden, riksräkenskapsverket, SI, CST, socialstyrelsen i fråga om byggnaderna vid Svartsjö— och Venngarnsanstalterna, byggnadsstyrelsen utom beträffande sinnessjukhusen samt fångvårdsstyrelsen under förutsätt-

ning att jämväl förvaltningen av byggnader å förhyrda egendomar redovi- sade på domänfonden samt av de närmare 500 tjänstebostäderna övertogs av byggnadsstyrelsen. Förslaget avstyrktes av socialstyrelsen, medicinalsty- relsen, universitetskanslern, direktionen för Karolinska sjukhuset och sty- relen för lantbrukshögskolan, var för sitt verksamhetsområde.

Organisationsförslaget i vad det avsåg byråindelningen tillstyrktes i prin— cip av oz'ganisationsnämnden och beträffande administrativa byrån och ju- ridiska avdelningen av riksräkenskapsverket. I övrigt avstyrktes försla- get antingen helt såsom av statskontoret eller blev föremål för väsentliga erinringar och ändringsyrkanden t. ex. av byggnadsstyrelsen, SI, CST, SAR och SVR.

Statskontoret fann det icke visat att behov förelåg vare sig av utbrytning av de juridiska frågorna från administrativa byrån eller av de tekniska av- delningarna från byggnadsbyrån och kunde därför inte tillstyrka någon ändrad uppdelning på grundval av den föreliggande utredningen. På grund härav kunde ej heller inrättandet av en byggnadsdirektörsbefattning till- styrkas.

Byggnodsstyrelsen motsatte sig att administrativa byrån och juridiska avdelningen inordnades under den överdirektör, som av stadsplanekommit- tén föreslagits för stadsplanebyråerna, och förordade även i övrigt långt- gående ändringar i förslaget.

Ändringsyrkandena innebar i stort sett att projekteringsarbetet i dess hel— het skulle sammanhållas inom utredningsbyrån med hänsyn till att arbe- tet med skiss, kostnadsberäkning, huvudritning och övriga moment fram till färdiga entreprenadhandlingar måste betraktas som en odelbar arbets- fas, att till byggnadsbyrån skulle sammanföras såväl entreprenad- som egen regi-avdelningen och att denna byrå skulle ägna sig åt rent byggande uppgifter, medan utåtriktad verksamhet, tekniska anvisningar och norm- givning m. m. samt övrig verksamhet avseende de skilda specialområdena skulle frigöras från byrån och underställas byggnadsöverdirektören, att ut- brytning av personal från de tekniska avdelningarna icke skulle ske, att värmetekniska avdelningen skulle sammanslås med värme- och sanitets- tekniska avdelningen till en särskild byrå, att en fristående bokföringsav- delning skulle inrättas med en sådan organisation som gjorde det möjligt att framdeles inlemma den under administrativa byrån eller hyggnadseko— nomiska avdelningen samt att friställandet av den juridiska expertisen från administrativa byrån icke skulle ske.

SAR fann det i princip riktigt att konstruktions-, värme- och sanitetstek- niska och elektrotekniska avdelningarna frigjordes ur byggnadsbyrån, då de alla vore starkt knutna även till utredningsbyrån och delvis intendents- byrån. Förbunde't föreslog emellertid att de skulle sammanföras till en tek— nisk byrå. Projekteringen borde vidare enligt förbundet helt åvila utred- ningsbyrån.

SVR ansåg att en mera ändamålsenlig organisation skulle ernås 0111 bygg- nadsöverdirektörens sju tjänsteställen enligt utredningen sammanslogs till

fyra byråer, nämligen byggnadsbyrån, byggnadstekniska byrån, installa— tionstekniska byrån och intendentsbyrån. Vidare fann SVR att en friståen— de juridisk avdelning ej erfordrades.

Vad gäller verkets ledning tillstyrkte byggnadsstyrelsen, riksräkenskaps- verket, Sl, SVR och CST inrättande av två (")verdirektörstjänstcr. Byggnads- styrelsen och de båda ingenjörsförbunden motsatte sig dock bestämt att överdirektören för stadsplanebyråerna skulle sökas bland jurister. Avstyr- kande yttranden beträffande överdirektörstjänsterna lämnades av statskon- toret, organisationsnämnden och SAR.

Förslaget om ordinariesättning av viss personal på nuvarande byggnads- hyrån godtogs eller lämnades utan erinran av byggnadsstyrelsen, SVR och SI. Statskontoret redovisade däremot den principiella uppfattningen att den ordinarie anställningsformen endast borde vinna tillämpning i den mån byggnadsbyråns personal hade att fullgöra uppgifter sammanhängande med styrelsens verksamhet i allmänhet. Riksräkenskapsverket ansåg att tillräck- liga skäl ej förelåg att bibehålla systemet med fördelning av avlöningskost- naderna mellan avlönings- och byggnadsanslag, utan förordade att all per- sonal skulle avlönas från avlöningsanslag.

Stadsplanekommitténs och 1947 års byggnadsutrednings förslag anmäl- des i 1954. års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln s. 67). Föredragan- de departementschefen anförde härvid bl. a. följande.

I likhet med vad statskontoret anfört rörande 1947 års byggnadsstyrelse- utrednings förslag syntes den ifrågasatta överflyttningen till byggnadssty- relsen av ritningsgranskning beträffande statsbidragsberättigade företag ej böra komma till stånd.

Övervägande skäl syntes tala för att förvaltningen av sinnessjukhusen borde kvarbli hos medicinalstyrelsen. Vad gällde förslaget till förvaltnings- överflyttning i övrigt syntes förebragt utredningsmaterial icke ge tillräck- ligt fasta hållpunkter för att bedöma konsekvenserna ur ekonomisk och ar- betsorganisatorisk synpunkt. Med hänsyn härtill och då flertalet berörda förvaltningsmyndigheter motsatt sig förslaget kunde en överflyttning i dessa delar då icke förordas.

Vad beträffar den ifrågasatta omorganisationen hade vid ärendets re- missbehandling delade meningar yppat sig rörande väsentliga punkter. Byggnadsstyrelsen själv hade framlagt organisationsförslag som icke obe— tydligt skilde sig från utredningens. Man syntes vidare icke böra bortse ifrån möjligheten att inom byggnadsstyrelsens organisationsram internt genomföra en omfördelning av vissa arbetsuppgifter samt vidtaga åtgärder i övrigt i rationaliseringssyfte. En så genomgripande omorganisation som utredningen föreslagit torde ej vara påkallad. Med hänsyn till nämnda för- hållanden och till den intagna ståndpunkten beträffande överflyttning av nya arbetsuppgifter till byggnadsstyrelsen ansågs utredningens förslag icke böra läggas till grund för en omorganisation av ämbetsverket.

Utvecklingen sedan stadsplanekommitténs förslag framlagts hade i vissa avseenden gjort kommitténs organisationsförslag inaktuellt.

Frågan om den lämpligaste utformningen av det statliga planväsendets organisation i olika instanser torde i viss mån bli beroende av hur arbets- uppgifterna komme att fördelas mellan byggnadsstyrelsen och dess regio- nala organ samt mellan dessa och de kommunala lokalorganen. Dessa spörs- mål utreddes av 1951 års byggnadsutredning. Vidare framhölls att 1946 års vatten— och avloppssakkunniga i sitt betänkande (SOU 1951: 26) framlagt förslag till organisation för den statliga vatten- och avloppsverksamheten, vilka direkt berörde byggnadsstyrelsen och kom att påverka länsarkitekts- organisationen. Mellan stadsplaneväsendet samt vatten- och avloppsfrågan torde råda ett sådant samband, att de därmed förenade organisatoriska spörsmålen lämpligen borde upptagas till prövning i ett sammanhang.

Med hänsyn till dessa förhållanden borde med ställningstagandet till stads- planekommitténs organisationsförslag bero tills vidare i avvaktan på de nämnda båda utredningarna. På grund av kraven på återhållsamhet med statsutgifterna borde ej heller förslagen i övrigt föranleda någon perma- nent orgauisationsförstärkning.

Vad departementschefen föreslagit vann sedermera riksdagens anslut- mng.

Statens byggnadsbesparingsutrednings betänkande 2 »Organisation och ekonomi» (SOU 1957: 47) En nödvändig förutsättning för den planmässighet, varpå allt arbete till ra- tionalisering och förbilligande av det offentliga byggandet måste grundas, var enligt utredningen att principerna för fördelning av investeringsresur- serna på området fastlades för en längre tidrymd. Utredningen föreslog där- för att en generalplan för det offentliga byggandet upprättades. Såsom un- derlag för generalplanen skulle ligga delplaner, efter Kungl. Maj:ts uppdrag uppgjorda av socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, universitetskanslern och medicinalstyrelsen. Samtidigt borde Kungl. Maj:t tillsätta en delegation för det offentliga husbyggandet för att samarbeta dessa planer till en totalplan.

Utredningen framhöll vidare att program för byggnadsanläggningar borde utformas av den, som handhade verksamheten i anläggningen, under med- verkan av kvalificerad byggnadssakkunskap samt att såvitt möjligt den, som utformade programmet, även borde ha att bära kostnaden för byggnaden an- tingen dessa täcktes av skatter eller driftsinkomster. Vidare borde systemet med särskilda byggnadskommittéer såvitt möjligt undvikas. Slutligen borde programmet i största möjliga utsträckning inskränka sig till att ange funk- tionskraven, kvantitativt och kvalitativt, och ej binda byggnadslösningarna varken i fråga om utformning eller utförande. Utredningen underströk vik- ten av denna gränsdragning mellan program och projektering.

I fråga om projekteringen fann utredningen, att i synnerhet med nuva- rande utbildning och specialisering på projektörsområdet måste —— för att projektarbetet skulle leda till ett rationellt resultat _ sakkunskap av olika slag medverka redan från första början _ på skisstadiet. Redan skissen

måste bli ett resultat av ett utpräglat lagarbete, vilket å andra sidan måste ledas och sammanhållas av en projektledare. Lagarbetet måste också fortsätta under hela projekteringen och medverkan från olika specialisters sida måste vara kontinuerlig.

För att för statens byggande och hyggnadsförvaltning skapa de nödvän- diga förutsättniugarna för en rationell verksamhet föreslog utredningen att en ny affärsuerksfond för statens husbyggnader skulle inrättas. Fonden skulle innefatta de på statens allmänna fastighetsfond under slottsbyggna— dernas —- inklusive Kungl. Djurgårdens fastigheter _ beskickningsfastig- heternas, byggnadsstyrelsens, fångvårdsstyrelsens, generaltullstyrelsens. Uppsala och Lunds universitets, medicinalstyrelsens samt Karolinska sjuk- husets delfonder redovisade byggnaderna och fastigheterna. Därjämte bor- de ingå byggnader för samtliga statsmyndigheters centraladministration samt post- och telehusen ävensom de statliga byggnader för civila ändamål. som ej ingick i någon fond.

Förvaltningen av statens husbyggnader och för husbyggnader avsedda markområden liksom anskaffningen av lokaler för statliga myndigheter och institutioner borde läggas på byggnadsstyrelsen, som skulle ges en sådan organisation och personalbesättning, att styrelsen blev det centrala organet inom slatsförualtningen på husbyggandets område. Ämbetsverket borde va- ra affärsdrivande och dess verksamhet finansieras över den föreslagna af— färsverksfonden. Sådan verksamhet, som på grund av den hos ämbetsverket samlade sakkunskapen på byggnadsteknikens och byggnadsekonomiens om- råden lämpligen borde åläggas verket och som ej hade direkt sammanhang med affärsverksamheten, borde finansieras genom särskilt anslag eller, där verksamheten skedde till icke statliga institutioners tjänst, genom ersätt- ning från dessa. Det affärsdrivande verket borde uppbyggas genom om- organisation av byggnadsstyrelsen.

Affärsverkets, byggnadsstyrelsens, organisation skisserades av utredning— en endast i grova drag. Den närmare utformningen härav avsågs höra vi- dare utredas av styrelsen själv. I skissen redovisades emellertid indelning i byråer och sektioner samt arbetsuppgifternas principiella fördelning mel- lan dessa.

Styrelsen borde enligt förslaget organiseras på fyra byråer, nämligen en fastighetsbyrå, en teknisk byrå, en byggnadsbyrå och en administrativ byrå.

På fastighetsbyrån skulle ankomma förvaltning av det till fonden höran- de fastighetsbeståndet, tillgodoseende av statsverkets nya behov av loka- ler genom anskaffning eller förhyrande samt försäljning och annan exploa- tering av fastigheterna. Tekniska byrån skulle projektera ny- och ombygg- nadsföretag och tillhandagå med teknisk sakkunskap för utredningar, un- derhåll och drift samt leda och själv bedriva tekniskt utvecklingsarbete.” För byggande, oavsett om det helt eller delvis skedde i egen regi eller genom en- treprenör, och för handhavande av det tekniska underhållet borde byggnads- byrån svara. De administrativa, kamerala och juridiska uppgifterna slut- ligen skulle sammanföras i administrativa byrån.

Fastighetsbyrån föreslogs uppdelad i fem sektioner. På en intendentssektion borde läggas planläggning och ledning av bygg- nadsförvaltningen, närmast svarande mot en vicevärds uppgifter. Sektio- nen skulle således närmast handha den löpande kontakten med >>hyres- gästerna», handlägga hyresfrågor och i stort planlägga underhåll och repa- rationer samt svara för kostnaderna härför. Tekniskt underhåll skulle där- emot ej ligga på sektionen eller byrån.

Av nuvarande värmetekniska avdelningens arbetsuppgifter borde enligt förslaget de mera tekniskt betonade kvalificerade uppgifterna avseende ny— anläggningar o. d. handläggas inom tekniska byrån, medan återstående över— vakande och rådgivande verksamhet ansågs böra åvila en bränslekontroll- selrtion inom fastighetsbyrån.

På en utredningssektion borde läggas uppgifterna att utreda frågor om på vad sätt lokalbehov för statsmyndigheter skall tillgodoses —— genom för- hyrande, inköp av fastighet eller nybyggnad — samt att uppgöra program för projektering. Sektionen skulle följaktligen i huvudsak komma att re— presentera byggnadsstyrelsens egenskap av byggherre.

I fråga om byggnadsanläggningar av större omfattning föreslog utredning- en att på initiativ av styrelsen en byggnadsdelegation skulle kunna tillsät— tas för att biträda vid ledningen av utrednings— och programarbetet. En så- dan delegation borde lämpligen stå under ledning av chefen för fastighets- byrån eller i vissa fall verkschefen. Utredningssektionen skulle utgöra dele— gationens arbetsorgan.

För köp och försäljning av fastigheter, markexploatering och förhyrning av lokaler föreslogs en särskild affärssektion. Speciella utredningar sam- manhängande med markexploatering borde däremot handhas inom utred— ningssektionen.

Teknisk och ekonomisk redovisning av byggnads- och fastighetsbeståndet samt redovisnings- och arkivuppgifter borde slutligen sammanföras till ett redovisningskontor.

För projekteringsverksamheten föreslog utredningen att tekniska byrån skulle organiseras i fyra sektioner representerande de fyra huvudslagen av medverkande fackmän, nämligen i arkitektsektion, byggnadsteknisk sek- tion, Vlr'S-teknisk sektion och El-teknisk sektion. Samtidigt uttalade utred— ningen att arbetsformerna borde vara sådana, att ett omedelbart och natur- ligt samarbete mellan de olika fackmännen ägde rum på varje plan. För varje objekt borde, efter överläggningar mellan sektionscheferna och efter byråchefens bestämmande, arbetsgrupper bildas, bestående av med hänsyn till objektets omfattning och art utvalda fackmän från de fyra sektionerna.

För arbetet med ritningar, beräkningar och beskrivningar och det därmed sammanhängande rutinarbetet av ritkontors- och allmän kontorskaraktär föreslog utredningen ett centralkontor, till vilket borde anslutas ritningsar- kiv, kopiering m. m.

I sammanhanget uttalade utredningen att det vore förtjänt att närmare pröva om för större objekt eller för speciella projekterings— eller konstruk—

tionsproblem skickliga fackmän under friare former kunde, utan att de lämnade sin privata verksamhet, knytas till verket och där med användande av verkets projektorganisation leda en arbetsgrupp.

För det tekniska rationaliseringsarbetet, för standardiserings- och n(rm- arbetet samt för utvecklingsarbete i övrigt borde inom byrån finnas en viss sammanhållning. Även om huvudparten av denna verksamhet måste ske i samband med projekteringsverksamheten och bäras upp av projektörer-na, var det dock, uttalade utredningen, önskvärt att de speciella synpunkterna i dessa hänseenden kunde tillvaratagas av personal med särskild inriktning på dessa. En sektion för detta ändamål, benämnd utvecklingssektionen, fö- reslogs därför av utredningen. På sektionen skulle också ankomma att nu- dersöka nya material, konstruktioner och metoder och att samla, registrera, bearbeta och publicera erfarenhetsmaterialet från projekteringarna. Det skulle dessutom åvila sektionen att tillh-andagå andra myndigheter med ut— redningar och sakkunnigutlåtanden i byggnadstekniska frågor.

Byggnadsbyråns verksamhet skulle enligt utredningens förslag uteslutan— de avse byggandet. All byggnadsverksamhet, oavsett om den avsåg nybygg- nad, ombyggnad eller tekniskt underhåll skulle ligga på byrån. Byråns organisation borde ansluta till byggandets yrkesmässiga uppdelning, och varje organisationsenhet handha både ledning av arbeten i egen regi samt kontroll av entreprenadarbeten och materialleveranser.

Ledning och samordning av anläggningsverksamheten i stort och av de olika fackarbetena och entreprenörerna för varje byggnadsobjekt föreslog utredningen böra läggas på en särskild centralsektion. På sektionen skulle an- komma arbetsledning respektive kontroll av de olika slagen av egentligt byggnadsarbete. Den skulle tjänstgöra som planerings- och hjälporgan åt byråns ledning samt huvudsakligen inrymma byggnadsteknisk sakkunskap och erfarenhet i fråga om arbetsledning.

För ledning och kontroll av rörledningsinstallationer och elektriska an- läggningar föreslogs en VVS—anläggningssektion och en El-anläggningsselc— tion. Övriga slag av specialarbeten skulle handhas av centralsektionen.

För centralupphandling av material föreslog utredningen vidare en sär— skild inköpssektion.

Slutligen föreslogs en kostnadssektion för för- och efterkalkyler samt kostnadsstatistik. Utredningen fann det emellertid tveksamt om denna sek- tion borde tillhöra byggn-adsbyrån eller tekniska byrån.

Administrativa byrån föreslog utredningen indelad i en kanslisektion, en juridisk sektion och en kameralsektion.

Enligt utredningens uppfattning hade det varit en väsentlig olägenhet för byggnadsstyrelsen i dess byggande och förvaltande verksamhet, att orga- nisationen nödvändiggjort en mycket stark centralisering av ärendenas handläggning. Handhavandet av förvaltning och byggande ute i landet hade härigenom komplicerats och ett rationellt arbete försvårats. Förhållandena hade även medfört onödig tidsutdräkt och irritation hos lokala institutioner. Om styrelsens uppgifter enligt utredningens förslag skulle utvidgas både

i fråga om byggande och underhåll, var det därför nödvändigt att en regio- nal organisation under den centrala styrelsen skapades.

Utredningen föreslog sålunda en lokalorganisation med fyra distrikt, södra distriktet med ledningen placerad i Kristianstad, distriktet för västra Sverige i Göteborg, östra distriktet i Stockholm och norra distriktet i Umeå.

Det kan anmärkas att utredningen vid detta förslag synes ha utgått ifrån att länsarkitektsorganisationen skulle skilj as från byggnadsstyrelsen och till- läggas ett nytt organ för planväsendet.

Utredningen ifrågasatte om det icke vore lämpligt att i samband med en omorganisation av styrelsen till affärsdrivande verk överföra kulturhisto— riska byrån till riksantikvarieämbetet. Samtidigt uttalade utredningen emel— lertid att verksamheten i och för sig kunde handhas av byggnadsstyrelsen.

Utredningen fann vidare att stadsplanebyråns uppgifter svårligen lät sig förena med byggnadsstyrelsens ställning som affärsverk. Planväsendet och därmed likartade uppgifter borde därför läggas på en särskild myndighet. Till denna myndighet borde hänföras även bl. a. den centrala tillsynen av vattenhygienen. Ett successivt uppbyggande av ett planorgan skulle enligt utredningen möjligen kunna ske genom en omorganisation av kammarkol— legium. Utredningen föreslog vidare att byggnadsstyrelsen skulle biträda planorganet i byggnadstekniska frågor och att därför byggnadsstyrelsen skulle bli representerad i planorganets ledning.

En särskild utredning för nu nämnda spörsmål borde snarast tillsättas.

Yttrandena över SOU 1957347

Rörande förslaget att ombilda statens allmänna fastighetsfond till en affärs- verksfond och organisera byggnadsstyrelsen som ett affärsdrivande verk anfördes i huvudsak tillstyrkande yttranden av sjöfartsstyrelsen, överståt- hållarämbetet, Svenska teknologföreningen och SVR.

Byggnadsstyrelsen avstyrkte däremot förslaget. Allmänna fastighetsfon- den hade enligt styrelsen utfallit väl. Någon större affärsmässighet med det av utredningen föreslagna systemet vore inte att vänta. Däremot torde man få räkna med merarbete. Affärsverket var i detta fall en teoretisk konstruktion som saknade väsentligt innehåll. Inkomsterna var formella hyror och ej egentliga intäkter. Tankegången att affärsmässigheten skulle främjas därest myndigheterna finge mera klarhet om lokalkostnaderna fö- reföll styrelsen verklighetsfrämmande. Styrelsen påpekade att redovisning- en av lönekostnaderna knappast medverkat till återhållsamhet. För övrigt fanns lokalkostnaderna sedan 1935 redovisade för samtliga myndigheter. Styrelsen avstyrkte förslaget rörande omläggning av redovisning av lokal— kostnaderna samt de föreslagna avskrivningsnormerna. Däremot skulle det ur styrelsens synpunkt vara till fördel om avlöningar och andra omkost— nader beträffande underhållet överflyttades från driftbudgetens avlönings— och omkostnadsstater till fastighetsfondens stat.

Statskontoret motsatte sig bestämt förslaget. Det skulle medföra ökat im—

produktivt arbete i form av meningslös bokföring m. m. Statskontoret ifrå- gasatte också om förslaget beträffande redovisning av lokalkostnaderna skulle vara ägnat att verka återhållande på myndigheterna.

Statens organisationsnämnd ansåg det tveksamt, om en omorganisation till affärsverk skulle vara ett ytterligare incitament till rationalitet och effekti- vitct.

Statens sakrevision _— som ävenledes påpekade, att förslaget angående redovisning av lokalkostnader ej kunde väntas medföra av utredningen förväntad ekonomisk effekt —— avstyrkte förslaget. Revisionen påtalade att byggnadsstyrelsen icke hade lokalkostnaderna för de olika statliga myndig— heterna beräknade på ett sätt, som återspeglade byggnadernas och tomtmar- kernas verkliga värde, och förutsatte att byggnadsstyrelsens organisation och arbetsformer komme att bli föremål för särskild utredning.

Ej heller domänstyrelsen var övertygad om att affärsverksformen skulle

()"-

väsentligt bidra till rationalisering och förbilligande av det statliga byD gandet.

Kammarkollegium ifrågasatte effekten beträffande besparingar och nu- derströk att förslaget skulle medföra ökat arbete för myndigheterna med flera. Liknande synpunkter framfördes av Iantmäteristyrelsen, som dock icke var främmande för tanken att för byggnadsstyrelsens uppgifter av- seende statliga byggandet organiserades en särskild förvaltning av vanlig verkstyp.

Konstakademien fann förslaget intressant men ägnat att inge starka be- tänkligheter. Det skulle medföra förändring av byggnadsstyrelsens karaktär av sakkunnigt och opartiskt organ för övervakande av byggande och plan— läggning. Jämförelsen med övriga affärsverk ansågs haltande. Affärsrörel- sen var enligt akademien en bokföringsfråga.

Kommerskollegium meddelade, att samtliga hörda handelskamrar (Stock- holm, Malmö, Göteborg och Gävle) ställt sig avvisande till förslaget. Kolle— giet var för egen del icke beredd ta slutlig ståndpunkt på det föreliggande materialet, men ifrågasatte om förslaget i verkligheten skulle komma att i någon mera påtaglig grad underlätta ett affärsmässigt betraktelsesätt. En- ligt kollegiet förelåg risk för omständligare och därmed dyrare arbetsappa- rat än vid en till de olika verksamhetsgrenarna decentraliserad handlägg- ning, framförallt kunde dubbelarbete befaras.

Länsstyrelsen i Stockholms län betonade sambandet mellan byggande och stadsplaneväsende. Kravet på afärsmässighet finge inte medföra att man satte åt sidan andra väsentliga uppgifter. Lösningar som tillgodosåg säväl utredningens syfte som ett önskvärt bibehållande av stadsplaneväsendets anslutning till byggnadsstyrelsen borde ytterligare undersökas. Även läns- styrelsen i Kronobergs län betonade sambandet mellan byggande och plan— väsende och ansåg att ett och samma organ borde handha den centrala till- synen därav.

Sveriges industriförbund ansåg det direkt olämpligt att företa en så om— fattande åtgärd som ombildning av byggnadsstyrelsen till affärsverk med

hänsyn till att de statliga företagsformerna var föremål för offentlig ut- redning.

Även medicinalstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kanslern för rikets universitet, överstyrelsen för tekniska högskolorna, kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, djurgårdsnämnden, SAR samt VVS—tekniska föreningen ställde sig avvisande till förslaget.

Vad gäller förslaget att till byggnadsstyrelsens förvaltning överföra yt— terligare fastighetsbestånd anslöt sig byggnadsstyrelsen till förslaget att fångvårdsstyrclsens, generallullstyrelscns, universitetens och Karolinska sjukhusets delfonder skulle överföras till styrelsen. Däremot avstyrkte sty— relsen att underhållet av fastigheterna å medicinalstyrelsens delfond, post— och telehusen samt fastigheterna på Kungl. Djurgården Skulle överföras till styrelsens förvaltning.

Fångvårdsstyrelsen hävdade att styrelsen i princip borde handha de byggnadsuppgifter, som behövdes för att de intagna skulle kunna beredas en lämplig sysselsättning, ävensom uppgifter inom i bruk varande anlägg- ningar. Övriga byggnadsuppgifter kunde däremot anförtros byggnadsstyrel- sen.

.tledicinalstyrelsen, direktionen för Karolinska sjukhuset, kommittén för Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande, direktionen för nämnda sjuk- hus, universitetskanslern och riksmarskalksämbetet avstyrkte förslaget, var och en för vederbörande förvaltningsområde.

Generatpoststyrelsen, telestyrelsen och järnvägsstyrelsen avvisade med in- stämmande av kammarkolleginm förslaget i vad det avsåg förvaltning av deras fastigheter.

Fortifikationsförvaltningen intog samma ståndpunkt såvitt gällde för- svarets centrala administrationsbyggnader. Detsamma gjorde även sjöfarts— styrelsen och generaltullstyrelsen beträffande av dem förvaltade fastigheter.

Förslaget rörande inrättande av en Iokalorganisation för styrelsens byg- gande och förvaltande verksamhet avstyrktes av flertalet remissinstanser.

Riksantikvarieämbetet och SVR tillstyrkte förslaget att överföra kultur- historiska byrån till riksantikvarieämbetet, medan byggnadsstyrelsen, konst- akademien och SAR avstyrkte detsamma.

Förslaget att bilda en särskild myndighet för planväsendet tillstyrktes av bostadsstyrelsen, som framhöll att åtskilliga brister vidlådde detta och vissa andra former av statlig planering.

;Byggnadsstyrelsen, konstakademien, SAR, länsstyrelserna i Stockholms och Kronobergs län, landskommunernas förbund och SVR yttrade sig samt— liga i avstyrkande riktning med hänsyn företrädesvis till sambandet mellan plan— och byggnadsväsendet.

_Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Svenska teknologföreningen ansåg det angeläget med en utredning av frågan.

Kommerskollegium och domänstyrelsen avstyrkte en omorganisation av kammarkollegium.

Utredningens förslag rörande byggnadsstyrelsens närmare organisatoris- ka uppbyggnad berördes ej i remissyttrandena.

Byggnadsstyrelsens arbeten i egen regi Utredningen framhöll att omfattningen av byggnadsstyrelsens egenregiverk— samhet och därav föranledd personalstyrka torde kunna leda till en viss risk för att arbetsobjekt kom till utförande i egen regi, utan att denna lös— ning i det enskilda fallet blev prövad och efter jämförelse med entreprenad— anbud befunnen vara den ekonomiskt fördelaktigaste. Det var enligt utred— ningen av vikt att byggnadsstyrelsens organisation för byggande i egen regi så snart som möjligt nedbringades till vad som bedömdes oundgänglingen nödvändigt för att kunna bemästra eventuella tendenser till opåkallat höga priser från entreprenörernas sida, vilket torde ha varit det ursprungliga skälet för byggnadsorganisationens inrättande. Utredningen framhöll vi- dare att organisationen torde medföra ett icke obetydligt ökat allmänt ad- ministrativt arbete för styrelsen. Utredningen föreslog att byggnadsstyrel— sen måtte anmodas att ta de anförda synpunkterna under övervägande och till Kungl. Maj:t inkomma med en redogörelse för de åtgärder, som enligt styrelsens bedömande borde vidtagas i syfte att begränsa styrelsens bygg- nadsverksamhet i egen regi.

Yttrandena över SOU 1959: 28 m. m.

Besparingsutredningens synpunkter på byggnadsstyrelsens arbeten i egen regi delades i stort sett av organisationsnämnden, länsstyrelsen i Västerbot— tens Iän och Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Organisationsnämn— den erinrade dock om att vid avvägning av egenregiorganisationen hänsyn borde tas till att styrelsen ofta hade att svara för stora och komplicerade ombyggnadsarbeten å äldre byggnader. För dessa arbeten var det ej alltid möjligt att erhålla entreprenadanbud och valet stod då mellan egenregi- bygge eller att låta byggnadsfirman utföra arbetet på löpande räkning. Även byggnadsstyrelsen var positivt inställd till tanken att egenregiverk- samheten borde inskränkas. Styrelsen redovisade emellertid vissa skäl för att styrelsen alltjämt i icke obetydlig omfattning byggde i egen regi. I fråga om vissa specialarbeten var styrelsen sålunda hänvisad till ett mindre an- tal storföretag, varför det var av värde att i prispressande syfte äga en egen— regiverksamhet att falla tillbaka på. Därtill kom att styrelsen inom dessa specialområden ägde en betydande kader av dugande arbetare och arbets- ledare. Vid ombyggnadsarbeten på äldre statliga byggnader med svårbe- stämbar arbetsvolym och oförutsedda fördröjningsmoment nästan dagligen, var det vidare ofta ekonomiskt oförsvarligt att använda entreprenadförfa— rande. Härtill kom att betydande svårigheter förelåg att på entreprenad ut- lämna av oförutsedda händelser föranledda brådskande byggnadsarbeten utan föregående fullständig projektering. Detsamma gällde om en entre- prenör under byggnadstiden gick i konkurs eller om en byggnadsplats låg avlägset och utan anknytning till någon större tätort. Utvecklingen visade

att styrelsen kunnat relativt sett i tämligen jämn takt minska sin egenregi- verksamhet. Styrelsen ansåg att omfattningen av denna verksamhet åtmins- tone i nuläget var ekonomiskt lämplig, men att en begränsad ytterligare krympning kunde vara möjlig i framtiden. Väsentligt för en ekonomiskt gynnsam administration av egenregiverksamheten var emellertid, att den icke utsattes för häftiga storleksvariationer.

Besparingsutredningens förslag anmäldes i statsverkspropositionen är 1960 (sjätte huvudtiteln s. 70) varvid departementschefen anförde att han icke var beredd att i anledning av förslaget närmare uttala sig rörande av— vägningen mellan egen regi och entreprenad utan förutsatte att byggnads— styrelsen fortlöpande skulle tillse att man hade en lämpligt avvägd egen- regiverksamhet.

Vissa förslag rörande statens bränslekontrollerande verksamhet

Statens bränslekontrollerande verksamhet inom det civila området överflyt- tades år 1934 från socialstyrelsen till byggnadsstyrelsen.

Fortifikations— och byggnadsförvaltningsutredningen föreslog i sitt he- tänkande (SOU 1945:65) att ledningen även för försvarets bränslekon- trollerande verksamhet borde centraliseras till byggnadsstyrelsens värme— tekniska avdelning. Vid riksdagsbehandlingen av frågan är 1947 ansågs emellertid att viss pågående utredning borde avvaktas innan slutlig ställ- ning togs. Vid 1956 års riksdag fattades sedermera principbeslut (prop. 1956: 110, SU nr 121, rskr nr 279) om överflyttande av den militära kontroll- verksamheten från arméintendenturförvaltningen till fortifikationsförvalt- ningen. Deuna omorganisation genomfördes den 1 juli 1958.

Verksamheten granskades av 1956 års riksdagsrevisorer. Revisorerna ifrå- gasatte därvid om icke samarbetet mellan staten och landstingen i fråga om bränslekontrollen borde omprövas. Ett sammanförande av den civila och militära bränslekontrollen till en avdelning, eller i vart fall ett närmare samarbete mellan de båda organen, borde vidare övervägas. I anslutning härtill borde även organisationen för upphandlingen av bränsle undersökas.

Statsutskottet anförde i sitt utlåtande nr 174: 1957 bl. a. att det ur bräns- leförsörjningssynpunkt var angeläget, att samarbetet mellan staten och landstingen på förevarande område fortsatte. Härtill kom att statsverket sä— kerligen kunde nyttiggöra många av de erfarenheter som gjordes vid lands— tingens anläggningar. Den ekonomiska uppgörelsen mellan staten och lands— tingen syntes emellertid böra underkastas en närmare översyn. Vad angår övriga av revisorerna antydda spörsmål, anslöt sig utskottet till den av byggnadsstyrelsen i sitt yttrande över revisorernas förslag uttalade upp- fattningen, att den bränslekontrollerade verksamheten borde anknytas till den byggande och underhållande organisationen. Detta ställningstagande överensstämde också helt med det av 1956 års riksdag fattade principbe— slutet om att överflytta försvarets bränslekontroll från arméintendentur—

förvaltningen till fortifikationsförvaltningen. Vid detta sitt ställnngsta- gande hade utskottet utgått ifrån att de bränslekontrollerande myndigheterna samarbetade, så att dubbelarbete undveks. Vad angår den bränsleupphand- lande verksamheten ansåg utskottet skäl inte ha förebragts att frångå nu- varande ordning för denna upphandling.

Förslag rörande byggnadsstyrelsens kulturhistoriska byrå

I motionerna 1:51 och 11:59 till 1.958 års riksdag föreslogs att verksamhe- ten hos kulturhistoriska byrån skulle överflyttas till riksantikvarieämbe- tet. Motionerna stödde sig på det av byggnadsbesparingsutredningen år 1957 framlagda betänkandet (SOU 1957: 47).

Motionerna blev emellertid avslagna av riksdagen med motivering att de i betänkandet framlagda förslagen ännu ej slutbehandlats och att organisa- tionsutredning rörande byggnadsstyrelsen förutskickats (SU 1958: 6 s. 66, rskr nr 6).

I detta sammanhang kan omnämnas att tredje lagutskottet i utlåtande nr 30: 1960 i anledning av motioner om utjämning mellan församlingarna av kostnaderna för byggande och underhåll av kyrka framhöll sin positiva inställning till byggnadsbesparingsutredningens förslag om överförande av kulturhistoriska byrån till riksantikvarieänlbetet.

Förslag av riksdagens revisorer år 1960 om utredning av frågan om planväsendets centrala ledning

I sin år 1960 avgivna berättelse (& 19) upptog riksdagens revisorer frågan om planväsendets centrala ledning, varvid revisorerna föreslog att denna fråga gjordes till föremål för en allsidig utredning. Revisorerna skisserade även vissa konturer till en gemensam planmyndighet. Den borde sålunda uppbyggas med nuvarande stadsplanebyrån inom byggnadsstyrelsen och det därtill knutna rådet för översiktlig planläggning som kärna. Till verket borde anslutas även arbetsmarknadsstyrelsens lokaliseringsbyrå och en ge- nom fortsatt decentralisering eller genom andra åtgärder krympt bostadssty- relse. Aktuella i sammanhanget var vidare vatten— och avloppsbyrån inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt kammarkollegiet, till den del kol— legiet hade att befatta sig med rikets administrativa_indelning och med fö- randet av det allmännas talan i vattenmål. Inom planmyndighetens ram torde slutligen enligt revisorerna organisatoriskt utrymme med fördel kun— na beredas naturskyddets företrädare.

Statsutskottet yttrade i sitt utlåtande nr 116:1961 i anledning av revi— sorernas förslag bl. a. följande.

Utskottet är för sin del väl medvetet om betydelsen av att den samhällsplaneran- de verksamheten är organiserad på ett rationellt sätt. Viktigt är att organisationen beaktar det inbördes samband, som de olika planeringsuppgifterna har, och ska- par lämpliga administrativa betingelser för det samråd och den samordning, som oundgängligen erfordras.

Vad angår det av revisorerna k-onstaterade förhållandet, att planeringsuppgiifter-

na är fördelade på en rad olika myndigheter, har en sådan ordning delvis betingats av att vissa uppgifter haft en nära anknytning till den fackvbetonade verksamhet, som utövas av särskilda myndigheter. Helt allmänt torde dock kunna sägas, att verksamheten fått sin prägel av den successiva utbyggnaden. Vägande skäl skulle därför kunna anföras för en omprövning av planeringsorganisationen i stort, där- vid även andra lösningar än det av revisorerna ifrågasatta inrättandet av ett cen- tralt planverk borde prövas. Som emellertid påpekats av statskontoret och statens organisationsnämnd pågår f.n. ett flertal utredningar, vilkas resultat kan förvän- tas påverka ett ställningstagande till föreliggande spörsmål. Här må nämnas utred- ningen om den bostadspolitiska organisationen, om byggnadsstyrelsens organisa- tion, om den samhälleliga lokaliseringsverksamheten och om naturskyddets orga- nisationsproxblem. Att en utredning rörande planväsendets centrala organisation igångsättes, innan nämnda utredningar slutförts, torde icke vara lämpligt.

Om sålunda en samlad omprövning tills vidare torde få anstå, är det givetvis ur synpunkten av en ändamålsenlig samhällsplanerinrg av största vikt, att de former för samverkan som efter hand utbildats i samarbetet mellan berörda myndigheter —— i form av samrådsdelegationer, remissförfaranden etc. _— ytterligare utvecklas. Detta får i första hand bli en uppgift för myndigheterna själva att beakta. Utskottet förutsätter emellertid, att även Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet riktad på förevarande problem och tar de initiativ, som eventuellt kan visa sig påkallade.

Vissa uttalanden rörande byggnadsstyrelsens organisation i samband med operahusets ombyggnad

I yttrande över orsakerna till fördyringen av operahusbyggnaden, avgivet den 22 november 1960 av särskild av Kungl. Maj:t förordnad utrednings- man, berördes bland annat vissa frågor angående organisation och arbets- former inom byggnadsstyrelsen.

Utredningsmannen anförde härom bl. a. följande. Trots att som i detta fall fyra av styrelsens byråer i större eller mindre utsträck— ning vid olika tidpunkter eller samtidigt haft att handlägga olika delar av ärendet, vill det synas SOm om de tillämpade arbetsformerna icke inneburit ett rationellt samarbete. En ej oväsentlig dualism i fråga om ansvarsfördelningen synes också råda. Sålunda leds projektarbetet, då det gäller arkitekterna, av utredningsbyrån, men, då det gäller andra projektörer, av .byggnadsbyrån. Kostnadsredovisningen är på ett föga rationellt sätt uppdelad mellan byggnadsbyrån och administrativa by- rån. Även byggnadsbyråns inre organisation synes ge en mindre lämplig uppdel- ning av ansvaret, i det att de egentliga byggnadsarbetena och därmed platsledning- en sorterar under en byrådirektörsavdelning medan vvs—arbetena och el-ar-betena, vid sidan av platschefen, sorterar under två andra dylika avdelningar. Någon effek- tiv löpande sammanhållning av arbetet i större byggnadsärenden på styrelseplanet i form av behandling vid plenum e. dyl. synes ej, åtminstone under de år det här gäller, ha tillhört den normala rutinen inom styrelsen. Även styrelsens karaktär av administrativt ämbetsverk utan affärsmässigt tvång att hålla investeringskostna- derna på en ur förräntningssynpunkt acceptabel nivå torde i sin män ha bidragit.

Utredningsmannen ansåg vidare att det för närvarande inom byggnads- styrelsen tillämpade systemet för medelsdispositioner och medelsredovis- ningar inte möjliggjorde en effektiv dispositions- och kostnadskontroll.

Av de organisatoriska förhållanden, vari orsakerna till fördyringen av ombyggnaden enligt utredningsmannen i större eller mindre utsträckning hade sin grund, framhölls slutligen ansvarsfördelningen för operahusets för- valtning mellan byggnadsstyrelsen och teaterbolaget.

Frågan om ytterligare medelsanvisning till operahusets ombyggnad före— lades riksdagen i prop. nr 23:1961. Föredragande departementschefen an- förde häri bl. a. följande.

Som utredningsmannen framhållit torde de flesta orsakerna till överskridandena i större eller mindre utsträckning ha sin grund i vissa organisatoriska förhållan- den, nämligen dels den nuvarande uppdelningen mellan operaledningen och bygg- nadsstyrelsen av ansvaret för operahusets förvaltning, däri-bland för dess finan- siering, för dess inre och yttre underhåll etc., dels byggnadsstyrelsens nuvarande inre organisation och arbetsformer. Det är synnerligen angeläget att ändamålsenli- ga anordningar i dessa hänseenden snarast åvägabringas. Exempelvis bör det över- vägas om inte ansvaret för de olika grenarna av operahusets förvaltning bör samlas på en hand, och när det gäller byggnadsstyrelsens arbetsformer finns skäl bland annat för en intimare samverkan än nu mellan den projekterande verksamheten och den byggande. Dessa frågor är också redan föremål för överväganden i sam- band med utredningar. Frågan om förvaltningen av operahuset behandlas sålunda av den av chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av Kungl. Maj:ts bemyn- digande den 30 juni 1959 tillkallade utredningsmannen med uppdrag att verkställa utredning rörande operans ekonomi och därmed sammanhängande förhållanden. Vidare har chefen för kommunikationsdepartementet med stöd av särskilt be- myndigande av Kungl. Maj:t den 25 november 1960 tillkallat fem utredningsmän för att verkställa en översyn av byggnadsstyrelsens organisation. Vid prövningen av de förslag, som kommer att framläggas på grundval av dessa utredningar, bör det nu inträffade beaktas, och de omständigheter i organisationen som medverkat därtill såvitt möjligt undanröjas.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 44:1961 anförde statsutskottet i denna fråga bl. a. följande.

Utskottet saknar anledning att i sammanhanget taga ställning till ansvarsspörs- målen i denna byggnadsfråga. Emellertid vill utskottet mot bakgrunden av vad som framkommit vid dess behandling av ärendet mera allmänt markera vikten av att sådant underlag skapas för ställningstaganden i med statsmedel helt eller delvis finansierade byggnadsföretag, att mera väsentliga kostnadsöverskridanden undvi- kas. Härvidlag bör den av fjolårets riksdag godkända ordningen för handläggning av frågor rörande den statliga byggnadsverksamheten noga iakttagas. Utskottet vill alltså framhålla, hur väsentligt det är, att företag av detta slag bedrivas under fast ledning med klara befogenheter och klart ansvar.

Utskottet har i sammanhanget noterat de åtgärder, som vidtagits av Kungl. Maj:t för att komma tillrätta med de organisatoriska förhållanden, som anses ha med- verkat till det uppkomna läget. I anslutning härtill vill utskottet uttala, att den sär- skilda utredningen om byggnadsstyrelsens organisation och arbetssätt bör bedri- vas skyndsamt och att den särskilda utredningen om operaverksamheten bedri- ves på sådant sätt, att definitivt beslut snarast kan fattas om rationella former för operahusets förvaltning.

FJÄRDE KAPITLET

Byggnadsstyrelsens verksamhet under 1960-talet

Direktiven för utredningen anger, att några mer väsentliga ändringar beträf- fande arten av byggnadsstyrelsens verksamhet icke bör komma i fråga. Styrelsen skall sålunda alltjämt vara det centrala organet för plan— och bygg- nadsväsende i allmänhet samt för statens civila husbyggnadsverksamhet och fastighetsförvaltning, varjämte styrelsen skall handha sina nuvarande upp- gifter i fråga om kultur- och konsthistorisk byggnadsvård ävensom bränsle- kontroll.

För utformning av en ändamålsenlig organisation för denna verksamhet erfordras en åtminstone ungefärlig uppfattning om arbetsuppgifternas san- nolika utveckling, varvid med hänsyn till utredningens uppdrag i första hand styrelsens husbyggnads- och fastighetsförvaltningsuppgifter torde få beröras och i andra hand verksamheten i övrigt.

Byggnads- och förvaltningsverksamhetens kvantitativa utveckling under närmast förfluten tid har belysts i 2 kap. Av de härvid redovisade uppgif- terna torde framgå, att en fortlöpande och i stort sett stadigvarande ökning av arbetsvolymen skett, varvid ungefärligen en fördubbling kan noteras un- der 1950—talet. Det kan nämnas att motsvarande relativa tillväxt ägt rum under femtonårsperioden 1935—1950. Följande avrundade sifferuppgifter må återges till stöd härför. Byggnadsverksamhetens produktionsvärde i 1960 års prisläge, som år 1935 var 25 milj. kronor, hade år 1950 stigit till 65 milj. kronor och år 1960 till 125 milj. kronor. Motsvarande värden för repara— tions- och underhållskostnader var 3,5, 7,5 respektive 14,0 milj. kronor, samt för byggnadsvärdet å byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastig- hetsfond 300, 650 resp. 1 140 milj. kronor.

Under den angivna tidsperioden har samtidigt en djupgående förändring ägt rum bl. a. beträffande teknik och metoder inom byggandet, vilket själv- fallet i hög grad kommit att påverka byggnadsstyrelsens verksamhet inom hela dess arbetsområde.

Den statliga husbyggnadsverksamhetens framtida årsvolym är i avsaknad av en långtidsplanering för investeringarna icke möjlig att förutsäga med någon större säkerhet. Man får sålunda räkna med att byggnadsvolymen för begränsade tidsperioder kommer att bestämmas av den investeringsram, som i samband med den årliga budgetavvägningen kommer att ställas till förfo— gande för denna verksamhet.

För att utredningen ändå skall få underlag för sina överväganden har ge- nom byggnadsstyrelsens försorg från berörda myndigheter och organ vissa uppgifter införskaffats rörande den sannolika byggnadsvolymen under 1960-

talet för hittills aktualiserade byggnadsobjekt. En sammanställning härav redovisas i bilaga 1. Sammanställningen baseras på uppgifter som lämnats av byggnadsstyrelsen, postverket, televerket, fångvårdens byggnadskommit- té och mentalsjukvårdsberedningens byggnads— och utrustningsdelegation. För budgetåret 1961/62 har medelsförbrukningen beräknats med ledning av det byggnadsprogram som byggnadsstyrelsen i mars 1961 redovisat till ar- betsmarknadsmyndigheterna. Detta byggnadsprogram upptar för nämnda budgetår byggnadsobjekt, till vilka medel redan beviljats av riksdagen. Även en väsentlig del av de byggnadsobjekt, som redovisats för de följande bud- getåren, har antingen påbörjats, planerats eller eljest förberetts på sådant sätt att deras realiserande ter sig tämligen säkert. Större delen därav har i något skede varit föremål för riksdagens behandling.

De till utredningen lämnade uppgifterna antyder, såsom framgår av sani- manställningen, att byggnadsstyrelsen de närmaste åren kan få att svara för en synnerligen starkt ökad byggnadsverksamhet, vilken redan budgetåret 1963/64 kan komma att kräva en medelsförbrukning av omkring 350 milj. kronor i 1960 års prisläge. Detta skulle innebära ungefär en tredubbling i jämförelse med byggnadsvolymen år 1960.

De i bilaga 1 lämnade uppgifterna får emellertid självfallet inte tolkas som en prognos i egentlig mening, bl. a. därför att den inte redovisar bygg— nadsändamål, som kan aktualiseras först senare under den angivna tidspe— rioden. Man får vidare räkna med att icke oväsentliga tidsförskjutningar av skilda anledningar kan inträffa i de byggnadsprogram på vilka sammanställ- ningen baseras. Totalinvesteringen för visst objekt kan därför bedömas vara säkrare uppskattad, relativt sett, än den uppskattade fördelningen på olika budgetår. Det synes ligga närmast till hands att antaga att investeringsök- ningen under den närmaste femårsperioden får ske i något långsammare takt, än de lämnade uppgifterna anger, och att därför den maximala årsinveste- ringen (1964/65) icke kommer att uppgå till angivet belopp, i varje fall ej förrän längre fram i tiden. Mera avsevärda förskjutningar torde emellertid ej kunna ske utan eftersättande av angelägna samhällsintressen. Mot bak- grund av vad nu sagts samt med beaktande av efter hand uppkommande, nya byggnadsbehov kan det för närvarande anses föga sannolikt att en nedgång av byggnadsverksamhetens volym kommer att ske efter år 1965. För tiden efter år 1965 är det dock knappast möjligt att nu göra några säkrare anta— ganden.

Variationerna i sammanställningens totala årsbelopp visas i nedanstående kurva, där också som jämförelse utvecklingen av byggnadsstyrelsens bygg— nadsverksamhet åren 1946—1960 upptagits.

Prod.vörde milj. kr i l960 års prisläge 400

_ ". _ I - I ". 300—' , '.. _ I : I ."...u 200— I : I _ I lllll— 0 | | | | | | | | | | | I | | | | | 1 | | I | _ l945 l950 l955 l950 l9l35 |970 Ar

Byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet åren 1946—60 samt förutsatta investeringar åren 1961—1965(—1970) i år 1960 aktualiserade byggnadsob jekt

Av särskilt intresse i förevarande sammanhang är att drygt två tredjede- lar av såväl total- som årsinvesteringarna synes komma att avse ett fåtal större byggnadsobjekt och ske inom områden där för närvarande en excep- tionellt stark utbyggnad pågår eller planeras. Budgetåret 1964/65 beräknas sålunda investeringarna inom sådana områden uppgå till sammanlagt 270 milj. kr. varav för universitet och högskolor ca 130 milj. kr., mental- sjukvård. 74 milj. kr., fångvård 16 milj. kr. samt för radio och television ca 50 milj. kr. Dessa investeringar kan således till en betydande del beräknas vara av i princip engångskaraktär, även om naturligt nog vederbörande bygg— nadstider kommer att bli av avsevärd längd. Huruvida och i så fall när nya byggnadsobjekt av denna storleksordning kommer att realiseras, torde för närvarande vara vanskligt att uttala sig om.

Även oavsett nyss antydda förhållanden är det sannolikt att byggnadssty— relsens >>normala>> byggnadsverksamhet till sin omfattning kan komma att variera inom rätt vida gränser. Räknat i 1960 års prisläge har årsproduktio- nen ej understigit 80 milj. kr. sedan år 1952 eller 60 milj. kr. sedan år 1947. Det synes åtminstone för närvarande finnas grundad anledning att räkna med, att för den tidsperiod som nu kan överblickas den årliga by rg- nadsvolymen, oberäknat större investeringsobjekt av den art som omnämnts i det föregående, kommer att vara av minst samma storleksordning och att den torde kunna nå upp till ett produktionsvärde per år av inemot 200 milj. kr.

Utredningen har här inte beaktat en eventuellt ändrad gränsdragning

mellan byggnadsstyrelsen och de affärsdrivande verken beträffande projek— tering och uppförande av dessa verks husbyggnader. Denna fråga har emel- lertid, mot bakgrund av den sannolika byggnadsvolymen under det närmas— te decenniet, icke bedömts vara av sådan räckvidd att den kommer att på- verka utformningen av byggnadsstyrelsens organisation.

Det av byggnadsstyrelsen förvaltade fastighetsbeståndet torde komma att öka i snabb takt. Med ledning av det här förut omnämnda materialet kan en tredubbling inom en femtonårsperiod bedömas såsom sannolik. Nybygg— nadsvärdet å byggnadsstyrelsens delfond, som år 1960 i detta års prisläge var 1 140 milj. kronor kan sålunda beräknas ha stigit till omkring 2 000 milj. kronor år 1965 och till inemot 3000 milj. kronor i början av 1970—talet. Ungefär motsvarande relativa utveckling är att förvänta beträffande be— skickningsfastigheternas delfond.

Utredningen om universitetens egendomsförvaltning och byggnadsstyrel- seutredningen har enligt sina direktiv att överväga en överflyttning till bygg- nadsstyrelsens förvaltning av ytterligare fastigheter inom allmänna fastig- hetsfonden. Utredningarna rörande dessa problem är ännu inte slutförda. De fastigheter, varom synes kunna bli fråga i sammanhanget, har ett redo- visningsvärde år 1960 av storleksordningen 200—300 milj. kronor. Bygg- nadsverksamheten inom berörda delfonder under 1960-talet torde kunna be- löpa till sammanlagt omkring 400 milj. kronor. Huvuddelen av fastigheter- na är belägna utanför Stockholm. I de här nämnda värdena ingår inte medi- cinalstyrelsens delfond, vilken utredningen ej räknar med skall komma un— der byggnadsstyrelsens förvaltning.

Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter kan också komma att påverkas av djurgårdsnämndsutredningens i januari 1961 avgivna förslag om överföran— de till styrelsen av djurgårdsnämndens återstående verksamhet.

Det kan vidare här erinras om ifrågasatt överflyttning till väg- och vatten- byggnadsstyrelsen av byggnadsverksamheten för statens bilinspektion (1961 års statsverksprop. bil. 28 s. 152).

Slutligen bör omnämnas att byggnadsstyrelsen aktualiserat frågan om ett överflyttande till lantbruksstyrelsen av granskningen beträffande lant— bruksundervisningsanstalter och skogsbruksskolor.

Vad nu sagts har huvudsakligen gällt byggnadsstyrelsens uppgifter såsom statligt byggnads- och fastighetsförvaltande organ. Den snabba utveckling- en inom samhällslivets och på teknikens olika områden har emellertid ock- så medfört ett växande behov av central ledning, samordning och vidareut- veckling vad gäller planläggnings- och husbyggnadsfrågorna. Genom den successiva förändringen av samhällets sociala och ekonomiska struktur har samtidigt det allmännas delaktighet i och ansvar för planering och hus- byggande blivit allt större. Härigenom har byggnadsstyrelsens ställning som central statlig myndighet inom planväsende och byggnadsväsende blivit me- ra accentuerad än förut. Dessa frågor skall närmare beröras i 5 kap.

Ytterligare, med plan- och byggnadsväsendet samhörande uppgifter har av bostadspolitiska organisationskommittén i dess betänkande »Handläggning- en av bostadslån» (SOU 1961: 32) föreslagits överförda från bostadsstyrel- sen till byggnadsstyrelsen, nämligen dels frågor rörande bebyggelseplane— ringen dels ledningen av den bostadstekniska granskningen, vilket innebär huvuddelen av de uppgifter som nu åvilar arkitektsektionen och byggnads- tekniska sektionen i bostadsstyrelsens tekniska byrå.

FEMTE KAPITLET

Förslag till organisation för byggnadsstyrelsen

Allmänt om byggnadsstyrelsens verksamhet

Byggnadsstyrelsen har en organisation, som i sina huvuddrag bestått allt- sedan verket år 1918 bildades genom omorganisation av överintendentsämbe- tet. Styrelsen blev då indelad i fem byråer, nämligen administrativa byrån, byggnadsbyrån, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån och stadsplanebyrån.

I samband med att styrelsen ålades vissa nya byggnadsuppgifter, delades byggnadsbyrån år 1925 i de nuvarande bykgnads- och utredningsbyråerna. Ytterligare en organisatorisk utökning skedde år 1934, då socialstyrelsens värmetekniska avdelning överflyttades till styrelsen.

Inom ramen för den så angivna organisationen har byggnadsstyrelsens personella resurser numera flerdubblats på grund av arbetsuppgifternas successiva tillväxt.

Till följd av bland annat den i 4 kap. antydda expansionen av styrelsens arbetsuppgifter har en omorganisation av styrelsen eller delar av den ak— tualiserats vid olika tillfällen. Flera förslag har också framlagts till orga- nisatoriska förändringar. Enighet har emellertid ej kunnat ernås om någon lösning, varför förslagen fått förfalla. En redogörelse härför har lämnats i 3 kap. Att organisationen ändå fungerat rätt väl, torde tyda på att den i sina huvuddrag från början blivit utformad på ett relativt ändamålsenligt sätt. Det framstår emellertid såsom uppenbart att utvecklingen under det senaste förflutna decenniet för en organisation, som redan i början av 1950-talet bedömdes såsom bristfällig, måste ha medfört starka påfrest— ningar.

Byggnadsstyrelsen står nu av allt att döma i början av en ny period, som kännetecknas av en synnerligen snabb ökning av arbetsuppgifternas omfatt- ning. Denna utveckling sammanfaller i tiden med en period, under vilken bristen på tekniker synes bli alltmera markerad. Det har mot bakgrund härav för utredningen framstått som angeläget att snara åtgärder vidtages för att möta det så uppkomna läget. Det har vidare stått klart att dessa åtgärder, inte ens som ett provisorium för det närmaste budgetåret, kan begränsas till enbart ytterligare personella förstärkningar på enstaka punkter inom nuvarande organisation. En förstahandsuppgift för utredningen har därför synts vara att lämna förslag till organisationens huvuddrag. En översyn här— av har av utredningen bedömts böra föregå en närmare analys i fråga om organisationsdetaljer och behovet av biträdande personal etc. Utredningen har vidare, såsom förut antytts, bedömt de modifikationer av styrelsens verk-

samhet, som kan bli en följd av ifrågasatta förändringar i gränsdragningen mot andra verks eller organs uppgifter, ha så begränsad räckvidd, att de inte rimligen kan påverka organisationens utformning i stort.

De förslag, som lämnas i det följande, avser att förse byggnadsstyrelsen med en sådan organisation, att den under förutsebara förhållanden skall ges möjlighet att effektivt fullgöra sina uppgifter. Omorganisationen bör enligt utredningens bestämda uppfattning genomföras redan fr. o. m. bud- getåret 1962/63.

Organisationen som sådan kan emellertid endast bli en yttre ram för arbe- tet inom styrelsen. För att syftet skall uppnås gäller det således att organi- sationen också får det personella innehåll —— kvalitativt och kvantitativt _ som verksamheten erfordrar.

Organisationens utformning Sett mot bakgrund av byggnads- och förvaltningsuppgifternas starka till- växt och den ökade betydelsen av byggnadsstyrelsens uppgifter som central myndighet inom plan- och byggnadsväsendet har utredningen inte ansett sig böra underlåta att antydningsvis ifrågasätta, om det inte relativt snart kan visa sig befogat att även med hänsyn till styrelsens interna organisa- tionsproblem åter upptaga frågan om avgränsningen av verkets ämbetsbe- fattning till förnyad prövning. Den hittillsvarande utvecklingen, som med- fört att styrelsen ständigt tillförts ökade uppgifter, torde sålunda ej kunna fortgå längre än till en viss gräns, utan att de problem som sammanhänger med kompetensområdets vidd leder till komplicerade och relativt kostnads- krävande organisationslösningar utan medföljande vinster i effektivitets- hänseende. I särskilt hög grad torde detta gälla i fråga om verksamhetens samordning och planering, samt administrativ ledning och kontroll. Utred- ningen har med detta endast velat erinra om att det uppenbara sambandet mellan arbetsmängd och behov av specialisering kan bli skäl att beakta även i fråga om verket som sådant.

Redan nu kan flera skäl åberopas för bildandet av ett särskilt organ för byggande och fastighetsförvaltning. Förslag med denna innebörd har, såsom framgått av redogörelsen i 3 kap., förut framkommit. Statens byggnadsbe— sparingsutredning föreslog för sin del (SOU 1957: 47) att denna verksamhet borde handhas av ett affärsdrivande verk. Flera vägande invändningar mot detta förslag framfördes emellertid från remissinstansernas sida. En av förutsättningarna för en sådan ombildning torde därjämte vara en begräns- ning av verksamhetsområdet till uppgifter som är förenliga med affärsdrift. För denna utrednings del synes därför någon reform med avseende på styrel- sens förvaltningsformer icke vara aktuell. Utredningen utgår således i fort- sättningen ifrån att byggnadsstyrelsen skall bibehållas vid sin nuvarande verkstyp.

Utredningen har övervägt frågan, huruvida som ledamöter i styrelsen lämpligen bör ingå andra personer än tjänstemän vid verket. Bl. a. har öv—

riga centrala statliga myndigheters organisation därvid undersökts särskilt med hänsyn till verksledningens sammansättning och verksamhetens karak- tär. Utredningen har emellertid funnit att byggnadsstyrelsens arbetsuppgif- ter icke motiverar någon ändrad organisation på denna punkt. Samtidigt vill utredningen uttala att styrelsens beslut, med det undantag som all— männa verksstadgan anger, alltjämt bör fattas av verkschefen ensam i de frågor i vars prövning han deltar.

För bedömande av organisationens utformning i övrigt bör, utöver vad som skett i de föregående kapitlen, vissa sidor av byggnadsstyrelsens verk— samhet i korthet beröras.

En central uppgift för byggnadsstyrelsen —4 och den volymmässigt nume— ra helt dominerande _ är att åt statsmyndigheterna anskaffa ändamålsen- liga lokaler. I denna uppgift ingår en lång serie av åtgärder, från det ett lokalkrävande initiativ tages t. o. m. fastighetens förvaltning. Utförliga re- dogörelser för dessa olika åtgärder har lämnats av föregående i 3 kap. redo— visade utredningar och bl. a. av byggnadsbesparingsutredningen i dess före- nämnda betänkande. Några sammanfattande synpunkter må här anföras till belysande av vissa utgångspunkter för utredningens förslag.

De omfattande och växande statliga lokalbehoven kräver avsevärda in— vesteringar och betydande årliga kostnader för underhåll och reparationer, hyror och fastigheternas drift m. 111. För att på ett ekonomiskt och i övrigt rationellt sätt tillgodose dessa behov kan en viss planering på längre sikt icke undvaras. Det torde böra ankomma på byggnadsstyrelsen som sakkun— nigt byggorgan, att inom sitt område lämna erforderliga förslag till stats- makterna i dessa frågor.

Vid nybyggnadsprojekt samt större om- och tillbyggnader skall i sam— arbete med nyttjaren eller för ändamålet eventuellt bildade delegationer eller motsvarande organ utredning göras beträffande kvantitativa och kvali- tativa funktionskrav för byggnaden, dennas lokalisering, tomtförhållanden och övriga förutsättningar för projekteringen. Resultatet av denna utred- ning sammanställes i ett byggnadsprogram, som även bör innehålla en pre— liminär tidsplan för projekterings— och byggarbetet samt kostnadsuppskatt- ning för dessa arbeten. Byggnadskostnaderna torde ofta i hög grad bli be- roende av detta program.

Projekteringsarbetets olika skeden redovisas å skisser och förslagshand- lingar, huvudhandlingar och färdiga bygghandlingar (entreprenadhand- lingar). Projekteringen är ett lagarbete under medverkan av olika specialister, där de viktigaste är arkitekten, byggnadskonstruktören samt elektroteknis- ka konstruktören, värme-, ventilations- och sanitetskonstruktören. För ett byggnadsföretags rationella bedrivande är det av väsentlig betydelse att fullständiga handlingar föreligger redan före byggnadsskedets början.

Byggnads- och förvaltningsskedena torde i princip vara entydigt avgrän- sade från varandra och från föregående skeden och därför icke här er- fordra några särskilda kommentarer.

I detta sammanhang torde även få erinras om den i 2 kap. omnämnda

nya ordningen för handläggning av ärenden rörande den statliga byggnads- verksamheten, vilken börjat tillämpas från och med budgetåret 1960/61.

Tillsammans med övriga, nu icke särskilt omnämnda arbetsuppgifter sy- nes byggnadsstyrelsens verksamhetsområde med hänsyn till uppgifternas kvalitativa och kvantitativa representation kunna sammanfattas i följande tio större funktionsgrupper, nämligen administrativa inklusive juridiska och kamerala frågor, lokalplanering, programarbete, projektering, byggande, fastighetsförvaltning inklusive förhyrning, bränslekontroll, kultur- och konst- historisk byggnadsvård samt centrala uppgifter inom planväsendet och mot— svarande uppgifter beträffande byggnadsväsendet.

Av dessa funktionsgrupper representeras den förstnämnda samt uppgif- terna inom planväsendet och för den kultur- och konsthistoriska byggnads- vården i nuvarande organisation av särskilda byråer samt bränslekontrol— len av en fristående avdelning. Lokalplaneringsfrågor handlägges såväl inom utredningsbyrån som intendentsbyrån. Programering och projektering fram t. o. m. huvudhandlingar handlägges inom utredningsbyrån, samt den fort- satta projekteringen och byggandet av byggnadsbyrån. Fastighetsförvalt— ningen är intendentsbyråns huvuduppgift. Uppsikt över och utarbetande av anvisningar för byggnadsväsendet slutligen handhas huvudsakligen av bygg— nadsbyrån men till viss del även av stadsplanebyrån.

Mellan flera av funktionsgrupperna finns ett starkt samband. Klarast tor- de detta komma till uttryck beträffande de funktioner som finns represen— terade i nybyggnadsärenden. Ett sådant ärende kan sålunda ses som en produktionskedja, där varje led är beroende av att det föregående fullgjorts, samtidigt som ett utbyte av impulser och erfarenheter mellan de olika le— den är värdefullt och ofta en förutsättning för en fullgod arbetsprodukt. En samordning mellan olika funktioner är därför erforderlig.

Lika viktigt att betona är emellertid kravet på specialisering, vilket krav skärpes genom arbetsvolymens tillväxt och uppgifternas alltmer komplice— rade natur. En sådan specialisering kan ske på olika sätt, t. ex. efter fack (utbildning), funktion eller objekt, och genomföras på olika nivå inom verket.

Utvecklingen av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och de ökade krav i fråga om bl. a. ledning, samordning och specialisering som denna utveck- ling lett till, gör enligt utredningens uppfattning en förstärkning av styrel- sens ledning nödvändig. Redan i dagens läge synes föredragningar och be— slut i löpade ärenden ta i anspråk en orimligt stor del av verkschefens tid, även med den omfattande delegation av beslutanderätten till byråcheferna som genomförts. Utredningen har följaktligen funnit att vid verkschefens sida bör insättas en eller flera ledande krafter med uppgifter som inom för- valtningen i allmänhet tillkommer överdirektör, teknisk direktör eller mot- svarande ämbetsmän. Flera olika alternativ till lösning av denna fråga har diskuterats av utredningen. Valet har härvid funnits böra stå mellan två huvudalternativ innebärande två olika principer för verksledningens orga— nisation. I båda fallen synes en strikt genomförd specialisering på byråer

böra förutsättas. Utredningen har för sin del här valt en fördelning efter funktion. Detta spörsmål skall närmare behandlas i ett efterföljande av- snitt.

En lösning som av utredningen övervägts har varit att inrätta två eller flera avdelningar, var och en under ledning av en teknisk direktör och upp- delad i två eller flera byråer. En sådan lösning innebär att i förhållande till nuvarande ordning ytterligare en organisationsnivå mellan generaldirek- tören och byråernas chefer införes.

Med hänsyn till verksamhetens art och omfattning samt föreliggande funktionssamband har det synts motiverat att skissera sådana avdelningar för följande grupper av uppgifter, nämligen för styrelsens »myndighetsupp- gifter» inom plan- och byggnadsväsendet samt kultur- och konsthistorisk byggnadsvård eventuellt i kombination med administration, för fastighets- förvaltning och bränslekontroll enbart eller i kombination med lokalplane- ring och programering och/eller kultur— och konsthistorisk byggnadsvård, för programering och projektering eller för projektering enbart, för pro- jektering och byggande eventuellt i kombination med uppgifterna inom byggnadsväsendet samt slutligen för lokalplanerind, programering, projek- tering oeh byggande. Tänkbart är härvid också att låta vissa uppgifter sor- tera direkt under generaldirektören liksom att låta teknisk direktör sam- tidigt förestå viss byrå.

Till följd av det samband som råder mellan olika funktionsgrupper är det knappast möjligt att ange, vilken av ovannämnda kombinationer som ur alla synpunkter är den mest ändamålsenliga. Bl. a. är detta i vissa mån beroende av kompetens och intresseinriktning hos de personer, som kan förvärvas till ledande befattningar. Man är följaktligen hänvisad till värde- ringar av styrkan i samhörigheten mellan skilda arbetsuppgifter. Som exem- pel på vanskligheten i sådana värderingar kan nämnas det naturliga sam- band som föreligger mellan å ena sidan fastighetsförvaltning samt lokal— planering och programering och å andra sidan mellan de bägge sistnämnda funktionerna och projekteringen. Med lika stor styrka kan vidare behovet av samordning av projektering och byggande hävdas. Den diskussion som förts i sådana frågor, bl. a. i samband med tidigare, i 3 kap. redovisade ut— redningar, torde visa att olika uppfattningar kan råda om hur dessa pro- blem lämpligen bör lösas. En viss smidighet i styrelsens dispositioner från tid till annan synes därför under alla förhållanden önskvärd.

Därest det nu diskuterade alternativet skulle väljas, har utredningen för sin del stannat för att vilja förorda en lösning med två tekniska direktörer, varav en för fastighetsförvaltning, bränslekontroll, lokalplanering och pro- gramering och en för projektering och byggande samt styrelsens uppgifter för byggnadsväsendet. Övriga arbetsuppgifter, d. v. s. planväsende, kultur- och konsthistorisk byggnadsvård ävensom administration synes i så fall böra ledas direkt av generaldirektören.

Det andra alternativet innebär att verkets ledning förstärkes med en över- direktör i souschefs ställning. Överdirektören bör i så fall följa styrelsens

hela verksamhet och biträda generaldirektören vid utövandet av dennes ämbete. Han bör ha till särskild uppgift att tillse att samordning mellan de olika byråernas arbete i erforderlig mån kommer till stånd. Efter uppdrag av generaldirektören bör han vidare kunna i generaldirektörens ställe av- göra viss grupp eller visst slag av ärenden eller alla till en eller flera byråer hörande ärenden.

Detta alternativ innebär således en förstärkning av verksledningen utan att ytterligare en organisationsnivå införes. Lösningen kännetecknas även av stor smidighet, varjämte de här förut antydda svårigheterna med åren- defördelningen undanröjes.

Efter vilket av de två nämnda huvudalternativen verksledningens organi- sation bör sökas, anser utredningen ytterst vara beroende av verksamhetens omfattning och organisationens härav beräknade totala storlek. Den mera tyngande administration, som torde bli en konsekvens av en lösning efter det först diskuterade alternativet, anser utredningen således inte kunna förordas med mindre ett sådant steg framtvingas av en ytterligare ökning av arbetsmängden. Utredningen har inte funnit det styrkt, att tiden ännu är mogen för en sådan organisation av byggnadsstyrelsen. Även om en lös— ning efter dessa linjer sålunda för närvarande synes innebära en överorga- nisation, är det dock möjligt att verksamheten framdeles kan komma att öka så väsentligt, att en omprövning blir påkallad.

Utredningen har således slutligen stannat för att nu föreslå att en tjänst såsom överdirektör med här förut omnämnda arbetsuppgifter inrättas vid byggnadsstyrelsen. Det torde härvid vara en fördel om endera generaldi- rektören eller överdirektören är en person med förvaltningsmässiga meri- ter samtidigt som den andre är en tekniskt skolad fackman.

Därest en organisationsförändring på förevarande punkt efter någon tid skulle visa sig erforderlig, torde en sådan anpassning efter utvecklingen re- lativt enkelt kunna genomföras efter förslag av styrelsen själv. En påtaglig fördel med en sådan successiv förstärkning torde vara att erfarenheten efter hand ger säkrare hållpunkter för bedömandena.

En ytterligare förstärkning i styrelsens ledning, som verksamhetens om- fattning och ekonomiska betydelse redan nu motiverar, är ett mindre stabsor— gan för samordnings- och andra organisationsfrågor. Utredningen föreslår på grund härav att en särskild organisationsavdelning inrättas och ställes direkt till ledningens förfogande.

Utredningen vill i detta sammanhang slutligen uttala att den byråindel- ning, som i det följande föreslås, utformats efter sådana principer att den avsetts vara anpassbar till båda de diskuterade lösningarna av verksledning- ens konstruktion.

Byråindelning m. m. Permanenta byråer

För att styrelsens verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och ekono- miskt samt tillgodose högt ställda kvalitetskrav torde till en början erford- 6—610848

ras en sådan gruppering av arbetsuppgifterna att en klar och entydig samt en med hänsyn till sak, funktion eller annan grund ändamålsenlig arbets- och ansvarsfördelning ernås. I vad mån denna gruppering skall konstituera byråer torde företrädesvis bli beroende av om viss naturligt avgränsad grupp representerar arbetsuppgifter av sådan betydelse och omfattning att en företrädare därför i verkets styrelse kan bedömas motiverad.

De sannolika växlingarna i arbetsmängden för byggnadsstyrelsen nödvän- diggör en elastisk organisation. Framför allt gäller detta i fråga om projek— tering och byggande. Det lär emellertid knappast vara möjligt att bygga upp en organisation som är ändamålsenlig för varje tänkbar arbetsvolym, utan elasticiteten torde alltid ha sin begränsning. Den bör dock kunna vara så stor att normala variationer kan bemästras med enkla medel inom en given organisationsram. Mera avsevärda förändringar i arbetsmängden av tillfällig natur torde lämpligast böra lösas med tillfälliga anordningar.

På grund av utvecklingen inom byggnadsstyrelsens arbetsområde har nu— mera de här antydda kraven på organisationen väsentligt skärpts. Härige- nom har såväl gränsdragningen mellan olika byråers uppgifter som sam- mansättningen i övrigt av vissa byråers verksamhet kommit att framstå som otidsenlig. Utredningen avser här i första hand utrednings- och bygg— nadsbyråerna samt i viss mån också intendentsbyrån.

En av de mest framträdande bristerna när det gäller gränsdragningen mellan olika byråers uppgifter är uppdelningen mellan utredningsbyrån och byggnadsbyrån på olika avsnitt av projekteringen. Denna uppdelning med gräns efter huvudhandlingarna torde ursprungligen ha dikterats av önskemålet att inom en byrå ha fackmännen med likartad utbildning sam- lade. Numera har emellertid utvecklingen framtvingat en specialisering även inom de olika facken. Samtidigt har arbetsmängdens tillväxt gett full sysselsättning för likartat utbildade fackmän inom de skilda specialområ- dena av samma fack. En fördelning på flera byråer av t. ex. byggnadstek- niker, värme- och ventilationstekniker eller elektrotekniker inger därför ej längre samma betänkligheter som för bara ett tiotal år sedan. Härtill bidrar också fördelningen av skilda arbetsuppgifter mellan personal med olika hög utbildning. Den nu rådande arbetsfördelningen mellan utrednings— och byggnadsbyråerna medför oklarheter i ansvarsfördelningen. Vidare sy- nes det mindre lämpligt att de anlitade konsulterna får olika huvudmän under olika skeden av sitt arbete. En samordning av styrelsens experter under en projektledare försvåras också.

Utredningen har således funnit att projektering och byggande bör skil- jas åt på olika enheter inom byggnadsstyrelsen. Med projektering avses då hela proceduren från första skissen t. o. m. färdiga bygghandlingar. En så- dan arbetsfördelning tillämpas så gott som konsekvent inom byggbranschen i Övrigt.

Projektering och byggande skall föregås dels av en mera långsiktig pla- nering dels av upprättandet av ett byggnadsprogram. Utredningen har förut betonat vikten av dessa förberedande åtgärder. Samma inställning torde ha

varit bestämmande för införandet av den nya ordningen för statliga bygg- nadsärendens behandling.

Man torde få räkna med att byggnadsstyrelsen kommer att ha ett stort antal byggnadsärenden i olika skeden under samtidig behandling. Det kan därför finnas risk för att en tillräckligt noggrann och effektiv handlägg- ning kommer att försvåras, om samma enhet skall ha att svara för flera avsnitt av ärendena. Härvid bör beaktas det vidgade ansvar för projek- teringen, som enligt utredningens åsikt bör läggas på projekteringsorganet i styrelsen. Projekteringsuppgifterna har numera fått sådan omfattning, att en särskild byrå synes böra koncentrera sig på dessa uppgifter. Det torde också vara en stor fördel och ägnat att främja arbetets rationalitet om särskilda arbetsgrupper kan erhålla rutin på planerings- och program- arbete. Dessutom kan framhållas att programarbetet normalt bör utföras av tjänstemän i styrelsen, givetvis under erforderligt samarbete med nytt- jaren m. fl., medan projekteringen alljämt huvudsakligen torde få uppdra- gas åt privatpraktiserande konsulter att utföras under styrelsens ledning och kontroll.

Det har under utredningsarbetets gång pekats på att det kan vara för- delaktigt, om den sakkunskap som har att leda projekteringen även får deltaga i programarbetet. Möjligheterna till en sådan anordning bör givet- vis hållas öppen, även om de båda uppgifterna förlägges till olika enheter inom styrelsen. Det väsentliga är att ansvaret för och administrerandet av de skilda uppgifterna anordnas så att effektiviteten i möjligaste mån blir garanterad.

Med hänsyn till sambandet mellan å ena sidan planering och program- arbete och å andra sidan fastighetsförvaltning kan skäl åberopas för att förlägga dessa arbetsuppgifter till samma enhet. Utredningen har övervägt ett sådant alternativ men funnit, att förvaltningsuppgifternas ansvällning icke ger utrymme för en lämpligt utformad byrå som kan svara för hela denna verksamhet.

Utredningen har således kommit till att en ny byrå bör inrättas för pla— nerings- och programarbete beträffande statliga byggnadsföretag. Denna byrå kan förslagsvis benämnas lokalplaneringsbyrån.

Byggandets fortgående industrialisering samt koncentrationen av såväl projektering som byggande till större företagsenheter med verksamhet över stora delar av landet har bl. a. motiverat att redan i 1947 års byggnadslag— stiftning bestämmelser införts, som inneburit att enhetliga tekniska regler för husbyggandet i viss omfattning skulle utarbetas av byggnadsstyrelsen. Genom den nya byggnadsstadgan, som trätt i kraft den 1 juli 1960, har des- sa styrelsens åligganden att utfärda tillämpningsregler till stadgan utvid— gats. Det finns därmed numera formella förutsättningar att fortsätta strä— vandena till större enhetlighet i dessa regler och att rensa ut byggnadsreg- lerande bestämmelser ur olika specialförfattningar.

De arbetsuppgifter, som åvilar byggnadsstyrelsen som central myndighet inom husbyggnadsområdet, har som en följd av den här antydda utveck-

lingen påtagligt ökat i omfattning. Härtill kommer att den hithörande verksamheten blivit av mera komplicerad natur, främst på grund av att en mängd nya byggnadsmaterial framkommit samt mera avancerade kon- struktions- och byggmetoder lanserats.

Det bör ankomma på centralorganet att med uppmärksamhet följa ut- vecklingen på husbyggnadsområdet och att på sitt sätt bidraga till att främja en rationalisering av byggnadsverksamheten. Härför torde erfordras en kontinuerlig och auktoritativ arbetsinsats från styrelsens sida genom kva- lificerad teknisk expertis. Denna insats torde bl. a. böra sikta till en fort— löpande översyn och utformning av husbyggnadsnormerna i anvisningarna till byggnadsstadgan.

De större krav på byggnadsstyrelsen, som således numera ställs i denna, för byggnadsfacket så väsentliga verksamhet, gör det enligt utredningens mening nödvändigt att styrelsens resurser när det gäller att tillgodose des— sa krav förstärkes. Detta synes lämpligen böra ske genom inrättande av en särskild teknisk byrå, som sammansättes av experter på olika tekniska husbyggnadsfrågor. Ett ytterligare motiv för en sådan åtgärd är att styrel- sens byggande verksamhet nu nått en sådan volym, att en särskild byrå utan tvekan erfordras enbart för byggandet.

Utredningen har ej funnit anledning ifrågasätta ett bibehållande av nu- varande stadsplanebyrån. Med hänsyn till utvecklingen inom planområdet och tillkomsten av nya planinstitut genom 1947 års byggnadslagstiftning, synes emellertid numera namnet planbyrån vara mera adekvat för denna byrå. Den nya instruktion, som träder i kraft den 1 oktober 1961, upptar också detta namn.

I 3 kap. har omnämnts att byggnadsbesparingsutredningen (SOU 1957: 47) väckt frågan om överförande av kulturhistoriska byrån till riksantikvarie- ämbetet. Någon definitiv ställning till denna fråga har hittills icke tagits. Byggnadsstyrelseutredningen vill därför redovisa vissa synpunkter härpå.

Byggnadsstyrelsen förvaltar en betydande del av landets förnämsta bygg- nadsminnesmärken. I den mån den förvaltande verksamheten utvidgas, kom- mer ökat antal kulturhistoriska objekt att ingå i styrelsens vård. Styrel- sen är för sin byggande och förvaltande verksamhet beroende av den spe— cialinriktade arkitektexpertis, som måste finnas inom kulturhistoriska by- rån. Vid förvaltningen och underhållet av slott och andra kulturhistoriskt märkliga statliga byggnader måste intendentsbyrån således ha nära sam- råd med denna byrå. Också med den nuvarande utredningsbyrån förekom— mer dylikt samarbete. Stadsplanebyrån är vidare i stigande omfattning i behov av kulturhistoriska byråns speciella sakkunskap, t. ex. när fråga är om ingrepp i kulturhistoriskt märkliga stadsbilder och miljöer eller i fråga om sådana motsättningar mellan gammalt och nytt som allt oftare uppkom- mer vid städernas utbyggande och tillväxt.

För kulturhistoriska byråns verksamhet är i sin tur en nära tillgång till den tekniska sakkunskap, som finnes inom styrelsens projekterande och byggande byråer, av stort värde.

Byggnadsstyrelseutredningen har därför för sin del kommit till den upp- fattningen att kulturhistoriska byrån har sin naturliga hemvist i byggnads- styrelsen. I jämförelse med övriga byråer har byrån en ringa personalupp— sättning. Det kunde därför ligga nära till hands att vid en omorganisation av byggnadsstyrelsen söka inlemma byrån i någon av de övriga byråerna. Med hänsyn till byråns från övriga byråer artskilda uppgifter anser emel- lertid utredningen att byrån bör bestå som självständig enhet.

Behovet av en särskild byrå för styrelsens fastighetsförvaltning torde ej behöva närmare motiveras. På denna byrå bör samtliga med fastighetsför- valtningen sammanhängande uppgifter handläggas. Det har diskuterats om icke lämpligen det rent tekniska byggnadsunderhållet bör anförtros åt byggnadsbyrån. Dessa uppgifter har emellertid en från nybyggnadsverksam- heten artskild karaktär, som kräver särskild skolning och erfarenhet. Ut- redningen har därför funnit att de bästa garantierna för en ekonomisk och tekniskt fullgod underhållsverksamhet erhålles, om densamma bibehålles i förvaltningsorganet. Däremot bör större om- och tillbyggnader på inrikes— fastigheter, vilka nu i viss utsträckning projekteras och utföres genom in- tendentsbyråns försorg, överföras till projekteringsbyrån respektive bygg- nadsbyrån.

För ett riktigt handhavande av nybyggnadsverksamheten för beskick- ningsfastigheterna utomlands är de erfarenheter av utländska förhållanden, som erhålles via förvaltningen, en stor tillgång. Det bör också beaktas att en stor del av projektering och byggledning vad gäller utrikes fastigheter utlämnas till arkitekter på platsen och vederbörande beskickning. Dessa förhållanden jämte de goda erfarenheterna av nuvarande ordning för hand- läggning av hyggnadsfrågor för de utrikes beskickningarna talar för att uppgifterna bibehålles vid en särskild enhet inom styrelsens förvaltnings- organ. Härigenom vinnes också förenklingar ur administrativ synpunkt med hänsyn till samarbetet med utrikesdepartementet.

Utredningen föreslår att benämningen intendentsbyrån bibehålles för sty- relsens förvaltningsorgan.

Värmetekniska avdelningens ställning inom byggnadsstyrelsen har förut i olika sammanhang diskuterats. Två tidigare utredningar har föreslagit, att den bränslekontrollerande verksamheten bör inordnas i den byrå som svarar för fastighetsförvaltningen.

Även denna utredning måste konstatera att bränslekontrollen får anses vara en uppgift som har nära samband med förvaltningen. En av de mera väsentliga frågorna för byggnadernas driftsekonomi är nämligen värmeför- sörjningen och dess handhavande. Det bör sålunda ankomma på det bränsle— kontrollerande organet att till den som är ansvarig för förvaltningen lämna de förslag, vartill kontrollen ger anledning. Utredningen har därför kommit till den uppfattningen, att styrelsen icke bör avsäga sig fördelarna av att ha förvaltning och bränslekontroll samordnade under en gemensam led- ning. Det förhållandet att byggnadsstyrelsen skall utöva värmekontroll även för statliga fastighetsbestånd, som icke förvaltas av styrelsen, samt för

landstingens räkning synes icke ge anledning till att modifiera detta bedö- mande. Något skäl att befara att denna sistnämnda del av verksamheten på något sätt skulle bli lidande på en samordning torde i varje fall icke finnas.

Den bränslekontrollerande verksamheten torde ej heller påkalla sådana ställningstaganden från styrelsens sida att den motiverar en särskild leda— mot i styrelsen.

Utredningen föreslår således att värmetekniska avdelningen inordnas i in- tendentsbyrån.

En administrativ byrå slutligen utgör en självklar enhet inom styrelsen.

Särskilda byråer

Den förestående starka ökningen av styrelsens byggnadsverksamhet be— tingas, såsom belysts i 4 kap., väsentligen av ett fåtal projekt av sällan förekommande storleksordning.

Vid sådana större byggnadsobjekt ställes speciella krav på planering, programutredning och projektering, vilka, enligt vad erfarenheten ger vid handen, vanligen ej tillfredsställande torde kunna tillgodoses utan särskilda organisatoriska anordningar. De olika delarna av arbetet är här också van- ligen tidsmässigt oeh funktionellt inflätade i och beroende av varandra och pågår sålunda parallellt under i stort sett hela byggnadstiden. Dessa för- hållanden medför att starka skäl finns för en gemensam ledning av hela detta arbete.

Organisationen av byggnadsstyrelsens uppgifter för nu avsedda byggnads- objekt kan inte utan vidare inordnas i den byråindelning som skisserats i det föregående. Ett av de mera framträdande skälen härtill är behovet av kvalificerade ledare, som kan ägna hela sin tid åt uppgiften. Man torde knappast kunna räkna med att i nuvarande läge förvärva erforderliga topp- krafter härför under byråchefsplanet.

En möjlig lösning är att förse styrelsen med flera permanenta projekte— ringsbyräer och förutsätta att styrelsen fördelar arbetet mellan dessa inbör- des samt mellan dessa och övriga byråer efter omständigheterna i det en— skilda fallet.

Utredningen anser emellertid att ett sådant alternativ ej medger tillräck- lig elasticitet och smidighet åt organisationen utan förordar i stället att sär— skilda, för det speciella fallet anpassade organisationsenheter — särskilda byråer —— inrättas.

Dessa enheter anknytes till styrelsen på samma sätt som styrelsens övriga byråer, varigenom de får tillgång till styrelsens administrativa och tekniska resurser och ställes under gemensam ledning med verksamheten i övrigt.

Med hänsyn till de förberande arbetenas vikt och omfattning torde det vara ändamålsenligt att Kungl. Maj:t utser lämpligt sammansatta program— kommittéer eller -delegationer med representanter för bl. a. huvudmannen och eventuellt även för berörda departement. Dessa organs ledning bör i så fall samordnas med ifrågavarande byrå inom byggnadsstyrelsen. En sådan

kommitté bör fungera som kontaktorgan mellan byggnadsstyrelsen och hu- vudmannen även under projekterings— och byggnadstiden, men bör i övrigt ej ha befattning med verksamheten under dessa skeden.

Genom förslaget med särskilda byråer kombinerade med nyssnämnda or- gan anser utredningen även att en ersättning för byggnadskommittéer och liknande organ tillskapats, varför nya sådana i fortsättningen ej synes bli er- t'orderliga.

Den av utredningen förordade avgränsningen av byggnadsbyråns arbets- uppgifter ger denna byrå ett enhetligt och koncentrerat kompetensområde. Härigenom har byråns förutsättningar att vidga sin kapacitet avsevärt ökats. Det kan därför vara möjligt, att även om särskilda byråer inrättas för vissa byggnadsprojekt, själva byggandet kan anförtros åt byggnadsbyrån. Lämp- ligheten härav i de enskilda fallen kan vara beroende av flera omständig- heter, bl. a. av frågan vilken ledande kraft som kan erhållas för det särskil- da organet. Man torde här kunna utgå ifrån att svårigheter kommer att uppstå att förvärva person för dessa uppgifter som är lämplig att svara för både projektering och byggande. Utvägen att för ett objekt bilda ett särskilt organ för projekteringen och ett för byggandet bör också hållas öppen.

De särskilda organens sammansättning och arbetsuppgifter blir sålunda beroende av förhållandena i varje särskilt fall. Dessa frågor torde bäst överblickas av byggnadsstyrelsen, som därför synes böra vara förslagsstäl- lare. Beslutanderätten bör tillkomma Kungl. Maj:t.

Utredningen föreslår att de särskilda byråernas chefer, vilka bör benäm- nas byggnadsråd, i styrelsens plenum skall ha att taga befattning enbart med ärenden som rör vederbörande byrå.

För nu förestående byggnadsverksamhet synes särskilda byråer böra övervägas för Stockholms universitet, radio— och TV-hus i Stockholm, uni- versitetet och Chalmers tekniska högskola i Göteborg, universitetet och ny teknisk högskola i Lund samt för mentalsjukvård och fångvård. Det är emellertid tänkbart att det kan visa sig lämpligt att åt en byrå uppdraga flera av dessa objekt. Byggnadsstyrelsen torde efter hand få ett bättre un- derlag för bedömandet av dessa frågor.

Utredningen vill ifrågasätta, om inte en av de nämnda byråerna bör pla- ceras i Göteborg och en i Lund eller Malmö. Ett ställningstagande härtill är beroende av bl. a. möjligheterna att rekrytera erforderlig personal.

I det föregående har utredningen framhållit eventualiteten av ett fram— tida behov av ytterligare viss reform med avseende på byggnadsstyrelsens ledning. Vid ett sådant tillfälle bör också tillräckliga erfarenheter ha vunnits av systemet med särskilda byråer samt ”säkrare bedömanden kunna ske med avseende på arbetsuppgifternas utveckling. Det är också möjligt att ett annat läge på arbetsmarknaden inträtt och att därför behovet av tekniker blir lättare att tillgodose. Det torde då också kunna Visa sig lämpligt att anknyta de särskilda byråernas uppgifter till den permanenta byråindelningen på sätt här förut antytts. En sådan anpasSning av styrelsens organisation efter utvecklingen bedömer utredningen icke komma att möta större svå—

righeter. Det bör ankomma på styrelsen själv att uppmärksamma dessa frågor och komma med erforderliga förslag.

Rådgivande organ Den organisatoriska splittringen inom den översiktliga planläggningens om— råde synes medföra ett starkt behov av ett samordnande organ. Det till bygg- nadsstyrelsen knutna rådet för översiktlig planläggning torde i detta syfte ha en viktig funktion att fylla. Ett sådant råd bör därför bibehållas.

Sedan numera bättre betingelser för forskning och utredningar inom sam— hällsplaneringen erhållits genom rådet och institutet för byggnadsforsk— ning, synes emellertid det till byggnadsstyrelsen knutna rådet ej längre böra bedriva utredningsverksamhet utan vara ett rent samordningsorgan.

De stora och väsentliga frågorna för rådet torde även i fortsättningen komma att avse den översiktliga planläggningen. Rådet bör emellertid kunna behandla också andra med samhällsplanering förbundna problem.

Rådets behov av kansli bör lämpligen kunna tillgodoses genom byggnads- styrelsens planbyrå, vilken det som central planmyndighet får anses åvila att svara för att erforderligt samarbete kommer till stånd för lösandet av olika samhällsplaneringsproblem. Särskilda medel får sålunda icke längre anses erforderliga för avlöning av personal åt rådet. Utredningen förutsät- ter då, att tillräckliga medel kommer att ställas till byggnadsstyrelsens disposition för en ändamålsenlig och tillräcklig organisation av planbyrån.

Utredningen har ej funnit anledning föreslå någon förändring med avse— ende pä rådets sammansättning. Tiden torde emellertid nu vara mogen för att ge detsamma en någon fastare form. Utredningen föreslår sålunda att rådets ledamöter, förutom representanterna för byggnadsstyrelsen, på för- slag av styrelsen förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av tre år. Såsom rådets ordförande bör styrelsens generaldirektör fungera och som dess vice ordförande och föredragande chefen för styrelsens planbyrå. Rådets benäm— ning synes samtidigt höra ändras, förslagsvis till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering. Byggnadsstyrelsen bör ha möjlighet att från fall till fall adjungera ledamöter eller tillkalla särskilda sakkunniga och ex- perter.

Vid handläggning av ärenden rörande tekniska frågor, som samman- hänger med byggnadsstyrelsens ställning som centralmyndighet på hus— byggandets område samt vid utarbetande av tekniska anvisningar m. m. är det självfallet nödvändigt för styrelsen att samråda med åtskilliga be— rörda parter, intressenter och expertinstanser, såsom branschorganisatio- ner, tekniska föreningar och andra sammanslutningar inom byggnadsfac- ket, forsknings- och provningsinstitutioner samt specialmyndigheter. Ett sådant samråd torde oftast kunna äga rum genom direkt kontakt med re— presentanter för de i varje särskilt fall närmast berörda parterna. Vid hand- läggning av frågor av större vikt och omfattning eller av principell bety- delse torde det emellertid inte sällan vara motiverat att samrådet sker inom en för ändamålet särskilt tillsatt kommitté eller arbetsgrupp. Detta förfa—

ringssätt bör bland annat ifrågakomma, då det gäller att revidera och komplettera de tekniska anvisningarna till byggnadsstadgan. Då de första anvisningarna av denna art skulle utarbetas, förutsatte Kungl. Maj:t att byggnadsstyrelsen skulle utföra arbetet i samråd med särskilda sakkun- niga. Ävcn vid de sedermera genomförda omarbetningarna av anvisningarna har byggnadsstyrelsen med Kungl. Maj :ts medgivande tillkallat sakkunnig— kommittéer, med vilka samråd ägt rum.

Samråd och samarbete enligt ovan angivna principer måste förutsättas komma att äga rum även i framtiden. I och med att byggnadsstyrelsens ålig- gande att utfärda anvisningar till byggnadsstadgan utvidgats att avse prak— tiskt taget alla tekniska frågor inom husbyggandet samt anvisningarna ge— nom den nya byggnadsstadgan får giltighet för huvudparten av husbygg— nadsverksamheten i landet, finns det emellertid anledning att ta upp frågan om en mera fast organiserad form för en fortlöpande samverkan mellan byggnadsstyrelsen och företrädare för berörda parter på husbyggandets område. En sådan samverkan skulle kunna ske inom ett permanent organ, i vilket ingår sakkunskap på olika tekniska områden.

Behovet av ett permanent samarbetsorgan bör också ses mot bakgrund av den form, som anvisningarna till byggnadsstadgan (BABS) nu erhållit. Enligt 76 & byggnadsstadgan har byggnadsstyrelsen att utfärda råd och an— visningar, vilka för att bli bindande kräver Kungl. Maj:ts fastställelse. BABS 1960 har efter samråd emellan kommunikationsdepartementet och bygg— nadsstyrelsen icke fastställts av Kungl. Maj:t och har sålunda ej bindande form. Det kan i den nuvarande situationen på det tekniska området vara en fördel att normerna icke är alltför fastlåsta och att de utan större omgång låter sig justeras. Men för att de utfärdade normerna under sin giltighets— tid ändå så långt möjligt skall respekteras, är det angeläget att byggnads— styrelsen vid normernas utfärdande har stöd hos de berörda parterna.

Orgauet, som lämpligen kan benämnas byggnadsstyrelsens tekniska råd, bör vid behov och kallelse av byggnadsstyrelsen sammanträda för att dryfta frågor av större vikt eller av principiell betydelse för att lämna råd till byggnadsstyrelsen. Härigenom torde förutsättningarna vidgas för styrelsen att fullgöra sina krävande och mångskiftande uppgifter som centralmyn- dighet på liusbyggnadsområdet.

I rådet bör ingå representanter för de mera väsentliga verksamhetsgre— narna inom husbyggandet. Eftersom rådet emellertid av praktiska skäl inte kan göras alltför stort, synes det lämpligt att begränsa det till att omfatta förslagsvis högst 16 personer. Dessa bör företräda projektörerna och fors— karna genom rådet för byggnadsforskning, SAR, SVR, VVS-tekniska för- eningen och SER samt byggnadsarbetarna och byggnadsföretagarna m. fl. genom Svenska Byggnadsarbetarförbundet, Svenska Byggnadsentreprenör— föreningen, Svenska Byggnadsindustriförbundet och de allmännyttiga och därmed jämställda bostadsföretagen. Vidare bör byggnadsnämnderna före— trädas i rådet genom Svenska Stadsförbundet och Landskommunernas För- bund samt de sakkunniga hos nämnderna genom stadsarkitekt— och bygg-

nadsinspcktörsföreningarna. I rådet bör dessutom ingå byggnadsstyrelsens generaldirektör som ordförande och chefen för tekniska byrån som vice ordförande och föredragande.

Erforderlig sekreterarhjälp m. m. bör tillhandahållas rådet genom bygg- nadsstyrelsens försorg.

Då rådet av praktiska skäl inte kan rymma representanter för alla par— ter, som är berörda av styrelsens verksamhet inom husbyggnadsfaeket, bör styrelsen liksom beträffande planrådet ha möjlighet att från fall till fall vid sidan av rådet eller som adjungerade ledamöter av rådet tillkalla sär- skilda sakkunniga och experter.

Rådet bör ej ha några beslutande eller verkställande funktioner utan endast tjänstgöra som rådgivande sakkunnigorgan. Beslut i de ärenden som behandlas av rådet skall sålunda i vanlig ordning fattas av byggnads— styrelsen. Rådet bör ej heller bedriva någon självständig, utåtriktad verk- samhet.

Rådets ledamöter, förutom representanterna för byggnadsstyrelsen, bör på förslag av styrelsen förordnas av Kungl. Maj :t för en tid av tre år.

Till de icke statsanställda ledamöterna av de bägge råden synes böra utgå särskild ersättning. För detta ändamål bör särskilda medel beräknas på styrelsens avlöningsanslag. För första budgetåret har medelsåtgången uppskattats till 10 000 kronor.

Sammanfattning Utredningen föreslår enligt det föregående sammanfattningsvis följande.

Byggnadsstyrelsen organiseras med en generaldirektör och chef, en över- direktör och souschef samt följande åtta permanenta byråer, nämligen,

en administrativ byrå för administrativa, juridiska och kamerala upp- gifter,

en lokalplaneringsbyrå för planering och utredningar avseende statens lokalbehov samt utarbetande av byggnadsprogram,

en pro jekteringsbyrå för projektering av byggnadsföretag (totalprojekte- ring från skiss till fullständiga bygghandlingar),

en byggnadsbyrå för utförande av byggnadsföretag på entreprenad eller under vissa speciella förutsättningar i egen regi,

en intendentsbyrå för fastighetsförvaltning inklusive köp och försälj— ning av fastigheter samt förhyrning av lokaler ävensom bränslekontroll,

en kulturhistorisk byrå som skall svara för styrelsens uppgifter avseende den kultur— och konsthistoriska byggnadsvården,

en planbyrå för handhavande av byggnadsstyrelsens uppgifter som cen- tral myndighet inom planväsendet, samt

en teknisk byrå för handhavande av motsvarande verksamhet beträffande byggnadsväsendet.

I styrelsen föreslås därjämte skola ingå en organisationsavdelning, vilken ges ställning såsom stabsorgan.

I det följande lämnas därtill förslag till en särskild kalkylavdelning.

För vissa exceptionellt stora byggnadsobjekt eller för viss art av bygg- nader och under vissa förutsättningar i övrigt föreslås att Kungl. Maj:t efter förslag av byggnadsstyrelsen skall kunna inrätta särskilda byråer för programutredningar, projektering och/eller byggande.

Till byggnadsstyrelsen anknytes slutligen två rådgivande organ, nämligen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering och byggnadsstyrelsens tek- niska räd, vilka har anslutning till planbyråns respektive tekniska byråns arbetsuppgifter.

Organisationen för vissa arbetsuppgifter Utredningen övergår nu till att beröra vissa arbetsfunktioner inom bygg- nadsstyrelsen, vilka bedömts fordra en mera detaljerad behandling redan i förevarande sammanhang. Utredningen avser här bokföring och ekonomisk kontroll, framställningar till Kungl. Maj:t samt kostnadsberäkning och efterkalkylering.

Bokföring och ekonomisk kontroll Bokföring och ekonomisk kontroll förekommer för närvarande som fram- gått av det föregående, på såväl administrativa byrån som utrednings—, byggnads- och intendentsbyråerna. På intendentsbyrån är dessa uppgifter vidare förlagda till flera avdelningar —— inrikesavdelningens bokföringskon- tor, utrikesavdelningen och hyresavdelningen samt i viss mån till allmänna avdelningen.

Utöver vad som sagts angående de olika byråernas arbetsuppgifter i redo— görelsen för styrelsens nuvarande organisation bör följande nämnas beträf- fande förekommande bokföringar m. m.

På den administrativa byråns kamerala avdelning föres styrelsens in- komst- och utgiftsbok samt journaler, på vilka grundas redovisningen gent- emot budgeten m. m. Vidare kan nämnas en kontrolliggare över maximerade anslag och anslagsposter, avsedd att utvisa det kassamässiga saldot, vilken skall utgöra ett kontrollinstrument för Övervakningen av att överskridan— den av medelsanvisningar och motsvarande icke sker.

Uppgörelser med arkitekter och konsulter träffas av utredningsbyrån, som gemensamt med administrativa byrån svarar för utbetalningar till des- sa under utrednings— och projekteringsarbetet. Noteringar beträffande så- dana utbetalningar föres på utredningsbyrån uppdelade på de olika upp- dragen. Utredningsbyrån överlämnar till byggnadsbyrån de byggnadsären- den, som skall utföras av den senare byrån med bl.a. angivande av kost- nadsram, medelsanvisning och av utredningsbyrån utbetalta medel som skall belasta byggnadsanslaget. Uppgifter härom hämtas från nyssnämnda bokföring.

På byggnadsbyrån föres en kostnads- och dispositionsbokföring omfat— tande av byrån bedrivna arbeten och med vars hjälp den ekonomiska över- vakningen av företagen sker. Som komplement till denna bokföring föres

en reskontra omfattande räkningar från konsulter, leverantörer m. fl. Ilär kontrolleras, att av den för företaget fastställda ramen erforderliga belopp avsatts för olika delarbeten etc.

På intendentsbyråns räkenskapsavdelning föres en dispositionsbokföring över underhållsanslaget för byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond för övervakning av den gällande generalplanens genomfö— rande.

På byråns utrikesavdelning föres motsvarande dispositionsbokföring som på inrikesavdelningen för utrikesrepresentationens fastigheter. Denna om- fattar emellertid även investerings— och utrustningsanslag.

På intendentsbyråns hyresavdelning föres en förfalloliggare över hyres- utbetalningar, som samtidigt utgör en specifikation över hyreskostnader— na. Med hjälp av denna upprättas periodiskt förteckningar och giroutbe- talningskort för utbetalningarna och lämnas årlig redovisning över hyres— kostnadernas fördelning på myndigheter m. m.

Mot den organisation och de system, som sålunda förekommer på bygg- nadsstyrelsen, torde ej finnas mycket att erinra så länge uppgiften är att bokföra och redovisa kostnader för en relativt ringa volym, där kravet på detaljrikedom icke drives alltför långt. Genom den uppdelning av bokfö— ringsarbetet på olika byråer och avdelningar, som följer med en sådan organisation, skapas också förutsättningar för en smidig anpassning av bokföringen till de speciella krav och behov som lokalt ställes på denna. Personalens möjligheter att sätta sig in i förekommande system och primär- material är även större då endast ett mera begränsat område skall omfat- tas. Bokföringens inplacering på tekniska byråer underlättar också samar— betet med den tekniska personalen.

Å andra sidan följer med en sådan decentralisering lätt en bristande en— hetlighet såväl i fråga om bokföringens uppläggning som beträffande meto- der och hjälpmedel för dess utförande, varjämte risken för dubbelarbete ökar. Dessa förhållanden illustreras bl. a. av de olika system och hjälpme- del som förekommer i fråga om bokföringen. Inkomst— och utgiftsbok samt journaler på administrativa byrån föres sålunda med hjälp av två skrivan- de bokföringsmaskiner utan automatiska räknefunktioner. Dessa maskiner är försedda med summeringsverk men saknar salderingsverk. Den på sam— ma byrå förda kontrolliggaren över maximerade anslag etc. föres manuellt liksom utredningsbyråns bokföring avseende utrednings- och projekterings- anslagen. För byggnadsbyråns dispositions— och kostnadsbokföring använ- des två bokföringsmaskiner med summerings- och salderingsverk men utan textskrivning medan reskontran föres manuellt. För dispositionsbokföring— en över fastighetsfondens underhållsanslag användes en skrivande bokfö- ringsmaskin av samma typ som på administrativa byrån. Bokföringen av underhållskostnaderna m. m. för utrikesrepresentationens fastigheter har hitintills förts manuellt, men från den 1. 7. 1961 överflyttats på nyssnämnda bokföringsmaskin.

Som exempel på dubbelbokföring och de svårigheter denna medför kan

nämnas, att verifikationerna för byggnadsarbetena bokförs i byggnadsby- råns dispositionsbokföring före handlingarnas överlämnande till administra- tiva byrån. Härvid anges den förutsatta betalningsdagen. Administrativa byrån kan emellertid icke alltid effektuera utbetalningarna beräknad dag, något som även kan inträffa före ett månadsskifte. Förekommande avstäm— ningar mellan byggnadsbyråns dispositionsbokföring å ena sidan och ad— ministrativa byråns kassabokföring samt eventuellt även kontrolliggaren över maximerade anslag å den andra blir till följd härav tidskrävande, då det måste klarläggas vilka poster som bokförts på respektive period i de olika systemen. De nackdelar sådana dubbelbokföringar medför samman- hänger endast till mindre del med det merarbete som krävs för att föra mer än en bokföring. Den stora belastningen uppkommer i stället genom de omfattande avstämningar som måste företagas och som försvåras om — som fallet ofta är — enhetliga principer icke gäller eller bokföringen sker på olika tidpunkter.

Även beträffande principerna för kostnadernas redovisning synes sam- ordningssvårigheter föreligga. En konsekvens härav är t. ex. att byggnads- byrån vid ett byggnadsärendes överlämnande från utredningsbyrån anser en fullständig genomgång av utredningsbyråns primärmaterial erforderlig med eventuellt nytt ställningstagande till bl. a. frågan huruvida ifrågava— rande kostnader är att hänföra till det aktuella objektet.

Det ställer sig därjämte svårt att utjämna arbetsbelastningen avdelning- arna emellan med nuvarande organisation, bl. a. beroende på personalens bristande kännedom om andra avdelningars material och på svårigheterna att uppdela primärmaterial och bokföringskort för att till en del överläm— nas till annan avdelning för bearbetning. Omplacering av personal _ även tillfällig omflyttning exempelvis vid sjukdomsfall eller liknande — försvåras med ansvaret för bokföringen uppdelat på olika organisationsenheter.

Med på styrelsen förekommande bokföringssystem föreligger svårigheter att snabbt kunna erhålla sammanställning av vissa kostnadsuppgifter. Till— räckliga resurser synes även saknas för att lämna regelbunden informa— tion beträffande medelsdispositioner och det ekonomiska läget för pågående arbeten och uppdrag till underlag för den ekonomiska kontrollen. Dessa svårigheter befarar utredningen kan öka avsevärt vid stigande omslutning och allt större antal byggnadsobjekt m. m. Jämväl övriga nu påtalade för- hållanden synes antyda svårigheter att med nuvarande organisation och re- dovisningssystem anpassa bokförings- och redovisningsarbetet till de med tiden förändrade kraven och till den successivt ökande arbetsvolymen.

Av kap. 4 har framgått, att man för 1960-talet kan räkna med en stark stegring av de statliga investeringarna i husbyggnader. Det av styrelsen för- valtade fastighetsbeståndet antages komma att ungefär tredubblas fram till början av 1970-talet. Såväl investeringarnas ökning som tillväxten av fastig- hetsbeståndet kommer att ställa större krav på den ekonomiska redovis- ningen och kontrollen. Det kommer sålunda ej blott att röra sig om en volym- mässig ökning av bokföringsarbetet, utan en mera detaljerad bokföring tor-

de även efter hand komma att erfordras för att kostnadsövervakningen vid den stigande omslutningen skall kunna effektiviseras.

De olika bokföringssystem, som förekommer på de tekniska byråerna, sy— nes i första hand ha upplagts med syfte att övervaka medelsförbrukningen för olika objekt och delar därav och endast i andra hand för att ge underlag för efterkalkyler. Allteftersom större krav ställs på kostnadsövervakningen, vari innefattas att planerade arbeten skall utföras inom kostnadsberäkning— arnas ram, ökar emellertid behovet av att kunna utföra efterkalkyler och analysera kostnadernas sammansättning och fördelning, oaktat att detta i samband med entreprenadarbeten endast kan ske i begränsad omfattning. Såsom i annat sammanhang något skall beröras är sådana efterkalkyler av stort värde även av andra orsaker.

Med befintlig organisationsform och nuvarande mekaniseringsgrad för bok— föringsarbetet befarar utredningen, att det skulle krävas en omfattande ök— ning av styrelsens personalresurser för att möta den stegring av arbetet som väntas uppkomma. Svårigheterna att samordna de olika bokföringarna och uppnå erforderlig snabbhet och säkerhet i bokföringsarbetet skulle emeller— tid påtagligt öka genom en sådan utbyggnad av den befintliga organisatio- nen, något som enligt utredningens uppfattning bör undvikas.

Enligt utredningens mening måste bästa möjliga garantier skapas för att verksledningen på snabbaste och effektivaste sätt skall kunna tillförsäkras information om det ekonomiska läget och för att en effektiv kostnadsöver— vakning skall kunna utövas samt underlag för erforderliga kostnadsanalyser etc. erhållas. Utredningen anser vidare att detta mål måste nås genom en effektivisering av bokföring och redovisning, varigenom onödiga felkällor i görligaste mån undviks och dubbelarbete i största utsträckning elimine— ras. Väsentligt härvid synes utredningen vara, att antalet bokföringar och redovisningar nedbringas till ett minimum och samtidigt samordnas så långt som möjligt. I den mån så erfordras för att dessa resultat skall kunna upp— nås måste styrelsen tillföras ytterligare resurser, varjämte organisationen måste ges en sådan utformning att den befordrar dessa syften.

De krav, som med denna målsättning måste ställas på bokföringen i fråga om snabbhet, korrekthet och detaljrikedom, kan tillgodoses även om arbets— volymen kraftigt stegras genom att insätta i marknaden tillgängliga bokfö- ringsanläggningar. En eventuell kombination av manuella och maskinella system eller av maskinella system av olika mekaniseringsgrad måste emel- lertid avvägas rätt för att arbetsprocessen skall kunna förlöpa så jämnt och störningsfritt som möjligt.

Det successivt ökade behovet av snabb tillgång till detaljerade och aktu— ella data för såväl planering som kontroll har inom alla områden visat sig framtvinga samordning av förekommande bokföringssystem och nödvän- diggjort en högre grad av mekanisering än tidigare på detta område. Häri— genom har man uppnått en avsevärt ökad säkerhet i bokföringsarbetet sam- tidigt som materialet kan bearbetas snabbare och mera detaljerat. Risken för skriv- och överföringsfel har eliminerats i stor omfattning, varigenom

kontrollarbetet minskat. Denna utformning av bokföringsarbetet har ökat betydelsen av att förekommande samordningsmöjligheter beaktas redan vid planläggningen av nya bokföringssystem för att undvika eller begränsa behovet av ytterligare framtida omläggningar, något som avsevärt under- lättas genom en centralisering av ansvaret för bokföringen. Ett samman- förande av de olika bokföringsenheterna _ ej blott organisatoriskt utan även genom att lokalt samla dem hos en enda organisationsenhet _ ska— par sålunda enligt utredningens mening de bästa förutsättningarna för ledningen att kunna utnyttja bokföringen som ett instrument för ekono- misk ledning och övervakning av verksamheten.

Inrättandet av ett centralt bokföringskontor medför vidare att den för bokföringsarbetet erforderliga maskinparken kan dimensioneras efter det samlade behovet, varigenom mindre reservkapacitet behövs än vid en de— centraliserad bokföring. Likaså kan personalen utnyttjas bättre samt lät— ' tare och snabbare sättas in på det område, där belastningen för tillfället är störst. Bokföringssystem, som ensamma är för små för att motivera an- vändandet av högeffektiva bokföringsmaskiner, kan genom en sådan cen- tralisering sammanföras och inordnas i större system, varigenom även des— sa mindre system kan överföras på en maskinanläggning.

Med hänsyn till dessa förhållanden och för att tillgodose de krav, som enligt utredningens mening måste ställas på bokföring och redovisning inom byggnadsstyrelsen, bör de olika bokföringskontoren och motsvarande sammanföras till en organisatorisk enhet. Denna kan alternativt placeras på den i fråga om kostnadsredovisning största byrån _ byggnadsbyrån _ eller på den administrativa byrån, alternativt utformas som en fristående enhet. Vid sistnämnda alternativ skulle till denna enhet överföras den ka- merala avdelningen från administrativa byrån.

Utredningen har kommit till den uppfattningen, att det gemensamma bokföringskontoret lämpligast bör placeras på administrativa byrån. Detta kontor skall till sin karaktär utgöra ett serviceorgan för berörda tekniska byråer, något som väl sammanfaller med en väsentlig del av administrati- va byråns nuvarande arbetsuppgifter.

Utredningen föreslår alltså, att redovisnings— och bokföringsuppgifterna på de olika byråerna sammanslås till en ekonomiavdelning placerad på den administrativa byrån. Till denna byrå överföres den dispositions- och kost- nadsbokföring, som föres på den nuvarande byggnadsbyråns ekonomiav- delning liksom uträkningen av arbetarlöner, jämte de specialbokföringar av skilda slag, som finns placerade på intendentsbyråns inrikes—, utrikes- och hyresavdelningar liksom på allmänna avdelningen samt på utrednings— byrån. De på intendents— och utredningsbyråerna placerade bokföringssy- stemen _ med undantag för fastighetsredovisningen och hyresavdelning— ens bokföring _ tillhör organisatoriskt administrativa byrån redan i den nuvarande organisationen, fastän därmed sysselsatt personal är placerad på respektive tekniska byrå. Det skall åvila ekonomiavdelningen att genom regelbundna rapporter hålla berörda tekniska byråer informerade om mc-

delsdispositioner och om den ekonomiska ställningen för uppdrag och ar- beten samt att tillhandahålla dem erforderliga sammanställningar och ut— drag ur bokföringen.

Utredningen föreslår även, att utanordningar skall tecknas av chefen för ekonomiavdelningen i förening med chefen för dess kamerala sektion på grundval av attest från vederbörande byrå. Attestskyldigheten skall i prin- cip åvila respektive byråchef men skall av denne kunna delegeras.

Förslaget att sammanföra de olika bokföringskontoren till en organisa— tionsenhet innebär icke att utredningen vill föreslå någon bortflyttning av det reella ekonomiska ansvaret från de olika tekniska byråerna. Ansvaret skall alltjämt vila på dessa och det måste därför ankomma på dem att ana— lysera de från det gemensamma bokföringskontoret kommande rappor— terna och verkställa erforderliga jämförelser med uppnådda arbetsresultat. För utförande av dessa arbetsuppgifter måste en mindre ekonomiavdel— ning eller motsvarande anordning på de berörda tekniska byråerna bibe— hållas.

Dessa avdelningar skall sålunda fungera som ett stabsorgan och i sam— råd med den tekniska personalen biträda byråns chef i ekonomiska frå— gor samt utgöra kontaktorgan gentemot det gemensamma bokföringskon— toret. Ekonomisektionerna är sålunda icke avsedda att utvecklas till lokala bokföringskontor, utan det skall ankomma på den gemensamma bokfö- ringscentralen att lämna de tekniska byråerna så täta och detaljerade rap- porter att något ytterligare behov av bokföring icke uppstår hos dessa. Det bör å andra sidan tillses att uppgiftskravet från de tekniska byråerna icke drives för långt och utvecklas till ett självändamål, utan att ett fak- tiskt behov av uppgifterna föreligger, liksom att erforderliga grunddata finnes tillgängliga eller är möjliga att införskaffa samt att dessa data täc- ker uppgiftsbehovet och kan anses tillförlitliga.

Erfarenheterna har visat att en omläggning av så omfattande bokförings— system som många av de på byggnadsstyrelsen förekommande kräver en omsorgsfull och detaljerad planering av såväl bokföringssystemen som de med dessa sammanhängande rutinerna. Omläggningen måste sedan genom- föras utan att den kontinuerliga bokföringen störes och utan att föreskriv- na redovisningar och rapporter på något sätt äventyras. Innan ett nytt sy- stem definitivt kan börja tillämpas måste som regel dubblering ske med det gamla, tills dess tillräcklig erfarenhet vunnits beträffande det nya syste- mets lämplighet och tillförlitlighet. Det definitiva införandet av ett nytt system måste i många fall också ske vid en ny redovisningsperiods början.

Enligt vad utredningen inhämtat skall den nuvarande intendentsbyrån inom kort flytta till andra lokaler. Med hänsyn bl. a. till den försämring av kontaktmöjligheterna byråerna emellan, som detta kommer att medföra, anser utredningen att ett överförande av denna byrås bokföringsuppgifter bör anstå tills dess styrelsen ånyo kan erhålla gemensamma lokaler.

Framställningar till Kungl. Maj:t

Vid upprättandet av framställningar till Kungl. Maj:t under olika skeden av ett byggnadsårende liksom vid framställningar angående fastighetsfon- dens driftstat är det enligt utredningens mening av vikt att administrativa byrån medverkar med hänsyn såväl till den formella behandlingen som till sambandet med byråns bokföringsuppgifter.

Utredningen föreslår därför att nämnda framställningar skall upprättas av vederbörande fackbyrå i samarbete med administrativa byrån, vilken självfallet jämväl skall svara för äskanden på driftbudgeten.

Kostnadsberäkning och efterkalkylering

Kalkyleringsuppgifterna handhas för närvarande av byggnadsbyråns sam- ordnings- och kalkylavdelning.

Kostnadsuppskattningar och -beräkningar skall utföras vid flera tillfällen och för skilda ändamål under en byggnads tillblivelse. Första gången en ungefärlig uppskattning av totalkostnaderna kan ske, är då byggnadspro- grammet föreligger. Programmet jämte denna uppskattning skall ligga till grund för Kungl. Maj:ts första ställningstagande till byggnadsföretaget. En mera fullständig och noggrann kostnadsuppskattning verkställes då huvud- handlingarna upprättats. Den uppskattningen skall utgöra underlag för Kungl. Maj:ts bedömning andra gången företaget prövas och för äskande av byggnadsmedel. En detaljerad kostnadsberäkning är möjlig först på grund- val av färdiga bygghandlingar. Sådana beräkningar är inom byggnadsstyrel- sen aktuella endast för egenregiföretag. Beräkningar kan sedermera även erfordras på grund av ändrade förutsättningar under byggnadstiden.

De nu nämnda uppskattningarna och beräkningarna markerar olika hu- vudskeden av byggnadsföretagets genomförande. Både under programarbetet och projekteringen är det härjämte av stor vikt att analyser och delberäk- ningar blir utförda för att belysa de kostnadsmässiga konsekvenserna av olika delförslag och alternativ i övrigt.

Till grund för beräkningar och uppskattningar måste läggas tillförlitliga uppgifter rörande kostnader för olika material, konstruktioner och metoder m. 111. Ett värdefullt hjälpmedel är därvid sådana kostnadsanalyser som kan göras vid och genom efterkalkyler. Avsaknaden av sådana efterkalkyler för närvarande har påtalats som en stor olägenhet, inte minst när det gäller strävandena att ernå ekonomiskt goda lösningar. Det till styrelsens förfogan- de stående materialet tillåter noggranna efterkalkyler endast för egenregi- företag. Även bokföringen för entreprenadbyggen bör dock vara en nöjaktig utgångspunkt för överslagsmässiga kalkyler rörande t. ex. kostnad per vo— lyms- eller annan lämplig enhet. Det finns således anledning till att det om- fattande bokföringsmaterial rörande offentliga byggnader, som styrelsen har tillgång till, utnyttjas för sådana efterkalkyler som materialet tillåter. Sär- skild personal synes böra avdelas för dessa uppgifter.

För utarbetande av de byggnadskostnadsindex, som ingår i styrelsens ar- betsuppgifter, erfordras ett material och en personal av i stort sett samma 7—610848

slag som för kalkylarbetet. Uppgiften torde därför lämpligen kunna sam- ordnas med detta arbete.

Personalen för kalkylering och indexarbete kommer att betjäna både lo- kalplanerings-, projekterings-, byggnads- och intendentsbyråerna ävensom de särskilda byråerna. Också tekniska byrån torde ha anledning att både som givande och tagande part ta kontakt med verksamheten. Uppgifterna torde bäst lösas, om de samlas i en enda arbetsgrupp inom styrelsen. Huru- vida gruppen skall förläggas till viss byrå kan emellertid vara tveksamt. Det synes böra ankomma på styrelsen själv att med ledning av vunna erfarenhe- ter ta ställning till denna fråga. I den nya organisationens begynnelseskede torde övervägande skäl tala för att arbetsgruppen såsom en särskild kalkyl- avdelning direkt underställes verksledningen.

De olika byråernas organisation i stort

Fördelningen i detalj av arbetsuppgifter mellan byråerna liksom byråernas organisatoriska uppbyggnad är väsentligen frågor som skall lösas internt av styrelsen.

De förutsättningar i dessa avseenden, som är av betydelse för övervägan- dena rörande byråindelningen, för arbetsformerna inom styrelsen och för kvalitativa bedömanden i personalfrågor eller andra motsvarande ting, bör emellertid redovisas i förevarande sammanhang.

Administrativa byrån Administrativa byråns organisation påverkas av förslaget att till byrån över— föra vissa bokföringsgöromål från de tekniska byråerna.

Byrån förutsättes härjämte, enligt i det föregående lämnat förslag, höra i ökad utsträckning medverka vid framställningar och andra skrivelser till Kungl. Maj:t i anslagsfrågor m. m.

Genom inrättandet av en organisationsavdelning kommer byrån å andra sidan att avlastas det direkta ansvaret för vissa organisations- och rationa- liseringsfrågor. Utredningen räknar emellertid med att den härigenom fri- ställda arbetstiden kommer att vara av blygsam omfattning i jämförelse med det enligt ovan ökade arbetet med skrivelser till Kungl. Maj:t m. m.

Utredningen finner ej anledning föreslå någon principiell ändring av by- råns organisation. Byrån föreslås sålunda indelad i tre avdelningar, nämli— gen en allmän avdelning och en personalavdelning med i princip samma ar- betsuppgifter som i nuvarande organisation, samt en ekonomiavdelning.

Med hänsyn till de vidgade arbetsuppgifterna synes ekonomiavdelningen böra uppdelas i en kameralsektion och en sektion för driftbokföring.

Kameralsektionen bör handha styrelsens kassarörelse, verkställa uträk- ning av avlöningar till såväl tjänstemän som kollektivavtalsanställd perso— nal, granska rese- och sjukvårdsräkningar, ombesörja skatteavdrag och skatteredovisning samt upprätta styrelsens huvudbok.

Sektionens för driftbokföring uppgifter torde bli att handha styrelsens

dispositionsbokföring och kostnadsbokföring. Sektionen skall regelbundet tillställa berörda byråer och avdelningar utdrag ur dessa bokföringar samt därjämte vid de tidpunkter dessemellan, då så befinnes erforderligt. Sektio- nen skall från vederbörande byrå inhämta attest på räkningar och själv verkställa ytterligare erforderlig granskning.

På byrån bör slutligen liksom nu finnas en ombudsman, vilken enligt by- råchefens bestämmande kan placeras direkt under denne eller på allmänna avdelningen.

Lokalplaneringsbyrån Lokalplaneringsbyrån förutsättes bli ett planerande och utredande organ för att på ett ändamålsenligt och rationellt sätt tillgodose statens lokalbehov inom byggnadsstyrelsens verksamhetsområde. Den skall också ha att grans— ka och yttra sig över lokal- och byggnadsärenden, i de avseenden byråns kom- petensområde anger.

I nu nämnda syften skall byrån bl. a. genom inventeringar och genom kon- takter och samarbete med myndigheter, kommittéer och andra organ insam— la och bearbeta uppgifter rörande pågående eller förväntade organisatoriska förändringar och andra omständigheter, som kan påverka behovet av och sättet för utnyttjande av lokaler. Byrån skall härvid också genom råd och upplysningar aktivt verka för sådana lösningar som kan främja en sund lokalpolitik även sett i ett vidare sammanhang. En samordning till tid och plats beträffande de skilda behoven blir i detta arbete en viktig uppgift.

På grund av nu nämnda verksamhet bör byrån lämna sådana förslag som kan medverka till en planmässig lösning av statens byggnads- och övrlga lokalfrågor.

Byggnadsstyrelsen skall för sin del medverka till att, som ett led i bered- skapen mot arbetslöshet i ett sämre konjunkturläge, ett tillräckligt antal lämpliga byggnadsobjekt skall kunna igångsättas med relativt kort varsel. Det bör ankomma på byrån att bevaka och i samråd med arbetsmarknads— myndigheterna lämna erforderliga förslag härom. Genom byråns inrättande torde goda betingelser skapas för att denna ekonomiskt—socialt viktiga fråga skall bli tillfredsställande löst för styrelsens vidkommande.

Genom byråns verksamhet avses även till verksledningens förfogande kun- na ställas ett material, som kan utgöra ett gott underlag för planering och anpassning av verkets organisatoriska resurser, och således också för be- dömning av behovet av särskilda byråer.

Inom byrån synes vidare allmänna normer angående utrymmesbehov och teknisk standard m. m. böra sammanställas. Rent arkitektoniska och bygg- nadstekniska frågor förutsättes dock projekteringsbyrån respektive tekniska byrån svara för.

I byråns uppgifter bör ingå att verka för att befintliga lokaler är ratio- nellt utnyttjade. Då lokaler frigöres genom viss verksamhets omlokalisering eller av andra orsaker, skall vidare byrån planlägga och lämna förslag till deras framtida användning. 7T—610848

En god orientering i och allmän överblick över fastighets- och hyres-* marknaden inom orter med mera betydande statlig verksamhet ävensom i lokaliserings- och arbetsmarknadsfrågor torde utgöra en förutsättning för ett rätt handhavande av byråns arbetsuppgifter.

I de enskilda fallen skall byrån föreslå, om ett lokalbehov skall tillgodo— ses genom nybyggnad, genom fastighetsförvärv eller genom förhyrning. By- rån skall dock inte vara verkställande organ i dessa frågor. Sålunda skall in- tendentsbyrån helt svara för verkställighet av såväl köp och försäljningar som in- och uthyrning.

I byggnadsärenden skall lokalplaneringsbyrån utarbeta byggnadsprogram och i samarbete med administrativa byrån göra framställning till Kungl. Maj:t enligt fastställd ordning i ärendets första skede. Då ärendet därefter återkommer från Kungl. Maj:t och övergår i projekteringsstadiet överläm- nas det till projekteringsbyrån.

Byråns verksamhet kan således funktionellt uppdelas i två huvudgrupper av arbetsuppgifter, nämligen i dels allmänna utredningar och planeringar, dels programarbete med anknytning till aktuella byggnadsprojekt. Det synes lämpligt att byråns organisation följer denna indelning.

Utredningen föreslår därför att byrån indelas i en planeringsavdelning och en programaudelning. Inom dessa avdelningar synes organisationen med hänsyn till verksamhetens art och beroende på aktuell personalbesättning böra vara relativt rörlig. En fast sektionsindelning torde sålunda åtmins- tone inte till en början böra genomföras.

För byråns gemensamma behov bör finnas en expedition, som bl.a. inne- håller erforderlig administrativ personal.

Inom programavdelningen kan verksamheten organiseras i lämpligt sam- mansatta arbetsgrupper för vissa objekt eller visst slag av objekt, vilka grup- per samarbetar med programkommittéer eller motsvarande särskilt utsedda samarbetsorgan innehållande representanter för den blivande nyttjaren och annan tillfällig expertis.

I fall ett byggnadsföretag är av sådan art, att det befinnes fördelaktigt att tjänsteman, som skall ha att deltaga i det fortsatta arbetet inom projekte- ringsbyrån, medverkar redan på programstadiet bör tjänstemannen kunna anknytas till vederbörande arbetsgrupp inom lokalplaneringsbyrån. Hinder bör därvid ej möta att tjänstemannen utses att leda programarbetet. Även i övrigt får ett intimt samarbete med projekteringsbyrån förutsättas. Grän- sen mellan de bägge byråernas arbetsområden bör därför inte fastslås alltför snävt.

Bland byråns personal bör ett ganska differentierat kunskaps- och erfa- renhetsområde vara representerat. Såväl teknisk utbildning inom olika fack som ekonomisk och samhällsvetenskaplig utbildning samt erfarenheter av organisationsfrågor och allmän administration kan vara en lämplig grund för handhavande av olika uppgifter inom byrån. Några speciella kompetens- krav synes inte höra införas för innehavare av tjänster inom byrån. Byråns chef bör benämnas byggnadsråd.

l Projekteringsbyrån [ Projekteringsbyråns huvuduppgift blir att på grundval av de av Kungl. Maj:t fastställda byggnadsprogrammen svara för projektering av byggnadsföre— tag fram till fullständiga bygghandlingar. Byrån skall i samarbete med ad- ministrativa byrån utforma framställningarna till Kungl. Maj:t i byggnads- ärendenas andra skede och således även svara för äskandena av erforderliga byggnadsmedel.

För närvarande utföres all projektering för byggnadsstyrelsens räkning av enskilda företag, som genom konsultavtal engageras av styrelsen. Så bör även för framtiden ske i övervägande antalet fall. Denna projekteringsverk- samhet måste givetvis ske under erforderlig ledning och kontroll från den ansvariga myndighetens sida.

Byggnadernas karaktär gör att miljöfrågorna bör tillmätas särskild bety- delse. Det måste också beaktas att de offentliga byggnader, varom här är fråga, icke är underkastade samma övervakning och kontroll från byggnads- nämndernas sida som bebyggelse i allmänhet. Myndigheten får därför anses ha ett särskilt ansvar ur de synpunkter som byggnadsnämnderna eljest har att bevaka.

För att övervakningen skall fungera på ett smidigt och tillfredsställande sätt torde det vara lämpligt att beställaren tillhandahåller klara direktiv i form av normer, typbeskrivningar och typritningar, som ger vissa riktlinjer ur arkitektoniska och byggnadstekniska synpunkter. Härigenom underlättas och förenklas kontroll och ledning i den löpande verksamheten. I arkitekto— niskt avseende bör denna normerande verksamhet handhas av arkitekterna inom projekteringsbyrån. För att lösa motsvarande uppgifter i fråga om konstruktioner m. m. bör erfordras i stort sett samma sakkunskap, som för- utsättes ingå i den tekniska byrån. Det synes därför vara lämpligt att denna byrå får dessa grundläggande och normerande uppgifer om hand. Den för- enkling av projekteringsbyråns uppgifter på konstruktörssidan, som blir en följd av en sådan lösning, bör beaktas vid bedömningen av erforderliga kva- lifikationer hos personalen på de bägge byråerna. Det får härvid förutsättas att de ledande krafterna bör placeras på tekniska byrån. Denna bör sålunda biträda även vid uppkommande tekniska problem av principiell art eller eljest av större vikt, vilka kan medföra behov av speciell teknisk sakkun- skap. Den. löpande normala verksamheten bör däremot helt ombesörjas av projekteringsbyrån.

Omfattningen och betydelsen av byggnadsstyrelsens projekterande och byggande verksamhet motiverar enligt utredningens åsikt en organisation, som möjliggör projektering genom eget organ till viss mindre del. Härtill kommer värdet av att styrelsens befattningshavare lämnas möjligheter att hålla den direkta kontakt med yrket, som endast egen projekteringsverk- samhet kan ge. Utan en sådan kontakt får man räkna med att rekryteringen av kvalificerad personal till styrelsen ytterligare försvåras. Det torde nu- mera knappast förekomma något företag eller organ i riket med tillnär- melsevis så omfattande byggnadsverksamhet som byggnadsstyrelsen, vilket

icke ansett det förmånligt att till sig knyta ett eget arkitekt- eller projekte- ringskontor.

Byråns organisation bör utformas på ett principiellt enkelt sätt. I organi- sationen skall ingå samtliga de huvudslag av fackmän som normalt deltar i projekteringsarbetet, nämligen arkitekter, byggnadskonstruktörer, värme-, ventilations- och sanitetstekniker och elektrotekniker. Härjämte hör till- gång till väg— och vattenbyggnadstekniker finnas för yttre arbeten och geoteknik, såsom t. ex. för anslutning av vägar, ledningar för vatten och av— lopp m. m. och för bedömning av grundförhållanden. Proportionen mellan de deltagande fackmännen torde böra vara ungefär densamma som gäller vid projekteringens utförande, vilket i grova drag torde innebära omkring 40— 60 procent arkitekter samt återstoden fördelade på byggnads-, VVS- och Bl.-konstruktörer i ungefärliga förhållandet 2 å 3_1 å 2_1.

I allmänhet bör för större objekt ett projektledarlag organiseras, vilket utväljes bland de för det speciella fallet mest lämpade fackmännen, bland vilka en skall vara projektledare med ansvar för arbetet under projekte- ringsskedet. Det bör ankomma på byråns chef att för varje objekt eller för visst slag av objekt utse detta lag. Byråns mera formellt betonade organisation bör emellertid på sedvanligt sätt återspegla de i arbetet representerade facken, varvid med hänsyn till vad ovan anförts om fördelningen av arbetet mellan tekniska byrån och projekteringsbyrån konstruktörerna lämpligen bör sam- las under en gemensam kvalificerad chef.

Utredningen föreslår på grund av det ovanstående att projekteringsbyrån organiseras i en arkitektavdelning och en konstruktionsavdelning samt ett projekleringskontor för egen projektering. Till detta bör ett ritkontor an- slutas. Dessutom bör finnas ett gemensamt kansli. Personalcirkulation mel- lan projekteringskontoret och avdelningarna förutsättes.

Någon indelning av arkitektavdelningen i sektioner synes ej vara erfor- derlig eller lämplig. Däremot bör konstruktionsavdelningen indelas i en byggnadsteknisk sektion, en VVS-sektion, en El-scktion och en VoV—sektion. Projekteringskontoret synes böra vara direkt underställt byråns chef.

För att erfarenheterna från byggande och förvaltning skall komma pro-- jekteringen till godo, får enligt vad senare skall utvecklas, tekniska byrån en viktig uppgift att fylla såsom insamlande, bearbetande, upplysande och rådgivande organ. Även byggnadsbyråns direkta erfarenheter bör vara ett värdefullt stöd för projektörerna. I arbetsordning eller på motsvarande sätt bör därför stadgas skyldighet för projekteringsbyrån att ta kontakt med byggnadsbyrån och tekniska byrån vid lösandet av projekteringsuppdragen. Vad gäller kostnadsuppskattningar och beräkningar m. 111. under projekte- ringsarhetets gång blir samarbete erforderligt med kalkylavdelningen.

Byggnadsbyrän

Byggnadsbyråns huvuduppgift blir, att sedan bygghandlingar mottagits från projekteringsbyrån, utföra eller genom entreprenör låta utföra byggnadsfö-

retagen och att därefter överlämna byggnaderna till vederbörande förvalt- ningsorgan. Byrån skall ansvara för byggnadsmedlens användning.

Den byggnadsverksamhet, som byrån skall svara för, kan beräknas öka väsentligt i omfattning. Samtidigt kommer emellertid byråns arbete att på- tagligt förenhetligas till följd av den föreslagna överflyttningen till projek- teringsbyrån och tekniska byrån av vissa uppgifter.

Byråns organisation blir avhängig av bl. a. egenregi-verksamhetens fram— tida omfattning.

Då egenregi-organisationen på sin tid inrättades var syftet härmed bl. a. att motverka konsekvenserna av kartellbildningar inom byggnadsbranschen. Detta skäl synes numera ej längre föreligga. Däremot kan en sådan organi- sation vara motiverad av andra skäl. Statliga byggnadsobjekt har i viss om— fattning karaktär av specialarbeten, vilka endast vissa storföretag kan åtaga sig. För sådana speciella byggnadsföretag har styrelsen själv tillgång till arbetare och arbetsledare, vilka skaffat sig betydande erfarenhet inom veder- börande områden. Arbetenas utförande i egen regi torde här ge särskilt goda betingelser för tekniskt goda lösningar och god byggekonomi. Vid om- och tillbyggnadsarbeten på äldre statliga byggnader är det vidare ofta svårt att i förväg bestämma arbetsvolymen. Oförutsedda fördröjningsmoment upp- står tid efter annan vid dessa företag. Särskilda hänsyn måste också tagas, i de fall verksamheten i byggnaden måste fortgå under byggnadsarbetets gång. Här nämnda objekt kan i regel ej utlämnas mot fasta entreprenadanbud. Fall förekommer också, då på grund av särskilda omständigheter rimliga entreprenadanbud ej kan erhållas. Detta kan ha sin orsak i att byggnads- platsen är avlägsen i förhållande till större tätort eller förhållanden av annat motsvarande slag.

Egenregi-byggena under den senast förflutna femårsperioden ävensom nu pågående och planerade byggnadsföretag i egen regi har undersökts ur nu nämnda synpunkter. Utredningen har härav kunnat dra den slutsatsen att omkring 60 procent av byggnadsvolymen motiverat egen regi av de sagda skälen. Återstoden av byggnaderna har utförts i egen regi väsentligen för att hålla den befintliga organisationen effektivt sysselsatt. De angivna procent- talen gäller i stort sett både för byggnads-, VVS- och El—arbeten.

En viss krympning av egenregi-verksamheten synes således vara motive- rad. Utredningen vill emellertid här uttala att något material, som medger en kostnadsmässig jämförelse mellan byggnadsverksamhet på entreprenad respektive i egen regi, icke kunnat ställas till utredningens förfogande. Be- dömandena måste därför göras utifrån delvis vaga utgångspunkter.

Utredningen har från byggnadsstyrelsen inhämtat att byggnadsarbeten i egen regi på flera platser kommer att avslutas redan de närmaste åren, var- vid styrelsen kommer att avveckla organisationen på dessa platser. Härige- nom kommer antalet byggnadsarbetare att minskas från nuvarande cirka 350 till under 250. Under senare år har en minskning av arbetsstyrkan från drygt 600 man skett. I fråga om VVS-installationer kommer antalet arbetare att relativt snart minskas från nuvarande drygt 70 till knappt 60 och be-

träffande El-installationer från omkring 190 till 175. På El-sidan innebär det— ta, om utvecklingen under de senaste åren medräknas, en minskning inom ett fåtal år till ungefär halva arbetsstyrkan.

En viss ytterligare minskning av egenregi—verksamheten planeras av sty- relsen.

Mot bakgrund av den så skisserade utvecklingen finner utredningen att några förslag från dess sida rörande egenregi-verksamhetens krympning för närvarande icke är påkallade.

Sedan slutet av år 1960 har för byggnadsledning och _kontroll vid entre- prenadbyggen en distriktsorganisation med sju distrikt inrättats. Denna är för närvarande under utbyggande. En sådan utveckling finner utredningen ändamålsenlig. Utredningen räknar med att verksamhetens ökning väsent- ligen bör återspeglas i en konsolidering och utvidgning av organisatione-n inom distrikten, medan någon större ökning av personalens numerär inom den centrala ledningen ej skall bli erforderlig. Detta torde emellertid medföra behov av ytterligare delegering till distrikten av befogenheter och ekono— miskt ansvar.

För byråns organisation har flera alternativ övervägts. En nära till hands liggande lösning är att inrätta en entreprenadavdelning och en egenregi- avdelning, som var och en innehåller representanter för de olika i verksam- heten deltagande faeken. En sådan lösning leder emellertid till en olycklig splittring av personalen. Vad gäller byggnadsarbeten synes en särskild egenregi-organisation tills vidare dock ej kunna undvaras. För VVS- och El-områdena torde däremot egna avdelningar, vilka omhänderhar både en— treprenad— och egenregi—sidan innebära den ändamålsenligaste anordningen.

För byråns ledning medför ett sådant förslag ett ökat ansvar för samord- ningen av verksamhetens olika grenar. Liksom inom projekteringsbyrån sy- nes en samordning lämpligen kunna erhållas genom att utse viss central byggadministratör för visst eller visst slags objekt, vilken ges ansvaret för detta under byggnadsskedet.

Behovet av samordning och verksamhetens beräknade ökning motiverar enligt utredningens uppfattning att i byråledningen finnes en biträdande byggnadschef, som skall vara souschef.

Utredningen föreslår således att byggnadsbyrån organiseras med en bygg— nadschef, en biträdande byggnadschef och fem avdelningar, nämligen en entreprenadavdelning, en egenregi-avdelning för byggnadsarbeten, en VVS- avdelning, en El—avdelning, samt en i förhållande till den nuvarande krympt ekonomiavdelning såsom förut närmare utvecklats. Till byrån bör härjäm- te höra ett kansli.

Erforderlig elasticitet i organisationen bör kunna ernås huvudsakligen genom ett varierande antal sektioner inom entreprenadavdelningen. Princi- pen för arbetsfördelning mellan sektionerna torde böra förbehållas bygg— nadschefen att besluta om eller, i fall övriga byråers verksamhet anses bli påverkad härav, verksledningen.

Utredningen har inledningsvis berört den förväntade ökningen av byråns arbetsuppgifter. Den utveckling, som det härvid redovisade siffermaterialet återspeglar, bör givetvis leda till att byggnadsstyrelsens förvaltningsorgan efter hand kommer att genomlöpa olika utvecklingsstadier. Ett viktigt så— dant stadium är, när behov uppstår av två byråer under gemensam ledning av en fastighetsdirektör eller motsvarande tjänsteman.

Utredningen har funnit det nödvändigt att så långt möjligt renodla för- valtningsverksamhetens verkställande funktioner och att begränsa inten- dentsbyråns arbetsområde till dessa. Härigenom bör byråns löpande arbete bli enklare, och tidigare svårigheter att kombinera utredande och plane- rande uppgifter med de verkställande bli i stort sett undanröjda.

Inom nuvarande intendentsbyrån har en successiv förnyelse av organi- sationen skett, efter hand som verksamheten ökat i omfattning. Byråns organisation kan därför i dagens läge anses i stort sett ändamålsenligt ut- formad. De förändringar i arbetsvolym, som inträtt de senaste åren och som i en nära framtid är att emotse, synes sålunda kunna bemästras med ganska enkla medel. Detta utredningens bedömande grundar sig inte minst därpå, att en mycket väsentlig del av de i framtiden nytillkomna förvalt- ningsobjekten kommer att vara belägna i landsorten. Den centrala förvalt- ningsorganisationen för dessa objekt bör kunna hållas inom relativt snäv ram på grund av länsarkitektkontorens uppgifter inom området. På vissa sådana kontor kan å andra sidan personalförstärkningar av icke obetydlig omfattning påkallas, efter hand som fastighetsbeståndet ökar.

I detta sammanhang bör framhållas att en översyn av intendentsbyråns organisation torde bli erforderlig med vissa mellanrum. Utredningen räk- nar för sin del med, att dess förslag icke kommer att innebära en tillräck- lig organisation på längre sikt.

Ett villkor för att hela verksamheten för närvarande skall kunna ledas av endast en chef, är att en långtgående delegering av arbetsuppgifter och ansvar kan ske till de chefen närmast underlydande tjänstemännen. Den löpande verksamheten skall i stort sett kunna anförtros åt dessa. Verk- samhetens art synes icke lägga hinder i vägen för en sådan delegering, un— der förutsättning att tillräckligt kvalificerade och erfarna personer kan förvärvas till tjänster som avdelnings- och sektionschefer och vidare att organisationen medger specialisering till begränsade arbetsområden i er- forderlig män.

Den del av förvaltningsverksamheten, som till arbetsmängd och ekono- misk betydelse är störst, avser fastighetsunderhåll och därmed förbundna ombyggnadsarbeten m. 111. En särskild enhet inom organisationen bör där- för specialisera sig på i huvudsak dessa uppgifter. Till enheten bör emel- lertid, med hänsyn till föreliggande samband i det praktiska arbetet, även förläggas förekommande uppgifter avseende fastigheternas skötsel och drift. Verksamhetens utvidgning motiverar att denna enhet utökas med ett i förhållande till arbetsvolymen ökat antal sektioner.

Övriga på byrån ankommande uppgifter synes kunna fördelas på av- delningar, vars chefer sorterar direkt under byråns chef.

Utredningen föreslår med stöd av det ovanstående att intendentsbyrån under byråns chef organiseras på fem avdelningar.

En underhållsavdelning anförtros det löpande underhållet och därmed förbunden verksamhet ävensom fastigheternas skötsel och drift. Avdelning- en indelas i ett antal underhållssektioner, med arbetsfördelning dem emel- lan efter avdelningschefens eller byråchefens bestämmande. En sektion bör härjämte lämpligen reserveras för planläggnings— och upphandlingsuppgif- ter m. m. På denna sektion bör upphandling av årsentreprenader ske, pla- ner för underhållet upprättas, medel beräknas etc. Sektionen bör vidare handha kalkylfrågor och utarbeta underhållskostnadsindex. Särskild per- sonal för driftkontroll, som ej avser ren värmekontroll, bör härjämte pla— ceras på sektionen. Vid sidan av denna sektion synes för närvarande en utökning från tre till fem sektioner för det tekniska underhållet vara nöd— vändig.

En fastighetsavdelning inrättas för köp och försäljning av fastigheter, fastighetsvärdering, fastigheternas rättsliga vård, remisser i allmänna för— valtningsspörsmål och liknande frågor. Avdelningen skall företräda ägarens intressen i planfrågor och vid förekommande förrättningar etc. Den skall vidare handha på ägaren ankommande författningsenliga skyldigheter i olika avseenden. Till avdelningen bör byråns registerföring och arkiv för— läggas liksom erforderligt ritkontor.

Därest djurgårdsnämndens återstående uppgifter kommer att överföras till byggnadsstyrelsen, förutsättes de böra inplaceras på en för ändamålet utbyggd fastighetsavdelning.

En hyresavdelning bibehålles för samma uppgifter som avdelningen nu har.

Utrikesavdelningen synes också böra ingå i organisationen med oföränd- rat arbetsområde.

Den till byrån överflyttade värmetekniska avdelningen bör ingå i byrån som en särskild bränslekontrollavdelning.

Slutligen torde ett gemensamt kansli erfordras. Till detta synes bl. a. personalen för ekonomiska övervakningsuppgifter kunna anknytas.

Kulturhistoriska byrån Kulturhistoriska byrån får i stort sett oförändrade uppgifter. Dess verk— samhet torde emellertid komma att påverkas av vissa förhållanden som här skall i korthet beröras.

Den förestående intensiva saneringen av rikets tätorter torde medföra in- grepp i stadsbebyggelsen av en avsevärd omfattning. Vid denna omdaning av stadssamhällena torde i icke ringa grad såväl enskilda byggnader som miljöer och stadsplaner av kulturhistoriskt intresse komma att beröras. Erfarenheten torde ha visat på de svårigheter och eljest speciella problem som uppkommer vid avvägningen mellan å ena sidan de kulturhistoriska in—

tressena och å andra sidan den moderna teknikens krav och ekonomiska hän- syn. Kulturhistoriska byrån torde här kunna ha en viktig funktion att fylla för att en rimlig balans skall ernås.

Ökade insatser för att även i övriga fall slå vakt om landets ej alltför talrika kulturhistoriskt värdefulla byggnader ter sig också alltmer önsk- värda.

Utredningen är därför inställd på att en viss förstärkning av byråns ka— pacitet bör ske. Enär utredningen i nu förevarande sammanhang endast kan beröra byråernas organisation i stort och anledning icke synes föreligga att i sådana avseenden frångå den nuvarande organisationen inom kulturhisto- riska byrån, får utredningen emellertid uppskjuta ett ställningstagande i den- na fråga till ett senare tillfälle.

Planbyrån

Planbyråns arbetsuppgifter fördelar sig i stort sett på två huvudgrupper, varav en grupp utgöres av remisser och jämförliga, löpande ärenden, samt en grupp av utrednings- och utvecklingsarbete, information, rådgivning och allmänt samordnande uppgifter.

Till den första gruppen hörande ärendens art och antal kan avläsas i by- råns statistik. I denna avspeglas också de förändringar i fråga om ärendenas antal samt fördelningen efter typ (plangranskning, besvärsmål, dispenser etc.) som blivit en följd av den ändrade byggnadslagstiftningen. Det torde visserligen vara för tidigt att ännu dra några säkra slutsatser rörande den fortsatta utvecklingen härvidlag, men en rätt klar anvisning finns om att tendenserna i stort är att fastställelseärendenas antal minskar, samtidigt som besvärsärendena ökar. Vad 'de översiktliga planärendena beträffar är det för dagen knappast möjligt att göra några framtidsbedömanden.

Stadsplanebyrån har alltid vid sidan av sin behandling av remisser och löpande ärenden bedrivit en verksamhet som varit inriktad på upplysning och information. Till att börja med följde denna formellt friare, utåtriktade del av verksamheten rätt nära den av lagstiftning och instruktion bundna delen. Planväsendets uppgifter inskränkte sig då närmast till detaljplane- ringen och därtill knutna fastighetsbildnings- och bebyggelsefrågor. Stads— planebyråns informationsverksamhet höll sig i stort sett inom samma om- råde och avsåg huvudsakligen råd och upplysningar om kartbeteckningar, avfattning av planbestämmelser etc.

I samma mån som planlagstiftningens område vidgats och nya planerings— organ tillkommit —— exempelvis inom kommunikationsväsendet, skolväsen- det och olika sektorer av näringslivet — har också planbyrån tillförts nya uppgifter. Vid sidan av den tidigare upplysningsverksamheten rörande be- stämmelsetolkning och olika slags formalia har sålunda framträtt ett stän- digt växande behov av byråns medverkan i översiktliga, allmänt samordnan- de och vägledande uppgifter. Denna verksamhet, i vilken bl. a. den till hygg- nadsstyrelsen knutna länsarkitektsorganisationen fungerar som kontakt- och distributionsorgan, äger rum såväl på riksplanet som inom län, planre—

gioner och kommuner. Byråns medverkan sker genom publicerande av an- visningar, medverkan i kurser och diskussioner samt genom direkta kon- takter med myndigheter, institutioner och enskilda.

Som ett led i det centrala planorganets samordnande verksamhet har rå- det för översiktlig planläggning tillkommit.

Med tanke på den mångfald av intressen som strålar samman vid sam- hällsplaneringen liksom också på de många skilda organ, som mer eller mindre oberoende av varandra medverkar i denna verksamhet, framstår det som uppenbart att samordningen till en lämplig helhet ställer stora krav på insatser från det centrala planorganets sida. Det finns också anledning att i framtiden skärpa dessa krav, i samma mån som samhällsutvecklingen fortskrider. Den långt gående decentraliseringen av beslutanderätten i de- taljplane- och byggnadsärendena, som från den 1 juli 1960 genomförts i byggnadslagstiftningen, torde komma att aktuaulisera behovet av vissa gemen— samma riktlinjer till ledning för de lokala och regionala bedömandena, om en enhetlig praxis och hög planstandard skall uppnås.

Planbyråns verksamhet måste således i ökande grad inriktas på översikt- liga, allmänt samordnande och vägledande uppgifter. Redan nu har enligt uppgift antalet förfrågningar från länsstyrelser, kommuner, företagare, fack— män och allmänhet ökat år från år liksom kraven på medverkan vid kurser och konferenser, i utredningar och kontaktorgan.

En väsentlig uppgift för det centrala planorganet måste vidare vara att göra en aktiv insats för en sund utveckling av samhällsplaneringen. I detta avseende torde berättigade krav på ett omfattande utvecklings- och reform- arbete kunna resas såväl vad gäller den översiktliga planläggningen som detaljplanläggningen. Här kan endast antydas de problem som föranledes av de snabba förändringarna i strukturen av samhälls- och näringslivet, be- folkningsrörelserna, kommunikationernas utveckling, den förestående kom- munreformen m. m. Stadssamhällenas pågående förnyelse och därmed för- enade nya krav till följd av den starkt ökande bilismen m. m. ävensom ut- vecklingen av landsbygdens tätorter kräver också skärpt uppmärksamhet. Dessa betydelsefulla uppgifter för planbyrån skall självfallet lösas under kontakt och samverkan med forskningen på området. Däremot bör byrån inte bedriva egen forskningsverksamhet.

När det gällt mera allmängiltiga problem har det enligt förarbetena till byggnadslagstiftningen förutsatts att planbyråns medverkan så långt som möjligt skulle lämnas i form av anvisningar. I viss mån har så skett, men ett fullföljande av dessa uppgifter har hittills försvårats av bristen på per- sonella resurser.

Utredningen är av den bestämda uppfattningen, att den minskning i den löpande verksamheten, som blir en följd av 1960 års ändringar i byggnads- lagstiftningen, icke medför minskning av planbyråns behov av personella resurser. I stället bör ökad vikt tillmätas byråns rådgivande och samordnan- de verksamhet ävensom utvecklingsarbetet. För denna sistnämnda verksam- het torde inom byrån på ett helt annat sätt än hittills krävas medverkan

av alla de slag av fackmän som visar intresse för och förmåga att bidraga till samhällsplaneringens utveckling. Dessa olika fackmän synes icke böra isoleras i särskilda avdelningar utan samlas till arbetsgrupper inom avdel- ningar efter funktion.

Utredningen föreslår en indelning av planbyrån i fyra avdelningar enligt följande.

En avdelning för samordning och information bör ha som huvuduppgift att dels genom kontakter med de regionala och lokala plan- och byggorganen verka för samordning av deras verksamhet m. m., dels medverka i utred- ningsarbetet inom detaljplanläggningens område.

En avdelning för översiktlig planläggning skall för byggnadsstyrelsens del medverka i arbetet för en riktig utveckling av den översiktliga samhällspla- neringen. En direkt kontaktlinje skall gå till byggnadsstyrelsens råd för samhällsplanering, för vilket avdelningen skall hålla kanslipersonal.

En allmän avdelning bör handha remisser o. (1. En juridisk avdelning bör liksom nu medverka i hela byråns verksamhet i övrigt.

Slutligen erfordras en expedition med arkiv. En viss ytterligare översyn av byråns organisation torde erfordras, därest bostadspolitiska organisationskommitténs nyligen framlagda förslag att från bostadsstyrelsen överflytta en del med planbyråns verksamhet samhörande uppgifter till byggnadsstyrelsen vinner statsmakternas bifall.

Tekniska byrån Motiven för tekniska byråns inrättande liksom byråns tänkta arbetsområde i stort torde framgå av den föregående framställningen.

För ett organ med tekniska byråns arbetsuppgifter torde en lämplig or- ganisation kunna baseras på de olika kunskapsområden, som bör vara före— trädda inom byrån. Dessa kunskapsområden täcker husbyggandets alla tek— niska sektorer såsom geoteknik, inkl. markundersökningar, jordtryck, stabi— litetsfrågor och grundläggning m. m., konstruktionsteknik, inkl. byggnads- statik och säkerhetsfrågor, allmän material- och byggnadsteknik, inkl. provningsmetoder samt akustik, värmeisolering och brandskydd m. ni. även- som VVS— och Elteknik. Därtill kommer vissa funktions- och måttfrågor m. m. , som hänger samman med normverksamheten ävensom frågor rö- rande ritningsnormer, beskrivningar och arkivhandlingar m. m. Slutligen måste byrån också ägna stor uppmärksamhet åt informationsfrågor.

Varje avgränsat kunskapsområde eller speciell funktion inom husbygg- nadstekniken kan självfallet ej representeras av en organisationsenhet inom byrån. Av praktiska skäl är det nödvändigt att föra samman de olika ar— betsuppgifterna i ett tämligen begränsat antal avdelningar, varvid emeller- tid avdelningscheferna bör behärska huvudparten av de frågor som faller under resp. avdelning.

Vid uppdelning av byråns kunskapsområde synes det vara naturligt att särskilja följande huvudgrupper: geoteknik, inkl. grundläggningsteknik,

konstruktionsteknik, inkl. byggnadsstatik, materialteknik, inkl. allmän byggnadsteknik och installationsteknik, (VVS- och El-teknik), vartill kom— mer allmänna husbyggnadsfrågor, ritningsnormer och information. Sist- nämnda frågor är visserligen i någon mån artskilda men synes trots detta lämpligen kunna sammanföras i en allmän avdelning, varvid måste förut- sättas att avdelningen tilldelas differentierad personal med tillräckliga kva- lifikationer för att självständigt kunna ta ansvaret för olika specialfunktio- ner.

Inom installationstekniken anses VVS-frågor naturligt höra samman bl. a. med hänsyn till utbildningslinjerna vid de tekniska utbildningsanstalterna, medan eltekniska frågor av samma anledning ofta hålles åtskilda från VVS— frågorna. Numera ingår emellertid ofta eltekniska spörsmål i såväl värme- och ventilationstekniken som sanitetstekniken. Eltekniska frågor ha eljest i tämligen liten omfattning behandlats i byggnadslagstiftningen och tillhö- rande anvisningar, emedan utförandet av elinstallationer regleras genom särskilda författningar, vilka faller under kommerskollegiums kompetens— område. Därmed begränsas arbetsuppgifterna rörande eltekniska frågor för tekniska byråns del, även om sådana frågor behandlas bl. a. i sammanhang med normer för uppvärmningsanordningar och för hissar. I egenskap av centralmyndighet inom husbyggnadsfaeket har byggnadsstyrelsen emellertid också att biträda kommerskollegium, då föreskrifter och anvisningar rö- rande elinstallationer i byggnader utarbetas.

Det måste förutsättas att ett nära samarbete skall äga rum mellan de olika avdelningarna inom byrån. Utvecklingen har nämligen lett till att de olika tekniska frågorna som berör husbyggandet nu hänger samman och är be- roende av varandra på ett sådant sätt, att man ej bör behandla dem var för s1g.

Utöver löpande samarbete direkt mellan avdelningarna torde det inte säl— lan bli aktuellt att organisera tillfälliga eller permanenta samarbetsgrupper för avgränsade specialfrågor. Samverkan genom sådana grupper måste också förutsättas komma att äga rum mellan tekniska byrån och övriga byråer inom byggnadsstyrelsen.

Ett nära samarbete måste, såsom förut antytts, etableras med projekte— ringsbyrån. Tekniska byråns experter måste i förekommande fall biträda projekteringsbyråns personal i frågor av principiell art och i ärenden, som medför en mera komplicerad bedömning. I sin tur måste tekniska byrån få icke endast impulser utan också direkt hjälp från projekteringsbyråns ex— perter. Arbetsfördelningen torde i betydande grad få baseras på kvaliteten hos de experter, som vid varje tidpunkt är knutna till respektive byråer.

I vissa delar av anvisningsarbetet måste ett .nära samarbete upprätthål— las mellan planbyrån och tekniska byrån.

Kontakt med forskningen förutsättes som en självklarhet. Egen forskning bör däremot inte bedrivas inom byrån.

Den ovan nämnda indelningen av tekniska byråns arbetsuppgifter synes i och för sig motivera en organisation med fem avdelningar. Utredningen

vill emellertid förorda att för närvarande en sammanföring av uppgifterna till fä11e avdelningar sker. Erfarenheterna härav torde framdeles få visa, om behov finnes av ytterligare utvidgning. Utredningen föreslår sålunda en in- delning i tre avdelningar enligt följande sammanställning.

Allmänna avdelningen: allmänna byggnadsfrågor, administrativa frågor angående handläggning av byggnadsärenden, frågor angående utformning av iitningar, beskrivningar, byggnadslov'shandlingar och arkivhandlingar m. m., information samt redigering av skrifter, meddelanden, typbeskrivning- ar m. 111., ritkontor.

KonsIraktionsavdelninyen: byggnadsstatiska och konstruktiva frågor angående olika konstruktioner av betong, murverk, stål, lättmetall och trä m. m., typgranskning av fabrikstillverkade monteringsfärdiga byggnads- element, belastningsfrågor, säkerhetsfrågor, dimensioneringsprinciper. Hit föres även geotekniska frågor, markundersökningar och ytavvägningar m. m., jordtryck och stabilitetsfrågor, grundvatten— och dräneringsfrågor, markarbeten (schaktning, sprängning och spontning m. m.), grundläggning och markförstärkning (pålning, injektering m. m.).

Materialavdelningen: provningsmetoder, byggnadstekniska frågor angående fukt—, värme-, ljudisolering och brandskydd samt skorstenar, eldstäder och ventilationskanaler m. m., beklädningsmaterial, ytbehandlingar, golvbelägg— ningsmaterial, underhålls- och driftsfrågor. Till denna avdelning hänföres också installationsfrågorna.

Inom byrån erfordras härjämte en expedition. Uppgifter, som eventuellt kan komma att överflyttas till byrån från bostads- styrelsen torde kunna inordnas i en organisation som i stort sett är utformad efter ovanstående riktlinjer.

Utredningen föreslår att byråns chef benämnes överingenjör.

Organisationsavdelningen

Organisationsavdelningens arbetsuppgifter blir att biträda verksledningen med att fortlöpande tillse att organisationen är fullt rationell och effektiv med hänsyn till verksamhetens utveckling. Den bör överse arbetsformer och rutiner, bedöma delegerings— och liknande spörsmål, utarbeta erforderliga blanketter, bedöma personalbehov samt i övrigt handha rationaliserings- verksamheten inom styrelsen. I denna egenskap bör avdelningen vara kon- taktorgan mellan styrelsen och statskontoret. Också vid organiserandet av nya arbetsenheter inom styrelsen bör avdelningen kunna fylla en viktig funk- tion. .Avdelningens chef bör vara organisationsföredragande inom styrelsen.

Avdelningen bör ges en variabel organisation förslagsvis med en fast de] bestående av en chef och en kanslist samt en rörlig del vars personal cirku- lerar mellan avdelningen och byråerna. För den rörliga delen bör två tjänster beräknas.

Särskilda byråerna De särskilda byråerna enligt utredningens förslag kommer att få arbetsupp- gifter av varierande art och omfattning samt arbeta under skilda betingelser.

Relativt stor frihet måste därför tillkomma byggnadsstyrelsen vid det när- mare bestämmandet av deras organisation.

Man torde få utgå ifrån att byråerna i allmänhet bör innehålla de olika slag av fackmän, som normalt medverkar i motsvarande verksamhet i övrigt. Det är emellertid inte uteslutet att det i vissa fall kan visa sig mera ända- målsenligt att låta tjänstemän, t. ex. vvs— och eltekniker, anknutna till öv- riga byråer medverka även i en särskild byrås verksamhet.

En typorganisation för särskild byrå synes närmast böra motsvara pro- jekteringsbyråns, därest byrån även handhar byggandet kompletterad med ett organ för byggnadskontrollen. Om vvs- och eltekniker ingår i särskild byrå, bör det prövas ifall dessa icke lämpligen kan deltaga vid såväl projek- teringen som byggnadskontrollen.

De särskilda byråernas organisation får således bestämmas från fall till fall med hänsyn till det aktuella behovet. En tänkbar lösning är här att den projekterande arkitekten anställes som chef för byrån i byggnadsråds ställ- ning och att övriga fackmän utses av styrelsen i samråd med denne. Den relativt stora frihet och smidighet i anställningsförhållandena, som syste- met med särskilda byråer bedömts möjliggöra, torde påtagligt underlätta en lösning efter dessa rikt-linjer. Härigenom torde bl. a. den tekniska arbets- kraften bli bättre utnyttjad, behovet av kontrollerande organ minskas och sannolikt ansenlig tid och betydande kostnader sparas.

Utredningen anser att denna fråga allvarligt bör övervägas av byggnads- styrelsen vid prövning av organisationen för projektering av nu förestående större byggnadsföretag.

Vissa löne- och anställningsfrågor I sitt i det föregående redovisade organisationsförslag har utredningen i första hand sökt främja tillgången på kvalificerad personal i ledande ställ- ning hos byggnadsstyrelsen. Förslaget leder sålunda till att styrelsen till- föres högre befattningar på viktiga punkter. Utredningen har vidare på oli- ka sätt sökt bereda väg för sådana anställnings- och arbetsformer, som be- dömts kunna stimulera till positiva lösningar av styrelsens rekryteringspro- blem. Som exempel härpå må nämnas strävandena att begränsa antalet or— ganisationsnivåer såväl inom styrelsen som helhet som inom de skilda by- råerna, vilket bl. a. ökar rörelsefriheten vid fördelning av arbetsuppgifter och ansvar; systemet med särskilda byråer, som bl. a. avsetts medge en rör- ligare lönesättning och större flexibilitet över huvud taget; samt vidare för— slaget att i viss omfattning återinföra möjligheterna för styrelsens tjänste- män att själva utföra projektering.

För att dessa olika förslag skall få avsedd effekt erfordras emellertid här- jämte att lönefrågorna och anställningsvillkoren i övrigt får en godtagbar lösning. I detta sammanhang må framhållas de svåra verkningarna för bygg— nadsstyrelsen av rådande brist på kvalificerade tekniker. Utredningen vill här hänvisa till vissa i 2 kap. lämnade uppgifter, som närmare belyser sty- relsens svårigheter att hävda sig i konkurrensen om den tekniska arbets—

kraften. Enligt utredningens mening är det angeläget att styrelsens tekni- kerlöncr i möjligaste mån anpassas efter läget på allmänna arbetsmarkna— den. Utrcdningen vill då i första hand erinra om föreliggande möjligheter till kontraktsanställning av bl. a. tekniker. På denna och andra tillgängliga vägar bör det enligt utredningens mening tillses, att styrelsen får förut— sättning att säkerställa kvalificerade tekniker i erforderlig utsträckning.

Då det numera av principiella skäl anses att sakkunnigutredningar inte hör till behandling upptaga sådana lönefrågor, som enligt vedertagen ord- ning avgöres efter förhandlingar med vederbörande personalorganisation, vill utredningen begränsa sig till att inom ramen för organisationsförslage't göra vissa allmänna uttalanden och värderingar av tjänster på enstaka punk- ter.

Den föreslagna tjänsten som överdirektör torde vid jämförelse med mot— svarande tjänster inom andra verk böra placeras i lönegrad Bp 5. I anslut— ning härtill och med hänsyn till byggnadsstyrelsens storlek och arbetsupp- gifter torde löneställningen för styrelsens generaldirektörstjänst i lämpligt sammanhang böra omprövas.

Löneställningen för de permanenta byråernas chefer samt för chefer för avdelningar och sektioner hör självfallet på sedvanligt sätt prövas med hän- syn till arbetsuppgifternas kvalitet. Enbart tjänstens placering i organisa- tionen bör därvid ej anses utslagsgivande. En viss differentiering i löne- sättningen för nu nämnda tjänster synes på grund härav vara befogad. Skäl finns enligt utredningens uppfattning att höja lönegradsplaceringen för chefs- tjänster för vissa byråer inom styrelsen. Utredningen bedömer likaså ytterli- gare tjänster som avdelningsdirektörer samt byrådirektörer i den för dessa tillämpade högre lönegraden motiverade.

Cheferna på de särskilda byråerna bör, som tidigare berörts, kallas bygg- nadsråd. En rörligare lönesättning torde kunna ernås genom tillämpning av kontraktsanställning, högstlönegrader eller göromålsförordnanden. Hinder bör inte möta att på dessa byråer i viss utsträckning ha extra ordinarie tjänster och ej heller att till dem knyta innehavare av tjänster placerade på de permanenta byråerna.

För chefstjänsterna på de båda föreslagna fristående avdelningarna _— organisations- och kalkylavdelningen —- torde med hänsyn till behovet av en smidig rekrytering högstlönegradsystem böra komma i fråga, varvid för avdelningsdirektör tillämpad lönegrad bör vara övre gräns.

Ny instruktion för byggnadsstyrelsen träder i kraft den 1 oktober 1961. I denna har bl. a. nya bestämmelser införts rörande tjänstemännens rätt att utom tjänsten åtaga sig uppdrag m. m. En särskild delegation har till upp- gift att utforma riktlinjer för tillämpningen av dessa bestämmelser. Utred- ningen har på grund därav ej bedömt behov föreligga att här behandla den- na fråga.

Personal och kostnader

Utredningen har av förut angivna skäl bedömt det önskvärt att lägga fram förslag rörande organisation för byggnadsstyrelsen i sådan tid, att det skall

kunna föreläggas 1962 års riksdag. Arbetet har på grund härav i detta första skede mäst begränsas "till organisationens uppbyggnad i stort. Utredningen har följaktligen ännu inte prövat styrelsens totala personalbehov och där- med förbundna frågor. Enligt utredningens mening är det endast en fördel att säkrare underlag för en sådan prövning erhålles genom beslut om sty- relsens organisatoriska utformning. För det närmaste budgetåret torde bygg— nadsstyrelsen i anslutning till anslagsäskandena och i samråd med utred- ningen få inkomma med erforderliga förslag till lösning av personalfrågorna.

Ett genomförande av utredningens nu framlagda förslag förutsätter att vissa chefstjänster inrättas från och med budgetåret 1962/63.

Till stöd för prövningen av behovet av sådana tjänster har befintliga tj äns- ter innevarande budgetår inplacerats i den föreslagna organisationen. Efter en restriktiv bedömning i syfte att inte föregripa de slutsatser undersökning- arna kan resultera i under det fortsatta arbetet, föreslår utredningen att föl- jande tjänster inrättas från den 1 juli 1962. En redogörelse för innehållet i dessa tjänster kommer efter samråd med byggnadsstyrelsen att lämnas i styrelsens petita.

Behovet av en tjänst som överdirektör i lönegrad Bp 5 har förut motive— rats. Samtidigt kan nuvarande arvode till generaldirektörens ställföreträdare indragas.

Såsom chefer för organisationsavdelningen och kalkylavdelningen före- slås två nya tjänster som avdelningsdirektörer alternativt byrådirektörer (högstlönegrad). Huruvida behovet av övrig personal på organisationsavdel- ningen kan tillgodoses genom omplacering av nu förefintliga tjänster kan ännu ej med säkerhet bedömas.

De ökade uppgifter, som utredningen föreslagit för administrativa byråns allmänna avdelning, synes motivera inrättandet av en ny byrådirektörstjänst för anslagsfrågor m. m. Som chef för ekonomiavdelningen erfordras här- jämte en byrådirektörstjänst.

För chefsposten på den nyinrättade lokalplaneringsbyrån föreslås en bygg- nadsrå'dstjänst. För byråns bägge avdelningar erfordras dessutom två nya chefsbefattningar, varav åtminstone en synes böra vara avdelningsdirektör.

På projekteringsbyråns konstruktionsavdelning torde en avdelningsdirek- tör som chef icke kunna undvaras. Behovet av arkitekter på arkitekt avdel- ningen niåste vidare tillgodoses. Denna fråga behandlas emellertid icke i det- ta sammanhang.

De nuvarande chefstjänserna på byggnadsbyråns VVS— och El-avdelningar synes böra placeras på projekteringsbyrån. Med anledning härav bör två nya chefstjänster lägst på byrådirektörsnivå beräknas på dessa avdelningar inom byggnadsbyrån.

På intendentsbyråns stora underhållsavdelning torde en avdelningsdi- rektör som chef vara klart motiverad. En sådan tjänst bör därför inrättas.

För chefen för tekniska byrån föreslår utredningen att en ny överingen— jörstjänst inrättas. Motsvarande tjänst i nuvarande organisation innehas av en kontraktsanställd överingenjör. Byrån synes härjämte böra förstärkas

med en tjänst som byrådirektör alternativt avdelningsdirektör som chef på konstruktionsavdelningen.

Med hänsyn till de särskilda byråernas speciella natur och den föreslagna ordningen för deras inrättande torde byggnadsstyrelsen efter hand få in- komma med erforderliga förslag till lösning av dessa byråers personalfrågor.

Utredningen föreslår således sammanfattningsvis att följande nya tjäns- ter inrättas vid byggnadsstyrelsen från den 1 juli 1962, nämligen en överdirektör, som chefer för byråer: ett byggnadsråd och en överingenjör, som chefer för avdelningar: två avdelningsdirektörer, en byrådirektör och

sju avdelningsdirektörer alternativt byrådirektörer, samt som personalkomplettering, en byrådirektör, eller tillhopa fjorton

nya tjänster. De sammanlagda kostnader härför, vilka bestrides från avlöningsanslag respektive byggnadsanslag enligt särskild förskottsstat, har utredningen för budgetåret 1962/63 beräknat till omkring 0,6 milj. kronor, varav enligt den fördelning mellan olika anslag som föreslås i efterföljande avsnitt, 0,4 milj. kronor belöper på avlöningsanslag och 0,2 milj. kronor på byggnadsanslag.

Anslagsfrågor Avlöningar till byggnadsstyrelsens personal bestrides dels från avlöningsan— slag på driftbudgeten, varvid fördelning på skilda avlöningsstater sker be- träffande byggnadsstyrelsens verksamhet i allmänhet respektive värmeled- ningspersonal, dels från anslaget Utredningar rörande tillämnade byggnads- företag m. m. på driftbudgeten, dels från projekteringsanslag under fonden för förlag till statsverket, dels från byggnadsanslag å kapitalbudgeten, var- vid kostnaderna för huvuddelen av personalen förskottsvis bestrides enligt en av Kungl. Maj:t fastställd stat och i bokslutet för varje budgetår av bygg- nadsstyrelsen fördelas mellan de tillgängliga byggnadsanslagen och för viss numera fast anställd personal på byggnadsföretagen — enligt uppgift ca 50 _ bestrides direkt från byggnadsanslag, dels ock från fastighetsfondens ut- giftsstat. För styrelsens omkostnadsanslag sker vidare fördelning på två omkostnadsstater på samma sätt som för avlöningsanslaget. Även de kost- nader som bestrides från utrednings- och projekteringsanslagen fördelas slutligen om möjligt mellan vederbörande byggnadsanslag. Viss närmare re- dogörelse i dessa frågor har lämnats i 2 kap.

Av administrativa byråns personal avlönas ungefär hälften från avlö- ningsanslag och hälften från byggnadsanslag. Personalen på utredningsby- rån avlönas från såväl avlöningsanslag som från utrednings- och projekte— ringsanslag. På byggnadsbyrån utgår lön till hyggnadschefen och en byrå— direktör från avlöningsanslag och till övrig personal från byggnadsanslag. Huvuddelen av intendentsbyråns tjänstemän avlönas från avlöningsanslag men vissa befattningshavare från fastighetsfondens stat. Kostnaderna för

personalen på stadsplanebyrån, kulturhistoriska byrån och värmetekniska avdelningen slutligen bestrides helt från avlöningsanslag.

Detta krångliga system för byggnadsstyrelsens personalkostnader försvå- rar önskvärd överblick av personalfrågorna och förorsakar ett ej obetydligt merarbete bl. a. i kameralt hänseende. Det bör därför enligt utredningens mening prövas, om inte systemet åtminstone på några punkter kunde för- enklas. En reform i denna riktning får emellertid ej ske så, att den negativt påverkar den handlingsfrihet, som torde vara en förutsättning för handha- vande av en verksamhet av nu ifrågavarande slag. Kostnaderna bör vidare alltjämt i princip belasta vederbörande verksamhetsgren. Vissa avsteg här— ifrån torde dock i enkelhetens intresse böra medges.

Utredningen anser att kostnaderna för projektering och byggande bör be- lasta byggnadsverksamheten och sålunda slutligen bestridas av byggnads— anslag. Däremot synes några principiella betänkligheter ej möta att låta kostnaderna för de förberedande programutredningarna liksom hela kostna- den för administrativa byråns personal bestridas av avlöningsmedel på driftbudgeten.

Enligt dessa huvudlinjer och i syfte att söka begränsa antalet anslag, av- lönings- och omkostnadsstater samt avdelningar på personalförteckningen föreslår utredningen följande.

All byggnadsstyrelsens personal avlönas antingen från avlöningsanslag på driftbudgetcn eller enligt en av Kungl. Maj:t fastställd förskottsstat.

Kostnaderna enligt nämnda stat fördelas i bokslutet för vederbörande bud— getår mellan tillgängliga byggnadsanslag eller, om byggnadsanslag ännu ej beviljats av riksdagen för visst objekt som är under projektering, det sär- skilda projekteringsanslaget under fonden för förlag till statsverket. Dessa sistnämnda kostnader fördelas sedermera enligt nu tillämpade normer.

Det särskilda utredningsanslaget slopas och vederbörande kostnader be- strides från avlöningsanslaget. Avlöningsstaten kompletteras i anslutning härtill med en förslagspost för avlöningar till tillfällig personal m. m., vilken inte får överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande. Från denna post bör i princip kostnader för utredningar, som utföres av experter och konsulter etc. utanför styrelsen, betalas. Posten bör emellertid också kunna utnyttjas för en provisorisk anpassning av personalnumerären inom vederbörande by— råer efter byggnadsverksamhetens omfattning. En sådan anordning motive— ras av tidsintervallet på närmare ett år mellan förslagen till äskanden på driftbudgeten och till stat på kapitalbudgeten.

Avlönings- respektive omkostnadsstaterna liksom avdelningarna av per— sonalförteckningen för byggnadsstyrelsens personal i allmänhet och för vår- meledningspersonal sammanslås.

Från avlöningsanslag bestrides kostnaderna för generaldirektören och överdirektören samt för all personal inom administrativa byrån, lokalpla— neringsbyrån, intendentsbyrån, kulturhistoriska byrån, planbyrån, tekniska byrån och organisationsavdelningen samt enligt förenämnda förskottsstat kostnaderna för all personal inom projekteringsbyrån, byggnadsbyrån, in—

klusivc fast anställda tjänstemän som nu avlönas direkt från byggnadsan- slag, de särskilda byråerna och kalkylavdelningen.

Förskottsstaten kompletteras med en ordinariepost. I gengäld sammanslås posten för avlöningar till icke-ordinarie personal med posten för avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter m. fl. till en förslagsvis post, som icke får överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Efter samråd med byggnadsstyrelsen har överenskommits att styrelsen i sitt förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1962/63 närmare skall re- dovisa de budgetmässiga konsekvenserna av den nu föreslagna omläggningen av byggnadsstyrelsens anslag.

SJÄTTE KAPITLET

Sammanfattning

Behov av en omorganisation av byggnadsstyrelsen har ansetts föreligga se- dan slutet av 1940-talet. Trots att flera förslag framlagts i ämnet, har emel- lertid ej några mera påtagliga förändringar skett i den nu mer än 40-åriga organisationen.

Under 1950-talet har verksamhetens omfattning ungefärligen fördubblats, och såvitt kan bedömas står styrelsen nu i början av en period, som känne- tecknas av en ytterligare synnerligen stark expansion av byggnads— och för— valtningsuppgifterna. Detta sammanhänger väsentligen med den pågående utbyggnaden av lokaler för högre undervisning och forskning, mentalsjuk- vård och fångvård samt radio— och televisionsverksamhet. Samtidigt har sty- relsen stark känning av bristen på kvalificerade tekniker.

Utredningen finner mot bakgrund av den så skisserade utvecklingen att enbart en utökning av biträdande personal inom ramen för nuvarande orga- nisation ej längre får anses försvarbar, utan bedömer en reform av styrelsens uppbyggnad i stort i första hand erforderlig. En sådan reform bör enligt utredningens uppfattning genomföras redan från den 1 juli 1962.

Ännu rådande oklarheter på vissa punkter i fråga om byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter bedömer utredningen inte utgöra något hinder för eller ens nämnvärt försvåra genomförandet av en omorganisation från nämnda tid- punkt. En mera detaljerad översyn av styrelsens personalfrågor m. m. anser utredningen vidare böra anstå, tills beslut fattats rörande organisationens utformning i stort.

Verksamhetens väsentligt ökade omfattning samt olika uppgifters alltmer komplicerade natur och vidgade betydelse ställer större krav i fråga om specialisering, entydig arbetsfördelning och klar ansvarsfördelning än vad byggnadsstyrelsens nuvarande organisation ger uttryck åt. Samtidigt skärps fordringarna på verksamhetens ledning och på samordning av dess olika delar. Arbetsvolymens successiva tillväxt och sannolika variationer ger ock- så behov av en flexibel organisation, som med relativt enkla medel kan an- passas efter utvecklingen.

Utredningen finner med hänsyn härtill en utbyggd byråorganisation och en förstärkning av verksledningen erforderlig.

Vad gäller styrelsens ledning har utredningen ingående prövat behovet av ytterligare en organisationsnivå mellan verkschefen och byråcheferna in— nebärande att tekniska direktörer eller motsvarande tjänstemän införes, un- der vilka ställes två eller flera byråer. Utredningen har funnit att ett sådant steg ännu inte är påkallat, men bedömer det sannolikt att arbetsmängden

framdeles kan ha ökat så väsentligt att en komplettering av organisationen efter dessa linjer blir motiverad. För närvarande föreslår utredningen att styrelsen tillföres en överdirektör i souschefs ställning jämte ett mindre stabsorgan i form av en organisationsavdelning.

Erforderlig elasticitet och samtidigt hög effektivitet hos organisationen måste enligt utredningens uppfattning garanteras såväl inom de enskilda byråerna som beträffande byråindelningen som sådan. I sistnämnda avseen— de räknar utredningen med att vissa byggnadsföretag av sällan förekom— mande art och storleksordning kan komma att kräva organisatoriska an- ordningar som inte lämpligen kan tillgodoses inom ramen för en fast byrå- indelning. Utredningen föreslår för den skull att vid sidan av de permanen- ta byråerna särskilda byråer skall kunna inrättas av Kungl. Maj:t efter för- slag av byggnadsstyrelsen. Deras organisation och arbetsuppgifter skall kun- na anpassas efter förhållandena i varje särskilt fall. Om det bedömes lämp- ligt skall byråerna i anslutning till vederbörande byggnadsföretag kunna lo- _ kaliseras till ort utanför Stockholm. De bör vidare kunna kompletteras med programkommittéer eller motsvarande organ. Särskilda byggnadskommit— téer blir vid denna organisation ej längre behövliga. För närvarande bedömer utredningen att särskilda byråer bör övervägas för universitetet och radio— och TV-byggnaderna i Stockholm, universiteten och tekniska högskolorna i Göteborg och Lund samt för mentalsjukhus och fångvårdsanstalter.

I byggnadsstyrelsens permanenta byråorganisation anser utredningen det nödvändigt att byråernas arbetsområden göres mera enhetliga och klarare avgränsade från varandra än vad för närvarande är fallet. Särskilt finner utredningen projekteringsarbetets nuvarande uppdelning på två byråer äg- nat att skapa oklarheter i ansvarsfördelningen och även ge upphov till vissa andra olägenheter. Projektering respektive byggande bör enligt utredning- ens mening förläggas till två olika byråer, vilka har sina arbetsområden be- gränsade till dessa uppgifter. De förberedande planeringsåtgärderna för att statens lokalbehov skall bli ekonomiskt och ändamålsenligt tillgodosett lik- som arbetet med programutredningar bör ges en mera framträdande plats i organisationen. En byrå för denna verksamhet föreslås således av utred- ningen. Vidare finner utredningen att styrelsens allt viktigare åligganden inom byggnadsväsendet i allmänhet nu klart motiverar en byrå för dessa uppgifter. En mera distinkt avgränsning av fastighetsförvaltningsuppgifter— na måste nu ske till följd av denna verksamhets väsentligt ökade omfatt- ning. Som samhörande härmed bör bränslekontrollen anslutas till dessa upp- gifter. Utredningen föreslår följaktligen att den nuvarande värmetekniska avdelningen inordnas i intendentsbyrån, vars arbetsområde i övrigt något begränsas.

Utredningens förslag till permanent byråindelning innebär således att byggnadsstyrelsens nuvarande sex byråer och en fristående avdelning ersät- tes med åtta byråer, nämligen administrativa byrån för administrativa, ju- ridiska och kamerala uppgifter, lokalplaneringsbyrån för planering av sta- tens lokalfrågor m. m. och för programutredningar, projekteringsbyrån för

projektering t. o. m. fullständiga bygghandlingar, byggnadsbyrån för själva byggandet, intendentsbyrån för fastighetsförvaltning inklusive bränslekon— troll, kulturhistoriska byrån för styrelsens uppgifter avseende kultur- och konsthistorisk byggnadsvård, planbyrån för styrelsens uppgifter som cen- tralt organ inom planväsendet samt tekniska byrån för motsvarande ålig- ganden inom byggnadsväsendet.

För att garantera en effektiv organisation för bokföring och ekonomisk kontroll föreslår utredningen att dessa uppgifter centraliseras till en eko— nomisk avdelning inordnad i administrativa byrån.

För kostnadsuppskattningar och -beräkningar vid byggnadsföretag, vilka skall verkställas vid flera byråers befattning med ett byggnadsärende samt för efterkalkylering och indexarbete föreslås en särskild kalkylavdelning, vilken direkt underställes verksledningen.

Utredningen förordar vidare att två rådgivande organ inrättas vid bygg- nadsstyrelsens sida, nämligen byggnadsstyrelsens råd för samhällsplane- ring, vilket avses ersätta det nuvarande rådet för översiktlig planläggning, samt byggnadsstyrelsens tekniska råd, vars verksamhet skall anknyta till tekniska byråns uppgifter.

Beträffande de olika byråernas indelning i avdelningar och sektioner tor- de utredningen här få hänvisa till framställningen i 5 kap.

För att byggnadsstyrelsen skall kunna lösa sina personalrekryterings- problem understryker utredningen vikten av en bättre anpassning till löne- läget på allmänna arbetsmarknaden av lönesättningen för särskilt tekniska tjänstemän inom styrelsen och antyder utvägen med kontraktsanställning i viss ökad utsträckning.

Utredningen har i detta sammanhang ej lämnat fullständigt förslag till personalorganisation för byggnadsstyrelsen, utan avser att återkomma till dessa frågor senare. För budgetåret 1962/63 förutsättes en lösning kunna ernås efter förslag av byggnadsstyrelsen i samråd med utredningen. Utred- ningen har emellertid i anslutning till sitt förslag ansett det nödvändigt att styrelsen redan från den 1 juli 1962 förstärkes med vissa ledande befatt- ningar. Utredningen föreslår därför att ytterligare 14 tjänster inrättas från denna tidpunkt, nämligen en överdirektörstjänst, 2 tjänster för chefer för byråer och 11 tjänster för chefer för avdelningar eller motsvarande. De sam- manlagda kostnaderna härför har beräknats till omkring 0,6 milj. kronor.

Utredningen har slutligen i förenklande syfte upptagit vissa anslagsfrå— gor, och bl. a. föreslagit att byggnadsstyrelsens personal skall avlönas dels från avlöningsanslag på driftbudgeten dels av byggnads- och projekterings— medel över kapitalbudgeten, varvid för sistnämnda fall samtliga kostnader skall bestridas enligt särskild förskottsstat som fastställes av Kungl. Maj:t.

Organisationsschema visande utredningens förslag i stort har fogats vid betänkandet som bilaga 2.

BILAGOR

Bilaga 1. Byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet under 1960-talet Beräknad medelsförbrukning i milj. kronor enligt 1960 års prisnivå för sannolika byggnadsobjekt enligt bedömning i juni 1961.

Byggnadsändamål

Budgetär

61/62

| 62/63 | 63/64 | 64/65 | 65/66 | 66/67 | 67/68

| 68/69 | 69/70 |Summa

Statens allmänna fastighetsfond

Fångvårdsstyrelsens delfond J ustitiedepartementet

Fångvårdsbyggnader

Beskickningsfastighelemas delfond Utrikesdepartementet Beskicknings- och konsulatfastigheter Byggnadsstyrelsens delfond Försvarsdepartementet

Flygtekn.försöksanst.

Socialdepartementet Alkoholistanstalter . . . . . . . . . Ungdomsvårdsskolor .. .

Kommunikationsdcpartementet

Ämbetsbyggn. f. centr. förvaltn. .. . . . . . . . . . Statensväginstitut

SMHI... ..... Radio-TV-hus i Sth . . . . d:o i landsorten . . . . . . .. Aerologisk station . . . . . . . . . . . Byggn. f. statens bilinsp. Finansdepartementet Data-central Ecklesiastikdepartementet Sthzsuniversitet Karolinska institutet . . . . . . . . . . . . . . . Göteborgs universitet . . . . Chalmers tekn. högskola Lunds tekn. högskola . . . . Umeå med. högskola .. . Musikhögskolan .. . . . . . ..

Konsthögskolan

oo_m move H

23,0

6,0

1

o_ xo ]

Ill

"=.. |__

O')

O'.)

_”. 10304 som

om m_o N!”

[Fm 0.0. mm

[rJ—=” m

_?on xo :r— meo er:—4 mol #1 O NOHO O

oo_ wo H H H

..

oxqonoooo o-qq

(NN

OHoop—uom NN

oo_o_o bet'aäcONm HH

..

l !

16,0

9,1

m_oq m_o mer: to.-4

| m_o_ [

omoqooo mmmoot—m l

GQ

omoqooo Ov—leLOD-N HH

20,0

8,8

(:"—4 oo't» co r.— m

20,0

7,8

omoqmo ln" o

wdac Y—l

(N

OLOOQOO Ov—(QDCDLOP

20,0

7,1

med"

cor— xq ooo cd

on ut

'D. ...

d—mmmv m

OLOOIOOO

l

v—l XD

20,0

7,6

oct—__ O.. NCO CO

0.0.||'=>. mm vc H

I

('N

omqmoo owns-osar»

"& o

169,0

69,2

Lärarhögskolor, seminarier . . . . . . Skoloriörhlindaochdöva Bibliotek, arkiv, muséer.................... Studsvik forskn.lab. J ordbruksdepartementet Statens vet.med. anstalt Högskolorm.m. Växtskyddsanst. maskinprovn., frökontr. m.m. Handelsdepartementet Vetenskap]. och tekn. inst. . . . . . . . . . . . . . . .. Inrikesdepartementet skolor (polis, civilförsv.) .. . . . . . . Fo]khälsoinst., o. stat. lab. .. .. . . . . .. .. . . ÖÄ + länsstn. Sthlm. . . . . . . . . . . Åmbetshyggn. regional förvaltn. . . . Vantöreanstalter

Summa byggnadsstyrelsens delfond

Uppsala universitets delfond Ecklesiastikdepartementet Uppsala universitet........................ Lunds universitets delfond Ecklesiastikdepartementet Lunds universitet .. . . . . . ........ . . . . ..... Medicinalstyrelsens delfond Inrikesdepartementet Mentalsjukhus............ ..... ...... . Summa statens allm. fastighetsfond Postverketa fond Kommunikationsdepartementet Postbyggnader............................ Televerkets fond

Kommunikationsdepartementet Telebyggnader............................ Telelab.m.m.

Totalsumma

60,0 1902

4,0

15,9

210,1

oo_=n | c.a—ino law. &. 041090. Ov—l % CO CDCO

174,0 10,0 8,0

74,0 266,0

4,5

14,1

2845

CD

law. ==. 0 O O v—l

_D. mun

oqlq

ooo—91 en en

10,0 10,0 74,0 328,5

8,1

13,0

349,6

ocqm ooo—4

m_o or.»- !

.. O v—l

un ooo_oo w momww & Q' N

12,0 18,0 74,0 348,6

8,0

12,0

368,6

mats_o won-cm

(D_O” H P

17,0 66,0 280,1

9,0

10,0 8,0

307,1

1:9me o_o HNNO (NCO | Q m

oooo_o m Hemmet—f— oo

LO H

15,0 10,0 58,0 241,3

5,0

10,0 8,0

264,23

58,0 228,8

5,0

10,0 8,0

251,8

omjmm momo

omm" m HN moo o_ oo

O_o =» 5-

CD 00 CN] v—l

)

o_ o v—l

10,0 58,0 206,6

5,0

10,0 8,0

229,6

126,1

10,0 10,0 58,0 204,1

5,0

10,0 8,0

227,1

107,0 101,0 580,0 2 294,2

53,6

105,0 40,0

2 492,8

J

Bilaga 2. Organisationsschema

General— direktör

| översiktlig

[— Rådet för—l

walli/Jammu

l l

byrån

Administrativa

Utrednings—

byrån

Byqqnods— byrån

Intendents— byrån

h'ultu rh istorisko byrån

Stadsplane— byrån

l

Vörmeiekniska avdelningen

]

Utredningens förslag till organisation

I

General- direktör

&&udssärén

för buqqnadssturelsen

_——_l

överdirektör

_]

[sens råd för som |_höllsplanerinyJ

'— 559—9303-j

Organisations- avdelningen

——l

| styrelsens | |_teknisku rörl_|

l

Kalkyl— avdelningen

Administrativa byrån

Lokulplanerinqs- byrån

Projekterings- byrön

Byggnads- byrån

Intendents— byrån

Kulturhistoriska byrån

Plun- byrån

Tekniska by rön

l Särskilda byråer för vissa större byggnadsobjekt

NORDISK UTREDNINGSSERIE (NU) 1961

1. Den nordiske hushoidshagskolen. 2. Nordens folkelige akademi.

3. Nordisk tilmsamarbeid.

4. Intemordlske nytteattester.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1961

Systematisk förteckning

(Siffrorna inom klammer beteckna utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiodoportemontot Begravningsplatser och gravar. [5] Underrätterna. [6] Den allmänna brottsregistreringen. [11] Pensionsstiftelser. 1. [14] Kriminalvård i frihet. [16] Vissa frågor rörande allmänna val. [20] Författningsutredningen V. Organisationer. Bestutsteknik. Valsystem. [21] Redareansvarets begränsning. [B:-lö] Dlugdlångeri, vetenskapliga lurf Hök samt djurskydds- or g. 515] Reviderad yreslag. [47]

Uu'ikesdeputementet Den svenska utvecklingsbjälpens administration. [22]

Fönv enbet Enhetlig ledning av krigsmakten. [7] Totalförsvarets upplysningsverksamhot. [18] Flygbuller som samhällsproblem. [25]

Som-immuna" tet Byggnadsindustrins arbetskraft. [19] Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m. m. [29] Handlåglgnin av bostadslån. [32] Ända sen] ga studentbostäder. [35] Stöd åt hamaföderskor. [38] Lag om allmän försäkring rn. m. [39]

Kommunikationuleputemnntot Statliga belastningsbestämmelser av är 1960 för byggnads— verk. [12| Svensk t ' politik. 15221 Svensk trafikpolitik. I [ ] Byggnadsstyrelsens organisation. [48]

Fmansdoputom' entet Sparstimulerande åtgärder. 92] Automatisk databehandling nom folkbokförings- och upp- bördsväsendethgj) Preliminär natio udget för år 1961. 10 Reviderad nationalbudget för år 1961. 26 Stämpel- och expeditiounavgifter. [37] Mål och medel i stablliseringspolitiken. [42]

Ecklesiutikdopartementet 1957 års skolberednlng. 5. Hjälpmede' iskolarbetet. [17] 6. Grundskolan. [30] '7. Läroplaner för grundskola och fackskolor. [3117 Kungl. Teatern. erksamhet och ekonomi. [28] Tandsjukvärden vid de odontologiska läroanstalterna. [36] Anz3ändnlngen av August Abrahamsons stiftelse & Nääs. [ Folklllldningsarbete och ungdomsverksamhet. [44]

Jordbruksdepartemontet Totalisatorverksamheton. [[1 Lantbrukets yrkesskolor. 1 ] Hunddsdopartementot Effektivare risövorvakning. [3] Skifteroljehålgan. 27] Inrikesdepmelnontet Om läkarbehov och läkartiulxlåång. [8]

Principer för en ny komm ndeining. [9] Polisens brottsbekämpande verksamhet. [15]

Huvudmannaskapet för polisväsendet m. m.G[34

Länsindol en inom Stockholms- och åt rgsom- rådens. [40

Reviderad giftlagstiftning. [41

Boxningssportens skadever . [46]