SOU 1963:44
Studiesociala utredningen
N +” (;(
oå (-
- CUL"
&( 4. IGT?»
National Library of Sweden
Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012
. Awa—_-
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963z44 ( i 76. ? : ('#! ??
Ecklesiastikdepartementet
AKADEMIKERNAS SKULDSÄTTNING
STUDIESOCIALA UTREDNINGEN
III
Stockholm 1963
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963
Kronologisk förteckning
1. En teknisk institution inom Stockholms universi- tet. Svenska Reproduktions AB. 114 s. E.
2. Kommunalförbundens lånerätt. Idun. 44 s. I.
3. Utrikeförvaltningens organisation och personaibehov. Idun. 90 !. U.
4. Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. Idun. 95 s. U.
5. Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. Idun. 130 s. Fö.
6. Indelnings- och samarbetstrågor i Göteborgs— och Malmöområdena. Idun. 212 s. 1.
7. Utlännings tillträde till offentlig tjänst. Svenska Re- produktions AB. 43 s. Ju.
8. Preliminär nationaibudget för år 1963. Marcus. IV+ 97 s. Fi.
9. Universitetens och högskolornas organisation och för- valtning. Hasggström. 509 s. E. 10. Universitetsväsendets organisation. Haggström. 190 s. E. 11. Uppehållstillstånd m. m. för utländska studerande. Idun. 54 s. 1. 12. Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. Marcus. 283 s. H. 13. Utbildning av lärare för Jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. Idun. 269 s. E. 14. Undersökning av taxeringsutfallet. Idun. 155 s. Fi. 15. Vågen genom gymnasiet. Idun. 315 5. E. 16. Sveriges statsskick. Del 1. Lagförslag. Idun. 206 s. Ju. 17. Sveriges statsskick. Del 2. Motiv. Idun. sn s. Ju. 18. Sveriges statsskick. Del. 3. Motiv. Förslag till riks- dagsordning. Idun. 220 s. Ju.
19. Sveriges statsskick. Del 4. Bilagor. Idun. 311 s. Ju. 20. Bårgargariönens fördelning. sjöförklaring m. m. Idun. 111 s. Ju. 21. Sjukhus och öppen vard. Idun. 486 5. I. 22. Kraven på gymnasiet. Idun. 367 s. + 12 s. ill. E. 23. Förslag till lag om vissa gemensamhetsaniäggningar m. m. Idun. 290 s. Ju. 24. Mentalsjukhusens personalorganisation. Del. I. Inter- vju- och frekvensundersökningar m. m. Idun. 259 s. L 25. Papper och annan skrivmateriel. Kihlström. 74 5 H. 26. Religionens betydelse som samhällsfaktor. AB Wil— helmssons Boktryckeri. 211 s. E. 27. Trafikmål. Beckman. 237 s. Ju. 28. Utsökningsrätt II. Norstedt & Söner. 119 :. Ju. 29. Kommunala renhållningsavgiiter. Beckman. 81 s. 1. 30. Den statliga konsulentverksamhetenpå socialvårdens område. Beckman. 119 s. S. 31. Försvar och fiskerinäring. Norstedt & Söner. 235 8. Fo. 32. Listerlandets ålfisken. Kihlström. 67 5. Jo. 33. Skadestånd I. Norstedt & Söner. 81 s. Ju. 34. U-lånder och utbildning. Idun. 201 8. U. 35. Lärare på grundskolans mellanstadium. Idun. 91 5. E. 36. Malmen i Norrbotten. Svenska Reproduktions AB. 150 3. H. 37. Kommersieut och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. Idun. 151 s. U. 38. Arhetsiöreläggande. Idun 97 s. S. 39. Kyrkor och samfund i Sverige. Idun. 308 5. E. 40. Arbetslöshetstörsäkringen. Idun. 248 8. I. 41. Specialutredningar om gymnasiet. Beckman. 310 s. E. 42. Ett nytt gymnasium. Idun. 949 5. E. 43. Läroplan för gymnasiet. Haggström. 776 5. E. 44. Akademikernas skuldsättning. Marcus. 107 s. E.
Anm. Om särskild tryckeri: ej angiven, är tryckorten Stockholm.
STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963z44—
Ecklesiastikdepartementet
AKADEMIKERNAS SKULDSÄTTNING
! STUDIESOCIALA UTREDNINGEN III
ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG
STOCKHOLM 1963
Innehållsförteckning Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet 7 0. Inledning ......................................................... 9 A. Akademikernas skuldsättning 1. Undersökningens uppläggning m. m. ................................ 11 1.1 Frågeställningen .................................................. 11 1.2 Provundersökning ................................................. 11 1.3 Undersökningens omfattning ........................................ 12 1.4 Undersökningens population ........................................ 13 . 1.5 Materialinsamling ................................................. 13 * 1.6 Svarsprocent ...................................................... 14 1.7 Materialets tillförlitlighet .......................................... 15 i 1.8 Materialets fördelning kring medelvärdet ............................. 16 2. Examensårgångens socialekonomiska sammansättning .................. 17 2.1 Inledning .................................... ' ..................... 17 2.2 Socialt ursprung ................................................... 18 2.3 Civilstånd ........................................................ 23 2.4 Ålder ............................................................ 25 2.5 Boendeförhållanden ................................................ 25 2.6 Studentbetyg ..................................................... 27 2.7 Studietider ................. : ..................................... 27 ;; 3. Skuldsättningen ................................................... 28 * 3.1 Inledning ......................................................... 28 ;” 3.2 Skuldfrekvens och genomsnittsskuld ................................. 28 3.3 Skuldsättning — socialekonomisk bakgrund ........................... 36 3 4 Skuldsättning — civilstånd ......................................... 43 3 5 Skuldsättning — boendeförhållanden ................................ 49 3 6 Skuldsättning — studentbetyg ...................................... 56 3.7 Skuldsättning — studieort .......................................... 59 3.8 Skuldsättning — statsstipendier ..................................... 60 f 3 9 Skuldsättning för gifta studerande ................................... 64 4 Förvärvsarbete .................................................... 68 . 41 Inledning ......................................................... 68 ' 4.2 Förvärvsarbetets omfattning ........................................ 68 4.3 Förvärvsarbetets förläggning under studietiden ........................ 72 i 5. Sammanfattning . ................................................. 81 I! B. Rekrytering till gymnasierna 6. Sociala faktorers inverkan på rekryteringen till vissa gymnasiala skolformer 86 . 6.1 Inledning ......................................................... 86 6.2 Materialet ........................................................ 86 6.3 Klassifikationsproblemet ........................................... 87 i 6.4 Materialets tillförlitlighet ........................................... 88 | 6.5 1959 års intagna efter socialt ursprung ............................... 90 *; 6.6 1960 års sökande efter socialt ursprung ............................... 94 , 6.7 Jämförelser mellan olika undersökningar ............................. 95
Bilagor
Tab . Tab. Tab. Tab.
Tab.
Tab .
Tab .
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab.
Tab .
Tab.
Tab .
Tab .
Tab .
Tab.
Tab.
Tab.
10.
11.
12.
13.
14. 15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
Tabellförteckning
. Antalet personer som läsåret 1959/60 avlade grundexamen vid uni- versitet och högskolor, inkomna svar samt svarsprocent. Fördelning efter kön och examina ........................................ . Undersökningens bortfall fördelat efter bortfallsorsak och examen . De examinerade läsåret 1959/60 fördelade efter faderns yrke och genomsnittlig ålder vid examenstidpunkten. .................... . De examinerade läsåret 1959/60 efter examen och med relativ fördel- ning efter faderns yrke. ....................................... . De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examensgrupper, civilstånd och faderns yrke. ................................... . De examinerade läsåret 1959/60 efter examen och med relativ för- delning efter boendeförhållanden. .............................. . De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examengrupper och civilstånd efter olika skuldformer samt genomsnittlig brutto- studieskuld. ................................................. . De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examensgrupper efter skuldformer och lånets storlek samt genomsnittligt belopp för respektive skuldform .......................................... . De examinerade läsåret 1959/60 efter relativa andelen nettoskuld- satta (exkl. föräldralån) samt genomsnittlig skuldsättning. ....... Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) och genomsnittlig netto- skuld vid första inskrivningen bland de examinerade läsåret 1959/60 med fördelning efter examensgrupp och faderns yrke. ............ Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) bland de examinerade läs— året 1959/60 efter faderns yrke. ................................ De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på faderns yrke och examensgrupp efter nettoskuldens (exkl. föräldralån) storlek och ge- nomsnittligt nettoskuldbelopp. ................................ Nettoskuld (inkl. föräldralån) samt föräldralån i procent av nettoskul- den för de examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning efter exa— mensgrupp och faderns yrke ......... . ......................... . Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) bland de examinerade läsåret 1959/60 efter civilstånd och boendeförhållanden. .......... De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examensgrupp, civilstånd och boendeförhållande efter nettoskuldens (exkl. för- äldralån) storlek och genomsnittlig skuld. ........................ Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) bland de examinerade läs— året 1959 /60 efter faderns yrke med uppdelning efter examensgrupper och boendeförhållande. ....................................... Genomsnittlig nettoskuld (exkl. föräldralån) bland de examinerade läsåret 1959/60 efter faderns yrke med uppdelning på examensgrup- per och boendeförhållande .................................... Examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid vid fria fakul- teter med uppdelning på studentbetyg efter olika skuldformer samt genomsnittlig bruttostudieskuld. ............................... Examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid, fria fakulteter, efter bruttoskuldens storlek, studentbetyg och olika skuldformer. . . Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) och genomsnittligt skuld- belopp för examinerade läsåret 1959/60 med filosofisk grundexamen eller med. lic.—examen. Fördelning efter studieort. ................ Statsstipendiefrekvensen bland de examinerade läsåret 1959/60 med fördelning efter examen. .......................................
82
35
37 38
40
42
44
46
50
. 37.
. 39.
. 42.
Tab.
Tab .
Tab.
Tab.
Tab.
Tab .
'Tab. Tab. Tab.
Tab. Tab.
;Tab.
26.
. 27.
. 28.
. 29.
30.
31.
32.
33.
34. 35.
36.
. 38.
. 40.
. 41.
. De examinerade läsåret 1959/60 efter förekomst av statsstipendium, genomsnittlig ålder vid examen och faderns yrke. ................. . De examinerade läsåret 1959/60 med studentmedelbetyg mellan Ba och a efter examen, genomsnittlig bruttostudietid och med uppdel- ning på statsstipendiater och icke-statsstipendiater. .............. . Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittligt skuldbelopp bland de examinerade läsåret 1959/60 efter förekomst av statsstipendium samt med uppdelning på examensgrupper och boen- deförhållande ................................................. . Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittlig skuld bland de gifta examinerade läsåret 1959/60 efter tiden som gifta samt makes studieförhållanden och skuldsättning. ..................... Antalet nettoskuldsatta samt genomsnittligt skuldbelopp (exkl. för— äldralån) för gifta examinerade läsåret 1959/60 efter examensgrupp, underhållsskyldighet och makes studier .......................... Genomsnittlig nettoskuld (exkl. föräldralån) bland de gifta exami- nerade läsåret 1959/60 med medellång studietid som icke under någon del av studietiden varit hemmaboende ........................... De examinerade läsåret 1959/60 efter examensgrupp, civilstånd och boendeförhållanden samt efter förvärvsarbetstidens andel av brutto- studietiden. .................................................. Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter förvärvsarbets- tidens del av bruttostudietiden och nettoskuldsättningens storlek (exkl. föräldralån) samt faderns yrke. ........................... Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter studieort och förvärvsarbetstidens andel av bruttostudietiden ................... Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter förvärvsarbets- inkomstens och nettoskuldsättningens storlek (exkl. föräldralån) samt faderns yrke ............................................. De under höstterminen 1959 examinerade efter examensgrupp och inkomstår, inkomsternas storlek samt genomsnittlig inkomst av för— värvsarbete. ................................................. De under vårterminen 1960 examinerade efter examensgrupp och in- komstår, inkomsternas storlek samt genomsnittlig inkomst av för- värvsarbete. ................................................. Ogifta examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och boendeförhållande. ......... Ej hemmaboende examinerade läsåret 1959/60 efter förvärvsarbets- inkomstens storlek och civilstånd. .............................. Ogifta och ej hemmaboende examinerade läsåret 1959/60 med medel— lång studietid efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och faderns yrke. ....................................................... Nyintagna år 1959 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolfor— mer efter kön och målsmans yrke. .............................. Nyintagna år 1959 i allmänbildande gymnasier fördelade efter ringar och målsmans yrke. ........................................... Nyintagna år 1959 i första ring (klass) vid Vissa gymnasiala skolfor— mer efter kön samt med relativ fördelning efter målsmans yrke. ..... Sökande till allmänbildande gymnasiers, tekniska gymnasiers och handelsgymnasiers första ring (klass) år 1960. ................... Antal sökande, intagna och ej intagna år 1960 efter kön utan dubbel— räkningar samt med fördelning efter målsmans yrke. .............. Nyintagna år 1960 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolfor— mer efter kön och målsmans yrke. ..............................
61
62
63
65
66
67
70
71 74
75
76
77 78
78
80 91 92 93 94 97
98
Tab. 43. Nyintagna år 1960 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolfor- mer efter kön samt med relativ fördelning efter målsmans yrke. . . . . 9 Tab. 44. Sökande till allmänbildande gymnasiers, tekniska gymnasiers och handelsgymnasiers första ring (klass) år 1960 med relativ fördelning efter målsmans yrke och läroverksort. .......................... 10 Tab. 45. Studenter vid allmänbildande gymnasier och tekniska läroverk m.m. 1957 samt nyintagna 1959 respektive 1960 vid motsvarande gymna- siala skolformer med relativ fördelning efter målsmans yrke. ....... 101
Till
Herr Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet
Genom framställning till chefen för ecklesiastikdepartementet den 13 juli 1960 anhöll studiesociala utredningen om tillstånd att låta statistiska cen- itralbyrån undersöka de under läsåret 1959/60 vid universitet och högsko- lor examinerades skuldsättning. Genom beslut den 2 augusti 1960 gav de- partementschefen utredningen tillstånd att utföra ifrågavarande undersök- ning. Den statistiska undersökningen har genomförts av byråchefen vid sta- tistiska centralbyrån Klas Wallberg och förste aktuarien vid samma äm— betsverk Sune Eriksson.
Studiesociala utredningen har vidare i samarbete med gymnasieutred- ningen _ efter vederbörligt tillstånd genom beslut den 22 december 1960 —— låtit utföra en undersökning rörande den sociala rekryteringen hos de i gymnasiet är 1959 och 1960 intagna eleverna. Denna undersökning har ge- nomförts av byråchefen Wallberg och byrådirektören vid statistiska cen- tralbyrån Leif Gouiedo.
Genom beslut den 8 januari 1962 och den 2 september 1963 har studie- sociala utredningen erhållit vederbörligt tillstånd att i tryck framlägga re- sultaten av dessa undersökningar.
Sedan undersökningarna nu avslutats får studiesociala utredningen som sitt tredje betänkande härmed överlämna rapporter över dem,.
Stockholm den 21 september 1963
Olof Palme
Håkan Berg Lennart Bodström Hans Håkansson
Yngve Persson Per-Erik Rönquist Bertil Östergren
Inledning
Universitets- och högskoleungdomens ekonomiska och sociala förhållanden har under de senaste trettio åren varit föremål för statistiska undersök- ningar vid ett flertal tillfällen. Den första större undersökningen genom- fördes av professor Sven Wicksell i Lund i början av 1930-talet och be- handlade de studerandes ekonomiska förhållanden under år 19301. Kring mitten av 1940-talet utfördes inom statistiska centralbyrån en urvalsunder— sökning om studiekostnader och skuldsättning för inskrivningsårgångarna 1920, 1925, 1930, 1935 och 1940 (den s. k. akademikerutredningen)2.
Under 1950-talet har företagits två större studentekonomiska undersök- ningar dels av prof. Carl-Erik Quensel i Lund avseende förhållandena läs- året 1951/523, dels av statistiska centralbyrån avseende förhållandena läs- året 1956/574.
De studerandes sociala ursprung har till en del även varit föremål för analys i de ovan redovisade undersökningarna. Mer detaljerat har denna fråga undersökts av fil. dr Sven Moberg i hans doktorsavhandling »Vem blev student och vad blev studenten?». 1952 års studentårgång har belysts av Quensel-Israelssonä. Fr. o. m. 1956 finns dessutom årliga uppgifter om den sociala rekryteringen till de utbildningslinjer som ingår i statistiska centralbyråns statistik över högre studier, d. v. s. förutom universitet och högskolor även övriga utbildningslinjer, vilka i princip kräver studentexa- men för inträde.
Av de ovan nämnda ekonomiska undersökningarna har samtliga utom den s. k. akademikerutredningen avsett de ekonomiska förhållandena under ett enda är, ibland begränsat till vissa inskrivningsårgångar. Quensels un- dersökning och centralbyråns studentekonomiska undersökning ger —— i en— lighet med undersökningsplanerna — ingen information om den totala skuldsättningen för den examinerade. Akademikerutredningen behandlade visserligen skuldsättningen i dess helhet för vissa inskrivningsårgångar men är på grund av sin låga svarsprocent _ ungefär 50 procent _ av begrän- sat värde. Informationen om den totala skuldsättning som akademiska stu- dier medför har således hittills varit ganska ofullständig. Det är mot den bakgrunden som studiesociala utredningen har ansett det nödvändigt att
1 Utredning rörande de svenska universitets— och högskolestudentemas sociala och ekono- miska förhållanden. SOU 1936: 34. ' 1945 års akademikerutredning SOU 1947: 25. ** Carl—Erik Quensel: Studentekonomi. Studieutgifter och finansieringssätt åren 1951—1952. Lund 1957. * 1957 års studentekonomiska undersökning. Statistiska centralbyrån. Stencil. 5 Bo Israelsson—Carl-Erik Quensel: Studenternas utbildningsval. Lund 1958.
för sina överväganden få tillgång till en aktuell undersökning om sku-ldsi- tuationen för en hel examinationsårgång.
Den sociala rekryteringen till universitet och högskolor är, som redan sagts, numera ganska väl dokumenterad genom den löpande statistiken över högre studier. Utredningen är dock i sitt arbete även intresserad av att söka göra en bedömning av hur den sociala rekryteringen till högre studier kan komma att gestalta sig i framtiden, i första hand unde-r 1960-talet. Liknande problem har varit aktuella för gymnasieutredningen. För att belysa dessa frågor har således de båda utredningarna tillsammans låtit utreda den sociala rekryteringen till gymnasiet 1959 och 1960. Denna undersökning redovisas som kap. 6 i föreliggande redogörelse.
A. AKADEMIKERNAS SKULDSÄTTNING
1. Undersökningens uppläggning m. 111.
1.1. Frågeställningen
Studiesociala utredningen begärde i skrivelse den 11 maj 1960 att statis— tiska centralbyrån skulle utarbeta plan och kostnadsberäkning för en un- dersökning om bl. a. akademikernas skuldsättning. De frågeställningar, som utredningen i första hand ville få belysta, var dels den totala skuldsätt- ningen vid examinationen, dels de totala studiekostnaderna för en årgång examinerade. Den ekonomiska situationen skulle därvid belysas mot bak- grund av bl. a. socialt ursprung, boendeförhållanden, civilstånd och makes ekonomiska förhållanden.
Under de förberedande diskussionerna med utredningen om frågeställ- ningarna, undersökningens uppläggning och genomförande m. m. överväg- des särskilt möjligheten att på ett meningsfullt sätt mäta de totala studie— kostnaderna för hela studieperioden i efterhand. Det var alltså naturligt att speciell uppmärksamhet ägnades åt detta problem i den provundersökning, som föregick huvudundersökningen. Man kunde redan före provundersök- ningen antaga att en undersökning om studiekostnaderna med fördelning på olika kostnadsposter skulle vara svår att genomföra med avsedd undersök- ningsmetod. Istället föredrogs att låta studiekostnaderna beskrivas genom de totala kontanta bidrag, som den studerande och eventuellt maken erhållit under studietiden med fördelning på följande bidragsformer:
a) bidrag från föräldrar eller andra anhöriga
b) lån från föräldrar eller andra anhöriga
c) övriga län (1) stipendier och premier
e) förvärvsarbete
f) övriga inkomster
1.2. Provundersökning
Under sommaren 1960 genomförde statistiska centralbyrån en provunder- sökning för att i första hand pröva möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt mäta studiekostnader och studieskulder. Statistiska centralbyrån hade i samråd med studiesociala utredningen utarbetat en blankett avsedd att sändas ut per post till undersökningspersonerna. Blankettens rent tekniska utformning prövades givetvis också i provundersökningen.
I provundersökningen —— som gjordes mycket begränsad _ utsändes
blankett till ungefär 1 procent av samtliga examinerade under 1959/60 som enligt vid undersökningstillfället tillgängliga preliminära uppgifter uppgick till inalles 3 8101. I provundersökningen delades materialet upp i två grupper,. varav den ena bestod av examinerade från de fria fakulteterna och den and— ra av alla övriga. I den förstnämnda gruppen utvaldes 25 och i den andra 15 examinerade genom ett obundet slumpmässigt urval. Varje uttagen per-- son tillställdes tillsammans med blanketten ett brev, som redogjorde för undersökningens syfte. Efter två påminnelser hade 33 användbara blanketter inkommit till centralbyrån, vilket innebar en svarsprocent av 83 procent.
Det framgick mycket tydligt av det i provundersökningen inkomna pri- märmaterialet att det i en postundeursökning av detta slag icke var möjligt att få in fullgoda uppgifter om de olika studiefinansieringskällorna för hela studietiden. Den period, som uppgiftslämnaren måste överblicka och för vil— ken uppgift skulle lämnas var alltför lång, i regel 4——5 år, i vissa fall ännu längre. I övrigt visade det sig att blanketten med smärre ändringar var än- damålsenlig. De i huvudundersökningen använda blanketterna återfinnes som bilagor 1 och 2.
1.3. Undersökningens omfattning
Med ledning av de erfarenheter som vanns genom provundersökningen över— enskom studiesociala utredningen och statistiska centralbyrån att icke ta upp frågan om de totala studiekostnaderna (studiefinansieringen) i utred- ningen. I stället framfördes önskemål från studiesociala utredningen att man borde undersöka inkomsten av förvärvsarbete och förvärvstidens periodici- tet. I planerna för undersökningen hade redan från början räknats med att uppgifterna om förvärvsarbetets totala omfattning för examinerade från de s. k. fria fakulteterna skulle hämtas från i statistiska centralbyrån redan tillgängligt hålko-rtsmaterial. Detta material belyser dock endast den totala studietiden och innehåller inga uppgifter om när under studietiden för— värvsarbetet infallit. Med nämnda målsättning var det således icke möjligt att för hela materialet få grepp om förvärvsarbetets periodicitet. Fördelarna med att för en betydande del av populationen ej behöva inhämta uppgifter— na om förvärvsarbetets omfattning bedömdes emellertid vara så stora att man i stället bestämde sig för att undersöka periodiciteten i inkomsterna av förvärvsarbete. Man enades sålunda om att i huvudsak följande punkter borde tas upp till undersökning (se vidare bilagor 1 och 2):
1. Första inskrivningen.
2. Civilstånd under studietiden.
3. Underhållsskyldighet under studietiden.
4. Boendeförhållande under studietiden.
5. Makes studier vid universitet eller högskola under den examinerades studietid.
w___________________l
1 Det definitiva antalet utgör 3 859.
6. Makes skuldsättning vid tiden för uppgiftslämnarens examen.
7. Den examinerades skuldsättning vid första inskrivningen.
8. Den examinerades skuldsättning vid examen.
9. Den examinerades tillgångar vid första inskrivningen och examen.
0. Makes tillgångar vid tiden för uppgiftslämnarens första inskrivning
och examen.
11. Innehav av naturastipendium. 12. Inkomst av förvärvsarbete. 13. Assistent- och amanuenstjänst (endast för examinerade från fackhög- skolor). 14. Studiehinder i form av förvärvsarbete m. m. (endast för examinerade från fackhögskolor).
Det bör redan här framhållas att samtliga dessa uppgifter ej utnyttjats i den slutliga tabellframställningen. Samtliga uppgifter finns dock samlade i hålkortsmaterialet.
1.4. Undersökningens population
Under de förberedande diskussionerna framkom att man av bearbetning- arna önskade en sådan grad av detaljrikedom att det endast var möjligt att arbeta med en totalundersökning. Undersökningspopulationen bestämdes ! därför till att omfatta samtliga personer, som under läsåret 1959/60 avlagt
grundexamen vid universitet och högskolor. Härvid uteslöts således perso- ner som avlagt licentiatexamina (utom med. lic.), s. k. förberedande exa- mina (med. kand., odont. kand., och vet. kand.) och vissa examina med kort utbildningstid (receptarier och sjukgymnaster). Om en perSOn avlagt mer
* än en examen under läsåret har endast den senast avlagda examen räk-
nats, då annars samma person skulle förekomma flera gånger i populatio- nen.
i 1.5. Materialinsamling
Undersökningen har genomförts som postundersökning. I mitten av septem- ber 1960 tillställdes de 3810 som ingick i populationen en blankett jämte lösenkuvert tillsammans med en skrivelse, där bakgrunden till och ända- målet med undersökningen förklarades. I slutet av september, då den första påminnelsen sändes ut, hade närmare 50 procent inkommit med svar. Vid tidpunkten för den andra påminnelsen, som utgick ungefär 10 dagar sena— " re, hade 70 procent sänt in sina blanketter. Efter ytterligare 10 dagar, då den
tredje påminnelsen utsändes, hade 80 procent svarat. Vid månadsskiftet oktober/november hade drygt 86 procent skickat in sin blanketter. Ett sista »; försök att höja svarsprocenten gjordes i mitten av november, då drygt 87 ' procent av materialet var insamlat. Resultatet av den sista påminnelsen
: slutliga svarsprocenten blev 88,9 procent.
blev att ytterligare 2 procent av populationen sände in uppgift, varför den
Tab. 1. Antalet personer som läsåret 1959/60 avlade grundexamen vid universitet och högskolor, inkomna svar samt svarsprocent. Fördelning efter kön och examina
Examinerade 1959/60 Inkomna svar Svarsprocent Examen Män Kv. Samtliga Män Kv. Samtliga Män Kv. Samtliga Teol. kand. 81 12 93 74 9 83 91,4 75,0 89,2 Jur. kand.. . 182 27 209 163 25 188 89.6 92 6 90,0 Med. lic.. . . . 203 57 260 159 45 204 78,3 78,9 78,5 Fil. kand. .. 462 325 787 405 282 687 87,7 86,8 87,3 Pol. mag. .. 24 2 26 19 2 21 79,2 .. 80,8 Fil. mag. .. 579 457 1036 541 420 961 93,4 91,9 92,8 Civ.ing. 539 12 551 475 6 481 88,1 50,0 87,3 Civ.ek. 266 12 278 225 9 234 84,6 75,0 84,2 Tandläkare 154 45 199 144 39 183 93,5 86,7 92,0 Apotekare . . 6 9 15 4 7 11 .. .. 73,3 Jägmästare 28 —— 28 25 —- 25 89,3 -— 89,3 Agronom .. 39 2 41 37 2 39 94,9 .. 95,1 Veterinär . . 34 — 34 30 — 30 88,2 — 88,2 Gymndir . . 33 32 65 31 30 61 93 9 93,8 93,8 Socionom .. 86 102 188 81 98 179 94,2 96,1 95,2 Samtliga 2 716 1 094 3 810 2 413 974 3 387 88,8 89,0 88,9
Anm. Det definitiva antalet examinerade uppgår 1959/60 till 3859 personer. Dessa defini- tiva uppgifter fanns dock ej tillgängliga vid tidpunkten för undersökningen, varför svarspro- centen har beräknats på preliminära examinationsuppgifter.
1.6. Svarsprocent
Ungefär 89 procent av de examinerade 1959/60 (enl. preliminära uppgifter) har således inkommit med uppgift till undersökningen (tab. 1). Svarspro— centen varierar dock högst väsentligt mellan olika examina. Den högsta återfinns bland agronomer och socionomer med omkring 95 procent och den lägsta bland apotekare, medicine licentiater, politices magistrar och civil- ingenjörer med 73—81 procent. Någon entydig skillnad mellan könen med avseende på svarsprocenten kan icke iakttagas.
I fortsättningen redovisas materialet ofta med uppdelning på fyra huvud- grupper av utbildningslinjer, kort studietid, medellång studietid, fria fakul- teter, medellång studietid, fackhögskolor samt lång studietid. Till kort stu- dietid föres socionom- och gymnastikdirektörsexamina och till lång medicine licentiat- och veterinärexamina. Medellång studietid, fria fakulteter, omfat— tar examinerade från teologisk, juridisk, humanistisk och naturvetenskaplig fakultet, medellång studietid, fackhögskolor, övriga examina vid fackhög- skolor. Det bör alltså observeras att indelningen inte bygger på den verk- liga studietiden för den enskilde studeranden utan på den normala studie— tiden enligt studieplanen. Svarsprocenten i dessa grupper är ganska olika, '; vilket framgår av följande tablå:
% Kort studietid .............................................. 94,9 Medellång studietid, fria fakulteter .......................... 90,2 Medellång studietid, övriga .................................. 87,5
Lång studietid .............................................. 79,6
Tab. 2. Undersökningens bortfall fördelat efter bortfallsorsak och examen
Bortfall Samtliga Avlidna .. Procent Examen examine- helt oani Adressfel Vagran Samtliga bortfall rade vändbara el. bort- om e] e' inkomna svar 0 d resta inkomna ] Teol. kand. ...... 93 —- 4 6 10 10,8 Jur. kand. ...... 209 —- 3 18 21 10,0 Med. lic. ........ 260 1 6 49 56 21,5 Fll kand. ........ 787 1 20 79 100 12,7 Pol. mag. ........ 26 -—- —- 5 5 19,2 Fil. mag. ........ 1 036 3 26 46 75 7,2 Civ.ing. .......... 551 1 18 51 70 12,7 Civ.ek. .......... 278 1 13 30 44 15,8 Tandläkare ...... 199 2 4 10 16 8,0 Apotekare ........ 15 —— —— 4 4 26,7 Jägmästare ...... 28 1 1 1 3 10,7 Agronom ........ 41 — -— 2 2 4,9 Veterinär ........ 34 1 -— 3 4 11,8 Gymn.dir. ........ 65 —— 1 3 4 6,2 Socionom ........ 188 —- 1 8 9 4,8 Samtliga 3 810 11 97 315 423 11,1 |
Det största bortfallet återfinns således bland dem med lång studietid, där var femte examinerad inte deltog i undersökningen. Däremot var deltagan- det från dem med kort studietid mycket gott, endast var 20:e hade underlå- tit att lämna uppgifter till undersökningen. Den stora skillnaden i svars- ' frekvens, som grupperna uppvisar kan tänkas bero på att frågorna i den ut- sända blanketten delvis avsåg minnesuppgifter, som sträckte sig tillbaka till tidpunkten för första inskrivningen Vild universitet eller högskola. Dylika uppgifter blir svårare att erinra sig ju avlägsnare inskrivningstillfället är i tiden.
Dessa olikheter i svarsprocenten påverkar givetvis möjligheterna till jäm- förelser mellan de olika grupperna. Det är framför allt uppgifterna för grup- pen med lång studietid som genom det ganska stora bortfallet är osäkrare än uppgifterna för övriga grupper.
I tab. 2 redovisas bortfallet med fördelning efter bortfallsorsak. Härav framgår att för 2,8 procent av samtliga i populationen så har svar ej erhål— lits beroende på att uppgiftslämnaren avlidit, varit oanträffbar på grund av flyttning eller resa o. d. Av återstående 8,3 procent har en mindre grupp uttryckligen vägrat att svara, medan övriga examinerade trots påminnel- ser helt underlåtit att svara.
1.7. Materialets tillförlitlighet
Primärmaterialet har gjorts till föremål för ett omfattande granskningsar— bete. Vid granskningen kontrollerades att de uppgifter som lämnats avsett förhållanden, som inträffat under den angivna studietiden. Den kontrollen har kunnat göras beträffande punkterna avseende civilstånd, underhålls-
skyldighet, boendeförhållande, stipendier och studieavbrott liksom för in— komst av förvärvsarbete. Vad beträffar skuldbeloppen har endast kunnat kontrolleras att summan av beloppen på olika skuldformer Överensstäm— mer med den angivna totala lånesumman.
Den långa period, för vilken uppgift har begärts i denna undersökning, har som tidigare nämnts medfört svårigheter med avseende på den tillfråga- des möjligheter att minnas hela studieperioden. Vad man har anledning miss- tänka att den tillfrågade främst haft svårt att erinra sig är olika förvärvsar- betsperioder och inkomster av förvärvsarbete jämte ekonomiska tillgångar vid första inskrivningen. Helt naturligt bör osäkerheten härvidlag vara stör- re ju längre studietiden är. Det har också visat sig i materialet att de exami- nerade ibland inte har kunnat uppge inkomsternas exakta storlek, utan en- dast ett ungefärligt belopp eller att de haft förvärvsarbete en viss del av stu- dietiden. Om arten av förvärvsarbete framkommit har en uppskattning av inkomsten gjorts på basis av de uppgifter, som lämnats av övriga med sam- ma slags förvärvsarbete. Sådana uppskattningar har gjorts för ung. 1 pro- cent av hela materialet. Vid analys av tabellerna bör man beträffande den- na punkt beakta att för examinerade från de fria fakulteterna, uppgifter- na om andelen förvärvsarbete och inkomst av förvärvsarbete har inhäm— tats vid två olika tillfällen. Den förstnämnda uppgiften har som tidigare uppgivits hämtats från den studietidsdeklaration, som lämnas vid ansökan om examen, medan den sistnämnda erhållits vid undersökningstillfället.
Den enda punkt, som verkar kunna ha berett tolkningssvårigheter, är frå- gan om underhållsskyldighet, som i en del fall troligen har getts för vid in- nebörd av de examinerade. Sålunda har de ibland angett sig ha haft under- hållsskyldighet, i regel då mot föräldrar, utan att ha redovisat vare sig in- komst eller skuld. Vid bearbetningen har då förfarits som om ingen un- derhållsskyldighet förelegat.
Efter att hela materialet var granskat och kodat gjordes först en allmän översyn av materialet och därefter stickprov av varje kodares arbete för att upptäcka eventuella kod- och räknefel. Därvid bestämdes att om andelen" fel understeg 1 procent skulle materialet accepteras, men i annat fall skulle totalkontroll göras av respektive kodares arbete. Nästa steg i bearbetningen av materialet var överföringen till hålkort jämte samkörning med övrigal hålkortsmaterial. Genom att vid överföringen varje hålkort kontrollstansa-i des, bör stansningsfel så gott som helt ha undvikits, varför de fel som upp- stått vid bearbetningen av materialet inte torde uppgå till mer än högst 1 procent.
! 1.8. Materialets fördelning kring medelvärdet :
Skuldsättningens omfattning i olika kategorier examinerade beskrives i fortsättningen i allmänhet med hjälp av medelvärden angivna som aritme—i tiska genomsnitt. Ett annat mått på medelvärdet är medianen. Skillnadeni mellan de två mätmetoderna är liten om observationerna ligger jämnt förde—g
lade eller koncentrerade omkring medelvärdet, men kan avvika kraftigt i annat fall. Det kan diskuteras vilket av dessa mått som är riktigast att an- vända i en undersökning av här ifrågavarande slag. Bägge uttrycker ett ge- nomsnitt men medianen påverkas ej av extremfallen, medan däremot t. ex. ett mindre antal examinerade med synnerligen hög skuldsättning höjer det aritmetiska medelvärdet.
Här har såsom redan sagts den sistnämnda metoden i regel använts, då en beräkning av medianen skulle ha medfört mycket höga bearbetningskost- nader.
Spridningen ger information om de enskilda värdenas fördelning kring medelvärdet. Är spridningen stor betyder det att observationerna inte lig- ger väl samlade kring medelvärdet. Genom att öka respektive minska me- delvärdet med spridningen erhålles ett intervall där med drygt 68 procents sannolikhet samtliga observationer ligger. Om större grad av konfidens önskas måste spridningen multipliceras med en konstant, som varierar för olika konfidensgrader. För 95 procents sannolikhet är den sålunda 1,96.
Spridningens storlek beskrives av följande tablå, i vilken för de fyra exa- mensgrupperna anges nettoskuld per skuldsatt = 1,96 )( spridningen:
Medel- :l: 1,96 x
skuld spridningen Media" Kort studietid .................................... 7 930 0—17 495 7 880 Medellång studietid. fria fakulteter ................ 10 960 0—26 542 9 970 Medellång studietid, övriga ........................ 13 950 0—31 139 12 980 Lång studietid .................................... 18 050 0—41 002 16 520
Spridningsmåtten har icke angivits i tabellerna i fortsättningen, men de är genomgående av betydande storlek.
2. Examensårgångens socialekonomiska sammansättning
2.1. Inledning
Som en allmän inledning till denna undersöknings huvudproblem, skuld- sättningen, skall examensårgången beskrivas mot bakgrund av vissa social- ekonomiska variabler som faderns yrke, den examinerades civilstånd och boendeförhållanden o. d. Dessa variabler återkommer sedan i undersökning- en som indelningar vid behandlingen av skuldsättning, förvärvsarbete o. (1. I vissa fall gäller det här indelningar av ett slag, som förekommit i tidigare undersökningar av studentmaterial.
Som nämnts i avsnittet om undersökningens material och svarsprocent var enligt preliminära uppgifter det totala antalet examinerade 3810 perso- ner under läsåret 1960. Därvid har räknats med s. k. grundexamina exkl. förberedande examina (se ovan s. 14).
De examinerade fördelar sig på de fyra huvudgrupperna av examina en- ligt följande:
Antal
Kort studietid ................................ 253 Medellång studietid, fria fakulteter ............ 2151 Medellång studietid, övriga .................... 1 112 Lång studietid ................................ 294
Samtliga 3 810
Som beskrivits i avsnittet om undersökningens svarsprocent fördelar sig bortfallet inte likformigt mellan olika examensgrupper. Detta leder till att i undersökningsmaterialet sammansättningen på de fyra huvudgrupperna blir
följande:
Antal
Kort studietid ................................ 240 Medellang studietid, fria fakulteter ............ 1 940 Medellång studietid, övriga .................... 973 Lång studietid ................................ 234
Samtliga 3 387
/0 6,6 56,5 29,2 7,7 100 % 7,1 57,3 28,7 6,9 100 2.2. Socialt ursprung För beskrivningen av de examinerades sociala ursprung har använts den gruppering efter faderns yrke, som tillämpas i den officiella statistiken över högre studier. En detaljerad beskrivning av hur detta grupperingssystem är konstruerat återfinns i centralbyråns berättelse »Högre studier 1956/57», i I |
Tab. 3. De examinerade läsåret 1959/60 fördelade efter faderns
Akademiker . .. Jordbruk . Direktorer, med binär. läfgåsäd'n (elsålårågr- Officerare disponenter, (ej arb.) ' ' redovisade) grosshandlare Examen & ..1. ..1. & & u _! +: —o-> += så "åå så 55 så "35 då "åå så 35 g 5 s a .; E s :a % E e se Zj & g & g g & & Hå 231 95 2.30 Bä 2,30 på ago 55 2.9.0 G) _ U _ G) ... GJ ... G) .— 0 O (5 (D (D Teol. kand. . . . . 13 28,8 6 28,2 21 27,0 1 . . — _ Jur. kand ....... 7 0,7 71 26,1 8 25,9 21 28,8 Med. lic. ...... 12 29,5 20 28,1 72 28,5 4 . . 11 29,2 Fil. kand. ...... 44 27,2 38 25,7 179 25,8 5 43 25,7 Pol. mag. ...... 2 . . 2 . . 26,7 —- —- 2 . Fil. mag. ...... 119 28,7 82 27,2 154 27,1 9 27,8 41 28,3 Civiling ......... 44 27,3 25 26,0 90 25,7 8 25,3 33 25,4 Civilek. ........ 17 29,1 8 25,5 33 26,5 6 26,3 34 25,8 Tandläkare . . . . 10 25,5 14 24,8 34 25,5 1 . . 15 24,5 Apotekare ...... 1 . . — —- 3 . . —— —- 1 . . Jägmästare . . .. 4 . . 1 5 1 .. 1 . . Agronom ...... 27 28,9 1 . . 2 . . — -— —— — Veterinär ...... 6 27,3 1 . . 10 29,3 ——- — 1 - Gymndir. ...... 3 . . 4 . . 11 25,4 — —— 4 Socionom ...... 31 28,5 5 . . 12 25,3 1 . . 4 . . Samtliga 340 28,2 209 26,5 703 26,5 44 27,3 211 26,6
s. 13—14, där också en redogörelse lämnas för de förändringar som vidtagits i grupperingssystemet jämfört med det system som tidigare använts i en rad studentunxdersökningar, som utförts vid Lunds universitets statistiska institution.
De examineradel läsåret 1959/60 fördelade efter examen och faderns yrke samt med angivande av genomsnittlig ålder vid examen redovisas i tab. 3. Åldern är angiven som aritmetiskt medeltal. Fördelningen efter faderns yr- ke för de examinerade under 1959/60 framgår av nedanstående tablå. Som jämförelse har dessutom medtagits faderns yrke för nybörjarna vid univer- sitet och högskolor 1956/57, 1958/59 och 1959/60.
Faderns yrke Examinerade Nybörjare
1959/60 1956l57 1958/59 1959/60 Jordbruk med binär. (ej. arb.) .............. 10,0 Folkskollärare m. fl. ........................ 6,2 Akademiker (ej annorstädes redovis.) ........ Officerare .................................. Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken Övriga tjänstemän .......................... Arbetare Obestämt yrke .............................. Uppgift saknas
"bo "än
w
v—n-u-u-n
wowopv—sm—to Chi—*HFO'DQBDUOOD w
HH wonwhpq—twaw wwawpwmv—ow
».
w wonsohrqum—w Nwame—IQCDU!
ooooiio'cq-q
u
.. v ».
».
mom—NHH»00
»;
... i—n—u—u—L
..
9. N) 50 GJ
Samtliga 100
...i. O O
yrke och genomsnittlig ålder vid examenstidpunkten
Handlande, Högre tjän- handels- stemän utom resande, akademiker, hantverks- vissa fria mästare yrken
Övriga Obestämt Uppgift . tjänstemän yrke saknas Samtliga
Genomsnitt- lig ålder Genomsnitt— Genomsnitt— lig ålder Genomsmtt- Genomsnitt— lig ålder Genomsnitt- lig ålder Genomsnitt— lig ålder
! i
26,6 29,2 26,2 27,6 26,1 27,1 , 25,4 25.3 ' ' 28,0
[
[ :
. . 24,2 26,2; 26,6 27,8 12 27,3 26,6 58 27,4 28,0 495 27,1 26,7 510 27,0
llllllllli
36,6 2725 122 30,2 27,2
wllillllllwll—llll
1 I fortsättningen avses såväl i text som tabellrubriker o. d. med »de examinerade 1959/60» av praktiska skäl de examinerade som ingår i denna undersökning.
Det är ganska obetydliga skillnader i fördelningen efter socialt ursprung mellan examensårgången 1959/60 och de redovisade nybörjarårgångarna. I detta sammanhang bör erinras om den specialundersö—kning som ingick i 1957 års studentekonomiska undersökning och som avsåg att belysa sam- bandet mellan studieavbrott och socialt ursprung. Denna undersökning re- dovisade avgången fram t. o. m. höstterminen 1956 för dem som nyin- skrevs höstterminen 1953. Man fann därvid att avgången var högst bland de studerande, vilkas fäder var officerare eller affärsmän och direktörer. Lägst var avgången bland studerande från folkskollärarhem och från hem inom jordbruk med binäringar.
Det bör dock framhållas att den angivna relativa fördelningen efter fa— derns yrke i och för sig ingenting säger om andelen ungdomar från var och en av de olika sociala miljöerna, som når akademisk grundexamen. För att belysa detta förhållande borde examenssiffrorna relateras till det antal ung- domar i de olika grupperna, som vid ifrågavarande tidpunkt var i den ål- dern att de kunnat avlägga akademisk examen. Sådana uppgifter finns dock ej tillgängliga i den svenska officiella statistiken. Som ett försök att i grova drag beskriva skillnaden mellan rekryteringen till högre studier och den ] sociala sammansättningen i befolkningen i sin helhet göres en jämförelse * med vissa uppgifter från vals-t'atistiken. Det är dock icke möjligt att med ! hjälp av dessa senare uppgifter göra en indelning som helt motsvarar den i som använts i examensundersökningen. ]
Med hjälp av valstatistikens uppgifter för 1960 har samtliga manliga | röstberättigade fördelats efter yrkestillhörighet enligt följande.
1960 års val- statistik, samt— Examinerade Faderns yrke liga manliga 1959/60
röstberättigade Jordbruk med binäringar .................. 15,1 10,0 Folkskollärare m. fl. ...................... 0,9 6,1 Akademiker och officerare ................ 3,1 22,1 Direktörer, disponenter, grosshandlare ...... 1,4 6,2 Handlande, hantverkmästare m. m. ........ 7,4 11,7 Tjänstemän .............................. 19,1 25,1 Arbetare ................................ 53,0 15,1 Obestämt yrke ............................ —- 0,1 Uppgift saknas .......................... —— 3,6
Samtliga 100 100
Trots de betydande osäkerhetsmoment, som finns i denna jämförelse, framgår mycket klart att ungdomar från akademiker-, officers- och direk- törshem är starkt överrepresenterade, medan ungdomar från arbetarhem är unde-rrepresenterade.
Det är också intressant att studera hur de examinerade med olika exa- mina fördelar sig efter faderns yrke. Uppgifter härom har sammanställts .. i tab. 4. Skillnaderna mellan de olika examina vad avser de examinerades sociala ursprung är betydande. Man kan exempelvis peka på akademiker— ; gruppens höga andelar för juris kandidat- och medicine licentiatexamina ; och affärs-mannagruppernas höga andelar för civilekonomexamen. Ungdo-
examinerade läsåret 1959/60 efter examen och med relativ fördelning efter faderns yrke
5 -— en & | '- il- Ex . F- 0) LG &” Ci OA E' 2.5 S% 5 % '" ' =” (» f.n.,g ==! : o &? & rä & ä'” :=” ”5 ": E .:: i. " o” "3 än 0 = a) = . '” 9 ” !==” ' -o-> 0 ;> s := ggg af; 3 se ga 33 å ä .. ; ,,,, "ä VC H -— Om _ = . 'U 9 ...i. . 4—1 Examen så 3 är få .E 66 25 's 3 E 35 E' 3 '; -— :d'r n- hm U:: .5— i.. ... u, v & o _” |— om nu! ”__|-— :x: 4 m & V) av % En: 0 SE g.: 92 55.” B :l, '3 1. .:d %% ann 'U— o'" !; O :) *” "Q "' ' "” av g,,E & ”U 0 sig;; 0 515 o ;o s Li.. :: .a n,, :OU '—> ( Q % Eg :s
Teol. kand.. 15,7 7,2 25,3 1,2 _ 12,0 15,7 4,8 14,5 _ 3,6 100 83 Jur. kand. 3,7 1,1 37,8 4,3 11,2 11,7 14,9 5,8 5,8 _ 3,7 100 188 Med. lic. 5,9 9,8 35,2 2,0 5,4 7,4 14,6 7,4 10,3 _ 2,0 100 204 Pil. kand. .. 6,4 5,5 26,1 0,7 6,3 10,5 17,6 10,2 11,9 0,1 4,7 100 687 Pol. mag. 9,5 9,5 28,6 _ 9,5 4,8 4,8 14,3 19,0 _ _ 100 21 Fil. mag.... 12,4 8,5 16,0 0,9 4,3 13,6 13,9 10,4 16,9 0,2 23,0 100 961 Civ.ing. 9,1 5,2 18,7 1,7 6,9 10,4 12,9 123 17,8 _ 5,0 100 481 Civ.ekon. 7,3 3,4 14,1 2,6 14,5 12,8 17,5 12,8 12,0 _ 3,0 100 234 Tandläkare. 5,5 7,7 18,6 0,5 8,2 14,8 17,5 13,1 12,5 _ 1,6 100 183 Apotekare .. 9,1 _ 27,2 _ 9,1 9,1 18,2 18,2 9,1 _ _ 100 11 Jägmästare. 16,0 4,0 20,0 4,0 4,0 4,0 4,0 8,0 24,0 _ 12,0 100 25 Agronom 69,1 2,6 5,1 _ _ _ 10,3 2,6 10,3 _ _ 100 39 Veterinär... 20,0 3,3 33,3 _ 3,3 16,8 10,0 10,0 3,3 _ _ 100 30 * Gymn.dir. 4,9 6,6 18,0 _ 6,6 8,2 19,7 14,7 19,7 _ 1,6 100 61 Socionom... 17,3 2,8 6,7 0,6 2,2 14,5 6,7 11,7 32,5 _ 5,0 100 179
Samtliga 10,0 6,1 20,8 1,3 6,2 11,7 14,6 10,5 15,1 0,1 3,6 100 3387
mar från arbetarhem däremot återfinns med höga andelar bland civilingen- jörer, socionomer och jägmästare. Höga andelar examinerade i gruppen ungdomar från jordbrukarhem finner man för teologie kandidatexamen samt jägmästare-, agronom-, veterinär- och socionomexamina. , Ytterligare belysning av denna fråga ges i följande tablå, som samman- ställts med hjälp av tab. 5.
Kort Medellång stu- Lång
Faderns yrke studie- dietid studie- Slaimå-
tid Fria fak. Övriga tid g
Jordbruk med binär. (ej arb.) ................ 10,0 54,4 30,3 5,3 100 Folkskollärare m. fl ........................... 4,3 62,2 23,4 10,1 100 Akademiker (ej annorstädes redovis.) .......... 3,3 61,3 23,7 11,7 100 Officerare .................................... 2,3 52,3 36,3 9,1 100 Direktörer, disponenter, grosshandlare ........ 3,8 50,7 39,8 5,7 100 Handlande, handelsresande, hantverkmästare .. 7,8 59,6 27,5 5,1 100 Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken 4,8 59,8 28,7 6,7 100 Övriga tjänstemän ............................ 8,5 53,1 33,3 5,1 100 Arbetare ........ 13,7 53,0 29,0 4,3 100 Obestämt yrke .. .. .. . . . . Uppgift saknas .............................. 8,2 58,2 30,3 3,3 100 Samtliga 1 57,3 28,7 6,9 100
Ungdomar från arbetar- och jordbrukarhem väljer i större utsträckning än övriga kort utbildning. Studerande, vilkas fäder är folkskollärare, aka-
Tab. 5. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på
civilstånd och faderns yrke
examensgru p per,
Faderns yrke _ i: i.. ., ” "3 3, ..- 5 2 % 872 'E G..: =? : $ 2 ; g 15 in - 5 E 53 å '” 51 s ': E 32 == .5 ”___m 0 O ä E .” :g "" s 0 ;> & (5 Examensgrupp .::”T 2 3 5 g %% 15 ”% E si å ä cu un Civilstånd e ”5 9 _.å i.; 13 g g .. 3 5 nu .. g '” 5 0 17 => => .2 ..: =” m > "3 få rr = & Ess-%”usaÅrä—s . .. 'a'» = xvxåäo.803355.2043&w E 2 % 3 32 &” ä 5 v * 5 8 :> 3 ;, 25 _; se 505 =O & 4 o 5 m 3 = 3 Kort swdietidl ........ 34 9 23 1 8 31 24 30 70 -—— 10 240 Ogifta hela studietiden 24 6 11 »— 4 17 12 16 34 —' 10 134 Gifta högst 1], av stu- dietiden ............ 3 —- 2 1 1 4 6 7 — — 26 Gifta mer än 1/3 men högst *I, av studietiden 2 1 2 — —- 2 3 2 4 — — 16 Gifta mer än 'I, av stu- dietiden ............ 5 2 8 —- 3 8 7 6 25 —— —_ 64 Medellång studietid, fria fak. ................ 185 130 431 23 107 236 296 188 270 3 71 1 940 Ogifta hela studietiden 117 70 264 15 71 136 174 124 154 1 40 1166 Gifta högst 1], av stu- dietiden ............ 22 21 72 4 8 42 51 21 40 —— 7 288 Gifta mer än 1/, men högst 2/, av studietiden 16 20 54 — 9 20 40 21 34 2 7 223 Gifta mer än */, av stu- dietiden ............ 30 19 41 4 19 38 31 22 42 —— 17 263 Medellång studietid, öv- riga ................ 103 49 167 16 84 109 142 118 148 —— 37 973 Ogifta hela studietiden 56 29 100 9 52 55 76 70 83 — 20 550 Gifta högst 1], av stu- dietiden ............ 13 11 37 3 15 20 31 16 19 — 5 170 Gifta mer än 1/, men högst*/, av studietiden 16 4 19 —— 10 15 18 16 18 —- 3 119 Gifta mer än *], av stu- dietiden ............ 18 5 11 4 7 19 17 16 28 — 9 134 Lång studietid= ........ 18 21 82 4 12 20 33 18 22 »— 4 234 Ogifta hela studietiden 7 6 19 1 1 5 8 1 9 — 2 59 Gifta högst 1], av stu- dietiden ............ 6 6 25 1 4 6 11 8 2 — —— 69 Gifta mer än 1], men högst "l,, av studietiden 4 7 29 1 6 6 12 7 7 —- ——- 79 Gifta mer än ”I, av stu- dietiden ............ 1 2 9 1 1 3 2 2 4 —- 2 27 Samtliga 340 209 703 44 211 396 495 354 510 3 122 3387
1 Gymnastikdirektörer och socionomer. * Läkare och veterinärer.
demiker, handlande och högre tjänstemän väljer i större utsträckning än övriga universitetens fria fakulteter. Ungdomar, vilkas fäder är direktörer, officerare, övriga tjänstemän och jordbrukare väljer oftare än övriga fack- högskola med medellång studietid. Studiebanor med lång studietid väljes oftare av ungdomar, som kommer från akademiker-, folkskollärare- och officershem än av övriga ungdomar.
2.3. Civilstånd
I vissa tabeller har materialet delats upp i fyra grupper med avseende på den studerandes civilstånd under studietiden. Grupperna är följande:
1) ogifta hela studietiden 2) gifta högst 1/3 av studietiden 3) gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden 4) gifta mer än 2/3 av studietiden. Den tid den studerande varit gift under studietiden sammanhänger helt naturligt framför allt med den studerandes ålder vid inträdet på studieha- nan och studiernas längd.
I tab. 5 redovisas de examinerade efter examensgrupper, civilstånd och faderns yrke. Med ledning av denna tabell har i följ ande tablå sammanställts den relativa fördelningen efter civilstånds-förhållanden för examinerade ur olika examensgrupper.
K rt Medellång Lång 0 t d' t'd -
Civilstånd studie- _5 u le 1 studie- så? tid 13113 Övriga ud
Ogifta hela studietiden ........................ 56 60 57 25 56 Gifta högst 113 av studietiden .................. 11 15 17 29 16 Gifta mer än 113 men högst 213 av studietiden .. 7 11 12 34 13 Gifta mer än 2/3 av studietiden ................ 26 14 14 12 15
Samtliga 100 100 100 100 100
Av samtliga examinerade är det således 56 procent som varit ogifta under ' hela studietiden. Gifta mer än 2/3 av studietiden är det endast 15 procent som varit. Variationerna mellan examensgrupperna är dock betydande. An- delen ogifta är störst bland examinerade från gruppen medellång studietid, fria fakulteter med 60 procent men är i det närmaste lika stor för exami- nerade från grupperna med kort studietid och medellång studietid, övriga fakulteter. För dem med lång studietid är däremot betydligt färre ogifta hela studietiden, endast 25 procent.
Andelen gifta högst en tredjedel av studietiden är störst bland dem med lång studietid, nära 30 procent och minst bland dem med kort studietid. Likaså är andelen gifta mellan en tredjedel och två tredjedelar av studieti- den störst bland dem med lång studietid och :minst bland dem med kort. För dem som varit gifta mer än två tredjedelar av studietiden är förhållan- det det motsatta. Endast ungefär var åttonde av dem med lång studietid men var fjärde med kort utbildning har varit gift så stor del av sin studie-
tid. Att så är fallet sammanhänger dock med att inträdesåldern till social- instituten i genomsnitt är högre än till medicinska fakulteter, vilka bägge studieinriktningar huvuddelen av de examinerade genomgått med kort re- spektive lång utbildning. Således bör procentuellt fler vara gifta redan vid inskrivningstillfället bland dem som börjar vid socialinstitut än vid medi- cinsk fakultet. Vidare måste rent sannolikhetsmässigt chansen att gifta sig under studietiden öka med dess längd, varför läkarnas högre giftermålsfre- kvens under studietiden får ses mot bakgrund härav. Jämför man de två grupperna med medellång studietid finner man däremot inga större skill- nader. De examinerade vid de fria fakulteterna har visserligen högre andel ogifta och något lägre andel gifta högst 2/3 av studietiden, men även detta kan förklaras av att inträdesåldern ligger knappt ett halvår högre i genom- snitt för studerande vid fackhögskolorna och av den i genomsnitt ungefär lika mycket längre studietiden. De skillnader som föreligger vad gäller civil- stånd förefaller därför kunna förklaras i huvudsak av studietidens längd och åldern vid inträdet.
Det finns dock även anledning att undersöka om det föreligger någon skillnad i civilståndsförhållanden, som beror på det sociala ursprunget. Som tidigare konstaterats är ungdomar från arbetarhem klart överrepresenterade vid korta studiebanor och i någon mån vid fackhögskolor med medellång studietid, medan de är :underrepresenterade vid långa utbildningsbanor och fria fakulteter. Motsatsen gäller för ungdomar vilkas fäder är akademiker, officerare, direktörer, disponenter eller grosshandlare. En jämförelse mel- lan de olika sociala miljöerna måste därför ta hän-syn till detta förhållande för att inte eventuella skillnader endast skall återspegla den konstaterade differensen inom olika examensformer.
Faderns yrke . Gifta högst Gifta mer än .
Examensgrupp oåfååilåela 1/3 av 1/3 men år???) 1251. Samt- Akademiker, officer, direktör, ti de ' studie— högst 2/3 av studietiden liga
disponent, grosshandlare 11 tiden studietiden Kort studietid .................. 46,9 12,5 6,2 34,4 100 Medellång studietid, fria fakulteter 62,4 15,0 11,2 11,4 100 Medelläng studietid, övriga ...... 60,3 20,6 10,9 8,2 100 Lång studietid .................. 21,4 30,6 36,8 11,2 100 Arbetare Kort studietid .................. 48,6 10,0 5,7 35,7 100 Medellång studietid, fria fakulteter 57,0 14,8 12,6 15,6 100 Medellång studietid, övriga ...... 56,1 128 12,2 18,9 100 Lång studietid .................. 40,9 9,1 31,8 18,2 100
Man kan ur denna tablå utläsa vissa olikheter i civilståndsförhållanden mellan de båda sociala miljöerna. Vad framför allt gäller de medellånga studiebanorna synes ungdomar från arbetarhem i högre grad ha varit gifta under studietiden än ungdomar från akademiker-, officers- och direktörs- hem. Skillnaden är särskilt påtaglig bland dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden. I examensgruppen med lång studietid är dock andelen ogifta under hela studietiden inemot dubbelt så hög bland examinerade, vilkas fäder är arbetare än i den andra yrkesgruppen.
25 2.4. Ålder
Som redan nämnts har i tab. 3 redovisats den genomsnittliga åldern vid examenstillfället för olika examina. För att eliminera inverkan av extrem- fallen har i nedanstående tablå medianåldern medtagits som jämförelse.
Ålder Ålder Examen Medel— _ Examen Medel- . vär de Medlan vår d e Median
Teo]. kand. .............. 28 27 Tandläkare .............. 26 25 Jur. kand. .............. 28 26 Apotekare ................ 27 27 Med. lic. ................ 29 28 Jägmästare ........ . 29 28 Fil. kand. ............ . . 27 25 Agronom ................ 28 28 Pol. mag ................. 27 26 Veterinär ................ 29 29 Fil. mag. ................ 28 26 Gymn.dir. .............. 25 23 Civ.ing ................... 26 26 Socionom ................ 28 26 Civ.ek. .................. 27 26
Medianåldern ligger som synes genomgående 1—2 är lägre än medelåldern mätt genom det aritmetiska medeltalet. De inbördes relationerna mellan olika examina är i stort sett desamma oavsett vilket mått som användes.
Av tab. 3 belyses också skillnaderna mellan olika soc1ala miljöer med avseende på examensåldern. Såsom framgår av nedanstående tablå, avse- ende examinerade med medellång studietid, synes det dock ej föreligga någ- ra större skillnader mellan de olika socialekonomiska grupperna.
Medellång studietid
Fria Faderns yrke fakul- Övriga
teter Jordbruk med binär. (ej arb.) ................ 28 28 Folkskollärare rn. fl ........................... 27 28 Akademiker (ej annorstädes redovisade) ........ 26 26 Officerare .................................... — —— Direktörer, disponenter, grosshandlare .......... 27 25 Handlande, handelsresande, hantverkmästare .. 28 27 Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken 27 27 Övriga tjänstemän ............................ 27 26 Arbetare ............. .. 27 27 Obestämt yrke ................................ . . . . Uppgift saknas .............................. — —
2.5. Boendeförhållanden '
De examinerades boendeförhållanden framgår av tab. 14. Följande grupper har redovisats:
1) Ej hemmaboende 2) Hemmaboende högst halva studietiden
3) Hemmaboende mer än halva studietiden. Drygt 70 procent av samtliga examinerade har inte bott hemma under någon del av studietiden, 9 procent mindre än halva tiden, medan drygt 20 , procent varit hemmaboende mer än halva tiden. Såsom framgår av följande ' tablå har studerande med kort utbildning i minsta utsträckning bott hem- ? ma, endast var femte av dessa har under någon tid varit hemmaboende, me- ; dan var tredje med lång studietid varit hemmaboende under någon del.
Examensgrupp hemma- halva halva li ga boende studie- studie- tiden tiden Kort studietid .............................. 79 8 13 100 Medellång studietid, fria fakulteter ............ 69 10 21 100 Medellång studietid, övriga .................. 72 6 22 100 Lång studietid .............................. 66 16 18 100 Samtliga 70 9 21 100
I tab. 6 redovisas de examinerade med relativ fördelning efter boende- förhållanden med uppdelning på olika examina. Boendeförhållandena varierar som synes i betydande utsträckning, delvis beroende på läroanstaltens belä— genhet och studiernas art, men delvis sannolikt också beroende på sociala och åldersförhållanden. Det har tidigare visats, att jur. kand.- och med. lic.- examina har en hög andel examinerade bland ungdomar, vilkas fäder är akademiker, officer eller direktör o. (1. Det framgår tydligt av följande tablå att just i dessa sociala miljöer andelen hemmaboende är betydligt större än bland övriga examinerade.
Hemma- Hemma- Ej boende boende S högst mer än amt- Faderns yrke 132213? halva halva liga studie- studie- tiden tiden Jordbruk med binär. (ej arb.) ................ 92,9 5,0 2,1 100 Folkskollärare m. fl ........................... 79,4 7,2 13,4 100 Akademiker (ej annorstädes redovis.) .......... 59,2 10,8 30,0 100 Officerare .................................... 59,1 15,9 25,0 100 Direktörer, disponenter, grosshandlare .......... 55,0 10,4 34,6 100 Handlande, handelsresande, hantverkmästare .. 75,8 7,8 16,4 100 Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken 63,8 11,5 24,7 100 Övriga tjänstemän ............................ , 8,5 24,3 100 Arbetare .................................... 78,6 7,8 13,6 100 Obestämt yrke ................................ . . . . . . . . Uppgift saknas .............................. 73,8 6,6 19,6 100 Samtliga 70,5 9,0 20,5 100
Hemma- Hemma- E' boende boende ] högst mer än Samt-
Sambandet mellan civilstånds- och boendeförhållandena åskådliggöres av följande tablå:
Gift mer
Ogift hela G11flt3 haongt än 1/3 men gig/äng; !
Boendeförhållanden studie- studie— högst 2/3 studie- ,—
tiden t' av studie- . ;
iden tiden tiden i
Ej hemmaboende under studietiden ............ 67 70 68 88 ; Hemmaboende högst 1/2 studietiden .......... 6 8 19 11 | Hemmaboende mer än 1/2 studietiden ........ 27 22 13 1 -
Samtliga 100 100 100 100
Tab. 6. De examinerade läsåret 1959/60 efter examen och med relativ fördelning efter
boendeförhållanden . Hemmaboende Hemmaboende Examen Ejblåzlååga' högst halva mer än halva Samtliga studietiden studietiden
Teol. kand. .................. 83 8 9 100 Jur. kand ..................... 62 16 22 100 Med. lic. .................... 62 8 30 100 Fil. kand. .................... 65 11 24 100 Pol. mag. .................... 62 14 24 100 Fil. mag. .................... 73 10 17 100 Civiling ....................... 73 5 22 100 Civilek. ...................... 65 8 27 100 Tandläkare .................. 72 7 21 100 Apotekare .................... 64 9 27 100 Jägmästare .................. 84 16 —- 100 Agronom .................... 97 — 3 100 Veterinär .................... 90 10 —- 100 Gymn.dir. .................... 79 5 16 100 Socionom .................... 79 9 12 100
2.6. Studentbetyg
De examinerades fördelning efter medelbetyg i studentexamen redovisas i nedanstående tablå. Som också framgår av tablån har av samtliga exami- nerade något över 10 procent ej vanlig studentexamen. Största andelen icke-studenter har socionomerna och agronomerna med omkring hälften, men även civilingenjörer, civilekonomer och gymnastikdire'ktörer uppvisar hög andel, ungefär var femte, medan från fria fakulteter endast var tju- gonde tillhör denna kategori. Bland dem som redovisat studentbetyg finns största andelen toppbetyg hos läkarna medan jurister, samhällsvetare och 1 agronomer har låga betyg.
Rel. andel Studentmedelbetyg "Tåg glid];- Examen B-Ba Ba-AB AB-a a-A Samtl. ex. vid
allm. gym. Teol. kand. ................ 14 56 23 7 100 2,4 Jur. kand. ..... .. 24 55 19 2 100 4,3 Med. lic. ......... 4 47 44 5 100 2,0 Fil. kand. ................ 17 51 27 5 100 7,6 Pol. mag. ................ 32 42 21 5 100 4,8 Fil. mag ................... 15 46 33 6 100 4,0 Civ.ing ..................... 16 51 30 3 100 25,4 Civ.ekon ................... 9 53 33 5 100 20,9 Tandläkare ................ 7 76 16 1 100 1,1 Apotekare ................ 9 64 27 —- 100 . Jägmästare ................ 15 70 15 — 100 12,0 Agronom .................. 41 59 _ —— 100 43,6 Veterinär ................. 17 73 7 3 100 — Gymn.dir. ................ 8 54 38 ———- 100 19,7 Socionom .................. 14 71 15 —- 100 60,9
2.7 . Studietider
Den genomsnittliga bruttostudietiden för de olika examina framgår av tab. 23. Med bruttostudietid förstås här tiden mellan den första inskriv-
ningen vid ifrågavarande utbildningslinje och tidpunkten för examens av— läggande. I följande tablå sammanfattas bruttostudietiderna angivna i må- nader (artimetiskt medeltal) för samtliga examinerade.
Brutto- Brutto-
Examen studietid Examen studietid
i män. i mån. Teol. kand. ........................ 51 Tandläkare ........................ 62 Jur. kand ........................... 65 Apotekare .......................... 73 Med. lic ............................. 100 Jägmästare ........................ 51 Fil. kand. .......................... 52 Agronom .......................... 54 Pol. mag. .......................... 56 Veterinär .......................... 87 Fil. mag. .......................... 65 Gymn.dir. .......................... 27 Civ.ing. ............................ 60 Socionom .......................... 32 Civ.ekon. .......................... 51 Samtli ga 60
För de fria fakulteterna har även studietiderna beräknats som median- värden för att belysa förekomsten av »långläsare», framför allt vid de filo- sofiska fakulteterna.
Aritmetiskt .
Examen medeltal Median Teol. kand. ........................ 51 48 Jur. kand ........................... 65 61 Fil. kand. .......................... 52 45 Pol mag. .......................... 56 52 F11 mag. .......................... 65 57
3.1. Inledning
De examinerades skuldsättning sammanhänger med en mängd olika faktorer som studietidens längd, föräldrarnas möjligheter att bistå antingen kontant eller med bostad och mat, möjligheterna att förvärvsarbeta under studie- tiden, stipendiemöjligheter 0. s. v. I det följande skall examensårgångens skuldsituation belysas mot bakgrund av dessa olika variabler, varvid för- sök skall göras att ange de olika variablernas betydelse för Skuldsättningens omfattning. Som antytts är dock sambanden mellan de olika variablerna aldrig enkla och entydiga, varför det i vissa fall endast kommer att vara möjligt att ge antydningar om samband mellan skuldsättningen och en en- skild variabel.
Inledningsvis ges en sammanfattande bild av skuldfrekvensen och den ge- nomsnittliga skuldsättningen för olika examina och därefter belyses sam- bandet med de olika bakgrundsvariablerna.
3. Skuldsättningen 1 |
3.2. Skuldfrekvens och genomsnittsskuld
De examinerade 1959/60, som lämnat uppgift till undersökningen, redovisade a vid examenstillfället en sammanlagd bruttoskuldsättning om tillsammansj 39,1 milj. kronor. Om man antar att de examinerade som ej lämnat uppgift till undersökningen haft lika stor genomsnittlig skuld som de som svarat .
så hade hela examinationsårgången en sammanlagd bruttoskuld på 44,5 milj. kronor. En del studerande redovisar dock vid examenstillfället till- gångar. Om dessa dras från skulderna erhålles ett mått på netto-skuldsätt— ningen. Denna uppgick till ett sammanlagt belopp av i det närmaste 38 milj. kronor för hela examinationsårgången enligt samma uppräkningsförfarande som tillämpades beträffande bruttoskuldsättningen. Om man slutligen från den sammanlagda nettoskuldsättningen räknar bort lån från föräldrar och andra anhöriga blir skuldsumman drygt 29 milj. kronor.
Genomsnittsskulden per studerande blir således för bruttoskuldsättningen 11 640 kr., för nettoskuld inkl. föräldralån 9810 kr. och för nettoskuld exkl. föräldralån 7 610 kr.
Andelen bruttoskuldsatta och de genomsnittliga bruttoskuldbeloppen för de fyra examensgrupp-erna framgår av följande tablå.
Genomsnittlig Genomsnittlig
Andelen
Examensg'rupp brutto- ägnäeåléålgå brigååosååuld
skuldsatta examinerade skuldsatta Kort studietid ................................ 76,3 7 230 9 480 Medellång studietid, fria fakulteter .............. 74,6 9 780 13 120 Mcdellång studietid, övriga .................... 82,9 14 450 17 420 Lång studietid ................................ 84,6 19 890 23 510 Samtliga 77,8 11 640 14 960
Det är således drygt 3/4 av de examinerade som är bruttoskuldsatta med en variation mellan ung. 75 och 85 procent för de olika examensgrupperna. Den genomsnittliga skuldsättningen varierar från lägst ung. 7 200 kronor för examinerade med kort studietid till högst 19 900 kronor för studerande med lång studietid. Om genomsnittsvärdet begränsas till dem som redovisar ! bruttoskuld är beloppen 9 500 kronor respektive 23 500 kronor. ' Bruttoskuldsättningens relativa fördelning på olika skuldformer för exa- minerade i de fyra examensgrupperna framgår av följande tablå.
Kort Medellång studietid Lång
Skuldform studietid Fria fak. Övriga studietid Samtliga Lån från föräldrar och andra anhöriga 12,0 20,6 22,8 25,2 21,5 Lån från andra privatpersoner ...... 0,8 2,2 1,7 3,9 2,1 Räntefria lån ...................... 15,3 17,6 11,7 12,4 14,8 Statgaranterade lån och akademikerlån 58,1 44,2 51,8 43,9 47,5 Värnpliktslån ...................... 0,2 0,7 0,9 _ 0,7 Övriga lån ........................ 13,6 14,7 11,1 14,6 13,4 Summa län 100 100 100 100 100
Av hela den bruttoskuld som redovisas av examensårgången 1959/60 ut— göres ung. 62 procent av räntefria lån, statsgaranterade lån och akademiker- lån. Föräldralån svarar för 21,5 procent, medan övriga lån —— bl. a. vanliga banklån — utgör drygt 13 procent av hela bruttoskuldsättningen.
Föräldralånen spelar som synes den största rollen för examinerade med lång studietid, för vilka de utgör 1/4 av hela bruttoskulden. Bland de exa- minerade med kort studietid svarar föräldralånen endast för 12 procent av den sammanlagda bruttoskuldsättningen. De statliga låneformerna har den
Tab. 7. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examensgrupper
Lån från föräldrar Lån från andra el. andra anhöriga privatpersoner Examensgrupp Inga ;f=—”*:, &? ") Civilstånd län g 3 ;; å % 33 g 3 ; 5 "3 9 7,8 g...: se 7.5." ggg, så *; E E 12 E? "" E E E E 3 = ”" E 4: 5 g e "* 9 5 4: 5 g g e 5 ”* e.) P:; Q '” ”' o 35 G '” c:a 5 c: 3 Kort studietid ...................... 57 63 870 3 310 7 60 1 890 Ogifta ............................ 23 47 1 110 3 160 5 . . Gifta högst 1], av studietiden ...... 4 5 .. .. —- —- — Gifta mer än 'I, men högst 'I, av studietiden ...................... 5 2 . . . . — — —- Gifta mer än 'I, av studietiden 25 9 400 2 880 2 Medellång studietid, fria fak. ...... 493 618 2 010 6320 109 210 3 800 Ogifta ............................ 287 411 2 200 6 240 61 160 3 080 Gifta högst 1], av studietiden 63 88 1910 6250 16 290 5170 Gifta mer än 1/3 men högst :*I, av j studietiden ...................... 49 54 1 890 7 810 9 150 3 630 , Gifta mer än 9], av studietiden . . . . 94 65 1 400 5650 23 420 4810 ! ! Medel/äng studietid, övriga ........ 166 390 3 300 8 230 49 240 4 750 i Ogifta ............................ 106 228 3 280 7 900 24 150 3 430 ? Gifta högst 1/, av studietiden ...... 21 68 4 040 10100 7 210 5 000 Gifta mer än 1/, men högst I/, av studietiden ...................... 18 43 2 170 6 010 8 560 8 280 Gifta mer än 5/, av studietiden . . . . 21 51 3 450 9060 10 370 4920 Lång studietid .................... 36 105 5 120 11 170 26 790 7 070 Ogifta ............................ 9 30 6 120 12 030 3 . . . . Gifta högst 1]. av studietiden ...... 9 33 4630 9 680 9 950 7280 Gifta mer än 1], men högst 'I, av studietiden ...................... 12 33 5 480 13 110 10 900 7 100 Gifta mer än "I, av studietiden . . .. 6 9 2210 6640 4 .. .. Samtliga 752 1 176 2 510 7 220 191 250 4 420
största relativa betydelsen för de examinerade med kort studietid, för vilka de sammanlagt svarar för drygt 73 procent av bruttoskuldsättningen. För de examinerade med lång studietid utgör dessa skuldformer drygt 56 procent.
Ytterligare information om de genomsnittliga skuldbeloppen för de olika skuldformerna erhålles av tab. 7, i vilken också en uppdelning göres efter den examinerades civilstånd. Det bör här observeras att de skuldsatta i regel i har mer än en form av lån. Summan av de skuldsatta inom varje slag av: lånetyp överstiger därför det totala antalet skuldsatta. Fördelningen efter skuldbeloppens storlek framgår av tab. 8. &
Andelen nettoskuldsatta och den genomsnittliga nettoskuldsättningen för de examinerade i de fyra examensgrupperna redovisas i tablån överst på? s. 33, där nettoskuldsättningen anges såväl inklusive som exklusive föräldra-
och civilstånd efter olika skuldformer samt genomsnittlig bruttostudieskuld
Stadsgaranterade Räntefria lån lån och akademiker- Värnpliktslån Övriga lån lån
ang san—;, ===—g wa s..... .— u) .— o a :— o "'.—'i u; ' så Es ”% så ås "”.—å så 22 "då så 22 ”å liga __ch ;: N 'Lex Ha : CU _I—gg Hg ;: ut _i—gq _a ghd _hm cum (!).:be -Om du) m_i-uo Om == w_htzn .Om Nm m. en Om +).-c ED.-. n-uc "'"'5 .c..— ut, vo-V'U E-o— "'No a_i-U Elon-I a_n-U 2?! o—— o'Ei få? g..—_ 03 å? O'H— O'Ei &? OH.— 075
=: .. e .. _a e .. 's .. _ _— _. =.— 5 %: oå % %:: oå .. &: nä % o:! nä.
Oi (Då (Dä (Dä
)..L » Lx')
46 1260 3660 en _|; 4310 6870 —- 14 310 2940 134
][ ll
,.... q
..; H
2850 13046 64
14 866 3670 4220 8990
603 1720 5540 1014 4330 8280 34 70 4110 410 1440 6790 1940 384 1790 5440 604 4000 7772 17 60 4190 191 810 4960 1166 84 1640 5640 169 5270 8980 10 150 4400 81 1980 7040 288
69 1660 5370 130 5380 9220 5 .. .. 65 2130 7310 223 66 1550 6180 111 3850 9130 2 .. .. 73 3010 10850 263
300 1700 5510 607 7480 11990 28 130 4400 210 1610 7450 973
00 O '— )—l ».
174 1 740 5 500 338 7 000 11 400 7 60 4 500 79 1 120 7 810 550 52 1 740 5 690 108 8 550 13 460 7 180 4 290 59 3 040 8 760 170 37 1 750 5 610 83 8 710 12 490 6 210 4 250 40 1 660 4 940 119 37 1 430 5 180 78 7 000 12 020 8 270 4 510 32 1 730 7 260 134 67 2 470 8 640 131 8 720 15 580 _- — — 79 2 900 8 590 234 16 1 990 7 350 32 8 880 16 380 — —- —- 18 1 530 5 010 59 18 1 800 6 910 41 8 850 14 890 -— -— -— 19 2 710 9 830 69 25 3 310 10 460 45 8 740 15 340 — — — 35 4 310 9 720 79
8 2 800 9 940 13 8 010 16 650 — -— -— 7 2 280 8 800 27
1043 1720 5600 1894 5530 9880 63 80 4240 732 1550 7190 3387
skuld. För att ge en bild av Skuldsättningens förändring under studietiden har skuldsättningen angivits både vid inskrivningen och vid examen.
Redan vid inskrivningen vid universitet och hö-gskolor förekommer som synes en viss begränsad skuldsättning. Om man inräknar föräldralånen var 10—15 procent skuldsatta och om man icke räknar med föräldraskul- derna 5—10 procent. Skuldbeloppen för de skuldsatta var exkl. föräldralån så pass betydande som 2 500—5 000 kronor. För samtliga examensgrupper kan man av tablån beräkna andelen som enbart haft föräldralån vid in- skrivningen till omkring 5 procent. Vid examenstillfället har detta senare procenttal vuxit för vissa av examensgrupperna. För examinerade med kort studietid är det dock fortfarande endast ungefär 5 procent som enbart har ' föräldralån, medan procenttalet är 8 för examinerade från de fria fakulte-
Tab. 8. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examensgrupper efter skuldformer och lånets storlek samt genomsnittligt belopp för respektive skuld/orm
Skuldformer Examensgrupp Lan från Län från Statsga— Värn- Skuldbelopp föräldrar andra Räntefria ranterade likts- Övriga el. andra privat- lån lån och plån lån anhöriga personer akademie- lån
Kort studietid .......... 240 240 240 240 240 240
0— 99 kr ........ 177 233 167 98 239 207 100— 4999 » ........ 50 6 50 55 26 5 000— 9 999 » ........ 8 1 21 59 — 3 10 000—14 999 » ........ 3 _ 2 20 — 1
15 000—19 999 » ........ 2 —- — 4 —— 1 20 000—— » ........ — —- —* 4 —— 2 Genomsnitt]. skuldbelopp
för samtliga .......... 870 60 1 110 4 190 990 De för de skuldsatta . . . 3 310 1 890 3 650 7 090 7 160
Medelldng studietid, fria
fak. .................... 1 940 1 940 1 940 1 940 1 940 1 940
0— 99 kr ........ 1 322 1 831 1 337 926 1 906 1 529 100—- 4 999 » ........ 322 78 287 385 13 268
» 5000— 9999 » ........ 148 20 252 289 21 80
10 000—14 999 » ........ 85 7 53 183 —- 30 . 15 000—19 999 » ........ 31 3 8 94 — 8
20 000— » ........ 32 1 3 63 — 24
. Okänt .................. —- —— — — —— 1 ' Genomsnittl. skuldbelopp
. för samtliga .......... 2 010 210 1 720 4 330 70 1 440 ? Dzo för de skuldsatta . . . 6 320 3 800 5 540 8 280 4 110 6 790
M edellång studietid, övriga 973 973 973 973 973 973
0— 99 kr ........ 583 924 673 366 945 763 100— 4999 » ........ 187 32 122 125 9 131 5 000— 9 999 » ........ 92 11 162 165 19 46
'. 10 OOO—14999 » ........ 40 3 15 125 —- 15
15 000—19 999 » ........ 26 2 —- 87 —— 5 20 000— » ........ 45 1 1 105 —- 13 Genomsnitt]. skuldbelopp
för samtliga .......... 3 300 240 1 700 7 480 130 1 610 Dzo för de skuldsatta . . . 8 230 4 750 5 510 11 990 4 400 7 450
& Lång studietid .......... 234 234 234 234 234 234
0—- 99 kr ........ 129 208 167 103 234 155 100——- 4 999 » ........ 39 10 12 12 _ 38
. 5000— 9 999 » ........ 24 8 27 26 —— 23
10 000—14 999 » ........ 18 5 21 34 _ 6 ' 15 000—19 999 » ........ 5 3 7 15 — 6
' 20 000— » ........ 19 —— — 44 — 6 Genomsnittl. skuldbelopp
för samtliga .......... 5 120 790 2 470 8 720 —— 2 900
' D:o för de skuldsatta . . . 11 170 7 070 8 640 15 580 ._ 8 590 Totala genomsnitts-
belopp för samtliga 2 510 250 1 720 5 530 80 1 550
D:o för skuldsatta 7 220 4 420 5 600 9 880 4 240 7 190
Andelen Genomsnittlig netto- Genomsnittlig netto— nett oskul dsatt a skuld för samtliga skuld för de E examinerade skuldsatta ”mensgrupp Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. föräldra- föräldra— föräldra- föräldra— föräldra- föräldra- skuld skuld skuld skuld skuld skuld Kort studietid Vid inskrivningen ........ 14,6 9,6 340 250 2 310 2 580 Vid examen .............. 72,1 66,7 6 030 5 290 8 360 7 930 Medellång studietid, fria fakulteter Vid inskrivningen ........ 10,4 6,1 510 300 4 910 5 290 Vid examen .............. 68,3 60,5 8 430 6 630 12 330 10 960 Medellång studietid, övriga Vid inskrivningen ........ 11,9 6,7 430 200 3 620 2 930 Vid examen .............. 76,1 66,8 12 110 9 320 15 930 12 950 . Lång studietid Vid inskrivningen ........ 9,8 4,3 400 150 4 170 3 300 Vid examen .............. 73,9 61,5 15 450 11 110 20 900 18 050
terna, drygt 9 vid medellånga studiebanor i övrigt samt 12 procent för exa- minerade vid långa studiebanor. Totalt har andelen skuldsatta exkl. föräldra— lån vuxit till mellan 60 och 70 procent. Man kan dock icke finna någon en- tydig tendens i andelen skuldsatta vid examenstillfället vad avser studieti- dens längd.
Skuldbeloppen har givetvis ökat mycket väsentligt. Från en genomsnittlig skuld exklusive föräldralån för samtliga examinerade på 200——300 kronor vid inskrivningen har den vid examenstillfället vuxit till lägst 5 300 kronor för examinerade från kort studiebana till 11 100 för studerande från lång studiebana. Skuldbeloppen för de skuldsatta har vuxit till 7 900 för de korta studiebanorna och till 18 000 kronor för de långa.
Nettoskuldens inkl. föräldralån relativa andel av bruttoskuldsättningen är högst för examinerade med medellång studietid med 86,8 procent för dem från fria fakulteter och 85,2 procent för dem från övriga studiebanor. För examinerade från studiebana med kort studietid är procenttalet 81,6 och för dem med lång studietid 78,1 procent.
Även de genomsnittliga skuldbeloppen visar på en mellan examensgrupper- na varierande storlek av föräldralånen. De examinerade med kort studietid har i genomsnitt 740 kr. i föräldraskuld, de examinerade från fria fakulte- ter 1 800 kronor, de från övriga studiebanor med medellång studietid 2 790 kronor och examinerade från långa studiebanor 4 340 kronor. Uttryckt i pro— cent av den genomsnittliga nettoskulden inkl. föräldralån utgör föräldralå- nen 12,3, 21,4, 23,0 resp. 28,1 procent. Föräldralånens andel av bruttoskulden var som tidigare visats 12,0, 20,6, 22,8 respektive 25,2 procent. Som visas längre fram sammanhänger dessa olikheter mellan de olika examensgrup— ; perna bl. a. med den olika sociala rekryteringen.
I det föregående har redovisats uppgifter om såväl bruttoskuldsättningen , som nettoskuldsättningen dels inklusive, dels exklusive föräldralånen. För . den fortsatta analysen av Skuldsättningens samband med de tidigare behand- '* lade hakgrundsvariablerna synes det mest ändamålsenligt att begränsa fram-
3—6'30789
ställningen till nettoskuldsättningen exkl. föräldralån. Bruttoskuldsättning en synes ej böra komma i fråga då det är ytterst tveksamt hur man skal tolka en skuldsättning som kombineras med tillgångar, som skulle kunn — användas för studiernas finansiering i stället för att den studerande skuld- sätter sig.
Vad gäller föräldralånen är det många gånger mycket tveksamt om de skall ses som verkliga län eller snarare som bidrag. Även om de under stu— dietiden betecknas som lån torde det vara ganska vanligt att de efter examen efterskänkes helt eller delvis. 1
Tidigare har diskuterats den betydande spridningen i skuldbeloppen. Denna; framgår också av följande tablå, i vilken de examinerade sammanställts medl relativ fördelning efter nettoskuldens storlek (exkl. föräldralån) och medj uppdelning på examensgrupp: l Ingen 1— 5000— 10 000— 15 000— 20000 kr
!
Examensgrupp netto- 4 999 9 999 14 999 19 999 och Samt" Kort studietid .................. 33,3 19,2 29,2 13,7 2,1 2,5 100 Medellång studietid, fria fakulteter 39,5 14,1 16,3 14,2 9,1 6,8 100 Medellång studietid, övriga ...... 33,2 10,0 15,2 13,9 12,1 15,6 100 Lång studietid .................. 38,5 7,3 10,6 9,4 12,0 22,2 100 Samtliga 37,2 12,8 16,5 13,8 9,6 10,1 100
Fördelningen mellan de olika skuldklasserna är som synes förhållandevis jämn. Vanligast är dock en nettoskuldsättning på 5 OOO—9 999 kr. med 16,5 procent av samtliga examinerade, men så mycket som 10 procent redovisar nettoskuld exkl. föräldralån på 20 000 kr. eller mer. Den procentuella för— delningen varierar helt naturligt med studietidens längd. Sålunda har i grup- pen med lång studietid drygt 22 procent en skuld om 20 000 kr. eller mer
i i
skuld kr kr kr kr mera liga *
men endast 2,5 procent i gruppen med kort studietid. En skuld på mellan 1 och 9 999 kr. redovisar däremot drygt 48 procent av dem med kort studietid men endast 18 procent av dem med lång studietid. Andelen med höga skulder är också betydligt lägre bland examinerade från fria fakulteter än bland övriga examinerade med medellång studietid.
Hittills har endast skuldsättningen redovisats för de olika examensgrup- perna. I tab. 9 ges skuldfrekvens och genomsnittlig skuldsättning för de olika examina. Redovisningen avser nettoskuld exkl. föräldralån. Den högsta ande- » len skuldsatta redovisas av tandläkarna och jägmästarna med 84 procent och den lägsta av juris kandidaterna med 50 procent. Ett ännu lägre procenttal | återfinnes bland apotekarna men detta tal grundas på så få observationer att ' det ej bör tillmätas större säkerhet. Någon entydig differens mellan könen _ med avseende på skuldfrekvens finnes icke. l
Genomsnittsskulden för samtliga examinerade är som synes högst för ** tandläkarna med 18 100 kr. och veterinärerna med 16 400 kr. De lägsta ge— nomsnittliga skuldbeloppen har socionomer och politices magistrar, civil— ekonomer och filosofie kandidater med mellan 4 200 kr. och 5 600 kr.
Om man i stället ser på den genomsnittliga nettoskulden exkl. föräldralån ; endast för dem som redovisat skuld så är den högst för veterinärerna med 5
Tab. 9. De examinerade läsåret 1959/60 efter relativa andelen nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittlig skuldsättning
Genomsnittlig netto- Genomsnittlig netto-
Relativa andelen skuldsättning för samt- skuldsättning för E __ nettoskuldsatta liga examinerade de skuldsatta xamen .. Kvin- _ .. Kvin- _ .. Kvin- _ Man nor S.a Man nor S.a Man nor S.a
Teol. kand. . . 77 . . 78 10 000 . . 9 900 13 000 . . 12 700 Jur. kand. . . . . 51 44 50 7 500 6 800 7 500 14 800 15 600 14 900 Med. lic. . . . . 60 64 61 10 200 10 900 10 300 17 000 16 900 17 000 Fil. kand. . . . . 56 57 56 5 400 5 700 5 600 9 700 10 100 9 900 Fil. mag. . . : 65 63 64 6 900 7 000 7 000 10 800 11 100 10 900 Pol.mag. .. .. 52 .. .. 5400 .. .. 10400 Civilingenjör. . 66 . . 66 8 000 . . 8 000 12 100 . . 12 100 Civilekonom . . 56 . . 55 5 400 . . 5 300 9 600 . . 9 600 Tandläkare . . 84 82 84 19 000 14 700 18 100 22 600 18 000 21 700 Apotekare . . . . . . . . (45) . . . . (5 100) . . . . (11 300) Jägmästare . . . 82 — 84 12 700 — 12 700 15 100 —- 15 100 Agronom ..... 70 . . 67 8 400 . . 8 000 11 900 . . 11 900 Veterinär . . . . 67 — 67 16 400 —— 16 400 27 700 — 24 700 Gymn. dir. . . 68 73 70 7 500 9 300 8 400 11 100 12 600 11 900 Socionom . . . . 70 61 65 4 800 3 800 4 200 6 800 6 200 6 500
Samtliga 63 61 63 7 900 6 800 7 600 12 600 11 100 12 100
24700 kr. och tandläkarna med 21 700 kr. Lägst ligger här socionomer, civilekonomer och filosofie kandidater med mellan 6 500 kr. och 9900 kr. Man finner inga större, entydiga differenser i skuldbeloppen mellan könen. De ovan observerade skillnaderna i skuldbeloppen mellan olika examina sammanhänger givetvis fram-för allt med studiernas olika längd. För att så långt möjligt eliminera inverkan av dessa olikheter har i följande tablå net- toskulden exkl. föräldralån beräknats per studieår, varvid utnyttjats i under— sökningen framkomna uppgifter om bruttostudietiden för olika examina.
Nettoskuld (exkl. Nettoskuld (exkl. Examen föräldralån) per Examen föräldralån) per studieår studieår Samtl. Skuld- Samtl. Skuld- exam. satta exam. satta Tcol. kand ............. 2 360 3 020 Tandläkare ............ 3 480 4 170 Jur. kand. ............ 1 390 2 760 Apotekare ............ (840) (1 850) Med. lic. .............. 1 240 2 050 J ägmästare ............ 3 020 3 600 Fil. kand. ............ 1 300 2 300 Agronom .............. 1 780 2 640 Fil. mag ............... 1 300 2 020 Veterinär .............. 2 280 3 430 P0]. mag ............... 1 150 2 210 Gymnastikdirektör . . . . 3 820 5 410 Civilingenjör .......... 1 600 2 420 Socionom .............. 1 560 2 410 ClVllekonom .......... 1 260 2 290 Samtliga 1 520 2 420
Nettoskulden per studieår — såväl för samtliga som för de skuldsatta —— är högst för tandläkarna och något överraskande gymnastikdirektörerna. Även veterinärer, teologie kandidater, och juris kandidater redovisar värden som ligger icke oväsentligt över genomsnittet. Låga genomsnittsvärden redo— visas av medicine licentiater, filosofie magistrar, politices magistrar, civil- ekonomer och filosofie kandidater.
3. 3. Skuldsättning —— socialekonomisk bakgrund
De olikheter i skuldsättningen per studieår mellan olika examina, som observerats i det föregående, kan å priori knappast i någon högre grad vån- tas sammanhänga med studierna som sådana. Man har snarare anledning utgå ifrån att olikheterna sammanhänger med de skillnader som redovisats 1 kap. 2 med avseende på socialt ursprung, boendeförhållanden, civilstånd 0. (1. I det följande undersökes Skuldsättningens samband med dessa variab— ler.
Nettoskuldsättningen exkl. föräldralån vid tidpunkten för den första in— skrivningen vid universitet eller högskola framgår av tab. 10. Andelen skuldsatta vid detta tillfälle är emellertid så låg att man ej kan säga något om skillnaden mellan de olika sociala miljöerna om man skall hålla på upp- delningen i examensgrupper. En grov bild av situationen ger dock upp— gifterna för samtliga examinerade. Bland de examinerade, vilkas fäder är arbetare redovisar 11 procent nettoskuld vid inträdet i universitet eller hög— skola, medan motsvarande procenttal för de examinerade som kommer från direktörs-, disponent— och grosshandlarhem är knappt 2.
Antalet nettoskuldsatta vid examenstillfället framgår av tab. 11, i vilken materialet fördelas efter examen och faderns yrke. I nedanstående tablå vi— sas hur stor andel av de examinerade från olika sociala miljöer som redo— visat nettoskuld exkl. föräldralån.
Medellång stu-
Kort dietid Lång
Faderns yrke studie— " studic— S:a tid Fria Ov- tid fak. riga
Jordbruk m. binär. (ej arb.) .................. 76 67 65 .. 67 Folkskollärare m. fl ........................... .. 67 71 57 67 Akademiker (ej annorstädes redov.) ............ 52 50 58 54 52 Officerare .................................. . . 57 . . . . 57 Direktörer, disponenter grosshalldl. ............ . . 37 38 . . 37 Handlande, handelsres, hantv.mäst ............. 61 58 70 60 62 Högre tjm utom akad., vissa fria yrken ........ 63 70 67 65 vriga tjänstemän ............................ 67 63 78 . . 69 Arbetare .................................... 77 79 78 100 79 Obestämt yrke .............................. — . . — _ . . Uppgift saknas ................................ . . 51 73 . . 58 Samtliga 67 61 67 62 63
Skuldsättningsfrekvensen är således mycket olika för examinerade ur olika sociala miljöer. Medan 79 procent av samtliga examinerade från arbe- tarhem varit nettoskuldsatta är motsvarande procenttal för examinerade, vilkas fäder är direktörer o. d. endast 37. Skuldsättningsfrekve—nser, som är lägre än genomsnittet, redovisas även av examinerade från akademiker- och | officershem. Det bör observeras att relationerna mellan de olika sociala mil- jöerna är desamma då man _ där så är möjligt — studerar de enskilda examensgrupperna var för sig.
De examinerades fördelning efter nettoskuldens storlek och de genom-
Tab. 10. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) och genomsnittlig nettoskuld vid första inskrivningen bland de examinerade läsåret 1959/60 med fördelning efter examensgrupp och faderns yrke
Faderns yrke . &: .. ;: % "25 5 "2 E gå 5 o 5 +.? 8 >' & o m 5 ? o 5 % => % ä % :$ : .fi? 5 q: % å 'n Examensgrupp 'U 53 3 5"; ;; %g 1; E : == TÅ 15 >" 7”; &, Skuldsättning fr:? å i;, ;. % 56 E 5 å 32 =" & % ?."; 5 m 5 '— ;. "_ e) 0 _g __: ;: ;; E & "3 ;; :m =": 5 x = ”5 55 ** :: "5 m . > 3 '; ;. .. & ., E'? % gå 0 Jag %*E _2; En 4 g & w ? % s % % ä” å 2 %s ; 0 :> 0 tr.. _: "= j; 6 0 "g =O vw 4 Q å ä, 9 m === "** I Kort studietid Totala antalet 34 9 23 1 8 31 24 30 70 — 10 240 därav skuldsatta 4 —— 4 —— — 3 2 3 7 — 23 Genomsnittl. skuld: För samtliga. . .. —— — — .. 250 — 250 För de skuldsatta — ——- —— . 2 460 — —— 2 580 Medellång studietid, fria lak. Totala antalet 185 130 431 23 107 236 296 188 270 3 71 1 940 därav skuldsatta 18 12 15 2 4 8 18 7 27 -— 8 119 Genomsnittl. skuld: För samtliga. . .. 800 380 270 100 200 100 300 —— 200 300 För de skuldsatta 8 290 4 100 7 700 2 900 3 810 3 060 3 340 — 1 900 5 290 M edellång studietid, övriga Totala antalet 103 49 167 16 84 109 142 118 148 — 37 973 därav skuldsatta 6 4 4 1 —— 10 5 8 19 —— 8 65 Genomsnittl. skuld: För samtliga. . .. 200 — 460 160 360 _ 440 200 För de skuldsatta 3 250 —— 5 080 2 410 2 840 —— 2 030 2 930 Lång studietid Totala antalet 18 21 82 4 12 20 33 18 22 —— 4 234 därav skuldsatta 1 1 2 -— — 1 1 1 3 _ — 10 Genomsnittl. skuld: För samtliga. —- —— —— —— 150 För de skuldsatta — — —— — 3 300 Samtliga examine- rade .............. 340 209 703 44 211 396 495 354 510 3 122 3 387 därav skuldsatta 29 17 25 3 4 22 26 19 56 — 16 217 Genomsnittl. skuld: För samtliga. . . . 520 270 210 230 180 150 330 — 260 270 För de skuldsatta 6 120 3 310 5 770 4 150 3 500 2 820 2 990 — 1 960 4 200
Tab. 11. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån)
Faderns yrke Skuld-
Jordbruk Azkademiker dDirektörer,
. .. Folkskol— ej annor— . isponcnter,
näed 111831 lärare m. fl. städes re- Officerare grosshand—
Examen e] a ' dovisade) tare
%% ä %% %%, åå % %; åå %% %% %%; ; två
*5 *-' ?? "= *8 ;; ä *” *5 g & "= *5 *; _g 2 ”5 ; 53 E
E. = =: 3 i— av E [— "c ? i— 5 e— _:
” e ” a ” a '" 7. ” e Teo]. kand. ...... 13 11 6 3 21 17 1 — — — Jur. kand. ........ 7 4 2 2 71 31 8 6 21 8 Med. lic ........... 12 9 20 11 72 38 4 2 11 3 Fil. kand. ........ 44 25 38 26 179 80 5 4 43 17 Pol. mag. ........ 2 2 2 2 2 — —— 2 — Fil. mag. ........ 119 82 82 54 154 84 9 3 41 15 Civilingenjör ...... 44 30 25 15 90 46 8 4 33 14 Civilekonom ...... 17 9 8 6 33 16 6 4 34 9 Tandläkare ...... 10 7 14 13 34 28 1 1 15 8 Apotekare ........ 1 _ — -— 3 1 — _ 1 1 Jägmästare ...... 4 3 1 1 5 4 1 — 1 —— Agronom ........ 27 18 1 — 2 2 — — —— — Veterinär ........ 6 3 1 1 10 6 —— — 1 1 Gymn. dir ......... 3 3 4 3 11 6 — — 4 1 Socionom ........ 31 23 5 3 12 6 1 1 4 1 Samtliga 340 229 209 140 703 367 44 25 211 78
snittliga skuldbeloppen framgår av tab. 12. I tabellen sker uppdelning efter examensgrupp och faderns yrke.
Tidigare i detta kapitel har visats att föräldralånens betydelse är mycket olika för studerande från olika examensgrupper. Den sociala rekryteringen till de olika studiebanorna är dock icke likformig. Det är därför av intresse att närmare studera föräldralånens samband med den examinerades social— ekonomiska miljö.
I tab. 13 redovisas uppgifter om nettoskulden och föräldralånen för de examinerade i de fyra examensgrupperna med uppdelning efter faderns yrke. Oavsett studietidens längd gäller att föräldralånen absolut sett är störst för de examine-rade som kommer från folkskollärarhem och lägst för dem vilkas fäder är arbetare eller tjänstemän. Föräldralånens andel av hela nettoskulden är högst för de examinerade, vilkas fäder är direktörer o. (1. med nästan 34 procent. Lägsta andelen utgör föräldralånen för examinerade från arbetar- och tjänstemannahem med 17—18 procent. Övriga grupper av examinerade redovisar föräldralån, som utgör 24—27 procent av hela netto- skulden. Om man ser på de olika examensgrupperna var för sig är bilden mindre enhetlig även om tendenserna i allt väsentligt är desamma.
Skuldsättningsfrekvensen och de genomsnittliga skulderna varierar som visats med de examinerades olika sociala miljö. Detta säger dock i och för sig ingenting om att föräldrarnas social-ekonomiska ställning direkt påver- kar skuldsättningen. Tidigare har nämligen visats att sammansättningen
land de examinerade läsåret 1959/ 60 efter faderns yrke
ättning Handlande, Högre tjäns- handelsre— temän utom . .. . sande, hant— akademiker, tj äggåålaän Arbetare Obågåmt [åååäfst Samtliga verksmas— VlSSa fria tare yrken cv ** 5 ca *-' % us '” g a "' g c: ** % cu ** % cu *-' å så 55 E% äe 15%; ägg "så Es så 55. R% åa så Es *S*-* NE *S*-' EE *S*-' NE *S*: ME *S*: =E *S*: 553 *S*.-J arg t—å "=.—a eä ”; På ”5 Ha "+=: Hä "=; rä "”E 95 ”i "u": m ? "vi va ”53 m 10 8 13 10 4 4 12 9 — — 3 3 83 65 22 12 28 13 11 5 11 9 —— — 7 4 188 94 15 9 30 20 15 9 21 21 — — 4 2 204 124 72 39 121 76 70 42 82 63 1 — 32 15 687 387 1 _ 1 1 3 3 4 1 — — — — 21 11 131 78 133 87 100 65 161 131 2 1 29 14 961 614 50 36 62 47 59 47 86 62 — _ 24 15 481 316 30 16 41 21 30 19 28 23 — — 7 6 234 129 27 22 32 30 24 21 23 20 — —— 3 3 183 153 1 1 2 —— 2 2 1 —— — —— — — 11 5 1 1 1 1 2 2 6 6 — — 3 3 25 21 — — 4 1 1 1 4 4 — —— —— — 39 26 5 3 3 2 3 3 1 1 — — —- —— 30 20 5 5 12 8 9 6 12 10 — — 1 1 61 43 26 14 12 6 21 14 58 44 — — 9 5 179 117 396 244 495 323 354 243 510 404 3 1 122 71 3 387 2 125
Faderns yrke
med avseende på studieinriktning, boendeförhållanden o. d. varierar icke obetydligt mellan de olika social-ekonomiska grupperna. Man bör således undersöka variationen i skuldsättning mellan de olika social-ekonomiska grupperna med boendeförhållandena och övriga faktorer konstanthållna.
De examinerade redovisas i tab. 11 med fördelning efter examen, faderns yrke och nettoskuldens (exkl. föräldralån) storlek. Antalet i varje cell har dock blivit alltför litet för flertalet examina för att tillåta en jämförelse av skuldsättningen mellan de olika examina för dem vilkas fäder tillhör sam- ma yrkeskategori. Endast för filosofie kandidater och magistrar har en sådan redovisning varit möjlig.
Andelen nettoskuldsatta
Fil. kand.
Jordbruk med binäringar (ej arb.) .................. Folkskoilärare m. fl. ................................ Akademiker (ej annorstädes redov.) .................. Officerare .......................................... Direktörer, disponenter, grosshandl ................... Handlande, handelsres., hantverksmäst. .............. Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken ...... Övriga tjänstemän .................................. Arbetare Obestämt yrke ...................................... Uppgift saknas ......................................
Samtliga
57 68 45 (exkl. föräldralån) Fil. mag.
69 66 54
Tab. 12. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på faderns yrke och examens-
Samtliga
Faderns Eåameftfgntpp Jordbruk Folkskol- Akådemike' Skuldsattnmg med binär. lärare s(täldåsmil'gäb- Officerare (ej arb.) m. fl. visade) Kort studietid ...................... 34 9 23 1 0 kr ................... 8 3 11 _ 1_ 4 999 kr ................... 8 _ 1 1 5 000— 9 999 kr ................... 17 3 2 _ 10 OOO_14 999 kr ................... 1 3 5 _ 15 000—19 999 kr ................... _ _ 1 _ 20000 kr och mer .................. _ _ 3 _ Genomsnittlig skuld för samtliga 4900 6 530 7300 D:o för de skuldsatta ............... 6 410 9 800 13 990 Medellång studietid, fria fak. ........ 185 130 431 23 0 kr ................... 61 43 216 10 1_ 4 999 kr ................... 25 17 48 3 5 000_ 9 999 kr ................... 33 24 61 3 10 OOO_14 999 kr ................... 36 22 48 2 15 000_19 999 kr ................... 13 17 30 2 20000 kr och mer .................. 17 7 27 3 Okänt om skuld .................... _ _ 1 _ Genomsnittlig skuld för samtliga . . . . 7 540 7 330 5 490 8 060 D:o för de skuldsatta ............... 11 240 10 950 11 000 14 260 Medellång studietid, övriga .......... 103 49 167 16 0 kr ................... 36 14 70 7 1_ 4999 kr ................... 12 3 17 2 5 000—- 9 999 kr ................... 10 5 22 7 10 OOO_14 999 kr ................... 18 5 16 _ 15 000_19 999 kr ................... 14 12 18 _ 20000 kr och mer .................. 13 10 24 — Genomsnittlig skuld för samtliga 8 650 11 620 8540 3030 Dzo för de skuldsatta ............... 13 300 16 260 14 700 5 380 Lång studietid ...................... 18 21 82 4 0 kr .................... 6 9 38 2 1_ 4999 kr ................... _ 2 6 _ 5 000— 9 999 kr ................... 1 1 9 2 10 OOO_14 999 kr ................... 4 2 6 — 15 000—19 999 kr ................... 2 2 5 _ 20000 kr och mer .................. 5 5 18 _ Genomsnittlig skuld för samtliga . . . . 12 220 9 840 10 300 D:o för de skuldsatta ............... 18 330 17 220 19 190
grupp efter nettoskuldens ( exkl. föräldralån) storlek och genomsnittligt nettoskuldbelopp
yrke Högre . .. Handlande ... Direktörer, ' tj anste- -- . . handels- .. Ovriga Obe- . pisponen- resande, man utom tjänste- Arbe- stämt Uppgift Samtliga er, gI'OSS- han tverks- akadenn- män tare yrke saknas handlare ä st ker, Vissa m ' fria yrken 8 31 24 30 70 _ 10 240 6 12 10 10 16 _ 4 80 _ 5 3 8 18 _ 2 46 ] 9 6 7 22 _ 3 70 1 3 4 4 12 — _ 33 — 1 1 _ 1 — 1 5 _ 1 _ 1 1 _ _ 6 2 630 4 550 5 110 5 030 5 580 _ 4 590 5 290 10 500 7 430 8 760 7 550 7 240 _ 7 650 7 930 107 236 296 188 270 3 71 1 940 67 99 108 69 57 2 35 767 13 26 46 26 58 1 1 1 274 6 43 43 40 55 _ 7 315 5 29 41 28 53 _ 12 276 8 25 36 16 23 _ 5 175 8 14 21 9 24 _ 1 131 _ _ 1 _ — — _ 2 4 760 6 460 7 170 6 750 8 080 4 890 6 630 12 740 11 120 11 290 10 670 10 240 9 640 10 960 84 109 142 118 148 37 973 52 33 42 26 33 — 10 323 9 9 17 8 16 _ 4 97 10 11 25 21 30 _ 7 148 2 20 15 25 29 _ 5 135 7 16 17 17 13 — 4 118 4 20 26 21 27 _ 7 152 4 250 10 790 9 730 11 140 10 330 _ 10 040 9 320 11 140 15 480 13 820 14 290 13 290 _ 13 760 13 950 12 20 33 18 22 — 4 234 8 8 11 6 — _ 2 90 2 1 1 _ 4 — 1 17 2 2 4 2 1 — 1 25 — — 5 2 3 — _ 22 — å % % å — — %% 1 770 12 970 12 980 12 730 16 480 . . 11 110 5 300 21 620 19 470 19 090 16 480 — . . 18 050 211 396 495 354 510 3 122 3 387
Tab. 13. Nettoskuld (inkl. föräldralån) samt föräldralån i procent av nettoskulden för de examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning efter examensgrupp och faderns yrke
Kort studietid Medellång studietid Medellång studietid
fria fak. övriga Lang studietid Samtliga
Netto- För- Netto- För- Netto— För- Netto- För- Netto- För— Faderns yrke skuld äldra- skuld .. äldra- skuld .. äldra— skuld äldra- skuld äldra-
inkl. ååå lån i inkl. 53,2; lån i inkl. äga låni inkl. äfå;a_ låni inkl. åå]; låni för- lån % av för- lån % av för- lån % av för- lån % av för- lån % av äldra— netto- äldra- netto- äldra- netto- äldra- netto- äldra- netto- lån skuld lån skuld lån skuld lån skuld lån skuld
Jordbruk m. binär. (ej arb.) . . 6 070 1 170 19 3 9 600 2 060 21,5 11 280 2 630 23,3 20 620 8 400 40,7 10 340 2 480 24,0 Folkskollärare m. fl. . . . . . . . . . . 7 010 480 6,8 10 290 2 960 28,8 15 410 3 790 24,6 14 620 4 780 32,7 11 780 3 230 27,4 Akademiker (ej annorst. red.) . . 8 420 1 120 13 3 7 330 1 840 25,1 11 070 2 530 22,9 14 270 3 970 27,8 9 060 2 230 24,6 Officerare .. .. .. 9770 1710 17,5 5970 2940 49,2 .. .. .. 7740 1960 25,3 Direktörer, disp., grosshandl. . . . . . . . . 6 170 1 410 22,9 6 540 2 290 35,0 10 550 . . . . 6 480 2 180 33,6 Handl., handelsres., hantv.mäst. 5 290 740 14,0 8 480 2 020 23,8 14 700 3 910 26, 19 520 6 550 33,6 10 500 2 670 25,4 Högre tjänstemän utom ak; vissa
. fria yrken . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 280 1 170 18,6 8 540 1 370 16,0 12 400 2 670 21,5 15 270 2 290 15,0 9 990 1 790 17,9 Ovriga tjänstemän . . . . . ...... 5 730 700 12,2 8 520 1 770 20,8 13 110 1 970 15,0 17 340 4 610 26,6 10 260 1 890 18,4 Arbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 810 230 4,0 9 890 1 810 18,3 12 830 2 500 19, 18 520 2 040 11,0 10 550 1800 17,1
Obestämtyrke..... .......... _ — — .. .. _ _ _ .. .. .. Uppgift saknas . . . . . . . . . . . . . 5590 1000 17,9 5 750 860 15,0 15 260 5 220 34,2 .. 8520 2 170 25,5
Samtliga 6030 740 12,3 8440 1810 21,4 12110 2790 23,0 15450 4340 28,1 9810 2190 22,3
3.4. Skuldsättning — civilstånd
En fullständig uppdelning av de examinerade efter civilstånd och boende— förhållanden tillsammans med en redovisning av antalet nettoskuldsatta exkl. föräldralån återfinnes i tab. 14. Nettoskuldsättningens fördelning efter skuldens storlek samt genomsnittliga skuldbelopp för de olika examens- grupperna och med uppdelning efter civilstånd och boendeförhållanden redo— visas i tab. 15. Andelen nettoskuldsatta inom de olika examensgrupperna framgår av nedanstående tablå, i vilken uppdelning gjorts efter civilstånd. Gifta Ogifta Gifta mer än hela högst 1], 1], men studie- av stu- högst 3],
tiden dietiden av stu- dietiden
Gifta mer än '/3 av studie— tiden
Examensgrupp
65 71 62
] 73 1
För de bägge grupperna med medellång studietid stiger skuldfrekvensen något från de ogifta till dem som varit gifta iller än 1/3 men högst 2/3 av studietiden, men sedan minskar andelen skuldsatta igen för dem som varit Gifta mer än 2/3 av studietiden. För examinerade från universitetens fria
fakulteter är andelen skuldsatta för dem som varit gifta mer än 2/3 av stu— jcietiden betydligt lägre än för dem som varit ogifta under sin studietid. För _rupperna lned kort respektive lång studietid är tendensen att skuldfrekven- en är lägre bland de gifta än övriga. Skillnaderna i skuldfrekvensen för de xaminerade med lång studietid är av ganska begränsad omfattning.
Det finns anledning att ifrågasätta om icke civilståndet är starkt korrele- at med andra faktorer, som påverkar skuldsättningen. Det har förut påvi- ats att boendeförhållandena varierar avsevärt med civilståndet. En jämfö- felse mellan de olika civilståndsgrupperna, varvid boendeförhållandena hålls ! onstanta rensar bort olikheter i skuldsättningen på grund av olika boende— nörllållanden. I tablån nederst på s. 44 framgår att inom samma boende- örhållandegrupp förekommer olika andel skuldsatta i de skilda civilstånds- rupperna. Skuldsättningsfrekvense-n för de icke hemmaboende är i stort ett densamma för samtliga civilståndsgrupper, med undantag för dem som
arit gifta mer än 2/3 av studietiden. Skuldsättningen för denna grupp lig- er avsevärt lägre än för övriga.
Antalet som varit hemmaboende under högst halva tiden är relativt litet, arför uppgifterna avseende dem inte hör pressas alltför hårt. I övrigt visar ahlån att lägsta andelen skuldsatta har de ogifta, som under hela sin stu- ietid varit hemmaboende. De har drygt 30 procentenheter lägre skuldsätt- i ingsfrekvens än sina ogifta kolleger, som ej varit hemmaboende. Särskilt äg är andelen skuldsatta bland examinerade från de s. k. fria fakulteterna id universiteten. Skuldsättningen ökar för respektive boendekategori allt-
Tab. 14. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) bland de examineraal
Civilstånd _— Boendeiön Ogifta Gifta högst 1/3 av studietiden _ . Hemmab. Hemmab. . Hemmab. Hemmab. Ejbhenåma- högst 1/2 mer än 1/2 Elbhentååa_ högst 1/2 mer än 1/ Examen oen e studietiden studietiden OEI studietiden studietide m :=: ca r.! cv = 5.3 >: Nt; >=: Ef) >=: Så på Så >= 32; >=4 33 mg 763 aug m'a? sig nu? så cc?; NS CBR ngt *S*: 5315 "'å'"; 252 *S*; ä'U 3”: 2:15 ”SE 262 6”: :E? H:? :=? En ”5: Ha: ”UE t-tä ”GE Hce '='»: Hä CE Teo]. kand. . 34 29 3 3 5 2 13 9 1 1 1 — Jur. kand. . 59 32 8 6 46 15 18 12 3 2 6 2 Med. lic. 35 27 3 1 12 5 30 22 5 2 21 9 Fil. kand. .. 282 181 37 22 140 53 56 41 15 9 20 8 Pol. mag. . . 5 5 3 1 3 — 3 1 —- — —— »— Fil. mag. . . 387 289 38 27 116 44 109 80 11 9 32 14 Civ. ing. 180 131 7 5 80 34 66 45 -— _ 24 14 Civ. ek ..... 90 61 10 6 51 15 15 10 1 1 7 2 Tandläkare . 67 55 2 1 28 19 34 29 2 2 7 6 Apotekare . . 3 1 — — 1 1 — — — — 2 1 Jägmästare . 11 11 1 1 — — 4 4 — — — — Agronom . . . 19 12 — — — — 7 6 — —— 1 — Veterinär .. 9 4 — — —— —— 11 8 2 2 —— —— Gymn. dir. . 36 29 3 2 10 6 1 1 — — —— — Socionom .. 62 50 9 6 14 4 18 14 2 2 5 2 Samtliga 1 1 279 917 124 81 506 198 385 282 42 30 126 58
1 Varav 1 med okänd skuldsättning.
eftersom den andel av studietiden ökar som vederbörande varit gift. FÖ] examinerade som varit gifta över två tredjedelar av studietiden sjunke1 skuldsättningsandelen däremot t. o. 111. under den andel som redovisas fö] de ogifta.
Det förhållandet att de examinerade som varit gifta mer än 2/3 av sin
Civilstånd Kort . . Lång Boendeförhållanden studie- Mefeuå'lg studletld studie- . Fria fak. Övriga . tid tid Ogift hela studietiden Ej hemmaboende under studietiden ................ 81 70 73 70 Hemmaboende högst 1/2 studietiden .............. .. 66 65 .. Hemmaboende mer än 1/2 studietiden ............ 42 37 43 Gift högst 113 av studietiden Ej hemmaboende under studietiden ................ 79 72 75 73 Hemmaboende högst 1/2 studietiden .............. .. 70 .. Hemmaboende mer än 1/2 studietiden ............ .. 41 56 43 Gift mer än ][3 men högst 2/3 av studietiden Ej hemmaboende under studietiden ................ .. 74 76 63 Hemmaboende högst 1/2 studietiden .............. — 54 70 67 Hemmaboende mer än 1/2 studietiden ............ — 50 .. .. Gift mer än 2/3 av studietiden Ej hemmaboende under studietiden ................ 53 49 69 62 Hemmaboende högst 1/2 studietiden .............. .. 41 .. .. Hemmaboende mer än 1/2 studietiden ............ — — — —
läsåret 1959/60 efter civilstånd och boendeförhållanden
* ältande _ Skuldsättning Gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden Gifta mer än 2/3 av studietiden . Hemmab. Hemmab. _ . _ Hemmab. Hemmab. Ejbålålfåglw högst 1/2 mer än 1/2 Ejbgzllpdrga högst 1/2 mer än 1/2 studietiden studietiden studietiden studietiden & CS & N 573 >: 55 :>:% 55 :>% 353 >= 53 >=: 533 >: 53 då 555 så 55 =S &? så? se #55 5? så *— : =: ** =: _.» '=': f =: ** åå %?; åå 35 55 äg, [få väg 535 533 (35 35 10 7 1 1 1 — 12 11 2 2 —— — 12 8 4 3 4 —— 27 14 — — 1 — 42 26 20 13 10 4 20 12 5 2 1 1 34 26 12 6 9 5 72 31 10 5 _ —— 3 2 — _ 2 2 2 — — — — — 89 66 24 12 18 10 117 57 20 6 — 44 32 8 6 5 3 59 42 7 4 1 — 17 14 5 2 5 3 30 15 3 — — — 15 14 5 5 4 3 16 16 3 3 — — 3 1 — — — — 1 — 1 1 — — 3 2 2 1 — — 3 2 1 —- — — 3 2 — — — — 9 6 — — — —— 6 4 1 1 — — 1 1 — — — — 1 1 — — — — 10 4 —— _ — — 13 10 — — 2 — 49 27 4 2 1 _— 295 215 1 82 50 60 30 428 238 56 _. 4 1
dietiden är skuldsatta till mindre andel än övriga kan antas sammanhänga med någon av följande faktorer: de kan ha haft förvärvsarbete i större ut- sträckning än övriga; deras make resp. maka kan ha haft förvärvsarbete, vilket har minskat det egna lånebehovet; de kan ha haft andra inkomster i större utsträckning än övriga, t. ex. stipendium, mindre behov av lån på grund av att de kommer från hem där fadern har höga inkomster. Den sista förklaringen kan dock på en gång avskrivas, då det redan förut kon- staterats att andelen examinerade som varit gifta mer än 2/3 av studietiden är högre i de ekonomskt svagare grupperna än i övriga. Att de som varit gifta största delen av studietiden har högre inkomster av förvärvsarbete styrks av nedanstående tablå, i vilken redovisas andelen inom de olika ci- vilståndsgrupperna som haft 14 500 kr. och däröver i inkomst för de bägge examensgrupperna med medellång studietid.
Gifta
Ogifta rågåäe mer än ngiftän hela än 1/ av i.]? men 11/ av Stad",”— studie- hogstt 2,3 Stlaldle- 1 en . av s u- . iedellång studietid, fria fakulteter ”de" dietiden ”de" ler än 14500 kr. inkomst ............ 13 21 31 47 er än 25500 kr. inkomst ............ 7 10 18 35 edellång studietid, övriga ler än 14500 kr. inkomst ............ 10 22 27 42
ler än 25500 kr. inkomst ............ 4 11 19 25
De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelnind skaldens ( exkl. föräldralån)
Skuldsättning Examensgrupp E _ 5 =; __:2 ,. 5 :S; 1, gl) % _:g Civilstånd ,. 3 o "* ol; cl; o % &” E 3 = .. ”&; Boendeförhållande 4 c. 8 & ggg % g % _q 7; E 72 5 =.? g 0 T m 3 9 = "52 a % ä % å” : 9 T=: v—1 o 22 G ”775 Karl studietid ...... 80 46 70 33 5 6 240 5 290 7 930 0g., ej hemmaboende 19 25 31 17 3 98 6 360 7 890 0g., hemmab. högst 1/& studietiden . . . . 4 4 2 2 -— — 12 3 980 5 960 Og, hemmab. mer än 1], studietiden . . . . 14 2 7 1 — —— 24 3 050 7 320 Gifta högst 1/3 av stu- dietiden ........ 7 7 10 2 — —— 26 4 590 6 280 Gifta mer än 1], men högst 1/, av studie- tiden ............ 5 2 6 2 1 —— 16 5 560 8 080 Gifta mer än 1], av studietiden ...... 31 6 14 9 1 3 64 4 950 9 610
Medellång studietid, fria. fak. ........ 769 274 315 276 175 131 1940 6630 10960 Og., ej hemmaboende 231 108 155 129 86 58 1767 7690 10990 Og., hemmab. högst
1/, studietiden . . . . 30 19 15 13 10 2 89 6 150 9 280 Og., hemmab. mer än
1/, studietiden . . . . 196 53 25 24 10 2 310 2 620 7 130 Gifta högst 1], av stu—
dietiden .......... 100 32 55 42 29 30 288 8110 12420 Gifta mer än 1];| men
högst 1*I, av stu- dietiden .......... 75 33 36 34 25 20 1 223 7 490 11 200 Gifta mer än 2/& av
studietiden ...... 137 29 29 34 15 19 263 6030 12600
1 Därav 1 med okänd skuldsättning.
Det finns inget direkt belägg för om även maken bidragit till att minska lånehehovet genom förvärvsarbete. Uppgifter finns dock om huruvida ma- ken någon gång under den examinerades studietid varit inskriven vid uni- versitet eller högskola.
Make inskriven vid uni-
versitet eller högskola, % av samtliga
Gifta mer än 213 av studietiden .............. 27 Gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden 45
Av samtliga som varit gifta under någon del av sin studietid, alltså även mindre än en tredjedel av studietiden, har drygt 70 procent varit utan un- derhållsskyldighet, när maken varit inskriven mot knappt 60 procent när maken ej varit inskriven vid universitet eller högskola. Man känner inte
på examensgrupp, civilstånd och boendeförhållande efter netto- storlek och genomsnittlig skuld
Skuldsättning
:— $ eg ” Examens u & ;. H !— ,_ ;. ee :: »; .EP cv C"1tåTdpp & |A4 |-4 x.. m =—:: "”::: 1v1 5 n ,. m 0 E : m = _ N Boendeförhållande & %? %» oå %% g .. E :: & :o .,, om om om 0 ,.c: 5 o "' g '— 't! o *” Lac; o!" men 0 U 01 = 50 0 3 & Hv—l v—IH (N 0 (I) o:: _ .. & v—( (J & G V;
llledellång studietid, övriga ............ 323 97 148 135 118 152 973 9320 13950 Og., ej hemmaboende 99 26 64 59 62 60 370 10310 14070 Og., hemmab. högst
1/, studietiden . . . . 7 1 4 3 1 4 20 9 700 14 920 Og., hemmab. mer än
1], studietiden . . . . 91 19 23 14 8 5 160 4070 9 430 Gifta högst 1/, av stu-
dietiden .......... 50 17 24 20 19 40 170 11 200 15 860 Gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studie- tiden ............ 31 12 17 20 16 23 119 11 060 14 960 Gifta mer än 1/3 av
studietiden ...... 45 22 16 19 12 20 134 8 860 13 340 Lång studietid ...... 90 17 25 22 28 52 23 11 110 18 050 0g., ej hemmaboende 13 6 5 3 7 10 44 11 440 16 230 Og., hemmab. högst
1], studietiden . . . . 2 _ _ _ 1 _ 3 0g., hemmab. mer än
1], studietiden . . . . 7 1 1 2 — 1 12 6 550 15 720 Gifta högst 1/3 av stu-
dietiden .......... 26 5 8 8 5 17 69 11 290 18120 Gifta mer än 1], men högst 2/8 av studie- tiden ............ 31 5 4 8 13 18 79 11 810 19 430 Gifta mer än 1/3 av studietiden ...... 11 — 7 1 2 6 27 10 590 17 860
Samtliga 1 262 434 558 466 326 341 3 387 7 610 12 120
könsfördelningen inom de olika civilståndsgrupperna, men åtminstone för de examinerade som varit gifta över två tredjedelar av tiden finns det all anledning förmoda att makens förvärvsarbete varit av stor betydelse. Särskilt bör detta gälla de kvinnliga examinerade i denna grupp.
Jämföres andelen skuldsatta inom de bägge civilståndsgrupperna finner man dessutom att den är lägre för dem som varit gifta större delen av stu- dietiden. Såsom framgår av följande tablå är differensen störst för dem vilkas make ej varit inskriven.
Rel. andel nettoskuldsatta
Make inskri- Make ej inskri- ven vid univ. ven vid univ. och högskola och högskola
Gifta mer än 2/3 av studietiden .................... 58 52 Gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden ...... 66 69
Inte heller finns det något material över eventulla andra inkomstkällor, varför det måste konstateras att den enda påvisade förklaringen till den lägre andelen skuldsatta hos dem som varit gifta större delen av studietiden är att finna i deras högre inkomster av förvärvsarbete.
Hittills har huvudsakligen behandlats andelen skuldsatta inom olika civil- ståndsgrupper, medan skuldsummans storlek kommit i bakgrunden. I ne- ; danstående tablå visas den genomsnittliga skulden för de skuldsatta inom olika examens- och civilståndsgrupper. Dessutom har medianskulden beräk- nats med utgångspunkt i tab. 15.
. Gifta . Ogifta gång; mer än lift?” Examensgrupp hela ,/ gav 1[3 men l,/ ai, - ' 3 " 3 Nettoskuld stilig;— studie— hågsstt 13 studie— tiden di eti d en tiden Kort studietid Genomsnittlig skuld .......... 7 670 6 280 8 080 9 610 Medianskuld .................. 7 180 6 250 7 920 8 750 Medellång studietid, fria fak. Genomsnittlig skuld .......... 10 240 12 420 11 200 12 600 Medianskuld .................. 9 490 10 830 10 740 10 740 Medellång studietid, övriga Genomsnittlig skuld .......... 13 190 15 860 14 960 13 340 Medianskuld .................. 12 610 14 730 13 770 11 710 Lång studietid Genomsnittlig skuld .......... 16 250 18 120 19 430 17 860 Medianskuld .................. 15 320 15 520 17 690 15 000
Såsom framgår av denna tablå stiger icke lån-ens storlek kontinuerligt allteftersom tiden som gift ökar. För dem med kort studietid har de som varit gifta upp till en tredjedel av tiden den lägsta skulden. För examine- rade från universitetens fria fakulteter är medianen så gott som lika stor för samtliga kategorier gifta och minst för de ogifta. Det aritmetiska me- delvärdet är visserligen minst för de ogifta och störst för dem som varit gifta över 2/3 men" däremot mindre för dem som varit gifta mellan 1/3 och 2/3 av studietiden än för gifta upp till en tredjedel av studietiden. Bland de två övriga examensgrupperna återfinns de högsta skulderna hos dem som varit gifta högst 2/3 av studietiden.
I följande tablå framgår att den civilståndsgrupp som haft de flesta stora lånen, varmed avses lån över 20000 kr., genomgående har varit # utom för examinerade med kor-t studietid —— gifta högst en tredjedel av studie- tiden.
Sammanfattningsvis kan beträffande civilståndets betydelse för netto- skuldsättningen sägas att de skillnader som kan iakttagas i betydande grad sammanhänger med att förvärvsarbetesinkomsterna —— både egna och ma- kes _ får störrre betydelse ju längre man varit gift. Dessa frågor belyses ytterligare i avsnitten om förvärvsarbetet och de gifta examinerade. Det sy-
Andel av de skuldsatta med över 20000 kr
i lån (%) . Gifta . . Gifta .- Gifta Examensgrupp 01332 högst 316312; m/er än . 1/ av .” ' , av studie- stiidie- hogst % studie- tiden tiden av stu— tiden dietiden Kort studietid .......................... 3 — — 9 Medellång studietid, fria fak ............ _ 9 16 14 15 Medellång studietid, övriga ............. 20 33 26 22 Lång studietid .......................... 30 40 38 38
nes dock i första hand vara skuldfrekvensen som varierar, medan de ge- nomsnittliga skulderna för dem som skuldsatt sig är ganska lika för olika civilståndsgrupper.
3.5. Skuldsättning—boendeförhållanden
Efter att ha konstaterat vilken inverkan civilståndet har för de examinerades skuldsättning skall i föreliggande avsnitt boendeförhållandenas inverkan undersökas. De grundläggande uppgifterna om skuldfrekvens och genom- snittsskuld för olika boendegrupper erhålles från de tidigare behandlade tab. 14 och 15. I nedanstående tablå redovisas andelen nettoskuldsatta exkl. föräldralån för olika boendekategorier, varav framgår de markanta skillna- der som råder mellan dem som bott hemma och övriga. Den avgörande skillnaden går mellan dem SOm varit hemmaboende under större delen av sin studietid och övriga.
Andelen nettoskuldsatta (exkl. föräldralån)
Ej hemma- Hemmaboen- Hemmaboen- Examensgrupp boende un— de under mer än 1], der studie— högst 1/2 studietiden tiden studietiden Kort studietid ........................ 72 67 38 Meddellång studietid, fria fak. 67 60 38 Medellång studietid, övriga ............ 73 66 47 Lång studietid ........................ 68 58 43
Det är naturligt att de hemmaboende ej behöver skuldsätta sig i samma omfattning som andra, då de bör ha haft lägre utgifter för mat och husrum. Enligt 1957 års studentekonomiska undersökning hade ogifta hemmaboende endast ungefär tredjedelen så stora utlägg härför som de ej hemmaboende. Skillnaden i tablån ovan är som synes betydande.
Redan tidigare har konstaterats att den social-ekonomiska bakgrunden, mätt efter faderns yrke, inte är likartad för de olika boendekategorierna. Bland de hemmaboende återfinns en större andel av de mer välsituerades barn, vilket väl kan förklaras av dels att deras föräldrar har bättre möjlig- heter att låta sina vuxna barn bo kvar i föräldrahemmet, dels och framför allt att hemort och studieort sammanfaller i större utsträckning för dem än för övriga kategorier av studenter. I kap. 2 har också redan visats att de
Tab. 16. Antalet nettoskuldsatta ( exkl. föräldralån ) bland de examinerade läsåret Faderns Skuld— Akade- Direktörer Jordbruk . _ . . * med binär. 1__Folkskolf-l mlkeltfå] Officerare disponenter, Examens grupp (ej arb.) arare m. . angors ades ] gräs- Boendeförhållande re ovrsa e) lan are N G! LU m 13 & 3 > : N 3 > 3 5 =; > : G! = > 33 & 3 > 3 53 så 53 Så % eg se så 33 så 25 53 [35 33 åå %; åå %; [Sää %; x :=: x _»: : m m (D U) m Kort studietid .......... 34 26 9 G 23 12 1 1 8 2 Ej hemmaboende ....... 29 23 8 5 18 10 1 4 1 Hemmab. högst 1/, studie- tiden ................ 5 3 1 1 4 2 — »— 1 — Hemmab. mer än 1], stu- dietiden ............ — — _— — 1 — — _ 3 1 Medellång studietid, fria a '. ................. 185 124 130 87 431 214 23 13 107 40 Ej hemmaboende ....... 169 116 105 70 246 145 15 9 67 30 Hemmab. högst 1/, studie— tiden ................ 9 6 8 8 49 29 3 — 10 4 Hemmab. mer än l[,stu- dietiden ............ 7 2 17 9 136 40 5 4 30 6 Medellång studietid, övriga 103 67 49 35 167 97 16 9 84 32 Ej hemmaboende. ...... 102 67 39 30 101 73 8 6 41 20 Hemmab. högst 1/2 studie- tiden ................ 1 — 4 2 9 6 3 — 6 2 Hemmab. mer än 1/5 stu- dietiden ............ _ _— 6 3 57 18 5 3 37 10 Lång studietid .......... 18 12 21 12 82 44 4 2 12 4 Ej hemmaboende ....... 16 11 14 10 51 34 2 1 4 — Hemmab. högst 1/2 studie— tiden .......... . ..... 2 1 2 1 14 5 1 1 6 3 Hemmab. mer än 1], stu— dietiden ............ __ _ 5 1 17 5 1 — 2 1
examinerade från arbetar— och jordbrukarhem i betydligt högre grad är ej hemmaboende än de som kommer från akademiker— eller direktörshem. Den lägre skuldsättningsfrekvensen bland de hemmaboende kan således till någon del vara beroende på dess i förhållande till övriga boendegrupper större andel examinerade från akademiker— och direktörshem. Skuldsätt- ningen för olika boendekategorier bör därför också undersökas med den social-ekonomiska faktorn konstanthållen.
Då den största skillnaden i andelen skuldsatta finns mellan de ej hemma- boende och hemmaboende mer än halva tiden jämförs endast dessa båda grupper i tablån överst på s. 52 (se också tab. 16) över andelen skuldsatta med olika social bakgrund. Här bekräftas äter den sociala bakgrundens.
1959/60 efter faderns yrke :med uppdelning e/ter examensgrupper och boendeförhållande
yrke sättning Handlande, Högre handels— tjänstemän _. .. resande, utom akade- t'änglåiggäll Arbetare Obeäimt Samtliga hantverks— miker, vissa ] y mästare fria yrken s: 53 N ev & s :e 2 5 > 3 22? :> 33 f! 73 :> 33 > 73 E *5 > 33 :> 33 s: a ;5 :i g g 3 3 E N 52 a e se 5 s ;: 5 ”5 E' cv 2 »— m 2 o få få 2 us E! ”8 '; cs 2 nu 2 & cv ”G = 3 ”= : H :e "= :| "= : !— s "=! = = = _.f '; .:: & .:: 3.4 .:: 1 I) (I) II: (I: I) (I) i 31 19 24 14 30 20 70 54 — — 10 6 240 160 i 22 15 20 12 18 14 63 50 — —— 7 5 190 136 ] 3 3 —— — 1 1 3 2 —— — — — 18 12 ! 6 1 4 3 11 5 4 2 — — 3 1 32 12
236 137 296 187 188 119 270 213 3 1 71 36 1940 1171 177 115 189 139 119 84 206 170 2 1 49 22 1344 901
; 23 12 35 17 20 12 27 22 1 — 7 5 192 115 % 36 10 72 31 49 23 37 21 _ _ 15 9 404 155
109 76 142 100 118 92 148 115 — — 37 27 973 650
84 59 90 66 86 69 117 98 — —— 31 23 699 511
4 4 16 12 7 7 8 5 — — — — 58 38
21 13 36 22 25 16 23 12 — — 6 4 216 101
20 12 33 22 18 12 22 22 — — 4 2 234 144
17 9 17 11 15 11 15 15 — — 3 2 154 104
1 1 6 6 2 1 2 2 —— — 1 — 37 21
2 2 10 5 1 — 5 5 — — — — 43 19 stora betydelse för Skuldsättningens omfattning, då andelen skuldsatta inom samma boendegrupper alltid är betydligt lägre för ungdomar från akademi- ker— och direktörshem än för dem från arbetarhem. Skillnaden mellan ande- len skuldsatta akademiker— och arbetarungdomar varierar från 10 till 30 pro—
centenheter och är ändå större mellan examinerade från direktörs- resp. ar- betarhem. Omvänt är dock också mycket tydligt att i samtliga social-ekono- miska grupper där jämförelse är möjlig de examinerade som bott hemma mer än 1/2 av studietiden har väsentligt lägre skuldfrekvens än de ej hem- maboende.
Beträffande länens storlek för studenter med olika boendeförhållanden (tab. 17) så råder samma samband som för skuldfrekvensen, dvs. de högsta
Faderns yrke
3 g :: 's; ä? ä % 5 g 0 g . '— v " . '.. := _ == & å . e =» åå % = %% == .. ;. :. = åve- "" 5” => & 2 'D ==" ->-> >> 3 3 :x: & Examensgrupp £”, % rä " 25 ,s— & å &_ :: E 2 _a; _.å m % Boendeförhållanden "ä &; ': 5 ;; ä 35 W .: 3 is:, 555, .g :a: ; E :s ==» 2 == :; — - .— —- == .. .. r. e = .. s g .5 m '.” ;: O & 0 '=' ” 2 m i.. ” Q' j_, _»: .-£ : 2 ...» : 4: 59.2 > & CL % :d ? ( =: -.-c 5 N =O > 0 C D ””J : [& o : = = Kort studietid Ej hemmaboende 79 63 56 68 60 78 79 — 71 72 Hemmaboende mer än 1/2 studietiden — _— _ — 17 45 — 38 Medellång studietid, fria fak. Ej hemmaboende 69 67 59 60 45 65 74 71 83 .. 45 67 Hemmaboende mer än _ l/2 studietiden 29 53 29 .. 20 28 43 47 07 — 60 38 Medellång studietid, övriga Ej hemmaboende 66 77 72 75 49 70 73 80 84 —— 74 73 Hemmaboende mer än 1/2 studietiden — 50 32 .. 27 62 61 64 52 _— 67 47 Lång studietid Ej hemmaboende 69 71 67 .. —— 53 65 73 100 — .. 68 Hemmaboende mer än '/= studietiden . . . . — . . 29 —— . . . . 50 — . . -— — 43
genomsnittliga skulderna återfinnes för icke hemmaboende och de lägsta för . hemmaboende mer än halva studietiden. De som bott hemma under endast en mindre del intar en mellanställning, men länens storlek ligger i genom- * snitt närmare de icke hemmaboendes. I nedanstående tablå redovisas det ge- nomsnittliga lånebeloppet för de skuldsatta (nettoskuld exkl. föräldralån),
Ej hemma- Hemmaboen- Hemmaboen— , _ boende un— de under de mer än 1/ ExamensgmpP der studie- högst 1/, studietiden! tiden studietiden Kort studietid .................... 8120 6 100 7 600 Medellång studietid, fria fak. . . . . 11 620 10 230 7 810 Medellång studietid, övriga ...... 14 550 14 680 10 600 Lång studietid .................. 19 400 15 500 13 460
Motsvarande belopp uttryckta i medianvärden har icke kunnat beräknas. Uppgifter finns dock för de ogift-a, varför medianen för nettoskulden (exkl. föräldralån) för enbart dessa redovisas i följande tablå. Medianen ligger ge— nomgående något lägre än det aritmetiska genomsnittet. För hemmaboende mer än halva tiden är skillnaden mellan de bägge mätmetoderna störst. Det- ta sammanhänger med att just bland dessa förekommer en stor mängd skuld- satta med små lån.
Andelen skuldsatta varierar för de examinerade med samma boendeför- hållande men med olika social bakgrund enligt vad som tidigare visats. Av tab. 17 framgår att de genomsnittliga skulderna för de skuldsatta däremot i
Ogifta hela studietiden, nettoskuld (exkl. föräldralån)
Ej hemma- , Examensgrupp boende un— lågräåååofg' åiellgäaååiz der .smdle' studietiden studietiden tiden Kort studietid Medelvärde ................................ 7 890 5 960 7 320 Median .................................... 7 350 5 000 7 140
Medelläny studietid, fria jak.
Medelvärde ................................ 10 990 9 280 7 130 Median .................................... 10 230 8 500 5 800
Alcddellång studietid, övriga
Medelvärde ................................ 14 070 14 920 9 430 Median .................................... 13 850 9 380 8 380
Lång studietid
Medelvärde ................................ 16 230 Median .................................... 15 110
' allmänhet är störst för examinerade från direktörs-, akademiker- och högre I tjänstemannahem och lägst bland examinerade från arbetarhem då det gäller I de ej hemmaboende. För de hemmaboende är avvikelserna mindre. | Man kan alltså fastställa att de hemmaboende är i gynnsammare ställning , än övriga studenter, då de för det första redovisar lägre andel skuldsatta I och för det andra redovisar en lägre genomsnittlig skuld för dem som år skuldsatta. Slutligen bör dock undersökas i vilken utsträckning den hemma- boende studenten har haft förvärvsarbete, som kompenserat den lägre skuld- sättningen. I efterföljande tablå redovisas hur stor andel av de ogifta exa- minerade med medellång studietid som haft någon form av inkomster av förvärvsarbete under studietiden och dessutom den beräknade medelinkoms- ten (medianen).
Ogifta hela studietiden
läge=—132113; Hemmaboen- Hemmaboen- Examensgrupp der studie— de högst 1], de mer än 1], tiden studietiden studietiden Meddellång studietid, fria fak. Andel med någon inkomst av förvärvsarbete (%) 77 84 83 Mcdianinkomst .................................. 5 070 8 790 7 180 il/Iedellång studietid, övriga Andel med någon inkomst av förvärvsarbete (%) 76 .. 82 Medianinkomst .................................. 6 080 . . 8 210
Såsom framgår har de icke hemmaboende både något mindre andel som redovisar inkomst av förvärvsarbete och lägre inkomster än de hemmaboen- de. Diskrepanserna är dock inte av den storleksordning att de skulle kunna tänkas ha någon avgörande betydelse för skuldsättningen.
Sammanfattningsvis kan sålunda konstateras att boendeförhållandena, här endast redovisat såsom icke hemmaboende, hemmaboende högst halva tiden och hemmaboende mer än halva tiden, synes ha mycket stor betydelse
Tab. 17. Genomsnittlig nettoskuld ( exkl. föräldralån ) bland de examinerade läsåret 1959 Faderns Skuld— Jordbruk med Folkskollärarc Examensgrupp binär. (ej arb.) m. fl. Boendeförhållande Genom— _ .. Genom- _ , snitlig skuld ?kiildgättlå snittlig skuld lågolåortge för samtl. för samtl. m sa 4 Kort studietid Ej hemmaboende .................. 5 060 6 380 6 070 9 720 Hemmab. högst 1], studietiden ...... .. .. .. .. Hemmab. mer än 1/, studietiden . . . . — — _ — Medetlång studietid, fria fak. Ej hemmaboende .................. 7 680 11 200 7 510 11 270 Hemmab. högst 1/2 studietiden ...... 8 030 12 050 7 110 7 110 Hemmab. mer än 1/2 studietiden . . . . 3 290 11 500 6 280 11 860 Medeltång studietid, övriga Ej hemmaboende .................. 8 740 13 300 13 850 18 010 Hemmab. högst 1], studietiden ...... — _ .. .. Hemmab. mer än 1/, studietiden . . . . — _— 2 370 4 730 Lång studietid Ej hemmaboende .................. 13 000 18 910 14 460 20 240 Hemmab. högst 1], studietiden ...... .. .. .. .. Hemmab. mer än 1/, studietiden _— — Faderns Skuld— Högre tjänstemän utom __ akademiker, vissa Ovriga tjänstemän Examensgrupp . Boendeförhållande fria yrken Genom- Genom— snittlig Dzo för de snittlig Dzo för de skuld för skuldsatta skuld för skuldsatta samt]. samt]. Kort studietid Ej hemmaboende .................. 5 570 9 280 6 060 7 790 Hemmab. högst 1/, studietiden ...... — —— .. .. Hemmab. mer än lt, studietiden 3 600 7 900 Meddellång studietid, fria [al.—. Ej hemmaboende .................. 9 130 12 410 7 870 11 150 Hemmab. högst 1/2 studietiden ...... 4 780 9 840 7 550 12 580 Hemmab. mer än 1/2 studietiden ...... 3 190 7 420 3 700 7 890 Medetlång studietid, övriga Ej hemmaboende .................. 11 210 15 290 11 020 13 730 Hemmab. högst 1], studietiden ...... 8 380 11 170 18 590 18 590 Hemmab. mer än 1], studietiden ...... 6 640 10 870 9 460 14 780 Lång studietid Ej hemmaboende .................. 14 730 22 760 14 340 19 550 Hemmab. högst 1/, studietiden ...... 20 550 20 550 . . . . Hemmab mer än 1], studietiden ...... 5 470 10 940 — —
/60 efter faderns yrke med uppdelning på examensgrupper
och boendeförhållande
yrke sättning _ . . .. . Handlande handels— Akademiker (ej annor— . Direktorer, dispo— , städes redovisade) Officerare nenter, grosshandlare resandåäåiårgverks— Genom- Genom- Genom- Genom- snittlig Dzo för de snittlig Dzo för de snittlig Dzo för de snittlig Dzo för de skuld för skuldsatta skuld för skuldsatta skuld för skuldsatta skuld för skuldsatta samtl. samtl. samtl. samtl. 8 680 15 600 5 070 7 440 ; LL _ — giö 5 866 i. i” 7 360 12 480 10 770 17 940 6 310 14 090 7 470 11 500 l 5 970 10 090 . . . . 2 660 6 650 5 770 11 060 , 1 940 6 580 2 010 10 050 1 920 6 910 11 300 15 640 3 990 5 320 6 030 12 370 11 190 15 930 ! 12 270 18 410 — _— 3 450 10 350 .. .. 3 050 9 650 2 390 8 850 7 270 11 750 13 820 20 730 — —— 9 990 18 880 5 570 15 600 . . . . 3 620 12 300 — — yrke sättning Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Samtliga Genom— .. Genom- .. Genom- .. Genom- .. . . : f . . : f . . : . . : .2 2.35..- s.a.s. .? skita- eesti- skuld för satta skuld för satta skuld for satta skuld för satt samtl. samtl. samtl. samtl. a 5 830 7 340 — 5 560 7 780 5 810 8 120 . . . . — — — — 4 070 6 100 — 7 600 11 620 10 230 7 810 14 550 14 680 10 600 19 400 15 500 13 460
för skuldsättningen. Andelen skuldsatta är mellan 25 och 34 procentenheter lägre bland dem som varit hemmaboende under större delen av sin studie- tid än bland de icke hemmaboende. Likaså har de hemmaboende lägre lån.
3.6. Skuldsättning — studentbetyg
För att som nyinskriven erhålla räntefritt lån och statsgaranterat lån krä- ves bl. a. att den studerande i studentexamen erhållit ett medelbetyg på för närvarande lägst Ba. Det är därför av intresse att något belysa i vilken ut— sträckning skuldfrekvens, skuldbeloppen och skuldens fördelning på olika skuldformer varierar med avseende på studentbetyget. Mot bakgrund av att skuldfördelningen här intar en central plats avser redovisningen brutto- skuldsättningen. För att så långt möjligt eliminera inverkan av den varie— rande betygsfördelningen i de olika examensgrupperna har analysen begrän-
Tab. 18. Examinerade läsåret 1 95 9/ 60 med medellång studietid vid fria fakulteter med uppdelning på studentbetyg efter olika skuldformer samt genomsnittlig bruttostudieskuld
studentbetyg Ej_ Skuldform vanlig Simt— B—Ba Ba—AB AB—a a—A Okänt Småm- liga Inga lån .................... 97 208 125 21 12 30 493 Län av föräldrar el andra anh. Antal skuldsatta ........... 110 291 151 24 13 29 618 Genomsnittlig skuld för samtl. 2 590 2 150 1 790 1 050 1 370 1 450 2 010 D:o för de skuldsatta ....... 7 040 6 490 6 210 3 890 4 750 5 100 6 320 Län av andra privatpersoner Antal skuldsatta ........... 20 53 23 1 3 9 109 Genomsnittlig skuld för samtl. 340 210 130 . . . . 510 210 D:o för de skuldsatta ....... 5 010 3 480 2 860 . . . . 5 740 3 800 Räntefria tån Antal skuldsatta ........... 27 234 251 44 16 31 603 Genomsnittlig skuld för samtl. 570 1 310 2 860 2 590 2 300 1 790 1 720 D:o för de skuldsatta ....... 6 320 4 920 5 990 5 230 6 480 5 890 5 540
Statsgaranterade lån och akademikerlån
Antal skuldsatta ........... 133 496 266 46 24 49 1014 Genomsnittlig skuld för samtl. 3 860 5 210 3 400 2 570 4 670 4 250 4 330 D:o för de skuldsatta ....... 8 680 9 230 6 710 4 980 8 760 8 860 8 280 Värnpliktslån
Antal skuldsatta ........... 12 16 4 —— —— 2 34 Genomsnittlig skuld för samtl. 160 70 . . — _— . . 70 D:o för de skuldsatta ....... 4110 4 010 _ — 4 110
Övriga lån
Antal skuldsatta ........... 85 201 72 13 9 30 410 Genomsnittlig skuld för samtl. 2 260 1 230 760 2 480 2 250 2 970 1 440 D:o för de skuldsatta ....... 7 940 5 400 5 560 16 980 11 260 10 090 6 790 Samtliga examinerade 299 880 525 89 45 102 1 940
sats till att avse endast de examinerade med medellång studietid, fria fakul— teter. Uppgifter om bruttoskuldsättningens fördelning på olika skuldformer för denna grupp redovisas i tab. 18.
Inledningsvis redovisas i följande tablå uppgifter om skuldsättningsfre- kvens och genomsnittsskuld i de olika studentbetygsgrupperna. Det bör beaktas att här och i fortsättningen av praktiska skäl medelbetygsgrupper— na angivits som B—Ba, Ba—AB o. s. v. Ett medelbetyg på exakt Ba har förts till gruppen Ba—AB, exakt AB till gruppen AB—a etc.
Medelbetyg Andel brutto— Genomsnittlig bruttoskuld skuldsatta Samtliga Skuldsatta
B—Ba ................ 67,6 9 780 14 090 Ba—AB ................ 76,4 10 180 13 290 AB—a ................ 76,2 8 980 11 970 a—A .................. 76,4 8 750 11 500 Okänt .................. 73,3 10 750 14 680 Ej vanl. studex. ...... 70,6 11 030 13 900
Samtliga 74,6 9 780 13 010
De examinerade med ett studentmedelbetyg under Ba är som synes skuld- satta i mindre omfattning än övriga examinerade. Skuldfrekvensen i de tre betygsklasserna över Ba är däremot så gott som exakt densamma. De ge— nomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta är högst för den lägsta stu— dentbetygsklassen och lägst för de examinerade med ett studentmedelbetyg mellan a och A. Denna olikhet i den genomsnittliga skuldsättningen sam- manhänger troligen delvis med att studietiden har en tendens att vara kor- tare för de examinerade med höga betyg jämfört med dem med låga betyg. De större möjligheterna för studerande med goda studentbetyg att erhålla stipendier inverkar också.
Även fördelningen på olika skuldformer varierar mellan betygsgrupper- na. Detta belyses av följande tablå, som sammanställts ur tab. 18.
Ej
_ . Studentmedelbetyg ' . Samt- Skmdfmm B—Ba Ba—AB AB—a a—A Okänt 521325 liga
Lån av föräldrar o. andra anhör. 26,5 21,1 19,9 12,0 12,7 13,1 20,5 Lån av andra privatpersoner 3,5 2,1 1,4 0,7 1,5 4,6 2,1 Räntefria lån .................. 5,8 12,9 31,8 29,6 21,4 16,2 17,6 Statsgar. län 0. akademikerlån .. 39,5 51,1 38,0 29,4 43,5 38,6 44,4 Värnpliktslån .................. 1,6 0,7 0,4 — — 0,5 0,7 Övriga lån ...................... 23,1 12,1 8,5 28,3 20,9 27,0 14 7
Samtliga 100 100 _100 100 100 100 100
Föräldralånen spelar således den största relativa rollen för de examine- rade med de lägsta studentbetygen. Ju högre studentbetyget är desto mind— re roll spelar föräldralånen och lån från andra privatpersoner. De statliga lånen däremot täcker endast sammanlagt 45 procent av bruttoskulden för gruppen med studentmedelbetyget B—Ba men 64 procent för gruppen Ba —AB och nästan 70 procent i gruppen AB—a. Övriga lån svarar för drygt 28 procent av bruttoskuldsättningen för de examinerade med de högsta be- tygen men ligger väsentligt lägre för övriga examinerade.
Skuldbeloppen för de olika skuldformerna fördelas i tab. 19 efter skul— dens storlek. Även denna tabell avser de examinerade med medellång studie- tid vid fria fakulteter.
Tab. 1.9. Examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid, fria fakulteter, efter
bruttoskuldens storlek, studentbetyg och olika skuldformer
Lån från Län från
Statsgar.
Skuldbelopp föräl dr el andra Bäntefria och aka d Värnplikts- Övriga Studenthetyg andra anh. pumpas. lån lån lån län 0 kr ............ 1 322 1 831 1 337 926 1 906 1 529 B—Ba ........ 189 279 272 166 287 214 Ba—AB ........ 589 827 646 384 864 679 AB—A ........ 439 590 319 302 610 528 Betyg okänt . . . . 32 42 29 21 45 36 Ej vanlig stud.ex. 73 93 71 53 100 72 1—4 999 kr 322 78 287 385 13 268 B—Ba ........ 51 12 18 41 5 48 Ba—AB ........ 146 41 124 158 7 134 AB—A ........ 100 19 118 160 —- 58 Betyg okänt . . . . 6 2 5 9 — 5 Ej vanlig stud.ex. 19 4 22 17 1 23 5 000—9 999 kr 148 20 252 289 21 80 B—Ba ........ 30 5 4 50 7 21 Ba—AB ........ 69 5 94 132 9 39 AB—A ........ 38 5 137 82 4 17 Betyg okänt . . . . 6 1 9 7 — 2 Ej vanlig stud.ex. 5 4 8 18 1 1 10 000—14 999 kr 85 7 53 183 — 30 B—Ba ........ 15 2 2 23 — 6 Ba—AB ........ 46 5 12 105 —— 18 AB—A ........ 20 — 37 43 —- 4 Betyg okänt . . . . 1 — 2 5 —— — Ej vanlig stud.ex. 3 — »— 7 — 2 15 000—19 990 kr 31 3 8 94 — 8 B—Ba ........ 5 _ 2 12 — 3 Ba—AB ........ 17 2 3 60 — 4 AB—A ........ 7 —— 3 18 _ 1 Betyg okänt . . .. — — —— 1 — — Ej vanlig stud.ex. 2 1 — 3 _ _— 20 000 kr och mer 32 1 3 63 — 24 B—Ba ........ 9 1 1 7 — 7 Ba—AB ........ 13 _ 1 41 —— 6 AB—A ........ 10 —— —— 9 —— 5 Betyg okänt. . . . —— — — 2 — 2 Ej vanlig stud.ex. — — 1 4 —— 4 Okänt om skuld — — _ — — 1 B—Ba ........ — — —— —— — — Ba—AB ........ — — -— — — -— AB—A ........ _ — —— — —— 1 Betyg okänt . . . . — — —— —— —— —— Ej vanlig stud.ex. — —- — — —— ——
Antal personer 1 940 1 940 1 940 1 940 1 940 1 940
3.7. Skuldsättning — studieort
Andelen skuldsatta liksom skuldbeloppens genomsnittliga storlek varierar kraftigt mellan de fyra universitetsstäderna Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm. Detta framgår av tab. 20, som belyser situationen för å ena sidan medicine licentiater och å andra sidan examinerade från filosofisk fakultet, dvs. filosofie magistrar, filosofie kandidater och politices magist- rar.
Tab. 20. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) och genomsnittligt skuldbelopp för examinerade läsåret 1959/60 med filosofisk grundexamen eller med. lic.-examen. Fördelning efter studieort
_ Genom— Genom- Examen agila Därav så??? snittlig snittlig St . , . skuld— 0 nettoskuld nettoskuld . udieort enami- satta av hela för för de
|, nerade antalet samtliga skuldsatta !. Fil. kand.. fil. mag. o. fil. pol. mag.
Uppsala ...................... 561 384 68 8 060 11 780 Lund ........................ 520 356 68 7 170 10 470 Göteborg .................... 161 85 53 4 220 7 980 Stockholm .................... 420 183 44 3 940 9 040 Med. lic. : Uppsala ...................... 50 33 66 9 980 15 130 Lund ........................ 45 29 64 14 240 22 090 Göteborg .................... 29 17 59 9 080 15 490 Stockholm .................... 80 45 56 8 780 15 620
Andelen skuldsatta är störst i Uppsala och Lund och lägst i Stockholm. Skillnaderna mellan skuldbeloppens storlek för de skuldsatta är inte påtag- liga.
Förklaringen till att studenterna i Uppsala och Lund skuldsätter sig i större omfattning får sökas på två håll. Dels finansierar de icke sina stil- dier genom förvärvsarbete i lika hög grad som man gör i Göteborg och Stockholm, dels är andelen hemmaboende lägre i Uppsala och Lund än i Göteborg och Stockholm. Beträffande förvärvsarbetets omfattning på de olika studieorterna hänvisas till kap. 4, där det framgår att av samtliga examinerade vid universitetens fria fakulteter (således ej medicine licen— tiater) har över 70 procent i Stockholm innehaft förvärvsarbete mot en— dast ungefär 45 procent av de examinerade i Uppsala och Lund. I nedan— stående tablå framgår andelen ej hemmaboende vid de fria fakulteterna i de olika studieorterna. Medan i Uppsala nästan 90 procent inte bott hemma
Rel. andelen
ej hemma- boende Uppsala ...................... 89 Lund ........................ 77 Göteborg .................... 57
Stockholm ....................
under någon del av studietiden är motsvarande andel för Stockholm en- dast knappt 40 procent.
Man torde alltså våga dra den slutsatsen att de olikheter i skuldsättning som kan iakttagas mellan studieorterna i mycket betydande grad samman- hänger med skiljaktigheter i förvärvsarbetsmöjligheter och möjligheter att bo i föräldrahemmet under studietiden. Dessutom torde man få räkna med Vissa skillnader med avseende på kostnaderna för mat och husrum, resor 0. (1. Dessa skillnader kan dock icke verifieras i föreliggande undersökning. ;
3.8. Skuldsättning — statsstipendier
För att vara behörig att erhålla statsstipendium (naturastipendium) skall' den studerande bl.a. ha omkring Ba i genomsnittligt studentbetyg. Hän- syn tas vid tilldelningen också till ekonomiska faktorer som föräldrain— komst, antal syskon, förmögenhet m. in. För den period denna undersök— ning avser kan föräldrainkomstgränsen sägas ha legat strax ovanför 20 000 kr. Vid en bedömning av statsstipendieringens betydelse för skuldsättningen är det således framför allt indelningarna efter studentbetyg och faderns yrke , som bör beaktas.
Drygt 25 procent av samtliga examinerade 1959/60 har innehaft natura- stipendium under någon del av studietiden. Stipendiefrekvensen varierar dock ganska mycket mellan olika examina (tab. 21). Juris kandidaterna och medicine licentiaterna redovisar en så låg stipendieandel som 10 resp. 13 procent, medan å andra sidan gymnastikdirektörer, agronomer, sociono-, mer och teologie kandidater redovisar andelar på 31—46 procent. Tidigare. har visats att ungdomar, vilkas fäder är akademiker, direktörer e. (1. i störrel
Tab. 21. Statsstipendiefrekuensen bland de examinerade läs- året 1959/60 med fördelning efter examen
Statsstip. Samtliga Antalet i % av Examen examinc— stats— samtliga rade stipendiater examine— rade Teol. kand. ............ 83 26 31,3 i Jur. kand ............... 188 19 10,1 3 Med. lic. .............. 204 27 13,2 ' Fil. kand. .............. 687 176 25,6 Pol mag .............. 21 5 23,8 1 F11 mag .............. 961 282 29,3 3 Civilingenjör ............ 481 124 25,8 ] Civilekonom ............ 234 47 20,1 Tandläkare ............ 183 32 17,5 ' Apotekare .............. 11 1 . . ; Jägmästare ............ 25 5 20,0 i Agronom .............. 39 15 38,5 * Veterinär .............. 30 6 20,0 ' Gymn.dir. .............. 61 28 45,9 Socionom .............. 179 56 31,3 Samtliga 3 387 849 25,1
Tah. 22. De examinerade läsåret 1959/60 efter förekomst av statsstipendium, genom- snittlig ålder vid examen och faders yrke
Genomsnittlig ålder Samtliga Därav Statsstip. Wd examen Faders yrke exami- stats- iprocent av . _ nerade stipendiater samtliga 522335; Stats- rade stipendiater Jordbruk med binär.
(utom arb.) .......... 340 121 35,6 28,2 26,5 Folkskollärare m. fl. 209 44 21,1 26,5 25,5 Akademiker (ej annorst.
redov.) .............. 703 58 8,3 26,5 25,1 Officerare .............. 44 1 2,3 27,3 . . Direktörer, disponenter,
grosshandl. .......... 211 14 6,6 26,6 23,7 Handlande, handelsres.,
hantv.mäst. .......... 396 103 26,0 28,0 25,6 Högre tjänstemän utom . åk., vissa fria yrken .. 495 112 22,6 27,1 25,1 Ovriga tjänstemän ...... 354 123 34,7 26,7 25,1 Arbetare ............ . . 510 240 47,1 27,0 25,7 Obestämt yrke .......... 3 2 .. .. .. Uppgift saknas ........ 122 31 25,4 30,2 26,3
Samtliga 3 387 849 25,1 27,2 25,6
utsträckning går till de båda förutnämnda studiebanorna än övriga. Den se— nare gruppen examinerade rekryterar en betydligt större andel från arbe- tar— och jordbrukarhem.
Skillnaden i stipendieinnehav mellan de olika social-ekonomiska grup— perna är betydande (tab. 22). Examinerade, vilkas fäder är akademiker, officerare eller direktörer .o. d., har innehaft statsstipendium endast till 248 procent. Av de examinerade som kommer från arbetarhem har däremot 47 procent innehaft stipendium och av dem vilkas fäder tillhör grupperna öv- riga tjänstemän eller jorbrukare ungefär 35 procent.
Denna sociala struktur för de stipendierade medför också att andelen hemmaboende är väsentligt högre bland icke-stipendiaterna än bland sti- pendiaterna.
. . Icke
Stipendiater stipendiater Ej hemmaboende under studietiden ........ 83 66 Hemmaboende högst 1], studietiden ........ 7 10 Hemmaboende mer än 1], studietiden ...... 10 24 Samtliga 100 100
Den genomsnittliga examensåldern för stipendierade är lägre än för samt— liga, vilket framgår av tab. 22. Detta gäller som synes samtliga social—eko— nomiska grupper. Då emellertid fördelningen efter genomsnittsbetyg är väsentligt olika mellan stipendiater och icke-stipendiater och man som tidi- gare anförts torde kunna anta att studietiden är kortare för dem med högt studentbetyg än för dem med lågt bör undersökas om det finns några olik-
heter i studietid mellan stipendiater och icke—stipendiater om studentbe- tyget hålles konstant. De två gruppernas fördelning efter studentmedelbetyg är följande:
B—Ba Ba—AB AB—a a—A Okänt Ej vanl. Samt—
stud.ex. liga Stipendiater ................ 26 267 341 64 18 133 849 Ej stipendiater ............ 397 1 238 497 58 55 286 2 531 : Samtliga 423 1 505 838 122 73 419 *3 380
1 För 7 personer är det okänt om stipendium innehafts eller ej.
1 tab. 23 redovisas för de examinerade i studentmedelbetygsgrupperna Ba—AB och AB—a den genomsnittliga bruttostudietiden dels för statssti- pendiater, dels för icke-stipendiater. Skillnaden är som synes betydande för de flesta examina. För filosofie magisterexamen exempelvis uppgår skill— naden till omkring 20 månader i båda betygsgrupperna. För juris kandidat— examen är skillnaden 10—13 månader och för filosofie kandidatexamen i den lägre betygsgruppen 21 månader och i den högre 13 månader.
Man kan alltså konstatera att för studerande med samma förutsättningar med avseende på studentbetyg bruttostudietiden är väsentligt kortare för dem som innehaft naturastipendium under studietiden än för övriga.
Såsom tidigare nämnts har ungefär varannan examinerad som kommer från arbetarhem innehaft stipendium under någon del av sin studietid, medan motsvarande andel för examinerade från akademiker— och direk— törshem är mindre än en på tio. Vidare har av icke-stipendiaterna var fjärde varit hemmaboende under större delen av studietiden, medan av stipendia- terna endast var tionde varit hemmaboende. Stipendiaterna består med andra ord i högre grad än icke-stipendiaterna av sådana kategorier exami— nerade som tidigare har kunnat konstateras ha hög skuldsättningsfrekvens.
Tab. 23. De examinerade läsåret 1959/60 med studenlmedelbelyg mellan Ba och a efter examen, genomsnittlig bruttostudietid och med uppdelning på statsstipendiater och icke-statsstipendiater
Ba—AB AB—a Examen Statsstip. Ej statsstip. Statsstip. Ej statsstip.
Teol. kand. .................. 45,6 52,8 47,7 51,7 Jur. kand ..................... 50,7 63,6 54,0 63,5 Med. lic. .................... . . 103,2 89,5 98,2 Fil. kand. .................... 35,7 56,6 41,1 54,3 Pol. mag. .................... . . 64,2 . . . . Fil. mag. .................... 49,5 70,8 51,1 71,4 Civilingenjör .................. 50,9 63,5 50,6 56,2 Civilekonom .................. 38,4 52,0 41,0 54,8 Tandläkare .................. 58,8 62,0 59,2 58,0 Apotekare .................... — 70,6 . . . . J ägmästare .................. . . 50,5 . .
Agronom .................... . . 59,1 — — Veterinär .................... . . 89,9 . . . . Gymn. dir. 24,7 29,4 24,0 26,0 Socionom 33,4 34,5 . . . .
Tab. 24. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittligt skuldbelopp bland de examinerade läsåret 1959/60 efter förekomst av statsstipendium samt med uppdelning på examensgrupper och boendeförhållande
Statsstipendiater Icke-statsstipendiater Ge- Ge— nom- nom- Examensgrupp .. snitt— D:o .. .. snitt— D:o Boendeförhållande Tgåala åå? lig för de TZ?” $$de 01531" lig för de _ _ skuld skuld— ' ' skuld skuld- talet satta för satta talet satta skuld för satta samt- samt- liga liga Kort studietid ...... 84 73 6 400 7 360 155 86 — 4 640 8 360 Ej hemmab. under studietiden ...... 69 61 6 470 7 320 120 74 — 5 370 8 710 Hemmab. högst 1], studietiden ...... 7 6 5 360 6 250 11 6 — 3 250 5 950 Hemmab. mer än 1/2 studietiden ...... 8 6 6 660 8 880 24 6 — 1 580 6 320 Medellång studietid, fria fal: ........... 508 425 7 450 8 910 1 428 743 2 6 340 12 170 Ej hemmab. under studietiden ...... 420 361 8 070 9 390 920 537 1 7 670 13 130 Hemmab. högst 1/, studietiden ...... 35 28 5 620 7 030 157 87 1 6 240 11 270 Hemmab. mer än 1/, studietiden ...... 53 36 3 790 5 580 351 119 —— 2 880 8 490 Medellång studietid, övriga ............ 224 195 10 630 12 270 748 454 — 8 920 14 700 Ej hemmab. under ' studietiden ...... 190 170 10 900 12 180 508 340 — 10 540 15 750 Hemmab. högst 1/2 studietiden ...... 8 6 11 210 14 950 50 32 — 9 370 14 630 Hemmab. mer än 1], studietiden ...... 26 19 8 470 11 590 190 82 — 4 470 10 370 Lång studietid ...... 33 26 12 570 15 950 200 118 — 10 920 18 510 Ej hemmab. under studietiden ...... 28 22 12 650 16 100 125 82 — 13 310 20 290 Hemmab. högst 1), studietiden . . . . . . 4 3 . . . . 32 18 -— 8 590 15 280 Hemmab. mer än 1/, studietiden ...... 1 1 43 18 — 5 720 13 660
Anm. För sammanlagt 7 personer är det okänt om stipendium innehafts eller ej.
1 tab. 24 redovisas antalet nettoskuldsatta exkl. föräldralån och genom— snittliga skuldbelopp med fördelning efter stipendieinnehav. Sammanfat- tande uppgifter om de fyra examensgrupperna framgår av följande tablå:
Stipendiater Icke stipendiater
Examensgrupp Andel Andel skuldsatta Belopp skuldsatta Belopp Kort studietid ................................ 87 7 360 55 8 360 Medellång studietid, fria fakulteter ............ 84 8910 52 12 170 Medellång studietid, övriga .................... 87 12270 61 145700 Lång studietid ................................ 79 15 950 59 18 510
Skuldsättningsfrekvensen är som synes genomgående betydligt högre bland stipendiaterna än bland icke-stipendiaterna, medan de genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta är högre för icke-stipendiaterna.
Även vid en fördelning efter den examinerades boendeförhållanden står sig de funna tendenserna.
Examensgrupp Anditipendiater Anåzke-stipendiater a
Boendeforhållanden skuldsatta Belopp skuldsatta Belopp Medetlång studietid, fria fak. Ej hemmaboende under studietiden ............ 86 9390 58 13 130 Hemmaboende högst 1/2 studietiden ............ 80 7 030 55 11 270 Hemmaboende mer än 1], studietiden .......... 68 5580 34 8490 Medellång studietid, övriga Ej hemmaboende under studietiden ............ 89 12180 67 15750 Hemmaboende högst 1/, studietiden ............ 75 14950 64 14630 Hemmaboende mer än 1], studietiden .......... 73 11590 43 10 370
Stipendiaterna är uppenbarligen en kategori, som har synnerligen hög andel skuldsatta, vilket delvis men icke helt kan förklaras av deras sociala bakgrund och att de inte så ofta är hemmaboende. Att genomsnittsbeloppen är lägre sammanhänger givetvis med dels deras kortare studietid, dels att de på grund av stipendierna inte har lika stort lånebehov som icke-stipen- diaterna.
Tidigare har visats att stipendiaterna har högre genomsnittliga student— betyg än icke-stipendiaterna. Skillnaden i skuldsättningsfrekvens mellan stipendiater och övriga bör därför till en del kunna förklaras av det faktum att bland icke—stipendiaterna finns en grupp som just på grund av sina låga studentbetyg icke kunnat erhålla någon form av statlig hjälp för att finansiera sina studier. Såsom förut påvisats utgör de statliga lånen den mest betydande låneformen för examinerade med studentmedelbetyg över Ba, men spelar väsentligt mindre roll för dem med ett studentmedelbetyg under Ba.
3.9. Skuldsättning för gifta studerande I tab. 25 redovisas uppgifter om skuldfrekvens och genomsnittsskuld för de examinerade som varit gifta någon del av sin studietid med uppdel- ning på om maken varit inskriven vid universitet eller högskola eller ej., Här har också medtagits uppgifter om makens nettoskuldsättning. De examinerade som har make som är inskriven vid universitet eller hög— skola är nettoskuldsatta till 66 procent om de varit gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden och till 58 procent om de varit gifta mer än 2/ 3 av ' studietiden. Om maken ej varit inskriven vid universitet eller högskola är procenttalen 69 resp. 52. Skillnaden i skuldfrekvens är således inte särskilt stor med avseende på om maken varit inskriven vid högre läroanstalt eller ej. De genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta är däremot väsentligt olika. De examinerade vilkas make varit inskriven vid universitet elleri
Tab. 25. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittlig skuld bland de
gifta examinerade läsåret 1959/60 efter tiden som gifta, samt makes studieför—
hållanden och skuldsättning
Gifta mer än 1], men högst =/3 av studietiden
Gifta mer än 2[3 av studietiden
Ge»
Ge-
nom- nom- Makcs smal” Totala därav Okänt "Eg" fåige Totala därav ”Eg" föl-lår. talf't Skaff" slfmlld skuld skuld— tåile-t Sålt? skuld skuld- ” 53 a *" för satta för satta samt- samt— liga liga
lllake inskriven vid universi- tet eller högskola Exklusive makes nettoskuld- sättniug ................ Inklusive makes nettoskuld— sättning ................
Make ej inskriven vid uni— versitet eller högskola Exklusive makes nettoskuld— sättning ................ Inklusive makes nettoskuld- sättning ................
Okänt om maken varit in- skriven vid universitet eller högskola
Exklusive makes nettoskuld- sättning ................ Inklusive makes nettoskuld- sättning ................
198 198
238 238
131 131
164 164
8 510 14 540
9 750 9 430
12 870 21 970
14 150 13 770
133 133
346 346
77 77
180 180
6 910 11 550
6 850 7 140
9 680 9 680
11 940 19 940
13 160 13 720
12 440 12 440
högskola redovisar ung. 6000—7 000 kr. skuld för maken. Om man ser skuldsättningen exklusive makens nettoskuldsättning redovisar de stude- rande vilkas make ej bedrivit högre studier något högre genomsnittlig skuldsättning. Medräknas däremot makes nettoskuldsättning ligger givetvis de examinerade vilkas make studerat vid universitet eller högskola betydligt , högre.
I tab. 26 redovisas skuldsituationen för de gifta examinerade med hän- syn tagen till den underhållsskyldighet de har.
Bakom underhållsskyldighetens uppdelning i konsumtionsenheter i tab. 26 ligger följande resonemang. Hänsyn bör tagas till dels åldern hos den person varemot underhållsskyldigheten förelegat, dels tiden som under- hållsskyldigheten utövats i förhållande till bruttostudietiden. I det första avseendet har gränsdragningen gjorts mellan barn och vuxna. För barn har tidsenheten multiplicerats med konstanten 0,5, medan för de vuxna, som dock förekommit i ringa utsträckning, konstanten varit 1,0. 0 konsumtions- enhet betyder självfallet att ingen underhållsskyldighet funnits, medan 1/4
Tab. 26. Antalet nettoskuldsatta samt genomsnittligt skuldbelopp (exkl. föräldralån) för gifta examinerade läsåret 1959/60 c:» efter examensgrupp, underhållskyldighet och makes studier
Make inskriven vid universitet eller högskola Make ej inskriven vid universitet eller högskola
Mer än Mer än Mer än Mer än Mer än Mer än 0 kon— Högst *I. 1/' men 1], men 3/. men Mer 0 kon- Högst 1/. men 1/9 men ']. men Mer kons.— högst 1], högst 'I. högst 1 kons _ tions- 1/. kons.— högst 1/2 högst 3]. högst 1 enhet kons.- kons.- kons.- enhe-t enhet enhet kons.- kons.- kons.- enhet enhet enhet enhet enhet enhet
Examensgrupp sum—
tions— enhet
än 1 sum— än 1 kons.-
enhet
Kort studietid
Totalaantalet................ 6 därav skuldsatta. .. 3 Genomsnittlig skuld för samtlig 4 530 D:o för de skuldsatta
Medellång studietid, fria fak.
Totalaantalet................ 23 därav skuldsatta.............. 15 41 Genomsnittlig skuld för samtliga 10 850 D:o för de skuldsatta .. . . . 11090 14300
Medelldng studietid, övriga Totala antalet . . .. . . . . . . . . . . . . 72 13 5 2 »— —— 204 61 36 8 13 6 därav skuldsatta . . . . . . . . . . . . .. 48 9 4 * — —— 140 47 29 5 2 Genomsnittlig skuld för samtliga 10 610 9 520 . . . . —— —— 8 690 13 500 14 24 9 600 15 090 D:o för de skuldsatta .. . . . . . . 15 910 12 300 . . —— _ —— 12 760 17 520 17 680 . . 19 610 . .
Lång studietid
Totala antalet . . . . . . 40 26 11 2 — — 48 29 11 därav skuldsatta . . . . .. 21 13 7 1 — — 33 20 8 Genomsnittlig skuld för samtli- ga ..... 8590 9740 14860 .. — —— 13360 10930 18500 D:o för de skuldsatta .. . . .. . . 16 360 19 490 23 340 . —— —— 19 430 15 850 25 440 . . . . . .
Samtliga 430 107 45 11 8 3 509 148 105 33 42 23 därav skuldsatta 278 72 29 5 2 1 305 110 71 16 91 8
v—(H NT”! COv—t
Anm. För 14 examinerade saknas uppgift om huruv (la maken 'arit inskriven vid universitet eller högskola eller ej.
konsumtionsenhet kan innebära att man haft underhållsskyldighet för ett barn under halva studietiden. Av nedanstående tablå framgår att den största andelen skuldsatta återfinns bland dem som har liten underhållsskyldig- het. Här må erinras om hur det tidigare kunde konstateras att de som varit gifta över två tredjedelar av tiden hade lägre andel skuldsatta än öv- riga gifta.
Andel skuldsatta bland samtliga gifta med medellång studietid
Mindre än 1/. Mer än ']. 332231]? konsumtions- konsumtions- _ 1 n enhet enhet Make inskriven vid universitet eller högskola ...... 65 73 53 Make ej inskriven vid universitet eller högskola . . .. 60 76 57
I tab. 27 redovisas skuldsättningen för de gifta examinerade med medel- lång studietid som icke någon del av studietiden varit hemmaboende. För- delning sker efter tiden för äktenskapets varaktighet. Härav framgår att skuldfrekvensen är väsentligt lägre bland dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden än bland övriga examinerade. De genomsnittliga skuldbe- loppen är för examinerad från de fria fakulteterna i stort sett desamma i de olika civilståndsgrupperna. För examinerade från övriga studiebanor med
medellång studietid sjunker skuldbeloppet allteftersom äktenskapets var- aktighet ökar.
Tab. 27. Genomsnittlig nettoskuld (exkl. föräldralån) bland de gifta examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid som icke under någon det av studietiden varit hemmaboende
Civilstånd Examensgrupp . .. Skuldsättning Gifta högst 1/, Gråå; åtgång/= Gifta mer än -/, a
av studietiden av studietiden av studietiden
Medetlång studietid, fria fak.
Samtliga ............................ 199 148 230 därav skuldsatta ...................... 143 109 113 Skuldsatta i % av samtl. ............ 72 74 49 Genomsnittlig skuld för de skuldsatta. 12830 11 670 12900 Medellång studietid, övriga Samtliga ............................ 126 85 118 därav skuldsatta ...................... 94 65 81 Skuldsatta i % av samtl. ............ 75 76 69 Genomsnittlig skuld för de skuldsatta. . 16730 15330 13020 Medelldng studietid, samtliga Samtliga ............................ 325 233 348 därav skuldsatta ...................... 237 174 194 Skuldsatta i % av samtl. ............ 73 Genomsnittlig skuld för de skuldsatta. . 14380
4. Förvärvsarbete
4.1. Inledning F örvårvsarbetets omfattning har mätts på två olika sätt. För det första har för varje examinerad beräknats hur stor andel av studietiden som han har förvärvsarbetat. Hänsyn har därvid tagits till om arbetet varit helt studie- hindrande eller ej (enligt den examinerades egna värderingar.). För det andra har den sammanlagda inkomsten av förvärvsarbete under hela studie— tiden summerats för var och en av de examinerade. Det är givet att dessa båda metoder inte behöver ge likartade värden för den enskilde. En person som haft ett synnerligen kvalificerat arbete under en kortare tid får t. ex. en hög sammanlagd inkomst men en liten andel förvärvsarbete. Å andra sidan kan man tänka sig någon form av praktikantarbete eller kårarbete, ty även sådant hänföres till förvärvsarbete, med ringa ekonomiskt utbyte. Såsom redan tidigare nämnts har dessutom de bägge slagen av informa- tion vad gäller de fria fakulteterna insamlats vid olika tillfällen, varför någon rimlighetskontroll av uppgifterna inte har kunnat göras vid bearbet— ningen. Beträffande dem som inte redovisat någon förvärvsarbetstid, men väl inkomst av förvärvsarbete, är en betydande del sådana som haft tjänst som assistenter eller amanuenser vid universiteten. I förvärvsarbete har inräknats dels helt studiehindrande förvärvsarbete, dels sådant som bedrivits parallellt med studier. Tiden för parallellarbetet har därvid multiplicerats med en konstant, som varierar med arbetets om- fattning. Vid heltidsarbete (= 40 timmar per vecka) är den 2/3. Det är därför inte möjligt att beräkna den absoluta tiden som förvärvsarbete in- nehafts inom de olika kategorierna, utan man får nöja sig med att kunna konstatera att examinerade från universitetens fria fakulteter har största andelen som aldrig haft någon form av förvärvsarbete, medan de examine— rade med lång studietid har den största andelen som haft förvärvsarbete nå- gon period under studietiden. Vid jämförelse mellan de olika examensgrup- pernas förvärvsarbetsandel måste man beakta att studietiden även skiljer sig avsevärt mellan grupperna, varför samma andel inte uttrycker lika myc- ket förvärvsarbete absolut sett.
4.2. Förvärvsarbetets omfattning
De examinerades fördelning efter den andel förvärvsarbetet utgjort av studietiden framgår av tab. 28, i vilken uppdelning gjorts efter examens- grupp, civilstånd och boendeförhållanden. Den relativa fördelningen efter förvärvsarbetets omfattning framgår av följande tablå.
Av samtliga examinerade har således 66 procent haft förvärvsarbete un- der någon del av studietiden, varav nära 50 procent haft det högst 1/4 av studietiden.
Kort stu— Medellång studietid Lång stu- Samt-
Forvawsarbete dietid Fria fak. Övriga Inget förvärvsarbete ...................... 13,3 44,7 23,3 Förvärvsarbete högst '/. av studietiden 41,7 39,3 61,9 Förvärvsarbete mer än 'I. men högst 1], stu- dietiden ................................ 37,9 10,3 10,5 Förvärvsarbete mer än 1], men högst ”I. av studietiden ............................. 7,1 4,0 4,0 Förvärvsarbete mer än 3], av studietiden .. — 0,3 — okänt .................................... —— 1,4 0,3 Samtliga 100 100 100
Förvärvsarbetets omfattning och nettoskuldsättningens storlek mot bak- grund av den examinerades socialekonomiska ursprung framgår av tab. 29. För att undvika inverkan av extremfallen med kort och lång studietid har tabellen begränsats till att omfatta examinerade med medellång studietid.
I nedanstående tablå redovisas andelen förvärvsarbetande inom varje yr- kesgrupp. De examinerade, vilkas fäder är jordbrukare, har i särskilt liten utsträckning förvärvsarbetat, medan de som kommer från officers-, hand- lande-, arbetare- och högre tjänstemannahem arbetat i större utsträckning under sin studietid.
Faderns yrke
..1. f? = ä å E) == & E' 5 å %; . ?> .: 2 En få SfE—, % få Förvärvsarbete 53 E 35 55 % N .: E *; »— 5! E:. »: .a så ,,— > 3 ål, ? 95 8 g 5 8 g ”5 's å %; E 33 &) N 2 ”6 ==: 5 % .a % e = .a s e 4 G E Inget förvärvsarbete ...... 55,7 50,0 46,6 21,7 45,8 39,0 Förvärvsarbctande högst */. av studietiden .......... 31,9 40,8 41,1 56,5 39,3 41,1 Förvärvsarbete mer än 1/. men högst l/a studietiden 8,6 5,4 8,8 17,4 10,3 11,9 Förvärvsarbete mer än 1], men högst ”I. av studie- tiden .................. 2,7 1,5 1,6 -— 3,7 5,9 Förvärvsarbete mer än 3]. av studietiden .......... —— 0,8 0,3 — 0,9 0,4 Okänt .................... 1,1 1,5 1,6 4,4 — 1,7 Samtliga 100 100 100 100 100 100 Totala antalet ............ 185 130 431 23 107 236
Högre tjänstemän utom ak, vissa fria yrken
unm— sv:—sv oomw
5,7 0,7 100 296
Övriga tjänstemän
44,7 38,3 9,6
5,3 0,5 1,6 100 188
dietid 6,8 85,9 3,8 0,9 2,6 100
Arbetare
41,9 40,7 11,1
4,4 1,9 100 270
liga
33,7 49,2
11,8
Obestämt yrke
3
Såsom synes nedan har teologerna förvärvsarbetat minst under sin dietid, endast 43 procent mot för juristerna 66 procent.
.. .. Teol.
Förvärvsarbete kand.
Inget förvärvsarbete ................................ 57 Förvärvsarbete högst 1]. av studietiden .............. 36 Förvärvsarbete mer än 1], men högst ll,I studietiden .. 5 Förvärvsarbete mer än ll,I men högst 3]. av studietiden Förvärvsarbete mer än '/, av studietiden ............ Okänt ..............................................
Samtliga 100
Abs. antalet ........................................
2
83
Jur. kand.
34 45 11
6 1 3 100 188
Fil. kand.
48 35 11 5 0 1 100
Pol. mag.
48 38
4,0 0,2 1,1 100
Uppgift saknas
9,9
1,4 1,4 100 71
stu-
Fil. mag.
Tab. 28. De examinerade läsåret 1959/60 efter examensgrupp, civilstånd och boende/örhällanden samt efter förvärvsarbetstidens andel av bruttostudietiden
Andel förvärvsarbete av bruttostudietiden
Förv. Förv. Examensgrupp Förv.- arbete arbete Fgrv. . Inget arbete mer än mer än ar ete .. B (32553? d för- högst 1]. men 1], men mer än Sik??? Samt- och e or an e värvs- 1]. av högst högst 'I. av 0 rb ot V' liga arbete studie- 1], av ”l. av studie— a e e tiden studie- studie- tiden tiden tiden Kart studietid .............. 32 100 91 17 —— — 240 Ogift, ej hemmaboende ...... 18 43 33 4 — — 98 Ogift, hemmab. högst 1], stu- dietiden ................ 1 3 6 2 — — 12 Ogift, hemmab. mer än 1], stu- dietiden ................ 3 12 7 2 — — 24 Gift högst 1], av studietiden 2 14 9 1 — —— 26 Gift mer än 1], men högst 'I, av studietiden ............ 2 4 9 1 — __ 16 Gift mer än 'I, av studietiden 6 24 27 7 — — 64 Medellång studietid, fria fak. . . 867 763 199 78 6 27 1 940 Ogift, ej hemmaboende ...... 456 256 35 12 — 8 767 Ogift, hemmab. högst 'I, stu- dietiden ................ 36 40 10 — -— 3 89 Ogift, hemmab. mer än 1], stu- dietiden ................ 122 153 30 3 — 2 310 Gift högst 1/, av studietiden 114 133 29 8 — 4 288 Gift mer än 1[ , men högst 'I, av studietiden ............ 71 100 35 13 1 3 223 Gift mer än 8], av studietiden 68 81 60 42 5 7 263 Medellång studietid, övriga 227 602 102 39 — 3 973 Ogift, ej hemmaboende ...... 102 242 19 7 — — 370 Ogift, hemmab. högst 1], stu- dietiden ................ 4 11 4 1 —-— —— 20 Ogift, hemmab. mer än 1/, stu- dietiden ................ 36 110 14 —— — — 160 Gift högst 1[. av studietiden 43 101 19 7 — — 170 Gift mer än 1/. men högst '/, av studietiden ............ 22 69 19 8 —— 1 119 Gift mer än 2/, av studietiden 20 69 27 16 — 2 134 Lång studietid .............. 16 201 9 2 — 6 234 Ogift, ej hemmaboende ...... 4 38 1 — -— 1 44 Ogift, hemmab. högst 1]. stu- dietiden ................ — 3 — — —— — 3 Ogift, hemmab. mer än 1]. stu- tiden .................... _ 12 —— — —- — 12 Gift högst *I, av studietiden 7 59 1 —- — 2 69 ' Gift mer än 1]. men högst 'I. av studietiden ............ 4 71 2 — —— 2 Gift mer än 'I, av studietiden 1 18 5 2 — 1 Samtliga 36
Tab. 29. Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter förvärvsarbetstidens del av bruttostudietiden och nettoskuldsättningens storlek ( exkl. föräldralån ) samt faderns yrke
Andel förvärvs- arbete skuldsättning
Faderns yrke
Jordbruk med. binär. (ej arb.) Folkskollärare m. fl.
Akademiker (ej annor— städes redovisade)
Officerare
Direktörer, disponenter, grosshandlare
Handlande, handelsresande, hantverksmästare
Högre tjänstemän utom akademiker, vissa fria yrken
Övriga tjänstemän Arbetare
Obestämt yrke Uppgift saknas
Samtliga
Inget förvärvs- arbete
0 kr
1— 9 999 kr
10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer
Förvärvsarbete högst 1/4 av stu- dietiden
0 kr 1— 9999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Okänd skuldsätt- ning ........
Förvärvsarbete mer än 1/4 men högst 112 av slu- dietiden
0 kr 1— 9999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Okänd skuldsätt- ning ........
Förvärvarbete mer än 1/2 men högst 3/4 av studietiden
0 kr
1— 9999 kr
10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer
Förvärvsarbete mer än :;”/4 av stu— dietiden 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer
Okänt om förv. arb.
0 kr
1— 9 999 kr
10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer
lllm 114»wa
llll
älh—It—
lwmw
lllw !
lll...
älllm
21 11
Illa
lll.— ll—cwre
LOMODOD l—H—H—lN
It.-m.—
llll [
llll
ålllH
lllE
lli—w
lll—*I
Sllll
H HUDCDUI
||l>—— lmw'å l
lr—llc»
N) H HUDPO
[man?:
|l|l
pl.-cl
leU'CD
l
II.—| l.-—._-oo
& lle
[Hua
|||l
ällul
lli—....
llll
[
Ill.-a
llll llll
wllll
10 10
lmmä HOIUWOS
lll».— lll—1
tilll.—
297
230 62
281 238 184
59
Ilm—
13
Homo
En mycket påtaglig avvikelse erhålles om materialet (fria fak.) delas upp på studieort (tab. 30). Medan 70 procent av de examinerade i Stockholm och Göteborg innehaft förvärvsarbete har knappt hälften haft dylikt i Upp— sala och Lund.
Förvärvsarbete Uppsala Lund Göteborg Stockholm
Inget förvärvsarbete ................................ 53 55 32 27 Förvärvsarbete högst 1]. av studietiden .............. 38 36 45 43 Förvärvsarbete mer än 1/4 men högst ll, studietiden .. 6 6 15 19 Förvärvsarbete mer än 1/2 men högst 3/4 av studietiden 1 2 6 9 Förvärvsarbete mer än 3/4 av studietiden ............ 0 0 1 0 Okänt .............................................. 2 1 1 2
Samtliga 100 100 100 100 Totala antalet ...................................... 660 602 161 517
För de examinerade från de fria fakulteterna redovisas i tab. 31 den to— tala inkomsten av förvärvsarbete under hela studieperioden. De som förtjä- nat under 1 500 kr. utgöres av en grupp som antingen varit helt utan in— komst av förvärvsarbete eller också haft inkomst i så ringa utsträckning att man kan bortse därifrån i samband med studiefinansieringen. Övriga grupper utgöres av dem som förtjänat 1500—4499, 4500—9499, 9500——14499, 14500—25499. Dessutom har materialet fördelats efter faderns yrke.
För att utröna om de olika social-ekonomiska kategorierna skiljer sig vad beträffar inkomst av förvärvsarbete har nedanstående tablå framställts. Examinerade från arbetar- och lägre tjänstemannahem har i ungefär sam— ma proportioner redovisat de olika inkomstbeloppen och har till mindre andel än övriga varit titan inkomster av förvärvsarbete.
Faderns yrke
J ord— Aka de- Direk- Hand- Högre bruk Folk— . törer, lande, tjänste— - . f (frångå-52361; e med skol- (121123; dispo- handel s— män Pigga Arbe- binä- lärare HJO rst nenter, res., utan ak; Jian,” tare ringar m. fl. redov.) gross— hantv.— vissa & (ej arb.) ' handl. mäst. fria yrken — 1499 kr. . .. 29 26 29 22 26 23 19 18 1 500-— 4499 » 24 22 23 28 20 21 20 20 3288—1223? » .. .. 12 13 28 18 17 22% 23 22 — » .. . . 1 7 7 14 14 500—25 499 » .. .. 9 13 8 10 12 12 11 10 25 500— » .. .. 12 15 10 15 18 14 17 16 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100
4.3. Förvärvsarbetets förläggning under studietiden
Det finns inget material som direkt kan besvara frågeställningen under vilken del av studietiden förvärvsarbetet infaller. Däremot kan man visa hur inkomsterna av förvärvsarbete förändras under studieperioden. Förändring- arna avspeglar dock icke enbart förvärvsarbetets variationer i tiden utan även dess struktur. Man kan med goda skäl antaga att de examinerade mot slutet av sin studietid erhåller mer välbetalda arbeten än tidigare. Materialet har delats upp i examinerade under höstterminen 1959 och vårterminen 1960 (tab. 32 och 33). Såsom framgår ligger största delen av inkomsterna nära examen.
För examinerade med kort studietid har ungefär hälften av de totala in- komsterna erhållits under sista året före examen. För övriga examinerade har ungefär denna andel erhållits under de två sista åren.
Kort . . Lång
. Medellång studietld . Inkomstår stitiiddle- Fria f ak. Övriga sväge- Examensåret HT ........................ 5 700 3 300 3 700 7 000 VT ........................ 400 1 000 1 300 1 900 1 år före HT ........................ 2 900 3 400 3 000 7 300 VT ........................ 2 200 2 800 3 500 8 600 2 » » HT ........................ 1 000 2 500 2 500 6 600 VT ........................ 1 200 2 500 2 400 6 900 3 » » HT ........................ 400 2 000 2 000 3 600 VT ........................ 500 2 000 1 800 4 800 4 » » HT ........................ 200 1 500 1 100 2 000 VT ........................ 200 1 500 1 100 2 600 5 » » HT ........................ — 1 100 800 1 100 VT ........................ 100 1 100 500 1 300 6 » » HT ........................ — 600 400 500 VT ........................ — 700 300 700 7 » » HT ........................ — 400 200 400 VT ........................ — 500 200 500 8 » » HT ........................ — 800 200 300 VT ........................ — 900 200 400 Totalt HT ........................ 10 200 15 600 13 900 28 800 VT ........................ 4 700 13 200 11 300 27 700
I nedanstående tablå sammanställd ur tab. 29, visas andelen skuldsatta inom olika social-ekonomiska grupper för examinerade vid fria fakulteterna. Skuldsättningen är mindre vanlig bland dem som haft förvärvsarbete mer än en fjärdedel av tiden än bland övriga.
Faderns yrke
. e ,så .r—' —' 23 A 5 5: o ;. 2 H E% 5 $ 2 ";; 5 :5 E E ” cu : D = 3 l'" E vc A & '5'2 2 gå 5 & å '; 3 '” Förvärvsarbete *” Q' 3 V 3 E & 's 3 E 5 $ 2 5 & &? .'-— :- 'U 0 ”5 å en 2 ...a '; :a 3 &_ å ; & å se = 5.3 2 . '$ 2 :! G.) 0 ' 'H 0 m '— > SM L- M 4 3 V i 5 3 0 35 0 % » 332 en s __. s 3 E 2 s å .. "e "E o ,o _! 17) 2 "_a '_' Gb cv =O ") n.. 4 -- = :=: 'U Q gg = 2 i]: nu Inget förvärvsarbete. 76 68 53 47 67 71 70 77 Förvärvsarbete högst 1[4 av studietiden 63 74 50 36 59 68 64 88 Förvärvsarbete mer än 1/4 av studie— tiden ............ 38 40 37 . . 31 40 28 41 57
Likaså år lånebeloppen mindre för de förvärvsarbetande. Bland de skuld— satta som varit helt utan förvärvsarbete eller varit förvärvsarbetande högst en fjärdedel av studietiden har 49 procent skulder understigande 10 000 kr., medan av de övriga förvärvsarbetande hela 61 procent låg under denna gräns. Däremot förekommer de stora skulderna i ungefär samma omfatt- ning nämligen 11 resp. 9 procent.
Tab. 30. Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter studieort och förvärvsarbetstidens andel av bruttostudietiden
Andel förvärvsarbete .. Förv. Förv .. . Forv. ' Forv. Studieort arbete mer arbete mer .. Inget arbete . .. arbete mer Okant om Examen förvärvs- högst 1]. ägg/stulit,” agg/;t?" än ”I. av förv. arbete av studie- g .' g d'. studie— arbete tiden av _studie- av .stu ie- tiden tiden tiden
Uppsala .......... 346 253 39 9 1 12 Teol. kand. ...... 28 17 2 _ — _ Jur. kand ........ 22 22 3 _ _ 4 Fil. kand ......... 137 87 13 6 1 5 Pol. mag ......... 3 4 _ _ _ _ Fil. mag. ........ 156 123 21 3 _ 3 Lund ............ 330 215 38 13 1 5 Teol. kand. ...... 19 13 2 — — 2 Jur. kand. ...... 24 15 4 1 _ _ Fil. kand. ...... 103 65 12 6 1 2 Pol. mag ......... 5 2 _ _ _ _ Fil. mag. ........ 179 120 20 6 _ 1 Göteborg .......... 51 72 24 10 2 2 Teol. kand. ...... _ _ _ _ _ __ Jur. kand ......... _ _ _ _ _ _ Fil. kand. ........ 17 15 5 8 _ 1 Pol. mag ......... _ _ — _ _ _ Fil. mag. ........ 34 57 19 2 2 1 Stockholm ........ 140 223 98 46 2 8 Teol. kand. ...... _ _ _ _ _ — Jur. kand. ...... 19 47 14 10 2 1 Fil. kand ......... 69 71 44 17 _ 2 Pol. mag. ........ 2 2 2 1 _ _ Fil. mag. ........ 50 103 38 18 _ 5
Samtliga 867 763 199 78 6 27
Det råder ett starkt samband mellan andel förvärvsarbete och skuldsätt- ning. Även när man utgår ifrån inkomsten av förvärvsarbete finner man, som framgår av följande tablå, en negativ korrelation mellan förvärvsarbete och skuldsättning. Upp till 9 500 kr. finns ingen enhetlig förändring av an- delen skuldsatta. För vissa yrkeskategorier stiger denna andel med ökad inkomst, medan för andra grupper motsatsen i stället gäller. För examine- ' rade med inkomster på 9 500 kronor eller mer minskar emellertid andelen skuldsatta. Faderns yrke Jord- Direk- Hand- Högre Akade— . bruk Folk- . torer, lande, tJanste— . ..mkPmSt av med skol- "Pk" Offi- dispo- handels- män (.)..Vnga Arbe- forvarvsarbete b' .. .. (e] an- tjänste- ina- larare norst cerare nenter, res., utom män tare ringar m. fl. re do v.) gross- hantv.— ak; vissa (ej arb.) ' handl. mäst. fria yrken 0—1 499 kr ...... 72 68 53 . . 42 60 65 61 83 1 500_4 499 » ...... 73 75 42 . . 27 72 70 78 83 4 500—9 499 » ...... 79 75 63 . . 58 63 78 71 85
Tab. 31. Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter förvärvsarbets- inkomstens och nettoskuldsättningens storlek (exkl. föräldralån) samt faderns yrke
Faders yrke
Inkomst Skuldsättniiig
(ej arbetare) redovisade) Officerare grosshandlare hantverksmästare Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas
Folkskollärare m. fl. Direktörer, disponenter,
Jordbruk med med binär. Akademiker (ej annorstädes Handlande, handelsresande,
Högre tjänstemän utom akademiker, vissa fria yrken
0_ 1 499 kr (ink.)
0 kr ......
1_ 9999 kr ......
10 000—19 999 kr ...... 20000 kr och mer Okänt om skuld ......
1 500— 4499 kr (ink.) 0 kr ...... 1_ 9999 kr ...... 10 OOO_19 999 kr ...... 20000 kr och mer .. ..
4500— 9499 kr (ink.) 0 kr ......
1_ 9 999 kr ...... 10:000—19 999 kr ...... 20000 kr och mer Okänt om skuld ......
9500—14499 kr (ink.) 0 kr ......
1_ 9 999 kr ......
10 000—19 999 kr ...... 20000 kr och mer
14 500—25 499 kr (ink.) 0 kr ...... 1— 9 999 kr ...... 10 OOO_19 999 kr ...... 20000 kr och mer ..
25 500 kr och mer (ink.) 0 kr ......
1_ 9999 kr ......
10 000—19 999 kr ...... 20000 kr och mer
Okänt om inkomst . 0 kr ......
1— 9 999 kr. . 10 OOO_19 999 kr ...... 20000 kr och mer
Samtliga
N) ,.a.
llllwm
CU HM 0 | HUHJBDPHR
O www—i N) (O 0.9wa
[0
H lo—äåwg mååwfå' laäämå
H I H
nu men
I—l non-n:—
4 iLx'JCDHUDUI l lll—IHIIIII
lllH
... ov— Husen—1
HN c» mamma nal-Aqur— HDD lllH
[©me
HI—t m m MNT—14% 31%me HCDOm
lHll
|I|lll—mwälumawalwmleHkblemeälluaw
lllllwwäzglpq
llHl
äl—llHHmwä
Slllll älllll wlllll
& 00 M .q ...
Tab. 32. De under höstterminen 1959 examinerade efter examensgrupp och inkomstår, inkomsternas storlek samt genomsnittlig inkomst av förvärvsarbete
Inkomst av förvärvsarbete . E ,_ £: »: Examensgrupp 54 g 45 CL; cl)” (i; ": 2 är; E” E & Inkom” % & %% så så %% %: :;å % gå [ l mg ino sin 120 o 3 .:: .E :» ;: '" o 8 _ v—l m N o (I) i?) ”a_n m .... Kort studietid Examensåret .......... 12 16 56 39 19 3 — 1 146 5 700 1 år före examen ...... 19 80 26 10 9 1 _ 1 146 2900 2 » » » ...... 104 26 9 — 5 1 _ 1 146 1000 3 » » » o. tid. 145 _ _ _ _ _ _ 1 146 600 Medellång studietid, fria fak. Examensåret . . ........ 358 141 67 73 36 30 13 2 720 3 300 1 år före examen ...... 283 199 86 80 34 23 13 2 720 3400 2 » » » ...... 322 221 80 47 20 16 12 2 720 2500 3 » » » ...... 395 191 58 32 21 15 6 2 720 2000 4 » » » ...... 489 128 43 25 21 9 3 2 720 1500 5 » » » o. tid 670 18 7 10 1 2 10 2 720 2900 Medellång studietid, övriga Examensåret .......... 210 89 70 45 29 16 13 2 474 3 700 1 år före examen ...... 186 155 58 30 15 17 10 3 474 3000 2 » » » ...... 176 180 65 20 13 12 5 3 474 2500 3 » » » ...... 195 187 50 16 11 10 2 3 474 2000 4 » » » ...... 337 85 22 9 11 6 1 3 474 1100 5 » » » 0 tid 460 5 _ 1 3 — 3 2 474 1600 Lång studietid Examensåret .......... 13 11 12 17 10 3 7 6 79 7 000 1 år före examen ...... 11 7 12 23 12 4 4 6 79 7300 2 » » » ...... 12 8 18 16 12 5 3 5 79 6600 3 » » ...... 29 14 12 13 1 3 2 5 79 3600 4 » » » ...... 39 15 12 6 _ _ 2 5 79 2000 5 » » » ...... 49 18 4 2 1 1 _ 4 79 1100 6 » » » ...... 60 11 2 1 1 — _ 4 79 500 7 » » » ...... 68 2 4 _ 1 _ _ 4 79 400 8 » » » o tid. 72 1 — 1 1 _ — 4 79 300
I tab. 34 redovisas för ogifta examinerade med medellång studietid för— delningen efter förvärvsarbetsinkomstens storlek med uppdelning på boen— deförhållanden och studieort. Om man begränsar jämförelsen till den ej hemmaboende gruppen med examen från de fria fakulteterna erhålles följan- de fördelning efter förvärvsarbetsinkomstens storlek.
Inkomst av förvärvsarbete Uppsala Lund Göteborg Stockholm 0— 499 kr ............................ 23,7 26,7 12,2 16,5 500— 4499 » ............................ 38,4 37,2 41,5 16,5 4 500_ 9 499 » ............................ 20,6 19,8 19,5 24,0 9 500—14 499 » ............................ 7,8 5,9 7,3 7,6 14 500—25 499 » ............................ 5,6 4,9 7,3 12,7 25500 kr och mer .......................... 3,9 5,5 12,2 21,5 Okänt om ink ............................... _ _ _ 1,2 Samtliga 100 100 100 100
Tab. 33. De under vårterminen 1960 examinerade, efter examensgrupp och inkomstår, inkomsternas storlek samt genomsnittlig inkomst av förvärvsarbete
Examensgrupp Inkomstår
Inkomst av förvärvsarbete
0—499 kr
500—2 499 kr
i- CL:: 05
20500 kr och mer
Okänt om inkomst
Samtliga
Genomsnitt— llg inkomst
Kort studietid
Examensåret 1 år före examen . . . . 2 » » »
3 » » »
011111. Medellång studietid, fria
fak. Examensåret 1 år före examen )) )) |) 2
3» » » 4» 5
)) |) . . . . » )) >) 0. tid. Medellång studietid, övriga Examensåret 1 år före examen . . . .
2 » » » 3 » » » 4 » » » . . . . 5 » » » 0. tid. Lång studietid Examensåret ........ 1 år före examen . . . . 2 » » » 3 » » » 4 » » » 5 » » » G » » » 7 » » » . . . . 8 » » » o. tid.
931 493 485 596 763 1 150
331 216 216 227 320 489
134
144 350
367 256 21
76 181 172 129 102
12
linco— IIHI IHHI
Illl
29 7 1 — 54 23 16 12 32 16 8 4 18 8 5 3 8 7 1 2 1 1 _ 2 12 4 1 1 41 25 16 11 49 20 8 5 41 12 5 1 16 7 2 _ 7 3 — — 4 1 _ _ 1 1 _ _ 3 _ _ _
&%%Prhihrth—DP
1 220 1 220 1 220 1 220 1 220 1 220
499 499 499 499 499 499
155 155 155 155 155 155 155 155 155
Examinerade från Göteborg och framför allt Stockholm redovisar betyd- ligt högre belopp med avseende på inkomst av förvärvsarbete än vad de gör som examinerats i Lund och Uppsala.
De ej hemmaboende examinerade med medellång studietid redovisas slut— ligen i tab. 35 med fördelning efter civilstånd och studieort och i tab. 36 efter faderns yrke.
Tab. 34. Ogifta examinerade läsåret 1959/60 med medellång stu—
Ogifta
Inkomst Ej hemmaboende under studietiden Uppsala Lund Göteborg 513831" Umeå Medellång studietid, fria fak. ...... 359 288 41 79 — 0_ 499 kr .................. 85 77 5 13 _ 500— 4499 kr .................. 138 107 17 13 _ 4 500— 9 499 kr .................. 74 57 8 19 _ 9 500—14 499 kr .................. 28 17 3 6 _ 14 500—25 499 kr .................. 20 14 3 10 — 25500 kr och mer ................ 14 16 5 17 _ Okänt om inkomst .............. _ _ _ 1 __ Medellång studietid, övriga ........ 18 31 129 190 2 0— 499 kr .................. 2 18 25 44 _ 500— 4499 kr ....... 2 11 41 53 _ 4 500— 9 499 kr .................. 9 2 41 48 2 9 500—14 499 kr .................. 2 _ 10 20 — 14 500—25 499 kr .................. 2 _ 7 13 _ 25500 kr och mer ................ _ _ 4 12 _ Okänt om inkomst .............. 1 _ 1 _ _
Tab. 35. Ej hemmaboende ex aminerade läsåret 1959/60
Ej hemmaboende Inkomst Ogifta hela studietiden Gifta högst 1], studietiden Upp- Göte—— Stock- Upp— Göte- Stock- sala Lund borg holm Umeå sala Lund borg holm Umeå Medellång studie— tid, fria jak. . . . . 359 288 41 79 _ 93 73 12 21 — 0— 499 kr 85 77 5 13 _ 17 24 2 2 _ 500_ 4499 kr 138 107 17 13 _ 21 13 3 5 _ 4 500— 9 499 kr 74 57 8 19 _ 27 17 _ 5 _ 9 500—14 499 kr 28 17 3 6 _ 13 6 1 1 _ 14 500—25 499 kr 20 14 3 10 _ 7 9 5 2 _ 25 500 kr och mer 14 16 5 17 _ 8 4 1 6 — Okänt om ink. . . _ _ _ 1 — _ _ _ _ _ Medellång studie- tid, övriga ...... 18 31 129 190 2 6 17 32 68 3 0— 499 kr 2 18 25 44 _ 1 11 6 11 1 500— 4499 kr 2 11 41 53 _ 1 2 2 18 1 4500— 9 499 kr 9 2 41 48 2 — 3 9 16 1 9 500—14 499 kr 2 _ 10 20 — 4 1 3 6 _ 14 500—25 499 kr 2 _ 7 13 _ — _ 5 9 _ 25 500 kr och mer _ _ 4 12 — _ _ 6 8 _ Okänt om ink. . . 1 _ 1 _ _ _ _ 1 _ _
dietid efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och boendeförhållande
Ogifta
Hemmaboende högst 1], studietiden Hemmaboende mer än 1],I studietiden
Upp- sala
Lund
Göte- borg
Stock-
holm
Umeå
UPP- sala
Lund
Göte- borg
Stock- holm
Umeå
lwwmhaws
Hllllll
llllllmwlwmuääq
HIIIIH HIIIIH
IHIIIH
l b—l ». | I—lD—l c.»:— mcw—zcimatns— uMHowq—i
HIIIIH IHIIIH
efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och civilstånd
Ej hemmaboende
Gifta mer än 1/8 men högst 'I, av studietiden Gifta mer än ”I, av studietiden
Upp- Göte— Stock— Upp- Göte— Stock- sala Lund borg holm Umeå sala Lund borg holm Umeå
70 46 . 9 23 _ 65 57 29 79 _ 14 12 _ 1 _ 11 14 1 9 _ 19 14 — 3 _ 14 8 4 4 _ 14 7 1 4 _ 9 8 2 6 _ 5 4 _ 3 — 8 8 2 4 _ 10 4 3 2 _ 10 6 6 8 _ 8 5 4 10 _ 13 13 14 47 _ _ _ 1 _ _ _ __ _ 1 _ 3 5 30 47 — 9 6 42 60 1 » _ 2 2 9 _ 2 _ 4 10 _ _ 1 3 10 _ 2 1 6 6 1 3 2 12 7 _ 3 4 9 11 _ _ _ 4 6 _ 1 _ 3 4 _ _ _ 3 4 _ 1 _ 7 11 _ _ _ 6 10 _ _ 1 11 18 _ _ _ _ 1 _ _ _ 2 _ _
Tab. 36. Ogifta och ej hemmaboende examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och faderns yrke
Faderns yrke _ :: o o .- . g »: % ä;, . =: +» & _ _2 - ä'? g 3 2 = c:: :ä o) m 5 & se ., gå 5 % 55 5 +:- 2 A ..—. ... o :c: = :a :e Inkomst E &. & $'% å %% ”g & E 2 % ä : är _go E == .a e 2 e ” == så e 2 ==» *5 E » ? x -—. = .:» ., = .."-5 "= g 2 > '5' e 53 »: = =, 0 o -»-— 0 nu q.) m -— :d '— V, 50 N ». v .:4 E :=: 0 .g 0 få 5 '.? 's & 4 => 0- "3 é & g e =- e, = 5 ., .a -: g 5 L— '3 en ” % g _: :— E > g g,, .:: _: 'U 5,0 o o 4 o 5 m 2 E "24 Medellång studie- tid, fria jak. . . . . 106 52 135 8 43 100 110 76 112 1 24 767 0— 499 kr 23 15 47 1 8 23 19 14 21 1 8 180 500— 4499 kr 39 22 39 2 18 38 44 29 39 _ 5 275 4500— 9499 kr 19 6 26 3 9 20 30 17 23 _ 5 158 9 500—14 499 kr 8 2 12 _ 2 6 4 5 13 _ 2 54 14 500—25 499 kr 8 3 3 2 2 3 11 3 9 _ 3 47 25 500 kr och mer 9 4 8 _ 4 9 2 8 7 _ 1 52 Okänt om ink. . . _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ — 1 Medetlång studie- tid, övriga ...... 55 22 53 4 24 41 46 46 63 _ 16 370 0_ 499 kr 8 10 13 2 9 9 11 13 11 _ 3 89 500— 4499 kr 15 3 15 1 8 12 18 13 18 _ 4 107 4 500— 9499 kr 20 5 13 1 5 11 10 12 22 _ 3 102 9 500—14 499 kr 7 2 7 _ _ 3 2 4 7 _ _ 32 14 500—25 499 kr 2 2 2 _ 2 4 3 2 4 _ 1 22 25 500 kr och mer 2 — 3 _ _ 2 2 1 1 — 5 16 Okänt om ink. . . 1 _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ 2
5 . Sammanfattning
Undersökningen har genomförts som en postenkät och frågeformulär har tillställts samtliga de personer som under läsåret 1959/60 avlade grundexa- men vid universitet och högskolor. Av dessa har 89 procent inkommit med uppgift till undersökningen. Svarsprocenten varierar dock mellan olika stu- dieinriktningar. Sålunda har 95 procent av de examinerade inom studiein— riktningar med kort studietid besvarat enkäten, omkring 90 procent av stu- derande med medellång studietid och 80 procent av studerande med lång studietid.
Inledningsvis ges i kap. 2 en sammanfattande beskrivning av examina— tionsårgångens social-ekonomiska sammansättning. Därvid konstateras att den sociala rekryteringen är väsentligt olika inom olika studieinriktningar. Sålunda väljer ungdomar från arbetar- och jordbrukarhem i större utsträck- ning än andra korta utbildningsbanor, medan ungdomar, vilkas fäder är akademiker, folkskollärare eller officerare, i högre grad söker sig till ut- bildningsbanor med lång studietid.
Av samtliga studerande i examensårgången har något mer än hälften va- rit ogifta under hela studietiden och 15 procent har varit gifta mer än 2/3 av studietiden. Andelen som varit gifta högst 1/3 av studietiden är störst inom gruppen med lång studietid och minst bland de studerande med kort studietid.
Åldern vid examenstillfället varierar mellan 25 och 29 år, gymnastikdirek- törerna år yngst och veterinärerna äldst.
Den helt Övervägande delen av de examinerade _ 70 procent — har ej bott hemma någon del av studietiden och endast 20 procent har bott hemma mer än halva studietiden. Boendeförhållandena är socialt korrelerade på så sätt att ungdomar, vilkas fäder är akademiker, direktörer, officerare, varit hemmaboende i betydligt större utsträckning än ungdomar från övriga so- ciala miljöer.
De examinerade läsåret 1959/60 hade enligt undersökningen vid examens- tillfället en sammanlagd bruttoskuld på nära 45 milj. kronor (kap. 3). Om hänsyn tas till de tillgångar de examinerade haft erhålles en nettoskuld- sättning på i runt tal 38 milj. kronor. Av denna nettoskuldsumma utgjorde dock i runt tal 9 milj. kronor lån från föräldrar och andra anhöriga, varför återstår en nettoskuldsättning på 29 milj. kronor, i form av räntefria lån, statsgaranterade lån och vanliga banklån.
Den genomsnittliga bruttoskuldsättningen för 1959/60 års examinerade var 11 640 kronor, nettoskuld inkl. föräldralån var 9810 kronor och netto- skuld exkl. föräldralån 7 610 kronor. Skuldsättningen varierar dock kraftigt ' mellan olika studieinriktningar med avseende på studietidens längd. Sålunda
har examinerade från studiebanor med kort studietid en genomsnittlig brut- toskuldsättning för samtliga examinerade på 7230 kronor. Examinerade från studiebanor med medellång studietid, fria fakulteter, 9780 kr. samt G_aaorso
examinerade från medellånga studiebanor, fackhögskolor, 14 450 kronor. De personer som har examinerats från studiebanor med lång studietid redovisar en bruttoskuldsättning på inte mindre än 19 890 kronor.
Av bruttoskulden svarar de statsgaranterade studielånen och akademiker- lånen för 47,5 procent och de räntefria studielånen för 14,8 procent. Lån från föräldrar och andra privatpersoner uppgår tillsammans till 23,6 procent och övriga lån (inkl. värnpliktslån) till 14,1 procent.
Nettoskulden (inkl. föräldralån) i medeltal för samtliga examinerade varierar från lägst 6030 kronor för examinerade från studieinriktningar med kort studietid till högst 15 450 kronor för examinerade från studieba- nor med lång studietid. Motsvarande tal för nettoskuldsättningen exkl. för- äldralån är 5290 respektive 11 210 kronor. De högsta nettoskuldsummorna (exkl. föräldralån) redovisas för tandläkare med 18100 kronor och vete- rinärer med 16 400 kronor. De lägsta skuldsummorna, mellan 4 200 och 5 600 kronor, återfinns för socionomer, politices magistrar, civilekonomer och filo- sofie kandidater.
Frekvensen skuldsatta är i hög grad beroende av den social-ekonomiska bakgrunden. Vid inträdet vid universitet eller högskola redovisade 11 pro- cent av de examinerade, vilkas fäder är arbetare, nettoskuld mot 2 procent för de examinerade som kommer från direktörs-, disponent- och grosshandlar- hem. Vid examenstillfället redovisade drygt en tredjedel av den sistnämnda gruppen nettoskuld. Därnäst lägsta skuldsättningsfrekvensen redovisas av examinerade, vilkas fäder är akademiker (52 procent) eller officerare (57 procent). För övriga grupper ligger skuldsättningsfrekvensen mellan 60 och 70 procent och för ungdomar från arbetarhem vid 79 procent.
Om man ser skuldsättningen mot bakgrund av civilståndsförhållandena är det de examinerade som varit gifta mer än 2/3 av studietiden som redo- visar de lägsta andelarna nettoskuldsatta. För examinerade med medellång studietid ökar frekvensen skuldsatta med d-en tid de varit gifta om man bortser från dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden, vilken grupp genomgående har lägre andelar skuldsatta än övriga grupper om andelen av studietiden som den examinerade varit hemmaboende hålles konstant.
Vid uppdelning av de examinerade efter civilstånd, äktenskapets längd och examensgrupp finner man genomgående att skuldsättningsfrekvensen är markant lägre för dem som bott hemma större delen av studietiden.
Att skuldsättningsfrekvensen är lägre för dem som varit gifta större delen av studietiden synes sammanhänga med att inkomster av förvärvsarbete har större betydelse i denna grupp än i övriga grupper och att lånebehovet där- igenom reduceras. För examinerade från fria fakulteter uppgår andelen examinerade med mer än 14 500 kronor i förvärvsinkomst till 13 procent för ogifta, 21 procent för examinerade som varit gifta mindre än 1/3 av stu- dietiden, till 31 procent för dem som varit gifta mellan 1/3 och 2/3 av stu- dietiden och till 47 procent för dem som varit gifta mer än 2/3 av studie— tiden. Om inkomstgränsen dras vid 25 500 kronor blir motsvarande procent- andelar för samma grupp 7, 10, 18 och 35 procent. För examinerade från
övriga studiebanor med medellång studietid stiger andelen examinerade med mer än 14 500 kronor i inkomst från 10 till 22, 27 och 42 procent. Om inkomstgränsen dras vid 25 500 kronor uppgår motsvarande andelar till 4, 11, 19 och 25 procent.
Om även maken bidragit till att minska lånebehovet genom förvärvs— arbete finns inget direkt belägg för. Av dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden har maken i 27 procent av fallen någon gång under den exami- nerades studietid varit inskriven vid universitet eller högskola. För exami- nerade som varit gifta mer än 1/3 men mindre än 2/3 av studietiden uppgår motsvarande andel till 45 procent.
Något entydigt samband synes det inte föreligga mellan civilstånd och de genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta. För examinerade från uni- versitetens fria fakulteter år medianen så gott som lika stor för samtliga kate- gorier gifta och minst för de ogifta.
Sammanfattningsvis kan beträffande civilståndets betydelse för netto- skuldsättningen sägas att de skillnader som kan iakttagas i betydande grad sammanhänger med att förvärvsarbetsinkomsterna får större betydelse ju längre man varit gift. Det synes dock vara skuldfrekvensen som varierar, medan de genomsnittliga skulderna för dem som skuldsatt sig är ganska lika för olika civilståndsgrupper.
Skillnaden i andelen nettoskuldsatta skiljer sig markant mellan dem som inte varit henunaboende under studietiden, dem som varit hemmaboende under högst halva studietiden och dem som bott hemma mer än halva stu- dietiden. Vid uppdelning i examensgrupper finner man att andelen netto— skuldsatta examinerade varierar mellan 67 och 73 procent för dem som överhuvudtaget inte har bott hemma under studietiden, håller sig mellan 58 och 6-7 procent för dem som bott hemma högst halva studietiden, men sjunker till mellan 38 och 47 procent för dem som bott hemma mer än halva studietiden.
Det har tidigare konstaterats att social-ekonomisk bakgrund mätt efter faderns yrke 'inte är likartad för de olika boendekategorierna, vilket torde bero på att de mera välsituerade har bättre möjligheter att låta sina vuxna barn bo kvar i föräldrahemmet. Undersökningen visar dock att även om de båda faktorerna boendeförhållanden och social bakgrund synes vara korre- lerade med varandra de dock även var för sig är av stor betydelse för skuld- sättningsfrekvensen hos de examinerade.
Beträffande lånens storlek för studenter med olika boendeförhållanden så råder samma samband som för skuldfrekvensen, d. v. 5. de högsta genom— snittliga skulderna återfinnes för icke hemmaboende och de lägsta för hem- maboende mer än halva studietiden. De som bott hemma under endast en mindre del intar en mellanställning, men länens storlek ligger i genom- snitt närmare de icke hemmahoendes.
För de icke hemmaboende är de genomsnittliga skulderna för de skuld- satta däremot i allmänhet störst för examinerade från direktörs—, akade- miker- och högre tjänstemannahem och lägst bland examinerade från ar- betarhem. För de hemmaboende är avvikelserna mindre.
De hemmaboende redovisar något mindre ofta inkomster av förvärvsar— bete och lägre genomsnittsinkomst än övriga. För examinerade från fria fakulteter uppgår andelen med någon inkomst av förvärvsarbete till 77 pro- cent för hemmaboende mot 83 å 84 procent för de övriga grupperna. Medel- inkomsten uppgår samtidigt till 5070 kronor för hemmaboende mot 8 790 respektive 7 180 kronor för de båda hemmaboendegrupperna. Likartad skill— nad kan även konstateras för examensgruppen från övriga studiebanor med medellång studietid.
Sammanfattningsvis kan sålunda konstateras att boendeförhållandena sy- nes ha stor betydelse för skuldsättningen. Andelen skuldsatta är mellan 25 och 34 procentenheter lägre bland dem som varit hemmaboende under större delen av sin studietid jämfört med de icke hemmaboende. Likaså har de hemmaboende lägre genomsnittliga lån.
Andelen bruttoskuldsatta är lägst _ 68 procent — bland de examine— rade som haft ett studentmedelbetyg på B till Ba. För övriga betygsgrupper är skuldfrekvensen i stort sett densamma —— omkring 76 procent. Det ge— nomsnittliga skuldbeloppet för de skuldsatta är högst för de examinerade med ett genomsnittsbetyg mellan B och Ba och sjunker sedan i de högre betygsgrupperna. Om man ser på fördelningen på olika skuldformer så spe- lar de statliga lånen större roll för examinerade med studentmedelbetyg mellan Ba och a än för övriga. Föräldralånen har den största betydelsen för de examinerade som har lågt studentbetyg.
Undersökningen visar också mycket klart att skuldfrekvensen varierar icke oväsentligt mellan de olika studieorterna. Sålunda var skuldfrekvensen för examinerade med filosofisk examen 68 procent i Uppsala och Lund, 53 procent i Göteborg och endast 44 procent i Stockholm. Motsvarande tal för medicine licentiatexamen ligger vid 66, 64, 59 respektive 56 procent. Dessa olikheter sammanhänger framför allt med en större andel icke hemma- boende vid dessa studiebanor i Lund och Uppsala _ 89 respektive 77 procent _ jämfört med Göteborg och Stockholm —— 57 respektive 39 procent. Det har också konstaterats att omfattningen av förvärvsarbetet är väsentligt högre i Stockholm och Göteborg jämfört med de båda övriga universitets- orterna. Man torde alltså våga dra den slutsatsen att de olikheter i skuld- sättningen som kan iakttagas mellan studieorterna i mycket betydande grad sammanhänger med skiljaktligheter i möjligheterna att förvärvsarbe— ta och att bo i föräldrahemmet under studietiden.
I undersökningen har också belysts vilken inverkan innehav av statssti- pendier (naturastipendier) har på skuldsättningen. Till en början kan näm— nas att drygt 25 procent av examensårgången varit statsstipendiater. Denna andel är dock mycket olika inom olika studieinriktningar. Den lägsta fre- kvensen —— 10 till 13 procent redovisas för juris kandidater och medicine licentiater och den högsta frekvensen för gymnastikdirektörer, agronomer, socionomer och teologie kandidater med mellan 31 och 46 procent. Dessa olikheter har delvis att göra med den olika sociala rekryteringen. Så t. ex. var endast mellan 2 och 8 procent av de examinerade, vilkas fäder är aka-
demiker, officerare eller direktörer statsstipendiater, medan 47 procent av de ungdomar som kom från arbetarhem innehade stipendium.
Det föreligger även skiljaktigheter med avseende på boendeförhållandena mellan statsstipendiater och icke statsstipendiater. Av stipendiaterna har så— ledes 83 procent icke varit hemmaboende någon del av studietiden och 10 procent hemmaboende mer än 1/2 av studietiden. Motsvarande tal för icke— stipendiaterna är 60 och 24 procent.
Examensålderu är lägre för stipendiater än för övriga. Detta samman— hänger delvis med att studietiden är kortare för stipendiaterna. Detta gäl- ler även om studentbetyget konstanthålles. För filosofie magistrar med ett studentmedelbetyg mellan Ba och AB är skillnaden omkring 20 månader, för juris kandidater 10 månader och för filosofie kandidater 21 månader.
Skuldsättningsfrekvensen är högre bland stipendiater än bland icke-sti— pendiater men de genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta lägre. Det— ta gäller även om boendeförhållandena konstanthålles.
Stipendiaternas höga skuldsättningsfrekvens torde enligt vad som här vi- sats framför allt sammanhänga med deras sociala bakgrund och det faktum att de mera sällan är hemmaboende. De lägre genomsnittliga skuldbelop- pen beror till stor del på deras kortare studietid och på att stipendierna minskar den erforderliga lånesumman.
Av samtliga examinerade läsåret 1959/60 har 66 procent haft förvärvs— arbete under någon del av studietiden, varav nära hälften haft det högst 1/4 av studietiden (kap. 4).
B. REKRYTERING TILL GYMNASIERNA
6. Sociala faktorers inverkan på rekryteringen till vissa gymnasiala skolformer
6.1. Inledning .
Ända fram till mitten av 1940-talet undergick rekryteringen till studier vid gymnasier samt universitet och högskolor ingen nämnvärd förändring med avseende på de studerandes sociala bakgrund. Efter andra världskriget har det dock skett en snabb breddning av rekryteringen så att andelen ungdo— mar från arbetare- och lägre tjänstemannahem blivit allt större. För att ge aktuellast möjliga information om den sociala bakgrunden bland de ungdo- mar som söker till och intas i olika slag av gymnasiala skolor har för stu- diesociala utredningen och gymnasieutredningen företagits en undersökning av dels dem som år 1959 intogs vid allmänna gymnasier, tekniska gymna- sier och handelsgymnasier, dels dem som år 1960 sökte till motsvarande gymnasieformer. Handelsgymnasiernas studentlinjer ingår ej i undersök- ningen liksom ej heller de tekniska fackskolorna.
6.2. Materialet
Undersökningen har för båda årgångarna genomförts som urvalsundersök— ning.
1960 års material har utvalts bland de talonger som varit vidhäftade de blanketter som använts för anmälan om inträde till gymnasiets första ring (klass) och vilka sedan den slutliga intagningen verkställts insänts till skolöverstyrelsen av den skola, som mottagit anmälan. Av dessa talonger har genom systematiskt urval var sjunde ansökan utvalts. Talongerna har genom bistånd från respektive skolor kompletterats med uppgift om måls- mans yrke (eller titel). Med undantag för ett tiotal sökande har dessa till- läggsuppgifter erhållits för samtliga sökande.
1959 års material har hämtats från de inom statistiska centralbyrån arki- verade katalogexemplaren, i vilka finns antecknade målsmans yrke (eller titel). Dessa uppgifter är dock delvis ofullständiga och ett relativt omfat- lande kompletteringsarbete måste därför utföras innan själva bearbetningen kunde påbörjas. Katalogerna avser emellertid enbart de allmänna gymna— sierna, medan motsvarande primärmaterial beträffande de tekniska gymna- sierna och handelsgymnasierna saknas. Dessa uppgifter har hämtats ur ett i annan ordning insamlat material, innehållande bl. a. uppgifter om faderns yrke och utbildning.
Urvalet i denna del av undersökningen har gjorts genom lottning av sko- lor enligt följande:
Antal Antal Urvals- skolor utvalda procent skolor Allmänt gymnasium ................ 160 40 25 Tekniskt gymnasium .............. 21 11 52 Handelsgymnasium ................ 25 13 52
Ett allmänt gymnasium saknade begynnelsering (försöksgymnasiet i Lund). Något nytt gymnasium i stället för detta har ej utvalts. Urvalsfrak- tionen blev sålunda med avseende på läroverk 24,4 procent (ifråga om lär— jungar 25,3 procent).
I de tekniska gymnasierna intogs år 1959 ordinarie elever till ett antal av 1 881 män och 81 kvinnor. Stickprovet omfattar 874 manliga och 21 kvinn- liga elever, Vilka utgör 46,5 procent respektive 25,9 procent eller i allt 45,6 procent av det totala elevantalet.
Antalet nyintagna elever vid handelsgymnasiernas 2—åriga linjer uppgick till 674 män och 761 kvinnor eller sammanlagt 1435. Urvalsfraktionens elevantal uppgår till 868, vilket utgör 60,5 procent av det angivna totalan- talet.
6.3. Klassifikationsproblemet Det har synts angeläget, att i undersökningen använda ett grupperingssys— tem med avseende på den studerandes sociala ursprung, som i möjligaste mån medger en jämförelse av resultaten med tidigare undersökningar om fördelningen efter olika sociala miljöer för dem som avlagt studentexamen (motsvarande) eller som skrivit in sig vid universitet och högskolor. För dessa senare undersökningar har i vad avser föräldrarnas (faderns) yrkes- ställning i en rad olika sammanhang tillämpats ett klassifikationssystem, som ursprungligen uppgjordes vid den statistiska institutionen i Lund och som använts i undersökningar av bl. a. Wicksell, Quensel och Moberg. Sta— tistiska centralbyrån tillämpar numera i statistiken över högre studier en variant av detta klassifikationssystem. För en jämförande översikt hänvi— sas till Högre Studier 1956/57, 5. 14. Då systemet uppgjorts för att tillämpas på i första hand studentmaterial har man vid konstruktionen särskilt inriktat sig på att i huvudgrupper sam- manföra yrken av likartat slag och för vilka man kan vänta en någorlunda likartad inställning till akademiska studier. Statistiska centralbyrån har kunnat konstatera (1957 års studentekonomiska undersökning) att det finns en mycket påtaglig korrelation mellan faderns yrkesgruppstillhörig- het enligt detta schema och föräldrarnas sammanlagda taxerade inkomst. Man torde alltså kunna anse schemat som ett gott socialekonomiskt grup- peringssystem. Då det därtill torde kunna hävdas, att de överväganden som göres inom familjen i många avseenden är likartade vid ställningstagande också till gymnasieutbildning har starka skäl talat för att i den nu aktuella under-
sökningen använda samma klassit'ikationssystem som statistiska central- byrån använder sig av i statistiken över högre studier.
Undersökningen av förhållandena 1959, som grundas på katalogerna, utgår till skillnad från vad som tillämpas i statistiken över högre studier från målsmans yrke och inte från faderns yrke. Härigenom uppstår vissa olik- heter i materialet. Sålunda kan man vänta att i gruppen >>obestämt yrke» kommer att ingå en grupp, bestående av bl. a. änkefruar och fruar och den
målsmansbegreppet att i denna undersökning bli av större omfattning än i statistiken över högre studier, där faderns yrke är bestämmande för klassi- fikationen av den sociala miljön oavsett om fadern lever eller är död. Beträffande möjligheterna att rätt gruppera olika slag av ingenjörer hän- visas till Högre studier 1956/57, 5. 14: »Vid tillämpningen av lundagruppc- ringen fanns svårigheter att säkert skilja på civilingenjörer och övriga ingenjörer, varför båda fördes till huvudgruppen »akademiker». Eftersom de studerande numera på studiekortet skall ange faderns akademiska exa— men, är det nu möjligt att hålla dessa grupper särskilda, varvid ingenjörer-
i föreliggande undersökning. Före den 1 juli 1958 fanns inom folkskollärarkåren benämningarna di— striktsöverlärare (eller enbart överlärare). Inom bl. a. det högre skolvä-
ningen finns efter denna tidpunkt kvar med samma innebörd men också de förutvarande distriktsöverlärarna har numera tjänstetiteln rektor. I un- dersökningen har det varit av betydelse att hålla dessa bägge slag av rek- torer isär, då ju den förra lärarkategorien enligt yrkeskoden tidigare förts till gruppen Folkskollärare m. fl. medan rektorer i förutvarande bemärkelse inordnats under rubriken Akademiker (ej annorstädes redovisade). I före- liggande undersökning har sålunda med hjälp av förefintliga förteckningar över lärare (sådana som de i Folkskolans årsbok och Läroverkslärarnas Riksförbunds årsbok) en gränsdragning gjorts mellan de två slagen av rek— torer.
6.4. Materialets tillförlitlighet.
I nedanstående tablå jämföres urvalsmaterialet 1960 med det väntade anta- let i varje grupp.
Intagna 1 Ej intagna Allmänt gymnasium _ _ A14 och LI4 och RId och s- ”ämm Handels" AI" LI" RI? .a gymn. gymn. M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv Totalpopula- l[titanl ...... 1479 2152 1 306 3394 6660 3099 9445 8645 2241 98 704 951 5064 2 742 7- e 5 nr- valstraktion 211 307 187 485 951 443 1349 1235 320 14 101 136 723 392 Urvalet 217 312 193 493 970 451 1380 1256 335 16 101 144 729 384 kommer såsom närmare framgår av det följande att genom det använda » na flyttas över till kategorien »högre tjänstemän utom akademiker». Den ' merinformation som centralbyrån sålunda haft tillgång till har icke funnits . sendet hade vederbörande skolas chef titeln rektor. Den sistnämnda benäm- '
Såsom framgår av tablån ligger med två undantag antalet i urvalet något högre än det förväntade antalet. Detta sammanhänger med att urvalet gjor- des före en ytterligare genomgång av totalmaterialet, varvid en del dubbel- räkningar eliminerades.
Urvalsmaterialets sammansättning har prövats med avseende på betygs- poäng och ålder jämfört med totalmaterialet. Jämförelsen med avseende på fördelningen efter betygspoäng kunde grundas på uppgifter i den löpande statistiken om intagningen i gymnasiala skolformer. Beträffande åldern har för jämförelsen utnyttjats en särskild bearbetning av totalmaterialet efter ålder.
I följande tablå redovisas fördelningen efter betygspoäng dels i totalmate- rialet, dels i urvalsmaterialet. Avvikelserna är som synes i de flesta fall av be- gränsad omfattning.
Allmän linje Latinlinje Reallinje Summa .. Total- Total- Total— Total- Betygspoang popula- Urvalet popula- Urvalet popula- Urvalet popula- Urvalet
tionen tionen tionen tionen ——12,0 .......... 0,1 0,2 0,3 0,4 0,1 0,1 0,1 0,2 12,5—14,0 .......... 1,8 2,1 4,2 4,8 1,1 1,3 2,0 2,4 14,5—16,0 .......... 12,0 13,8 14,6 14,3 7,0 6,2 10,0 9,8 16,5—18,0 .......... 30,2 29,2 23,3 24,6 17,5 18,5 21,6 22,2 18,5—20,0 .......... 25,6 26,5 23,1 23,0 22,7 23,2 23,4 23,8 20,5—22,0 .......... 16,6 14,4 16,1 15,6 20,4 22,0 18,5 18,9 22,5—24,0 .......... 8,5 9,5 9,7 9,3 14,6 13,7 12,1 11,6 24,5—26,0 .......... 3,4 3,2 5,3 4,4 8,7 7,5 6,7 5,8 26,5—28,0 .......... 1,4 1,1 2,3 2,8 5,1 4,9 3,6 3,6 28,5—30,0 .......... 0,1 0,0 0,6 0,7 2,0 1,9 1,3 1,3 30,5—32,0 .......... 0,0 — 0,1 0,1 0,4 0,6 0,3 0,3 32,5—34,0 .......... — — 0,0 — 0,0 0,1 0,0 0,1 Uppgift saknas ...... 0,3 — 0,4 — 0,4 — 0,4 — Summa 100 100 100 100 100 100 100 100
I tablån nedan jämföres åldersfördelningen för de i allmänna gymnasier— na intagna i dels totalpopulationen, dels urvalet.
Totalpopulation Urvalet Ålder Antal % Antal %
26 0,1 3 0,1 26 0,1 4 0,2 89 0,5 9 0,3 1 186 6,6 188 7,1 5 780 32,0 901 34,2 6 478 35,8 937 35,5 3 805 21,0 547 20,8 318 1,8 47 1,8 Uppgift saknas 382 2,1 — — Summa 18 090 100 2 636 100
Av tablån framgår, att urvalet vad avser allmänna gymnasier även från ålderssynpunkt väl ansluter sig till sammansättningen i totalpopulationen. I undersökningen av 1959 års intagna har som tidigare nämnts urvalsen-
heten varit skolan. I följande tablå redovisas för det allmänna gymnasiet hur stor andel antalet elever i urvalet utgör av hela antalet elever.
AI. AI: Kvin-
AI' Lv nr .. _ AI' LP RP ä'; ä”, Ma" nor Sva Urvalet ............ 775 1 175 2 241 2 643 1 548 2 396 1 795 4191
Totalpopulationen . . 3 084 5 055 8 400 9 285 7 254 8 505 8 034 16 539 Urvalet i % av total- populationen ...... 25,1 23,2 26,7 28,5 21,3 28,2 22,3 25,3
Det framgår av tablån, att den tillämpade urvalsmetodiken givit ett något j snedvridet resultat med avseende på fördelningen på kön och olika linjer.
Elevandelen i hela materialet är 25,3 procent av samtliga med en överrepre- , sentation för männen och en underrepresentation för kvinnorna. Det fram-
går också att de fyraåriga gymnasierna är överrepresenterade på de treårigas , bekostnad.
6.5. 1959 års intagna efter socialt ursprung I tab. 37 redovisas samtliga nyintagna 1959 i första ring (klass) vid all- männa gymnasier, tekniska gymnasier och handelsgymnasiernas tvååriga ; linjer. De intagna i allmänbildande gymnasier har i tab. 38 delats upp på =
dem som intagitsli fyraårigt respektive treårigt gymnasium på olika linjer. I tab. 39 redovisas de intagna med relativ fördelning efter målsmans yrke. Härav framgår att mycket betydande skillnader kan påvisas i rekryteringen till å ena sidan de allmänna gymnasierna och å andra sidan fackgymna— si-erna. Andelen studerande, vilkas målsmän är akademiker, uppgår i den senare gruppen endast till omkring 5—6 procent, medan den bland ny— intagna i allmänna gymnasier är 17,5 procent. I gengäld har något mer än 17 procent av de nyintagna vid allmänna gymnasier målsmän som är arbetare, medan bland de nyintagna i fackgymnasierna 35—40 procent kom- mer från arbetarhem. Dessa tendenser gäller även för män och kvinnor var för sig.
Tab. 39 visar också att det är betydande olikheter med avseende på so— cialt ursprung vad gäller intagna i å ena sidan fyraårigt gymnasium och å andra sidan treårigt. Man finner exempelvis att andelen elever som kommer från arbetar— eller jordbrukarhem är avsevärt mycket större (25,4 respek- tive 12,5 procent) i de treåriga gymnasierna än i de fyraåriga (12,6 respek- tive 2,2 procent). Tendensen är den omvända då det gäller elever från hem där målsman är akademiker (9,8 procent mot 21,9 procent). Det är dock uppenbart att dessa olikheter i den sociala rekryteringen icke har att göra med olika preferenser utan med att det fyraåriga gymnasiet varit förhärs- kande i de större städerna, medan den treåriga gymnasieformen är vanligare i mindre städer.
Vad gäller valet av linje inom det allmänna gymnasiet synes detta icke vara beroende av den studerandes sociala ursprung.
Tab. 37. Nyintagna år 1959 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolformer efter kön och målsmans yrke
Allmänbildande gymnasier
Kön Målsmans yrke Allmän Latin- Real- linje linje linje
Summa
Män
Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl. .................... Akademiker (ej annorstädes redovisade).. Officerare .............................. Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmäs- tare .................................. Högre tjänstemän utom akademiker; vissa _ fria yrken ............................ Ovriga tjänstemän ...................... Arbetare Obestämt yrke .......................... Uppgift saknas .........................
Summa
Kvinnor
Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl. .................... Akademiker (ej annorstädes redovisade).. Officerare ............................... Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmäs-
tare .................................. Högre tjänstemän utom akademiker; vissa
fria yrken ............................ Övriga tjänstemän ...................... Arbetare ............................... Obestämt yrke .......................... Uppgift saknas .........................
Summa
Båda könen
Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl. .................... Akademiker (ej annorstädes redovisade).. Officerare .............................. Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmäs—
tare .................................. Högre tjänstemän utom akademiker; vissa
fria yrken ............................ Övriga tjänstemän ...................... Arbetare ............................... Obestämt yrke ......................... Uppgift saknas .........................
Summa
1 Enbart 2-årig linje.
efter ringar och målsmans yrke
Tab. 38. Nyintagna år 1959 :" allmänbildande gymnasier fördelade
Allmän Latin- Real—
Kön linje linje linje samtliga Målsmans ykre I' I3 II I! I' I3 14 I3 5221 Män
Jordbruk med binäringar (utom arbe- tare) ............................. — 11 5 7 23 65 28 83 111 Folkskollärare m. fl. ................ 3 5 10 2 30 29 43 36 79 Akademiker (ej annorstädes redovisade) 46 16 66 17 249 62 361 95 456 Officerare .......................... 9 — 11 _ 27 4 47 4 51 Direktörer, disponenter, grosshandlare 38 7 27 4 102 21 167 32 199 Handlande, handelsresande, hantverks- mästare .......................... 19 20 20 9 67 77 106 106 212 Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken ................... 58 22 58 6 229 86 345 114 459 Övriga tjänstemän .................. 28 11 40 9 110 67 178 87 265 Arbetare ................ . . . . 20 35 29 23 118 146 167 204 371 Obestämt yrke ...................... 21 10 28 7 71 36 120 53 173 Uppgift saknas ..................... 2 '— 3 — 10 5 15 5 20 Summa 244 137 297 84 1 036 598 1 577 819 2 396
Kvinnor
Jordbruk med binäringar (utom arbe- tare .............................. 5 29 19 44 7 37 31 110 141 Folkskollärare m. fl. ................ 4 6 16 10 14 16 34 32 66 Akademiker (ej annorstädes redovisade) 46 13 93 24 80 19 219 56 275 Officerare .......................... 2 1 21 2 14 3 37 6 43 Direktörer, disponenter, grosshandlare 15 5 29 18 23 6 67 29 96 Handlande, handelsresande, hantverks- mästare .......................... 21 28 39 33 32 36 92 97 189 Högre tjänstemän utom akademiker; _ vissa fria yrken ................... 46 11 82 32 86 38 214 81 295 Övriga tjänstemän .................. 29 22 59 34 37 19 125 75 200 Arbetare ........................... 35 48 90 80 42 63 167 191 358 Obestämt yrke ...................... 15 10 29 27 22 10 66 47 113 Uppgift saknas ..................... 1 2 10 3 3 —— 14 5 19 Summa 219 175 487 307 360 247 1 066 729 1 795
Båda könen
Jordbruk med hinäringar (utom arbe- tare .............................. 5 40 24 51 30 102 59 193 252 Folkskollärare m. fl ................. 7 11 26 12 44 45 77 68 145 Akademiker (ej annorstädes redovisade) 92 29 159 41 329 81 580 151 731 Officerare .......................... 11 1 32 2 41 7 84 10 94 Direktörer, disponenter; grosshandlare 53 12 56 22 125 27 234 61 295 Handlande, handelsresande, hantverks- mästare .......................... 40 48 59 42 99 113 198 203 401 Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken .................. 104 33 140 38 315 124 559 195 754 Övriga tjänstemän .................. 57 33 99 43 147 86 303 162 465 Arbetare ........................... 55 83 119 103 160 209 334 395 729 Obestämt yrke ...................... 36 20 57 34 93 46 186 100 286 Uppgift saknas ..................... 3 2 13 3 13 5 29 10 39
Summa
Tab. 39. Nyintagna år 1959 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolformer efter kön samt med relativ fördelning efter målsmans yrke
Kon Målsmans yrke
Allmänbildande gymnasier Tek— niska gym- nasier
Han— dels- gym— nasierl
Män Jordbruk med binäringar (utom arbe- tare) ............................ Folkskollärare m. fl. ............... Akademiker (ej annorstädes redo- visade) .......................... Officerare .........................
Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hant-
verksmästare .................... Högre tjänstemän utom akademiker;
vissa fria yrken .................. Övriga tjänstemän ................. Arbetare .......................... Obestämt yrke .................... Uppgift saknas ....................
Summa
Kvinnor
Jordbruk med binäringar (utom arbe-
tare) ............................ Folkskollärare m. fl. ............... Akademiker (ej annorstädes redo-
visade) .......................... Officerare .................. , ........ Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hant-
verksmästare .................... Högre tjänstemän, utom akademiker;
vissa fria yrken .................. Övriga tjänstemän ................. Arbetare .......................... Obestämt yrke .................... Uppgift saknas ....................
Summa
Båda könen
Jordbruk med binäringar (utom arbe-
tare ............................. Folkskollärare m. fl. ............... Akademiker (ej annorstädes redo—
visade ........................... Officerare .......................... Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hant-
verksmästare .................... Högre tjänstemän utom akademiker;
vissa fria yrken .................. Övriga tjänstemän ................. Arbetare ........................... Obestämt yrke .................... Uppgift saknas ....................
Summa
H _ __ _NJLXD H WHPMH ”ix—> copco Hu: H
HHM owppg— o HMO)
H O O
53.00
>.. D—i iv 0.09- GDUJHQDU! blå Hooo 0103 v w H ... 093.505:—
H 0 O
wp!
..
H ocj-um
u
H
O—"lNH—l H
».
uv
HHH
_
amanda—1 'u— uzcncb meo
H 0 O
. Latin- Real- 4—är. 3—är. linje linje gymn. gymn. 3,1 5,4 1,8 10,1 3,1 3,6 2,7 4,4 21,8 19,0 22,8 11,6 2,9 1,9 3,0 0.5 8,1 7,5 10,6 3,9 7,6 8,8 6,7 12,9 16,9 19,4 21,9 13,9 12,9 10,8 11,3 10,6 13,6 16,2 10,6 25,0 9,2 6,5 7,6 6,5 0,8 0,9 1,0 0,6 100 100 100 100 7,9 7,2 2,9 15,1 3,3 4,9 3,2 4,4 14,7 16,3 20,5 7,7 2,9 2,8 3,5 0,8 5,9 4,8 6,3 4,0 9,1 11,2 8,6 13,3 14,4 20,5 20,1 11,1 11,7 9,2 11,7 10,3 21,4 17,3 15,7 26,2 7,1 5,3 6,2 6,4 1,6 0,5 1,3 0,7 100 100 1 0 100 6,4 5,9 2,2 12,5 3,2 4,0 2,9 4,4 17,0 18,3 21,9 9,8 2,9 2,1 3,2 0,6 6,6 6,8 8,9 3,9 8,6 9,5 7,5 13,1 15,1 19,6 21,2 12,6 12,1 10,4 11,5 10,5 18,9 16,4 12,6 25,4 7,8 6,2 7,0 6,5 1,4 0,8 1,1 0,7 100 100 1 0 1 0
H »... ....
Oden—HS po comes upp come!—Ao: oo ooo-no wa
HHD—l
H 0 O
..
H am,] cam
».
H H H GPS:—*!” CD cows—oo då 00301 (”O
100
_. _. .,». NTM
w w_oas mos
H
”5 H b—lw_ cos» ammwm m oem
H 0 O
& Pleso " ll'oo ooo-
m repo: oomoo UI .p—
»;
l [
H 0 O
N.) mcg.» meo
H
». v
»
ooh—www ";> coq»— ooo:
_meee
». H 0 O
rooy! HUD
».
M |_— >— PP??? 'i; Quzhou: ”w pool:— meo
H O O
PPP P.S-9
H
CDi-n— Hype-*:» **
ooomwr—c "ot canaan oo—x
».
H O O
HN'I u
PPP
H
u: D—l H FP??? "*
qmmmo % Had wo
3 o
1 Enbart 2-årig linje. 7—630789
Tab. 40. Sökande till allmänbildande gymnasicrs, tekniska
Allmänbildande Tekniska Målsmans yrke gymnasier gymnasmr Samtliga Därav kv. Samtliga Därav kv. Jordbruk med binärin gar (utom arbetare) 218 126 59 3 Folkskollärare m. fl. .................. 100 53 12 — Akademiker (ej annorstädes redovisade) 506 220 23 1 Officerare ............................ 60 27 3 — Direktörer, disponenter, grosshandlare .. 207 86 17 1 Handlande, handelsresande, hantverks- mästare ............................ 306 150 79 3 Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken .................... 641 277 80 3 Övriga tjänstemän .................... 316 142 53 2 Arbetare .............................. 669 327 159 4 Obestämt yrke ........................ 130 57 25 1 Uppgift saknas ....................... 78 33 35 2 Samtliga 3 231 1 498 545 20
1 Exkl. studentlinjen. = Dessutom 2 manl., som sökt till tekniska gymnasier och handelsgymnasier resp. allmän- bildande gymnasier, tekniska gymnasier och handelsgymnasier.
6.6. 1960 års sökande efter socialt ursprung
I tab. 40 redovisas samtliga sökande till de allmänna gymnasierna, tekniska gymnasierna och handelsgymnasierna år 1960 med fördelning på kön och målsmans yrke. I tab. 41 har de sökande delats upp på dem som intagits i gymnasial skolform och dem som ej intagits — absolut och relativt — samt fördelats efter målsmans yrke. Som synes föreligger inga påtagliga olikheter i avvisningen sedd mot bakgrund av det sociala ursprunget hort- sett från att kvinnliga studerande från akademiker— och officershem har be- tydligt lägre avvisning än genomsnittet.
En redovisning av de nyintagna i första ring (klass) vid allmänna gym- nasier, tekniska gymnasier och handelsgymnasier år 1960 lämnas i tab. 42 med fördelning efter kön och målsmans yrke. Den relativa fördelningen efter målsmans yrke återfinnes i tab. 43. Tendenserna är i stort sett de- samma som i 1959 års material.
Dessa uppgifter säger ingenting om hur stor andel av ungdomarna i de aktuella åldersgrupperna från de olika sociala miljöerna som intagits. Det är dock inte möjligt att från den svenska befolkningsstatistiken erhålla upp— gift om målsmans yrke för ungdomar i olika åldersgrupper. En synnerligen förenklad jämförelse mellan den sociala sammansättningen för den totala manliga befolkningen å ena sidan och de intagna vid gymnasiala skolfor— mer å andra sidan kan dock göras med hjälp av uppgifter ur valstatistiken 1960. En fördelning på yrkesgrupper kan göras för samtliga manliga röst- berättigade personer.
gymnasiers och handelsgymnasiers' första ring (klass) år 1960
Handels- Allmänbildande Allmänbildande ' n . gymnasier och tek- gymnasier och han- gym asrcr niska gymnasier delsgymnasier Samtliga Därav kv. Samtliga Därav kv. Samtliga Därav kv. Samtliga Därav kv. 21 7 1 9 6 321 157 10 4 3 _ 2 1 127 58 18 11 2 _ 5 4 554 236 3 1 _ _ — _ 66 28 20 13 2 _ 7. 2 2253 102 75 44 7 1 20 9 487 207 36 21 12 _ 9 3 778 304 45 24 7 1 15 7 436 176 119 64 23 1 17 11 987 407 30 14 3 _ 4 2 192 74 24 13 1 — 4 3 142 51 408 230 67 4 92 48 4 343 1 800 . Manliga röst- Målsmans yrke Nyilåägna berättigade 1960 Jordbruk med binäringar .......... 7,9 15,1 Folkskollärare .................... 3,1 0,9 Akademiker och officerare ........ 15,5 3,1 Direktörer, disp.grosshand1are ...... 5,6 1,4 Handlande, handelsresande, hantv.- mäst. .......................... 11,0 7,4 Tjänstemän ...................... 28,6 19,1 Arbetare .......................... 23,2 53,0 Obestämt yrke .................. 4,2 — Uppgift saknas .................. 0,9 —— Samtliga 100 100
Disproportionen i rekryteringen är som synes mycket påtaglig. Med re- servation för jämförelsens approximativa karaktär framgår att vissa yrkes- grupper är klart överrepresenterade bland målsmännen till de nyintagna vid gymnasierna. Detta gäller framför allt folkskollärare, akademiker/officera- re och de Olika affärsmannagrupperna samt tjänstemän. Klart underrepre— senterade är ungdomar, vilkas målsmän är arbetare eller verksamma inom jordbruk med binäringar. Det bör dock beaktas att åldersfördelningen bland manliga röstberättigade inom jordbruk med binäringar torde skilja sig inte oväsentligt från åldersfördelningen för övriga grupper genom att andelen i de högre åldersgrupperna är större i den förstnämnda gruppen.
I tab. 44 har samtliga i undersökningen ingående sökande år 1960 för— delats relativt efter målsmans yrke i kombination med låroverksortens be—
lägenhet. Då upptagningsområdet för ett läroverk endast i relativt liten ut- sträckning —— med undantag av fackgymnasierna — sträcker sig över länets gränser bör dessa uppgifter ge en förhållandevis god bild av den geogra- fiska rekryteringen i kombination med den studerandes sociala ursprung. För de sökande 1960 har undersökts förhållandena inom fem huvudområ- den, nämligen Götaland utom Västsverige (Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län), Västsverige, Stockholm och Stockholms län, Svealand utom Stockholm och Stockholms län men inklusive Gävleborgs län samt övriga Norrland.
Härav framgår klart överrepresentationen för akademiker-, direktörs- och högre tjänstemannagrupperna i Stockholms stad och län. Norrland däremot redovisar höga andelar inom gruppen jordbrukare med binäringar och arbetare.
6.7. Jämförelser mellan olika undersökningar
I tab. 45 jämföres resultaten ur 1959 och 1960 års undersökningar med den fördelning som erhölls i 1957 års undersökning av dem som detta år avlade studentexamen eller examen vid fackgymnasium.
Avslutningsvis skall även utvecklingen för en längre tidsperiod belysas. Den av centralbyrån tillämpade grupperingen efter faderns yrke tillkom 1956. Tidigare undersökningar utgår från den likartade men icke helt jäm- förbara gruppering som tillämpas i Lund. I »Högre studier 1956/57» har en jämförelse gjorts mellan dem som avlade studentexamen 1943, 1952 och 1957. Uppgifterna om de nyintagna vid gymnasierna 1960 har omräknats till lundagrupperingen med antagande om samma förhållande mellan de båda grupperingarna som kunde iakttagas 1957.
, Män Kvinnor
Målsmans yrke 1943 1960 1943 1960
Jordbruk med binäringar ............................ 10 7 8 10 Folkskollärare ...................................... 7 3 9 4 Akademiker ..................... 21 19 25 17 Officerare ......................... 3 2 3 2 Större affärsmän och direktörer ...... .. .. 8 6 7 6 Mindre affärsmän och vissa hantverkare .............. 13 10 14 10 Tjänstem. i stat, kommun och ensk. tj ............... 15 16 13 15 Lägre tjänstemän .................................. 6 7 6 6 Statstjänare, arbetare, hantverkare .................. 14 25 10 27 Obestämt yrke och uppgift saknas .................. 3 5 5 4 Samtliga 100 100 100 100
1 Enligt lundagrupperingen,
Andelen ungdomar från statstjänar— och arbetarhem har som synes ökat mycket kraftigt —— från 14 procent för män och 10 procent för kvinnor är 1943 till 25 respektive 27 procent år 1960. De sociala grupper som minskat sin andel är framför allt folkskollärare, akademiker och mindre affärsmän.
Tab. 41. Antal sökande, intagna och ej iniagna är 1960 efter kön utan dubbel—
räkningar samt med fördelning efter målsmans yrke
Ej intagna Kön .. Målsmans yrke Sokande - Intagna F kt I % av a ' sökande Män Jordbruk med binäringar (utom arbetare) 164 124 40 24,4 Folkskollärare m. fl. .................... 69 51 18 26,1 Akademiker (ej annorstädes redovisade) .. 318 248 70 28,2 Officerare .............................. 38 25 13 — 34,2 Direktörer, disponenter, grosshandlare.... 153 101 52 34,0 Handlande, handelsresande, hantverksmäs- tare .................................. 280 201 79 28,2 Högre tjänstemän utom akademiker; vissa . fria yrken ............................ 474 335 139 29,3 : Övriga tjänstemän ...................... 260 198 62 23,8 : Arbetare ............................... 580 435 145 25,0 ; Obestämt yrke .......................... 118 82 36 30,5 [i Uppgift saknas ......................... 91 16 75 82,4 ; Summa 2 545 1 816 729 28,6 '; Kvinnor ' Jordbruk med binäringar (utom arbetare) 157 130 27 17,2 ' Folkskollärare m. fl. .................... 58 49 9 15,5 Akademiker (ej annorstädes redovisade) .. 236 205 31 13,1 Officerare .............................. 28 25 3 10,7 Direktörer disponenter, grosshandlare 102 81 21 20,6 Handlande, handelsresande, hantverksmäs— tare .................................. 207 156 51 24,6 Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken ............................ 304 254 50 16,4 Övriga tjänstemän ...................... 176 139 37 21,0 Arbetare ............................... 407 311 96 23,6 Obestämt yrke .......................... 74 53 21 28,4 Uppgift saknas ......................... 51 13 38 74,5 Summa 1 800 1 416 384 21,2 Båda könen Jordbruk med binäringar (utom arbetare) 321 254 67 20,9 Folkskollärare m. fl. .................... 127 100 27 21,3 Akademiker (ej annorstädes redovisade) .. 554 453 101 18,2 Officerare ............................... 66 50 16 24,2 Direktörer, disponenter, grosshandlare 255 182 73 28,6 Handlande. handelsresande, hantverksmäs- tare .................................. 487 357 130 26,7 Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken ............................ 778 589 189 24,3 Övriga tjänstemän ...................... 436 337 99 22,7 Arbetare ............................ 987 746 241 24,4 Obestämt yrke ................... 192 135 57 29,7 Uppgift saknas ......................... 142 29 113 79,6 Summa 4 345 3 232 1 113 25,6
Tab. 42. Nyintagna år 1960 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolformer efter kön och målsmans yrke
Allmänbildande gymnasier Tek- Han- Kön niska dels- Samt- Mälsmans yrke Allmän Latin- Real- gymna- gymna— liga linje linje linje Summa sier sier1 Män
Jordbruk med binäringar (ut- om arbetare) ............. 8 8 64 80 39 5 124 Folkskollärare m. fl. ........ 4 8 30 42 7 2 51 Akademiker (ej annorstädes redovisade) ............... 24 33 173 230 15 3 248 Officerare .................. 8 3 11 22 2 1 25 Direktörer, disponenter, gross- handlare ................. 18 16 48 82 11 8 101 Handlande, handelsresande, hantverksmästare ......... 16 22 98 136 47 18 201 Högre tjänstemän utom aka- demiker; vissa fria yrken .. 55 26 203 284 45 6 335 Övriga tjänstemän .......... 35 26 87 148 37 13 198 Arbetare. .................. 40 41 211 292 107 36 435 Obestämt yrke .............. 8 8 41 57 16 9 82 Uppgift saknas ............. 1 2 4 7 9 —— 16 Summa 217 193 970 1 380 335 101 1 816
Kvinnor
Jordbruk med binäringar (ut— om arbetare) ............. 27 35 49 111 2 17 130 Folkskollärare m. fl. ........ 10 21 18 49 —— —- 49 Akademiker (ej annorstädes redovisade) ............... 34 90 74 198 1 6 205 Officerare ................... 5 13 6 24 _ 1 25 Direktörer, disponenter, gross- handlare ................. 21 23 27 71 1 9 81 Handlande, handelsresande, hantverksmästare ......... 30 47 47 124 4 28 156 Högre tjänstemän utom aka- demiker; vissa fria yrken.. 61 92 86 239 3 12 254 Övriga tjänstemän .......... 30 37 49 116 1 22 139 Arbetare ................... 84 111 78 273 3 35 311 Obestämt yrke .............. 9 19 15 43 1 9 53 Uppgift saknas ............. 1 5 2 8 —— 5 13 Summa 312 493 451 1 256 16 144 1 416
Båda könen
Jordbruk med binäringar (ut— om arbetare) ............. 35 43 113 191 41 22 254 Folkskollärare m. fl. ........ 14 29 48 91 7 2 100 Akademiker (ej annorstädes redovisade) ............... 58 123 247 428 16 9 453 Officerare ................... 13 16 17 46 2 2 50 Direktörer, disponenter, gross- . handlare .......... . 39 39 75 153 12 17 182
Handlande, handelsresande, hantverksmästare ....... . 46 69 145 260 51 46 357 Högre tjänstemän utom aka- demiker; vissa fria yrken .. 116 118 289 523 48 18 589 Övriga tjänstemän .......... 65 63 136 264 38 35 337 Arbetare ................... 124 152 289 565 110 71 746 Obestämt yrke .............. 17 27 56 100 17 18 135 Uppgift saknas . .. . . .. . 2 7 6 15 9 5 29 Summa 529 686 1 421 2 636 351 245 3 232
Tab. 43. Nyintagna år 1960 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolreformer
efter kön samt med relativ fördelning efter målsmans yrke
Kön Målsmans yrke
Allmänbildande gymnasier
Allmän linje
Latin- linje
Real- linje
Summa
Tek- niska gymna- sier
Han- dels- gymna- sier1
Samt- liga
M än Jordbruk med binäringar (ut—
om arbetare) ............. Folkskollärare m. fl. Akademiker (ej annorstädes
redovisade) ............... Officerare ................... Direktörer, disponenter, gross-
handlare ................. Handlande, handelsresande,
hantverksmästare ......... Högre tjänstemän utom aka-
demiker; vissa fria yrken .. Övriga tjänstemän .......... Arbetare ................... Obestämt yrke .............. Uppgift saknas ............
Summa
Kvinnor
Jordbruk med binäringar (ut— om arbetare) ............. Folkskollärare m. fl. ........ Akademiker (ej annorstädes redovisade) ............... Officerare ................... Direktörer, disponenter, gross- handlare ................. Handlande, handelsresande, hantverksmästare ......... Högre tjänstemän utom aka- demiker; vissa fria yrken .. Övriga tjänstemän .......... Arbetare ................... Obestämt yrke .............. Uppgift saknas ............
Båda könen
Jordbruk med binäringar (ut- om arbetare) ............. Folkskollärare m. fl. ........ Akademiker (ej annorstädes redovisade) ............... Officerare .................. Direktörer, disponenter, gross- handlare ................. Handlande, handelsresande, hantverksmästare ......... Högre tjänstemän utom aka- demiker; vissa fria yrken .. Övriga tjänstemän .......... Arbetare ................... Obestämt yrke .............. Uppgift saknas .............
H _j—acp %&
... oa
.. QH
SP 0:
HHN) ; poa_ooazox o UIQDPHUD us
».
... 9 51000 cv:n mu
». ..
).;
to ommpco =p as v-A munerna a: (|
».
=.
,— O O
P.?”
p—A annu—- __
rep-ma ompvwr oo
».
lampans 11 >> cio cam
_PIP—
».
mur-x »— »— Hum-Apso; 3— _90 H:] » oo cav—— r—u—A
».
"cob—"övas!
p.. 0 O
»
JFK"! UDP—*
».
... 59 J:— repo & abc»
& .— Hoog-agg) Orchard Ul
).; O O
... _ .. 3595 wo men
.— u
N) H 010wa H R]
99.97 Hm
H _x'l HCO
H 0 !=— :— (O
N (O caj—wo tamme—co .—
».
,.— O 0
H IPP
..
.. & få?” wu» ou:
HHD—l owqpco o POJODQDH us 0
H ». .. .. ».
H O O
».
... HN pace
N) N) v—Å 009pr _O __01 __ AÅCDOJCDOD [ND UD EDP PO
... P 53 &" JAS” 9301 co co (Jb—'I ooo
osm—o .. .. .. anp—Ham
100
... .. 5?" 9390 cooo cooo
napp-s .q
w oung—cow apmwo & H
». ..
..; O O
.. .. ».
... cour—poesi
ror-LH omar-pp
».
mmmooo "co oo am cum
»— H #* 99 På:— ..Nu—* 0 co cam HG)
cm—u—c
».
6343pr 40000»—
100
t—l ».
H Mhr—OOO 383 UD Oi!?— MH moowoo—r 01 IF— cam OR"!
».
».
cut-AH ...»...
u
5” P.S-" oo oo
H SSJ—* Go to
». ».
ua.- oopwwox couscous
».
I
100
19,4
8,3 15,3 24,2
3,5 100
oem-swe»: oo ":c "5011 mo
MH ... matens—1 _00 m 00: om
se .. ».
[O__Ob oooo
... p—npo axa
».
.P' HO":
MHF—* >_— om—jh_ooo H monoton:
p—A 0 o
.. UTN)
».
.... gnu—_» ww
H maooo'co "o 4 ooor N) D—l owpwq v—l—
».
l—l O O
..
».
mur-t >— ,... on:—53990 »— cn Hja— ca:—1
=.
comme—w ":= ca uno r—aw
Tab. 44. Sökande till allmänbildande gymnasiers, tekniska gymnasiers och handels-
gymnasiers första ring (klass) år 1960 med relativ fördelning efter målsmans
yrke och läroverksort
Målsmans yrke
ä * år 55 . :l. "' En = 2? % ä 3 då ; å _ A - o o cs - o m är; & 55 ., eg:—25: % e % Läroverk .c: '; få är; & %%. _3 :E .E % ag & >, 'ä än belägnai ee ,. _.g &:, 85 5... 3.2 .a 3 g =" 5 M a »» .a _. ,,. ...—. ==- 3 := E E :— :33 H 4— l— n g = .. k _, 'En (3 E == " m "" 2 m .: > &” '— ” 4 w w & o Ä E & O :o 0 'U +? ::.” ” _DD "9 Q' : _- ” o 'd .» ä, i " & & se ,, se % åå & E *; O = s å ä '” f: % se ”0 3 Q 5 = cu = % Götaland exkl. Väst- sverige ............. 38,3 29,9 25,3 31,8 23,9 32,5 27,0 25,5 26,6 28,1 12,7 27,4 Västsverige ........... 16,5 13,4 17,1 6,1 19,2 20,9 17,2 19,0 18,5 13,5 12,0 17,6 Stockholm, Stockholms län ................ 3,7 13,4 35,0 37,8 37,3 12,9 32,3 22,5 14,1 31,9 23,9 22,8 Svealand utom Stock- holms stad och län, Gävleborgs län ..... 18,1 27,6 15,9 16,7 14,9 22,4 16,6 24,3 24,1 13,0 34,5 20,4 Norrland utom Gävle- borgs län .......... 23,4 15,7 6,7 7,6 4,7 11,3 6,9 8,7 16,7 13,5 16,9 11,8 Samtliga 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
Tab. 45. Studenter vid allmänbildande gymnasier och tekniska läroverk m.m. 1957 samt nyintagna 1959 resp. 1960 vid motsvarande gymnasiala skolreformer med relativ fördelning efter målsmans yrke
Kön Målsmans yrke
Studenter vid tek- niska läroverk m. m.1
Nyintagna i första klass vid tekniskt gymna- sium och han- delsgymnasium'
1957 1959 1960
Män
Jordbruk med binäringar (utom
arbetare) ..................... ; Folkskollärare m. fl ............. ? Akademiker (ej annorstädes redo- i, visede ........................ , Officerare ...................... ', Direktörer, disponenter, gross- q handlare ...................... [' Handlande, handelsresande, hant- !; verksmästare ................. '? Högre tjänstemän utom akade- miker; vissa fria yrken ........ e Övriga tjänstemän .............. Arbetare ....................... Obestämt yrke .................. Uppgift saknas .................
Summa
Kvinnor
Jordbruk med binäringar (utom arbetare) ..................... Folkskollärare m. fl. ............ Akademiker (ej annorstädes redo- visade) ....................... Officerare ...................... Direktörer, disponenter, gross— handlare ...................... Handlande, handelsresande, hant- verksmästare ................. Högre tjänstemän utom akade— miker; vissa fria yrken ........ Övriga tjänstemän .............. Arbetare ....................... Obestämt yrke ................ Uppgift saknas ................. Summa
Samtliga Jordbruk med binäringar (utom arbetare) ..................... Folkskollärare m. fl. ............ Akademiker (ej annorstädes redo- visade) ....................... Officerare ...................... Direktörer, disponenter, gross— handlare ...................... Handlande, handelsresande, hant-
verksmästare .................
Studenter vid all- Nyintagna i män- första ring vid bildande allmänbildande gymna- gymnasium sium 1957 1959 1960 8,8 4,6 5,8 4,0 3,3 3,0 19,9 19,0 16,7 1,8 2,1 1,6 6,2 8,3 5,9 11,1 8,8 9,9 13,0 19,3 20,6 10,8 11,1 10,7 18,4 15,5 21,1 0,1 7,2 4 1 5,9 0,8 0,6 100 100 100 9,2 7,9 8,8 5,1 3,7 3,9 21,7 15,3 15,8 1,5 2,4 1,9 5,8 5,3 5,7 13,7 10,5 9,9 14,7 16,5 19,0 9,9 11,1 9,2 13,7 19,9 21,8 0,1 6,3 3,4 4,6 1,1 0,6 100 100 100 9,0 6,0 7,2 4,5 3,5 3,5 20,7 17,5 16,2 1,6 2,3 1,7 6,0 7,0 5,8 12,3 9,6 9,9
|_l
SD:—SD (OQO
H 93 .99 P.!”— C” 00 MN)
»;
nal—n—
(nope—u— O amcooom
..; O
b—l &"? NU!
og: Han
... pig-: ox
mi.—u— (BSD)—t com CD
-.
Hc; oli]
.... 0? 99.09 wo coca
-.
3,7 16,2
H :=— 9.9" 39? (D R'ICD HBG)
to
03 H du)? o: 01 o
3”? O oomooo
P? raw vi ww o—i
H 3303 Go
cor—AH
H O». ». 0041—0630!
4,5 13,4
I-l m_o p-u—t
u
0?
»
:P-
,... .. ? OH—iooowq eo us ao
cpu-AH (00!er
.. ..
|_- 0
l-l |... (I)
,
[
16,3
1 Här ingår även handelsgymnasiemas tvååriga linje samt den fyraåriga folkskollärarlinjen. ' I vad avser de nyintagna i handelsgymnasiema ingår ej studentlinjerna. I siffrorna för 1960 inkluderas i denna skolform de 4-åriga linjerna, vilket icke är fallet i talen för 1959.
Tab. 45 forts.
Studenter . . . . . Studenter Nyintagna 1 Våg?" fäålåtåågavlid vid tek- första klass vid Kön bildande allmänbildande 153553”, 535933?" Målsmans yrke siala? gymnasium m. m.1 delsgymnasium*
1957 1959 1960 1957 1959 1960
Högre tjänstemän utom akade—
miker; vissa fria yrken ........ 13,8 18,0 19,8 11,5 14,9 11,1 Övriga tjänstemän .............. 10,4 11,0 10,0 12,1 10,3 12,2 Arbetare ....................... 16,3 17,4 21,5 27,8 37,4 30,4 Obestämt yrke ..... I ............ 0,1 6,8 3,8 0,1 2,4 5,9 Uppgiit saknas ................. 5,3 0,9 0,6 6,7 1,5 2,2 Båda könen 100 100 100 100 100 100
1 Se not sid. 101. 2 Se not sid. 101.
Bilaga ]
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1960 års undersökning av Avd. för undervisningsstatistik akademikernas skuldsätt- ning.
A
_ Efternamn De uppgifter, som lämnas pil, denna. blankett be-
traktas som strängt förtroliga och kommer endast Anu 'örnam" att aln'iindns för statistiskt bruk. Denna del av blanketten kommer efter granskning inom statis- Adress tiska centralbyrån att avskiljas.
,T”) a,, under- Elamen Läroanxtalt Kön Studie- radar min. dag nummer För "dumma " * kortr- cuntralbyråus sokmng av aka- . . anteckningar demikernas skuld- _________________ "”'"" sättning D 1959 E] Man El mo [:| x..
Dä i det följande talas om )studietid» avses hela tiden, mellan den första inskrivningen vid universitet eller högskola och tiden för den senast avlagda examen.
]. Första inskrivningen ägde rum den ......
u
. Ert civilstånd under sludietiden:'
[] Ogift nu den . .............. / ............... l 9 ............. ! [] Gift från den / [] F.d. gift från den ................ / ...........
i.) . Har Ni haft underhållsskyldighet mot en eller flera personer, dock ej make, under någon del av slu- dietiden? [] Jo under tiden .. .. El Nel
4. Hur har Er bostadsfråga varit ordnad under studietiden? 3
Ben i föräldrahemmet (även hos svärföräldrar) under tiden
7. Er skuldsättning vid tidpunkten för första inskrivningen vid universitet eller högskola .. Boni inackorderingsrum (även hos släktingar) ) » , Batt i studentbostadshus » » ' Bott i egen lägenhet (ej i studentbostadshus) : » i t 5. Har Er make någon gång under Er studietid varit inskriven vid universitet eller högskola? ; [] Ja i El Nei | 6. Makens fatala skuldsättning vid Ert examenstillfälle .................................... ) därav lär. från föräldrar eller andra anhöriga ........................ . ......... l i därav lär från föräldrar eller andra anhöriga ........................................
8. Er totala skuldsättning vid examenstillfället
därav län från föräldrar eller andra anhöriga ......................................... » län från andra privatpersoner än anhöriga ........................... .
» statens räntefria län, beviliade av statsstipendienämnden eller av studiehiälps- nämnden .. ............................................................... .
) statsgaranterade län och akademikerlän ', beviliade av statsstipendienämnden
eller garantilänenömnden ................. . . . . . . . . . .. .............. . . . . . . .
) värnpliktslän . ................ . ........ . .........
» övrigalänl ........................... ............................
9. Edra totala tillgängar' vid tidpunkten för första inskrivningen vid universitetet eller högskola ......
l0. Er makes totala lillgängar' vid Edra sludiers börian eller den senare tidpunkt då äktenskapet ingicks ............................ . .................................
ll. Edra totala tillgängar' vid examenstillfället ................... . ...................
12. Er makes totala tillgängar' vid En examenstillfälle ..
13. Innehav av naturastipendium
Har siälv innehaft helt stipendium under tiden .. Har själv innehaft halvt stipendium » ) Maken har innehaft helt stipendium ) ) Maken har innehaft halvt stipendium , »
14. Ange under studietiden förekommande assistent- eller amanuenstiänstgöring vid läroanstaltemas veten- skapliga institutioner.
Ar Perioder och art av tiänstgäring
För ltatillixka centralbyråns anledningar
15. I nedanstående tablå skall anges de avbrott, som fä. ' ' under J' ' ' (Här ,_,_' , endast studieavbrott, sam varat två veckor eller längre tid; tiden för förvärvsarbete och militäniönst anges med datumangivelse, medan tiden för siukdom och ferier anges med antal dagar.)
Om Ni haft förvärvsarbete parallellt med Edra studier skall efter varie periodangivelse inom par'en- tes noteras om förvärvsarbetet varit hel-, halv— eller annat deltidsarbete; i det sistnämnda fallet skall förvärvsarbetets omfattning anges i timmar per vecka. Ange dessutom hur stor Er inkomst genom förvärvsarbete varit under resp. är.
Förvärvs- Förvärvs- 0"; . . .. _ ga Inkomst av
”be-TIL arbtete 7 ägg?: Ferier ' Siukdam " studie— förvärvs- para e " an hinder arbete" med studier studier
ANVISNINGAR
Om ingen ändring av civilståndet inträffat under studietiden, skall ingen tidsangivelse göras utan en- dast markering i vederbörande ruta.
Ange här personens ställning till Er, t.ex. Dunder tiden 10/3 WS$—examenstillfället för I barn». Här skall inte kortare uppehåll och erier redovisas.
Akademikerlån beviliade efter senaste examen skall inte medtagas.
Ex
'isintn' ' '! andral "* " och .L "_ ' ”
,
Itillgängarna inräknas banktillgodohavanden, tillgångar i form av aktier .och obligationer, andelar i handels- och kommanditbolag samt ' " för ' _ (t.ex. '— J ättsfö ' = ), personliga företag, iordbruk och andra fastigheter, smycken och konstverk, bilar och scooters, d.v.s. de deklara- tionspliktiga tillgångarna. För realtillgångorna redovisas taxeringsvärdet, för aktierna kursvördet vid examenstillfället eller vid senaste årsskiftet.
Som förvärvsarbete upptages även kvalificerat kärarbete, varmed avses t. ex. uppdrag som kårord- förande eller kurator. Likaså skall till förvärvsarbete hänföras hushållsarbete. Såväl kårarbete som hus— hållsarbete skall om de inte utgör absolut studiehinder anges med timmar per vecka. Även praktikant- arbete räknas som förvärvsarbete. Perioder av assistent- eller amanuenstiänstgöring vid vetenskapliga institutioner, som redovisats under punkt 14 skall dock inte ånyo redovisas.
Militärtiänst som infallit under tid med förvärvsarbete då inga som helst studier förekommit skall ei särskilt anges.
Som ferier betraktas de perioder under vilka inga som helst studier förekommit och ei heller någon form av förvärvsarbete.
Som siukdom räknas även barnsbörd. Siukdom som infallit under tid med förvärvsarbete då inga som helst studier förekommit skall ei särskilt anges.
Även arvode som assistent eller amanuens. Här åsyftas inkomst fö re skatt och före alla avdrag som görs vid deklarationen.
Får statistiska
anteckningar
Bilaga ?
STATISTISKA CENTRALBYRÅN l960 års undersökning av Avd. för undervisningsstatistik akademikernas skuldsätt- ning.
__ Efternamn De uppgifter, som liirnnas på denna blankett be- traktas sam strängt förtroligt; och kommer endast A", mmm,, att användas för statistiskt bruk. Denna. del av blanketten kommer efter granskning inom statis- Aamu
tiska centralbyrån att avskiljas.
1960 år; und”. Examen Läroanstalt " Studie- Födar ' . nummer Fär slatistisku_ _— sökning av aka- hm- cenlralbyråns demikernas skuld- _ . _ """""e' ""'"”mgur sättning [11959 D Man D 1960 C] Kv.
Dä i det föliande talas om )studietidav avses hela tiden mellan den första inskrivningen vid universitet
eller högskola och tiden för den senast avlagda examen. i. Första inskrivningen ägde rum den I 19”... .
2. Ert civilstånd under studietiden: *
D Ogift till den ............... I ................ l9............... |:) Gift från den [] F.d. gift från den../.,
. Har Ni haft underhållsskyldighet mot en eller flera personer, dock ei make, under någon del av stu- dietiden? [) Ja under tiden för El Nel
. Hur har Er bostadsfräga varit ordnad under studietiden? 3 Bott i föräldrahammet (även hos svärföräldrar) under tiden Botti inackorderingsrum (även hos släktingar) Batt i studentbostadshus
Bott i egen lägenhet (ei i studentbostadshus)
. Har Er make någon gång under Er studietid varit inskriven vid universitet eller högskola? [) Ja [] Ne)
. Makens totala skuldsättning vid Ert examenstillfälle ........................................
därav län från föräldrar eller andra anhöriga . . . . . . . . . .. .. . . .. . . .. _ . . . . . . . . . . . . .
. Er skuldsättning vid tidpunkten för första inskrivningen vid universitet eller högskola .....
därav lån från föräldrar eller andra anhöriga . ..
För slalisliska 8. Er totala skuldsättning Vid examenstillfället centralbyråns anteckningar därav län från föräldrar eller andra. anhöriga ............... . .......... ..
» lån från andra privatpersoner ön anhöriga . ......................................
» statens räntefria lån, beviliade av statsstipendienämnden eller av studiehiälps- nämnden
statsgaranterade lån och akademikerlån ', beviliade av statsstipendienömnden eller garantilånenömnden ............... . ........................................ vörnpliktslån ..............................................................
övriga lån 5 ................................ . ............................
. Edra totala tillgängar' vid tidpunkten för första inskrivningen vid universitetet eller högskola ..................................... . ................ . . .
Er makes totala tillgångarf vid Edra studiers börian eller den senare tidpunkt då äktenskapet ingicks ..........
Edra totala tillgångarf vid examenstillfället ...................... . ..................... . Er makes totala tillgångar' vid Ert examenstillfälle ...........
. innehav av naturastipendium
Har siälv innehaft helt stipendium under tiden
Har siölv innehaft halvt stipendium » )
Maken har innehaft helt stipendium : »
Maken har innehaft halvt stipendium » )
14. Ange hur stor Er inkomst' genom förvärvsarbete varit under resp. är under studietiden. l
Inkomst genom förvärvsarbete År Inkomst genom förvärvsarbete
ANVlSNlNGAR
Om ingen ändring av civilståndet inträffat under studietiden, skall ingen tidsangivelse göras utan en— dast markering i vederbörande ruta.
Ange här personens ställning till Er, t.ex. »under tiden _lOl.;.,lgåhÖEYYFF'PÅllIlauål..låf..l...b.9f,'lf: Här skall inte kortare uppehåll och ferier redovisas.
Akademikerlän beviliade efter senaste examen skall inte medtagas. ; ,,"""_,'l,andra* ['Lnll OChuvL .- nu.
] tillgångarna inräknas banktillgadahavanden, tillgångar i form av aktier och obligationer, andelar [ handels- och kommanditbolag samt ekonomiska föreningar (t.ex. bostadsrättsföreningar), personliga företag, iordbruk och andra fastigheter, smycken och konstverk, bilar och scooters, d.v.s. de deklara- tionspliktiga tillgångarna. För realtillgängama redovisas taxeringsvärdet, för aktierna kursvärdet vid examenstillfället eller vid senaste årsskiftet.
Även arvode som assistent eller amanuens. Hör åsyftas inkomst före skatt och före alla avdrag som— görs vid deklarationen.
NORDISK UTREDNINGSSERIE (NU) 1963
1. Grosunde-farblndekan. 1. del.
2. Fiske och flottning ! gensvattnen imellan Finland och Sverige.
3. Opprettelse av »Nu-denn Hus» i Reykjavik
STATENS
OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klammer beteckna utredningar-nas nummer i den kronologiska förteckningen)
Jnstitiedepartementet
Utlånnings tillträde till offentlig tjänst. [7] Föriattningsutredningen VI. Sveriges statsskick. Del 1. Lagförslag. [16] Del 2. Motiv. [17] Del 3. Motiv. För- slag till riksdagsordning. [18] Del 4. Bilagor. [19] Bärgnrlönens fördelning, sjöiörkiaring m. rn. [20] Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. [23] Trailkmål. [27] Utsökningsratt II. [28] Skadestånd I. [33]
Uu'ikesdeparmmentct
Utrikesiörvaltningens organisation och personalbehov.
[3] Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. [4] U—länder och utbildning. [34] Kommersith ochhandelspolitiskt utvecklingsbistånd. [37]
Försvarsdeparlementet
Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. [5] Försvar och fiskerinäring. [31]
Socialdepartementct
Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens område. [30] Arbetsiöreläggande. [38]
Finmsdepmamentet
Preliminär nationalhudget för år 1963. [8] Undersökning av taxeringsutfallet. [14]
Eklesiastikdopartementot
En teknisk institution inom Stockholms universitet. [1] 1955 års universitetsutredning VII. 1. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. [9] 2. Universitetsväscndets organisation. [10] Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. [13] 1960 års gymnasieutredning. 1. Vägen genom gymnasiet. [15] 2. Kraven på gymnasiet. [22] 3. Specialutredning- ar om gymnasiet. [41] 4. Ett nytt gymnasium. [42] 5. Läroplan för gymnasiet. [43] 1958 års utredning kyrka—stat. 1. Religionens betydel- se som semhäiisiaktor. [26] 2. Kyrkor och samfundi Sverige. [39] Lärare på grundskolans mellanstadium. [35] Akademikernas skuldsättning. [44]
Jordbruksdepammentet Listerlandets ålfisken. [32]
Handelsdepartementet
Översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. [12] Papper och annan skrivmateriel. [25] Malmen i Norrbotten. [36]
Inrikesdcpartemcntet
Kommunairättskommlttén IV. Kommunaltörbundens lånerätt. [2] V. Kommunala renhållningsavgiiter. [29] Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. [6] Uppehållstillstånd m.m. för utländska studerande. [11] Sjukhus och öppen värd. [21] Mentaisjukhusens personalorganisation. Del. 1. Intervju- och irekvensundersökningar m. m. [24] Arbetslöshetstörsäkringen. [40]
ISAAC MARCUS BOKTRYGKBBI AKTIEBOLAG STOCKHOLM 1963